ISSN 1725-2504
Europeiska unionens
officiella tidning
C 303E
Svensk utgåva
Meddelanden och upplysningar
49 årgången
13 december 2006
|
ISSN 1725-2504 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
C 303E |
|
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
49 årgången |
|
|
||
|
2006/C 303E/05 |
||
|
SV |
|
I Meddelanden
Europaparlamentet
Måndag, 3 juli 2006
|
13.12.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
CE 303/1 |
PROTOKOLL
(2006/C 303 E/01)
SAMMANTRÄDETS GÅNG
ORDFÖRANDESKAP: Josep BORRELL FONTELLES
Talman
1. Återupptagande av sessionen
Sammanträdet öppnades kl. 17.05.
2. Uttalande av talmannen
Talmannen yttrade sig dels om morden på småflickorna Stacy Lemmens och Nathalie Mahy i Liège under juni månad, dels om den tunnelbaneolycka som inträffat tidigare under dagen i Valencia (Spanien) och som skördat många dödsoffer.
Parlamentet höll en tyst minut för att hedra offren.
3. Justering av protokollet från föregående sammanträde
Sammanträdesdatum: 14.06.2006
Avsiktsförklaringar till avgivna röster:
Resolutionsförslag om nästa steg under perioden av eftertanke och analys om Europas framtid (B6-0327/2006)
|
— |
resolutionen (i sin helhet) nej: Nils Lundgren |
Sammanträdesdatum: 15.06.2006
Avsiktsförklaringar till avgivna röster:
Betänkande Jerzy Buzek – A6-0202/2006
|
— |
ändringsförslag 320 ja: Britta Thomsen |
*
* *
Protokollet från föregående sammanträde justerades.
4. Utskottens och delegationernas sammansättning
På begäran av grupperna PPE-DE och ALDE godkände parlamentet följande utnämningar:
|
— |
delegationen till de parlamentariska samarbetskommittéerna EU-Kazakstan, EU-Kirgizistan och EU-Uzbekistan samt för förbindelserna med Tadzjikistan, Turkmenistan och Mongoliet:
|
|
— |
delegationen för förbindelserna med Maghrebländerna och Arabiska Maghrebunionen:
|
|
— |
delegationen för förbindelserna med Mashrekländerna:
|
5. Parlamentets sammansättning (observatörer)
Valeriu Ştefan Zgonea hade begärt entledigande från sitt uppdrag som observatör i Europaparlamentet med verkan från och med den 13.07.2006.
Parlamentet noterade detta och skulle underrätta behöriga rumänska myndigheter.
6. Valprövning
Under sitt sammanträde den 21.06.2006 hade utskottet JURI i enlighet med artikel 3.2 i arbetsordningen prövat Achille Occhettos mandat och behandlat Beniamino Donnicis invändning mot att Achille Occhetto utnämnts till ledamot av Europaparlamentet istället för Antonio Di Pietro.
Efter att ha konstaterat att denna invänding var otilllåtlig i enlighet med artikel 12 i akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, eftersom den grundades på den italienska nationella vallagen, föreslog utkottet JURI med enhällighet att Achille Occhettos mandat skulle godkännas med verkan från och med den 8.05.2006.
Parlamentet godkände mandatet.
7. Undertecknande av rättsakter som antagits genom medbeslutandeförfarandet
Talmannen meddelade att han tillsammans med rådets ordförande under onsdagen skulle underteckna följande rättsakter som antagits genom medbeslutandeförfarandet, i enlighet med artikel 68 i parlamentets arbetsordning:
|
— |
Europaparlamentets och rådets förordning om handikappade och funktionshindrade personers rättigheter i samband med flygresor (3681/3/2005 – C6-0210/2006 – 2005/0007(COD)) |
|
— |
Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden och upphävande av förordning (EG) nr 1784/1999 (3626/2006 – C6-0213/2006 – 2004/0165(COD)) |
|
— |
Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och upphävande av förordning (EG) nr 1783/1999 (3625/2006 – C6-0212/2006 – 2004/0167(COD)) |
|
— |
Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) (3627/2006 – C6-0214/2006 – 2004/0168(COD)) |
|
— |
Europaparlamentets och rådets direktiv om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (omarbetad version) (3621/2006 – C6-0215/2006 – 2004/0084(COD)) |
|
— |
Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 95/2/EG om andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel och direktiv 94/35/EG om sötningsmedel för användning i livsmedel (3663/2/2005 – C6-0211/2006 – 2004/0237(COD)) |
8. Inkomna dokument
Talmannen hade mottagit följande dokument:
|
1) |
från parlamentets utskott
|
|
2) |
från ledamöterna
|
|
3) |
från förlikningskommittén
|
|
4) |
från Europaparlamentets delegation till förlikningskommittén
|
9. Avtalstexter översända av rådet
Rådet hade översänt vidimerade kopior av följande dokument:
|
— |
Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Singapores regering om vissa luftfartsaspekter |
|
— |
Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Moldavien om vissa luftfartsaspekter |
|
— |
Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Nya Zeeland om vissa luftfartsaspekter |
10. Anslagsöverföringar
Budgetutskottet hade behandlat kommissionens förslag till anslagsöverföring DEC 20/2006 (C6-0163/2006 – SEK(2006)0646).
Utskottet hade i enlighet med artikel 24.2 i budgetförordningen av den 25 juni 2002 beslutat att tillstyrka överföringen i sin helhet.
11. Arbetsplan
Nästa punkt på föredragningslistan var fastställandet av arbetsplanen.
Det slutgiltiga förslaget till föredragningslista för sammanträdesperioden i juli (PE 354.650/PDOJ) hade delats ut. Följande ändringar hade föreslagits i enlighet med artikel 132 i arbetsordningen:
Sammanträdena den 03.07.2006-06.07.2006
Måndagen
|
— |
inga ändringar |
Tisdagen
|
— |
begäran från utskottet LIBE, i enlighet med artikel 168 i arbetsordningen, om återförvisning till utskott av Martine Roures betänkande (A6-0192/2006), som skulle tas upp under tisdagens omröstning (punkt 22 i föredragningslistan). |
Talare: Martine Roure motiverade begäran.
Parlamentet godkände denna begäran.
Onsdagen och torsdagen
|
— |
inga ändringar |
Arbetsplanen var därmed fastställd.
12. Anföranden på en minut om frågor av politisk vikt
Följande ledamöter höll, i enlighet med artikel 144 i arbetsordningen, ett anförande på en minut för att uppmärksamma parlamentet på frågor av politisk vikt:
Talare: Manolis Mavrommatis, Pál Schmitt, Antolín Sánchez Presedo, Kyriacos Triantaphyllides, Urszula Krupa, Georgios Karatzaferis, Zsolt László Becsey, Georgios Papastamkos, Catherine Guy-Quint, András Gyürk, Jules Maaten, Mieczysław Edmund Janowski, Marta Vincenzi, Tunne Kelam, Koenraad Dillen, Ryszard Czarnecki, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Maria Badia I Cutchet, Pedro Guerreiro, Csaba Sándor Tabajdi, Giusto Catania, Bogdan Golik och Bairbre de Brún (som yttrade sig på iriska i början av sitt inlägg, varpå talmannen påpekade att detta språk inte tolkades i kammaren), Siiri Oviir och Dariusz Maciej Grabowski.
13. Krisen i bolaget Equitable Life Assurance Society (debatt)
Betänkande om krisen i bolaget Equitable Life Assurance Society [2006/2026(INI)] – undersökningskommittén beträffande krisen i bolaget Equitable Life Assurance Society
Föredragande: Diana Wallis (A6-0221/2006).
Diana Wallis redogjorde för sitt betänkande.
ORDFÖRANDESKAP: Miroslav OUZKÝ
Vice talman
Talare: Charlie McCreevy (ledamot av kommissionen).
Talare: Robert Atkins för PPE-DE-gruppen, Proinsias De Rossa för PSE-gruppen, Paul van Buitenen för Verts/ALE-gruppen, Marcin Libicki för UEN-gruppen, Ashley Mote, grupplös, Mairead McGuinness, Harald Ettl, Seán Ó Neachtain, Neil Parish, Manuel Medina Ortega, Jean-Paul Gauzès, Michael Cashman och Charlie McCreevy.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 6.15 i protokollet av den 04.07.2006.
14. Konsolidering inom den europeiska finanssektorn – Utvecklingen med företagsfusioner och företagsförvärv på aktiebörserna i Europa (debatt)
Betänkande om ytterligare konsolidering inom sektorn för finansiella tjänster [2006/2081(INI)] – Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Joseph Muscat (A6-0170/2006).
Muntlig fråga (O-0069/2006) från Pervenche Berès, för utskottet ECON, till kommissionen: Utvecklingen med företagsfusioner och företagsförvärv på aktiebörserna i Europa (B6-0317/2006)
Joseph Muscat redogjorde för sitt betänkande.
Pervenche Berès utvecklade den muntliga frågan.
Charlie McCreevy (ledamot av kommissionen) besvarade den muntliga frågan.
Talare: Karsten Friedrich Hoppenstedt för PPE-DE-gruppen, Ieke van den Burg för PSE-gruppen, Wolf Klinz för ALDE-gruppen, John Whittaker för IND/DEM-gruppen, Gunnar Hökmark, Antolín Sánchez Presedo, Sharon Bowles, Zsolt László Becsey, Margarita Starkevičiūtė, Piia-Noora Kauppi, John Purvis, Charlie McCreevy, Pervenche Berès och John Purvis, de två sistnämnda om Charlie McCreevys inlägg.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 6.16 i protokollet av den 04.07.2006.
15. Cabotage och internationella trampfartstjänster * (debatt)
Betänkande om förslaget till rådets förordning om upphävande av förordning (EEG) nr 4056/86 om detaljerade regler för tillämpning av artiklarna 85 och 86 i fördraget på sjöfarten, och om utvidgning av tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1/2003 till att även omfatta cabotage och trampfart [KOM(2005)0651 – C6-0046/2006 – 2005/0264(CNS)] – Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Corien Wortmann-Kool (A6-0217/2006).
Talare: Charlie McCreevy (ledamot av kommissionen).
Corien Wortmann-Kool redogjorde för sitt betänkande.
Talare: Rodi Kratsa-Tsagaropoulou för PPE-DE-gruppen, Robert Navarro för PSE-gruppen, Georgios Toussas för GUE/NGL-gruppen, och Charlie McCreevy.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 6.13 i protokollet av den 04.07.2006.
16. Information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel ***I (debatt)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel [KOM(2005)0343 – C6-0246/2005 – 2005/0138(COD)] – Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Alexander Alvaro (A6-0196/2006).
Talare: Charlie McCreevy (ledamot av kommissionen).
Alexander Alvaro redogjorde för sitt betänkande.
ORDFÖRANDESKAP: Manuel António dos SANTOS
Vice talman
Talare: Udo Bullmann (föredragande av yttrande från utskottet ECON), Mihael Brejc för PPE-DE-gruppen, Andrzej Jan Szejna för PSE-gruppen, Sophia in 't Veld för ALDE-gruppen, Hubert Pirker, Wiesław Stefan Kuc och Charlie McCreevy.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 6.9 i protokollet av den 06.07.2006.
17. Den senaste utvecklingen och framtidsutsikterna för bolagsrätten (debatt)
Betänkande om den senaste utvecklingen av och framtidsutsikterna för bolagsrätten [2006/2051(INI)] – Utskottet för rättsliga frågor
Föredragande: Andrzej Jan Szejna (A6-0229/2006).
Andrzej Jan Szejna redogjorde för sitt betänkande.
Talare: Charlie McCreevy (ledamot av kommissionen).
Talare: Klaus-Heiner Lehne (föredragande av yttrande från utskottet ECON), Andreas Schwab för PPE-DE-gruppen, Pervenche Berès för PSE-gruppen, Marek Aleksander Czarnecki, grupplös, Charlotte Cederschiöld, Ieke van den Burg, Donata Gottardi och Charlie McCreevy.
ORDFÖRANDESKAP: Pierre MOSCOVICI
Vice talman
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 6.17 i protokollet av den 04.07.2006.
18. Att minska luftfartens påverkan på klimatförändringen (debatt)
Betänkande om minskande av luftfartens påverkan på klimatförändringen [2005/2249(INI)] – Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Caroline Lucas (A6-0201/2006).
Caroline Lucas redogjorde för sitt betänkande.
Talare: Stavros Dimas (ledamot av kommissionen).
Talare: Jeanine Hennis-Plasschaert (föredragande av yttrande från utskottet TRAN), Peter Liese för PPE-DE-gruppen, Karin Scheele för PSE-gruppen, Chris Davies för ALDE-gruppen, Satu Hassi för Verts/ALE-gruppen, Kartika Tamara Liotard för GUE/NGL-gruppen, Johannes Blokland för IND/DEM-gruppen, Péter Olajos, Dorette Corbey, Holger Krahmer, Carl Schlyter, Jaromír Kohlíček, Avril Doyle, Justas Vincas Paleckis, Marios Matsakis, Eva Lichtenberger, Bogusław Sonik, Ulrich Stockmann, Eija-Riitta Korhola, Philip Bradbourn och Stavros Dimas.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 6.18 i protokollet av den 04.07.2006.
19. Tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen på gemenskapens institutioner och organ ***III (debatt)
Betänkande om det gemensamma utkastet, godkänt av förlikningskommittén, till Europaparlamentets och rådets förordning om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ [PE-CONS 3614/1/2006 – C6-0156/2006 – 2003/0242(COD)] – Europaparlamentets delegation till förlikningskommittén
Föredragande: Eija-Riitta Korhola (A6-0230/2006).
Eija-Riitta Korhola redogjorde för sitt betänkande.
Talare: Stavros Dimas (ledamot av kommissionen).
Talare: Horst Schnellhardt för PPE-DE-gruppen, María Sornosa Martínez för PSE-gruppen, Marian Harkin för ALDE-gruppen, Margrete Auken för Verts/ALE-gruppen, Kathy Sinnott för IND/DEM-gruppen, och Péter Olajos.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 6.5 i protokollet av den 04.07.2006.
20. Batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer ***III (debatt)
Betänkande om det gemensamma utkastet, godkänt av förlikningskommittén, till Europaparlamentets och rådets direktiv om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG [PE-CONS 3615/2006 – C6-0154/2006 – 2003/0282(COD)] – Europaparlamentets delegation till förlikningskommittén
Föredragande: Johannes Blokland (A6-0231/2006).
Johannes Blokland redogjorde för sitt betänkande.
Talare: Stavros Dimas (ledamot av kommissionen).
Talare: Peter Liese för PPE-DE-gruppen, Dan Jørgensen för PSE-gruppen, Anne Laperrouze för ALDE-gruppen, och Carl Schlyter för Verts/ALE-gruppen.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 6.6 i protokollet av den 04.07.2006.
21. Föredragningslista för nästa sammanträde
Föredragningslistan för nästa sammanträde fastställdes (”Föredragningslista” PE 354.650/OJMA).
22. Avslutande av sammanträdet
Sammanträdet avslutades kl. 22.50.
Julian Priestley
Generalsekreterare
Jacek Emil Saryusz-Wolski
Vice talman
NÄRVAROLISTA
Följande skrev på:
Agnoletto, Aita, Albertini, Alvaro, Andersson, Andrejevs, Andria, Angelilli, Antoniozzi, Arif, Ashworth, Atkins, Attard-Montalto, Attwooll, Aubert, Audy, Auken, Ayala Sender, Aylward, Ayuso, Bachelot-Narquin, Baco, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Barsi-Pataky, Batten, Battilocchio, Batzeli, Bauer, Beaupuy, Beazley, Becsey, Beer, Beglitis, Belet, Belohorská, Beňová, Berend, Berès, van den Berg, Berger, Berlato, Berlinguer, Berman, Birutis, Blokland, Bobošíková, Böge, Bösch, Bonde, Bono, Booth, Borghezio, Borrell Fontelles, Bourzai, Bowis, Bowles, Bozkurt, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Breyer, Březina, Brie, Brok, Budreikaitė, van Buitenen, Bullmann, van den Burg, Bushill-Matthews, Busk, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Calabuig Rull, Callanan, Camre, Capoulas Santos, Carnero González, Casa, Casaca, Cashman, Casini, Caspary, Castex, Catania, Cederschiöld, Cercas, Chatzimarkakis, Chichester, Chmielewski, Christensen, Chruszcz, Claeys, Clark, Cocilovo, Coelho, Corbett, Corbey, Cornillet, Correia, Cottigny, Coûteaux, Coveney, Cramer, Crowley, Marek Aleksander Czarnecki, Ryszard Czarnecki, Daul, Davies, de Brún, Degutis, De Keyser, Demetriou, De Michelis, Deprez, De Rossa, Descamps, Désir, Deß, Deva, De Veyrac, De Vits, Díaz de Mera García Consuegra, Dičkutė, Didžiokas, Díez González, Dillen, Dimitrakopoulos, Dobolyi, Dombrovskis, Doorn, Douay, Dover, Doyle, Drčar Murko, Duchoň, Dührkop Dührkop, Duff, Duka-Zólyomi, Ebner, Ek, El Khadraoui, Elles, Esteves, Estrela, Ettl, Eurlings, Jill Evans, Jonathan Evans, Robert Evans, Fajmon, Farage, Fava, Fazakas, Ferber, Fernandes, Fernández Martín, Anne Ferreira, Elisa Ferreira, Figueiredo, Fjellner, Flasarová, Flautre, Florenz, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Ford, Fourtou, Fraga Estévez, Friedrich, Fruteau, Gahler, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, García Pérez, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gebhardt, Gentvilas, Geremek, Geringer de Oedenberg, Gewalt, Gierek, Giertych, Gill, Gklavakis, Glante, Glattfelder, Goebbels, Goepel, Golik, Gollnisch, Gomes, Gomolka, Gottardi, Grabowska, Grabowski, Graça Moura, Graefe zu Baringdorf, Gräßle, Grech, de Groen-Kouwenhoven, Groote, Grosch, Grossetête, Guellec, Guerreiro, Guidoni, Gurmai, Gutiérrez-Cortines, Guy-Quint, Gyürk, Hänsch, Hammerstein Mintz, Hamon, Handzlik, Hannan, Harangozó, Harbour, Harkin, Harms, Hasse Ferreira, Hassi, Hatzidakis, Haug, Heaton-Harris, Hedh, Hedkvist Petersen, Helmer, Hennicot-Schoepges, Hennis-Plasschaert, Herczog, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Honeyball, Hoppenstedt, Horáček, Hudacký, Hudghton, Hutchinson, Ibrisagic, Ilves, in't Veld, Isler Béguin, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jäätteenmäki, Jałowiecki, Janowski, Járóka, Jeggle, Jensen, Joan i Marí, Jöns, Jørgensen, Jonckheer, Jordan Cizelj, Kacin, Kaczmarek, Kallenbach, Kamall, Kamiński, Karas, Karatzaferis, Karim, Kaufmann, Kauppi, Tunne Kelam, Kilroy-Silk, Kindermann, Kinnock, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klinz, Knapman, Koch, Koch-Mehrin, Kohlíček, Konrad, Korhola, Kósáné Kovács, Koterec, Kozlík, Krahmer, Krarup, Krasts, Kratsa-Tsagaropoulou, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kristovskis, Krupa, Kuc, Kułakowski, Kusstatscher, Kuźmiuk, Lagendijk, Laignel, Lamassoure, Lambert, Lambrinidis, Lambsdorff, Landsbergis, Lang, Langen, Langendries, Laperrouze, La Russa, Lavarra, Lax, Lehideux, Lehne, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Jean-Marie Le Pen, Marine Le Pen, Le Rachinel, Lewandowski, Libicki, Lichtenberger, Lienemann, Liese, Liotard, Lipietz, Locatelli, Louis, Lucas, Ludford, Lulling, Lynne, Maaten, McAvan, McGuinness, McMillan-Scott, Madeira, Maldeikis, Manders, Maňka, Erika Mann, Thomas Mann, Manolakou, Markov, Marques, David Martin, Hans-Peter Martin, Martinez, Martínez Martínez, Masiel, Masip Hidalgo, Maštálka, Mato Adrover, Matsakis, Matsouka, Mauro, Mavrommatis, Mayor Oreja, Medina Ortega, Meijer, Méndez de Vigo, Miguélez Ramos, Mikko, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Mölzer, Montoro Romero, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Morgantini, Moscovici, Mote, Mulder, Musacchio, Muscardini, Muscat, Musotto, Mussolini, Myller, Napoletano, Nassauer, Nattrass, Navarro, Newton Dunn, Nicholson, Nicholson of Winterbourne, Novak, Obiols i Germà, Achille Occhetto, Olajos, Olbrycht, Ó Neachtain, Onesta, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Oviir, Paasilinna, Pack, Pahor, Paleckis, Panayotopoulos-Cassiotou, Papadimoulis, Papastamkos, Parish, Patriciello, Patrie, Alojz Peterle, Pflüger, Piecyk, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pinior, Piotrowski, Pirilli, Pirker, Piskorski, Pleguezuelos Aguilar, Pleštinská, Podkański, Poignant, Pomés Ruiz, Portas, Posdorf, Posselt, Prets, Prodi, Protasiewicz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Ransdorf, Rapkay, Remek, Resetarits, Reul, Reynaud, Riera Madurell, Ries, Riis-Jørgensen, Rivera, Rizzo, Rogalski, Roithová, Romagnoli, Rosati, Roszkowski, Rothe, Rouček, Roure, Rudi Ubeda, Rübig, Rühle, Rutowicz, Ryan, Sacconi, Saïfi, Sakalas, Salinas García, Salvini, Sánchez Presedo, dos Santos, Sartori, Saryusz-Wolski, Savi, Schapira, Scheele, Schenardi, Schierhuber, Schlyter, Frithjof Schmidt, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schroedter, Schulz, Schwab, Seeber, Seeberg, Segelström, Seppänen, Siekierski, Sifunakis, Silva Peneda, Sinnott, Siwiec, Sjöstedt, Skinner, Škottová, Smith, Sommer, Sonik, Sornosa Martínez, Staes, Staniszewska, Starkevičiūtė, Šťastný, Stauner, Sterckx, Stevenson, Stihler, Stockmann, Strejček, Strož, Sudre, Surján, Susta, Svensson, Swoboda, Szájer, Szejna, Szent-Iványi, Szymański, Tabajdi, Tajani, Takkula, Tarabella, Tarand, Tatarella, Thomsen, Thyssen, Titford, Titley, Toia, Tomczak, Toussas, Trakatellis, Triantaphyllides, Turmes, Tzampazi, Uca, Ulmer, Väyrynen, Vaidere, Vakalis, Vanhecke, Van Hecke, Van Lancker, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vaugrenard, Veneto, Veraldi, Vergnaud, Vernola, Vidal-Quadras, Vincenzi, Virrankoski, Vlasák, Vlasto, Voggenhuber, Wagenknecht, Wallis, Walter, Westlund, Whittaker, Wieland, Wiersma, Willmott, Wise, von Wogau, Bernard Piotr Wojciechowski, Janusz Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wurtz, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Záborská, Zaleski, Zani, Zapałowski, Zappalà, Ždanoka, Železný, Zieleniec, Zīle, Zimmer, Zingaretti, Zvěřina, Zwiefka
Observatörer:
Anastase, Arabadjiev, Athanasiu, Bărbuleţiu, Bliznashki, Buruiană Aprodu, Cappone, Ciornei, Cioroianu, Corlăţean, Coşea, Corina Creţu, Gabriela Creţu, Dimitrov, Dîncu, Duca, Ganţ, Hogea, Kazak, Kirilov, Kónya-Hamar, Marinescu, Mihăescu, Morţun, Paparizov, Petre, Podgorean, Popa, Popeangă, Silaghi, Sofianski, Stoyanov, Szabó, Ţicău, Tîrle
Tisdag, 4 juli 2006
|
13.12.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
CE 303/15 |
PROTOKOLL
(2006/C 303 E/02)
SAMMANTRÄDETS GÅNG
ORDFÖRANDESKAP: Josep BORRELL FONTELLES
Talman
1. Öppnande av sammanträdet
Sammanträdet öppnades kl. 09.05.
2. Inkomna dokument
Talmannen hade mottagit följande dokument:
|
1) |
från rådet och kommissionen
|
|
2) |
från parlamentets utskott:
|
3. Debatt om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer (tillkännagivande av ingivna resolutionsförslag)
Nedanstående ledamöter eller politiska grupper hade, i enlighet med artikel 115 i arbetsordningen, begärt en debatt om följande resolutionsförslag:
|
I. |
Somalia
|
|
II. |
Mauretanien
|
|
III. |
Yttrandefrihet på Internet
|
Talartiden fördelas i enlighet med artikel 142 i arbetsordningen.
4. 70 år sedan general Francos statskupp i Spanien – (Uttalanden av talmannen och partigruppernas ordföranden)
Uttalanden av talmannen och partigruppernas ordföranden: 70 år sedan general Francos statskupp i Spanien.
Talmannen gjorde ett uttalande.
Talare: även de för att göra uttalanden, Jaime Mayor Oreja för PPE-DE-gruppen, Martin Schulz för PSE-gruppen, Bronisław Geremek för ALDE-gruppen, Daniel Cohn-Bendit för Verts/ALE-gruppen, Francis Wurtz för GUE/NGL-gruppen, Brian Crowley för UEN-gruppen, Jens-Peter Bonde för IND/DEM-gruppen, Maciej Marian Giertych, grupplös, Martin Schulz, som gjorde ett personligt uttalande till följd av Maciej Marian Giertychs inlägg, Zbigniew Zaleski, som yttrade sig om debattens organisation, och Hans-Gert Poettering, som även han yttrade sig om Maciej Marian Giertychs inlägg.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
5. ERUF, ESF, Sammanhållningsfonden (allmänna bestämmelser) *** – Inrättandet av Sammanhållningsfonden *** – Europeiska socialfonden ***II – Europeiska regionala utvecklingsfonden ***II – Europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) ***II (debatt)
Rekommendation om förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 [09077/2006 – C6-0192/2006 – 2004/0163(AVC)] – Utskottet för regional utveckling
Föredragande: Konstantinos Hatzidakis (A6-0224/2006).
Rekommendation om förslaget till rådets förordning om inrättande av Sammanhållningsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1164/94 [09078/2006 – C6-0191/2006 – 2004/0166(AVC)] – Utskottet för regional utveckling
Föredragande: Alfonso Andria (A6-0226/2006).
Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1784/1999 [09060/4/2006 – C6 0188/2006 – 2004/0165(COD)] – Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Föredragande: José Albino Silva Peneda (A6-0220/2006).
Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1783/1999 [09059/4/2006 – C6-0187/2006 – 2004/0167(COD)] – Utskottet för regional utveckling
Föredragande: Giovanni Claudio Fava (A6-0225/2006).
Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) [09062/2/2006 – C6-0189/2006 – 2004/0168(COD)] – Utskottet för regional utveckling
Föredragande: Jan Olbrycht (A6-0227/2006).
Konstantinos Hatzidakis redogjorde för rekommendationen A6-0224/2006.
ORDFÖRANDESKAP: Luigi COCILOVO
Vice talman
Alfonso Andria redogjorde för rekommendationen A6-0226/2006.
José Albino Silva Peneda redogjorde för andrabehandlingsrekommendationen A6-0220/2006.
Giovanni Claudio Fava redogjorde för andrabehandlingsrekommendationen A6-0225/2006.
Jan Olbrycht redogjorde för andrabehandlingsrekommendationen A6-0227/2006.
Talare: Hannes Manninen (rådets tjänstgörande ordförande), Danuta Hübner (ledamot av kommissionen) och Vladimír Špidla (ledamot av kommissionen).
Talare: Jacek Protasiewicz (föredragande av yttrande från utskottet EMPL), Gerardo Galeote för PPE-DE-gruppen, Constanze Angela Krehl för PSE-gruppen, Jean Marie Beaupuy för ALDE-gruppen, Elisabeth Schroedter för Verts/ALE-gruppen, Pedro Guerreiro för GUE/NGL-gruppen, Mieczysław Edmund Janowski för UEN-gruppen, och Vladimír Železný för IND/DEM-gruppen.
ORDFÖRANDESKAP: Ingo FRIEDRICH
Vice talman
Talare: Jana Bobošíková, Rolf Berend, Alain Hutchinson, Mojca Drčar Murko, Gisela Kallenbach, Bairbre de Brún, Guntars Krasts, Graham Booth, Jan Tadeusz Masiel, Ambroise Guellec, Iratxe García Pérez, Marian Harkin, Alyn Smith, Kyriacos Triantaphyllides, Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk, Georgios Karatzaferis, Peter Baco, Markus Pieper, Karin Jöns, Paavo Väyrynen, Luca Romagnoli, Oldřich Vlasák, Zita Gurmai, Nathalie Griesbeck, László Surján, Magda Kósáné Kovács, Antonio López-Istúriz White, Bernadette Bourzai, Francesco Musotto, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Ria Oomen-Ruijten, Gábor Harangozó, Lambert van Nistelrooij, Stavros Arnaoutakis, Hannes Manninen, Danuta Hübner och Vladimír Špidla.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 6.11 i protokollet av den 04.07.2006, punkt 6.12 i protokollet av den 04.07.2006, punkt 6.7 i protokollet av den 04.07.2006, punkt 6.8 i protokollet av den 04.07.2006 och punkt 6.9 i protokollet av den 04.07.2006.
ORDFÖRANDESKAP: Mario MAURO
Vice talman
6. Omröstning
Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilagan ”Omröstningsresultat” som bifogas protokollet.
6.1. Begäran om samråd med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén: Strukturpolitikens inverkan på och konsekvenser för sammanhållningen i Europeiska unionen (artikel 117 i arbetsordningen) (omröstning)
Begäran om samråd: Strukturpolitikens inverkan på och konsekvenser för sammanhållningen i Europeiska unionen
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 1)
Godkändes
6.2. Begäran om samråd med Regionkommittén: Strukturpolitikens inverkan på och konsekvenser för sammanhållningen i Europeiska unionen (artikel 118 i arbetsordningen) (omröstning)
Begäran om samråd: Strukturpolitikens inverkan på och konsekvenser för sammanhållningen i Europeiska unionen
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 2)
Godkändes
6.3. Gränsöverskridande organiserad brottslighet (människosmuggling) * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om det ändrade förslaget till rådets beslut om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av tilläggsprotokollet mot smuggling av migranter land-, luft- och sjövägen till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet [08174/2006 – KOM(2005)0503 – C6-0129/2006 – 2003/0196(CNS)] – Utskottet för medborgerliga fri– och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Jean-Marie Cavada (A6-0215/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 3)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2006)0281)
6.4. Gränsöverskridande organiserad brottslighet (människohandel) * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om det ändrade förslaget till rådets beslut om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av tilläggsprotokollet om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet [08174/2006 – KOM(2005)0503 – C6-0130/2006 – 2003/0197(CNS)] – Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Jean-Marie Cavada (A6-0214/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 4)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2006)0282)
6.5. Tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen på gemenskapens institutioner och organ ***III (omröstning)
Betänkande om det gemensamma utkastet, godkänt av förlikningskommittén, till Europaparlamentets och rådets förordning om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ [PE-CONS 3614/1/2006 – C6-0156/2006 – 2003/0242(COD)] – Europaparlamentets delegation till förlikningskommittén
Betänkande Eija-Riitta Korhola (A6-0230/2006).
(Enkel majoritet erfordrades för godkännande)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 5)
GEMENSAMT UTKAST
Antogs (P6_TA(2006)0283)
6.6. Batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer ***III (omröstning)
Betänkande om det gemensamma utkastet, godkänt av förlikningskommittén, till Europaparlamentets och rådets direktiv om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG [PE-CONS 3615/2006 – C6-0154/2006 – 2003/0282(COD)] – Europaparlamentets delegation till förlikningskommittén
Betänkande Johannes Blokland (A6-0231/2006).
(Enkel majoritet erfordrades för godkännande)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 6)
GEMENSAMT UTKAST
Antogs (P6_TA(2006)0284)
6.7. Europeiska socialfonden ***II (omröstning)
Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1784/1999 [09060/4/2006 – C6 0188/2006 – 2004/0165(COD)] – Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Föredragande: José Albino Silva Peneda (A6-0220/2006).
(Kvalificerad majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 7)
RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT
Förklarades godkänt (P6_TA(2006)0285)
6.8. Europeiska regionala utvecklingsfonden ***II (omröstning)
Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1783/1999 [09059/4/2006 – C6-0187/2006 – 2004/0167(COD)] – Utskottet för regional utveckling
Föredragande: Giovanni Claudio Fava (A6-0225/2006).
(Kvalificerad majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 8)
RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT
Förklarades godkänt (P6_TA(2006)0286)
6.9. Europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) ***II (omröstning)
Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) [09062/2/2006 – C6-0189/2006 – 2004/0168(COD)] – Utskottet för regional utveckling
Föredragande: Jan Olbrycht (A6-0227/2006).
(Kvalificerad majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 9)
RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT
Förklarades godkänt (P6_TA(2006)0287)
6.10. Delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur ***I (omröstning)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om att ändra rådets förordning (EG) nr 1348/2000 av den 29 maj 2000 om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur [KOM(2005)0305 – C6-0232/2005 – 2005/0126(COD)] – Utskottet för rättsliga frågor
Föredragande: Jean-Paul Gauzès (A6-0024/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 10)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2006)0288)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P6_TA(2006)0288)
6.11. ERUF, ESF, Sammanhållningsfonden (allmänna bestämmelser) *** (omröstning)
Rekommendation om förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 [09077/2006 – C6-0192/2006 – 2004/0163(AVC)] – Utskottet för regional utveckling
Föredragande: Konstantinos Hatzidakis (A6-0224/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 11)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P6_TA(2006)0289)
Parlamentet gav härmed sitt samtycke.
6.12. Inrättandet av Sammanhållningsfonden *** (omröstning)
Rekommendation om förslaget till rådets förordning om inrättande av Sammanhållningsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1164/94 [09078/2006 – C6-0191/2006 – 2004/0166(AVC)] – Utskottet för regional utveckling
Föredragande: Alfonso Andria (A6-0226/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 12)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P6_TA(2006)0290)
Parlamentet gav härmed sitt samtycke.
6.13. Cabotage och internationella trampfartstjänster * (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets förordning om upphävande av förordning (EEG) nr 4056/86 om detaljerade regler för tillämpning av artiklarna 85 och 86 i fördraget på sjöfarten, och om utvidgning av tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1/2003 till att även omfatta cabotage och trampfart [KOM(2005)0651 – C6-0046/2006 – 2005/0264(CNS)] – Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Corien Wortmann-Kool (A6-0217/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 13)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2006)0291)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P6_TA(2006)0291)
6.14. Egna medel * (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets beslut om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel [KOM(2006)0099 – C6-0132/2006 – 2006/0039(CNS)] – Budgetutskottet
Föredragande: Alain Lamassoure (A6-0223/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 14)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2006)0292)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P6_TA(2006)0292)
6.15. Krisen i bolaget Equitable Life Assurance Society (omröstning)
Betänkande om krisen i bolaget Equitable Life Assurance Society [2006/2026(INI)] – undersökningskommittén beträffande krisen i bolaget Equitable Life Assurance Society
Föredragande: Diana Wallis (A6-0221/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 15)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P6_TA(2006)0293)
Inlägg om omröstningen:
Diana Wallis (föredragande) lade fram ett muntligt ändringsförslag till skäl G, vilket beaktades.
6.16. Konsolidering inom den europeiska finanssektorn (omröstning)
Betänkande om ytterligare konsolidering inom sektorn för finansiella tjänster [2006/2081(INI)] – Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Joseph Muscat (A6-0170/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 16)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P6_TA(2006)0294)
Inlägg om omröstningen:
Joseph Muscat (föredragande) lade fram ett muntligt ändringsförslag till ädnringsförslag 8, vilket beaktades.
6.17. Den senaste utvecklingen och framtidsutsikterna för bolagsrätten (omröstning)
Betänkande om den senaste utvecklingen av och framtidsutsikterna för bolagsrätten [2006/2051(INI)] – Utskottet för rättsliga frågor
Föredragande: Andrzej Jan Szejna (A6-0229/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 17)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P6_TA(2006)0295)
6.18. Att minska luftfartens påverkan på klimatförändringen (omröstning)
Betänkande om minskande av luftfartens påverkan på klimatförändringen [2005/2249(INI)] – Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Caroline Lucas (A6-0201/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 18)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P6_TA(2006)0296)
Inlägg om omröstningen:
|
— |
Caroline Lucas (föredragande) lade fram muntliga ändringsförslag till ändringsförslagen 2 och 1, vilka inte beaktades. |
|
— |
Före slutomröstningen tog Jeanine Hennis-Plasschaert (föredragande av yttrande från utskottet TRAN) avstånd från betänkandet. Chris Davies yttrade sig om detta ställningstagande. |
7. Röstförklaringar
Skriftliga röstförklaringar:
De skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 163.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.
Muntliga röstförklaringar:
Betänkande Jean-Marie Cavada – A6-0215/2006:
|
— |
Andreas Mölzer, Hubert Pirker |
Betänkande Jean-Marie Cavada – A6-0214/2006:
|
— |
Hubert Pirker |
Betänkande Alain Lamassoure – A6-0223/2006:
|
— |
Hynek Fajmon |
Betänkande Caroline Lucas – A6-0201/2006:
|
— |
Ivo Strejček, Robert Evans |
8. Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster
Rättelser till avgivna röster:
Rättelserna till avgivna röster återfinns på webbplatsen ”Séance en direct”, ”Results of votes (roll-call votes)/Résultats des votes (appels nominaux)” samt i den tryckta versionen av bilagan ”Resultat av omröstningarna med namnupprop”.
Den elektroniska versionen på Europarl uppdateras regelbundet under högst två veckor efter den aktuella omröstningsdagen.
Därefter slutförs förteckningen över rättelserna till de avgivna rösterna för att översättas och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Avsiktsförklaringar till avgivna röster:
Följande avsiktsförklaringar hade gjorts (angående icke avgivna röster):
Betänkande Konstantinos Hatzidakis – A6-0224/2006
|
— |
ändringsförslag 1 nej: José Javier Pomés Ruiz, Marie Panayotopoulos-Cassiotou |
|
— |
resolutionen (i sin helhet) ja: Gunnar Hökmark, José Javier Pomés Ruiz, Alexander Radwan |
Betänkande Corien Wortmann-Kool – A6-0217/2006
|
— |
ändringsförslag 20 nej: Rainer Wieland |
|
— |
resolutionen (i sin helhet) ja: Gilles Savary, |
Betänkande Alain Lamassoure – A6-0223/2006
|
— |
ändringsförslag 1 ja: Hubert Pirker |
Betänkande Caroline Lucas – A6-0201/2006
|
— |
resolutionen (i sin helhet) ja: Libor Rouček |
(Sammanträdet avbröts kl. 12.50 och återupptogs kl. 15.05.)
ORDFÖRANDESKAP: Jacek Emil SARYUSZ-WOLSKI
Vice talman
9. Justering av protokollet från föregående sammanträde
Protokollet från föregående sammanträde justerades.
10. Ekonomiska och sociala effekter av omstruktureringen av företag i Europa (debatt)
Uttalande av kommissionen: Ekonomiska och sociala effekter av omstruktureringen av företag i Europa
Günter Verheugen (kommissionens vice ordförande) gjorde ett uttalande.
Talare: José Albino Silva Peneda för PPE-DE-gruppen, Martin Schulz för PSE-gruppen, Lena Ek för ALDE-gruppen, Pierre Jonckheer för Verts/ALE-gruppen, Ilda Figueiredo för GUE/NGL-gruppen, Zdzisław Zbigniew Podkański för UEN-gruppen, Philip Bushill-Matthews, Jan Andersson, Roberto Musacchio, Malcolm Harbour, Jean Louis Cottigny, Helmuth Markov, Edite Estrela och Pier Antonio Panzeri.
ORDFÖRANDESKAP: Gérard ONESTA
Vice talman
Talare: Joel Hasse Ferreira, Jamila Madeira och Günter Verheugen.
Resolutionsförslag som lagts fram som avslutning på debatten (artikel 103.2 i arbetsordningen):
|
— |
Alain Lipietz, Pierre Jonckheer, Elisabeth Schroedter för Verts/ALE-gruppen, om de ekonomiska och sociala följderna av omstruktureringar (B6-0383/2006), |
|
— |
Martin Schulz, Stephen Hughes, Jan Andersson, Joel Hasse Ferreira, Jean Louis Cottigny, Alain Hutchinson, Edite Estrela, Jamila Madeira för PSE-gruppen, om de ekonomiska och sociala konsekvenserna av företagsomstruktureringar i EU (B6-0387/2006), |
|
— |
Ria Oomen-Ruijten, José Albino Silva Peneda för PPE-DE-gruppen, om de ekonomiska och sociala konsekvenserna av industriella omstruktureringar i Europa (B6-0388/2006), |
|
— |
Lena Ek för ALDE-gruppen, om de ekonomiska och sociala konsekvenserna av industriella omstruktureringar i Europa (B6-0389/2006), |
|
— |
Ilda Figueiredo, Pedro Guerreiro, Roberto Musacchio, Marco Rizzo, Helmuth Markov, Miguel Portas för GUE/NGL-gruppen, om ekonomiska och sociala konsekvenser av industriella omstruktureringar i Europa (B6-0398/2006). |
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 6.13 i protokollet av den 06.07.2006.
11. Mer forskning och innovation – Att investera i tillväxt och sysselsättning (debatt)
Betänkande om genomförandet av gemenskapens Lissabonprogram: Mer forskning och innovation – Att investera i tillväxt och sysselsättning: En gemensam strategi (2006/2005(INI)) – Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Pilar del Castillo Vera (A6-0204/2006).
Pilar del Castillo Vera redogjorde för sitt betänkande.
Talare: Günter Verheugen (kommissionens vice ordförande).
Talare: Maria Matsouka (föredragande av yttrande från utskottet EMPL), Guy Bono (föredragande av yttrande från utskottet CULT), Jerzy Buzek för PPE-DE-gruppen, Britta Thomsen för PSE-gruppen, Jorgo Chatzimarkakis för ALDE-gruppen, David Hammerstein Mintz för Verts/ALE-gruppen, Eva-Britt Svensson för GUE/NGL-gruppen, Andreas Mölzer, grupplös, Nikolaos Vakalis, Reino Paasilinna, Arūnas Degutis, Erna Hennicot-Schoepges, Teresa Riera Madurell, Ján Hudacký, Pia Elda Locatelli, András Gyürk, Adam Gierek och Zita Pleštinská.
ORDFÖRANDESKAP: Sylvia-Yvonne KAUFMANN
Vice talman
Talare: John Attard-Montalto, Zdzisław Kazimierz Chmielewski, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Wiesław Stefan Kuc och Romana Jordan Cizelj.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 4.5 i protokollet av den 05.07.2006.
12. EU:s tillverkningsindustri – Mot en mer integrerad industripolitik (debatt)
Betänkande om en politik till stöd för EU:s tillverkningsindustri – mot en mer integrerad industripolitik [2006/2003(INI)] – Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Joan Calabuig Rull (A6-0206/2006).
Joan Calabuig Rull redogjorde för sitt betänkande.
Talare: Günter Verheugen (kommissionens vice ordförande).
Talare: Ilda Figueiredo (föredragande av yttrande från utskottet EMPL), Werner Langen för PPE-DE-gruppen, Reino Paasilinna för PSE-gruppen, Patrizia Toia för ALDE-gruppen, Rebecca Harms för Verts/ALE-gruppen, och Lydia Schenardi, grupplös.
Då det blivit dags för frågestund avbröts debatten i detta skede.
Debatten skulle återupptas kl. 21.00.
13. Frågestund (frågor till kommissionen)
Parlamentet behandlade en rad frågor till kommissionen (B6-0312/2006).
Första delen
Fråga 34 (Claude Moraes): Fotboll.
Neelie Kroes (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt följdfrågor från Claude Moraes, Glyn Ford och Manolis Mavrommatis.
Fråga 35 (Robert Evans): Montenegro.
Olli Rehn (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt följdfrågor från Robert Evans och Bernd Posselt.
Fråga 36 (András Gyürk): Undersökningar av energimarknaden de senaste månaderna och resultatet av dessa undersökningar.
Neelie Kroes besvarade frågan samt följdfrågor från András Gyürk och Paul Rübig.
Andra delen
Fråga 37 behandlades inte, eftersom ämnet redan förekom på föredragningslistan för innevarande sammanträdesperiod.
Fråga 38 (Bernd Posselt): Situationen i Ryssland.
Fråga 39 (Milan Horáček): Situationen i Ryssland.
Benita Ferrero-Waldner (ledamot av kommissionen) svarade på frågorna samt följdfrågor från Bernd Posselt, Milan Horáček, Justas Vincas Paleckis och Paul Rübig.
Fråga 40 (Nicholson of Winterbourne): Gemensamma operativa riktlinjer för hantering av gisslantagningar.
Benita Ferrero-Waldner besvarade frågan samt följdfrågor från Nicholson of Winterbourne och Richard Seeber.
Fråga 41 (Justas Vincas Paleckis): Samarbete mellan EU och Ryssland.
Benita Ferrero-Waldner besvarade frågan samt följdfrågor från Justas Vincas Paleckis, Piia-Noora Kauppi och Agnes Schierhuber.
Frågorna 42-47 skulle erhålla skriftliga svar.
Fråga 48 (Marc Tarabella): Uppehållsrätt för unionsmedborgare.
Franco Frattini (kommissionens vice ordförande) besvarade frågan samt en följdfråga från Marc Tarabella.
Fråga 49 (Sarah Ludford): Övergångsklausulen.
Franco Frattini besvarade frågan samt följdfrågor från Sarah Ludford och Margarita Starkevičiūtė.
Fråga 50 (Zdzisław Kazimierz Chmielewski): Situationen för funktionshindrade på kriminalvårdsanstalter.
Franco Frattini besvarade frågan samt en följdfråga från Zdzisław Kazimierz Chmielewski.
Frågorna 51-58 skulle erhålla skriftliga svar.
Fråga 59 (Georgios Toussas): Illvilliga avskedanden av fackföreningsmedlemmar.
Franco Frattini besvarade frågan.
Georgios Toussas ställde en följdfråga.
Talare: Marie Panayotopoulos-Cassiotou protesterade mot att hennes fråga 51 inte hade tagits upp. (Talmannen svarade att reglerna för frågestunden hade följts).
Franco Frattini svarade på följdfrågan från Georgios Toussas.
Fråga 60 (Dimitrios Papadimoulis): Grekisk lagstiftning om undantag från domstolsbeslut.
Franco Frattini besvarade frågan samt en följdfråga från Dimitrios Papadimoulis.
Talare: Rodi Kratsa-Tsagaropoulou protesterade mot ordningen som frågorna tog upp i och mot att hans fråga 54 inte hade tagits upp. (Talmannen svarade att reglerna för frågestunden hade följts).
Marie Panayotopoulos-Cassiotou ställde en följdfråga som Franco Frattini besvarade.
Talare: Georgios Toussas protesterade mot frågestundens organisation.(Talmannen svarade att reglerna följts).
Fråga 61 (Proinsias De Rossa): Genomförandet i Irland av direktivet om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster.
Franco Frattini besvarade frågan samt följdfrågor från Proinsias De Rossa, Mairead McGuinness och Jim Higgins.
Frågorna 69 och 86 var inte tilllåtliga.
De frågor som på grund av tidsbrist inte hade besvarats skulle erhålla skriftliga svar (se bilagan till det fullständiga förhandlingsreferatet).
Talmannen förklarade frågestunden med frågor till kommissionen avslutad.
(Sammanträdet avbröts kl. 19.20 och återupptogs kl. 21.00.)
ORDFÖRANDESKAP: Manuel António dos SANTOS
Vice talman
14. EU:s tillverkningsindustri – Mot en mer integrerad industripolitik (fortsättning på debatten)
Betänkande om en politik till stöd för EU:s tillverkningsindustri – mot en mer integrerad industripolitik [2006/2003(INI)] – Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Joan Calabuig Rull (A6-0206/2006).
Talare: Pilar del Castillo Vera, Pia Elda Locatelli, Danutė Budreikaitė, Nikolaos Vakalis, John Attard-Montalto, Alessandro Battilocchio, Gunnar Hökmark och Paul Rübig.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 4.6 i protokollet av den 05.07.2006.
15. Tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart ***II (debatt)
Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 82/714/EEG [13274/1/2005 – C6-0091/2006 – 1997/0335(COD)] – Utskottet för transport och turism
Föredragande: Renate Sommer (A6-0208/2006).
Renate Sommer redogjorde för andrabehandlingsrekommendationen.
Talare: Jacques Barrot (kommissionens vice ordförande).
Talare: Reinhard Rack för PPE-DE-gruppen, Ulrich Stockmann för PSE-gruppen, Johannes Blokland för IND/DEM-gruppen, Inés Ayala Sender och Jacques Barrot.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 4.2 i protokollet av den 05.07.2006.
16. Civil luftfart (harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden) ***II (debatt)
Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3922/91 om harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom området civil luftfart [13376/1/2005 – C6-0090/2006 – 2000/0069(COD)] – Utskottet för transport och turism
Föredragande: Ulrich Stockmann (A6-0212/2006).
Ulrich Stockmann redogjorde för andrabehandlingsrekommendationen.
Talare: Jacques Barrot (kommissionens vice ordförande).
Talare: Roland Gewalt för PPE-DE-gruppen, Gilles Savary för PSE-gruppen, och Dirk Sterckx för ALDE-gruppen.
ORDFÖRANDESKAP: Janusz ONYSZKIEWICZ
Vice talman
Talare: Eva Lichtenberger för Verts/ALE-gruppen, Georgios Toussas för GUE/NGL-gruppen, Roberts Zīle för UEN-gruppen, Georg Jarzembowski, Ewa Hedkvist Petersen, Mieczysław Edmund Janowski, Reinhard Rack, Inés Ayala Sender, Christine De Veyrac, Jörg Leichtfried och Jacques Barrot.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 4.3 i protokollet av den 05.07.2006.
17. Radioaktivt avfall och använt kärnbränsle * (debatt)
Betänkande om förslaget till rådets direktiv om övervakning och kontroll av transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle [KOM(2005)0673 – C6-0031/2006 – 2005/0272(CNS)] – Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Esko Seppänen (A6-0174/2006).
Talare: Andris Piebalgs (ledamot av kommissionen).
Esko Seppänen redogjorde för sitt betänkande.
Talare: Werner Langen för PPE-DE-gruppen, Vincenzo Lavarra för PSE-gruppen, Marios Matsakis för ALDE-gruppen, Rebecca Harms för Verts/ALE-gruppen, Kartika Tamara Liotard för GUE/NGL-gruppen, Kathy Sinnott för IND/DEM-gruppen, Alejo Vidal-Quadras, Justas Vincas Paleckis, Marie Anne Isler Béguin, Romana Jordan Cizelj, András Gyürk, Paul Rübig och Andris Piebalgs.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 4.4 i protokollet av den 05.07.2006.
18. Föredragningslista för nästa sammanträde
Föredragningslistan för nästa sammanträde fastställdes (”Föredragningslista” PE 354.650/OJME).
19. Avslutande av sammanträdet
Sammanträdet avslutades kl. 23.05.
Julian Priestley
Generalsekreterare
Janusz Onyszkiewicz
Vice talman
NÄRVAROLISTA
Följande skrev på:
Adamou, Agnoletto, Aita, Albertini, Allister, Alvaro, Andersson, Andrejevs, Andria, Andrikienė, Angelilli, Antoniozzi, Arif, Arnaoutakis, Ashworth, Atkins, Attard-Montalto, Attwooll, Aubert, Audy, Auken, Ayala Sender, Aylward, Ayuso, Bachelot-Narquin, Baco, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Barsi-Pataky, Batten, Battilocchio, Batzeli, Bauer, Beaupuy, Beazley, Becsey, Beer, Beglitis, Belet, Belohorská, Bennahmias, Beňová, Berend, van den Berg, Berlato, Berlinguer, Berman, Bielan, Birutis, Blokland, Bobošíková, Böge, Bösch, Bonde, Bono, Bonsignore, Booth, Borghezio, Borrell Fontelles, Bourlanges, Bourzai, Bowis, Bowles, Bozkurt, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Breyer, Březina, Brie, Brok, Brunetta, Budreikaitė, van Buitenen, Bullmann, van den Burg, Bushill-Matthews, Busk, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Calabuig Rull, Callanan, Camre, Capoulas Santos, Cappato, Carlotti, Carnero González, Casa, Casaca, Cashman, Casini, Caspary, Castex, Castiglione, del Castillo Vera, Catania, Cederschiöld, Cercas, Chatzimarkakis, Chichester, Chiesa, Chmielewski, Christensen, Chruszcz, Claeys, Clark, Cocilovo, Coelho, Cohn-Bendit, Corbett, Corbey, Cornillet, Correia, Cottigny, Coûteaux, Coveney, Cramer, Crowley, Marek Aleksander Czarnecki, Ryszard Czarnecki, Daul, Davies, de Brún, Degutis, De Keyser, Demetriou, De Michelis, Deprez, De Rossa, Descamps, Désir, Deß, Deva, De Veyrac, De Vits, Díaz de Mera García Consuegra, Dičkutė, Didžiokas, Díez González, Dillen, Dimitrakopoulos, Dobolyi, Dombrovskis, Doorn, Douay, Dover, Doyle, Drčar Murko, Duchoň, Dührkop Dührkop, Duff, Duka-Zólyomi, Ebner, Ek, El Khadraoui, Esteves, Estrela, Ettl, Eurlings, Jill Evans, Jonathan Evans, Robert Evans, Fajmon, Falbr, Farage, Fatuzzo, Fava, Fazakas, Ferber, Fernandes, Fernández Martín, Anne Ferreira, Elisa Ferreira, Figueiredo, Fjellner, Flasarová, Flautre, Florenz, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Fontaine, Ford, Fourtou, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Fruteau, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, García Pérez, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gebhardt, Gentvilas, Geremek, Geringer de Oedenberg, Gewalt, Gibault, Gierek, Giertych, Gill, Gklavakis, Glante, Glattfelder, Goebbels, Goepel, Golik, Gollnisch, Gomolka, Gottardi, Grabowska, Grabowski, Graça Moura, Graefe zu Baringdorf, Gräßle, Grech, Griesbeck, Gröner, de Groen-Kouwenhoven, Groote, Grosch, Grossetête, Gruber, Guardans Cambó, Guellec, Guerreiro, Guidoni, Gurmai, Gutiérrez-Cortines, Guy-Quint, Gyürk, Hänsch, Hall, Hammerstein Mintz, Hamon, Handzlik, Harangozó, Harbour, Harkin, Harms, Hasse Ferreira, Hassi, Hatzidakis, Haug, Hazan, Heaton-Harris, Hedh, Hedkvist Petersen, Helmer, Henin, Hennicot-Schoepges, Hennis-Plasschaert, Herczog, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Honeyball, Hoppenstedt, Horáček, Hudacký, Hudghton, Hughes, Hutchinson, Ibrisagic, Ilves, in 't Veld, Isler Béguin, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jäätteenmäki, Jałowiecki, Janowski, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jensen, Joan i Marí, Jöns, Jørgensen, Jonckheer, Jordan Cizelj, Juknevičienė, Kacin, Kaczmarek, Kallenbach, Kamall, Kamiński, Karas, Karatzaferis, Karim, Kasoulides, Kaufmann, Kauppi, Tunne Kelam, Kilroy-Silk, Kindermann, Kinnock, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Klinz, Knapman, Koch, Koch-Mehrin, Kohlíček, Konrad, Korhola, Kósáné Kovács, Koterec, Kozlík, Krarup, Krasts, Kratsa-Tsagaropoulou, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kristovskis, Krupa, Kuc, Kudrycka, Kułakowski, Kušķis, Kusstatscher, Kuźmiuk, Lagendijk, Laignel, Lamassoure, Lambert, Lambrinidis, Landsbergis, Lang, Langen, Langendries, Laperrouze, La Russa, Lauk, Lavarra, Lax, Lechner, Le Foll, Lehideux, Lehne, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Jean-Marie Le Pen, Marine Le Pen, Le Rachinel, Lewandowski, Liberadzki, Libicki, Lichtenberger, Lienemann, Liotard, Lipietz, Locatelli, López-Istúriz White, Losco, Louis, Lucas, Ludford, Lulling, Lynne, Maaten, McAvan, McGuinness, McMillan-Scott, Madeira, Maldeikis, Manders, Maňka, Erika Mann, Thomas Mann, Manolakou, Mantovani, Markov, Marques, Hans-Peter Martin, Martinez, Martínez Martínez, Masiel, Masip Hidalgo, Maštálka, Mastenbroek, Mathieu, Mato Adrover, Matsakis, Matsouka, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Medina Ortega, Meijer, Méndez de Vigo, Meyer Pleite, Miguélez Ramos, Mikko, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Mölzer, Montoro Romero, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Morgantini, Moscovici, Mote, Mulder, Musacchio, Muscardini, Muscat, Musotto, Mussolini, Musumeci, Myller, Napoletano, Nassauer, Nattrass, Navarro, Newton Dunn, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Nicholson, Nicholson of Winterbourne, van Nistelrooij, Novak, Obiols i Germà, Achille Occhetto, Öger, Özdemir, Olajos, Olbrycht, Ó Neachtain, Onesta, Onyszkiewicz, Oomen-Ruijten, Ortuondo Larrea, Őry, Ouzký, Oviir, Paasilinna, Pack, Pafilis, Pahor, Paleckis, Panayotopoulos-Cassiotou, Pannella, Panzeri, Papadimoulis, Papastamkos, Parish, Patriciello, Patrie, Peillon, Alojz Peterle, Pflüger, Piecyk, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pinior, Piotrowski, Pirilli, Pirker, Piskorski, Pistelli, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Poignant, Polfer, Pomés Ruiz, Portas, Posdorf, Posselt, Prets, Prodi, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Ransdorf, Rapkay, Remek, Resetarits, Reul, Reynaud, Riera Madurell, Ries, Riis-Jørgensen, Rivera, Rizzo, Rocard, Rogalski, Roithová, Romagnoli, Romeva i Rueda, Rosati, Roszkowski, Rothe, Rouček, Roure, Rudi Ubeda, Rübig, Rühle, Rutowicz, Ryan, Sacconi, Saïfi, Sakalas, Salinas García, Salvini, Samaras, Samuelsen, Sánchez Presedo, dos Santos, Sartori, Saryusz-Wolski, Savary, Savi, Scheele, Schenardi, Schierhuber, Schlyter, Frithjof Schmidt, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schroedter, Schulz, Schuth, Schwab, Seeber, Seeberg, Segelström, Seppänen, Siekierski, Sifunakis, Silva Peneda, Sinnott, Siwiec, Sjöstedt, Skinner, Škottová, Smith, Sommer, Sonik, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Spautz, Speroni, Staes, Staniszewska, Starkevičiūtė, Šťastný, Stauner, Sterckx, Stevenson, Stihler, Stockmann, Strejček, Strož, Stubb, Sturdy, Sudre, Susta, Svensson, Swoboda, Szájer, Szejna, Szent-Iványi, Szymański, Tabajdi, Tajani, Takkula, Tannock, Tarabella, Tarand, Tatarella, Thomsen, Thyssen, Titford, Titley, Toia, Tomczak, Toubon, Toussas, Trakatellis, Trautmann, Triantaphyllides, Trüpel, Turmes, Tzampazi, Uca, Ulmer, Väyrynen, Vaidere, Vakalis, Valenciano Martínez-Orozco, Vanhecke, Van Hecke, Van Lancker, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vaugrenard, Veneto, Veraldi, Vergnaud, Vernola, Vidal-Quadras, de Villiers, Vincenzi, Virrankoski, Vlasák, Vlasto, Voggenhuber, Wagenknecht, Wallis, Walter, Watson, Manfred Weber, Weisgerber, Westlund, Whittaker, Wiersma, Willmott, Wise, von Wogau, Bernard Piotr Wojciechowski, Janusz Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wurtz, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Záborská, Zaleski, Zani, Zapałowski, Zappalà, Ždanoka, Železný, Zieleniec, Zīle, Zimmer, Zingaretti, Zvěřina, Zwiefka
Observatörer:
Abadjiev, Anastase, Arabadjiev, Athanasiu, Bărbuleţiu, Bliznashki, Buruiană Aprodu, Cappone, Ciornei, Cioroianu, Corlăţean, Coşea, Corina Creţu, Gabriela Creţu, Dimitrov, Dîncu, Duca, Dumitrescu, Ganţ, Hogea, Ilchev, Kazak, Kirilov, Kónya-Hamar, Marinescu, Mihăescu, Morţun, Paparizov, Parvanova, Petre, Podgorean, Popa, Popeangă, Silaghi, Sofianski, Stoyanov, Szabó, Ţicău, Tîrle, Zgonea Valeriu Ştefan
BILAGA I
OMRÖSTNINGSRESULTAT
Förkortningar och symboler
|
+ |
antogs |
|
- |
förkastades |
|
↓ |
bortföll |
|
T |
drogs tillbaka |
|
ONU (…, …, …) |
omröstning med namnupprop (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster) |
|
EO (…, …, …) |
elektronisk omröstning (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster) |
|
delad |
delad omröstning |
|
särsk. |
särskild omröstning |
|
ÄF |
ändringsförslag |
|
komp. |
kompromissändringsförslag |
|
m.d. |
motsvarande del |
|
S |
ändringsförslag om strykning |
|
= |
identiska ändringsförslag |
|
res. |
resolutionsförslag |
|
gem. res. |
gemensamt resolutionsförslag |
|
sluten |
sluten omröstning |
1. Begäran om samråd med Ekonomiska och sociala kommittén — Strukturpolitikens inverkan på och konsekvenser för sammanhållningen i Europeiska unionen
|
Avser |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
begäran om samråd |
|
+ |
|
2. Begäran om samråd med Regionkommittén — Strukturpolitikens inverkan på och konsekvenser för sammanhållningen i Europeiska unionen
|
Avser |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
begäran om samråd |
|
+ |
|
3. Gränsöverskridande organiserad brottslighet (människosmuggling) *
Betänkande: Jean-Marie CAVADA (A6-0215/2006)
|
Avser |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
4. Gränsöverskridande organiserad brottslighet (människohandel) *
Betänkande: Jean-Marie CAVADA (A6-0214/2006)
|
Avser |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
5. Tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen på gemenskapens institutioner och organ ***III
Betänkande: Eija-Riitta KORHOLA (A6-0230/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
omröstning: gemensamt förslag |
|
+ |
|
||
6. Batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer ***III
Betänkande: Johannes BLOKLAND (A6-0231/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
omröstning: gemensamt förslag |
|
+ |
|
||
7. Europeiska socialfonden ***II
Andrabehandlingsrekommendation: (kvalificerad majoritet erfordras)
José Albino SILVA PENEDA (A6-0220/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
godkännande utan omröstning |
|
+ |
|
||
8. Europeiska regionala utvecklingsfonden ***II
Andrabehandlingsrekommendation: (kvalificerad majoritet erfordras)
Giovanni Claudio FAVA (A6-0225/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
godkännande utan omröstning |
|
+ |
|
||
9. Europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) ***II
Andrabehandlingsrekommendation: (kvalificerad majoritet erfordras)
Jan OLBRYCHT (A6-0227/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
godkännande utan omröstning |
|
+ |
|
||
10. Delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur ***I
Betänkande: Jean-Paul GAUZES (A6-0024/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
Förslag till förordning |
|||||
|
block 1 |
7-28 30-40 42-43 |
PPE-DE, PSE, ALDE, Verts/ALE |
|
+ |
|
|
block 2 |
1-6 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
omröstning: ändrat förslag |
|
+ |
|
||
|
Förslag till lagstiftningsresolution |
|||||
|
efter punkt 1 |
29 |
PPE-DE, PSE, ALDE, Verts/ALE |
|
+ |
|
|
omröstning: lagstiftningsresolution |
|
+ |
|
||
Ändringsförslagen 41 och 44 ströks.
11. ERUF, ESF, Sammanhållningsfonden (allmänna bestämmelser) ***
Rekommendation: Konstantinos HATZIDAKIS (A6-0224/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
efter strecksats 2 |
1 |
Verts/ALE |
ONU |
- |
80, 534, 16 |
|
omröstning: lagstiftningsresolution |
ONU |
+ |
533, 41, 53 |
||
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: slutomröstning
Verts/ALE: äf 1
12. Inrättandet av Sammanhållningsfonden ***
Betänkande: Alfonso ANDRIA (A6-0226/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
omröstning: lagstiftningsresolution |
ONU |
+ |
567, 29, 36 |
||
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: slutomröstning
13. Cabotage och internationella trampfartstjänster *
Betänkande: Corien WORTMANN-KOOL (A6-0217/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
ändringsförslag från ansvarigt utskott – särskild omröstning |
1 |
utskottet |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
2 |
utskottet |
|
+ |
|
|
|
3 |
utskottet |
delad |
|
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
4 |
utskottet |
delad |
|
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
6 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
7 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
8 |
utskottet |
delad |
|
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
9 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
10 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
11-12 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
artikel 1, efter punkt 2 |
20 |
Verts/ALE |
ONU |
- |
261, 363, 13 |
|
13 |
utskottet |
|
+ |
|
|
|
artikel 2 |
15 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
21 |
Verts/ALE |
ONU |
- |
279, 354, 11 |
|
|
14 |
utskottet |
|
+ |
|
|
|
efter skäl 10 |
22 |
PPE-DE + PSE |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
skäl 11 |
5 m.d. |
utskottet |
|
+ |
|
|
skäl 12 |
5 m.d. |
utskottet |
|
+ |
|
|
16 |
GUE/NGL |
|
↓ |
|
|
|
skäl 13 |
17 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
efter skäl 13 |
18 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
skäl 14 |
19 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
omröstning: ändrat förslag |
|
+ |
|
||
|
omröstning: lagstiftningsresolution |
ONU |
+ |
534, 89, 16 |
||
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: slutomröstning
Verts/ALE: äf 20 och 21
Begäran om särskild omröstning
IND/DEM: äf 6-12
Verts/ALE: äf 1, 6, 13, 14
ALDE: äf 10, 13, 14
Begäran om delad omröstning
Verts/ALE
ÄF 3
Första delen: Hela texten utom orden ”efter en övergångsperiod på två år”
Andra delen: dessa ord
ÄF 4
Första delen: Hela texten utom orden ”även om de inte kan tvingas till detta”
Andra delen: dessa ord
ÄF 8
Första delen:”UNCTAD:s kod … för linjekonferenser”
Andra delen:”Kommissionen bör … uppsägning kan få”
ALDE
ÄF 1
Första delen:”Genom det gruppundantag … skyddas från konkurrens”
Andra delen:”Under nuvarande förhållande … inom denna sektor erkänd”
Verts/ALE, ALDE
ÄF 22
Första delen:”För att skapa … i fördraget”
Andra delen:”innan övergångsperioden löper ut”
14. Egna medel *
Betänkande: Alain LAMASSOURE (A6-0223/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
ändringsförslag från ansvarigt utskott – sammanslagen omröstning |
2-4 6 |
utskottet |
|
+ |
|
|
ändringsförslag från ansvarigt utskott – särskild omröstning |
1 |
utskottet |
ONU |
+ |
533, 82, 23 |
|
5 |
utskottet |
delad/ONU |
|
|
|
|
1 |
+ |
576, 38, 25 |
|||
|
2 |
- |
283, 328, 30 |
|||
|
skäl 8 |
7 |
GUE/NGL |
ONU |
- |
242, 390, 7 |
|
skäl 9 |
8 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
efter skäl 11 |
9 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
omröstning: ändrat förslag |
|
+ |
|
||
|
omröstning: lagstiftningsresolution |
|
+ |
|
||
Begäran om omröstning med namnupprop
IND/DEM: ÄF 5 och 7
GUE/NGL: ÄF 1
Begäran om delad omröstning
PPE-DE
ÄF 5
Första delen:”I Europeiska rådets … och sund ekonomisk förvaltning”
Andra delen:”I sitt beslut … med nästa budgetram”
Begäran om särskild omröstning
GUE/NGL: ÄF 5
15. Krisen i bolaget Equitable Life Assurance Society
Interimsbetänkande Diana Wallis (A6-0221/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
skäl G |
§ |
originaltexten |
|
+ |
ändrat muntligen |
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
Övrigt
Föredragande, Diana Wallis, lade fram följande muntliga ändringsförslag till skäl G:
|
”G. |
De frågor som behandlas av undersökningskommittén är av en allmängiltig betydelse som sträcker sig utöver de direkt drabbade EU medborgarnas särskilda problem, framför allt vad gäller en korrekt fungerande inre marknad för försäkringsprodukter, en korrekt tillämpning av gemenskapsrätten och medborgarnas möjligheter att överklaga, framför allt i gränsöverskridande sammanhang där det berörda företaget kontrolleras av hemlandet.” |
16. Konsolidering inom den europeiska finanssektorn
Betänkande: Joseph MUSCAT (A6-0170/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
punkt 3 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2/EO |
+ |
353, 255, 20 |
|||
|
punkt 4 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
punkt 8 |
6 |
PSE |
ONU |
+ |
345, 287, 9 |
|
punkt 9 |
1 |
ALDE |
|
- |
|
|
efter punkt 9 |
7 |
PSE |
|
- |
|
|
punkt 10 |
2 |
ALDE |
|
- |
|
|
punkt 12 |
3 |
ALDE |
EO |
+ |
326, 276, 18 |
|
punkt 17 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 23 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2/EO |
- |
282, 319, 18 |
|||
|
punkt 26 |
4 |
ALDE |
EO |
+ |
308, 299, 16 |
|
punkt |
originaltexten |
särsk. |
↓ |
|
|
|
punkt 33 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 36 |
5 |
ALDE |
EO |
+ |
306, 272, 39 |
|
punkt 38 |
8 |
PSE |
|
+ |
ändrat muntligen |
|
punkt |
originaltexten |
särsk. |
↓ |
|
|
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
Begäran om särskild omröstning
Verts/ALE: punkterna 17, 26
UEN: punkt 38
ALDE: punkt 33
Begäran om omröstning med namnupprop
PSE: ÄF 6
Begäran om delad omröstning
Verts/ALE, PSE
punkt 23
Första delen:”Europaparlamentet noterar att dagens … utdelning i EU”
Andra delen:”Parlamentet noterar också … minskar betydligt”
ALDE
punkt 4
Första delen:”Europaparlamentet gläder sig åt … finansiella regelverk”
Andra delen:”även om … har förverkligats”
PSE
punkt 3
Första delen:”Europaparlamentet noterar … på många olika sätt”
Andra delen:”t.ex. genom affärsallianser … avvecklingssystem”
Övrigt
Föredraganden, Joseph Muscat, lade fram följande muntliga ändringsförslag till ändringsförslag 8:
|
”38. |
Europaparlamentet anser att det är hög tid för EU-institutionerna och särskilt för parlamentet att initiera en debatt om tillsynen av EU:s finansmarknader. Parlamentet begär därför att en expertgrupp skall tillsättas före slutet av 2006 för att studera och sex månader efter gruppens tillsättning rapportera om vilka konsekvenser konsolideringen av marknader och finansinstitut har för tillsyn, finansiell stabilitet och krishantering. Parlamentet begär att kommittén i detta avseende skall föreslå konkreta idéer om hur flerdubbla rapporteringskrav kan förenklas och hur det nuvarande systemet kan förbättras och slutligen funderar kring de europeiska, finansiella tillsynsmyndigheternas behov och uppbyggnad.” |
17. Den senaste utvecklingen och framtidsutsikterna för bolagsrätten
Betänkande: Andrzej Jan SZEJNA (A6-0229/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
punkt 3 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
efter punkt 15 |
2 |
PSE |
|
+ |
|
|
efter punkt 26 |
4 |
PSE |
|
- |
|
|
efter punkt 31 |
5 |
PSE |
|
- |
|
|
efter punkt 42 |
3 |
PSE |
|
- |
|
|
punkt 43 |
1 |
ALDE |
|
- |
|
|
skäl F |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
Begäran om särskild omröstning
ALDE: punkt 3, skäl F
18. Att minska luftfartens påverkan på klimatförändringen
Betänkande: Caroline LUCAS (A6-0201/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
punkt 1 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
punkt 4 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 6 |
4 |
Verts/ALE |
EO |
- |
268, 323, 33 |
|
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
|
punkt 7 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 8 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 9 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2/EO |
- |
281, 332, 17 |
|||
|
efter punkt 10 |
2 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
punkt 11 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 21 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
efter punkt 21 |
3 |
PPE-DE + DAVIES |
|
+ |
|
|
punkt 22 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
|
1/EO |
- |
295, 317, 18 |
|||
|
2/EO |
+ |
364, 253, 11 |
|||
|
punkt 23 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 27 |
1 |
GUE/NGL |
EO |
- |
142, 453, 8 |
|
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
punkt 29 |
punkt |
originaltexten |
särsk./EO |
- |
270, 331, 23 |
|
punkt 30 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
punkt 37 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
ONU |
+ |
439, 74, 102 |
||
Begäran om särskild omröstning
ALDE: punkterna 4, 6, 7, 8, 21, 23 och 29
PSE : punkt 29
Verts/ALE: punkterna 9, 11, 37
Begäran om omröstning med namnupprop
Verts/ALE: slutomröstning
Begäran om delad omröstning
PPE-DE, PSE, ALDE
punkt 22
Första delen:”Europaparlamentet instämmer … lämpligaste instrumentet”
Andra delen:”Europaparlamentet föreslår … till EU-ETS”
ALDE
punkt 1
Första delen: Hela punkten utom orden ”inbegripet lagstiftande, ekonomiska, tekniska och operativa instrument” och ”av att det är nödvändigt att tillämpa principen om att förorenaren skall betala och av att garantera en fullständig kostnadsinternalisering”
Andra delen: dessa ord
punkt 9
Första delen: Hela punkten utom orden ”för att ta itu med detta problem”, ”inte bara” och ”utan även nödvändigt för luftfarten”
Andra delen: dessa ord
punkt 27
Första delen:”Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra … icke-koldioxideffekter”
Andra delen:”Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram … vid sidan av klimatförändringar” och ”och att stödja … kväveoxider”
punkt 30
Första delen: Hela punkten utom orden ”till och”, ”(om möjligt … EU:s luftrum)” och ”Parlamentet betonar … snarast möjligt”
Andra delen: dessa ord
BILAGA II
RESULTAT AV OMRÖSTNINGARNA MED NAMNUPPROP
1. Rekommendation Hatzidakis A6-0224/2006
Ändringförslag 1
Ja-röster: 80
ALDE: Bourlanges
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Guidoni, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Bonde, Sinnott
PPE-DE: Casini, Cederschiöld, Fjellner, Hökmark, Ibrisagic
PSE: Correia, Leichtfried
UEN: Camre
Verts/ALE: Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 534
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cocilovo, Cornillet, Davies, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis
IND/DEM: Batten, Blokland, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Karatzaferis, Knapman, Louis, Nattrass, Titford, de Villiers, Whittaker, Wise, Železný
NI: Allister, Battilocchio, Bobošíková, Borghezio, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Dillen, Giertych, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Mote, Mussolini, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Schenardi, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Mathieu, Mauro, Mavrommatis, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Papastamkos, Parish, Patriciello, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Veneto, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Groote, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leinen, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Scheele, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nedlagda röster: 16
ALDE: Samuelsen
GUE/NGL: Flasarová, Manolakou, Remek, Toussas
IND/DEM: Grabowski, Krupa, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Zapałowski
NI: Kilroy-Silk, Martin Hans-Peter, Romagnoli
PPE-DE: Nicholson
Verts/ALE: van Buitenen
2. Rekommendation Hatzidakis A6-0224/2006
Resolution
Ja-röster: 533
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cocilovo, Cornillet, Davies, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis
IND/DEM: Blokland, Grabowski, Karatzaferis, Krupa, Louis, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Tomczak, Zapałowski, Železný
NI: Battilocchio, Bobošíková, Borghezio, Chruszcz, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Giertych, Masiel, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Speroni, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Antoniozzi, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Mathieu, Mauro, Mavrommatis, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Patriciello, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Veneto, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Groote, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Lienemann, Locatelli, McAvan, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Scheele, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Verts/ALE: Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 41
GUE/NGL: Figueiredo, Guerreiro, Krarup, Liotard, Manolakou, Meijer, Meyer Pleite, Sjöstedt, Svensson, Toussas
IND/DEM: Batten, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Knapman, Nattrass, Titford, Whittaker, Wise
NI: Allister, Claeys, Dillen, Gollnisch, Helmer, Kilroy-Silk, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martin Hans-Peter, Martinez, Mote, Mussolini, Schenardi, Vanhecke
PPE-DE: Nassauer, Radwan
PSE: Leinen
UEN: Camre
Verts/ALE: Schlyter
Nedlagda röster: 53
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Guidoni, Kaufmann, Kohlíček, Markov, Maštálka, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Strož, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Bonde
NI: Baco, Kozlík, Romagnoli
PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Elles, Evans Jonathan, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Jackson, Kirkhope, Lauk, McMillan-Scott, Nicholson, Parish, Tannock, Van Orden
Verts/ALE: van Buitenen
3. Rekommendation Andria A6-0226/2006
Resolution
Ja-röster: 567
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Catania, Morgantini, Musacchio, Ransdorf, Strož
IND/DEM: Blokland, Grabowski, Karatzaferis, Krupa, Louis, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Tomczak, Zapałowski, Železný
NI: Battilocchio, Bobošíková, Borghezio, Chruszcz, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Giertych, Masiel, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Speroni, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Mathieu, Mauro, Mavrommatis, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Patriciello, Peterle, Pieper, Pinheiro, Pleštinská, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Veneto, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Groote, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lienemann, Locatelli, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Scheele, Segelström, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 29
GUE/NGL: Toussas
IND/DEM: Batten, Bonde, Booth, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Titford, Whittaker, Wise
NI: Allister, Dillen, Gollnisch, Helmer, Kilroy-Silk, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martin Hans-Peter, Martinez, Mölzer, Mote, Mussolini, Schenardi, Vanhecke
UEN: Camre
Verts/ALE: Schlyter
Nedlagda röster: 36
GUE/NGL: Brie, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Coûteaux
NI: Baco, Claeys, Kozlík, Romagnoli
PPE-DE: Kamall, Kirkhope
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Nej-röster
Diamanto Manolakou
4. Betänkande Wortmann-Kool A6-0217/2006
Ändringförslag 20
Ja-röster: 261
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Grabowski, Krupa, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Zapałowski
NI: Battilocchio, Chruszcz, De Michelis, Giertych, Martin Hans-Peter, Wojciechowski Bernard Piotr
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Groote, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lienemann, Locatelli, McAvan, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Scheele, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cramer, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 363
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis
IND/DEM: Batten, Blokland, Bonde, Booth, Clark, Farage, Karatzaferis, Knapman, Nattrass, Sinnott, Titford, Whittaker, Wise, Železný
NI: Bobošíková, Borghezio, Claeys, Czarnecki Ryszard, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Mölzer, Mote, Mussolini, Piskorski, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Speroni, Vanhecke
PPE-DE: Albertini, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Mathieu, Mauro, Mavrommatis, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Patriciello, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Veneto, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nedlagda röster: 13
GUE/NGL: Manolakou, Toussas
IND/DEM: Coûteaux, Louis
NI: Allister, Baco, Dillen, Kilroy-Silk, Kozlík, Rivera
PPE-DE: Gutiérrez-Cortines
UEN: Camre
Verts/ALE: van Buitenen
5. Betänkande Wortmann-Kool A6-0217/2006
Ändringförslag 21
Ja-röster: 279
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Grabowski, Krupa, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Zapałowski
NI: Battilocchio, Borghezio, Chruszcz, Claeys, De Michelis, Dillen, Giertych, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martin Hans-Peter, Martinez, Mussolini, Romagnoli, Schenardi, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Camre
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 354
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis
IND/DEM: Batten, Blokland, Bonde, Booth, Clark, Farage, Karatzaferis, Knapman, Nattrass, Sinnott, Titford, Whittaker, Wise, Železný
NI: Bobošíková, Czarnecki Ryszard, Helmer, Masiel, Mote, Piskorski, Rutowicz
PPE-DE: Albertini, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Mathieu, Mauro, Mavrommatis, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Patriciello, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Veneto, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nedlagda röster: 11
GUE/NGL: Manolakou, Toussas
IND/DEM: Coûteaux, Louis
NI: Allister, Baco, Kilroy-Silk, Kozlík, Rivera
PSE: Grech
Verts/ALE: van Buitenen
6. Betänkande Wortmann-Kool A6-0217/2006
Resolution
Ja-röster: 534
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Kohlíček
IND/DEM: Blokland, Bonde, Grabowski, Karatzaferis, Krupa, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Tomczak, Zapałowski
NI: Battilocchio, Bobošíková, Borghezio, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Dillen, Giertych, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Mölzer, Mussolini, Piskorski, Rivera, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Mathieu, Mauro, Mavrommatis, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Veneto, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Calabuig Rull, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nej-röster: 89
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Kaufmann, Krarup, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Batten, Booth, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Titford, Whittaker, Wise
NI: Kilroy-Silk, Martin Hans-Peter, Mote
PPE-DE: Gewalt, Pieper, Sartori
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nedlagda röster: 16
IND/DEM: Coûteaux, Louis, Železný
NI: Allister, Baco, Helmer, Kozlík
PPE-DE: Cabrnoch, Duchoň, Fajmon, Ouzký, Škottová, Strejček, Vlasák, Zvěřina
Verts/ALE: van Buitenen
7. Betänkande Lamassoure A6-0223/2006
Ändringförslag 1
Ja-röster: 533
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bowles, Budreikaitė, Busk, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Koch-Mehrin, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis
NI: Battilocchio, Chruszcz, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Giertych, Helmer, Masiel, Mussolini, Piskorski, Rutowicz, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Mathieu, Mauro, Mavrommatis, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Patriciello, Peterle, Pīks, Pinheiro, Pleštinská, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Veneto, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lienemann, Locatelli, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martínez Martínez, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 82
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Batten, Blokland, Bonde, Booth, Clark, Farage, Grabowski, Karatzaferis, Knapman, Krupa, Nattrass, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Titford, Tomczak, Whittaker, Wise, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Bobošíková, Claeys, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Mölzer, Mote, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke
PPE-DE: Cabrnoch, Duchoň, Fajmon, Nicholson, Ouzký, Seeberg, Škottová, Strejček, Vlasák
UEN: Camre
Nedlagda röster: 23
ALDE: Cappato
IND/DEM: Coûteaux, Louis
NI: Baco, Borghezio, Kilroy-Silk, Kozlík, Martin Hans-Peter, Speroni
PPE-DE: Lauk
PSE: Cashman, Evans Robert, Gill, Honeyball, Hughes, Kinnock, McAvan, Martin David, Morgan, Stihler, Willmott, Wynn
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Nedlagda röster
Richard Corbett, Gary Titley
8. Betänkande Lamassoure A6-0223/2006
Ändringförslag 5/1
Ja-röster: 576
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Grabowski, Karatzaferis, Krupa, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Zapałowski, Železný
NI: Battilocchio, Borghezio, Chruszcz, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Giertych, Martin Hans-Peter, Masiel, Mussolini, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Speroni, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Mathieu, Mauro, Mavrommatis, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Patriciello, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Veneto, Vernola, Vidal-Quadras, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Koterec, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lienemann, Locatelli, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 38
ALDE: Lambsdorff
IND/DEM: Batten, Blokland, Bonde, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Knapman, Nattrass, Sinnott, Titford, Whittaker, Wise
NI: Bobošíková, Claeys, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Mölzer, Mote, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke
PPE-DE: Buzek, Cabrnoch, Duchoň, Fajmon, Ouzký, Seeberg, Škottová, Strejček, Vlasák, Vlasto
Nedlagda röster: 25
GUE/NGL: Manolakou, Toussas
IND/DEM: Louis
NI: Allister, Baco, Helmer, Kilroy-Silk, Kozlík
PPE-DE: Zvěřina
PSE: Cashman, Corbett, Evans Robert, Ford, Gill, Honeyball, Hughes, Kinnock, McAvan, Martin David, Morgan, Stihler, Titley, Willmott, Wynn
Verts/ALE: van Buitenen
9. Betänkande Lamassoure A6-0223/2006
Ändringförslag 5/2
Ja-röster: 283
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Markov
NI: Battilocchio, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Mussolini, Rutowicz
PPE-DE: Doyle, Fjellner, Grosch, Jackson, Wieland
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Koterec, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lienemann, Locatelli, Maňka, Mann Erika, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Trautmann, Tzampazi, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Zīle
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 328
ALDE: Lambsdorff
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Brie, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Manolakou, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Pflüger, Portas, Ransdorf, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Batten, Blokland, Bonde, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Grabowski, Karatzaferis, Knapman, Krupa, Louis, Nattrass, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Titford, Tomczak, Whittaker, Wise, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Bobošíková, Chruszcz, Dillen, Giertych, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Mote, Piskorski, Rivera, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Mathieu, Mauro, Mavrommatis, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Patriciello, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Veneto, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Vaidere, Wojciechowski Janusz
Nedlagda röster: 30
GUE/NGL: Aita, Catania, Musacchio, Papadimoulis, Remek, Wagenknecht
NI: Baco, Borghezio, Czarnecki Marek Aleksander, Kilroy-Silk, Kozlík, Martin Hans-Peter, Speroni
PSE: Cashman, Corbett, Evans Robert, Ford, Gill, Honeyball, Hughes, Kinnock, McAvan, Martin David, Morgan, Stihler, Titley, Willmott, Wynn
Verts/ALE: van Buitenen, Schlyter
„Rättelser till avgivna röster“
Nej-röster
Françoise Grossetête, Henrik Dam Kristensen
Nedlagda röster
Christofer Fjellner
10. Betänkande Lamassoure A6-0223/2006
Ändringförslag 7
Ja-röster: 242
ALDE: Degutis, Deprez, Samuelsen
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Grabowski, Karatzaferis, Krupa, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Zapałowski, Železný
NI: Chruszcz, Giertych, Mussolini, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Marques
PSE: Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Gierek, Glante, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Herczog, Hutchinson, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Koterec, Kreissl-Dörfler, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Lienemann, Locatelli, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Scheele, Schulz, Sifunakis, Siwiec, Sornosa Martínez, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Wiersma, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schmidt, Schroedter, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 390
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis
IND/DEM: Batten, Blokland, Bonde, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Knapman, Louis, Nattrass, Sinnott, Titford, Whittaker, Wise
NI: Allister, Battilocchio, Bobošíková, Borghezio, Claeys, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martin Hans-Peter, Martinez, Masiel, Mölzer, Mote, Piskorski, Rivera, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Speroni, Vanhecke
PPE-DE: Albertini, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Mathieu, Mauro, Mavrommatis, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Patriciello, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Veneto, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Cashman, Corbett, Evans Robert, Ford, Geringer de Oedenberg, Gill, Hedh, Hedkvist Petersen, Honeyball, Ilves, Kinnock, Martin David, Morgan, Segelström, Skinner, Stihler, Titley, Westlund, Willmott, Wynn
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Vaidere, Zīle
Verts/ALE: Schlyter
Nedlagda röster: 7
NI: Baco, Kilroy-Silk, Kozlík
PSE: Hughes, McAvan
Verts/ALE: van Buitenen, Smith
„Rättelser till avgivna röster“
Nej-röster
Linda McAvan
Nedlagda röster
Eva-Britt Svensson, Jonas Sjöstedt
11. Betänkande Muscat A6-0170/2006
Ändringförslag 6
Ja-röster: 345
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Chatzimarkakis, Cocilovo, Davies, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Oviir, Pannella, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Blokland, Bonde, Karatzaferis
NI: Battilocchio, Claeys, De Michelis, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martin Hans-Peter, Martinez, Mölzer, Mussolini, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke
PPE-DE: Karas, Rübig, Schierhuber, Seeber, Vernola
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Camre, Didžiokas
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 287
ALDE: Andria
GUE/NGL: Adamou, Manolakou, Toussas, Triantaphyllides
IND/DEM: Batten, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Grabowski, Knapman, Krupa, Nattrass, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Titford, Tomczak, Whittaker, Wise, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Bobošíková, Chruszcz, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Giertych, Helmer, Masiel, Mote, Piskorski, Rutowicz, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Mathieu, Mauro, Mavrommatis, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Patriciello, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Veneto, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nedlagda röster: 9
ALDE: Harkin
IND/DEM: Louis
NI: Baco, Borghezio, Kilroy-Silk, Kozlík, Rivera
PPE-DE: Korhola
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Ja-röster
Reinhard Rack, Hubert Pirker
12. Betänkande Lucas A6-0201/2006
Resolution
Ja-röster: 439
ALDE: Andrejevs, Attwooll, Bowles, Busk, Cappato, Davies, Drčar Murko, Duff, Ek, Hall, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Ludford, Lynne, Manders, Matsakis, Nicholson of Winterbourne, Prodi, Resetarits, Ries, Samuelsen, Susta, Toia, Veraldi, Wallis
GUE/NGL: Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Flasarová, Guidoni, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Blokland, Bonde, Coûteaux, Karatzaferis, Louis
NI: Battilocchio, Borghezio, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Martin Hans-Peter, Masiel, Mussolini, Piskorski, Rivera, Rutowicz
PPE-DE: Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Bonsignore, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Demetriou, Dombrovskis, Doorn, Dover, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hennicot-Schoepges, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Iturgaiz Angulo, Jackson, Járóka, Jeggle, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kelam, Kirkhope, Klaß, Klich, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Mathieu, Mauro, Mavrommatis, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Patriciello, Peterle, Pīks, Pinheiro, Pleštinská, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Sommer, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Veneto, Vidal-Quadras, Vlasto, Weisgerber, Wieland, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Batzeli, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Capoulas Santos, Carlotti, Casaca, Castex, Chiesa, Christensen, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Gurmai, Guy-Quint, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lienemann, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Reynaud, Rocard, Rosati, Rothe, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Szejna, Tabajdi, Thomsen, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Westlund, Yañez-Barnuevo García, Zani
UEN: Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Didžiokas, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 74
ALDE: Alvaro, Andria, Birutis, Bourlanges, Chatzimarkakis, Degutis, Deprez, Dičkutė, Griesbeck, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Neyts-Uyttebroeck, Riis-Jørgensen, Takkula, Virrankoski
IND/DEM: Batten, Booth, Clark, Grabowski, Krupa, Piotrowski, Rogalski, Titford, Tomczak, Whittaker, Wise, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Bobošíková, Chruszcz, Giertych, Helmer, Kilroy-Silk, Mote, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Berend, Brok, Cabrnoch, del Castillo Vera, Cederschiöld, Duchoň, Fajmon, Ferber, Fjellner, Friedrich, Hökmark, Ibrisagic, Itälä, Jarzembowski, Kauppi, Klamt, Konrad, Lehne, Ouzký, Pack, Pieper, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Škottová, Strejček, Vlasák, Weber Manfred, von Wogau, Zvěřina
PSE: Groote, Hänsch, Haug, Stockmann, Vincenzi, Walter, Weiler
UEN: Zīle
Nedlagda röster: 102
ALDE: Beaupuy, Budreikaitė, Cocilovo, Fourtou, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Koch-Mehrin, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Maaten, Mulder, Newton Dunn, Pannella, Polfer, Savi, Schuth, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Väyrynen, Van Hecke
GUE/NGL: Adamou, Figueiredo, Manolakou, Remek, Toussas, Triantaphyllides
IND/DEM: Sinnott
NI: Baco, Claeys, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Mölzer, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke
PPE-DE: Albertini, Bradbourn, Descamps, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Doyle, Hannan, Hatzidakis, Jałowiecki, Jordan Cizelj, Korhola, Lamassoure, Lewandowski, McGuinness, Pirker, Rack, Reul, Schwab, Seeber, Sonik
PSE: Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Calabuig Rull, Carnero González, Cashman, Corbett, Díez González, Dobolyi, Dührkop Dührkop, García Pérez, Goebbels, Grech, Gruber, Honeyball, Hughes, Laignel, McAvan, Mann Erika, Moreno Sánchez, Morgan, Riera Madurell, Skinner, Sornosa Martínez, Stihler, Swoboda, Tarabella, Titley, Wiersma, Willmott, Wynn, Zingaretti
UEN: Kamiński
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Ja-röster
Karin Riis-Jørgensen
Nedlagda röster
Paul Rübig, Robert Evans, Othmar Karas, Joseph Muscat, Agnes Schierhuber, Jim Higgins, Gay Mitchell
ANTAGNA TEXTER
P6_TA(2006)0281
Gränsöverskridande organiserad brottslighet (människosmuggling) *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om det ändrade förslaget till rådets beslut om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av tilläggsprotokollet mot smuggling av migranter land-, luft- och sjövägen till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (8174/2006 – KOM(2005)0503 – C6-0129/2006 – 2003/0196(CNS))
(Samrådsförfarandet – nytt samråd)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av rådets förslag (8174/2006), |
|
— |
med beaktande av kommissionens ändrade förslag till rådet (KOM(2005)0503) (1), |
|
— |
med beaktande av parlamentets ståndpunkt av den 13 januari 2004 (2), |
|
— |
med beaktande av artiklarna 62.2 och 63.3, artiklarna 66 och 179 och artikel 181a, och artikel 300.2 första stycket i EG-fördraget, |
|
— |
på nytt hört av rådet i enlighet med artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, (C6-0129/2006), |
|
— |
med beaktande av artikel 51, artikel 43.1, artikel 55.3 och artikel 83.7 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-0215/2006). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner ingåendet av tilläggsprotokollet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TA(2006)0282
Gränsöverskridande organiserad brottslighet (människohandel) *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om det ändrade förslaget till rådets beslut om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av tilläggsprotokollet om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (8174/2006 – KOM(2005)0503 – C6-0130/2006 – 2003/0197(CNS))
(Samrådsförfarandet – nytt samråd)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av rådets förslag (8174/2006), |
|
— |
med beaktande av kommissionens ändrade förslag till rådets beslut (KOM(2005)0503) (1), |
|
— |
med beaktande av sin ståndpunkt av den 13 januari 2004 (2), |
|
— |
med beaktande av artiklarna 62.2 och 63.3, artiklarna 66 och 179 och artikel 181a i förbindelse med artikel 300.2 första stycket i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0130/2006), |
|
— |
med beaktande av artikel 51 och artiklarna 43.1, 55.3 och 83.7 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-0214/2006). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner ingåendet av tilläggsprotokollet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TA(2006)0283
Tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen på gemenskapens institutioner och organ ***III
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förlikningskommitténs gemensamma utkast till Europaparlamentets och rådets förordning om hur Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor skall tillämpas på Europeiska gemenskapens institutioner och organ (PE-CONS 3614/1/2006 – C6-0156/2006 – 2003/0242(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: tredje behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av förlikningskommitténs gemensamma utkast (PE-CONS 3614/1/2006 – C6-0156/2006), |
|
— |
med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003)0622) (2), |
|
— |
med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid andra behandlingen (3) av rådets gemensamma ståndpunkt (4), |
|
— |
med beaktande av kommissionens yttrande över parlamentets ändringar i den gemensamma ståndpunkten (KOM(2006)0081) (5), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.5 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 65 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från parlamentets delegation till förlikningskommittén (A6-0230/2006). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner det gemensamma utkastet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten i enlighet med artikel 254.1 i EG-fördraget. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten, efter kontroll av att alla förfaranden vederbörligen avslutats, och att i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna lagstiftningsresolution till rådet och kommissionen. |
(1) EUT C 103, 29.4.2004, s. 612.
(2) Ännu ej offentliggjord i EUT.
(3) Antagna texter, 18.1.2006, P6_TA(2006)0016.
(4) EUT C 264, 25.10.2005, s. 18.
(5) Ännu ej offentliggjord i EUT.
P6_TA(2006)0284
Batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer ***III
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förlikningskommitténs gemensamma utkast till Europaparlamentets och rådets direktiv om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG (PE-CONS 3615/4/2006 – C6-0154/2006 – 2003/0282(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: tredje behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av förlikningskommitténs gemensamma utkast (PE-CONS 3615/4/2006 – C6-0154/2006), |
|
— |
med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003)0723) (2), |
|
— |
med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid andra behandlingen av ärendet (3), en behandling som avsåg rådets gemensamma ståndpunkt (4), |
|
— |
med beaktande av kommissionens yttrande över parlamentets ändringar i den gemensamma ståndpunkten (KOM(2006)0017) (5), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.5 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 65 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från parlamentets delegation till förlikningskommittén (A6-0231/2006). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner det gemensamma utkastet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten i enlighet med artikel 254.1 i EG-fördraget. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten, efter kontroll av att alla förfaranden vederbörligen avslutats, och att i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna lagstiftningsresolution till rådet och kommissionen. |
(1) EUT C 104 E, 30.4.2004, s. 354.
(2) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(3) Antagna texter, 13.12.2005, P6_TA(2005)0495.
(4) EUT C 264 E, 25.10.2005, s. 1.
(5) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TA(2006)0285
Europeiska socialfonden ***II
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1784/1999 (9060/4/2006 – C6-0188/2006 – 2004/0165(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (9060/4/2006 – C6-0188/2006), |
|
— |
med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0493) (2), |
|
— |
med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2005)0523) (3) |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6-0220/2006). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten. |
|
2. |
Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med den gemensamma ståndpunkten. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten, i enlighet med artikel 254.1 i EG-fördraget. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten, efter kontroll av att alla förfaranden vederbörligen avslutats, och att i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Antagna texter, 6.7.2005, P6_TA(2005)0281.
(2) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(3) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TA(2006)0286
Europeiska regionala utvecklingsfonden ***II
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1783/1999 (9059/4/2006 – C6-0187/2006 – 2004/0167(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (9059/4/2006 – C6-0187/2006), |
|
— |
med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0495) (2), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för regional utveckling (A6-0225/2006). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten. |
|
2. |
Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med den gemensamma ståndpunkten. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten, i enlighet med artikel 254.1 i EG-fördraget. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten, efter kontroll av att alla förfaranden vederbörligen avslutats, och att i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Antagna texter, 6.7.2005, P6_TA(2005)0279.
(2) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TA(2006)0287
Europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) ***II
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) (9062/2/2006 – C6-0189/2006 – 2004/0168(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (9062/2/2006 – C6-0189/2006), |
|
— |
med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0496) (2), |
|
— |
med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2006)0094) (3), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för regional utveckling (A6-0227/2006). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten. |
|
2. |
Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med den gemensamma ståndpunkten. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten i enlighet med artikel 254.1 i EG-fördraget. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten, efter kontroll av att alla förfaranden vederbörligen avslutats, och att i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Antagna texter, 6.7.2005, P6_TA(2005)0280.
(2) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(3) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TA(2006)0288
Delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om att ändra rådets förordning (EG) nr 1348/2000 av den 29 maj 2000 om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (KOM(2005)0305 – C6-0232/2005 – 2005/0126(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0305) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2, artikel 61 c och artikel 67.5 första strecksatsen i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0232/2005), |
|
— |
med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0024/2006). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en kodifierad version av förordning (EG) nr 1348/2000 med de införda ändringarna i form av ett reviderat förslag. |
|
3. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TC1-COD(2005)0126
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 4 juli 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr …/2006 om att ändra rådets förordning (EG) nr 1348/2000 av den 29 maj 2000 om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 61 c och artikel 67.5 andra stycket, i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
|
(1) |
Den 1 oktober 2004 antog kommissionen en rapport om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 1348/2000 av den 29 maj 2000 om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (3). I rapporten konstateras det att efter det att förordning (EG) nr 1348/2000 trädde i kraft 2001 har tillämpningen av den generellt förbättrats och påskyndat både översändning och delgivning av handlingar mellan medlemsstaterna, men att tillämpningen av vissa bestämmelser i förordningen ändå inte är helt tillfredsställande. |
|
(2) |
En väl fungerande inre marknad kräver att man förbättrar och påskyndar översändande för delgivning mellan medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur mellan medlemsstaterna, att vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 1348/2000 förenklas och att rättsäkerheten för avsändande och mottagande organ förstärks. |
|
(3) |
Förordning (EG) nr 1348/2000 bör inte tillämpas på delgivning av en handling till partens representant i den medlemsstat där förfarandet äger rum, oavsett denna parts bostadsort. |
|
(4) |
Delgivningen skall ske snarast möjligt och i alla händelser inom en månad från mottagandet. |
|
(5) |
Det mottagande organet skall på ett standardformulär skriftligen upplysa adressaten om hans rättighet att vägra att ta emot den handling som skall delges, antingen vid delgivningstillfället eller genom att inom en vecka skicka handlingen till det mottagande organet om den inte är avfattad på ett språk som han eller hon förstår eller på delgivningsortens officiella språk. Denna regel bör även gälla senare delgivningar, efter det att adressaten utövat sin rätt att vägra. Dessa regler för vägran bör även gälla delgivning genom diplomatiska eller konsulära ombud, delgivning med hjälp av posttjänster och direkt delgivning . |
|
(6) |
Det mottagande organet bör fortsätta att vidta alla nödvändiga åtgärder för att delge handlingen även i sådana fall där det inte varit möjligt att utföra delgivningen inom en månad, till exempel på grund av att svaranden varit på semester eller på tjänsteresa. Dessutom bör det översändande organet ha möjlighet att i standardformuläret ange en tidsfrist efter vilken delgivning inte längre krävs, för att undvika att det mottagande organet under obestämd tid är skyldigt att vidta åtgärder för att utföra delgivningen. |
|
(7) |
Det bör fastslås att delgivningen av en handling kan ske genom att adressaten delges en översättning av denna handling. |
|
(8) |
Delgivningsdagen för en handling är den dag då den delges i enlighet med den mottagande medlemsstatens lagstiftning. Om en handling enligt en medlemsstats lagar skall delges inom en viss period bör emellertid den dag som gäller den sökande vara samma dag som fastslås i den medlemsstatens lagstiftning. De medlemsstater i vilka detta system tillämpas bör översända information om detta till kommissionen, som då publicerar denna information i Europeiska unionens officiella tidning och i det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område. |
|
(9) |
För att underlätta tillgången till rättslig prövning skall kostnaderna för att anlita en stämningsman, tjänsteman eller annan person som är behörig enligt lagarna i den berörda medlemsstaten, motsvaras av en enhetlig, på förhand fastställd avgift i enlighet med proportionalitetsprincipen och principen om att inte diskriminera. Kravet på en enhetlig, på förhand fastställd avgift bör inte förhindra medlemsstaternas möjlighet att fastställa olika avgifter för olika typer av delgivning så länge de iakttar dessa principer. |
|
(10) |
Varje medlemsstat skall vara fri att delge handlingar direkt med hjälp av posttjänster såsom rekommenderat brev med mottagningsbevis eller motsvarande till personer som bor i en annan medlemsstat. |
|
(11) |
Varje person som berörs av ett rättsligt förfarande får låta delge handlingar i mål och ärenden omedelbart genom stämningsmän, tjänstemän eller andra behöriga personer i den mottagande medlemsstaten , förutsatt att en sådan direkt delgivning är tillåten enligt den medlemsstatens lagstiftning . |
|
(12) |
Kommissionen bör utarbeta en handbok med information som rör den korrekta tillämpningen av förordning (EG) nr 1348/2000, och denna handbok bör publiceras i det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område. Kommissionen och medlemsstaterna bör göra sitt yttersta för att se till att denna information hålls uppdaterad och fullständig, i synnerhet när det gäller de mottagande och översändande organens kontaktuppgifter. |
|
(13) |
Vid beräkningen av de perioder och frister som föreskrivs i förordning (EG) nr 1348/2000 är rådets förordning (EEC, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister (4) tillämplig. |
|
(14) |
Eftersom målen för den åtgärd som skall vidtas inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
|
(15) |
De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (5). |
|
(16) |
Förenade kungariket och Irland har, i enlighet med artikel 3 i det protokoll om Förenade kungarikets och Irlands ställning som är fogat till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, meddelat sin önskan att delta i beslutet om och tillämpningen av denna förordning. |
|
(17) |
I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det protokoll om Danmarks ställning som fogats till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen deltar Danmark inte i beslutet om denna förordning och är därför inte bundet av den och omfattas inte av dess tillämpning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 1348/2000 ändras på följande sätt:
|
1. |
Följande stycke skall läggas till artikel 1.1: ”Den skall i synnerhet inte omfatta frågor som rör skatter, tullar eller administrativa ärenden eller statens ansvar för handlingar eller försumlighet under utövandet av statsmakt (acta jure imperii).” |
|
2. |
Artikel 4.3, sista meningen skall ersättas med följande: ”Varje medlemsstat skall ange det eller de av Europeiska unionens officiella språk som utöver dess eget eller egna godtas av den staten för ifyllandet av formuläret.” |
|
3. |
Artikel 7.2 skall ersättas med följande: ”2. Det mottagande organet skall vidta alla de åtgärder som krävs för att genomföra delgivningen snarast möjligt och i alla händelser inom en månad från mottagandet. Om det inte har varit möjligt att delge handlingen inom en månad från mottagandet , skall det mottagande organet
|
|
4. |
Artikel 8 skall ändras på följande sätt:
|
|
5. |
Artikel 9 skall ersättas med följande: ”Artikel 9 Delgivningsdatum 1. Dagen för delgivning av en handling skall vara den dag då den delges i enlighet med den mottagande medlemsstatens lagstiftning, om inte annat följer av artikel 8. 2. Om en handling enligt medlemsstatens lagstiftning skall delges inom en viss period, skall emellertid den dag som gäller den sökande vara samma dag som fastslås i medlemsstatens lagstiftning.” |
|
6. |
Artikel 10.2, sista meningen skall ersättas med följande: ”Varje medlemsstat skall ange det eller de av Europeiska unionens officiella språk som utöver dess eget eller egna godtas av den staten för ifyllandet av formuläret.” |
|
7. |
Artikel 11.2 skall ersättas med följande: ” 2. Sökanden skall dock betala eller ersätta kostnader som föranletts av
Kostnaderna för att anlita en stämningsman eller annan behörig person enligt lagstiftningen i den berörda medlemsstaten skall motsvara en enhetlig, på förhand fastställd avgift i enlighet med proportionalitetsprincipen och principen om att inte diskriminera. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om sådana fastställda avgifter.” |
|
8. |
Artikel 14 skall ersättas med följande: ”Artikel 14 Delgiving med hjälp av posttjänster Varje medlemsstat skall vara fri att utföra delgivningen av handlingar i mål och ärenden direkt med hjälp av posttjänster såsom rekommenderat brev med mottagningsbevis eller motsvarande till personer som bor i en annan medlemsstat.” |
|
9. |
Artikel 15 skall ersättas med följande: ”Artikel 15 Direkt delgivning Varje person som berörs av ett rättsligt förfarande får låta delge handlingar i mål och ärenden direkt genom stämningsmän, tjänstemän eller andra behöriga personer i den mottagande medlemsstaten , förutsatt att en sådan direkt delgivning är tillåten enligt den medlemsstatens lagstiftning .” |
|
10. |
Följande artikel 15a skall införas: ”Artikel 15a Gällande bestämmelser 1. Reglerna om vägran att ta emot handlingar i artikel 8 och reglerna om delgivningsdag i artikel 9 skall gälla de sätt att sköta överföringen och delgivningen som föreskrivs i detta avsnitt. 2. För artikel 8.1 gäller följande:
|
|
11. |
Artikel 17 skall ersättas med följande: ”Artikel 17 Genomförandebestämmelser De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning avseende uppdateringen eller tekniska förändringar av standardformulären i bilagan skall antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 18.2.” |
|
12. |
Artikel 23 skall ersättas med följande: ”Artikel 23 Kommunikationssätt och offentliggörande 1. Medlemsstaterna skall till kommissionen lämna den information som avses i artiklarna 2, 3, 4, 10, 11, 13 , 15 och 19. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om en handling, enligt nationell lagstiftning, skall delges inom en särskild period enligt artiklarna 8.3 och 9.2. 2. Kommissionen skall i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra den information som avses i punkt 1, med undantag för adresser och övriga kontaktuppgifter till organ och myndigheter och de geografiska områden där de har behörighet. 3. Kommissionen skall utarbeta och regelbundet uppdatera en handbok som skall innehålla den information som avses i punkt 1 och vara elektroniskt tillgänglig, i synnerhet via det Europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område i enlighet med rådets beslut 2001/470/EG av den 28 maj 2001 (6). |
|
13. |
Artikel 24 skall ersättas med följande: ”Artikel 24 Översyn Senast den 1 juni 2011 och därefter vart femte år skall kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén överlämna en rapport om tillämpningen av denna förordning, varvid särskild uppmärksamhet skall ägnas effektiviteten hos de organ som utsetts i enlighet med artikel 2 och den praktiska tillämpningen av artikel 3 c och artikel 9. Denna rapport skall vid behov åtföljas av förslag till anpassning av denna förordning till delgivningssystemens utveckling.” |
|
14. |
Artikel 25 skall ersättas med följande: ”Artikel 25 Tillämpningsdatum Förordningen skall tillämpas från den … (7) med undantag för artikel 23 som skall tillämpas från den … (8). Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. |
|
15. |
Bilagan skall ersättas med bilagan till den här förordningen. |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den […].
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Utfärdad i … den …
För Europaparlamentet
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) EUT C 88, 11.4.2006, s. 7 .
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 4 juli 2006.
(3) EGT L 160, 30.6.2000, s. 37.
(4) EGT L 124, 8.6.1971, s. 1.
(5) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(6) EGT L 174, 27.6.2001, s. 25 . ”
(7) Tolv månader efter att denna förordning antagits.
(8) Nio månader efter att denna förordning antagits.”
BILAGA
FRAMSTÄLLNING OM DELGIVNING AV HANDLING
I enlighet med artikel 4.3 i rådets förordning (EG) nr 1348/2000 av den 29 maj 2000 om delgivning i medlemsstaterna avhandlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (1)
Referensnr:
1. ÖVERSÄNDANDE ORGAN
|
1.1. |
Namn: |
|
1.2. |
Adress:
|
|
1.3. |
Tfn: |
|
1.4. |
Fax (2): |
|
1.5. |
E-post (2): |
2. MOTTAGANDE ORGAN
|
2.1. |
Beteckning: |
|
2.2. |
Adress:
|
|
2.3. |
Tfn: |
|
2.4. |
Fax (2): |
|
2.5. |
E-post (2): |
3. SÖKANDE
|
3.1. |
Namn: |
|
3.2. |
Adress:
|
|
3.3. |
Tfn (2): |
|
3.4. |
Fax (2): |
|
3.5. |
E-post (2): |
4. ADRESSAT
|
4.1. |
Namn: |
|
4.2. |
Adress:
|
|
4.3. |
Tfn (2): |
|
4.4. |
Fax (2): |
|
4.5. |
E-post (2): |
|
4.6. |
Personnummer eller annat ID-nummer/socialförsäkringsnummer/organisationsnummer eller motsvarande (2): |
5. DELGIVNINGSFORM
|
5.1. |
Enligt den mottagande medlemsstatens lagstiftning |
|
5.2. |
Enligt följande särskilda form:
|
6. HANDLINGAR SOM SKALL DELGES
|
a) |
|
|
b) |
|
|
c) |
|
7. ÅTERSÄNDNING AV ETT EXEMPLAR AV HANDLINGEN TILLSAMMANS MED DELGIVNINGSBEVIS (artikel 4.5 i förordningen)
|
7.1. |
Ja (i detta fall skall den handling som är avsedd för delgivning översändas i två exemplar) |
|
7.2. |
Nej |
|
1. |
Enligt artikel 7.2 i förordningen skall alla åtgärder för att delge handlingar ske snarast och i alla händelser inom en månad efter mottagandet. Om delgivningen inte har kunnat genomföras inom en månad från mottagandet , måste det berörda organet informeras med hjälp av det certifikat som avses i punkt 13. |
|
2. |
Om framställningen inte kan tillgodoses på grundval av den information eller de handlingar som har översänts är mottagaren enligt artikel 6.2 i förordningen skyldig att på snabbast möjliga sätt ta kontakt med detta organ för att få den information eller de dokument som saknas. |
Ort:
Datum:
Underskrift och/eller stämpel:
Översändande organs organisationsnummer:
Mottagande organs organisationsnummer:
MOTTAGNINGSBEVIS
(Artikel 6.1 i rådets förordning (EG) nr 1348/2000)
Detta mottagningsbevis måste snarast översändas på snabbast möjliga sätt efter mottagandet av handlingen och under alla omständigheter inom sju dagar efter mottagandet.
8. DATUM FÖR MOTTAGANDET:
Ort:
Datum:
Underskrift och/eller stämpel:
Översändande organs organisationsnummer:
Mottagande organs organisationsnummer:
MEDDELANDE OM ÅTERSÄNDNING AV FRAMSTÄLLNING OCH HANDLING
(Artikel 6.3 i rådets förordning (EG) nr 1348/2000)
Framställningen och handlingen måste återsändas genast efter mottagandet.
9. ORSAK TILL ÅTERSÄNDNINGEN:
|
9.1. |
Framställningen ligger uppenbart utanför denna förordnings tillämpningsområde:
|
|
9.2. |
De formella kraven har inte uppfyllts och därför är delgivning omöjlig:
|
|
9.3. |
Delgivningsformen är oförenlig med lagstiftningen i den berörda medlemsstaten (artikel 7.1 i förordningen) |
Ort:
Datum:
Underskrift och/eller stämpel:
Översändande organs organisationsnummer:
Mottagande organs organisationsnummer:
MEDDELANDE OM VIDAREBEFORDRAN AV FRAMSTÄLLNING OCH HANDLING TILL BEHÖRIGT MOTTAGANDE ORGAN
(Artikel 6.4 i rådets förordning (EG) nr 1348/2000)
Framställningen och handlingen har vidarebefordrats till följande mottagande organ som har territoriell behörighet att delge den:
|
10.1. |
Namn: |
|
10.2. |
Adress:
|
|
10.3. |
Tfn. |
|
10.4. |
Fax (2): |
|
10.5. |
E-post (2): |
Ort:
Datum:
Underskrift och/eller stämpel:
Mottagande organs organisationsnummer:
Behöriga mottagande organs organisationsnummer:
MEDDELANDE OM MOTTAGANDE FRÅN DET BEHÖRIGA MOTTAGANDE ORGANET HAR TERRITORIELL BEHÖRIGHET TILL DET SÄNDANDE ORGANET
(Artikel 6.4 i rådets förordning (EG) nr 1348/2000)
Detta meddelande måste snarast översändas på snabbast möjliga sätt efter mottagandet av handlingen och under alla omständigheter inom sju dagar efter mottagandet.
11. DATUM FÖR MOTTAGANDET:
Ort:
Datum:
Underskrift och/eller stämpel:
INFORMATION TILL ADRESSATEN OM RÄTTEN ATT VÄGRA ATT TA EMOT HANDLINGAR
(Artikel 8.1 i rådets förordning (EG) nr 1348/2000)
Översändande organs organisationsnummer:
Mottagande organs organisationsnummer:
BEVIS PÅ DELGIVNING ELLER UTEBLIVEN DELGIVNING AV HANDLINGAR
(Artikel 10 i rådets förordning (EG) nr 1348/2000)
Delgivningen skall genomföras snarast möjligt. Om delgivningen inte har kunnat genomföras inom en månad efter mottagandet , skall det mottagande organet informera det översändande organet därom (i enlighet med artikel 7.2 i förordningen)
12. DELGIVNING
|
a) |
|
|
b) |
|
|
c) |
|
13. UNDERRÄTTELSE I ENLIGHET MED ARTIKEL 7.2
Det har inte varit möjligt att delge handlingen inom en månad från mottagandet.
14. VÄGRAN ATT TA EMOT HANDLINGEN
Adressaten vägrade att ta emot handlingen på grund av det språk den är avfattad på. Handlingarna bifogas.
15. ORSAK TILL ATT HANDLINGEN INTE DELGIVITS ADRESSATEN
|
15.1. |
Okänd adress |
|
15.2. |
Adressaten kan inte hittas |
|
15.3. |
Delgivning kunde inte ske inom angiven tid enligt punkt 6.2 |
|
15.4. |
Annat (precisera): |
Handlingarna bifogas.
Ort:
Datum:
Underskrift och/eller stämpel:
(1) EGT L 160, 30.6.2000, s. 37.
(2) Ej obligatoriskt.
P6_TA(2006)0289
ERUF, ESF, Sammanhållningsfonden (allmänna bestämmelser) ***
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 (9077/2006 – C6-0192/2006 – 2004/0163(AVC))
(Samtyckesförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av förslaget till rådets förordning (9077/2006) (1), |
|
— |
med beaktande av rådets begäran om parlamentets samtycke i enlighet med artikel 161 i EG-fördraget (C6-0192/2006), |
|
— |
med beaktande av bilagan till denna lagstiftningsresolution, |
|
— |
med beaktande av artikel 75.1 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av rekommendationen från utskottet för regional utveckling och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6-0224/2006). |
|
1. |
Europaparlamentet ger sitt samtycke till förslaget till rådets förordning. |
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
BILAGA
FÖRKLARING FRÅN EUROPAPARLAMENTET OCH KOMMISSIONEN
Utan att detta inverkar på det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning och gällande bestämmelser (2007-2013) skall kommissionen från och med 2010 förelägga budgetmyndigheten en utvärdering av genomförandet av sammanhållningspolitiken för programperioden 2007-2013, vilken även skall innefatta konsekvenserna av tillämpningen av N + 3/N + 2-regeln.
P6_TA(2006)0290
Inrättandet av Sammanhållningsfonden ***
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om inrättandet av Sammanhållningsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1164/94 (9078/2006 – C6-0191/2006 – 2004/0166(AVC))
(Samtyckesförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av förslaget till rådets förordning (9078/2006) (1), |
|
— |
med beaktande av rådets begäran om parlamentets samtycke i enlighet med artikel 161 andra stycket i EG-fördraget (C6-0191/2006), |
|
— |
med beaktande av artikel 75.1 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av rekommendationen från utskottet för regional utveckling (A6-0226/2006). |
|
1. |
Europaparlamentet ger sitt samtycke till förslaget till rådets förordning. |
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TA(2006)0291
Cabotage och internationella trampfartstjänster *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om upphävande av förordning (EEG) nr 4056/86 om detaljerade regler för tillämpning av artiklarna 85 och 86 i fördraget på sjöfarten, och om utvidgning av tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1/2003 till att även omfatta cabotage och trampfart (KOM(2005)0651 – C6-0046/2006 – 2005/0264(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0651) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 83 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0046/2006), |
|
— |
med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för transport och turism (A6-0217/2006). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget. |
|
3. |
Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt. |
|
4. |
Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
|
(3) |
Genom det gruppundantag för linjekonferenser som föreskrivs i förordning (EEG) nr 4056/86 undantas på vissa villkor avtal, beslut eller samordnade förfaranden som ingås av alla eller enskilda medlemmar i en eller flera linjekonferenser från förbudet i artikel 81.1 i fördraget. Gruppundantaget för linjekonferenser motiveras med att linjekonferenser ger stabilitet och garanterar exportörerna tillförlitliga tjänster, vilket inte är möjligt att åstadkomma med metoder som begränsar konkurrensen i mindre utsträckning. Efter en grundlig genomgång har kommissionen emellertid dragit slutsatsen att linjesjöfarten inte är unik, då dess kostnadsstruktur inte skiljer sig i någon större utsträckning från andra branschers kostnadsstrukturer. Det finns således inga belägg för att branschen skulle behöva skyddas från konkurrens . |
|
(3) |
Genom det gruppundantag för linjekonferenser som föreskrivs i förordning (EEG) nr 4056/86 undantas på vissa villkor avtal, beslut eller samordnade förfaranden som ingås av alla eller enskilda medlemmar i en eller flera linjekonferenser från förbudet i artikel 81.1 i fördraget. Gruppundantaget för linjekonferenser motiveras med att linjekonferenser ger stabilitet och garanterar exportörerna tillförlitliga tjänster, vilket inte är möjligt att åstadkomma med metoder som begränsar konkurrensen i mindre utsträckning. Efter en grundlig genomgång har kommissionen dragit slutsatsen att linjesjöfarten nuförtiden är starkt konkurrensutsatt och att det saknas belägg för att branschen bör skyddas från konkurrens. Under nuvarande förhållanden med global konkurrens och snabba förändringar, höga kostnader och investeringsrisker förknippade med sektorn för linjesjöfart är emellertid nyttan av informationsutbyte mellan aktörerna inom denna sektor erkänd . |
|
(9) |
Det finns inte längre något behov av det undantag från förbudet i artikel 81.1 i fördraget som beviljats för tekniska avtal och inte heller för de lagvalsregler som gäller för eventuella lagkonflikter. De bestämmelserna bör därför utgå . |
|
(9) |
För att underlätta transaktioner inom denna sektor kommer de riktlinjer som utfärdats i enlighet med artikel 1 stycke 2a (nytt) ge vägledning om tekniska avtal i den mening som avses i artikel 2 i förordning (EEG) nr 4056/86 . |
|
(10) |
Mot bakgrund av vad som anges ovan bör förordning (EEG) nr 4056/86 upphävas i sin helhet. |
|
(10) |
Mot bakgrund av vad som anges ovan bör förordning (EEG) nr 4056/86 upphävas i sin helhet och gruppundantaget för linjekonferenser kommer att upphöra efter en övergångsperiod på två år från och med den dag då denna förordning träder i kraft . |
|
(10a) |
Eftersom tillämpningen av denna förordning kommer att skapa en lagkonflikt när det gäller vissa medlemsstaters anslutning till UNCTAD:s uppförandekod för linjekonferenser, rekommenderas medlemsstaterna att säga upp koden, även om de inte kan tvingas till detta. På grund av dessa omständigheter behövs det ett entydigt förfarande för att hantera de internationella lagkonflikter som skulle kunna uppstå. Då bestämmelserna i artikel 9 i förordning (EEG) nr 4056/86 upphör att gälla bibehålls den rättsliga grund som, i enlighet med artikel 300 i EG-fördraget, ger kommissionen befogenhet att vidta åtgärder på uppdrag av rådet. |
|
(10b) |
För att skapa rättssäkerhet för linjesjöfarten skall kommissionen, i nära samarbete med intressenterna och efter samråd med Europaparlamentet, fastställa riktlinjer inom ramen för artiklarna 81 och 82 i fördraget innan övergångsperioden löper ut. |
|
(11) |
Ett antal jurisdiktioner tillåter linjekonferenser. I likhet med vad som gäller för andra sektorer tillämpas konkurrenslagstiftningen inte på samma sätt överallt i världen. Med tanke på att linjefarten är världsomspännande kommer kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att påskynda upphävandet av de andra undantag för linjekonferensers fastställande av priser som förekommer i världen , medan undantaget för operativt samarbete mellan transportörer som är organiserade i konsortier och allianser kommer att finnas kvar i enlighet med OECD:s rekommendationer från 2002. |
|
(11) |
Ett antal jurisdiktioner tillåter linjekonferenser. I likhet med vad som gäller för andra sektorer tillämpas konkurrenslagstiftningen inte på samma sätt överallt i världen. Med tanke på att linjefarten är världsomspännande kommer kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att påskynda upphävandet av de andra undantag för linjekonferensers fastställande av priser som förekommer i världen . Samtidigt kommer undantaget för operativt samarbete mellan transportörer som är organiserade i konsortier och allianser att finnas kvar i enlighet med OECD:s rekommendationer från 2002. |
|
(12) |
Cabotage och trampfart har inte tidigare omfattats av de regler för tillämpning av artiklarna 81 och 82 i fördraget som fastställdes ursprungligen i förordning (EEG) nr 4056/86 och därefter i förordning (EG) nr 1/2003. För närvarande är cabotage och trampfart de enda sektorer som inte omfattas av reglerna om tillämpning av gemenskapens konkurrensregler. Det faktum att det råder brist på effektiva genomförandebestämmelser avseende de aktuella sektorerna är en brist ur lagstiftningssynpunkt. |
utgår
|
(12a) |
Tillsammans med riktlinjerna kommer kommissionen att för Europaparlamentet lägga fram en överskådlig översikt över tredjeländers ståndpunkter (Kina, Förenta staterna, Kanada, Japan, Singapore och Indien) när det gäller EU:s nya politik för linjetjänster (accepterande, anpassning, protester, negativa effekter, etc.) och deras beredskap att anpassa sina egna system. |
|
(12b) |
Eftersom medlemsstaterna kan behöva anpassa sina internationella åtaganden på grund av att linjekonferenssystemet avskaffas bör bestämmelserna i förordning (EEG) nr 4056/86 om gruppundantag för linjekonferenser fortsätta att gälla under en övergångsperiod för de linjekonferenser som uppfyller kraven i förordning (EEG) nr 4056/86 den dag då denna förordning träder i kraft. |
|
(12c) |
UNCTAD:s kod tycks inte längre spela någon viktig roll inom den internationella linjesjöfarten. Behovet av att medlemsstaterna säger upp koden bör därför inte utgöra något hinder för revideringen av EG:s konkurrensregler för linjekonferenser. Kommissionen bör emellertid noggrant undersöka vilka handelsmässiga och politiska konsekvenser en sådan uppsägning kan få. |
|
(13a) |
Cabotage och internationell trampfart har hittills undantagits från de bestämmelser om genomförande av artiklarna 81 och 82 i fördraget som ursprungligen fastställdes i förordning (EEG) nr 4056/86 och sedan i förordning (EG) nr 1/2003. De är för närvarande de enda sektorer som fortfarande undantas från gemenskapens bestämmelser för tillämpning av konkurrensreglerna. Att det saknas effektiva tillsynsbefogenheter för dessa sektorer är en brist från lagstiftningssynpunkt. |
|
(15a) |
Innan framför allt artikel 32 i förordning (EG) nr 1/2003 upphävs bör förordning (EG) nr 1/2003 ändras samtidigt som riktlinjer för tillämpningen av artiklarna 81 och 82 på sektion för trampfart antas i syfte att skapa rättssäkerhet och ta hänsyn till de specifika förhållandena inom sektorn, särskilt trustavtalen. Riktlinjerna bör fastställas i nära samarbete med intressenter och efter samråd med Europaparlamentet. |
|
(15) |
Då medlemsstaterna eventuellt behöver anpassa sin internationella åtaganden mot bakgrund av att systemet med linjekonferenser upphävs, bör de bestämmelser i förordning (EEG) nr 4056/86 som avser gruppundantaget för linjekonferenser fortsätta att gälla under en övergångsperiod för de linjekonferenser som den dag då denna förordning träder i kraft uppfyller villkoren i förordning (EEG) nr 4056/86. |
utgår
|
(15a) |
I det här sammanhanget bör kommissionen undersöka om det är nödvändigt att ändra eller upphäva annan EU-lagstiftning, såsom rådets förordning (EEG) nr 954/79 av den 15 maj 1979 om medlemsstaternas ratifikation av eller anslutning till Förenta nationernas konvention om en uppförandekod för linjekonferenser (2) eller rådets förordning (EEG) nr 4055/86 av den 22 december 1986 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjöfartsområdet mellan medlemsstater samt mellan medlemsstater och tredje land (3). |
Kommissionen skall anta riktlinjerna innan övergångsperioden löper ut. Riktlinjerna skall bland annat innehålla vägledning när det gäller det område som behandlas i artikel 2 i förordning (EEG) nr 4056/86 innan den upphävs. Vidare skall man i riktlinjerna ta särskild hänsyn till små och medelstora rederier och till rederier som är verksamma inom specialiserade sektorer (”specialised trades”).
Artikel 32 i förordning (EG) nr 1/2003 skall utgå .
Artikel 32 i förordning (EG) nr 1/2003 skall upphöra att gälla .
Kommissionen skall anta riktlinjer för tillämpningen av artiklarna 81 och 82 i fördraget på trampfart före den dag artikel 32 i förordning (EG) nr 1/2003 upphävs .
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TA(2006)0292
Egna medel *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (KOM(2006)0099 – C6-0132/2006 – 2006/0039(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2006)0099) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 269 i EG-fördraget och artikel 173 i Euratom-fördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C6-0132/2006), |
|
— |
med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (2), särskilt punkt 8, och förklaring nr 3 om översyn av budgetramen, som bifogats avtalet, |
|
— |
med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandet från utskottet för regional utveckling (A6-0223/2006). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget. |
|
3. |
Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt. |
|
4. |
Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
|
(1) |
I slutsatserna från Europeiska rådets möte i Bryssel den 15-16 december 2005 anges bland annat att bestämmelserna om egna medel bör vägledas av det övergripande målet om rättvisa. Dessa bestämmelser bör därför, i enlighet med relevanta slutsatser från Europeiska rådets möte i Fontainebleau 1984, säkerställa att ingen medlemsstat har en budgetbörda som är orimlig i förhållande till dess relativa välstånd. I detta beslut bör det följaktligen införas bestämmelser som gäller särskilda medlemsstater. |
|
(1) |
I slutsatserna från Europeiska rådets möte i Bryssel den 15-16 december 2005 anges bland annat att bestämmelserna om egna medel bör vägledas av det övergripande målet om rättvisa. Dessa bestämmelser bör därför, i enlighet med relevanta slutsatser från Europeiska rådets möte i Fontainebleau 1984, säkerställa att ingen medlemsstat har en budgetbörda som är orimlig i förhållande till dess relativa välstånd. Det är följaktligen oundvikligt, i alla fall för närvarande och tills man kommit överens om ett nytt, mer rättvist och mer transparent system för egna medel inom ramen för översynsprocessen 2008/2009, att det införs bestämmelser som gäller särskilda medlemsstater. |
|
(2) |
Systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel måste säkerställa att det finns tillräckliga medel för att gemenskapernas politik skall kunna utvecklas i god ordning och med hänsyn till behovet av strikt budgetdisciplin. |
|
(2) |
Systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel måste säkerställa att det finns tillräckliga medel som kännetecknas av öppenhet och enkelhet för att gemenskapernas politik skall kunna utvecklas i god ordning och med hänsyn till behovet av strikt budgetdisciplin. |
|
(7) |
Vid sitt möte den 15-16 december 2005 enades Europeiska rådet också om att den enhetliga procentsatsen för det mervärdeskattebaserade egna medlet bör fastställas till 0,30 %. Detta innebär att systemet blir mer begripligt och enklare att tillämpa. |
|
(7) |
Vid sitt möte den 15-16 december 2005 enades Europeiska rådet också om att den enhetliga procentsatsen för det mervärdeskattebaserade egna medlet bör fastställas till 0,30 %. |
|
(8a) |
Gemenskapens system för egna medel skall alltid beaktas vid ändringar av regler avseende gemenskapens skattefrågor (moms, företagsbeskattning, tullar, avgifter, acciser). |
|
(11) |
I Europeiska rådets slutsatser från mötet den 15-16 december 2005 uppmanas också kommissionen att genomföra en fullständig och omfattande översyn som täcker alla aspekter på EU:s utgifter och inkomster, och lägga fram rapport om detta 2008-2009. I samband med detta bör kommissionen därför genomföra en allmän översyn av hur systemet med egna medel fungerar, vid behov åtföljd av lämpliga förslag. |
|
(11) |
I Europeiska rådets slutsatser från mötet den 15-16 december 2005 uppmanas också kommissionen att genomföra en fullständig och omfattande översyn som täcker alla aspekter på EU:s utgifter och inkomster, och lägga fram rapport om detta 2008-2009. I samband med detta bör kommissionen därför genomföra en allmän översyn av hur systemet med egna medel fungerar, åtföljd av lämpliga förslag , i enlighet med de villkor som fastställts i förklaring nr 3 om översyn av budgetramen som bifogats det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (3). |
I den fullständiga och omfattande översyn av alla aspekter av EU:s utgifter och inkomster som kommissionen skall genomföra och avlägga rapport om 2008-2009, skall även ingå en övergripande översyn av systemet för egna medel, vilken vid behov skall åtföljas av lämpliga förslag.
I den fullständiga och omfattande översyn av alla aspekter av EU:s utgifter och inkomster som kommissionen skall genomföra och avlägga rapport om 2008-2009, skall även ingå en övergripande översyn av systemet för egna medel, vilken skall åtföljas av lämpliga förslag. Översynen skall beakta resultaten av det arbete som de nationella parlamenten och Europaparlamentet utfört gemensamt. Då kommissionen genomför denna översyn och utarbetar sina förslag skall den ta hänsyn till Europaparlamentets arbete och rekommendationer i enlighet med förklaring nr 3 som bifogats det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006.
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TA(2006)0293
Krisen i försäkringsbolaget Equitable Life
Europaparlamentets resolution om krisen i försäkringsbolaget Equitable Life (2006/2026(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av artikel 193 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG av den 19 april 1995 om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt (1), |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets beslut av den 18 januari 2006 om att tillsätta en undersökningskommitté beträffande krisen i bolaget Equitable Life Assurance Society (2), |
|
— |
med beaktande av artikel 176 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av interimsbetänkandet från undersökningskommittén beträffande beträffande krisen i bolaget Equitable Life Assurance Society (A6-0221/2006), och av följande skäl: |
|
A. |
Artikel 193 i EG-fördraget ger Europaparlamentet en rättslig grund för att tillsätta en tillfällig undersökningskommitté för att undersöka påstådda överträdelser av gemenskapsrätten eller administrativa missförhållanden i anslutning till gemenskapsrätten. Detta är en viktig del av parlamentets övervakningsfunktion. |
|
B. |
En undersökningskommitté har till syfte att undersöka den befintliga gemenskapsrätten och hur den har tillämpats, antingen av Europeiska gemenskapernas institution eller organ eller av medlemsstaterna, och undersökningens omfattning begränsas av undersökningskommitténs mandat samt av gemenskapens primär- och sekundärrätt. |
|
C. |
På grundval av ett förslag från talmanskonferensen beslutade parlamentet vid sitt plenarsammanträde den 18 januari 2006 att tillsätta en undersökningskommitté för att undersöka krisen i bolaget Equitable Life Assurance Society. Undersökningskommittén skulle undersöka en lång rad frågor i sammanhanget och lägga fram de förslag som den bedömde som nödvändiga i ärendet. |
|
D. |
På grund av omfattningen av dess befogenheter är en undersökningskommitté förhindrad att offentliggöra slutsatserna av sina undersökningar innan den anser att uppdraget är slutfört. Det är därför varken möjligt eller önskvärt att undersökningskommittén lägger fram några synpunkter kring olika aspekter av uppdraget i detta tidiga skede. |
|
E. |
Undersökningskommittén har godkänt ett arbetsdokument som innehåller en strukturerad strategi och tydliga riktlinjer för åtgärder och utredningar. |
|
F. |
Undersökningskommittén har beställt externa studier som finansieras över expertbudgeten för de första tre undersökningsområdena som anges i arbetsdokumentet, och avvaktar för närvarande resultaten. |
|
G. |
De frågor som behandlas av undersökningskommittén är av en allmängiltig betydelse som sträcker sig utöver de direkt drabbade EU-medborgarnas särskilda problem, framför allt vad gäller en korrekt fungerande inre marknad för försäkringsprodukter, en korrekt tillämpning av gemenskapsrätten och medborgarnas möjligheter att överklaga, framför allt i gränsöverskridande sammanhang där det berörda företaget kontrolleras av hemlandet. |
|
H. |
De frågor som behandlas av undersökningskommittén kan ha en allmän betydelse för Solvency II-projektet, i synnerhet för framtida villkor för de regler som styr försäkringsbolagens tillgångar och skulder, matchning av tillgångar och skulder, återförsäkringsarrangemang och följderna av redovisnings- och aktuarieåtgärder. |
|
I. |
Undersökningskommittén bör beakta de undersökningar som redan utförts i Förenade kungariket, framför allt de undersökningar som gjordes av lord Penrose, och bör fullt ut beakta pågående undersökningar, till exempel den som görs av den brittiska parlamentariska ombudsmannen. |
|
J. |
De muntliga och skriftliga vittnesmål som hittills framlagts inför och granskats av undersökningskommittén bekräftar behovet av att ytterligare undersöka samtliga punkter som ingår i kommitténs mandat från parlamentet i dess beslut av den 18 januari 2006, och att lägga fram de förslag som behövs. |
|
1. |
Europaparlamentet uppmuntrar undersökningskommittén att driva arbetet vidare och att till fullo genomföra det uppdrag som parlamentet gav i sitt beslut av den 18 januari 2006 och stöder alla åtgärder och initiativ som leder till att uppdraget genomförs. |
|
2. |
Europaparlamentet anser det vara av avgörande betydelse att de olika rapporter och undersökningar som genomförts i Förenade kungariket, framför allt den rapport som just nu håller på att slutföras av den brittiske ombudsmannen och som inte skall offentliggöras förrän tidigast i november 2006, beaktas. Parlamentet beslutar därför att förlänga undersökningskommitténs mandatperiod med tre månader i enlighet med artikel 176.4 i arbetsordningen. |
|
3. |
Europaparlamentet uppmanar talmanskonferensen och presidiet att stödja alla åtgärder som krävs för att undersökningskommittén skall kunna slutföra sitt uppdrag, framför allt vad gäller ersättning av kostnader för vittnen, extra sammanträden eller andra tekniska åtgärder som är skäligen motiverade. |
|
4. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta stödja och hjälpa undersökningskommissionen i dess arbete, med full respekt för principen om lojalt samarbete, samt ge allt tänkbart tekniskt och politiskt stöd, även när kommissionens åtgärder, eller brist på åtgärder, är föremål för granskning. |
|
5. |
Europaparlamentet begär att de reglerande och övervakande organen i medlemsstaterna, särskilt i Förenade kungariket, Irland och Tyskland, skall bistå undersökningskommittén i dess arbete och i synnerhet redogöra för hur utbytet av information och samarbetet mellan dessa myndigheter fungerar. |
|
6. |
Europaparlamentet kräver att regeringar och parlament i medlemsstaterna, framför allt de i Förenade kungariket, Irland och Tyskland hjälper undersökningskommittén i dess uppdrag med full respekt för fördragets princip om lojalt samarbete. |
|
7. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament. |
(1) EGT L 113, 19.5.1995, s. 2.
(2) Antagna texter, P6_TA(2006)0011.
P6_TA(2006)0294
Konsolidering inom den europeiska sektorn för finansiella tjänster
Europaparlamentets resolution om ytterligare konsolidering inom sektorn för finansiella tjänster (2006/2081(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande konsolideringar inom EU:s finanssektor (SEK(2005)1398), |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 oktober 2005 om EU-interna investeringar inom sektorn för finansiella tjänster (1), |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 maj 1999, Att genomföra handlingsramen för finansmarknaderna – en handlingsplan (KOM(1999)0232), |
|
— |
med beaktande av vitboken av den 1 december 2005 om politiken för finansiella tjänster 2005-2010 (KOM(2005)0629), |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat (2), |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/1/EG av den 9 mars 2005 om en ny organisationsstruktur för kommittéer på området finansiella tjänster (3), |
|
— |
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (4), |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets två direktiv, båda av den 14 juni 2006, 2006/48/EG om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning) (5) (kapitalbehovsdirektivet) och 2006/49/EG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (omarbetning) (6), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 28 april 2005 om det nuvarande tillståndet för integreringen av EU:s finansmarknader (7), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 21 november 2002 om tillsynsregler i Europeiska unionen (8), |
|
— |
med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0170/2006), och av följande skäl: |
|
A. |
EU:s ekonomi står inför flera olika utmaningar både globalt och internt, till exempel intensiv konkurrens, låg ekonomisk tillväxt, en åldrande befolkning och växande pensionsansvar. |
|
B. |
Målet med stabilitet och säkerhet på finansmarknaderna måste stå i proportion till insatserna för att minska hindren för gränsöverskridande finansiell verksamhet. |
|
C. |
Starka, stabila och effektiva finansmarknader och finansinstitut spelar en avgörande roll för att möta finansieringsbehoven hos olika ekonomiska aktörer i EU och för att stärka tillväxten och sysselsättningen. |
|
D. |
En stabil och konkurrenskraftig sektor för finansiella tjänster får kundernas förtroende om konsumentskyddet håller en hög nivå. |
|
E. |
Konsolideringar skapar en potential för stora, omfattande ekonomier, för synergier och kostnadseffektivitet och kan, om de kopplas till en ytterligare integration av marknaden, stimulera tillväxten och bidra till investeringar genom att främja marknadernas likviditet och effektivitet. |
|
F. |
Beslutsfattare i EU och på nationell nivå bör utarbeta ett regelverk och ett tillsynssystem som stimulerar tillväxt, förbättrar EU:s konkurrenskraft, garanterar lika villkor för alla, tryggar marknadernas effektivitet, integritet, öppenhet och det finansiella systemets stabilitet samt skyddar insättare, investerare och försäkringstagare. |
|
G. |
Huvudsyftet för all politik på detta område bör vara att trygga konsumenternas behov och möjligheter att välja bland kvalitetsprodukter. |
|
H. |
Både anställda och kunder är viktiga intressenter i finansinstitut som genomgår företagssamgåenden och -förvärv. |
|
I. |
Det är nödvändigt att ta itu med orättvisa nationella seder, protektionism och diskriminerande åtgärder eftersom de delar upp marknaden och berövar konsumenterna de fördelar som konsolideringar ger. |
Allmänna perspektiv
|
1. |
Europaparlamentet anser att konsolideringar på finansmarknader är en viktig marknadsutveckling, om än inte den enda, och att dessa utgör ett svar på den växande konkurrensen inom EU såväl som globalt. |
|
2. |
Europaparlamentet anser att konsolidering på finansmarknaderna inte bör syfta till att nå ett visst antal finansinstitut och att den måste stå i proportion till konkurrensen på finansmarknaderna. |
|
3. |
Europaparlamentet noterar att företagssamgåenden och -förvärv fortfarande är finansinstitutens vanligaste tillväxtstrategi. Parlamentet noterar också att konsolideringseffekter i en modern ekonomi kan uppnås på många olika sätt, t.ex. genom affärsallianser mellan institut, outsourcing eller insourcing av backofficeverksamhet, backofficesamarbete och skapande av gemensam infrastruktur tillsammans med konkurrenter (t.ex. clearing- och avvecklingssystem). |
|
4. |
Europaparlamentet gläder sig åt de positiva effekter som euron och handlingsplanen för finansiella tjänster har haft för integrationen av finansmarknader som inte berör privatkunder, för marknadsinsyn och likviditet, samt för att modernisera och fullborda EU:s finansiella regelverk, även om den gemensamma valutans alla konsekvenser för integrationen av finansmarknaderna ännu inte har förverkligats. |
|
5. |
Europaparlamentet noterar att företagssamgåenden och -förvärv och omstruktureringar, som sannolikt inverkar positivt på konkurrenskraften, ofta ses som något negativt och befaras leda till att arbetstillfällen försvinner, vilket ibland inträffar särskilt i vissa regioner. |
|
6. |
Europaparlamentet noterar den intensiva konsolidering som ägt rum genom gränsöverskridande företagssamgåenden och -förvärv i de nya medlemsstaterna under de senaste tio åren. Parlamentet vill i detta avseende även påminna om hur viktiga sunda och stabila finansiella system är för små ekonomier. |
|
7. |
Europaparlamentet påminner om att konsolideringar inte bör betraktas som ett politiskt självändamål utan bör innebära tydliga fördelar för ekonomin genom att stimulera tillväxt, främja innovation, främja konkurrens, förbättra tillgången till finansiering, göra det möjligt för finansinstitut att utnyttja synergier och kostnadseffektivitet samt ge konsumenterna tillgång till större urval och högre kvalitet samtidigt som de säkerställer en rimlig nivå av konsumentskydd. |
|
8. |
Europaparlamentet kräver att uppmärksamhet riktas mot konsolideringseffekterna på sysselsättningen inom finanssektorn genom omstrukturering av ägande och verksamhet och framför allt genom outsourcing. Parlamentet uppmanar sektorn att ta sitt fulla sociala ansvar och att vidta kompletterande åtgärder för omskolning och utbildning av finansinstitutens personal i enlighet med Lissabonstrategins mål och bli en mer kunskapsintensiv ekonomi. |
|
9. |
Europaparlamentet anser att finansinstitutens mångfald, som bättre återspeglar de skiftande finansieringsbehoven hos juridiska personer, små och medelstora företag och konsumenter, bör bevaras och att gemenskapslagstiftningen därför inte bör gynna någon affärsmodell eller bolagsstruktur eller något slags produkt framför någon annan. |
|
10. |
Europaparlamentet anser att de finansiella tjänsternas utformning på EU-nivå bör göra det möjligt för strukturer av olika karaktär och olika storlek att samexistera, så att utrymme ges för effektiva och konkurrenskraftiga aktörer både på internationell nivå och inom lokala nätverk. |
|
11. |
Europaparlamentet anser att mångfalden i fråga om finansiella produkter måste säkerställas för att konsumenternas olika och skiftande behov skall kunna tillgodoses. |
Hinder för gränsöverskridande konsolideringar
|
12. |
Europaparlamentet noterar att olika hinder gör att den gränsöverskridande konsolideringen inom finanssektorn ofta är mindre än den inhemska konsolideringen i EU, särskilt inom banksektorn. Parlamentet noterar de hinder som identifierats genom kommissionens undersökning. |
|
13. |
Europaparlamentet framhåller att det, inom den inre marknaden, bör vara möjligt att uppnå ekonomiska synergier och kostnadseffektivitet på grund av konsolideringar och att dessa inte bör hämmas av otillbörliga hinder som skattehinder och olika tillsynsordningar. Parlamentet stöder kommissionens avsikt att ta itu med dessa hinder. Parlamentet noterar svårigheterna för finansinstitut som vill uppnå kostnadseffektivitet och skal- och stordriftsfördelar genom att sälja samma eller identiska produkter i olika länder och uppmanar kommissionen att undersöka dessa svårigheter ytterligare. |
|
14. |
Europaparlamentet påpekar att marknadsaktörerna i samband med företagssamgåenden och -förvärv och omstruktureringar bör beakta sitt sociala ansvar. Parlamentet påpekar också att det enda sättet att vinna EU-medborgarnas förtroende för globaliseringsprocessen är att stärka en social marknadsekonomi med fler och bättre arbetstillfällen. |
|
15. |
Europaparlamentet medger den viktiga roll som nationella tillsynsmyndigheter spelar för tillsynen av nationella finansmarknader och finansinstitut samt för att trygga deras kreditvärdighet. |
|
16. |
Europaparlamentet framhåller att nationella skillnader gällande regler och normer för tillsynen kan leda till minskad marknadseffektivitet och öka driftskostnaderna för de finansinstitut som arbetar över gränserna, vilket skulle försvaga de gynnsamma effekterna av den gemensamma finansmarknaden och i sista hand leda till en fragmentering av den. |
|
17. |
Europaparlamentet är bekymrat över att finansinstitut som försöker utveckla sina strategier på EU-nivå ofta ställs inför kostnadskrävande och tidsödande regelverk och tillsynssystem samt skiftande rapporteringskrav. |
|
18. |
Europaparlamentet anser att ökad konvergens när det gäller tillsynsregler och -normer skulle kunna minska de negativa konsekvenserna av att ha skiljaktiga tillsynssystem och skulle kunna förbättra marknadseffektiviteten. Parlamentet välkomnar de framsteg som uppnåtts av Europeiska banktillsynskommittén och uppmuntrar dess fortsatta arbete. |
|
19. |
Europaparlamentet välkomnar de framsteg som nåtts av nivå 3-kommitteerna (Europeiska banktillsynskommittén, Europeiska värdepapperstillsynskommittén och Kommittén för europeiska myndigheter med tillsyn över försäkringar och tjänstepensioner) med att uppnå större samordning av tillsyn och uppmuntrar deras fortsatta arbete. |
|
20. |
Europaparlamentet noterar att integrationen av finansmarknader som inte berör privatkunder nästan har slutförts och framför allt att integrationen av penningmarknaderna kommit långt och att tillkännagivanden om höjningar och sänkningar av räntan snabbt och korrekt återspeglas i marknadspriserna. |
|
21. |
Europaparlamentet beklagar att flera skattehinder, särskilt koncernintern moms och bristen på neutralitet och bristen på rättslig säkerhet vid momshantering av finansiella tjänster, leder till minskade synergier och sämre kostnadseffektivitet och uppmanar kommissionen att utarbeta förslag om hur man skall komma till rätta med dessa hinder. |
|
22. |
Europaparlamentet konstaterar att idag begränsar stora icke-återbetalbara momskostnader och företagsinterna avgifter i stor utsträckning potentiella besparingar från gränsöverskridande konsolidering. |
|
23. |
Europaparlamentet noterar att dagens skattehantering av vinstutdelning i vissa medlemsstater i EU främjar inhemsk utdelning i stället för utdelning i EU. |
|
24. |
Europaparlamentet anser att ytterligare integration av finansmarknaderna bör medföra ett större utbud av bättre kvalitetsprodukter för konsumenterna och bör göra det möjligt för företag att sälja sina produkter över gränserna utan att man skadar konkurrensen inom EU:s finansmarknader. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en klar och tydlig strategi för en integrering av finansmarknaderna. |
|
25. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och sektorn för finansiella tjänster att fortsätta att diskutera fördelarna och nackdelarna med en så kallad ”26th regime” för finansiella tjänster vilka EU-medborgare som flyttar kan behöva för sin verksamhet i andra medlemsstater så att de kan använda tjänsteleverantörer som de känner och endast behöver hantera en enkel standarduppsättning av bestämmelser. Parlamentet uppmanar kommissionen att i synnerhet fastställa den rättsliga grunden, säkerställa konsumentskyddet på hög nivå och fastställa de komponenter som behövs för harmonisering och ett lämpligt tillsynssystem. |
|
26. |
Europaparlamentet anser att den europeiska bankmarknadens pluralistiska struktur är en tillgång för den europeiska ekonomin och inte bör ifrågasättas. |
Regelverk och tillsynssystem
Marknadens struktur
|
27. |
Europaparlamentet noterar att graden av marknadskoncentration i vissa medlemsstater har gett anledning till oro när det gäller europeiska bankers och andra finansinstituts marknadsstruktur, uppträdande och beteende. |
|
28. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna att samvetsgrant granska koncentrationen av finansmarknader och finansinstitut i enlighet med EG-fördraget och EG-domstolens rättspraxis. |
|
29. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att medlemsstaterna tillämpar den relevanta lagstiftningen konsekvent. |
|
30. |
Europaparlamentet begär att kommissionen skall undersöka konsolideringens konsekvenser för finansiering av små regioner och små och medelstora företag i viktiga regionala finanscentrer. |
Tillsyn
|
31. |
Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som EU nyligen har vidtagit när det gäller tillsynen av stabiliteten, särskilt kapitalkravsdirektivet där principen om hemlandskontroll förs fram, vilket skulle innebära en väsentlig förändring av det nuvarande tillsynssystemet som nu innehåller nya bestämmelser om samarbete mellan nationella ansvariga myndigheter, tillsynskrav och ökade befogenheter för konsolideringstillsynsmannen när det gäller värderingen av riskmätningsmodeller. Parlamentet anser att denna förändring, inom ramen för den nuvarande lagstiftningen, bör kompletteras med en tydlig och balanserad fördelning av makt och ansvar mellan hemlandets och värdlandets tillsynsmyndigheter, utan att det påverkar tillämpningen av översynsbestämmelserna i direktivet. |
|
32. |
Europaparlamentet noterar att den omvandling av sin bolagsstruktur som viktiga finansgrupper i EU har genomfört har fått betydande konsekvenser för de berörda tillsynsmyndigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka situationen och undersöka om det finns några verkliga effekter på strukturerna för tillsyn och krishantering. |
|
33. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina förslag ta hänsyn till svårigheterna för vissa nationella tillsynsmyndigheter att ingripa på marknader som kännetecknas av en mycket stor förekomst av utländskt kapital. |
|
34. |
Europaparlamentet noterar att en kris som sprider sig utanför nationella jurisdiktioner inte kan hanteras enskilt av nationella myndigheter på finansmarknader som integrerats i hög grad. Parlamentet anser i detta avseende att det nuvarande nätverket av nationella tillsynsmyndigheter, tillsynsarrangemang och icke rättsligt bindande avsiktsförklaringar kanske inte är tillräckliga för att ta itu med en kris som beror på ett marknadssammanbrott eller på viktiga gränsöverskridande finansgrupper. Parlamentet anser att samarbete och ömsesidig tillit mellan tillsynsmyndigheter vid kriser är av avgörande betydelse och uppmanar kommissionen och behöriga nationella myndigheter att tillsammans utarbeta lämpliga förslag till effektiv krishantering för vidare diskussion i parlamentet. |
|
35. |
Europaparlamentet anser att EU:s styrka i internationella förhandlingar med anknytning till framför allt banktillsyn kommer att öka om dess interna förfaranden görs tydligare. |
|
36. |
Europaparlamentet noterar att frågan om långivare i sista hand måste lösas parallellt med diskussionerna om finansiell tillsyn i EU. Parlamentet betonar i detta sammanhang att ett tydligt fastställande av ansvarsområden är nödvändigt. |
|
37. |
Europaparlamentet konstaterar att det nuvarande tillsynssystemet leder till omfattande rapporteringskrav på bankerna och att det därför är en viktig uppgift för alla tillsynsorgan att samordna normerna. |
|
38. |
Europaparlamentet anser att det är hög tid för EU-institutionerna och särskilt för parlamentet att initiera en debatt om tillsynen av EU:s finansmarknader. Parlamentet begär därför att en expertgrupp skall tillsättas före slutet av 2006 för att studera och sex månader efter gruppens tillsättning rapportera om vilka konsekvenser konsolideringen av marknader och finansinstitut har för tillsyn, finansiell stabilitet och krishantering. Parlamentet begär att kommittén i detta avseende skall föreslå konkreta idéer om hur flerdubbla rapporteringskrav kan förenklas och hur det nuvarande systemet kan förbättras och slutligen funderar kring de europeiska, finansiella tillsynsmyndigheternas behov och uppbyggnad. |
*
* *
|
39. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. |
(1) EUT C 293, 25.11.2005, s. 2.
(2) EUT L 35, 11.2.2003, s. 1.
(3) EUT L 79, 24.3.2005, s. 9.
(4) EUT L 294, 10.11.2001, s. 1.
(5) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(6) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TA(2006)0295
Den senaste utvecklingen och framtidsutsikterna för bolagsrätten
Europaparlamentets resolution om den senaste utvecklingen av och framtidsutsikterna för bolagsrätten (2006/2051(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 21 maj 2003 till rådet och Europaparlamentet, ”Modernisering av bolagsrätten och förbättring av företagsstyrningen i Europeiska unionen – en väg framåt” (KOM(2003)0284), |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande inför Europeiska rådets vårmöte ”Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning – Nystart för Lissabonstrategin” (KOM(2005)0024), |
|
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet ”Gemensamma insatser för tillväxt och sysselsättning: gemenskapens Lissabonprogram” (KOM(2005)0330), |
|
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet ”Resultat av granskningen av aktuella lagförslag” (KOM(2005)0462), |
|
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram – En strategi för förenkling av lagstiftningen” (KOM(2005)0535), |
|
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”Tillväxt och sysselsättning genom en modern politik för små och medelstora företag” (KOM(2005)0551), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 21 april 2004 om modernare bolagsrätt och effektivare företagsstyrning (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0229/2006), och av följande skäl: |
|
A. |
I den handlingsplan som föreslogs i ovannämnda meddelande från kommissionen av den 21 maj 2003 (2003 års handlingsplan) fastställs viktiga mål för moderniseringen av bolagsrätt och företagsstyrning. |
|
B. |
Stora framsteg har redan gjorts för att uppnå dessa mål. |
|
C. |
Eftersom handlingsplanen från 2003 bör ses mot bakgrund av den förnyade Lissabonstrategin bör åtgärder vidtas för att ta fram bolagsrättsmekanismer som ökar företagens effektivitet och konkurrenskraft i hela Europa. |
|
D. |
Det krävs en integrerad strategi på EU-nivå för att öka de europeiska företagens konkurrenskraft. |
|
E. |
Det är mycket viktigt att lagstiftningen för företag förbättras så att Lissabonmålen kan uppnås. |
|
F. |
De anställdas lagstadgade deltagande i företagen, något som redan förverkligats i flera medlemsstater, bör ses som en integrerad del av den europeiska företagsstyrningen, en del som på ett avgörande sätt inverkar på genomförandet av Lissabonstrategin. |
|
G. |
Bättre lagstiftning är särskilt viktigt för små och medelstora företag. |
|
H. |
En förenkling av bolagsrättens samlade regelverk kan vara ett verksamt redskap för att effektivisera den rättsliga ramen. Förenkling innebär dock inte avreglering. |
Allmänna aspekter
|
1. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att åtgärder för moderniseringen av bolagsrätten och företagsstyrningen är förenliga med åtgärderna inom relaterade områden, till exempel finansiella tjänster, industripolitik, socialpolitik och företagens sociala ansvar. |
|
2. |
Europaparlamentet betonar vikten av att ta hänsyn till EG-domstolens rättspraxis i fråga om principen om fri etableringsrätt. |
|
3. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till den europeiska sociala modellen när den fattar beslut om ytterligare åtgärder för att utveckla bolagsrätten. Det här inbegriper även deltagande av de anställda. |
Bättre lagstiftning och förenkling
|
4. |
Europaparlamentet betonar vikten av bättre lagstiftning för att få effektivare rättsliga ramar. Parlamentet betonar vikten av att i full överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen förbättra lagstiftningens kvalitet genom systematiska samråd med berörda parter om alla framtida initiativ, genom strikt tillämpning av subsidiaritetsprincipen, genom val av instrument som innebär mindre belastning för företagen och ger dem så mycket flexibilitet som möjligt samt genom omfattande konsekvensbedömningar av alla nya lagstiftningsinitiativ. |
|
5. |
Europaparlamentet betonar att EU:s gällande bolagsdirektiv inte bör diskuteras. De bör endast förenklas i väl motiverade undantagsfall där det inte gäller mycket känsliga frågor eller är resultatet av kompromisser som var svåra att uppnå, detta för att inte berörda företag skall påverkas negativt. |
|
6. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ingående beskriva planerna på att i en enda rättsakt lägga fram en fullständig konsolidering av bolagsrättsdirektiven. Parlamentet betonar att i detta fall bör man prioritera målet att uppnå tydlighet och enhetlighet inom den samlade bolagsrättslagstiftningen inom bolagsrättens olika områden. Parlamentet uppmanar kommissionen att särskilt specificera vilka direktiv som bör omarbetas, upphöra att gälla, kodifieras respektive ändras. |
Små och medelstora företag
|
7. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ för att skapa bättre lagstiftning för små och medelstora företag. |
|
8. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att komma ihåg de små och medelstora företagen när den bedömer konsekvenserna av lagförslag inom bolagsrätt och att se till att de små och medelstora företagens behov beaktas korrekt och systematiskt. |
|
9. |
Europaparlamentet betonar att framför allt de hinder som små och medelstora företag möter i fråga om administrativ belastning måste undanröjas. |
|
10. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i större utsträckning ta hänsyn till behoven hos små och medelstora företag i framtida lagstiftningsförslag eller inom ramen för en framtida översyn av nuvarande lagstiftning. Parlamentet påminner om att små och medelstora företag skapar arbetstillfällen och utgör en viktig tillväxtfaktor. |
Företagsstyrning
|
11. |
Europaparlamentet betonar vikten av att utveckla bästa praxis som tar hänsyn till olika traditioner och system i medlemsstaterna. |
|
12. |
Europaparlamentet konstaterar att Europeiskt företagsstyrningsforum och den rådgivande gruppen om företagsstyrning har inrättats och uppmanar kommissionen att regelbundet informera parlamentet om resultaten av dessa båda organs arbete samt om de beslut som fattas på grundval av dessa resultat. |
|
13. |
Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har utarbetat en tydlig modell för företagsstyrning inom EU utan i stället tycks vidta åtgärder på ad hoc-basis i olika frågor. Parlamentet hänvisar på nytt till slutsatserna i sin ovan nämnda resolution av den 21 april 2004 och uppmanar kommissionen att agera i enlighet med dem. |
|
14. |
Europaparlamentet betonar att företagsstyrning inte bara handlar om relationen mellan aktieägare och företagsledning utan att även andra aktörer inom eller nära företaget är viktiga för att fatta välavvägda beslut och bör ges möjlighet att vara delaktiga i företagsstrategiska beslut. Parlamentet betonar att utrymme i synnerhet bör skapas för information till och samråd med anställda. |
|
15. |
Europaparlamentet ifrågasätter behovet av ett europeiskt initiativ om en särskild undersökningsrätt för aktieägarna, eftersom en sådan inverkar på kompetensfördelningen mellan företagsledare och aktieägare och dessutom är en fråga som hör hemma i den nationella bolagsrätten. Parlamentet anser också att eventuella övriga initiativ bör utvärderas mot bakgrund av det pågående lagstiftningsförfarandet. Parlamentet konstaterar att det redan enligt det förslag till direktiv om aktieägarnas rättigheter som nyligen lagts fram skall bli möjligt att lägga till punkter på föredragningslistan för bolagsstämman samt att föreslå resolutioner. |
|
16. |
Europaparlamentet betonar behovet av medverkan av de organ som reglerar och övervakar finansmarknaden i framtagandet av tydliga regler och rekommendationer för företagsstyrning och behovet av en nära samordning av politiken på området för reglering av finansmarknaden å ena sidan och bolagsrätt å andra sidan. |
Bolagsrätt
|
17. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens ovan nämnda förslag till rådets och Europaparlamentets direktiv av rösträtter av aktieägare i företag som har sitt säte i en medlemsstat och vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2004/109/EG (2005/0265(COD), |
|
18. |
Europaparlamentet välkomnar de överenskommelser som nåtts om
|
|
19. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för att förbättra den gränsöverskridande tillgängligheten på information när det gäller att diskvalificera styrelseledamöter. |
|
20. |
Europaparlamentet konstaterar att det inte finns något behov av ett europeiskt initiativ på området för otillbörlig handel, eftersom reglering redan förekommer i medlemsstaterna. Parlamentet anser att de nationella skillnaderna inte utgör något hinder för den inre marknaden, även om reglerna i de olika medlemsstaterna kan skilja sig från varandra. |
|
21. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till graderat system för skyldigheten att lämna information om aktieägande. Parlamentet skulle ställa sig positiv till ett system som omfattade följande procentgränser för andelen aktier: 3 procent, 5 procent, 10 procent, 15 procent och 20 procent, och från 20 procent anmälningsplikt för varje ytterligare procentenhet. Parlamentet påpekar att ett graderat system för skyldigheten att lämna information skulle leda till en nödvändig förbättring av insynen när det gäller aktieägande. |
|
22. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa klara regler för övergångsperioder inom vilka aktiva styrelseledamöter efter att ha lämnat styrelsen eller direktionen inte tillåts ingå i tillsynsorganet (dualistiskt system) respektive den icke-verkställande styrelsen (monistiskt system). Parlamentet påpekar att dessa övergångsperioder bör löpa över minst två år. Parlamentet understryker behovet av sådana perioder för att se till att tillsynsorganen förblir oberoende. |
|
23. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lösa rättsliga frågor, som till exempel styrelseledamöters oberoende, genom lagstiftning, alltså direktiv, och inte genom rekommendationer, så att allmänheten och lagstiftarna görs delaktiga och resultaten avspeglar vedertagen praxis. |
|
24. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vara uppmärksam på intressekonflikter och oproportionerlig anhopning av information och inflytande hos vissa stora aktörer i den kedja av förmedlare och rådgivare som är involverad i uttnyttjandet av aktieägares rösträtt i företag samt betonar behovet av insyn och rättvisa möjligheter för emittenter att försvara sig mot otillbörlig koncentration och samordnat agerande av aktieägare. |
|
25. |
Europaparlamentet efterlyser ett tydligt regelverk för tillhandahållandet av jämförbar information om enskilda ersättningar och om policyn för ersättningar till företagsledare, inklusive faktorer som pensionsfonder och aktieoptioner för företagsledare. |
|
26. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att företagen har möjlighet att välja mellan olika styrelseformer, inklusive monistiska och dualistiska system, utan att behöva anta bestämmelser som fastställer befogenheter och skyldigheter för företagets styrelseorgan. |
|
27. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utreda möjligheterna att ändra reglerna i stadgan för Europabolag vad gäller hur sådana företag bildas så att reglerna förenklas och anpassas till marknadens krav. |
|
28. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om europeiska privatägda företag för att uppfylla de små och medelstora företagens behov. |
|
29. |
Europaparlamentet beklagar att kommissionen redan har beslutat att dra tillbaka de två förslagen till förordning om stadgar för europeiska föreningar (1991/0386(COD)) och om stadgar för europeiska ömsesidiga bolag (1991/0390(COD)), liksom de två förslagen till direktiv som skulle komplettera dessa stadgar i fråga om de anställdas inflytande (1991/0387(COD)) och (1991/0391(COD)). |
|
30. |
Europaparlamentet konstaterar att kommissionen i sin handlingsplan från 2003 meddelade sin avsikt att aktivt stödja den lagstiftningsprocess som inletts i fråga om dessa stadgar som svar på parlamentets önskemål om att mycket uppmärksamhet borde ägnas åt att ta fram nya juridiska företagsformer. Parlamentet betraktar dessa förslag som användbara instrument för utvecklingen av europeiska föreningars och ömsesidiga bolags ekonomiska verksamhet i hela Europa. |
|
31. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram nya förslag till lagstiftning om stadgar för ömsesidiga bolag och europeiska sammanslutningar. |
|
32. |
Europaparlamentet betonar att förflyttningen av ett företags säte i dag antingen är omöjlig eller förhindras på grund av nationella krav. Ett direktiv på området är därför avgörande för den fria etableringsrätten. Det efterlängtade fjortonde bolagsrättsdirektivet skulle täppa till en lucka i systemet med den inre marknaden för företag. |
|
33. |
Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att inom en snar framtid lägga fram ett förslag till det fjortonde bolagsrättsdirektivet om gränsöverskridande förflyttning av aktiebolags säte. Parlamentet betonar att förflyttning av företagens säte inte får utnyttjas felaktigt, till exempel för att begränsa arbetstagarnas rättigheter, i synnerhet inte de anställdas inflytande på företagsbeslut eller för att minska skyddet av kreditgivare. Parlamentet anser i synnerhet att en uttalad målsättning med direktivet bör vara att garantera de rättigheter som de anställda uppnått vad gäller deltagande i beslut som rör företag. |
|
34. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta förbereda gemenskapslagstiftning om andra juridiska former av företagande, till exempel europeiska stiftelser. |
|
35. |
Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen ytterligare utreder huruvida man bör ta itu med problemen med koncerner och pyramidorganisationer, särskilt med hänsyn till ramarna för insyn i koncerners organisation och de särskilda problemen i samband med pyramidorganisationer. |
|
36. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i större utsträckning ta hänsyn till frågan om avnotering från börsen och att lägga fram ett lagstiftningsförslag om en framtida unionsövergripande harmonisering. Parlamentet påpekar att avförande från börsnotering är ett möjligt steg att ta i medlemsstaterna men att detta steg kräver mycket omfattande byråkratiska och juridiska insatser av företagen. Parlamentet uppmanar därför till att möjliggöra att företag kan tillåta en avnotering med så liten byråkratisk insats som möjligt och med särskild hänsyn tagen till aktieägarnas finansiella intressen. |
|
37. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på ett mer effektivt sätt låta parlamentet medverka i diskussioner om internationella och europeiska redovisningsstandarder och att skärpa definitionen av en europeisk modell som baserar sig på de mest framgångsrika metoderna och traditionerna i medlemsstaterna i stället för att stirra sig blind på Förenta staternas traditioner när det gäller revision. Parlamentet betonar på nytt behovet av fler representanter med europeisk bakgrund i de internationella normgivande organen för att legitimera en verkligt internationell modell. Parlamentet påpekar även att regleringar av redovisningsstandarder påverkar skattelagstiftning och företagsstrukturer. |
|
38. |
Europaparlamentet beklagar det faktum att styrelsen för internationell redovisningsstandard, International Accounting Standard Board (IASB) saknar demokratisk kontroll och därför fattar beslut som inte återspeglar verkligheten hos europeiska företag på ett rättvist sätt och inte heller tar hänsyn till behoven hos små och medelstora företag. Ett exempel på detta är enligt parlamentet bestämmelsen i IAS 32 om avgränsning mellan eget och främmande kapital i balansräkningen, en avgränsning som i handelsbolag leder till stora problem, till exempel en snedvriden bild av kreditvärdigheten. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att man i IASB i större utsträckning beaktar parlamentets beslut. |
|
39. |
Europaparlamentet önskar klargöra att kommissionen inte har behörighet att stödja internationella finansiella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. |
|
40. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för att fortlöpande granska det samlade regelverket för bolag. |
|
41. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka införlivandet av det samlade regelverket inom bolagsrätten i anslutningsländerna under föranslutningsperioden och att rapportera om resultatet av denna övervakning. |
|
42. |
Europaparlamentet ser fram emot resultaten av den externa utredning som kommissionen beställt om proportionalitet mellan ägande och kontroll i företag som är börsnoterade i EU, förutsatt att denna utredning inte bara på ett objektivt sätt analyserar empiriska och teoretiska belägg för hur de olika modellerna för företagsägande i medlemsstaterna påverkar ekonomisk avkastning, ägandekontroll över företag och möjligheter för gränsöverskridande transaktioner utan även innehåller en sund analys av bolagsrätten med avseende på de större ekonomiska och rättsliga sammanhangen i medlemsstaterna och olika modeller för företagsstyrning. Parlamentet understryker att tillbörlig hänsyn bör tas till det faktum att behovet av insyn i strukturen för kontrollrättigheterna är en nödvändighet. |
|
43. |
Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen, om det är lämpligt, kommer att lägga fram ett förslag till lagstiftning om principen om ”en aktie en röst” först efter det att resultaten av den översyn av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden (2), som föreskrivs i artikel 20 i det direktivet, och en utvärdering av det direktivet finns tillgängliga. |
|
44. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för att åstadkomma större insyn i samband med institutionella investerare. Parlamentet påminner om att insyn behövs när det gäller investeringspolitik, policy vad avser rösträtt och innehav av aktieposter och att denna insyn inte skall vara begränsad till att gälla relationen mellan fonder och enskilda investerare. Parlamentet påminner även om att det bör finnas vissa redovisningsskyldigheter för institutionella investerare gentemot de företag de är involverade i, det vill säga när det gäller deras avsikter och den föreslagna varaktigheten för deras engagemang. |
|
45. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om resultatet av det samråd om de framtida prioriteringarna för handlingsplanen 2003 som kommissionen tog initiativ till i december 2005 samt att i detalj förklara de beslut som kommissionen fattat på grundval av resultatet av detta samråd. |
|
46. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera problemen i samband med genomförandet av befintlig lagstiftning så att resultaten av denna analys kan beaktas när nya lagförslag behandlas. |
|
47. |
Europaparlamentet uppmanar utskottet för rättsliga frågor och utskottet för ekonomi och valutafrågor att bevaka kommissionens arbete. |
*
* *
|
48. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. |
P6_TA(2006)0296
Att minska luftfartens påverkan på klimatförändringen
Europaparlamentets resolution om att minska luftfartens påverkan på klimatförändringen (2005/2249(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: ”Att minska luftfartens påverkan på klimatförändringen” (KOM(2005)0459), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 16 november 2005 om seger i kampen mot den globala klimatförändringen (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för transport och turism (A6-0201/2006), och av följande skäl: |
|
A. |
EU arbetar med att ta itu med klimatförändringen och har föreslagit det övergripande målet att begränsa den globala uppvärmningen till + 2 °C jämfört med de förindustriella nivåerna. |
|
B. |
I den ovannämnda resolutionen av den 16 november 2005 förklarade Europaparlamentet att industriländerna måste göra stora nedskärningar av utsläppen – med 30 procent fram till 2020 och med 60-80 procent fram till 2050. |
|
C. |
Luftfartens bidrag till klimatförändringen är avsevärd och växer snabbt. |
|
D. |
Internationell luftfart omfattas inte av något åtagande i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och dess Kyotoprotokoll eller av andra internationella åtaganden på området för klimatförändring. |
|
E. |
EU bör visa ledarskap i kampen mot klimatförändring och föregå med ett gott exempel genom att vidta regionala och tidiga åtgärder för att ta itu med luftfartens påverkan på klimatet. |
|
1. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande och dess erkännande av att det behövs ett omfattande åtgärdspaket, inbegripet lagstiftande, ekonomiska, tekniska och operativa instrument, för att ta itu med luftfartens alla effekter på klimatet, och av att det är nödvändigt att tillämpa principen om att förorenaren skall betala och av att garantera en fullständig kostnadsinternalisering. |
|
2. |
Europaparlamentet betonar att det övergripande målet för de politiska instrument som väljs måste vara att minska kostnadseffektivt luftfartens påverkan på klimatförändringen. Parlamentet anser att dessa politiska instrument måste väljas på ett sätt som garanterar att minskningen av utsläppen av växthusgaser blir så stor som möjlig samtidigt som snedvridningen av konkurrensen mellan EU-lufttrafikföretag och lufttrafikföretag från länder utanför EU minimeras och den illojala konkurrensen mellan flygtransportsektorn och andra transportsektorer inom EU minskar. |
|
3. |
Europaparlamentet betonar att all slags onödig byråkrati bör undvikas i detta avseende, särskilt av hänsyn till de små lufttrafikföretagen på marknaden. |
|
4. |
Europaparlamentet stöder helt kommissionens avsikt att verka för att skatter på flygfotogen införs och uppmanar kommissionen att omedelbart börja med att kräva att inrikes luftfart och luftfart inom EU beskattas (med möjlighet att undanta alla lufttrafikföretag på sträckor som trafikeras av lufttrafikföretag från länder utanför EU). Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för att införa sådana över hela världen. |
|
5. |
Europaparlamentet betonar att det brådskar att uppnå resultat i de pågående omförhandlingarna av luftfartsavtal – särskilt när det gäller avtalet med Förenta staterna – för att villkorslöst medge beskattning på samma villkor av bränsle som levereras till EU-lufttrafikföretag och lufttrafikföretag från länder utanför EU. |
|
6. |
Europaparlamentet understryker att skattebefrielserna för flygtransporterna, liksom andra obalanser, leder till mycket illojal konkurrens mellan luftfartssektorn och andra transportsektorer. |
|
7. |
Europaparlamentet betonar att detta är en börda särskilt för järnvägssektorn, eftersom järnvägssektorn omfattas inte bara av skatter, utan även av gemenskapens system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS), som betydligt höjer kostnaden för detta miljövänliga transportsystem. |
|
8. |
Europaparlamentet understryker att denna snedvridning av konkurrensen i transportsektorerna även leder till snedvriden konkurrens mellan turistregioner, till nackdel för de regioner som huvudsakligen nås med bil, buss eller tåg. |
|
9. |
Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att överväga en rättvis lösning på de miljöproblem som luftfarten orsakar. |
|
10. |
Europaparlamentet uppmuntrar införandet av avgifter som ett steg mot en fullständig kostnadsinternalisering där omfattningen av avgifternas roll, liksom deras storlek, återspeglar i vilken utsträckning ett system för handel med utsläppsrätter misslyckas med att uppfylla nedanstående krav. |
|
11. |
Europaparlamentet kräver att situationen för de mest isolerade territorierna skall ägnas särskild uppmärksamhet eftersom de är särskilt beroende av lufttransporttjänster, särskilt öregionerna och de yttersta randområdena, där alternativa lösningar är begränsade eller obefintliga. |
|
12. |
Europaparlamentet välkomnar talet av Wolfgang Schüssel, Europeiska rådets dåvarande ordförande och Österrikes förbundskansler, i Europaparlamentet den 18 januari 2006, i vilket han tog upp frågan, och uppmanar rådets ordförandeskap att arbeta på konkreta förslag på detta område. |
|
13. |
Europaparlamentet betonar att det brådskar att förbättra flygledningstjänsten för att minska koldioxidutsläpp, kondensstrimmor och cirrusmoln och att detta skulle vara en kostnadseffektiv åtgärd. |
|
14. |
Europaparlamentet begär ytterligare forskningsinsatser för att öka vår förståelse av luftfartens totala effekter på klimatförändringen. Parlamentet anser att det är särskilt viktigt att klargöra effekterna av kondensstrimmor (vattenånga) från flygplan och i vilken utsträckning flygning på lägre höjder skulle minska de totala utsläppen och följaktligen klimatpåverkan och att utvärdera uppvärmningseffekten av aerosoler som släpps ut i stratosfären. |
|
15. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja ett införande av biobränslen för luftfarten som ett bidrag till att minska påverkan på klimatförändringen. |
|
16. |
Europaparlamentet betonar att forskning och utveckling som avser miljövänlig motorteknik och alternativa bränslen måste prioriteras, även i sjunde ramprogrammet för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration. Parlamentet anser att man bör eftersträva ett integrerat synsätt som innebär att utsläppshandel och utveckling av miljövänliga motorer och bränslen kombineras, i syfte att även minska utsläppen av andra ämnen än koldioxid i luftfartssektorn. |
|
17. |
Europaparlamentet anser dessutom att det är nödvändigt att sträva mot vetenskapliga och tekniska mål om förbättrad energieffektivitet för flygplan och helikoptrar. |
|
18. |
Europaparlamentet betonar att åtgärder för att främja tekniska rymd- och luftfartsinnovationer inom ramen för det sjunde ramprogrammet för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration samt förbättrad administrationen av lufttrafiken genom lagstiftningen om det gemensamma europeiska luftrummet har en avgörande betydelse för minskningen av utsläppen. |
|
19. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart ta initiativ till att förbättra flygkontroll/flygledning inom SESAR-projektet och lagstiftningen om det gemensamma europeiska luftrummet, så att flyget blir energieffektivare och kondensstrimmorna minskas eller undviks. |
|
20. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att anslagen i det sjunde ramprogrammet för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration reserveras för samordnad forskning, miljöframsteg samt förbättring av flygplans- och helikoptermotorernas energieffektivitet. |
Att låta EU-ETS omfatta luftfarten
|
21. |
Europaparlamentet inser att utsläppshandel har potential att spela en roll som en del av ett helhetspaket av åtgärder för att ta itu med luftfartens påverkan på klimatförändringen förutsatt att den utformas på rätt sätt. |
|
22. |
Europaparlamentet betonar att för att ett system för handel med utsläppsrätter skall vara miljöeffektivt måste den geografiska räckvidden vara tillräckligt stor, det måste finnas en strikt övre gräns, den ursprungliga tilldelningen måste ske helt genom auktion, hänsyn måste tas till den tekniska nivån och tidiga åtgärder vid tilldelningen och handeln måste avse hela klimatpåverkan. |
|
23. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart lägga fram en konsekvensbedömning av de specifika parametrarna i sina förslag, t.ex. tak för flygtrafiken, förenlighet, val av deltagande enhet (luftfartygsoperatörer, flygbolag eller flygplatser) och att lägga fram förslag för att se till att EU-ETS kan tillämpas på flygbolag från länder utanför EU. |
|
24. |
Europaparlamentet föreslår dock att ett separat system införs för utsläpp från luftfarten. Parlamentet inser att luftfartssektorn, på grund av avsaknaden av bindande åtaganden i UNFCCC och Kyotoprotokollet för utsläpp från internationell luftfart, i realiteten inte skulle kunna sälja till EU-ETS. |
|
25. |
Europaparlamentet konstaterar att redovisningen skulle underlättas avsevärt med ett separat, slutet system. Parlamentet anser att om det skall finnas en möjlighet att låta flygbolag köpa från EU-ETS bör den vara ytterst begränsad. |
|
26. |
Europaparlamentet betonar att om luftfarten så småningom skall införlivas i det större EU-ETS bör åtminstone ett separat system tillämpas i ett pilotskede under perioden 2008-2012. |
|
27. |
Europaparlamentet uppmärksammar att eventuell tillförsel av krediter utifrån till ett separat system (t.ex. mekanismen för ren utveckling och gemensamt utförande) eller krediter från regionala system för handel med utsläppsrätter i länder som inte har skrivit under Kyotoprotokollet måste begränsas till en nivå där det kan garanteras att sektorn verkligen bidrar till att det övergripande målet, att hejda klimatförändringen, nås samt till att byråkratin minskar och insynen ökar. |
|
28. |
Europaparlamentet föreslår att särskilda villkor tillämpas för att garantera att sektorn inte snedvrider marknaden till nackdel för mindre skyddade sektorer, om luftfarten så småningom skulle införlivas i ett större EU-ETS. Parlamentet föreslår att en övre gräns införs för det antal utsläppsrätter som sektorn får köpa från marknaden och ett krav på att sektorn genomför en del av de nödvändiga utsläppsminskningarna utan handel innan den får köpa tillstånd. |
|
29. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram andra politiska instrument för att ta itu med luftfartens icke-koldioxideffekter parallellt med EU-ETS. Parlamentet anser att i de fall då de exakta effekterna är ovissa bör politiken grunda sig på försiktighetsprincipen. Parlamentet är av den åsikten att luft- och bullerförorening under flygplanens stigningar och nedstigningar bör ägnas särskild uppmärksamhet, vid sidan av klimatförändringen. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra forskningsprogram för att förbättra den vetenskapliga kunskapen om luftfartens icke-koldioxideffekter och att stödja åtgärder i Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) för att utveckla normer för kväveoxider. |
|
30. |
Europaparlamentet utesluter inte att det i framtiden måste vidtas lokala stödåtgärder. |
Räckvidden för luftfartssystemet
|
31. |
Europaparlamentet anser att ett system för luftfarten som ett första steg bör omfatta alla flygningar till och från alla EU-flygplatser (om möjligt även interkontinentala flygningar genom EU:s luftrum), oavsett det berörda flygbolagets ursprungsland, för att garantera lika villkor för lufttrafikföretag med olika sträckprofiler, för att undvika att marknaden snedvrids till förmån för flygningar till bestämmelseorter utanför EU, för att garantera miljöeffektivitet och förhindra korssubventionering samt för att påverka flygplanens formgivning. Parlamentet betonar att ett världsomfattande system för handel med utsläppsrätter måste införas snarast möjligt. |
|
32. |
Europaparlamentet inser att kommissionen, efter en noggrann bedömning, anser att en sådan allmän räckvidd är förenlig med internationella överenskommelser, t.ex. WTO:s regler. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att försvara denna ståndpunkt mot tredjeländers eventuella angrepp i internationella organisationer. |
Ursprunglig tilldelning
|
33. |
Europaparlamentet betonar att den sammanlagda ursprungliga tilldelningen bör fastställas utifrån målet enligt Kyotoåtagandet och får därför inte medge ökade utsläpp i förhållande till basåret. |
|
34. |
Europaparlamentet anser att den ursprungliga tilldelningsmängden måste fastställas på EU-nivå, eftersom det skulle finnas en risk för att den ursprungliga tilldelningen blev alltför generös om den fastställdes på medlemsstatsnivå, vilket skulle leda till en snedvridning av marknaden och att systemets miljöeffektivitet undergrävdes. |
|
35. |
Europaparlamentet betonar att tilldelningsmetoden varken direkt eller indirekt bör få den följde att de företag som redan har infört effektiva flygplan straffas. Därför måste tidiga åtgärder värdesättas under alla omständigheter, och förändringstrycket måste vara störst på lufttrafikföretag med låg bränsleeffektivitet. |
Tilldelningsmetoden
|
36. |
Europaparlamentet anser att auktionsmetoden är det bästa alternativet för att fördela rättigheter eftersom den återspeglar sektorns dynamiska natur och inte är till nackdel för nya aktörer eller för de regioner där sektorn ännu inte är färdigutvecklad. |
|
37. |
Europaparlamentet konstaterar att auktionsmetoden även uppfyller kraven enligt principen om att förorenaren skall betala och att den kan medföra ytterligare miljövinster om intäkterna förvaltas på rätt sätt. Parlamentet konstaterar också att metoden automatiskt belönar bra prestanda av lufttrafikföretag i det förflutna och i framtiden. |
|
38. |
Europaparlamentet betonar att en eventuell delvis fri tillståndstilldelning, vare sig utifrån tidigare utsläppsrätter eller genom riktmärkning, inte får diskriminera lufttrafikföretag som kommer in i systemet efter den inledande tilldelningsperioden. Parlamentet anser därför att särskilda åtgärder skulle behöva vidtas för att tillgodose nya aktörer. |
|
39. |
Europaparlamentet konstaterar att fri tillståndstilldelning, vare sig utifrån tidigare utsläppsrätter eller genom riktmärkning, troligen skulle leda till oväntade vinstökningar för sektorn på konsumenternas bekostnad beroende på marginalkostnadsprissättning på grundval av rättigheternas marknadspris, trots fri tilldelning. Parlamentet betonar med eftertryck att detta inte är målet med politiken. |
|
40. |
Europaparlamentet anser att fri tilldelning på grundval av tidigare utsläpp är det sämsta alternativet eftersom det straffar tidiga åtgärder av flygbolag. Parlamentet anser att fri tilldelning på grundval av riktmärkning är något bättre i teorin eftersom det uppmuntrar till att vidta åtgärder men riskerar att bli alltför komplicerat och byråkratiskt eftersom det oavsett beräkningsmetod är svårt att avgöra var prestandan verkligen är bäst. |
*
* *
|
41. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament. |
(1) Antagna texter, P6_TA(2005)0433.
Onsdagen, 5 juli 2006
|
13.12.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
CE 303/124 |
PROTOKOLL
(2006/C 303 E/03)
SAMMANTRÄDETS GÅNG
ORDFÖRANDESKAP: Josep BORRELL FONTELLES
Talman
1. Öppnande av sammanträdet
Sammanträdet öppnades kl. 09.05.
2. Presentation av det finländska ordförandeskapets program (debatt)
Uttalande av rådet: Det finländska ordförandeskapets program.
Matti Vanhanen (rådets tjänstgörande ordförande) gjorde ett uttalande
Talare: José Manuel Barroso (kommissionens ordförande).
Talare: Hans-Gert Poettering för PPE-DE-gruppen, Martin Schulz för PSE-gruppen, Graham Watson för ALDE-gruppen, Daniel Marc Cohn-Bendit för Verts/ALE-gruppen, Esko Seppänen för GUE/NGL-gruppen, Brian Crowley för UEN-gruppen, Nigel Farage för IND/DEM-gruppen, Martin Schulz, om Nigel Farages inlägg, Frank Vanhecke, grupplös, Piia-Noora Kauppi, Reino Paasilinna och Anneli Jäätteenmäki.
ORDFÖRANDESKAP: Antonios TRAKATELLIS
Vice talman
Talare: Satu Hassi, Roberto Musacchio, Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk, Jens-Peter Bonde, Alessandro Battilocchio, Timothy Kirkhope, Hannes Swoboda, Karin Riis-Jørgensen, Ian Hudghton, Tobias Pflüger, Bastiaan Belder, Ryszard Czarnecki, Françoise Grossetête, Gary Titley, Kyösti Virrankoski, Diamanto Manolakou, Ville Itälä, Poul Nyrup Rasmussen, Alexander Lambsdorff, Othmar Karas, Enrique Barón Crespo, Sarah Ludford, João de Deus Pinheiro, Edite Estrela, József Szájer, Jan Andersson, Antonio Tajani, Dariusz Rosati, Jerzy Buzek, Evelyne Gebhardt, Elmar Brok, Guido Sacconi, Gunnar Hökmark och Lasse Lehtinen.
ORDFÖRANDESKAP: Josep BORRELL FONTELLES
Talman
Talare: Francisco José Millán Mon, Alexander Stubb, Matti Vanhanen och José Manuel Barroso.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
ORDFÖRANDESKAP: Pierre MOSCOVICI
Vice talman
3. Situationen i Palestina (debatt)
Uttalanden av rådet och kommissionen: Situationen i Palestina
Paula Lehtomäki (rådets tjänstgörande ordförande) och Benita Ferrero-Waldner (ledamot av kommissionen) gjorde uttalanden.
Talare: Elmar Brok för PPE-DE-gruppen, Pasqualina Napoletano för PSE-gruppen, Annemie Neyts-Uyttebroeck för ALDE-gruppen, Caroline Lucas för Verts/ALE-gruppen, Francis Wurtz för GUE/NGL-gruppen, Roberta Angelilli för UEN-gruppen, Bastiaan Belder för IND/DEM-gruppen, Marek Aleksander Czarnecki, grupplös, Ioannis Kasoulides, Véronique De Keyser, Chris Davies, Roger Knapman, Mario Borghezio, Charles Tannock, Marek Siwiec, Frédérique Ries, Zbigniew Zaleski, Pierre Schapira, Paula Lehtomäki och Benita Ferrero-Waldner.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
ORDFÖRANDESKAP: Edward McMILLAN-SCOTT
Vice talman
Talare: Robert Atkins begärde att omröstningen skulle börja den tid som angavs i föredragningslistan.
*
* *
Talmannen och Janusz Lewandowski, ordförande för utskottet BUDG, hedrade det arbete som utförts av Terence Wynn, f.d. ordförande för utskottet BUDG, som skulle gå i pension under veckan.
4. Omröstning
Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilagan ”Omröstningsresultat” som bifogas protokollet.
4.1. Förstärkning av gränsöverskridande polissamarbete vid internationella evenemang i Europeiska unionen * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om Konungariket Nederländernas initiativ inför antagandet av rådets beslut om förstärkt gränsöverskridande polissamarbete i samband med händelser där det samlas ett stort antal människor från flera medlemsstater och där polisinsatserna primärt är inriktade på att upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten och på att förhindra och bekämpa straffbara handlingar [06930/2005 – C6-0117/2005 – 2005/0804(CNS)] – Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Frieda Brepoels (A6-0222/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 1)
INITIATIV, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2006)0297)
4.2. Tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart ***II (omröstning)
Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 82/714/EEG [13274/1/2005 – C6-0091/2006 – 1997/0335(COD)] – Utskottet för transport och turism
Föredragande: Renate Sommer (A6-0208/2006).
(Kvalificerad majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 2)
RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT
Förklarades godkänt såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2006)0298)
4.3. Civil luftfart (harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden) ***II (omröstning)
Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3922/91 om harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom området civil luftfart [13376/1/2005 – C6-0090/2006 – 2000/0069(COD)] – Utskottet för transport och turism
Föredragande: Ulrich Stockmann (A6-0212/2006).
(Kvalificerad majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 3)
RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT
Förklarades godkänt såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2006)0299)
Inlägg om omröstningen:
|
— |
Ulrich Stockmann (föredragande) påpekade att det var den engelska versionen av ändringsförslagen 20, 22 och 24 som var giltig. |
|
— |
Gilles Savary rekommenderade att man, om kompromissblocket antogs, skulle rösta emot ändringsförslagen 17 och 18. |
4.4. Radioaktivt avfall och använt kärnbränsle * (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets direktiv om övervakning och kontroll av transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle [KOM(2005)0673 – C6-0031/2006 – 2005/0272(CNS)] – Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Esko Seppänen (A6-0174/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 4)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2006)0300)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P6_TA(2006)0300)
Inlägg om omröstningen:
|
— |
Carl Schlyter för Verts/ALE-gruppen begärde att omröstning med namnupprop skulle hållas om ändringsförslag 23. (Talmannen godkände detta.) |
|
— |
Bruno Gollnisch yttrade sig om omröstningsförfarandet. |
|
— |
Rebecca Harms beklagade att kommissionen inte hade låtit meddela sin hållning till de ändringar som parlamentet antagit. |
4.5. Mer forskning och innovation – Att investera i tillväxt och sysselsättning (omröstning)
Betänkande om genomförandet av gemenskapens Lissabonprogram: Mer forskning och innovation – Att investera i tillväxt och sysselsättning: En gemensam strategi (2006/2005(INI)) – Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Pilar del Castillo Vera (A6-0204/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 5)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P6_TA(2006)0301)
4.6. EU:s tillverkningsindustri – Mot en mer integrerad industripolitik (omröstning)
Betänkande om en politik till stöd för EU:s tillverkningsindustri – mot en mer integrerad industripolitik [2006/2003(INI)] – Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Joan Calabuig Rull (A6-0206/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 6)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P6_TA(2006)0302)
5. Välkomsthälsning
Talmannen välkomnade å parlamentets vägnar Emma Bonino, Italiens EU- och utrikeshandelsminister, som hade tagit plats på åhörarläktaren.
6. Röstförklaringar
Skriftliga röstförklaringar:
De skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 163.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.
Muntliga röstförklaringar:
Betänkande Ulrich Stockmann – A6-0212/2006
|
— |
Oldřich Vlasák |
7. Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster
Rättelser till avgivna röster:
Rättelserna till avgivna röster återfinns på webbplatsen ”Séance en direct”, ”Results of votes (roll-call votes)/Résultats des votes (appels nominaux)” samt i den tryckta versionen av bilagan ”Resultat av omröstningarna med namnupprop”.
Den elektroniska versionen på Europarl uppdateras regelbundet under högst två veckor efter den aktuella omröstningsdagen.
Därefter slutförs förteckningen över rättelserna till de avgivna rösterna för att översättas och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Avsiktsförklaringar till avgivna röster:
Följande avsiktsförklaringar hade gjorts (angående icke avgivna röster):
Betänkande Ulrich Stockmann – A6-0212/2006
|
— |
ändringsförslag 11 |
|
— |
nej: Manuel Medina Ortega, Hubert Pirker |
Manuel Medina Ortega påpekade att hans omröstningsapparat inte fungerat vid omröstningen om detta ändringsförslag.
Betänkande Esko Seppänen – A6-0174/2006
|
— |
ändringsförslag 24 |
|
— |
ja: Jan Andersson |
|
— |
nej: Karin Jöns, Rainer Wieland |
(Sammanträdet avbröts kl. 13.30 och återupptogs kl. 15.00.)
ORDFÖRANDESKAP: Janusz ONYSZKIEWICZ
Vice talman
8. Justering av protokollet från föregående sammanträde
Protokollet från föregående sammanträde justerades.
9. Skydd och bevarande av det religiösa arvet i norra delen av Cypern (skriftlig förklaring)
Skriftlig förklaring nr 21/2006, som ingivits av Iles Braghetto och Panayiotis Demetriou, om skydd och bevarande av det religiösa arvet i norra delen av Cypern, hade den 03.07.2006 undertecknats av en majoritet av parlamentets ledamöter och skulle följaktligen, i enlighet med artikel 116.4 i arbetsordningen, översändas till mottagarna. Förklaringen skulle offentliggöras, tillsammans med namnen på undertecknarna, i Antagna texter från sammanträdet den 05.09.2006.
Talare: Panayiotis Demetriou.
10. Internationell adoption i Rumänien (skriftlig förklaring)
Skriftlig förklaring nr 23/2006, som ingivits av Claire Gibault, Jean-Marie Cavada, Antoine Duquesne, Charles Tannock och Enrique Barón Crespo, om internationell adoption i Rumänien hade den 03.07.2006 undertecknats av en majoritet av parlamentets ledamöter och skulle följaktligen, i enlighet med artikel 116.4 i arbetsordningen, översändas till mottagarna. Förklaringen skulle offentliggöras, tillsammans med namnen på undertecknarna, i Antagna texter från sammanträdet den 05.09.2006.
11. CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar (debatt)
Interimsbetänkande om CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar [2006/2027(INI)] – Det tillfälliga utskottet för CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar
Föredragande: Giovanni Claudio Fava (A6-0213/2006).
Giovanni Claudio Fava redogjorde för sitt betänkande.
Talare: Paula Lehtomäki (rådets tjänstgörande ordförande) och Franco Frattini (kommissionens vice ordförande)
Talare: Jas Gawronski för PPE-DE-gruppen, Wolfgang Kreissl-Dörfler för PSE-gruppen, Sarah Ludford för ALDE-gruppen, Cem Özdemir för Verts/ALE-gruppen, Giusto Catania för GUE/NGL-gruppen, Konrad Szymański för UEN-gruppen, Mirosław Mariusz Piotrowski för IND/DEM-gruppen, Philip Claeys, grupplös, Carlos Coelho, Józef Pinior, Ignasi Guardans Cambó, Raül Romeva i Rueda, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Eoin Ryan, Bogusław Rogalski och Roger Helmer.
ORDFÖRANDESKAP: Alejo VIDAL-QUADRAS
Vice talman
Talare: Ewa Klamt, Inger Segelström, Sophia in 't Veld, Jean Lambert, Willy Meyer Pleite, Mogens N.J. Camre, Gerard Batten, Ryszard Czarnecki, Bogdan Klich, Proinsias De Rossa, Alexander Alvaro, Dimitrios Papadimoulis, Seán Ó Neachtain, Kathy Sinnott, Paweł Bartłomiej Piskorski, Hubert Pirker, Jan Marinus Wiersma, Sajjad Karim, Luca Romagnoli, Camiel Eurlings, Hannes Swoboda, Anneli Jäätteenmäki, Antonio Tajani, Martine Roure, Barbara Kudrycka, Antonio Masip Hidalgo, Josef Zieleniec, Ana Maria Gomes, Miroslav Mikolášik och Stavros Lambrinidis.
ORDFÖRANDESKAP: Antonios TRAKATELLIS
Vice talman
Talare: Panayiotis Demetriou, Claude Moraes, Charles Tannock, Jean Spautz, Simon Coveney och Franco Frattini.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 6.14 i protokollet av den 06.07.2006.
12. Amerikanska säkerhetstjänstens granskning av uppgifter i samband med banktransaktioner via systemet Swift (debatt)
Uttalanden av rådet och kommissionen: Amerikanska säkerhetstjänstens granskning av uppgifter i samband med banktransaktioner via systemet Swift
Paula Lehtomäki (rådets tjänstgörande ordförande) och Franco Frattini (kommissionens vice ordförande) gjorde uttalanden.
Talare: Ewa Klamt för PPE-DE-gruppen, Martine Roure för PSE-gruppen, Jean-Marie Cavada för ALDE-gruppen, Giusto Catania för GUE/NGL-gruppen, Carlos Coelho, Jan Marinus Wiersma, Sophia in 't Veld, Mihael Brejc, Stavros Lambrinidis, Giovanni Claudio Fava, Paula Lehtomäki och Franco Frattini.
Resolutionsförslag som lagts fram som avslutning på debatten (artikel 103.2 i arbetsordningen):
|
— |
Mihael Brejc för PPE-DE-gruppen och Brian Crowley, Romano Maria La Russa och Roberta Angelilli för UEN-gruppen,om de amerikanska underrättelsetjänsternas påstådda tillgång till banköverföringsuppgifter från SWIFT-systemet (B6-0385/2006), |
|
— |
Martine Roure för PSE-gruppen, om amerikanska underrättelsetjänstens tillgång till bankuppgifter i samband med penningtransaktioner (B6-0386/2006), |
|
— |
Monica Frassoni och Daniel Marc Cohn-Bendit för Verts/ALE-gruppen, om amerikanska underrättelsetjänsters tillgång till överförda SWIFT-bankuppgifter (B6-0391/2006), |
|
— |
Alexander Alvaro, Sophia in 't Veld och Margarita Starkevičiūtė för ALDE-gruppen, om amerikanska underrättelsetjänsters tillgång till uppgifter om banköverföringar från SWIFT-systemet (B6-0393/2006), |
|
— |
Sahra Wagenknecht, Giusto Catania och Umberto Guidoni för GUE/NGL-gruppen, om överträdelse av bestämmelser om skydd av personuppgifter i europeiska länder på grund av Förenta staternas användning av SWIFT-uppgifter (B6-0395/2006). |
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 6.15 i protokollet av den 06.07.2006.
ORDFÖRANDESKAP: Manuel António dos SANTOS
Vice talman
13. Frågestund (frågor till rådet)
Parlamentet behandlade en rad frågor till rådet (B6-0312/2006).
Fråga 1 (Sarah Ludford): Övergångsklausulen.
Paula Lehtomäki (rådets tjänstgörande ordförande) besvarade frågan samt en följdfråga från Sarah Ludford.
Fråga 2 (Richard Seeber): Klimatramkonvention.
Paula Lehtomäki besvarade frågan samt följdfrågor från Richard Seeber och Eija-Riitta Korhola.
Fråga 3 (Bernd Posselt): Förhandlingarna om Kosovos status.
Paula Lehtomäki besvarade frågan samt följdfrågor från Bernd Posselt, Richard Seeber och Hubert Pirker.
Fråga 4 (Nicholson of Winterbourne): Gemensamma operativa riktlinjer för hantering av gisslantagningar.
Paula Lehtomäki besvarade frågan samt följdfrågor från Nicholson of Winterbourne, Agnes Schierhuber och Bernd Posselt.
Fråga 5 (Manuel Medina Ortega): Behov av en övergripande invandringspolitik.
Paula Lehtomäki besvarade frågan samt följdfrågor från Manuel Medina Ortega, Piia-Noora Kauppi och Hubert Pirker.
Fråga 6 (Marie Panayotopoulos-Cassiotou): Mottagande och bättre införlivande av invandrare.
Paula Lehtomäki besvarade frågan samt följdfrågor från Marie Panayotopoulos-Cassiotou och Bogusław Sonik.
Fråga 7 (Eugenijus Gentvilas): Skillnader mellan EU-medlemsstaternas skattesystem.
Paula Lehtomäki besvarade frågan samt följdfrågor från Eugenijus Gentvilas, Josu Ortuondo Larrea och Reinhard Rack.
Fråga 8 (Jacky Henin): Rådets åtgärder mot den svaga dollarn.
Paula Lehtomäki besvarade frågan samt följdfrågor från Jacky Henin och Paul Rübig.
Fråga 9 (John Bowis): Frågor till rådet.
Paula Lehtomäki besvarade frågan samt följdfrågor från John Bowis, Richard Corbett och Piia-Noora Kauppi.
De frågor som på grund av tidsbrist inte hade besvarats skulle erhålla skriftliga svar (se bilagan till det fullständiga förhandlingsreferatet).
Talmannen förklarade frågestunden med frågor till rådet avslutad.
(Sammanträdet avbröts kl. 19.00 och återupptogs kl. 21.00.)
ORDFÖRANDESKAP: Mario MAURO
Vice talman
14. Viseringspolicy gentemot länderna på västra Balkan – Förenklad visering för länderna på västra Balkan (debatt)
Muntlig fråga (O-0063/2006) från Doris Pack för PPE-DE-gruppen, Gisela Kallenbach för Verts/ALE-gruppen, Hannes Swoboda för PSE-gruppen, Erik Meijer, Ignasi Guardans Cambó, Jelko Kacin och Henrik Lax, till rådet: Viseringspolicy gentemot länderna på västra Balkan (B6-0315/2006)
Muntlig fråga (O-0077/2006) från Sarah Ludford, Jelko Kacin, Henrik Lax och Ignasi Guardans Cambó för ALDE-gruppen, till rådet: Förenklad visering för länderna på västra Balkan (B6-0320/2006)
Muntlig fråga (O-0078/2006) från Sarah Ludford, Jelko Kacin, Henrik Lax och Ignasi Guardans Cambó för ALDE-gruppen, till kommissionen: Förenklad visering för länderna på västra Balkan (B6-0321/2006)
Doris Pack, Hannes Swoboda, Jelko Kacin och Gisela Kallenbach (frågeställare) utvecklade de muntliga frågorna.
Talare: Paula Lehtomäki (rådets tjänstgörande ordförande) och Franco Frattini (kommissionens vice ordförande).
Talare: Panagiotis Beglitis för PSE-gruppen, Henrik Lax för ALDE-gruppen, och Paula Lehtomäki.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
15. Kommissionens genomförandebefogenheter (interinstitutionellt avtal) – Kommissionens genomförandebefogenheter (förfaranden) (debatt)
Betänkande om det interinstitutionella avtalet i form av ett gemensamt uttalande avseende förslaget till rådets beslut om ändring av beslut 1999/468/EG om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [10126/1/2006 – C6-0208/2006 – 2006/2152(ACI)] – Utskottet för konstitutionella frågor
Föredragande: Richard Corbett (A6-0237/2006).
Betänkande om det ändrade förslaget till rådets beslut om ändring av beslut 1999/468/EG om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [10126/1/2006 – C6-0190/2006 – 2002/0298(CNS)] – Utskottet för konstitutionella frågor
Föredragande: Richard Corbett (A6-0236/2006).
Talare: Margot Wallström (kommissionens vice ordförande)
Richard Corbett redogjorde för sina betänkanden.
Talare: Alexander Radwan för PPE-DE-gruppen, Pervenche Berès för PSE-gruppen, Andrew Duff för ALDE-gruppen, Satu Hassi för Verts/ALE-gruppen, Maria da Assunção Esteves, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf och Margot Wallström.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 6.7 i protokollet av den 06.07.2006 och punkt 6.8 i protokollet av den 06.07.2006.
16. Ömsesidigt informationsutbyte rörande asyl och invandring * – Integration av invandrare inom Europeiska unionen – Europeiska unionens invandringspolitik
Betänkande om förslaget till rådets beslut om upprättande av ett system för ömsesidigt informationsutbyte om medlemsstaternas åtgärder rörande asyl och invandring [KOM(2005)0480 – C6-0335/2005 – 2005/0204(CNS)] – Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Patrick Gaubert (A6-0186/2006).
Betänkande om strategier och metoder för integration av invandrare inom Europeiska unionen [2006/2056(INI)] – Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Stavros Lambrinidis (A6-0190/2006).
Muntlig fråga (O-0061/2006) från Martin Schulz och Martine Roure för PSE-gruppen, till kommissionen: Europeiska unionens invandringspolitik (B6-0311/2006)
Muntlig fråga (O-0064/2006) från Ewa Klamt för PPE-DE-gruppen, till kommissionen: EU:s invandringspolitik (B6-0313/2006)
Muntlig fråga (O-0070/2006) från Jean Lambert för Verts/ALE-gruppen, till kommissionen: Europeiska unionens invandringspolitik (B6-0318/2006)
Muntlig fråga (O-0073/2006) från Jeanine Hennis-Plasschaert för ALDE-gruppen, till kommissionen: Europeiska unionens invandringspolitik (B6-0319/2006)
Muntlig fråga (O-0079/2006) från Roberta Angelilli och Romano Maria La Russa för UEN-gruppen, till kommissionen: EU:s invandringspolitik (B6-0322/2006)
Patrick Gaubert redogjorde för sitt betänkande (A6-0186/2006).
Stavros Lambrinidis redogjorde för sitt betänkande (A6-0190/2006).
Ewa Klamt utvecklade den muntliga frågan B6-0313/2006.
Manuel Medina Ortega utvecklade (som suppleant för frågeställarna) den muntliga frågan B6-0311/2006.
Jeanine Hennis-Plasschaert utvecklade den muntliga frågan B6-0319/2006.
Jean Lambert utvecklade den muntliga frågan B6-0318/2006.
Talare: Franco Frattini (kommissionens vice ordförande).
ORDFÖRANDESKAP: Edward McMILLAN-SCOTT
Vice talman
Talare: Dimitrios Papadimoulis (föredragande av yttrande från utskottet EMPL), Barbara Kudrycka för PPE-DE-gruppen, Claude Moraes för PSE-gruppen, Ona Juknevičienė för ALDE-gruppen, Hélène Flautre för Verts/ALE-gruppen, Giusto Catania för GUE/NGL-gruppen, Sebastiano (Nello) Musumeci för UEN-gruppen, Johannes Blokland för IND/DEM-gruppen, Carlos Coelho, Józef Pinior, Tatjana Ždanoka, Kyriacos Triantaphyllides, Derek Roland Clark, Jan Tadeusz Masiel, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Louis Grech, Miguel Portas, Andrzej Tomasz Zapałowski, James Hugh Allister, Simon Busuttil, Stefano Zappalà, David Casa och Franco Frattini.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 6.11 i protokollet av den 06.07.2006 och punkt 6.16 i protokollet av den 06.07.2006.
17. HIV, dags att agera! (debatt)
Uttalande av kommissionen: HIV, dags att agera!
Louis Michel (ledamot av kommissionen) gjorde ett uttalande.
Talare: John Bowis för PPE-DE-gruppen, Anne Van Lancker för PSE-gruppen, Fiona Hall för ALDE-gruppen, Karin Scheele och Louis Michel.
Resolutionsförslag som lagts fram som avslutning på debatten (artikel 103.2 i arbetsordningen):
|
— |
Luisa Morgantini, Feleknas Uca, Vittorio Agnoletto, Eva-Britt Svensson och Adamos Adamou för GUE/NGL-gruppen, om hiv/aids: dags att agera (B6-0375/2006), |
|
— |
Eoin Ryan för UEN-gruppen, om aids – dags att agera (B6-0376/2006), |
|
— |
Miguel Angel Martínez Martínez, Anne Van Lancker och Pierre Schapira för PSE-gruppen, om hiv/aids: dags att agera (B6-0377/2006), |
|
— |
John Bowis och Maria Martens för PPE-DE-gruppen, om aids – dags att agera (B6-0378/2006), |
|
— |
Fiona Hall, Marios Matsakis och Elizabeth Lynne för ALDE-gruppen, om aids – dags att agera (B6-0379/2006), |
|
— |
Margrete Auken för Verts/ALE-gruppen, om HIV/AIDS (B6-0380/2006). |
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 6.19 i protokollet av den 06.07.2006.
18. Föredragningslista för nästa sammanträde
Föredragningslistan för nästa sammanträde fastställdes (”Föredragningslista” PE 354.650/OJJE).
19. Avslutande av sammanträdet
Sammanträdet avslutades kl. 00.05.
Julian Priestley
Generalsekreterare
Gérard Onesta
Vice talman
NÄRVAROLISTA
Följande skrev på:
Adamou, Agnoletto, Aita, Albertini, Allister, Alvaro, Andersson, Andrejevs, Andria, Andrikienė, Angelilli, Antoniozzi, Arif, Arnaoutakis, Ashworth, Assis, Atkins, Attard-Montalto, Attwooll, Aubert, Audy, Auken, Ayala Sender, Aylward, Ayuso, Bachelot-Narquin, Baco, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Barsi-Pataky, Batten, Battilocchio, Batzeli, Bauer, Beaupuy, Beazley, Becsey, Beer, Beglitis, Belder, Belet, Belohorská, Bennahmias, Beňová, Berend, Berès, van den Berg, Berger, Berlato, Berlinguer, Berman, Bielan, Birutis, Blokland, Bloom, Bobošíková, Böge, Bösch, Bonde, Bono, Bonsignore, Booth, Borghezio, Borrell Fontelles, Bourlanges, Bourzai, Bowis, Bowles, Bozkurt, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Breyer, Březina, Brie, Brok, Brunetta, Budreikaitė, van Buitenen, Bullmann, van den Burg, Bushill-Matthews, Busk, Busquin, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Calabuig Rull, Callanan, Camre, Capoulas Santos, Cappato, Carlotti, Carnero González, Casa, Casaca, Cashman, Casini, Caspary, Castex, Castiglione, del Castillo Vera, Catania, Cavada, Cederschiöld, Cercas, Chatzimarkakis, Chichester, Chiesa, Chmielewski, Christensen, Chruszcz, Claeys, Clark, Cocilovo, Coelho, Cohn-Bendit, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, Coûteaux, Coveney, Cramer, Crowley, Marek Aleksander Czarnecki, Ryszard Czarnecki, Daul, Davies, de Brún, Degutis, Dehaene, De Keyser, Demetriou, De Michelis, Deprez, De Rossa, Descamps, Désir, Deß, Deva, De Veyrac, De Vits, Díaz de Mera García Consuegra, Dičkutė, Didžiokas, Díez González, Dillen, Dimitrakopoulos, Dobolyi, Dombrovskis, Doorn, Douay, Dover, Doyle, Drčar Murko, Duchoň, Dührkop Dührkop, Duff, Duka-Zólyomi, Ebner, El Khadraoui, Elles, Esteves, Estrela, Ettl, Eurlings, Jill Evans, Jonathan Evans, Robert Evans, Fajmon, Falbr, Farage, Fatuzzo, Fava, Fazakas, Ferber, Fernandes, Fernández Martín, Anne Ferreira, Elisa Ferreira, Figueiredo, Fjellner, Flasarová, Flautre, Florenz, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Fontaine, Ford, Fourtou, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Fruteau, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, García Pérez, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gebhardt, Gentvilas, Geremek, Geringer de Oedenberg, Gewalt, Gibault, Gierek, Giertych, Gill, Gklavakis, Glattfelder, Goebbels, Goepel, Golik, Gomes, Gomolka, Gottardi, Grabowska, Grabowski, Graça Moura, Graefe zu Baringdorf, Gräßle, Grech, Griesbeck, Gröner, de Groen-Kouwenhoven, Groote, Grosch, Grossetête, Gruber, Guardans Cambó, Guellec, Guerreiro, Guidoni, Gurmai, Gutiérrez-Cortines, Guy-Quint, Gyürk, Hänsch, Hall, Hammerstein Mintz, Hamon, Handzlik, Hannan, Harangozó, Harbour, Harkin, Harms, Hasse Ferreira, Hassi, Hatzidakis, Haug, Hazan, Heaton-Harris, Hedh, Hedkvist Petersen, Helmer, Henin, Hennicot-Schoepges, Hennis-Plasschaert, Herczog, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Honeyball, Hoppenstedt, Horáček, Howitt, Hudacký, Hudghton, Hughes, Hutchinson, Ibrisagic, Ilves, in 't Veld, Isler Béguin, Itälä, Jackson, Jäätteenmäki, Jałowiecki, Janowski, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jensen, Joan i Marí, Jöns, Jørgensen, Jonckheer, Jordan Cizelj, Juknevičienė, Kacin, Kaczmarek, Kallenbach, Kamall, Kamiński, Karas, Karim, Kasoulides, Kaufmann, Kauppi, Tunne Kelam, Kilroy-Silk, Kindermann, Kinnock, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Klinz, Knapman, Koch, Koch-Mehrin, Kohlíček, Konrad, Korhola, Kósáné Kovács, Koterec, Kozlík, Krahmer, Krarup, Krasts, Kratsa-Tsagaropoulou, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kristovskis, Krupa, Kuc, Kudrycka, Kułakowski, Kušķis, Kusstatscher, Kuźmiuk, Lagendijk, Laignel, Lamassoure, Lambert, Lambrinidis, Lambsdorff, Landsbergis, Lang, Langen, Langendries, Laperrouze, La Russa, Lauk, Lax, Lechner, Le Foll, Lehideux, Lehne, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Jean-Marie Le Pen, Marine Le Pen, Le Rachinel, Lewandowski, Liberadzki, Libicki, Lichtenberger, Lienemann, Liotard, Lipietz, López-Istúriz White, Losco, Louis, Lucas, Ludford, Lulling, Lynne, Maaten, McAvan, McGuinness, McMillan-Scott, Madeira, Maldeikis, Manders, Maňka, Erika Mann, Thomas Mann, Manolakou, Mantovani, Markov, Marques, David Martin, Hans-Peter Martin, Martinez, Martínez Martínez, Masiel, Masip Hidalgo, Maštálka, Mastenbroek, Mathieu, Matsakis, Matsouka, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Medina Ortega, Meijer, Méndez de Vigo, Menéndez del Valle, Meyer Pleite, Miguélez Ramos, Mikko, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Mölzer, Mohácsi, Montoro Romero, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Morgantini, Morillon, Moscovici, Mote, Mulder, Musacchio, Muscardini, Muscat, Musotto, Mussolini, Musumeci, Myller, Napoletano, Nassauer, Nattrass, Navarro, Newton Dunn, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Nicholson, Nicholson of Winterbourne, van Nistelrooij, Novak, Obiols i Germà, Achille Occhetto, Öger, Özdemir, Olajos, Olbrycht, Ó Neachtain, Onesta, Onyszkiewicz, Oomen-Ruijten, Ortuondo Larrea, Őry, Ouzký, Oviir, Paasilinna, Pack, Pafilis, Pahor, Paleckis, Panayotopoulos-Cassiotou, Pannella, Panzeri, Papadimoulis, Papastamkos, Parish, Patriciello, Patrie, Peillon, Pęk, Pflüger, Piecyk, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pinior, Piotrowski, Pirilli, Pirker, Piskorski, Pistelli, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Poignant, Polfer, Pomés Ruiz, Portas, Posdorf, Posselt, Prets, Prodi, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Ransdorf, Rapkay, Rasmussen, Remek, Resetarits, Reul, Reynaud, Ribeiro e Castro, Riera Madurell, Ries, Riis-Jørgensen, Rivera, Rizzo, Rocard, Rogalski, Roithová, Romagnoli, Romeva i Rueda, Rosati, Roszkowski, Rothe, Rouček, Roure, Rudi Ubeda, Rübig, Rühle, Rutowicz, Ryan, Sacconi, Saïfi, Sakalas, Salinas García, Salvini, Samaras, Samuelsen, Sánchez Presedo, dos Santos, Sartori, Saryusz-Wolski, Savary, Savi, Schapira, Scheele, Schenardi, Schierhuber, Schlyter, Frithjof Schmidt, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schroedter, Schulz, Schwab, Seeber, Seeberg, Segelström, Seppänen, Siekierski, Sifunakis, Silva Peneda, Sinnott, Siwiec, Sjöstedt, Skinner, Škottová, Smith, Sommer, Sonik, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Spautz, Speroni, Staes, Staniszewska, Starkevičiūtė, Šťastný, Stauner, Sterckx, Stevenson, Stihler, Stockmann, Strejček, Strož, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Susta, Svensson, Swoboda, Szájer, Szejna, Szent-Iványi, Szymański, Tabajdi, Takkula, Tannock, Tarabella, Tarand, Tatarella, Thomsen, Thyssen, Titford, Titley, Toia, Tomczak, Toubon, Toussas, Trakatellis, Trautmann, Triantaphyllides, Trüpel, Turmes, Tzampazi, Uca, Ulmer, Väyrynen, Vaidere, Vakalis, Vanhecke, Van Hecke, Van Lancker, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vaugrenard, Ventre, Veraldi, Vergnaud, Vernola, Vidal-Quadras, de Villiers, Vincenzi, Virrankoski, Vlasák, Voggenhuber, Wagenknecht, Wallis, Walter, Watson, Manfred Weber, Weiler, Weisgerber, Westlund, Whittaker, Wieland, Wiersma, Willmott, Wise, von Wogau, Bernard Piotr Wojciechowski, Janusz Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wurtz, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Záborská, Zaleski, Zani, Zapałowski, Zappalà, Ždanoka, Železný, Zieleniec, Zīle, Zimmer, Zingaretti, Zvěřina, Zwiefka
Observatörer:
Abadjiev, Anastase, Arabadjiev, Athanasiu, Bărbuleţiu, Bliznashki, Buruiană Aprodu, Ciornei, Cioroianu, Corlăţean, Coşea, Corina Creţu, Gabriela Creţu, Martin Dimitrov, Dîncu, Duca, Dumitrescu, Ganţ, Hogea, Ilchev, Kazak, Kirilov, Kónya-Hamar, Marinescu, Mihăescu, Morţun, Paparizov, Parvanova, Petre, Podgorean, Popa, Popeangă, Severin, Shouleva, Silaghi, Sofianski, Szabó, Ţicău, Tîrle, Vigenin, Zgonea Valeriu Ştefan
BILAGA I
OMRÖSTNINGSRESULTAT
Förkortningar och symboler
|
+ |
antogs |
|
- |
förkastades |
|
↓ |
bortföll |
|
T |
drogs tillbaka |
|
ONU (…, …, …) |
omröstning med namnupprop (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster) |
|
EO (…, …, …) |
elektronisk omröstning (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster) |
|
delad |
delad omröstning |
|
särsk. |
särskild omröstning |
|
ÄF |
ändringsförslag |
|
komp. |
kompromissändringsförslag |
|
m.d. |
motsvarande del |
|
S |
ändringsförslag om strykning |
|
= |
identiska ändringsförslag |
|
res. |
resolutionsförslag |
|
gem. res. |
gemensamt resolutionsförslag |
|
sluten |
sluten omröstning |
1. Förstärkning av gränsöverskridande polissamarbete vid internationella evenemang i Europeiska unionen *
Betänkande: Frieda BREPOELS (A6-0222/2006)
|
Avser |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
2. Tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart ***II
Andrabehandlingsrekommendation: (kvalificerad majoritet erfordras)
Renate SOMMER (A6-0208/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
efter skäl 10 |
1 |
utskottet |
|
+ |
|
3. Civil luftfart (harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden ***II
Andrabehandlingsrekommendation: (kvalificerad majoritet erfordras)
Ulrich STOCKMANN (A6-0212/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
block 1 (kompromiss) |
19/ rev-24/ rev |
utskottet |
|
+ |
|
|
block 2 (kompromiss) |
1-8 10 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
artikel 1, efter punkt 4 |
11 |
GUE/NGL |
ONU |
- |
138, 494, 15 |
|
artikel 8a, punkt 2 |
16= 25/ rev = |
SAVARY m.fl., PPE-DE, PSE, ALDE, Verts/ALE |
|
+ |
|
|
9 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
artikel 8a, efter punkt 2 |
17 |
SAVARY m.fl. |
|
- |
|
|
Bilaga 3 |
15 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
12 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
|
18 |
SAVARY m.fl. |
|
- |
|
|
|
13 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
|
14 |
GUE/NGL |
|
- |
|
Block 1 (kompromiss) omfattar ÄF 19/rev till 24/rev.
Begäran om omröstning med namnupprop
GUE/NGL: ÄF 11
4. Radioaktivt avfall och använt kärnbränsle *
Betänkande: Esko SEPPÄNEN (A6-0174/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
ändringsförslag från ansvarigt utskott – sammanslagen omröstning |
1 3-5 9-10 12-14 |
utskottet |
|
+ |
|
|
ändringsförslag från ansvarigt utskott – särskild omröstning |
2 |
utskottet |
särsk./EO |
+ |
597, 48, 9 |
|
6 |
utskottet |
särsk./EO |
+ |
387, 257, 8 |
|
|
7 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
8 |
utskottet |
delad |
|
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2/ONU |
+ |
558, 79, 17 |
|||
|
15 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
16 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
17 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
18 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
20 |
utskottet |
delad |
|
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2/ONU |
+ |
626, 23, 10 |
|||
|
artikel 6, punkt 2 |
11 |
utskottet |
|
+ |
|
|
22 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
|
artikel 7 |
23 |
Verts/ALE |
ONU |
- |
137, 511, 12 |
|
artikel 12 |
24 |
Verts/ALE |
ONU |
- |
160, 469, 20 |
|
19 |
utskottet |
|
+ |
|
|
|
artikel 13 |
25 |
Verts/ALE |
ONU |
- |
166, 471, 23 |
|
skäl 10 |
21 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
omröstning: ändrat förslag |
|
+ |
|
||
|
omröstning: lagstiftningsresolution |
EO |
+ |
523, 86, 37 |
||
Begäran om omröstning med namnupprop
Verts/ALE: ÄF 23, 24, 25
Begäran om särskild omröstning
PSE: ÄF 6
Verts/ALE: ÄF 2, 7, 15, 16, 17, 18
Begäran om delad omröstning
Verts/ALE
ÄF 8
Första delen: Hela texten utom orden ”och skyddas mot missbruk”
Andra delen: dessa ord
IND/DEM
ÄF 20
Första delen: Hela texten utom orden ”med undantag av återtransporter”
Andra delen: dessa ord
5. Mer forskning och innovation – Att investera i tillväxt och sysselsättning
Betänkande: Pilar DEL CASTILLO VERA (A6-0204/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
punkt 8 |
|
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
- |
|
|||
|
punkt 18 |
|
originaltexten |
delad |
|
|
|
1/EO |
+ |
524, 92, 10 |
|||
|
2/EO |
+ |
360, 276, 8 |
|||
|
punkt 36 |
|
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 48 |
|
originaltexten |
särsk./EO |
+ |
312, 312, 18 |
|
punkt 54 |
|
originaltexten |
särsk./EO |
+ |
369, 258, 8 |
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
Begäran om särskild omröstning
PPE-DE: punkterna 36, 48, 54
Begäran om delad omröstning
PPE-DE
punkt 8
Första delen: Hela texten utom orden ”förslaget till”
Andra delen: dessa ord
punkt 18
Första delen:”Europaparlamentet noterar … högteknologiföretag”
Andra delen:”Parlamentet anser att … (’Public Documentation Liscense’)”
6. EU:s tillverkningsindustri – Mot en mer integrerad industripolitik
Betänkande: Joan CALABUIG RULL (A6-0206/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
punkt 5 |
|
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
efter punkt 6 |
4 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
punkt 7 |
5 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
efter punkt 7 |
6 |
Verts/ALE |
EO |
+ |
339, 274, 9 |
|
7 |
Verts/ALE |
EO |
- |
181, 420, 23 |
|
|
punkt 8 |
|
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 10 |
|
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
punkt 12 |
8 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
|
originaltexten |
delad |
|
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
3 |
+ |
|
|||
|
punkt 16 |
|
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 22 |
|
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2/EO |
+ |
322, 292, 7 |
|||
|
3 |
+ |
|
|||
|
punkt 23 |
|
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 25 |
|
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
punkt 26 |
|
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
3 |
+ |
|
|||
|
punkt 27 |
|
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2/EO |
+ |
304, 295, 26 |
|||
|
3 |
+ |
|
|||
|
4 |
+ |
|
|||
|
punkt 28 |
|
originaltexten |
särsk. |
- |
|
|
punkt 30 |
|
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 32 |
9 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
|
originaltexten |
särsk./EO |
+ |
469, 131, 13 |
|
|
efter punkt 32 |
10 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
punkt 33 |
11 |
Verts/ALE |
EO |
+ |
405, 198, 17 |
|
|
originaltexten |
särsk. |
↓ |
|
|
|
efter punkt 34 |
1 |
GUE/NGL |
delad |
|
|
|
1/EO |
+ |
346, 267, 8 |
|||
|
2 |
- |
|
|||
|
punkt 38 |
|
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
skäl B |
2 |
Verts/ALE |
|
+ |
|
|
skäl C |
3 |
Verts/ALE |
|
+ |
|
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
ONU |
+ |
484, 58, 54 |
||
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: slutomröstning
Begäran om särskild omröstning
PPE-DE: punkterna 16, 28
Verts/ALE: punkterna 8, 23, 25, 30, 32
Begäran om delad omröstning
ALDE, PSE
ÄF 1
Första delen:”Europaparlamentet kräver … verkligen får information”
Andra delen:”– framför allt europeiska företagskommittéer – och kan ingripa under … sina avtalsenliga förpliktelser”
PPE-DE
punkt 5
Första delen: Hela texten utom ”isolerade nationella strategier kan hämma utvecklingen av en europeisk och”
Andra delen: dessa ord
punkt 10
Första delen:”Europaparlamentet inser att … hållbar utveckling”
Andra delen:”Parlamentet uppmanar kommissionen … bättre arbetstillfällen”
punkt 12
Första delen:”Europaparlamentet är övertygat … förändringar”
Andra delen:”Parlamentet beklagar … kommissionens meddelande.”
Tredje delen:”Parlamentet uppmanar … naturvetenskapliga studier”
punkt 22
Första delen:”Europaparlamentet välkomnar … marknadens krav”
Andra delen:”Parlamentet anser dock … och utveckling”
Tredje delen:”Parlamentet uppmanar kommissionen … i praktiken”
punkt 25
Första delen:”Europaparlamentet anser … konkurrenskraften”
Andra delen:”Parlamentet påpekar … tillverkningsindustrin”
punkt 26
Första delen:”Europaparlamentet påpekar … sociala aktörerna”
Andra delen:”utarbeta … kan erbjuda”
Tredje delen:”Parlamentet uppmanar … i detta hänseende”
punkt 27
Första delen:”Europaparlamentet påpekar … enskilda regionerna”
Andra delen:”Parlamentet noterar … utformning”
Tredje delen:”Parlamentet uppmanar därför … mellan regioner”
Fjärde delen:”med gemensamma problem … ekonomisk politik”
Verts/ALE
punkt 38
Första delen:”Europaparlamentet uppmanar med kraft … överträdelse därav.”
Andra delen:”Parlamentet anser att … sådan verksamhet”
BILAGA II
RESULTAT AV OMRÖSTNINGARNA MED NAMNUPPROP
1. Rekommendation Stockmann A6-0212/2006
Ändringförslag 11
Ja-röster: 138
ALDE: Harkin
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Zimmer
IND/DEM: Batten, Bonde, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Knapman, Louis, Nattrass, Titford, Tomczak, de Villiers, Whittaker, Wise
NI: Bobošíková, Chruszcz, Claeys, Dillen, Giertych, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martin Hans-Peter, Martinez, Mölzer, Mussolini, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Ebner, Rübig
PSE: Arif, Arnaoutakis, Bono, Bourzai, Castex, Cottigny, De Keyser, Désir, Douay, Ferreira Anne, Fruteau, Hazan, Hutchinson, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Lienemann, Locatelli, Matsouka, Peillon, Reynaud, Rocard, Roure, Savary, Schapira, Sifunakis, Tarabella, Trautmann, Tzampazi, Vaugrenard, Vergnaud
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 494
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Davies, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
IND/DEM: Belder, Blokland, Sinnott, Železný
NI: Allister, Battilocchio, Belohorská, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Helmer, Mote, Piskorski, Rivera, Rutowicz
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Patriciello, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Rudi Ubeda, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, De Rossa, De Vits, Díez González, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Hughes, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Riera Madurell, Rosati, Rothe, Rouček, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarand, Thomsen, Titley, Van Lancker, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Camre, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nedlagda röster: 15
GUE/NGL: Remek
IND/DEM: Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Zapałowski
NI: Baco, Borghezio, Kilroy-Silk, Kozlík, Salvini, Speroni
PPE-DE: Seeberg
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Ja-röster
Benoît Hamon, Katerina Batzeli, Panagiotis Beglitis
Nedlagda röster
Paul Rübig
2. Betänkande Seppänen A6-0174/2006
Ändringförslag 8/2
Ja-röster: 558
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Davies, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Savi, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Brie, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Uca, Wagenknecht, Zimmer
IND/DEM: Belder, Blokland, Bonde, Coûteaux, Grabowski, Krupa, Louis, Pęk, Piotrowski, Sinnott, Tomczak, de Villiers, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Dillen, Giertych, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Mölzer, Mussolini, Piskorski, Rivera, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Patriciello, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Corbett, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Hazan, Herczog, Honeyball, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Titley, Trautmann, Tzampazi, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Wiersma, Willmott, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Maldeikis, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nej-röster: 79
ALDE: Resetarits
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Catania, de Brún, Guidoni, Morgantini, Musacchio, Triantaphyllides
IND/DEM: Batten, Booth, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Titford, Whittaker, Wise
NI: Martin Hans-Peter
PSE: Andersson, Bullmann, Christensen, Corbey, Gebhardt, Groote, Gruber, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Jørgensen, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Leinen, Piecyk, Rothe, Segelström, Thomsen, Van Lancker, Weiler, Westlund
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nedlagda röster: 17
ALDE: Samuelsen
GUE/NGL: Manolakou, Markov, Pafilis, Toussas
IND/DEM: Rogalski
NI: Baco, Borghezio, Kilroy-Silk, Kozlík, Mote, Salvini, Speroni
PPE-DE: Coveney, Seeberg
UEN: Kamiński
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Nej-röster
Lissy Gröner, Poul Nyrup Rasmussen
3. Betänkande Seppänen A6-0174/2006
Ändringförslag 20/2
Ja-röster: 626
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Davies, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Zimmer
IND/DEM: Belder, Blokland, Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Tomczak, Zapałowski
NI: Allister, Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Borghezio, Chruszcz, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Giertych, Helmer, Martin Hans-Peter, Mussolini, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Salvini, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Patriciello, Pieper, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 23
ALDE: Lambsdorff
IND/DEM: Batten, Bonde, Booth, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Titford, Whittaker, Wise, Železný
NI: Claeys, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Mölzer, Romagnoli, Schenardi
Nedlagda röster: 10
IND/DEM: Coûteaux, Louis, de Villiers
NI: Baco, Kilroy-Silk, Kozlík, Mote
PPE-DE: Coveney
PSE: Castex
Verts/ALE: van Buitenen
4. Betänkande Seppänen A6-0174/2006
Ändringförslag 23
Ja-röster: 137
ALDE: Attwooll, Bourlanges, Bowles, Davies, Duff, Hall, Harkin, Jäätteenmäki, Jensen, Karim, Ludford, Lynne, Matsakis, Newton Dunn, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Resetarits, Samuelsen, Wallis, Watson
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Guerreiro, Guidoni, Markov, Meijer, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Triantaphyllides, Wagenknecht
IND/DEM: Bonde, Grabowski, Krupa, Piotrowski, Sinnott, Tomczak, Zapałowski
NI: Chruszcz, Czarnecki Ryszard, Giertych, Martin Hans-Peter, Rutowicz, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Eurlings, Karas, Pirker, Protasiewicz, Rack, Rübig, Schierhuber, Seeberg
PSE: Andersson, Berès, Berger, Berman, Bösch, Bozkurt, Bullmann, Christensen, Corbey, De Vits, Ettl, Gebhardt, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Hedh, Hedkvist Petersen, Jöns, Jørgensen, Kósáné Kovács, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Leichtfried, Leinen, Muscat, Myller, Piecyk, Rapkay, Reynaud, Rothe, Scheele, Segelström, Swoboda, Van Lancker, Walter, Weiler, Westlund
UEN: Camre, Kuźmiuk, Maldeikis
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, van Buitenen, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 511
ALDE: Andrejevs, Andria, Beaupuy, Birutis, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Juknevičienė, Kacin, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Losco, Maaten, Manders, Mohácsi, Morillon, Mulder, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Oviir, Pannella, Pistelli, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski
GUE/NGL: Flasarová, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Manolakou, Maštálka, Meyer Pleite, Pafilis, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Zimmer
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Knapman, Louis, Nattrass, Rogalski, Titford, de Villiers, Whittaker, Wise, Železný
NI: Allister, Battilocchio, Bobošíková, Borghezio, Claeys, De Michelis, Dillen, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martinez, Masiel, Mölzer, Mote, Mussolini, Piskorski, Rivera, Romagnoli, Salvini, Schenardi, Speroni, Vanhecke
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Patriciello, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berlinguer, Bono, Bourzai, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Corbett, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Herczog, Honeyball, Hughes, Hutchinson, Ilves, Kindermann, Kinnock, Koterec, Krehl, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rasmussen, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Schulz, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Wiersma, Willmott, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, La Russa, Libicki, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nedlagda röster: 12
ALDE: Alvaro, Savi, Toia
IND/DEM: Pęk
NI: Baco, Belohorská, Kilroy-Silk, Kozlík, Le Rachinel
PSE: Ferreira Anne, Gurmai
UEN: Vaidere
„Rättelser till avgivna röster“
Ja-röster
Saïd El Khadraoui, Eva-Britt Svensson, Jonas Sjöstedt, Poul Nyrup Rasmussen
Nej-röster
Jean-Louis Bourlanges
5. Betänkande Seppänen A6-0174/2006
Ändringförslag 24
Ja-röster: 160
ALDE: Attwooll, Bowles, Davies, Duff, Hall, Harkin, Karim, Ludford, Lynne, Manders, Nicholson of Winterbourne, Ortuondo Larrea, Resetarits, Samuelsen, Wallis, Watson
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Kaufmann, Krarup, Liotard, Manolakou, Markov, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Zimmer
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bonde, Booth, Clark, Farage, Grabowski, Knapman, Krupa, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Titford, Tomczak, Whittaker, Wise, Zapałowski
NI: Chruszcz, Giertych, Martin Hans-Peter, Rutowicz, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Itälä, Karas, Pirker, Rack, Rübig, Schierhuber, Seeberg, Silva Peneda, Šťastný
PSE: Berger, Berman, Bösch, Bozkurt, Bullmann, Christensen, Corbey, De Vits, El Khadraoui, Ettl, Gebhardt, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Jørgensen, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Leichtfried, Leinen, Muscat, Piecyk, Rapkay, Reynaud, Rothe, Scheele, Segelström, Thomsen, Van Lancker, Walter, Weiler, Westlund
UEN: Bielan, Camre, Kamiński, Wojciechowski Janusz
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, van Buitenen, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 469
ALDE: Andrejevs, Andria, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Losco, Maaten, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Savi, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski
GUE/NGL: Henin, Kohlíček, Remek
IND/DEM: Coûteaux, Louis, Sinnott, de Villiers, Železný
NI: Allister, Battilocchio, Bobošíková, Claeys, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Dillen, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Mölzer, Mote, Mussolini, Piskorski, Rivera, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Patriciello, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Stauner, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berlinguer, Bono, Bourzai, van den Burg, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Corbett, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, Estrela, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Gomes, Gottardi, Grabowska, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Hazan, Herczog, Honeyball, Hughes, Hutchinson, Ilves, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rasmussen, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Wiersma, Willmott, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Krasts, Kristovskis, La Russa, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Ryan, Tatarella, Vaidere, Zīle
Nedlagda röster: 20
ALDE: Alvaro, Matsakis, Toia
NI: Baco, Belohorská, Borghezio, Kilroy-Silk, Kozlík, Salvini, Speroni
PPE-DE: Coveney, Eurlings
PSE: Ferreira Anne
UEN: Foltyn-Kubicka, Janowski, Kuźmiuk, Libicki, Podkański, Roszkowski, Szymański
„Rättelser till avgivna röster“
Ja-röster
John Attard-Montalto, Richard Seeber, Poul Nyrup Rasmussen
6. Betänkande Seppänen A6-0174/2006
Ändringförslag 25
Ja-röster: 166
ALDE: Attwooll, Bowles, Davies, Duff, Hall, Harkin, Karim, Lambsdorff, Ludford, Lynne, Ortuondo Larrea, Resetarits, Samuelsen, Wallis, Watson
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Zimmer
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bonde, Booth, Clark, Farage, Grabowski, Knapman, Krupa, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Titford, Tomczak, Whittaker, Wise, Zapałowski
NI: Chruszcz, Czarnecki Ryszard, Giertych, Martin Hans-Peter, Rutowicz, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Dehaene, Karas, Pirker, Rack, Rübig, Schierhuber, Seeberg
PSE: Andersson, Berger, Berman, Bösch, Bozkurt, Bullmann, Christensen, Corbey, De Vits, El Khadraoui, Ettl, Gebhardt, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Jørgensen, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Leichtfried, Leinen, Muscat, Piecyk, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Rothe, Scheele, Segelström, Swoboda, Thomsen, Van Lancker, Walter, Weiler, Westlund
UEN: Bielan, Camre, Didžiokas, Kamiński, La Russa, Maldeikis, Wojciechowski Janusz
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 471
ALDE: Andrejevs, Andria, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Losco, Maaten, Manders, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Savi, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski
GUE/NGL: Henin
IND/DEM: Železný
NI: Allister, Battilocchio, Bobošíková, Claeys, De Michelis, Dillen, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Mölzer, Mote, Mussolini, Piskorski, Rivera, Romagnoli, Schenardi, Speroni, Vanhecke
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Patriciello, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berlinguer, Bono, Bourzai, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Corbett, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, Estrela, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Hazan, Herczog, Honeyball, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Titley, Trautmann, Tzampazi, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Wiersma, Willmott, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Crowley, Foglietta, Krasts, Kristovskis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Ryan, Tatarella, Vaidere, Zīle
Nedlagda röster: 23
ALDE: Alvaro, Matsakis
GUE/NGL: Remek
IND/DEM: Coûteaux, Louis, de Villiers
NI: Baco, Belohorská, Borghezio, Kilroy-Silk, Kozlík, Salvini
PPE-DE: Coveney, Eurlings
PSE: Schulz
UEN: Foltyn-Kubicka, Janowski, Kuźmiuk, Libicki, Podkański, Roszkowski, Szymański
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Ja-röster
John Attard-Montalto,Richard Seeber
7. Betänkande Calabuig Rull A6-0206/2006
Resolution
Ja-röster: 484
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Koch-Mehrin, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Pannella, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Savi, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
IND/DEM: Bonde
NI: Battilocchio, Belohorská, Borghezio, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Kozlík, Masiel, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Salvini
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Casini, Caspary, Castiglione, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lehne, Lewandowski, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Patriciello, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Krehl, Kristensen, Kuc, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Morgan, Moscovici, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Panzeri, Patrie, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Tatarella, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nej-röster: 58
GUE/NGL: Manolakou, Pafilis, Pflüger, Toussas, Wagenknecht
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Booth, Clark, Knapman, Nattrass, Sinnott, Titford, Whittaker, Wise
NI: Allister, Chruszcz, Giertych, Kilroy-Silk, Martin Hans-Peter, Mote, Wojciechowski Bernard Piotr
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nedlagda röster: 54
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Zimmer
IND/DEM: Grabowski, Krupa, Louis, Pęk, Piotrowski, Rogalski, de Villiers, Zapałowski, Železný
NI: Baco, Bobošíková, Claeys, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Rachinel, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke
PPE-DE: Koch, Sommer, Strejček
PSE: Kreissl-Dörfler
Verts/ALE: van Buitenen
ANTAGNA TEXTER
P6_TA(2006)0297
Förstärkning av gränsöverskridande polissamarbete vid internationella evenemang i Europeiska unionen *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om Konungariket Nederländernas initiativ inför antagandet av rådets beslut om förstärkt gränsöverskridande polissamarbete i samband med händelser där det samlas ett stort antal människor från flera medlemsstater och där polisinsatserna primärt är inriktade på att upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten och på att förhindra och bekämpa straffbara handlingar (6930/2005 – C6-0117/2005 – 2005/0804(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av Konungariket Nederländernas initiativ (6930/2005) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 34.2 c i EU-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 39.1 i EU-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0117/2005), |
|
— |
med beaktande av artiklarna 93 och 51 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-0222/2006); |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner Konungariket Nederländernas initiativ såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Rådet uppmanas att ändra texten i överensstämmelse härmed. |
|
3. |
Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt. |
|
4. |
Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra Konungariket Nederländernas initiativ. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen och Konungariket Nederländernas regering parlamentets ståndpunkt. |
|
(3a) |
Detta beslut har sin grund i rådets slutsatser av den 13 juli 2001 om säkerhet vid Europeiska rådets möten och andra jämförbara evenemang. |
|
(3b) |
Detta beslut bygger på vad som föreskrivs i gemensam åtgärd 97/339/RIF av den 26 maj 1997 beslutad av rådet på grundval av artikel K 3 i fördraget om Europeiska unionen om samarbete på området för allmän ordning och säkerhet (2) och rådets resolution av den 29 april 2004 om säkerhet i samband med Europeiska rådets möten och vid andra jämförbara evenemang (3). |
|
(4) |
Med tanke på detta bör tidigare initiativ (4) följas upp och det internationella polissamarbetet på området förstärkas. |
|
(4) |
Med tanke på detta bör tidigare initiativ följas upp och det internationella polissamarbetet på området förstärkas , i enlighet med proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna och med beaktande av europeiska regler om skydd av privatlivet . |
|
(5) |
Det kan konstateras att Schengenavtalet är otillräckligt när det gäller möjligheterna att under effektiva former sätta in gränsöverskridande förstärkningar. |
utgår
|
1. |
Rådets ordförandeskap skall under sista kvartalet varje kalenderår utarbeta en översikt över det beräknade behovet av internationella förstärkningsinsatser för följande kalenderår. |
|
1. |
Rådets ordförandeskap skall under sista kvartalet varje kalenderår utarbeta en översikt över det beräknade behovet av internationella förstärkningsinsatser för följande kalenderår. Om en medlemsstat därefter begär förstärkning i samband med ett oförutsett evenemang, skall ordförandeskapet snarast lägga till evenemanget till översikten och i förtroende meddela detta till rådet. |
4a. Denna mekanism kompletterar den mekanism som inrättas i den gemensamma åtgärden 97/339/RIF.
5. Ordförandeskapet skall översända den utvärdering som avses i punkt 1 till rådet för fastställande konfidentiellt.
utgår
1. Rådets generalsekretariat skall som stöd till medlemsstaterna genomföra en utredning av befintliga överenskommelser om gränsöverskridande förstärkningar.
1. Rådets generalsekretariat skall som stöd till medlemsstaterna genomföra en utredning av befintliga överenskommelser om gränsöverskridande förstärkningar.
2. Medlemsstaterna skall översända texterna till dessa överenskommelser till rådets generalsekretariat inom sex månader efter det att detta beslut har trätt i kraft.
2. Medlemsstaterna skall översända texterna till befintliga överenskommelser och till nya initiativ eller initiativ som är under behandling till rådets generalsekretariat inom sex månader efter det att detta beslut har trätt i kraft.
3. Rådet skall med utgångspunkt i de resultat som avses i punkt 1 inom ett år överväga huruvida problemen kan lösas genom anpassning av europeiska lagar och bestämmelser på området , särskilt Schengenavtalets tillämpningskonvention .
3. Rådet skall med utgångspunkt i den erhållna informationen överväga flaskhalsarna och problemen och huruvida det är nödvändigt att anpassa europeiska lagar och bestämmelser på området.
(1) EUT C 101, 27.4.2005, s. 36.
(2) EGT L 147, 5.6.1997, s. 1.
(3) EUT C 116, 30.4.2004, s. 18.
(4) Rådets resolution av den 29 april 2004 om säkerhet i samband med Europeiska rådets möten och vid andra jämförbara evenemang (EUT C 116, 30.4.2004, s. 18).
P6_TA(2006)0298
Tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart ***II
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 82/714/EEG (13274/1/2005 – C6-0091/2006 – 1997/0335(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (13274/1/2005 – C6-0091/2006), |
|
— |
med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(1997)0644) (2), |
|
— |
med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2000)0419) (3), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för transport och turism (A6-0208/2006); |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) EGT C 341, 9.11.1998, s. 34 och EGT C 54, 25.2.2000, s. 79.
(2) EGT C 105, 6.4.1998, s. 1.
(3) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TC2-COD(1997)0335
Europaparlamentest ståndpubkt fastställd vid andra behandlingen den 5 juli 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/…/EG om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 82/714/EEG
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71.1,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom rådets direktiv 82/714/EEG av den 4 oktober 1982 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart (3) infördes harmoniserade villkor för utfärdande av tekniska certifikat för fartyg i inlandssjöfart i samtliga medlemsstater, varvid sjöfarten på Rhen dock uteslöts. För fartyg i inlandssjöfart gäller fortfarande olika tekniska föreskrifter i Europa. Hittills har ansträngningarna att få till stånd ett ömsesidigt erkännande av nationella fartcertifikat utan att det behövs ytterligare inspektioner av utländska fartyg hämmats av att olika internationella och nationella bestämmelser förekommer jämsides. Dessutom avspeglar standarderna i direktiv 82/714/EEG inte längre helt den senaste tekniska utvecklingen. |
|
(2) |
De tekniska föreskrifterna i bilagorna till direktiv 82/714/EEG omfattar i huvudsak bestämmelserna om inspektion av fartyg på Rhen i den version som godkändes av Centralkommissionen för Rhensjöfarten (CNNR) 1982. Villkoren och de tekniska föreskrifterna för utfärdande av certifikat för fartyg i inlandssjöfart enligt artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen har regelbundet setts över sedan dess och anses avspegla den senaste tekniska utvecklingen. Det är önskvärt ur konkurrens- och säkerhetssynpunkt och särskilt för att främja en harmonisering i Europa att räckvidden för och innehållet i dessa tekniska föreskrifter fastställs för gemenskapens inre vattenvägsnät i dess helhet. Härvid bör även de förändringar som ägt rum inom gemenskapens inre vattenvägsnät beaktas. |
|
(3) |
Gemenskapscertifikat för fartyg i inlandssjöfart som intygar att fartygen helt uppfyller de ovannämnda reviderade tekniska föreskrifterna bör vara giltiga på alla inre vattenvägar inom gemenskapen. |
|
(4) |
Det är önskvärt att sörja för en högre grad av harmonisering mellan villkoren för medlemsstaternas utfärdande av kompletterande gemenskapscertifikat för inlandssjöfart för trafik på vattenvägar i zonerna 1 och 2 (flodmynningar) och på vattenvägar i zon 4. |
|
(5) |
Med hänsyn till säkerheten för passagerartransporter är det önskvärt att utvidga tillämpningsområdet för direktiv 82/714/EEG så att det även omfattar passagerarfartyg för transport av fler än tolv passagerare, i överensstämmelse med bestämmelserna om inspektion av fartyg på Rhen. |
|
(6) |
Med hänsyn till säkerheten bör harmoniseringen av standarderna ligga på en hög nivå och uppnås på ett sådant sätt att den inte medför mindre omfattande säkerhetsstandarder på någon inre vattenväg inom gemenskapen. |
|
(7) |
Det är lämpligt att tillhandahålla övergångsbestämmelser för fartyg i trafik som fortfarande saknar gemenskapscertifikat för fartyg i inlandssjöfart, när de genomgår en första teknisk inspektion enligt de reviderade tekniska föreskrifter som fastställs i detta direktiv. |
|
(8) |
Det är lämpligt att fastställa giltighetsperioden för gemenskapscertifikat för inlandssjöfart i varje enskilt fall, inom vissa gränser och alltefter det aktuella fartygets kategori. |
|
(9) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (4). |
|
(10) |
Det är nödvändigt att rådets direktiv 76/135/EEG av den 20 januari 1976 om ömsesidigt erkännande av certifikat för fartyg i inlandssjöfart (5) fortsätter att gälla för de fartyg som inte omfattas av det här direktivet. |
|
(11) |
Eftersom det finns fartyg som omfattas av såväl tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG av den 16 juni 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar (6) , som tillämpningsområdet för detta direktiv, bör man genom de relevanta kommittéförfarandena snarast anpassa bilagorna till dessa båda direktiv, i de fall bestämmelserna i direktiven är motsägelsefulla eller inkompatibla. |
|
(12) |
I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (7) uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så långt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller. |
|
(13) |
Direktiv 82/714/EEG bör upphöra att gälla, |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Klassificering av vattenvägar
1. I detta direktiv skall gemenskapens inre vattenvägar klassificeras enligt följande:
|
a) |
Zonerna 1, 2, 3 och 4:
|
|
b) |
Zon R: de av vattenvägarna i led a för vilka certifikat skall utfärdas i enlighet med artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen, i den lydelse som artikeln har då detta direktiv träder i kraft. |
2. En medlemsstat kan, efter samråd med kommissionen, företa ändringar i klassificeringen av sina vattenvägar i de zoner som är upptagna i bilaga I. Ändringarna skall senast sex månader innan de träder i kraft anmälas till kommissionen, som skall underrätta de övriga medlemsstaterna.
Artikel 2
Tillämpningsområde
1. Detta direktiv skall enligt artikel 1.01 i bilaga II gälla för följande fartyg:
|
a) |
Fartyg med en längd (L) av 20 meter eller mer. |
|
b) |
Fartyg för vilka produkten av L × B × T (längd, bredd, djupgående) ger en volym på 100 m3 eller mer. |
2. Dessutom skall detta direktiv enligt artikel 1.01 i bilaga II gälla för alla
|
a) |
bogserfartyg och skjutbogserare, som är avsedda att bogsera eller påskjuta sådana fartyg som avses i punkt 1 eller flytande anläggningar eller för att långsides bogsera sådana fartyg eller flytande anläggningar, |
|
b) |
fartyg avsedda för persontransport, som transporterar fler än tolv passagerare förutom besättningen, |
|
c) |
flytande anläggningar. |
3. Följande fartyg omfattas inte av detta direktiv:
|
a) |
Färjor. |
|
b) |
Militärfartyg. |
|
c) |
Havsgående fartyg, inbegripet havsgående bogserfartyg och skjutbogserare som
|
Artikel 3
Skyldighet att medföra certifikat
1. Fartyg som trafikerar de inre vattenvägar inom gemenskapen som avses i artikel 1 skall medföra följande:
|
a) |
När de trafikerar vattenvägar inom zon R,
|
|
b) |
När de trafikerar vattenvägar i de övriga zonerna, ett gemenskapscertifikat för fartyg i inlandssjöfart, inklusive vid behov de specifikationer som avses i artikel 5. |
2. Gemenskapscertifikatet för inlandssjöfart skall utformas enligt förlagan i del I i bilaga V och utfärdas i enlighet med detta direktiv.
Artikel 4
Kompletterande gemenskapscertifikat för inlandssjöfart
1. Alla fartyg som medför ett giltigt certifikat, utfärdat i enlighet med artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen, får, om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 5.5 i det här direktivet, trafikera gemenskapens vattenvägar enbart försedda med det certifikatet.
2. Alla fartyg som medför det certifikat som avses i punkt 1 skall emellertid också vara försedda med ett kompletterande gemenskapsfartcertifikat för inlandssjöfart
|
a) |
då de trafikerar vattenvägarna i zonerna 3 och 4, om de vill dra fördel av att de tekniska föreskrifterna är mindre omfattande på dessa vattenvägar, |
|
b) |
då de trafikerar vattenvägarna i zonerna 1 och 2 eller, för passagerarfartyg, då de trafikerar vattenvägar i zon 3 som inte är förbundna med en annan medlemsstats navigerbara inre vattenvägar, om den berörda medlemsstaten har antagit ytterligare tekniska föreskrifter för dessa vattenvägar i enlighet med artikel 5.1, 5.2 och 5.3. |
3. Det kompletterande gemenskapsfartcertifikatet för inlandssjöfart skall utformas enligt förlagan i del II i bilaga V och utfärdas av behöriga myndigheter vid uppvisande av det certifikat som avses i punkt 1 och på villkor som fastställs av de myndigheter som har behörighet i fråga om de berörda vattenvägarna.
Artikel 5
Ytterligare eller sänkta tekniska föreskrifter för vissa zoner
1. Varje medlemsstat får, efter samråd med kommissionen och i förekommande fall med förbehåll för föreskrifterna i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen, anta tekniska föreskrifter utöver dem i bilaga II för fartyg som trafikerar vattenvägarna i zonerna 1 och 2 inom dess territorium.
2. Varje medlemsstat får, för passagerarfartyg som inom dess territorium trafikerar vattenvägar i zon 3 som inte är förbundna med en annan medlemsstats navigerbara inre vattenvägar, behålla tekniska föreskrifter utöver dem i bilaga II. Ändringar av sådana tekniska föreskrifter skall kräva föregående godkännande av kommissionen.
3. Dessa ytterligare föreskrifter skall endast omfatta de krav som anges i bilaga III. De ytterligare föreskrifterna skall senast sex månader innan de träder i kraft anmälas till kommissionen, som skall underrätta de övriga medlemsstaterna.
4. Om fartygen uppfyller de ytterligare föreskrifterna, skall detta anges i det gemenskapscertifikat för inlandssjöfart som avses i artikel 3 eller – om artikel 4.2 tillämpas – i det kompletterande gemenskapscertifikatet för inlandssjöfart. Sådana bevis på överensstämmelse skall erkännas på gemenskapens vattenvägar i den aktuella zonen.
|
5. |
|
6. Fartyg som trafikerar vattenvägar endast i zon 4 behöver endast uppfylla de sänkta föreskrifter som anges i kapitel 19b i bilaga II när det gäller vattenvägarna i denna zon. Överensstämmelse med de sänkta föreskrifterna skall specificeras i det gemenskapscertifikat för inlandssjöfart som avses i artikel 3.
7. Varje medlemsstat får, efter samråd med kommissionen, tillåta sänkta krav vad gäller de tekniska föreskrifterna i bilaga II för fartyg som uteslutande trafikerar vattenvägar i zonerna 3 och 4 inom dess territorium.
Sådana sänkta krav skall endast omfatta de aspekter som anges i bilaga IV. Om ett fartygs tekniska egenskaper motsvarar dessa sänkta krav, skall detta anges i gemenskapscertifikatet för inlandssjöfart eller – om artikel 4.2 tillämpas – i det kompletterande gemenskapscertifikatet för inlandssjöfart.
De sänkta kraven vad gäller de tekniska föreskrifterna i bilaga II skall senast sex månader innan de träder i kraft anmälas till kommissionen, som skall underrätta de övriga medlemsstaterna.
Artikel 6
Farligt gods
Varje fartyg som medför ett certifikat som utfärdats i enlighet med förordningen om transport av farliga ämnen på Rhen (”ADNR”) får frakta farligt gods överallt inom gemenskapens territorium på de villkor som anges i detta certifikat.
Varje medlemsstat får begära att fartyg som inte har något sådant certifikat endast får frakta farligt gods inom dess territorium om fartygen uppfyller ytterligare krav utöver dem som anges i detta direktiv. Sådana krav skall anmälas till kommissionen och kommissionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna.
Artikel 7
Undantag
1. Medlemsstaterna får medge undantag från hela eller delar av detta direktiv för
|
a) |
fartyg, skjutbogserare, bogserfartyg och flytande utrustning som trafikerar farbara vattenvägar utan förbindelse med vattenvägarna i övriga medlemsstater via en inre vattenväg, |
|
b) |
fartyg med en dödvikt om högst 350 ton eller fartyg som inte är avsedda för godstransport och med ett deplacement på mindre än 100 m3, vilka kölsträcktes före den 1 januari 1950 och enbart trafikerar en nationell vattenväg. |
2. Medlemsstaterna får medge undantag från en eller flera av direktivets föreskrifter i fråga om trafik på deras nationella vattenvägar, om det gäller begränsade resor av lokalt intresse eller inom hamnområden. Dessa undantag och den resa eller det område som de gäller skall anges i fartygets certifikat.
3. Kommissionen skall underrättas om undantag som medgivits med stöd av punkterna 1 och 2 och i sin tur underrätta de övriga medlemsstaterna.
4. En medlemsstat som, på grund av undantag som medgivits med stöd av punkterna 1 och 2, inte har några fartyg som omfattas av föreskrifterna i detta direktiv i trafik på sina vattenvägar behöver inte följa artiklarna 9, 10 och 12.
Artikel 8
Utfärdande av gemenskapscertifikat för inlandssjöfart
1. Gemenskapscertifikatet för inlandssjöfart skall utfärdas för fartyg som kölsträcks från och med den … (9), efter en teknisk inspektion som skall genomföras innan fartyget sätts i trafik för att kontrollera om det uppfyller de tekniska föreskrifterna i bilaga II.
2. Gemenskapscertifikatet för inlandssjöfart skall utfärdas till fartyg som inte omfattades av tillämpningsområdet för direktiv 82/714/EEG men som nu omfattas av detta direktiv i enlighet med artikel 2.1 och 2.2, efter en teknisk inspektion som skall genomföras när fartygets aktuella certifikat löper ut, dock senast den … (10), för kontroll av om fartyget uppfyller de tekniska föreskrifterna i bilaga II. I medlemsstater där giltighetsperioden för fartygets gällande nationella certifikat är kortare än fem år får ett sådant certifikat utfärdas fram till den … (9).
Om något av de tekniska krav som anges i bilaga II inte uppfylls, skall detta anges på gemenskapscertifikatet för inlandssjöfart. Förutsatt att de behöriga myndigheterna anser att dessa brister inte utgör en uppenbar fara, får de fartyg som avses i första stycket fortsätta att användas fram till dess att de komponenter eller de fartygsdelar som har befunnits inte motsvara de kraven byts ut eller byggs om, varefter komponenterna eller fartygsdelarna skall uppfylla kraven i bilaga II.
3. Enligt denna artikel föreligger en uppenbar fara särskilt när föreskrifter som gäller fartygsstrukturens stabilitet, fartygets gång- eller manövreringsegenskaper eller de särskilda specifikationerna i bilaga II berörs. De undantag som medges i bilaga II får inte uppfattas som brister som utgör en uppenbar fara.
Utbyte av existerande delar mot identiska delar eller delar av likvärdig teknik och utformning under löpande reparationer och rutinunderhåll skall för tillämpningen av denna artikel inte betraktas som ett utbyte.
4. Vid de tekniska inspektioner som avses i punkterna 1 och 2 eller vid en teknisk inspektion som utförs på begäran av fartygets ägare skall det, om lämpligt, kontrolleras om ett fartyg uppfyller de ytterligare föreskrifter som avses i artikel 5.1, 5.2 och 5.3.
Artikel 9
Behöriga myndigheter
1. Gemenskapscertifikatet för inlandssjöfart får utfärdas av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.
2. Varje medlemsstat skall upprätta en förteckning i vilken anges vilka myndigheter som är behöriga att utfärda gemenskapscertifikaten för inlandssjöfart samt överlämna denna förteckning till kommissionen. Kommissionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna.
Artikel 10
Genomförande av tekniska inspektioner
1. Den tekniska inspektion som avses i artikel 8 skall genomföras av de behöriga myndigheterna, som helt eller delvis får avstå från teknisk inspektion av fartyget, om ett giltigt intyg utfärdat av ett erkänt klassificeringssällskap enligt artikel 1.01 i bilaga II klart visar att fartyget helt eller delvis uppfyller de tekniska föreskrifterna i bilaga II. Klassificeringssällskap får erkännas endast om de uppfyller kriterierna i del I i bilaga VII.
2. Varje medlemsstat skall upprätta en förteckning i vilken anges vilka myndigheter som är behöriga att utföra tekniska inspektioner samt överlämna denna förteckning till kommissionen. Kommissionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna.
Artikel 11
Giltighetstiden för gemenskapscertifikat för inlandssjöfart
1. Giltighetstiden för gemenskapscertifikat för inlandssjöfart skall i varje särskilt fall fastställas av den myndighet som är behörig att utfärda sådana certifikat i enlighet med bilaga II.
2. Varje medlemsstat får, i de fall som anges i artiklarna 12 och 16 och i bilaga II, utfärda tillfälliga gemenskapscertifikat för inlandssjöfart. Tillfälliga gemenskapscertifikat för inlandssjöfart skall upprättas i enlighet med förlagan i del III i bilaga V.
Artikel 12
Ersättande av gemenskapscertifikat för inlandssjöfart
Varje medlemsstat skall fastställa på vilka villkor ett giltigt gemenskapscertifikat för inlandssjöfart som förkommit eller förstörts får ersättas.
Artikel 13
Förnyande av gemenskapscertifikat för inlandssjöfart
1. Gemenskapscertifikatet för inlandssjöfart skall förnyas när giltighetstiden löper ut enligt de villkor som fastställs i artikel 8.
2. För förnyande av gemenskapscertifikat för inlandssjöfart som utfärdats före den … (9) skall övergångsbestämmelserna i bilaga II gälla.
3. För förnyande av gemenskapscertifikat för inlandssjöfart som utfärdats efter den … (9) skall de övergångsbestämmelser i bilaga II gälla som trätt i kraft efter det att certifikatet utfärdades.
Artikel 14
Förlängning av giltighetstiden för gemenskapscertifikat för inlandssjöfart
Den myndighet som utfärdat eller förnyat ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart får i enlighet med bilaga II undantagsvis förlänga giltighetstiden utan teknisk inspektion. En sådan förlängning skall anges i det certifikatet.
Artikel 15
Utfärdande av nya gemenskapscertifikat för inlandssjöfart
Om fartyget undergår större ändringar eller reparationer som berör fartygsstrukturens stabilitet, fartygets gång- eller manövreringsegenskaper eller de särskilda specifikationerna i bilaga II, skall fartyget på nytt genomgå en teknisk inspektion enligt artikel 8, innan fartyget får företa någon ny resa. Efter denna inspektion skall ett nytt gemenskapscertifikat för inlandssjöfart utfärdas med uppgifter om fartygets tekniska egenskaper. Om detta certifikat utfärdas i någon annan medlemsstat än den där det ursprungliga certifikatet utfärdades eller förnyades, skall den behöriga myndighet som ursprungligen utfärdade eller förnyade certifikatet underrättas inom en månad.
Artikel 16
Vägran att utfärda eller förnya samt återkallande av gemenskapscertifikat för inlandssjöfart
I ett beslut om avslag på en begäran att utfärda eller förnya ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart skall anges skälen till avslaget. Den person som berörs skall underrättas och få upplysning om hur beslutet kan överklagas och vilka frister för överklagande som gäller i den berörda medlemsstaten.
Ett giltigt gemenskapscertifikat för inlandssjöfart får återkallas av den behöriga myndighet som utfärdade eller förnyade det, om fartyget inte längre uppfyller de tekniska föreskrifter som anges i dess certifikat.
Artikel 17
Ytterligare inspektioner
De behöriga myndigheterna i en medlemsstat får i enlighet med bilaga VIII när som helst kontrollera om ett fartyg medför ett certifikat som är giltigt enligt bestämmelserna i detta direktiv och uppfyller föreskrifterna i certifikatet eller utgör en uppenbar fara för de personer som befinner sig ombord, för miljön eller för sjöfarten. De behöriga myndigheterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga enligt bilaga VIII.
Artikel 18
Erkännande av certifikat för fartyg från tredje land
I avvaktan på att gemenskapen ingår överenskommelser med tredje land om ömsesidigt erkännande av certifikat får de behöriga myndigheterna i en medlemsstat erkänna de certifikat som utfärdats för fartyg från tredje land för fart på den medlemsstatens vattenvägar.
Utfärdandet av gemenskapscertifikat för inlandssjöfart för fartyg från tredje land skall ske i enlighet med vad som anges i artikel 8.1.
Artikel 19
Kommittéförfarande
1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättades genom artikel 7 i rådets direktiv 91/672/EEG av den 16 december 1991 om det ömsesidiga erkännandet av båtförarcertifikat för transport av gods och passagerare på inre vattenvägar (11) (nedan kallad ”kommittén”).
2. När det hänvisas till denna punkt, skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Artikel 20
Anpassning av bilagorna och rekommendationer om tillfälliga tillstånd
1. Kommissionen skall, i enlighet med förfarandet i artikel 19.2, anta de ändringar som behövs för att anpassa bilagorna till detta direktiv till den tekniska utvecklingen och till utvecklingar på detta område som kan följa av arbetet i andra internationella organisationer, i synnerhet i Centralkommissionen för Rhensjöfarten (CCNR), för att säkerställa att de båda certifikat som avses i artikel 3.1 a utfärdas på grundval av tekniska krav som garanterar en likvärdig säkerhetsnivå eller för att ta hänsyn till de fall som avses i artikel 5.
Dessa ändringar skall göras snarast för att säkerställa att de tekniska föreskrifter som är nödvändiga för utfärdandet av gemenskapscertifikatet för inlandssjöfart för sjöfart på Rhen ger en säkerhetsnivå som motsvarar den som krävs för utfärdandet av det certifikat som avses i artikel 22 i den reviderade konventionen om sjöfarten på Rhen.
2. Kommissionen skall fatta beslut på grundval av rekommendationer från kommittén om utfärdande av tillfälliga gemenskapscertifikat för inlandssjöfart i enlighet med artikel 2.19 i bilaga II.
Artikel 21
Fortsatt tillämplighet av direktiv 76/135/EEG
För fartyg som inte omfattas av artikel 2.1 och 2.2 utan av artikel 1 a i direktiv 76/135/EEG skall bestämmelserna i det direktivet gälla.
Artikel 22
Nationella ytterligare föreskrifter eller begränsningar av föreskrifterna
De ytterligare föreskrifter för fartyg som trafikerar vattenvägar inom zonerna 1 och 2 i en medlemsstats territorium vilka gäller i medlemsstaten före den … (9) eller begränsningar av de tekniska föreskrifterna för fartyg som inom medlemsstatens territorium trafikerar vattenvägar inom zonerna 3 och 4, vilka tekniska föreskrifter gällde i medlemsstaten före den dagen, skall fortsätta att gälla tills ytterligare föreskrifter enligt artikel 5.1 eller begränsningar enligt artikel 5.7 av de tekniska föreskrifterna i bilaga II har utfärdats, dock längst till den … (12).
Artikel 23
Införlivande
1. De medlemsstater som har sådana inre vattenvägar som anges i artikel 1.1 skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv med verkan från och med den … (9). De skall genast underrätta kommissionen om detta.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Kommissionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna om detta.
Artikel 24
Sanktioner
Medlemsstater skall fastställa ett system för sanktioner vid brott mot de nationella bestämmelser som antagits i enlighet med detta direktiv och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dessa sanktioner utdöms. De fastställda sanktionerna skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.
Artikel 25
Upphävande av direktiv 82/714/EEG
Direktiv 82/714/EEG skall upphöra att gälla med verkan från och med den … (9).
Artikel 26
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 27
Adressater
Detta direktiv riktar sig till de medlemsstater som har sådana inre vattenvägar som anges i artikel 1.1.
Utfärdat i … den …
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) EGT C 157, 25.5.1998, s. 17.
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 september 1999 (EGT C 54, 25.2.2000, s. 79), rådets gemensamma ståndpunkt av den 23 februari 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 juli 2006.
(3) EGT L 301, 28.10.1982, s. 1. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.
(4) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(5) EGT L 21, 29.1.1976, s. 10. Direktivet senast ändrat genom direktiv 78/1016/EEG (EGT L 349, 13.12.1978, s. 31).
(6) EGT L 164, 30.6.1994, s. 15. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
(7) EGT C 321, 31.12.2003, s. 1.
(8) EGT L 144, 15.5.1998, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2003/75/EG (EUT L 190, 30.7.2003, s. 6).
(9) Två år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(10) Tolv år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(11) EGT L 373, 31.12.1991, s. 29. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
(12) Trettio månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
BILAGA I
FÖRTECKNING ÖVER GEMENSKAPENS INRE VATTENVÄGAR, UPPDELADE GEOGRAFISKT I ZON 1, 2, 3 OCH 4
KAPITEL 1
Zon 1
Tyskland
|
EMS |
Från en linje som förbinder f.d. Greetsiel-fyrtornet och den västra piren vid hamninloppet i eemshaven i riktning ut mot havet till latitud 53°30′N och longitud 6°45′Ö. Dvs. Något utanför läktringsområdet för torrlastfartyg i alte ems i riktning mot havet (1) |
Polen
Den del av Pomorskabukten som ligger söder om den linje som förbinder Nord Perd på ön Rügen och Niechorze fyr.
Den del av Gdánskbukten som ligger söder om den linje som förbinder Hels fyr och bojen vid infarten till Baltijsk hamn.
Förenade kungariket
|
SKOTTLAND |
|||||||
|
Blue mull sound |
Mellan gutcher och belmont |
||||||
|
Yell sound |
Mellan tofts voe och ulsta |
||||||
|
Sullom voe |
Innanför en linje från gluss islands nordöstra udde till calback ness norra spets |
||||||
|
Dales voe |
Under vintern:
|
||||||
|
Dales voe |
Under sommaren:
|
||||||
|
Lerwick |
Under vintern:
|
||||||
|
Lerwick |
Under sommaren:
|
||||||
|
Kirkwall |
Mellan kirkwall och rousay, men inte öster om en linje mellan point of graand (egilsay) och galt ness (shapinsay) eller mellan head of work (mainland) genom fyrtornet vid helliar holm till shapinsays kust, men inte nordväst om eynhallow islands sydöstra udde, men inte i riktning mot havet och en linje mellan rousays kust vid 59°10,5′N 002°57,1′V och egilsays kust vid 59°10,0′N 002°56,4′V |
||||||
|
Stromness |
Till scapa men inte utanför scapa flow |
||||||
|
Scapa flow |
Inom ett område som avgränsas av linjer från point of cletts på ön hoy till triangelpunkten vid thomson's hill på ön fara och därifrån till gibraltar pier på ön flotta; från st vincent pier på ön flotta till calf of flottas västligaste udde; från calf of flottas östligaste udde till needle point på ön south ronaldsay och från the ness på mainland till fyrtornet vid point of oxan på ön graemsay och därifrån till bu point på ön hoy, och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Balnakiel bay |
Mellan eilean dubh och a'chleit |
||||||
|
Cromarty firth |
Innanför en linje från north sutor till nairn breakwater och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Inverness |
Innanför en linje från north sutor till nairn breakwater och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
River tay – dundee |
Innanför en linje från broughty castle till tayport och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Firth of forth och river forth |
Innanför en linje från kirkcaldy till river portobello och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Solway firth |
Innanför en linje från southerness point till silloth |
||||||
|
Loch ryan |
Innanför en linje från finnart's point till milleur point och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
The clyde |
Yttre gräns:
Inre gräns under vintern:
inre gräns under sommaren:
Anm.: från och med den 5 juni till och med den 5 september går den ovannämnda inre sommargränsen längs en linje från en punkt två distansminuter utanför ayrshires kust vid skelmorlie castle till tomont end på cumbrae, och en linje från portachur point på cumbrae till inner brigurd point i ayrshire |
||||||
|
Oban |
Inom ett område som norrrut avgränsas av en linje från fyren vid dunollie point till ard na chruidh och söderut av en linje från rudha seanach till ard na cuile |
||||||
|
Kyle of lochalsh |
Genom loch alsh till övre änden av loch duich |
||||||
|
Loch gairloch |
Under vintern:
Under sommaren:
|
||||||
|
NORDIRLAND |
|||||||
|
Belfast lough |
Under vintern:
Under sommaren:
och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Loch neagh |
På större avstånd än 2 distansminuter från kusten |
||||||
|
ENGLANDS ÖSTKUST |
|||||||
|
River humber |
Under vintern:
Under sommaren:
och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
WALES OCH ENGLANDS VÄSTKUST |
|||||||
|
River severn |
Under vintern:
Under sommaren:
Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Iver wye |
Under vintern:
Under sommaren:
Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Newport |
Under vintern:
Under sommaren:
Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Cardiff |
Under vintern:
Under sommaren:
Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Barry |
Under vintern:
Under sommaren:
Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Swansea |
Innanför en linje som förbinder de ändar av vågbrytarna som vetter ut mot havet |
||||||
|
Menai straits |
Inom menai straits från en linje som förbinder fyren på llanddwyn island med dinas dinlleu och linjer som förbinder puffin islands södra ände med trwyn dupoint och järnvägsstationen i llanfairfechan och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
River dee |
Under vintern:
Under sommaren:
Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
River mersey |
Under vintern:
Under sommaren:
Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Preston och southport |
Innanför en linje från southport till blackpool, innanför sandbankarna Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Fleetwood |
Under vintern:
Under sommaren:
Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
River lune |
Under vintern:
Under sommaren:
Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Heysham |
Under vintern:
Under sommaren:
|
||||||
|
Morecambe |
Under vintern:
Under sommaren:
|
||||||
|
Workington |
Innanför en linje från southerness point till silloth Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
SÖDRA ENGLAND |
|||||||
|
River colne, colchester |
Under vintern:
Under sommaren:
|
||||||
|
River blackwater |
Under vintern:
Under sommaren:
Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
River crouch och river roach |
Under vintern:
Under sommaren:
Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Themsen och dess bifloder |
Under vintern:
Under sommaren:
Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
River medway och the swale |
Under vintern:
Under sommaren:
Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Chichester |
Innanför isle of wight inom ett område som österut avgränsas av en linje mellan spiran på kyrktornet i west wittering och trinity church i bembridge och västerut av en linje mellan the needles och hurst point Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Langstone harbour |
Innanför isle of wight inom ett område som österut avgränsas av en linje mellan spiran på kyrktornet i west wittering och trinity church i bembridge och västerut av en linje mellan the needles och hurst point Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Portsmouth |
Innanför isle of wight inom ett område som österut avgränsas av en linje mellan spiran på kyrktornet i west wittering och trinity church i bembridge och västerut av en linje mellan the needles och hurst point Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Bembridge, isle of wight |
Innanför isle of wight inom ett område som österut avgränsas av en linje mellan spiran på kyrktornet i west wittering och trinity church i bembridge och västerut av en linje mellan the needles och hurst point Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Cowes, isle of wight |
Innanför isle of wight inom ett område som österut avgränsas av en linje mellan spiran på kyrktornet i west wittering och trinity church i bembridge och västerut av en linje mellan the needles och hurst point Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Southampton |
Innanför isle of wight inom ett område som österut avgränsas av en linje mellan spiran på kyrktornet i west wittering och trinity church i bembridge och västerut av en linje mellan the needles och hurst point Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Beaulieu river |
Innanför isle of wight inom ett område som österut avgränsas av en linje mellan spiran på kyrktornet i west wittering och trinity church i bembridge och västerut av en linje mellan the needles och hurst point Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Keyhaven lake |
Innanför isle of wight inom ett område som österut avgränsas av en linje mellan spiran på kyrktornet i west wittering och trinity church i bembridge och västerut av en linje mellan the needles och hurst point Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Weymouth |
Inom portland harbour och mellan river wey och portland harbour |
||||||
|
Plymouth |
Innanför en linje från cawsand till breakwater och staddon Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Falmouth |
Under vintern:
Under sommaren:
Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
River camel |
Innanför en linje från stepper point till trebetherick point Och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
Bridgewater |
Innanför sandbanken och ut mot havet från farvattnen i zon 2 |
||||||
|
River avon (avon) |
Under vintern:
Under sommaren:
|
||||||
Zon 2
Tjeckien
Lipno reservoar
Tyskland
|
Ems |
Från en linje som går tvärsöver Ems nära inloppet till Papenburgs hamn mellan Diemens pumpstation och öppningen i fördämningen vid Halte till en linje som förbinder det f.d. Greetsiel-fyrtornet och västra piren i hamninloppet i Eemshaven |
||||||
|
Jade |
Innanför en linje som förbinder Schilligs tvärsfyr (cross light) och Langwardens kyrktorn |
||||||
|
Weser |
Från nordvästra hörnet av järnvägsbron i Bremen till en linje som förbinder Langwardens och Cappels kyrktorn, inklusive förgreningarna Westergate, Rekumer Loch, Rechter Nebenarm och Schweiburg |
||||||
|
Elbe |
Från nedre gränsen för Hamburgs hamn till en linje som förbinder sjömärket i Döse och det västra hörnet av fördämningen i Friedrichskoog (Dieksand), inklusive tillflödena Nebenelbe och Este, Lühe, Schwinge, Oste, Pinnau, Krückau och Stör (i samtliga fall från mynningen till fördämningen) |
||||||
|
Meldorfer Bucht |
Innanför en linje som förbinder västra hörnet av fördämningen i Friedrichskoog (Dieksand) och västra pirhuvudet i Büsum |
||||||
|
Eider |
Från Gieselau-kanalen till Eider-fördämningen |
||||||
|
Flensburger Förde |
Innanför en linje som förbinder Kegnäs fyrtorn och Birknack |
||||||
|
Schlei |
Innanför en linje mellan pirhuvudena i Schleimünde |
||||||
|
Eckernförder Bucht |
Innanför en linje som förbinder Boknis-Eck och den nordvästra spetsen av fastlandet nära Dänisch Nienhof |
||||||
|
Kieler Förde |
Innanför en linje som förbinder Bülks fyrtorn och krigsmonumentet i Laboe |
||||||
|
Nord-Ostsee-Kanal (Kiel-kanalen) |
Från en linje som förbinder pirhuvudena i Brunsbüttel till en linje som förbinder signalerna i Kiel-Holtenau, inklusive Obereidersee och Enge, Audorfer See, Borgstedter See och Enge, Schirnauer See, Flemhuder See och Achterwehrer-kanalen |
||||||
|
Trave |
Från nordvästra hörnet av lyftbron för järnvägen och norra hörnet av Holstenbrücke (Stadttrave) i Lübeck till en linje som förbinder de södra inre och de norra yttre pirhuvudena i Travemünde, inklusive Pötenitzer Wiek, Dassower See och Altarmen på ön Teerhof |
||||||
|
Leda |
Från inloppet till yttre hamnen vid havsslussen i Leer till mynningen |
||||||
|
Hunte |
Från Oldenburgs hamn och från 140 m nedströms från Amalienbrücke i Oldenburg till mynningen |
||||||
|
Lesum |
Från järnvägsbron i Bremen-Burg till mynningen |
||||||
|
Este |
Nedströms slussen i Buxtehude till Este-fördämningen |
||||||
|
Lühe |
Nedströms Au-Mühle i Horneburg till Lühe-fördämningen |
||||||
|
Schwinge |
Från Salztor-slussen i Stade till Schwinge-fördämningen |
||||||
|
Oste |
Från nordöstra hörnet av Bremervörde kvarndamm till Oste-fördämningen |
||||||
|
Pinnau |
Från sydvästra hörnet av järnvägsbron i Pinneberg till Pinnau-fördämningen |
||||||
|
Krückau |
Från sydvästra hörnet av bron till/från Wedenkamp i Elmshorn till Krückau-fördämningen |
||||||
|
Stör |
Från tidvattenmätaren i Rensing till Stör-fördämningen |
||||||
|
Freiburger Hafenpriel |
Från östra hörnet av slussen i Freiburg an der Elbe till mynningen |
||||||
|
Wismarbucht, Kirchsee, Breitling, Salzhaff och hamnområdet i Wismar |
Ut mot havet till en linje mellan Hoher Wieschendorf Huk och Timmendorfs fyr och en linje som förbinder Gollwitzs fyr på ön Poel och Wustrow-halvöns södra udde |
||||||
|
Warnow, inklusive Breitling och förgreningar |
Nedströms från kvarndammen från norra hörnet av Geinitzbrücke i Rostock mot havet till en linje som förbinder de norra punkterna av Warnemündes västra och östra pirar |
||||||
|
Farvatten som omges av fastlandet samt halvöarna Darß och Zingst och öarna Hiddensee och Rügen (inklusive hamnområdet i Stralsund) |
Ut mot havet mellan
|
||||||
|
Greifswalder Bodden och hamnområdet i Greifswald, inklusive Ryck |
Ut mot havet till en linje från Thiessower Hakens östra udde (Südperd) till ön Rudens östra udde och vidare till ön Usedoms norra udde (54°10′37″N, 13°47′51″E) |
||||||
|
Farvatten som omges av fastlandet samt ön Usedom (Peenestrom, inklusive hamnområdet i Wolgast samt Achterwasser och Stettiner Haff) |
Österut fram till gränsen till Polen i Stettiner Haff |
Frankrike
Dordogne: Från stenbron i Libourne till mynningen
Garonne: Från stenbron i Bordeaux till mynningen
Gironde
Loire: Från Haudaudine-bron över sidoarmen Madeleine till mynningen och från Pirmil-bron över sidoarmen Pirmil
Rhône: Från Trinquetaille-bron i Arles och vidare i riktning mot Marseille
Seine: Från Jeanne-d'Arc-bron i Rouen till mynningen
Ungern
Balatonsjön
Nederländerna
Dollard
Eems
Waddenzee: inklusive förbindelselederna till Nordsjön
Ijsselmeer: inklusive Markermeer och Ijmeer men exklusive Gouwzee
Nieuwe Waterweg och Scheur
Caland-kanalen väster om Benelux-hamnen
Hollands Diep
Breeddiep, Beer-kanalen och de hamnar som är förbundna med den
Haringvliet och Vuile Gat: inklusive vattenvägarna mellan Goeree-Overflakkee, å ena sidan, och Voorne-Putten och Hoeksche Waard, å andra sidan
Hellegat
Volkerak
Krammer
Grevelingenmeer och Brouwerschavensche Gat: inklusive alla vattenvägar mellan Schouwen-Duiveland och Goeree-Overflakkee
Keten, Mastgat, Zijpe, Krabbenkreek, Oosterschelde och Roompot: inklusive vattenvägarna mellan Walcheren, Noord-Beveland och Zuid-Beveland, å ena sidan, och Schouwen-Duiveland och Tholen, å andra sidan, exklusive Schelde-Rhen-kanalen
Schelde och Westerschelde och dess mynning mot havet: inklusive vattenvägarna mellan Zeeland Flanders, å ena sidan, och Walcheren och Zuid-Beveland, å andra sidan, exklusive Schelde-Rhen-kanalen
Polen
Szczecinbukten
Kamieńbukten
Wisłabukten
Puckviken
Włocławski reservoar
Sjön Śniardwy
Sjön Niegocin
Sjön Mamry
Förenade kungariket
|
SKOTTLAND |
|
|
Scapa Flow |
Inom ett område begränsat av linjer dragna från Wharth på ön Flotta till Martello Tower på South Walls, och från Point Cletts på ön Hoy till Thomsons triangelpunkt på ön Fara och därifrån till Gibraltar Pier på ön Flotta |
|
Kyle of Durness |
Söder om Eilean Dubh |
|
Cromarty Firth |
Innanför en linje mellan North Sutor och South Sutor |
|
Inverness |
Innanför en linje från Fort George till Chanonry Point |
|
Findhorn Bay |
Innanför sandbanken |
|
Aberdeen |
Innanför en linje från South Jetty till Abercromby Jetty |
|
Montrose Basin |
Väster om en linje som går nord-syd tvärsöver hamninloppet vid fyren Scurdie Ness |
|
River Tay – Dundee |
Innanför en linje från tidvattensbassängen (fiskbassängen) Dundee till Craig Head, East Newport |
|
Firth of Forth och River Forth |
Innanför Firth of Forth, men inte öster om järnvägsbron över Forth |
|
Dumfries |
Innanför en linje från Airds Point till Scar Point |
|
Loch Ryan |
Innanför en linje från Cairn Point till Kircolm Point |
|
Ayr harbour |
Innanför sandbanken |
|
Clyde |
Ovanför farvattnen i zon 1 |
|
Kyles of Bute |
Mellan Colintraive och Rhubodach |
|
Campbeltown Harbour |
Innanför en linje från Macringan's Point till Ottercharach Point |
|
Loch Etive |
Inom Loch Etive ovanför Falls of Lora |
|
Loch Leven |
Ovanför bron i Ballachulish |
|
Loch Linnhe |
Norr om fyren Corran Point |
|
Loch Eil |
Hela sjön |
|
Caledonian Canal |
Sjöarna Lochy, Oich och Ness |
|
Kyle of Lochalsh |
Innanför Kyle Akin, inte väster om Eilean Ban Light eller öster om Eileanan Dubha |
|
Loch Carron |
Mellan Stromemore och Strome Ferry |
|
Loch Broom, Ullapool |
Innanför en linje från Ullapool Point Light till Aultnaharrie |
|
Kylesku |
Tvärsöver Loch Cairnbawn i området mellan Garbh Eilians östligaste punkt och Eilean na Rainichs västligaste punkt |
|
Stornoway Harbour |
Innanför en linje från Arnish Point till fyren i Sandwick Bay, nordvästra sidan |
|
The Sound of Scalpay |
Inte öster om Berry Cove (Scalpay) och inte väster om Croc a Loin (Harris) |
|
North Harbour, Scalpay och Tarbert Harbour |
Inom en distansminut från Island of Harris strand |
|
Loch Awe |
Hela sjön |
|
Loch Katrine |
Hela sjön |
|
Loch Lomond |
Hela sjön |
|
Loch Tay |
Hela sjön |
|
Loch Loyal |
Hela sjön |
|
Loch Hope |
Hela sjön |
|
Loch Shin |
Hela sjön |
|
Loch Assynt |
Hela sjön |
|
Loch Glascarnoch |
Hela sjön |
|
Loch Fannich |
Hela sjön |
|
Loch Maree |
Hela sjön |
|
Loch Gairloch |
Hela sjön |
|
Loch Monar |
Hela sjön |
|
Loch Mullardach |
Hela sjön |
|
Loch Cluanie |
Hela sjön |
|
Loch Loyne |
Hela sjön |
|
Loch Garry |
Hela sjön |
|
Loch Quoich |
Hela sjön |
|
Loch Arkaig |
Hela sjön |
|
Loch Morar |
Hela sjön |
|
Loch Shiel |
Hela sjön |
|
Loch Earn |
Hela sjön |
|
Loch Rannoch |
Hela sjön |
|
Loch Tummel |
Hela sjön |
|
Loch Ericht |
Hela sjön |
|
Loch Fionn |
Hela sjön |
|
Loch Glass |
Hela sjön |
|
Loch Rimsdale/nan Clar |
Hela sjön |
|
NORDIRLAND |
|
|
Strangford Lough |
Innanför en linje från Cloghy Point till Dogtail Point |
|
Belfast Lough |
Innanför en linje från Holywood till Macedon Point |
|
Larne |
Innanför en linje från Larne Pier till färjepiren på Island Magee |
|
River Bann |
Från den ände av vågbrytarna som ligger mot havet till Toome Bridge |
|
Lough Erne |
Upper och Lower Lough Erne |
|
Lough Neagh |
Inom två distansminuter från stranden |
|
ENGLANDS ÖSTKUST |
|
|
Berwick |
Innanför vågbrytarna |
|
Warkworth |
Innanför vågbrytarna |
|
Blyth |
Innanför de yttre pirhuvudena |
|
River Tyne |
Dunston Staithes till Tynes pirhuvuden |
|
River Wear |
Fatfield till Sunderlands pirhuvuden |
|
Seaham |
Innanför vågbrytarna |
|
Hartlepool |
Innanför en linje från Middleton Jetty till Old Pier Head Innanför en linje som förenar det norra pirhuvudet med det södra pirhuvudet |
|
River Tees |
Innanför en linje rakt västerut från Government Jetty till Tees Barrage |
|
Whitby |
Innanför pirhuvudena i Whitby |
|
River Humber |
Innanför en linje från North Ferriby till South Ferriby |
|
Grimsby Dock |
Innanför en linje från tidvattenbassängens västra pir till Fish Docks östra pir, norra kajen |
|
Boston |
Innanför New Cut |
|
Dutch River |
Hela kanalen |
|
River Hull |
Beverley Beck till River Humber |
|
Kielder Water |
Hela sjön |
|
River Ouse |
Nedanför Naburn Lock |
|
River Trent |
Nedanför Cromwell Lock |
|
River Wharfe |
Från sammanflödet med River Ouse till Tadcaster Bridge |
|
Scarborough |
Innanför pirhuvudena i Scarborough |
|
WALES OCH ENGLANDS VÄSTKUST |
|
|
River Severn |
Norr om en linje rakt västerut från Sharpness Point (51°43,4′N) till Llanthony och Maisemore Weirs och ut mot havet från farvattnen i zon 3 |
|
River Wye |
Vid Chepstow, norr om latitud (51°38,0′N) till Monmouth |
|
Newport |
Norr om där kraftledningarna korsar varandra vid Fifoots Points |
|
Cardiff |
Innanför en linje från South Jetty till Penarth Head Och de inneslutna vattnen väster om Cardiff Bay Barrage |
|
Barry |
Innanför en linje som förbinder de mot havet liggande ändarna av vågbrytarna |
|
Port Talbot |
Innanför en linje som förbinder de mot havet liggande ändarna av vågbrytarna i floden Afran utanför hamndockorna |
|
Neath |
Innanför en linje som går rakt norr ut från den mot havet liggande änden av Baglan Bay Tanker Jetty (51°37,2′N, 3°50,5′W) |
|
Llanelli och Burry Port |
Inom ett område avgränsat av en linje från västra piren i Burry Port till Whiteford Point |
|
Milford Haven |
Innanför en linje från södra Hook Point till Thorn Point |
|
Fishguard |
Innanför en linje som förenar de mot havet liggande ändarna av de norra och östra vågbrytarna |
|
Cardigan |
Innanför gatten vid Pen-Yr-Ergyd |
|
Aberystwyth |
Innanför de mot havet liggande ändarna av vågbrytarna |
|
Aberdyfi |
Innanför en linje från järnvägsstationen i Aberdyfi till sjömärket Twyni Bach Beacon |
|
Barmouth |
Innanför en linje från järnvägsstationen i Barmouth till Penrhyn Point |
|
Portmadoc |
Innanför en linje från Harlech Point till Graig Ddu |
|
Holyhead |
Inom ett område som avgränsas av huvudvågbrytaren och en linje från vågbrytarens huvud till Brynglas Point, Towyn Bay |
|
Menai Straits |
Innanför Menai Straits mellan en linje som förbinder Aber Menai Point med Belan Point och en linje som förbinder Beaumaris Pier med Pen-y-Coed Point |
|
Conway |
Innanför en linje från Mussel Hill till Tremlyd Point |
|
Llandudno |
Innanför vågbrytaren |
|
Rhyl |
Innanför vågbrytaren |
|
River Dee |
Ovanför Connah's Quay till pumpstationen på Barrelwell Hill |
|
River Mersey |
Innanför en linje mellan Rock Lighthouse North West Seaforth Dock, men uteslutande andra hamnbassänger |
|
Preston och Southport |
Innanför en linje från Lytham till Southport och innanför Preston Docks |
|
Fleetwood |
Innanför en linje från Low Light till Knott |
|
River Lune |
Innanför en linje från Sunderland Point till Chapel Hill fram till och inbegripet Glasson Dock |
|
Barrow |
Innanför en linje som förbinder Haws Point på Isle of Walney och Roa Island Slipway |
|
Whitehaven |
Innanför vågbrytaren |
|
Workington |
Innanför vågbrytaren |
|
Maryport |
Innanför vågbrytaren |
|
Carlisle |
Innanför en linje som förbinder Point Carlisle och Torduff |
|
Coniston Water |
Hela sjön |
|
Derwentwater |
Hela sjön |
|
Ullswater |
Hela sjön |
|
Windermere |
Hela sjön |
|
SÖDRA ENGLAND |
|
|
Blakeney och Morston Harbour och inlopp |
Öster om en linje som går söder om Blakeney Point till inloppet till Stiffkey River |
|
River Orwell och River Stour |
River Orwell innanför en linje från vågbrytaren i Blackmanshead till Landguard Point och ut mot havet från farvattnen i zon 3 |
|
River Blackwater |
Alla vattenvägar innanför en linje från den sydvästligaste udden av ön Mersea till Sales Point |
|
River Crouch och River Roach |
River Crouch innanför en linje från Holliwell Point till Foulness Point, inklusive River Roach |
|
Themsen och dess bifloder |
Themsen ovanför en linje som dras norr/söder genom det östra yttersta hörnet av Denton Wharf Pier i Gravesend till Teddington Lock |
|
River Medway och Swale |
River Medway från en linje som dras från Garrison Point till Grain Tower, till Allington Lock; och Swale från Whitstable till Medway |
|
River Stour (Kent) |
River Stour ovanför mynningen till kajen vid Flagstaff Reach |
|
Dover Harbour |
Innanför linjer över de östra och västra inloppen till hamnen |
|
River Rother |
River Rother ovanför signalstationen för tidvatten vid Camber till Scots Float Sluice och till första slussen på River Brede |
|
River Adur och Southwick Canal |
Innanför en linje över inloppet från hamnen i Shoreham till Southwick Canal Lock och till västra änden av Tarmac Wharf |
|
River Arun |
River Arun ovanför Littlehampton Pier till Littlehampton Marina |
|
River Ouse (Sussex) Newhaven |
River Ouse från en linje tvärsöver pirarna vid inloppet till hamnen i Newhaven till norra änden av North Quay |
|
Brighton |
Yttre hamnen i Brighton Marina innanför en linje från södra änden av West Quay till norra änden av South Quay |
|
Chichester |
Innanför en linje mellan Eastoke point och kyrkspiran i West Wittering och ut mot havet från farvattnen i zon 3 |
|
Langstone Harbour |
Innanför en linje mellan Eastney Point och Gunner Point |
|
Portsmouth |
Innanför en linje över hamninloppet från Port Blockhouse till Round Tower |
|
Bembridge, Isle of Wight |
Inom Bradings hamn |
|
Cowes, Isle of Wight |
River Medina inanför en linje från Breakwater Light på östra banken till House Light på västra banken |
|
Southampton |
Innanför en linje från Calshot Castle till Hook Beacon |
|
Beaulieu River |
Inom Beaulieu River, men inte öster om en linje norr/söder genom Inchmery House |
|
Keyhaven Lake |
Innanför en linje rakt norr ut från Hurst Points lägre ljus till Keyhaven Marshes |
|
Christchurch |
The Run |
|
Poole |
Innanför linfärjan mellan Sandbanks och South Haven Point |
|
Exeter |
Innanför en östvästlig linje från Warren Point till sjöräddningsstationen mittemot Checkstone Ledge |
|
Teignmouth |
Inom hamnen |
|
River Dart |
Innanför en linje från Kettle point till Battery Point |
|
River Salcombe |
Innanför en linje från Splat Point till Limebury Point |
|
Plymouth |
Innanför en linje från Mount Batten Pier till Raveness Point genom Drake's Islands. River Yealm innanför en linje från Warren Point till Misery Point |
|
Fowey |
Inom hamnen |
|
Falmouth |
Innanför en linje från St. Anthony Head till Pendennis Point |
|
River Camel |
Innanför en linje från Gun Point till Brea Hill |
|
River Taw och River Torridge |
Innanför en linje i bäring 200° från fyren vid Crow Point till stranden vid Skern Point |
|
Bridgewater |
Söder om en linje rakt österut från Stert Point (51°13,0′N) |
|
River Avon (Avon) |
Innanför en linje från Avonmouth Pier till Wharf Point, till Netham Dam |
KAPITEL 2
Zon 3
Belgien
Maritima Schelde (nedströms från redden i Antwerpen)
Tjeckien
Labe: Från Ústí nad Labem-Střekov-slussen till Lovosice-slussen
Reservoarer: Baška, Brněnská (Kníničky), Horka (Stráž pod Ralskem), Hracholusky, Jesenice, Nechranice, Olešná, Orlík, Pastviny, Plumov, Rozkoš, Seč, Skalka, Slapy, Těrlicko, Žermanice
Sjön Máchovo
Vattenområdet Velké Žernoseky
Dammar: Oleksovice, Svět, Velké Dářko
Grusutvinningssjöar: Dolní Benešov, Ostrožná Nová Ves a Tovačov
Tyskland
|
Donau |
Från Kelheim (km 2 414,72) till gränsen mellan Tyskland och Österrike |
|
Rhen |
Från gränsen mellan Tyskland och Schweiz till gränsen mellan Tyskland och Nederländerna |
|
Elbe |
Från Elbe-Seiten-kanalens mynning till nedre gränsen för Hamburgs hamn |
|
Müritz |
|
Frankrike
Rhen
Ungern
Donau: Från km 1 812 till km 1 433
Donau Moson: Från km 14 till km 0
Donau Szentendre: Från km 32 till km 0
Donau Ráckeve: Från km 58 till km 0
Floden Tisza: Från km 685 till km 160
Floden Dráva: Från km 198 till km 70
Floden Bodrog: Från km 51 till km 0
Floden Kettős Körös: Från km 23 till km 0
Floden Hármas Körös: Från km 91 till km 0
Sió-kanalen: Från km 23 till km 0
Sjön Velence
Sjön Fertő
Nederländerna
Rhen
Sneekermeer, Koevordermeer, Heegermeer, Fluessen, Slotermeer, Tjeukemeer, Beulakkerwijde, Belterwijde, Ramsdiep, Ketelmeer, Zwartemeer, Veluwemeer, Eemmeer, Alkmaardermeer, Gouwzee, Buiten Ij, Afgesloten Ij, Noordzeekanaal, Ijmuidens hamn, Rotterdams hamnområde, Nieuwe Maas, Noord, Oude Maas, Beneden Merwede, Nieuwe Merwede, Dordische Kil, Boven Merwede, Waal, Bijlandsch-kanalen, Boven Rijn, Pannersdensch-kanalen, Geldersche Ijssel, Neder Rijn, Lek, Amsterdam-Rhen-kanalen, Veerse Meer, Schelde-Rhen-kanalen till mynningen i Volkerak, Amer, Bergsche Maas, Maas nedanför Venlo, Gooimeer, Europoort, Calandkanaal (öster om Benelux-hamnen), Hartelkanaal
Österrike
Donau: Från gränsen till Tyskland till gränsen till Slovakien
Inn: Från mynningen till Passau-Inglings kraftverk
Traun: Från mynningen till km 1,80
Enns: Från mynningen till km 2,70
March: Till km 6,00
Polen
Floden Biebrza från mynningen av Augustowski-kanalen till mynningen i floden Narew
Floden Brda från sammanflödet med Bydgoski-kanalen i Bydgoszcz till mynningen i floden Wisła
Floden Bug från mynningen av floden Muchawiec till mynningen i floden Narew
Sjön Dąbie till gränsen med det inre havsvattnet
Augustowski-kanalen från sammanflödet med floden Biebrza till statsgränsen, tillsammans med sjöarna längs kanalens lopp
Bartnicki-kanalen från sjön Ruda Woda till sjön Bartężek, tillsammans med sjön Bartężek
Bydgoski-kanalen
Elbląski -kanalen från sjön Druzno till sjön Jeziorak och sjön Szeląg Wielki, tillsammans med dessa sjöar och sjöarna längs kanalens lopp, och en förgrening i riktning mot Zalewo från sjön Jeziorak till och med sjön Ewingi
Gliwicki-kanalen tillsammans med Kędzierzyński -kanalen
Jagielloński-kanalen från sammanflödet med floden Elbląg till floden Nogat
Łączański-kanalen
Ślesiński-kanalen med sjöarna belägna längs denna kanals lopp och sjön Gopło
Żerański -kanalen
Floden Martwa Wisła från floden Wisła i Przegalina till gränsen med det inre havsvattnet
Floden Narew från mynningen av floden Biebrza till mynningen i floden Wisła, tillsammans med sjön Zegrzyński
Floden Nogat från floden Wisła till mynningen i Wisłabukten
Floden Noteć (övre) från sjön Gopło till sammanflödet med Górnonotecki-kanalen samt Górnonotecki-kanalen och floden Noteć (nedre) från sammanflödet med Bydgoski-kanalen till mynningen i floden Warta
Floden Nysa Łużycka från Gubin till mynningen av floden Oder
Floden Oder från staden Racibórz till sammanflödet med floden östra Oder som övergår i floden Regalica från passagen Klucz-Ustowo, tillsammans med den floden och dess bifloder till sjön Dąbie samt en förgrening av floden Oder från slussen Opatowice till slussen i staden Wrocław
Floden västra Oder från dammen i Widuchowa (704,1 km av floden Oder) till gränsen mot det inre havsvattnet, tillsammans med bifloder samt passagen Klucz-Ustowo, som förenar floden östra Oder med floden västra Oder
Floden Parnica och Parnicki-passagen från floden västra Oder till gränsen mot det inre havsvattnet
Floden Pisa från sjön Roś till mynningen i floden Narew
Floden Szkarpawa från floden Wisła till mynningen i Wisłabukten
Floden Warta från Ślesińskisjön till mynningen i floden Oder
De stora masuriska sjöarnas system, omfattande de sjöar som förenas av de floder och kanaler som utgör ett huvudlopp från och med sjön Ros' i Pisz till och med Węgorzewski-kanalen i Węgorzewo, tillsammans med sjöarna Seksty, Mikołajskie, Tałty, Tałtowisko, Kotek, Szymon, Szymoneckie, Jagodne, Boczne, Tajty, Kisajno, Dargin, Łabap, Kirsajty och Święcajty, tillsammans med Giżycki-kanalen och Niegociński-kanalen och Piękna Góra-kanalen, samt en förgrening från och med sjön Ryńskie i Ryn till sjön Nidzkie (fram till 3 km, till gränsen mot sjön Nidzkies naturreservat), tillsammans med sjöarna Bełdany, Guzianka Mała och Guzianka Wielka
Floden Wisła från mynningen av floden Przemsza till sammanflödet med Łączański-kanalen samt från den kanalens mynning i Skawina till floden Wisłas mynning i Gdańsk-bukten, utom Włocławski-reservoaren
Slovakien
Donau: Från Devín (km 1 880,26) till slovakisk-ungerska gränsen
Förenade kungariket
|
SKOTTLAND |
|
|
Leith (Edinburgh) |
Innanför vågbrytarna |
|
Glasgow |
Strathclyde-slussen |
|
Crinan Canal |
Crinan till Ardrishaig |
|
Caledonian Canal |
Kanalsektionerna |
|
NORDIRLAND |
|
|
River Lagan |
Lagan Weir till Stranmillis |
|
ÖSTRA ENGLAND |
|
|
River Wear (inget tidvatten) |
Gamla järnvägsbron, Durham till Prebends Bridge, Durham |
|
River Tees |
Uppströms från Tees-dammen |
|
Grimsby dock |
Innanför slussarna |
|
Immingham dock |
Innanför slussarna |
|
Hull Docks |
Innanför slussarna |
|
Boston Dock |
Innanför slussportarna |
|
Aire and Calder Navigation |
Goole Docks till Leeds; sammanflödet med Leeds-Liverpool-kanalen; Bank Dole junction till Selby (River Ouse-slussen); Castleford Junction till Wakefield (fallande sluss) |
|
River Ancholme |
Ferriby-slussen till Brigg |
|
Calder and Hebble Canal |
Wakefield (fallande sluss) till övre slussen i Broadcut |
|
River Foss |
Från (Blue Bridge) sammanflödet med River Ouse till Monk Bridge |
|
Fossdyke Canal |
Sammanflödet med River Trent till Brayford Pool |
|
Goole Dock |
Innanför slussportarna |
|
Hornsea Mere |
Hela kanalen |
|
River Hull |
Från Struncheon Hill-slussen till Beverley Beck |
|
Market Weighton Canal |
River Humber-slussen till Sod Houses-slussen |
|
New Junction Canal |
Hela kanalen |
|
River Ouse |
Från Naburn-slussen till Nun Monkton |
|
Sheffield and South Yorkshire Canal |
Keadby-slussen till Tinsley-slussen |
|
River Trent |
Cromwell-slussen till Shardlow |
|
River Witham |
Boston-slussen till Brayford Poole (Lincoln) |
|
WALES OCH VÄSTRA ENGLAND |
|
|
River Severn |
Ovanför Llanthony och Maisemore Weirs |
|
River Wye |
Ovanför Monmouth |
|
Cardiff |
Roath Park-sjön |
|
Port Talbot |
Innanför de inneslutna dockorna |
|
Swansea |
Innanför de inneslutna dockorna |
|
River Dee |
Ovanför pumpstationen på Barrelwell Hill |
|
River Mersey |
Dockorna (utom Seaforth Dock) |
|
River Lune |
Ovanför Glasson Dock |
|
River Avon (Midland) |
Tewkesbury-slussen till Evesham |
|
Gloucester |
Gloucester City Docks Gloucester/Sharpness-kanalen |
|
Hollingworth Lake |
Hela sjön |
|
Manchester Ship-kanalen |
Hela kanalen och Salford Docks inklusive River Irwell |
|
Pickmere Lake |
Hela sjön |
|
River Tawe |
Mellan havsfördämningen/marinan and Morfa idrottsstadion |
|
Rudyard Lake |
Hela sjön |
|
River Weaver |
Nedanför Northwich |
|
SÖDRA ENGLAND |
|
|
River Nene |
Wisbech Cut och River Nene till Dog-in a-Doublet-slussen |
|
River Great Ouse |
Kings Lynn Cut och River Great Ouse nedanför West Lynns vägbro |
|
Yarmouth |
Floden Yares mynning från en linje tvärsöver de norra och södra infartspirarnas ändar, inklusive Breydon Water |
|
Lowestoft |
Lowestoft-hamnen nedanför Mutford Lock till en linje tvärsöver den yttre hamnens infartspirar |
|
River Alde och River Ore |
Ovanför inloppet till River Ore till Westrow Point |
|
River Deben |
Ovanför inloppet till River Deben till Felixstowe Ferry |
|
River Orwell och River Stour |
Från en linje från Fagbury Point till Shotley Point vid River Orwell till Ipswich Dock; och från en linje från norr till söder genom Erwarton Ness vid River Stour till Manningtree |
|
Chelmer & Blackwater Canal |
Öster om Beeleigh-slussen |
|
Themsen och dess bifloder |
Themsen ovanför Teddington-slussen till Oxford |
|
River Adur and Southwick Canal |
River Adur ovanför den västra ändan av Tarmac Wharf, och inom Southwick-kanalen |
|
River Arun |
River Arun ovanför Littlehampton Marina |
|
River Ouse (Sussex) Newhaven |
River Ouse ovanför norra ändan av North Quay |
|
Bewl Water |
Hela sjön |
|
Grafham Water |
Hela sjön |
|
Rutland Water |
Hela sjön |
|
Thorpe Park Lake |
Hela sjön |
|
Chichester |
Öster om en linje mellan Cobnor Point och Chalkdock Point |
|
Christchurch |
Inom Christchurchs hamn utom the Run |
|
Exeter Canal |
Hela kanalen |
|
River Avon (Avon) |
Bristol City Docks Netham Dam till Pulteney Weir |
KAPITEL 3
Zon 4
Belgien
Hela det belgiska vattenvägssystemet med undantag för vattenvägarna i zon 3
Tjeckien
Alla andra vattenvägar som inte finns upptagna i zon 1, 2 eller 3
Tyskland
Alla inre vattenvägar utom dem i zon 1, 2 och 3
Frankrike
Alla franska inre vattenvägar utom dem i zon 1, 2 och 3
Italien
Po: Från Piacenza till mynningen
Kanalen mellan Milano och Cremona, Po: Den sista sträckningen om 15 km till Po
Mincio: från Mantua, Governolo till Po
Ferrara vattenväg: Från Po (Pontelagoscuro), Ferrara till Porto Garibaldi
Brondolo- och Valle-kanalerna: Från östra Po till Venedig-lagunen
Canale Fissero – Tartaro – Canalbianco: Från Adria till östra Po
Venetianska kustlinjen: Från Venedig-lagunen till Grado
Litauen
Hela det litauiska vattenvägssystemet
Luxemburg
Mosel
Ungern
Alla andra vattenvägar som inte finns upptagna i zon 2 eller 3
Nederländerna
Alla övriga floder, kanaler och innanhav som inte finns upptagna i zon 1, 2 eller 3
Österrike
Thaya: Upp till Bernhardsthal
March: Ovanför km 6,00
Polen
Alla andra vattenvägar som inte finns upptagna i zon 1, 2 eller 3
Slovakien
Alla andra vattenvägar som inte finns upptagna i zon 3
Förenade kungariket
|
SKOTTLAND |
|
|
Ratho and Linlithgow Union Canal |
Hela kanalen |
|
Glasgow |
Forth and Clyde-kanalen Monkland-kanalen – Avsnitten Faskine och Drumpellier Hogganfield-slussen |
|
ÖSTRA ENGLAND |
|
|
River Ancholme |
Brigg till Harram Hill-slussen |
|
Calder and Hebble Canal |
Övre slussen i Broadcut till Sowerby-bron |
|
Chesterfield Canal |
West Stockwith till Worksop |
|
Cromford Canal |
Hela kanalen |
|
River Derwent |
Från sammanflödet med River Ouse till Stamford-bron |
|
Driffield Navigation |
Från Struncheon Hill-slussen till Great Driffield |
|
Erewash Canal |
Trent-slussen till Langley Mill-slussen |
|
Huddersfield Canal |
Sammanflödet med Calder och Hebble vid Coopers-bron till Huddersfield Narrow-kanalen vid Huddersfield Mellan Ashton-Under-Lyne och Huddersfield |
|
Leeds and Liverpool Canal |
Från Leeds River-slussen till Skipton Wharf |
|
Light Water Valley Lake |
Hela sjön |
|
The Mere, Scarborough |
Hela sjön |
|
River Ouse |
Ovanför Nun Monkton Pool |
|
Pocklington Canal |
Från sammanflödet med River Derwent till Melbourne Basin |
|
Sheffield and South Yorkshire Canal |
Tinsle-slussen till Sheffield |
|
River Soar |
Sammanflödet med Trent till Loughborough |
|
Trent and Mersey Canal |
Shardlow till Dellow Lane-slussen |
|
River Ure and Ripon Canal |
Från sammanflödet med River Ouse till Ripon-kanalen (Ripon Basin) |
|
Ashton Canal |
Hela kanalen |
|
WALES OCH VÄSTRA ENGLAND |
|
|
River Avon (Midland) |
Ovanför Evesham |
|
Birmingham Canal Navigation |
Hela kanalen |
|
Birmingham and Fazeley Canal |
Hela kanalen |
|
Coventry Canal |
Hela kanalen |
|
Grand Union Canal (från Napton Junction till Birmingham och Fazeley |
Hela kanalavsnittet |
|
Kennet and Avon Canal (Bath till Newbury) |
Hela kanalavsnittet |
|
Lancaster Canal |
Hela kanalen |
|
Leeds and Liverpool Canal |
Hela kanalen |
|
Llangollen Canal |
Hela kanalen |
|
Caldon Canal |
Hela kanalen |
|
Peak Forest Canal |
Hela kanalen |
|
Macclesfield Canal |
Hela kanalen |
|
Monmouthshire and Brecon Canal |
Hela kanalen |
|
Montgomery Canal |
Hela kanalen |
|
Rochdale Canal |
Hela kanalen |
|
Swansea Canal |
Hela kanalen |
|
Neath & Tennant Canal |
Hela kanalen |
|
Shropshire Union Canal |
Hela kanalen |
|
Staffordshire and Worcester Canal |
Hela kanalen |
|
Stratford-upon-Avon Canal |
Hela kanalen |
|
River Trent |
Hela floden |
|
Trent and Mersey Canal |
Hela kanalen |
|
River Weaver |
Ovanför Northwich |
|
Worcester and Birmingham Canal |
Hela kanalen |
|
SÖDRA ENGLAND |
|
|
River Nene |
Ovanför Dog-in-a-Doublet-slussen |
|
River Great Ouse |
Kings Lynn ovanför vägbron i West Lynn. River Great Ouse och alla anslutna vattenvägar i Fenland, inklusive River Cam och Middle Level Navigation |
|
The Norfolk and Suffolk Broads |
Alla segelbara floder, broads, kanaler och vattenvägar med eller utan tidvatten inom Norfolk and Suffolk Broads, inklusive Oulton Broad, och floderna Waveney, Yare, Bure, Ant och Thurne, men särskilda bestämmelser gäller för Yarmouth och Lowestoft |
|
River Blyth |
River Blyths mynning till Blythburgh |
|
River Alde och River Ore |
På River Alde ovanför Westrow Point |
|
River Deben |
River Deben ovanför Felixstowe Ferry |
|
River Orwell och River Stour |
Alla vattenvägar på River Stour ovanför Manningtree |
|
Chelmer & Blackwater Canal |
Väster om Beeleigh-slussen |
|
Themsen och dess bifloder |
River Stort och River Lee ovanför Bow Creek. Grand Union- kanalen ovanför Brentford-slussen och Regents-kanalen ovanför Limehouse Basin och alla därmed förbundna kanaler. River Wey ovanför Themsen-slussen. Kennet and Avon-kanalen. Themsen ovanför Oxford. Oxford-kanalen |
|
River Medway och Swale |
River Medway ovanför Allington-slussen |
|
River Stour (Kent) |
River Stour ovanför landstigningsplatsen vid Flagstaff Reach |
|
Dovers hamn |
Hela hamnen |
|
River Rother |
River Rother och Royal Military Canal ovanför Scots Float Sluice och River Brede ovanför infartsslussen |
|
Brighton |
Inre hamnen i Brighton Marina ovanför slussen |
|
Wickstead Park Lake |
Hela sjön |
|
Kennet and Avon Canal |
Hela kanalen |
|
Grand Union Canal |
Hela kanalen |
|
River Avon (Avon) |
Ovanför Pulteney Weir |
|
Bridgewater Canal |
Hela kanalen |
(1) När det gäller fartyg med en annan hemmahamn skall artikel 32 i ems-dollart-fördraget av den 8 april 1960 (bgbl. 1963 ii s. 602) beaktas.
(2) När det gäller fartyg med hemmahamn i en annan stat skall artikel 32 i Ems-Dollart-fördraget av den 8 april 1960 (bgbl. 1963 II, s. 602) beaktas.
BILAGA II
TEKNISKA MINIMIFÖRESKRIFTER FÖR FARTYG PÅ INRE VATTENVÄGAR I ZONERNA 1, 2, 3 OCH 4
INNEHÅLL
DEL I
KAPITEL 1
ALLMÄNT
|
Artikel 1.01 |
Definitioner |
|
Artikel 1.02 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 1.03 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 1.04 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 1.05 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 1.06 |
Föreskrifter av tillfällig natur |
|
Artikel 1.07 |
Administrativa anvisningar |
KAPITEL 2
FÖRFARANDE
|
Artikel 2.01 |
Inspektionsorgan |
|
Artikel 2.02 |
Ansökan om inspektion |
|
Artikel 2.03 |
Uppvisning av farkosten för inspektion |
|
Artikel 2.04 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 2.05 |
Tillfälligt gemenskapscertifikat |
|
Artikel 2.06 |
Gemenskapscertifikatets giltighet |
|
Artikel 2.07 |
Uppgifter på och ändringar av gemenskapscertifikatet |
|
Artikel 2.08 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 2.09 |
Regelbunden inspektion |
|
Artikel 2.10 |
Frivillig inspektion |
|
Artikel 2.11 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 2.12 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 2.13 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 2.14 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 2.15 |
Kostnader |
|
Artikel 2.16 |
Information |
|
Artikel 2.17 |
Register över gemenskapscertifikat |
|
Artikel 2.18 |
Officiellt nummer |
|
Artikel 2.19 |
Likvärdiga alternativ och avvikelser |
DEL II
KAPITEL 3
KRAV BETRÄFFANDE SKEPPSBYGGNADSTEKNIKEN
|
Artikel 3.01 |
Grundregel |
|
Artikel 3.02 |
Styrka och stabilitet |
|
Artikel 3.03 |
Skrov |
|
Artikel 3.04 |
Maskinrum och pannrum, bränsleförråd |
KAPITEL 4
FLÖDNINGSAVSTÅND, FRIBORD OCH LASTMÄRKNING
|
Artikel 4.01 |
Flödningsavstånd |
|
Artikel 4.02 |
Fribord |
|
Artikel 4.03 |
Minimifribord |
|
Artikel 4.04 |
Lastmärken |
|
Artikel 4.05 |
Största djupgående hos farkoster vars lastrum inte alltid är stängda så att de blir spoltäta och vädertäta |
|
Artikel 4.06 |
Åmning |
KAPITEL 5
MANÖVERFÖRMÅGA
|
Artikel 5.01 |
Allmänna föreskrifter |
|
Artikel 5.02 |
Manöverprov |
|
Artikel 5.03 |
Provningszon |
|
Artikel 5.04 |
Fartygs och konvojers lastningsgrad under manöverprovet |
|
Artikel 5.05 |
Användning av hjälpmedel vid manöverprovet |
|
Artikel 5.06 |
Minimihastighet (vid gång framåt) |
|
Artikel 5.07 |
Förmåga att stoppa |
|
Artikel 5.08 |
Förmåga att backa |
|
Artikel 5.09 |
Förmåga till undanmanöver |
|
Artikel 5.10 |
Förmåga att vända |
KAPITEL 6
STYRINRÄTTNING
|
Artikel 6.01 |
Allmänna föreskrifter |
|
Artikel 6.02 |
Drivenhet för styranordningen |
|
Artikel 6.03 |
Hydraulisk drivenhet för styranordningen |
|
Artikel 6.04 |
Kraftkälla |
|
Artikel 6.05 |
Manuell drivenhet |
|
Artikel 6.06 |
Utrustning med roderpropellrar, vattenstråle, cykloida propellrar och aktiva förroder |
|
Artikel 6.07 |
Indikatorer och övervakningsanordningar |
|
Artikel 6.08 |
Girhastighetsregulatorer |
|
Artikel 6.09 |
Besiktningsförfarande |
KAPITEL 7
STYRHYTT
|
Artikel 7.01 |
Allmänna föreskrifter |
|
Artikel 7.02 |
Fri sikt |
|
Artikel 7.03 |
Allmänna föreskrifter för anordningarna för kontroll, indikation och övervakning |
|
Artikel 7.04 |
Särskilda föreskrifter för anordningarna för kontroll, indikation och övervakning av huvudmaskinerna och styrinrättningen |
|
Artikel 7.05 |
Lanternor, ljussignaler och ljudsignaler |
|
Artikel 7.06 |
Radarutrustning och girhastighetsindikatorer |
|
Artikel 7.07 |
Radiotelefoniutrustning för fartyg utformad för radarstyrning utförd av en person |
|
Artikel 7.08 |
Utrustning för intern kommunikation ombord |
|
Artikel 7.09 |
Larmsystem |
|
Artikel 7.10 |
Uppvärmning och ventilation |
|
Artikel 7.11 |
Installationer för manövrering av häckankarna |
|
Artikel 7.12 |
Höj- och sänkbara styrhytter |
|
Artikel 7.13 |
Uppgift på gemenskapscertifikatet för fartyg med styrhytt som är utformad för radarstyrning utförd av en enda person |
KAPITEL 8
MASKINERI
|
Artikel 8.01 |
Allmänna föreskrifter |
|
Artikel 8.02 |
Säkerhetsutrustning |
|
Artikel 8.03 |
Framdrivningsanordningar |
|
Artikel 8.04 |
Motorernas avgasrör |
|
Artikel 8.05 |
Bränsletankar, rörsystem och tillbehör |
|
Artikel 8.06 |
Förvaring av smörjolja, rör och tillbehör |
|
Artikel 8.07 |
Förvaring av oljor som används i kraftöverföringssystem, kontroll- och aktiveringssystem samt uppvärmningssystem, rör och tillbehör |
|
Artikel 8.08 |
Utrustning för länspumpning |
|
Artikel 8.09 |
Anordningar för uppsamling av oljebemängt vatten och spillolja |
|
Artikel 8.10 |
Buller från fartyget |
|
KAPITEL 8a |
(Utan innehåll) |
KAPITEL 9
ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR
|
Artikel 9.01 |
Allmänna föreskrifter |
|
Artikel 9.02 |
Elförsörjningssystem |
|
Artikel 9.03 |
Skydd mot beröring, genomträngning av fasta föremål och inträngning av vatten |
|
Artikel 9.04 |
Skydd mot explosion |
|
Artikel 9.05 |
Jordanslutning |
|
Artikel 9.06 |
Högsta tillåtna spänning |
|
Artikel 9.07 |
Distributionssystem |
|
Artikel 9.08 |
Förbindelser med land eller andra externa nät |
|
Artikel 9.09 |
Strömförsörjning till andra farkoster |
|
Artikel 9.10 |
Generatorer och motorer |
|
Artikel 9.11 |
Ackumulatorer |
|
Artikel 9.12 |
Kopplingsutrustning |
|
Artikel 9.13 |
Nödfrånskiljare |
|
Artikel 9.14 |
Installationsutrustning |
|
Artikel 9.15 |
Kablar |
|
Artikel 9.16 |
Belysningsutrustning |
|
Artikel 9.17 |
Lanternor |
|
Artikel 9.18 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 9.19 |
Larm- och säkerhetssystem för mekanisk utrustning |
|
Artikel 9.20 |
Elektronisk utrustning |
|
Artikel 9.21 |
Elektromagnetisk kompatibilitet |
KAPITEL 10
UTRUSTNING
|
Artikel 10.01 |
Ankringsutrustning |
|
Artikel 10.02 |
Annan utrustning |
|
Artikel 10.03 |
Bärbara brandsläckare |
|
Artikel 10.03a |
Fasta brandbekämpningssystem i bostadsutrymmen, styrhytter och passagerarutrymmen |
|
Artikel 10.03b |
Fasta brandbekämpningssystem i maskinrum, pannrum och pumprum |
|
Artikel 10.04 |
Arbetsbåtar |
|
Artikel 10.05 |
Livbojar och räddningsvästar |
KAPITEL 11
SÄKERHET I ARBETSUTRYMMENA
|
Artikel 11.01 |
Allmänna föreskrifter |
|
Artikel 11.02 |
Skydd mot fall |
|
Artikel 11.03 |
Arbetsutrymmenas storlek |
|
Artikel 11.04 |
Skarndäck |
|
Artikel 11.05 |
Tillträdesvägar till arbetsutrymmen |
|
Artikel 11.06 |
Utgångar och nödutgångar |
|
Artikel 11.07 |
Trappor och lejdare |
|
Artikel 11.08 |
Inre utrymmen |
|
Artikel 11.09 |
Skydd mot buller och vibrationer |
|
Artikel 11.10 |
Lastluckor |
|
Artikel 11.11 |
Vinschar |
|
Artikel 11.12 |
Kranar |
|
Artikel 11.13 |
Förvaring av brandfarliga vätskor |
KAPITEL 12
BOSTADSUTRYMMEN
|
Artikel 12.01 |
Allmänna föreskrifter |
|
Artikel 12.02 |
Särskilda konstruktionsföreskrifter |
|
Artikel 12.03 |
Sanitära anordningar |
|
Artikel 12.04 |
Kök |
|
Artikel 12.05 |
Dricksvatten |
|
Artikel 12.06 |
Uppvärmning och ventilation |
|
Artikel 12.07 |
Andra anordningar i bostadsutrymmen |
KAPITEL 13
BRÄNSLEDRIVEN UTRUSTNING FÖR UPPVÄRMNING, MATLAGNING OCH KYLNING
|
Artikel 13.01 |
Allmänna föreskrifter |
|
Artikel 13.02 |
Användning av flytande bränsle, oljedriven utrustning |
|
Artikel 13.03 |
Oljepannor med förångningsbrännare och oljeeldningsaggregat med förstoftningsbrännare |
|
Artikel 13.04 |
Oljepannor med förångningsbrännare |
|
Artikel 13.05 |
Oljeeldningsaggregat med förstoftningsbrännare |
|
Artikel 13.06 |
Varmluftsanläggningar |
|
Artikel 13.07 |
Uppvärmning med fast bränsle |
KAPITEL 14
ANORDNINGAR FÖR FLYTANDE GAS FÖR HUSHÅLLSÄNDAMÅL
|
Artikel 14.01 |
Allmänna föreskrifter |
|
Artikel 14.02 |
Installation |
|
Artikel 14.03 |
Behållare |
|
Artikel 14.04 |
Placering och uppställning av försörjningsenheter |
|
Artikel 14.05 |
Reservbehållare och tomma behållare |
|
Artikel 14.06 |
Tryckregulatorer |
|
Artikel 14.07 |
Tryck |
|
Artikel 14.08 |
Rör och slangar |
|
Artikel 14.09 |
Distributionsnät |
|
Artikel 14.10 |
Gasdrivna apparater och deras installation |
|
Artikel 14.11 |
Ventilation och avledning av förbränningsgaserna |
|
Artikel 14.12 |
Föreskrifter för drift och säkerhetsföreskrifter |
|
Artikel 14.13 |
Besiktning |
|
Artikel 14.14 |
Provning |
|
Artikel 14.15 |
Intyg |
KAPITEL 15
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR PASSAGERARFARTYG
|
Artikel 15.01 |
Allmänna bestämmelser |
|
Artikel 15.02 |
Fartygsskrov |
|
Artikel 15.03 |
Stabilitet |
|
Artikel 15.04 |
Flödningsavstånd och fribord |
|
Artikel 15.05 |
Högsta tillåtna passagerarantal |
|
Artikel 15.06 |
Passagerarutrymmen och -zoner |
|
Artikel 15.07 |
Framdrivningssystem |
|
Artikel 15.08 |
Säkerhetsanordningar och säkerhetsutrustning |
|
Artikel 15.09 |
Livräddningsutrustning |
|
Artikel 15.10 |
Elektrisk utrustning |
|
Artikel 15.11 |
Brandskydd |
|
Artikel 15.12 |
Brandbekämpning |
|
Artikel 15.13 |
Säkerhetsorganisation |
|
Artikel 15.14 |
Utrustning för uppsamling och bortskaffande av avloppsvatten |
|
Artikel 15.15 |
Undantag för vissa passagerarfartyg |
KAPITEL 15a
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR PASSAGERARSEGELFARTYG
|
Artikel 15a.01 |
Tillämpning av del II |
|
Artikel 15a.02 |
Undantag för vissa passagerarsegelfartyg |
|
Artikel 15a.03 |
Krav på stabilitet för fartyg under segel |
|
Artikel 15a.04 |
Krav på skeppsbyggnad och mekanik |
|
Artikel 15a.05 |
Allmänt om rigg |
|
Artikel 15a.06 |
Allmänt om master och övriga rundhult |
|
Artikel 15a.07 |
Särskilda bestämmelser för master |
|
Artikel 15a.08 |
Särskilda bestämmelser för stänger |
|
Artikel 15a.09 |
Särskilda bestämmelser för bogspröt |
|
Artikel 15a.10 |
Särskilda bestämmelser för klyvarbommar |
|
Artikel 15a.11 |
Särskilda bestämmelser för storbommar |
|
Artikel 15a.12 |
Särskilda bestämmelser för gafflar |
|
Artikel 15a.13 |
Allmänna bestämmelser för stående och löpande rigg |
|
Artikel 15a.14 |
Särskilda bestämmelser för stående rigg |
|
Artikel 15a.15 |
Särskilda bestämmelser för löpande rigg |
|
Artikel 15a.16 |
Beslag och riggdelar |
|
Artikel 15a.17 |
Segel |
|
Artikel 15a.18 |
Utrustning |
|
Artikel 15a.19 |
Provning |
KAPITEL 16
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FARKOSTER AVSEDDA ATT INGÅ I EN SKJUTBOGSERAD KONVOJ, SLÄPKONVOJ ELLER I EN FAST SIDOFORMERING
|
Artikel 16.01 |
Farkoster som lämpar sig för skjutbogsering |
|
Artikel 16.02 |
Farkoster som lämpar sig för att framföras genom skjutbogsering |
|
Artikel 16.03 |
Farkoster som lämpar sig för att framdriva en fast sidoformering |
|
Artikel 16.04 |
Farkoster som lämpar sig för framdrivning i konvoj |
|
Artikel 16.05 |
Farkoster som lämpar sig för bogsering |
|
Artikel 16.06 |
Manöverprov för konvojer |
|
Artikel 16.07 |
Uppgifter på gemenskapscertifikatet |
KAPITEL 17
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FLYTANDE UTRUSTNING
|
Artikel 17.01 |
Allmänt |
|
Artikel 17.02 |
Undantag |
|
Artikel 17.03 |
Ytterligare föreskrifter |
|
Artikel 17.04 |
Restflödningsavstånd |
|
Artikel 17.05 |
Restfribord |
|
Artikel 17.06 |
Krängningstest |
|
Artikel 17.07 |
Bestyrkande av stabiliteten |
|
Artikel 17.08 |
Bestyrkande av stabiliteten vid minskat restfribord |
|
Artikel 17.09 |
Lastmärken och åmningar |
|
Artikel 17.10 |
Flytande installation utan bestyrkt stabilitet |
KAPITEL 18
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR ARBETSFARKOSTER
|
Artikel 18.01 |
Villkor för användningen |
|
Artikel 18.02 |
Tillämpning av del II |
|
Artikel 18.03 |
Undantag |
|
Artikel 18.04 |
Flödningsavstånd och fribord |
|
Artikel 18.05 |
Arbetsbåtar |
KAPITEL 19
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HISTORISKA FARTYG (Utan innehåll)
KAPITEL 19a
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR KANALPRÅMAR (Utan innehåll)
KAPITEL 19b
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FARKOSTER SOM TRAFIKERAR VATTENVÄGAR I ZON 4
|
Artikel 19b.01 |
Tillämpning av kapitel 4 |
KAPITEL 20
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HAVSGÅENDE FARTYG (Utan innehåll)
KAPITEL 21
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FRITIDSFARTYG
|
Artikel 21.01 |
Allmänt |
|
Artikel 21.02 |
Tillämpning av del II |
|
Artikel 21.03 |
(Utan innehåll) |
KAPITEL 22
CONTAINERFARTYGS STABILITET
|
Artikel 22.01 |
Allmänt |
|
Artikel 22.02 |
Randvillkor och beräkningsmetod för bestyrkande av stabilitet för transport av ej säkrade containrar |
|
Artikel 22.03 |
Randvillkor och beräkningsmetod för bestyrkande av stabilitet för transport av säkrade containrar |
|
Artikel 22.04 |
Förfarande för bedömning av stabiliteten ombord |
KAPITEL 22a
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FARKOSTER LÄNGRE ÄN 110 M
|
Artikel 22a.01 |
Tillämpning av del I |
|
Artikel 22a.02 |
Tillämpning av del II |
|
Artikel 22a.03 |
Styrka |
|
Artikel 22a.04 |
Bärighet och stabilitet |
|
Artikel 22a.05 |
Ytterligare föreskrifter |
|
Artikel 22a.06 |
Tillämpning av del IV vid ombyggnad |
KAPITEL 22b
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÖGHASTIGHETSFARTYG
|
Artikel 22b.01 |
Allmänt |
|
Artikel 22b.02 |
Tillämpning av del I |
|
Artikel 22b.03 |
Tillämpning av del II |
|
Artikel 22b.04 |
Säten och säkerhetsbälten |
|
Artikel 22b.05 |
Fribord |
|
Artikel 22b.06 |
Bärighet, stabilitet och indelning |
|
Artikel 22b.07 |
Styrhytt |
|
Artikel 22b.08 |
Ytterligare utrustning |
|
Artikel 22b.09 |
Stängda utrymmen |
|
Artikel 22b.10 |
Utgångar och utrymningsvägar |
|
Artikel 22b.11 |
Brandskydd och förebyggande av bränder |
|
Artikel 22b.12 |
Övergångsbestämmelser |
DEL III
KAPITEL 23
UTRUSTNING AV FARTYG MED HÄNSYN TILL BEMANNING
|
Artikel 23.01 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 23.02 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 23.03 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 23.04 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 23.05 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 23.06 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 23.07 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 23.08 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 23.09 |
Fartygens utrustning |
|
Artikel 23.10 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 23.11 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 23.12 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 23.13 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 23.14 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 23.15 |
(Utan innehåll) |
DEL IV
KAPITEL 24
ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER
|
Artikel 24.01 |
Övergångsbestämmelsernas tillämplighet på farkoster som redan är i trafik |
|
Artikel 24.02 |
Undantag för farkoster som redan är i trafik |
|
Artikel 24.03 |
Undantag för farkoster som kölsträcktes senast den 1 april 1976 |
|
Artikel 24.04 |
Andra undantag |
|
Artikel 24.05 |
(Utan innehåll) |
|
Artikel 24.06 |
Undantag för farkoster som inte omfattas av artikel 24.01 |
|
Artikel 24.07 |
(Utan innehåll) |
KAPITEL 24a
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR FARKOSTER SOM INTE TRAFIKERAR VATTENVÄGAR I ZON R
|
Artikel 24a.01 |
Tillämpning av övergångsbestämmelser för farkoster som redan är i trafik och tidigare gemenskapscertifikats giltighet |
|
Artikel 24a.02 |
Undantag för farkoster som redan är i trafik |
|
Artikel 24a.03 |
Undantag för farkoster som kölsträcktes före den 1 januari 1985 |
|
Artikel 24a.04 |
Andra undantag |
|
Tillägg I |
SÄKERHETSSKYLTNING |
|
Tillägg II |
ADMINISTRATIVA ANVISNINGAR |
DEL I
KAPITEL 1
ALLMÄNT
Artikel 1.01
Definitioner
I detta direktiv gäller följande definitioner:
|
|
Typer av farkost
|
|
|
Sammankopplade farkoster
|
|
|
Utrymmen på fartyg
|
|
|
Sjötekniska termer
|
|
|
Styrinrättning
|
|
|
Egenskaper hos byggnadsdelar och material
|
|
|
Övriga definitioner
|
Artikel 1.02
(Utan innehåll)
Artikel 1.03
(Utan innehåll)
Artikel 1.04
(Utan innehåll)
Artikel 1.05
(Utan innehåll)
Artikel 1.06
Föreskrifter av tillfällig natur
Föreskrifter av tillfällig natur kan antas i enlighet med förfarandet i artikel 20 i detta direktiv om det, till följd av den tekniska utvecklingen inom inlandssjöfarten, anses vara nödvändigt att snabbt medge undantag från bestämmelserna i direktivet i väntan på att en ändring införs i själva direktivet eller för att tillåta provningar. Föreskrifterna skall offentliggöras och skall gälla i högst tre år. De skall träda i kraft samtidigt och upphävas under samma förutsättningar i alla medlemsstater.
Artikel 1.07
Administrativa anvisningar
För att underlätta och standardisera tillämpningen av detta direktiv kan bindande administrativa anvisningar för inspektioner antas i enlighet med förfarandet i artikel 20 i detta direktiv.
KAPITEL 2
FÖRFARANDE
Artikel 2.01
Inspektionsorgan
1. Inspektionsorgan skall inrättas av medlemsstaterna.
2. Ett inspektionsorgan skall bestå av en ordförande och experter.
I inspektionsorganet skall minst följande experter ingå:
|
a) |
En tjänsteman vid den myndighet som ansvarar för inlandssjöfarten. |
|
b) |
En expert på konstruktion av fartyg för inlandssjöfart och maskiner i sådana fartyg. |
|
c) |
En sjöfartsexpert som avlagt styrmansexamen. |
3. Ordföranden och experterna i varje organ skall utses av myndigheterna i den stat där organet inrättats. När de inleder sitt uppdrag skall ordföranden och experterna skriftligen intyga att de kommer att utföra arbetet på ett fullständigt oberoende sätt. Tjänstemän behöver inte förelägga ett sådant intyg.
4. Inspektionsorganen kan anlita hjälp från specialister enligt gällande nationella bestämmelser.
Artikel 2.02
Ansökan om inspektion
1. De myndigheter som utfärdar gemenskapscertifikaten skall besluta om hur ansökan om inspektion skall ske och om hur plats och datum för inspektion skall bestämmas. Den behöriga myndigheten skall avgöra vilka dokument som skall lämnas. Förfarandet skall vara sådant att inspektionen kan äga rum inom rimlig tid efter ansökan.
2. Ägaren till en farkost som inte faller under detta direktiv eller dennes ombud kan ansöka om ett gemenskapscertifikat. Ansökan skall beviljas om fartyget uppfyller föreskrifterna i detta direktiv.
Artikel 2.03
Uppvisning av farkosten för inspektion
1. Ägaren eller dennes ombud skall uppvisa farkosten olastad, rengjord och utrustad. Ägaren skall också lämna nödvändigt bistånd vid inspektionen, t.ex. tillhandahålla en lämplig arbetsbåt, ställa personal till förfogande och underlätta undersökningen av delar av skrovet eller installationer som inte är direkt åtkomliga eller synliga.
2. Vid första inspektionen skall inspektionsorganet begära att fartyget är torrsatt för inspektionen. Myndigheten kan ge avkall på kravet på inspektion av torrsatt fartyg om ett klassificeringsintyg eller ett intyg från ett auktoriserat klassificeringssällskap kan företes som visar att konstruktionen motsvarar klassificeringssällskapets föreskrifter eller om ett intyg företes som visar ett en behörig myndighet redan har utfört en inspektion av torrsatt fartyg för andra ändamål. Vid regelbunden inspektion eller inspektion enligt artikel 15 i detta direktiv kan inspektionsorganet fordra att inspektionen sker med fartyget torrsatt.
Inspektionsorganet skall utföra driftprov vid en första inspektion av motorfartyg eller konvojer eller vid större modifikationer av framdrivnings- eller styrinrättningen.
3. Inspektionsorganet kan kräva ytterligare driftprov och annan dokumentering. Denna föreskrift gäller även i byggnadsskedet.
Artikel 2.04
(Utan innehåll)
Artikel 2.05
Tillfälligt gemenskapscertifikat
1. Den behöriga myndigheten kan utfärda ett tillfälligt gemenskapscertifikat i följande fall:
|
a) |
Om farkosten med den behöriga myndighetens tillstånd skall gå till en bestämd plats för att erhålla ett gemenskapscertifikat. |
|
b) |
Om farkostens gemenskapcertifikat tillfälligt återkallats i något av de fall som avses i artikel 2.07 eller i artiklarna 12 och 16 i detta direktiv. |
|
c) |
Om gemenskapscertifikatet är under behandling efter godtagbar inspektion. |
|
d) |
Om inte samtliga villkor för utfärdande av ett gemenskapscertifikat som avses i del I i bilaga V är uppfyllda. |
|
e) |
Om en farkost har skadats så att den är i sådant skick att den inte längre uppfyller kraven för gemenskapscertifikatet. |
|
f) |
Om de behöriga myndigheterna för specialtransporter enligt gällande föreskrifter utfärdade av sjöfartsmyndigheterna i medlemsstaterna beviljar tillstånd för flytande installationer eller flytande utrustning att utföra en specialtransport på villkor att ett sådant gemenskapscertifikat har utfärdats. |
|
g) |
Om farkosten avviker från bestämmelserna i del II enligt artikel 2.19.2. |
2. Det tillfälliga gemenskapscertifikatet skall utfärdas enligt förlagan i del III i bilaga V, när fartygets, den flytande installationens eller den flytande utrustningens sjövärdighet anses vara tillräckligt fastställd.
Certifikatet skall innehålla de villkor som den behöriga myndigheten anser nödvändiga, och skall ha följande giltighet:
|
a) |
I de fall som avses i punkt 1 a och 1 d-f: För en enda bestämd resa som skall företas inom en lämplig tid, högst en månad. |
|
b) |
I de fall som avses i punkt 1 b och c: För en lämplig tidsperiod. |
|
c) |
I de fall som avses i punkt 1 g: Sex månader. Det tillfälliga gemenskapscertifikatet får förlängas sex månader åt gången, så länge som kommittén ännu inte har fattat något beslut. |
Artikel 2.06
Gemenskapscertifikatets giltighet
1. Giltighetstiden för gemenskapscertifikat som utfärdas för nybyggda fartyg enligt bestämmelserna i detta direktiv skall fastställas av den behöriga myndigheten till högst
|
a) |
fem år för passagerarfartyg, och |
|
b) |
tio år för alla andra farkoster. |
Giltighetstiden skall anges på gemenskapscertifikatet.
2. För fartyg som redan innan inspektionen gick i trafik skall den behöriga myndigheten fastställa giltighetstiden för gemenskapscertifikatet i varje enskilt fall enligt resultatet av inspektionen. De tidsfrister som anges i punkt 1 får emellertid inte överskridas.
Artikel 2.07
Uppgifter på och ändringar av gemenskapscertifikatet
1. Farkostens ägare, eller dennes ombud, skall underrätta den behöriga myndigheten om alla ändringar av namn eller ägare, alla ommätningar och alla ändringar när det gäller officiellt nummer, registrering eller hemmahamn, och skall sända in gemenskapscertifikatet till myndigheten för ändring.
2. Varje behörig myndighet kan lägga till uppgifter på eller ändra gemenskapscertifikatet.
3. När en behörig myndighet gör ändringar eller lägger till uppgifter på ett gemenskapscertifikat skall den underrätta den behöriga myndighet som utfärdade certifikatet.
Artikel 2.08
(Utan innehåll)
Artikel 2.09
Regelbunden inspektion
1. Farkosten skall genomgå en regelbunden inspektion innan giltighetstiden för gemenskapscertifikatet löper ut.
2. I undantagsfall kan den behöriga myndigheten på en motiverad begäran från ägaren eller dennes ombud bevilja en förlängning av gemenskapscertifikatets giltighet i högst sex månader utan ytterligare inspektioner. Förlängningen skall beviljas skriftligen och intyget medföras på farkosten.
3. Den behöriga myndigheten skall på nytt fastställa gemenskapscertifikatets giltighetstid på grundval av resultatet av inspektionen.
Giltighetstiden skall anges på gemenskapscertifikatet och meddelas den myndighet som utfärdade certifikatet.
4. Om den behöriga myndigheten väljer att utfärda ett nytt gemenskapscertifikat i stället för att förlänga giltighetstiden enligt punkt 3, skall det gamla gemenskapscertifikatet skickas tillbaka till den behöriga myndighet som utfärdade det.
Artikel 2.10
Frivillig inspektion
Farkostens ägare eller dennes ombud kan alltid begära frivillig inspektion.
En sådan ansökan om inspektion skall beviljas.
Artikel 2.11
(Utan innehåll)
Artikel 2.12
(Utan innehåll)
Artikel 2.13
(Utan innehåll)
Artikel 2.14
(Utan innehåll)
Artikel 2.15
Kostnader
Farkostens ägare eller dennes ombud är skyldig att betala alla kostnader i samband med inspektionen av fartyget och utfärdandet av gemenskapscertifikatet, enligt en speciell taxa som skall fastställas av varje medlemsstat.
Artikel 2.16
Information
Den behöriga myndigheten får tillåta personer som kan motivera sitt intresse att ta del av innehållet i ett gemenskapscertifikat och får tillhandahålla utdrag eller kopior av gemenskapscertifikaten, som skall vara bestyrkta och identifierade som kopior, till dessa personer.
Artikel 2.17
Register över gemenskapscertifikat
1. De behöriga myndigheterna skall ge varje gemenskapscertifikat de utfärdar ett löpnummer. De skall föra ett register enligt förlagan i bilaga VI över alla gemenskapscertifikat de utfärdar.
2. De behöriga myndigheterna skall bevara protokollanteckningar eller en kopia av alla gemenskapscertifikat de utfärdar och på dessa notera alla uppgifter och ändringar samt alla indragningar och byten av gemenskapscertifikat.
Artikel 2.18
Officiellt nummer
1. Den behöriga myndighet som utfärdar ett gemenskapscertifikat skall på detta gemenskapscertifikat ange det officiella nummer som farkosten har tilldelats av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där farkosten är registrerad eller har sin hemmahamn.
När det gäller en farkost från tredjeland skall farkosten tilldelas det officiella nummer som skall anges på gemenskapscertifikatet av den behöriga myndighet som utfärdar detta gemenskapscertifikat.
Dessa föreskrifter gäller inte fritidsfartyg.
2. (utan innehåll)
3. (utan innehåll)
4. Farkostens ägare eller dennes ombud skall ansöka om ett officiellt nummer hos de behöriga myndigheterna. Ägaren eller ombudet skall också fästa det officiella numret på gemenskapscertifikatet och genast avlägsna det när det blivit ogiltigt.
Artikel 2.19
Likvärdiga alternativ och avvikelser
1. Om det föreskrivs i del II att vissa material eller installationer eller viss utrustning skall användas eller medföras ombord på en farkost, eller att vissa konstruktionsmetoder eller anordningar skall användas, får den behöriga myndigheten tillåta att andra material eller installationer, eller annan utrustning används eller medförs ombord, eller att andra konstruktionsmetoder eller anordningar används, om dessa, i enlighet med förfarandet i artikel 19.2 i detta direktiv, anses vara likvärdiga alternativ.
2. Om kommittén i enlighet med förfarandet i artikel 19.2 i detta direktiv ännu inte har beslutat om ett likvärdigt alternativ enligt punkt 1, kan den behöriga myndigheten utfärda ett tillfälligt gemenskapscertifikat.
De behöriga myndigheterna skall, i enlighet med förfarandet i artikel 19.2 i detta direktiv, inom en månad efter utfärdandet av det tillfälliga gemenskapscertifikatet underrätta kommittén om följande: Farkostens namn och officiella nummer, typ av avvikelse och namnet på den stat där farkosten är registrerad eller har sin hemmahamn.
3. Den behöriga myndigheten kan, på grundval av en rekommendation från kommittén i enlighet med förfarandet i artikel 19.2 i detta direktiv, till vissa farkoster på försök och för en begränsad period utfärda ett gemenskapscertifikat med nya tekniska föreskrifter som avviker från föreskrifterna i del II, förutsatt att dessa föreskrifter är likvärdiga när det gäller säkerheten.
4. De likvärdiga alternativ och avvikelser som avses i punkterna 1 och 3 skall anges på gemenskapscertifikatet. De skall anmälas till kommissionen.
DEL II
KAPITEL 3
KRAV BETRÄFFANDE SKEPPSBYGGNADSTEKNIK
Artikel 3.01
Grundregel
Fartyg skall vara konstruerade enligt god skeppsbyggnadsstandard.
Artikel 3.02
Styrka och stabilitet
1. Skrovet skall vara tillräckligt starkt för att stå emot alla påfrestningar som det utsätts för under normala förhållanden.
|
a) |
För nybyggda fartyg eller vid större ombyggnader som påverkar fartygets styrka skall det bestyrkas med beräkningar att fartyget är tillräckligt starkt. Sådana beräkningar är inte obligatoriska om ett klassificeringsintyg eller ett intyg från ett auktoriserat klassificeringssällskap finns. |
|
b) |
Vid sådan inspektion som avses i artikel 2.09 skall minsta tillåtna tjocklek för botten-, slag- och bordläggningsplåt kontrolleras på följande sätt. För fartyg av stål skall den minsta tillåtna tjockleken tmin vara det större av de värden som erhålls i följande båda formler:
|
|
c) |
För fartyg med långskeppsspantning med dubbel botten och dubbel sida kan det minimivärde för plåttjockleken som beräknas genom formeln i punkt b minskas till ett beräknat värde som intygas av ett auktoriserat klassificeringssällskap för ett tillräckligt starkt skrov (den längsgående, transversala och lokala styrkan). När de tillåtna minimivärden som erhålls med denna fastställda metod inte längre uppnås i botten- slag- eller bordläggningsplåten skall plåtarna ifråga bytas ut. |
De minimivärden som erhålls med denna metod är gränsvärden vid normalt likformigt slitage och på villkor att stål av fartygskvalitet används och att de interna konstruktionselementen som spant, bottenstockar, bärande längsgående eller tvärgående konstruktionsdelar är i gott skick och att skrovet inte uppvisar överbelastningar på den längsgående styrkan.
Så fort som dessa värden inte längre uppnås skall plåtarna i fråga repareras eller bytas ut. En minskning av tjockleken på högst 10 % jämfört med beräknade värden kan emellertid accepteras på små ytor.
2. Om annat material än stål används för konstruktion av skrovet skall det visas genom beräkning att skrovstyrkan (den längsgående, transversala och lokala styrkan) åtminstone motsvarar den styrka som skulle uppnås vid användning av stål med den minsta tillåtna tjocklek som avses i punkt 1. Sådana beräkningar är inte obligatoriska om ett klassificeringsintyg eller ett intyg från ett godkänt klassificeringssällskap finns.
3. Ett fartygs stabilitet skall vara anpassad till det användningsområde fartyget är avsett för.
Artikel 3.03
Skrov
1. Skott som går ända upp till däck eller, om däck saknas, till den övre kanten av skrovets bordläggning, skall installeras på följande sätt:
|
a) |
Ett kollisionsskott på lämpligt avstånd från förstäven för att fartygets bärighet skall garanteras, med ett restflödningsavstånd på 100 mm om vatten skulle tränga in i den vattentäta avdelningen framför kollisionsskottet. Som regel skall kravet i första stycket anses uppfyllt om kollisionsskottet är beläget på ett avstånd mellan 0,04 L och 0,04 L + 2 m, mätt från den förliga perpendikeln vid flytvattenlinjen vid största djupgående. Om detta avstånd är större än 0,04 L + 2 m skall kontrollen av att kravet i första stycket är uppfyllt göras med hjälp av beräkningar. Avståndet kan minskas ned till 0,03 L. I så fall skall kontrollen av att kravet i första stycket är uppfyllt göras genom beräkning, varvid det skall antas att hela avdelningen framför kollisionsskottet och de intilliggande avdelningarna är helt vattenfyllda. |
|
b) |
För fartyg med en längd L som överstiger 25 m, ett akterpikskott på lämpligt avstånd från aktern. |
2. Inga bostadsutrymmen och ingen utrustning som krävs för fartygets säkerhet eller användning skall vara placerade för om kollisionsskottet. Detta krav gäller inte ankringsutrustning.
3. Bostadsutrymmen, maskinrum och pannrum liksom de arbetsutrymmen som ingår i dessa rum, skall vara vattentätt avskilda från lastrummen med skott som går ända upp till däck.
4. Bostadsutrymmen skall vara gastätt avskilda från maskinrum, pannrum och lastrum och kunna nås direkt från däck. Om de inte är möjliga att nå direkt skall det finnas en nödutgång som leder direkt upp på däck.
5. I de skott som avses i punkterna 1 och 3 och de väggar som avses i punkt 4 får inte finnas några öppningar.
Dörrar i akterpikskottet tillåts emellertid och även genomföringar för propelleraxlar, rörledningar osv. tillåts, om de är utformade så att de inte minskar verkningsgraden hos skotten och andra partiella väggar mellan utrymmen. Dörrarna i akterpikskottet skall på båda sidor vara tydligt försedda med följande text:
”Stäng dörren omedelbart efter genomgång.”
6. Intag och utlopp för vatten och tillhörande rörsystem skall vara utformade så att vatten inte oavsiktligt kan komma in i fartyget.
7. Fartygets för skall vara så konstruerad att ankarna varken helt eller delvis skjuter ut över den bordläggningen.
Artikel 3.04
Maskinrum och pannrum, bränsleförråd
1. Maskinrum och pannrum skall vara inrättade så att drift samt kontroll och underhåll av installationerna kan ske riskfritt och utan besvär.
2. Förrådsrum för flytande bränsle eller smörjolja och passagerarutrymmena samt bostadsutrymmena får inte ha gemensamma ytor som normalt befinner sig under statiskt tryck från vätskan.
3. Väggar, tak och dörrar till maskinrum, pannrum och bränsleförråd skall vara av stål eller något annat lika obrännbart material.
Isoleringsmaterial som används i maskinrum skall skyddas mot inträngning av bränsle och bränsleångor.
Alla öppningar i väggar, tak och dörrar till maskinrum, pannrum och bränsleförråd skall kunna stängas utifrån. Låsanordningarna skall vara gjorda av stål eller något annat lika obrännbart material.
4. Maskinrum, pannrum och andra utrymmen där brännbara eller giftiga gaser kan läcka ut skall vara väl ventilerade.
5. Trappor och lejdare som leder till maskinrum, pannrum och bränsleförråd skall vara fast monterade och vara gjorda av stål eller något annat stöttåligt och obrännbart material.
6. Maskinrum och pannrum skall ha två utgångar varav den ena kan vara en nödutgång.
Under följande förhållanden är en andra utgång inte nödvändig:
|
a) |
Den totala ytan (medellängden · medelbredden på durkplåtsnivå) av maskinrums- eller pannrumsdurken är inte större än 35 m2. |
|
b) |
Avståndet från varje plats varifrån arbete eller underhåll utförs fram till utgången eller till foten av trappan vid utgången ut till friska luften överstiger inte 5 m. |
|
c) |
Det finns en eldsläckare vid den underhållsplats som är längst bort från utgångsdörren, och detta villkor gäller, med avvikelse från föreskrifterna i artikel 10.03.1 e, även i fall då de installerade maskinernas effekt är lägre eller lika med 100 kW. |
7. Högsta tillåtna ljudnivå i maskinrummet är 110 dB(A). Mätpunkterna skall väljas med hänsyn till det underhåll som skall utföras under normal drift.
KAPITEL 4
FLÖDNINGSAVSTÅND, FRIBORD OCH LASTMÄRKNING
Artikel 4.01
Flödningsavstånd
1. Flödningsavståndet skall vara minst 300 mm.
2. För fartyg vars öppningar inte kan stängas så att de blir spoltäta och vädertäta, och för fartyg som färdas med ej täckta, lastrum skall flödningsavståndet ökas på så sätt att alla öppningar skall befinna sig minst 500 mm från flytvattenlinjen för största djupgående.
Artikel 4.02
Fribord
1. Fartyg med genomgående däck, utan språng och överbyggnader, skall ha ett fribord på 150 mm.
2. Fribord för fartyg med språng och överbyggnader skall beräknas enligt följande formel:
där
|
α |
är en korrektionsfaktor som tar hänsyn till alla berörda överbyggnader, |
|
βv |
är en korrektionsfaktor för påverkan från det förliga språnget som resultat av överbyggnader i den främre fjärdedelen av fartygets längd L, |
|
βa |
är en korrektionsfaktor för påverkan från det aktre språnget som resultat av överbyggnader i den bakre fjärdedelen av fartygets längd L, |
|
Sev |
är det faktiska förliga språnget i mm, |
|
Sea |
är det faktiska aktre språnget i mm. |
3. Faktorn α beräknas med hjälp av följande formel:
där
|
lem |
är den faktiska längden i meter av överbyggnader belägna i mittpartiet, motsvarande hälften av fartygets längd L. |
|
lev |
är den faktiska längden i meter av en överbyggnad i den förliga fjärdedelen av fartygets längd L. |
|
lea |
är den faktiska längden av en överbyggnad i den aktre fjärdedelen av fartygets längd L. |
Den faktiska längden av en överbyggnad beräknas på följande sätt:
I dessa formler gäller följande:
|
l |
är den faktiska längden av den berörda överbyggnaden i meter. |
|
b |
är bredden av den berörda överbyggnaden i meter. |
|
B1 |
är bredden av fartyget, mätt på utsidan av bordläggningsplåten vid däckhöjd mitt på den berörda överbyggnaden i meter. |
|
h |
är höjden av den berörda överbyggnaden i meter. Då det gäller luckor, får man emellertid fram h genom att minska karmarnas höjd med halva det flödningsavstånd som avses i artikel 4.01.1 och 4.01.2 Ett värde som är större än 0,36 m får inte under några omständigheter tillskrivas h. |
4. Faktorerna βv och βa beräknas med hjälp av följande formler:
5. Det faktiska förliga och aktre språnget, Sev respektive Sea beräknas med hjälp av följande formler:
|
|
Sev = Sv · p |
|
|
Sea = Sa · p |
I dessa formler gäller följande:
|
Sv |
är det faktiska förliga språnget i mm. Sv får emellertid aldrig anta ett värde högre än 1 000 mm. |
|
Sa |
är det faktiska aktre språnget i mm. Sa får emellertid aldrig anta ett värde högre än 500 mm. |
|
p |
är en faktor som beräknas med hjälp av följande formel: 
|
|
x |
är abskissan mätt från den yttersta punkten till den punkt där språnget är lika med 0,25 Sv respektive Sa (se figur).
|
Faktorn p får emellertid aldrig anta ett värde som är högre än 1.
6. Om βa · Sea är högre än βv · Sev, ger man βa · Sea värdet för βv · Sev
Artikel 4.03
Minimifribord
Med hänsyn till de minskningar som avses i artikel 4.02, får minimifribordet inte vara mindre än 0 mm.
Artikel 4.04
Lastmärken
1. Flytvattenlinjen vid största djupgående skall fastställas så att föreskrifterna för mimimifribord och minimiflödningsavstånd uppfylls samtidigt. Om säkerheten så kräver får emellertid inspektionsorganet höja flödningsavstånds- eller fribordskraven. Flytvattenlinjen vid största djupgående skall fastställas åtminstone för zon 3.
2. Flytvattenlinjen vid största djupgående skall anges i form av tydliga och outplånliga lastmärken.
3. Lastmärkena för zon 3 skall utgöras av en 300 mm lång och 40 mm hög rektangel med en vågrät baslinje som sammanfaller med största tillåtna djupgående. De olika lastmärkena skall alla bestå av sådan rektangel.
4. Fartyg skall ha minst tre par lastmärken, varav ett par midskepps och de båda andra på ett avstånd på ungefär en sjättedel av fartygets längd från både för och akter.
Dock gäller följande:
|
a) |
För fartyg som är kortare än 40 m räcker det med två par märken på ett avstånd på ungefär en fjärdedel av fartygets längd från både för och akter. |
|
b) |
För fartyg som inte är avsedda för godstransport räcker det med ett par märken ungefär midskepps. |
5. Märken eller indikeringar som efter en ny inspektion inte längre gäller skall utplånas eller markeras som ogiltiga under inspektionsorganets överinseende. Om ett lastmärke av någon anledning skulle försvinna får det endast ersättas under överinseende av ett inspektionsorgan.
6. Om ett fartyg har mätts i enlighet med 1966 års konvention om mätning av fartyg i inlandssjöfart och åmningen uppfyller kraven i detta direktiv skall åmningen godtas som alternativ till lastmärken. Anteckning om detta skall göras i gemenskapscertifikatet.
7. När det gäller fartyg, som trafikerar andra zoner på de inre vattenvägarna än zon 3 (zon 1, 2, eller 4), skall det finnas en lodrät linje och ytterligare en, eller när det gäller flera zoner, flera lastlinjer med en längd av 150 mm i riktning mot fören på lastmärkena i fören och aktern enligt punkt 4 med avseende på lastmärket för zon 3.
Den lodräta linjen och de vågräta linjerna skall vara 30 mm tjocka. Bredvid det lastmärke som går i riktning mot fören skall motsvarande zonnummer anges med måtten 60 × 40 mm (se figur 1).
Figur 1
Artikel 4.05
Största djupgående hos farkoster vars lastrum inte alltid är stängda så att de blir spoltäta och vädertäta
Om flytvattenlinjen vid största djupgående för zon 3 har fastställts enligt antagandet att lastrummen kan stängas så att de blir spoltäta och vädertäta och avståndet mellan flytvattenlinjen vid största djupgående och den övre kanten på karmarna är mindre än 500 mm, skall största djupgående för resa med ej täckta lastrum fastställas.
Följande anteckning skall göras på gemenskapscertifikatet:
”När luckorna till lastrummen är helt eller delvis öppna får fartyget endast lastas upp till … mm under lastmärkena för zon 3.”
Artikel 4.06
Åmning
1. Alla fartyg vars djupgående kan överskrida 1 m skall ha åmning på båda sidor akterut. De kan ha ytterligare åmning.
2. Åmningens nollpunkt skall ligga vertikalt under åmningen på en punkt som är parallell med flytvattenlinjen vid största djupgående och som går genom skrovets lägsta del eller kölen om sådan finns. Det vertikala avståndet ovanför nollpunkten skall graderas i decimeter. Från den lätta vattenlinjen upp till 100 mm ovanför flytvattenlinjen vid största djupgående skall dessa graderingar vara utmärkta med linjer som präglats eller graverats in och målats i två olika färger för att synas tydligt. Graderingen skall anges med siffror intill skalan, med 5 dm mellanrum och även överst på varje skala.
3. De två mätskalorna i aktern som anbringats i enlighet med den konvention som avses i artikel 4.04.6 kan ersätta åmning, förutsatt att de graderats i enlighet med kraven ovan och att mätvärden för mallat djupgående vid behov lagts till.
KAPITEL 5
MANÖVERFÖRMÅGA
Artikel 5.01
Allmänt
Fartyg och konvojer skall ha tillräcklig styrstabilitet och manöverförmåga.
Fartyg som inte är försedda med framdrivningsmaskineri och är avsedda att bogseras skall uppfylla särskilda krav som uppställs av inspektionsorganet.
Fartyg som är försedda med framdrivningsmaskineri samt konvojer skall uppfylla de föreskrifter som avses i artiklarna 5.02-5.10.
Artikel 5.02
Manöverprov
1. Styrstabiliteten och manöverförmågan skall fastställas genom manöverprov. Uppfyllandet av föreskrifterna i artiklarna 5.06-5.10 skall kontrolleras särskilt.
2. Inspektionsorganet får utesluta hela eller en del av provet om det på annat sätt kan bestyrkas att kraven på styrstabilitet och manöverförmåga är uppfyllda.
Artikel 5.03
Provningszon
1. De manöverprov som avses i artikel 5.02 skall utföras i zoner på inre vattenvägar som anvisas av de behöriga myndigheterna.
2. Dessa provningszoner skall vara belägna på en om möjligt rak sträcka på minst 2 km av tillräcklig bredd i rinnande eller stillastående vatten och som är försedd med tydliga märken för bestämning av fartygets position.
3. Hydrologiska uppgifter såsom vattendjupet, den farbara bredden och strömmens medelhastighet i farleden vid olika vattennivåer skall kunna fastställas genom inspektionsorganet.
Artikel 5.04
Fartygs och konvojers lastningsgrad under manöverprovet
Under manöverproven skall fartyg och konvojer avsedda för godstransport vara lastade till minst 70 % av dödvikten, och lasten skall vara fördelad så att fartygets flytläge är så vågrätt som möjligt. Om provet görs med lättare last skall godkännandet för färd medströms vara begränsat till den lastvikten.
Artikel 5.05
Användning av hjälpmedel vid manöverprovet
1. Under manöverproven skall all utrustning användas som anges på gemenskapscertifikatet under punkterna 34 och 52 och som kan kontrolleras från styrhytten, dock inga ankare.
2. Vid det vändprov motströms som avses i artikel 5.10 får emellertid bogankarna användas.
Artikel 5.06
Minimihastighet (vid gång framåt)
1. Fartyg och konvojer skall kunna uppnå en fart genom vattnet på minst 13 km i timmen. Detta krav gäller inte skjutbogserare när de färdas utan konvoj.
2. För fartyg och konvojer som endast färdas i redder och hamnar kan inspektionsorganet bevilja undantag.
3. Inspektionsorganet skall kontrollera om det olastade fartyget kan uppnå en fart genom vattnet som överstiger 40 km i timmen. Om detta kan bekräftas skall följande anges i gemenskapscertifikatet under punkt 52:
”Fartyget kan uppnå en fart genom vattnet som överstiger 40 km i timmen.”
Artikel 5.07
Förmåga att stoppa
1. Fartyg och konvojer skall i god tid kunna stoppa i färdriktning medströms och ändå ha tillräcklig manöverförmåga.
2. För fartyg och konvojer med en största längd på 86 m och en största bredd på 22,90 m får ovannämnda förmåga att stoppa ersättas av förmågan att vända.
3. Förmågan att stoppa skall bestyrkas genom stoppmanövrar utförda i den provningszon som anges i artikel 5.03 och förmågan att vända genom vändmanövrar enligt artikel 5.10.
Artikel 5.08
Förmåga att backa
Om stoppmanövrarna enligt artikel 5.07 har utförts i stillastående vatten skall de följas av ett manöverprov vid backning.
Artikel 5.09
Förmåga till undanmanöver
Fartyg och konvojer skall kunna göra en undanmanöver i god tid. Förmågan skall bestyrkas genom undanmanövrar utförda i den provningszon som anges artikel 5.03.
Artikel 5.10
Förmåga att vända
Fartyg och konvojer med en största längd på 86 m och en största bredd på 22,90 m skall kunna vända i god tid.
Vändförmågan kan ersättas av förmågan att stoppa enligt artikel 5.07.
Förmågan att vända skall bestyrkas genom vändmanövrar motströms.
KAPITEL 6
STYRINRÄTTNING
Artikel 6.01
Allmänna föreskrifter
1. Alla fartyg skall vara utrustade med en styrinrättning som garanterar en manöverförmåga som minst motsvarar kraven i kapitel 5.
2. Motordrivna styrinrättningar skall vara utformade så att rodret inte kan ändra position om detta inte varit avsikten.
3. Hela styrinrättningen skall vara utformad så att den tål en permanent slagsida på upp till 15° och omgivningstemperaturer på mellan – 20 °C och + 50 °C.
4. Styrinrättningens delar skall vara dimensionerade så att de kan tåla de maximala påfrestningar som de kan utsättas för vid normala driftsförhållanden. De yttre påfrestningarna på rodret skall inte påverka styranordningens och dess drivenhets funktionsförmåga.
5. I styrinrättningen skall det ingå en motoriserad drivenhet, om den erforderliga kraften för att påverka rodret så kräver.
6. En styranordning med motoriserad drivenhet skall vara försedd med överbelastningsskydd som begränsar drivenhetens vridmoment.
7. Genomföringarna för hjärtstockarna skall vara sådana att smörjmedel som kan förorena vattnet inte kan sprida sig.
Artikel 6.02
Drivenhet för styranordningen
1. Om styranordningen har en motoriserad drivenhet skall det finnas en separat reservdrivenhet eller en manuell drivenhet som kan tas i bruk inom fem sekunder om styranordningens drivenhet stannar eller vid tekniskt fel.
2. Om reservdrivenheten eller den manuella drivenheten inte kopplas in automatiskt skall den omedelbart och i ett moment kunna startas för hand på ett enkelt och snabbt sätt av rorsmannen.
3. Den manöverförmåga som anges i kapitel 5 skall även kunna uppnås med reservdrivenheten eller den manuella drivenheten.
Artikel 6.03
Hydraulisk drivenhet för styranordningen
1. Ingen annan strömförbrukande apparat får anslutas till den hydrauliska drivenheten för styranordningen. Om det finns två separata drivenheter kan emellertid en annan apparat anslutas till en av de båda enheterna, förutsatt att apparaten är ansluten till returledningen och kan kopplas bort från drivenheten med en frånkopplare.
2. Om det finns två hydrauliska drivenheter skall det finnas en separat hydraultank för vardera enheten, men dubbel tank är också tillåten. Hydraultankarna skall vara utrustade med en larmanordning som övervakar oljenivån, så att den hålls på en nivå som krävs för säker drift.
3. Det krävs ingen dubbel uppsättning styrventiler om dessa kan påverkas manuellt eller hydrauliskt från styrhytten.
4. Rörsystemets dimensioner, konstruktion och placering skall vara sådana att de i möjligaste mån är skyddade mot mekaniska skador eller skador på grund av brand.
5. När det gäller hydrauliska drivenheter krävs inget separat rörsystem för reservenheten, om det finns garanti för att de båda enheterna fungerar oberoende av varandra och rörsystemet kan motstå ett tryck på minst 1,5 gånger högsta arbetstryck.
6. Slangar är inte tillåtna annat än om det är nödvändigt att använda sådana för att dämpa vibrationer eller för att de ingående delarna skall kunna röra sig fritt. De skall vara konstruerade för ett tryck som minst motsvarar högsta arbetstryck.
Artikel 6.04
Kraftkälla
1. Styrinrättningar som är utrustande med två motoriserade drivenheter skall ha tillgång till minst två kraftkällor.
2. 2 Om reservkraftkällan för den motoriserade drivenheten inte är i kontinuerlig drift när fartyget är i rörelse under färd skall det finnas en hjälpanordning med tillräcklig kapacitet som levererar kraft under den tid som åtgår att starta hjälpmaskinen.
3. Vid elektriska kraftkällor får ingen annan apparat strömmatas av det nät som förser styrinrättningen med ström.
Artikel 6.05
Manuell drivenhet
1. En manuell ratt får inte sättas i rörelse av en motoriserad drivenhet.
2. En särskild anordning skall förhindra att ratten återgår för varje roderposition när den manuella drivenheten är automatiskt inkopplad.
Artikel 6.06
Utrustning med roderpropellrar, vattenstråle, cykloida propellrar och bogpropellrar
1. Vid utrustning med roderpropellrar, vattenstråle, cykloida propellrar eller bogpropellrar där fjärrstyrningen av färdriktningen är elektrisk, hydraulisk eller pneumatisk skall det finnas två av varandra oberoende kontrollsystem mellan styrhytten och installationen med propellrar- eller aktva förroder, analogt med artiklarna 6.01-6.05.
Sådan utrustning behöver inte uppfylla kraven i denna punkt, om de inte är nödvändiga för att den manöverförmåga som föreskrivs i kapitel 5 skall uppnås, eller om de endast är nödvändiga för stopprovet.
2. Vid två eller flera av varandra oberoende installationer med roderpropellrar, vattenstråle, cykloida propellrar eller aktiva förroder krävs inget reservkontrollsystem, om fartyget ändå behåller den manöverförmåga som föreskrivs i kapitel 5 om ett av systemen går sönder.
Artikel 6.07
Indikatorer och övervakningsanordningar
1. Roderläget skall vara klart angivet vid styrplatsen. Om roderlägesindikatorn är elektrisk skall den ha separat strömförsörjning.
2. Vid styrplatsen skall minst följande indikatorer och övervakningsanordningar finnas:
|
a) |
Oljenivån i hydraultankarna enligt artikel 6.03.2 och hydraulsystemets arbetstryck. |
|
b) |
Fel i strömförsörjningen till styrkontrollsystemet. |
|
c) |
Fel i strömförsörjningen till drivenheterna. |
|
d) |
Fel i girhastighetsregulatorn. |
|
e) |
Fel i de föreskrivna hjälpanordningarna. |
Artikel 6.08
Girhastighetsregulatorer
1. Girhastighetsregulatorerna och de ingående delarna skall uppfylla kraven i artikel 9.20.
2. En grön lampa vid styrplatsen skall ange att girhastighetsregulatorn fungerar.
Denna övervakning skall innefatta funktionsfel, otillåtna variationer i strömförsörjningen och en otillåten hastighetsminskning i gyroskopets rotation.
3. Om det finns andra styrinrättningar vid sidan av girhastighetsregulatorerna, skall det klart framgå från styrplatsen vilket av dessa system som är inkopplat. Övergången från ett system till ett annat skall vara omedelbar. Girhastighetsregulatorerna får inte påverka dessa andra styrinrättningar.
4. Girhastighetsregulatorerna skall försörjas med ström separat från andra strömförbrukande apparater.
5. De gyroskop, givare och girindikatorer som används i girhastighetsregulatorerna skall uppfylla minimikraven i Minimiföreskrifter och provningsförhållanden för girhastighetsindikatorer för inlandssjöfart enligt bilaga IX.
Artikel 6.09
Besiktningsförfarande
1. Ett inspektionsorgan skall kontrollera att styrinrättningens installation överensstämmer med föreskrifterna. För detta ändamål kan myndigheten kräva att se följande dokument:
|
a) |
En beskrivning av styrinrättningen. |
|
b) |
Ritningar och information om drivenheterna och styrkontrollsystemen. |
|
c) |
Information om styranordningen. |
|
d) |
Elkretsschema. |
|
e) |
Beskrivning av girhastighetsregulatorn. |
|
f) |
Driftanvisningar för styrinrättningen. |
2. Styrinrättningen som helhet skall kontrolleras med ett manöverprov. Om en girhastighetsregulator har installerats skall det kontrolleras att en fastställd rutt kan hållas med säkerhet och att svängar kan utföras på ett säkert sätt.
KAPITEL 7
STYRHYTT
Artikel 7.01
Allmänt
1. Styrhytten skall vara utformad så att rorsmannen vid alla tillfällen kan utföra sin uppgift under resan.
2. Under normala driftsförhållanden får ljudnivån från fartyget mätt i höjd med rorsmannens huvud vid styrplatsen inte överstiga 70 dB(A).
3. Vid styrhytter anordnade för radarstyrning utförd av en enda person skall rorsmannen kunna utföra sin uppgift sittande och med all den indikations- och kontrollutrustning och alla de kontrolldon som behövs för styrningen av fartyget ordnade på sådant sätt att han bekvämt kan använda dem under resan utan att lämna sin plats och utan att förlora radarskärmen ur sikte.
Artikel 7.02
Fri sikt
1. Sikten i alla riktningar från styrplatsen skall vara tillräckligt god.
2. Den för rorsmannen skymda zonen förut i olastat skick med halvfyllt bränsleförråd men utan ballast får inte överstiga två fartygslängder eller 250 m, beroende på vilket som är kortast, till vattenytan i en båge som går från tvärskepps på varje sida rakt förut på fartyget.
Optiska och elektroniska hjälpmedel för att minska den skymda zonen får inte tas i beräkningen vid inspektionen.
För att ytterligare minska en skymd zon får endast lämpliga elektroniska anordningar användas.
3. Rorsmannens fria sikt från dennes normala plats skall vara minst 240° av horisonten, varav minst 140° skall vara inom halvcirkeln föröver.
Det får inte finnas någon fönsterram, stolpe eller överbyggnad inom rorsmannens normala synlinje.
Även om det finns fri sikt på 240° av horisonten kan inspektionsorganet kräva andra åtgärder, till exempel installation av lämpliga optiska eller elektroniska hjälpmedel, om fri siktinte är tillräckligt säkrad bakåt.
Höjden på sidofönstrens lägre kant skall vara så låg som möjligt, och höjden på sidofönstrens och akterfönstrens övre kant skall vara så hög som möjligt.
Vid fastställandet av huruvida kraven i denna artikel på sikt från styrhytten uppfylls skall rorsmannen antas ha en ögonhöjd på 1 650 mm ovanför däck vid styrplatsen.
4. Den övre kanten på de fönster i styrhytten som vetter förut skall vara tillräckligt hög för att en person med en ögonhöjd på 1 800 mm vid styrplatsen skall ha klar sikt förut minst 10° över horizontalplanet på ögonnivå.
5. Sikten genom fönstret skall i alla väder hållas klar med lämpliga medel.
6. Rutorna i styrhytten skall vara gjorda av säkerhetsglas och ha en genomsiktlighet på minst 75 %.
För att undvika reflexer skall bryggans frontfönster vara bländfria och ha en lutning från det vertikala planet med den övre delen i en vinkel utåt på minst 10° och högst 25°.
Artikel 7.03
Allmänna föreskrifter för anordningar för kontroll, indikation och övervakning
1. De kontrolldon som krävs för manövrering av fartyget skall lätt kunna ställas i arbetsställning. Det skall inte kunna uppstå något tvivel om vilket läge som är det aktiverade.
2. Kontrollutrustningen skall vara lätt att avläsa och belysningen skall steglöst kunna regleras ned till släckningspunkten. Belysningen får varken vara besvärande eller försvåra avläsningen av kontrollinstrumenten.
3. Det skall finnas ett system för kontroll av varnings- och indikatorlamporna.
4. Man skall klart kunna fastställa om ett system är i drift. Om funktionen anges genom en indikatorlampa skall denna vara grön.
5. Driftstörningar och fel i system som skall övervakas enligt föreskrifterna skall anges med röda varningslampor.
6. En akustisk varningssignal skall ljuda samtidigt som en av de röda varningslamporna tänds. Akustiska varningssignaler kan ges genom en och samma signal. Signalens ljudnivå skall vara minst 3 dB(A) högre än den högsta ljudnivån som råder vid styrplatsen.
7. De akustiska varningssignalerna skall kunna stängas av sedan en driftstörning eller ett fel konstaterats. Om signalen stängs av skall detta inte hindra att larmet utlöses igen av andra driftstörningar. De röda varningslamporna får inte släckas förrän driftstörningen har åtgärdats.
8. Om strömförsörjningen till övervaknings- och indikationsanordningarna bryts skall de automatiskt kopplas till en alternativ kraftkälla.
Artikel 7.04
Särskilda föreskrifter för anordningarna för kontroll, indikation och övervakning av huvudmaskinerna och styrinrättningarna
1. Kontrollen och övervakningen av huvudmaskinerna och styrinrättningarna skall kunna göras från styrplatsen. Om huvudmaskinerna har en inkopplingsanordning som kan kontrolleras från styrplatsen eller om de driver en propeller med kontrollerbar stigning som kan kontrolleras från styrplatsen, räcker det att maskinerna kan startas och stoppas från maskinrummet.
2. Varje huvudmaskin skall kontrolleras av en enda spak som rör sig i en cirkelbåge i ett vertikalt plan som är i stort sett parallellt med fartygets längdaxel. Om spaken förs framåt skall fartyget gå framåt och om den förs bakåt skall det gå bakåt. Inkoppling av maskinen eller omkastning av färdriktningen skall ske när spaken befinner sig ungefär i neutralläget. Spaken skall haka i när den är i neutralläge.
3. I styrhytter utformade för radarstyrning utförd av en enda person skall riktningen på den framdrivningskraft som överförs på fartyget och propellerns eller huvudmaskinernas rotationshastighet anges.
4. De indikatorer och övervakningsanordningar som anges i artiklarna 6.07.2, 8.03.2 och 8.05.13 skall befinna sig vid styrplatsen.
5. Fartyg med styrhytter utformade för radarstyrning utförd av en enda person skall styras med en spak. Spaken skall vara lätt att hantera för hand. Spakens läge i förhållande till fartygets längdaxel skall exakt motsvara roderbladens läge. Det skall gå att släppa spaken, oberoende av dess läge, utan att roderbladens läge ändras. Det skall märkas tydligt när spaken befinner sig i neutralläge.
6. Om fartyget är utrustat med förroder eller särskilda roder, i synnerhet för gång akterut, kan dessa roder, i styrhytter utformade för radarstyrning utförd av en enda person, kontrolleras med särskilda spakar, som även de skall uppfylla de krav som anges i punkt 5.
Denna föreskrift gäller även för konvojer där man använder sig av styrinrättningar i andra farkoster än de som åstadkommer framdrivningen av konvojen.
7. Vid användning av girhastighetsregulatorer skall det gå att släppa girhastighetsreglaget i vilket läge som helst utan att den valda hastigheten ändras.
Rotationsdelen av reglaget skall ha sådana dimensioner att det går att ställa in läget med tillräcklig noggrannhet. Neutralläget skall klart kunna skiljas från de andra lägena. Skalans belysning skall kunna regleras steglöst.
8. Fjärrstyrningsutrustningen för hela styrinrättningen skall vara permanent monterad och vara placerad på så sätt att den valda kursen syns tydligt. Om fjärrstyrningsutrustningen kan stängas av skall det finnas en indikator som visar respektive driftsförhållanden, om den är på- eller avkopplad. Kontrolldonens placering och användning skall avspegla deras funktion.
För eventuell hjälpstyrutrustning såsom bogpropellrar skall fjärrstyrningsutrustning som inte är permanent monterad tillåtas under förutsättning att det när som helst går att ta över kontrollen av hjälpstyrutrustningen från styrhytten med hjälp av en prioriteringsanordning.
9. Vid utrustning som använder sig av roderpropeller, vattenstråle, cykloida propellrar och aktiva förroder är motsvarande anordningar för kontroll, indikation och övervakning tillåtna.
Kraven i punkterna 1–8 gäller analogt, med hänsyn tagen till de ovannämnda aktiva styr- och framdrivningsenheternas särskilda egenskaper och vilket arrangemang som valts för dem. Indikatorns läge skall för varje anordning klart visa riktningen på den drivkraft som driver fartyget, samt strålens riktning.
Artikel 7.05
Lanternor, ljussignaler och ljudsignaler
1. I denna artikel avses med
|
a) |
lanternor: toppljus, sidoljus och akterljus, ljus som är synliga från alla håll, blå blinkande ljus, gula starka snabbt blinkande ljus för höghastighetsfartyg och blå ljus för transport av farligt gods. |
|
b) |
ljussignaler: ljus som beledsagas av ljudsignaler och ljuset för den blå skylten. |
2. För övervakning av lanternorna skall det finnas indikatorlampor eller motsvarande anordningar, exempelvis signallampor, monterade i styrhytten, såvida inte denna övervakning kan ske direkt från styrhytten.
3. I styrhytter som är utformade för radarstyrning utförd av en enda person skall indikatorlamporna för övervakning av lanternorna och ljussignalerna vara monterade på instrumentpanelen. Strömbrytarna för lanternorna skall vara inbyggda i indikatorlamporna eller vara belägna bredvid dessa.
Indikatorlampornas placering och färg skall motsvara lanternornas och ljussignalernas verkliga placering och färg.
Om en lanterna eller en ljussignal inte fungerar skall motsvarande indikatorlampa vara släckt eller felet visas på något annat sätt.
4. I styrhytter som är utformade för radarstyrning utförd av en enda person skall ljudsignaler kunna kontrolleras med foten. Detta krav gäller inte signalen som varnar omgivningen att hålla sig på avstånd enligt gällande föreskrifter från medlemsstaternas sjöfartsmyndigheter.
5. Lanternor skall uppfylla kraven i bilaga IX del I.
Artikel 7.06
Radarutrustning och girhastighetsindikatorer
1. Radarutrustningen och girhastighetsindikatorerna skall vara av en typ som godkänts av den behöriga myndigheten. Föreskrifterna om installation och funktionsprovning av radarutrustning och girhastighetsindikatorer enligt bilaga VIII skall följas. ECDIS-installation för inre vattenvägar som kan användas som navigeringsfunktion skall betraktas som radarutrustning. Dessutom skall föreskrifterna i ECDIS-standarden för inre vattenvägar följas.
Girhastighetsindikatorn skall vara placerad framför rorsmannen inom dennes synfält.
2. Följande gäller för styrhytter som är utformade för radarstyrning utförd av en enda person:
|
a) |
Radarskärmen skall i huvudsak ligga inom rorsmannens synfält när han befinner sig på sin normala plats. |
|
b) |
Radarbilden skall förbli klart synlig, utan hjälp av mask eller skärm, oberoende av de ljusförhållanden som råder utanför styrhytten. |
|
c) |
Girhastighetsindikatorn skall vara placerad omedelbart ovanför eller under radarskärmen eller vara inbyggd i denna. |
Artikel 7.07
Radiotelefoniutrustning för fartyg med styrhytt utformad för radarstyrning utförd av en person
1. För fartyg med styrhytt som är utformad för radarstyrning utförd av en enda person skall mottagningen av meddelanden mellan fartygen och överföring av trafikinformation ske över högtalare och sändningen från en fast mikrofon. Omkopplingen mellan mottagning och sändning skall göras med en tryckknapp.
Mikrofonen för dessa nät får inte användas för samtal via det allmänna nätet.
2. För fartyg med styrhytt som är utformad för radarstyrning utförd av en enda person och som har radiotelefoniutrustning som är ansluten till det allmänna nätet skall mottagningen kunna göras från rorsmannens plats.
Artikel 7.08
Utrustning för intern kommunikation ombord
På fartyg vars styrhytt är utformad för radarstyrning utförd av en enda person skall det finnas utrustning för intern kommunikation.
Kommunikation skall kunna upprättas från styrplatsen med
|
a) |
fartygets för eller täten av en konvoj, |
|
b) |
fartygets akter eller slutet av en konvoj, om ingen direkt kommunikation är möjlig från styrplatsen, |
|
c) |
besättningens bostadsutrymmen, och |
|
d) |
befälhavarens hytt. |
På samtliga ställen skall mottagning av denna interna kommunikation ske över högtalare och sändning från en fast mikrofon. Kommunikationen mellan fartygets för och akter eller täten och slutet av konvojen kan ske över en radioförbindelse.
Artikel 7.09
Larmsystem
1. Det skall finnas ett separat larmsystem som omfattar bostadsutrymmen, maskinrum och, om sådana finns, separata pumprum.
2. Rorsmannen skall ha en omkopplare inom räckhåll som kontrollerar larmsignalerna. Omkopplare som automatiskt återgår till avstängt läge när de släpps är inte tillåtna.
3. Signalstyrkan skall vara minst 75 dB(A) i bostadsutrymmen.
I maskinrum och pumprum skall larmsignalerna bestå av ett blinkande ljus som är synligt från alla sidor och klart märkbart överallt.
Artikel 7.10
Uppvärmning och ventilation
Styrhytterna skall vara utrustade med ett effektivt och reglerbart system för uppvärmning och ventilation.
Artikel 7.11
Installationer för manövrering av häckankarna
På fartyg och konvojer med styrhytt utformad för radarstyrning utförd av en enda person och som är längre än 86 m eller bredare än 22,90 m skall rorsmannen kunna ankra med häckankare utan att lämna sin plats.
Artikel 7.12
Höj- och sänkbara styrhytter
Höj- och sänkbara styrhytter skall vara försedda med ett nödsystem för sänkning av styrhytten.
Alla sänkningsmanövrar skall automatiskt utlösa en klart hörbar varningssignal. Denna föreskrift gäller inte om risk för skador från sänkningsmanövern förhindras genom andra lämpliga konstruktionsanordningar.
Styrhytten skall utan risk kunna lämnas i alla höjdlägen.
Artikel 7.13
Uppgift på gemenskapscertifikatet för fartyg med styrhytt som är utformad för radarstyrning utförd av en enda person
Om fartyget följer de särskilda bestämmelserna i artiklarna 7.01, 7.04-7.08 och 7.11 för styrhytter utformade för radarstyrning utförd av en enda person skall följande uppgift lämnas på gemenskapscertifikatet:
Fartyget är utrustat med en styrhytt utformad för radarstyrning utförd av en enda person.
KAPITEL 8
MASKINERI
Artikel 8.01
Allmänna föreskrifter
1. Alla maskiner och all hjälputrustning skall vara utformade, byggda och installerade enligt god skeppsbyggnadsstandard.
2. Utrustning som kräver regelbunden kontroll, särskilt ångpannor och andra tryckkärl med tillbehör, och hissar, skall uppfylla kraven i en av medlemsstaterna i gemenskapen.
3. Endast förbränningsmotorer för bränsle med en antändningstemperatur på över 55 °C får installeras.
Artikel 8.02
Säkerhetsutrustning
1. Alla maskiner skall installeras och monteras så att de är lätt åtkomliga för drift och underhåll och så att de inte utgör någon fara för berörd personal. Det skall vara möjligt att förhindra oavsiktlig start av maskinerna.
2. Huvud- och hjälpmaskiner, värmepannor och tryckkärl med tillbehör skall vara försedda med säkerhetsanordningar.
3. I ett nödläge skall de motorer som driver fläktarna för inblåsning och utsugning också kunna stoppas från en plats utanför det utrymme där de är placerade och utanför maskinrummet.
4. Vid behov skall kopplingar av rör för brännolja, smörjningsolja och oljor som används i kraftöverföringssystem, kontroll- och aktiveringssystem samt uppvärmningssystem vara skärmade eller på annat sätt lämpligt skyddade för att undvika oljestänk eller oljeläckage på heta ytor, in i maskinernas luftintag, eller andra källor för antändning. Det skall finnas så få kopplingar som möjligt i sådana rörsystem.
5. Friliggande högtrycksrör för bränsletillförsel i dieselmotorer mellan högtrycksbränslepumparna och bränslespridarna skall skyddas med ett mantlat rörsystem som kan fånga upp oljan om ett högtrycksrör går sönder. Det mantlade rörsystemet skall kompletteras med en uppsamlare för läckage, och larm skall installeras som ger signal om ett oljerör går sönder, men för motorer med högst två cylindrar krävs inget alarmsystem. I maskiner på öppna däck som driver ankarspel och gångspel behöver mantlade rörsystem inte användas.
6. Isolering av maskindelar skall uppfylla kraven i artikel 3.04.3 andra stycket.
Artikel 8.03
Framdrivningsanordningar
1. Det skall vara möjligt att snabbt och säkert kunna starta och stoppa fartygets framdrivningsanordningar och att kasta om rotationen.
2. Följande nivåer skall övervakas av lämpliga anordningar:
|
a) |
Temperaturen på kylvattnet för huvudmaskinerna. |
|
b) |
Oljetrycket för smörjningen av huvudmaskinerna och transmissionen. |
|
c) |
Oljetrycket och lufttrycket i anordningarna för omkastning av huvudmaskinernas, transmissionsdonens eller propellrarnas rotationsriktning. |
Övervakningsanordningarna skall utlösa ett larm när en kritisk nivå uppnås.
3. För fartyg som bara har en huvudmaskin skall denna maskin inte stanna automatiskt annat än för att förhindra övervarv.
4. För fartyg som bara har en huvudmaskin kan denna maskin utrustas med en automatisk anordning för att minska motorhastigheten endast om en automatisk minskning av motorhastigheten anges både optiskt och akustiskt i styrhytten och anordningen för minskning av hastigheten kan slås av från rorsmannens plats.
5. Genomföringarna för drivaxlarna skall ha en sådan utformning att smörjmedel som kan förorena vattnet inte kan sprida sig.
Artikel 8.04
Motorernas avgasrör
1. Alla avgaser skall ledas ut från fartyget.
2. Alla lämpliga åtgärder skall vidtas för att förhindra att avgaser tränger in i de olika avdelningarna. Avgasrör som går genom bostadsutrymmen eller styrhytten skall vara omgivna av ett tillräckligt gastätt hölje. Utrymmet mellan höljet och avgasröret skall ha förbindelse med fria luften.
3. Avgasrören skall vara placerade och skyddade på så sätt att de inte utgör någon brandrisk.
4. I maskinrummen skall avgasrören vara värmeisolerade eller kylda på lämpligt sätt. Utanför maskinrummet kan det räcka med ett beröringsskydd.
Artikel 8.05
Bränsletankar, rörsystem och tillbehör
1. Flytande bränsle skall lagras i tankar av stål som antingen är inbyggda eller väl fastgjorda i skrovet. Om fartygets konstruktion så kräver kan ett brandmässigt likvärdigt material användas. Dessa föreskrifter gäller inte tankar som redan vid tillverkningen har byggts in i hjälputrustning och har en kapacitet på mindre än 12 liter. Bränsletankarna får inte ha gemensamma mellanväggar med tankar för dricksvatten.
2. Tankar med rörsystem och andra tillbehör skall vara så placerade och monterade att varken bränsle eller bränsleångor oavsiktligt kan läcka ut i fartyget. Ventilerna på tankar avsedda för bränsle eller avloppsvatten skall stänga sig automatiskt.
3. Bränsletankar får inte vara belägna för om kollisionsskottet.
4. Bränsletankar och rörsystemen till dem får inte vara placerade direkt ovanför motorerna eller avgasrören.
5. Mynningarna för bränsletankarnas påfyllningsrör skall vara klart markerade.
6. Bränsletankarnas påfyllningshalsar skall mynna ut på däck, utom då det gäller tankar som fylls för daglig förbrukning. Påfyllningshalsen skall vara försedd med en koppling i enlighet med Europastandard EN 12827:1999.
Varje tank skall förses med ett utluftningsrör som leder ut i fria luften ovanför däck och som är så placerat att vatten inte kan tränga in i det. Utluftningsrörets tvärsnitt skall vara minst 1,25 gånger större än påfyllningshalsen.
Om tankarna är förbundna med varandra skall förbindelserörets tvärsnitt vara minst 1,25 gånger större än påfyllningshalsens.
7. Distributionsrören för bränsle skall vara försedda med en stängningsanordning direkt vid tanköppningen som kan manövreras från däck.
Denna föreskrift gäller inte tankar som är monterade direkt på motorn.
8. Bränslerör med kopplingar, förband och armatur skall vara tillverkade av material som står emot alla mekaniska, kemiska och termiska påfrestningar som de kan tänkas utsättas för. Bränslerör får inte utsättas för värmeskaderisk och skall kunna besiktigas i hela sin längd.
9. Bränsletankar skall vara utrustade med en lämplig nivåmätare. Nivåmätare skall kunna läsas ända upp till full tank. Mätare av glas skall vara väl skyddade mot slagskada, vara försedda med ventiler med automatisk avstängning nertill och ha förbindelse med tankarna ovanför högsta påfyllningsnivån upptill. Materialet i glasmätarna får inte missformas vid normal omgivningstemperatur. Pejlrör får inte sluta i bostadsutrymmen. Pejlrör som slutar i en motor eller ett pannrum skall utrustas med lämpliga självstängande anordningar.
|
10. |
|
11. Om bränsletankarna är utrustade med en automatisk avstängningsanordning skall sensorerna avbryta tankningen när påfyllningsgraden är 97 %. Denna utrustning skall uppfylla kriterierna för felsäkerhet (”failsafe”).
Om sensorn aktiverar en elektrisk kontakt som kan bryta den strömkrets som överförs från bunkerstationen genom en binär signal skall det vara möjligt att överföra signalen till bunkerstationen genom en vattentät stickkontakt som uppfyller kraven i IEC-publikation 60309-1:1999 för likström 40–50 V, vars kännetecknade färg är vit och med jordkontaktläget i klockan tio.
12. Bränsletankar skall vara försedda med öppningar med tät tillslutning så att de kan rengöras och besiktigas.
13. Bränsletankar som har direkt tillförsel till huvudmaskinerna och till motorer som krävs för säker drift av fartyget skall anslutas till en anordning som ger en signal som både syns och hörs i styrhytten när bränslenivån inte längre är tillräcklig för fortsatt säker drift.
Artikel 8.06
Förvaring av smörjolja, rör och tillbehör
1. Smörjolja skall förvaras i tankar av stål som antingen är inbyggda eller väl fastgjorda i skrovet. Om fartygets konstruktion så kräver kan ett brandmässigt likvärdigt material användas. Dessa föreskrifter gäller inte tankar med en kapacitet på mindre än 25 liter. Smörjoljetankarna får inte ha gemensamma mellanväggar med tankar för dricksvatten.
2. Smörjoljetankar med rörsystem och andra tillbehör skall vara så placerade och monterade att varken smörjolja eller ånga från smörjolja kan läcka ut i fartyget.
3. Smörjoljetankar får inte vara belägna för om kollisionsskottet.
4. Smörjoljetankar och rörsystemen till dem får inte vara placerade direkt ovanför motorerna eller avgasrören.
5. Mynningarna för smörjoljetankarnas påfyllningsrör skall vara klart markerade.
6. Smörjoljerör med kopplingar, förband och armatur skall vara tillverkade av material som står emot alla mekaniska, kemiska och termiska påfrestningar som de kan tänkas utsättas för. Rören får inte utsättas för värmeskaderisk och skall kunna besiktigas i hela sin längd.
7. Smörjoljetankar skall vara utrustade med en lämplig nivåmätare. Nivåmätare skall kunna läsas ända upp till full tank. Mätare av glas skall vara väl skyddade mot slagskada, vara försedda med ventiler med automatisk avstängning nertill och ha förbindelse med tankarna ovanför högsta påfyllningsnivån upptill. Materialet i glasmätarna får inte missformas vid normal omgivningstemperatur. Pejlrör får inte sluta i bostadsutrymmen. Pejlrör som slutar i en motor eller ett pannrum skall utrustas med lämpliga självstängande anordningar.
Artikel 8.07
Förvaring av oljor som används i kraftöverföringssystem, kontroll- och aktiveringssystem samt uppvärmningsssystem, rör och tillbehör
1. Olja som används i kraftöverföringssystem, kontroll- och aktiveringssystem samt uppvärmningsssystem skall förvaras i tankar av stål som antingen är inbyggda eller väl fastgjorda i skrovet. Om fartygets konstruktion så kräver kan ett brandmässigt likvärdigt material användas. Dessa föreskrifter gäller inte tankar med en kapacitet på mindre än 25 liter. Sådana oljetankar får inte ha gemensamma mellanväggar med tankar för dricksvatten.
2. Sådana oljetankar med rörsystem och andra tillbehör skall vara så placerade och monterade att varken sådan olja eller ånga från sådan olja kan läcka ut i fartyget.
3. Sådana oljetankar får inte vara belägna för om kollisionsskottet.
4. Sådana oljetankar och rörsystemen till dem får inte vara placerade direkt ovanför motorerna eller avgasrören.
5. Mynningarna för sådana oljetankars påfyllningsrör skall vara klart markerade.
6. Sådana oljerör med kopplingar, förband och armatur skall vara tillverkade av material som står emot alla mekaniska, kemiska och termiska påfrestningar som de kan tänkas utsättas för. Rören får inte utsättas för värmeskaderisk och skall kunna besiktigas i hela sin längd.
7. Sådana oljetankar skall vara utrustade med en lämplig nivåmätare. Nivåmätare skall kunna läsas ända upp till full tank. Mätare av glas skall vara väl skyddade mot slagskada, vara försedda med ventiler med automatisk avstängning nertill och ha förbindelse med tankarna ovanför högsta påfyllningsnivån upptill. Materialet i glasmätarna får inte missformas vid normal omgivningstemperatur. Pejlrör får inte sluta i bostadsutrymmen. Pejlrör som slutar i en motor eller ett pannrum skall utrustas med lämpliga självstängande anordningar.
Artikel 8.08
Utrustning för länspumpning
1. Varje vattentät avdelning skall kunna länspumpas separat. Denna föreskrift gäller dock inte vattentäta avdelningar som normalt är hermetiskt tillslutna under resa.
2. Fartyg som kräver bemanning skall vara utrustade med två oberoende länspumpar, som inte får vara installerade i samma rum, och varav åtminstone den ena skall vara motordriven. För fartyg med en effekt på mindre än 225 kW eller en dödvikt på mindre än 350 t eller, för fartyg som inte är avsedda för godstransport med ett volymdeplacement på mindre än 250 m3, räcker det med en pump som kan vara antingen handdriven eller motordriven.
Samtliga föreskrivna pumpar skall kunna användas i samtliga vattentäta avdelningar.
3. Den första länspumpens minimikapacitet Q1 skall beräknas med hjälp av följande formel:
|
|
Q1 = 0,1 · d1 2 [l/min] |
d1 beräknas med hjälp av följande formel:
Den andra länspumpens minimikapacitet Q2 skall beräknas med hjälp av följande formel:
|
|
Q2 = 0,1 · d2 2 [l/min] |
d2 beräknas med hjälp av följande formel:
Värdet för d2 får emellertid inte vara högre än d1.
Vid beräkningen av Q2 ger man l ett värde som motsvarar den längsta vattentäta avdelningen.
I dessa formler gäller följande:
|
l |
är längden på den berörda vattentäta avdelningen i [m], |
|
d1 |
är huvudlänsrörets beräknade inre diameter i [mm], |
|
d2 |
är grenrörets beräknade inre diameter i [mm]. |
4. Om pumparna är anslutna till ett länssystem skall länsrören ha en inre diameter som är lika med minst d1 i mm och grenrören en inre diameter som är lika med minst d2 i mm.
För fartyg som är kortare än 25 m får värdena d1 och d2 minskas ned till 35 mm.
5. Endast självsugande länspumpar är tillåtna.
6. För varje länsbar avdelning med flat botten som är mer än 5 m bred skall det finnas minst ett sugfilter för styrbord och ett för babord.
7. Akterpiken skall kunna länspumpas från maskinrummet med hjälp av en lättillgänglig anordning som stängs automatiskt.
8. Grenrör från enskilda avdelningar skall anslutas till huvudlänsröret genom en låsbar backventil.
Avdelningar eller andra utrymmen som är utformade för ballast behöver bara anslutas till länspumpningssystemet med en enkel avstängningsanordning. Denna föreskrift gäller inte lastrum som är utformade för ballast. Påfyllning av ballastvatten i sådana lastrum skall ske med ett permanent monterat ballaströr som är separat från länsrörsystemen eller med grenrör som kan anslutas till huvudlänsröret via flexibla rör eller anslutningsdon. Bottenventiler för vattenintag får inte användas för detta ändamål.
9. Det skall finnas nivåmätare i slaget under lastrummet.
10. Vid länssystem med permanent monterade rör skall länsrören i slaget under lastrummen för uppsamling av oljebemängt vatten ha tillslutningsanordningar som är plomberade av ett inspektionsorgan. Tillslutningsanordningarnas antal och läge skall antecknas på gemenskapscertifikatet.
11. Låsning av tillslutningsanordningarna skall betraktas som likvärdigt med en plombering enligt punkt 10. Nyckeln eller nycklarna för låsning av dessa tillslutningsanordningar skall vara märkta på lämpligt sätt och förvaras på en markerad och lättillgänglig plats i maskinrummet.
Artikel 8.09
Anordningar för uppsamling av oljebemängt vatten och spillolja
1. Oljebemängt vatten som härrör från driften skall kunna behållas ombord. Slaget under maskinrummet kan betraktas som en tank för detta ändamål.
2. För uppsamling av spillolja skall det i maskinrummet finnas en eller flera för ändamålet avsedda behållare som rymmer minst 1,5 gånger den mängd spillolja som kommer från oljesumparna i alla installerade förbränningsmotorer och transmissioner, plus den mängd hydraulolja som kommer från tankarna för hydraulolja.
Kopplingarna vid tömning av de ovannämnda behållarna skall uppfylla kraven i Europastandard EN 1305:1996.
3. För fartyg som används endast för korta sträckor kan inspektionsorganet bevilja undantag från föreskrifterna i punkt 2.
Artikel 8.10
Buller från fartyget
1. Det buller som fartyget alstrar under gång, särskilt sådant buller som förorsakas av motorns luftintag och utblåsning, skall dämpas med lämpliga medel.
2. Det buller fartyget alstrar under gång, mätt lateralt vid en punkt 25 m från fartygets sida, får inte överstiga 75 dB(A).
3. Det buller som fartyget alstrar vid stillastående, med undantag för buller som förorsakas av lastning, får inte överstiga 65 dB(A), mätt lateralt vid en punkt 25 m från fartygets sida.
KAPITEL 8a
(Utan innehåll)
KAPITEL 9
ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR
Artikel 9.01
Allmänna föreskrifter
1. I avsaknad av särskilda föreskrifter för vissa delar av en anläggning skall säkerhetsgraden anses som tillräcklig om dessa delar har tillverkats i enlighet med en gällande Europastandard eller i enlighet med föreskrifter som uppställts av ett auktoriserat klassificeringssällskap.
De aktuella dokumenten skall uppvisas för inspektionsorganet.
2. Följande dokument skall finnas ombord, undertecknade av inspektionsorganet:
|
a) |
Allmänna översiktsritningar för hela elanläggningen. |
|
b) |
Kretsscheman för huvudkopplingstavlan, reservkopplingstavlan och distributionstavlan, med de viktigaste tekniska uppgifterna såsom skydds- och kontrollenheternas strömstyrka och märkström. |
|
c) |
Uppgift om kapacitet för de elektriska maskiner och den elektriska utrustning som används. |
|
d) |
Kabeltyper med uppgift om ledarnas tvärsnitt. |
För farkoster utan besättning behöver dessa dokument inte förvaras ombord, men de skall när som helst kunna uppvisas av ägaren.
3. Anläggningarna skall utformas för att kunna tåla en permanent slagsida på upp till 15°, omgivande inomhustemperaturer mellan 0 och 40 °C och temperaturer på däck mellan – 20 °C och + 40 °C. Inom dessa gränser skall de fungera perfekt.
4. Elektriska och elektroniska anläggningar och apparater skall vara lätt åtkomliga och enkla att underhålla.
Artikel 9.02
Elförsörjningssystem
1. På farkoster med en elektrisk anläggning skall installationen i princip få sin kraft från minst två olika källor. Om en kraftkälla går ned skall den andra källan i minst 30 minuter kunna uppehålla kraftförsörjningen till de eldrivna apparater som är nödvändiga för säker manövrering av fartyget.
2. Att energiförsörjningen är tillräckligt dimensionerad skall bestyrkas med en kraftbalans, där en lämplig koefficient för samtidig användning kan tillämpas.
3. Oberoende av punkt 1 skall artikel 6.04 gälla för styrinrättningarnas kraftkälla (roderutrustning).
Artikel 9.03
Skydd mot beröring, genomträngning av fasta föremål och inträngning av vatten
De permanent installerade delarna av installationen skall vara skyddade enligt de skyddsklasser som anges i följande tabell:
|
Placering |
Skyddsklass (enligt IEC-publ. 60529: 1992) |
|||||
|
Generatorer |
Motorer |
Transformatorer |
Kopplingstavlor Fördelare Strömbrytare |
Installationsutrustning |
Belysningsarmatur |
|
|
Arbetsutrymmen, maskinrum, styrinrättningsrum |
IP 22 |
IP 22 |
IP 22 (2) |
IP 44 |
IP 22 |
|
|
Lastrum |
|
|
|
|
IP 55 |
IP 55 |
|
Rum där ackumulatorer eller färger förvaras |
|
|
|
|
|
IP 44 u. (Ex) (3) |
|
Öppna däck och öppna styrplatser |
|
IP 55 |
|
IP 55 |
IP 55 |
IP 55 |
|
Styrhytter |
|
IP 22 |
IP 22 |
IP 22 |
IP 22 |
IP 22 |
|
Bostadsutrymmen med undantag för våtutrymmen |
|
|
|
IP 22 |
IP 20 |
IP 20 |
|
Våtutrymmen |
|
IP 44 |
IP 44 |
IP 44 |
IP 55 |
IP 44 |
Artikel 9.04
Skydd mot explosion
I utrymmen där det finns risk att explosiva gaser eller gasblandningar ansamlas, t.ex. i fack som är reserverade för ackumulatorer eller förvaring av lättantändliga produkter, får endast explosionsskyddad elektrisk utrustning (med säkerhetsintyg) installeras. I sådana utrymmen får inga strömbrytare för belysning eller annan elektrisk utrustning installeras. Explosionsskyddet skall ta hänsyn till egenskaperna hos de gaser eller gasblandningar som kan avges (explosionsgrupp, temperaturklass).
Artikel 9.05
Jordanslutning
1. I installationer där spänningstalet överstiger 50 V är jordanslutning nödvändig.
2. Åtkomliga metalldelar som inte är strömförande vid normal drift, t.ex. maskinstativ och maskinkappar, apparater och belysningsarmatur, skall jordas separat om de inte är monterade så att de har elektrisk kontakt med skrovet.
3. Kåporna till mobila strömförbrukande apparater eller bärbara anordningar skall vid normal drift jordas med en extra jordledare som ingår i matarkabeln.
Denna föreskrift gäller inte vid användning av en skyddande isolertransformator eller för skyddsisolerade apparater (dubbelisolering).
4. Tvärsnittet för jordledarna skall åtminstone motsvara värdena i följande tabell:
|
Tvärsnitt för de yttre ledarna [mm2] |
Minsta tvärsnitt för jordledarna |
|
|
i isolerade kablar [mm2] |
monterade separat [mm2] |
|
|
0,5-4 |
samma tvärsnitt som den yttre ledaren |
4 |
|
> 4-16 |
samma tvärsnitt som den yttre ledaren |
samma tvärsnitt som den yttre ledaren |
|
> 16-35 |
16 |
16 |
|
> 35-120 |
halva den yttre ledarens tvärsnitt |
halva den yttre ledarens tvärsnitt |
|
> 120 |
70 |
70 |
Artikel 9.06
Högsta tillåtna spänning
1. Följande spänningstal får inte överskridas:
|
Typ av installation |
Högsta tillåtna spänningstal |
||||
|
Likström |
Enfas växelström |
Trefas växelström |
|||
|
250 V |
250 V |
500 V |
||
|
250 V |
250 V |
— |
||
|
|
|
|
||
|
50 V (4) |
50 V (4) |
— |
||
|
— |
250 V (5) |
— |
||
|
250 V |
250 V |
— |
||
|
— |
250 V |
500 V |
||
|
250 V |
250 V |
500 V |
||
|
50 V (4) |
50 V (4) |
— |
||
2. Om nödvändiga säkerhetsåtgärder har vidtagits kan, med avvikelse från punkt 1, högre spänningstal tillåtas
|
a) |
i maskiner vars kapacitet kräver det, eller |
|
b) |
för särskilda installationer ombord såsom radioanläggningar och tändningssystem. |
Artikel 9.07
Distributionssystem
1. Vid likström och enfas växelström är följande distributionssystem tillåtna:
|
a) |
System med två ledare varav en är jordad (L1/N/PE). |
|
b) |
System med en ledare med retur till skrovet, endast för lokala anläggningar (t.ex. för start av förbränningsmotor, katodskydd) (L1/PEN). |
|
c) |
System med två ledare isolerade från skrovet (L1/L2/PE). |
2. Vid trefas växelström är följande distributionssystem tillåtna:
|
a) |
System med fyra ledare med jordad neutralpunkt och utan retur till skrovet (L1/L2/L3/N/PE) = (nät TN-S) eller (nät TT). |
|
b) |
System med tre ledare isolerade från skrovet (L1/L2/L3/PE) = (nät IT). |
|
c) |
System med tre ledare med neutralpunkten jordad med retur till skrovet utom för slutströmkretsarna (L1/L2/L3/PEN). |
3. Inspektionsorganet kan tillåta användning av andra system.
Artikel 9.08
Förbindelser med land eller andra externa nät
1. Matarkablar från ett nät på land eller från andra externa nät till nätet ombord skall vara fast anslutna ombord med hjälp av fasta kabelskor eller fasta kontaktdosor. Kabelanslutningarna får inte utsättas för någon dragpåkänning.
2. Skrovet skall kunna jordas effektivt vid inkommande spänningstal på mer än 50 V. Den jordade anslutningen skall ha en särskild markering.
3. Kopplingsanordningarna for anslutningen skall vara inrättade så att nätverkgeneratorerna ombord inte kan vara i drift samtidigt som nätet på land eller ett annat externt nät. En kort övergångsperiod med båda systemen i drift är tillåten utan avbrott i strömtillförseln.
4. Anslutningen skall vara skyddad mot kortslutningar och överström.
5. Huvudkopplingstavlan skall visa om anslutningen är strömförande.
6. Indikatoranordningar skall installeras för att möjliggöra jämförelser av polaritet när det gäller likström och fasföljd när det gäller trefasig växelström mellan anslutningen och nätet ombord.
7. Vid anslutningen skall det finnas en skylt med följande uppgifter:
|
a) |
Hur anslutningen kopplas på. |
|
b) |
Strömtypen, märkspänningen och, vid växelström, frekvensen. |
Artikel 9.09
Strömförsörjning till andra farkoster
1. Vid försörjning av ström till andra farkoster skall en separat anslutning användas. Om strömuttag med högre märkdata än 16 A används för strömförsörjning till andra farkoster, skall det finnas anordningar (t.ex. brytare eller förreglingar) för att säkerställa att till- och frånkoppling endast kan ske när nätet inte är under spänning.
2. Kabelanslutningarna får inte utsättas för någon dragpåkänning.
3. Artikel 9.08.3–9.08.7 skall gälla i tillämpliga delar.
Artikel 9.10
Generatorer och motorer
1. Generatorer, motorer och deras kopplingsdosor skall vara åtkomliga för inspektioner, mätningar och reparationer. Skyddsklassen skall motsvara uppställningsplatsen (se artikel 9.03).
2. Generatorer som drivs av huvudmaskinen, propelleraxeln eller en hjälpenhet avsedd för en annan funktion skall vara konstruerade i enlighet med den variation i varvtal som kan förekomma under drift.
Artikel 9.11
Ackumulatorer
1. Ackumulatorer skall vara åtkomliga och placerade så att de inte kan förskjutas till följd av farkostens rörelse. De får inte vara placerade där de utsätts för extrem värme eller kyla, vågstänk eller ånga.
De får inte installeras i styrhytten, bostadsutrymmena eller lastrummen. Denna föreskrift gäller inte ackumulatorer i bärbara apparater eller ackumulatorer som använder mindre än 0,2 kW för uppladdning.
2. Ackumulatorer som använder mer än 2,0 kW för uppladdning (beräknat på den maximala laddningsströmmen och ackumulatorns märkspänning med beaktande av laddningsanordningens laddningskurva) skall vara installerade i ett särskilt rum. Om de är placerade på däck är det tillräckligt att de är instängda i ett skåp.
Ackumulatorer som använder högst 2 kW för uppladdning kan vara installerade i ett skåp eller en låda såväl under däck som på däck. De får också vara installerade i maskinrummet eller i något annat väl ventilerat utrymme, förutsatt att de är skyddade mot fallande föremål och droppande vatten.
3. Insidan av alla rum, skåp, lådor, hyllor och andra inbyggda utrymmen för ackumulatorer skall vara skyddade mot elektrolytens skadliga verkningar.
4. Det skall finnas god ventilation om ackumulatorerna är placerade i ett stängt fack eller skåp eller i en stängd låda. Mekanisk ventilation krävs för Ni-Cad-ackumulatorer som använder mer än 2 kW för uppladdning och för blyackumulatorer som använder mer än 3 kW.
Luften skall komma in nerifrån och släppas ut upptill, så att gasen töms ut fullständigt.
Ventilationskanalerna får inte innehålla anordningar som hindrar luften från att passera fritt, t.ex. stängventiler.
5. Behovet av lufttillförsel i liter per timme (Q) skall beräknas med följande formel:
|
|
Q = 0,11 · I · n [ m3/h], |
där
|
I |
= |
1/4 av den maximalt tillåtna strömstyrkan för laddningsanordningen i ampere, och |
|
n |
= |
antalet celler. |
För reservackumulatorer för nätet ombord kan inspektionsorganet tillåta andra beräkningsmetoder som tar hänsyn till uppladdarens laddningsegenskaper, under förutsättning att dessa metoder är baserade på godkända klassificeringssällskaps föreskrifter eller på gällande standarder.
6. Vid naturlig luftväxling skall kanalernas tvärarea vara tillräckligt stor för den mängd luft som behövs vid en hastighet på 0,5 m/sekund. Den får dock inte understiga 80 cm2 för blyackumulatorer eller 120 cm2 för NiCad-ackumulatorer.
7. Vid mekanisk ventilation skall det finnas en fläkt, helst av utsugningstyp som har en motor som ligger fritt från gas- eller luftströmmar.
Fläktarnas utformning skall förebygga att gnistor bildas vid kontakt mellan en vinge och fläktkåpan och förhindra statisk elektricitet.
8. Skyltar om förbud mot öppen eld och rökning enligt figur 2 i tillägg I med en diameter på minst 10 cm skall sättas upp på dörrar eller lock till fack, skåp eller lådor som innehåller ackumulatorer.
Artikel 9.12
Kopplingsutrustning
1. Kopplingstavlor
|
a) |
Apparater, brytare, säkringar och instrument på kopplingstavlorna skall vara anordnade på ett tydligt sätt och vara lätt åtkomliga för underhåll och reparation. Anslutningar för spänningar på upp till 50 V och för spänningar över 50 V skall hållas separata och vara markerade på lämpligt sätt. |
|
b) |
Skyltar med uppgift om kretsscheman för samtliga brytare och apparater skall vara fästade på tavlorna. Märkstyrka och kretsscheman skall vara angivna för säkringarna. |
|
c) |
När apparater med en arbetsspänning som överstiger 50 V är installerade bakom dörrar skall strömförande delar vara skyddade mot oavsiktlig kontakt när dörrarna är öppna. |
|
d) |
Material som används till kopplingstavlor skall ha lämplig mekanisk styrka och vara hållbara, flamskyddade och självsläckande. De får inte suga åt sig vatten. |
|
e) |
Om säkringar med hög brytförmåga är installerade på kopplingstavlorna, skall det finnas tillbehör och personlig skyddsutrustning för montering och demontering av dessa säkringar. |
2. Brytare, skyddsanordningar
|
a) |
Generatorkretsarna och arbetskretsarna skall vara skyddade mot kortslutning och överström i alla ojordade ledare. Brytare som utöses vid kortslutning eller överbelastning eller säkringar får användas för detta ändamål. Kretsar som förser elektoriska motorer i drivenheter (styrinrättning) och deras styrkretsar behöver bara vara skyddade mot kortslutning. Om det finns kretsar med termiska brytare skall dessa vara deaktiverade eller vara inställda på två gånger märkstyrkan. |
|
b) |
Anslutningskablarna från huvudkopplingstavlan till strömförbrukande apparater på över 16 A skall omfatta en belastningsbrytare eller strömbrytare. |
|
c) |
Strömförbrukande apparater för framdrivningen av farkosten, för styrinrättningen, roderlägesindikationen, navigerings- eller säkerhetssystemen och strömförbrukande apparater med en märkstyrka på över 16 A skall strömförsörjas från separata kretsar. |
|
d) |
Kretsarna för strömförbrukande apparater som är nödvändiga för framdrivning och manövrering av fartyget skall strömförsörjas direkt från huvudkopplingstavlan. |
|
e) |
Strömbrytare skall väljas med tanke på märkstyrka, termisk och dynamisk styrka och brytarförmåga. De skall samtidigt kunna bryta alla ledare som är under spänning. Det skall vara möjligt att avgöra om strömmen är på eller av. |
|
f) |
Säkringarna skall vara av propptyp och tillverkade av porslin eller likvärdigt material. De skall kunna bytas utan risk för att operatören kommer i kontakt med strömförande delar. |
3. Enheter för mätning och övervakning
|
a) |
Generator-, ackumulator- och distributionskretsar skall omfatta enheter för mätning och övervakning om så krävs för att anläggningen skall fungera på ett säkert sätt. |
|
b) |
Ojordade nät med högre spänning än 50 V skall vara utrustade med en anordning för kontroll av isolering mot jord försedd med både optiskt och akustiskt larm. För sekundära anläggningar såsom styrkretsar behövs ingen sådan anordning. |
4. Kopplingstavlornas placering
|
a) |
Kopplingstavlorna skall vara placerade i lättåtkomliga, väl ventilerade rum, där de är skyddade från vatten och mekanisk åverkan. Rörsystem och ventilationskanaler skall vara dragna på ett sådant sätt att kopplingstavlorna inte kan skadas om fartyget läcker. Om det inte går att undvika att rören dras nära kopplingstavlor, får det inte finnas några löstagbara kopplingar i närheten. |
|
b) |
Skåp eller nischer med oskyddade strömbrytare skall vara av flamhämmande material eller vara skyddade av en metallyta eller annat flamhämmande mantling. |
|
c) |
Om spänningstalet är högre än 50 V, skall det finnas isolerande galler eller isolerande mattor framför huvudkopplingstavlan där operatören står. |
Artikel 9.13
Nödfrånskiljare
Nödfrånskiljare för oljebrännare, bränslepumpar, bränsleavskiljare och maskinrumsfläktar skall vara centralt installerade utanför de utrymmen där apparaterna är installerade.
Artikel 9.14
Installationsutrustning
1. Kabelinföringarna skall vara dimensionerade efter anslutningskablarnas storlek och lämpa sig för de använda kabeltyperna.
2. Det skall inte vara möjligt att förväxla strömuttagen för olika spänningar och olika frekvenser.
3. Strömbrytarna skall samtidigt koppla strömmen till alla ojordade ledare i en krets. I ojordade belysningskretsar i bostadsutrymmen utom tvättrum, badrum och andra våtrum är emellertid enpoliga strömbrytare tillåtna.
4. Om strömstyrkan överstiger 16 A skall det vara möjligt att spärra strömuttagen med en strömbrytare så att stickproppen kan sättas in eller dras ut endast om strömmen är frånslagen.
Artikel 9.15
Kablar
1. Kablarna skall vara flamhämmande, självsläckande och vatten- och oljehärdiga.
I bostadsutrymmen får andra typer av kablar användas under förutsättning att de är effektivt skyddade, har flamhämmande egenskaper och är självsläckande.
De elektriska kablarna skall uppfylla flamskyddsstandarderna i
|
a) |
Internationella elektrotekniska kommissionens publikationer 60332-1:1993, 60332-3:2000 eller |
|
b) |
likvärdiga bestämmelser som erkänts av någon medlemsstat. |
2. Ledare i kablar som används för kraft- och belysningskretsar skall ha ett tvärsnitt på minst 1,5 mm2.
3. Metallarmeringar och metallmantlar på kablar skall inte användas som ledare eller jordningsledare vid normal drift.
4. Metallarmeringar och metallmantlar på kablar i kraft- och belysningsanläggningar måste vara jordade i åtminstone en ända.
5. När det gäller ledarnas tvärsnitt skall deras högsta tillåtna slutliga temperatur (strömförande kapacitet) och det tillåtna spänningsfallet beaktas. Detta spänningsfall mellan huvudkopplingstavlan och den minst gynnsamma punkten i anläggningen får inte överstiga 5 % av märkspänningen för belysningsanläggningar och 7 % för kraft- eller uppvärmningsanläggningar.
6. Kablarna skall vara skyddade mot mekanisk åverkan.
7. Kablarna skall vara fästa på ett sådant sätt att eventuella dragpåkänningar håller sig inom tillåtna gränser.
8. Om kablar passerar genom skott eller däck skall skotten eller däckens mekaniska styrka, vattentäthet och brandhärdighet inte påverkas av genomföringarna.
9. Avslutningar och fogar i alla ledare skall vara utformade så att de ursprungliga elektriska, mekaniska, flamhämmande och, vid behov, brandhämmande egenskaperna bevaras.
10. Kablar som är kopplade till höj- och sänkbara styrhytter skall vara tillräckligt flexibla och ha tillräckligt flexibel isolering ned till en temperatur på – 20 °C samt vara beständiga mot ångor, ultravioletta strålar och ozon.
Artikel 9.16
Belysningsutrustning
1. Belysningsapparater skall vara installerade så att den värme de alstrar inte kan tända eld på lättantändliga föremål eller komponenter i närheten.
2. Belysningsapparater på öppet däck skall vara installerade på sådant sätt att de inte kan förhindra att lanternorna uppmärksammas.
3. Om två eller fler belysningsapparater är installerade i ett maskinrum eller pannrum skall de strömförsörjas av minst två separata kretsar. Denna föreskrift gäller även utrymmen där kylmaskiner, hydrauliska maskiner eller elmotorer är installerade.
Artikel 9.17
Lanternor
1. Kopplingstavlorna för lanternorna skall vara installerade i styrhytten. De skall strömförsörjas via en separat kabel från huvudkopplingstavlan eller via två sekundära nät som är oberoende av varandra.
2. Lanternorna skall strömförsörjas, skyddas och slås på var för sig från kopplingstavlan för lanternorna.
3. Ett fel i övervakningsanordningen enligt artikel 7.05.2 får inte påverka den lanterna som övervakas av anordningen.
4. En grupp lanternor som hör ihop funktionellt och är monterade tillsammans på samma ställe kan strömförsörjas, slås på och övervakas gemensamt. Övervakningsutrustningen skall ha förmåga att upptäcka varje enskild lanterna som inte fungerar. Det skall dock inte vara möjligt att använda båda ljuskällorna i en dubbel lanterna (två lanternor monterade ovanför varandra eller i samma enhet) samtidigt.
Artikel 9.18
(Utan innehåll)
Artikel 9.19
Larm- och säkerhetssystem för mekanisk utrustning
Larm- och säkerhetssystem avsedda för övervakning och skydd av mekanisk utrustning skall uppfylla följande krav:
|
a) |
Larmsystem Larmsystem skall vara så konstruerade att fel i larmsystemet inte kan medföra att den övervakade apparaten eller anläggningen slutar fungera. Binära givare skall fungera enligt viloströmsprincipen eller arbetsströmprincipen. Optiska larm skall vara aktiva tills dess att felet åtgärdas. Det skall vara möjligt att se om ett larm har kvitterats eller ej. Varje larm skall också omfatta en akustisk signal. Akustiska signaler skall kunna stängas av. Att ett akustiskt larm stängs av skall inte förhindra att larmet utlöses på nytt om det aktiveras av en annan orsak. Undantag kan tillåtas för larmsystem som omfattar mindre än fem givarpunkter. |
|
b) |
Säkerhetssystem Säkerhetssystem skall vara utformade så att de stänger av den berörda utrustningen eller sänker dess effekt, eller ger order om detta till en permanent bemannad station innan utrustningen uppnår ett kritiskt tillstånd. Binära givare skall fungera enligt arbetsströmsprincipen. Om säkerhetssystemen inte har ett självövervakningssystem, skall det vara möjligt att kontrollera att de fungerar korrekt. Säkerhetssystemen skall vara oberoende av andra system. |
Artikel 9.20
Elektronisk utrustning
1. Allmänt
Provvillkoren i punkt 2 nedan gäller endast elektroniska apparater som är nödvändiga för styrinrättningarna, farkostens framdrivningsanordningar och tillhörande utrustning.
2. Provvillkor
|
a) |
Påfrestningarna under följande provningar får inte leda till skada eller felfunktion i de elektroniska apparaterna. Provning enligt relevanta internationella standarder såsom IEC-publikation 60092-504:2001, skall, med undantag för köldprovet, utföras med apparaten i drift. Dessa provningar skall infatta kontroll av funktionen. |
|
b) |
Variationer i spänning och frekvens
|
|||||||||||||||||
|
c) |
Värmeprov Apparaten som skall provas värms upp till en temperatur på 55 °C inom loppet av en halvtimme. När denna temperatur uppnåtts bibehålls den i 16 timmar. Därefter genomförs ett funktionsprov. |
|
d) |
Köldprov Apparaten som skall provas stängs av och kyls ned till – 25 °C, och hålls i denna temperatur under 2 timmar. Därefter höjs temperaturen till 0 °C och ett funktionsprov genomförs. |
|
e) |
Vibrationsprov Vibrationsprovning skall utföras vid apparaternas eller komponenternas egenfrekvens i de tre axlarna under 90 minuter per axel. Om ingen egenfrekvens kan upptäckas skall vibrationsprovet utföras vid 30 Hz. Vibrationsprovet skall utföras med sinusoid oscillation inom följande gränser: I allmänhet: f = 2,0 till 13,2 Hz; a = ± 1 mm (amplitud a = halva vibrationsrörelsen) f = 13,2 Hz till 100 Hz; acceleration ± 0,7 g. Utrustning som är avsedd att monteras på dieselmotorer eller styranordningar skall testas enligt följande: f = 2,0 till 25 Hz; a = ± 1,6 mm (amplitud a = halva vibrationsrörelsen) f = 25 Hz till 100 Hz; acceleration ± 4 g. Givare som är avsedda att monteras i avgasrören på dieselmotorer kan utsättas för avsevärt högre påfrestningar. Hänsyn skall tas till detta under provningen. |
|
f) |
Provningen av elektromagnetisk kompatibilitet skall utföras på grundval av IEC-publikationerna 61000-4-2:1995, 61000-4-3:2002, 61000-4-4:1995, med provningsgrad 3. |
|
g) |
Bevis för att de elektroniska apparaterna motsvarar provvillkoren skall lämnas av tillverkaren. Intyg från ett klassificeringssällskap gäller också som bevis. |
Artikel 9.21
Elektromagnetisk kompatibilitet
De elektriska och elektroniska anläggningarna skall inte störas i sin funktion av elektromagnetiska störningar. Allmänna åtgärder, av lika vikt, skall vara inriktade på att
|
a) |
bryta sändningsförbindelsen mellan störningskällorna och den berörda utrustningen, |
|
b) |
minska störningorsakerna vid störningskällorna, och |
|
c) |
minska den berörda utrustningens känslighet för störningar. |
KAPITEL 10
UTRUSTNING
Artikel 10.01
Ankringsutrustning
1. Fartyg som är avsedda för godstransport, med undantag för fartygsläktare med en längd L på högst 40 m, skall vara utrustade med bogankare med en total massa P enligt följande formel:
|
|
P = k · B · T [kg] |
där
|
k |
är en faktor som tar hänsyn till förhållandet mellan fartygets längd L och dess bredd B, liksom till typen av fartyg: 
För läktare gäller dock att k = c. |
|
c |
är en empirisk faktor som kan hämtas från tabellen nedan:
|
För fartyg med ett dödviktstonnage på högst 400 ton som på grund av sin konstruktion eller avsedda användning endast trafikerar korta bestämda sträckor kan inspektionsorganet tillåta att bogankarna endast behöver utgöra 2/3 av den totala massan P.
2. Passagerarfartyg och fartyg som inte är avsedda för godstransport, med undantag av skjutbogserare, skall vara utrustade med bogankare vars totala massa P erhålls ur följande formel:
|
|
P = k · B · T [kg] |
där
|
k |
är faktorn enligt punkt 1. För att erhålla värdet för den empiriska faktorn (c) tar man emellertid det volymdeplacement i m3 som anges på gemenskapscertifikatet i stället för dödviktstonnaget. |
3. De fartyg som avses i punkt 1 med en största längd på 86 m skall vara utrustade med häckankare vars totala massa är lika med 25 % av massan P.
Fartyg med en största längd på över 86 m skall vara utrustade med häckankare vars totala massa är lika med 50 % av massan P beräknad i enlighet med punkt 1 eller 2.
För följande fartyg krävs inget häckankare:
|
a) |
Fartyg för vilka den beräknade massan för ett häckankare är mindre än 150 kg. För fartyg som avses i punkt 1 sista stycket är det ankarnas minskade massa som skall tas i beaktande. |
|
b) |
Läktare. |
4. Fartyg som är avsedda att driva fram fast formerade konvojer med en största längd på 86 m skall vara utrustade med häckankare vars totala massa är lika med 25 % av den största massan P beräknad i enlighet med punkt 1 för de tillåtna formationerna (som kan betraktas som en nautisk enhet) enligt gemenskapscertifikatet.
Fartyg som är avsedda att driva fast formerade konvojer som är längre än 86 m nedströms skall vara försedda med häckankare vars totala massa är lika med 50 % av den största massan P beräknad i enlighet med punkt 1 för de tillåtna formationerna (som kan betraktas som en nautisk enhet) enligt gemenskapscertifikatet.
5. De ankarmassor som erhålls i enlighet med punkt 1-4 kan minskas för vissa specialankare.
6. Den föreskrivna totala massan P för bogankarna kan vara fördelad på ett eller två ankare. Den får minskas med 15 % om fartyget bara har ett bogankare och klyset är beläget mitt i fartyget.
För skjutbogserare och fartyg med en största längd på över 86 m får den föreskrivna totala massan för häckankare vara fördelad på ett eller två ankare.
Det lättare ankarets massa får inte vara mindre än 45 % av den totala massan.
7. Ankare av gjutjärn är inte tillåtna.
8. Massan skall vara angiven på ankarna i outplånlig och väl synlig skrift.
9. Ankarspel skall finnas för ankare vars massa överstiger 50 kg.
10. Bogankarkättingarnas respektive minimilängder skall vara följande:
|
a) |
40 m för fartyg med en längd på högst 30 meter. |
|
b) |
10 m längre än fartyget för fartyg med en längd på mellan 30 och 50 meter. |
|
c) |
60 m för fartyg med en längd på över 50 m. |
Häckankarnas kättingar skall vara minst 40 meter var. Fartyg som skall kunna stoppa med fören nedströms skall dock ha häckankarkättingar som är minst 60 meter var.
11. En ankarkättings lägsta dragbrottsgräns R beräknas med hjälp av följande formler:
|
a) |
För ankare med en massa på upp till 500 kg: R = 0,35 · P' [kN] |
|
b) |
För ankare med en massa på över 500 kg men högst 2 000 kg:
|
|
c) |
För ankare med en massa på över 2 000 kg: R = 0,25 · P' [kN]. |
där
|
P' |
är den teoretiska massan för varje ankare, beräknad i enlighet med punkterna 1-4 och 6. |
Ankarkättingarnas dragbrottsgräns skall anges i enlighet med en standard som gäller i någon medlemsstat.
Om ankarna har större massa än vad som anges i punkterna 1-6, skall ankarkättingarnas dragbrottsgräns beräknas utifrån denna större ankarmassa.
12. Om det finns tyngre ankare med motsvarande starkare ankarkättingar ombord skall endast de minsta massor och lägsta dragbrottsgränser som krävs enligt punkterna 1-6 och 11 anges på gemenskapscertifikatet.
13. Förbindelser (lekarna) mellan ankare och kätting skall kunna stå emot en draglast som är 20 % högre än kättingens brotthållfasthet.
14. Användning av kablar i stället för ankarkättingar är tillåten. Kablarna skall ha samma brotthållfasthet som är föreskriven för kättingar men skall vara 20 % längre.
Artikel 10.02
Annan utrustning
1. Enligt sjöfartsmyndigheternas tillämpliga föreskrifter i medlemsstaterna skall åtminstone följande utrustning finnas ombord:
|
a) |
Radiotelefonianläggning. |
|
b) |
Apparatur och anordningar för att avge ljus- och ljudsignaler och för förande av signalfigurer och ljus. |
|
c) |
Reservljus, som är oberoende av fartygets huvudströmkrets, för ljus som föreskrivs för fartyg till ankars. |
|
d) |
En markerad brandsäker behållare, med lock, för oljetrasor. |
|
e) |
En markerad brandsäker behållare, med lock, för uppsamling av farligt eller förorenande fast avfall, och en markerad brandsäker behållare, med lock, för uppsamling av farligt eller förorenande flytande avfall, enligt sjöfartsmyndigheternas tillämpliga föreskrifter. |
|
f) |
En markerad brandsäker behållare, med lock, för uppsamling av spill. |
2. Dessutom skall utrustningen omfatta åtminstone följande:
|
a) |
Förtöjningskablar: Fartyg skall vara utrustade med tre förtöjningskablar, av minst följande längd:
För fartyg vars längd L är mindre än 20 m är den kortaste kabeln inget krav. Kablarna skall ha en brotthållfasthet på Rs beräknat med hjälp av följande formler: För L · B · T på upp till 1 000 m3
För L · B · T på över 1 000 m3
För de kablar som krävs skall ett certifikat i enlighet med Europastandard EN 10204:1991, nr 3.1 finnas ombord. Dessa kablar får bytas ut mot trossar av samma längd och med samma brotthållfasthet. Den minsta dragbrottsgränsen för dessa trossar skall anges i ett certifikat. |
|
b) |
Bogserkablar:
|
|
c) |
En kastlina. |
|
d) |
En landgång, minst 0,40 m bred och 4 m lång, med en ljus rand på sidorna. Landgången skall vara försedd med räcke. För små fartyg kan inspektionsorganet tillåta kortare landgångar. |
|
e) |
Båtshake. |
|
f) |
Lämplig förbandslåda med ett innehåll som överensstämmer med en medlemsstats tillämpliga standard. Förbandslådan skall förvaras i ett bostadsutrymme eller i styrhytten och stuvas på ett sådant sätt att den är lätt och säkert åtkomlig vid behov. Om förbandslådor är stuvade så att de inte syns skall stuvningsplatsen utmärkas med symbolen för förbandslåda enligt fig. 8 i tillägg I, varvid symbolens sida skall ha en längd av minst 10 cm. |
|
g) |
Kikare, 7 × 50 eller med större linsdiameter. |
|
h) |
Ett anslag med instruktioner om räddning och återupplivning av personer som gått överbord. |
|
i) |
Ett sökarljus som kan manövreras från styrhytten. |
3. Fartyg, som olastade, har en sida med en höjd på mer än 1,50 m ovanför vattenlinjen skall ha ett fallrep eller en lejdare.
Artikel 10.03
Bärbara brandsläckare
1. På följande platser skall det finnas minst en bärbar brandsläckare i enlighet med Europastandard EN 3:1996:
|
a) |
I styrhytten. |
|
b) |
I närheten av varje ingång från däck till bostadsutrymmen. |
|
c) |
I närheten av varje ingång till arbetsutrymmen som inte kan nås från bostadsutrymmena och där det finns utrustning för uppvärmning, matlagning eller kylning som använder fast eller flytande bränsle eller flytande gas. |
|
d) |
Vid varje ingång till maskin- och pannrum. |
|
e) |
På lämpliga platser under däck i maskin- och pannrum så att ingen plats i utrymmet är på längre gångavstånd än 10 meter från en brandsläckare |
2. Endast brandsläckare av pulvertyp med ett innehåll på minst 6 kg eller andra bärbara brandsläckare med samma släckningskapacitet får användas som bärbara brandsläckare enligt punkt 1. De skall vara avsedda för bränder av klass A, B och C och för bränder i elsystem på upp till 1 000 V.
3. Dessutom får pulver-, vatten- eller skumbrandsläckare användas som är lämpliga för åtminstone den klass av bränder som är troligast i det utrymme för vilket brandsläckarna är avsedda.
4. Bärbara brandsläckare med CO2 som släckmedel får användas endast för släckning av bränder i kök och elinstallationer. Innehållet i dessa brandsläckare får uppgå till högst 1 kg per 15 m3 av det utrymme i vilket de är tillgängliga för användning.
5. Bärbara brandsläckare skall kontrolleras minst vartannat år. Ett inspektionscertifikat, som undertecknats av inspektören och som anger inspektionsdatum skall utfärdas.
6. Om bärbara brandsläckare är monterade på ett sådant sätt att de inte syns skall den skiva som täcker brandsläckaren utmärkas med en symbol för brandsläckare enligt fig. 3 i tillägg I, varvid symbolens sida skall ha en längd av minst 10 cm.
Artikel 10.03a
Fasta brandbekämpningssystem i bostadsutrymmen, styrhytter och passagerarutrymmen
1. Brandskydd i bostadsutrymmen, styrhytter och passagerarutrymmen skall endast åstadkommas genom lämpliga automatiska trycksatta vattensprinkler i form av fasta brandbekämpningssystem.
2. Installation eller konvertering av systemen skall endast utföras av specialistföretag.
3. Systemen skall vara gjorda av stål eller motsvarande icke brännbara material.
4. Systemen skall kunna avge en vattenmängd av minst 5 l/m2 per minut över ytan i det största utrymme som skall skyddas.
5. System som avger mindre vattenmängder skall ha ett typgodkännnande enligt IMO:s resolution A 800(19) eller annan standard som erkänns av den kommitté som inrättats enligt artikel 19.2 i detta direktiv. Typgodkännandet skall utföras av ett godkänt klassificeringssällskap eller ett ackrediterat provningsinstitut. Det ackrediterade provningsinstitutet skall uppfylla de harmoniserade standarderna för provlaboratoriers verksamhet (EN ISO/IEC 17025:2000).
6. Systemen skall kontrolleras av en expert enligt följande:
|
a) |
Innan de tas i drift. |
|
b) |
Efter det att de har utlösts, innan de åter tas i drift. |
|
c) |
Efter ändringar eller reparationer. |
|
d) |
Regelbundet minst vartannat år. |
7. När experten utför en kontroll enligt avsnitt 6 skall han verifiera huruvida systemen uppfyller kraven i denna artikel.
Kontrollen skall åtminstone omfatta följande:
|
a) |
Yttre inspektion av hela systemet. |
|
b) |
Provning av säkerhetssystemens och munstyckenas funktion. |
|
c) |
Provning av trycktankarnas och pumpsystemets funktion. |
8. Ett inspektionscertifikat som undertecknats av inspektören och som anger inspektionsdatum skall utfärdas.
9. Antalet installerade system skall föras in i gemenskapscertifikatet.
10. För att skydda föremål i boendeutrymmen, styrhytter och passagerarutrymmen skall fasta brandbekämpningssystem vara tillåtna endast på grundval av rekommendationer från kommittén.
Artikel 10.03b
Fasta brandbekämpningssystem i maskin-, pann- och pumprum
1. Släckmedel
För att skydda maskin-, pann- och pumprum får följande släckmedel användas i fasta brandsläckningsystem:
|
a) |
CO2 (koldioxid). |
|
b) |
HFC-227ea (heptafluoropropan). |
|
c) |
IG-541 (52 % kväve, 40 % argon, 8 % koldioxid). |
Andra släckmedel skall endast tillåtas på rekommendation av kommittén enligt artikel 19.2 i detta direktiv.
2. Ventilation, luftintag
|
a) |
Förbränningsluft till framdrivningsmaskinerna får inte tas från utrymmen som skall skyddas genom fasta brandbekämpningssystem. Detta skall inte gälla om det finns två av varandra oberoende och hermetiskt åtskilda huvudmaskinrum eller om det intill huvudmaskinrummet finns ett separat maskinrum med en bogpropeller, så att fartyget kan gå för egen maskin om eld utbryter i huvudmaskinrummet. |
|
b) |
Forcerad ventilation i det utrymme som skall skyddas skall stängas av automatiskt om brandbekämpningssystemet utlöses. |
|
c) |
Det skall finnas anordningar för snabb stängning av samtliga öppningar genom vilka luft kan komma in i eller gas läcka ut ur det utrymme som skall skyddas. Man skall kunna se tydligt huruvida öppningarna är öppna eller stängda. |
|
d) |
Den luft som kommer ut ur säkerhetsventiler på de tankar med komprimerad luft som är installerade i maskinrum skall ledas ut i det fria. |
|
e) |
Över- eller undertryck till följd av inströmmande släckmedel får inte förstöra komponenterna i de omgivande avbalkningarna i det utrymme som skall skyddas. Det skall finnas möjlighet till riskfri tryckutjämning. |
|
f) |
Skyddade utrymmen skall ha en anordning för avlägsnande av släckmedlet och brandgaserna. Anordningarna skall kunna manövreras från sådana platser utanför de skyddade utrymmena som inte blir omöjliga att nå vid brand i de skyddade utrymmena. Om det finns fasta utsugningsanordningar skall de inte kunna kopplas på medan branden släcks. |
3. Brandlarmssystem
Det utrymme som skall skyddas skall övervakas genom ett lämpligt brandlarmssystem. Larmet skall kunna observeras i styrhytten, boendeutrymmena och det utrymme som skall skyddas.
4. Rörledningssystem
|
a) |
Släckmedlet skall ledas till det utrymme som skall skyddas och fördelas där genom ett fast rörledningssystem. Inuti det utrymme som skall skyddas skall rörledningen och de tillhörande delarna vara gjorda av stål. Tankanslutningsrör och expansionsskarvar skall undantas från detta krav under förutsättning att de material som används har motsvarande egenskaper vid brand. Rörledningarna skall var skyddade mot korrosion både in- och utvändigt. |
|
b) |
Munstyckena skall vara dimensionerade och monterade på ett sådant sätt att släckmedlet fördelas jämt. |
5. Utlösningsanordning
|
a) |
Brandbekämpningssystem med automatisk utlösning skall inte vara tillåtna. |
|
b) |
Det skall vara möjligt att utlösa brandbekämpningssystemet från en lämplig plats utanför det utrymme som skall skyddas. |
|
c) |
Utlösningsanordningar skall vara installerade på ett sådant sätt att de kan manövreras även vid brand och att, vid skada genom eld eller explosion i det utrymme som skall skyddas, den nödvändiga mängden släckmedel ändå kan ledas fram. Icke mekaniska utlösningsanordningar skall försörjas från två olika av varandra oberoende energikällor. Dessa energikällor skall vara belägna utanför det utrymme som skall skyddas. Kontrolledningar i det utrymme som skall skyddas skall vara konstruerade på ett sådant sätt att de fungerar i minst 30 minuter vid brand. Beträffande elkablar skall detta krav vara uppfyllt om elkablarna överensstämmer med IEC-standard 60331-21:1999. Om utlösningsanordningar är installerade på ett sådant sätt att de inte syns, skall den skiva som döljer dem markeras med symbolen ”brandbekämpningsutrustning” enligt figur 6 i tillägg I, varvid symbolens sida skall ha en längd av minst 10 cm och symbolen ha följande text med röda bokstäver mot vit bakgrund: ”Feuerlöscheinrichtung Installation d'extinction Brandblusinstallatie Fire-fighting installation” |
|
d) |
Om brandbekämpningssystemet är avsett att skydda flera utrymmen skall utlösningsanordningarna för varje utrymme vara separata och tydligt markerade. |
|
e) |
I närheten av varje utlösningsanordning skall en väl synlig och outplånlig bruksanvisning på något av medlemsstaternas språk vara anslagen. Den skall bland annat innehålla anvisningar om följande:
|
|
f) |
I bruksanvisningen skall det anges att förbränningsmotorer som tar sin luft från det utrymme som skall skyddas skall stängas innan brandbekämpningssystemet utlöses. |
6. Varningssystem
|
a) |
Fasta brandbekämpningssystem skall vara försedda med akustiska och optiska varningssystem. |
|
b) |
Varningssystemet skall sättas i gång automatiskt när brandbekämpningssystemet utlöses. Varningssignalen skall ljuda under en lämplig tid innan släckmedlet frigörs och det skall inte vara möjligt att stänga av signalen. |
|
c) |
Varningsignalerna skall synas tydligt i de utrymmen som skall skyddas och utanför ingångarna till dessa utrymmen och höras tydligt även vid de driftsförhållanden som ger det högsta egenbullret. Signalerna skall skilja sig tydligt från alla övriga akustiska och optiska signaler i det utrymme som skall skyddas. |
|
d) |
De akustiska varningssignalerna skall kunna höras tydligt i de angränsande utrymmena även när dörrarna är stängda och vid de driftsförhållanden som ger det högsta egenbullret. |
|
e) |
Om varningssystemet inte är självövervakande när det gäller kortslutningar, kabelbrott och spänningsfall, skall det vara möjligt att kontrollera att det fungerar ordentligt. |
|
f) |
Vid varje ingång till ett utrymme som kan förses med släckmedel skall ett väl synligt anslag med följande text i röd skrift mot vit bakgrund sättas upp: ”Vorsicht, Feuerlöscheinrichtung! Bei Ertönen des Warnsignals (Beschreibung des Signals) den Raum sofort verlassen! Attention, installation d'extinction d'incendie Quitter immédiatement ce local au signal (description du signal)! Let op, brandblusinstallatie! Bij het in werking treden van het alarmsignaal (omschrijving van het signaal) deze ruimte onmiddellijk verlaten! Warning, fire-fighting installation! Leave the room as soon as the warning signal sounds (description of signal)” |
7. Trycktankar, tillbehör och tryckledningar
|
a) |
Trycktankar, tillbehör och tryckledningar skall uppfylla en medlemsstats gällande bestämmelser. |
|
b) |
Trycktankar skall var installerade enligt tillverkarens föreskrifter. |
|
c) |
Trycktankar, tillbehör och tryckledningar får inte installeras i boendeutrymmena. |
|
d) |
Temperaturen i skåp och andra utrymmen där trycktankar är installerade får inte överstiga 50 °C. |
|
e) |
Skåp eller installationsutrymmen på däck skall vara ordentligt fästade och ha ventilationsöppningar som skall vara placerade på ett sådant sätt att ingen gas kan komma in i fartyget vid en läcka i trycktanken. Direkta förbindelser med andra utrymmen är inte tillåtna. |
8. Mängd släckmedel
Om mängden släckmedel är avsedd att skydda mer än ett utrymme behöver inte den sammanlagda mängden tillgängligt släckmedel vara större än den mängd som är nödvändig för det största utrymme som skall skyddas.
9. Installation, inspektion och dokumentation
|
a) |
Systemet får endast installeras eller modifieras av en firma som är specialist på brandbekämpningssystem. De krav som anges av tillverkaren av släckmedlet och systemtillverkaren (produkt- och säkerhetsdatablad) skall uppfyllas. |
|
b) |
Systemet skall kontrolleras av en expert enligt följande:
|
|
c) |
Vid inspektionen skall experten kontrollera huruvida systemet uppfyller kraven i detta kapitel. |
|
d) |
Inspektionen skall omfatta åtminstone följande:
|
|
e) |
Ett inspektionscertifikat, som undertecknats av inspektören och som anger inspektionsdatum skall utfärdas. |
|
f) |
Antalet fasta brandbekämpningssystem skall föras in i gemenskapscertifikatet. |
10. CO2-brandbekämpningssystem
För brandbekämpningssystem där CO2 används som släckmedel skall, utöver kraven enligt punkterna 1-9, följande bestämmelser uppfyllas:
|
a) |
CO2-behållare skall vara placerade utanför det utrymme som skall skyddas, i ett utrymme eller skåp som är hermetiskt avskilt från övriga utrymmen. Dörrarna till dessa utrymmen och skåp skall öppnas utåt, vara låsbara och på utsidan ha en symbol för ”Allmän fara” enligt figur 4 i tillägg I, åtminstone 5 cm hög, tillsammans med angivelsen ”CO2” i samma färg och av samma höjd. |
|
b) |
Utrymmen under däck för CO2-behållare skall endast kunna nås från det fria. Dessa utrymmen skall ha ett eget, tillräckligt, artificiellt ventilationssystem med utsugningstrummor, vilket är fullständigt avskilt från övriga ventilationssystem ombord. |
|
c) |
CO2-behållarna får inte fyllas till mer än 0,75 kg/l. Den specifika volymen för CO2-gas som inte är under tryck skall anses vara 0,56 m3/kg. |
|
d) |
Volymen CO2 för det utrymme som skall skyddas skall uppgå till minst 40 % av utrymmets bruttovolym. Det skall vara möjligt att tillföra denna volym inom 120 sekunder och att kontrollera huruvida tillförseln har slutförts. |
|
e) |
Att öppna behållarventilerna och att manövrera flödesventilen skall vara skilda operationer. |
|
f) |
Den lämpliga tid som avses i punkt 6 b skall uppgå till minst 20 sekunder. Det skall finnas en tillförlitlig anordning som säkerställer tidsfristen innan CO2-gasen avges. |
11. HFC-227ea-brandbekämpningssystem
För brandbekämpningssystem i vilka HFC-227ea används som släckmedel skall utöver kraven i punkterna 1-9 följande bestämmelser uppfyllas:
|
a) |
Om flera utrymmen med olika bruttovolym skall skyddas, skall varje utrymme vara försett med eget brandbekämpningssystem. |
|
b) |
Varje HFC-227ea-behållare som är installerad i det utrymme som skall skyddas skall vara försedd med en övertryckssventil. Om behållaren utsätts för följderna av en brand och brandbekämpningssystemet inte har utlösts, skall övertrycksventilen utan risk släppa ut behållarens innehåll i det utrymme som skall skyddas. |
|
c) |
Varje behållare skall vara utrustad med en anordning för kontroll av gastrycket. |
|
d) |
Behållarna får inte fyllas till mer än 1,15 kg/l. Den specifika volymen för HFC-227ea som inte står under tryck skall anses vara 0,1374 m3/kg. |
|
e) |
Volymen HFC-227ea för det utrymme som skall skyddas skall vara minst 8 % av utrymmets bruttovolym. Volymen skall avges inom 10 sekunder. |
|
f) |
HFC-227ea-behållarna skall vara försedda med en tryckövervakare som utlöser en akustisk eller optisk varningssignal i styrhytten vid icke avsedd förlust av drivmedel. Om det inte finns någon styrhytt skall varningssignalen avges utanför det utrymme som skall skyddas. |
|
g) |
Efter utlösning av systemet får koncentrationen i det utrymme som skall skyddas inte överstiga 10,5 %. |
|
h) |
Brandbekämpningssystemet får inte innehålla några delar av aluminium |
12. IG-541-brandbekämpningssystem
För brandbekämpningssystem i vilka IG-541 används som släckmedel skall utöver kraven i punkterna 1-9 följande bestämmelser uppfyllas:
|
a) |
Om flera utrymmen med olika bruttovolym skall skyddas, skall varje utrymme vara försett med eget brandbekämpningssystem. |
|
b) |
Varje IG-541-behållare som är installerad i det utrymme som skall skyddas skall vara försedd med en övertryckssventil. Om behållaren utsätts för följderna av en brand och brandbekämpningssystemet inte har utlösts, skall övertrycksventilen utan risker släppa ut behållarens innehåll i det utrymme som skall skyddas. |
|
c) |
Varje behållare skall vara utrustad med en anordning för kontroll av innehållet. |
|
d) |
Behållarens fyllnadstryck får inte överstiga 200 bar vid + 15 °C. |
|
e) |
Volymen IG-541 för det utrymme som skall skyddas skall vara minst 44 % och högst 50 % av utrymmets bruttovolym. Volymen skall avges inom 120 sekunder. |
13. Brandbekämpningssystem för skydd av föremål
För att skydda föremål i maskin-, pann- och pumprum skall fasta brandbekämpningssystem vara tillåtna endast på grundval av rekommendationer från kommittén.
Artikel 10.04
Arbetsbåtar
1. Följande farkoster skall vara utrustade med arbetsbåt enligt Europastandard EN 1914:1997:
|
a) |
Motorfartyg och pråmar på över 150 dwt. |
|
b) |
Bogserfartyg och skjutbogserare med ett volymdeplacement på över 150 m3. |
|
c) |
Flytande utrustning. |
|
d) |
Passagerarfartyg. |
2. Arbetsbåtar skall snabbt och säkert kunna sjösättas av en enda person inom fem minuter från det första nödvändiga handgreppet. Om ett motordrivet system för sjösättning används skall det vara så konstruerat att båten ändå kan sjösättas snabbt och säkert om motorn inte skulle fungera.
3. Uppblåsbara arbetsbåtar skall inspekteras enligt tillverkarens anvisningar.
Artikel 10.05
Livbojar och räddningsvästar
1. Ombord på farkoster skall det finnas minst tre livbojar enligt Europastandard EN 14144:2002. De skall vara klara för användning och placerade på lämplig plats på däck, men inte fastgjorda vid sina hållare. Minst en livboj skall vara placerad i omedelbar närhet av styrhytten och vara utrustad med självtändande ljus som drivs av ett batteri och som inte släcks i vatten.
2. Det skall finnas en personlig, automatiskt uppblåsbar räddningsväst enligt Europastandard EN 395:1998 eller EN 396:1998 inom räckhåll för alla personer som normalt finns ombord.
För barn är även icke-uppblåsbara räddningsvästar i enlighet med dessa standarder tillåtna.
3. De skall inspekteras enligt tillverkarens anvisningar.
KAPITEL 11
SÄKERHET I ARBETSUTRYMMENA
Artikel 11.01
Allmänna föreskrifter
1. Fartyg skall vara byggda, utformade och utrustade på så sätt att man kan arbeta och förflytta sig säkert.
2. Fasta anläggningar som krävs för arbetet ombord skall vara utformade, planerade och skyddade på så sätt att drift, användning och underhåll kan utföras säkert och obehindrat. I tillämpliga fall skall rörliga eller heta delar vara försedda med skydd.
Artikel 11.02
Skydd mot fall
1. Däck och skarndäck skall vara plana, och det skall inte finnas platser där det finns risk att snubbla. Vatten skall inte kunna ansamla sig.
2. Däck och skarndäck, durkar i maskinrum, trappavsatser, trappor och översidan av pollarna på skarndäck skall vara halkskyddade.
3. Översidan av pollare på skarndäck och alla hinder i passager, såsom kanten på trappsteg, skall vara märkta med en färg som kontrasterar mot det omgivande däcket.
4. Ytterkanten på däck liksom arbetsutrymmen där det är möjligt att falla mer än 1 m skall vara försedda med relingar eller karmar som är minst 0,70 m höga eller skyddsräcken enligt Europastandard EN 711:1995, bestående av en ledstång, en stång i knähöjd och en fotlist. Skarndäck skall var försedda med en fotlist och en oavbruten ledstång fäst vid karmen. Ledstänger utefter karmen krävs inte om skarndäcken är försedda med fasta skyddsräcken vid fartygssidan.
5. Vid arbetsutrymmen där det föreligger risk för fall på mer än 1 m får inspektionsorganet för att garantera säkra arbetsförhållanden kräva lämpliga tillbehör och utrustning.
Artikel 11.03
Arbetsutrymmenas storlek
Arbetsutrymmena skall vara så dimensionerade att alla som arbetar där har tillräcklig rörelsefrihet.
Artikel 11.04
Skarndäck
1. Ett skarndäcks fria bredd får inte understiga 0,60 m. Denna bredd får minskas till 0,50 m på vissa ställen som är nödvändiga för fartygets drift såsom vid ventiler för spolning av däck. Vid pollare och knapar får bredden minskas till 0,40 m.
2. Upp till en höjd på 0,90 m över skarndäck får skarndäckets fria bredd minskas till 0,54 m på villkor att den fria bredden ovanför, mellan skrovets ytterkant och lastrummens innerkant, är minst 0,65 m. I så fall får skarndäckets fria bredd minskas till 0,50 m om skarndäckets yttre kant är försedd med ett skyddsräcke i enlighet med Europastandard EN 711:1995 för att förhindra fall. På farkoster med en längd på högst 55 m och med bostadsutrymmen endast i farkostens aktre del krävs inga skyddsräcken.
3. Föreskrifterna i punkterna 1 och 2 gäller upp till en höjd på 2,00 m ovanför skarndäck.
Artikel 11.05
Tillträdesvägar till arbetsutrymmen
1. Tillträden och passager för förflyttning av personer och föremål skall vara av tillräcklig storlek och anordnade enligt följande:
|
a) |
Framför tillträdesöppningen skall det finnas tillräcklig plats så att förflyttningar inte hindras. |
|
b) |
Passagens fria bredd skall vara lämplig för arbetsutrymmets funktion och vara minst 0,60 m, med undantag för farkoster med en bredd på mindre än 8 m, där bredden för fri passage får minskas till 0,50 m. |
|
c) |
Passagens fria höjd inklusive tröskeln skall vara minst 1,90 m. |
2. Dörrar skall vara utformade så att de kan öppnas och stängas utan fara från båda håll. De skall vara skyddade så att de inte kan stänga eller öppna sig av sig själva.
3. Lämpliga trappor, lejdare eller steg skall finnas om det är en nivåskillnad på mer än 0,50 m vid tillträdesvägar, utgångar eller passager.
4. Vid permanent bemannade arbetsutrymmen skall det finnas trappor om nivåskillnaden överstiger 1 m. Detta krav gäller inte nödutgångar.
5. På fartyg med lastrum skall det finnas åtminstone en fast tillträdesanordning i varje ända av varje lastrum.
Med avvikelse från första meningen får den fasta tillträdesanordningen avvaras om det finns minst två flyttbara lejdare som når minst 3 stegpinnar över luckkarmen vid en lutningsvinkel på 60°.
Artikel 11.06
Utgångar och nödutgångar
1. Utgångarnas, inklusive nödutgångarnas, antal, utformning och dimensioner, skall vara anpassade till utrymmenas ändamål och storlek. Om en av utgångarna är en nödutgång skall den vara tydligt markerad som sådan.
2. Nödutgångar eller ljusventiler eller skylight som skall användas som nödutgångar skall ha en fri öppning på minst 0,36 m2, och den minsta dimensionen får inte vara mindre än 0,50 m.
Artikel 11.07
Lejdare, steg och liknande anordningar
1. Trappor och lejdare skall vara säkert fastsatta. Trappor skall vara minst 0,60 m breda, den fria bredden mellan räckena minst 0,60 m och trappstegens djup inte mindre än 0,15 m. Trappstegen skall vara ytsträva, och trappor med mer än tre trappsteg skall vara försedda med räcken.
2. Lejdare och stegpinnar skall ha en fri bredd på minst 0,30 m. Avståndet mellan två stegpinnar får inte vara mer än 0,30 m, och avståndet mellan stegpinnar och skott inte mindre än 0,15 m.
3. Lejdare och stegpinnar skall vara markerade så att de syns uppifrån och vara försedda med grabbräcken ovanför utgångarna.
4. Flyttbara lejdare skall vara minst 0,40 m breda och minst 0,50 m vid basen. Det skall vara möjligt att säkerställa att de inte välter och glider. Stegpinnarna skall vara fast monterade i stängerna.
Artikel 11.08
Inre utrymmen
1. Arbetsutrymmena inuti fartyget skall vara anpassade vad beträffar dimensioner, utformning och inredning efter det arbete som skall utföras där, och uppfylla hälso- och säkerhetskraven. De skall vara försedda med tillräcklig, ej bländande belysning och tillräckliga ventilationsanordningar. Vid behov skall de vara utrustande med uppvärmningsanordningar som kan åstadkomma lämplig temperatur.
2. Durkarna i arbetsutrymmena inuti fartyget skall vara i starkt och hållbart utförande, och vara utformade så att de inte utgör en snubbelrisk samt vara halkskyddade. Öppningar i däck och durkar skall, när de står öppna, vara försedda med anordningar för att förhindra att personer faller ner, och ljusventiler och skylight skall vara placerade och utrustade så att de kan hanteras och rengöras utan risk.
Artikel 11.09
Skydd mot buller och vibrationer
1. Arbetsutrymmena skall vara placerade, utrustade och utformade så att besättningen inte utsätts för skadliga vibrationer.
2. Permanenta arbetsutrymmen skall dessutom vara byggda och ljudisolerade så att besättningens hälsa och säkerhet inte påverkas av buller.
3. För besättning som dagligen kan komma att utsättas för bullernivåer som överstiger 85 dB(A) skall det finnas personligt hörselskydd. I arbetsutrymmen där bullernivåerna överstiger 90 dB(A) skall det anges att användning av hörselskydd är obligatorisk genom symbolen ”Använd hörselskydd”, varvid symbolens diameter skall uppgå till minst 10 cm enligt figur 7 i tillägg I.
Artikel 11.10
Lastluckor
1. Lastluckor skall vara lätt åtkomliga och kunna hanteras utan risk. Lastlucksdelar som väger mer än 40 kg skall dessutom vara utformade så att de kan glida eller svänga eller vara utrustade med mekaniska öppningsanordningar. Lastluckor som hanteras med lyftutrustning skall vara utrustade med adekvata och lättåtkomliga anordningar för fastkoppling. Lastluckor som inte är fritt utbytbara och luckkarmar skall vara försedda med tydlig märkning som anger till vilken öppning lastluckorna hör, och vilket läge i öppningen som är det rätta.
2. Lastluckor skall vara fastsatta så att de inte kan lyftas av vinden eller av lastutrustning. Skjutbara luckor skall vara försedda med en stoppmekanism som förhindrar att de oavsiktligt förskjuts mer än 0,40 m i horisontell riktning; de skall kunna låsas i slutläget. Det skall finnas lämpliga anordningar för förvaring av staplade lastluckor.
3. Vid mekaniskt hanterade lastluckor skall krafttillförseln kopplas från automatiskt om brytaren släpps upp.
4. Lastluckor skall kunna stå emot de belastningar som de kan tänkas utsättas för: Lastluckor som är konstruerade på så sätt att man skall kunna beträda dem skall kunna tåla punktbelastningar på minst 75 kilo. Lastluckor som inte är konstruerade för att man skall kunna beträda dem skall vara märkta som sådana. Lastluckor avsedda att bära däckslast skall vara märkta med högsta tillåtna belastning i t/m2. Om det krävs stöd vid högsta tillåtna belastning skall detta vara angivet på lämplig plats; i detta fall skall de tillämpliga ritningarna medföras ombord.
Artikel 11.11
Vinschar
1. Vinschar skall vara så konstruerade att arbetet kan utföras riskfritt. De skall vara försedda med anordningar som förhindrar oavsiktlig återgång av lasten. Vinschar som inte har automatisk spärrning skall vara utrustade med en broms som är dimensionerad efter vinscharnas dragkraft.
2. Vinschar som manövreras med handkraft skall vara försedda med anordningar som förhindrar att veven ändrar riktning. Vinschar som kan manövreras både med maskinkraft och handkraft skall utformas så att reglaget för maskinkraft omöjligen kan sätta reglaget för handkraft i rörelse.
Artikel 11.12
Kranar
1. Kranar skall vara konstruerade enligt god skeppsbyggnadsstandard. De krafter som uppstår under användningen skall överföras på ett säkert sätt till fartygets struktur; de får inte äventyra fartygets stabilitet.
2. På kranen skall en tillverkarskylt vara anbringad med följande uppgifter:
|
a) |
Tillverkarens namn och adress. |
|
b) |
CE-märkning, med tillverkningsår. |
|
c) |
Uppgift om serie eller typ. |
|
d) |
I tillämpliga fall, serienummer. |
3. Högsta tillåtna belastningar skall vara angivna på kranen på ett outplånligt och väl synligt sätt.
För kranar vars säkra arbetsbelastning inte överstiger 2 000 kg räcker det att säker arbetsbelastning vid maximalt utligg anges på kranen på ett outplånligt och väl synligt sätt.
4. Det skall finnas skyddsanordningar mot kross- och skärolyckor. Det skall finnas ett säkerhetsavstånd på 0,5 m uppåt, nedåt och åt sidorna mellan kranens yttersta delar och alla omgivande föremål. Inget säkerhetsavstånd åt sidorna krävs utanför arbetsutrymmen och passager.
5. Det skall vara möjligt att skydda maskindrivna kranar mot obehörig användning. De skall endast kunna startas från kranens styrplats. Kontrolldonen skall ha automatisk återgång (återfjädrande knappar); kontrollriktningen skall framgå klart.
Vid kraftbortfall skall lasten inte kunna falla ned av sig själv. Ej avsedda kranrörelser skall förhindras.
Hissanordningens rörelse uppåt och överskridande av den säkra arbetsbelastningen skall begränsas genom lämplig anordning. Hissanordningens rörelse nedåt skall begränsas om det enligt planerade driftförhållanden när kroken fästs kan vara färre än två varv kabel kvar på trumman. När de automatiska begränsningsanordningarna har aktiverats, skall rörelse i motsatt riktning fortfarande vara möjlig.
Brotthållfastheten för rörliga kablar skall motsvara fem gånger den tillåtna belastningen för kabeln. Kabelns konstruktion skall vara felfri och utformningen lämplig för användning i kran.
6. Innan kranen tas i bruk för första gången eller innan den tas i bruk igen efter större modifieringar, skall det bestyrkas att kranen har tillräcklig styrka och stabilitet med hjälp av beräkningar och ett belastningsprov.
För kranar vars säkra arbetsbelastning inte överstiger 2 000 kg kan en expert besluta att beräkningen helt eller delvis får ersättas av ett belastningsprov med en belastning 1,25 gånger större än den säkra arbetsbelastningen, utfört över hela arbetsområdet.
Det godkännandeprov som avses i första och andra stycket skall utföras av en expert som erkänts av inspektionsorganet.
7. Kranar skall kontrolleras regelbundet och minst var tolfte månad, av en behörig person. Under den inspektionen skall det fastställas genom okulärbesiktning och funktionskontroll huruvida kranen är i säkert skick.
8. Minst vart tionde år efter godkännandeprovet skall kranen återigen inspekteras av en expert som erkänts av ett inspektionsorgan.
9. Kranar med högre säker arbetsbelastning än 2 000 kg eller som används för lastning och lossning eller som är installerade på lyftbockar, pontoner och annan flytande utrustning eller arbetsfarkoster skall dessutom uppfylla kraven i en medlemsstat.
10. För samtliga kranar skall minst följande handlingar medföras ombord:
|
a) |
Bruksanvisning från kranens tillverkare. Bruksanvisningen skall minst innehålla följande uppgifter:
|
|
b) |
Intyg om utförda kontroller enligt punkterna 6-8 eller 9. |
Artikel 11.13
Förvaring av brandfarliga vätskor
För förvaring av brandfarliga vätskor med lägre antändningstemperatur än 55 °C skall det på däck finnas ett ventilerat skåp i icke brännbart material. På skåpets utsida skall den finnas en symbol ”Ingen öppen eld och Rökning förbjuden” med en diameter på minst 10 cm enligt figur 2 i tillägg I.
KAPITEL 12
BOSTADSUTRYMMEN
Artikel 12.01
Allmänna föreskrifter
1. Fartyg skall ha bostadsutrymmen för de personer som normalt bor ombord, eller åtminstone för minimibesättningen.
2. Bostadsutrymmen skall vara utformade, anordnade och utrustade så att de ombordvarandes behov tillgodoses vad gäller hälsa, säkerhet och välbefinnande. De skall vara lätt tillgängliga, vägen dit skall vara helt säker, och de skall vara isolerade mot värme och kyla.
3. Inspektionsorganet kan bevilja undantag från föreskrifterna i detta kapitel, om de ombordvarandes hälsa och säkerhet säkerställs på annat sätt.
4. Inspektionsorganet skall i gemenskapscertifikatet föra in eventuella begränsningar av fartygets dagliga användning som är knutna till undantagen i punkt 3.
Artikel 12.02
Särskilda konstruktionsföreskrifter
1. Bostadsutrymmena skall kunna vädras på lämpligt sätt även med dörrarna stängda; dessutom skall det vara tillräckligt dagsljus i gemensamma uppehållsrum, och man skall i möjligaste mån kunna se ut.
2. Om bostadsutrymmena saknar tillträde i däcksnivå och nivåskillnaden är 0,30 m eller mer, skall utrymmena kunna nås genom trappor.
3. I fartygets förliga del får inga durkar ligga lägre än 1,20 m under flytvattenlinjen vid största djupgående.
4. Uppehållsrummen och sovrummen skall ha minst två utgångar som är belägna så långt som möjligt från varandra och som används som räddningsvägar. En utgång kan vara utformad som en nödutgång: Denna föreskrift gäller inte utrymmen med en utgång som leder direkt ut mot däck eller mot en gång som används som räddningsväg, under förutsättning att gången har två utgångar på avstånd från varandra som leder ut mot babord och styrbord. Nödutgångar, som kan vara skylight eller ljusventiler, skall ha en fri öppning på minst 0,36 m2, och den kortaste sidan skall vara minst 0,50 m och medge snabb evakuering i en nödsituation. Räddningsvägarnas isolering och ytor skall vara av flamhämmande material, och räddningsvägarna skall när som helst kunna användas med hjälp av lämpliga medel såsom lejdare eller stegpinnar.
5. Bostadsutrymmen skall vara skyddade mot otillåtet buller och vibrationer. Ljudtrycksnivåerna får inte överskrida följande värden:
|
a) |
I gemensamma uppehållsrum: 70 dB(A). |
|
b) |
I sovrum: 60 dB(A). Denna föreskrift gäller inte fartyg som används uteslutande utanför besättningens viloperiod enligt medlemsstaternas nationella lagstiftning. Begränsningen av den dagliga användningsperioden skall införas i gemenskapscertifikatet. |
6. Bostadsutrymmen skall ha en fri höjd på minst 2 m.
7. Som regel skall fartyg ha minst ett gemensamt uppehållsrum, som är avskilt från sovrummen.
8. De gemensamma uppehållsrummens fria golvyta skall vara minst 2 m2 per person, dock minst 8 m2 totalt (möbler, med undantag för bord och stolar oräknade).
9. Volymen i varje privat bostadsutrymme eller sovrum skall vara minst 7 m3.
10. Luftvolymen per person skall vara minst 3,5 m3 i privata bostadsutrymmen. I sovrum skall luftvolymen vara minst 5 m3 för den första personen och 3 m3 för varje ytterligare person (med undantag för möbler). Sovhytter skall i möjligaste mån vara avsedda för högst två personer. Bäddarna skall vara på minst 0,30 meters höjd över durken. Våningsbäddar skall ha en fri höjd på minst 0,60 m ovanför varje bädd.
11. Dörrar skall ha en öppning vars övre kant är minst 1,90 m över däcket eller durken och en fri bredd på minst 0,60 m. Den föreskrivna höjden får uppnås med hjälp av skjutbara eller uppfällbara skyddstak eller luckor. Dörrarna skall öppnas utåt och det skall vara möjligt att öppna dem från båda sidor. Trösklar får inte vara högre än 0,40 m, men bestämmelser i andra säkerhetsföreskrifter skall följas.
12. Trappor skall vara fast monterade och säkert framkomliga. Detta krav skall anses vara uppfyllt om
|
a) |
trappans bredd är minst 0,60 m, |
|
b) |
trappstegens djup är minst 0,15 m, |
|
c) |
trappstegen är halkskyddade, och |
|
d) |
trappor med mer än tre trappsteg är försedda med minst ett räcke eller handtag. |
13. Rörledningar för farliga gaser eller vätskor, särskilt rörledningar under så högt tryck att en läcka kan innebära fara för människor, får inte finnas i bostadsutrymmen eller i gångar som leder till bostadsutrymmen. Detta krav gäller inte ångrör och rörledningar i hydrauliska system, förutsatt att de är omgivna av ett skyddande hölje av metall, och inte heller anläggningar med flytande gas för hushållsändamål.
Artikel 12.03
Sanitära anordningar
1. Som minimikrav skall följande sanitära anordningar finnas ombord på ett fartyg med bostadsutrymmen:
|
a) |
En toalett för varje bostadsutrymme eller för varje grupp av sex besättningsmedlemmar. Toalettutrymmet skall kunna vädras med frisk luft. |
|
b) |
Ett tvättfat med avlopp, med varmt och kallt dricksvatten för varje bostadsutrymme eller för varje grupp av fyra besättningsmedlemmar. |
|
c) |
Dusch eller badkar med varmt och kallt dricksvatten för varje bostadsutrymme eller för varje grupp av sex besättningsmedlemmar. |
2. De sanitära anordningarna skall ligga i omedelbar anslutning till bostadsutrymmena. Från toalettutrymmet får man inte ha direkt tillträde till kök, mässar eller kombinerade gemensamma uppehållsrum och kök.
3. Toalettutrymmen skall ha en golvyta på minst 1 m2, med en bredd på minst 0,75 m och en längd på minst 1,10 m. Toalettutrymmen i en- eller tvåmanshytter kan vara mindre. Om ett toalettutrymme har ett tvättfat och/eller en dusch, skall golvytan ökas med minst den golvyta som upptas av tvättfatet eller duschen (respektive badkaret).
Artikel 12.04
Kök
1. Kök kan vara kombinerade med gemensamma uppehållsrum.
2. Kök skall omfatta följande utrustning:
|
a) |
Spis. |
|
b) |
Diskbänk med avlopp. |
|
c) |
Kran med dricksvatten. |
|
d) |
Kylskåp. |
|
e) |
Tillräckligt med utrymme för förråd och arbete. |
3. Mässdelen i kombinerade kök och gemensamma uppehållsrum skall vara tillräckligt stor för det antal besättningsmedlemmar som normalt uppehåller sig där samtidigt. Sittplatserna skall vara minst 0,60 m breda.
Artikel 12.05
Dricksvatten
1. Fartyg med bostadsutrymmen skall vara utrustade med en dricksvattenanläggning. På dricksvattentankens påfyllningsöppningar och dricksvattenslangarna skall det finnas märkning om att de bara är avsedda för dricksvatten. Anslutningen för påfyllning av vatten skall befinna sig över däck.
2. Dricksvattenanläggningar skall
|
a) |
på innerytorna vara gjorda av korrosionsbeständigt material som inte utgör någon hälsofara, |
|
b) |
sakna rörledningssektioner där ett regelbundet vattenflöde inte kan garanteras, |
|
c) |
vara skyddade så att de inte blir för varma. |
3. Dessutom skall dricksvattentankar
|
a) |
ha en kapacitet på minst 150 l per person som normalt befinner sig ombord, eller åtminstone per medlem i minimibesättningen, |
|
b) |
ha en lämplig, låsbar öppning för rengöring av insidan, |
|
c) |
ha en vattenståndsvisare, |
|
d) |
vara försedda med luftningsrör som mynnar ut i friska luften eller som har lämpliga filter. |
4. Dricksvattentankarna får inte ha skiljeväggar gemensamma med andra tankar. Dricksvattenledningarna får inte vara dragna genom tankar som innehåller annan vätska. Anslutningar mellan dricksvattensystemet och andra ledningar är inte tillåtna. Ledningar för gas eller för andra vätskor än dricksvatten får inte vara dragna genom dricksvattentankarna.
5. Hydroforer för dricksvatten får bara använda ren, komprimerad luft. Om den komprimerade luften framställs med kompressor, skall lämpliga luftfilter och oljeavskiljare installeras omedelbart före hydroforen, om inte vattnet och luften är åtskiljda av membran.
Artikel 12.06
Uppvärmning och ventilation
1. Det skall vara möjligt att värma upp bostadsutrymmen alltefter den avsedda användningen. Uppvärmningsanläggningar skall vara lämpade för de väderförhållanden som kan förekomma.
2. Bostadsutrymmen och sovrum skall vara tillräckligt ventilerade även med dörrarna stängda. Ventilationen skall säkerställa tillräcklig luftcirkulation under alla klimatförhållanden.
3. Bostadsutrymmen skall vara konstruerade och utformade så att förorenad luft från andra zoner i fartyget, t.ex. maskin- och lastrum, i möjligaste mån förhindras från att tränga in. Om forcerad ventilation används skall luftintagen placeras så att dessa krav uppfylls.
Artikel 12.07
Andra anordningar i bostadsutrymmen
1. Varje besättningsmedlem skall ha en egen bädd och ett eget klädskåp med lås. Bädden skall ha ett innermått på minst 2,00 × 0,90 m.
2. Det skall finnas lämpliga utrymmen på annat ställe än i sovrummen för förvaring och torkning av arbetskläder.
3. Alla bostadsutrymmen skall ha elektrisk belysning. Extralampor som drivs med gas eller flytande bränsle är endast tillåtna i de gemensamma uppehållsrummen. Belysningsanordningar som använder flytande bränsle skall vara av metall och endast använda bränsle med en antändningstemperatur på över 55 °C eller fotogen. De skall vara placerade eller fästa så att de inte utgör någon brandrisk.
KAPITEL 13
BRÄNSLEDRIVEN UTRUSTNING FÖR UPPVÄRMNING, MATLAGNING OCH KYLNING
Artikel 13.01
Allmänna föreskrifter
1. Utrustning för uppvärmning, matlagning och kylning som drivs med flytande gas skall uppfylla kraven i kapitel 14 i denna bilaga.
2. Utrustning för uppvärmning, matlagning och kylning och därtill hörande utrustning skall vara utformad och installerad på ett sådant sätt att den inte kan utgöra någon fara även om den blir överhettad. Den skall vara installerad så att den inte av en olyckshändelse kan vältas eller flyttas.
3. Den utrustning som avses i punkt 2, får inte installeras i utrymmen där ämnen med en antändningstemperatur på under 55 °C används eller förvaras. Rökgaskanaler från sådan utrustning får inte passera genom dessa utrymmen.
4. Tillförsel av nödvändig förbränningsluft skall säkerställas.
5. Anordningar för uppvärmning skall vara säkert anslutna till rökgaskanalerna. Rökgaskanalerna skall vara försedda med passande rökhuvar eller anordningar som skyddar mot vind. De skall vara placerade så att de kan rengöras.
Artikel 13.02
Användning av flytande bränsle, oljedriven utrustning
1. Utrustning för uppvärmning, matlagning och kylning som drivs med flytande bränsle får endast användas med bränslen med en antändningstemperatur på över 55 °C.
2. Matlagningsanordningar och anordningar för uppvärmning och kylning som är försedda med vekbrännare och som drivs med fotogen kan, med avvikelse från punkt 1, tillåtas i bostadsutrymmen och styrhytt, på villkor att bränsletanken rymmer högst 12 liter.
3. Anordningar utrustade med vekbrännare skall
|
a) |
vara försedda med en bränsletank av metall som har låsbar påfyllningsöppning och som saknar tennlödningar under högsta påfyllningsnivån och som är så utformad och installerad att den inte kan öppnas eller tömmas oavsiktligt, |
|
b) |
kunna tändas utan hjälp av annat flytande bränsle, och |
|
c) |
vara installerad på så sätt att en säker avledning av förbränningsgaserna garanteras. |
Artikel 13.03
Oljepannor med förångningsbrännare och oljeeldningsaggregat med förstoftningsbrännare
1. Oljepannor med förångningsbrännare och oljeeldningsaggregat med förstoftningsbrännare skall vara konstruerade enligt god skeppsbyggnadsstandard.
2. Om en oljepanna med förångningsbrännare eller ett oljeeldningsaggregat med förstoftningsbrännare är installerad i maskinrummet, skall lufttillförseln till värmeanläggningen och maskinerna vara så ordnad att värmeanläggningen och maskinerna kan fungera oberoende av varandra, effektivt och säkert. Vid behov skall det finnas separat lufttillförsel. Installationen skall vara sådan att lågan från brännaren inte kan nå andra delar av utrustningen i maskinrummet.
Artikel 13.04
Oljepannor med förångningsbrännare
1. Oljepannor med förångningsbrännare skall kunna tändas utan hjälp av annan brännbar vätska. De skall vara monterade över en spillback av metall som omfattar alla bränsleförande delar och vars sidor skall ha en höjd på minst 20 mm; backens kapacitet skall vara på minst två liter.
2. För oljepannor med förångningsbrännare som är installerade i ett maskinrum skall sidorna på den spillback av metall som avses i punkt 1 ha ett höjd på minst 200 mm. Förångningsbrännarens lägsta punkt skall vara belägen ovanför spillbackens kant. Dessutom skall spillbackens övre kant vara belägen minst 100 mm ovanför durken.
3. Oljepannor med förångningsbrännare skall vara försedda med lämplig regulator som för varje vald inställning ger en praktiskt taget konstant bränsletillförsel till brännaren och förhindrar att bränsle kommer ut om lågan oavsiktligt skulle slockna. Regulatorer skall anses som lämpliga om de fungerar ordentligt även vid vibrationer och i en lutningsvinkel på 12° och är försedda med en flottör för nivåavkänning och dessutom med någon av följande anordningar:
|
a) |
En andra flottör som säkert och tillförlitligt stänger av bränsletillförseln om nivån överstiger den tillåtna. |
|
b) |
Ett bräddavlopp, men endast om spillbacken är tillräckligt stor för att minst rymma bränsletankens innehåll. |
4. Om bränsletanken till en oljepanna med förångningsbrännare är installerad separat måste följande krav vara uppfyllda:
|
a) |
Nivåskillnaden mellan tanken och tillförseln till brännaren får inte överstiga den som angivits i tillverkarens bruksanvisning. |
|
b) |
Tanken skall vara placerad så att den är skyddad från icke godtagbar uppvärmning. |
|
c) |
Bränsletillförseln skall kunna stoppas från däck. |
5. Rökgaskanalen från oljepannor med förångningsbrännare skall vara försedd med en anordning som förhindrar att luftströmmen vänds.
Artikel 13.05
Oljeeldningsaggregat med förstoftningsbrännare
Oljeeldningsaggregat med förstoftningsbrännare skall bl.a. uppfylla följande villkor:
|
a) |
Tillräcklig ventilation av brännaren skall garanteras före bränsletillförseln. |
|
b) |
Bränsletillförseln skall regleras med termostat. |
|
c) |
Bränslet skall antändas med en elektrisk anordning eller en evighetslåga. |
|
d) |
Utrustning för övervakning av lågan skall stänga av bränsletillförseln när lågan slocknar. |
|
e) |
Huvudströmbrytaren skall vara belägen utanför utrymmet där aggregatet är installerat, på lätt åtkomligt ställe. |
Artikel 13.06
Varmluftsanläggningar
Varmluftsanläggningar med förbränningskammare där varmluft leds runt under tryck till ett distributionssystem eller ett utrymme skall uppfylla följande krav:
|
a) |
Om bränslet sönderdelas under tryck skall förbränningsluften tillföras av en fläkt. |
|
b) |
Förbränningskammaren skall vara väl ventilerad innan brännaren kan tändas. Sådan ventilering skall anses ha uppnåtts om förbränningsluftsfläkten fortsätter att fungera sedan lågan har slocknat. |
|
c) |
Bränsletillförseln skall brytas automatiskt
|
|
d) |
Förbränningslufts- och varmluftsfläktarna skall kunna stoppas utanför det utrymme där värmeanläggningen är placerad. |
|
e) |
Om uppvärmningsluften tas utifrån skall intagen i möjligaste mån vara placerade ovanför däcknivå. De skall vara installerade så att regn och vågstänk inte kan tränga in. |
|
f) |
Varmluftsrören skall vara av metall. |
|
g) |
Varmluftsutsläppen skall inte kunna stängas till helt. |
|
h) |
Bränsle som kan ha läckt ut skall inte kunna nå varmluftsrören. |
|
i) |
Varmluftsanläggningar skall inte kunna ta uppvärmningsluften från ett maskinrum. |
Artikel 13.07
Uppvärmning med fast bränsle
1. Uppvärmningsanordningar för fast bränsle skall vara placerade på en metallplåt med uppåtstående kanter så att brinnande bränsle eller glöd inte kan falla utanför metallplåten.
Denna föreskrift gäller inte om anordningarna är installerade i utrymmen konstruerade av icke brännbart material och enbart är avsedda att rymma värmepannor.
2. Värmepannor för fast bränsle skall förses med termostatstyrd kontroll för att reglera tillförseln av förbränningsluft.
3. En anordning som snabbt kan släcka glöd skall placeras i närheten av varje uppvärmningsanordning.
KAPITEL 14
ANORDNINGAR FÖR FLYTANDE GAS FÖR HUSHÅLLSÄNDAMÅL
Artikel 14.01
Allmänna föreskrifter
1. En anordning för flytande gas består huvudsakligen av en försörjningsenhet med en eller flera gasbehållare, en eller flera reduktionsventiler, ett distributionssystem och ett antal gasdrivna apparater.
Reservbehållare och tomma behållare utanför försörjningsenheten skall inte anses utgöra en del av systemet. Artikel 14.05 gäller analogt.
2. Anordningarna får bara drivas med propan.
Artikel 14.02
Installation
1. Anordningar för flytande gas skall på alla sätt vara lämpade för användning av propan, och vara konstruerade och installerade enligt god skeppsbyggnadsstandard.
2. Anordningar för flytande gas får endast användas för hushållsändamål i bostadsutrymmet och i styrhytten och för motsvarande användningsområden i passagerarfartyg.
3. Det får finnas flera separata anordningar ombord. En enda anordning får inte användas för att betjäna bostadsutrymmen som är åtskilda av ett lastrum eller en fast tank.
4. Det får inte finnas någon anordning för flytande gas i maskinrummet.
Artikel 14.03
Behållare
1. Endast behållare med godkänd kapacitet på mellan 5 och 35 kg är tillåtna. För passagerarfartyg kan inspektionsorganet tillåta större behållare.
2. Behållare skall ha en officiell stämpel som bevis på att de har godkänts efter föreskrivna provningar.
Artikel 14.04
Placering och uppställning av försörjningsenheter
1. Försörjningsenheter skall vara installerade på däck i ett särskilt skåp eller väggskåp utanför bostadsutrymmena, på ett sådant sätt att de inte hindrar rörelsefriheten ombord. De får emellertid inte installeras mot brädgången i fören eller aktern. Skåpet får vara ett väggskåp som är inbyggt i överbyggnaden, förutsatt att det är gastätt och endast kan öppnas utåt. Det skall vara placerat så att rören till de ställen där gasen förbrukas blir så korta som möjligt.
Det får bara finnas så många behållare i drift samtidigt som krävs för anläggningens funktion. Flera behållare får anslutas endast om en omkopplare användas. Upp till fyra behållare får anslutas till varje försörjningsenhet. Antalet behållare ombord, inklusive reservbehållare, får inte vara fler än sex per anläggning.
På passagerarfartyg med kök eller matsal för passagerare får upp till sex behållare anslutas. Antalet behållare ombord, inklusive reservbehållare, får inte vara fler än nio per anläggning.
Tryckregulatorerna, eller den första tryckregulatorn om tryckregleringen sker i två steg, skall monteras på ett skott i samma skåp som behållarna.
2. Försörjningsenheterna skall vara installerade så att läckande gas kan ledas ut i det fria från skåpet utan risk för att den tränger in i fartyget eller kommer i kontakt med en antändningskälla.
3. Skåpen skall vara konstruerade av brandhärdigt material och vara väl ventilerade genom öppningar ovanpå och i botten. Behållarna skall förvaras upprätt i skåpen på ett sådant sätt att de inte kan välta omkull.
4. Skåpen skall vara utformade och placerade så att temperaturen i behållarna inte kan överstiga 50 °C.
5. Texten ”anläggning för flytande gas” och symbolen för ”öppen låga och rökning förbjuden” med en diameter på minst 100 mm i enlighet med figur 2 i tillägg I skall vara anbringade på skåpets utsida.
Artikel 14.05
Reservbehållare och tomma behållare
Reservbehållare och tomma behållare som inte förvaras i försörjningsenheten skall förvaras utanför bostadsutrymmena och styrhytten i ett skåp som utformats enligt föreskrifterna i artikel 14.04.
Artikel 14.06
Tryckregulatorer
1. Gasdrivna apparater får endast anslutas till behållarna genom ett distributionssystem som utrustats med en eller flera tryckregulatorer för att få ner gastrycket till arbetstryck. Trycket kan reduceras i ett eller två steg. Alla tryckregulatorer skall vara permanent inställda på ett tryck som fastställs enligt artikel 14.07.
2. De sista tryckregulatorerna skall antingen vara utrustade med eller omedelbart följas av en anordning som automatiskt skyddar röret mot övertryck om tryckregulatorn inte skulle fungera. Vid bristande täthet hos skyddsanordningen skall gas som strömmar ut ur anordningen kunna ledas ut i det fria utan risk för att den tränger in i fartyget eller kommer i kontakt med en antändningskälla. Vid behov skall ett särskilt rör monteras för detta ändamål.
3. Både skyddsanordningar och ventilationsöppningar skall skyddas mot inträngande vatten.
Artikel 14.07
Tryck
1. Om system med tryckreglering i två steg används får medeltrycket inte vara mer än 2,5 bar över atmosfärtrycket.
2. Trycket vid den sista tryckregulatorns utlopp får inte vara mer än 0,05 bar över atmosfärtrycket, med en tillåten avvikelse på 10 %.
Artikel 14.08
Rör och slangar
1. Rörsystemen skall bestå av fast installerade rör av stål eller koppar.
Rören till behållarna skall däremot vara högtrycksslangar eller spiralslangar för propan. Gasdrivna apparater får, om de inte är fast installerade, vara anslutna med passande slangar, högst 1 m långa.
2. Rören skall kunna motstå alla typer av påfrestningar, särskilt beträffande korrosion och hållfasthet, som kan inträffa vid normal användning ombord, och deras egenskaper och placering skall vara sådana att de förser gasdrivna apparater med tillräcklig mängd gas med rätt tryck.
3. Rören skall ha så få skarvstycken som möjligt. Både rören och skarvarna skall vara gastäta, också om de utsätts för vibration eller expansion.
4. Rören skall vara lätt åtkomliga, ordentligt fastsatta och skyddade överallt där de kan utsättas för stötar eller nötning, särskilt där de går igenom stålskott eller väggar av metall. Stålrör skall vara rostskyddsbehandlade på alla sidor.
5. Slangar med skarvstycken skall tåla alla påfrestningar som de kan utsättas för vid normal användning ombord. De skall vara placerade så att de inte utsätts för spänning, inte kan bli för varma, och så att de kan besiktigas i hela sin längd.
Artikel 14.09
Distributionsnät
1. Hela distributionsnätet skall kunna stängas av med hjälp av en huvudventil som alltid är lätt och snabbt åtkomlig.
2. Varje gasdriven apparat skall matas genom en separat gren av distributionssystemet, och varje gren skall kontrolleras av en separat avstängningsanordning.
3. Ventilerna skall monteras där de är skyddade från väder och vind och stötar.
4. Efter varje tryckregulator skall en kontrollanslutning finnas monterad. Det skall finnas en avstängningsanordning som förhindrar att tryckregulatorn utsätts för trycket vid provtryckning.
Artikel 14.10
Gasdrivna apparater och deras installation
1. De enda gasdrivna apparater som får installeras är sådana apparater som är avsedda för propan, godkända i en av medlemsstaterna och försedda med anordningar som effektivt förhindrar att gas läcker ut, både om lågorna slocknar och om evighetslågan slocknar.
2. Alla apparater skall vara placerade och anslutna så att de inte kan välta eller oavsiktligt flyttas, och att risken för att de anslutande rören rycks loss av en olyckshändelse undviks.
3. Apparatur för uppvärmning av luft eller vatten samt kylskåp skall anslutas till ett rör som leder förbränningsgaserna ut i det fria.
4. Gasdrivna apparater får installeras i styrhytten endast om denna är konstruerad så att läckande gas inte kan tränga in i farkostens lägre delar, i synnerhet inte genom genomföringarna för kontrolledningarna till maskinrummet.
5. Gasdrivna apparater får installeras i sovutrymmen endast om förbränningsprocessen är oberoende av omgivningsluften i utrymmena.
6. Gasdrivna apparater vars förbränningsprocess är beroende av omgivningsluften skall installeras i utrymmen som är tillräckligt stora.
Artikel 14.11
Ventilation och avledning av förbränningsgaserna
1. I utrymmen som innehåller gasdrivna apparater vars förbränningsprocess är beroende av omgivningsluften skall tillförseln av frisk luft och avledningen av förbränningsgaser säkerställas genom ventilationsöppningar av tillräcklig storlek, minst 150 cm2 fri genomskärning per öppning.
2. Ventilationsöppningarna får inte ha stänganordningar och inte leda till sovutrymmen.
3. Avledningsanordningarna skall vara utformade så att förbränningsgaserna leds bort på ett säkert sätt. De skall vara driftsäkra och tillverkade av ej brännbart material. Deras funktion får inte påverkas av forcerad ventilation.
Artikel 14.12
Föreskrifter för drift och säkerhetsföreskrifter
Ett anslag med driftsanvisningar skall sättas upp på lämplig plats ombord. Anslaget skall bl.a. innehålla följande:
”Avstängningsventilerna till behållare som inte är anslutna till distributionssystemet skall vara stängda även om behållarna antas vara tomma.”
”Slangar skall bytas vid behov.”
”Alla gassdrivna apparater skall vara anslutna eller också skall motsvarande anslutningsrör vara förseglade.”
Artikel 14.13
Besiktning
Innan en anläggning för flytande gas tas i bruk, efter en ombyggnad eller en reparation och vid varje förnyelse av det intyg som avses i punkt 14.15, skall hela anläggningen besiktigas av en expert som godkänts av inspektionsorganet. Vid denna besiktning skall experten kontrollera om installationen uppfyller föreskrifterna i detta kapitel. Han skall lägga fram en besiktningsrapport till inspektionsorganet.
Artikel 14.14
Provning
Provningar av installationen skall utföras under följande förutsättningar:
|
1. |
Vid rörledningar under medeltryck mellan den avstängningsanordning som avses i artikel 14.09.4 vid den första tryckregulatorns utlopp och de ventiler som monterats före den sista tryckregulatorn:
|
|
2. |
Vid rör under arbetstryck mellan den avstängningsanordning som avses i artikel 14.09.4 vid den enda eller den sista tryckregulatorn och de ventiler som monterats före de gasdrivna apparaterna:
|
|
3. |
Vid rör som är belägna mellan den avstängningsanordning som avses i artikel 14.09.4 vid den enda eller den sista tryckregulatorn och den gasdrivna apparatens reglage:
|
|
4. |
Vid de provningar som avses i punkt 1 b och punkterna 2 och 3 skall rören anses vara gastäta om det, efter den tid som behövs för en temperaturutjämning med omgivningstemperaturen, inte kan iakttas någon minskning av provningstrycket under ännu en provningsperiod på 10 minuter. |
|
5. |
Anslutningar till behållare, rörskarvar och annan armatur som utsätts för trycket i behållarna och skarvstycken mellan tryckregulatorerna och fördelningsröret:
|
|
6. |
Alla gasdrivna apparater skall tas i drift med nominell kapacitet och provas för att säkerställa att förbränningen är tillfredsställande och störningsfri vid olika inställningar. Säkerhetsanordningarna skall kontrolleras för att säkerställa att de fungerar tillfredsställande. |
|
7. |
Efter den provning som avses i punkt 6 skall varje gasdriven apparat som är ansluten till en rökgång kontrolleras för att avgöra om förbränningsgas läcker ut i rummet genom luftintaget efter fem minuters drift med nominell kapacitet, med fönster och dörrar stängda och ventileringsanordningarna i gång. Om gas läcker ut mer än tillfälligtvis skall orsaken genast utrönas och avhjälpas. Apparaten får inte godkännas för användning förrän alla fel har åtgärdats. |
Artikel 14.15
Intyg
1. Gemenskapscertifikatet skall inkludera ett intyg om att alla anläggningar för flytande gas uppfyller föreskrifterna i detta kapitel.
2. Intyg skall utfärdas av inspektionsorganet efter den besiktning som avses i artikel 14.13.
3. Intyget skall gälla för en period av högst tre år. Det kan bara förnyas efter en ny besiktning, utförd i enlighet med artikel 14.13.
Undantagsvis kan inspektionsorganet på motiverad begäran från fartygets ägare eller hans ombud förlänga intygets giltighetstid med högst tre månader, utan att verkställa den besiktning som krävs i artikel 14.13. Sådana förlängningar skall anges i gemenskapscertifikatet.
KAPITEL 15
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR PASSAGERARFARTYG
Artikel 15.01
Allmänna bestämmelser
1. Följande bestämmelser skall inte gälla:
|
a) |
Artikel 3.02.1 b. |
|
b) |
Artiklarna 4.01-4.03. |
|
c) |
Artikel 8.08.2 andra meningen och artikel 8.08.7. |
|
d) |
Artikel 9.14.3 andra meningen för märkspänning på över 50 V. |
2. Följande utrustning är förbjuden på passagerarfartyg:
|
a) |
Lampor som drivs med flytande gas eller flytande bränsle enligt artikel 12.07.3. |
|
b) |
Oljepannor med förångningsbrännare enligt artikel 13.04. |
|
c) |
Pannor för fast bränsle enligt artikel 13.07. |
|
d) |
Utrustning försedd med brännare med vekar enligt artikel 13.02.2 och 13.02.3. |
|
e) |
Anordningar för flytande gas enligt kapitel 14. |
3. Fartyg utan egen framdrivning får inte användas för passagerartrafik.
4. På passagerarfartyg skall det finnas utrymmen för personer med nedsatt rörelseförmåga i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel. Om det är svårt att i praktiken tillämpa de bestämmelser i detta kapitel som tar hänsyn till de särskilda säkerhetsbehoven hos personer med nedsatt rörelseförmåga eller om det medför orimliga kostnader kan inspektionsorganet medge undantag från dessa bestämmelser på grundval av rekommendationer i enlighet med artikel 19.2 i detta direktiv. Dessa undantag skall anges i gemenskapscertifikatet.
Artikel 15.02
Fartygsskrov
1. Vid de inspektioner som avses i artikel 2.09 skall tjockleken på bordläggningsplåten på passagerarfartyg av stål fastställas på följande sätt:
|
a) |
Den minsta tillåtna tjockleken tmin för botten-, slag- och bordläggningsplåten på passagerarfartygs ytterskrov skall fastställas enligt det största värde som erhålls ur följande formler:
där
|
|
b) |
De minimivärden för plåttjockleken som fastställts enligt a ovan får underskridas om det tillåtna värdet har fastställts och bestyrkts genom ett matematiskt prov som visar att fartygsskrovet är tillräckligt starkt (längsgående, tvärgående och lokalt). |
|
c) |
Den tjocklek som beräknats enligt a eller b ovan får inte understiga 3 mm på någon del av bordläggningsplåten. |
|
d) |
Plåtarna skall förnyas när botten, slag- och bordläggningsplåtens tjocklek underskrider det minimivärde som fastställts enligt a eller b jämfört med c ovan. |
2. Antalet skott och deras placering skall väljas så att fartyget behåller sin flytförmåga om det vattenfylls enligt artikel 15.03.7-15.03.13. Varje del av den inre strukturen som påverkar effektiviten i indelningen av sådana fartyg skall vara vattentät och utformad så att indelningens integritet behålls.
3. Avståndet mellan kollisionsskottet och den förliga perpendikeln skall vara minst 0,04 LWL och högst 0,04 LWL + 2 m.
4. Ett tvärskeppsskott får förses med en nisch eller en alkov om alla delar av denna nisch eller alkov befinner sig inom det säkra området.
5. De skott som tas i beaktande vid beräkningen av läckstabiliteten enligt artikel 15.03.7-15.03.13 skall vara vattentäta och gå upp till skottdäck. Om skottdäck saknas skall dessa skott gå upp till minst 20 cm över marginallinjen.
6. Antalet öppningar i dessa skott skall vara så litet som fartygets konstruktionstyp och normala användning tillåter. Öppningarna och genomföringarna skall inte ha menlig inverkan på skottens vattentäta funktion.
7. I kollisionsskott får det inte finnas några öppningar eller dörrar.
8. I skott enligt punkt 5 som skiljer maskinrum från passagerarutrymmen och utrymmen för besättning eller personal ombord får det inte finnas några dörrar.
9. Handmanövrerade dörrar utan fjärrstyrning i i sådana skott som avses i punkt 5 skall endast tillåtas i utrymmen där passagerare inte har tillträde. De skall
|
a) |
alltid vara stängda och får endast öppnas tillfälligt för genomgång, |
|
b) |
vara utrustade med lämpliga anordningar så att de kan stängas på ett snabbt och säkert sätt, |
|
c) |
vara försedda med följande påskrift på båda sidor av dörren: ”Stäng dörren omedelbart efter genomgång” |
10. Dörrar i skott som avses i punkt 5 och som står öppna en längre tid skall uppfylla följande krav:
|
a) |
De skall kunna stängas från skottets båda sidor och från en lätt åtkomlig plats över skottdäck. |
|
b) |
Om en dörr har stängts med fjärrstyrning skall den kunna öppnas igen och stängas säkert på plats. Stängningen skall inte kunna hindras av mattor eller lister. |
|
c) |
Vid fjärrstyrning skall stängningen ta minst 30 sekunder men inte mer än 60 sekunder. |
|
d) |
Under stängningen skall ett automatiskt akustiskt larm ljuda vid dörren. |
|
e) |
Dörrstyrningen och alarmet skall även kunna fungera oberoende av strömförsörjningen ombord. Vid platsen för fjärrstyrningen skall det finnas en anordning som anger om dörren är öppen eller stängd. |
11. De dörrar i skott som avses i punkt 5 och deras manövreringsorgan skall vara placerade i det säkra området.
12. Det skall finnas ett varningssystem i styrhytten som anger vilka av de dörrar i skott som avses i punkt 5 som är öppna.
13. Rörledningar med ej igensatta öppningar och ventilationskanaler skall vara så utformade att de vid eventuell vattenfyllning inte kan orsaka att andra utrymmen eller tankar vattenfylls.
|
a) |
Om flera avdelningar är öppet förbundna med rörledningar eller ventilationskanaler skall dessa ledas ut på lämpligt ställe ovanför vattenlinjen vid mest ogynnsam vattenfyllningsnivå. |
|
b) |
Rörledningarna behöver inte uppfylla kraven under a om de är försedda med avstängningsanordningar när de går genom skotten vilka kan fjärrstyras från en punkt ovan skottdäck. |
|
c) |
Om ett rörledningssystem inte har någon öppet utlopp i en avdelning skall rörnätet anses som intakt vid skada i avdelningen om det går inom säkerhetszonen och på ett avstånd på mer än 0,50 m från fartygets botten. |
14. Fjärrstyrningar av skottdörrar enligt punkt 10 och avstängningsanordningar enligt punkt 13 b över skottdäck skall klart anges som sådana.
15. Vid dubbla bottnar skall deras höjd vara minst 0,60 m och vid dubbla sidor skall deras bredd vara minst 0,60 m.
16. Fönster får finnas nedanför marginallinjen om de är vattentäta, inte kan öppnas, är tillräckligt kraftiga och uppfyller kraven i artikel 15.06.14.
Artikel 15.03
Stabilitet
1. Den sökande skall med hjälp av en beräkning på grundval av resultaten från tillämpningen av en standard för intakt stabilitet bestyrka att fartygets intakta stabilitet är tillräcklig. Alla beräkningar skall göras med fritt trim och djupgående.
2. Intakt stabilitet skall bestyrkas för följande standardmässiga lastkonditioner:
|
a) |
Vid resans början: 100 % passagerare, 98 % bränsle och färskvatten, 10 % spillvatten. |
|
b) |
Under resan: 100 % passagerare, 50 % bränsle och färskvatten, 50 % spillvatten. |
|
c) |
Vid resans slut: 100 % passagerare, 10 % bränsle och färskvatten, 98 % spillvatten. |
|
d) |
Olastat fartyg: Inga passagerare, 10 % bränsle och färskvatten, inget spillvatten. |
För alla standardmässiga lastkonditioner skall ballasttankarna betraktas som antingen tomma eller fulla i enlighet med normala driftsförhållanden.
För att ballasten skall kunna ändras under resan skall kravet i punkt 3 d bestyrkas för följande lastkondition:
100 % passagerare, 50 % bränsle och färskvatten, 50 % spillvatten, alla andra vätsketankar (inklusive ballast) anses fyllda till 50 %.
Om detta villkor inte kan uppfyllas skall det införas i gemenskapscertifikatet under punkt 52 att ballasttankarna under resan endast kan vara tomma eller fulla och att ballastförhållandena inte får ändras under resan.
3. Tillräcklig intakt stabilitet skall bestyrkas genom en beräkning med hjälp av följande definitioner för intakt stabilitet och för de standardmässiga lastkonditioner som avses i punkt 2 a-d.
|
a) |
Den maximala rätande hävarmen hmax skall inträffa vid en krängningsvinkel på φmax ≥ 15° och får inte vara mindre än 0,20 m. Om φf < φmax får den rätande hävarmen vid flödningsvinkeln φf dock inte vara mindre än 0,20 m. |
|
b) |
Flödningsvinkeln φf får inte vara mindre än 15°. |
|
c) |
Arean A under kurvan för den rätande hävarmen skall beroende på positionen för φf och φmax uppnå minst följande värden:
I denna figur gäller följande:
|
|
d) |
Begynnelsemetacenterhöjden, GMo, korrigerad för effekten av de fria ytorna i vätsketankar, får inte vara mindre än 0,15 m. |
|
e) |
Krängningsvinkeln får i följande två fall inte överskrida 12°:
|
|
f) |
För ett krängningsmoment som följer av moment beroende på passagerare, vind och girning enligt punkterna 4, 5 och 6 får restfribordet inte understiga 200 mm. |
|
g) |
För fartyg med fönster eller andra öppningar i skrovet som är placerade under skottdäcken och inte är stängda på ett vattentätt sätt skall restflödningsavståndet vara minst 100 mm med tillämpning av de tre krängningsmoment som följer av led f. |
4. Krängningsmomentet beroende på ansamling av personer på fartygets ena sida skall beräknas enligt följande formel:
M p = g · P · y = g · ΣP i · y i [kNm]
där
|
P |
= |
den sammanlagda massan av personer ombord i [t] beräknad genom summering av det största tillåtna antalet passagerare och det största antalet personal ombord och besättningsmän under normala driftsförhållanden, varvid genomsnittsmassan per person antas vara 0,075 t |
|||||||||||
|
y |
= |
det laterala avståndet mellan tyngdpunkten för den totala massan av personer P och centerlinjen i [m] |
|||||||||||
|
g |
= |
tyngdkraftsaccelerationen (g = 9,81 m/s2) |
|||||||||||
|
Pi |
= |
massan av personer som är samlade i arean Ai i [t]
|
|||||||||||
|
y1 |
= |
det laterala avståndet mellan den geometriska mittpunkten i arean A1 och centerlinjen i [m] |
Beräkningen skall göras för en ansamling av personer både åt styrbord och åt babord.
Fördelningen av personer skall göras på det ur stabilitetssynpunkt minst gynnsamma sättet. Vid beräkningen av person-momentet skall det antas att hytterna är obesatta.
För beräkningen av lastningssituationerna skall en persons tyngdpunkt antas ligga en meter över däckets lägsta punkt vid 1/2 LWL utan hänsyn till däckets böjning. En massa på 0,075 t per person skall antas.
En detaljerad beräkning av däckytor som upptas av personer behöver inte göras om följande värden tillämpas:
|
P |
= |
där
|
|||||||
|
y |
= |
B/2 i [m] |
5. Momentet från vindtrycket (Mv) skall beräknas med hjälp av följande formel:
|
|
Mv = Pv ·Av · (lv + T/2) [kNm] |
där
|
pv |
= |
det specifika vindtrycket, 0,25 kN/m2, |
|
Av |
= |
fartygets lateralplan över flytvattenlinjen vid största djupgående enligt den beaktade lastkonditionen i m2, |
|
lv |
= |
avståndet från tyngdpunkten för fartygets lateralplan Av till flytvattenlinjen vid största djupgående enligt den beaktade lastkonditionen i m. |
6. Det moment som uppstår på grund av centrifugalkraften från fartygets girning (Mgi) skall beräknas med hjälp av följande formel:
|
|
Mgi = cgi · CB · v2 · D/LWL · (KG – T/2) [kNm] |
där
|
Mgi |
= |
en koefficient på 0,45 |
|
CB |
= |
blockkoefficient (om denna inte är känd skall den antas var 1,0) |
|
v |
= |
fartygets högsta hastighet i m/s |
|
KG |
= |
avståndet mellan tyngdpunkten och köllinjen i m |
För passagerarfartyg med framdrivningssystem enligt artikel 6.06 skall Mgi härledas från prov i full skala eller på modeller eller från motsvarande beräkningar.
7. Den sökande skall genom en beräkning på grundval av metoden för förlorad bärighet bestyrka att fartygets läckstabilitet är tillräcklig vid vatteninströmning. Alla beräkningar skall göras med fritt trim och djupgående.
8. Fartygets bärighet vid vatteninströmning skall bestyrkas för de standardmässiga lastkonditioner som avses i punkt 2. Tillräcklig stabilitet skall bevisas matematiskt för de tre mellanliggande faserna av vatteninströmning (25 %, 50 % och 75 % av den progressiva vatteninströmningen) och för slutskedet av vatteninströmningen.
9. Passagerarfartyg skall uppfylla 1-avdelningsstatus och 2-avdelningsstatus.
Följande antaganden beträffande skadans omfattning skall beaktas vid vatteninströmning:
|
|
1-avdelningsstatus |
2-avdelningsstatus |
|
Sidoskadans utsträckning |
|
|
|
i långskeppsled l [m] |
1,20 + 0,07 · LWL |
|
|
i tvärskeppsled b [m] |
B/5 |
0,59 |
|
i vertikalled h [m] |
Från fartygets botten och uppåt utan begränsning |
|
|
Bottenskadans utsträckning |
|
|
|
i långskeppsled l [m] |
1,20 + 0,07 · LWL |
|
|
i tvärskeppsled |
B/5 |
|
|
i vertikalled h [m] |
0,59, rörledningar som installerats enligt artikel 15.02.13 c skall anses intakta |
|
|
a) |
För 1-avdelningsstatus kan skotten antas vara intakta om avståndet mellan två angränsande skott är större än skadans längd. Långskeppsskott på ett avstånd av mindre än B/3 från den yttre bordläggningen mätt i rät vinkel mot mittlinjen från bordläggningen vid högsta djupgående skall inte beaktas vid beräkningen. |
|
b) |
För 2-avdelningsstatus skall varje skott inom skadans utsträckning antas vara skadat. Detta innebär att skottens läge skall väljas på sådant sätt att passagerarfartyget behåller sin bärighet efter det att två eller flera angränsande avdelningar i längsgående riktning vattenfyllts. |
|
c) |
Den lägsta punkten på varje ej vattentät öppning (t.ex. dörrar, fönster, luckor) skall ligga minst 0,10 m ovanför den skadade vattenlinjen. Skottdäck får inte hamna under vatten i vatteninströmningens slutskede. |
|
d) |
Permeabiliteten antas vara 95 %. Om det bestyrks genom en beräkning att en avdelnings genomsnittliga permeabilitet är mindre än 95 % kan det beräknade värdet användas i stället. De värden som skall antas får inte vara lägre än
Beräkningen av effekten av den fria ytan under de mellanliggande faserna av vatteninströmning skall bygga på de skadade avdelningarnas bruttoyta. |
|
e) |
Om en skada av mindre utsträckning än som angetts ovan ger mer menliga effekter när det gäller krängning eller förlust av metacentrisk höjd skall denna skada beaktas vid beräkningen. |
10. För alla mellanliggande faser av vatteninströmning enligt punkt 8 skall följande kriterier uppfyllas:
|
a) |
Krängningsvinkeln φ vid jämviktsläget för den berörda mellanliggande fasen får inte överstiga 15°. |
|
b) |
Över krängningen i jämviktsläget för den berörda mellanliggande fasen skall den positiva delen av kurvan för den rätande hävarmen visa ett värde för den rätande hävarmen på GZ ≥ 0,02 m, innan den första oskyddade öppningen hamnar under vatten eller en krängningsvinkel på 25° uppnås. |
|
c) |
Ej vattentäta öppningar får inte hamna under vatten innan krängningen i jämviktsläget för den berörda mellanliggande fasen uppnås. |
11. Under vatteninströmningens slutskede skall följande kriterier uppfyllas med beaktande av krängningsmomentet på grund av personer i enlighet med punkt 4.
|
a) |
Krängningsvinkeln φE får inte överstiga 10°. |
|
b) |
Över jämviktsläget skall den positiva delan av kurvan för den rätande hävarmen visa ett värde för den rätande hävarmen på GZr ≥ 0,05 m med en area A ≥ 0,0065 mrad. Dessa minimivärden för stabilitet skall uppfyllas till dess att den första oskyddade öppningen hamnar under vatten eller under alla omständigheter innan en krängningsvinkel på φm ≤ 25° uppnås. 
|
|
c) |
Ej vatttentäta öppningar får inte hamna under vatten förrän jämviktsläget har uppnåtts; om sådana öppningar hamnar under vatten dessförinnan skall de utrymmen som är förbundna med dem anses vara vattenfyllda för beräkning av läckstabilitet. |
12. De avstängningsanordningar som skall kunna stängas vattentätt skall vara markerade på lämpligt sätt.
13. Om det finns öppningar för korsfyllning för att minska osymmetrisk fyllning skall de uppfylla följande villkor:
|
a) |
För beräkningen av korsfyllning skall IMO:s resolution A.266 (VIII) tillämpas. |
|
b) |
De skall vara självverkande. |
|
c) |
Det får inte vara utrustade med avstängningsanordningar. |
|
d) |
Den totala tiden för utjämning får inte överskrida 15 minuter. |
Artikel 15.04
Flödningsavstånd och fribord
1. Flödningsavståndet skall vara minst lika med summan av
|
a) |
det extra djupgående som, mätt på utsidan av bordläggningen, uppstår vid högsta tillåtna krängningsvinkel enligt artikel 15.03.3 e, och |
|
b) |
restflödningsavståndet enligt artikel 15.03.3 g. |
För fartyg utan skottdäck skall flödningsavståndet vara minst 500 mm.
2. Fribordet skall vara minst lika med summan av
|
a) |
det extra djupgående som, mätt på utsidan av bordläggningen, uppstår vid en krängningsvinkel enligt artikel 15.03.3 e, och |
|
b) |
restfribordet enligt artikel 15.03.3 f. |
Fribordet skall dock vara minst 300 mm.
3. Flytvattenlinjeplanet vid största djupgående skall fastställas så att överensstämmelse garanteras med flödningsavståndet enligt punkt 1 och fribordet enligt punkt 2 och artiklarna 15.02 och 15.03.
4. Dock kan inspektionsorganet, när säkerheten så kräver, föreskriva att flödningsavståndet eller fribordet skall vara större än så.
Artikel 15.05
Högsta tillåtna passagerarantal
1. Inspektionsorganet skall fastställa det högsta tillåtna passagerarantalet och införa denna uppgift i gemenskapscertifikatet.
2. Det högsta tillåtna passagerarantalet får inte överstiga några av följande värden:
|
a) |
Det antal passagerare för vilka ett utrymningsområde enligt artikel 15.06.8 har dokumenterats. |
|
b) |
Det antal passagerare som har tagits med i beräkningen av stabiliteten enligt artikel 15.03. |
|
c) |
Antalet tillgängliga liggplatser för passagerare ombord på passagerarfartyg med hytter, som används för resor som inkluderar övernattningar. |
3. För passagerarfartyg med hytter som även används som dagstursfartyg skall antalet passagerare beräknas för användningen både som dagstursfartyg och som passagerarfartyg med hytter och införas i gemenskapscertifikatet.
4. Det högsta tillåtna passagerarantalet skall visas på tydligt läsbara skyltar på framträdande plats ombord på fartyget.
Artikel 15.06
Passagerarutrymmen och -zoner
1. Passagerarutrymmen skall
|
a) |
på alla däck vara placerade akter om kollisionsskottet och, om de finns under skottdäck, för om akterpikskottet, och |
|
b) |
på ett gastätt sätt vara åtskilda från maskin- och pannrummen, |
|
c) |
vara anordnade så att synlinjer enligt artikel 7.02 inte passerar igenom dem. |
2. Sådana skåp och utrymmen som avses i artikel 11.13 och är avsedda för lagring av lättantändliga vätskor skall finnas utanför passagerarzonen.
3. Antalet utgångar från passagerarutrymmena och deras bredd skall uppfylla följande krav:
|
a) |
Utrymmen eller grupper av utrymmen avsedda eller inredda för 30 eller flera passagerare eller med liggplatser för 12 eller flera passagerare skall ha minst två utgångar. På dagstursfartyg kan en av de två utgångarna ersättas av två nödutgångar. |
|
b) |
Om utrymmen är placerade under skottdäck kan en av utgångarna enligt artikel 15.02.10 utgöras av en vattentät dörr i ett skott som leder in till en angränsande avdelning varifrån övre däck kan nås direkt. Den andra utgången skall leda direkt eller, om det är tillåtet enligt led a, som en nödutgång ut i det fria eller till skottdäck. Detta krav gäller inte enskilda hytter. |
|
c) |
Utgångar enligt a och b skall anordnas på lämpligt sätt och den fria bredden skall vara minst 0,80 m och höjden minst 2,00 m. När det gäller dörrar till passagerarhytter och andra små utrymmen kan den fria bredden minskas till 0,70 m. |
|
d) |
För utrymmen eller grupper av utrymmen avsedda för fler än 80 passagerare skall den sammanlagda bredden av alla utgångar som är avsedda för passagerare, och som skall användas av dessa i en nödsituation, vara minst 0,01 m per passagerare. |
|
e) |
Om utgångarnas sammanlagda bredd enligt punkt i a är fastställd på grundval av passagerarantalet, skall varje utgång ha en bredd på minst 0,005 m per passagerare. |
|
f) |
Nödutgångar skall ha en kortaste sida som är minst 0,60 m lång eller en minsta diameter på 0,70 m. De skall öppnas i utrymningsvägens riktning och vara märkta på båda sidor. |
|
g) |
Utgångar i utrymmen avsedda att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga skall ha en fri bredd på minst 0,90 m. Utgångar som normalt används till ombordtagning och fri ilandsättning av personer med nedsatt rörelseförmåga skall ha en bredd på minst 1,50 m. |
4. Dörrar till passagerarutrymmen skall uppfylla följande krav:
|
a) |
De skall, med undantag för dörrar som leder ut i anslutande korridorer, kunna öppnas utåt eller vara utformade som skjutdörrar. |
|
b) |
Hyttdörrar skall vara utformade så att de också när som helst kan låsas upp utifrån. |
|
c) |
Elstyrda dörrar skall vara lätta att öppna i händelse av avbrott i strömförsörjningen till mekanismen. |
|
d) |
För dörrar avsedda för personer med nedsatt rörelseförmåga, skall det i den sida varifrån dörren öppnas vara en minsta öppning på 0,60 m mellan dörrkarmens inre kant på låssidan och den angränsande lodräta väggen. |
5. Anslutande korridorer skall uppfylla följande krav:
|
a) |
De skall ha en fri bredd på minst 0,80 m eller, om de leder till utrymmen som används av fler än 80 passagerare, minst 0,01 m per passagerare. |
|
b) |
Deras fria höjd skall vara minst 2,00 m. |
|
c) |
Anslutande korridorer avsedda för användning av personer med nedsatt rörelseförmåga skall ha en fri bredd på 1,30 m. Anslutande korridorer som är över 1,50 m breda skall ha ledstänger på båda sidorna. |
|
d) |
Om det bara finns en anslutande korridor till en del av fartyget eller till ett utrymme avsett för passagerare skall dess fria bredd vara minst 1,00 m. |
|
e) |
Anslutande korridorer skall vara fria från trappor. |
|
f) |
De skall endast leda till öppna däck, utrymmen eller trappor. |
|
g) |
Återvändsgränder i anslutande korridorer får inte vara över två meter långa. |
6. Räddningsvägar skall utöver bestämmelserna i punkt 5 också uppfylla följande krav:
|
a) |
Trappor, utgångar och nödutgångar skall vara utformade så att andra områden säkert kan utrymmas i händelse av brand i något område. |
|
b) |
Räddningsvägar skall leda kortaste vägen till utrymningsområden enligt punkt 8. |
|
c) |
Räddningsvägar skall inte gå genom maskinrum eller kök. |
|
d) |
Inga stegpinnar, lejdare eller liknande skall vara monterade någonstans utmed räddningsvägarna. |
|
e) |
Dörrar till räddningsvägar skall vara konstruerade så att de inte minskar räddningsvägens minimibredd enligt 5 a eller 5 d. |
|
f) |
Räddningsvägar och nödutgångar skall vara tydligt utmärkta. Skyltarna skall vara upplysta av nödbelysningssystemet. |
7. Räddningsvägar och nödutgångar skall ha ett lämpligt säkerhetsledningssystem.
8. För alla personer ombord skall det finnas samlingsområden som uppfyller följande krav:
|
a) |
Samlingsområdenas totala yta i m2 skall motsvara minst värdet av följande formel:
I dessa formler gäller följande definition:
|
|
b) |
Varje enskilt samlings- eller utrymningsområde skall vara större än 10 m2. |
|
c) |
Samlingsområdena skall vara fria från såväl flyttbara som fasta möbler. |
|
d) |
Om det finns flyttbara möbler i ett utrymme där det finns avgränsade samlingsområden, skall dessa vara ordentligt fastgjorda så att de inte glider. |
|
e) |
Livräddningsredskap skall vara lätt tillgänglig från utrymningsområdena. |
|
f) |
Det skall vara möjligt att säkert utrymma människor från dessa utrymningsområden via endera av fartygssidorna. |
|
g) |
Samlingsområdena skall ligga ovanför marginallinjen. |
|
h) |
Samlings- och utrymningsområdena skall visas som sådana i säkerhetsplanen och vara försedda med skyltar ombord på fartyget. |
|
i) |
Om fasta sittplatser eller bänkar är placerade i ett utrymme där det finns fastställda samlingsområden behöver motsvarande antal personer inte tas med vid beräkningen av samlingsområdenas totala yta enligt led a. Dock får det antal personer för vilka fasta sittplatser eller bänkar i ett visst utrymme räknas med inte överstiga det antal personer för vilka det finns samlingsområden i detta utrymme. |
|
j) |
Bestämmelserna i led d och i gäller även öppna däck där det finns fastställda samlingsområden. |
|
k) |
Om gemensamma livräddningsredskap i överensstämmelse med artikel 15.09.5 finns tillgängliga ombord, kan det bortses från det antal personer för vilka sådana redskap är tillgängliga vid beräkningen av den totala ytan av de samlingsområden som avses i a. |
|
l) |
I samtliga fall då begränsningar tillämpas i led i-k skall den totala ytan enligt led a vara tillräcklig för åtminstone 50 % av det högsta tillåtna passagerarantalet. |
9. Trappor och trappavsatser i passagerarzonerna skall uppfylla följande krav:
|
a) |
De skall vara konstruerade i enlighet med Europastandard EN 13056:2000. |
|
b) |
De skall ha en fri bredd av minst 0,80 m eller, om de leder till anslutande korridorer eller områden som används av fler än 80 passagerare, minst 0,01 m per passagerare. |
|
c) |
De skall ha en fri bredd av minst 1,00 m om de utgör det enda sättet att nå ett utrymme som är avsett för passagerare. |
|
d) |
Om det inte finns minst en trappa på varje sida av fartyget i samma utrymme skall de finnas inom säkert område. |
|
e) |
Dessutom skall trappor avsedda för personer med nedsatt rörelseförmåga uppfylla följande krav:
|
Hissar avsedda för personer med nedsatt rörelseförmåga och lyftutrustning såsom trapphissar eller lyftplattformar skall vara konstruerade enligt en tillämplig standard eller en medlemsstats bestämmelser.
10. Delar av det däck som är avsett för passagerare och som inte är slutna skall uppfylla följande krav:
|
a) |
De skall omgärdas av en fast reling eller ett skyddsräcke av minst 1,00 meters höjd eller ett räcke enligt Europastandard EN 711:1995, konstruktionstyp PF, PG eller PZ. Relingar eller räcken på däck avsedda att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga skall vara minst 1,10 m höga. |
|
b) |
Öppningar och utrustning för ombordtagning eller landsättning och även öppningar för lastning och lossning skall vara så utformade att de kan hakas fast och ha en fri bredd av minst 1,00 m. Öppningar som normalt används för ombordtagning eller landsättning av personer med nedsatt rörelseförmåga skall ha en fri bredd av minst 1,50 m. |
|
c) |
Om öppningarna och utrustningen för ombordtagning eller landsättning inte kan iakttas från styrhytten skall optiska eller elektroniska hjälpmedel finnas tillgängliga. |
|
d) |
Sittande passagerare skall inte bryta synlinjerna enligt artikel 7.02. |
11. De delar av fartyget som inte är avsedda för passagerare, i synnerhet styrhytten, vinscharna och maskinrummen skall vara utformade så att de kan skyddas mot obehörigt tillträde. Vid alla sådana ingångar skall en symbol motsvarande figur 1 i tillägg I uppsättas på framträdande plats.
12. Landgångar skall vara konstruerade i enlighet med Europastandard EN 14206:2003. Genom avvikelse från artikel 10.02.2 d kan de vara mindre än 4 m långa.
13. Passager avsedda att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga skall ha en fri bredd av 1,30 m och vara fria från trösklar och lister som är högre än 0,025 m. Väggar i passager avsedda för personer med nedsatt rörelseförmåga skall vara utrustade med ledstänger på en höjd av 0,90 m över golvet.
14. Glasdörrar och glasväggar i passager samt fönsterrutor skall vara tillverkade av härdat eller laminerat glas. De kan också vara gjorda av syntetiskt material, under förutsättning att detta är tillåtet att använda i brandskyddssammanhang.
Genomskinliga dörrar och genomskinliga väggar som sträcker sig ut på golvet i passager skall vara märkta på framträdande sätt.
15. Överbyggnader och tak på dessa vilka helt utgörs av panoramarutor skall endast vara tillverkade av material som i största möjliga utsträckning minskar riskerna för skada på de ombordvarande vid olyckshändelse.
16. Dricksvattenssystem skall åtminstone uppfylla kraven i artikel 12.05.
17. Passagerarna skall ha tillgång till toaletter. Minst en toalett skall vara utrustad för användning av personer med nedsatt rörelseförmåga i enlighet med en tillämplig standard eller en medlemsstats bestämmelser och skall vara åtkomlig från områden avsedda att användas av personer med nedsatt rörlighet.
18. Hytter utan öppningsbart fönster skall vara anslutna till ett ventilationssystem.
19. Utrymmen som bebos av besättningsmedlemmar eller övriga ombordanställda skall likaledes motsvara bestämmelserna i denna artikel.
Artikel 15.07
Framdrivningssystem
Fartyg skall, utöver huvudframdrivningssystemet, vara utrustade med ett andra, oberoende framdrivningssystem, för att säkerställa att fartyget kan upprätthålla styrfart för egen maskin om huvudframdrivningssystemet drabbas av maskinhaveri.
Det andra, oberoende framdrivningssystemet skall placeras i ett separat maskinrum. Om båda maskinrummen har gemensamma skiljeväggar skall dessa byggas enligt artikel 5.11.2.
Artikel 15.08
Säkerhetsanordningar och säkerhetsutrustning
1. Alla passagerarfartyg skall ha utrustning för intern kommunikation enligt artikel 7.08. Denna utrustning skall också vara tillgänglig i manöverrummen och – om det inte finns direktkommunikation från styrhytten – i de utrymmen för ombordtagning och landsättning av passagerare som avses i artikel 15.06.8.
2. Alla passagerarzoner skall kunna nås via ett högtalarsystem. Systemet skall vara utformat för att säkerställa att den information som överförs klart kan urskiljas från bakgrundsljudet. Högtalare är valfria om direktkommunikation mellan styrhytten och passagerarområdet är möjlig.
3. Fartyget skall vara utrustat med ett larmsystem. I systemet skall följande ingå:
|
a) |
Ett larmsystem som möjliggör för passagerare, besättning och övriga ombordanställda att varna fartygets befäl och besättning. Detta larm skall endast avges i områden avsedda för fartygets befäl och besättning. Endast fartygets befäl skall kunna stänga av larmet. Larmet skall kunna utlösas åtminstone från följande platser:
Utlösningsdonen skall monteras på en höjd av 0,85-1,10 m över golvet. |
|
b) |
Ett larmsystem som möjliggör för fartygets befäl att varna passagerarna. Detta larm skall kunna höras klart och otvetydigt i samtliga utrymmen där passagerarna har tillträde. Det skall kunna utlösas från styrhytten och från en plats som är permanent bemannad. |
|
c) |
Ett larmsystem som möjliggör för fartygets befäl att varna besättningen och övriga ombordanställda. Det larmsystem som avses i artikel 7.09.1 skall också nå uppehållsrummen för de ombordanställda, kylrummen och andra lagringsutrymmen. |
Utlösningsdonen skall skyddas mot oavsiktlig användning.
4. Varje vattentät avdelning skall vara utrustad med ett larm för slagvattennivån.
5. Två maskindrivna länspumpar skall finnas.
6. Ett permanent installerat länspumpsystem enligt artikel 8.06.4 skall finnas ombord.
7. Kylrumsdörrar skall, även när de är låsta, också kunna öppnas från insidan.
8. Om koldioxidanläggningar är placerade i utrymmen under däck skall dessa utrymmen vara utrustade med ett automatiskt ventilationssystem som slås på automatiskt när dörren eller luckan till utrymmet öppnas. Ventilationskanalerna skall nå ner till 0,05 m från golvet i detta utrymme.
9. Utöver förbandslådan enligt artikel 10.02.2 f skall ytterligare förbandslådor finnas i tillräckligt antal. Förbandslådorna och förvaringen av dessa skall uppfylla kraven i artikel 10.02.2 f.
Artikel 15.09
Livräddningsutrustning
1. Utöver de livbojar som anges i artikel 10.05.1 skall alla delar av det däck som är avsett för passagerare och som inte är inbyggt vara utrustat med livbojar enligt Europastandard EN 14144:2003 på båda sidor av fartyget och högst 20 m ifrån varandra.
Hälften av alla de föreskrivna livbojarna skall vara utrustade med en livlina som är minst 30 m lång med en diameter av 8-11 mm. Resten av de föreskrivna livbojarna skall vara utrustade med självtändande, batteridrivet ljus som inte slocknar i vatten.
2. Utöver de livbojar som avses i punkt 1 skall följande utrustning finnas tillgänglig och färdig att användas:
|
a) |
Personlig livräddningsutrustning enligt artikel 10.05.2 för ombordanställda med ansvar för arbetsuppgifter enligt säkerhetsrutinerna. |
|
b) |
Personlig livräddningsutrustning enligt Europastandard EN 395:1998 eller EN 396:1998 för övriga ombordanställda. |
3. Passagerarfartyg skall ha lämplig utrustning för att personer skall kunna flyttas säkert till grunt vatten, till stranden eller till ett annat fartyg.
4. Utöver den livräddningsutrustning som avses i punkterna 1 och 2 skall personlig livräddningsutrustning enligt Europastandard EN 395:1998 eller EN 396:1998 vara tillgänglig för 100 % av det högsta tillåtna passagerarantalet.
Om sådan personlig livräddningsutrustning som avses i punkt 1 inte passar även barn, skall personlig livräddningsutrustning enligt Europastandard EN 395:1998 för barn som väger högst 30 kg vara tillgänglig för 10 % av det högsta tillåtna passagerarantalet.
5. Begreppet ”gemensam livräddningsutrustning” omfattar arbetsbåtar enligt artikel 10.04 och livflottar.
Livflottar skall
|
a) |
vara försedda med märkning som indikerar deras användningsområde och det högsta antal personer som de är godkända för, |
|
b) |
erbjuda tillräckligt sittutrymme för det tillåtna antalet personer, |
|
c) |
ha en bärighet på minst 750 N per person i sötvatten, |
|
d) |
vara försedda med en lina som är kopplad till passagerarfartyget för att förhindra att de driver iväg, |
|
e) |
vara gjorda av lämpligt material och vara motståndskraftiga mot olja, oljeprodukter och temperaturer på upp till 50 °C, |
|
f) |
inta och upprätthålla ett stabilt flytläge och i detta avseende vara utrustade med lämpliga anordningar för att det angivna antalet personer skall kunna gripa tag i dem, |
|
g) |
ha fluorescerande orange färg eller fluorescerande ytor, synliga från alla sidor, på minst 100 cm2, |
|
h) |
vara så beskaffade att de kan lossas från sitt stuvade läge och kastas överbord snabbt och säkert av en person, eller kan flyta fritt från sitt stuvade läge, |
|
i) |
vara försedda med lämpliga utrymningsanordningar från de utrymningsområden som avses i artikel 15.06.8 till livflottarna, om det vertikala avståndet mellan utrymningsområdenas däck och flytvattenlinjen vid största djupgående överstiger 1 m. |
6. Kompletterande gemensamma livräddningsredskap är livräddningsutrustning som garanterar bärighet för flera personer i vattnet. Dessa skall
|
a) |
vara försedda med märkning som indikerar deras användningsområde och det högsta antal personer som de är godkända för, |
|
b) |
ha en bärighet på minst 100 N per person i sötvatten, |
|
c) |
vara gjorda av lämpligt material och vara motståndskraftiga mot olja, oljeprodukter och temperaturer på upp till 50 °C, |
|
d) |
inta och behålla ett stabilt flytläge och i detta avseende vara utrustade med lämpliga anordningar för att det angivna antalet personer skall kunna gripa tag i dem, |
|
e) |
ha fluorescerande orange färg eller fluorescerande ytor, synliga från alla sidor, på minst 100 cm2, |
|
f) |
vara så beskaffade att de kan lossas från sitt stuvade läge och kastas överbord snabbt och säkert av en person, eller kan flyta fritt från sitt stuvade läge, |
7. Uppblåsbara gemensamma livräddningsredskap skall dessutom
|
a) |
bestå av minst två separata luftkammare, |
|
b) |
blåsas upp automatiskt eller manuellt vid sjösättningen, |
|
c) |
inta och behålla ett stabilt flytläge oavsett den last som skall bäras, även om endast hälften av luftkamrarna är uppblåsta. |
8. Livräddningsutrustningen skall stuvas ombord på ett sådant sätt att de kan nås lätt och säkert vid behov. Om lagringsplatsen inte är synlig skall den vara tydligt skyltad.
9. Livräddningsutrustningen skall kontrolleras i enlighet med tillverkarens anvisningar.
10. Arbetsbåten skall vara utrustad med motor och sökarljus.
11. En lämplig bår skall finnas tillgänglig.
Artikel 15.10
Elektrisk utrustning
1. Endast elektrisk utrustning är tillåten som belysning.
2. Artikel 9.16.3 gäller dessutom för passager och uppehållsrum för passagerare.
3. Följande utrymmen och platser skall vara försedda med tillräcklig belysning och nödbelysning:
|
a) |
Platser där livräddningsutrustning förvaras och där dessa normalt görs klara för användning. |
|
b) |
Räddningsvägar, passageraringångar inklusive landgångar, in- och utgångar, anslutande korridorer, hissar och trappor i bostadsutrymmena och i hyttzonen. |
|
c) |
Märkning vid räddningsvägar och nödutgångar. |
|
d) |
I andra utrymmen som är avsedda att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga. |
|
e) |
Manöverrum, maskinrum, utrymmen med styrutrustning och utgångarna därifrån. |
|
f) |
Styrhytten. |
|
g) |
Det utrymme som används för reservströmkällan. |
|
h) |
De platser där brandsläckarna och kontrollerna till brandsläckningsutrustningen är belägna. |
|
i) |
De områden där passagerare, ombordanställda och besättning samlas vid fara. |
4. Det skall finnas en reservströmanläggning bestående av en reservströmkälla och en reservkopplingstavla som omedelbart kan ta över som ersättningskälla vid avbrott i strömtillförseln till följande elektriska utrustning, om denna saknar egen strömkälla:
|
a) |
Signalljus. |
|
b) |
Akustiska varningssystem. |
|
c) |
Nödbelysning enligt punkt 3. |
|
d) |
Anläggningar för radiotelefoni. |
|
e) |
Larm- och högtalaranläggningar och kommunikationssystem för meddelanden ombord. |
|
f) |
Sökarljus enligt artikel 10.02.2 i. |
|
g) |
Brandlarmsystem. |
|
h) |
Annan säkerhetsutrustning såsom automatiska, trycksatta sprinklersystem eller brandpumpar. |
|
i) |
Sådana hissar och lyftutrustningar som avses i artikel 15.06.9 andra meningen. |
5. Belysningsarmaturen för nödbelysningen skall vara märkt som sådan.
6. Reservströmanläggningen skall vara installerad utanför huvudmaskinrummet, utanför de utrymmen som inrymmer de kraftkällor som avses i artikel 9.02.1 och utanför det utrymme där huvudkopplingstavlan är placerad. Den skall vara avskild från dessa utrymmen genom skiljeväggar enligt artikel 15.11.2.
Ledningar för strömtillförsel till de elektriska installationerna i en nödsituation skall vara installerade och dragna på ett sådant sätt att dessa installationer behåller en kontinuerlig strömtillförsel vid brand eller inströmning av vatten. Ledningarna skall aldrig vara dragna genom huvudmaskinrummet, köken eller de utrymmen där huvudströmkällan och dess anslutna utrustning är monterad, utom i den utsträckning det är nödvändigt att tillhandahålla nödutrustning i sådana utrymmen.
Reservströmanläggningen skall vara installerad ovanför marginallinjen.
7. Följande kan tillåtas för användning som reservströmkälla
|
a) |
hjälpgeneratorer med egen, oberoende bränsletillförsel och oberoende kylsystem vilka vid strömavbrott automatiskt slås på och tar över strömtillförseln inom 30 sekunder eller som, om de är placerade i styrhyttens omedelbara närhet eller på någon annan plats som är permanent bemannad av besättningsmedlemmar, kan slås på manuellt, eller |
|
b) |
ackumulatorbatterier som vid strömavbrott slås på automatiskt eller, om de är placerade i styrhyttens omedelbara närhet eller på någon annan plats som är permanent bemannad av besättningsmedlemmar, kan slås på manuellt. De skall kunna förse den ovannämnda strömförbrukande utrustningen under den föreskrivna tidsrymden utan omladdning och utan oacceptabel spänningssänkning. |
8. Reservströmtillförselns beräknade drifttid skall fastställas i enlighet med passagerarfartygets fastställda användningsområde. Den skall vara minst 30 minuter.
9. Elsystemens isolationsmotstånd och jordning skall provas vid inspektioner enligt artikel 2.09.
10. Strömkällor enligt artikel 9.02.1 skall vara oberoende av varandra.
11. Avbrott i huvud- eller reservströmanläggningen skall inte ömsesidigt påverka installationernas driftsäkerhet.
Artikel 15.11
Brandskydd
1. Materials och komponenters brandskyddslämplighet skall fastställas av ett godkänt provningsinstitut på grundval av lämpliga provningsmetoder.
|
a) |
Provningsinstitutet skall uppfylla
|
|
b) |
De erkända provningsmetoderna för att fastställa materials obrännbarhet är
|
|
c) |
De erkända provningsmetoderna för att fastställa att ett material är flamhämmande är
|
|
d) |
De erkända provningsmetoderna för att fastställa brandhärdighet är
|
2. Skiljeväggar mellan utrymmen skall vara utformade enligt följande tabeller:
Tabell för skiljeväggar mellan utrymmen där inga trycksatta sprinklersystem enligt artikel 10.03a är installerade
|
Utrymmen |
Kontrollcentraler |
Trapphus |
Samlingsområden |
Salonger |
Maskinrum |
Kök |
Förrådsrum |
|
Kontrollcentraler |
— |
A0 |
A0/B15 (6) |
A30 |
A60 |
A60 |
A60 |
|
Trapphus |
|
— |
A0 |
A30 |
A60 |
A60 |
A60 |
|
Samlingsområden |
|
|
— |
A30/B15 (7) |
A60 |
A60 |
A60 |
|
Salonger |
|
|
|
-/B15 (8) |
A60 |
A60 |
A60 |
|
Maskinrum |
|
|
|
|
A60/A0 (9) |
A60 |
A60 |
|
Kök |
|
|
|
|
|
A0 |
A60/B15 (10) |
|
Förrådsrum |
|
|
|
|
|
|
— |
Tabell för skiljeväggar mellan utrymmen där trycksatta sprinklersystem enligt artikel 10.03a är installerade
|
Utrymmen |
Kontrollcentraler |
Trapphus |
Samlingsområden |
Salonger |
Maskinrum |
Kök |
Förrådsrum |
|
Kontrollcentraler |
— |
A0 |
A0/B15 (11) |
A0 |
A60 |
A60 |
A30 |
|
Trapphus |
|
— |
A0 |
A30 |
A60 |
A30 |
A0 |
|
Samlingsområden |
|
|
— |
A30/B15 (12) |
A60 |
A60 |
A60 |
|
Salonger |
|
|
|
-/B15 (13) |
A60 |
A30 |
A0 |
|
Maskinrum |
|
|
|
|
A60/A0 (14) |
A60 |
A60 |
|
Kök |
|
|
|
|
|
— |
B15 |
|
Förrådsrum |
|
|
|
|
|
|
— |
|
a) |
Skiljeväggar av typ A är skott, väggar och däck som uppfyller följande krav:
|
|
b) |
Skiljeväggar av typ B är skott, väggar, däck, tak eller ytbeklädnader som uppfyller följande krav:
|
|
c) |
Inspektionsorganet kan i enlighet med koden för brandprovningsmetoder föreskriva en provning av en slumpvis vald skiljevägg för att säkerställa efterlevnaden av ovannämnda bestämmelser om motståndskraft och temperaturökning. |
3. Målarfärger, lacker och andra ytbehandlingsprodukter samt däcksbeklädnader som används i utrymmen utom i maskinrum och förrådsrum skall vara flamhämmande. Mattor, tyger, draperier och andra hängande textilier samt stoppade möbler och ingående delar i sängutrustning skall vara flamhämmande om de utrymmen där de är placerade inte är utrustade med ett trycksatt sprinklersystem enligt artikel 10.03a.
4. Salongstak och väggbeklädnader inklusive deras stödkonstruktioner skall, när dessa salonger inte har ett trycksatt sprinklersystem enligt artikel 10.03a vara tillverkade av icke brännbart material med undantag av deras ytskikt som skall vara åtminstone flamhämmande.
5. Möbler och armaturer i salonger som fungerar som samlingsområden skall, om utrymmena saknar trycksatt sprinklersystem enligt artikel 10.03a, vara tillverkade av icke brännbara material.
6. Målarfärger, lacker och andra material som används på exponerade inre områden skall inte alstra alltför stora mängder rök eller giftiga ämnen. Detta skall styrkas i enlighet med koden för brandprovningsmetoder.
7. Isoleringsmaterial i salonger skall vara icke brännbara. Detta gäller inte isolering som används på rör som innehåller kylmedel. Ytorna på de isoleringsmaterial som används på dessa rör skall vara åtminstone flamhämmande.
8. Dörrar i skiljeväggar enligt punkt 2 skall uppfylla följande krav:
|
a) |
De skall uppfylla samma krav enligt punkt 2 som skiljeväggarna. |
|
b) |
De skall vara självstängande om det rör sig om dörrar i skiljeväggar enligt punkt 10 eller om det rör sig om väggar runt maskinrum, kök och trapphus. |
|
c) |
Självstängande dörrar som står öppna under normal användning skall vara sådana att de kan stängas från en plats som är permanent bemannad av ombordanställda eller besättningsmedlemmar. Så snart en dörr har stängts genom fjärrmanövrering skall den kunna öppnas igen och säkert stängas på platsen. |
|
d) |
Vattentäta dörrar enligt artikel 15.02 behöver inte vara isolerade. |
9. Väggar enligt punkt 2 skall vara genomgående från däck till däck eller sluta vid genomgående tak som uppfyller samma krav som avses i punkt 2.
10. Följande passagerarzoner skall indelas genom vertikala skiljeväggar enligt punkt 2:
|
a) |
Passagerarzoner med en sammanlagd yta av mer än 800 m2. |
|
b) |
Passagerarzoner där det finns hytter – med högst 40 meters mellanrum. |
De vertikala skiljeväggarna skall vara röktäta under normala användningsförhållanden och skall vara genomgående från däck till däck.
11. Hålrum ovanför tak, under golv och bakom väggbeklädnader skall med högst 14 meters mellanrum vara skilda åt genom icke brännbara dragstoppare som även vid brand utgör en effektiv brandsäker tätning.
12. Trappor skall vara gjorda av stål eller annat likvärdigt icke brännbart material.
13. Inre trappor och hissar skall på alla sidor vara inkapslade av väggar enligt punkt 2. Följande undantag kan medges:
|
a) |
En trappa som bara förbinder två däck behöver inte vara inkapslad, om trappan på ett av däcken är inkapslad enligt punkt 2. |
|
b) |
I salonger behöver trappor inte vara inkapslade om de är placerade helt inom detta utrymme, och
|
14. Anläggningar för ventilation och lufttillförsel skall uppfylla följande krav:
|
a) |
De skall vara utformade så att det säkerställs att de i sig inte orsakar spridning av eld och rök. |
|
b) |
Öppningar för intag och utsugning av luft och anläggningar för lufttillförsel skall kunna stängas av. |
|
c) |
Ventilationstrummor skall vara gjorda av stål eller ett likvärdigt icke brännbart material och på ett säkert sätt vara hopkopplade med varandra och fartygets överbyggnad. |
|
d) |
När ventilationstrummor med en diameter över 0,02 m2 passerar genom skiljeväggar enligt punkt 2 av typ A eller skiljeväggar enligt punkt 10 skall de vara utrustade med automatiska brandspjäll som kan manövreras från en plats som är permanent bemannad av ombordanställda eller besättningsmedlemmar. |
|
e) |
Ventilationsanläggningar för kök och maskinrum skall vara åtskilda från ventilationsanläggningar för andra anläggningar. |
|
f) |
Frånluftstrummor skall vara försedda med låsbara öppningar för inspektion och rengöring. Dessa öppningar skall vara placerade nära brandspjällen. |
|
g) |
Inbyggda fläktar skall vara sådana att de kan stängas av från en central plats utanför maskinrummet. |
15. Kök skall vara utrustade med ventilationsanläggningar och spisar med utsugningsfläktar. Fläktarnas frånluftstrummor skall uppfylla kraven i punkt 14 och dessutom vara utrustade med manuellt manövrerade brandspjäll vid luftkanalens öppningar.
16. Kontrollcentraler, trapphus och inre utrymningsområden skall vara utrustade med självdrag eller mekaniska rökutsugningsanläggningar. Rökutsugningsanläggningarna skall uppfylla följande krav:
|
a) |
De skall ha tillräcklig kapacitet och tillförlitlighet. |
|
b) |
De skall uppfylla driftsvillkoren för passagerarfartyg. |
|
c) |
Om rökutsugningsanläggningarna också används som allmänna fläktar för utrymmena skall detta inte hindra deras funktion som rökutsugningsanläggningar vid brand. |
|
d) |
Rökutsugningsanläggningar skall ha ett manuellt utlösningsdon. |
|
e) |
Mekaniska rökutsugningsanläggningar skall dessutom vara sådana att de kan manövreras från en plats som är permanent bemannad av ombordanställda eller besättningsmedlemmar. |
|
f) |
Rökutsugningsanläggningar med självdrag skall vara utrustade med en öppningsmekanism som manövreras antingen manuellt eller genom en strömkälla i utsugningsanläggningen. |
|
g) |
Manuella utlösningsdon och öppningsmekanismer skall kunna nås inifrån eller från utsidan av det utrymme som skyddas. |
17. Salonger som inte ständigt övervakas av ombordanställda eller besättningsmedlemmar, kök, maskinrum och andra utrymmen som utgör en brandrisk skall vara anslutna till en lämplig anläggning för brandlarm. Förekomsten av brand och brandens exakta lokalisering skall automatiskt visas på en plats som är permanent bemannad av ombordanställda eller besättningsmedlemmar.
Artikel 15.12
Brandbekämpning
1. Utöver de bärbara brandsläckarna enligt artikel 10.03 skall åtminstone följande bärbara brandsläckare vara tillgängliga ombord:
|
a) |
En bärbar brandsläckare för var 120 m2 bruttogolvyta i passagerarzonerna. |
|
b) |
En bärbar brandsläckare per grupp av 10 hytter, avrundat uppåt. |
|
c) |
En bärbar brandsläckare i varje kök och i närheten av alla utrymmen där brandfarliga vätskor förvaras eller används. I kök skall släckmedlet också vara lämpat för bekämpning av fettbränder. |
Dessa kompletterande brandsläckare skall uppfylla kraven i artikel 10.03.2 och vara monterade och fördelade ombord så att en brandsläckare omedelbart kan nås varhelst och närhelst brand utbryter. I alla kök och även i frisersalonger och parfymerier skall det finnas en brandfilt tillgänglig.
2. Passagerarfartyg skall vara försedda med en brandpostanläggning bestående av
|
a) |
två motordrivna brandpumpar av tillräcklig kapacitet av vilka åtminstone den ena är fast installerad, |
|
b) |
en brandsläckarkedja med ett tillräckligt antal brandposter med fast anslutna brandslangar som är minst 20 m långa och utrustade med ett munstycke som både kan producera dimma och vattenstrålar och som har en inbyggd avstängningsanordning. |
3. Brandpostanläggningar skall vara utformade och dimensionerade på ett sådant sätt att
|
a) |
alla platser ombord kan nås från minst två brandposter på olika platser, var och en med en slanglängd av högst 20 m, |
|
b) |
trycket i brandposterna är minst 300 kPa, och |
|
c) |
en vattenstråle av minst 6 m längd kan åstadkommas på samtliga däck. |
Om det finns ett brandpostskåp skall en symbol med en brandslang liknande symbolen i figur 5 i tillägg I av minst 10 cm längd vara fäst på utsidan av skåpet.
4. Brandpostventiler med skruvgängor eller kranar skall vara sådana att de kan ställas in så att var och en av brandslangarna kan skiljas ut och flyttas när brandpumparna är i drift.
5. Brandslangar inomhus skall vara upprullade på en axialt ansluten vinda.
6. Material i brandbekämpningsutrustning skall antingen vara värmebeständigt eller på lämpligt sätt skyddat mot driftsavbrott när det utsätts för höga temperaturer.
7. Rör och brandposter skall vara anordnade på ett sådant sätt att de inte kan frysa.
8. Brandpumparna skall
|
a) |
vara monterade eller inrymda i separata utrymmen, |
|
b) |
vara sådana att de kan manövreras oberoende av varandra, |
|
c) |
var och en på samtliga däck kunna upprätthålla det nödvändiga trycket vid brandposterna och uppnå vattenstrålar av den längd som krävs, |
|
d) |
vara monterade framför akterskottet. |
Brandpumpar kan också användas för allmänna ändamål.
9. Maskinrum skall vara utrustade med en fast monterad brandsläckningsanordning enligt artikel 10.03b.
10. På passagerarfartyg med hytter skall det finnas
|
a) |
två självständiga uppsättningar andningsapparater motsvarande Europastandard EN 137:1993 med hela ansiktsmasker motsvarande Europastandard EN 136:1998, |
|
b) |
två uppsättningar utrustning bestående av minst en skyddsdräkt, hjälm, stövlar, handskar, yxa, kofot, ficklampa och säkerhetslina, och |
|
c) |
fyra rökhjälmar. |
Artikel 15.13
Säkerhetsorganisation
1. En säkerhetsinstruktion skall finnas ombord på passagerarfartyg. I denna beskrivs besättningens och de ombordanställdas uppgifter under följande omständigheter
|
a) |
haveri, |
|
b) |
brand ombord, |
|
c) |
utrymning av passagerare, |
|
d) |
man överbord. |
Särskilda säkerhetsåtgärder för personer med nedsatt rörelseförmåga skall beaktas.
De besättningsmedlemmar och ombordanställda som är upptagna i säkerhetsinstruktionen bör tilldelas sina olika uppgifter beroende på vilka tjänster de innehar. Genom särskilda instruktioner till besättningen skall det säkerställas att alla dörrar och öppningar i de vattentäta skott som avses i artikel 15.02 omedelbart stängs hermetiskt vid fara.
2. I säkerhetsinstruktionen ingår en säkerhetsplan i vilken åtminstone följande klart och exakt anges:
|
a) |
Områden avsedda att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga. |
|
b) |
Räddningsvägar, nödutgångar och samlings- och utrymningsområden enligt artikel 15.06.8. |
|
c) |
Livräddningsutrustning och arbetsbåtar. |
|
d) |
Brandsläckare och brandsläckningsanordningar och trycksatta sprinklersystem. |
|
e) |
Annan säkerhetsutrustning. |
|
f) |
Det larmsystem som avses i artikel 15.08.3 a. |
|
g) |
Det larmsystem som avses i artikel 15.08.3 b och c. |
|
h) |
De skottdörrar som avses i artikel 15.02.5 och var kontrollerna till dessa är placerade samt de andra öppningar som avses i artikel 15.02.9, 15.02.10 och 15.02.13 samt artikel 15.03.12. |
|
i) |
Dörrar i enlighet med artikel 15.11.8. |
|
j) |
Brandspjäll. |
|
k) |
Brandlarmsystem. |
|
l) |
Reservströmkälla. |
|
m) |
Kontrollenheter för ventilationssystem. |
|
n) |
Landanslutningar. |
|
o) |
Avstängningsanordningar till bränsleledningarna. |
|
p) |
Anläggningar för flytande gas. |
|
q) |
Högtalaranläggningar. |
|
r) |
Radiotelefonutrustning. |
|
s) |
Förbandslådor. |
3. Säkerhetsinstruktionen enligt punkt 1 och säkerhetsplanen enligt punkt 2 skall
|
a) |
vara vederbörligen stämplad av inspektionsorganet, och |
|
b) |
finnas väl synlig på lämplig plats på varje däck. |
4. En uppförandekod för passagerare skall anslås i varje hytt tillsammans med en förenklad säkerhetsplan innehållande endast den information som avses i punkt 2 a-f.
I uppförandekoden skall åtminstone följande ingå:
|
a) |
Specificering av nödsituationer:
|
|
b) |
Beskrivning av de olika larmsignalerna. |
|
c) |
Instruktioner om följande:
|
|
d) |
Instruktioner om följande:
|
Dessa detaljer skall anslås på nederländska, engelska, franska och tyska.
Artikel 15.14
Utrustning för uppsamling och bortskaffande av avloppsvatten
1. Passagerarfartyg skall vara utrustade med uppsamlingstankar för avloppsvatten eller lämpliga avloppsreningsanläggningar.
2. Uppsamlingstankar för avloppsvatten skall ha tillräcklig kapacitet. Tankarna skall vara utrustade med nivåmätare. Det skall finnas pumpar och rör ombord för tömning av tankarna, varigenom avloppsvattnet kan släppas ut från båda sidor av fartyget. Det skall vara möjligt att släppa igenom avloppsvatten från andra fartyg.
Rören skall vara utrustade med en utsläppsanslutning enligt Europastandard EN 1306:1996.
Artikel 15.15
Undantag för vissa passagerarfartyg
1. Som ett alternativ till att bestyrka tillräcklig stabilitet efter skada enligt artikel 15.03.7-15.03.13 skall passagerarfartyg med en längd av högst 25 m och med tillstånd att ta ombord högst 50 passagerare uppfylla följande kriterier:
|
a) |
efter symmetrisk fyllning skall fartygets djupgående inte överstiga marginallinjen, och |
|
b) |
metacenterhöjden GMr skall vara minst 0,10 m. |
Den nödvändiga resterande bärigheten skall säkerställas genom lämpligt val av materialet i skrovkonstruktionen eller genom pontoner av cellplast som är säkert fästade vid skrovet. Om det gäller fartyg med en längd över 15 m kan den resterande bärigheten säkerställas genom en kombination av pontoner och en indelning som överensstämmer med enavdelningsnormen enligt artikel 15.03.
2. För passagerarfartyg enligt punkt 1 kan inspektionsorganet tillåta smärre avvikelser från den fria höjd som krävs i artikel 15.06.3 c och 15.06.5 b. Avvikelsen skall vara högst 5 %. Vid avvikelse skall de relevanta delarna färgmarkeras.
3. Genom avvikelse från artikel 15.03.9 behöver passagerarfartyg med en längd av högst 45 m avsedda för högst 250 passagerare inte följa tvåavdelningsnormen.
4. (utan innehåll)
5. Inspektionsorganet kan frångå tillämpningen av artikel 10.04 när det gäller passagerarfartyg avsedda för högst 250 passagerare och med en längd av högst 25 m, under förutsättning att de är utrustade med en plattform som kan nås från båda sidorna av fartyget, omedelbart ovanför vattenlinjen, så att personer på ett säkert sätt kan tas upp ur vattnet. Passagerarfartyg kan på följande villkor utrustas med en jämförbar anordning:
|
a) |
En person skall ensam kunna sköta anordningen. |
|
b) |
Flyttbara anordningar är tillåtna. |
|
c) |
Anordningarna skall befinna sig utanför riskzonen vid framdrivningsenheterna. |
|
d) |
Effektiv kommunikation mellan befälhavaren och den person som ansvarar för anordningen skall vara möjlig. |
6. Inspektionsorganet kan frångå tillämpningen av artikel 10.04 när det gäller passagerarfartyg som är typgodkända för högst 600 passagerare och har en längd av högst 45 m, under förutsättning att passagerarfartyget är utrustat med en plattform i enlighet med punkt 5 första meningen eller med en likvärdig anordning i enlighet med punkt 5 andra meningen. Passagerarfartyget skall utöver detta ha
|
a) |
en vridbar styrpropeller, en vertikalaxelpropeller eller en vattenjet som huvudframdrivningssystem, eller |
|
b) |
ett huvudframdrivningssystem med två framdrivningsenheter, eller |
|
c) |
ett huvudframdrivningssystem och en bogpropeller. |
7. Genom avvikelse från artikel 15.02.9 är passagerarfartyg med en längd av högst 45 m med tillstånd att ta ombord ett antal passagerare som motsvarar fartygets längd i meter tillåtna att ombord, i passagerarzonen ha en manuellt kontrollerad skottdörr utan fjärrkontroll enligt artikel 15.02.5 om
|
a) |
fartyget endast har ett däck, |
|
b) |
dörren är direkt tillgänglig från däcket och inte befinner sig mer än 10 m från däcket, |
|
c) |
underkanten av dörröppningen ligger minst 30 cm ovanför golvet i passagerarzonen, och |
|
d) |
varje avdelning som avdelas genom dörren är försedd med ett larm i nivå med slaget. |
8. På passagerarfartyg enligt punkt 7 får med avvikelse från artikel 15.06.6 c en räddningsväg leda genom ett kök, under förutsättning att det finns en andra räddningsväg tillgänglig.
9. För passagerarfartyg med en längd av högst 45 m gäller inte följande: Artikel 15.01.2 e när anläggningarna för flytande gas är utrustade med lämpliga larmsystem för hälsofarliga koloxidkoncentrationer och för potentiellt explosiva blandningar av gas och luft.
10. Följande bestämmelser gäller inte passagerarfartyg med en längd av högst 25 m:
|
a) |
Artikel 15.04.1 sista meningen. |
|
b) |
Artikel 15.06.6 c för kök, under förutsättning att det finns en andra räddningsväg tillgänglig. |
|
c) |
Artikel 15.07. |
11. För passagerarfartyg med hytter med en längd av högst 45 m skall artikel 15.12.10 inte tillämpas, under förutsättning att det finns rökhjälmar i ett antal som motsvarar antalet sängplatser lätt tillgängliga i varje hytt.
KAPITEL 15a
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR PASSAGERARSEGELFARTYG
Artikel 15a.01
Tillämpning av del II
Utöver bestämmelserna i del II skall kraven i detta kapitel gälla för passagerarsegelfartyg.
Artikel 15a.02
Undantag för vissa passagerarsegelfartyg
1. För passagerarsegelfartyg vars LWL inte överstiger 45 m och högsta tillåtna passagerarantal inte överstiger LWL i hela meter, skall följande bestämmelser inte gälla:
|
a) |
Artikel 3.03.7 under förutsättning att ankarna inte förs i klys. |
|
b) |
Artikel 10.02.2 d med avseende på längden. |
|
c) |
Artikel 15.08.3 a. |
|
d) |
Artikel 15.15.9 a. |
2. Genom avvikelse från punkt 1 kan antalet passagerare höjas till 1,5 gånger LWL i hela meter, om segel-, rigg- och däcksutrustningen medger detta.
Artikel 15a.03
Krav på stabilitet för fartyg under segel
1. För beräkningen av krängningsmomentet enligt artikel 15.03.3 skall hänsyn tas till de beslagna seglen när fartygets tyngdpunkt fastställs.
2. Med beaktande av alla lastkonditioner enligt artikel 15.03.2 och med användning av en standardsegelsättning skall det krängningsmoment som orsakas av vindtrycket inte vara så högt att en krängningsvinkel av 20° överskrids. Samtidigt
|
a) |
skall ett konstant vindtryck av 0,07 kN/m2 tillämpas för beräkningen, |
|
b) |
restflödningsavståndet vara minst 100 mm, och |
|
c) |
restfribordet inte vara negativt. |
3. Den rätande hävarmen för statisk stabilitet skall
|
a) |
nå sitt högsta värde vid en krängningsvinkel av 25° eller mer, |
|
b) |
uppgå till minst 200 mm vid en krängningsvinkel av 30° eller mer, |
|
c) |
vara positiv vid en krängningsvinkel av högst 60°. |
4. Arean under kurvan för den rätande hävarmen skall vara minst
|
a) |
0,055 mrad upp till 30°, |
|
b) |
0,09 mrad upp till 40° eller vid den vinkel mindre än 40° vid vilken en oskyddad öppning når vattenytan. |
Mellan
|
c) |
30° och 40°, eller |
|
d) |
30° och den vinkel mindre än 40° vid vilken en oskyddad öppning når vattenytan |
skall denna area inte understiga 0,03 mrad.
Artikel 15a.04
Krav på skeppsbyggnad och mekanik
1. Genom avvikelse från artiklarna 6.01.3 och 9.01.3 skall utrustningen vara konstruerad för en permanent slagsida på högst 20°.
2. Genom avvikelse från artikel 15.15.7 c får höjden av dörröppningens underkant minskas till 200 mm över durken i passagerarzonen. När dörren har öppnats skall den stängas och låsas automatiskt.
3. Genom avvikelse från artikel 15.06.10 kan inspektionsorganet i särskilda fall tillåta användning av flyttbara skyddsräcken där detta är nödvändigt för att hantera seglen.
4. Genom avvikelse från artikel 15.06.5 a och 15.06.9 b kan inspektionsorganet, om det gäller passagerarsegelfartyg med en längd av högst 25 m, tillåta en fri bredd av mindre än 800 mm för anslutande korridorer och trappor. Den fria bredden skall dock vara minst 600 mm.
5. Segel räknas som huvudframdrivningssystem i den mening som avses i artikel 15.07.
6. Om det är möjligt att propellern går runt när fartyget är under segel skall alla delar av framdrivningssystemet som utsätts för fara skyddas mot potentiell skada.
Artikel 15a.05
Allmänt om rigg
1. Riggens olika delar skall vara ordnade på ett sådant sätt att icke godtagbar nötning förhindras.
2. Om ett annat material än trä används eller om särskilda riggtyper används skall denna konstruktion garantera säkerhetsnivåer som är likvärdiga med dimensions- och hållfasthetsvärdena i detta kapitel. För att bestyrka hållfastheten skall
|
a) |
en hållfasthetsberäkning utföras, eller |
|
b) |
bekräftelse på tillräcklig hållfasthet ha erhållits från ett godkänt klassificeringssällskap, eller |
|
c) |
dimensioneringen grundas på de förfaranden som anges i ett godkänt regelverk (t.ex. Middendorf, Kusk-Jensen). |
Bestyrkandet skall föreläggas inspektionsorganet.
Artikel 15a.06
Allmänt om master och övriga rundhult
1. Alla rundhult skall vara gjorda av material av hög kvalitet.
2. Mastträ skall
|
a) |
vara fritt från kvistansamlingar, |
|
b) |
vara fritt från splintved inom de dimensioner som krävs, |
|
c) |
så långt som möjligt vara rakfibrigt, |
|
d) |
vara så rakvuxet som möjligt. |
3. Om det utvalda virket är antingen pitch pine (styvtall) eller Oregon pine (douglasgran) av kvalitetsklassen ”clear and better” kan diametrarna i de tabeller som återges i artikel 15a.07-15a.12 minskas med 5 %.
4. Om det virke som används till master, stänger, rår, bommar och bogspröt inte är runt i genomskärning måste sådant virke ha likvärdig hållfasthet.
5. Maststöttor, mastkoger och infästningar på däck, och i för och akter skall vara konstruerade på ett sådant sätt att de antingen kan absorbera de krafter som de utsätts för eller överföra dem till andra anslutna delar av konstruktionen.
6. Beroende på fartygets stabilitet och de yttre krafter som det utsätts för och även på fördelningen av den tillgängliga segelytan, kan inspektionsorganet på grundval av de dimensioner som fastställs i detta kapitel tillåta minskningar av rundhultens och vid behov riggens tvärsnitt. Bestyrkanden skall överlämnas i enlighet med artikel 15a.05.2.
7. Om fartygets svängnings-/rullningsperiod i sekunder är mindre än tre fjärdedelar av dess bredd i meter skall de dimensioner som anges i de följande artiklarna ökas. Bestyrkanden skall överlämnas i enlighet med artikel 15a.05.2.
8. I de tabeller som återges i artiklarna 15a.7-15a.12 och 15a.14 skall eventuella mellanliggande värden interpoleras.
Artikel 15a.07
Särskilda bestämmelser för master
1. Trämaster skall uppfylla följande minimikrav:
|
Längd (15) (m) |
Diameter vid däck (cm) |
Diameter vid salningen (cm) |
Diameter vid masttoppsbeslaget (cm) |
|
10 |
20 |
17 |
15 |
|
11 |
22 |
17 |
15 |
|
12 |
24 |
19 |
17 |
|
13 |
26 |
21 |
18 |
|
14 |
28 |
23 |
19 |
|
15 |
30 |
25 |
21 |
|
16 |
32 |
26 |
22 |
|
17 |
34 |
28 |
23 |
|
18 |
36 |
29 |
24 |
|
19 |
39 |
31 |
25 |
|
20 |
41 |
33 |
26 |
|
21 |
43 |
34 |
28 |
|
22 |
44 |
35 |
29 |
|
23 |
46 |
37 |
30 |
|
24 |
49 |
39 |
32 |
|
25 |
51 |
41 |
33 |
Om masten har två rår skall diametrarna ökas med minst 10 %.
Om en mast har mer än två rår skall diametrarna ökas med minst 15 %.
När det gäller genomgående master skall diametern vid mastfoten vara minst 75 % av mastens diameter i däcksnivå.
2. Mastinfästningar, mastringar, salningar och eselhuvuden skall vara tillräckligt kraftigt dimensionerade och fastsatta.
Artikel 15a.08
Särskilda bestämmelser för stänger
1. Stänger av trä skall uppfylla följande minimikrav:
|
Längd (16) (m) |
Diameter vid foten (cm) |
Diameter på mitten (cm) |
Diameter vid infästningen (17) (cm) |
|
4 |
8 |
7 |
6 |
|
5 |
10 |
9 |
7 |
|
6 |
13 |
11 |
8 |
|
7 |
14 |
13 |
10 |
|
8 |
16 |
15 |
11 |
|
9 |
18 |
16 |
13 |
|
10 |
20 |
18 |
15 |
|
11 |
23 |
20 |
16 |
|
12 |
25 |
22 |
17 |
|
13 |
26 |
24 |
18 |
|
14 |
28 |
25 |
20 |
|
15 |
31 |
27 |
21 |
Om råsegel är fästade vid en stång skall dimensionerna i tabeller ökas med 10 %.
2. Överlappningen mellan stången och masten skall vara minst 10 gånger den diameter som krävs för stångens fot.
Artikel 15a.09
Särskilda bestämmelser för bogspröt
1. Bogspröt av trä skall uppfylla följande minimikrav:
|
Längd (18) (m) |
Diameter vid stäven (cm) |
Diameter på mitten (cm) |
|
4 |
14,5 |
12,5 |
|
5 |
18 |
16 |
|
6 |
22 |
19 |
|
7 |
25 |
23 |
|
8 |
29 |
25 |
|
9 |
32 |
29 |
|
10 |
36 |
32 |
|
11 |
39 |
35 |
|
12 |
43 |
39 |
2. Inombordsdelen av bogsprötet skall ha en längd av minst fyra gånger bogsprötets diameter vid stäven.
3. Diametern vid bogsprötsnocken skall vara minst 60 % av bogsprötets diameter vid stäven.
Artikel 15a.10
Särskilda bestämmelser för klyvarbommar
1. Klyvarbommar av trä skall uppfylla följande minimikrav:
|
Längd (19)(m) |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|
Diameter vid stäven (cm) |
7 |
10 |
14 |
17 |
21 |
24 |
28 |
31 |
35 |
2. Diametern vid klyvarbomsnocken skall vara minst 60 % av diametern vid stäven.
Artikel 15a.11
Särskilda bestämmelser för storbommar
1. Storbommar av trä skall uppfylla följande minimikrav:
|
Längd (20)(m) |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|
Diameter (cm) |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
20 |
21 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
2. Diametern vid bombeslaget skall vara minst 72 % av den diameter som anges i tabellen.
3. Diametern vid skothornet skall vara minst 85 % av den diameter som anges i tabellen.
4. Mätt från masten skall den största diametern finnas vid två tredjedelar av längden.
5. Om
|
a) |
vinkeln mellan storbommen och akterliket är mindre än 65° och storskotet är fästat vid bomnocken, eller |
|
b) |
skotets fästpunkt inte är mitt för skothornet |
kan inspektionsorganet, i enlighet med artikel 15a.05.2, kräva en större diameter.
6. Vid segelytor under 50 m2 kan inspektionsorganet tillåta mindre dimensioner än vad som anges i tabellen.
Artikel 15a.12
Särskilda bestämmelser för gafflar
1. Gafflar av trä skall uppfylla följande minimikrav:
|
Längd (21)(m) |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|
Diameter (cm) |
10 |
12 |
14 |
16 |
17 |
18 |
20 |
2. Gaffelns fria längd får inte överstiga 75 %.
3. Hanfotens brotthållfasthet skall vara minst lika med 1,2 gånger pikfallets hållfasthet.
4. Hanfotens toppvinkel skall vara högst 60 %.
5. Om, med avvikelse från punkt 4, hanfotens toppvinkel är större än 60° skall brotthållfastheten anpassas för att ta upp de krafter som då uppstår.
6. Vid segelytor under 50 m2 kan inspektionsorganet tillåta mindre dimensioner än vad som anges i tabellen.
Artikel 15a.13
Allmänna bestämmelser för stående och löpande rigg
1. Stående och löpande rigg skall uppfylla hållfasthetskraven i artiklarna 15a.14 och 15a.15.
2. Sammanfogningar av stållinor kan vara utformade som
|
a) |
splitsar, |
|
b) |
klämhylsor, eller |
|
c) |
pressade ändstycken. |
Splitsar skall vara klädda och ändar skall vara taglade.
3. Ögonsplitsar skall vara försedda med kauser.
4. Linor skall dras så att de inte blockerar ingångar och trappor.
Artikel 15a.14
Särskilda bestämmelser för stående rigg
1. Förstag och vant skall uppfylla följande minimikrav:
|
Mastens längd (22)(m) |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|
Förstagets brotthållfasthet (kN) |
160 |
172 |
185 |
200 |
220 |
244 |
269 |
294 |
|
Vantens brotthållfasthet (kN) |
355 |
415 |
450 |
485 |
525 |
540 |
630 |
720 |
|
Antal vant per sida |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
4 |
4 |
2. Barduner, stänger, jagarstag, klyvarbommar och bogsprötsgajar skall uppfylla följande minimikrav:
|
Mastens längd (23)(m) |
< 13 |
13-18 |
> 18 |
|
Bardunens brotthållfasthet (kN) |
89 |
119 |
159 |
|
Stångens brotthållfasthet (kN) |
89 |
119 |
159 |
|
Stångens längd (m) |
< 6 |
6-8 |
> 8 |
|
Jagarstagets brotthållfasthet (kN) |
58 |
89 |
119 |
|
Klyvarbommens längd (m) |
< 5 |
5-7 |
> 7 |
|
Bogsprötsgajarnas brotthållfasthet (kN) |
58 |
89 |
119 |
3. För linor skall helst konstruktionen 6 × 7 FE konstruktionen i styrkeklass 1550 N/mm2 användas. Alternativt kan konstruktionen 6 × 36 SE eller 6 × 19 FE i samma styrkeklass användas. Eftersom konstruktionen 6 × 19 är mer elastisk skall den brotthållfasthet som anges i tabellen ökas med 10 %. Användning av en annan konstruktion av linorna skall vara tillåten under förutsättning att den har jämförbara egenskaper.
4. Om rodrigg används skall brottgränserna i tabellen ökas med 30 %.
5. Endast godkända gaffeländstycken, ögleändstycken och bultar får användas till riggen.
6. Bultar, gaffeländstycken, ögleändstycken och vantskruvar skall kunna låsas ordentligt.
7. Vaterstagets brotthållfasthet skall vara minst 1,2 gånger klyvarstagets respektive jagarstagets brotthållfasthet.
8. När det gäller fartyg med mindre än 30 m3 volymdeplacement kan inspektionsorganet tillåta minskningar av brotthållsfastheten enligt tabellen nedan:
|
Volymdeplacement dividerat med antalet master (m3) |
Minskning (%) |
|
> 20 till 30 |
20 |
|
10 till 20 |
35 |
|
< 10 |
60 |
Artikel 15a.15
Särskilda bestämmelser för löpande rigg
1. Tågvirke eller stållinor skall användas för löpande rigg. För löpande rigg gäller följande krav på lägsta dragbrottsgräns och diameter i förhållande till segelytan:
|
Typ av löpande rigg |
Typ av lina |
Segelyta (m2) |
Lägsta dragbrottsgräns (KN) |
Linans diameter (mm) |
|
Stagsegelfall |
Stållina |
upp till 35 |
20 |
6 |
|
> 35 |
38 |
8 |
||
|
Tågvirke (polypropylen-PP) |
Lindiameter på minst 14 mm och en blockskiva per 25 m2 eller del därav |
|||
|
Gaffelsegelfall Toppsegelfall |
Stållina |
upp till 50 |
20 |
6 |
|
> 50 till 80 |
30 |
8 |
||
|
> 80 till 120 |
60 |
10 |
||
|
> 120 till 160 |
80 |
12 |
||
|
Stagsegelskot |
Tågvirke (PP) |
|||
|
Lindiameter på minst 18 mm och en blockskiva per 30 m2 eller del därav |
Tågvirke (PP) |
upp till 40 |
14 |
|
|
> 40 |
18 |
|||
|
För segelytor över 30 m2 skall skotet ha formen av en talja eller kunna manövreras med hjälp av en vinsch |
||||
|
Gaffel-/ Toppsegelskot |
Stållina |
< 100 |
60 |
10 |
|
100 till 150 |
85 |
12 |
||
|
> 150 |
116 |
14 |
||
|
För toppsegelskot krävs elastiska kopplingsdelar löpare |
||||
|
Tågvirke (PP) |
Lindiameter på minst 18 mm och minst tre blockskivor löpare. Om segelytan är större än 60 m2, en blockskiva per 20 m2 |
|||
2. Löpande rigg som utgör en del av stagningen skall ha en dragbrottsgräns som motsvarar dragbrottsgränsen för respektive stag eller vant.
3. Vid användning av andra material än dem som anges i punkt 1 skall de hållfasthetsvärden som anges i tabellen i punkt 1 uppfyllas.
Tågvirke av polyeten får inte användas.
Artikel 15a.16
Beslag och riggdelar
1. Vid användning av stållinor eller tågvirke gäller följande minimikrav för blockskivornas diameter (mätt från lincentrum till lincentrum):
|
Stållina (mm) |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
|
Tågvirke (mm) |
16 |
18 |
20 |
22 |
24 |
26 |
28 |
|
Blockskiva (mm) |
100 |
110 |
120 |
130 |
145 |
155 |
165 |
2. Med avvikelse från punkt 1 får blockskivornas diameter motsvara sex gånger stållinans diameter, förutsatt att stållinan inte ständigt löper över skivor.
3. Beslagens (t.ex. gaffeländstycken, ögleändstycken, vantskruvar, däcksfästen, bultar, ringar och schacklar) dragbrottsgräns skall överensstämma med dragbrottsgränsen hos den stående eller löpande rigg som är fästad i dem.
4. Fästanordningarna för stag och puttingsvant skall vara utformade för att ta upp de krafter de utsätts för.
5. Endast en schackel, tillsammans med staget eller vantet i fråga, får fästas i varje ögla.
6. Fallblock och dirkblock skall vara säkert fästade i masten och de vridbara hanfötter som används för detta ändamål skall vara i gott skick.
7. Fästen för öglebultar, knapar, koffernaglar och nagelbänkar skall vara utformade för att ta upp de krafter de utsätts för.
Artikel 15a.17
Segel
1. Det skall säkerställas att segel kan bärgas enkelt, snabbt och säkert.
2. Segelytan skall vara lämplig för den relevanta fartygstypen och volymdeplacementet.
Artikel 15a.18
Utrustning
1. Fartyg som är utrustade med en klyvarbom eller ett bogspröt skall ha ett klyvarbomsnät och ett tillräckligt antal lämpliga fasthållnings- och spännanordningar.
2. Utrustningen enligt punkt 1 är inte nödvändig om klyvarbomen eller bogsprötet är utrustade med en handpärt eller fotpärt som är lämpligt dimensionerad för att göra det möjligt att fästa en säkerhetssele som skall finnas ombord.
3. En båtsmansstol skall finnas för arbete i riggen.
Artikel 15a.19
Provning
1. Riggen skall provas av inspektionsorganet med 2,5 års mellanrum. Provningen skall åtminstone omfatta följande:
|
a) |
Seglen, inklusive lik, skothorn och revlöddror. |
|
b) |
Master och övriga rundhult. |
|
c) |
Stående och löpande rigg samt sammanfogningar av stållinor. |
|
d) |
Utrustning för snabb och säker bärgning av segel. |
|
e) |
Säker fastsättning av fallblock och dirkblock. |
|
f) |
Fastsättning av mastkoger och andra fästpunkter på fartyget för stående och löpande rigg. |
|
g) |
Vinschar för hantering av seglen. |
|
h) |
Annan utrustning som är monterad för seglingsändamål, exempelvis svärd och utrustning för att hantera dessa. |
|
i) |
Åtgärder som vidtagits för att förhindra skavning av rundhult, löpande och stående rigg samt segel. |
|
j) |
Utrustning enligt artikel 15a.18. |
2. Den del av trämasten som passerar genom däcket och som befinner sig under däck skall undersökas på nytt med mellanrum som skall fastställas av inspektionsorganet, men åtminstone vid varje regelbunden inspektion enligt artikel 2.09. Masten skall dras upp för detta ändamål.
3. Ett intyg utfärdat, daterat och undertecknat av inspektionsorganet om senaste inspektion som utförts enligt punkt 1 skall medföras ombord.
KAPITEL 16
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FARKOSTER AVSEDDA ATT INGÅ I EN SKJUTBOGSERAD KONVOJ, SLÄPKONVOJ ELLER I EN FAST SIDOFORMERING
Artikel 16.01
Farkoster som lämpar sig för skjutbogsering
1. Farkoster som är avsedda att användas för skjutbogsering skall innefatta en lämplig skjutbogseringsanordning. De skall vara konstruerade och utrustade så att
|
a) |
besättningen kan röra sig obehindrat och utan fara till och från de skjutbogserade farkosterna med kopplingsanordningarna anslutna, |
|
b) |
de kan inta ett fast läge i förhållande till de tillkopplade farkosterna, och |
|
c) |
sidledes rörelser mellan farkosterna förhindras. |
2. Om farkosterna är sammankopplade med kablar skall skjutbogseraren vara utrustad med minst två särskilda vinschar eller motsvarande kopplingsanordningar för spänning av kablarna.
3. Kopplingsanordningarna skall möjliggöra en fast sammankoppling med den skjutbogserade farkosten.
Om konvojen utgörs av en skjutbogserare och en enda skjutbogserad farkost kan kopplingsanordningarna utgöras av en styrd ledad koppling. De drivenheter som krävs för detta skall utan svårighet kunna ta upp de överförda krafterna och skall kunna styras på ett enkelt och säkert sätt. Artiklarna 6.02-6.04 skall på motsvarande sätt tillämpas på sådana drivenheter.
4. Det kollisionsskott som avses i artikel 3.03.1 a är inte nödvändigt för skjutbogserare.
Artikel 16.02
Farkoster som lämpar sig för att framföras genom skjutbogsering
1. Följande föreskrifter skall inte tillämpas på läktare utan styrinrättning, bostadsutrymmen, maskinrum eller pannrum:
|
a) |
Kapitlen 5-7 och kapitel 12. |
|
b) |
Artikel 8.08.2-8.08.8 och artiklarna 10.02 och 10.05.1. |
Om det finns styrinrättningar, bostadsutrymmen, maskinrum eller pannrum skall de relevanta föreskrifterna i denna bilaga tillämpas på dessa.
2. Skeppsburna läktare med en längd L på högst 40 m skall också uppfylla följande föreskrifter:
|
a) |
De kollisionsskott som avses i artikel 3.03.1 är inte nödvändiga om fören kan tåla en belastning motsvarande minst 2,5 gånger den som fastställs för kollisionsskott i fartyg för inlandssjöfart som har samma djupgående och som byggts enligt ett godkänt klassificeringssällskaps specifikationer. |
|
b) |
Med avvikelse från artikel 8.08.1 behöver svåråtkomliga sektioner i dubbelbottnen inte kunna länspumpas, såvida inte det berörda utrymmets volym är större än 5 % av den skeppsburna läktarens volymdeplacement vid största tillåtna djupgående. |
3. Farkoster som är avsedda att framföras genom skjutbogsering skall vara försedda med kopplingsanordningar som garanterar en säker hopkoppling med andra farkoster.
Artikel 16.03
Farkoster som lämpar sig för att framdriva en fast sidoformering
Farkoster som är avsedda att driva fram en fast sidoformering skall vara utrustade med pollare eller liknande anordningar vars antal och placering gör det möjligt att koppla samman formeringen på ett säkert sätt.
Artikel 16.04
Farkoster som lämpar sig för framdrivning i konvoj
Farkoster som är avsedda att framdrivas i konvoj skall vara utrustade med kopplingsanordningar, pollare eller liknande anordningar vars antal och placering garanterar en säker hopkoppling med andra farkoster i konvojen.
Artikel 16.05
Farkoster som lämpar sig för bogsering
1. Farkoster som är avsedda för bogsering skall uppfylla följande krav:
|
a) |
Bogseringsanordningarna skall vara anordnade på ett sådant sätt att farkostens, besättningens och lastens säkerhet inte äventyras. |
|
b) |
Bogserfarkoster skall vara utrustade med bogserkrok som på ett säkert sätt kan frigöras från styrhytten. Detta gäller inte om fartygets konstruktion eller annan utrustning förhindrar kantring. |
|
c) |
Släputrustningen skall bestå av vinschar eller en bogserkrok. Släputrustningen skall installeras för om propellrarna. Detta gäller emellertid inte farkoster som styrs av framdrivningsanordningen, exempelvis vridbara styrpropellrar eller vertikalaxelpropellrar. |
|
d) |
Med avvikelse från föreskrifterna i led c skall en släpanordning som en pollare eller motsvarande vara tillräcklig för farkoster som endast bistår en motoriserad farkost med bogsering i enlighet med tillämpliga bestämmelser utfärdade av sjöfartsmyndigheterna i medlemsstaterna. Led b skall gälla i tillämpliga delar. |
|
e) |
Om det finns risk för att bogserkablarna fastnar på fartygets akter skall det finnas bogserskenor. |
2. Farkoster med en längd L som överstiger 86 m får inte användas för släpbogsering nedströms.
Artikel 16.06
Manöverprov för konvojer
1. I syfte att godkänna en skjutbogserare eller ett motorfartyg för framdrivning av en fast konvoj, och ange detta på gemenskapscertifikatet, skall inspektionsorganet besluta vilka formeringar som skall uppvisas och skall utföra de manöverprov som avses i artikel 5.02 med konvojen i den eller de formeringar i ansökan som inspektionsorganet anser vara minst gynnsamma. De krav som avses i artiklarna 5.02-5.10 skall uppfyllas av denna konvoj.
Inspektionsorganet skall kontrollera att den fasta kopplingen mellan alla farkoster i konvojen upprätthålls under de manövrar som avses i kapitel 5.
2. Om det under de manöverprov som avses i punkt 1 finns särskild utrustning ombord på de farkoster som framdrivs i en skjutbogserad konvoj eller fast sidoformering, såsom styrinrättning, framdrivningsenheter eller manöverutrustning, eller ledade kopplingar enligt kraven i artiklarna 5.02-5.10, skall följande uppgifter anges på gemenskapscertifikatet för den farkost som används för framdrivning av konvojen: formering, plats, namn och officiellt nummer på de farkoster som är försedda med den särskilda utrustning som används.
Artikel 16.07
Uppgifter på gemenskapscertifikatet
1. Om en farkost är avsedd att driva en konvoj framåt eller att framdrivas i en konvoj skall det anges på gemenskapscertifikatet att den uppfyller tillämpliga föreskrifter i artiklarna 16.01-16.06.
2. Följande uppgifter skall vara angivna på den framdrivande farkostens gemenskapscertifikat:
|
a) |
Tillåtna konvojer och formeringar. |
|
b) |
Typer av kopplingar. |
|
c) |
Högsta fastställda kopplingskrafter. |
|
d) |
I tillämpliga fall, lägsta dragbrottsgräns för kopplingskablar som används för förbindelse i längdriktningen liksom antalet kabelvarv. |
KAPITEL 17
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FLYTANDE UTRUSTNING
Artikel 17.01
Allmänna föreskrifter
Kapitlen 3, 7-14 och 16 skall tillämpas på konstruktion och utrustning av flytande utrustning. Flytande utrustning med eget framdrivningsmaskineri skall dessutom uppfylla föreskrifterna i kapitlen 5 och 6. Framdrivningsenheter som endast möjliggör kortare förflyttningar skall inte utgöra ett eget framdrivningsmaskineri.
Artikel 17.02
Undantag
1. Inspektionsorganet kan bevilja undantag från följande föreskrifter:
|
a) |
Artikel 3.03.1 och 3.03.2 skall gälla i tillämpliga delar. |
|
b) |
Artikel 7.02 skall gälla i tillämpliga delar. |
|
c) |
De högsta tillåtna ljudtrycksnivåer som föreskrivs i artikel 12.02.5 andra meningen får överskridas medan arbetsredskapen på den flytande utrustningen är i drift, under förutsättning att ingen sover ombord på natten under användningen. |
|
d) |
Undantag får göras från andra föreskrifter beträffande konstruktionen, arbetsredskapen och utrustningen under förutsättning att en lika hög grad av säkerhet är garanterad i varje enskilt fall. |
2. Inspektionsorganet kan avstå från att tillämpa följande föreskrifter:
|
a) |
Artikel 10.01.1 skall inte tillämpas om den flytande utrustningen kan ligga säkert förankrad med ett huvudankare eller pålar när den används. Flytande utrustning med eget framdrivningsmaskineri skall dock ha minst ett ankare enligt artikel 10.01.1, där faktorn k är lika med 45, och T är lika med minsta sidohöjd. |
|
b) |
Artikel 12.02.1 andra delen av meningen, om bostadsutrymmet kan få tillräcklig belysning med elljus. |
3. Dessutom gäller följande:
|
a) |
Med avseende på artikel 8.08.2 andra meningen skall pumpen vara motordriven. |
|
b) |
Med avseende på artikel 8.10.3 får bullret överstiga 65 dB(A) vid ett lateralt avstånd på 25 m från bordläggningen på flytande utrustning när arbetsredskapen används. |
|
c) |
Med avseende på artikel 10.03.1 skall det finnas ytterligare minst en bärbar brandsläckare om arbetsredskap som inte är fast installerade på farkosten är placerade på däck. |
|
d) |
Med avseende på artikel 14.02.2 får det, förutom anordningar för flytande gas för hushållsändamål, också finnas andra anläggningar för flytande gas. Anläggningarna och tillbehören till dessa skall uppfylla föreskrifterna i någon av medlemsstaterna. |
Artikel 17.03
Ytterligare föreskrifter
1. Flytande utrustning där personer befinner sig ombord under användningen skall ha ett allmänt larmsystem. Larmsignalen skall lätt kunna skiljas från andra signaler och skall uppnå en ljudtrycksnivå i bostadsutrymmena och samtliga arbetsutrymmen som ligger minst 5 dB(A) över den högsta ljudtrycksnivå som råder på de platserna. Larmet skall kunna utlösas från styrhytten och från de viktigaste arbetsutrymmena.
2. Arbetsredskapen skall ha tillräcklig styrka för den belastning de utsätts för och uppfylla bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/37/EG av den 22 juni 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om maskiner (24).
3. Arbetsredskapens stabilitet och styrka och, i tillämpliga fall, förankringssätt skall vara sådana att de kan stå emot de krafter som kan uppstå genom den flytande utrustningens förväntade krängning, trim och rörelser.
4. Om laster lyfts med hjälp av lyftutrustning skall den högsta tillåtna belastningen med tanke på stabiliteten och styrkan vara tydligt angiven på en skylt på däck och vid manöverplatserna. Om lyftförmågan kan ökas genom tillkoppling av ytterligare flytkroppar, skall de tillåtna värdena med och utan dessa ytterligare flytkroppar vara klart angivna.
Artikel 17.04
Restflödningsavstånd
1. För tillämpningen av detta kapitel och med avvikelse från artikel 1.01 i denna bilaga är restflödningsavståndet det minsta lodräta avståndet mellan vattenytan och den lägsta punkt på den flytande utrustningen ovanför vilken utrustningen inte längre är vattentät med hänsyn till det trim och den krängning som uppstår till följd av de moment som avses i artikel 17.07.4.
2. För en öppning som är spoltät och vädertät är det tillräckligt med ett restflödningsavstånd enligt artikel 17.07.1 på minst 300 mm.
3. Om öppningen inte är spoltät och vädertät skall restflödningsavståndet vara minst 400 mm.
Artikel 17.05
Restfribord
1. För tillämpningen av detta kapitel och med avvikelse från artikel 1.01 i denna bilaga är restfribordet det minsta lodräta avståndet mellan vattenytan och däckkantens översida med hänsyn till det trim och den krängning som uppstår till följd av de moment som avses i artikel 17.07.4.
2. Det är tillräckligt med ett restfribord enligt artikel 17.07.1 på minst 300 mm.
3. Restfribordet får minskas om det kan styrkas att kraven i artikel 17.08 är uppfyllda.
4. Om en flytkropp till formen avviker påtagligt från en ponton, exempelvis om den är cylindrisk, eller om flytkroppens tvärsnitt har mer än fyra sidor, kan inspektionsorganet kräva eller godkänna ett annat restfribord än det som anges i punkt 2. Detta gäller även flytande utrustning som består av flera flytkroppar.
Artikel 17.06
Krängningsprov
1. Den stabilitet som avses i artiklarna 17.07 och 17.08 skall fastställas genom ett krängningsprov utfört i vederbörlig ordning.
2. Om det inte är möjligt att uppnå tillräckliga krängningsvinklar under krängningsprovet, eller om krängningsprovet medför orimliga tekniska svårigheter, kan en beräkning av vikt och tyngdpunkt göras i stället. Resultatet av viktberäkningen skall kontrolleras med hjälp av mätningar av djupgåendet varvid skillnaden inte får var större än ± 5 %.
Artikel 17.07
Bestyrkande av stabiliteten
1. Det skall bestyrkas att restfribordet och restflödningsavståndet är tillräckligt med hänsyn till de belastningar som uppstår när arbetsredskapen är i drift och farkosten framdrivs. Summan av trimvinkeln och krängningsvinkeln får därvid inte överstiga 10°, och bottnen på flytkroppen får inte höja sig över vattnet.
2. Stabiliteten skall bestyrkas med följande uppgifter och dokument:
|
a) |
Skalenliga ritningar av flytkroppar och arbetsredskap samt de detaljerade dithörande uppgifter som behövs för att bestyrka stabiliteten, exempelvis tankarnas innehåll och öppningar som ger tillträde till fartygets inre. |
|
b) |
Hydrostatiska data eller kurvor. |
|
c) |
Kurvor för den rätande hävarmen för statisk stabilitet i den utsträckning som krävs enligt punkt 5 eller enligt artikel 17.08. |
|
d) |
Beskrivning av driftsförhållandena med motsvarande uppgifter om vikt och tyngdpunkt, även i olastat skick, samt i transportskick. |
|
e) |
Beräkningar av krängningsmoment, trimmoment och rätande moment, med uppgift om trim- och krängningsvinklar och motsvarande restflödningsavstånd och restfribord. |
|
f) |
Sammanställning av beräkningsresultaten med uppgift om begränsningar av drift och om största last. |
3. Bestyrkandet av stabiliteten skall grunda sig på minst följande lastförhållanden:
|
a) |
Specifik vikt för muddret när det gäller mudderverk:
|
|
b) |
För mudderverk med gripskopa skall de värden som anges i led a ökas med 15 %. |
|
c) |
För hydrauliska mudderverk skall hänsyn tas till största lyftförmågan. |
4.1 Vid bestyrkandet av stabiliteten skall följande moment beaktas:
|
a) |
Belastning. |
|
b) |
Asymmetrisk konstruktion. |
|
c) |
Vindtryck. |
|
d) |
För flytande utrustning med eget framdrivningsmaskineri, girning under färd. |
|
e) |
I nödvändig utsträckning, tvärströmmar. |
|
f) |
Ballast och förråd. |
|
g) |
Däckslast och, i förekommande fall, last. |
|
h) |
Fria vätskeytor. |
|
i) |
Tröghetskrafter. |
|
j) |
Annan mekanisk utrustning. |
Moment som kan verka samtidigt skall adderas.
4.2 Det moment som uppstår genom vindtrycket skall beräknas med hjälp av följande formel:
där
|
c |
= |
motståndsfaktor som är beroende av formen. För fackverk antas att c = 1,2 och för icke genombrutna balkar c = 1,6. De båda värdena tar hänsyn till vindbyar. Hela det område som omsluts av fackverkets kontur skall antas vara den yta som utsätts för vinden. |
|
Pv |
= |
Det specifika vindtrycket. Här används ett enhetligt värde på 0,25 kN/m2. |
|
A |
= |
Lateralplanet i m2 ovanför flytvattenlinjen vid största djupgående. |
|
lw |
= |
Avståndet i m från tyngdpunkten för lateralplanet A till flytvattenlinjen vid största djupgående. |
4.3 Formeln i artikel 15.03.6 skall användas för fastställande av de moment från girning under färd som avses i punkt 4.1 d för flytande utrustning med eget framdrivningsmaskineri.
4.4 Det moment från tvärströmmar som avses i punkt 4.1 e skall beaktas endast om det rör sig om flytande utrustning som vid drift är förankrad eller förtöjd tvärs över strömmen.
4.5 För beräkning av de moment från flytande ballast och flytande förråd som avses i punkt 4.1 f skall den fyllningsgrad som är mest ogynnsam för stabiliteten fastställas, och det erhållna momentet användas i beräkningen.
4.6 Det moment från tröghetskrafter som avses i punkt 4.1 i skall beaktas på lämpligt sätt om det finns risk för att rörelser i lasten och arbetsredskapen påverkar stabiliteten.
5. För flytkroppar med lodräta sidor kan de rätande momenten beräknas med hjälp av följande formel:
|
|
M a = 10 · D · |
där
|
|
= |
metacenterhöjden i m, |
|
φ |
= |
krängningsvinkeln i grader. |
Denna formel skall tillämpas vid krängningsvinklar på upp till 10° eller upp till en krängningsvinkel då däckskanten når vattnet eller då kanten på bottnen höjer sig över vattnet. Den minsta vinkeln skall vara avgörande. För lutande sidor gäller formeln tills krängningsvinkeln är 5°. Randvillkoren i punkterna 3 och 4 skall också tillämpas.
Om flytkroppens (flytkropparnas) speciella form inte lämpar sig för en sådan förenkling skall kurvorna för den rätande hävarmen i punkt 2 c användas.
Artikel 17.08
Bestyrkande av stabiliteten vid minskat restfribord
Vid användning av ett minskat restfribord enligt artikel 17.05.3 skall följande kontrolleras för samtliga driftsförhållanden:
|
a) |
Att metacenterhöjden efter korrektion för de fria vätskeytorna inte är mindre än 0,15 m. |
|
b) |
Att det vid krängningsvinklar på 0°-30° finns en rätande hävarm på minst h = 0,30 – 0,28 · φ n [m] I formeln gäller följande: φn är den krängningsvinkel vid vilken kurvan för den rätande hävarmen uppnår negativa värden (stabilitetsområdet). Denna får inte understiga 20° eller 0,35 rad och får inte användas i formeln med ett högre värde än 30° eller 0,52 rad, där enheten φn uttrycks i radian (rad) (1° = 0,01745 rad). |
|
c) |
Att summan av trim- och krängningsvinklarna inte överstiger 10°. |
|
d) |
Att det finns ett restflödningsavstånd enligt artikel 17.04. |
|
e) |
Att det finns ett restfribord på minst 0,05 m. |
|
f) |
Att det för krängningsvinklar på 0°-30° finns en återstående rätande hävarm på minst h = 0,20 – 0,23 · φ n [m] I formeln gäller följande: φ n är den krängningsvinkel vid vilken kurvan för den rätande hävarmen uppnår negativa värden. Denna får inte användas i formeln med ett högre värde än 30° eller 0,52 rad. |
Med återstående rätande hävarm avses den största skillnaden mellan kurvan för den rätande hävarmen och kurvan för den krängande hävarmen vid en krängning på 0°-3°. Om vattnet når upp till en öppning in mot fartyget vid en mindre krängningsvinkel än den som motsvarar största skillnaden mellan hävarmskurvorna är det den hävarm som motsvarar den krängningsvinkeln som skall användas i beräkningen.
Artikel 17.09
Lastmärken och åmningar
Lastmärken och åmningar skall anbringas i enlighet med artiklarna 4.04 respektive 4.06.
Artikel 17.10
Flytande utrustning utan bestyrkt stabilitet
1. Följande typer av flytande utrustning behöver inte uppfylla kraven i artiklarna 17.04-17.08:
|
a) |
Utrustning där arbetsredskapen inte på något sätt kan påverka krängningen eller trimmet. |
|
b) |
Utrustning där en förskjutning av tyngdpunkten rimligen kan uteslutas. |
2. Dock skall följande krav vara uppfyllda:
|
a) |
Flödningsavståndet vid största last skall vara minst 300 mm och fribordet minst 150 mm. |
|
b) |
För öppningar som inte kan stängas spoltätt och vädertätt skall flödningsavståndet vara minst 500 mm. |
KAPITEL 18
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR ARBETSFARKOSTER
Artikel 18.01
Villkor för användningen
Arbetsfarkoster som betecknas som sådana på det gemenskapscertifikat som avses i del I eller II i bilaga V får endast framföras utanför arbetsplatsen i olastat tillstånd. Denna begränsning skall anges på gemenskapscertifikatet.
I detta syfte skall arbetsfarkoster ha ett intyg från den behöriga myndigheten med uppgift om arbetets varaktighet och de geografiska gränserna för den arbetsplats där farkosterna får användas.
Artikel 18.02
Tillämpning av del II
Om inget annat föreskrivs i detta kapitel skall arbetsfarkosternas konstruktion och utrustning uppfylla kraven i kapitlen 3-14 i del II.
Artikel 18.03
Undantag
|
1. |
|
2. Inspektionsorganet kan avstå från att tillämpa följande föreskrifter:
|
a) |
Artiklarna 8.08.2-8.08.8, om ingen besättning krävs. |
|
b) |
Artikel 10.01.1 och 10.01.3, om arbetsfarkosten kan förankras på ett säkert sätt genom huvudankare eller pålar. Dock skall en arbetsfarkost med eget framdrivningsmaskineri vara försedd med åtminstone ett ankare i enlighet med artikel 10.01.1, där faktorn k är lika med 45, och T är lika med den lägsta höjden. |
|
c) |
Artikel 10.02.1 c, om arbetsfarkosten inte är utrustad med eget framdrivningsmaskineri. |
Artikel 18.04
Flödningsavstånd och fribord
1. Om en arbetsfarkost används som sandsugningspråm eller bottentippningspråm skall flödningsavståndet utanför lastrumszonen vara minst 300 mm och fribordet minst 150 mm. Inspektionsorganet kan tillåta ett mindre fribord om det kan bestyrkas med beräkningar att stabiliteten är tillräckligt för en last med en specifik vikt på 1,5 t/m3 och att ingen sida av däcket når vattnet. Påverkan från flytande last skall beaktas.
2. För arbetsfarkoster som inte omfattas av punkt 1 skall föreskrifterna i artiklarna 4.01 och 4.02 gälla i tillämpliga delar. Inspektionsorganet kan fastställa andra värden för flödningsavståndet och fribordet.
Artikel 18.05
Arbetsbåtar
Arbetsfarkoster behöver inte ha någon arbetsbåt, om
|
a) |
de inte är utrustade med eget framdrivningsmaskineri, eller |
|
b) |
om det finns en arbetsbåt tillgänglig på arbetsplatsen. |
Detta undantag skall anges på gemenskapscertifikatet.
KAPITEL 19
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HISTORISKA FARTYG
(Utan innehåll)
KAPITEL 19a
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR KANALPRÅMAR
(Utan innehåll)
KAPITEL 19b
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FARKOSTER SOM TRAFIKERAR VATTENVÄGAR I ZON 4
Artikel 19.b.01
Tillämpning av kapitel 4
1. Med avvikelse från artikel 4.01.1 och 4.01.2 skall flödningsavståndet för andra dörrar och öppningar än lastrumsluckor för farkoster som trafikerar vattenvägar i zon 4 minskas på följande sätt:
|
a) |
För öppningar som kan stängas så att de blir spoltäta och vädertäta, till 150 mm. |
|
b) |
b För öppningar som inte kan stängas så att de blir spoltäta och vädertäta, till 200 mm. |
2. Med avvikelse från artikel 4.02 skall minimifribordet på farkoster som trafikerar vattenvägar i zon 4 vara 0 mm, om flödningsavståndet enligt punkt 1 iakttas.
KAPITEL 20
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HAVSGÅENDE FARTYG
(Utan innehåll)
KAPITEL 21
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FRITIDSFARTYG
Artikel 21.01
Allmänt
För fritidsfartygs konstruktion och utrustning gäller endast artiklarna 21.02 och 21.03.
Artikel 21.02
Tillämpning av del II
1. Fritidsfartyg skall uppfylla följande föreskrifter:
|
a) |
I kapitel 3:
|
|
b) |
Kapitel 5. |
|
c) |
I kapitel 6:
|
|
d) |
I kapitel 7:
|
|
e) |
I kapitel 8:
|
|
f) |
I kapitel 9:
|
|
g) |
I kapitel 10:
|
|
h) |
Kapitel 13. |
|
i) |
Kapitel 14. |
2. För fritidsfartyg som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG av den 16 juni 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar (25) skall den första inspektionen och de periodiska inspektionerna endast utsträcka sig till följande:
|
a) |
Artikel 6.08 om det finns en girhastighetsindikator. |
|
b) |
Artikel 7.01.2, artikel 7.02, artikel 7.03.1 och artikel 7.13 om det finns en styrhytt utformad för radarnavigering utförd av en enda person. |
|
c) |
Artiklarna 8.01.2, 8.02.1, 8.03.3, 8.05.5, 8.08.2 och artikel 8.10. |
|
d) |
Artikel 10.01.2, 10.01.3, 10.01.6 och 10.01.14, artikel 10.02.1 b och c, 10.02.2 a och e-h, artikel 10.03.1 b och d, 10.03.2-6 och artikel 10.05. |
|
e) |
Kapitel 13. |
|
f) |
I kapitel 14:
|
Artikel 21.03
(Utan innehåll)
KAPITEL 22
CONTAINERFARTYGS STABILITET
Artikel 22.01
Allmänt
1. Föreskrifterna i detta kapitel gäller fartyg som transporterar containrar, när stabilitetshandlingar krävs enligt gällande av sjöfartsmyndigheterna utfärdade föreskrifter som är i kraft i medlemsstaterna.
Ett inspektionsorgan skall kontrollera eller låta kontrollera stabilitetshandlingarna och förse dem med lämplig stämpel.
2. Stabilitetshandlingarna skall innehålla uppgifter som kan förstås av befälhavaren beträffande fartygets stabilitet för varje lastkondition.
Stabilitetshandlingarna skall som minimikrav innehålla följande:
|
a) |
Uppgifter om tillåtna stabilitetskoefficienter, tillåtna
|
|
b) |
Uppgifter om de volymer som kan fyllas med ballastvatten. |
|
c) |
Blanketter för kontroll av stabiliteten. |
|
d) |
En bruksanvisning eller ett beräkningsexempel för befälhavaren. |
3. På fartyg som kan användas för transport både av säkrade och ej säkrade containrar skall det finnas separata beräkningsmetoder för bestyrkande av stabiliteten för transport både av last av säkrade containrar och ej säkrade containrar.
4. En containerlast skall anses som säkrad endast om varje enskild container är stadigt förbunden med fartygets skrov med skenor eller säkringsanordningar och dess läge inte kan ändras under färden.
Artikel 22.02
Randvillkor och beräkningsmetod för bestyrkande av stabilitet för transport av ej säkrade containrar
1. Vid ej säkrade containrar skall alla beräkningsmetoder som används för att bestämma fartygets stabilitet överensstämma med följande randvillkor:
|
a) |
Metacenterhöjden
|
|
b) |
Under kombinerad påverkan från den centrifugalkraft som uppstår när fartyget girar, från vindtrycket och från fria vätskeytor, skall krängningsvinkeln inte överstiga 5° och däcksidan får inte befinna sig under vatten. |
|
c) |
Hävarmen för det krängningsmoment som uppstår på grund av centrifugalkraften när fartyget girar skall fastställas enligt följande formel: 
där
|
|
d) |
Hävarmen för det krängningsmoment som uppstår på grund av vindtrycket skall fastställas enligt följande formel: 
där
|
|
e) |
Hävarmen för det krängningsmoment som uppstår på grund av fria ytor med regnvatten och slagvatten inuti lastrummet eller i den dubbla bottnen skall fastställas enligt följande formel: 
där
|
|
f) |
För varje lastkondition skall halva bränsle- och dricksvattenförrådet tas med i beräkningen. |
2. Ett fartyg lastat med containrar som inte är säkrade skall anses ha tillräcklig stabilitet om det effektiva värdet 
är mindre eller lika med det värde 
zul som erhålls ur formeln. Värdet 
zul skall beräknas för olika volymsdeplacement för alla olika djupgåenden.
|
a) |
Värdet för |
|
b) |
|
I dessa formler gäller följande:
|
|
högsta tillåtna tyngdpunktsläge [i m] över basen med fartyget lastat. |
|
|
metacenterhöjden över basen [i m] enligt approximeringsformeln i punkt 3. |
|
F |
respektive effektiva fribord midskepps [i m]. |
|
Z |
parameter för centrifugalkraften när fartyget girar. 
|
|
v |
fartygets högsta fart genom vattnet [ i m/s]. |
|
Tm |
respektive djupgående [i m] i medeltal. |
|
hKW |
hävarmen [ i m] för det krängningsmoment som uppstår på grund av vindtrycket från sidan enligt punkt 1 d. |
|
hKfO |
summan av hävarmarna [i m] för det krängningsmoment som uppstår på grund av fria vätskeytor enligt punkt 1 e. |
Om ingen ritning över hydrostatiska kurvor finns att tillgå, kan värdet för 
i beräkningen enligt punkt 2 och artikel 22.03.2 fastställas med hjälp av följande approximeringsformler:
|
a) |
För fartyg i pontonform 
|
|
b) |
För övriga fartyg 
|
Artikel 22.03
Randvillkor och beräkningsmetod för bestyrkande av stabilitet för transport av säkrade containrar
1. Vid säkrade containrar skall alla beräkningsmetoder som används för att bestämma fartygets stabilitet överensstämma med följande randvillkor:
|
a) |
Metacenterhöjden
|
|
b) |
Under kombinerad påverkan från den centrifugalkraft som uppstår när fartyget girar, från vindtrycket och från fria vätskeytor, får ingen öppning i skrovet befinna sig under vatten. |
|
c) |
Hävarmarna för det krängningsmoment som uppstår på grund av centrifugalkraften när fartyget girar, av vindtrycket och fria vätskeytor, skall fastställas enligt de formler som avses i artikel 22.02.1 c-e. |
|
d) |
För varje lastkondition skall halva bränsle- och dricksvattenförrådet tas med i beräkningen. |
2. Ett fartyg lastat med säkrade containrar skall anses ha tillräcklig stabilitet om det effektiva värdet 
är mindre eller lika med det värde 
zul som erhålls ur formeln. Värdet 
zul skall beräknas för olika volymsdeplacement för alla olika djupgåenden.
|
a) |
Värdet för för |
|
b) |
|
Förutom de tidigare definierade termerna gäller i dessa formler följande:
|
I |
det tvärgående tröghetsmomentet för vattenlinjearean vid Tm (i m4), (för approximeringsformel, se punkt 3). |
|
i |
det tvärgående tröghetsmomentet för vattenlinjearean parallellt med basen vid höjden 
|
|
|
fartygets deplacement vid Tm [m3]. |
|
F' |
idealfribordet F' = H' – Tm [m] |
|
a |
det vertikala avståndet mellan den undre kanten på den öppning som först kommer under vatten vid slagsida och vattenlinjen vid fartygets upprätta läge [i m]. |
|
b |
avståndet från denna öppning till fartygets mitt [i m]. |
|
H' |
ideala sidohöjden |
|
q |
summan av volymerna (m3) i ruffar, luckor, trunkar och andra överbyggnader upp till en höjd av högst 1,0 m över H eller upp till den lägsta öppningen i den aktuella volymen, varvid det lägsta värdet skall vara avgörande. De volymdelar som är belägna inom ett område 0,05 L från fören respektive aktern skall inte tas med i beräkningen. |
3. Formel för approximering av I
Om ingen ritning över hydrostatiska kurvor finns att tillgå kan värdet för det laterala tröghetsmomentet I för vattenlinjearean beräknas med hjälp av följande approximeringsformler:
|
a) |
För fartyg i pontonform 
|
|
b) |
För övriga fartyg 
|
Artikel 22.04
Förfarande för bedömning av stabiliteten ombord
Förfarandet för bedömning av stabiliteten kan hämtas från de handlingar som avses i artikel 22.01.2.
KAPITEL 22a
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FARKOSTER LÄNGRE ÄN 110 m
Artikel 22a.01
Tillämpning av del I
Förutom föreskrifterna i artikel 2.03.3 skall det inspektionsorgan som senare skall utfärda gemenskapscertifikatet underrättas av ägaren eller hans ombud innan konstruktionen av en farkost som är längre än 110 m påbörjas, med undantag av havsgående fartyg (nykonstruktion eller förlängning av ett fartyg i drift). Inspektionsorganet skall utföra inspektioner under byggfasen. Inspektionsorganet kan avstå från inspektion under byggfasen om ett intyg visas före byggstarten, där ett godkänt klassificeringssällskap försäkrar att det kommer att övervaka byggarbetet.
Artikel 22a.02
Tillämpning av del II
För farkoster längre än 110 m gäller, förutom del II, även artiklarna 22a.03-22a.05.
Artikel 22a.03
Styrka
Ett godkänt klassificeringssällskap skall med intyg bestyrka att skrovets styrka (den längsgående, laterala och lokala styrkan) är tillräcklig enligt artikel 3.02.1 a.
Artikel 22a.04
Bärighet och stabilitet
1. Punkterna 2-9 gäller för farkoster längre än 110 m, med undantag av passagerarfartyg.
2. Tillräcklig stabilitet, även stabilitet vid läckage, under de mest ogynnsamma lastkonditionerna skall bestyrkas.
Grundvärdena för stabilitetsberäkningen (fartygets lättvikt och tyngdpunktens läge) skall fastställas på ett av följande sätt:
|
— |
Krängningsprov. |
|
— |
En detaljerad viktberäkning där fartygets lättvikt skall granskas genom en kontroll av djupgåendet, varvid den massa som fastställts genom viktberäkningen inte får avvika med mer än ±5 % från fartygets lättvikt som framgått av avläsningen av djupgåendet. |
3. Bärigheten vid läckage skall bestyrkas för fullastad farkost.
I detta syfte skall man genom beräkningar kunna påvisa att stabiliteten är tillräcklig vid kritiska delmoment och vid slutstadiet av fartygets vattenintag. Negativa stabilitetsvärden i vissa delmoment kan godkännas av de behöriga myndigheterna, om tillräcklig stabilitet kan bestyrkas för senare delmoment.
4. När det gäller läckage skall följande antaganden beaktas:
|
a) |
Omfattningen av skadorna på ena sidan av fartyget:
|
|
b) |
Omfattningen av skadorna på fartygets botten:
|
|
c) |
Alla skott inom det skadade området skall betraktas som skadade, vilket innebär att indelningen skall väljas så att fartyget förblir flytande efter det att två eller fler avdelningar i rad vattenfyllts. När det gäller huvudmaskinrummet behövs endast bärighet enligt enavdelningsstandarden påvisas, dvs. maskinrummets för- och akterskott skall betraktas som oskadade. När det gäller bottenskador skall även avdelningar som ligger bredvid varandra tvärskepps betraktas som vattenfyllda. |
|
d) |
Permeabilitet En permeabilitet på 95 % kan användas. Som undantag från detta antagande får permeabilitet användas enligt följande:
Om man genom beräkning kan bestyrka att medelpermeabiliteten i en viss avdelning är lägre, kan den beräknade permeabiliteten användas i stället för detta värde. |
|
e) |
Underkanten på icke vattentäta stängbara öppningar (t.ex. dörrar, fönster och luckor) skall i slutstadiet av fartygets vattenintag ligga minst 100 mm över skadans vattenlinje. |
5. Läckstabiliteten är tillräcklig om ett av följande villkor är uppfyllda på grundval av antagandena i punkt 4:
|
a) |
I slutstadiet av vattenintaget skall ett flödningsavstånd på minst 100 mm råda, och fartygets krängningsvinkel skall inte överstiga 5°. |
|
b) |
Beräkningar enligt förfarandet i ADNR del 9 för beräkning av läckstabilitet skall ge ett positivt resultat. |
6. När genom- och nedåtflödesöppningar har installerats för att minska asymmetriskt vattenintag skall tiden för utjämningen inte överskrida 15 minuter, om tillräcklig läckstabilitet kan bestyrkas för de mellanliggande faserna av vatteninströmningen.
7. Om öppningar genom vilka oskadade avdelningar kan översvämmas kan stängas vattentätt skall dessa stängningsanordningar märkas i enlighet med kraven för detta.
8. Kraven för bestyrkande genom beräkning enligt punkterna 2-5 skall betraktas vara uppfyllda om beräkningar av läckstabilitet enligt ADNR del 9 ger ett positivt resultat.
9. Om så krävs för att punkt 2 eller 3 skall uppfyllas skall flytvattenlinjen vid största djupgående revideras.
Artikel 22a.05
Ytterligare föreskrifter
1. För farkoster längre än 110 m gäller följande krav:
|
a) |
De skall vara utrustade med ett framdrivningssystem med flera propellrar och med minst två oberoende maskiner med samma effekt och en bogpropeller som kontrolleras från styrhytten, och som är effektiv även när farkosten är olastad. De skall ha ett framdrivningssystem med en enda propeller och en bogpropeller med egen kraftkälla som kontrolleras från styrhytten och som är effektiv även när farkosten är olastad och som gör att farkosten kan gå framåt med egen kraft om huvudframdrivningssystemet drabbas av maskinhaveri. |
|
b) |
De skall vara utrustade med ett system för radarnavigering och med en girhastighetsindikator i enlighet med artikel 7.06.1. |
|
c) |
De skall ha ett fast installerat länspumpningssystem i enlighet med artikel 8.08. |
|
d) |
De skall uppfylla kraven i artikel 23.09.1.1. |
2. För fartyg, med undantag av passagerarfartyg, som är längre än 110 m och som förutom vad som anges i punkt 1
|
a) |
vid en eventuell olycka kan delas av vid den mittre tredjedelen av fartyget utan att tung bärgningsutrustning används, medan fartygets avskilda delar därefter skall fortsätta att flyta, |
|
b) |
är försedda med ett certifikat som skall medföras ombord, och som utfärdats av ett godkänt klassificeringssällskap, avseende bärighet, trimläge och stabilitet för fartygets olika delar, och som anger den lastningsgrad över vilken de två delarnas bärighet inte längre garanteras, |
|
c) |
är byggda som fartyg med dubbla skrov enligt ADNR där punkterna 9.1.0.91-9.1.0.95 i del 9 i ADNR skall gälla för motorfartyg och punkterna 9.3.2.11.7 och 9.3.2.13-9.3.2.15 för tankfartyg, |
|
d) |
är utrustade med ett framdrivningssystem med flera propellrar enligt punkt 1 a första hälften av meningen, |
skall det anges på gemenskapscertifikatet under punkt 52 att de uppfyller samtliga krav i leden a-d.
3. För passagerarfartyg som är längre än 110 m och som förutom vad som anges i punkt 1
|
a) |
är byggda eller har byggts om för högsta klassen under överinseende av ett godkänt klassificeringssällskap, vilket skall bekräftas genom ett certifikat utfärdat av klassificeringssällskapet, medan den aktuella klassen inte är nödvändig, |
|
b) |
antingen har en dubbelbotten med en höjd på minst 600 mm och en indelning som garanterar att fartyget vid vattenfyllning av två intill varandra liggande vattentäta avdelningar inte hamnar under marginallinjen och ett restflödningsavstånd på 100 mm kvarstår, eller har en dubbelbotten med en höjd på minst 600 mm och ett dubbelskrov med ett avstånd på minst 800 mm mellan fartygssidan och det längsgående skottet, |
|
c) |
är utrustade med ett framdrivningssystem med flera propellrar och med minst två oberoende maskiner med samma effekt och ett bogpropellersystem som kan kontrolleras från styrhytten och som fungerar både i längdriktningen och i tvärriktningen, |
|
d) |
har ett häckankare som kan kontrolleras direkt från styrhytten, |
skall det anges i gemenskapscertifikatet under punkt 54 att de uppfyller alla krav i leden a-d.
Artikel 22a.6
Tillämpning av del IV vid ombyggnad
För fartyg som har byggts om så att de blir längre än 110 m får inspektionsorganet tillämpa kapitel 24 endast på särskilda rekommendationer från kommittén.
KAPITEL 22b
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÖGHASTIGHETSFARTYG
Artikel 22b.01
Allmänt
1. Höghastighetsfartyg får inte konstrueras som passagerarfartyg med hytter.
2. Följande installationer är förbjudna ombord på höghastighetsfartyg:
|
a) |
Apparater utrustade med vekbrännare enligt artikel 13.02. |
|
b) |
Oljepannor med förångningsbrännare enligt artiklarna 13.03 och 13.04. |
|
c) |
Uppvärmningsanordningar för fast bränsle enligt artikel 13.07. |
|
d) |
Anordningar för flytande gas enligt kapitel 14. |
Artikel 22b.02
Tillämpning av del I
1. Utöver bestämmelserna i artikel 2.03 skall höghastighetsfartyg under överinseende av ett godkänt klassificeringssällskap som har särskilda regler för höghastighetsfartyg konstrueras och klassificeras i enlighet med klassificeringssällskapets tillämpliga regler. Klassen skall behållas.
2. Med avvikelse från artikel 2.06 skall gemenskapscertifikat som utfärdas i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel gälla högst fem år.
Artikel 22b.03
Tillämpning av del II
1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 och artikel 22b.02.2 skall kapitlen 3-15 gälla för höghastighetsfartyg, med undantag av följande bestämmelser:
|
a) |
Artikel 3.04.6.2. |
|
b) |
Artikel 8.08.2 andra meningen. |
|
c) |
Artikel 11.02.4 andra och tredje meningen. |
|
d) |
Artikel 12.02.4 andra meningen. |
|
e) |
Artikel 15.06.3 a andra meningen. |
2. Med avvikelse från artikel 15.02.9 och artikel 15.15.7 skall samtliga dörrar i vattentäta skott kunna manövreras via fjärrkontroll.
3. Med avvikelse från artikel 6.02.1 skall vid funktionsavbrott eller funktionsstörning i styranordningens drivenhet en andra oberoende drivenhet för styranordningen eller en manuell drivenhet omedelbart träda i funktion.
4. Förutom föreskrifterna i del II skall höghastighetsfartyg uppfylla kraven i artiklarna 22b.04-22b.12.
Artikel 22b.04
Säten och säkerhetsbälten
Det skall finnas säten för det högsta tillåtna antalet passagerare ombord. Sätena skall vara utrustade med säkerhetsbälten. Säkerhetsbälten är inte nödvändiga om det finns lämpligt slagskydd eller om säkerhetsbälten inte krävs enligt kapitel 4 del 6 i Internationella säkerhetskoden för höghastighetsfartyg från 2000.
Artikel 22b.05
Fribord
Med avvikelse från artiklarna 4.02 och 4.03 skall fribordet vara minst 500 mm.
Artikel 22b.06
Bärighet, stabilitet och indelning
För höghastighetsfartyg skall tillräcklig dokumentation framläggas för följande:
|
a) |
Bärighets- och stabilitetsegenskaper som garanterar säkerheten när fartyget framförs i deplacerande läge, både när fartyget är oskadat och vid läckage. |
|
b) |
Stabiliseringsegenskaper och stabiliseringssystem som garanterar fartygets säkerhet när det framförs i planande läge och övergångsläge. |
|
c) |
Stabilitetsegenskaper i icke-deplacerande läge och övergångslägen som är tillräckliga för att säkert överföra farkosten till deplacerande läge vid funktionsstörning i systemet. |
Artikel 22b.07
Styrhytt
1. Utformning
|
a) |
Med avvikelse från artikel 7.01.1 skall styrhytter vara utformade så att rorsmannen och ytterligare en medlem av besättningen alltid kan utföra sina uppgifter när fartyget är under gång. |
|
b) |
Styrhytten skall vara utformad så att det finns plats för arbetsutrymmen för de personer som avses i led a. Instrumenten för navigering, manövrering, övervakning och kommunikation samt andra viktiga driftskontroller skall finnas tillräckligt nära varandra för att rorsmannen och ytterligare en medlem av besättningen skall kunna få nödvändig information och vid behov kunna sköta kontrollerna och installationerna sittande. Följande krav skall gälla i samtliga fall:
|
|
c) |
De personer som avses i a skall kunna sköta de installationer som avses i b utan hinder, även när de är vederbörligen fastspända med säkerhetsbälten. |
2. Fri sikt
|
a) |
Med avvikelse från artikel 7.02.2 får den för rorsmannen skymda zonen framför bogen när han sitter inte överstiga en fartygslängd oberoende av lastmängden. |
|
b) |
Med avvikelse från artikel 7.02.3 får den totala bågen skymda sektorer från rakt föröver till 22,5° akter om tvärs på båda sidor inte överstiga 20ο. Varje individuell sektor med skymd sikt får inte överstiga 5°. Det fria sektorn mellan två skymda sektorer får inte understiga 10°. |
3. Instrument
Instrumentpaneler för att manövrera och övervaka de anordningar som avses i artikel 22b.11 skall vara placerade på separata och tydligt markerade platser i styrhytten. Detta skall även i förekommande fall gälla kontroller för sjösättning av gemensam livräddningsutrustning.
4. Belysning
Rött ljus skall användas för områden eller delar av utrustning som skall vara upplysta vid användning.
5. Fönster
Reflexer skall undvikas. Bländskydd mot solljus skall finnas.
6. Ytmaterial
Användning av reflekterande ytmaterial i styrhytten skall undvikas.
Artikel 22b.08
Ytterligare utrustning
Höghastighetsfartyg skall ha följande utrustning:
|
a) |
Radarutrustning och girhastighetsindikator enligt artikel 7.06.1. |
|
b) |
Lättåtkomlig individuell livräddningsutrustning enligt Europastandard EN 395:1998 för det största tillåtna antalet personer ombord. |
Artikel 22b.09
Stängda utrymmen
1. Allmänt
Allmänna utrymmen och bostadsutrymmen och utrustningen i dessa skall vara utformade så att en person vid normal användning av dessa inte skadas under en normal start eller ett normalt stopp eller en nödstart eller ett nödstopp eller vid manövrering under normal gång och vid funktionsstopp eller funktionsstörning.
2. Kommunikation
|
a) |
För information till passagerarna om säkerhetsåtgärder skall alla passagerarfartyg vara utrustade med akustiska och optiska anordningar som kan ses och höras av alla ombord. |
|
b) |
Genom de anordningar som beskrivs under a skall befälhavaren kunna ge anvisningar till passagerarna. |
|
c) |
Varje passagerare skall ha tillgång till anvisningar för nödsituationer nära sitt säte och en plan över fartyget med alla utgångar, utrymningsvägar, nödutrustning, livräddningsutrustning och anvisningar för användning av flytvästar. |
Artikel 22b.10
Utgångar och utrymningsvägar
Utrymnings- och räddningsvägar skall uppfylla följande krav:
|
a) |
Från styrplatsen skall man ha lätt, säkert och snabbt tillträde till allmänt tillgängliga utrymmen och bostadsutrymmen. |
|
b) |
Utrymningsvägar som leder till nödutgångar skall vara tydligt och permanent markerade. |
|
c) |
Alla utgångar skall vara markerade på lämpligt sätt. Det skall synas tydligt från utsidan och insidan hur öppningsmekanismen fungerar. |
|
d) |
Utrymningsvägarna och nödutgångarna skall vara försedda med ett lämpligt säkerhetsledningssystem. |
|
e) |
Närmast utgångarna skall det finnas tillräckligt utrymme för en besättningsmedlem. |
Artikel 22b.11
Brandskydd och förebyggande av bränder
1. Allmänt tillgängliga korridorer, bostadsutrymmen och andra utrymmen och även kök och maskinrum skall vara anslutna till ett lämpligt brandlarmsystem. Alla bränder och deras lokalisering skall anges automatiskt på en plats som är permanent bemannad av besättningen.
2. Maskinrummen skall vara utrustade med ett fast brandbekämpningssystem enligt artikel 10.03b.
3. Allmänt tillgängliga bostadsutrymmen och andra utrymmen och deras utrymningsvägar skall vara utrustade med ett trycksatt vattensprinklersystem enligt artikel 10.03a. Det vatten som används vid släckningen skall kunna ledas ut snabbt och direkt.
Artikel 22b.12
Övergångsbestämmelser
Höghastighetsfartyg enligt artikel 1.01.22 som innehade ett giltigt gemenskapscertifikat den 31 mars 2003 skall följa följande föreskrifter i detta kapitel:
|
a) |
Artiklarna 22b.01, 22b.04, 22b.08, 22b.09, 22b.10 och artikel 22b.11.1 när gemenskapscertifikatet förnyas. |
|
b) |
Den 1 april 2013 artikel 22b.07 punkterna 1, 3, 4, 5 och 6. |
|
c) |
Den 1 januari 2023 alla andra bestämmelser. |
DEL III
KAPITEL 23
UTRUSTNING AV FARTYG MED HÄNSYN TILL BEMANNING
Artikel 23.01
(Utan innehåll)
Artikel 23.02
(Utan innehåll)
Artikel 23.03
(Utan innehåll)
Artikel 23.04
(Utan innehåll)
Artikel 23.05
(Utan innehåll)
Artikel 23.06
(Utan innehåll)
Artikel 23.07
(Utan innehåll)
Artikel 23.08
(Utan innehåll)
Artikel 23.09
Fartygens utrustning
1. För motorfartyg, skjutbogserare, skjutbogserade konvojer och passagerarfartyg skall inspektionsorganet i punkt 47 i gemenskapscertifikatet ange om föreskrifterna i punkt 1.1 eller 1.2 följs eller inte.
1.1 Standard S1
|
a) |
Framdrivningssystemet skall vara anordnat så att hastigheten kan ändras och riktningen på propellerns dragkraft kan vändas från styrhytten. De hjälpmaskiner som behövs för driftsändamål skall kunna kopplas till eller från styrhytten, såvida detta inte sker automatiskt eller dessa maskiner går kontinuerligt under varje resa. |
|
b) |
På kritiska områden, exempelvis när det gäller
skall övervakning ske med instrument som ger akustiska och optiska signaler i styrhytten vid funktionsstörning. De akustiska larmsignalerna kan kombineras i en enda akustisk larmanordning. De kan kopplas från så snart som funktionsstörningen har registrerats. De optiska larmsignalerna får inte kopplas från förrän de funktionsstörningar som har utlöst dem har åtgärdats. |
|
c) |
Bränsletillförseln och kylningen av huvudmaskinen skall ske automatiskt. |
|
d) |
Styrinrättningen skall kunna hanteras av en enda person, även vid största tillåtna djupgående, utan särskild kraftansträngning. |
|
e) |
De optiska och akustiska signaler som krävs enligt av sjöfartsmyndigheterna utfärdade nationella eller internationella föreskrifter skall i förekommande fall kunna ges från styrhytten. |
|
f) |
Om direkt kommunikation mellan styrhytt och förskepp, akter, bostadsutrymmen, och maskinrum saknas skall det finnas ett system för röstkommunikation. Kommunikation med maskinrummen kan ske i form av en optisk eller akustisk signal. |
|
g) |
Den föreskrivna arbetsbåten skall kunna sättas i av en enda besättningsmedlem och inom lämplig tid. |
|
h) |
Det skall finnas ett sökarljus som kan manövreras från styrhytten. |
|
i) |
Manövreringen av vevar och liknande vridbara delar av lyftanordningar skall inte kräva en kraft som överstiger 160 N. |
|
j) |
De bogserspel som anges i gemenskapscertifikatet skall vara motordrivna. |
|
k) |
Läns- och däckspolningspumparna skall vara motordrivna. |
|
l) |
De viktigaste konstrollenheterna och övervakningsinstrumenten skall vara ergonomisk anordnade. |
|
m) |
Den utrustning som krävs enligt artikel 6.01.1 skall kunna manövreras med fjärrkontroll från styrhytten. |
1.2 Standard S2
|
a) |
För motorfartyg som framförs ensamma:
|
|
b) |
För motorfartyg som framdriver en fast sidoformering:
|
|
c) |
För motorfartyg som framdriver skjutbogserade konvojer bestående av motorfartyget självt och en farkost framför:
|
|
d) |
För skjutbogserare som framdriver en skjutbogserad konvoj:
|
|
e) |
För passagerarfartyg:
|
Artikel 23.10
(Utan innehåll)
Artikel 23.11
(Utan innehåll)
Artikel 23.12
(Utan innehåll)
Artikel 23.13
(Utan innehåll)
Artikel 23.14
(Utan innehåll)
Artikel 23.15
(Utan innehåll)
DEL IV
KAPITEL 24
ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 24.01
Övergångsbestämmelsernas tillämplighet på farkoster som redan är i trafik
1. Bestämmelserna i artiklarna 24.02-24.04 gäller endast farkoster som den … (27) innehar ett giltigt fartygscertifikat enligt den förordning om inspektion av fartyg på Rhen som gällde den 31 december 1994 eller som var under byggnad eller ombyggnad den 31 december 1994.
2. För farkoster som inte omfattas av punkt 1 skall bestämmelserna i artikel 24.06 gälla.
Artikel 24.02
Undantag för farkoster som redan är i trafik
1. Med avvikelse från artiklarna 24.03 och 24.04 skall farkoster som inte följer bestämmelserna i detta direktiv
|
a) |
anpassas så att de följer de bestämmelserna enligt övergångsbestämmelserna i tabellen nedan, |
|
b) |
tills dess att de anpassats följa den förordning om inspektion av fartyg på Rhen som gällde den 31 december 1994. |
2. Följande definitioner gäller i tabellen nedan:
|
— |
”N.E.O.”: Bestämmelsen gäller inte farkoster som redan är i trafik, om inte de berörda delarna har ersatts eller byggts om, dvs. bestämmelsen gäller endast nybyggda farkoster och ersättande eller ombyggnad av de berörda delarna eller områdena. Om befintliga delar ersätts med reservdelar med samma teknik och av samma typ skall detta inte anses som ett ersättande (”E”) i den mening som avses i övergångsbestämmelserna. |
|
— |
”Utfärdande eller förnyelse av gemenskapscertifikatet”: Bestämmelsen skall vara uppfylld när gemenskapscertifikatet utfärdas eller förnyas efter det att bestämmelsen trätt i kraft. |
|
Artikel och punkt |
Innehåll |
Tidsfrist och kommentarer |
||
|
KAPITEL 3 |
||||
|
3.03 punkt 1 led a |
Kollisionsskottets läge |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
punkt 2 |
Bostadsutrymmen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
Säkerhetsutrustning |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
|||
|
punkt 4 |
Bostadsutrymmen gastätt avskilda från maskin-, pann- och lastrum |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 5 andra stycket |
Övervakning av dörrar i akterpikskott |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 7 |
Ankare skjuter inte ut i fartygs för |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2041 |
||
|
3.04 punkt 3, andra meningen |
Isoleringsmaterial som används i maskinrum |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
||
|
punkt 3, tredje och fjärde meningarna |
Öppningar och låsanordningar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
||
|
3.04 punkt 6 |
Utgångar från maskinrum |
Maskinrum som före 1995 inte betraktades som maskinrum enligt artikel 1.01 skall vara utrustade med en andra utgång vid N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av efter den 1 januari 2035 |
||
|
KAPITEL 5 |
||||
|
5.06 punkt 1 första meningen |
Minimihastighet (vid gång framåt) |
För farkoster kölsträckta före 1996, senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
KAPITEL 6 |
||||
|
6.01 punkt 1 |
Manöverförmåga som motsvarar kraven i kapitel 5 |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
punkt 3 |
Permanenta slagsidor och omgivningstemperaturer |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 7 |
Hjärtstockarnas konstruktion |
För farkoster kölsträckta före 1996: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
6.02 punkt 2 |
Tillräckligt med ett moment för start av reservdrivenheten |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 3 |
Den manöverförmåga som anges i kapitel 5 skall kunna uppnås med reservdrivenheten |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
6.03 punkt 1 |
Anslutning av andra strömförbrukande apparater till den hydrauliska drivenheten för styranordningen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 2 |
Separat hydraultank |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
6.05 punkt 1 |
En manuell ratt får inte sättas i rörelse av en motoriserad drivenhet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
6.06 punkt 1 |
Två av varandra oberoende kontrollsystem |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
6.07 punkt 2 led a |
Övervakningsanordningar för nivå i hydraultank och arbetstryck |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 2 led e |
Övervakning av hjälpanordningarna |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
||
|
6.08 punkt 1 |
Krav på elektronisk utrustning enligt artikel 9.20 |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
KAPITEL 7 |
||||
|
7.02 punkt 3 andra stycket |
Fri sikt inom rorsmannens normala synlinje |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
punkt 5 |
Minsta genomsiktlighet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
7.03 punkt 7 |
Avstängning av larm |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet, såvida inte styrhytten har utformats för radarnavigering utförd av en enda person |
||
|
punkt 8 |
Automatisk omkoppling till annan kraftkälla |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
7.04 punkt 1 |
Kontroll av huvudmaskiner och styrinrättningar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
||
|
punkt 2 |
Kontroll av huvudmaskin |
Om styrhytter har utformats för radarnavigering utförd av en enda person: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 om gångriktningen kan åstadkommas direkt; N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 beträffande övriga maskiner |
||
|
7.09 |
Larmsystem |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
7.12 första stycket |
Höj- och sänkbara styrhytter |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet Icke hydrauliska system för sänkning: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
andra och tredje styckena |
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
||
|
KAPITEL 8 |
||||
|
8.01 punkt 3 |
Endast förbränningsmotorer för bränsle med en antändningstemperatur på över 55 C |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
8.02 punkt 1 |
Förhindrande av oavsiktlig start av maskinerna |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 6 |
Skydd för maskindelar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
||
|
8.03 punkt 2 |
Övervakningsanordningar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 4 |
Övervarvsskydd |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 5 |
Utformning av axelgenomföringar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
8.05 punkt 1 |
Ståltankar för flytande bränsle |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
punkt 2 |
Automatisk stängning av tankventiler |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
||
|
punkt 3 |
Inga bränsletankar belägna för om kollisionsskottet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 4 |
Inga bränsletankar och rörsystem till dem placerade direkt ovanför motorer eller avgasrör |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010. Till dess skall bränslen undanskaffas på ett säkert sätt genom lämpliga anordningar |
||
|
punkt 6 tredje till femte meningarna |
Installation och mått på utluftningsrör och förbindelserör |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
8.05 punkt 7 |
Stängningsanordning som kan manövreras från däck |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
punkt 9 första meningen |
Nivåmätare som kan läsas ända upp till full tank |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 13 |
Kontroll av nivån i tankarna inte bara när det gäller huvudmaskiner utan även andra motorer som krävs för säker drift av fartyget |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
8.08 punkt 8 |
Enkel avstängningsanordning inte tillräcklig för anslutning av ballastutrymmen till länspumpningsrör i fråga om lastrum som är utformade för ballast. |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 9 |
Nivåmätare under lastrummet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
8.09 punkt 2 |
Anordningar för uppsamling av oljebemängt vatten och spillolja |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
8.10 punkt 3 |
Bullergräns på 65 db(A) för stillastående fartyg |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
KAPITEL 8a |
||||
|
|
Övergångsbestämmelserna om kapitel 8 a i förordningen om tillsyn av sjöfarten på Rhen tillämpas |
|
||
|
KAPITEL 9 |
||||
|
9.01 punkt 1 andra meningen |
Aktuella dokument som skall uppvisas för inspektionsorganet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
punkt 2 led b |
Kretsscheman för huvudkopplingstavlan, reservkopplingstavlan och distributionstavlan som skall finnas ombord |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 3 |
Omgivande inomhustemperaturer och temperaturer på däck |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
9.02 punkterna 1 till 3 |
Elförsörjningsystem |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
9.05 punkt 4 |
Tvärsnitt för jordledarna |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
9.11 punkt 4 |
God ventilation om ackumulatorerna är placerade i ett stängt fack eller skåp eller i en stängd låda |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
||
|
9.12 punkt 2 led d |
Kopplingsutrustning |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
punkt 3 led b |
Anordning för kontroll av isolering mot jord försedd med både optiskt och akustiskt larm |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
9.13 |
Nödfrånskiljare |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
9.14 punkt 3 andra meningen |
Förbud mot enpoliga strömbrytare i tvättrum, badrum och andra våtrum |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
9.15 punkt 2 |
Tvärsnitt på minst 1,5 mm2 per kabel |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 10 |
Kablar kopplade till höj- och sänkbara styrhytter |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
9.16 punkt 3 andra meningen |
En andra krets |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
9.19 |
Larm- och säkerhetssystem för mekanisk utrustning |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
9.20 |
Elektronisk utrustning |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
9.21 |
Elektromagnetisk kompatibilitet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
KAPITEL 10 |
||||
|
10.01 |
Ankringsutrustning |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
10.02 punkt 2 led a |
Certifikat för förtöjningskablar och andra kablar |
Den första kabeln som skall bytas ut på fartyget:N.E.O., senast den 1 januari 2008 Den andra och tredje kabeln: den 1 januari 2013 |
||
|
10.03 punkt 1 |
Europastandard |
Vid ersättande, senast den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 2 |
Lämplighet för bränder av klass A, B och C |
Vid ersättande, senast den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 4 |
Förhållande mellan CO2 – innehåll och utrymmets storlek |
Vid ersättande, senast den 1 januari 2010 |
||
|
10.03a |
Fasta brandbekämpningssystem i bostadsutrymmen, styrhytter och passagerarutrymmen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
10.03b |
Fasta brandbekämpningssystem i maskin-, pann- och pumprum |
|||
|
10.04 |
Tillämpning av Europastandarden på arbetsbåtar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
10.05 punkt 2 |
Uppblåsbara räddningsvästar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010. Räddningsvästar som fanns ombord den 30 september 2003 får användas till utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010. |
||
|
KAPITEL 11 |
||||
|
11.02 punkt 4 |
Utrustning vid ytterkanten på däck och i arbetsutrymmen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
11.04 |
Skarndäck |
(29)Första utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035, om bredden överstiger 7,30 m |
||
|
11.05 punkt 1 |
Tillträdesvägar till arbetsutrymmen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
punkterna 2 och 3 |
Dörrar och tillträdesvägar, utgångar och passager vid nivåskillnad på mer än 0,50 m |
Utfärdande eller förnyelse av gemenskapscertifikatet |
||
|
punkt 4 |
Trappor vid permanent bemannade arbetsutrymmen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
11.06 punkt 2 |
Utgångar och nödutgångar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
11.07 punkt 1 andra meningen |
Lejdare, steg och liknande anordningar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
punkterna 2 och 3 |
|
Utfärdande eller förnyelse av gemenskapscertifikatet |
||
|
11.10 |
Lastluckor |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
11.11 |
Vinschar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
11.12 punkterna 2-6 samt punkterna 8-10 |
Kranar: tillverkarskylt, högsta tillåtna belastningar, skyddsanordningar, beräkningsprov, inspektion av experter, intyg ombord |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
11.13 |
Förvaring av brandfarliga vätskor |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
||
|
KAPITEL 12 |
||||
|
12.01 punkt 1 |
Bostadsutrymmen för de personer som normalt bor ombord |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
12.02 punkt 3 |
Durkarnas läge |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
punkt 4 |
Uppehållsrum och sovutrymmen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
punkt 6 |
Fri höjd i bostadsutrymmen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
punkt 8 |
Fri golvyta i gemensamma uppehållsrum |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
punkt 9 |
Utrymmenas och rummens volym |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
punkt 10 |
Luftvolymen per person |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
punkt 11 |
Dörrarnas storlek |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
punkt 12 leden a och b |
Trappornas dimensioner |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
punkt 13 |
Rörledningar för farliga gaser eller vätskor |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
12.03 |
Sanitära anordningar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
12.04 |
Kök |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
12.05 |
Dricksvatten |
N.E.O., senast den 31 december 2006 |
||
|
12.06 |
Uppvärmning och ventilation |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
12.07 punkt 1 andra meningen |
Andra anordningar i bostadsutrymmen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
KAPITEL 15 |
||||
|
15.01 punkt 1 led d |
Artikel 9.14.3 andra meningen för märkspänning på över 50 V tillämpas inte |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 2 led c |
Förbud mot pannor för fast bränsle enligt artikel 13.07 |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 Bestämmelserna tillämpas inte på farkoster med maskiner för fast bränsle (ångmaskiner) |
||
|
led e |
Förbud mot anordningar för flytande gas enligt kapitel 14 |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
15.02 punkt 2 |
Antalet skott och deras placering |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 5 andra meningen |
Marginallinje vid avsaknad av skottdäck |
För passagerarfartyg som kölsträckts före den 1 januari 1996 tillämpas kravet vid N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 10 led c |
Tid för stängningen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
punkt 12 |
Optiskt varningssystem |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
||
|
punkt 15 |
Minsta höjd för dubbla bottnar eller dubbla sidor |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
15.03 punkterna 1-6 |
Intakt stabilitet |
N.E.O., och när maximiantalet passagerare ökas, senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkterna 7 och 8 |
Läckstabilitet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 9 |
2-avdelningsstatus |
N.E.O. |
||
|
punkterna 10-13 |
Läckstabilitet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
15.05 punkt 2 led a |
Det antal passagerare för vilka ett utrymningsområde enligt artikel 15.06.8 har dokumenterats |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
led b |
Det antal passagerare som har tagits med i beräkningen av stabiliteten enligt artikel 15.03 |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
15.06 punkt 1 led a |
Passagerarutrymmen på alla däck akter om kollisionsskottet och för om akterpikskottet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 3 led c första meningen |
Fri höjd i utgångar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
andra meningen |
Fri bredd för dörrar till passagerarhytter och andra små utrymmen |
Beträffande måttet 0,7 m gäller N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
15.06 punkt 3 led f första meningen |
Nödutgångarnas storlek |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
led g |
Utgångar i utrymmen avsedda att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 4 led d |
Dörrar avsedda för personer med nedsatt rörelseförmåga |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 5 |
Krav på anslutande korridorer |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 6 led b |
Räddningsvägar till utrymningsområden |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
led d |
Inga stegpinnar, lejdare eller liknande monterade utmed räddningsvägarna |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 7 |
Lämpligt säkerhetsledningsystem |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 8 |
Krav på samlingsområden |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 9 |
Krav på trappor och trappavsatser i passagerarzonerna |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 10 led a första meningen |
Räcke enligt Europastandard EN 711:1995 |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
andra meningen |
Höjd på relingar eller räcken på däck avsedda att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
15.06 punkt 10 led b andra meningen |
Fri bredd på öppningar som normalt används för ombordtagning eller landsättning av personer med nedsatt rörelseförmåga |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 13 |
Passager och väggar i passager avsedda att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 14 första meningen |
Konstruktion av glasdörrar och glasväggar i passager samt av fönsterrutor |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 15 |
Krav på överbyggnader och tak på dessa vilka helt utgörs av panoramarutor |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 16 |
Dricksvattensystem enligt artikel 12.05 |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 31 december 2006 |
||
|
punkt 17 andra meningen |
Krav på toaletter utrustade för användning av personer med nedsatt rörelseförmåga |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 18 |
Ventilationssystem för hytter utan öppningsbart fönster |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 19 |
Krav i artikel 15.06 på utrymmen som bebos av besättningsmedlemmar eller övriga ombordanställda |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
15.07 |
Krav på framdrivningsystemet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
15.08 punkt 2 |
Krav på högtalarsystem i passagerarzoner |
För passagerarfartyg med LWL på mindre än 40 m eller för högst 75 personer tillämpas bestämmelsen vid N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 3 |
Krav på larmsystemet |
För dagstursfartyg tillämpas bestämmelsen vid N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 4 |
Larm för slagvattennivå för varje vattentät avdelning |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 5 |
Två maskindrivna länspumpar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 6 |
Permanent installerat länspumpsystem |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
punkt 8 |
Ventilationssystem för koldioxidanläggningar i utrymmen under däck |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
15.09 punkt 3 |
Lämplig utrustning för flyttning av personer |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
15.09 punkt 4 |
Personlig livräddningsutrustning för barn |
Till utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 betraktas denna utrustning som ett alternativ till personlig livräddningsutrustning |
||
|
|
Livräddningsutrustning |
För passagerarfartyg som var utrustade med gemensamma livräddningsanordningar enligt artikel 15.09.5 före den 1 januari 2005 betraktas dessa anordningar som ett alternativ till personlig livräddningsutrustning. För passagerarfartyg som var utrustade med gemensamma livräddningsanordningar enligt artikel 15.09.6 före den 1 januari 2005 betraktas dessa som ett alternativ till personlig livräddningsutrustning till dess att gemenskapscertifikatet utfärdas eller förnyas efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 5 leden b och c |
Tillräckligt sittutrymme, bärighet på minst 750 N |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
led f |
Stabilt flytläge och lämpliga anordningar att gripa tag i |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
led i |
Lämpliga anordningar för utrymning från utrymningsområdena till livflottarna |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 10 |
Arbetsbåt utrustad med motor och sökarljus |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
15.10 punkt 2 |
Artikel 9.16.3 gäller även för passager och uppehållsrum för passagerare |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
punkt 3 |
Tillräcklig nödbelysning |
Nödbelysning N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
punkt 4 |
Reservströmanläggning |
För dagstursfartyg med LWL på 25 m eller mindre, gäller bestämmelsen vid N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
led f |
Reservel till sökarljus enligt artikel 10.02.2 i |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
led i |
Reservel till hissar och lyftutrustning enligt artikel 15.06.9 andra meningen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
punkt 6 |
Krav på reservströmanläggningen: |
|
||
|
|
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
|
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
|
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
15.11 punkt 1 |
Brandskydd Materials och komponenters brandskyddslämplighet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 2 |
Skiljeväggarnas utformning |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 3 |
Målarfärger, lacker och andra ytbehandlingsprodukter samt däcksbeklädnader som används i utrymmen utom i maskinrum och förrådsrum skall vara flamhämmande |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
||
|
punkt 4 |
Salongstak och väggbeklädnader tillverkade av icke brännbara material |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 5 |
Möbler och armaturer i samlingsområden tillverkade av icke brännbara material |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 6 |
Provad enligt koden |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 7 |
Isoleringsmaterial i salonger |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 8 |
Krav på dörrar i skiljeväggar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 9 |
Väggar |
På passagerarfartyg med hytter utan trycksatt automatiskt vattensprinklersystem, väggslut mellan hytter: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 10 |
Väggar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 11 |
Dragstoppare |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 12 andra meningen |
Trappor gjorda av stål eller annat likvärdigt icke brännbart material |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 13 |
Inkapsling av inre trappor |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 14 |
Anläggningar för ventilation och lufttillförsel |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 15 |
Ventilationsanläggningar och spisar med utsugningsfläktar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 16 |
Kontrollcentraler, trapphus, samlingsområden och rökutsugningsanläggningar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 17 |
Anläggning för brandlarm |
För dagstursfartyg: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
15.12 punkt 1 |
Bärbara brandsläckare |
Brandsläckare och släckmedel i kök, frisersalonger och parfymerier: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
||
|
punkt 2 |
Brandpostanläggning |
Andra brandpump: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 3 |
Krav på brandpostanläggningar |
Tryck och vattenstrålelängd: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 6 |
Material, skydd mot driftsavbrott |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
15.12 punkt 7 |
Undvikande av möjligheten av att rör och brandposter fryser |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 8 led b |
Brandpumpar skall kunna manövreras oberoende av varandra |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
led c |
Vattenstrålelängd på samtliga däck |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
led d |
Montering av brandpumpar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 9 |
Brandsläckningsanordning i maskinrum |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
15.14 punkt 1 |
Utrustning för uppsamling och bortskaffande av avloppsvatten |
För de passagerarfartyg med hytter som har högst 50 bäddar och för dagstursfartyg: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 2 |
Krav på uppsamlingstankar för avloppsvatten |
För de passagerarfartyg med hytter som har högst 50 bäddar och för dagstursfartyg med högst 50 passagerare: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
15.15 punkt 1 |
Stabilitet efter skada |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
||
|
punkt 4 |
(Utan innehåll) |
|
||
|
punkt 5 |
Utrustat med arbetsbåt, en plattform eller en likvärdig anordning |
För passagerarfartyg med tillstånd för högst 250 passagerare eller 50 bäddar: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
15.15 punkt 6 |
Utrustat med arbetsbåt, en plattform eller en likvärdig anordning |
För passagerarfartyg med tillstånd för högst 250 passagerare eller 50 bäddar: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
punkt 9 led a |
Larmsystem för anläggningar för flytande gas |
N.E.O., senast vid förnyelsen av certifikatet enligt artikel 14.15 |
||
|
led b |
Gemensamma livräddningsanordningar enligt artikel 15.09.5 |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
||
|
KAPITEL 16 |
||||
|
16.01 punkt 2 |
Särskilda vinschar eller motsvarande kopplingsanordningar |
Kravet gäller farkoster som fått tillstånd före den 1 januari 1995 till skjutbogsering utan korrekt säkringsanordning, endast vid N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
16.01 punkt 3, sista meningen |
Krav på drivenheter |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
|
KAPITEL 17 |
||||
|
17.02 punkt 3 |
Ytterligare krav |
Samma övergångsbestämmelser som anges i den tillämpliga artikeln gäller. |
||
|
17.03 punkt 1 |
Allmänt larmsystem |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
||
|
punkt 4 |
Högsta tillåtna belastning |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
||
|
17.04 punkterna 2 och 3 |
Restflödningsavstånd |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
||
|
17.05 punkterna 2 och 3 |
Restfribord |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
||
|
17.06, 17.07 och 17.08 |
Krängningsprov och bestyrkande av stabiliteten |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
||
|
17.09 |
Lastmärken och åmningar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
||
|
KAPITEL 20 |
||||
|
|
Övergångsbestämmelserna om kapitel 20 i förordningen om tillsyn av sjöfarten på Rhen tillämpas |
|
||
|
KAPITEL 21 |
||||
|
21.01 till 21.02 |
|
Kraven tillämpas på fritidsfartyg byggda före den 1 januari 1995, endast vid N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
||
Artikel 24.03
Undantag för farkoster som kölsträcktes senast den 1 april 1976
1. Utöver bestämmelserna i artikel 24.02 gäller följande bestämmelser för farkoster som kölsträcktes senast den 1 april 1976.
Följande definitioner gäller i nedanstående tabell:
|
— |
”E.O.”: Föreskriften gäller inte farkoster som redan är i trafik, om inte de berörda delarna har ersatts eller byggts om, dvs. bestämmelsen gäller endast ersättande eller ombyggnad av de berörda delarna eller områdena. Om befintliga delar ersätts med reservdelar med samma teknik och av samma typ skall detta inte anses som ett ersättande (”E”) i den mening som avses i övergångsbestämmelserna. |
|
— |
”Utfärdande eller förnyelse av gemenskapscertifikatet”: bestämmelsen skall vara uppfylld när gemenskapscertifikatet utfärdas eller förnyas efter det att bestämmelsen trätt i kraft. |
|
Artikel och punkt |
Innehåll |
Tidsfrist och kommentarer |
|
KAPITEL 3 |
||
|
3.03 punkt 1 led a |
Kollisionsskottets placering |
E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
|
3.04 punkt 2 |
Gemensamma ytor i förrådsrum, bostadsutrymmen och passagerarzoner |
E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
|
punkt 7 |
Högsta tillåtna ljudnivå |
Utfärdande eller förnyelse av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
|
KAPITEL 4 |
||
|
4.01 punkt 2, 4.02 och 4.03 |
Flödningsavstånd, fribord, minimifribord |
Utfärdande eller förnyelse av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
|
KAPITEL 7 |
||
|
7.01 punkt 2 |
Ljudnivå från fartyget |
E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
|
7.05 punkt. 2 |
Övervakning av lanternor |
Utfärdande eller förnyelse av gemenskapscertifikatet |
|
KAPITEL 8 |
||
|
8.08 punkterna 3 och 4 |
Pumparnas minikapacitet och länsrörens inre diameter |
Utfärdande eller förnyelse av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
|
8.10 punkt 2 |
Buller fartyget alstrar under gång |
E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
|
KAPITEL 9 |
||
|
9.01 |
Krav på elektriska anläggningar |
E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
|
9.03 |
Skydd mot beröring, genomträngning av fasta föremål och inträngning av vatten |
E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
|
9.06 |
Högsta tillåtna spänning |
E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
|
9.10 |
Generatorer och motorer |
E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
|
9.11 punkt 2 |
Installation av ackumulatorer |
E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
|
9.12 |
Installation av kopplingutrustning |
E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
|
9.14 |
Installationsutrustning |
E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
|
9.15 |
Kablar |
E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
|
9.17 |
Lanternor |
E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
|
KAPITEL 12 |
||
|
12.02 punkt 5 |
Buller och vibrationer i bostadsutrymmen |
Utfärdande eller förnyelse av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
|
KAPITEL 15 |
||
|
15.02 punkt 5, punkt 6 första meningen, punkterna 7 till 11 samt punkt 13 |
Marginallinje om skottdäck saknas |
E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
|
15.02 punkt 16 |
Vattentäta fönster |
E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
|
15.04 |
Flödningsavstånd, fribord, mått avseende djupgående |
E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
|
15.05 |
Passagerarantal |
Utfärdande eller förnyelse av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
|
15.10 punkt 4, punkt 6, punkt 7, punkt 8 och punkt 11 |
Reservströmanläggning |
E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
2. Artikel 15.11.3 a skall tillämpas på dagstursfartyg, kölsträckta senast den 1 april 1976, till det första utfärdandet eller den första förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 med bestämmelsen att endast målarfärger, lacker och andra material som används på ytor som vetter mot räddningsvägar samt andra material för ytbehandling av paneler skall vara brandhämmande och att rök eller giftiga ångor inte får uppstå i farlig omfattning.
3. Artikel 15.11, avsnitt 12 skall tillämpas på fartyg, som används för dagsturer, och som kölsträckts senast den 1 april 1976 till dess gemenskapscertifikatet utfärdas eller förnyas efter den 1.1.2045, med bestämmelsen att, i stället för trappor i form av en bärande stålkonstruktion, räcker det med de trappor som utgör räddningsväg om de är så konstruerade att de kan användas vid brand ungefär lika länge som trappor i form av en bärande stålkonstruktion.
Artikel 24.04
Andra undantag
1. För farkoster vars minimifribord fastställdes enligt artikel 4.04 i den förordning om tillsyn av sjöfarten på Rhen som gällde den 31 mars 1983, får inspektionsorganet på begäran av ägaren fastställa fribordet enligt artikel 4.03 i den förordning om tillsyn av sjöfarten på Rhen som gällde den 1 januari 1995.
2. Farkoster som kölsträcktes senast den 1 juli 1983 behöver inte uppfylla bestämmelserna i kapitel 9 men skall åtminstone uppfylla bestämmelserna i kapitel 6 i den förordning om tillsyn av sjöfarten på Rhen som gällde den 31 mars 1983.
3. Artikel 15.06.3 a-15.06.3 e och artikel 15.12.3 a, om regeln om en slanglängd, skall endast tillämpas på farkoster som kölsträckts efter den 30 september 1984, och på ombyggnader av de berörda områdena, senast när gemenskapscertifikatet först utfärdas eller förnyas efter den 1 januari 2045.
4. Om det är svårt att tillämpa bestämmelserna i detta kapitel efter det att övergångsbestämmelserna upphört att gälla, eller om tillämpningen av dessa medför orimligt höga kostnader, kan undersökningsorganet medge undantag från dessa bestämmelser på rekommendation av kommittén. Dessa undantag skall anges i gemenskapscertifikatet.
5. Om det i denna bestämmelse i fråga om krav på konstruktion av utrustning hänvisas till en Europastandard eller internationell standard, får utrustningen vid revideringar av standarden användas i ytterligare 20 år efter revideringen av standarden.
Artikel 24.05
(utan innehåll)
Artikel 24.06
Undantag för farkoster som inte omfattas av artikel 24.01
1. Följande bestämmelser gäller
|
a) |
farkoster för vilka ett fartygscertifikat enligt förordningen om tillsyn av sjöfarten på Rhen för första gången utfärdades mellan den 1 januari 1995 och … (27), förutsatt att de inte var under byggnad eller ombyggnad den 31 december 1994, |
|
b) |
farkoster som erhållit ett annat trafikstillstånd mellan den 1 januari 1995 och … (27). |
2. Det måste bevisas att de farkosterna uppfyller bestämmelserna i den förordning om tillsyn av sjöfarten på Rhen som gällde det datum då fartygscertifikatet eller det andra trafiktillståndet beviljades.
3. Farkosterna skall anpassas så att de följer de bestämmelser som träder i kraft efter det att fartygscertifikatet eller det andra trafiktillståndet utfärdats första gången, enligt övergångsbestämmelserna i tabellen nedan.
4. Artikel 24.04.4 och 24.04.5 gäller i tillämpliga delar.
5. Följande definitioner gäller i tabellen nedan:
|
— |
”N.E.O.”: Bestämmelsen gäller inte farkoster som redan är i trafik, om inte de berörda delarna har ersatts eller byggts om, dvs. bestämmelsen gäller endast nybyggda farkoster och ersättande eller ombyggnad av de berörda delarna eller områdena. Om befintliga delar ersätts med reservdelar med samma teknik och av samma typ skall detta inte anses som ett ersättande (”E”) i den mening som avses i övergångsbestämmelserna. |
|
— |
”Utfärdande eller förnyelse av gemenskapscertifikatet”: bestämmelsen skall var uppfylld när gemenskapscertifikatet utfärdas eller förnyas efter det att bestämmelsen trätt i kraft. |
|
Artikel och punkt |
Innehåll |
Tidsfrist och kommentarer |
Gäller för farkoster med fartygscertifikat eller trafiktillstånd innan |
||
|
KAPITEL 3 |
|||||
|
3.03 punkt 7 |
Ankare skjuter inte ut i fartygs för |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2041 |
1.10.1999 |
||
|
3.04 punkt 3 andra meningen |
Isolering i maskinrum |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
1.4.2003 |
||
|
punkt 3 tredje och fjärde meningarna |
Öppningar och stänganordningar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
1.10.2003 |
||
|
KAPITEL 8 |
|||||
|
8.02 punkt 4 |
Skydd för maskindelar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
1.4.2003 |
||
|
8.03 punkt 3 |
Skydd mot övervarv |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.4.2004 |
||
|
8.05 punkt 9 första meningen |
Nivåmätare skall kunna läsas ända upp till full tank |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.4.1999 |
||
|
punkt 13 |
Övervakning av bränslenivån inte bara när det gäller framdrivningsmaskineriet utan även när det gäller övriga motorer som krävs för driften |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
1.4.1999 |
||
|
KAPITEL 8a |
|||||
|
|
Övergångsbestämmelserna om kapitel 8a i förordningen om tillsyn av sjöfarten på Rhen gäller. |
|
|
||
|
KAPITEL 10 |
|||||
|
10.02 punkt 2 led a |
Certifiering av stållinor och övriga linor |
Den första linan ersatt på fartyget: N.E.O., senast den 1 januari 2008 Andra och tredje linan: den 1 januari 2013 |
1.4.2003 |
||
|
10.03 punkt 1 |
Europastandard |
Vid ersättande, senast den 1 januari 2010 |
1.4.2002 |
||
|
punkt 2 |
Avsedda för brandklass A, B och C |
Vid ersättande, senast den 1 januari 2010 |
1.4.2002 |
||
|
10.03a |
Fasta brandbekämpningssystem i hytter, styrhytter och passagerarutrymmen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
1.4.2002 |
||
|
10.03b |
Fasta brandbekämpningssystem i maskin-, pann- och pumprum |
(30)senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035 |
1.4.2002 |
||
|
10.04 |
Tillämpning av Europastandarden på arbetsbåtar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
1.10.2003 |
||
|
10.05 punkt 2 |
Uppblåsbara räddningsvästar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010. Räddningsvästar som fanns ombord den 30 september 2003 får användas till utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.10.2003 |
||
|
KAPITEL 11 |
|||||
|
11.13 |
Förvaring av brandfarliga vätskor |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
1.10.2002 |
||
|
KAPITEL 15 |
|||||
|
15.01 punkt 1 led c |
Artikel 8.06.2 andra meningen tillämpas inte |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
1.1.2006 |
||
|
led d |
Artikel 9.14.3 andra meningen för märkspänning på över 50 V tillämpas inte |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 2 led b |
Förbud mot oljepannor med förångningsbrännare enligt artikel 13.04 |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
1.1.2006 |
||
|
led c |
Förbud mot pannor för fast bränsle enligt artikel 13.07 |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
|
led e |
Förbud mot anordningar för flytande gas enligt kapitel 14 |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
15.02 punkt 2 |
Antalet skott och deras placering |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 5 andra meningen |
Marginallinje vid avsaknad av skottdäck |
För passagerarfartyg som kölsträckts före den 1 januari 1996 tillämpas kravet vid N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 15 |
Minsta höjd för dubbla bottnar eller dubbla sidor |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
15.03 punkterna 1 till 6 |
Intakt stabilitet |
N.E.O., och när maximiantalet passagerare ökas, senast efter utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkterna 7 och 8 |
Läckstabilitet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 9 |
2-avdelningsstatus |
N.E.O. |
1.1.2007 |
||
|
punkterna 10 till 13 |
Läckstabilitet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
15.05 punkt 2 led a |
Det antal passagerare för vilka ett utrymningsområde enligt artikel 15.06.8 har dokumenterats |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
led b |
Det antal passagerare som har tagits med i beräkningen av stabiliteten enligt artikel 15.03 |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
15.06 punkt 1 |
Passagerarutrymmen på alla däck akter om kollisionsskottet och för om akterpikskottet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 2 |
Skåp och utrymmen som avses i artikel 11.13, avsedda för förvaring av brandfarliga vätskor |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
1.1.2006 |
||
|
punkt 3 led c första meningen |
Fri höjd i utgångar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
andra meningen |
Fri bredd för dörrar till passagerarhytter och andra små utrymmen |
Beträffande måttet 0,7 m gäller N.E.O., senast efter utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
led f första meningen |
Nödutgångarnas storlek |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
led g |
Utgångar i utrymmen avsedda att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 4 led d |
Dörrar avsedda för personer med nedsatt rörelseförmåga |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 5 |
Krav på anslutande korridorer |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 6 ed b |
Räddningsvägar till utrymningsområden |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
led c |
Inga räddningsvägar genom maskinrum och kök |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
1.1.2006 |
||
|
led d |
Inga stegpinnar, lejdare eller liknande monterade utmed räddningsvägarna |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 7 |
Lämpligt säkerhetsledningsystem |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 8 |
Krav på samlingsområden |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 9 leden a till c led e och sista meningen |
Krav på trappor och trappavsatser i passagerarzonerna |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 10 led a första meningen |
Räcke enligt Europastandard EN 711:1995 |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
andra meningen |
Höjd på relingar eller räcken på däck avsedda att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
led b andra meningen |
Fri bredd på öppningar som normalt används för ombordtagning eller landsättning av personer med nedsatt rörelseförmåga |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 12 |
Landgångar i enlighet med Europastandard EN 14206: 2003 |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
1.1.2006 |
||
|
punkt 13 |
Passager och väggar i passager avsedda att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 14 första meningen |
Konstruktion av glasdörrar och glasväggar i passager samt av fönsterrutor |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 15 |
Krav på överbyggnader och tak på dessa vilka helt utgörs av panoramarutor |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 16 |
Dricksvattensystem enligt artikel 12.05 |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
1.1.2006 |
||
|
punkt 17 andra meningen |
Krav på toaletter utrustade för användning av personer med nedsatt rörelseförmåga |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 18 |
Ventilationssystem för hytter utan öppningsbart fönster |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
15.07 |
Krav på framdrivningsystemet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2007 |
||
|
15.08 punkt 2 |
Krav på högtalarsystem i passagerarzoner |
För passagerarfartyg med LWL på mindre än 40 m eller för högst 75 personer tillämpas bestämmelsen vid N.E.O., senast efter utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 3 |
Krav på larmsystemet |
För dagstursfartyg tillämpas bestämmelsen vid N.E.O., senast efter utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 3 led c |
Larmsystem som möjliggör för fartygets befäl att varna besättningen och övriga ombordanställda |
För dagstursfartyg tillämpas bestämmelsen vid N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
1.1.2006 |
||
|
punkt 4 |
Larm för slagvattennivå för varje vattentät avdelning |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 5 |
Två maskindrivna länspumpar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 6 |
Permanent installerat länspumpsystem enligt artikel 8.06.4 |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 7 |
Kylrumsdörrar öppningsbara från insidan |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
1.1.2006 |
||
|
punkt 8 |
Ventilationssystem för koldioxidanläggningar i utrymmen under däck |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 9 |
Första hjälpen-lådor |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
1.1.2006 |
||
|
15.09 punkt 1 första meningen |
Livbojar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
1.1.2006 |
||
|
punkt 2 |
Personlig livräddningsutrustning |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
1.1.2006 |
||
|
punkt 3 |
Lämplig utrustning för flyttning av personer |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 4 |
Personlig livräddningsutrustning enligt Europastandard EN 395:1998 eller EN 396:1998 för 100 % av passagerarna |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
1.1.2006 |
||
|
|
Personlig livräddningsutrustning för barn |
Till utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 betraktas denna utrustning som ett alternativ till personlig livräddningsutrustning |
1.1.2006 |
||
|
|
Livräddningsutrustning |
För passagerarfartyg som var utrustade med kollektiva livräddningsanordningar enligt artikel 15.09.5 före den 1 januari 2005 betraktas dessa anordningar som ett alternativ till personlig livräddningsutrustning. För passagerarfartyg som var utrustade med gemensamma livräddningsredskap enligt artikel 15.09.6 före den 1 januari 2005 betraktas dessa som ett alternativ till personlig livräddningsutrustning till dess att gemenskapscertifikatet utfärdas eller förnyas efter den 1 januari 2010. |
1.1.2006 |
||
|
punkt 5 leden b och c |
Tillräckligt sittutrymme, bärighet på minst 750 N |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
|
led f |
Stabilt flytläge och lämpliga anordningar att gripa tag i |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
|
led i |
Lämpliga anordningar för utrymning från utrymningsområdena till livflottarna |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 9 |
Kontroll av livräddningsutrustningen i enlighet med tillverkarens anvisningar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
1.1.2006 |
||
|
punkt 10 |
Arbetsbåt utrustad med motor och sökarljus |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 11 |
Bår |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
1.1.2006 |
||
|
|
Elektrisk utrustning |
|
1.1.2006 |
||
|
15.10 punkt 2 |
Artikel 9.16.3 gäller även för passager och uppehållsrum för passagerare |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 3 |
Tillräcklig nödbelysning |
Nödbelysning N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 4 |
Reservströmanläggning |
För dagstursfartyg med LWL på 25 m eller mindre, gäller bestämmelsen vid N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
1.1.2006 |
||
|
led f |
Reservel till sökarljus enligt artikel 10.02.2 i |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
1.1.2006 |
||
|
led i |
Reservel till hissar och lyftutrustning enligt artikel 15.06.9 andra meningen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 6 |
Krav på reservströmanläggningen: |
|
1.1.2006 |
||
|
|
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
1.1.2006 |
||
|
|
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
1.1.2006 |
||
|
|
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
1.1.2006 |
||
|
15.11 |
Brandskydd |
|
1.1.2007 |
||
|
punkt 1 |
Materials och komponenters brandskyddslämplighet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 2 |
Skiljeväggarnas utformning |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 3 |
Målarfärger, lacker och andra ytbehandlingsprodukter samt däcksbeklädnader som används i utrymmen utom i maskinrum och förrådsrum skall vara flamhämmande |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2015 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 4 |
Salongstak och väggbeklädnader tillverkade av icke brännbara material |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 5 |
Möbler och armaturer i samlingsområden tillverkade av icke brännbara material |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 6 |
Provad enligt koden |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 7 |
Isoleringsmaterial i salonger |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 8 leden a, b, c 2:a meningen och led d |
Krav på dörrar i skiljeväggar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 9 |
Väggar |
På passagerarfartyg med hytter utan trycksatt automatiskt vattensprinklersystem, väggslut mellan hytter: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 10 |
Skiljeväggar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 12 andra meningen |
Trappor gjorda av stål eller annat likvärdigt icke brännbart material |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 13 |
Inkapsling av inre trappor |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 14 |
Anläggningar för ventilation och lufttillförsel |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 15 |
Ventilationsanläggningar i kök och spisar med utsugningsfläktar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 16 |
Kontrollcentraler, trapphus, samlingsområden och rökutsugningsanläggningar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 17 |
Anläggning för brandlarm |
För dagstursfartyg: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
|
15.12 punkt 1 |
Bärbara brandsläckare |
Brandsläckare och brandfilt i kök frisersalonger och parfymerier: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
1.1.2006 |
||
|
punkt 2 |
Brandpostanläggning |
Andra brandpump: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 4 |
Brandpostventiler |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
1.1.2006 |
||
|
punkt 5 |
Axialt ansluten vinda |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
1.1.2006 |
||
|
punkt 6 |
Material, skydd mot driftsavbrott |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 7 |
Undvikande av möjligheten av att rör och brandposter fryser |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 8, led b |
Brandpumpar skall kunna manövreras oberoende av varandra |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
|
led d |
Montering av brandpumpar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 9 |
Brandsläckningsanordning i maskinrum |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
|
15.12 punkt 9 |
Brandsläckningsanordning i maskinrum av stål eller med motsvarande egenskaper |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045. Övergångsperioden gäller inte passagerarfartyg som kölsträckts efter den 31 december 1995 och vars skrov är av trä, aluminium eller plast och vars maskinrum inte är tillverkade av material enligt artikel 3.04.3 och 3.04.4 |
1.1.2006 |
||
|
15.13 |
Säkerhetsorganisation |
För dagstursfartyg: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
1.1.2006 |
||
|
15.14 punkt 1 |
Utrustning för uppsamling och bortskaffande av avloppsvatten |
För de passagerarfartyg med hytter som har högst 50 bäddar och för dagstursfartyg: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 2 |
Krav på uppsamlingstankar för avloppsvatten |
För de passagerarfartyg med hytter som har högst 50 bäddar och för dagstursfartyg med tillstånd för högst 50 passagerare: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
15.15 |
Undantag för vissa passagerarfartyg |
|
1.1.2006 |
||
|
punkt 1 |
Läckstabilitet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2045 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 4 |
(Utan innehåll) |
|
|
||
|
punkt 5 |
Utrustat med arbetsbåt, en plattform eller en likvärdig anordning |
För passagerarfartyg med tillstånd för högst 250 passagerare eller 50 bäddar: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
|
punkt 6 |
Utrustat med arbetsbåt, en plattform eller en likvärdig anordning |
För passagerarfartyg med tillstånd för högst 250 passagerare eller 50 bäddar: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
|
15.15 punkt 9 led a |
Larmsystem för anläggningar för flytande gas |
N.E.O., senast vid förnyelsen av certifikatet enligt artikel 14.15 |
1.1.2006 |
||
|
led b |
Gemensamma livräddningsanordningar enligt artikel 15.09.5 |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2010 |
1.1.2006 |
||
Artikel 24.07
(Utan innehåll)
KAPITEL 24a
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR FARKOSTER SOM INTE TRAFIKERAR VATTENVÄGAR I ZON R
Artikel 24a.01
Tillämpning av övergångsbestämmelser för farkoster som redan är i trafik och tidigare gemenskapscertifikats giltighet
1. Följande bestämmelser gäller
|
a) |
för farkoster för vilka ett gemenskapscertifikat utfärdades för första gången före den … (27), och |
|
b) |
för farkoster som erhöll ett annat trafiktillstånd före den … (27). |
som inte trafikerar vattenvägar i zon R.
2. Det skall bevisas att dessa farkoster uppfyller föreskrifterna i kapitlen 1-13 i bilaga II till direktiv 82/714/EEG den dag då fartygscertifikatet eller det andra trafiktillståndet beviljas.
3. Gemenskapscertifikat som utfärdas före den … (27) fortsätter att gälla till om med det datum när certifikatet löper ut, vilket anges i certifikatet. Artikel 2.09.2 fortsätter att gälla.
Artikel 24a.02
Undantag för farkoster som redan är i trafik
1. Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 24a.03 och 24a.04 skall farkoster som inte helt uppfyller bestämmelserna i detta direktiv anpassas så att de uppfyller bestämmelser som träder i kraft efter det första utfärdandet av deras gemenskapscertifikat eller något annat trafiktillstånd enligt övergångsbestämmelserna i tabellen nedan.
2. I tabellen innebär begreppet
|
— |
”N.E.O.” att bestämmelsen inte gäller farkoster som redan är i trafik, om inte de berörda delarna har ersatts eller byggts om, dvs. bestämmelsen gäller endast nybyggda farkoster och ersättande eller ombyggnad av de berörda delarna eller områdena. Om befintliga delar ersätts med reservdelar med samma teknik och av samma typ skall detta inte anses som ett ersättande (”E”) i den mening som avses i övergångsbestämmelserna. |
|
— |
”Utfärdande eller förnyelse av gemenskapscertifikatet” att denna bestämmelse skall vara uppfylld nästa gång certifikatet utfärdas eller förnyas efter den … (27). Om certifikatet upphör att gälla mellan den … (27) och dagen före den … (31) skall bestämmelsen dock vara obligatorisk endast från och med den … (31). |
|
Artikel och punkt |
Innehåll |
Tidsfrist och kommentarer |
|
KAPITEL 3 |
||
|
3.03 punkt 1 a |
Kollisionsskottets placering |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
3.03 punkt 2 |
Säkerhetsutrustning i bostadsutrymmen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
3.03 punkt 2 |
Säkerhetsutrustning |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (34) |
|
3.03 punkt 4 |
Gastätt avskiljande |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
3.03 punkt 5 andra stycket |
Övervakning av dörrar i akterpikskottet |
|
|
3.03 punkt 7 |
Förskepp med ankarklys |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
3.04 punkt 3 andra meningen |
Isolering i maskinrum |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
|
3.04 punkt 3 tredje och fjärde meningen |
Öppningar och låsanordningar |
N.E.O, senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
|
3.04 punkt 6 |
Utgångar från utrymmen som klassificeras som maskinrum till följd av detta direktiv |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
KAPITEL 4 |
||
|
4.04 |
Lastmärken |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
KAPITEL 5 |
||
|
5.06 punkt 1 första meningen |
Föreskriven hastighet (vid gång framåt) |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
CHAPTER 6 |
||
|
6.01 punkt 1 |
Manöverförmåga enligt kapitel 5 |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
punkt 3 |
Permanent slagsida och omgivningstemperatur |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
punkt 7 |
Utformning av hjärtstockar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (34) |
|
6.02 punkt 2 |
Inkoppling av drivenheten i ett moment |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
punkt 3 |
Manöverförmåga enligt kapitel 5 säkerställd genom en reservdrivenhet eller en manuell drivenhet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
6.03 punkt 1 |
Anslutning av andra strömförbrukande apparater till den hydrauliska drivenheten för styranordningen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
punkt 2 |
Separata hydraultankar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
6.05 punkt 1 |
Automatisk frånkoppling av den manuella drivenheten |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
6.06 punkt 1 |
Två oberoende kontrollsystem |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (34) |
|
6.07 punkt 2 led a |
Nivålarm för båda hydraultankarna och hydraulsystemets tryck |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
led e |
Övervakning av hjälpanordningarna |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
|
6.08 punkt 1 |
Föreskrifter för elektronisk utrustning enligt artikel 9.20 |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
KAPITEL 7 |
||
|
7.02 punkterna 2-7 |
Fri sikt från styrhytten utom följande punkter: |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
7.02 punkt 3 andra stycket |
Fri sikt i rorsmannens synlinje |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (34) |
|
punkt 5 |
Rutornas minsta genomsiktlighet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
7.03 punkt 7 |
Avstängning av varningssignalerna |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
|
punkt 8 |
Automatisk koppling till en alternativ kraftkälla |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
7.04 punkt 1 |
Kontroll av huvudmaskiner och styrinrättningar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
|
punkt 2 |
Kontroll av huvudmaskinerna |
Om styrhytten har utformats för radarnavigering utförd av en enda person: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32)om färdriktningen kan uppnås direkt; N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33)för andra maskiner |
|
7.09 |
Larmsystem |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
7.12 första stycket |
Höj- och sänkbara styrhytter |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet Utan automatisk sänkning: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
andra och tredje styckena |
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
|
KAPITEL 8 |
||
|
8.01 punkt 3 |
Endast förbränningsmotorer för bränsle med en antändningstemperatur på över 55 °C |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (34) |
|
8.02 punkt 1 |
Förhindrande av oavsiktlig start av maskinerna |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
punkt 6 |
Skydd av maskindelar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
|
8.03 punkt 2 |
Övervakningsanordningar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
punkt 4 |
Automatiskt skydd mot övervarv |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
punkt 5 |
Utformning av genomföringar för drivaxlarna |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (34) |
|
8.05 punkt 1 |
Ståltankar för flytande bränsle |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (34) |
|
punkt 2 |
Automatisk stängning av tankventiler |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
|
punkt 3 |
Inga bränsletankar för om kollisionsskottet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
punkt 4 |
Inga bränsletankar eller rörsystem till dem direkt ovanför motorerna eller avgasrören |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33). Till dess skall det genom lämpliga anordningar säkerställas att utrinnande bränsle kan avledas utan risk. |
|
punkt 6 tredje till femte meningen |
Installation av och dimensioner på utluftningsrör och förbindelserör |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
punkt 7 |
Stängningsanordningar som kan manövreras från däck |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (34) |
|
punkt 9 första meningen |
Nivåmätare som skall kunna läsas ända upp till full tank |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
punkt 13 |
Kontroll av bränslenivån inte bara för huvudmaskinerna utan även för andra maskiner som krävs för säker drift av fartyget |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
8.06 |
Förvaring av smörjolja, rör och tillbehör |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
8.07 |
Förvaring av oljor som används i kraftöverföringssystem, kontroll- och aktiveringssystem samt uppvärmningssystem, rör och tillbehör |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
8.08 punkt 8 |
Enkla avstängningsanordningar är inte tillräckliga för anslutning av ballastutrymmen till länsrören för lastrum som är utformade för ballast |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
punkt 9 |
Nivåmätare i slaget under lastrummet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
8.09 punkt 2 |
Anordningar för uppsamling av oljebemängt vatten och spillolja |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
8.10 punkt 3 |
Bullergräns på 65 db(A) för stillastående farkoster |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (34) |
|
KAPITEL 9 |
||
|
9.01 punkt 1 andra meningen |
Aktuella dokument som skall uppvisas för inspektionsorganet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
punkt 2 led b |
Kretsscheman för huvudkopplingstavlan, reservkopplingstavlan och distributionstavlan som skall finnas ombord |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
punkt 3 |
Omgivande inomhustemperaturer och temperaturer på däck |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
9.02 punkterna 1-3 |
Elförsörjningssystem |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
9.03 |
Skydd mot beröring, genomträngning av fasta föremål och inträngning av vatten |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
9.05 punkt 4 |
Tvärsnitt för jordledarna |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
9.11 punkt 4 |
God ventilation om ackumulatorerna är placerade i ett stängt fack eller skåp eller i en stängd låda |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
|
9.12 |
Kopplingsutrustning |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (34) |
|
9.12 punkt 3 led b |
Anordning för kontroll av isolering mot jord försedd med både optiskt och akustiskt larm |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
9.13 |
Nödfrånskiljare |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
9.14 |
Installationsutrustning |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (34) |
|
9.14 punkt 3 andra meningen |
Förbud mot enpoliga strömbrytare i tvättrum,, badrum och andra våtrum |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
9.15 punkt 2 |
Minsta tvärsnitt på 1.5 mm2 per kabel |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
punkt 10 |
Kablar som är kopplade till höj- och sänkbara styrhytter |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
9.16 punkt 3 andra meningen |
En andra krets |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (34) |
|
9.19 |
Larm- och säkerhetssystem för mekanisk utrustning |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (34) |
|
9.20 |
Elektronisk utrustning |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
9.21 |
Elektromagnetisk kompatibilitet |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
KAPITEL 10 |
||
|
10.01 |
Ankringsutrustning |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
10.02 punkt 2 led a |
Certifikat för förtöjningskablar och andra kablar |
Kabel nr 1 skall ersättas på fartyget: N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) Kabel nr 2 och kabel nr 3: … (34) |
|
10.03 punkt 1 |
Europastandard |
Vid ersättande, senast den … (33) |
|
punkt 2 |
Lämplighet for bränder av klass A, B och C |
Vid ersättande, senast den … (33) |
|
punkt 4 |
Förhållandet mellan CO2- innehållet och utrymmets storlek |
Vid ersättande, senast den … (33) |
|
10.03a |
Fasta brandbekämpningssystem i bostadsutrymmen, styrhytter och passagerarutrymmen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
10.03b |
Fasta brandbekämpningssystem i maskin-, pann- och pumprum |
Brandbekämpningsystem med CO2, som installerats före den 1 oktober 1985, får fortsätta att användas tills utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32), om de uppfyller kraven i artikel 13.03 i bilaga II till direktivet 82/714/EEG. |
|
10.04 |
Tillämpning av Europastandarden på arbetsbåtar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (34) |
|
10.05 punkt 2 |
Uppblåsbara räddningsvästar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) Räddningsvästar som finns ombord dagen före den … (35). Får användas tills förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33). |
|
KAPITEL 11 |
||
|
11.02 punkt 4 |
Utrustning för ytterkanten på däck och arbetsutrymmen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (34) |
|
11.04 |
Skarndäck |
(36)Första förnyelsen av certifikatet efter den … (32)om bredden är större än 7,30 m |
|
11.05 punkt 1 |
Tillträde till arbetsutrymmen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
punkterna 2 och 3 |
Dörrar och tillträden, utgångar och passager med en nivåskillnad på mer än 0,50 m |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
|
punkt 4 |
Trappor i permanent bemannade arbetsutrymmen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
11.06 punkt 2 |
Utgångar och nödutgångar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
11.07 punkt 1 andra meningen |
Lejdare, steg och liknande anordningar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
punkterna 2 och 3 |
|
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
|
11.10 |
Lastluckor |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
11.11 |
Vinschar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (33) |
|
11.12 punkterna 2-6 och 8-10 |
Kranar: tillverkarskylt, högsta tillåtna belastningar, skyddsanordningar, bestyrkande genom beräkning, inspektion utförd av experter, intyg ombord |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
11.13 |
Förvaring av brandfarliga vätskor |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
|
KAPITEL 12 |
||
|
12.01 punkt 1 |
Bostadsutrymmen för de personer som normalt bor ombord |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
12.02 punkt 3 |
Durkarnas läge |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
punkt 4 |
Uppehållsrum och sovrum |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
punkt 5 |
Buller och vibrationer i bostadsutrymmen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (34) |
|
12.02 punkt 6 |
Fri höjd i bostadsutrymmen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
punkt 8 |
Fri golvyta i gemensamma uppehållsrum |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
punkt 9 |
Volymen i bostadsutrymmen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
punkt 10 |
Luftvolym per person |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
punkt 11 |
Dörrarnas storlek |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
punkt 12 leden a och b |
Trappor |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
punkt 13 |
Rörledningar för farliga gaser eller vätskor |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
12.03 |
Sanitära anordningar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
12.04 |
Kök |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
12.05 |
Dricksvatten |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
|
12.06 |
Uppvärmning och ventilation |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
12.07 punkt 1 andra meningen |
Andra anordningar i bostadsutrymmen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
KAPITEL 15 |
||
|
|
Passagerarfartyg |
Se artikel 8 i detta direktiv |
|
KAPITEL 15a |
||
|
|
Passagerarsegelfartyg |
Se artikel 8 i detta direktiv |
|
KAPITEL 16 |
||
|
16.01 punkt 2 |
Särskilda vinschar eller motsvarande kopplingsanordningar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
punkt 3 sista meningen |
Föreskrifter för drivenheter |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (32) |
|
KAPITEL 17 |
||
|
|
Flytande utrustning |
Se artikel 8 i detta direktiv |
|
KAPITEL 21 |
||
|
|
Fritidsfartyg |
Se artikel 8 i detta direktiv |
|
KAPITEL 22b |
||
|
22b.03 |
En andra oberoende drivenhet för styranordningen |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (34) |
Artikel 24a.03
Undantag för farkoster som kölsträcktes före den 1 januari 1985
1. Farkoster som kölsträcktes före den 1 januari 1985 skall förutom från föreskrifterna i artikel 24a.02 även undantas från följande föreskrifter, på de villkor som anges i tredje kolumnen i tabellen om fartygets och dess besättnings säkerhet garanteras på annat lämpligt sätt:
2. I tabellen innebär begreppet
|
— |
N.E.O. att föreskriften inte gäller farkoster som redan är i trafik, om inte de berörda delarna har ersatts eller byggts om, dvs. föreskriften gäller endast nybyggda farkoster och ersättande eller ombyggnad av de berörda delarna eller områdena. Om befintliga delar ersätts med reservdelar med samma teknik och av samma typ skall detta inte anses som ett ersättande (”E”) i den mening som avses i övergångsbestämmelserna. |
|
— |
Utfärdande eller förnyelse av gemenskapscertifikatet att denna föreskrift skall vara uppfylld nästa gång certifikatet utfärdas eller förnyas efter den … (27). Om certifikatet upphör att gälla mellan den … (27) och dagen före den … (31) skall föreskriften dock vara obligatorisk endast från och med den … (31). |
|
Artikel och punkt |
Innehåll |
Tidsfrist och kommentarer |
|
KAPITEL 3 |
||
|
3.03 punkt 1 |
Vattentäta kollisionsskott |
N.E.O. |
|
3.03 punkt 2 |
Bostadsutrymmen, säkerhetsanordningar |
N.E.O. |
|
3.03 punkt 5 |
Öppningar i vattentäta skott |
N.E.O. |
|
3.04 punkt 2 |
Ytor i bränsleförråd |
N.E.O. |
|
3.04 punkt 7 |
Högsta tillåtna ljudnivå i maskinrum |
N.E.O. |
|
KAPITEL 4 |
||
|
4.01 |
Flödningsavstånd |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (37) |
|
4.02 |
Fribord |
N.E.O. |
|
KAPITEL 6 |
||
|
6.01 punkt 3 |
Föreskrifter för styrinrättningen |
N.E.O. |
|
KAPITEL 7 |
||
|
7.01 punkt 2 |
Högsta tillåtna ljudnivå i styrhytten |
N.E.O. |
|
7.05 punkt 2 |
Övervakning av lanternor |
N.E.O. |
|
7.12 |
Höj- och sänkbara styrhytter |
N.E.O. |
|
KAPITEL 8 |
||
|
8.01 punkt 3 |
Förbud mot vissa flytande bränslen |
N.E.O. |
|
8.04 |
Motorernas avgasrör |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet |
|
8.05 punkt 13 |
Larmanordning för bränslenivån |
N.E.O. |
|
8.08 punkt 2 |
Utrustning med länspumpar |
N.E.O. |
|
8.08 punkterna 3 och 4 |
Länspumparnas diameter och minimikapacitet |
N.E.O. |
|
8.08 punkt 5 |
Självsugande länspumpar |
N.E.O. |
|
8.08 punkt 6 |
Utrustning med sugfilter |
N.E.O. |
|
8.08 punkt 7 |
Automatiskt stängbar anordning för akterpiken |
N.E.O. |
|
8.10 punkt 2 |
Buller från farkoster |
N.E.O. |
|
KAPITEL 9 |
||
|
9.01 punkt 2 |
Dokument om elektrisk utrustning |
N.E.O. |
|
9.01 punkt 3 |
Installation av elektrisk utrustning |
N.E.O. |
|
9.06 |
Högsta tillåtna spänning |
N.E.O. |
|
9.10 |
Generatorer och motorer |
N.E.O. |
|
9.11 punkt 2 |
Ackumulatorer |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (38) |
|
9.12 punkt 2 |
Brytare, skyddsanordningar |
N.E.O., senast vid utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den … (38) |
|
9.14 punkt 3 |
Samtidig koppling av strömmen |
N.E.O. |
|
9.15 |
Kablar |
N.E.O. |
|
9.16 punkt 3 |
Belysning i maskinrum |
N.E.O. |
|
9.17 punkt 1 |
Kopplingstavlor för lanternor |
N.E.O. |
|
9.17 punkt 2 |
Strömförsörjning till lanternor |
N.E.O. |
|
KAPITEL 10 |
||
|
10.01 punkt 9 |
Ankarspel |
N.E.O. |
|
10.04 punkt 1 |
Arbetsbåtar enligt standard |
N.E.O. |
|
10.05 punkt 1 |
Livbojar enligt standard |
N.E.O. |
|
10.05 punkt 2 |
Räddningsvästar enligt standard |
N.E.O. |
|
KAPITEL 11 |
||
|
11.11 punkt 2 |
Vinschars säkerhet |
N.E.O. |
|
KAPITEL 12 |
||
|
12.02 punkt 13 |
Rörledningar för farliga gaser eller vätskor |
N.E.O. |
Artikel 24a.4
Andra undantag
Om det är svårt att praktiskt tillämpa föreskrifterna i detta kapitel efter det att övergångsbestämmelserna upphört att gälla, eller om tillämpningen av dessa medför orimligt höga kostnader, kan undersökningsorganet medge undantag från dessa föreskrifter på rekommendation av kommittén. Dessa undantag skall anges i gemenskapscertifikatet.
(1) För apparater som alstrar mycket värme: IP 12.
(2) Om apparaterna eller panelerna inte har någon skyddsklass, skall uppställningsplatsen uppfylla de villkor som gäller för den aktuella skyddsklassen.
(3) Elektriskt material av certifierad skyddsklass enligt
|
a) |
Europastandarderna EN 50014:1997, 50015:1998, 50016:2002, 50017:1998, 50018:2000, 50019:2000 och 50020:2002 eller |
|
b) |
IEC-publ. 60079 av den 1 oktober 2003. |
(4) Om denna spänning kommer från nät med högre spänning skall ett galvaniskt skydd användas (säkerhetstransformator).
(5) Den sekundära elkretsen skall ha samtliga poler jordade.
(6) Skiljeväggar mellan kontrollcentraler och inre samlingsområden skall motsvara typ A0 men yttre samlingsområden endast typ B15.
(7) Skiljeväggar mellan salonger och inre samlingsområden skall motsvara typ A30 men yttre samlingsområden endast typ B15.
(8) Skiljeväggar mellan hytter, skiljeväggar mellan hytter och korridorer samt vertikala skiljeväggar mellan salonger enligt punkt 10 skall överensstämma med typ B15, för utrymmen utrustade med trycksatta sprinklersystem B0.
(9) Skiljeväggar mellan maskinrum enligt artiklarna 15.07 och 15.10.6 skall överensstämma med typ A60. I andra fall skall de överensstämma med typ A0
(10) B15 är tillräckligt för skiljeväggar mellan kök å ena sidan och kylrum och förrådsrum för livsmedel å den andra.
(11) Skiljeväggar mellan kontrollcentraler och inre samlingsområden skall motsvara typ A0 men yttre samlingsområden endast typ B15.
(12) Skiljeväggar mellan salonger och inre samlingsområden skall motsvara typ A30 men yttre samlingsområden endast typ B15.
(13) Skiljeväggar mellan hytter, skiljeväggar mellan hytter och korridorer samt vertikala skiljeväggar mellan salonger enligt punkt 10 skall överensstämma med typ B15, för utrymmen utrustade med trycksatta sprinklersystem B0.
(14) Skiljeväggar mellan maskinrum enligt artiklarna 15.07 och 15.10.6 skall överensstämma med typ A60. I andra fall skall de överensstämma med typ A0.
(15) Avståndet från salningen till däck.
(16) stångens totala längd utan stångtopp.
(17) stångens diameter vid toppbeslaget.
(18) bogsprötets totala längd.
(19) klyvarbommens totala längd.
(20) storbommens totala längd
(21) gaffelns totala längd
(22) avståndet från masttoppen eller salningen till däcket.
(23) avståndet från masttoppen eller salningen till däcket
(24) EGT L 207, 23.7.1998, s. 1. Direktivet ändrat genom direktiv 98/79/EG (EGT L 331, 7.12.1998, s. 1).
(25) EGT L 164, 30.6.1994, s. 15. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
(26) Lastrumsavdelningar med fria vätskeytor uppstår när av varandra oberoende vätskeytor bildas genom längsgående och tvärgående vattentäta avdelningar.
(27) Två år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
|
1. |
CO2-brandbekämpningssystem som installerats före den 1 oktober 1980 får användas till utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035, om de uppfyller kraven i artikel 7.03.5 enligt resolution 1975-I-23 från Centralkommissionen för sjöfarten på Rhen som trädde i kraft den 1 april 1976. |
|
2. |
Fasta CO2-brandbekämpningssystem som installerats mellan den 1 april 1992 och den 31 december 1994 får fortsätta att användas till utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035, om de uppfyller kraven i artikel 7.03.5 i den förordning om tillsyn av sjöfarten på Rhen som gällde den 31 december 1994. |
|
1. |
CO2-brandbekämpningssystem som installerats före den 1 oktober 1980 får användas till utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035, om de uppfyller kraven i artikel 7.03.5 enligt resolution 1975-I-23 från Centralkommissionen för sjöfarten på Rhen som trädde i kraft den 1 april 1976. |
|
2. |
Fasta CO2-brandbekämpningssystem som installerats mellan den 1 april 1992 och den 31 december 1994 får fortsätta att användas till utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035, om de uppfyller kraven i artikel 7.03.5 i den förordning om tillsyn av sjöfarten på Rhen som gällde den 31 december 1994. |
|
3. |
Rekommendationer från Centralkommissionen för sjöfarten på Rhen som utfärdats mellan den 1 april 1992 och den 31 december 1994 avseende artikel 7.03.5 i den förordning om tillsyn av sjöfarten på Rhen som gällde den 31 december 1994 förblir giltiga till utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035. |
|
1. |
CO2-brandbekämpningssystem som installerats före den 1 oktober 1980 får användas till utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035, om de uppfyller kraven i artikel 7.03.5 enligt resolution 1975-I-23 från Centralkommissionen för sjöfarten på Rhen som trädde i kraft den 1 april 1976. |
|
2. |
Fasta CO2-brandbekämpningssystem som installerats mellan den 1 april 1992 och den 31 december 1994 får fortsätta att användas till utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035, om de uppfyller kraven i artikel 7.03.5 i den förordning om tillsyn av sjöfarten på Rhen som gällde den 31 december 1994. |
|
3. |
Rekommendationer från Centralkommissionen för sjöfarten på Rhen som utfärdats mellan den 1 april 1992 och den 31 december 1994 avseende artikel 7.03.5 i den förordning om tillsyn av sjöfarten på Rhen som gällde den 31 december 1994 förblir giltiga till utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035. |
|
1. |
CO2-brandbekämpningssystem som installerats före den 1 oktober 1980 får användas till utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035, om de uppfyller kraven i artikel 7.03.5 enligt resolution 1975-I-23 från Centralkommissionen för sjöfarten på Rhen som trädde i kraft den 1 april 1976. |
|
2. |
Fasta CO2-brandbekämpningssystem som installerats mellan den 1 april 1992 och den 31 december 1994 får fortsätta att användas till utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035, om de uppfyller kraven i artikel 7.03.5 i den förordning om tillsyn av sjöfarten på Rhen som gällde den 31 december 1994. |
|
3. |
Rekommendationer från Centralkommissionen för sjöfarten på Rhen som utfärdats mellan den 1 april 1992 och den 31 december 1994 avseende artikel 7.03.5 i den förordning om tillsyn av sjöfarten på Rhen som gällde den 31 december 1994 förblir giltiga till utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035. |
|
4. |
Artikel 10.03b.2 a är endast tillämplig till utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035, om anläggningarna har installerats i fartyg som kölsträckts efter den 1 oktober 1992. |
|
1. |
CO2-brandbekämpningssystem som installerats före den 1 oktober 1980 får användas till utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035, om de uppfyller kraven i artikel 7.03.5 enligt resolution 1975-I-23 från Centralkommissionen för sjöfarten på Rhen som trädde i kraft den 1 april 1976. |
|
2. |
Fasta CO2-brandbekämpningssystem som installerats mellan den 1 april 1992 och den 31 december 1994 får fortsätta att användas till utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035, om de uppfyller kraven i artikel 7.03.5 i den förordning om tillsyn av sjöfarten på Rhen som gällde den 31 december 1994. |
|
3. |
Rekommendationer från Centralkommissionen för sjöfarten på Rhen som utfärdats mellan den 1 april 1992 och den 31 december 1994 avseende artikel 7.03.5 i den förordning om tillsyn av sjöfarten på Rhen som gällde den 31 december 1994 förblir giltiga till utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035. |
|
4. |
Artikel 10.03b.2 a är endast tillämplig till utfärdandet eller förnyelsen av gemenskapscertifikatet efter den 1 januari 2035, om anläggningarna har installerats i fartyg som kölsträckts efter den 1 oktober 1992. |
(29) Bestämmelsen tillämpas på fartyg som kölsträckts efter den 31 december 1994 och på fartyg i drift enligt följande:
Kraven i artikel 11.04 skall uppfyllas vid förnyelse av hela lastrumszonen.
Om en ombyggnad, varigenom skarndäckets fria bredd ändras, omfattar skarndäckens hela längd gäller följande:
|
a) |
Artikel 11.04 skall iakttas om skarndäckets fria bredd skall minskas upp till en höjd av 0,90 m, eller om den fria bredden över den höjden skall minskas. |
|
b) |
Skarndäckets fria bredd före ombyggnaden till en höjd av 0,90 m eller den fria bredden över den höjden får inte understiga de mått som anges i artikel 11.04. |
|
1. |
Fasta CO2-brandbekämpningssystem som installerats mellan den 1 januari 1995 och den 31 mars 2003 är fortfarande tillåtna, om de uppfyller kraven i artikel 10.03.5 i den förordning om tillsyn av sjöfarten på Rhen som gällde den 31 mars 2002. |
|
1. |
Fasta CO2-brandbekämpningssystem som installerats mellan den 1 januari 1995 och den 31 mars 2003 är fortfarande tillåtna, om de uppfyller kraven i artikel 10.03.5 i den förordning om tillsyn av sjöfarten på Rhen som gällde den 31 mars 2002. |
|
2. |
Rekommendationer från Centralkommissionen för sjöfarten på Rhen som utfärdats mellan den 1 januari 1995 och den 31 mars 2002 avseende artikel 10.03.5 i den förordning om tillsyn av sjöfarten på Rhen som gällde den 31 mars 2002 förblir giltiga. |
|
1. |
Fasta CO2-brandbekämpningssystem som installerats mellan den 1 januari 1995 och den 31 mars 2003 är fortfarande tillåtna, om de uppfyller kraven i artikel 10.03.5 i den förordning om tillsyn av sjöfarten på Rhen som gällde den 31 mars 2002. |
|
2. |
Rekommendationer från Centralkommissionen för sjöfarten på Rhen som utfärdats mellan den 1 januari 1995 och den 31 mars 2002 avseende artikel 10.03.5 i den förordning om tillsyn av sjöfarten på Rhen som gällde den 31 mars 2002 förblir giltiga. |
|
1. |
Fasta CO2-brandbekämpningssystem som installerats mellan den 1 januari 1995 och den 31 mars 2003 är fortfarande tillåtna, om de uppfyller kraven i artikel 10.03.5 i den förordning om tillsyn av sjöfarten på Rhen som gällde den 31 mars 2002. |
|
2. |
Rekommendationer från Centralkommissionen för sjöfarten på Rhen som utfärdats mellan den 1 januari 1995 och den 31 mars 2002 avseende artikel 10.03.5 i den förordning om tillsyn av sjöfarten på Rhen som gällde den 31 mars 2002 förblir giltiga. |
|
3. |
Artikel 10.03b.2 a är endast tillämplig, om anläggningarna har installerats i fartyg som kölsträckts efter den 1 oktober 1992. |
|
1. |
Fasta CO2-brandbekämpningssystem som installerats mellan den 1 januari 1995 och den 31 mars 2003 är fortfarande tillåtna, om de uppfyller kraven i artikel 10.03.5 i den förordning om tillsyn av sjöfarten på Rhen som gällde den 31 mars 2002. |
|
2. |
Rekommendationer från Centralkommissionen för sjöfarten på Rhen som utfärdats mellan den 1 januari 1995 och den 31 mars 2002 avseende artikel 10.03.5 i den förordning om tillsyn av sjöfarten på Rhen som gällde den 31 mars 2002 förblir giltiga. |
|
3. |
Artikel 10.03b.2 a är endast tillämplig, om anläggningarna har installerats i fartyg som kölsträckts efter den 1 oktober 1992. |
(31) Tre år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(32) 43 år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(33) 18 år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(34) 23 år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(35) Två år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(36) Föreskriften gäller fartyg som kölsträcks två år efter det att detta direktiv har trätt i kraft och fartyg i trafik med följande förbehåll:
Föreskrifterna i artikel 11.04 skall vara uppfyllda vid förnyelse av hela lastrumsutrymmet.
Om en ombyggnad genom vilken skarndäcksbredden ändras omfattar skarndäckens hela längd,
|
a) |
skall artikel 11.04 följas, om skarndäcksbredden kommer att minskas till en höjd av 0,90 m eller om skarndäcksbredden ovanför den höjden kommer att minskas, |
|
b) |
får skarndäcksbredden före ombyggnaden till en höjd av 0,90 m eller skarndäcksbredden ovanför den höjden inte vara lägre än de dimensioner som anges i artikel 11.04. |
(37) 13 år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(38) 23 år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
Tillägg I
SÄKERHETSSKYLTNING
|
Figur 1 Obehöriga äga ej tillträde |
|
Färg: röd/vit/svart |
|
Figur 2 Öppen eld och rökning förbjuden |
|
Färg: röd/vit/svart |
|
Figur 3 Brandsläckare |
|
Färg: röd/vit |
|
Figur 4 Fara |
|
Färg: svart/gul |
|
Figur 5 Brandslang |
|
Färg: röd/vit |
|
Figur 6 Andra brandskyddsanordningar eller brandskyddsutrustningar |
|
Färg: röd/vit |
|
Figur 7 Hörselskydd måste användas |
|
Färg: blå/vit |
|
Figur 8 Första hjälpen-låda |
|
Färg: grön/vit |
De symboler som används får skilja sig något från eller vara mer detaljerade än symbolerna i detta tillägg, under förutsättning att betydelsen inte ändras och att inga skillnader eller ändringar gör dem omöjliga att förstå.
Tillägg II
ADMINISTRATIVA ANVISNINGAR
|
Nr 1 |
: |
Föreskrifter för förmåga till undanmanöver och förmåga att vända. |
|
Nr 2 |
: |
Föreskrifter för högsta hastighet, förmåga att stoppa och att backa. |
|
Nr 3 |
: |
Föreskrifter för kopplingssystem och kopplingsanordningar för farkoster som skjutbogserar eller skjutbogseras i en fast sammankoppling. |
|
Nr 4 |
: |
Mätning av buller. |
|
Nr 5 |
: |
Specialankare med minskad massa. |
|
Nr 6 |
: |
Vattentäta sidoventilers styrka. |
|
Nr 7 |
: |
Föreskrifter för automatiska trycksatta vattensprinklersystem. |
|
Nr 8 |
: |
Utfärdande av fartygscertifikat. |
|
Nr 9 |
: |
Bränsletankar på flytande farkoster. |
|
Nr 10 |
: |
Pråmars minsta skrovtjocklek. |
|
Nr 11 |
: |
Anordningar för uppsamling av spillolja. |
|
Nr 12 |
: |
Fartygs rörelse för egen maskin. |
|
Nr 13 |
: |
Lämpligt brandlarmsystem. |
|
Nr 14 |
: |
Bevis på olika fartygsdelars bärighet, trim och stabilitet. |
|
Nr 15 |
: |
Utrustning för fartyg som skall framföras med en minimibesättning. |
|
Nr 16 |
: |
Elektriska kablar. |
|
Nr 17 |
: |
Sikt från styrhytten. |
BILAGA III
OMRÅDEN FÖR EVENTUELLA YTTERLIGARE TEKNISKA FÖRESKRIFTER FÖR FARTYG SOM TRAFIKERAR INRE VATTENVÄGAR I ZONERNA 1 OCH 2
Alla ytterligare tekniska föreskrifter som antas av medlemsstaterna enligt artikel 5.1 i detta direktiv för fartyg som trafikerar zonerna 1 och/eller 2 på denna medlemsstats territorium skall begränsas till följande områden:
|
1. |
Definitioner
|
|
2. |
Stabilitet
|
|
3. |
Flödningsavstånd och fribord
|
|
4. |
Vattentäthet i öppningar i skrovet och i överbyggnader
|
|
5. |
Utrustning
|
|
6. |
Ytterligare föreskrifter för passagerarfartyg
|
|
7. |
Konvojer och containertransport
|
BILAGA IV
OMRÅDEN FÖR EVENTUELLA BEGRÄNSNINGAR AV DE TEKNISKA FÖRESKRIFTERNA FÖR FARTYG SOM TRAFIKERAR INRE VATTENVÄGAR I ZONERNA 3 OCH 4
Alla begränsningar av de tekniska föreskrifterna som medges av en medlemsstat enligt artikel 5.7 i detta direktiv för fartyg som uteslutande trafikerar inre vattenvägar i zonerna 3 och 4 på denna medlemsstats territorium skall endast omfatta följande områden:
|
|
Zon 3
|
|
|
Zon 4
|
BILAGA V
FÖRLAGA TILL GEMENSKAPSCERTIFIKAT FÖR FARTYG I INLANDSSJÖFART
DEL I
FÖRLAGA TILL GEMENSKAPSCERTIFIKAT FÖR FARTYG I INLANDSSJÖFART
DEL II
FÖRLAGA TILL KOMPLETTERANDE GEMENSKAPSCERTIFIKAT FÖR INLANDSSJÖFART
DEL III
FÖRLAGA TILL TILLFÄLLIGT GEMENSKAPSCERTIFIKAT FÖR INLANDSSJÖFART
BILAGA VI
FÖRLAGA TILL REGISTER ÖVER GEMENSKAPSCERTIFIKAT FÖR INLANDSSJÖFART
BILAGA VII
KLASSIFICERINGSSÄLLSKAP
INNEHÅLL
|
Del I: |
Kriterier för godkännande av klassificeringssällskap |
|
Del II: |
Förfarande för godkännande av klassificeringssällskap |
|
Del III: |
Förteckning över godkända klassificeringssällskap |
DEL I
KRITERIER FÖR GODKÄNNANDE AV KLASSIFICERINGSSÄLLSKAP
Klassificeringssällskap som ansöker om godkännande i enlighet med artikel 10 i detta direktiv skall uppfylla följande kriterier:
|
1. |
Klassificeringssällskapet skall kunna dokumentera en omfattande erfarenhet av att bedöma konstruktion och byggande av fartyg för inlandssjöfart, inbegripet fartyg för transport av farligt gods. Klassificeringssällskapet skall ha uttömmande regler och föreskrifter för konstruktion, byggande och periodisk besiktning av fartyg för inlandssjöfart, inbegripet fartyg för transport av farligt gods, som skall vara offentliggjorda åtminstone på engelska, franska, nederländska eller tyska och som kontinuerligt skall uppdateras och förbättras genom forsknings- och utvecklingsprogram. Reglerna får inte strida mot gällande bestämmelser i gemenskapsrätten eller mot gällande internationella avtal. |
|
2. |
Klassificeringssällskapet skall offentliggöra sitt fartygsregister årligen. |
|
3. |
Klassificeringssällskapet skall inte vara styrt av redare eller varv eller av andra som har kommersiella intressen i konstruktion, byggnad, utrustning, reparation, drift, eller försäkring av fartyg. Klassificeringssällskapet skall inte vara beroende av ett enda kommersiellt företag för sin inkomst. |
|
4. |
Klassificeringssällskapet skall ha sitt huvudkontor, eller en filial med befogenhet att fatta beslut och vidta åtgärder inom alla områden som den ansvarar för enligt bestämmelserna för inlandssjöfart, i någon av EU:s medlemsstater. |
|
5. |
Klassificeringssällskapet och dess experter skall ha ett gott rykte inom inlandsjöfartsbranschen. Experterna skall kunna styrka sin yrkeskompetens. De skall agera på klassificeringssällskapets ansvar. |
|
6. |
Klassificeringssällskapet skall ha en stor personal för tekniska frågor, ledning, stödjande uppgifter, tillsyn och forskning, som skall stå i proportion till arbetsuppgifterna och till antalet klassade fartyg och som skall övervaka utvecklingen av organisationens kapacitet samt utarbeta och upprätthålla regler och föreskrifter. Klassificeringssällskapet skall ha inspektörer i åtminstone en medlemsstat. |
|
7. |
Klassificeringssällskapet skall styras av etiska regler. |
|
8. |
Klassificeringssällskapet skall förvaltas och administreras på ett sådant sätt att sekretessen garanteras för den information som en medlemsstat begär. |
|
9. |
Klassificeringssällskapet skall vara berett att lämna relevant information till en medlemsstat. |
|
10. |
Klassificeringssällskapets ledning skall ha fastställt och dokumenterat sin policy och sina mål och åtaganden när det gäller kvalitet och skall ha säkerställt att alla nivåer inom klassificeringssällskapet förstår, genomför och upprätthåller denna policy. |
|
11. |
Klassificeringssällskapet skall ha utvecklat, genomfört och upprätthållit ett effektivt internt system för kvalitetskontroll som grundar sig på tillämpliga delar av internationellt godkända kvalitetsstandarder och uppfyller CEN-standarderna 45004 (inspektionsorgan) och 29001, så som de tolkas i ”Quality System Certification Scheme Requirements” (IACS). Systemen för kvalitetskontroll skall certifieras av ett oberoende kontrollorgan som har erkänts av förvaltningen i den stat där klassificeringssällskapet har sitt huvudkontor eller sin filial enligt punkt 4, och som bland annat skall säkerställa att
|
|
12. |
Kvalitetssystemet skall certifieras av ett oberoende revisionsorgan som erkänts av förvaltningen i den stat där klassificeringssällskapet har sitt huvudkontor eller filial enligt punkt 4. |
|
13. |
Klassificeringssällskapet skall förbinda sig att anpassa sina föreskrifter till Europeiska unionens riktlinjer och att i god tid ge kommittén all relevant information. |
|
14. |
Klassificeringssällskapet skall förbinda sig att regelbundet samråda med de redan godkända klassificeringssällskapen för att garantera att klassificeringssällskapens tekniska standarder och genomförandet av dessa är likvärdiga, och bör tillåta företrädare för en medlemsstat och andra berörda parter att delta i utarbetandet av sällskapets regler och/eller föreskrifter. |
DEL II
FÖRFARANDE FÖR GODKÄNNANDE AV KLASSIFICERINGSSÄLLSKAP
Ett beslut om att godkänna ett klassificeringssällskap enligt artikel 10 i detta direktiv skall fattas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 19.2 i detta direktiv. Dessutom skall följande förfarande tillämpas:
|
1. |
En ansökan om godkännande skall lämnas till kommissionen av företrädarna för den stat där klassificeringssällskapet har sitt huvudkontor eller en filial med befogenhet att fatta beslut och vidta åtgärder på alla områden som den ansvarar för enligt bestämmelserna för fartyg i inlandssjöfart. Dessutom skall företrädarna för denna stat översända all information och dokumentation som behövs för att kontrollera att kriterierna för godkännande är uppfyllda. |
|
2. |
Varje kommittémedlem kan begära att det berörda klassificeringssällskapet hörs eller att ytterligare information lämnas. |
|
3. |
Godkännanden skall återkallas på liknande sätt. Varje kommittémedlem kan begära att ett godkännande återkallas. Företrädarna för den stat som begär att godkännandet skall återkallas skall lämna information och dokumentation till stöd för sin begäran. |
|
4. |
När kommissionen fattar sina beslut skall den beakta beslut som fattats av Centralkommissionen för sjöfarten på Rhen beträffande godkännandet av det berörda klassificeringssällskapet. Innan kommissionen godkänner ett klassificeringssällskap som inte godkänts av Centralkommissionen för sjöfarten på Rhen skall den samråda med Centralkommissionens sekretariat. |
|
5. |
Efter varje beslut om godkännande av ett klassificeringssällskap eller återkallande av ett godkännande skall förteckningen över godkända sällskap ändras. |
|
6. |
Kommissionen skall underrätta det berörda klassificeringssällskapet om kommissionens beslut. |
DEL III
FÖRTECKNING ÖVER GODKÄNDA KLASSIFICERINGSSÄLLSKAP
På grundval av kriterierna i del I och del II har för närvarande följande klassificeringssällskap godkänts enligt artikel 10 i detta direktiv:
|
1. |
Bureau Veritas |
|
2. |
Germanischer Lloyd |
|
3. |
Lloyd's Register of Shipping |
Klassificeringssällskap som erkänts och godkänts av en medlemsstat enligt rådets direktiv 94/57/EG av den 22 november 1994 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg och för sjöfartsadministrationernas verksamhet i förbindelse därmed (1) skall tills de har godkänts enligt del I och del II för närvarande godkännas enligt artikel 10 i det här direktivet endast för fartyg som uteslutande trafikerar vattenvägar i denna medlemsstat.
(1) EGT L 319, 12.12.1994, s. 20. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (EGT L 324, 29.11.2002, s. 53).
BILAGA VIII
FÖRFARANDEREGLER FÖR GENOMFÖRANDE AV INSPEKTIONER
Artikel 1
Om myndigheterna vid inspektion finner att det certifikat som finns ombord är ogiltigt eller att fartyget inte uppfyller föreskrifterna i certifikatet, men att ogiltigheten eller det faktum att föreskrifterna inte är uppfyllda inte utgör någon uppenbar fara, skall fartygets ägare eller dennes ombud vidta alla nödvändiga åtgärder för att råda bot på situationen. Den myndighet som utfärdade certifikatet eller som senast förnyade det skall underrättas inom sju dagar.
Artikel 2
Om myndigheterna, då de utför den inspektion som avses i artikel 1, finner att certifikatet inte finns ombord eller att fartyget utgör en uppenbar fara, får de stoppa fartygets vidare resa till dess att nödvändiga åtgärder vidtagits för att råda bot på situationen.
De får också föreskriva åtgärder som gör att fartyget, eventuellt efter avslutad transport, utan fara kan framföras till en plats där det antingen kan inspekteras eller repareras om det är lämpligt. Den myndighet som utfärdade eller senast förnyade certifikatet skall underrättas inom sju dagar.
Artikel 3
En medlemsstat som hindrat ett fartyg från att fortsätta sin resa, eller som underrättat dess ägare om sin avsikt att göra detta om de brister som konstaterats inte avhjälpts, skall inom sju dagar underrätta den myndighet i en medlemsstat som utfärdat eller senast förnyat certifikatet om det beslut den fattat eller avser att fatta.
Artikel 4
I varje beslut om att avbryta ett fartygs resa som fattats med stöd av regler som antagits för att genomföra detta direktiv skall skälen till beslutet noggrant anges. Beslutet skall utan dröjsmål anmälas till den berörda parten, som samtidigt skall underrättas om möjligheterna att överklaga enligt gällande lagstiftning i medlemsstaterna, samt om tidsfristerna för detta.
BILAGA IX
FÖRESKRIFTER OM SIGNALLJUS, RADARINSTALLATIONER OCH GIRHASTIGHETSINDIKATORER
|
Del I: |
Föreskrifter om lanternors färg och ljusstyrka och om godkännande av signallanternor för fartyg i inlandssjöfart |
|
Del II: |
Föreskrifter om provningsförhållanden och godkännandevillkor för signallanternor för fartyg i inlandssjöfart |
|
Del III: |
Föreskrifter om minimikrav och provningsvillkor för radaranläggningar som används av fartyg i inlandssjöfart |
|
Del IV: |
Föreskrifter om minimikrav och provningsvillkor för girhastighetsindikatorer för fartyg i inlandssjöfart |
|
Del V: |
Föreskrifter för installation och funktionsprovning av radaranläggningar och girhastighetsindikatorer för fartyg i inlandssjöfart |
|
Del VI: |
Förlaga till förteckning över provningsinstitut, godkänd utrustning och godkända installationsföretag |
DEL I
FÖRESKRIFTER OM LANTERNORS FÄRG OCH LJUSSTYRKA OCH OM GODKÄNNANDE AV SIGNALLANTERNOR FÖR FARTYG I INLANDSSJÖFART
Innehållsförteckning
|
Kapitel 1 |
Definitioner |
|
Artikel 1.01 |
Signallanternor |
|
1.02 |
Signalljus |
|
1.03 |
Ljuskällor |
|
1.04 |
Optiska enheter |
|
1.05 |
Filter |
|
1.06 |
Förhållande mellan IO, IB och t |
|
Kapitel 2 |
Föreskrifter för signalljus |
|
Artikel 2.01 |
Signalljusens färg |
|
2.02 |
Signalljusens ljusstyrka och räckvidd |
|
2.03 |
Spridning av signalljusens ljusstyrka |
|
Kapitel 3 |
Föreskrifter för signallanternor |
|
Artikel 3.01 |
Tekniska föreskrifter |
|
Kapitel 4 |
Provning, godkännande och märkning |
|
Artikel 4.01 |
Typprovning |
|
4.02 |
Provningsförfarande |
|
4.03 |
Intyg om godkännande |
|
4.04 |
Kontrollprovning |
|
4.05 |
Märkning |
|
Tillägg |
Förlaga till intyg om godkännande av signallanternor för fartyg i inlandssjöfart |
Kapitel 1
Definitioner
Artikel 1.01
Signallanternor
|
1. |
Med lanterna avses en anordning för att sprida ljuset från en artificiell ljuskälla, inbegripet de komponenter som behövs för att filtrera, bryta eller reflektera ljuset och för att fästa eller driva ljuskällan. |
|
2. |
Lanternor för signalering på fartyg kallas signallanternor. |
Artikel 1.02
Signalljus
|
1. |
Med signalljus avses de ljussignaler som utstrålas av signallanternor. |
|
2. |
Med toppljus avses ett vitt ljus som är synligt över en horisontvinkel på 225° och som avger ett jämnt, kontinuerligt ljussken som sträcker sig 112°30′ på varje sida, dvs. från fören till 22°30′ akter om tvärs. |
|
3. |
Med sidoljus avses ett grönt ljus på styrbords sida och ett rött ljus på babords sida, vilka båda skall vara synliga över en horisontvinkel på 112°30′ och avge ett jämnt, kontinuerligt ljussken, dvs. från fören till 22°30′ akter om tvärs. |
|
4. |
Med akterljus avses ett vitt ljus som är synligt över en horisontvinkel på 135° och som avger ett jämnt, kontinuerligt ljussken som sträcker sig 67°30′ på vardera sidan från aktern. |
|
5. |
Med gult akterljus avses ett gult ljus som är synligt över en horisontvinkel på 135° och som avger ett jämnt, kontinuerligt ljussken som sträcker sig 67°30′ på vardera sidan från aktern. |
|
6. |
Med ett ljus synligt från alla sidor avses ett ljus som är synligt över en horisontvinkel på 360° och avger ett jämnt, kontinuerligt ljussken. |
|
7. |
Ett blinkande ljus är ett serie regelbundna ljusperioder per tidsenhet. |
|
8. |
Signalljusen klassificeras enligt sin ljusstyrka som
|
Artikel 1.03
Ljuskällor
Med ljuskällor avses elektriska eller icke-elektriska anordningar med syfte att alstra ljusflöden i signallanternor.
Artikel 1.04
Optiska enheter
|
1. |
Med optisk enhet avses en anordning bestående av brytande, reflekterande eller brytande och reflekterande komponenter inklusive hållare för dessa. Dessa komponenter leder ljusstrålarna från en ljuskälla i nya, bestämda riktningar. |
|
2. |
Med genomfärgad optisk enhet avses en optisk enhet som förändrar det genomsläppta ljusets färg och styrka. |
|
3. |
Med neutral optisk enhet avses en optisk enhet som förändrar det genomsläppta ljusets styrka. |
Artikel 1.05
Filter
|
1. |
Med färgfilter avses ett selektivt filter som ändrar det genomsläppta ljusets färg och styrka. |
|
2. |
Med neutralfilter avses ett icke-selektivt filter som ändrar det genomsläppta ljusets styrka. |
Artikel 1.06
Förhållande mellan IO, IB och t
|
IO |
är den fotometriska ljusstyrkan i candela (cd) hos elektriskt ljus vid normal spänning. |
|
IB |
är driftsljusstyrkan i candela (cd). |
|
t |
är räckvidden i kilometer (km). |
Med hänsyn till exempelvis ljuskällans åldrande, nedsmutsningsgraden av den optiska enheten och spänningssvängningar i elnätet ombord antas IB vara 25 % mindre än IO.
Följaktligen är
|
|
IB = 0,75 · IO |
Förhållandet mellan IB och signalljusens t ges av ekvationen
|
|
IB = 0,2 · t2 · q– t |
Den atmosfäriska transmissionsfaktorn q antas ha värdet 0,76, vilket motsvarar en meteorologisk sikt på 14,3 km.
Kapitel 2
Föreskrifter för signalljus
Artikel 2.01
Signalljusens färg
|
1. |
För signalljusen skall ett signalsystem användas som består av följande färger:
Systemet skall överensstämma med Internationella belysningskommissionens rekommendationer i IEC-publikation nr 2.2 (TC-1.6) 1975 ”Colours for Signal Lights”. Färgerna gäller de ljusflöden som signallanternorna avger. |
|
2. |
Gränserna mellan färgområdena skall fastställas med hjälp av koordinaterna för skärningspunkterna i färgdiagrammet i IEC-publikation nr 2.2 (TC-1.6) 1975 (se färgdiagrammet) enligt tabellen nedan.
Färgdiagram enligt IEC
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 2.02
Signalljusens ljusstyrka och räckvidd
I tabellen nedan anges de tillåtna gränsvärdena för IO, IB och t (användning under dag och natt) för de olika signalljusen. De angivna värdena gäller ljusflödet från signallanternorna.
IO och IB anges i cd och t i km.
Gränsvärden
|
Typ av signalljus |
Signalljusets färg |
||||||||
|
Vitt |
grönt/rött |
gult |
blått |
||||||
|
min. |
max. |
min. |
max. |
min. |
max. |
min. |
max. |
||
|
vanligt |
IO |
2,7 |
10,0 |
1,2 |
4,7 |
1,1 |
3,2 |
0,9 |
2,7 |
|
IB |
2,0 |
7,5 |
0,9 |
3,5 |
0,8 |
2,4 |
0,7 |
2,0 |
|
|
t |
2,3 |
3,7 |
1,7 |
2,8 |
1,6 |
2,5 |
1,5 |
2,3 |
|
|
klart |
IO |
12,0 |
33,0 |
6,7 |
27,0 |
4,8 |
20,0 |
6,7 |
27,0 |
|
IB |
9,0 |
25,0 |
5,0 |
20,0 |
3,6 |
15,0 |
5,0 |
20,0 |
|
|
t |
3,9 |
5,3 |
3,2 |
5,0 |
2,9 |
4,6 |
3,2 |
5,0 |
|
|
starkt |
IO |
47,0 |
133,0 |
– |
– |
47,0 |
133,0 |
– |
– |
|
IB |
35,0 |
100,0 |
– |
– |
35,0 |
100,0 |
– |
– |
|
|
t |
5,9 |
8,0 |
– |
– |
5,9 |
8,0 |
– |
– |
|
För användning av gult blinkande ljus under dagen gäller dock en minsta ljusstyrka IO på 900 cd.
Artikel 2.03
Spridning av signalljusens ljusstyrka
|
1. |
Horisontal spridning av ljusstyrkan
|
|
2. |
Vertikal spridning av ljusstyrkan Vid lutning av signallampan med ± 5° i förhållande till horisontlinjen skall ljusstyrkan uppgå till minst 80 % och vid lutning med ± 7,5° till minst 60 % av ljusstyrkan vid en lutning på 0°. Ljusstyrkan får dock vara högst 1,2 gånger den som råder vid en lutning på 0°. |
Kapitel 3
Föreskrifter för signallanternor
Artikel 3.01
Tekniska föreskrifter
|
1. |
Signallanternor och ljuskällor skall vara av sådan konstruktion och sådant material att deras säkerhet och hållbarhet garanteras. |
|
2. |
Komponenterna i lanternorna (t.ex. stag) får inte negativt påverka ljusets styrka, färg, eller spridning. |
|
3. |
Det skall vara enkelt att montera signallanternorna ombord i korrekt läge. |
|
4. |
Det skall vara enkelt att byta ljuskällan. |
Kapitel 4
Provning, godkännande och märkning
Artikel 4.01
Typprovning
Det skall genom typprovning enligt ”Provningsförhållanden och godkännandevillkor för signallanternor i inlandssjöfart” fastställas om signallanternorna och deras ljuskällor uppfyller dessa föreskrifter.
Artikel 4.02
Provningsförfarande
|
1. |
En ansökan om typprovning skall lämnas till den behöriga provningsmyndigheten tillsammans med minst två exemplar av ritningarna och typmodellerna samt de ljuskällor som behövs. |
|
2. |
Om typprovningen inte leder till några anmärkningar, återfår sökanden det ena exemplaret av de inlämnade ritningarna, med en anteckning om godkännande, samt en av de godkända typmodellerna. Provningsmyndigheten skall behålla de andra exemplaren. |
|
3. |
Tillverkaren skall för provningsmyndigheten försäkra att den serietillverkade lanternan till alla delar överensstämmer med typmodellen. |
Artikel 4.03
Intyg om godkännande
|
1. |
Om typprovningen visar att dessa föreskrifter är uppfyllda, skall den ifrågavarande typen av signallanterna godkännas och sökanden erhålla ett intyg om godkännande enligt förlagan i tillägget med märkning enligt artikel 4.05. |
|
2. |
Innehavaren av intyget om godkännande
|
Artikel 4.04
Kontrollprovning
|
1. |
Provningsmyndigheten skall ha befogenhet ta provexemplar av signallanternor ur tillverkningsserien för kontrollprovning. |
|
2. |
Om allvarliga brister framkommer vid kontrollprovningen kan godkännandet återkallas. |
Artikel 4.05
Märkning
|
1. |
godkända signallanternor, optiska enheter och ljuskällor skall märkas enligt följande:
där ”X” är den stat där godkännandet beviljats, där
|
|
2. |
Märkningen skall vara lätt att avläsa och skall vara outplånlig. |
|
3. |
Märkningen på lamphuset skall kunna avläsas ombord utan demontering av signallanternan. Om den optiska enheten och lamphuset inte kan separeras, är en märkning på det senare tillräcklig. |
|
4. |
Endast godkända signallanternor, optiska enheter och ljuskällor får förses med märkning enligt punkt 1. |
|
5. |
provningsmyndigheten skall omedelbart underrätta kommittén om den tilldelade märkningen. Tillägg
|
DEL II
FÖRESKRIFTER OM PROVNINGSFÖRHÅLLANDEN OCH GODKÄNNANDEVILLKOR FÖR SIGNALLANTERNOR FÖR FARTYG I INLANDSSJÖFART
Innehållsförteckning
|
Kapitel 1 |
Allmänna bestämmelser |
|
Artikel 1.01 |
Standardspänningar |
|
1.02 |
Funktionskrav |
|
1.03 |
Montering |
|
1.04 |
Fotometriska krav |
|
1.05 |
Komponenter |
|
1.06 |
Underhåll |
|
1.07 |
Säkerhetskrav |
|
1.08 |
Tillbehör |
|
1.09 |
Icke-elektriska signallanternor |
|
1.10 |
Dubbla lanternor |
|
Kapitel 2 |
Fotometriska och kolorimetriska krav |
|
Artikel 2.01 |
Fotometriska krav |
|
2.02 |
Kolorimetriska krav |
|
Kapitel 3 |
Konstruktionskrav |
|
Artikel 3.01 |
Elektriska signallanternor |
|
3.02 |
Filter och optiska glas |
|
3.03 |
Elektriska ljuskällor |
|
Kapitel 4 |
Provnings- och godkännandeförfarande |
|
Artikel 4.01 |
Allmänna förfaranderegler |
|
4.02 |
Ansökan |
|
4.03 |
Provning |
|
4.04 |
Godkännande |
|
4.05 |
Upphävande av godkännande |
|
Tillägg |
Miljöprovning |
|
1. |
Provning av skydd mot stänkvatten och damm |
|
2. |
Luftfuktighetsprovning |
|
3. |
Köldprovning |
|
4. |
Värmeprovning |
|
5. |
Vibrationsprovning |
|
6. |
Accelererad provning av väderbeständigheten |
|
7. |
Provning av saltvatten- och väderbeständighet (saltdimprovning) |
Kapitel 1
Allmänna bestämmelser
Artikel 1.01
Standardspänningar
Standardspänningar för signallanternor för fartyg i inlandssjöfart skall vara 230 V, 115 V, 110 V, 24 V och 12 V. I första hand skall anordningar för 24 V användas.
Artikel 1.02
Funktionskrav
Den rutinmässiga verksamheten ombord får inte negativt påverka signallanternornas och tillbehörens normala funktion. I synnerhet skall alla optiska delar, och viktiga delar för montering och justering av dessa, vara konstruerade på ett sådant sätt att deras fasta läge inte kan ändras under drift.
Artikel 1.03
Montering
De komponenter som används för montering av signallanternorna ombord skall vara konstruerade på ett sådant sätt att det efter justering av dessa komponenter inte är möjligt att ändra lanternornas fasta läge under drift.
Artikel 1.04
Fotometriska krav
Signallanternorna skall åstadkomma den föreskrivna spridning av ljusstyrkan, ljusets färg skall kunna identifieras och den föreskrivna ljusstyrkan skall uppnås omedelbart efter det att lanternorna tänts.
Artikel 1.05
Komponenter
Endast komponenter som är konstruerade för ändamålet får användas i signallanternor.
Artikel 1.06
Underhåll
Signallanternor och tillbehör till dessa skall vara konstruerade enligt en metod som möjliggör regelbundet underhåll, och det skall vid behov vara enkelt att byta ljuskällan, även i mörker.
Artikel 1.07
Säkerhetskrav
Signallanternorna och tillbehören skall vara konstruerade på ett sådant sätt och ha sådana proportioner att det inte uppstår någon fara för människor i samband med drift, hantering och övervakning.
Artikel 1.08
Tillbehör
Tillbehör till signallanternor skall vara konstruerade och tillverkade på ett sådant sätt att de vid montering, installation eller anslutning inte negativt påverkar lanternornas normala användning och funktion.
Artikel 1.09
Icke-elektriska signallanternor
Icke-elektriska lanternor skall vara konstruerade och tillverkade enligt artiklarna 1.02-1.08 i det här kapitlet och enligt kraven i kapitel 3. Kraven i kapitel 2 angående dessa provnings- och godkännandevillkor skall gälla i tillämpliga delar.
Artikel 1.10
Dubbla lanternor
Två lanternor som monterats ovanför varandra i ett lamphus (dubbla lanternor) skall kunna användas som enkla lanternor. Båda ljuskällorna i dubbla lanternor får under inga omständigheter användas samtidigt.
Kapitel 2
Fotometriska och kolorimetriska krav
Artikel 2.01
Fotometriska krav
|
1. |
De fotometriska specifikationerna för signallanternor finns i del I. |
|
2. |
Signallanternornas konstruktion skall garantera att ljuset inte kan reflekteras eller brytas. Användning av reflektorer är inte tillåten. |
|
3. |
När det gäller två- och trefärgade lanternor skall projektion av ljus av en färg utanför de föreskrivna sektorsgränserna för färgen i fråga effektivt förhindras, även innanför glaset. |
|
4. |
För icke-elektriska signallanternor skall dessa krav gälla i tillämpliga delar. |
Artikel 2.02
Kolorimetriska krav
|
1. |
De kolorimetriska specifikationerna för signallanternor finns i del I. |
|
2. |
färgen på det ljus som signallanternorna avger skall med avseende på ljuskällans färgtemperatur vid användning ligga inom de färgområden som anges i del I. |
|
3. |
Ljusfärgen hos signallanternor får komma från genomfärgade filter (optiska enheter, glas) och optiska glas endast om färgpunkternas koordinater hos det utstrålande ljuset inte avviker med mer än 0,01 från deras koordinater enligt IEC:s färgdiagram. Färgade lampkolvar får inte användas. |
|
4. |
Färgade glas (filter) skall ha en sådan genomskinlighet att den ljusstyrka som krävs uppnås vid ljuskällans färgtemperatur under användning. |
|
5. |
Reflexer från ljuskällan på delar av signallanternan får inte vara selektiva, dvs. trefärgskoordinaterna x och y hos den i signallanternan använda ljuskällan får vid färgtemperaturen under användning inte avvika med mer än 0,01 efter reflexen. |
|
6. |
Färglöst glas får inte selektivt påverka det ljus som ljuskällan avger vid färgtemperaturen under användning. Även efter en längre driftsperiod får trefärgskoordinaterna x och y för den ljuskälla som används i signallanternan inte avvika med mer än 0,01 när ljuset har passerat glaset. |
|
7. |
färgen på ljuset i icke-elektriska signallanternor skall vid ljuskällans färgtemperatur under användning ligga inom de färgområden som anges i del I. |
|
8. |
Färgen på ljuset i färgade icke-elektriska signallanternor får endast komma från genomfärgade silikatglas. När det gäller färgade icke-elektriska lanternor skall de färgade silikatglasen tillsammans vara sådana att den föreskrivna ljusstyrkan uppnås vid den färgtemperatur som ligger närmast den icke-elektriska ljuskällan. |
Kapitel 3
Konstruktionskrav
Artikel 3.01
Elektriska signallanternor
|
1. |
Alla delar av lanternorna skall tåla de särskilda påfrestningar som uppstår vid fartygsgång genom fartygets rörelser, vibrationer, korrosion, temperaturförändringar, stötar vid lastning och gång i is samt annan påverkan ombord. |
|
2. |
Lanternans konstruktion, material och utförande skall garantera stabilitet och säkerställa att lanternan fortsätter att fungera normalt även efter mekanisk påfrestning och termisk belastning samt bestrålning med ultraviolett ljus enligt dessa krav, framför allt skall de fotometriska och kolorimetriska egenskaperna bibehållas. |
|
3. |
Komponenter som är utsatta för korrosion skall vara tillverkade av korrosionsbeständiga material eller vara försedda med ett effektivt korrosionsskydd. |
|
4. |
De material som används får inte vara hygroskopiska om detta har en negativ inverkan på anläggningarnas, anordningarnas eller tillbehörens funktion. |
|
5. |
De material som används skall vara mycket brandhämmande. |
|
6. |
provningsmyndigheten kan bevilja undantag när det gäller egenskaperna hos de material som används, förutsatt att konstruktionen garanterar den säkerhet som krävs. |
|
7. |
Signallanternorna skall provas för att säkerställa att de är lämpliga att använda ombord. Provningarna skall omfatta miljökrav och driftskrav. |
|
8. |
Miljökrav:
|
|
9. |
Driftslämplighet
|
|||||||||||||||||||||||
|
10. |
Omgivningsförhållanden ombord på fartyg De normala och extrema omgivningsförhållandena samt omgivningsförhållandena under transport enligt punkt 8 a grundar sig på föreslagna kompletteringar till IEC-publikationerna 92-101 och 92-504. Värden som avviker från dessa betecknas med ”*”.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
11. |
Signallanternor skall uppfylla kraven för följande miljöprovningar: |
|
12. |
Komponenter av organiskt material i en lanterna får inte vara känsliga för ultraviolett strålning. Efter 720 timmars provning enligt punkt 6 i tillägget får det inte uppstå några förändringar som försämrar kvaliteten och trefärgskoordinaterna x och y får inte avvika med mer än 0,01 jämfört med de genomskinliga delar som inte utsatts får strålning eller vatten. |
|
13. |
De genomskinliga delarna och avskärmningar hos lanternorna skall vara konstruerade och tillverkade på ett sådant sätt att de under normala förhållanden ombord inte deformeras, förändras eller förstörs vid kontinuerlig drift med en överspänning på 10 % och en omgivningstemperatur på + 45 °C. |
|
14. |
Upphängningsanordningar för lanternor skall vid kontinuerlig drift, 10 % överspänning och en omgivningstemperatur på + 60 °C tåla en belastning av en kraft på 1 000 N (newton) under 8 timmar. |
|
15. |
Lanternorna skall motstå tillfällig överspolning. Vid kontinuerlig drift med 10 % överspänning och en omgivningstemperatur på + 45 °C skall de inte påverkas av överspolning med ett vattenflöde med en temperatur på + 15 °C + 20 °C från ett fullt 10-literskärl. |
|
16. |
De använda materialens beständighet skall garanteras under driftsförhållandena, i synnerhet skall materialen under drift tåla de temperaturer som motsvarar de högsta temperaturerna vid kontinuerlig användning. |
|
17. |
Om lanternorna innehåller icke-metalliska material skall deras temperatur fastställas vid kontinuerlig användning ombord med en omgivningstemperatur på + 45 °C. Om den på så sätt fastställda temperaturen vid kontinuerlig drift är högre än de gränsvärden som anges i tabellerna X och XI i del 1 i IEC-publikation 598 skall man genom särskilda undersökningar fastställa i vilken grad dessa komponenter i lanternorna tål mekaniska, termiska och klimatiska påfrestningar under lång tid. |
|
18. |
För provningar av komponenternas formbeständighet vid temperaturen vid kontinuerlig användning skall lanternorna vara i drift i luft med konstant luftflöde (cirka 0,5 m/s) med en omgivningstemperatur på + 45 °C under sjöförhållanden. Under uppvärmningstiden och efter det att driftstemperaturen uppnåtts skall de icke-metalliska komponenterna utsättas för en mekanisk påfrestning som motsvarar ändamålet eller en möjlig hantering. Hos lanternor med genomskinliga delar som inte består av silikatglas skall en metallstans med måtten 5 mm × 6 mm tryckas med en konstant kraft på 6,5 N (motsvarande ett fingertryck) mitt emellan den genomskinliga delens övre och nedre kant. Under sådana mekaniska påfrestningar får komponenten inte förete några permanenta deformationer. |
|
19. |
För provningen av en komponents hållfasthet vid väderpåverkan skall lanternor med icke-metalliska komponenter placeras i en klimatkammare i 12 timmar i följd, omväxlande i en atmosfär med 45 °C och 95 % relativ fuktighet och en atmosfär med – 20 °C och hållas i drift periodvis under sjöförhållanden så att de utsätts för varma, fuktiga cykler och kalla cykler samt växlingar mellan låga och höga temperaturer under perioder som motsvarar driftsperioderna. Denna provning skall sammanlagt vara minst 720 timmar. Provningen får inte leda till att de icke-metalliska komponenterna i lanternan förändras på ett sätt som påverkar anordningens funktionsduglighet. |
|
20. |
Delar i lanternor som befinner sig inom räckhåll får vid en omgivningstemperatur på + 45 °C inte uppnå en högre temperatur än + 70 °C, om de består av metall, och + 85 °C, om de är tillverkade av icke-metalliska material. |
|
21. |
Lanternor skall vara konstruerade och tillverkade enligt allmänt accepterade tekniska standarder. I synnerhet skall IEC-publikation 598, del 1, Fartyg, lampor – Allmänna krav och provningar – beaktas. Kraven i följande punkter skall uppfyllas:
|
|
22. |
Elektriska förbindelseledningar skall ha ett tvärsnitt på minst 1,5 mm2. För anslutningen skall minst ledningar av typ HO 7 RN-F eller likvärdig typ användas. |
|
23. |
Typen av skydd för signallanternor för områden med explosionsfara skall fastställas och intygas av de för detta ändamål avsedda provningsmyndigheterna. |
|
24. |
Signallanternorna skall vara så konstruerade att
|
|
25. |
Till alla signallanternor som skall monteras stationärt skall en monterings- och installationsanvisning bifogas, ur vilken det framgår var de skall monteras, vad de skall användas till och av vilken typ de utbytbara delarna i signallanternan skall vara. Flyttbara signallanternor skall kunna monteras på ett enkelt men säkert sätt. |
|
26. |
De fastsättningsanordningar som krävs skall vara så beskaffade att lanternans horisontella symmetriplan är parallellt med fartygets vattenlinje. |
|
27. |
alla signallanternor skall tydligt och permanent märkas på ett ställe, som är synligt även efter montering ombord, med följande uppgifter:
|
Artikel 3.02
Filter och optiska glas
|
1. |
Filter (optiska enheter och glas) och optiska glas får vara tillverkade av organiskt glas (syntetiskt glas) eller oorganiskt glas (silikatglas). Filter och optiska glas av silikatglas skall vara tillverkade av en glassort som motsvarar minst hydrolytisk klass IV enligt ISO-standard 719 för att garantera varaktig vattenresistens. Filter och optiska glas av syntetiskt glas skall ha en varaktig vattenresistens som motsvarar vattenresistensen hos de filter och glas som tillverkats av silikatglas. Optiska glas skall vara tillverkade av glas med låg inre spänning. |
|
2. |
Filter och optiska glas skall i så hög grad som möjligt vara fria från sliror, blåsor och orenheter. Deras yta får inte ha några defekter, såsom opolerade (matta) delar, djupa repor e.d. |
|
3. |
Filter och optiska glas skall uppfylla kraven i artikel 3.01. De fotometriska och kolorimetriska egenskaperna får inte ändras under dessa förhållanden. |
|
4. |
Röda och gröna optiska glas för sidoljus får inte vara utbytbara med varandra. |
|
5. |
På filter och optiska glas skall det på en plats som är synlig även efter monteringen finnas en tydligt läsbar och varaktig märkning med förutom fabriksmärke även godkännandenummer och typbeteckning. Denna märkning får inte leda till att de fotometriska och kolorimetriska minimikraven underskrids. |
Artikel 3.03
Elektriska ljuskällor
|
1. |
I signallanternor får endast glödlampor som är tillverkade för detta ändamål användas. De skall finnas tillgängliga med standardspänningarna. Undantag kan medges i särskilda fall. |
|
2. |
Glödlampan skall endast kunna monteras i det avsedda läget i signallanternan. Det får finnas högst två entydiga lägen i signallanternan. Felaktiga lägen och mellanlägen skall inte vara möjliga. För provning skall det mest ogynnsamma läget väljas. |
|
3. |
Glödlampan får inte ha några egenskaper som påverkar effektiviteten negativt, t.ex. repor eller fläckar på lampkolven eller en felaktig placering av glödtråden. |
|
4. |
Glödlampans färgtemperatur vid användning får inte vara lägre än 2 360 K. |
|
5. |
De lamphållare och socklar som används skall uppfylla de särskilda krav som ställs på det optiska systemet och tåla de mekaniska påfrestningarna vid verksamhet ombord. |
|
6. |
glödlampans sockel skall vara så fast förenad med lampkolven att glödlampan efter 100 timmars bränning med 10 % överspänning tål en jämn vridning med ett vridmoment på 25 kg/cm utan att förändras eller skadas. |
|
7. |
Glödlampans kolv eller sockel skall vara märkt med fabriksmärket, märkspänningen och märkeffekten och/eller den nominella ljusstyrkan samt godkännandenumret på ett läsbart och permanent sätt. |
|
8. |
Glödlampor skall ha följande toleransvärden:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kapitel 4
Provnings- och godkännandeförfarande
Artikel 4.01
Allmänna förfaranderegler
För provnings- och godkännandeförfarandet gäller bestämmelserna i del I.
Artikel 4.02
Ansökan
|
1. |
Till ansökan om godkännande skall tillverkaren eller ett befullmäktigat ombud för denne bifoga följande uppgifter och underlag samt typmodeller av lanternorna och i förekommande av deras tillbehör:
|
|
2. |
Till ansökan skall bifogas två driftsklara typmodeller med vardera tio ljuskällor av varje märkspänning och i förekommande fall fem filter av varje signalfärg samt monterings- eller fastsättningsanordningen. De specifika hjälpinstallationer som behövs för att genomföra godkännandeprovningen skall dessutom ställas till förfogande på begäran. |
|
3. |
Typmodellen skall till alla delar motsvara den planerade produktionsmodellen och vara utrustad med alla tillbehör som krävs för att montera och installera den i det normala driftsläge i vilket den är avsedd att användas ombord. Med den behöriga provningsmyndighetens godkännande kan tillbehör undantas. |
|
4. |
Ytterligare typmodeller, underlag och uppgifter skall inlämnas på begäran. |
|
5. |
Underlagen skall vara avfattade på den godkännande provningsmyndighetens språk. |
|
6. |
Om en ansökan om godkännande endast gäller en extra anordning skall punkterna 1-5 gälla i tillämpliga delar, på det villkoret att extra tillbehör endast får godkännas tillsammans med godkända signallanternor. |
|
7. |
Sektorslanternor skall i princip inlämnas i en fullständig uppsättning. |
Artikel 4.03
Provning
|
1. |
Vid provning av en ny eller ändrad godkänd typ av signallanterna eller extra anordning skall det fastställas om typmodellen uppfyller kraven i dessa provnings- och godkännandevillkor och överensstämmer med underlagen enligt artikel 4.02.1 f. |
|
2. |
Godkännandeprovningen skall bygga på de förutsättningar som gäller ombord på fartyg. provningen skall omfatta alla ljuskällor, optiska glas och tillbehör som skall lämnas in och som är avsedda för signallanternan. |
|
3. |
Den fotometriska och kolorimetriska provningen skall göras vid respektive märkspänning. Bedömningen av signallanternan skall göras med beaktande av den horisontala ljusstyrkan IB och färgtemperaturen vid användning. |
|
4. |
Provningen av en del eller en extra anordning skall göras endast med den typ av signallanterna för vilken delen eller anordningen är avsedd. |
|
5. |
Provningar som genomförts av andra behöriga myndigheter för att påvisa att kraven enligt kapitel 3 är uppfyllda kan godkännas på begäran, om det bestyrkts att de är likvärdiga med provningarna enligt tillägget. |
Artikel 4.04
Godkännande
|
1. |
För godkännande av signallanternor skall artiklarna 4.01-4.05 i del I tillämpas. |
|
2. |
För signallanternor och tillbehör som skall eller har serietillverkats kan ett godkännande utfärdas efter en av den sökande bekostad godkännandeprovning, om denne garanterar att han på ett seriöst sätt kommer att utöva de befogenheter som godkännandet medför. |
|
3. |
Om signallanternan godkänns skall ett intyg om godkännande utfärdas enligt artikel 4.03 i del I för motsvarande typ av signallanterna och den skall få ett godkännandemärke enligt artikel 4.05 i del I. Godkännandemärket och det löpande tillverkningsnumret skall anbringas på ett tydligt läsbart och hållbart sätt på alla signallanternor som tillverkas enligt typmodellen på ett ställe som är väl synligt även efter monteringen ombord. Ursprungs- och typbeteckningarna skall vara tydliga och hållbara. Märken som kan förväxlas med godkännandemärket får inte förekomma på signallanternorna. |
|
4. |
Godkännandet kan vara tidsbegränsat och innehålla skyldigheter och villkor. |
|
5. |
Ändringar av en godkänd signallanterna och ytterligare anordningar som tillfogas en sådan skall godkännas av provningsmyndigheten. |
|
6. |
Om en signallanterna inte godkänns skall den sökande underrättas på vederbörligt sätt. |
|
7. |
En typmodell av varje godkänd typ av signallanterna skall behållas av den godkännande provningsmyndigheten. |
Artikel 4.05
Upphävande av godkännande
|
1. |
Godkännandet av en typmodell upphävs då godkännandeperioden utlöper, vid återkallande och återtagande. |
|
2. |
Godkännandet kan återkallas om
Godkännandet skall återkallas om de villkor som fastställdes när det utfärdades inte har uppfyllts. |
|
3. |
Om tillverkningen av en godkänd typ av signallanterna upphör skall den godkännande provningsmyndigheten underrättas omedelbart. |
|
4. |
Upphävande och återkallande av godkännandet skall innebära att den tilldelade märkningen ej får användas. |
|
5. |
När godkännandet löper ut skall intyget om godkännande inlämnas till den godkännande provningsmyndigheten för annulering. |
Tillägg
Miljöprovningar
1. Provning av skydd mot stänkvatten och damm
|
1.1 |
Typmodellens art av skydd skall garanteras enligt klassificering IP 55 i IEC-publikation, del 598-I. provningarna samt bedömningen av typmodellens skydd mot damm och stänkvatten skall ske enligt klassificering IP 55 i IEC-publikation 529. Där står den första siffran ”5” för skydd mot damm. Detta innebär fullständigt dammsäkert skydd av spänningsförande delar och skydd mot skadliga dammavlagringar. Damm hindras inte helt och hållet från att tränga in. Den andra siffran ”5” står för skydd mot stänkvatten. Detta innebär att en vattenstråle från ett munstycke som från alla håll riktas mot lampan inte får förorsaka några skador. |
|
1.2 |
Den provade typmodellens skydd mot vatten skall bedömas enligt följande: Skyddet skall anses vara tillräckligt om inträngande vatten inte negativt påverkar typmodellens drift. Det får inte bildas några vattenavlagringar på isoleringen om minimivärdena för krypsträckorna härigenom kan underskridas. Spänningsförande delar får inte vara våta, och en eventuell vattenansamling inne i lanternan får inte nå sådana delar. |
2. Luftfuktighetsprovning
2.1 Syfte och tillämpning
I denna provning sammanfattas effekterna av fuktig värme och fuktighet vid temperaturförändringar enligt artikel 3.01.10 b vid drift och vid transport och lagring av nautiska anläggningar, apparater och instrument, då ytorna kan täckas av kondens.
Denna kondensation har när det gäller ej inneslutna komponenter dessutom nästan samma effekt som en dammavlagring eller en hygroskopisk salthinna som bildats under drift.
Följande specifikation grundar sig på IEC-publikation 68 del 2-30 tillsammans med artikel 3.01.10 a och 3.01.10 b. Vid behov kan kompletterande uppgifter inhämtas från publikationen.
Komponenter och grupper av komponenter som lämnas in ej inneslutna för godkännande som typmodeller skall provas i ej inneslutet tillstånd eller, om de inte är lämpade för detta, med de minimiskyddsanordningar som enligt sökandens bedömning krävs för användning ombord.
2.2 Genomförande
|
1. |
Provningen skall utföras i en provkammare där ungefär samma temperatur och luftfuktighet råder överallt, vid behov med hjälp av en anordning för luftcirkulation. Luftcirkulationen får inte märkbart kyla ned typmodellen, men skall vara tillräcklig för att säkerställa att de föreskrivna värdena för lufttemperatur och luftfuktighet följs i typmodellens omedelbara närhet. Kondensvatten skall kontinuerligt ledas ut ur provkammaren. Inget kondensvatten får droppa på typmodellen. Kondensvatten får återanvändas för fuktning endast efter upparbetning, framför allt efter det att kemiska tillsatser som kommer från typmodellen avlägsnats. |
|
2. |
Typmodellen får inte utsättas för någon värmestrålning från uppvärmningen av provkammaren. |
|
3. |
Typmodellen skall före provningens början ha varit ur drift så länge att alla dess delar har samma temperatur som omgivningen. |
|
4. |
Typmodellen skall placeras i en provkammare med en omgivningstemperatur på + 25 ± 10 °C, motsvarande dess normala användning ombord. |
|
5. |
Provkammaren skall stängas. Lufttemperaturen skall ställas på – 25 ± 3 °C med en relativ luftfuktighet på 45-75 % och skall hållas på denna nivå tills typmodellen uppnått samma temperatur. |
|
6. |
Den relativa luftfuktigheten skall ökas till minst 95 % inom högst en timme, med oförändrad temperatur. Denna ökning får ske redan under den sista timmen av temperaturutjämningen. |
|
7. |
Lufttemperaturen i provkammaren skall höjas kontinuerligt till + 40 ± 2 °C inom en tidsperiod på 3 ± 0,5 timmar. Under temperaturökningen skall den relativa luftfuktigheten hållas konstant på minst 95 % och på minst 90 % under de sista 15 minuterna. Under temperaturökningen täcks typmodellen av kondens. |
|
8. |
Lufttemperaturen skall hållas på + 40 ± 2 °C under en tidsperiod på 12 ± 0,5 timmar från början av fas 7, med en relativ luftfuktighet på 93 ± 3 %. Under de första och sista 15 minuterna av den tidsperiod då temperaturen uppgår till + 40 ± 2 °C får den relativa luftfuktigheten ligga mellan 90 och 100 %. |
|
9. |
lufttemperaturen skall sänkas till + 25 ± 3 °C inom 3-6 timmar. Den relativa luftfuktigheten skall därvid konstant vara högre än 80 %. |
|
10. |
lufttemperaturen skall ligga på + 25 ± 3 °C under 24 timmar från början av fas 7. Den relativa luftfuktigheten skall härvid konstant vara högre än 95 %. |
|
11. |
Fas 7 skall upprepas. |
|
12. |
Fas 8 skall upprepas. |
|
13. |
Tidigast tio timmar efter början av fas 12 skall typmodellens luftkonditioneringsutrustning kopplas på. När de av tillverkaren angivna klimatförhållandena för typmodellen uppnåtts skall denna kopplas på enligt tillverkarens anvisningar och med den märkspänning som gäller ombord med en tolerans på ± 3 %. |
|
14. |
När den tid har löpt ut som enligt tillverkaren krävs för att uppnå normal drift skall funktionerna kontrolleras, och för användning ombord viktiga driftsdata skall mätas och registreras. Om detta kräver att provkammaren öppnas skall den stängas igen så snabbt som möjligt. Om det krävs mer än 30 minuter för att uppnå normal drift skall denna fas förlängas så mycket att det när normalt driftstillstånd har uppnåtts finns tillräckligt med tid, dock minst 30 minuter, för att prova funktionerna och mäta driftsdata. |
|
15. |
Inom 1-3 timmar skall lufttemperaturen, med typmodellen fortfarande i drift, sänkas till omgivningstemperaturen – med en tolerans på ± 3 °C – och den relativa luftfuktigheten till under 75 %. |
|
16. |
Provkammaren skall öppnas och typmodellen utsättas för omgivningsluftens normala temperatur och fuktighet. |
|
17. |
Efter tre timmar, dock tidigast då all synlig fuktighet på typmodellen avdunstat, skall typmodellens funktioner åter provas och för användning ombord viktiga driftsdata mätas och registreras. |
|
18. |
typmodellen skall besiktigas okulärt. Lamphuset skall öppnas och typmodellens inre provas med avseende på eventuella effekter av klimattestet samt rester av kondensvatten. |
2.3 Resultat som skall uppnås
|
2.3.1 |
typmodellen skall fungera normalt på de villkor som fastställs för faserna 12-18. Inga skador får förekomma. |
|
2.3.2 |
Driftsdata för faserna 12 och 18 skall ligga inom de toleransgränser som medges för typmodellen på grundval av dessa provnings- och godkännandevillkor. |
|
2.3.3 |
Det får inte finnas någon korrosion eller några rester av kondensvatten inuti typmodellen, något som på grund av hög luftfuktighet under längre tid kan förorsaka funktionsstörningar. |
3. Köldprovning
3.1 Syfte
Syftet med denna provning är att fastställa kylans inverkan vid drift, transport och lagring enligt artikel 3.01.8 och 3.01.10. Kompletterande uppgifter kan vid behov inhämtas från IEC-publikation 68 delarna 3-1.
3.2 Genomförande
|
1. |
provningen skall utföras i en provkammare där ungefär samma temperatur och luftfuktighet råder överallt, vid behov med hjälp av en anordning för luftcirkulation. luftfuktigheten skall vara så låg att typmodellen inte under någon provningsfas täcks av kondens. |
|
2. |
typmodellen skall placeras i en provkammare med en omgivningstemperatur på + 25 ± 10 °C motsvarande dess normala användning ombord. |
|
3. |
temperaturen i provkammaren skall sänkas till – 25 ± 3 °C i en takt på högst 45 °C/h. |
|
4. |
temperaturen i provkammaren skall hållas på – 25 ± 3 °C tills typmodellen har uppnått en temperaturjämvikt, plus ytterligare minst två timmar. |
|
5. |
temperaturen i provkammaren skall höjas till 0 ± 2 °C i en takt på högst 45 °C/h. |
För alla typmodeller enligt artikel 3.01.10 a gäller också följande:
|
6. |
Under den sista timmen av fas 4 i klimatklass X skall typmodellen kopplas på enligt tillverkarens anvisningar och med den märkspänning som gäller ombord med en tolerans på ± 3 %. I typmodellen befintliga värmekällor skall därvid vara i drift. När den tid har löpt ut som enligt tillverkaren krävs för att uppnå normal drift skall funktionerna kontrolleras, och för användning ombord viktiga driftdata skall mätas och registreras. |
|
7. |
temperaturen i provkammaren skall höjas till omgivningstemperaturen i en takt på högst 45 °C/h. |
|
8. |
När typmodellen har nått en temperaturjämvikt skall provkammaren öppnas. |
|
9. |
typmodellens funktioner skall kontrolleras på nytt, och för användning ombord viktiga driftsdata skall mätas och registreras. |
3.3 Resultat som skall uppnås
typmodellen skall fungera normalt under de förhållanden som föreskrivs för faserna 7, 8 och 9. Inga skador får förekomma.
Driftsdata för faserna 7 och 9 skall ligga inom de toleransgränser som medges för typmodellen på grundval av dessa provningsförhållanden och godkännandevillkor.
4. Värmeprovning
4.1 Syfte och tillämpning
Syftet med denna provning är att fastställa värmens inverkan vid drift, transport och lagring enligt artikel 3.01.8 a och 3.01.10 a. Specifikationen nedan grundar sig på IEC-publikation 68 del 2-2 tillsammans med artikel 3.01.10 a. Vid behov kan kompletterande uppgifter inhämtas från IEC-publikation.
|
|
Provning under |
|
|
normala omgivningsförhållanden |
extrema omgivningsförhållanden |
|
|
Klimatklasserna X och S |
+ 55 °C |
+ 70 °C |
|
Tillåten tolerans ± 2 °C |
||
Provningen under extrema omgivningsförhållanden skall i princip genomföras först. Om driftsdata ligger inom de toleransgränser som gäller under normala omgivningsförhållanden behöver en provning under normala omgivningsförhållanden inte genomföras.
4.2 Genomförande
|
1. |
Provningen skall utföras i en provkammare där ungefär samma temperatur råder överallt, vid behov med hjälp av en anordning för luftcirkulation. Luftcirkulationen får dock inte märkbart kyla ned typmodellen. typmodellen får inte utsättas för värmestrålning från uppvärmningen av provkammaren. luftfuktigheten skall vara så låg att typmodellen inte under någon provningsfas täcks av kondens. |
|
2. |
Typmodellen skall placeras i en provkammare vid en omgivningstemperatur på + 25 ± 10 °C, motsvarande dess normala användning ombord. typmodellen skall kopplas på enligt tillverkarens anvisningar och med den märkspänning som gäller ombord med en tolerans på ± 3 %. När den tid har löpt ut som enligt tillverkaren krävs för att uppnå normal drift skall funktionerna kontrolleras, och för användning ombord viktiga driftsdata skall mätas och registreras. |
|
3. |
lufttemperaturen i provkammaren skall höjas till den provningstemperatur som avses i artikel 3.01.10 a i en takt på högst 45 °C/h. |
|
4. |
Lufttemperaturen skall hållas på provningstemperaturens nivå tills typmodellen har uppnått en temperaturjämvikt, plus ytterligare minst två timmar. Under de sista två timmarna skall funktionerna kontrolleras på nytt och för användning ombord viktiga driftsdata skall mätas och registreras. |
|
5. |
lufttemperaturen skall sänkas till omgivningstemperaturen under en tid på minst en timme. Därefter skall provkammaren öppnas. När typmodellen uppnått omgivningstemperaturen skall dess funktioner kontrolleras på nytt, och för användning ombord viktiga driftsdata skall mätas och registreras. |
4.3 Resultat som skall uppnås
Typmodellen skall fungera normalt under de förhållanden som föreskrivs för alla provningsfaser. Inga skador får förekomma. Driftsdata för faserna 2, 4 och 5 skall vid provning under normala omgivningsförhållanden ligga inom de toleransgränser som medges på grundval av dessa provningsförhållanden och godkännandevillkor.
5. Vibrationsprovning
5.1 Syfte och tillämpning
Syftet med denna provning är att fastställa de funktionella och strukturella effekterna av de vibrationer som avses i artikel 3.01.10 e. De strukturella effekterna berör mekaniska komponenters prestanda, särskilt resonanssvängningar och materialutmattning, utan att nödvändigtvis medföra direkta effekter på driften eller ändringar av driftsdata.
De funktionella effekterna berör direkt typmodellens drift och driftsdata. De kan kopplas till strukturella effekter.
Specifikationen nedan grundar sig på IEC-publikation 68 delarna 2-6 tillsammans med artikel 3.01.10 e. Värden som avviker från dem i ovan nämnda bestämmelser betecknas med ”*”. Kompletterande uppgifter kan vid behov inhämtas från IEC-publikation 68 delarna 2-6.
Provningskrav:
Provningen skall ske med sinusformade svängningar i följande frekvensområden med de angivna amplituderna:
|
|
Miljöprovning |
|
|
Provning under normala omgivningsförhållanden |
Provning under extrema omgivningsförhållanden |
|
|
Vibrationsklass V: |
|
|
|
Frekvensområde |
2-10 Hz |
2-13,2 Hz* |
|
Vägamplitud |
± 1,6 mm |
± 1,6 mm |
|
Frekvensområde |
10-100 Hz |
13,2-100 Hz* |
|
Accelerationsamplitud |
± 7 m/s2 |
± 11 m/s2 |
Provningen under extrema omgivningsförhållanden skall i princip genomföras först. Om driftsdata ligger inom de toleransgränser som gäller under normala omgivningsförhållanden behöver en provning under normala omgivningsförhållanden inte genomföras. typmodeller som är avsedda att användas med vibrationsdämpare skall provas tillsammans med dessa. Om det i undantagsfall inte är möjligt att prova med de vibrationsdämpare som är avsedda för normal drift skall anordningarna provas utan vibrationsdämpare med en ändrad belastning som motsvarar vibrationsdämparnas utväxlingsförhållande.
Provning utan vibrationsdämpare är även tillåten för att bestämma karakteristiska frekvenser.
Vibrationsprovningen skall utföras i tre sinsemellan lodräta huvudriktningar. typmodeller, som på grund av sin beskaffenhet kan utsättas för särskilda påfrestningar från vibrationer snett mot huvudriktningarna, skall dessutom provas i de riktningar som är särskilt känsliga.
5.2 Genomförande
|
1. |
Provningsanordning Provningen skall utföras med hjälp av en vibrationsanordning, kallad vibrationsbord, som gör det möjligt att utsätta typmodellen för mekaniska vibrationer som uppfyller följande villkor:
|
|
2. |
Inledande undersökning, montering och driftstart Typmodellen skall undersökas okulärt för att kontrollera om den är felfri, och, om detta är möjligt att se, att hopsättningen av alla komponenter och grupper av komponenter är felfri. Typmodellen skall monteras på vibrationsbordet med den typ av fastsättning som är avsedd för installationen ombord. typmodeller, vars drift och prestanda under påverkan av vibrationer beror på deras läge i förhållande till gravitationsriktningen, skall provas i normalt driftsläge. De fästen och anordningar som används för monteringen får inte väsentligt förändra typmodellens svängningsamplitud och rörelser inom det frekvensområde som används under provningen. Typmodellen skall kopplas på enligt tillverkarens anvisningar och med den märkspänning som gäller ombord med en tolerans på ± 3 %. När den tid löpt ut som enligt tillverkaren krävs för att uppnå normal drift skall funktionerna kontrolleras och för användning ombord viktiga driftsdata skall mätas och registreras. |
|
3. |
Inledande undersökning av svängningsbeteendet Denna provningsfas skall genomföras för alla typmodeller. För typmodeller som kan användas för olika ändamål med varierande vibrationseffekter skall provningen genomföras för alla eller några av de olika användningarna. Med vibrationsbordet skall en frekvenscykel genomföras på så sätt att det frekvensområde som avses i punkt 5.1 med motsvarande amplituder omfattas från den lägsta frekvensen till den högsta och omvänt med en hastighet av en oktav per minut. Samtidigt skall typmodellen observeras noggrant med lämpliga mätinstrument och genom okulär besiktning, vid behov med hjälp av ett stroboskop, för att man skall upptäcka driftsstörningar, ändringar av driftsdata samt mekaniska fenomen såsom resonanssvängningar och skrammel, som uppträder vid bestämda frekvenser. Sådana frekvenser kallas ”karakteristiska”. För att fastställa karakteristiska frekvenser och vibrationseffekter kan frekvensvariationen vid behov minskas, stoppas eller omkastas, och svängningsamplituden minskas. Under den gradvisa ändringen av driftsdata måste man vänta tills slutvärdet uppnåtts, samtidigt som svängningsfrekvensen behålls, dock högst i fem minuter. Under avsökningen av de olika frekvensnivåerna skall åtminstone de frekvenser och de driftsdata som är av vikt för användningen ombord registreras, och alla karakteristiska frekvenser noteras med sina effekter för senare jämförelse under fas 7. Om typmodellens reaktion på mekaniska vibrationer inte kan fastställas med tillräcklig precision under drift skall dessutom en provning av reaktionen på vibrationer genomföras utan att typmodellen är tillkopplad. Om driftsdata under avsökningen av frekvensnivåerna märkbart överskrider de tillåtna toleransvärdena, om driften störs på ett otillåtet sätt eller om de strukturella resonanssvängningarna kan förstöra typmodellen under den fortsatta vibrationsprovningen, kan provningen avbrytas. |
|
4. |
Provning av brytarfunktionen Denna provningsfas skall genomföras för alla typmodeller där svängningspåkänningen kan påverka brytarfunktioner hos t.ex. reläer. Typmodellen skall inom de frekvensområden som anges i punkt 5.1 utsättas för vibrationer med gradvis ändrad frekvens motsvarande E 12-serien (8) med motsvarande amplituder. På varje frekvensnivå skall alla eventuellt vibrationskänsliga brytarfunktioner, i förekommande fall inbegripet på- och avslagning, provas minst två gånger. Brytarfunktionerna kan även provas vid frekvenser mellan värdena i E 12-serien. |
|
5. |
Beständighetsprovning Denna provningsfas skall genomföras för alla typmodeller. När det gäller typmodeller, som kan användas för olika ändamål med varierande vibrationseffekt, skall den första delen av denna fas – med typmodellen i drift – genomföras flera gånger, i flera eller alla typer av användning. När typmodellen är i drift enligt fas 2 ovan skall den genomgå fem frekvenscykler, i vilka det som provningsbelastning i punkt 5.1 ovan angivna frekvensområdet med motsvarande amplituder varje gång gås igenom från den undre till den övre frekvensgränsen och omvänt med en hastighet av en oktav per minut. Efter den femte cykeln kan funktionen provas med stillastående vibrationsbord och de viktiga funktionsdata som är väsentliga för användning ombord mäts och registreras. |
|
6. |
Beständighetsprovning med konstant frekvens Denna provningsfas skall genomföras om mekaniska resonanser konstaterats vid undersökningen av svängningsbeteendet i fas 3 ovan i det avsökta frekvensområdet vid frekvenser över 5 Hz, vilka enligt tillverkaren eller dennes befullmäktigade ombud skall tillåtas för kontinuerlig drift ombord, men där de berörda komponenternas stabilitet inte kan anses vara säker. Det gäller framför allt anordningar med vibrationsdämpare, vars resonansfrekvens överstiger 5 Hz och ligger inom det som provningsbelastning angivna frekvensområdet i punkt 5.1. När typmodellen är drift enligt fas 2 ovan skall i alla resonansfrekvenser i den svängningsriktning som motsvarar det praktiska bruket, och som belastar de ifrågavarande komponenterna mest, under två timmar utsättas för svängningar med den amplitud som anges i punkt 5.1 för gränsmiljöprovningen och för respektive frekvens. Om det behövs skall den använda frekvensen i efterhand korrigeras så att resonanssvängningarna förblir konstanta vid minst 70 % av sin maximala amplitud eller så att frekvensen kontinuerligt ändras med en hastighet på minst 0,1 oktav/minut och högst 1 oktav/minut mellan ett värde på 2 % under och 2 % över den först fastställda resonansfrekvensen. Under vibrationsbelastningen skall typmodellens funktioner övervakas så att man upptäcker om funktionsstörningar uppstår på grund av att mekaniska komponenter lossnar eller förskjuts eller av att elektriska förbindelser bryts eller kortsluts. Typmodeller, för vilka det är mer ändamålsenligt att genomföra denna provningsfas i avstängt tillstånd, kan provas i sådant tillstånd förutsatt att den mekaniska belastningen av de berörda komponenterna inte är mindre än vid normal användning. |
|
7. |
Avslutande undersökning av svängningsbeteendet Denna provningsfas skall genomföras efter behov. undersökningen av svängningsbeteendet vid vibrationer enligt fas 3 skall upprepas med de frekvenser och amplituder som används i denna fas. De karaktäristiska frekvenserna och effekterna av vibrationsbelastningen skall jämföras med resultaten i fas 3 för att fastställa alla förändringar som uppstått under vibrationsprovningen. |
|
8. |
Slutundersökning Då vibrationsbordet stannat och den tid som krävs för att ställa in funktionstillståndet utan vibrationsbelastning har löpt ut provas funktionerna och de funktionsdata som är av betydelse för användning ombord mäts och registreras. Avslutningsvis undersöks typmodellen okulärt för att fastställa att den fungerar felfritt. |
5.3 Resultat som skall uppnås
typmodellen samt dess komponenter och grupper av komponenter skall inte förete några mekaniska resonanssvängningar inom de frekvensområden som anges som provningsbelastning i punkt 5.1. Om sådana resonanssvängningar inte kan undvikas, skall konstruktiva åtgärder vidtas för att se till att inga skador uppstår på typmodellen och dess komponenter och grupper av komponenter.
Under och efter vibrationsprovningen får inga konstaterbara effekter av svängningsbelastningen uppträda, särskilt ingen avvikelse mellan de karakteristiska frekvenser som observeras i fas 7 och de värden som fastställs i fas 3, och ingen skada eller funktionsstörning till följd av en längre tids påverkan av vibrationer får konstateras.
De funktionsdata som framkommer i faserna 3-8 skall vid normal miljöprovning ligga inom de toleransgränser som fastställts på grundval av dessa provnings- och godkännandevillkor.
Vid provning av brytarfunktionerna i fas 4 får inga störningar och felkopplingar förekomma.
6. Accelererad provning av väderbeständigheten
6.1 Syfte och tillämpning
Den accelererade provningen av väderbeständigheten (simulering av naturlig väderexponering genom filtrerad strålning från en xenonlampa och bevattning) genomförs enligt IEC-publikation 68, delarna 2-3, 2-5 och 2-9 med följande kompletteringar:
Den accelererade provningen av väderbeständigheten enligt denna publikation har till syfte att efterlikna den naturliga väderexponeringen genom användning av en provningsanordning med definierade och reproducerbara förutsättningar för att påskynda förändringar av materialegenskaperna.
Den accelererade provningen genomförs i en provningsanordning med filtrerad xenonbågstrålning och periodisk bevattning. Efter väderexponeringen, mätt som produkten av styrkan och varaktigheten av bestrålningen, skall typmodellens egenskaper jämföras med egenskaperna hos typmodeller av samma tillverkning som inte väderexponerats. I första hand skall sådana egenskaper uppmärksammas som är avgörande för den praktiska användningen, t.ex. färg, ytbeskaffenhet, slagseghet, brotthållfasthet och sprickbildning.
För att jämföra resultaten med följderna av naturlig väderexponering antas att egenskapsförändringar vid naturlig väderexponering framför allt orsakas av globalstrålningen och den samtidiga inverkan av syre, vatten och värme på materialet.
Vid den accelererade provningen skall därför särskild hänsyn tas till att strålningen i provningsanordningen så långt som möjligt anpassas till globalstrålningen (se IEC:s publikation).
Den filtrerade xenonbågstrålningen har en strålningsfunktion som simulerar globalstrålningen.
Enligt de erfarenheter som hittills gjorts finns det med avseende på uppfyllandet av de angivna provningsvillkoren en stark korrelation mellan väderbeständigheten i den accelererade provningen och beständigheten mot naturliga väderförhållanden. I förhållande till den naturliga väderexponeringen har den accelererade provningen på grund av dess oberoende av plats, klimat och årstid fördelen att kunna reproduceras och på grund av dess oberoende av växlingen mellan dag och natt och årstider fördelen att provningstiden kan förkortas.
6.2 Antal typmodeller
För provning av väderbeständigheten används ett tillräckligt antal typmodeller, om inte annat avtalats. Som jämförelse behövs ett tillräckligt antal typmodeller som inte utsatts för väder.
6.3 Förbehandling av typmodellerna
typmodellerna provas i leveransskick, om inte annat avtalats. typmodeller som skall användas för jämförelse skall förvaras i mörker vid rumstemperatur under hela den tid provningen pågår.
6.4 Provningsanordning
provningsanordningen består i huvudsak av en ventilerad provkammare i vars centrum strålningskällan befinner sig. Runt strålningskällan finns optiska filter. Fästena för typmodellen roteras runt systemets längdaxel på det avstånd från källan och filtren som krävs för att uppnå den bestrålningsstyrka som föreskrivs i punkt 6.4.1.
Bestrålningsstyrkan får inte på något element av den totala exponerade typmodellytan avvika med mer ± 10 % från det aritmetiska medelvärdet av bestrålningsstyrkan på de enskilda ytorna.
6.4.1 Strålningskälla
Som strålningskälla används en xenonlampa. Strålningsflödet skall väljas så att bestrålningsstyrkan på typmodellens yta är 1 000 ± 200 W · m– 2 i våglängdsområdet 300-830 nm (se punkt 6.9 om strålmätinstrument).
Vid användning av luftkylda xenonlampor får den ozonhaltiga frånluften inte komma in i provkammaren, utan måste avledas separat.
Gjorda resultat visar att strålningsflödet från xenonlampor efter omkring 1 500 driftstimmar sjunker till 80 % av utgångsvärdet. Efter samma tid har även andelen ultraviolett strålning minskat betydligt i förhållande till andra strålningsandelar. Xenonlampor skall därför bytas ut efter denna tid (se även uppgifter från tillverkaren av xenonlampor).
6.4.2 Optiska filter
Mellan strålningskällan och fästena för typmodellerna skall optiska filter arrangeras så att den filtrerade strålningen från xenonlamporna blir så lik globalstrålningen som möjligt (se IEC-publikation 68, delarna 2-9).
Alla filterglas skall regelbundet rengöras för att undvika en oönskad minskning av bestrålningsstyrkan. Filtren skall bytas ut när likheten med globalstrålning inte längre kan uppnås.
beträffande lämpliga optiska filter skall uppgifter från tillverkarna av provningsanordningen beaktas. Tillverkarna skall vid leverans av en provningsanordning garantera att de krav som anges i punkt 6.4 är uppfyllda.
6.5 Anordning för bevattning och luftfuktning
Man skall se till att typmodellerna fuktas så att effekterna av detta är jämförbara med naturligt regn och naturlig daggbildning utomhus. Anordningen för bevattning av typmodellerna skall vara så utformad att hela den yta på typmodellerna som skall provas fuktas under bevattningen. Anordningen skall styras så att den cykel av bevattning och torkning som beskrivs i punkt 6.10.3 följs. För att uppfylla det krav på relativ luftfuktighet som anges i punkt 6.10.3 skall luften i provkammaren fuktas. För bevattning och luftfuktning skall destillerat eller helt avsaltat (elektrisk ledningsförmåga < 5 μS/cm) vatten användas.
Behållarna, ledningarna och sprejmunstyckena för destillerat eller helt avsaltat vatten skall vara av korrosionsbeständigt material. Den relativa luftfuktigheten i provkammaren mäts och regleras med en hygrometer som är skyddad mot bevattning och direkt bestrålning.
Vid användning av helt avsaltat vatten eller returvatten finns (liksom vid lackprovning) risk för att typmodellernas ytor får en beläggning eller nöts ner av svävande ämnen.
6.6 Ventilationsanordning
För att upprätthålla den svartkroppstemperatur som anges i punkt 6.10.2 cirkulerar ren, filtrerad, fuktad och i förekommande fall tempererad luft genom provkammaren och över typmodellen. Luftströmmen skall styras och dess hastighet väljas så att en jämn temperering av alla ytelement hos typmodellfästena i systemet uppnås.
6.7 Fästen för typmodeller
Alla typer av fästen av rostfritt stål kan användas som gör det möjligt att fästa typmodellerna enligt de villkor som anges i punkt 6.10.1.
6.8 Svartkroppstermometer
För att mäta svartkroppstemperaturen under den torra perioden används en svartkroppstermometer. Denna består av en platta av rostfritt stål med samma mått som fästet för typmodellen och med en tjocklek av 0,9 ± 0,1 mm som är termiskt isolerad från sitt fäste. Båda ytorna på denna platta är bestrukna med en glansig svart lack med god väderbeständighet, som ovanför en våglängd på 780 nm har en reflexionsgrad på högst 5 %. Plattans temperatur mäts med en bimetalltermometer, vars temperaturgivare är monterad mitt på plattan med god värmekontakt.
Det rekommenderas inte att låta svartkroppstermometern vara kvar i provningsanordningen under hela provningstiden enligt punkt 6.10. Det är tillräckligt att t.ex. var 250:e timme sätta in termometern i provningsanordningen för en tid av ungefär 30 minuter och sedan avläsa svartkroppstemperaturen under den torra perioden.
6.9 Strålmätinstrument
Bestrålningen (enhet: W · s m– 2) är produkten av bestrålningsstyrkan (enhet: W · m– 2) och bestrålningens varaktighet (enhet: s). bestrålningen av typmodellernas ytor i provningsanordningen skall mätas med ett lämpligt strålmätinstrument, som är avpassad till strålfunktionen hos det använda systemet som består av strålkälla och filter. strålmätinstrumentet skall kalibreras så att infraröd strålning över 830 nm inte registreras.
Strålmätinstrumentets lämplighet beror till största delen på om dess strålningsmottagare har en bra väder- och åldersbeständighet och om dess spektrala känslighet är tillräcklig med avseende på globalstrålningen.
Ett strålmätinstrument kan bestå av t.ex. dessa delar
|
a) |
en kiselfotocell som strålningsmottagare, |
|
b) |
ett optiskt filter framför fotocellen, och |
|
c) |
en coulometer, som mäter produkten (enhet: C = A.s) av den strömstyrka som alstras i fotocellen i proportion till bestrålningsstyrkan (enhet: A) och bestrålningens varaktighet (enhet: s). |
strålmätinstrumentets skala skall kalibreras. Denna kalibrering skall provas efter ett års drift och i förekommande fall korrigeras.
Bestrålningsstyrkan på typmodellens yta beror av avståndet till strålkällan. Därför skall typmodellens ytor om möjligt vara på samma avstånd från strålkällan som strålmätinstrumentets mottagaryta. Om detta inte är möjligt skall det värde som avläses på strålmätinstrumentet multipliceras med en korrektionsfaktor.
6.10 Genomförande
|
6.10.1 |
Typmodellerna skall monteras så på sina fästen att vatten inte kan ansamlas på typmodellernas baksidor. Typmodellernas fästen skall orsaka minsta möjliga mekaniska påfrestning. För att åstadkomma en jämn bestrålning och bevattning av typmodellerna skall dessa under provningen rotera runt systemet av strålkälla och filter samt bevattningsanordningen med en hastighet av 1-5 varv per minut. I normala fall exponeras endast en sida av typmodellen för väder. Beroende på bestämmelserna i IEC-publikationen eller enligt överenskommelse kan även fram- och baksidorna hos en och samma typmodell exponeras. I så fall skall alla sidor utsättas för lika stor bestrålning och bevattning. Väderexponering av fram- och baksidorna hos en och samma typmodell med lika stor bestrålning och bevattning kan uppnås genom att typmodellen periodiskt vänds. Detta kan göras automatiskt med användning av roterbara apparater, om fästet är utformat som en öppen ram. |
|
6.10.2 |
Svartkroppstemperaturen på typmodellens plats under den torra perioden ställs in och regleras i enlighet med de IEC-publikationer som är tillämpliga för den ifrågavarande produkten. Om inte annat avtalats skall en medelsvartkroppstemperatur på + 45 °C upprätthållas. Med medelsvartkroppstemperatur avses det aritmetiska medelvärdet av de i slutet av den torra perioden uppnådda svartkroppstemperaturerna. Därvid får den lokala avvikelsen under den torra perioden uppgå till ± 5 °C, och i gränsfall ± 3 °C. För att upprätthålla den svartkroppstemperatur som krävs och för att i förekommande fall bestråla typmodellernas fram- och baksidor lika starkt (se punkt 6.10.1) kan typmodellerna automatiskt vändas 180° efter varje varv. I så fall skall även svartkroppstermometern och strålmätinstrumentet inkluderas i vändningen. |
|
6.10.3 |
Typmodeller som är monterade i fästen och strålmätinstrumentets mottagaryta enligt punkt 6.9 skall bestrålas och samtidigt bevattnas enligt följande ständigt upprepade cykel:
De relativa luftfuktigheten skall under den torra perioden uppgå till 60-80 %. |
6.11 Provningens varaktighet och provningsförfarande
provningen IEC-publikation 68, delarna 2-9, provningsförfarande B. provningen varar 720 timmar vid tillämpning av bevattningscykeln enligt punkt 6.10.3.
Det rekommenderas att provningen av väderbeständigheten genomförs hos en och samma typmodell (vid provning utan förstörande av den egenskapsförändring som skall undersökas, t.ex. vid provning av väderbeständigheten) eller flera typmodeller (vid provning med förstörande, t.ex. av slagseghet) i olika överenskomna grader av bestrålning. På så sätt kan en egenskapsförändring hos utrustningen följas kontinuerligt under hela förloppet av väderexponeringen.
6.12 Utvärdering
typmodellerna skall efter avslutad väderexponering förvaras i minst 24 timmar i mörker och med en lufttemperatur på + 23 °C, en daggpunktstemperatur på + 12 °C, en relativ luftfuktighet på 50 %, en vindhastighet på 1 m/s och ett lufttryck på 860-1 060 hPa. (Den tillåtna avvikelsen för lufttemperaturen är ± 2 °C, och för den relativa luftfuktigheten ± 6 %).
Dessa typmodeller samt de typmodeller som används för jämförelse enligt punkterna 6.2 och 6.3 skall undersökas med avseende på de konstaterade egenskaperna enligt de krav som anges i artikel 2.01.1 och 2.01.2 samt artikel 3.01.12.
7. Provning av saltvatten- och väderbeständighet
(Saltdimprovning)
7.1 Syfte och tillämpning
Denna provning omfattar effekterna av saltvatten och salthaltig atmosfär vid drift och vid transport och lagring enligt artikel 3.01.
Den kan begränsas till typmodellen eller prover av det material som använts.
Följande specifikationer grundar sig på IEC-publikation 68, delarna 2-52. Vid behov kan kompletterande uppgifter inhämtas från publikationen.
7.2 Genomförande
|
1. |
Provningsapparatur Provningen skall genomföras i en provkammare med en spridaranordning och en saltlösning, som skall uppfylla följande villkor:
|
|
2. |
Inledande undersökning Typmodellen undersöks okulärt för att kontrollera att den är felfri, särskilt att den är ordentligt monterad och att alla öppningar är ordentligt stängda. Yttre ytor som är förorenade av fett, olja eller smuts skall rengöras. Alla reglage och rörliga funktionsdelar manövreras och kontrolleras med avseende på sina funktioner. Alla tillslutningar, lock och reglage, som skall användas för öppnande eller reglering vid drift eller underhåll, skall undersökas med avseende på sin öppningsbarhet och reglerbarhet och skall sedan återställas ordentligt. Typmodellen skall kopplas på enligt tillverkarens anvisningar vid märkspänningen ombord med en tolerans på ± 3 %. Då den tid som krävs för att uppnå normal funktionsduglighet har löpt ut, provas funktionerna och de funktionsdata som är av betydelse för användning ombord och för bedömning av effekterna av saltdimman mäts och registreras. Sedan kopplas typmodellen bort för att exponeras för sprejbelastningen. |
|
3. |
Sprejfas typmodellen förs in i saltdimkammaren och exponeras för saltdimman under två timmar vid en temperatur på + 15 °C-+ 35 °C. |
|
4. |
Fuktlagring Typmodellen förs in i klimatanläggningen, varvid så lite saltlösning som möjligt får rinna av typmodellen. typmodellen skall förvaras i klimatanläggningen under sju dagar vid en lufttemperatur på + 40 ± 2 °C och en relativ luftfuktighet på 93 ± 3 %. Den får inte komma i beröring med andra typmodeller eller andra metallföremål. Flera typmodeller skall arrangeras så att de inte kan påverka varandra. |
|
5. |
Upprepning av provningscykeln Provningscykeln, bestående av faserna 3 och 4, skall upprepas tre gånger. |
|
6. |
Efterbehandling När den fjärde belastningscykeln avslutats skall typmodellen tas ut ur klimatanläggningen, omedelbart tvättas av under fem minuter med rinnande vattenledningsvatten och efterspolas med destillerat eller avsaltat vatten. Kvarblivande droppar skall avlägsnas med en luftström eller genom skakning. Typmodellen skall exponeras för normalt rumsklimat under minst tre timmar, åtminstone så länge att all synlig fuktighet avdunstat, innan slutundersökningen vidtar. Efter avspolningen skall typmodellen torkas under en timme vid en temperatur på + 55 ± 2 °C. |
|
7. |
Slutundersökning Typmodellens yttre beskaffenhet skall undersökas okulärt. Arten och omfattningen av förändringarna i jämförelse med ursprungstillståndet skall antecknas i provningsrapporten, i förekommande fall styrkt med fotografier. Typmodellen skall kopplas på enligt tillverkarens anvisningar vid märkspänningen ombord med en tolerans på ± 3 %. När den tid som krävs för att uppnå normal funktionsduglighet har löpt ut, skall funktionerna provas och de funktionsdata som är av betydelse för användning ombord och för bedömning av effekterna av saltdimman mätas och registreras. Alla reglage och rörliga funktionsdelar skall manövreras och kontrolleras med avseende på sina funktioner. Alla tillslutningar, lock och reglage, som skall användas för öppnande eller reglering vid drift eller underhåll, skall undersökas med avseende på sin öppningsbarhet och reglerbarhet. |
7.3 Resultat som skall uppnås
Typmodellen får inte förete några förändringar, som
|
— |
negativt påverkar dess bruk och funktion, |
|
— |
avsevärt förhindrar öppnande av tillslutningar och lock och manövrering av reglage i den mån detta krävs för drift eller underhåll, |
|
— |
negativt påverkar lamphusens täthet, och |
|
— |
vid inverkan under en längre tid sannolikt leder till funktionsstörningar. |
De funktionsdata som uppmätts i faserna 3 och 7 skall ligga inom de toleransgränser som fastställs i dessa provnings- och godkännandevillkor.
DEL III
FÖRESKRIFTER OM MINIMIKRAV OCH PROVNINGSVILLKOR FÖR RADARANLÄGGNINGAR SOM ANVÄNDS AV FARTYG I INLANDSSJÖFART
Innehållsförteckning
|
Kapitel 1 |
Allmänt |
|
Artikel 1.01 |
Tillämpningsområde |
|
Artikel 1.02 |
Radaranläggningens uppgift |
|
Artikel 1.03 |
Godkännandeprovning |
|
Artikel 1.04 |
Ansökan om godkännandeprovning |
|
Artikel 1.05 |
Typgodkännande |
|
Artikel 1.06 |
Märkning av utrustning, godkännandenummer |
|
Artikel 1.07 |
Tillverkarens förklaring |
|
Artikel 1.08 |
Ändring av godkända anläggningar |
|
Kapitel 2 |
Allmänna minimikrav för radaranläggningar |
|
Artikel 2.01 |
Konstruktion, utförande |
|
Artikel 2.02 |
Parasitisk strålning och elektromagnetisk kompatibilitet |
|
Artikel 2.03 |
Handhavande |
|
Artikel 2.04 |
Bruksanvisningar |
|
Artikel 2.05 |
Installation och funktionsprovning |
|
Kapitel 3 |
Operativa minimikrav för radaranläggningar |
|
Artikel 3.01 |
Åtkomst till radaranläggningen |
|
Artikel 3.02 |
Bildupplösning |
|
Artikel 3.03 |
Skalområden |
|
Artikel 3.04 |
Variabelt avståndsmärke |
|
Artikel 3.05 |
stävlinje |
|
Artikel 3.06 |
Asymmetrisk radarbild |
|
Artikel 3.07 |
Pejlskala |
|
Artikel 3.08 |
Pejlinstrument |
|
Artikel 3.09 |
Funktioner dämpning av ekon av sjögång och regn |
|
Artikel 3.10 |
Dämpning av störningar från andra radaranläggningar |
|
Artikel 3.11 |
Kompatibilitet med radarfyrar |
|
Artikel 3.12 |
Förstärkningsinställning |
|
Artikel 3.13 |
frekvensavstämning |
|
Artikel 3.14 |
Nautiska hjälplinjer och uppgifter på radarskärmen |
|
Artikel 3.15 |
Systemkänslighet |
|
Artikel 3.16 |
Målspår |
|
Artikel 3.17 |
Slavinstrument |
|
Kapitel 4 |
Tekniska minimikrav för radaranläggningar |
|
Artikel 4.01 |
Handhavande |
|
Artikel 4.02 |
Bildskärmen |
|
Artikel 4.03 |
Radarbildens egenskaper |
|
Artikel 4.04 |
Bildfärg |
|
Artikel 4.05 |
Bilduppdateringstakt och -lagring |
|
Artikel 4.06 |
Radarbildens linearitet |
|
Artikel 4.07 |
Avstånds- och azimutmätningens exakthet |
|
Artikel 4.08 |
Antennegenskaper och sändningsspektrum |
|
Kapitel 5 |
Provningsvillkor och provningsförfarande för radaranläggningar |
|
Artikel 5.01 |
Säkerhet, belastningsförmåga och störningsemission |
|
Artikel 5.02 |
Parasitisk strålning och elektromagnetisk kompatibilitet |
|
Artikel 5.03 |
Provningsförfarande |
|
Artikel 5.04 |
Antennmätningar |
|
Tillägg 1 |
Vinkelupplösning inom områdena till och med 1 200 m |
|
Tillägg 2 |
Mätfält för att fastställa radaranläggningars upplösningsförmåga |
Kapitel 1
Allmänt
Artikel 1.01
Tillämpningsområde
I dessa föreskrifter fastställs tekniska och operativa minimikrav för radaranläggningar som används i inlandssjöfart samt villkoren för granskning av uppfyllandet av dessa minimikrav. Ett elektroniskt sjökorts- och informationssystem för inlandssjöfart (ECDIS) som kan användas för navigering räknas som radaranläggningar för navigeringsändamål enligt dessa föreskrifter.
Artikel 1.02
Radaranläggningens uppgift
radaranläggningen skall underlätta fartygets navigering genom att ge en för styrningen av fartyget användbar bild av fartygets position i förhållande till utprickningen, strandkonturerna och de för sjöfarten viktiga byggnadsverken, samt göra det möjligt att säkert och i god tid identifiera andra fartyg och hinder över vattenytan.
Artikel 1.03
Godkännandeprovning
radaranläggningar får inte installeras ombord på fartyg innan det med hjälp av en provning av en typmodell visats att de uppfyller de minimikrav som anges i dessa föreskrifter.
Artikel 1.04
Ansökan om godkännandeprovning
|
1. |
Ansökan om godkännandeprovning av en typmodell av en radaranläggning skall lämnas till en behörig provningsmyndighet i en av medlemsstaterna. De behöriga provningsmyndigheterna skall anmälas till kommittén. |
|
2. |
Till ansökan skall följande handlingar bifogas:
|
|
3. |
Den sökande skall genom provning själv fastställa eller låta fastställa att radaranläggningen uppfyller de minimikrav som anges i dessa föreskrifter. Resultatrapporten från denna provning och mätningsprotokollen från det horisontala och det vertikala strålningsdiagrammet för antennen skall bifogas ansökan. Denna dokumentation och de uppgifter som framkommit vid provningen av typmodellen skall förvaras hos den behöriga provningsmyndigheten. |
|
4. |
Med sökande avses inom ramen för typmodellprovningen en juridisk eller fysisk person under vars namn, fabriksmärke eller annan karaktäristisk beteckning den anläggning som anmälts för typmodellprovning tillverkas eller saluförs. |
Artikel 1.05
Typgodkännande
|
1. |
Efter en provning av typmodellen med godkänt resultat skall den behöriga provningsmyndigheten utfärda ett intyg om överensstämmelse. Om minimikraven inte är uppfyllda skall sökanden skriftligt meddelas om skälen för avslaget. Godkännandet skall utfärdas av den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten skall meddela kommittén om den utrustning som de har godkänt. |
|
2. |
Alla provningsmyndigheter har rätt att när som helst välja ut en anläggning ur produktionsserien för kontrollprovning. Om brister framkommer vid denna provning kan godkännandet av typmodellen upphävas. Den myndighet som utfärdat godkännandet av typmodellen ansvarar för återkallandet. |
|
3. |
Typgodkännandet är giltigt under tio år, och kan på ansökan förlängas. |
Artikel 1.06
Märkning av utrustning, godkännandenummer
|
1. |
De enskilda komponenterna i anläggningen skall på varaktigt sätt förses med tillverkarens namn, anläggningens beteckning, instrumenttyp och serienummer. |
|
2. |
Det godkännandenummer som den behöriga myndigheten utfärdat skall varaktigt återges på radarskärmen så att det är tydligt läsbart även efter installationen. godkännandenumrets sammansättning: e-NN-NNN
|
|
3. |
godkännandenumret får endast användas i samband med det tillhörande godkännandet. Sökanden skall ansvara för framställning och montering av godkännandenumret. |
|
4. |
Den behöriga myndigheten skall omgående meddela kommittén om det utfärdade godkännandenumret. |
Artikel 1.07
Tillverkarens förklaring
Till varje anläggning skall tillverkaren bifoga en förklaring, i vilken det försäkras att anläggningen uppfyller minimikraven och att dess konstruktion helt och hållet överensstämmer med den typmodell som företetts för provning.
Artikel 1.08
Ändring av godkända anläggningar
|
1. |
Ändringar av redan godkända anläggningar innebär att typgodkännandet upphör att gälla. Om ändringar planeras, skall dessa meddelas skriftligt till den behöriga provningsmyndigheten. |
|
2. |
provningsmyndigheten avgör om godkännandet förblir i kraft, eller om en efterprovning eller en förnyad typmodellprovning skall göras. Om ett nytt godkännande görs, skall ett nytt godkännandenummer utfärdas. |
Kapitel 2
Allmänna minimikrav för radaranläggningar
Artikel 2.01
Konstruktion, utförande
|
1. |
Radaranläggningar skall vara lämpliga för drift ombord på fartyg i inlandssjöfart. |
|
2. |
Anläggningarnas konstruktion och utförande skall följa den senaste tekniska utvecklingen både i mekaniskt och elektriskt hänseende. |
|
3. |
Om inte annat anges i bilaga II till direktivet eller i dessa föreskrifter, gäller för strömförsörjning, säkerhet, påverkan mellan olika instrument ombord, säkerhetsavstånd till kompass, resistens mot klimatpåverkan, mekanisk styrka, miljöpåverkan, bullerutsläpp och instrumentmärkning de krav och mätmetoder som anges i IEC-publikation 945”Marine Navigational Equipment General Requirements”. Dessutom gäller kraven i ITU Radio Regulations. Alla krav i dessa föreskrifter skall vara uppfyllda vid en omgivningstemperatur för radarindikatorn på 0°-40°. |
Artikel 2.02
Parasitisk strålning och elektromagnetisk kompatibilitet
|
1. |
Den parasitiska strålningens fältstyrka får i frekvensområdet 30-2 000 MHz inte överskrida 500 μV/m. I frekvensområdena 156-165 MHz, 450-470 MHz och 1,53-1,544 GHz får fältstyrkan inte överskrida värdet 15 μV/m. Dessa fältstyrkor gäller vid ett mätavstånd på 3 meter från den undersökta anläggningen. |
|
2. |
Vid elektromagnetiska fältstyrkor på upp till 15 V/m i omedelbar närhet av den undersökta anläggningen skall denna uppfylla minimikraven i frekvensområdet 30-2 000 MHz. |
Artikel 2.03
Handhavande
|
1. |
Anläggningen skall inte ha fler reglage än vad som krävs för ett korrekt handhavande. Deras utförande, märkning och manövrering skall möjliggöra en enkel, entydig och snabb användning. De skall vara anordnade så att missgrepp undviks så långt det är möjligt. Reglage som inte behövs vid normal drift skall inte vara direkt åtkomliga. |
|
2. |
Alla reglage och indikatorer skall vara försedda med symboler och/eller text på engelska. Symbolerna skall uppfylla kraven i IMO:s rekommendation nr A.278 (VIII) ”Symbols for controls on marine navigational radar equipment” eller i IEC-publikation nr 417. Siffror och bokstäver skall vara minst 4 mm höga. Om det kan påvisas att en typstorlek på 4 mm av tekniska skäl inte kan användas för vissa märkningar, och om mindre tecken är godtagbara från driftssynpunkt, kan storleken minskas till 3 mm. |
|
3. |
Anläggningen skall vara så konstruerad att missgrepp vid handhavandet inte leder till att den slutar fungera. |
|
4. |
Funktioner utöver minimikraven och anslutningsmöjligheter för externa instrument skall vara så beskaffade att anläggningen under alla omständigheter uppfyller minimikraven. |
Artikel 2.04
Bruksanvisningar
|
1. |
Med varje anläggning skall följa en utförlig bruksanvisning. Den skall finnas att tillgå på tyska, engelska, franska och nederländska och åtminstone innehålla uppgifter om
|
|
2. |
Med varje anläggning skall följa en kortfattad bruksanvisning i hållbart utförande. Den skall finnas att tillgå på tyska, engelska, franska och nederländska. |
Artikel 2.05
Installation och funktionsprovning
För installation, utbyte och funktionsprovning gäller föreskrifterna i del V.
Kapitel 3
Operativa minimikrav för radaranläggningar
Artikel 3.01
Åtkomst till radaranläggningen
|
1. |
Radaranläggningen skall vara driftsklar inom högst fyra minuter efter det att den slagits på. Därefter skall utsändningen kunna avbrytas eller sättas i gång omedelbart. |
|
2. |
Det skall vara möjligt för en person att samtidigt sköta radaranläggningen och observera bildskärmen. Om kontrollpanelen är en avskild enhet skall den innehålla alla reglage som direkt används vid radarnavigering. Trådlösa fjärrkontroller skall inte vara tillåtna. |
|
3. |
Det skall vara möjligt att läsa radarskärmen även vid starkt omgivningsljus. Vid behov skall lämpliga synhjälpanordningar finnas tillgängliga som lätt skall kunna sättas fast på och tas bort från anläggningen. Synhjälpanordningar skall även kunna användas av personer med glasögon. |
Artikel 3.02
Bildupplösning
|
1. |
Vinkelupplösning Vinkelupplösningen är beroende av skalområde och avstånd. Den minsta avståndsberoende upplösning som krävs för de undre områdena till och med 1 200 m anges i tillägg I. Med minimiupplösning avses det minsta vinkelavstånd mellan två standardreflektorer (se artikel 5.03.2) vid vilket dessa framträder tydligt åtskilda på radarbilden. |
|
2. |
Minimiavstånd och avståndsupplösning På alla avstånd mellan 15 och 1 200 m inom skalområden på upp till och med 1 200 m skall standardreflektorer som vid samma pejling ligger på ett avstånd av 15 m från varandra framträda tydligt åtskilda på radarskärmen. |
|
3. |
Manöverlägen som kan leda till en sämre upplösning skall inte kunna kopplas in inom skalområden på upp till 2 000 m. |
Artikel 3.03
Skalområden
|
1. |
Radaranläggningen skall vara försedd med följande sekventiellt påslagbara skalområden och ringavstånd:
|
|
2. |
Ytterligare sekventiellt påslagbara skalområden är tillåtna. |
|
3. |
Det inställda skalområdet, avståndet mellan avståndsringarna och den variabla avståndsringens avstånd skall anges i meter eller kilometer. |
|
4. |
Avståndsringarnas och den variabla avståndsringens bredd får vid normal ljusinställning uppgå till högst 2 mm. |
|
5. |
Bildframställningar av delområden och förstoringar av delar av bilden är inte tillåtna. |
Artikel 3.04
Variabel avståndsring
|
1. |
Radaranläggningen skall ha en variabel avståndsring. |
|
2. |
Avståndsringen skall inom åtta sekunder kunna ställas in på varje möjligt avstånd. |
|
3. |
Det avstånd som ställts in med den variabla avståndsringen får inte ändras ens efter en omställning till ett annat skalområde. |
|
4. |
Avståndet skall anges numeriskt med tre eller fyra siffror. Noggrannheten skall för områden till och med 2 000 m vara 10 m. Avståndsringens radie skall överensstämma med den numeriska angivelsen. |
Artikel 3.05
Styrstreck
|
1. |
Ett styrstreck skall sträcka sig från den position på radarskärmen som motsvarar antennens position till radarskärmens yttersta kant. |
|
2. |
Styrstrecket får inte vara bredare än 0,5°, mätt vid radarskärmens yttersta kant. |
|
3. |
Radaranläggningen skall kunna justeras så att alla azimutala vinkelfel i antenninstallationen kan korrigeras. |
|
4. |
Efter det att vinkelfelet korrigerats och radaranläggningen slagits på får styrstrecket avvika högst 0,5° från långskeppslinjen. |
Artikel 3.06
Asymmetrisk radarbild
|
1. |
För ett vidare synfält föröver skall radarbilden kunna decentreras i alla skalområden enligt artikel 3.03.1. Decentreringen får endast medföra ett vidare synfält föröver och skall vara inställbar till minst 0,25 och högst 0,33 av den faktiska bilddiametern. |
|
2. |
I områdena med utvidgat synfält föröver skall avståndsringarna kunna utvidgas, och den variabla avståndsringen skall kunna ställas in och avläsas på det största återgivna området. |
|
3. |
En fast utvidgning av radarsynfältet föröver enligt punkt 1 ovan är tillåten om den faktiska diametern enligt artikel 4.03.1 inte underskrids när det gäller den centrala delen av radarbilden och pejlskalan är så utformad att pejling enligt artikel 3.08 fortfarande är möjlig. Möjlighet till decentrering enligt punkt 1 ovan krävs inte i det fallet. |
Artikel 3.07
Pejlskala
|
1. |
Radaranläggningen skall ha en pejlskala vid radarskärmens yttersta kant. |
|
2. |
Pejlskalan skall vara graderad i minst 72 delar om vardera 5°. De delstreck som anger 10° skall vara klart längre än de delstreck som anger 5°. Vinkelvärdet 000 på pejlskalan skall vara placerat mitt på radarskärmens övre kant. |
|
3. |
Pejlskalan skall markeras med tresiffriga tal medurs från 000 till 360°. Värdena på pejlskalan skall anges med arabiska siffror för var 10:e° eller var 30:e°. Talet 000 får ersättas med en tydlig pil. |
Artikel 3.08
Pejlinstrument
|
1. |
Anordningar för pejling av mål är tillåtna. |
|
2. |
Om det finns pejlinstrument ombord skall ett mål kunna pejlas inom cirka 5 sekunder med ett största fel på ± 1°. |
|
3. |
Om en elektronisk pejllinje används skall den
|
|
4. |
Om en mekanisk pejllinjal används skall den
|
Artikel 3.09
Funktioner för dämpning av ekon av sjögång och regn
|
1. |
Radaranläggningen skall ha manuellt inställbara funktioner, med vars hjälp ekon av sjögång och regn kan dämpas. |
|
2. |
Funktionen för dämpning av ekon av sjögång (Sensitivity Time Control – STC) skall i maximalt läge vara effektiv upp till cirka 1 200 m. |
|
3. |
Radaranläggningen får inte ha automatiska funktioner för att dämpa ekon av sjögång och regn. |
Artikel 3.10
Dämpning av störningar från andra radaranläggningar
|
1. |
Det skall finnas en inkopplingsbar anordning, med vars hjälp störningar från andra radaranläggningar kan minskas. |
|
2. |
Denna anordning får vid drift inte medföra att radarmål dämpas. |
Artikel 3.11
Kompatibilitet med radarfyrar
Signaler från radarfyrar enligt IMO:s resolution A.423 (XI) skall återges korrekt då funktionen för regnekodämpning (fast time constant – FTC) är avstängd.
Artikel 3.12
Förstärkningsinställning
Variationsområdet för förstärkningsinställningen skall dels vara sådant att bruset nätt och jämt syns vid en inställning på minsta sjögångsekodämpning, dels sådant att starka radarekon med en ekoarea i storleksordningen 10 000 m2 på godtyckliga avstånd inte syns.
Artikel 3.13
Frekvensavstämning
Det skall finnas en avstämningsindikator på radarindikatorn. Indikatorfältet skall vara minst 30 mm långt. Indikatorn skall fungera på alla avståndsområden, även då inga radarekon förekommer. Den skall även fungera då förstärknings- eller närekodämpningsfunktionen används.
Det skall finnas ett manuellt manöverorgan för att korrigera avstämningen.
Artikel 3.14
Nautiska hjälplinjer och uppgifter på radarskärmen
|
1. |
Endast styrstreck, pejlingslinjer och avståndsringar får aktiveras på radarskärmen. |
|
2. |
Utanför radarbilden får förutom uppgifter om radaranläggningens driftstillstånd endast nautisk information presenteras, som
|
|
3. |
All radarskärmsinformation utanför radarbilden skall presenteras kvasistatiskt, och uppdateringstakten skall uppfylla de operativa kraven. |
|
4. |
Kraven på den nautiska informationens presentation och precision skall vara desamma som för huvudinstrumenten. |
Artikel 3.15
Systemkänslighet
Systemet skall ha en sådan känslighet att en standardreflektor på ett avstånd av 1 200 m återges korrekt på radarbilden vid varje antennrotation. För en reflektor på 12 m på samma avstånd får kvoten mellan antalet antennrotationer med radareko under en viss tid och det totala antalet antennrotationer under samma tid på basen av 100 rotationer (blip-scan-förhållandet) inte vara lägre än 0,8.
Artikel 3.16
Målspår
Målpositionerna från en tidigare rotation skall kunna presenteras som ett målspår.
Målspåret skall vara kvasikontinuerligt och inte så ljust som dess tillhörande mål samt ha samma färg som radarbilden. Målspårets längd får anpassas till de operativa kraven, men får inte vara längre än två antennrotationer.
Radarbilden får inte påverkas negativt av målspåret.
Artikel 3.17
Slavinstrument
Slavinstrument skall uppfylla alla krav som ställs på radarnavigeringssystem.
Kapitel 4
Tekniska minimikrav för radaranläggningar
Artikel 4.01
Handhavande
|
1. |
Alla reglage skall vara monterade så att ingen tillhörande indikator skyms då de manövreras och så att radarnavigeringen kan fortgå utan inskränkningar. |
|
2. |
Reglage med vilka anläggningen kan stängas av eller som kan leda till en funktionsstörning vid manövrering skall vara skyddade mot oavsiktlig manövrering. |
|
3. |
Alla reglage och indikatorer skall ha en reflexionsfri och för alla ljusförhållanden lämplig belysning, som med ett oberoende reglage kan ställas in ända ner till noll. |
|
4. |
Följande funktioner skall ha egna reglage med direkt tillgång:
Om skruvreglage används för de ovan nämnda funktionerna får dessa inte vara monterade koncentriskt ovanpå varandra. |
|
5. |
Åtminstone reglagen för förstärkning, dämpning av ekon av sjögång och regn skall kunna ställas in med ett skruvreglage vars verkan är nästan proportionell till skruvvinkeln. |
|
6. |
Reglagen skall vara så konstruerade att rörelser uppåt eller åt höger har en positiv effekt på inställningen och rörelser till vänster eller neråt en negativ effekt. |
|
7. |
Om tryckknappar används skall dessa vara utformade så att man även kan hitta och manövrera dem på känn. Dessutom skall de ha en tydligt kännbar tryckpunkt. |
|
8. |
Ljushetsgraden för följande presentationselement skall kunna ställas in oberoende av varandra från noll till det värde som krävs vid drift:
|
|
9. |
Förutsatt att ljusskillnaderna i en del presentationselement endast är små och de fasta avståndsringarna, de variabla avståndsringarna och pejlingslinjen kan stängas av oberoende av varandra, kan det finnas fyra reglage för att ställa in ljushetsgraden, ett för var och en av följande grupper:
|
|
10. |
Styrstreckets ljushetsgrad skall kunna ställas in men får inte minskas till noll. |
|
11. |
För att stänga av styrstrecket skall det finnas en knapp med automatisk återställning. |
|
12. |
Dämpningsfunktionerna skall kunna minskas steglöst till noll. |
Artikel 4.02
Bildskärmen
|
1. |
Med radarbild avses en skalenlig återgivning på radarskärmen av radarekon från omgivningen från en antennrotation med den relativa rörelsen i förhållande till det egna fartyget, varvid fartygets långskeppslinje och styrstrecket hela tiden sammanfaller. |
|
2. |
Med radarindikator avses den del av anläggningen där radarskärmen finns. |
|
3. |
Med radarskärm avses den reflexionsfria indikator där antingen enbart radarbilden eller radarbilden med ytterligare nautisk information visas. |
|
4. |
Med radarbildens faktiska diameter avses diametern av den största fullständigt cirkelformade radarbild som kan visas inom pejlskalan. |
|
5. |
Med raster-scan-bild avses en kvasistatisk återgivning av radarbilden från en hel antennrotation i form av en TV-bild. |
Artikel 4.03
Radarbildens egenskaper
|
1. |
radarbildens effektiva diameter skall vara minst 270 mm. |
|
2. |
Den yttre avståndsmätringens diameter skall i skalområdena enligt artikel 3.03 vara minst 90 % av radarbildens effektiva diameter. Inom alla skalområden skall antennens position vara synlig på radarbilden. |
Artikel 4.04
Bildfärg
Bildfärgen skall väljas på grundval av fysiologiska rön. Om flera färger kan återges på radarskärmen, skall själva radarbilden framställas monokromt. Återgivningen av olika färger får inte på någon del av radarskärmen leda till blandfärger genom överlagring.
Artikel 4.05
Bilduppdateringstakt och -lagring
|
1. |
Den radarbild som visas på skärmen skall senast efter 2,5 sekunder ersättas av den aktuella radarbilden. |
|
2. |
Varje eko på bildskärmen skall lagras åtminstone under tiden för en antennrotation, dock inte längre än två antennrotationer. radarbilden kan presenteras på två olika sätt: antingen genom en permanent presentation eller genom en periodisk bilduppdatering. Den periodiska bilduppdateringen skall ha en frekvens på minst 50 Hz. |
|
3. |
Skillnaden i ljushetsgrad mellan plottningen av ett eko och dess eftersken inom tiden för en antennrotation skall vara så liten som möjligt. |
Artikel 4.06
Radarbildens linearitet
|
1. |
radarbildens linearitetsfel får vara högst 5 %. |
|
2. |
Inom alla områden till och med 2 000 m skall en fast rak strandlinje på ett avstånd på 30 m från radarantennen framträda utan synliga förvrängningar som en rak, sammanhängande ekostruktur. |
Artikel 4.07
Avstånds- och azimutmätningens exakthet
|
1. |
Avståndet till ett mål skall med hjälp av de variabla eller fasta avståndsringarnas hjälp kunna fastställas med en exakthet på ± 10 m eller ± 1,5 %, beroende på vilket av dessa värden som är högst. |
|
2. |
Gradtalet på den bäring i vilken ett objekt pejlas får inte avvika mer än 1° från det verkliga värdet. |
Artikel 4.08
Antennegenskaper och sändningsspektrum
|
1. |
Antennerna och deras drivmekanism skall fungera felfritt vid vindhastigheter på upp till 100 km per timme. |
|
2. |
På antennens drivmekanism skall det finnas en säkerhetsbrytare med vilken sändaren och drivmekanismen kan stängas av. |
|
3. |
Antennernas horisontala strålningsdiagram mätt i en riktning skall uppfylla följande krav:
|
|
4. |
Antennernas vertikala strålningsdiagram mätt i en riktning skall uppfylla följande krav:
|
|
5. |
Den utstrålade högfrekvensenergin skall vara horisontalt polariserad. |
|
6. |
anläggningens arbetsfrekvens skall vara över 9 GHz inom ett tillåtet frekvensområde enligt ITU:s radioreglemente för system för radarnavigering. |
|
7. |
Den av antennen utstrålade högfrekvensenergins frekvensspektrum skall motsvara kraven i ITU:s radioreglemente. |
Kapitel 5
Provningsvillkor och provningsförfarande för radaranläggningar
Artikel 5.01
Säkerhet, belastningsförmåga och störningsemission
Strömförsörjning, säkerhet, påverkan mellan instrument ombord, kompassens skyddsavstånd, klimatisk belastningsförmåga, mekanisk belastningsförmåga, miljöbelastning och bullerutsläpp skall provas enligt IEC-publikation 945, ”Marine Navigational Equipment General Requirements”.
Artikel 5.02
Parasitisk strålning och elektromagnetisk kompatibilitet
|
1. |
Den parasitiska strålningen skall mätas enligt IEC-publikation 945, ”Marine Navigational Equipment Interference”, i frekvensområdet 30 MHz-2 000 MHz. Kraven i artikel 2.02.1 skall vara uppfyllda. |
|
2. |
Kraven i artikel 2.02.2 beträffande elektromagnetisk kompatibilitet skall vara uppfyllda. |
Artikel 5.03
Provningsförfarande
|
1. |
Mätfältet för provning av en radaranläggning enligt tillägg 2 skall förläggas till en minst 1,5 km lång och 0,3 km bred vattenyta som är så lugn som möjligt eller en terräng med motsvarande reflexionsegenskaper. |
|
2. |
Standardreflektorn skall vara en radarreflektor som vid en våglängd på 3,2 cm har en ekvivalent radartvärsektion på 10 m2. den ekvivalenta radartvärsektionen (sigma) för en treaxlig radarreflektor med triangulära areor för en frekvens på 9 GHz (3,2 cm) skall beräknas med formeln 
En standardreflektor med triangulära areor har sidolängderna a = 0,222 m. De för provningen av räckvidder och kraven på upplösning vid en våglängd på 3,2 cm fastställda dimensionerna hos reflektorerna skall användas även då den radaranläggning som skall undersökas har en annan våglängd än 3,2 cm. |
|
3. |
En standardreflektor skall ställas upp på vart och ett av avstånden 15 m, 30 m, 45 m, 60 m, 85 m, 300 m, 800 m, 1 170 m, 1 185 m respektive 1 200 m från antennens plats. Förutom standardreflektorn på ett avstånd av 85 m skall standardreflektorer ställas upp på båda sidorna i rät vinkel mot pejlriktningen och på ett avstånd av 5 m. Förutom standardreflektorn på ett avstånd av 300 m skall en reflektor ställas upp med en ekvivalent radartvärsektion på 300 m2 i rät vinkel mot pejlriktningen och på ett avstånd av 18 m. Ytterligare reflektorer med en radartvärsektion på 1 m2 och 1 000 m2 och med en azimutvinkel i förhållande till varandra på minst 15° skall ställas upp på ett avstånd av 300 m från antennen. Förutom standardreflektorn på ett avstånd av 1 200 m skall standardreflektorer och en reflektor med en radartvärsektion på 1 m2 ställas upp i rät vinkel mot pejlriktningen och på ett avstånd av 30 m. |
|
4. |
radaranläggningen skall ställas in på bästa bildkvalitet. Förstärkningen skall vara inställd så att knappt något brus längre syns utanför verkningsområdet för närekodämpningen. Inställningsanordningen för dämpning av ekon från sjögång (STC) skall ställas på ”minimum” och den för dämpning av ekon från nederbörd (FTC) på ”av”. reglage som påverkar bildkvaliteten får under den tid provningen på en viss antennhöjd pågår inte justeras och skall låsas på lämpligt sätt. |
|
5. |
Antennen skall ställas upp på valfri höjd mellan 5 m och 10 m över vattenytan eller marken. reflektorerna skall ställas upp på en sådan höjd över vattenytan eller marken att den effektiva reflexionen från dem motsvarar det värde som anges i punkt 2. |
|
6. |
Alla reflektorer som monterats inom det valda området skall inom alla avståndsområden till och med 1 200 m framträda samtidigt och som tydligt skilda mål på radarskärmen, oberoende av mätfältets azimutala vinkel till styrstrecket. Signaler från radarfyrar enligt artikel 3.11 skall återges felfritt. Alla krav i dessa föreskrifter skall vara uppfyllda vid alla antennhöjder mellan 5 m och 10 m. Enbart nödvändiga justeringar får göras på radaranläggningens reglage. |
Artikel 5.04
Antennmätningar
Mätningen av antennegenskaperna skall utföras enligt IEC-publikation 936, ”Shipborne Radar”.
Tillägg I
Vinkelupplösning inom områdena till och med 1 200 m
Tillägg II
Mätfält för att fastställa radaranläggningars upplösningsförmåga
DEL IV
FÖRESKRIFTER OM MINIMIKRAV OCH PROVNINGSVILLKOR FÖR GIRHASTIGHETSINDIKATORER FÖR FARTYG I INLANDSSJÖFART
Innehållsförteckning
|
Kapitel 1 |
Allmänt |
|
Artikel 1.01 |
Tillämpningsområde |
|
Artikel 1.02 |
Girhastighetsindikatorns uppgift |
|
Artikel 1.03 |
Godkännandeprovning |
|
Artikel 1.04 |
Ansökan om godkännandeprovning |
|
Artikel 1.05 |
Typgodkännande |
|
Artikel 1.06 |
Märkning av utrustning, godkännandenummer |
|
Artikel 1.07 |
Tillverkarens förklaring |
|
Artikel 1.08 |
Ändring av godkända anläggningar |
|
Kapitel 2 |
Allmänna minimikrav för girhastighetsindikatorer |
|
Artikel 2.01 |
Konstruktion, utförande |
|
Artikel 2.02 |
Parasitisk strålning och elektromagnetisk kompatibilitet |
|
Artikel 2.03 |
Handhavande |
|
Artikel 2.04 |
Bruksanvisningar |
|
Artikel 2.05 |
Installation och funktionsprovning |
|
Kapitel 3 |
Operativa minimikrav för girhastighetsindikatorer |
|
Artikel 3.01 |
Åtkomst till girhastighetsindikatorn |
|
Artikel 3.02 |
Indikator för girhastigheten |
|
Artikel 3.03 |
Mätområden |
|
Artikel 3.04 |
Den angivna girhastighetens exakthet |
|
Artikel 3.05 |
Känslighet |
|
Artikel 3.06 |
Funktionsövervakning |
|
Artikel 3.07 |
Okänslighet för andra normala fartygsrörelser |
|
Artikel 3.08 |
Okänslighet för magnetfält |
|
Artikel 3.09 |
Slavinstrument |
|
Kapitel 4 |
Tekniska minimikrav för girhastighetsindikatorer |
|
Artikel 4.01 |
Handhavande |
|
Artikel 4.02 |
Dämpningsfunktioner |
|
Artikel 4.03 |
Anslutning av tillbehör |
|
Kapitel 5 |
Provningsvillkor och provningsförfarande för girhastighetsindikatorer |
|
Artikel 5.01 |
Säkerhet, belastningsförmåga och störningsemission |
|
Artikel 5.02 |
Strålningsbetingade radiostörningar och elektromagnetisk kompatibilitet |
|
Artikel 5.03 |
Provningsförfarande |
|
Tillägg |
Toleranser för girhastighetsindikatorer |
Kapitel 1
Allmänt
Artikel 1.01
Tillämpningsområde
I dessa föreskrifter fastställs tekniska och operativa minimikrav för girhastighetsindikatorer i inlandssjöfart samt villkoren för granskning av uppfyllandet av dessa minimikrav.
Artikel 1.02
Girhastighetsindikatorns uppgift
Girhastighetsindikatorns uppgift är att mäta och visa fartygets girhastighet åt babord eller styrbord för att understödja radarstyrningen.
Artikel 1.03
Godkännandeprovning
Girhastighetsindikatorer får inte installeras ombord på fartyg innan det med hjälp av en provning av en typmodell visats att de uppfyller de minimikrav som fastställs i dessa föreskrifter.
Artikel 1.04
Ansökan om godkännandeprovning
|
1. |
Ansökan om godkännandeprovning av en girhastighetsindikator skall lämnas till en behörig provningsmyndighet i en av medlemsstaterna. De behöriga provningsmyndigheterna skall anmälas till kommittén. |
|
2. |
Till ansökan skall följande handlingar bifogas:
|
|
3. |
Den sökande skall genom provning själv fastställa eller låta fastställa att radaranläggningen uppfyller de minimikrav som anges i dessa föreskrifter. Resultatrapporten av denna provning och mätningsprotokollen skall bifogas ansökan. Denna dokumentation och de uppgifter som framkommit vid provningen skall förvaras hos den behöriga provningsmyndigheten. |
|
4. |
Med sökande avses i samband med typmodellprovningen en juridisk eller fysisk person under vars namn, fabriksmärke eller annan karaktäristisk beteckning den anläggning som anmälts för provning tillverkas eller saluförs. |
Artikel 1.05
Typgodkännande
|
1. |
Efter provning av typmodellen med godkänt resultat, skall den behöriga provningsmyndigheten utfärda ett intyg om överensstämmelse. Om minimikraven inte är uppfyllda skall sökanden skriftligt meddelas om skälen för avslaget. Godkännandet skall utfärdas av den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten skall meddela kommittén om den utrustning som de har godkänt. |
|
2. |
Alla provningsmyndigheter har rätt att när som helst ta en anläggning ur produktionsserien för kontrollprovning. Om brister framkommer vid denna provning kan typgodkännandet upphävas. Den myndighet som utfärdat typgodkännandet ansvarar för upphävandet. |
|
3. |
Typgodkännandet är giltigt under tio år, och kan på ansökan förlängas. |
Artikel 1.06
Märkning av utrustning, godkännandenummer
|
1. |
De enskilda komponenterna i anläggningen skall på varaktigt sätt förses med tillverkarens namn, anläggningens beteckning, instrumenttyp och serienummer. |
|
2. |
Det godkännandenummer som den behöriga myndigheten utfärdat skall anbringas varaktigt på anläggningens kontrollpanel så att det är tydligt läsbart även efter installationen. godkännandenumrets sammansättning: e-NN-NNN (e= Europeiska unionen NN= Kännetecken för godkännandelandet, där
NNN= Tresiffrigt nummer, som bestäms av den behöriga myndigheten). |
|
3. |
godkännandenumret får endast användas i samband med det tillhörande godkännandet. Sökanden skall ansvara för framställning och montering av godkännandenumret. |
|
4. |
Den behöriga myndigheten skall omgående meddela kommittén om det utfärdade godkännandenumret. |
Artikel 1.07
Tillverkarens förklaring
Till varje anläggning skall tillverkaren bifoga en förklaring, i vilken det försäkras att anläggningen uppfyller minimikraven och att dess konstruktion helt och hållet överensstämmer med den typmodell som företetts för provning.
Artikel 1.08
Ändring av godkända anläggningar
|
1. |
Ändringar av redan godkända anläggningar innebär att typgodkännandet upphör att gälla. Om ändringar planeras, skall dessa meddelas skriftligt till provningsmyndigheten. |
|
2. |
provningsmyndigheten avgör om godkännandet förblir i kraft, eller om en efterprovning eller en förnyad typmodellprovning skall göras. Om ett nytt godkännande görs, skall ett nytt godkännandenummer utfärdas. |
Kapitel 2
Allmänna minimikrav för girhastighetsindikatorer
Artikel 2.01
Konstruktion, utförande
|
1. |
Girhastighetsindikatorer skall vara lämpliga för drift ombord på fartyg som används i inlandssjöfart. |
|
2. |
Utrustningens konstruktion och utförande skall följa den senaste tekniken både i mekaniskt och elektriskt hänseende. |
|
3. |
Om inte annat anges i bilaga II till direktivet eller i dessa föreskrifter skall de krav och provningsmetoder som anges i IEC-publikation 945 ”Marine Navigational Equipment General Requirements” tillämpas på strömförsörjning, säkerhet, påverkan mellan olika instrument ombord, säkerhetsavstånd till kompass, resistens mot klimatpåverkan, mekanisk styrka, miljöpåverkan, bullerutsläpp och instrumentmärkning. Dessutom skall utrustningen uppfylla alla krav i dessa föreskrifter vid en omgivningstemperatur på 0°-40°. |
Artikel 2.02
Parasitisk strålning och elektromagnetisk kompatibilitet
|
1. |
Den parasitiska strålningens fältstyrka får i frekvensområdet 30 MHz-2 000 MHz inte överskrida 500 μV/m. I frekvensområdena 156-165 MHz, 450-470 MHz och 1,53-1,544 GHz får fältstyrkan inte överskrida värdet 15 μV/m. Dessa fältstyrkor gäller vid ett mätavstånd på 3 m från den undersökta utrustningen. |
|
2. |
vid elektromagnetiska fältstyrkor på upp till 15 V/m i omedelbar närhet av den undersökta utrustningen skall denna uppfylla minimikraven i frekvensområdet på 30 MHz-2 000 MHz. |
Artikel 2.03
Handhavande
|
1. |
Utrustningen skall inte ha fler reglage än vad som krävs för ett korrekt handhavande. Reglagens utförande, märkning och manövrering skall möjliggöra en enkel, entydig och snabb användning. De skall vara anordnade så att missgrepp undviks så långt det är möjligt. Reglage som inte behövs vid normal drift skall inte vara direkt åtkomliga. |
|
2. |
Alla reglage och indikatorer skall vara försedda med symboler och/eller text på engelska. Symbolerna skall uppfylla kraven i IEC-publikation nr 417. Siffror och bokstäver skall vara minst 4 mm höga. Om det kan påvisas att en typstorlek på 4 mm inte kan användas av tekniska skäl, och om mindre tecken är godtagbara ur driftssynpunkt, kan storleken minskas till 3 mm. |
|
3. |
Utrustningen skall vara konstruerad på ett sådant sätt att missgrepp vid handhavandet inte leder till att den slutar fungera. |
|
4. |
Funktioner utöver minimikraven och anslutningsmöjligheter för externa instrument skall vara så beskaffade att utrustningen under alla omständigheter uppfyller minimikraven. |
Artikel 2.04
Bruksanvisningar
Med varje enhet skall följa en utförlig bruksanvisning. Den skall finnas att tillgå på tyska, engelska, franska och nederländska och innehålla åtminstone uppgifter om
|
a) |
igångsättning och handhavande, |
|
b) |
underhåll och service, samt |
|
c) |
allmänna säkerhetsföreskrifter. |
Artikel 2.05
Installation och funktionsprovning
|
1. |
För installation, utbyte och funktionsprovning gäller föreskrifterna i del V. |
|
2. |
Installationsriktningen i förhållande till långskeppslinjen skall anges på girhastighetsindikatorns givare. Anvisningar om installation för att uppnå minsta möjliga känslighet för andra typiska fartygsrörelser skall tillhandahållas. |
Kapitel 3
Operativa minimikrav för girhastighetsindikatorer
Artikel 3.01
Åtkomst till girhastighetsindikatorn
|
1. |
Girhastighetsindikatorn skall vara driftsklar och fungera inom de noggranhetstoleranser som krävs inom fyra minuter efter det att den slagits på. |
|
2. |
En varningssignal skall ange att indikatorn är påslagen. Det skall vara möjligt att samtidigt observera och sköta girhastighetsindikatorn. |
|
3. |
Trådlösa fjärrkontroller skall inte vara tillåtna. |
Artikel 3.02
Indikator för girhastigheten
|
1. |
Girhastigheten skall visas på en linjärt graderad skala med nollpunkten i mitten. giren skall kunna avläsas med avseende på riktning och hastighet med den noggrannhet som krävs. Visare och stapeldiagram skall vara tillåtna. |
|
2. |
Indikatorskalan skall vara minst 20 cm lång och kan vara antingen cirkelformad eller rak. Raka skalor skall vara horisontala. |
|
3. |
Enbart digitala indikatorer är inte tillåtna. |
Artikel 3.03
Mätområden
Girhastighetsindikatorer kan ha ett eller flera mätområden. Följande mätområden rekommenderas:
|
|
30°/minut |
|
|
60°/minut |
|
|
90°/minut |
|
|
180°/minut |
|
|
300°/minut. |
Artikel 3.04
Den angivna girhastighetens exakthet
Den angivna girhastigheten får inte avvika mer än 2 % från det mätbara maximivärdet eller 10 % från det verkliga värdet, beroende på vilket av dessa värden som är högst (se tillägget).
Artikel 3.05
Känslighet
Driftströskeln får inte överstiga en vinkelhastighetsändring på 1 % av det angivna värdet.
Artikel 3.06
Funktionsövervakning
|
1. |
Om girhastighetsindikatorn inte fungerar inom det föreskrivna noggrannhetsområdet, skall detta visas. |
|
2. |
Om ett gyroskop används skall varje kritisk ändring av rotationshastigheten signaleras. En kritisk ändring är en ändring av gyroskopets rotationshastighet som minskar noggrannheten med 10 %. |
Artikel 3.07
Okänslighet för andra normala fartygsrörelser
|
1. |
Rullningsrörelser med lutningsvinklar på upp till 10° vid girhastigheter på upp till 4° per sekund får inte leda till några mätfel utöver toleransgränserna. |
|
2. |
Stötar, exempelvis sådana som kan förekomma vid angöring, får inte leda till några bestående mätfel som går utöver toleransgränserna. |
Artikel 3.08
Okänslighet för magnetfält
Girhastighetsindikatorn skall vara okänslig för magnetfält som normalt kan förekomma ombord på fartyg.
Artikel 3.09
Slavinstrument
Slavinstrument skall uppfylla alla krav som ställs på girhastighetsindikatorn.
Kapitel 4
Tekniska minimikrav för girhastighetsindikatorer
Artikel 4.01
Handhavande
|
1. |
Alla reglage skall vara monterade så att ingen tillhörande indikator skyms då de manövreras och så att radarnavigeringen kan fortgå utan inskränkningar. |
|
2. |
Alla reglage och indikatorer skall ha en reflexionsfri och för alla ljusförhållanden lämplig belysning, som med ett oberoende reglage kan ställas in ner till noll. |
|
3. |
Reglagen skall vara konstruerade så att rörelser uppåt eller åt höger har en positiv effekt på inställningen och rörelser till vänster eller neråt en negativ effekt. |
|
4. |
Om tryckknappar används, skall dessa vara utformade så att man även kan hitta och manövrera dem på känn. Dessutom skall de ha en tydligt kännbar tryckpunkt. |
Artikel 4.02
Dämpningsfunktioner
|
1. |
Givarsystemet skall vara kritiskt dämpat. Dämpningskonstanten (63 % av gränsvärdet) får inte vara större än 0,4 sekunder. |
|
2. |
Indikatorn skall vara kritiskt dämpad. Reglage för att öka dämpningen skall vara tillåtna. Dämpningskonstanten får under inga omständigheter överstiga fem sekunder. |
Artikel 4.03
Anslutning av tillbehör
|
1. |
Om slavinstrument eller liknande utrustning kan anslutas till girhastighetsindikatorn skall girhastighetsangivelsen förbli användbar som en elektrisk signal. Girhastighetssignalen skall vara galvaniskt isolerad från stativet och ha en proportionell analog spänning på 20 mV/grad ± 5 % och en inre resistans på högst 100 ohm. Polariteten skall vara positiv för styrbordsgir och negativ för babordsgir. Driftströskeln får inte vara högre än 0,3°/minut. I temperaturområdet 0 °C-40 °C får nollpunktsfelet inte vara större än 1°/minut. Vid påslagen girhastighetsindikator och med orörlig givare får störspänningen i utgångssignalen, mätt bakom ett lågpassfilter med 10 Hz bandbredd, inte överstiga 10 mV. girhastighetssignalen skall mottas utan ytterligare dämpning utöver de gränser som anges i artikel 4.02.1. |
|
2. |
Det skall finnas en brytare för att koppla in ett externt larm. Denna brytare skall vara galvaniskt isolerad från girhastighetsindikatorn. Det externa larmet skall aktiveras genom slutande av brytaren när
|
Kapitel 5
Provningsvillkor och provningsförfarande för girhastighetsindikatorer
Artikel 5.01
Säkerhet, belastningsförmåga och störningsemission
Strömförsörjning, säkerhet, påverkan mellan olika instrument ombord, kompassens skyddsavstånd, klimatisk belastningsförmåga, mekanisk belastningsförmåga, miljöbelastning och bullerutsläpp skall provas enligt IEC-publikation 945 ”Marine Navigational Equipment General Requirements”.
Artikel 5.02
Parasitisk strålning och elektromagnetisk kompatibilitet
|
1. |
Den parasitiska strålningen skall mätas enligt IEC-publikation 945 ”Marine Navigational Equipment Interference” i frekvensområdet 30 MHz-2 000 MHz. Kraven i artikel 2.02.1 skall vara uppfyllda. |
|
2. |
Kraven i artikel 2.02.2 beträffande elektromagnetisk kompatibilitet skall vara uppfyllda. |
Artikel 5.03
Provningsförfarande
|
1. |
girhastighetsindikatorn skall arbeta och provas under nominella och extrema förhållanden. Påverkan från driftsspänningen och omgivningstemperaturen skall provas upp till det föreskrivna gränsvärdet. Dessutom skall radiosändare användas för att åstadkomma maximala magnetfält i girhastighetsindikatorns omgivning. |
|
2. |
Under de förhållanden som anges i punkt 1 skall felindikeringen ligga inom de toleransvärden som anges i tillägget. Alla andra krav skall vara uppfyllda. |
Tillägg
Toleranser för girhastighetsindikatorer
DEL V
FÖRESKRIFTER FÖR INSTALLATION OCH FUNKTIONSPROVNING AV RADARANLÄGGNINGAR OCH GIRHASTIGHETSINDIKATORER FÖR FARTYG I INLANDSSJÖFART
Innehållsförteckning
|
Artikel 1 |
Tillämpningsområde |
|
Artikel 2 |
Godkännande av utrustning |
|
Artikel 3 |
Godkända specialistföretag |
|
Artikel 4 |
Krav på strömförsörjningen ombord |
|
Artikel 5 |
Installation av radarantenn |
|
Artikel 6 |
Installation av radarskärm och kontrollpanel |
|
Artikel 7 |
Installation av girhastighetsindikator |
|
Artikel 8 |
Installation av positionssensor |
|
Artikel 9 |
Installations- och funktionsprovning |
|
Artikel 10 |
Intyg om installation och funktion |
|
Tillägg |
Förlaga till intyg om installation och funktion för radaranläggningar och girhastighetsindikatorer |
Artikel 1
Tillämpningsområde
För att trygga en säker och enkel radarnavigering på gemenskapens inre vattenleder är syftet med dessa föreskrifter att tillse att anläggningar för radarnavigering och girhastighetsindikatorer installeras enligt optimala tekniska och ergonomiska kriterier och att en funktionsprovning sker i samband med detta. Elektroniska sjökorts- och informationssystem för inlandssjöfart som kan användas för navigering räknas som radaranläggningar för navigeringsändamål enligt dessa föreskrifter.
Artikel 2
Godkännande av utrustning
För radarnavigering på gemenskapens inre vattenleder får endast utrustning installeras som har godkänts enligt de gällande föreskrifterna i detta direktiv eller enligt föreskrifterna från Centralkommissionen för sjöfarten på Rhen och försetts med ett godkännandenummer.
Artikel 3
Godkända specialistföretag
|
1. |
Installation eller ersättande samt reparation eller underhåll av radaranläggningar och girhastighetsindikatorer får endast utföras av specialistföretag som godkänts av den behöriga myndigheten på grundval av artikel 1. |
|
2. |
Den behöriga myndigheten kan utfärda ett godkännande på viss tid som när som helst kan upphävas av den behöriga myndigheten om förutsättningarna enligt artikel 1 inte längre föreligger. |
|
3. |
Den behöriga myndigheten skall genast meddela kommittén om de specialistföretag som de godkänt. |
Artikel 4
Krav på strömförsörjningen ombord
radaranläggningar och girhastighetsindikatorer skall ha varsin egen säkring för strömtillförseln och denna skall vara så driftsäker som möjligt.
Artikel 5
Installation av radarantenn
|
1. |
Radarantennen skall installeras så nära fartygets långskeppslinje som möjligt. Det skall inte finans något hinder i antennens strålningsområde, som kan medföra falska ekon eller oönskade skuggor. I förekommande fall skall antennen installeras på förskeppet. Radarantennen skall ställas upp och fästas i driftsläge så stabilt att radaranläggningen kan fungera med den precision som krävs. |
|
2. |
Efter det att installationsvinkelfelet korrigerats och anläggningen kopplats på får skillnaden mellan styrstrecket och långskeppslinjen inte vara större än 1°. |
Artikel 6
Installation av radarskärm och kontrollpanel
|
1. |
Radarskärmen och kontrollpanelen skall installeras i styrhytten så att radarbilden kan utvärderas och radaranläggningen hanteras problemfritt. Den azimutala inställningen av radarbilden skall överensstämma med omgivningens naturliga läge. Fästen och ställbara konsoler skall konstrueras så att de kan spärras i alla lägen utan vibrationer. |
|
2. |
Under radarnavigering får det artificiella ljuset inte kasta några reflexer i riktning mot radarobservatören. |
|
3. |
Om kontrollpanelen inte är inbyggd i radarskärmen, skall den finnas i ett skåp som ligger högst 1 m från bildskärmen. Trådlösa fjärrkontroller är inte tillåtna. |
|
4. |
Om slavinstrument installerats, skall samma föreskrifter gälla för dem som för system för radarnavigering. |
Artikel 7
Installation av girhastighetsindikator
|
1. |
Givarsystemet skall i mån av möjlighet installeras midskepps, horisontalt och parallellt med fartygets långskeppslinje. Installationsplatsen skall vara så fri från vibrationer som möjligt och utsatt för endast små temperaturförändringar. Bildenheten skall om möjligt installeras ovanför radarskärmen. |
|
2. |
Om slavinstrument installerats, skall samma föreskrifter gälla för dem som för girhastighetsindikatorer. |
Artikel 8
Installation av positionssensor
Positionssensorn (t.ex. DGPS-antenn) skall installeras så att det säkerställs att den fungerar med största möjliga precision och inte påverkas negativt av överbyggnader och sändarutrustning ombord.
Artikel 9
Installations- och funktionsprovning
Innan anläggningen startas för första gången efter installation, reparation eller förlängning av fartygscertifikat (undantag enligt artikel 2.09.2 i bilaga II till detta direktiv) samt efter all slags ombyggnad av fartyget, som skulle kunna påverka driftsförhållandena för dessa anläggningar, skall en installations- och funktionsprovning genomföras av den behöriga myndigheten eller av ett enligt artikel 3 godkänt företag. I denna provning skall följande krav uppfyllas:
|
a) |
Strömförsörjningen skall ha en egen säkring. |
|
b) |
Driftspänningen skall ligga inom toleransgränserna (artikel 2.01 i del III). |
|
c) |
Kablarna och kabeldragningen skall motsvara föreskrifterna i bilaga II och i förekommande fall i ADNR. |
|
d) |
Antennvarvtalet skall uppgå till minst 24 varv per minut. |
|
e) |
Inom antennens strålningsområde ombord skall det inte finnas något hinder som negativt påverkar navigeringen. |
|
f) |
Säkerhetsbrytaren för antennen skall vara driftsklar. |
|
g) |
Radarindikatorer, girhastighetsindikatorer och kontrollpaneler skall vara ergonomiska och användarvänliga. |
|
h) |
Radaranläggningens styrstreck får avvika högst 1° från långskeppslinjen. |
|
i) |
Avstånds- och azimutmätningen skall uppfylla precisionskraven (mäts med hjälp av kända mål). |
|
j) |
Lineariteten i närområdet (pushing och pulling) skall vara justerad. |
|
k) |
Det minsta avstånd som kan presenteras skall uppgå till högst 15 m. |
|
l) |
Bildens centrumpunkt skall vara synlig och ha en diameter på högst 1 mm. |
|
m) |
Falska ekon på grund av reflexer och oönskade skuggningar på styrstrecket skall inte finnas eller inte negativt påverka navigeringsförmågan. |
|
n) |
Funktionen för dämpning av ekon av sjögång och regn (STC- och FTC-Preset) samt dess inställning skall vara korrekt justerade. |
|
o) |
Förstärkningsfunktionen skall vara korrekt justerad. |
|
p) |
Bildskärpan och -upplösningen skall vara korrekt justerade. |
|
q) |
Fartygets girriktning skall överensstämma med indikationen på girhastighetsindikatorn och nollställningen vid kurs rakt fram skall vara korrekt. |
|
r) |
Radaranläggningen skall inte vara känslig för utsändningar från fartygets radioanläggning eller störningar från andra källor ombord. |
|
s) |
Radaranläggningen och/eller girhastighetsindikatorn skall inte störa andra instrument ombord. |
Om det finns ett elektroniskt sjökorts- och informationssystem skall dessutom
|
t) |
det statistiska positionsfelet på sjökortet inte överskrida 2 m, |
|
u) |
det statistiska fasvinkelfelet på sjökortet inte överskrida 1°. |
Artikel 10
Intyg om installation och funktion
Efter godkänd provning enligt artikel 9 skall den behöriga myndigheten eller det godkända företaget utfärda ett intyg enligt bifogade förlaga (se tillägget). Detta intyg skall permanent finnas ombord.
Om provningsvillkoren inte uppfylls, skall en förteckning över bristerna upprättas. Alla befintliga intyg skall återkallas eller skickas till den behöriga myndigheten av det godkända företaget.
Tillägg
DEL VI
FÖRLAGA TILL FÖRTECKNING ÖVER PROVNINGSINSTITUT, GODKÄND UTRUSTNING OCH GODKÄNDA INSTALLATIONSFÖRETAG
enligt del IV och del V.
A. BEHÖRIGA PROVNINGSMYNDIGHETER
enligt artikel 1.04.1 i del I
B. GODKÄNDA RADARANLÄGGNINGAR
enligt artikel 1.06.4 i del IV
C. GODKÄNDA GIRHASTIGHETSINDIKATORER
enligt artikel 1.06.4 i del IV
D. GODKÄNDA SPECIALISTFÖRETAG FÖR INSTALLATION ELLER ERSÄTTANDE AV RADARANLÄGGNINGAR OCH GIRHASTIGHETSINDIKATORER
enligt artikel 3 i del V
Anmärkning: Bokstavsbeteckningarna i den fjärde kolumnen hänvisar till beteckningarna i kolumn 1 i punkt B (radaranläggningar) och punkt C (girhastighetsindikatorer).
(1) Märkspänning och -frekvens är de värden som anges av tillverkaren. Spännings- och/eller frekvensområden kan också anges.
(2) Tolerans för avståndet till ljusets mittpunkt hos 24 V/40 W-lampan: ± 1,5 mm.
(3) L: När lampan är upprätt skall den breda flänsen på sockel P 28 S stå till vänster sett mot strålningsriktningen.
(4) Före mätningen av utgångsvärdena skall glödlamporna ha varit tända 60 minuter vid märkspänningen.
(5) Dessa värden får inte över- eller underskridas i strålningsområdet ± 10° på båda sidor om horisontallinjen genom ljuskroppsmedelpunkten vid vridning av lampan 360° runt dess axel.
(6) Före mätningen av utgångsvärdena skall glödlamporna ha varit tända 60 minuter vid märkspänningen.
(7) Dessa värden får inte över- eller underskridas i strålningsområdet ± 30° på båda sidor om horisontallinjen genom ljuskroppsmedelpunkten vid vridning av lampan 360° runt dess axel.
(8) Grundvärden för CIE-serien E 12: 1,0, 1,2, 1,5, 1,8, 2,2, 2,7, 3,3, 3,9, 4,7, 5,6, 6,8, 8,2.
P6_TA(2006)0299
Civil luftfart – harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden ***II
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3922/91 om harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom området civil luftfart (13376/1/2005 – C6-0090/2006 – 2000/0069(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (13376/1/2005 – C6-0090/2006), |
|
— |
med beaktande av parlamentets ståndpunkter vid första behandlingen av ärendet (1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2000)0121) (2) och kommissionens ändrade förslag (KOM(2002)0030) (3), |
|
— |
med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2004)0073) (4), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för transport och turism (A6-0212/2006); |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) EGT C 262, 18.9.2001, s. 224 och EUT C 272 E, 13.11.2003, s. 103.
(2) EGT C 311 E, 31.10.2000, s. 13.
(3) EGT C 227 E, 24.9.2002, s. 1.
(4) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TC2-COD(2000)0069
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 5 juli 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr …/2006 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3922/91 om harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom området civil luftfart
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 80.2,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
|
(1) |
I förordning (EEG) nr 3922/91 (3) fastställde gemensamma säkerhetsnormer förtecknade i bilaga II till den förordningen, särskilt med avseende på konstruktion, tillverkning, drift och underhåll av luftfartyg samt personer och organisationer som sysslar med dessa uppgifter. Dessa harmoniserade säkerhetsnormer gällde samtliga luftfartyg som drivs av gemenskapens operatörer, vare sig luftfartygen är registrerade i en medlemsstat eller i ett tredjeland. |
|
(2) |
Vad avser områden som inte fanns förtecknade i bilaga II till den förordningen skall det, enligt artikel 4.1 i den förordningen, antas gemensamma tekniska krav och administrativa förfaranden på grundval av artikel 80.2 i fördraget. |
|
(3) |
I artikel 9 i förordning (EEG) nr 2407/92 av den 23 juli 1992 om utfärdande av tillstånd för lufttrafikföretag (4) föreskrivs att det alltid skall vara ett villkor för utfärdandet av en operativ licens och för dess giltighet att det berörda företaget har ett gällande drifttillstånd att utöva trafikrättigheter som täcker den verksamhet som den operativa licensen omfattar och som uppfyllde krav som skall fastställas i en framtida förordning. Det är nu lämpligt att fastställa sådana krav. |
|
(4) |
De gemensamma luftfartsmyndigheterna, JAA (Joint Aviation Authorities), har antagit ett antal harmoniserade bestämmelser för kommersiell luftfart med flygplan, Gemensamma luftfartsbestämmelser – kommersiella flygtransporter (flygplan) (JAR-OPS 1) i dess ändrade lydelse. I dessa bestämmelser (ändring 8 av den 1 januari 2005) fastställs en lägsta säkerhetsnivå, och de utgör därför ett bra underlag för gemenskapslagstiftning om drift av flygplan. Ändringar av JAR-OPS 1 behövde dock göras för att den skulle bli förenlig med gemenskapens lagstiftning och politik, med hänsyn till dess betydelse för den ekonomiska och sociala sektorn. Den nya texten kan inte införlivas med gemenskapsrätten enbart genom en enkel hänvisning till JAR-OPS 1 i förordning (EEG) nr 3922/91. Således bör en ny bilaga med de gemensamma bestämmelserna fogas till den förordningen. |
|
(5) |
Villkoren för lufttransportföretag bör vara tillräckligt flexibla så att de kan hantera oförutsedda brådskande driftsrelaterade omständigheter, driftsrelaterade behov av begränsad varaktighet eller visa att de kan uppnå motsvarande säkerhetsnivå genom andra åtgärder än tillämpning av de gemensamma bestämmelserna i bilagan (nedan kallad bilaga III). Medlemsstaterna bör därför ha rätt att bevilja undantag från eller införa varianter av de gemensamma tekniska kraven och administrativa förfarandena. Eftersom sådana undantag och varianter i vissa fall kan urholka de gemensamma säkerhetsnormerna eller förorsaka en snedvridning av marknaden, bör deras tillämpningsområde snävt begränsas och gemenskapen bör på lämpligt sätt kontrollera beviljandet. Kommissionen bör ges befogenhet att besluta om skyddsåtgärder i detta avseende. |
|
(6) |
Det finns klart angivna fall då medlemsstaterna bör få anta eller behålla nationella bestämmelser om flyg- och tjänstgöringstidsbegränsningar och kraven på vila, under förutsättning att de överensstämmer med allmänt etablerade förfaranden och till dess att gemenskapsbestämmelser har fastställts på grundval av vetenskapliga rön och bästa praxis. |
|
(7) |
Syftet med denna förordning är att fastställa harmoniserade säkerhetsstandarder på en hög nivå, inbegripet avseende flyg- och tjänstgöringstidsbegränsningarna och viloperioderna. I vissa medlemsstater finns det kollektivavtal och/eller lagar som fastställer bättre villkor för begränsningarna av flyg- och tjänstgöringstiden och kabinbesättningens arbetsvillkor. Inget i denna förordning bör tolkas som en begränsning av möjligheten att ingå eller behålla sådana överenskommelser. Medlemsstaterna får behålla lagar med mer fördelaktiga bestämmelser än dem som finns i förordningen. |
|
(8) |
Bestämmelserna om kommittéförfarandet i förordning (EEG) nr 3922/91 bör anpassas, så att hänsyn tas till rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (5). |
|
(9) |
Bestämmelserna i förordning (EEG) nr 3922/91 om tillämpningsområdet bör anpassas, så att hänsyn tas till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1592/2002 av den 15 juli 2002 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet (6) samt till tillämpningsföreskrifterna till denna i kommissionens förordning (EG) nr 1702/2003 av den 24 september 2003 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- och miljöcertifiering av luftfartyg och tillhörande produkter, delar och utrustningar samt för certifiering av konstruktions- och tillverkningsorganisationer (7) och i kommissionens förordning (EG) nr 2042/2003 av den 20 november 2003 om fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och utrustning och om godkännande av organisationer och personal som arbetar med dessa arbetsuppgifter (8). |
|
(10) |
I denna förordning, särskilt i bestämmelserna om flyg- och tjänstgöringstidsbegränsningar och kraven på vila i kapitel Q i bilaga III, beaktas de begränsningar och miniminormer som redan har fastställts i rådets direktiv 2000/79/EG (9). De begränsningar som fastställs i det direktivet bör alltid iakttas för flygpersonal inom civil luftfart. Inte i något avseende bör bestämmelserna i kapitel Q i bilaga III och andra bestämmelser som godkänns enligt denna förordning ges ett vidare tillämpningområde och därigenom ge den personalen mindre skydd. |
|
(11) |
Medlemsstaterna bör kunna fortsätta att tillämpa nationella bestämmelser om flyg- och tjänstgöringstidsbegränsningar och krav på vila för besättningsmedlemmar, under förutsättning att de gränser som fastställs i sådana nationella bestämmelser ligger mellan de undre och övre gränser som anges i kapitel Q i bilaga III. |
|
(12) |
Medlemsstaterna bör kunna fortsätta att tillämpa nationella bestämmelser om flyg- och tjänstgöringstidsbegränsningar och krav på vila för besättningsmedlemmar på områden som för närvarande inte omfattas av kapitel Q i bilaga III, exempelvis maximala dagliga flygtjänstgöringsperioder för enpilotverksamhet och brådskande medicinska transporter samt bestämmelser om minskning av flygtjänstgöringsperioder eller ökning av viloperioder vid flygningar över flera tidszoner. |
|
(13) |
En vetenskaplig och medicinsk utvärdering av bestämmelserna om flyg- och tjänstgöringstidsbegränsningar och kraven på vila samt, i relevanta fall , av bestämmelserna om kabinbesättningar bör genomföras inom två år efter det att denna förordning har trätt i kraft. |
|
(14) |
Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av de bestämmelser om inspektioner som fastställs i 1944 års Chicagokonvention angående internationell civil luftfart och i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/36/EG av den 21.4.2004 om säkerheten i fråga om luftfartyg från tredje land som använder flygplatser i gemenskapen (10). |
|
(15) |
En överenskommelse om utökat samarbete i fråga om användningen av flygplatsen i Gibraltar träffades i London den 2 december 1987 mellan Konungariket Spanien och Förenade kungariket genom en gemensam förklaring från de båda ländernas utrikesministrar. Denna överenskommelse har ännu inte trätt i kraft. |
|
(16) |
Förordning (EEG) nr 3922/91 bör därför ändras i enlighet med detta, |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EEG) nr 3922/91 skall ändras på följande sätt:
|
1. |
Följande skäl skall införas efter skäl 9: ”Tillämpningen av bestämmelserna om flyg- och tjänstgöringstidsbegränsningar kan medföra avsevärda störningar i systemen för arbetstidsscheman på sådana typer av företag vars företagsmodell uteslutande bygger på nattrafik. Mot bakgrund av de utredningar som skall lämnas in av berörda parter bör kommissionen utvärdera situationen och föreslå en ändring av bestämmelserna om flyg- och tjänstgöringstidsbegränsningar i syfte att ta dessa speciella företagsmodeller i betraktande.” |
|
2. |
Följande skäl skall införas efter skäl 10: ”Senast den … (11) bör Europeiska byrån för luftfartssäkerhet slutföra en vetenskaplig och medicinsk utvärdering av kapitel Q, och i relevanta fall av kapitel O, i bilaga III. På grundval av resultaten från denna utvärdering, och i enlighet med förfarandet i artikel 12.2 bör kommissionen, om så behövs, utan dröjsmål utarbeta och lägga fram förslag om ändring av relevanta tekniska bestämmelser. Vid översynen av vissa bestämmelser som det hänvisas till i artikel 8a bör vägen mot ytterligare harmonisering av de utbildningskrav för kabinbesättningar som hittills antagits bevaras för att underlätta den fria rörligheten för kabinbesättningspersonal inom gemenskapen. I detta avseende bör möjligheten till ytterligare harmonisering av kabinbesättningens kvalifikationer undersökas på nytt.” |
|
3. |
Det sista skälet skall ersättas med följande skäl: ”De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (12). |
|
4. |
Artikel 1 skall ändras på följande sätt:
|
|
5. |
Följande definition skall läggas till i artikel 2: ”i) ’myndighet’: i bilaga III den behöriga myndighet som har beviljat lufttrafikföretagets drifttillstånd (AOC).” |
|
6. |
Artikel 3 skall ersättas med följande: ”Artikel 3 1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11 skall de gemensamma tekniska krav och administrativa förfaranden som är tillämpliga inom gemenskapen vad gäller kommersiella transporter med flygplan vara de som anges i bilaga III. 2. Hänvisningar till kapitel M i bilaga III eller någon av bestämmelserna i det kapitlet skall avse del-M i kommissionens förordning (EG) nr 2042/2003 av den 20 november 2003 om fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och utrustning och om godkännande av organisationer och personal som arbetar med dessa arbetsuppgifter (13) eller relevanta bestämmelser i denna. |
|
7. |
Artikel 4.1 skall ersättas med följande: ”1. Vad avser områden som inte omfattas av bilaga III skall gemensamma tekniska krav och administrativa förfaranden antas på grundval av artikel 80.2 i fördraget. Kommissionen skall i förekommande fall och så snart som möjligt lägga fram lämpliga förslag inom dessa områden.” |
|
8. |
Artikel 6 skall ersättas med följande: ”Artikel 6 Ett luftfartyg som är i drift enligt ett godkännande som beviljats av en medlemsstat i enlighet med de gemensamma tekniska kraven och administrativa förfarandena får tas i drift på samma villkor i övriga medlemsstater, utan ytterligare tekniska krav eller utvärderingar i dessa medlemsstater.” |
|
9. |
Artikel 7 skall ersättas med följande: ”Artikel 7 Medlemsstaterna skall erkänna en certifiering av organ eller personer under dess jurisdiktion och myndighet, vilka sysslar med underhåll av produkter och drift av luftfartyg, när denna utfärdats enligt denna förordning av en annan medlemsstat eller av ett organ som handlar på dess uppdrag.” |
|
10. |
Artikel 8 skall ersättas med följande: ”Artikel 8 1. Bestämmelserna i artiklarna 3-7 får inte hindra en medlemsstat från att omedelbart reagera om det uppstår ett säkerhetsproblem som rör en produkt, person eller organisation som omfattas av denna förordning. Om säkerhetsproblemet är ett resultat av en otillräcklig säkerhetsnivå som beror på de gemensamma tekniska kraven och administrativa förfarandena, eller på brister i dessa tekniska krav och förfaranden, skall medlemsstaten omedelbart meddela kommissionen och de övriga medlemsstaterna vilka åtgärder som vidtagits och skälen till detta. Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 12.2 besluta om huruvida en otillräcklig säkerhetsnivå eller en brist i de gemensamma tekniska kraven och administrativa förfarandena gör fortsatt tillämpning av de åtgärder som vidtagits i enlighet med första stycket i denna punkt motiverad. Kommissionen skall i så fall även vidta nödvändiga åtgärder för att ändra de berörda gemensamma tekniska kraven och administrativa förfarandena i enlighet med artikel 4 eller artikel 11. Om det visar sig att medlemsstatens åtgärder inte är motiverade, skall den återkalla åtgärderna. 2. En medlemsstat får bevilja undantag från de tekniska krav och administrativa förfaranden som anges i denna förordning vid oförutsedda brådskande driftsrelaterade omständigheter eller driftsrelaterade behov av begränsad varaktighet. Kommissionen och de övriga medlemsstaterna skall underrättas om undantag som beviljats vid upprepade tillfällen eller för en period som är längre än två månader. När kommissionen och övriga medlemsstater underrättas om undantag som beviljats av en medlemsstat i enlighet med andra stycket skall kommissionen undersöka huruvida undantagen är förenliga med säkerhetsmålen i denna förordning eller andra relevanta bestämmelser i gemenskapsrätten. Om kommissionen finner att de beviljade undantagen inte är förenliga med säkerhetsmålen i denna förordning eller andra relevanta bestämmelser i gemenskapsrätten, skall kommissionen besluta om skyddsåtgärder i enlighet med förfarandet i artikel 12a. Den berörda medlemsstaten skall i så fall upphäva undantaget. 3. Där det är möjligt att med andra medel uppnå en säkerhetsnivå som motsvarar den nivå som uppnås genom tillämpning av de gemensamma tekniska kraven och administrativa förfarandena i bilaga III, får medlemsstaterna, utan diskriminering på grund av sökandens nationalitet och med beaktande av behovet av att inte snedvrida konkurrensen, bevilja ett godkännande med avvikelse från dessa bestämmelser. Den berörda medlemsstaten skall i så fall till kommissionen anmäla sin avsikt att bevilja ett sådant godkännande, skälen till detta och de villkor som fastställts för att säkerställa att en motsvarande säkerhetsnivå uppnås. Inom tre månader efter det att en medlemsstat lämnat in en anmälan skall kommissionen inleda det förfarande som avses i artikel 12.2 i syfte att besluta huruvida det föreslagna godkännandet av åtgärden kan beviljas. I så fall skall kommissionen meddela samtliga medlemsstater sitt beslut, och de skall därvid ha rätt att tillämpa åtgärden. Tillämpliga bestämmelser i bilaga III får också ändras för att återspegla en sådan åtgärd. Bestämmelserna i artiklarna 6 och 7 skall tillämpas på åtgärden i fråga. 4. Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1-3 får en medlemsstat anta eller bibehålla bestämmelser i anslutning till OPS 1.1105 punkt 6, OPS 1.1110 punkterna 1.3 och 1.4.1, OPS 1.1115 och OPS 1.1125 punkt 2.1 i kapitel Q i bilaga III till dess att gemenskapsbestämmelser har fastställts på grundval av vetenskapliga rön och bästa praxis. En medlemsstat skall underrätta kommissionen om de bestämmelser som den beslutar att bibehålla. För nationella bestämmelser som avviker från de bestämmelser i OPS 1 som avses i första stycket och som medlemsstaterna avser att anta efter dagen för tillämpning av bilaga III skall kommissionen inom tre månader efter anmälan från en medlemsstat inleda det förfarande som avses i artikel 12.2 för att besluta om huruvida bestämmelserna är förenliga med säkerhetsmålen i denna förordning och andra regler i gemenskapsrätten och om bestämmelserna får göras tillämpliga. I så fall skall kommissionen meddela samtliga medlemsstater sitt beslut att godkänna åtgärden och alla skall därvid ha rätt att tillämpa den åtgärden. Tillämpliga bestämmelser i bilaga III får också ändras för att återspegla en sådan åtgärd. Bestämmelserna i artiklarna 6 och 7 skall tillämpas på åtgärden i fråga.” |
|
11. |
Följande artikel skall införas: ”Artikel 8a 1. Inom … (14) skall Europeiska byrån för luftfartssäkerhet slutföra en vetenskaplig och medicinsk utvärdering av bestämmelserna i kapitel Q och i relevanta fall kapitel O i bilaga III. 2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1592/2002 av den 15 juli 2002 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet (15) skall Europeiska byrån för luftfartssäkerhet bistå kommissionen med att utarbeta förslag till ändringar av de tillämpliga tekniska bestämmelserna i kapitel O och Q i bilaga III.”. |
|
12. |
Artikel 11.1 skall ersättas med följande: ”1. Enligt det förfarande som avses i artikel 12.2 skall kommissionen göra de ändringar som blivit nödvändiga på grund av vetenskapliga och tekniska framsteg i de gemensamma tekniska krav och administrativa förfaranden som anges i bilaga III.” |
|
13. |
Artikel 12 skall ersättas med följande: ”Artikel 12 1. Kommissionen skall biträdas av luftsäkerhetskommittén, nedan kallad kommittén. 2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i rådets beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som fastställs i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader. 3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.” |
|
14. |
Följande artikel skall införas: ”Artikel 12a När det hänvisas till denna artikel skall förfarandet i fråga om skyddsåtgärder i artikel 6 i beslut 1999/468/EG tillämpas. Innan kommissionen antar sitt beslut skall den höra kommittén. Den tid som avses i artikel 6 b i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader. Om en medlemsstat hänskjuter ett beslut som fattats av kommissionen till rådet, får rådet med kvalificerad majoritet fatta ett annat beslut inom tre månader.” |
|
15. |
Texten i bilagan till denna förordning skall läggas till som bilaga III. |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 11 i förordning (EEG) nr 3922/91, skall bilaga III tillämpas från och med … (16).
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i …
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) EGT C 14, 16.1.2001, s. 33.
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 3 september 2002 (EUT C 272 E, 13.11.2003, s. 103), rådets gemensamma ståndpunkt av den 9 mars 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 juli 2006.
(3) EGT L 373, 31.12.1991, s. 4. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1592/2002 (EGT L 240, 7.9.2002, s. 1).
(4) EGT L 240, 24.8.1992, s. 1.
(5) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(6) EGT L 240, 7.9.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1701/2003 (EUT L 243, 27.9.2003, s. 5).
(7) EUT L 243, 27.9.2003, s. 6. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 706/2006 ( EUT L 122, 9.5.2006, s. 16 ).
(8) EUT L 315, 28.11.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 707/2006 ( EUT L 122, 9.5.2006, s. 17 ).
(9) Rådets direktiv 2000/79/EG av den 27 november 2000 om genomförande av det europeiska avtal om arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget som har ingåtts mellan Association of European Airlines (AEA), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), European Cockpit Association (ECA), European Regions Airline Association (ERA) och International Air Carrier Association (IACA) (EGT L 302, 1.12.2000, s. 57).
(10) EUT L 143, 30.4.2004, s. 76. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 211/2005 ( EUT L 344, 27.12.2005, p. 15 ).
(11) Två år efter det att denna förordning har trätt i kraft.
(12) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.”.
(13) EUT L 315, 28.11.2003, s. 1.”.
(14) Två år efter det att denna förordning har trätt i kraft
(15) EGT L 240, 7.9.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1701/2003 (EUT L 243, 27.9.2003, s. 5).
(16) 18 månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.
BILAGA
”BILAGA III
GEMENSAMMA TEKNISKA KRAV OCH ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN GÄLLANDE FÖR KOMMERSIELLA FLYGTRANSPORTER
OPS 1: KOMMERSIELLA FLYGTRANSPORTER (FLYGPLAN)
Innehållsförteckning (allmän översikt)
|
KAPITEL A |
|
||
|
KAPITEL B |
|
||
|
KAPITEL C |
|
||
|
KAPITEL D |
|
||
|
KAPITEL E |
|
||
|
KAPITEL F |
|
||
|
KAPITEL G |
|
||
|
KAPITEL H |
|
||
|
KAPITEL I |
|
||
|
KAPITEL J |
|
||
|
KAPITEL K |
|
||
|
KAPITEL L |
|
||
|
KAPITEL M |
|
||
|
KAPITEL N |
|
||
|
KAPITEL O |
|
||
|
KAPITEL P |
|
||
|
KAPITEL Q |
|
||
|
KAPITEL R |
|
||
|
KAPITEL S |
|
KAPITEL A
TILLÄMPNING OCH DEFINITIONER
OPS 1.001
Tillämplighet
OPS del 1 innehåller bestämmelser som skall tillämpas på sådana kommersiella flygtransporter med civila flygplan, som utförs av en operatör vars huvudkontor och, i förekommande fall, säte är beläget i en medlemsstat, härefter kallad en operatör. OPS del 1 är inte tillämplig på
|
1. |
flygplan när de används för militära ändamål eller i tull- eller polistjänst, eller |
|
2. |
flygningar för fallskärmshoppning eller brandbekämpning, samt positionering och returflygningar i samband med sådana flygning, där de medförda personerna är personer som normalt medförs vid fallskärmshoppning eller brandbekämpning, eller |
|
3. |
flygningar omedelbart före, under eller omedelbart efter bruksflygverksamhet, förutsatt att dessa flygningar sker i samband med denna verksamhet och vid vilka, förutom besättningen, högst sex personer som är oumbärliga för bruksflygverksamheten medförs. |
OPS 1.003
Definitioner
|
a) |
I denna bilaga avses med
|
|
b) |
Med del M och del 145 avses i denna bilaga del M och del 145 i förordning (EG) nr 2042/2003 av den 20 november 2003. |
KAPITEL B
ALLMÄNT
OPS 1.005
Allmänt
|
a) |
En operatör får inte utföra kommersiella flygtransporter med flygplan på annat sätt än i enlighet med OPS 1. För bruk av flygplan i prestandaklass B anges mildrade krav i tillägg 1 till OPS 1.005 a. |
|
b) |
Operatören skall uppfylla de tillämpliga retroaktiva luftvärdighetsbestämmelserna för flygplan som används för kommersiella flygtransporter. |
|
c) |
Varje flygplan skall användas i enlighet med villkoren i luftvärdighetsbeviset och inom godkända begränsningar i dess flyghandbok. |
|
d) |
All utrustning för syntetisk flygträning (STD, till exempel flygsimulatorer eller flygutbildningsutrustning (FTD) som i utbildningssyfte eller för kontrolländamål ersätter ett flygplan skall kvalificeras enligt kraven på utrustning för syntetisk flygträning i JAR-STD. En operatör som avser att använda sådan STD måste få myndighetens godkännande. |
OPS 1.020
Lagar, bestämmelser och förfaranden – operatörens ansvar
En operatör skall se till att
|
1. |
alla anställda görs medvetna om att de skall iaktta de lagar, bestämmelser och förfaranden som gäller i de stater där verksamhet bedrivs och är tillämpliga på den tjänst de utför, och att |
|
2. |
alla besättningsmedlemmar känner till de lagar, bestämmelser och förfaranden som är tillämpliga på den tjänst de utför. |
OPS 1.025
Gemensamt språk
|
a) |
En operatör skall säkerställa att alla besättningsmedlemmar kan kommunicera på ett gemensamt språk. |
|
b) |
En operatör skall säkerställa att all operativ personal kan förstå det språk som används i de delar av drifthandboken som avser deras uppgifter och ansvar. |
OPS 1.030
Minimiutrustningslista – operatörens ansvar
|
a) |
En operatör skall för varje flygplan upprätta en minimiutrustningslista (MEL) som skall vara godkänd av myndigheten. Den skall baseras på den relevanta grundläggande minimiutrustningslista (MMEL), som godtagits av myndigheten (om sådan MMEL finns), men får inte vara mindre restriktiv än denna. |
|
b) |
En operatör får inte utan myndighetens tillstånd bedriva verksamhet med flygplan annat än i enlighet med MEL. Ett sådant tillstånd får under inga omständigheter medge att verksamhet utövas utan att begränsningarna i MMEL iakttas. |
OPS 1.035
Kvalitetssystem
|
a) |
En operatör skall upprätta ett kvalitetssystem och utse en kvalitetschef, för att övervaka att lämpliga förfaranden följs för att säkerställa en säker operativ praxis och luftvärdiga flygplan. Övervakningen skall innefatta ett system för återrapportering till den verksamhetsansvarige chefen (Se även OPS 1.175 h) för att säkerställa att erforderliga korrigerande åtgärder vidtas. |
|
b) |
Kvalitetssystemet skall innefatta ett program för kvalitetssäkring med förfaranden för att verifiera att all verksamhet utövas enligt alla tillämpliga bestämmelser, normer och förfaranden. |
|
c) |
Kvalitetssystemet och kvalitetschefen skall vara godtagbara för myndigheten. |
|
d) |
Kvalitetssystemet skall vara beskrivet i berörd dokumentation. |
|
e) |
Oavsett vad som föreskrivs i punkt a ovan får myndigheten godta utnämningen av två kvalitetschefer, en för drift och en chef för underhåll, under förutsättning att operatören har inrättat en kvalitetsenhet för att se till att kvalitetssystemet tillämpas enhetligt inom hela verksamheten. |
OPS 1.037
Haveriförebyggande flygsäkerhetsprogram
|
a) |
En operatör skall upprätta och vidmakthålla ett haveriförebyggande flygsäkerhetsprogram som får integreras med kvalitetssystemet och som skall innefatta följande:
|
|
b) |
Förslag till korrigerande åtgärder föranledda av det haveriförebyggande flygsäkerhetsprogrammet skall läggas fram av den programansvarige. |
|
c) |
Kvalitetschefen skall övervaka att ändringar som föranleds av de förslag till korrigerande åtgärder som fastställts inom ramen för det haveriförebyggande flygsäkerhetsprogrammet verkligen genomförs. |
OPS 1.040
Besättningsmedlemmar
|
a) |
En operatör skall säkerställa att samtliga tjänstgörande flyg- och kabinbesättningsmedlemmar har utbildats för de uppgifter de tilldelats och att de är kompetenta att utföra dem. |
|
b) |
När det förutom kabinbesättningsmedlemmar finns andra besättningsmedlemmar som utför sina uppgifter i ett flygplans kabin, skall operatören se till att de
|
OPS 1.050
Information om flygräddningstjänst
En operatör skall säkerställa att den information om flygräddningstjänst som rör den avsedda flygningen är lätt tillgänglig i cockpit.
OPS 1.055
Information om nöd- och överlevnadsutrustning ombord
En operatör skall se till att det finns förteckningar tillgängliga med information om den nöd- och överlevnadsutrustning som medförs ombord på operatörens alla flygplan. Räddningscentralerna skall kunna delges dess förteckningar omedelbart. Informationen skall i tillämpliga delar innefatta antal, färg och typ av livräddningsflottar och pyroteknisk utrustning, utförlig beskrivning av medicinskt nödförråd, vattenförråd samt typ av bärbar nödradioutrustning och dess frekvenser.
OPS 1.060
Nödlandning på vatten
En operatör får inte bruka ett flygplan, vars godkända kabinkonfiguration är inrättad för befordran av 30 eller fler passagerare, för flygning över hav på större avstånd från landområde lämpligt för nödlandning än vad som motsvaras av 120 minuters flygning i marschfart eller 400 nautiska mil, varvid det minsta av dessa två avstånd skall gälla, såvida inte flygplanet uppfyller kraven för nödlandning på vatten enligt tillämpliga luftvärdighetsbestämmelser.
OPS 1.065
Transport av krigsmateriel
|
a) |
En operatör får inte transportera krigsmateriel med flyg, om inte alla berörda stater har lämnat sitt tillstånd. |
|
b) |
En operatör skall säkerställa att krigsmaterielen är
|
|
c) |
En operatör skall se till att befälhavaren, innan en flygning påbörjas är närmare underrättad om den krigsmateriel som är avsedd att transporteras ombord på flygplanet och om dess placering. |
OPS 1.070
Transport av sportvapen och ammunition
|
a) |
En operatör skall vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att företaget informeras om alla sportvapen som avses transporteras med flyg. |
|
b) |
En operatör som godtar att transportera sportvapen skall se till att
|
|
c) |
Ammunition till sportvapen får med vissa begränsningar medföras i passagerarnas incheckade bagage i enlighet med ICAO Technical Instructions (se OPS 1.1160 b.5), som de fastställs i OPS 1.1150 a.15. |
OPS 1.075
Personbefordran
En operatör skall vidta alla åtgärder för att säkerställa att ingen under flygning vistas i någon del av ett flygplan, som inte är utformad för personbefordran, såvida inte befälhavaren beviljat tillfälligt tillträde till en del av flygplanet där
|
1. |
det är nödvändigt att vidta åtgärder för flygplanets säkerhet eller för säkerheten för personer, djur eller gods ombord, eller där |
|
2. |
gods eller förnödenheter transporteras och som är utformad så att en person skall kunna ha tillträde till den under flygning. |
OPS 1.080
Flygtransport av farligt gods
En operatör skall vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att ingen överlämnar eller tar emot farligt gods för flygtransport, utom i de fall då han eller hon har utbildats för detta och godset är klassificerat, dokumenterat, försett med intyg, beskrivet, förpackat, märkt, försett med etikett och i skick för transport i enlighet med ICAO Technical Instructions och berörd gemenskapslagstiftning.
OPS 1.085
Besättningens ansvar
|
a) |
En besättningsmedlem ansvarar för att han eller hon korrekt utför de av sina arbetsuppgifter som
|
|
b) |
En besättningsmedlem skall
|
|
c) |
Punkt b ovan innebär inte att en besättningsmedlem är skyldig att rapportera en händelse som redan har rapporterats av en annan besättningsmedlem. |
|
d) |
En besättningsmedlem får inte tjänstgöra i ett flygplan
|
|
e) |
En besättningsmedlem skall underkastas lämpliga bestämmelser om alkoholkonsumtion vilka skall utfärdas av operatören och vara godtagbara för myndigheten och vilka inte får vara mindre restriktiva än följande:
|
|
f) |
Befälhavaren skall
|
|
g) |
Befälhavaren skall i en nödsituation som kräver omedelbart beslut och åtgärd, vidta alla åtgärder han eller hon bedömer vara nödvändiga med hänsyn till omständigheterna. Vid sådana tillfällen får han eller hon göra avsteg från regler, operativa förfaranden och metoder i säkerhetens intresse. |
OPS 1.090
Befälhavarens myndighet
En operatör skall vidta alla rimliga åtgärder för att se till att alla som medförs i flygplanet lyder alla lagenliga order som befälhavaren ger för att trygga säkerheten för flygplanet och personer och egendom ombord.
OPS 1.095
Befogenhet att taxa ett flygplan
En operatör skall vidta alla rimliga åtgärder för att se till att ett flygplan för vilket operatören ansvarar inte taxas inom färdområdet på en flygplats av någon annan person än en flygbesättningsmedlem utom i de fall då personen, på plats vid manöverorganen, har
|
1. |
vederbörligen bemyndigats av operatören eller ett utsett ombud och har kompetens för att
|
|
2. |
mottagit instruktioner rörande flygplatsens utformning, vägar, skyltar, markeringar, ljus, signaler och instruktioner från flygtrafikledningen, fraseologi och förfaranden, samt har förmåga att följa de operativa normer som gäller för säker förflyttning av flygplan inom flygplatsen. |
OPS 1.100
Tillträde till cockpit
|
a) |
En operatör skall säkerställa att ingen annan än en flygbesättningsmedlem som är beordrad att tjänstgöra under en flygning ges tillträde till eller medförs i cockpit, såvida inte personen
|
|
b) |
Befälhavaren skall
|
|
c) |
Det åligger befälhavaren att fatta det slutgiltiga beslutet om tillträde till cockpit. |
OPS 1.105
Obehörig transport
En operatör skall vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att ingen gömmer sig, eller gömmer gods, ombord på ett flygplan.
OPS 1.110
Bärbar elektronisk utrustning
En operatör får inte tillåta att någon använder, och skall vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att ingen använder, bärbar elektronisk utrustning ombord på ett flygplan om den kan påverka funktionen hos flygplanets system och utrustning på ett negativt sätt.
OPS 1.115
Alkohol och droger
En operatör får inte tillåta att någon, och skall vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att ingen som är påverkad av alkohol eller droger i sådan omfattning att det är sannolikt att flygplanets eller de ombordvarandes säkerhet kan äventyras går ombord eller vistas i ett flygplan.
OPS 1.120
Fara för säkerheten
En operatör skall vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att ingen handlar hänsynslöst eller vårdslöst eller underlåter att handla, så att
|
1. |
ett flygplan eller en person ombord utsätts för fara, |
|
2. |
ett flygplan utgör eller tillåts utgöra en fara för någon person eller egendom. |
OPS 1.125
Handlingar som skall medföras
|
a) |
En operatör skall säkerställa att följande handlingar eller kopior av dessa medförs vid varje flygning:
|
|
b) |
Varje flygbesättningsmedlem skall vid varje flygning medföra ett giltigt certifikat för flygbesättningsmedlem med erforderlig(a) behörighet(er) för den avsedda flygningen. |
OPS 1.130
Handböcker som skall medföras
En operatör skall se till att
|
1. |
de gällande delar av drifthandboken, som är relevanta för besättningens arbetsuppgifter medförs vid varje flygning, |
|
2. |
de delar av drifthandboken, som behövs för att utföra en flygning är lätt åtkomliga för besättningen ombord på flygplanet, samt att |
|
3. |
gällande flyghandbok för flygplanet medförs i flygplanet, såvida inte myndigheten har godtagit att den drifthandbok som föreskrivs i enligt OPS 1.1045, tillägg 1, del B innehåller den för flygplanet relevanta informationen. |
OPS 1.135
Tilläggsinformation och formulär som skall medföras
|
a) |
En operatör skall se till att, förutom de handlingar och handböcker som föreskrivs i OPS 1.125 och OPS 1.130, följande information och formulär, anpassade till flygningens art och det geografiska verksamhetsområdet, medförs vid varje flygning:
|
|
b) |
Myndigheten får medge att den information som specificeras i punkt a ovan, eller delar av den, presenteras på annat sätt än i tryckt form. Godtagbar tillgänglighet, användbarhet och tillförlitlighet skall säkerställas. |
OPS 1.140
Information som skall behållas på marken
|
a) |
En operatör skall se till att
|
|
b) |
Den information som avses i punkt a ovan innefattar
|
OPS 1.145
Rätt att inspektera
En operatör skall se till att varje av myndigheten bemyndigad person när som helst tillåts att gå ombord på och medfölja varje flygplan som brukas i enlighet med ett av samma myndighet utfärdat drifttillstånd, samt att gå in i och vistas i cockpit, med förbehåll för att befälhavaren får vägra tillträde till cockpit om flygplanets säkerhet enligt hans eller hennes uppfattning därigenom skulle äventyras.
OPS 1.150
Uppvisande av dokumentation
|
a) |
En operatör skall
|
|
b) |
Befälhavaren skall, på begäran av en av myndigheten bemyndigad person, inom rimlig tid visa upp den dokumentation, som skall medföras ombord. |
OPS 1.155
Bevarande av dokument
En operatör skall se till att
|
1. |
all dokumentation, i original eller kopia, som företaget är skyldigt att bevara, bevaras under föreskriven arkiveringsperiod, även om det upphör att vara flygplanets operatör, och att |
|
2. |
om en besättningsmedlem, för vilken operatören har förvarat handlingar om flygtjänstgöring, tjänstgöring och viloperioder, blir besättningsmedlem hos en annan operatör, dessa handlingar görs tillgängliga för den nya operatören. |
OPS 1.160
Bevarande, uppvisande och användning av registreringar från färd- och ljudregistrator
|
a) |
Bevarande av registreringar
|
|
b) |
Uppvisande av registreringar Operatören av ett flygplan som är utrustat med färd- och ljudregistrator, skall på begäran av myndigheten inom rimlig tid visa upp varje registrering som gjorts av en färd- och ljudregistrator och som finns tillgänglig eller har bevarats. |
|
c) |
Användning av registreringar
|
OPS 1.165
In- och uthyrning
|
a) |
Terminologi I detta stycke avses med
|
|
b) |
In- och uthyrning av flygplan mellan gemenskapsoperatörer
|
|
c) |
In- och uthyrning av flygplan mellan en gemenskapsoperatör och någon annan än en gemenskapsoperatör
|
Tillägg 1 till OPS 1.005 a
Verksamhet med flygplan i prestandaklass B
|
a) |
Terminologi
|
|
b) |
Den verksamhet för vilket detta tillägg gäller får bedrivas med följande lättnader:
|
KAPITEL C
CERTIFIERING OCH TILLSYN AV OPERATÖRER
OPS 1.175
Allmänna regler för certifiering av operatörer
Anm. 1: I tillägg 1 till denna paragraf anges innehållet i och villkoren för ett drifttillstånd.
Anm. 2: I tillägg 2 till denna paragraf anges kraven på ledning och organisation.
|
a) |
En operatör får inte bedriva verksamhet med flygplan som innebär kommersiella flygtransporter annat än inom ramen för och i enlighet med villkoren i ett drifttillstånd. |
|
b) |
Den som ansöker om drifttillstånd, eller om en ändring av ett drifttillstånd, skall medge att myndigheten granskar alla säkerhetsaspekter av den avsedda verksamheten. |
|
c) |
Den som ansöker om drifttillstånd
|
|
d) |
Om en operatör har flygplan registrerade i olika medlemsstater, skall lämpliga arrangemang vidtas för att säkerställa lämplig säkerhetsöversyn. |
|
e) |
Operatören skall ge myndigheten tillträde till sin organisation och sina flygplan och, när det gäller underhåll, ge tillträde för varje underhållsorganisation enligt del 145 som anlitas, så att myndigheten kan konstatera att OPS 1 fortlöpande efterlevs. |
|
f) |
Ett drifttillstånd skall ändras, försättas ur kraft eller återkallas om myndigheten inte längre är förvissad om att operatören kan upprätthålla en säker verksamhet. |
|
g) |
Operatören måste förvissa myndigheten om att
|
|
h) |
Operatören skall ha utsett en verksamhetsansvarig chef som är godtagbar för myndigheten och som har befogenheter inom företaget att se till att all operativ och underhållsteknisk verksamhet kan finansieras och utföras i enlighet med de normer som myndigheten kräver. |
|
i) |
Operatören skall ha utsett befattningshavare som är godtagbara för myndigheten och som ansvarar för ledning och övervakning av
|
|
j) |
En person får inneha fler än en av befattningarna om myndigheten godtar detta, men för operatörer med fler än 21 heltidsanställda personer krävs att minst två personer täcker de fyra ansvarsområdena. |
|
k) |
När det gäller operatörer med högst 20 heltidsanställda personer får en eller flera av befattningarna innehas av den verksamhetsansvarige chefen, om myndigheten godtar detta. |
|
l) |
Operatören skall säkerställa att varje flygning utförs i enlighet med bestämmelserna i drifthandboken. |
|
m) |
Operatören skall ställa i ordning lämpliga inrättningar för den markbundna verksamheten för att säkerställa att flygningarna hanteras på ett säkert sätt. |
|
n) |
Operatören skall säkerställa att flygplanen är utrustade på det sätt, och att besättningarna har den kompetens, som krävs med hänsyn till det geografiska verksamhetsområdet och verksamhetens art. |
|
o) |
Operatören skall uppfylla underhållsbestämmelserna i del M för alla flygplan som brukas i enlighet med villkoren i drifttillståndet. |
|
p) |
Operatören skall förse myndigheten med ett exemplar av den drifthandbok som föreskrivs i kapitel P, samt alla ändringar eller revisioner till denna. |
|
q) |
Som stöd för den operativa verksamheten skall operatören vid huvudbasen ha resurser som är anpassade till det geografiska verksamhetsområdet och verksamhetens art. |
OPS 1.180
Utfärdande, ändring och fortsatt giltighet av ett drifttillstånd
|
a) |
En operatör skall inte beviljas drifttillstånd, eller en ändring av ett drifttillstånd, och drifttillståndet förblir inte gällande, såvida inte
|
|
b) |
Oaktat bestämmelserna i OPS 1.185 f skall operatören så snart som möjligt meddela myndigheten alla ändringar av de uppgifter som lämnats i enlighet med OPS 1.185 a nedan. |
|
c) |
Om myndigheten inte är förvissad om att bestämmelserna i punkt a ovan har uppfyllts, kan myndigheten kräva att en eller flera demonstrationsflygningar genomförs, på samma sätt som kommersiella transportflygningar. |
OPS 1.185
Administrativa krav
|
a) |
En operatör skall se till att följande uppgifter ingår i den första ansökan om drifttillstånd och, i tillämpliga fall, i varje ansökan om ändring eller förnyelse:
|
|
b) |
Specifikt vad gäller operatörens underhållssystem skall för varje flygplanstyp som brukas följande uppgifter ingå i den första ansökan om drifttillstånd och i varje eventuell ansökan om ändring eller förnyelse:
|
|
c) |
Ansökan om ett första utfärdande av drifttillstånd skall inges senast 90 dagar innan den avsedda verksamheten påbörjas. Drifthandboken får dock lämnas in senare, men inte senare än 60 dagar innan den avsedda verksamheten inleds. |
|
d) |
Ansökan om ändring av ett drifttillstånd skall inges senast 30 dagar innan den avsedda verksamheten inleds, om inte annat särskilt överenskommits. |
|
e) |
Ansökan om förnyelse av ett drifttillstånd skall ha ingivits senast 30 dagar före giltighetstidens utgång, om inte annat särskilt överenskommits. |
|
f) |
Om det inte finns särskilda skäl, skall myndigheten underrättas senast 10 dagar innan operatören avser att byta ut en utsedd befattningshavare. |
Tillägg 1 till OPS 1.175
Innehåll och villkor i drifttillståndet
Ett drifttillstånd skall innehålla:
|
a) |
Operatörens namn och baseringsort (huvudkontor). |
|
b) |
Datum för utfärdande samt giltighetstid. |
|
c) |
Beskrivning av godkända verksamhetsformer. |
|
d) |
Flygplanstyp(er) godkänd(a) för användning. |
|
e) |
Registreringsbeteckningar för godkända flygplan. Operatörerna kan dock få godkännande av ett system, som informerar myndigheten om registreringsbeteckningarna för de flygplan som brukas inom ramen för drifttillståndet. |
|
f) |
Godkända geografiska verksamhetsområden. |
|
g) |
Särskilda begränsningar. |
|
h) |
Särskilda auktorisationer/godkännanden till exempel:
|
Tillägg 2 till OPS 1.175
Ledning och organisation för innehavare av drifttillstånd
|
a) |
Allmänt En operatör skall ha en god och effektiv ledningsorganisation för att säkerställa att flygverksamheten bedrivs på ett säkert sätt. Utsedda befattningshavare skall ha ledningskompetens och lämpliga tekniska/operativa kvalifikationer inom luftfart. |
|
b) |
Utsedda befattningshavare
|
|
c) |
Personalresurser och personalledning
|
|
d) |
Lokaler och utrustning
|
|
e) |
Dokumentation Operatören skall ordna för utarbetandet av handböcker, ändringar och annan dokumentation. |
KAPITEL D
OPERATIVA FÖRFARANDEN
OPS 1.195
Operativ ledning
En operatör skall
|
a) |
upprätta och upprätthålla ett av myndigheten godkänt system för operativ kontroll, och |
|
b) |
utöva operativ kontroll över varje flygning som utförs enligt villkoren i drifttillståndet. |
OPS 1.200
Drifthandbok
En operatör skall för den operativa personalens vägledning upprätta en drifthandbok i enlighet med kapitel P.
OPS 1.205
Den operativa personalens kompetens
En operatör skall se till att all personal som utses till, eller är direkt engagerad i, mark- och flygverksamhet har fått tillräckliga instruktioner, har visat duglighet för sina särskilda uppgifter samt är medveten om sitt ansvar och sambandet mellan dessa uppgifter och den operativa verksamheten i sin helhet.
OPS 1.210
Fastställande av förfaranden
|
a) |
En operatör skall för varje flygplanstyp fastställa förfaranden och instruktioner som omfattar markpersonalens och besättningsmedlemmarnas arbetsuppgifter inom alla verksamhetsområden på marken och i luften. |
|
b) |
En operatör skall, för att säkerställa att de operativa förfarandena i drifthandboken följs, upprätta ett system av checklistor som i tillämpliga delar skall användas av besättningsmedlemmar under normala och onormala förhållanden samt i nödsituationer. |
|
c) |
En operatör får inte kräva att en besättningsmedlem utför andra arbetsuppgifter under en flygnings kritiska faser än dem som krävs för säker flygning. |
OPS 1.215
Utnyttjande av flygtrafikledning
En operatör skall se till att flygtrafikledning, när den finns tillgänglig, utnyttjas vid alla flygningar.
OPS 1.216
Operativa instruktioner under flygning
En operatör skall se till att operativa instruktioner under flygningen som innefattar en ändring av ATS-färdplanen när så är möjligt samordnas med berörd flygtrafikledningstjänst innan instruktionerna meddelas flygplanet.
OPS 1.220
Operatörens godkännande av flygplatser
En operatör får endast godkänna användning av flygplatser som är lämpliga för aktuell(a) flygplanstyp(er) och verksamhet(er).
OPS 1.225
Operativa minima vid flygplats
|
a) |
En operatör skall specificera operativa minima vid flygplats, fastställda i enlighet med OPS 1.430 för varje start-, destinations- eller alternativflygplats som godtagits för användning i enlighet med OPS 1.220. |
|
b) |
Varje ökning av kraven som fastställts av myndigheten skall läggas till de minima som specificerats i enlighet med punkt a ovan. |
|
c) |
Minima för en viss typ av inflygnings- och landningsprocedur betraktas som tillämpliga om
|
OPS 1.230
Procedurer för instrumentstart och instrumentinflygning
|
a) |
En operatör skall se till att de procedurer för instrumentstart och instrumentinflygning följs som fastställts av den stat i vilken flygplatsen är belägen. |
|
b) |
Trots punkt a ovan får en befälhavare godta att ett färdtillstånd från flygtrafikledningen avviker från en publicerad flygväg för avgående eller ankommande trafik, under förutsättning att kraven på hinderfrihet iakttas och att fullständig hänsyn tas till de operativa förhållandena. Den slutliga inflygningen skall ske visuellt eller i enlighet med det fastställda förfarandet för instrumentinflygning. |
|
c) |
Andra förfaranden än de som skall följas enligt punkt a ovan, får införas av en operatör endast under förutsättning att de, om så krävs, har godkänts av den stat i vilken flygplatsen är belägen och har godtagits av myndigheten. |
OPS 1.235
Bullerminskande förfaranden
|
a) |
En operatör skall fastställa operativa förfaranden för bullerminskning under instrumentflygning enligt ICAO PANS OPS Del 1 (Doc. 8168-OPS/611). |
|
b) |
De start-stigprocedurer för bullerminskning som specificerats av en operatör för en viss flygplanstyp skall vara de samma för alla flygplatser. |
OPS 1.240
Flygvägar och geografiska verksamhetsområden
|
a) |
En operatör skall se till att flygning utförs endast längs sådana flygvägar eller inom sådana områden för vilka
|
|
b) |
En operatör skall se till att verksamheten utövas i överensstämmelse med eventuella restriktioner avseende flygvägar eller geografiska verksamhetsområden som fastställts av myndigheten. |
OPS 1.241
Flygning i luftrum med reducerade vertikala separationsminima (RVSM)
En operatör får inte bruka ett flygplan i angivna delar av luftrummet där ett vertikalt separationsminimum på 300 m (1 000 ft) gäller, grundat på regionala överenskommelser för flygtrafiken, om inte operatören är godkänd för detta av myndigheten (RVSM-godkännande). (Se även OPS 1.872).
OPS 1.243
Flygning inom områden med särskilda krav på navigeringsnoggrannhet
En operatör får inte bruka ett flygplan inom angivna områden eller inom en angiven del av ett specificerat luftrum där minimikrav för navigeringsnoggrannheten grundade på regionala överenskommelser för flygtrafiken är föreskrivna, om inte operatören är godkänd för detta av myndigheten (MNPS/RNP/RNAV-godkännande). (Se även OPS 1.865 c.2 och OPS 1.870).
OPS 1.245
Maximalt avstånd från en användbar flygplats för tvåmotoriga flygplan utan ETOPS-godkännande
|
a) |
Om myndigheten inte givit ett särskilt godkännande enligt OPS 1.246 a (ETOPS-godkännande) får en operatör inte bruka ett tvåmotorigt flygplan på en flygväg med någon punkt på större avstånd från en användbar flygplats än nedan angivna värden.
|
|
b) |
En operatör skall fastställa en hastighet för beräkningen av den maximala distansen till en användbar flygplats för samtliga tvåmotoriga flygplanstyper eller varianter av sådana som brukas. Denna hastighet får inte överstiga VMO, baserad på den faktiska fart genom luften som flygplanet kan bibehålla med en motor ur funktion under följande förhållanden:
|
|
c) |
En operatör skall se till att följande för varje flygplanstyp eller variant därav specifika uppgifter ingår i drifthandboken:
|
Anm.: De farter och höjder (flygnivåer) som anges ovan är endast avsedda att användas för fastställande av den maximala distansen från en användbar flygplats.
OPS 1.246
Långdistansflygning med tvåmotoriga flygplan (ETOPS)
|
a) |
En operatör får inte utöva verksamhet bortom den tröskeldistans som bestämts i enlighet med OPS 1.245 om detta inte har godkänts av myndigheten (ETOPS-godkännande). |
|
b) |
Innan en ETOPS-flygning utförs skall en operatör se till att ett lämpligt sträckalternativ för ETOPS är tillgängligt, antingen inom godkänd diversionstid eller inom en diversionstid baserad på flygplanets funktionsstatus grundat på minimiutrustningslistan (MEL), varvid den kortaste av dessa tider skall gälla. (Se även OPS 1.297 d). |
OPS 1.250
Fastställande av minimiflyghöjder
|
a) |
En operatör skall, för alla segment av flygvägen som avses flygas, fastställa minimiflyghöjder som ger föreskriven hinderfrihet med beaktande av kraven i kapitel F till I, samt metoderna för att beräkna dessa minimiflyghöjder. |
|
b) |
Varje metod för att fastställa minimiflyghöjderna skall vara godkänd av myndigheten. |
|
c) |
När de minimiflyghöjder som fastställts av en stat som överflygs är högre än de som fastställts av operatören, skall de högre värdena gälla. |
|
d) |
En operatör skall ta hänsyn till följande faktorer när minimiflyghöjderna fastställs:
|
|
e) |
Vid uppfyllandet av bestämmelserna i punkt d ovan skall vederbörlig hänsyn tas till
|
OPS 1.255
Bränsleregler
|
a) |
En operatör skall fastställa ett förfarande för bränsleplanering före flygning och för omplanering under flygning för att säkerställa att det vid varje flygning medförs tillräcklig mängd bränsle för den planerade verksamheten och reserver för avvikelser från denna. |
|
b) |
En operatör skall se till att flygplaneringen minst grundar sig på punkterna 1 och 2 nedan.
|
|
c) |
En operatör skall se till att beräkningen före flygning av erforderlig användbar bränslemängd för en flygning innefattar följande:
|
|
d) |
En operatör skall se till att vid omplanering under flygning förfarandena för beräkning av den mängd användbart bränsle som behövs när en flygning måste fortsätta längs en annan flygväg eller destination än den ursprungligen planerade innefattar följande:
|
OPS 1.260
Transport av personer med nedsatt rörelseförmåga
|
a) |
En operatör skall fastställa förfaranden för transport av personer med nedsatt rörelseförmåga. |
|
b) |
En operatör skall se till att personer med nedsatt rörelseförmåga inte tilldelas eller tar plats i ett säte där de kan
|
|
c) |
Befälhavaren skall underrättas när personer med nedsatt rörelseförmåga skall transporteras. |
OPS 1.265
Transport av avvisade passagerare samt av personer som är utvisade eller tagna i förvar
En operatör skall för att trygga flygplanets och de ombordvarandes säkerhet fastställa förfaranden för transport av avvisade passagerare samt av personer som är utvisade eller tagna i förvar. Befälhavaren skall underrättas när sådana personer skall transporteras.
OPS 1.270
Stuvning av bagage och gods
(Se tillägg 1 till OPS 1.270)
|
a) |
En operatör skall fastställa förfaranden som säkerställer att endast handbagage som kan stuvas på ett lämpligt och säkert sätt medförs i passagerarutrymmet. |
|
b) |
En operatör skall fastställa förfaranden som säkerställer att allt bagage och gods ombord som vid förskjutning kan förorsaka kroppsskada eller annan skada, eller blockera gångar och utgångar, placeras i stuvningsutrymmen som är utformade för att förhindra rörelser. |
OPS 1.275
Avsiktligt utelämnad
OPS 1.280
Placering av passagerare
En operatör skall fastställa förfaranden som säkerställer att passagerare placeras så att de i händelse av en nödutrymning på bästa sätt kan bistå vid en utrymning av flygplanet och inte hindra denna.
OPS 1.285
Information till passagerarna
En operatör skall se till att följande genomförs:
|
a) |
Allmänt
|
|
b) |
Före start
|
|
c) |
Efter start
|
|
d) |
Före landning
|
|
e) |
Efter landning
|
|
f) |
Passagerarna i en nödsituation under flygning instrueras om de nödåtgärder som föranleds av omständigheterna. |
OPS 1.290
Flygförberedelser
|
a) |
En operatör skall se till att en driftfärdplan utarbetas för varje planerad flygning. |
|
b) |
Befälhavaren får inte inleda en flygning om han eller hon inte är förvissad om att
|
OPS 1.295
Val av flygplatser
|
a) |
En operatör skall fastställa förfaranden för val av destination och/eller alternativflygplatser enligt OPS 1.220 vid planering av en flygning. |
|
b) |
En operatör skall välja ut och i driftfärdplanen ange ett startalternativ om det av meteorologiska skäl eller prestandaskäl inte är möjligt att återvända till startflygplatsen. Startalternativet skall vara beläget inom ett område som definieras av följande:
|
|
c) |
En operatör skall välja ut minst ett destinationsalternativ för varje IFR-flygning, om villkoren enligt någon av punkterna 1 eller 2 nedan inte är uppfyllda.
|
|
d) |
En operatör måste välja ut två alternativ för destinationen när
|
|
e) |
En operatör skall i driftfärdplanen ange alla eventuellt erforderliga alternativ. |
OPS 1.297
Planeringsminima för IFR-flygningar
|
a) |
Planeringsminima för startalternativ. En operatör får inte välja en flygplats som startalternativ såvida inte tillämpliga väderrapporter eller prognoser, eller en kombination av dessa, visar att under en tid från och med en timme före till och med en timme efter beräknad ankomsttid till flygplatsen, väderförhållandena kommer att vara lika med eller bättre än tillämpliga landningsminima specificerade i enlighet med OPS 1.225. Molntäckeshöjden skall beaktas när de enda tillgängliga inflygningsprocedurerna är icke-precisions- och/eller cirklingsförfaranden. Varje begränsning vid flygning med en motor ur funktion skall beaktas. |
|
b) |
Planeringsminima för destinationen och alternativ för destinationen. En operatör får endast välja ut en destination och/eller ett alternativ för destinationen när tillämpliga väderrapporter eller prognoser, eller en kombination av dessa, visar att under en tid från och med en timme före till och med en timme efter beräknad ankomsttid till flygplatsen, väderförhållandena kommer att vara lika med eller bättre än tillämpliga planeringsminima enligt följande:
|
||||||||||||||||||||||||||
|
c) |
Planeringsminima för ett sträckalternativ. En operatör får inte välja ut en flygplats som ett sträckalternativ såvida inte tillämpliga väderrapporter eller prognoser, eller en kombination av dessa, visar att under en tid från och med en timme före till och med en timme efter beräknad ankomsttid till flygplatsen, väderförhållandena kommer att vara lika med eller bättre än planeringsminima enligt tabell 1 ovan. |
|
d) |
Planeringsminima för ett ETOPS-sträckalternativ. En operatör får inte välja ut en flygplats som ett ETOPS-sträckalternativ såvida inte tillämpliga väderrapporter eller prognoser, eller en kombination av dessa, visar att under tiden från och med en timme före till och med en timme efter beräknad ankomsttid till flygplatsen, väderförhållandena kommer att vara lika med eller bättre än de planeringsminima som föreskrivs i tabell 2 nedan och överensstämmer med operatörens ETOPS-godkännande. Tabell 2 Planeringsminima – ETOPS
|
||||||||||||||||||||||||
OPS 1.300
Inlämning av ATS-färdplan
En operatör skall se till att en flygning inte inleds om en ATS-färdplan inte har inlämnats eller tillräckliga uppgifter inte har lämnats i förvar så att alarmeringstjänsten kan aktiveras vid behov.
OPS 1.305
Tankning/avtankning medan passagerare går ombord, är ombord eller lämnar flygplanet
(Se tillägg 1 till OPS 1.305)
En operatör skall se till, att inget flygplan tankas med eller avtankas på flygbensin eller blandbränsle (t.ex. Jet-B eller likvärdigt bränsle), eller en eventuell blandning av dessa bränsletyper, då passagerare går ombord, är ombord eller lämnar flygplanet. I alla andra fall skall nödvändiga försiktighetsåtgärder vidtas och flygplanet vara rätt bemannat med kvalificerad personal som är beredd att inleda och leda en utrymning av flygplanet på det mest praktiska och skyndsamma sätt som är möjligt.
OPS 1.307
Tankning med/avtankning av blandbränsle
En operatör skall i erforderliga fall fastställa förfaranden för tankning med och tömning av blandbränsle (t.ex. Jet-B eller likvärdigt bränsle).
OPS 1.308
Push-back och bogsering
|
a) |
Operatören skall se till att alla förfaranden för push-back och bogsering uppfyller tillämpliga luftfartsnormer och förfaranden. |
|
b) |
Operatören skall se till att positionering av flygplanen före eller efter taxning inte utförs som bogsering utan dragstång om inte
|
OPS 1.310
Besättningsmedlemmarnas uppehållsplatser
|
a) |
Flygbesättningsmedlemmar
|
|
b) |
Kabinbesättningsmedlemmar. På varje däck i flygplanet där passagerare uppehåller skall de kabinbesättningsmedlemmar som måste vara i tjänst sitta på sina anvisade platser under kritiska faser av flygningen. |
OPS 1.315
Hjälpmedel för nödutrymning
En operatör skall fastställa förfaranden som säkerställer att hjälpmedel för nödutrymning som utlöses automatiskt armeras före taxning, start och landning när detta är säkert och genomförbart.
OPS 1.320
Säten, säkerhetsbälten och axelremmar
|
a) |
Besättningsmedlemmar
|
|
b) |
Passagerare
|
OPS 1.325
Säkring av passagerarutrymme och pentry(n)
|
a) |
En operatör skall fastställa förfaranden som säkerställer att inga utgångar och utrymningsvägar är blockerade före taxning, start och landning. |
|
b) |
Befälhavaren skall när han eller hon bedömer det nödvändigt av säkerhetsskäl se till att all utrustning och allt bagage är ordentligt säkrat före start och landning. |
OPS 1.330
Nödutrustningens tillgänglighet
Befälhavaren skall se till att relevant nödutrustning förblir lätt tillgänglig för omedelbar användning.
OPS 1.335
Rökning ombord
|
a) |
Befälhavaren skall se till att ingen ombord tillåts röka
|
OPS 1.340
Väderförhållanden
|
a) |
Vid en IFR-flygning får befälhavaren inte
|
|
b) |
Vid en IFR-flygning får befälhavaren inte fortsätta längre än till
|
|
c) |
Vid en IFR-flygning får befälhavaren inte fortsätta mot den planerade destinationsflygplatsen om inte senast tillgänglig information visar att väderförhållandena, vid destinationen eller minst en alternativflygplats vid beräknad ankomsttid uppfyller, eller är mer gynnsamma, än de operativa minima som är tillämpliga för flygplatsen. |
|
d) |
Vid en VFR-flygning får befälhavaren inte inleda starten om inte aktuella väderrapporter, eller en kombination av aktuella rapporter och prognoser, visar att väderförhållandena längs färdvägen, eller den del av färdvägen som skall flygas enligt VFR, vid den aktuella tidpunkten är sådana att det är möjligt att uppfylla dessa regler. |
OPS 1.345
Is och andra beläggningar – förfaranden på marken
|
a) |
En operatör skall fastställa förfaranden som skall följas när det är nödvändigt att avisa och förhindra isbildning på flygplanet (flygplanen) på marken samt för dithörande inspektioner av flygplanet (flygplanen). |
|
b) |
En befälhavare får inte inleda en start om flygplanets utsida inte är fri från varje beläggning som kan påverka flygplanets prestanda och/eller manöverbarhet negativt, såvida inte detta är tillåtet enligt flyghandboken. |
OPS 1.346
Is och andra beläggningar – förfaranden under flygning
|
a) |
En operatör skall fastställa förfaranden för flygningar vid förväntad eller faktisk isbildning. |
|
b) |
En befälhavare får inte inleda en flygning till, eller uppsåtligt flyga in i, ett område med förväntad eller faktisk isbildning om flygplanet inte är certifierat och utrustat för att klara sådana förhållanden. |
OPS 1.350
Bränsle och oljeförråd
En befälhavare får inte påbörja en flygning om han eller hon inte är förvissad om att flygplanet medför minst den mängd bränsle och olja som planeras vara tillräcklig för att flygningen skall kunna slutföras säkert med beaktande av förväntade operativa förhållanden.
OPS 1.355
Startförhållanden
Innan starten inleds skall befälhavaren förvissa sig om att vädret vid flygplatsen och förhållandena på den bana som avses användas enligt den information som är tillgänglig för honom eller henne inte kommer att förhindra en säker start och utflygning.
OPS 1.360
Tillämpning av startminima
Innan starten inleds skall befälhavaren förvissa sig om att bansynvidden eller sikten i flygplanets startriktning är lika med eller bättre än tillämpliga minimikrav.
OPS 1.365
Minimiflyghöjder
Befälhavaren, eller den pilot till vilken ansvaret för flygningen har delegerats, får inte underskrida angivna minimiflyghöjder, utom då det är nödvändigt för start och landning.
OPS 1.370
Simulering av onormala situationer under flygning
En operatör skall fastställa förfaranden för att säkerställa att onormala situationer eller nödsituationer som helt eller delvis kräver att förfaranden för onormala situationer eller nödsituationer tillämpas inte simuleras under kommersiella transportflygningar, samt att instrumentväderförhållanden inte simuleras på konstgjord väg.
OPS 1.375
Bränsleuppföljning under flygning
(Se tillägg 1 till OPS 1.375)
|
a) |
En operatör skall fastställa ett förfarande för att säkerställa systematisk bränslekontroll och bränsleuppföljning under flygning. |
|
b) |
En befälhavare skall se till att återstående mängd användbart bränsle under flygning inte underskrider den mängd bränsle som fordras för att fortsätta till en flygplats där en säker landning kan utföras med bibehållen slutlig bränslereserv. |
|
c) |
Befälhavaren skall deklarera att en nödsituation föreligger om beräknad mängd användbart bränsle vid landning underskrider slutlig bränslereserv. |
OPS 1.380
Avsiktligt utelämnad
OPS 1.385
Användning av extra syrgas
En befälhavare skall se till att flygbesättningsmedlemmar som utför uppgifter som är väsentliga för flygplanets säkerhet under flygning fortlöpande använder extra syrgas när kabinhöjden överstiger 10 000 ft under mer än 30 minuter och alltid använder extra syrgas när kabinhöjden överstiger 13 000 ft.
OPS 1.390
Kosmisk strålning
|
a) |
En operatör skall beakta att alla besättningsmedlemmar i tjänst utsätts för kosmisk strålning under flygning (inklusive positionering) och vidta följande åtgärder för besättningsmedlemmar som kan tänkas utsättas för en stråldos på mer än 1 mSv per år:
|
|
b) |
|
OPS 1.395
Terrängvarning
När otillbörlig närhet till terrängen upptäcks av en flygbesättningsmedlem eller av ett terrängvarningssystem skall befälhavaren, eller den pilot till vilken ansvaret för flygningen har delegerats, se till att korrigerande åtgärder omedelbart vidtas för att återupprätta säkra flygförhållanden.
OPS 1.398
Användning av flygburet antikollisionssystem (ACAS)
En operatör skall fastställa förfaranden för att säkerställa följande:
|
a) |
När ACAS är installerat och brukbart, skall det vid flygning användas på ett sätt som möjliggör instruktioner om undanmanöver (RA), såvida detta inte är olämpligt på grund av rådande omständigheter. |
|
b) |
När otillbörlig närhet till ett annat luftfartyg (RA) upptäcks av ACAS, skall befälhavaren, eller den pilot till vilken ansvaret för flygningen har delegerats, ansvara för att omedelbart inleda korrigerande åtgärder för att säkerställa en säker separation, såvida inte det luftfartyg som närmar sig har identifierats visuellt och konstaterats inte medföra någon fara för kollision. |
OPS 1.400
Förutsättningar för inflygning och landning
Innan en inflygning för landning påbörjas skall befälhavaren förvissa sig om att, vädret vid flygplatsen och förhållandena på den bana som avses användas med beaktande av prestandauppgifterna i drifthandboken, enligt den information som är tillgänglig för honom eller henne, inte kommer att förhindra säker inflygning och landning eller att inflygningen avbryts.
OPS 1.405
Inledning och fortsättning av inflygning
|
a) |
Befälhavaren, eller den pilot till vilken ansvaret för flygningen har delegerats, får inleda en instrumentinflygning utan att beakta rapporterad bansynvidd/sikt, men inflygningen får inte fortsätta efter ytterfyren eller motsvarande punkt om den rapporterade bansynvidden/sikten underskrider tillämpliga minimivärden. |
|
b) |
Då ingen uppgift om bansynvidden är tillgänglig får ett värde för bansynvidd beräknas genom att det rapporterade siktvärdet omvandlas i enlighet med tillägg 1 till OPS 1.430 h. |
|
c) |
Om den rapporterade bansynvidden/sikten efter passage av ytterfyren eller motsvarande punkt i enlighet med a ovan faller under tillämpliga minimivärden, får inflygningen fortsätta till beslutshöjden (DA/H) eller minimihöjden för nedgång (MDA/H). |
|
d) |
Då ingen ytterfyr eller motsvarande punkt finns, skall befälhavaren, eller den pilot till vilken ansvaret för flygningen har delegerats, besluta om inflygningen skall fortsätta eller avbrytas före nedgång till en höjd över flygplatsen mindre än 1 000 ft i segmentet för slutlig inflygning. Om MDA/H är 1 000 ft eller högre över flygplatsen skall operatören för varje inflygningsprocedur fastställa en höjd under vilken inflygningen inte får fortsätta om bansynvidden/sikten underskrider tillämpliga minima. |
|
e) |
Inflygningen får fortsätta under DA/H eller MDA/H, och landningen får fullföljas, under förutsättning att erforderlig visuell referens har uppnåtts på DA/H eller MDA/H och kan bibehållas. |
|
f) |
Sättningszonens bansynvidd skall alltid vara styrande. Om ett värde för bansynvidden har är rapporterats och är relevant för flygningen, skall även mittpunktens och banslutets värden för bansynvidden vara styrande. Minsta värde för bansynvidd för mittzonen skall vara 125 m eller det värde för bansynvidd som krävs för sättningszonen om detta värde är lägre, samt 75 m för banslutet. För flygplan utrustade med styrsystem eller kontrollsystem för utrullningen, skall minsta värde för bansynvidd för mittzonen vara 75 m. |
Anm.: ’Relevant’ avser i detta sammanhang den del av banan som används under höghastighetsfasen av landningen ner till en hastighet av ungefär 60 knop.
OPS 1.410
Operativa förfaranden – Höjd över tröskeln
En operatör skall fastställa operativa förfaranden utformade för att säkerställa att ett flygplan som brukas för precisionsinflygningar passerar tröskeln med säker marginal och med flygplanet i konfiguration och attityd för landning.
OPS 1.415
Resedagbok
En befälhavare skall se till att resedagboken förs.
OPS 1.420
Rapportering av händelser
|
a) |
Terminologi
|
|
b) |
Rapportering av tillbud. En operatör skall fastställa förfaranden för rapportering av tillbud med beaktande av de ansvarsområden som anges nedan samt de omständigheter som beskrivs i punkt d nedan.
|
|
c) |
Rapportering av haverier och allvarliga tillbud. En operatör skall fastställa förfaranden för rapportering av haverier och allvarliga tillbud med beaktande av de ansvarsområden som anges nedan samt de omständigheter som beskrivs i punkt d nedan.
|
|
d) |
Särskilda rapporter. Händelser som kräver särskilda anmälnings- och rapporteringsförfaranden anges nedan:
|
OPS 1.425
Reserverad
Tillägg 1 till OPS 1.270
Stuvning av bagage och gods
När förfaranden har fastställs av en operatör för att säkerställa att handbagage och gods är lämpligt och säkert stuvat, skall följande punkter beaktas:
|
1. |
Varje föremål som medförs i ett passagerarutrymme får endast stuvas på en plats där föremålet kan hållas kvar. |
|
2. |
De massabegränsningar som skyltats på eller intill stuvningsutrymmena får inte överskridas. |
|
3. |
Stuvningsutrymme under ett säte får endast användas om sätet är försett med en kvarhållande anordning och bagaget är av sådan storlek att det på ett fullgott sätt kan hållas kvar av anordningen. |
|
4. |
Föremål får inte stuvas på toaletter eller mot skiljeväggar som inte förhindrar att föremålen rör sig framåt, i sidled eller uppåt, såvida väggarna inte är försedda med en skylt som anger den största massa som får placeras där. |
|
5. |
Bagage och gods som placerats i skåp får inte vara av sådan storlek att låsbara dörrar inte kan stängas på ett säkert sätt. |
|
6. |
Bagage och gods får inte placeras så att åtkomsten av nödutrustning hindras. |
|
7. |
Före start, före landning och när skyltarna för fastsättning av säkerhetsbälten är tända, eller när det har beordrats på annat sätt, skall kontroller genomföras i med avseende på flygfasen lämplig omfattning för att säkerställa att bagaget är stuvat där det inte kan hindra utrymning av flygplanet, eller genom att falla ner (eller genom annan rörelse) förorsaka skada. |
Tillägg 1 till OPS 1.305
Tankning med/avtankning av bränsle medan passagerare går ombord, är ombord eller lämnar flygplanet
En operatör skall fastställa operativa förfaranden för tankning med och avtankning av bränsle då passagerare går ombord, är ombord eller lämnar flygplanet för att säkerställa att följande försiktighetsåtgärder vidtas:
|
1. |
En kvalificerad person skall finnas på en fastställd plats under tankning med passagerare ombord. Denna person skall kunna leda förfaranden för nödsituationer för skydd mot och bekämpning av eld, handha kommunikationer och inleda och leda en utrymning. |
|
2. |
Med hjälp av flygplanets intercom-system eller på annat lämpligt sätt skall en kommunikationsförbindelse i båda riktningarna upprättas och förbli tillgänglig mellan den markpersonal som övervakar tankningen och den kvalificerade personalen ombord på flygplanet. |
|
3. |
Besättning, personal och passagerare skall uppmärksammas på att tankning med/avtankning av bränsle äger rum. |
|
4. |
Skylten om fastsättning av säkerhetsbältet skall vara släckt. |
|
5. |
Skylten om att rökning inte är tillåten skall vara tänd, samtidigt som den inre belysningen skall vara tänd så att nödutgångarna kan identifieras. |
|
6. |
Passagerare skall instrueras att ta av säkerhetsbältet och att avstå från rökning. |
|
7. |
Kvalificerad personal beredd på en omedelbar nödutrymning skall i tillräcklig omfattning finnas ombord. |
|
8. |
Om bränsleångor upptäcks inne i flygplanet eller någon annan fara uppstår under tankning med/avtankning av bränsle, skall denna verksamhet omedelbart avbrytas. |
|
9. |
Den markyta nedanför utgångarna som är avsedd för nödutrymning och områdena för att veckla ut nödrutschbanorna skall hållas fria. |
|
10. |
En säker och snabb utrymning skall ha förberetts. |
Tillägg 1 till OPS 1.375
Bränsleuppföljning under flygning
|
a) |
Bränslekontroller under flygning
|
|
b) |
Bränsleuppföljning under flygning
|
KAPITEL E
ALLVÄDERSVERKSAMHET
OPS 1.430
Operativa minima vid flygplats – allmänt
(Se tillägg 1 till OPS 1.430)
|
a) |
En operatör skall för varje flygplats som avses användas fastställa operativa minima som inte är lägre än de värden som anges i tillägg 1. Metoden för bestämning av sådana minima skall vara godtagbar för myndigheten. De får inte vara lägre än dem som kan ha fastställts för dessa flygplatser av den stat i vilken flygplatsen är belägen, såvida inte staten särskilt godkänt detta. Anm.: Ovanstående punkt hindrar inte att minima för en alternativflygplats som inte planerats beräknas under flygning om beräkningarna sker i enlighet med en godtagen metod. |
|
b) |
Då operativa minima för en flygplats som avses gälla för en viss verksamhet fastställs, skall operatören i full utsträckning beakta följande:
|
|
c) |
De flygplanskategorier som avses i detta kapitel skall bestämmas enligt den metod som anges i tillägg 2 till OPS 1.430 c. |
OPS 1.435
Terminologi
I detta kapitel används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
|
1. |
Cirkling: den visuella del av en instrumentinflygning, som är avsedd att föra ett luftfartyg i läge för landning på en bana som inte är lämpligt belägen för en direktinflygning. |
|
2. |
Förfaranden vid låga siktvärden (LVP): förfaranden som tillämpas vid en flygplats för att säkerställa säker verksamhet under kategori II- och kategori III- inflygningar och starter vid låga siktvärden. |
|
3. |
Start vid låga siktvärden (LVTO): en start under vilken bansynvidden (RVR) är lägre än 400 m. |
|
4. |
Styrsystem: ett system som inkluderar ett automatiskt landningssystem och/eller ett hybridsystem för landning. |
|
5. |
Felpassivt styrsystem: ett styrsystem är felpassivt om det vid en av felfunktion inte uppstår någon betydande feltrimning eller avvikelse från flygbana eller attityd, men landningen inte fullföljs automatiskt. I ett felpassivt automatiskt styrsystem återtar piloten kontrollen av flygplanet efter en felfunktion. |
|
6. |
Feloperativt styrsystem: ett styrsystem är feloperativt om inflygningen, utflytningen och landningen, kan fullföljas automatiskt vid felfunktion under varningshöjden. Vid en felfunktion fungerar det automatiska landningssystemet som ett felpassivt system. |
|
7. |
Feloperativt hybridlandningssystem (Fail-operational hybrid landing system): ett system som består av ett primärt felpassivt automatiskt landningssystem och ett sekundärt oberoende vägledningssystem som gör att piloten kan fullfölja en landning manuellt efter felfunktion i det primära systemet. Anm.: Ett typiskt sekundärt oberoende vägledningssystem består av en övervakad siktlinjesindikator (Head-up Display) som normalt ger vägledning i form av styrkommandon, men alternativt i form av läges- eller avvikelseinformation. |
|
8. |
Visuell inflygning: en inflygning då antingen en del av eller hela instrumentinflygningsförfarandet inte fullföljs och inflygningen utförs med marksikt. |
OPS 1.440
Verksamhet vid låga siktvärden – Allmänna operativa bestämmelser
(Se tillägg 1 till OPS 1440)
|
a) |
En operatör får inte utföra kategori II- eller kategori III-verksamhet om inte
|
|
b) |
En operatör får inte utföra starter vid låga siktvärden vid RVR som är lägre än 150 m (flygplan i kategorierna A, B och C) eller 200 m (flygplan i kategori D), om detta inte har godkänts av myndigheten. |
OPS 1.445
Verksamhet vid låga siktvärden – Flygplatsbedömningar
|
a) |
En operatör får inte använda en flygplats för kategori II- eller kategori III-verksamhet om inte flygplatsen är godkänd för sådan verksamhet av den stat i vilken flygplatsen är belägen. |
|
b) |
Operatören skall kontrollera att förfaranden vid låga siktvärden har fastställts och upprätthålls vid de flygplatser där verksamhet vid låga siktvärden kommer att utföras. |
OPS 1.450
Verksamhet vid låga siktvärden – Utbildning och kvalifikationer
(Se tillägg 1 till OPS 1.450)
En operatör skall före start vid låga siktvärden vid kategori II- och III-verksamhet utförs säkerställa att
|
1. |
varje flygbesättningsmedlem
|
|
2. |
utbildningen och kontrollen har utförts i enlighet med en detaljerad kursplan som har godkänts av myndigheten och är intagen i drifthandboken; denna utbildning utgör komplement till den som föreskrivs i kapitel N, och att |
|
3. |
flygbesättningens kvalifikationer är specifika för verksamheten och flygplanstypen. |
OPS 1455
Verksamhet vid låga siktvärden – Operativa förfaranden
(Se tillägg 1 till OPS 1.455)
|
a) |
En operatör skall fastställa förfaranden och instruktioner för start vid låga siktvärden och kategori II- och III-verksamhet. Förfarandena skall ingå i drifthandboken och i tillämplig omfattning omfatta flygbesättningsmedlemmarnas uppgifter under taxning, start, inflygning, utflytning, landning, utrullning och avbruten inflygning. |
|
b) |
Befälhavaren skall förvissa sig om att
|
OPS 1.460
Verksamhet vid låga siktvärden – Minimiutrustning
|
a) |
En operatör skall i drifthandboken ange den minimiutrustning som enligt flyghandboken (AFM) eller annan godkänd handling skall vara funktionsduglig när en start vid låga siktvärden eller en kategori II- eller kategori III-inflygning inleds. |
|
b) |
Befälhavaren skall övertyga sig om att flygplanet och relevanta flygburna system har den status som erfordras för den specifika verksamheten. |
OPS 1465
Operativa VFR-minima
(Se tillägg 1 till OPS 1.465)
En operatör skall säkerställa att
|
1. |
VFR-flygningar genomförs i enlighet med visuellflygreglerna och i enlighet med tabellen i tillägg 1 till OPS 1.465, |
|
2. |
speciella VFR-flygningar inte inleds när sikten är lägre än 3 km och i övrigt inte utförs när sikten är lägre än 1,5 km. |
Tillägg 1 till OPS 1.430
Operativa minima vid flygplats
|
a) |
Startminima
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
b) |
Icke-precisionsinflygning
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
c) |
Precisionsinflygning – kategori I-verksamhet
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
d) |
Precisionsinflygning – Kategori II-verksamhet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
e) |
Precisionsinflygning – Kategori III-verksamhet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
f) |
Cirkling
|
|||||||||||||||||||||||
|
g) |
Visuell inflygning. En operatör får inte använda RVR lägre än 800 m för visuell inflygning. |
|
h) |
Omvandling av rapporterad meteorologisk sikt till RVR
|
||||||||||||||||||
Tillägg 2 till OPS 1.430 c
Flygplanskategorier – Allvädersverksamhet
|
a) |
Klassificering av flygplan De kriterier som tas i beaktande för klassificering av flygplan i kategorier är den indikerade farten vid tröskeln (VAT), vilken motsvarar stallfarten (VSO) multiplicerad med 1,3 eller VS1G multiplicerad med 1,23 i landningskonfiguration vid maximal certifierad landningsmassa. Om både VSO och VS1G är tillgängliga, skall det värde användas som ger det högsta VAT-värdet. Flygplanskategorierna och motsvarande VAT-värden återfinns i tabellen nedan:
Den tillämpliga landningskonfigurationen skall definieras av operatören eller flygplanstillverkaren. |
|
b) |
Permanent ändring av kategori (maximal landningsmassa)
|
Tillägg 1 till OPS 1.440
Verksamhet vid låga siktvärden – Allmänna operativa bestämmelser
|
a) |
Allmänt. Följande förfaranden gäller vid introduktion och godkännande av verksamheter vid låga siktvärden. |
|
b) |
Operativ demonstration. Den operativa demonstrationen avser att fastställa eller kontrollera användningen och ändamålsenligheten av tillämpliga vägledningssystem i flygplanet, utbildning, flygbesättningens rutiner, underhållsprogram och handböcker för det kategori II/III-program som skall godkännas.
|
|
c) |
Insamling av uppgifter för operativa demonstrationer. Varje sökande måste utarbeta en metod för insamling av uppgifter (t.ex. ett formulär som flygbesättningen kan använda) för att registrera inflygnings- och landningsresultaten. Dessa uppgifter och en sammanställning av demonstrationsresultaten skall sändas till myndigheten för utvärdering. |
|
d) |
Analys av uppgifter. Otillfredsställande inflygningar och/eller automatiska landningar skall dokumenteras och analyseras. |
|
e) |
Fortlöpande övervakning
|
|
f) |
Övergångsperioder
|
|
g) |
Underhåll av kategori II-, kategori III- och LVTO-utrustning. Underhållsinstruktioner för de flygburna vägledningssystemen skall fastställas av operatören i samarbete med tillverkaren och tas in i företagets program för flygplansunderhåll enligt OPS 1.910, vilket skall godkännas av myndigheten. |
|
h) |
Kvalificerade flygplatser och banor
|
Tillägg 1 till OPS 1.450
Verksamhet vid låga siktvärden – Utbildning och kvalifikationer
|
a) |
Allmänt. En operatör skall se till att utbildningsprogram för flygbesättningsmedlemmar i verksamhet vid låga siktvärden innefattar schemalagda kurser med mark-, flygsimulator- och/eller flygträning. Operatören får förkorta det kursinnehåll som föreskrivs i punkt 2 och 3 nedan förutsatt att den förkortade kursens innehåll är godtagbart för myndigheten.
|
|
b) |
Markbunden utbildning. En operatör skall säkerställa att den grundläggande markbundna utbildningen för verksamhet vid låga siktvärden omfattar minst följande:
|
|
c) |
Flygsimulatorträning och/eller flygträning
|
|
d) |
Krav på övergångsutbildning för att utföra start vid låga siktvärden och kategori II- och III-verksamhet. En operatör skall säkerställa att varje flygbesättningsmedlem genomför följande praktiska utbildning i förfaranden vid låga siktvärden, om övergång sker till en ny flygplanstyp eller -variant, med vilken start vid låga siktvärden samt kategori II- och III-verksamhet kommer att utföras. Kraven på flygbesättningsmedlemmarnas erfarenhet för att dessa skall få genomgå en förkortad utbildning föreskrivs i punkterna a.2 och a.3 ovan.
|
|
e) |
Typ- och befälhavarerfarenhet. Innan kategori II- eller kategori III-verksamhet inleds skall följande tilläggskrav uppfyllas av befälhavare eller piloter till vilka genomförandet av flygningen har delegerats, om dessa är nya på flygplanstypen:
|
|
f) |
Start vid låga siktvärden med RVR lägre än 150/200 m
|
|
g) |
Återkommande utbildning och kontroll – verksamhet vid låga siktvärden
Anm.: Aktuell flygerfarenhet för verksamhet vid låga siktvärden samt kategori II- och/eller kategori III-verksamhet grundad på automatiska inflygningar och/eller automatiska landningar vidmakthålls genom den återkommande utbildning och kontroll som föreskrivs i denna punkt g. |
Tillägg 1 till OPS 1.455
Verksamhet vid låga siktvärden – operativa förfaranden
|
a) |
Allmänt. Verksamhet vid låga siktvärden innefattar
Anm. 1: Ett hybridsystem får användas i samtliga dessa fall. Anm. 2: Andra slag av vägledningssystem och displayer kan certifieras och godkännas. |
|
b) |
Förfaranden och operativa instruktioner
|
Tillägg 1 till OPS 1.465
Siktminima för VFR-verksamhet
|
Luftrumsklass |
|
A B C D E (Anm. 1) |
F G |
|||||||
|
|
Mer än 900 m (3 000 ft) AMSL eller mer än 300 m (1 000 ft) över mark, varvid den högsta av dessa två flygnivåer skall gälla |
Högst 900 m (3 000 ft) AMSL eller mer än 300 m (1 000 ft) över mark, varvid den högsta av dessa två flygnivåer skall gälla |
||||||||
|
Avstånd från moln |
|
1 500 m horisontalt 300 m (1 000 ft) vertikalt |
Fri från molnen och med markytan i sikte |
|||||||
|
Flygsikt |
8 km vid 3 050 m (10 000 ft) AMSL eller högre (Anm. 2), 5 km under 3 050 m (10 000 ft) AMSL |
5 km (Anm. 3) |
||||||||
|
||||||||||
KAPITEL F
PRESTANDA ALLMÄNT
OPS 1.470
Tillämplighet
|
a) |
En operatör skall se till att flermotoriga turbopropmotordrivna flygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 9 passagerare, eller vars maximala startmassa överstiger 5 700 kg, samt alla flermotoriga jetflygplan, brukas i enlighet med kapitel G (prestandaklass A). |
|
b) |
En operatör skall se till att propellerflygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av högst 9 passagerare och vars maximala startmassa inte överstiger 5 700 kg brukas i enlighet med kapitel H (prestandaklass B). |
|
c) |
En operatör skall se till att kolvmotordrivna flygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 9 passagerare, eller vars maximala startmassa överstiger 5 700 kg, brukas i enlighet med kapitel I (prestandaklass C). |
|
d) |
I de fall kraven i tillämpliga kapitel inte kan uppfyllas på grund av särskilda konstruktionsegenskaper (t ex. överljudsflygplan eller sjöflygplan), skall operatören tillämpa godkända prestandakrav som säkerställer en säkerhetsnivå likvärdig med nivån enligt tillämpligt kapitel. |
OPS 1.475
Allmänt
|
a) |
En operatör skall se till att flygplanets massa
|
|
b) |
En operatör skall se till att de godkända prestandauppgifter som ingår i flyghandboken, vid behov kompletterade med annat för myndigheten godtagbart underlag enligt det berörda kapitlet, används för att fastställa att bestämmelserna i berört kapitel uppfylls. Vid tillämpning av de föreskrivna faktorerna i berört kapitel, får de operativa faktorer tas med i beräkning som redan ingår i flyghandbokens prestandauppgifter, så att dubbel tillämpning av faktorerna undviks. |
|
c) |
Vid uppfyllandet av bestämmelserna i berört kapitel skall vederbörlig hänsyn tas till flygplanets konfiguration, omgivande förhållanden och användningen av system som har ogynnsam inverkan på prestanda. |
|
d) |
Vad gäller prestanda får en fuktig bana betraktas som torr om den inte är en gräsbana. |
|
e) |
En operatör skall beakta kartnoggrannheten vid bedömning av huruvida startkraven i tillämpliga kapitel uppfylls. |
OPS 1.480
Terminologi
|
a) |
I kapitlen F, G, H, I och J används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
|
|
b) |
Begreppen start-stoppsträcka, startsträcka, startrullsträcka, nettostigbana, nettoflygbana på sträcka med en motor ur funktion (one engine inoperative en-route net flight path) och nettoflygbana på sträcka med två motorer ur funktion (two engines inoperative en-route net flight path) för flygplanet definieras i de luftvärdighetsbestämmelser enligt vilka flygplanet certifierats, eller fastställs av myndigheten om denna finner att dessa definitioner är otillräckliga för att visa att de operativa prestandabegränsningarna uppfylls. |
KAPITEL G
PRESTANDAKLASS A
OPS 1.485
Allmänt
|
a) |
En operatör skall, för att överensstämmelsen med kraven i detta kapitel skall kunna fastställas, se till att det godkända prestandaunderlaget i flyghandboken i erforderlig omfattning kompletteras med annat för myndigheten godtagbart underlag, om det godkända prestandaunderlaget i flyghandboken är otillräckligt till exempel med hänsyn till
|
|
b) |
Operatören skall i fråga om våt och kontaminerad bana se till att prestandaunderlag som är fastställt i enlighet med gällande bestämmelser för certifiering av stora flygplan eller likvärdiga krav som är godtagbara för myndigheten används. |
OPS 1.490
Start
|
a) |
En operatör skall se till att startmassan inte överskrider den maximala startmassa som anges i flyghandboken för tryckhöjden och den omgivande lufttemperaturen vid startflygplatsen. |
|
b) |
Operatören skall uppfylla följande krav vid fastställande av den maximalt tillåtna startmassan:
|
|
c) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt b ovan skall operatören ta hänsyn till följande:
|
OPS 1.495
Hinderfrihet vid start
|
a) |
En operatör skall se till att nettostigbanan går fri från alla hinder med en vertikal marginal av minst 35 ft, eller med en horisontell marginal av minst 90 m plus 0,125 × D där D är den horisontella sträcka som flygplanet har tillryggalagt från slutet av den tillgängliga startsträckan, eller från slutet av startsträckan om en sväng är planerad före slutet av den tillgängliga startsträckan. För flygplan med mindre än 60 m spännvidd får en horisontell hinderfrihet som uppgår till halva flygplanets spännvidd plus 60 m plus 0,125 × D användas. |
|
b) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan skall operatören ta hänsyn till följande:
|
|
c) |
För uppfyllande av kraven i punkt a ovan gäller följande:
|
|
d) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan behöver operatören, om den planerade flygbanan inte kräver färdlinjesändringar som överstiger 15° inte ta hänsyn till hinder utanför en marginal i sidled som är större än
|
|
e) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan behöver operatören, om den planerade flygbanan kräver färdlinjesändringar som är större än 15°, inte ta hänsyn till hinder utanför en marginal i sidled som är större än
|
|
f) |
Operatören skall fastställa förfaranden för oförutsedda händelser för att uppfylla kraven i OPS 1.495 och för att få till stånd en säker färdväg där hinder undviks och som gör det möjligt för flygplanet att antingen uppfylla sträckkraven enligt OPS 1.500 eller att landa på startflygplatsen eller på en alternativ startflygplats. |
OPS 1.500
På sträcka – en motor ur funktion
|
a) |
En operatör skall se till att uppgifterna i flyghandboken om nettoflygbanan för sträcka med en motor ur funktion och som är tillämpliga under de meteorologiska förhållanden som förväntas under flygningen, uppfyller kraven i antingen punkt b eller punkt c längs hela sträckan. Nettoflygbanan skall ha en positiv gradient på en höjd av 1 500 ft över den flygplats där landningen antas utföras efter motorbortfall. Under meteorologiska förhållanden som kräver att system för skydd mot is används, skall hänsyn tas till hur dessa system påverkar nettoflygbanan. |
|
b) |
Nettoflygbanan skall ha en positiv gradient på en höjd av minst 1 000 ft över all terräng och alla hinder längs sträckan inom ett avstånd av 9,3 km (5 nm) på ömse sidor av den planerade färdvägen. |
|
c) |
Nettoflygbanan skall medge att flygplanet fortsätter flygningen från marschhöjden till en flygplats där landning kan utföras i enlighet med kraven i OPS 1.515, eller i tillämpliga fall OPS 1.520, varvid nettoflygbanan med minst 2 000 ft vertikal marginal skall gå fri från all terräng och all hinder längs sträckan inom ett avstånd av 9,3 km (5 nm) på ömse sidor av den i enlighet med punkt 1 till 4 nedan planerade färdvägen:
|
|
d) |
Vid uppfyllandet av OPS 1.500, skall operatören öka sidomarginalerna i punkt b och c ovan till 18,5 km (10 nm) om navigeringsnoggrannheten inte uppfyller 95 % täckningsgrad. |
OPS 1.505
På sträcka – flygplan med tre eller fler motorer, två motorer ur funktion
|
a) |
En operatör skall se till att ett flygplan med tre eller fler motorer inte vid någon punkt längs den planerade färdvägen befinner sig mer än 90 minuters flygning med marschfart för bästa räckvidd med alla motorerna gående och vid normal temperatur och vindstilla från en flygplats vid vilken de vid förväntad landningsmassa tillämpliga prestandakraven uppfylls, såvida inte flygplanet uppfyller kraven i punkt b till f nedan. |
|
b) |
Nettoflygbanan för sträcka med två motorer ur funktion skall medge att flygplanet under förväntade meteorologiska förhållanden fortsätter flygningen från den punkt där två motorer antas sluta fungera samtidigt till en flygplats vid vilken det är möjligt att landa till fullt stopp med föreskrivna förfaranden för landning med två motorer ur funktion. Nettoflygbanan skall vertikalt gå fri med minst 2 000 ft från all terräng och alla hinder längs sträckan inom ett avstånd av 9,3 km (5 nm) på ömse sidor av den avsedda flygvägen. På flyghöjder och under meteorologiska förhållanden som kräver att system för skydd mot is används skall hänsyn tas till hur dessa system påverkar nettoflygbanan. Om navigeringsnoggrannheten inte uppfyller 95 % täckningsgrad, skall operatören öka den sidomarginal som anges ovan till 18,5 km (10 nm). |
|
c) |
De två motorerna skall antas sluta att fungera vid den mest kritiska punkten av den del av sträckan där flygplanet befinner sig mer än 90 minuters flygning i marschfart för bästa räckvidd med alla motorerna gående och vid normal temperatur och vindstilla från en flygplats vid vilken de vid förväntad landningsmassa tillämpliga prestandakraven uppfylls. |
|
d) |
Nettoflygbanan skall ha en positiv gradient på 1 500 ft över den flygplats där landning antas ske efter det att två motorer slutat fungera. |
|
e) |
Om ett säkert dumpningsförfarande används, är dumpning av bränsle tillåten i den omfattning detta kan ske för att flygplatsen skall kunna nås med föreskrivna bränslereserver. |
|
f) |
Flygplanets förväntade massa vid den punkt där de två motorerna antas sluta att fungera får inte vara mindre än den massa som innefattar tillräcklig mängd bränsle dels för att fortsätta till en flygplats där landning kan antas ske, dels för att anlända dit på en höjd av minst 1 500 ft över landningsområdet och därefter flyga i planflykt under 15 minuter. |
OPS 1.510
Landning – Destinations- och alternativflygplatser
|
a) |
En operatör skall se till att flygplanets landningsmassa, bestämd i enlighet med OPS 1.475 a, inte överstiger den maximala landningsmassa som är specificerad för den höjd och omgivande lufttemperatur som förväntas vid destinationsflygplatsen och alternativflygplatsen vid den beräknade tiden för landning. |
|
b) |
För instrumentinflygningar med en gradient för avbruten inflygning som överstiger 2,5 % skall operatören verifiera att flygplanets förväntade landningsmassa tillåter en stiggradient vid avbruten inflygning som är lika med eller överstiger den tillämpliga gradienten för avbruten inflygning med konfiguration och fart för avbruten inflygning med en motor ur funktion (se gällande bestämmelser för certifiering av stora flygplan). Användning av en alternativ metod skall vara godkänd av myndigheten. |
|
c) |
För instrumentinflygningar med beslutshöjder under 200 ft skall operatören verifiera att flygplanets förväntade landningsmassa tillåter en stiggradient för avbruten inflygning, med den kritiska motorn ur funktion och med farten och konfigurationen för pådrag, som är minst 2,5 % eller lika med den publicerade gradienten, varvid den största av de två gradienterna skall gälla (se CS AWO 243). Användning av en alternativ metod skall vara godkänd av myndigheten. |
OPS 1.515
Landning – torra banor
|
a) |
En operatör skall se till att flygplanets landningsmassa vid den beräknade landningstiden på destinationsflygplatsen eller en alternativflygplats, bestämd i enlighet med OPS 1.475 a, tillåter landning till fullt stopp från en höjd av 50 ft över tröskeln enligt följande:
|
|
b) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan skall operatören beakta följande:
|
|
c) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan skall det förutsättas att
|
|
d) |
Om en operatör inte kan uppfylla kraven i punkt c.1 ovan för en destinationsflygplats med endast en bana och där landning är beroende av en specificerad vindkomposant, får ett flygplan avgå om två alternativflygplatser är angivna som medger att kraven i punkterna a, b och c kan uppfyllas fullt ut. Innan inflygningen för landning inleds vid destinationsflygplatsen skall befälhavaren övertyga sig om att landningen kan utföras helt i enlighet med OPS 1.510 och punkterna a och b ovan. |
|
e) |
Om operatören inte kan uppfylla kraven i punkt c.2 ovan för destinationsflygplatsen, får ett flygplan avgå om en alternativflygplats är angiven som medger att kraven i punkt a, b och c ovan kan uppfyllas fullt ut. |
OPS 1.520
Landning – våta och kontaminerade banor
|
a) |
En operatör skall när tillämpliga väderrapporter och prognoser eller en kombination av dessa visar att banan kan vara våt vid den beräknade ankomsttiden se till att den tillgängliga landningssträckan uppgår till minst 115 % av den erforderliga landningssträckan enligt OPS 1.515. |
|
b) |
En operatör skall när tillämpliga väderrapporter och prognoser eller en kombination av dessa därav visar att banan kan vara kontaminerad vid den beräknade ankomsttiden, se till att den tillgängliga landningssträckan uppgår till minst den landningssträcka som bestämts enligt punkt a ovan, eller minst 115 % av den landningssträcka som bestämts i enlighet med godkänt underlag för landningssträcka på kontaminerad bana, eller i enlighet med likvärdigt underlag godtaget av myndigheten, varvid den längsta sträckan skall gälla. |
|
c) |
En landningssträcka på en våt bana som är kortare än vad som krävs enligt punkt a ovan, men inte är kortare än vad som krävs enligt OPS 1.515 a, får användas om flyghandboken innehåller särskild tilläggsinformation om landningssträckor på våta banor. |
|
d) |
En landningssträcka på en särskilt preparerad kontaminerad bana som är kortare än vad som krävs i punkt b ovan, men inte är kortare än vad som krävs enligt OPS 1.515 a, får användas om flyghandboken innehåller särskild tilläggsinformation om landningssträckor på kontaminerade banor. |
|
e) |
Vid uppfyllande av kraven i punkterna b, c och d ovan skall kriterierna enligt OPS 1.515 tillämpas, med undantag för att punkterna OPS 1.515 a.1-2 inte skall tillämpas på punkt b ovan. |
Tillägg 1 till OPS 1.495 c.3
Godkännande av ökade bankningsvinklar
|
a) |
Vid användning av ökade bankningsvinklar som kräver särskilt godkännande, skall följande kriterier vara uppfyllda:
|
Tillägg 1 till OPS 1.515 a.3
Förfaranden för brant inflygning
|
a) |
Myndigheten får godkänna förfaranden för brant inflygning med glidbanevinklar större än eller lika med 4,5° och passagehöjder över tröskeln lägre än 50 ft men inte lägre än 35 ft, under förutsättning att följande kriterier är uppfyllda:
|
Tillägg 1 till OPS 1.515 a.4
Kortlandningar
|
a) |
Vid tillämpningen av OPS 1.515 a.4 gäller att den distans som används för beräkning av tillåten landningsmassa får innefatta den användbara längden av det deklarerade säkerhetsområdet plus den deklarerade tillgängliga landningssträckan. Myndigheten får godkänna sådan verksamhet i enlighet med följande kriterier:
|
Tillägg 2 till OPS 1.515 a.4
Flygplatskriterier för kortlandningar
|
a) |
Användningen av säkerhetsområdet skall vara godkänd av flygplatsmyndigheten. |
|
b) |
Den användbara längden av det deklarerade säkerhetsområdet får, inom ramen för bestämmelserna i 1.515 a.4 och detta tillägg, inte överskrida 90 meter. |
|
c) |
Det deklarerade säkerhetsområdets bredd får inte vara mindre än två gånger banbredden eller två gånger spännvidden, varvid det största värdet skall gälla, och bredden skall vara centrerad kring banans förlängda centrumlinje. |
|
d) |
Det deklarerade säkerhetsområdet skall vara fritt från hinder eller fördjupningar som skulle kunna utsätta ett flygplan som minuslandar för fara och inget rörligt föremål får tillåtas befinna sig på det deklarerade säkerhetsområdet när banan används för kortlandningar. |
|
e) |
Det deklarerade säkerhetsområdet får inte ha en positiv lutning på mer än 5 %, eller en negativ lutning på mer än 2 %, i landningsriktningen. |
|
f) |
För denna verksamhet behöver bärighetskraven i OPS 1.480 a.5 inte tillämpas på det deklarerade säkerhetsområdet. |
KAPITEL H
PRESTANDAKLASS B
OPS 1.525
Allmänt
|
a) |
En operatör får inte bruka ett enmotorigt flygplan
Anm.: Begränsningar för verksamhet med enmotoriga flygplan ingår i OPS 1.240 a.6. |
|
b) |
Operatören skall behandla tvåmotoriga flygplan som inte uppfyller stigkraven i tillägg 1 till OPS 1.525 b som enmotoriga flygplan. |
OPS 1.530
Start
|
a) |
En operatör skall se till att startmassan inte överskrider den maximala startmassa som anges i flyghandboken för tryckhöjd och omgivande lufttemperatur vid startflygplatsen. |
|
b) |
Operatören skall se till att den nominella startsträcka som anges i flyghandboken
|
|
c) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt b ovan skall operatören beakta följande:
|
OPS 1.535
Hinderfrihet vid start – flermotoriga flygplan
|
a) |
En operatör skall säkerställa att startstigbanan för flygplan med två eller flera motorer bestämd i enlighet med denna punkt går fri från alla hinder med en vertikal marginal på minst 50 ft eller med en horisontell marginal på minst 90 m plus 0,125 × D där D är den horisontella sträcka flygplanet har tillryggalagt från slutet av den tillgängliga startsträckan, eller från slutet av startsträckan om en sväng är planerad före slutet av den tillgängliga startsträckan, med undantag för vad som anges i punkterna b och c nedan. För flygplan med en spännvidd mindre än 60 m får en horisontell hinderfrihet som uppgår till halva flygplanets spännvidd plus 60 m plus 0,125 × D användas. Vid uppfyllandet av kraven i detta stycke skall det förutsättas att,
|
|
b) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan behöver operatören om den planerade flygbanan inte kräver färdlinjesändringar större än 15°, inte ta hänsyn till hinder utanför en marginal i sidled som är större än
|
|
c) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan behöver operatören om den planerade flygbanan kräver färdlinjesändringar större än 15°, inte ta hänsyn till hinder utanför en marginal i sidled som är större än
|
|
d) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkterna a, b och c ovan skall operatören beakta följande:
|
OPS 1.540
På sträcka – flermotoriga flygplan
|
a) |
En operatör skall säkerställa att flygplanet under de meteorologiska förhållanden som förväntas för flygningen och vid bortfall av en motor med återstående motorer gående inom specificerade värden för maximal kontinuerlig effekt kan fortsätta flygningen på eller över de tillämpliga minimiflyghöjder för säker flygning som anges i drifthandboken till en punkt 1 000 ft över en flygplats vid vilken prestandakraven kan uppfyllas. |
|
b) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan gäller följande:
|
OPS 1.542
På sträcka – enmotoriga flygplan
|
a) |
En operatör skall se till att flygplanet under de meteorologiska förhållanden som förväntas för flygningen och vid motorbortfall kan nå en plats där en säker nödlandning kan utföras. För landflygplan krävs en plats på land, om inte något annat har godkänts av myndigheten. |
|
b) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan gäller följande:
|
OPS 1.545
Landning – Destinations- och alternativflygplatser
En operatör skall se till att flygplanets landningsmassa, bestämd i enlighet med OPS 1.475 a, inte överstiger den maximala landningsmassa som är specificerad för den höjd och omgivande lufttemperatur som förväntas vid destinationsflygplatsen och alternativflygplatsen vid den beräknade tiden för landning.
OPS 1.550
Landning – torra banor
|
a) |
En operatör skall se till att flygplanets landningsmassa vid den beräknade landningstiden, bestämd i enlighet med OPS 1.475 a, tillåter landning till fullt stopp från 50 ft höjd över tröskeln inom 70 % av den tillgängliga landningssträckan på destinationsflygplatsen och varje alternativflygplats.
|
|
b) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan skall operatören beakta följande:
|
|
c) |
För att ett flygplan ska få avgå i enlighet med punkt a ovan skall antas att
|
|
d) |
Om operatören inte kan uppfylla kraven i punkt c.2 ovan för destinationsflygplatsen, får ett flygplan avgå om en alternativflygplats anges som medger att kraven i punkterna a, b och c ovan kan uppfyllas fullt ut. |
OPS 1.555
Landning – våta och kontaminerade banor
|
a) |
En operatör skall när tillämpliga väderrapporter och prognoser eller en kombination av dessa visar att banan kan vara våt vid den beräknade ankomsttiden, se till att tillgänglig landningssträcka är minst lika lång som erforderlig landningssträcka, bestämd i enlighet med OPS 1.550, multiplicerad med faktorn 1,15. |
|
b) |
Operatören skall, när tillämpliga väderrapporter och prognoser eller en kombination av dessa visar att banan kan vara kontaminerad vid den beräknade ankomsttiden se till att den landningssträcka som bestämts med användning av uppgifter för dessa förhållanden som är godtagbara för myndigheten inte överstiger tillgänglig landningssträcka. |
|
c) |
En landningssträcka på våt bana kortare än vad som krävs i punkt a ovan, men inte kortare än vad som krävs i OPS 1.550 a, får användas om flyghandboken innehåller särskild tilläggsinformation om landningssträckor på våta banor. |
Tillägg 1 till OPS 1.525 b
Allmänt – stigning vid start och landning
(Kraven i detta tillägg grundar sig på JAR-23.63 c1 och JAR-23.63 c 2, gällande från och med den 11 mars 1994)
|
a) |
Stigning vid start
|
|
b) |
Stigning vid landning
|
Tillägg 1 till OPS 1.535 b.1 och c.1
Startstigbana – navigation baserad på visuella referenser
För att tillåta navigation baserad på visuella referenser skall en operatör se till att de vid tiden för verksamheten rådande väderförhållandena, inklusive molntäckeshöjd och sikt, är sådana att hinder och/eller markreferenser är synliga och kan identifieras. Drifthandboken skall för berörda flygplatserna ange de sämsta väderförhållanden vid vilka flygbesättningen kontinuerligt kan bestämma och bibehålla korrekt flygbana i förhållande till markreferenserna för att ha en säker marginal till hinder och terräng enligt följande:
|
a) |
Förfarandet skall vara klart definierat med avseende på markreferenser så att den färdväg som skall flygas kan analyseras med avseende på hinderfrihetskraven. |
|
b) |
Förfarandet skall ligga inom ramen för flygplanets kapacitet med avseende på fart framåt, bankningsvinkel och vindpåverkan. |
|
c) |
En skriftlig och/eller illustrerad beskrivning av förfarandet skall tillhandahållas besättningen. |
|
d) |
Begränsande miljöförhållanden (till exempelvind, moln, sikt, dager/mörker, omgivande ljus, hinderljus) skall anges. |
Tillägg 1 till OPS 1.550 a
Förfaranden för brant inflygning
|
a) |
Myndigheten får godkänna förfaranden för brant inflygning med glidbanevinklar på 4,5° eller mer och passagehöjder över tröskeln lägre än 50 ft, dock lägst 35 ft, under förutsättning att följande kriterier uppfylls:
|
Tillägg 2 till OPS 1.550 a
Kortlandningar
|
a) |
Vid tillämpningen av OPS 1.550 a.2 gäller att den distans som används för beräkning av tillåten landningsmassa får innefatta det deklarerade säkerhetsområdets användbara längd plus deklarerad tillgänglig landningssträcka. Myndigheten får godkänna sådan verksamhet i enlighet med följande kriterier:
|
KAPITEL I
PRESTANDAKLASS C
OPS 1.560
Allmänt
För att överensstämmelse med kraven i detta kapitel skall kunna fastställas, skall en operatör om det godkända prestandaunderlaget i flyghandboken är otillräckligt se till att det godkända prestandaunderlaget i flyghandboken i erforderlig omfattning kompletteras med annat underlag som är godtagbart för myndigheten.
OPS 1.565
Start
|
a) |
En operatör skall se till att startmassan inte överskrider den maximala startmassa som anges i flyghandboken för tryckhöjd och omgivande lufttemperatur vid startflygplatsen. |
|
b) |
En operatör skall för flygplan vars flyghandbok innehåller uppgifter om banlängd för start utan att inverkan av motorbortfall anges se till att den sträcka från inledandet av rullning för start som flygplanet kräver för att med alla motorer gående inom specificerade värden för maximal starteffekt nå en höjd av 50 ft över markytan, när den multipliceras med en faktor av
|
|
c) |
En operatör skall för flygplan vars flyghandbok innehåller uppgifter om banlängd för start vid motorbortfall se till att följande krav uppfylls i enlighet med specifikationerna i flyghandboken:
|
|
d) |
För att uppfylla kraven i punkterna b och c ovan skall operatören beakta följande:
|
OPS 1.570
Hinderfrihet vid start
|
a) |
En operatör skall se till att startstigbanan med en motor ur funktion går fri från alla hinder med en vertikal marginal på minst 50 ft plus 0,01 × D, eller en horisontell marginal av minst 90 m plus 0,125 × D, där D är den horisontella sträcka flygplanet har tillryggalagt från slutet av den tillgängliga startsträckan. För flygplan med en spännvidd mindre än 60 m får en horisontell hinderfrihet som uppgår till halva flygplanets spännvidd plus 60 m plus 0,125 × D användas. |
|
b) |
Startstigbanan skall börja på en höjd 50 ft över markytan vid slutet av den startsträcka som krävs i OPS 1.565 b respektive OPS 1.565 c och sluta på en höjd av 1 500 ft över markytan. |
|
c) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a skall operatören beakta följande:
|
|
d) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan tillåts inga färdlinjeändringar fram till den punkt där stigbanan har nått en höjd av 50 ft över markytan. Därefter förutsätts att flygplanet inte bankas mer än 15° upp till en höjd av 400 ft. På höjder över 400 ft får större bankningsvinklar än 15°, dock högst 25°, planeras. Adekvat hänsyn skall tas till bankningsvinkelns inverkan på flygfarter och flygbana, inklusive de distansökningar som blir följden av ökade flygfarter. |
|
e) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan behöver operatören, om den planerade flygbanan inte kräver färdlinjeändringar på mer än 15°, inte ta hänsyn till hinder på ett avstånd i sidled större än
|
|
f) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan behöver operatören, om den planerade flygbanan kräver färdlinjeändringar på mer än 15°, inte ta hänsyn till de hinder på ett avstånd i sidled större än
|
|
g) |
Operatören skall fastställa förfaranden för oförutsedda händelser för att uppfylla kraven i OPS 1.570 och få till stånd en säker färdväg där hinder undviks, samt för att göra det möjligt för flygplanen att antingen uppfylla sträckkraven enligt OPS 1.580 eller att landa på startflygplatsen eller på en alternativ startflygplats. |
OPS 1.575
På sträcka – alla motorer gående
|
a) |
En operatör skall se till att flygplanet under de meteorologiska förhållanden som förväntas för flygningen och vid varje punkt längs sträckan eller varje planerad avvikelse därifrån kan behålla en stighastighet av minst 300 ft/minut med alla motorer gående inom specificerade värden för maximal kontinuerlig effekt på
|
OPS 1.580
På sträcka – en motor ur funktion
|
a) |
En operatör skall se till att flygplanet, om en motor slutar fungera vid någon punkt på sträckan, eller under en planerad avvikelse därifrån, under de meteorologiska förhållanden som förväntas för flygningen och med återstående motor(er) gående inom specificerade värden för maximal kontinuerlig effekt kan fortsätta flygningen från marschhöjden till en flygplats där en landning kan utföras i enlighet med OPS 1.595 respektive OPS 1.600, fritt från hinder inom 9,33 km (5 nm) på ömse sidor om den avsedda färdvägen och med en vertikal marginal av minst
|
|
b) |
Flygbanan skall ha en positiv gradient på en höjd av 450 m (1 500 ft) över den flygplats där landningen antas ske efter bortfall av en motor. |
|
c) |
Vid tillämpning av detta stycke skall flygplanets tillgängliga stighastighet antas vara 150 ft per minut lägre än den specificerade verkliga stighastigheten. |
|
d) |
För att uppfylla kraven i detta stycke, skall en operatör öka marginalerna i sidled enligt punkt a ovan till 18,5 km (10 nm) om navigeringsnoggrannheten inte uppfyller 95 % täckningsgrad. |
|
e) |
Om ett säkert dumpningsförfarande används är dumpning av bränsle tillåten i en omfattning som medger att flygplatsen kan nås med föreskrivna bränslereserver. |
OPS 1.585
På sträcka – flygplan med tre eller fler motorer, två motorer ur funktion
|
a) |
En operatör skall se till att ett flygplan med tre eller fler motorer inte vid någon punkt längs den planerade färdvägen befinner sig mer än 90 minuters flygning, vid normal temperatur och vindstilla och med marschfart för bästa räckvidd och med alla motorer gående, från en flygplats vid vilken de tillämpliga prestandakraven vid förväntad landningsmassa uppfylls, såvida inte flygplanet uppfyller kraven i punkterna b-e nedan. |
|
b) |
Den flygbana som anges för med två motorer ur funktion skall medge att flygplanet under förväntade meteorologiska förhållanden kan fortsätta flygningen fritt från alla hinder inom 9,3 km (5 nm) på ömse sidor om den planerade färdvägen med en vertikal marginal av minst 2 000 ft till en flygplats vid vilken tillämpliga prestandakrav uppfylls vid förväntad landningsmassa. |
|
c) |
De två motorerna skall antas sluta att fungera vid den mest kritiska punkten av den del av sträckan där flygplanet befinner sig mer än 90 minuters flygning, vid normal temperatur och vindstilla och med marschfart för bästa räckvidd och med alla motorer gående, från en flygplats vid vilken de tillämpliga prestandakraven vid förväntad landningsmassa uppfylls. |
|
d) |
Flygplanets förväntade massa vid den punkt där de två motorerna antas sluta fungera får inte underskrida den massa som innefattar tillräcklig mängd bränsle för att fortsätta flygningen till en flygplats där landning kan antas ske och anlända dit på minst 450 m (1 500 ft) över landningsområdet och därefter flyga i planflykt i 15 minuter. |
|
e) |
Vid tillämpning av detta stycke skall flygplanets tillgängliga stighastighet antas vara 150 ft per minut mindre än den specificerade stighastigheten. |
|
f) |
För att uppfylla kraven i detta stycke, skall en operatör öka sidomarginalerna i punkt a ovan till 18,5 km (10 nm) om navigeringsnoggrannheten inte uppfyller 95 % täckningsgrad. |
|
g) |
Om ett säkert dumpningsförfarande används är dumpning av bränsle tillåten i en omfattning som medger att flygplatsen kan nås med föreskrivna bränslereserver. |
OPS 1.590
Landning – Destinations- och alternativflygplatser
En operatör skall se till att flygplanets landningsmassa, bestämd i enlighet med OPS 1.475 a, inte överstiger den maximala landningsmassa som är specificerad i flyghandboken för den höjd och, om hänsyn till detta har tagits i flyghandboken, för den omgivande lufttemperatur som förväntas vid destinationsflygplatsen och varje alternativflygplats vid den beräknade tiden för landning.
OPS 1.595
Landning – torra banor
|
a) |
En operatör skall se till att flygplanets landningsmassa bestämd i enlighet med OPS 1.475 a tillåter en landning till fullt stopp från 50 ft höjd över tröskeln inom 70 % av den tillgängliga landningssträckan på destinationsflygplatsen och varje alternativflygplats vid den beräknade landningstiden. |
|
b) |
Vid uppfyllandet av kraven i punkt a ovan skall operatören ta hänsyn till följande:
|
|
c) |
För att ett flygplan skall få avgå i enlighet med punkt a ovan skall antas att
|
|
d) |
Om operatören inte kan uppfylla kraven i punkt c.2 ovan för destinationsflygplatsen, får ett flygplan avgå om en alternativflygplats är angiven som medger att kraven i punkterna a, b och c ovan kan uppfyllas fullt ut. |
OPS 1.600
Landning – våta och kontaminerade banor
|
a) |
En operatör skall när tillämpliga väderrapporter och prognoser eller en kombination av dessa visar att banan kan vara våt vid den beräknade ankomsttiden se till att den tillgängliga landningssträckan är minst lika lång som erforderlig landningssträcka bestämd i enlighet med OPS 1.595, multiplicerad med faktorn 1,15. |
|
b) |
Operatören skall när tillämpliga väderrapporter och prognoser eller en kombination av dessa visar att banan kan vara kontaminerad vid den beräknade ankomsttiden se till att landningssträckan, bestämd med ledning av uppgifter som är godtagbara för myndigheten för dessa förhållanden, inte överstiger den tillgängliga landningssträckan. |
KAPITEL J
MASSA OCH BALANS
OPS 1.605
Allmänt
(Se tillägg 1 till OPS 1.605)
|
a) |
En operatör skall se till att flygplanets lastning, massa och tyngdpunkt under varje verksamhetsfas uppfyller de begränsningar som anges i den godkända flyghandboken eller i drifthandboken om denna är mer restriktiv. |
|
b) |
En operatör skall fastställa varje flygplans massa och tyngdpunkt genom verklig vägning innan det för första gången tas i bruk och därefter med fyra års intervall om individuell flygplansmassa används och med nio års intervall om massa för flygplansflotta används. Den samlade inverkan på massa och balans på grund av modifieringar och reparationer skall beaktas och vederbörligen dokumenteras. Vidare skall omvägning av flygplanen ske, om modifieringarnas inverkan på massa och balans inte är väl känd. |
|
c) |
en operatör skall bestämma massan för all driftutrustning och alla besättningsmedlemmar som innefattas i flygplanets grundtommassa genom vägning, eller genom att använda standardvärden för massa. Inverkan av utrustningens och besättningsmedlemmarnas placering på flygplanets tyngdpunkt skall fastställas. |
|
d) |
Operatören skall fastställa nyttolastens massa, inklusive eventuell barlast, genom verklig vägning eller genom att bestämma nyttolastens massa i enlighet med de värden för standardmassa för passagerare och bagage som anges i OPS 1.620. |
|
e) |
Operatören skall bestämma bränslelastens massa med ledning av den verkliga tätheten eller, om denna inte är känd, tätheten beräknad i enlighet med en metod som anges i drifthandboken. |
OPS 1.607
Terminologi
|
a) |
Grundtommassa: flygplanets totala massa med flygplanet färdigt för en specificerad verksamhet, exklusive allt bränsle som kan utnyttjas och all nyttolast. Denna massa inkluderar till exempel
|
|
b) |
Maximal massa utan bränsle: maximalt tillåten flygplansmassa utan bränsle som kan utnyttjas. Den bränslemassa som finns i särskilda tankar skall inkluderas i massan utan bränsle om den uttryckligen tas upp i begränsningarna i flyghandboken. |
|
c) |
Maximal strukturell landningsmassa: flygplanets maximalt tillåtna totala massa vid landning under normala förhållanden. |
|
d) |
Maximal strukturell startmassa: flygplanets maximalt tillåtna totala massa vid inledande av rullning för start. |
|
e) |
Klassificering av passagerare.
|
|
f) |
Nyttolast: Totala massa för passagerare, bagage och gods, inklusive all icke-kommersiell last. |
OPS 1.610
Lastning, massa och balans
En operatör skall i drifthandboken ange de principer och metoder som gäller för lastning och det massa- och balanssystem som uppfyller kraven i OPS 1.605. Detta system skall omfatta avsedd verksamhet.
OPS 1.615
Massavärden för besättning
|
a) |
En operatör skall använda något av följande massavärden för att bestämma grundtommassan:
|
|
b) |
Operatören skall korrigera grundtommassan med hänsyn till eventuellt extra bagage. Läget av detta extra bagage skall beaktas när flygplanets tyngdpunkt fastställs. |
OPS 1.620
Massavärden för passagerare och bagage
|
a) |
En operatör skall beräkna passagerarnas och det incheckade bagagets massa, antingen med ledning av faktisk vägd massa för varje person och faktisk vägd massa för bagage, eller med ledning av de standardvärden för massa sam anges i tabell 1-3 nedan, utom när färre än tio passagerarsäten är tillgängliga. I sådana fall får passagerarmassan fastställas med ledning av en muntlig uppgift lämnad av varje passagerare eller för dennes räkning och genom att till detta värde lägga till en i förväg bestämd konstant för att ta hänsyn till handbagage och kläder. (Det förfarande som specificerar när faktiska värden, respektive standardvärden, för massa skall väljas, och det förfarande som skall följas när muntliga uppgifter används, skall anges i drifthandboken.) |
|
b) |
Om den faktiska massan fastställs genom vägning, skall operatören se till att passagerarnas personliga tillhörigheter och handbagage inkluderas. Denna vägning skall utföras omedelbart före påstigning och på en närbelägen plats. |
|
c) |
Om passagerarnas massa fastställs genom att använda standardvärden för massa, skall standardvärdena i tabell 1 och 2 nedan användas. Värdena för standardmassa inkluderar handbagage och massan för varje småbarn under 2 år som medförs av en vuxen i ett passagerarsäte. Småbarn som upptar egna passagerarsäten skall likställas med barn vid tillämpningen av detta stycke. |
|
d) |
Massavärden för passagerare – 20 passagerarsäten eller fler
|
||||||||||||||||||||||
|
e) |
Massavärden för passagerare – 19 passagerarsäten eller färre.
|
|
f) |
Massa för bagage
|
|
g) |
Om en operatör önskar använda andra värden för standardmassa än dem som anges i tabell 1 till 3 ovan, skall operatören meddela myndigheten sina skäl för detta och i förväg få dess godkännande. Operatören skall också lämna in en detaljerad plan för vägningsundersökning för godkännande och tillämpa den statistiska analysmetod som anges i tillägg 1 till OPS 1.620 g. Efter det att myndigheten har kontrollerat och godkänt resultatet av vägningsundersökningen, får de reviderade standardvärdena för massa tillämpas endast för den operatören. De reviderade standardvärdena för massa får tillämpas endast under förhållanden som överensstämmer med dem som gällde då undersökningen genomfördes. Då de reviderade värdena för massa överstiger värdena i tabell 1-3 skall dessa högre värden tillämpas. |
|
h) |
Vid varje flygning som visar sig ha ett betydande antal passagerare vars massa, inklusive handbagage, kan antas överskrida standardvärdet för massa för passagerare, skall operatören bestämma den faktiska massan för dessa passagerare genom vägning eller genom lämplig ökning av massavärdet. |
|
i) |
Om standardvärden för massa används för incheckat bagage, och ett betydande antal passagerare checkar in bagage som kan antas överskrida standardvärden för massa för massan för bagage, skall operatören bestämma den faktiska massan för detta bagage genom vägning eller genom lämplig ökning av massavärdet. |
|
j) |
Operatören skall se till att befälhavaren underrättas när lastens massa har bestämts med en metod som inte är en standardmetod, och att metoden anges i dokumentationen av massa och balans. |
OPS 1.625
Dokumentation av massa och balans
(Se tillägg 1 till OPS 1.625)
|
a) |
En operatör skall före varje flygning upprätta en dokumentation av massa och balans som specificerar lasten och dess fördelning. Dokumentationen skall göra det möjligt för befälhavaren att fastställa att lasten och dess fördelning är sådan att flygplanets begränsningar avseende massa och balans inte överskrids. Den person som färdigställt dokumentationen för massa och balans skall vara namngiven på dokumentet. Den person som övervakar lastningen av flygplanet skall med sin namnteckning bekräfta att lasten och dess fördelning överensstämmer med dokumentationen av massa och balans. Detta dokument skall vara godtagbart för befälhavaren, vilket skall anges genom kontrasignering eller motsvarande. (Se även OPS 1.1055 a.12) |
|
b) |
Operatören skall fastställa förfaranden för sena förändringar av lasten. |
|
c) |
Operatören får, med myndighetens godkännande, använda ett alternativ till de förfaranden som krävs i paragraferna a och b ovan. |
Tillägg 1 till OPS 1.605
Massa och balans – Allmänt
(Se OPS 1.605)
|
a) |
Fastställande av ett flygplans grundtommassa
|
|
b) |
Särskild standardmassa för nyttolasten. Operatören får, förutom standardmassa för passagerare och incheckat bagage, föreslå standardvärden för massa för andra slag av last för myndighetens godkännande. |
|
c) |
Lastning av flygplan
|
|
d) |
Tyngdpunktsbegränsningar
|
Tillägg 1 till OPS 1.620 f
Definition av området för flygningar inom Europaområdet
Vid tillämpning av OPS 1.620 f skall andra flygningar inom Europaområdet än inrikesflygningar vara flygningar som utförs inom det område som begränsas av loxodromlinjerna mellan punkterna
|
— |
N7200 |
E04500 |
|
— |
N4000 |
E04500 |
|
— |
N3500 |
E03700 |
|
— |
N3000 |
E03700 |
|
— |
N3000 |
W00600 |
|
— |
N2700 |
W00900 |
|
— |
N2700 |
W03000 |
|
— |
N6700 |
W03000 |
|
— |
N7200 |
W01000 |
|
— |
N7200 |
E04500 |
som det avbildas i figur 1 nedan.
Figur 1
Europaområdet
Tillägg 1 till OPS 1.620 g
Förfarande för att fastställa reviderade standardvärden för massa för passagerare och bagage
|
a) |
Passagerare
|
|
b) |
Incheckat bagage. De statistiska metoden för att bestämma reviderade standardvärden för bagage, baserat på medelvärden för bagagemassa vid ett stickprov av minsta föreskriven storlek, är i huvudsak densamma som den metod för passagerare som anges i punkt a.1. För bagage skall det relativa konfidensintervallet (noggrannheten) vara 1 %. Minst 2 000 kollin incheckat bagage skall vägas. |
|
c) |
Bestämning av reviderade standardvärden för massa för passagerare och incheckat bagage.
|
Tillägg 1 till OPS 1.625
Dokumentation av massa och balans
|
a) |
Dokumentationen av massa och balans
|
|
b) |
Datoriserade system. Då dokumentation för massa och balans beräknas av ett datoriserat system för massa och balans skall operatören kontrollera de beräknade uppgifternas riktighet. Operatören skall upprätta ett system för att kontrollera att ändringar av inmatade uppgifter införlivas på rätt sätt i systemet och att systemet kontinuerligt fungerar korrekt genom att kontrollera de beräknade uppgifterna minst var sjätte månad. |
|
c) |
Flygburet system för massa och balans. En operatör skall inhämta myndighetens godkännande om företaget önskar att använda ett flygburet datorsystem för massa och balans som primär källa för beslut om en flygnings avgång. |
|
d) |
Datalänk. När dokumentation för massa och balans sänds till flygplanen via en datalänk, skall en kopia av den slutliga dokumentation för massa och balans som godtagits av befälhavaren finnas tillgänglig på marken. |
KAPITEL K
INSTRUMENT OCH UTRUSTNING
OPS 1.630
Inledning
|
a) |
En operatör skall säkerställa att en flygning inte inleds om inte de instrument och den utrustning som krävs i detta kapitel är
|
|
b) |
Miniminormerna för instrumentens och utrustnings prestanda är de normer som föreskrivs i tillämpliga European Technical Standard orders (ETSO), förtecknade i tillämpliga bestämmelser om European Technical Standard orders (CS-TSO), om inte andra prestandanormer föreskrivs i drift- och luftvärdighetsbestämmelserna. Instrument och utrustning som uppfyller andra konstruktions- och prestandaspecifikationer än ETSO när OPS genomförs får fortfarande användas eller installeras, såvida inte ytterligare krav föreskrivs i detta kapitel. Instrument och utrustning som redan godkänts behöver inte uppfylla en reviderad ETSO, eller en reviderad specifikation annan än ETSO, om dessa inte har retroaktiv verkan. |
|
c) |
För följande enheter krävs inget utrustningsgodkännande:
|
|
d) |
Om en utrustning skall användas av endast en flygbesättningsmedlem från hans eller hennes arbetsplats under flygning, skall den utan svårighet kunna användas därifrån. När en enskild utrustningsenhet skall användas av mer än en flygbesättningsmedlem skall den vara installerad så att den utan svårighet kan användas från varje plats där utrustningen skall kunna användas. |
|
e) |
De instrument som används av någon av flygbesättningsmedlemmarna skall vara anordnade så att flygbesättningsmedlemmen lätt kan se indikeringarna från sin plats och med minsta möjliga avvikelse från den ställning och synlinje som flygbesättningsmedlemmen normalt har när han eller hon ser framåt längs flygbanan. Föreskrivna enskilda instrument ett flygplan som flygs av mer än en flygbesättningsmedlem skall vara installerade så att de är synliga från varje tillämplig position för flygbesättningen. |
OPS 1.635
Skyddsanordningar för strömkretsar
En operatör får inte bruka ett flygplan i vilket smältsäkringar används om det inte finns reservsäkringar som kan användas under flygning till ett antal som uppgår till minst 10 % av antalet säkringar av varje amperestyrka, dock minst tre säkringar av varje amperestyrka.
OPS 1.640
Flygplansljus
En operatör får inte bruka ett flygplan om det inte är utrustat med följande:
|
a) |
För flygning under dager:
|
|
b) |
För flygning under mörker, utöver den utrustning som specificeras i punkt a ovan, följande utrustning:
|
OPS 1.645
Vindrutetorkare
En operatör får inte bruka ett flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg om inte varje pilotplats är utrustad med en vindrutetorkare eller motsvarande anordning för att hålla en del av vindrutan fri från nederbörd.
OPS 1.650
VFR-verksamhet under dager – Flyg- och navigeringsinstrument och tillhörande utrustning
En operatör får inte bruka ett flygplan under dager enligt VFR om det inte är utrustat med de flyg- och navigeringsinstrument och tillhörande utrustning, respektive flygs under de förhållanden, som anges i följande punkter:
|
a) |
En magnetkompass. |
|
b) |
Ett precisionsur med tim-, minut- och sekundindikering. |
|
c) |
En känslig tryckhöjdmätare, graderad i fot och med hPa/mb-skala, inställbar för de barometertryck som kan behöva ställas in under flygning. |
|
d) |
En fartmätare graderad i knop. |
|
e) |
En variometer. |
|
f) |
En girindikator eller en svängkoordinator med glidindikator. |
|
g) |
En attitydindikator. |
|
h) |
En stabiliserad kursindikator. |
|
i) |
En anordning i cockpit för indikering av den omgivande temperaturen, graderad i Celsius. |
|
j) |
För flygningar med högst 60 minuters varaktighet, vilka startar och landar på samma flygplats och inte avlägsnar sig mer än 50 nm från denna flygplats, får instrumenten enligt punkterna f, g och h ovan och punkterna k.4, k.5 och k.6 nedan, ersättas av en girindikator, av en svängkoordinator med glidindikator, eller av en attitydindikator jämte en glidindikator. |
|
k) |
När två piloter krävs, skall den biträdande pilotens plats vara försedd med separata instrument enligt följande:
|
|
l) |
Varje fartmätarsystem skall vara försett med pitotrörsuppvärmning eller motsvarande anordning för att förhindra felvisning på grund av kondensation eller isbildning, för
|
|
m) |
När dubbla instrument krävs omfattar kravet separata indikatorer för varje pilot och separata omkopplare och, i tillämpliga fall, annan tillhörande utrustning. |
|
n) |
Alla flygplan skall vara utrustade med en anordning som indikerar när kraftförsörjningen till föreskrivna flyginstrument är otillräcklig. |
|
o) |
Alla flygplan med kompressibilitetsbegränsningar som inte indikeras av de fartmätare som krävs, skall vara utrustade med machtalsindikator vid varje pilotplats. |
|
p) |
En operatör får inte utöva VFR-verksamhet under dager om flygplanet inte är utrustat med ett headset med bommikrofon eller motsvarande för varje flygbesättningsmedlem som tjänstgör i cockpit. |
OPS 1.652
Verksamhet enligt IFR eller mörkerflygning – flyg- och navigeringsinstrument samt tillhörande utrustning
En operatör får inte bruka ett flygplan enligt instrumentflygreglerna (IFR), eller enligt visuellflygreglerna (VFR) under mörker, om det inte är utrustat med de flyg- och navigeringsinstrument och tillhörande utrustning, respektive flygs under de förhållanden, som anges i följande punkter:
|
a) |
En magnetkompass. |
|
b) |
Ett precisionsur med tim-, minut- och sekundindikering. |
|
c) |
Två känsliga tryckhöjdmätare graderade i fot och med hPa/mb-skala, inställbar för varje barometertryck som kan behöva ställas in under flygning. Dessa tryckhöjdmätare skall ha räkneverk, trumma och visare, eller motsvarande. |
|
d) |
Ett fartmätarsystem med pitotrörsuppvärmning eller likvärdig anordning för förhindrande av felvisning på grund av kondensation eller isbildning, inkluderande varningsindikering för fel på pitotrörsuppvärmningen. Kravet på varningsindikering för fel på pitotrörsuppvärmningen gäller inte för flygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av högst 9 passagerare, eller vars maximala certifierade startmassa uppgår till högst 5 700 kg, och vars individuella luftvärdighetsbevis utfärdades före den 1 april 1998. |
|
e) |
En variometer. |
|
f) |
En girindikator. |
|
g) |
En attitydindikator. |
|
h) |
En stabiliserad kursindikator. |
|
i) |
En anordning i cockpit för indikering av den omgivande temperaturen, graderad i Celsius. |
|
j) |
Två av varandra oberoende statiska trycksystem, med undantag av att för propellerdrivna flygplan vars maximala certifierade startmassa uppgår till högst 5 700 kg, tillåts ett statiskt trycksystem och en alternativ källa för statiskt tryck. |
|
k) |
När två piloter krävs skall den biträdande pilotens plats vara försedd med separata instrument enligt följande:
|
|
l) |
Flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg, eller med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av 9 eller fler passagerare, skall vara utrustade med ytterligare en attitydindikator (artificiell horisont) i stand-by, som kan användas från båda pilotplatserna och som
med undantag för flygplan vars maximala certifierade startmassa uppgår till högst 5 700 kg och som den 1 april 1995 var registrerade i en medlemsstat och är utrustade med reservattitydindikator på den vänstra instrumentpanelen. |
|
m) |
För att kraven i punkt l ovan skall vara uppfyllda måste det tydligt framgå för flygbesättningen när den reservattitydindikator som krävs i den punkten drivs med nödkraft. I de fall reservattitydindikatorn har en egen särskild kraftkälla, skall det finnas en indikering på instrumentet eller på instrumentpanelen som visar när denna kraftkälla används. |
|
n) |
Karthållare på lätt läsbar plats som kan belysas vid mörkerflygning. |
|
o) |
Om systemet för reservattitydindikator är certifierat enligt CS 25.1303 b.4 eller motsvarande, får girindikatorerna ersättas av glidindikatorer. |
|
p) |
Kravet på dubbla instrument innefattas krav på separata indikatorer för varje pilot och, i tillämpliga fall, separata omkopplare eller annan tillhörande utrustning. |
|
q) |
Alla flygplan skall vara utrustade med en anordning som indikerar när föreskrivna flyginstrument inte har tillräcklig kraftförsörjning. |
|
r) |
Alla flygplan med kompressibilitetsbegränsningar som inte indikeras av de fartmätare som krävs, skall vara utrustade med machtalsindikator vid varje pilotplats. |
|
s) |
En operatör får inte utöva IFR-verksamhet eller mörkerflygning om inte flygplanet är utrustat med ett headset med mikrofon eller motsvarande för varje flygbesättningsmedlem i tjänst i cockpit och en sändningstangent på styrorganet för varje föreskriven pilot. |
OPS 1.655
Tilläggsutrustning för enpilotverksamhet enligt IFR eller i mörker
En operatör får inte utföra enpilotverksamhet enligt IFR om inte flygplanet är utrustat med en autopilot med minst höjdhållnings- och kursfunktion.
OPS 1.660
Höjdvarningssystem
|
a) |
En operatör får inte bruka ett turbopropdrivet flygplan, vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg, eller med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 9 passagerare, eller ett jetflygplan, om det inte är utrustat med ett höjdvarningssystem som kan
|
OPS 1.665
Terrängvarningssystem
|
a) |
En operatör får inte bruka ett turbinmotordrivet flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg, eller med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 9 passagerare, såvida inte flygplanet är utrustat med ett terrängvarningssystem med en framåtriktad funktion för terrängrelaterade risker (Terrain Awareness and Warning System – TAWS). |
|
b) |
Terrängvarningssystemet skall genom ljudsignaler som får kompletteras med visuella varningar, automatisk, i god tid och tydligt varna flygbesättningen för sjunkhastighet, närhet till terrängen, höjdförlust efter start eller pådrag, felaktig landningskonfiguration och avvikelse nedåt från glidbanan. |
|
c) |
TAWS skall genom visuella signaler, ljudsignaler och en bildskärm (Terrain Awareness Display) automatiskt ge flygbesättningen tillräcklig reaktionstid för att förhindra kontrollerad flygning ner i terrängen. TAWS skall vara försett med ett framåtriktat terrängvarningssystem och visa hinderfri yta. |
OPS 1.668
Flygburet kollisionsvarningssystem
En operatör får inte bruka ett turbinmotordrivet flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg, eller med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 19 passagerare, om det inte är utrustat med ett flygburet kollisionsvarningssystem med prestanda som är minst i nivå med ACAS II.
OPS 1.670
Flygburen väderradarutrustning
|
a) |
En operatör får inte bruka
|
|
b) |
För propellerdrivna flygplan utrustade med tryckkabin vars maximala certifierade startmassa inte överstiger 5 700 kg och med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av högst 9 passagerare, får den flygburna väderradarutrustningen under förutsättning av myndighetens godkännande ersättas av annan utrustning som kan upptäcka åska och andra potentiellt riskfyllda väderförhållanden som anses möjliga att upptäcka med flygburen väderradarutrustning. |
OPS 1.675
Utrustning för verksamhet under isbildningsförhållanden
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan under förväntade eller faktiska isbildningsförhållanden om det inte är certifierat och utrustat för verksamhet under isbildningsförhållanden. |
|
b) |
Operatören får inte bruka ett flygplan under förväntade eller faktiska isbildningsförhållanden under mörker om det inte är utrustat med en anordning för att belysa eller upptäcka isbildning. Den belysning som används skall vara av en typ som inte orsakar bländning eller reflexer som gör det svårt för besättningsmedlemmarna att utföra sina arbetsuppgifter. |
OPS 1.680
Utrustning för upptäckande av kosmisk strålning
En operatör får inte bruka ett flygplan på en höjd över 15 000 m (49 000 t) om inte flygplanet är utrustat med ett instrument för att kontinuerligt mäta och indikera stråldosraten från kosmisk strålning (dvs. summan av all joniserande strålning och neutronstrålning från solen och världsrymden), och den kumulativa stråldosen under varje flygning.
OPS 1.685
Internkommunikationssystem för flygbesättningen
En operatör får inte bruka ett flygplan som kräver mer än en flygbesättningsmedlem om det inte är utrustat med ett system för intern kommunikation inom flygbesättningen, inklusive icke handhållna headset och mikrofoner som kan användas av varje flygbesättningsmedlem.
OPS 1.690
Internkommunikationssystem för besättningsmedlemmarna
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 15 000 kg eller med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 19 passagerare, om det inte är utrustat med ett system för intern kommunikation mellan besättningsmedlemmar, med undantag för flygplan vars individuella luftvärdighetsbevis först utfärdades före den 1 april 1965 och som den 1 april 1995 var registrerat i en medlemsstat. |
|
b) |
Det system för intern kommunikation mellan besättningsmedlemmarna som krävs i denna paragraf skall
|
OPS 1.695
System för information till passagerarna
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 19 passagerare om inte ett system för information till passagerarna är installerat. |
|
b) |
Det system för information till passagerarna som krävs i detta stycke skall
|
OPS 1.700
Ljudregistrator-1
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan vars individuella luftvärdighetsbevis först utfärdades den 1 april 1998 eller senare, som
|
|
b) |
Ljudregistratorn skall minst kunna lagra den information som registrerats under de senaste 2 timmarna den varit i drift, med undantag för flygplan vars maximala certifierade startmassa uppgår till högst 5 700 kg, för vilka denna tid får minskas till 30 minuter. |
|
c) |
Ljudregistratorn skall automatiskt påbörja registreringen innan flygplanet förflyttar sig av egen kraft och skall fortsätta att registrera till dess att flygningen är avslutad och flygplanet inte längre kan förflytta sig av egen kraft. Dessutom skall ljudregistratorn så tidigt som möjligt med hänsyn till tillgången på elkraft börja registrera under kontrollerna i cockpit före motorstart vid flygningens början och fortsätta registreringen till och med kontrollerna i cockpit omedelbart efter motoravstängningen vid flygningens slut. |
|
d) |
Ljudregistratorn skall vara försedd med en anordning som underlättar lokalisering av registratorn när den befinner sig i vatten. |
OPS 1.705
Ljudregistrator-2
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flermotorigt turbinmotordrivet flygplan, vars individuella luftvärdighetsbevis först utfärdades under tiden från och med den 1 januari 1990 till och med den 31 mars 1998, vars maximala certifierad startmassa uppgår till högst 5 700 kg och med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 9 passagerare, om det inte är utrustat med en ljudregistrator som registrerar
|
|
b) |
Ljudregistratorn skall minst kunna lagra den information som registrerats under de senaste 30 minuterna den har varit i drift. |
|
c) |
Ljudregistratorn skall påbörja registreringen innan flygplanet förflyttar sig av egen kraft och skall fortsätta att registrera till dess att flygningen är avslutad och flygplanet inte längre kan förflytta sig av egen kraft. Dessutom skall ljudregistratorn så tidigt som möjligt med hänsyn till tillgången på elkraft börja registrera under kontrollerna i cockpit före motorstart vid flygningens början och fortsätta registreringen till och med kontrollerna i cockpit omedelbart efter motoravstängningen vid flygningens slut. |
|
d) |
Ljudregistratorn skall vara försedd med en anordning som underlättar lokalisering av registratorn när den befinner sig i vatten. |
OPS 1.710
Ljudregistrator-3
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg och vars individuella luftvärdighetsbevis först utfärdades före den 1 april 1998 om det inte är utrustat med en ljudregistrator som registrerar
|
|
b) |
Ljudregistratorn skall minst kunna lagra den information som registrerats under senaste 30 minuterna den varit i drift. |
|
c) |
Ljudregistratorn skall påbörja registreringen innan flygplanet förflyttar sig av egen kraft och skall fortsätta att registrera till dess att flygningen är avslutad och flygplanet inte längre kan förflytta sig av egen kraft. |
|
d) |
Ljudregistratorn skall vara försedd med en anordning som underlättar lokalisering av registratorn när den befinner sig i vatten. |
OPS 1.715
Färdregistrator-1
(Se tillägg 1 till OPS 1.715)
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan vars individuella luftvärdighetsbevis först utfärdades den 1 april 1998 eller senare, som
om det inte är utrustat med en färdregistrator som registrerar och lagrar uppgifter digitalt och det finns en metod för att enkelt hämta dessa uppgifter från lagringsmediet. |
|
b) |
Färdregistratorn skall minst kunna lagra de uppgifter som registrerats under de senaste 25 timmarna den varit i drift, med undantag för flygplan vars maximala certifierade startmassa uppgår till högst 5 700 kg, för vilka denna tid får minskas till 10 timmar. |
|
c) |
Färdregistratorn skall med referens till en tidsskala registrera följande:
|
|
d) |
Uppgifterna skall erhållas från källor i flygplanet som möjliggör noggrann korrelation med den information som visas för flygbesättningen. |
|
e) |
Färdregistratorn skall automatiskt påbörja registrering av uppgifter innan flygplanet kan förflytta sig av egen kraft och skall automatiskt stanna efter det flygplanet inte längre kan förflytta sig av egen kraft. |
|
f) |
Färdregistratorn skall vara försedd med en anordning som underlättar lokalisering av registratorn när den befinner sig i vatten. |
|
g) |
Flygplan vars individuella luftvärdighetsbevis först utfärdades den 1 april 1998 eller senare, dock och inte senare än den 1 april 2001, behöver, om myndigheten godkänner det, inte uppfylla kraven i OPS 1.715 c, förutsatt att
|
OPS 1.720
Färdregistrator-2
(Se tillägg 1 till OPS 1.720)
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan vars individuella luftvärdighetsbevis först utfärdades under tiden från och med den 1 juni 1990 till och med den 31 mars 1998 och vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg, om det inte är utrustat med en färdregistrator som registrerar och lagrar uppgifter digitalt och det finns en metod för att enkelt hämta dessa uppgifter från lagringsmediet. |
|
b) |
Färdregistratorn skall minst kunna lagra de uppgifter som registrerats under minst de senaste 25 timmarna den varit i drift. |
|
c) |
Färdregistratorn skall med referens till en tidsskala registrera
|
|
d) |
För flygplan vars maximala certifierade startmassa uppgår till högst 27 000 kg, behöver, under förutsättning att det är godtagbart för myndigheten, parametrarna 14 och 15b i tabell A i tillägg 1 till OPS 1.720 inte registreras, förutsatt att något av följande villkor är uppfyllt:
|
|
e) |
För flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 27 000 kg, behöver, under förutsättning att det är godtagbart för myndigheten, parametrarna 15b i tabell A i tillägg 1 till OPS 1.720 samt parametrarna 23-31 i tabell B i tillägg 1 inte registreras, förutsatt att något av följande villkor är uppfyllt:
|
|
f) |
Individuella parametrar som genom beräkningar kan härledas från andra registrerade parametrar behöver inte registreras, om detta är godtagbart för myndigheten. |
|
g) |
Uppgifterna skall erhållas från källor i flygplanet som möjliggör noggrann korrelation med den information som visas för flygbesättningen. |
|
h) |
Färdregistratorn skall påbörja registrering av uppgifter innan flygplanet kan förflytta sig av egen kraft och skall avsluta registreringen när flygplanet inte längre kan förflytta sig av egen kraft. |
|
i) |
Färdregistratorn skall vara försedd med en anordning som underlättar lokalisering av registratorn när den befinner sig i vatten. |
OPS 1.725
Färdregistrator-3
(Se tillägg 1 till OPS 1.725)
|
a) |
En operatör får inte bruka ett turbinmotordrivet flygplan, vars individuella luftvärdighetsbevis först utfärdades före den 1 juni 1990 och vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg, om det inte är utrustat med en färdregistrator som registrerar och lagrar data digitalt och det finns en metod för att enkelt hämta dessa uppgifter data från lagringsmediet. |
|
b) |
Färdregistratorn skall minst kunna lagra de uppgifter som registrerats under de senaste 25 timmarna den varit i drift. |
|
c) |
Färdregistratorn skall, med referens till en tidsskala, registrera,
|
|
d) |
Individuella parametrar som genom beräkningar kan härledas från andra registrerade parametrar behöver inte registreras, om detta är godtagbart för myndigheten. |
|
e) |
Uppgifterna skall erhållas från källor i flygplanet som möjliggör noggrann korrelation med den information som visas för flygbesättningen. |
|
f) |
Färdregistratorn skall påbörja registrering av data innan flygplanet kan förflytta sig av egen kraft och skall avsluta registreringen när flygplanet inte längre kan förflytta sig av egen kraft. |
|
g) |
Färdregistratorn skall vara försedd med en anordning som underlättar lokalisering av registratorn när den befinner sig i vatten. |
OPS 1.727
Kombinationsregistrator
|
a) |
Kraven på ljudregistrator och färdregistrator får uppfyllas genom
|
|
b) |
En kombinationsregistrator är en färdregistrator som registrerar
|
OPS 1.730
Säten, säkerhetsbälten, axelremmar och fasthållningsanordningar för barn
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan om det inte är utrustat med följande:
|
|
b) |
Alla säkerhetsbälten med axelremmar skall ha en enpunktsmekanism för frigöring. |
|
c) |
För flygplan vars maximala certifierade startmassa uppgår till högst 5 700 kg får ett säkerhetsbälte med en diagonal rem tillåtas och för flygplan vars maximala certifierade startmassa uppgår till högst 2 730 kg får ett säkerhetsbälte tillåtas i stället för ett säkerhetsbälte med axelremmar, om det inte är rimligen är praktiskt möjligt att anbringa detta. |
OPS 1.731
Skyltar om fastsättning av säkerhetsbältet och om rökförbud
En operatör får inte bruka ett flygplan i vilket inte alla passagerarsäten är synliga från cockpit, om det inte är utrustat med en anordning som för alla passagerare och all kabinpersonal visar när säkerhetsbältet skall sättas fast och när rökning inte är tillåten.
OPS 1.735
Inre dörrar och förhängen
En operatör får inte bruka ett flygplan om inte följande utrustning är installerad:
|
a) |
I flygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 19 passagerare: en dörr mellan passagerarutrymmet och cockpit med skylten ’endast personal’ samt en låsanordning som hindrar passagerare från att öppna dörren utan en flygbesättningsmedlems tillåtelse. |
|
b) |
En anordning för att öppna varje dörr som avskiljer ett passagerarutrymme från ett annat utrymme försett med nödutgångar. Öppningsanordningen skall vara lätt åtkomlig. |
|
c) |
Om det är nödvändigt att passera genom en dörröppning eller ett förhänge som avskiljer passagerarkabinen från andra utrymmen för att nå en föreskriven nödutgång från ett passagerarsäte: en anordning som håller dörren eller förhänget i öppet läge. |
|
d) |
En skylt på varje inre dörr eller intill ett förhänge som måste passeras på väg till en nödutgång för passagerare, vilken anger att dörren eller förhänget skall säkras i öppet läge under start och landning. |
|
e) |
För samtliga besättningsmedlemmar: ett hjälpmedel för att öppna varje dörr som normalt är tillgänglig för passagerare och kan låsas av dessa. |
OPS 1.745
Förbandslådor
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan om det inte är utrustat med lätt åtkomliga förbandslådor i följande antal:
|
|
b) |
En operatör skall säkerställa att förbandslådorna
|
OPS 1.755
Sjukvårdssats för nödsituationer
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 30 passagerare, såvida det inte är utrustat med en sjukvårdssats för nödsituationer, om det i någon punkt längs den planerade flygvägen befinner sig mer än 60 minuters flygtid (med normal marschfart) från en flygplats vid vilken kvalificerad medicinsk hjälp kan förväntas vara tillgänglig. |
|
b) |
Befälhavaren skall se till att läkemedel endast ges av kvalificerade läkare eller sjuksköterskor, eller av personal med liknande kvalifikationer. |
|
c) |
Transportbestämmelser
|
OPS 1.760
Syrgas – första hjälpen
|
a) |
En operatör får inte, när det krävs att en kabinbesättningsmedlem skall finnas ombord, bruka ett flygplan försett med tryckkabin på höjder över 25 000 ft såvida det inte är utrustat med ett förråd av ren syrgas för passagerare som av fysiologiska skäl kan behöva syrgas efter en förlust av kabintrycket. Mängden syrgas skall beräknas med utgångspunkt från ett medelflöde av minst 3 liter under standardförhållanden (STPD – Standard Temperature Pressure Dry) per minut och per person vilket efter förlust av kabintrycket på kabintryckshöjder över 8 000 ft ges till minst 2 % av passagerarna ombord under hela flygningen, dock alltid till minst en person. Det skall finnas ett tillräckligt antal fördelningsenheter, dock alltid minst två, med möjlighet för kabinbesättningen att använda förrådet. |
|
b) |
Den mängd syrgas för första hjälpen som krävs för en viss flygning skall bestämmas på grundval av kabintryckhöjder och flygtid i överensstämmelse med de operativa förfaranden som fastställts för varje verksamhet och sträcka. |
|
c) |
Syrgasutrustningen skall kunna ge ett flöde under STPD av minst fyra liter per minut till varje användare. Det får finnas anordningar för att minska flödet till minst två liter under STPD per minut, oavsett höjd. |
OPS 1.770
Extra syrgas – flygplan med tryckkabin
(Se tillägg 1 till OPS 1.770)
|
a) |
Allmänt
|
|
b) |
Krav på syrgasutrustning och syrgasförsörjning
|
OPS 1.775
Extra syrgas – flygplan utan tryckkabin
(Se tillägg 1 till OPS 1.775)
|
a) |
Allmänt
|
|
b) |
Krav på syrgasförsörjning
|
OPS 1.780
Andningsskydd för besättningen
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan med tryckkabin eller ett flygplan utan tryckkabin vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg eller vars kabinkonfiguration är godkänd för befordran av fler än 19 passagerare om det inte är försett med följande utrustning:
|
|
b) |
Andningsskydd för flygbesättningen skall vara lämpligt placerade i cockpit och skall lätt kunna nås av varje föreskriven flygbesättningsmedlem för omedelbar användning från flygbesättningsmedlemmens tilldelade tjänstgöringsplats. |
|
c) |
Andningsskydd för kabinbesättningen skall vara installerade vid varje föreskriven kabinbesättningsmedlems tjänstgöringsplats. |
|
d) |
Ytterligare ett lätt åtkomligt portabelt andningsskydd skall vara placerat vid eller nära de handbrandsläckare som krävs enligt OPS 1.790 c och d, med undantag för att om brandsläckarna är placerade inne i ett lastutrymme, skall andningsskyddet vara stuvat utanför utrymmet men nära ingången till detta. |
|
e) |
Andningsskydd får inte förhindra kommunikation enligt OPS 1.685, OPS 1.690, OPS 1.810 och OPS 1.850. |
OPS 1.790
Handbrandsläckare
En operatör får inte bruka ett flygplan som inte är utrustat med handbrandsläckare för användning i besättnings- och passagerarutrymmen, och i tillämpliga fall i lastutrymmen och pentryn, enligt följande:
|
a) |
Typ och mängd av släckningsmedel skall vara lämpligt för de slag av bränder som kan antas inträffa i det utrymme där brandsläckaren är avsedd att användas och släckningsmedlet skall för personalutrymmen vara sådant att risken för giftiga gaskoncentrationer begränsas. |
|
b) |
Minst en handbrandsläckare som innehåller Halon 1211 (bromkloridfluormetan, CBrCIF2) eller likvärdigt släckningsmedel, skall vara lämpligt placerad i cockpit för att användas av flygbesättningen. |
|
c) |
Minst en handbrandsläckare skall vara placerad i, eller vara lätt åtkomlig för användning i, varje pentry som inte är beläget på samma nivå som flygplanets huvudsakliga passagerarutrymme. |
|
d) |
Minst en lätt åtkomlig handbrandsläckare skall finnas att tillgå för användning i varje last- eller bagageutrymme av klass A eller B, och i varje lastutrymme av klass E, som är åtkomligt för besättningsmedlemmarna under flygning. |
|
e) |
Minst följande antal handbrandsläckare skall vara lämpligt placerade i passagerarutrymmen:
När två eller flera brandsläckare föreskrivs, skall de fördelas jämnt i passagerarutrymmet. |
|
f) |
Minst en av de föreskrivna brandsläckarna i passagerarutrymmet i ett flygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av minst 31 och högst 60 passagerare, samt minst två av brandsläckarna i passagerarutrymmet i ett flygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av 61 eller fler passagerare, skall innehålla Halon 1211 (bromkloridfluormetan, CBrCIF2) eller likvärdigt släckningsmedel. |
OPS 1.795
Katastrofyxor och kofötter
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg, eller med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 9 passagerare, om det inte är utrustat med minst en katastrofyxa eller kofot placerad i cockpit. Om flygplanets godkända maximala kabinkonfiguration överstiger 200 passagerare, skall ytterligare en katastrofyxa eller kofot medföras och vara placerad i, eller nära, det längst bak belägna pentryt. |
|
b) |
Katastrofyxor och kofötter i passagerarutrymmet får inte vara synliga för passagerarna. |
OPS 1.800
Märkning av områden lämpliga för inbrytning
Om förutbestämda områden lämpliga för räddningspersonalens inbrytning i en nödsituation är utmärkta på flygplanskroppen, skall en operatör se till att dessa områden markeras på det sätt som visas nedan. Markeringarnas skall ha röd eller gul färg och om nödvändigt vara konturmålade i vitt för att ge kontrast till bakgrunden. Om avståndet mellan hörnmarkeringarna överstiger två meter skall mellanliggande linjer om med en dimension av 9 cm × 3 cm läggas till så att avståndet mellan närliggande markeringar inte överstiger två meter.
OPS 1.805
Hjälpmedel för nödutrymning
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan vars passagerarnödutgångar har tröskeln
|
|
b) |
Sådan utrustning eller sådana anordningar behöver inte finnas vid nödutgångar belägna över en vinge, om den angivna plats på flygplanet, där utrymningsvägen slutar, befinner sig mindre än 1,83 m (6 ft) över marken när flygplanet står på marken med landstället utfällt och klaffarna i läge för start eller landning, varvid det klaffläge som är högst över marken skall gälla. |
|
c) |
I flygplan för vilka en separat nödutgång för flygbesättningen föreskrivs och för vilka
|
OPS 1.810
Megafoner
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 60 passagerare och som medför en eller flera passagerare, om det inte är utrustat med bärbara batteridrivna megafoner som är lätt åtkomliga för besättningsmedlemmarna under en nödutrymning, i följande antal:
|
OPS 1.815
Nödbelysning
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 9 passagerare, om det inte för att underlätta utrymningen av flygplanet är utrustat med ett system för nödbelysning med oberoende kraftförsörjning. Systemet för nödbelysning skall inkludera följande:
|
|
b) |
En operatör får inte bruka ett flygplan med en godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av högst 9 passagerare för passagerartransport under mörker om det inte för att underlätta utrymningen av flygplanet är utrustat med en utrustning för allmän belysning i kabinen. Systemet får använda sådan takbelysning eller annan i flygplanet redan monterad belysning som kan fortsätta fungera efter det att flygplanets batteri har stängts av. |
OPS 1.820
Automatisk nödradiosändare
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan vars individuella luftvärdighetsbevis först utfärdades den 1 januari 2002 eller senare. om det inte är utrustat med en automatisk nödradiosändare (ELT) som kan sända på frekvenserna 121,5 MHz och 406 MHz. |
|
b) |
En operatör får inte bruka ett flygplan vars individuella luftvärdighetsbevis först utfärdades före den 1 januari 2002 eller senare om det inte är utrustat med en typ av ELT som kan sända på frekvenserna 121,5 MHz och 406 MHz. |
|
c) |
En operatör skall se till att samtliga nödradiosändare som kan sända på frekvensen 406 MHz är kodade i enlighet med ICAO Annex X och att de är registrerade hos det nationella organ som ansvarar för att inleda flygräddningstjänst eller hos ett annat utsett organ. |
OPS 1.825
Flytvästar
|
a) |
Landflygplan. En operatör får inte bruka ett landflygplan
|
|
b) |
Sjö- och amfibieflygplan. En operatör får inte bruka ett sjö- eller amfibieflygplan på vatten om det inte är utrustat med flytvästar försedda med ljus för att lokalisera överlevande för varje person ombord. Varje flytväst skall vara placerad där den är lätt åtkomlig för den person för vilken den är avsedd från hans eller hennes sitt- eller liggplats. Flytvästar för småbarn under 2 år får ersättas av andra godkända flythjälpmedel försedda med ljus för att lokalisera överlevande. |
OPS 1.830
Livbåtar och överlevnads-ELT för utsträckt flygning över vatten
|
a) |
Vid flygning över vatten får en operatör inte bruka ett flygplan på större avstånd från land lämpligt för nödlandning än
|
|
b) |
Tillräckligt antal livflottar för att rymma samtliga personer ombord. Om extra livflottar med tillräcklig kapacitet inte medförs, skall flottarna ha en flytförmåga och sittkapacitet utöver angiven kapacitet som är tillräcklig för att rymma samtliga personer ombord på flygplanet om en flotte med största angiven kapacitet förloras. Livflottarna skall vara utrustade med
|
|
c) |
Minst två nödradiosändare för överlevnad (ELT (S)) som kan sända på de nödfrekvenser som föreskrivs i ICAO Annex X, Volym V, kapitel 2. |
OPS 1.835
Överlevnadsutrustning
En operatör får inte bruka ett flygplan över områden där flygräddning skulle bli svårare än vanligt att genomföra, om det inte är utrustat med
|
a) |
signalutrustning för att avge de pyrotekniska nödsignaler som anges i ICAO Annex II, |
|
b) |
minst en ELT (S) som kan sända på de nödfrekvenser som föreskrivs i ICAO Annex X, Volym V, kapitel 2, |
|
c) |
ytterligare överlevnadsutrustning för den sträcka som skall flygas med hänsyn till antalet personer ombord, med undantag för att utrustning som enligt punkt c inte behöver medföras om
|
OPS 1.840
Sjö- och amfibieflygplan – diverse utrustning
|
a) |
En operatör får inte bruka ett sjö- och amfibieflygplan på vatten om det inte är utrustat med
|
Tillägg 1 till OPS 1.715
Färdregistrator – 1 – Förteckning över parametrar som skall registreras
Tabell A1 – flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg
Anm.: Siffrorna i kolumnen längst till vänster är de serienummer som anges i EUROCAE dokument ED55.
|
NR |
PARAMETER |
|
1 |
TID ELLER RELATIV TIDSBERÄKNING |
|
2 |
TRYCKHÖJD |
|
3 |
INDIKERAD FART |
|
4 |
KURS |
|
5 |
NORMAL ACCELERATION |
|
6 |
FLYGPLANETS LÄGE I LOOPINGPLANET |
|
7 |
FLYGPLANETS LÄGE I ROLLPLANET |
|
8 |
MANUELL MANÖVRERING AV SÄNDARTANGENT |
|
9 |
DRAGKRAFT/EFFEKT PÅ VARJE MOTOR OCH DRAGREGLAGE/GASREGLAGELÄGE OM TILLÄMPLIGT |
|
10 |
BAKKANTSKLAFF ELLER VALT REGLAGELÄGE I COCKPIT |
|
11 |
FRAMKANTSKLAFF ELLER VALT REGLAGELÄGE I COCKPIT |
|
12 |
REVERSERINGSANORDNINGENS LÄGE |
|
13 |
LYFTKRAFTSELIMINATORS (GROUND SPOILER) LÄGE OCH/ELLER VALT LUFTBROMSUTSLAG |
|
14 |
TOTAL TEMPERATUR ELLER YTTERTEMPERATUR |
|
15 |
AUTOPILOT, AUTOMATISKT GASREGLAGE OCH AFCS-FUNKTIONS- OCH INKOPPLINGSSTATUS |
|
16 |
ACCELERATION I LÄNGDRIKTNINGEN (FLYGKROPPENS RIKTNING) |
|
17 |
ACCELERATION I SIDORIKTNINGEN |
Tabell A2 – flygplan vars maximala certifierade startmassa uppgår till högst 5 700 kg
Anm.: Siffrorna i kolumnen längst till vänster är de serienummer som anges i EUROCAE dokument ED55.
|
NR |
PARAMETER |
|
1 |
TID ELLER RELATIV TIDSBERÄKNING |
|
2 |
TRYCKHÖJD |
|
3 |
INDIKERAD FART |
|
4 |
KURS |
|
5 |
NORMAL ACCELERATION |
|
6 |
FLYGPLANETS LÄGE I LOOPINGPLANET |
|
7 |
FLYGPLANETS LÄGE I ROLLPLANET |
|
8 |
MANUELL MANÖVRERING AV SÄNDARTANGENT |
|
9 |
DRAGKRAFT/EFFEKT PÅ VARJE MOTOR OCH DRAGKRAFT/GASREGLAGELÄGE OM TILLÄMPLIGT |
|
10 |
BAKKANTSKLAFF ELLER VALT REGLAGELÄGE I COCKPIT |
|
11 |
FRAMKANTSKLAFF ELLER VALT REGLAGELÄGE I COCKPIT |
|
12 |
REVERSERINGSSTATUS |
|
13 |
LYFTKRAFTSELIMINATORS (GROUND SPOILER) LÄGE OCH/ELLER VALT LUFTBROMSUTSLAG |
|
14 |
TOTAL TEMPERATUR ELLER YTTERTEMPERATUR |
|
15 |
AUTOPILOT/AUTOMATISKT GASREGLAGE INKOPPLINGSLÄGE |
|
16 |
ANFALLSVINKEL (OM EN LÄMPLIG GIVARE FINNS TILLGÄNGLIG) |
|
17 |
ACCELERATION I LÄNGDRIKTNINGEN (FLYGKROPPENS RIKTNING) |
Tabell B – tilläggsparametrar för flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 27 000 kg
Anm.: Siffrorna i kolumnen längst till vänster är de serienummer som anges i EUROCAE dokument ED55.
|
NR |
PARAMETER |
|
18 |
PRIMÄRA STYRORGAN – RODERYTORS LÄGE OCH/ELLER PILOTENS KOMMANDO (LÄNGDLUTNING, UTRULLNING, GIR) |
|
19 |
LÄGE FÖR HÖJDTRIM |
|
20 |
RADIOHÖJD |
|
21 |
AVVIKELSE FRÅN VERTIKALLOB (ILS GLIDBANA ELLER MLS HÖJD) |
|
22 |
AVVIKELSE FRÅN HORISONTALLOB (ILS-KURSSÄNDARE ELLER MLS AZIMUT) |
|
23 |
PASSAGE AV MARKERINGSFYR |
|
24 |
VARNINGAR |
|
25 |
RESERVERAD (FREKVENSVAL FÖR NAVIGATIONSMOTTAGARE REKOMMENDERAS) |
|
26 |
RESERVERAD (DME-AVSTÅND REKOMMENDERAS) |
|
27 |
STATUS FÖR LANDSTÄLLETS GIVARE, FLYGANDE/LANDAT (SQUAT SWITCH) |
|
28 |
TERRÄNGVARNINGSSYSTEM |
|
29 |
ANFALLSVINKEL |
|
30 |
VARNING FÖR LÅGT TRYCK (HYDRAULISK KRAFT ELLER TRYCKLUFTSKRAFT) |
|
31 |
FÄRDHASTIGHET RELATIVT MARKEN |
|
32 |
LANDSTÄLLSPOSITION ELLER VÄLJARLÄGE FÖR LANDSTÄLLSREGLAGE |
Tabell C – flygplan utrustade med elektroniska displaysystem
Anm.: Siffrorna i den mellersta kolumnen är de serienummer som anges i EUROCAE dokument ED55 tabell A1.5.
|
NR |
NR |
PARAMETER |
|
33 |
6 |
INSTÄLLT LUFTTRYCK (VARJE PILOTPLATS) |
|
34 |
7 |
INSTÄLLD HÖJD |
|
35 |
8 |
INSTÄLLD FART |
|
36 |
9 |
INSTÄLLT MACHTAL |
|
37 |
10 |
INSTÄLLD VERTIKALHASTIGHET |
|
38 |
11 |
INSTÄLLD KURS |
|
39 |
12 |
INSTÄLLD FLYGVÄG |
|
40 |
13 |
INSTÄLLD BESLUTSHÖJD |
|
41 |
14 |
VISNINGSFORMAT FÖR EFIS |
|
42 |
15 |
VISNINGSFORMAT FÖR FLERFUNKTION/MOTOR/VARNINGAR |
Tillägg 1 till OPS 1.720
Färdregistrator – 2 – Förteckning över parametrar som skall registreras
Tabell A – flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg
|
NR |
PARAMETER |
|
1 |
TID ELLER RELATIV TIDSBERÄKNING |
|
2 |
TRYCKHÖJD |
|
3 |
INDIKERAD FART |
|
4 |
KURS |
|
5 |
NORMAL ACCELERATION |
|
6 |
FLYGPLANETS LÄGE I LOOPINGPLANET |
|
7 |
FLYGPLANETS LÄGE I ROLLPLANET |
|
8 |
MANUELL MANÖVRERING AV RADIOSÄNDARTANGENT SÅVIDA INTE ETT ALTERNATIVT SÄTT FINNS FÖR ATT SYNKRONISERA FDR- OCH CVR-REGISTRERINGAR. |
|
9 |
EFFEKT PÅ VARJE MOTOR |
|
10 |
BAKKANTSKLAFF ELLER VALT REGLAGELÄGE I COCKPIT |
|
11 |
FRAMKANTSKLAFF ELLER VALT REGLAGELÄGE I COCKPIT |
|
12 |
LÄGE FÖR REVERSERINGSANORDNING (ENDAST FÖR JETFLYGPLAN) |
|
13 |
LYFTKRAFTSELIMINATORS (GROUND SPOILER) LÄGE OCH/ELLER VALT LUFTBROMSUTSLAG |
|
14 |
YTTERTEMPERATUR ELLER TOTAL TEMPERATUR |
|
15A |
INKOPPLINGSLÄGE FÖR AUTOPILOT |
|
15B |
OPERATIVA FUNKTIONER FÖR AUTOPILOT, AUTOMATISKT GASREGLAGE OCH AFCS-INKOPPLINGSLÄGE OCH OPERATIVA FUNKTIONER |
Tabell B – tilläggsparametrar för flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 27 000 kg
|
NR |
PARAMETER |
|
16 |
ACCELERATION I LÄNGDRIKTNINGEN |
|
17 |
ACCELERATION I SIDORIKTNINGEN |
|
18 |
PRIMÄRA STYRORGAN – RODERYTORS LÄGE OCH/ELLER PILOTENS KOMMANDO (LÄNGDLUTNING, SIDLUTNING OCH GIR) |
|
19 |
LÄGE FÖR HÖJDTRIM |
|
20 |
RADIOHÖJD |
|
21 |
AVVIKELSE FRÅN GLIDBANA |
|
22 |
AVVIKELSE FRÅN KURSSÄNDARE |
|
23 |
PASSAGE AV MARKERINGSFYR |
|
24 |
HUVUDVARNING (MASTER WARNING) |
|
25 |
FREKVENSVAL FÖR NAVIGATIONSMOTTAGARE 1 OCH 2 |
|
26 |
AVSTÅND FÖR DME 1 OCH DME 2 |
|
27 |
STATUS FÖR LANDSTÄLLETS GIVARE, FLYGANDE/LANDAT (SQUAT SWITCH) |
|
28 |
TERRÄNGVARNINGSSYSTEM |
|
29 |
ANFALLSVINKEL |
|
30 |
VARNING FÖR LÅGT TRYCK FÖR HYDRAULISK KRAFT, VARJE SYSTEM |
|
31 |
NAVIGATIONSDATA |
|
32 |
LANDSTÄLLSPOSITION ELLER VÄLJARLÄGE FÖR LANDSTÄLLSREGLAGE |
Tillägg 1 till OPS 1.725
Färdregistrator – 3 – Förteckning över parametrar som skall registreras
Tabell A – flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 5 700 kg
|
NR |
PARAMETER |
|
1 |
TID ELLER RELATIV TIDSBERÄKNING |
|
2 |
TRYCKHÖJD |
|
3 |
INDIKERAD FART |
|
4 |
KURS |
|
5 |
NORMAL ACCELERATION |
Tabell B – tilläggsparametrar för flygplan vars maximala certifierade startmassa överstiger 27 000 kg
|
NR |
PARAMETER |
|
6 |
FLYGPLANETS LÄGE I LOOPINGPLANET |
|
7 |
FLYGPLANETS LÄGE I ROLLPLANET |
|
8 |
MANUELL MANÖVRERING AV SÄNDARTANGENT SÅVIDA INTE ETT ALTERNATIVT SÄTT FINNS FÖR ATT SYNKRONISERA FDR- OCH CVR-REGISTRERINGAR |
|
9 |
EFFEKT PÅ VARJE MOTOR |
|
10 |
BAKKANTSKLAFF ELLER VALT REGLAGELÄGE I COCKPIT |
|
11 |
FRAMKANTSKLAFF ELLER VALT REGLAGELÄGE I COCKPIT |
|
12 |
LÄGE FÖR REVERSERINGSANORDNING (ENDAST FÖR JETFLYGPLAN) |
|
13 |
LYFTKRAFTSELIMINATORS (GROUND SPOILER) LÄGE OCH/ELLER VALT LUFTBROMSUTSLAG |
|
14 |
YTTERTEMPERATUR ELLER TOTAL TEMPERATUR |
|
15A |
INKOPPLINGSLÄGE FÖR AUTOPILOT |
|
15B |
OPERATIVA FUNKTIONER FÖR AUTOPILOT, AUTOMATISKT GASREGLAGE OCH AFCS-INKOPPLINGSLÄGE OCH OPERATIVA FUNKTIONER |
|
16 |
ACCELERATION I LÄNGDRIKTNINGEN |
|
17 |
ACCELERATION I SIDORIKTNINGEN |
|
18 |
PRIMÄRA STYRORGAN – RODERYTORS LÄGE OCH/ELLER PILOTENS KOMMANDO (LÄNGDLUTNING, SIDLUTNING OCH GIR) |
|
19 |
LÄGE FÖR HÖJDTRIM |
|
20 |
RADIOHÖJD |
|
21 |
AVVIKELSE FRÅN GLIDBANA |
|
22 |
AVVIKELSE FRÅN KURSSÄNDARE |
|
23 |
PASSAGE AV MARKERINGSFYR |
|
24 |
HUVUDVARNING (MASTER WARNING) |
|
25 |
FREKVENSVAL FÖR NAVIGATIONSMOTTAGARE 1 OCH 2 |
|
26 |
AVSTÅND FÖR DME 1 OCH DME 2 |
|
27 |
STATUS FÖR LANDSTÄLLETS GIVARE, FLYGANDE/LANDAT (SQUAT SWITCH) |
|
28 |
TERRÄNGVARNINGSSYSTEM |
|
29 |
ANFALLSVINKEL |
|
30 |
VARNING FÖR LÅGT TRYCK FÖR HYDRAULISK KRAFT, VARJE SYSTEM |
|
31 |
NAVIGATIONSDATA (LATITUD, LONGITUD, FART ÖVER MARKEN OCH AVDRIFTSVINKEL) |
|
32 |
LANDSTÄLLSPOSITION ELLER VÄLJARLÄGE FÖR LANDSTÄLLSREGLAGE |
Tillägg 1 till OPS 1.770
Syrgas – minimikrav på extra syrgas för flygplan med tryckkabin under och efter nödnedgång
Tabell 1
|
a) |
b) |
||||||||||
|
FÖRSÖRJNING TILL: |
VARAKTIGHET OCH KABINTRYCKSHÖJD |
||||||||||
|
Under hela flygtiden när kabintryckshöjden överstiger 13 000 ft och under hela flygtiden när kabintryckshöjden överstiger 10 000 ft men inte 13 000 ft efter de 30 första minuterna på dessa höjder, dock aldrig mindre än:
|
||||||||||
|
Under hela flygtiden när kabintryckshöjden överstiger 13 000 ft, dock inte mindre än 30 minuter (Anm. 2) och under hela flygtiden när kabintryckshöjden är högre än 10 000 ft men inte överstiger 13 000 ft efter de 30 första minuterna på dessa höjder. |
||||||||||
|
Under hela flygtiden när kabintryckshöjden överstiger 15 000 ft, dock aldrig mindre än 10 minuter (Anm. 4) |
||||||||||
|
Under hela flygtiden när kabintryckshöjden överstiger 14 000 ft men inte 15 000 ft. |
||||||||||
|
Under hela flygtiden när kabintryckshöjden överstiger 10 000 ft men inte 14 000 ft efter de 30 första minuterna på dessa höjder. |
||||||||||
|
|||||||||||
Tillägg 1 till OPS 1.775
Extra syrgas för flygplan utan tryckkabin
Tabell 1
|
a) |
b) |
||
|
FÖRSÖRJNING TILL: |
VARAKTIGHET OCH KABINTRYCKSHÖJD |
||
|
Hela flygtiden på tryckhöjder som överstiger 10 000 ft. |
||
|
Hela flygtiden på tryckhöjder som överstiger 13 000 ft och för varje tidsperiod som överskrider 30 minuter på tryckhöjder som överstiger 10 000 ft men inte 13 000 ft. |
||
|
Hela flygtiden på tryckhöjder som överstiger 13 000 ft. |
||
|
Hela flygtiden efter 30 minuter på tryckhöjder som överstiger 10 000 ft men inte 13 000 ft. |
||
|
|||
KAPITEL L
KOMMUNIKATIONS- OCH NAVIGERINGSUTRUSTNING
OPS 1.845
Inledning
|
a) |
En operatör skall säkerställa att en flygning inte påbörjas om inte den kommunikations- och navigeringsutrustning som krävs i detta kapitel är
|
|
b) |
Miniminormerna för kommunikations- och navigeringsutrustning är de normer som föreskrivs i tillämpliga European Technical Standard Orders (ETSO) förtecknade i gällande bestämmelser om European Technical Standard Orders (CS-TSO), om inte andra normer för prestanda föreskrivs i drift- eller luftvärdighetsbestämmelserna. Kommunikations- och navigeringsutrustning som uppfyller andra konstruktions- och prestandaspecifikationer än ETSO då OPS träder ikraft får fortsätta att användas eller installeras, om inte ytterligare krav föreskrivs i detta kapitel. Kommunikations- och navigeringsutrustning som redan har godkänts behöver inte uppfylla en reviderad ETSO, eller en reviderad specifikation annan än ETSO, om inte kravet har retroaktiv verkan. |
OPS 1.850
Radioutrustning
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan som inte är utrustat med radioutrustning i den omfattning som krävs för det slag av verksamhet som utövas. |
|
b) |
När två av varandra oberoende (separata och kompletta) radiosystem krävs enligt detta kapitel, skall varje system ha en oberoende antenninstallation utom då fast monterade antenner som inte är av wiretyp, eller andra antenninstallationer med likvärdig tillförlitlighet, används, i vilka fall endast en antenn krävs. |
|
c) |
Den radiokommunikationsutrustning som krävs för att uppfylla punkt a ovan skall ge möjlighet till kommunikation även på nödfrekvensen för luftfart 121,5 MHz. |
OPS 1.855
Audioväljarpanel
En operatör får inte bruka ett flygplan enligt IFR om det inte är utrustat men en audioväljarpanel som är åtkomlig för varje föreskriven flygbesättningsmedlem.
OPS 1.860
Radioutrustning för verksamhet enligt VFR på sträckor där navigering sker genom visuella referenser till marken.
En operatör får inte bruka ett flygplan enligt VFR på sträckor där navigering kan ske genom visuella referenser till marken, om det inte är utrustat med den radiokommunikationsutrustning som krävs för att under normala förhållanden kunna
|
a) |
kommunicera med lämpliga markstationer, |
|
b) |
kommunicera med relevanta flygtrafikledningsenheter från varje punkt i kontrollerat luftrum inom vilket flygningar avses utföras, |
|
c) |
ta emot meteorologisk information. |
OPS 1.865
Kommunikations- och navigeringsutrustning för verksamhet enligt IFR eller enligt VFR på sträckor där navigeringen inte sker med visuella referenser till marken
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan enligt IFR eller enligt VFR på sträckor där navigeringen inte kan ske med visuella referenser till marken om flygplanet inte är utrustat med radiokommunikationsutrustning, SSR-transponder och navigeringsutrustning i enlighet med flygtrafikledningstjänstens krav i det (de) område(n) där verksamheten utövas. |
|
b) |
Radioutrustning. En operatör skall säkerställa att radioutrustningen består av minst
|
|
c) |
Navigeringsutrustning. En operatör skall se till att navigeringsutrustningen
|
|
d) |
En operatör får bruka ett flygplan som inte är utrustat med en ADF eller med den navigeringsutrustning som specificeras i punkt(erna) c.1.vi och/eller c.1.vii ovan, förutsatt att det är utrustat med alternativ utrustning som är godkänd av myndigheten för den sträcka där flygning utförs. Den alternativa utrustningens tillförlitlighet och noggrannhet skall tillåta säker navigering på den avsedda sträckan. |
|
e) |
En operatör skall se till att kommunikationsutrustning för VHF, ILS-kurssändare och VOR-mottagare i flygplan som skall brukas enligt IFR är av en typ som godkänts enligt kraven på FM-immunitet. |
OPS 1.866
Transponderutrustning
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan om det inte är utrustat med följande:
|
OPS 1.870
Extra navigeringsutrustning för flygning i MNPS-luftrum
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan i MNPS-luftrum om det inte är utrustat med navigeringsutrustning som uppfyller de minimikrav på navigeringsprestanda som föreskrivs i ICAO Doc. 7030 i form av Regional Supplementary Procedures. |
|
b) |
Den navigeringsutrustning som krävs i denna paragraf skall kunna ses och användas av båda piloterna från deras tjänstgöringsplatser. |
|
c) |
För flygning utan restriktioner i MNPS-luftrum skall flygplanet vara utrustat med två av varandra oberoende system för långdistansnavigering (LRNS). |
|
d) |
För flygning i MNPS-luftrum längs anmälda, särskilda sträckor skall flygplanet vara utrustat med ett system för långdistansnavigering (LRNS), om inte annat anges. |
OPS 1.872
Utrustning för flygning i luftrum där reducerade vertikala separationsminima (RVSM) tillämpas
|
a) |
En operatör skall säkerställa att flygplan som flygs i RVSM-luftrum är utrustade med
|
KAPITEL M
FLYGPLANSUNDERHÅLL
OPS 1.875
Allmänt
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan om det inte är underhållet och förklarat tjänstdugligt av en organisation som är vederbörligen godkänd/godtagen i enlighet med del 145, med undantag för att tillsyn före flygning inte nödvändigtvis behöver utföras av en organisation som är godkänd enligt del-145. |
|
b) |
Kraven på flygplansunderhåll för att uppfylla bestämmelserna för certifiering av operatörer i OPS 1.180 är de krav som anges i del M. |
KAPITEL N
FLYGBESÄTTNINGEN
OPS 1.940
Flygbesättningens sammansättning
(Se tillägg 1 och 2 till OPS 1.940)
|
a) |
En operatör skall säkerställa följande:
|
|
b) |
Minimibesättning för verksamhet enligt IFR eller under mörker. För verksamhet enligt IFR eller under mörker skall operatören säkerställa att
|
OPS 1.943
Grundläggande utbildning i besättningssamarbete (CRM-utbildning)
|
a) |
Om en flygbesättningsmedlem (en ny medarbetare eller en medlem av den befintlig personalen) inte tidigare har fullföljt operatörens grundläggande CRM-utbildning, ansvarar operatören för att flygbesättningsmedlemmen fullföljer en grundläggande kurs i besättningssamarbete (CRM-kurs). Nya medarbetare skall genomgå operatörens grundläggande CRM-utbildning inom ett år från det att de anställdes av operatören. |
|
b) |
Om flygbesättningsmedlemmen inte tidigare fått utbildning om mänskliga faktorer, skall en teoretisk kurs som grundar sig på programmet för trafikflygarcertifikat avseende mänskliga förutsättningar och begränsningar (se tillämpliga krav för utfärdande av flygcertifikat) fullföljas före operatörens grundläggande CRM-utbildning, eller genomföras i kombination med denna utbildning. |
|
c) |
Den grundläggande CRM-utbildningen skall genomföras av minst en CRM-instruktör som är godtagbar för myndigheten, Instruktören kan biträdas av experter vid genomgång av särskilda områden. |
|
d) |
Den grundläggande CRM-utbildningen skall genomföras i enlighet med en detaljerad kursplan som skall ingå i drifthandboken. |
OPS 1.945
Övergångsutbildning och kontroll
(Se tillägg 1 till OPS 1.945)
|
a) |
En operatör skall se till att
|
|
b) |
Vid byte av flygplanstyp eller klass får den kontroll som krävs enligt OPS 1.965 b kombineras med flygprovet för typ- eller klassbehörighet i enlighet med de krav som gäller för utfärdande av flygcertifikat. |
|
c) |
Operatörens övergångsutbildning och den typ- eller klassutbildning som krävs för utfärdande av flygcertifikat kan kombineras. |
OPS 1.950
Skillnadsutbildning och familjaritetsutbildning
|
a) |
En operatör skall säkerställa att en flygbesättningsmedlem genomgår
|
|
b) |
Operatören skall i drifthandboken ange när sådan skillnadsutbildning eller familjaritetsutbildning krävs. |
OPS 1.955
Utnämning av befälhavare
|
a) |
För befordran från biträdande pilot till befälhavare, och för personer som kommer som befälhavare till en operatör, skall operatören säkerställa att
|
|
b) |
Den befälhavarutbildning som krävs i punkt a.2 ovan skall anges i drifthandboken och omfatta minst följande:
|
OPS 1.960
Befälhavare som innehar trafikflygarcertifikat
|
a) |
En operatör skall säkerställa följande:
|
OPS 1.965
Återkommande utbildning och kontroll
(Se tillägg 1 och 2 till OPS 1.965)
|
a) |
Allmänt. En operatör skall säkerställa följande:
|
|
b) |
Operatörens kompetenskontroll
|
|
c) |
Kontroll under produktionsflygning. En operatör skall säkerställa att varje flygbesättningsmedlem genomgår kontroll under produktionsflygning i flygplanet för att visa sin förmåga att utföra normal produktionsflygning enligt drifthandboken. Giltighetstiden för en sådan kontroll skall vara tolv kalendermånader plus återstoden av utfärdandemånaden. Om utfärdandet skett inom de tre sista kalendermånaderna av giltighetstiden för föregående kontroll under produktionsflygning, skall giltighetstiden utsträckas från utfärdandedatum till tolv kalendermånader efter utgången av den föregående kontrollens giltighetstid. |
|
d) |
Utbildning och kontroll avseende nöd- och säkerhetsutrustning. En operatör skall säkerställa att varje flygbesättningsmedlem genomgår utbildning och kontroll avseende placering och användning av all nöd- och säkerhetsutrustning som medförs. Giltighetstiden för en sådan kontroll är tolv kalendermånader plus återstoden av utfärdandemånaden. Om utfärdandet skett inom de tre sista kalendermånaderna av giltighetstiden för föregående nöd- och säkerhetskontroll, skall giltighetstiden utsträckas från utfärdandedatumet till tolv kalendermånader efter utgången av den föregående kontrollens giltighetstid. |
|
e) |
Besättningssamarbete (CRM). En operatör skall se till att
|
|
f) |
Markbunden utbildning och repetitionsutbildning. En operatör skall säkerställa att varje flygbesättningsmedlem genomgår markbunden utbildning och repetitionsutbildning minst var tolfte kalendermånad. Om utbildningen sker inom tre kalendermånader före utgången av tolvmånadersperioden, skall nästa markbundna utbildning och repetitionsutbildning fullföljas inom tolv kalendermånader från ursprungligt utgångsdatum för föregående markbundna utbildning och fortbildning. |
|
g) |
Flygplans/STD-utbildning. En operatör skall säkerställa att varje flygbesättningsmedlem genomgår flygplans/STD-utbildning minst var tolfte kalendermånad. Om utbildningen sker inom tre kalendermånader före utgången av tolvmånadersperioden, skall nästa flygplans/STD-utbildning genomgås inom tolv kalendermånader från ursprungligt utgångsdatum för föregående flygplans/STD-utbildning. |
OPS 1.968
Krav på pilot för tjänstgöring i ettdera av pilotsätena
(Se tillägg 1 till OPS 1.968)
|
a) |
En operatör skall säkerställa att
|
OPS 1.970
Aktuell erfarenhet
|
a) |
En operatör skall se till att
|
|
b) |
Den 90-dagarsperiod som föreskrivs i punkterna a.1 och a.2 ovan får utsträckas till högst 120 dagar vid produktionsflygning under övervakning av en typinstruktör eller typkontrollant. För tidsperioder längre än 120 dagar uppfylls kravet på aktuell erfarenhet genom en träningsflygning eller genom användning av en godkänd flygsimulator eller den flygplanstyp som skall användas. |
OPS 1.975
Sträck- och flygplatskvalificering
|
a) |
En operatör skall säkerställa att piloten, innan han eller hon utses till befälhavare eller till pilot till vilken befälhavaren får delegera ledningen av flygningen, har tillägnat sig tillräckliga kunskaper om den sträcka som skall flygas och om de flygplatser (inklusive alternativflygplatser), hjälpmedel och procedurer som skall användas. |
|
b) |
Giltighetstiden för sträck- och flygplatskvalificering skall vara tolv kalendermånader plus återstoden av
|
|
c) |
Sträck- och flygplatskvalificering skall förnyas genom flygning på sträckan eller till flygplatsen inom den giltighetsperiod som föreskrivs i punkt b ovan. |
|
d) |
Om förnyelse sker inom de tre sista kalendermånaderna av giltighetstiden för föregående sträck- och flygplatskvalificering skall giltighetstiden utsträckas från datum för förnyelse till tolv kalendermånader efter utgången av den föregående sträck- och flygplatskvalificeringen. |
OPS 1.978
Avancerat kvalificeringsprogram (AQP)
|
a) |
Giltighetsperioderna enligt OPS 1.965 och 1.970 får utsträckas när myndigheten har godkänt ett av operatören upprättat avancerat kvalificeringsprogram. |
|
b) |
Det avancerade kvalificeringsprogrammet skall omfatta utbildning och kontroll som skapar och bibehåller en kompetens som inte är lägre än vad som krävs enligt OPS 1.945, 1.965 och 1.970. |
OPS 1.980
Flygning på fler än en typ eller variant
(Se tillägg 1 till OPS 1.980)
|
a) |
En operatör skall se till att en flygbesättningsmedlem inte flyger på mer än en typ eller variant, om inte flygbesättningsmedlemmen har kompetens för detta. |
|
b) |
För flygning på mer än en typ eller variant skall operatören se till att skillnaderna och/eller likheterna mellan de berörda flygplanen motiverar sådan flygning med hänsyn tagen till
|
|
c) |
Operatören skall se till att en flygbesättningsmedlem som flyger mer än en typ eller variant uppfyller samtliga de krav som föreskrivs i kapitel N för varje typ eller variant, såvida inte myndigheten har godkänt att viss utbildning, kontroll och aktuell erfarenhet får tillgodoräknas. |
|
d) |
Operatören skall för all flygning på mer än en typ eller variant i drifthandboken ange lämpliga, av myndigheten godkända, förfaranden och/eller operativa begränsningar som omfattar
|
OPS 1.981
Flygning med helikopter och flygplan
|
a) |
När en flygbesättningsmedlem flyger både helikoptrar och flygplan skall en operatör
|
OPS 1.985
Dokumentation av utbildning
|
a) |
En operatör skall
|
Tillägg 1 till OPS 1.940
Avlösning av flygbesättningsmedlemmar under flygning
|
a) |
En flygbesättningsmedlem får under flygning avlösas från sin tjänst vid manöverorganen av en annan lämpligt kvalificerad flygbesättningsmedlem. |
|
b) |
Avlösning av befälhavaren
|
|
c) |
För en pilot som avlöser befälhavaren gäller följande minimikrav:
|
|
d) |
Avlösning av biträdande pilot
|
|
e) |
För en biträdande avlösningspilot för sträckflygning gäller följande minimikrav:
|
|
f) |
Avlösning av systemoperatören. En systemoperatör får under flygning avlösas av en besättningsmedlem som innehar flygmaskinistcertifikat eller av en flygbesättningsmedlem med kvalifikationer som är godtagbara för myndigheten. |
Tillägg 2 till OPS 1.940
Enpilotverksamhet enligt IFR eller under mörker
|
a) |
Flygplan som avses i OPS 1.940 b.2 får flygas enligt IFR eller under mörker av endast en pilot när följande krav är uppfyllda:
|
Tillägg 1 till OPS 1.945
Operatörens övergångsutbildning
|
a) |
En operatörs övergångsutbildning skall omfatta
|
|
b) |
Övergångsutbildningen skall genomföras i den ordningsföljd som anges i punkt a ovan. |
|
c) |
Efter det att en övergångsutbildning utan flygtid har fullföljts skall en pilot
|
|
d) |
CRM-moment skall integreras i övergångsutbildningen och ges av lämpligt kvalificerad personal. |
|
e) |
När en flygbesättningsmedlem inte tidigare har genomgått en operatörs övergångsutbildning, skall operatören säkerställa att flygbesättningsmedlemmen i tillägg till utbildning enligt punkt a ovan genomgår allmän utbildning i första hjälpen och i tillämpliga fall utbildning i procedurer för nödlandning på vatten och med användning av utrustningen i vatten. |
Tillägg 1 till OPS 1.965
Återkommande utbildning och kontroll Piloter
|
a) |
Återkommande utbildning. Den återkommande utbildningen skall omfatta följande:
|
|
b) |
Återkommande kontroller. De återkommande kontrollerna skall omfatta följande:
|
Tillägg 2 till OPS 1.965
Återkommande utbildning och kontroll – systemoperatörer
|
a) |
Den återkommande utbildningen och kontrollen av systemoperatörer skall uppfylla kraven för piloter och för alla ytterligare särskilda arbetsuppgifter, med undantag för moment som inte är rör systemoperatörer. |
|
b) |
Återkommande utbildning och kontroll av systemoperatörer skall när så är möjligt ske samtidigt med att en pilot genomgår återkommande utbildning och kontroll. |
|
c) |
En kontroll under produktionsflygning skall utföras av en befälhavare som är utsedd av operatören och godtagbar för myndigheten eller av en typinstruktör eller typkontrollant för systemoperatörer. |
Tillägg 1 till OPS 1.968
Krav på pilot för tjänstgöring i vardera pilotsätet
|
a) |
Befälhavare vars tjänst även kräver att de tjänstgör i höger säte och utför den biträdande pilotens uppgifter, eller befälhavare som åläggs att genomföra utbildning eller kontroll från höger säte, skall genomgå tilläggsutbildning och kontroll enligt drifthandboken i samband med operatörens kompetenskontroller enligt OPS 1.965 b. Tilläggsutbildningen skall omfatta minst följande:
|
|
b) |
När manövrer med motorbortfall utförs i flygplan skall motorbortfallet simuleras. |
|
c) |
Vid tjänstgöring i höger säte skall dessutom de kontroller som föreskrivs i OPS för tjänstgöring i vänster säte vara giltiga och aktuella. |
|
d) |
En pilot som avlöser befälhavaren skall i samband med operatörens kompetenskontroller enligt OPS 1.965 b ha visat sin kunskap om handgrepp och procedurer som normalt inte åligger den avlösande piloten. Där skillnaderna mellan vänster och höger säte inte är betydande (till exempel vid av användning av autopilot) får utbildningen genomföras i vilket som helst av de två sätena. |
|
e) |
En annan pilot än befälhavaren, som tar plats i vänster säte skall i samband med operatörens kompetenskontroller enligt OPS 1.965 b visa kunskap om handgrepp och procedurer som annars skulle ha ålagts befälhavaren vid dennes tjänstgöring som icke-manövrerande pilot. Där skillnaderna mellan vänster och höger säte inte är betydande (till exempel vid användning av autopilot), får utbildningen genomföras i vilket som helst av de två sätena. |
Tillägg 1 till OPS 1.980
Flygning på fler än en typ eller variant
|
a) |
När en flygbesättningsmedlem flyger på mer än en flygplansklass, -typ eller -variant som förtecknats enligt tillämpliga krav för flygcertifikat, men inte omfattas av en enda typbenämning i certifikatet, skall en operatör följa följande bestämmelser:
|
|
b) |
När en flygbesättningsmedlem flyger på fler än en flygplanstyp eller flygplansvariant som ingår i en eller flera typbenämningar i certifikatet enligt bestämmelserna för certifiering av flygbesättning (typ – flerpilot), skall en operatör säkerställa att
Anm.: Se punkterna c och d nedan vid fler än en typbenämning i certifikatet. |
|
c) |
När en flygbesättningsmedlem flyger mer än en flygplanstyp eller -variant som förtecknas i bestämmelserna för flygcertifikat (typ – enpilot och typ – flerpilot), men som inte har en gemensam typbenämning i certifikatet, skall operatören uppfylla följande:
|
|
d) |
När en flygbesättningsmedlem flyger på fler än en flygplanstyp eller -variant som förtecknas i bestämmelserna för flygcertifikat (typ fler-pilot), men som inte har en gemensam typbenämning i certifikatet, skall operatören uppfylla följande:
|
|
e) |
När en flygbesättningsmedlem flyger på kombinationer av flygplanstyper eller varianter som anges i bestämmelserna för flygbesättningscertifikat (klass – enpilot och typ – flerpilot), måste operatören visa att särskilda förfaranden och/eller operativa begränsningar är godkända i enlighet med OPS 1.980 d. |
KAPITEL O
KABINBESÄTTNINGEN
OPS 1.988
Tillämplighet
En operatör skall se till att alla kabinbesättningsmedlemmar uppfyller kraven i detta kapitel och alla andra säkerhetsregler för kabinbesättningar.
I denna förordning avses med kabinbesättningsmedlem: varje besättningsmedlem som inte är flygbesättningsmedlem och som av operatören eller befälhavaren utsetts att för passagerarnas säkerhet utföra arbetsuppgifter i flygplanets kabin.
OPS 1.989
Identifiering
|
a) |
En operatör skall se till att samtliga kabinbesättningsmedlemmar bär operatörens uniform för kabinbesättning och att passagerarna tydligt kan identifiera dem som medlemmar av kabinbesättningen. |
|
b) |
Annan personal, t.ex. medicinsk personal, säkerhetspersonal, barnskötande personal, ledsagare, teknisk personal, underhållare och tolkar, som utför uppgifter i passagerarutrymmet, får inte bära en uniform som kan göra att de uppfattas som kabinbesättningsmedlemmar, om de inte uppfyller kraven i detta kapitel och andra tillämpliga krav i denna förordning. |
OPS 1.990
Kabinbesättningens antal och sammansättning
|
a) |
En operatör får inte bruka ett flygplan med en maximal godkänd kabinkonfiguration för befordran av fler än 19 passagerare, när en eller fler passagerare medförs, om inte minst en kabinbesättningsmedlem ingår i besättningen för att för passagerarnas säkerhet utföra arbetsuppgifter som specificeras i drifthandboken. |
|
b) |
För att uppfylla punkt a ovan skall operatören se till att det minsta antalet kabinbesättningsmedlemmar är det största av
|
|
c) |
Myndigheten får under exceptionella förhållanden kräva av operatören att ytterligare kabinbesättningsmedlemmar skall ingå i besättningen. |
|
d) |
Under oförutsedda förhållanden får minimiantalet kabinbesättningsmedlemmar minskas under förutsättning att
|
|
e) |
Operatören skall se till att bestämmelserna i kapitel O är uppfyllda när kabinbesättningsmedlemmar anlitas som är egna företagare och/eller arbetar som frilans eller på deltid. I detta avseende skall särskild uppmärksamhet ägnas det totala antalet flygplanstyper eller varianter som en kabinbesättningsmedlem får flyga i kommersiell flygbefordran, vilket inte får överstiga kraven i OPS 1.1030, inklusive tjänstgöring hos annan operatör. |
OPS 1.995
Minimikrav
En operatör skall se till att varje kabinbesättningsmedlem
|
a) |
är åtminstone 18 år, |
|
b) |
har godkänts i en medicinsk undersökning eller bedömning som genomförs med regelbundna mellanrum i enlighet med myndighetens krav för att kontrollera förmågan att i medicinsk mening fullgöra sina arbetsuppgifter, |
|
c) |
med godkänt resultat har fullgjort grundutbildning enligt OPS 1.1005 och har ett intyg på sin säkerhetsutbildning, |
|
d) |
har fullgjort lämplig övergångs- och/eller skillnadsutbildning som minst omfattar de moment som förtecknas i OPS 1.1010, |
|
e) |
genomgår återkommande utbildning enligt bestämmelserna i OPS 1.1015, |
|
f) |
har kompetens att utföra sina uppgifter i enlighet med förfaranden som specificeras i drifthandboken. |
OPS 1.1000
Kabinchefer
|
a) |
En operatör skall utse en kabinchef när mer än en kabinbesättningsmedlem är i tjänst. Vid verksamhet där mer än en kabinbesättningsmedlem är i tjänst, men endast en kabinbesättningsmedlem krävs, skall operatören utse en kabinbesättningsmedlem som är ansvarig inför befälhavaren. |
|
b) |
Kabinchefen ansvarar inför befälhavaren för ledning och samordning av normala förfaranden och nödförfaranden som specificeras i drifthandboken. Vid turbulens får kabinchefen, om inte flygbesättningen har givit andra instruktioner, avbryta uppgifter som inte har samband med säkerheten, upplysa flygbesättningen om den upplevda turbulensnivån och rekommendera att skyltarna om fastsättning av säkerhetsbältet tänds. Kabinbesättningen bör därefter säkra passagerarutrymmet och andra relevanta områden. |
|
c) |
När mer än en kabinbesättningsmedlem krävs enligt OPS 1.990, får operatören inte till befattningen som kabinchef utse en person som inte har minst ett års erfarenhet av tjänstgöring som kabinbesättningsmedlem och har genomgått en lämplig utbildning som minst omfattar följande:
|
|
d) |
En operatör skall fastställa förfaranden för att välja ut den nästa mest lämpade kabinbesättningsmedlemmen att tjänstgöra som kabinchef i händelse av att den utsedde kabinchefen blir oförmögen att tjänstgöra. Sådana förfaranden vara godtagbara för myndigheten och ta hänsyn till kabinbesättningsmedlemmens operativa erfarenhet. |
|
e) |
CRM-utbildning: Operatören skall se till att alla relevanta moment enligt tabell 1 kolumn a i tillägg 2 till OPS 1.1005/1.1010/1.1015 integreras i utbildningen och behandlas på den nivå son anges i kolumn f, Kabinchefskurs. |
OPS 1.1002
Verksamhet med en ensam kabinbesättningsmedlem
|
a) |
En operatör skall se till att varje kabinbesättningsmedlem som inte har tidigare jämförbar erfarenhet genomgår följande moment före tjänstgöring som ensam kabinbesättningsmedlem:
|
|
b) |
En operatör skall, innan en kabinbesättningsmedlem utses till att tjänstgöra som ensam kabinbesättningsmedlem se till att kabinbesättningsmedlemmen har kompetens för att utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med de förfaranden som anges i drifthandboken. Lämplighet för tjänstgöring som ensam kabinbesättningsmedlem skall tas upp i kriterierna för urval, rekrytering, utbildning och kompetensbedömning. |
OPS 1.1005
Grundläggande säkerhetsutbildning
(Se tillägg 1 till OPS 1.1005)
|
a) |
En operatör skall se till att varje kabinbesättningsmedlem, innan övergångsutbildning påbörjas, med godkänt resultat har genomgått grundläggande säkerhetsutbildning som minst omfattar de ämnen som förtecknas i tillägg 1 till OPS 1.1005. |
|
b) |
Kurser skall efter myndighetens eget skön och med dess godkännande anordnas antingen
|
|
c) |
Grundutbildningens program och uppläggning skall uppfylla gällande krav och godkännas av myndigheten i förväg. |
|
d) |
Efter myndighetens eget skön skall myndigheten, operatören eller den godkända utbildningsorganisation som tillhandahåller utbildningen utfärda ett intyg om säkerhetsutbildning till en kabinbesättningsmedlem efter det att han/hon har genomgått avslutad säkerhetsutbildning och framgångsrikt klarat det prov som avses i OPS 1.1025. |
|
e) |
Om myndigheten ger en operatör eller en godkänd utbildningsorganisation tillstånd att utfärda intyg om säkerhetsutbildning till en kabinbesättningsmedlem, skall intyget innehålla en tydlig hänvisning till myndighetens godkännande. |
OPS 1.1010
Övergångs- och skillnadsutbildning
(Se tillägg 1 till OPS 1.1010)
|
a) |
En operatör skall se till att varje kabinbesättningsmedlem har genomgått lämplig övergångs- och skillnadsutbildning i enlighet med gällande bestämmelser och åtminstone omfattande de ämnen som förtecknas i tillägg 1 till OPS 1.1010. Kursprogrammet skall specificeras i drifthandboken. Myndigheten skall godkänna kursprogrammet och uppläggningen i förväg.
|
|
b) |
En operatör skall bestämma innehållet i övergångs- och skillnadsutbildningen med hänsyn tagen till kabinbesättningsmedlemmens tidigare utbildning, noterad i kabinbesättningsmedlemmens utbildningsdokumentation enligt bestämmelserna i OPS 1.1035. |
|
c) |
Utan att det påverkar tillämpningen av OPS 1.995 c får besläktade delar av såväl grundutbildningen (OPS 1.1005) som övergångs- och skillnadsutbildningen (OPS 1.1010) kombineras. |
|
d) |
En operatör skall säkerställa att
|
|
e) |
En operatör skall se till att varje kabinbesättningsmedlem före första tjänstgöring fullföljer operatörens CRM-utbildning och för flygplanstypen specifik utbildning i CRM i enlighet med tillägg 1 till OPS 1.1010 j. Kabinbesättningspersonal som redan tjänstgör som kabinbesättningsmedlemmar hos operatören, och redan har fullföljt operatörens CRM-utbildning, skall fullfölja denna utbildning, i tillämpliga fall inklusive för flygplanstypen specifik CRM, vid nästa erforderliga återkommande utbildning och kontroll enligt tillägg 1 till OPS 1.1010 j. |
OPS 1.1012
Familjaritet
En operatör skall se till att varje kabinbesättningsmedlem efter genomgången övergångsutbildning genomgår familjaritetsflygningar före tjänstgöring som en medlem av minimibesättningen enligt OPS 1.990.
OPS 1.1015
Återkommande utbildning
(Se tillägg 1 till OPS 1.1015)
|
a) |
En operatör skall se till att varje kabinbesättningsmedlem, i enlighet med tillägg 1 till OPS 1.1015, genomgår återkommande utbildning omfattande de uppgifter som tilldelats varje kabinbesättningsmedlem i fråga om normala procedurer och förfaranden för nödsituationer samt relevanta övningar med avseende på den/de flygplanstyp(er) och/eller variant(er) på vilken/vilka de tjänstgör. |
|
b) |
En operatör skall se till att det program för återkommande utbildning och kontroll som godkänts av myndigheten, innefattar teoretisk och praktisk instruktion samt individuell övning enligt bestämmelserna i tillägg 1 till OPS 1.1015. |
|
c) |
Giltighetstiden för återkommande utbildning och tillhörande kontroll enligt OPS 1.1025 är 12 kalendermånader plus återstoden av utfärdandemånaden. Om utfärdande har gjorts inom de 3 sista kalendermånaderna av giltighetstiden för föregående kontroll, skall giltighetstiden utsträckas från utfärdandedatumet till 12 kalendermånader efter utgången av den föregående kontrollen. |
OPS 1.1020
Repetitionsutbildning
(Se tillägg 1 till OPS 1.1020)
|
a) |
En operatör skall se till att varje kabinbesättningsmedlem som varit borta från all flygtjänst mer än 6 månader och vars föregående kontroll enligt OPS 1.1025 b.3 fortfarande är giltig, genomgår repetitionsutbildning angiven i drifthandboken enligt bestämmelserna i tillägg 1 till OPS 1.1020. |
|
b) |
En operatör skall se till att när en kabinbesättningsmedlem, som inte har varit borta från all flygtjänst, men som under föregående 6 månader inte har tjänstgjort på en flygplanstyp som kabinbesättningsmedlem föreskriven i OPS 1.990 b, kabinbesättningsmedlemmen innan sådan tjänstgöring sker på typen ifråga antingen
|
OPS 1.1025
Kontroll
|
a) |
Efter myndighetens eget skön skall myndigheten, operatören eller den godkända utbildningsorganisation som tillhandahåller utbildningen se till att varje kabinbesättningsmedlem, under eller efter genomförd utbildning enligt OPS 1.1005, 1.1010, 1.1015 och 1.1020, genomgår en kontroll som omfattar den utbildning som erhållits, för att säkerställa dennes förmåga att utföra normala säkerhetsuppgifter och nödförfaranden. Efter myndighetens eget skön skall myndigheten, operatören eller den godkända utbildningsorganisation som tillhandahåller utbildningen se till att den personal som utför dessa kontroller är tillräckligt kvalificerad. |
|
b) |
En operatör skall se till att varje kabinbesättningsmedlem genomgår kontroller av följande:
|
OPS 1.1030
Tjänstgöring på mer än en typ eller variant
|
a) |
En operatör skall se till att en kabinbesättningsmedlem inte tjänstgör på mer än tre flygplanstyper, med undantaget att kabinbesättningsmedlemmen med myndighetens godkännande får tjänstgöra på fyra flygplanstyper under förutsättning att på minst två av typerna är
|
|
b) |
Vid tillämpning av punkt a ovan betraktas varianter av en flygplanstyp som olika typer, om de inte är lika i samtliga följande avseenden:
|
OPS 1.1035
Dokumentation av utbildning
En operatör skall
|
1. |
dokumentera all utbildning och kontroll enligt bestämmelserna i OPS 1.1005, 1.1010, 1.1015, 1.1020 och 1.1025, |
|
2. |
bevara en kopia av intyget om säkerhetsutbildning, |
|
3. |
hålla utbildningsdokumentationen och dokumentationen över medicinsk undersökning eller bedömning aktuell varvid datum och innehåll för den övergångsutbildning, skillnadsutbildning och återkommande utbildning som genomgåtts skall framgå av utbildningsdokumentationen, samt |
|
4. |
på begäran ge berörda kabinbesättningsmedlemmar tillgång till dokumentation över all grund- och övergångsutbildning samt all återkommande utbildning och kontroll. |
Tillägg 1 till OPS 1.1005
Grundläggande säkerhetsutbildning
Minst följande ämnen skall ingå i den grundläggande säkerhetsutbildningen enligt OPS 1.1005:
|
a) |
Brand- och rökbildning
|
|
b) |
Utbildning för överlevnad i vatten Påtagning och användning av personlig flytutrustning i vatten. Före den första tjänstgöringen på ett flygplan utrustat med räddningsflottar eller liknande utrustning skall utbildning om användningen av denna utrustning ges, liksom praktiska övningar i vatten. |
|
c) |
Överlevnadsutbildning Överlevnadsutbildningen skall vara anpassad till verksamhetsområdena (t.ex. polar-, öken-, djungel- eller havsområden). |
|
d) |
Medicinska aspekter och första hjälpen
|
|
e) |
Kontakter med passagerare
|
|
f) |
Kommunikation Under utbildningen skall tonvikt läggas på betydelsen av effektiv kommunikation mellan kabinbesättningen och flygbesättningen, inklusive teknik, gemensamt språk och terminologi. |
|
g) |
Disciplin och ansvarsområden
|
|
h) |
Besättningssamarbete (CRM)
|
Tillägg 1 till OPS 1.1010
Övergångs- och skillnadsutbildning
|
a) |
Allmänt En operatör skall se till att
|
|
b) |
Brand- och rökutbildning En operatör skall se till att
|
|
c) |
Hantering av dörrar och utgångar En operatör skall säkerställa att
|
|
d) |
Utbildning som avser nödrutschbanor En operatör skall säkerställa att
|
|
e) |
Utrymningsförfaranden och andra nödsituationer En operatör skall säkerställa följande:
|
|
f) |
Hantering av folksamlingar En operatör skall se till att utbildning ges om de praktiska aspekterna på hantering av folksamlingar i olika nödsituationer, tillämpliga på flygplanstypen. |
|
g) |
Pilotinkapacitet Om minimiflygbesättningen inte uppgår till fler än två personer skall en operatör se till att varje kabinbesättningsmedlem är utbildad i det förfarande som gäller när en flygbesättningsmedlem blir arbetsoförmögen, och kan hantera pilotsätets funktioner och axelremmar. Den utbildning i användning av flygbesättningsmedlemmarnas syrgasutrustning och användning av flygbesättningsmedlemmarnas checklistor som eventuellt erfordras enligt operatörens förfaranden skall ske genom praktisk demonstration. |
|
h) |
Säkerhetsutrustning En operatör skall se till att varje kabinbesättningsmedlem ges realistisk utbildning om, och demonstration av, placering och användning av säkerhetsutrustning innefattande
|
|
i) |
Passagerarinformation och säkerhetsdemonstrationer En operatör skall se till att utbildning ges om hur passagerare förbereds för normala situationer och nödsituationer i enlighet med OPS 1.285. |
|
j) |
Besättningssamarbete (CRM). En operatör skall säkerställa att
|
Tillägg 1 till OPS 1.1015
Återkommande utbildning
|
a) |
En operatör skall se till att den återkommande utbildningen utförs av lämpligt kvalificerade personer. |
|
b) |
En operatör skall se till att det praktiska utbildningsprogrammet under varje period om 12 kalendermånader innefattar följande:
|
|
c) |
En operatör skall se till att återkommande utbildning minst vart tredje år även innefattar följande:
|
|
d) |
Operatören skall säkerställa att samtliga tillämpliga bestämmelser i bilaga III till OPS 1 ingår i kabinbesättningsmedlemmarnas utbildning. |
Tillägg 1 till OPS 1.1020
Repetitionsutbildning
En operatör skall säkerställa att repetitionsutbildningen ges av lämpligt kvalificerade personer och innefattar minst följande för varje kabinbesättningsmedlem:
|
1. |
Förfaranden för nödsituationer, inklusive pilotinkapacitet. |
|
2. |
Utrymningsförfaranden inklusive metoder för hantering av folksamlingar. |
|
3. |
Handhavande och öppning av samtliga normala utgångar och nödutgångar för utrymning av passagerare i ett flygplan eller i en representativ träningsanordning. |
|
4. |
Demonstration av handhavandet av samtliga andra utgångar inklusive cockpitfönster. |
|
5. |
Placering och handhavande av nödutrustning inklusive syrgassystem samt påtagning av flytvästar, portabel syrgasutrustning och andningsskydd. |
Tillägg 2 till OPS 1.1005/1.1010/1.1015
Utbildning
|
1. |
Kursplanerna för CRM-utbildningen, samt CRM-metoder och CRM-terminologi, skall ingå i driftshandboken. |
|
2. |
I tabell 1 anges vilka CRM-moment som skall ingå i varje typ av utbildning. Tabell 1 CRM-utbildning
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
KAPITEL P
HANDBÖCKER, LOGGBÖCKER OCH JOURNALER
OPS 1.1040
Allmänna regler för drifthandböcker
|
a) |
En operatör skall se till att drifthandboken innehåller alla instruktioner och all information som krävs för att den operativa personalen skall kunna utföra sina arbetsuppgifter. |
|
b) |
En operatör skall se till att drifthandbokens innehåll, inklusive alla ändringar och revisioner, inte strider mot villkoren i drifttillståndet (AOC) eller några andra tillämpliga bestämmelser och att det är godtagbart för, eller i tillämpliga fall, godkänt av myndigheten. |
|
c) |
Om inte annat är godkänt av myndigheten, eller föreskrivet genom nationell lagstiftning, skall operatören upprätta drifthandboken på engelska. Dessutom får operatören översätta och använda handboken, eller delar av den, på ett annat språk. |
|
d) |
Om operatören skulle behöva framställa nya drifthandböcker eller betydande delar/volymer av dessa, skall företaget uppfylla punkt c ovan. |
|
e) |
En operatör får ge ut en drifthandbok i separata volymer. |
|
f) |
En operatör skall se till att all operativ personal har ett exemplar lätt tillgängligt av de delar av drifthandboken, som är relevanta för deras arbetsuppgifter. Dessutom skall operatören förse besättningsmedlemmar med ett personligt exemplar av, eller avsnitt ur, del A och B av drifthandboken som är relevanta för personligt studium. |
|
g) |
En operatör skall se till att drifthandboken ändras eller revideras så att instruktionerna och informationen i den hålls aktuella. Operatören skall se till att all operativ personal görs medveten om sådana ändringar som är relevanta för deras arbetsuppgifter. |
|
h) |
Varje innehavare av en drifthandbok, eller tillämpliga delar av den, skall hålla den aktuell med avseende på de ändringar eller revisioner som tillhandahålls av operatören. |
|
i) |
En operatör skall förse myndigheten med de ändringar och revisioner som avses att göras före datumet för ikraftträdande. När ändringen rör någon del av drifthandboken som skall godkännas enligt OPS, skall detta godkännande erhållas innan ändringen träder i kraft. När omedelbara ändringar eller revisioner krävs av säkerhetsskäl får de ges ut och tillämpas omedelbart under förutsättning att ansökan har gjorts om varje godkännande som erfordras. |
|
j) |
En operatör skall införa alla ändringar och revisioner som krävs av myndigheten. |
|
k) |
En operatör skall se till att information som tas från godkända dokument och varje ändring av sådan godkänd dokumentation återges korrekt i drifthandboken och att drifthandboken inte innehåller information som står i strid med någon godkänd dokumentation. Detta krav förhindrar dock inte operatören från att använda mer restriktiva uppgifter och förfaranden. |
|
l) |
En operatör skall se till att drifthandbokens innehåll ges en utformning som medger att det kan användas utan svårighet. Drifthandboken skall utformas med hänsyn till mänskliga faktorer. |
|
m) |
En operatör kan få tillstånd av myndigheten att ge drifthandboken eller delar därav en annan utformning än på tryckt papper. I sådana fall skall godtagbar tillgänglighet, användbarhet och tillförlitlighet säkerställas. |
|
n) |
Användning av en förkortad utformning av drifthandboken undantar inte operatören från bestämmelserna i OPS 1.130. |
OPS 1.1045
Drifthandbok – struktur och innehåll
(Se tillägg 1 till OPS 1.1045)
|
a) |
En operatör skall se till att drifthandbokens huvudsakliga struktur är följande:
|
|
b) |
En operatör skall se till att drifthandbokens innehåll är i enlighet med tillägg 1 till OPS 1.1045 och relevant med avseende på verksamhetsområdet och verksamhetens art. |
|
c) |
En operatör skall se till att drifthandbokens detaljstruktur är godtagbar för myndigheten. |
OPS 1.1050
Flyghandbok
En operatör skall ha en aktuell godkänd flyghandbok eller ett motsvarande dokument för varje flygplan som brukas.
OPS 1.1055
Resedagbok
|
a) |
En operatör skall bevara följande uppgifter för varje flygning i form av en resedagbok:
|
|
b) |
En operatör kan få tillstånd av myndigheten att inte föra resedagbok för flygplan, eller del därav, om de relevanta uppgifterna finns tillgängliga i annan dokumentation. |
|
c) |
En operatör skall se till att alla noteringar görs löpande och att de inte kan raderas. |
OPS 1.1060
Driftfärdplan
|
a) |
En operatör skall se till att den driftfärdplan som används och de noteringar som görs i den under flygning innehåller följande punkter:
|
|
b) |
Punkter som är lätt tillgängliga i annan dokumentation eller från annan godtagbar källa, eller som inte är tillämpliga med hänsyn till verksamhetens art, får utelämnas i driftfärdplanen. |
|
c) |
En operatör skall se till att driftfärdplanen och dess användning är beskrivna i drifthandboken. |
|
d) |
En operatör skall se till att noteringar i driftfärdplanen görs löpande och att de inte kan raderas. |
OPS 1.1065
Förvaringstider för dokument
En operatör skall se till att alla noteringar och all relevant operativ och teknisk information från varje individuell flygning förvaras under de tidsperioder som föreskrivs i tillägg 1 till OPS 1.1065.
OPS 1.1070
Operatörens handbok för arbetet för fortsatt luftvärdighet
En operatör skall tillhandhålla en aktuell godkänd handbok för arbetet för fortsatt luftvärdighet i enlighet med del M, M.A.704.
OPS 1.1071
Teknisk journal för flygplan
En operatör skall ha en teknisk journal för flygplan enligt bestämmelserna i OPS 1.915.
Tillägg 1 till OPS 1.1045
Drifthandbokens innehåll
En operatör skall se till att drifthandboken innehåller följande:
A. ALLMÄNT/GRUNDLÄGGANDE
0. ADMINISTRATION OCH KONTROLL AV DRIFTHANDBOKEN
0.1 Inledning
|
a) |
En uppgift om att handboken uppfyller alla tillämpliga bestämmelser och villkoren i tillämpligt drifttillstånd. |
|
b) |
En uppgift om att handboken innehåller operativa instruktioner som skall iakttas av berörd personal. |
|
c) |
En förteckning över och en kortfattad beskrivning av de olika delarna, deras innehåll, tillämpning och användning. |
|
d) |
Förklaringar och definitioner av begrepp och ord som behövs för att använda handboken. |
0.2 Ändrings- och revisionssystem
|
a) |
Uppgifter om person(er) som ansvarar för att skicka ut och införa ändringar och revisioner. |
|
b) |
En förteckning över ändringar och revisioner med datum för insättning och ikraftträdande. |
|
c) |
En uppgift om att handskrivna ändringar och revisioner inte är tillåtna utom i situationer som kräver omedelbar ändring eller revision av säkerhetsskäl. |
|
d) |
En beskrivning av systemet för notering av sidor och datum för deras ikraftträdande. |
|
e) |
En förteckning över gällande sidor. |
|
f) |
Notering av ändringar (på textsidor och, så långt möjligt, på kartor och diagram). |
|
g) |
Tillfälliga revisioner. |
En beskrivning av distributionssystemet för handböckerna, ändringarna och revisionerna.
1. ORGANISATION OCH ANSVAR
|
1.1 |
Organisationsstruktur. En beskrivning av organisationsstrukturen inklusive den allmänna organisationsplanen för företaget och organisationsplanen för den operativa avdelningen. Organisationsplanen skall visa sambandet mellan den operativa avdelningen och andra avdelningar i företaget. I synnerhet skall hierarkin inom och rapporteringsvägar för alla sektioner, avdelningar etc., som hänför sig till flygverksamhetens säkerhet, visas. |
|
1.2 |
Utsedda befattningshavare. Namn på varje utsedd befattningshavare som är ansvarig för flygverksamheten, underhållssystemet, besättningens utbildning och marktjänster i enlighet med bestämmelserna i OPS 1.175 i. En beskrivning av deras funktion och ansvar skall ingå. |
|
1.3 |
Den operativa ledningspersonalens ansvar och arbetsuppgifter. En beskrivning av arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter för den operativa ledningspersonalen som har betydelse för flygverksamhetens säkerhet och ansvaret för att de tillämpliga bestämmelserna är uppfyllda. |
|
1.4 |
Befälhavarens befogenheter, arbetsuppgifter och ansvar. En förklaring som preciserar befälhavarens befogenheter, arbetsuppgifter och ansvar. |
|
1.5 |
Arbetsuppgifter och ansvar för andra besättningsmedlemmar än befälhavaren. |
2. OPERATIV STYRNING OCH ÖVERVAKNING
|
2.1 |
Operatörens övervakning av verksamheten. En beskrivning av systemet för operatörens övervakning av verksamheten (se OPS 1.175 g). Denna skall visa hur flygverksamhetens säkerhet och personalens kvalifikationer övervakas. Särskilt skall förfaranden som berör följande punkter beskrivas:
|
|
2.2 |
System för att utfärda ytterligare operativa instruktioner och information. En beskrivning av varje system för att utfärda information som kan vara av operativ art men som utgör komplettering till den som ingår i drifthandboken. Tillämpningen av denna information och ansvaret för att den utfärdas skall ingå. |
|
2.3 |
Haveriförebyggande åtgärder och flygsäkerhetsprogram En beskrivning av de viktigaste leden i flygsäkerhetsprogrammet. |
|
2.4 |
Operativ styrning. En beskrivning av förfaranden och ansvar som är nödvändiga för att utöva operativ styrning med avseende på flygsäkerhet. |
|
2.5 |
Myndighetens befogenheter. En beskrivning av myndighetens befogenheter och anvisningar för hur personalen kan underlätta myndighetspersonalens inspektioner. |
3. KVALITETSSYSTEM
En beskrivning av det kvalitetssystem som införts och som minst innehåller
|
a) |
kvalitetspolicy, |
|
b) |
en beskrivning av kvalitetssystemets organisation, och |
|
c) |
fördelningen av arbetsuppgifter och ansvar. |
4. BESÄTTNINGSSAMMANSÄTTNING
|
4.1 |
Besättningssammansättning. En redogörelse för den metodik som tillämpas för att fastställa besättningssammansättningen med beaktande av följande:
|
|
4.2 |
Sättet att utse befälhavaren. Regler som skall tillämpas för att utse befälhavaren. |
|
4.3 |
Inkapacitet hos flygbesättningen. Instruktioner för den ordning i vilken befälhavarskapet tas över i händelse av inkapacitet hos flygbesättningen. |
|
4.4 |
Flygning på mer än en typ. En uppgift som anger vilka flygplan som betraktas som en och samma typ vid
|
5. KVALIFIKATIONSKRAV
|
5.1 |
En beskrivning av certifikat, behörighet(er), kvalifikation/kompetens (t.ex. för sträckor och flygplatser), erfarenhet, utbildning, kontroll och aktuell flygstatus som krävs för att den operativa personalen skall kunna utföra sina arbetsuppgifter. Hänsyn skall tas till flygplanstypen, verksamhetens art och besättningssammansättning. |
|
5.2 |
Flygbesättning
|
|
5.3 |
Kabinbesättning
|
|
5.4 |
Personal för utbildning, kontroll och övervakning
|
|
5.5 |
Annan operativ personal |
6. FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER AVSEENDE BESÄTTNINGARS HÄLSA
|
6.1 |
Försiktighetsåtgärder avseende besättningars hälsa. Tillämpliga bestämmelser och råd till besättningsmedlemmar avseende deras hälsa och som innefattar följande:
|
7. FLYGTIDSBEGRÄNSNINGAR
|
7.1 |
Flygtjänst- och tjänstgöringstidsbegränsningar samt krav på vila. Det system som utarbetats av operatören i enlighet med tillämpliga bestämmelser. |
|
7.2 |
Överskridanden av flygtjänst- och tjänstgöringstidsbegränsningar och/eller reducering av viloperioder. Förhållanden under vilka flygtjänst- och tjänstgöringstider får överskridas eller viloperioder reduceras samt förfarandena för att rapportera dessa förändringar. |
8. OPERATIVA FÖRFARANDEN OCH PROCEDURER
8.1 Instruktioner för flygförberedelse. I tillämplig omfattning med hänsyn till verksamheten:
|
8.1.1 |
Lägsta flyghöjder. En beskrivning av metoden för att bestämma och tillämpa lägsta flyghöjder, innefattande
|
|
8.1.2 |
Kriterier och skyldigheter vid godkännande av användning av flygplatser, med beaktande av tillämpliga krav enligt kapitlen D, E, F, G, H, I and J. |
|
8.1.3 |
Metoder för att fastställa operativa minima vid flygplats. Metoden för att fastställa operativa minima vid flygplats för IFR-flygningar i enlighet med OPS 1 kapitel E. Hänvisning skall göras till procedurerna för att fastställa sikt och/eller bansynvidd och för att tillämpa den verkliga sikten observerad av piloterna, den rapporterade sikten och den rapporterade bansynvidden. |
|
8.1.4 |
Operativa minima på sträckan för VFR-flygningar eller för delar av en flygning som flygs enligt VFR och, då enmotoriga flygplan används, instruktioner för val av sträcka med avseende på tillgängligheten av områden som medger en säker nödlandning. |
|
8.1.5 |
Presentation och tillämpning av operativa minima för flygplats och sträcka. |
|
8.1.6 |
Tolkning av meteorologisk information. Förklarande material om tolkningen av väderprognoser (MET forecasts) och väderrapporter (MET reports) som är relevanta med avseende på verksamhetsområdet, inklusive tolkningen av väderfenomen och deras koder. |
|
8.1.7 |
Bestämning av de mängder bränsle, olja och vattenmetanol som medförs. Metoderna med vars hjälp mängderna av bränsle, olja och vattenmetanol som skall medföras, bestäms och följs upp under flygning. Denna del skall också innehålla instruktioner för att mäta och fördela de vätskor som medförs ombord. Sådana instruktioner skall beakta alla förhållanden som kan uppstå under flygning, inklusive möjligheten av omplanering under flygning och av fel på en eller flera av flygplanets motorer. Systemet för att bevara bränsle- och oljedokumentation skall också beskrivas. |
|
8.1.8 |
Massa och tyngdpunkt. De allmänna principerna för massa och tyngdpunkt innefattande
|
|
8.1.9 |
ATS-färdplan. Förfaranden och ansvar för att utarbeta och inlämna ATS-färdplanen. Faktorer som skall beaktas inkluderar sättet för att lämna in såväl individuella färdplaner som repeterfärdplaner. |
|
8.1.10 |
Driftfärdplan. Förfaranden och ansvar för att utarbeta och godta driftfärdplanen. Användningen av driftfärdplanen skall beskrivas inklusive exempel på de färdplansformulär som används. |
|
8.1.11 |
Operatörens tekniska journal för flygplan. Ansvar för och användning av operatörens tekniska journal för flygplan skall beskrivas, inklusive exempel på de formulär som används. |
|
8.1.12 |
Förteckning över dokument, formulär och ytterligare information som skall medföras. |
8.2 Instruktioner för marktjänst
|
8.2.1 |
Tankningsförfaranden. En beskrivning av tankningsförfaranden, innefattande
|
|
8.2.2 |
Säkerhetsförfaranden för hantering av flygplan, passagerare och gods. En beskrivning av de förfaranden som skall tillämpas vid tilldelning av säten och vid passagerares av- och påstigning samt vid lastning och lossning av flygplanet. Ytterligare förfaranden för att uppnå säkerhet medan flygplanet befinner sig på uppställningsplattan skall också ingå. Förfarandena skall innefatta
|
|
8.2.3 |
Förfaranden för att vägra påstigning. Förfaranden som säkerställer att personer som uppträder berusade, eller som genom sitt beteende eller genom fysiska tecken visar att de är påverkade av droger, vägras påstigning, med undantag för medicinska patienter som tas om hand på lämpligt sätt. Detta gäller inte för medicinska patienter under vederbörlig vård. |
|
8.2.4 |
Åtgärder på marken för avisning och för att förhindra isbildning. En beskrivning av policy och förfaranden för avisning och för att förhindra isbildning på flygplan på marken. Dessa skall innefatta beskrivningar av typerna och effekterna av isbildning och andra beläggningar på flygplanet vid stillastående, under markrörelser och under start. Dessutom skall en beskrivning göras av de vätsketyper som används, innefattande
|
8.3 Flygförfaranden
|
8.3.1 |
VFR/IFR-policy. En beskrivning av den policy som gäller för att tillåta att flygningar utförs enligt VFR eller som kräver att flygningarna skall utföras enligt IFR eller för övergång från den ena regeln till den andra. |
|
8.3.2 |
Navigeringsförfaranden. En beskrivning av alla navigeringsförfaranden som är relevanta med avseende på verksamhetsart(er) och verksamhetsområde(n). Hänsyn skall tas till
|
|
8.3.3 |
Förfaranden för höjdmätarinställning, som när så behövs innefattar
|
|
8.3.4 |
Förfaranden för höjdvarningssystem |
|
8.3.5 |
Terrängvarningssystem (GPWS/Terrain Avoidance Warning System) Förfaranden och instruktioner för att undvika kontrollerad flygning ner i terrängen, inklusive restriktioner mot för hög sjunkhastighet nära ytan (hithörande utbildningskrav upptas i kapitel D, punkt 2.1). |
|
8.3.6 |
Policy och procedurer för användning av TCAS/ACAS |
|
8.3.7 |
Policy och förfaranden för bränsleuppföljning under flygning |
|
8.3.8 |
Ogynnsamma och potentiellt riskfyllda atmosfäriska förhållanden. Förfaranden vid verksamhet i, och/eller för att undvika ogynnsamma och potentiellt riskfyllda atmosfäriska förhållanden innefattande
|
|
8.3.9 |
Vakturbulens. Kriterier för avstånd till turbulens efter flygplan med hänsyn tagen till flygplanstyp, vindförhållanden och banans läge. |
|
8.3.10 |
Besättningsmedlemmar vid sina arbetspositioner. Kraven på att besättningsmedlemmarna skall befinna sig på sina tilldelade arbets- eller sittplatser under flygningens olika faser, eller när det anses nödvändigt av säkerhetsskäl, samt förfarandena för styrd vila i cockpit. |
|
8.3.11 |
Besättningens och passagerarnas användning av säkerhetsbälten. Kraven för besättningsmedlemmarnas och passagerarnas användning av säkerhetsbälten och/eller axelremmar under flygningens olika faser eller när det anses nödvändigt av säkerhetsskäl. |
|
8.3.12 |
Tillträde till cockpit. Villkoren för tillträde till cockpit av andra personer än flygbesättningen. Policyn angående tillträde för inspektörer från myndigheten skall också ingå. |
|
8.3.13 |
Användning av lediga besättningssäten. Villkoren och förfarandena vid användning av lediga besättningssäten. |
|
8.3.14 |
Inkapacitet hos besättningsmedlemmar. Förfaranden som skall följas i händelse av inkapacitet hos besättningsmedlemmar under flygning. Exempel på typer av inkapacitet och metoder för att känna igen dessa skall ingå. |
|
8.3.15 |
Kabinsäkerhetskrav. Förfaranden omfattande
|
|
8.3.16 |
Förfaranden för information till passagerarna. Innehåll, medel och tidpunkter för information till passagerarna i enlighet med OPS 1.285. |
|
8.3.17 |
Förfaranden för flygplan som brukas när det krävs att utrustning medförs för att upptäcka strålning från kosmos eller solen. Förfaranden för användning av utrustning för att upptäcka kosmisk strålning eller strålning från solen och för att registrera dessa värden, inklusive åtgärder som skall vidtas om de gränsvärden som anges i drifthandboken överskrids. Dessutom de förfaranden, inklusive ATS-procedurer, som skall följas om beslut om att sjunka eller omdirigera fattas. |
|
8.3.18 |
Policy för användning av autopilot eller automatisk gasreglering. |
|
8.4 |
Allvädersverksamhet. En beskrivning av de operativa procedurer som är förenade med allvädersverksamhet (se också OPS kapitel D och E). |
|
8.5 |
ETOPS. En beskrivning av de operativa ETOPS-procedurerna. |
|
8.6 |
Användning av minimiutrustningslista, MEL, och lista/listor över konfigurationsavvikelser, CDL. |
8.7 Icke-kommersiella flygningar. Förfaranden och begränsningar för
|
a) |
skolflygningar, |
|
b) |
provflygningar, |
|
c) |
leveransflygningar, |
|
d) |
överföringsflygningar, |
|
e) |
demonstrationsflygningar, och |
|
f) |
positioneringsflygningar, inklusive vilka kategorier av personer som får medföras på sådana flygningar. |
8.8 Syrgasbestämmelser
|
8.8.1 |
En redogörelse över de förhållanden under vilka syrgas skall finnas tillgänglig och användas. |
|
8.8.2 |
De syrgasbestämmelser som är specificerade för
|
9. FARLIGT GODS OCH VAPEN
|
9.1 |
Information, instruktioner och allmänna råd avseende transport av farligt gods och som innefattar
|
|
9.2 |
De förhållanden under vilka vapen, krigsmateriel och sportvapen får medföras. |
10. LUFTFARTSSKYDD
|
10.1 |
Instruktioner och anvisningar för luftfartsskydd av icke-konfidentiell natur som skall innefatta den operativa personalens befogenheter och ansvar. Policy och förfaranden för handhavande och rapportering av brott ombord såsom olagliga handlingar, sabotage, bombhot och kapning skall också ingå. |
|
10.2 |
En beskrivning av förebyggande åtgärder och utbildning i luftfartsskydd. Anm.: Delar av instruktionerna och anvisningarna för luftfartsskydd får vara konfidentiella. |
11. BEHANDLING, UNDERRÄTTELSE OM OCH RAPPORTERING AV STÖRNINGAR
Förfaranden för behandling, underrättelse om och rapportering av störningar. Denna del skall innehålla
|
a) |
definitioner av störningar och berörda personers ansvar, |
|
b) |
illustrationer av alla formulär för rapportering av olika typer av händelser (eller kopior av själva formulären), instruktioner för hur de skall fyllas i, uppgifter om vart de skall sändas och om tidsfristerna för att sända in de ifyllda formulären, |
|
c) |
beskrivning av vilka avdelningar inom företaget, myndigheter och övriga organisationer som skall underrättas vid ett haveri, samt av hur och i vilken ordning detta skall göras, |
|
d) |
förfaranden för muntliga meddelanden till flygtrafikledningstjänstens avdelningar om tillbud i form av ACAS-varningar, fågelfara, farligt gods och riskfyllda förhållanden, |
|
e) |
förfaranden för skriftlig rapportering av lufttrafiktillbud, ACAS-varningar, fågelkollisioner, tillbud eller haverier i samband med farligt gods och olagliga handlingar, |
|
f) |
rapporteringsförfaranden för att säkerställa efterlevnaden av OPS 1.085 b och OPS 1.420; dessa förfaranden skall innefatta interna rapporteringsförfaranden i säkerhetssyfte som besättningsmedlemmarna skall följa för att säkerställa att befälhavaren omedelbart informeras om varje tillbud som har äventyrat, eller kan ha äventyrat, säkerheten under flygning och att han eller hon delges all relevant information. |
12. TRAFIKREGLER FÖR LUFTFART
Trafikregler för luftfart innefattande
|
a) |
regler för visuell flygning och instrumentflygning, |
|
b) |
territoriell tillämpning av trafikreglerna, |
|
c) |
kommunikationsförfaranden inklusive förfaranden vid avbrott i radioförbindelse, |
|
d) |
information och instruktioner som rör ingripande mot civila flygplan, |
|
e) |
de förhållanden under vilka radiopassning skall upprätthållas, |
|
f) |
signaler, |
|
g) |
tidsystem som används i verksamheten, |
|
h) |
färdtillstånd från flygtrafikledningen, följande av färdplan och positionsrapporter, |
|
i) |
visuella signaler som används för att varna ett flygplan som utan tillstånd flyger i eller är på väg in i ett restriktionsområde, förbjudet eller farligt område, |
|
j) |
förfaranden för piloter som iakttar ett haveri eller mottar ett nödanrop, |
|
k) |
visuella tecken för användning från marken till luften av överlevande, beskrivning och användning av signalhjälpmedel, och |
|
l) |
nöd- och ilsignaler. |
13. IN- OCH UTHYRNING
En beskrivning av de operativa arrangemangen vid in- och uthyrning samt dithörande förfaranden och uppgifter för ledningen.
B. OPERATIVA FLYGPLANSFRÅGOR – TYPRELATERADE
Med beaktande av skillnader mellan typer och typvarianter, under följande rubriker:
0. ALLMÄN INFORMATION OCH MÅTTENHETER
|
0.1 |
Allmän information (t.ex. flygplansdimensioner), inklusive en redogörelse för de måttenheter som används i verksamheten med den berörda flygplanstypen och omräkningstabeller. |
1. BEGRÄNSNINGAR
|
1.1 |
En beskrivning av de certifierade begränsningarna och de tillämpliga operativa begränsningarna innefattande
|
2. NORMALA FÖRFARANDEN
|
2.1 |
De normala förfaranden och arbetsuppgifter som har tilldelats besättningen, tillämpliga checklistor, systemet för användning av checklistorna och ett uttalande som omfattar erforderliga koordineringsförfaranden mellan flyg- och kabinbesättning. Följande normala förfaranden och arbetsuppgifter skall ingå:
|
3. FÖRFARANDEN FÖR ONORMALA SITUATIONER OCH NÖDSITUATIONER
|
3.1 |
De förfaranden och arbetsuppgifter som har tilldelats besättningen för onormala situationer och nödsituationer, tillämpliga checklistor, systemet för användning av checklistorna och en deklaration om de koordineringsförfaranden mellan flyg- och kabinbesättning som är nödvändiga. Förfaranden och arbetsuppgifter för följande situationer skall ingå:
|
4. PRESTANDA
|
4.0 |
Prestandauppgifter skall presenteras på sådant sätt att de kan användas utan svårighet. |
|
4.1 |
Prestandauppgifter. Prestandaunderlag som är nödvändigt för att uppfylla prestandabestämmelserna i OPS 1 kapitel F, G, H och I skall ingå för att göra det möjligt att fastställa
|
|
4.1.1 |
Kompletterande uppgifter för flygningar under isbildningsförhållanden. Alla certifierade prestanda relaterade till en tillåten konfiguration, eller konfigurationsavvikelse, såsom slirskydd ur funktion, skall ingå. |
|
4.1.2 |
Om de uppgifter om prestanda som krävs för den tillämpliga prestandaklassen inte anges i den godkända flyghandboken, skall andra för myndigheten godtagbara uppgifter ingå. Alternativt får drifthandboken innehålla hänvisning till godkända uppgifter i flyghandboken, om det osannolikt att dessa uppgifter används ofta eller i en nödsituation. |
|
4.2 |
Ytterligare uppgifter om prestanda. I tillämpliga fall ytterligare uppgifter om prestanda, innefattande
|
5. FÄRDPLANERING
|
5.1 |
Uppgifter och instruktioner som är nödvändiga för planering före och under flygning innefattande faktorer, till exempel fartregister och motorinställningar. I tillämpliga fall skall procedurer för flygning efter motorbortfall, ETOPS (särskilt marschfart med en motor ur funktion och maximalt avstånd till en användbar flygplats, bestämd i enlighet med OPS 1.245) och förfaranden vid flygningar till isolerade flygplatser, ingå. |
|
5.2 |
Metoden för att beräkna den mängd bränsle som behövs för flygningens olika faser, i enlighet med OPS 1.255. |
6. MASSA OCH BALANS
Instruktioner och uppgifter för beräkning av massa och balans innefattande
|
a) |
beräkningssystem (t.ex. indexsystem), |
|
b) |
information och instruktioner för att färdigställa massa- och balansdokumentationen, inklusive manuella och datorgenererade former, |
|
c) |
begränsande värden för massa och tyngdpunktsläge för de typer, varianter eller individuella flygplan, som används av operatören, och |
|
d) |
grundtommassa och motsvarande tyngdpunktsläge eller index. |
7. LASTNING
Förfaranden och villkor för lastning och säkring av last i flygplanet.
8. LISTA ÖVER KONFIGURATIONSAVVIKELSER
Listan/listorna över konfigurationsavvikelser, CDL, om sådan/sådana givits ut av tillverkaren, med beaktande av de flygplanstyper och varianter som brukas, inklusive förfaranden som skall följas när ett flygplan medges avgå enligt villkoren i dess CDL.
9. MINIMIUTRUSTNINGSLISTA, MEL
Minimiutrustningslistan (MEL) med beaktande av de flygplanstyper och varianter som används samt typ(er) av verksamhet och verksamhetsområde(n). MEL skall innefatta navigeringsutrustningen och ta hänsyn till de navigeringsprestanda som krävs för sträckan och verksamhetsområdet.
10. ÖVERLEVNADS- OCH NÖDUTRUSTNING INKLUSIVE SYRGAS
|
10.1 |
En förteckning över den överlevnadsutrustning som skall medföras för de sträckor som skall flygas och förfaranden för kontroll av funktionsdugligheten hos denna utrustning före start. Instruktioner som rör placering, tillgänglighet och användning av överlevnads- och nödutrustning samt tillhörande checklista/checklistor skall också ingå. |
|
10.2 |
Förfarandet för att bestämma den mängd syrgas som krävs och den kvantitet som är tillgänglig. Flygprofil, antal ombordvarande och eventuell tryckförlust i kabinen skall beaktas. Den information som ges skall ha en utformning som gör att den kan användas utan svårighet. |
11. FÖRFARANDEN FÖR NÖDUTRYMNING
|
11.1 |
Instruktioner för förberedelse av nödutrymning inkluderande besättningssamordning och tilldelning av nödpositioner. |
|
11.2 |
Förfaranden för nödutrymning. En beskrivning av arbetsuppgifterna för alla besättningsmedlemmar, så att en snabb utrymning av ett flygplan kan genomföras och passagerarna kan tas omhand i händelse av en nödlandning på land eller på vatten eller någon annan nödsituation. |
12. FLYGPLANSSYSTEM
En beskrivning av flygplanssystemen, tillhörande reglage och indikeringar samt operativa instruktioner.
C. INSTRUKTIONER OCH INFORMATION FÖR STRÄCKA OCH FLYGPLATS
|
1. |
Instruktioner och information som rör kommunikation, navigering och flygplatser, inklusive lägsta flygnivåer och flyghöjder för varje sträcka som skall flygas samt operativa minima för varje flygplats som planeras att användas, innefattande
|
D. UTBILDNING
|
1. |
Utbildningsplaner och kontrollprogram för all operativ personal som är tilldelad operativa arbetsuppgifter i samband med förberedelse och/eller utförande av flygning. |
|
2. |
Utbildningsplaner och kontrollprogram skall innefatta följande: |
|
2.1 |
För flygbesättning. Alla relevanta punkter enligt kapitlen E och N. |
|
2.2 |
För kabinbesättning. Alla relevanta punkter enligt kapitel O. |
|
2.3 |
För berörd operativ personal, inklusive besättningsmedlemmar:
|
|
2.4 |
För annan operativ personal än besättningsmedlemmar (t.ex. flygklarerare, marktjänstpersonal etc.). Alla andra relevanta punkter enligt de OPS som gäller deras arbetsområden. |
|
3. |
Förfaranden |
|
3.1 |
Förfaranden för utbildning och kontroll |
|
3.2 |
Förfaranden som skall tillämpas i händelse av att personalen inte erhåller eller upprätthåller föreskrivna standarder. |
|
3.3 |
Förfaranden för att säkerställa att onormala situationer eller nödsituationer, som kräver att förfaranden för onormala situationer eller nödsituationer och artificiellt simulerade IMC tillämpas helt eller delvis, inte simuleras under kommersiella flygtransporter. |
|
4. |
Beskrivning av vilken dokumentation som skall förvaras och förvaringstiderna för denna. (Se tillägg 1 till OPS 1.1065.) |
Tillägg 1 till OPS 1.1065
Förvaringstider för dokument
En operatör skall säkerställa att följande information/dokumentation på ett godtagbart sätt förvaras tillgänglig för myndigheten under den tid som anges i nedanstående tabeller.
Anm.: Ytterligare information avseende underhållsdokumentation föreskrivs i del M.
Tabell 1
Information som används för att förbereda och genomföra en flygning
|
Information som används för att förbereda och genomföra flygningen enligt OPS 1.135 |
|
|
Driftfärdplan |
3 månader |
|
Teknisk journal för flygplan |
36 månader efter datum för sista noteringen, i enlighet med del M M.A. 306 c |
|
Sträckanpassad NOTAM/AIS-dokumentation om sådan är utgiven av operatören |
3 månader |
|
Dokumentation av massa och balans |
3 månader |
|
Underrättelse om särskild, inklusive farligt gods |
3 månader |
Tabell 2
Rapporter
|
Rapporter |
|
|
Resedagbok |
3 månader |
|
Rapport(er) från flygning med närmare uppgifter om händelser i enlighet med OPS 1.420, eller varje händelse som befälhavaren bedömer det vara nödvändigt att rapportera/anteckna |
3 månader |
|
Rapporter om överskridande av tjänstgöringstider och/eller om reducering av viloperioder |
3 månader |
Tabell 3
Flygbesättningsjournaler
|
Flygbesättningsjournaler |
|
|
Flygtid, tjänstgöringstid och vilotid |
15 månader |
|
Certifikat |
Så länge flygbesättningsmedlemmen hos operatören utnyttjar rättigheterna enligt certifikatet |
|
Övergångsutbildning och kontroll |
3 år |
|
Befälhavarkurs (inkluderande kontroll) |
3 år |
|
Återkommande utbildning och kontroll |
3 år |
|
Utbildning och kontroll för tjänstgöring på båda pilotplatserna |
3 år |
|
Aktuell erfarenhet (se OPS 1.970) |
15 månader |
|
Sträck- och flygplatskännedom (se OPS 1.975) |
3 år |
|
Utbildning och kvalifikation för särskilda verksamheter när detta krävs i OPS (t.ex. ETOPS, kategori II/III-verksamhet) |
3 år |
|
Farligt gods-utbildning i tillämpliga fall |
3 år |
Tabell 4
Kabinbesättningsjournaler
|
Kabinbesättningsjournaler |
|
|
Flygtid, tjänstgöringstid och vilotid |
15 månader |
|
Grundutbildning, övergångs- och skillnadsutbildning (inkluderande kontroll) |
Så länge kabinbesättnings-medlemmen är anställd hos operatören |
|
Återkommande utbildning och repetitionsutbildning (inklusive kontroll) |
Till 12 månader efter det att kabinbesättningsmedlemmen har lämnat anställningen hos operatören |
|
Farligt gods- utbildning i tillämpliga fall |
3 år |
Tabell 5
Journaler för annan operativ personal
|
Journaler för annan operativ personal |
|
|
Utbildnings-/kvalifikationsjournaler för annan personal för vilken ett godkänt utbildningsprogram krävs i OPS |
De 2 senaste utbildningsjournalerna |
Tabell 6
Andra journaler
|
Andra journaler |
|
|
Journal över doser av strålning från kosmos och solen |
Till 12 månader efter det att besättningsmedlemmen har lämnat sin anställning hos operatören |
|
Journaler över kvalitetssystem |
5 år |
|
Transporthandling för farligt gods |
3 månader efter det att flygningen fullföljts |
|
Kontrollista för mottagning av farligt gods |
3 månader efter det att flygningen har fullföljts |
KAPITEL Q
BEGRÄNSNINGAR AV FLYGTJÄNST- OCH TJÄNSTGÖRINGSTIDEN SAMT KRAV PÅ VILA
OPS 1.1090
Mål och tillämpningsområde
|
1. |
En operatör skall för besättningsmedlemmarna fastställa regler för begränsning av flygtjänst- och tjänstgöringstiden samt för tiden för vila. |
|
2. |
En operatör skall se till att följande gäller för alla dess flygningar: |
|
2.1 |
Reglerna för begränsning av flygtjänst- och tjänstgöringstiden samt för tiden för vila skall överensstämma med
|
|
2.2 |
Flygningarna skall planeras inom ramen för tillåten flygtjänstperiod och med beaktande av erforderlig tid för förberedande arbetsuppgifter före avgång, själva flygningen samt turn-around. |
|
2.3 |
Tjänstgöringsscheman skall upprättas och offentliggöras i tillräckligt god tid för att besättningsmedlemmarna skall ha möjlighet att planera in tillräcklig tid för vila. |
|
3. |
Operatörernas ansvar |
|
3.1 |
En operatör skall fastställa en stationeringsort för varje besättningsmedlem. |
|
3.2 |
Operatörerna skall bedöma sambandet mellan frekvens och mönster för flygtjänsttiderna och tiden för vila, samt ta vederbörlig hänsyn till de kumulativa effekterna av långa tjänstgöringstider i kombination med minimivila. |
|
3.3 |
Operatörerna skall när tjänstgöringstiderna fastställs undvika icke önskvärd praxis, till exempel alternerande dag-/nattarbete eller positionering av besättningsmedlemmar så att etablerade sov-/arbetsmönster störs allvarligt. |
|
3.4 |
Operatörerna skall planera lokala tjänstefria dagar och underrätta besättningsmedlemmarna i förväg om dessa. |
|
3.5 |
Operatörerna skall se till att viloperioderna är tillräckligt långa för att besättningen skall kunna övervinna effekterna av tidigare arbetsuppgifter och vara väl utvilad då nästa flygtjänstperiod börjar. |
|
3.6 |
Operatörerna skall se till att flygtjänstperioderna planeras så att besättningsmedlemmarna förblir tillräckligt utvilade för att kunna agera tillräckligt effektivt och säkert under alla förhållanden. |
|
4. |
Besättningsmedlemmarnas ansvar |
|
4.1 |
En besättningsmedlem får inte tjänstgöra i ett flygplan om besättningsmedlemmen vet att han eller hon lider av, eller kan komma att lida av, trötthet, eller på annat sätt känner sig ur form i sådan omfattning att flygningen kan äventyras. |
|
4.2 |
Besättningsmedlemmarna bör dra största möjliga nytta av tillgängliga möjligheter och utrymmen för vila samt planera och använda sina viloperioder på rätt sätt. |
|
5. |
De civila luftfartsmyndigheternas ansvar |
|
5.1 |
Avvikelser |
|
5.1.1 |
Med iakttagande av bestämmelserna i artikel 8 får myndigheten, i enlighet med gällande lagar och förfaranden i berörda medlemsstater och i samråd med berörda parter, tillåta avvikelser från bestämmelserna i detta kapitel. |
|
5.1.2 |
Varje operatör skall med stöd av operativ erfarenhet och med beaktande av andra relevanta faktorer, t.ex. aktuella vetenskapliga rön, visa myndigheten att dess begäran om avvikelser innebär att samma säkerhetsnivå bibehålls. |
Om nödvändigt skall sådana avvikelser åtföljas av lämpliga kompensationsåtgärder.
OPS 1.1095
Definitioner
I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
|
1.1 |
Utökad flygbesättning: En flygbesättning som har flera medlemmar än vad som krävs för driften av flygplanet och där varje besättningsmedlem kan lämna sitt arbete och ersättas av en annan besättningsmedlem med lämpliga kvalifikationer. |
|
1.2 |
Blocktid: Den tid som förlöper från och med att ett flygplan först rör sig från uppställningsplatsen i syfte att starta till dess att det stannat på den uppställningsplats det fått sig anvisat och alla motorer eller propellrar har stängts av. |
|
1.3 |
Paus: En tidsperiod utan några som helst arbetsuppgifter. Denna period räknas som tjänstgöringstid och är kortare än en viloperiod. |
|
1.4 |
Tjänstgöring: Varje uppgift som sammanhänger med verksamheten hos innehavaren av ett drifttillstånd och som det åligger en besättningsmedlem att utföra. Om inte annat föreskrivs i denna förordning skall myndigheten fastställa huruvida, och i vilken omfattning, beredskap skall räknas som tjänstgöring. |
|
1.5 |
Tjänstgöringsperiod: En period som inleds när en besättningsmedlem åläggs av operatörens att påbörja en tjänstgöring och slutar när den berörda besättningsmedlemmen är ledig från alla arbetsuppgifter. |
|
1.6 |
Flygtjänstperiod (FDP): En flygtjänstperiod (Flight Duty Period, FDP) är den tid en person tjänstgör på ett flygplan som medlem av dess besättning. Perioden börjar när en tjänstgörande besättningsmedlem åläggs av en operatör att inställa sig för en flygning eller en serie flygningar och slutar efter den sista flygning på vilken den berörda besättningsmedlemmen är tjänstgörande besättningsmedlem. |
|
1.7 |
Stationeringsort: Den av operatören för varje besättningsmedlem fastställda ort där besättningsmedlemmen vanligen inleder och avslutar en tjänstgöringsperiod eller en serie tjänstgöringsperioder och där operatören vanligen inte är ansvarig för besättningsmedlemmens inkvartering. |
|
1.8 |
Lokalt dygn: En 24-timmarsperiod som börjar 00.00 lokal tid. |
|
1.9 |
Lokal natt: En åttatimmarsperiod mellan 22.00 och 8.00 lokal tid. |
|
1.10 |
Ledig dag: En ledig dag skall innefatta två lokala nätter. En viloperiod kan ingå som en del av den lediga dagen. |
|
1.11 |
Tjänstgörande besättningsmedlem: En besättningsmedlem som utför sina uppgifter i ett flygplan under en flygning eller någon del av denna. |
|
1.12 |
Positioneringstid: Den tid som en besättningsmedlem som inte är i tjänst behöver för att på anmodan av operatören förflytta sig från en plats till en annan, exklusive restid. Restid definieras som
|
|
1.13 |
Viloperiod: En oavbruten och fastställd tidsperiod under vilken en besättningsmedlem är ledig från alla arbetsuppgifter och från beredskapstjänst på flygplats. |
|
1.14 |
Beredskapstjänstgöring: En fastställd period under vilken en besättningsmedlem åläggs av operatören att vara beredd att få en arbetsuppgift i form av flygning, positionering eller annan tjänstgöring, utan att tjänsteinträdet föregås av någon viloperiod. |
|
1.15 |
Window of Circadian Low (WOCL): WOCL är perioden mellan kl. 02.00 och kl. 05.59. Inom tre sammanhängande tidszoner hänför sig WOCL till tiden på stationeringsorten. Utanför dessa tre tidszoner hänför sig WOCL under de första 48 timmarna efter avresan från stationeringsortens tidszon till tiden på stationeringsorten, och därefter till lokal tid. |
OPS 1.1100
Begränsningar av flygtjänst- och tjänstgöringstid
|
1.1 |
Ackumulerad tjänstgöringstid En operatör skall se till att de tjänstgöringsperioder som en besättningsmedlem åläggs sammanlagt inte överstiger
|
|
1.2 |
Begränsning av den totala blocktiden En operatör skall se till att den totala blocktiden för flygningar under vilka en besättningsmedlem tjänstgör varken överstiger
|
OPS 1.1105
Maximal daglig flygtjänstperiod
|
1.1 |
Denna OPS omfattar inte enpilotverksamhet eller ambulansflygningar. |
|
1.2 |
En operatör skall fastställa rapporteringstider som på ett realistiskt sätt avspeglar tiden för säkerhetsrelaterad marktjänstgöring enligt myndighetens beslut. |
|
1.3 |
Den maximala grundläggande dagliga flygtjänstperioden är 13 timmar. |
|
1.4 |
Dessa 13 timmar skall minskas med 30 minuter för varje sektor från och med den tredje sektorn, dock med sammanlagt högst två timmar. |
|
1.5 |
Då en flygtjänstperiod inleds under WOCL skall den maximala tid som anges i punkterna 1.3 och 1.4 att minskas med 100 % av den tid som flygtjänstperioden infaller under WOCL, dock med högst två timmar. Då flygtjänstperioden avslutas under, eller fullt ut omfattar, WOCL skall den maximala flygtjänstperiod som anges i punkterna 1.3 och 1.4 minskas med 50 % av den tid som flygtjänstperioden infaller under WOCL. |
|
2. |
Förlängningar |
|
2.1 |
Den maximala dagliga flygtjänstperioden får förlängas med högst en timme. |
|
2.2 |
Flygtjänstperioder som omfattar sex eller flera sektorer får inte förlängas. |
|
2.3 |
Om flygtjänstperioden under högst två timmar infaller under WOCL, skall förlängningarna begränsas till högst fyra sektorer. |
|
2.4 |
Om flygtjänstperioden under mer än två timmar infaller under WOCL, skall förlängningarna begränsas till högst två sektorer. |
|
2.5 |
Maximalt antal förlängningar skall vara två förlängningar under sju på varandra följande dagar. |
|
2.6 |
Om en förlängning av en flygtjänstperiod planeras, skall minimiperioden för vila före och efter flygningen ökas med två timmar, eller minimiperioden för vila endast efter flygningen ökas med fyra timmar. Då två på varandra följande flygtjänstperioder förlängs, skall vilan före och efter de två perioderna hänga samman. |
|
2.7 |
Om en flygtjänstperiod med förlängning börjar under perioden från kl. 22.00 till kl. 4.59 skall operatören begränsa flygtjänstperioden till 11 timmar och 45 minuter. |
|
3. |
Kabinpersonal |
|
3.1 |
För kabinpersonal som inkallats till en flygning eller en serie flygningar får flygtjänstperioden förlängas med skillnaden i inställelsetid mellan kabinpersonal och flygbesättning, förutsatt att skillnaden inte överstiger en timme. |
|
4. |
Operationell stabilitet |
|
4.1 |
Flygningar skall planeras in så att de kan slutföras inom den maximala tillåtna flygtjänstperioden. I detta syfte skall operatören vidta åtgärder för att ändra planering eller bemanning då den maximala flygtjänstperioden överskrids på mer än 33 % av de under en planeringssäsong inplanerade flygningarna. |
|
5. |
Positionering |
|
5.1 |
All tid för positionering skall räknas som tjänstgöring. |
|
5.2 |
Positionering efter inställelse men före flygning skall ingå som en del av flygtjänstperioden, men skall inte räknas som en sektor. |
|
5.3 |
En positioneringssektor som följer omedelbart efter ett verksamhetssektor skall ingå i beräkningen av minimal viloperiod enligt definitionen i punkterna 1.1 och 1.2 i OPS 1.1110 nedan. |
|
6. |
Förlängd flygtjänstperiod (Split Duty) |
|
6.1 |
Med iakttagande av bestämmelserna i artikel 8 får myndigheten bevilja tillstånd för en verksamhet med förlängd flygtjänstperiod, inklusive en paus. |
|
6.2 |
Varje operatör skall med stöd av operativ erfarenhet och med beaktande av andra relevanta faktorer, t.ex. aktuella vetenskapliga rön, visa myndigheten att dess begäran om förlängd flygtjänstperiod innebär att samma säkerhetsnivå bibehålls. |
OPS 1.1110
Viloperioder
|
1. |
Minimitid för vila |
|
1.1 |
Minimiperioden för vila före inledandet av en flygtjänstperiod som börjar vid stationeringsorten skall vara minst lika lång som föregående flygtjänstperiod eller minst 12 timmar. |
|
1.2 |
Minimiviloperioden före inledandet av en flygtjänstperiod som börjar på annan plats än stationeringsorten skall vara minst lika lång som föregående flygtjänstperiod eller minst 10 timmar. Då minimitiden för vila utnyttjas på annan ort än stationeringsorten, skall operatören möjliggöra 8 timmars sömn med vederbörlig hänsyn till resbehov och andra fysiologiska behov. |
|
1.3 |
En operatör skall se till att effekterna på besättningsmedlemmarna av skillnaderna mellan olika tidszoner kompenseras med den ytterligare vila som myndigheten fastställer i enlighet med bestämmelserna i artikel 8. |
|
1.4.1 |
Oavsett punkterna 1.1 och 1.2, och med iakttagande av bestämmelserna i artikel 8, får myndigheten bevilja möjlighet till reducerad vila. |
|
1.4.2 |
Varje operatör skall med stöd av operativ erfarenhet och med beaktande av andra relevanta faktorer, t.ex. aktuella vetenskapliga rön, visa myndigheten att dess begäran om möjlighet till reducerad vila innebär att samma säkerhetsnivå bibehålls. |
|
2. |
Viloperioder |
|
2.1 |
En operatör skall se till att den minimitid för vila som anges ovan periodiskt utökas till en veckoviloperiod på 36 timmar inklusive två lokala nätter, så att mer än 168 timmar aldrig förlöper mellan sluttidpunkten för en veckoviloperiod och starttidpunkten för den följande. Som ett undantag från punkt 1.9 i OPS 1.1095 får myndigheten besluta att den andra av de två lokala nätterna får börja kl. 20.00 om veckoviloperioden varar minst 40 timmar. |
OPS 1.1115
Förlängning av flygtjänstperiod på grundval av viloperiod under flygning
|
1. |
Med iakttagande av bestämmelserna i artikel 8 och under förutsättning att en operatör med stöd av operativ erfarenhet och med beaktande av andra relevanta faktorer, t.ex. aktuella vetenskapliga rön, visar myndigheten att dess begäran innebär att samma säkerhetsnivå bibehålls gäller följande: |
|
1.1 |
Utökad besättning Myndigheten skall fastställa kraven på utökad basflygbesättning för att flygtjänstperioden skall kunna förlängas utöver begränsningarna i OPS 1.1105 ovan. |
|
1.2 |
Kabinpersonal Myndigheten skall fastställa kraven på minimiviloperiod under flygningen för kabinbesättningsmedlem(-mar) när flygtjänstperioden överstiger begränsningarna enligt OPS 1.1105 ovan. |
OPS 1.1120
Oförutsedda förhållanden under själva flygningen – befälhavarens skön
|
1. |
Med beaktande av behovet av noggrann kontroll av dessa fall enligt nedan får de begränsningar för flygtjänst-, tjänstgörings- och viloperioder som anges i detta kapitel ändras, om oförutsedda förhållanden uppträder under själva flygningen. Denna inleds vid inställelsen. Dessa ändringar måste godkännas av befälhavaren efter samråd med alla övriga besättningsmedlemmar och måste under alla omständigheter stämma överens med följande: |
|
1.1 |
Den maximala flygtjänstperiod som anges i OPS 1.1105 punkt 1.3 ovan får inte förlängas med mer än två timmar om flygbesättningen inte har utökats. Om så är fallet får den maximala flygtjänstperioden förlängas med högst 3 timmar. |
|
1.1.2 |
Om oförutsedda förhållanden uppträder efter start inom den sista sektorn av en flygtjänstperiod och som medför att den tillåtna ökningen överskrids, får flygningen fortsättas till den planerade destinationen eller till destinationsalternativet. |
|
1.1.3 |
Den viloperiod som följer efter flygtjänstperioden får under sådana omständigheter förkortas, men aldrig så att den understiger den minimiviloperiod som fastställs i punkt 1.2 i OPS 1.1110 i detta kapitel. |
|
1.2 |
Om oförutsedda förhållanden som kan leda till allvarlig trötthet uppträder, skall befälhavaren efter samråd med de berörda besättningsmedlemmarna minska den faktiska flygtjänsttiden och/eller öka vilotiden i syfte att eliminera eventuell negativ inverkan på flygsäkerheten. |
|
1.3 |
En operatör skall se till att |
|
1.3.1 |
befälhavaren avlägger rapport till operatören varje gång en flygtjänstperiod förlängs eller en viloperiod förkortas enligt befälhavarens skön under själva flygningen, och att |
|
1.3.2 |
ett exemplar av denna rapport, försett med operatörens kommentarer, tillställs myndigheten inom 28 dagar efter händelsen, när en flygtjänstperiod förlängs eller en viloperiod förkortas med mer än en timme. |
OPS 1.1125
Beredskapstjänst
|
1. |
Beredskapstjänst på flygplats |
|
1.1 |
En besättningsmedlem har beredskapstjänst på flygplats från och med inställelsen vid den normala inställelseplatsen till den anmälda beredskapsperiodens slut. |
|
1.2 |
Beredskapstjänst på flygplats skall inräknas fullt ut i den kumulativa tjänstgöringstiden. |
|
1.3 |
Om beredskapstjänsten på flygplats omedelbart följs av flygtjänstgöring, skall förhållandet mellan denna beredskapstjänst på flygplats och den ålagda flygtjänsten fastställas av myndigheten. I sådana fall skall beredskapstjänsten på flygplats läggas till den tjänstgöringsperiod som anges i punkterna 1.1 och 1.2 i OPS 1.1110 vid beräkningen av minimiviloperioden. |
|
1.4 |
Om beredskapstjänsten på flygplats inte leder till att flygtjänst åläggs, skall den åtföljas av minst en viloperiod i enlighet med myndighetens bestämmelser. |
|
1.5 |
Under beredskapstjänst på flygplats skall operatören ställa en tyst och bekväm plats, dit allmänheten inte har tillträde, till besättningsmedlemmens förfogande. |
|
2. |
Övriga former av beredskapstjänst (inklusive beredskapstjänstgöring på hotell) |
|
2.1 |
Alla övriga former av beredskapstjänst skall, med iakttagande av bestämmelserna i artikel 8 a, regleras av myndigheten med beaktande av följande: |
|
2.1.1 |
All verksamhet skall schemaläggas och/eller förhandsanmälas. |
|
2.1.2 |
Tidpunkt för beredskapstjänstens början och slut skall fastställas och förhandsanmälas. |
|
2.1.3 |
Längsta tid för beredskapstjänst på annan plats än en angiven inställelseplats skall fastställas. |
|
2.1.4 |
Förhållandet mellan beredskapstjänst och flygtjänst som åläggs under beredskapstjänst skall fastställas med hänsyn till de viloutrymmen som är tillgängliga för besättningsmedlemmen och andra relevanta faktorer. |
|
2.1.5 |
Det skall fastställas hur beredskapstjänst skall ingå i beräkningen av ackumulerad tjänstgöringstid. |
OPS 1.1130
Måltider
För att försämringar av en besättningsmedlems prestationsförmåga skall undvikas, måste det ges möjlighet att inta en måltid, särskilt då flygtjänstperioden överstiger 6 timmar.
OPS 1.1135
Journal över flygtjänst-, tjänstgörings- och viloperioder
|
1. |
En operatör skall se till att besättningsmedlemmarnas journal omfattar
och att den förs så att överensstämmelse med bestämmelserna i detta kapitel säkerställs. En kopia av journalen skall på begäran göras tillgänglig för besättningsmedlemmen. |
|
2. |
Om den journal som operatören för enligt punkt 1 inte omfattar besättningsmedlemmens alla flygtjänst-, tjänstgörings- och viloperioder, skall den berörda besättningsmedlemmen föra en individuell journal över
|
|
3. |
En besättningsmedlem skall, innan han eller hon inleder en flygtjänstperiod, på begäran uppvisa sin journal för varje operatör som tar besättningsmedlemmens tjänster i anspråk. |
|
4. |
Journalerna skall bevaras minst 15 kalendermånader från och med den senaste relevanta anteckningen, eller längre tid om så krävs enligt nationell lagstiftning. |
|
5. |
Operatörerna skall dessutom separat bevara samtliga rapporter från befälhavaren om förlängda flygtjänstperioder, förlängd flygningstid och förkortade viloperioder under minst sex månader efter händelsen. |
KAPITEL R
TRANSPORT AV FARLIGT GODS MED FLYG
OPS 1.1150
Terminologi
|
a) |
Begrepp som används i detta stycke har följande betydelse:
|
OPS 1.1155
Godkännande av transport – Farligt gods
En operatör får inte transportera farligt gods utan att vara godkänd för detta av myndigheten.
OPS 1.1160
Omfattning
|
a) |
En operatör skall uppfylla villkoren i Technical Instructions vid alla tillfällen då farligt gods transporteras, oavsett om flygningen sker helt eller delvis inom eller helt utanför en stats territorium. |
|
b) |
Artiklar eller ämnen som annars skulle kunna klassificeras som farligt gods är undantagna från kraven i detta kapitel i den omfattning som specificeras i Technical Instructions, under förutsättning att de
|
|
c) |
Artiklar eller ämnen som är avsedda som ersättning för dem som nämns i punkterna b.1 och b.2 ovan skall i ett flygplan transporteras i enlighet med Technical Instructions. |
OPS 1.1165
Begränsningar vid transport av farligt gods
|
a) |
En operatör skall vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att sådana artiklar och ämnen som är särskilt angivna genom benämning eller allmän beskrivning i Technical Instructions särskilt anges som förbjudna att transportera under inga omständigheter medförs i ett flygplan. |
|
b) |
En operatör skall vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att artiklar och ämnen eller annat gods som enligt Technical Instructions inte får transporteras under normala förhållanden, endast transporteras när
|
OPS 1.1170
Klassificering
En operatör skall vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att artiklar och ämnen klassificeras som farligt gods på det sätt som specificeras i Technical Instructions.
OPS 1.1175
Förpackning
En operatör skall vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att farligt gods är förpackat på sätt som är specificerat i Technical Instructions.
OPS 1.1180
Etikettering och märkning
|
a) |
En operatör skall vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att förpackningar, styckegodsenheter och fraktbehållare etiketteras och märks på sätt som specificeras i Technical Instructions. |
|
b) |
Då farligt gods transporteras på en flygning som sker helt eller delvis utanför en stats territorium, skall etikettering och märkning utöver varje annat språkkrav ske på engelska språket. |
OPS 1.1185
Transporthandling för farligt gods
|
a) |
En operatör skall, utom då annat anges i Technical Instructions, se till att farligt gods åtföljs av ett transporthandling för farligt gods. |
|
b) |
Då farligt gods transporteras på en flygning som helt eller delvis äger rum utanför en stats territorium, skall det engelska språket användas i transporthandlingen för farligt gods utöver varje annat språkkrav. |
OPS 1.1195
Mottagning av farligt gods
|
a) |
En operatör får inte ta emot farligt gods för transport förrän förpackningen, styckegodsenheten eller fraktbehållaren har kontrollerats i enlighet med förfarandena för mottagning enligt Technical Instructions. |
|
b) |
En operatör eller dennes marktjänstagent skall använda en checklista för mottagning. Checklistan för mottagning skall möjliggöra kontroll av alla relevanta detaljer och skall ha en utformning som medger registrering av resultatet av mottagningskontrollen med manuella, maskinella eller datoriserade metoder. |
OPS 1.1200
Kontroll av skada, läckage eller kontamination
|
a) |
En operatör skall se till att
|
OPS 1.1205
Avlägsnande av kontaminering
|
a) |
En operatör skall se till att
|
OPS 1.1210
Begränsningar vid lastning
|
a) |
Passagerarkabin och cockpit. En operatör skall säkerställa att farligt gods inte transporteras i en flygplanskabin som upptas av passagerare eller i cockpit, om inte annat anges i Technical Instructions. |
|
b) |
Lastutrymmen. En operatör skall säkerställa att farligt gods lastas, avskiljs, stuvas och säkras i ett flygplan på sätt som specificeras i Technical Instructions. |
|
c) |
Farligt gods avsett för transport endast i fraktluftfartyg. En operatör skall säkerställa att förpackningar som innehåller farligt gods och som försetts med etiketten ’Cargo Aircraft Only’ transporteras i fraktluftfartyg och lastas på sätt som specificeras i Technical Instructions. |
OPS 1.1215
Krav på information
|
a) |
Information till markpersonal. En operatör skall se till att
|
|
b) |
Information till passagerare och andra personer
|
|
c) |
Information till besättningsmedlemmarna. Operatören skall se till att drifthandboken innehåller information som gör det möjligt för besättningsmedlemmarna att uppfylla sina skyldigheter vad avser transport av farligt gods och att vidta erforderliga åtgärder i nödsituationer som berör farligt gods. |
|
d) |
Information till befälhavaren. Operatören skall se till att befälhavaren förses med skriftlig information enligt Technical Instructions. (Se tabell 1 i tillägg 1 till OPS 1.1065 vad gäller den tid under vilken dokumentationen skall bevaras). |
|
e) |
Information vid ett tillbud eller haveri med flygplan
|
OPS 1.1220
Utbildningsprogram
|
a) |
En operatör skall upprätta och vidmakthålla av myndigheten godkända utbildningsprogram för personalen i enlighet med Technical Instructions. |
|
b) |
Operatörer som inte innehar ett permanent godkännande för transport av farligt gods. En operatör skall säkerställa följande:
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
c) |
Operatörer som innehar ett permanent godkännande för transport av farligt gods. En operatör skall säkerställa följande:
|
|
d) |
En operatör skall se till att alla medlemmar av personalen som får utbildning genomgår ett prov som bekräftar att de har förstått sina skyldigheter. |
|
e) |
En operatör skall se till att all personal som behöver få utbildning om farligt gods får återkommande utbildning minst vart annat år. |
|
f) |
E operatör skall se till att ett register över utbildning om farligt gods förs för all personal som utbildas i enlighet med punkt d ovan och enligt kraven i Technical Instructions. |
|
g) |
Operatören skall se till att personalen vid företagets marktjänstagent utbildas i enlighet med tillämplig kolumn i tabell 1 eller tabell 2. Tabell 2
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
OPS 1.1225
Rapporter om tillbud och olyckor med farligt gods
|
a) |
En operatör skall rapportera tillbud och olyckor med farligt gods till myndigheten. En första rapport skall lämnas inom 72 timmar efter händelsen om inte särskilda omständigheter förhindrar detta. |
|
b) |
En operatör skall även lämna rapport till myndigheten om odeklarerat eller missvisande deklarerat farligt gods som upptäckts i lasten eller i passagerarnas bagage. En första rapport skall lämnas inom 72 timmar efter upptäckten om inte särskilda omständigheter förhindrar detta. |
KAPITEL S
LUFTFARTSSKYDD
OPS 1.1235
Bestämmelser för luftfartsskydd
En operatör skall se till att all berörd personal äger kännedom om och iakttar relevanta bestämmelser i de nationella programmen för luftfartsskydd i den stat som utfärdat operatörens drifttillstånd.
OPS 1.1240
Utbildningsprogram
En operatör skall upprätta, vidmakthålla och genomföra godkända utbildningsprogram som gör det möjligt för operatörens besättningsmedlemmar att vidta lämpliga åtgärder för att förebygga olagliga handlingar såsom sabotage eller olagligt beslagtagande av flygplan och för att reducera följderna av eventuella sådana händelser. Utbildningsprogrammet skall vara förenligt med det nationella programmet för luftfartsskydd. Varje besättningsmedlem skall känna till och kunna genomföra alla relevanta moment i utbildningsprogrammet.
OPS 1.1245
Rapportering av olagliga handlingar
När en olaglig handling begåtts ombord på ett flygplan skall befälhavaren, eller i hans eller hennes frånvaro operatören, utan dröjsmål lämna in en rapport om handlingen till vederbörlig lokal myndighet och myndigheten i den stat som utfärdat operatörens drifttillstånd.
OPS1.1250
Checklista för genomsökningsförfarande i flygplan
En operatör skall se till att det ombord finns en checklista med förfaranden för sökandet efter en bomb eller annan sprängladdning (Improvised Explosive Device, IED) vid misstänkt sabotage, samt med förfaranden för genomsökning av flygplanet för att upptäcka gömda vapen eller andra farliga föremål när det på goda grunder kan antas att flygplanet kan vara utsatt för en olaglig handling. Checklistan skall innehålla information om vilka åtgärder som skall vidtas om en bomb eller ett misstänkt föremål påträffas och om den minst riskabla platsen för en bomb i det specifika flygplanet, om innehavaren av typcertifikatet har lämnat uppgift om detta.
OPS 1.1255
Luftfartsskydd i cockpit
|
a) |
I samtliga flygplan utrustade med en cockpitdörr skall denna vara möjlig att låsa. Angivna metoder eller fastställda förfaranden som är godtagbara för myndigheten skall göra det möjligt för kabinpersonalen att etablera kontakt med flygbesättningen vid misstänkt aktivitet eller brott mot säkerheten i kabinen. |
|
b) |
Samtliga passagerarflygplan, vars maximala startmassa överstiger 45 500 kg, eller med godkänd maximal kabinkonfiguration för befordran av fler än 60 passagerare, skall vara utrustade med en godkänd cockpitdörr som kan låsas och låsas upp från varje pilotsäte. Dörren skall vara konstruerad så att den uppfyller kraven i tillämpliga retroaktiva operativa luftvärdighetsnormer. Dörrens konstruktion får inte utgöra ett hinder vid nödförfaranden enligt tillämpliga retroaktiva operativa luftvärdighetsnormer. |
|
c) |
I samtliga flygplan som är utrustade med en cockpitdörrdörr i enlighet med punkt b skall
|
P6_TA(2006)0300
Radioaktivt avfall och använt kärnbränsle *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets direktiv om övervakning och kontroll av transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle (KOM(2005)0673 – C6-0031/2006 – 2005/0272(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0673) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 31.2 och artikel 32 i Euratomfördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0031/2006), |
|
— |
med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0174/2006). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 119 andra stycket i Euratomfördraget. |
|
3. |
Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt. |
|
4. |
Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
|
(1a) |
Genom rådets beslut 2005/84/Euratom av den 24 januari 2005 (2) har Europeiska atomenergigemenskapen anslutit sig till konventionen om säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och om säkerheten vid hantering av radioaktivt avfall. |
|
(6) |
I avsaknad av en gemensam bränslecykelpolitik för gemenskapen, har varje medlemsstat ansvar för sin politik i fråga om hanteringen av radioaktivt avfall och använt bränsle inom respektive stats jurisdiktion. Bestämmelserna i detta direktiv bör därför inte få påverka medlemsstaternas rätt att exportera sitt använda bränsle för upparbetning och deras rätt att vägra att ge sitt tillstånd till införsel till deras territorium av radioaktivt avfall för slutlig behandling eller slutförvaring , utom vid återtransport. |
|
(6) |
Varje medlemsstat ansvarar för sin politik i fråga om hanteringen av radioaktivt avfall och använt bränsle inom respektive stats jurisdiktion. Vissa av dem anser att använt bränsle är en användbar resurs som kan upparbetas medan andra väljer att deponera det. Bestämmelserna i detta direktiv bör därför inte få påverka den rätt som en medlemsstat som är ursprungsland har att exportera sitt använda bränsle för upparbetning och den rätt som en medlemsstat som är bestämmelseland har att vägra att ge sitt tillstånd till införsel till deras territorium av (i) radioaktivt avfall för slutlig behandling, utom vid återtransport , och (ii) använt bränsle för slutförvaring . |
|
(8) |
En förenkling av det existerande förfarandet bör inte begränsa medlemsstaternas existerande rättigheter att invända mot eller uppställa villkor för en transport av radioaktivt avfall som kräver deras godkännande . Invändningar får inte vara godtyckliga och bör grundas på relevanta nationella eller internationella bestämmelser som är lätta att identifiera . Relevant lagstiftning är inte begränsad till transportlagstiftning för den aktuella sektorn. Detta direktiv bör inte få påverka medlemsstaternas rättigheter och skyldigheter enligt internationell rätt, och särskilt fartygs och luftfartygs utövande av rättigheter och friheter till sjö-, flod- och luftfart enligt internationell rätt. |
|
(8) |
En förenkling av det existerande förfarandet bör inte begränsa medlemsstaternas existerande rättigheter att invända mot eller uppställa villkor för en transport av radioaktivt avfall som kräver deras samtycke . Invändningar får inte vara godtyckliga och bör grundas på relevanta nationella bestämmelser, gemenskapsbestämmelser eller internationella bestämmelser i enlighet med detta direktiv . Relevant lagstiftning är inte begränsad till transportlagstiftning för den aktuella sektorn. Detta direktiv bör inte få påverka medlemsstaternas rättigheter och skyldigheter enligt internationell rätt, och särskilt fartygs och luftfartygs utövande av rättigheter och friheter till sjö-, flod- och luftfart enligt internationell rätt. |
|
(8a) |
Varje medlemsstat fortsätter att fullt ut vara ansvarig för hanteringen av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle på sitt territorium. Inget i detta direktiv bör föra med sig att en medlemsstat som är bestämmelseland måste godta transporter med radioaktivt avfall och använt bränsle för slutbehandling eller slutdeponering utom i de fall avfallet eller bränslet är avsett för återtransport. Varje vägran till sådana transporter bör motiveras på grundval av de kriterier som anges i detta direktiv. |
3a. Bestämmelserna i detta direktiv skall inte påverka de rättigheter och skyldigheter som följer av internationell rätt, inbegripet men inte begränsat till rätten till oskadlig genomfart och rätten till transitpassage enligt Förenta nationernas havsrättskonvention (UNCLOS).
1)
1)
2)
2)
De behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som behövs för att se till att all information om transporter som omfattas av detta direktiv behandlas omdömesgillt och skyddas mot missbruk.
Artikel 5a
De behöriga myndigheternas mottagningsbevis för ansökan
Senast 15 kalenderdagar från den dag ansökan mottagits av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är bestämmelseland och i eventuella medlemsstater som är transitländer skall dessa myndigheter:
|
a) |
sända ett mottagningsbevis för ansökan till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är ursprungsland, under förutsättning att ansökan är korrekt ifylld i enlighet med bestämmelserna i artikel 14; eller |
|
b) |
om ansökan inte är korrekt ifylld i enlighet med punkt a, begära att få den information som saknas från de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är ursprungsland och informera de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är bestämmelseland och i eventuella andra medlemsstater som är transitländer om en sådan begäran. En kopia av denna begäran skall sändas till innehavaren. Om en sådan begäran sänds skall det medföra att tidsfristen för att utfärda ett mottagningsbevis för ansökan förlängs. Den information som saknas skall sändas av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är ursprungsland till de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna utan onödigt dröjsmål. Senast sju kalenderdagar efter den dag den begärda saknade informationen mottagits skall de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är bestämmelseland eller transitland, som begärt denna information, sända ett mottagningsbevis för den nu korrekt ifyllda ansökan till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är ursprungsland. |
1. Senast en månad efter mottagandet av den korrekt ifyllda ansökan skall de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är bestämmelseland och i eventuella medlemsstater som är transitländer utfärda ett mottagningsbevis.
Senast tre månader efter mottagandet av den korrekt ifyllda ansökan skall de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är bestämmelseland och i eventuella medlemsstater som är transitländer meddela de behöriga myndigheterna i ursprungslandet sitt medgivande, de villkor som de anser nödvändiga eller sin vägran att lämna medgivande.
De behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är bestämmelseland eller i eventuella medlemsstater som är transitländer får emellertid begära att ytterligare en tid på högst en månad läggs till den period som anges i andra stycket innan de tillkännager sin ståndpunkt.
1. Senast två månade r efter dagen för mottagningsbeviset skall de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är bestämmelseland och i eventuella medlemsstater som är transitländer meddela de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är ursprungsland sitt medgivande, de villkor som de anser nödvändiga eller sin vägran att lämna medgivande.
De behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är bestämmelseland eller i eventuella medlemsstater som är transitländer får emellertid begära att ytterligare en tid på högst en månad läggs till den period som anges i första stycket innan de tillkännager sin ståndpunkt.
2. Om det – när de perioder som anges i punkt 1 andra och tredje styckena har löpt ut – inte har inkommit något svar från de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är bestämmelseland och/eller i de medlemsstater som är avsedda transitländer, skall dessa länder anses ha gett sitt medgivande för den begärda transporten under förutsättning att det mottagningsbevis som avses i punkt 1 har mottagits från dessa länder .
2. Om det – när de perioder som anges i punkt 1 första eller andra styckena har löpt ut – inte har inkommit något svar från de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är bestämmelseland och/eller i de medlemsstater som är avsedda transitländer, skall dessa länder anses ha gett sitt medgivande för den begärda transporten.
|
b) |
För den medlemsstat som är bestämmelseland: relevant lagstiftning som är tillämplig på hanteringen av radioaktivt avfall eller använt bränsle, samt relevant nationell lagstiftning, EU-lagstiftning eller internationell lagstiftning som är tillämplig på transport av radioaktivt material. |
|
b) |
För den medlemsstat som är bestämmelseland: relevant lagstiftning som är tillämplig på hanteringen av radioaktivt avfall eller använt bränsle, eller relevant nationell lagstiftning, EU-lagstiftning eller internationell lagstiftning som är tillämplig på transport av radioaktivt material. |
Samma förfarande för medgivande och vägran att lämna medgivande skall tillämpas på såväl transporter av radioaktivt avfall som på transporter av använt bränsle för slutförvaring.
2. Om en transport inte kan fullföljas eller om villkoren för transporten inte uppfylls enligt bestämmelserna i detta direktiv, skall de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är ursprungsland säkerställa att det radioaktiva avfallet eller det använda bränslet i fråga tas tillbaka av innehavaren, såvida inte ett alternativt säkert tillvägagångssätt kan åstadkommas. De skall sörja för att den person som har ansvaret för transporten vid behov vidtar åtgärder för att förbättra säkerheten.
2. Om en transport inte kan fullföljas eller om villkoren för transporten inte uppfylls enligt bestämmelserna i detta direktiv, skall de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är ursprungsland säkerställa att det radioaktiva avfallet eller det använda bränslet i fråga tas tillbaka av innehavaren, såvida inte ett alternativt säkert tillvägagångssätt kan åstadkommas på grundval av tillämplig lagstiftning om hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall . De skall sörja för att den person som har ansvaret för transporten vid behov vidtar åtgärder för att förbättra säkerheten.
3. Innehavaren är ansvarig för kostnader som uppstår om transporten inte kan eller inte får fullföljas .
3. Om transporten inte kan eller inte får fullföljas av de skäl om anges i punkt 1 är innehavaren primärt ansvarig för kostnader som uppstår , om inte annat följer av tillämplig lagstiftning eller ett avtal som ingåtts mellan innehavaren och andra personer som är involverade i transporten .
Mottagaren är ansvarig för kostnader som uppstår om transporten inte kan eller inte får fullföljas.
utgår
5. Den medlemsstat som är bestämmelseland eller eventuella medlemsstater som är transitländer får besluta att transporten inte får fullföljas om villkoren för transporten inte längre är uppfyllda i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv, eller om de inte är i överensstämmelse med de tillstånd eller medgivanden som lämnats i enlighet med detta direktiv. Medlemsstaten skall då genast informera de behöriga myndigheterna i ursprungslandet om detta beslut. Mottagaren är ansvarig för kostnader som uppstår om transporten inte kan eller inte får fullföljas .
5. Den medlemsstat som är bestämmelseland eller eventuella medlemsstater som är transitländer får besluta att transporten inte får fullföljas om villkoren för transporten inte längre är uppfyllda i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv, eller om de inte är i överensstämmelse med de tillstånd eller medgivanden som lämnats i enlighet med detta direktiv. Medlemsstaten skall då genast informera de behöriga myndigheterna i ursprungslandet om detta beslut.
Om transporten inte kan eller inte får fullföljas av de skäl om anges i första stycket skall mottagaren vara primärt ansvarig för kostnader som uppstår , om inte annat följer av tillämplig lagstiftning eller ett avtal som ingåtts mellan innehavaren och andra personer som är involverade i transporten .
5. En medlemsstat som är transitland får besluta att transporten inte får fullföljas om villkoren för transporten inte längre är uppfyllda i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv, eller om de inte är i överensstämmelse med de tillstånd eller medgivanden som lämnats i enlighet med detta direktiv. Medlemsstaten skall då genast informera de behöriga myndigheterna i ursprungslandet om beslutet. Den ansvarige person som anges i punkt 1 är ansvarig för kostnader som uppstår om transporten inte kan eller inte får fullföljas .
5. En medlemsstat som är transitland får besluta att transporten inte får fullföljas om villkoren för transporten inte längre är uppfyllda i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv, eller om de inte är i överensstämmelse med de tillstånd eller medgivanden som lämnats i enlighet med detta direktiv. Medlemsstaten skall då genast informera de behöriga myndigheterna i ursprungslandet om beslutet.
Om transporten inte kan eller inte får fullföljas av de skäl om anges i första stycket skall den ansvarige person som anges i punkt 1 vara primärt ansvarig för kostnader som uppstår , om inte annat följer av tillämplig lagstiftning eller ett avtal som ingåtts mellan innehavaren och andra personer som är involverade i transporten .
5. Den medlemsstat som är ursprungsland eller eventuella medlemsstater som är transitländer får besluta att transporten inte får fullföljas om villkoren för transporten inte längre är uppfyllda i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv, eller om de inte är i överensstämmelse med de tillstånd eller medgivanden som lämnats i enlighet med detta direktiv. Medlemsstaten som är transitland skall då genast informera de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är ursprungsland om detta beslut. Artikel 9.2 skall tillämpas. Innehavaren är ansvarig för kostnader som uppstår om transporten inte kan eller inte får fullföljas .
5. Den medlemsstat som är ursprungsland eller eventuella medlemsstater som är transitländer får besluta att transporten inte får fullföljas om villkoren för transporten inte längre är uppfyllda i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv, eller om de inte är i överensstämmelse med de tillstånd eller medgivanden som lämnats i enlighet med detta direktiv. Medlemsstaten som är transitland skall då genast informera de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är ursprungsland om detta beslut. Artikel 9.2 skall tillämpas.
Om transporten inte kan eller inte får fullföljas av de skäl som anges i första stycket skall innehavaren vara primärt ansvarig för kostnader som uppstår , om inte annat följer av tillämplig lagstiftning eller ett avtal som ingåtts mellan innehavaren och andra personer som är involverade i transporten .
1. Medlemsstaterna skall främja överenskommelser för att underlätta säker hantering – däribland slutförvaring – av radioaktivt avfall från länder som framställer sådant avfall i små mängder och i vilka inrättandet av erforderliga anläggningar inte skulle vara motiverat från radiologisk synpunkt.
1. Medlemsstaterna skall främja överenskommelser för att underlätta säker hantering – däribland slutförvaring – av radioaktivt avfall från länder som framställer sådant avfall i små mängder och i vilka inrättandet av erforderliga anläggningar inte skulle vara motiverat från radiologisk , ekonomisk, miljö- och säkerhetsmässig, synpunkt. Sådana överenskommelser skall innehålla en uttrycklig klausul om att varje medlemsstat bibehåller rätten att vägra att tillåta att använt bränsle och radioaktivt avfall förs in på dess territorium för slutlig behandling eller slutförvaring, med undantag av återtransporter.
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TA(2006)0301
Mer forskning och innovation – Att investera i tillväxt och sysselsättning
Europaparlamentets resolution om genomförandet av gemenskapens Lissabonprogram: Mer forskning och innovation – Att investera i tillväxt och sysselsättning: En gemensam strategi (2006/2005(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och social kommittén samt regionkommittén, med titeln ”Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram: Mer forskning och innovation – Att investera i tillväxt och sysselsättning: En gemensam strategi” (KOM(2005)0488) och kommissionens medföljande arbetsdokument (SEK(2005)1253 och SEK(2005)1289), |
|
— |
med beaktande av ordförandeskapets slutsatser efter Europeiska rådet i Lissabon den 23-24 mars 2000, där det beslutades att göra Europeiska unionen till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, |
|
— |
med beaktande av ordförandeskapets slutsatser efter Europeiska rådet i Bryssel den 22-23 mars 2005, |
|
— |
med beaktande av ordförandeskapets slutsatser efter Europeiska rådet i Bryssel den 23-24 mars 2006, |
|
— |
med beaktande av rådets rekommendation 2005/601/EG av den 12 juli 2005 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik (2005-2008) (1), |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande, med titeln ”Investering i forskning: en handlingsplan för Europa” (KOM(2003)0226), |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande inför Europeiska rådets vårmöte, med titeln ”Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning – Nystart för Lissabonstrategin” (KOM(2005)0024), |
|
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet, med titeln ”Gemensamma insatser för tillväxt och sysselsättning: gemenskapens Lissabonprogram” (KOM(2005)0330), |
|
— |
med beaktande av kommissionens årsrapport om Europeiska unionens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling 2004 (KOM(2005)0517), |
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007-2013) (KOM(2005)0119) nsåsom det ändrades genom Europaparlamentets ståndpunkt av den 15 juni 2006 (2), |
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om upprättande av ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007-2013) (KOM(2005)0121) såsom det ändrades genom Europaparlamentets ståndpunkt den 1 juni 2006 (3), |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, med titeln ”Att genomföra det förnyade partnerskapet för tillväxt och sysselsättning – Ett europeiskt flaggskepp för kunskap: Europeiska Tekniska Institutet” (KOM(2006)0077), |
|
— |
med beaktande av kommissionens arbetsdokument, med titeln ”European Competitiveness Report 2004” (SEK(2004)1397), |
|
— |
med beaktande av kommissionens arbetsdokument, med titeln ”Benchmarking Enterprise Policy: Results from the 2004 Scoreboard” (SEK(2004)1427), |
|
— |
med beaktande av European Innovation Scoreboard 2005 – Comparative Analysis of Innovation Performance, vilken tydligt visar att Förenta staterna och Japan är ledande inom innovation, |
|
— |
med beaktande av expertgruppsrapporten från juli 2004, med titeln ”Improving institutions for the transfer of technology from science to enterprises”, |
|
— |
med beaktande av expertgruppsrapporten från 2004, med titeln ”Management of intellectual property in publicly-funded research organisations: Towards European Guidelines”, |
|
— |
med beaktande av kommissionens rapport från september 2005, med titeln ”Employment in Europe 2005 – Recent Trends and Prospects”, |
|
— |
med beaktande av rapporten från januari 2006 av den oberoende expertgruppen för forskning och utveckling samt innovation som utsågs efter toppmötet i Hampton Court, med titeln ”Att skapa ett innovativt Europa” (”Aho-rapporten”), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2005 om vetenskap och teknik – politiska riktlinjer för forskningsstöd i Europeiska unionen (4), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2006 om genomförandet av Europeiska stadgan för småföretag (5), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2006 om ett informationssamhälle för tillväxt och sysselsättning (6), |
|
— |
med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för kultur och utbildning och utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6-0204/2006), och av följande skäl: |
|
A. |
Europa ligger efter Förenta staterna och Japan när det gäller tillväxt, forskning och produktivitet, och kan inte utnyttja tillämpningar av informations- och kommunikationsteknik (IKT) eller locka till investeringar i forskning och utveckling i Europa. |
|
B. |
Ökande resurser för Forskning och utveckling (FoU) är en förutsättning för den framgångsrika innovation som behövs för ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen. |
|
C. |
Rapporter från OECD visar att FoU-bidrag hjälper företag med strategiska förändringar och organisatoriska rutiner, och förbättrar inställningen till teknik. |
|
D. |
Medan Europas bästa företag investerar i världsklass måste den privata sektorn satsa mer på forskning och utveckling. |
|
E. |
Bidrag från små och medelstora företag till utvecklingen av produkter och tjänster och marknader som är baserade på ny teknik beror på deras förmåga att förnya sig, öka sitt forskningsarbete, lägga ut forskning, utvidga sina nätverk, utnyttja forskningsresultat på ett bättre sätt och förvärva teknisk know-how. |
|
F. |
Marknadsinnovation skulle kunna gynna de europeiska sektorer som direkt berör medlemsstaternas medborgare och står för de högsta BNP-nivåerna. |
|
G. |
Stödorganisationer som utbildnings- och forskningscentrer, finansinstitut, konsulter inom innovation och immateriell egendom och lokala och regionala utvecklingskontor kan bidra till att maximera företagens kreativa verksamhetspotential. |
|
H. |
Europas svaga arbetsmarknadsresultat, ineffektiva utnyttjade av mänskliga resurser, marknadsuppdelning och minskade mobilitet för arbetskraft förklarar varför det bara gjorts ringa framsteg i förhållande till Lissabon- och Stockholmsmålsättningarna. |
|
I. |
Strukturella hinder och otillräckliga incitament ligger till hinder för en större mobilitet för etablerade forskare. |
|
J. |
Europeiska institut för tekniköverföring och förmedlingscentrer ger möjlighet till en snabbare kommersialisering, en bättre spridning av ny teknik, förbättrad hantering av immateriell egendom, ett bättre införlivande av forskningsresultat och bättre samordning med befintliga nationella och regionala system. |
|
K. |
Genom att anta en ”öppen innovation”-inställning skulle FoU-kapaciteten i Europeiska unionen ökas rejält. |
|
L. |
Kommissionens föreslagna forskningsbudget bör inte föras tillbaka till budgetramen. |
|
M. |
En kritisk mängd av EU:s budgetresurser för finansiella instrument är nödvändig för att förbättra de små och medelstora företagens ekonomi, hantera brister på marknaden och optimera gemenskapens resurser samt utnyttja offentligt och privat kapital. |
|
N. |
Forskare behöver finansiering i idéstadiet för att kunna göra marknadsundersökningar, utveckla pilotprojekt och fungerande prototyper, för att kunna starta nya företag och marknadsföra nya forskningsprodukter, medan riskkapital behövs för senare företagstillväxt. |
|
O. |
Bestämmelserna om statligt stöd bör vara enkla, öppna och effektiva och endast användas som en sista utväg när marknaden misslyckas, och som en tillfällig lösning. |
|
1. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja företagande från de tidiga utbildningsstadierna och framåt och att stärka sitt stöd för livslångt lärande genom att aktivt uppmuntra IKT-utbildning bland både anställda och arbetslösa. |
|
2. |
Europaparlamentet noterar att EU ligger efter när det gäller genomförandet av Lissabonstrategin på områdena utbildning och yrkesutbildning och uppmanar medlemsstaterna att ge ny fart åt Lissabonstrategin. |
|
3. |
Europaparlamentet betonar behovet av att höja profilen för karriärer inom forskning och att främja befintliga incitament och utmärkelser såsom Descartes, Aristoteles och priser för unga vetenskapsmän. |
|
4. |
Europaparlamentet efterlyser ett bättre stöd till de främsta forskarna, i synnerhet till dem som bedriver forskning i ett tidigt stadium, genom att mycket attraktiva arbetsvillkor skapas, genom att rättsliga, administrativa och geografiska hinder avskaffas samt genom att de europeiska forskarna garanteras samma behandling som de utländska forskarna. |
|
5. |
Europaparlamentet stöder kraftfullt det nödvändiga målet om en inre marknad för forskare i enlighet med kommissionens ovannämnda meddelande ”Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram: Mer forskning och innovation – Att investera i tillväxt och sysselsättning”. |
|
6. |
Europaparlamentet framhåller behovet av incitament för att förbättra arbetsförhållandena inom vetenskap och forskning och för att kontinuerligt vidareutbilda arbetstagarna, vilket är en nödvändighet för spridningen av vetenskaplig kunskap. |
|
7. |
Europaparlamentet anser att utbildningsinstitutioner kan spela en synnerligen viktig roll i detta avseende och är övertygat om, för det första, att kontakten med vetenskap och forskning bör inledas redan i skolan och, för det andra, att det samtidigt är nödvändigt att främja kreativt samarbete mellan forskare vid universitet och näringslivet. Dessutom anser parlamentet att hinder för forskares rörlighet bör undanröjas genom en förbättring av deras status och karriärutveckling. Dessa mål förutsätter bland annat bättre samarbete mellan medlemsstaterna i fråga om beskattning och överföring av vissa sociala förmåner. |
|
8. |
Europaparlamentet stöder en europeisk stadga för forskare och riktlinjer för rekrytering av forskare, eftersom dessa initiativ kan uppmuntra fler europeiska studenter att börja bedriva akademisk forskning samtidigt som de blir ett incitament för de bästa utländska forskarna, som bör uppmuntras att göra forskarkarriär i EU, antingen permanent eller tillfälligt inom ramen för ett samarbetsavtal och genom en särskild politik för beviljande av korttidsviseringar. |
|
9. |
Europaparlamentet uppmanar EU att effektivt bekämpa kompetensflykt och att vidta alla lämpliga åtgärder för att dra till sig ett toppskikt genom att främja utbytesprogram med tredje land för studenter, forskare och lärare, såsom Erasmus mundus-programmet. Parlamentet menar att det är viktigt med en europeisk ram för kvalifikationer för att skapa en öppen europeisk arbetsmarknad för forskare och stöder ansträngningarna att minska hindren för deras rörlighet. |
|
10. |
Europaparlamentet noterar betydelsen av att främja en kultur som hyllar innovation. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att låta innovationspolitiken genomsyra alla områden inom forskningen. |
|
11. |
Europaparlamentet betonar universitetens centrala roll när det gäller att producera och sprida kunskap och rekommenderar starkt att universitetens inflytande bör stärkas genom en ökad samverkan mellan högre utbildning, forskning, livslångt lärande och produktionssektorerna inom näringslivet. Parlamentet kommer att iaktta kommissionens rapport om den högre utbildningen. |
|
12. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa och främja europeiska innovationsutmärkelser. |
|
13. |
Europaparlamentet betonar vikten av att främja integreringen av produkter, processer och kunskapsbaserade tjänster och olika stödsystem i icke-tekniska sektorer. Parlamentet framhåller i sammanhanget att icke-teknisk innovation också omfattar social och institutionell innovation. |
|
14. |
Europaparlamentet föreslår att utvalda små och medelstora företag som visar en särskild känsla för innovation och verksamhetsskapande skall få ett begränsat ytterligare forskningsstöd för sin verksamhet. |
|
15. |
Europaparlamentet rekommenderar att man särskilt försöker se till att små och medelstora företag deltar i forsknings- och utvecklingsarbetet i tillräcklig omfattning genom att vidta konkreta åtgärder som att öronmärka en del av forskningsanslagen för små och medelstora företag. |
|
16. |
Europaparlamentet påpekar att små och medelstora företags innovations- och forskningskapacitet måste stödjas. |
|
17. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa en innovationsvänlig marknad för medborgare och företag, och garantera bättre regler, standarder, offentlig upphandling och immateriella rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla information om skyddet för immateriella rättigheter. |
|
18. |
Europaparlamentet noterar kommissionens åsikt att EU måste förses med ett ekonomiskt överkomligt, rättsligt säkert och användarvänligt system för skydd av immateriella rättigheter för att kunna locka till sig högteknologiföretag. Parlamentet anser att skydd av immateriella rättigheter inte får hindra öppen tillgång till offentliga varor och offentlig kunskap. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja ett socialt inkluderande kunskapsbaserat samhälle genom att stödja t.ex. fria datorprogram med öppen källkod och licenssystem som GPL (”General Public License”) och PDL (”Public Documentation License”). |
|
19. |
Europaparlamentet noterar behovet av regionala informationspunkter för samordning av relevant information avseende forskning och innovation. |
|
20. |
Europaparlamentet föreslår en ändrad användning av befogenheterna att ställa upp standarder för att kräva höga tekniska prestationsnivåer och snabbt nå enighet om nya standarder. |
|
21. |
Europaparlamentet föreslår en europeisering av nationella kluster, konglomerat, kooperativ och konsortier för att öka konkurrenskraften och den kritiska massan, inklusive tvärfacklig forskning, utvecklade branscher och nystartade företag. |
|
22. |
Europaparlamentet inser betydelsen av att skapa innovationspoler och -zoner på regional nivå och bilda ett nätverk med motsvarande strukturer i andra regioner och medlemsstater eller tredjeländer. |
|
23. |
Europaparlamentet uppmanar till en tydlig uppställning av mål i skapandet av kompetenscentrer, varav alla bör ha kreativitetslaboratorier. |
|
24. |
Europaparlamentet noterar behovet av ett gemenskapspatent och gemenskapsvarumärke och av förbättrad ömsesidighet mellan EU:s, Förenta staternas och Japans patentsystem. Parlamentet betonar att gemenskapen behöver ett integrerat patentsystem som grundar sig på demokratiska rättsliga normer och som måste ingå i en innovationsstrategi, där det är viktigt att skapa en balans mellan skyddet för den industriella äganderätten, spridandet av teknisk kunskap och den fria och obegränsade konkurrensen. Parlamentet betonar att det skydd som ett patent innebär syftar till att trygga en uppfinning, och inte till att kontrollera marknadssektorer. |
|
25. |
Europaparlamentet ber rådet att sätta stopp för dödläget när det gäller språkval i förslaget till ett europeiskt patent. |
|
26. |
Europaparlamentet vill uppmärksamma kommissionen och medlemsstaterna på de förändringar som nyligen har skett i fråga om skyddet för och spridningen av vetenskapligt kunnande, samt på att vetenskapliga undersökningar framgångsrikt har publicerats med fri tillgång och på ”Science Commons”-licensen. |
|
27. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa ett allmänt redovisningssystem för att övervaka indikatorer som intäkter från kontraktsforskning, ansökta och beviljade patent, licenser och intäkter från licensiering, antalet aktiva kontrakt, antalet klientföretag (inbegripet små och medelstora företag) och antalet och utvecklingen av spin off-effekter, med kvalitativ tolkning. |
|
28. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bidra till att sätta institut för tillämpad forskning i närmare kontakt med industrin, företagskuvöser och angränsande forsknings- eller industriparker, så att de kan uppnå en kritisk massa. |
|
29. |
Europaparlamentet noterar att europeiska nyckelsektorer fortsätter att lida av dålig samordning och integration, flaskhalsar och dålig kunskapshantering, och noterar även att ett större engagemang av små och medelstora företag i europeiska teknikplattformar skulle bidra till hanteringen av dessa problem. |
|
30. |
Europaparlamentet betonar behovet av att stödja forskarnas tillgång till finansiering i idéstadiet, så att de skulle kunna finansiera verksamhet i syfte att bevisa för investerarna att en ny teknik har en viss kommersiell och teknisk livskraft. |
|
31. |
Europaparlamentet uttrycker sin oro över att man på EU-nivå visserligen erkänner den vitala betydelsen av att man främjar teknikforskning och innovation, men att resultaten alltjämt är begränsade i EU i fråga om finansiering, framsteg och kapacitetsutnyttjande. |
|
32. |
Europaparlamentet noterar betydelsen av att skapa spin off-effekter som ett sätt att kommersialisera forskningsresultat och speciellt vikten av att tillhandahålla lånemöjligheter i detta syfte. |
|
33. |
Europaparlamentet betonar behovet av ett mer utvecklat system av partnerskap mellan det offentliga och det privata för att förbättra forskningens kvalitet genom att tillhandahålla moderna utrustningar och infrastrukturer och tjänster. |
|
34. |
Europaparlamentet välkomnar företagsänglars viktiga roll för att erbjuda annars oåtkomliga investeringar till innovativa företag, särskilt små och medelstora företag. |
|
35. |
Europaparlamentet noterar att ekologisk innovation, särskilt metoder för att öka energieffektiviteten rejält, ger europeiska företag konkurrensfördelar. |
|
36. |
Europaparlamentet noterar att individuellt förhandlade lån och bidrag, där instrumentets exakta form avgörs i nära kontakt med kunderna, kommer att leda till en effektiv användning av pengar när det gäller såväl mängden som ”time to market”, med fokus på verkliga behov. |
|
37. |
Europaparlamentet noterar att ett tillräckligt riskkapital behövs för att skapa, utveckla, lyfta fram och föra samman forskning och innovation bland nya entreprenörsföretag. |
|
38. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att införa ett ramverk med strukturellt stöd som främjar kunskapshantering och teknisk modernisering av små och medelstora företag, så att dessa på ett aktivt sätt kan bidra till en marknad för innovationer, baserad på efterfrågan, och bli delaktiga i teknisk forskning och utveckling. |
|
39. |
Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att ge små och medelstora företag tillgång till finansiering. |
|
40. |
Europaparlamentet stöder den tanke som bekräftades vid Europeiska rådets möte i Bryssel i mars 2006 om enklare och lättillgängligare lån från Europeiska investeringsbanken till företag, särskilt små och medelstora företag som har störst behov av uppmuntran inom området innovation och forskning. |
|
41. |
Europaparlamentet föreslår att strukturfonder skall betraktas som en nyckelmetod för att stödja kapacitet för forskning och innovation, särskilt i strävan efter sammanhållning. Europaparlamentet föreslår en tredubbling av det belopp ur strukturfonderna som skall spenderas på forskning och innovation. |
|
42. |
Europaparlamentet noterar att användningen av offentlig upphandling för att främja forskning och innovation är avgörande, men att den inte får snedvrida konkurrensen eller gynna de stora marknadsaktörerna. |
|
43. |
Europaparlamentet anser att offentliga upphandlingar inte bör reduceras till att bara fungera som incitament för ökade privata investeringar utan att de bör vara ett strategiskt styrmedel för att främja och generera innovativa kunskaper bland företagen. |
|
44. |
Europaparlamentet inser emellertid att ett viktigt sätt att öka innovationen kan vara att skapa nätverk mellan små och medelstora företag och stora leverantörer i både den privata och den offentliga sektorn. Parlamentet understryker att offentliga upphandlingar av innovativa produkter på både nationell nivå och gemenskapsnivå kan bidra till att fylla luckor på marknaden och främja innovativa produkter och tjänster i allmänhet. |
|
45. |
Europaparlamentet lovordar den genomgripande reformen av EU:s regler om statligt stöd, där subventioner flyttas från stora, krassliga företag till små och innovativa verksamheter. |
|
46. |
Europaparlamentet påpekar att flexibilitet och insyn är förutsättningar för innovation. |
|
47. |
Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att finna fler möjligheter att se till att det investeras i forskningsutrustning. |
|
48. |
Europaparlamentet föreslår införande av ett skattekreditsystem för att uppmuntra tjänstesektorn att intressera sig för forskningsrön och förverkligandet av dessa. |
|
49. |
Europaparlamentet föreslår en ”struktur med en enda fond” för att undvika dubbel beskattning av investerare i en medlemsstat genom en fond i en annan. |
|
50. |
Europaparlamentet betonar att man bör undersöka huruvida de befintliga strukturerna och mekanismerna med särskild innovationsexpertis är lämpliga för att säkerställa att innovation hanteras på bred front och huruvida de kan främja innovation genom att bidra till bättre samordnade insatser och politiska åtgärder. |
|
51. |
Europaparlamentet ber rådet att årligen rapportera till Europaparlamentet om utvecklingen i fråga om statliga investeringar i offentlig forskning (målet är 1 procent av BNP). |
|
52. |
Europaparlamentet konstaterar att målet att fram till 2010 investera 3 procent av EU:s BNP i forskning troligen inte kommer att uppnås. Det är beklagligt att medlemsstaterna vid Europeiska rådets möte i Bryssel i mars 2006 inte gjorde kraftfullare åtaganden för forskning och innovation och inte fastställde ett minimimål om ökning av det statliga stödet fram till 2010. |
|
53. |
Europaparlamentet framhåller att gemenskapsinstrument såsom i2010-initiativet, sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation kan bidra till att överbrygga klyftan mellan forskningsresultat och ekonomisk vinst. |
|
54. |
Europaparlamentet betonar att bättre forsknings- och innovationspolitik måste bidra till nya sysselsättningsmöjligheter genom hållbar utveckling, med fokus på miljövänlig innovation och hållbar produktion (t.ex. solväteteknik, vindkraft, bränsleceller, biomassa och en växtbaserad kemikalieindustri), miljöeffektiva tjänster (energisparande, mobilitetstjänster, återanvändning och återvinning) och hållbara teknik- och förvaltningsmetoder (t.ex. bionik och integrerad produktpolitik). |
|
55. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att konsekvensanalyser inom ramen för initiativet för bättre lagstiftning även skall innefatta analyser av den inverkan förslagen får på forskning och innovation. |
|
56. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre använda de EU-medel de fått sig tilldelade och vill peka på de medlemsstater som satt skapandet av sysselsättning i centrum och investerat mer än 35 procent av medlen från den europeiska socialfonden i modernisering av sina utbildnings- och yrkesutbildningssystem. |
|
57. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas regeringar. |
(1) EUT L 205, 6.8.2005, s. 28.
(2) Antagna texter, P6_TA(2006)0265.
(3) Antagna texter, P6_TA(2006)0230.
(4) EUT C 320 E, 15.12.2005, s. 259.
(5) Antagna texter denna dag, P6_TA(2006)0022.
(6) Antagna texter denna dag, P6_TA(2006)0079.
P6_TA(2006)0302
Mot en mer integrerad industripolitik
Europaparlamentets resolution om en politik till stöd för EU:s tillverkningsindustri – mot en mer integrerad industripolitik (2006/2003(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande ”Genomförandet av gemenskapens Lissabonprogram: En politik till stöd för EU:s tillverkningsindustri – mot en mer integrerad industripolitik” (KOM(2005)0474), |
|
— |
med beaktande av de till det ovannämnda meddelandet bifogade arbetsdokumenten från kommissionen (SEK(2005)1215, SEK(2005)1216 och SEK(2005)1217), |
|
— |
med beaktande av slutsatserna från konkurrenskraftsrådet den 28 november 2005, |
|
— |
med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel den 23 och 24 mars 2006, |
|
— |
med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén avseende kommissionens ovannämnda meddelande (INT/288 – CESE 595/2006), |
|
— |
med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6-0206/2006), och av följande skäl: |
|
A. |
På grundval av en detaljerad granskning av konkurrenskraftssituationen i 27 olika branscher ges i kommissionens ovannämnda meddelande en översikt över ett arbetsprogram för industripolitiken inom tillverkningsbranscherna för de kommande åren. |
|
B. |
En dynamisk och starkt konkurrenskraftig industri och höga sociala och miljömässiga normer är beståndsdelarna i den europeiska modellen för ekonomisk utveckling. |
|
C. |
EU:s tillverkningsindustri står för omkring 20 procent av EU:s produktion och sysselsätter cirka 34 miljoner människor, av vilka mer än hälften arbetar i små och medelstora företag. |
|
D. |
Rådet inser tillverkningsindustrins betydelse som skapare av nya och innovativa produkter. |
|
1. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande, som presenterar en rampolitik och ett förbättrat arbetsprogram för tillverkningsindustrin för de kommande åren. Parlamentet betraktar meddelandet som en viktig byggsten i utformningen av en sund och balanserad industripolitik genom en kombination av konkreta branschspecifika åtgärder och branschöverskridande industripolitiska initiativ. |
|
2. |
Europaparlamentet inser tillverkningsbranschernas viktiga roll i EU. Parlamentet påpekar att tillverkning, tjänster och handel i hög och växande grad är sammanlänkade i den moderna affärsmiljön. Parlamentet stöder därför kraftfullt utvecklingen av en samstämmig industripolitik på EU-nivå för att möta de utmaningar som globaliseringen innebär. |
|
3. |
Europaparlamentet erinrar om att EU måste ha ambitionen att förbli en industriell stormakt och inte begränsa sig till att endast utveckla tjänstesektorn. |
|
4. |
Europaparlamentet anser att EU bör eftersträva en gemensam utveckling av strategier för konkurrenskraft inom industrin och tjänstesektorn samt främja god praxis när det gäller företagsmiljö och företagaranda, inbegripet företagens sociala ansvar och lika möjligheter för kvinnor och män. |
|
5. |
Parlamentet erinrar om att Lissabonstrategins mål är minimimål som medlemsstaterna bör förbinda sig att uppfylla. Europaparlamentet noterar att flera medlemsstater nyligen har antagit nationella strategier för att stärka tillverkningsindustrin. Parlamentet anser att isolerade nationella strategier kan hämma utvecklingen av en europeisk industripolitik och att bättre samordning mellan medlemsstaternas och gemenskapens åtgärder kan stärka båda. Parlamentet uppmanar därför med kraft gemenskapen och medlemsstaterna att utarbeta mekanismer för att effektivt samordna åtgärderna på detta område och engagera regeringarna, industrin och de berörda parterna på EU-nivå och nationell och regional nivå. |
|
6. |
Europaparlamentet påminner om att utan regeringarnas åtgärder blir det omöjligt att upprätta en grund för företagen som är stabil och gynnsam och utgör en garanti för rättssäkerheten. Parlamentet betonar att arbetet inom en modern offentlig sektor är av avgörande betydelse för att hantera infrastrukturen och främja både utbildning och innovationer. |
|
7. |
Europaparlamentet anser att gemenskapens politik för stöd till medlemsstaternas industripolitik bör ha målet att bistånd och europeiska kompetenscentrum inrättas för att skapa synergieffekter mellan kompetensen på lokala arbetsmarknader och i forskningscentrum, utan att försumma en politisk och makroekonomisk miljö som påverkar utvecklingen, i syfte att uppmuntra ökade investeringar och skapa välstånd och högkvalitativa jobb med tillhörande rättigheter. Parlamentet välkomnar att kommissionen i sitt meddelande ger en definition av en europeisk industripolitik, men betonar att strategin inte bara bör vara rent övergripande, utan att man även bör utgå från enskilda sektorer. |
|
8. |
Europaparlamentet påminner kommissionen om att energisparande och effektivitetshöjande åtgärder behöver samordnas inom alla politikområden. Parlamentet påpekar att energikostnaderna är en viktig faktor för många industrigrenar och uppmanar därför kommissionen att som en del av sin industripolitik föreslå specifika åtgärder och program inom detta område. |
|
9. |
Europaparlamentet stöder de initiativ som läggs fram i kommissionens meddelande. Parlamentet välkomnar den detaljerade analysen av de 27 branscherna samt den tydliga inriktningen i rekommendationerna. Parlamentet betraktar dock det konkreta genomförandet av initiativen som den aktuella utmaningen. För att på lång sikt garantera sammanhållning i genomförandet anser parlamentet att ett generaldirektorat, generaldirektoratet för näringsliv och industri, och en rådskonstellation, konkurrenskraftsrådet, måste samordna de föreslagna initiativen. Parlamentet uppmanar i detta hänseende kommissionen att före utgången av 2006 underrätta parlamentet om vilka framsteg som har gjorts i samband med initiativen. Parlamentet uppmanar också kommissionen att undersöka möjligheten att göra en systematisk bedömning och en regelbunden utvärdering av de fördelar och det mervärde som åtgärderna ger exempelvis högnivågrupper, innovationspaneler och arbetsgrupper), i de sektorer som åtgärderna genomförs. |
|
10. |
Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att ägna alla branscher inom tillverkningsindustrin tillräcklig uppmärksamhet och att vid behov fylla luckorna, både när det gäller vissa branschanalyser och de åtgärder som skall vidtas, och ta hänsyn till att vissa industrier är starkt koncentrerade till vissa regioner. |
|
11. |
Europaparlamentet inser att tillverkningsindustrins konkurrenskraft måste stärkas och gläder sig åt att kommissionen betonar företagens sociala ansvar och kravet på hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera arbetsmiljö och arbetstagarnas hälsa och säkerhet lika högt som åtgärder för att skapa fler och bättre arbetstillfällen. |
|
12. |
Europaparlamentet inser att en europeisk industripolitik inom sektorer som är strategiskt viktiga för medlemsstaternas ekonomi förutsätter att de befintliga industrierna förstärks, att den inre marknaden hålls öppen, att reglering sker när det är nödvändigt, att hänsyn tas till konkurrensfaktorer som kan påverka sysselsättningsnivån i många medlemsstater och att stöd ges till modernisering av alla europeiska industrisektorer som redan är eller som kan bli konkurrenskraftiga. |
|
13. |
Europaparlamentet är övertygat om att framtiden för Europas tillverkningsindustri ligger i ökat mervärde och bättre kvalitet. Parlamentet är därför bekymrat över att EU:s handel överlag fortfarande är koncentrerad till branscher med medelhög teknik och låg till medellåg arbetskraftskompetens. Parlamentet anser att utbildning och yrkesutbildning på alla nivåer är centralt, både för att förbättra arbetskraftens kvalifikationer och för att underlätta strukturella förändringar. Parlamentet beklagar att utbildning, livslångt lärande och yrkesutbildning inte ägnas tillräcklig uppmärksamhet i kommissionens meddelande. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att öka sina insatser för att locka fler unga studenter till tekniska och naturvetenskapliga studier. |
|
14. |
Europaparlamentet gläder sig åt att kommissionen inser att en välutbildad och flexibel arbetskraft utgör EU:s främsta resurs och viktigaste konkurrensmedel. Parlamentet uppmanar Europeiska unionen att koncentrera sig på att stärka arbetstagarnas yrkesutveckling på alla nivåer, framför allt bland de lägre kvalificerade. |
|
15. |
Europaparlamentet gör dessutom en positiv bedömning av kommissionens förslag som syftar till att lösa den kompetensbrist som industriföretagen upplever, genom politiska åtgärder som främjar öppenhet, överföring och erkännande av kvalifikationer och som gör det möjligt att identifiera aktuella behov när det gäller kvalifikationer och områden där det saknas kompetens. |
|
16. |
Europaparlamentet påpekar att det krävs kraftfullare investeringar för att förbättra arbetskraftens kvalifikationer, exempelvis genom praktiska utbildningsprogram inom naturvetenskap och teknik som syftar till att garantera kvalitet och bredd på utbildningsutbudet i de enskilda medlemsstaterna. |
|
17. |
Europaparlamentet uppmanar företagen att säkerställa så bra utbildningsmöjligheter som möjligt för arbetstagarna, genom att löpande erbjuda fortbildning. Företagen uppmanas att upprätta kompetensplaner och allmänt sett ta ansvar för sina arbetstagares livslånga lärande och fortbildning. |
|
18. |
Europaparlamentet anser att den kunskapsöverföring och forskningstillämpning som leder till nya produkter och processer fortfarande är alltför begränsad inom tillverkningsindustrin, särskilt i små och medelstora företag. Parlamentet ser i detta hänseende ett tydligt behov av att överbrygga den nuvarande klyftan mellan forskare och marknaden. Parlamentet är övertygat om att man måste ägna särskild uppmärksamhet åt att gemensamt angripa detta problem och uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att snabbt lägga fram konkreta förslag för att lösa det. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att det är viktigt att på ett rationellt sätt dra största möjliga nytta av de möjligheter som ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation erbjuder. |
|
19. |
Europaparlamentet anser att man bör beakta de små företagens och mikroföretagens särskilda behov, eftersom deras problem inte kan jämföras med de stora företagens. |
|
20. |
Europaparlamentet inser att det behöver utvecklas mekanismer för direkt stöd till forskningsverksamhet inom konsortier, där företag och forskningsenheter eller arbetslag från universitet deltar, och att på detta sätt främja snabbare kompetens- och tekniköverföring. |
|
21. |
Europaparlamentet betonar, på samma sätt som den oberoende expertgruppen för forskning, utveckling och innovation gör i sin rapport av 2006 med titeln ”Att skapa ett innovativt Europa”, att statligt stöd till andra företag än små och medelstora företag är lämpligt när syftet är att uppmuntra samarbete med andra företag, små och medelstora företag, universitet inom öppna innovationsnätverk, forskningscentrum och program för forskning och utveckling som genomförs i samarbete. |
|
22. |
Europaparlamentet framhåller att EU:s välstånd beror på utvecklingen av europeiska industrier vars innovationsnivå är av världsklass. |
|
23. |
Europaparlamentet välkomnar konceptet med teknikplattformar, som kommer att främja utvecklingen av forskningsområden som motsvarar marknadens krav. Parlamentet anser dock att det behövs mer finansiering för tillämpad forskning som leder till innovativa produkter. Parlamentet välkomnar i detta hänseende Europeiska investeringsbankens (EIB) avsikt att väsentligt öka den tillgängliga finansieringen för tillväxtbefrämjande satsningar på forskning och utveckling och på små och medelstora företag. Parlamentet påminner om slutsatserna från Europeiska rådets ovannämnda möte i Bryssel, i vilka Europeiska rådet förväntar sig upp till 30 000 000 000euro i riskkapital och garanterade banklån för att stödja innovation och för att stärka åtgärder för forskning och utveckling. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och Europeiska investeringsbanken att tillsammans med den privata sektorn följa upp dessa slutsatser i praktiken. |
|
24. |
Europaparlamentet betonar att det finns en avsevärd potential i nanovetenskapen och nanotekniken och uppmanar med kraft tillverkningsindustrin att hålla sig informerad om de tekniska framstegen och gemenskapens åtgärdsprogram 2005-2009 på detta område, så att man kan ta vara på de möjligheter och de nya vägar som öppnas för de olika industrisektorerna. |
|
25. |
Europaparlamentet betonar problemet med tillgång till medel och riskkapital, särskilt för innovativa nystartade företag och små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att göra (EIB) och Europeiska investeringsfonden verkligt delaktiga i arbetet med de branschspecifika initiativen. |
|
26. |
Europaparlamentet anser att det kunde vara mycket lämpligt att inrätta en högnivågrupp för att se till att lagstiftningen på industri-, energi- och miljöområdena ligger i linje med målet att förbättra hållbarheten och konkurrenskraften. Parlamentet påpekar att det inte bara är nödvändigt att analysera elmarknaden, utan också naturgasmarknaden med tanke på de avsevärda konsekvenserna för vissa delar av tillverkningsindustrin. |
|
27. |
Europaparlamentet påpekar att tillverkningsindustrin ofta kännetecknas av regional koncentration. Parlamentet uppmanar därför med kraft de regionala och nationella myndigheterna att i nära samverkan med de ekonomiska och sociala aktörerna utarbeta lokala strategiska planer för områden som är eller skulle kunna bli centrum för innovativa tillverkningskluster. Parlamentet begär i detta sammanhang att de lokala strategierna skall inriktas på bästa möjliga utnyttjande av den primära välståndsskapande sektorn, forskningspotentialen samt alla komparativa fördelar som varje region kan erbjuda. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja alla de möjligheter som strukturfonderna erbjuder i detta hänseende. |
|
28. |
Europaparlamentet påpekar att man i de framtida åtgärderna för gemenskapens industripolitik inte bara måste beakta de enskilda branscherna, utan också de enskilda regionerna. Parlamentet noterar att det finns områden med en stark koncentration av tillverkningsindustrier vars särskilda behov måste ligga till grund för industripolitikens och handelspolitikens utformning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att följa upp de förslag som man fört fram i meddelandet genom att undersöka möjligheten att stärka samarbetet mellan regioner med gemensamma problem och utmaningar samt möjligheten att uppmuntra inrättande av nätverk mellan tillverkningsföretag i dessa regioner för att främja utvecklingen och samordningen mellan relevant industripolitik och ekonomisk politik. |
|
29. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att integrera och samordna industripolitiken med annan politik, inbegripet sammanhållnings-, miljö-, forskning och utbildning samt energipolitiken. Parlamentet noterar den koppling som finns mellan sammanhållningspolitiken och industripolitiken eftersom det behövs infrastruktur och humanresurser för att göra industripolitiken framgångsrik och stärka de europeiska företagsrådens avgörande roll. Därför krävs det samstämmighet mellan olika politikområden och ett stort samhällsengagemang. |
|
30. |
Europaparlamentet anser att man i de branscher som står inför hård internationell konkurrens bör vidta gemensamma åtgärder för att underlätta en omstrukturering och modernisering av branscherna. Parlamentet anför i detta hänseende ett antal initiativ, såsom LeaderSHIP 2015, CARS21 och högnivågruppen för textilier och konfektion, som goda exempel. Med tanke på att sådana åtgärder är brådskande för dessa sektorer uppmanar parlamentet kommissionen att senast hösten 2006 lägga fram konkreta förslag, så att rådet kan anta åtgärderna efter att parlamentet har yttrat sig om dem före slutet av 2006. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att inrätta sådana branschspecifika initiativ för läkemedels-, kemikalie-, försvars-, rymd- och maskinindustrierna. |
|
31. |
Europaparlamentet anser att när det gäller enskilda sektorer, bör arbetstagarnas fackföreningar, konsumentorganisationer och företagarförbund vara viktiga aktörer i debatten, så att de industripolitiska lösningar som formuleras blir bättre lämpade för sina syften och så heltäckande som möjligt. |
|
32. |
Europaparlamentet understryker vikten av att inleda en dialog med alla berörda parter och gläder sig åt att det har inrättats en högnivågrupp för konkurrenskraft, energi och miljö. |
|
33. |
Europaparlamentet välkomnar Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter. Parlamentet insisterar på att den skall koncentreras på att hjälpa arbetstagare som har friställts till följd av globaliseringen att hitta nya arbeten, huvudsakligen genom att deras kvalifikationer förbättras och anpassas.Europaparlamentet vidhåller uppfattningen att gemenskapsstöd skall vägras företag som efter att ha fått stöd i en medlemsstat flyttar sin produktion till ett annat land, utan att till fullo uppfylla de avtal som undertecknats med den berörda medlemsstaten. |
|
34. |
Europaparlamentet vidhåller uppfattningen att gemenskapsstöd skall vägras företag som efter att ha fått stöd i en medlemsstat flyttar sin produktion till ett annat land, utan att till fullo uppfylla de avtal som undertecknats med den berörda medlemsstaten. |
|
35. |
Europaparlamentet kräver att arbetstagarnas rättigheter tas till vara vid omstrukturering av industriföretag, så att arbetstagarnas företrädare verkligen får information. |
|
36. |
Europaparlamentet påpekar att dialogen mellan arbetsgivarna och arbetstagarna spelar en central roll när det gäller att modernisera och att finna sätt att förutse och genomföra de förändringar som behövs för att branscher skall förbli eller bli konkurrenskraftiga. |
|
37. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en grundlig analys av tillverkningsindustrins nuvarande situation i de nya medlemsstaterna och av utmaningarna i framtiden samt att se till att gemenskapslagstiftningen tillämpas korrekt. Därigenom kommer det att bli möjligt att få fram samlade uppgifter för de 25 medlemsstaterna och att med utgångspunkt från dessa analysera olika sektorer och utarbeta rekommendationer för industripolitikens genomförande. |
|
38. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder till stöd för exportföretag och sådana företag som investerar mest storskaligt i forsknings- och innovationsprojekt. |
|
39. |
Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att inrikta sig på marknadsövervakning och bekämpning av illojal konkurrens och varumärkesförfalskning samt att före utgången av 2006 lägga fram konkreta förslag avseende skydd för immateriella rättigheter och möjliga åtgärder vid överträdelse därav. Parlamentet anser att det i detta hänseende är nödvändigt att intensifiera insatserna för att spåra upp importerade förfalskningar från tredjeländer genom att utbyta information mellan medlemsstaterna och tillämpa den mest avancerade tekniken vid införselpunkterna för varor i Europeiska unionen i syfte att utrota sådan verksamhet. |
|
40. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera och kartlägga i vilken mån importerade produkter uppfyller gemenskapslagstiftningen avseende miljöskydd och skydd för folkhälsan samt att utvärdera i vilken grad de europeiska produkternas konkurrenskraft påverkas. |
|
41. |
Europaparlamentet betonar vikten av marknadstillträde för tillverkningsindustrin. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fortsätta sina insatser för att gemensamt med de berörda branscherna kartlägga internationella metoder som kan ha negativ inverkan på de europeiska företagens konkurrenskraft, särskilt regelverk och subventioner, och ta itu med handels- och investeringshinder som strider mot internationella regler. Parlamentet betraktar i bilaterala överenskommelser som en god möjlighet att övervinna dessa utmaningar på ett rättvist, öppet och framsynt sätt så att principen om ömsesidighet blir allmän regel i unionens handelsförbindelser. |
|
42. |
Europaparlamentet betonar att det i den lagstiftning där syftet är att miljöhänsyn skall inlemmas i den ekonomiska politiken och i ekonomiska strategier bör medlemsstaterna ges utrymme för flexibilitet när det gäller val av ekonomiska och finansiella instrument. |
|
43. |
Europaparlamentet anser att när åtgärder vidtas, särskilt inom ramen för WTO, är det nödvändigt att ta hänsyn till varje sektors förutsättningar och särdrag samt de möjligheter och utmaningar den står inför. Dessutom måste de enskilda medlemsstaternas svårigheter beaktas. |
|
44. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att sträva efter målen för en hållbar utveckling genom att skapa balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. |
|
45. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament. |
Torsdag, 6 juli 2006
|
13.12.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
CE 303/651 |
PROTOKOLL
(2006/C 303 E/04)
SAMMANTRÄDETS GÅNG
ORDFÖRANDESKAP: Janusz ONYSZKIEWICZ
Vice talman
1. Öppnande av sammanträdet
Sammanträdet öppnades kl. 10.00.
2. Inkomna dokument
Talmannen hade mottagit följande dokument:
|
1) |
från rådet och kommissionen
|
|
2) |
från ledamöterna
|
3. Utveckling och migration (debatt)
Betänkande om utveckling och migration [2005/2244(INI)] – Utskottet för utveckling
Föredragande: Marie-Arlette Carlotti (A6-0210/2006).
Marie-Arlette Carlotti redogjorde för sitt betänkande.
Talare: Louis Michel (ledamot av kommissionen).
Talare: Ioannis Kasoulides (föredragande av yttrande från utskottet AFET), Ona Juknevičienė (föredragande av yttrande från utskottet EMPL), Feleknas Uca (föredragande av yttrande från utskottet FEMM), Fernando Fernández Martín för PPE-DE-gruppen, Margrietus van den Berg för PSE-gruppen, Danutė Budreikaitė för ALDE-gruppen, Marie-Hélène Aubert för Verts/ALE-gruppen, Gabriele Zimmer för GUE/NGL-gruppen, Alessandro Battilocchio, grupplös, Zbigniew Zaleski, Elena Valenciano Martínez-Orozco, Jan Jerzy Kułakowski, Miguel Portas, Koenraad Dillen, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Marie-Line Reynaud, Toomas Savi, Ryszard Czarnecki, Libor Rouček, Francesco Enrico Speroni, Kader Arif, Panagiotis Beglitis, Justas Vincas Paleckis och Louis Michel.
ORDFÖRANDESKAP: Sylvia-Yvonne KAUFMANN
Vice talman
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 6.17 i protokollet av den 06.07.2006.
4. Rättvis handel och utveckling (debatt)
Betänkande om rättvis handel och utveckling [2005/2245(INI)] – Utskottet för utveckling
Föredragande: Frithjof Schmidt (A6-0207/2006).
Frithjof Schmidt redogjorde för sitt betänkande.
Talare: Peter Mandelson (ledamot av kommissionen).
Talare: Jörg Leichtfried (föredragande av yttrande från utskottet INTA), Filip Kaczmarek för PPE-DE-gruppen, Linda McAvan för PSE-gruppen, Sajjad Karim för ALDE-gruppen, Miguel Portas för GUE/NGL-gruppen, Eoin Ryan för UEN-gruppen, Christofer Fjellner, Karin Scheele, Fiona Hall, Georgios Papastamkos, Glenys Kinnock, Wiesław Stefan Kuc och Peter Mandelson.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 6.18 i protokollet av den 06.07.2006.
5. Resultaten från WTO:s möte i Genève i slutet av april samt framtidsperspektiv (debatt)
Muntlig fråga (O-0036/2006/rév.1) från Enrique Barón Crespo, för utskottet INTA, till kommissionen: Resultaten från WTO:s möte i Genève i slutet av april samt framtidsperspektiv (B6-0314/2006)
Enrique Barón Crespo utvecklade den muntliga frågan.
Peter Mandelson (ledamot av kommissionen) besvarade den muntliga frågan.
Då det blivit dags för omröstning avbröts debatten i detta skede.
Debatten skulle återupptas kl. 15.00.
ORDFÖRANDESKAP: Antonios TRAKATELLIS
Vice talman
6. Omröstning
Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilagan ”Omröstningsresultat” som bifogas protokollet.
6.1. Uppbörden av mervärdesskatt och kampen mot skattefusk och skatteundandragande * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 77/388/EEG när det gäller vissa åtgärder för att förenkla uppbörden av mervärdesskatt och för att förhindra skattefusk eller skatteundandragande samt om upphävande av vissa beslut om tillstånd till avvikelser [KOM(2005)0089 – C6-0100/2005 – 2005/0019(CNS)] – Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Christoph Konrad (A6-0209/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 1)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2006)0303)
6.2. Ett partnerskap för tillväxt, stabilitet och utveckling mellan EU och Västindien (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om ett partnerskap för tillväxt, stabilitet och utveckling mellan EU och Västindien [2006/2123(INI)] – Utskottet för utveckling
Föredragande: Gabriele Zimmer (A6-0211/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 2)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2006)0304)
6.3. Skydd för anställda inom hälsovårdssektorn i Europa mot infektioner som överförs via blodet till följd av skador orsakade av sprutor (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande 2 om skydd för anställda inom hälsovårdssektorn i Europa mot infektioner som överförs via blodet till följd av skador orsakade av sprutor [2006/2015(INI)] – Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Föredragande: Stephen Hughes (A6-0218/2006).
Beslut hade fattats den 01.06.2006 om att omröstningen om betänkande 1 (A6-0137/2006) skulle skjutas upp (punkt 7.19 i protokollet av den 01.06.2006) och detta betänkande hade sedan återförvisats till utskottet den 13.06.2006 (punkt 7.11 i protokollet av den 13.06.2006).
(Kvalificerad majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 3)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2006)0305)
6.4. Europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument ***I (omröstning)
*
* *
Före omröstningen om Szymańskis betänkande (A6-0164/2006):
Talare: om de tre betänkandena A6-0164/2006, A6-0157/2006 och A6-0155/2006, Konrad Szymański (föredragande), Raül Romeva i Rueda (som ersatte föredraganden), István Szent-Iványi (föredragande) och Elmar Brok (ordförande för utskottet AFET).
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av de allmänna principerna för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument [KOM(2004)0628 – C6-0129/2004 – 2004/0219(COD)] – Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Konrad Szymański (A6-0164/2006).
Debatten hade hållits den 17.5.2006 (punkt 11 i protokollet av den 17.5.2006).
Omröstningen om betänkandet hade skjutits upp efter talmanskonferensens beslut av den 14.06.2006.
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 4)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2006)0306)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P6_TA(2006)0306)
6.5. Stabilitetsinstrument ***I (omröstning)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av ett stabilitetsinstrument [KOM(2004)0630 – C6-0251/2004 – 2004/0223(COD)] – Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Angelika Beer (A6-0157/2006).
Debatten hade hållits den 17.5.2006 (punkt 11 i protokollet av den 17.5.2006).
Omröstningen om betänkandet hade skjutits upp efter talmanskonferensens beslut av den 14.06.2006.
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 5)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2006)0307)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P6_TA(2006)0307)
6.6. Instrument för stöd inför anslutningen * (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets förordning om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen [KOM(2004)0627 – C6-0047/2005 – 2004/0222(CNS)] – Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: István Szent-Iványi (A6-0155/2006).
Debatten hade hållits den 17.5.2006 (punkt 11 i protokollet av den 17.5.2006).
Omröstningen om betänkandet hade skjutits upp efter talmanskonferensens beslut av den 14.06.2006.
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 6)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2006)0308)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P6_TA(2006)0308)
6.7. Kommissionens genomförandebefogenheter (interinstitutionellt avtal)
Betänkande om det interinstitutionella avtalet i form av ett gemensamt uttalande avseende förslaget till rådets beslut om ändring av beslut 1999/468/EG om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [10126/1/2006 – C6-0208/2006 – 2006/2152(ACI)] – Utskottet för konstitutionella frågor
Föredragande: Richard Corbett (A6-0237/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 7)
FÖRSLAG TILL BESLUT
Antogs (P6_TA(2006)0309)
6.8. Kommissionens genomförandebefogenheter (förfaranden) * (omröstning)
Betänkande om det ändrade förslaget till rådets beslut om ändring av beslut 1999/468/EG om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [10126/1/2006 – C6-0190/2006 – 2002/0298(CNS)] – Utskottet för konstitutionella frågor
Föredragande: Richard Corbett (A6-0236/2006).
(Förnyat samråd)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 8)
RÅDETS FÖRSLAG
Godkändes (P6_TA(2006)0310)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P6_TA(2006)0310)
6.9. Information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel ***I (omröstning)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel [KOM(2005)0343 – C6-0246/2005 – 2005/0138(COD)] – Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Alexander Alvaro (A6-0196/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 9)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2006)0311)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P6_TA(2006)0311)
Inlägg om omröstningen:
Alexander Alvaro (föredragande) och Udo Bullmann för PSE-gruppen, den sistnämnde om ändringsförslagen 20, 22, 24, 103, 124 och 125.
6.10. Budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget * (slutomröstning)
Betänkande om förslaget till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget [KOM(2006)0213 – C6-0207/2006 – 2005/0090(CNS)] – Budgetutskottet
Föredragande: Ingeborg Gräßle (A6-0057/2006).
Debatten hade hållits den 14.3.2006 (punkt 21 i protokollet av den 14.3.2006).
Omröstningen om kommissionens förslag hade hållits den 15.03.2006 (punkt 4.5 i protokollet av den 15.03.2006). Betänkandet hade den 13.06.2006 återförvisats till det behöriga utskottet i enlighet med artikel 168.1 i arbetsordningen (punkt 7.9 i protokollet av den 11.06.2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 10)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P6_TA(2006)0312)
6.11. Ömsesidigt informationsutbyte rörande asyl och invandring * (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets beslut om upprättande av ett system för ömsesidigt informationsutbyte om medlemsstaternas åtgärder rörande asyl och invandring [KOM(2005)0480 – C6-0335/2005 – 2005/0204(CNS)] – Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Patrick Gaubert (A6-0186/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 11)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2006)0313)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P6_TA(2006)0313)
6.12. Ändring av protokollet om privilegier och immunitet (omröstning)
Resolutionsförslag B6-0275/2006/rév.
Debatten hade hållits den 26.4.2006 (punkt 13 i protokollet av den 26.4.2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 12)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P6_TA(2006)0314)
6.13. Ekonomiska och sociala effekter av omstruktureringen av företag i Europa (omröstning)
Resolutionsförslag B6-0383/2006, B6-0387/2006, B6-0388/2006, B6-0389/2006 och B6-0398/2006
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 13)
RESOLUTIONSFÖRSLAG B6-0383/2006
Förkastades
RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B6-0387/2006
(ersätter B6-0387/2006, B6-0388/2006 och B6-0389/2006):
inlämnat av följande ledamöter:
|
|
Ria Oomen-Ruijten och José Albino Silva Peneda för PPE-DE-gruppen, |
|
|
Martin Schulz, Stephen Hughes, Jan Andersson, Joel Hasse Ferreira, Jean Louis Cottigny, Alain Hutchinson, Edite Estrela och Jamila Madeira för PSE-gruppen, |
|
|
Jorgo Chatzimarkakis för ALDE-gruppen, |
|
|
Eugenijus Maldeikis, Umberto Pirilli och Roberta Angelilli för UEN-gruppen |
Antogs (P6_TA(2006)0315)
(Resolutionsförslag B6-0398/2006 bortföll.)
6.14. CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar (omröstning)
Interimsbetänkande om CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar [2006/2027(INI)] – Det tillfälliga utskottet för CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar
Föredragande: Giovanni Claudio Fava (A6-0213/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 14)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P6_TA(2006)0316)
Inlägg om omröstningen:
|
|
Jas Gawronski hade lagt fram ett muntligt ändringsförslag till ändringsförslag 15, vilket beaktades (ändringsförslag 15, som ändrats enligt detta, förkastades sedan). |
|
|
Giusto Catania, för GUE/NGL-gruppen, hade lagt fram ett muntligt ändringsförslag till ändringsförslag 6. |
|
|
Talmannen konstaterade att det muntliga ändringsförslaget inte kunde beaktas, eftersom minst 37 ledamöter motsatte sig detta. Det införlivades således inte. |
|
|
Michael Gahler hade lagt fram ett muntligt ändringsförslag till ändringsförslag 1, vilket beaktades. |
6.15. Amerikanska säkerhetstjänstens granskning av uppgifter i samband med banktransaktioner via systemet Swift (omröstning)
Resolutionsförslag B6-0385/2006, B6-0386/2006, B6-0391/2006, B6-0393/2006 och B6-0395/2006
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 15)
RESOLUTIONSFÖRSLAG B6-0385/2006
Förkastades
RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B6-0386/2006
(ersätter B6-0386/2006, B6-0391/2006, B6-0393/2006 och B6-0395/2006):
inlämnat av följande ledamöter:
|
|
Martine Roure för PSE-gruppen, |
|
|
Alexander Alvaro, Sophia in 't Veld och Margarita Starkevičiūtė för ALDE-gruppen, |
|
|
Monica Frassoni och Daniel Cohn-Bendit för Verts/ALE-gruppen, |
|
|
Francis Wurtz, Sahra Wagenknecht, Giusto Catania, Umberto Guidoni och Sylvia-Yvonne Kaufmann för GUE/NGL-gruppen |
Antogs (P6_TA(2006)0318)
6.16. Integration av invandrare inom Europeiska unionen (omröstning)
Betänkande om strategier och metoder för integration av invandrare inom Europeiska unionen [2006/2056(INI)] – Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Stavros Lambrinidis (A6-0190/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 16)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P6_TA(2006)0319)
6.17. Utveckling och migration (omröstning)
Betänkande om utveckling och migration [2005/2244(INI)] – Utskottet för utveckling
Föredragande: Marie-Arlette Carlotti (A6-0210/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 17)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P6_TA(2006)0320)
6.18. Rättvis handel och utveckling (omröstning)
Betänkande om rättvis handel och utveckling [2005/2245(INI)] – Utskottet för utveckling
Föredragande: Frithjof Schmidt (A6-0207/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 18)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P6_TA(2006)0321)
6.19. HIV, dags att agera! (omröstning)
Resolutionsförslag B6-0375/2006, B6-0376/2006, B6-0377/2006, B6-0378/2006, B6-0379/2006 och B6-0380/2006
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 19)
RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B6-0375/2006
(ersätter B6-0375/2006, B6-0377/2006, B6-0378/2006, B6-0379/2006 och B6-0380/2006):
inlämnat av följande ledamöter:
|
|
John Bowis för PPE-DE-gruppen, |
|
|
Miguel Angel Martínez Martínez, Anne Van Lancker och Pierre Schapira för PSE-gruppen, |
|
|
Fiona Hall, Marios Matsakis och Elizabeth Lynne för ALDE-gruppen, |
|
|
Margrete Auken för Verts/ALE-gruppen, |
|
|
Luisa Morgantini, Feleknas Uca, Vittorio Agnoletto, Eva-Britt Svensson och Adamos Adamou för GUE/NGL-gruppen |
Antogs (P6_TA(2006)0322)
(Resolutionsförslag B6-0376/2006 bortföll.)
7. Röstförklaringar
Skriftliga röstförklaringar:
De skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 163.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.
Muntliga röstförklaringar:
Betänkande Christoph Konrad – A6-0209/2006:
|
— |
Christoph Konrad |
Betänkande Konrad Szymański – A6-0164/2006:
|
— |
Jaromír Kohlíček |
Betänkande Richard Corbett – A6-0237/2006:
|
— |
Richard Corbett och Ivo Strejček |
Betänkande Patrick Gaubert – A6-0186/2006:
|
— |
Frank Vanhecke |
Ändring av protokollet om privilegier och immunitet B6-0275/2006/rév.:
|
— |
Bruno Gollnisch |
Betänkande Giovanni Claudio Fava – A6-0213/2006:
|
— |
Marco Cappato, Philip Claeys, Petr Duchoň, Hynek Fajmon och Jas Gawronski |
Amerikanska säkerhetstjänstens granskning av uppgifter i samband med banktransaktioner via systemet Swift – RC-B6-0386/2006:
|
— |
Marco Cappato |
Betänkande Stavros Lambrinidis – A6-0190/2006:
|
— |
Frank Vanhecke och Philip Claeys |
8. Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster
Rättelser till avgivna röster:
Rättelserna till avgivna röster återfinns på webbplatsen ”Séance en direct”, ”Results of votes (roll-call votes)/Résultats des votes (appels nominaux)” samt i den tryckta versionen av bilagan ”Resultat av omröstningarna med namnupprop”.
Den elektroniska versionen på Europarl uppdateras regelbundet under högst två veckor efter den aktuella omröstningsdagen.
Därefter slutförs förteckningen över rättelserna till de avgivna rösterna för att översättas och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Avsiktsförklaringar till avgivna röster:
Följande avsiktsförklaringar hade gjorts (angående icke avgivna röster):
Betänkande Stephen Hughes – A6-0218/2006
|
— |
resolutionen (i sin helhet) |
|
— |
ja: Paul Rübig |
Betänkande Giovanni Claudio Fava – A6-0213/2006
|
— |
ändringsförslag 3, andra delen |
|
— |
ja: Harlem Désir |
(Sammanträdet avbröts kl. 13.35 och återupptogs kl. 15.)
ORDFÖRANDESKAP: Gérard ONESTA
Vice talman
9. Justering av protokollet från föregående sammanträde
Avsiktsförklaringar till avgivna röster:
Sammanträdet den: 05.07.2006
Betänkande Ulrich Stockmann – A6-0212/2006
|
— |
ändringsförslag 11 |
|
— |
nej: Manuel Medina Ortega |
Pervenche Berès hade låtit meddela att hon hade varit närvarande under sammanträdet den 04.07.2006 men att hennes namn inte förekom på närvarolistan.
*
* *
Protokollet från föregående sammanträde justerades.
10. Meddelande om rådets gemensamma ståndpunkter
Talmannen tillkännagav, i enlighet med artikel 57.1 i arbetsordningen, mottagandet av rådets gemensamma ståndpunkter, skälen till antagandet av dessa samt kommissionens ståndpunkt om följande dokument:
|
— |
Rådets gemensamma ståndpunkt den 27 juni 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om det finansiella instrumentet för miljön (Life +) (06284/1/2006 – 10436/2006 – KOM(2006)0355 – C6-0226/2006 – 2004/0218(COD))
|
|
— |
Gemensam ståndpunkt antagen av rådet den 30 juni 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande (07535/3/2006 – 10414/2006 – KOM(2006)0374 – C6-0227/2006 – 2004/0055(COD))
|
Den tidsfrist på tre månader som parlamentet har för att yttra sig började således löpa påföljande dag, den 07.07.2006.
11. Resultaten från WTO:s möte i Genève i slutet av april samt framtidsperspektiv (fortsättning på debatten)
Muntlig fråga (O-0036/2006/rév.1) från Enrique Barón Crespo, för utskottet INTA, till kommissionen: Resultaten från WTO:s möte i Genève i slutet av april samt framtidsperspektiv (B6-0314/2006)
Talare: Georgios Papastamkos för PPE-DE-gruppen, Panagiotis Beglitis för PSE-gruppen, Marian Harkin för ALDE-gruppen, Carl Schlyter för Verts/ALE-gruppen, Bastiaan Belder för IND/DEM-gruppen, Robert Sturdy, David Martin, Kathy Sinnott, Christofer Fjellner, Elisa Ferreira, Gerard Batten, Daniel Caspary och Peter Mandelson (ledamot av kommissionen).
Talmannen förklarade debatten avslutad.
12. Angivande av ursprungsland för vissa produkter som importeras från tredjeländer (”ursprungsmärkning”) (debatt)
Muntlig fråga (O-0065/2006) från Enrique Barón Crespo, för utskottet INTA: Angivande av ursprungsland för vissa produkter som importeras från tredjeländer (”ursprungsmärkning”) (B6-0316/2006)
Enrique Barón Crespo utvecklade den muntliga frågan.
Peter Mandelson (ledamot av kommissionen) besvarade den muntliga frågan.
Talare: Robert Sturdy för PPE-DE-gruppen, Francisco Assis för PSE-gruppen, Gianluca Susta för ALDE-gruppen, Cristiana Muscardini för UEN-gruppen, Christofer Fjellner, Jean-Pierre Audy och Peter Mandelson.
Resolutionsförslag som lagts fram som avslutning på debatten (artikel 108.5 i arbetsordningen):
|
— |
Erika Mann för PSE-gruppen, om angivande av ursprungsland för vissa varor som importeras från tredjeländer (”ursprungsmärkning”) (B6-0384/2006), |
|
— |
Caroline Lucas för Verts/ALE-gruppen, om angivande av ursprungsland för vissa varor som importeras från tredjeländer (”ursprungsmärkning”) (B6-0390/2006), |
|
— |
Cristiana Muscardini för UEN-gruppen, om angivande av ursprungsland för vissa varor som importeras från tredjeländer (”ursprungsmärkning”) (B6-0392/2006), |
|
— |
Helmuth Markov, Vittorio Agnoletto och Marco Rizzo för GUE/NGL-gruppen, om angivande av ursprungsland för vissa varor som importeras från tredjeländer (”ursprungsmärkning”) (B6-0394/2006) |
|
— |
Robert Sturdy för PPE-DE-gruppen, om angivande av ursprungsland för vissa varor som importeras från tredjeländer (”ursprungsmärkning”) (B6-0396/2006), |
|
— |
Johan Van Hecke för ALDE-gruppen, om angivande av ursprungsland för vissa varor som importeras från tredjeländer (”ursprungsmärkning”) (B6-0397/2006). |
(Utskottet INTA hade dragit tillbaka sin resolution B6-0381/2006)
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 16.4 i protokollet av den 06.07.2006.
13. Debatt om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer (debatt)
(För rubriker och författare till resolutionsförslagen, se punkt 3 i protokollet av den 04.07.2006).
13.1. Somalia
Resolutionsförslag B6-0400/2006, B6-0405/2006, B6-0406/2006, B6-0410/2006, B6-0412/2006 och B6-0415/2006
Alyn Smith, Tobias Pflüger, Simon Coveney, Marios Matsakis, Ana Maria Gomes och Cristiana Muscardini presenterade resolutionsförslagen.
Talare: Józef Pinior för PSE-gruppen, Luca Romagnoli, grupplös, Marek Aleksander Czarnecki och Peter Mandelson (ledamot av kommissionen).
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 16.1 i protokollet av den 06.07.2006.
13.2. Mauretanien
Resolutionsförslag B6-0399/2006, B6-0403/2006, B6-0407/2006, B6-0409/2006, B6-0413/2006 och B6-0416/2006
Marie Anne Isler Béguin, Tobias Pflüger, Bernd Posselt, Marios Matsakis och Marie-Arlette Carlotti presenterade resolutionsförslagen.
Talare: Michael Gahler för PPE-DE-gruppen, Alain Hutchinson för PSE-gruppen, och Peter Mandelson (ledamot av kommissionen).
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 16.2 i protokollet av den 06.07.2006.
13.3. Yttrandefrihet på Internet
Resolutionsförslag B6-0401/2006, B6-0402/2006, B6-0404/2006, B6-0408/2006, B6-0411/2006 och B6-0414/2006
Raül Romeva i Rueda, Tobias Pflüger, Simon Coveney, Jules Maaten och Catherine Trautmann presenterade resolutionsförslagen.
Talare: Tadeusz Zwiefka för PPE-DE-gruppen, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg för PSE-gruppen, Kathy Sinnott för IND/DEM-gruppen, Ryszard Czarnecki, grupplös, Urszula Krupa och Peter Mandelson (ledamot av kommissionen).
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 16.3 i protokollet av den 06.07.2006.
14. Omröstning
Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilagan ”Omröstningsresultat” som bifogas protokollet.
14.1. Somalia (omröstning)
Resolutionsförslag B6-0400/2006, B6-0405/2006, B6-0406/2006, B6-0410/2006, B6-0412/2006 och B6-0415/2006
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 20)
RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B6-0400/2006
(ersätter B6-0400/2006, B6-0405/2006, B6-0406/2006, B6-0410/2006, B6-0412/2006 och B6-0415/2006):
inlämnat av följande ledamöter:
|
|
Simon Coveney, John Bowis, Jana Hybášková, Mario Mauro och Bernd Posselt för PPE-DE-gruppen, |
|
|
Pasqualina Napoletano, Glenys Kinnock och Elena Valenciano Martínez-Orozco för PSE-gruppen, |
|
|
Johan Van Hecke och Marios Matsakis för ALDE-gruppen, |
|
|
Margrete Auken och Sepp Kusstatscher för Verts/ALE-gruppen, |
|
|
Luisa Morgantini och Esko Seppänen för GUE/NGL-gruppen, |
|
|
Cristiana Muscardini för UEN-gruppen. |
Antogs (P6_TA(2006)0323)
Inlägg om omröstningen:
|
— |
Simon Coveney lade fram ett muntligt ändringsförslag till skäl C, vilket beaktades. |
|
— |
Michael Gahler lade fram ett muntligt ändringsförslag till punkt 11, vilket beaktades. |
14.2. Mauretanien (omröstning)
Resolutionsförslag B6-0399/2006, B6-0403/2006, B6-0407/2006, B6-0409/2006, B6-0413/2006 och B6-0416/2006
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 21)
RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B6-0399/2006
(ersätter B6-0399/2006, B6-0403/2006, B6-0407/2006, B6-0409/2006, B6-0413/2006 och B6-0416/2006):
inlämnat av följande ledamöter:
|
|
Bernd Posselt, Charles Tannock och Simon Busuttil för PPE-DE-gruppen, |
|
|
Pasqualina Napoletano, Marie-Arlette Carlotti, Glenys Kinnock, Alain Hutchinson och Elena Valenciano Martínez-Orozco för PSE-gruppen, |
|
|
Lydie Polfer och Marios Matsakis för ALDE-gruppen, |
|
|
Marie Anne Isler Béguin för Verts/ALE-gruppen, |
|
|
Luisa Morgantini och Willy Meyer Pleite för GUE/NGL-gruppen, |
|
|
Ģirts Valdis Kristovskis för UEN-gruppen. |
Antogs (P6_TA(2006)0324)
Inlägg om omröstningen:
|
— |
Michael Gahler lade fram ett muntligt ändringsförslag till punkt 26, vilket beaktades. |
14.3. Yttrandefrihet på Internet (omröstning)
Resolutionsförslag B6-0401/2006, B6-0402/2006, B6-0404/2006, B6-0408/2006, B6-0411/2006 och B6-0414/2006
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 22)
RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B6-0401/2006
(ersätter B6-0401/2006, B6-0402/2006, B6-0404/2006, B6-0408/2006, B6-0411/2006 och B6-0414/2006):
inlämnat av följande ledamöter:
|
|
Simon Coveney och Charles Tannock för PPE-DE-gruppen, |
|
|
Pasqualina Napoletano, Catherine Trautmann och Christa Prets för PSE-gruppen, |
|
|
Henrik Lax, Marios Matsakis och Frédérique Ries för ALDE-gruppen, |
|
|
Daniel Cohn-Bendit och Monica Frassoni för Verts/ALE-gruppen, |
|
|
Vittorio Agnoletto, Umberto Guidoni och Miguel Portas för GUE/NGL-gruppen, |
|
|
Hanna Foltyn-Kubicka, Mieczysław Edmund Janowski, Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk, Zdzisław Zbigniew Podkański och Janusz Wojciechowski för UEN-gruppen. |
Talmannen meddelade att endast den engelska versionen av texten fanns tillgänglig för omröstning, på grund av ett tekniskt problem. Han bad om kammarens bifall till att genomföra omröstningen ändå. Parlamentet biföll detta och röstade om texten. (Övriga språkverisoner skulle anpassas till den engelska versionen).
Antogs (P6_TA(2006)0325)
14.4. Angivande av ursprungsland för vissa produkter som importeras från tredjeländer (”ursprungsmärkning”) (omröstning)
Resolutionsförslag B6-0384/2006, B6-0390/2006, B6-0392/2006, B6-0394/2006, B6-0396/2006 och B6-0397/2006
Utskottet INTA hade dragit tillbaka sitt resolutionsförslag B6-0381/2006.
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 23)
RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B6-0384/2006
(ersätter B6-0384/2006, B6-0390/2006, B6-0392/2006, B6-0394/2006, B6-0396/2006 och B6-0397/2006):
inlämnat av följande ledamöter:
|
|
Robert Sturdy för PPE-DE-gruppen, |
|
|
Erika Mann för PSE-gruppen, |
|
|
Johan Van Hecke och Gianluca Susta för ALDE-gruppen, |
|
|
Caroline Lucas för Verts/ALE-gruppen, |
|
|
Vittorio Agnoletto, Helmuth Markov och Marco Rizzo för GUE/NGL-gruppen, |
|
|
Cristiana Muscardini för UEN-gruppen. |
Antogs (P6_TA(2006)0326)
Inlägg om omröstningen:
|
— |
Enrique Barón Crespo lade fram ett muntligt ändringsförslag till punkt 2, vilket beaktades. |
15. Explications de vote
Skriftliga röstförklaringar:
De skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 163.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.
Muntliga röstförklaringar:
Angivande av ursprungsland för vissa produkter som importeras från tredjeländer (”ursprungsmärkning”) – RC-B6-0384/2006: Luca Romagnoli
16. Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster
Rättelser till avgivna röster:
Rättelserna till avgivna röster återfinns på webbplatsen ”Séance en direct”, ”Results of votes (roll-call votes)/Résultats des votes (appels nominaux)” samt i den tryckta versionen av bilagan ”Resultat av omröstningarna med namnupprop”.
Den elektroniska versionen på Europarl uppdateras regelbundet under högst två veckor efter den aktuella omröstningsdagen.
Därefter slutförs förteckningen över rättelserna till de avgivna rösterna för att översättas och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Avsiktsförklaringar till avgivna röster:
Följande avsiktsförklaringar hade gjorts (angående icke avgivna röster):
Yttrandefrihet på Internet (RC-B6-0401/2006)
(slutomröstning)
ja: Enrique Barón Crespo, Jens-Peter Bonde
17. Utskottens och delegationernas sammansättning
På begäran av grupperna ALDE och GUE/NGL godkände parlamentet följande utnämningar:
utskottet AFET: Marco Cappato
utskottet ECON: Vincenzo Aita
18. Begäran om upphävande av parlamentarisk immunitet
Belgiens behöriga myndigheter hade översänt en begäran till talmannen om att Vural Ögers parlamentariska immunitet skulle hävas inom ramen för ett domstolsförfarande vid domstolsmyndigheten i Bryssel.
I enlighet med artikel 6.2 i arbetsordningen hänvisades denna begäran till behörigt utskott (JURI).
19. Beslut om vissa dokument
Tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden (artikel 45 i arbetsordningen)
utskottet AFET
|
— |
Reformerna i arabvärlden: Vilken strategi för Europeiska unionen? (2006/2172(INI)) |
|
— |
En Östersjöstrategi för den nordliga dimensionen (2006/2171(INI)) (rådgivande utskott: ENVI, ITRE, REGI) |
utskottet INTA
|
— |
Inrättande av en frihandelszon för Europa-Medelhavsområdet (2006/2173(INI)) (rådgivande utskott: AFET, AGRI) |
utskottet ENVI
|
— |
En temainriktad strategi för materialåtervinning av avfall (2006/2175(INI)) (rådgivande utskott: ITRE) |
|
— |
Temainriktad strategi för den marina miljön (2006/2174(INI)) (rådgivande utskott: TRAN, PECH) |
utskottet REGI
|
— |
Inverkan och följderna av strukturpolitiken på EU:s sammanhållning (2006/2181(INI)) (rådgivande utskott: BUDG) |
|
— |
Sammanhållningspolitikens roll och effektivitet när det gäller att minska skillnaderna i EU:s fattigaste regioner (2006/2176(INI)) |
utskottet PECH
|
— |
Ett nytt omfattande partnerskap med Grönland i form av en gemensam förklaring och ett rådsbeslut på grundval av artikel 187 i EG-fördraget (2006/2182(INI)) (rådgivande utskott: AFET, INTA, BUDG) |
utskottet LIBE
|
— |
Asyl: praktiskt samarbete, kvaliteten på besluten i det gemensamma europeiska asylsystemet (2006/2184(INI)) (rådgivande utskott: AFET, DEVE, FEMM) |
|
— |
Om behörighetskonflikter och ne bis in idem-principen i straffrättsliga förfaranden (2006/2183(INI)) (rådgivande utskott: JURI) |
Tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden (artikel 114 i arbetsordningen)
utskottet AFET
|
— |
Förhandlingarna om ett Europa-Medelhavsavtal om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Arabrepubliken Syrien, å andra sidan (2006/2150(INI)) (rådgivande utskott: INTA) |
Förstärkt samarbete mellan utskott
utskottet INTA
|
— |
Förslag till rådets beslut om exceptionellt ekonomiskt stöd från gemenskapen till Kosovo (KOM(2006)0207 – C6-0171/2006 – 2006/0068(CNS)) (rådgivande utskott: BUDG) Förstärkt samarbete mellan utskott INTA, AFET (Till följd av talmanskonferensens beslut av den 29.06.2006) |
utskottet EMPL
|
— |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (KOM(2006)0091 – C6-0082/2006 – 2006/0033(COD)) (rådgivande utskott: INTA, ECON, ITRE, IMCO, REGI) Förstärkt samarbete mellan utskott EMPL, BUDG (Till följd av talmanskonferensens beslut av den 29.06.2006) |
utskottet ENVI
|
— |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om definitioner, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker (KOM(2005)0125 – C6-0440/2005 – 2005/0028(COD)) (rådgivande utskott: IMCO) Förstärkt samarbete mellan utskott ENVI, AGRI (Till följd av talmanskonferensens beslut av den 29.06.2006) |
utskottet ITRE
|
— |
Förslag till rådets förordning om inrättande av ett instrument för kärnsäkerhetsstöd (09037/2006 – C6-0153/2006 – 2006/0802(CNS)) (rådgivande utskott: DEVE, BUDG, ENVI) Förstärkt samarbete mellan utskott ITRE, AFET (Till följd av talmanskonferensens beslut av den 29.06.2006) |
utskottet LIBE
|
— |
Förslag till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (KOM(2005)0649 – C6-0079/2006 – 2005/0259(CNS)) Förstärkt samarbete mellan utskott LIBE, JURI (Till följd av talmanskonferensens beslut av den 29.06.2006) |
Hänvisningar till utskott
utskottet JURI
|
— |
Att miniera de administrativa kostnader som lagstiftningen kräver (2005/2140(INI)) ansvarigt utskott: CONT (rådgivande utskott: ECON, EMPL, ITRE, JURI) |
Beslut om att utarbeta ett betänkande i enlighet med artikel 201 i arbetsordningen
utskottet AFCO
|
— |
Tolkning av artikel 166 i arbetsordningen (2006/2139(REG)) |
20. Skriftliga förklaringar för införande i registret (artikel 116 i arbetsordningen)
Talmannen informerade, i enlighet med artikel 116.3 i arbetsordningen, parlamentet om antalet ledamöter som undertecknat följande skriftliga förklaringar:
|
Dokument nr |
Från |
Underskrifter |
|
19/2006 |
Elly de Groen-Kouwenhoven, Michael Cashman, Erik Meijer, Alexander Lambsdorff och Geoffrey Van Orden |
115 |
|
20/2006 |
Konrad Szymański, Philippe Morillon, Charles Tannock, Ari Vatanen och Bastiaan Belder |
81 |
|
21/2006 |
Iles Braghetto och Panayiotis Demetriou |
403 |
|
22/2006 |
Daniel Strož |
49 |
|
23/2006 |
Claire Gibault, Jean-Marie Cavada, Antoine Duquesne, Charles Tannock och Enrique Barón Crespo, |
407 |
|
24/2006 |
Robert Navarro, Jean-Luc Bennahmias, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Luigi Cocilovo och Sylvia-Yvonne Kaufmann |
150 |
|
25/2006 |
Fernand Le Rachinel |
27 |
|
26/2006 |
Jean Lambert, Raül Romeva i Rueda och Carl Schlyter |
44 |
|
27/2006 |
Daniel Strož |
19 |
|
28/2006 |
Paul Verges, Margie Sudre och Jean-Claude Fruteau |
129 |
|
29/2006 |
Bogdan Golik och Bogusław Sonik |
60 |
|
30/2006 |
Caroline Lucas, Jean Lambert och André Brie |
33 |
|
31/2006 |
Caroline Lucas, Janusz Wojciechowski, David Hammerstein Mintz och Robert Evans |
81 |
|
32/2006 |
Jean Spautz |
67 |
|
33/2006 |
Richard Corbett, Alexander Alvaro, Christopher Heaton-Harris, Cecilia Malmström och Cem Özdemir |
196 |
|
34/2006 |
Andreas Mölzer |
20 |
|
35/2006 |
Anna Záborská, Stephen Hughes och Gérard Deprez |
185 |
|
36/2006 |
Anna Záborská, Stephen Hughes och Gérard Deprez |
188 |
|
37/2006 |
Anna Záborská, Stephen Hughes och Gérard Deprez |
197 |
|
38/2006 |
Carl Schlyter, Paulo Casaca, Karl-Heinz Florenz, Mojca Drčar Murko och Caroline Lucas |
282 |
|
39/2006 |
Cristiana Muscardini |
46 |
|
40/2006 |
Margrietus van den Berg, Jean-Marie Cavada, Harlem Désir och Caroline Lucas |
114 |
|
41/2006 |
Feleknas Uca, Raül Romeva i Rueda, Karin Scheele, Jürgen Schröder och Nicholson of Winterbourne |
|
|
42/2006 |
Georgios Karatzaferis |
26 |
|
43/2006 |
Adriana Poli Bortone |
16 |
|
44/2006 |
Mario Borghezio |
6 |
|
45/2006 |
Mario Borghezio |
30 |
|
46/2006 |
Jamila Madeira, Ana Maria Gomes, Anna Záborská, Luisa Morgantini och Miguel Angel Martínez Martínez |
42 |
|
47/2006 |
Caroline Lucas, Angelika Beer |
37 |
|
48/2006 |
Bogusław Rogalski |
15 |
|
49/2006 |
Alessandra Mussolini |
21 |
|
50/2006 |
Sylwester Chruszcz |
14 |
|
51/2006 |
Daniel Strož och Jaromír Kohlíček |
7 |
|
52/2006 |
Maciej Marian Giertych |
23 |
|
53/2006 |
Thierry Cornillet |
32 |
|
54/2006 |
Mario Borghezio |
12 |
21. Översändande av texter som antagits under sammanträdesperioden
Enligt artikel 172.2 i arbetsordningen skall protokollet från sammanträdet föreläggas kammaren för justering i början av nästföljande sammanträde.
Efter parlamentets godkännande skall de antagna texterna omedelbart översändas till behöriga instanser.
22. Datum för nästa sammanträdesperiod
Nästa sammanträdesperiod skulle äga rum den 04.09.2006-07.09.2006.
23. Avbrytande av sessionen
Talmannen förklarade Europaparlamentets session avbruten.
Sammanträdet avslutades kl. 17.20.
Julian Priestley
Generalsekreterare
Josep Borrell Fontelles
Talman
NÄRVAROLISTA
Följande skrev på:
Adamou, Agnoletto, Aita, Albertini, Allister, Alvaro, Andersson, Andrejevs, Andria, Andrikienė, Angelilli, Arif, Arnaoutakis, Ashworth, Assis, Atkins, Attard-Montalto, Attwooll, Aubert, Audy, Auken, Ayala Sender, Aylward, Bachelot-Narquin, Baco, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Barsi-Pataky, Batten, Battilocchio, Batzeli, Bauer, Beaupuy, Beazley, Becsey, Beer, Beglitis, Belder, Belet, Belohorská, Bennahmias, Berend, Berès, van den Berg, Berger, Berlato, Berlinguer, Berman, Bielan, Birutis, Blokland, Bloom, Bobošíková, Böge, Bösch, Bonde, Bono, Bonsignore, Borghezio, Borrell Fontelles, Bourlanges, Bourzai, Bowis, Bowles, Bozkurt, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Breyer, Březina, Brie, Brok, Budreikaitė, van Buitenen, Bullmann, van den Burg, Bushill-Matthews, Busk, Busquin, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Calabuig Rull, Callanan, Camre, Capoulas Santos, Cappato, Carlotti, Carnero González, Casa, Casaca, Casini, Caspary, Castex, Castiglione, del Castillo Vera, Catania, Cavada, Cederschiöld, Cercas, Chatzimarkakis, Chichester, Chmielewski, Christensen, Chruszcz, Claeys, Clark, Cocilovo, Coelho, Cohn-Bendit, Corbett, Corbey, Cornillet, Correia, Cottigny, Coveney, Crowley, Marek Aleksander Czarnecki, Ryszard Czarnecki, Daul, Davies, de Brún, Degutis, Dehaene, De Keyser, Demetriou, Deprez, De Rossa, Descamps, Désir, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dičkutė, Didžiokas, Díez González, Dillen, Dimitrakopoulos, Dobolyi, Dombrovskis, Douay, Dover, Doyle, Drčar Murko, Duchoň, Dührkop Dührkop, Duff, Duka-Zólyomi, Ebner, El Khadraoui, Esteves, Estrela, Ettl, Eurlings, Jill Evans, Jonathan Evans, Fajmon, Falbr, Fatuzzo, Fava, Fazakas, Ferber, Fernandes, Fernández Martín, Anne Ferreira, Elisa Ferreira, Figueiredo, Fjellner, Flasarová, Flautre, Florenz, Foltyn-Kubicka, Fontaine, Ford, Fourtou, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Fruteau, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, García Pérez, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gebhardt, Gentvilas, Geremek, Geringer de Oedenberg, Gewalt, Gibault, Gierek, Giertych, Gill, Gklavakis, Glante, Glattfelder, Goepel, Golik, Gollnisch, Gomes, Gomolka, Gottardi, Grabowska, Grabowski, Graça Moura, Graefe zu Baringdorf, Gräßle, Griesbeck, Gröner, de Groen-Kouwenhoven, Grosch, Grossetête, Guardans Cambó, Guellec, Guerreiro, Gurmai, Gutiérrez-Cortines, Guy-Quint, Gyürk, Hänsch, Hall, Hamon, Handzlik, Harbour, Harkin, Harms, Hasse Ferreira, Hassi, Hatzidakis, Haug, Hazan, Heaton-Harris, Hedh, Hedkvist Petersen, Helmer, Henin, Hennicot-Schoepges, Hennis-Plasschaert, Herczog, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Honeyball, Hoppenstedt, Horáček, Howitt, Hudacký, Hughes, Hutchinson, Ibrisagic, Ilves, in 't Veld, Isler Béguin, Itälä, Jäätteenmäki, Jałowiecki, Janowski, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jensen, Jørgensen, Jonckheer, Jordan Cizelj, Juknevičienė, Kacin, Kaczmarek, Kallenbach, Kamall, Kamiński, Karas, Karim, Kasoulides, Kaufmann, Kauppi, Tunne Kelam, Kindermann, Kinnock, Klamt, Klaß, Klich, Klinz, Knapman, Koch, Kohlíček, Konrad, Korhola, Kósáné Kovács, Koterec, Kozlík, Krahmer, Krasts, Kratsa-Tsagaropoulou, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kristovskis, Krupa, Kuc, Kudrycka, Kułakowski, Kušķis, Kusstatscher, Kuźmiuk, Laignel, Lambert, Lambrinidis, Lang, Langen, Langendries, Laperrouze, Lauk, Lax, Lechner, Le Foll, Lehideux, Lehne, Leichtfried, Leinen, Le Rachinel, Lewandowski, Liberadzki, Libicki, Lichtenberger, Lienemann, Liotard, Lipietz, López-Istúriz White, Losco, Louis, Lucas, Ludford, Lulling, Lynne, Maaten, McAvan, McGuinness, Madeira, Maldeikis, Manders, Maňka, Erika Mann, Thomas Mann, Markov, Marques, David Martin, Hans-Peter Martin, Martinez, Martínez Martínez, Masiel, Masip Hidalgo, Maštálka, Mastenbroek, Matsakis, Matsouka, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Medina Ortega, Meijer, Menéndez del Valle, Meyer Pleite, Miguélez Ramos, Mikko, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Mohácsi, Montoro Romero, Moraes, Moreno Sánchez, Morillon, Moscovici, Mote, Mulder, Musacchio, Muscardini, Muscat, Musotto, Musumeci, Myller, Napoletano, Nassauer, Nattrass, Newton Dunn, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Nicholson, Nicholson of Winterbourne, Novak, Obiols i Germà, Achille Occhetto, Öger, Özdemir, Olajos, Olbrycht, Ó Neachtain, Onesta, Onyszkiewicz, Oomen-Ruijten, Ortuondo Larrea, Őry, Oviir, Paasilinna, Pack, Pafilis, Pahor, Paleckis, Panayotopoulos-Cassiotou, Pannella, Panzeri, Papadimoulis, Papastamkos, Parish, Patrie, Peillon, Pęk, Alojz Peterle, Pflüger, Piecyk, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pinior, Piotrowski, Pirilli, Pirker, Piskorski, Pistelli, Pleguezuelos Aguilar, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Poignant, Portas, Posdorf, Posselt, Prets, Prodi, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Ransdorf, Rapkay, Rasmussen, Remek, Resetarits, Reul, Reynaud, Ribeiro e Castro, Riera Madurell, Ries, Riis-Jørgensen, Rocard, Rogalski, Roithová, Romagnoli, Romeva i Rueda, Rosati, Roszkowski, Rothe, Rouček, Roure, Rudi Ubeda, Rübig, Rühle, Rutowicz, Ryan, Sacconi, Saïfi, Sakalas, Salinas García, Salvini, Samaras, Samuelsen, Sánchez Presedo, dos Santos, Saryusz-Wolski, Savi, Scheele, Schenardi, Schierhuber, Schlyter, Frithjof Schmidt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schroedter, Schulz, Schwab, Seeber, Seeberg, Segelström, Seppänen, Siekierski, Sinnott, Sjöstedt, Skinner, Škottová, Smith, Sommer, Sonik, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Spautz, Speroni, Staes, Staniszewska, Starkevičiūtė, Šťastný, Stauner, Sterckx, Stevenson, Stockmann, Strejček, Strož, Sturdy, Sudre, Surján, Susta, Svensson, Swoboda, Szájer, Szent-Iványi, Szymański, Tabajdi, Tajani, Takkula, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Toia, Tomczak, Toubon, Toussas, Trakatellis, Trautmann, Triantaphyllides, Trüpel, Turmes, Tzampazi, Uca, Väyrynen, Vaidere, Vakalis, Valenciano Martínez-Orozco, Vanhecke, Van Lancker, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vaugrenard, Ventre, Vergnaud, Vidal-Quadras, de Villiers, Vincenzi, Virrankoski, Vlasák, Voggenhuber, Wallis, Walter, Watson, Manfred Weber, Weiler, Weisgerber, Westlund, Wieland, Wiersma, Willmott, Wise, von Wogau, Bernard Piotr Wojciechowski, Janusz Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wurtz, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Záborská, Zaleski, Zani, Zapałowski, Zappalà, Ždanoka, Železný, Zieleniec, Zīle, Zimmer, Zingaretti, Zvěřina, Zwiefka
Observatörer:
Arabadjiev, Athanasiu, Bărbuleţiu, Bliznashki, Buruiană Aprodu, Ciornei, Cioroianu, Coşea, Corina Creţu, Gabriela Creţu, Dîncu, Duca, Dumitrescu, Ganţ, Hogea, Ilchev, Kirilov, Kónya-Hamar, Mihăescu, Morţun, Podgorean, Popa, Popeangă, Severin, Shouleva, Silaghi, Sofianski, Stoyanov, Ţicău, Vigenin, Zgonea Valeriu Ştefan
BILAGA I
OMRÖSTNINGSRESULTAT
Förkortningar och symboler
|
+ |
antogs |
|
- |
förkastades |
|
↓ |
bortföll |
|
T |
drogs tillbaka |
|
ONU (…, …, …) |
omröstning med namnupprop (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster) |
|
EO (…, …, …) |
elektronisk omröstning (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster) |
|
delad |
delad omröstning |
|
särsk. |
särskild omröstning |
|
ÄF |
ändringsförslag |
|
komp. |
kompromissändringsförslag |
|
m.d. |
motsvarande del |
|
S |
ändringsförslag om strykning |
|
= |
identiska ändringsförslag |
|
res. |
resolutionsförslag |
|
gem. res. |
gemensamt resolutionsförslag |
|
sluten |
sluten omröstning |
1. Åtgärder för att förenkla uppbörden av mervärdesskatt och för att förhindra skattefusk och skatteundandragande *
Betänkande: Christoph KONRAD (A6-0209/2006)
|
Avser |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
2. Ett partnerskap för tillväxt, stabilitet och utveckling mellan EU och Västindien
Betänkande: Gabriele ZIMMER (A6-0211/2006)
|
Avser |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
3. Skydd för anställda inom hälsovårdssektorn i Europa mot infektioner som överförs via blodet till följd av skador orsakade av sprutor
Betänkande: (kvalificerad majoritet erfordras)
Stephen HUGHES (A6-0218/2006)
|
Avser |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
endast en omröstning |
ONU |
+ |
465, 18, 13 |
Begäran om omröstning med namnupprop
ALDE: endast en omröstning
4. Europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument ***I
Betänkande: Konrad SZYMAΡSKI (A6-0164/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
block 1 – kompromissändringsförslag |
4 6-9 13 15-24 26-31 33-36 40-41 43 48 56 58 61-80 82 84 87 90 99-100 103 109 115 124 128-129 131-138 142-156 158-167 169-171 173 175-176 178-181 183-184 |
utskottet UEN, PPE-DE + PSE |
|
+ |
|
|
block 2 – ändringsförslag från ansvarigt utskott (sammanslagen omröstning) |
2 11 14 37 44-46 49-52 54 57 59-60 81 83 85-86 88 94-98 101 105-106 108 113 118 122-123 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
block 3 – övriga ändringsförslag från ansvarigt utskott (sammanslagen omröstning) |
1 5 10 12 32 38-39 42 47 53 55 89 91-93 102 107 110-112 114 116 119-121 |
utskottet |
|
- |
|
|
25 |
utskottet |
delad |
|
|
|
|
1/EO |
+ |
344, 222, 12 |
|||
|
2/EO |
+ |
322, 245, 13 |
|||
|
artikel 20, punkt 2 |
126= 104= |
Verts/ALE utskottet |
|
- |
|
|
157 |
UEN, PPE-DE + PSE |
|
+ |
|
|
|
efter artikel 27 |
127 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
117 |
utskottet |
|
- |
|
|
|
efter skäl 4 |
125 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
130 |
UEN, PPE-DE + PSE |
|
+ |
|
|
|
3 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
omröstning: ändrat förslag |
|
+ |
|
||
|
efter strecksats 2 |
177 |
UEN, PPE-DE + PSE |
|
+ |
|
|
omröstning: lagstiftningsresolution |
|
+ |
|
||
ÄF 178, 179, 180, 181 och 184 annullerar och ersätter ÄF 139, 140, 141, 168, 172 och 174.
Följande text har av misstag inte kommit med i den högra kolumnen i ändringsförslag 152: ”(l) åtgärder för tryggare livsmedelsförsörjning”
Begäran om delad omröstning
UEN
ÄF 25
Första delen:”stöd till strategier … för hälsa”
Andra delen:”inbegripet reproduktiv hälsa och spädbarnsvård för flickor och kvinnor”
5. Stabilitetsinstrument ***I
Betänkande: Angelika BEER (A6-0157/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
Förslag till förordning |
|||||
|
block 1 – kompromiss-ändringsförslag |
43-100 102-107 112 |
Verts/ALE |
|
+ |
|
|
block 2 – ändringsförslag från ansvarigt utskott |
1-42 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
omröstning: ändrat förslag |
|
+ |
|
||
|
Förslag till lagstiftningsresolution |
|||||
|
efter strecksats 5 |
108 |
Verts/ALE |
|
+ |
|
|
109 |
Verts/ALE |
|
+ |
|
|
|
110 |
Verts/ALE |
|
+ |
|
|
|
111 |
Verts/ALE |
|
+ |
|
|
|
omröstning: lagstiftningsresolution |
|
+ |
|
||
ÄF 112 annullerar och ersätter ÄF 101.
6. Instrument för stöd inför anslutningen *
Betänkande: István SZENT-IVÁNYI (A6-0155/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
Förslag till förordning |
|||||
|
ändringsförslag från ansvarigt utskott – sammanslagen omröstning |
1-33 |
utskottet |
|
+ |
|
|
omröstning: ändrat förslag |
|
+ |
|
||
|
Förslag till lagstiftningsresolution |
|||||
|
efter strecksats 4 |
34 |
ALDE |
|
+ |
|
|
35 |
ALDE |
|
+ |
|
|
|
omröstning: lagstiftningsresolution |
|
+ |
|
||
7. Kommissionens genomförandebefogenheter (interinstitutionellt avtal)
Betänkande: Richard CORBETT (A6-0237/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
efter strecksats 5 |
1 |
PPE-DE |
EO |
+ |
313, 248, 20 |
|
omröstning: förslag till beslut (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
8. Kommissionens genomförandebefogenheter (förfaranden) *
Betänkande: Richard CORBETT (A6-0236/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
omröstning: lagstiftningsförslag |
|
+ |
|
||
|
omröstning: lagstiftningsresolution |
|
+ |
|
||
9. Information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel ***I
Betänkande: Alexander ALVARO (A6-0196/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
ändringsförslag från ansvarigt utskott – sammanslagen omröstning |
1-5 7-8 12-13 15-17 25 27 30-33 35 37 39 41 43 45 47-48 50 53 55-56 58 60 62 64 66 69 71 73 75 77 86 90 94 98-99 101 106 108 110 112 114-115 117 119 121 |
utskottet |
|
+ |
|
|
ändringsförslag från ansvarigt utskott – särskild omröstning |
19 |
utskottet |
särsk. |
- |
|
|
20 * |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
22 * |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
24 * |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
78 * |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
103 * |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
artikel 1 |
131 |
ALDE, PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
|
artikel 5, efter punkt 2 |
132 |
ALDE, PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
|
68 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
artikel 8, efter punkt 2 |
80= 133= |
ALDE, PSE + PPE-DE utskottet |
|
+ |
|
|
artikel 9, punkt 1 |
83 |
utskottet |
|
- |
|
|
134 |
ALDE, PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
|
|
artikel 9, punkt 2 |
135 |
ALDE, PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
|
85 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
artikel 13 |
136 |
ALDE, PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
|
89 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
artikel 14 |
137 |
ALDE, PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
|
91 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
artikel 15 |
138 |
ALDE, PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
|
96 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
efter artikel 19 |
139 |
ALDE, PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
|
124 * |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
125 * |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
artikel 20 |
140 |
ALDE, PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
|
123 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
skäl 4 |
126 |
ALDE, PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
|
skäl 5 |
127 |
ALDE, PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
|
skäl 7 |
128 |
ALDE, PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
|
10 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
skäl 9 |
129 |
ALDE, PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
|
efter skäl 12 |
130 |
ALDE, PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
|
omröstning: ändrat förslag |
|
+ |
|
||
|
omröstning: lagstiftningsresolution |
ONU |
+ |
442, 16, 130 |
||
ÄF 6, 9, 11, 14, 18, 21, 23, 26, 28, 29, 34, 36, 38, 40, 42, 44, 46, 49, 51, 52, 54, 57, 59, 61, 63, 65, 67, 70, 72, 74, 76, 79, 81, 82, 84, 87, 88, 92, 93, 95, 97, 100, 102, 104, 105, 107, 109, 111, 113, 116, 118, 120 och 122 ströks.
* Dessa ändringsförslag bortföll då de två betänkandena om kommittésystemet från utskottet AFCO antogs (föredragande: Richard Corbett - betänkanden A6-0237/2006 och A6-0236/2006).
Begäran om omröstning med namnupprop
UEN: slutomröstning
Begäran om särskild omröstning
ALDE: ÄF 19
10. Budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget *
Betänkande: Ingeborg GRÄßLE (A6-0057/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
omröstning: lagstiftningsresolution |
|
+ |
|
||
Omröstningen om förslaget till lagstiftningsresolution hade skjutits upp under sammanträdet den 13 juni 2006.
11. Ömsesidigt informationsutbyte rörande asyl och invandring *
Betänkande: Patrick GAUBERT (A6-0186/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
ändringsförslag från ansvarigt utskott – sammanslagen omröstning |
3-5 15-17 20-23 25-26 |
utskottet |
|
+ |
|
|
ändringsförslag från ansvarigt utskott – särskild omröstning |
1 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
2 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
6 |
utskottet |
delad |
|
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
7 |
utskottet |
delad |
|
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
10 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
11 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
12 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
13 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
14 |
utskottet |
delad |
|
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
24 |
utskottet |
särsk./EO |
+ |
291, 288, 6 |
|
|
artikel 4, punkt 2 |
27 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
18 |
utskottet |
|
+ |
|
|
|
artikel 4, efter punkt 2 |
19= 28= |
utskottet Verts/ALE |
ONU |
- |
81, 498, 12 |
|
30 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
|
artikel 4, punkt 4 |
29 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
omröstning: ändrat förslag |
|
+ |
|
||
|
omröstning: lagstiftningsresolution |
|
+ |
|
||
Ändringsförslagen 8 och 9 ströks.
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: ÄF 19/28
Begäran om särskild omröstning
GUE/NGL ÄF 1, 2, 10, 24
ALDE ÄF 7, 11, 12, 13, 24
Begäran om delad omröstning
GUE/NGL
ÄF 6
Första delen:”I detta beslut fastställs … eller på gemenskapsnivå”
Andra delen:”inte bara på …, inom rådet”
ÄF 7
Första delen: Hela texten utom orden ”till exempel så att migrationsströmmarna flyttar eller dras till eller från en annan medlemsstat”
Andra delen: dessa ord
ÄF 14
Första delen: Hela texten utom orden ”till exempel så att migrationsströmmarna flyttar eller dras till eller från en annan medlemsstat”
Andra delen: dessa ord
12. Ändring av protokollet om privilegier och immunitet
Resolutionsförslag: B6-0275/2006/rev.
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
Resolutionsförslag (B6-0275/2006/rev.) från utskottet JURI |
|||||
|
punkt 2 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
Begäran om särskild omröstning
Verts/ALE punkt 2
13. Ekonomiska och sociala konsekvenser av företagsomstruktureringar i Europa
Resolutionsförslag: B6-0383/2006, B6-0387/2006, B6-0388/2006, B6-0389/2006, B6-0398/2006
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
Resolutionsförslag från de politiska grupperna |
|||||
|
B6-0383/2006 |
|
Verts/ALE |
|
- |
|
|
Gemensamt resolutionsförslag RC-B6-0387/2006 (PPE-DE, PSE, ALDE, UEN) |
|||||
|
efter punkt 1 |
5 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
punkt 2 |
§ |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 3 |
§ |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
efter punkt 5 |
9 |
PSE |
|
+ |
|
|
efter punkt 6 |
10 |
PSE |
|
- |
|
|
punkt 7 |
11 |
PSE |
|
+ |
|
|
§ |
originaltexten |
särsk. |
↓ |
|
|
|
punkt 8 |
6 |
GUE/NGL |
ONU |
- |
227, 316, 40 |
|
12 |
PANZERI m.fl. |
ONU |
- |
231, 305, 41 |
|
|
8 |
PSE |
ONU |
- |
222, 324, 37 |
|
|
efter punkt 8 |
7 |
GUE/NGL |
ONU |
- |
225, 321, 42 |
|
före skäl A |
1 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
2 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
|
skäl C |
§ |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
efter skäl C |
3 |
GUE/NGL |
ONU |
- |
234, 311, 43 |
|
4 |
GUE/NGL |
ONU |
- |
245, 317, 17 |
|
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
|
Resolutionsförslag från de politiska grupperna |
|||||
|
B6-0387/2006 |
|
PSE |
|
↓ |
|
|
B6-0388/2006 |
|
PPE-DE |
|
↓ |
|
|
B6-0389/2006 |
|
ALDE |
|
↓ |
|
|
B6-0398/2006 |
|
GUE/NGL |
|
↓ |
|
Begäran om omröstning med namnupprop
PSE ÄF 8
GUE/NGL ÄF 3, 4, 6, 12 och 7
Begäran om särskild omröstning
ALDE skäl C, punkterna 2, 3
14. CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar
Interimsbetänkande Claudio FAVA (A6-0213/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
punkt 1 |
31 |
UEN |
EO |
- |
244, 325, 19 |
|
punkt 3 |
3 |
GUE/NGL |
delad/ONU |
|
|
|
1 |
- |
35, 545, 7 |
|||
|
2 |
+ |
309, 259, 15 |
|||
|
efter punkt 5 |
13 |
PPE-DE |
ONU |
+ |
537, 36, 12 |
|
14 |
PPE-DE |
EO |
- |
258, 307, 18 |
|
|
rubrik före punkt 6 |
15 |
PPE-DE |
|
- |
|
|
punkt 6 |
32 |
UEN |
|
- |
|
|
punkt |
originaltexten |
delad/ONU |
|
|
|
|
1 |
+ |
372, 206, 12 |
|||
|
2 |
+ |
318, 257, 11 |
|||
|
punkt 7 |
33 |
UEN |
|
- |
|
|
16 |
PPE-DE |
EO |
+ |
436, 136, 13 |
|
|
efter punkt 7 |
4 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
punkt 9 |
34/rev |
UEN |
|
- |
|
|
17 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
|
punkt 10 |
9S |
UEN |
|
- |
|
|
punkt 11 |
18 |
PPE-DE |
delad/ONU |
|
|
|
1 |
+ |
496, 74, 14 |
|||
|
2 |
- |
263, 298, 21 |
|||
|
punkt 12 |
35 |
UEN |
delad |
|
|
|
1 |
- |
|
|||
|
2 |
- |
|
|||
|
efter punkt 12 |
19 |
PPE-DE |
ONU |
+ |
532, 40, 16 |
|
pumnkt 14 |
36 |
UEN |
|
- |
|
|
5 |
GUE/NGL |
EO |
- |
277, 293, 12 |
|
|
punkt 15 |
6 |
GUE/NGL |
ONU |
- |
41, 533, 14 |
|
37 |
UEN |
|
- |
|
|
|
efter punkt 15 |
20 |
PPE-DE |
ONU |
- |
258, 307, 20 |
|
7 |
GUE/NGL |
ONU |
+ |
291, 283, 13 |
|
|
rubrik före punkt 26 |
21 |
PPE-DE |
|
- |
|
|
punkt 26 |
38/rev |
UEN |
|
- |
|
|
22 |
PPE-DE |
|
- |
|
|
|
punkt 27 |
8 |
GUE/NGL |
EO |
- |
66, 507, 9 |
|
punkt 28 |
39 |
UEN |
|
- |
|
|
efter punkt 31 |
40 |
UEN |
|
- |
|
|
punkt 33 |
41 |
UEN |
|
- |
|
|
punkt 37 |
42 |
UEN |
|
- |
|
|
efter punkt 40 |
49 |
IND/DEM |
ONU |
- |
95, 472, 19 |
|
50 |
IND/DEM |
ONU |
- |
69, 498, 19 |
|
|
punkt 41 |
43 |
UEN |
|
- |
|
|
punkt 42 |
44S |
UEN |
|
T |
|
|
punkt 44 |
45 |
UEN |
|
- |
|
|
23 |
PPE-DE |
delad/ONU |
|
|
|
|
1 |
+ |
493, 73, 19 |
|||
|
2 |
- |
262, 299, 20 |
|||
|
punkt 46 |
46S |
UEN |
|
T |
|
|
1 |
PSE |
ONU |
+ |
511, 38, 37 ändrat muntligen |
|
|
skäl B |
47 |
IND/DEM |
ONU |
- |
95, 473, 10 |
|
efter skäl B |
24 |
UEN |
|
- |
|
|
skäl D |
25 |
UEN |
|
- |
|
|
efter skäl H |
26 |
UEN |
|
- |
|
|
27 |
UEN |
|
- |
|
|
|
skäl J, strecksats 1 |
2 |
PSE |
|
+ |
|
|
punkt |
originaltexten |
|
↓ |
|
|
|
skäl L |
28 |
UEN |
|
- |
|
|
10 |
PPE-DE |
ONU |
+ |
530, 40, 14 |
|
|
skäl M |
29S |
UEN |
|
- |
|
|
11 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
|
efter skäl M |
12 |
PPE-DE |
EO |
- |
254, 307, 17 |
|
skäl N |
30S |
UEN |
|
- |
|
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
ONU |
+ |
389, 137, 55 |
||
ÄF 48 drogs tillbaka.
Begäran om omröstning med namnupprop
IND/DEM: punkterna 47, 49, 50 och slutomröstning
GUE/NGL: ÄF 3, 6 och 7
PPE-DE ÄF 10, 13, 18, 19, 20, 23, 1 och slutomröstning
VertsALE slutomröstning
PSE slutomröstning
Begäran om delad omröstning
PSE
ÄF 18
Första delen: Hela texten utom orden ”hävdar att han”
Andra delen: dessa ord
ÄF 23
Första delen: Hela texten utom orden ”som, även om chocken … att bekämpa terrorismen”
Andra delen: dessa ord
ÄF 3
Första delen: Hela texten utom orden ”och även vid utländska militärbaser”
Andra delen: dessa ord
UEN
punkt 6
Första delen: Hela texten utom orden ”allvarliga och oacceptabla”
Andra delen: dessa ord
ÄF 35
Första delen:”Europaparlamentet anser att det stora … amerikanska underrättelsetjänster”
Andra delen:”och att allt som … eller tortyr”
Övrigt
Michael Gahler lade fram ett muntligt ändringsförslag till ändrigsförslag 1:
utarbetandet av förhandlingsreferat från utfrågningar i det tillfälliga utskottet liksom översättningen av dem till de medlemsstaters språk som berörs av undersökningarna.
15. De amerikanska underrättelsetjänsternas påstådda tillgång till banköverföringsuppgifter från SWIFT-systemet
Resolutionsförslag: B6-0385/2006, B6-0386/2006, B6-0391/2006, B6-0393/2006, B6-0395/2006
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
Resolutionsförslag från de politiska grupperna |
|||||
|
B6-0385/2006 |
|
PPE-DE + UEN |
EO |
- |
172, 349, 21 |
|
Gemensamt resolutionsförslag RC-B6-0386/2006 (PSE, ALDE, Verts/ALE, GUE/NGL) |
|||||
|
punkt 1 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 9 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 11 |
punkt |
originaltexten |
särsk./EO |
+ |
275, 239, 24 |
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
EO |
+ |
302, 219, 22 |
||
|
Resolutionsförslag från de politiska grupperna |
|||||
|
B6-0386/2006 |
|
PSE |
|
↓ |
|
|
B6-0391/2006 |
|
Verts/ALE |
|
↓ |
|
|
B6-0393/2006 |
|
ALDE |
|
↓ |
|
|
B6-0395/2006 |
|
GUE/NGL |
|
↓ |
|
Begäran om särskild omröstning
GUE/NGL: punkterna 1, 9 och 11
16. Integration av invandrare inom Europeiska unionen
Betänkande: Stavros LAMBRINIDIS (A6-0190/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
punkt 6 |
3S |
PPE-DE |
|
- |
|
|
punkt 7 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 8 |
4 |
PPE-DE |
EO |
- |
236, 308, 3 |
|
punkt 9 |
5S |
PPE-DE |
ONU |
- |
252, 281, 6 |
|
punkt 14 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 17 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 18 |
6S |
PPE-DE |
|
- |
|
|
punkt 19 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 20 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 21 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 22 |
7 |
PPE-DE |
ONU |
- |
242, 291, 6 |
|
1 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
|
punkt |
originaltexten |
ONU |
+ |
287, 248, 12 |
|
|
punkt 24 |
8S |
PPE-DE |
|
- |
|
|
punkt 26 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
skäl C |
2 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
skäl I |
punkt |
originaltexten |
ONU |
+ |
507, 19, 18 |
|
skäl J, strecksats 1 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
skäl J, strecksats 3 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2/ ONU |
+ |
296, 242, 4 |
|||
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: skäl I, ÄF 5 och 7 och punkt 22
Begäran om särskild omröstning
PPE-DE: punkterna 7, 14, 17, 19, 20, 21 och 26
Begäran om delad omröstning
PPE-DE
skäl J, strecksats 1
Första delen: Hela texten utom orden ”samt erkänner invandrarnas utbildningar och yrkeskvalifikationer”
Andra delen: dessa ord
skäl J, strecksats 3
Första delen: Hela texten utom orden ”och representation” och ”samhällsstyrningen”
Andra delen: dessa ord
17. Utveckling och migration
Betänkande: Marie-Arlette CARLOTTI (A6-0210/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
punkt 5 |
punkt |
originaltexten |
ONU |
+ |
448, 50, 34 |
|
efter punkt 5 |
2 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
punkt 6 |
punkt |
originaltexten |
ONU |
+ |
449, 82, 2 |
|
punkt 15 |
punkt |
originaltexten |
ONU |
+ |
402, 81, 33 |
|
efter strecksats 7 |
1 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
ONU |
+ |
472, 24, 30 |
||
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE slutomröstning
PSE punkterna 5, 6, 15 och slutomröstning
Begäran om särskild omröstning
PPE-DE punkterna 5, 6, 15
18. Rättvis handel och utveckling
Betänkande: Frithjof SCHMIDT (A6-0207/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
punkt 6 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 13 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 17 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 19 |
2 |
PPE-DE |
|
- |
|
|
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2/EO |
+ |
222, 179, 6 |
|||
|
3 |
+ |
|
|||
|
4 |
+ |
|
|||
|
punkt 28 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 29 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
strecksats 9 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
skäl D |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
skäl E |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
skäl F |
1 |
PPE-DE |
EO |
- |
171, 226, 13 |
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
Ändringsförslag 2 ersätter hela punkt 19.
Begäran om särskild omröstning
PPE-DE skäl D, E och punkterna 6, 13, 17, 28, 29
Begäran om delad omröstning
PPE-DE
strecksats 9
Första delen: Hela texten utom orden ”särskilt artikel 23g”
Andra delen: dessa ord
punkt 19
Första delen:”Europaparlamentet uppmanar kommissionen … som genomförs av kvinnor”
Andra delen:”19 b (Inom EU … till världsbutiker”
Tredje delen:”19 c Att inom EU och”
Fjärde delen:”i utvecklingsländerna … den roll de spelar”
19. Hiv/aids: dags att agera
Resolutionsförslag: B6-0375/2006, B6-0376/2006, B6-0377/2006, B6-0378/2006, B6-0379/2006, B6-0380/2006
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
Gemensamt resolutionsförslag RC-B6-0375/2006 (PPE-DE, PSE, ALDE, Verts/ALE, GUE/NGL) |
|||||
|
punkt 10 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
|
Resolutionsförslag från de politiska grupperna |
|||||
|
B6-0375/2006 |
|
GUE/NGL |
|
↓ |
|
|
B6-0376/2006 |
|
UEN |
|
↓ |
|
|
B6-0377/2006 |
|
PSE |
|
↓ |
|
|
B6-0378/2006 |
|
PPE-DE |
|
↓ |
|
|
B6-0379/2006 |
|
ALDE |
|
↓ |
|
|
B6-0380/2006 |
|
Verts/ALE |
|
↓ |
|
Begäran om delad omröstning
IND/DEM
punkt10
Första delen: Hela texten utom orden ”och reproduktiv”
Andra delen: dessa ord
20. Somalia
Resolutionsförslag: B6-0400/2006, B6-0405/2006, B6-0406/2006, B6-0410/2006, B6-0412/2006, B6-0415/2006
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
Gemensamt resolutionsförslag RC-B6-0400/2006 (PPE-DE, PSE, ALDE, Verts/ALE, GUE/NGL, UEN) |
|||||
|
skäl C |
punkt |
originaltexten |
|
+ |
ändrat muntligen |
|
punkt 11 |
punkt |
originaltexten |
|
+ |
ändrat muntligen |
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
|
Resolutionsförslag från de politiska grupperna |
|||||
|
B6-0400/2006 |
|
Verts/ALE |
|
↓ |
|
|
B6-0405/2006 |
|
GUE/NGL |
|
↓ |
|
|
B6-0406/2006 |
|
PPE-DE |
|
↓ |
|
|
B6-0410/2006 |
|
ALDE |
|
↓ |
|
|
B6-0412/2006 |
|
PSE |
|
↓ |
|
|
B6-0415/2006 |
|
UEN |
|
↓ |
|
Övrigt
Elena Valenciano Martínez-Orozco hade också undertecknat det gemensamma resolutionsförslaget.
Coveney lade fram följande muntliga ändringsförslag till skäl C:
|
C. |
Somalia har tyvärr inte haft någon fungerande nationell regering på över 15 år och De islamiska domstolarnas förbund har börjat inrätta radikala islamiska domstolar i de områden som det kontrollerar, i syfte att få inflytande där. Spänningarna lever dock kvar och beror på lojalitet med olika klaner. |
Michael Gahler lade fram ett muntligt ändringsförslag till punkt 11, i vilket orden ”samt Panafrikanska parlamentet” lades till.
21. Mauretanien
Resolutionsförslag: B6-0399/2006, B6-0403/2006, B6-0407/2006, B6-0409/2006, B6-0413/2006, B6-0416/2006
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
Gemensamt resolutionsförslag RC-B6-0399/2006 (PPE-DE, PSE, ALDE, Verts/ALE, GUE/NGL, UEN) |
|||||
|
punkt 26 |
|
originaltexten |
|
+ |
ändrat muntligen |
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
|
Resolutionsförslag från de politiska grupperna |
|||||
|
B6-0399/2006 |
|
Verts/ALE |
|
↓ |
|
|
B6-0403/2006 |
|
GUE/NGL |
|
↓ |
|
|
B6-0407/2006 |
|
PPE-DE |
|
↓ |
|
|
B6-0409/2006 |
|
ALDE |
|
↓ |
|
|
B6-0413/2006 |
|
PSE |
|
↓ |
|
|
B6-0416/2006 |
|
UEN |
|
↓ |
|
Övrigt
Michael Gahler lade fram ett muntligt ändringsförslag till punkt 26, i vilket orden ”samt Panafrikanska parlamentet” lades till.
22. Yttrandefrihet på Internet
Resolutionsförslag: B6-0401/2006, B6-0402/2006, B6-0404/2006, B6-0408/2006, B6-0411/2006, B6-0414/2006
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
Gemensamt resolutionsförslag RC-B6-0401/2006 (PPE-DE, PSE, ALDE, Verts/ALE, GUE/NGL, UEN) |
|||||
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
ONU |
+ |
65, 0, 2 |
||
|
Resolutionsförslag från de politiska grupperna |
|||||
|
B6-0401/2006 |
|
Verts/ALE |
|
↓ |
|
|
B6-0402/2006 |
|
UEN |
|
↓ |
|
|
B6-0404/2006 |
|
GUE/NGL |
|
↓ |
|
|
B6-0408/2006 |
|
PPE-DE |
|
↓ |
|
|
B6-0411/2006 |
|
ALDE |
|
↓ |
|
|
B6-0414/2006 |
|
PSE |
|
↓ |
|
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE slutomröstning
23. Angivande av ursprungsland för vissa varor som importeras från tredjeländer (”ursprungsmärkning”)
Resolutionsförslag: B6-0384/2006, B6-0390/2006, B6-0392/2006, B6-0394/2006, B6-0396/2006, B6-0397/2006
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
Gemensamt resolutionsförslag RC-B6-0384/2006 (PPE-DE, PSE, ALDE, Verts/ALE, GUE/NGL, UEN) |
|||||
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
ONU |
+ |
63, 0, 1 |
||
|
Resolutionsförslag från de politiska grupperna |
|||||
|
B6-0384/2006 |
|
PSE |
|
↓ |
|
|
B6-0390/2006 |
|
Verts/ALE |
|
↓ |
|
|
B6-0392/2006 |
|
UEN |
|
↓ |
|
|
B6-0394/2006 |
|
GUE/NGL |
|
↓ |
|
|
B6-0396/2006 |
|
PPE-DE |
|
↓ |
|
|
B6-0397/2006 |
|
ALDE |
|
↓ |
|
Utskottet INTA drog tillbaka sitt resolutionsförslag B6-0381/2006
Begäran om omröstning med namnupprop
ALDE: slutomröstning
Övrigt
Enrique Barón Crespo lade fram ett muntligt ändringsförslag till punkt 2:
|
2. |
Europaparlamentet konstaterar att kommissionen och rådet är fullt medvetna om att parlamentet fäster stor vikt vid ursprungsmärkning, och beklagar därför att kommissionen inte ens formellt översände den föreslagna förordningen till parlamentet för kännedom. Parlamentet är medveten om att det för detta förslag inte finns några rättsliga skyldigheter att höra parlamentet. Parlamentet insisterar emellertid på att parlamentet alltid bör ges tillfälle att i tid yttra sig över relevanta initiativ som tas av andra gemenskapsinstitutioner. |
BILAGA II
RESULTAT AV OMRÖSTNINGARNA MED NAMNUPPROP
1. Betänkande 2 Hughes A6-0218/2006
Resolution
Ja-röster: 465
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Wurtz
IND/DEM: Belder, Blokland, Bonde, Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Sinnott, Zapałowski, Železný
NI: Battilocchio, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Dillen, Giertych, Gollnisch, Lang, Le Rachinel, Martin Hans-Peter, Martinez, Piskorski, Rutowicz, Schenardi, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Bushill-Matthews, Busuttil, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Coveney, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Eurlings, Evans Jonathan, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kelam, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Langen, Langendries, Lehne, Lewandowski, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Parish, Peterle, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Posdorf, Posselt, Purvis, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Rudi Ubeda, Saïfi, Samaras, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Seeber, Seeberg, Siekierski, Sommer, Sonik, Spautz, Stauner, Stevenson, Sudre, Surján, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Beglitis, van den Berg, Berlinguer, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Douay, El Khadraoui, Estrela, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Hamon, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Honeyball, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Peillon, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani
UEN: Aylward, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, Harms, Horáček, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Ždanoka
Nej-röster: 18
NI: Helmer, Masiel, Mote
PPE-DE: Březina, Cabrnoch, Callanan, Deß, Duchoň, Fajmon, Gräßle, Lauk, Lechner, Roithová, Škottová, Strejček, Vlasák, Zvěřina
Verts/ALE: Schlyter
Nedlagda röster: 13
IND/DEM: Batten, Bloom, Clark, Wise
NI: Allister, Baco, Belohorská, Borghezio, Kozlík, Speroni
PPE-DE: Ulmer, Zieleniec
Verts/ALE: van Buitenen
2. Betänkande Alvaro A6-0196/2006
Resolution
Ja-röster: 442
ALDE: Bourlanges, Cocilovo, Cornillet, Deprez, Jensen, Manders, Pistelli, Ries, Susta, Takkula, Toia
IND/DEM: Belder, Blokland, Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Tomczak, Zapałowski, Železný
NI: Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Borghezio, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Dillen, Giertych, Helmer, Masiel, Piskorski, Rutowicz, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Verts/ALE: Jonckheer, Turmes
Nej-röster: 16
GUE/NGL: Pafilis, Toussas
IND/DEM: Batten, Bloom, Clark, Knapman, Nattrass, Wise
NI: Gollnisch, Lang, Le Rachinel, Martinez, Mote, Schenardi
PSE: Kuc
Verts/ALE: Schlyter
Nedlagda röster: 130
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Davies, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Szent-Iványi, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Bonde, Louis, Rogalski, Sinnott, de Villiers
NI: Allister, Baco, Kozlík, Martin Hans-Peter, Romagnoli
UEN: Krasts
Verts/ALE: Aubert, Auken, Breyer, van Buitenen, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Voggenhuber, Ždanoka
3. Betänkande Gaubert A6-0186/2006
Ändringförslag 19 + 28
Ja-röster: 81
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Bonde
NI: Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Chruszcz, Czarnecki Ryszard, Giertych, Martin Hans-Peter, Rutowicz, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Graça Moura, Kaczmarek, Surján
UEN: Aylward, Camre, Crowley, Ó Neachtain, Ryan
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 498
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Svensson
IND/DEM: Belder, Blokland, Grabowski, Krupa, Louis, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Tomczak, de Villiers, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Claeys, Dillen, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Rachinel, Martinez, Piskorski, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sudre, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Berlato, Bielan, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nedlagda röster: 12
IND/DEM: Batten, Bloom, Clark, Knapman, Nattrass, Wise
NI: Baco, Borghezio, Kozlík, Mote, Speroni
„Rättelser till avgivna röster“
Ja-röster
Eva-Britt Svensson
Verts/ALE: van Buitenen
4. RC B6-387/2006 – Företagsomstruktureringar
Ändringförslag 6
Ja-röster: 227
ALDE: Gibault, Losco, Pistelli, Susta, Toia
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Bonde, Sinnott
NI: Battilocchio, Borghezio, Czarnecki Marek Aleksander, Martin Hans-Peter, Rutowicz, Speroni
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Casaca, Castex, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Mikko, Moraes, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Rocard, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Berlato, Muscardini, Musumeci, Pirilli, Wojciechowski Janusz
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 316
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Clark, Knapman, Nattrass, Tomczak, Wise, Železný
NI: Allister, Bobošíková, Chruszcz, Czarnecki Ryszard, Giertych, Helmer, Masiel, Mote, Piskorski, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
UEN: Aylward, Bielan, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Ó Neachtain, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Zīle
Nedlagda röster: 40
ALDE: Harkin
IND/DEM: Grabowski, Krupa, Louis, Pęk, Piotrowski, Rogalski, de Villiers, Zapałowski
NI: Baco, Belohorská, Claeys, Dillen, Kozlík, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke
PSE: Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Calabuig Rull, Carnero González, Cercas, Díez González, García Pérez, Hänsch, Ilves, Masip Hidalgo, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moreno Sánchez, Pleguezuelos Aguilar, Riera Madurell, Rosati, Salinas García, Sánchez Presedo, Sornosa Martínez, Valenciano Martínez-Orozco, Yañez-Barnuevo García
Verts/ALE: van Buitenen
5. RC B6-387/2006 – Företagsomstruktureringar
Ändringförslag 12
Ja-röster: 231
ALDE: Cocilovo, Losco, Pistelli, Prodi, Susta, Toia
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Bonde, Sinnott
NI: Battilocchio, Borghezio, Rutowicz, Speroni
PPE-DE: Albertini, Castiglione, Coelho, Gargani, Musotto, Podestà, Queiró, Tajani
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Casaca, Castex, Christensen, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hamon, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Mikko, Moraes, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Rocard, Rosati, Rothe, Roure, Sacconi, Sakalas, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Berlato, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli
Verts/ALE: Aubert, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 305
ALDE: Alvaro, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Chatzimarkakis, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Clark, Knapman, Nattrass, Wise, Železný
NI: Allister, Bobošíková, Chruszcz, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Giertych, Helmer, Masiel, Mote, Piskorski, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pirker, Pleštinská, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
UEN: Aylward, Bielan, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nedlagda röster: 41
IND/DEM: Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Zapałowski
NI: Baco, Belohorská, Claeys, Gollnisch, Kozlík, Le Rachinel, Martin Hans-Peter, Martinez, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke
PSE: Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Calabuig Rull, Carnero González, Cercas, Díez González, García Pérez, Hänsch, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moreno Sánchez, Pleguezuelos Aguilar, Riera Madurell, Salinas García, Sánchez Presedo, Sornosa Martínez, Valenciano Martínez-Orozco, Yañez-Barnuevo García
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Ja-röster
Hans-Peter Martin
6. RC B6-387/2006 – Företagsomstruktureringar
Ändringförslag 8
Ja-röster: 222
ALDE: Losco, Pistelli, Susta, Toia
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Bonde, Sinnott
NI: Battilocchio, Borghezio, Martin Hans-Peter, Speroni
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Casaca, Castex, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Mikko, Moraes, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Rocard, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Wiersma, Willmott, Wynn, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Muscardini, Musumeci
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 324
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Clark, Knapman, Nattrass, Wise, Železný
NI: Allister, Bobošíková, Chruszcz, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Giertych, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Mote, Piskorski, Rutowicz, Schenardi, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
UEN: Aylward, Bielan, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Verts/ALE: Schlyter
Nedlagda röster: 37
ALDE: Cocilovo
IND/DEM: Grabowski, Krupa, Louis, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, de Villiers, Zapałowski
NI: Baco, Belohorská, Kozlík, Romagnoli
PPE-DE: Ribeiro e Castro
PSE: Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Calabuig Rull, Carnero González, Cercas, Díez González, García Pérez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moreno Sánchez, Pleguezuelos Aguilar, Riera Madurell, Rosati, Salinas García, Sánchez Presedo, Sornosa Martínez, Valenciano Martínez-Orozco, Yañez-Barnuevo García
Verts/ALE: van Buitenen
7. RC B6-387/2006 – Företagsomstruktureringar
Ändringförslag 7
Ja-röster: 225
ALDE: Cocilovo, Fourtou, Losco, Prodi, Susta, Toia
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Bonde, Sinnott
NI: Battilocchio, Borghezio, Martin Hans-Peter, Rutowicz, Speroni
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Casaca, Castex, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Mikko, Moraes, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Rocard, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Berlato, Muscardini, Musumeci
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 321
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Clark, Knapman, Nattrass, Tomczak, Wise, Železný
NI: Allister, Belohorská, Bobošíková, Chruszcz, Czarnecki Ryszard, Giertych, Helmer, Masiel, Mote, Piskorski, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
UEN: Aylward, Bielan, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nedlagda röster: 42
ALDE: Pistelli
IND/DEM: Grabowski, Krupa, Louis, Pęk, Piotrowski, Rogalski, de Villiers, Zapałowski
NI: Baco, Claeys, Dillen, Gollnisch, Kozlík, Lang, Le Rachinel, Martinez, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke
PSE: Ayala Sender, Badia I Cutchet, Calabuig Rull, Carnero González, Cercas, Díez González, García Pérez, Hänsch, Ilves, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moreno Sánchez, Pleguezuelos Aguilar, Riera Madurell, Rosati, Salinas García, Sánchez Presedo, Sornosa Martínez, Yañez-Barnuevo García
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Nej-röster
Janelly Fourtou
8. RC B6-387/2006 – Företagsomstruktureringar
Ändringförslag 3
Ja-röster: 234
ALDE: Losco, Pistelli, Prodi, Susta, Toia
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Batten, Bloom, Bonde, Clark, Knapman, Nattrass, Sinnott, Wise
NI: Battilocchio, Borghezio, Martin Hans-Peter, Rutowicz, Speroni
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Casaca, Castex, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Mikko, Moraes, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Rocard, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Berlato, Muscardini, Musumeci, Pirilli
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 311
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
IND/DEM: Belder, Blokland, Tomczak, Železný
NI: Allister, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Helmer, Masiel, Mote, Piskorski
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
UEN: Aylward, Bielan, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Ó Neachtain, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nedlagda röster: 43
ALDE: Harkin
IND/DEM: Grabowski, Krupa, Louis, Pęk, Piotrowski, de Villiers
NI: Baco, Chruszcz, Claeys, Dillen, Giertych, Gollnisch, Kozlík, Lang, Le Rachinel, Martinez, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Florenz
PSE: Ayala Sender, Badia I Cutchet, Calabuig Rull, Carnero González, Cercas, Díez González, García Pérez, Ilves, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moreno Sánchez, Pleguezuelos Aguilar, Riera Madurell, Rosati, Salinas García, Sánchez Presedo, Sornosa Martínez, Yañez-Barnuevo García
Verts/ALE: van Buitenen
9. RC B6-387/2006 – Företagsomstruktureringar
Ändringförslag 4
Ja-röster: 245
ALDE: Cocilovo, Losco, Pistelli, Prodi, Susta, Toia
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Bonde, Louis, Sinnott, de Villiers
NI: Battilocchio, Borghezio, Czarnecki Ryszard, Martin Hans-Peter, Rutowicz, Speroni
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Berlato, Muscardini, Pirilli
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 317
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Clark, Knapman, Nattrass, Tomczak, Wise, Železný
NI: Allister, Belohorská, Bobošíková, Chruszcz, Giertych, Helmer, Mote, Piskorski, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
UEN: Aylward, Bielan, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Musumeci, Ó Neachtain, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nedlagda röster: 17
ALDE: Harkin
IND/DEM: Pęk
NI: Baco, Claeys, Dillen, Gollnisch, Kozlík, Lang, Le Rachinel, Martinez, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke
PSE: Hänsch, Ilves, Rosati
Verts/ALE: van Buitenen
10. Interimsbetänkande Fava A6-0213/2006
Ändringförslag 3/1
Ja-röster: 35
ALDE: Manders
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Strož, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Bonde
NI: Romagnoli
PPE-DE: Atkins, Garriga Polledo, Schnellhardt
PSE: Berlinguer
Nej-röster: 545
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Liotard, Seppänen, Sjöstedt, Svensson
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Clark, Grabowski, Knapman, Krupa, Nattrass, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Tomczak, Wise, Železný
NI: Allister, Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Borghezio, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Giertych, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Rachinel, Martin Hans-Peter, Martinez, Masiel, Mote, Piskorski, Rutowicz, Schenardi, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nedlagda röster: 7
IND/DEM: Louis, de Villiers
NI: Baco, Kozlík
PPE-DE: Kamall, Ventre
Verts/ALE: van Buitenen
11. Interimsbetänkande Fava A6-0213/2006
Ändringförslag 3/2
Ja-röster: 309
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Samuelsen, Savi, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Bonde, Sinnott
NI: Allister, Czarnecki Marek Aleksander, Helmer, Martin Hans-Peter, Mote, Romagnoli, Rutowicz
PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bowis, Bradbourn, Březina, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Elles, Evans Jonathan, Fajmon, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Parish, Purvis, Škottová, Strejček, Sturdy, Tannock, Vlasák, Zvěřina
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Díez González, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hamon, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Hughes, Hutchinson, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, Madeira, Maňka, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rothe, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Foltyn-Kubicka
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 259
ALDE: Busk, Cocilovo, Jäätteenmäki, Jensen, Morillon, Onyszkiewicz, Riis-Jørgensen, Staniszewska
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Clark, Grabowski, Knapman, Krupa, Louis, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, de Villiers, Wise, Zapałowski
NI: Battilocchio, Belohorská, Borghezio, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Ryszard, Dillen, Giertych, Gollnisch, Lang, Le Rachinel, Masiel, Piskorski, Schenardi, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Braghetto, Brejc, Brepoels, Brok, Busuttil, Buzek, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Eurlings, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Seeber, Seeberg, Siekierski, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zwiefka
PSE: Gill, Hänsch, Honeyball, Howitt, Kinnock, McAvan, Martin David, Moraes, Titley, Willmott, Wynn
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nedlagda röster: 15
ALDE: Geremek, Kułakowski, Takkula
IND/DEM: Železný
NI: Baco, Bobošíková, Kozlík, Martinez
PPE-DE: Handzlik, Kamall, Nicholson, Ventre
PSE: Ilves, Rosati
Verts/ALE: van Buitenen
12. Interimsbetänkande Fava A6-0213/2006
Ändringförslag 13
Ja-röster: 537
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Clark, Grabowski, Knapman, Krupa, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Tomczak, Wise, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Bobošíková, Borghezio, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Dillen, Giertych, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Mote, Piskorski, Rutowicz, Schenardi, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Verts/ALE: Aubert, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 36
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
PPE-DE: Bachelot-Narquin, Bonsignore, De Veyrac
UEN: Krasts
Nedlagda röster: 12
IND/DEM: Bonde, Louis, de Villiers
NI: Baco, Battilocchio, Belohorská, Kozlík, Martin Hans-Peter, Romagnoli
PPE-DE: Kamall, Ventre
Verts/ALE: van Buitenen
13. Interimsbetänkande Fava A6-0213/2006
Punkt 6/1
Ja-röster: 372
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Samuelsen, Savi, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Belder, Blokland, Louis, Sinnott, de Villiers
NI: Allister, Belohorská, Bobošíková, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Helmer, Martin Hans-Peter, Mote, Romagnoli, Rutowicz, Vanhecke
PPE-DE: Ashworth, Atkins, Bachelot-Narquin, Beazley, Belet, Bowis, Bradbourn, Brepoels, Březina, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Callanan, Chichester, Coelho, Dehaene, Demetriou, Deva, Dover, Duchoň, Elles, Evans Jonathan, Fajmon, Freitas, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Hökmark, Kamall, Marques, Nicholson, Parish, Posselt, Purvis, Saïfi, Seeberg, Škottová, Stevenson, Strejček, Sturdy, Tannock, Thyssen, Ventre, Vlasák, Zvěřina
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Vaidere, Zīle
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 206
ALDE: Andria, Busk, Jäätteenmäki, Jensen, Onyszkiewicz, Riis-Jørgensen, Staniszewska
GUE/NGL: Pafilis, Toussas
IND/DEM: Batten, Bloom, Bonde, Clark, Grabowski, Knapman, Krupa, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wise, Zapałowski
NI: Borghezio, Chruszcz, Czarnecki Ryszard, Giertych, Masiel, Piskorski, Speroni, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Audy, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Berend, Böge, Bonsignore, Braghetto, Brejc, Brok, Busuttil, Buzek, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coveney, Daul, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Esteves, Eurlings, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Protasiewicz, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zwiefka
UEN: Bielan, Camre, Szymański, Wojciechowski Janusz
Nedlagda röster: 12
IND/DEM: Železný
NI: Baco, Battilocchio, Dillen, Gollnisch, Kozlík, Lang, Le Rachinel, Martinez, Schenardi
PSE: Rosati
Verts/ALE: van Buitenen
14. Interimsbetänkande Fava A6-0213/2006
Punkt 6/2
Ja-röster: 318
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Samuelsen, Savi, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Bonde, Louis, Sinnott, de Villiers
NI: Belohorská, Bobošíková, Martin Hans-Peter
PPE-DE: Bachelot-Narquin, Belet, Brepoels, Coelho, Dehaene, Demetriou, De Veyrac, Freitas, Marques, Posselt, Saïfi, Seeberg, Thyssen
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Aylward, Crowley, Ó Neachtain, Ryan
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 257
ALDE: Busk, Jäätteenmäki, Jensen, Onyszkiewicz, Riis-Jørgensen, Staniszewska
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Clark, Grabowski, Knapman, Krupa, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wise, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Borghezio, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Giertych, Helmer, Masiel, Mote, Piskorski, Romagnoli, Rutowicz, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Berend, Böge, Bonsignore, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coveney, Daul, Descamps, Deß, Deva, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Herczog
UEN: Angelilli, Berlato, Bielan, Camre, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nedlagda röster: 11
ALDE: Takkula
NI: Baco, Battilocchio, Dillen, Gollnisch, Kozlík, Lang, Le Rachinel, Martinez
PSE: Rosati
Verts/ALE: van Buitenen
15. Interimsbetänkande Fava A6-0213/2006
Ändringförslag 18/1
Ja-röster: 496
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Pafilis, Toussas
IND/DEM: Belder, Blokland, Grabowski, Krupa, Louis, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Tomczak, de Villiers, Zapałowski
NI: Belohorská, Borghezio, Chruszcz, Czarnecki Marek Aleksander, Giertych, Martin Hans-Peter, Masiel, Piskorski, Speroni, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Audy, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Braghetto, Brejc, Brepoels, Brok, Busuttil, Buzek, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Esteves, Eurlings, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 74
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Batten, Bloom, Bonde, Clark, Knapman, Nattrass, Wise, Železný
NI: Allister, Claeys, Czarnecki Ryszard, Helmer, Mote, Romagnoli, Rutowicz, Vanhecke
PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bowis, Bradbourn, Březina, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Callanan, Chichester, Dover, Duchoň, Evans Jonathan, Fajmon, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Kamall, Nicholson, Parish, Purvis, Ribeiro e Castro, Škottová, Stevenson, Strejček, Tannock, Vlasák, Zvěřina
Nedlagda röster: 14
NI: Baco, Battilocchio, Dillen, Gollnisch, Kozlík, Lang, Le Rachinel, Martinez, Schenardi
PPE-DE: Bachelot-Narquin, De Veyrac, Saïfi
PSE: Leichtfried
Verts/ALE: van Buitenen
16. Interimsbetänkande Fava A6-0213/2006
Ändringförslag 18/2
Ja-röster: 263
ALDE: Busk, Geremek, Jäätteenmäki, Jensen, Onyszkiewicz, Riis-Jørgensen, Staniszewska, Takkula
IND/DEM: Belder, Blokland, Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Belohorská, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Giertych, Helmer, Masiel, Mote, Piskorski, Rutowicz, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Gurmai, Rosati
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nej-röster: 298
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Samuelsen, Savi, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Sinnott
NI: Martin Hans-Peter, Romagnoli
PPE-DE: Belet, Brejc, Brepoels, Dehaene
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nedlagda röster: 21
ALDE: Kułakowski
IND/DEM: Batten, Bloom, Bonde, Clark, Knapman, Louis, Nattrass, de Villiers, Wise
NI: Baco, Battilocchio, Dillen, Gollnisch, Kozlík, Lang, Le Rachinel, Martinez
PPE-DE: Bachelot-Narquin, De Veyrac
Verts/ALE: van Buitenen
17. Interimsbetänkande Fava A6-0213/2006
Ändringförslag 19
Ja-röster: 532
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
IND/DEM: Belder, Blokland, Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Tomczak, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Battilocchio, Borghezio, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Dillen, Giertych, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Rachinel, Martin Hans-Peter, Martinez, Masiel, Mote, Piskorski, Rutowicz, Schenardi, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Wojciechowski Janusz
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 40
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Batten, Bloom, Clark, Knapman, Louis, Nattrass, de Villiers, Wise
PPE-DE: Spautz
Nedlagda röster: 16
GUE/NGL: Kaufmann
IND/DEM: Bonde
NI: Baco, Belohorská, Kozlík, Romagnoli
PPE-DE: Bachelot-Narquin, De Veyrac, Kamall, Mann Thomas
PSE: Leichtfried, Masip Hidalgo, Scheele
UEN: Vaidere, Zīle
Verts/ALE: van Buitenen
18. Interimsbetänkande Fava A6-0213/2006
Ändringförslag 6
Ja-röster: 41
ALDE: Losco, Ortuondo Larrea
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
PPE-DE: Florenz
PSE: Castex, Cottigny, De Keyser, Gomes, Leichtfried, Martínez Martínez
Nej-röster: 533
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
IND/DEM: Belder, Blokland, Grabowski, Krupa, Louis, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, de Villiers, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Battilocchio, Bobošíková, Borghezio, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Dillen, Giertych, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Rachinel, Martin Hans-Peter, Martinez, Masiel, Mote, Piskorski, Romagnoli, Rutowicz, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nedlagda röster: 14
ALDE: Toia
IND/DEM: Batten, Bloom, Clark, Knapman, Nattrass, Sinnott, Wise
NI: Baco, Belohorská, Kozlík
PPE-DE: Kamall, Kasoulides
Verts/ALE: van Buitenen
19. Interimsbetänkande Fava A6-0213/2006
Ändringförslag 20
Ja-röster: 258
ALDE: Busk, Cornillet, Deprez, Jäätteenmäki, Jensen, Morillon, Onyszkiewicz, Ries, Riis-Jørgensen, Staniszewska, Takkula
IND/DEM: Belder, Blokland, Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Bobošíková, Borghezio, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Dillen, Giertych, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Mote, Piskorski, Rutowicz, Schenardi, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coveney, Daul, Deva, Díaz de Mera García Consuegra, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Toubon, Ulmer, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Wojciechowski Janusz
Nej-röster: 307
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Davies, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Prodi, Resetarits, Samuelsen, Savi, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
NI: Martin Hans-Peter
PPE-DE: Bachelot-Narquin, Belet, Brepoels, Coelho, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Esteves, Freitas, Gklavakis, Hatzidakis, Kratsa-Tsagaropoulou, Papastamkos, Thyssen, Trakatellis, Vakalis
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nedlagda röster: 20
ALDE: Geremek, Kułakowski
IND/DEM: Batten, Bloom, Clark, Knapman, Louis, Nattrass, Sinnott, de Villiers, Wise
NI: Baco, Battilocchio, Belohorská, Kozlík, Romagnoli
UEN: Kristovskis, Vaidere, Zīle
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Nej-röster
Antonis Samaras
20. Interimsbetänkande Fava A6-0213/2006
Ändringförslag 7
Ja-röster: 291
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Cocilovo, Davies, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sterckx, Szent-Iványi, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
NI: Czarnecki Marek Aleksander, Martin Hans-Peter
PPE-DE: Doyle, Grosch
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 283
ALDE: Bourlanges, Chatzimarkakis, Cornillet, Deprez, Manders, Onyszkiewicz, Ries, Staniszewska, Susta, Takkula
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Clark, Grabowski, Knapman, Krupa, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wise, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Battilocchio, Bobošíková, Borghezio, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Ryszard, Dillen, Giertych, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Rachinel, Masiel, Mote, Piskorski, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Rosati
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nedlagda röster: 13
ALDE: Geremek, Kułakowski
IND/DEM: Louis, Sinnott, de Villiers
NI: Baco, Belohorská, Kozlík, Martinez, Speroni
PPE-DE: Kamall
PSE: Hänsch
Verts/ALE: van Buitenen
21. Interimsbetänkande Fava A6-0213/2006
Ändringförslag 49
Ja-röster: 95
IND/DEM: Belder, Blokland, Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Tomczak, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Bobošíková, Chruszcz, Claeys, Dillen, Giertych, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Rachinel, Martinez, Mote, Schenardi, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bowis, Bradbourn, Březina, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Duchoň, Evans Jonathan, Fajmon, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Lulling, Nicholson, Parish, Purvis, Škottová, Spautz, Stevenson, Strejček, Sturdy, Tannock, Vlasák, Zvěřina
UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Kuźmiuk, Muscardini, Musumeci, Pirilli
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 472
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Uca, Wurtz, Zimmer
NI: Battilocchio, Borghezio, Czarnecki Ryszard, Masiel, Piskorski, Rutowicz, Speroni
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Braghetto, Brejc, Brepoels, Brok, Busuttil, Buzek, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Esteves, Eurlings, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Sommer, Sonik, Šťastný, Stauner, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Aylward, Bielan, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kristovskis, Libicki, Maldeikis, Ó Neachtain, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nedlagda röster: 19
ALDE: Geremek
GUE/NGL: Pafilis, Toussas
IND/DEM: Batten, Bloom, Bonde, Clark, Knapman, Louis, Nattrass, de Villiers, Wise
NI: Baco, Belohorská, Kozlík, Romagnoli
PPE-DE: Kamall, Zieleniec
Verts/ALE: van Buitenen
22. Interimsbetänkande Fava A6-0213/2006
Ändringförslag 50
Ja-röster: 69
IND/DEM: Belder, Blokland, Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Bobošíková, Borghezio, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Dillen, Giertych, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Rachinel, Martinez, Mote, Rutowicz, Schenardi, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bowis, Bradbourn, Březina, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Duchoň, Elles, Evans Jonathan, Fajmon, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Lulling, Nicholson, Parish, Škottová, Spautz, Stevenson, Strejček, Sturdy, Tannock, Vlasák, Zieleniec, Zvěřina
UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Kuźmiuk, Muscardini, Musumeci, Pirilli, Podkański
Nej-röster: 498
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Sinnott
NI: Battilocchio, Martin Hans-Peter, Masiel, Piskorski
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Braghetto, Brejc, Brepoels, Brok, Busuttil, Buzek, Casa, Caspary, Castiglione, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Esteves, Eurlings, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Sommer, Sonik, Šťastný, Stauner, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Aylward, Bielan, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kristovskis, Libicki, Maldeikis, Ó Neachtain, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nedlagda röster: 19
ALDE: Geremek
GUE/NGL: Pafilis, Toussas
IND/DEM: Batten, Bloom, Bonde, Clark, Knapman, Louis, Nattrass, de Villiers, Wise
NI: Baco, Belohorská, Kozlík, Romagnoli
PPE-DE: Casini, Kamall
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Nedlagda röster
Hans-Peter Martin
23. Interimsbetänkande Fava A6-0213/2006
Ändringförslag 23/1
Ja-röster: 493
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
IND/DEM: Belder, Blokland, Grabowski, Krupa, Louis, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Tomczak, de Villiers, Zapałowski
NI: Battilocchio, Borghezio, Chruszcz, Czarnecki Marek Aleksander, Giertych, Martin Hans-Peter, Masiel, Piskorski, Speroni, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Braghetto, Brejc, Brepoels, Brok, Busuttil, Buzek, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Esteves, Eurlings, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Janowski, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 73
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Batten, Bloom, Bonde, Clark, Knapman, Nattrass, Wise, Železný
NI: Allister, Czarnecki Ryszard, Helmer, Mote, Rutowicz
PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bowis, Bradbourn, Březina, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Callanan, Chichester, Dover, Duchoň, Evans Jonathan, Fajmon, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Parish, Purvis, Ribeiro e Castro, Škottová, Stevenson, Strejček, Sturdy, Tannock, Vlasák, Zvěřina
PSE: Thomsen
Verts/ALE: Schlyter
Nedlagda röster: 19
GUE/NGL: Kaufmann
NI: Baco, Belohorská, Bobošíková, Claeys, Dillen, Gollnisch, Kozlík, Lang, Le Rachinel, Martinez, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke
PPE-DE: Kamall, Nicholson
PSE: Scheele
UEN: Camre
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Ja-röster
Britta Thomsen
24. Interimsbetänkande Fava A6-0213/2006
Ändringförslag 23/2
Ja-röster: 262
ALDE: Busk, Deprez, Geremek, Hennis-Plasschaert, Jäätteenmäki, Jensen, Onyszkiewicz, Ries, Riis-Jørgensen, Staniszewska, Takkula
IND/DEM: Belder, Blokland, Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Belohorská, Borghezio, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Dillen, Giertych, Helmer, Le Rachinel, Masiel, Mote, Piskorski, Rutowicz, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coveney, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Rosati
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Janowski, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Szymański, Wojciechowski Janusz
Nej-röster: 299
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Savi, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Batten, Bloom, Clark, Knapman, Nattrass, Sinnott, Wise
NI: Martin Hans-Peter
PPE-DE: Belet, Brepoels, Dehaene, Thyssen
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nedlagda röster: 20
ALDE: Kułakowski
IND/DEM: Bonde, Louis, de Villiers
NI: Baco, Battilocchio, Bobošíková, Gollnisch, Kozlík, Lang, Martinez, Romagnoli, Schenardi
PPE-DE: Kamall, Reul
UEN: Camre, Kristovskis, Vaidere, Zīle
Verts/ALE: van Buitenen
25. Interimsbetänkande Fava A6-0213/2006
Ändringförslag 1
Ja-röster: 511
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Cocilovo, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Losco, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Flasarová, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Grabowski, Louis, de Villiers
NI: Battilocchio, Bobošíková, Borghezio, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Martin Hans-Peter, Masiel, Piskorski, Rutowicz, Schenardi, Speroni
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fjellner, Florenz, Fontaine, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Galeote, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varvitsiotis, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Berlato, Bielan, Camre, Janowski, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Szymański, Wojciechowski Janusz
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 38
ALDE: Chatzimarkakis, Hall, Hennis-Plasschaert, Karim, Lehideux, Ludford, Prodi
GUE/NGL: Figueiredo, Guerreiro
IND/DEM: Belder, Blokland, Tomczak
NI: Belohorská, Chruszcz, Giertych, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: del Castillo Vera, Dehaene, Díaz de Mera García Consuegra, Fernández Martín, Fraga Estévez, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gutiérrez-Cortines, Herranz García, López-Istúriz White, Rudi Ubeda, Vidal-Quadras
PSE: Öger, Tarabella
UEN: Aylward, Crowley, Kristovskis, Ó Neachtain, Ryan, Vaidere, Zīle
Verts/ALE: Lipietz
Nedlagda röster: 37
ALDE: Guardans Cambó, Lynne
GUE/NGL: Pafilis, Toussas
IND/DEM: Batten, Bloom, Bonde, Clark, Knapman, Krupa, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Wise, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Baco, Claeys, Dillen, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Rachinel, Martinez, Mote, Romagnoli, Vanhecke
PPE-DE: Brepoels, De Veyrac, Thyssen, Varela Suanzes-Carpegna, Ventre
PSE: Tarand
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Ja-röster
José Manuel García-Margallo y Marfil
26. Interimsbetänkande Fava A6-0213/2006
Ändringförslag 47
Ja-röster: 95
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Liotard, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Belder, Blokland, Bonde, Grabowski, Krupa, Louis, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, de Villiers, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Bobošíková, Borghezio, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Dillen, Giertych, Gollnisch, Helmer, Lang, Martin Hans-Peter, Mote, Rutowicz, Schenardi, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bradbourn, Březina, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Evans Jonathan, Fajmon, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Nicholson, Parish, Purvis, Queiró, Škottová, Stevenson, Strejček, Sturdy, Tannock, Vlasák, Zvěřina
PSE: Tarabella
UEN: Kristovskis, Kuźmiuk, Vaidere, Zīle
Verts/ALE: Kallenbach, Lucas, Schlyter, Ždanoka
Nej-röster: 473
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Kohlíček, Meijer, Remek
IND/DEM: Batten, Bloom, Clark, Knapman, Nattrass, Sinnott, Wise
NI: Battilocchio, Masiel, Piskorski
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Brok, Busuttil, Buzek, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Eurlings, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Janowski, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Wojciechowski Janusz
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Özdemir, Onesta, Rühle, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber
Nedlagda röster: 10
ALDE: Geremek
GUE/NGL: Pafilis, Toussas
NI: Baco, Belohorská, Le Rachinel, Martinez, Romagnoli
PPE-DE: Kamall
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Ja-röster
Kathy Sinnott
27. Interimsbetänkande Fava A6-0213/2006
Ändringförslag 10
Ja-röster: 530
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
IND/DEM: Belder, Blokland, Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Tomczak, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Battilocchio, Bobošíková, Borghezio, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Dillen, Giertych, Helmer, Masiel, Mote, Piskorski, Rutowicz, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Janowski, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 40
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Batten, Bloom, Bonde, Clark, Knapman, Nattrass, Wise
PPE-DE: Olbrycht
PSE: Obiols i Germà
Nedlagda röster: 14
GUE/NGL: Kaufmann
IND/DEM: Louis, de Villiers
NI: Baco, Belohorská, Gollnisch, Lang, Le Rachinel, Martin Hans-Peter, Martinez, Romagnoli, Schenardi
PPE-DE: Kamall
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Ja-röster
Jan Olbrycht
Nedlagda röster
Kathy Sinnott
28. Interimsbetänkande Fava A6-0213/2006
Resolution
Ja-röster: 389
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Laperrouze, Lax, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Samuelsen, Savi, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Bonde, Sinnott
NI: Belohorská, Martin Hans-Peter
PPE-DE: Andrikienė, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Böge, Brejc, Brepoels, Brok, Busuttil, Casa, Caspary, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Coveney, Dehaene, Demetriou, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doyle, Ebner, Esteves, Eurlings, Fjellner, Florenz, Fontaine, Freitas, Gál, Gaľa, Gklavakis, Goepel, Gräßle, Grosch, Hatzidakis, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Ibrisagic, Itälä, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Karas, Kasoulides, Kauppi, Klamt, Klaß, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Liese, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mavrommatis, Mayer, Mitchell, Nassauer, van Nistelrooij, Novak, Oomen-Ruijten, Pack, Peterle, Pīks, Pirker, Poettering, Posdorf, Posselt, Purvis, Rack, Reul, Rübig, Schierhuber, Schnellhardt, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Sommer, Stauner, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varvitsiotis, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, Wortmann-Kool
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Aylward, Crowley, Kristovskis, Ó Neachtain, Ryan
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 137
ALDE: Staniszewska
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Clark, Grabowski, Knapman, Krupa, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wise, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Baco, Bobošíková, Borghezio, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Dillen, Giertych, Helmer, Masiel, Mote, Piskorski, Rutowicz, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Ashworth, Atkins, Beazley, Bonsignore, Bowis, Braghetto, Březina, Bushill-Matthews, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casini, Castiglione, del Castillo Vera, Chichester, Deß, Deva, Díaz de Mera García Consuegra, Dover, Duchoň, Elles, Evans Jonathan, Fajmon, Fernández Martín, Fraga Estévez, Friedrich, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gomolka, Graça Moura, Gutiérrez-Cortines, Handzlik, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Herranz García, Jałowiecki, Kaczmarek, Kelam, Klich, Kudrycka, Lauk, Lewandowski, López-Istúriz White, Lulling, Mauro, Mayor Oreja, Millán Mon, Montoro Romero, Musotto, Nicholson, Olbrycht, Parish, Pieper, Podestà, Protasiewicz, Queiró, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Saryusz-Wolski, Siekierski, Škottová, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Sturdy, Tajani, Tannock, Varela Suanzes-Carpegna, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, von Wogau, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Kuc, Rosati
UEN: Angelilli, Berlato, Bielan, Camre, Janowski, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Szymański, Wojciechowski Janusz
Nedlagda röster: 55
ALDE: Geremek, Jensen, Kułakowski, Lehideux, Onyszkiewicz, Riis-Jørgensen
GUE/NGL: Pafilis, Toussas
IND/DEM: Louis, de Villiers
NI: Battilocchio, Gollnisch, Lang, Le Rachinel, Martinez, Romagnoli, Schenardi
PPE-DE: Daul, Descamps, Dombrovskis, Duka-Zólyomi, Ferber, Gahler, Gaubert, Gauzès, Glattfelder, Grossetête, Guellec, Gyürk, Hoppenstedt, Hudacký, Kamall, Konrad, Kušķis, Mikolášik, Olajos, Őry, Papastamkos, Pleštinská, Radwan, Saïfi, Samaras, Schmitt, Schöpflin, Sonik, Sudre, Surján, Szájer, Toubon
PSE: Golik, Liberadzki, Szejna
UEN: Vaidere, Zīle
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Ja-röster
Tokia Saïfi, Jean-Claude Martinez, Antonis Samaras, Françoise Grossetête
29. Betänkande Lambrinidis A6-0190/2006
Ändringförslag 5
Ja-röster: 252
ALDE: Deprez, Fourtou, Laperrouze, Losco, Ries, Takkula
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Clark, Grabowski, Knapman, Krupa, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wise, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Borghezio, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Dillen, Giertych, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Piskorski, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Bonsignore, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Jałowiecki, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lehne, Liese, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Szejna
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Janowski, Kristovskis, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Roszkowski, Ryan, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nej-röster: 281
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Drčar Murko, Duff, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lax, Lehideux, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Bonde, Sinnott
NI: Bobošíková
PPE-DE: Bachelot-Narquin, Grosch, Weisgerber
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Tabajdi, Tarabella, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nedlagda röster: 6
NI: Baco, Belohorská, Martin Hans-Peter
PPE-DE: Freitas, Ventre
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Ja-röster
Bernard Lehideux
30. Betänkande Lambrinidis A6-0190/2006
Ändringförslag 7
Ja-röster: 242
ALDE: Bourlanges, Cornillet, Deprez, Fourtou, Ries, Sterckx, Takkula
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Clark, Grabowski, Knapman, Krupa, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Wise, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Helmer, Masiel, Piskorski, Rutowicz
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Jałowiecki, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lehne, Liese, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Parish, Peterle, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Samaras, Saryusz-Wolski, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Attard-Montalto, Grech, Muscat
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Janowski, Kristovskis, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Roszkowski, Ryan, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nej-röster: 291
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Drčar Murko, Duff, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Savi, Staniszewska, Susta, Szent-Iványi, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Bonde, Sinnott, Tomczak
NI: Bobošíková, Borghezio, Claeys, Dillen, Giertych, Gollnisch, Lang, Le Rachinel, Martinez, Romagnoli, Schenardi, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Gahler, Hieronymi, Klich, Pieper, Schwab
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moraes, Moreno Sánchez, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nedlagda röster: 6
ALDE: Toia
NI: Baco, Belohorská, Martin Hans-Peter
PPE-DE: Freitas
Verts/ALE: van Buitenen
31. Betänkande Lambrinidis A6-0190/2006
Punkt 22
Ja-röster: 287
ALDE: Andrejevs, Andria, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Drčar Murko, Duff, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Savi, Staniszewska, Susta, Szent-Iványi, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Flasarová, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Bonde, Nattrass, Sinnott
NI: Bobošíková, Rutowicz
PPE-DE: Becsey, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Callanan, Duchoň, Evans Jonathan, Freitas, Grosch, Gyürk, Kamall, Koch, Nicholson, Saïfi, Šťastný
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Thomsen, Titley, Trautmann, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Aylward, Crowley, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Ryan
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Horáček, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 248
ALDE: Alvaro, Beaupuy, Bourlanges, Cappato, Cornillet, Deprez, Fourtou, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ries, Sterckx, Takkula
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Clark, Grabowski, Knapman, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wise, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Borghezio, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Dillen, Giertych, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Piskorski, Romagnoli, Schenardi, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Beazley, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Busuttil, Buzek, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Jałowiecki, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lehne, Liese, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Parish, Peterle, Pieper, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Samaras, Saryusz-Wolski, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Stauner, Stevenson, Strejček, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Calabuig Rull, Hamon, Pinior, Tarabella
UEN: Angelilli, Berlato, Bielan, Camre, Janowski, Kristovskis, Musumeci, Pirilli, Roszkowski, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Verts/ALE: Hassi, Smith
Nedlagda röster: 12
GUE/NGL: Figueiredo, Guerreiro
NI: Baco, Belohorská, Martin Hans-Peter
PPE-DE: Bauer, Papastamkos
PSE: Attard-Montalto, Grech, Muscat, Tzampazi
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Ja-röster
Evangelia Tzampazi,
Nej-röster
James Nicholson, Bernard Lehideux, Anne Laperrouze
32. Betänkande Lambrinidis A6-0190/2006
Skäl I
Ja-röster: 507
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Flasarová, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Belder, Blokland, Bonde, Sinnott
NI: Allister, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Helmer, Masiel, Piskorski, Rutowicz
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Jałowiecki, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lehne, Liese, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Janowski, Kristovskis, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Roszkowski, Ryan, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 19
IND/DEM: Batten, Bloom, Clark, Grabowski, Knapman, Krupa, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wise, Zapałowski, Železný
NI: Borghezio, Giertych, Speroni, Wojciechowski Bernard Piotr
UEN: Camre
Nedlagda röster: 18
GUE/NGL: Figueiredo, Guerreiro, Pafilis, Toussas
NI: Baco, Claeys, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Rachinel, Martin Hans-Peter, Martinez, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke
UEN: Musumeci
Verts/ALE: van Buitenen, Flautre
33. Betänkande Lambrinidis A6-0190/2006
Skäl J-3/2
Ja-röster: 296
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Drčar Murko, Duff, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Savi, Staniszewska, Susta, Szent-Iványi, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Bonde, Sinnott, Tomczak
NI: Belohorská, Bobošíková, Borghezio, Czarnecki Ryszard, Giertych, Martin Hans-Peter, Rutowicz, Speroni, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Belet, Cederschiöld, Dehaene, Fjellner, Freitas, Hökmark, Ibrisagic, Liese, Saïfi
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Laignel, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Aylward, Crowley, Ó Neachtain, Ryan
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 242
ALDE: Beaupuy, Bourlanges, Cornillet, Deprez, Fourtou, Ries, Sterckx, Takkula
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Clark, Grabowski, Knapman, Krupa, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Wise, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Dillen, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Piskorski, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Jałowiecki, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lehne, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Parish, Peterle, Pieper, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Samaras, Saryusz-Wolski, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Stevenson, Strejček, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Attard-Montalto, Grech, Lambrinidis, Muscat
UEN: Angelilli, Berlato, Bielan, Camre, Janowski, Kristovskis, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Pirilli, Roszkowski, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nedlagda röster: 4
NI: Baco
PPE-DE: Demetriou, Papastamkos
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Nej-röster
Bernard Lehideux, Anne Laperrouze
34. Betänkande Carlotti A6-0210/2006
Punkt 5
Ja-röster: 448
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
IND/DEM: Sinnott
NI: Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Masiel, Piskorski, Rutowicz
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Esteves, Eurlings, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Jałowiecki, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lehne, Liese, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Peterle, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Sommer, Sonik, Spautz, Stauner, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Janowski, Kristovskis, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Roszkowski, Ryan, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 50
GUE/NGL: Adamou, Figueiredo, Guerreiro
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Clark, Grabowski, Knapman, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wise, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Giertych, Gollnisch, Lang, Le Rachinel, Martinez, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bowis, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Elles, Evans Jonathan, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Kamall, Nicholson, Parish, Pieper, Škottová, Stevenson, Strejček, Tannock, Zvěřina
UEN: Camre
Nedlagda röster: 34
GUE/NGL: Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Flasarová, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Bonde
NI: Baco, Borghezio, Martin Hans-Peter, Speroni
Verts/ALE: van Buitenen, Schlyter
35. Betänkande Carlotti A6-0210/2006
Punkt 6
Ja-röster: 449
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
IND/DEM: Sinnott
NI: Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Masiel, Piskorski, Rutowicz
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Esteves, Eurlings, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Jałowiecki, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lehne, Liese, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Peterle, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Leichtfried, Leinen, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Janowski, Kristovskis, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Roszkowski, Ryan, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 82
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bonde, Clark, Grabowski, Knapman, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wise, Zapałowski, Železný
NI: Allister, Borghezio, Claeys, Dillen, Giertych, Gollnisch, Lang, Le Rachinel, Martinez, Romagnoli, Schenardi, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bowis, Bushill-Matthews, Chichester, Deva, Elles, Evans Jonathan, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Kamall, Nicholson, Parish, Pieper, Škottová, Stevenson, Strejček, Tannock, Zvěřina
UEN: Camre
Verts/ALE: Schlyter
Nedlagda röster: 2
NI: Martin Hans-Peter
Verts/ALE: van Buitenen
36. Betänkande Carlotti A6-0210/2006
Punkt 15
Ja-röster: 402
ALDE: Pistelli
GUE/NGL: Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Flasarová, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Sinnott
NI: Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Masiel, Piskorski, Rutowicz
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Eurlings, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Jałowiecki, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lehne, Liese, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Peterle, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, van den Berg, Berger, Berlinguer, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Glante, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rothe, Rouček, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Segelström, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Tabajdi, Tarabella, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Janowski, Kristovskis, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Roszkowski, Ryan, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 81
ALDE: Andrejevs, Andria, Beaupuy, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Clark, Knapman, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wise, Zapałowski
NI: Allister, Borghezio, Giertych, Speroni, Wojciechowski Bernard Piotr
UEN: Camre
Verts/ALE: Schlyter
Nedlagda röster: 33
ALDE: Kułakowski
GUE/NGL: Figueiredo, Guerreiro
IND/DEM: Bonde
NI: Claeys, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Rachinel, Martin Hans-Peter, Martinez, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke
PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bowis, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Elles, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Kamall, Nicholson, Parish, Pieper, Stevenson, Zvěřina
Verts/ALE: van Buitenen
37. Betänkande Carlotti A6-0210/2006
Resolution
Ja-röster: 472
ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Savi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Bonde, Sinnott
NI: Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Masiel, Piskorski, Rutowicz
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Esteves, Eurlings, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Jałowiecki, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Langen, Langendries, Lauk, Lehne, Liese, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Papastamkos, Peterle, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Leichtfried, Leinen, Lienemann, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Janowski, Kristovskis, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Musumeci, Ó Neachtain, Pirilli, Roszkowski, Ryan, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 24
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Clark, Knapman, Rogalski, Tomczak, Wise, Železný
NI: Allister, Borghezio, Claeys, Dillen, Giertych, Gollnisch, Lang, Le Rachinel, Martinez, Romagnoli, Schenardi, Speroni, Vanhecke, Wojciechowski Bernard Piotr
UEN: Camre
Nedlagda röster: 30
GUE/NGL: Pafilis, Toussas
IND/DEM: Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Zapałowski
NI: Baco, Martin Hans-Peter
PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bowis, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Elles, Evans Jonathan, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Kamall, Nicholson, Parish, Pieper, Stevenson, Strejček, Tannock, Zvěřina
Verts/ALE: van Buitenen
38. RC B6-0401/2006 – Yttrandefrihet på Internet
Resolution
Ja-röster: 65
ALDE: Busk, Maaten, Matsakis, Onyszkiewicz
GUE/NGL: Brie
IND/DEM: Krupa, Rogalski, Sinnott
NI: Czarnecki Ryszard, Romagnoli, Rutowicz, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Andrikienė, Audy, Chichester, Chmielewski, Coveney, Deß, Gahler, Gauzès, Gomolka, Grossetête, Jeggle, Kaczmarek, Karas, Lulling, Mavrommatis, Mayer, Olbrycht, Papastamkos, Posselt, Roithová, Samaras, Saryusz-Wolski, Sommer, Sonik, Sturdy, Sudre, Wieland, Záborská, Zaleski, Zwiefka
PSE: Ayala Sender, Carlotti, Casaca, Ettl, Ferreira Elisa, Geringer de Oedenberg, Hasse Ferreira, Hutchinson, Kindermann, Kuc, Medina Ortega, Pinior, Reynaud, Sakalas, Scheele, Trautmann
UEN: Libicki, Muscardini, Wojciechowski Janusz
Verts/ALE: Isler Béguin, Onesta, Romeva i Rueda, Schlyter
Nedlagda röster: 2
GUE/NGL: Pflüger, Strož
39. RC B6-0384/2006 – Angivande av ursprungsland
Resolution
Ja-röster: 63
ALDE: Busk, Maaten, Matsakis, Onyszkiewicz
GUE/NGL: Brie
IND/DEM: Krupa, Rogalski, Sinnott
NI: Czarnecki Ryszard, Romagnoli, Rutowicz, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Andrikienė, Audy, Chichester, Chmielewski, Coveney, Deß, Gahler, Gauzès, Gomolka, Grossetête, Jeggle, Kaczmarek, Karas, Lulling, Mavrommatis, Mayer, Olbrycht, Papastamkos, Posselt, Roithová, Samaras, Saryusz-Wolski, Sommer, Sonik, Sturdy, Sudre, Wieland, Záborská, Zaleski, Zwiefka
PSE: Assis, Ayala Sender, Barón Crespo, Casaca, Ettl, Ferreira Elisa, Geringer de Oedenberg, Hasse Ferreira, Hutchinson, Kindermann, Kuc, Martínez Martínez, Medina Ortega, Pinior, Sakalas, Scheele, Trautmann
UEN: Libicki, Muscardini, Wojciechowski Janusz
Verts/ALE: Onesta
Nedlagda röster: 1
GUE/NGL: Pflüger
ANTAGNA TEXTER
P6_TA(2006)0303
Åtgärder för att förenkla uppbörden av mervärdesskatt och för att förhindra skattefusk och skatteundandragande *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 77/388/EEG när det gäller vissa åtgärder för att förenkla uppbörden av mervärdesskatt och för att förhindra skattefusk eller skatteundandragande samt om upphävande av vissa beslut om tillstånd till avvikelser (KOM(2005)0089 – C6-0100/2005 – 2005/0019(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0089) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 93 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0100/2005), |
|
— |
med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från budgetkontrollutskottet (A6-0209/2006); |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget. |
|
3. |
Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt. |
|
4. |
Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
|
(1a) |
I syfte att förhindra ekonomiska förluster på mervärdesskatteområdet i gemenskapen – särskilt sådana förluster som uppstår genom bedräglig eller annan illegal gränsöverskridande verksamhet – vilket medlemsstaterna förbundit sig att göra genom artikel 280 i fördraget, bör medlemsstaterna nära samarbeta med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF). |
|
(9a) |
Detta direktiv bör inte inkräkta på medlemsstaternas beskattningsrätt. |
|
(9b) |
Strömlinjeformningen av avvikelser i syfte att på ett effektivt sätt bekämpa skattefusk och skatteundandragande bör endast utgöra en begränsad del av ett omfattande program för reformering av gemenskapens system för mervärdesskatt. Därför bör ytterligare reformer av systemet genomföras, bland annat i syfte att bekämpa skattebedrägerier med avseende på att modernisera och förenkla exempelvis finansiella tjänster, e-tjänster, dubbelbeskattningssituationer och offentliga tjänster. |
|
(9c) |
Kriterierna för överväganden om ett eventuellt systemskifte i samband med uppbörden av mervärdesskatt bör vara en effektiv skatteuppbörd, rättvisa skatter och praktisk genomförbarhet för näringsidkarna. |
|
1. |
I artikel 4.4 skall följande stycke läggas till:
Om en medlemsstat utnyttjar den valmöjlighet som fastställs i andra stycket, skall den se till att tillämpningen av denna valmöjlighet inte ger upphov till några omotiverade fördelar eller oberättigade nackdelar för beskattningsbara personer. |
utgår
|
2. |
I artikel 5.8 skall andra meningen ersättas med följande:
Medlemsstaterna får, i fall där mottagaren inte är en till fullo beskattningsbar person, vid behov vidta de åtgärder som är nödvändiga för att hindra snedvridning av konkurrensen. De skall se till att detta inte ger upphov till några omotiverade fördelar eller oberättigade nackdelar. |
utgår
|
(7a) |
I artikel 21.1, i den version som anges i artikel 28g, skall följande punkt ca) läggas till:
|
|
(7b) |
Följande artikel skall läggas till:
Artikel 30a I syfte att motverka att gränsöverskridande bedrägerier på mervärdesskatteområdet skadar gemenskapens ekonomiska intressen, och särskilt så kallade karusellbedrägerier, skall medlemsstaterna uppmana sina behöriga myndigheter att vid misstanke om bedrägeri på detta område nära samarbeta med OLAF. Kommissionen skall inom ramen för sin årsrapport enligt artikel 280.5 i fördraget rapportera till Europaparlamentet om framsteg på detta område. |
|
(7c) |
Följande artikel skall läggas till:
Artikel 34a I syfte att fastställa den bästa långsiktiga ordningen för uppbörd av mervärdesskatt för Europeiska unionen skall kommissionen utarbeta en omfattande och jämförande översikt i vilken de nationella diskussionerna på detta område utvärderas och de många och skiftande konsekvenserna av en övergång till ett system med omvänd betalningsskyldighet samt för- och nackdelarna för medlemsstaterna och de företag som är verksamma i gemenskapen anges. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TA(2006)0304
Ett partnerskap för tillväxt, stabilitet och utveckling mellan EU och Västindien
Europaparlamentets resolution om partnerskapet för tillväxt, stabilitet och utveckling mellan EU och Västindien (2006/2123(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 mars 2006 till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ”Ett partnerskap för tillväxt, stabilitet och utveckling mellan EU och Västindien”, KOM(2006)0086 (nedan kallat ”kommissionens meddelande”), |
|
— |
med beaktande av kommissionens utvärderingsrapport om en regional strategi för Västindien, volymerna 1 och 2 från april 2005, |
|
— |
med beaktande av rådets slutsatser (allmänna frågor och yttre förbindelser) av den 10 april 2006 och dess bekräftande av den gemensamma ståndpunkten om Kuba av den 2 december 1996, |
|
— |
med beaktande av den gemensamma förklaringen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen om Europeiska unionens utvecklingspolitik ”Europeiskt samförstånd” (1), |
|
— |
med beaktande av förklaringen från det tredje forumet för det civila samhället mellan EU och Latinamerika/Västindien i Wien den 1 april 2006, |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 23 mars 2006 om utvecklingspåverkan av avtalen om ekonomiskt partnerskap (2), |
|
— |
med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling (A6-0211/2006), och av följande skäl, |
|
A. |
Fram till 2020 kommer många västindiska stater att kunna ansluta sig till skaran av industriländer, medan andra riskerar att gå från att ha tillhört gruppen medelinkomstländer till att klassas som låginkomstländer. |
|
B. |
Dessa små östater är på grund av sina särdrag sårbara för naturkatastrofer och annan extern påverkan. |
|
C. |
Kommissionens meddelande diskuterades i förslagsskedet av kommissionen och företrädare för den karibiska gemenskapen, Cariforum (3). |
|
D. |
Caricoms gemensamma marknad och ekonomi (CSME), som de västindiska staterna själva beslutat att upprätta, utgör ett viktigt instrument för den regionala integrationen. |
|
E. |
Cariforum-staterna vill införa en tydlig utvecklingspolitisk dimension i förhandlingarna om ett ekonomiskt partnerskap med EU för att kunna bekämpa den ökande fattigdomen och ojämlikheten, främja den sociala sammanhållningen och genomföra millennieutvecklingsmålen. |
|
F. |
Över 60 procent av befolkningen i regionen är under 30 år, och bortsett från Kuba har staterna i Västindien inte löst problemet med utbildning för alla. |
|
G. |
Den belgiska regeringen har positiva erfarenheter av den kritiska dialogen och av utvecklingssamarbetet med den kubanska regeringen. |
|
H. |
Programplaneringsfasen för medel ur den tionde Europeiska utvecklingsfonden har inletts, och dessa medel bör i framtiden kunna betalas ut snabbare och effektivare och vara bättre behovsanpassade till länderna i regionen. |
|
1. |
Europaparlamentet uppskattar att Cariforum-gruppen togs med i diskussionen om förslaget till kommissionens meddelande och välkomnar att de flesta av de angelägenheter som regionens stater framfört beaktats i meddelandet. |
|
2. |
Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sin strategi lyfter fram den etiska grundsynen om jämlikhet, partnerskap och ägarskap. |
|
3. |
Europaparlamentet anser att den faktiska marginaliseringen av parlamentet, genom en tidsplan som omöjliggjorde dess medverkan i formuleringen av samarbetsstrategin för Västindien, på ett högst beklagligt sätt strider mot det förfaringssätt som de tre EU-institutionerna kommit överens om, och som bekräftats i såväl formuleringen av Afrikastrategin som i det europeiska samförståndet om Europeiska unionens utvecklingspolitik. |
|
4. |
Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte tagit tillräcklig hög grad beaktat rekommendationerna i sin utvärderingsrapport. |
|
5. |
Europaparlamentet instämmer i kommissionens analys om att samarbetet mellan de båda regionerna hittills inte har åtföljts av en tillräcklig politisk dialog och anser att nuvarande praxis att en gång vartannat år hålla ett timslångt möte mellan EU-trojkan och regeringscheferna i Cariforum är otillräcklig och välkomnar avsikten att i framtiden avsätta den tid som krävs åt en sådan dialog på alla nivåer. |
|
6. |
Europaparlamentet välkomnar att de franska utomeuropeiska departementen i området (Guadeloupe, Franska Guyana och Martinique) och de utomeuropeiska länderna och territorierna i Västindien planeras medverka i den framtida politiska dialogen. Europaparlamentet stöder dock de västindiska staternas uppfattning att förfarandet kring denna medverkan först måste förhandlas med de stater som inom ramen för Cotonouavtalet tecknat ett avtal om metoderna för den politiska dialogen (4). |
|
7. |
Europaparlamentet delar uppfattningen hos staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) att EU:s utformande av olika politiska program för de tre AVS-regionerna ingalunda får leda till en underminering av de övergripande förbindelserna mellan Europeiska unionen och AVS-länderna och välkomnar det extra forum för politisk dialog som skapas genom toppmöten mellan Europeiska unionen och Latinamerikas stater och Västindien, men yrkar dock på de prioriteringar som man enats om inom ramen för Cotonouavtalet. |
|
8. |
Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen i sitt meddelande gav uttryck för sin avsikt att främja tillförlitliga institutioner och goda styrelseformer samt transparens i de västindiska staterna inom finans- och skatteområdet och det rättsliga området. Parlamentet uppmanar de västindiska staterna att ratificera FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och FN:s konvention mot korruption. |
|
9. |
Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att prioritera Caricoms nybildade gemensamma marknad och ekonomi, och bekräftar återigen sin åsikt att förhandlingarna om ett ekonomiskt partnerskapsavtal med EU måste föras i enlighet med centralt bestämda utvecklingsmål, att den unga västindiska inhemska marknaden är i behov av handelsrelaterat stöd och kapacitetsuppbyggnad och att liberaliseringen av handeln måste planeras ordentligt. |
|
10. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de ekonomiska partnerskapsavtalen struktureras på så sätt att de beaktar de regionala förhållandena och begränsningarna och ger möjlighet att vid behov tillämpa variabel geometri. Parlamentet kräver att alla åtaganden som görs inom ramen för förhandlingarna om de ekonomiska partnerskapsavtalen noggrant samordnas med tilldelningen av ett utvecklingsstöd genom dessa avtal, riktat mot de viktigaste intresseområdena för de berörda regeringarna, bland annat ekonomisk omstrukturering för att öka konkurrenskraften, skattejusteringar och stöd för att underlätta handeln. |
|
11. |
Europaparlamentet uppmärksammar på nytt tullinkomsternas stora betydelse för en del av de västindiska staternas budgetar och investeringsmöjligheter, och drar därför slutsatsen att åtgärder som leder till sådana inkomstförluster, som för närvarande inte kan kompenseras med beskattningsåtgärder, inte bör vidtas om de inte åtföljs av lämplig kompensation. Parlamentet betonar emellertid att en ökning av handeln mellan de västindiska staterna och mellan utvecklingsländer i allmänhet kan bidra till att utjämna förlusterna av tullinkomster och till att skapa mer stabila inkomstkällor. |
|
12. |
Europaparlamentet håller med kommissionen om att de små öppna nationella ekonomierna i regionen är särskilt sårbara för den globala ekonomins krafter. Parlamentet påpekar dock att en gradvis liberalisering av handeln, med lämpliga skyddsmekanismer och som ger tillräckligt med tid för anpassning, främjar utvecklingen och kan därför bli ett verktyg för att bekämpa fattigdom. |
|
13. |
Europaparlamentet anser att åtgärder för handelsrelaterad kapacitetsuppbyggnad måste beakta begränsningarna på utbudssidan, bland annat genom att stödja bearbetningen av basprodukter och diversifieringen av produktionen, genom att främja samråd med och stöd till små och medelstora företag och genom att avskaffa byråkratiska hinder för investeringar och därmed främja utvecklingen av företagslivet i regionen. |
|
14. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen eftertryckligen att genomföra rekommendation 7 i kommissionens utvärderingsrapport, att beakta principerna i Förenta nationernas nätverk av små östater under utveckling och uppmanar kommissionen att offentliggöra den studie som utförts om vilka effekter handelsliberalisering och globalisering har för dessa staters långsiktiga utveckling. |
|
15. |
Europaparlamentet ser att det avsatts för små medel till de kompensations- och anpassningsprogram som skall mildra följderna av marknadsförändringarna för socker och bananer och befarar med tanke på den senaste tidens demonstrationer i regionen att den sociala sammanhållningen, som utgör ett mål för utvecklingssamarbetet, allvarligt kan äventyras. |
|
16. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla program för att främja en omställning av jordbruket, som ur ett socialpolitiskt, energipolitiskt och miljöpolitiskt perspektiv samt ur ett livsmedelsförsörjningsperspektiv gör det möjligt att bibehålla och skapa människovärdiga arbetsplatser på jordbruksföretag som för närvarande drivs med konventionella metoder som inte är konkurrenskraftiga. |
|
17. |
Europaparlamentet kräver att sociala, kulturella och miljömässiga konsekvenser ges större tyngd i samarbetsstrategin och att det skapas en systematisk konsekvensanalys och utvärdering baserad på kriterierna i millennieutvecklingsmålen. |
|
18. |
Europaparlamentet välkomnar att viktiga miljöskyddsuppgifter tas upp i utvecklingssamarbetet med den västindiska regionen och kräver att utbyggnaden av användningen av förnybara energikällor och energieffektivitet intensivt främjas för att förhindra negativa konsekvenser av prishöjningarna på råolja och för att fördröja klimatförändringen. |
|
19. |
Europaparlamentet delar kommissionens oro för att de meteorologiska katastroferna i regionen till följd av klimatförändringen till och med kommer att öka och deras omfattning förvärras, och stöder målet om en förbättrad naturkatastrofhantering, men beklagar avsaknaden av en hänvisning till det naturkatastrofarrangemang som inrättades 2005 mellan EU och AVS-länderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja ett permanent långsiktigt inrättande av ett sådant arrangemang. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet informera Europaparlamentets utskott för utveckling och den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingens utskott för samhälls- och miljöfrågor om hur detta arbete framskrider. Parlamentet hänvisar till de västindiska ekonomiernas sårbarhet för naturkatastrofer och välkomnar kommissionens tillkännagivande att till stöd för återuppbyggnad använda nya och snabbare utbetalningssystem som omfattar redan avsatta medel. |
|
20. |
Europaparlamentet ställer sig kritisk till att strategin för Västindien inte tillräckligt handlar om att bekämpa problemen med ungdomsarbetslösheten och med den växande frustrationen bland ungdomar och är bekymrad över att situationen ytterligare kommer att förvärras av den förestående krisen i det västindiska jordbruket. |
|
21. |
Europaparlamentet understryker att utvecklingen av en hållbar turism är av avgörande betydelse som drivkraft för den ekonomiska utvecklingen, och förordar långsiktigt ekonomiskt stöd till uppbyggnad av den infrastruktur som är nödvändig för denna utveckling (vägar, hamnar, flygplatser osv.). Europaparlamentet saknar dock ett erkännande av kommissionen om att denna hållbarhet innebär att även regionalt och lokalt förankrad äganderätt till turistmålen bör främjas för att förhindra att de gjorda vinsterna går förlorade, att befolkningen på plats endast utnyttjas som servicepersonal och att naturen i området skadas på lång sikt. |
|
22. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens erbjudande om att hålla dörren öppen för en politisk dialog med Kuba, men ställer sig kritisk till att denna begränsas till att hållas inom ramen för den gemensamma ståndpunkten från 1996. |
|
23. |
Europaparlamentet påpekar att om Europeiska unionen skulle lyckas påverka Förenta staterna att upphöra med sin embargopolitik skulle detta kunna innebära betydande ekonomiska möjligheter för hela regionen, och rekommenderar i enlighet med en politik som är inriktad på politiska, sociala, individuella och ekonomiska mänskliga rättigheter att det inleds en kritisk dialog med den kubanska regeringen. |
|
24. |
Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att även samordna utvecklingsåtgärderna med utomeuropeiska aktörer i regionen, särskilt med Kanada, Kina, Brasilien och Venezuela, och beklagar i detta sammanhang att kommissionens beskrivning av andra aktörers engagemang snarast präglas av misstro. |
|
25. |
Europaparlamentet understryker regionens heterogenitet och rekommenderar en större differentiering i samarbetsstrategin. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att bedöma alla de västindiska staterna individuellt, på grundval av kriterier såsom graden av transparens, starka och oberoende institutioner och goda styrelseformer, för att se om en fokusering på budgetstöd är en lämplig metod för att uppnå utvecklingsmålen. |
|
26. |
Europaparlamentet pekar uttryckligen på Haitis särskilda kris och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla ett särskilt program för Haiti som sträcker sig längre än det allmänna samarbetet med Västindien och för vilket ytterligare medel behövs. Parlamentet gläder sig över att president- och parlamentsvalen, som hölls i Haiti i februari och april 2006, generellt sett kunde genomföras på ett tillfredsställande sätt. |
|
27. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament samt till de västindiska staternas regeringar och parlament. |
(1) EUT C 46, 24.2.2006, s. 1.
(2) Antagna texter, P6_TA(2006)0113.
(3) Forum för stater i Afrika, Västindien och Stilla havet.
(4) Partnerskapsavtal mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (EGT L 317, 15.12.2000, s. 3).
P6_TA(2006)0305
Skydd för anställda inom hälsovårdssektorn i Europa mot infektioner som överförs via blodet till följd av skador orsakade av sprutor
Europaparlamentets resolution med rekommendationer till kommissionen om skydd av sjukvårdspersonal mot blodburna infektioner som orsakas av skador från nålstick (2006/2015(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av artikel 192, andra stycket i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artiklarna 39, 45 och 168 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (1), |
|
— |
med beaktande av rådets direktiv 89/655/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av arbetsutrustning i arbetet (2), |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG av den 18 september 2000 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet (3), |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande om den praktiska tillämpningen av bestämmelserna i direktiven om hälsa och säkerhet i arbetet (KOM(2004)0062), |
|
— |
med beaktande av 2004 års rapport om den europeiska konkurrenskraften (SEK(2004)1397), |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande – Anpassning till förändringar i arbetsliv och samhälle: en ny arbetsmiljöstrategi för gemenskapen 2002-2006 (KOM(2002)0118), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 24 februari 2005 om främjande av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (4), |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6-0137/2006), |
|
— |
med beaktande av betänkande 2 från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6-0218/2006), och av följande skäl, |
|
A. |
Nålsticksskador kan leda till överföring av mer än 20 livshotande virus, däribland hepatit B, hepatit C och hiv/aids, och utgör därmed ett allvarligt folkhälsoproblem. |
|
B. |
Prevalensen av hepatit B, hepatit C och hiv ökar alltmer och Förenta nationernas aidsprogram (UNAIDS) har rapporterat mer än 40 miljoner fall av hiv och mer än 5 miljoner fall av hepatit C världen över. |
|
C. |
Oberoende studier har visat att majoriteten av nålsticksskadorna kan förebyggas genom bättre utbildning, bättre arbetsförhållanden och användning av säker medicinsk utrustning. |
|
D. |
Den nuvarande gemenskapslagstiftningen som skall skydda arbetstagare inom hälso- och sjukvårdssektorn mot nålsticksskador har visat sig vara verkningslös i praktiken. |
|
E. |
Det råder svår brist på sjukvårdspersonal, och studier i Frankrike och Förenade kungariket har visat att de dagliga yrkesriskerna är en viktig orsak till vårdyrkets bristande dragningskraft. I kommissionens konkurrensrapport från 2004 anses också den ökande bristen på arbetskraft inom hälso- och sjukvårdssektorn vara en särskild anledning till oro för Europeiska unionen. |
|
F. |
Kommissionen har genomgående lämnat nedslående svar på de parlamentsfrågor som har ställts av olika ledamöter från Europaparlamentet och där behovet av skyndsamma och konkreta åtgärder till skydd för sjukvårdspersonalen har framhållits. |
|
G. |
Kommissionen bör erinras om att en sådan åtgärd skalle vara i linje med initiativet för bättre lagstiftning, vilket även inbegriper en ändring av sådan lagstiftning som har visat sig vara verkningslös. |
|
H. |
Parlamentet har vid ett flertal tillfällen uppmärksammat kommissionen på sin oro över de livshotande risker som sjukvårdspersonal utsätts för i sitt arbete på grund av smittade nålar, senast i parlamentets ovannämnda resolution av den 24 februari 2005, i vilken parlamentet begär att direktiv 2000/54/EG ses över för att man skall kunna ta särskild hänsyn till de risker som uppstår i samband med arbete med nålar och andra vassa medicinska instrument. |
|
I. |
Inget sådant förslag som avses i artikel 39.2 i arbetsordningen håller på att utarbetas mer än 12 månader efter parlamentets begäran om bättre lagstiftning, och under denna tid kan ytterligare omkring en miljon arbetstagare inom sjukvården komma att drabbas av skador orsakade av nålstick, av vilka många kunde ha undvikits. En del av dessa skador kommer att leda till infektioner med potentiellt livsfarliga blodburna virus och många fler kommer att orsaka månader av våndor för sjukvårdsanställda och deras familjer när de inte vet om de har ådragit sig en livshotande infektion. |
|
1. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av artiklarna 137 och 251 i EG-fördraget inom tre månader från datumet för antagandet av denna resolution förelägga parlamentet ett förslag till rättsakt om ett direktiv för att ändra direktiv 2000/54/EG. |
|
2. |
Europaparlamentet konstaterar att den modell som hittills har tillämpats i Tyskland liksom erfarenheterna från Spanien kan utgöra en grund för ett lagstiftningsförslag. |
|
3. |
Europaparlamentet anmodar kommissionen att utveckla enhetliga EU standarder för rapportering och registrering av nålsticksskador. |
|
4. |
Europaparlamentet bekräftar att rekommendationerna respekterar subsidiaritetsprincipen och medborgarnas grundläggande rättigheter. |
|
5. |
Europaparlamentet anser att det begärda förslaget inte kommer att ha några ekonomiska konsekvenser. |
|
6. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade detaljerade rekommendationer till kommissionen och rådet. |
(1) EGT L 183, 29.6.1989, s. 1.
(2) EGT L 393, 30.12.1989, s. 13.
(3) EGT L 262, 17.10.2000, s. 21.
(4) EUT C 304 E, 1.12.2005, s. 400.
BILAGA
TILL FÖRSLAGET TILL RESOLUTION: DETALJERADE REKOMMENDATIONER OM FÖRSLAGETS INNEHÅLL
1. BAKGRUND
|
1.1 |
En nålsticksskada inträffar när huden oavsiktligt punkteras med en nål som potentiellt är smittad med en patients blod. Smittade nålar kan överföra över 20 farliga blodburna patogener, däribland hepatit B, hepatit C och hiv. De flesta av dessa skador drabbar sjuksköterskor och läkare, men även annan sjukvårdspersonal är utsatt för betydande risker, liksom städ- och tvättpersonal och andra arbetstagare i efterföljande led. |
|
1.2 |
Omkring 10 procent av arbetstagarna inom EU är sysselsatta inom hälso- och sjukvårdssektorn och socialvårdssektorn, och många av dessa personer är anställda på sjukhus. Detta gör sjukvården till en av de största arbetsgivarsektorerna i Europa. Förekomsten av arbetsplatsolyckor är 30 procent högre inom hälso- och sjukvården och socialvården än genomsnittet i EU (1). Högt upp på listan över risker är exponering för biologiska agens, särskilt hiv och hepatit B- och hepatit C-virus. |
|
1.3 |
Hudskador från ihåliga blodfyllda vassa föremål är den främsta orsaken till att sjukvårdspersonal ådrar sig blodburna och potentiellt livsfarliga sjukdomar i arbetet. Uppskattningsvis inträffar 1 miljon skador orsakade av nålstick i Europa varje år (2). |
|
1.4 |
Blodprovstagning, i.v.-kanyler och injektionssprutor som ges genom huden hör till de arbetsrutiner som medför höga risker. Små mängder av blod kan leda till en potentiellt livshotande infektion. Infektionsrisken är beroende av olika faktorer, t.ex. patientens infektionsstatus, patientens virusbelastning, den anställdes immunstatus, skadans djup, mängden överfört blod, tidsperioden mellan skada och desinficering av såret samt tillgången till och utnyttjandet av postexpositionsprofylax. |
|
1.5 |
Förekomsten av dessa infektioner är avsevärt högre inom sjukvårdssektorn än bland befolkningen i allmänhet (3). |
|
1.6 |
Risken för hepatit B kan minskas genom vaccinering, och profylax efter exponering kan, om det sätts in snabbt, minska risken för överföring av hiv. Sådana åtgärder hjälper dock inte om det rör sig om hepatit C. |
|
1.7 |
Studier visar att införandet av säkra instrument kan leda till en markant sänkning av antalet nålsticksskador. Oberoende av detta kan emellertid även regelbundna utbildningar och organisatoriska åtgärder leda till en betydande minskning av nålsticksskadorna. Frånsett användningen av utrustning med säkerhetsanordningar bör en tyngdpunkt därför läggas på organisatoriska åtgärder som fastställda arbetsmetoder, utbildning och undervisning av medarbetarna samt medvetandegörande om riskfyllda aktiviteter (4). |
2. NUVARANDE LAGSTIFTNING
|
2.1 |
Direktiv 2000/54/EG (sjunde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) innehåller bestämmelser om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet. Följande bestämmelser är särskilt relevanta i detta sammanhang:
|
|
2.2 |
Rådets direktiv 89/655/EEG om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av arbetsutrustning i arbetet (andra särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) är också relevant. I artikel 3 anges arbetsgivarnas skyldigheter:
Dessutom skall arbetstagarna få information och utbildning om hur arbetsutrustningen skall användas och alla de risker som kan vara förknippade med användningen av arbetsutrustningen (artiklarna 6 och 7). |
3. SKÄLET TILL ATT DET KRÄVS EN RÄTTSLIG LÖSNING
|
3.1 |
Även om riskerna för skador som orsakas av nålstick teoretiskt sett skall behandlas i den befintliga lagstiftningen, har detta inte varit fallet i praktiken. I kommissionens meddelande om den praktiska tillämpningen av bestämmelserna i direktiven om hälsa och säkerhet i arbetet (KOM(2004)0062) hänvisas det särskilt till problem med den offentliga sektorn, däribland sjukhus. |
|
3.2 |
Riktlinjer, kampanjer för att öka kunskapen och andra icke rättsliga initiativ kan endast bidra till viss del, men bör användas som ett komplement till direktiven (5). |
|
3.3 |
I 2004 års rapport om den europeiska konkurrenskraften bekräftas att den ökade bristen på sjukvårdspersonal är en orsak till oro i hela Europa. Det finns många olika skäl till att sjukvårdsyrkena inte anses vara någon attraktiv karriär – men yrkesrelaterade säkerhetsrisker på arbetsplatsen utgör i alla fall en bidragande faktor. |
4. EKONOMISKA KONSEKVENSER
|
4.1 |
De kort och långsiktiga fördelarna med investeringar i säkrare arbetsrutiner och medicinska instrument för att förebygga skador orsakade av nålstick har undersökts i många oberoende studier, och slutsatserna av dessa studier har varit samstämmiga, nämligen att det generellt sett är möjligt att göra nationalekonomiska besparingar (6). |
5. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
|
5.1 |
Följande bestämmelser bör infogas i direktiv 2000/54/EG:
|
(1) Se KOM(2002)0118.
|
a) |
EPINet Data. Dee May RGN, DMS. Undersökt period: juli 2000 till juni 2001. |
|
b) |
Surveillance of Occupational Exposures in Italy: SIROH-programmet, Gabriella De Carli, Vincent Puro, Vincenzo Puro, Giuseppe Ippolito och SIROH-gruppen, SIROH, 6-2002. |
|
c) |
EPINet Spanien, 1996-2000. Hermandez-Navarette, M. J., Arribas-Llorent, J. L., Campins Marti, M., Garcia de Codes Ilario. |
|
d) |
Risk of Hepatitis C Virus Transmission following Percutaneous Exposure in Healthcare Workers, 2003 – De Carli, G., Puro, V., Ippolito, G., och Studio Italiano Rischio Occupazionale da HIV (SIROH) Group. |
|
a) |
Hofmann, F., Kralj, N., Beie, M., ”Needle stick injuries in healthcare – frequency, causes and preventive strategies”. Gesundheitswesen. Universitetet i Wuppertal, maj 2002, 64(5): s. 259-266. |
|
b) |
Schroebler, S., ”Infektionsrisiko durch Nadelstichverletzungen für Beschäftigte im Gesundheitsdienst”, i Dokumentationsband über die 40. Jahrestagung der Gesellschaft für Arbeitsmedizin und Umweltmedizin e.V., Rindt-Druck, Fulda 2000. Utvidgad och kompletterad, personligt meddelande. |
|
a) |
Advances in Exposure Prevention, vol. 3, nr 4. Libourne study GERES Day 09/2001. |
|
b) |
Mendelson, M. H., Chen, L. B. Y., Finkelstein, L. E., Bailey, E., Kogan, G., ”Evaluation of a Safety IV Catheter Using the Centers for Disease Control and Prevention (CDC) National Surveillance System for Hospital Healthcare Workers Database.” Vid 4th Decennial International Conference on Nosicomial and Healthcare-Associated Infections (den 5-9mars). Atlanta, Georgia. |
|
c) |
Fyraårig bevakning från Northern France network, American Journal of Infection Control. Oktober 2003, 31(6): s. 357-363. Tarantola, A., Golliot, F., Astagneau, P., Fleury, L., Brucker, G., Bouvet, E. CCLIN Paris-Nord Blood and Body Fluids (BBF) Exposure Surveillance Taskforce. |
|
d) |
Louis, N., Vela, G., Groupe Projet. ”Évaluation de l'efficacité d'une mesure de prevention des accidents d'exposition au sang au cours du prèlévement de sang veineux.”Bulletin Épidémiologique Hebdomadaire 2002; 51: s. 260-261. |
|
e) |
Younger, B., Hunt, E. H., Robinson, C., McLemore, C. ”Impact of a Shielded Safety Syringe on Needlestick Injuries Among Healthcare Workers.”Infection Control and Hospital Epidemiology 1992; 13: s. 349-353. |
|
f) |
Abiteboul, D., Lolom, I., Lamontagne, F., Tarantola, A., Deschamps, J. M., Bouve m.fl. och GERES-gruppen. GERES (Groupe d'étude sur le risque d'exposition des soignants aux agents infectieux). AES: Peut on se protéger? Enquête multicentrique sur les AES des infimier(e)s de Médecine et réanimation. GERES-dagen på Bichat-sjukhuset, juni 2002, Paris. |
(5) Ett exempel på detta är TRBA 250 (Technical Requirements for Biological Agents) som offentliggjordes i Tyskland i oktober 2003. TRBA 250 innehåller särskilda rekommendationer för att förebygga skador orsakade av vassa medicinska instrument, däribland användning av teknik som inbegriper nålskydd. Syftet med TRBA 250 är bl.a. att reducera nålsticksrelaterade infektioner. Av denna anledning anses det lämpligt att inte enbart införa säkra system utan även alternativa metoder som garanterar en säker hantering av kanylerna. Med yrkesreglerna för säkerhet och hälsa i arbetet (BGR) i form av BGR/TRBA 250 får huvudmannen ett stöd att tillgå. Genom att hålla sig till den här beskrivna tekniska nivån kan huvudmannen utgå från att kraven i förordningen om biologiska agenser är uppfyllda (”presumtion om överensstämmelse”, ”överensstämmande effekt”). Eftersom kraven är formulerade som tekniska regler, och man använder ord som ”bör” i stället för att fastställa bindande krav, har dessa rekommendationer dock liten praktisk inverkan.
|
a) |
Wittmann, A., Hofmann, F., Neukirch, B., Thürmer, Ch., Kralj, N., Schroebler, S., Gasthaus, K., ”Blood-borne viral infections: causes, risks and prevention strategies”, Bergische Universität Wuppertal, maj 2005. |
|
b) |
”Impact assessment regarding Needlestick Safety and Prevention Act”, US General Accounting Office, 17.11.2000. |
|
c) |
”Evaluation of the Efficacy of a Measure to Prevent Accidental Needlestick Injuries by Using Safety Needles for Venous Blood.” Louis Nicole (1), Vela Gilles (2) och projektgruppen Cellule d'Hygiène [Hygienenheten], Centre Hospitalier 06401 – Cannes cedex Département d'Ergonomie [Ergonomiavdelningen], Centre Hospitalier Cannes. |
|
d) |
2004 Center for Disease Control Sharps Safety Workbook, USA – Cost of Needlestick Injuries. |
P6_TA(2006)0306
Europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av de allmänna principerna för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument (KOM(2004)0628 – C6-0129/2004 – 2004/0219(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0628) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2, artikel 179 och artikel 181a i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0129/2004), |
|
— |
med beaktande av kommissionens förklaring om demokratisk kontroll och enhetlighet i de externa åtgärderna, bifogad till det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (2), och av den därtill hörande skriftväxlingen, |
|
— |
med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för regional utveckling, utskottet för utveckling, utskottet för internationell handel, budgetutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för kultur och utbildning och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-0164/2006); |
|
1. |
Europaparlamentet påpekar att de anslag som anges i lagstiftningsförslaget för perioden efter 2006 är avhängiga av beslutet om nästa fleråriga finansiella ram. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, så snart nästa fleråriga finansiella ram har antagits, om så behövs lägga fram ett förslag för att justera det finansiella referensbeloppet. |
|
3. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
4. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TC1-COD(2004)0219
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 6 juli 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr …/2006 om fastställande av allmänna bestämmelser för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 179 och 181a,
med beaktande av kommissionens förslag,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (1), och
av följande skäl:
|
(1) |
I syfte att effektivisera gemenskapens externa bistånd föreslås en ny ram för planering och tillhandahållande av stödinsatser. Denna förordning är ett av de generella instrument som direkt understöder Europeiska unionens yttre politik. |
|
(2) |
Europeiska rådet bekräftade vid sitt möte i Köpenhamn den 12-13 december 2002 att utvidgningen av Europeiska unionen innebär en viktig möjlighet att föra förbindelserna med grannländerna framåt på en grund av gemensamma politiska och ekonomiska värderingar och att Europeiska unionen förblir fast besluten att undvika nya skiljelinjer i Europa och att främja stabilitet och välstånd inom och bortom Europeiska unionens nya gränser. |
|
(3) |
Europeiska rådet upprepade vid sitt möte i Bryssel den 17-18 juni 2004 den vikt som det fäster vid förstärkt samarbete med dessa grannar, på grundval av partnerskap och gemensamt egenansvar samt gemensamma värderingar i fråga om demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. |
|
(4) |
De privilegierade förbindelserna mellan Europeiska unionen och dess grannar bör bygga på åtaganden när det gäller gemensamma värderingar, inbegripet demokratins principer, rättstatsprincipen, goda styrelseformer och respekt för de mänskliga rättigheterna samt uppslutning kring principerna om marknadsekonomi, öppen, regelbaserad och rättvis handel, hållbar utveckling och fattigdomsminskning. |
|
(5) |
Det är viktigt att stöd genom denna förordning tillhandahålls i överensstämmelse med de internationella avtal och internationella konventioner i vilka gemenskapen, medlemsstaterna och partnerländerna är parter, och att det stödet ges med hänsyn till de allmänna principer i internationell rätt som är allmänt accepterade av parterna. |
|
(6) |
I östra Europa och i södra Kaukasien utgör partnerskaps- och samarbetsavtalen grunden för de avtalsmässiga förbindelserna. I Medelhavsområdet utgör Europa-Medelhavspartnerskapet (Barcelonaprocessen) en regional ram för samarbete, som kompletteras av ett nät av associeringsavtal. |
|
(7) |
Inom den europeiska grannskapspolitiken fastställer Europeiska unionen och partnerländerna ett antal prioriteringar gemensamt, vilka sedan införlivas i en rad gemensamt överenskomna handlingsplaner som täcker en rad centrala områden för särskilda insatser, inbegripet politisk dialog och reform, handel och ekonomisk reform, rättvis social och ekonomisk utveckling, rättsliga och inrikes frågor, energi, transport, informationssamhället, miljö, forskning och innovation, utveckling av det civila samhället samt kontakter mellan människor. Framsteg när det gäller att genomföra dessa prioriteringar kommer att bidra till att förverkliga partnerskaps- och samarbetsavtalens och associeringsavtalens fulla potential. |
|
(8) |
För att kunna stödja partnerländernas uppslutning kring gemensamma värderingar och principer och deras ansträngningar att genomföra handlingsplanerna bör gemenskapen kunna ge dessa länder bistånd och stödja olika former av samarbete dem emellan och mellan dem och medlemsstaterna med målet att bygga upp ett område med gemensam stabilitet, säkerhet och välstånd genom en omfattande ekonomisk integration och ett omfattande politiskt samarbete. |
|
(9) |
Ett viktigt mål för gemenskapens stöd är att främja politiska, ekonomiska och sociala reformer i alla grannländer. I Medelhavsområdet kommer man att arbeta för att uppnå detta mål inom ramen för den del av det strategiska partnerskapet med Medelhavsområdet och Mellanöstern som avser Medelhavsområdet. De relevanta delarna av Europeiska unionens strategi för Afrika kommer att beaktas i förbindelserna med grannländerna i Nordafrika. |
|
(10) |
Det är viktigt att det stöd som kommer att tillhandahållas utvecklingsländerna bland grannländerna inom den ram som fastställs i Europeiska grannskapspolitiken bör överensstämma med målen och principerna för Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik i enlighet med den gemensamma förklaringen ”Europeiskt samförstånd om utveckling” (2) som antogs den 20 december 2005 av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen. |
|
(11) |
Europeiska unionen och Ryssland har beslutat att utveckla sitt särskilda strategiska partnerskap genom att skapa fyra gemensamma områden, och gemenskapsstöd kommer att användas för att stödja utvecklingen av detta partnerskap och att främja gränsöverskridande samarbete vid gränsen mellan Ryssland och dess grannar i Europeiska unionen. |
|
(12) |
Den nordliga dimensionen utgör en ram för samarbetet mellan Europeiska unionen, Ryssland, Norge och Island, och det är viktigt att ekonomiskt bistånd från gemenskapen även används till att stödja verksamhet som bidrar till genomförandet av denna ram. De nya målen med denna politik kommer att fastställas i en politisk förklaring och ett politiskt ramdokument som kommer att utarbetas på grundval av de riktlinjer som godkändes av ministermötet om den nordliga dimensionen den 21 november 2005. |
|
(13) |
När det gäller partnerländerna i Medelhavsområdet bör stöd ges och samarbete äga rum inom ramen för det Europa-Medelhavspartnerskap som inrättades genom Barcelonaförklaringen av den 28 november 1995 och som bekräftades på 10-årsdagen av Europa-Medelhavstoppmötet den 28 november 2005, varvid hänsyn bör tas till den överenskommelse som nåddes i det sammanhanget om att senast 2010 upprätta ett frihandelsområde för varor och inleda en asymmetrisk liberaliseringsprocess. |
|
(14) |
Det är viktigt att främja samarbete såväl vid Europeiska unionens yttre gräns som partnerländerna emellan, särskilt de som ligger varandra nära geografiskt. |
|
(15) |
För att undvika att det uppstår nya skiljelinjer är det särskilt viktigt att undanröja hinder mot ett effektivt gränsöverskridande samarbete längs Europeiska unionens yttre gränser. Det gränsöverskridande samarbetet bör bidra till integrerad och hållbar regional utveckling i angränsande gränsregioner och en harmonisk regional integration i hela gemenskapen och med grannländerna. Detta mål kan bäst uppnås genom att man kombinerar mål för den yttre politiken med miljömässigt hållbar ekonomisk och social sammanhållning. |
|
(16) |
För att man skall kunna bistå partnerländerna i grannskapet att uppnå sina mål och för att främja samarbete mellan dem och medlemsstaterna är det önskvärt att upprätta ett enda politikstyrt instrument som ersätter en rad befintliga instrument. Därigenom säkerställs enhetlighet och programplanering och förvaltning av stödet förenklas. |
|
(17) |
Detta instrument bör även stödja gränsöverskridande samarbete mellan partnerländerna och medlemsstaterna och ge betydande effektivitetsvinster genom att verksamheten bedrivs via en enda förvaltningsmekanism och med en enda uppsättning förfaranden. Man bör utnyttja erfarenheter från genomförandet av grannskapsprogram under perioden 2004-2006 och verka enligt sådana principer som flerårig programplanering, partnerskap och samfinansiering. |
|
(18) |
Det är viktigt att de gränsregioner som tillhör länder i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som för närvarande deltar i ett gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstater och partnerländer får fortsätta att göra detta på grundval av sina egna resurser. |
|
(19) |
I denna förordning fastställs för perioden 2007-2013 en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (3). |
|
(20) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas enligt rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (4). |
|
(21) |
Förvaltningsförfarandet bör användas när tillämpningsbestämmelser för det gränsöverskridande samarbetet fastställs och när det antas strategidokument, handlingsprogram och särskilda åtgärder som inte tas upp i strategidokument och vars värde överstiger tröskelnivån på 10 000 000euro. |
|
(22) |
Eftersom målen för denna förordning, nämligen att främja ett närmare samarbete och en gradvis ekonomisk integration mellan Europeiska unionen och dess grannländer inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av insatsens omfattning, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
|
(23) |
Denna förordning gör det nödvändigt att upphäva rådets förordningar (EEG) nr 1762/92 av den 29 juni 1992 om genomförandet av protokollen om ekonomiskt och tekniskt samarbete som slutits av gemenskapen med icke-medlemsländer i Medelhavsområdet (5), (EG) nr 1734/94 av den 11 juli 1994 som rör ekonomiskt och tekniskt samarbete med Västbanken och Gaza (6) och (EG) nr 1488/96 av den 23 juli 1996 om finansiella och tekniska stödåtgärder (Meda) för reformering av ekonomiska och sociala strukturer inom ramen för partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet (7). Denna förordning kommer likaså att ersätta rådets förordning (EG, Euratom) nr 99/2000 av den 29 december 1999 om bistånd till partnerstaterna i Östeuropa och Centralasien (8), vilken upphör att gälla den 31 december 2006. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
AVDELNING I
MÅL OCH PRINCIPER
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1. Genom denna förordning upprättas ett grannskaps- och partnerskapsinstrument genom vilket gemenskapsstöd skall ges till utvecklingen av ett område med välstånd och god grannsämja mellan Europeiska unionen och de länder och territorier som förtecknas i bilagan (nedan kallade ”partnerländerna”).
2. Gemenskapsstödet skall användas till gagn för partnerländerna. Gemenskapsstödet får användas till ömsesidig nytta för medlemsstaterna och partnerländerna och deras regioner i syfte att främja sådant gränsöverskridande samarbete och samarbete mellan olika regioner som avses i artikel 6.
3. Europeiska unionen bygger på de grundläggande värderingarna frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättsstatsprincipen och strävar efter att genom dialog och samarbete främja partnerländernas uppslutning kring dessa värderingar.
Artikel 2
Gemenskapsstödets räckvidd
1. Gemenskapsstödet skall främja ökat samarbete och en gradvis ekonomisk integration mellan Europeiska unionen och partnerländerna och särskilt genomförandet av partnerskaps- och samarbetsavtal, associeringsavtal eller andra befintliga eller framtida avtal. Det skall även uppmuntra partnerländerna att göra insatser för att främja goda styrelseformer och en rättvis social och ekonomisk utveckling.
2. Gemenskapsstödet skall användas för att främja åtgärder inom följande samarbetsområden:
|
a) |
Främjande av politisk dialog och reform. |
|
b) |
Främjande av tillnärmning av lagstiftning för att höja standarden inom alla relevanta områden, särskilt för att främja partnerländernas gradvisa deltagande på den inre marknaden samt ökad handel. |
|
c) |
Stärkande av nationella institutioner och organ med ansvar för utarbetandet och det faktiska genomförandet av politiken på de områden som omfattas av associeringsavtal, partnerskaps- och samarbetsavtal och andra multilaterala avtal i vilka gemenskapen och/eller dess medlemsstater och partnerländer är parter och vars syfte är att uppnå de mål som anges i denna artikel. |
|
d) |
Främjande av rättsstatsprincipen och goda styrelseformer, inbegripet insatser för att öka effektiviteten i den offentliga förvaltningen och opartiskheten och effektiviteten inom rättsväsendet samt stöd till insatser mot korruption och bedrägerier. |
|
e) |
Främjande av alla aspekter av hållbar utveckling. |
|
f) |
Genomförande av regionala och lokala utvecklingsåtgärder i både landsbygds- och stadsområden för att minska obalanser och förbättra den regionala och lokala utvecklingskapaciteten. |
|
g) |
Främjande av miljöskydd, naturvård och hållbar förvaltning av naturresurserna, inbegripet sötvatten och marina resurser. |
|
h) |
Stöd till strategier för att minska fattigdomen för att bidra till att uppnå FN:s millennieutvecklingsmål. |
|
i) |
Stöd till strategier för att främja social utveckling, social integration, jämställdhet, icke-diskriminering, sysselsättning och social trygghet, inbegripet skydd av migrerande arbetstagare, social dialog samt respekt för fackliga rättigheter och grundläggande arbetsnormer, inbegripet när det gäller barnarbete. |
|
j) |
Stöd till strategier för att främja hälsa, utbildning och yrkesutbildning, vilket inte enbart inbegriper åtgärder för att bekämpa de svåraste överförbara och icke-överförbara sjukdomarna och störningarna, utan också tillgången till tjänster och utbildning på hälsoområdet, inbegripet reproduktiv hälsa och spädbarnsvård för flickor och kvinnor. |
|
k) |
Främjande och skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri- och rättigheterna, inbegripet kvinnors och barns rättigheter. |
|
l) |
Stöd till demokratiseringsprocessen, bland annat genom att stärka den roll som det civila samhällets organisationer spelar och främja mediemångfald samt genom valövervakning och biträde i samband med val. |
|
m) |
Främjande av det civila samhällets utveckling och av icke-statliga organisationer. |
|
n) |
Främjande och utveckling av en marknadsekonomi, inbegripet åtgärder för att främja den privata sektorn och utvecklingen av små och medelstora företag, för att uppmuntra investeringar och främja världshandeln. |
|
o) |
Främjande av samarbetet inom energi-, telekommunikations- och transportsektorerna, inbegripet när det gäller sammankopplingar, nät och drift av dessa, och förbättring av säkerheten i samband med internationella transporter och energiåtgärder samt främjande av förnybara energikällor, effektivt energiutnyttjande och miljövänliga transporter. |
|
p) |
Stöd till åtgärder som syftar till att öka livsmedelssäkerheten för medborgarna, särskilt åtgärder på de sanitära och fytosanitära områdena. |
|
q) |
Åtgärder som säkerställer en effektiv och säker gränsförvaltning. |
|
r) |
Stöd till reformer och förstärkning av kapaciteten på området för rättsliga och inrikes frågor, inbegripet i asyl-, migrations- och återtagandefrågor samt frågor som gäller bekämpning och förebyggande av människohandel, terrorism och organiserad brottslighet, inbegripet dess finansiering, penningtvätt och skattebedrägeri. |
|
s) |
Stöd till administrativt samarbete för att öka öppenheten och informationsutbytet på beskattningsområdet i avsikt att bekämpa skatteflykt och skatteundandragande. |
|
t) |
Främjande av deltagande i gemenskapens verksamhet inom forskning och innovation. |
|
u) |
Främjande av samarbete mellan medlemsstaterna och partnerländerna inom högre utbildning och när det gäller rörlighet bland lärare, forskare och studerande. |
|
v) |
Främjande av mångkulturell dialog, kontakter mellan människor, inbegripet förbindelser med invandrargrupper som bor i medlemsstaterna, samarbete mellan civilsamhällen och kulturinstitutioner samt ungdomsutbyten. |
|
w) |
Stöd till samarbete som syftar till att skydda det historiska arvet och kulturarvet samt främjan dess utvecklingsmöjligheter, inbegripet genom turism. |
|
x) |
Stöd till partnerländernas deltagande i gemenskapens program och organ. |
|
y) |
Stöd till gränsöverskridande samarbete genom gemensamma lokala initiativ för att främja hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i gränsregionerna och integrerad territoriell utveckling över gemenskapens yttre gränser. |
|
z) |
Främjande av regionalt och subregionalt samarbete och integration, inbegripet där så är lämpligt, med länder som inte är berättigade till gemenskapsstöd enligt denna förordning. |
|
aa) |
Stöd i efterkrissituationer, inbegripet stöd till flyktingar och fördrivna personer samt stöd till katastrofberedskap. |
|
bb) |
Incitament till kommunikation och främjande av utbyte bland partnerländerna när det gäller åtgärder och verksamhet som finansieras inom ramen för programmen. |
|
cc) |
Åtgärder för att ta itu med gemensamma tematiska utmaningar på områden av gemensamt intresse och alla andra eventuella mål som är förenliga med denna förordnings tillämpningsområde. |
Artikel 3
Politisk ram
1. Partnerskaps- och samarbetsavtalen, associeringsavtalen och andra befintliga eller framtida avtal genom vilka förbindelser upprättas med partnerländer samt relevanta meddelanden från kommissionenoch rådets slutsatser med riktlinjer för Europeiska unionens politik gentemot dessa länder, skall utgöra en övergripande politisk ram för programplaneringen av gemenskapsstöd enligt denna förordning. Gemensamt överenskomna handlingsplaner eller andra likvärdiga dokument skall utgöra den centrala referenspunkten för de prioriteringar som skall fastställas för gemenskapsstödet.
2. Om det inte finns några avtal i enlighet med punkt 1 mellan Europeiska unionen och partnerländerna, får gemenskapsstöd ges när det är lämpligt för att fullfölja Europeiska unionens politiska mål, och det skall då planeras utifrån dessa mål.
Artikel 4
Komplementaritet, partnerskap och samfinansiering
1. Gemenskapsstöd enligt denna förordning skall i regel utgöra ett komplement till eller bidra till motsvarande nationella, regionala eller lokala strategier och åtgärder.
2. Gemenskapsstöd enligt denna förordning skall i regel fastställas i partnerskap mellan kommissionen och stödmottagarna. Partnerskapet skall där så är lämpligt inbegripa nationella, regionala och lokala myndigheter, näringslivets och arbetsmarkandens organisationer, det civila samhället och andra relevanta organ.
3. Mottagarländerna skall där så är lämpligt involvera relevanta samarbetspartner på lämplig territoriell nivå, särskilt på regional och lokal nivå, i arbetet med att förbereda, genomföra och övervaka program och projekt.
4. Gemenskapsstöd enligt denna förordning skall i regel samfinansieras av mottagarländerna genom offentliga medel, bidrag från stödmottagarna eller andra källor. Kraven på samfinansiering får upphävas i vederbörligen motiverade fall och när detta är nödvändigt för att stödja utvecklingen av det civila samhället och av icke-statliga aktörer i samband med åtgärder som syftar till att främja de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och att stödja demokratiseringen.
Artikel 5
Samstämmighet, kompatibilitet och samordning
1. De program och projekt som finansieras enligt denna förordning skall överensstämma med Europeiska unionens politik på andra områden. De skall vara förenliga med de avtal som ingåtts av gemenskapen och dess medlemsstater med partnerländerna och stå i överensstämmelse med åtaganden enligt multilaterala avtal och internationella konventioner i vilka de är parter, inbegripet åtaganden som gäller mänskliga rättigheter, demokrati och goda styrelseformer.
2. Kommissionen och medlemsstaterna skall se till at det råder samstämmighet mellan gemenskapsstöd enligt denna förordning och finansiellt stöd som ges av gemenskapen och medlemsstaterna via andra interna och externa finansiella instrument och av Europeiska investeringsbanken (EIB).
3. Kommissionen och medlemsstaterna skall se till at det råder samordning av sina respektive stödprogram i syfte att öka effektiviteten och verkningsgraden vid tillhandahållandet av stöd i enlighet med de riktlinjer som fastställts för att förstärka den operativa samordningen när det gäller externt bistånd och för harmonisering av strategier och förfaranden. Samordningen skall innefatta regelbundna samråd och ofta förekommande utbyten av relevant information under stödprocessens olika faser, särskilt på fältet, och skall utgöra ett centralt led i medlemsstaternas och gemenskapens programplaneringsprocesser.
4. Kommissionen skall tillsammans med medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att se till att det sker en fullgod samordning och ett effektivt samarbete med multilaterala och regionala organisationer och enheter, exempelvis internationella finansinstitut, Förenta nationernas organ, fonder och program samt givare utanför Europeiska unionen.
AVDELNING II
PROGRAMPLANERING OCH MEDELSTILLDELNING
Artikel 6
Typ av program
1. Gemenskapsstöd enligt denna förordning skall genomföras inom ramen för följande:
|
a) |
strategidokument som omfattar ett eller flera länder och som avser gränsöverskridande samarbete och fleråriga vägledande program enligt artikel 7, som inbegriper följande:
|
|
b) |
Gemensamma operativa program för gränsöverskridande samarbete enligt artikel 9, årliga handlingsprogram enligt artikel 12 och särskilda åtgärder enligt artikel 13. |
2. Program som omfattar flera länder kan omfatta åtgärder för regionöverskridande samarbete. I denna förordning skall med regionöverskridande samarbete avses ett samarbete mellan medlemsstater och partnerländer som skall vara inriktat på att möta gemensamma utmaningar, avsett att gagna alla parter och kunna genomföras var som helst på medlemsstaternas och partnerländernas territorium.
Artikel 7
Programplanering och medelstilldelning
1. För program som omfattar ett eller flera länder skall strategidokument antas i enlighet med förfarandet i artikel 26.2. Strategidokumenten skall avspegla den politiska ramen och de handlingsplaner som avses i artikel 3 och vara förenliga med de principer och villkor som fastställs i artiklarna 4 och 5. Strategidokument skall upprättas för en period som är förenlig med de prioriteringar som fastställs i den politiska ramen, och de skall innehålla fleråriga vägledande program med vägledande fleråriga finansiella anslag och prioriterade mål för varje land eller region i överensstämmelse med dem som anges i artikel 2.2. Strategidokumenten skall ses över efter halva tiden eller när det visar sig nödvändigt och får revideras i enlighet med förfarandet i artikel 26.2.
2. Vid fastställandet av program som omfattar ett eller flera länder skall kommissionen utifrån öppna och objektiva kriterier bestämma anslagen till vart och ett av programmen med beaktande av det berörda landets eller den berörda regionens särdrag och behov, ambitionsnivån för Europeiska unionens partnerskap med ett visst land, framstegen med att genomföra överenskomna mål, inbegripet när det gäller styrning och reformer, samt landets förmåga att förvalta och utnyttja gemenskapsstöd.
3. Enbart när det gäller gränsöverskridande samarbete och med sikte på att fastställa den förteckning över gemensamma operativa program som avses i artikel 9.1, de vägledande fleråriga anslagen och de territoriella enheter som är berättigade att delta i varje program, skall ett eller, vid behov, flera strategidokument antas i enlighet med förfarandet i artikel 26.2. Dessa strategidokument skall utarbetas med hänsyn till principerna och villkoren i artiklarna 4 och 5 och skall i princip omfatta en period på högst sju år från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2013.
4. Kommissionen skall bestämma vilka medel som skall anslås till de gränsöverskridande samarbetsprogrammen med hänsyn till objektiva kriterier såsom folkmängden i de stödberättigade områdena och andra faktorer som påverkar samarbetets intensitet, inbegripet gränsområdenas särdrag och förmåga att förvalta och tillgodogöra sig gemenskapsstöd.
5. Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) skall bidra till de program för gränsöverskridande samarbete som upprättats och genomförts enligt bestämmelserna i denna förordning. Bidraget från Eruf till åtgärder vid gränsen till partnerländer fastställs i de relevanta bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser om Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (9).
6. I händelse av kris eller hot mot demokratin, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna eller vid naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan får ett brådskande förfarande tillgripas för att genomföra en särskild översyn av strategidokumenten. Översynen skall garantera samstämmighet mellan det gemenskapsstöd som ges enligt denna förordning och stöd som ges enligt andra finansiella instrument, inbegripet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr …/2006 av den … om införandet av ett stabilitetsinstrument (10) (11).
AVDELNING III
GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMARBETE
Artikel 8
Geografiska kriterier för stödberättigande
1. De program för gränsöverskridande samarbete som avses i artikel 6.1 a ii får omfatta följande gränsregioner:
|
a) |
Alla territoriella enheter som motsvarar Nuts 3-nivå eller likvärdig nivå utmed landgränserna mellan medlemsstater och partnerländer. |
|
b) |
Alla territoriella enheter som motsvarar Nuts 3-nivå eller likvärdig nivå utmed sjöförbindelser av större betydelse. |
|
c) |
Alla territoriella enheter i kustområden som motsvarar Nuts 2-nivå eller likvärdig nivå som gränsar till ett avrinningsområde som är gemensamt för medlemsstaterna och partnerländerna. |
2. För att se till att det befintliga samarbetet fullföljs och i andra motiverade fall får territoriella enheter som gränsar till dem som avses i punkt 1 delta i gränsöverskridande samarbetsprogram på de villkor som fastställs i de sstrategidokument som avses i artikel 7.3.
3. När program fastställs i enlighet med punkt 1 b får kommissionen, i samförstånd med partnerna, föreslå att deltagandet i samarbetet utsträcks till att omfatta hela den territoriella enhet på Nuts 2-nivå på vars område den territoriella enheten på Nuts 3-nivå är belägen.
4. Förteckningen över sjöförbindelser av större betydelse skall fastställas av kommissionen i de strategidokument som avses i artikel 7.3 på grundval av avstånd och andra relevanta geografiska och ekonomiska kriterier.
Artikel 9
Programplanering
1. Gränsöverskridande samarbete enligt denna förordning skall genomföras inom ramen för fleråriga program som avser samarbete rörande en gräns eller en grupp av gränser och som omfattar fleråriga åtgärder som är inriktade på en sammanhängande uppsättning prioriteringar och som kan genomföras med gemenskapsstöd (nedan kallade ”gemensamma operativa program”). De gemensamma operativa programmen skall bygga på de strategidokument som avses i artikel 7.3.
2. De gemensamma operativa programmen för landgränser och sjöförbindelser av större betydelse skall upprättas för varje enskild gräns på lämplig territoriell nivå och inbegripa territoriella enheter som tillhör en eller flera medlemsstater och en eller flera partnerländer och som kan komma i fråga för stöd.
3. De gemensamma operativa programmen för avrinningsområden skall vara multilaterala och inbegripa territoriella enheter som gränsar till ett gemensamt avrinningsområde som tillhör flera deltagande länder, inbegripet minst en medlemsstat och ett partnerland, med beaktande av de institutionella systemen och partnerskapsprincipen. De kan inbegripa bilateral verksamhet till stöd för samarbete mellan en medlemsstat och ett partnerland. Dessa program skall vara nära samordnade med transnationella samarbetsprogram som har en delvis överlappande geografisk täckning och som inrättats i Europeiska unionen i enlighet med förordning (EG) nr 1083/2006.
4. Gemensamma operativa program skall upprättas av de berörda medlemsstaterna och partnerländerna på lämplig territoriell nivå i enlighet med deras institutionella system och med beaktande av den partnerskapsprincip som avses i artikel 4. De skall i regel omfatta en sjuårsperiod från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2013.
5. Andra länder än de deltagande länder som gränsar till ett gemensamt avrinningsområde där ett gemensamt operativt program håller på att upprättas får knytas till det gemensamma operativa programmet och erhålla gemenskapsstöd på villkoren i de tillämpningsbestämmelser som avses i artikel 11.
6. Inom ett år från den dag då de strategidokument som avses i artikel 7.3 har antagits skall de deltagande länderna för kommissionen gemensamt lägga fram förslag till gemensamma operativa program. Kommissionen skall anta varje gemensamt operativt program efter att ha bedömt om det är förenligt med denna förordning och med tillämpningsbestämmelserna.
7. De gemensamma operativa programmen får på initiativ av de deltagande länderna, de deltagande gränsregionerna eller kommissionen ses över med hänsyn till ändringar när det gäller prioriteringarna för samarbetet, socioekonomisk utveckling, resultaten av genomförandet av åtgärderna och slutsatserna från övervaknings- och utvärderingsprocessen och med hänsyn till behovet av att justera tillgängliga stödbelopp och omfördela resurserna.
8. Efter det att de gemensamma operativa programmen har antagits skall kommissionen ingå en finansieringsöverenskommelse med partnerländerna i enlighet med de relevanta bestämmelserna i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (12). Finansieringsöverenskommelsen skall inbegripa de rättsliga bestämmelser som krävs för att genomföra det gemensamma operativa programmet och bör även undertecknas av den gemensamma förvaltningsmyndighet som avses i artikel 10.
9. De deltagande länderna skall, med beaktande av partnerskapsprincipen, gemensamt välja ut de åtgärder som överensstämmer med prioriteringarna och åtgärderna i det gemensamma operativa program som skall få gemenskapsstöd.
10. I särskilda och vederbörligen motiverade fall, då
|
a) |
ett gemensamt operativt program inte kan upprättas på grund av problem som uppstår i förbindelserna mellan de deltagande länderna eller mellan Europeiska unionen och ett partnerland, |
|
b) |
de deltagande länderna inte har förelagt kommissionen ett gemensamt operativt program senast den 30 juni 2010, |
|
c) |
partnerlandet inte undertecknar finansieringsöverenskommelsen senast i slutet av året efter programmets antagande, |
|
d) |
det gemensamma operativa programmet inte kan genomföras på grund av problem i förbindelserna mellan deltagande länder, |
skall kommissionen, efter samråd med den eller de berörda medlemsstaterna, vidta de åtgärder som krävs för att göra det möjligt för den berörda medlemsstaten att använda bidraget från Eruf till programmet i enlighet med förordning (EG) nr 1083/2006.
Artikel 10
Förvaltning av programmen
1. De gemensamma operativa programmen skall i princip genomföras genom samfälld förvaltning av en gemensam förvaltningsmyndighet som skall vara placerad i en medlemsstat. Den gemensamma förvaltningsmyndigheten får biträdas av ett gemensamt tekniskt sekretariat.
2. De deltagande länderna får föreslå kommissionen att den gemensamma förvaltningsmyndigheten placeras i ett partnerland, förutsatt att det utsedda organet är i stånd att fullt ut tillämpa de kriterier som anges i de relevanta bestämmelserna i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.
3. I denna förordning avses med ”gemensam förvaltningsmyndighet” varje offentlig eller privat myndighet eller offentligt eller privat organ, inbegripet staten själv, på nationell, regional eller lokal nivå, som utsetts gemensamt av den medlemsstat eller de medlemsstater och det partnerland eller de partnerländer som omfattas av ett gemensamt operativt program och som har finansiell och administrativ förmåga att förvalta gemenskapsstöd och rättslig kapacitet att ingå de avtal som krävs för tillämpningen av denna förordning.
4. Den gemensamma förvaltningsmyndigheten skall ha ansvar för att det gemensamma operativa programmet förvaltas och genomförs i enlighet med principen om sund teknisk och ekonomisk förvaltning och för att säkerställa transaktionernas laglighet och korrekthet. I detta syfte skall den införa lämpliga system och standarder för förvaltning, kontroll och redovisning.
5. Förvaltnings- och kontrollsystemet för ett gemensamt operativt program skall medföra att förvaltnings-, certifierings- och revisionsfunktionerna uppdelas på lämpligt sätt, antingen genom en ändamålsenlig funktionsuppdelning inom förvaltningsmyndigheten eller genom att separata certifierings- och revisionsorgan utses.
6. För att det gemensamma operativa programmet skall vara förberett på lämpligt sätt för genomförandet får kommissionen, efter antagandet av det gemensamma operativa programmet och före undertecknandet av finansieringsöverenskommelsen, ge den gemensamma förvaltningsmyndigheten tillstånd att använda delar av programmets medel för att börja finansiera viss programverksamhet, exempelvis förvaltningsmyndighetens driftskostnader, tekniskt stöd och andra förberedande åtgärder. De närmare villkoren för denna förberedande fas skall omfattas av de tillämpningsbestämmelser som avses i artikel 11.
Artikel 11
Tillämpningsbestämmelser
1. Tillämpningsbestämmelser med särskilda bestämmelser för tillämpningen av denna avdelning skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 26.2.
2. Tillämpningsbestämmelserna skall inbegripa frågor som samfinansieringsgrad, utarbetande av gemensamma operativa program, utseende av de gemensamma myndigheterna och fastställande av deras funktioner, fastställande av övervaknings- och urvalskommittéernas och det gemensamma sekretariatets roller och funktioner, stödberättigande utgifter, gemensamt projekturval, den förberedande etappen, teknisk och finansiell förvaltning av gemenskapsstöd, finansiell kontroll och revision, övervakning och utvärdering, synlighet och informationsåtgärder för potentiella stödmottagare.
AVDELNING IV
GENOMFÖRANDE
Artikel 12
Antagande av handlingsprogram
1. Handlingsprogram som utarbetas på grundval av de strategidokument som avses i artikel 7.1 skall normalt antas varje år i enlighet med förfarandet i artikel 26.2.
Kommissionen får undantagsvis, exempelvis om något handlingsprogram ännu inte har antagits, anta åtgärder som inte ingår i handlingsprogrammen, på grundval av de strategidokument och fleråriga vägledande program som avses i artikel 7.1 och enligt samma regler och villkor som gäller för handlingsprogrammen.
2. I handlingsprogrammen skall närmare anges uppsatta mål, åtgärdsområden, förväntade resultat, förvaltningsmetoder samt beräknat totalt finansieringsbelopp. De skall beakta erfarenheter från tidigare genomföranden av gemenskapsstöd. De skall innehålla en beskrivning av de åtgärder som skall finansieras, uppgift om finansieringsbelopp för varje åtgärd och en vägledande tidsplan för deras genomförande. De skall innehålla en definition av vilka slags resultatindikatorer som skall kontrolleras vid genomförandet av de åtgärder som finansieras inom programmet.
3. När det gäller gränsöverskridande samarbete skall kommissionen anta gemensamma program i enlighet med förfarandena i artikel 9.
4. Kommissionen skall för kännedom lägga fram handlingsprogrammen och de gemensamma programmen för gränsöverskridande samarbete för Europaparlamentet och medlemsstaterna senast en månad efter antagandet.
Artikel 13
Antagande av särskilda åtgärder som inte ingår i strategidokumenten och de fleråriga vägledande programmen
1. Vid oförutsedda och vederbörligen motiverade behov eller omständigheter skall kommissionen anta särskilda åtgärder som inte ingår i strategidokumenten eller de fleråriga vägledande programmen (nedan kallade ”särskilda åtgärder”).
Särskilda åtgärder får också användas för att finansiera insatser som kan underlätta övergången från katastrofbistånd till insatser för långsiktig utveckling, inbegripet insatser som syftar till att förbättra allmänhetens beredskap inför återkommande kriser.
2. Om beloppet för de särskilda åtgärderna överstiger 10 000 000euro, skall de antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 26.2.
Det förfarande som avses i artikel 26.2 behöver inte tillgripas för ändringar av de särskilda åtgärderna, exempelvis för tekniska anpassningar, förlängning av genomförandeperioden, omfördelning av anslag inom ramen för den preliminära budgeten eller för ökning av budgeten med mindre än 20 % av den ursprungliga budgeten, förutsatt att ändringarna inte påverkar de ursprungliga mål som anges i kommissionens beslut.
3. För de särskilda åtgärderna skall närmare anges uppsatta mål, åtgärdsområden, förväntade resultat, förvaltningsmetoder samt beräknat totalt finansieringsbelopp. De skall innehålla en beskrivning av de åtgärder som skall finansieras, uppgift om finansieringsbelopp för varje åtgärd och en vägledande tidsplan för dess genomförande. De skall innehålla en definition av vilka slags resultatindikatorer som måste kontrolleras vid genomförandet av de särskilda åtgärderna.
4. Kommissionen skall till Europaparlamentet och medlemsstaterna för kännedom översända beslut om särskilda åtgärder vars värde inte överstiger 10 000 000euro, inom en månad från den dag då beslutet antogs.
Artikel 14
Stödberättigande
1. I samband med genomförande av åtgärdsprogram, gemensamma program för gränsöverskridande samarbete och särskilda åtgärder skall följande aktörer kunna komma i fråga för finansiellt stöd inom ramen för denna förordning:
|
a) |
Partnerländer och partnerregioner och deras institutioner. |
|
b) |
Decentraliserade enheter i partnerländerna, såsom regioner, departement, provinser och kommuner. |
|
c) |
Gemensamma organ som inrättats av partnerländerna, partnerregionerna och gemenskapen. |
|
d) |
Internationella organisationer, inbegripet regionala organisationer, samt FN-organ, FN-kontor och FN-uppdrag, internationella finansinstitut och utvecklingsbanker, i den mån de bidrar till att uppnå målen i denna förordning. |
|
e) |
Gemenskapsinstitutioner och gemenskapsorgan, men bara när det gäller genomförande av sådana understödjande åtgärder som avses i artikel 16. |
|
f) |
Europeiska unionens byråer. |
|
g) |
Följande enheter och organ i medlemsstaterna, partnerländerna och partnerregionerna eller varje annat tredjeland, i enlighet med reglerna om tillträde till gemenskapens externa bistånd enligt artikel 21, förutsatt att de bidrar till att uppnå målen i denna förordning.
|
|
h) |
Följande icke-statliga aktörer:
|
2. Om det är nödvändigt för att uppnå målen i denna förordning, får gemenskapsstöd beviljas till organ eller aktörer som inte uttryckligen anges i denna artikel.
Artikel 15
Typer av åtgärder
1. Gemenskapsstödet skall användas för att finansiera program, projekt och alla typer av åtgärder som bidrar till att uppnå målen i denna förordning.
2. Gemenskapsstöd får även användas till
|
a) |
att finansiera tekniskt stöd och målinriktade administrativa åtgärder, inbegripet samarbetsåtgärder med deltagande av experter från den offentliga sektorn i medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheter som är involverade i programmet, |
|
b) |
att finansiera investeringar och investeringsrelaterad verksamhet, |
|
c) |
bidrag till EIB eller andra finansförmedlare i enlighet med artikel 23 för lånefinansiering, kapitalinvesteringar, garantifonder eller investeringsfonder, |
|
d) |
skuldlättnadsprogram i undantagsfall och inom ramen för ett internationellt överenskommet program för skuldlättnader, |
|
e) |
sektorspecifikt eller generellt budgetstöd, om partnerlandets förvaltning av de offentliga utgifterna är tillräckligt öppen, tillförlitlig och effektiv och om partnerlandet har infört väl definierade sektorstrategier eller makroekonomiska strategier som godkänts av de största givarna, inbegripet i tillämpliga fall de internationella finansiella institutionerna, |
|
f) |
räntesubventioner, särskilt för miljölån, |
|
g) |
försäkring mot icke-kommersiella risker, |
|
h) |
bidrag till en fond som inrättats av gemenskapen, medlemsstaterna, internationella och regionala organisationer, andra givare eller partnerländer, |
|
i) |
bidrag till internationella finansinstituts eller regionala utvecklingsbankers kapital, |
|
j) |
finansiering av kostnader som krävs för en effektiv förvaltning och övervakning av projekt och program av de länder som får del av gemenskapsstöd, |
|
k) |
finansiering av mikroprojekt, |
|
l) |
åtgärder för livsmedelssäkerhet. |
3. Gemenskapsstöd får i princip inte användas för att finansiera skatter, tullavgifter eller andra pålagor.
Artikel 16
Understödjande åtgärder
1. Finansieringen från gemenskapen får även täcka utgifter för förberedelse-, uppföljnings-, övervaknings-, revisions- och utvärderingsåtgärder som är direkt nödvändiga för att tillämpa denna förordning och förverkliga dess mål, exempelvis undersökningar, möten, informationsåtgärder, upplysningskampanjer, publicerings- och utbildningsåtgärder, inbegripet utbildningsåtgärder för partner så att de kan delta i programmens olika steg, utgifter med anknytning till datornät som används för informationsutbyte samt varje annan utgift för administrativt eller tekniskt stöd som kommissionen kan åsamkas för programmens förvaltning. Den skall också täcka utgifter vid kommissionens delegationer för administrativt stöd som krävs för att förvalta åtgärder som finansieras inom ramen för denna förordning.
2. Dessa understödjande åtgärder behöver inte nödvändigtvis omfattas av flerårig programplanering och får därför finansieras även om de inte omfattas av strategidokumenten och de fleråriga vägledande programmen. De får dock även finansieras inom ramen för de fleråriga vägledande programmen. Kommissionen skall anta understödjande åtgärder som inte omfattas av fleråriga vägledande program i enlighet med artikel 13.
Artikel 17
Samfinansiering
1. De åtgärder som finansieras enligt denna förordning får omfattas av samfinansiering, bland annat med följande parter:
|
a) |
Medlemsstaterna, deras regionala och lokala myndigheter och deras offentliga och halvoffentliga organ. |
|
b) |
EES-länderna, Schweiz och andra givarländer, särskilt deras offentliga och halvoffentliga organ. |
|
c) |
Internationella organisationer, inbegripet regionala organisationer, och särskilt med internationella och regionala finansinstitut. |
|
d) |
Bolag, företag och andra privata organisationer och aktörer samt andra icke-statliga aktörer. |
|
e) |
Stödmottagande partnerländer och partnerregioner. |
2. Vid parallell samfinansiering delas projektet eller programmet upp i flera tydligt identifierbara delprojekt som vart och ett skall finansieras av de olika partner som svarar för samfinansieringen, så att det alltid klart framgår för vilket slutligt ändamål medlen använts. Vid gemensam samfinansiering fördelas den totala kostnaden för projektet eller programmet mellan de partner som svarar för samfinansieringen och medlen läggs samman så att det inte går att identifiera finansieringskällan för en bestämd delverksamhet inom ramen för projektet eller programmet.
3. Vid gemensam samfinansiering får kommissionen ta emot och för de organs räkning som avses i punkt 1 a, b och c förvalta medel som är avsedda för genomförandet av gemensamma åtgärder. Sådana medel skall behandlas som inkomster som avsatts för särskilda ändamål, i enlighet med artikel 18 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.
Artikel 18
Förvaltningsformer
1. Kommissionen skall genomföra insatser inom ramen för denna förordning i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.
2. Kommissionen får besluta att överlåta uppgifter som avser myndighetsutövning, särskilt uppgifter som avser budgetgenomförande, till de organ som avses i artikel 54.2 c i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 om de har erkänt internationellt anseende, uppfyller kraven i internationellt erkända förvaltnings- och kontrollsystem och övervakas av en offentlig myndighet.
3. Kommissionen får ingå ramavtal med partnerländerna, som skall vidta alla de åtgärder som krävs för att se till att gemenskapsstödet genomförs på ett effektivt sätt och att gemenskapens ekonomiska intressen skyddas.
4. Vid decentraliserad förvaltning får kommissionen besluta att använda sig av det stödmottagande partnerlandets eller den stödmottagande partnerregionens förfaranden för upphandling eller förfaranden för beviljande av bidrag, förutsatt att
|
a) |
det mottagande partnerlandets eller den mottagande partnerregionens förfaranden följer principerna om insyn och öppenhet, proportionalitet, likabehandling och icke-diskriminering samt utesluter varje intressekonflikt, |
|
b) |
det mottagande partnerlandet eller den mottagande partnerregionen förbinder sig att regelbundet kontrollera att de åtgärder som finansieras genom gemenskapsbudgeten har genomförts korrekt, vidta lämpliga åtgärder för att förhindra oegentligheter och bedrägeri och, om det är nödvändigt, vidta rättsliga åtgärder för att kräva tillbaka belopp som betalats ut på felaktiga grunder. |
Artikel 19
Budgetmässiga åtaganden
1. Budgetmässiga åtaganden skall göras på grundval av beslut som kommissionen har fattat i enlighet med artiklarna 9.6, 12.1, 13.1 och 16.2.
2. Budgetmässiga åtaganden för åtgärder som sträcker sig över flera budgetår får delas upp i årliga delåtaganden, spridda över flera år.
3. Finansiering från gemenskapen får juridiskt sett ske inom ramen för bland annat finansieringsöverenskommelser, överenskommelser om bidrag, upphandlingskontrakt och anställningsavtal.
Artikel 20
Skydd av gemenskapens ekonomiska intressen
1. Varje överenskommelse som ingås med stöd av denna förordning skall innehålla bestämmelser om skydd av gemenskapens ekonomiska intressen, särskilt med avseende på oegentligheter, bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (13) och (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (14) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (15).
2. Det skall i en sådan överenskommelse uttryckligen anges att kommissionen och revisionsrätten skall ha rätt att utföra revisioner, inbegripet granskningar av handlingar eller på platsen hos varje kontraktspart eller underentreprenör som har mottagit gemenskapsmedel. Det skall också uttryckligen anges att kommissionen skall ha rätt att genomföra kontroller och inspektioner på platsen i enlighet med förordning (Euratom, EG) nr 2185/96.
3. I alla kontrakt som sluts i samband med genomförandet av gemenskapsstödet skall kommissionens och revisionsrättens möjligheter att utöva de rättigheter som nämns i punkt 2 säkerställas under och efter genomförandet av kontrakten.
Artikel 21
Deltagande i anbudsförfaranden och kontrakt
1. Deltagande i tilldelning av upphandlingskontrakt eller kontrakt om bidrag som finansieras genom denna förordning skall vara öppet för alla fysiska personer som är medborgare i och juridiska personer som är etablerade i någon av gemenskapens medlemsstater, i länder som är stödmottagare enligt denna förordning, i länder som är stödmottagare inom ramen för ett instrument för stöd inför anslutningen, upprättat genom rådets förordning (EG) nr 1085/2006 av den 17 juli 2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (16) eller i någon EES-medlemsstat.
2. Kommissionen får i vederbörligen motiverade fall tillåta deltagande av fysiska personer som är medborgare i och juridiska personer som är etablerade i länder som av tradition har ekonomiska eller geografiska band till eller handelsförbindelser med grannländer, och även tillåta användning av varor och utrustning av annat ursprung.
3. Deltagande i tilldelning av upphandlingskontrakt eller kontrakt om bidrag som finansieras genom denna förordning skall även vara öppet för alla fysiska personer som är medborgare i och juridiska personer som är etablerade i något annat land än de länder som omfattas av punkt 1, i de fall då ömsesidigt tillträde till externt bistånd har fastställts. Ömsesidigt tillträde skall beviljas om ett land beviljar medlemsstaterna och det berörda mottagarlandet tillträde på lika villkor.
Ömsesidigt tillträde till gemenskapens externa bistånd skall fastställas genom ett särskilt beslut avseende ett visst land eller en viss regional grupp av länder. Ett sådant beslut skall antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2, och det skall gälla i minst ett år.
Ömsesidigt tillträde till gemenskapens externa bistånd skall beviljas på grundval av en jämförelse mellan gemenskapen och övriga givare och skall avse sektorn eller hela landet, oavsett om det är ett givarland eller ett mottagarland. Beslutet att bevilja ett givarland ömsesidighet skall ske på grundval av hur öppet och enhetligt givarstödet är och på dess proportionalitet, inbegripet dess kvalitativa och kvantitativa art. Samråd skall ske med mottagarländerna inom ramen för den process som beskrivs i denna punkt.
4. Deltagande i tilldelning av upphandlingskontrakt eller kontrakt om bidrag som finansieras genom denna förordning skall vara öppet för internationella organisationer.
5. Experter som föreslås i samband med förfaranden för tilldelning av kontrakt behöver inte uppfylla de nationalitetsvillkor som anges ovan.
6. Varor och utrustning som köps in med stöd av kontrakt som finansieras enligt denna förordning skall ha ursprung i gemenskapen eller ett land som har rätt att delta enligt denna artikel. Begreppet ”ursprung” enligt denna förordning definieras i den berörda gemenskapslagstiftningen om ursprungsregler för tulländamål.
7. Kommissionen får i vederbörligen motiverade fall tillåta deltagande av fysiska personer som är medborgare i och juridiska personer som är etablerade i andra länder än de som anges i punkterna 1, 2 och 3, eller förvärv av varor och utrustning av annat ursprung än det som anges i punkt 6. Undantag får medges om produkterna eller tjänsterna inte finns att tillgå på de berörda ländernas marknader, i synnerligen brådskande fall eller om reglerna för rätt till deltagande skulle göra det omöjligt eller särskilt svårt att genomföra ett projekt, ett program eller en åtgärd.
8. När gemenskapens finansiering avser en åtgärd som genomförs genom en internationell organisation, skall deltagandet i de tillämpliga kontraktsförfarandena vara öppet för alla fysiska eller juridiska personer som är berättigade att delta enligt punkterna 1, 2 och 3 samt för alla fysiska eller juridiska personer som är berättigade att delta enligt den organisationens regler, och det skall sörjas för att alla givare får en jämlik behandling. Samma regler skall gälla för utrustning, material och experter.
När gemenskapens finansiering avser en åtgärd som samfinansieras med en medlemsstat, med ett tredjeland för vilket ömsesidigheten i punkt 3 gäller, eller med en regional organisation, skall deltagandet i de tillämpliga kontraktsförfarandena vara öppet för alla fysiska eller juridiska personer som är stödberättigade enligt punkterna 1, 2 och 3 samt för alla fysiska eller juridiska personer som är stödberättigade enligt bestämmelserna i en sådan medlemsstat, ett sådant tredjeland eller en sådan regional organisation. Samma regler skall gälla för utrustning, material och experter.
9. Om det gemenskapsstöd som beviljas enligt denna förordning förvaltas av en sådan gemensam förvaltningsmyndighet som avses i artikel 10, skall reglerna för upphandling fastställas i de tillämpningsbestämmelser som avses i artikel 11.
10. Anbudsgivare som har tilldelats kontrakt enligt denna förordning skall iaktta de grundläggande arbetsnormer som fastställs i Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner.
11. Punkterna 1-10 skall med avseende på målen med åtgärden inte påverka deltagandet av kategorier av organisationer som av naturliga skäl eller på grund av sin placering är berättigade att delta.
Artikel 22
Förhandsfinansiering
Ränta på belopp som ställs till en mottagares förfogande vid förhandsfinansiering skall räknas av från slutbetalningen.
Artikel 23
Medel som ställs till EIB:seller andra finansförmedlares förfogande
1. De medel som avses i artikel 15.2 c skall förvaltas av finansförmedlare, EIB eller varje annan bank eller organisation med förmåga att förvalta medlen.
2. Kommissionen skall från fall till fall anta genomförandebestämmelser för punkt 1 med avseende på riskdelning, ersättning till den för genomförandet ansvariga förmedlaren, medelsutnyttjande, uppbörd av avkastning på medlen samt villkor för verksamhetens avslutande.
Artikel 24
Utvärdering
1. För att kontrollera om målen har nåtts och för att kunna utarbeta rekommendationer om hur verksamheten kan förbättras i framtiden skall kommissionen regelbundet utvärdera resultaten av geografiska eller gränsöverskridande strategier och program, resultaten av sektorstrategier samt effektiviteten i programplaneringen.
2. Kommissionen skall överlämna utvärderingsrapporter av vikt till den kommitté som avses i artikel 26 för diskussion. Dessa rapporter och diskussioner skall beaktas vid framtida utformning av program och tilldelning av medel.
AVDELNING V
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 25
Årsrapport
Kommissionen skall granska framstegen i genomförandet av de åtgärder som vidtas med stöd av denna förordning och varje år för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om genomförandet av gemenskapsstöd. Rapporten skall också överlämnas till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Den skall innehålla uppgifter för det föregående året om finansierade åtgärder och resultatet av övervaknings- och utvärderingsåtgärder samt uppgifter om budgetgenomförandet med avseende på åtaganden och betalningar fördelade på länder, regioner och samarbetsområden.
Artikel 26
Kommitté
1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.
2. När hänvisning sker till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.
Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara 30 dagar.
3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
4. En observatör från Europeiska investeringsbanken skall delta i kommitténs förhandlingar i samband med frågor som rör Europeiska investeringsbanken.
5. För att underlätta dialogen med Europaparlamentet skall kommissionen regelbundet informera Europaparlamentet om kommitténs överläggningar och tillhandahålla relevanta dokument, inbegripet dagordning, åtgärdsförslag och kortfattade protokoll från sammanträdena i enlighet med artikel 7.3 i beslut 1999/468/EG.
Artikel 27
Deltagande av ett tredjeland som inte är förtecknat i bilagan
1. När kommissionen antar de handlingsprogram som avses i artikel 12 eller de särskilda åtgärder som avses i artikel 13, får den för att säkra samstämmighet och effektivitet i gemenskapsstödet besluta att länder, territorier eller regioner som kan komma i fråga för stöd inom ramen för andra instrument för gemenskapens externa bistånd samt Europeiska utvecklingsfonden, får omfattas av åtgärder som vidtas med stöd av denna förordning, om det projekt eller program som genomförs är av global, regional eller gränsöverskridande natur.
2. Denna finansieringsmöjlighet får skrivas in i de strategidokument som avses i artikel 7.
3. Bestämmelserna i artikel 14 om vilka aktörer som kan komma i fråga för stöd och bestämmelserna i artikel 21 om deltagande i upphandlingsförfaranden skall anpassas så att det blir möjligt för de berörda länderna, territorierna och regionerna att delta.
4. När det gäller program som finansieras med hjälp av olika instrument för gemenskapens externa bistånd får deltagandet i upphandlingsförfaranden vara öppet för alla fysiska och juridiska personer i de länder som kommer i fråga för stöd enligt de olika instrumenten.
Artikel 28
Tillfälligt upphävande av gemenskapsstödet
1. Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser om tillfälligt upphävande av stödet som fastställs i avtal om partnerskap och samarbete eller associeringsavtal med partnerländerna eller partnerregionerna, får rådet, om ett partnerland inte följer de principer som anges i artikel 1, med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen vidta alla lämpliga åtgärder beträffande varje gemenskapsstöd som partnerlandet beviljats inom ramen för denna förordning.
2. I dessa fall skall gemenskapsstödet i första hand användas till att stödja icke-statliga aktörer när det gäller åtgärder som har som mål att främja de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och att stödja demokratiseringsprocessen i partnerländerna.
Artikel 29
Finansieringsram
1. Finansieringsramen för tillämpningen av denna förordning skall vara 11 181 000 000 euro för perioden 2007-2013, fördelade på följande sätt:
|
a) |
Minst 95 procent av finansieringsramen skall tilldelas de program som omfattar ett eller flera länder och som avses i artikel 6.1 a i. |
|
b) |
Upp till 5 procent av finansieringsramen skall tilldelas de program för gränsöverskridande samarbete som avses i artikel 6.1 a ii. |
2. De årliga bemyndigandena skall fastställas av budgetmyndigheten inom de gränser som anges i budgetramen.
Artikel 30
Översyn
Kommissionen skall senast den 31 december 2010 till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport med en utvärdering av tillämpningen av denna förordning under de tre första åren samt, om så behövs, ett lagstiftningsförslag om införande av nödvändiga ändringar i förordningen och i den finansiella fördelning som avses i artikel 29.1.
Artikel 31
Upphävande
1. Från och med den 1 januari 2007 skall rådets förordningar (EEG) nr 1762/92, (EG) nr 1734/94 och (EG) nr 1488/96 upphöra att gälla.
2. De upphävda förordningarna skall fortsätta att gälla för rättsakter och åtaganden som avser genomförande av budgetåren före 2007.
Artikel 32
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft tjugo dagar efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2013.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i … den …
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) Europaparlamentets ståndpunkt av den 6 juli 2006.
(2) EUT C 46, 24.2.2006, s. 1.
(3) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(4) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).
(5) EGT L 181, 1.7.1992, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2112/2005 (EUT L 344, 27.12.2005, s. 23).
(6) EGT L 182, 16.7.1994, s. 4. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2110/2005 (EUT L 344, 27.12.2005, s. 1).
(7) EGT L 189, 30.7.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2112/2005.
(8) EGT L 12, 18.1.2000, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2112/2005.
(9) EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.
(10) EUT L …
(11) OJ: För in nummer, datum och hänvisning.
(12) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(13) EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.
(14) EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.
(15) EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.
(16) EUT L 210, 31.7.2006, s. 82.
BILAGA
PARTNERLÄNDER SOM AVSES I ARTIKEL 1
|
|
Algeriet |
|
|
Armenien |
|
|
Azerbajdzjan |
|
|
Egypten |
|
|
Georgien |
|
|
Israel |
|
|
Jordanien |
|
|
Libanon |
|
|
Libyen |
|
|
Moldavien |
|
|
Marocko |
|
|
Palestinska myndigheten för Västbanken och Gaza |
|
|
Ryska federationen |
|
|
Syrien |
|
|
Tunisien |
|
|
Ukraina |
|
|
Vitryssland |
P6_TA(2006)0307
Stabilitetsinstrument ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av ett stabilitetsinstrument (KOM(2004)0630 – C6-0251/2004 – 2004/0223(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0630) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 och artiklarna 179 och 181a i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0251/2004), |
|
— |
med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden, |
|
— |
med beaktande av kommissionens förklaring om demokratisk kontroll och enhetlighet i de externa åtgärderna som fogats till det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (2), och av den därtill hörande skriftväxlingen, |
|
— |
med beaktande av kommissionens förklaring om information till parlamentet om exceptionella stödåtgärder och om samarbetsåtgärder mot terrorism som fogats till denna lagstiftningsresolution och som kommer att offentliggöras tillsammans med lagstiftningsakten i Europeiska unionens officiella tidning, |
|
— |
med beaktande av skrivelsen från kommissionsledamot Benita Ferrero-Waldner av den 7 juni 2006 om inrättandet av ett fredsbyggande partnerskap, |
|
— |
med beaktande av skrivelsen från kommissionsledamot Benita Ferrero-Waldner av den 23 juni 2006 som i detalj redogör för de finansiella anslagen till de olika instrumenten och ger uttryck åt kommissionens vilja att göra allt för att genom de olika budgetalternativ som finns tillgängliga, bland annat reserven för katastrofhjälp och flexibilitetsinstrumentet, säkra ytterligare resurser för stabilitetsinstrumentet om dess medel inte skulle räcka till. |
|
— |
med beaktande av artiklarna 51 och 35 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för utveckling, utskottet för internationell handel och budgetutskottet (A6-0157/2006); |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TC1-COD(2004)0223
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 6 juli 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr …/2006 om upprättande av ett stabilitetsinstrument
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 179.1 och 181a,
med beaktande av kommissionens förslag,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (1), och
av följande skäl:
|
(1) |
Gemenskapen är en av de främsta givarna av ekonomiskt, finansiellt, tekniskt, humanitärt och makroekonomiskt bistånd till tredjeländer. Främjandet av stabila villkor för mänsklig och ekonomisk utveckling och av mänskliga rättigheter, demokrati och grundläggande friheter är ett av huvudmålen med Europeiska unionens (nedan kallad ”EU”) yttre åtgärder, till vilka dess instrument för externt bistånd bidrar. I november 2004 fastslog rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar församlade i rådet i sina slutsatser om effektiviteten i EU:s yttre åtgärder att ”fred, säkerhet och stabilitet samt mänskliga rättigheter, demokrati och god samhällsstyrning är väsentliga faktorer för hållbar ekonomisk tillväxt och utrotning av fattigdomen”. |
|
(2) |
I EU:s program för förebyggande av väpnade konflikter, vilket godtagits av Europeiska rådet, betonas EU:s politiska åtagande om att konfliktförebyggande är ett av huvudmålen för EU:s förbindelser med tredjeland och konstateras att gemenskapens instrument för utvecklingssamarbete kan ge ett bidrag till att detta mål uppnås och till att EU utvecklas som en global aktör. |
|
(3) |
Åtgärder som vidtas i enlighet med denna förordning för att uppnå målen med artiklarna 177 och 181a i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapens (nedan kallat ”EG-fördraget”) kan komplettera och bör vara samstämmiga med åtgärder som EU antagit inom ramen för avdelning V för att uppnå målen med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt med åtgärder som antagits inom ramen för avdelning VI i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat ”EU-fördraget”). Kommissionen och rådet bör, vardera inom ramen för sin respektive behörighet, samarbeta för att säkerställa konsekvensen. |
|
(4) |
I Europeiskt samförstånd om utveckling som antogs av rådet, företrädarna för medlemsstaternas regeringar församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen den 22 november 2005 och välkomnades av Europeiska rådet den 15-16 december 2005 anges att gemenskapen inom ramen för sina institutioners respektive behörighet kommer att utarbeta en övergripande strategi för förebyggande gentemot svaga stater, konflikter, naturkatastrofer och andra typer av kriser; ett mål som denna förordning bör bidra till. |
|
(5) |
Europeiska rådet antog den europeiska säkerhetsstrategin den 12 december 2003. |
|
(6) |
Europeiska rådet uppmanade i sitt uttalande av den 25 mars 2004 om bekämpande av terrorism till att frågor om kampen mot terrorism skulle integreras i alla relevanta program för externt bistånd. I EU:s strategi inför det nya årtusendet om förebyggande och bekämpning av den organiserade brottsligheten, antagen av rådet den 27 mars 2000, uppmanas till ett närmare samarbete med tredjeland. |
|
(7) |
Stabilisering efter en kris förutsätter ett varaktigt och flexibelt engagemang från det internationella samfundets sida, framför allt under de första åren efter en kris, utgående från helhetsstrategier för övergången. |
|
(8) |
Genomförandet av stödprogram i en situation som kännetecknas av kris och politisk instabilitet förutsätter särskilda bestämmelser som medger flexibilitet vid beslutsfattande och medelstilldelning, förstärkta åtgärder som garanterar överensstämmelse med bilateralt bistånd och mekanismer för sammanläggning av givarmedel. Det förutsätter även att offentlig myndighetsutövning kan delegeras via indirekt centraliserad förvaltning. |
|
(9) |
I Europaparlamentets resolutioner och rådets slutsatser med anledning av kommissionens meddelanden om att knyta samman katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd betonas att en effektiv samordning mellan de insatser som finansieras genom gemenskapens olika finansieringsinstrument är nödvändig vid krissituationer. |
|
(10) |
För att kunna ta itu med dessa frågor på ett effektivt sätt i god tid behövs särskilda finansiella medel och finansieringsinstrument som kan komplettera det humanitära biståndet och instrumenten för långsiktigt samarbete. Humanitärt bistånd bör fortsätta att ges i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd (2). |
|
(11) |
Utöver de åtgärder som överenskoms med partnerländer inom den ram för samarbete som fastställs i därtill hörande gemenskapsinstrument för externt bistånd, måste gemenskapen kunna tillhandahålla stöd som inriktas på viktiga globala och gränsöverskridande frågor som kan komma att ha destabiliserande inverkan. |
|
(12) |
I EU:s ”riktlinjer för en stärkt operativ samordning mellan gemenskapen, företrädd av kommissionen, och medlemsstaterna på området för externt stöd” från 2001 betonas behovet av en förbättrad samordning av EU:s externa bistånd. |
|
(13) |
I denna förordning fastställs för perioden 2007-2013 en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (3). |
|
(14) |
De åtgärder som behövs för genomförandet av denna förordning bör antas enligt rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (4). |
|
(15) |
Denna förordning är avsedd att omfatta tillämpningsområdet för ett antal befintliga förordningar om gemenskapens externa bistånd och ersätta dem. De förordningarna bör därför upphävas. |
|
(16) |
Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna med tanke på behovet av en samlad multilateral reaktion inom de områden som anges i denna förordning och de därför, på grund av omfattningen och de globala verkningarna av de åtgärder som föreskrivs i förordningen bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EG-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
AVDELNING I
SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Artikel 1
Mål
1. Gemenskapen skall i enlighet med de villkor som fastställs i denna förordning vidta åtgärder avseende utvecklingssamarbete samt åtgärder för finansiellt, ekonomiskt och tekniskt samarbete med tredjeländer.
2. I enlighet med målen för detta samarbete och enligt de begränsningar som fastställs i EG-fördraget skall denna förordnings särskilda syften vara följande:
|
a) |
I en krissituation eller begynnande krissituation bidra till stabilitet genom att på ett effektivt sätt hjälpa till att bevara, upprätta eller återupprätta de villkor som krävs för att gemenskapens utvecklings- och samarbetspolitik skall kunna genomföras effektivt. |
|
b) |
För att skapa stabila villkor för genomförandet av gemenskapens samarbetspolitik i tredjeländer, hjälpa till att förbättra tredjeländernas kapacitet att hantera särskilda globala och regionövergripande hot med destabiliserande inverkan och se till att det finns beredskap för att hantera presumtiva krissituationer och situationer när akuta kriser är över. |
3. Åtgärder som vidtas enligt denna förordning får komplettera och skall vara förenliga med och inte påverka tillämpningen av åtgärder som antagits i enlighet med avdelning V och avdelning VI i EU-fördraget.
Artikel 2
Gemenskapsstödets komplementaritet
1. Det gemenskapsstöd som kan ges i enlighet med denna förordning skall komplettera stöd enligt närbesläktade gemenskapsinstrument för externt bistånd. Det skall endast användas när dessa instrument inte ger möjlighet till lämpliga och effektiva insatser.
2. Kommissionen skall sörja för att de åtgärder som antas i enlighet med denna förordning är förenliga med gemenskapens övergripande strategiska policyram för partnerlandet och särskilt med målen för de instrument som avses i punkt 1, samt med andra relevanta gemenskapsåtgärder.
3. I syfte att göra stödåtgärderna på gemenskapsnivå och nationell nivå mer effektiva och samstämmiga, skall kommissionen främja en god samordning mellan sina egna insatser och medlemsstaternas insatser, både på beslutsnivå och ute på fältet. För detta ändamål skall medlemsstaterna och kommissionen använda ett system för informationsutbyte.
Artikel 3
Bistånd som reaktion på krissituationer eller framväxande kriser
1. Gemenskapen kan ge tekniskt och finansiellt bistånd i syfte att uppnå de särskilda syften som anges i artikel 1.2 a som reaktion på en akut situation, kris eller framväxande kris, en situation som hotar demokratin, lag och ordning, skyddet av de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna eller enskilda personers säkerhet och trygghet, eller en situation som riskerar att trappas upp till en väpnad konflikt eller att allvarligt destabilisera tredjelandet eller tredjeländerna i fråga. Åtgärderna kan även avse situationer där gemenskapen har åberopat klausuler om väsentliga beståndsdelar i internationella avtal för att helt eller delvis upphäva samarbetet med tredjeländer.
2. Tekniskt och finansiellt bistånd enligt punkt 1 skall täcka följande områden:
|
a) |
Stöd, genom tekniskt och logistiskt bistånd, till insatser av internationella och regionala organisationer eller statliga och icke-statliga aktörer för att främja förtroendeskapande åtgärder, medling, dialog och försoning. |
|
b) |
Stöd till uppbyggnad och drift av interimsförvaltningar som inrättats i enlighet med internationell rätt. |
|
c) |
Stöd till utveckling av demokratiska och pluralistiska statliga institutioner, inbegripet åtgärder för att främja kvinnors roll i dessa institutioner, en effektiv civilförvaltning och därtill hörande rättsliga ramar på nationell och lokal nivå, ett oberoende rättsväsende, god samhällsstyrning och lag och ordning inbegripet icke-militärt tekniskt samarbete för att stärka övergripande civil kontroll, översyn av säkerhetssystemet och åtgärder för att stärka förmågan till brottsbekämpning och rättsväsendets kapacitet i kampen mot smuggling av människor, narkotika, eldvapen och explosivt material. |
|
d) |
Stöd till internationella straffrättstribunaler och särskilda nationella tribunaler, sannings- och försoningskommissioner och mekanismer för ett rättsligt avgörande i ärenden som gäller mänskliga rättigheter samt hävdande och tilldömande av äganderätter i enlighet med internationella normer för mänskliga rättigheter och rättsstatsprinciper. |
|
e) |
Stöd till åtgärder som behövs för att börja rehabilitera och återupprätta viktig infrastruktur, bostäder, offentliga byggnader och ekonomiska tillgångar samt grundläggande produktionskapacitet, och för att få fart på ekonomisk aktivitet och skapande av sysselsättning samt skapa de minimiförutsättningar som krävs för en hållbar social utveckling. |
|
f) |
Stöd till civila åtgärder för att avmobilisera och återintegrera de stridande i det civila samhället och när det är lämpligt repatriera dem, samt åtgärder för att ta itu med barnsoldaters och kvinnliga stridandes situation. |
|
g) |
Stöd till åtgärder för att mildra de sociala effekterna av omstruktureringen av de väpnade styrkorna. |
|
h) |
Stöd till åtgärder för att inom ramen för gemenskapens samarbetspolitik och dess mål hantera de socio-ekonomiska effekterna för civilbefolkningen av truppminor och oexploderad ammunition eller andra spränganordningar som använts i kriget. Verksamhet som finansieras genom denna förordning skall omfatta riskutbildning, stöd till offer, minröjning, och i samband med det förstöring av vapenlager. |
|
i) |
Stöd till åtgärder för att inom ramen för gemenskapens samarbetspolitik och dess mål hantera effekterna för civilbefolkningen av olaglig användning av och tillgång till eldvapen. Sådant stöd skall begränsas till övervakningsverksamhet, hjälp till offer, åtgärder för att medvetandegöra allmänheten och utveckla juridisk och administrativ expertis och goda rutiner. Bistånd skall endast ges i den mån det är nödvändigt för att återupprätta förutsättningarna för de berörda befolkningsgruppernas sociala och ekonomiska utveckling i en krissituation eller inför framväxande kriser enligt punkt 1. Det skall inte omfatta stöd till åtgärder för att hindra vapenspridning. |
|
j) |
Stöd till åtgärder för att säkra att kvinnors och barns särskilda behov i kris- och konfliktsituationer, inbegripet det könsrelaterade våld de utsätts för, hanteras på ett fullgott sätt. |
|
k) |
Stöd till rehabilitering och återintegrering av dem som blivit offer för väpnade konflikter, inbegripet åtgärder för att tillgodose kvinnors och barns särskilda behov. |
|
l) |
Stöd till åtgärder för att främja och försvara respekt för de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna, demokrati och rättssäkerhet och därtill hörande internationella instrument. |
|
m) |
Stöd till socio-ekonomiska åtgärder för att främja rättvis tillgång till och öppen förvaltning av naturresurser i en krissituation eller inför framväxande kriser. |
|
n) |
Stöd till socio-ekonomiska åtgärder för att hantera effekterna av plötsliga folkförflyttningar, inbegripet åtgärder för att tillgodose behovet av värdsamfund i en krissituation eller inför framväxande kriser. |
|
o) |
Stöd till åtgärder för att stödja utveckling och organisering av ett civilt samhälle och dess medverkan i den politiska processen, inbegripet åtgärder för att hävda kvinnors roll i politiken och åtgärder för att främja oberoende, pluralistiska och professionella medier. |
|
p) |
Stöd till åtgärder för att hantera naturkatastrofer eller katastrofer som vållats av människan och hot mot folkhälsan i avsaknad av eller som komplement till gemenskapens humanitära bistånd. |
3. I de exceptionella och oförutsedda situationer som avses i punkt 1 får gemenskapen även ge tekniskt och finansiellt bistånd som inte uttryckligen omfattas av de särskilda biståndsområden som fastställs i punkt 2. Sådant bistånd skall begränsas till exceptionella stödåtgärder enligt artikel 6.2 vilka
|
— |
omfattas av det allmänna tillämpningsområdet och de särskilda syften som beskrivs i artikel 1.2 a, |
|
— |
till sin varaktighet är begränsade till den period som fastställs i artikel 6.2, |
|
— |
normalt sett skulle vara stödberättigade enligt andra gemenskapsinstrument för externt bistånd, men som i enlighet med artikel 2 bör omfattas av denna förordning på grund av behovet att snabbt reagera på en krissituation eller en framväxande kris. |
Artikel 4
Stöd inom ramen för stabila förhållanden för samarbete
Gemenskapen skall tillhandahålla tekniskt och finansiellt stöd för att uppnå de särskilda syften som fastställs i artikel 1.2 b på följande områden:
|
1. |
Hot mot lag och ordning, enskilda personers säkerhet och trygghet, särskilt viktig infrastruktur och folkhälsan. Stödet skall täcka följande:
|
|
2. |
Riskminimering och beredskap i samband med kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära material eller agenser. Stödet skall täcka följande:
I fråga om de åtgärder som omfattas av led b och d skall särskild tonvikt läggas vid bistånd till sådana regioner eller länder där det fortfarande finns lager av material eller agenser av den typ som avses i punkterna b och d och där det råder risk för att sådana material eller agenser kan komma att spridas. |
|
3. |
Uppbyggande av kapacitet för att hantera situationen före och efter kriser. Stöd till långsiktiga åtgärder för att bygga upp och stärka kapaciteten hos internationella, regionala och subregionala organisationer samt statliga och icke-statliga aktörer i fråga om deras insatser
Åtgärderna enligt denna punkt skall omfatta kunskapsöverföring, informationsutbyte, bedömning av risker och hotbilder, forskning och analys, system för tidig varning samt utbildning. När så är lämpligt kan åtgärderna också omfatta finansiellt och tekniskt stöd till genomförandet av rekommendationer som gjorts av FN:s fredsbyggande kommission och som sammanfaller med syftena för gemenskapens politik för utvecklingssamarbete. |
AVDELNING II
GENOMFÖRANDE
Artikel 5
Allmänna ramar för genomförandet
Gemenskapens bistånd enligt denna förordning skall genomföras i form av följande åtgärder.
|
a) |
Exceptionella stödåtgärder och interimsprogram. |
|
b) |
Strategidokument för flera länder, tematiska strategidokument och vägledande flerårsprogram. |
|
c) |
Årliga handlingsprogram. |
|
d) |
Särskilda åtgärder. |
Artikel 6
Exceptionella stödåtgärder och interimsprogram
1. Gemenskapsbistånd enligt artikel 3 skall genomföras i form av exceptionella stödåtgärder och interimsprogram.
2. Kommissionen får vidta exceptionella stödåtgärder i en krissituation enligt artikel 3.1 och i exceptionella och oförutsedda situationer, i enlighet med artikel 3.3, när åtgärderna måste genomföras snabbt eller flexibelt för att vara effektiva. Sådana åtgärder får ha en varaktighet på upp till 18 månader. Enskilda åtgärder får förlängas med ytterligare sex månader om det föreligger faktiska och oförutsedda hinder för deras genomförande, förutsett att det ekonomiska belopp som avsatts för åtgärden inte ökar.
3. När en exceptionell stödåtgärd kostar mer än 20 000 000euro skall åtgärden vidtas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 22.2.
4. Kommissionen får anta interimsprogram i syfte att upprätta eller återupprätta de grundläggande villkor som krävs för att gemenskapens externa samarbetspolitik skall kunna genomföras effektivt. Interimsprogram skall baseras på exceptionella stödåtgärder. De skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 22.2.
5. Kommissionen skall regelbundet informera rådet om sin planering av gemenskapsbiståndet enligt artikel 3. Innan kommissionen beslutar om eller förnyar några exceptionella stödåtgärder som kostar upp till 20 000 000euro, skall den informera rådet om åtgärdernas art, mål och beräknade totalbelopp. Den skall ta hänsyn till rådets politiska strategi för frågorna både vid planeringen av åtgärderna och vid deras genomförande, så att EU:s yttre åtgärder blir samstämmiga. Kommissionen skall även informera rådet innan den gör väsentliga förändringar av de exceptionella stödåtgärder som redan antagits.
6. Så tidigt som möjligt efter antagandet av exceptionella stödåtgärder, och under alla omständigheter inom sju månader, skall kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet genom att ge en översikt över gemenskapens befintliga och planerade åtgärder, med uppgifter om det bidrag som skall tas från andra gemenskapsinstrument, läget i fråga om befintliga strategidokument för ett land eller flera länder och gemenskapens roll i ett bredare internationellt och multilateralt perspektiv. I rapporten skall även anges om och i så fall hur länge kommissionen avser att fortsätta de exceptionella stödåtgärderna.
Artikel 7
Strategidokument för flera länder, tematiska strategidokument och vägledande flerårsprogram
1. Strategidokument för flera länder och tematiska strategidokument skall utgöra den generella grunden för tillhandahållande av stöd enligt artikel 4.
2. Strategidokumenten för flera länder och tematiska strategidokument skall ange gemenskapens strategi gentemot de berörda länderna eller temana med beaktande av de berörda ländernas behov, gemenskapens prioriteringar, det internationella läget och den verksamhet som de främsta parterna bedriver.
3. Strategidokumenten för flera länder och tematiska strategidokument, liksom eventuella ändringar av eller tillägg till dessa, skall antas enligt förfarandet i artikel 22.2. De skall inledningsvis gälla för en period som inte överstiger tillämpningsperioden för denna förordning och skall ses över efter halva perioden.
4. Strategidokumenten skall överensstämma med och undvika dubblering av strategidokument för enskilda eller flera länder eller tematiska strategidokument som antagits inom ramen för gemenskapens övriga instrument för externt bistånd. Strategidokumenten skall i lämpliga fall bygga på en dialog med det eller de berörda partnerländerna eller med regionen ifråga, inbegripet med det civila samhället, i syfte att stödja nationella utvecklingsstrategier och se till att partnerlandet, partnerländerna eller regionen ifråga involveras och deltar i dessa. Vid behov skall dessutom samråd ske mellan kommissionen, medlemsstaterna och andra givare i syfte att sörja för att gemenskapens samarbetsinsatser kompletterar medlemsstaternas och andra givares insatser. Andra aktörer kan vid behov knytas till samråden.
5. Varje strategidokument för flera länder skall i lämpliga fall åtföljas av ett vägledande flerårsprogram som kortfattat beskriver de prioriterade områden som valts ut för finansiering från gemenskapen, programmens specifika mål, förväntade resultat av och tidsram för gemenskapens stödåtgärder samt finansiella referensbelopp, sammantaget och för varje prioriterat område. Referensbeloppen kan vid behov anges som ett intervall.
6. I de vägledande flerårsprogrammen skall de finansiella anslagen fastställas för varje enskilt program på grundval av öppna kriterier och utifrån de berörda partnerländernas eller regionernas behov och resultat, och med hänsyn tagen till de svårigheter som kris- eller konfliktdrabbade länder eller regioner möter.
7. De vägledande flerårsprogrammen, liksom eventuella ändringar av eller tillägg till dessa, skall antas enligt förfarandet i artikel 22.2. De skall fastställas i samråd med de berörda partnerländerna eller regionerna.
8. De summor som anslås till de vägledande flerårsprogrammen kan ökas eller minskas i samband med översyn, varvid hänsyn skall tas till förändrade omständigheter, resultat och behov för landet i fråga, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 7.
Artikel 8
Årliga handlingsprogram
1. Årliga handlingsprogram skall ange de åtgärder som skall antas på grundval av strategidokumenten för flera länder, tematiska strategidokument och de vägledande flerårsprogrammen enligt artikel 7.
2. Eftersträvade mål, åtgärdsområden, förväntade resultat, förvaltningsmetod samt beräknat totalt finansieringsbelopp skall anges i de årliga handlingsprogrammen. Dessa skall också innehålla en beskrivning av de insatser som skall finansieras samt uppgifter om finansieringsbelopp för dem och en vägledande tidsplan för deras genomförande. De bör i förekommande fall även innehålla en redovisning av vilka lärdomar som kan dras av tidigare stödåtgärder. Målen skall vara mätbara.
3. De årliga handlingsprogrammen, liksom eventuella ändringar av eller tillägg till dessa, skall antas enligt förfarandet i artikel 22.2.
Artikel 9
Särskilda åtgärder
1. Skulle oförutsedda behov eller omständigheter uppstå får kommissionen, trots vad som sägs i artiklarna 7 och 8, vidta särskilda åtgärder som inte förutses i strategidokumenten för flera länder, de tematiska strategidokumenten och de vägledande flerårsprogrammen enligt artikel 7 eller de årliga handlingsprogrammen enligt artikel 8.
2. Eftersträvade mål, åtgärdsområden, förväntade resultat, förvaltningsmetod samt beräknat totalt finansieringsbelopp skall anges för de särskilda åtgärder som vidtas. Dessa skall också innehålla en beskrivning av de insatser som skall finansieras samt uppgifter om finansieringsbelopp för dem och en vägledande tidsplan för deras genomförande.
3. Särskilda åtgärder som kostar mer än 5 000 000euro skall vidtas enligt förfarandet i artikel 22.2.
4. Kommissionen skall informera den kommitté som inrättats enligt artikel 22.1 inom en månad efter det att den vidtagit särskilda åtgärder som kostar upp till 5 000 000euro.
AVDELNING III
STÖDMOTTAGARE OCH FINANSIERINGSFORMER
Artikel 10
Aktörer som kan komma i fråga för stöd
1. I syfte att genomföra exceptionella stödåtgärder, interimsprogram och fleråriga program enligt artikel 6, årliga handlingsprogram enligt artikel 8 och särskilda åtgärder enligt artikel 9 får följande aktörer komma i fråga för finansiellt stöd inom ramen för denna förordning:
|
a) |
Partnerländer och regioner och deras institutioner. |
|
b) |
Regioner, departement, provinser och kommuner och andra enheter på lokal nivå i partnerländerna. |
|
c) |
Gemensamma organ som inrättats av partnerländerna eller regionerna och gemenskapen. |
|
d) |
Internationella organisationer, inbegripet regionala organisationer, samt organ, kontor och uppdrag inom ramen för FN-systemet, internationella finansiella institut, utvecklingsbanker och institutioner med internationell jurisdiktion, i den mån de bidrar till uppnåendet av denna förordnings mål. |
|
e) |
EU-organ. |
|
f) |
Följande enheter eller organ i medlemsstaterna, partnerländerna och regionerna eller varje annat tredjeland, i den mån de bidrar till uppnåendet av denna förordnings mål:
|
2. Följande icke-statliga aktörer kan få finansiellt stöd inom ramen för denna förordning: icke-statliga organisationer, organisationer som företräder ursprungsbefolkningar, lokala medborgargrupper och yrkessammanslutningar, kooperativ, fackföreningar, näringslivsorganisationer och sociala intresseorganisationer, lokala organisationer (inbegripet nätverk) som deltar i regionalt samarbete och regional integration, konsumentorganisationer, kvinnoorganisationer och ungdomsorganisationer, organisationer inom undervisning, kultur, forskning och vetenskap, universitet, kyrkor samt religiösa sammanslutningar och samfund, medier samt icke-statliga sammanslutningar och privata och offentliga stiftelser som skulle kunna bidra till utvecklingspolitiken eller de yttre aspekterna av den inre politiken.
3. Övriga organ eller aktörer som inte ingår i de kategorier som anges i punkterna 1 eller 2 får motta finansiellt stöd i den mån detta är nödvändigt för att uppnå målen i denna förordning.
Artikel 11
Typer av åtgärder
1. Finansieringen från gemenskapen får ske i följande former:
|
a) |
Projekt och program. |
|
b) |
Sektorspecifikt eller generellt budgetstöd, om partnerlandets förvaltning av offentliga medel är tillräckligt öppen, tillförlitlig och effektiv och om det har införts väl definierade sektorstrategier eller makroekonomiska strategier som upprättats av partnerlandet och godkänts av de främsta givarna, inbegripet i tillämpliga fall de internationella finansiella instituten. Budgetstöd kan i allmänhet vara ett av ett antal olika instrument. Vid tilldelning skall klart avgränsade mål och relaterade riktmärken anges. Ett villkor för tilldelning av budgetstöd skall vara att tillfredsställande framsteg, i form om genomslag och resultat, gjorts för att uppnå de angivna målen. |
|
c) |
I undantagsfall sektorspecifika eller generella program för importstöd vilka kan ta formen av
|
|
d) |
Medel som i enlighet med artikel 20 ställs till finansförmedlares förfogande och får användas för att bevilja lån (exempelvis för investeringar och utveckling av den privata sektorn) eller riskkapital (i form av förlagslån eller villkorslån), eller för andra förvärv av tillfälliga minoritetsandelar i ett företags kapital, under förutsättning att den finansiella risk som bärs av gemenskapen endast omfattar dessa medel. |
|
e) |
Bidrag för att finansiera åtgärder. |
|
f) |
Bidrag för att finansiera driftskostnader. |
|
g) |
Finansiering av program för partnersamverkan mellan å ena sidan medlemsstaternas, å andra sidan partnerländernas och regionernas offentliga institutioner, nationella offentligrättsliga organ samt privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter. |
|
h) |
Bidrag till internationella fonder, särskilt sådana som förvaltas av internationella eller regionala organisationer. |
|
i) |
Bidrag till nationella fonder som inrättats av partnerländerna och regionerna i syfte att främja gemensam finansiering från flera givare och bidrag till fonder som inrättats av en eller flera givare för gemensamt genomförande av åtgärder. |
|
j) |
Stöd i form av mänskliga och materiella resurser som krävs för att partnerländerna och regionerna skall kunna effektivt administrera och övervaka projekt eller program. |
2. Finansieringen från gemenskapen får i princip inte användas för att betala skatter, tullavgifter eller andra avgifter i mottagarländerna.
3. Verksamheter som omfattas av förordning (EG) nr 1257/96 och som kan komma i fråga för finansiering inom ramen för den förordningen får inte finansieras genom den här förordningen.
Artikel 12
Kringåtgärder av understödjande karaktär
1. Finansieringen från gemenskapen får täcka utgifter för berednings-, uppföljnings-, kontroll-, revisions- och utvärderingsåtgärder som är direkt nödvändiga för att genomföra denna förordning och förverkliga dess mål. Finansieringen från gemenskapen skall också täcka utgifter för administrativ stödpersonal som anställts vid kommissionens delegationer för att förvalta projekt som finansieras genom denna förordning.
2. Understödjande åtgärder får även finansieras utanför ramen för de vägledande flerårsprogrammen. Kommissionen skall vidta sådana understödjande åtgärder i enlighet med artikel 9.
Artikel 13
Samfinansiering
1. Åtgärder som finansieras med stöd av denna förordning får bli föremål för samfinansiering, bland annat med
|
a) |
medlemsstaterna, särskilt med deras offentliga och halvoffentliga organ, |
|
b) |
varje annat biståndsgivande tredjeland, särskilt med dess offentliga och halvoffentliga organ, |
|
c) |
internationella och regionala organisationer, särskilt internationella och regionala finansinstitut, |
|
d) |
bolag, företag och andra privata ekonomiska organisationer eller aktörer samt andra icke-statliga aktörer som avses i artikel 10.2, |
|
e) |
stödmottagande partnerländer och regioner samt andra organ som kan komma i fråga för finansiellt stöd enligt artikel 10. |
2. Vid parallell samfinansiering skall projektet eller programmet delas upp i flera tydligt identifierbara delprojekt som vart och ett finansieras av de olika parter som svarar för parallellfinansieringen, så att det alltid klart framgår för vilket ändamål medlen använts. Vid gemensam samfinansiering skall den totala kostnaden för projektet eller programmet fördelas mellan de parter som svarar för samfinansieringen och medlen läggas samman så att finansieringskällan för en bestämd verksamhet inom ramen för projektet eller programmet inte kan identifieras.
3. Vid gemensam samfinansiering får kommissionen ta emot och för de enheters räkning som avses i punkt 1 första, andra och tredje ledet förvalta medel som är avsedda för genomförande av gemensamma åtgärder. Kommissionen skall i sådana fall genomföra de gemensamma åtgärderna centralt, antingen direkt eller genom delegering till gemenskapsbyråer eller organ som inrättats av gemenskapen. Sådana medel skall behandlas som inkomster som avsatts för särskilda ändamål enligt artikel 18 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (5).
Artikel 14
Förvaltningsformer
1. Åtgärder som finansieras med stöd av denna förordning skall förvaltas, uppföljas, utvärderas och rapporteras i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.
2. Kommissionen får besluta att överlåta uppgifter som omfattar myndighetsutövning, särskilt uppgifter som avser budgetgenomförande, till de organ som avses i artikel 54.2 c i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, om organen har erkänd internationell status, tillämpar internationellt erkända förvaltnings- och kontrollsystem och står under offentliga myndigheternas övervakning.
3. Vid decentraliserad förvaltning får kommissionen besluta att använda sig av det stödmottagande landets eller den stödmottagande regionens förfaranden för offentlig upphandling och förfaranden för beviljande av bidrag.
Artikel 15
Budgetmässiga åtaganden
1. Budgetmässiga åtaganden skall göras på grundval av beslut som fattats av kommissionen i enlighet med artiklarna 6, 8, 9 och 12.
2. Finansiering från gemenskapen får juridiskt sett ske inom ramen för (bland annat) följande:
|
— |
Finansieringsöverenskommelser. |
|
— |
Överenskommelser om bidrag. |
|
— |
Upphandlingskontrakt. |
|
— |
Arbetskontrakt. |
Artikel 16
Skydd av gemenskapens ekonomiska intressen
1. Varje överenskommelse som ingås med stöd av denna förordning skall innehålla bestämmelser om skydd av Europeiska gemenskapens ekonomiska intressen, särskilt med avseende på bedrägeri, korruption och andra oegentligheter i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (6), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (7) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (8).
2. Det skall i sådana överenskommelser som avses i punkt 1 uttryckligen anges att kommissionen och revisionsrätten skall ha rätt till granskning, på grundval av handlingar eller på platsen, av alla kontraktsparter eller underentreprenörer som mottagit gemenskapsmedel. Det skall i överenskommelsen också uttryckligen anges att kommissionen skall ha rätt att genomföra kontroller och inspektioner på platsen i enlighet med förordning (Euratom, EG) nr 2185/96.
3. I varje kontrakt som sluts som ett led i genomförandet av stödet skall kommissionen och revisionsrätten tillförsäkras de rättigheter som anges i punkt 2 under och efter kontraktets genomförande.
Artikel 17
Deltagande och ursprungsregler
1. Deltagande vid tilldelning av upphandlings- eller bidragskontrakt som finansieras inom ramen för denna förordning skall stå öppet för alla fysiska eller juridiska personer från medlemsstaterna.
2. Deltagande vid tilldelningen av upphandlings- eller bidragskontrakt som finansieras inom ramen för denna förordning skall också stå öppet för alla fysiska eller juridiska personer från
|
— |
varje land som omfattas av instrumentet för stöd inför anslutningen (9), |
|
— |
varje icke EU-medlemsstat som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, |
|
— |
varje annat tredjeland eller tredje territorium, om ömsesidig tillgång inom ramen för externt bistånd föreligger. |
3. När det gäller åtgärder som vidtas i ett tredjeland som enligt de kriterier som fastställts av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) betraktas som ett minst utvecklat land skall deltagande vid tilldelningen av upphandlings- eller bidragskontrakt stå öppet på global nivå.
4. När det gäller exceptionella stödåtgärder och interimsprogram som avses i artikel 6 skall deltagande vid tilldelningen av upphandlings- eller bidragskontrakt stå öppet på global nivå.
5. I fråga om åtgärder som antas för att uppnå de särskilda syften som avses i artikel 4 skall deltagande vid tilldelningen av upphandlings- eller bidragskontrakt stå öppet för, och ursprungsregler skall utvidgas till att omfatta, varje fysisk eller juridisk person från ett land som av OECD betecknas som ett utvecklingsland eller ett land med övergångsekonomi och fysiska eller juridiska personer från varje annat land som får omfattas av stöd inom ramen för den relevanta strategin.
6. Deltagande vid tilldelningen av upphandlings- eller bidragskontrakt som finansieras inom ramen för denna förordning skall stå öppet för internationella organisationer.
7. Experter som föreslås i samband med förfaranden för tilldelning av kontrakt behöver inte uppfylla de nationalitetsregler som anges i den här artikeln.
8. Varor och utrustning som köps in med stöd av ett kontrakt som finansieras inom ramen för denna förordning skall ha ursprung i gemenskapen eller ett land som har rätt att delta i förfaranden enligt punkterna 2-5.
9. Deltagandet av fysiska och juridiska personer från tredjeländer eller tredje territorier som traditionellt har ekonomiska, handelsmässiga eller geografiska förbindelser med partnerlandet får tillåtas från fall till fall. Kommissionen får dessutom i vederbörligen motiverade fall tillåta att fysiska och juridiska personer från andra länder deltar eller att varor och utrustning med ett annat ursprung används.
Artikel 18
Förhandsfinansiering
Ränta på belopp som ställs till en mottagares förfogande vid förhandsfinansiering skall räknas av från slutbetalningen.
Artikel 19
Bidrag
I enlighet med artikel 114 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 får fysiska personer motta bidrag.
Artikel 20
Medel som ställs till Europeiska investeringsbankens eller andra finansförmedlares förfogande
De medel som avses i artikel 11.1 d skall förvaltas av finansförmedlare, Europeiska investeringsbanken (EIB) eller varje annan bank eller organisation med den förmåga som krävs för att förvalta medlen. Kommissionen skall från fall till fall anta genomförandebestämmelser för denna artikel med avseende på riskdelning, ersättning till den för genomförandet ansvariga förmedlaren, medelsutnyttjande, uppbörd av avkastning på medlen samt villkor för verksamhetens avslutande.
Artikel 21
Utvärdering
I syfte att kontrollera om målen har nåtts och utarbeta rekommendationer om hur verksamheten kan förbättras i framtiden skall kommissionen regelbundet utvärdera resultaten och effektiviteten av strategier och program samt effektiviteten i programplaneringen. Kommissionen skall för diskussion överlämna viktiga utvärderingsrapporter till den kommitté som upprättas enligt artikel 22.1. Resultaten av diskussionen skall beaktas då programmen utformas och resurserna fördelas.
AVDELNING IV
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 22
Kommittéförfarande
1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.
2. När hänvisning sker till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.
Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara 30 dagar.
3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
4. En observatör från EIB skall delta i kommitténs överläggningar när frågor som rör EIB behandlas.
Artikel 23
Rapport
Kommissionen skall granska framstegen i genomförandet av de åtgärder som vidtas med stöd av denna förordning och varje år till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om genomförandet av stödet. Rapporten skall också överlämnas till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Den skall innehålla uppgifter för det föregående året om finansierade åtgärder och resultatet av uppföljnings- och utvärderingsåtgärder samt uppgifter om budgetgenomförandet med avseende på åtaganden och betalningar fördelade på länder, regioner och samarbetsområden.
Artikel 24
Finansieringsram
Finansieringsramen för genomförandet av denna förordning är 2 062 000 000euro för perioden 2007-2013. De årliga anslagen skall anslås av budgetmyndigheten inom budgetramen.
Detta gäller för perioden 2007-2013:
|
a) |
Högst 7 procent av finansieringsramen skall tilldelas åtgärder som omfattas av artikel 4.1. |
|
b) |
Högst 15 procent av finansieringsramen skall tilldelas åtgärder som omfattas av artikel 4.2. |
|
c) |
Högst 5 procent av finansieringsramen skall tilldelas åtgärder som omfattas av artikel 4.3. |
Artikel 25
Översyn
Kommissionen skall före den 31 december 2010 till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport med en bedömning av genomförandet av denna förordning under de tre första åren, vid behov med ett förslag till ändringar av förordningen.
Artikel 26
Rättsakter som upphör att gälla
1. Följande rättsakter skall upphöra att gälla från och med den 1 januari 2007:
|
— |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2130/2001 av den 29 oktober 2001 om åtgärder inom området för stöd till befolkningsgrupper som tvingats lämna sin hembygd i utvecklingsländerna i Asien och Latinamerika (10). |
|
— |
Rådets förordning (EG) nr 1725/2001 av den 23 juli 2001 om åtgärder mot antipersonella landminor i andra tredje länder än utvecklingsländer (11). |
|
— |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1724/2001 av den 23 juli 2001 om åtgärder mot antipersonella landminor i utvecklingsländer (12). |
|
— |
Rådets förordning (EG) nr 381/2001 av den 26 februari 2001 om inrättande av en mekanism för akuta ingripanden (13). |
|
— |
Rådets förordning (EG) nr 1080/2000 av den 22 maj 2000 om stödet till Förenta nationernas interimistiska uppdrag i Kosovo (UNMIK) och den höge representantens kansli i Bosnien och Hercegovina (OHR) (14), med undantag av artikel 1a i sagda förordning. |
|
— |
Rådets förordning (EG) nr 2046/97 av den 13 oktober 1997 om samarbete mellan nordliga och sydliga länder i kampen mot narkotika och narkotikamissbruk (15). |
|
— |
Rådets förordning (EG) nr 2258/96 av den 22 november 1996 om återanpassnings- och återuppbyggnadsprojekt till förmån för utvecklingsländer (16). |
2. Dessa rättsakter skall fortsätta att gälla för rättsakter och åtaganden som avser genomförande av budgetåren före 2007.
Artikel 27
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den skall tillämpas från den 1 januari 2007 till den 31 december 2013.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Strasbourg den …
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) Europaparlamentets ståndpunkt av den 6 juli 2006.
(2) EGT L 163, 2.7.1996, s. 1. Förordningen ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EGT L 284, 31.10.2003, s. 1).
(3) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(4) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).
(5) EUT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(6) EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.
(7) EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.
(8) EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.
(9) Rådets förordning (EG) nr 1085/2006 av den 17 juli 2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (EUT L 210, 31.7.2006, s. 82).
(10) EGT L 287, 31.10.2001, s. 3. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2110/2005 (EUT L 344, 27.12.2005, s. 1).
(11) EGT L 234, 1.9.2001, s. 6. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2112/2005 (EUT L 344, 27.12.2005, s. 23).
(12) EGT L 234, 1.9.2001, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2110/2005.
(13) EGT L 57, 27.2.2001, s. 5.
(14) EGT L 122, 24.5.2000, s. 27. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2098/2003 (EUT L 316, 29.11.2003, s. 1).
(15) EGT L 287, 21.10.1997, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2110/2005.
(16) EGT L 306, 28.11.1996, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2110/2005.
BILAGA
STABILITETSINSTRUMENTET
Förklaring från kommissionen
Kommissionen kommer i tid att underrätta Europaparlamentet om exceptionella stödåtgärder som antas.
Kommissionen kommer att sörja för att åtgärder som antas i enlighet med artikel 4.1 a och som rör bekämpning av terrorism och organiserad brottslighet överensstämmer med internationell lagstiftning. Sådana åtgärder kommer att inriktas på länder som uppvisar en tydlig politisk vilja att ta itu med problemen med full respekt för sina skyldigheter när det gäller de internationella mänskliga rättigheterna och för tillämplig humanitär rätt. Kommissionen kommer noga att övervaka genomförandet av sådana åtgärder för att sörja för att de följer dessa principer.
P6_TA(2006)0308
Instrument för stöd inför anslutningen *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (KOM(2004)0627 – C6-0047/2005 – 2004/0222(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2004)0627) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 181a i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0047/2005), |
|
— |
med beaktande av kommissionens förklaring om demokratisk kontroll och enhetlighet i de externa åtgärderna, bifogad till det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (2), och av den därtill hörande skriftväxlingen, |
|
— |
med beaktande av kommissionens uttalande vid Europaparlamentets plenarsammanträde den 17 maj 2006 att ”Kommissionen kommer vederbörligen att beakta alla förfrågningar från Europaparlamentet till kommissionen om att lägga fram ett förslag om att innehålla eller återuppta gemenskapsstöd, och kommer att ge ett snabbt och tillräckligt detaljerat svar på dessa förfrågningar.” |
|
— |
med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för internationell handel, budgetutskottet, utskottet för regional utveckling och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6-0155/2006); |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget. |
|
3. |
Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt. |
|
4. |
Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
|
(2a) |
Europaparlamentet har välkomnat Nicefördragets tillägg av artikel 181a i EG-fördraget, men har också upprepat sin åsikt, med tanke på den politiska och budgetmässiga betydelsen av stöd inför anslutningen, om att det vore mycket önskvärt att erforderliga åtgärder vidtas för genomförandet av det ekonomiska, finansiella och tekniska samarbetet med kandidatländer i enlighet med förfarandet i artikel 251 i EG-fördraget. |
|
(11) |
Genom stödet till kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna bör de även i framtiden stödjas i sina ansträngningar att stärka de demokratiska institutionerna och rättsstaten, reformera den offentliga förvaltningen, respektera de mänskliga rättigheterna och minoriteters rättigheter, stödja utvecklingen av det civila samhället och främja regionalt samarbete samt försoning och återuppbyggnad, och stödet bör bidra till hållbar utveckling och minskad fattigdom i dessa länder och därför riktas in på en mängd olika åtgärder för institutionsuppbyggnad. |
|
(11) |
Genom det stöd till kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna som utgår i enlighet med denna förordning, liksom det stöd till andra parter, exempelvis individer eller icke-statliga organisationer, som utgår i enlighet med ett särskilt instrument för att främja demokrati och mänskliga rättigheter bör de även i framtiden stödjas i sina ansträngningar att stärka de demokratiska institutionerna och rättsstaten, genomföra ekonomiska reformer som syftar till att främja marknadsekonomi och fri och rättvis handel, reformera den offentliga förvaltningen, förbereda nationella utvecklingsplaner som överensstämmer med EU:s bestämmelser, respektera de mänskliga rättigheterna och minoriteters rättigheter, främja jämställdhet mellan könen, stödja utvecklingen av det civila samhället inbegripet institutionsuppbyggnad för icke-statliga organisationer, förbättra konsumenternas rättigheter och främja regionalt samarbete samt försoning och återuppbyggnad, och stödet bör bidra till hållbar utveckling och utrotande av fattigdom i dessa länder och därför riktas in på en mängd olika åtgärder för institutionsuppbyggnad. |
|
(13) |
Stödet till de potentiella kandidatländerna får inbegripa en viss anpassning till gemenskapens regelverk och stöd till investeringsprojekt. |
|
(13) |
Stödet till de potentiella kandidatländerna får inbegripa en viss anpassning till gemenskapens regelverk , vilket underlättar utarbetandet av provisoriska nationella utvecklingsplaner som överensstämmer med EU:s bestämmelser och som syftar till att bygga upp en institutionell mottagningskapacitet för framtida EU-stöd, särskilt på områdena för utveckling av landsbygden, infrastruktur och mänskliga resurser samt stöd till investeringsprojekt. |
|
(14) |
Stödet bör tillhandahållas på grundval av en övergripande flerårig strategi , med beaktande av prioriteringarna inom ramen för stabiliserings- och associeringsprocessen samt de prioriteringar som uppkommit under föranslutningsprocessen. |
|
(14) |
Stödet bör tillhandahållas på grundval av en övergripande flerårig strategi som återspeglar prioriteringarna inom ramen för stabiliserings- och associeringsprocessen , målen med de stödmottagande ländernas inrikesreformer samt de strategiska prioriteringar som Europaparlamentet fastställt för föranslutningsprocessen. |
|
(16a) |
Potentiella kandidatländer och kandidatländer som ännu inte har fått rätt att utöva decentraliserad anslagsförvaltning bör emellertid, inom ramen för den del som avser övergångsstöd och institutionsuppbyggnad, berättigas till stöd för åtgärder och verksamhet av samma natur som de som kommer att vara tillgängliga inom delarna regional utveckling, utveckling av mänskliga resurser och landsbygdsutveckling. |
|
(17) |
Stödet bör förvaltas i överensstämmelse med de regler för bistånd till tredjeländer som anges i förordning (EG) nr 1605/2002, med utnyttjande av strukturer som visat sig värdefulla under föranslutningsprocessen, såsom decentraliserad förvaltning, programmet för partnersamverkan och TAIEX, men möjlighet bör även ges att använda innovativa tillvägagångssätt, t.ex. genomförande tillsammans med medlemsstaterna i form av gemensam förvaltning när det gäller gränsöverskridande program vid Europeiska unionens yttre gränser. |
|
(17) |
Stödet bör förvaltas i överensstämmelse med de regler för bistånd till tredjeländer som anges i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, med utnyttjande av strukturer som visat sig värdefulla under föranslutningsprocessen, såsom decentraliserad förvaltning, programmet för partnersamverkan och TAIEX, men möjlighet bör även ges att använda innovativa tillvägagångssätt, t.ex. genomförande tillsammans med medlemsstaterna i form av gemensam förvaltning när det gäller gränsöverskridande program vid Europeiska unionens yttre gränser. Överföringen av kunskap och expertis angående genomförandet av gemenskapens regelverk, från medlemsstater som har relevanta erfarenheter till de stödmottagande länder som omfattas av denna förordning, torde vara särskilt fördelaktigt i detta sammanhang. |
|
(18) |
De åtgärder som behövs för att genomföra delen övergångsstöd och institutionsuppbyggnad och delen regionalt och gränsöverskridande samarbete är förvaltningsåtgärder som gäller genomförandet av program med betydande budgetkonsekvenser. De bör därför antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter, genom att vägledande fleråriga programplaneringsdokument läggs fram för en förvaltningskommitté. |
|
(18) |
De åtgärder som behövs för att genomföra delen övergångsstöd och institutionsuppbyggnad och delen regionalt och gränsöverskridande samarbete är förvaltningsåtgärder som gäller genomförandet av program med betydande budgetkonsekvenser. De bör därför antas med beaktande av Europaparlamentets rekommendationer i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter, genom att vägledande fleråriga programplaneringsdokument läggs fram för en förvaltningskommitté. |
|
(22) |
Om ett stödmottagande land bryter mot de principer på vilka Europeiska unionen bygger, eller inte gör tillträckliga framsteg med avseende på Köpenhamnskriterierna eller de prioriteringar som fastställs i de europeiska partnerskapen eller partnerskapen för anslutning , måste rådet på grundval av ett förslag från kommissionen kunna vidta nödvändiga åtgärder. |
|
(22) |
Om ett stödmottagande land bryter mot de principer på vilka Europeiska unionen bygger, eller inte gör tillräckliga framsteg med avseende på Köpenhamnskriterierna eller de prioriteringar som fastställs i de europeiska partnerskapen eller bestämmelserna i anslutningsfördraget , måste rådet på grundval av ett förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet kunna vidta nödvändiga åtgärder. I sådana fall bör kommissionen inom ramen för denna förordning vidta särskilda åtgärder i syfte att lösa de problem som hindrar föranslutningsprocessen eller processen för anslutning. |
|
a) |
Stärkande av de demokratiska institutionerna och rättsstaten. |
|
a) |
Stärkande av de demokratiska institutionerna , rättsstaten och upprätthållandet av denna samt främjande av ansvarighet och öppenhet . |
|
c) |
Ekonomiska reformer. |
|
c) |
Marknadsorienterade ekonomiska reformer för att skapa en hållbar, social, miljövänlig och konkurrenskraftig ekonomi genom en gradvis liberalisering av priserna och handeln, integrering i tullunionen, medlemskap i Världshandelsorganisationen (WTO)och genomförande av WTO:s bestämmelser och av bestämmelserna från utvecklingskonferensen i Doha. |
|
ca) |
Utarbetande av provisoriska nationella utvecklingsplaner som överensstämmer med EU:s bestämmelser och som syftar till att bygga upp en institutionell mottagningskapacitet för framtida EU-stöd, särskilt på områdena för utveckling av landsbygden, infrastruktur och mänskliga resurser. |
|
da) |
Främjande av jämställdhet mellan män och kvinnor. |
|
e) |
Utveckling av det civila samhället. |
|
e) |
Utveckling av det civila samhället , av medborgarskapet samt av fria och oberoende medier, inbegripet institutionsutveckling, och stöd till icke-statliga organisationer . |
|
ea) |
Ekonomisk och social integrering av sårbara befolkningsgrupper, särskilt kvinnor. |
|
f) |
Försoning, förtroendeskapande åtgärder och återuppbyggnad. |
|
f) |
Försoning, återvändande av flyktingar, förtroendeskapande åtgärder och återuppbyggnad. |
|
b) |
Social och ekonomisk utveckling. |
|
b) |
Social , ekonomisk och territoriell utveckling och sammanhållning . |
3. Kommissionen skall i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 11.1 a anta bestämmelser för genomförandet av denna förordning. När dessa bestämmelser avser genomförandet av artiklarna 7-9 skall de kommittéer som ansvarar för den berörda delen först höras, enligt det förfarande som anges i artikel 3 i beslut 1999/468/EG och i överensstämmelse med artikel 7.3 i detta.
3. Kommissionen skall i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 11.1 a anta bestämmelser för genomförandet av denna förordning. När dessa bestämmelser avser genomförandet av artiklarna 7-9 skall de kommittéer som ansvarar för den berörda delen först höras, enligt det förfarande som anges i artikel 3 i beslut 1999/468/EG och i överensstämmelse med artikel 7.3 i detta. Genomförande- instrumenten skall innan de antas överlämnas till Europaparlamentet för yttrande.
1. Kommissionen skall på grundval av ett strategiskt perspektiv och med beaktande av budgetplanen, de europeiska partnerskapen och partnerskapen för anslutning fastställa en vägledande flerårig ram där tilldelningen av medel anges för varje del och land, samt vid behov för varje tema. Denna ram skall årligen ses över med hänsyn till en rad objektiva kriterier, bland annat förmågan att tillgodogöra sig stödet, behovsbedömning, uppfyllandet av villkoren och förvaltningskapaciteten. Den skall också vid behov ses över med tanke på exceptionella stödåtgärder eller interimsprogram som antagits enligt förordningen om upprättande av ett stabilitetsinstrument. De medel som anslås för program för gränsöverskridande samarbete med medlemsstater skall uppgå till minst samma belopp som motsvarande finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden.
1. Kommissionen skall med beaktande av Europaparlamentets rekommendationer och på grundval av ett strategiskt perspektiv och med beaktande av budgetplanen, de europeiska partnerskapen och partnerskapen för anslutning fastställa en vägledande flerårig ram där tilldelningen av medel anges för varje del och land, samt vid behov för varje tema. Denna ram skall årligen och med beaktande av Europaparlamentets rekommendationer ses över med hänsyn till en rad objektiva kriterier, bland annat förmågan att tillgodogöra sig stödet, behovsbedömning, uppfyllandet av villkoren och förvaltningskapaciteten. Den skall också vid behov ses över med användande av ett liknande förfarande med tanke på exceptionella stödåtgärder eller interimsprogram som antagits enligt förordningen om upprättande av ett stabilitetsinstrument. De medel som anslås för program för gränsöverskridande samarbete med medlemsstater skall uppgå till minst samma belopp som motsvarande finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden.
2. Kommissionen skall årligen meddela rådet och Europaparlamentet den vägledande fleråriga ramen.
2. Kommissionen skall i vederbörlig tid årligen meddela rådet och Europaparlamentet den vägledande fleråriga ramen. Kommissionen skall i sin årliga rapport i detalj redogöra för i vilken omfattning den tagit hänsyn till Europaparlamentets rekommendationer. Om kommissionen avvikit från parlamentets rekommendationer skall den ange skälen för detta.
2a. Det förfarande som anges i punkterna 1 och 2 påverkar inte Europaparlamentets privilegier som en del av den i EG-fördraget fastställda budgetmyndigheten.
2. Målet för samarbetet skall vara att främja stabilitet, säkerhet och välstånd i samtliga länders ömsesidiga intresse, samt en harmonisk, balanserad och hållbar utveckling i dessa länder.
2. Målet för samarbetet skall vara att skapa goda grannförbindelser, främja stabilitet, säkerhet , välstånd och social sammanhållning i samtliga länders ömsesidiga intresse, samt en harmonisk, balanserad och hållbar utveckling i dessa länder.
2a. I undantagsfall, där överenskommelse saknas mellan en medlemsstat och ett stödmottagande land, och genomförandeuppgifterna för ett gränsöverskridande program därmed inte kan överlåtas till medlemsstaten i fråga, kan denna uppgift utföras på annat lämpligt sätt i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002. Kommissionen skall se till att samordning sker och att det råder överensstämmelse mellan stöd som lämnas på grundval av denna förordning och stöd som lämnas på grundval av andra gemenskapsinstrument.
5a. Innan gemenskapens stödprogram inom ramen för denna förordning genomförs skall kommissionen informera Europaparlamentet om dessa program. För att denna förhandskontroll skall kunna genomföras skall kommissionens rapporter inbegripa samtliga uppgifter som hänför sig till de föreslagna åtgärderna, stödmottagarna i samband med dessa och den ifrågavarande finansieringen.
3a. Kommissionen skall rapportera till parlamentet om kommittéernas arbete.
1. Stöd inom ramen för denna förordning får användas bland annat för finansiering av investeringar, upphandlingar, bidrag, inbegripet räntesubventioner, särskilda lån, lånegarantier och ekonomiskt stöd , stöd till ett lands budget och andra särskilda former av budgetstöd, och bidrag till internationella finansiella instituts eller regionala utvecklingsbankers kapital. En förutsättning för budgetstödet skall vara att partnerlandets förvaltning av sina offentliga finanser är tillräckligt öppen, tillförlitlig och effektiv, och att partnerlandet har infört väl definierad sektorspolitik eller makroekonomisk politik som godkänts av internationella finansiella institut.
1. Stöd inom ramen för denna förordning får användas bland annat för finansiering av investeringar, upphandlingar, bidrag, inbegripet räntesubventioner, särskilda lån, lånegarantier och ekonomiskt stöd och bidrag till internationella finansiella instituts eller regionala utvecklingsbankers kapital.
Genomförande av stödet
Genomförande och synliggörande av stödet
2a. Kommissionen skall verka för att detaljerade upplysningar och informationsmaterial lämnas om de finansierade projekten och programmen. Detta för att skapa större medvetenhet hos allmänheten om gemenskapens åtgärder och syftena med dessa.
2b. Kommissionen skall se till att stödet enligt denna förordning samordnas med stöd enligt andra externa biståndsinstrument, inbegripet ett separat instrument avsett att främja mänskliga rättigheter och demokrati, med medlemsstaterna bilaterala stöd och med de medel som tillhandahålls av EIB, andra internationella organisationer och regionala utvecklingsbanker.
2. Om ett stödmottagande land underlåter att respektera dessa principer eller att fullgöra åtagandena i det berörda partnerskapet med Europeiska unionen, eller framstegen i riktning mot uppfyllande av kriterierna för anslutning är otillräckliga, får rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen vidta lämpliga åtgärder avseende det stöd inför anslutningen som beviljas enligt denna förordning.
2. Om ett stödmottagande land underlåter att respektera dessa principer eller att fullgöra åtagandena i det berörda partnerskapet eller anslutningsavtalet med Europeiska unionen, eller framstegen i riktning mot uppfyllande av kriterierna för anslutning är otillräckliga, får rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet vidta lämpliga åtgärder avseende det stöd inför anslutningen som beviljas enligt denna förordning. I sådana fall skall kommissionen inom ramen för denna förordning vidta särskilda åtgärder med målsättningen att lösa de problem som försvårar föranslutningsprocessen eller processen för anslutning.
2a. Europaparlamentet kan begära att kommissionen lägger fram ett förslag till rådet i enlighet med punkt 2 om lämpliga steg att vidta med hänsyn till stöd som tilldelats i enlighet med denna förordning. Kommissionen skall lägga fram sitt förslag till rådet inom tre månader efter det att den mottagit parlamentets begäran eller ange skälen till varför den inte gjort detta.
Om ett stödmottagande land som förtecknas i bilaga I enligt ett beslut av rådet i enlighet med artikel 49 första stycket första meningen i Fördraget om Europeiska unionen beviljas status som kandidatland, skall rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen överföra landet från bilaga I till bilaga II.
1. Om ett stödmottagande land som förtecknas i bilaga I enligt ett beslut av rådet i enlighet med artikel 49 första stycket första meningen i Fördraget om Europeiska unionen beviljas status som kandidatland, skall rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet överföra landet från bilaga I till bilaga II.
1a. Om Europeiska rådet erkänner ett land som en möjlig kandidat för medlemskap i Europeiska unionen, skall rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet uppta detta land i bilaga I.
Artikel 20a
1. Kommissionen skall senast den 30 juni 2010 för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om genomförandet av denna förordning tillsammans med ett lagstiftningsförslag om nödvändiga förändringar i förordningen.
2. Europaparlamentet och rådet skall på förslag av kommissionen på nytt granska denna förordning före den 31 december 2013.
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TA(2006)0309
Kommissionens genomförandebefogenheter (interinstitutionellt avtal)
Europaparlamentets beslut om ingåendet av ett interinstitutionellt avtal i form av ett gemensamt uttalande om förslaget till rådets beslut om ändring av beslut 1999/468/EG om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (nytt föreskrivande förfarande med kontroll) (10125/2006 – C6-0208/2006 – 2006/2152(ACI))
Europaparlamentet fattar detta beslut
|
— |
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 202 tredje strecksatsen, |
|
— |
med beaktande av rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (1), |
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till rådets beslut om ändring av beslut 1999/468/EG (KOM(2002)0719) (2), |
|
— |
med beaktande av kommissionens förre ordförande Romano Prodis uttalande inför Europaparlamentet den 5 februari 2002 (”Prodi-deklarationen”), |
|
— |
med beaktande av sin ståndpunkt av den 2 september 2003 (3), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2002 om genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster (4), |
|
— |
med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2004)0324) (5), |
|
— |
med beaktande av rådets förslag (10126/1/2006 – C6-0190/2006) (6), |
|
— |
med beaktande av förslaget till gemensamt uttalande (10125/2006 – C6-0208/2006), |
|
— |
med beaktande av artikel 120.1 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A6-0237/2006), och av följande skäl, |
|
A. |
Förra hösten enades rådet och kommissionen om att börja diskutera möjligheterna att genomföra reformen om kommittéförfarandena på grundval av kommissionens ändrade förslag. |
|
B. |
Den 10 november 2005 beslutade talmanskonferensen att inleda diskussioner om kommittéförfarandena med rådet och kommissionen och gav för detta ändamål ett mandat till ordföranden för utskottsordförandekonferensen och föredraganden för det ansvariga utskottet, vilket förnyades den 19 januari 2006. |
|
C. |
Dessa överläggningar har resulterat i ett förslag till nytt förfarande och förslag till uttalanden i anslutning till det beslut som skall fattas om detta förfarande. |
|
D. |
I och med beslutet införs ett nytt förfarande, benämnt ”föreskrivande förfarande med kontroll”, i beslutet från 1999, vilket kommer att ge Europaparlamentet och rådet rätt att på likställda villkor kontrollera ”kvasilagstiftningsåtgärder”, för genomförande av ett instrument som har antagits enligt medbeslutandeförfarandet och att förkasta sådana åtgärder. |
|
E. |
I fördraget om upprättande av en konstitution för Europa som undertecknades av alla stats- och regeringschefer ges parlamentet rätt att återkalla delegerade befogenheter (artikel I-36). I den slutliga kompromisstexten om ett nytt föreskrivande förfarande med kontroll ingår inte en sådan rättighet för parlamentet. Rätten att återkalla delegerade befogenheter kommer därför att förbli ett av de viktigaste kraven från Europaparlamentet, vilket framför allt kan uppfyllas genom det konstitutionella fördraget. |
|
F. |
Beslutet kommer att åtföljas av ett gemensamt uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen, ett uttalande av kommissionen som skall föras in i rådets protokoll, och uttalanden av kommissionen om genomförandet och tillämpningen av det nya förfarandet. |
|
G. |
Dessa uttalanden avspeglar viktiga punkter som de tre institutionerna tog upp under förhandlingarna. Utan dessa uttalanden skulle det nya förfarandet inte ha kunnat nås och dess praktiska verkningar skulle inte ha säkrats. |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet i form av ett gemensamt uttalande som bifogas detta beslut. |
|
2. |
Europaparlamentet noterar kommissionens uttalande, i anslutning till det gemensamma uttalandet, om att den avser att vidta åtgärder för att skapa insyn. |
|
3. |
Europaparlamentet noterar kommissionens uttalanden om språksystemet, tidpunkten för inledandet av kontrolletappen och om anpassningen av gällande rättsakter som gjordes vid samma tillfälle. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och kommissionen för kännedom. |
Uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen
|
1. |
Europaparlamentet, rådet och kommissionen välkomnar det kommande antagandet av rådets beslut om ändring av rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (7). Införandet i 1999 års beslut av ett nytt förfarande, kallat ”föreskrivande förfarande med kontroll”, kommer att möjliggöra för lagstiftaren att kontrollera antagandet av ”kvasilagstiftningsåtgärder” för genomförandet av en rättsakt som antagits med medbeslutande. |
|
2. |
Europaparlamentet, rådet och kommissionen betonar att detta beslut, inom ramen för gällande fördrag, ger en övergripande och tillfredsställande lösning på Europaparlamentets önskan att kontrollera genomförandet av rättsakter som antagits med medbeslutande. |
|
3. |
Utan att det påverkar de lagstiftande myndigheternas befogenheter erkänner Europaparlamentet och rådet att principerna för god lagstiftning kräver att kommissionens genomförandebefogenheter inte skall vara tidsbegränsade. När det emellertid är nödvändigt att göra en anpassning inom en viss tidsfrist, anser Europaparlamentet, rådet och kommissionen att en klausul som kräver att kommissionen lägger fram ett förslag till översyn eller upphävande av bestämmelser som överlåter genomförandebefogenheter skulle kunna förstärka den kontroll som lagstiftaren utövar. |
|
4. |
Detta nya förfarande kommer, från och med sitt ikraftträdande, att vara tillämpligt på kvasilagstiftningsåtgärder som föreskrivs i de rättsakter som antas enligt medbeslutandeförfarandet, däri inbegripet dem som föreskrivs i de rättsakter som i framtiden kommer att antas på området för finansiella tjänster (”Lamfallussyrättsakter”). För att det skall vara tillämpligt på redan gällande rättsakter som antagits med medbeslutande, måste dessa rättsakter emellertid anpassas i enlighet med tillämpliga förfaranden, för att ersätta det föreskrivande förfarande som anges i artikel 5 i beslut 1999/468/EG med det föreskrivande förfarandet med kontroll, varje gång det rör sig om åtgärder som faller inom dess tillämpningsområde. |
|
5. |
Europaparlamentet, rådet och kommissionen anser det vara brådskande att anpassa följande rättsakter.
För detta ändamål har kommissionen uppgivit att den snarast till Europaparlamentet och rådet kommer att överlämna förslag till ändring av ovannämnda rättsakter i syfte att införa det föreskrivande förfarandet med kontroll och följaktligen upphäva, om de förekommer, de bestämmelser i dessa rättsakter där det föreskrivs en tidsbegränsning för delegeringen av genomförandebefogenheter till kommissionen. Europaparlamentet och rådet kommer att se till att nämnda förslag antas snarast. |
|
6. |
I överensstämmelse med det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2003”Bättre lagstiftning” (8) erinrar Europaparlamentet, rådet och kommissionen om genomförandeåtgärdernas viktiga roll i lagstiftningen. Dessutom anser de att de allmänna principerna i det interinstitutionella avtalet av den 22 december 1998 om gemensamma riktlinjer för gemenskapslagstiftningens redaktionella kvalitet (9) under alla omständigheter bör tillämpas på åtgärder med allmän giltighet antagna enligt det nya föreskrivande förfarandet med kontroll. |
(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(2) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(3) EUT C 76 E, 25.3.2004, s. 82.
(4) EGT C 284 E, 21.11.2002, s. 115.
(5) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(6) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(7) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
P6_TA(2006)0310
Kommissionens genomförandebefogenheter (förfaranden) *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om utkastet till rådets beslut om ändring av beslut 1999/468/EG om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (10126/1/2006 – C6-0190/2006 – 2002/0298(CNS))
(Samrådsförfarandet – förnyat samråd)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 202 tredje strecksatsen, |
|
— |
med beaktande av artikel I-36 i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa (1), |
|
— |
med beaktande av utkastet till rådets beslut (10126/1/2006) (2), |
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2002)0719) (3) och det ändrade förslaget (KOM(2004)0324) (4), |
|
— |
med beaktande av sin ståndpunkt av den 2 september 2003 (5), |
|
— |
med beaktande av artikel 202 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet på nytt (C6-0190/2006), |
|
— |
med beaktande av artikel 51 och artikel 55.3 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A6-0236/2006), och av följande skäl; |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner utkastet till rådets beslut. |
|
2. |
Europaparlamentet ber sitt behöriga utskott att undersöka huruvida det skulle vara lämpligt att ändra arbetsordningen, särskilt artikel 81, för att parlamentet skall kunna utöva sina rättigheter enligt det nya rättsliga förfarandet med kontroll under bästa möjliga förutsättningar. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) EUT C 310, 16.12.2004, s. 1.
(2) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(3) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(4) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TA(2006)0311
Information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel (KOM(2005)0343 – C6-0246/2005 – 2005/0138(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0343) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0246/2005), |
|
— |
med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0196/2006); |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) EUT C …/Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TC1-COD(2005)0138
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 6 juli 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr …/2006 om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (1),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
|
(1) |
Flöden av svarta pengar som skapas genom överföring av medel kan skada stabiliteten inom den finansiella sektorn och dess rykte och utgöra ett hot mot den inre marknaden. Terrorismen skakar grundvalarna i vårt samhälle. Den sundhet, integritet och stabilitet som präglar systemet för överföring av medel och tilltron till det finansiella systemet i dess helhet skulle kunna allvarligt sättas på spel genom brottslingars och deras medhjälpares ansträngningar att antingen dölja ursprunget till vinningar från brott eller överföra medel för terroriständamål. |
|
(2) |
För att underlätta sin brottsliga verksamhet skulle personer som tvättar pengar och sådana som finansierar terrorism kunna försöka dra fördel av den fria kapitalrörelse som det integrerade finansområdet medför, om inte vissa samordnade åtgärder vidtas på gemenskapsnivå. Gemenskapens insatser bör dock, i kraft av sin omfattning, säkerställa att den särskilda rekommendationen nr VII om överföringar på elektronisk väg (SR VII, som utarbetats av arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt Financial Action Task Force, FATF) som bildades vid G7-mötet i Paris 1989, genomförs på ett enhetligt sätt i hela Europeiska unionen och i synnerhet se till att ingen åtskillnad görs mellan betalningar inom en medlemsstat och gränsöverskridande betalningar mellan medlemsstater. Icke samordnade åtgärder från enskilda medlemsstater, som avser gränsöverskridande överföringar, skulle väsentligt kunna inverka på huruvida betalningssystemet fungerar friktionsfritt på EU-nivå och därigenom skada den inre marknaden för finansiella tjänster. |
|
(3) |
Efter terroristattackerna i USA den 11 september 2001 slog Europeiska rådet vid sitt extra möte den 21 september 2001 åter fast att kampen mot terrorism är ett av Europeiska unionens viktigaste mål. Rådet godkände en handlingsplan för att förstärka det polisiära och rättsliga samarbetet, utveckla internationella rättsliga instrument mot terrorism, förhindra finansiering av terrorism, förbättra luftfartssäkerheten och förbättra samordningen mellan alla relevanta politikområden. Denna handlingsplan reviderades av Europeiska rådet efter terroristattackerna den 11 mars 2004 i Madrid och är nu specifikt inriktad på behovet av att se till att den lagstiftningsram som skapades av gemenskapen i syfte att bekämpa terrorism och att förbättra det rättsliga samarbetet anpassas till de särskilda rekommendationer mot finansiering av terrorism som antagits av FATF. |
|
(4) |
För att förebygga finansiering av terrorism har åtgärder som skall spärra medel och ekonomiska resurser för vissa personer, grupper och enheter vidtagits, däribland förordning (EG) nr 2580/2001 (3) och förordning (EG) nr 881/2002 (4). Av samma skäl har åtgärder vidtagits som syftar till att skydda det finansiella systemet mot att medel och ekonomiska resurser överförs till terroriständamål. Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG (5) innehåller ett antal bestämmelser som syftar till att bekämpa missbruk av det finansiella systemet för penningtvätt och finansiering av terrorism. Dessa åtgärder kan dock inte hindra terrorister och andra brottslingar helt från att skaffa sig tillgång till betalningssystemen för att föra över medel. |
|
(5) |
För att främja ett enhetligt tillvägagångssätt i internationella sammanhang i kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism bör gemenskapen i sina vidare åtgärder ta hänsyn till utvecklingen på internationell nivå, däribland de nio särskilda rekommendationer mot finansiering av terrorism som antagits av FATF och i synnerhet SR VII och det reviderade tolkningsmeddelandet gällande dess genomförande. |
|
(6) |
Fullständig spårbarhet av penningöverföringar kan vara ett särskilt viktigt och värdefullt verktyg när det gäller att förebygga, undersöka och upptäcka penningtvätt eller finansiering av terrorism. För att säkerställa att information om betalaren vidarebefordras genom hela betalningskedjan är det därför lämpligt att införa en skyldighet för betalningsleverantörerna att se till att överföringar åtföljs av riktig och användbar information om betalaren. |
|
(7) |
Tillämpningen av denna förordning skall inte påverka Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (6). Till exempel bör information som samlas in och förvaras i enlighet med denna förordning inte användas för kommersiella ändamål. |
|
(8) |
Personer som endast omvandlar pappersdokument till elektronisk data på grundval av ett kontrakt med en betalningsleverantör omfattas inte av denna förordnings tillämpningsområde; detta gäller även fysiska eller juridiska personer som enbart tillhandahåller betalningsleverantörer meddelanden om överföring av tillgångar eller andra former av stödsystem för detta ändamål eller clearing- och avvecklingssystem. |
|
(9) |
Överföringar av medel där risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är liten bör lämpligen inte omfattas av denna förordning. Dessa undantag bör inkludera kredit- och bankkort, uttag från uttagsautomater, direkt betalning, trunkerade checkar, betalning av skatter, böter eller avgifter och överföringar av medel när både betalaren och betalningsmottagaren är betalningsleverantörer som agerar för egen räkning. För att återspegla de nationella betalningssystemens särskilda egenskaper bör medlemsstaterna ha rätt att bevilja undantag för elektroniska girobetalningar på villkor att det alltid är möjligt att spåra överföringen av medel tillbaka till betalaren. När medlemsstaterna har tillämpat undantaget för elektroniska pengar enligt direktiv 2005/60/EG bör det tillämpas enligt denna förordning förutsatt att det överförda beloppet inte överstiger 1 000euro. |
|
(10) |
Undantaget för elektroniska pengar enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/46/EG (7) omfattar sådana pengar oavsett om utgivaren av elektroniska pengar åtnjuter undantag enligt artikel 8 i det direktivet eller inte. |
|
(11) |
För att inte inverka på betalningssystemens effektivitet bör man göra åtskillnad mellan kontrollkraven för överföringar av medel från ett konto och överföringar av medel som inte görs från ett konto. För att skapa en rimlig avvägning mellan risken för att transaktioner kommer att ske utanför det officiella systemet om man tillämpar alltför strikta identifieringskrav och det potentiella terroristhot som små överföringar av medel innebär, ifall överföringarna inte görs från ett konto, bör skyldigheten att kontrollera att informationen om betalaren är riktig endast tillämpas på enskilda överföringar som överstiger 1 000euro, utan att detta påverkar skyldigheterna enligt direktiv 2005/60/EG. När det gäller överföringar av medel från ett konto bör betalningsleverantören inte behöva kontrollera informationen om betalaren vid varje överföring om skyldigheterna i direktiv 2005/60/EG uppfylls. |
|
(12) |
Mot bakgrund av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2560/2001 (8) och kommissionens meddelande om en ”ny rättslig ram för betalningar på den inre marknaden” (9), är det tillräckligt att införa bestämmelser om att förenklad information om betalaren skall åtfölja överföringar av medel inom gemenskapen. |
|
(13) |
För att möjliggöra för myndigheter med ansvar för att bekämpa penningtvätt eller finansiering av terrorism i länder utanför EU att spåra källan till medel för dessa syften bör överföringar av medel från gemenskapen till länder utanför gemenskapen åtföljas av fullständig information om betalaren. Dessa myndigheter bör ges tillgång till fullständig information om betalaren endast för att förebygga, undersöka och upptäcka penningtvätt eller finansiering av terrorism. |
|
(14) |
Vid överföringar av medel från enstaka betalare till flera betalningsmottagare i billigare batchfiler som innehåller enskilda överföringar av medel från gemenskapen till mottagare utanför gemenskapen bör det vara tillräckligt att de enskilda överföringarna endast åtföljs av betalarens kontonummer eller en unik identifikationskod, under förutsättning att batchfilen innehåller full information om betalaren. |
|
(15) |
För att kunna kontrollera om erforderlig information om betalaren åtföljer överföringarna och för att bidra till att möjliggöra upptäckt av misstänkta transaktioner bör betalningsmottagarens betalningsleverantör använda sig av effektiva metoder som leder till upptäckt av fall där information om betalaren saknas. |
|
(16) |
På grund av risken för att anonyma överföringar kan vara avsedda för finansiering av terrorism bör betalningsmottagarens betalningsleverantör ha möjlighet att undvika eller korrigera den uppkomna situationen när han blir varse att informationen om betalaren saknas eller är ofullständig. På basis av en riskbedömning bör härvidlag en viss flexibilitet tillåtas vad gäller omfattningen av informationen om betalaren. Dessutom bör betalarens betalningsleverantör fortsatt vara ansvarig för att informationen om betalaren är riktig och fullständig. I fall där betalarens betalningsleverantör är etablerad utanför gemenskapens territorium bör skärpta krav på kundkännedom tillämpas i enlighet med direktiv 2005/60/EG när det gäller gränsöverskridande korrespondentbankförbindelser med en dylik betalningsleverantör. |
|
(17) |
I de fall där behöriga nationella myndigheter utarbetat riktlinjer i fråga om skyldigheterna att antingen avvisa samtliga överföringar från en betalningsleverantör som regelbundet underlåter att lämna erforderlig information om betalaren, eller att ta ställning till om affärsrelationen med betalningsleverantören skall begränsas eller avslutas, bör dessa riktlinjer bland annat grunda sig på gemensam bästa praxis och även ta hänsyn till att enligt det reviderade tolkningsmeddelandet till SR VII får tredjeländer fastställa ett gränsvärde på 1 000euro respektive 1 000 USD för skyldigheten att översända information om betalaren, utan att detta påverkar målsättningen att effektivt bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. |
|
(18) |
Under alla omständigheter bör betalningsmottagarens betalningsleverantör iaktta särskild vaksamhet och göra en riskbedömning när han blir varse att informationen om betalaren saknas eller är ofullständig och han bör rapportera misstänkta transaktioner till de behöriga myndigheterna i enlighet med de rapporteringsskyldigheter som fastställs i direktiv 2005/60/EG och nationella genomförandeåtgärder. |
|
(19) |
Bestämmelserna om överföringar av medel då information om betalaren saknas eller är ofullständig gäller utan att påverka betalningsleverantörernas skyldigheter att inställa och/eller avvisa överföringar av medel som bryter mot civil-, förvaltnings- eller straffrättsliga bestämmelser. |
|
(20) |
Till dess att man avlägsnat sådana tekniska begränsningar som kan hindra förmedlande betalningsleverantörer från att uppfylla sin skyldighet att vidarebefordra all mottagen information om betalaren bör dessa förmedlande betalningsleverantörer bevara den aktuella informationen. Dessa tekniska begränsningar bör undanröjas så snart som betalningssystemen uppgraderas. |
|
(21) |
Eftersom det i brottsutredningar inte alltid är möjligt att identifiera de uppgifter som behövs eller de personer som varit inblandade förrän flera månader eller till och med år efter den ursprungliga överföringen bör betalningsleverantörerna bevara informationen om betalaren så att den kan användas för att förebygga, undersöka och upptäcka penningtvätt eller finansiering av terrorism. Denna period bör vara begränsad. |
|
(22) |
För att möjliggöra att åtgärder för bekämpning av terrorism kan vidtas snabbt bör betalningsleverantörerna skyndsamt besvara en begäran om information om betalaren som kommer från myndigheter med ansvar för att bekämpa penningtvätt eller finansiering av terrorism i den medlemsstat där de är etablerade. |
|
(23) |
Antalet arbetsdagar i den medlemsstat där betalarens betalningsleverantör finns avgör tidsfristen för att besvara en begäran om information om betalaren. |
|
(24) |
Mot bakgrund av hur viktig kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism är bör medlemsstaterna fastställa effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner i sin nationella lagstiftning för att kunna vidta åtgärder mot den som underlåter att efterleva denna förordning. |
|
(25) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (10). |
|
(26) |
Ett antal länder och territorier som inte utgör en del av gemenskapens territorium ingår i en monetär union med en medlemsstat eller utgör en del av en medlemsstats valutaområde. Andra har undertecknat ett monetärt avtal med Europeiska gemenskapen företrädd av en medlemsstat, och har betalningsleverantörer som deltar direkt eller indirekt i den medlemsstatens betalnings- och avvecklingssystem. För att undvika större negativa effekter på ekonomierna i dessa länder eller territorier, som skulle kunna uppstå vid en tillämpning av denna förordning på överföringar mellan berörda medlemsstater och dessa länder eller territorier, bör man lämpligen göra det möjligt att behandla sådana överföringar som överföringar av medel inom den berörda medlemsstaten. |
|
(27) |
För att inte avskräcka någon från att donera pengar till välgörande ändamål bör medlemsstaterna har rätt att undanta betalningsleverantörer som är etablerade inom deras territorium från skyldigheten att samla in, kontrollera, bevara eller sända information om betalaren vid överföringar av medel på upp till högst 150 euro som utförts inom den medlemsstatens territorium. Denna möjlighet bör även förenas med vissa villkor som skall uppfyllas av ideella organisationer så att medlemsstaterna kan se till att detta undantag inte missbrukas av terrorister som en täckmantel för finansiering av deras aktiviteter eller som ett sätt att underlätta detta. |
|
(28) |
Eftersom målen för denna förändring inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och eftersom de därför, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
|
(29) |
För att tillvägagångssättet skall vara enhetligt i kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism bör de huvudsakliga bestämmelserna i denna förordning tillämpas från och med samma datum som de relevanta bestämmelser som antas på internationell nivå. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
SYFTE, DEFINITIONER OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Artikel 1
Syfte
I denna förordning fastställs regler för den information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel i syfte att förebygga, undersöka och upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
|
1. |
”finansiering av terrorism”: tillhandahållande eller insamling av medel i den mening som avses i artikel 1.4 i direktiv 2005/60/EG. |
|
2. |
”penningtvätt”: alla handlingar som när de begås uppsåtligen skall anses som penningtvätt i enlighet med artikel 1.2 eller 1.3 i direktiv 2005/60/EG. |
|
3. |
”betalare”: antingen en fysisk eller juridisk person som är kontoinnehavare och som tillåter en överföring av medel från det kontot eller, om det inte finns något konto, en fysik eller juridisk person som begär överföring av medel. |
|
4. |
”betalningsmottagare”: en fysisk eller juridisk person som är den avsedda slutliga mottagaren av de överförda medlen. |
|
5. |
”betalningsleverantör”: betalningsleverantör: en fysisk eller juridisk person vars affärsverksamhet omfattar tillhandahållande av tjänster för överföring av medel. |
|
6. |
”förmedlande betalningsleverantör”: en betalningsleverantör som varken är betalarens eller betalningsmottagarens betalningsleverantör och som medverkar i genomförandet av en överföring. |
|
7. |
”överföring av medel”: samtliga transaktioner som utförs elektroniskt på en betalares vägnar via en betalningsleverantör för att göra medel tillgängliga för en betalningsmottagare hos en betalningsleverantör, oavsett om betalaren och betalningsmottagaren är samma person. |
|
8. |
”batchöverföring”: flera enskilda överföringar av medel som sammanförts för vidarebefordran. |
|
9. |
”unik identifikationskod”: en kombination av bokstäver, siffror eller symboler som fastställts av betalningsleverantören i enlighet med protokollen för det betalnings- och avvecklingssystem eller system för meddelanden som används för att verkställa överföringen av medel. |
Artikel 3
Tillämpningsområde
1. Denna förordning skall tillämpas på överföringar av medel i samtliga valutor som sänds eller mottas av betalningsleverantörer som är etablerade inom gemenskapen.
2. Denna förordning skall inte tillämpas på överföringar av medel som utförs med hjälp av kredit- eller bankkort, under förutsättning att
|
a) |
betalningsmottagaren har ett avtal med betalningsleverantören som möjliggör betalning för tillhandahållande av varor och tjänster, och |
|
b) |
en unik identifikationskod som gör det möjligt att spåra transaktionen tillbaka till betalaren åtföljer överföringar av sådana medel. |
3. Om en medlemsstat beslutar att tillämpa det undantag som anges i artikel 11.5 d i direktiv 2005/60/EG skall denna förordning inte tillämpas på överföringar av medel genom elektroniska pengar som omfattas av detta undantag utom när det överförda beloppet överstiger 1 000euro.
4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3 skall denna förordning inte tillämpas på överföringar av medel via mobiltelefoner eller annan digital eller informationsteknisk utrustning, om dessa överföringar är förbetalda och inte överstiger 150 euro.
5. Denna förordning skall inte tillämpas på överföringar av medel med hjälp av mobiltelefoner eller annan digital eller informationsteknisk utrustning, om dessa överföringar betalas i efterhand och samtliga följande villkor är uppfyllda:
|
a) |
Betalningsmottagaren har ett avtal med betalningsleverantören som möjliggör betalning för tillhandahållande av varor och tjänster. |
|
b) |
En unik identifikationskod som gör det möjligt att spåra transaktionen tillbaka till betalaren åtföljer överföringen av medel. |
|
c) |
Betalningsleverantören omfattas av skyldigheterna i direktiv 2005/60/EG. |
6. Medlemsstaterna kan besluta att denna förordning inte skall tillämpas på överföringar av medel inom medlemsstaten till ett konto som möjliggör betalning för tillhandahållande av varor eller tjänster om
|
a) |
betalningsmottagarens betalningsleverantör omfattas av skyldigheterna i direktiv 2005/60/EG, |
|
b) |
betalningsmottagarens betalningsleverantör har möjlighet att med hjälp av ett särskilt referensnummer via betalningsmottagaren spåra överföringar av medel från en fysisk eller juridisk person som har ingått ett avtal med betalningsmottagaren för tillhandahållande av varor eller tjänster, och |
|
c) |
det överförda beloppet är 1 000euro eller mindre. |
Medlemsstater som tillämpar detta undantag skall meddela kommissionen detta.
7. Denna förordning skall inte gälla för överföringar av medel;
|
a) |
om betalaren tar ut pengar från sitt eget konto, |
|
b) |
om det finns en behörighet mellan två parter för betalningsöverföringar som medger betalningar mellan dem via konton, förutsatt att en unik identifikationskod åtföljer överföringen av medel så att den fysiska eller juridiska personen skall kunna spåras, |
|
c) |
om trunkerade checkar används, |
|
d) |
för betalning inom en medlemsstat av skatter, böter och andra avgifter till myndigheter, |
|
e) |
om både betalaren och betalningsmottagaren är betalningsleverantörer som agerar för egen räkning. |
KAPITEL II
SKYLDIGHETER SOM GÄLLER FÖR BETALARENS BETALNINGSLEVERANTÖR
Artikel 4
Fullständig information om betalaren
1. Fullständig information om betalaren skall innehålla information om betalarens namn, adress och kontonummer.
2. Adressen kan ersättas med betalarens födelsedatum och födelseort, kundnummer eller nationella identitetsnummer.
3. Om betalaren inte har något kontonummer skall betalarens betalningsleverantör ersätta det med en unik identifikationskod som gör att transaktionen kan spåras tillbaka till betalaren.
Artikel 5
Information som skall åtfölja överföringar av medel samt bevarande av uppgifter
1. Betalningsleverantörerna skall se till att överföringar av medel åtföljs av fullständig information om betalaren.
2. Betalarens betalningsleverantör skall, innan han överför medlen, kontrollera den fullständiga informationen om betalaren med hjälp av handlingar, uppgifter eller information som införskaffats från en tillförlitlig och oberoende källa.
3. Vid överföringar av medel från ett konto kan kontrollen anses ha ägt rum om
|
a) |
betalarens identitet har kontrollerats i samband med att kontot öppnades och uppgifterna från denna kontroll har lagrats i enlighet med skyldigheterna i artiklarna 8.2 och 30 a i direktiv 2005/60/EG, eller |
|
b) |
betalaren omfattas av artikel 9.6 i direktiv 2005/60/EG. |
4. Vid överföringar av medel som inte görs från ett konto skall betalarens betalningsleverantör emellertid, utan att detta påverkar artikel 7 c i direktiv 2005/60/EG, kontrollera informationen om betalaren endast om beloppet överstiger 1 000euro, såvida inte överföringen görs genom flera överföringar som förefaller ha ett samband och som tillsammans överstiger 1 000euro.
5. Betalarens betalningsleverantör skall under fem års tid bevara den fullständiga information om betalaren som åtföljer överföringar av medel.
Artikel 6
Överföringar av medel inom gemenskapen
1. Med avvikelse från artikel 5.1, då både betalarens betalningsleverantör och betalningsmottagares betalningsleverantör är etablerade inom gemenskapen, skall överföringar av medel endast behöva åtföljas av betalarens kontonummer eller en unik identifikationskod som gör det möjligt att spåra transaktionen tillbaka till betalaren.
2. Om betalningsmottagarens betalningsleverantör så begär skall dock betalarens betalningsleverantör ge betalningsmottagarens betalningsleverantör tillgång till fullständig information om betalaren inom tre arbetsdagar efter mottagandet av en sådan begäran.
Artikel 7
Överföringar av medel från gemenskapen till mottagare utanför gemenskapen
1. Överföringar av medel där betalningsmottagarens betalningsleverantör är etablerad utanför gemenskapen skall åtföljas av fullständig information om betalaren.
2. Vid batchöverföringar från en enstaka betalare där betalningsmottagarnas betalningsleverantörer är etablerade utanför gemenskapen skall punkt 1 inte tillämpas på enskilda överföringar som sammanförs i en batch, under förutsättning att batchfilen innehåller denna information och att de enskilda överföringarna åtföljs av betalarens kontonummer eller en unik identifikationskod.
KAPITEL III
SKYLDIGHETER SOM GÄLLER FÖR BETALNINGSMOTTAGARENS BETALNINGSLEVERANTÖR
Artikel 8
Undersökning av om information om betalaren saknas
Betalningsmottagarens betalningsleverantör är skyldig att upptäcka att fälten för information om betalaren inom det system för meddelanden eller betalnings- och avvecklingssystem som används för att verkställa överföringen av medel har fyllts i med hjälp av de vedertagna tecken eller inmatningsdata som är tillåtna inom detta system för meddelanden eller betalnings- och avvecklingssystem. Betalningsleverantören skall införa effektiva metoder för att kunna upptäcka om följande information om betalaren saknas:
|
a) |
Vid överföringar där betalarens betalningsleverantör är etablerad inom gemenskapen: den information som anges i artikel 6. |
|
b) |
Vid överföringar där betalarens betalningsleverantör är etablerad utanför gemenskapen: fullständig information om betalaren enligt artikel 4 eller i tillämpliga fall den information som anges i artikel 13. |
|
c) |
När det gäller batchöverföringar där betalarens betalningsleverantör är etablerad utanför gemenskapen: fullständig information om betalaren i enlighet med artikel 4 endast i batchöverföringen, men inte för enskilda överföringar som sammanförs i en batch. |
Artikel 9
Överföringar av medel då information om betalaren saknas eller är ofullständig
1. Om betalningsmottagarens betalningsleverantör vid mottagandet av överföringen av medel upptäcker att den information om betalaren som krävs enligt denna förordning saknas eller är ofullständig skall han antingen avvisa överföringen eller begära kompletterande information om betalaren. I samtliga fall skall betalningsmottagarens betalningsleverantör följa all tillämplig lagstiftning om penningtvätt och finansiering av terrorism, däribland förordningarna (EG) nr 2580/2001 och (EG) nr 881/2002, direktiv 2005/60/EG och alla nationella genomförandebestämmelser.
2. Om en betalningsleverantör regelbundet underlåter att lämna erforderlig information om betalaren skall betalningsmottagarens betalningsleverantör vidta åtgärder som inledningsvis kan bestå i att utfärda varningar och fastställa tidsfrister, innan betalningsmottagarens betalningsleverantör antingen avvisar alla framtida överföringar från denna betalningsleverantör eller fattar beslut om att begränsa eller avsluta affärsrelationen med denna betalningsleverantör.
Betalningsmottagarens betalningsleverantör skall meddela detta till de myndigheter som har ansvar för att bekämpa penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Artikel 10
Riskbedömning
Betalningsmottagarens betalningsleverantör skall betrakta ofullständig information eller avsaknad av information om betalaren som en faktor vid sin bedömning av om en överföring, eller därmed relaterade transaktioner, är misstänkt och om denna överföring, i enlighet med skyldigheterna i kapitel III i direktiv 2005/60/EG, skall rapporteras till de myndigheter som ansvarar för att bekämpa penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Artikel 11
Bevarande av uppgifter
Betalningsmottagarens betalningsleverantör skall under fem års tid bevara all information som mottagits om betalaren.
KAPITEL IV
SKYLDIGHETER SOM GÄLLER FÖR FÖRMEDLANDE BETALNINGSLEVERANTÖRER
Artikel 12
Bevarande av information om betalaren vid överföring
Förmedlande betalningsleverantörer skall se till att all mottagen information om betalaren som åtföljer en överföring av medel följer med vid den fortsatta överföringen.
Artikel 13
Tekniska begränsningar
1. Denna artikel skall tillämpas när betalarens betalningsleverantör är etablerad utanför gemenskapen och den förmedlande betalningsleverantören är etablerad inom gemenskapen.
2. Förutom i de fall där den förmedlande betalningsleverantören vid mottagandet av överföringen av medel upptäcker att den information om betalaren som krävs enligt denna förordning saknas eller är ofullständig, kan denne använda ett betalningssystem med tekniska begränsningar som inte gör det möjligt att informationen om betalaren åtföljer överföringen, för att göra överföringarna till betalningsmottagarens betalningsleverantör.
3. När den förmedlande betalningsleverantören vid mottagandet av överföringen av medel upptäcker att den information om betalaren som krävs enligt denna förordning saknas eller är ofullständig skall denne använda ett betalningssystem med tekniska begränsningar endast om det är möjligt att informera betalningsmottagarens betalningsleverantör om detta, antingen genom ett system för meddelanden eller ett betalningssystem som gör det möjligt att översända denna information eller genom något annat förfarande, under förutsättning att båda betalningsleverantörerna accepterar eller kommer överens om kommunikationssättet.
4. Om den förmedlande betalningsleverantören använder ett betalningssystem med tekniska begränsningar skall denne, på begäran från betalningsmottagarens betalningsleverantör, inom tre arbetsdagar från det att begäran erhållits, förse betalningsleverantören med all den information om betalaren, som den har mottagit, oavsett om informationen är fullständig eller ej.
5. I de fall som avses i punkterna 2 och 3 skall den förmedlande betalningsmottagaren under fem års tid bevara all information som mottagits.
KAPITEL V
ALLMÄNNA SKYLDIGHETER OCH GENOMFÖRANDEBEFOGENHETER
Artikel 14
Samarbetsskyldigheter
Betalningsleverantörerna skall till fullo och utan dröjsmål, med iakttagande av alla formkrav som gäller enligt nationell lagstiftning i den berörda medlemsstaten, besvara förfrågningar från myndigheter, som ansvarar för bekämpning av penningtvätt eller finansiering av terrorism i den medlemsstat där de är etablerade, gällande den information om betalaren som åtföljer överföringar och motsvarande bevarade uppgifter.
Utan att det påverkar den nationella straffrätten och skyddet för de grundläggande rättigheterna får dessa myndigheter endast använda informationen för att förebygga, undersöka eller upptäcka penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Artikel 15
Sanktioner och övervakning
1. Medlemsstaterna skall fastställa regler om sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Sanktionerna skall vara effektiva, väl avvägda och avskräckande. De skall gälla från den 15 december 2007.
2. Medlemsstaterna skall senast den 14 december 2007 till kommissionen anmäla de regler som avses i punkt 1, tillsammans med de myndigheter som ansvarar för deras tillämpning, och även utan dröjsmål senare ändringar som påverkar dem.
3. Medlemsstaterna skall kräva att de behöriga myndigheterna effektivt övervakar och vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kraven i denna förordning uppfylls.
Artikel 16
Kommittéförfarande
1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté för förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism som inrättats genom direktiv 2005/60/EG, nedan kallad ”kommittén”.
2. När hänvisning sker till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet och förutsatt att de genomförandeåtgärder som antagits i enlighet med detta förfarande inte ändrar de grundläggande bestämmelserna i denna förordning.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.
KAPITEL VI
UNDANTAG
Artikel 17
Överenskommelser med territorier eller länder som inte är en del av gemenskapens territorium
1. Kommissionen kan bemyndiga en medlemsstat att ingå överenskommelser enligt nationella arrangemang med ett land eller territorium, vilket inte utgör en del av gemenskapens territorium enligt artikel 299 i fördraget, som innehåller undantag från denna förordning och som medför att överföringar av medel mellan detta land eller territorium och den berörda medlemsstaten behandlas som överföringar inom denna medlemsstat.
Sådana överenskommelser får endast bemyndigas om:
|
a) |
Det berörda landet eller territoriet ingår i en monetär union med den berörda medlemsstaten eller utgör en del av den berörda medlemsstatens valutaområde eller har undertecknat ett monetärt avtal med Europeiska gemenskapen företrädd av en medlemsstat. |
|
b) |
Betalningsleverantörer i det berörda landet eller territoriet deltar direkt eller indirekt i den medlemsstatens betalnings- och avvecklingssystem. |
|
c) |
Det berörda landet eller territoriet kräver att betalningsleverantörer som verkar inom dess jurisdiktion skall tillämpa samma regler som de som fastställs i denna förordning. |
2. En medlemsstat som önskar ingå en sådan överenskommelse som avses i punkt 1 skall lämna in en ansökan till kommissionen och tillhandahålla all erforderlig information.
När kommissionen mottagit en ansökan från en medlemsstat skall överföringar mellan denna medlemsstat och det berörda landet eller territoriet provisoriskt behandlas som överföringar inom den medlemsstaten fram till dess att ett beslut har fattats i enlighet med förfarandet i denna artikel.
Om kommissionen anser att den inte har all erforderlig information skall den kontakta den berörda medlemsstaten inom två månader efter mottagandet av ansökan och specificera den ytterligare information som behövs.
När kommissionen väl har all information som den anser vara erforderlig för att bedöma denna begäran skall den inom en månad underrätta den ansökande medlemsstaten om detta och vidarebefordra begäran till övriga medlemsstater.
3. Inom tre månader efter den underrättelse som anges i fjärde stycket i punkt 2 skall kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 16.2, besluta huruvida den skall bemyndiga den berörda medlemsstaten att ingå den typ av överenskommelse som anges i punkt 1 i denna artikel.
Det beslut som nämns i första stycket skall under alla omständigheter fattas inom 18 månader efter det att kommissionen mottagit ansökan.
Artikel 18
Överföringar av medel till ideella organisationer inom en medlemsstat
1. Medlemsstaterna får undanta betalningsleverantörer som är etablerade inom deras territorium från skyldigheterna i artikel 5 vid överföringar av medel till ideella organisationer som bedriver verksamheter för välgörande, religiösa, kulturella, pedagogiska, sociala, vetenskapliga eller föreningsinriktade ändamål, under förutsättning att dessa organisationer är underkastade rapporterings- och externa revisionskrav eller tillsyn av en myndighet eller ett självreglerande organ som är erkänt i nationell lagstiftning och att överföringarna är begränsade till högst 150 euro per överföring och att de uteslutande äger rum inom den berörda medlemsstatens territorium.
2. Medlemsstater som åberopar denna artikel skall meddela kommissionen vilka åtgärder som de har vidtagit för att tillämpa den möjlighet som anges i första stycket med en förteckning över organisationer som omfattas av detta undantag, namnen på de fysiska personer som ytterst kontrollerar organisationen och en redogörelse för hur förteckningen kommer att uppdateras. Denna information skall även tillhandahållas de myndigheter som har ansvar för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism.
3. En aktuell förteckning över de organisationer som omfattas av detta undantag skall översändas av den berörda medlemsstaten till de betalningsleverantörer som är verksamma i denna medlemsstat.
Artikel 19
Översynsklausul
1. Senast … (11) skall kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en fullständig ekonomisk och rättslig utvärdering av förordningens tillämpning, vid behov åtföljd av ett förslag om ändring eller upphävande av förordningen.
2. Rapporten skall i synnerhet se över följande:
|
a) |
Tillämpningen av artikel 3 med beaktande av nya erfarenheter beträffande eventuella missbruk av elektroniska pengar i enlighet med artikel 1.3 i direktiv 2000/46/EG, och andra nyutvecklade betalningsmetoder, som används i samband med penningtvätt och finansiering av terrorism. Om det finns en risk för missbruk avseende penningtvätt eller finansiering av terrorism skall kommissionen lägga fram ett förslag om ändring av denna förordning. |
|
b) |
Tillämpningen av artikel 13 beträffande de tekniska begränsningar som kan göra det omöjligt att överföra fullständig information om betalaren till betalningsmottagarens betalningsleverantör. Om den senaste utvecklingen inom betalningssektorn gör det möjligt att åtgärda sådana tekniska begränsningar, och om det är möjligt med hänsyn till kostnaderna för betalningsleverantörerna, skall kommissionen lägga fram ett förslag om ändring av denna förordning. |
KAPITEL VII
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 20
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, dock tidigast den 1 januari 2007.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i … den …
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) EUT C 336, 31.12.2005, s. 109.
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 6 juli 2006.
(3) Rådets förordning (EG) nr 2580/2001 av den 27 december 2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism (EGT L 344, 28.12.2001, s. 70). Förordningen senast ändrad genom rådets beslut 2006/379/EG (EUT L 144, 31.5.2006, s. 21).
(4) Rådets förordning (EG) nr 881/2002 av den 27 maj 2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter (EGT L 139, 29.5.2002, s. 9). Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1286/2006 (EUT L 235, 30.8.2006, s. 14).
(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (EUT L 309, 25.11.2005, s. 15).
(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31). Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/46/EG av den 18 september 2000 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet (EUT L 275, 27.10.2000, s. 39).
(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 2560/2001 av den 19 december 2001 om gränsöverskridande betalningar i euro (EGT L 344, 28.12.2001, s. 13).
(9) KOM(2003) 0718 slutlig.
(10) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet senast ändrat genom rådets beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).
(11) 5 år efter att denna förordnings har trätt i kraft.
P6_TA(2006)0312
Budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (KOM(2005)0181 – C6-0234/2005 – 2005/0090(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0181) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 279 i EG-fördraget och artikel 183 i Euratom-fördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C6-0234/2005), |
|
— |
med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från utskottet för utveckling och budgetkontrollutskottet (A6-0057/2006); |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet den 15 mars 2006 (2). |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget och artikel 119.2 i Euratom-fördraget. |
|
3. |
Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt. |
|
4. |
Europaparlamentet begär att medlingsförfarandet enligt den gemensamma förklaringen av den 4 mars 1975 inleds om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt. |
|
5. |
Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag. |
|
6. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) Antagna texter, P6_TA(2006)0085.
P6_TA(2006)0313
Ömsesidigt informationsutbyte rörande asyl och invandring *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om upprättande av ett system för ömsesidigt informationsutbyte om medlemsstaternas åtgärder rörande asyl och invandring (KOM(2005)0480 – C6-0335/2005 – 2005/0204(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag (KOM(2005)0480) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 66 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0335/2005), |
|
— |
med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den rättsliga grunden, |
|
— |
med beaktande av artikel 51, artikel 41.4 och artikel 35 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-0186/2006); |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget. |
|
3. |
Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt. |
|
4. |
Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
|
(3a) |
Systemet skall fungera på två nivåer: dels skall medlemsstaternas förvaltningar via ett webbaserat nätverk ömsesidigt underrätta varandra om åtgärder som vidtagits på nationell nivå rörande asyl och invandring, dels skall de politiska instanserna föra regelbundna diskusssioner på EU-nivå inom dessa områden. |
|
(4) |
Informationsförfarandet bör bygga på solidaritet, öppenhet och ömsesidigt förtroende. |
|
(4) |
Informationsförfarandet bör bygga på solidaritet, öppenhet och ömsesidigt förtroende , och det bör resultera i en gemensam och samordnad strategi för medlemsstaternas asyl- och invandringspolitik . |
|
(4a) |
Inrättandet av ett sådant förfarande bör förenkla, rationalisera och omgruppera befintliga system, strukturer och nätverk på gemenskapsnivå inom områdena asyl och invandring. |
|
(5) |
Av hänsyn till effektiviteten och tillgängligheten bör ett webbaserat nätverk utgöra en väsentlig del av informationsförfarandet i samband med nationella åtgärder på asyl- och invandringsområdet. |
|
(5) |
Av hänsyn till effektiviteten och tillgängligheten bör ett webbaserat nätverk utgöra en väsentlig del av informationsförfarandet i samband med nationella åtgärder på asyl- och invandringsområdet. Nätverket bör förvaltas av kommissionen, som bör garantera säkerheten och sekretessen . |
|
(7) |
Eftersom målen för detta beslut, nämligen att säkerställa informationsutbyte och samråd mellan medlemsstaterna, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
|
(7) |
Eftersom målen för detta beslut, nämligen att säkerställa informationsutbyte , bättre samordning och samråd mellan medlemsstaterna, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
I detta beslut fastställs ett förfarande för ömsesidigt informationsutbyte om nationella åtgärder på asyl- och invandringsområdet med hjälp av ett webbaserat nätverk och som också möjliggör diskussioner om sådana åtgärder .
I detta beslut fastställs ett förfarande för ömsesidigt informationsutbyte om nationella åtgärder på asyl- och invandringsområdet med hjälp av ett webbaserat nätverk. Förfarandet skall göra det möjligt att organisera regelbundna diskussioner om åtgärder som kan få betydande konsekvenser i flera medlemsstater eller på gemenskapsnivå, inte bara på förvaltningsnivå, utan även på politisk nivå, inom rådet.
1. Medlemsstaterna skall informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om de tänker vidta någon av följande åtgärder på asyl- och invandringsområdet om dessa åtgärder kan tänkas påverka andra medlemsstater eller gemenskapen som helhet:
1. Medlemsstaterna skall informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om de tänker vidta eller har vidtagit någon av följande åtgärder på asyl- och invandringsområdet om dessa åtgärder kan tänkas påverka andra medlemsstater , till exempel så att migrationsströmmarna flyttar eller dras till eller från en annan medlemsstat, eller gemenskapen som helhet:
|
a) |
Lagförslag , senast när de läggs fram för antagande . |
|
a) |
Lagstiftningstexter , senast när de antas eller omedelbart därefter . |
1a. Medlemsstaterna skall informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om åtgärder som gäller illegal invandring och kampen mot illegal invandring om dessa kan tänkas ha väsentlig påverkan på andra medlemsstater; detta skall ske senast när åtgärderna läggs fram för antagande.
2. Medlemsstaterna skall översända följande till kommissionen och de andra medlemsstaterna:
utgår
|
a) |
De slutgiltiga texterna till de åtgärder som avses i punkt 1 a vid tidpunkten för deras antagande eller omedelbart därefter. |
utgår
|
b) |
De slutgiltiga texterna till de åtgärder som avses i punkt 1 b vid den tidpunkt då medlemsstaten ger sitt samtycke till att vara bunden av en sådan åtgärd eller omedelbart därefter. |
utgår
3. Medlemsstaterna skall informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om följande avgöranden, om avgörandena i fråga kan tänkas påverka andra medlemsstater eller gemenskapen som helhet:
3. Medlemsstaterna skall informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om följande avgöranden, om avgörandena i fråga kan tänkas påverka andra medlemsstater , till exempel så att migrationsströmmarna flyttar eller dras till eller från en annan medlemsstat, eller gemenskapen som helhet:
|
a) |
Lagakraftvunna domstolsavgöranden som innebär tillämpning eller tolkning av nationella lagstiftningsåtgärder på området för asyl och invandring, vid den tidpunkt då de meddelas eller omedelbart därefter. |
|
a) |
Lagakraftvunna nationella eller internationella domstolsavgöranden , bl.a. rättspraxis som avser tillämpningen eller tolkningen av nationella lagstiftningsåtgärder eller internationella avtal på området för asyl och invandring, vid den tidpunkt då de meddelas eller omedelbart därefter. |
5. Kommissionen eller en medlemsstat kan begära närmare upplysningar om en viss åtgärd eller ett visst beslut som en medlemsstat har meddelat via nätverket. I sådana fall skall den berörda medlemsstaten lämna närmare upplysningar om åtgärden eller beslutet inom två veckor efter att begäran har framförts via nätverket. De närmare upplysningarna skall göras tillgängliga för kommissionen och de andra medlemsstaterna via nätverket.
5. Kommissionen eller en medlemsstat kan begära närmare upplysningar om en viss åtgärd eller ett visst beslut som en medlemsstat har meddelat via nätverket. I sådana fall skall den berörda medlemsstaten lämna närmare upplysningar inom fyra veckor efter att begäran har framförts via nätverket. De närmare upplysningarna skall göras tillgängliga för kommissionen och de andra medlemsstaterna via nätverket.
5a. Varje medlemsstat och/eller kommissionen får begära information om åtgärder som inte tidigare har meddelats av en annan medlemsstat, om de bedömer att dessa åtgärder kan få konsekvenser för migrationsströmmarna i den medlemsstat som begär informationen eller för gemenskapen i allmänhet.
6. Varje medlemsstat skall se till att en sammanfattning av texten till de åtgärder eller beslut som den översänder via nätverket också finns tillgänglig på ett av gemenskapens officiella språk utöver medlemsstatens eget/egna. Denna sammanfattning skall innehålla åtgärdens eller beslutets syfte och tillämpningsområde, de centrala bestämmelserna och en bedömning av den påverkan de kan ha på andra medlemsstater eller gemenskapen som helhet.
6. Varje medlemsstat skall se till att de åtgärder och beslut och utvärderingar som den översänder via nätverket också finns tillgängliga på ett av gemenskapens tre mest använda officiella språk utöver medlemsstatens eget/egna.
2. Kommissionen skall ansvara för utveckling och förvaltning av nätverket, för nätverkets struktur och innehåll samt för tillgången till nätverket. Nätverket skall omfattas av de åtgärder som krävs för att garantera sekretess.
2. Kommissionen skall ansvara för utveckling och förvaltning av nätverket, för nätverkets struktur och innehåll samt för tillgången till nätverket. Nätverket skall omfattas av de åtgärder som krävs för att garantera sekretess för alla eller vissa uppgifter som finns där .
2a. Lagtexter som redan antagits i de enskilda medlemsstaterna och som finns tillgängliga på nätet samt slutgiltiga nationella och internationella domstolsavgöranden skall vara tillgängliga för allmänheten.
3a. När systemet för ömsesidigt informationsutbyte upprättas skall medlemsstaterna lämna information om det aktuella läget i sina nationella lagstiftningar för att skapa en grundläggande ”databas”.
4a. Nätverket skall ha en specifik funktion som gör att medlemsstaterna kan göra särskilda informationsförfrågningar till en eller flera medlemsstater och/eller kommissionen inom de områden som avses i detta beslut.
4b. Nätverket skall ha en specifik funktion som möjliggör automatisk översättning av webbaserad information till alla gemenskapens officiella språk, eller åtminstone till de mest använda språken, vilket kommer att underlätta förståelsen av dokumenten.
5a. Vid Europaparlamentet skall det skapas en punkt för säker åtkomst till nätverket för parlamentsledamöterna.
1. Kommissionen kan på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat organisera diskussioner mellan medlemsstaternas sakkunniga om någon särskild nationell åtgärd som lämnats in i enlighet med artikel 2 och 3 i detta beslut. Medlemsstaten vars åtgärd är föremål för diskussionen skall vara företrädd under mötet .
1. Kommissionen skall två gånger om året utarbeta en allmän rapport med en sammanfattning av den information som medlemsstaterna överlämnat. För att utarbeta denna rapport kan kommissionen organisera kompletterande samråd med medlemsstaterna. Rapporten skall överlämnas till Europaparlamentet och rådets behöriga instanser, så att de politiska myndigheterna får ett underlag för sina diskussioner .
2. Syftet med diskussionen är att identifiera problem av gemensamt intresse.
utgår
Kommissionen skall utvärdera systemet 3 år efter att detta beslut har trätt i kraft och med regelbundna intervaller därefter.
Kommissionen skall utvärdera systemet 2 år efter att detta beslut har trätt i kraft och med regelbundna intervaller därefter.
(1) EUT C …/Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TA(2006)0314
Ändring av protokollet om immunitet och privilegier
Europaparlamentets resolution om ändring av protokollet om immunitet och privilegier
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 23 juni 2005 om ändring av parlamentets beslut av den 4 juni 2003 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga (1), |
|
— |
med beaktande av förklaringen av den 3 juni 2005 från medlemsstaternas företrädare, församlade i rådet, i vilken de slog fast att när ett instrument där det fastställs regler och allmänna villkor för hur Europaparlamentets ledamöter skall utföra sina åligganden antas enligt artikel 190.5 i fördraget, kommer de att behandla parlamentets begäran om en revidering av de relevanta bestämmelserna i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier från 1965 i den mån som det berör Europaparlamentets ledamöter för att komma fram till en lösning så snart som möjligt. |
|
— |
med beaktande av artikel 108.5 i arbetsordningen, och av följande skäl, |
|
A. |
I sin resolution av den 23 juni 2005 påpekade parlamentet att förklaringen av den 3 juni 2005 var en grundförutsättning för att kunna nå en kompromiss om stadgan med rådet, |
|
B. |
I sin resolution av den 23 juni 2005 vidhöll parlamentet att den samlade kompromissen om Europaparlamentets ledamotsstadga består av följande inslag:
|
|
1. |
Europaparlamentet påminner om rådets åtagande att behandla parlamentets begäran om en översyn av de bestämmelser i 1965 års protokoll om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier som rör Europaparlamentets ledamöter. Syftet bör vara att så snart som möjligt nå fram till en slutsats. Parlamentet hoppas dessutom att det inom ramen för översynen införs en klausul som gör det möjligt för Europaparlamentet att väcka talan vid EG-domstolen i syfte att slå vakt om de privilegier och den immunitet som garanteras av protokollet. |
|
2. |
Europaparlamentet bekräftar att grunden för denna översyn måste vara den stadga som antogs av Europaparlamentet den 3-4 juni 2003. |
|
3. |
Europaparlamentet uppmanar rådet att se till att parlamentet på lämpligt sätt får medverka vid regeringskonferensen. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. |
P6_TA(2006)0315
Ekonomiska och sociala konsekvenser av företagsomstruktureringar i Europa
Europaparlamentets resolution om ekonomiska och sociala konsekvenser av industriella omstruktureringar i Europa
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av 1989 års gemenskapsstadga om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter och det dithörande handlingsprogrammet, |
|
— |
med beaktande av rådets direktiv 75/129/EEG av den 17 februari 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (1), |
|
— |
med beaktande av rådets direktiv 94/45/EG av den 22 september 1994 om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (2) (direktivet om ett europeiskt företagsråd), |
|
— |
med beaktande av de snabba omvandlingar och ekonomiska förändringar som kan påverka företagen i alla medlemsstaterna på ett både positivt och negativt sätt, |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2006 om omlokaliseringar i ett regionalt utvecklingsperspektiv (3), av sin resolution av den 15 mars 2006 om omstruktureringarna och sysselsättningen (4) och av sina flera tidigare resolutioner om industriella omstruktureringar, omlokaliseringar, fusioner och nedläggningar av företag, i synnerhet av den 13 mars 2003 om nedläggning av företag efter beviljande av ekonomiskt stöd från Europeiska unionen (5), |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen (6), |
|
— |
med beaktande av artikel 103.4 i arbetsordningen, och av följande skäl, |
|
A. |
Företagen bör ta sådana ledningsbeslut som säkrar deras ekonomiska tillväxt. Omstrukturering av företag kan förstärka socialt och ekonomiskt framåtskridande om den nödvändiga förändringen också tar hänsyn till utmaningen att utveckla en hållbar ekonomi och kombineras med en beslutsamhet att skydda den sociala välfärden och miljön. |
|
B. |
Lissabonstrategins syfte är att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med förmåga till hållbar ekonomisk tillväxt åtföljd av flera och bättre arbetstillfällen och ökad social sammanhållning. |
|
C. |
Omstruktureringar måste genomföras med hänsyn till sociala frågor och miljön, annars kan följderna av en omstrukturering gå stick i stäv med Lissabonstrategin, vars syfte är att främja full sysselsättning, kvalitativa arbetstillfällen, social och territoriell sammanhållning och hållbar utveckling. |
|
1. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, såsom parlamentet redan har begärt i sin resolution av den 12 februari 2004 om krisen inom kol- och stålsektorn (7), anta en mer beslutsam strategi för att ta itu med omstruktureringar inom industrin och deras sociala konsekvenser. |
|
2. |
Europaparlamentet anser att offentligt stöd endast bör beviljas om företagsledningen sluter långsiktiga överenskommelser i frågor som berör sysselsättning och lokal utveckling. |
|
3. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att dra tillbaka stödet från stödprogram och att kräva att stödet skall betalas tillbaka av de företag som inte respekterar sina förpliktelser. |
|
4. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja en europeisk dialog om industriell omstrukturering och strukturella reformer på arbetsmarknaden för att ta vara på globaliseringens fördelar samtidigt som man minimerar de negativa sociala konsekvenserna. |
|
5. |
Europaparlamentet påminner kommissionen om vikten av att direktivet om ett europeiskt företagsråd fungerar väl och garanterar att frågan om information till och samråd med arbetstagare genomförs korrekt. |
|
6. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att företag respekterar sitt sociala och ekonomiska ansvar, agerar på ett ansvarsfullt sätt och är rättvisa mot alla berörda parter, inklusive de lokala och regionala myndigheter och de samhällen där deras verksamhet är baserad. |
|
7. |
Europaparlamentet kräver att kommissionen omedelbart skall utvärdera tillämpningen av direktiv 75/129/EEG och lägga fram förslag till åtgärder för att säkra att bestämmelserna följs. |
|
8. |
Europaparlamentet välkomnar den kommande europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter, som skall stödja arbetstagarna och förbättra den sociala och utbildningsmässiga infrastrukturen i förbindelse med kollektiva uppsägningar. Parlamentet uppmanar rådets ministrar att så snart som möjligt, efter den första behandlingen i parlamentet, anta sin gemensamma ståndpunkt och se till att den kan gälla retrospektivt i de fall där konsekvenserna av pågående nedläggningar gör sig gällande ännu under 2007. |
|
9. |
Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med alla de arbetstagare, arbetstagares familjer och lokala samhällen som drabbats av uppsägningar. |
|
10. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Europeiska fackliga samorganisationen och Europeiska sammanslutningen av industri- och arbetsgivarorganisationer. |
(1) EGT L 48, 22.2.1975, s. 29. Direktivet senast ändrat genom direktiv 92/56/EEG (EGT L 245, 26.8.1992, s. 3.
(2) EGT L 254, 30.9.1994, s. 64.
(3) Antagna texter, P6_TA(2006)0077.
(4) Antagna texter, P6_TA(2006)0088.
(5) EUT C 61 E, 10.3.2004, s. 425.
P6_TA(2006)0316
CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar
Europaparlamentets resolution om CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar – det tillfälliga utskottets halvtidsöversyn (2006/2027(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 15 december 2005 om CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar (1), |
|
— |
med beaktande av sitt beslut av den 18 januari 2006 om att tillsätta ett tillfälligt utskott för CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar (2), |
|
— |
med beaktande av artikel 175 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av interimsbetänkandet från det tillfälliga utskottet för CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar (A6-0213/2006), och av följande skäl, |
|
A. |
Det främsta målet för arbetet i det tillfälliga utskottet är att fastställa om EU:s och dess medlemsstaters agerande vid de kritiserade händelserna överensstämmer med de grundläggande principer som anges i artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen och att framför allt se till att de grundläggande rättigheterna har följts, så som de bland annat definierats i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna som antogs av Europarådet den 4 november 1950 (hädanefter kallad ”Europakonventionen”). |
|
B. |
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (3) som proklamerades av parlamentet, rådet och kommissionen vid Europeiska rådets möte i Nice den 7 december 2000 och som inlemmats i avdelning II i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa är en referenstext på den europeiska kontinenten, inte bara för EG-domstolen, utan även för författningsdomstolar och övriga domstolar i medlemsstaterna. |
|
C. |
Kampen mot terrorismen kan inte vinnas genom att offra just de principer som terrorismen vill förgöra, i synnerhet får man aldrig kompromissa i fråga om skyddet för grundläggande rättigheter. Terrorismen måste bekämpas med lagliga medel och besegras inom ramen för internationell och nationell lag samt med en ansvarsfull inställning både från regeringar och från allmänheten. |
|
D. |
Principen om den mänskliga värdighetens okränkbarhet återfinns i första artikeln i stadgan om de grundläggande rättigheterna och utgör grunden för samtliga övriga grundläggande rättigheter, särskilt rätten till liv (artikel 2), förbudet mot tortyr och omänsklig eller förnedrande bestraffning och behandling (artikel 4), skyddet vid avlägsning, utvisning och utlämning (artikel 19) och rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol (artikel 47). Principen får inte begränsas, inte ens med hänvisning till säkerheten, vare sig under freds- eller krigstid. |
|
E. |
Enligt de internationella normerna för mänskliga rättigheter, såsom de som fastställs i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och därmed förknippade instrument, och framför allt Europakonventionen, är EU:s medlemsstater skyldiga att se till att alla personer som vistas inom deras rättsområde åtnjuter de grundläggande rättigheter som fastställts på internationell nivå, däribland förbudet mot förflyttning när det finns risk för tortyr eller andra grymma, omänskliga eller förnedrande behandlingar eller straff. |
|
F. |
Enligt europeisk och internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter är det förbjudet att låta människor försvinna och att internera dem i hemlighet så att de hålls isolerade från yttervärlden utan att deras familjer och allmänheten får någon information om deras öde eller uppehållsort, utan minsta möjlighet till något rättsligt förfarande. |
|
G. |
Förutom bestämmelserna i Europakonventionen kan de händelser som kritiseras ligga under medlemsstaternas ansvar i egenskap av parter till
|
|
H. |
Ett så nära samarbete som möjligt mellan de europeiska och amerikanska regeringarna och samtliga regeringar i världen som arbetar för samma goda sak är nödvändigt för att bekämpa terrorismen. |
|
I. |
Samråden och samarbetet mellan det tillfälliga utskottet och Europarådet, FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter samt medlemsstaternas myndigheter, särskilt de nationella parlamenten, måste bedrivas så nära som möjligt. |
|
J. |
I samråden och samarbetet bör hänsyn tas till de insatser och utredningar som redan gjorts, framför allt
|
|
K. |
På samma sätt bör särskild vikt fästas vid den preliminära rapporten från Europarådets generalsekreterare (8) som utarbetats i samband med den utredning som gjordes i enlighet med artikel 52 i Europakonventionen, samt generalsekreterarens uttalanden vid en presskonferens den 12 april 2006 efter att utförliga svar skickats in från Europarådets medlemsstater (9), bland andra EU:s medlemsstater. Generalsekreteraren konstaterar att det är tydligt att utlämning med flyg har förekommit och att praktiskt taget ingen av medlemsstaterna har några lämpliga rättsliga eller administrativa medel för att effektivt kunna skydda människor mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begås av agenter från utländska vänligt sinnade säkerhetstjänster som agerar på deras territorium. Han uppger att han fått ett svar som officiellt bekräftade att personer ”överlämnats” till utländska agenter enligt förfaranden som inte följer de säkerhetsnormer och säkerhetsåtgärder som krävs enligt Europakonventionen och andra av Europarådets rättsliga instrument (10). |
|
L. |
Denna första etapp av det tillfälliga utskottets arbete har gjort det möjligt att sammanställa en sammanhängande akt med information som framför allt kommer från
|
|
M. |
Trots att det tillfälliga utskottet inte har några kvasirättsliga utredningsbefogenheter och att de nationella myndigheterna hemlighåller underrättelsetjänsternas påstådda verksamhet har utskottet samlat information som bekräftar att vissa olagliga förfaranden har ägt rum på europeiskt territorium, vilket berör europeiska medborgare och invånare, och har därför överlåtit bevisbördan för om de europeiska regeringarna har fullgjort sina skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter enligt artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna till dessa. |
|
N. |
Det arbete som det tillfälliga utskottet hittills utfört stärker grunderna för beslutet den 18 januari 2006 om dess tillsättning. Arbetet visar också att ytterligare kontroller behöver göras och att kompletterande information måste samlas in. Utskottet måste följaktligen fortsätta sitt arbete så att det kan fullfölja det uppdrag som det ålagts. |
|
O. |
Enligt punkt 3 i beslutet av den 18 januari 2006 skall det tillfälliga utskottet lägga fram ett interimsbetänkande med detaljerade förslag om hur det fortsatta arbetet skall organiseras. |
|
P. |
I denna resolution bör ”europeiska länder” tolkas som medlemsstaterna samt anslutnings-, kandidat- och associerade länder, i enlighet med den uppdragsbeskrivning för det tillfälliga utskottet som antogs den 18 januari 2006. |
|
Q. |
Denna resolution omfattar tre olika slags rutiner som Förenta staterna tycks ha:
|
Uppgifter som det tillfälliga utskottet hittills tagit del av
|
1. |
Europaparlamentet anammar slutsatserna från Europarådets generalsekreterare till följd av den utredning som gjordes i enlighet med artikel 52 i Europakonventionen. |
|
2. |
Europaparlamentet noterar också vederbörligen i detta sammanhang yttrande nr 363/2005 från Europeiska kommissionen för demokrati genom lag (Venedigkommissionen) (11) till Europarådets parlamentariska församling, särskilt följande inslag:
|
|
3. |
Europaparlamentet beklagar att bestämmelserna om säkerhetstjänsternas verksamhet verkar ligga bortom demokratisk kontroll i många av unionens medlemsstater. Därför måste bättre kontroller införas, framför allt i fråga om utländska säkerhetstjänsters verksamhet på medlemsstaternas territorium. Parlamentet anser att lagstiftningsåtgärder i brådskande ordning måste vidtas på EU-nivå i syfte att införa större kontroll av underrättelseverksamheten. |
|
4. |
Europaparlamentet beklagar att NATO har vägrat att ge det tillfälliga utskottet tillgång till den fullständiga texten till det beslut som NATO-rådet antog den 4 oktober 2001 om tillämpningen av artikel 5 i Washingtonfördraget. Parlamentet uppmanar NATO att snarast göra dess fullständiga text tillgänglig för att klargöra saken. |
|
5. |
Europaparlamentet förstår vikten av ett nära samarbete mellan medlemsstaternas och allierade länders underrättelsetjänster, men betonar att ett sådant samarbete inte får förväxlas med att suveräniteten över det europeiska territoriet och luftrummet ges upp. |
|
6. |
Europaparlamentet noterar bidragen från De Vries, EU:s samordnare för kampen mot terrorism, och Solana, EU:s höge representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, som båda uttalat sig och sagt att de inte varit medvetna om att nationell, europeisk eller internationell rätt kränkts av medlemsstater som samarbetat med CIA. Parlamentet noterar också att de samtidigt tillagt att de i enlighet med EU:s lagstiftning inte varit behöriga att begära relevant information av medlemsstaterna. |
Olagliga gripanden, avlägsnanden, bortföranden, ”extraordinary renditions” och hemlig internering i regi av CIA, andra amerikanska organ eller byråer, eller säkerhetstjänster från tredjeland
|
7. |
Europaparlamentet är oroat över att det enligt uppgifter som redan framkommit i medlemsstaterna, inom Europarådet och genom det tillfälliga utskottets arbete har visat sig att de grundläggande mänskliga rättigheterna sedan den 11 september 2001 och i samband med den oundgängliga kampen mot terrorism vid flera tillfällen utsatts för allvarliga och oacceptabla kränkningar. Detta gäller framför allt Europakonventionen, FN:s konvention mot tortyr och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. |
|
8. |
Europaparlamentet anser att de bevis som har framlagts för det tillfälliga utskottet visar att CIA eller andra amerikanska organ vid vissa tillfällen har varit direkt ansvariga för olagliga gripanden, avlägsnanden, bortföranden och internering av misstänkta terrorister från såväl medlemsstaters som anslutnings- och kandidatländers territorium, liksom för ”extraordinary rendition” av bland andra europeiska medborgare eller invånare. Parlamentet påminner om att dessa handlingar inte är i linje med internationella rättsbegrepp utan står tvärtom i strid med folkrättens grundläggande principer avseende de mänskliga rättigheterna. |
|
9. |
Europaparlamentet beklagar att de aktuella överenskommelserna mellan Förenta staterna och europeiska länder inte har gjorts tillgängliga för det tillfälliga utskottet. |
|
10. |
Europaparlamentet fördömer den praxis som under rubriken ”extraordinary rendition” har som syfte att inte ge de misstänkta någon rättslig prövning, utan att överföra dem till tredjeländer för att förhöras, där de kan utsättas för tortyr och interneras i anläggningar som står under Förenta staternas eller lokala myndigheters kontroll. Parlamentet anser att vissa regeringar beter sig oacceptabelt när de begränsar sitt ansvarsområde genom att begära diplomatiska garantier från länder där det finns substantiella skäl att tro att tortyr används, en ståndpunkt som även kommer till uttryck i de slutsatser som den särskilde föredraganden om tortyr, Manfred Nowak, presenterat. Parlamentet anser vidare att ”extraordinary rendition” till platser där tortyr förekommer är ett brott mot principen om icke avvisning i artikel 3 i FN:s konvention mot tortyr. |
|
11. |
Europaparlamentet anser att diplomatiska garantier som innebär en begäran om undantag från regler är ett tyst godkännande av att tredjeländer använder tortyr och därmed strider mot EU:s skyldigheter enligt ”Riktlinjer för EU:s politik gentemot tredje land om tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning”, som antogs av rådet den 9 april 2001. |
|
12. |
Europaparlamentet är bekymrat över det vittnesmål som den kanadensiske medborgaren Maher Arar gav inför det tillfälliga utskottet, i vilket han uppgav att han arresterades av amerikanska myndigheter, förflyttades via en europeisk flygplats av CIA och i tolv månader hölls internerad i Syrien, där han torterades. Parlamentet konstaterar samtidigt att den amerikanske rättslige rådgivaren John Bellinger under det tillfälliga utskottets besök i Förenta staterna uttalade sig om detta och sade att fallet Arar hade behandlats inom ramen för den amerikanska lagen om invandring och tullfrågor och inte hade något att göra med de påstådda fallen av utlämning. |
|
13. |
Europaparlamentet är djupt bekymrat över att allt som det tillfälliga utskottet hittills har lagt i dagen tycks visa att det europeiska luftrummet och europeiska flygplatser har använts av CIA-ägda bulvanföretag för att kringgå de rättsliga kraven för statsluftfart enligt Chicagokonventionen, och därigenom olagligen kunna överföra personer som misstänks för terrorism till förvar hos CIA eller den amerikanska militären, eller till länder (bland dem Egypten, Jordanien, Syrien och Afghanistan) där tortyr ofta används vid förhör, något som Förenta staterna också har erkänt (12). |
|
14. |
Europaparlamentet noterar att arbetet i det tillfälliga utskottet hittills inte har resulterat i några belägg eller bevis för att det finns hemliga fängelser i EU. Parlamentet konstaterar dock att man i samband med arbetet i det tillfälliga utskottet under de kommande månaderna kommer att syna denna fråga närmare. |
|
15. |
Europaparlamentet välkomnar den amerikanska kongressens agerande när den genomförde McCain-tillägget, som syftar till att ge misstänkta terrorister ett bättre skydd mot olaglig behandling från statliga organ. |
Möjligheten att medlemsstater och anslutnings- och kandidatländer genom sitt agerande eller sin försummelse medverkat till att personer fängslats eller gripits på ett olagligt sätt, avlägsnats, bortförts, fördrivits, blivit föremål för ”extraordinary rendition” eller internerats i hemlighet
|
16. |
Europaparlamentet anser med utgångspunkt från de vittnesmål och den dokumentation som hittills insamlats att det är osannolikt att vissa europeiska regeringar inte haft kännedom om den verksamhet som hänger samman med de fall av ”extraordinary rendition” som skett på deras territorium. Parlamentet anser särskilt att det är fullkomligt osannolikt att flera hundra flygningar över flera medlemsstaters luftrum och ett liknande antal förflyttningar till och från europeiska flygplatser skulle ha kunnat äga rum utan säkerhetstjänsternas eller underrättelsetjänsternas kännedom och utan att högre tjänstemän från dessa tjänster åtminstone skulle ha ägnat någon tanke på sambandet mellan dessa flygningar och ”extraordinary rendition”. Parlamentet noterar att detta antagande stöds av det faktum att höga företrädare för den amerikanska regeringen alltid har hävdat att de har agerat utan att göra intrång i de europeiska ländernas nationella suveränitet. |
|
17. |
Parlamentet anser det lika osannolikt, mot bakgrund av resultatet av de rättsliga utredningar samt de vittnesmål och den dokumentation som granskats, att CIA-agenternas bortförande den 17 februari 2003 av den egyptiske medborgaren Abu Omar från Milano, som senare fördes till Aviano och därefter till Ramstein, kunde ha organiserats och genomförts utan att de italienska myndigheterna eller landets säkerhetstjänst informerats i förväg. |
|
18. |
Europaparlamentet förmodar att de förutsättningar som gällde när det tidigare beslutet fattades inte längre är för handen och uppmanar Italiens regering att försöka få till stånd en utlämning av de 22 CIA-agenter som var inblandade i bortförandet av Abu Omar så att de kan delta i den rättsprocess som pågår och bidra till att fastställa sanningen. |
|
19. |
Europaparlamentet fördömer CIA:s bortförande av den tyske medborgaren Khaled el Masri, som hölls fången i Afghanistan från januari till maj 2004 och utsattes för förnedrande och omänsklig behandling. Parlamentet noterar vidare den ännu inte förminskade misstanken att Khaled el Masri hölls fången olagligt före denna tidpunkt, från den 31 december 2003 till den 23 januari 2004, i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och att han transporterades därifrån till Afghanistan den 23-24 januari 2004. Parlamentet anser att de åtgärder som f.d. jugoslaviska republiken Makedonien påstår sig ha vidtagit för att undersöka saken är otillräckliga. |
|
20. |
Europaparlamentet välkomnar den parlamentariska granskningen i Bundestag (dvs. parlamentet) i Tyskland och ser fram emot de slutliga resultaten från dess undersökningskommitté. |
|
21. |
Europaparlamentet understryker att det behövs en mer demokratisk och juridisk granskning av EU:s åtgärder mot terrorism. Parlamentet anser att rådets arbetsgrupp för kampen mot terrorism systematiskt bör ägna sig åt att värna om mänskliga rättigheter under sina möten och publicera en årsrapport om den här frågan. |
|
22. |
Europaparlamentet uppmanar den framtida byrån för grundläggande rättigheter att särskilt uppmärksamma fall som gäller utlämning av påstådda misstänkta terrorister från medlemsstater till tredjeländer. |
|
23. |
Europaparlamentet beklagar att svenska staten inte utövade någon kontroll över rättstillämpningen på Bromma flygplats den 18 december 2001 när regeringens beslut att utvisa två egyptiska medborgare, Mohammed Al Zary och Ahmed Agiza, verkställdes och att man tillät amerikanska agenter att utöva myndighet på svenskt territorium, vilket enligt den svenske chefsjustitieombudsmannen inte är förenligt med svensk lag. |
|
24. |
Europaparlamentet beklagar att Sveriges utvisning av de egyptiska medborgarna Mohammed Al Zary och Ahmed Agiza i december 2001 endast grundade sig på diplomatiska garantier från den egyptiska regeringen, vilka inte gav något verkningsfullt skydd mot tortyr. |
|
25. |
Europaparlamentet efterlyser fortsatta undersökningar i syfte att klargöra vilken roll de amerikanska soldater som ingick i den NATO-ledda SFOR-styrkan spelade vid bortförandet och överföringen till Guantánamolägret av sex bosniska medborgare och/eller invånare av algeriskt ursprung, i strid med såväl ett bindande interimbeslut av kammaren för de mänskliga rättigheterna i Bosnien och Hercegovina som den bosniska högsta domstolens beslut att släppa de misstänkta, vilket Manfred Nowak, som var ledamot av kammaren för de mänskliga rättigheterna i Bosnien och Hercegovina vid denna tidpunkt, vittnar om. Parlamentet kräver att den bosniska regeringens eventuella inblandning i det här fallet utreds vidare. Parlamentet framhåller att det behövs mer information om vilken roll NATO och FN:s internationella polisstyrka (IPTF) i Bosnien och Hercegovina eventuellt kan ha spelat i det här sammanhanget. |
|
26. |
Europaparlamentet kräver fortsatta undersökningar i syfte att utreda om det stämmer att det finns ett hemligt interneringsläger i Kosovo och att KFOR-styrkor har varit inblandade i olaglig internering av misstänkta terrorister. |
|
27. |
Europaparlamentet föreslår att NATO:s generalsekreterare inbjuds till en utfrågning av det tillfälliga utskottet för att bland annat klargöra om SFOR- och KFOR-styrkor har varit inblandade i olaglig arrestering, överlämnande och internering av misstänkta terrorister. |
|
28. |
Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att de, enligt rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, har absoluta materiella och förfarandemässiga skyldigheter att agera i fråga om de mänskliga rättigheterna, att de förväntas vidta lagstiftningsåtgärder för att förhindra att brott mot mänskliga rättigheter äger rum på deras territorium och att de måste undersöka påstådda brott och straffa de ansvariga när sådana brott har begåtts. Parlamentet noterar vidare att de vid brott mot Europakonventionen kan ställas till ansvar om de inte fullgör dessa skyldigheter att agera. Parlamentet understryker således att medlemsstaterna är skyldiga att genomföra utredningar för att klargöra huruvida deras territorier och luftrum har använts för att bryta mot mänskliga rättigheter, av dem själva eller av tredjeländer med deras erforderliga direkta eller indirekta medverkan, och att de också måste vidta alla lagstiftningsåtgärder som behövs för att förhindra att sådana brott upprepas. |
Användning av tortyr
|
29. |
Europaparlamentet betonar att förbudet mot tortyr och grym, omänsklig och förnedrande behandling enligt definitionen i artikel 1 i FN:s konvention mot tortyr är absolut och tillåter inga undantag, oavsett om det föreligger krig eller hot om krig, ett instabilt inrikespolitiskt läge eller något annat undantagsfall. Parlamentet påminner om att internering utan kontakt med yttervärlden, bortföranden eller ”extraordinary rendition” är kränkningar av de grundläggande rättigheterna enligt internationell rätt, särskilt artiklarna 3 och 5 i Europakonventionen, i synnerhet när dessa handlingar är liktydiga med tortyr eller omänsklig och förnedrande behandling. |
|
30. |
Europaparlamentet påminner om att uppgifter eller bekännelser som tvingats fram under tortyr eller med hjälp av grym, omänsklig eller förnedrande behandling inte i något fall kan betraktas som giltiga bevis, vilket även anges i FN:s konvention mot tortyr, eller bör användas på något annat sätt. Parlamentet ger åter uttryck för den utbredda misstro mot tillförlitligheten hos bekännelser som pressats fram genom tortyr, och mot tanken att dessa kan bidra till att förhindra eller motverka terrorism, en misstro som bekräftades av bland andra den förre brittiske ambassadören i Uzbekistan, Craig Murray, vid en utfrågning i det tillfälliga utskottet. |
|
31. |
Europaparlamentet begär enträget att medlemsstaterna och anslutnings- och kandidatländerna strikt följer artikel 3 i FN:s konvention mot tortyr, framför allt principen om icke-avvisning: ”Ingen konventionsstat skall utvisa, återföra eller utlämna en person till en annan stat, i vilken det finns grundad anledning att tro att han skulle vara i fara för att utsättas för tortyr”. Parlamentet uppmanar också Förenta staterna att ompröva sin tolkning av principen om icke-avvisning enligt ordalydelsen i artikel 3. |
|
32. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att helt tillbakavisa diplomatiska garantier som skydd mot tortyr, som Manfred Nowak, rekommenderar. |
|
33. |
Europaparlamentet uppmanar rådet att anta en gemensam ståndpunkt mot att medlemsstaterna använder sig av diplomatiska garantier från tredjeländer där det finns välgrundade skäl att tro att enskilda riskerar att utsättas för tortyr eller behandlas illa. |
Utnyttjande av europeiskt luftrum och europeiska flygplatser
|
34. |
Europaparlamentet anser att många av de flygningar som har skett med flygplan som ägs eller har hyrts av CIA, och som har utnyttjat medlemsstaternas och anslutnings- och kandidatländernas luftrum och flygplatser, utgör upprepade överträdelser av Chicagokonventionen i och med att kraven enligt dess artikel 3 om tillstånd för statsluftfart inte efterlevts. |
|
35. |
Europaparlamentet beklagar djupt att ingen medlemsstat och inget anslutnings- eller kandidatland har infört några förfaranden för att kontrollera att civila flygplan inte används i syften som är oförenliga med internationellt erkända normer för de mänskliga rättigheterna. |
|
36. |
Europaparlamentet anser att EU:s lagstiftning om det gemensamma europeiska luftrummet samt utnyttjandet och kontrollen av nationellt luftrum och medlemsstaternas flygplatser och europeiska flygbolag är helt otillräcklig. Parlamentet betonar behovet av att fastställa nya nationella, europeiska och internationella normer och uppmanar kommissionen att snarast förbättra lagstiftningen genom att lägga fram ett förslag till direktiv om harmonisering av de nationella lagstiftningarna om övervakning av icke-kommersiellt civilflyg. |
|
37. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram rekommendationer för medlemsstaterna när det gäller att förbättra övervakningen av privat chartrade flygplan som använder EU:s flygplatser och luftrum. |
|
38. |
Europaparlamentet anser att det verkliga innehållet i den överenskommelse avseende en ny transatlantisk agenda som undertecknades i Aten den 22 januari 2003, i vilken det talas om ”ökad användning av europeiska transiteringsplatser för att bidra till att återföra kriminella utlänningar eller utlänningar som inte har rätt att vistas i landet” måste avslöjas. |
|
39. |
Europaparlamentet anser att man måste fastställa hur luftrummet, de civila och militära flygplatserna och NATO:s och Förenta staternas baser faktiskt har använts av de amerikanska underrättelsetjänsterna. |
|
40. |
Europaparlamentet anser att man måste fastställa om det finns några bevis för att hemliga fängelser har funnits i viss europeiska länder, vilket har påståtts i flera undersökningar av journalister och välunderrättade icke-statliga organisationer. |
Officiella delegationsbesök som det tillfälliga utskottet hittills avlagt
|
41. |
Europaparlamentet anser att de två officiella delegationer som har sänts ut till f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Förenta staterna har varit en källa till viktig information för arbetet i det tillfälliga utskottet och har gjort det möjligt att direkt fastställa både de politiska myndigheternas version av händelserna och det civila samhällets inställning. |
|
42. |
Europaparlamentet fördömer att den tyske medborgaren Khalid El-Masri olagligt hölls fängslad i Afghanistan i mer än fyra månader 2004. Parlamentet beklagar att myndigheterna i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien inte vill bekräfta att El-Masri befann sig i Skopje och förmodligen hölls fången där innan han utlämnades till Afghanistan av CIA-agenter. |
|
43. |
Europaparlamentet beklagar att den amerikanska regeringen tolkar konventionen mot tortyr så restriktivt och i synnerhet förbudet mot utlämningar som kan leda till att utlämnade fångar utsätts för tortyr eller grym och omänsklig eller förnedrande behandling. |
Det tillfälliga utskottets fortsatta arbete
|
44. |
Europaparlamentet konstaterar att det tillfälliga utskottet måste få fortsätta sitt arbete och fördjupa bedömningen av de aktuella händelserna för att kunna kontrollera om en eller flera medlemsstater gjort sig skyldiga till några överträdelser av artikel 6 i EU-fördraget. Parlamentet betonar också möjligheten att utvidga undersökningarna till att även omfatta händelser och länder som inte uttryckligen nämns i denna resolution. |
|
45. |
Europaparlamentet beslutar följaktligen att det tillfälliga utskottet skall fortsätta sitt arbete under den resterande föreskrivna tiden för uppdraget, det vill säga tolv månader, utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 175 i arbetsordningen om en eventuell förlängning. |
|
46. |
Europaparlamentet anser att det förberedande lagstiftningsarbetet inom EU och Europarådet snarast måste inriktas på att garantera ett adekvat rättsligt skydd för personer som befinner sig inom medlemsstaternas myndighetsområde och för att garantera en effektiv parlamentarisk kontroll av underrättelsetjänsterna, både på nationell nivå och inom EU. Parlamentet anser att det i detta syfte är viktigt att inrätta Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och göra den funktionsduglig. |
|
47. |
Europaparlamentet beklagar de tydliga strategiska skillnader som hittills har framkommit mellan de amerikanska och europeiska rättsliga modellerna när det gäller frågor som tillhör det tillfälliga utskottets ansvarsområde. Parlamentet framhåller att ”extraordinary rendition” snarast måste förbjudas uttryckligen i internationell rätt och att EU:s institutioner måste anta en gemensam ståndpunkt i denna fråga och ta upp den till diskussion med berörda tredjeländer. Parlamentet konstaterar emellertid att den internationella terrorismen är ett av de största hoten mot säkerheten och stabiliteten i Europeiska unionen och det internationella samfundet som helhet, och att det här hotet bara kan bekämpas med lagliga medel i nära samarbete med Förenta staterna. |
|
48. |
Europaparlamentet anser att det tillfälliga utskottet inom ramen för sitt eget arbete även bör föreslå principer som skall följas, särskilt i fråga om
|
|
49. |
Europaparlamentet uppmanar presidiet att vidta lämpliga åtgärder för att det tillfälliga utskottet med hänsyn till dess mycket specifika uppgifter får möjlighet att helt och fullt utföra det uppdrag det anförtrotts och därför, fram till dess att utskottet avslutat sitt arbete, beviljas lämpliga undantag från parlamentets interna bestämmelser, framför vad gäller
|
|
50. |
Europaparlamentet gläds över Europarådets insatser, särskilt det arbete som föredraganden för dess utskott för rättsliga frågor och mänskliga rättigheter har gjort, och över det samarbete som etablerats mellan Europarådet och det tillfälliga utskottet. |
|
51. |
Europaparlamentet vädjar till rådet och dess medlemsstater, särskilt till ordförandeskapet, att det helt och fullt bistår det tillfälliga utskottet i dess arbete i enlighet med principen om lojalt samarbete såsom den definieras i fördragen och i EG-domstolens rättspraxis. |
|
52. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i starkare ordalag kräva att fånglägret i Guantánamo Bay stängs och aktivt försöka finna en lösning för fångar som inte kommer att bli föremål för någon rättegång och som inte kan återvända till sina ursprungs- eller bosättningsländer eftersom de har blivit statslösa eller riskerar tortyr eller annan grym, omänsklig och förnedrande behandling. |
|
53. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge alla europeiska medborgare och alla som har varit bosatta i EU och som nu hålls fängslade i Guantánamolägret allt erforderligt stöd och hjälp, särskilt juridisk hjälp. |
|
54. |
Europaparlamentet uppmanar Europarådets kommitté till förhindrande av tortyr att arbeta för att se till att alla Europarådets medlemsstater uppfyller sin skyldighet (13) att informera kommittén om fångläger på deras territorier och ge tillträde till sådana anläggningar. |
|
55. |
Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta stödja det tillfälliga utskottet i alla de åtgärder det behöver vidta. |
|
56. |
Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är att agera helt i samarbete med parlamenten i medlemsstaterna, anslutningsländerna, kandidatländerna och associerade länder, inte minst med de länder som själva undersökt ämnet. |
*
* *
|
57. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och anslutningsländerna, kandidatländerna och associerade länder samt till Europarådet och regeringen och de båda kamrarna vid Förenta staternas kongress. |
(1) Antagna texter, P6_TA(2005)0529.
(2) Antagna texter, P6_TA(2006)0012.
(3) EGT C 364, 18.12.2000, s. 1.
(4) Justitieombudsmannen: ”Granskning av Säkerhetspolisens verkställighet av ett regeringsbeslut om avvisning av två egyptiska medborgare”, diarienummer 2169-2004 (22.5.2005).
(5) Sveriges riksdag, ”Granskning av regeringens handläggning av vissa avvisningsärenden mm.”, Granskningsrapport 2005/06.KU2,
http://www.riksdagen.se/templates/R_PageExtended_7639.aspx.
(6) Beslut av kommittén mot tortyr, meddelande nr 233/2003, Ahmed Hussein Kamil Agiza/Sverige (20.5.2005),
http://www.unhchr.ch/tbs/doc.nsf/MasterFrameView/3ef42bcd48fe9d9bc1257020005533ca?Opendocument.
(7) Domstolen i Milano, Sezione Giudice per le indagini preliminari, nr 10838/05 R.G.N.R och nr 1966/05 R.G.GIP.
(8) Generalsekreterarens rapport utarbetad i enlighet med artikel 52 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna om den hemliga interneringen och de hemliga transporterna av terrormisstänkta personer, utförda av företrädare från andra stater eller på deras anmodan.
https://wcd.coe.int/ViewDoc.jsp?Ref=SG/Inf%282006%295&Sector=secPrivateOffice&Language=lanEnglish&Ver=original&BackColorInternet=9999CC&BackColorIntranet=FFBB55&BackColorLogged=FFAC75.
(9) http://www.coe.int/T/E/Com/Files/Events/2006-cia/annexes.asp.
(10) Uttalande vid presskonferensen med Europarådets generalsekreterare Terry Davis, 12.4.2006,
http://www.coe.int/T/E/Com/Files/PA-Sessions/April-2006/20060412_Speaking-notes_sg.asp.
(11) http://www.venice.coe.int/docs/2006/CDL-AD%282006%29009-e.asp#_Toc130704767.
(12) Se landets egna rapporter om de mänskliga rättigheter: U.S. Department of State country reports on human rights practices (2003).
(13) Europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, CPT/Inf/C (2002) 1 [SV] (Del 1) – Strasbourg, 26.XI.1987, artikel 8.
P6_TA(2006)0317
De amerikanska underrättelsetjänsternas påstådda tillgång till banköverföringsuppgifter från SWIFT-systemet
Europaparlamentets resolution om amerikanska underrättelsetjänsters tillgång till överförda SWIFT-bankuppgifter
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen), särskilt artikel 8, |
|
— |
med beaktande av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna (Europakonventionen), särskilt artiklarna 7 och 8, |
|
— |
med beaktande av Europarådets konvention nr 108 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, |
|
— |
med beaktande av artikel 6 i EU-fördraget och artikel 286 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (1), |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (2), |
|
— |
med beaktande av förslaget till förordning om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel (KOM(2005)0343), |
|
— |
med beaktande av klagomålen från Privacy International till tillsynsmyndigheter för uppgiftsskydd och personlig integritet i 33 länder i vilka det påstås att SWIFT-överföringar utförts utan hänsyn till den rättsliga processen enligt uppgiftsskyddslagstiftningen, och att information lämnats utan någon rättslig grund eller något godkännande, |
|
— |
med beaktande av artikel 103.4 i arbetsordningen, och av följande skäl, |
|
A. |
Europeiska och amerikanska medier har nyligen avslöjat att det finns ett program för att spåra terrorister genom att följa deras ekonomiska transaktioner. Programmet som införts av Förenta staternas regering har gett amerikanska myndigheter tillträde till alla finansiella uppgifter som lagrats av SWIFT (Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunications), en branschägd kooperativ organisation med säte i Belgien som utgörs av fler än 8 000 kommersiella banker och institutioner i 200 länder, inklusive ett antal centralbanker. |
|
B. |
Information som lagras av SWIFT och som de amerikanska myndigheterna har haft tillgång till berör hundratusentals EU-medborgare eftersom europeiska banker använder SWIFT:s meddelandesystem för internationella överföringar av pengar mellan banker. SWIFT genererar varje dag miljontals överföringar och banktransaktioner. |
|
C. |
Varje överföring av uppgifter som skapats inom EU:s territorium och som kommer att användas utanför EU:s territorium bör som ett minimum omfattas av en bedömning av om skyddsnivån är adekvat i enlighet med direktiv 95/46/EG. |
|
D. |
Tillgången till uppgifter som hanteras av SWIFT gör det möjligt att spåra både transaktioner som hänför sig till olaglig verksamhet och information om berörda enskilda personers och länders ekonomiska verksamhet, vilket skulle kunna leda till omfattande ekonomiskt spionage och industrispionage. |
|
1. |
Europaparlamentet påminner om sin beslutsamhet att bekämpa terrorism och anser att det är nödvändigt att hitta rätt balans mellan säkerhetsåtgärder och skydd av medborgerliga friheter och grundläggande rättigheter. Parlamentet är allvarligt bekymrat över att ett klimat med allt mindre respekt för personlig integritet och uppgiftsskydd håller på att utvecklas. |
|
2. |
Europaparlamentet betonar att Europeiska unionen bygger på rättsstatsprincipen och att alla överföringar av personuppgifter till tredje land omfattas av nationell och europeisk uppgiftsskyddslagstiftning, enligt vilken varje överföring måste godkännas av en rättslig myndighet och varje avvikelse från denna princip måste vara rimlig och grunda sig på lagstiftning eller en internationell överenskommelse. |
|
3. |
Europaparlamentet anser att endast genom att tillämpa artikel 8 i Europakonventionen, genom att agera inom ramen för gemenskapslagstiftningen och ta hänsyn till artikel 13 i direktiv 95/46/EG, kan medlemsstaterna med tanke på statens säkerhet, allmän ordning och säkerhet avvika från principen om uppgifters användningsändamål, som innebär ett förbud mot att vidarebefordra kommersiella uppgifter, vilket är den enda legitima grunden för lagring av personuppgifter av privata aktörer, och därmed minska nivån på uppgiftsskyddet enbart när detta är nödvändigt, rimligt och förenligt med ett demokratiskt samhälle. |
|
4. |
Europaparlamentet noterar ovannämnda förslag till förordning, som kan komma att bidra till inrättandet av en rättslig ram för överföringen av sådan information, men beklagar att Europaparlamentet – i strid med principen om lojalt och ständigt samarbete mellan gemenskapsinstitutionerna – inte har informerats under förhandlingarna med övriga institutioner och organisationer, framför allt Europeiska centralbanken om förekomsten av SWIFT-överföringar. |
|
5. |
Europaparlamentet begär att kommissionen, rådet och Europeiska Centralbanken (ECB) till fullo förklarar i vilken utsträckning de kände till den hemliga överenskommelsen mellan SWIFT och den amerikanska regeringen. |
|
6. |
Europaparlamentet begär i detta sammanhang att ECB:s roll och funktion klarläggs, och uppmanar Europeiska datatillsynsmannen att snarast möjligt undersöka om ECB, i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001, var skyldig att reagera på eventuella kränkningar av personuppgiftsskyddet som kommit till dess kännedom. |
|
7. |
Europaparlamentet påminner om att ECB måste garantera att centralbanker har tillgång till SWIFT enbart inom en rättslig ram. |
|
8. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att det inte finns något rättsligt vakuum på nationell nivå och att EU:s uppgiftsskyddslagstiftning också omfattar centralbankerna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att överlämna resultatet av undersökningen till kommissionen, rådet och Europaparlamentet. |
|
9. |
Europaparlamentet begär att rådet snarast granskar och antar förslaget till ett rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (KOM(2005)0475) för att säkerställa att EU:s medborgare åtnjuter samma höga nivå på uppgiftsskyddet inom hela EU. |
|
10. |
Europaparlamentet vill uppmärksamma rådet på i synnerhet ändringsförslag 26 och 58 i parlamentets ståndpunkt som antogs den 14 juni 2006 (3) om ovannämnda förslag till ett rambeslut, som syftar till att reglera behandlingen av data som i allmänhetens intresse vidaresänds till privata parter. |
|
11. |
Europaparlamentet upprepar sin besvikelse över rådets ovilja att ta itu med gällande lagstiftningssituation som innebär att två olika administrativa ramar tillämpas för att skydda grundläggande rättigheter, antingen inom den första eller den tredje pelaren. Parlamentet upprepar därför sin begäran att denna dubbla ram skall avskaffas genom att aktivera övergångsklausulen i artikel 42 i EU-fördraget. |
|
12. |
Europaparlamentet ber kommissionen att utvärdera all antagen antiterroristlagstiftning i EU med avseende på effektivitet, nödvändighet, rimlighet och respekt för de grundläggande rättigheterna. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och rådet att överväga vilka åtgärder som bör vidtas för att undvika framtida upprepningar av sådana allvarliga kränkningar av integritetsskyddet. |
|
13. |
Europaparlamentet är ytterst negativt till varje form av hemlig verksamhet på EU:s territorium som påverkar EU-medborgarnas integritet. Parlamentet är mycket bekymrat över att sådan verksamhet äger rum utan att EU-medborgarna och deras parlamentariska företrädare har informerats. Parlamentet uppmanar med kraft Förenta staterna och de amerikanska underrättelse- och säkerhetstjänsterna att handla i en anda av gott samarbete och informera sina allierade om samtliga säkerhetsåtgärder som de har för avsikt att genomföra på EU:s territorium. |
|
14. |
Europaparlamentet uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att tillsammans med utskottet för ekonomi och valutafrågor snarast anordna en gemensam frågestund med ECB, kommissionen, rådet, Europeiska datatillsynsmannen och övriga privata och offentliga parter som berörs av frågan för att klarlägga vilken information de kan ha haft tillgång till. |
|
15. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska centralbanken, medlemsstaternas och anslutningsländernas och kandidatländernas parlament och regeringar, Förenta staternas regering och kongressens två kammare. |
(1) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.
(3) Antagna texter, P6_TA(2006)0258.
P6_TA(2006)0318
Integration av invandrare inom Europeiska unionen
Europaparlamentets resolution om strategier och metoder för integration av invandrare inom Europeiska unionen (2006/2056(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 september 2005 med titeln ”En gemensam agenda för integration – En ram för integration av tredjelandsmedborgare inom Europeiska unionen” (KOM(2005)0389), |
|
— |
med beaktande av artikel 13 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av EG-fördraget, som tilldelar gemenskapen befogenheter och skyldigheter på områdena invandring och asyl, och särskilt dess artikel 63.3 a, |
|
— |
med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Tammerfors den 15-16 oktober 1999, Europeiska rådets möte i Laeken den 14-15 december 2001, Europeiska rådets möte i Sevilla den 21-22 juni 2002 och Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19-20 juni 2003, som betonar vikten av att utveckla samarbetet och informationsutbytet inom ramen för den nyligen inrättade gruppen med nationella kontaktpunkter för integration i syfte att särskilt stärka samordningen av relevanta åtgärder på nationell och EU-nivå, |
|
— |
med beaktande av Haagprogrammet, som Europeiska rådet antog den 4 november 2004 och som anger de mål som skall förverkligas på området med frihet, säkerhet och rättvisa under perioden 2005-2010, |
|
— |
med beaktande av det informella ministermötet i Groningen den 9 november 2004, där ministrarna med ansvar för integrationspolitik träffades för första gången, |
|
— |
med beaktande av de gemensamma grundprinciper för en politik för integration av invandrare i Europeiska unionen som Europeiska unionens råd antog den 19 november 2004 (1), |
|
— |
med beaktande av Europeiska unionens stadga för de grundläggande rättigheterna, och särskilt artiklarna 18, 20, 21 och 22 i den, |
|
— |
med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6-0190/2006), och av följande skäl, |
|
A. |
Utmaningen att integrera invandrare har EU mött förut. För ett kvarts sekel sedan var de flesta invandrare sydeuropéer; i dag är södra Europa en blomstrande del av unionen och dess medborgare uppfattas inte längre som invandrare, trots att de då av många betraktades som främmande och ”omöjliga att integrera”. Anslutningen av sydeuropéernas ursprungsländer till unionen stärkte EU som helhet. På samma sätt är medborgarna i de nya medlemsstaterna nu fullvärdiga EU-medborgare. |
|
B. |
I dagens läge står EU inför en annan slags integrationsrelaterad utmaning, eftersom unionen inte längre kan anta att de flesta av dess invandrare slutligen kommer att integreras när deras ursprungsländer går med i unionen. |
|
C. |
Antalet utlandsfödda invandrare i EU uppskattas till 40 miljoner, och deras barn och barnbarn är miljontals fler. Denna växande befolkningsgrupp är oerhört mångfaldig, men ställs inför liknande problem. Sysselsättningsgraden bland dessa människor ligger betydligt under genomsnittet, och deras skolresultat är avsevärt sämre än andra gruppers. De är politiskt underrepresenterade på alla nivåer av samhällsstyrningen, även i medlemsstaternas politiska partier och i EU:s institutioner. |
|
D. |
Dessa över 40 miljoner utlandsfödda medborgare skulle kunna betraktas som EU:s 26:e medlemsstat (och den femte största med avseende på befolkningstalet), och EU:s vilja och insatser för att integrera denna befolkningsgrupp bör motsvara EU:s åtaganden för att integrera anslutningsländerna. Likväl har unionen i försöken att övervinna denna integrationsutmaning – försök som om de misslyckas skulle kunna få till följd att EU undergrävs socialt, ekonomiskt och politiskt – avsatt ytterst små resurser. Inte endast bör det anslås långsiktig finansiering för den nya Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (KOM(2005)0123), utan det bör även säkras att kommissionens berörda generaldirektorat öronmärker en del av sin finansiering för EU:s integrationspolitik. |
|
E. |
Europeiska unionens åtagande för integration har länge hämmats av den allmänt utbredda uppfattningen att ”integration är lokal”. I själva verket är integrationen, sett till dess följder, i praktiken global – särskilt när den misslyckas. Om en enskild medlemsstat inte lyckas genomföra en framgångsrik integrationspolitik kan det få negativa konsekvenser för unionen som helhet, till exempel följande:
|
|
F. |
En framgångsrik integration kommer att stärka EU:s ekonomi i den globala konkurrensen. Unionen är medveten om nödvändigheten att förebygga kompetensflykt och samtidigt locka till sig de arbetstagare och företagare som EU-ekonomierna behöver, liksom de forskare och studenter som är grundvalen för dess förmåga till innovation. EU:s städer kommer att bli säkrare och samhällena starkare om man tillämpar en fokuserad och konsekvent integrationspolitik som får tillräcklig finansiering. De främlingsfientliga tendenserna kommer att minska och respekten för allas grundläggande rättigheter att öka. Europas ställning i världen kommer att stärkas. |
|
G. |
Man bör erkänna de lokala, regionala och nationella myndigheternas avgörande roll i fråga om ansvaret, bland annat inom områden som stadsplanering, bostäder och utbildning, eftersom det inverkar direkt på integrationsprocessen. Dessa myndigheter bör öka sitt deltagande i den europeiska debatten, och man måste understryka EU:s viktiga funktion när det gäller de initiativ som tas på dessa nivåer via gemenskapens strukturfonder. |
|
H. |
Det finns inte någon entydig lösning för hur en framgångsrik integration i Europeiska unionen skall uppnås. De lokala, regionala och nationella myndigheterna (och i synnerhet myndigheterna i stadscentra dit majoriteten av invandrare koncentreras) bör ha förmåga och medel att bestämma och genomföra exakta integrationsåtgärder, och medlemsstaterna och unionen som helhet måste ivrigt utarbeta integrationsstrategier och övervaka dessa integrationsåtgärders effektivitet och utfall på ett aktivare och mer effektivt sätt, för att därigenom se till att integrationsstrategier vars utfall främjar de gemensamma intressena i unionen genomförs. Därför bör kommissionen utföra den föreslagna utredningen och kartlägga deltagande- och integrationsnivåerna i medlemsstaterna. |
|
I. |
Integration är en ”dubbelriktad process” som förutsätter såväl att invandrarna är beredda att integreras i sitt värdsamhälle och ta ansvar för detta som att EU-medborgarna är villiga att acceptera migranter och inlemma dem. Den omfattar samstämmiga åtgärder för att påverka både invandrarnas och de mottagande samhällenas beteende på alla relevanta nivåer och för att mobilisera resurser på båda sidor i syfte att genomföra politik. Denna dubbelriktade process kräver ett ömsesidigt engagemang som består av rättigheter och skyldigheter både för värdsamhället och invandrarna. |
|
J. |
De vägledande prioriteringarna för EU:s åtgärder på området bör omfatta följande:
EU:s institutioner bör noggrant se till att deras välmenande initiativ inte bara blir en symbolisk politisk strategi som saknar mervärde. |
|
K. |
Främjande av de grundläggande rättigheterna, lika möjligheter för alla och icke-diskriminering är integrationens nyckelelement. Förslaget om att utse 2007 till Europeiska året för lika möjligheter för alla och förslaget till Europeiska året för interkulturell dialog 2008 är de mest omfattande initiativen för att skapa medvetenhet och bidra till uppfyllandet av dessa mål. |
|
L. |
Det finns ett tydligt samband mellan en framgångsrik integrationspolitik för EU och unionens strävan efter att upprätta en politik för laglig invandring och migration. Det första praktiska steget bör vara att förbättra samordningen mellan de myndigheter som ansvarar för att ta emot invandrare och de myndigheter som ansvarar för att integrera dem. |
|
1. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de befintliga direktiv som rör integration verkligen genomförs, i synnerhet rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening (2), rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (3), rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (4) och rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (5). Parlamentet konstaterar att många medlemsstater släpar efter när det gäller att genomföra dessa direktiv effektivt, och det är avgörande att kommissionen övervakar genomförandet av de integrationsrelaterade direktiven mer ingående, och effektiviteten i de administrativa förfaranden som tillämpas för att genomföra den berörda lagstiftningen i invandrarnas dagliga liv. |
|
2. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att inrätta i den ovannämnda Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare för perioden 2007-2013 och uppmanar till att denna fond bör användas enligt sex konkreta principer, nämligen följande:
|
|
3. |
Europaparlamentet välkomnar hänvisningen i ovan nämnda kommissionsmeddelande till de gemensamma grundprinciperna och är fast övertygat om att dessa principer bildar en välmotiverad uppsättning av rekommendationer som EU:s integrationspolitik bör bygga på. Parlamentet beklagar att medlemsstaterna inte har lyckats följa upp de gemensamma grundprinciperna på något meningsfullt sätt efter det att de antogs 2004. Parlamentet uppmanar ordförandelandet Finland att åter föra de gemensamma grundprinciperna högst upp på dagordningen, särskilt de som är förknippade med sysselsättning (nr 3), samspel (nr 7) och medverkan (nr 9). |
|
4. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att verka för ett årligt integrationsforum för att underlätta utbyte av bästa praxis, särskilt inom områden där EU spelar en begränsad roll men där vissa medlemsstater har politiska strategier som kunde vägleda andra medlemsstater. Företrädare för alla myndigheter som handlägger integrationsfrågor på lokal, regional, nationell eller på EU-nivå bör delta i integrationsforumet liksom invandrarna själva. |
|
5. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra, utvidga och samordna ansvaret för integrationsfrågor i alla generaldirektorat, vilket inbegriper att återuppliva och understödja en arbetsgrupp för integrationsfrågor med deltagare från olika generaldirektorat och att fastställa det exakta integrationsansvaret för olika generaldirektorat. Parlamentet begär vidare att åtgärder vidtas för att se till att den nya europeiska integrationsfonden och Europeiska socialfonden kompletterar varandra. |
|
6. |
Europaparlamentet välkomnar att kommissionen erkänner behovet av forskning om och kartläggning av medlemsstaternas integrationspolitik och invandrarnas deltagande. Parlamentet anser att dessa upplysningar är en förutsättning för all slags EU-politik som syftar till att förbättra integrationen inom EU. För att en sådan kartläggning skall vara nyttig anser parlamentet att villkoren för unionens integrationsdebatt bör klargöras, eftersom ordet integration i sig ger möjlighet till många olika tolkningar. |
|
7. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en permanent kontaktgrupp med företrädare för invandrarna, sakkunniga, icke-statliga organisationer, som skall ge råd i alla integrationsfrågor. |
|
8. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fästa särskild tonvikt vid främjandet av invandring och mångfald i EU och att ständigt inlemma integrationsaspekter via sin kommunikationsstrategi och sina initiativ. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att starta informationskampanjer och kampanjer för att skapa medvetenhet om och förbättra förståelsen för migrationen samt invandrarnas ekonomiska och sociala bidrag till samhället. |
|
9. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta rigorösa övervakningsmekanismer för utvärderingen av integrationsprogram i medlemsstaterna, även genom användning av oberoende sakkunniga, och att vartannat år lansera en rigorös och praktisk halvårsrapport om migration och integration som
|
|
10. |
Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att i förekommande fall samråda med migrantgemenskaper för att fastställa och genomföra EU:s bistånds- och utvecklingspolitik i deras hemländer. |
|
11. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mångdubbla de forsknings- och analysinitiativ som syftar till förståelse av vad som fungerar i integrationsfrågor och att i samarbete med medlemsstaterna och de lokala myndigheterna ambitiöst öka de faktiska insatserna för att sprida bästa metoder, inte bara genom den föreslagna webbplatsen, utan på så många andra rimliga sätt som möjligt. |
|
12. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utnyttja den omfattande potentialen hos kommissionens delegationer och konsulära myndigheter i hela världen för att bidra till att integrera eventuella invandrare genom att göra dem förtrogna med EU:s och medlemsstaternas kultur, historia, språk samt civila rättigheter och skyldigheter. |
|
13. |
Europaparlamentet betonar vikten av att personalsammansättningen i EU:s institutioner och medlemsstaternas offentliga förvaltningar återspeglar sammansättningen av befolkningen i unionen och medlemsstaterna. |
|
14. |
Europaparlamentet uppmanar rådet att använda övergångsklausulen i artikel 67.2 andra strecksatsen i fördraget för att ge parlamentet medbeslutandebefogenheter i frågor som rör integration och laglig migration och medge beslut med kvalificerad majoritet i rådet. Parlamentet betraktar det som viktigt att parlamentsledamöterna har medbeslutanderätt i integrationspolitiken med tanke på att de utgör EU:s politiska röst, och därför bör de företräda både invandrarnas och medborgarnas åsikter och dela ansvaret för integrationspolitiken i samband med EU:s lagstiftningsprocess. |
|
15. |
Europaparlamentet uppmanar rådet att permanenta det årliga mötet mellan integrationsministrarna, som det nederländska EU-ordförandeskapet först anordnade i Groningen i november 2004. |
|
16. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att under de avslutande överläggningarna om EU:s byrå för grundläggande rättigheter allvarligt överväga att låta byrån ansvara för främjandet av förtroende och goda relationer mellan grannar samt utveckla denna roll konkret genom de efterföljande årliga programmen som planeras för byrån. |
|
17. |
Europaparlamentet uppmanar rådet att på nytt överväga kommissionens förslag om att tillämpa den öppna samordningsmetoden på integrationspolitiken. Parlamentet begär i detta hänseende att Europaparlamentet görs delaktigt i hela förfarandet. |
|
18. |
Europaparlamentet uppmanar rådet att fastlägga ett omfattande och förutseende ramdirektiv om laglig migration med vederbörlig hänsyn till behovet av integration. |
|
19. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge en enda regeringsmedlem det övergripande ansvaret för att övervaka integrationspolitiken för invandrare, för att garantera en enhetlig politik i alla organ på alla nivåer av samhällsstyrningen, och att överväga att utse en hög kommissarie för integration eller en integrationsombudsman i varje medlemsstat med uppgift att samordna politikens genomförande, sprida information till invandrare och granska invandrares klagomål samt vidta åtgärder för att rätta till problem. |
|
20. |
Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att sörja för en granskning av alla statliga organ på alla nivåer som har (eller bör ha) ansvar för integrationen av invandrare. |
|
21. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att inkludera integrationen av tredjelandsmedborgare i de framtida fleråriga programmen vid Byrån för grundläggande rättigheter. |
|
22. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra invandrarnas politiska deltagande och motverka deras politiska och sociala isolering. I detta avseende uppmanar parlamentet kommissionen att utföra en rättslig översyn över de befintliga bestämmelserna om europeiskt samhällsmedborgarskap i de olika medlemsstaterna och om medlemsstaternas nuvarande praxis när det gäller att ge varaktigt bosatta invandrare rätt att rösta i lokal- och kommunalval. |
|
23. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa öppna, mänskliga, snabba och förnuftiga förfaranden för beviljande av ställning som varaktigt bosatt, för familjeåterförening och för naturalisering av varaktigt bosatta invandrare och deras barn, särskilt med beaktande av det faktum att många av barnen är födda på en medlemsstats territorium. |
|
24. |
Europaparlamentet fäster medlemsstaternas uppmärksamhet vid den rättsliga beroendestatusen för invandrarkvinnor som följer sina makar vid en familjeåterförening och uppmanar medlemsstaterna att se över sin lagstiftning för att se till att makar och barn så snart som möjligt får individuell status och arbetstillstånd, oavsett den primära rättshavarens status, i syfte att garantera och skydda deras rättigheter fullt ut samt underlätta deras integration i samhället. |
|
25. |
Europaparlamentet uppmanar de politiska partierna, fackföreningarna och det civila samhället som helhet på nationell nivå att välkomna invandrare som fullvärdiga medlemmar på alla nivåer av sina respektive strukturer. |
|
26. |
Europaparlamentet stödjer de integrationsprogram som vissa medlemsstater tillämpar och som innebär ett ömsesidigt åtagande från mottagarländerna och invandrarna. Parlamentet hoppas att invandrarna på detta sätt kan göras medvetna om Europeiska unionens grundläggande värden och att de samtidigt får möjlighet att skaffa sig grundläggande kunskap om hur mottagarsamhället fungerar. Parlamentet understryker betydelsen av att man uppmuntrar invandrare att lära sig mottagarlandets språk och anordnar samhälleliga utbildningskurser. |
|
27. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka lagarna mot diskriminering och rasism och att se till att de befintliga lagarna följs samt att överväga lämplig lagstiftning för positiv särbehandling av invandrare på alla lämpliga områden med vägledning av medlemsstater där positiva åtgärder har lyckats väl. |
|
28. |
I synnerhet för att förhindra eventuell diskriminering av invandrarkvinnor uppmanar Europaparlamentet medlemsstaterna att ge dessa kvinnor lättillgänglig information om värdlandets jämställdhetslagstiftning samt de rättigheter och det skydd som följer av denna lagstiftning, inbegripet befintliga rättsliga eller administrativa påföljder. |
|
29. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna samt de regionala och lokala myndigheterna att stimulera samverkan mellan invandrare och deras värdsamhälle bland annat genom att främja gemensamma forum, en interkulturell dialog, seminarier, utställningar samt kultur- och idrottsverksamhet. Dessutom efterlyser parlamentet inrättande av nya strukturer eller stöd för befintliga strukturer som gör det möjligt att integrera invandrare i värdsamhället, i syfte att förhindra social utslagning av nyanlända och redan bosatta invandrare som har svårigheter att integreras. Parlamentet efterlyser vidare stöd till migrantorganisationer på medlemsstaternas territorier och förstärkning av banden med migranternas hemländer. |
|
30. |
Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att vidta om integrationsrelaterade åtgärder för flyktingar under mottagningsfrasen, t.ex. språkkurser eller frivillig verksamhet, med tanke på att integrationsprocessen för flyktingar börjar vid mottagningen. |
|
31. |
Europaparlamentet betonar vikten av att utarbeta en omfattande ram för europeiskt samhällsmedborgarskap genom samarbetet mellan parlamentet, rådet och kommissionen. |
|
32. |
Europaparlamentet betonar vikten av att genomföra årliga utfrågningar om integration, i vilka Europaparlamentet och de nationella parlamenten samt det civila samhället deltar, i synnerhet icke-statliga organisationer och invandrarorganisationer, i syfte att utvärdera effektiviteten i unionens integrationssatsningar och bedöma utvecklingen i fråga om integration av invandrare i medlemsstaterna. |
|
33. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och till medlemsstaternas regeringar. |
(1) Handling nr 14615/04 av den 19 november 2004.
(2) EUT L 251, 3.10.2003, s. 12.
(3) EUT L 16, 23.1.2004, s. 44.
P6_TA(2006)0319
Utveckling och migration
Europaparlamentets resolution om utveckling och migration (2005/2244(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med titeln ”Migration och utveckling: konkreta riktlinjer” (KOM(2005)0390), |
|
— |
med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (KOM(2005)0391), |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelanden till rådet och Europaparlamentet med följande titlar: ”Prioriterade åtgärder för att lösa migrationsutmaningarna – Första uppföljningen av mötet på Hampton Court” (KOM(2005)0621), ”EU:s handlingsstrategi mot personalbristen inom hälso- och sjukvården i utvecklingsländerna” (KOM(2005)0642) och ”Tematiskt program för samarbete med tredjeländer om migration och asyl” (KOM(2006)0026), |
|
— |
med beaktande av punkt IV i de senaste slutsatserna från Europeiska rådets möte i Bryssel, den 15-16 december 2005: ”Övergripande strategi för migration”, |
|
— |
med beaktande av resolutionerna A/RES/58/208, A/RES/59/241 och A/RES/60/205 från FN:s generalförsamling, i vilka det föreskrivs en dialog på hög nivå vid det 61:a sammanträdet 2006 om internationell migration och utveckling, |
|
— |
med beaktande av partnerskapsavtalet mellan länderna i Afrika, Västindien och Stilla havet (AVS), å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (Cotonouavtalet) (1) och ändrat i Luxemburg den 25 juni 2005 (2), särskilt artikel 13 om migration, |
|
— |
med beaktande av Brysselförklaringen om asyl, migration och mobilitet och handlingsplanen för genomförande av denna förklaring som antogs den 13 april 2006 i Bryssel vid det första mötet för AVS-ländernas ministrar för asyl-, migrations- och mobilitetsfrågor, |
|
— |
med beaktande av FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och tillhörande protokoll, |
|
— |
med beaktande av beslut nr 4/2005 av AVS-EG-ministerrådet av den 13 april 2005 om användning av medel ur reserven i nionde Europeiska utvecklingsfondens anslag för långsiktig utveckling (3), |
|
— |
med beaktande av rapporten från FN:s generalsekreterare med titeln ”Global studie om kvinnors roll för utveckling, 2004: kvinnor och internationell migration”, A/59/287/Add.1, |
|
— |
med beaktande av Världsbankens rapport med titeln: ”Global Economic Prospects 2006: Economic Implications of Remittances and Migration” (4), |
|
— |
med beaktande av rapporten från den globala kommissionen om internationell migration från oktober 2005 med titeln ”Migration i en sammanlänkad värld: nya handlingsmöjligheter” (5), |
|
— |
med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 18, 19 och 21, |
|
— |
med beaktande av de åtaganden som medlemsstaterna ingick 2005, framför allt
|
|
— |
med beaktande av ILO:s rekommendation nr 151 om migrerande arbetstagare, |
|
— |
med beaktande av den gemensamma förklaringen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen om Europeiska unionens utvecklingspolitik, med titeln ”Europeiskt samförstånd” (7) av den 20 december 2005, som innehåller en allmän handlingsram för EU i fråga om utveckling, |
|
— |
med beaktande av Wiendeklarationen, som antogs vid det fjärde toppmötet mellan Europeiska unionen och Latinamerika den 12 maj 2006, |
|
— |
med beaktande av sina resolutioner av den 17 november 2005 om en utvecklingsstrategi för Afrika (8), av den 15 november 2005 om globaliseringens sociala dimension (9), av den 26 oktober 2005 om en gemenskapsmetod för hantering av ekonomisk migration (10), av den 9 juni 2005 om sambandet mellan laglig och olaglig migration och integrationen av invandrare (11) och av den 12 april 2005 om Europeiska unionens roll när det gäller att uppnå millennieutvecklingsmålen (12), |
|
— |
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2836/98 av den 22 december 1998 om genusfrågornas integrering med utvecklingssamarbetet (13), |
|
— |
med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och yttrandena från utrikesutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor samt utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0210/2006), och av följande skäl, |
|
A. |
Av 175 miljoner migranter (3 procent av världens befolkning) lever 40 procent i utvecklingsländer. |
|
B. |
Migrationen är inget nytt fenomen, men med tanke på den omfattning den har fått i vår globaliserade värld och det faktum att samtliga internationella aktörer har fått upp ögonen för den har den blivit en viktig politisk utmaning för det internationella samfundet. |
|
C. |
Sedan åttiotalet har invandringen ökat markant utan att EU har kunnat erbjuda någon gemensam och substantiell lösning. |
|
D. |
EU tar emot invandrare från praktiskt taget samtliga utvecklingsländer. Det finns med andra ord ett stort antal invandrare från Asien, Afrika och Latinamerika och det är inte troligt att detta fenomen kommer att minska i omfattning under de kommande åren. |
|
E. |
Världssamfundet har ännu inte mobiliserat sig genom att göra betydande och gemensamma insatser. |
|
F. |
Migrationsfrågan kräver en övergripande lösning från det internationella samfundet. EU har hittills inte kunnat erbjuda någon övergripande politisk lösning och har inte utarbetat verktyg som är anpassade till detta problem. |
|
G. |
Eftersom det inte finns någon gemensam politik för att reglera migrationsströmmarna kan medlemsstaterna fatta ensidiga beslut som gör det svårt för gemenskapen att anta en samstämmig ståndpunkt. |
|
H. |
Lösningen på invandringsfenomenet måste vara resultatet av ett så brett samförstånd som möjligt inom EU, men också mellan de politiska partierna i varje medlemsstat. |
|
I. |
I FN:s generalförsamling kommer det den 14-15 september 2006 att hållas en dialog på hög nivå om internationell migration och utveckling. |
|
J. |
Afrikanska unionen har placerat migrationsfrågan högt upp på sin dagordning under ledning av Alpha Oumar Konaré, ordförande för Afrikanska unionens kommission. |
|
K. |
Det faktum att migranterna drivs av olika motiv och att det därmed uppstår olika typer av migrantgrupper bromsar genomförandet av en samstämmig och övergripande politik för att få migrationen att bidra till utveckling. |
|
L. |
De flesta migranter kommer från Asien och Latinamerika, men Afrika utmärker sig genom de omfattande negativa effekter som migrationen leder till. |
|
M. |
Mottagarländerna i nord utgör föremål för de flesta analyser samtidigt som 60 procent av migranterna inte lämnar södra halvklotet. |
|
N. |
I Wiendeklarationen gjordes ett åtagande om att föra den övergripande dialogen framåt och stärka samarbetet om migrationsfrågor mellan Europeiska unionen och Latinamerika. |
|
O. |
Att endast höja det offentliga utvecklingsbiståndet löser inte frågan om sambandet mellan migration och utveckling. Det är viktigt att även ta fram särskilda och nyskapande verktyg för att bättre lyfta fram och främja migranternas roll för att bekämpa fattigdom och främja utveckling. |
|
P. |
Lösningen på detta fenomen bör ingå i de nationella och internationella strategierna för bekämpning av fattigdom och för uppnående av millennieutvecklingsmålen. |
|
Q. |
Rätten för länderna i syd att föra en självständig migrationspolitik måste erkännas och stödjas. |
|
R. |
För länderna i syd innebär migration att de högst utbildade och mest företagsamma medborgarna lämnar landet och att ”kompetensflykten” äventyrar tillhandahållandet av och kvaliteten på grundläggande tjänster inom olika sektorer, i synnerhet hälso- och sjukvård. |
|
S. |
Kvalificerade personer uppmuntras att utvandra av den selektiva mottagningspolitik som bedrivs av nord under beteckningen ”vald migration”, vilket förvärrar den förlust av kompetent arbetskraft som drabbar många länder i syd. |
|
T. |
Enligt ordföranden för Afrikanska unionens kommission Alpha Oumar Konaré förvägrar denna politik Afrika rätten till utveckling. |
|
U. |
Cirkulär migration, som möjliggör in- och utresor mellan ursprungslandet och destinationslandet, skapar stora möjligheter för utvecklingen i mottagar- och avreseländerna. |
|
V. |
Genom gemensam utveckling, dvs. att potentialen hos de invandrargrupper som etablerat sig i de rika länderna för att bidra till utvecklingen i deras ursprungsländer lyfts fram, kan migrationen bidra till utveckling och till ömsesidig hjälp mellan folken. |
|
W. |
Migranternas penningöverföringar till de respektive ursprungsländerna utgör en viktig utvecklingsmöjlighet, storleken på dessa överföringar överskrider vida världens offentliga utvecklingsbistånd och i de flesta fall är de finansiella kostnaderna och bankavgifterna för dessa överföringar mycket höga och administrationen medger ibland ingen insyn. Dessa överföringar används emellertid i första hand för familjemedlemmarnas privata konsumtion och endast en liten del av dem finansierar investeringar och utveckling. |
|
X. |
Dessa överföringar kan emellertid inte ersätta eller rättfärdiga en minskning av det offentliga utvecklingsbiståndet. |
|
Y. |
I världen fanns det under 2005 nästan 9,2 miljoner flyktingar och 25 miljoner personer som var ”internflyktingar”, varav hälften i Afrika. Dessa personer omfattas inte av något internationellt skydd, vilket skapar en oacceptabel rangordning av offren. |
|
Z. |
Antalet personer som tvingats till flykt eller som fördrivits på grund av naturkatastrofer ökar och skulle enligt FN:s flyktingskommissariat kunna uppgå till 50 miljoner om några år. |
|
AA. |
Integrering av migranter är en tvåvägsprocess som bygger på de ömsesidiga rättigheter och motsvarande skyldigheter som tillkommer lagliga migranter respektive värdlandet i fråga och vars syfte det är att se till att invandrare kan delta i samhällslivet. |
|
AB. |
Migranter, som drabbas av människohandel, diskriminering och social otrygghet, är en grupp som ännu inte skyddas tillräckligt av världssamfundet och av nationell lagstiftning. |
|
AC. |
Den internationella konventionen om skydd av rättigheterna för migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar har inte ratificerats av någon medlemsstat. |
|
AD. |
Europeiska unionen har endast anslagit 15 miljoner euro till integrationsmålet sedan 1999, dvs. 0,5 euro per invandrare. |
|
AE. |
Bekämpningen av den människohandel som är knuten till migration samt av handeln med och det sexuella utnyttjandet av kvinnor och barn bör upphöjas till en prioriterad fråga för EU. |
|
AF. |
Kvinnor utgör 51 procent av alla migranter i den utvecklade världen och 46 procent i utvecklingsländerna (14). Det informeras inte tillräckligt om vilka risker den illegala migrationen innebär, vilket gör att kvinnliga migranter i större utsträckning utsätts för sexuellt utnyttjande, våld, diskriminering och utnyttjande på arbetsplatsen, och kvinnornas särskilda roll beaktas inte inom migrationspolitiken. |
|
AG. |
Migrationen kan hjälpa kvinnor att förbättra sina liv och bli mer självständiga, stödja de kvinnor som är marginaliserade samt sätta stopp för förtryckande sociala relationer. |
|
AH. |
Kvinnor tvingas dock ofta till migration på grund av exempelvis tvångsäktenskap, fattigdom eller väpnade konflikter. |
|
AI. |
Migrerande kvinnor är mer utsatta för sexuellt utnyttjande, diskriminering, exploatering på arbetsplatsen och ”brain-waste”, våld och hälsorisker, social isolering och människosmuggling. |
|
AJ. |
Ett stort antal migrerande kvinnor bor för närvarande i EU utan giltiga handlingar, vilket ökar riskerna för att de skall utsättas för exploatering på arbetsplatsen, sexuellt utnyttjande och sexuellt våld. |
|
1. |
Europaparlamentet är övertygat om att Europeiska unionen måste spela en viktig roll för att få migrationen att bidra till utveckling. |
|
2. |
Europaparlamentet framhåller att unionen måste komma med en övergripande politisk lösning av regional natur som är särskilt inriktad på Afrika, migrationen inom syd och frågan om sambandet mellan utveckling och migration. Parlamentet kräver att migrationsfrågan högprioriteras på dagordningen och i den politiska dialogen mellan företrädare för EU och de olika regioner med vilka EU har förbindelser, och ger sitt stöd till att det anordnas ett toppmöte mellan företrädare för EU och Afrika för att hitta en gemensam politisk lösning. |
|
3. |
Europaparlamentet anser att den europeiska migrations- och utvecklingspolitiken i första hand bör utgå från principerna om solidaritet med tredjeländer och utvecklingssamarbete i syfte att undanröja migrationens underliggande orsaker, först och främst genom att utrota fattigdomen. |
|
4. |
Europaparlamentet insisterar på att människors rörlighet skall ses som en rättighet som inte skall kunna utnyttjas som en handelsvara. Parlamentet betonar att all politik på området måste vara inriktad på att främja människors rätt att lämna ett land av fri vilja och inte av tvång. |
|
5. |
Europaparlamentet understryker att Europeiska unionen endast kan bemöta invandringsfenomenet på ett lämpligt sätt genom en gemensam strategi med tydliga mål som gör klart vilka mekanismer som står till förfogande för medlemsstaterna för att tillsammans och på ett solidariskt sätt bemöta detta fenomen. |
|
6. |
Europaparlamentet erinrar om samtliga staters skyldighet att bekämpa utnyttjande av och handel med människor. Parlamentet påminner om de multilaterala instrument, t.ex. FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och tillhörande protokoll, som existerar för att effektivt bekämpa människohandel, även i samband med invandring, för att skydda dessa personers grundläggande rättigheter samt för att med rättsliga medel bestraffa de personer som ägnar sig åt sådan kriminell verksamhet. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har ratificerat eller anslutit sig till denna konvention att utan dröjsmål göra så. |
|
7. |
Europaparlamentet vill att migrationsfrågorna integreras i EU:s utrikespolitik och att exemplet med Barcelonaprocessen därvid följs. |
|
8. |
Europaparlamentet lovordar rådets förslag om att hålla ett ministermöte inom partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet (EuroMed) om migration under 2006. Parlamentet välkomnar också det toppmöte mellan Europa och Afrika om migration, som kommer att hållas i Rabat i juli 2006, för att diskutera invandringen från Maghrebländerna och de afrikanska länderna söder om Sahara. |
|
9. |
Europaparlamentet välkomnar alla ytterligare initiativ för att förbättra migrationspolitiken, och understryker att denna kräver ett övergripande förhållningssätt som inbegriper en klar uppfattning om vilka viktiga åtgärder som måste vidtas inom ramen för denna politik snarare än stöd till spridda åtgärder för att utveckla den. |
|
10. |
Europaparlamentet rekommenderar att rådet vidtar lämpliga åtgärder för att se till att samarbetet och samordningen förbättras mellan de ansvariga för migration och de ansvariga för utveckling i varje medlemsstat. |
|
11. |
Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt men inte tillräckligt att höja det offentliga utvecklingsbiståndet för att få migrationen att bidra till utveckling. Parlamentet kräver att Europeiska unionen och medlemsstaterna fullgör de åtaganden som ingicks under 2005. |
|
12. |
Europaparlamentet rekommenderar att migration och dess inverkan på utvecklingen beaktas genomgående i alla diskussioner och insatser för att uppnå millennieutvecklingsmålen. Parlamentet påminner om att en övergripande strategi endast kan bära frukt om det finns en lämplig juridisk ram både inom EU och i ursprungsländerna. |
|
13. |
Europaparlamentet betonar att migrationen bör integreras bättre i utvecklingspolitiken och i utvecklingsplanerna och rekommenderar att migrationen på nationell nivå skall ingå i strategidokumenten för minskad fattigdom. |
|
14. |
Europaparlamentet bekräftar betydelsen av diasporagrupper för att stärka förbindelserna mellan EU och ursprungsländerna, särskilt när det gäller migration. Parlamentet efterlyser ett bättre samarbete mellan institutionerna i utvecklingsländerna och EU:s medlemsstater, bland annat när det gäller att genomföra gemensamma utvecklingsprojekt. |
|
15. |
Europaparlamentet anser att gemensam utveckling, som går ut på att erkänna och stödja invandrargruppernas roll för utvecklingen i deras ursprungsländer, bör få ett fullständigt erkännande på EU-nivå. |
|
16. |
Europaparlamentet betonar att unionen måste införa två prioriterade instrument för att få migrationen att bidra till utveckling:
|
|
17. |
Europaparlamentet anser att Aeneas-programmet bör utnyttjas för en utvecklingsstrategi, liksom det program som kommer att avlösa detta program 2007, särskilt genom finansiering av insatser för gemensam utveckling, och att detta mål strikt måste respekteras för att t.ex. undvika att det avsätts pengar för att upprätthålla skyddet av EU:s yttre gränser. |
|
18. |
Europaparlamentet anser att detta program bör stärka säkra system för hantering av migrationsströmmarna och för stöd till ursprungs- och transitländerna. Parlamentet rekommenderar i detta syfte att programmet uppvisar följande drag:
|
|
19. |
Europaparlamentet föreslår integrerade planer för regional utveckling som inriktas på de främsta afrikanska emigrationsområdena. Syftet är att finansiera
Liknande åtgärder skulle även kunna vidtas i de främsta emigrationsområdena i Latinamerika och Asien. |
|
20. |
Europaparlamentet understryker hur svårt och dyrt det är för invandrare att skicka pengar till sina ursprungsländer samt att det är mycket litet insyn i ett system som ligger utanför banksystemet. Parlamentet anser att det behövs ett säkert system som garanterar skydd för avsändarens och mottagarens uppgifter för att motivera att dessa överföringar sker via reglerade kanaler, eftersom andra alternativa system som används av invandrarna i vissa fall kan visa sig vara riktiga ockersystem. |
|
21. |
Europaparlamentet ber kommissionen, medlemsstaterna samt nationella och internationella finansiella institutioner att vidta politiska åtgärder som syftar till att
|
|
22. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett förslag till ramförordning för att minska kostnaderna för och öka insynen i invandrares penningöverföringar till sina ursprungsländer. Parlamentet påminner om att dessa överföringar är utvecklingsländernas näst största externa finansieringskälla och att upp till 20 procent av det totala överföringsbeloppet utgörs av hanteringskostnader. |
|
23. |
Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som små och medelstora företag spelar när det gäller att skapa arbetstillfällen och bidra till utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med Europeiska investeringsbanken utveckla program som får migranter att investera större summor i sådana företag. |
|
24. |
Europaparlamentet ber kommissionen och medlemsstaterna att ta fram program för att få högkvalificerade personer inom invandrargrupperna att medverka till utveckling, genom att stå för löneskillnaden för högkvalificerade invandrare som är beredda att återvända till sina länder eller genom att inrätta system för ”dubbla tjänster” för personal inom den offentliga sektorn i syd (lärare, forskare, läkare). Parlamentet ber kommissionen att genomföra en undersökning om de erfarenheter av ”dubbla tjänster” som gjorts i medlemsstaterna. |
|
25. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka tänkbara åtgärder för att se till att migranter som återvänder till sina ursprungsländer kan föra över pensioner och sociala förmåner. |
|
26. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att utreda åtgärder angående överföring av pensionsrättigheter, erkännande av meriter och fungerande mekanismer som skall underlätta rörlighet för forskare och andra yrkeskategorier, så att de, när de så önskar, kan återvända till sitt ursprungsland och återintegreras på ett framgångsrikt sätt. |
|
27. |
Europaparlamentet ber Europeiska unionen och medlemsstaterna att uppmuntra cirkulär migration eller pendling genom att
|
|
28. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att främja cirkulär migration, då migranterna åker fram och tillbaka mellan sitt ursprungsland och värdlandet, och på sätt kan stå till hemlandets förfogande med den kunskap och erfarenhet som de har förvärvat. Parlamentet påpekar att man måste komplettera cirkulär migration med integreringsåtgärder för migranter som ger sig av och kommer tillbaka. Parlamentet understryker den roll det civila samhället, icke-statliga organisationer och arbetsmarknadens parter spelar i denna process. |
|
29. |
Europaparlamentet välkomnar dessutom kommissionens förslag om att inleda en dialog i frågor om uppehålls- och arbetstillstånd samt att förvalta program för migrerande arbetstagare som kopplar samman migranternas kompetens med behoven i utvecklingsländerna. |
|
30. |
Europaparlamentet uppmanar de offentliga myndigheterna i nord och syd att investera i utbildning av medborgarna. Parlamentet bekräftar sitt stöd för målet ”20/20”: 20 procent av det offentliga biståndet i nord och 20 procent av de nationella budgetarna i syd skall avsättas för grundläggande sociala tjänster. |
|
31. |
Europaparlamentet uppmanar länderna i syd att utveckla strategier för att ”utbilda och behålla”, i synnerhet genom att omvärdera de sociala yrkeskårerna och genom att lägga tonvikt vid kvinnornas situation, vilka ofta är utsatta för könsdiskriminering. |
|
32. |
Europaparlamentet ber unionen att konkret integrera främjandet av värdiga arbeten med EU:s utvecklingsdagordning, särskilt
Parlamentet efterlyser emellertid att detta begrepp inte skall utnyttjas av nord för att skapa ett icke-tariffärt hinder för tillträde till dess marknad. |
|
33. |
Europaparlamentet ber Europeiska unionen och medlemsstaterna att vidta politiska åtgärder för att begränsa kompetensflyktens negativa ekonomiska och sociala konsekvenser för länderna i syd, genom att
|
|
34. |
Europaparlamentet rekommenderar att det antas en ”europeisk kod för gott uppförande” och nationella koder i medlemsstaterna för att reglera rekryteringen av arbetskraft. |
|
35. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att föreslå ett särskilt program för att lösa krisen med humanresurser i Afrikas sjukvårdssektor. |
|
36. |
Europaparlamentet välkomnar planerna på att utveckla omfattande och sammanhängande etiska riktlinjer för rekrytering av personal till sektorer som är särskilt utsatta för kompetensflykt. |
|
37. |
Europaparlamentet välkomnar ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel den 15 och 16 december 2005 om en ”Övergripande strategi för migration” och de förslag som kommissionen nyligen lagt fram rörande kompetensflykt, penningöverföringar, diasporagrupper, tillfällig/cirkulär migration, rätten till tillgång till socialförsäkringssystemet, visering för flera inresor m.m. |
|
38. |
Europaparlamentet betonar att ”kompetenscirkulationen” är viktig för att stärka migrationens positiva bidrag till utveckling eftersom utvecklingsländerna fullt ut deltar i kompetensutbytet på den globala arbetsmarknaden. Parlamentet rekommenderar kommissionen och medlemsstaterna att beslutsamt engagera sig i denna fråga genom att föreslå åtgärder för att
|
|
39. |
Europaparlamentet konstaterar att vissa yrkesutbildningsmeriter och/eller akademiska meriter för arbetstagare från tredjeländer antingen inte erkänns alls eller endast erkänns med stor svårighet vilket gör det svårt för sådana arbetstagare att komma in på EU-medlemsstaternas arbetsmarknader på jämlika villkor. Parlamentet anser att migranter bör ha tillgång till utbildningsprogram när de arbetar inom EU så att de kan utveckla sin yrkeskompetens. |
|
40. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå initiativ för att göra det lättare att erkänna yrkeskvalifikationer och fastställa vilka miniminormer som skall gälla vid upprättandet av ett europeiskt system för erkännande av utländska utbildningsbevis. |
|
41. |
Europaparlamentet kräver att kvinnors särskilda roll för migration och utveckling skall beaktas bättre, framför allt att
|
|
42. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja medel som dels ger kvinnliga migrerande arbetstagare möjlighet till sociopolitiskt, ekonomiskt och psykologiskt inflytande, särskilt gentemot sina familjer, och tillgång till de kunskaper som är nödvändiga för att de skall integreras i värdlandet på ett effektivt sätt, dels garanterar de kvinnliga migrerande arbetstagarnas rättigheter, position och roll samt stärker jämställdhetsinriktade icke-statliga organisationer och nätverk för migrerande kvinnor. |
|
43. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att principen om icke-diskriminering tillämpas i samband med migrerande kvinnors tillträde till och deltagande på EU:s arbetsmarknad och att deras grundläggande sociala och ekonomiska rättigheter respekteras, i synnerhet frågan om lika lön. |
|
44. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma migrerande kvinnors barn för att de skall garanteras ett gott skydd och bättre tillgång till hälsovård och utbildning. |
|
45. |
Europaparlamentet stöder förslaget i förklaringen och handlingsplanen för genomförande av denna förklaring som antogs i Bryssel den 13 april 2006 av AVS-ländernas ministrar för asyl-, migrations- och mobilitetsfrågor. Enligt detta förslag skall det inrättas ett virtuellt centrum för migration i AVS-länderna i syfte att samla in fullständiga och oberoende uppgifter för att ta fram lösningar på AVS-ländernas utmaningar på migrationsområdet. |
|
46. |
Europaparlamentet gläder sig åt att det kommer att inrättas en AVS-EG-facilitet för migration i slutet av 2006, men ber samtidigt kommissionen att klargöra målen och garantera att instrumentet inte avleds från utvecklingsmålet. |
|
47. |
Europaparlamentet ifrågasätter det lämpliga och effektiva med återtagandeavtal och återtagandeklausuler som syftar till att koppla det ekonomiska och tekniska biståndet till tredje länders ”resultat” ifråga om återtagande. Parlamentet betonar att en sådan politik som går ut på att vilja ha något i gengäld riskerar att försvaga de länder varifrån migranterna kommer. |
|
48. |
Europaparlamentet ber kommissionen att föreslå åtgärder som syftar till att stärka syd-ländernas kapacitet att föra en självständig migrationspolitik, inom ramen för EU:s migrationsfond eller AVS-EG-faciliteten. |
|
49. |
Europaparlamentet understryker att Afrikanska unionen och afrikanska regionala organisationer kan spela en viktig roll för att kanalisera den ekonomiska migrationen i Afrika, till exempel genom samarbetsavtal för gemensam utveckling mellan EU och de länder från vilka migranterna kommer samt genom bilaterala och multilaterala avtal, försedda med klausuler om respekt för de mänskliga rättigheterna och ILO:s normer. Parlamentet anser att Europeiska unionen bör stödja sådana initiativ. |
|
50. |
Europaparlamentet anser att AVS-EG:s partnerskap utgör en förmånlig ram för förslag till gemensamma lösningar på migrationsfrågan med utgångspunkt i artikel 13 i Cotonouavtalet. Parlamentet ber kommissionen att ta upp följande mål i de pågående förhandlingarna om avtal om ekonomiskt partnerskap eller i eventuella förhandlingar om återtagandeavtal:
|
|
51. |
Europaparlamentet ber kommissionen att tillsammans med de berörda länderna utarbeta en strategi för att stödja de destinations- och transitländer som tar emot flest migranter samt att studera handlingsprogram med inriktning på migranter i identifierade ”migrationscentrum” och transitzoner, med fokus på de mest utsatta migranterna (kvinnor, ensamma minderåriga) med följande mål:
|
|
52. |
Europaparlamentet begär att dessa handlingsprogram bl.a. skall vara inriktade på en analys av migrationens och utvisningens psykiska effekter samt på det psykologiska stödet till och omhändertagandet av kvinnor och barn som drabbats av dessa negativa effekter. |
|
53. |
Europaparlamentet ber Europeiska unionen att stödja de initiativ som FN:s flyktingkommissariat tagit för att världssamfundet skall klargöra begreppen politisk flykting, ekonomisk flykting och miljöflykting och ge varje kategori anpassat skydd och stöd. Parlamentet anser att fördrivna personer bör åtnjuta ett lika omfattande skydd som det som föreskrivs för flyktingar i flyktingkonventionen av den 28 juli 1951. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och det internationella samfundet att se till att FN:s vägledande principer om internt fördrivna personer respekteras, och rekommenderar att dessa bestämmelser om skydd för fördrivna personer skall stadfästas i form av en internationell konvention. |
|
54. |
Europaparlamentet är bekymrat över FN:s flyktingkommissariats (UNHCR) ekonomiska svårigheter. Parlamentet anser att kommissionen bör stärka sitt ekonomiska stöd till projekt som drivs av UNHCR och att EU, som är den givare som bidrar mest till UNHCR:s budget, bör utöva påtryckningar mot övriga givare så att UNHCR får de resurser det behöver för att på bästa sätt kunna genomföra sina uppgifter. |
|
55. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med FN:s flyktingkommissariat samt berörda länder eller regionala organisationer utveckla projekt för
|
|
56. |
Europaparlamentet uppmuntrar transitländerna och ursprungsländerna att delta aktivt i den nya strategin för migration och utveckling. |
|
57. |
Europaparlamentet ber kommissionen att inleda en dialog med ursprungsländerna och uppmana dem att förbjuda seder som strider mot mänskliga rättigheter, som till exempel kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap, polygami samt skilsmässa utan båda makarnas medgivande. |
|
58. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en kvantitativ och kvalitativ utvärdering av utgifterna och biståndsprogrammen för utvecklingen i tredjeländer samt en sammanfattning av de resultat som har uppnåtts när det gäller att förbättra kvinnans ställning i migranternas ursprungsländer. |
|
59. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i större utsträckning beakta de effekter som förflyttningar orsakade av konflikter kan innebära för den sociala, fysiska och psykologiska situationen bland migrerande kvinnor som, på grund av sin utsatta situation, i större utsträckning riskerar att utsättas för våld. |
|
60. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och Europeiska unionen att se till att invandrarkvinnor som har fallit offer för våld informeras grundligt om sina rättigheter, har ordentlig tillgång till rättshjälp och kan få egen rättslig ställning samt uppehålls- och arbetstillstånd. |
|
61. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att genom sina lokala företrädare och ambassader systematiskt informera de kvinnor som vill migrera till Europeiska unionen om villkoren i samband med legal invandring, deras eventuella framtida rättigheter och skyldigheter samt om vilka grundläggande värderingar och principer som gäller i de europeiska samhällena. |
|
62. |
Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att utarbeta särskilda utvecklingsstrategier och utvecklingsprogram som garanterar att det finns medicinsk, social och psykologisk vård för kvinnor som fördrivits till följd av konflikter och för andra migrerande kvinnor som lider av de psykiska, fysiska och sociala följderna av en fördrivning. |
|
63. |
Europaparlamentet framhåller behovet av att utbyta god praxis, både mellan medlemsstaterna och med tredjeländerna, särskilt utvecklingsländerna. |
|
64. |
Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har tagit tillräcklig hänsyn till jämställdhetsperspektivet i sitt meddelande ”Migration och utveckling: konkreta riktlinjer”. Parlamentet föreslår att en permanent och interinstitutionell högnivågrupp inrättas med uppgift att bevaka utvecklingen av gemenskapens invandrarpolitik från ett jämställdhetsperspektiv och utveckla verktyg för att utvärdera effekterna på jämställdheten i samband med att åtgärder vidtas inom invandrarpolitiken. |
|
65. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att anta europeiska riktlinjer och konkreta och riktade jämställdhetsmål och jämställdhetsindikatorer inom invandrarpolitiken, bland annat åtgärder för att öka medvetenheten på nationell nivå och garantera en integrering av jämställdhetsperspektivet i invandrarpolitiken och en regelbunden utvärdering av politiken från ett jämställdhetsperspektiv. |
|
66. |
Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att upprätta en rättslig ram som garanterar invandrarkvinnor rätten till eget pass och uppehållstillstånd och som gör en person som konfiskerar dessa handlingar till en brottsling. |
|
67. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka dialogen med de migrerande kvinnornas ursprungsländer för att främja respekten för kvinnors rättigheter, jämställdheten mellan kvinnor och män samt kampen mot fattigdom och kvinnors ekonomiska oberoende. |
|
68. |
Europaparlamentet understryker att migration och integration är nära förbundna. Om migrationen skall lyckas och alla berörda parter gynnas måste strategierna på migrationsområdet gå hand i hand med en heltäckande och flerdimensionell integrationspolitik. |
|
69. |
Europaparlamentet beklagar att det sedan toppmötet i Tammerfors 1999 inte har skett några framsteg på integrationsområdet, och anser att EU vid det här laget bör ta sitt ansvar på detta område. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang genomförandet av Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare. Parlamentet stöder ett snabbt inrättande av ett europeiskt migrationscentrum i syfte att påskynda EU:s och medlemsstaternas integrationsinsatser. |
|
70. |
Europaparlamentet understryker att migranter är en tillgång för mottagarländerna och vidhåller att den rollen bör stärkas och få ett ökat erkännande. Parlamentet understryker att såväl de europeiska medborgarna som de invandrade arbetstagarna har rättigheter och skyldigheter som i alla lägen måste respekteras. |
|
71. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införliva dessa positiva aspekter i sina nationella informationskampanjer. |
|
72. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta rättvisa och transparenta förfaranden för att underlätta migranters tillgång till arbete med anständiga arbetsvillkor och villkor för hälsa och säkerhet, samt för hur de anställs hos företagen. |
|
73. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta olika ungdomsutbytesprogram, att ta initiativ inom ramen för Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration, att främja närmare kulturellt samarbete och utbildningsband med de berörda tredjeländerna, att förstärka samarbetet mellan utbildningsinstitutioner i EU och utvecklingsländerna samt stödja återanpassningsåtgärder. |
|
74. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna främja och utveckla utbytesprogrammen för studerande och nyutexaminerade från utvecklingsländer som – vilket är fallet med programmen Erasmus, Erasmus-Mundus, Comenius, Sokrates och Leonardo da Vinci – kommer att hjälpa till att säkra målen med tidsbestämd migration och möjliggöra att lärdomar och god praxis överförs till de studerandes och de nyutexaminerades ursprungsland. |
|
75. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka det icke-finansiella, sociala och yrkesmässiga biståndets betydelse för utvecklingen genom att bedöma ungdomarnas roll, främja integration och medborgarskap samt knyta kontakter med berörda parter på området för ekonomisk migration såsom icke-statliga organisationer och arbetsmarknadens parter i ursprungs- och värdländer. |
|
76. |
Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen och medlemsstaterna att inte se migrationsfrågan som en förlängning av deras restriktiva migrationspolitik i sina förbindelser med tredjeland. Parlamentet vänder sig mot varje form av ”externalisering” av unionens och medlemsstaternas migrationspolitik, dvs. att allt ansvar för migrationsfrågor läggs enbart på länderna i syd. |
|
77. |
Europaparlamentet påpekar i detta sammanhang att förvaltningen av migrationsströmmar inte får utgöra en förutsättning för associeringsavtal. |
|
78. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lägga fram praktiska förslag för att göra det lättare att migrera på lagligt sätt och därigenom bekämpa den illegala arbetsmarknaden och utnyttjandet av migrerande arbetstagare. |
|
79. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa en trovärdig inresepolitik som bygger på respekt för de mänskliga rättigheterna och den internationella rätten. |
|
80. |
Europaparlamentet uppmanar alla Europeiska unionens medlemsstater att ratificera den internationella konventionen om skydd av rättigheterna för migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar och till fullo infria sina internationella åtaganden när det gäller skydd av migranter och deras familjer. |
|
81. |
Europaparlamentet noterar att utnyttjandet av migrerande arbetstagare har ökat och uppmanar medlemsstaterna att garantera att gemenskapens och nationell arbetslagstiftning tillämpas och att erbjuda alla migrerande arbetstagare rättsligt och civilt skydd mot övergrepp och utnyttjande. |
|
82. |
Europaparlamentet ber Europeiska unionen och medlemsstaterna att agera för att ”närma ställningen” för utlänningar som är lagligen bosatta i Europeiska unionen till den ställning som medlemsstaternas medborgare har och att ge dem största möjliga rättssäkerhet, för att komma närmare målet om ett europeiskt medborgarskap som står öppet för människor från länder utanför gemenskapen. |
|
83. |
Europaparlamentet erkänner att det är mycket viktigt att det åtminstone finns en gemensam miniminivå för hela EU när det gäller tredjelandsmedborgares rättigheter. Parlamentet välkomnar därför planerna på att se till att samma villkor råder för alla invandrare som söker sig till EU:s arbetsmarknader. |
|
84. |
Europaparlamentet välkomnar planerna på att upprätta ett rättvist och öppet inreseförfarande för säsongsarbetare och att tillerkänna dem vissa rättigheter. Parlamentet anser att vederbörlig hänsyn bör tas till migranter med begränsad eller ringa yrkesutbildning eller yrkeserfarenhet. Parlamentet anser det vara viktigt att denna utsatta grupp av arbetstagare skyddas från diskriminering och utnyttjande. |
|
85. |
Europaparlamentet kräver att medlemsstaterna ser till att makan och barnen till huvudinnehavaren av den rättsliga statusen får egen rättslig ställning och ett eget arbetstillstånd när ansökan om familjeåterförening har beviljats, för att garantera och fullt ut skydda deras rättigheter samt underlätta den sociala integrationen. |
|
86. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utse en ombudsman på nationell eller lokal nivå som skall hantera frågor och klagomål från invandrare avseende arbetsförhållanden, rättssäkerhet eller diskriminerande behandling, och uppmanar kommissionen att granska medlemsstaternas goda praxis i denna fråga på nationell och regional nivå. |
|
87. |
Europaparlamentet beklagar att det saknas insikt om kopplingarna mellan människohandel och migration. Parlamentet konstaterar att många kvinnor som fallit offer för människohandel inte har vare sig rättsligt eller socialt skydd. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i sin politik mot människohandel fokusera på förebyggande åtgärder och skydd av offren. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bevilja dessa kvinnor möjlighet att bosätta sig i landet under en längre tid. |
|
88. |
Europaparlamentet ber kommissionen och rådet att se till att bekämpningen av människohandel som har samband med migration blir en prioritering för Europeiska unionen och att lämpliga finansiella medel anslås till detta. Parlamentet anser att den handlingsplan som håller på att upprättas bör avspegla denna prioritering, fästa särskild vikt vid de mest sårbara personerna, i synnerhet kvinnor och barn, samt trycka på behovet av samarbete mellan ursprungs- och transitländerna. |
|
89. |
Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen när den vidtar åtgärder mot organiserad människohandel från utvecklingsländer inte kommer att kriminalisera offren, utan att den koncentrerar sig på att straffa förövarna. Parlamentet noterar att många kvinnor som faller offer för människohandel saknar tillgång till rättsligt eller socialt skydd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge dessa kvinnor möjlighet att bosätta sig i landet under en längre tid. |
|
90. |
Europaparlamentet uppmanar rådet att införa rekommendationerna i denna resolution i den gemensamma ståndpunkt det håller på att utarbeta inför den dialog på hög nivå om internationell migration och utveckling som kommer att organiseras av FN i september 2006. |
|
91. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till Europeiska unionens medlemsstaters och AVS-ländernas regeringar, AVS-EG-rådet och den gemensamma parlamentariska AVS-EG-församlingen. |
(1) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.
(2) EUT L 287, 28.10.2005, s. 4.
(3) EUT L 164, 24.6.2005, s. 46.
(4) Internet: www.worldbank.org/globaloutlook.
(5) Internet: www.gcim.org (oktober 2005).
(6) I förhållande till 2004 års nivåer motsvarar detta en fördubbling av stödet.
(7) EUT C 46, 24.2.2006, s. 1.
(8) Antagna texter, P6_TA(2005)0445.
(9) Antagna texter, P6_TA(2005)0427.
(10) Antagna texter, P6_TA(2005)0408.
(11) EUT C 124 E, 25.5.2006, s. 535.
(12) EUT C 33 E, 9.2.2006, s. 311.
(13) EGT L 354, 30.12.1998, s. 5.
(14) ILO: Preventing discrimination, exploitation and abuse of women migrant workers: an information guide – booklet 1: whz the focus on women international workers. Genève, 2003, ILO, s. 9.
P6_TA(2006)0320
Rättvis handel och utveckling
Europaparlamentets resolution om rättvis handel och utveckling (2005/2245(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 2 juli 1998 om rättvis och solidarisk handel (1), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 10 april 2003 om krisen på den internationella kaffemarknaden (2), |
|
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 12 februari 2004 med titeln ”Jordbrukets varukedjor, beroende och fattigdom – Förslag till en handlingsplan för EU” (KOM(2004)0089), |
|
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet av den 29 november 1999 om ”rättvis handel” (KOM(1999)0619), |
|
— |
med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 27 oktober 2005 med titeln ”Etisk handel och konsumentgarantisystem” (3), |
|
— |
med beaktande av deklarationen och handlingsplanen om afrikanska råvaror som antogs av Afrikanska unionens handelsministerkonferens i Arusha den 21-23 november 2005, |
|
— |
med beaktande av FN:s elfte konferens för handel och utveckling (UNCTAD), som hölls i São Paulo den 13-18 juni 2004, den s.k. ”São Paulo Consensus”, |
|
— |
med beaktande av artiklarna 177-181 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (Cotonouavtalet) (4), ändrat i Luxemburg den 25 juni 2005 (5), särskilt artikel 23 g, |
|
— |
med beaktande av den sammanställning om samarbetsstrategier till Cotonouavtalet som lades fram av kommissionen 2001, |
|
— |
med beaktande av Europeiska kommissionens handbok om miljöanpassad offentlig upphandling med titeln ”Att köpa grönt!”, 2004, |
|
— |
med beaktande av rapporten från AFNOR (Agence française de normalisation) av den 9 december 2005 med titeln ”Les critères applicables à la démarche de commerce équitable”, |
|
— |
med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och yttrandet från utskottet för internationell handel (A6-0207/2006), och av följande skäl, |
|
A. |
Rättvis handel har visat sig vara ett effektivt sätt att främja en hållbar utveckling. |
|
B. |
Gemensamt för Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna är målet att marknadsföra och sälja produkter som uppfyller vissa sociala, miljömässiga och utvecklingsrelaterade kriterier och att främja handel med sådana produkter. |
|
C. |
Rättvis handel och handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna är viktiga instrument för att nå millennieutvecklingsmålen, särskilt utrotande av fattigdomen och det globala partnerskapet för utveckling. |
|
D. |
Priserna på många av utvecklingsländernas viktigaste jordbruksexportprodukter, till exempel socker, bomull, kakao och kaffe, sjönk med mellan 30 och 60 % från 1970 till 2000, vilket tvingade småbrukarna att sälja sina produkter till priser som låg under produktionskostnaderna, varvid inkomsterna i många av världens fattigaste länder sjönk. Rättvis handel kan tillhandahålla lösningar på detta problem. |
|
E. |
Enligt artiklarna XXXVI-XXXVIII i GATT-avtalet måste Världshandelsorganisationens medlemmar, om så är lämpligt, vidta gemensamma åtgärder för att uppnå en stabilisering av råvarupriserna. Afrikanska unionen insisterar på att råvarufrågan skall behandlas vid de pågående WTO-förhandlingarna. |
|
F. |
I artikel 23 g i Cotonouavtalet föreskrivs att stöd skall beviljas för att främja Rättvis handel, och i kompendiet om samarbetsstrategier till Cotonouavtalet föreskrivs att ”genom samarbetet skall stöd, finansierat med budgetmedel eller med medel från Europeiska utvecklingsfonden, ges till producentgrupper i utvecklingsländerna och till icke-statliga organisationer inom EU. Stödet skall användas för att finansiera lanseringen av nya produktsortiment, kampanjer för konsumentinformation, utbildningsverksamhet och kapacitetsuppbyggnad.” |
|
G. |
Rättvis handel har två syften som inte går att skilja åt, dels att ge småskaliga producenter och arbetare i utvecklingsländerna möjligheter till utveckling, dels att uppmuntra det internationella handelssystemet och privata företag att agera på ett mera rättvist sätt och på ett sätt som bidrar till en hållbar utveckling. Den internationella rörelsen för Rättvis handel söker nå det sistnämnda målet genom att fungera som en förebild och genom att utöva påtryckningar på regeringar, internationella organisationer och företag. |
|
H. |
Ett antal handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna har som mål både att stödja hållbar utveckling för producenter och arbetare i utvecklingsländer och att ge privata företag möjlighet att bli aktivt delaktiga och verkligen stödja hållbar utveckling. |
|
I. |
Organisationer för Rättvis handel spelar en viktig roll för att öka medvetenheten om förbindelserna nord-syd, särskilt genom kampanjer och genom att stärka samarbetet mellan de enskilda medborgarna, samt genom konceptet med städer och universitet som främjar Rättvis handel. |
|
J. |
Försäljningen av produkter inom ramen för Rättvis handel har i Europa ökat med i genomsnitt 20 procent per år sedan 2000. Över en miljon producenter och deras familjer drar nytta av detta faktum, vilket visar att de europeiska konsumenterna är allt mer intresserade av ansvarsfulla inköp. Ökningen skiljer sig åt mellan de olika medlemsstaterna och rättvisehandelns totala marknadsandel är fortfarande liten men den växer snabbt, och även den internationella utvecklingen är uppmuntrande. |
|
K. |
Ett ökande antal europeiska detaljhandlare gör betydande ansträngningar för att stödja Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna genom att förmedla deras värderingar och erbjuda deras produkter i sina butiker. |
|
L. |
Miljontals producenter önskar ansluta sig till systemet med Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna. Det finns en enorm potential för ytterligare tillväxt, men den internationella handels- och jordbrukspolitiken orsakar svårigheter, särskilt för små och medelstora företag i utvecklingsländerna, däribland Rättvis handel-producenter. |
|
M. |
De europeiska konsumenterna behöver bli mer medvetna om att Rättvis handel har en positiv inverkan på den socioekonomiska situationen för producenter och deras lokalsamhällen. |
|
N. |
Producenter och konsumenter gagnas av att det redan finns en enda igenkännlig rättvisemärkning. |
|
O. |
I samband med Rättvis handel bör särskild uppmärksamhet ägnas kvinnornas roll, eftersom de är de viktigaste ekonomiska aktörerna inom den hållbara utvecklingen. |
|
P. |
Rättvis handel har visat sig vara ett effektivt verktyg för att hjälpa ursprungsbefolkningen, genom att de ges möjlighet att sälja sina produkter direkt till den europeiska marknaden och behålla sina traditionella levnadsförhållanden och produktionssätt. |
|
Q. |
Rättvisemärkta produkter saluförs på två olika sätt. Det ena sättet är det integrerade sättet, som innebär att produkterna (till största delen hantverk) importeras via organisationer för Rättvis handel och huvudsakligen distribueras i särskilda butiker för Rättvis handel (världsbutiker). Det andra sättet är genom märkning, varigenom varorna märks av särskilda certifieringsorgan för Rättvis handel som garanterar att principerna för Rättvis handel respekteras i deras produktionskedjor. |
|
R. |
Internationellt harmoniserade frivilliga standarder för såväl märkta som omärkta produkter och organisationer på området för Rättvis handel har utvecklats under de senaste 50 åren genom den internationella rörelsen för Rättvis handel. Denna rörelse är organiserad i de internationella sammanslutningarna för Rättvis handel FLO (Fairtrade Labelling Organizations International), IFAT (International Fair Trade Association), NEWS (Network of European Worldshops) och EFTA (European Fair Trade Association). |
|
S. |
Mot bakgrund av framgångarna med Rättvis handel och avsaknaden av lagligt skydd finns det en risk att konceptet kan missbrukas av företag som ger sig in på marknaden för rättvisemärkta produkter utan att uppfylla relevanta kriterier. Detta kan medföra att vinsterna för fattiga och marginaliserade producenter i utvecklingsländerna minskar, och det kan också minska konsumenternas insyn och inkräkta på konsumenternas rätt till korrekt produktinformation. |
|
T. |
Vissa medlemsstater har inlett rättsliga förfaranden för att reglera användandet av termen Rättvis handel och kriterierna för organisationerna för Rättvis handel. |
|
U. |
Det finns inte någon tydlig politisk linje hos kommissionen när det gäller Rättvis handel samt handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna och inte heller någon strukturerad samordning mellan de olika generaldirektoraten. |
|
V. |
Det nuvarande biståndet och stödet till Rättvis handel, organisationerna för Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna är begränsat och splittrat. |
|
W. |
Rättvisemärkta produkter erbjuds i allt större utsträckning inom Europeiska gemenskapens institutioner. |
|
X. |
Regeringarna kan stödja Rättvis handel på olika sätt som är förenliga med WTO:s bestämmelser, förutsatt att de är icke-diskriminerande mellan WTO:s medlemsstater. |
|
1. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utfärda en rekommendation om Rättvis handel, då en icke bindande rättsakt för närvarande är den lämpligaste formen och inte heller medför någon risk för överreglering. Kommissionen bör även överväga att utfärda en rekommendation om andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna. |
|
2. |
Europaparlamentet anser att Rättvis handel åtminstone måste uppfylla följande kriterier som rörelsen för en Rättvis handel i Europa fastställt för att eliminera risken för missbruk:
|
|
3. |
Europaparlamentet betonar att försäljningsökningen inom ramen för Rättvis handel för det mesta har skett med respekt för märkta produkter och att initiativ för rättvisemärkning har tagits i de flesta europeiska länder. |
|
4. |
Europaparlamentet noterar att Europa utgör den största marknaden för rättvisemärkta produkter eftersom uppskattningsvis 60-70 % av den totala försäljningen sker där och att det finns potential för ytterligare tillväxt. |
|
5. |
Europaparlamentet erinrar om att inrättandet av fria och rättvisa multilaterala handelssystem utgör det bästa verktyget för att hantera globaliseringen på ett effektivt sätt, vilket gagnar samtliga parter. Systemet med Rättvis handel har dessutom visat sig vara ett viktigt verktyg för fattigdomsminskning och hållbar utveckling och parlamentet anser att det på lång sikt skulle kunna underlätta för utvecklingsländerna att delta i det multilaterala handelssystemet på ett rättvist sätt samt garantera dem ett stabilt och varaktigt tillträde till den europeiska marknaden och öka konsumenternas medvetenhet. |
|
6. |
Europaparlamentet påpekar att internationella handelsavtal inte ger fattiga länder några fördelar, men att systemet med Rättvis handel har visat sig effektivt för att minska fattigdomen och skapa hållbar utveckling. Parlamentet anser att systemet på lång sikt kan ge utvecklingsländer möjlighet att delta fullt ut i det multilaterala handelssystemet. |
|
7. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att främja Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna som effektiva verktyg för att nå millennieutvecklingsmålen och att erkänna den viktiga roll som organisationerna för Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna spelar när det gäller att stödja små och marginaliserade producenter i utvecklingsländerna, samt öka medvetenheten hos de europeiska konsumenterna om hållbara och etiska förbindelser mellan nord och syd mer generellt och Rättvis handel i synnerhet. |
|
8. |
Europaparlamentet påminner om att EU:s handelspolitik måste förbättra marknadstillträdet för små producenter i syd. |
|
9. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en undersökning för att ta reda på hur Rättvis handel skulle kunna utvecklas till en modell för en hållbar handelspolitik som kan främja en balanserad handel mellan nord och syd, samt att identifiera de handelshinder som allvarligast drabbar världens fattiga. |
|
10. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna att det också finns andra tillförlitliga system som vid sidan av Rättvis handel och under ledning av International social and environmental accreditation and labelling alliance (Iseal) medverkar till att utforma sociala och miljömässiga standarder för certifiering av tredje parter. |
|
11. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att säkra att konsumenterna har tillgång till all nödvändig information för att kunna göra väl underbyggda val. Parlamentet anser att konsumenterna har rätt till lättillgänglig produktinformation som är lättförståelig och som presenteras på ett tydligt sätt. |
|
12. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med den internationella rörelsen för Rättvis handel för att främja tydliga och allmänt tillämpningsbara kriterier för att utvärdera konsumentgarantisystem, vilket skulle stärka konsumenternas förtroende för sådana system och befästa sektorn för rättvisemärkta produkter. |
|
13. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lansera en särskild ”förslagsinfordran” inriktad på Rättvis handel, för att öka konsumenternas medvetenhet och främja garantisystem och märkning, samt systematisk informationsinsamling och konsekvensbedömningar i hela EU. |
|
14. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra samordningen av sin verksamhet när det gäller Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna genom de olika generaldirektorat som ansvarar för utvecklingsfrågor, näringslivsfrågor, sysselsättning och socialpolitik, konsumentskydd, inre marknaden och jordbruksfrågor, samt att införliva Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna med sin politik på dessa områden. |
|
15. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att studera och överväga att införa en låg momssats på rättvisemärkta produkter och att avskaffa importtullar på rättvisemärkta produkter från utvecklingsländer. Parlamentet betonar att produkter med låg momssats bör kontrolleras noggrant, för att förhindra missbruk. |
|
16. |
Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som för närvarande håller på att utarbeta lagstiftning om Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna eller lagstiftning som kan påverka organisationerna för Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna att basera dessa kriterier på kunskapen om och erfarenheterna av berörda intressenter, bland annat den internationella rörelsen för Rättvis handel, och att som ett första steg grundligt bedöma riskerna för överreglering, samt de möjliga konsekvenserna av denna lagstiftning för små och marginaliserade producenter. |
|
17. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra artikel 23 g i Cotonouavtalet och bestämmelserna i kompendiet om samarbetsstrategier till avtalet, särskilt artiklarna 61-64. |
|
18. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en intern kontaktpunkt vid kommissionen som skall ansvara för regelbunden samordning av frågor om Rättvis handel mellan dess olika tjänsteavdelningar. |
|
19. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja Rättvis handel (”Aid for Fair Trade”):
|
|
20. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att efter samråd med berörda intressenter lägga fram ett förslag till Europaparlamentet om en lämplig åtgärd och lämplig finansiering inom området Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna. |
|
21. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka olika sätt att öka medvetenheten om Rättvis handel och om andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna. |
|
22. |
Europaparlamentet uppmanar de offentliga myndigheterna inom EU att införliva kriterier för Rättvis handel i sina riktlinjer för offentlig upphandling och inköp, och uppmanar kommissionen att främja detta genom att till exempel utarbeta riktlinjer för upphandling enligt principerna för Rättvis handel. |
|
23. |
Europaparlamentet erinrar om att det särskilt är regionala offentliga myndigheter som gör stora investeringar i produktmarknaden. Parlamentet uppmanar följaktligen dessa myndigheter att i sina anbudsinfordringar fästa särskild uppmärksamhet vid rättvisemärkta produkter. |
|
24. |
De ökade ansträngningarna att erbjuda rättvisemärkta produkter från i synnerhet Europaparlamentets sida välkomnas. Parlamentet betonar att alla EU:s institutioner bör erbjuda rättvisemärkta produkter vid sina interna enheter. |
|
25. |
Europaparlamentet betonar att Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna kan bli ett effektivt redskap för att öka företagens sociala medvetenhet och ansvar. |
|
26. |
Europaparlamentet betonar vikten av att göra gemenskapens politik när det gäller företagens sociala ansvar mera heltäckande genom att fortsättningsvis utöka antalet flerpartsforum, däribland i fora där organisationer för Rättvis handel är representerade. |
|
27. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja mekanismer som syftar till att involvera producenterna i prissättningen då så är möjligt, i enlighet med kompendiet om samarbetsstrategier till Cotonouavtalet, punkt 63. |
|
28. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja Afrikanska unionen och att skyndsamt ta upp frågan om råvarupriser i de pågående globala handelsförhandlingarna i enlighet med sina WTO-åtaganden, särskilt artiklarna XXXVI-XXXVIII i GATT-avtalet. |
|
29. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i enlighet med artikel XXXVIII punkt 2 a i GATT-avtalet föreslå åtgärder för att stabilisera och förbättra marknadsvillkoren för primärprodukter som är av särskilt intresse för mindre utvecklade länder, däribland åtgärder för att åstadkomma stabila, rättvisa och lönsamma priser för export av sådana produkter. |
|
30. |
Europaparlamentet välkomnar införandet av särskilda sociala och miljömässiga bestämmelser inom ramen för Allmänna preferenssystemet + (GSP +), men inser behovet av en förstärkning av övervakningsmekanismen. |
|
31. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en samstämmig politik för främjande och skydd av små och marginaliserade producenter, däribland producenter av rättvisemärkta produkter, och att införliva deras synpunkter och synpunkter från andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna i de bilaterala, regionala och multilaterala handelsförhandlingarna, som exempelvis de ekonomiska partnerskapsavtalen. |
|
32. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till kriterierna för Rättvis handel och annan handel som betonar sociala och miljömässiga frågor vid utformningen av EU:s handelspolitik. |
|
33. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till Internationella arbetsorganisationen, FN:s miljöprogram, (UNCTAD) och Världshandelsorganisationen. |
(1) EGT C 226, 20.7.1998, s. 73.
(2) EUT C 64 E, 12.3.2004, s. 607.
(3) EUT C 28, 3.2.2006, s. 72.
P6_TA(2006)0321
AIDS: dags att leverera
Europaparlamentets resolution om hiv/aids: dags att leverera
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av det högnivåmöte som hölls om hiv/aids den 2 juni 2006 vid FN:s generalförsamlings särskilda session och den politiska förklaring som antogs vid detta möte, |
|
— |
med beaktande av den åtagandeförklaring om hiv/aids, Global Crisis – Global Action, som antogs av FN:s generalförsamling den 27 juni 2001 under dess 26:e särskilda session, |
|
— |
med beaktande av FN:s ställningstagande i frågan om att förhindra spridning av hiv bland narkomaner, |
|
— |
med beaktande av den kommande internationella konferensen om hiv/aids, som går under devisen ”Time to Deliver”, som kommer att hållas i Toronto i augusti 2006, |
|
— |
med beaktande av Abujaförklaringen om hiv/aids, tuberkulos och andra infektionssjukdomar av den 27 april 2001, Afrikas gemensamma ståndpunkt till högnivåmötet vid FN:s generalförsamlings särskilda session 2006 samt den uppmaning till åtgärder för att påskynda den allmänna tillgången i Afrika till tjänster avseende hiv/aids, tuberkulos och malaria, undertecknad av Afrikanska unionen i Abuja den 4 maj 2006, |
|
— |
med beaktande av UNAIDS rapport från 2006 om den globala aids-epidemin, |
|
— |
med beaktande av artikel 103.4 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
|
A. |
Över 65 miljoner människor i världen har smittats av hiv, fler än 25 miljoner har dött och 15 miljoner barn har mist sina föräldrar till följd av aids. Av de 40 miljoner människor som för närvarande bär på hiv-viruset lever 95 procent i utvecklingsländer, varav över 70 procent i Afrika söder om Sahara. |
|
B. |
Oskyddat sex mellan heterosexuella personer är nu den enskilt viktigaste faktorn för spridningen av hiv-infektioner i världen och hälften av alla nya hiv-infektioner drabbar unga människor under 25 år. |
|
C. |
Kvinnor står nu för hälften av alla aidsfall i världen och för 60 procent av aidsfallen i Afrika. Risken för kvinnor att få aids är 2-4 gånger så hög som för män. |
|
D. |
Kvinnor och flickor, unga människor, äldre människor, män som har sex med män, sprutnarkomaner och andra narkomaner, sexarbetare, transsexuella, fångar, migrerande arbetstagare, föräldralösa barn, människor som lever under omständigheter som präglas av en konflikt eller en nyss avslutad konflikt, ursprungsbefolkningar, flyktingar och internt fördrivna personer samt personer som bedriver uppsökande hiv/aids-verksamhet är bland de mest utsatta för hiv/aids och för pandemins följdverkningar. |
|
E. |
Att alla människor garanteras mänskliga rättigheter och grundläggande friheter är mycket viktigt för att minska utsattheten när det gäller hiv/aids. |
|
F. |
Många av de organisationer som deltog i högnivåmötet om hiv/aids vid FN:s generalförsamlings särskilda session 2006 rapporterade och protesterade offentligt mot att ett fåtal aktörers politiska och ekonomiska intressen fick företräde framför miljontals människors behov i u-länderna, vilket ledde till en urvattnad förklaring utan tydliga mål eller finansiella åtaganden. |
|
G. |
De länder som drabbats allvarligast av hiv och aids kommer inte att kunna uppnå millennieutvecklingsmålen och kommer ytterligare att försvagas, vilket är en utveckling som kan komma att hota stabiliteten i samhället. |
|
H. |
Den globala fond för att bekämpa hiv/aids, tuberkulos och malaria som inrättades i januari 2002 (”den globala fonden”) har hittills gett imponerande resultat: över 540 000 människor som bär på hiv har nu tack vare de program som fonden finansierar tillgång till livräddande antiretroviral behandling. |
|
I. |
I Dohaförklaringen fastställdes att skyddet av folkhälsan väger tyngre än skyddet av enskilda kommersiella intressen. I samma förklaring bekräftades utvecklingsländernas rätt att använda säkerhetsanordningarna i TRIPS-avtalet, bl.a. tvångslicenser, för att kringgå patent när så är nödvändigt, för att skydda folkhälsan och främja tillgången till läkemedel för alla. |
|
J. |
Det nuvarande prissystemet som bygger på att företag frivilligt ger rabatter på läkemedel till utvecklingsländerna garanterar inte att läkemedlen blir överkomliga, eftersom vissa läkemedel som tillverkas av ett enda företag är för dyra även med rabatt, vissa rabatter inte är tillgängliga därför att tillverkarna inte har registrerat läkemedlet eller inte marknadsför det i vissa länder och eftersom vissa företag inte erbjuder någon rabatt alls till medelinkomstländer. |
|
1. |
Europaparlamentet välkomnar det åtagande att drastiskt öka förebyggandet och behandlingen av hiv och vården av hiv-sjuka, för att försöka nå målet om allmän tillgång till behandling för alla som behöver det före 2010, som världens ledare gjorde vid G8-ländernas möte 2005 och FN:s världstoppmöte i september 2005. Detta åtagande bekräftades på nytt vid högnivåmötet om aids 2006. |
|
2. |
Europaparlamentet välkomnar förklaringen från FN:s generalförsamlings särskilda session den 2 juni 2006, särskilt att det däri tas upp att tillgången till läkemedel för alla måste främjas, vilket även omfattar tillverkningen av generiska antiretrovirala läkemedel och andra väsentliga läkemedel mot aidsrelaterade infektioner. |
|
3. |
Europaparlamentet beklagar emellertid att förklaringen saknar övergripande mål eller tidsplaner när det gäller behandling, resurser och förebyggande och att den inte tillhandahåller en genomförbar handlingsplan för att backa upp målet att bereda allmän tillgång för alla hiv-smittade människor senast 2010. |
|
4. |
Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att uppfylla de löften som kommer att avges under konferensen i Toronto i augusti, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera att de medel som avsätts för hälsovård i utvecklingsländerna når nivåer som motsvarar de politiska åtaganden som gjorts. |
|
5. |
Europaparlamentet är mycket oroat över att hälften av alla nya hiv-infektioner drabbar barn och ungdomar. |
|
6. |
Europaparlamentet beklagar att många länder, inbegripet några av medlemsstaterna, fortfarande saknar effektiva program för att tillhandahålla rena nålar till narkomaner trots att ett stort antal infektioner förorsakas av att narkomaner använder samma nålar. |
|
7. |
Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att minska antalet skador bland sjukvårdspersonal på grund av nålstick och andra vassa instrument. |
|
8. |
Europaparlamentet betonar att det för att effektivt hejda och driva tillbaka spridningen av hiv/aids är viktigt att med lämpliga åtgärder inrikta sig på särskilt utsatta grupper. |
|
9. |
Europaparlamentet är djupt oroat över att pandemin spridit sig överallt och särskilt bland kvinnor, samt det faktum att kvinnorna nu utgör 50 procent av de människor som bär på hiv i världen och 60 procent av de människor som bär på hiv i Afrika. |
|
10. |
Europaparlamentet betonar att rätten till sexuell och reproduktiv hälsa är avgörande för att bekämpa hiv/aids. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och partnerländerna att i sina nationella strategidokument prioritera omfattande förebyggande strategier, däribland program som verkar för att kondomer skall användas och att yngre människor skall informeras om hiv/aids. |
|
11. |
Europaparlamentet kritiserar kommissionens dåliga resultat när det gäller att avsätta utvecklingsanslag till hälso- och sjukvårdssektorn. Parlamentet betonar exempelvis att endast 5,2 procent av EUF avsattes för hälsovård 2003 och att motsvarande siffra för 2002 endast var 4 procent. Parlamentet beklagar kommissionens avsikt att föreslå att endast 6 procent av utvecklingsmedlen inom det nya instrumentet för utvecklingssamarbete skall avsättas för mänsklig och social utveckling, vilket omfattar inte bara hälso- och sjukvård, hiv/aids och reproduktiv hälsa utan även all annan social utveckling, exempelvis barn-, utbildnings- och jämställdhetsprogram. |
|
12. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fördubbla sin budget för hälso- och sjukvårdsåtgärder i utvecklingsländerna inom instrumentet för utvecklingssamarbete och att sträva efter att minst 50 procent av allt offentligt utvecklingsbistånd skall användas för att uppnå millennieutvecklingsmålen. |
|
13. |
Europaparlamentet understryker att kommissionen, med sitt bidrag på sammanlagt 522 miljoner euro under perioden 2002-2006, är en av de största bidragsgivarna till den globala fonden. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att öka sitt bidrag till fonden. |
|
14. |
Europaparlamentet inser betydelsen av principen om ländernas äganderätt, och uppmanar utvecklingsländerna att prioritera anslag till hälso- och sjukvården i allmänhet och bekämpningen av hiv/aids i synnerhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja åtaganden som har gjorts av utvecklingsländerna i linje med det åtagande som gjordes i Abuja om att avsätta minst 15 procent av de allmänna budgetmedlen i dessa länder för hälso- och sjukvård, och att ge partnerländerna incitament så att de i större utsträckning behandlar hälso- och sjukvård som en nyckelsektor i sina nationella strategidokument. |
|
15. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen, där så är lämpligt och på vissa strikta villkor, att skapa utrymme för stora höjningar av det sektorsuppdelade budgetstödet till hälso- och sjukvården, i synnerhet för att se till att viktig hälso- och sjukvårdspersonal inte ger sig av från utvecklingsländerna. Parlamentet begär att rekrytering och utbildning av vårdpersonal skall påskyndas på alla nivåer. |
|
16. |
Europaparlamentet stöder att man på internationell, regional, nationell och lokal nivå främjar tillgången till utbildning, information, frivillig rådgivning, testning och därmed sammanhängande tjänster rörande hiv/aids, garanterar fullständigt sekretesskydd och informerat samtycke samt främjar en social och rättslig miljö som uppmuntrar människor att under trygga omständigheter frivilligt avslöja att de bär på hiv. |
|
17. |
Europaparlamentet betonar betydelsen av lokala insatser samt att lokalsamhällen måste involveras i arbetet för att förebygga och behandla hiv/aids samt vårda hiv/aids-sjuka. |
|
18. |
Europaparlamentet konstaterar att WTO:s TRIPS-avtal den 1 januari 2005 infördes i Indien, vilket tvingade Indien att erkänna produktpatent på läkemedel. Parlamentet framhåller att nyare läkemedel, inte minst dyrare andrahandsbehandlingar, inte får tillverkas enbart av patentinnehavare som skulle kunna fastställa monopolpriser som gör läkemedlet oåtkomligt för utvecklingsländerna. |
|
19. |
Europaparlamentet kritiserar bilaterala och regionala handelsavtal som begränsar, eller till och med avskaffar, de säkerhetsgarantier som fastställdes genom Dohaförklaringen. Parlamentet betonar att hälsointressen måste ges företräde framför kommersiella intressen. Parlamentet påpekar ansvaret hos de länder, särskilt Förenta staterna, som har utövat påtryckningar på utvecklingsländer för att få dessa att underteckna sådana frihandelsavtal. |
|
20. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta med UNAIDS i dess roll för att bygga vidare på och stödja nationella insatser för att införa heltäckande och transparenta förfaranden samt ambitiösa nationella mål för förebyggande och behandling av hiv samt vård av och stöd till hiv-sjuka. |
|
21. |
Europaparlamentet begär att det under 2008 och 2011, inom ramen för FN:s generalförsamlings årliga översyner, genomförs omfattande översyner av de framsteg som uppnåtts när det gäller genomförandet av åtagandeförklaringen om hiv/aids. |
|
22. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, FN:s generalsekreterare, UNAIDS och Världshälsoorganisationen. |
P6_TA(2006)0322
Somalia
Europaparlamentets resolution om Somalia
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Somalia, |
|
— |
med beaktande av de tidigare uttalanden som gjorts av den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken vid Europeiska unionens råd, Javier Solana och kommissionsledamoten Louis Michel, |
|
— |
med beaktande av den gemensamma avsiktsförklaring som undertecknades i Bryssel den 28 mars 2006 av Somalias president Abdullahi Yusuf Ahmed och Europeiska kommissionens ordförande Manuel Barroso, Somalias premiärminister On Ali Mohamed Ghedi och kommissionsledamot Louis Michel, |
|
— |
med beaktande av artikel 115.5 i arbetsordningen, och av följande skäl, |
|
A. |
Europaparlamentet ser med oro på situationen med ett utdraget inbördeskrig i Somalia och dess konsekvenser för fred och försoning i landet, och för säkerheten och stabiliteten i hela området på Afrikas horn. |
|
B. |
De islamiska domstolarnas milis tog kontroll över stora delar av södra Somalia – inklusive huvudstaden Mogadishu – då de den 4 juni 2006 drev ut de klanledare som hade utövat kontroll över Mogadishu sedan 1991 då Muhammad Siyad Barres centralförvaltning störtades. |
|
C. |
Somalia har tyvärr inte haft någon fungerande nationell regering på över 15 år och De islamiska domstolarnas förbund har börjat inrätta radikala islamiska domstolar i de områden som det kontrollerar, i syfte att få inflytande där. Spänningarna lever dock kvar och beror på lojalitet med olika klaner. |
|
D. |
Förenta nationernas säkerhetsråd har krävt att en nationell säkerhetsplan antas som svar på Afrikanska unionens krav om att vapenembargot delvis skall hävas och begränsas till att stöda FN:s fredsstyrka. |
|
E. |
Man befarar att De islamiska domstolarnas förbund inom sig rymmer grupper som anklagas för att stå i förbindelse med al-Qaida och internationell terrorism, vilket kan innebära ett hot, inte bara mot grannländerna utan även mot Europeiska unionen och resten av världen. |
|
F. |
Arabförbundet tog den 22 juni 2006 i Khartoum initiativ till en dialog mellan de federala övergångsinstitutionerna och De islamiska domstolarnas förbund och tack vare den har den federala övergångsregeringen erkänt att De islamiska domstolarnas förbund är en realitet, och förbundet har i sin tur erkänt de federala övergångsinstitutionernas ”laglighet” och därigenom har man kommit överens om att inte bekämpa varandra utan i stället fortsätta dialogen för fred och försoning. |
|
G. |
Sammanträdet i Khartoum för en tid sedan mellan De islamiska domstolarnas förbund och amerikanska tjänstemän öppnar nya perspektiv för förtroendeskapande åtgärder mellan de olika parterna. |
|
1. |
Europaparlamentet fördömer med skärpa de senaste stridigheterna i och kring Mogadishu samt händelserna i Jowhar och på andra håll i landet som lett till att otaliga civilpersoner i Somalia har mist livet och mordet på Martin Adler, en svensk frilansfotograf, under ett möte som ordnades till stöd för De islamiska domstolarnas förbund. |
|
2. |
Europaparlamentet vädjar till alla berörda parter om att de skall avstå från handlingar som kan tänkas intensifiera de nuvarande spänningarna och i stället hålla fast vid den väg som dialogen utgör och utvidga det nödvändiga samarbetet till att omfatta den federala övergångsregeringen och parlamentet i deras egenskap av legitima centrala myndigheter i Somalia, styrda av det ramverk som den federala övergångsstadgan utgör. |
|
3. |
Europaparlamentet framhåller att om det internationella samfundet anser att det enbart är övergångsinstitutionerna som skall betraktas som legitima, i väntan på förrättandet av fria och offentliga val i Somalia, så måste man förse dem med de resurser som behövs för att nödvändiga institutioner, till exempel en polisstyrka, skall kunna inrättas. |
|
4. |
Europaparlamentet stöder de initiativ som Afrikanska unionen, Arabförbundet och den mellanstatliga utvecklingsmyndigheten Igad har tagit – inklusive den kommuniké som utfärdades vid ett extra sammanträde som Igads ministerråd höll i Nairobi den 13 juni 2006 – och den centrala roll som dessa spelar i arbetet för att bistå freds- och försoningsprocessen i Somalia. |
|
5. |
Europaparlamentet uppmanar de federala övergångsinstitutionerna och De islamiska domstolarnas förbund att till fullo axla sitt ansvar i förverkligandet av den dialog som inleddes i Khartoum. |
|
6. |
Europaparlamentet uppmanar den nylanserade internationella kontaktgruppen för Somalia, bestående av Afrikanska unionen (AU), Förenta nationerna (FN), Europeiska unionen (EU), Förenta staterna (USA), Sverige, Norge, Italien, Tanzania och andra, att fokusera på frågor som rör styrelseform och institutionsuppbyggnad, humanitärt bistånd till hela folket i Somalia samt stärkandet av stabiliteten och säkerheten i regionen, och se dessa frågor som ett sätt att skapa bättre policysamordning mellan medlemmarna i det internationella samfundet. |
|
7. |
Europaparlamentet uppmanar EU att genom samordnade insatser med AU och i nära samarbete med Igad och Arabförbundet tillhandahålla det politiska, ekonomiska och logistiska stöd som behövs för att underlätta fredsprocessen, inklusive den fredsstyrka från AU vars utplacering bekräftades vid AU:s senaste toppmöte i juli 2006. |
|
8. |
Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet, i synnerhet EU, att öka sitt tillhandahållande av humanitärt bistånd till internflyktingar och befolkningar i nöd. |
|
9. |
Europaparlamentet uppmanar alla berörda parter att respektera internationell humanitär rätt, ge hjälporganisationer möjlighet at nå ut till befolkningar som lider nöd och garantera skyddet av humanitära hjälparbetare. |
|
10. |
Europaparlamentet insisterar på strikt efterlevnad och övervakning av vapenembargot mot Somalia som FN införde 1992, som mött föga respekt, och framhåller att ett upphävande av embargot till vissa delar på intet sätt bör sammanlänkas med en eventuell FN-fredsstyrka. |
|
11. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, FN:s, AU:s och Igads generalsekreterare, ordföranden för den federala övergångsregeringen i Somalia ordföranden för De islamiska domstolarnas förbund samt Panafrikanska parlamentet. |
P6_TA(2006)0323
Mauretanien
Europaparlamentets resolution om Mauretanien
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (nedan Cotonouavtalet), och särskilt dess artikel 96, |
|
— |
med beaktande av den resolution som Gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen antog den 24 november 2005 i Edinburgh (Förenade kungariket) om situationen i Västafrika (1), |
|
— |
med beaktande av de 24 åtaganden som Islamiska republiken Mauretanien ingått under samrådet med AVS-parten om Islamiska republiken Mauretanien utgående från artikel 96 i Cotonouavtalet (Bryssel den 30 november 2005), |
|
— |
med beaktande av redogörelsen för den informations- och undersökningsresa som Gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen gjorde i Mauretanien mellan den 23 och 27 februari 2006, |
|
— |
med beaktande av rapporten från Europaparlamentets arbetsgrupp för förbindelserna med Maghrebländerna och Arabiska Maghrebunionen (däribland Libyen), som besökt Mauretanien mellan den 3 och 5 maj 2006, |
|
— |
med beaktande av Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråds beslut av den 21 juni 2006, |
|
— |
med beaktande av uttalandet från ordförandeskapet på Europeiska unionens vägnar den 28 juni 2006 om folkomröstningen i Mauretanien, |
|
— |
med beaktande av artikel 115.5 i arbetsordningen, och av följande skäl, |
|
A. |
När den före detta presidenten Ould Taya störtades den 3 augusti 2005 skedde detta utan blodsutgjutelse. |
|
B. |
Militärrådet för rättvisa och demokrati har bekräftat sin vilja att få slut på den gamla regimens totalitära styre samt åtagit sig att införa demokrati i Mauretanien. |
|
C. |
Det råder samsyn mellan de politiska partierna och det civila samhället om att stödja den process som nu pågår. |
|
D. |
En oberoende nationell valkommission har tillsatts och en tidsplan har antagits för en folkomröstning om statsförfattningen, samt för parlamentsval, kommunala val och presidentval. |
|
E. |
Hittills har de makthavande under övergångsperioden fullgjort sina åtaganden angående tidsplanerna för valen och framför allt infriat sitt löfte om en folkräkning av väljarkåren, slutförd den 30 april 2006. |
|
F. |
Deltagandet i folkomröstningen den 25 juni 2006 uppgick till 76,36 procent och 96,96 procent av väljarna röstade för att statsförfattningen skulle ändras. |
|
G. |
Stora delar av landets befolkning har emellertid ej kunnat styrka sin identitet för att få röstningskort, vilket är en förutsättning enligt vallagen, i vilken der föreslås att en kopia av födelseattest för föräldrar och mor- och farföräldrar måste uppvisas. |
|
H. |
Ett stort antal medborgare har inte kunnat få de handlingar de behövt för att kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och således inte kunnat rösta den 25 juni 2006, vilket har sin grund i de materiella villkoren samt i att valen ordnats med mycket kort varsel. |
|
I. |
Censuren av massmedierna har avskaffats, vilket bekräftats i praktiken. |
|
J. |
Utvinning av olja inleddes i april 2006 och i början av juni 2006 ingicks ett nytt oljeavtal mellan Mauretaniens övergångsregering och det australiska företaget Woodside som sköter utvinningen. |
|
K. |
De makthavande under övergångsperioden har åtagit sig att bekämpa korruptionen och biträda internationella konventioner om korruption. |
|
L. |
Från Mauretaniens kuster kommer det en strid ström av immigranter till Europeiska unionen. |
|
M. |
Fiskeavtalet mellan Europeiska unionen och Mauretanien kommer att löpa ut den 31 juli 2006. |
|
1. |
Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att de som har makten under övergångsperioden arbetar för införandet av demokrati i Mauretanien. Parlamentet uppmanar dessa makthavare att fullborda övergången till demokrati och då oinskränkt respektera de åtaganden som gjorts och understryker sin avsikt att vaksamt följa denna utveckling ända till slut. |
|
2. |
Europaparlamentet gläder sig åt att folkomröstningen den 25 juni 2006 avlöpt väl och understryker att mauretaniernas kraftiga uppslutning till förmån för den nya statsförfattningen är ett viktigt steg på vägen mot demokrati och visar på befolkningens fasta föresats att bygga en sannskyldig demokrati och rättsstat, något som värdesatts av de internationella observatörerna på plats. |
|
3. |
Europaparlamentet vidhåller att alla mauretanier skall kunna få sina identitetshandlingar för att kunna delta i kommande val. |
|
4. |
Europaparlamentet rekommenderar att det skall göras allt för att mauretanier utomlands skall kunna delta i kommande valomgångar. |
|
5. |
Europaparlamentet gläder sig åt att samhällskrafterna i landet, politiska partier och det civila samhället samtliga hyser förtroende för uppriktigheten hos dem som arbetar med landets omvandling. |
|
6. |
Europaparlamentet välkomnar att en tidsplan har antagits för en folkomröstning om statsförfattningen, samt för parlamentsval, kommunala val och presidentval och uppmanar makthavarna att respektera denna tidsplan. |
|
7. |
Europaparlamentet välkomnar att det tillsatts en oberoende nationell valkommission med uppgift att ordna en folkräkning av väljarkåren och ordna valen i framtiden. |
|
8. |
Europaparlamentet uppmanar militärrådet för rättvisa och demokrati samt övergångsregeringen och den oberoende nationella valkommissionen att fatta beslut om att folkräkningen och utdelningen av röstningskort skall slutföras under tiden mellan folkomröstningen och de övriga valen, för att överbrygga klyftan mellan folkräkningen 1995 och den nuvarande vallängden och därvid också godta vittnesmål såsom bevis på identiteten hos återvändande flyktingar. Parlamentet välkomnar i detta hänseende den öppenhet som valkommissionens ordförande visat prov på i Bryssel den 30 maj 2005. |
|
9. |
Europaparlamentet noterar att det sedan den 3 augusti 2005 grundats ett stort antal politiska partier och att dessa har en tendens att ansluta sig till koalitioner. Parlamentet uppmanar till att det skall byggas upp väljarplattformar med konkreta förslag till förbättring av landets ekonomiska och sociala situation. |
|
10. |
Europaparlamentet rekommenderar att det ekonomiska stödet till politiska partierna skall ges i förhållande till hur de kommit att bli företrädda vid de kommunala valen, eftersom proportionella val i större utsträckning tar hänsyn till mångfalden i landet. Parlamentet föreslår att en del av detta stöd ges i form av materiellt bistånd så att de politiska partierna får goda förutsättningar att delta i valrörelsen. |
|
11. |
Europaparlamentet välkomnar att makthavarna under övergångsperioden haft som princip att låta flyktingarna återvända, men noterar med oro att denna rätt endast i ringa grad kommit att utövas i praktiken. Orsakerna till detta är två: dels att det saknas ekonomiska resurser och dels att många av de berörda personerna inte kan bevisa att de har mauretanskt medborgarskap. |
|
12. |
Europaparlamentet uppmanar därför de som har makten under övergångsperioden att allvarligt överväga att inför parlaments- och presidentvalen öppna röstningsställen för mauretanier på ambassaderna utomlands, liksom också i flyktinglägren i Mali och Senegal. |
|
13. |
Europaparlamentet noterar att 20 procent av alla kandidaturer förbehållits för kvinnor och erkänner att detta är ett framsteg jämfört med tidigare förhållanden. Parlamentet befarar dock att denna föreskrift i praktiken inte kommer att få någon verkan om partierna ser till att kvinnorna ställer upp i sådana valkretsar där det på förhand är klart att de inte kommer att bli invalda eller ger dem en sådan placering på listorna att de inte kommer in. |
|
14. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fatta beslut om att Europeiska unionen skall sända ut ett valobservatörsuppdrag. |
|
15. |
Europaparlamentet välkomnar att censuren av massmedierna har avskaffats, vilket bekräftats i praktiken. |
|
16. |
Europaparlamentet välkomnar att företrädare för de politiska partierna och det civila samhället åtnjuter yttrandefrihet i Mauretanien eftersom detta är ett tecken på en levande och dynamisk demokrati. |
|
17. |
Europaparlamentet uppmanar militärrådet för rättvisa och demokrati samt övergångsregeringen att lagstiftningsvägen ta i på allvar med frågor som ur humanitär synvinkel utgör en belastning för landet, med flyktingproblematiken och med konsekvenserna av slaveriet liksom också med att ekonomiska brott förblir ostraffade, även om parlamentet samtidigt inser att militärrådet inte kan avhjälpa alla problem som uppstått i det förflutna. |
|
18. |
Europaparlamentet välkomnar att medlemmarna i militärrådet för rättvisa och demokrati åtagit sig att inte ställa upp i de kommande valen. |
|
19. |
Europaparlamentet uppmanar makthavarna i Mauretanien, såväl de nuvarande som de framtida, att ta itu med frågan om att rikedomen är orättvist fördelad samt skapa ett minimum av social rättvisa i landet. |
|
20. |
Europaparlamentet välkomnar att samrådet enligt den nya artikel 96 i Cotonouavtalet slutförts och att samarbetet mellan Europeiska unionen och Islamiska republiken Mauretanien återupptagits i full omfattning och att Islamiska republiken Mauretanien sålunda inte har drabbats av några sanktioner på grund av händelserna den 3 augusti 2005. |
|
21. |
Europaparlamentet uppmanar de som har makten i Mauretanien att dra nytta av oljan, som är en ny resurs, för att bemöta befolkningens behov, framför allt i fråga om hälsovård och undervisning. |
|
22. |
Europaparlamentet välkomnar att de makthavande under övergångsperioden åtagit sig att tillämpa principerna i initiativet för öppenhet i utvinningsindustrin (Extractive Industries Transparency Initiative, EITI). |
|
23. |
Europaparlamentet välkomnar att regeringen åtagit sig att bekämpa korruptionen och ratificera internationella konventioner om korruption. |
|
24. |
Europaparlamentet välkomnar att de makthavande i Mauretanien visat samarbetsvilja i kampen mot den illegala immigrationen, så att man kunnat ingå viktiga avtal mellan EU och Mauretanien, såsom projektet Atlantis, som medfinansieras av kommissionen och innebär att EU-länderna och Mauretanien börjat samarbeta för att bevaka Mauretaniens kuster med hjälp av patruller som består av såväl spanjorer som mauretanier. |
|
25. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de makthavande i Mauretanien att i tid slutföra förhandlingarna om ett avtal om fiske samt införa en lämplig politik för att skydda fiskeresurserna och bevara den biologiska mångfalden av havs- och landlevande arter i naturskyddsområdet Banc d'Arguin som ligger nära de områden där fiske bedrivs. |
|
26. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, militärrådet för rättvisa och demokrati, övergångsregeringen i Islamiska republiken Mauretanien samt Gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen och Panafrikanska parlamentet. |
P6_TA(2006)0324
Yttrandefrihet på Internet
Europaparlamentets resolution om yttrandefrihet på Internet
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av sina tidigare årliga resolutioner om de mänskliga rättigheterna i världen, |
|
— |
med beaktande av sina resolutioner om mänskliga rättigheter och pressfriheten samt om världstoppmötet om informationssamhället i Tunisien i december 2005, |
|
— |
med beaktande av artikel 19 i Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, |
|
— |
med beaktande av artikel 10 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, |
|
— |
med beaktande av EU:s riktlinjer för dialoger om mänskliga rättigheter (2001) och om människorättsaktivister (2004) och den första utvärderingen av dessa riktlinjer under det österrikiska ordförandeskapet, |
|
— |
med beaktande av den principförklaring som antogs vid världstoppmötet om informationssamhället den 12 december 2003, |
|
— |
med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 21 december 2005 från FN:s särskilde rapportör för åsikts- och yttrandefrihet, OSSE:s representant för mediefrihet och OAS' särskilde rapportör för yttrandefrihet, |
|
— |
med beaktande av EU:s politik för mänskliga rättigheter och demokratisering i tredjeländer, som antogs av rådet i december 2005, |
|
— |
med beaktande av det europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter, |
|
— |
med beaktande av artikel 115.5 i arbetsordningen, och av följande skäl, |
|
A. |
I artikel 19 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna fastslås det att var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser. |
|
B. |
I ett uttalande från världstoppmötet i Tunis den 16-18 november 2005 fastslogs det att informationssamhället är av största betydelse för demokratin och respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, i synnerhet yttrande- och åsiktsfriheten samt friheten att ta emot och få åtkomst till information. |
|
C. |
En stor del av kampen för yttrandefriheten sker i dag på Internet då detta medium har blivit uttrycksmedlet framför andra för politiska dissidenter, demokratiförkämpar, människorättsaktivister och oberoende journalister världen över. |
|
D. |
Tillgång till Internet kan stärka demokratin och bidra till ett lands ekonomiska och sociala utveckling, och det är oförenligt med rätten till yttrandefrihet att begränsa denna tillgång. |
|
E. |
Begränsningar bör endast förekomma då Internet används för illegal verksamhet, såsom anstiftan till hat, våld och rasism, totalitär propaganda samt barns tillgång till pornografi eller sexuellt utnyttjande av barn. |
|
F. |
Enligt Reportrar utan gränser har totalitära regimer och regeringar arbetat för att ta fram ännu mer långtgående metoder för att kontrollera Internet, i första hand genom att använda alltmer sofistikerad filterteknik och övervakning av elektroniska kommunikationer och inrättandet av en cyberpolis. |
|
G. |
Enligt människorättsorganisationer är ett stort antal cyberdissidenter fängslade, varav de flesta i Kina. Bland dessa återfinns Hao Wu, kinesisk bloggare och dokumentärfilmare, Yang Zili, kinesisk cyberdissident, Shi Tao, kinesisk journalist vid dagstidningen Dangdai Shangbao, Motjaba Saminejad, iransk bloggare, Mohammed Abbou, tunisisk advokat, Pham Hong Son, vietnamesisk läkare och Habib Saleh, syrisk Internetjournalist. De allra senaste fallen rör de egyptiska bloggarna Mohammed Sharkawy och Karim Lel-shaer. |
|
H. |
Enligt den senaste rapporten från Reportrar utan gränser kan ett flertal länder anses motverka yttrandefriheten på Internet, däribland Kina, Vitryssland, Burma, Kuba, Iran, Libyen, Maldiverna, Nepal, Nordkorea, Uzbekistan, Saudiarabien, Syrien, Tunisien, Turkmenistan och Vietnam. |
|
I. |
Företag med säte i demokratiska stater ger dessa länder resurser för att censurera Internet och övervaka den elektroniska kommunikationen. |
|
J. |
Den kinesiska regeringen har framgångsrikt lyckats övertala företag som Yahoo, Google och Microsoft att förenkla censuren av deras tjänster på den kinesiska Internetmarknaden. Andra regeringar har krävt resurser för att kunna bedriva censur från andra företag. |
|
K. |
Utrustning och teknik som tillhandahållits av västerländska företag som CISCO Systems, Telecom Italia och Wanadoo, ett dotterföretag till France Telecom, har använts av regeringar för att censurera Internet och på det sättet förhindra yttrandefriheten. |
|
L. |
Amerikanska lagstiftare presenterade i februari 2006 ett lagförslag, Global On-line Freedom Act, som syftar till att reglera Internetföretags verksamhet när den bedrivs i länder med förtryckarregimer. |
|
M. |
EU bör visa att Internetanvändares rättigheter är en hjärtefråga och att det är redo att agera för att främja rätten att yttra sig fritt på Internet. |
|
1. |
Europaparlamentet bekräftar på nytt att yttrandefriheten är en grundläggande värdering som är gemensam för samtliga EU-länder, som måste vidta konkreta åtgärder för att skydda den. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar i detta avseende rådet och medlemsstaterna i EU att utarbeta ett gemensamt uttalande för att bekräfta sitt åtagande för att skydda Internetanvändarnas rättigheter och främja yttrandefriheten på Internet världen över. |
|
3. |
Europaparlamentet bekräftar på nytt sitt åtagande för de principer som bekräftades vid toppmötet i Tunis, dvs.
|
|
4. |
Europaparlamentet fördömer kraftfullt begränsningarna av innehållet på Internet, antingen de rör spridning eller mottagande av information, som införs av regeringar och som inte är fullständigt förenliga med garantin om yttrandefrihet. Parlamentet fördömer kraftfullt trakasserierna och fängslandena av journalister och andra som uttrycker sina åsikter på Internet. Rådet och kommissionen uppmanas i detta avseende att vidta alla nödvändiga åtgärder gentemot myndigheterna i berörda länder för att få till stånd ett omedelbart frigivande av alla fängslade Internetanvändare. |
|
5. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utarbeta en frivillig uppförandekod som skulle begränsa verksamheten i företag som är aktiva i länder med förtyckarregimer. |
|
6. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att EU fortsätter att vara närvarande och aktivt samt att EU lägger fram gemensamma ståndpunkter med i synnerhet Ecosoc, ITU, Unesco och UNDP. |
|
7. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att beakta allmänhetens behov av obegränsad tillgång till Internet när de utformar sina stödprogram för tredjeländer. |
|
8. |
Europaparlamentet välkomnar det gemensamma uttalande om yttrandefrihet och Internet som gjorts av investerare på initiativ av Reportrar utan gränser. Parlamentet betonar att företag som tillhandahåller sökmotorer, chatsidor, annonser eller andra tjänster på Internet bör bära ansvaret för att garantera att användarnas rättigheter respekteras. |
|
9. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas parlament och regeringar. |
P6_TA(2006)0325
Ursprungsmärkning
Europaparlamentets resolution om ursprungsmärkning
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 980/2005 av den 27 juni 2005 om tillämpning av Allmänna preferenssystemet (1), |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden (2), |
|
— |
med beaktande av artikel IX och artikel XXIV:5 i Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT 1994), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 13 oktober 2005 om möjligheterna till handelsförbindelser mellan EU och Kina (3), |
|
— |
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (4) och av kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 (5) om inrättande av bland annat ett system med gemenskapsregler för ursprung som inte medför förmånsbehandling, |
|
— |
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 918/83 av den 28 mars 1983 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse (6), |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande om ”framtiden för textil- och konfektionssektorn i den utvidgade Europeiska unionen” (KOM(2003)0649), |
|
— |
med beaktande av artikel 108.5 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
|
A. |
För närvarande saknar EU harmoniserade bestämmelser eller enhetliga förfaranden för ursprungsmärkning. Skillnaderna mellan de gällande bestämmelserna i medlemsstaterna samt bristen på tydliga gemenskapsbestämmelser på detta område leder till en fragmentering av regelverket. |
|
B. |
Det är inte tillåtet att vidta nationella åtgärder för att föreskriva obligatorisk märkning av varor importerade från andra medlemsstater, samtidig som obligatorisk märkning av varor importerade från tredje länder inte omfattas av någon sådan restriktion. |
|
C. |
I Lissabonagendan fastställde EU målet att stärka EU:s ekonomi genom att bl.a. förbättra konkurrenskraften i världen för industrin i EU. För vissa konsumentvaror kan det vara så att konkurrenskraften bygger på det faktum att varornas tillverkning i EU förknippas med hög kvalitet och med höga produktionsstandarder. |
|
D. |
Ett ursprungsmärkningssystem skulle syfta till att ge konsumenter i EU full kännedom om från vilket land de produkter de köper kommer. Konsumenterna skulle därmed kunna associera dessa varor med de sociala normer och miljö- och säkerhetsstandarder som normalt förknippas med det aktuella landet. |
|
E. |
Förslaget om att införa ett system för obligatorisk märkning av ursprungsland i EU gäller enbart ett mindre antal importerade produkter såsom textilier, smycken, kläder, skor, lädervaror, lampor, beslag, glasvaror, keramik och handväskor, där kravet på ursprungsmärkning ger konsumenterna information som är värdefull för slutkonsumenternas slutliga val. |
|
F. |
Flera av EU:s största handelspartners, till exempel Förenta staterna, Kina, Japan och Kanada, har infört obligatoriska krav på ursprungsmärkning. |
|
G. |
Det är viktigt att lika villkor upprättas med dessa handelspartners. |
|
H. |
En ökning av konsumenternas medvetenhet skulle göra produkterna från EU mer attraktiva, vilket i sin tur skulle särskilt gynna de små och medelstora företagen och de sektorer som är utsatta för global konkurrens. |
|
I. |
Det interinstitutionella ramavtalet av den 26 maj 2005 om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen tvingar kommissionen att i god tid och på ett fullgott sätt informera parlamentet om sina lagstiftningsförslag. |
|
1. |
Europaparlamentet noterar förslaget till rådets förordning om obligatoriskt angivande av ursprungsland för vissa produkter som importeras från tredjeländer till Europeiska unionen (”ursprungsmärkning”). |
|
2. |
Europaparlamentet konstaterar att kommissionen och rådet är fullt medvetna om att parlamentet fäster stor vikt vid ursprungsmärkning, och beklagar därför att kommissionen inte formellt översände den föreslagna förordningen till parlamentet för kännedom. Parlamentet är medveten om att det för detta förslag inte finns några rättsliga skyldigheter att höra parlamentet. Parlamentet insisterar emellertid på att parlamentet alltid bör ges tillfälle att i tid yttra sig över relevanta initiativ som tas av andra gemenskapsinstitutioner. |
|
3. |
Europaparlamentet understryker kommissionens åtagande, i enlighet med det ovannämnda ramavtalet, att se till att parlamentet involveras på ett sådant sätt att parlamentets åsikter beaktas i största möjliga utsträckning. |
|
4. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utan dröjsmål informera parlamentet om resultaten av eventuella ytterligare konsekvensbedömningar och juridiska analyser, särskilt när det gäller påståendena om att den föreslagna förordningen är oförenlig med befintlig gemenskapslagstiftning och WTO:s bestämmelser. |
|
5. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att lägga särskild vikt vid att främja bilden av EU:s industri inom och utanför gemenskapen genom att skydda denna industris identitet och särdrag och se till att det generellt goda rykte som gemenskapens industri har och de värdefulla europeiska industriprodukternas anseende och attraktionskraft som EU:s industriprodukter har inte fläckas ned av felaktig eller vilseledande ursprungsmärkning. |
|
6. |
Europaparlamentet understryker att det för att skydda konsumenterna krävs öppna och konsekventa handelsbestämmelser, bland annat beträffande ursprungsmärkning. |
|
7. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att vidta alla de åtgärder som krävs för att säkra lika villkor med de handelspartners som genomfört krav på ursprungsmärkning. |
|
8. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att inrätta lämpliga tullövervaknings- och genomförandemekanismer. |
|
9. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta en konsekvent gemenskapsstrategi i denna fråga. Detta skulle nämligen göra det möjligt för konsumenterna i EU att få en mer komplett och korrekt information. |
|
10. |
Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna göra starka insatser för att försvara konsumenternas legitima rättigheter och förväntningar när det finns bevis för förfalskningar och/eller bedräglig eller vilseledande ursprungsmärkning av tillverkare och importörer utanför EU. |
|
11. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. |
(1) EUT L 169, 30.6.2005, s. 1.
(2) EUT L 149, 11.6.2005, s. 22.
(3) Antagna texter, P6_TA(2005)0381.
(4) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.
|
13.12.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
CE 303/s19 |
Teckenförklaring
|
* |
Samrådsförfarandet |
|
**I |
Samarbetsförfarandet (första behandlingen) |
|
**II |
Samarbetsförfarandet (andra behandlingen) |
|
*** |
Samtyckesförfarandet |
|
***I |
Medbeslutandeförfarandet (första behandlingen) |
|
***II |
Medbeslutandeförfarandet (andra behandlingen) |
|
***III |
Medbeslutandeförfarandet (tredje behandlingen) |
(Det angivna förfarandet baserar sig på den rättsliga grund som kommissionen föreslagit)
Upplysningar angående omröstningar
Om inget annat anges har föredraganden till talmannen skriftligen tillkännagivit sin inställning till ändringsförslagen.
Förkortningar för utskottens namn
|
AFET |
Utskottet för utrikesfrågor |
|
DEVE |
Utskottet för utveckling |
|
INTA |
Utskottet för internationell handel |
|
BUDG |
Budgetutskottet |
|
CONT |
Budgetkontrollutskottet |
|
ECON |
Utskottet för ekonomi och valutafrågor |
|
EMPL |
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor |
|
ENVI |
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet |
|
ITRE |
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi |
|
IMCO |
Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd |
|
TRAN |
Utskottet för transport och turism |
|
REGI |
Utskottet för regional utveckling |
|
AGRI |
Jordbruksutskottet |
|
PECH |
Fiskeriutskottet |
|
CULT |
Utskottet för kultur och utbildning |
|
JURI |
Utskottet för rättsliga frågor |
|
LIBE |
Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor |
|
AFCO |
Utskottet för konstitutionella frågor |
|
FEMM |
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män |
|
PETI |
Utskottet för framställningar |
Förkortningar för de politiska grupperna
|
PPE-DE |
Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater |
|
PSE |
Europeiska socialdemokratiska partiets grupp |
|
ALDE |
Gruppen Liberalers och demokraters allians för Europa |
|
Verts/ALE |
Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen |
|
GUE/NGL |
Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster |
|
IND/DEM |
Gruppen Oberoende och demokrati |
|
UEN |
Gruppen Unionen för nationernas Europa |
|
NI |
Grupplösa |
;
;
;
;
.
· sinφ [kNm]
skall inte sättas lägre än 11,5 (11,5 = 1/tan5°).
skall inte sättas lägre än 6,6 och
inte lägre än 0.
eller [m]. Det lägre av de båda värdena skall användas.
[m];
e . X . YY . nnn
är godkännandemärket,
(i procent)