3.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 238/1

(1)

Miljöskydd är ett av de centrala mål som anges i de uttalanden om huvudprinciperna för en hållbar utveckling som Europeiska rådet har antagit. Det är en prioritering för gemenskapens medfinansiering och bör finansieras främst genom gemenskapens övergripande finansiella instrument, bland annat Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, Europeiska fiskerifonden och sjunde ramprogrammet för forskning.

(2)

Dessa finansiella gemenskapsinstrument täcker inte alla prioriteringar på miljöområdet. Det behövs därför ett finansiellt instrument för miljön (Life+) för att tillhandahålla särskilt stöd för utveckling och genomförande av gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning, särskilt målen i gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 (4).

(3)

Stödet bör tillhandahållas genom överenskommelse om bidrag och kontrakt om offentlig upphandling i överensstämmelse med rådets förordning (EG Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (5).

(4)

Åtgärder och projekt som finansieras genom Life+ bör uppfylla kriterier för stödberättigande, så att det säkerställs att gemenskapens medel används på bästa möjliga sätt. De åtgärder och projekt som faller under den del av budgeten som omfattas av delegerad förvaltning bör särskilt uppfylla ytterligare kriterier för stödberättigande för att garantera ett europeiskt mervärde och undvika finansiering av återkommande verksamhet, exempelvis löpande verksamhet.

(5)

På området natur och biologisk mångfald utgör genomförandet av gemenskapens politik och lagstiftning i sig en ram för europeiskt mervärde. Bästa praxis eller demonstrationsåtgärder och demonstrationsprojekt, inklusive sådana som avser förvaltning och val av Natura 2000-områden i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (6) och rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (7), bör berättiga till gemenskapsfinansiering genom Life+, utom när de är berättigade till finansiering genom andra av gemenskapens finansiella instrument.

(6)

Innovativa åtgärder och projekt eller demonstrationsåtgärder och -projekt avseende gemenskapens miljömål, inklusive utveckling eller spridning av teknik för bästa praxis, sakkunskap eller tekniker samt medvetandehöjande åtgärder och projekt och särskild utbildning för personer som deltar i åtgärder för att förebygga skogsbränder bör berättiga till gemenskapsfinansiering genom Life+, utom när de är berättigade till finansiering genom andra av gemenskapens finansiella instrument.

(7)

Åtgärder och projekt för utveckling och genomförande av gemenskapens mål i samband med en brett baserad, harmoniserad, övergripande och långsiktig övervakning av skogar och miljösamspel bör berättiga till gemenskapsfinansiering genom Life+, utom när de är berättigade till finansiering genom andra av gemenskapens finansiella instrument.

(8)

Utmaningen att inom ramen för sjätte miljöhandlingsprogrammet uppnå en effektiv utveckling och ett effektivt genomförande av politiken kan endast mötas genom stöd för bästa praxis eller demonstrationsåtgärder och -projekt för utveckling och genomförande av gemenskapens miljöpolitik, demonstration av innovativa strategier, tekniker, metoder och instrument, konsolidering av kunskapsbasen, uppbyggnad av genomförandekapaciteten, främjande av goda styrelseformer, främjande av nätverk, ömsesidigt lärande och utbyte av bästa praxis samt förbättrad informationsspridning, ökad medvetenhet och kommunikation. Finansiellt stöd enligt denna förordning bör därför inriktas på utveckling, genomförande, övervakning och utvärdering av miljöpolitik och miljölagstiftning samt kommunikation och spridning därav i hela gemenskapen.

(9)

Life+ bör bestå av tre komponenter: Life+ Natur och biologisk mångfald, Life+ Miljöpolitik och miljöstyrning samt Life+ Information och kommunikation. Åtgärder och projekt som finansieras genom Life+ bör kunna bidra till att uppnå de särskilda målen för mer än en av dessa tre komponenter och mer än en medlemsstat bör kunna delta i dem och de bör även kunna bidra till utvecklingen av strategiska metoder för att uppfylla miljömålen.

(10)

För att fullgöra sin roll att ta initiativ till utveckling och genomförande av miljöpolitik bör kommissionen använda medel från Life+ för att genomföra undersökningar och utvärderingar, utföra tjänster för genomförande och integration av miljöpolitik och miljölagstiftning, anordna möten, seminarier och workshops med experter och intressenter, utveckla och underhålla nätverk samt utveckla och underhålla datorsystem. Kommissionen bör dessutom använda den centralt förvaltade delen av budgeten för Life+ till att genomföra informations-, publicerings- och spridningsverksamhet, inbegripet evenemang, utställningar och andra medvetandehöjande åtgärder, till kostnader för utarbetande och produktion av audiovisuellt material och till tekniskt och/eller administrativt stöd i samband med fastställande, utarbetande, förvaltning, kontroll, revision och övervakning av program och projekt.

(11)

Icke-statliga organisationer bidrar till utvecklingen och genomförandet av gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning. Den centralt förvaltade delen av budgeten för Life+ bör därför stödja ett antal lämpligt kvalificerade icke-statliga miljöorganisationers verksamhet genom att årliga driftsbidrag beviljas i konkurrens och på ett öppet sätt. Sådana icke-statliga organisationer måste vara oberoende och utan vinstintresse samt bedriva verksamhet i minst tre europeiska länder, antingen ensamma eller i form av en sammanslutning.

(12)

Erfarenheten av gällande och tidigare instrument har visat på behovet av att på flerårig basis planera och koncentrera insatserna för att främja miljöskydd genom prioritering av och inriktning på de verksamhetsområden som kan dra nytta av gemenskapens medfinansiering.

(13)

Medlemsstaterna bör utarbeta nationella årliga arbetsprogram som avviker både från sådana planer och program som utarbetas för ett antal sektorer och utgör en ram för kommande tillstånd och från sådana planer och program som har ansetts kräva en bedömning enligt direktiv 92/43/EEG och dessa arbetsprogram bör inte betraktas som sådana planer eller program som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (8).

(14)

Miljöskyddskraven bör integreras i utformningen och genomförandet av gemenskapens politik och verksamhet, inklusive de finansiella instrumenten. Life+ bör därför komplettera andra av gemenskapens finansiella instrument och kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa en sådan komplementaritet på gemenskapsnivå samt på nationell, regional och lokal nivå.

(15)

I linje med slutsatserna från Europeiska rådets möten i Luxemburg (december 1997) och Thessaloniki (juni 2003) bör kandidatländerna och de länder på västra Balkan som ingår i stabiliserings- och associeringsprocessen vara berättigade att delta i gemenskapsprogrammen, i enlighet med de villkor som fastställs i de tillämpliga bilaterala avtal som slutits med dessa länder.

(16)

Det är nödvändigt att konsolidera ett antal befintliga miljöinstrument och att förenkla programplanering och förvaltning genom att skapa ett enda förenklat finansiellt instrument för miljön.

(17)

Det är även nödvändigt att säkerställa en smidig övergång och att fortsätta övervakningen, granskningen och kvalitetsbedömningen av den verksamhet som finansieras inom ramen för pågående program efter det att programmen har löpt ut.

(18)

I denna förordning fastställs et ramanslag för programmet för hela den tid som det pågår, vilken utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet, enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (9).

(19)

Det allmänna målet för Life+ är att bidra till genomförande, uppdatering och utveckling av gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning och i synnerhet att stödja genomförandet av sjätte miljöhandlingsprogrammet. Medlemsstaterna kan uppnå ett europeiskt mervärde genom att arbeta tillsammans inom ramen för gemenskapsinstrument för att förbättra resultatet på nationell eller lokal nivå, för att uppfylla gemenskapsmål eller för att ombesörja informationsutbyte i hela gemenskapen. Eftersom målet för Life+ inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(20)

De genomförandeåtgärder som kommissionen har befogenhet att anta enligt denna förordning är förvaltningsåtgärder som gäller genomförandet av ett program med betydande budgetkonsekvenser enligt artikel 2 a i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (10). Vissa genomförandeåtgärder bör därför antas i enlighet med förvaltningsförfarandet i artikel 4 i detta beslut. I förordningen fastställs emellertid en allmän ram som kommer att tillämpas under sju år. Gemenskapens prioriteringar och de nationella prioriteringarna kommer sannolikt att utvecklas betydligt under denna period. Enligt förordningen hänskjuts också många väsentliga beslut till fleråriga strategiska program och nationella årliga arbetsprogram. Dessa frågor är ytterst viktiga för enskilda medlemsstater och av avgörande betydelse för deras nationella miljöpolitik. Det är därför lämpligare att anta vissa andra åtgärder i enlighet med det föreskrivande förfarandet i artikel 5 i beslut 1999/468/EG så att medlemsstaterna har möjlighet att förelägga rådet förslag till åtgärder för beaktande. Det föreskrivande förfarandet är också lämpligt för att anta ändringar i bilagorna till förordningen, i vilka väsentliga bestämmelser specificeras, särskilt vilka åtgärder som är stödberättigande, och för att fastställa andra genomförandebestämmelser än de tekniska åtgärder som uttryckligen anges i denna förordning.

1.

sjätte miljöhandlingsprogrammet: gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram enligt beslut nr 1600/2002/EG,

2.

budgetförordning: förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002,

3.

nationella organ: offentligrättsliga organ på nationell nivå eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter, till vilka en del av budgetgenomförandet har överlåtits i enlighet med artikel 7.2.

a)

vara av gemenskapsintresse genom att på ett avgörande sätt bidra till det allmänna målet för Life+ enligt artikel 1.2, och

b)

vara tekniskt och finansiellt enhetliga, genomförbara och ge valuta för pengarna.

a)

bästa praxis för åtgärder och projekt eller demonstrationsåtgärder och -projekt i samband med genomförandet av direktiv 79/409/EEG eller direktiv 92/43/EEG,

b)

innovativa åtgärder och projekt eller demonstrationsåtgärder och -projekt avseende gemenskapens miljömål, inklusive utveckling eller spridning av teknik för bästa praxis, sakkunskap eller tekniker,

c)

medvetandehöjande kampanjer och särskild utbildning för personer som deltar i åtgärder för att förebygga skogsbränder,

d)

åtgärder och projekt för utveckling och genomförande av gemenskapens mål i samband med en brett baserad, harmoniserad, övergripande och långsiktig övervakning av skogar och miljösamspel.

—

Life+ Natur och biologisk mångfald

—

Life+ Miljöpolitik och miljöstyrning

—

Life+ Information och kommunikation.

a)

bidra till genomförandet av gemenskapens politik och lagstiftning för natur och biologisk mångfald, särskilt direktiv 79/409/EEG och direktiv 92/43/EEG, inbegripet på lokal och regional nivå, samt stödja vidareutveckling och genomförande av Natura 2000-nätverket, inbegripet livsmiljöer och arter i kustområden och marina områden,

b)

bidra till att konsolidera kunskapsbasen för utveckling, bedömning, övervakning och utvärdering av gemenskapens politik och lagstiftning för natur och biologisk mångfald,

c)

stödja utformningen och genomförandet av strategiska metoder och instrument för att övervaka och bedöma natur och biologisk mångfald och de faktorer, påfrestningar och reaktioner som påverkar dessa, särskilt med tanke på målet att senast 2010 hejda förlusten av biologisk mångfald inom gemenskapen,

d)

ge stöd till bättre miljöstyrning genom bredare deltagande av berörda parter, inbegripet icke-statliga organisationer, i samråd om och genomförande av politiken och lagstiftningen för natur och biologisk mångfald.

a)

bidra till utveckling och demonstration av innovativa politiska strategier, innovativ teknik och innovativa metoder och instrument,

b)

bidra till att konsolidera kunskapsbasen för utveckling, bedömning, övervakning och utvärdering av miljöpolitik och miljölagstiftning,

c)

stödja utformningen och genomförandet av metoder för att övervaka och bedöma miljösituationen och de faktorer, påfrestningar och reaktioner som påverkar den,

d)

underlätta genomförandet av gemenskapens miljöpolitik, med särskild tonvikt på den lokala och regionala nivån,

e)

ge stöd till bättre miljöstyrning genom bredare deltagande av berörda parter, inbegripet icke-statliga organisationer, i samråd om och genomförande av politiken.

a)

sprida information och öka medvetenheten om miljöfrågor, inbegripet åtgärder för att förebygga skogsbränder,

b)

ge stöd till kompletterande åtgärder exempelvis information, kommunikationsåtgärder och kampanjer, konferenser och utbildning, inbegripet utbildning om åtgärder för att förebygga skogsbränder.

a)

Överenskommelse om bidrag.

b)

Kontrakt om offentlig upphandling.

a)

För nationella organ kan sådan gemenskapsfinansiering utgöra högst 2 % av gemenskapens bidrag till medlemsstatens nationella årliga arbetsprogram för året i fråga. Personalen ifråga skall utföra extra uppgifter som de nationella förvaltningarna inte fullgjort tidigare i samband med genomförandet av gemenskapsprogram.

b)

Offentliganställdas lönekostnader kan finansieras endast i den utsträckning som de hänför sig till kostnaden för sådan verksamhet i samband med genomförande av projekt som den berörda offentliga myndigheten inte skulle ha genomfört om det berörda projektet inte satts igång. Personalen ifråga skall särskilt avdelas till ett projekt och innebära en extra kostnad jämfört med befintlig permanent personal.

a)

Befolkning

b)

Natur och biologisk mångfald

a)

prioriterade områden fastställas, med beaktande av konstaterade långsiktiga behov,

b)

särskilda nationella mål anges,

c)

de åtgärder som skall finansieras och hur de uppfyller kriterierna för stödberättigande i artikel 3 beskrivas,

d)

kostnadsberäkningar lämnas, och

e)

den föreslagna övervakningsramen beskrivas.

a)

Eftastater som är medlemmar i Europeiska miljöbyrån i enlighet med rådets förordning (EG) nr 933/1999 av den 29 april 1999 om ändring av förordning (EEG) nr 1210/90 om inrättande av Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (11).

b)

Kandidatländerna för anslutning till Europeiska unionen.

c)

Länder på västra Balkan som ingår i stabiliserings- och associeringsprocessen.

a)

Antagande och vid behov ändring av fleråriga strategiska program inrättade i enlighet med artikel 6.1.

b)

Antagande och vid behov ändring av nationella årliga arbetsprogram på grundval av utkast som medlemsstaterna har lagt fram i enlighet med artikel 6.3.

c)

Tillägg av åtgärder i bilaga I eller ändring av bilaga II.

d)

Fastställande av närmare bestämmelser nödvändiga för genomförandet av denna förordning.

a)

Beslut om att delegera budgetgenomförandet till ett eller flera nationella organ i enlighet med artikel 7.2 och att bekräfta att organet eller organen uppfyller de urvalskriterier som anges i bilaga II.

b)

Specifikation av form, innehåll och inlämningsdatum för utkast till nationella årliga arbetsprogram enligt artikel 6.3 och för de rapporter som avses i artikel 6.7.

c)

Fastställande av form, innehåll och mottagare för de rapporter som avses i artikel 12.1.

d)

Fastställande av indikatorer för övervakningen av de åtgärder som finansieras genom Life+.

a)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1655/2000 av den 17 juli 2000 om det finansiella instrumentet för miljön (Life) (15)

b)

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1411/2001/EG av den 27 juni 2001 om en gemenskapsram för samarbete för en hållbar stadsutveckling (16)

c)

Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2002/EG av den 1 mars 2002 om ett åtgärdsprogram för gemenskapen för att främja icke-statliga organisationer som är aktiva främst inom miljöområdet (17)

d)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2152/2003 av den 17 november 2003 om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen (Forest Focus). (18)

3.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 238/18

(1)(2)(3)(4)(5)(6)(7)(8)(9)(10)(11)(12)(13)(14)(15)(16)(17)(18)(19)(20)(21)(22)(23)(24)(25)(26)(27)(28)(29)(30)(31)

Det är nödvändigt att främja kulturutbyte och samarbete för att den kulturella och språkliga mångfalden i Europa skall respekteras och främjas och de europeiska medborgarnas kunskaper om andra kulturer i Europa förbättras, samtidigt som deras medvetenhet om det gemensamma europeiska kulturarv som de delar ökas. Främjandet av samarbete och mångfald på det kulturella och språkliga området bidrar därmed till att ge det europeiska medborgarskapet ett konkret innehåll genom att uppmuntra de europeiska medborgarna till att delta direkt i integrationsprocessen.En aktiv kulturpolitik som har som mål att bevara den europeiska kulturella mångfalden och att främja Europeiska unionens gemensamma kulturinslag och kulturarv kan bidra till att göra unionen mer synlig utåt.Om man vill ha medborgarnas fulla stöd till och aktiva deltagande i den europeiska integrationen bör större tonvikt läggas vid deras gemensamma kulturella värderingar och rötter som en av de centrala delarna i deras identitet och tillhörighet i ett samhälle som grundas på frihet, rättvisa, demokrati, respekt för mänsklig värdighet och integritet, tolerans och solidaritet i full överensstämmelse med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.Det är nödvändigt att kultursektorn bidrar till och har en roll i en bredare europeisk politisk utveckling. Kultursektorn i sig är en viktig arbetsgivare och det finns dessutom ett klart samband mellan investeringar i kultur och ekonomisk utveckling, varför det är viktigt att stärka kulturpolitiken på regional, nationell och europeisk nivå. Kulturindustrins plats i den utveckling som äger rum enligt Lissabonstrategin bör därför förstärkas, eftersom denna industri i allt högre grad bidrar till den europeiska ekonomin.Det är också nödvändigt att främja medborgarnas aktiva samhällsengagemang och bekämpa alla former av utestängning, bl.a. rasism och främlingsfientlighet. En förbättrad tillgång till kultur för så många som möjligt kan vara ett sätt att bekämpa social utslagning.I artikel 3 i fördraget föreskrivs att gemenskapen i all verksamhet som avses i den artikeln skall syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem.Kulturprogrammen Kalejdoskop, Ariane och Rafael samt Kultur 2000, vilka inrättades genom beslut nr 719/96/EG (3), 2085/97/EG (4), 2228/97/EG (5) respektive 508/2000/EG (6), innebar positiva etapper i genomförandet av gemenskapens kulturpolitik. Gemenskapen har på så sätt skaffat sig stor erfarenhet, särskilt tack vare utvärderingen av de kulturprogrammen. Nu bör man rationalisera och förstärka gemenskapens kulturinsatser med stöd av resultaten av dessa utvärderingar, resultaten av samråden med alla berörda parter och de europeiska institutionernas arbete på senare tid. Ett program bör därför inrättas för detta ändamål.De europeiska institutionerna har vid många tillfällen uttalat sig om ämnen som rör gemenskapens kulturverksamhet och om betydelsen av kultursamarbete: i synnerhet rådet i sina resolutioner av den 25 juni 2002 om en ny arbetsplan för det europeiska samarbetet på kulturområdet (7) och av den 19 december 2002 om genomförande av arbetsplanen för europeiskt samarbete på kulturområdet (8), Europaparlamentet i sina resolutioner av den 5 september 2001 om kultursamarbete inom Europeiska unionen (9), av den 28 februari 2002 om genomförandet av programmet Kultur 2000 (10), och av den 22 oktober 2002 om betydelsen av och dynamiken i teater och annan scenkonst i ett utvidgat Europa (11) och av den 4 september 2003 om kulturindustrin (12) samt Regionkommittén i sitt yttrande av den 9 oktober 2003 om en förlängning av programmet Kultur 2000.Rådet har i sina ovan nämnda resolutioner betonat att det är nödvändigt att anta en mer sammanhängande strategi för kulturen på gemenskapsnivå och att europeiskt mervärde är en grundläggande och avgörande idé i europeiskt kultursamarbete och ett allmänt villkor för gemenskapens insatser på kulturområdet.För att ett gemensamt kulturområde för de europeiska folken skall kunna bli verklighet är det viktigt att man främjar den transnationella rörligheten för dem som arbetar inom kultursektorn och för konstverk och konstnärliga och kulturella produkter samt att man främjar dialog och kulturutbyte.Rådet har, i sina slutsatser av den 16 november 2004 om arbetsplanen för kultur 2005-2006, Europaparlamentet, i sin resolution av den 4 september 2003 om kulturindustrin och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, i sitt yttrande av den 28 januari 2004 om kulturindustrin i Europa, uttryckt sin syn på behovet av att ta större hänsyn till den icke-audiovisuella kulturindustrins specifika ekonomiska och sociala särdrag. Dessutom bör det i det nya programmet tas hänsyn till de förberedande samarbetsinsatser på kulturområdet som stöddes mellan 2002 och 2004.I detta sammanhang bör man främja ett utökat samarbete mellan aktörerna på kulturområdet och uppmuntra dem att bilda fleråriga samarbetsprojekt så att det därigenom blir möjligt för dem att genomföra gemensamma aktiviteter, stödja mer målinriktade insatser med ett verkligt europeiskt mervärde, stödja kulturevenemang med högt symbolvärde, stödja europeiska organisationer som samarbetar på kulturområdet, uppmuntra analyser av utvalda ämnen av europeiskt intresse samt ge stöd till insamling och spridning av information och till insatser avsedda att maximera verkan av projekt som rör europeiskt kultursamarbete och utveckling av en europeisk kulturpolitik.I enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut 1419/1999/EG av den 25 maj 1999 om inrättande av en gemenskapsinsats för evenemanget ”Europeisk kulturhuvudstad” för åren 2005 till 2019 (13) bör denna insats få en omfattande finansiering, eftersom den får stor uppmärksamhet i Europa och bidrar till att förstärka känslan av tillhörighet till ett gemensamt kulturområde. Tonvikten i detta evenemang bör ligga på det transeuropeiska samarbetet på kulturområdet.Det bör ges driftsbidrag till organisationer som arbetar för europeiskt kultursamarbete och därmed fungerar som ambassadörer för europeisk kultur, med stöd i den erfarenhet som Europeiska unionen skaffat sig genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 792/2004/EG av den 21 april 2004 om upprättande av ett handlingsprogram för gemenskapen för att främja organisationer verksamma på europeisk nivå inom kulturområdet (14).Programmet måste i överensstämmelse med principen om yttrandefrihet bidra till unionens ansträngningar att främja en hållbar utveckling och bekämpa alla former av diskriminering.De kandidatländer och Eftaländer som undertecknat EES-avtalet bör ha möjlighet att delta i gemenskapsprogram i enlighet med de avtal som slutits med dessa länder.Vid sitt möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003 antog Europeiska rådet ”Thessalonikiagendan för västra Balkan: i riktning mot en europeisk integration”, där det föreskrivs att gemenskapsprogram skall vara öppna för länder som genomgår en stabiliserings- och associeringsprocess, i enlighet med ramavtal som skall slutas mellan gemenskapen och dessa länder. Dessa länder bör om de så önskar, med hänsyn till budgetskäl och politiska prioriteringar, kunna delta i programmet eller i ett mer begränsat samarbete, förutsatt att kompletterande anslag blir tillgängliga och på särskilda villkor som de berörda parterna kommer överens om.Programmet bör också vara öppet för samarbete med andra tredjeländer som med gemenskapen har ingått avtal som omfattar kultursamarbete, enligt särskilda regler som skall fastställas närmare.För att öka mervärdet av gemenskapens insats är det nödvändigt att se till att de insatser som genomförs som en följd av detta beslut hänger samman med och kompletterar såväl annan gemenskapspolitik som andra gemenskapsinsatser och gemenskapsinstrument av relevans, i överensstämmelse med artikel 151.4 i fördraget. Särskild uppmärksamhet bör ägnas beröringspunkterna mellan gemenskapens åtgärder på kultur- och utbildningsområdet samt insatser som främjar utbyte av bästa praxis och närmare samarbete på europeisk nivå.Vad gäller genomförandet av gemenskapsstödet bör hänsyn tas till särdragen hos kultursektorn i Europa, och man bör se till att de administrativa och finansiella förfarandena förenklas så långt det är möjligt och att de är anpassade till de uppsatta målen och till praxis och utveckling inom kultursektorn.Kommissionen, medlemsstaterna och kulturkontaktpunkterna bör verka för att uppmuntra deltagande av mindre aktörer i de fleråriga samarbetsprojekten och i organiserandet av aktiviteter som syftar till att föra samman potentiella projektpartner.Programmet bör sammanföra den specifika begåvning och den sakkunskap som kulturaktörer i hela Europa besitter. Om det är nödvändigt bör kommissionen och medlemsstaterna vidta åtgärder för att komma tillrätta med lågt deltagande från kulturaktörerna i någon av medlemsstaterna eller de deltagande länderna.Kommissionen och medlemsstaterna bör samarbeta för att säkerställa en regelbunden uppföljning och utvärdering av detta program så att anpassningar kan göras, i synnerhet av prioriteringarna för åtgärdernas genomförande. Utvärderingen bör omfatta en extern utvärdering som skall genomföras av oberoende och opartiska organ.I förfarandena för uppföljning och utvärdering av programmet bör specifika, mätbara, uppnåeliga, relevanta och tidsbestämda mål och indikatorer användas.Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier samt för att driva in belopp som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt.Det bör för tiden 1 januari 2007–31 december 2013 inrättas ett enhetligt instrument för finansiering och programplanering av kultursamarbete i form av programmet Kultur.I detta beslut fastställs för hela den tid programmet pågår en finansieringsram som utgör den särskilda referensen enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (15).De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (16).De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (17) (nedan kallad ”budgetförordningen”) och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning nr 1605/2002 (18).Gemenskapens insatser kompletterar de nationella och regionala samarbetsinsatserna inom kulturområdet. Eftersom målen för det här beslutet, nämligen att stärka det europeiska kulturområde som grundar sig på ett gemensamt kulturarv, (transnationell rörlighet för kulturaktörerna i Europa, transnationell rörlighet för såväl konstverk som kulturella och konstnärliga produkter samt den interkulturella dialogen) på grund av deras transnationella art inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att man skall uppnå dessa mål.Övergångsbestämmelser bör införas så att en smidig övergång säkerställs mellan de program som inrättas genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 508/2000/EG och nr 792/2004/EG och det program som inrättas genom detta beslut.

a)

Att främja rörlighet över gränserna för personer som arbetar inom kultursektorn.

b)

Att uppmuntra transnationell rörlighet för konstverk samt för konstnärliga och kulturella produkter.

c)

Att främja interkulturell dialog.

a)

Stöd till kulturinsatser

b)

Stöd till organ som är verksamma på europeisk nivå inom kulturområdet.

c)

Stöd till analyser samt till insamling och spridning av information och till insatser avsedda att maximera verkan av projekt som rör europeiskt kultursamarbete och utveckling av en europeisk kulturpolitik.

a)

Eftaländer som är medlemmar av EES, i enlighet med bestämmelserna i EES-avtalet.

b)

De kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi för anslutning till unionen, i enlighet med allmänna principer och villkor samt de allmänna bestämmelser för deltagande i gemenskapsprogram som fastställts i ramavtalen.

c)

Länderna på västra Balkan, i enlighet med vad som beslutas med dessa länder mot bakgrund av ramavtalen om deras deltagande i gemenskapsprogram.

a)

En årlig arbetsplan som även omfattar prioriteringar, urvalskriterier och urvalsförfaranden.

b)

En årlig budget och fördelningen av medel mellan programmets olika insatser.

c)

Uppföljnings- och utvärderingsförfaranden för programmet.

d)

Gemenskapens finansiella stöd avseende åtgärder som föreslås enligt artikel 4.1 med ett sammanlagt bidrag från gemenskapen överstigande 200 000 EUR: belopp, varaktighet, fördelning och mottagare.

a)

De skall ha tillräcklig personal, med yrkeskunskaper och språkkunskaper som lämpar sig för arbete i samband med internationellt samarbete.

b)

De skall ha tillgång till lämplig infrastruktur, särskilt i fråga om informations- och kommunikationsteknik.

c)

De skall verka under sådana administrativa förutsättningar att de på ett korrekt sätt kan utföra sina uppgifter och undvika intressekonflikter.

a)

främja den grundläggande principen om yttrandefrihet,

b)

uppmuntra ökad medvetenhet om vikten av att bidra till en hållbar utveckling,

c)

sträva efter att främja ömsesidig förståelse och tolerans inom Europeiska unionen,

d)

bidra till att undanröja alla former av diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

a)

Senast den 31 december 2010, en halvtidsrapport där den utvärderar resultaten samt de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av programmets genomförande.

b)

Senast den 31 december 2011, ett meddelande om programmets fortsatta genomförande.

c)

Senast den 31 december 2015, en utvärderingsrapport efter programmets avslutande.

3.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 238/31

(1)

Europeiska rådet beslöt vid sitt möte i Lissabon den 23–24 mars 2000 att man som en integrerad del av unionens övergripande strategi skulle ta med främjandet av sysselsättning och social integration för att nå det strategiska målet för nästa decennium att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt, fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Det satte upp ambitiösa mål för unionen i syfte att återskapa förutsättningar för full sysselsättning, öka kvalitet och produktivitet i arbetslivet, samt främja social sammanhållning och en arbetsmarknad för alla. Europeiska rådet koncentrerade sig dessutom åter på strategin vid sitt möte i Bryssel den 22–23 mars 2005.

(2)

I överensstämmelse med kommissionens uttryckliga mål att konsolidera och rationalisera gemenskapens finansieringsinstrument bör det genom detta beslut inrättas ett enda, enhetligt program för fortsättning och utveckling av den verksamhet som inleddes genom rådets beslut 2000/750/EG av den 27 november 2000 om inrättande av gemenskapens handlingsprogram mot diskriminering (2001–2006) (4), rådets beslut 2001/51/EG av den 20 december 2000 om inrättande av gemenskapens handlingsprogram avseende gemenskapens strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män (2001–2005) (5), Europaparlamentets och rådets beslut nr 50/2002/EG av den 7 december 2001 om inrättande av ett program för gemenskapsåtgärder som skall uppmuntra medlemsstaterna att samarbeta för att motverka social utslagning (6), nr 1145/2002/EG av den 10 juni 2002 om gemenskapens stödåtgärder inom sysselsättningsområdet (7) och nr 848/2004/EG av den 29 april 2004 om inrättande av ett handlingsprogram för gemenskapen för att främja organisationer som på europeisk nivå verkar för jämställdhet mellan kvinnor och män (8) samt den verksamhet som bedrivs på gemenskapsnivå avseende arbetsvillkor.

(3)

Vid Europeiska rådets extra möte om sysselsättning i Luxemburg den 20-21 november 1997 lanserades den europeiska sysselsättningsstrategin, för att samordna medlemsstaternas sysselsättningspolitik på grundval av gemensamt överenskomna riktlinjer och rekommendationer för sysselsättningen. Den europeiska sysselsättningsstrategin är nu det viktigaste instrumentet på europeisk nivå för genomförandet av Lissabonstrategins sysselsättnings- och arbetsmarknadsmål.

(4)

Europeiska rådet fann vid sitt möte i Lissabon att det antal personer i unionen som lever under fattigdomsgränsen och är socialt utslagna var oacceptabelt, och ansåg det därför nödvändigt att åtgärder vidtas för att nå avgörande framsteg med att utrota fattigdom genom fastställande av lämpliga mål. Europeiska rådet enades om sådana mål vid sitt möte i Nice den 7-9 december 2000. Dessutom enades Europeiska rådet om att politiska insatser mot social utslagning bör grundas på den öppna samordningsmetoden där nationella handlingsplaner kombineras med ett initiativ från kommissionens sida för samarbete.

(5)

De demografiska förändringarna utgör en stor utmaning på lång sikt för de sociala trygghetssystemens förmåga att tillhandahålla adekvata pensioner och hälsovård och långtidsvård av hög kvalitet, med tillgänglighet för alla och finansiering på lång sikt. Det är viktigt att främja politiska insatser som möjliggör både adekvat socialt skydd och de sociala trygghetssystemens hållbarhet. Europeiska rådet i Lissabon beslutade att samarbetet på detta område bör grundas på den öppna samordningsmetoden.

(6)

I detta sammanhang bör migranternas specifika situation uppmärksammas liksom vikten av att vidta åtgärder för att omvandla odeklarerat arbete till reguljär sysselsättning.

(7)

Säkerställande av minimistandarder och fortlöpande förbättringar av arbetsvillkoren i unionen är en central del av den europeiska socialpolitiken och ett viktigt övergripande mål för Europeiska unionen. En viktig uppgift för gemenskapen är att understödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet inom områden som arbetstagares hälsa och säkerhet, arbetsvillkor, inklusive behovet av att förena arbete och familjeliv, skydd för arbetstagare då deras anställningsavtal slutar gälla, information till, samråd med och deltagande av arbetstagare samt företrädande och kollektivt tillvaratagande av arbetsgivares och arbetstagares intressen.

(8)

Icke-diskriminering är en av Europeiska unionens grundläggande principer. I artikel 13 i fördraget anges att åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning skall vidtas. Icke-diskriminering är också inskrivet i artikel 21 i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter. Särdragen hos olika former av diskriminering bör beaktas och lämpliga åtgärder för att förebygga och bekämpa diskriminering på en eller flera grunder bör utvecklas parallellt. Vid bedömning av programmets tillgänglighet och resultat bör därför funktionshindrades särskilda behov beaktas, när det gäller att säkerställa att de får full och lika tillgång till den verksamhet som finansieras genom detta program och resultaten och utvärderingen av denna verksamhet, inklusive kompensation för de extra kostnader som de ådrar sig på grund av sitt funktionshinder. Under många år samlad erfarenhet av att bekämpa vissa former av diskriminering, inklusive diskriminering på grund av kön, kan komma till nytta vid bekämpandet av andra former av diskriminering.

(9)

På grundval av artikel 13 i fördraget har rådet antagit följande direktiv: direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (9) med förbud mot diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung inom bl.a. anställning, utbildning, varor och tjänster samt socialt skydd, direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (10) med förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning och direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling mellan kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (11).

(10)

Enligt artiklarna 2 och 3 i fördraget är likabehandling av kvinnor och män en grundläggande princip i gemenskapsrätten. De direktiv och andra rättsakter som antagits på grundval av denna princip bidrar väsentligt till att förbättra kvinnornas situation i unionen. Erfarenheter av åtgärder på gemenskapsnivå har visat att främjande av jämställdhet i gemenskapens politik och bekämpning av diskriminering i praktiken kräver att instrument inbegripet lagstiftning, finansieringsinstrument och integrering av ett jämställdhetsperspektiv, kombineras på ett sådant sätt att de kompletterar varandra. I enlighet med principen om jämställdhet mellan kvinnor och män bör jämställdhetsperspektivet främjas i programmets alla avsnitt och verksamheter.

(11)

Många icke-statliga organisationer som är aktiva på olika nivåer kan lämna ett väsentligt bidrag på europeisk nivå genom de centrala nätverk som hjälper till att ändra de politiska riktlinjerna avseende programmets allmänna mål.

(12)

Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, på grund av behovet av informationsutbyte på europeisk nivå och spridning av goda lösningar i hela gemenskapen, och de därför, på grund av gemenskapsåtgärdernas multilaterala dimension, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(13)

Genom detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som under det årliga bugetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (12).

(14)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (13).

(15)

Eftersom programmet är uppdelat på fem avsnitt, kan medlemsstaterna bestämma hur deras nationella företrädare skall rotera alltefter de frågor som den kommitté som biträder kommissionen tar upp.

a)

Förbättra kunskapen om och förståelsen för situationen i medlemsstaterna och i andra medverkande länder genom analys, utvärdering och nära övervakning av politiska åtgärder.

b)

Stödja utvecklingen av statistiska verktyg och metoder och gemensamma indikatorer, när så är lämpligt uppdelade efter kön och åldersgrupp, på de områden som programmet omfattar.

c)

Stödja och övervaka genomförandet av gemenskapslagstiftningen, i tillämpliga fall, och gemenskapens politiska mål i medlemsstaterna samt utvärdera deras effektivitet och inverkan.

d)

Främja nätverk, ömsesidigt lärande, kartläggning och spridning av god praxis och innovativa tillvägagångssätt på europeisk nivå.

e)

Öka de berörda aktörernas och allmänhetens medvetenhet om gemenskapens politik och mål under vart och ett av de fem avsnitten.

f)

Öka kapaciteten hos centrala nätverk på europeisk nivå att främja, stödja och vidareutveckla gemenskapens politik och mål, när så är tillämpligt.

1.

Sysselsättning.

2.

Socialt skydd och social integration.

3.

Arbetsvillkor.

4.

Antidiskriminering och mångfald.

5.

Jämställdhet.

a)

Öka kunskapen om sysselsättningssituationen och utsikterna, särskilt genom analyser och undersökningar och utveckling av statistik och gemensamma indikatorer inom ramen för den europeiska sysselsättningsstrategin.

b)

Övervaka och utvärdera genomförandet av de europeiska riktlinjerna och rekommendationerna för sysselsättning och deras inverkan, särskilt genom den gemensamma sysselsättningsrapporten, samt analysera samspelet mellan den europeiska sysselsättningsstrategin och allmän ekonomisk och social politik och andra politikområden.

c)

Organisera erfarenhetsutbyten om strategier, god praxis och innovativa tillvägagångssätt och främja ömsesidigt lärande med anknytning till den europeiska sysselsättningsstrategin.

d)

Öka medvetenheten, sprida information och främja debatten om utmaningar och politik på sysselsättningsområdet och genomförandet av nationella reformprogram, inklusive bland arbetsmarknadens parter, regionala och lokala aktörer och andra berörda aktörer.

a)

Öka kunskapen om social utslagning, fattigdomsfrågor och politik på området socialt skydd och social integration, särskilt genom analyser och undersökningar och utveckling av statistik och gemensamma indikatorer, inom ramen för den öppna samordningsmetoden på området socialt skydd och social integration.

b)

Övervaka och utvärdera genomförandet av den öppna samordningsmetoden på området socialt skydd och social integration och dess konsekvenser på nationell nivå och gemenskapsnivå samt analysera samspelet mellan den öppna samordningsmetoden och andra politikområden.

c)

Organisera erfarenhetsutbyten om strategier, god praxis och innovativa tillvägagångssätt och främja ömsesidigt lärande med anknytning till strategin för socialt skydd och social integration.

d)

Öka medvetenheten, sprida information och främja debatten om viktiga utmaningar och politiska frågor med anknytning till gemenskapens samordningsförfarande på området socialt skydd och social integration, inklusive bland arbetsmarknadens parter, regionala och lokala aktörer, icke-statliga organisationer och andra berörda aktörer.

e)

Utveckla kapaciteten hos centrala nätverk på europeisk nivå att stödja och vidareutveckla gemenskapens politiska mål och strategier för socialt skydd och social integration.

a)

Öka kunskapen om situationen med avseende på arbetsvillkor, särskilt genom analyser och undersökningar och vid behov utveckling av statistik och indikatorer, samt utvärdera effektiviteten i och inverkan av befintlig lagstiftning, politik och praxis.

b)

Stödja genomförandet av gemenskapens arbetsrätt genom effektiv övervakning, anordnande av seminarier för dem som arbetar på området, utarbetande av vägledningar och nätverksverksamhet bland specialiserade organ, inklusive arbetsmarknadens parter.

c)

Ta initiativ till förebyggande åtgärder och främja en förebyggande kultur på arbetsmiljöområdet.

d)

Öka medvetenheten, sprida information och främja debatten om viktiga utmaningar och politiska frågor med anknytning till arbetsvillkor, inklusive bland arbetsmarknadens parter och andra aktörer.

a)

Öka kunskapen om situationen med avseende på diskriminering, särskilt genom analyser och undersökningar och vid behov utveckling av statistik och indikatorer, samt utvärdera effektiviteten i och inverkan av befintlig lagstiftning, politik och praxis.

b)

Stödja genomförandet av gemenskapens antidiskrimineringslagstiftning genom effektiv övervakning, anordnande av seminarier för dem som arbetar på området och nätverksverksamhet bland organ som är specialiserade på antidiskriminering.

c)

Öka medvetenheten, sprida information och främja debatten om viktiga utmaningar och politiska frågor med anknytning till diskriminering och integrering av antidiskriminering i all gemenskapspolitik, inklusive bland arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer och andra berörda aktörer.

d)

Utveckla kapaciteten hos centrala nätverk på europeisk nivå att främja och vidareutveckla gemenskapens politiska mål och strategier för bekämpande av diskriminering.

a)

Öka kunskapen om situationen med avseende på jämställdhetsfrågor och integrering av ett jämställdhetsperspektiv, särskilt genom analyser och undersökningar och utveckling av statistik och vid behov indikatorer, samt utvärdera effektiviteten i och inverkan av befintlig lagstiftning, politik och praxis.

b)

Stödja genomförandet av gemenskapens antidiskrimineringslagstiftning genom effektiv övervakning, anordnande av seminarier för dem som arbetar på området och nätverksverksamhet bland organ som är specialiserade på jämställdhet.

c)

Öka medvetenheten, sprida information och främja debatten om viktiga utmaningar och politiska frågor med anknytning till jämställdhet och integrering av ett jämställdhetsperspektiv, inklusive bland arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer och andra berörda aktörer.

d)

Utveckla kapaciteten hos centrala nätverk på europeisk nivå att främja och vidareutveckla gemenskapens politiska mål och strategier för jämställdhet.

a)

Analyser

b)

Ömsesidigt lärande, medvetandegörande och spridning

c)

Stöd till centrala aktörer

a)

medlemsstaterna,

b)

offentliga arbetsförmedlingar och deras kontor,

c)

lokala och regionala myndigheter,

d)

särskilda organ enligt gemenskapslagstiftningen,

e)

arbetsmarknadens parter,

f)

icke-statliga organisationer, särskilt sådana som är organiserade på europeisk nivå,

g)

institut för högre utbildning och forskningsinstitut,

h)

experter på utvärdering,

i)

nationella statistikkontor,

j)

medier.

a)

Genom ett tjänstekontrakt efter en upphandling då Eurostats förfaranden för samarbete med de nationella statistikkontoren skall tillämpas.

b)

Ett partiellt stöd efter en inbjudan att lämna förslag då gemenskapens medfinansiering i allmänhet inte får överstiga 80 % av mottagarens totala kostnader. Eventuellt finansiellt stöd utöver detta tak får endast beviljas i undantagsfall och efter en noggrann kontroll.

a)

Allmänna riktlinjer för genomförande av programmet.

b)

Årligt arbetsprogram för genomförande av programmet, uppdelat i olika avsnitt.

c)

Vilket finansiellt stöd som skall beviljas av gemenskapen.

d)

Årsbudget om inte annat anges i artikel l7.

e)

Förfarande för val av vilka åtgärder som skall få stöd från gemenskapen och kommissionens utkast till förteckning över åtgärder som skall få sådant stöd.

f)

Kriterier för utvärdering av programmet, inklusive för kostnadseffektivitet och arrangemang för spridning och överföring av resultat.

—

EFTA/EES-länderna enligt villkoren i EES-avtalet,

—

de anslutningsländer och kandidatländer som är associerade till Europeiska unionen samt de länder på västra Balkan som ingår i stabilitets- och associeringsprocessen.