ISSN 1725-2504 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146 |
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
49 årgången |
|
||
2006/C 146/1 |
||
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
|
I Meddelanden
Rådet
22.6.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/1 |
Rådets slutsatser om gemensamma värderingar och principer i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem
(2006/C 146/01)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD
1. |
NOTERAR att Europeiska kommissionen i sitt ändrade förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden har beslutat att ta bort hälso- och sjukvården från direktivets tillämpningsområde, och införa ändringar som föreslagits av Europaparlamentet. |
2. |
NOTERAR att Europeiska kommissionen har meddelat att den kommer att utarbeta en gemenskapsram för säker, högkvalitativ och effektiv hälsovård, genom att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna och ge klara besked och visshet i fråga om hur gemenskapsrätten skall tillämpas när det gäller hälso- och sjukvård. |
3. |
ERKÄNNER att aktuella domar i Europadomstolen lyft fram behovet av klara besked om sambandet mellan bestämmelserna i EG-fördraget, särskilt med avseende på fri rörlighet för tjänster och den hälso- och sjukvård som åtnjuts genom de nationella hälso- och sjukvårdssystemen. |
4. |
ANSER att hälso- och sjukvårdssystemen är en central del av Europas höga sociala skyddsnivå och att de i hög grad bidrar till social sammanhållning och social rättvisa. |
5. |
ERINRAR om de övergripande värderingarna om allmängiltighet, tillgång till vård av god kvalitet, rättvisa och solidaritet. |
6. |
BIFALLER det bifogade uttalandet om gemensamma värderingar och principer som ligger till grund för hälso- och sjukvårdssystemen i Europeiska unionens medlemsstater (bilaga). |
7. |
UPPMANAR Europeiska kommissionen att se till att de gemensamma värderingar och principer som genomsyrar uttalandet respekteras vid utarbetandet av förslag som rör hälso- och sjukvården. |
8. |
UPPMANAR Europeiska unionens institutioner att se till att gemensamma värderingar och principer respekteras i det arbete de utför. |
BILAGA
Uttalande om gemensamma värderingar och principer
Detta är ett uttalande från 25 hälso- och sjukvårdsministrar i Europeiska unionen om de gemensamma värderingar och principer som ligger till grund för Europas hälso- och sjukvårdssystem. Vi tror att ett sådant uttalande är viktigt för att våra medborgare skall få klara besked, och kommer lägligt, eftersom det nyligen varit en omröstning i parlamentet och att kommissionen har kommit med ett reviderat förslag som undantar hälso- och sjukvården från det föreslagna direktivet om tjänster på den inre marknaden. Det är vår starka övertygelse att utvecklingen på detta område bör vara ett resultat av politisk enighet och inte enbart av rättsfall.
Vi anser också att det kommer att bli viktigt att bevara de gemensamma värderingar och principer som presenteras nedan när det gäller tillämpningen av konkurrensregler i de system som skall genomföra dem.
Detta uttalande bygger på diskussioner som har ägt rum i rådet och med kommissionen som en del av den öppna samordningsmetoden och diskussionerna på hög nivå om patienters rörlighet och utvecklingen av hälsovården i Europeiska unionen. Det beaktar också de rättsliga instrumenten på europeisk och internationell nivå som påverkar hälso- och sjukvårdsområdet.
Detta uttalande framhäver de gemensamma värderingar och principer som delas över hela Europeiska unionen om hur hälso- och sjukvårdssystemen uppfyller befolkningens och patienternas behov. Det förklarar också hur dessa värderingar och principer genomförs i praktiken i hälso- och sjukvårdssystemen i EU som varierar betydligt mellan medlemsstaterna och kommer att fortsätta att göra det. I synnerhet måste beslut om hur mycket hälsovård som medborgarna har rätt till och de mekanismer som används för att finansiera och utföra denna hälsovård, som t.ex. i vilken utsträckning det är lämpligt att lita till marknadsmekanismerna och konkurrenstrycket för att sköta hälso- och sjukvårdssystemen, fattas i ett nationellt sammanhang.
Gemensamma värderingar och principer
Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem är en central del av Europas höga sociala skyddsnivå och de bidrar till social sammanhållning och social rättvisa samt hållbar utveckling.
De övergripande värderingarna om allmängiltighet, tillgång till vård av god kvalitet, rättvisa och solidaritet har ett brett stöd i arbetet i de olika EU-institutionerna. Tillsammans utgör de en samling värderingar som delas över hela Europa. Allmängiltighet innebär att ingen utestängs från tillgång till hälso- och sjukvård. Solidaritet hör nära samman med hur våra nationella hälso- och sjukvårdssystem är ekonomiskt ordnade och behovet av att alla skall ha tillgång till dem. Rättvisa avser lika tillgång enligt behov oberoende av etnisk tillhörighet, kön, ålder, social status eller betalningsförmåga. EU:s hälso- och sjukvårdssystem syftar också till att minska klyftorna när det gäller den bristande jämlikheten i fråga om hälsan, som är en angelägenhet för EU:s medlemsstater. Nära sammanlänkat med detta arbete i medlemsstaternas system är arbetet för att förebygga ohälsa och sjukdomar genom att bland annat främja en hälsosam livsstil.
Syftet med EU:s alla hälso- och sjukvårdssystem är att de skall vara patientinriktade och uppfylla individuella behov.
Men olika medlemsstater omvandlar dessa värderingar till praktisk handling på olika sätt: Det gäller t.ex. frågan om den enskilda individen bör betala en patientavgift för sin hälso- och sjukvård eller om det finns ett allmänt bidrag och om detta skall betalas genom en tilläggsförsäkring. Medlemsstaterna har infört olika bestämmelser för att säkerställa rättvisa: En del har valt att uttrycka detta som rättigheter för patienterna, andra som skyldigheter för vårdgivare inom hälso- och sjukvården. Tillämpningen utförs också olika – i vissa medlemsstater är det genom domstolar, i andra genom styrelser, ombudsmän etc.
Det är ett väsentligt drag i alla våra system att vi syftar till att göra dem ekonomiskt hållbara på så sätt att dessa värderingar bevaras i framtiden.
Det är en integrerad del av medlemsstaternas strategi att anta en metod som mer och mer inriktas mot förebyggande åtgärder för att minska den ekonomiska bördan på de nationella hälso- och sjukvårdssystemen, eftersom detta väsentligt bidrar till att minska hälso- och sjukvårdskostnaderna och därför leder till ekonomisk stabilitet genom att sjukdomar undviks och därmed sammanhängande kostnader.
Under dessa övergripande värderingar, finns det också ett antal verksamma principer i hela Europeiska unionen, i den meningen att EU-medborgarna förväntar sig att dessa skall fungera och ha stödstrukturer i hela EU. Bland dessa märks:
— Kvalitet:
Alla EU:s hälso- och sjukvårdssystem strävar efter att erbjuda vård av god kvalitet. Detta uppnås särskilt genom skyldigheten till kontinuerlig utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal som grundas på klart definierade nationella normer och som säkrar att personalen har tillgång till råd om hur de bäst skall tillämpa kvalitet, stimulera innovation och sprida goda erfarenheter, utveckla system för att säkerställa god klinisk styrning och övervaka kvaliteten i hälso- och sjukvårdssystemet. Mycket viktig är också principen om säkerhet.
— Säkerhet:
Patienterna kan förvänta sig att alla EU:s hälso- och sjukvårdssystem är säkra för patienten och att riskfaktorerna övervakas, att hälso- och sjukvårdspersonalen får lämplig utbildning och att det finns skydd mot missledande annonsering om hälsoprodukter och behandlingar.
— Vård som vilar på vetenskaplig grund och etik:
Demografiska utmaningar och ny medicinsk teknik kan ge upphov till svåra frågor (om etik och kostnad), som alla EU:s medlemsstater måste kunna besvara. Att säkerställa att vårdsystemen vilar på vetenskaplig grund är väsentligt, både för att ge behandling av hög kvalitet, och att säkerställa hållbarhet på lång sikt. Alla system måste klara av utmaningen att prioritera hälsovården så att jämvikt uppnås mellan varje individuell patients behov och de ekonomiska resurser som är tillgängliga för hela befolkningen.
— Patientdeltagande:
Alla EU:s hälso- och sjukvårdssystem bör vara patientinriktade. Detta innebär att patienterna deltar i behandlingen, att det skall råda öppenhet, och att patienterna om möjligt skall erbjudas alternativ, t.ex. val mellan olika vårdgivare. Syftet med varje system är att det skall erbjuda enskilda personer information om deras hälsostatus, rätt till full information om den behandling som erbjuds och att patienterna skall ge sitt medgivande till en sådan behandling. Alla system bör kontrolleras offentligt och vara styrda enligt principerna om god förvaltning och öppenhet.
— Prövning:
Patienterna bör ha rätt till prövning om misstag skulle begås. I detta ingår att ha ett öppet och rättvist överklagandeförfarande, och tydlig information om ansvar och särskilda former av prövning som beslutas av hälso- och sjukvårdssystemet i fråga (t.ex. kompensation).
— Integritet och konfidentialitet:
EU:s medborgares rätt till konfidentialitet i fråga om personuppgifter är erkänd i EU och i den nationella lagstiftningen.
Vi sjuk- och hälsovårdsministrar noterar ett ökande intresse för marknadsmekanismernas roll (inklusive konkurrenstrycket) med avseende på styrningen av hälso- och sjukvårdssystemen. På detta område pågår en bred politisk utveckling inom hälso- och sjukvårdssystemen i Europeiska unionen som syftar till att uppmuntra mångsidighet och valfrihet och effektivaste användning av resurserna. Vi kan lära från varandras politiska utveckling på detta område, men varje medlemsstat måste själv besluta om hur detta skall genomföras i deras egna stater med insatser som är anpassade till respektive hälso- och sjukvårdssystem.
Det är inte lämpligt att standardisera hälso- och sjukvårdssystemen på EU-nivå, men det ligger ett oerhört stort värde i att arbeta på europeisk nivå med vårdfrågor. Medlemsstaterna åtar sig att arbeta tillsammans för att dela erfarenheter och information om tillvägagångssätt och goda erfarenheter, till exempel genom kommissionens högnivågrupp för hälso- och sjukvård eller genom den pågående öppna samordningsmetoden för långsiktig hälso- och sjukvård för att uppnå det gemensamma målet att främja en effektivare och mer tillgänglig hälso- och sjukvård av hög kvalitet i Europa. Vi anser att det är särskilt värdefullt att alla initiativ om hälso- och sjukvård för Europas medborgare är tydliga i fråga om deras rättigheter vid flyttning från en medlemsstat i EU till en annan och att dessa värderingar och principer samlas inom en rättslig ram för att rättssäkerhet skall uppnås.
Sammanfattningsvis är vårt hälso- och sjukvårdssystem en grundläggande del av Europas sociala infrastruktur. Vi underskattar inte de utmaningar som ligger framför oss när det gäller att sammanjämka individuella behov med tillgängliga finanser när Europas befolkning åldras, när förväntningarna ökas och den medicinska utvecklingen går framåt. I diskussionen om framtida strategier bör vår gemensamma angelägenhet vara att skydda de värderingar och principer som ligger till grund för EU:s hela hälso- och sjukvårdssystem. Som hälso- och sjukvårdsministrar i Europeiska unionens 25 medlemsstater, uppmanar vi de europeiska institutionerna att säkerställa att de i sitt pågående arbete skyddar dessa värderingar och undersöker hur Europeiska unionen påverkar hälso- och sjukvårdssystemen samt integreringen av hälsoaspekterna i all politik.
22.6.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/4 |
Rådets slutsatser om kvinnors hälsa
(2006/C 146/02)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD
1. |
NOTERAR att medborgarna i Europeiska unionen, varav över hälften är kvinnor, fäster stor vikt vid att människors hälsa är så god som möjligt och anser detta vara en väsentlig förutsättning för god livskvalitet, |
2. |
ERINRAR OM att
|
3. |
ERINRAR OM rapporten om de framsteg som gjorts i Europeiska unionen när det gäller genomförandet av handlingsplanen från Peking som upprättades i januari 2005 av det luxemburgska ordförandeskapet, i vilken man betonade att kvinnors hälsa alltjämt är ett angeläget område och framhöll vikten av att samla in relevanta uppgifter, |
4. |
ERINRAR OM den strategiska handlingsplan för kvinnors hälsa i Europa som godkändes vid WHO:s möte i Köpenhamn den 5–7 februari 2001, |
5. |
INSER att sociala faktorer och hälsofaktorer, kliniska yttringar, terapeutiska metoder, effektivitet och biverkningar i samband med behandling av sjukdom och rubbningar kan vara olika för kvinnor och män, |
6. |
BETONAR vikten av att göra allmänheten, men också yrkesverksamma inom sjukvården, mer medvetna om att könstillhörighet är en mycket viktig faktor för hälsan, |
7. |
ÄR MEDVETET OM vikten av att ta itu med ojämlikheter som kan finnas i och mellan medlemsstater genom att tackla sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan, |
8. |
VÄLKOMNAR kommissionens meddelande: En färdplan för jämställdhet (2006–2010) (5) med hälso- och jämställdhetsaspekter som bland annat syftar till en ökad integrering av jämställdhetsperspektivet i hälsopolitiken, |
9. |
NOTERAR att programmet för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) (6) syftar till att skydda människors hälsa och förbättra folkhälsan och därigenom bidra till att avhjälpa ojämlikheter i hälsa, |
10. |
VÄLKOMNAR att man i förslaget till rådets beslut om det särskilda programmet ”Samarbete” för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007-2013) (7) avser att integrera könsrelaterade aspekter i hälsoforskningen, |
11. |
INSER behovet av könsrelaterad biomedicinsk forskning och även forskning om socioekonomiska faktorer, |
12. |
KONSTATERAR att kvinnor, trots att de lever längre än män, har fler levnadsår med ohälsa. Förekomst och utbredning av vissa sjukdomar som osteoporos är högre hos kvinnor. Andra sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och mentala hälsoproblem drabbar män och kvinnor på olika sätt. Vissa sjukdomar relaterade till förlossningar och fortplantningsorgan som endometrios och livmoderhalscancer drabbar enbart kvinnor, |
13. |
BETONAR att hjärt- och kärlsjukdomar är en mycket vanlig dödsorsak – och en mycket vanlig orsak till minskad livskvalitet – för kvinnor i Europa, trots att de fortfarande ses som övervägande manliga sjukdomar i några medlemsstater, |
14. |
NOTERAR MED ORO att ökningen av rökningen bland kvinnor i vissa medlemsstater medför en avsevärt förhöjd risk för lungcancer samt hjärt- och kärlsjukdomar, |
15. |
NOTERAR MED ORO att depression i några medlemsstater förutspås vara den största sjukdomsbördan för kvinnor fram till 2020. Mental ohälsa inverkar på livskvaliteten och kan därför påverka sjuklighet och dödlighet, |
16. |
INSER den betydande inverkan som osunda livsstilar har på en lång rad sjukdomar och därför den potential som främjande av bland annat hälsosam kost och fysisk aktivitet har när det gäller att minska hjärt- och kärlsjukdomar samt vissa former av cancer, |
17. |
ÄR ENIGT OM att förebyggande åtgärder, främjande av hälsan och behandlingar med ett jämställdhetsperspektiv bidrar till att minska sjuklighet och dödlighet i allvarliga sjukdomar bland kvinnor och därigenom till att förbättra deras livskvalitet, |
18. |
NOTERAR att tillförlitliga, kompatibla och jämförbara uppgifter om kvinnors hälsotillstånd är mycket viktiga för att förbättra informationen till allmänheten och att utveckla en lämplig politik, lämpliga strategier och insatser för att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor och att könsspecifika uppgifter och könsspecifik rapportering är avgörande vid utformning av politiken, |
19. |
BETONAR att det efter nära ett decennium behövs en ny rapport om kvinnors hälsotillstånd i den utvidgade Europeiska unionen, |
20. |
UPPMANAR medlemsstaterna att
|
21. |
UPPMANAR Europiska kommissionen att
|
22. |
UPPMANAR Europeiska kommissionen att utnyttja den sakkunskap som finns inom Eurostat och det framtida europeiska jämställdhetsinstitutet för att bidra till insamling och analys av uppgifter samt utbyte av bästa praxis. |
23. |
UPPMANAR Europeiska kommissionen att fortsätta samarbetet med relevanta internationella och mellanstatliga organisationer, särskilt WHO och OECD, för att säkra en effektiv samordning av verksamheterna. |
(1) Dok. 8537/97, KOM(97) 224 slutlig.
(2) EGT C 394, 30.12.1997, s. 1.
(3) EGT C 175, 21.6.1999, s. 68.
(4) A6-0086/2005.
(5) Dok. 7034/06; KOM(2006) 92 slutlig.
(6) EGT L 271, 9.10.2002, s. 1.
(7) Dok. 12736/05.
Kommissionen
22.6.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/6 |
Eurons växelkurs (1)
21 juni 2006
(2006/C 146/03)
1 euro=
|
Valuta |
Kurs |
USD |
US-dollar |
1,2632 |
JPY |
japansk yen |
145,22 |
DKK |
dansk krona |
7,4534 |
GBP |
pund sterling |
0,68550 |
SEK |
svensk krona |
9,2023 |
CHF |
schweizisk franc |
1,5618 |
ISK |
isländsk krona |
94,21 |
NOK |
norsk krona |
7,9140 |
BGN |
bulgarisk lev |
1,9558 |
CYP |
cypriotiskt pund |
0,5750 |
CZK |
tjeckisk koruna |
28,563 |
EEK |
estnisk krona |
15,6466 |
HUF |
ungersk forint |
279,26 |
LTL |
litauisk litas |
3,4528 |
LVL |
lettisk lats |
0,6959 |
MTL |
maltesisk lira |
0,4293 |
PLN |
polsk zloty |
4,0965 |
RON |
rumänsk leu |
3,5855 |
SIT |
slovensk tolar |
239,64 |
SKK |
slovakisk koruna |
38,530 |
TRY |
turkisk lira |
2,1075 |
AUD |
australisk dollar |
1,7181 |
CAD |
kanadensisk dollar |
1,4051 |
HKD |
Hongkongdollar |
9,8112 |
NZD |
nyzeeländsk dollar |
2,0474 |
SGD |
singaporiansk dollar |
2,0112 |
KRW |
sydkoreansk won |
1 207,37 |
ZAR |
sydafrikansk rand |
9,1011 |
CNY |
kinesisk yuan renminbi |
10,1043 |
HRK |
kroatisk kuna |
7,2550 |
IDR |
indonesisk rupiah |
11 826,71 |
MYR |
malaysisk ringgit |
4,632 |
PHP |
filippinsk peso |
67,202 |
RUB |
rysk rubel |
34,1130 |
THB |
thailändsk baht |
48,488 |
Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.
22.6.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/7 |
Offentliggörande av medlemsstaters beslut att bevilja eller återkalla trafiktillstånd i enlighet med artikel 13.4 i rådets förordning (EEG) nr 2407/92 om tillståndsgivning för flygbolag (1) (2)
(2006/C 146/04)
(Text av betydelse för EES)
TYSKLAND
Beviljade trafiktillstånd
Kategori B: Trafiktillstånd som omfattar de begränsningar som anges i artikel 5.7 a i förordning (EEG) nr 2407/92
Flygbolagets namn |
Flygbolagets adress |
Har tillstånd att transportera |
Beslutet gäller från och med |
||
Ing. Robert Baumann Luftfahrtgesellschaft m.b.H. |
|
passagerare, post, gods |
10.5.2006 |
DANMARK
Beviljade trafiktillstånd
Kategori B: Trafiktillstånd som omfattar de begränsningar som anges i artikel 5.7 a i förordning (EEG) nr 2407/92
Flygbolagets namn |
Flygbolagets adress |
Har tillstånd att transportera |
Beslutet gäller från och med |
|||
FlexFlight ApS |
|
passagerare, post, gods |
9.6.2006 |
(1) EGT L 240, 24.8.1992, s. 1.
(2) Meddelats Europeiska kommissionen innan 31.8.2005.
22.6.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/8 |
Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget
Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar
(2006/C 146/05)
(Text av betydelse för EES)
Datum för antagande av beslutet:
Medlemsstat: Förenade kungariket (Nordirland)
Stöd nr: N 190a/2005
Titel: Ändring av klimatförändringsskatten (C18/2001)
Syfte: Åtgärden utvidgar rätten att ingå frivilliga klimatförändringsavtal (och att därigenom gynnas av det befintliga systemet för skattenedsättning för klimatförändringar) för alla företag inom alla sektorer
med minst 12 % energiintensitet, eller
med en energiintensitet på 3 % – 12 % om sektorns import är minst 50 % eller sektorns kvot mellan export och produktion är minst 30 %.
Inom denna ram täcker beslutet det nya klimatförändringsavtalet med British Compressed Gases Association och Kaolin and Ball Clay Association
Rättslig grund: Finance Act 2000
Budget: Cirka 25 milj. GBP per år
Varaktighet: T.o.m. den 31 mars 2011
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
Datum för antagande av beslutet:
Medlemsstat: Belgien
Stöd nr: N 604/03
Benämning: Stöd för omplacering av arbetstagare som sägs upp till följd av att företag omstruktureras.
Syfte: Främja en aktiv omplaceringspolitik.
Rättslig grund: Loi-programme du 22 décembre 2003/Programmawet van 22 december 2003
Budget: 25 miljoner EUR år 2004, 50 miljoner EUR år 2005
Stödnivå eller stödbelopp: Största summan för återbetalning av omplaceringsutgifter: 1 800 EUR per arbetstagare, största summan för minskning av egenavgifter: 1 200 EUR per arbetstagare, största summan för minskning av arbetsgivaravgifter: 1 200 EUR per arbetstagare.
Varaktighet: Pilotförsök
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
22.6.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/9 |
ADMINISTRATIVA KOMMISSIONEN FÖR SOCIAL TRYGGHET FÖR MIGRERANDE ARBETSTAGARE
(2006/C 146/06)
Vid beräkningen av de genomsnittliga årskostnaderna tas inte hänsyn till den minskning med 20 % som föreskrivs i artiklarna 94.2 och 95.2 i förordning (EEG) nr 574/72.
De genomsnittliga nettokostnaderna per månad har däremot minskats med 20 %.
GENOMSNITTLIGA KOSTNADER FÖR VÅRDFÖRMÅNER – 1996 (1)
I. Tillämpning av artikel 94 i rådets förordning (EEG) nr 574/72
De belopp som skall återbetalas för vårdförmåner som utgetts under 1996 till familjemedlemmar i enlighet med artikel 19.2 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 kommer att fastställas på grundval av följande genomsnittliga kostnader:
|
Årligen |
Netto per månad |
Liechtenstein |
Ej begärt |
Ej begärt |
II. Tillämpning av artikel 95 i rådets förordning (EEG) nr 574/72
De belopp som skall återbetalas för vårdförmåner som utgetts under 1996 i enlighet med artikel 28 och artikel 28a i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 kommer att fastställas på grundval av följande genomsnittliga kostnader:
|
Årligen |
Netto per månad |
||
Liechtenstein |
||||
|
CHF 5 710,08 |
CHF 380,67 |
GENOMSNITTLIGA KOSTNADER FÖR VÅRDFÖRMÅNER – 1997 (2)
I. Tillämpning av artikel 94 i rådets förordning (EEG) nr 574/72
De belopp som skall återbetalas för vårdförmåner som utgetts under 1997 till familjemedlemmar i enlighet med artikel 19.2 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 kommer att fastställas på grundval av följande genomsnittliga kostnader:
|
Årligen |
Netto per månad |
Liechtenstein |
Ej begärt |
Ej begärt |
II. Tillämpning av artikel 95 i rådets förordning (EEG) nr 574/72
De belopp som skall återbetalas för vårdförmåner som utgetts under 1997 i enlighet med artikel 28 och artikel 28a i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 kommer att fastställas på grundval av följande genomsnittliga kostnader:
|
Årligen |
Netto per månad |
||
Liechtenstein |
||||
|
CHF 6 116,94 |
CHF 407,80 |
GENOMSNITTLIGA KOSTNADER FÖR VÅRDFÖRMÅNER – 1998 (3)
I. Tillämpning av artikel 94 i rådets förordning (EEG) nr 574/72
De belopp som skall återbetalas för vårdförmåner som utgetts under 1998 till familjemedlemmar i enlighet med artikel 19.2 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 kommer att fastställas på grundval av följande genomsnittliga kostnader:
|
Årligen |
Netto per månad |
Liechtenstein |
Ej begärt |
Ej begärt |
II. Tillämpning av artikel 95 i rådets förordning (EEG) nr 574/72
De belopp som skall återbetalas för vårdförmåner som utgetts under 1998 i enlighet med artikel 28 och artikel 28a i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 kommer att fastställas på grundval av följande genomsnittliga kostnader:
|
Årligen |
Netto per månad |
||
Liechtenstein |
||||
|
CHF 6 693,41 |
CHF 446,23 |
||
|
CHF 6 255,52 |
CHF 417,03 |
GENOMSNITTLIGA KOSTNADER FÖR VÅRDFÖRMÅNER – 1999 (4)
I. Tillämpning av artikel 94 i rådets förordning (EEG) nr 574/72
De belopp som skall återbetalas för vårdförmåner som utgetts under 1999 till familjemedlemmar i enlighet med artikel 19.2 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 kommer att fastställas på grundval av följande genomsnittliga kostnader:
|
Årligen |
Netto per månad |
Liechtenstein |
Ej begärt |
Ej begärt |
II. Tillämpning av artikel 95 i rådets förordning (EEG) nr 574/72
De belopp som skall återbetalas för vårdförmåner som utgetts under 1999 i enlighet med artikel 28 och artikel 28a i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 kommer att fastställas på grundval av följande genomsnittliga kostnader:
|
Årligen |
Netto per månad |
||
Liechtenstein |
||||
|
CHF 7 055,38 |
CHF 470,36 |
||
|
CHF 6 656,02 |
CHF 443,73 |
GENOMSNITTLIGA KOSTNADER FÖR VÅRDFÖRMÅNER – 2000 (5)
I. Tillämpning av artikel 94 i rådets förordning (EEG) nr 574/72
De belopp som skall återbetalas för vårdförmåner som utgetts under 2000 till familjemedlemmar i enlighet med artikel 19.2 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 kommer att fastställas på grundval av följande genomsnittliga kostnader:
|
Årligen |
Netto per månad |
Liechtenstein |
Ej begärt |
Ej begärt |
II. Tillämpning av artikel 95 i rådets förordning (EEG) nr 574/72
De belopp som skall återbetalas för vårdförmåner som utgetts under 2000 i enlighet med artikel 28 och artikel 28a i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 kommer att fastställas på grundval av följande genomsnittliga kostnader:
|
Årligen |
Netto per månad |
||
Liechtenstein |
||||
|
CHF 7 428,71 |
CHF 495,25 |
||
|
CHF 6 942,72 |
CHF 462,85 |
GENOMSNITTLIGA KOSTNADER FÖR VÅRDFÖRMÅNER – 2002 (6)
I. Tillämpning av artikel 94 i rådets förordning (EEG) nr 574/72
De belopp som skall återbetalas för vårdförmåner som utgetts under 2002 till familjemedlemmar i enlighet med artikel 19.2 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 kommer att fastställas på grundval av följande genomsnittliga kostnader:
|
Årligen |
Netto per månad |
Grekland |
EUR 670,52 |
EUR 44,70 |
Norge |
NOK 26 668 |
NOK 1 778 |
II. Tillämpning av artikel 95 i rådets förordning (EEG) nr 574/72
De belopp som skall återbetalas för vårdförmåner som utgetts under 2002 i enlighet med artikel 28 och artikel 28a i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 kommer att fastställas på grundval av följande genomsnittliga kostnader (endast per person från 2002):
|
Årligen |
Netto per månad |
Grekland |
EUR 1 276,62 |
EUR 85,11 |
Norge |
NOK 48 745 |
NOK 3 250 |
GENOMSNITTLIGA KOSTNADER FÖR VÅRDFÖRMÅNER – 2003 (7)
I. Tillämpning av artikel 94 i rådets förordning (EEG) nr 574/72
De belopp som skall återbetalas för vårdförmåner som utgetts under 2003 till familjemedlemmar i enlighet med artikel 19.2 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 kommer att fastställas på grundval av följande genomsnittliga kostnader:
|
Årligen |
Netto per månad |
Luxemburg |
EUR 2 234,06 |
EUR 148,94 |
Grekland |
EUR 766,13 |
EUR 51,08 |
Förenade kungariket |
GBP 1 724,50 |
GBP 114,97 |
II. Tillämpning av artikel 95 i rådets förordning (EEG) nr 574/72
De belopp som skall återbetalas för vårdförmåner som utgetts under 2003 i enlighet med artikel 28 och artikel 28a i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 kommer att fastställas på grundval av följande genomsnittliga kostnader (endast per person från 2002):
|
Årligen |
Netto per månad |
Luxemburg |
EUR 6 019,65 |
EUR 401,31 |
Grekland |
EUR 1 490,78 |
EUR 99,39 |
Förenade kungariket |
GBP 2 605,81 |
GBP 173,72 |
GENOMSNITTLIGA KOSTNADER FÖR VÅRDFÖRMÅNER – 2004 (8)
I. Tillämpning av artikel 94 i rådets förordning (EEG) nr 574/72
De belopp som skall återbetalas för vårdförmåner som utgetts under 2004 till familjemedlemmar i enlighet med artikel 19.2 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 kommer att fastställas på grundval av följande genomsnittliga kostnader:
|
Årligen |
Netto per månad |
||
Tjeckien |
||||
|
CZK 11 398,00 |
CZK 759,85 |
||
Luxemburg |
EUR 2 362,70 |
EUR 157,51 |
||
Tyskland |
||||
|
EUR 1 034,73 |
EUR 68,98 |
||
Liechtenstein |
CHF 3 607,62 |
CHF 240,51 |
||
Sverige |
SEK 14 557,99 |
SEK 970,53 |
||
Slovakien |
||||
|
SKK 8 721,33 |
SKK 581,42 |
||
Frankrike |
EUR 1 834,34 |
EUR 122,29 |
||
Malta |
MTL 230,25 |
MTL 15,35 |
II. Tillämpning av artikel 95 i rådets förordning (EEG) nr 574/72
De belopp som skall återbetalas för vårdförmåner som utgetts under 2004 i enlighet med artikel 28 och artikel 28a i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 kommer att fastställas på grundval av följande genomsnittliga kostnader (endast per person från 2002):
|
Årligen |
Netto per månad |
||
Tjeckien |
||||
|
CZK 36 037,41 |
CZK 2 402,49 |
||
Luxemburg |
EUR 7 161,42 |
EUR 477,43 |
||
Tyskland |
||||
|
EUR4 184,79 |
EUR 278,99 |
||
Liechtenstein |
CHF 7 812,50 |
CHF 520,83 |
||
Sverige |
SEK 39 006,75 |
SEK 2 600,45 |
||
Slovakien |
||||
|
SKK 25 653,29 |
SKK 1 710,22 |
||
Frankrike |
EUR 4 621,96 |
EUR 308,13 |
||
Malta |
MTL 595,48 |
MTL 39,70 |
(1) Genomsnittliga kostnader 1996:
|
Spanien och Luxemburg (EGT C 303, 2.10.1998). |
|
Belgien, Irland, Nederländerna och Portugal (EGT C 56, 26.2.1999) |
|
Tyskland, Österrike och Förenade kungariket (EGT C 228, 11.8.1999). |
|
Grekland, Frankrike och Sverige (EGT C 27, 29.1.2000). |
|
Italien (EGT C 211, 28.7.2001). |
|
Norge (EGT C 182, 31.7.2002). |
(2) Genomsnittliga kostnader 1997:
|
Spanien (EGT C 228, 11.8.1999). |
|
Belgien, Grekland, Irland, Luxemburg, Förenade kungariket, Nederländerna, Portugal (EGT C 27, 29.1.2000). |
|
Tyskland, Frankrike, Österrike (EGT C 207, 20.7.2000). |
|
Sverige (EGT C 76, 8.3.2001). |
|
Italien (EGT C 211, 28.7.2001). |
|
Norge (EGT C 182, 31.7.2002). |
(3) Genomsnittliga kostnader 1998:
|
Spanien och Luxemburg (EGT C 27, 29.1.2000). |
|
Nederländerna och Österrike (EGT C 207, 20.7.2000). |
|
Belgien, Tyskland och Portugal ( EGT C 76, 8.3.2001). |
|
Förenade kungariket (EGT C 211, 28.7.2001). |
|
Grekland, Frankrike och Sverige (EGT C 20, 23.1.2002), EGT C 34, 7.2.2002 (rättelse). |
|
Italien (EGT C 182, 31.7.2002). |
|
Irland (EGT C 3, 8.1.2003). |
|
Norge (EUT C 163, 12.7.2003). |
(4) Genomsnittliga kostnader 1999:
|
Spanien och Österrike (EGT C 76, 8.3.2001). |
|
Tyskland (EGT C 211, 28.7.2001). |
|
Belgien, Grekland, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Förenade kungariket (EGT C 20, 23.1.2002), (EGT C 34, 7.2.2002 rättelse). |
|
Italien och Sverige (EGT C 182, 31.7.2002). |
|
Irland och Norge (EUT C 163, 12.7.2003). |
(5) Genomsnittliga kostnader 2000:
|
Spanien och Luxemburg (EGT C 20, 23.1.2002). |
|
Belgien, Tyskland, Nederländerna och Österrike (EGT C 182, 31.7.2002). |
|
Italien, Portugal och Sverige (EGT C 3, 8.1.2003). |
|
Norge och Förenade kungariket (EUT C 163, 12.7.2003). |
|
Grekland, Frankrike och Irland (EUT C 37, 11.2.2004). |
(6) Genomsnittliga kostnader 2002:
|
Luxemburg och Österrike (EUT C 37, 11.2.2004). |
|
Belgien, Frankrike, Portugal, Sverige (EUT C 27, 3.2.2005, s.4). |
|
Tyskland, Italien, Förenade kungariket (EUT C 232, 21.9.2005, s.3). |
|
Liechtenstein (EUT C 17, 24.1.2006) |
(7) Genomsnittliga kostnader 2003:
|
Österrike, Spanien och Schweiz (EUT C 27, 3.2.2005, s. 4). |
|
Tyskland, Frankrike, Nederländerna (EUT C 232, 21.9.2005, s.3). |
|
Belgien, Portugal, Sverige och Liechtenstein (EUT C 17, 24.1.2006). |
(8) Genomsnittliga kostnader 2004:
|
Lettland: (EUT C 232, 21.9.2005). |
|
Spanien, Österrike, Schweiz och Slovenien (EUT C 17, 24.1.2006). |
22.6.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/14 |
Förhandsanmälan av en koncentration
(Ärende COMP/ M.4260 – Advent/RWE Solutions)
Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande
(2006/C 146/07)
(Text av betydelse för EES)
1. |
Kommissionen mottog den 12 juni 2006 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Advent International Corporation (”Advent”, USA) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen, med hjälp av flera fonder tar kontroll över German RWE Solutions AG (”RWE Solutions”, Tyskland) genom förvärv av aktier. Advent ämnar förvärva ensamkontroll över RWE Solutions dotterbolag SAG Holding GmbH, Nukem Holding GmbH, Lahmeyer International GmbH, RWE Space Solar Power GmbH, RWE Solutions France SAS och RWE Solutions Ibérica S.L., och, tillsammans med RWE AG (”RWE”, Tyskland), gemensam kontroll över RWE Industrielösungen GmbH (”RWE Industrial Solutions”, Tyskland). |
2. |
De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:
|
3. |
Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2). |
4. |
Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna skall ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.4260 – Advent/RWE Solutions, till
|
(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.
(2) EUT C 56, 5.3.2005, s. 32.
22.6.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/15 |
Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget
Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar
(2006/C 146/08)
Datum för antagande av beslutet:
Medlemsstat: Tyskland (Rhineland-Palatinate)
Stöd nr: N 470/2005
Benämning: Delstatligt garantiprogram
Syfte [sektor]: Att komplettera och utvidga investeringsgarantier i enlighet med programmet för jordbruksinvesteringsstöd (AFP) inom ramen för planen för ”förbättring av jordbruksstrukturer och bevarande av kustområden”
Rättslig grund: Verwaltungsvorschrift des rheinland-pfälzischen Ministers der Finanzen ”Übernahme von Bürgschaften zur Förderung der Landwirtschaft”
Budget: Garantier på 20 miljoner EUR
Stödnivå eller stödbelopp: 0,225 % bruttostöd
Varaktighet: Till den 31 december 2006
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
Datum för antagande av beslutet:
Medlemsstat: Spanien
Stöd nr: N 476/05
Benämning: Stöd till högkvalitativa livsmedelsprodukter från jordbruket (M.A.P.A.)
Syfte: Att utveckla kvalitetspolitiken för livsmedelsprodukter från jordbruket genom att skapa och utveckla skyddsstrukturer för kvalitetsmärkning
Rättslig grund: Orden APA/…/2005, de … de …, por la que se establecen las bases reguladoras para la concesión de subvenciones para potenciar la creación, funcionamiento y desarrollo de las estructuras de los productos agroalimentarios protegidos con signos de calidad diferenciada
Budget: 205 000 EUR
Stödnivå eller stödbelopp: Det högsta stödbeloppet kommer inte att överstiga 70 % av de sammanlagda kostnaderna för var och en av de åtgärder som planeras
Varaktighet: 2005
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
Datum för antagande av beslutet:
Medlemsstat: Irland
Stöd nr: Stöd nr N 486/05
Benämning: Ordning för investeringsstöd för förvaltning av avfall från jordbruksföretag
Syfte: Investeringsstöd för att säkerställa att jordbrukarna uppfyller kraven i åtgärder i handlingsplaner som skall införas inom ramen för nitratdirektivet
Rättslig grund: Approved programme under Title II, Chapter I, of Council Regulation (EC) No 1257/1999 on support for rural development from the European Guidance and Guarantee Fund (EAGGF)
Budget: 248 miljoner EUR
Stödnivå eller stödbelopp: Högst 75 % i mindre gynnade områden, 60 % i andra områden
Varaktighet: 2006-2008. Ansökningar kommer att tas emot fram till den 31.12.2006
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
Datum för antagande av beslutet:
Medlemsstat: Italien (Lombardiet)
Stöd nr: N 514/05
Benämning: Regionala åtgärder för att stödja företag för fjäderfäproduktion och företag som föder upp fjädervilt som har påverkats av fågelinfluensa – ersättning för förlorad inkomst. Regionalt dekret 470 av den 4.8.2005
Syfte: Ersättning för inkomstförluster till uppfödare av fjäderfä och fjädervilt som har påverkats av fågelinfluensa
Rättslig grund: Deliberazione della Giunta Regionale della Regione Lombardia n. 470 del 4.8.2005, riguardante: Legge Regionale n. 7/2000 — «Misure regionali di sostegno a favore degli allevatori avicoli e fauna selvatica colpiti dall'influenza aviaria» — Indennizzi per mancato reddito
Budget: Ungefär 1 800 000 EUR per år
Stödnivå eller stödbelopp: Upp till 100 % av förlusterna
Varaktighet: 6 år
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
Datum för antagande av beslutet:
Medlemsstat: Republiken Litauen
Stöd nr: N 571/2005
Benämning: Statligt stöd till delvis ersättning för ogynnsam väderlek inom jordbrukssektorn
Syfte: Ersättning för dålig väderlek
Rättslig grund:
— |
2002 m. birželio 25 d. Lietuvos Respublikos žemės ūkio ir kaimo plėtros įstatymas Nr. IX-987 (Valstybės žinios, Nr. 72-3009). |
— |
Lietuvos Respublikos žemės ūkio ministro 2005 m. spalio 19 d. įsakymas Nr. 3D-491 „Dėl pagalbos žemės ūkio subjektams, patyrusiems nuostolius dėl hidrometeorologinių reiškinių nukentėjusiose teritorijose laikotarpiu nuo 2005 m. liepos 30 d. iki rugpjūčio 15 d., teikimo taisyklių patvirtinimo“ |
Budget: Sammanlagd budget: 11 250 000 LTL (cirka 3 260 000 EUR)
Stödnivå eller stödbelopp: Upp till 100 %
Varaktighet: 1 år
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
Datum för antagande av beslutet:
Medlemsstat: Republiken Litauen
Stöd nr: N 586/2005
Benämning: Stöd för upphandling av avelsdjur
Syfte: Investeringsstöd för inköp av djur med bättre genetisk kvalitet
Rättslig grund:
— |
Žemės ūkio ir kaimo plėtros įstatymas (Valstybės žinios, 2002, Nr. 73–3009) |
— |
Gyvulių veislininkystės įstatymas (Valstybės žinios, 1994, Nr. 14–226: 1998, Nr. 110–3023) |
— |
Žemės ūkio ministro įsakymas dėl veislininkystės rėmimo taisyklių ir paramos 2005 m. veisliniams gyvūnams įsigyti teikimo taisyklių patvirtinimo (Valstybės žinios, 2005, Nr. 50–1656) |
Budget: Årlig: 6 200 000 LTL (ca 1 800 000 EUR)
Stödnivå eller stödbelopp: 50 %
Varaktighet: Obegränsad
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
Datum för antagande av beslutet:
Medlemsstat: Österrike
Stöd nr: N 600/2005
Benämning: Ändring av det nationella direktivet om tillhandahållande av tjänster (Dienstleistungsrichtlinie)
Syfte: Stöd till tillhandahållande av tjänster inom jordbrukssektorn
Rättslig grund: Sonderrichtlinie für die Förderung von nicht-investiven Maßnahmen in der Landwirtschaft (Dienstleistungsrichtlinie)
Budget: Enligt de österrikiska myndigheterna får ändringarna ingen effekt på budgeten
Stödnivå eller stödbelopp: Variernade
Varaktighet: Obegränsad
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
Datum för antagande av beslutet:
Medlemsstat (region): Spanien (Castilla y León)
Stöd nr: N 655/2005
Benämning: Stöd för att utveckla möjligheterna att skapa arbetstillfällen på landsbygden
Syfte: Att utveckla och med hjälp av stöd förstärka ramarna för sysselsättning och inkomsterna hos den aktiva befolkningen inom jordbrukssektorn för att bibehålla och stimulera den ekonomiska verksamheten i en region som präglas av en sysselsättningsnivå på mindre än 50,5 % och en kraftig tendens till avfolkning av byarna.
Rättslig grund: Orden AYG/…/2005 de … de …, por la que se establece un régimen de ayudas para fomentar la creación de empleo en el medio rural en la Comunidad autónoma de Castilla y León
Budget: 500 000 EUR
Stödnivå eller stödbelopp: Högst 12 000 EUR per anställning – högsta stödnivå 50 % av stödberättigande kostnader (60 % för anställda med funktionshinder)
Varaktighet: Ett år
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
Datum för antagande av beslutet:
Medlemsstat: Tyskland (Hamburg)
Stöd nr: NN 45/2005 (ex N 109/2005)
Benämning: Transport och bortskaffande av avlivade och självdöda tamdjur i Hamburg
Syfte: Stöd för transport och bortskaffande av avlivade och självdöda tamdjur: 100 % av kostnaderna till 2003, 75 % av kostnaderna från 2004 och framåt. I juli 2004 betalas 25 % av kostnaderna som stöd av mindre betydelse
Rättslig grund:
— |
Gesetz über die Beseitigung von Tierkörpern, Tierkörperteilen und tierischen Erzeugnissen (Tierkörperbeseitigungsgesetz) in der jeweils gültigen Fassung: BGBl. I 1975, S. 2313, BGBl. I 1975, S. 2610 (Änderung), BGBl. I 2001, S. 226 (Änderung), BGBl. I 2001, S. 524 (Neufassung), BGBl. I 2001, S. 1215 (Änderung). |
— |
Gesetz zur Durchführung gemeinschaftsrechtlicher Vorschriften über die Verarbeitung und Beseitigung von nicht für den menschlichen Verkehr bestimmten tierischen Nebenprodukten (Tierische Nebenprodukte-Beseitigungsgesetz), BGBl. I 2004, S. 82. |
— |
Gebührengesetz, Gebührenordnung für das öffentliche Gesundheitswesen und Hamburgisches Gesetz zur Ausführung des Viehseuchengesetzes, jeweils in der geltenden Fassung |
Budget: 727 985,11 EUR
Stödnivå eller stödbelopp: Högst 100 %
Varaktighet: 1994 till 2013
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
Datum för antagande av beslutet:
Medlemsstat: Tyskland (Schleswig-Holstein)
Stöd nr: NN 46/04
Benämning: Bekämpning av TSE (får och getter)
Syfte: God djurhälsa
Rättslig grund: TSE-Beihilfe Richtlinien
Budget: 40 000 EUR (2002), 12 310 EUR (2003), 12 310 EUR (2004), 5 200 EUR (2005), 2 600 EUR (as of 2006)
Stödnivå: högst 100 %
Varaktighet: 1.1.2003-31.12.2013
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
Datum för antagande av beslutet:
Medlemsstat (region): Tyskland (Berlin)
Stöd nr: NN 74/2004 (ex N 437/2004)
Benämning: Avlägsnande och omhändertagande av självdöda och avlivade tamdjur i Berlin
Syfte: Stöd till avlägsnande och omhändertagande av självdöda och avlivade tamdjur: 100 % av kostnaderna fram till 2003, 50 % av kostnaderna från 2004 och framåt
Rättslig grund: Gesetz über die Beseitigung von Tierkörpern, Tierkörperteilen und tierischen Erzeugnissen; Verordnung über Tierkörperbeseitigungsanstalten und Sammelstellen, Gesetz zur Ausführung des Tierkörperbeseitigungsgesetzes (Berlin), Verordnung über die Erhebung von Entgelten für die Inanspruchnahme von Leistungen im Rahmen der Tierkörperbeseitigung
Budget: 414 045,12 EUR
Stödnivå eller stödbelopp: Varierande
Varaktighet: 1993 till 2013
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
22.6.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/18 |
STATLIGT STÖD – ITALIEN
Statligt stöd nr C 18/2006 (f.d. N 524/2005) — Koncentrationsincitament
Uppmaning att inkomma med synpunkter enligt artikel 88.2 i EG-fördraget
(2006/C 146/09)
(Text av betydelse för EES)
Genom den skrivelse av den 16 maj 2006, som återges på det giltiga språket på de sidor som följer på denna sammanfattning, underrättade kommissionen Italien om sitt beslut att inleda ett förfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget avseende ovannämnda stöd.
Berörda parter kan inom en månad från dagen för offentliggörandet av denna sammanfattning och den därpå följande skrivelsen inkomma med sina synpunkter. Synpunkterna skall sändas till följande adress:
Europeiska kommissionen |
Generaldirektoratet för konkurrens |
Registreringsenheten för statligt stöd |
B-1049 Bryssel |
Faxnummer: (32-2) 296 12 42 |
Synpunkterna kommer att meddelas Italien. Den tredje part som inkommer med synpunkter kan skriftligen begära konfidentiell behandling av sin identitet, med angivande av skälen för begäran.
SAMMANFATTNING
1. Metod
Ärendet anmäldes den 18 oktober 2005. Efter en begäran om kompletterande uppgifter överlämnade Italien sina sista upplysningar den 27 mars 2006.
2. Beskrivning av den åtgärd avseende vilken kommissionen inleder förfarandet
Den rättsliga grunden för åtgärden är artikel 2 i Decreto Legge nr 106 av den 17 juni 2005, som omvandlades till lag nr 156 den 31 juli 2005. Den rättsliga grunden innehåller en frysningsklausul. Åtgärden består av en skattelättnad på 10 % (grundad på den italienska skatten på regional produktiv verksamhet, Irap) som beviljas mikro- och småföretag från samma sektor för att de skall konsolideras genom sammanslagning eller uppköp. Sammanslagningen eller uppköpet måste ha en minsta varaktighet på tre år. Budgeten för de anmälda åtgärderna uppgår till 120 miljoner för 2006, 242 miljoner för 2007 och 122 miljoner för 2008. Vad gäller kumulation har de italienska myndigheterna angivit att åtgärden kan kombineras med andra stödåtgärder. Eftersom det rör sig om skattebestämmelser föreligger inga stödberättigande kostnader.
3. Bedömning av åtgärden
Precis som de italienska myndigheterna menar, anser kommissionen att åtgärden utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Åtgärden omfattar statliga medel. Den är selektiv eftersom den endast främjar små- och mikroföretag som kan dra fördel av skattelättnaden. Dessa företag är eller kan vara verksamma i sektorer där handel förekommer mellan medlemsstaterna. Åtgärden snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen.
Främjandet av små- och medelstora företag anges som ett av målen, vilket också framgår genom antagandet av särskild regler till förmån för små- och medelstora företag, särskilt förordning nr 70/2001. I förordningen anges att tillväxt i små- och medelstora företag är ett mål som kan stödjas av medlemsstaterna genom stöd och där fastslås också förutsättningar som garanterar att stödet inte snedvrider konkurrensen på ett sätt som står i strid med det allmänna intresset. Förordningen möjliggör i synnerhet tillväxt i små- och medelstora företag genom investeringar eller skapande av arbetstillfällen snarare än genom externa förvärv. Därför betvivlar kommissionen för det första att åtgärden kan anses förenlig med gemenskapslagstiftningen för att den skulle leda till tillväxt i små- och medelstora företag.
För det andra visar informationen från Italien ett antal skäl som begränsar de italienska företagens storlek. Dessa skäl är främst ”brister i regelverket”. Därför betvivlar kommissionen att en tillfällig skattelättnad är nödvändig och lämplig för att lösa de strukturella svårigheterna i fråga.
För det tredje hyser kommissionen tvivel om skattelättnadens proportionalitet. Incitamentet är inte kopplat till de kostnader som transaktionen medfört och det kan eventuellt ge stödmottagarna oväntade vinster, särskilt när företaget tillkommit som ett resultat av en sammanslagning av många olika företag.
För det fjärde hyser kommissionen tvivel om åtgärden, eftersom den kan kombineras med annat stöd. Slutligen anser kommissionen att den i detta skede inte kan godkänna koncentrationsincitamentet om detta automatiskt tillämpas på företag som tvingas återbetala olagligt stöd eller stöd oförenligt med gemenskapslagstiftningen, även om detta stöd har beviljats inom ramen för en stödordning, särskilt i de fall som indrivningsförfarandet ännu inte påbörjats och då Italien har dragits inför domstolen p.g.a. sin underlåtenhet att agera. En sådan automatisk tillämpning skulle göra det omöjligt för kommissionen att beakta den kumulerade snedvridning som följer av det nya och det gamla stödet.
SJÄLVA SKRIVELSEN
”1. |
La Commissione desidera informarLa che intende iniziare, riguardo al provvedimento in oggetto, la procedura d'indagine di cui all'articolo 88, paragrafo 2 del trattato CE. |
Procedimento
2. |
Le autorità italiane hanno notificato il provvedimento in oggetto con lettera del 18 ottobre 2005, alla quale la Commissione ha inviato una prima risposta il 10 novembre. Le autorità italiane hanno fornito altre informazioni, in particolare studi economici di supporto, con lettera del 20 dicembre 2005, protocollata presso la Commissione il 22 dicembre (A/40729). La Commissione ha chiesto ragguagli supplementari con lettera dell'8 febbraio 2006 e le autorità italiane hanno risposto con due lettere, rispettivamente del 13 marzo (A/31911) e del 27 marzo 2006 (A/32302). |
Descrizione
3. |
Scopo del provvedimento è favorire la crescita di microimprese e di piccole imprese mediante un processo di consolidamento (concentrazione o aggregazione di microimprese e piccole imprese). |
4. |
La base giuridica del provvedimento è l'articolo 2 del decreto-legge 17 giugno 2005, n. 106, convertito dalla legge 31 luglio 2005, n. 156. Tale base giuridica comprende una clausola di sospensione. |
5. |
Il provvedimento consiste in un credito d'imposta, da accordare a microimprese e piccole imprese del medesimo settore che si consolidano mediante concentrazione o aggregazione. Il credito d'imposta è pari al 10 % della differenza tra il valore della produzione dell'impresa risultante dal processo di concentrazione e il valore della produzione dell'impresa più grande tra quelle partecipanti a tale processo. Il valore della produzione è la base imponibile ai fini dell'imposta regionale sulle attività produttive (IRAP). Tale credito può essere utilizzato come compensazione dei pagamenti di varie imposte societarie o di contributi sociali. Benché vi sia un nesso con il processo di consolidamento, l'importo del credito d'imposta non viene calcolato sulla base degli investimenti o dei costi. |
6. |
L'Italia ha già applicato un provvedimento analogo nel 2005 (1), nell'ambito del regolamento che prevede l'esenzione per categoria per gli aiuti alle PMI (2). Tale precedente versione del provvedimento limita il credito d'imposta al massimale del 50 % dei costi di consulenza per il processo di concentrazione o aggregazione. Le autorità italiane hanno informato che, dato il suddetto limite, il provvedimento ha avuto un'applicazione ridotta: sono state ricevute 132 domande, per un importo totale di 3 442 261 EUR di credito d'imposta. Sono state accolte soltanto 46 domande, per l'importo totale di 415 306 EUR. |
7. |
Per il provvedimento ora notificato è stato previsto un bilancio di 120 milioni di EUR per il 2006, di 242 milioni di EUR per il 2007 e di 122 milioni di EUR per il 2008. |
8. |
Potranno beneficiare del provvedimento imprese risultanti dalla concentrazione di microimprese e piccole imprese, ai sensi della definizione di PMI (3). Data la sua natura fiscale, il provvedimento si applica solo ad imprese con sede stabile in Italia che possono, tuttavia, concentrarsi con imprese provenienti da tutto il SEE. Il beneficio è limitato al caso delle operazioni alle quali partecipano due o più imprese del medesimo settore. Le imprese in questione potranno ottenere il credito d'imposta soltanto se la loro concentrazione o aggregazione perdurerà per almeno tre anni. |
9. |
Per beneficiare del credito d'imposta, le imprese devono inoltrarne domanda al Centro operativo di Pescara dell'Agenzia delle entrate. L'esame delle domande viene effettuato secondo l'ordine cronologico di presentazione, fino a esaurimento dei fondi. Le domande vengono accolte o respinte entro il lasso di tempo di 30 giorni. |
10. |
Inoltre, le autorità italiane hanno informato che potranno beneficiare del provvedimento le imprese che realizzano profitti, dato che le imprese non redditizie non sarebbero in grado di avvalersi del credito d'imposta. Le autorità italiane hanno anche segnalato che tale strumento fiscale presenta il vantaggio di essere concesso a posteriori e che in tal modo si agevolano i controlli a posteriori (il credito d'imposta viene revocato, per esempio, se la concentrazione si scinde prima di tre anni). |
11. |
Per quanto riguarda il cumulo, le autorità italiane hanno informato che il provvedimento può cumularsi con altre misure di aiuto. Poiché si tratta di un regime fiscale, non vi sono costi ammissibili. |
12. |
Nella lettera dell'8 febbraio 2006, la Commissione ha chiesto alle autorità italiane di sospendere l'erogazione del nuovo aiuto previsto dal regime di premi di concentrazione alle imprese che non avevano rimborsato aiuti incompatibili, in ottemperanza a precedenti decisioni di recupero, in particolare la decisione 2000/128/CE della Commissione, dell'11 maggio 1999, relativa al regime di aiuti concessi dall'Italia per interventi a favore dell'occupazione (GU L 42 del 15.2.2000, pag. 1) e la decisione 2003/193/CE della Commissione, del 5 giugno 2002, relativa alle esenzioni fiscali e prestiti agevolati concessi dall'Italia in favore di imprese di servizi pubblici (GU L 77 del 24.3.2003, pag. 21). Le autorità italiane hanno rifiutato d'impegnarsi in tal senso e hanno inoltre dichiarato che, a loro parere, non si può applicare ai regimi la giurisprudenza della sentenza Deggendorf, in base alla quale la Commissione deve controllare il cumulo tra vecchi e nuovi aiuti. |
Valutazione
13. |
Le autorità italiane hanno notificato il provvedimento a norma dell'articolo 88, paragrafo 3 del trattato CE. Tale misura comprende una clausola di sospensione. |
14. |
Le autorità italiane dichiarano che, a loro parere, il provvedimento in oggetto costituisce un aiuto. Esso comporta l'intervento di risorse statali ed è selettivo, poiché favorisce soltanto le microimprese e piccole imprese che possono avvalersi del credito d'imposta. Queste imprese sono o possono essere operanti in settori nei quali si effettuano scambi tra gli Stati membri. Il provvedimento falsa o minaccia di falsare la concorrenza. Secondo la Commissione, risultano soddisfatte le condizioni enunciate all'articolo 87, paragrafo 1 del trattato CE per riconoscere l'esistenza di un aiuto. |
15. |
La Commissione ha quindi esaminato se il provvedimento possa esser ritenuto compatibile con il trattato CE. |
16. |
Tale provvedimento non si configura come un aiuto ai consumatori, né come un aiuto inteso a porre rimedio ai danni provocati da inondazioni o altre calamità naturali. Di conseguenza, ad esso non si applicano le deroghe previste all'articolo 87, paragrafo 2 del trattato CE. |
17. |
La Commissione ha poi esaminato se il provvedimento possa considerarsi compatibile con le deroghe previste all'articolo 87, paragrafo 3 del trattato CE. La Commissione osserva che lo scopo del provvedimento non consiste nel favorire lo sviluppo economico di determinate regioni, in quanto riguarda le imprese in tutto il territorio italiano. |
18. |
Inoltre, la Commissione osserva che il provvedimento non è inteso a promuovere la realizzazione di un importante progetto di comune interesse europeo, né a porre rimedio a una perturbazione dell'economia di uno Stato membro. Infine, la Commissione osserva che il provvedimento non si prefigge di promuovere la cultura o la conservazione del patrimonio, né rientra in altre categorie di aiuti. |
19. |
La Commissione osserva invece che il provvedimento può rientrare nella deroga prevista all'articolo 87, paragrafo 3, lettera c), riguardante gli aiuti intesi ad agevolare lo sviluppo di determinate attività. |
20. |
In particolare, il provvedimento è destinato alle aggregazioni di microimprese e piccole imprese. La promozione dello sviluppo delle microimprese e piccole imprese è riconosciuto come uno degli obiettivi degli aiuti, quale è sancito dall'adozione di norme specifiche riguardanti gli aiuti a favore delle PMI (4), in special modo nel regolamento n. 70/2001. |
21. |
Tale regolamento, nel riconoscere che lo sviluppo delle PMI è un obiettivo che gli Stati membri possono favorire mediante aiuti (5), stabilisce le condizioni per assicurare che simili aiuti non falsino la concorrenza in misura contraria all'interesse comune. In particolare, l'articolo 4 del regolamento consente l'erogazione di aiuti per la crescita delle PMI mediante investimenti o creazione di posti di lavoro (6), piuttosto che mediante acquisizioni esterne. |
22. |
Il provvedimento non rispetta né le condizioni previste dall'articolo 4, né quelle di altri articoli del regolamento. Di conseguenza, la Commissione dubita, in questa fase, che il provvedimento in esame possa essere ritenuto compatibile sulla base del fatto che promuova la crescita delle PMI. |
23. |
In aggiunta, e ad ogni buon fine, la Commissione ha proceduto a valutare il provvedimento sotto gli aspetti della necessità, della proporzionalità e del numero limitato di effetti negativi. |
Necessità dell'aiuto
24. |
Le autorità italiane hanno fatto notare che le minori dimensioni delle imprese italiane, rispetto ai partner UE, costituiscono un fallimento del mercato. L'Italia ha presentato alcuni studi volti a dimostrare tale imperfezione. Per esempio, uno studio effettuato di recente da un istituto di ricerca in materia economica (7) mostra che la struttura dimensionale delle imprese italiane esercita un'incidenza negativa sull'incremento della produttività e stima che, se in Italia vi fosse una struttura analoga a quella del resto dell'Europa, il settore manifatturiero avrebbe una produttività superiore del 20 %. Le piccole imprese tendono a investire di meno nella R&S e nell'innovazione e sono meno in grado di trasformare in maggiore produttività gli investimenti nelle tecnologie dell'informazione e delle comunicazioni, il che a sua volta porta a una minore efficienza dell'economia, a tassi inferiori d'impiego delle nuove tecnologie ed a minore produttività, creando così una sorta di circolo vizioso, una trappola dimensionale. |
25. |
Tuttavia, dai medesimi studi risulta che le cause di tale problema sono dovute soprattutto a questioni regolamentari, in misura tale che può sembrare opportuno parlare piuttosto di un “fallimento regolamentare”. L'Italia non è stata in grado d'indicare in qual modo il provvedimento in esame sia necessario per ovviare a tale imperfezione: ha informato che il provvedimento è stato adottato prescindendo da tali cause. |
26. |
Di conseguenza, la Commissione dubita una misura fiscale temporanea sia necessaria ed appropriata a risolvere le difficoltà strutturali in questione. |
Proporzionalità
27. |
Le autorità italiane hanno spiegato di essersi risolte a uno sgravio fiscale del 10 % mediante una semplice soluzione, consistente anzitutto nel decidere che era necessario un incentivo a due cifre per attrarre l'interesse dei potenziali beneficiari, e nel fissarlo poi al livello minimo di tale ordine di grandezza. Inoltre, le autorità italiane hanno indicato che lo sgravio fiscale viene calcolato in base all'IRAP, che è un'imposta pagata da pressoché tutte le imprese ed è più onerosa per le imprese a impiego più intensivo di manodopera. |
28. |
La Commissione ha dubbi riguardo alla proporzionalità di tale sgravio fiscale. Pur riconoscendo che il sistema adottato dalle autorità italiane per stabilire il tasso dello sgravio fiscale ha il pregio della semplicità, la Commissione desidera altri chiarimenti sulla sua proporzionalità, poiché l'incentivo non è correlato ai costi causati dal processo di concentrazione o aggregazione e potrebbe esser tale da comportare inaspettati guadagni per i beneficiari. In particolare, quando l'impresa risultasse dall'aggregazione di varie imprese, il valore del beneficio, misurato dalla differenza tra il valore della produzione della nuova entità e il valore della produzione della maggiore tra le imprese partecipanti nell'aggregazione, potrebbe essere estremamente elevato. |
Cumulo
29. |
Le autorità italiane hanno informato che il provvedimento può cumularsi, in quanto si tratta di una misura fiscale non correlata a costi ammissibili. La Commissione osserva anzitutto che ciò appare in contraddizione con l'articolo 8, paragrafo 2 del regolamento (CE) n. 70/2001 (8). |
Beneficiari aventi ricevuto aiuti illegali ed incompatibili
30. |
Inoltre, la Commissione fa notare il problema del cumulo delle distorsioni risultanti dall'aiuto ricevuto nell'ambito del regime di premi di concentrazione con altre distorsioni derivanti da aiuti illegittimi e incompatibili, in particolare quelli previsti nei regimi menzionati al punto 12, che non sono ancora stati rimborsati. Nella sentenza del 15 maggio 1997, la Corte di giustizia ha statuito che “quando la Commissione esamina la compatibilità di un aiuto con il mercato comune, deve prendere in considerazione tutti gli elementi pertinenti, ivi compreso, eventualmente, il contesto già esaminato in una decisione precedente, nonché gli obblighi che tale decisione precedente abbia potuto imporre ad uno Stato membro”. Secondo la Corte di giustizia, la compatibilità di un nuovo aiuto può dipendere dall'esistenza di un precedente aiuto illegittimo che non sia stato restituito, poiché l'effetto cumulativo degli aiuti potrebbe produrre gravi distorsioni della concorrenza nel mercato comune. Di conseguenza, la Commissione, nell'esaminare la compatibilità di un aiuto di Stato con il mercato comune, ha la facoltà di prendere in considerazione al tempo stesso l'effetto cumulativo di tale aiuto con un aiuto precedente e il fatto che l'aiuto precedente non sia stato rimborsato (9). |
31. |
In applicazione della giurisprudenza Deggendorf, la Commissione valuta una nuova misura di aiuto tenendo conto dell'eventualità che i beneficiari non abbiano ottemperato a precedenti decisioni con le quali la Commissione stessa abbia ordinato loro di rimborsare precedenti aiuti illegittimi e incompatibili. In simili casi, la Commissione deve accertare gli effetti che esercita sui beneficiari il combinarsi del nuovo aiuto con i precedenti aiuti incompatibili che non sono stati ancora restituiti. |
32. |
La Commissione nota che, nel caso in esame, le autorità italiane hanno rifiutato d'impegnarsi a non erogare il nuovo aiuto previsto dal regime di premi di concentrazione alle imprese che non hanno ancora rimborsato l'aiuto incompatibile, in ottemperanza alle decisioni di recupero menzionate al punto 12. Le autorità italiane hanno dichiarato che, a loro parere, la giurisprudenza Deggendorf non si applica ai regimi. |
33. |
La Commissione fa notare anzitutto che la giurisprudenza Deggendorf si applica a tutti i tipi di aiuto, che siano concessi singolarmente o nell'ambito di regimi. |
34. |
In secondo luogo, la Commissione rammenta alle autorità italiane l'esigenza di eseguire le decisioni in materia di aiuti di Stato, in particolare quando esse impongono il recupero di aiuti illegittimi e incompatibili mediante rimborso da parte dei beneficiari. |
35. |
In considerazione di quanto detto sinora, e in applicazione della giurisprudenza Deggendorf, a questo stadio la Commissione ritiene di non poter approvare il regime di premi di concentrazione, se questo si applica automaticamente ad imprese che devono ripagare precedenti aiuti illegali ed incompatibili, anche se tali aiuti erano stati erogati in base ad un regime, in particolare nei casi menzionati al punto 12. |
36. |
Su tale aspetto, la Commissione chiede il parere delle autorità italiane e delle parti interessate. |
Conclusioni
37. |
In base alle precedenti considerazioni, e agendo secondo la procedura stabilita all'articolo 88, paragrafo 2 del trattato CE, la Commissione chiede all'Italia di presentarle le sue osservazioni e di trasmetterle, entro un mese dalla data alla quale avrà ricevuto la presente lettera, tutte le informazioni che possano essere utili per valutare il provvedimento. |
38. |
La Commissione rammenta all'Italia che l'articolo 88, paragrafo 3 del trattato CE ha effetto sospensivo e richiama l'attenzione sull'articolo 14 del regolamento (CE) n. 659/1999 del Consiglio, a norma del quale tutti gli aiuti illegittimi possono essere recuperati presso i beneficiari. |
39. |
La Commissione avverte l'Italia che informerà le parti interessate, pubblicando la presente lettera e una sintesi del caso nella Gazzetta ufficiale dell'Unione europea. Inoltre, la Commissione informerà le parti interessate degli Stati EFTA firmatari dell'Accordo SEE, pubblicando una comunicazione nel Supplemento SEE della Gazzetta ufficiale dell'Unione europea e informerà l'Autorità di vigilanza EFTA inviandole una copia della presente lettera. Tutti gli interessati saranno invitati a presentare osservazioni entro un mese dalla data delle suddette pubblicazioni.” |
(1) Basato sull'articolo 9 del decreto-legge n. 35/2005, convertito dalla legge n. 80/2005. Tale provvedimento è stato registrato presso la Commissione il 21.4.2005, con il riferimento XS 89/05.
(2) Regolamento (CE) n. 70/2001 della Commissione, del 12 gennaio 2001, relativo all'applicazione degli articoli 87 e 88 del trattato CE agli aiuti di Stato a favore delle piccole e medie imprese (GU L 10 del 13.1.2001, pag. 33).
(3) Raccomandazione della Commissione, del 6 maggio 2003, relativa alla definizione delle microimprese, piccole e medie imprese (GU L 124 del 20.5.2003, pag. 36).
(4) Regolamento (CE) n. 70/2001 della Commissione, del 12 gennaio 2001, relativo all'applicazione degli articoli 87 e 88 del trattato CE agli aiuti di Stato a favore delle piccole e medie imprese.
(5) Vedere in particolare il considerando 5 e specialmente il considerando 13 del regolamento n. 70/2001.
(6) Vedere in particolare l'articolo 4 — Investimenti — del regolamento (CE) n. 70/2001.
(7) Prometeia/Banca Intesa: Analisi dei settori industriali, ottobre 2005.
(8) Vedere anche il considerando n. 19 del regolamento (CE) n. 70/2001.
(9) Causa C-355/95P, Textilwerke Deggendorf GmbG (TWD) contro Commissione, Racc. 1997, pag. I-2549, punti 25-27.
22.6.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/22 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration
(Ärende COMP/M.4220 – Food Service Project/Tele Pizza)
(2006/C 146/10)
(Text av betydelse för EES)
Kommissionen beslutade den 6 juni 2006 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt:
— |
på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, |
— |
i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32006M4220. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://ec.europa.eu/eur-lex/lex) |
22.6.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/s3 |
MEDDELANDE
Den 22 juni 2006 utkommer i Europeiska unionens officiella tidning C 146 A ”Gemensamma sortlistan över arter av lantbruksväxter – tredje tillägget till den 24:e fullständiga utgåvan”.
Prenumeranter på EUT kan gratis erhålla detta nummer i samma antal och språkversioner som man prenumererar på. De som önskar erhålla denna tidning ombeds att returnera nedanstående beställningssedel vederbörligen ifylld inklusive prenumerationskod (står till vänster på adressetiketterna och börjar med O/…). Detta nummer av EUT kommer att levereras gratis i upp till ett år från utgivningsdatumet.
Den som inte är prenumerant kan beställa och betala EUT på något av våra försäljningsställen (se http://publications.europa.eu/others/sales_agents_sv.html).
Detta nummer av EUT – liksom alla EUT (L, C, CA och CE) – kan läsas gratis på Internet (http://eur-lex.europa.eu).