4.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 54/1

4.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 54/2

1.

Kommissionen mottog den 24 februari 2006 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen Sony Corporation (”Sony”, Japan) och NEC (”NEC”, Japan) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen förvärvar gemensam kontroll genom förvärv av aktier i ett nyskapat företag som utgör ett gemensamt företag (”JV”, Japan).

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna skall ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.4139 – Sony/NEC/JV, till

4.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 54/3

1.

Kommissionen mottog den 24 februar 2006 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1) genom vilken företagen Mellon Financial Corporation (”Mellon”, USA) och WestLB AG (”WestLB”, Tyskland förvärvar, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen, gemensam kontroll över ett nyskapat bolag utgörande ett samriskföretag (”JV”) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagens affärsverksamheter är följande:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med förbehållet att ett slutligt beslut fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att behandlas i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörd tredje part att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna skall ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post med angivande av referens COMP/M.4133 – Mellon/West LB till:

4.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 54/4

1.

Kommissionen mottog den 27 februari 2006 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget BNP Paribas SA (”BNPP”, Frankrike) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen förvärvar kontroll över företaget Banca Nazionale del Lavoro SpA (”BNL”, Italien) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna skall ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.4155 – BNP Paribas/BNL, till

4.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 54/5

1.

Kommissionen mottog den 23 februari 2006 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen Robert Bosch GmbH (”Bosch”, Tyskland) och Mann + Hummel GmbH (”Mann + Hummel,” Tyskland) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen förvärvar gemensam kontroll över ArvinMeritor, Inc.:s PPNA-filtreringsproduktverksamhet i Nordamerika (”The Business”, USA), genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna skall ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M. 4171 – Bosch/Mann + Hummel/ArvinMeritor Purolator, till

4.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 54/6

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://europa.eu.int/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32006M4123. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://europa.eu.int/eur-lex/lex)

4.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 54/7

Europeiska kommissionen

GD Näringsliv och industri, Unite C3

B-1049 Bryssel

E-post: Dir83-189-Central@cec.eu.int

BELNotif

Qualité et Sécurité

SPF Economie, PME, Classes moyennes et Energie

NG III – 4ème étage

boulevard du Roi Albert II/16

B-1000 Bruxelles

Pascaline Descamps

Tfn (32-2) 277 80 03

Fax (32-2) 277 54 01

E-post: pascaline.descamps@mineco.fgov.be

paolo.caruso@mineco.fgov.be

Gemensam e-post: belnotif@mineco.fgov.be

Internet: http://www.mineco.fgov.be

Czech Office for Standards, Metrology and Testing

Gorazdova 24

P.O. BOX 49

CZ-128 01 Praha 2

Miroslav Chloupek

Director of International Relations Department

Tfn (420) 224 907 123

Fax (420) 224 914 990

E-post: chloupek@unmz.cz

Lucie Růžičková

Tfn (420) 224 907 139

Fax (420) 224 907 122

E-post: ruzickova@unmz.cz

Gemensam e-post: eu9834@unmz.cz

Internet: http://www.unmz.cz

Erhvervs- og Byggestyrelsen

(National Agency for Enterprise and Construction)

Dahlerups Pakhus

Langelinie Allé 17

DK-2100 København Ø

Bjarne Bang Christensen

Legal adviser

Tfn (45) 35 46 63 66 (direktanknytning)

E-post: bbc@ebst.dk

Birgit Jensen

Principal Executive Officer

Tfn (45) 35 46 62 87 (direktanknytning)

Fax (45) 35 46 62 03

E-post: bij@ebst.dk

Gemensam e-post för meddelanden – noti@ebst.dk

Internet: http://www.ebst.dk/Notifikationer

Bundesministerium für Wirtschaft und Technologie

Referat XA2

Scharnhorststr. 34-37

D-10115 Berlin

Christina Jäckel

Tfn (49-30) 20 14 63 53

Fax (49-30) 20 14 53 79

E-post: infonorm@bmwa.bund.de

Internet: http://www.bmwa.bund.de

Ministry of Economic Affairs and Communications

Harju str. 11

EE-15072 Tallinn

Karl Stern

Executive Officer of Trade Policy Division

EU and International Co-operation Department

Tfn (372) 6 256 405

Fax (372) 6 313 029

E-post: karl.stern@mkm.ee

Gemensam e-post: el.teavitamine@mkm.ee

Internet: http://www.mkm.ee

Ministry of Development

General Secretariat of Industry

Mesogeion 119

GR-101 92 ATEN

Tfn (30) 210 696 98 63

Fax (30) 210 696 91 06

ELOT

Acharnon 313

GR-111 45 ATEN

Evangelia Alexandri

Tfn (30) 210 212 03 01

Fax (30) 210 228 62 19

E-post: alex@elot.gr

Gemensam e-post: 83189in@elot.gr

Internet: http://www.elot.gr

S.G. de Asuntos Industriales, Energéticos, de Transportes y Comunicaciones y de Medio Ambiente

D.G. de Coordinación del Mercado Interior y otras PPCC

Secretaría de Estado para la Unión Europea

Ministerio de Asuntos Exteriores y de Cooperación

Torres ”Ágora”

C/ Serrano Galvache, 26-4a

E-20033 Madrid

Angel Silván Torregrosa

Tfn (34-91) 379 83 32

Esther Pérez Peláez

Teknisk rådgivare

E-post: esther.perez@ue.mae.es

Tfn (34-91) 379 84 64

Fax (34-91) 379 84 01

Gemensam e-post: d83-189@ue.mae.es

Délégation interministérielle aux normes

Direction générale de l'Industrie, des Technologies de l'information et des Postes (DiGITIP)

Service des politiques d'innovation et de compétitivité (SPIC)

Sous-direction de la normalisation, de la qualité et de la propriété industrielle (SQUALPI)

DiGITIP 5

12, rue Villiot

F-75572 Paris Cedex 12

Suzanne Piau

Tfn (33-1) 53 44 97 04

Fax (33-1) 53 44 98 88

E-post: suzanne.piau@industrie.gouv.fr

Françoise Ouvrard

Tfn (33-1) 53 44 97 05

Fax (33-1) 53 44 98 88

E-post: francoise.ouvrard@industrie.gouv.fr

Gemensam e-post: d9834.france@industrie.gouv.fr

NSAI

Glasnevin

Dublin 9

Ireland

Tony Losty

Tfn (353-1) 807 38 80

Fax (353-1) 807 38 38

E-post: tony.losty@nsai.ie

Internet: http://www.nsai.ie/

Ministero delle attività produttive

Direzione Generale per lo sviluppo produttivo e la competitività

Ispettorato tecnico dell'industria – Ufficio F1

Via Molise 2

I-00187 Roma

Vincenzo Correggia

Tfn (39-06) 47 05 22 05

Fax (39-06) 47 88 78 05

E-post: vincenzo.correggia@attivitaproduttive.gov.it

Enrico Castiglioni

Tfn (39-06) 47 05 26 69

Fax (39-06) 47 88 78 05

E-post: enrico.castiglioni@attivitaproduttive.gov.it

Gemensam e-post: ucn98.34.italia@attivitaproduttive.gov.it

Internet: http://www.minindustria.it

Cyprus Organization for the Promotion of Quality

Ministry of Commerce, Industry and Tourism

13-15, A. Araouzou street

CY-1421 Nicosia

Tfn (357) 22 409310

Fax (357) 22 754103

Antonis Ioannou

Tfn (357) 22 409409

Fax (357) 22 754103

E-post: aioannou@cys.mcit.gov.cy

Gemensam e-post: dir9834@cys.mcit.gov.cy

Internet: http://www.cys.mcit.gov.cy

Ministry of Economics of Republic of Latvia

Trade Normative and SOLVIT Notification Division

SOLVIT Coordination Centre

55, Brīvības Street

LV-1519 Riga

Reinis Berzins

Deputy Head of Trade Normative and SOLVIT Notification Division

Tfn (371) 7013230

Fax (371) 7280882

Zanda Liekna

Senior Officer of Division of EU Internal Market Coordination

Tfn (371) 7013236

Tfn (371) 7013067

Fax (371) 7280882

E-post: zanda.liekna@em.gov.lv

Gemensam e-post: notification@em.gov.lv

Lithuanian Standards Board

T. Kosciuskos g. 30

LT-01100 Vilnius

Daiva Lesickiene

Tfn (370) 5 2709347

Fax (370) 5 2709367

E-post: dir9834@lsd.lt

Internet: http://www.lsd.lt

SEE – Service de l'Energie de l'Etat (statens energitjänst)

34, avenue de la Porte-Neuve B.P. 10

L-2010 Luxembourg

J.P. Hoffmann

Tfn (352) 46 97 46 1

Fax (352) 22 25 24

E-post: see.direction@eg.etat.lu

Internet: http://www.see.lu

Hungarian Notification Centre –

Ministry of Economy and Transport

Industrial Department

Budapest

Honvéd u. 13-15.

H-1880

Zsolt Fazekas

Leading Councillor

E-post: fazekas.zsolt@gkm.gov.hu

Tfn (36) 1 374 2873

Fax (36) 1 473 1622

E-post: notification@gkm.gov.hu

Internet: http://www.gkm.hu/dokk/main/gkm

Malta Standards Authority

Level 2

Evans Building

Merchants Street

VLT 03

MT-Valletta

Tfn (356) 2124 2420

Tfn (356) 2124 3282

Fax (356) 2124 2406

Lorna Cachia

E-post: lorna.cachia@msa.org.mt

Gemensam e-post: notification@msa.org.mt

Internet: http://www.msa.org.mt

Ministerie van Financiën

Belastingsdienst/Douane Noord

Team bijzondere klantbehandeling

Centrale Dienst voor In-en uitvoer

Engelse Kamp 2

Postbus 30003

9700 RD Groningen

Nederland

Ebel van der Heide

Tfn (31-50) 5 23 21 34

Hennie Boekema

Tfn (31-50) 5 23 21 35

Tineke Elzer

Tfn (31-50) 5 23 21 33

Fax (31-50) 5 23 21 59

Gemensam e-post:

Enquiry.Point@tiscali-business.nl

Enquiry.Point2@tiscali-business.nl

Bundesministerium für Wirtschaft und Arbeit

Abteilung C2/1

Stubenring 1

A-1010 Wien

Brigitte Wikgolm

Tfn (43-1) 711 00 58 96

Fax (43-1) 715 96 51 eller (43-1) 712 06 80

E-post: not9834@bmwa.gv.at

Internet: http://www.bmwa.gv.at

Ministry of Economy and Labour

Department for European and Multilateral Relations

Plac Trzech Krzyży 3/5

PL-00-507 Warszawa

Barbara Nieciak

Tfn (48) 22 693 54 07

Fax (48) 22 693 40 28

E-post: barnie@mg.gov.pl

Agata Gągor

Tfn (48) 22 693 56 90

Gemensam e-post: notyfikacja@mg.gov.pl

Instituto Portugês da Qualidade

Rua Antonio Gião, 2

P-2829-513 Caparica

Cândida Pires

Tfn (351-21) 294 82 36/81 00

Fax (351-21) 294 82 23

E-post: c.pires@mail.ipq.pt

Gemensam e-post: not9834@mail.ipq.pt

Internet: http://www.ipq.pt

SIST – Slovenian Institute for Standardization

Contact point for 98/34/EC and WTO-TBT Enquiry Point

Šmartinska 140

SLO-1000 Ljubljana

Vesna Stražišar

Tfn (386) 1 478 3041

Fax (386) 1 478 3098

E-post: contact@sist.si

Kvetoslava Steinlova

Director of the Department of European Integration,

Office of Standards, Metrology and Testing of the Slovak Republic

Stefanovicova 3

SK-814 39 Bratislava

Tfn (421) 2 5249 3521

Fax (421) 2 5249 1050

E-post: steinlova@normoff.gov.sk

Kauppa-ja teollisuusministeriö

(Ministry of Trade and Industry)

Besöksadress:

Aleksanterinkatu 4

FIN-00171 Helsinki

och

Katakatu 3

FIN-00120 Helsinki

Postadress:

PB 32

FIN-00023 Statsrådet

Leila Orava

Tfn (358-9) 1606 46 86

Fax (358-9) 1606 46 22

E-post: leila.orava@ktm.fi

Katri Amper

Tfn (358-9) 1606 46 48

Gemensam e-post: maaraykset.tekniset@ktm.fi

Internet: http://www.ktm.fi

Kommerskollegium

Box 6803

Drottninggatan 89

S-113 86 Stockholm

Kerstin Carlsson

Tfn (46-8) 690 48 82/00

Fax (46-8) 690 48 40 eller (46-8) 30 67 59

E-post: kerstin.carlsson@kommers.se

Gemensam e-post: 9834@kommers.se

Internet: http://www.kommers.se

Department of Trade and Industry

Standards and Technical Regulations Directorate 2

151 Buckingham Palace Road

London SW1 W 9SS

United Kingdom

Philip Plumb

Tfn (44-20) 72 15 14 88

Fax (44-20) 72 15 15 29

E-post: philip.plumb@dti.gsi.gov.uk

Gemensam e-post: 9834@dti.gsi.gov.uk

Internet: http://www.dti.gov.uk/strd

EFTA Surveillance Authority

Rue Belliard 35

B-1040 Bruxelles

Adinda Batsleer

Tfn (32-2) 286 18 61

Fax (32-2) 286 18 00

E-post: aba@eftasurv.int

Tuija Ristiluoma

Tfn (32) 2 286 18 71

Fax (32) 2 286 18 00

E-post: tri@eftasurv.int

Gemensam e-post: DRAFTTECHREGESA@eftasurv.int

Internet: http://www.eftasurv.int

EFTA

Goods Unit

EFTA Secretariat

Rue Joseph II 12-16

B-1000 Bruxelles

Kathleen Byrne

Tfn (32-2) 286 17 49

Fax (32-2) 286 17 42

E-post: kathleen.byrne@efta.int

Gemensam e-post: DRAFTTECHREGEFTA@efta.int

Internet: http://www.efta.int

Undersecretariat of Foreign Trade

General Directorate of Standardisation for Foreign Trade

Inönü Bulvari no 36

06510

Emek – Ankara

Mehmet Comert

Tfn (90-312) 212 58 98

Fax (90-312) 212 87 68

E-post: comertm@dtm.gov.tr

Internet: http://www.dtm.gov.tr

4.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 54/13

1.

Kommissionen kan på grundval av artikel 87.3 a och 87.3 c i fördraget betrakta statligt stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i vissa mindre gynnade områden i Europeiska unionen som förenligt med den gemensamma marknaden. Denna typ av stöd kallas statligt regionalstöd. Statligt regionalstöd består av investeringsstöd till stora företag eller, under vissa begränsade förhållanden, av driftstöd. I båda fallen riktas stödet till bestämda regioner för att utjämna regionala skillnader. Investeringsstöd till små och medelstora företag i mindre gynnade områden som överskrider de stödnivåer som är tillåtna i andra områden betraktas också som regionalstöd.

2.

Genom att det statliga regionalstödet kompenserar för de nackdelar de mindre gynnade områdena lider av främjas den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i medlemsstaterna och i Europeiska unionen i dess helhet. Denna geografiska begränsning skiljer regionalstöd från andra former av branschövergripande stöd, till exempel stöd till forskning, utveckling och innovation, sysselsättning, utbildning eller miljöskydd, som främjar andra mål av gemensamt intresse enligt artikel 87.3 i fördraget, även om man ibland kan ge högre stöd till de mindre gynnade områdena på grund av deras särskilda svårigheter (1).

3.

Statligt regionalt investeringsstöd har till syfte att stödja utvecklingen av mindre gynnade områden genom att främja investeringar och skapande av sysselsättning. Sådant stöd gynnar utvidgning och diversifiering av den ekonomiska verksamhet som bedrivs av företag i de mindre gynnade områdena, särskilt genom att det främjar etablering av nya företag.

4.

De kriterier som kommissionen tillämpar när den granskar om statligt regionalstöd är förenligt med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 a och 87.3 c i EG-fördraget anges i 1998 års riktlinjer för statligt stöd för regionala ändamål (2), som omfattar perioden 2000–2006 (3). De särskilda bestämmelserna om stöd till stora investeringsprojekt anges i de branschövergripande rambestämmelserna från 2002 (4). Den politiska och ekonomiska utvecklingen efter 1998, med bland annat utvidgningen av Europeiska unionen den 1 maj 2004, den planerade anslutningen av Bulgarien och Rumänien och den ökade takten i integrationsprocessen efter införandet av den gemensamma valutan, har dock skapat ett behov av en grundlig utvärdering inför utarbetandet av de nya riktlinjer som kommer att gälla från 2007 till 2013.

5.

Regionalstöd kan vara effektivt endast om det används sparsamt och proportionerligt och om det koncentreras till Europeiska unionens minst gynnade regioner. De tillåtna stödtaken bör särskilt återspegla hur allvarliga de problem är som fördröjer utvecklingen i de berörda regionerna. Dessutom måste de fördelar stödet ger i form av utveckling av en mindre gynnad region uppväga den snedvridning av konkurrensen som blir följden (5). Den vikt som läggs vid fördelarna med stödet varierar sannolikt beroende på vilket undantag som tillämpas, vilket innebär att en större snedvridning av konkurrensen kan godtas när det gäller de minst gynnade regioner som omfattas av artikel 87.3 a än när det gäller de regioner som omfattas av artikel 87.3 c (6).

6.

I vissa mycket begränsade, väldefinierade fall kan en region ha så allvarliga strukturproblem att regionalt investeringsstöd tillsammans med en omfattande branschövergripande stödordning inte är tillräckligt för att den regionala utvecklingen skall komma igång. Endast i sådana fall kan regionalt investeringsstöd kompletteras med regionalt driftstöd.

7.

Det finns ett ökat antal belägg för att betydande hinder står i vägen för bildandet av nya företag inom gemenskapen och problemet är mer akut i de mindre gynnade områdena. Kommissionen har därför beslutat att införa ett nytt stödinstrument i dessa riktlinjer för att uppmuntra startandet av nya småföretag i missgynnade regioner med hjälp av skilda stödtak för olika berörda regioner.

8.

Kommissionen kommer att tillämpa dessa riktlinjer på regionalstöd inom alla ekonomiska sektorer med undantag för fiskesektorn och kolindustrin (7), som omfattas av särskilda bestämmelser i särskilda rättsakter.

Inom jordbrukssektorn gäller dessa riktlinjer inte produktion av jordbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till fördraget. Riktlinjerna gäller dock bearbetning och saluföring av sådana produkter, men endast i den omfattning som fastställs i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbrukssektorn (8), eller eventuella ersättande riktlinjer.

Även vissa andra sektorer omfattas av särskilda regler som är anpassade till den särskilda situationen i de sektorerna och som helt eller delvis avviker från dessa riktlinjer (9).

Regionalstöd till stålindustrin, såsom denna definieras i bilaga I, är enligt kommissionens väletablerade praxis inte förenligt med den gemensamma marknaden. Oförenligt med den gemensamma marknaden är också stora individuella stöd inom denna sektor till små och medelstora företag i den mening som avses i artikel 6 i förordning (EG) nr 70/2001 (10), eller någon senare förordning, såvida stödet inte undantas genom samma förordning.

Dessutom får regionalt investeringsstöd på grund av sina särdrag inte ges till syntetfiberindustrin, såsom denna definieras i bilaga II.

9.

Stöd för bara beviljas företag i svårigheter i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (11), i enlighet med sistnämnda riktlinjer (12).

10.

I allmänhet bör regionalstöd ges enligt en sektorsövergripande stödordning som utgör en integrerad del av en regional utvecklingsstrategi med väl definierade mål. En sådan stödordning kan också göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att prioritera investeringsprojekt beroende på hur viktiga de är för den berörda regionen. Om en medlemsstat i undantagsfall planerar att ge individuellt stöd för särskilda ändamål till ett visst företag eller stöd till ett visst verksamhetsområde, skall medlemsstaten visa att projektet bidrar till en sammanhållen regional utvecklingsstrategi och att det inte är av en sådan art eller omfattning att det kommer att leda till en oacceptabel snedvridning av konkurrensen. Om stöd som ges enligt en stödordning förefaller orimligt koncentrerat till en viss verksamhetssektor kan kommissionen granska stödordningen i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (13) och i överensstämmelse med artikel 18 c i denna förordning föreslå att stödordningen avskaffas.

11.

Medlemsstaterna behöver inte anmäla statliga regionala stödordningar som uppfyller alla villkor i de gruppundantagsförordningar som kommissionen har antagit enligt artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på vissa slag av övergripande statligt stöd (14).

12.

Mot bakgrund av principen om regionalstödets speciella karaktär anser kommissionen att de stödberättigade regionerna skall representera en väsentligt mindre andel av befolkningen än de regioner som inte är berättigade till stöd.

13.

Med hänsyn till slutsatserna från Europeiska rådets olika möten, där rådet krävt en minskning av det sammanlagda statliga stödet, och mot bakgrund av de allmänt spridda farhågorna för att investeringsstöd till stora företag skall snedvrida konkurrensen, anser kommissionen att den totala regionalstödsberättigade befolkningsandelen för 2007–2013 bör begränsas till vad som är nödvändigt för att täcka de mest missgynnade regionerna och ett begränsat antal regioner som är missgynnade i förhållande till det nationella genomsnittet i den berörda medlemsstaten. Därför har kommissionen beslutat att sätta gränsen för den regionalstödsberättigade befolkningsandelen till 42 % av befolkningen i dagens gemenskap med 25 medlemsstater, vilket motsvarar den gräns som sattes på grundval av en gemenskap med 15 medlemsstater 1998. Denna gräns möjliggör en lämplig koncentration av regionalstöd i EU-25, samtidigt som den skapar utrymme för en tillräcklig flexibilitet inför Bulgariens och Rumäniens anslutning till EU, eftersom dessa länders territorium normalt sett i sin helhet är berättigade till regionalstöd (15).

14.

För att säkerställa tillräcklig kontinuitet för de befintliga medlemsstaterna har kommissionen dock också beslutat tillämpa ett extra skyddsnät för att garantera att den stödberättigade befolkningsandelen inte i någon medlemsstat minskar med mer än 50 % under perioden 2000–2006 (16).

15.

Av artikel 87.3 a följer att stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning kan anses vara förenligt med den gemensamma marknaden. Europeiska gemenskapernas domstol understryker att användningen av orden ”onormalt” och ”allvarlig” i undantaget i artikel 87.3 a visar att detta endast gäller de regioner där den ekonomiska situationen är ytterst ogynnsam jämfört med gemenskapen i dess helhet (17).

16.

Kommissionen anser därför att villkoren är uppfyllda om regionen, som motsvarar en geografisk enhet på NUTS (18) II-nivå, har en bruttonationalprodukt (BNP) per capita uttryckt i köpkraftsstandard som understiger 75 % av gemenskapsgenomsnittet (19). BNP per capita (20) för varje region liksom det gemenskapsgenomsnitt som skall användas i analysen fastställs av Europeiska gemenskapernas statistikkontor. För att säkra att de regioner som är berättigade till undantag enligt artikel 87.3 a enligt riktlinjerna för regionalstöd och de regioner som är stödberättigade enligt konvergensmålet i strukturfondsförordningarna fastställs på ett så konsekvent sätt som möjligt, har kommissionen använt samma uppgifter om BNP per invånare för att fastställa artikel 87.3 a-regionerna som de som används för att fastställa konvergensregionerna enligt strukturfondsförordningarna (21).

17.

Eftersom de yttersta randområdena har särskilda nackdelar på grund av långa avstånd och särskilda begränsningar för integrationen i den inre marknaden, anser kommissionen att regionalstöd till dessa områden, som omfattas av artkel 299.2 i fördraget (22), faller inom tillämpningsområdet av undantaget i artikel 87.3 a, oavsett om områdena har en BNP per invånare som understiger 75 % av EU-genomsnittet eller ej.

18.

För vissa regioner medför den statistiska effekten av utvidgningen att BNP per invånare överstiger 75 % av gemenskapsgenomsnittet. Det rör sig om regioner på NUTS II-nivå med en BNP per invånare som överstiger 75 % av genomsnittet i EU-25, men understiger 75 % av genomsnittet i EU-15 (23)  (24).

19.

För att de tidigare framstegen i dessa regioner inte skall riskeras genom en alltför snabb förändring när det gäller stödnivåer och tillgången till driftstöd, anser kommissionen att de som en övergångsåtgärd bör omfattas av undantaget i artikel 87.3 a till och med den 31 december 2010.

20.

År 2010 kommer kommissionen att se över dessa regioners ställning på grundval av en genomsnittlig BNP under tre år enligt de senaste uppgifterna från Eurostat. Om den relativa BNP per invånare i någon av dessa regioner har sjunkit under 75 % av genomsnittet i EU-25, kommer de berörda regionerna även i fortsättningen att omfattas av undantaget i artikel 87.3 a. Annars kommer de regioner som berörs av den statistiska effekten att vara berättigade till stöd enligt undantaget i artikel 87.3 c från den 1 januari 2011.

21.

EG-domstolen har i mål 248/84 (25) uttalat sig om omfattningen av de problem som detta undantag avser och om referensramen för analysen på följande sätt: ”Däremot har undantaget i artikel [87.3 c] en större räckvidd eftersom det tillåter utveckling av vissa regioner utan begränsning av de ekonomiska villkor som avses i [artikel 87.3 a], under förutsättning att sådant stöd ’inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset’. Denna bestämmelse ger kommissionen befogenhet att godkänna stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i de regioner i en medlemsstat som är mindre gynnade i förhållande till det nationella genomsnittet.”[Ej officiell översättning]

22.

Det regionalstöd som berörs av undantaget i artikel 87.3 c måste emellertid ligga inom ramen för en väldefinierad regionalpolitik i medlemsstaten och respektera principen om geografisk koncentration. Med tanke på att stödet är avsett för regioner som är mindre missgynnade än de som berörs av 87.3 a, måste såväl undantagets geografiska räckvidd som stödnivån vara strikt begränsade. Under dessa omständigheter kan i regel endast en begränsad del av en medlemsstats nationella territorium betraktas som stödberättigad.

23.

För att ge de nationella myndigheterna tillräckligt stort spelrum i valet av stödberättigade regioner, utan att äventyra effektiviteten i kommissionens kontroll av denna typ av stöd eller medlemsstaternas rätt till lika behandling, bör de regioner som är stödberättigade enligt undantaget i fråga väljas genom en tvåstegsprocess. Först fastställer kommissionen den regionalstödsberättigade befolkningsandelen i varje medlemsstat (26) och sedan väljs de stödberättigade regionerna.

24.

Som ett första steg skall den befolkningsandel som är stödberättigad enligt undantaget i artikel 87.3 c fastställas med objektiva och rättvisa metoder som medger insyn. Dessutom får den gräns för regionalstödets totala omfattning som kommissionen fastställt i avsnitt 3.1 inte överskridas, och säkerhetsnätet skall också beaktas. För att uppnå detta fastställer kommissionen befolkningstaket för varje medlemsstat med hjälp av följande metod.

25.

För det första får medlemsstaterna automatiskt en tilldelning som motsvarar befolkningen i de regioner som var stödberättigade enligt undantaget i artikel 87.3 a i fördraget, men som inte längre uppfyller villkoren för stödberättigande enligt den artikeln och som inte omfattas av bestämmelserna för de regioner som berörs av den statistiska effekten (se avsnitt 3.3). Det rör sig om de regioner som hade en BNP per invånare under 75 % av genomsnittet i EU-15 när 1998 års riktlinjer om stöd för regionala ändamål antogs, men som till följd av deras ekonomiska utveckling inte längre uppfyller det villkoret. Eftersom dessa regioner (27) tidigare har fått relativt mycket stöd anser kommissionen det nödvändigt att tillåta medlemsstaterna att, om de så önskar, fortsätta att stödja dem enligt undantaget i artikel 87.3 c under de här riktlinjernas giltighetstid (28).

26.

För det andra får de berörda medlemsstaterna möjlighet att fortsätta stödja regioner med låg befolkningstäthet genom en tilldelning som bygger på befolkningen i regioner med låg befolkningstäthet (29).

27.

Efter avdrag för den regionalstödsberättigade befolkningsandel som följer av tillämpningen av de objektiva kriterierna i avsnitt 3.2 och 3.3 och för de tilldelningar som avses i de två föregående punkterna från det tak på 42 % av befolkningen i EU-25 som anges i avsnitt 3.1, kan återstoden distribueras mellan medlemsstaterna med hjälp av en fördelningsmetod som tar hänsyn till skillnaderna i BNP per invånare och arbetslöshet mellan regionerna, både nationellt och inom gemenskapen. Formeln som använts finns i bilaga IV (30).

28.

Som anges i avsnitt 3.1 tillämpas ett säkerhetsnät för att se till att den stödberättigade befolkningsandelen enligt 1998 års riktlinjer inte minskar med mer än 50 % i någon medlemsstat.

29.

Tilldelningarna anges i bilaga V tillsammans med listorna över artikel 87.3 a-regioner, de regioner som berörs av den statistiska effekten och utvecklingsregionerna.

30.

Urvalskriterierna för medlemsstaternas val av regioner måste vara tillräckligt flexibla för att ta hänsyn till de mycket varierande situationer då det kan finnas skäl att bevilja statligt stöd, men de måste samtidigt medge insyn och garantera att det statliga stödet inte påverkar handeln och konkurrensen i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Kommissionen anser därför att medlemsstaterna kan välja att ge följande regioner regionalt investeringsstöd enligt undantaget i artikel 87.3 c (32):

31.

För att medlemsstaterna skall få bättre möjligheter att åtgärda mycket lokala regionala skillnader under NUTS-III-nivån kan medlemsstaterna också välja andra mindre områden som inte uppfyller ovan nämnda villkor under förutsättning att dessa områden har en befolkning på minst 20 000 invånare (35). Medlemsstater som vill utnyttja denna möjlighet skall visa att de föreslagna områdena relativt sett är i större behov av ekonomisk utveckling än andra områden i samma region med hjälp av erkända ekonomiska indikatorer som BNP per invånare, sysselsättningsgrad och arbetslöshetsnivå, lokal produktivitet och arbetskraftens kompetens. Kommissionen kommer att godkänna regionalstöd till små och medelstora företag i dessa områden, och bestämmelserna om bonus till små och medelstora företag kommer också att gälla. Eftersom konkurrensen skulle kunna snedvridas om stödet har effekter även i mer välmående omgivande regioner, kommer kommissionen inte att godkänna investeringsstöd till stora företag i dessa områden eller stöd till investeringar med stödberättigande kostnader som överskrider 25 miljoner euro.

32.

Att medlemsstaterna respekterar den för varje medlemsstat tillåtna befolkningsandelen kommer att kontrolleras på grundval av den faktiska befolkningen i de berörda regionerna enligt senaste tillgängliga och erkända statistikuppgifter.

33.

Regionalt investeringsstöd är stöd som ges till nyinvesteringar.

34.

Med nyinvestering avses en investering i materiella och immateriella tillgångar i form av

Med materiella tillgångar avses tillgångar i form av mark, byggnader och inventarier. Vid förvärv av en anläggning skall endast kostnaderna för köp av tillgångar från tredje man beaktas, under förutsättning att transaktionen har skett på marknadsmässiga villkor.

Med immateriella tillgångar avses tillgångar som uppkommit till följd av överföring av teknik genom förvärv av patenträttigheter, licenser, know-how eller icke patentskyddad teknisk kunskap.

Ersättningsinvesteringar som inte uppfyller något av dessa villkor omfattas därmed inte av begreppet nyinvestering (36).

35.

Förvärv av tillgångar som direkt hänför sig till en anläggning kan också betraktas som en nyinvestering förutsatt att anläggningen i fråga har lagts ned eller skulle ha lagts ned om den inte hade tagits över, och förutsatt att den köps av en oberoende investerare (37).

36.

Regionalt investeringsstöd beräknas antingen med utgångspunkt från de kostnader för investeringar i materiella och immateriella tillgångar som nyinvesteringen för med sig eller med hänsyn till (de beräknade) lönekostnaderna för de arbetstillfällen som direkt skapas genom nyinvesteringen (38).

37.

Stödformen kan variera. Stödet kan till exempel ha formen av bidrag, lågräntelån eller räntesubventioner, statliga garantier, förvärv av aktier eller annan tillförsel av kapital på förmånliga villkor, skattelättnader eller nedsättning av sociala avgifter eller andra obligatoriska avgifter, eller tillhandahållande av mark, varor eller tjänster till förmånliga priser.

38.

Det är viktigt att se till att regionalstödet faktiskt har en stimulanseffekt som uppmuntrar till investeringar som annars inte hade gjorts i stödområdena. Därför får stöd ges enligt stödordningar bara om stödmottagaren har lämnat in en ansökan om stöd och den myndighet som ansvarar för att administrera stödordningen senare har bekräftat skriftligen (39) att projektet, efter en noggrann kontroll, i princip anses uppfylla villkoren för stödberättigande i stödordningen innan arbetet med projektet inleds (40). Alla stödordningar skall innehålla en uttrycklig hänvisning till båda villkoren (41). När det gäller stöd för särskilda ändamål måste den behöriga myndigheten ha utfärdat en avsiktsförklaring, förenad med villkoret att kommissionen godkänner åtgärden, om att bevilja stöd innan arbetet med projektet inleds. Om arbetet påbörjas innan de villkor som fastställs i denna punkt har uppfyllts kommer projektet inte att vara stödberättigat.

39.

När stödet beräknas på grundval av materiella eller immateriella investeringskostnader eller på grundval av anskaffningskostnader i det ärende som det hänvisas till i punkt 35, skall stödmottagaren som garanti för att investeringen är lönsam och sund och inte överskrider de tillämpliga stödtaken bidra med minst 25 % av de stödberättigande kostnaderna, antingen med egna medel eller genom extern finansiering, i en form som inte innehåller något inslag av statligt stöd (42).

40.

För att säkra att investeringen ger ett verkligt och varaktigt bidrag till den regionala utvecklingen skall stödet dessutom – genom utbetalningssättet eller genom de villkor som är förenade med det – göras beroende av att investeringen upprätthålls i den berörda regionen i minst fem år efter det att den slutförts (43). När stödet beräknas på grundval av lönekostnader skall tjänsterna vara tillsatta inom tre år efter det att arbetena slutförts. Varje arbetstillfälle som skapats genom investeringen skall finnas kvar i den berörda regionen under fem år från den dag då tjänsten först tillsattes. När det gäller små och medelstora företag kan medlemsstaterna förkorta femårsperioderna för upprätthållande av investeringen eller bevarande av skapade arbetstillfällen till minst tre år.

41.

Stödets omfattning uttrycks som stödnivå i förhållande till referenskostnaderna. Stödnivån skall alltid beräknas i form av bruttobidragsekvivalenter (44). Stödnivån i bruttobidragsekvivalent är det diskonterade värdet av stödet uttryckt som en procentandel av det diskonterade värdet av de stödberättigande kostnaderna. För stöd som anmäls individuellt till kommissionen beräknas bruttobidragsekvivalenten vid den tidpunkt då anmälan görs. I andra fall diskonteras de stödberättigande investeringskostnaderna till det värde som gällde vid den tidpunkt då stödet beviljades. Stöd som betalas ut i flera omgångar skall diskonteras till det värde det hade vid den tidpunkt då det anmäldes eller beviljades. Den ränta som skall användas för nuvärdesberäkningar och för att beräkna stödbeloppet i ett lågräntelån är den gällande referensräntan vid den tidpunkt då lånet beviljades. I fall där stöd beviljas genom skattebefrielser eller skattenedsättningar på skatter som skall betalas i framtiden, så diskonteras de olika delarna av stödet på grundval av den referensränta som gäller vid de olika tidpunkter då skatteförmånerna träder i kraft.

42.

Stödnivån måste anpassas till de regionala problemens art och svårighetsgrad. Det innebär att de tillåtna stödnivåerna redan från början är lägre i de regioner som omfattas av undantaget i artikel 87.3 c än i de regioner som omfattas av undantaget i artikel 87.3 a.

43.

Kommissionen måste också ta hänsyn till att skillnaderna i relativt välstånd i de regioner som omfattas av undantaget i artikel 87.3 a har ökat avsevärt efter den senaste utvidgningen. Ett stort antal regioner, och faktiskt även hela medlemsstater, har nu en BNP per invånare som understiger 45 % av genomsnittet i EU-25, vilket inte var fallet 1998. På grund av de ökade skillnaderna i välstånd inom gemenskapen måste kommissionen dela in de berörda regionerna i flera kategorier.

44.

När det gäller regioner som omfattas av artikel 87.3 a anser kommissionen därför att stödnivån inte får överskrida följande:

45.

De yttersta randområdena kommer på grund av sina särskilda nackdelar att vara berättigade till en bonus på 20 % bruttobidragsekvivalent om deras BNP per invånare understiger 75 % av genomsnittet i EU-25 och 10 % bruttobidragsekvivalent i övriga fall.

46.

De regioner som berörs av den statistiska effekten och som omfattas av undantaget i artikel 87.3 c från och med den 1 januari 2011 kommer att vara berättigade till en stödnivå på 20 %.

47.

I de andra artikel 87.3 c-regionerna får taket för regionalstöd inte överstiga 15 % bruttobidragsekvivalent. Den högsta tillåtna stödnivån minskas till 10 % bruttobidragsekvivalent för regioner med både en BNP eller en köpkraftsstandard per invånare som överstiger 100 % av genomsnittet i EU-25 och en lägre arbetslöshetsnivå än genomsnittet i EU-25, mätt på NUTS III-nivå (på grundval av genomsnitt för de senaste tre åren enligt uppgifter från Eurostat) (45).

48.

Regioner med låg befolkningstäthet och regioner (motsvarande NUTS III-nivå eller mindre) som gränsar till en artikel 87.3 a-region som medlemsstaten har valt att låta omfattas av artikel 87.3 c, och NUTS-III-regioner eller delar av sådana som har en gemensam landgräns med ett land som inte är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller EFTA, är alltid berättigade till en stödnivå på 15 % bruttobidragsekvivalent.

49.

När det gäller stöd till små och medelstora företag (46) kan stödtaken i avsnitt 4.1.2 höjas med 20 % bruttobidragsekvivalent för stöd till små företag och 10 % bruttobidragsekvivalent för stöd till medelstora företag (47).

50.

Kostnader för mark, byggnader och inventarier (48) berättigar till stöd till nyinvesteringar.

51.

För små och medelstora företag kan även kostnader för förstudier och konsultkostnader i samband med investeringen beaktas upp till en stödnivå på 50 % av de faktiska kostnaderna.

52.

Om det rör sig om ett förvärv av den typ som avses i punkt 35, skall endast kostnaderna för förvärv av tillgångar (49) av tredje man beaktas (50). Transaktionen skall ske på marknadsvillkor.

53.

Kostnader för förvärv av andra tillgångar än mark och förhyrda byggnader kan endast beaktas om hyresavtalet har formen av finansiell leasing och innefattar en skyldighet att förvärva tillgången efter det att hyresavtalet har löpt ut. När det gäller leasing av mark och byggnader måste hyresavtalet fortsätta gälla minst fem år efter den dag då investeringsprojektet beräknas vara slutfört för stora företag och minst tre år för små företag.

54.

Om det inte är fråga om små och medelstora företag och övertaganden, bör de förvärvade tillgångarna vara nya. Om det rör sig om ett övertagande, bör de tillgångar för vilkas inköp stöd beviljades redan före förvärvet dras av.

55.

I fråga om små och medelstora företag kan man alltid beakta hela kostnaden för investeringar i immateriella tillgångar genom tekniköverföring i form av förvärv av patenträttigheter, licenser, know-how eller opatenterad teknisk kunskap. I fråga om stora företag är sådana kostnader stödberättigande endast upp till en gräns på 50 % av de sammanlagda stödberättigande investeringskostnaderna för projektet.

56.

Under alla omständigheter skall de stödberättigande immateriella tillgångarna omfattas av villkor som är nödvändiga för att säkra att de förblir i den region som är berättigad till regionalstöd och inte överförs till andra regioner, särskilt inte till regioner som inte är berättigade till regionalstöd. De stödberättigande immateriella tillgångarna skall därför uppfylla bland annat följande villkor:

57.

I avsnitt 4.1.1 angavs att regionalstöd kan beräknas även på grundval av de förväntade lönekostnaderna (51) för arbetstillfällen som skapas till följd av en nyinvestering.

58.

Med skapande av sysselsättning avses en nettoökning av antalet arbetstagare (52) som är direkt anställda vid en anläggning i förhållande till genomsnittet under de föregående tolv månaderna. Från det antal arbetstillfällen som har skapats under den tolvmånadersperioden skall alltså de arbetstillfällen som eventuellt har försvunnit under samma period dras av (53).

59.

Stödet skall inte överskrida en viss procentandel av lönekostnaden för en nyanställd, beräknat över en tvåårsperiod. Procentandelen motsvarar den nivå som är tillåten för investeringsstöd i det berörda området.

60.

Med ett stort investeringsprojekt avses i dessa riktlinjer en nyinvestering (enligt definitionen i dessa riktlinjer) med stödberättigande kostnader som överskrider 50 miljoner euro (54). För att hindra att stora investeringsprojekt på ett artificiellt sätt delas upp i delprojekt i syfte att kringgå bestämmelserna i dessa riktlinjer, kommer ett stort investeringsprojekt att betraktas som ett enda investeringsprojekt när nyinvesteringen görs under en treårsperiod av ett eller flera företag och består av anläggningstillgångar kombinerade så att de är ekonomiskt odelbara (55).

61.

Vid beräkningen av om de stödberättigande kostnaderna för stora investeringsprojekt når upp till de olika tröskelvärdena i dessa riktlinjer, är de stödberättigande kostnader som skall beaktas antingen de traditionella investeringskostnaderna eller lönekostnaderna, beroende på vilka kostnader som är högre.

62.

I två på varandra följande sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt, 1998 (56) och 2002 (57), sänkte kommissionen den högsta stödnivån för stora investeringsprojekt för att begränsa snedvridningen av konkurrensen. I sin strävan efter förenkling och öppenhet har kommissionen beslutat att integrera bestämmelserna i de sektorsövergripande rambestämmelserna från 2002 i riktlinjerna för regionalstöd för perioden 2007–2013.

63.

De sektorsövergripande rambestämmelserna från 2002 kommer därför att upphöra att gälla stöd som beviljas eller anmäls (58) efter den 31 december 2006, och de kommer att ersättas med dessa riktlinjer (59).

64.

Medlemsstaterna skall göra en individuell anmälan till kommissionen av allt stöd som ges till investeringsprojekt i enlighet med en befintlig stödordning, om det stöd som föreslagits från alla källor överstiger det högsta tillåtna stödbelopp som kan beviljas för en investering med stödberättigande utgifter på 100 miljoner euro enligt tabellen och reglerna i punkt 67 (60).

Tröskelvärdena för anmälningar för olika regioner med de vanligast förekommande stödnivåerna enligt dessa riktlinjer sammanfattas i följande tabell.

65.

När regionalstöd ges på grundval av befintliga stödordningar för stora investeringsprojekt som inte behöver anmälas, skall medlemsstaterna inom 20 arbetsdagar räknat från den dag då den behöriga myndigheten beviljar stödet förse kommissionen med information på det standardformulär som fastställs i bilaga III. Kommissionen kommer att göra kortfattad information tillgänglig för allmänheten på sin webbplats (http://europa.eu.int/comm/competition/).

66.

Medlemsstaterna skall föra detaljerade register över allt stöd som ges till stora investeringsprojekt. Sådana register, som skall innehålla alla uppgifter som krävs för att fastställa att den högsta tillåtna stödnivån respekteras, skall bevaras i tio år från den dag då stödet beviljas.

67.

Regionalt investeringsstöd till stora investeringsprojekt omfattas av ett justerat regionalt stödtak (61) enligt följande tabell:

Det tillåtna stödbeloppet för ett stort investeringsprojekt kommer alltså att beräknas enligt följande formel: högsta tillåtna stödbelopp = R × (50 + 0,50 × B + 0,34 × C), där R är det ojusterade regionala stödtaket, B de stödberättigande kostnaderna mellan 50 miljoner och 100 miljoner euro, och C de eventuella stödberättigande kostnader som överstiger 100 miljoner euro. Det högsta tillåtna stödbeloppet beräknas på grundval av den officiella växelkurs som gäller den dag då stödet beviljas, eller om det är fråga om stöd som omfattas av kravet på individuell anmälan, den dag då stödet anmäls.

68.

När det totala stödbeloppet från alla källor överstiger 75 % av det högsta tillåtna stödbelopp som kan beviljas för en investering med stödberättigande utgifter på 100 miljoner euro, genom tillämpning av det normala stödtak som gäller för stora företag i den godkända regionalstödskartan den dag då stödet skall beviljas, och när

69.

Den berörda produkten är i regel den produkt som omfattas av investeringsprojektet (64). Om projektet gäller en mellanprodukt och en stor del av produktionen inte säljs på marknaden, kan den berörda produkten utgöra produkten i senare led. Den relevanta produktmarknaden omfattar den berörda produkten och de produkter som anses utgöra substitut till denna, antingen av konsumenterna (på grund av produkternas egenskaper, pris och avsedda användningsområde) eller av tillverkaren (på grund av flexibla produktionsanläggningar).

70.

Det är medlemsstaten som skall visa att ingen av de situationer som anges i punkt 68 a och b föreligger (65). För tillämpningen av a och b kommer försäljningen och den synliga konsumtionen att fastställas på berörd nivå i Prodcom-listan (66), i regel inom EES, eller, om sådan information inte finns tillgänglig eller inte är relevant, på grundval av en annan allmänt accepterad marknadssegmentering för vilken det finns lättillgängliga statistiska uppgifter.

71.

De stödtak som fastställs enligt kriterierna i avsnitt 4.1 och 4.3 gäller det totala stödbeloppet

72.

När stöd beräknat på grundval av investeringar i materiella eller immateriella tillgångar kombineras med stöd beräknat på grundval av lönekostnader, skall det stödtak som fastställts för den berörda regionen iakttas (67).

73.

När kostnader som berättigar till regionalstöd helt eller delvis också berättigar till stöd för andra ändamål, skall de kostnader som är gemensamma omfattas av det fördelaktigaste taket enligt de regler som är tillämpliga.

74.

Om en medlemsstat anser att statligt stöd enligt en stödordning får kumuleras med stöd enligt andra stödordningar, skall den i var och en av stödordningarna ange vilken metod som används för att säkra att de ovan nämnda villkoren uppfylls.

75.

Regionalt investeringsstöd får inte kumuleras med stöd av mindre betydelse avseende samma stödberättigande utgifter i syfte att kringgå de högsta tillåtna stödnivåerna enligt dessa riktlinjer.

76.

Regionalstöd som är avsett att minska ett företags löpande kostnader (driftstöd) är i regel förbjudet. Stöd av denna typ kan dock i undantagsfall beviljas i regioner som omfattas av undantaget i artikel 87.3 a, under förutsättning att det är motiverat på grundval av stödets art och dess bidrag till den regionala utvecklingen och under förutsättning att det är proportionerligt i förhållande till de nackdelar som det är avsett att utjämna (69). Det ankommer på medlemsstaten att påvisa nackdelarna och att de är betydande (70). Dessutom kan vissa särskilda former av driftstöd accepteras i områden med låg befolkningstäthet och i de regioner som har den lägsta befolkningstätheten.

77.

Driftstöd bör i princip endast ges för i förväg fastställda stödberättigande utgifter eller kostnader (71) och begränsas till en viss andel av dessa kostnader.

78.

På grund av den speciella karaktär som kännetecknar sektorn finansiell och koncernintern verksamhet enligt definitionen i avsnitt J (koderna 65, 66 och 67) och koncernintern verksamhet som omfattas av avsnitt K (kod 74) i NACE, är det mycket osannolikt att driftstöd inom denna sektor skulle främja regional utveckling. Däremot är risken för att konkurrensen skulle snedvridas mycket stor, såsom det konstateras i kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på åtgärder som omfattar direkt beskattning av företag (72). Kommissionen kommer därför inte att godkänna något driftstöd till sektorn för finansiella tjänster, eller för koncernintern verksamhet enligt dessa riktlinjer om inte sådant stöd beviljas enligt allmänna stödordningar som står öppna för alla sektorer och som har till syfte att uppväga extra transport- eller personalkostnader. Driftstöd som är avsett att främja export kommer inte heller att godkännas.

79.

Eftersom driftstöd är avsett att övervinna förseningar och flaskhalsar i regional utveckling, utom i de fall som avses i punkterna 80 och 81, bör det alltid vara tillfälligt och minskas med tiden. Det bör avvecklas när de berörda regionerna uppnår verklig jämställdhet med de mer välmående områdena i EU (73).

80.

I avvikelse från föregående punkt kan driftstöd som inte minskar gradvis och inte är tidsbegränsat endast godkännas i följande fall:

81.

I de yttersta randområdena och i regioner med låg befolkningstäthet kan stöd som inte både minskar gradvis och är tidsbegränsat och som delvis är avsett att uppväga merkostnader för transporter dessutom godkännas på följande villkor:

82.

Under alla omständigheter bör behovet av driftstöd och stödnivån regelbundet ses över för att säkra att den berörda regionen verkligen behöver stödet på lång sikt. Kommissionen kommer därför endast att godkänna stödordningar för driftstöd för en period som motsvarar dessa riktlinjers giltighetstid.

83.

För att kunna kontrollera hur driftstöd påverkar handeln och konkurrensen skall medlemsstaterna årligen lämna en rapport i vilken de redogör för driftstödet i varje NUTS II-region. Rapporten skall innehålla en specifikation av de sammanlagda kostnaderna eller det uppskattade inkomstbortfallet för var och en av de stödordningar för driftstöd som godkänts i den berörda regionen, namnen på de tio största stödmottagarna (76), stödmottagarnas verksamhetssektorer och det stödbelopp som var och en av stödmottagarna har erhållit.

84.

Nybildade småföretag möter svårigheter i hela EU, men den ekonomiska utvecklingen i de stödberättigande regionerna förefaller bromsas av en mindre utvecklad företagaranda och framför allt av att antalet nystartade företag är ännu mindre än i genomsnitt. Det förefaller därför nödvändigt att införa en ny stödform, som kan beviljas utöver regionalt investeringsstöd, för att uppmuntra stöd för startandet av nya företag och för de tidiga utvecklingsfaserna för småföretag i stödområdena.

85.

För att garantera att stödet riktas effektivt bör denna typ av stöd graderas på grundval av de svårigheter som varje enskild kategori av regioner har. För att stödet inte skall medföra en oacceptabel risk för snedvridning av konkurrensen, till exempel genom att befintliga företag undanträngs, bör det åtminstone under en inledningsperiod vara strikt begränsat till små företag, stödbeloppet bör vara begränsat och stödet bör minska med tiden.

86.

Kommissionen kommer därför att godkänna stödordningar som omfattar stöd på sammanlagt 2 miljoner euro per företag (77) till små företag som har sin ekonomiska verksamhet förlagd till regioner som omfattas av undantaget i artikel 87.3 a och upp till 1 miljon euro per företag till små företag som har sin ekonomiska verksamhet förlagd till regioner som omfattas av undantaget i artikel 87.3 c. De årliga stödbeloppen till nybildade småföretag får inte överskrida 33 % av de nämnda sammanlagda stödbeloppen per företag.

87.

Stödberättigande utgifter är rättegångskostnader, kostnader för rådgivningstjänster, kostnader för konsulttjänster och administrationskostnader som har ett direkt samband med bildandet av ett företag, samt följande kostnader om de faktiskt uppkommer inom de fem första åren efter det att företaget bildats: (78)

88.

Stödnivån får inte överstiga

89.

Dessa stödnivåer höjs med 5 % i artikel 87.3 a-regioner med en BNP per invånare som understiger 60 % av genomsnittet i EU-25, i regioner med en befolkningstäthet som är lägre än 12,5 invånare/km2 och på små öar med en befolkning på färre än 5 000 personer samt i andra samhällen av samma storlek som lider av en liknande isolering.

90.

Medlemsstaten i fråga skall införa det system som är nödvändigt för att garantera att gränsen för högsta tillåtna stödbelopp och stödnivå inom den berörda sektorn i förhållande till de stödberättigande kostnaderna inte överskrids. Det stöd som avses i detta kapitel skall i synnerhet inte kumuleras med annat statligt stöd (inklusive stöd av mindre betydelse) i syfte att kringgå de föreskrivna högsta stödnivåerna eller stödbeloppen.

91.

Beviljandet av stöd som enbart är avsett för nybildade småföretag kan förleda befintliga småföretag att upphöra med sin verksamhet och inleda den på nytt för att få denna typ av stöd. Medlemsstaterna bör vara medvetna om denna risk och de bör utforma stödordningarna på ett sådant sätt att detta problem kan undvikas, till exempel genom att sätta gränser för ansökningar från ägare till nyligen nedlagda företag.

92.

Om genomförandet av dessa riktlinjer leder till att den högsta tillåtna stödnivån sänks med mer än 15 procentenheter, netto till brutto (79), kan sänkningen genomföras i två steg genom en första sänkning med minst 10 procentenheter den 1 januari 2007 och resten den 1 januari 2011.

93.

Under förutsättning att medlemsstaten föreslår att de berörda områdena är berättigade till regionalstöd enligt artikel 87.3 c för hela perioden 2007–2013 kan sänkningen av stödnivåerna för utvecklingsregionerna ske i två etapper. En sänkning med minst 10 procentenheter, netto till brutto, skall genomföras den 1 januari 2007. I en anpassning till de nya stödnivåer som är tillåtna enligt dessa riktlinjer skall en slutlig sänkning genomföras senast den 1 januari 2011 (80).

94.

För regioner som förlorar rätten att bevilja driftstöd eftersom de inte längre är stödberättigade enligt artikel 87.3 a, kan kommissionen godta en lineär avveckling av stödordningar för driftstöd under en tvåårsperiod från den dag då rätten att bevilja sådant stöd upphör.

95.

Efter det att dessa riktlinjerna trätt i kraft kommer flera regioner att förlora sin rätt till regionalt investeringsstöd. För att underlätta en smidig övergång i dessa regioner till den omarbetade branschövergripande ordning för statligt stöd som gradvis håller på att införas i och med genomförandet av handlingsplanen för statligt stöd, kan medlemsstaterna undantagsvis utse ytterligare regioner som är berättigade till regionalstöd enligt artikel 87.3 c fram till den 1 januari 2009, förutsatt att följande villkor uppfylls:

96.

En medlemsstats regionalstödskarta består dels av de regioner i medlemsstaten som är berättigade till regionalstöd enligt undantagen, dels av de tak för stödnivåerna som gäller för nyinvesteringar (82) i varje enskild region. Genom regionalstödskartan fastställs också vilka regioner som har rätt att bevilja företagarstöd. Stödordningar för driftstöd omfattas inte av regionalstödskartorna och bedöms från fall till fall på grundval av en anmälan från den berörda medlemsstaten enligt artikel 88.3 i fördraget.

97.

EG-domstolen har slagit fast att de beslut genom vilka kommissionen antar regionalstödskartan för varje medlemsstat bör betraktas som en integrerad del av riktlinjerna för regionalstöd och vara bindande endast på villkor att de har godkänts av medlemsstaterna (83).

98.

Dessutom bör man komma ihåg att regionalstödskartorna också anger tillämpningsområdet för alla gruppundantag som undantar regionalstöd från anmälningsskyldigheten enligt artikel 88.3 i EG-fördraget, oavsett om sådant stöd beviljas på grundval av förordning (EG) 70/2001 (84) eller på grundval av en eventuell framtida undantagsförordning för andra former av regionalstöd. Faktum är att undantaget i artikel 1.1 b i förordning (EG) 994/1998 (85) endast omfattar ”stöd i enlighet med den karta som kommissionen har godkänt för varje medlemsstat för att bevilja regionalstöd”.

99.

Enligt dessa riktlinjer kommer regionalstödkartan, beroende på den socioekonomiska situationen i medlemsstaterna, att bestå av följande faktorer:

100.

Under förutsättning att medlemsstaterna iakttar de villkor som fastställs i dessa riktlinjer är det naturligtvis medlemsstaterna själva som beslutar om de alls vill bevilja regionalt investeringsstöd och upp till vilken nivå. Därför bör varje medlemsstat så snart som möjligt efter det att dessa riktlinjer offentliggjorts i enlighet med artikel 88.3 i fördraget till kommissionen anmäla en regionalstödskarta som omfattar hela medlemsstatens territorium.

101.

Kommissionen kommer att granska anmälningarna i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 88.3 i fördraget. När kommissionen har slutfört sin granskning kommer den att offentliggöra de godkända regionalstödskartorna i Europeiska unionens officiella tidning. Kartorna kommer att träda i kraft den 1 januari 2007, eller den dag då de offentliggörs om denna infaller senare, och de kommer att betraktas som en integrerad del av de gällande riktlinjerna.

102.

I anmälan skall tydligt anges vilka regioner som föreslås bli stödberättigade enligt artikel 87.3 a eller 87.3 c och vilka stödnivåer som planeras för stora företag, med hänsyn till anpassningar av taket för regionalstöd till stora investeringsprojekt. Om övergångsbestämmelser kommer att gälla för vissa regioner eller om en ändring av stödnivån väntas skall de relevanta tidsperioderna och stödnivåerna anges i detalj.

103.

Med tanke på att de regioner som är berättigade till stöd enligt artikel 87.3 a och de regioner som berörs av den statistiska effekten fastställs genom yttre faktorer på NUTS-II-nivå kommer det i regel inte att vara nödvändigt att lämna detaljerade socioekonomiska uppgifter. Däremot bör medlemsstaterna lämna detaljerade uppgifter om urvalet av artikel 87.3 c-regioner som inte är utvecklingsregioner, regioner med låg befolkningstäthet eller gränsregioner, inklusive en noggrann avgränsning av de berörda regionerna, befolkningsdata, uppgifter om BNP och arbetslöshetsnivå samt alla andra relevanta uppgifter.

104.

För att garantera kontinuitet, vilket är avgörande för regional utveckling på lång sikt, bör den förteckning över regioner som medlemsstaterna anmält i princip gälla under hela perioden 2007–2013. Förteckningarna kan dock komma att bli föremål för en halvtidsöversyn 2010. En medlemsstat som vill ändra förteckningen över regioner som är berättigade till stöd enligt artikel 87.3 c eller de tillämpliga stödnivåerna måste anmäla detta till kommissionen senast före den 1 april 2010. En sådan ändring av region får inte omfatta mer än 50 % av den befolkningsandel som har godkänts för medlemsstaten i fråga enligt artikel 87.3 c. Med undantag för de regioner som berörs av den statistiska effekten kommer regioner som förlorar sitt berättigande till regionalstöd till följd av denna halvtidsöversyn inte att vara berättigade till något stöd under en övergångsperiod. Medlemsstaterna kan dessutom när som helst begära hos kommissionen att få lägga till ytterligare regioner till förteckningen tills den godkända befolkningsandelen är uppnådd.

105.

Kommissionen har för avsikt att tillämpa dessa riktlinjer på allt regionalstöd som beviljas efter den 31 december 2006. Regionalstöd som beviljas före 2007 kommer att bedömas i enlighet med 1998 års riktlinjer för statligt stöd till regionala ändamål.

106.

Eftersom regionala stödordningar måste överensstämma med regionalstödskartan kan anmälningar av sådana ordningar eller av stöd för särskilda ändamål som skall beviljas efter den 31 december 2006 i regel inte anses fullständiga innan regionalstödskartan för den berörda medlemstaten har godkänts i enlighet med det förfarande som anges i avsnitt 8. Därför kommer kommissionen i regel inte att undersöka anmälningar av regionalstödsordningar som skall börja gälla efter den 31 december 2006, eller stöd för särskilda ändamål som skall beviljas efter det datumet, förrän regionalstödskartan för den berörda medlemsstaten har antagits (86). Detsamma gäller för stödordningar till förmån för nybildade småföretag som omfattas av avsnitt 6 i dessa riktlinjer.

107.

Genomförandet av dessa riktlinjer kommer enligt kommissionens uppfattning att leda till stora förändringar av reglerna för regionalstöd överallt i gemenskapen. Mot bakgrund av de förändrade ekonomiska och sociala villkoren i EU bör man dessutom kontrollera att alla regionala stödordningar fortfarande är motiverade och effektiva. Detta gäller både stödordningar för investeringsstöd och stödordningar för driftstöd. Av dessa skäl kommer kommissionen att föreslå följande lämpliga åtgärder för medlemsstaterna i enlighet med artikel 88.1 i EG-fördraget:

Kommissionen kommer att uppmana medlemsstaterna att senast inom en månad bekräfta att de godkänner dessa förslag.

108.

Kommissionen anser dessutom att det krävs ytterligare åtgärder för att förbättra insynen i regionalstödet i den utvidgade unionen. Framför allt bör man se till att medlemsstaterna, de ekonomiska aktörerna, de berörda parterna och inte minst kommissionen själv lätt kan få tillgång till en fullständig version av alla gällande regionala stödordningar i EU. Kommissionen anser att det enklaste sättet att uppnå detta är att inrätta ett webbnät. I samband med att kommissionen granskar regionala stödordningar kommer den därför alltid att begära att medlemsstaterna åtar sig att offentliggöra en fullständig version av stödordningen på Internet och att meddela webbadressen till kommissionen. Projekt för vilka utgifter uppkom före den dag då stödordningen offentliggjordes kommer inte att vara berättigade till regionalstöd.

109.

Kommissionen kan när som helst besluta att se över eller ändra dessa riktlinjer om det skulle vara nödvändigt av konkurrenspolitiska eller andra gemenskapspolitiska skäl eller av hänsyn till internationella åtaganden.

4.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 54/45

4.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 54/47