ISSN 1725-2504

Europeiska unionens

officiella tidning

C 274

European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

48 årgången
5 november 2005


Informationsnummer

Innehållsförteckning

Sida

 

I   Meddelanden

 

Kommissionen

2005/C 274/1

Räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner: 2,06 % den 1 november 2005 – Eurons växelkurs

1

2005/C 274/2

Informationförfarande – tekniska föreskrifter ( 1 )

2

2005/C 274/3

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.4016 – Macquarie Airports Copenhagen/Copenhagen Airports) (Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande) ( 1 )

8

2005/C 274/4

Kommissionens yttrande av den 4 november 2005 om planen för deponering av radioaktivt avfall som härrör från avvecklingen av kärnkraftverket Sizewell A i Förenade kungariket, i enlighet med artikel 37 i Euratomfördraget

9

2005/C 274/5

Offentliggörande av en ansökan om registrering i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 om skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar

10

2005/C 274/6

Statligt stöd – Polen – Statligt stöd C 21/2005 (f.d. PL45/04) — Ersättning till Poczta Polska för samhällsomfattande tjänster inom postsektorn – Statligt stöd nr C 22/2005 (f.d. PL49/04) — Stöd till Poczta Polska för investeringar i samband med tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster inom postsektorn – Uppmaning enligt artikel 88.2 i EG-fördraget att inkomma med synpunkter ( 1 )

14

 

III   Upplysningar

 

Kommissionen

2005/C 274/7

Tillkännagivande om anbudsinfordran om nedsättning av importtullar på majs med ursprung i tredje land

20

2005/C 274/8

Tillkännagivande om anbudsinfordran om nedsättning av importtullar på majs med ursprung i tredje land

22

2005/C 274/9

Ändring av meddelande om anbudsinfordran för bidrag för export av vete till vissa tredjeländer (EUT C 166, 7.7.2005)

24

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

 


I Meddelanden

Kommissionen

5.11.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 274/1


Räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner (1):

2,06 % den 1 november 2005

Eurons växelkurs (2)

4 november 2005

(2005/C 274/01)

1 euro=

 

Valuta

Kurs

USD

US-dollar

1,1933

JPY

japansk yen

140,52

DKK

dansk krona

7,4640

GBP

pund sterling

0,67640

SEK

svensk krona

9,5915

CHF

schweizisk franc

1,5439

ISK

isländsk krona

72,00

NOK

norsk krona

7,7975

BGN

bulgarisk lev

1,9556

CYP

cypriotiskt pund

0,5736

CZK

tjeckisk koruna

29,357

EEK

estnisk krona

15,6466

HUF

ungersk forint

249,13

LTL

litauisk litas

3,4528

LVL

lettisk lats

0,6964

MTL

maltesisk lira

0,4293

PLN

polsk zloty

3,9903

RON

rumänsk leu

3,6623

SIT

slovensk tolar

239,49

SKK

slovakisk koruna

38,931

TRY

turkisk lira

1,6096

AUD

australisk dollar

1,6207

CAD

kanadensisk dollar

1,4090

HKD

Hongkongdollar

9,2516

NZD

nyzeeländsk dollar

1,7345

SGD

singaporiansk dollar

2,0266

KRW

sydkoreansk won

1 250,40

ZAR

sydafrikansk rand

7,9363

CNY

kinesisk yuan renminbi

9,6485

HRK

kroatisk kuna

7,3828

IDR

indonesisk rupiah

11 998,63

MYR

malaysisk ringgit

4,506

PHP

filippinsk peso

65,787

RUB

rysk rubel

34,0630

THB

thailändsk baht

48,907


(1)  Räntesats vid den transaktion som närmast föregick det angivna datumet. Vid refinansieringstransaktioner till rörlig ränta är räntesatsen marginalräntesatsen.

(2)  

Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.


5.11.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 274/2


Informationförfarande – tekniska föreskrifter

(2005/C 274/02)

(Text av betydelse för EES)

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37; EGT L 217, 5.8.1998, s. 20)

Anmälningar av förslag till tekniska föreskrifter som kommissionen mottagit

Hänvisning (1)

Titel

Status quo-perioden på tre månder går ut (2)

2005/0535/A

Förslag till en förordning från förbundsministern för hälsovård och kvinnofrågor om råmjölk (Rohmilchverordnung)

6.1.2006

2005/0536/A

Förslag till en förordning från förbundsministern för hälsovård och kvinnofrågor om anpassning av särskilda hygienföreskrifter för livsmedel (Lebensmittelhygiene-Anpassungsverordnung)

6.1.2006

2005/0537/E

Förslag till kungligt dekret genom vilket den juridiska ordningen om förpackningar och förpackningsavfall kompletteras

9.1.2006

2005/0538/LT

Förslag till Republiken Litauens regerings beslut om ändring av Republiken Litauens regerings beslut nr 174 av den 3 februari 2003 om bekräftelse av Nationella tabellen över tilldelning av radiofrekvenser

9.1.2006

2005/0539/E

Nät för trådlös åtkomst som inkluderar lokala datanät (RLAN) i frekvensbandet 5 GHz för applikationer i byggnader eller deras omgivning (kort räckvidd)

9.1.2006

2005/0540/E

Trådlösa mikrofoner

9.1.2006

2005/0541/FIN

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om domännamn

9.1.2006

2005/0542/A

RVS 8S.06.25, tekniska avtalsvillkor för vägbygge, beläggningsarbeten, bituminösa beläggningar, kalltillverkade tunnskiktsbeläggningar och förseglingar

9.1.2006

2005/0543/A

Förslag till en förordning från förbundsministern för hälsovård och kvinnofrågor om besiktning av slaktdjur och kött (Fleischuntersuchungsverordnung). [5. Stycke ”Anpassning enligt förordningen (EG) nr 854/2004 artikel 17”; 19 § Veterinärnärvaro i små företag; 20 § Anpassning av slaktdjursbesiktning för hägnat vilt]

9.1.2006

2005/0544/NL

Ändring av vissa skattelagar (Belastingplan [Skatteförslag] 2006)

 (4)

2005/0545/A

Förslag till en lag om ändring av Kärntens lag om bostadssubventionering 1997 (Kärntner Wohnbauförderungsgesetz)

9.1.2006

2005/0546/DK

Meddelanden från Sjöfartsstyrelsen B. Teknisk föreskrift för fartygs byggnad och utrustning

11.1.2006

2005/0547/E

Föreskrift om reglering av de tekniska villkoren för spelautomater av typ ”B” och ”C”

11.1.2006

2005/0548/S

Statens räddningsverks föreskrifter och allmänna råd om förvaring av explosiva varor

12.1.2006

2005/0549/D

Förordning om elektronisk överföring av rättshandlingar vid domstolar och åklagarmyndigheter med säte i staden Frankfurt am Main

13.1.2006

2005/0550/E

Utrustning för fasta radiolänkar i frekvensbandet 57-59 GHz

16.1.2006

2005/0551/E

Utrustning för fasta radiolänkar i frekvensbandet 48,5-50,2 GHz

16.1.2006

2005/0552/E

Digitalt system för automatisk GSM- telefoni

16.1.2006

2005/0554/PL

Ekonomi- och arbetsministeriets förordning om krav, som skall uppfyllas av kärl samt särskilt område för undersökning och kontroll utförda under juridisk kontroll av mätkärl

16.1.2006

2005/0555/B

Förslag till miljöpolitisk överenskommelse om genomförandet av skyldigheten att enligt VLAREA ta emot använda oljor och fetter

 (4)

2005/0556/D

Tillämpningsregler för byggprodukter och byggsatser enligt europeiska tekniska godkännanden och harmoniserade standarder på det sätt som anges i direktivet om byggprodukter, utgåva från september 2005

18.1.2006

2005/0557/D

Ändringar och kompletteringar av förlagelistan över tekniska byggbestämmelser för utgåvan september 2005

18.1.2006

2005/0558/D

Tillämpningsregler för byggprodukter och byggsatser enligt europeiska tekniska godkännanden och harmoniserade standarder på det sätt som anges i direktivet om byggprodukter inom ramen för tillämpningsområdet för förordningar enligt 17 § stycke 4 och 21 § stycke 2 MBO, lydelse från september 2005

18.1.2006

2005/0559/UK

2006 års föreskrifter (Skottland) om vattenmiljö (oljelagring)

18.1.2006

2005/0560/UK

TR 2513 A – Prestandaspecifikation för styrutrustning för växelvis blinkande (Wig Wag) signaler

18.1.2006

2005/0561/D

Extra tekniska avtalsvillkor – vattenbyggnad (ZTV-W) för schaktkonstruktioner, förbättringar av byggnadsgrunden (arbetsområde 209)

18.1.2006

2005/0562/UK

Förordning om djursjukdomar (godkända desinfektionsmedel) (ändring) (England) 2006

18.1.2006

2005/0563/CZ

Förslag till beslut av den ….2005 om ändring av beslut nr 35/1998 saml. om krav för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och säker drift av järnvägar i brunkolsgruvor

19.1.2006

2005/0564/A

Radio – gränssnittsbeskrivningar ”Satellitradio” gränssnitt nr: FSB-RU002, FSB-RU006

19.1.2006

2005/0565/F

Förordning om kontroll av risken för blyförgiftning av målarfärger

19.1.2006

2005/0566/A

Radio – gränssnittsbeskrivningar ”Radiolänk” gränssnitt nr: FSB-RR009, FSB-RR010, FSB-RR018, FSB-RR022, FSB-RR042, FSB-RR065, FSB-RR066, FSB-RR067

19.1.2006

2005/0567/F

Förordning om fastställande av risk för exponering av bly

19.1.2006

2005/0568/D

Ändring av riktlinjen för tillverkning och utrustning av fartygsångpanneanläggningar på sjögående fartyg under tysk flagg

19.1.2006

2005/0569/GR

Kontroll av de tekniska egenskaperna hos stål för armering av betong

20.1.2006

Kommissionen vill rikta uppmärksamhet mot domen av den 30 april 1996 i fallet ”CIA Security” (fall C-194/94 – REG 1996n s. I-2201), i vilket domstolen fastslår att artiklarna 8 och 9 i direktiv 98/34/EG (f.d. 83/189/EEG) skall tolkas på så sätt att medborgare kan förlita sig på dem inför nationell rätt, och att den nationella domstolen måste avstå från att använda en teknisk föreskrift som inte har anmälts i enlighet med direktivet.

Denna dom är en bekräftelse av kommissionens meddelande av den 1 oktober 1986 (EGT C 245, 1.10.1986, s. 4).

Bristande kunskap om anmälningsskyldigheten medför således att berörda tekniska föreskrifter inte kan tillämpas, och kan därför inte anföras mot enskilda personer.

För mer information om anmälningsförfarandet kontakta:

Europeiska kommissionen

GD Näringsliv och industri, Unite C3

BE-1049 Bryssel

E-post: Dir83-189-Central@cec.eu.int

Besök också följande sida: http://europa.eu.int/comm/enterprise/tris/

Ytterligare upplysningar om dessa anmälningar kan erhållas från de nationella avdelningarna vars adresser anges nedan.

FÖRTECKNING ÖVER DE NATIONELLA MYNDIGHETER SOM HAR ANSVAR FÖR FÖRVALTNINGEN AV DIREKTIV 98/34/EG

BELGIEN

BELNotif

Qualité et Sécurité

SPF Economie, PME, Classes moyennes et Energie

NG III – 4ème étage

boulevard du Roi Albert II / 16

BE-1000 Bruxelles

Pascaline Descamps

Tfn (32-2) 206 46 89

Fax (32-2) 206 57 46

E-post: pascaline.descamps@mineco.fgov.be

paolo.caruso@mineco.fgov.be

Gemensam e-post: belnotif@mineco.fgov.be

Internet: http://www.mineco.fgov.be

REPUBLIKEN TJECKIEN

Czech Office for Standards, Metrology and Testing

Gorazdova 24

P.O. BOX 49

CZ-128 01 Praha 2

Mr Miroslav Chloupek

Director of International Relations Department

Tfn (420) 224 907 123

Fax (420) 224 914 990

E-post: chloupek@unmz.cz

Gemensam e-post: eu9834@unmz.cz

Internet: http://www.unmz.cz

DANMARK

Erhvervs- og Boligstyrelsen

Dahlerups Pakhus

Langelinie Allé 17

DK-2100 København Ø

Tfn (45) 35 46 66 89 (direktanknytning)

Fax (45) 35 46 62 03

E-post: Birgitte Spühler Hansen – bsh@ebst.dk

Gemensam e-post för meddelanden – noti@ebst.dk

Internet: http://www.ebst.dk/Notifikationer

TYSKLAND

Bundesministerium für Wirtschaft und Arbeit

Referat XA2

Scharnhorststr. 34–37

DE-10115 Berlin

Christina Jäckel

Tfn (49-30) 20 14 63 53

Fax (49-30) 20 14 53 79

E-post: infonorm@bmwa.bund.de

Internet: http://www.bmwa.bund.de

ESTLAND

Ministry of Economic Affairs and Communications

Harju str. 11

EE-15072 Tallinn

Karl Stern

Tfn (372) 6 256 405

Fax (372) 6 313 660

E-post: karl.stern@mkm.ee

Gemensam e-post: el.teavitamine@mkm.ee

GREKLAND

Ministry of Development

General Secretariat of Industry

Mesogeion 119

EL-101 92 Aten

Tfn (30) 210 696 98 63

Fax (30) 210 696 91 06

ELOT

Acharnon 313

EL-111 45 Aten

Tfn (30) 210 212 03 01

Fax (30) 210 228 62 19

E-post: 83189in@elot.gr

Internet: http://www.elot.gr

SPANIEN

Ministerio de Asuntos Exteriores

Secretaría de Estado de Asuntos Europeos

Direccion General de Coordinacion del Mercado Interior y otras Políticas Comunitarias

Subdireccion General de Asuntos Industriales, Energéticos, de Transportes y Comunicaciones y de Medio Ambiente

C/Padilla, 46, Planta 2a, Despacho: 6218

ES-28006 Madrid

Angel Silván Torregrosa

Tfn (34) 91 379 83 32

Esther Pérez Peláez

Teknisk rådgivare

E-post: esther.perez@ue.mae.es

Tfn (34) 91 379 84 64

Fax (34) 91 379 84 01

Gemensam e-post: d83-189@ue.mae.es

FRANKRIKE

Délégation interministérielle aux normes

Direction générale de l'Industrie, des Technologies de l'information et des Postes (DiGITIP)

Service des politiques d'innovation et de compétitivité (SPIC)

Sous-direction de la normalisation, de la qualité et de la propriété industrielle (SQUALPI)

DiGITIP 5

12, rue Villiot

FR-75572 Paris Cedex 12

Suzanne Piau

Tfn (33-1) 53 44 97 04

Fax (33-1) 53 44 98 88

E-post: suzanne.piau@industrie.gouv.fr

Françoise Ouvrard

Tfn (33-1) 53 44 97 05

Fax (33-1) 53 44 98 88

E-post: francoise.ouvrard@industrie.gouv.fr

IRLAND

NSAI

Glasnevin

IE-Dublin 9

Tony Losty

Tfn (353-1) 807 38 80

Fax (353-1) 807 38 38

E-post: tony.losty@nsai.ie

Internet: http://www.nsai.ie/

ITALIEN

Ministero delle attività produttive

Dipartimento per le imprese

Direzione Generale per lo sviluppo produttivo e la competitività

Ispettorato tecnico dell'industria – Ufficio F1

Via Molise 2

IT-00187 Roma

Vincenzo Correggia

Tfn (39-06) 47 05 22 05

Fax (39-06) 47 88 78 05

E-post: vincenzo.correggia@minindustria.it

Enrico Castiglioni

Tfn (39-06) 47 05 26 69

Fax (39-06) 47 88 77 48

E-post: enrico.castiglioni@minindustria.it

Gemensam e-post: ucn98.34.italia@attivitaproduttive.gov.it

Internet: http://www.minindustria.it

CYPERN

Cyprus Organization for the Promotion of Quality

Ministry of Commerce, Industry and Tourism

13, A. Araouzou street

CY-1421 Nicosia

Tfn (357) 22 40 93 13 eller (357) 22 37 50 53

Fax (357) 22 75 41 03

Antonis Ioannou

Tfn (357) 22 40 94 09

Fax (357) 22 75 41 03

E-post: aioannou@cys.mcit.gov.cy

Thea Andreou

Tfn (357) 22 409 404

Fax (357) 22 754 103

E-post: tandreou@cys.mcit.gov.cy

Gemensam e-post: dir9834@cys.mcit.gov.cy

Internet: http://www.cys.mcit.gov.cy

LETTLAND

Ministry of Economics of Republic of Latvia

Trade Normative and SOLVIT Notification Division

SOLVIT Cordination Centre

55, Brivibas Street

LV-1519 Riga

Reinis Berzins

Deputy Head of Trade Normative and SOLVIT Notification Division

Tfn (371) 701 32 30

Fax (371) 728 08 82

Zanda Liekna

Solvit Coordination Centre

Tfn (371) 701 32 36

Fax (371) 728 08 82

E-post: zanda.liekna@em.gov.lv

Gemensam e-post: notification@em.gov.lv

LITAUEN

Lithuanian Standards Board

T. Kosciuskos g. 30

LT-01100 Vilnius

Daiva Lesickiene

Tfn (370) 52 70 93 47

Fax (370) 52 70 93 67

E-post: dir9834@lsd.lt

Internet: http://www.lsd.lt

LUXEMBURG

SEE – Service de l'Energie de l'Etat

(statens energitjänst)

34, avenue de la Porte-Neuve

B.P. 10

LU-2010 Luxembourg

J.P. Hoffmann

Tfn (352) 46 97 46 1

Fax (352) 22 25 24

E-post: see.direction@eg.etat.lu

Internet: http://www.see.lu

UNGERN

Hungarian Notification Centre –

Ministry of Economy and Transport

Budapest

Honvéd u. 13–15.

HU-1055

Zsolt Fazekas

E-post: fazekaszs@gkm.hu

Tfn (36) 1 374 2873

Fax (36) 1 473 1622

E-post: notification@gkm.hu

Internet: http://www.gkm.hu/dokk/main/gkm

MALTA

Malta Standards Authority

Level 2

Evans Building

Merchants Street

VLT 03

MT-Valletta

Tfn (356) 2124 2420

Fax (356) 2124 2406

Lorna Cachia

E-post: lorna.cachia@msa.org.mt

Gemensam e-post: notification@msa.org.mt

Internet: http://www.msa.org.mt

NEDERLÄNDERNA

Ministerie van Financiën

Belastingsdienst/Douane Noord

Team bijzondere klantbehandeling

Centrale Dienst voor In-en uitvoer

Engelse Kamp 2

Postbus 30003

NL-9700 RD Groningen

Ebel van der Heide

Tfn (31-50) 5 23 21 34

Hennie Boekema

Tfn (31-50) 5 23 21 35

Tineke Elzer

Tfn (31-50) 5 23 21 33

Fax (31-50) 5 23 21 59

Gemensam e-post:

Enquiry.Point@tiscali-business.nl

Enquiry.Point2@tiscali-business.nl

ÖSTERRIKE

Bundesministerium für Wirtschaft und Arbeit

Abteilung C2/1

Stubenring 1

AT-1010 Wien

Brigitte Wikgolm

Tfn (43-1) 711 00 58 96

Fax (43-1) 715 96 51 eller (43-1) 712 06 80

E-post: not9834@bmwa.gv.at

Internet: http://www.bmwa.gv.at

POLEN

Ministry of Economy and Labour

Department for European and Multilateral Relations

Plac Trzech Krzyży 3/5

PL-00-507 Warszawa

Barbara Nieciak

Tfn (48) 22 693 54 07

Fax (48) 22 693 40 28

E-post: barnie@mg.gov.pl

Agata Gągor

Tfn (48) 22 693 56 90

Gemensam e-post: notyfikacja@mg.gov.pl

PORTUGAL

Instituto Portugês da Qualidade

Rua Antonio Gião, 2

PT-2829-513 Caparica

Cândida Pires

Tfn (351-21) 294 82 36/81 00

Fax (351-21) 294 82 23

E-post: c.pires@mail.ipq.pt

Gemensam e-post: not9834@mail.ipq.pt

Internet: http://www.ipq.pt

SLOVENIEN

SIST – Slovenian Institute for Standardization

Contact point for 98/34/EC and WTO-TBT Enquiry Point

Šmartinska 140

SI-1000 Ljubljana

Tfn (386) 1 478 3041

Fax (386) 1 478 3098

E-post: contact@sist.si

Vesna Stražišar

SLOVAKIEN

Kvetoslava Steinlova

Director of the Department of European Integration,

Office of Standards, Metrology and Testing of the Slovak Republic

Stefanovicova 3

SK-814 39 Bratislava

Tfn (421) 2 5249 3521

Fax (421) 2 5249 1050

E-post: steinlova@normoff.gov.sk

FINLAND

Kauppa- ja teollisuusministeriö

(Ministry of Trade and Industry)

Besöksadress:

Aleksanterinkatu 4

FI-00170 Helsinki

och

Ratakatu 3

FI-00120 Helsinki

Postadress:

PB 32

FI-00023 Statsrådet

Tuomas Mikkola

Tfn (358-9) 5786 32 65

Fax (358-9) 1606 46 22

E-post: tuomas.mikkola@ktm.fi

Katri Amper

Gemensam e-post: maaraykset.tekniset@ktm.fi

Internet: http://www.ktm.fi

SVERIGE

Kommerskollegium

Box 6803

Drottninggatan 89

SE-113 86 Stockholm

Kerstin Carlsson

Tfn (46-8) 690 48 82/00

Fax (46-8) 690 48 40 eller (46-8) 30 67 59

E-post: kerstin.carlsson@kommers.se

Gemensam e-post: 9834@kommers.se

Internet: http://www.kommers.se

STORBRITANNIEN

Department of Trade and Industry

Standards and Technical Regulations Directorate 2

151 Buckingham Palace Road

UK-London SW1 W 9SS

Philip Plumb

Tfn (44-20) 72 15 14 88

Fax (44-20) 72 15 15 29

E-post: philip.plumb@dti.gsi.gov.uk

Gemensam e-post: 9834@dti.gsi.gov.uk

Internet: http://www.dti.gov.uk/strd

EFTA – ESA

EFTA Surveillance Authority

Rue Belliard 35

BE-1040 Bruxelles

Adinda Batsleer

Tfn (32-2) 286 18 61

Fax (32-2) 286 18 00

E-post: aba@eftasurv.int

Tuija Ristiluoma

Tfn (32) 2 286 18 71

Fax (32) 2 286 18 00

E-post: tri@eftasurv.int

Gemensam e-post: DRAFTTECHREGESA@eftasurv.int

Internet: http://www.eftasurv.int

EFTA

Goods Unit

EFTA Secretariat

Rue Joseph II 12-16

BE-1000 Bruxelles

Kathleen Byrne

Tfn (32-2) 286 17 49

Fax (32-2) 286 17 42

E-post: kathleen.byrne@efta.int

Gemensam e-post: DRAFTTECHREGEFTA@efta.int

Internet: http://www.efta.int

TURKIET

Undersecretariat of Foreign Trade

General Directorate of Standardisation for Foreign Trade

Inönü Bulvari no 36

TR-06510

Emek – Ankara

Mehmet Comert

Tfn (90-312) 212 58 98

Fax (90-312) 212 87 68

E-post: comertm@dtm.gov.tr

Internet: http://www.dtm.gov.tr


(1)  År – registreringsnummer – ursprungsmedlemsstat.

(2)  Period under vilken projektet inte kan antas.

(3)  Ingen status quo-period, eftersom kommissionen godtagit den anmälande medlemsstatens motivering för särskild ordning.

(4)  Ingen status quo-period, på grund av tekniska specifikationer eller andra krav eller föreskrifter för tjänster som har att göra med skattemässiga eller finansiella åtgärder i enlighet med artikel 1.11, andra stycket, tredje strecksatsen i direktiv 98/34/EG.

(5)  Informationsproceduren avslutad.


5.11.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 274/8


Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.4016 – Macquarie Airports Copenhagen/Copenhagen Airports)

(Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande)

(2005/C 274/03)

(Text av betydelse för EES)

1.

Kommissionen mottog den 26 oktober 2005 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Macquarie Airports Copenhagen ApS, som tillhör Macquarie Bank-koncernen (”Macquarie”, Australien) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen förvärvar fullständig kontroll över Copenhagen Airports A/S (”Copenhagen Airports”, Danmark) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

Macquarie: investmentbankstjänster, fondförvaltning, finansiell rådgivning och leasingverksamhet,

Copenhagen Airports: drift av flygplatser.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna skall ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.4016 – Macquarie Airports Copenhagen/Copenhagen Airports, till

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för företagskoncentrationer

J-70

BE-1049 Bryssel


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

(2)  EUT C 56, 5.3.2005, s. 32.


5.11.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 274/9


KOMMISSIONENS YTTRANDE

av den 4 november 2005

om planen för deponering av radioaktivt avfall som härrör från avvecklingen av kärnkraftverket Sizewell A i Förenade kungariket, i enlighet med artikel 37 i Euratomfördraget

(Endast den engelska texten är giltig)

(2005/C 274/04)

I enlighet med artikel 37 i Euratomfördraget tillhandahöll Förenade kungarikets regering den 6 april 2005 Europeiska kommissionen allmänna upplysningar om planen för deponering av radioaktivt avfall som härrör från avvecklingen av kärnkraftverket Sizewell A.

På grundval av de allmänna upplysningarna och ytterligare information som kommissionen begärde den 20 juni 2005 och som lämnades av Förenade kungarikets regering den 4 juli 2005, och efter samråd med expertgruppen, har kommissionen kommit fram till följande:

1.

Avståndet mellan anläggningen och närmaste plats i en annan medlemsstats territorium (i detta fall Frankrike) är ca 135 km.

2.

Under normala avvecklingsförhållanden kommer flytande och gasformiga utsläpp inte att leda till att befolkningen i andra medlemsstater exponeras i en utsträckning som är av betydelse från hälsosynpunkt.

3.

Vid anläggningen lagras och hanteras fast medelaktivt radioaktivt avfall på lång sikt i enlighet med den brittiska regeringens politik. Lågaktivt radioaktivt avfall och bestrålade bränsleelement lagras vid anläggningen innan de transporteras till en annan anläggning i Förenade kungariket för deponering eller upparbetning. Icke-radioaktivt fast material eller restmaterial och material som befriats från myndighetskontroll befrias för deponering som konventionellt avfall eller för återanvändning eller återvinning. Detta kommer att ske i enlighet med kriterierna i de grundläggande säkerhetsnormerna (direktiv 96/29/Euratom).

4.

Om det inträffar oförutsedda utsläpp av radioaktivt avfall, till följd av en olycka av den typ och omfattning som avses i de allmänna upplysningarna, kommer befolkningen i andra medlemsstater sannolikt inte att utsättas för doser som är av betydelse från hälsosynpunkt.

Sammanfattningsvis anser kommissionen att genomförandet av planen för deponering av alla typer av radioaktivt avfall som härrör från avvecklingen av kärnkraftverket Sizewell A i Förenade kungariket, inte borde innebära risker för radioaktiv kontamination som är av betydelse från hälsosynpunkt, av en annan medlemsstats vatten, mark eller luft, vare sig under normala förhållanden eller vid en olycka av den typ och omfattning som avses i de allmänna upplysningarna.


5.11.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 274/10


Offentliggörande av en ansökan om registrering i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 om skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar

(2005/C 274/05)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt till invändningar som fastställs genom artiklarna 7 och 12d i ovan nämnda förordning. Alla invändningar mot ansökan skall göras genom den behöriga myndigheten i medlemsstaten, i ett WTO-land eller i ett tredjeland som godkänts i enlighet med artikel 12.3 inom sex månader efter detta offentliggörande, som sker av de motiv som anges nedan, särskilt punkt 4.6, genom vilka ansökan bedöms kunna godtas enligt förordning (EEG) nr 2081/92.

SAMMANFATTNING

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 2081/92

”PONIENTE DE GRANADA”

EG-nummer: ES/00273/23.1.2003

SUB (X) SGB ( )

Denna sammanfattning har tagits fram i informationssyfte. För fullständig information, särskilt för producenter av de produkter som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen eller den skyddade geografiska beteckningen i fråga, är det bäst att använda den fullständiga versionen av produktspecifikationen som kan erhållas antingen hos nationella myndigheter eller hos Europeiska kommissionen (1).

1.   Behörig myndighet i medlemsstaten

Namn:

Subdirección General de Denominaciones de Calidad y Relaciones Interprofesionales y Contractuales. Dirección General de Alimentación. Secretaria General de Agricultura y Alimentación del Ministerio de Agricultura, Pesca y Alimentación de España

Adress:

Paseo Infanta Isabel, 1

ES-28071 Madrid

Telefon:

(34) 913 47 53 94

Fax:

(34) 913 47 54 10

2.   Grupp

2.1.   Namn: Asociación de aceites de oliva del Poniente de Granada

2.2.   Adress:

Carretera de Priego s/n, ES-18.270 Montefrío (Granada)

Tfn (34) 58 33 62 35

Fax (34) 58 33 65 44

2.3.   Sammansättning: Producenter/bearbetningsföretag (x) annan ( )

3.   Produkttyp

Olivolja, extra jungfruolja – Klass 1.5 – Oljor och fetter.

4.   Produktspecifikation

(sammanfattning av kraven i artikel 4.2)

4.1.   Namn: ”Poniente de Granada”

4.2.   Beskrivning: Extra jungfruolja, framställd av oliver från olivträd (Olea europea, L.), av sorterna Picudo, Picual ó Marteño, Hojiblanca, Lucio, Nevadillo de Alhama de Granada och Loaime.

Oljan är ganska stabil tack vare den höga halten polyfenoler. De har en balanserad sammansättning av fettsyror, vilket är bra för kosten. Detta beror på att oliverna är av så många olika sorter. Halten oljesyra är medelhög till hög; halten linolsyra är hög, och förhållandet mättade/mättade fettsyror är också högt.

Ur organoleptisk synpunkt känns oljorna lätta i munnen. Aromen är komplex: torkade, mogna frukter, gräs, fikon, etc. Genom en perfekt kombination av olika egenskaper är oljorna balanserade och runda, ibland en aning bittra och skarpa, i perfekt harmoni med sötare smaker.

Färgen varierar från gulgrön till gyllengul, beroende dels på när skörden ägde rum, dels på klimatet, sorterna och det geografiska läget i området.

De oljor som får den skyddade ursprungsbeteckningen är enbart extra jungfruoljor, och de måste uppfylla följande krav (högsta tillåtna värden).

Peroxidtal: högst 15 m.eq. aktivt syre per kg;

absorption av ultraviolett strålning (K270): högst 0,15;

fuktighet: högst 0,2 % i ofiltrerade oljor, och 0,1 % i filtrerad.

orenheter: högst 0,1 %;

organoleptiska egenskaper (poäng i paneltest): lägst 6,5.

4.3.   Geografiskt område: Produktionsområdet ligger i de västra delarna av provinsen Granada (i Poniente de Granada, som namnet på oljan antyder).

Följande kommuner i provinsen Granada ingår: Algarinejo, Alhama de Granada, Arenas del Rey, Cacín, Huétor Tájar, Íllora, Jayena, Loja, Montefrío, Moraleda de Zafayona, Salar, Santa Cruz del Comercio, Villanueva de Mesía, Zafarraya, Zagra, samt de västra delarna av Moclín, fram till floden Velillos.

Bearbetning och tappning sker i samma område som produktionen.

4.4.   Bevis på ursprung: Oliverna är av de tillåtna sorterna, och de kommer från odlingar som är inskrivna i kontrollorganets register. Även olivpressarna måste vara inskrivna i detta register. Oljan lagras och tappas på flaskor på godkända olivpressar och förpacknings/försäljningsföretag som har lämpliga anläggningar för att garantera optimala lagringsförhållanden. Kontrollorganet har en övervakningsplan som omfattar alla kontroller fram till den slutliga certifieringen. En numrerad kontrolletikett som utfärdas av kontrollorganet ger garantier för att de oljor som har den skyddade ursprungsbeteckningen uppfyller samtliga krav i produktspecifikationen.

4.5.   Framställningsmetod: Träden planteras i rader, med en täthet på mellan 60 och 125 träd/ha, och för det mesta med två eller tre huvudgrenar per träd. På mer än 85 % av odlingarna förekommer ingen konstbevattning. Metoderna är de traditionella i området, och man strävar efter miljövänliga metoder. I skörden plockar man friska och mogna oliver direkt från trädet på traditionellt sätt, dvs. genom att slå på träden med stavar, genom mekanisk vibration, eller en blandning av dessa metoder. Transporten till pressarna sker med oliverna lastade på släpvagnar eller i containrar. Pressarna måste ha tillräcklig kapacitet för att klara av de maximikvantiteter som levereras. Krossning och pressning skall ske senast 48 timmar efter skörd. Processen är kontinuerlig, och materialet i kvarnarna och pressarna skall vara sådant som är tillåtet i livsmedelsindustrin. Massans temperatur får under inga omständigheter vara högre än 33 °C. Den enda tillåtna tillsatsen är sådant talk som får användas i livsmedel, högst 2,5 %. Fassepareringen sker med centrifugering. De oljor som erhålls genom en andra centrifugering (som kallas aceites de repaso) kan inte få den skyddade ursprungsbeteckningen Poniente de Granada. Det vatten som tillsätts vid dekanteringen (horisontell centrifugering) får inte vara varmare än 32 °C. Temperaturen på det vatten som tillsätts vid vertikal centrifugering skall vara sådant att det inte uppstår fasinversion. Dekanteringen skall pågå i minst 6 timmar vid centrifugering, och i 36 timmar vid dekantering genom gravitation. Den extra jungfruoljan lagras i behållare av rostfritt stål eller av annat stål som får användas i livsmedelsindustrin. Samtliga behållare måste vara helt slutna. De måste ha en öppning för rengöring, och de måste vara avsmalnande neråt och ha en anordning som medger provtagning. Lagerlokalerna ska vara tillräckligt luftiga för att undvika alltför stora temperaturvariationer som inverkar negativt på oljans egenskaper. I oförpackat skick får olja med skyddad ursprungsbeteckning endast transporteras inom produktionsområdet. Bearbetning och tappning sker i samma område som produktionen. På tappningsanläggningen skall det finnas ett spårbarhetssystem. Oljan skall tappas i förpackningar som garanterar livsmedelssäkerheten och som inte påverka oljans kvalitet på ett negativt sätt.

4.6.   Samband med området: De första beläggen om olivolja går tillbaka till 1500- och 1600-talen, och då gäller det de distrikt som har den längsta traditionen, dvs Loja, Montefrío och Illora. Det finns historiska dokument som visar att det fanns ett omfattande regelverk för olivkvarnar och pressar från och med 1586, det år då dessa bestämmelser, som var i kraft fram till 1800-talet, publicerades i Ordenanzas Municipales de Molinos de aceites de la Ciudad de Loja (Sección Órgano de Gobierno, apdo. Alcalde, libro 2, 1709, Stadsbiblioteket i Loja). Markis de Ensenada beskrev år 1752 olivoljans betydelse i kommunen Montefrío. Internationella olivoljekommittén nämner i sitt verk Enciclopedia Mundial del Olivo (1996) två lokala sorter från Montefrío bland alla de spanska sorterna: Manzanilla de Montefrío och Chorreao de Montefrío. Pascual Madoz (i verket Diccionario Geográfico-Estadístico-Histórico de España, 1845) anger kommunen Illoras gränser på grundval av hur lämplig marken är för olivodling, och han nämner särskilt gården El Soto de Roma som ägs av hertigen av Wellington och på vars ägor man finner den berömda Molino del Rey (Kungens kvarn), byggd år 1800. Jordbruksministeriet (Ministerio de Agricultura, Pesca y Alimentación) säger i sitt verk Las Raíces del Aceite de Oliva (1984) att oljorna från Loja, Montefrío och Illora är bland de bästa i provinsen Granada.

Produktionsområdet är ur miljömässig synpunkt ett typiskt medelhavsområde med inlandsklimat. Området ligger mellan västra och östra Andalusien, och det får sin karaktär av den breda dalen, Vega del río Genil (slättlandet längs floden Genil), som ligger mellan två bergsmassiv, Subbético i norr och Penibético i söder. Detta läge ger ett mikroklimat som kännetecknas av extrema temperaturskillnader: vintern är lång och kall, sommaren lång och het, med stora skillnader mellan sommar och vinter, och mellan dag och natt. Dessa faktorer påverkar olivernas slutliga mognad. Såväl halten oljesyra som förhållandet omättade/mättade fettsyror ökar. Även koncentrationen av polyfenoler ökar.

Den främsta särskiljande egenskapen hos oljorna från Poniente de Granada är att de framställs av en kombination av sex olivsorter: Picual, Hojiblanca, Picudo, Lucio, Loaime och Nevadillo de Alhama de Granada. Det sedan gammalt en tradition att se till att man har olika sorter ute på odlingarna. Syftet är att dels ge bästa tänkbara förutsättningar för pollineringen, dels att motverka en fluktuerande produktion på grund av att väderleken skiftar från ett år till ett annat, vilket är vanligt i området.

4.7   Kontrollorgan:

Namn:

Consejo Regulador de la denominación de origen «Poniente de Granada»

Adress:

Plaza Pedro Afán de Ribera, no 1

ES-18270 Montefrío (Granada)

Tel:

(34) 958 33 68 79

Fax:

(34) 958 33 68 79

Kontrollorganet uppfyller kraven i norm EN -45.011

4.8.   Märkning: Den skyddade ursprungsbeteckningen Poniente de Granada skall anges. Etiketterna måste vara godkända av kontrollorganet. Kontrollmärkena numreras och utfärdas av kontrollorganet.

4.9.   Nationella krav:

Lag nr 25/1970, av den 2 december, om vin och spritdrycker (Estatuto de la Viña, del Vino y de los Alcoholes).

Dekret av 25 de januari de 1994 om fastställande av överensstämmelse mellan den spanska lagstiftningen och rådets förordning (EEG) nr 2081/92 beträffande ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel.

Kungligt dekret 1643/1999 av den 22 oktober genom vilket det fastställs handläggningsförfaranden för ansökningar om inskrivning i gemenskapens register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar.


(1)  Europeiska kommissionen - Generaldirektoratet för Jordbruk - Kvalitetspolitik för jordbruksprodukter - B-1049 Bryssel.


5.11.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 274/14


STATLIGT STÖD – POLEN

Statligt stöd C 21/2005 (f.d. PL45/04) — Ersättning till Poczta Polska för samhällsomfattande tjänster inom postsektorn

Statligt stöd nr C 22/2005 (f.d. PL49/04) — Stöd till Poczta Polska för investeringar i samband med tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster inom postsektorn

Uppmaning enligt artikel 88.2 i EG-fördraget att inkomma med synpunkter

(2005/C 274/06)

(Text av betydelse för EES)

Genom den skrivelse, daterad den 29 juni 2005, som återges på det giltiga språket på de sidor som följer på denna sammanfattning, underrättade kommissionen Polen om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende ovannämnda stödåtgärder.

Kommissionen uppmanar berörda parter att inom en månad från dagen för detta offentliggörande inkomma med synpunkter på stödet i fråga. Synpunkterna skall sändas till följande adress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för statligt stöd

SPA 3 6/5

BE-1049 Bryssel

Fax (32-2) 296 12 42

Synpunkterna kommer att meddelas Polen. Den tredje part som inkommer med synpunkter kan skriftligen begära konfidentiell behandling av sin identitet, med angivande av skälen för begäran.

SAMMANFATTNING

I.   FÖRFARANDE

De polska myndigheterna anmälde den 30 april 2004 (per e-post) två stödordningar för den polske postoperatören Poczta Polska i enlighet med övergångsordningen enligt bilaga IV.3 i anslutningsakten, som ingår i Anslutningsfördraget för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien.

II.   BESKRIVNING AV STÖDORDNINGARNA

Poczta Polska är Polens offentliga postoperatör, som utövar sina verksamheter på grundval av en rättsakt av den 30 juli 1997 om det statliga allmännyttiga företaget Poczta Polska (Act of 30.7.1997 on State Enterprise of public utility Poczta Polska). Genom rättsakten av den 12 juni 2003 – Postlagen (Act of 12 June 2003 – Postal law) (nedan kallad postlagen) har Poczta Polska anförtrotts skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande posttjänster över hela Polens territorium.

II.2   Ersättning till Poczta Polska för samhällsomfattande tjänster inom postsektorn

De polska myndigheterna har för avsikt att bevilja Poczta Polska subventioner för att kompensera eventuella förluster som uppstått i samband med tillhandahållandet av de samhällsomfattande posttjänsterna. Subventionerna kommer att begränsas till de förluster som uppstått.

II.3   Stöd till Poczta Polska för investeringar i samband med tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster inom postsektorn

De polska myndigheterna har för avsikt att bevilja Polens postoperatör subventioner för investeringar som genomförts i samband med tillhandahållandet av samhällsomfattande posttjänster. Stödnivån är 50 %.

III.   BEDÖMNING AV STÖDET

Stödåtgärderna i fråga uppfyller villkoren för statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget. Den särskilda uppgift som Poczta Polska officiellt anförtrotts genom postlagen om att tillhandahålla samhällsomfattande posttjänster kan betraktas som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse i enlighet med fördragets artikel 86.2.

PL 45/04:ersättning till Poczta Polska för tillhandahållande av samhällsomfattande tjänster inom postsektorn

För att fastställa om Poczta Polskas ersättning för tillhandahållandet av samhällsomfattande posttjänster är nödvändig och proportionell i förhållande till de extra nettokostnader för de offentliga tjänster som Poczta Polska genom lag ålagts att tillhandahålla skall kommissionen kontrollera om de extra nettokostnaderna för tillhandahållandet av de samhällsomfattande posttjänsterna har utvärderats på korrekt sätt. Om så är fallet överkompenseras inte dessa kostnader genom den offentliga subventionen och leder inte till att Poczta Polska försätts i en ställning som ger det möjlighet att korssubventionera sina konkurrensutsatta verksamheter.

I detta skede är det ännu inte klart huruvida Poczta Polska genom att använda särredovisning korrekt fastställer kostnaderna och intäkterna för de samhällsomfattande posttjänsterna i enlighet med insynsdirektivet och korrekt genomför principerna för kostnadsredovisning i enlighet med artikel 14.3–14.5 i postdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna).

På grundval av tillgänglig information kan inte kommissionen, i detta skede, dra slutsatsen att de extra nettokostnader som är kopplade till tillhandahållandet av de samhällsomfattande posttjänsterna inte är övervärderade och att de inte överkompenseras genom offentliga subventioner.

PL 49/04:stöd till Poczta Polska för investeringar i samband med tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster inom postsektorn

Kommissionen hyser i detta skede allvarliga tvivel på behovet av det investeringsstöd som de polska myndigheterna har för avsikt att bevilja Poczta Polska. De polska myndigheterna har inte lämnat tillräcklig information för att ge kommissionen möjlighet att förstå varför de stödberättigande investeringskostnaderna enligt den aktuella stödordningen inte bidrar till det totala kostnadsbelopp som uppstått vid tillhandahållandet av de samhällsomfattande posttjänsterna, och för vilka ersättning planerades redan genom stödordning PL 45/04.

Mot bakgrund av ovanstående ifrågasätter kommissionen varför investeringsstödet till Poczta Polska är nödvändigt för att det skall kunna fullgöra sina skyldigheter som tillhandahållare av samhällsomfattande posttjänster och varför intäkterna från Poczta Polskas verksamheter inte kan användas för att finansiera investeringen i fråga.

På grund av otillräckliga bevis för att principerna för kostnadsredovisning genomförs på ett korrekt sätt kan kommissionen i detta skede inte dra slutsatsen att de extra nettokostnader som är kopplade till tillhandahållandet av de samhällsomfattande posttjänsterna inte är övervärderade och att de överkompenseras genom stödet på ett sådant sätt att de kan finansiera Poczta Polskas konkurrensutsatta verksamheter.

SJÄLVA SKRIVELSEN

”Komisja pragnie poinformować Polskę, że po przeanalizowaniu informacji dostarczonych przez polskie władze w kwestii środków, o których mowa powyżej, podjęła decyzję o wszczęciu postępowania określonego w art. 88 ust. 2 Traktatu WE.

I.   PROCEDURA

1.

W dniu 30 kwietnia 2004 r. (A/33137) władze Polski pocztą elektroniczną notyfikowały dwa programy pomocowe na rzecz polskiego operatora pocztowego Poczty Polskiej, zgodnie z ’procedurą przejściową’, o której mowa w części 3 załącznika IV do Traktatu o Przystąpieniu stanowiącego część Traktatu o Przystąpieniu Republiki Czeskiej, Estonii, Cypru, Łotwy, Litwy, Węgier, Malty, Polski, Słowenii i Słowacji do Unii Europejskiej.

2.

W dniach 26 lipca 2004 r. (D/55454 i D/55455), 26 listopada 2004 r. (D/58531) i 7 lutego 2005 r. (D/50974) Komisja zwróciła się o dodatkowe informacje. Władze polskie przedłożyły dodatkowe informacje w pismach z dnia: 10 września 2004 r. (A/36825), 27 października 2004 r. (A/38289), 3 grudnia 2004 r. (A/39442) oraz 29 marca 2005 r. (A/32670). W dniach 25 października 2004 r. i 31 stycznia 2005 r. miały miejsce dwa spotkania między władzami polskimi i przedstawicielami Komisji. W dniu 20 czerwca 2005 r. Komisja otrzymała od władz polskich dodatkowe informacje.

II.   OPIS PROGRAMÓW POMOCY

II.1.   Beneficjent

3.

Poczta Polska jest polskim publicznym operatorem pocztowym, prowadzącym działalność na podstawie ustawy z dnia 30 lipca 1997 r. o państwowym przedsiębiorstwie użyteczności publicznej ’Poczta Polska’.

4.

Na mocy ustawy z dnia 12 czerwca 2003 r. — ’Prawo pocztowe’ (zwanej dalej ’Prawem pocztowym’) Poczcie Polskiej powierzono świadczenie powszechnych usług pocztowych na całym terytorium Rzeczypospolitej Polskiej.

5.

Poczta Polska świadczy swoje usługi za pośrednictwem 8 306 urzędów pocztowych, z czego 56 % znajduje się na obszarach wiejskich a 44 % na terenie miast. Poczta Polska zatrudnia obecnie ponad 96 000 pracowników.

6.

Działalność Poczty Polskiej jest zorganizowana wokół trzech zasadniczych obszarów świadczenia usług: pocztowego (listy, druki zaadresowane i nieopatrzone adresem, wymiana korespondencji, terminale sortowania listów, transport samochodowy oraz listonosze), przesyłek ekspresowych i logistyki (przesyłki ekspresowe, paczki, przedsiębiorstwa świadczenia usług logistycznych oraz przedsiębiorstwo transportu powietrznego), finansowego, handlowego i nowych technologii (Postdata, marketing bezpośredni, portal pocztowy, usługi e-mail, sklep internetowy oraz podpis elektroniczny, sprzedaż informacji ekonomicznych i inne usługi komercyjne).

7.

W 2002 r. przychody ogółem oraz zysk netto Poczty Polskiej wyniosły odpowiednio 5 410 mln PLN (1 294 mln EUR) oraz 21 mln PLN (5 mln EUR). Według władz polskich źródłem 53 % przychodów ogółem Poczty Polskiej są powszechne usługi pocztowe, zaś koszty świadczenia tych usług stanowią 50 % kosztów całkowitych Poczty Polskiej. 60 % przychodów ogółem Poczty Polskiej pochodzi ze świadczenia usług pocztowych, paczek, marketingu bezpośredniego oraz dystrybucji prasy. 30 % tych przychodów pochodzi ze świadczenia usług finansowych, natomiast 10 % ze świadczenia usług logistycznych i transportowych.

8.

Zgodnie z ustawą z dnia 28 lutego 2003 r. — Prawo upadłościowe i naprawcze, Poczta Polska korzysta ze statusu prawnego (’przedsiębiorstwo państwowe’), który chroni ją przed postawieniem w stan upadłości. Taki status prawny wydaje się zapewniać przedsiębiorstwu nieodpłatną gwarancję rządową na czas nieograniczony i bez limitów w odniesieniu do kwoty i zakresu. Gwarancja ta nie jest analizowana przez Komisję w świetle zasad pomocy państwa w niniejszej decyzji, lecz stanowi przedmiot osobnego postępowania w ramach sprawy z zakresu pomocy państwa E 12/05.

II.2.   Rekompensata dla Poczty Polskiej za świadczenie powszechnych usług pocztowych

9.

Na podstawie art. 17 ustawy z dnia 30 lipca 1997 r. o państwowym przedsiębiorstwie użyteczności publicznej ’Poczta Polska’, na podstawie ’Prawa pocztowego’ oraz rozporządzenia Ministra Infrastruktury z dnia 9 stycznia 2004 r. w sprawie warunków wykonywania powszechnych usług pocztowych, polskie władze zamierzają przyznać Poczcie Polskiej dotacje w celu zrekompensowania ewentualnych strat, jakie Poczta Polska może ponieść w związku ze świadczeniem powszechnych usług pocztowych.

10.

Dotacje te będą przyznawane ex post na podstawie zarejestrowanych w każdym roku obrachunkowym strat, jeśli takowe wystąpią. Kwota dotacji będzie ograniczona do wysokości kwoty poniesionych strat.

11.

Okres realizacji programu jest nieograniczony, a budżetu nie sprecyzowano.

12.

Władze polskie wskazały na fakt, że od 1998 r. nie zostały poniesione żadne straty wynikające ze świadczenia powszechnych usług pocztowych. Od tego czasu nie miała miejsca żadna rekompensata ze strony państwa.

II.3.   Pomoc dla Poczty Polskiej na inwestycje związane ze świadczeniem powszechnych usług pocztowych

13.

Na podstawie art. 17 ustawy z dnia 30 lipca 1997 r. o państwowym przedsiębiorstwie użyteczności publicznej ’Poczta Polska’ i rozporządzenia Rady Ministrów z dnia 1 czerwca 2004 r. w sprawie szczegółowych warunków udzielania pomocy publicznej na finansowanie inwestycji państwowego przedsiębiorstwa użyteczności publicznej ’Poczta Polska’, władze polskie zamierzają przyznać polskiemu operatorowi pocztowemu dotacje na zrealizowanie inwestycji związanych ze świadczeniem powszechnych usług pocztowych.

14.

Do kosztów kwalifikujących się do objęcia programem pomocowym zalicza się grunty, budynki, wyposażenie, studia wykonalności, obsługę inwestycyjną, szkolenia i koszty uruchomienia. Intensywność pomocy wynosi 50 %.

15.

Projekty inwestycyjne przewidziane na lata 2005-2007, kwalifikujące się do objęcia pomocą zgodnie z omawianym programem, dotyczą budowy czterech ’ośrodków wysyłki i dystrybucji’ we Wrocławiu, Katowicach, Gdańsku i Bydgoszczy. Całkowity szacowany koszt wynosi 686 mln PLN (około 163 mln EUR).

16.

Czas trwania programu jest nieograniczony, a budżet na 2005 r. wynosi około 48 mln EUR.

III.   OCENA POMOCY

III.1.   Istnienie pomocy w rozumieniu art. 87 ust. 1 Traktatu WE

17.

Przedmiotowe środki pomocy spełniają warunki podlegające ocenie zgodnie z zasadami pomocy państwa:

mogą być przypisane państwu: w rzeczywistości władze polskie podjęły decyzję, z jednej strony o rekompensacie potencjalnych strat Poczty Polskiej, wynikających ze świadczenia powszechnych usług pocztowych, z drugiej zaś strony o udzieleniu Poczcie Polskiej dotacji na inwestycje związane ze świadczeniem powszechnych usług pocztowych;

wiążą się z korzystaniem z zasobów państwowych: rekompensata potencjalnych strat Poczty Polskiej oraz dotacja na inwestycje Poczty Polskiej zostaną przyznane bezpośrednio przez państwo z jego własnego budżetu;

mogą wpłynąć na konkurencję i wymianę handlową między Państwami Członkowskimi: Poczta Polska działa w sektorach pocztowym i finansowym, w których konkurencja i handel wewnątrzwspólnotowy istnieją bądź w formie bezpośredniej — inni operatorzy świadczący te same usługi, w tym niektórzy działający w różnych Państwach Członkowskich, bądź w formie pośredniej — inni operatorzy świadczący usługi substytutywne. Według władz polskich w 2004 r. w Polsce prowadziło działalność około 90 operatorów prywatnych: 28 operatorów wykonywało usługi pocztowe zarówno w obrocie krajowym jak i zagranicznym, 32 wyłącznie w obrocie krajowym, 1 wyłącznie w obrocie zagranicznym, 29 w obrębie rynków lokalnych (na wsi lub w mieście). Główni operatorzy pocztowi stanowiący konkurencję dla Poczty Polskiej na polskim rynku, przede wszystkim w sektorach przesyłek ekspresowych i logistycznym, to prywatne przedsiębiorstwa z siedzibą w Niemczech, Niderlandach, Zjednoczonym Królestwie, Szwecji i Francji. W związku z tym, zgodnie z art. 87 Traktatu, przekazanie zasobów państwowych na rzecz Poczty Polskiej wpływa na konkurencję i wymianę handlową między Państwami Członkowskimi.

18.

Ponadto Komisja musi określić, czy przedmiotowe środki zapewniają Poczcie Polskiej korzyści gospodarcze, gdyż w razie spełnienia wszystkich kryteriów określonych w wyroku w sprawie Altmark (zob. sprawa C-280/00, Altmark Trans GmbH ust. 87-97) mogą one nie kwalifikować się jako pomoc państwa w rozumieniu art. 87 ust. 1 Traktatu. Mowa tu o następujących kryteriach:

po pierwsze, beneficjent musi faktycznie być zobowiązany do świadczenia usługi użyteczności publicznej i zobowiązanie to musi być w sposób jasny zdefiniowane;

po drugie, parametry, w oparciu, o które obliczana jest rekompensata powinny być określone, w sposób obiektywny i przejrzysty;

po trzecie, rekompensata nie powinna przewyższać kwoty niezbędnej dla pokrycia całości lub części kosztów związanych z wykonywaniem zobowiązań użyteczności publicznej, uwzględniając związane z tym wykonywaniem przychody i rozsądny zysk wynikający z wykonywania tych zobowiązań;

po czwarte, jeżeli wybór przedsiębiorstwa zobowiązanego do wykonywania usługi użyteczności publicznej nie jest, w danym przypadku, dokonywany w drodze procedury przetargu publicznego umożliwiającej wyłonienie kandydata będącego w stanie świadczyć swe usługi w sposób najtańszy, poziom koniecznej rekompensaty finansowej powinien być określany w oparciu o analizę kosztów, jakie poniosłoby wykonując dane zobowiązanie typowe przedsiębiorstwo, prawidłowo zarządzane i odpowiednio wyposażone w środki pozwalające na spełnienie nałożonych wymogów usługi użyteczności publicznej, z uwzględnieniem związanych z nią przychodów i rozsądnego zysku wynikającego z wykonywania tych zobowiązań.

19.

Komisja uznaje, że w przypadku Poczty Polskiej czwarte kryterium nie jest spełnione. Zadanie świadczenia usług publicznych nie zostało przyznane w wyniku otwartej procedury zamówień publicznych, a poziom rekompensaty nie będzie określany w odniesieniu do kosztów typowego przedsiębiorstwa działającego w tym sektorze. W związku z tym przedmiotowe środki pomocy zapewniają korzyści gospodarcze Poczcie Polskiej, które mogą zostać zakwalifikowane jako pomoc państwa w rozumieniu art. 87 ust. 1 Traktatu.

III.2.   Zgodność środków pomocy ze wspólnym rynkiem

20.

Komisja musi ocenić, czy — zgodnie z tym, co twierdzą polskie władze — przedmiotowe środki pomocy są zgodne z rynkiem wewnętrznym na podstawie art. 86 ust. 2 Traktatu, ponieważ stanowią one rekompensatę dla Poczty Polskiej za wywiązywanie się ze zobowiązań z tytułu świadczenia usług publicznych.

Usługi świadczone w ogólnym interesie gospodarczym

21.

Zgodnie z art. 86 ust. 2 Traktatu ’Przedsiębiorstwa zobowiązane do zarządzania usługami świadczonymi w ogólnym interesie gospodarczym (…) podlegają normom niniejszego Traktatu, zwłaszcza regułom konkurencji, w granicach, w jakich ich stosowanie nie stanowi prawnej lub faktycznej przeszkody w wykonywaniu poszczególnych zadań im powierzonych. Rozwój handlu nie może być naruszony w sposób pozostający w sprzeczności z interesem Wspólnoty’.

22.

Aby uzasadnić zgodność programów pomocowych z rynkiem wewnętrznym, na podstawie art. 86 ust. 2 Traktatu, muszą być spełnione pewne warunki:

usługi świadczone przez Pocztę Polską muszą być usługami świadczonymi w ogólnym interesie gospodarczym; władze polskie muszą je jasno określić jako takie w drodze oficjalnego aktu prawnego;

władze polskie muszą oficjalnie powierzyć przedsiębiorstwu, o którym mowa, świadczenie takich usług;

zastosowanie art. 87 ust. 1 Traktatu uniemożliwiłoby wykonywanie powierzonych usług;

wyłączenie określone w art. 86 ust. 2 nie może naruszać rozwoju handlu w sposób pozostający w sprzeczności z interesem Wspólnoty.

Charakter usług i ich powierzenia

23.

Na mocy Prawa pocztowego (ustawy z dnia 12 czerwca 2003 r. — Prawo pocztowe) Poczcie Polskiej powierzono świadczenie powszechnych usług pocztowych na terytorium Rzeczypospolitej Polskiej.

24.

Artykuł 3 Prawa pocztowego definiuje powszechne usługi pocztowe, jako ’usługi polegające na:

a)

przyjmowaniu, przemieszczaniu i doręczaniu:

przesyłek listowych do 2 000 g, w tym przesyłek poleconych i przesyłek z zadeklarowaną wartością;

paczek pocztowych do 10 000 g, w tym z zadeklarowaną wartością;

przesyłek dla ociemniałych;

b)

doręczaniu nadesłanych z zagranicy paczek pocztowych do 20 000g;

c)

realizowaniu przekazów pocztowych,

świadczone w obrocie krajowym i zagranicznym na terytorium Rzeczypospolitej Polskiej, w sposób jednolity w porównywalnych warunkach i po przystępnych cenach, z zachowaniem wymaganej prawem jakości oraz z zapewnieniem co najmniej jednego opróżniania nadawczej skrzynki pocztowej i doręczania przesyłek co najmniej w każdy dzień roboczy i nie mniej niż przez 5 dni w tygodniu’.

25.

Podana wyżej definicja powszechnych usług pocztowych powierzonych Poczcie Polskiej jest zgodna z odpowiednimi przepisami dyrektywy pocztowej (1).

26.

Szczególne zadanie oficjalnie powierzone Poczcie Polskiej przez Prawo pocztowe, polegające na świadczeniu powszechnych usług pocztowych, może zostać zakwalifikowane jako usługi świadczone w ogólnym interesie gospodarczym w rozumieniu art. 86 ust. 2 Traktatu.

27.

Prawo pocztowe stanowi instrument prawny, który wystarczająco jasno określa i powierza Poczcie Polskiej usługi świadczone w ogólnym interesie gospodarczym.

Potrzeba i proporcjonalność rekompensaty ze strony państwa

PL 45/04: rekompensata dla Poczty Polskiej za świadczenie powszechnych usług pocztowych

28.

Władze polskie zamierzają przyznać Poczcie Polskiej dotacje w celu zrekompensowania ewentualnych strat, jakie Poczta Polska może ponieść w związku ze świadczeniem powszechnych usług pocztowych. Dotacje te będą przyznawane ex post na podstawie zarejestrowanych w każdym roku obrachunkowym strat, jeśli takowe wystąpią. Kwota dotacji będzie ograniczona do wysokości kwoty poniesionych strat.

29.

W celu ustalenia, czy rekompensata dla Poczty Polskiej za świadczenie powszechnych usług pocztowych jest konieczna i proporcjonalna do wysokości dodatkowych kosztów netto (2), wynikających ze zobowiązania z tytułu świadczenia usług publicznych, ustawowo nałożonego na Pocztę Polską, Komisja musi sprawdzić, czy dodatkowe koszty netto świadczenia powszechnych usług pocztowych są poprawnie oszacowane. Jeśli tak, dotacja publiczna nie stanowi nadmiernej rekompensaty tych kosztów i nie prowadzi do sytuacji, która umożliwiłaby Poczcie Polskiej subsydiowanie krzyżowe na rzecz obszarów jej działalności podlegających konkurencji.

30.

Oszacowanie dodatkowych kosztów netto związanych ze zobowiązaniem z tytułu świadczenia usług publicznych jest ściśle związane oraz zależne od metody, jaką stosuje Poczta Polska do rozdzielenia swoich kosztów i przychodów między wszystkie swoje obszary działalności, w szczególności między działalność związaną ze świadczeniem powszechnych usług pocztowych i inne obszary działalności.

31.

Na tym etapie nie można mieć pewności co do tego, że Poczta Polska prawidłowo określa koszty i przychody pochodzące ze świadczenia powszechnych usług pocztowych, prowadząc odrębne rachunki, w rozumieniu dyrektywy w sprawie przejrzystości (3), i prawidłowo wdrażając zasady pełnego rozdzielenia kosztów w rozumieniu art. 14 ust. 3, 4 i 5 dyrektywy pocztowej.

32.

Według władz polskich Poczta Polska wprowadziła rozdzielenie rachunkowości w styczniu 2004 r. Polski urząd regulacyjny zagwarantował, że Poczta Polska spełnia wymogi rachunkowości określone w art. 14 ust. 2 dyrektywy pocztowej.. Jednakże nie można mieć na tym etapie pewności co do tego, że urząd ten zweryfikował zgodność rachunków Poczty Polskiej z artykułem 52 ust. 4 Prawa pocztowego i z rozporządzeniem Ministra Finansów z dnia 24 grudnia 2003 r. w sprawie sposobu podziału kosztów operatora świadczącego powszechne usługi pocztowe, tak jak tego wymaga art. 14 ust. 5 dyrektywy pocztowej.

33.

Na tym etapie Komisja ma poważne wątpliwości, mające swoje źródło w rzeczywistych danych liczbowych któregokolwiek zamkniętego roku obrachunkowego, co do poprawności oszacowania kosztów i przychodów w zakresie powszechnych usług pocztowych oraz co do tego, czy oszacowanie to rzeczywiście wyklucza wszelką nadmierną rekompensatę dodatkowych kosztów netto z tytułu świadczenia powszechnych usług pocztowych.

34.

Z tego względu, na podstawie dostępnych informacji, Komisja nie może mieć na tym etapie pewności, że dodatkowe koszty netto związane ze świadczeniem powszechnych usług pocztowych nie są przeszacowane, co prowadziłoby do nadmiernej rekompensaty przez dotacje publiczne. Innymi słowy Komisja nie może wykluczyć tego, że potencjalną nadwyżkę rekompensaty za dodatkowe koszty netto związaną ze świadczeniem powszechnych usług pocztowych operator pocztowy może wykorzystać do finansowania obszarów działalności podlegających konkurencji.

PL 49/04: pomoc dla Poczty Polskiej na inwestycje związane ze świadczeniem powszechnych usług pocztowych

35.

Władze polskie notyfikowały przedmiotowy program pomocy jako rekompensatę za koszty inwestycyjne związane wyłącznie ze świadczeniem powszechnych usług pocztowych.

36.

Na tym etapie Komisja ma poważne wątpliwości co do tego, czy pomoc inwestycyjna, jaką władze polskie zamierzają przyznać Poczcie Polskiej, jest rzeczywiście niezbędna. Władze polskie nie przekazały wystarczających informacji, pozwalających Komisji na zrozumienie dlaczego koszty inwestycyjne kwalifikujące się do przyznania pomocy w ramach tego programu nie są już wyliczane w obrębie całkowitej kwoty kosztów poniesionych podczas świadczenia powszechnych usług pocztowych, których rekompensata została już przewidziana w programie PL 45/04.

37.

Ponadto w piśmie z dnia 10 września 2004 r. władze polskie wskazały, że ’dotąd Poczta Polska prowadziła rejestry zysku i kosztów, które umożliwiały obliczenie w przybliżeniu zyskowności świadczenia powszechnych usług pocztowych. Zarówno w 2002 jak i w 2003 r. Poczta Polska nie wykazała w swoich sprawozdaniach finansowych strat wynikających ze świadczenia powszechnych usług pocztowych’. Z dostępnych informacji wynika również, że Poczta Polska jako całość w tym samym okresie nie zaksięgowała żadnych strat.

38.

W piśmie z dnia 29 marca 2005 r. władze polskie wskazały również, że w 2004 r. Poczta Polska wygenerowała ze wszystkich obszarów swojej działalności pozytywny wynik netto w wysokości 101,4 mln PLN (około 21 mln EUR) oraz że przewiduje zysk netto za rok 2005 w wysokości 29,7 mln PLN (około 7 mln EUR). W zakresie, w jakim dotyczy to zyskowności powszechnych usług pocztowych, władze polskie wskazały, że w 2004 r. zysk brutto wyniósł 273 mln PLN (około 65 mln EUR) oraz że jego wysokość spadnie w 2005 r. do 93 mln PLN (około 22 mln EUR) z powodu przewidzianego spadku ilości przesyłek listowych.

39.

W obliczu okoliczności, o których mowa powyżej, Komisja ma wątpliwości, czy pomoc inwestycyjna na rzecz Poczty Polskiej jest niezbędna do spełnienia wymogów nałożonych na nią jako na dostawcę powszechnych usług pocztowych oraz dlaczego zysk pochodzący z prowadzenia działalności poczty Polskiej nie może zostać wykorzystany do sfinansowania inwestycji, o których mowa.

40.

Ponadto, z powodu braku dowodów na poprawne wdrożenie zasad pełnego rozdzielenia kosztów (4), Komisja nie może mieć na tym etapie pewności, że dodatkowe koszty netto związane ze świadczeniem powszechnych usług pocztowych nie są przeszacowane i nadmiernie rekompensowane poprzez przedmiotową pomoc w taki sposób, że Poczta Polska może finansować swoje podlegające konkurencji obszary działalności.

41.

W świetle powyższego Komisja ma poważne wątpliwości co do niezbędności zgłoszonej pomocy oraz co do tego, że pomoc jest ograniczona do minimum i że nie jest źródłem nadmiernych korzyści dla Poczty Polskiej.

III.3.   ’Procedura przejściowa’

42.

W części 3 załącznika IV do Traktatu o Przystąpieniu stanowiącego część Traktatu o Przystąpieniu Republiki Czeskiej, Estonii, Cypru, Łotwy, Litwy, Węgier, Malty, Polski, Słowenii i Słowacji do Unii Europejskiej została określona ’procedura przejściowa’. Zapewnia ona ramy prawne dla oceny programów pomocowych oraz środków pomocy indywidualnej, które zostały wprowadzone w życie w nowym Państwie Członkowskim przed datą przystąpienia i które nadal można stosować po przystąpieniu; procedurę tą stosuje się do tych programów i środków, które nie zostały jeszcze umieszczone w wykazie ’istniejących środków pomocy’ załączonym do załącznika IV, i które wprowadzano w życie począwszy od dnia 10 grudnia 1994 r. Środki, które można stosować po przystąpieniu, i które wprowadzono w życie przed dniem 10 grudnia 1994 r., po przystąpieniu uznaje się za pomoc istniejącą w rozumieniu art. 88 ust. 1 Traktatu WE. W odniesieniu do powyższego właściwym kryterium jest prawnie wiążący akt, zgonie z którym właściwe władze krajowe przyznają pomoc (5).

43.

Na podstawie ’procedury przejściowej’, zgodność ze wspólnym rynkiem środków pomocy, które można stosować po przystąpieniu, musi być w pierwszym rzędzie oceniona przez władze krajowe odpowiedzialne za monitorowanie pomocy państwa (w przypadku Polski jest to Urząd Ochrony Konkurencji i Konsumentów — UOKiK).

44.

Państwowy organ monitorujący może dążyć do uzyskania pewności prawnej, notyfikując dane środki Komisji Europejskiej. Po otrzymaniu notyfikacji, Komisja rozważy zgodność zgłoszonych środków ze wspólnym rynkiem.

45.

Jeśli Komisja ma poważne wątpliwości co do zgodności notyfikowanych środków z dorobkiem prawnym Wspólnoty, może przed upływem trzech miesięcy od daty otrzymania pełnej notyfikacji wnieść zastrzeżenia.

46.

W przeciwnym przypadku, jeśli Komisja nie wniesie w terminie zastrzeżeń co do notyfikowanych środków, środki te uznaje się za pomoc istniejącą począwszy od daty przystąpienia.

47.

Oba przedmiotowe programy pomocy zostały notyfikowane przez władze polskie zgodnie ze wspomnianą powyżej procedurą w ramach ’procedury przejściowej’.

48.

Komisja uznaje, że program pomocowy ’PL 45/04: rekompensata dla Poczty Polskiej za świadczenie powszechnych usług pocztowych’ kwalifikuje się do notyfikacji zgodnie z ’procedurą przejściową’, ponieważ jego wejście w życie miało miejsce przed przystąpieniem Polski do Unii Europejskiej.

49.

Jednakże Komisja ma poważne wątpliwości co do tego, czy program pomocy ’PL 49/04: pomoc dla Poczty Polskiej na inwestycje związane ze świadczeniem powszechnych usług pocztowych’ kwalifikuje się do notyfikacji zgodnie z ’procedurą przejściową’. Na podstawie dostępnych informacji Komisja nie może mieć na tym etapie pewności, że wejście w życie programu miało miejsce przed przystąpieniem, jako że niektóre warunki przyznania pomocy zostały określone w rozporządzeniu Rady Ministrów w sprawie szczegółowych warunków udzielania pomocy publicznej na finansowanie inwestycji państwowego przedsiębiorstwa użyteczności publicznej ’Poczta Polska’, które weszło w życie 4 czerwca 2004 r., tj. po przystąpieniu.

IV.   WNIOSKI

50.

W związku z powyższym, Komisja proponuje, aby: Polskę, zgodnie z procedurą opisaną w art. 88 ust. 2 Traktatu WE, przedstawiła swoje uwagi i wszelkie informacje mogące pomocne w ocenie przedmiotowych środków pomocy w terminie do jednego miesiąca od daty otrzymania niniejszego listu. Komisja zwraca się z prośbą do władz polskich o niezwłoczne przekazanie kopii niniejszego listu potencjalnemu beneficjentowi pomocy.

51.

Niniejszym, Komisja pragnie ostrzec Polskę, że informacja o sprawie zostanie przekazana zainteresowanym stronom poprzez publikację niniejszego listu i jego streszczenia w Dzienniku Urzędowym Unii Europejskiej. Odnośna informacja przekazana zostanie również zainteresowanym stronom w krajach EFTA, które są sygnatariuszami porozumienia EOG, poprzez publikację komunikatu w suplemencie EOG do Dziennika Urzędowego, jak również organowi nadzorującemu EFTA, któremu przesłana zostania kopia niniejszego listu. Wszystkie zainteresowane strony wymienione powyżej mogą przedstawiać swoje uwagi w terminie do jednego miesiąca od daty ukazania się takiej publikacji.”


(1)  Dyrektywa Parlamentu Europejskiego i Rady 97/67/WE z dnia 15 grudnia 1997 r. w sprawie wspólnych zasad rozwoju rynku wewnętrznego usług pocztowych Wspólnoty oraz poprawy jakości usług (Dz.U. L 15 z 21.1.1998).

(2)  Komisja uznaje, że dodatkowe koszty netto wynikające ze zobowiązania z tytułu świadczenia usług publicznych to koszty poniesione w trakcie wywiązywania się ze zobowiązań z tytułu świadczenia usług publicznych, przy uwzględnieniu odpowiednich wpływów i rozsądnego zysku z wywiązywania się z tych zobowiązań.

(3)  Dyrektywa Komisji 80/723/EWG z dnia 25 czerwca 1980 r. w sprawie przejrzystości stosunków finansowych między Państwami Członkowskimi a przedsiębiorstwami publicznymi, zmieniona dyrektywami Komisji 85/413/EWG z dnia 24 lipca 1985 r., 93/84/EWG z dnia 30 września 1993 r. i 2000/52/WE z dnia 26 lipca 2000 r.

(4)  W notyfikacji przedmiotowego programu pomocy wskazano wyraźnie, że ’jest praktycznie niemożliwym, aby przypisać koszty inwestycji związanych ze świadczeniem powszechnych usług pocztowych poszczególnym usługom. Dlatego też przyjmuje się, że koszty, które równają się szacowanym kosztom inwestycji, zostaną zaksięgowane jako koszty poniesione podczas świadczenia powszechnych usług pocztowych’.

(5)  Wyrok Sądu Pierwszej Instancji z dnia 14 stycznia 2004 r. w sprawie T-109/01, Fleuren Compost v Komisja, nyr, pkt 74.


III Upplysningar

Kommissionen

5.11.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 274/20


Tillkännagivande om anbudsinfordran om nedsättning av importtullar på majs med ursprung i tredje land

(2005/C 274/07)

I.   ÄMNE

1.

Härmed tillkännages infordran av anbud om nedsättning av importtullar på majs med ursprung i tredje land som omfattas av undernummer 1005 90 00 i Kombinerade nomenklaturen.

2.

Den totala kvantitet för vilken nedsättning av importtullar får fastställas är 250 000 ton.

3.

Kontrakt skall tilldelas enligt bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 1809/2005 (1).

II.   TIDSFRISTER

1.

Perioden för inlämnande av anbud för den första veckovisa anbudsinfordran börjar den 4.11.2005 och slutar den 10.11.2005 kl. 10.00.

2.

Perioden för inlämnande av anbud för de påföljande veckovisa anbudsinfordringarna börjar på fredagen i varje vecka och slutar kl. 10.00 påföljande torsdag.

Detta tillkännagivande offentliggörs endast för öppnandet av denna anbudsinfordran. Om det inte ändras eller ersätts gäller det för alla veckovisa anbudsinfordringar som utfärdas inom giltighetstiden för denna anbudsinfordran.

De veckor då det inte är möte i Förvaltningskommittén för spannmål, skall inlämnandet av anbud dock ställas in.

III.   ANBUD

1.

Anbud skall skickas per telefax och skall senast den dag och det klockslag som anges i avsnitt II ankomma till följande adress:

Ministério das Finanças

Direcção Geral das Alfândegas e Impostos Especiais sobre o Consumo

Terreiro do Trigo – Edifício da Alfândega

PT-1149-060 Lisboa

Télécopieur (351 21) 881 42 61

Tél. (351 21) 881 42 63

Anbud som inte inlämnas via telefax skall läggas i ett förseglat kuvert märkt ”Anbud om nedsättning av importtullar på majs – förordning (EG) nr 1809/2005”. Kuvertet skall sedan i sin tur läggas i ett förseglat kuvert märkt med adressen i fråga.

Inlämnade anbud får inte ändras innan medlemsstaten i fråga underrättat den berörda parten att han tilldelats kontraktet.

2.

Det anbud samt de bevis och det intyg som avses i artikel 6.3 i kommissionens förordning (EG) nr 1839/95 (2) skall vara skrivet på det officiella språket eller på ett av de officiella språken i den medlemsstat vars behöriga myndighet har mottagit anbudet.

IV.   SÄKERHET FÖR ANBUDET

Säkerheten för anbudet skall vara utställd på den behöriga myndigheten.

V.   TILLDELNING AV KONTRAKT

Tilldelningen av kontraktet skall fastställa följande:

a)

Rätten för den som tilldelats kontraktet att, i den medlemsstat där anbudet lämnades in, få en importlicens utfärdad med sänkning av den importtull som angavs i anbudet för den kvantitet som tilldelats.

b)

Skyldigheten för den som tilldelats kontraktet att i den medlemsstat som avses i a, ansöka om importlicens för kvantiteten i fråga.


(1)  EUT L 291, 5.11.2005, s. 4.

(2)  EGT L 177, 28.7.1995, s. 4. Förordning senast ändrad genom förordning (EG) nr 1558/2005 (EGT L 249, 24.9.2005, s. 6).


5.11.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 274/22


Tillkännagivande om anbudsinfordran om nedsättning av importtullar på majs med ursprung i tredje land

(2005/C 274/08)

I.   ÄMNE

1.

Härmed tillkännages infordran av anbud om nedsättning av importtullar på majs med ursprung i tredje land som omfattas av undernummer 1005 90 00 i Kombinerade nomenklaturen.

2.

Den totala kvantitet för vilken nedsättning av importtullar får fastställas är 100 000 ton.

3.

Kontrakt skall tilldelas enligt bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 1808/2005 (1).

II.   TIDSFRISTER

1.

Perioden för inlämnande av anbud för den första veckovisa anbudsinfordran börjar den 4 november 2005 och slutar den 10 november 2005 kl. 10.00.

2.

Perioden för inlämnande av anbud för de påföljande veckovisa anbudsinfordringarna börjar på fredagen i varje vecka och slutar kl. 10.00 påföljande torsdag.

Detta tillkännagivande offentliggörs endast för öppnandet av denna anbudsinfordran. Om det inte ändras eller ersätts gäller det för alla veckovisa anbudsinfordringar som utfärdas inom giltighetstiden för denna anbudsinfordran.

De veckor då det inte är möte i Förvaltningskommittén för spannmål, skall inlämnandet av anbud dock ställas in.

III.   ANBUD

1.

Anbud skall lämnas in skriftligt, antingen personligen mot kvitto eller fax eller e-post och skall senast den dag och det klockslag som anges i avsnitt II ankomma till följande adress:

Fondo Español de Garantía Agraria (FEGA)

C/Beneficencia 8

ES-28004 Madrid

E-post: secreint@fega.mapya.es

Fax (34-91) 521 98 32, (34-91) 522 43 87

Anbud som inte inlämnas via telefax eller e-post skall läggas i ett förseglat kuvert märkt ”Anbud om nedsättning av importtullar på majs – förordning (EG) nr 1808/2005”. Kuvertet skall sedan i sin tur läggas i ett förseglat kuvert märkt med adressen i fråga.

Inlämnade anbud får inte ändras innan medlemsstaten i fråga underrättat den berörda parten att han tilldelats kontraktet.

2.

Det anbud samt de bevis och det intyg som avses i artikel 6.3 i kommissionens förordning (EG) nr 1839/95 (2) skall vara skrivet på det officiella språket eller på ett av de officiella språken i den medlemsstat vars behöriga myndighet har mottagit anbudet.

IV.   ÄKERHET FÖR ANBUDET

Säkerheten för anbudet skall vara utställd på den behöriga myndigheten.

V.   TILLDELNING AV KONTRAKT

Tilldelningen av kontraktet skall fastställa följande:

a)

Rätten för den som tilldelats kontraktet att, i den medlemsstat där anbudet lämnades in, få en importlicens utfärdad med sänkning av den importtull som angavs i anbudet för den kvantitet som tilldelats.

b)

Skyldigheten för den som tilldelats kontraktet att i den medlemsstat som avses i a, ansöka om importlicens för kvantiteten i fråga.


(1)  EUT L 291, 5.11.2005, s. 3.

(2)  EGT L 177, 28.7.1995, s. 4. Förordning senast ändrad genom förordning (EG) nr 1558/2005 (EUT L 249, 24.9.2005, s. 6.


5.11.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 274/24


Ändring av meddelande om anbudsinfordran för bidrag för export av vete till vissa tredjeländer

( Europeiska unionens officiella tidning C 166 av den 7 juli 2005 )

(2005/C 274/09)

På sidan 54, skall punkt 2, under rubriken Ärende ersättas med följande:

”Den totala kvantitet för vilken det får fastställas ett högsta exportbidrag enligt vad som föreskrivs i artikel 4.1 i kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 (1), är cirka 4 000 000 ton.”.


(1)  EGT L 147, 30.6.1995, s. 7.