14.6.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 144/1

---

Eurons växelkurs (1)

13 juni 2005

(2005/C 144/01)

1 euro=

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,2062
JPY	japansk yen	131,74
DKK	dansk krona	7,4412
GBP	pund sterling	0,6683
SEK	svensk krona	9,2665
CHF	schweizisk franc	1,5379
ISK	isländsk krona	79,14
NOK	norsk krona	7,8485
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CYP	cypriotiskt pund	0,574
CZK	tjeckisk koruna	29,998
EEK	estnisk krona	15,6466
HUF	ungersk forint	249,58
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,6958
MTL	maltesisk lira	0,4293
PLN	polsk zloty	4,0372
ROL	rumänsk leu	36 160
SIT	slovensk tolar	239,43
SKK	slovakisk koruna	38,645
TRY	turkisk lira	1,6631
AUD	australisk dollar	1,586
CAD	kanadensisk dollar	1,5165
HKD	Hongkongdollar	9,381
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7132
SGD	singaporiansk dollar	2,0247
KRW	sydkoreansk won	1 220,8
ZAR	sydafrikansk rand	8,2891
CNY	kinesisk yuan renminbi	9,9831
HRK	kroatisk kuna	7,315
IDR	indonesisk rupiah	11 615,71
MYR	malaysisk ringgit	4,5846
PHP	filippinsk peso	66,552
RUB	rysk rubel	34,339
THB	thailändsk baht	49,345

---

(1)  

Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

---

14.6.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 144/2

---

Anmodan att inkomma med synpunkter på utkastet till kommissionens förordning om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse

(ändring av ”transport och stenkolsindustri”)

(2005/C 144/02)

De berörda parterna kan skicka in sina synpunkter inom en månad från offentliggörandet av utkastet.

Adress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för energi och transport

Enhet A4

Kontorsadress: DM 28 06/109

B-1049 Bryssel

Fax (32-2) 296 41 04

E-post: Tren-State-Aid@cec.eu.int

Utkast till förordning om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse

(ändring av ”transport och stenkolsindustri”)

MOTIVERING

1.   INLEDNING

1.1   Allmän rättslig ram för stöd av mindre betydelse

Enligt rådets förordning (EG) nr 994/98 har kommissionen rätt att genom förordning fastställa en gräns under vilken stöd inte längre anses uppfylla alla kriterier i artikel 87.1 i fördraget. Bland de fyra kriterier som anges där är det framför allt kriterierna avseende snedvridandet av konkurrensen och påverkan av handeln som inte längre anses vara uppfyllda. Sådan offentlig finansiering behöver därför inte genomgå det anmälningsförfarande som avses i artikel 88.3.

Utgående från detta sakläge har kommissionen antagit förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse. I den förordningen fastställs en gräns på 100 000 euro i stöd över tre år per företag: under denna gräns anses artikel 87.1 inte vara tillämplig. Där anges också att stöd av mindre betydelse på intet sätt påverkar företags möjligheter att för samma projekt beviljas statligt stöd som godkänts av kommissionen eller omfattas av gruppundantagsförordningen, vilket kan få ganska omfattande kumuleringar av stöd till följd.

1.2   Situationen inom transportsektorn

När förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpning av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt sysselsättningsstöd utarbetades hade man kommit överens om att undanta transportsektorn från förordningens tillämpningsområde, på samma sätt som i den tidigare lagstiftningen (1), liksom även fiskeri- och jordbrukssektorn. Den viktigaste orsaken till denna särbehandling var att man med tanke på de särskilda bestämmelser och ekonomiska förhållanden som gäller i denna sektor ansåg att även låga stödbelopp skulle kunna snedvrida konkurrensen mellan transportföretag, och därmed uppfylla kriterierna i artikel 87.1 i fördraget.

1.3   Situationen inom stenkolsektorn

Det är först från och med den 24 juli 2002 som stenkolsektorn över huvud taget omfattas av EG-fördraget, till följd av att EKSG-fördraget löpte ut. Sedan dess omfattas sektorn av särskilda bestämmelser (2) som utesluter tillämpningen av andra undantagsregler (3).

2.   MOTIVERING

2.1   Situationen inom transportsektorn

Det tillvägagångssätt som valdes 2001 får i dag anses vara föråldrat av följande skäl:

2.1.1   Ekonomisk bakgrund

För det första innebar den gradvisa liberaliseringen av transportsektorerna, som kom sent i jämförelse med andra ekonomiska sektorer, och strukturella svårigheter inom vissa avsnitt, att det i inledningsskedet inte gick att tillämpa andra regler än de speciella. Kommissionen konstaterar emellertid att det ekonomiska läget har förändrats så att risken för att statliga stöd skulle leda till allvarlig snedvridning av konkurrensen inte längre är lika stor. Transportmarknaderna är numera öppnade och marknadsstrukturerna har stabiliserats, vilket innebär att företagens finansiella situation är avsevärt bättre. Följaktligen utsätts inte heller de statliga myndigheterna längre för lika hårda påtryckningar att hjälpa företag i nöd eller att ge dem oberättigade fördelar.

Däremot innebär undantaget för transportsektorn inte att anmälningsförfarandet inte skulle tillämpas; därför skall förfarandet för statliga stöd tillämpas på alla stödbelopp. Dessutom tillämpar medlemsstaterna allt oftare övergripande statliga stödåtgärder, som förordningen om stöd av mindre betydelse, vilket tydligt speglar konkurrenspolitikens krav på att tillfälliga och sektorsrelaterade stöd bör frångås. Inga av de övergripande bestämmelserna om statliga stöd, vare sig meddelanden (4) eller andra undantagsförordningar än den om stöd av mindre betydelse (5), omfattar ännu undantag för transportsektorn. För att förbättra denna situation och öka rättssäkerheten för de medlemsstater som vill tillämpa övergripande stödsystem är det lämpligt att överväga hur tillämpningen av bestämmelserna om statligt stöd inom transportsektorn kan förenas med det undantag som näringslivets övriga sektorer åtnjuter.

Dessutom har de mindre betydande stöd som anmälts till kommissionen under de senaste åren (inbegripet godkännande av rubrikerna ”tranport” i övergripande stödsystem av mindre betydelse (6)) i de flesta fall utan några större problem bedömts vara förenliga med bestämmelserna i fördraget. Deras syften har till och med gått i samma riktning som gemenskapspolitiken, nämligen att genomföra planer för modernisering av utrustning utöver gemenskapens normer (7), främja kombinerade transporter och införande av miljöbestämmelser (8) eller inköp av rena fordon (9). Liknande fall genomgår för närvarande granskning (10). Däremot har kommissionen alltid ansett att stöd till vägtransportföretagens inköp av rullande materiel (11) inte är förenligt med fördraget om inga miljö- eller säkerhetsrelaterade motiv föreligger, eftersom sådant stöd alltid kan ha negativ inverkan på konkurrensen mellan företag.

2.1.2   Det nuvarande systemets följder

Fram till ”Renove”-besluten bedömde kommissionen att undantaget kunde gälla hela transportsektorn. Men i sina ”Renove”-beslut av den 26 september 2002 (C-351/98) (12) och den 13 februari 2003 (C-409/00) (om vägtransportsektorn) (13) fastställde domstolen att undantaget från reglerna om stöd av mindre betydelse inte kan tillämpas på personer som inte är yrkesverksamma inom transportsektorn, vilket strider mot kommissionens tillvägagångssätt att förklara alla stöd till inköp av lastbilar oförenliga med gemenskapslagstiftningen, oberoende av hur transportverksamheten är organiserad i de enskilda fallen. Det finns följaktligen skillnader mellan hur olika typer av företag behandlas. Företag som har transport som huvudsyssla å ena sidan kan bara få stöd inom ramen för stödsystem med väl definierade mål (regionalstöd, miljöstöd, stöd till små och medelstora företag osv.), och dessa måste godkännas av kommissionen även om det handlar om stödbelopp under den gräns som gäller för stöd av mindre betydelse. Däremot kan företag som inte i definitionens strängaste mening hör till transportsektorn, men som ändå sysslar med transport för eget bruk (14) komma i åtnjutande av reglerna om stöd av mindre betydelse utan begränsningar och utan förhandsgodkännande från kommissionen.

2.1.3   Hantering av rörliga tillgångar

När det gäller transportsektorns hantering av rörliga tillgångar (köp av fordon, fartyg och flygplan) är det lämpligt att bedöma vilken potentiell effekt på konkurrensen stöd på 100 000 euro per företag över tre år kan få. Med tanke på vad flygplan och fartyg för sjötransport och transport på inre vattenvägar kostar, får sådana stöds inverkan på sektorns struktur anses vara försumbar. Däremot kan stöd på 100 000 euro över tre år mycket väl få betydande effekter inom vägtrafiksektorn. Med tanke på den sektorns särskilda struktur, det stora antalet små transportföretag (särskilt i vissa medlemsstater) (15) och priset för rullande materiel (16) måste man utgå ifrån att sådana belopp kan påverka handeln och snedvrida konkurrensen mellan medlemsstaterna. Om subventionerade investeringar leder till betydligt minskade kostnader för ersättning av fordonsparken kan sådana stöd utgöra driftsstöd. De kan också leda till att fordonsparkerna utökas, vilket ytterligare kan minska vinstmarginalerna på den redan mycket konkurrensutsatta marknaden. Därför anses det lämpligt att behålla undantag för köp av rullande materiel (köp av lastbil) inom vägtrafiksektorn.

Det finns emellertid risk för att ett sådant undantag genom att man skiljer mellan transport för tredje parts räkning och transport för egen räkning (17) ytterligare kan snedvrida konkurrensen mellan dessa båda marknadssegment på transportmarknaden. Kommissionen åtar sig att övervaka denna utveckling och se vilka effekter den får på vägtrafikmarknaden.

2.1.4   Användning av kommissionens resurser

Det bör slutligen påpekas att det med tanke på de begränsade mänskliga resurser som kommissionen av naturliga skäl förfogar över för sin hantering av statliga stöd vore lämpligt att koncentrera gemenskapens insatser på de stöd vars belopp och tillämpningsområde gör det mest sannolikt att de kan leda till allvarlig snedvridning av konkurrensen. Detta är inte minst viktigt med tanke på att kommissionen får att göra med allt fler anmälningar om statligt stöd, och att unionen nu kommer att utvidgas till 25 medlemsstater: man måste därför i första hand ta sig an de fall som är mest skadliga för konkurrensen.

2.1.5   Slutsats

Mot bakgrund av kommissionens erfarenheter i en mängd ärenden rörande statliga stöd inom transportsektorn under de år där reglerna om stöd av mindre betydelse inte har tillämpats kan man fastställa att stöd till transportföretag som inte överstiger 100 000 euro under en treårsperiod, utom när det gäller köp av rullande materiel, inte påverkar handeln mellan medlemsstaterna och inte snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen. Kommissionen föreslår därför att rätta till detta genom att stryka undantaget av transportsektorn från reglerna om stöd av mindre betydelse, utom i vissa, klart definierade fall (se punkt 2.1.3).

2.2   Situationen inom stenkolsektorn

Det är först från och med den 24 juli 2002 som stenkolsektorn över huvud taget omfattas av EG-fördraget, till följd av att EKSG-fördraget löpte ut. Sedan dess omfattas sektorn av särskilda bestämmelser (18) som utesluter tillämpningen av andra undantagsregler (19). I dessa särskilda bestämmelser fastställs att kommissionens befogenhet att godkänna statligt stöd bör grunda sig på en exakt och fullständig kännedom om de åtgärder som medlemsstaterna planerar att vidta och att medlemsstaterna på ett samlat sätt [bör] lämna kommissionen alla uppgifter om det direkta eller indirekta stöd som de planerar att bevilja kolindustrin… Med tanke på detta kan alla stödbelopp potentiellt sett uppfylla kriterierna i artikel 87.1. Tillämpning av reglerna om stöd av mindre betydelse förefaller emellertid inte godtagbart.

---

(1)  Transportsektorn undantas också i meddelandet om försumbart stöd (EGT C 68, 6.3.1996, s. 9) och i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till små och medelstora företag (EGT C 213, 23.7.1996, s. 4).

(2)  Rådets förordning (EG) nr 1407/2002 om statligt stöd till kolindustrin (EGT L 205, 2.8.2002, s. 1).

(3)  Artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1407/2002.

(4)  Se riktlinjer för statligt stöd för regionala ändamål (EGT C 74, 10.3.1998, s. 9) eller Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön (EGT C 37, 3.2.2001, s. 3).

(5)  Kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 december 2001 om tillämpning av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt sysselsättningsstöd (EGT L 10, 13.1.2001, s. 20), kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag (EGT L 337, 13.12.2002, s. 3) och rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, 27.3.1999, s. 1).

(6)  Se beslut av den 16 oktober 2002 om mål N 600b/2001 – Spaniens ”sysselsättningsstöd inom transportsektorn” osv.

(7)  Se beslut ”Lorenz” av den 9 juni 2001 i mål N 409/2001 – Spaniens ”ARTE/PYME-program”.

(8)  Se beslut av den 5 mars 2003 om mål N 353/2001 – Frankrikes ”ADEME-stöd inom transportsektorn”.

(9)  Se beslut av den 22 maj 2002 i mål N 100/2001 – Danmarks ”stöd till vägtransportföretag”.

(10)  Se mål N 202/2003 – Sveriges ”minskade arbetsgivaravgifter för små och medelstora företag”.

(11)  Kommissionens ”Renove”-beslut: beslut om statligt stöd C20/1996, nr 98/693/EG av den 1 juli 1998 (stödperioden 1994–1996) och beslut om statligt stöd C 65/1998 nr 2001/605/EG (förlängning av stödperioden under 1997; kommissionens beslut om skattekrediter: beslut om statligt stöd C 32/92 nr 93/469/EEG av den 9.6.1993 (stödåret 1992) och beslut om statligt stöd C 45/95 nr 96/3078 av den 22.10.1996 (stödperioden 1993-1994).

(12)  Mål C-351/98, Spanien mot kommissionen, dom av den 26 september 2002, Renove I, Reg. I -8031.

(13)  Mål C-409/00, Spanien mot kommissionen, dom av 13.02.03, Renove II, Reg. I -1487.

(14)  I dessa mål har domstolen bekräftat att företag som utför transporter för eget bruk, även om de inte omfattas av definitionen av transportföretag enligt bestämmelserna om stöd av mindre betydelse, ändå direkt konkurrerar med den professionella transportsektorn när det gäller stöd som överskrider gränsen för stöd av mindre betydelse. Däremot fastställer domstolen att kommissionen inte kan vägra tillämpningen av reglerna om stöd av mindre betydelse för stöd till företag inom sektorer som inte undantas från dessa regler genom de olika tillämpliga lagtexterna.

(15)  Stora delar av vägtransportsektorn domineras av ett stort antal små företag. För dessa mikroföretag kan stöd som ligger under det gränsvärde som fastställts för stöd av mindre betydelse proportionellt sett ändå utgöra ett betydande tillskott till verksamheten. År 2000 uppgick antalet godstransportföretag till 130 141 i Spanien, 112 173 i Italien, 32 885 i Tyskland, 36 819 i Förenade kungariket och 10 290 i Nederländerna (källa: Eurostat). Om man analyserar de genomsnittliga affärssiffrorna för dessa företag under 2000 visar det sig också att de är mycket låga i Spanien och Italien, vilket också tyder på ett stort antal små företag. Den genomsnittliga årsomsättningen ligger på 160 000 euro i Spanien, 280 000 euro i Italien, 1 350 000 euro Nederländerna och 710 000 euro i Tyskland. Det bör betonas att detta är medelvärden (stora och små företag sammanräknade). En mer detaljerad undersökning av sektorn skulle säkerligen visa på årsomsättningar som tydligt ligger under det nationella medelvärdet för de (mycket talrika) familjeföretagen. Antalet anställda säger också mycket om transportföretagens storlek. Räknat över hela EU omfattar företagen i snitt 5-6 personer. I Italien och Spanien ligger antalet emellertid på mindre än 3 personer. Eftersom det även här handlar om medelvärden innebär dessa siffror att det finns ett stort antal enpersonsföretag.

(16)  Mellan 90 000 och 120 000 euro för en lastbil på 40 ton.

(17)  Dessutom ansågs det troligt att marknadsstrukturen genast skulle påverkas negativt av sådana finansieringstillskott (ur allmänintressets synpunkt), eftersom gränserna mellan dessa båda sektorer är ytterst flytande.

(18)  Rådets förordning (EG) nr 1407/2002 om statligt stöd till kolindustrin (EGT L 205, 2.8.2002, s. 1).

(19)  Artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1407/2002.

---

---

14.6.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 144/8

---

Ny sammansättning av expertgruppen för frågor om människohandel

(2005/C 144/03)

(Expertgruppen för frågor om människohandel inrättades genom kommissionens beslut 2003/209/EG av den 25 mars 2003 (1))

Genom beslut av den 7 juni 2005 har kommissionen på nytt utnämnt följande personer som medlemmar i expertgruppen för frågor om människohandel från den 1 mars 2005 för en period på ett år:

Jean-Michel Colombani

Pippo Costella

Mary Cunneen

Brice de Ruyver

José Garcia Magariños

Marco Gramegna

Krzysztof Karsznicki

Plamen Kolarski

Martina Liebsch

Michel Marcus

Isabella Orfano

Nell Rasmussen

Elisabetta Rosi

Éva Rózsa

Henrik Sjölinder

Hana Snajdrova

Gerda Theuermann

Marina Tzvetkova

Bärbel Uhl

Marjan Wijers

---

(1)  EUT L 79, 26.3.2003, s. 25.

---

14.6.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 144/9

---

Meddelande från den franska regeringen om Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG av den 30 maj 1994 om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten (1)

(Tillkännagivande av ansökningar om exklusiva tillstånd för prospektering efter flytande kolväten och kolväten i gasform (”Aquila-tillstånd” och ”Arcachon Maritime-tillstånd”))

(2005/C 144/04)

(Text av betydelse för EES)

Den 18 december 2004 lämnade företagen Vermilion Rep SAS och Vermilion Exploration SAS (huvudkontorets adress: Route de Pontenx, PARENTIS-EN-BORN, F-40161) in en ansökan om ett femårigt exklusivt tillstånd för prospektering efter flytande kolväten och kolväten i gasform (”Aquila-tillstånd”) för ett ungefär 709 km2 stort område som täcker delar av det franska departementet Gironde och havsbottnen utanför det departementet.

Den 4 mars 2005 lämnade företaget Island Oil and Gas plc (huvudkontorets adress: ”Curdarragh” Annamult, Bennettsbridge, County Kilkenny, Irland) in en ansökan om ett femårigt exklusivt tillstånd för prospektering efter flytande kolväten och kolväten i gasform (”Arcachon Maritime-tillstånd”) för ett ungefär 638 km2 stort havsbottenområde utanför det franska departementet Gironde, som delvis överlappar Aquila-tillståndets område.

Ansökningarna avser ett område som bestäms av de längd- och breddgrader som efter varandra förbinder de nedan angivna punkterna. Parismeridianen räknas som nollmeridian (Greenwich-graderna anges av informationsskäl).

Punkter	Longitud	Latitud
A	4,30 gr O (1°31'56'' O)	49,90 gr N (44°54'40'' N)
B	3,90 gr O (1°10'20'' O)	49,90 gr N (44°54'40'' N)
C	3,90 gr O (1°10'20'' O)	49,80 gr N (44°49'16'' N)
D	4,00 gr O (1°15'44'' O)	49,80 gr N (44°49'16'' N)
E	4,00 gr O (1°15'44'' O)	49,59 gr N (44°37'55'' N)
F	4,01 gr O (1°16'17'' O)	49,59 gr N (44°37'55'' N)
G	4,01 gr O (1°16'17'' O)	49,56 gr N (44°36'18'' N)
H	4,00 gr O (1°15'44'' O)	49,56 gr N (44°36'18'' N)
I	4,00 gr O (1°15'44'' O)	49,50 gr N (44°33'04'' N)
J	4,10 gr O (1°21'08'' O)	49,50 gr N (44°33'04'' N)
K	4,10 gr O (1°21'08'' O)	49,60 gr N (44°38'28'' N)
L	4,20 gr O (1°26'32'' O)	49,60 gr N (44°38'28'' N)
M	4,20 gr O (1°26'32'' O)	49,70 gr N (44°43'52'' N)
N	4,30 gr O (1°31'56'' O)	49,70 gr N (44°43'52'' N)

Intresserade företag kan lämna in en konkurrerande ansökan inom 90 dagar räknat från offentliggörandet av detta tillkännagivande i enlighet med det förfarande som anges i tillkännagivandet om ansökningsförfarande för gruvdriftslicenser för kolväten i Frankrike, offentliggjort i Europeiska gemenskapens officiella tidning C 374 av den 30 december 1994, sidan 11, och fastställt genom dekret 95-427 av den 19 april 1995 om brytningsrättigheter (”Journal officiel de la République française” av den 22 april 1995).

Ytterligare information kan erhållas från följande adress: Ministère de l'économie, des finances et de l'industrie (direction générale de l'énergie et des matières premières, direction des ressources énergétiques et minérales, SD4, bureau de la législation minière), 61, Boulevard Vincent Auriol, Télédoc 133, F-75703 Paris, Cedex 13 (tfn (33-1) 44 97 23 02, fax (33-1) 44 97 05 70).

---

(1)  EGT L 164, 30.6.1994, s. 3.

---

14.6.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 144/11

---

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.3832 – MatlinPatterson L.P./Matussière & Forest)

Ärendet kan komma att behandlas enligt förenklat förfarande

(2005/C 144/05)

(Text av betydelse för EES)

1.

Kommissionen mottog den 6 juni 2005 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1) genom vilken investeringsfonden MatlinPatterson L.P. (”MatlinPatterson”, USA) förvärvar, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen, kontroll över delar av Matussière & Forest S.A. (”Matussière Assets”, Frankrike) genom förvärv av aktier.

2.	De berörda företagens affärsverksamheter är följande: — MatlinPatterson: investeringsgrupp som investerar i bolag i finansiella svårigheter med syfte att styra omorganiserings processen — Matussière Assets: tillverkning av försäljning av publicerade papper

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med förbehållet att ett slutligt beslut fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att behandlas i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörd tredje part att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna skall ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post med angivande av referensnummer COMP/M.3832 – MatlinPatterson L.P./Matussière & Forest till: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registratorskontoret ”Företagskoncentrationer och -fusioner” J-70 B-1049 Bryssel

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

(2)  EUT C 56, 05.3.2005, s. 32.

---

14.6.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 144/12

---

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.3763 – Carlsberg/DLG/Sejet JV)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(2005/C 144/06)

(Text av betydelse för EES)

1.

Kommissionen mottog den 6 juni 2005 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen Carlsberg A/S (”Carlsberg”, Danmark) och Dansk Landbrugs Grovvareselskab a.m.b.a. (”DLG”, Danmark) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen förvärvar gemensam kontroll över det danskbaserade företaget Sejet Planteforaedling I/S (”Sejet”), som för närvarande kontrolleras av DLG, genom förvärv av tillgångar.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet: — Carlsberg: tillverkning, försäljning, marknadsföring och distribution av öl och läskedrycker — DLG: foderföretag som huvudsakligen levererar foder, utsäde av stråsäd, gödselmedel och växtskyddsmedel till danska jordbrukare — Sejet: kommersiell växtförädling, forskning och utveckling av olika slags vete, korn, havre, rågvete, raps och majs för jordbruksdrift

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna skall ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.3763 – Carlsberg/DLG/Sejet JV, till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för företagskoncentrationer J-70 B-1049 Bryssel

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

(2)  EUT C 56, 5.3.2005, s. 32.

---

14.6.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 144/13

---

Commission Inquiry in the Gas and Electricity Sector

(2005/C 144/07)

Den 13 juni 2005 beslutade kommissionen inleda en utredning enligt artikel 17 i förordning (EG) nr 1/2003 (ärendena COMP/39172 och COMP/39173) av följande näringslivssektorer: el och naturgas. Rådgivande kommittén avgav ett positivt yttrande. I informationssyfte har texten till beslutet lagts ut på GD Konkurrens officiella webbplats.

---

14.6.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 144/13

---

Kommissionens utredning av banktjänster till privatkunder och företag och företagsförsäkringar

(2005/C 144/08)

Den 13 juni 2005 beslutade kommissionen att inleda en utredning enligt artikel 17 i förordning (EG) nr 1/2003 (ärendena COMP/39190 och COMP/39191) av följande näringslivssektorer: banktjänster till privatkunder och företag och företagsförsäkringar. Rådgivande kommittén avgav ett positivt yttrande. I informationssyfte har texten till beslutet lagts ut på Generaldirektoratets för konkurrens officiella webbplats.

---

14.6.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 144/14

---

EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av den 31 maj 2005

på begäran av Europeiska unionens råd över ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemenskapsstatistik över utländska dotterbolags struktur och verksamhet (KOM(2005) 88 slutlig)

(CON/2005/16)

(2005/C 144/09)

1.	Den 6 april 2005 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Europeiska unionens råd om ett yttrande över ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemenskapsstatistik över utländska dotterbolags struktur och verksamhet (nedan kallad den föreslagna förordningen).

2.	ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas på artikel 105.4 första strecksatsen i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

3.

Syftet med den föreslagna förordningen är att skapa en gemensam ram för systematisk produktion av gemenskapsstatistik över utländska dotterbolags struktur och verksamhet. Inom denna ram kommer medlemsstaterna å ena sidan att rapportera uppgifter om utländska dotterbolag med hemvist i det land som sammanställer uppgifterna, men som kontrolleras av en utländsk institutionell enhet. Bilaga I till den föreslagna förordningen fastställer en gemensam modul för sådan statistik över utländska dotterbolag i det land som sammanställer uppgifterna (inward FATS). Å andra sidan är rapporteringen av uppgifter om utländska dotterbolag som inte har hemvist i det land som sammanställer uppgifterna, men som kontrolleras av en institutionell enhet med hemvist i det land som sammanställer uppgifterna för närvarande frivillig och kommer att bli föremål för pilotstudier som skall vara genomförda av vissa medlemsstater senast tre år efter det att den föreslagna förordningen har trätt i kraft. Bilaga II till den föreslagna förordningen fastställer en gemensam modul för sådan statistik över dotterbolag i utlandet (outward FATS).

4.

ECB välkomnar den föreslagna förordningen. Genom att en gemensam ram skapas, bör den föreslagna förordningen medföra att uppgifter om utländska dotterbolag bättre kan jämföras i EU, vilket gör att de lättare kan aggregeras på EU- och/eller euroområdesnivå och bli mer tillförlitliga för alla användare. Uppgifter om utländska dotterbolag sammanställs för närvarande av nationella statistikorgan (vanligtvis statistik över utländska dotterbolag i det land som sammanställer uppgifterna) och centralbanker (vanligtvis statistik över dotterbolag i utlandet) i medlemsstaterna. De sammanställningsmetoder som används är i linje med den föreslagna förordningen och sådana uppgifter torde också hjälpa ECB i bedömningen av den ekonomiska utvecklingen i samband med verksamheten i stora företag och deras utländska dotterbolag inom och utanför euroområdet. Dessa uppgifter anses i synnerhet vara värdefulla för att undersöka både trender avseende euroområdets handel samt prissättningsbeteende, liksom för förståelsen av utländska direktinvesteringars ekonomiska inflytande på t.ex. konkurrenskraft och sysselsättning.

5.

I detta sammanhang skulle ECB vilja ta tillfället i akt att kommentera vissa specifika bestämmelser i den föreslagna förordningen. ECB noterar att tillhandahållandet av statistik över dotterbolag i utlandet inte omedelbart blir obligatoriskt enligt den föreslagna förordningen. Först efter en treårsperiod kommer det att bli möjligt att bedöma resultaten av pilotstudierna som skall genomföras i vissa medlemsstater. ECB beklagar att det i den föreslagna förordningen inte görs en indelning av varor och tjänster i separata kategorier, trots att en indelning av varor och tjänster i separata kategorier avseende dataflödena för statistik över betalningsbalansen görs i avsnitt 2 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 av den 12 januari 2005 om gemenskapsstatistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar (1). Om sådana uppgifter inte indelas i separata kategorier, kommer de att bli mindre värdefulla för analytiska ändamål och det kommer att bli svårare att jämföra dem med uppgifter som offentliggjorts i de länder som är euroområdets viktigaste motparter.

6.

En annan fråga är tidsfristen på 20 månader efter referensårets slut som medlemsstaterna har att översända statistik över utländska dotterbolag i det land som sammanställer uppgifterna, som avses i avsnitt 5 i bilaga I till den föreslagna förordningen. Detta framstår som en längsta möjliga tidsfrist för att kunna säkerställa en regelbunden utvärdering av den ekonomiska utvecklingen, vilken innefattar (frekventa) förändringar i stora företags struktur och deras dotterbolags antal, storlek och ekonomiska verksamhetsområde. ECB uppmuntrar därför parlamentet och rådet att överväga möjligheten att, efter en utvärdering av pilotstudier, förkorta den föreslagna tidsfristen på medellång sikt, åtminstone för aggregerade uppgifter (t.ex. ”Nivå 1”, som det hänvisas till i den föreslagna förordningen). Detta skulle göra att den bättre överensstämmer med tidsramen för aggregerade uppgifter om utländska direktinvesteringar i förordning (EG) nr 184/2005 i vilken en tidsfrist på nio månader föreskrivs.

7.

Efter att ha gjort en mer detaljerad bedömning av bilagorna I till III till den föreslagna förordningen noterar ECB att punkt 6 i bilaga I till förordning (EG) nr 184/2005 som heter ”Nivåer för geografisk fördelning” innefattar en ytterligare post som heter ”U4 Extra-euroområdet” bredvid andra EU-poster. För att kunna ta fram aggregatet för euroområdet anser ECB att skulle det vara lämpligt att inkludera en liknande referens till ”Extra-euroområdet” i bilaga III till den föreslagna förordningen som en ytterligare geografisk fördelningsnivå under rubriken ”Nivå 1”. Slutligen hänvisas i motiveringen till ”EU-15” (och alternativt till ”medlemsstater i EU-15”). ECB föreslår att det istället bör hänvisas till de nuvarande ”EU-25” och ”medlemsstater i EU-25”.

---

(1)  EUT L 35, 8.2.2005, s. 23.

---

14.6.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 144/16

---

EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av den 3 juni 2005

på begäran av Europeiska unionens råd över ett förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (KOM(2005) 155 slutlig)

(CON/2005/17)

(2005/C 144/10)

1.

Den 3 maj 2005 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Europeiska unionens råd om ett yttrande över ett förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (nedan kallad den föreslagna förordningen).

2.	ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas på artikel 104.14 andra stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

3.

En sund finanspolitik är av avgörande betydelse för den ekonomiska och monetära unionens (EMU) framgång. Den är en förutsättning för makroekonomisk stabilitet, tillväxt och sammanhållning i euroområdet. Den finanspolitiska ram som fastställs i fördraget samt i stabilitets- och tillväxtpakten är en av EMU:s hörnstenar och således mycket viktig för att förankra förväntningar om budgetdisciplin. Detta regelbaserade ramverk som syftar till att säkerställa hållbara offentliga finanser samtidigt som svängningar i produktionen jämnas ut genom automatiska stabilisatorer, måste förbli klart, enkelt och verkställbart. Genom att dessa principer följs kommer också öppenhet och likabehandling vid genomförandet av detta ramverk att underlättas.

4.

Målet med den föreslagna förordningen är att spegla de förändringar i genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten som rådet (EKOFIN) kom överens om den 20 mars 2005. Den föreslagna förordningen gäller tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott. Den föreslagna förordningens syfte är att garantera en sund finanspolitik genom att skapa incitament för budgetdisciplin. Trots att ECB inte anser det vara nödvändigt att yttra sig om de enskilda bestämmelserna i den föreslagna förordningen, så vill ECB ytterligare en gång påpeka att förfarandet vid alltför stora underskott måste vara både trovärdigt och effektivt samt iaktta en strikt tidsplan för att ge ett skydd mot ohållbara offentliga finanser. Mot denna bakgrund ser ECB helst en så begränsad ändring som möjligt av förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (1). En disciplinerad och konsekvent tillämpning av förfarandet vid alltför stora underskott främjar en balanserad finanspolitik.

---

(1)  EGT L 209, 2.8.1997, s. 6.

---

14.6.2005

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 144/17

---

EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av den 3 juni 2005

på begäran av Europeiska unionens råd över ett förslag till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (KOM(2005) 154 slutlig)

(CON/2005/18)

(2005/C 144/11)

1.

Den 3 maj 2005 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Europeiska unionens råd om ett yttrande över ett förslag till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (nedan kallad den föreslagna förordningen).

2.

Den föreslagna förordningen grundar sig på artikel 99.5 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Även om denna bestämmelse inte uttryckligen föreskriver att ECB skall höras, är övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken betydelsefull för Europeiska centralbankssystemets huvudmål att upprätthålla prisstabilitet. ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas sålunda på artikel 105.4 första strecksatsen i fördraget. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

3.

En sund finanspolitik är av avgörande betydelse för den ekonomiska och monetära unionens (EMU) framgång. Den är en förutsättning för makroekonomisk stabilitet, tillväxt och sammanhållning i euroområdet. Den finanspolitiska ram som fastställs i fördraget samt i stabilitets- och tillväxtpakten är en av EMU:s hörnstenar och således mycket viktig för att förankra förväntningar om budgetdisciplin. Detta regelbaserade ramverk som syftar till att säkerställa hållbara offentliga finanser samtidigt som svängningar i produktionen jämnas ut genom automatiska stabilisatorer, måste förbli klart, enkelt och verkställbart. Genom att dessa principer följs kommer också öppenhet och likabehandling vid genomförandet av detta ramverk att underlättas.

4.

Målet med den föreslagna förordningen är att spegla de förändringar i genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten som rådet (EKOFIN) kom överens om den 20 mars 2005. Den föreslagna förordningen gäller övervakningsprocessen och uppsättandet av medelfristiga mål för medlemsstaternas finanspolitik. Trots att ECB inte anser det vara nödvändigt att yttra sig om de enskilda bestämmelserna i den föreslagna förordningen, så stöder ECB målet att förbättra övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken för att uppnå och upprätthålla medelfristiga mål som garanterar de offentliga finansernas hållbarhet. Ett disciplinerat och konsekvent genomförande av övervakningsförfarandena främjar en balanserad finanspolitik.

---