ISSN 1725-2504 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116 |
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
47 årgången |
Informationsnummer |
Innehållsförteckning |
Sida |
|
I Meddelanden |
|
|
Rådet |
|
2004/C 116/1 |
||
2004/C 116/2 |
||
2004/C 116/3 |
||
2004/C 116/4 |
||
2004/C 116/5 |
||
2004/C 116/6 |
||
2004/C 116/7 |
||
2004/C 116/8 |
||
SV |
|
I Meddelanden
Rådet
30.4.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116/1 |
AVTAL
mellan Europeiska unionens medlemsstater om skadeståndskrav från en medlemsstat på en annan medlemsstat för skada på tillgångar som ägs av staten och som används eller drivs av den eller personskada eller dödsfall bland militär eller civil personal vid dess styrkor i samband med en EU-ledd krishanteringsoperation
(2004/C 116/01)
FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR INGÅTT FÖLJANDE AVTAL
med beaktande av Fördraget om Europeiska unionen (FEU), särskilt avdelning V i detta, och
av följande skäl:
(1) |
Europeiska rådet har i enlighet med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken beslutat att ge EU de resurser som krävs för att fatta och genomföra beslut om hela den skala av uppgifter inom det konfliktförebyggande och den krishantering som avses i artikel 17.2 i FEU. |
(2) |
Avtalet mellan Europeiska unionens medlemsstater om status för
kallat EU-avtalet om styrkornas status (EU-SOFA), är i allmänhet endast tillämpligt på Europeiska unionens medlemsstaters moderland. |
(3) |
Bestämmelserna i artikel 18 av EU-SOFA är inte tillämpliga på skadeståndskrav från en medlemsstat på en annan medlemsstat för skada på tillgångar som tillhör staten eller personskada eller dödsfall bland militär eller civil personal vid dess beväpnade styrkor, om den gärning som orsakat nedanstående skada, personskada eller dödsfall inträffar på tredjeländers territorium där EU genomför eller upprätthåller en krishanteringsoperation, eller till havs. |
(4) |
Särskilda avtal (SOFA) måste ingås med berörda mottagande tredjeländer vid övningar eller operationer utanför medlemsstaternas territorium. Sådana avtal kommer i normalfallet att innehålla bestämmelser som reglerar skadeståndskrav från berörda tredjeländer eller dess medborgare. |
DE HAR ENATS OM FÖLJANDE.
Artikel 1
I detta avtal avses med uttrycket
1. |
militär personal
|
2. |
civil personal: den civila personal som utstationeras från medlemsstaterna till EU:s institutioner för verksamheter inom ramen för förberedandet och genomförandet av de insatser som avses i artikel 17.2 i FEU, inbegripet övningar, eller den civila personal, med undantag av lokalanställd personal, som arbetar vid högkvarter eller styrkor eller på annat sätt har ställts till EU:s förfogande av medlemsstaterna för samma verksamheter, |
Artikel 2
Bestämmelserna i detta avtal skall endast vara tillämpliga om den gärning som orsakat nedanstående skada, personskada eller dödsfall äger rum:
— |
inom ramen för förberedandet och genomförandet av de uppgifter som avses i artikel 17.2 i FEU, inbegripet övningar, och |
— |
utanför de territorier där EU-SOFA är tillämpligt. |
Artikel 3
Alla medlemsstater skall avstå från att begära skadestånd av någon annan medlemsstat för personskada eller dödsfall bland dess militära eller civila personal under officiell tjänsteutövning, med undantag för fall av grov vårdslöshet eller uppsåtligt fel.
Artikel 4
1. Alla medlemsstater skall avstå från att begära ersättning av någon annan medlemsstat för skador på tillgångar som ägs, används eller drivs av denna inom ramen för förberedandet och genomförandet av de uppgifter som avses i artikel 17.2 i FEU, inbegripet övningar, med undantag för fall av grov vårdslöshet eller uppsåtligt fel, om skadan
— |
orsakades av militär eller civil personal från en annan medlemsstat vid tjänsteutövning inom ramen för de ovannämnda insatserna, eller |
— |
orsakades av en annan medlemsstats fordon, fartyg eller luftfartyg, använda eller framdrivna av dess personal, förutsatt antingen att det fordon, fartyg eller luftfartyg som orsakade skadan användes inom ramen för de ovannämnda insatserna, eller att skadan orsakades på tillgångar som användes på samma villkor. |
2. Alla medlemsstater skall även avstå från att begära ersättning för bärgning till sjöss från andra medlemsstater, förutsatt att det fartyg eller den last som bärgats ägdes av medlemsstaten eller användes eller drevs av dess personal inom ramen för de ovannämnda insatserna.
Artikel 5
Vid andra skadeståndskrav än de som ej skall ställas enligt artiklarna 3 och 4 och som gäller
— |
skada på egendom som används eller drivs av en medlemsstat i samband med förberedelserna inför eller utförandet av sådana insatser som anges i artikel 17.2 i FEU, inklusive övningar, |
— |
personskada eller dödsfall bland personal från en medlemsstat i samband med att personalen utför sina skyldigheter i tjänsten, |
skall det avgöras huruvida medlemsstaten var ansvarig och eventuellt skadebelopp genom förhandling mellan berörda medlemsstater, om dessa inte enas om annat.
En medlemsstat skall emellertid avstå från att begära skadestånd i alla de fall då skadan understiger ett belopp på 10 000 euro. Detta belopp får ändras genom ett enhälligt beslut av medlemsstaterna, församlade i rådet.
Artikel 6
Bestämmelserna i artiklarna 4 och 5 berättigar inte en medlemsstat att vägra att till en part annan än parterna i detta avtal erlägga fullt eller partiellt skadestånd för skada som åsamkats en tillgång som denna part ställt till förfogande för en eller flera medlemsstater genom ett hyres-, leasing- eller charteravtal eller annan överenskommelse.
Artikel 7
Varje tvist mellan medlemsstater som rör krav vilka inte kan regleras genom förhandlingar mellan de berörda medlemsstaterna, skall hänskjutas till en skiljedomare som, genom överenskommelse mellan de berörda medlemsstaterna, skall utses bland sådana medborgare i de berörda staterna vilka innehar eller har innehaft ett högt domarämbete. Om de berörda medlemsstaterna inte inom två månader kan enas om en skiljedomare, kan var och en av de berörda medlemsstaterna begära att ordföranden för Europeiska gemenskapernas domstol utser en person med ovan nämnda kvalifikationer.
Artikel 8
1. Medlemsstaterna skall till generalsekreteraren för Europeiska unionens råd anmäla när de har avslutat de konstitutionella förfarandena för godkännande av detta avtal. Detta avtal träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter att den sista medlemsstaten har inkommit med anmälan om att dessa konstitutionella förfaranden har avslutats.
2. Generalsekreteraren för Europeiska unionens råd skall vara depositarie för detta avtal. Depositarien skall i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra detta avtal och, efter det att de konstitutionella förfarandena i punkt 1 har avslutats, ett meddelande om dess ikraftträdande.
Artikel 9
Detta avtal är upprättat på danska, engelska, finska, franska, grekiska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska, svenska och tyska, vilka alla språk är lika giltiga.
Hecho en Bruselas, el veintiocho de abril del dos mil cuatro.
Udfærdiget i Bruxelles den otteogtyvende april to tusind og fire.
Geschehen zu Brüssel am achtundzwanzigsten April zweitausendvier.
Έγινε στις Βρυξέλλες, στις είκοσι οκτώ Απριλίου δύο χιλιάδες τέσσερα.
Done at Brussels on the twenty-eight day of April in the year two thousand and four.
Fait à Bruxelles, le vingt-huit avril deux mille quatre.
Fatto a Bruxelles, addì ventotto aprile duemilaquattro.
Gedaan te Brussel, de achtentwintigste april tweeduizendvier.
Feito em Bruxelas, em vinte e oito de Abril de dois mil e quatro.
Tehty Brysselissä kahdentenakymmenentenäkahdeksantena päivänä huhtikuuta vuonna kahsituhattaneljö.
Som skedde i Bryssel den tjugoåttonde april tjugohundrafyra,
Pour le gouvernement de la République française
Thar ceann Rialtas na hÉireann
For the Government of Ireland
Per il Governo della Repubblica italiana
Pour le gouvernement du Grand-Duché de Luxembourg
Voor de Regering van het Koninkrijk der Nederlanden
Für die Regierung der Republik Österreich
Pelo Governo da República Portuguesa
Suomen hallituksen puolesta
På finska regeringens vägnar
På svenska regeringens vägnar
For the Government of the United Kingdom of Great Britain
Pour le Gouvernement du Royaume de Belgique
Voor de Regering van het Koninkrijk België
Für die Regierung des Königreichs Belgien
For regeringen for Kongeriget Danmark
Für die Regierung der Bundesrepublik Deutschland
Για την Κυβέρνηση της Ελληνικής Δημοκρατίας
Por el Gobierno del Reino de España
UTTALANDE FRÅN MEDLEMSSTATERNA
Vid undertecknandet av detta avtal kommer alla medlemsstater, så långt deras nationella rättsliga system gör det möjligt, att bemöda sig om att i möjligaste mån begränsa sina skadeståndsanspråk mot någon annan medlemsstat för personskada eller dödsfall bland militär eller civil personal eller för skador på tillgångar som ägs, används eller drivs av dem med undantag för de fall som orsakades av grov vårdslöshet eller uppsåtligt fel.
Medlemsstaterna kommer även att bemöda sig om att så snart som möjligt uppfylla kraven enligt sina egna konstitutionella förfaranden, så att detta avtal snarast kan träda i kraft.
30.4.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116/8 |
RÅDETS BESLUT
av den 29 april 2004
om utnämning, i Rådgivande kommittén för migrerande arbetstagares sociala trygghet, av ordinarie ledamöter och suppleanter för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien
(2004/C 116/02)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (1), särskilt artikel 82 i denna,
med beaktande av akterna om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen (2), särskilt artikel 52 i dessa,
med beaktande av de förteckningar över kandidater som har översänts till rådet av de ovannämnda staternas regeringar, och
av följande skäl:
(1) |
I sitt beslut av den 23 september 2002 (3) utnämnde rådet ordinarie ledamöter och suppleanter i Rådgivande kommittén för migrerande arbetstagares sociala trygghet för perioden 23 september 2002–22 september 2004. |
(2) |
Ordinarie ledamöter och suppleanter från de nya medlemsstaterna i kommittén skall utnämnas för tiden fram till och med den 22 september 2004. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Enda artikel
Följande personer utnämns till ordinarie ledamöter och suppleanter i Rådgivande kommittén för migrerande arbetstagares sociala trygghet för perioden 1 maj 2004–22 september 2004:
I. REGERINGSFÖRETRÄDARE
Länder |
Ordinarie ledamöter |
Suppleanter |
Tjeckien |
Gabriela VOPATOVÁ Jiří BAUER |
Petr HRUBEC |
Estland |
Merle MALVET Vilja KUZMIN |
Edith KALLASTE |
Cypern |
Dora PETSA Eleni PAROUTI |
Sylia KYRMITSI |
Lettland |
Ilona PĒTERSONE Daina FROMHOLDE |
Ringla VĪKSNE |
Litauen |
Vida PETRYLAITĖ Janina ANDRIUSKEVICIUTE |
Vytautas KRIAUZA |
Ungern |
Éva LUKÁCS Judit RÉZMŰVES |
Katalin NOVÁK |
Malta |
Frankie MICALLEF Joseph CHURCH |
Shirley SULTANA |
Polen |
Elżbieta ROŻEK Grażyna SYPNIEWSKA |
Maria WASILEWSKA |
Slovenien |
Renata CVELBAR BEK Zvezdana VEBER HARTMAN |
Radivoj RADAK |
Slovakien |
Natália DIANIŠKOVÁ Magdaléna LACOVÁ |
Daniela PIVOVAROVÁ |
II. ARBETSTAGARORGANISATIONERNAS FÖRETRÄDARE
Länder |
Ordinarie ledamöter |
Suppleanter |
Tjeckien |
Jaroslava BAUEROVÁ Helena ČORNEJOVÁ |
Petr JINDRA |
Estland |
Margo KIKAS Kaia VASK |
Liina CARR |
Cypern |
Erotokritos KOUMIDES Pavlos KALOSINATOS |
Anna PILAVAKI |
Lettland |
Ivo KRIEVS Rita PFEIFERE |
Marija TOMSONE |
Litauen |
Aldona BALSIENE Vydas PUSKEPALIS |
Lina GIRIŪNIENĖ |
Ungern |
Erzsébet BÚZÁSNÉ PUTZ Péter MÓZER |
Zoltán PAPP |
Malta |
Josephine ATTARD SULTANA John BENCINI |
... |
Polen |
Ewa KĘDZIOR Jacek DUBIŃSKI |
Tomasz KRZEMIEŃSKI |
Slovenien |
Metka ROKSANDIĆ Katarina LAVRIN-MARENČE |
Ivan AŠENBERGER |
Slovakien |
Mária SVOREŇOVÁ Zdena DVORANOVÁ |
Dagmar LIGOCKÁ |
III. ARBETSGIVARORGANISATIONERNAS FÖRETRÄDARE
Länder |
Ordinarie ledamöter |
Suppleanter |
Tjeckien |
Vladislav LÁNSKÝ Jiří SVOBODA |
... |
Estland |
Gerli JÕGI Victoria METS |
Renno MÄGI |
Cypern |
Michael ANTONIOU Emilios MICHAEL |
Leftteris KARYDIS |
Lettland |
Ieva JAUNZEME Imants JANSONS |
Anita NIPĀNE |
Litauen |
Giedre OSINATE Arturas STRAVINSKAS |
Jurgita NASUTAVICIUTE |
Ungern |
Károly G. TÓTH Terézia BOROS |
... |
Malta |
Manwel SAID Tonio FARRUGIA |
Lawrence MIZZI |
Polen |
Andrzej JANKOWSKI Zbigniew ZUREK |
Jacek MĘCINA |
Slovenien |
Urška JEREB Nina GLOBOČNIK |
Slavi PIRŠ |
Slovakien |
Marta VENCELOVÁ Marian RYBÁR |
Marián NANIÁŠ |
Utfärdat i Luxemburg den 29 apil 2004.
På rådets vägnar
M. McDOWELL
Ordförande
(1) EGT L 149, 5.7.1971, s. 2. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1945/93 (EGT L 181, 23.7.1993, s. 1).
(2) EUT L 236, 23.9.2003.
(3) EGT C 245, 11.10.2002, s. 1.
30.4.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116/11 |
RÅDETS BESLUT
av den 29 april 2004
om utnämning av ordinarie ledamöter och suppleanter i Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor från Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien
(2004/C 116/03)
EUROPEISKA UNIONEN HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av akterna om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen, (1) särskilt artikel 52 i dessa,
med beaktande av rådets beslut 2003/C 218/01 av den 22 juli 2003 om inrättande av en rådgivande kommitté för arbetsmiljöfrågor, särskilt artikel 3 i detta,
med beaktande av den förteckning över kandidater som har överlämnats till rådet av de ovannämnda staternas regeringar, och
av följande skäl:
(1) |
Genom sitt beslut av den 22 december 2003 (2) utnämnde rådet ledamöter och suppleanter i Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor för perioden 1 januari 2004–31 december 2006. |
(2) |
Ordinarie ledamöter och suppleanter i Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor från de nya medlemsstaterna bör utses för den period som löper ut den 31 december 2006. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Enda artikel
Följande personer utses till ordinarie ledamöter och suppleanter i Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor för perioden från och med den 1 maj 2004 till och med den 31 december 2006:
I. FÖRETRÄDARE FÖR REGERINGEN
Land |
Ordinarie ledamöter |
Suppleanter |
Republiken Tjeckien |
Daniela KUBÍČKOVÁ |
Josef JIRKAL Michael VÍT |
Estland |
Ivar RAIK |
Katrin LEPISK Tooma VALNER |
Cypern |
Leandros NICOLAIDES |
Anastasios YIANNAKI Marios KOURTELLIS |
Lettland |
Renārs LŪSIS |
Inta LAGANOVSKA Jānis BĒRZIŅŠ |
Litauen |
Romas KANCEVICIUS |
Jonas NAUJALIS Rita ZUBKEVICIUTE |
Ungern |
András BÉKÉS |
György UNGVÁRY Péter ESZTÓ |
Malta |
Mark GAUCI |
Vince ATTARD Silvio FARRUGIA |
Polen |
Danuta KORADECKA |
Daniel PODGÓRSKI … |
Slovenien |
Tatjana PETRIČEK |
Mojca GRUNTAR ČINČ Jože HAUKO |
Slovakien |
Elena BARTUNKOVÁ |
L'ubica HETTYCHOVÁ Ivan MAJER |
II. FÖRETRÄDARE FÖR ARBETSTAGARORGANISATIONERNA
Land |
Ordinarie ledamöter |
Suppleanter |
Republiken Tjeckien |
Pavel SKÁCELÍK |
Vlastimil ALTNER Luboš POMAJBÍK |
Estland |
Argo SOON |
Peeter ROSS Ülo KRISTJUHAN |
Cypern |
Nikos ANDREOU |
Olga POULIDA … |
Lettland |
Ziedonis ANTAPSONS |
Mārtiņš PUŽULS Ija RUDZĪTE |
Litauen |
Rimantas KUMPIS |
Aurelija MALUKAITE Gediminas MOZURA |
Ungern |
Pál GERGELY |
Károly GYÖRGY Szilvia BORBÉLY |
Malta |
Saviour SAMMUT |
Joseph GERADA ... |
Polen |
Iwona PAWLACZYK |
Jacek GADOWSKI Ludwik STASZAK |
Slovenien |
Lučka BÖHM |
Vilko ŠVAB Spomenka GERŽELJ |
Slovakien |
Peter RAMPAŠEK |
Jaroslav BOBELA Ján KOŠOVSKÝ |
III. FÖRETRÄDARE FÖR ARBETSGIVARORGANISATIONERNA
Land |
Ordinarie ledamöter |
Suppleanter |
Republiken Tjeckien |
Miroslav BURIŠÍN |
František HROBSKÝ Ludmilla HÁLKOVOVÁ |
Estland |
Iren VÕITRA |
Ilmar LINK Kristiina KIBE |
Cypern |
Petros PETROU |
Lefteris CARYDIS … |
Lettland |
Aleksandrs GRIGORJEVS |
Edgars KORČAGINS Irēna UPZARE |
Litauen |
Jonas GUZAVICIUS |
Laura SIRVYDIENE Vytautas TRECIOKAS |
Ungern |
József István KOVÁCS |
Antal SZABADKAI Judit NOSZTRAI |
Malta |
John SCICLUNA |
Joe DELIA … |
Polen |
… |
Julia ROLA-JANICKA Jacek MĘCINA |
Slovenien |
Azra SERAŽIN |
Nina GLOBOČNIK Slavi PIRŠ |
Slovakien |
Juraj UHEREK |
M. Milan ONDAŠ … |
Utfärdat i Luxemburg den 29 april 2004.
På rådets vägnar
M. McDOWELL
Ordförande
(1) EUT L 236, 23.9.2003.
(2) EUT C 321, 31.12.2003, s. 17.
30.4.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116/14 |
RÅDETS BESLUT
av den 29 april 2004
om utnämning av styrelseledamöter i Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning som företrädare för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien
(2004/C 116/04)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 337/75 av den 10 februari 1975 om uppbyggnaden av ett europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning, särskilt artikel 4.1 i denna (1),
med beaktande av de för rådet framlagda förteckningar över kandidater till platsen som företrädare från regeringarna i Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien samt från kommissionen för företrädarna för arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer, och
av följande skäl:
(1) |
Genom sitt beslut av den 6 mars 2003 (2) utnämnde rådet de ordinarie styrelseledamöterna i Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning samt deras suppleanter för perioden från den 6 mars 2003 fram till den 5 mars 2006. |
(2) |
De nya medlemsstaternas ordinarie styrelseledamöter i Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning samt deras suppleanter bör utnämnas för tiden fram till och med den 5 mars 2006. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Enda artikel
Följande personer utnämns till styrelseledamöter i Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för perioden 1 maj 2004–5 mars 2006:
I. FÖRETRÄDARE FÖR REGERINGEN
Land |
Ordinarie ledamot |
Tjeckien |
Miroslav KOSTKA |
Estland |
Kalle TOOM |
Cypern |
Michael PHYSENTZIDES |
Lettland |
Gunars KRUSTS |
Lituaen |
Romualdas PUSVASKIS |
Ungern |
János JAKAB |
Malta |
Charles MIZZI |
Polen |
Krzysztof KAFEL |
Slovenien |
Gorazd JENKO |
Slovakien |
Juraj VANTUCH |
II. FÖRETRÄDARE FÖR ARBETSTAGARORGANISATIONERNA
Land |
Ordinarie ledamot |
Tjeckien |
Radovan LANGER |
Estland |
Kaja TOOMSALU |
Cypern |
Nicos NICOLAOU |
Lettland |
Beata JAKUBOVA |
Litauen |
Regina BARTIENE |
Ungern |
Gabriella LIPKA BASKI |
Malta |
Anthony MICALLEF DEBONO |
Polen |
Bogdan OLSZEWSKI |
Slovenien |
Metka ROKSANDIC |
Slovakien |
Dusan HARVAN |
III. FÖRETRÄDARE FÖR ARBETSGIVARORGANISATIONERNA
Land |
Ordinarie ledamot |
Tjeckien |
Denisa NEUWIRTHOVÁ |
Estland |
Tarmo KRIIS |
Cypern |
Leonidas PASCHALIDES |
Lettland |
Ieva JAUNZEME |
Litauen |
Laura SIRVYDIENE |
Ungern |
Peter KOVACS |
Malta |
Emmanuel SAÏD |
Polen |
Jozef JACEK HORDEJUK |
Slovenien |
Janez DEKLEVA |
Slovakien |
Daniel HRDINA |
Utfärdat i Luxemburg den 29 april 2004.
På rådets vägnar
M. McDOWELL
Ordförande
(1) EGT L 39, 13.2.1975, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 354/95 (EGT L 41, 23.2.1995, s. 1).
(2) EUT C 64, 18.03.2003, s. 4.
30.4.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116/16 |
RÅDETS BESLUT
av den 29 april 2004
om utnämning av ordinarie ledamöter och suppleanter för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien i styrelsen för Europeiska arbetsmiljöbyrån
(2004/C 116/05)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2062/94 av den 18 juli 1994 om upprättande av en europeisk arbetsmiljöbyrå (1), särskilt artikel 8 i denna,
med beaktande av den förteckning över kandidater som regeringarna i Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien förelagt rådet,
med beaktande av de förteckningar över kandidater som ordföranden i Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor förelagt rådet, med förslag från de medlemsgrupper som företräder arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna i kommittén, och
av följande skäl:
(1) |
Genom sitt beslut av den 3 juni 2002 (2) utnämnde rådet ordinarie ledamöter och suppleanter i styrelsen för Europeiska arbetsmiljöbyrån för perioden från och med den 3 juni 2002 till och med den 2 juni 2005: |
(2) |
Ordinarie ledamöter och suppleanter från de nya medlemsstaterna i styrelsen för Europeiska arbetsmiljöbyrån bör utnämnas för perioden fram till och med den 2 juni 2005. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Enda artikel
Följande personer utses till ordinarie ledamöter och suppleanter i styrelsen för Europeiska arbetsmiljöbyrån för perioden från och med den 1 maj 2004 till och med den 2 juni 2005:
I. REGERINGSFÖRETRÄDARE
Länder |
Ordinarie ledamöter |
Suppleanter |
Tjeckien |
Petr ŠIMERKA |
Daniela KUBÍČKOVÁ |
Estland |
Tiit KAADU |
Ester RÜNKLA |
Cypern |
|
|
Lettland |
Renārs LŪSIS |
Jolanta KANČA |
Litauen |
Aldona SABAITIENE |
Gintaras CEPAS |
Ungern |
András BÉKÉS |
Mária GROSZMANN |
Malta |
Mark GAUCI |
David SALIBA |
Polen |
Daniel PODGÓRSKI |
|
Slovenien |
Nataša BELOPAVLOVIČ |
Borut BREZOVAR |
Slovakien |
Ivan MAJER |
Elena BARTUNKOVÁ |
II. ARBETSTAGARORGANISATIONERNAS FÖRETRÄDARE
Länder |
Ordinarie ledamöter |
Suppleanter |
Tjeckien |
Luboš POMAJBÍK |
Vlastimil ALTNER |
Estland |
Ülo KRISTJUHAN |
Argo SOON |
Cypern |
|
|
Lettland |
Ziedonis ANTAPSONS |
Mārtiņš PUŽULS |
Litauen |
Gediminas MOZURA |
Rimantas KUMPIS |
Ungern |
Pál GERGELY |
Károly GYÖRGY |
Malta |
Joseph GERADA |
Saviour SAMMUT |
Polen |
Iwona PAWLACZYK |
Ludwik STASZAK |
Slovenien |
Lučka BÖHM |
Vilko ŠVAB |
Slovakien |
Ján KOŠOVSKÝ |
Peter RAMPÁŠEK |
III. ARBETSGIVARORGANISATIONERNAS FÖRETRÄDARE
Länder |
Ordinarie ledamöter |
Suppleanter |
Tjeckien |
Miroslav BURIŠÍN |
František HROBSKÝ |
Estland |
Ilmar LINK |
Iren VÕITRA |
Cypern |
|
|
Lettland |
Edgars KORČAGINS |
Irēna UPZARE |
Litauen |
Laura SIRVYDIENE |
Vytautas TRECIOKAS |
Ungern |
József István KOVÁCS |
Antal SZABADKAI |
Malta |
Joe DELIA |
John SCICLUNA |
Polen |
Julia ROLA-JANICKA |
Jacek MĘCINA |
Slovenien |
Nina GLOBOČNIK |
Azra SERAŽIN |
Slovakien |
Milan ONDAŠ |
Juraj UHEREK |
Utfärdat i Luxemburg den 29 april 2004.
På rådets vägnar
M. McDOWELL
Ordförande
(1) EGT L 216, 20.8.1994, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1643/95 av den 29 juni 1995 (EGT L 156, 7.7.1995, s. 1).
(2) EGT C 161, 5.7.2002, s. 5.
30.4.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116/18 |
RÅDETS RESOLUTION
av den 29 april 2004
om säkerhet i samband med Europeiska rådets möten och vid andra jämförbara evenemang
(2004/C 116/06)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD,
som beaktar rådets gemensamma åtgärd 97/339/RIF av den 26 maj 1997 om samarbete på området för allmän ordning och säkerhet (1) och rådets direktiv 64/221/EEG av den 25 februari 1964 om samordningen av särskilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa (2),
som erinrar om rådets slutsatser av den 13 juli 2001 om säkerhet i samband med Europeiska rådets möten och vid andra jämförbara evenemang,
som understryker betydelsen av handboken om säkerhet vilken skall användas av polismyndigheter och andra myndigheter i samband med internationella evenemang såsom Europeiska rådets möten, antagen av rådet vid dess möte den 28 och 29 november 2002, och
som beaktar
— |
att medlemsstaternas myndigheter med ansvar för säkerheten och den allmänna ordningen i samband med Europeiska rådets möten och vid andra jämförbara internationella evenemang bör se till att rätten till åsiktsfrihet och till frihet att delta i fredliga sammankomster respekteras och i största möjliga utsträckning förhindra inblandning från personer vilkas syften eller handlingar är brottsliga eller av våldsam karaktär, |
— |
att oroligheterna i samband med några möten i Europeiska rådet och vid andra jämförbara internationella evenemang har medfört att de friheter som fastslås i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna inte har kunnat utövas i full utsträckning, |
— |
att det vid dessa tillfällen har påvisats ett behov av ett mer effektivt och samordnat samarbete på europeisk nivå mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och av att polismyndigheterna bistår varandra med beaktande av nationell lagstiftning och inom ramen för sin behörighet i syfte att förhindra och upptäcka straffbara handlingar, |
— |
att det är lämpligt att samarbete mellan medlemsstaternas polismyndigheter främjas, inom ramen för nationell lagstiftning, bl.a. genom ett målinriktat utbyte av information som har samband med förhindrande av störning av den allmänna ordningen och säkerheten vid evenemang, |
— |
att Europeiska rådets möten hålls i Europeiska unionens råds lokaler i Bryssel och att de andra medlemsstaterna måste samarbeta fullt ut med Konungariket Belgiens myndigheter och säkerhetsavdelningen vid rådets generalsekretariat, |
— |
att det när det gäller säkerheten i samband med Europeiska rådets möten och vid andra jämförbara evenemang är nödvändigt att fullt ut tillämpa bestämmelserna i gemensam åtgärd 97/339/RIF om vissa former av polissamarbete vid evenemang som kan medföra problem när det gäller allmän ordning och säkerhet, |
— |
att de åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna för att avhålla bråkmakare från att delta i demonstrationer utomlands i samband med Europeiska rådets möten och vid andra jämförbara evenemang också bidrar till att förebygga oroligheter, |
— |
att säkerhetsarrangemangen i samband med internationella evenemang ibland har medfört att man tillgripit de åtgärder som föreskrivs i artikel 2.2 i 1990 års konvention om tillämpning av Schengenavtalet, (nedan kallad ”Schengenkonventionen”), vilket kan orsaka olägenheter vid vissa gränsövergångar i den medlemsstat som är värd för evenemanget – på grund av den massiva tillströmningen av resande som skall kontrolleras – och inverka menligt på medborgarnas fria rörlighet inom Europeiska unionen, |
— |
att bristen på uppgifter om och registreringar av sådana personer som på goda grunder kan antas kunna störa genomförandet av Europeiska rådets möten och andra jämförbara internationella evenemang kan utgöra ett hinder för en effektiv och mindre betungande tillämpning av de åtgärder som föreskrivs i artikel 2.2 i Schengenkonventionen, |
— |
att tillgången på uppgifter om sådana personer kan möjliggöra målinriktade kontroller för identifiering av dessa personer, varvid den fria rörligheten för andra personer underlättas, |
— |
att medlemsstaterna är fullt medvetna om att återinförandet av gränskontroller enligt artikel 2.2 i Schengenkonventionen är en åtgärd som skall tillämpas i enlighet med de kriterier som fastställs i konventionen och i full överensstämmelse med Verkställande kommitténs beslut av den 20 december 1995 (3), |
ANTAR DENNA RESOLUTION.
1. |
Medlemsstaterna uppmanas att med iakttagande av nationell lagstiftning förse den medlemsstat som är värd för ett möte i Europeiska rådet eller ett annat jämförbart evenemang med den information den har om förflyttningar – i syfte att delta i evenemanget – av personer eller grupper som på goda grunder kan antas vilja resa till medlemsstaten för att störa den allmänna ordningen och säkerheten vid evenemanget eller begå brott i samband med evenemanget. Denna information kan även lämnas till de medlemsstater genom vilka dessa personer eller grupper förutses passera. |
2. |
I enlighet med vad som föreskrivs i gemensam åtgärd 97/339/RIF bör informationen om de grupper som avses i punkt 1 omfatta deras sammansättning i stora drag, de förutsedda rutterna och de orter de kommer att resa igenom eller vistas på samt transportmedel. Den medlemsstat som lämnar informationen kan även ge andra relevanta uppgifter samt precisera hur pålitlig informationen är. |
3. |
En medlemsstat som tillämpar gränskontroller för att skydda Europeiska rådets möten eller jämförbara evenemang, särskilt enligt artikel 2.2 i Schengenkonventionen, kan även vidta alla åtgärder för att i möjligaste mån begränsa de olägenheter för resenärerna som följer på kontrollerna; i detta syfte bör man i första hand genomföra underrättelsestyrda kontroller inriktade på personer som på goda grunder kan antas vilja resa till medlemsstaten för att störa den allmänna ordningen och säkerheten vid evenemanget eller begå brott kopplade till evenemanget. |
4. |
För att göra det lättare för den medlemsstat som är värdland att genomföra kontroller inriktade på resenärer uppmanas de andra medlemsstaterna att tillhandahålla alla uppgifter som anses relevanta. Den information som lämnas kan gälla namn på personer som på goda grunder kan antas vilja resa till medlemsstaten för att störa den allmänna ordningen och säkerheten vid evenemanget eller begå brott kopplade till evenemanget, inklusive namn på personer som dömts för att ha stört den allmänna ordningen i samband med demonstrationer eller andra evenemang, om detta överensstämmer med nationell lagstiftning. |
5. |
Med hänvisning till punkterna 3 och 4 bör inte tidigare domar i brottmål automatiskt föranleda de åtgärder för att trygga den allmänna ordningen och säkerheten som det hänvisas till i resolutionen. |
6. |
Medlemsstaten kan använda den information som erhålls enligt punkt 4 för genomförande av gränskontroller. Informationen kan eventuellt också användas för att förebygga brott eller trygga den allmänna ordningen och säkerheten vid evenemanget. |
7. |
Inget i denna resolution bör tolkas så att avsteg görs från principen att utbyte av personuppgifter skall ske i enlighet med relevant nationell och internationell lagstiftning och med beaktande av bestämmelserna i avdelning VI i Schengenkonventionen och bestämmelserna i Europarådets konvention 108 av den 28 januari 1981 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter samt i tillämpliga fall av principerna i Europarådets ministerkommittés rekommendation R(87) 15 av den 17 september 1987 om användningen av personuppgifter inom polisväsendet. |
8. |
Personuppgifterna bör endast användas och lagras till dess att det evenemang för vilket uppgifterna lämnades har avslutats och för de syften som anges i denna resolution, om inte annat avtalats med den medlemsstat som har lämnat informationen. |
9. |
I enlighet med vad som föreskrivs i gemensam åtgärd 97/339/RIF kan de övriga medlemsstaterna genom särskilda överenskommelser sända sambandsmän till den medlemsstat som är värdland, i syfte att bistå de lokala myndigheterna med att utveckla och genomföra säkerhetsåtgärder och åtgärder för att trygga den allmänna ordningen. |
10. |
Genom särskilda bilaterala överenskommelser med den medlemsstat som vidtar de åtgärder som föreskrivs i artikel 2.2 i Schengenkonventionen när Europeiska rådets möten och andra jämförbara internationella evenemang genomförs på det egna territoriet kan kontroller enligt punkt 3, om detta anses lämpligare, också genomföras med stöd av sambandsmän som utstationerats av medlemsstaterna vid särskilda överenskomna gränsstationer. |
(1) EGT L 147, 5.6.1997, s. 1.
(2) EGT 56, 4.4.1964, s. 850/64.
(3) EGT L 239, 22.9.2000, s. 133.
30.4.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116/20 |
RÅDETS RESOLUTION
av den 29 april 2004
om en modell för protokoll för upprättandet i medlemsstaterna av ett pertnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn i syfte att minska den organiserade brottslighetens skadeverkningar
(2004/C 116/07)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD SOM BEAKTAR ATT
av följande skäl:
(1) |
ett av Europeiska unionens mål är att ge medborgarna en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, |
(2) |
detta mål skall uppnås genom att organiserad brottslighet förhindras och bekämpas genom ett närmare samarbete mellan polismyndigheter och andra behöriga myndigheter i medlemsstaterna, |
(3) |
man inom Europeiska unionens strategi inför det nya årtusendet om förebyggande och bekämpning av den organiserade brottsligheten, särskilt kapitel 2.3 i denna, framhåller vikten av att stärka såväl förebyggandet av organiserad brottslighet som partnerskapen mellan det straffrättsliga systemet och det civila samhället, |
(4) |
rekommendationerna i EU:s rapport om organiserad brottslighet 2003 stöder partnerskap mellan offentliga och privata organisationer som ett viktigt sätt att förebygga brott, |
(5) |
medlemsstaterna i rekommendation 8 i den slutliga rapporten över den andra omgången av ömsesidiga utvärderingar uppmanas att överväga utarbetandet av instrument som underlättar formella överenskommelser mellan brottsbekämpande organ och privata företag, |
(6) |
detta även tas upp i resultaten av konferensen ”Att bemöta organiserad brottslighet i partnerskap” (den 20–21 november 2003 i Dublin), som samfinansierats inom ramen för Europeiska gemenskapens Agis-program och utvecklats i partnerskap mellan rådets tillträdande irländska och nederländska ordförandeskap med stöd av Europol och kommissionen, |
(7) |
om den organiserade brottsligheten lämnas okontrollerad kommer den i allt högre grad att orsaka regeringarna och näringslivet allvarlig social och ekonomisk skada samtidigt som den även kommer att allvarligt skada medborgarnas livskvalitet, |
(8) |
samhället i sin helhet har intresse av att förhindra den organiserade brottslighetens frammarsch och infiltration och att den måste tacklas på såväl lokal och nationell nivå som på EU-nivå, |
(9) |
den privata och den offentliga sektorn har ett gemensamt intresse av att tillsammans utveckla metoder för att fastställa och förhindra de skador som brottslig verksamhet orsakar; partnerskapsarrangemang i kampen mot organiserad brottslighet har redan på olika sätt inrättats eller är på väg att inrättas i vissa medlemsstater och har lett till positiva resultat; sådana arrangemang inbegriper partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn som framgångsrikt samverkar på informella grunder, |
(10) |
de partnerskapsarrangemang som föreskrivs i denna resolution inte skall påverka de lagar och andra författningar som den privata sektorn är skyldig att efterleva när det gäller kampen mot den organiserade brottsligheten, särskilt kampen mot penningtvätt, |
(11) |
de framgångsrika partnerskapsstrukturerna på tullområdet har lett till ökade underrättelser och minskade kostnader för företagen, |
UPPMANAR HÄRMED medlemsstaternas regeringar
att i tillämpliga fall uppmuntra sina behöriga myndigheter att använda den till denna resolution bifogade modellen för protokoll om de önskar upprätta eller utveckla partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn på grundval av ömsesidigt förtroende och det gemensamma målet att minska den organiserade brottslighetens skadeverkningar.
Utfärdad i Luxemburg den 29 april 2004
På rådets vägnar
M. McDOWELL
Ordförande
BILAGA
MODELL FÖR PROTOKOLL FÖR PARTNERSKAP MELLAN DEN OFFENTLIGA OCH DEN PRIVATA SEKTORN I SYFTE ATT MINSKA DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETENS SKADEVERKNINGAR
Nationella protokoll för partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn kan innefatta, men behöver inte begränsas till, bestämmelser på följande områden:
A. Struktur och deltagande
När det gäller strukturen och deltagandet i partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn skulle medlemsstaterna kunna överväga att ta med följande:
Nationell plattform för övervakning av partnerskapsprocessen
1. |
Deltagande i den nationella plattformen skulle kunna inbegripa lämpliga medlemmar av brottsförebyggande organ, medlemmar av representativa organ från industrin och/eller ledande bolag/företag/industrier, konsumentorganisationer, valda företrädare för allmänheten, tjänstemän från berörda regeringsdepartement och statliga organ, företrädare för brottsoffer och icke-statliga organisationer. Man skulle även kunna enas om att inbegripa företrädare för universitet eller andra forskningsorgan med expertkunskaper på området för organiserad brottslighet och förhindrandet av sådan brottslighet. |
2. |
Inrättandet av undergrupper med experter med inriktning på en näringslivssektor eller vissa former av organiserad brottslighet (t.ex. förfalskningar) och som skulle rapportera till den nationella plattformen. Det torde vara viktigt att i detta sammanhang beakta det eventuella behovet av att åtgärda brister i kunskaper eller sakkunskap när det gäller kriminalteknisk redovisning, finansiering, informationsteknik osv. |
3. |
Undergrupperna med experter skulle kunna bestå av medlemmar av brottsförebyggande organ och medlemmar av representativa organ från industri/företag som berörs eller viktiga företag som är verksamma på området i fråga. Tillsynsmyndigheter, om sådana finns, skulle även kunna inbegripas. |
B. Uppgift och roll
a) |
Den nationella plattformens uppgift skulle vara att
|
b) |
Expertundergruppernas uppdrag skulle vara att
|
C. Förfaranden
1. |
Om någon av parterna i den nationella plattformen eller en expertundergrupp så begär skall den information som lämnas betraktas som förtrolig. Information kan även utbytas anonymt, t.ex. kan ett företrätt organ lämna ut information om någon av sina medlemmar utan att ange företagets eller personens namn. |
2. |
Påföljder bör inte utmätas mot någon företrädare för privata företag eller industrier som önskar lämna information om brott som drabbat dem och som inte tidigare rapporterats till berörda brottsbekämpande organ, t.ex. av skäl som rör kundsekretess eller trovärdighet. |
3. |
Det bör inte finnas någon skyldighet för någon part i den nationella plattformen eller i en expertundergrupp att lämna information. Informationsutbyte bör ske på frivillig grund men brottsförebyggande organ kan använda sig av informationen i utredningssyfte. |
D. Sektorer som skall omfattas av expertgrupperna
Finans- och bankverksamhet
Informationsteknik och Internet
Designade varor
Musikindustrin
Läkemedelsindustrin
Bilindustrin
Transportsektorn
Vapenindustrin
Allmän detaljhandel
Tjänsteindustrin (underhållningsindustrin, hotell- och restaurangbranschen)
Tobaksindustrin
Övriga relevanta sektorer
30.4.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116/23 |
MEDDELANDE OM IKRAFTTRÄDANDE
(2004/C 116/08)
Det avtal om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan, som undertecknades i Pretoria den 11 oktober 1999 trädde i kraft den 1 maj 2004 efter det att samtliga avtalsslutande parter den 30 april 2004 hade avslutat de förfaranden som är nödvändiga i detta hänseende.