30.4.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 116/1

(1)

Europeiska rådet har i enlighet med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken beslutat att ge EU de resurser som krävs för att fatta och genomföra beslut om hela den skala av uppgifter inom det konfliktförebyggande och den krishantering som avses i artikel 17.2 i FEU.

(2)

Avtalet mellan Europeiska unionens medlemsstater om status för

kallat EU-avtalet om styrkornas status (EU-SOFA), är i allmänhet endast tillämpligt på Europeiska unionens medlemsstaters moderland.

(3)

Bestämmelserna i artikel 18 av EU-SOFA är inte tillämpliga på skadeståndskrav från en medlemsstat på en annan medlemsstat för skada på tillgångar som tillhör staten eller personskada eller dödsfall bland militär eller civil personal vid dess beväpnade styrkor, om den gärning som orsakat nedanstående skada, personskada eller dödsfall inträffar på tredjeländers territorium där EU genomför eller upprätthåller en krishanteringsoperation, eller till havs.

(4)

Särskilda avtal (SOFA) måste ingås med berörda mottagande tredjeländer vid övningar eller operationer utanför medlemsstaternas territorium. Sådana avtal kommer i normalfallet att innehålla bestämmelser som reglerar skadeståndskrav från berörda tredjeländer eller dess medborgare.

1.

militär personal

2.

civil personal: den civila personal som utstationeras från medlemsstaterna till EU:s institutioner för verksamheter inom ramen för förberedandet och genomförandet av de insatser som avses i artikel 17.2 i FEU, inbegripet övningar, eller den civila personal, med undantag av lokalanställd personal, som arbetar vid högkvarter eller styrkor eller på annat sätt har ställts till EU:s förfogande av medlemsstaterna för samma verksamheter,

—

inom ramen för förberedandet och genomförandet av de uppgifter som avses i artikel 17.2 i FEU, inbegripet övningar, och

—

utanför de territorier där EU-SOFA är tillämpligt.

—

orsakades av militär eller civil personal från en annan medlemsstat vid tjänsteutövning inom ramen för de ovannämnda insatserna, eller

—

orsakades av en annan medlemsstats fordon, fartyg eller luftfartyg, använda eller framdrivna av dess personal, förutsatt antingen att det fordon, fartyg eller luftfartyg som orsakade skadan användes inom ramen för de ovannämnda insatserna, eller att skadan orsakades på tillgångar som användes på samma villkor.

—

skada på egendom som används eller drivs av en medlemsstat i samband med förberedelserna inför eller utförandet av sådana insatser som anges i artikel 17.2 i FEU, inklusive övningar,

—

personskada eller dödsfall bland personal från en medlemsstat i samband med att personalen utför sina skyldigheter i tjänsten,

30.4.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 116/8

(1)

I sitt beslut av den 23 september 2002 (3) utnämnde rådet ordinarie ledamöter och suppleanter i Rådgivande kommittén för migrerande arbetstagares sociala trygghet för perioden 23 september 2002–22 september 2004.

(2)

Ordinarie ledamöter och suppleanter från de nya medlemsstaterna i kommittén skall utnämnas för tiden fram till och med den 22 september 2004.

30.4.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 116/11

(1)

Genom sitt beslut av den 22 december 2003 (2) utnämnde rådet ledamöter och suppleanter i Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor för perioden 1 januari 2004–31 december 2006.

(2)

Ordinarie ledamöter och suppleanter i Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor från de nya medlemsstaterna bör utses för den period som löper ut den 31 december 2006.

30.4.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 116/14

(1)

Genom sitt beslut av den 6 mars 2003 (2) utnämnde rådet de ordinarie styrelseledamöterna i Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning samt deras suppleanter för perioden från den 6 mars 2003 fram till den 5 mars 2006.

(2)

De nya medlemsstaternas ordinarie styrelseledamöter i Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning samt deras suppleanter bör utnämnas för tiden fram till och med den 5 mars 2006.

30.4.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 116/16

(1)

Genom sitt beslut av den 3 juni 2002 (2) utnämnde rådet ordinarie ledamöter och suppleanter i styrelsen för Europeiska arbetsmiljöbyrån för perioden från och med den 3 juni 2002 till och med den 2 juni 2005:

(2)

Ordinarie ledamöter och suppleanter från de nya medlemsstaterna i styrelsen för Europeiska arbetsmiljöbyrån bör utnämnas för perioden fram till och med den 2 juni 2005.

30.4.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 116/18

—

att medlemsstaternas myndigheter med ansvar för säkerheten och den allmänna ordningen i samband med Europeiska rådets möten och vid andra jämförbara internationella evenemang bör se till att rätten till åsiktsfrihet och till frihet att delta i fredliga sammankomster respekteras och i största möjliga utsträckning förhindra inblandning från personer vilkas syften eller handlingar är brottsliga eller av våldsam karaktär,

—

att oroligheterna i samband med några möten i Europeiska rådet och vid andra jämförbara internationella evenemang har medfört att de friheter som fastslås i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna inte har kunnat utövas i full utsträckning,

—

att det vid dessa tillfällen har påvisats ett behov av ett mer effektivt och samordnat samarbete på europeisk nivå mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och av att polismyndigheterna bistår varandra med beaktande av nationell lagstiftning och inom ramen för sin behörighet i syfte att förhindra och upptäcka straffbara handlingar,

—

att det är lämpligt att samarbete mellan medlemsstaternas polismyndigheter främjas, inom ramen för nationell lagstiftning, bl.a. genom ett målinriktat utbyte av information som har samband med förhindrande av störning av den allmänna ordningen och säkerheten vid evenemang,

—

att Europeiska rådets möten hålls i Europeiska unionens råds lokaler i Bryssel och att de andra medlemsstaterna måste samarbeta fullt ut med Konungariket Belgiens myndigheter och säkerhetsavdelningen vid rådets generalsekretariat,

—

att det när det gäller säkerheten i samband med Europeiska rådets möten och vid andra jämförbara evenemang är nödvändigt att fullt ut tillämpa bestämmelserna i gemensam åtgärd 97/339/RIF om vissa former av polissamarbete vid evenemang som kan medföra problem när det gäller allmän ordning och säkerhet,

—

att de åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna för att avhålla bråkmakare från att delta i demonstrationer utomlands i samband med Europeiska rådets möten och vid andra jämförbara evenemang också bidrar till att förebygga oroligheter,

—

att säkerhetsarrangemangen i samband med internationella evenemang ibland har medfört att man tillgripit de åtgärder som föreskrivs i artikel 2.2 i 1990 års konvention om tillämpning av Schengenavtalet, (nedan kallad ”Schengenkonventionen”), vilket kan orsaka olägenheter vid vissa gränsövergångar i den medlemsstat som är värd för evenemanget – på grund av den massiva tillströmningen av resande som skall kontrolleras – och inverka menligt på medborgarnas fria rörlighet inom Europeiska unionen,

—

att bristen på uppgifter om och registreringar av sådana personer som på goda grunder kan antas kunna störa genomförandet av Europeiska rådets möten och andra jämförbara internationella evenemang kan utgöra ett hinder för en effektiv och mindre betungande tillämpning av de åtgärder som föreskrivs i artikel 2.2 i Schengenkonventionen,

—

att tillgången på uppgifter om sådana personer kan möjliggöra målinriktade kontroller för identifiering av dessa personer, varvid den fria rörligheten för andra personer underlättas,

—

att medlemsstaterna är fullt medvetna om att återinförandet av gränskontroller enligt artikel 2.2 i Schengenkonventionen är en åtgärd som skall tillämpas i enlighet med de kriterier som fastställs i konventionen och i full överensstämmelse med Verkställande kommitténs beslut av den 20 december 1995 (3),

1.

Medlemsstaterna uppmanas att med iakttagande av nationell lagstiftning förse den medlemsstat som är värd för ett möte i Europeiska rådet eller ett annat jämförbart evenemang med den information den har om förflyttningar – i syfte att delta i evenemanget – av personer eller grupper som på goda grunder kan antas vilja resa till medlemsstaten för att störa den allmänna ordningen och säkerheten vid evenemanget eller begå brott i samband med evenemanget. Denna information kan även lämnas till de medlemsstater genom vilka dessa personer eller grupper förutses passera.

2.

I enlighet med vad som föreskrivs i gemensam åtgärd 97/339/RIF bör informationen om de grupper som avses i punkt 1 omfatta deras sammansättning i stora drag, de förutsedda rutterna och de orter de kommer att resa igenom eller vistas på samt transportmedel. Den medlemsstat som lämnar informationen kan även ge andra relevanta uppgifter samt precisera hur pålitlig informationen är.

3.

En medlemsstat som tillämpar gränskontroller för att skydda Europeiska rådets möten eller jämförbara evenemang, särskilt enligt artikel 2.2 i Schengenkonventionen, kan även vidta alla åtgärder för att i möjligaste mån begränsa de olägenheter för resenärerna som följer på kontrollerna; i detta syfte bör man i första hand genomföra underrättelsestyrda kontroller inriktade på personer som på goda grunder kan antas vilja resa till medlemsstaten för att störa den allmänna ordningen och säkerheten vid evenemanget eller begå brott kopplade till evenemanget.

4.

För att göra det lättare för den medlemsstat som är värdland att genomföra kontroller inriktade på resenärer uppmanas de andra medlemsstaterna att tillhandahålla alla uppgifter som anses relevanta. Den information som lämnas kan gälla namn på personer som på goda grunder kan antas vilja resa till medlemsstaten för att störa den allmänna ordningen och säkerheten vid evenemanget eller begå brott kopplade till evenemanget, inklusive namn på personer som dömts för att ha stört den allmänna ordningen i samband med demonstrationer eller andra evenemang, om detta överensstämmer med nationell lagstiftning.

5.

Med hänvisning till punkterna 3 och 4 bör inte tidigare domar i brottmål automatiskt föranleda de åtgärder för att trygga den allmänna ordningen och säkerheten som det hänvisas till i resolutionen.

6.

Medlemsstaten kan använda den information som erhålls enligt punkt 4 för genomförande av gränskontroller. Informationen kan eventuellt också användas för att förebygga brott eller trygga den allmänna ordningen och säkerheten vid evenemanget.

7.

Inget i denna resolution bör tolkas så att avsteg görs från principen att utbyte av personuppgifter skall ske i enlighet med relevant nationell och internationell lagstiftning och med beaktande av bestämmelserna i avdelning VI i Schengenkonventionen och bestämmelserna i Europarådets konvention 108 av den 28 januari 1981 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter samt i tillämpliga fall av principerna i Europarådets ministerkommittés rekommendation R(87) 15 av den 17 september 1987 om användningen av personuppgifter inom polisväsendet.

8.

Personuppgifterna bör endast användas och lagras till dess att det evenemang för vilket uppgifterna lämnades har avslutats och för de syften som anges i denna resolution, om inte annat avtalats med den medlemsstat som har lämnat informationen.

9.

I enlighet med vad som föreskrivs i gemensam åtgärd 97/339/RIF kan de övriga medlemsstaterna genom särskilda överenskommelser sända sambandsmän till den medlemsstat som är värdland, i syfte att bistå de lokala myndigheterna med att utveckla och genomföra säkerhetsåtgärder och åtgärder för att trygga den allmänna ordningen.

10.

Genom särskilda bilaterala överenskommelser med den medlemsstat som vidtar de åtgärder som föreskrivs i artikel 2.2 i Schengenkonventionen när Europeiska rådets möten och andra jämförbara internationella evenemang genomförs på det egna territoriet kan kontroller enligt punkt 3, om detta anses lämpligare, också genomföras med stöd av sambandsmän som utstationerats av medlemsstaterna vid särskilda överenskomna gränsstationer.

30.4.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 116/20

(1)

ett av Europeiska unionens mål är att ge medborgarna en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa,

(2)

detta mål skall uppnås genom att organiserad brottslighet förhindras och bekämpas genom ett närmare samarbete mellan polismyndigheter och andra behöriga myndigheter i medlemsstaterna,

(3)

man inom Europeiska unionens strategi inför det nya årtusendet om förebyggande och bekämpning av den organiserade brottsligheten, särskilt kapitel 2.3 i denna, framhåller vikten av att stärka såväl förebyggandet av organiserad brottslighet som partnerskapen mellan det straffrättsliga systemet och det civila samhället,

(4)

rekommendationerna i EU:s rapport om organiserad brottslighet 2003 stöder partnerskap mellan offentliga och privata organisationer som ett viktigt sätt att förebygga brott,

(5)

medlemsstaterna i rekommendation 8 i den slutliga rapporten över den andra omgången av ömsesidiga utvärderingar uppmanas att överväga utarbetandet av instrument som underlättar formella överenskommelser mellan brottsbekämpande organ och privata företag,

(6)

detta även tas upp i resultaten av konferensen ”Att bemöta organiserad brottslighet i partnerskap” (den 20–21 november 2003 i Dublin), som samfinansierats inom ramen för Europeiska gemenskapens Agis-program och utvecklats i partnerskap mellan rådets tillträdande irländska och nederländska ordförandeskap med stöd av Europol och kommissionen,

(7)

om den organiserade brottsligheten lämnas okontrollerad kommer den i allt högre grad att orsaka regeringarna och näringslivet allvarlig social och ekonomisk skada samtidigt som den även kommer att allvarligt skada medborgarnas livskvalitet,

(8)

samhället i sin helhet har intresse av att förhindra den organiserade brottslighetens frammarsch och infiltration och att den måste tacklas på såväl lokal och nationell nivå som på EU-nivå,

(9)

den privata och den offentliga sektorn har ett gemensamt intresse av att tillsammans utveckla metoder för att fastställa och förhindra de skador som brottslig verksamhet orsakar; partnerskapsarrangemang i kampen mot organiserad brottslighet har redan på olika sätt inrättats eller är på väg att inrättas i vissa medlemsstater och har lett till positiva resultat; sådana arrangemang inbegriper partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn som framgångsrikt samverkar på informella grunder,

(10)

de partnerskapsarrangemang som föreskrivs i denna resolution inte skall påverka de lagar och andra författningar som den privata sektorn är skyldig att efterleva när det gäller kampen mot den organiserade brottsligheten, särskilt kampen mot penningtvätt,

(11)

de framgångsrika partnerskapsstrukturerna på tullområdet har lett till ökade underrättelser och minskade kostnader för företagen,

30.4.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 116/23