ISSN 1725-2504
Europeiska unionens
officiella tidning
C 97E
Svensk utgåva
Meddelanden och upplysningar
47 årgången
22 april 2004
|
ISSN 1725-2504 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
C 97E |
|
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
47 årgången |
|
SV |
|
I (Meddelanden)
EUROPAPARLAMENTET
SESSIONEN 2003-2004
Måndag 9 februari 2004
|
22.4.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
CE 97/1 |
PROTOKOLL
(2004/C 97 E/01)
SAMMANTRÄDETS GÅNG
ORDFÖRANDESKAP: Pat COX
Talman
1. Återupptagande av sessionen
Sammanträdet öppnades kl. 17.05.
2. Justering av protokollet från föregående sammanträde
Claude Turmes hade låtit meddela att han hade varit närvarande under sammanträdet den 29 januari 2004, men att hans namn inte förekom på närvarolistan.
Protokollet från föregående sammanträde justerades.
3. Parlamentets sammansättning
Behöriga portugisiska myndigheter hade meddelat att Sérgio Ribeiro hade utsetts till ledamot av parlamentet i stället för Joaquim Miranda, med verkan från och med den 3 februari 2004.
Talmannen påminde om bestämmelserna i artikel 7.5 i arbetsordningen.
Behöriga cypriotiska myndigheter hade meddelat att Georgios Tasou hade utsetts till observatör i stället för Christodoulos Taramountas, med verkan från och med den 1 februari 2004.
4. Inkomna dokument
Talmannen hade mottagit följande dokument:
|
1) |
rådet och kommissionen:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2) |
parlamentets utskott:
|
|
3) |
ledamöterna:
|
5. Avtalstexter översända av rådet
Rådet hade översänt vidimerade kopior av följande dokument:
|
— |
protokoll utarbetat på grundval av artikel 43.1 i konventionen om upprättandet av en europeisk polisbyrå (Europolkonventionen) om ändring av konventionen, |
|
— |
avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, |
|
— |
avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Estland om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och föreskrifter för informationssamhällets tjänster, |
|
— |
avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Malta om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och föreskrifter för informationssamhällets tjänster, |
|
— |
avtal genom skriftväxling om provisorisk tillämpning av handelsbestämmelserna och de handelsrelaterade bestämmelserna i Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Arabrepubliken Egypten, å andra sidan, |
|
— |
avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Förbundsrepubliken Brasilien, |
|
— |
E.J. avtal genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Marocko om ömsesidiga liberaliseringsåtgärder och ersättande av jordbruksprotokollen till associeringsavtalet EGKonungariket Marocko. |
6. Skriftliga förklaringar (artikel 51 i arbetsordningen)
De skriftliga förklaringarna nr 21/2003, 22/2003, 23/2003, 24/2003 och 25/2003, som inte erhållit nödvändigt antal underskrifter, hade bortfallit, i enlighet med bestämmelserna i artikel 51.5 i arbetsordningen.
7. Framställningar
Följande framställningar som tagits upp i registret under nedanstående datum hade, i enlighet med artikel 174.5 i arbetsordningen, hänvisats till behörigt utskott:
13 januari 2004
Viktoria Stavropoulou (nr 17/2004);
Miguel Angel Gómez Carramiñana (Plataforma Ciudadana Soria ¡Ya!) (nr 18/2004);
Antonio Tortosa López (nr 19/2004);
Alberto J. Revuelta Lucerga (Red de Apoyo al Derecho de Asilo) (nr 20/2004);
José Antón Sempere (nr 21/2004);
Alexis Sierra (ADRIEN, Citoyens d'Europe) (nr 22/2004);
Hagenet Ilse (nr 23/2004);
Jacky Chane-Alune (nr 24/2004);
Sandrine Bonneau (nr 25/2004);
Louise Preto (nr 26/2004);
Yasmin Aprile von Hohenstaufen (Ucle Cee) (nr 27/2004);
Roberto Marcoccio (nr 28/2004);
Sira Bencini (nr 29/2004);
Mario Giannetta (Associazione Civitas) (nr 30/2004);
Nelson Rodrigues Almeida Mendonça (nr 31/2004);
19 januari 2004
Jürgen Haertel (Ostseeimmobilien) (nr 32/2004);
Dirk Gieseke (med 5 underskrifter) (nr 33/2004);
Christian Brüggemann (nr 34/2004);
Stefania Bernini (med 7 underskrifter) (nr 35/2004);
Patricia Smyth (nr 36/2004);
Lucien Peters (nr 37/2004);
de Family Solidarity (med ytterligare 445 underskrifter) (nr 38/2004);
Josep Gené Casals (nr 39/2004);
Javier Andreu Almarcha (nr 40/2004);
Amador Muñoz Garrido (Plataforma Vecinal de El Bercial) (nr 41/2004);
Isabelle Sahagun (nr 42/2004);
de Les Enfants du SESSD APF (nr 43/2004);
Pierre Julien Yves Le Moine (nr 44/2004);
Francisco Da Conceição Norte (Comissão de Moradores do Bom Sucesso e Protecção da Lagoa de Obidos) (nr 45/2004);
Guyot (CIIP, Maison des Associations) (nr 46/2004);
Vitorino Allen Brandão (nr 47/2004);
Volker Bergfeld (nr 48/2004);
29 januari 2004
Emanouil Liapis (nr 49/2004);
Vasilios Dimitriadis (nr 50/2004);
Georgios Gkoutsidis (nr 51/2004);
Dimitris Karlobassitis (nr 52/2004);
Ioannis Hatzistaurou (nr 53/2004);
Christos Rinis (nr 54/2004);
Michail Isaakidis (nr 55/2004);
Eleftherios Folidis (nr 56/2004);
Michalis Angelopoulos (nr 57/2004);
Ana García Duro (nr 58/2004);
Abel de Miguel Sáenz (nr 59/2004);
Rafael Vengut Aranda (nr 60/2004);
Ana Isabel Criado Lancho (nr 61/2004);
Álvaro Llamas Fernández (nr 62/2004);
Maria Antonia Busto Artiz (nr 63/2004);
Elena de León Criado (Comité Reivindicativo y Cultural de Lesbianas (CRECUL)) (nr 64/2004);
Jaume Bosch Bosch (nr 65/2004);
Jorge Richer Vasquez (nr 66/2004);
Louis Trémolières (ARDOCC) (nr 67/2004);
Bounama Sylla (Le Monde des Idées et des Actions) (nr 68/2004);
Monique Marie Lucienne Saby (nr 69/2004);
Pierre Manceaux (nr 70/2004);
Hélène Cottaz-Palancon (nr 71/2004);
Michel Dakar (nr 72/2004);
Giuseppe Raduano (Associazione PU.RI. onlus) (nr 73/2004);
Fabrizio Boldrini (Centro Studi e Formazione Villa Montesca) (nr 74/2004);
Claudio Oliviero (nr 75/2004);
Michele Azara (nr 76/2004);
Alfredo Giotti (nr 77/2004);
Miguel Martins (nr 78/2004);
Heinrich Mai (nr 79/2004);
Heinrich Brechtmann (nr 80/2004);
Peter Schmitz (nr 81/2004);
Marcel Aladenise (nr 82/2004);
Bernd Golder (nr 83/2004);
Renate Appelt (nr 84/2004);
Alexander Rabitsch (nr 85/2004);
Giorgio Bortini (nr 86/2004);
Egon Bürger (nr 87/2004);
Herbert Kiegeland (nr 88/2004);
Marie Luise Bertram (nr 89/2004);
Brigitte Diesterhöft (Bürgerinitiative Mobilfunk/Elektrosmog Duisburg) (nr 90/2004);
Alexandra Dennhardt (Kanzlei Dennhardt, Debo & Kollegen) (nr 91/2004);
Jochen Bredlau (nr 92/2004);
Silvia Bromann Werner (nr 93/2004);
Martin Reuschenbach (nr 94/2004);
Dittmar Dittrich (nr 95/2004);
Aron Araya (Eritrean Community in Belgium) (med ytterligare 22 000 underskrifter) (nr 96/2004);
Norman Alan Phillips (nr 97/2004);
Barbara Dick (nr 98/2004);
Jason O'Flynn (nr 99/2004);
Rod Whitby (nr 100/2004);
Rory Fitzgerald (nr 101/2004);
Terry Kemp (nr 102/2004);
Doretta Cocks (nr 103/2004);
Arendje Smits-van Poelje (nr 104/2004);
Pascal Ter Laak (nr 105/2004);
Zeehondenfonds - De Groene Horizon (med ytterligare 3 000 underskrifter) (nr 106/2004);
Klaus Schuckall (nr 107/2004);
6 februari 2004
Friedrich Maichle (nr 108/2004);
Edgard Krebs (nr 109/2004);
Norbert Wiggershaus (Senioren-Union der CDU Breisgau Hochschwarzwald) (nr 110/2004);
Andreas Kainzmaier-Böck (nr 111/2004);
Isabell Schulte-Wissermann (Re Schulte-Wissermann & Schulte-Wissermann) (nr 112/2004);
Irene Klappstein-Rassifi (nr 113/2004);
Reinhard Fischer (nr 114/2004);
Knuth Paulick (nr 115/2004);
Jacky Corvers (nr 116/2004);
Karin Bannasch (nr 117/2004);
Erich Ollnow (nr 118/2004);
Christoph Wagner (nr 119/2004);
Keith White (nr 120/2004);
Stephen Curry (nr 121/2004);
Jimmy Leon (nr 122/2004);
Stephen Lambert (nr 123/2004);
Schade van Westrum (nr 124/2004);
Svante Thunberg (Energy Return Sweden AB) (nr 125/2004);
Christos Pinis (nr 126/2004);
Ignacio Garcia Rodriguez (Izquierda Unida los Verdes Convocatoria por Andalucía) (nr 127/2004);
Lucien Orsane (nr 128/2004);
Antonio Schettino (nr 129/2004);
Mariano Marino (nr 130/2004);
Vincenzo Alongi (nr 131/2004);
Raffaele Di Bartolomeo (nr 132/2004);
Pio Ermacora (nr 133/2004);
Fabio Cavalca (nr 134/2004);
Mauro Friscioni (nr 135/2004);
8. Återförvisning till utskott
Utskottet ECON återkom till kommissionens förslag om mervärdesskatt på tjänster som tillhandahålls inom postsektorn (Olle Schmidts betänkande A5-0467/2003), som hade förkastats av kammaren och återförvisats till utskottet på basen av artikel 68.3 i arbetsordningen (punkt 25 i protokollet av den 16 december 2003). Utskottet begärde denna gång att förslaget skall återförvisas på basen av artikel 144.1 i arbetsordningen för att ett andra betänkande skulle kunna antas.
Parlamentet gav sitt samtycke till denna begäran.
9. Arbetsplan
Nästa punkt på föredragningslistan var fastställandet av arbetsplanen.
Det slutgiltiga förslaget till föredragningslista för sammanträdesperioden februari I och februari II 2004 (PE 340.723/PDOJ) hade delats ut. Följande ändringar hade föreslagits i enlighet med artikel 111 i arbetsordningen:
Sammanträdena den 9.2.2004 - 12.2.2004
Måndag
|
— |
Ingen ändring föreslagen |
Tisdagen
|
— |
Alejandro Cercas begärde att hans betänkande A5-0026/2004 (punkt 6 i PDOJ), som skulle tas upp till omröstning på tisdagen, istället skulle tas upp till omröstning på onsdagen för att de politiska grupperna skulle ha tid att uppnå en överenskommelse. |
Talare: Bartho Pronk för PPE-DE-gruppen om denna begäran.
Parlamentet gav sitt samtycke till denna begäran.
Onsdag
|
— |
Verts/ALE-gruppen begärde att de muntliga frågorna om kärnvapennedrustning (punkt 81 i PDOJ) skulle avslutas med att reslotutionsförslag skulle lämnas in som skulle kunna tas upp till omröstning under nästa sammanträdesperiod. |
Talare: Monica Frassoni för Verts/ALE-gruppen motiverade begäran.
Talare: Martin Schulz för PSE-gruppen, och Ilkka Suominen för PPE-DE-gruppen.
Parlamentet godkände denna begäran med EO (118 ja-röster, 78 nej-röster, 8 nedlagda röster).
Tidsfristerna för att lämna in dokument fastställdes enligt följande:
Resolutionsförslag: torsdag 12 februari kl. 10.00.
Ändringsförslag och och gemensamma resolutionsförslag: torsdag 19 februari kl. 12.00.
Omröstning: torsdag 26 février
Torsdag
|
— |
Ingen ändring föreslagen |
Sammanträdena den 25.2.2004 - 26.2.2004.
|
— |
Ingen ändring föreslagen |
*
* *
Arbetsplanen var därmed fastställd.
10. Anföranden på en minut om frågor av politisk vikt
Följande ledamöter höll, i enlighet med artikel 121a i arbetsordningen, ett anförande på en minut för att uppmärksamma parlamentet på frågor av politisk vikt:
Philip Charles Bradbourn, Proinsias De Rossa, Charles Tannock, Giorgio Napolitano, Mariotto Segni, Hans-Peter Martin, Ilda Figueiredo, Hans-Peter Martin, Ian Stewart Hudghton, Pernille Frahm, Patricia McKenna, Ioannis Patakis, Maria Johanna (Marieke) Sanders-ten Holte, Bruno Gollnisch, Efstratios Korakas, Robert J.E. Evans, Richard Corbett, Sarah Ludford, Gerard Collins och Koenraad Dillen.
11. Kreditvärderingsinstitut (debatt)
Betänkande om kreditvärderingsinstitutens roll och metoder [2003/2081(INI)] - Utskottet för ekonomi och valutafrågor. Föredragande: Giorgos Katiforis (A5-0040/2004).
Giorgos Katiforis redogjorde för betänkandet.
Talare: Stavros Dimas (ledamot av kommissionen).
ORDFÖRANDESKAP: Alonso José PUERTA
Vice talman
Talare: Alexander Radwan för PPE-DE-gruppen, Pervenche Berès för PSE-gruppen, Theresa Villiers, Harald Ettl, Othmar Karas, Manuel António dos Santos och Stavros Dimas.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: protokollet, 10.2.2004, punkt 9.1.
12. Arbetstidens förläggning (debatt)
Betänkande om arbetstidens förläggning (ändring av direktiv 93/104/EEG) [2003/2165(INI)] - Utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Föredragande: Alejandro Cercas (A5-0026/2004).
Alejandro Cercas redogjorde för betänkandet.
Talare: Stavros Dimas (ledamot av kommissionen).
Talare: Philip Bushill-Matthews för PPE-DE-gruppen, Stephen Hughes för PSE-gruppen, Elizabeth Lynne för ELDR-gruppen, Ilda Figueiredo för GUE/NGL-gruppen, Theodorus J.J. Bouwman för Verts/ALE-gruppen, Jeffrey William Titford för EDD-gruppen, och Bartho Pronk.
ORDFÖRANDESKAP: James L.C. PROVAN
Vice talman
Talare: Barbara Weiler, Herman Schmid, Jean Lambert, Bent Hindrup Andersen, Manuel Pérez Álvarez, Claude Moraes, Ioannis Patakis, Marie-Thérèse Hermange, Helle Thorning-Schmidt, Astrid Lulling, Jan Andersson och Stavros Dimas.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: protokollet, 11.2.2004, punkt 5.6.
13. AVS-EU:s gemensamma parlamentariska församling under 2003 (debatt)
Betänkande om arbetet i den gemensamma parlamentariska församlingen AVS-EU under 2003 [2003/2007(INI)] - Utskottet för utveckling och samarbete. Föredragande: Colette Flesch (A5-0013/2004).
Colette Flesch redogjorde för betänkandet.
Talare: Stavros Dimas (ledamot av kommissionen).
Talare: Eija-Riitta Anneli Korhola för PPE-DE-gruppen, Glenys Kinnock för PSE-gruppen, och Nelly Maes för Verts/ALE-gruppen.
ORDFÖRANDESKAP: David W. MARTIN
Vice talman
Talare: Dominique F.C. Souchet, grupplös, och Maj Britt Theorin.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: protokollet, 10.2.2004, punkt 7.22.
14. Företagssektorns utveckling i utvecklingsländerna (debatt)
Betänkande om meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om:
|
— |
Reform av statsägda företag i utvecklingsländerna, särskilt allmännyttiga företag: Om behovet av att utvärdera alla alternativ [KOM(2003) 326 - 2003/2158(INI)] och |
|
— |
Europeiska gemenskapens samarbete med tredjeländer: Kommissionens strategi för det framtida stödet till företagssektorns utveckling [KOM(2003) 267 - 2003/2158(INI)] - Utskottet för utveckling och samarbete. Föredragande: Hans Modrow (A5-0015/2004). |
Hans Modrow redogjorde för betänkandet.
Talare: Stavros Dimas (ledamot av kommissionen).
Talare: Seán Ó Neachtain (föredragande av yttrande från utskottet ITRE), Nirj Deva för PPE-DE-gruppen, Linda McAvan för PSE-gruppen, Yasmine Boudjenah för GUE/NGL-gruppen, Nelly Maes för Verts/ALEgruppen, Bastiaan Belder för EDD-gruppen, Philip Claeys, grupplös, Per-Arne Arvidsson, Olga Zrihen, Benedetto Della Vedova och Eija-Riitta Anneli Korhola.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: protokollet, 10.2.2004, punkt 9.2.
15. Föredragningslista för nästa sammanträde
Föredragningslistan för nästa sammanträde var fastställd (“Föredragningslista” PE 340.723/OJMA).
16. Avslutande av sammanträdet
Sammanträdet avslutades kl. 20.50.
Julian Priestley
Generalsekreterare
Alejo Vidal-Quadras Roca
Vice talman
NÄRVAROLISTA
Följande skrev på:
Aaltonen, Adam, Nuala Ahern, Ainardi, Almeida Garrett, Andersen, Andersson, Andreasen, André-Léonard, Andrews, Andria, Angelilli, Aparicio Sánchez, Arvidsson, Atkins, Attwooll, Auroi, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Bakopoulos, Balfe, Baltas, Banotti, Barón Crespo, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Belder, Berend, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Bergaz Conesa, Berger, Berlato, Bernié, Berthu, Bertinotti, Beysen, Bigliardo, Blak, Blokland, Bodrato, Böge, Bösch, von Boetticher, Bonde, Bonino, Boogerd-Quaak, Bordes, van den Bos, Boudjenah, Bourlanges, Bouwman, Bowis, Bradbourn, Breyer, Brie, Buitenweg, Bullmann, Bushill-Matthews, Busk, Butel, Callanan, Calò, Camisón Asensio, Campos, Camre, Cardoso, Carnero González, Casaca, Caudron, Cauquil, Celli, Cercas, Cerdeira Morterero, Chichester, Claeys, Coelho, Cohn-Bendit, Collins, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Raffaele Costa, Cox, Cushnahan, van Dam, Darras, Dary, Daul, Davies, De Clercq, Dell'Alba, Della Vedova, Deprez, De Rossa, De Sarnez, Descamps, Désir, Deva, De Veyrac, Dhaene, Díez González, Di Lello Finuoli, Dillen, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, Dupuis, Elles, Eriksson, Ettl, Jonathan Evans, Robert J.E. Evans, Färm, Fava, Ferber, Fernández Martín, Ferreira, Fiebiger, Figueiredo, Fiori, Flemming, Flesch, Florenz, Ford, Foster, Fourtou, Frahm, Frassoni, Friedrich, Fruteau, Gahler, Gahrton, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garot, Garriga Polledo, Gasòliba i Böhm, de Gaulle, Gebhardt, Gill, Gillig, Gil-Robles Gil-Delgado, Glante, Glase, Gobbo, Goebbels, Goepel, Görlach, Gollnisch, Gomolka, Goodwill, Gorostiaga Atxalandabaso, Gouveia, Graefe zu Baringdorf, Graça Moura, Gröner, Grosch, Grossetête, Guy-Quint, Hager, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herzog, Honeyball, Hortefeux, Howitt, Hudghton, Hughes, van Hulten, Hyland, Iivari, Ilgenfritz, Isler Béguin, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jackson, Jeggle, Jensen, Jöns, Jonckheer, Jové Peres, Karas, Karlsson, Kastler, Katiforis, Kaufmann, Keppelhoff-Wiechert, Kindermann, Glenys Kinnock, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korakas, Korhola, Koukiadis, Koulourianos, Krarup, Krehl, Kreissl-Dörfler, Krivine, Kuntz, Lage, Lagendijk, Lalumière, Lamassoure, Lambert, Lang, Lange, Langen, Langenhagen, de La Perriere, Lehne, Leinen, Lipietz, Lisi, Ludford, Lulling, Lynne, Maat, McAvan, McCarthy, McCartin, MacCormick, McKenna, McMillan-Scott, Maes, Malliori, Malmström, Manders, Manisco, Thomas Mann, Mantovani, Marchiani, Marinho, Marinos, Martens, David W. Martin, Hans-Peter Martin, Martinez, Mastorakis, Mathieu, Hans-Peter Mayer, Xaver Mayer, Mayol i Raynal, Medina Ortega, Meijer, Méndez de Vigo, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Menrad, Miguélez Ramos, Miller, Miranda, Miranda de Lage, Modrow, Monsonís Domingo, Moraes, Morgan, Morillon, Müller, Mulder, Murphy, Mussa, Myller, Naïr, Napoletano, Napolitano, Naranjo Escobar, Nassauer, Newton Dunn, Niebler, Nisticò, Nogueira Román, Nordmann, Obiols i Germà, Ojeda Sanz, Olsson, Ó Neachtain, Onesta, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Paciotti, Pack, Pannella, Parish, Pastorelli, Patakis, Patrie, Paulsen, Pérez Álvarez, Pérez Royo, Perry, Pesälä, Pex, Piecyk, Piétrasanta, Pirker, Piscarreta, Plooij-van Gorsel, Podestà, Poettering, Pohjamo, Poignant, Poos, Posselt, Prets, Pronk, Provan, Puerta, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Rapkay, Raschhofer, Raymond, Read, Redondo Jiménez, Ribeiro e Castro, Ries, Riis-Jørgensen, de Roo, Roth-Behrendt, Roure, Rovsing, Rübig, Rühle, Ruffolo, Sacrédeus, Saint-Josse, Sakellariou, Salafranca Sánchez-Neyra, Sandberg-Fries, Sandbæk, Sanders-ten Holte, Santer, Santini, dos Santos, Sartori, Sauquillo Pérez del Arco, Scarbonchi, Schaffner, Schleicher, Gerhard Schmid, Herman Schmid, Olle Schmidt, Schmitt, Schnellhardt, Schulz, Schwaiger, Segni, Seppänen, Sichrovsky, Soares, Sörensen, Souchet, Souladakis, Sousa Pinto, Speroni, Staes, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Sterckx, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Swiebel, Swoboda, Sørensen, Tannock, Terrón i Cusí, Theato, Theorin, Thomas-Mauro, Thorning-Schmidt, Thyssen, Titford, Titley, Torres Marques, Trakatellis, Trentin, Turmes, Twinn, Uca, Vachetta, Väyrynen, Vairinhos, Valdivielso de Cué, Vallvé, Van Hecke, Van Lancker, Van Orden, Varaut, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Vattimo, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vinci, Virrankoski, Voggenhuber, Volcic, Wachtmeister, Wallis, Walter, Watson, Weiler, Whitehead, Wieland, Wiersma, von Wogau, Wuori, Wurtz, Wynn, Xarchakos, Zacharakis, Zimeray, Zimmerling, Zissener, Zorba, Zrihen.
Observatörer
Bagó, Bastys, Beneš, Beňová, Biela, Kazys Jaunutis Bobelis, Christodoulidis, Chronowski, Zbigniew Chrzanowski, Cilevičs, Cybulski, Demetriou, Ékes, Filipek, Gawłowski, Gruber, Grzebisz-Nowicka, Horvat, Kāposts, Kelemen, Kiršteins, Kłopotek, Kowalska, Kriščiūnas, Daniel Kroupa, Kuzmickas, Kvietkauskas, Lepper, Janusz Lewandowski, Libicki, Lisak, Litwiniec, Lydeka, Łyżwiński, Maldeikis, Őry, Pasternak, Alojz Peterle, Plokšto, Pospíšil, Janno Reiljan, Rutkowski, Savi, Sefzig, Siekierski, Smorawiński, Szájer, Szczygło, Tabajdi, Tomaka, Tomczak, Valys, Vastagh, Vella, Vėsaitė, Widuch, Winiarczyk-Kossakowska, Wiśniowska, Żenkiewicz.
Tisdag 10 februari 2004
|
22.4.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
CE 97/23 |
PROTOKOLL
(2004/C 97 E/02)
SAMMANTRÄDETS GÅNG
ORDFÖRANDESKAP: Gerhard SCHMID
Vice talman
1. Öppnande av sammanträdet
Sammanträdet öppnades kl. 09.00.
2. Inkomna dokument
Talmannen hade från följande ledamöter mottagit en skriftlig förklaring som skall införas i registret (artikel 51 i arbetsordningen):
Mario Borghezio, om skadestånd till kommunismens offer i Istrien, Dalmatien och Venezia-Giulia (nr 10/2004).
3. Debatt om kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer (tillkännagivande av framlagda resolutionsförslag)
Nedanstående ledamöter eller politiska grupper hade, i enlighet med artikel 50 i arbetsordningen, begärt en debatt om följande resolutionsförslag:
|
I. |
VAL I IRAN
|
|
II. |
POLITISKA MORD I KAMBODJA
|
|
III. |
KVARHÅLLANDE AV GREKISKA SJÖMÄN I KARACHI
|
Talartiden fördelades i enlighet med artikel 120 i arbetsordningen.
4. Fågelinfluensan i Asien (uttalande följt av debatt)
Uttalande av kommissionen: Fågelinfluensan i Asien.
David Byrne (ledamot av kommissionen) gjorde ett uttalande.
Talare: Caroline F. Jackson för PPE-DE-gruppen, Dagmar Roth-Behrendt för PSE-gruppen, Jan Mulder för ELDR-gruppen, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf för Verts/ALE-gruppen, Bruno Gollnisch, grupplös, Francesco Fiori, Minerva Melpomeni Malliori, Alexander de Roo, Peter Liese, Neil Parish, Ria G.H.C. Oomen-Ruijten, James Nicholson, Albert Jan Maat, Robert William Sturdy, Raquel Cardoso, Eurig Wyn och David Byrne.
ORDFÖRANDESKAP: Giorgos DIMITRAKOPOULOS
Vice talman
Talare: Albert Jan Maat och Jan Mulder, som ställde frågor till kommissionen, David Byrne, som svarade på frågorna, och Bruno Gollnisch, som frågade när protokollet från gårdagens sammanträde skulle justeras. (Talmannen svarade att protokollet skulle justeras kl.15.00).
Talmannen förklarade debatten avslutad.
5. Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar ***I (debatt)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar [KOM(2003) 441 - C5-0400/2003 - 2003/0174(COD)] - Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor. Föredragande: John Bowis (A5-0038/2004).
Talare: David Byrne (ledamot av kommissionen).
John Bowis redogjorde för betänkandet.
Talare: Françoise Grossetête för PPE-DE-gruppen, Minerva Melpomeni Malliori för PSE-gruppen, Frédérique Ries för ELDR-gruppen, Antonio Mussa för UEN-gruppen, Antonios Trakatellis, Dagmar Roth-Behrendt, Eija-Riitta Anneli Korhola, Catherine Stihler, Peter Liese och David Byrne.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 7.23.
6. Jordbruksinkomsternas utveckling inom Europeiska unionen (debatt)
Betänkande om utvecklingen av jordbruksinkomster inom Europeiska unionen [2002/2258(INI)] - Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. Föredragande: Georges Garot (A5-0022/2004).
Georges Garot redogjorde för betänkandet.
Talare: Elisabeth Jeggle för PPE-DE-gruppen, Wolfgang Kreissl-Dörfler för PSE-gruppen, Karl Erik Olsson för ELDR-gruppen, Christel Fiebiger för GUE/NGL-gruppen, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf för Verts/ALE-gruppen, Liam Hyland för UEN-gruppen, Véronique Mathieu för EDD-gruppen, Dominique F.C. Souchet, grupplös, Albert Jan Maat, María Izquierdo Rojo, Ioannis Patakis, Eurig Wyn, Rijk van Dam och Christos Folias.
ORDFÖRANDESKAP: Gérard ONESTA
Vice talman
Talare: Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf beklagade att Franz Fischler (ledamot av kommissionen med ansvar för jordbruksfrågor) inte var närvarande. (Talmannen meddelade att han skulle vidarebefordra detta.)
Eftersom det hade blivit dags för omröstning avbröts debatten. Den skulle återupptas på eftermiddagen (punkt 13).
7. Omröstning
Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilaga 1 till protokollet.
7.1. Avtal EG/Republiken Kroatien (övergångssystem för miljöpoäng som skall tillämpas för tunga lastbilar som passerar genom Österrike) * (Förenklat förfarande) (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
om förslaget till rådets beslut om ingående av ett avtal i form av skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Kroatien om det övergångssystem för miljöpoäng som skall tillämpas för tunga lastbilar som passerar genom Österrike [KOM(2003) 833 - C5-0033/2004 - 2003/0319(CNS)] - Utskottet för regionalpolitik, transport och turism.
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 1)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0056)
7.2. Avtal EG/Republiken Slovenien (övergångssystem för miljöpoäng som skall tillämpas för tunga lastbilar som passerar genom Österrike) * (Förenklat förfarande) (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
om förslaget till rådets beslut om ingående av ett avtal i form av skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Slovenien om det övergångssystem för miljöpoäng som skall tillämpas för tunga lastbilar som passerar genom Österrike under perioden 1 januari 2004-30 april 2004 [KOM(2003) 835 - C5-0034/2004 - 2003/0320(CNS)] - Utskottet för regionalpolitik, transport och turism.
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 2)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0057)
7.3. Administrativt arrangemang EG/Schweiziska edsförbundet (övergångssystem för miljöpoäng som skall tillämpas för tunga lastbilar som passerar genom Österrike) * (Förenklat förfarande) (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
om förslaget till rådets beslut om ingående av ett administrativt arrangemang i form av skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om det övergångssystem för miljöpoäng som skall tillämpas för tunga lastbilar som passerar genom Österrike [KOM(2003) 836 - C5-0035/2004 - 2003/0322(CNS)] - Utskottet för regionalpolitik, transport och turism.
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 3)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0058)
7.4. Avtal EG/F.d. jugoslaviska republiken Makedonien (övergångssystem för miljöpoäng som skall tillämpas för tunga lastbilar som passerar genom Österrike) * (Förenklat förfarande) (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
om förslaget till rådets beslut om ingående av ett avtal i form av skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien om det övergångssystem för miljöpoäng som skall tillämpas för tunga lastbilar som passerar genom Österrike [KOM(2003) 837 - C5-0036/2004 - 2003/0323(CNS)] - Utskottet för regionalpolitik, transport och turism.
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 4)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0059)
7.5. Fordon hyrda för godstransporter på väg ***I (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg (kodifierad version) [KOM(2003) 559 - C5-0448/2003 - 2003/0221(COD)] - Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Föredragande: Giuseppe Gargani (A5-0030/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 5)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0060)
7.6. Internationell civil luftfart ***I (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om reglering av utnyttjandet av flygplan som omfattas av volym 1, del II, kapitel 3 i bilaga 16 till konventionen om internationell civil luftfart, andra upplagan (1988) (kodifierad version) [KOM(2003) 524 - C5-0425/2003 - 2003/0207(COD)] - Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Föredragande: Giuseppe Gargani (A5-0032/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 6)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0061)
7.7. De nya medlemsstaternas deltagande i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet *** (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Rekommendation om förslaget till rådets beslut om ingående av ett avtal om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens deltagande i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och av fyra därtill hörande avtal [11902/2003 - C5-0626/2003 - 2003/0160(AVC)] - Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi. Föredragande: Luis Berenguer Fuster (A5-0054/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 7)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0062)
7.8. Kommitté för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets beslut om upprätttandet av en kommitté för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik (kodifierad version) [KOM(2003) 298 - C5-0259/2003 - 2003/0103(CNS)] - Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Föredragande: Giuseppe Gargani (A5-0033/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 8)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0063)
7.9. Gemensamma organisationen av marknaden för griskött * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för griskött (kodifierad version) [KOM(2003) 297 - C5-0308/2003 - 2003/0104(CNS)] - Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Föredragande: Giuseppe Gargani (A5-0031/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 9)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0064)
7.10. Kvartalsvisa konton för finansiella transaktioner för den offentliga sektorn ***II (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om kvartalsvisa konton för finansiella transaktioner för den offentliga sektorn [15172/1/2003 - C5-0020/2004 - 2003/0095(COD)] - Utskottet för ekonomi och valutafrågor. Föredragande: Astrid Lulling (A5-0039/2004).
(Kvalificerad majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 10)
RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT
Förklarades godkänt (P5_TA(2004)0065)
Inlägg om omröstningen:
Föredraganden gjorde ett uttalande före omröstningen i enlighet med artikel 110a.4 i arbetsordningen.
7.11. Kommitté för socialt skydd * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets beslut om inrättande av en kommitté för socialt skydd [KOM(2003) 305 - C5-0317/2003 - 2003/0133(CNS)] - Utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Föredragande: Bartho Pronk (A5-0037/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 11)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0066)
7.12. Bekämpning av förorening av Medelhavet * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets beslut om ingående av det till Barcelonakonventionen om skydd av Medelhavet mot förorening hörande protokollet rörande samarbete för att förebygga förorening från fartyg och för att bekämpa förorening av Medelhavet vid nödsituationer [KOM(2003) 588 - C5-0497/2003 - 2003/0228(CNS)] - Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor. Föredragande: Caroline F. Jackson (A5-0050/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 12)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0067)
7.13. Fisket i Nordostatlanten * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 2791/1999 om att upprätta vissa kontrollåtgärder som skall tillämpas i det område som avses i konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten [KOM(2003) 349 - C5-0284/2003 - 2003/0125(CNS)] - Fiskeriutskottet. Föredragande: Struan Stevenson (A5-0011/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 13)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0068)
7.14. Oavsiktlig fångst av valar * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets förordning om åtgärder när det gäller oavsiktlig fångst av valar vid fiske och om ändring av förordning (EG) nr 88/98 [KOM(2003) 451 - C5-0358/2003 - 2003/0163(CNS)] - Fiskeriutskottet. Föredragande: Heinz Kindermann (A5-0020/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 14)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0069)
7.15. Skydd av djuphavskorallrev i ett område nordväst om Skottland * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 850/98 vad gäller skydd av djuphavskorallrev mot effekterna av trålning i ett område nordväst om Skottland [KOM(2003) 519 - C5-0446/2003 - 2003/0201(CNS)] - Fiskeriutskottet. Föredragande: Elspeth Attwooll (A5-0019/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 15)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0070)
7.16. Ytterligare överföring av mål om direkt talan från domstolen till förstainstansrätten * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets beslut om ändring av artiklarna 51 och 54 i stadgan för domstolen om ytterligare överföring av mål om direkt talan från domstolen till förstainstansrätten [6283/2003 - C5-0057/2003 - 2003/0805(CNS)] - Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Föredragande: José María Gil-Robles Gil-Delgado (A5-0046/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 16)
RÅDETS UTKAST, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0071)
7.17. Ändring av protokollet om stadgan för Europeiska gemenskapernas domstol * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets beslut om ändring av protokollet om stadgan för Europeiska gemenskapernas domstol för att kunna fastställa villkor och begränsningar för domstolens prövning av Förstainstansrättens beslut [12464/2003 - C5-0450/2003 - 2003/0820(CNS)] - Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Föredragande: Willi Rothley (A5-0049/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 17)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0072)
7.18. Rörlig utrustning och luftfartygsutrustning * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets beslut om Europeiska gemenskapens ingående av konventionen om internationellt giltig säkerhetsrätt i rörlig utrustning och av konventionens protokoll om särskilda frågor rörande luftfartygsutrustning, upprättade i Kapstaden den 16 november 2001 [SEK(2002)1308 - C5-0086/2003 - 2002/0312(CNS)] - Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Föredragande: Joachim Wuermeling (A5-0043/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 18)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0073)
7.19. Den gemensamma organisationen av marknaderna för lin och hampa * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1673/2000 om den gemensamma organisationen av marknaderna för lin och hampa som odlas för fiberproduktion [KOM(2003) 701 - C5-0596/2003 - 2003/0275(CNS)] - Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. Föredragande: Joseph Daul (A5-0029/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 19)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0074)
7.20. Begäran om fastställelse av Pannellas parlamentariska immunitet (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om begäran om fastställelse av Marco Pannellas parlamentariska immunitet med anledning av en lagföring inför brottmålsdomstolen i Rom [2003/2183(IMM)] - Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Föredragande: François Zimeray (A5-0051/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 20)
FÖRSLAG TILL BESLUT
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0075)
7.21. Fiske: Avlägset belägna öar (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om de yttersta randområdena och fiskeindustrin [2003/2112(INI)] - Fiskeriutskottet. Föredragande: Margie Sudre (A5-0014/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 21)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0076)
7.22. AVS-EU:s gemensamma parlamentariska församling under 2003 (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om arbetet i den gemensamma parlamentariska församlingen AVS-EU under 2003 [2003/2007(INI)] - Utskottet för utveckling och samarbete. Föredragande: Colette Flesch (A5-0013/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 22)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0077)
7.23. Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar ***I (omröstning)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar [KOM(2003) 441 - C5-0400/2003 - 2003/0174(COD)] - Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor. Föredragande: John Bowis (A5-0038/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 23)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2004)0078)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P5_TA(2004)0078)
7.24. Förberedelser inför det 60:e mötet för FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna (omröstning)
Debatten hölls den14 januari 2004(punkt 8 i protokollet).
Resolutionsförslag B5-0050/2004
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 24)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P5_TA(2004)0079)
ORDFÖRANDESKAP: Pat COX
Talman
8. Högtidligt möte
Kl. 12.00-12.35 samlades parlamentet till ett högtidligt möte med anledning av besöket av Republiken Colombias president Álvaro Uribe.
Talare: Bruno Gollnisch. (Talmannen tog ifrån honom ordet.)
ORDFÖRANDESKAP: Gérard ONESTA
Vice talman
9. Omröstning (fortsättning)
9.1. Kreditvärderingsinstitut (omröstning)
Betänkande om kreditvärderingsinstitutens roll och metoder [2003/2081(INI)] - Utskottet för ekonomi och valutafrågor. Föredragande: Giorgos Katiforis (A5-0040/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 25)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P5_TA(2004)0080)
Inlägg om omröstningen:
Föredraganden lade fram ett muntligt ändringsförslag till ändringsförslag 8, vilket beaktades.
9.2. Företagssektorns utveckling i utvecklingsländerna (omröstning)
Betänkande om meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om:
|
— |
Reform av statsägda företag i utvecklingsländerna, särskilt allmännyttiga företag: Om behovet av att utvärdera alla alternativ [KOM(2003) 326 - 2003/2158(INI)] och |
|
— |
Europeiska gemenskapens samarbete med tredjeländer: Kommissionens strategi för det framtida stödet till företagssektorns utveckling [KOM(2003) 267 - 2003/2158(INI)] - Utskottet för utveckling och samarbete. Föredragande: Hans Modrow (A5-0015/2004). |
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 26)
RESOLUTONSFÖRSLAG
Antogs (P5_TA(2004)0081)
9.3. Förebyggande och begränsning av föroreningar (omröstning)
Betänkande om framstegen i genomförandet av rådets direktiv 96/61/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar [2003/2125(INI)] - Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor. Föredragande: Marialiese Flemming (A5-0034/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 27)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P5_TA(2004)0082)
9.4. Förbättrad vetenskaplig och teknisk rådgivning för förvaltningen av gemenskapens fiske (omröstning)
Betänkande om kommissionens meddelande om förbättrad vetenskaplig och teknisk rådgivning för förvaltningen av gemenskapens fiske [KOM(2003) 625 - C5-0241/2003 - /2099(INI)] - Fiskeriutskottet. Föredragande: Carlos Lage (A5-0023/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 28)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P5_TA(2004)0083)
10. Röstförklaringar
Skriftliga röstförklaringar:
Skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 137.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.
Muntliga röstförklaringar:
Betänkande Zimeray - A5-0051/2004
|
— |
Carlo Fatuzzo |
Betänkande Kindermann - A5-0020/2004
|
— |
Catherine Stihler |
Betänkande Flesch - A5-0013/2004
|
— |
Carlo Fatuzzo |
Betänkande Bowis - A5-0038/2004
|
— |
Carlo Fatuzzo |
Resolutionsförslag B5-0050/2004 - Förberedelser inför det 60:e mötet för FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna
|
— |
Mario Borghezio |
Betänkande Katiforis - A5-0040/2004
|
— |
Carlo Fatuzzo |
Betänkande Modrow - A5-0015/2004
|
— |
Carlo Fatuzzo |
11. Rättelser till avgivna röster
Följande ledamöter hade haft för avsikt att rösta enligt följande:
Betänkande Modrow - A5-0015/2004
|
— |
resolutionen (i sin helhet) ja-röster: Richard Corbett |
Betänkande Lage - A5-0023/2004
|
— |
ändringsförslag 1 ja-röster: Ioannis Patakis |
(Sammanträdet avbröts kl. 13.00 och återupptogs kl. 15.00.)
ORDFÖRANDESKAP: Alejo VIDAL-QUADRAS ROCA
Vice talman
12. Justering av protokollet från föregående sammanträde
Brigitte Wenzel-Perillo och Catherine Stihler hade låtit meddela att de hade varit närvarande men att deras namn inte förekom på närvarolistan.
Protokollet från föregående sammanträde justerades.
13. Jordbruksinkomsternas utveckling inom Europeiska unionen (fortsättning på debatten)
Talare: Ilda Figueiredo, Giacomo Santini, Avril Doyle, Francesco Fiori, Agnes Schierhuber och Peder Wachtmeister.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: protokollet, 11.2.2004, punkt 5.1.
14. Den gemensamma jordbrukspolitiken: Jordbruksforskning (debatt)
Betänkande om jordbruk och jordbruksforskning inom ramen för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken [2003/2052(INI)] - Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. Föredragande: Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf (A5-0018/2004).
Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf redogjorde för betänkandet.
Talare: Franz Fischler (ledamot av kommissionen).
Talare: Agnes Schierhuber för PPE-DE-gruppen, María Izquierdo Rojo för PSE-gruppen, Christel Fiebiger för GUE/NGL-gruppen, och Liam Hyland för UEN-gruppen.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: protokollet, 11.2.2004, punkt 5.2.
15. Återhämtning av det nordliga kummelbeståndet * (debatt)
Betänkande om förslaget till rådets förordning om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet [KOM(2003) 374 - C5-0314/2003 - 2003/0137(CNS)] - Fiskeriutskottet. Föredragande: Dominique F.C. Souchet (A5-0024/2004).
Talare: Franz Fischler (ledamot av kommissionen).
Dominique F.C. Souchet redogjorde för betänkandet.
Talare: Daniel Varela Suanzes-Carpegna för PPE-DE-gruppen, Rosa Miguélez Ramos för PSE-gruppen, Patricia McKenna för Verts/ALE-gruppen, Rijk van Dam för EDD-gruppen, Struan Stevenson, Inger Schörling, Manuel Pérez Álvarez, Joaquim Piscarreta och Franz Fischler.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: protokollet, 11.2.2004, punkt 5.5.
(Sammanträdet avbröts kl. 16.25, i avvaktan på nästa punkt på föredragningslistan som var planerad till en fastställd tidpunkt, och återupptogs kl. 16.30.)
ORDFÖRANDESKAP: Pat COX
Talman
16. Allmän politisk ram för de kommande budgetplanerna: ”Europa i välstånd - politisk tidsplan och budgetmedel för den utökade unionen 2007-2013”(uttalande följt av debatt)
Uttalande av kommissionen: Allmän politisk ram för de kommande budgetplanerna: ”Europa i välstånd - politisk tidsplan och budgetmedel för den utökade unionen 2007-2013”.
Romano Prodi (kommissionens ordförande) gjorde ett uttalande.
Talare Terence Wynn (ordförande i utskottet BUDG), James E.M. Elles för PPE-DE-gruppen, Joan Colom i Naval för PSE-gruppen, Graham R. Watson för ELDR-gruppen, Francis Wurtz för GUE/NGL-gruppen, Kathalijne Maria Buitenweg för Verts/ALE-gruppen, Franz Turchi för UEN-gruppen, Rijk van Dam för EDDgruppen, Gianfranco Dell'Alba, grupplös, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Ralf Walter, Kyösti Tapio Virrankoski, Josu Ortuondo Larrea, Luís Queiró, Jens-Peter Bonde, Daniela Raschhofer, Françoise Grossetête, Emmanouil Mastorakis, Francesco Fiori, Reimer Böge, Salvador Garriga Polledo, Dick Roche (rådets tjänstgörande ordförande), Romano Prodi och Michaele Schreyer (ledamot av kommissionen).
Talmannen förklarade debatten avslutad.
ORDFÖRANDESKAP: Alonso José PUERTA
Vice talman
17. Frågestund (frågor till kommissionen)
Parlamentet behandlade en rad frågor till kommissionen (B5-0007/2004).
Första delen
Talare: Olivier Dupuis protesterade mot att den fråga om Kroatiens anslutning, som han hade framställt till sammanträdet i december 2003 (protokollet av den 15 december 2003, punkt 4), och som hade flyttats fram till sammanträdet i januari 2004 och därefter till innevarande sammanträde (protokollet av den 9 februari 2004, punkt 4) var placerad på ett sådant sätt att frågan inte skulle komma att få ett muntligt svar. (Talmannen svarade att det är kommissionen som beslutar om fördelningen av frågor till de olika kommissionsledamöterna.)
Fråga 34 bortföll, eftersom frågeställaren var frånvarande.
Fråga 35 från Gerard Collins: Åtgärder som vidtagits för att främja lågprisflyg.
Loyola de Palacio (kommissionens viceordförande) besvarade frågan samt följdfrågor från Gerard Collins och Paul Rübig.
Fråga 36 från Claude Moraes: Fri rörlighet för arbetskraft från kandidatländerna.
Stavros Dimas (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt följdfrågor från Claude Moraes, Timothy Kirkhope och Paul Rübig.
Fråga 37 från Bill Newton Dunn: Narkotikahandel.
António Vitorino (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt följdfrågor från Bill Newton Dunn och Lennart Sacrédeus.
Andra delen
Fråga 38 från Alexandros Alavanos: Bioreningsanläggningar.
Michel Barnier (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt en följdfråga från Mihail Papayannakis (ersättare för frågeställaren).
Fråga 39 från Juan Manuel Ferrández Lezaun: Projekt för avledning av vatten från floden Ebro.
Michel Barnier besvarade frågan samt följdfrågor från Juan Manuel Ferrández Lezaun, María Antonia Avilés Perea och María Luisa Bergaz Conesa.
Fråga 40 från Joan Vallvé: Regionalt gränsöverskridande samarbete.
Michel Barnier besvarade frågan samt följdfrågor från Joan Vallvé och Josu Ortuondo Larrea.
Frågorna 41-44 skulle erhålla skriftliga svar.
Fråga 45 från Bart Staes: Världstoppmötet om informationssamhället (WSIS) - det civila samhället.
Erkki Liikanen (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt följdfrågor från Bart Staes och Malcolm Harbour.
Fråga 46 från Reino Paasilinna: Handikappades tillgång till offentliga myndigheters webbsidor.
Erkki Liikanen besvarade frågan samt en följdfråga från Reino Paasilinna.
Fråga 47 från Charlotte Cederschiöld: Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet.
Erkki Liikanen besvarade frågan samt en följdfråga från Charlotte Cederschiöld.
Fråga 48 från Ewa Hedkvist Petersen: E-safety programmet.
Erkki Liikanen besvarade frågan samt följdfrågor från Ewa Hedkvist Petersen och Malcolm Harbour.
Frågorna 49 och 50 skulle erhålla skriftligt svar.
Fråga 51 från Michael Gahler: Ungerska finansinspektionens (PSZAF) oberoende ställning.
Günther Verheugen (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt en följdfråga från Michael Gahler.
Fråga 52 från Bernd Posselt: Restitutionslagstiftningen i Rumänien.
Günther Verheugen besvarade frågan samt en följdfråga från Bernd Posselt.
Fråga 53 från Monica Frassoni: Uteslutande av röstberättigade från maltesiska vallistor.
Günther Verheugen besvarade frågan samt en följdfråga från Elisabeth Schroedter (ersättare för frågeställaren).
Fråga 54 från Richard Howitt: Oljeledningen Baku-Ceyhan.
Günther Verheugen besvarade frågan samt följdfrågor från Richard Howitt och Geoffrey Van Orden.
De frågor som på grund av tidsbrist inte hade besvarats skulle erhålla skriftliga svar.
Talmannen förklarade frågestunden med frågor till kommissionen avslutad.
(Sammanträdet avbröts kl. 19.55 och återupptogs kl. 21.00.)
ORDFÖRANDESKAP: James L.C. PROVAN
Vice talman
18. Problem med lax (uttalande följt av debatt)
Uttalande av kommissionen: Problem med lax.
David Byrne (ledamot av kommissionen) gjorde ett uttalande.
Talare: Françoise Grossetête, Catherine Stihler, Paavo Väyrynen, Patricia McKenna, Seán Ó Neachtain, Dominique F.C. Souchet, Struan Stevenson, ordförande i utskottet PECH, Ian Stewart Hudghton, Caroline Lucas och David Byrne.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
19. Kris i stålindustrin (uttalande följt av debatt)
Uttalande av kommissionen: Kris i stålindustrin.
Stavros Dimas (ledamot av kommissionen) gjorde ett uttalande.
Talare: Antonio Tajani för PPE-DE-gruppen, Guido Sacconi för PSE-gruppen, Giorgio Calò för ELDRgruppen, Luisa Morgantini för GUE/NGL-gruppen, Roberta Angelilli för UEN-gruppen, Benedetto Della Vedova, grupplös, Gérard Caudron och Stavros Dimas.
Framlagda resolutionsförslag, i enlighet med artikel 37.2 i arbetsordningen, att anta i slutet av debatten:
|
— |
Generoso Andria, Giorgio Lisi och Antonio Tajani för PPE-DE-gruppen, om krisen inom stålsektorn (B5-0093/2004) |
|
— |
Stephen Hughes, Pasqualina Napoletano, Giorgio Ruffolo, Guido Sacconi och Walter Veltroni för PSE-gruppen, om krisen inom stålsektorn, särskilt när det gäller anläggningen Ast/TK i Terni (B5-0076/2004) |
|
— |
Giorgio Calò, Armando Cossutta, Antonio Di Pietro, Francesco Rutelli och Luciana Sbarbati, om krisen inom stålsektorn (AST/Thyssen Krupp) (B5-0089/2004) |
|
— |
Giorgio Celli och Monica Frassoni för Verts/ALE-gruppen, om krisen inom stålindustrin (B5-0091/2004) |
|
— |
Sylviane H. Ainardi, Fausto Bertinotti, Gérard Caudron, Armando Cossutta och Luigi Vinci för GUE/NGL-gruppen, om ”fallet Terni” och krisen inom stålindustrin (B5-0090/2004) |
|
— |
Roberta Angelilli för UEN-gruppen, om stängningen av stålverken i Terni (B5-0092/2004). |
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: protokollet, 12.2.2004, punkt 7.6.
20. EU:s demografiska utveckling (muntlig fråga med debatt)
Muntlig fråga ställd av Philip Bushill-Matthews och Bartho Pronk för PPE-DE-gruppen, till kommissionen: EU:s demografiska utveckling (B5-0009/2004).
Philip Bushill-Matthews utvecklade den muntliga frågan.
Stavros Dimas (ledamot av kommissionen) besvarade den muntliga frågan.
Talare: Regina Bastos för PPE-DE-gruppen, Barbara Weiler för PSE-gruppen, och Juan Manuel Ferrández Lezaun för Verts/ALE-gruppen.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
21. Föredragningslista för nästa sammanträde
Föredragningslistan för nästa sammanträde var fastställd (”Föredragningslista” PE 340.723/OJME).
22. Avslutande av sammanträdet
Sammanträdet avslutades kl. 22.35.
Julian Priestley
Generalsekreterare
Charlotte Cederschiöld
Vice talman
NÄRVAROLISTA
Följande skrev på:
Aaltonen, Abitbol, Adam, Nuala Ahern, Ainardi, Almeida Garrett, Alyssandrakis, Andersen, Andersson, Andreasen, André-Léonard, Andrews, Andria, Angelilli, Aparicio Sánchez, Arvidsson, Atkins, Attwooll, Auroi, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Bakopoulos, Balfe, Baltas, Banotti, Barón Crespo, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Belder, Berend, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Bergaz Conesa, Berger, Berlato, Bernié, Berthu, Bertinotti, Beysen, Bigliardo, Blak, Blokland, Bodrato, Böge, Bösch, von Boetticher, Bonde, Bonino, Boogerd-Quaak, Booth, Bordes, Borghezio, van den Bos, Boudjenah, Boumediene-Thiery, Bourlanges, Bouwman, Bowe, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Breyer, Brie, Brok, Brunetta, Buitenweg, Bullmann, Bushill-Matthews, Busk, Butel, Callanan, Calò, Camisón Asensio, Campos, Camre, Cardoso, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Caudron, Caullery, Cauquil, Cederschiöld, Celli, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Chichester, Claeys, Cocilovo, Coelho, Cohn-Bendit, Collins, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Cornillet, Paolo Costa, Raffaele Costa, Cox, Crowley, Cushnahan, van Dam, Darras, Dary, Davies, De Clercq, Dehousse, Dell'Alba, Della Vedova, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dhaene, Díez González, Di Lello Finuoli, Dillen, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Dührkop Dührkop, Duff, Duhamel, Duin, Dupuis, Dybkjær, Ebner, Echerer, El Khadraoui, Elles, Eriksson, Esclopé, Ettl, Jillian Evans, Jonathan Evans, Robert J.E. Evans, Färm, Farage, Fatuzzo, Fava, Ferber, Fernández Martín, Ferrández Lezaun, Ferreira, Ferrer, Ferri, Fiebiger, Figueiredo, Fiori, Flautre, Flemming, Flesch, Florenz, Folias, Ford, Formentini, Foster, Fourtou, Frahm, Fraisse, Frassoni, Friedrich, Fruteau, Gahler, Gahrton, Galeote Quecedo, Garaud, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Garot, Garriga Polledo, Gasòliba i Böhm, de Gaulle, Gawronski, Gebhardt, Gill, Gillig, Gil-Robles Gil-Delgado, Glante, Glase, Gobbo, Goebbels, Goepel, Görlach, Gollnisch, Gomolka, Goodwill, Gorostiaga Atxalandabaso, Gouveia, Graefe zu Baringdorf, Graça Moura, Gröner, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Guy-Quint, Hänsch, Hager, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Haug, Heaton-Harris, Hedkvist Petersen, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Herzog, Hieronymi, Honeyball, Hortefeux, Howitt, Hudghton, Hughes, Huhne, van Hulten, Hume, Hyland, Iivari, Ilgenfritz, Imbeni, Inglewood, Isler Béguin, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jackson, Jarzembowski, Jean-Pierre, Jeggle, Jensen, Jöns, Jonckheer, Jové Peres, Junker, Karamanou, Karas, Karlsson, Kastler, Katiforis, Kaufmann, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kindermann, Glenys Kinnock, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korakas, Korhola, Koukiadis, Koulourianos, Krarup, Kratsa-Tsagaropoulou, Krehl, Kreissl-Dörfler, Krivine, Kronberger, Kuhne, Kuntz, Lage, Lagendijk, Laguiller, Lalumière, Lamassoure, Lambert, Lang, Lange, Langen, Langenhagen, de La Perriere, Laschet, Lavarra, Lechner, Lehne, Leinen, Liese, Linkohr, Lipietz, Lisi, Lucas, Ludford, Lulling, Lund, Lynne, Maat, Maaten, McAvan, McCarthy, McCartin, MacCormick, McKenna, McMillan-Scott, McNally, Maes, Malliori, Malmström, Manders, Manisco, Erika Mann, Thomas Mann, Mantovani, Marchiani, Marinho, Marinos, Markov, Marques, Marset Campos, Martelli, Martens, David W. Martin, Hans-Peter Martin, Hugues Martin, Martinez, Martínez Martínez, Mastorakis, Mathieu, Matikainen-Kallström, Mauro, Hans-Peter Mayer, Xaver Mayer, Mayol i Raynal, Medina Ortega, Meijer, Méndez de Vigo, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Mennea, Menrad, Messner, Miguélez Ramos, Miller, Miranda, Miranda de Lage, Modrow, Mombaur, Monsonís Domingo, Montfort, Moraes, Morgan, Morgantini, Morillon, Müller, Mulder, Murphy, Muscardini, Musotto, Mussa, Musumeci, Myller, Naïr, Napoletano, Napolitano, Naranjo Escobar, Nassauer, Newton Dunn, Nicholson, Niebler, Nisticò, Nobilia, Nogueira Román, Nordmann, Obiols i Germà, Ojeda Sanz, Olsson, Ó Neachtain, Onesta, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Ortuondo Larrea, Paasilinna, Paciotti, Pack, Pannella, Papayannakis, Parish, Pasqua, Pastorelli, Patakis, Patrie, Paulsen, Pérez Álvarez, Pérez Royo, Perry, Pesälä, Pex, Piecyk, Piétrasanta, Pirker, Piscarreta, Pittella, Plooij-van Gorsel, Podestà, Poettering, Pohjamo, Poignant, Pomés Ruiz, Poos, Posselt, Prets, Procacci, Pronk, Provan, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Rapkay, Raschhofer, Raymond, Read, Redondo Jiménez, Ribeiro e Castro, Ries, Riis-Jørgensen, Rocard, Rodríguez Ramos, de Roo, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Rovsing, Rübig, Rühle, Ruffolo, Sacconi, Sacrédeus, Saint-Josse, Sakellariou, Salafranca Sánchez-Neyra, Sandberg-Fries, Sandbæk, Sandersten Holte, Santer, Santini, dos Santos, Sartori, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scallon, Scarbonchi, Schaffner, Scheele, Schierhuber, Schleicher, Gerhard Schmid, Herman Schmid, Olle Schmidt, Schmitt, Schnellhardt, Schörling, Ilka Schröder, Schroedter, Schulz, Schwaiger, Segni, Seppänen, Sichrovsky, Sjöstedt, Smet, Soares, Sörensen, Sommer, Sornosa Martínez, Souchet, Souladakis, Sousa Pinto, Speroni, Staes, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Sterckx, Stevenson, Stihler, Stirbois, Stockmann, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Swiebel, Sylla, Sørensen, Tajani, Tannock, Terrón i Cusí, Theato, Theorin, Thomas-Mauro, Thorning-Schmidt, Thyssen, Titford, Titley, Torres Marques, Trakatellis, Trentin, Tsatsos, Turchi, Turco, Turmes, Twinn, Uca, Vachetta, Väyrynen, Vairinhos, Valdivielso de Cué, Valenciano Martínez-Orozco, Vallvé, Van Hecke, Van Lancker, Van Orden, Varaut, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Vattimo, Veltroni, van Velzen, Vermeer, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vinci, Virrankoski, Vlasto, Voggenhuber, Volcic, Wachtmeister, Wallis, Walter, Watson, Watts, Weiler, Wenzel-Perillo, Whitehead, Wieland, Wiersma, von Wogau, Wuermeling, Wuori, Wurtz, Wyn, Wynn, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimeray, Zimmerling, Zissener, Zorba, Zrihen.
Observatörer
Bagó, Balsai, Bastys, Beneš, Beňová, Biela, Bielan, Kazys Jaunutis Bobelis, Christodoulidis, Chronowski, Zbigniew Chrzanowski, Ciemniak, Cilevičs, Cybulski, Demetriou, Drzęźla, Ékes, Falbr, Fazakas, Filipek, Gałażewski, Gawłowski, Genowefa Grabowska, Gruber, Grzebisz-Nowicka, Gurmai, Horvat, Ilves, Jerzy Jaskiernia, Kamiński, Kāposts, Kelemen, Kiršteins, Kļaviņš, Kłopotek, Klukowski, Kósėné Kovács, Kowalska, Kozlík, Kriščiūnas, Daniel Kroupa, Kuzmickas, Kvietkauskas, Landsbergis, Lepper, Janusz Lewandowski, Liberadzki, Libicki, Liepiņa, Lisak, Litwiniec, Lydeka, Łyżwiński, Maldeikis, Manninger, Matsakis, Őry, Palečková, Pasternak, Pęczak, Alojz Peterle, Pieniążek, Plokšto, Podgórski, Pospíšil, Protasiewicz, Rutkowski, Savi, Sefzig, Ševc, Siekierski, Smorawiński, Surján, Szabó, Szájer, Szczygło, Tabajdi, Tomaka, Tomczak, Vaculík, Valys, Vastagh, Vella, Vėsaitė, Wenderlich, Widuch, Winiarczyk-Kossakowska, Wiśniowska, Wittbrodt, Zėborská, Żenkiewicz, Žiak.
BILAGA 1
OMRÖSTNINGSRESULTAT
Förteckning över förkortningar och symboler
|
+ |
antogs |
|
- |
förkastades |
|
↓ |
bortföll |
|
T |
drogs tillbaka |
|
ONU (..., ..., ...) |
omröstning med namnupprop (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster) |
|
EO (..., ..., ...) |
elektronisk omröstning (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster) |
|
delad |
delad omröstning |
|
särsk. |
särskild omröstning |
|
ÄF |
ändringsförslag |
|
AC |
kompromissändringsförslag |
|
pc |
motsvarande del |
|
S |
ändringsförslag om strykning |
|
= |
identiska ändringsförslag |
|
§ |
punkt |
|
art |
artikel |
|
skäl |
skäl |
|
PR |
resolutionsförslag |
|
PRC |
gemensamt resolutionsförslag |
|
SEK |
sluten omröstning |
1. Avtal EG/RepublikenKroatien (övergångssystem för miljöpoäng som skall tillämpas för tunga lastbilar som passerar gneom Österrike) *
Förenklat förfarande (C5-0033/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
förslag till beslut |
|
+ |
|
2. Avtal EG/Republiken Slovenien (övergångssystem för miljöpoäng som skall tillämpas för tunga lastbilar som passerar genom Österrike) *
Förenklat förfarande (C5-0034/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
förslag till beslut |
|
+ |
|
3. Administrativt arrangemang EG/Schweiziska edsförbundet (övergångssystem för miljöpoäng som skall tillämpas för tunga lastbilar som passerar genom Österrike) *
Förenklat förfarande (C5-0035/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
förslag till beslut |
|
+ |
|
4. Avtal EG/F.d. jugoslaviska republiken Makedonien (övergångssystem för miljöpoäng som skall tillämpas för tunga lastbilar som passerar genom Österrike) *
Förenklat förfarande (C5-0036/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
förslag till beslut |
|
+ |
|
5. Fordon hyrda för godstransporter på väg ***I
Betänkande: GARGANI (A5-0030/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
6. Internationell civil luftfart ***I
Betänkande: GARGANI (A5-0032/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
7. De nya medlemsstaternas deltagande i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ***
Betänkande: BERENGUER FUSTER (A5-0054/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
8. Kommitté för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik *
Betänkande: GARGANI (A5-0033/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
9. Gemensamma organisationen av marknaden för griskött *
Betänkande: GARGANI (A5-0031/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
10. Kvartalsvisa konton för finansiella transaktioner för den offentliga sektorn ***II
Andrabehandlingsrekommendation: LULLING (A5-0039/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
godkännande utan omröstning |
|
+ |
|
11. Kommitté för socialt skydd *
Betänkande: PRONK (A5-0037/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
12. Bekämpning av förorening av Medelhavet *
Betänkande: JACKSON (A5-0050/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
13. Fisket i Nordostatlanten *
Betänkande: STEVENSON (A5-0011/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
14. Oavsiktlig fångst av valar *
Betänkande: KINDERMANN (A5-0020/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
15. Skydd av djuphavskorallrev i ett område nordväst om Skottland *
Betänkande: ATTWOOLL (A5-0019/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
16. Ytterligare överföring av mål om direkt talan från domstolen till förstainstansrätten *
Betänkande: GIL-ROBLES GIL-DELGADO (A5-0046/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
17. Ändring av protokollet om stadgan för Europeiska gemenskapernas domstol *
Betänkande: ROTHLEY (A5-0049/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
18. Rörlig utrustning och luftfartygsutrustning *
Betänkande: WUERMELING (A5-0043/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
Ändringsförslag 1 gäller inte alla språkversioner och tas därför inte upp till omröstning (se artikel 140.1 d i arbetsordningen).
19. Den gemensamma organisationen av marknaderna för lin och hampa *
Betänkande: DAUL (A5-0029/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
20. Begäran om fastställelse av Pannellas parlamentariska immunitet
Betänkande: ZIMERAY (A5-0051/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
21. Fiske: Avlägset belägna öar
Betänkande: SUDRE (A5-0014/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
22. AVS-EU:s gemensamma parlamentariska församling under 2003
Betänkande: FLESCH (A5-0013/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
endast en omröstning |
ONU |
+ |
494, 5, 15 |
23. Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar ***
Betänkande: BOWIS (A5-0038/2004) I
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
Hela texten |
Block 1 |
utskottet + 5 politiska grupper |
|
+ |
|
|
Block 2 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
artikel 8 |
33 |
ELDR |
|
- |
|
|
34 |
ELDR |
|
- |
|
|
|
omröstning: ändrat förslag |
|
+ |
|
||
|
omröstning: lagstiftningsresolution |
|
+ |
|
||
Block nr 1 = 87 ändringsförslag från miljöutskottet och de 5 politiska grupperna (ändringsförslagen 2 till 4, 9 till 18, 21, 23 till 29, 32, 35 till 99)
Block nr 2 = 10 ändringsförslag från miljöutskottet (ändringsförslagen 1, 5 till 8, 19, 20, 22, 30 och 31)
24. Förberedelser inför det 60:e mötet för FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna
Resolutionsförslag: B5-0050/2004
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
resolutionsförslag B5-0050/2004 (utskottet AFET) |
|||||
|
efter punkt 13 |
7 |
GUE/NGL |
EO |
+ |
241, 231, 27 |
|
punkt 14 |
9 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
punkt 15 |
4 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
8 |
Verts/ALE |
|
+ |
|
|
|
§ |
originaltexten |
delad |
|
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
efter punkt 15 |
15 |
Verts/ALE + ELDR |
|
+ |
|
|
punkt 16 |
2 |
PPE-DE |
EO |
- |
230, 269, 10 |
|
punkt 18 |
11 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
efter punkt 18 |
12 |
Verts/ALE |
EO |
+ |
272, 235, 5 |
|
punkt 19 |
5 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
1 |
UEN |
|
- |
|
|
|
3 |
PPE-DE |
|
- |
|
|
|
punkt 20 |
13 |
Verts/ALE |
|
+ |
|
|
punkt 24 |
14 |
GUE/NGL |
EO |
+ |
438, 32, 34 |
|
efter punkt 24 |
16 |
Verts/ALE |
delad |
|
|
|
1 |
- |
|
|||
|
2 |
↓ |
|
|||
|
skäl H |
|
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
Omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
Ändringsförslag 6 och 10 har strukits.
Begäran om delad omröstning
PSE
punkt 15
Första delen: hela texten utom orden ”och Xinjiang”
Andra delen: dessa ord
skäl H
Första delen: hela texten utom orden ”och Xinjiang”
Andra delen: dessa ord
ELDR
ÄF 16
Första delen:”Europaparlamentet uppmanar rådet .... i den planerade sharialagen”
Andra delen:”liksom situationen för .... fördrivas till Turkiet”
25. Kreditvärderingsinstitut
Betänkande: KATIFORIS (A5-0040/2004)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
efter punkt 4 |
6 |
PSE |
EO |
- |
248, 253, 10 |
|
7 |
PSE |
EO |
- |
183, 290, 32 |
|
|
8 |
PSE |
|
+ |
ändrat muntligen |
|
|
10 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
|
efter punkt 5 |
3 |
Verts/ALE |
EO |
- |
213, 291, 7 |
|
punkt 8 |
9 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
efter punkt 12 |
4 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
5 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
|
efter skäl D |
1 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
efter skäl J |
2 |
Verts/ALE |
|
+ |
|
|
Omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
ONU |
+ |
453, 41, 43 |
||
Begäran om omröstning med namnupprop
PSE: slutomröstning
Övrigt
Föredraganden lade fram ett muntligt ändringsförslag till ändringsförslag 8 syftande till att ersätta ordet ”myndighet” med ordet ”system”. Talmannen konstaterade att ingen motsatte sig det muntliga ändringsförslaget som därmed införlivades.
26. Företagssektorns utveckling i utvecklingsländerna
Betänkande: MODROW (A5-0015/2004)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
punkt 1 |
4 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
punkt |
originaltexten |
särsk. |
↓ |
|
|
|
punkt 2 |
5 |
PPE-DE |
EO |
+ |
272, 253, 2 |
|
punkt |
originaltexten |
|
↓ |
|
|
|
punkt 3 |
6 |
PPE-DE |
EO |
+ |
254, 246, 30 |
|
punkt |
originaltexten |
|
↓ |
|
|
|
punkt 4 |
|
originaltexten |
särsk./EO |
+ |
290, 233, 5 |
|
punkt 5 |
7 |
PPE-DE |
EO |
- |
247, 237, 41 |
|
punkt 6 |
12 |
ELDR |
|
+ |
|
|
8 |
PPE-DE |
|
↓ |
|
|
|
punkt |
originaltexten |
särsk. |
|
|
|
|
punkt 7 |
9 S |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
efter punkt 8 |
10 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
punkt 11 |
|
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 13 |
11 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
punkt |
originaltexten |
|
↓ |
|
|
|
punkt 24 |
|
originaltexten |
särsk. |
- |
|
|
punkt 26 |
|
originaltexten |
ONU |
- |
232, 261, 41 |
|
punkt 28 |
|
originaltexten |
särsk. |
- |
|
|
punkt 29 |
|
originaltexten |
särsk. |
- |
|
|
skäl B |
1 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
punkt |
originaltexten |
|
↓ |
|
|
|
skäl C |
2 |
PPE-DE |
EO |
+ |
272, 247, 6 |
|
punkt |
originaltexten |
|
↓ |
|
|
|
skäl E |
3 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
ONU |
+ |
407, 58, 71 |
||
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: punkt 26, slutomröstning
Begäran om särskild omröstning
PPE-DE: punkterna 1, 4, 6, 11, 24, 28, 29
27. Förebyggande och begränsning av föroreningar
Betänkande: FLEMMING (A5-0034/2004)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
punkt 1 |
1 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
|
punkt 8 |
|
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
ONU |
+ |
514, 10, 10 |
||
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: slutomröstning
Begäran om särkskild omröstning
Verts/ALE: punkt 1
Begäran om delad omröstning
Verts/ALE
punkt 8
Första delen:”Europaparlamentet välkomnar införandet ... på gemenskapsnivå”
Andra delen:”då det kan påvisas ... inte grundas på BAT”
28. Förbättrad vetenskaplig och teknisk rådgivning för förvaltningen av gemenskapens fiske
Betänkande: LAGE (A5-0023/2004)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
efter punkt 6 |
1 |
Verts/ALE |
ONU |
+ |
494, 12, 18 |
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
Begäran om omröstning med namnupprop
Verts/ALE: äf 1
BILAGA II
OMRÖSTNINGSRESULTAT MED NAMNUPPROP
Betänkande Flesch A5-0013/2004
Resolution
Ja-röster: 494
EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Esclopé, Kuntz, Mathieu, Saint-Josse, Sandbæk
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Gasòliba i Böhm, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Dary, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Naïr, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Uca, Vinci, Wurtz
NI: Berthu, Beysen, Bonino, Borghezio, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Garaud, Gobbo, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, de La Perriere, Mennea, Raschhofer, Souchet, Speroni, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brok, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cushnahan, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Hortefeux, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Sommer, Stauner, Stenmarck, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, Paasilinna, Paciotti, Pérez Royo, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Hyland, Marchiani, Muscardini, Mussa, Musumeci, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Nogueira Román, Onesta, de Roo, Rühle, Schörling, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nej-röster: 5
EDD: Booth, Titford
GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller
Nedlagda röster: 15
GUE/NGL: Alyssandrakis, Korakas, Krarup, Krivine, Patakis, Vachetta
NI: Claeys, Dillen, de Gaulle, Gollnisch, Lang, Martinez, Stirbois
PSE: Dehousse, Martin Hans-Peter
Betänkande Katiforis A5-0040/2004
Resolution
Ja-röster: 453
EDD: Belder, Blokland, van Dam, Kuntz
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Davies, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Caudron, Dary, Herzog, Koulourianos, Marset Campos, Naïr, Puerta, Scarbonchi
NI: Berthu, Beysen, Bonino, Borghezio, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Garaud, Gobbo, Gollnisch, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, Lang, de La Perriere, Martinez, Mennea, Raschhofer, Souchet, Speroni, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, Dhaene, Díez González, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, Paasilinna, Paciotti, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen
UEN: Andrews, Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Gahrton, Graefe zu Baringdorf, MacCormick, Nogueira Román, Sörensen, Voggenhuber, Wuori
Nej-röster: 41
EDD: Booth, Farage, Titford
GUE/NGL: Bordes, Brie, Cauquil, Fiebiger, Figueiredo, Laguiller, Manisco, Ribeiro
PPE-DE: von Wogau
PSE: Martin Hans-Peter
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, de Roo, Rühle, Schörling, Staes, Turmes, Wyn
Nedlagda röster: 43
EDD: Abitbol, Andersen, Bernié, Bonde, Butel, Esclopé, Mathieu, Saint-Josse, Sandbæk
GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bergaz Conesa, Bertinotti, Blak, Boudjenah, Di Lello Finuoli, Eriksson, Frahm, Fraisse, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Krarup, Krivine, Meijer, Modrow, Morgantini, Patakis, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz
NI: Claeys, Dillen, de Gaulle, Gorostiaga Atxalandabaso, Stirbois
Verts/ALE: Cohn-Bendit, Jonckheer
Betänkande Modrow A5-0015/2004
Punkt 26
Ja-röster: 232
EDD: Andersen, Bernié, Bonde, Butel, Esclopé, Mathieu, Saint-Josse, Sandbæk
ELDR: Dybkjær, Nordmann, Van Hecke
GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Dary, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Naïr, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Uca, Vinci, Wurtz
NI: Gorostiaga Atxalandabaso, Ilgenfritz, Kronberger, Raschhofer
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, Paasilinna, Paciotti, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, de Roo, Rühle, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nej-röster: 261
EDD: Abitbol, Belder, Blokland, Booth, van Dam, Farage, Kuntz, Titford
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Davies, De Clercq, Duff, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller
NI: Berthu, Beysen, Bonino, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Hager, de La Perriere, Souchet, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Malliori
UEN: Angelilli, Queiró
Verts/ALE: McKenna
Nedlagda röster: 41
GUE/NGL: Alyssandrakis, Korakas, Krarup, Krivine, Patakis, Schröder Ilka, Vachetta
NI: Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Lang, Martinez, Mennea, Speroni, Stirbois
PSE: Dehousse
UEN: Andrews, Berlato, Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Gahrton, Lucas, Schörling
Betänkande Modrow A5-0015/2004
Resolution
Ja-röster: 407
EDD: Abitbol, Bernié, Butel, Esclopé, Kuntz, Mathieu, Saint-Josse
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Davies, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
NI: Berthu, Beysen, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, Mennea, Raschhofer
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Campos, Carnero González, Casaca, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbey, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Glante, Goebbels, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, Paasilinna, Paciotti, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba
UEN: Andrews, Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Celli, Turmes
Nej-röster: 58
EDD: Belder, Blokland, Booth, van Dam, Farage, Titford
GUE/NGL: Alyssandrakis, Bordes, Brie, Cauquil, Di Lello Finuoli, Figueiredo, Kaufmann, Korakas, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Meijer, Patakis, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Vachetta, Vinci
NI: Bonino, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, de Gaulle, Gollnisch, Lang, Martinez, Stirbois
PPE-DE: Callanan, Hannan
PSE: Carlotti, Ceyhun, Corbett, Darras, Dehousse, Dhaene, Duin, El Khadraoui, Gillig, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Karlsson, Rocard, Roure, Sousa Pinto, Van Lancker, Zrihen
Verts/ALE: Mayol i Raynal
Nedlagda röster: 71
EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk
GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Blak, Boudjenah, Caudron, Dary, Eriksson, Fiebiger, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Marset Campos, Modrow, Morgantini, Naïr, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Uca, Wurtz
NI: Borghezio, Garaud, Gobbo, Gorostiaga Atxalandabaso, de La Perriere, Souchet, Speroni, Varaut
PPE-DE: Maat
PSE: Ferreira, Martin Hans-Peter, Mendiluce Pereiro
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Nogueira Román, Onesta, de Roo, Rühle, Schörling, Sörensen, Staes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Betänkande Flemming A5-0034/2004
Resolution
Ja-röster: 514
EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Kuntz, Sandbæk
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Davies, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Blak, Bordes, Boudjenah, Brie, Caudron, Cauquil, Dary, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Naïr, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz
NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Gobbo, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, de La Perriere, Mennea, Raschhofer, Souchet, Speroni, Varaut
PPE-DE: Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, Paasilinna, Paciotti, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen
UEN: Andrews, Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Nogueira Román, Onesta, de Roo, Rühle, Schörling, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nej-röster: 10
EDD: Booth, Farage, Titford
NI: Claeys, Dillen, de Gaulle, Gollnisch, Lang, Martinez, Stirbois
Nedlagda röster: 10
EDD: Bernié, Butel, Esclopé, Mathieu, Saint-Josse
NI: Bonino, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Garaud
Betänkande Lage A5-0023/2004
Ändringsförslag 1
Ja-röster: 494
EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Davies, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Gasòliba i Böhm, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Dary, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Krarup, Krivine, Manisco, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Naïr, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Uca, Vachetta, Wurtz
NI: Beysen, Borghezio, Garaud, Gobbo, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, Mennea, Raschhofer, Speroni
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Banotti, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korhola, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Sommer, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Xarchakos, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, Paasilinna, Paciotti, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen
UEN: Andrews, Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Musumeci, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Nogueira Román, Onesta, de Roo, Rühle, Schörling, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nej-röster: 12
EDD: Abitbol, Bernié, Butel, Esclopé, Kuntz, Mathieu, Saint-Josse
NI: Berthu, de La Perriere, Souchet, Varaut
PSE: Dehousse
Nedlagda röster: 18
EDD: Booth, Farage, Titford
GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller, Patakis
NI: Bonino, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, de Gaulle, Gollnisch, Lang, Martinez, Stirbois
ANTAGNA TEXTER
P5_TA(2004)0056
Avtal EG/Republiken Kroatien (övergångssystem för miljöpoäng som skall tilllämpas för tunga lastbilar som passerar genom Österrike) *
Förslag till rådets beslut om ingående av ett avtal i form av skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Kroatien om det övergångssystem för miljöpoäng som skall tilllämpas för tunga lastbilar som passerar genom Österrike (KOM(2003) 833 - C5-0033/2004 - 2003/0319(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Förslaget godkänns.
P5_TA(2004)0057
Avtal EG/Republiken Slovenien (övergångssystem för miljöpoäng som skall tilllämpas för tunga lastbilar som passerar genom Österrike) *
Förslag till rådets beslut om ingående av ett avtal i form av skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Slovenien om det övergångssystem för miljöpoäng som skall tilllämpas för tunga lastbilar som passerar genom Österrike under perioden 1 januari 2004-30 april 2004 (KOM(2003) 835 - C5-0034/2004 - 2003/0320(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Förslaget godkänns.
P5_TA(2004)0058
Administrativt arrangemang EG/Schweiziska edsförbundet (övergångssystem för miljöpoäng som skall tillämpas för tunga lastbilar som passerar genom Österrike) *
Förslag till rådets beslut om ingående av ett administrativt arrangemang i form av skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om det övergångssystem för miljöpoäng som skall tillämpas för tunga lastbilar som passerar genom Österrike (KOM(2003) 836 - C5-0035/2004 - 2003/0322(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Förslaget godkänns.
P5_TA(2004)0059
Avtal EG/F.d. jugoslaviska republiken Makedonien (övergångssystem för miljöpoäng som skall tillämpas för tunga lastbilar som passerar genom Österrike) *
Förslag till rådets beslut om ingående av ett avtal i form av skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien om det övergångssystem för miljöpoäng som skall tillämpas för tunga lastbilar som passerar genom Österrike (KOM(2003) 837 - C5-0036/2004 - 2003/0323(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Förslaget godkänns.
P5_TA(2004)0060
Fordon hyrda för godstransporter på väg ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg (kodifierad version) (KOM(2003) 559 - C5-0448/2003 - 2003/0221(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 559) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 och artikel 71.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0448/2003), |
|
— |
med beaktande av artiklarna 67, 89 och 158.1 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-0030/2004). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TA(2004)0061
Internationell civil luftfart ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om reglering av utnyttjandet av flygplan som omfattas av volym 1, del II, kapitel 3 i bilaga 16 till konventionen om internationell civil luftfart, andra upplagan (1988) (kodifierad version) (KOM(2003) 524 - C5-0425/2003 - 2003/0207(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 524) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 och artikel 80.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0425/2003), |
|
— |
med beaktande av artiklarna 67, 89 och 158.1 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-0032/2004). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TA(2004)0062
De nya medlemsstaternas deltagande i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ***
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om ingående av ett avtal om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens deltagande i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och av fyra därtill hörande avtal (11902/2003 - KOM(2003) 439 - C5-0626/2003 - 2003/0160(AVC))
(Samtyckesförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2003) 439) (1), |
|
— |
med beaktande av ingåendet av avtalet (11902/2003), |
|
— |
med beaktande av rådets begäran om parlamentets samtycke i enlighet med artikel 300.3 andra stycket tillsammans med artikel 300.2 första stycket andra meningen och artikel 310 i EG-fördraget (C5-0626/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 86, artikel 97.7 och artikel 158.1 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av rekommendationen från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi (A5-0054/2004). |
|
1. |
Europaparlamentet ger sitt samtycke till ingåendet av avtalet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen, samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TA(2004)0063
Kommitté för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik *
Europaparlamentets lagstiftningsresoltuion om förslaget till rådets beslut om upprätttandet av en kommitté för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik (kodifierad version) (KOM(2003) 298 - C5-0259/2003 - 2003/0103(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2003) 298) (1), |
|
— |
med beaktande av EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0259/2003), |
|
— |
med beaktande av artiklarna 67, 89 och 158.1 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-0033/2004). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag. |
|
2. |
Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TA(2004)0064
Gemensamma organisationen av marknaden för griskött *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för griskött (kodifierad version) (KOM(2003) 297 - C5-0308/2003 - 2003/0104(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2003) 297) (1), |
|
— |
med beaktande av artiklarna 36 och 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C5-0308/2003), |
|
— |
med beaktande av artiklarna 67, 89 och 158.1 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-0031/2004). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag. |
|
2. |
Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TA(2004)0065
Kvartalsvisa konton för finansiella transaktioner för den offentliga sektorn ***II
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om kvartalsvisa konton för finansiella transaktioner för den offentliga sektorn (15172/1/2003 - C5-0020/2004 - 2003/0095(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (15172/1/2003 - C5-0020/2004) (1), |
|
— |
med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 242) (1) |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 78 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A5-0039/2004). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten. |
|
2. |
Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med den gemensamma ståndpunkten. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten, i enlighet med artikel 254.1 i EG-fördraget. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjord i EUT.
(2) Antagna texter, 21.10.2003, P5_TA(2003)0436.
P5_TA(2004)0066
Kommitté för socialt skydd *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om inrättande av en kommitté för socialt skydd (KOM(2003) 305 - C5-0317/2003 - 2003/0133(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2003) 305) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 144 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0317/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor (A5-0037/2004). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget. |
|
3. |
Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt. |
|
4. |
Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
|
KOMMISSIONENS FÖRSLAG |
PARLAMENTETS ÄNDRINGAR |
||||
|
Ändring 1 |
|||||
|
Artikel 1, punkt 2, led aa (nytt) |
|||||
|
|
|
||||
|
Ändring 2 |
|||||
|
Artikel 1, punkt 2, led c |
|||||
|
|
||||
|
Ändring 3 |
|||||
|
Artikel 1, punkt 2, stycke 1a (nytt) |
|||||
|
|
Kommissionen skall, när den genomför sina uppgifter, integrera jämställdhetsperspektivet i samtliga verksamhetsområden och ta hänsyn till de specifika problem som kvinnor ställs inför, bland annat när det gäller fattigdom som i allt högre grad drabbar kvinnor och förändringen av familjestrukturerna. Det är därför önskvärt att utarbeta indikatorer som särredovisas för kvinnor och män och att använda begreppet individ i stället för hushåll. |
||||
|
Ändring 4 |
|||||
|
Artikel 1, punkt 4 |
|||||
|
|
||||
|
Ändring 5 |
|||||
|
Artikel 1, punkt 4a (ny) |
|||||
|
|
|
||||
|
Ändring 6 |
|||||
|
Artikel 1, punkt 4b (ny) |
|||||
|
|
|
||||
|
Ändring 7 |
|||||
|
Artikel 2, punkt 1, stycke 1a (nytt) |
|||||
|
|
Ersättning skall utgå för endast en företrädare för varje medlemsstat. |
||||
|
Ändring 8 |
|||||
|
Artikel 2, punkt 1, stycke 2 |
|||||
|
Medlemsstaterna och kommissionen skall arbeta för att uppnå en jämn könsfördelning i delegationerna . |
Det skall råda en jämn könsfördelning i delegationerna. Medlemsstaterna och kommissionen skall se till att detta uppnås . |
||||
|
Ändring 9 |
|||||
|
Artikel 2, punkt 2a (ny) |
|||||
|
|
|
||||
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TA(2004)0067
Bekämpning av förorening av Medelhavet *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om ingående av det till Barcelonakonventionen om skydd av Medelhavet mot förorening hörande protokollet rörande samarbete för att förebygga förorening från fartyg och för att bekämpa förorening av Medelhavet vid nödsituationer (KOM(2003) 588 - C5-0497/2003 - 2003/0228(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2003) 588) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 175.1 och artikel 300.2 första stycket i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0497/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 och artikel 97.7 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor (A5-0050/2004), |
|
1. |
Europaparlamentet ger sitt samtycke till ingåendet av protokollet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen, samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna, parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TA(2004)0068
Fisket i Nordostatlanten *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 2791/1999 om att upprätta vissa kontrollåtgärder som skall tillämpas i det område som avses i konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten (KOM(2003) 349 - C5-0284/2003 - 2003/0125(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2003) 349) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0284/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A5-0011/2004). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget. |
|
3. |
Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt. |
|
4. |
Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
|
KOMMISSIONENS FÖRSLAG |
PARLAMENTETS ÄNDRINGAR |
|
Ändring 1 |
|
|
Artikel 1a (ny) |
|
|
|
Artikel 1a Senast ... (2) skall kommissionen lägga fram ett förslag till förordning, tillämplig på alla internationella fiskeorganisationer, i vilket gemenskapens befogenheter i fråga om inspektion och kontroll klart definieras. |
|
Ändring 2 |
|
|
Artikel 1b (ny) |
|
|
|
Artikel 1b Inom ... (3) skall kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en aktuell undersökning av kostnaderna för befintliga inspektions- och kontrollorgan i medlemsstaterna, inbegripet den centrala administrationen samt de regionala och lokala organ som har befogenheter på området, och en uppskattning av kostnaden för ett gemenskapsorgan som skulle utföra samma uppgifter som de nationella organen för närvarande utför. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) Sex månader efter det att denna förordning trätt i kraft
(3) Ett år efter det att denna förordning trätt i kraft.
P5_TA(2004)0069
Oavsiktlig fångst av valar *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om åtgärder när det gäller oavsiktlig fångst av valar vid fiske och om ändring av förordning (EG) nr 88/98 (KOM(2003) 451 - C5-0358/2003 - 2003/0163(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2003) 451) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0358/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A5-0020/2004). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget. |
|
3. |
Rådet uppmanas att underrätta parlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt. |
|
4. |
Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
|
KOMMISSIONENS FÖRSLAG |
PARLAMENTETS ÄNDRINGAR |
||||
|
Ändring 1 |
|||||
|
SKÄL 1 |
|||||
|
|
||||
|
Ändring 2 |
|||||
|
SKÄL 4 |
|||||
|
|
||||
|
Ändring 3 |
|||||
|
SKÄL 4a (nytt) |
|||||
|
|
|
||||
|
Ändring 4 |
|||||
|
SKÄL 5a (nytt) |
|||||
|
|
|
||||
|
Ändring 5 |
|||||
|
SKÄL 6a (nytt) |
|||||
|
|
|
||||
|
Ändring 6 |
|||||
|
SKÄL 7 (nytt) |
|||||
|
|
|
||||
|
Ändring 7 |
|||||
|
SKÄL 8a (nytt) |
|||||
|
|
|
||||
|
Ändring 8 |
|||||
|
SKÄL 8b (nytt) |
|||||
|
|
|
||||
|
Ändring 9 |
|||||
|
ARTIKEL 2, PUNKT 3 |
|||||
|
|
||||
|
Ändring 10 |
|||||
|
ARTIKEL 6, PUNKT 2 |
|||||
|
|
||||
|
Ändring 11 |
|||||
|
ARTIKEL 7 |
|||||
|
Senast ett år efter det att medlemsstaterna lämnar in sin andra årsrapport skall kommissionen till rådet och Europaparlamentet rapportera om hur denna förordning fungerar i ljuset av den bedömning som Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen gör på grundval av medlemsstaternas rapporter. |
Senast i juni 2007 skall kommissionen till rådet och Europaparlamentet rapportera om hur denna förordning fungerar i ljuset av den bedömning som Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen gör på grundval av medlemsstaternas rapporter samt på grundval av uppgifterna i årsrapporterna och andra källor lägga fram förslag till hur förordningen skall anpassas till utarbetandet av en rambestämmelse innehållande en långfristig bevarandestrategi. Om de vetenskapliga uppgifterna är tillräckliga bör framför allt den minsta beståndsstorleken för de olika valarterna fastställas . |
||||
|
Ändring 12 |
|||||
|
ARTIKEL 7, STYCKE 1A (nytt) |
|||||
|
|
Om en medlemsstats årsrapport hänvisar till forskning inom medlemsstaten som syftat till att minska oavsiktlig valfångst vid fiske skall kommissionen vidarebefordra uppgifterna till Europaparlamentet och rådet, och göra en första utvärdering av forskningen inom en månad efter detta. Kommissionen skall omedelbart lägga fram nya förslag som den anser att är lämpliga i ljuset av forskningsresultaten. |
||||
|
Ändring 13 |
|||||
|
ARTIKEL 9 Artikel 8a, punkt 1 (förordning (EG) nr 88/98) |
|||||
|
|
||||
|
Ändring 14 |
|||||
|
BILAGA III, LED B, TABELL, RAD 3, SPALT 3 |
|||||
|
5 % (minst 3 fartyg) (från april till november |
10 % (minst 3 fartyg) (från december till mars) |
||||
|
10 % (minst 3 fartyg) (från april till november) |
15 % (minst 3 fartyg) (från december till mars) |
||||
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EUT L ...
P5_TA(2004)0070
Skydd av djuphavskorallrev i ett område nordväst om Skottland *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 850/98 vad gäller skydd av djuphavskorallrev mot effekterna av trålning i ett område nordväst om Skottland (KOM(2003) 519 - C5-0446/2003 - 2003/0201(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2003) 519) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0446/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A5-0019/2004). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget. |
|
3. |
Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt. |
|
4. |
Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
|
KOMMISSIONENS FÖRSLAG |
PARLAMENTETS ÄNDRINGAR |
||||
|
Ändring 1 |
|||||
|
SKÄL 2A (nytt) |
|||||
|
|
|
||||
|
Ändring 2 |
|||||
|
SKÄL 3 |
|||||
|
|
||||
|
Ändring 3 |
|||||
|
SKÄL 6 |
|||||
|
|
||||
|
Ändring 4 |
|||||
|
SKÄL 6A (nytt) |
|||||
|
|
|
||||
|
Ändring 5 |
|||||
|
ARTIKEL 1A (ny) |
|||||
|
|
Artikel 1a De regionala rådgivande nämnderna skall höras om förvaltningen av fisket vid ”Darwin Mounds”. |
||||
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TA(2004)0071
Ytterligare överföring av mål om direkt talan från domstolen till förstainstansrätten *
Europaparlamenttes lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om ändring av artiklarna 51 och 54 i stadgan för domstolen om ytterligare överföring av mål om direkt talan från domstolen till förstainstansrätten (6283/2003 - C5-0057/2003 - 2003/0805(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av rådets utkast till beslut (6283/2003) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 245.2 i EG-fördraget och artikel 160.2 i Euratomfördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C5-0057/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-0046/2004). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner rådets utkast till beslut såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt. |
|
3. |
Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra utkastet till beslut. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
|
RÅDETS TEXT |
PARLAMENTETS ÄNDRINGAR |
|
Ändring 1 |
|
|
ARTIKEL 1, LED 1 Artikel 51, stycke 2 (protokollet om domstolens stadga) |
|
|
Talan enligt samma artiklar skall också omfattas av domstolens exklusiva behörighet om talan väcks av en gemenskapsinstitution eller av Europeiska centralbanken mot en rättsakt från Europaparlamentet eller från rådet eller mot deras underlåtenhet att vidta åtgärder, eller mot en rättsakt eller underlåtenhet när dessa institutioner skall vidta åtgärder gemensamt, eller mot en rättsakt från kommissionen eller mot dess underlåtenhet att vidta åtgärder samt av en gemenskapsinstitution mot en rättsakt från Europeiska centralbanken eller mot dess underlåtenhet att vidta åtgärder. |
Talan enligt samma artiklar skall också omfattas av domstolens exklusiva behörighet om talan väcks av en gemenskapsinstitution eller av Europeiska centralbanken mot en rättsakt från Europaparlamentet eller från rådet eller mot deras underlåtenhet att vidta åtgärder, eller mot en rättsakt eller underlåtenhet när dessa institutioner skall vidta åtgärder gemensamt, eller mot en rättsakt från kommissionen eller mot dess underlåtenhet att vidta åtgärder samt av en gemenskapsinstitution mot en rättsakt från Europeiska centralbanken eller mot dess underlåtenhet att vidta åtgärder eller om talan väcks av en ledamot av Europaparlamentet mot en rättsakt från Europaparlamentet om utövandet av dennes mandat . |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TA(2004)0072
Ändring av protokollet om stadgan för Europeiska gemenskapernas domstol *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om ändring av protokollet om stadgan för Europeiska gemenskapernas domstol (12464/2003 - C5-0450/2003 - 2003/0820(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av utkastet till rådets beslut (12464/2003) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 245 andra stycket i EG-fördraget och artikel 160 andra stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C5-0450/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-0049/2004), |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner utkastet till rådets beslut. |
|
2. |
Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt. |
|
3. |
Europaparlamentet begär att medlingsförfarandet enligt den gemensamma förklaringen av den 4 mars 1975 inleds om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt. |
|
4. |
Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra utkastet till beslut. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TA(2004)0073
Rörlig utrustning och luftfartygsutrustning *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om gemenskapens ingående av konventionen om internationellt giltig säkerhetsrätt i rörlig utrustning och av konventionens protokoll om särskilda frågor rörande luftfartygsutrustning, upprättade i Kapstaden den 16 november 2001 (SEK(2002)1308/2 - C5-0086/2003 - 2002/0312(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av förslaget till rådets beslut (SEK(2002)1308/2) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 61 c och artikel 300.2 första stycket i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0086/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 och artikel 97.7 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-0043/2004). |
|
1. |
Europaparlamentet ger sitt samtycke till ingåendet av avtalet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TA(2004)0074
Den gemensamma organisationen av marknaderna för lin och hampa *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1673/2000 om den gemensamma organisationen av marknaderna för lin och hampa som odlas för fiberproduktion (KOM(2003) 701 - C5-0596/2003 - 2003/0275(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2003) 701) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 37.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0596/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A5-0029/2004), |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget. |
|
3. |
Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt. |
|
4. |
Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
|
KOMMISSIONENS FÖRSLAG |
PARLAMENTETS ÄNDRINGAR |
||
|
Ändring 1 |
|||
|
ARTIKEL 1, STYCKE 1A (nytt) Artikel 3, punkt 5a (ny) (förordning (EG) nr 1673/2000) |
|||
|
|
Följande punkt skall införas i artikel 3 i förordning (EG) nr 1673/2000: ” 5a. I slutet av varje regleringsår skall kommissionen fördela de outnyttjade garanterade nationella kvantiteterna för det året mellan de medlemsstater där det producerats mer än de nationella garanterade kvantiteterna. Denna omfördelning skall ske i proportion till de garanterade nationella kvantiteterna i de medlemsstater där kvantiteterna har överskridits. ” |
||
|
Ändring 2 |
|||
|
ARTIKEL 1, STYCKE 1B (nytt) Artikel 9, stycke 1, strecksats 10a (ny) (förordning (EG) nr 1673/2000) |
|||
|
|
Följande nya strecksats skall läggas till i sista stycket i artikel 9 i förordning (EG) nr 1673/2000:
|
||
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TA(2004)0075
Begäran om fastställelse av Pannellas parlamentariska immunitet
Europaparlamentets beslut om begäran om fastställelse av Marco Pannellas parlamentariska immunitet med anledning av en lagföring inför brottmålsdomstolen i Rom (2003/2183(IMM))
Europaparlamentet fattar detta beslut
|
— |
med beaktande av den begäran om fastställelse av hans parlamentariska immunitet i mål nr 36591/01/RG inför åklagare Pietro Saviotti vid Roms underrätt som översänts av Marco Pannella den1 oktober 2003 och som tillkännagivits i kammaren den 9 oktober 2003, |
|
— |
med beaktande av artikel 9 i protokollet av den 8 april 1965 om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier och artikel 4.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna och direkta val av företrädare i Europaparlamentet, |
|
— |
med beaktande av Europeiska gemenskapens domstols domar av den 12 maj 1964 och av den 10 juli 1986 (1), |
|
— |
med beaktande av artiklarna 6 och 6a i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-0051/2004), och av följande skäl: |
|
A. |
Marco Pannella är ledamot av Europaparlamentet och valdes in i det femte direkta valet den 10-13 juni 1999. Hans bevis granskades av Europaparlamentet den 15 december 1999 (2). |
|
B. |
Europaparlamentet sammanträder under en femårsperiod av kontinuerliga sessioner (3). |
|
C. |
Europaparlamentets pågående session avslutas den 8 mars 2004 och nästa session inleds den 9 mars 2004 (4). Det nuvarande Europaparlamentet har kvar sitt uppdrag till den 19 juli 2004. |
|
D. |
Europaparlamentets ledamöter får inte höras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete. |
|
E. |
Europaparlamentets ledamöter bär ansvaret för att delta i den politiska debatten i sin valkrets. De bör därför anses utöva sitt ämbete när de publicerar artiklar om kontroversiella ämnen på en Internetsida. |
|
1. |
Europaparlamentet beslutar att fastställa Marco Pannellas immunitet. |
|
2. |
Europaparlamentet föreslår, i enlighet med artikel 9 i ovan nämnda protokoll och med respekt för de förfaranden som gäller i den berörda medlemsstaten, att man förklarar att lagföringen i fråga inte kan drivas vidare. Den berörda domstolen uppmanas att dra nödvändiga slutsatser. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och utskottets betänkande till åklagarmyndigheten vid Roms underrätt med hänvisning till brottmål nr 36591/01 RG. |
(1) Mål 101/63, Wagner mot Fohrmann och Krier, Rec. 1964, s. 397 och mål 149/85, Wybot mot Faure m.fl., Rec. 1986, s. 2403.
(2) Europaparlamentets beslut om granskning av bevis från femte direkta valet till Europaparlamentet den 10-13 juni 1999 (EGT C 296, 18.10.2000, s. 93).
(3) Artiklarna 3 och 10 i akten om allmänna och direkta val av företrädare i Europaparlamentet och domstolens dom 149/85, Wybot mot Faure m.fl.
(4) Artikel 196 i EG-fördraget.
P5_TA(2004)0076
Fiske: Avlägset belägna öar
Europaparlamentets resolution om de yttersta randområdena och fiskeindustrin (2003/2112(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av den utfrågning som anordnades 9 september 2003 av fiskeriutskottet om de yttersta randområdena i EU och reformen av den gemensamma fiskeripolitiken, |
|
— |
med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A5-0014/2004), och av följande skäl: |
|
A. |
I artikel 299.2 i EG-fördraget ges en territoriell definition av de yttersta randområdena och deras särskilda status erkänns. Hänsyn tas till de bestående eller långvariga nackdelarna och till dessa problems särskilda karaktär. |
|
B. |
Den strukturella och socioekonomiska situationen i de yttersta randområdena är mycket specifik på grund av dessa områdens avlägsna belägenhet, ökaraktär, ringa storlek, besvärliga terräng- och klimatförhållanden samt ekonomiska beroende av ett fåtal produkter. |
|
C. |
Reformen av den gemensamma fiskeripolitiken, som genomfördes i december 2002, kommer att få särskilda följder för de yttersta randområdena och kräver specifika åtgärder enligt en konsekvent politik som utformats för att tillgodose behoven i dessa områden. |
|
1. |
Europaparlamentet anser att artikel 299.2 i EG-fördraget bör vara den rättsliga grunden för åtgärder på fiskeområdet i de yttersta randområdena. |
|
2. |
Europaparlamentet anser att anpassningen av den gemensamma fiskeripolitiken till de specifika kraven i artikel 299.2 bör vara systematisk och kontinuerlig, men underställd en regelbunden justering. |
|
3. |
Europaparlamentet anser att marknadsorganisationen bör förbättras genom att befintliga producenter aktivt utnyttjas allt mer och genom att nya fiskarter från de yttersta randområdena i större utsträckning tillåts dra nytta av de instrument som kommissionen ställt till förfogande. |
|
4. |
Europaparlamentet anser att ytterligare medel bör anslås till systemet för kompensation för extrakostnader i samband med saluföringen av vissa fiskeprodukter från de yttersta randområdena och att genomförandet av detta stöd bör förbättras. Parlamentet anser dessutom att genomförandet av stödet skulle förbättras om större flexibilitet medgavs mellan områdena utan att det påverkar fördelningsnyckeln för de disponibla finansiella beloppen enligt rådets förordning (EG) nr 2328/2003 (1) för de följande åren och när anpassningen mellan arter eller inom regioner hörande till en och samma medlemsstat inte har lett till att de disponibla beloppen utnyttjats fullt ut. |
|
5. |
Europaparlamentet kräver, med hänsyn till den samstämmighet som krävs mellan gemenskapens interventioner i de yttersta randområdena, att stödet till förvaltningen av flottorna förlängs utöver 2006, och att förbättringar görs som kan främja investeringar. Parlamentet anser att detta skulle främja investeringar i flottorna och att lånegarantier, särskilda räntesatser och skatteåtgärder kommer att bli nödvändiga om detta mål skall kunna uppnås. |
|
6. |
Europaparlamentet betonar att det finns ett brådskande behov av tillförlitliga och detaljerade uppgifter om fiskbestånden i de yttersta randområdena. Parlamentet efterlyser vetenskapliga uppgifter av högre kvalitet om fiskbestånden i de yttersta randområdena. Parlamentet anser att specifika åtgärder kommer att krävas för att öka antalet undersökningar om de tillgängliga fiskeresurserna. |
|
7. |
Europaparlamentet anser att ett övervakningscentrum för fisket bör inrättas i samtliga regioner i de yttersta randområdena, eftersom ett sådant centrum skulle göra det möjligt för varje region att övervaka tillståndet för fiskeresurserna och miljön. Parlamentet anser att man på detta sätt skulle förbättra övervakningen av fisket i varje region, vilket också skulle innebära att den ekonomiska, sociala och marknadsrelaterade utvecklingen kan övervakas. |
|
8. |
Europaparlamentet anser att det är viktigt att förbättra utbildningen och den vetenskapliga kapaciteten på området för förvaltningen av flottan. Parlamentet anser vidare att en fond bör inrättas för spridning av ny teknik och utveckling av vetenskaplig expertis. |
|
9. |
Europaparlamentet efterlyser ett förstärkt regionalt samarbetet och ett formellt deltagande av de yttersta randområdena i de regionala rådgivande nämnderna. Parlamentet påpekar att det finns många problem som endast kan lösas genom att de yttersta randområdena arbetar i ett närmare samarbete med sina grannar. |
|
10. |
Europaparlamentet understryker att det är mycket viktigt att stödja de ansträngningar som görs i regionerna i de yttersta randområdena för att kontrollera det illegala fisket, som har blivit ett mycket allvarligt problem i många områden. |
|
11. |
Europaparlamentet kräver att ett forum inrättas för samarbete mellan experter från kommissionen och från vetenskapliga organ i de yttre randområdena, vilket skulle få ett avgörande inflytande på förvaltningen av fiskepolitiken i de berörda regionerna. |
|
12. |
Europaparlamentet anser att det för att säkra de egna resursernas hållbarhet är nödvändigt att inrätta en zon, som sträcker sig utöver de territoriella fiskevattnen och som specifikt skall reserveras för fiskare från de berörda länderna, vars flottor från regionerna i de yttersta randområdena skulle ha ensamrätt till att utnyttja resurserna inom denna zon. |
|
13. |
Europaparlamentet anser dessutom att regionerna i de yttersta randområdena bör gynnas i förhandlingarna med tredje länder som geografiskt står i förbindelse med dessa. Detta skall gälla fiskelicenser, landningsanläggningar och besättning när det gäller fiskebåtar från de yttersta randområdena. |
|
14. |
Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att förbättra samordningen av forskning och utveckling på området för vattenbruk, inbegripet tekniköverföring och diversifiering av arter som kan födas upp med framgång i olika områden. Parlamentet påpekar att vattenbruket i större utsträckning bör integreras i miljön genom att undersökningarna av miljökonsekvenser och konsekvenserna för ekosystemet samt för turism och annan berörd verksamhet förbättras. |
|
15. |
Europaparlamentet anser att Posei-programmen, som är av grundläggande betydelse för dessa regioners välfärd och som täcker de olika aspekterna av den gemensamma fiskeripolitiken, bör utökas. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag i detta avseende. |
|
16. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. |
P5_TA(2004)0077
AVS-EU:s gemensamma parlamentariska församling under 2003
Europaparlamentets resolution om arbetet i den gemensamma parlamentariska församlingen AVSEU under 2003 (2003/2007(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av partnerskapsavtalet mellan staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (Cotonouavtalet) (1), som trädde i kraft den 1 april 2003, |
|
— |
med beaktande av den gemensamma parlamentariska församlingens nya arbetsordning, som antogs i Brazzaville den 3 april 2003 (2), |
|
— |
med beaktande av de resolutioner och den förklaring som antogs av den gemensamma parlamentariska församlingen vid dess femte session i Brazzaville från den 31 mars till den 3 april 2003 (3) samt vid dess sjätte session i Rom från den 11 till den 15 oktober 2003, |
|
— |
med beaktande av EU:s riktlinjer om barn i väpnade konflikter, som antogs av rådet den 8 december 2003, |
|
— |
med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (2002/145/GUSP) av den 18 februari 2002 om restriktiva åtgärder mot Zimbabwe (4), rådets gemensamma ståndpunkt (2002/600/GUSP) av den 22 juli 2002 om ändring av gemensam ståndpunkt 2002/145/GUSP om restriktiva åtgärder mot Zimbabwe (5), rådets beslut (2002/754/GUSP) av den 13 september 2002 om genomförande av gemensam ståndpunkt 2002/145/GUSP om restriktiva åtgärder mot Zimbabwe (6), rådets gemensamma ståndpunkt (2003/115/GUSP) av den 18 februari 2003 om ändring och förlängning av gemensam ståndpunkt 2002/145/GUSP om restriktiva åtgärder mot Zimbabwe (7) samt rådets beslut (2003/112/EG) av den 18 februari 2003 om förlängning av tillämpningsperioden för åtgärderna i beslut 2002/148/EG om avslutande av samrådet med Zimbabwe enligt artikel 96 i AVS-EG-partnerskapsavtalet (8), |
|
— |
med beaktande av sina resolutioner om Zimbabwe av den 14 mars 2002 (9), 16 maj 2002 (10), 4 juli 2002 (11), 5 september 2002 (12), 13 februari 2003 (13) och 5 juni 2003 (14), |
|
— |
med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och samarbete (A5-0013/2004), och av följande skäl: |
|
A. |
Den gemensamma parlamentariska församlingens nya arbetsordning antogs och trädde i kraft 2003. |
|
B. |
Huvudpunkten i denna nya arbetsordning är att det inrättas tre ständiga utskott: utskottet för politiska frågor, utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel samt utskottet för sociala frågor och miljö. |
|
C. |
Dessa utskott inledde omgående sitt arbete och utarbetade betänkanden som lades fram för församlingen vid dess sjätte session. |
|
D. |
Arbetsrytmen har återgått till det normala efter annulleringen av sessionen i november 2002. |
|
E. |
Vid den femte sessionen, som hölls i Brazzaville, antogs tjugo resolutioner och en ”förklaring om kriget i Irak”. Inom ramen för den nya arbetsordningen antogs fyra resolutioner vid den sjätte sessionen i Rom. |
|
F. |
Den gemensamma parlamentariska församlingen har, framför allt tack vare de ständiga utskottens arbete, kunnat anta resolutioner som varit bättre förberedda och blivit föremål för mer ingående diskussioner. |
|
G. |
Möjligheten att anta brådskande resolutioner gör det möjligt för församlingen att ta ställning till aktuella frågor, utöver det mera långsiktiga arbete som görs i utskotten. |
|
H. |
Inrättandet av ständiga utskott bidrar till församlingens historiska utveckling i riktning mot en gemensam parlamentarisk församling i ordets egentliga bemärkelse. |
|
I. |
Den gemensamma parlamentariska församlingen tjänar som förebild för hela världen i frågor som har med samarbete och utveckling att göra och bidrar i stor utsträckning till en öppen dialog på likvärdiga villkor mellan nord och syd. |
|
J. |
Tre gemensamma uppdrag har genomförts under 2003. |
|
K. |
Den gemensamma parlamentariska församlingen spelar en viktig roll för genomförandet av den politiska dialog som avses i artikel 8 i Cotonouavtalet, framför allt i frågor som rör försvaret av de mänskliga rättigheterna. |
|
L. |
En av AVS-församlingens ordförande och fyra ledamöter gjorde en resa till Harare, som resulterade i att chefen för Zimbabwes delegation inte längre är en person som omfattas av rådets restriktiva åtgärder på grund av verksamhet som innebär ett allvarligt åsidosättande av demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstaten. |
|
M. |
Detta är första gången som Mugabes regering någonsin gjort eftergifter av detta slag. |
|
N. |
AVS-ordföranden medverkade personligen till att säkra att endast chefen för Zimbabwes delegation fick uttala sig vid det politiska utskottets sammanträden samt inför plenarförsamlingen vid den sjätte sessionen i Rom. |
|
O. |
FN:s biträdande generalsekreterare och specielle företrädare för barn i väpnade konflikter deltog i den sjätte sessionen. Samarbetet mellan den gemensamma parlamentariska församlingen och FN har som regel varit mycket gott. |
|
P. |
Den gemensamma parlamentariska församlingens ledamöter, särskilt ledamöterna från AVS-länderna, har uttryckt en önskan om att sessionerna skulle kunna hållas också utanför Europaparlamentets arbetsorter. |
|
Q. |
Kvinnoforumet blev en framgång, både vid den femte sessionen i Brazzaville och vid den sjätte sessionen i Rom, och forumet har nått sitt mål att inleda en dialog med det civila samhället och verka till förmån för ökad och mera prominent medverkan för kvinnliga parlamentsledamöter från AVS-länderna. |
|
R. |
Parlamentsledamöterna från AVS-länderna kan ha vissa svårigheter med att få dokument och annan information om den gemensamma parlamentariska församlingens arbete. |
|
S. |
Vid den sjätte sessionen i Rom hölls det en debatt om Internationella brottmålsdomstolen. |
|
T. |
Vid den sjätte sessionen i Rom anordnades det en frågestund. |
|
U. |
Kommissionsledamot Nielson uttalade sitt stöd till ökade anslag till den gemensamma parlamentariska församlingen. |
|
1. |
Europaparlamentet hälsar med tillfredsställelse att den gemensamma parlamentariska församlingen antagit och genomfört en ny arbetsordning som syftar till att rationalisera dess verksamhet, framför allt genom inrättandet av de tre ständiga utskotten, det vill säga utskottet för politiska frågor, utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel samt utskottet för sociala frågor och miljö, vilket bidrar till församlingens historiska utveckling i riktning mot en gemensam parlamentarisk församling i ordets egentliga bemärkelse. |
|
2. |
Europaparlamentet understryker att utskotten snabbt och problemfritt kommit i gång med sitt arbete och att vart och ett av dem kunnat framlägga ett betänkande inför den sjätte sessionen. |
|
3. |
Europaparlamentet hälsar med tillfredsställelse att arbetsrytmen återgått till det normala inom den gemensamma parlamentariska församlingen efter annulleringen av sessionen i november 2002 samt att dialogen mellan partnerna inom församlingen befästs i sina former. |
|
4. |
Europaparlamentet gläder sig över att antagandet av den nya arbetsordningen, via de betänkanden som utarbetas i utskotten och de brådskande ärendena, lett till att antalet resolutioner minskat, men att resolutionerna förberetts bättre och diskuterats mera ingående. |
|
5. |
Europaparlamentet uppmanar samordnarna för de politiska grupperna och företrädarna för AVSländerna att bättre förbereda kompromisstexter för resolutioner om brådskande frågor för att undvika att den slutliga omröstningen äger rum i separata församlingar. |
|
6. |
Europaparlamentet gläder sig över att frågestunden med kommissionen i Rom var så livlig och uppmanar den gemensamma parlamentariska församlingen att tillsammans med rådet och kommissionen i framtiden anordna en liknande frågestund på ett mindre formellt sätt. Parlamentet föreslår i detta avseende samt för att säkra en effektiv tidsanvändning att de inledande svaren på förhand delas ut i skriftlig form. Parlamentet betonar att avsikten med muntliga frågor är att den som ingivit frågan och andra ledamöter av den gemensamma parlamentariska församlingen skall få möjlighet att ställa frågor till företrädarna för kommissionen och rådet, efter det att de ingivna frågorna inledningsvis besvarats. |
|
7. |
Europaparlamentet uppmanar med kraft den gemensamma parlamentariska församlingens presidium att lägga om tyngdpunkten i församlingens arbete så att det blir tid för flera inlägg från kammaren och färre och kortare inlägg från podiet. |
|
8. |
Europaparlamentet välkomnar de ständiga utskottens effektivitet, men beklagar att lämpliga hjälpmedel inte ställts till deras förfogande samt att de tidsmässigt förlagts två dagar före öppnandet av den gemensamma parlamentariska församlingen, vilket förhindrat vissa ledamöter från att delta. |
|
9. |
Europaparlamentet välkomnar också att det inom utskottet för politiska frågor skapats ett nytt forum för diskussion om situationen i olika länder och regioner. |
|
10. |
Europaparlamentet uppmanar den gemensamma parlamentariska församlingen och dess organ att fortsätta sitt arbete till förmån för de mänskliga rättigheterna och på det sättet bidra till den politiska dialog som avses i artikel 8 i Cotonouavtalet. Parlamentet efterlyser en ökad medverkan från det civila samhällets sida i den gemensamma parlamentariska församlingens och dess ständiga utskotts arbete, framför allt när församlingen sammankommer i AVS-länderna. |
|
11. |
Europaparlamentet gläder sig över att den gemensamma parlamentariska församlingens dokument snabbt ställs till förfogande på Internet, som är ett oumbärligt redskap för att en församling som den gemensamma parlamentariska församlingen, som karakteriseras av extremt stora geografiska avstånd mellan medlemmarna, skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt. |
|
12. |
Europaparlamentet uppmanar den gemensamma parlamentariska församlingen och dess två sekretariat att systematiskt distribuera sina handlingar per e-post och Internet till ledamöterna av Europaparlamentet och parlamenten i AVS-länderna, samt att aktivt verka till förmån för bruket av Internet, där detta finns att tillgå. |
|
13. |
Europaparlamentet gläder sig över att utskottet för ekonomiska och finansiella frågor regelbundet följt upp de ekonomiska partnerskapsavtalen mellan AVS och EU tillsammans med kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och olika aktörer från det civila samhället. |
|
14. |
Europaparlamentet välkomnar den gemensamma parlamentariska församlingens betänkande om barnens rättigheter, och framför allt om barnsoldater, vilket i omfattande grad föranlett reaktioner och sporrat rådet att anta strategiska riktlinjer om barn i väpnade konflikter. Parlamentet stöder till fullo och främjar aktivt rekommendationen i detta betänkande och uppmanar AVS-medlemsstaterna att också göra detta. |
|
15. |
Europaparlamentet välkomnar också den gemensamma parlamentariska församlingens betänkande om användningen av Europeiska utvecklingsfonden samt de diskussioner som inletts om dess införande i budgeten. |
|
16. |
Europaparlamentet gläder sig över att den gemensamma parlamentariska församlingen har skapat bättre konsekvens och kontinuitet mellan de olika sessionerna och uppmanar församlingen att fortsätta i samma anda. |
|
17. |
Europaparlamentet gläder sig över att en av AVS-församlingens ordförande och fyra ledamöter tagit initiativ till att resa till Harare för att förbereda en gemensam undersökningsresa och för att säkra att Zimbabwes delegation till den gemensamma parlamentariska församlingen inte längre innefattar personer som omfattas av restriktiva åtgärder från rådets sida på grund av verksamhet som innebär ett allvarligt åsidosättande av demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstaten. |
|
18. |
Europaparlamentet beklagar att Zimbabwes delegation till den sjätte sessionen inkluderade en person som omfattades av dessa restriktiva åtgärder, men gläder sig över att delegationens chef ersatts med en person som inte omfattas av sanktioner och tackar AVS-ordföranden för att denne sett till att endast denna person uttalar sig under sessionerna. |
|
19. |
Europaparlamentet uppmanar den gemensamma parlamentariska församlingens presidium att vidta nödvändiga praktiska åtgärder för att kunna sända en gemensam delegation till Zimbabwe, under förutsättning att denna delegation fritt sammanställts av den gemensamma parlamentariska församlingens presidium samt att den kan röra sig fritt och sammanträffa med vilka personer den vill. |
|
20. |
Europaparlamentet gläder sig över att den gemensamma parlamentariska församlingens presidium skickat en delegation till Elfenbenskusten, tillsammans med Europaparlamentets delegation. Deltagarna sammanträffade med den nationella unionsregeringen och uppmanade denna att fortsätta på vägen mot försoning. Parlamentet gläder sig också över att presidiet skickat en delegation till Västindien för att ta upp handelsfrågor, framför allt sockerprotokollet. |
|
21. |
Europaparlamentet uttalar sin uppskattning för det förstärkta samarbetet mellan den gemensamma parlamentariska församlingen och FN och dess olika organ, och uppmanar församlingen att fortsätta i denna riktning. |
|
22. |
Europaparlamentet anser att den gemensamma parlamentariska församlingen, efter att Världshandelsorganisationens ministerkonferens i Cancún blivit ett misslyckande, kunde spela en mer effektiv roll som forum för dialog kring denna fråga som är grundläggande för utvecklingsländerna. Parlamentet gläder sig över att församlingen deltagit i Världshandelsorganisationens parlamentariska konferens. |
|
23. |
Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse den framgång som Kvinnoforumet haft, samt att detta forum nått sitt mål att få i gång en dialog med det civila samhället och verka till förmån för ökad och mera prominent medverkan för kvinnliga parlamentsledamöter från AVS-länderna. |
|
24. |
Europaparlamentet uppmärksammar sitt presidium på att de arrangemang som görs och den gästfrihet som visas delegaterna från AVS-länderna inte bör vara mindre effektiva och generösa när den gemensamma parlamentariska församlingen äger rum i Europa än vad AVS-länderna traditionellt brukar erbjuda när församlingen hålls i dessa länder, samt att besök bör övervägas på platser som illustrerar god praxis i frågor med anknytning till områden som behandlas i församlingen. |
|
25. |
Europaparlamentet bekräftar att debatten i Rom om Internationella brottmålsdomstolen varit positiv och välinitierad. |
|
26. |
Europaparlamentet välkomnar den livliga frågestunden i Rom och anser att det i framtiden bör ordnas så att framför allt ledamöterna från AVS-länderna på liknande sätt kan medverka vid frågestunden. |
|
27. |
Europaparlamentet gläder sig över att kommissionsledamot Nielson uttalade sitt stöd till en ökning av anslagen till den gemensamma parlamentariska församlingen till cirka 6 miljoner euro, i enlighet med artikel 8 i finansprotokollet. |
|
28. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till AVS-EU-rådet, den gemensamma parlamentariska församlingen AVS-EU, AVS-ländernas parlament och kommissionen. |
(1) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.
(2) EUT C 231, 26.9.2003, s. 68.
(3) EUT C 231, 26.9.2003, s. 19.
(4) EGT L 50, 21.2.2002, s. 1.
(5) EGT L 195, 24.7.2002, s. 1.
(6) EGT L 247, 14.9.2002, s. 56.
(7) EUT L 46, 20.2.2003, s. 30.
(8) EUT L 46, 20.2.2003, s. 25.
(9) EUT C 47 E, 27.2.2003, s. 607.
(10) EUT C 180 E, 31.7.2003, s. 535.
(11) EUT C 271 E, 12.11.2003, s. 608.
(12) EUT C 272 E, 13.11.2003, s. 489.
(13) P5_TA(2003)0066.
(14) P5_TA(2003)0273.
P5_TA(2004)0078
Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (KOM(2003) 441 - C5-0400/2003 - 2003/0174(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 441) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 och artikel 152.4 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0400/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor och yttrandet från budgetutskottet (A5-0038/2004). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet anser att finansieringsöversikten i kommissionens förslag är förenlig med taket för utgiftsområde 3 i budgetplanen genom en omarbetning av befintliga politikområden. |
|
3. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TC1-COD(2003)0174
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 10 februari 2004 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 152.4 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
|
(1) |
Gemenskapen har förbundit sig att som en prioritering skydda och förbättra folkhälsan genom att förebygga sjukdomar hos människor, särskilt smittsamma sjukdomar, och motverka potentiella hälsorisker i syfte att garantera en hög hälsoskyddsnivå för de europeiska medborgarna. Effektiva åtgärder mot sjukdomsutbrott förutsätter ett enhetligt tillvägagångssätt i medlemsstaterna och bidrag från erfarna experter på folkhälsoområdet, samordnat på gemenskapsnivå. |
|
(2) |
Gemenskapen bör ta itu med de europeiska medborgarnas oro över folkhälsorisker på ett samordnat och enhetligt sätt. Eftersom hälsoskydd kan innebära olika åtgärder, från beredskap och kontrollåtgärder till förebyggande av sjukdomar hos människor, bör åtgärdernas räckvidd vara omfattande. Faran med avsiktlig spridning av agens förutsätter också att gemenskapen vidtar samstämmiga åtgärder. |
|
(3) |
Medlemsstaterna måste lämna information om smittsamma sjukdomar genom de instanser eller myndigheter som utsetts för detta ändamål, enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG av den 24 september 1998 om att bilda ett nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar i gemenskapen (3), vilket förutsätter snabba vetenskapliga analyser så att effektiva gemenskapsåtgärder kan vidtas. |
|
(4) |
I beslut nr 2119/98/EG föreskrivs det uttryckligen att täckningen och effektiviteten skall förbättras i de nuvarande särskilda nätverk för övervakning av smittsamma sjukdomar som finns mellan medlemsstaterna och på vilka gemenskapens åtgärder skall grundas, samt behovet av att främja samarbete med tredjeländer och internationella organisationer som har kompetens på folkhälsoområdet, och särskilt att fortsätta ett närmare samarbete med Världshälsoorganisationen. Centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar bör därför införa tydliga förfaranden för samarbete med Världshälsoorganisationen. |
|
(5) |
Ett oberoende organ, kallat Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar, bör utgöra en gemenskapskälla till oberoende vetenskaplig rådgivning, bistånd och sakkunskap från utbildad medicinsk, vetenskaplig och epidemiologisk personal från centrumets egna resurser eller från resurser vid de erkända behöriga organ som företräder medlemsstaternas folkhälsomyndigheter. |
|
(6) |
Denna förordning ger inga föreskrivande befogenheter till centrumet. |
|
(7) |
Centrumets uppdrag bör vara att identifiera, bedöma och förmedla befintliga och nya hot mot människors hälsa från smittsamma sjukdomar. Vid sjukdomsutbrott av okänt ursprung, som kan sprida sig inom eller till gemenskapen, bör centrumet ha befogenheter att handla på eget initiativ tills källan för utbrottet är känd och därefter i samarbete med relevanta behöriga myndigheter på nationell nivå eller på gemenskapsnivå beroende på situationen. |
|
(8) |
På detta sätt kommer centrumet att stärka den vetenskapliga sakkunskapen i Europeiska gemenskapen och bidra till gemenskapens beredskapsplanering. Det bör stödja befintlig verksamhet, som till exempel relevanta handlingsprogram inom folkhälsosektorn på gemenskapsnivå, angående förebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar, epidemiologisk övervakning, utbildningsprogram och mekanismer för tidig varning och reaktion, och det bör främja utbyte av bästa metoder och erfarenheter i förbindelse med vaccinationsprogram. |
|
(9) |
Eftersom de nya hoten mot hälsan kan få konsekvenser för hälsan av såväl mental som fysisk karaktär bör centrumet, inom de områden som omfattas av dess uppdrag, samla in och analysera uppgifter och information om nya risker och ny utveckling som rör folkhälsan i syfte att genom beredskap skydda folkhälsan i gemenskapen. Det bör bistå och samverka med medlemsstaterna när det gäller att utveckla och upprätthålla kapaciteten att reagera i tid. I nödsituationer som rör folkhälsan bör centrumet arbeta i nära samarbete med kommissionens avdelningar och andra organ, medlemsstaterna och internationella organisationer. |
|
(10) |
Centrumet bör sträva efter att alltid upprätthålla den vetenskapliga kompetensen genom sin egen sakkunskap och den sakkunskap som finns i medlemsstaterna samt främja, utveckla och styra den tillämpade forskningen. Centrumet kommer på så sätt att tydliggöra den vetenskapliga sakkunskapen och öka dess trovärdighet i gemenskapen. Centrumet kommer även att stödja gemenskapens beredskapsplanering, stärka banden med och mellan den kliniska verksamheten och folkhälsosektorn, förstärka möjligheterna för laboratorierna inom folkhälsoområdet att ställa snabba diagnoser samt stödja och samordna utbildningsprogram. |
|
(11) |
Styrelsen bör väljas på ett sådant sätt att högsta kompetens och bred och relevant sakkunskap garanteras bland företrädarna för medlemsstaterna, Europaparlamentet och kommissionen. |
|
(12) |
Styrelsen bör ha de befogenheter som behövs för att upprätta budgeten och kontrollera dess genomförande, fastställa interna regler, säkerställa samstämmighet med gemenskapspolitiken, anta centrumets finansiella bestämmelser i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (4) (nedan kallad ”budgetförordningen”) och utse direktören, efter en parlamentarisk utfrågning av den utvalde kandidaten. |
|
(13) |
En rådgivande grupp bör bistå direktören när denne fullgör sina uppgifter. Gruppen bör bestå av företrädare för de behöriga organ i medlemsstaterna som utför uppgifter som liknar centrumets uppgifter och företrädare för de berörda parterna på Europeisk nivå, såsom icke-statliga organisationer, yrkesorganisationer eller organisationer inom den akademiska världen. Den rådgivande gruppen är ett forum för utbyte av information om potentiella risker, för sammanförande av kunskap och för övervakning av vetenskaplig kompetens och oberoende i centrumets arbete. |
|
(14) |
Det är mycket viktigt att gemenskapens institutioner, allmänheten och berörda parter har förtroende för centrumet. Det är därför absolut nödvändigt att garantera dess oberoende, höga vetenskapliga kvalitet, öppenhet och effektivitet. |
|
(15) |
Centrumets oberoende och dess uppgift att informera allmänheten innebär att den bör kunna kommunicera på eget initiativ inom de områden som ingår i dess uppdrag, i syfte att lämna objektiv, tillförlitlig och lättbegriplig information för att öka medborgarnas förtroende. |
|
(16) |
Centrumet bör finansieras genom Europeiska unionens allmänna budget utan att detta påverkar de prioriteringar som beslutats av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen. Gemenskapens budgetförfarande kommer att fortsätta att tillämpas på de bidrag som belastar Europeiska unionens allmänna budget och som utvärderas varje år. Revisionsrätten bör dessutom granska räkenskaperna. |
|
(17) |
Det är nödvändigt att tillåta medverkan av länder som inte är medlemmar av Europeiska unionen, men som har ingått avtal som innebär att de är skyldiga att införliva och genomföra gemenskapslagstiftningen på det område som denna förordning omfattar. |
|
(18) |
En oberoende extern utvärdering bör göras för att bedöma dels vilken betydelse centrumet haft för förebyggande och kontroll av sjukdomar hos människan, dels det eventuella behovet av att utvidga centrumets uppdrag till andra relevanta aktiviteter på gemenskapsnivå på folkhälsoområdet, framför allt när det gäller hälsoövervakning. |
|
(19) |
Centrumet bör också kunna ta initiativ till de vetenskapliga undersökningar som behövs för att det skall kunna fullgöra sina uppgifter och samtidigt se till att de kontakter det upprättar med kommissionen och medlemsstaterna innebär att dubbelarbete undviks. Detta bör göras på ett öppet och tydligt sätt och centrumet bör beakta den sakkunskap, de strukturer och de organ som redan finns på gemenskapsnivå. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL 1
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Räckvidd
1. Genom denna förordning inrättas en oberoende europeisk byrå för förebyggande och kontroll av sjukdomar samtidig som det föreskrivs bestämmelser om dess uppdrag, uppgifter och organisation.
2. Byrån skall betecknas Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar, nedan kallat ”centrumet”.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
|
a) |
behörigt organ: en instans, ett institut, en byrå eller ett vetenskapligt organ som medlemsstaternas myndigheter har erkänt som ett organ som kan lämna oberoende vetenskaplig och teknisk rådgivning eller vidta åtgärder som rör förebyggande och kontroll av sjukdomar hos människor. |
|
b) |
förebyggande och kontroll av sjukdomar hos människor: de åtgärder som medlemsstaternas behöriga folkhälsomyndigheter vidtar för att förebygga och förhindra spridning av sjukdomar. |
|
c) |
särskilda övervakningsnätverk: särskilda nätverk för sjukdomar eller för specifika hälsofrågor som väljs ut för epidemiologisk övervakning mellan ackrediterade instanser och myndigheter i medlemsstaterna. |
|
d) |
smittsamma sjukdomar: de grupper av sjukdomar som förtecknas i bilagan till beslut nr 2119/98/EG. |
|
e) |
hälsorisk: förhållande, agens eller händelse, vilken direkt eller indirekt kan orsaka ohälsa. |
|
f) |
epidemiologisk övervakning: samma innebörd som i beslut nr 2119/98/EG. |
|
g) |
gemenskapsnätverk: samma innebörd som i beslut nr 2119/98/EG. |
|
h) |
system för tidig varning och reaktion: det nätverk för förebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar enligt beslut nr 2119/98/EG, som bildas genom en kontinuerlig ömsesidig kommunikation med hjälp av lämpliga medel mellan kommissionen och behöriga folkhälsomyndigheter i varje medlemsstat, i enlighet med kommissionens beslut 2000/57/EG av den 22 december 1999 om systemet för tidig varning och reaktion för förebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG (5). |
Artikel 3
Centrumets uppdrag och uppgifter
1. För att öka gemenskapens och medlemsstaternas kapacitet att skydda människors hälsa genom förebyggande och kontroll av sjukdomar hos människor skall centrumets uppdrag vara att identifiera, bedöma och informera om befintliga och uppkommande risker för människors hälsa som följer av smittsamma sjukdomar. Vid andra sjukdomsutbrott av okänt ursprung, som kan spridas inom eller till gemenskapen, skall centrumet ta egna initiativ tills källan till sjukdomsutbrottet är känd. Vid utbrott som klart och tydligt inte orsakas av en smittsam sjukdom, skall centrumet endast handla i samarbete med behöriga myndigheter och på begäran av den berörda myndigheten. När centrumet fullgör sitt uppdrag skall det i full utsträckning beakta medlemsstaternas, kommissionens och andra gemenskapsorgans ansvar samt det ansvar som internationella organisationer inom folkhälsoområdet har, för att säkerställa verksamhetens omfattning, samstämmighet och komplementaritet.
2. Inom ramen för sitt uppdrag skall centrumet
|
a) |
söka, samla in, sammanställa, utvärdera och sprida relevanta vetenskapliga och tekniska uppgifter, |
|
b) |
avge vetenskapliga yttranden och ge vetenskapligt och tekniskt bistånd, vilket även omfattar utbildning, |
|
c) |
tillhandahålla information i god tid till kommissionen, medlemsstaterna, gemenskapsorgan och internationella organisationer med verksamhet på folkhälsoområdet, |
|
d) |
samordna det europeiska nätverksarbetet mellan organ som verkar inom centrumets arbetsområde, inklusive nätverk som bildas genom folkhälsoverksamhet som stöds av kommissionen och som driver de särskilda övervakningsnätverken, och |
|
e) |
utbyta information, sakkunskap och bästa metoder samt underlätta utveckling och genomförande av gemensamma åtgärder. |
3. Centrumet, kommissionen och medlemsstaterna skall samarbeta för att främja en faktisk samstämmighet mellan sina respektive verksamheter.
Artikel 4
Medlemsstaternas skyldigheter
Medlemsstaterna skall
|
a) |
i god tid till centrumet lämna tillgänglig vetenskaplig och teknisk information som är relevant för dess uppdrag, |
|
b) |
till centrumet vidarebefordra alla meddelanden som lämnas till gemenskapsnätverket via systemet för tidig varning och reaktion, samt |
|
c) |
på det område som centrumets uppdrag omfattar fastställa vilka erkända behöriga organ och folkhälsoexperter som kan hjälpa till med gemenskapens åtgärder mot hälsorisker, såsom fältundersökningar vid anhopningar eller utbrott av sjukdomar. |
KAPITEL 2
VERKSAMHETSFORMER
Artikel 5
Särskilda övervakningsnätverk och nätverksarbete
1. Genom att förse kommissionen och medlemsstaterna med teknisk och vetenskaplig sakkunskap, skall centrumet genom särskilda övervakningsnätverk stödja nätverksarbete bestående av behöriga organ som erkänts av medlemsstaterna.
2. Centrumet skall se till att särskilda övervakningsnätverk bestående av de myndigheter och instanser som anges i beslut nr 2119/98/EG arbetar tillsammans, om det behövs med stöd av ett eller flera övervakningsnätverk. Centrumet skall särskilt
|
a) |
tillhandahålla kvalitetssäkring genom att övervaka och utvärdera verksamheten i de särskilda övervakningsnätverken för att garantera en så bra verksamhet som möjligt, |
|
b) |
upprätthålla databaser för sådan epidemiologisk övervakning, |
|
c) |
meddela resultaten av analyser av uppgifter till gemenskapsnätverket, och |
|
d) |
harmonisera och rationalisera arbetsmetoderna. |
3. Genom att uppmuntra samarbetet mellan expertlaboratorier och referenslaboratorier skall centrumet främja utvecklingen av en tillräcklig kapacitet inom gemenskapen för diagnostisering, uppspårning, identifiering och karakterisering av de smittsamma agens som kan hota folkhälsan. Centrumet skall upprätthålla och utvidga detta samarbete samt stödja genomförandet av system för kvalitetssäkring.
4. Centrumet skall samarbeta med de behöriga organ som medlemsstaterna har erkänt, särskilt när det gäller förberedelser inför vetenskapliga yttranden, vetenskapligt och tekniskt bistånd, insamling av uppgifter och kartläggning av nya hälsorisker.
Artikel 6
Vetenskapliga yttranden och undersökningar
1. Centrumet skall lämna oberoende vetenskapliga yttranden och uppgifter samt oberoende vetenskaplig expertrådgivning och information.
2. Centrumet skall sträva efter att kontinuerligt upprätthålla den vetenskapliga kompetensen genom den bästa sakkunskap som finns tillgänglig. Om oberoende vetenskaplig sakkunskap inte finns tillgänglig i de befintliga särskilda övervakningsnätverken får centrumet inrätta tillfälliga oberoende vetenskapliga paneler.
3. Centrumet får främja och ta initiativ till de vetenskapliga undersökningar som behövs för att det skall kunna fullgöra sitt uppdrag samt till studier och projekt inom tillämpad forskning för att undersöka sin verksamhets genomförbarhet, utveckling och utformning. Centrumet skall undvika dubbelarbete med medlemsstaternas eller gemenskapens forskningsprogram.
4. Centrumet skall samråda med kommissionen när det gäller planering och fastställande av prioriteringar för forskning och undersökningar på folkhälsoområdet.
Artikel 7
Förfarande för vetenskapliga yttranden
1. Centrumet skall lämna vetenskapliga yttranden
|
a) |
på begäran av kommissionen när det gäller alla frågor som omfattas av centrumets uppdrag och i samtliga fall då gemenskapslagstiftningen föreskriver att centrumet skall rådfrågas, |
|
b) |
på begäran av Europaparlamentet eller en medlemsstat när det gäller frågor som omfattas av dess uppdrag, och |
|
c) |
på eget initiativ i frågor som omfattas av dess uppdrag. |
2. En sådan begäran som avses i punkt 1 skall åtföljas av bakgrundsinformation som förklarar den vetenskapliga fråga som skall behandlas och gemenskapens intresse.
3. Centrumet skall lämna de vetenskapliga yttrandena inom en gemensamt fastställd tidsram.
4. Om mer än en begäran görs i samma fråga eller när begäran inte följer bestämmelserna i punkt 2 eller är otydlig, får centrumet antingen avslå begäran eller föreslå ändringar i begäran om ett yttrande i samråd med den institution eller den eller de medlemsstater som lämnade in begäran. Motiveringar till avslaget skall lämnas till den institution eller den eller de medlemsstater som lämnade in begäran.
5. Om centrumet redan har lämnat ett vetenskapligt yttrande om den specifika frågan i en begäran och om det konstaterar att det inte finns några vetenskapliga faktorer som motiverar en ny granskning , skall information till stöd för den slutsatsen lämnas till den institution eller den eller de medlemsstater som lämnade in begäran.
6. I centrumets interna regler skall det anges krav på utformning, förklarande bakgrund och offentliggörande av vetenskapliga yttranden.
Artikel 8
Administration av system för tidig varning och reaktion
1. Centrumet skall bistå och stödja kommissionen genom att administrera systemet för tidig varning och reaktion och säkerställa tillsammans med medlemsstaterna en möjlighet att handla på ett samordnat sätt.
2. Centrumet skall analysera innehållet i de meddelanden det erhåller genom systemet för tidig varning och reaktion. Centrumet skall tillhandahålla information, sakkunskap, rådgivning och riskbedömningar. Centrumet skall också vidta åtgärder för att säkra att systemet för tidig varning och reaktion på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kopplas till andra varningssystem på gemenskapsnivå (t.ex. djurhälsa, livsmedel och foder samt räddningstjänst).
Artikel 9
Vetenskapligt och tekniskt bistånd och utbildning
1. Centrumet skall förse medlemsstaterna, kommissionen och de andra gemenskapsorganen med vetenskaplig och teknisk sakkunskap för utformning, regelbunden översyn och uppdatering av beredskapsplaner och även för utformning av åtgärdsstrategier på de områden som omfattas av dess uppdrag.
2. Kommissionen, medlemsstaterna, tredjeländer och internationella organisationer (särskilt Världshälsoorganisationen) får göra framställan hos centrumet att lämna vetenskapligt eller tekniskt bistånd på alla områden som omfattas av dess uppdrag. Centrumets vetenskapliga och tekniska bistånd skall grunda sig på evidensbaserad vetenskap och teknik. Sådant bistånd får inbegripa hjälp till kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta tekniska riktlinjer för bästa metoder och skyddsåtgärder som kan vidtas när människor utsätts för hälsorisker, tillhandahållande av experthjälp samt mobilisering och samordning av undersökningsgrupper. Centrumet skall svara inom ramen för sina ekonomiska möjligheter och sitt uppdrag.
3. En begäran om vetenskapligt eller tekniskt bistånd till centrumet skall åtföljas av en tidsfrist som fastställs i samråd med centrumet.
4. Om kommissionen , en medlemsstat, ett tredjeland eller en internationell organisationen lämnar in en sådan begäran om bistånd och centrumet inte har ekonomiska möjligheter att behandla denna begäran, skall centrumet bedöma begäran och utröna möjligheterna för att vidta direkta åtgärder eller åtgärder genom andra gemenskapsmekanismer.
5. Centrumet skall utan dröjsmål underrätta medlemsstaternas myndigheter och kommissionen om varje begäran av sådant slag samt om sina avsikter via det gemenskapsnätverk som inrättats genom beslut nr 2119/98/EG.
6. Centrumet skall i den utsträckning som det är lämpligt stödja och samordna utbildningsprogram i syfte att bistå medlemsstaterna och kommissionen när det gäller tillgång till ett tillräckligt antal utbildade specialister, särskilt i fråga om epidemiologisk övervakning och undersökningar på fältet, och i syfte att få möjligheter att utforma åtgärder på hälsoområdet för att få kontroll över sjukdomsutbrott.
Artikel 10
Kartläggning av nya hälsorisker
1. Centrumet skall på de områden som omfattas av dess uppdrag och i samarbete med medlemsstaterna fastställa förfaranden för systematisk sökning, insamling, sammanställning och analys av information och uppgifter i syfte att kartlägga nya hälsorisker som ger såväl psykiska som fysiska hälsokonsekvenser och som kan beröra gemenskapen.
2. Centrumet skall överlämna en årlig utvärdering av aktuella och nya hot mot hälsan till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.
3. Centrumet skall så snart det är möjligt informera kommissionen och medlemsstaterna om eventuella resultat och rön som kräver omedelbar uppmärksamhet.
Artikel 11
Insamling och analys av information
1. Centrumet skall samordna insamlingen, valideringen, analysen och spridningen av information, inbegripet vaccinationsstrategier, på gemenskapsnivå. Den statistiska delen av denna informationsinsamling kommer att utformas tillsammans med medlemsstaterna, vid behov med hjälp av gemenskapens statistikprogram, i syfte att främja synergieffekter och undvika dubbelarbete.
2. För tillämpningen av punkt 1 skall centrumet
|
— |
tillsammans med behöriga organ i medlemsstaterna och kommissionen ta fram lämpliga förfaranden för att underlätta rådfrågning samt överföring och tillgång till information, |
|
— |
utföra teknisk och vetenskaplig utvärdering av förebyggande åtgärder och kontrollåtgärder på gemenskapsnivå, och |
|
— |
arbeta i nära samarbete med behöriga organ inom organisationer som arbetar med informationsinsamling, från gemenskapen, tredjeländer, Världshälsoorganisationen och andra internationella organisationer. |
3. Centrumet skall på ett objektivt, tillförlitligt och lättillgängligt sätt göra relevant information som samlas in enligt punkterna 1 och 2 tillgänglig.
Artikel 12
Information om centrumets verksamhet
1. Centrumet skall på eget initiativ lämna information inom de områden som dess uppdrag omfattar efter att först ha informerat medlemsstaterna och kommissionen. Det skall se till att allmänheten och alla berörda parter snabbt får objektiv, tillförlitlig och lättillgänglig information vad gäller resultaten av dess arbete. För att uppnå dessa mål skall centrumet göra informationen tillgänglig för allmänheten, bland annat genom en särskild webbplats. Det skall dessutom offentliggöra de yttranden som det avgivit i enlighet med artikel 6.
2. Centrumet skall verka i nära samarbete med medlemsstaterna och kommissionen för att främja den nödvändiga samstämmigheten i förfarandet för riskkommunikation om hälsohot.
3. Centrumet skall på lämpligt sätt samarbeta med behöriga organ i medlemsstaterna och med andra berörda parter när det gäller informationskampanjer riktade till allmänheten.
KAPITEL 3
ORGANISATION
Artikel 13
Centrumets organ
Centrumet skall bestå av
|
a) |
en styrelse, |
|
b) |
en direktör med egen personal, och |
|
c) |
en rådgivande grupp. |
Artikel 14
Styrelse
1. Styrelsen skall bestå av en från varje medlemsstat utsedd ledamot, tre ledamöter utsedda av Europaparlamentet samt tre ledamöter som skall företräda och utses av kommissionen.
2. Styrelseledamöterna skall utses på ett sådant sätt att högsta kompetens och bred och relevant sakkunskap garanteras.
Suppleanter som företräder ledamöterna när de inte är närvarande skall utses enligt samma förfarande.
Ledamöternas mandatperiod skall vara fyra år och den kan förlängas.
3. Styrelsen skall anta centrumets interna regler på förslag av direktören. Dessa regler skall offentliggöras.
Styrelsen skall utse en av sina ledamöter till ordförande för en period på två år, som får förlängas.
Styrelsen skall sammanträda minst två gånger per år efter kallelse från ordföranden eller på begäran av minst en tredjedel av styrelseledamöterna.
4. Styrelsen skall anta sin egen arbetsordning.
5. Styrelsen skall
|
a) |
utöva tillsyn över direktören samt utse och avsätta honom eller henne i enlighet med artikel 17, |
|
b) |
se till att centrumet fullgör sitt uppdrag och utför de uppgifter det ålagts enligt bestämmelserna i denna förordning och på basis av de regelbundna, oberoende och externa utvärderingar som skall utföras vart femte år, |
|
c) |
sammanställa en förteckning över de behöriga organ som avses i artikel 5 samt offentliggöra denna, |
|
d) |
före den 31 januari varje år, anta centrumets arbetsprogram för det kommande året. Den skall också anta ett flerårigt program som kan ändras efter hand. Styrelsen skall se till att dessa program är samstämmiga med gemenskapens lagstiftnings- och policyprioriteringar inom det område som dess uppdrag omfattar. Före den 30 mars varje år skall styrelsen anta en allmän rapport om centrumets verksamhet under föregående år, |
|
e) |
anta finansiella bestämmelser för centrumet efter samråd med kommissionen; bestämmelserna får inte avvika från kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 23 december 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (6), såvida det inte krävs för centrumets verksamhet efter godkännande på förhand av kommissionen, |
|
f) |
genom sina ledamöters enhälliga beslut fastställa språkbestämmelser för centrumet, inklusive möjligheten att skilja mellan interna arbetsspråk att användas vid centrumet och extern kommunikation, i bägge fall med beaktande av behovet att garantera alla berörda parters tillgång till och deltagande i centrumets arbete. |
6. Direktören skall delta i styrelsens möten, dock utan rösträtt, och tillhandahålla sekretariatstjänster.
Artikel 15
Omröstning
1. Styrelsen skall fatta sina beslut med enkel majoritet av alla sina ledamöter. Beslut om antagande av dess arbetsordning, interna regler för centrumets verksamhet, budget, årligt arbetsprogram samt utnämning och avsättning av direktören skall fattas med två tredjedels majoritet av alla ledamöter.
2. Varje ledamot skall ha en röst. Centrumets direktör får inte rösta.
3. När en ledamot inte är närvarande skall dennes suppleant ha rätt att utöva ledamotens rösträtt.
4. Arbetsordningen skall innehålla närmare bestämmelser om omröstning, särskilt villkor för en ledamot att handla på en annan ledamots vägnar.
Artikel 16
Direktör
1. Centrumet skall ledas av dess direktör, som skall vara helt oberoende när denne fullgör sina uppgifter, utan att det påverkar kommissionens eller styrelsens befogenheter.
2. Direktören skall vara centrumets juridiska företrädare och ansvara för
|
a) |
centrumets löpande administration, |
|
b) |
upprättandet av utkast till arbetsprogram, |
|
c) |
förberedelser av diskussioner i styrelsen, |
|
d) |
genomförandet av arbetsprogrammet och styrelsens beslut, |
|
e) |
tillhandahållandet av lämpligt vetenskapligt, tekniskt och administrativt bistånd till den rådgivande gruppen, |
|
f) |
säkerställandet av att centrumet utför sina uppgifter enligt kraven från dess användare, särskilt när det gäller vetenskaplig kompetens, verksamhetens och yttrandenas oberoende karaktär, tillhandahållande av ändamålsenliga tjänster och tidsåtgång, |
|
g) |
utarbetandet av inkomst- och utgiftsberäkningen och genomförandet av centrumets budget, |
|
h) |
alla personalfrågor, särskilt utövandet av de befogenheter som anges i artikel 29.2. |
3. Direktören skall varje år lämna följande till styrelsen för godkännande:
|
a) |
Ett utkast till allmän rapport om all verksamhet vid centrumet under föregående år. |
|
b) |
Utkast till arbetsprogram. |
|
c) |
Utkastet till årsräkenskaper för föregående år. |
|
d) |
Utkastet till budget för kommande år. |
4. Efter det att styrelsen har antagit den årliga rapporten om centrumets verksamhet skall direktören senast den 15 juni överlämna denna rapport till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Centrumet skall varje år överlämna all information som är av betydelse för resultatet av granskningsförfarandena till budgetmyndigheten.
5. Direktören skall rapportera om centrumets verksamhet till styrelsen.
Artikel 17
Utnämning av direktören
1. Direktören skall utses av styrelsen på grundval av en förteckning över kandidater som kommissionen föreslår efter ett öppet uttagningsförfarande, efter det att en inbjudan till intresseanmälan har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och på andra ställen, för en femårsperiod, som får förlängas en gång med ytterligare högst fem år.
2. Före utnämningen skall den kandidat som styrelsen nominerat utan dröjsmål uppmanas att göra ett uttalande inför Europaparlamentet och besvara frågor från parlamentets ledamöter.
Artikel 18
Rådgivande grupp
1. Den rådgivande gruppen skall bestå av företrädare för organ med fackmässig kompetens i medlemsstaterna, vilka utför uppgifter som liknar centrumets uppgifter, och skall utgöras av en företrädare med erkänd vetenskaplig kompetens från varje medlemsstat, och vilken denna skall utse, samt av tre medlemmar utan rösträtt, utsedda av kommissionen, vilka skall företräda berörda parter på europeisk nivå, till exempel icke-statliga organisationer som företräder patienter, yrkesorganisationer eller den akademiska världen. Företrädarna får ersättas av suppleanter, vilka skall utses vid samma tillfälle.
2. Medlemmarna i den rådgivande gruppen skall inte vara styrelseledamöter.
3. Den rådgivande gruppen skall hjälpa direktören att säkerställa vetenskaplig kompetens och vetenskapligt oberoende i centrumets verksamhet och yttranden.
4. Den rådgivande gruppen skall vara ett forum för informationsutbyte om hot mot folkhälsan och för sammanförande av kunskap. Gruppen skall säkerställa ett nära samarbete mellan centrumet och medlemsstaternas behöriga organ, särskilt när det gäller följande:
|
a) |
Samstämmighet mellan de vetenskapliga undersökningarna vid centrumet och i medlemsstaterna. |
|
b) |
I de situationer då centrumet och ett nationellt organ samarbetar. |
|
c) |
När det gäller att främja, starta och övervaka europeiska nätverk som verkar inom de områden som omfattas av centrumets uppdrag. |
|
d) |
När centrumet eller en medlemsstat identifierar en ny folkhälsorisk. |
|
e) |
Centrumets upprättande av vetenskapliga paneler. |
|
f) |
Vetenskapliga prioriteringar och folkhälsoprioriteringar som skall tas upp i arbetsprogrammet. |
5. Direktören skall vara ordförande i den rådgivande gruppen; i direktörens frånvaro skall en av centrumets medlemmar vara tillförordnad ordförande. Gruppen skall hålla regelbundna sammanträden minst fyra gånger per år efter kallelse från direktören eller på begäran av minst en tredjedel av gruppens medlemmar. Gruppens praktiska arbetsformer skall anges i centrumets interna regler och offentliggöras.
6. Företrädare för kommissionens avdelningar får delta i den rådgivande gruppens arbete.
7. Centrumet skall tillhandahålla det tekniska och logistiska bistånd som den rådgivande gruppen behöver samt sekretariatstjänster för dess möten.
8. Direktören får bjuda in experter eller företrädare för yrkesorganisationer, vetenskapliga organ eller icke-statliga organisationer med erkänd erfarenhet på områden där centrumet verkar till samarbete inom särskilda uppgifter och till deltagande i relevant verksamhet inom den rådgivande gruppen.
KAPITEL 4
ÖPPENHET OCH SEKRETESS
Artikel 19
Redovisning av intressen
1. Ledamöterna i styrelsen, medlemmarna i den rådgivande gruppen, de vetenskapliga panelerna och direktören skall förbinda sig att verka i allmänhetens intresse.
2. Ledamöterna i styrelsen, direktören, medlemmarna i den rådgivande gruppen och de externa experter som medverkar i de vetenskapliga panelerna skall lämna en åtagandeförsäkran och en intresseförsäkran, antingen med uppgift om att det inte föreligger några intressen som skulle kunna anses inverka negativt på deras oberoende eller med uppgift om de direkta eller indirekta intressen som skulle kunna anses inverka negativt på deras oberoende. Dessa försäkringar skall göras skriftligen varje år.
3. Direktören, medlemmarna i den rådgivande gruppen och de externa experter som medverkar i de vetenskapliga panelerna skall vid varje möte redovisa eventuella intressen som skulle kunna anses inverka negativt på deras oberoende i de frågor som står på dagordningen. I sådana fall måste dessa personer avstå från att delta i berörda diskussioner och beslut.
Artikel 20
Öppenhet och dataskydd
1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (7) skall tillämpas på handlingar som centrumet förfogar över.
2. Styrelsen skall anta praktiska bestämmelser för tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2001 inom sex månader efter det att den här förordningen har trätt i kraft.
3. Beslut som centrumet fattar enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 får omprövas genom inlämnade av klagomål till Europeiska ombudsmannen eller genom att ett förfarande inleds vid Europeiska gemenskapernas domstol, på de villkor som följer av artiklarna 195 och 230 i fördraget.
4. Personuppgifter skall inte bearbetas eller överföras utom då detta är absolut nödvändigt med tanke på fullföljandet av centrumets uppdrag. I sådana fall skall Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (8) tilllämpas.
Artikel 21
Sekretess
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 får centrumet inte lämna ut sådan konfidentiell information till tredje part som det mottagit och för vilken konfidentiell behandling har begärts och motiverats, med undantag av information som måste offentliggöras när omständigheterna så kräver för att skydda folkhälsan. Utan att det påverkar tillämpningen av beslut nr 2119/98/EG får konfidentiell information som vidarebefordrats av en medlemsstat inte tillkännages om inte medlemsstaten i fråga först gett sitt samtycke därtill.
2. Styrelseledamöterna, direktören, de externa experter som medverkar i de vetenskapliga panelerna, medlemmarna i den rådgivande gruppen och centrumets personal skall omfattas av den tystnadsplikt som anges i artikel 287 i fördraget, även efter det att deras uppdrag har upphört.
3. Slutsatserna i de vetenskapliga yttranden som centrumet lämnar om förutsebara hälsoeffekter får under inga omständigheter hemlighållas.
4. Centrumet skall i sina interna regler fastställa praktiska bestämmelser för tillämpningen av de sekretessregler som avses i punkterna 1 och 2.
KAPITEL 5
FINANSIELLA BESTÄMMELSER
Artikel 22
Upprättande av budgeten
1. Centrumets alla inkomster och utgifter skall beräknas för varje budgetår, som skall vara kalenderår, och redovisas i centrumets budget.
2. Inkomsterna och utgifterna i centrumets budget skall vara i balans.
3. Utan att det påverkar andra resurser, skall centrumets inkomster inbegripa
|
a) |
ett bidrag från gemenskapen som tas upp i Europeiska unionens allmänna budget (kommissionens avsnitt), |
|
b) |
betalningar för tjänster som tillhandahållits, |
|
c) |
eventuella ekonomiska bidrag från de behöriga organ som avses i artikel 5, |
|
d) |
eventuella frivilliga bidrag från medlemsstaterna. |
4. Centrumets utgifter skall täcka kostnader för personalens löner, administration, infrastruktur och drift samt utgifter som följer av avtal som ingås med institutionerna eller med tredje part.
5. På grundval av ett utkast från direktören skall styrelsen varje år göra en beräkning av centrumets inkomster och utgifter för nästkommande budgetår. Denna beräkning, som skall inbegripa ett utkast till tjänsteförteckning, skall överlämnas av styrelsen till kommissionen senast den 31 mars.
6. Kommissionen skall överlämna beräkningen till Europaparlamentet och rådet (nedan kallade ”budgetmyndigheten”) tillsammans med det preliminära budgetförslaget för Europeiska unionen.
7. På grundval av denna beräkning skall kommissionen i det preliminära förslaget till allmän budget för Europeiska unionen ta upp de beräkningar som den anser vara nödvändiga för tjänsteförteckningen och bidrag som skall belasta den allmänna budgeten, som den skall lämna till budgetmyndigheten i enlighet med artikel 272 i fördraget.
8. Budgetmyndigheten skall bevilja anslag till bidraget för centrumet. Budgetmyndigheten skall anta centrumets tjänsteförteckning.
9. Centrumets budget skall antas av styrelsen. Budgeten skall bli slutlig efter det att Europeiska unionens allmänna budget slutligen har antagits. Vid behov skall den justeras på motsvarande sätt.
10. Styrelsen skall så snart som möjligt underrätta budgetmyndigheten om att den har för avsikt att genomföra eventuella projekt som kan få betydande budgetkonsekvenser för finansieringen av dess budget, särskilt projekt som rör egendom som exempelvis hyra eller köp av byggnader. Den skall underrätta kommissionen om detta.
Om en gren av budgetmyndigheten har meddelat att den har för avsikt att lämna ett yttrande skall den överlämna sitt yttrande till styrelsen inom sex veckor från och med den dag då meddelandet om projektet gjordes.
Artikel 23
Genomförande av centrumets budget
1. Direktören skall genomföra centrumets budget.
2. Centrumets räkenskapsförare skall senast den 1 mars efter det budgetår som löpt ut överlämna den preliminära redovisningen till kommissionens räkenskapsförare tillsammans med en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen för samma budgetår. Kommissionens räkenskapsförare skall sammanställa institutionernas och de decentraliserade organens preliminära redovisningar i enlighet med artikel 128 i budgetförordningen.
3. Kommissionens räkenskapsförare skall senast den 31 mars efter det budgetår som löpt ut överlämna centrumets preliminära redovisning till revisionsrätten tillsammans med en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen för samma budgetår. Rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen för det budgetåret skall också överlämnas till Europaparlamentet och rådet.
4. Efter mottagandet av revisionsrättens synpunkter på centrumets preliminära redovisning, enligt artikel 129 i budgetförordningen, skall direktören på eget ansvar upprätta centrumets slutredovisning och överlämna den till styrelsen för yttrande.
5. Styrelsen skall lämna ett yttrande om centrumets slutredovisning.
6. Direktören skall senast den 1 juli efter varje budgetår som löpt ut överlämna slutredovisningen till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten tillsammans med yttrandet från styrelsen.
7. Slutredovisningen skall offentliggöras.
8. Direktören skall skicka ett svar på revisionsrättens synpunkter senast den 30 september. Direktören skall också skicka detta svar till styrelsen.
9. Direktören skall på Europaparlamentets begäran lämna den information som behövs för en smidig tillämpning av förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret, i enlighet med artikel 146.3 i budgetförordningen.
10. Efter det att rådet har utfärdat en rekommendation med kvalificerad majoritet skall Europaparlamentet före den 30 april år N + 2 bevilja direktören ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för år N.
Artikel 24
Tillämpning av budgetförordningen
Artikel 185 i budgetförordningen skall tillämpas när det gäller beviljandet av ansvarsfrihet för centrumets budget, revision och redovisningsbestämmelser.
Artikel 25
Bedrägeribekämpning
1. För att bekämpa bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet skall bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (9) tillämpas på centrumet utan inskränkning.
2. Centrumet skall tillämpa det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om interna undersökningar som genomförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (10) och utan dröjsmål fastställa bestämmelser som skall tillämpas på all personal vid centrumet.
3. I beslut som rör finansiering och i avtal och instrument om tillämpning av dessa beslut skall det uttryckligen föreskrivas att revisionsrätten och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning vid behov får utföra kontroller på plats hos dem som tar emot medel från centrumet och hos dem som fördelar dessa medel.
KAPITEL 6
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 26
Rättslig ställning och privilegier
1. Centrumet skall vara en juridisk person. Det skall i alla medlemsstater ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt lag. Den skall särskilt kunna förvärva och avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar.
2. Centrumet skall omfattas av protokollet om Europeiska gemenskapernas privilegier och immunitet.
Artikel 27
Ansvar
1. Centrumets kontraktsrättsliga ansvar skall regleras av den lagstiftning som är tillämplig på avtalet i fråga. Europeiska gemenskapernas domstol skall vara behörig att träffa avgöranden med stöd av en skiljedomsklausul i ett avtal som ingåtts av centrumet.
2. I händelse av utomobligatoriskt ansvar skall centrumet, enligt de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar, ersätta skada som vållats av centrumet eller dess anställda under tjänsteutövning. Tvister som rör ersättning för sådan skada skall avgöras av Europeiska gemenskapernas domstol.
3. De anställdas personliga ansvar gentemot centrumet skall regleras genom relevanta anställningsvillkor för centrumets personal.
Artikel 28
Legalitetsprövning
1. Alla explicita eller implicita handlingar som begås av centrumet får anmälas till kommissionen av varje direkt eller indirekt berörd medlemsstat, styrelseledamot och tredje part så att kommissionen kan pröva handlingens legalitet.
2. Anmälan skall göras till kommissionen inom femton dagar från och med den dag då den berörda parten först fick kännedom om handlingen i fråga.
3. Kommissionen skall fatta ett beslut inom en månad. Om inget beslut har fattats inom denna tid skall anmälan anses ha avslagits.
4. En talan om ogiltigförklarande av det av kommissionen fattade explicita eller implicita beslut som avses i punkt 3 och som innebär att anmälan har avslagits får väckas inför Europeiska gemenskapernas domstol i enlighet med artikel 230 i fördraget.
Artikel 29
Personal
1. Centrumets personal skall omfattas av de tjänsteföreskrifter och förordningar som gäller för tjänstemän och övriga anställda vid Europeiska gemenskaperna.
2. Centrumet skall gentemot sin egen personal utöva de befogenheter som tillsättningsmyndigheten ges.
3. Utstationering av folkhälsoexperter, däribland epidemiologer, till centrumet för en viss tidsperiod, i syfte att dessa skall utföra vissa specificerade uppgifter för centrumet, kommer att uppmuntras inom ramen för befintliga bestämmelser.
Artikel 30
Medverkan av tredjeländer
1. Centrumet skall vara öppet för medverkan av de länder som har ingått avtal med gemenskapen enligt vilka de har antagit och tillämpar lagstiftning med verkan som liknar gemenskapslagstiftningen inom det område som denna förordning omfattar.
2. Med stöd av relevanta bestämmelser i dessa avtal skall särskilt karaktären, omfattningen och formerna för dessa länders medverkan i centrumets arbete fastställas, inklusive bestämmelser som gäller deltagande i de nätverk som centrumet administrerar, införande i förteckningen över de behöriga organisationer som centrumet kan anförtro vissa uppgifter, ekonomiska bidrag och personal.
KAPITEL 7
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 31
Översynsklausul
1. Senast den ... (11) skall centrumet beställa en oberoende extern utvärdering av de resultat centrumet har uppnått på grundval av en uppdragsbeskrivning som styrelsen utformar tillsammans med kommissionen. Utvärderingen skall innehålla en bedömning av följande:
|
a) |
Det eventuella behovet att utvidga centrumets uppdrag till att omfatta annan relevant verksamhet på gemenskapsnivå, i synnerhet hälsoövervakning. |
|
b) |
Tidsplaneringen för sådan utvärdering. |
Bedömningen skall beakta centrumets uppgifter, dess arbetsmetoder och dess betydelse för att förebygga och kontrollera sjukdomar hos människor och den skall omfatta en analys av synergieffekterna och de ekonomiska konsekvenserna av en dylik utvidgning. I utvärderingen skall de viktigaste aktörernas synpunkter beaktas, såväl på gemenskapsnivå som på nationell nivå.
2. Styrelsen skall granska slutsatserna av utvärderingen och lämna sådana rekommendationer till kommissionen som kan behövas avseende förändringar av centrumet, dess arbetsmetoder och dess uppdrag. Kommissionen skall överlämna utvärderingsrapporten och rekommendationerna till Europaparlamentet och rådet samt offentliggöra dem. Efter en bedömning av utvärderingsrapporten och rekommendationerna får kommissionen lägga fram förslag till de ändringar av denna förordning som den anser nödvändiga.
Artikel 32
Verksamhetsstart vid centrumet
Centrumet skall vara i drift senast den ... (12).
Artikel 33
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i den ...
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) EUT C 32, 5.2.2004, s. 57.
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 10 februari 2004.
(3) EGT L 268, 3.10.1998, s. 1. Beslutet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
(4) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EGT L 248, 16.9.2002, s. 1).
(5) EGT L 21, 26.1.2000, s. 32.
(6) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(7) EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.
(9) EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.
(10) EGT L 136, 31.5.1999, s. 15.
(11) Tre år efter det att denna förordning har trätt i kraft.
(12) Tolv månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.
P5_TA(2004)0079
Förberedelser inför det 60:e mötet i FN:s kommission för mänskliga rättigheter
Europaparlamentets resolution om EU:s rättigheter, prioriteringar och rekommendationer inför det 60:e mötet i FN:s kommission för mänskliga rättigheter i Genève (15 mars-23 april 2004)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution,
|
— |
med beaktande av det 60:e mötet i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna i Genève som kommer att äga rum mellan den 15 mars och 23 april 2004, |
|
— |
med beaktande av EU-fördraget och dess bestämmelser om mänskliga rättigheter, |
|
— |
med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om Europeiska unionens roll i arbetet för att främja mänskliga rättigheter och demokratisering i tredje land (KOM(2001) 252) och sin resolution av den 25 april 2002 (1) om detta meddelande, |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 4 september 2003 om de mänskliga rättigheterna i världen 2002 och EU:s politik för de mänskliga rättigheterna (2), |
|
— |
med beaktande av sina tidigare resolutioner om FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna sedan 1996, |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 29 januari 2004 om förbindelserna mellan EU och FN (3), |
|
— |
med beaktande av artikel 37.2 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
|
A. |
Ett av Europeiska unionens viktigaste mål måste vara att försvara de mänskliga rättigheternas universalitet och odelbarhet och markera deras beroende av och förhållande till varandra - inbegripet medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. |
|
B. |
Att skydda och främja mänskliga och grundläggande rättigheter är en av EU:s grundläggande principer. |
|
C. |
Att främja och försvara de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen har hög prioritet när det gäller EU:s förbindelser med tredje land, särskilt i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och samarbets- och utvecklingspolitiken. |
|
D. |
Europaparlamentet fördömer starkt mordet på FN:s kommissarie för mänskliga rättigheter, Sérgio Vieira de Mello, och andra medlemmar av FN:s grupp i Bagdad den 19 augusti 2003. |
|
E. |
FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna är det viktigaste FN-organet när det gäller att främja och skydda de mänskliga rättigheterna runt om i världen. |
|
F. |
Europaparlamentet välkomnar de gemenskapsinitiativ som lades fram vid det 59:e mötet i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, däribland 11 landsresolutioner och 2 resolutioner om tematiska ämnen, samt de talrika resolutioner som unionen ställde sig bakom, vilket gör EU till en av de mest aktiva mötesdeltagarna. |
|
G. |
Europaparlamentet välkomnar att resolutionerna om Demokratiska republiken Kongo, Myanmar, Burundi, Östtimor, konflikten i Mellanöstern (4) och Colombia åter lagts fram, och att det antagits nya initiativ om Vitryssland, Nordkorea och Turkmenistan. |
|
H. |
Det är oroande att det inte antogs några resolutioner om länder som Kina (särskilt situationen i Tibet och Xinjiang), Algeriet, Tunisien, Libyen, Saudiarabien, Indonesien, Centralafrikanska republiken, Elfenbenskusten, Iran och Nepal. Parlamentet hade uppmanat EU att ta initiativ till och ställa sig bakom sådana resolutioner. |
|
I. |
Det är oroande att resolutionerna om Sudan, Tjetjenien och Zimbabwe, som EU ställde sig bakom, avvisades av det 59:e mötet i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna. |
|
J. |
Särskilt oroande är det förslag om ingen åtgärd (no-action motion) beträffande Zimbabwe som antogs på initiativ av Sydafrika, och det faktum att de 78 fredliga förespråkarna för demokrati som i april 2003 dömdes till långa fängelsestraff inte omnämns i resolutionen om Kuba. |
|
K. |
Det är glädjande att det 59:e mötet i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna kraftfullt fördömde dödsstraffet och klargjorde att avrättning av minderåriga är absolut förbjudet enligt internationell lag. |
|
L. |
Det enhälliga beslutet att förnya mandatet för generalsekreterarens särskilde representant för dem som försvarar de mänskliga rättigheterna välkomnas. |
|
M. |
Kampen mot terrorism får inte av någon regering användas för att agera mot det legitima utövandet av grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska principer, och den måste i sista hand bidra till att rättsstatsprincipen och dessa grundläggande principer stärks. |
|
N. |
Det faktum att det finns en dialog om de mänskliga rättigheterna mellan EU och ett tredje land får inte hindra EU från att antingen lägga fram en resolution om situationen för de mänskliga rättigheterna i detta land eller stödja ett initiativ från detta tredje land. |
|
O. |
En ständig konstruktiv interinstitutionell dialog mellan Europaparlamentet, kommissionen och rådet är nödvändig för att EU:s agerande vid det 60:e mötet i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna skall bli samstämmigt och konsekvent. |
|
P. |
Europaparlamentet välkomnar Sana'a-förklaringen om demokrati, mänskliga rättigheter och Internationella brottmålsdomstolens roll som nyligen antogs av företrädarna från samtliga arabländer och från länderna på Afrikas horn. |
|
1. |
Europaparlamentet upprepar att respekt för samt främjande och försvar av de mänskliga rättigheternas universalitet är en del av EU:s etiska och rättsliga regelverk och en av hörnstenarna i den europeiska enheten och integriteten. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att verka för en allmän ratificering av alla människorättsinstrument. |
|
3. |
Europaparlamentet välkomnar det arbete som Europeiska unionen utfört för en allmän ratificering av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen och den gemensamma ståndpunkt som antogs i juni 2003 (5), och uppmanar unionen att fortsätta sitt arbete. |
|
4. |
Europaparlamentet uppmanar rådets ordförande och medlemsstaterna att ställa som krav att regeringarna, innan de får bli medlemmar av FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, måste ha ratificerat de grundläggande konventionerna om mänskliga rättigheter, uppfyllt sin rapporteringsskyldighet, utfärdat öppna inbjudningar till FN:s experter på mänskliga rättigheter och inte dömts av FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna för brott mot dessa rättigheter. |
|
5. |
Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater, mot bakgrund av den roll som EU och medlemsländerna spelat för genomförandet av konferensen i Sana'a, att ta initiativ till en resolution i samförstånd med de stater som antagit Sana'a-förklaringen, ställa sig bakom innehållet och främja en nödvändig uppföljning. |
|
6. |
Europaparlamentet uppmanar särskilt nya medlemmar av FN:s kommission för mänskliga rättigheter att under sin mandattid verkligen ge uttryck för sin respekt för de mänskliga rättigheterna. |
|
7. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att stödja FN:s ansträngningar att sända särskilda rapportörer om de mänskliga rättigheterna till de länder där dessa rättigheter kränks, särskilt länder som har täta förbindelser med EU. |
|
8. |
Europaparlamentet uppmanar rådets ordförande och medlemsstaterna att ta initiativ till eller ställa sig bakom en resolution för att förstärka de särskilda förfarandena i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, bland annat genom att anslå tillräckliga medel och därigenom medverka till att de fungerar effektivt. |
|
9. |
Europaparlamentet upprepar sin oro över att den position som FN:s kommission för mänskliga rättigheter intar riskerar att undergrävas av den beklagliga tendensen till ökad politisering, och beklagar att diskussioner och resolutioner under de senaste åren inte återspeglade situationen när det gäller de mänskliga rättigheterna utan snarare blev en mobilisering av stöd för de länder som anklagats för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Blockerande förslag mot resolutioner blev ofta framgångsrika efter intensiva kampanjer från berörda länder. Parlamentet efterlyser nödvändiga reformer för att vända politiseringstrenden och därigenom bevara detta viktiga forums trovärdighet. |
|
10. |
Europaparlamentet uppmanar rådets ordförande att ta initiativ till eller ställa sig bakom en resolution i syfte att upprätta ett effektivt system för övervakning och utvärdering av på vilket sätt regeringarna genomfört kommissionens rekommendationer och de särskilda förfarandena med målsättning att uppnå ett större ansvarstagande från staternas sida. |
|
11. |
Europaparlamentet upprepar behovet av förstärkt samråd, samarbete och samordning mellan EU och FN, särskilt FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna. |
|
12. |
Europaparlamentet upprepar sitt förslag att det tillsammans med rådet och kommissionen skall försöka göra det möjligt för Europaparlamentets talman att formulera en programförklaring å parlamentets vägnar vid det 60:e mötet. |
|
13. |
Europaparlamentet uppmanar EU att inom ramen för FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna främja ett initiativ beträffande den mycket allvarliga situationen för rättsstaten och rättsväsendet i Ryssland, mot bakgrund av de ryska myndigheternas oroväckande uppträdande gentemot Mikhail Khodorkovskij och övriga anklagade i Yukos-affären, samt alla andra kränkningar som begåtts i samband med rättsliga förfaranden. |
|
14. |
Europaparlamentet uppmanar EU att inom ramen för FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna främja ett konkret initiativ när det gäller den mycket allvarliga situationen på de palestinska områdena för att nå fram till en rättvis och varaktig lösning på konflikten och få slut på ockupationen, förtrycket och uppförandet av muren, vilken strider mot den internationella rätten. |
|
15. |
Europaparlamentet uppmanar rådet, medlemsstaterna och kommissionen att bidra till att stärka agerandet när det gäller FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna och FN:s underutskott för främjande och skydd av de mänskliga rättigheterna i frågor som rör ursprungsbefolkningar, särskilt tillsammans med arbetsgruppen för ursprungsbefolkningar. |
|
16. |
Europaparlamentet uppmanar EU att, samtidigt som vederbörlig hänsyn tas till att följande förteckning inte är uttömmande och att situationen i olika länder skiljer sig åt i hög grad, samt att situationen i vissa länder har förbättrats, ta initiativ till eller ställa sig bakom resolutioner om Kina (särskilt situationen i Tibet och Xinjiang samt förföljelsen av Falun Gong), Iran, Pakistan, Indien (särskilt situationen i Gujarat), Indonesien, särskilt Aceh och Papua, Nepal, Nordkorea, Vietnam, Colombia Kuba, Haïti, Irak, de områden som ockuperats av Israel och det område som lyder under den palestinska myndigheten, Algeriet, Tunisien, Marocko, Libyen, Liberia, Saudiarabien, Centralafrikanska republiken, Elfenbenskusten, Kamerun, Demokratiska republiken Kongo, Togo, Zimbabwe, Sudan, Tjetjenien, Vitryssland, Turkmenistan och Uzbekistan. |
|
17. |
Europaparlamentet uppmanar rådet att respektera parlamentets resolution om att bibehålla EU:s vapenembargo mot Kina av den 18 december 2003 (6), som antogs med en överväldigande majoritet i december 2003. |
|
18. |
Europaparlamentet beklagar i detta sammanhang att EU hittills saknat den nödvändiga politiska viljan att driva initiativet för ett universellt moratorium för dödsstraffet i FN:s generalförsamling, såsom parlamentet ett flertal gånger begärt, och som även det italienska ordförandeskapet aviserat. Parlamentet betonar att ett sådant oansvarigt beteende i hög grad försvagar EU:s ställning i sin helhet och minskar chanserna att man skall lyckas genomföra detta initiativ, som kommer vid en lämplig tidpunkt. |
|
19. |
Europaparlamentet uppmanar samtliga stater som fortfarande har kvar dödsstraffet att agera i enlighet med resolution 2003/67, som antogs vid det 59:e mötet i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna. |
|
20. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fästa vederbörligt avseende vid frågan om straffrihet i samband med kränkningar av de internationella mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten. |
|
21. |
Europaparlamentet uppmanar EU att stödja ett fullständigt införlivande av jämställdhetsperspektivet med FN-systemet. |
|
22. |
Europaparlamentet uppmanar rådets ordförande att ta initiativ till eller ställa sig bakom resolutioner om mänskliga rättigheter och terrorism, straffrihet, rättsväsendets oberoende, rättskipning, tortyr och fängslanden, försvinnanden och summariska avrättningar, barns rättigheter, särskilt det dramatiska problemet med barnens situation i väpnade konflikter, kvinnors rättigheter (särskilt deras reproduktiva rättigheter), människorättsaktivister, pressfriheten och skydd av journalister, skydd av internt tvångsförflyttade personer, religiös intolerans, ursprungsbefolkningar, moderna former av slaveri och sexuell läggning. |
|
23. |
Europaparlamentet uppmanar rådets ordförande att ta initiativ till en resolution där man uppmanar Förenta staterna att omedelbart klargöra situationen för fångarna i Guantánamo med avseende på de internationella normerna för mänskliga rättigheter och humanitär rätt, och följaktligen antingen inleda en rättegång mot dessa fångar eller frige dem. Parlamentet upprepar på nytt att FN bör inrätta en oberoende övervakningsmekanism med uppgift att övervaka och analysera vilka konsekvenser åtgärder för att bekämpa terrorism får för de mänskliga rättigheterna i alla länder. Parlamentet uppmanar EU att betrakta inrättandet av denna mekanism som en absolut prioritering. |
|
24. |
Europaparlamentet uppmanar EU att ta initiativ till en resolution i vilken Förenta staterna uppmanas garantera att rättegången mot Saddam Hussein kommer att ske i enlighet med internationella rättsliga standarder när det gäller öppenhet och rättvisa, till exempel genom en internationell domstol. |
|
25. |
Europaparlamentet uppmanar EU att ta initiativ till en resolution om situationen för de kastlösa, samt om alla de mord på asiatiska kvinnor som har samband med hemgiftsproblematiken. |
|
26. |
Europaparlamentet uppmanar särskilt rådets ordförande att agera till förmån för det brasilianska initiativet om diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet, genom att underteckna och vinna andra länders stöd för den resolution som lagts fram av Brasilien, samt se till att denna fråga inte försvinner från dagordningen. |
|
27. |
Europaparlamentet uppmanar rådets ordförande, kommissionen och medlemsstaterna att mera aktivt följa samtliga berörda parters åtgärder, även inom FN:s behöriga organ, för att uppnå att samtliga marockanska krigsfångar som tillfångatogs av Polisario och alla sahariska krigsfångar som hålls fängslade i Marocko friges. Parlamentet uppmanar Marocko och Polisario att fortsätta samarbetet med Internationella rödakorskommittén för att få klarhet i vad som hänt alla de människor som är försvunna sedan konflikten började, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1495 (2003) och det internationella samfundets upprepade vädjanden. |
|
28. |
Europaparlamentet understryker att det är viktigt att unionen handlar på ett samordnat och enhetligt sätt och är väl förberedd före, under och efter den 60:e sessionen i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna för att på ett effektivt sätt bidra till kommissionens arbete. |
|
29. |
Europaparlamentet uppmanar talmanskonferensen att sända en ad hoc-delegation med ledamöter från Europaparlamentet till det 60:e mötet i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna. |
|
30. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att senast i maj 2004 avge en fullständig rapport i plenum om resultatet av mötet i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar att man i rapporten i detalj skall redogöra inte enbart för vilka resolutioner som EU och dess medlemsstater tog initiativ till eller ställde sig bakom och vilka åtgärder EU vidtog under mötet, utan också för när och varför man inte agerade i vissa frågor. |
|
31. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna, FN:s generalsekreterare, Europarådet och regeringarna i samtliga stater som omnämns i denna resolution. |
(1) EUT C 131 E, 5.6.2003, s. 147.
(2) P5_TA(2003)0375.
(3) P5_TA(2004)0037.
(4) Situationen i det ockuperade Palestina (2003/3), Mänskliga rättigheter i det ockuperade syriska Golan (2003/5), Situationen för de mänskliga rättigheterna på de ockuperade arabiska territorierna, inklusive Palestina (2003/6), Israeliska bosättningar på de ockuperade arabiska territorierna (2003/7), Situationen vad gäller de mänskliga rättigheterna för libaneser som kvarhålls i Israel (2003/8).
(5) EUT L 150, 18.6.2003, s. 67.
(6) P5_TA(2003)0599.
P5_TA(2004)0080
Kreditvärderingsinstitut
Europaparlamentets resolution om kreditvärderingsinstitutens roll och metoder (2003/2081(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution,
|
— |
med beaktande av IOSCO:s (1) uttalande om principerna för kreditvärderingsinstitutens verksamhet, |
|
— |
med beaktande av genomförandet av handlingsplanen för finansiella tjänster, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper utbjuds till allmänheten eller tas upp till handel (2), Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) (3) och kommissionens direktiv 2003/125/EG av den 22 december 2003 om genomförande av direktiv 2003/6/EG när det gäller att presentera av investeringsrekommendationer sakligt och att uppge intressekonflikter (4), |
|
— |
med beaktande av den enkät som offentliggjorts av den amerikanska finansinspektionen Securities and Exchange Commission (SEC) om ”Rating Agencies and the Use of Credit Ratings Under the Federal Securities Laws” (Kreditvärderingsinstitut och användningen av kreditvärdering i enlighet med den federala värdepapperslagstiftningen) från den 4 juni 2003, |
|
— |
med beaktande av kommentarerna från Forumet för finansiell stabilitet, |
|
— |
med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A5-0040/2004), och av följande skäl: |
|
A. |
Kreditvärderingsinstituten har på det hela taget ett grundmurat rykte om sig att visa ansvar, oberoende i sin bedömning och effektivitet när det gäller bedömning av låntagares kreditvärdighet på finansmarknaderna. |
|
B. |
I några få särskilda fall har kreditvärderingsinstituten kritiserats antingen för att leverera oriktiga värderingar eller för att bidra till marknadsdestabilisering. |
|
C. |
Strukturen inom kreditvärderingsbranschen är kraftigt koncentrerad, både globalt och lokalt. |
|
D. |
Det har framkommit att potentiella intressekonflikter har förekommit i ersättningsmetoderna, i villkoren för tillgång till insiderinformation och i kreditvärderingsinstitutens sidoverksamheter. |
|
E. |
Kreditvärderingsinstitutens ägare och verksamhet är i huvudsak koncentrerade till Förenta staterna. |
|
F. |
Förenta staternas tillsynsmyndighet (SEC) har utsett ett antal utvalda institut till nationellt erkända statistiska värderingsinstitut (NRSRO) och har upprättat en hierarki bland instituten som medför allvarliga tillsynskonsekvenser och protektionistiska inslag. |
|
G. |
Åtskillnaden mellan en hög kreditvärdighet (investment grade) och en riskfylld (speculative grade) får konsekvenser enbart när de relevanta kreditvärderingarna utges av NRSRO-institut. |
|
H. |
SEC är inte formellt bundet vid att tillämpa särskilda kriterier när ett institut väljs ut som NRSRO. |
|
I. |
Det finns ingen tillsynsmyndighet som motsvarar SEC inom Europeiska unionen. |
|
J. |
Europeiska kapitalmarknader står inför framtidsutsikter där de i allt större utsträckning kommer att bli tvungna att använda kreditvärderingsbedömningar i affärs- och regleringssyfte. |
|
K. |
Det finns ett allt större antal institut som gör värderingar på grundval av icke-finansiella kriterier såsom etiska, sociala eller miljömässiga kriterier. Sådana värderingar kommer förmodligen att i allt högre grad påverka privata och professionella investerares investeringsbeslut. |
|
L. |
Den kreditvärdering som praktiseras av instituten är en ständig bedömningsprocess som innehåller både upp- och nedgraderingar av låntagare. |
|
M. |
En nedgradering innebär både regleringsföljder (värdepapperen får inte ingå i institutionella portföljer) och kostnader (ställande av extra säkerheter, justering av kupongvärdet eller snabbare återbetalning av skulder). |
|
N. |
Alla inbjudna som uttalade sig vid parlamentets offentliga utfrågning den 24 november 2003, utom representanten för en offentlig tillsynsmyndighet, vittnade om att reglering är onödigt och kan vara kontraproduktivt. De personer som parlamentet inbjöd utgör dock inget slumpmässigt urval av marknadsaktörer ur strikt statistisk synvinkel och många av dem kan dessutom ha styrts av det mycket stora inflytande som kreditvärderingsinstituten har över den gängse uppfattningen på marknaden. |
|
1. |
Europaparlamentet erkänner att kreditvärderingsinstitutens bedömningar av låntagares kreditvärdighet är användbara för emittenter, investerare och regleringsmyndigheter och deras ställning i förhållande till andra icke-finansiella kriterier, men erkänner också att det innebär risker att vara utlämnad åt deras bedömningar. |
|
2. |
Europaparlamentet ger sitt erkännande till kreditvärderingsinstitutens bidrag för att sänka kapitalkostnaderna eftersom de minskar informationsasymmetrier bland marknadsaktörer och förstärker känslan av större säkerhet att låntagaren skall fullgöra sina förpliktelser. |
|
3. |
Europaparlamentet konstaterar att enskilda fall av misslyckanden, särskilt när orsaken är bedrägeri, i sig inte utgör något belägg för kreditvärderingsinstitutets misslyckande eftersom kreditvärderingen endast återspeglar möjligheten eller sannolikheten för uteblivna lånebetalningar. Systemet kan endast sägas ha misslyckas om antalet sådana fall avviker markant från riktmärket för denna kreditvärderingsklass eller om grunderna till misstankarna om bedrägeri i vissa flagranta fall var för tydliga för att kunna förbises. |
|
4. |
Europaparlamentet följer med intresse den kritiska bedömning av kreditvärderingsinstitutens verksamhet som gjorts av Förenta staternas myndigheter, särskilt på grund av Enronkoncernens konkurs. |
|
5. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder, och särskilt att göra en kostnads/nytto-analys av effekterna för de europeiska kapitalmarknaderna, för att undersöka möjligheten att under ledning av Europeiska värdepapperstillsynskommittén inrätta ett adekvat europeiskt registreringssystem för registrering av kreditvärderingsinstitut i Europa, genomförd på grundval av välspecificerade, offentliggjorda kriterier som trovärdighet hos marknadsaktörer, objektivitet, oberoende, sakkunskap hos personalen, adekvat finansiering, existens av korrekta förfaranden för att identifiera och hantera intressekonflikter och insyn i verksamheten. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att vara i nära kontakt med andra tillsynsorgan på värdepappersmarknaden och IOSCO för att garantera att det råder en övergripande konsekvens i all utveckling på detta område. Parlamentet uppmanar även kommissionen att senast den 31 juli 2005, och därefter regelbundet, informera parlamentet om all relevant utveckling på området. |
|
6. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska värdepapperstillsynskommittén att stå i nära kontakt med de amerikanska myndigheterna när det gäller genomförandet och resultatet av deras undersökningar och att informera parlamentet om eventuella nya regleringar som det beslutas om i USA. |
|
7. |
Europaparlamentet begär att man främjar kreditvärderingsinstitut i Europa som tar bättre hänsyn till små och medelstora företags särdrag och särskilda behov än vad dagens kreditvärderingsinstitut gör. |
|
8. |
Europaparlamentet anser inte att specialisering inom ett visst område av marknaden eller på särskilda karaktäristika hos dem som värderas utgör ett hinder för att ett visst institut skall behandlas av myndigheterna på samma sätt som branschkollegor med större bredd. |
|
9. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska värdepapperstillsynskommittén och Europeiska bankkommittén att, i ljuset av alla slutsatser från Forumet för finansiell stabilitet, IOSCO-rapporten om kreditvärderingsinstitut och SEC:s erfarenheter och reform av godkännande av kreditvärderingsinstitut, lämna specifika rekommendationer avseende de kriterier som krävs för att garantera större insyn i kreditvärderingsinstitutens verksamhet samt behovet av översyn och/eller regleringsmekanism senast den 31 juli 2005 och därefter regelbundet. |
|
10. |
Europaparlamentet anser att redovisningsskyldighet är ett viktigt mål med tanke på kreditvärderingsinstitutens allmännyttiga målsättningar och att dessa bör åta sig att både rapportera om årets verksamhet och presentera ekonomin för sin kreditvärderingsverksamhet separat. Kreditvärderingsinstitut bör dessutom uppmanas att på grundval av principerna i IOSCO-rapporten diskutera ett frivilligt branschorgan som skulle fastställa bästa praxis, uppmuntra utbildning och erbjuda tviste- och skiljedomsförfaranden för emittenter och investerare som känner sig förfördelade av ett kreditvärderingsinstituts beslut. |
|
11. |
Europaparlamentet betraktar instituten som skyldiga att rapportera till marknaden om alla fall av spontana och oombedda kreditvärderingar som genomförts och att på begäran förse marknaden med en fullständig förklaring av varje betydande skillnad mellan en oombedd och en följande begärd kreditvärdering av samma skuld eller värderad enhet, om sådana skillnader uppstår. |
|
12. |
Europaparlamentet tillbakavisar varje försök till reglerande ingrepp i innehållet av de utlåtanden som lämnas av instituten, i form av kreditvärdering eller andra uttalanden, när det gäller kreditvärdigheten för de låntagare som de bedömer, eller i tidpunkterna för offentliggörandet av sådana kreditvärderingar, och betonar behovet av total yttrandefrihet och av oberoende för instituten både från politiska och affärsmässiga influenser. |
|
13. |
Europaparlamentet medger att det kan visa sig vara svårt att dra en skiljelinje mellan reglering av processer och reglering av innehåll och åsikter. Parlamentet anser att detta är ett viktigt övervägande som skall beaktas i alla former av regleringslösningar. Parlamentet konstaterar dessutom att enskilda staters skulder värderas och att tillsynsmyndigheternas administrativa krav kan utnyttjas för att utöva indirekta påtryckningar för högre värdering av statsskulden. |
|
14. |
Europaparlamentet betraktar emittenter eller andra låntagare som väljer att få sin skuld kreditvärderad såsom skyldiga att ständigt förse kreditvärderingsinstituten med all relevant information och att tillmötesgå särskilda önskemål från instituten, i avsikt att öka marknadsinsynen. |
|
15. |
Europaparlamentet anser att liknande insynsskyldigheter åligger instituten när det gäller deras metoder, de modeller de använder och det faktum att emittenterna betalar avgifter till kreditvärderingsinstituten. |
|
16. |
Europaparlamentet anser att det åligger dem som utnyttjar kreditvärderingarna, både inom den privata och offentliga sektorn, att använda kreditvärderingarna med vederbörlig tanke på finansmarknadernas stabilitet, särskilt genom att informera om faktorer i låneöverenskommelserna som kan utlösa en förändrad kreditvärdering eller att sådana klausuler förklaras ogiltiga. |
|
17. |
Europaparlamentet ber konkurrensmyndigheterna inom Europeiska unionen att undersöka den marknadskoncentration som uppstått inom kreditvärderingsbranschen och att bedöma om några belägg för oligopol har uppstått till följd av detta. |
|
18. |
Europaparlamentet uppmanar åt kommissionen att senast den 31 juli 2005 lägga fram sin bedömning av behovet av lämpliga lagstiftningsförslag för att ta itu med frågorna i denna resolution och att se till att alla bestämmelser som antas är förenliga med villkoren för erkännande av kreditvärderingsinstitut i kommissionens samrådsdokument av den 1 juli 2003 om översynen av systemet för kapitaltäckning för banker och värdepappersföretag (Basel II). |
|
19. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, Förenta staternas Securities and Exchange Commission (SEC) och den internationella sammanslutningen av tillsynsmyndigheter för värdepappersmarknaden, (IOSCO). |
(1) Den internationella sammanslutningen av tillsynsmyndigheter för värdepappersmarknaden.
(2) EUT L 345, 31.12.2003, s. 64.
P5_TA(2004)0081
Företagssektorns utveckling i utvecklingsländerna
Europaparlamentets resolution om meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet: Reform av statsägda företag i utvecklingsländerna, särskilt allmännyttiga företag: Om behovet att utvärdera alla alternativ (KOM(2003) 326 - 2003/2158(INI)) och meddelandet från kommissionen till rådet om Europeiska gemenskapens samarbete med tredjeländer: Kommissionens strategi för det framtida stödet till företagssektorns utveckling ((KOM(2003) 267 - 2003/2158(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet (KOM(2003) 326), |
|
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet (KOM(2003) 267), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 3 september 2002 om handel och utveckling för fattigdomsbekämpning och tryggad livsmedelsförsörjning (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 47.2 och artikel 163 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och samarbete och yttrandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi (A5-0015/2004), och av följande skäl: |
|
A. |
I början på åttiotalet ändrades konceptet för ekonomisk utveckling i de mindre utvecklade länderna. Tidigare hade staten spelat en ledande roll då ekonomin och marknaden planerades, nu riktade man in sig på liberalisering, konkurrens och avveckling av handelshindren. |
|
B. |
Paradigmskiftet stöddes av det internationella givarsamfundet, Världsbankens, Internationella valutafondens och EU:s politik. |
|
C. |
Sedan början av åttiotalet har Bretton Woods-institutionerna och givarländerna genomfört strukturanpassningsprogram som varit förenliga med ekonomisk liberalisering. Syftet med programmen var att minska statens inblandning i näringslivet och införa en bättre förvaltning av de berörda ekonomiska områdena. |
|
D. |
Minskad fattigdom är ett övergripande mål inom EU:s biståndsarbete. |
|
E. |
Reformen av statsägda företag är en viktig del av liberaliseringsprocessen. Vid ekonomisk effektivitet krävs att alla till buds stående medel bör utnyttjas för att öka dessa företags kapacitet så att företagens värde ökas och fattigdomen sålunda minskas på ett lämpligt sätt. |
|
F. |
De ekonomiska effekterna av de erfarenheter som u-länderna haft av liberalisering, strukturanpassningsprogram, reform och privatisering av statsägda företag är mycket olika. I vissa fall överväger de positiva aspekterna, i andra fall de negativa. |
|
G. |
EU:s utvecklingssamarbete inbegriper den privata sektorn. De olika regionala programmen innehåller viktiga åtgärder som berör den privata sektorn. |
|
H. |
I Cotonou-partnerskapsavtalet betraktas den privata sektorn som en aktör i AVS-EG-samarbetet. Investeringar och en utveckling av den privata sektorn ses som centrala element i den ekonomiska utvecklingen. |
|
1. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelanden om reformen av statsägda företag i u-länderna samt om kommissionens koncept för ett framtida stöd till utveckling av företagssektorn i tredje länder. |
|
2. |
Europaparlamentet understryker bestämmelsen om att EU i enlighet med artikel 295 i EG-fördraget inte får ingripa i företags egendomsordning, något som kommissionens meddelande även tar fasta på. Om EU skall spela en aktivare roll vid främjandet av reformer av statsägda företag måste unionen begränsa sig till att ge u-länderna råd och stödja dem i deras beslut i denna fråga. Inga påtryckningar får förekomma. |
|
3. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens strategi för reform av statsägda företag i u-länderna, eftersom den även beaktar det oklara och osäkra i processen, framför allt konflikter, som varit resultatet av privatiseringsåtgärder för likvärdig och garanterad förmånlig tillgång till tjänster i allmänhetens intresse. Strategin klargör även kommissionens strävan efter objektivitet. |
|
4. |
Europaparlamentet håller med kommissionen om att reformen av statsägda företag i u-länderna under inga omständigheter får inskränkas till privatiseringsåtgärder, utan de olika alternativen måste ses över i varje enskilt fall. Europaparlamentet anser att man därefter på basis av denna översyn skall fatta ett så objektivt beslut som möjligt om hur reformen skall äga rum. Parlamentet ber kommissionen att i tillräcklig utsträckning beakta vikten av att det i utvecklingsländerna finns tillgång till rimligt prissatta tjänster i allmänhetens intresse, något som bör skyddas i händelse av privatiseringar eftersom vatten, avloppssystem, energiförsörjning, utbildning och hälsovård är viktiga basbehov. |
|
5. |
Europaparlamentet understryker att de olika alternativen till en reform av statsägda företag måste vara likvärdiga och att en objektiv bedömning inte får snedvridas av förutfattade ideologiska åsikter. Det vore ändamålsenligt med en mångfasetterad och pragmatisk strategi för reform av statsägda företag som skulle basera sig på hur framgångsrika olika alternativ varit den senaste tiden. |
|
6. |
Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen (text utgår) riktar in sig på reform- och privatiseringsprojekt där många inhemska investerare ingår. Parlamentet anser även att kommissionen skall koncentrera sig på ”små”, decentraliserade lösningar som u-länderna tar fram och som gynnar små och medelstora företag och mikroföretag. Dessa utgör en viktig faktor i den ekonomiska utvecklingen i u-länderna och bidrar aktivt till att skapa sysselsättning och öka nationalinkomsten. De ”stora” lösningarna däremot, som syftar till att multinationella företag och koncerner övertar statsägda företag, kan ha negativa bieffekter om de inte är i linje med FN-initiativet ”Global Compact” som lanserades av Kofi Annan 1999 vid det ekonomiska världsforumet i Davos, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och parlamentets resolution av den 15 januari 1999 om EU-normer för europeiska företag som är verksamma i utvecklingsländer: mot en europeisk uppförandekod (2). |
|
7. |
Europaparlamentet är övertygat om att privatiseringen av ett statsägt företag inte får vara ett mål i sig, utan att fattigdomsbekämpningen måste ges prioritet för att förbättra omsorgsutbudet för befolkningen och den nationalekonomiska situationen i landet genom att skapa verkliga, med andra ord, ekonomiskt hållbara, arbetstillfällen. Parlamentet anser att förutsättningen för detta är att det sker en varaktig förbättring av företagens ekonomi. Parlamentet påminner om att en effektiv metod kunde vara att kombinera tillhandahållandet av moderna offentliga tjänster med privata företag. Privatiseringen får inte leda till att ett statligt monopol ersätts med ett privat monopol. Parlamentet påminner om att en samordnad strategi som ökar möjligheterna till privata investeringar är en viktig faktor om utvecklingsmodellerna skall ha framgång. |
|
8. |
Europaparlamentet är medvetet om att de transnationella bolagen spelar en förhärskande roll inom den multilaterala handeln (med sitt ansvar för 70 procent av all handel i världen) och att de 200 största företagen av detta slag har en sammanlagd omsättning på mer än en fjärdedel av all den ekonomiska verksamhet som bedrivs i världen och motsvarar bortemot 28,3 % av världens sammanlagda BNI. Det är beklagligt att de politiska beslutsfattarna inte inser vilken avgörande roll dessa företag kunde spela. |
|
9. |
Europaparlamentet påminner om att den gemensamma parlamentariska AVS-EG-församlingen som nyligen sammanträdde i Rom bad kommissionen att avstå ifrån att kräva en privatisering av vattendistributionen i utvecklingsländer såväl inom ramen för Gats-avtalen och regionala och bilaterala avtal. |
|
10. |
Europaparlamentet noterar att marknadsekonomierna förlitar sig på en bred uppsättning sådana institutioner som inte hör samman med marknaden och står till tjänst med att utfärda regler och skapa stabilitet och legitimitet. Kvaliteten på ett lands samhällsinstitutioner är tillsammans med korruptionsbekämpande åtgärder och bättre rättsliga ramar utslagsgivande för landets utveckling på lång sikt. |
|
11. |
Europaparlamentet insisterar på att företag därför, i linje med kommissionens meddelande, endast får privatiseras om vissa ramvillkor uppfylls. Framför allt bör regeringen fastställa mål och prioriteringar, samtliga alternativ bör granskas, insyn bör garanteras under hela processen, ändamålsenliga rättsliga ramar bör fastställas, finanssektorn bör genomgå en parallell reform och reformprocessens genomförande bör garanteras genom lämpliga sociala åtgärder. Dessutom bör organisationer inom det civila samhället höras, framför allt fackföreningar och användarorganisationer, och de bör delta i att utarbeta och kontrollera besluten. Parlamentet anser att reformen måste utformas enligt vissa villkor, till exempel att regeringen ställer upp klara mål och prioriteringar, att alla alternativ beaktas, att det råder öppenhet samt att det finns en lämplig rättslig ram och lämpliga mekanismer för social trygghet, bland annat samråd med det civila samhället. |
|
12. |
Europaparlamentet anser att offentliga institutioner, oberoende av vem som äger dem, skall ansvara för offentliga myndigheter. Parlamentet anser att kommissionen bör bidra till att utveckla lämpliga offentliga undersökningsmekanismer som baserar sig på principerna om oberoende bestämmelser och offentliga finanser. |
|
13. |
Europaparlamentet betonar att historiska bevis från samtliga utvecklingsländer som blivit självständiga under de femtio senaste åren visar att länderna när det gäller allmännyttiga tjänster som den statliga sektorn till fullo stått för framför allt misslyckats på områdena för vatten- och energiförsörjning, avloppssystem samt utbildning och hälsa, något som lett till att fattigdomen inom enskilda länder ökat och att möjligheterna till utbildning och industriell och ekonomisk infrastruktur försenats. |
|
14. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra u-länderna att stödja privata, både inhemska och utländska, investeringar, i samarbete med statsägda företag, och att i större utsträckning gå samman som aktieägare för att fylla de luckor där statsägda företag som handlar på egen hand inte förfogar över någon investeringskapacitet, teknisk kunskap eller know-how, revision eller ekonomisk kontroll, åtgärder för att bekämpa korruption och nedsmutsning eller andra mekanismer som ökar produktivitet och effektivitet. |
|
15. |
Europaparlamentet understryker att u-länderna skall uppmuntras att skapa rättsliga och ekonomiska förutsättningar för kooperativa sammanslutningar samt former av halvstatliga företag och företag med blandat ägande som också skulle ha en möjlighet att ta över uppgifter från statsägda företag. |
|
16. |
Som ett led i fattigdomsbekämpningen rekommenderar Europaparlamentet åtgärder till stöd för den informella sektorn som skulle göra det lättare för företag inom den informella sektorn att övergå till den formella ekonomin. |
|
17. |
Europaparlamentet understryker att kommissionen bör bistå u-länderna att diversifiera sin finansoch banksektor så att det också blir möjligt att bevilja små krediter och mikrokrediter som i många avseenden är en förutsättning för att små företag skall kunna vara självständiga och utvecklas. |
|
18. |
Europaparlamentet påpekar att man i detta sammanhang särskilt bör se till att kvinnor i ökad utsträckning får tillgång till små lån och mikrokrediter eftersom kvinnorna spelar en viktig roll inom den lokala ekonomin. |
|
19. |
Europaparlamentet uppmärksammar den positiva roll som den privata sektorn kan spela för utvecklingen av ekonomin i tredje länder och för fattigdomsbekämpningen. Parlamentet stöder tanken på att ge gemenskapsstöd till företagssektorn i utvecklingsländer genom mellanhänder. |
|
20. |
Europaparlamentet konstaterar precis som kommissionen att det sedan ”ett antal år tillbaka finns ... ett starkt tryck på utvecklingsländerna att reformera sina statsägda företag”. Parlamentet delar kommissionens åsikt att man vid reformen av de statsägda företagen bör beakta ländernas kapacitet och resurser och att länderna även bör kunna behålla kontrollen över instrument som är viktiga för deras utveckling (energi, samt deras behov av att bevara vatten-, hamn- och transportanläggningar etc.). |
|
21. |
Europaparlamentet betonar att företagssektorn i tredje länder bör främjas i synnerhet på följande områden: politisk dialog, god offentlig förvaltning, institutionell uppbyggnad och rådgivning; främjande av små och medelstora företag och kooperativa företagsformer genom råd om tjänster, kvalifikationer och modernisering av företag; främjande av mikroföretag, framför allt genom att göra det lättare för dem att få tillgång till allmänna nyttigheter och krediter. |
|
22. |
Europaparlamentet påminner kommissionen om sin ofta uttryckta uppfattning att klara definitioner av och bra samarbete mellan programmen är av avgörande betydelse för att den politiska ramen skall vara verkligt konsekvent. |
|
23. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet informera parlamentet om dess stöd till den offentliga sektorn, den blandade sektorn (partnerskap) och privatsektorn i u-länderna så att parlamentet kan yttra sig i frågan. |
|
24. |
Europaparlamentet riktar en uppmaning till dessa kommittéer för etiskt investerande att peka ut företagsledda utvecklingsprojekt som motköpsprojekt, så att bolagen kan investera i sådana projekt. Kommittéerna skall samarbeta med frivilligorganisationer och andra aktörer från det civila samhället så att projekten får en anknytning till kapacitetsuppbyggnaden inom samhälle, miljö och industri på lokal nivå, vilket kommer att leda till lindrande av fattigdomen och främja tillgången till rent vatten och fungerande avloppssystem samt grundutbildning och hälsovård. |
|
25. |
Europaparlamentet ser positivt på den inställning till investeringsförhandlingar som kommissionen intar i sitt meddelande om att återuppta förhandlingarna om Doha-agendan (KOM(2003) 734) och insisterar på att EU under multilaterala, regionala och bilaterala förhandlingar måste visa förståelse för utvecklingsländernas behov när det gäller investeringsbestämmelser. |
|
26. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, AVS-EG-rådet, FN, WTO, Världsbanken, IMF samt EU:s handelskammare och medlemsstaternas EU-handelskammare. |
P5_TA(2004)0082
Förebyggande och begränsning av föroreningar
Europaparlamentets resolution om framstegen i genomförandet av rådets direktiv 96/61/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (KOM(2003) 354 - C5-0410/2003 - 2003/2125(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande ”Vägen till hållbar produktion - Framstegen i genomförandet av rådets direktiv 96/61/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar” (KOM(2003) 354), |
|
— |
med beaktande av rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (1), |
|
— |
med beaktande av rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (2) och rådets direktiv 96/82/EG av den 9 december 1996 om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (3), |
|
— |
med beaktande av artikel 47.2 och artikel 163 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor och yttrandet från utskottet för framställningar (A5-0034/2004), och av följande skäl: |
|
A. |
Uppfyllandet av målen i direktiv 96/61/EG är en av de viktigaste förutsättningarna för att den europeiska industrin skall kunna uppnå goda miljöprestanda. |
|
B. |
Direktivet innebär en stor utmaning, men också en stor möjlighet för den europeiska industrin. |
|
C. |
Direktivets mål kan endast uppnås om ansvariga myndigheter gör de insatser som krävs för ett genomförande. |
|
D. |
Vissa medlemsstater är sena med att införliva direktivet i sin nationella lagstiftning. |
|
E. |
Medlemsstaterna är skyldiga att senast i slutet av oktober 2003 besvara ett frågeformulär med detaljerade frågor om direktivets genomförande. |
|
F. |
I direktiv 96/61/EG fastställs att befintliga anläggningar måste uppfylla kraven i direktivet senast den 30 oktober 2007. |
|
G. |
Tio nya länder kommer att ansluta sig till unionen i maj 2004 och åtta av de tretton kandidatländerna har redan införlivat direktiv 96/61/EG i sin nationella lagstiftning. |
|
H. |
Det förväntas bli stora problem i samband med tillämpningen av direktiv 96/61/EG i kandidatländerna. |
|
I. |
De oklarheter som kommissionen tar upp avseende tolkningen av direktiv 96/61/EG kan i praktiken leda till stor osäkerhet vid tillämpningen av direktivet. |
|
J. |
Principiellt gäller subsidiaritetsprincipen, men det kan visa sig att myndigheternas insatser är otillräckliga vid genomförandet och att det därför kan bli nödvändigt att överväga mer harmoniserade tillvägagångssätt, t.ex. genom att fastställa gemenskapsomfattande utsläppsgränsvärden för vissa föroreningar (såsom dioxiner). |
|
K. |
Samma sorts anläggningar bör ha samma beteckning i alla direktiv. |
|
L. |
Man bör förhålla sig kritisk till att de luftföroreningar som faller under systemet för handel med utsläppsrätter skall uteslutas från tillämpningsområdet för direktiv 96/61/EG. |
|
M. |
Det hör till verksamhetsutövarnas grundläggande förpliktelser att genom bästa tillgängliga teknik (BAT) vidta alla lämpliga förebyggande åtgärder för att undvika föroreningar. Det finns emellertid olika definitioner av BAT. |
|
N. |
I synnerhet mindre företag besitter ofta inte den kunskap och de resurser, såväl finansiella som mänskliga, som behövs för att göra de nödvändiga och önskvärda anpassningarna. |
|
1. |
Europaparlamentet uppmanar EU att inte komplettera eller utvidga den berörda lagstiftningen just nu, så att de nationella myndigheterna får mer tid att sätta sig in i det aktuella rättsläget. |
|
2. |
Europaparlamentet erinrar om att ett interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning (4) undertecknades i december 2003. Avtalets målsättningar omfattar bland annat klarhet och insyn i lagstiftningen, och det innehåller bestämmelser om genomförande och kontroll som institutionerna har enats om. |
|
3. |
För att direktiv 96/61/EG skall kunna genomföras på ett effektivare sätt understryker Europaparlamentet att alla möjligheter för att stödja de berörda företagen ytterligare bör stärkas. |
|
4. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett vägledningsdokument i syfte att klargöra definitionen av ”anläggning” och bilaga 1, och att ovillkorligen engagera industrin i processen. |
|
5. |
Europaparlamentet begär att detta vägledningsdokument skall innehålla ett förtydligande av hur direktivet skall tillämpas på kommunala vattenreningsverk och på alla direkt förbundna verksamheter enligt bilaga I, punkt 5.3, med beaktande av att bestämmelserna i rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (5) redan gäller. |
|
6. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en praktisk handledning för att tydligt definiera kraven beträffande energieffektivitet. |
|
7. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera de tröskelvärden inom vissa områden (t.ex. avfallshanteringssektorn) som nämns i bilaga I. Parlamentet anser att kontrollen av tröskelvärdena måste inbegripa alla berörda parter. |
|
8. |
Europaparlamentet välkomnar införandet av ytterligare utsläppsgränsvärden på gemenskapsnivå, då det kan påvisas att myndigheterna i en eller flera medlemsstater har fastställt utsläppsgränsvärden som inte grundas på BAT. |
|
9. |
Europaparlamentet noterar att kommissionens meddelande vittnar om att åtminstone följande viktiga termer och definitioner i direktivet kräver precisering:
|
|
10. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att begreppen i direktiv 96/61/EG överensstämmer på bästa möjliga sätt med direktiv 85/337/EEG och direktiv 96/82/EG. |
|
11. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att införa sektorsspecifika riktlinjer för giltighetstiden på tillstånden för anläggningar och verksamheter. |
|
12. |
Europaparlamentet kräver att direktiv 96/61/EG också skall tillämpas för alla luftföroreningar som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. |
|
13. |
Europaparlamentet anser att man ytterligare bör klargöra status och roll för nätverket för informationsutbyte och de referensdokument (BREF) som skall möjliggöra jämförande analyser och definitioner samt vägledning inför fastställandet av BAT - vilket utgör ett centralt element i direktivet, och därmed alltså för utfärdandet av tillstånd för de anläggningar som omfattas av direktivet. |
|
14. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla BREF-dokument slutförs snarast möjligt, och rekommenderar att man regelbundet ser över dem för att ta hänsyn till nya fakta och utvecklingen av utsläppsminskningsteknik. |
|
15. |
Europaparlamentet menar att BREF-definitionsförfarandet inte fullt ut har speglat de ursprungliga intentionerna i direktiv 96/61/EG. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ställa upp tydliga kriterier för BAT-urval i linje med direktivets målsättningar, föreslå bestämmelser för rapportering om industrins prestationsnivåer och utarbeta insynsvänliga bestämmelser för beslutsfattande i de tekniska arbetsgrupperna, tillsammans med lämpliga metoder för konflikthantering och för att registrera minoritetsåsikter. |
|
16. |
Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att utvidga BREF-dokumenten till att omfatta kvantitativa beskrivningar av energieffektiviteten. |
|
17. |
Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att översätta alla BREF-dokument till EU:s samtliga officiella språk. |
|
18. |
Europaparlamentet uppmanar både medlemsstaterna och kommissionen att främja ett större informationsutbyte mellan ansvariga myndigheter avseende själva genomförandet av direktiv 96/61/EG. |
|
19. |
Europaparlamentet kräver att stödet enligt kommissionens meddelande om gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön (6) skall utvidgas, särskilt för små och medelstora företag. |
|
20. |
Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att i framtiden överväga ett särskilt direktiv för att förebygga och begränsa föroreningar från små och medelstora företag. |
|
21. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid en framtida översyn av direktiv 96/61/EG ändra det för att i dess tillämpningsområde inbegripa verksamheter där erfarenheten på medlemsstatsnivå har visat att detta vore bra för miljön. |
|
22. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid översynen av direktiv 96/61/EG lägga fram förslag för att stärka den formella statusen på frivilligorganisationernas deltagande i BREF-definitionsförfarandet samt tillgängliggöra ekonomiska medel för att säkra lämpligt deltagande av sådana organisationer på miljöområdet. |
|
23. |
Europaparlamentet anser att avfallsanläggningar bör omfattas av direktivet om det fastställs rimliga tröskelvärden för dem. |
|
24. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja nationella strategier som syftar till att inbegripa befintliga anläggningar inom vissa sektorer i tillämpningsområdet för direktiv 96/61/EG före den 30 oktober 2007. |
|
25. |
Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att stödja uppbyggnaden av anslutningsländernas förvaltningskapacitet. |
|
26. |
Europaparlamentet understryker att det inte kommer att acceptera att brister i direktiv 96/61/EG eller dess genomförande i medlemsstaterna leder till en reell försämring av de rättigheter som medborgarna har i enlighet med Århuskonventionen och direktiven om allmänhetens tillgång till information och deltagande i beslutsprocesser i miljöfrågor, inklusive de rättigheter som kommer att följa av förslaget till Europaparlamentetss och rådets direktiv om tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (KOM(2003) 624). |
|
27. |
Europaparlamentet anser, med tanke på utvidgningen, att den allmänna bristen på klarhet, de betydande skillnaderna i genomförandet och avsaknaden av effektiva kontrollmekanismer försämrar möjligheterna för direktiv 96/61/EG att främja hållbara produktionsmönster, särskilt på miljöområdet. Parlamentet betonar dessutom att små och medelstora företag, som utgör en betydande del av de anläggningar som omfattas av direktiv 96/61/EG, är de som främst kommer att drabbas av bristen på klarhet i vissa centrala begrepp, och ber att stödåtgärder vidtas som är förenliga med gällande konkurrensregler och den inre marknaden. |
|
28. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. |
(1) EGT L 257, 10.10.1996, s. 26.
(2) EGT L 175, 5.7.1985, s. 40.
(3) EGT L 10, 14.1.1997, s. 13.
(4) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.
P5_TA(2004)0083
Förbättrad vetenskaplig och teknisk rådgivning för förvaltningen av gemenskapens fiske
Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande om förbättrad vetenskaplig och teknisk rådgivning för förvaltningen av gemenskapens fiske (KOM(2003) 625 - C5-0241/2003 - 2003/2099(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2003) 625 - C5-0241/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 163 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 47.1 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet och yttrandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi (A5-0023/2004), och av följande skäl: |
|
A. |
Frågorna om hållbarhet och biologiska risker samt de socioekonomiska konsekvenserna av förvaltningsåtgärderna eller åtgärderna för återhämtning av bestånden är för närvarande de viktigaste faktorerna som bör beaktas i fiskeförvaltningen. |
|
B. |
Det bästa sättet att minska behovet av brådskande vetenskaplig rådgivning är att arbeta efter en försiktighetsmetod i förvaltningen av fisket och undvika den allvarliga uttömning av bestånden som orsakar så stora miljöskador och socioekonomiska umbäranden för kustsamhällena. |
|
C. |
En av de känsligaste frågorna som man brottas med inom den marina biologin och inom fiskeribiologin gäller hur tillförlitliga uppgifterna är. Denna fråga kan i högre eller lägre grad påverka uppskattningarna och utvärderingarna, och helt allmänt tolkningen, av uppgifter relaterade till resursutvecklingen, och sålunda även de slutsatser som dras. Denna tillförlitlighet är särskilt viktig med tanke på hur dramatiska de socioekonomiska konsekvenserna kan bli för fiskarna. |
|
D. |
Den gemensamma fiskeripolitiken är en av de politikområden som är mest beroende av den vetenskapliga forskningen. För att åtgärderna skall vara trovärdiga krävs det att de vetenskapliga utlåtandena håller god kvalitet. |
|
E. |
Behoven av vetenskaplig rådgivning inom fiskenäringen i Europeiska unionen tillgodoses för närvarande inte på ett tillfredsställande sätt, och situationen underlättas inte av kommissionens uppenbara ovilja att ta hänsyn till all den vetenskapliga rådgivning som finns att tillgå. |
|
F. |
Det är nödvändigt att förbättra kvaliteten på den vetenskapliga rådgivning som medlemsstaterna, gemenskapen och fiskesektorn förfogar över. |
|
G. |
Utvecklingen måste gå mot att man utarbetar integrerade utlåtanden som kan användas som grund för en förvaltning som baserar sig på ekosystemen. |
|
H. |
Forskningen inom fiskenäringen är kostsam och det är nödvändigt att optimera resurserna. |
|
I. |
Inom resursförvaltningen måste man respektera biologiska krav, och fiskaren måste fånga en del av det berörda artbeståndet utan att fisket äventyrar artens fortlevnad. |
|
J. |
Ibland präglas de vetenskapliga utlåtandena av en osäkerhet som försvagar deras trovärdighet och som kan leda till olämpliga beslut. |
|
1. |
Europaparlamentet tror att det är viktigt att förbättra förbindelserna mellan det vetenskapliga samfundet och fiskeribranschen genom ökade samråd mellan forskare och fiskeindustrin på europeisk, nationell och regional nivå genom att integrera dessa i ett gemensamt organ. |
|
2. |
Europaparlamentet poängterar att de regionala rådgivande nämnderna spelar en viktig roll i detta sammanhang, och begär därför att forskarna skall ingå som medlemmar i de regionala rådgivande kommittéerna. |
|
3. |
Europaparlamentet välkomnar avsikten att inhämta kunskaper från fiskeindustrin och tror att de regionala rådgivande nämnderna skulle vara ett lämpligt forum för detta. |
|
4. |
Europaparlamentet konstaterar att det existerar inexakta uppgifter bland fångstuppgifterna och i de vetenskapliga utlåtandena, och att det existerar olika tolkningar av de framlagda vetenskapliga utlåtandena och orsakerna till de problem som påverkar bestånden. Parlamentet påpekar dessutom att dessa problem ytterligare förvärras av kommissionens uppenbara ovilja att ta hänsyn till all den vetenskapliga rådgivning som finns att tillgå. |
|
5. |
I fall då olika vetenskapliga utlåtanden är sinsemellan motstridiga anser Europaparlamentet att dessa utlåtanden bör underställas ett högre vetenskapligt organ med uppgift att lösa dessa motstridigheter. |
|
6. |
Europaparlamentet konstaterar att beslut om förvaltningen måste fattas på grundval av tillförlitlig och aktuell vetenskaplig rådgivning. |
|
7. |
Europaparlamentet kräver att prioritet ges åt att undersöka konsekvenserna av fiske efter ickekommersiella arter av alla slag (fisk, haj, sköldpaddor, fåglar, havsdäggdjur), tillsammans med forskning om anpassningar av fiskeredskap och fiskemetoder för att minska sådana fångster. |
|
8. |
Europaparlamentet understryker att åtgärder från EU:s sida, baserade på de vetenskapliga utlåtandena, kan få allvarliga socioekonomiska konsekvenser för fiskesamhällena och att det därför är av grundläggande betydelse att förbättra kvaliteten på såväl den vetenskapliga rådgivningen som de socioekonomiska konsekvensanalyserna. |
|
9. |
Europaparlamentet kräver i synnerhet att återhämtningsplanerna, med hänsyn till deras socioekonomiska konsekvenser, så snart som möjligt skall underställas en omfattande vetenskaplig bedömning som framför allt inriktar sig på deras effektivitet. |
|
10. |
Europaparlamentet poängterar att de vetenskapliga utlåtandena om vattenbruksfrågan behöver förbättras och systematiseras, och föreslår att man utnyttjar en rådgivande kommitté med särskilt ansvar för vattenbruket. |
|
11. |
Europaparlamentet kräver att större resurser ägnas åt forskning kring vattenbruk, däribland uppgifter om produktion och ekonomi samt miljökonsekvenser. |
|
12. |
Europaparlamentet är övertygat om att det är viktigt att man i samarbete med tredje land förbättrar fiskerivetenskapen för att garantera en hållbar utveckling av resurserna, utan att förbise frågor av ekonomisk och social karaktär i tredje land. |
|
13. |
Europaparlamentet anser att EU måste förbättra den vetenskapliga forskningen och förståelsen när det gäller vatten som ligger utanför EU, så att rådgivningen för förvaltningen blir av högre kvalitet i alla fiskevatten där EU:s flottor bedriver verksamhet. Detta bör åstadkommas genom en ökad forskningskapacitet hos regionala fiskeorganisationer och i de tredjeländer med vilka EU har undertecknat fiskeavtal. |
|
14. |
Europaparlamentet anser att ytterligare budgetanslag måste beviljas för denna fråga för att behoven av experter och förvaltningsansvariga inom fiskenäringen skall kunna tillfredsställas. |
|
15. |
Europaparlamentet anser att man kan täcka behoven av en bättre vetenskaplig rådgivning inom fiskenäringen med hjälp av en samling åtgärder, vilka inbegriper stärkning av Internationella havsforskningsrådets roll och direktrekrytering av experter för att tillfredsställa behoven inom EU samt rekrytering av mer personal till kommissionen, både genom att anställa tjänstemän och genom att i större utsträckning utnyttja tillfälligt anställda experter. |
|
16. |
Europaparlamentet anser att man för att kunna tillmötesgå behovet av bättre vetenskaplig rådgivning på fiskeområdet måste låta forskarna vistas ombord på fiskefartygen, så att de kan utföra sin forskning på den plats där fisket äger rum. Parlamentet anser att detta skulle minska skillnaderna mellan forskarnas och fiskarnas åsikter, och därmed bidra till större stöd för åtgärder grundade på vetenskaplig rådgivning. |
|
17. |
Europaparlamentet anser att ny fiskeverksamhet, vare sig det gäller fångst av arter som tidigare inte exploaterats eller fiske i nya områden, måste bli föremål för mer ingående vetenskapliga studier för att förbättra fiskeförvaltningen med avseende på kontrollen av fångster och fastställandet av lämpliga fiskeansträngningar. |
|
18. |
Europaparlamentet håller med om att den vetenskapliga och teknisk rådgivningen måste vara klar, otvetydig och öppen och att den tydligt måste redogöra för sina utgångspunkter, exempelvis vad gäller målsättningarna för förvaltningen, liksom för den rådande vetenskapliga osäkerheten. De ekologiska risker som varje lösning medför måste anges i de fall då alternativa lösningar föreslås som grundval för beslut om förvaltningen. |
|
19. |
Europaparlamentet uppmuntrar utvecklingen och användningen av flerartsmodeller som även inbegriper icke-kommersiella arter. |
|
20. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. |
Onsdag 11 februari 2004
|
22.4.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
CE 97/134 |
PROTOKOLL
(2004/C 97 E/03)
SAMMANTRÄDETS GÅNG
ORDFÖRANDESKAP: Renzo IMBENI
Vice talman
1. Öppnande av sammanträdet
Sammanträdet öppnades kl. 9.00.
2. Årlig debatt - Framsteg som har gjorts för att genomföra ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (2003) (debatt)
Muntlig fråga ställd av José Ribeiro e Castro för utskottet LIBE till rådet: Den årliga debatten 2003 om de framsteg som har gjorts för att genomföra ett område med frihet, säkerhet och rättvisa inom EU (artiklarna 2 och 39 i FEU) (B5-0005/2004).
Muntlig fråga ställd av José Ribeiro e Castro för utskottet LIBE till kommissionen: Den årliga debatten 2003 om de framsteg som har gjorts för att genomföra ett område med frihet, säkerhet och rättvisa inom EU (artiklarna 2 och 39 i FEU) (B5-0006/2004).
José Ribeiro e Castro inledde den årliga debatten och utvecklade de muntliga frågorna.
Michael McDowell (rådets tjänstgörande ordförande) och António Vitorino (ledamot av kommissionen) besvarade frågorna.
Talare: Hubert Pirker för PPE-DE-gruppen, Elena Ornella Paciotti för PSE-gruppen, Sarah Ludford för ELDR-gruppen, Sylvia-Yvonne Kaufmann för GUE/NGL-gruppen, Alima Boumediene-Thiery för Verts/ALE-gruppen, Gerard Collins för UEN-gruppen, Johannes (Hans) Blokland för EDD-gruppen, Maurizio Turco, grupplös, Carlos Coelho, Anna Terrón i Cusí, Ole B. Sørensen, Ole Krarup, Hélène Flautre, Philip Claeys och Jorge Salvador Hernández Mollar.
ORDFÖRANDESKAP: Giorgos DIMITRAKOPOULOS
Vice talman
Talare: Robert J.E. Evans, Giorgio Calò, Georges Berthu, Giacomo Santini, Anna Karamanou, Ward Beysen, Marjo Matikainen-Kallström, Luís Marinho, Marcelino Oreja Arburúa, Ozan Ceyhun, Mary Elizabeth Banotti och Fernando Fernández Martín.
ORDFÖRANDESKAP: Joan COLOM I NAVAL
Vice talman
Talare: Michael McDowell, José Ribeiro e Castro, Michael McDowell om detta inlägg, och António Vitorino.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: sammanträdesperioden mars II.
3. Kärnvapennedrustning (muntliga frågor med debatt)
Muntlig fråga ställd av Jan Marinus Wiersma för PSE-gruppen, Jillian Evans, Nelly Maes, Patricia McKenna, Elisabeth Schroedter, Caroline Lucas, Jean Lambert, Marie Anne Isler Béguin för Verts/ALE-gruppen, Johan Van Hecke för ELDR-gruppen, Pernille Frahm, Luisa Morgantini, Pedro Marset Campos, Salvador Jové Peres, Emmanouil Bakopoulos, Erik Meijer, Lucio Manisco, Hans Modrow, Luigi Vinci, Gérard Caudron, María Luisa Bergaz Conesa, Freddy Blak för GUE/NGL-gruppen, och Ulla Margrethe Sandbæk, till rådet: Kärnvapennedrustning: Konferensen om översyn av ickespridningsavtalet 2005 - EU:s arbete inför det tredje förberedelsemötet i New York, 26 april-7 maj 2004 (B5-0008/2004).
Muntlig fråga ställd av Jan Marinus Wiersma för PSE-gruppen, Jillian Evans, Nelly Maes, Patricia McKenna, Elisabeth Schroedter, Caroline Lucas, Jean Lambert, Marie Anne Isler Béguin för Verts/ALE-gruppen, Johan Van Hecke för ELDR-gruppen, Pernille Frahm, Luisa Morgantini, Pedro Marset Campos, Salvador Jové Peres, Emmanouil Bakopoulos, Erik Meijer, Lucio Manisco, Hans Modrow, Luigi Vinci, Gérard Caudron, María Luisa Bergaz Conesa, Freddy Blak för GUE/NGL-gruppen, och Ulla Margrethe Sandbæk, till kommissionen: Kärnvapennedrustning: Konferensen om översyn av ickespridningsavtalet 2005 - EU:s arbete inför det tredje förberedelsemötet i New York, 26 april-7 maj 2004 (B5-0013/2004).
Jan Marinus Wiersma och Jillian Evans utvecklade de muntliga frågorna.
Dick Roche (rådets tjänstgörande ordförande) och Christopher Patten (ledamot av kommissionen) besvarade frågorna.
Talare: Maj Britt Theorin för PSE-gruppen, Johan Van Hecke för ELDR-gruppen, Pernille Frahm för GUE/NGL-gruppen, Patricia McKenna för Verts/ALE-gruppen, Nelly Maes och Caroline Lucas.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: torsdag den 26 februari 2004.
4. Välkomsthälsning
Talmannen välkomnade å parlamentets vägnar en delegation av parlamentsledamöter och senatorer, som representerade Mercosurs medlemsstater, som hade tagit plats på åhörarläktaren. Delegationen leddes av Alfredo Atanasof, ordförande för Mercosurs gemensamma parlamentariska utskott.
ORDFÖRANDESKAP: Pat COX
Talman
5. Omröstning
Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilaga 1 till protokollet.
5.1. Jordbruksinkomsternas utveckling inom Europeiska unionen (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om utvecklingen av jordbruksinkomster inom Europeiska unionen [2002/2258(INI)] - Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. Föredragande: Georges Garot (A5-0022/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 1)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0084)
5.2. Den gemensamma jordbrukspolitiken: Jordbruksforskning (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om jordbruk och jordbruksforskning inom ramen för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken [2003/2052(INI)] - Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. Föredragande: Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf (A5-0018/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 2)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0085)
5.3. Erkännande av yrkeskvalifikationer ***I (omröstning)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer [KOM(2002) 119 - C5-0113/2002 - 2002/0061(COD)] - Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Föredragande: Stefano Zappalà (A5-0470/2003).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 3)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2004)0086)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P5_TA(2004)0086)
Inlägg om omröstningen:
Föredraganden lade fram ett muntligt ändringsförslag till ändringsförslag 20, som inte beaktades.
5.4. Typgodkännande av motorfordon ***I (omröstning)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon [KOM(2003) 418 - C5-0320/2003 - 2003/0153(COD)] - Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Föredragande: Giuseppe Gargani (A5-0025/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 4)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2004)0087)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P5_TA(2004)0087)
5.5. Återhämtning av det nordliga kummelbeståndet * (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets förordning om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet [KOM(2003) 374 - C5-0314/2003 - 2003/0137(CNS)] - Fiskeriutskottet. Föredragande: Dominique F.C. Souchet (A5-0024/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 5)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2004)0088)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P5_TA(2004)0088)
5.6. Arbetstidens förläggning (omröstning)
Betänkande om arbetstidens förläggning (ändring av direktiv 93/104/EEG) [2003/2165(INI)] - Utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Föredragande: Alejandro Cercas (A5-0026/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 6)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P5_TA(2004)0089)
Inlägg om omröstningen:
Föredraganden lade fram, för PSE-gruppen, ett muntligt ändringsförslag till punkt 12, som beaktades, och begärde delad omröstning av sistnämnda punkt. Elizabeth Lynne och Brian Crowley protesterade mot den ordning i vilken omröstningen om ändringsförslagen till denna punkt utfördes.
José Ribeiro e Castro och Luigi Cocilovo beklagade förvirringen kring omröstningen beträffande denna punkt.
6. Röstförklaringar
Skriftliga röstförklaringar:
Skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 137.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.
Muntliga röstförklaringar:
Betänkande Garot - A5-0022/2004
|
— |
Carlo Fatuzzo |
Betänkande Graefe zu Baringdorf - A5-0018/2004
|
— |
Carlo Fatuzzo |
Betänkande Zappalà - A5-0470/2003
|
— |
Carlo Fatuzzo |
Betänkande Gargani - A5-0025/2004
|
— |
Carlo Fatuzzo |
Betänkande Cercas - A5-0026/2004
|
— |
Carlo Fatuzzo och Brian Crowley |
Brian Crowley betvivlade att det var välgrundat att acceptera det muntliga ändringsförslaget till punkt 12. (Talmannen noterade detta.)
7. Rättelser till avgivna röster
Följande ledamöter hade haft för avsikt att rösta enligt följande:
Betänkande Garot - A5-0022/2004
|
— |
en enda omröstning ja: José Ribeiro e Castro, Eurig Wyn nej: Avril Doyle |
Betänkande Zappalà - A5-0470/2003
|
— |
ändringsförslag 8 ja: Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Enrico Ferri |
|
— |
ändringsförslag 20 ja: Enrico Ferri nedlagda röster: Avril Doyle |
|
— |
ändringsförslag 23 ja: Enrico Ferri nej: Hans-Peter Martin, Emmanouil Mastorakis |
|
— |
ändringsförslag 62 ja: Ilda Figueiredo, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou |
|
— |
ändringsförslag 63 ja: Rodi Kratsa-Tsagaropoulou |
|
— |
ändringsförslag 72 nej: Marie Anne Isler Béguin |
|
— |
ändringsförslag 121 ja: Rodi Kratsa-Tsagaropoulou |
|
— |
block 2 ja: Rodi Kratsa-Tsagaropoulou |
|
— |
ändringsförslag 131 ja: Patricia McKenna |
|
— |
ändringsförslag 68 pc andra delen nej: Arlene McCarthy |
|
— |
ändringsförslag 68 pc nej: Claude Turmes |
|
— |
ändringsförslag 73 ja: Paolo Costa, Avril Doyle, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou |
|
— |
ändringsförslag 208 ja: Christopher J.P. Beazley, Paolo Costa, John Walls Cushnahan, Konstantinos Hatzidakis, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Dana Rosemary Scallon, Antonio Di Pietro, Giorgio Calò |
|
— |
ändringsförslag 212 ja: Rodi Kratsa-Tsagaropoulou |
|
— |
ändringsförslag 197 ja: Paolo Costa, Antonio Di Pietro, Giorgio Calò nej: Rainer Wieland |
Betänkande Gargani - A5-0025/2004
|
— |
lagstiftningsresolution ja: Rainer Wieland |
Betänkande Souchet - A5-0024/2004
|
— |
lagstiftningsresolution ja: Robert Goebbels |
Betänkande Cercas - A5-0026/2004
|
— |
ändringsförslag 13 ja: Jean-Louis Bernié |
|
— |
ändringsförslag 24S nej: Christopher J.P. Beazley |
|
— |
punkt 12 första delen, ändrad muntligen ja: Juan José Bayona de Perogordo, Marie-Françoise Garaud, Thomas Mann, Eurig Wyn, de franska ledamöterna i PPE-DE-gruppen, Jens-Peter Bonde, Ulla Margrethe Sandbæk, Bent Hindrup Andersen, Jean-Louis Bernié |
|
— |
punkt 12 andra delen, ändrad muntligen ja: Juan José Bayona de Perogordo, Martin Callanan, Daniel J. Hannan, Christopher Heaton-Harris, Thomas Mann, de franska ledamöterna i PPE-DE-gruppen, Jens-Peter Bonde, Ulla Margrethe Sandbæk, Bent Hindrup Andersen nej: Ilda Figueiredo, Marie-Françoise Garaud, Jean-Louis Bernié |
|
— |
ändringsförslag 17/ändr.S ja: Johanna L.A. Boogerd-Quaak nedlagda röster: Helle Thorning-Schmidt, Olga Zrihen |
|
— |
ändringsförslag 2 ja: Marjo Matikainen-Kallström |
|
— |
resolutionen (i sin helhet) nej: Per-Arne Arvidsson, Jens-Peter Bonde, Charlotte Cederschiöld, Lisbeth Grönfeldt Bergman, Ulla Margrethe Sandbæk, Alexander Radwan, Per Stenmarck, Peder Wachtmeister |
(Sammanträdet avbröts kl. 13.05 och återupptogs kl. 15.05.)
ORDFÖRANDESKAP: Charlotte CEDERSCHIÖLD
Vice talman
8. Justering av protokollet från föregående sammanträde
Protokollet från föregående sammanträde justerades.
9. Europeiska unionens ståndpunkt gällande hearing vid Internationella domstolen om Israels byggande av en mur (uttalande följt av debatt)
Uttalande av rådet: Europeiska unionens ståndpunkt gällande hearing vid Internationella domstolen om Israels byggande av en mur.
Dick Roche (rådets tjänstgörande ordförande) gjorde ett uttalande.
Talare: Michael Gahler för PPE-DE-gruppen, Emilio Menéndez del Valle för PSE-gruppen, Sarah Ludford för ELDR-gruppen, Luisa Morgantini för GUE/NGL-gruppen, Daniel Marc Cohn-Bendit för Verts/ALE-gruppen, Ulla Margrethe Sandbæk för EDD-gruppen, Marco Pannella, grupplös, John Walls Cushnahan, Johannes (Hannes) Swoboda, Johanna L.A. Boogerd-Quaak, Caroline Lucas, Bastiaan Belder, Georges Berthu, Lennart Sacrédeus och Giovanni Claudio Fava.
ORDFÖRANDESKAP: Gérard ONESTA
Vice talman
Talare: Jean-Thomas Nordmann, Jan Dhaene och Dick Roche.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
10. Företagsstyrning och övervakning av finansiella tjänster (fallet Parmalat) (uttalande följt av debatt)
Uttalande av kommissionen: Företagsstyrning och övervakning av finansiella tjänster (fallet Parmalat).
Frits Bolkestein (ledamot av kommissionen) gjorde ett uttalande.
Talare: Francesco Fiori för PPE-DE-gruppen, Giovanni Claudio Fava för PSE-gruppen, Karin Riis-Jørgensen för ELDR-gruppen, Sérgio Ribeiro för GUE/NGL-gruppen, Pierre Jonckheer för Verts/ALE-gruppen, Cristiana Muscardini för UEN-gruppen, Mario Borghezio, grupplös, Theresa Villiers, Pervenche Berès, Giorgio Calò, Chantal Cauquil, Monica Frassoni, Roberta Angelilli, Benedetto Della Vedova, Klaus-Heiner Lehne, Robert Goebbels, Generoso Andria, Harald Ettl, Inglewood, Frits Bolkestein och Monica Frassoni, som ställde en fråga vilken i sin tur besvarades av Frits Bolkestein.
Resolutionsförslag som lagts fram som avslutning på debatten (artikel 37.2 i arbetsordningen):
|
— |
Francesco Fiori för PPE-DE-gruppen, om företagsstyrning och tillsyn över finansiella tjänster - Parmalat-affären (B5-0054/2004) |
|
— |
Enrique Barón Crespo för PSE-gruppen, om företagsstyrning och tillsyn av finansiella tjänster (med anledning av Parmalat-affären) (B5-0077/2004) |
|
— |
Christopher Huhne och Karin Riis-Jørgensen för ELDR-gruppen, om företagsstyrning och tillsyn över finansiella tjänster - Parmalat-affären (B5-0055/2004) |
|
— |
Pierre Jonckheer, Alain Lipietz och Miquel Mayol i Raynal för Verts/ALE-gruppen, om företagsstyrning och övervakning av finansiella tjänster (Parmalat-affären) (B5-0056/2004) |
|
— |
Fausto Bertinotti, Ilda Figueiredo och Luigi Vinci för GUE/NGL-gruppen, om Parmalatskandalen och företagsstyrning (B5-0057/2004) |
|
— |
Cristiana Muscardini för UEN-gruppen, om företagsstyrning och tillsyn över finansiella tjänster - Parmalat-affären (B5-0053/2004) |
Omröstning: protokollet, 12.2.2004, punkt 7.7.
ORDFÖRANDESKAP: Alonso José PUERTA
Vice talman
11. Frågestund (frågor till rådet)
Parlamentet behandlade en rad frågor till rådet (B5-0007/2004).
Fråga 1 från María Izquierdo Rojo: Försvinnande av odlingar och sociala strukturer i Andalusien till följd av de nya förslagen om den gemensamma organisationen av marknaden för olivolja, bomull och tobak.
Dick Roche (rådets tjänstgörande ordförande) besvarade frågan samt en följdfråga från María Izquierdo Rojo.
Fråga 2 från Mary Elizabeth Banotti: Social integration och den tredje sektorn.
Dick Roche besvarade frågan samt en följdfråga från Mary Elizabeth Banotti.
Fråga 3 från Lennart Sacrédeus: Försvunne journalisten Dawit Isaac i Eritrea.
Dick Roche besvarade frågan samt en följdfråga från Lennart Sacrédeus.
Fråga 4 från Gerard Collins: EU:s relationer med Sydafrika.
Dick Roche besvarade frågan samt följdfrågor från Gerard Collins och Paul Rübig.
Fråga 5 hade dragits tillbaka.
Fråga 6 från Brian Crowley: Främjande av god praxis för skydd av barn inom ramen för ungdomsarbete i Europa.
Dick Roche besvarade frågan samt följdfrågor från Brian Crowley och Paul Rübig.
Fråga 7 hade dragits tillbaka.
Fråga 8 från Liam Hyland: Märkning av kött.
Dick Roche besvarade frågan samt en följdfråga från Liam Hyland.
Fråga 9 från Seán Ó Neachtain: Samråd med intressenter inom fiskerisektorn.
Dick Roche besvarade frågorna samt en följdfråga från Seán Ó Neachtain.
Fråga 10 från Alexandros Alavanos: Ansträngningar att lösa Cypernproblemet.
Fråga 11 från Rodi Kratsa-Tsagaropoulou: Senaste utvecklingen i Cypernfrågan och utsikter till en lösning.
Dick Roche svarade på frågorna samt följdfrågor från Bernd Posselt och Lennart Sacrédeus.
Fråga 12 från Josu Ortuondo Larrea: Handlar den spanska regeringen i strid mot artikel 6.1 i EUfördraget.
Dick Roche besvarade frågan samt en följdfråga från Josu Ortuondo Larrea.
Fråga 13 från Bernd Posselt: Kosovos ställning.
Dick Roche besvarade frågan samt en följdfråga från Bernd Posselt.
Talare: Josu Ortuondo Larrea.
Fråga 14 från Miguel Angel Martínez Martínez: Kränkning av de mänskliga rättigheterna när det gäller fängelseförhållandena för kubanska fångar i Förenta staterna.
Fråga 15 från Pedro Marset Campos: Kränkning av de mänskliga rättigheterna för kubaner i Förenta staterna.
Fråga 16 från Ilda Figueiredo: Förenta staternas kränkning av de mänskliga rättigheterna för kubanska medborgare.
Fråga 17 från Efstratios Korakas: Förenta staternas brott mot de mänskliga rättigheterna för fem olagligt fängslade kubaner.
Dick Roche uppgav att han inte hade något att tillägga till de svar som rådet i september, november och december 2003 hade gett på frågor i samma ärende. Han besvarade emellertid följdfrågorna från Miguel Angel Martínez Martínez, Pedro Marset Campos, Ilda Figueiredo, Ioannis Patakis (ersättare för frågeställaren) och Brian Crowley.
De frågor som på grund av tidsbrist inte hade besvarats skulle erhålla skriftliga svar.
Talmannen förklarade frågestunden med frågor till rådet avslutad.
(Sammanträdet avbröts kl. 19.00 och återupptogs kl. 21.05.)
ORDFÖRANDESKAP: Ingo FRIEDRICH
Vice talman
12. Parlamentets sammansättning
Behöriga franska myndigheter hade meddelat att Marie-Françoise Duthu utsetts till ledamot av parlamentet i stället för Yves Piétrasanta med verkan från och med den 11 februari 2004.
Talmannen påminde om bestämmelserna i artikel 7.5 i arbetsordningen.
13. Tillnärmning av civilprocessrättsliga regler (debatt)
Betänkande om möjligheterna till en tillnärmning av de civilprocessrättsliga reglerna inom Europeiska unionen [(KOM(2002) 654 - KOM(2002) 746 - C5-0201/2003 - 2003/2087(INI)] - Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Föredragande: Giuseppe Gargani (A5-0041/2004).
Paolo Bartolozzi (som ersatte föredraganden) redogjorde för betänkandet.
Talare: Loyola de Palacio (kommissionens vice ordförande).
Talare: Manuel Medina Ortega för PSE-gruppen, och Neil MacCormick för Verts/ALE-gruppen.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: protokollet, 12.2.2004, punkt 7.8.
14. Europeisk sjösäkerhetsbyrå ***I (debatt)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå [KOM(2003) 440 - C5-0393/2003 - 2003/0159(COD)] - Utskottet för regionalpolitik, transport och turism. Föredragande: Emmanouil Mastorakis (A5-0021/2004).
Talare: Loyola de Palacio (kommissionens vice ordförande).
Emmanouil Mastorakis redogjorde för betänkandet.
Talare: Konstantinos Hatzidakis för PPE-DE-gruppen, Bernard Poignant för PSE-gruppen, Herman Vermeer för ELDR-gruppen, Josu Ortuondo Larrea för Verts/ALE-gruppen, Luís Queiró för UEN-gruppen, Dominique F.C. Souchet, grupplös, Ilda Figueiredo för GUE/NGL-gruppen, Georg Jarzembowski, Rosa Miguélez Ramos, Koenraad Dillen, Raquel Cardoso, Paulo Casaca och Loyola de Palacio.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: protokollet, 12.2.2004, punkt 7.3.
15. Intermodala lastenheter ***I (debatt)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om intermodala lastenheter [KOM(2003) 155 - C5-0167/2003 - 2003/0056(COD)] - Utskottet för regionalpolitik, transport och turism. Föredragande: Ulrich Stockmann (A5-0016/2004).
Talare: Loyola de Palacio (kommissionens vice ordförande).
Ulrich Stockmann redogjorde för betänkandet.
Talare: Mathieu J.H. Grosch för PPE-DE-gruppen, Samuli Pohjamo för ELDR-gruppen, Rijk van Dam för EDD-gruppen, Georg Jarzembowski, Peter Pex och Loyola de Palacio.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: protokollet, 12.2.2004, punkt 7.4.
16. Upprättande av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja *** (debatt)
Rekommendation om förslaget till rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska gemenskapens intresse underteckna, ratificera eller ansluta sig till 2003 års protokoll till 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja, och om att bemyndiga Österrike och Luxemburg att i Europeiska gemenskapens intresse ansluta sig till de instrument som ligger till grund för protokollet [14389/2003 - KOM(2003) 534 - C5-0002/2004 - 2003/0209(AVC)] - Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Föredragande: José María Gil-Robles Gil-Delgado (A5-0042/2004).
Talare: Loyola de Palacio (kommissionens vice ordförande).
José María Gil-Robles Gil-Delgado redogjorde för rekommendationen.
Talare: Josu Ortuondo Larrea (föredragande av yttrande från utskottet RETT), Manuel Medina Ortega för PSE-gruppen, Rijk van Dam för EDD-gruppen, Rosa Miguélez Ramos, Ioannis Koukiadis och Loyola de Palacio.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: protokollet, 12.2.2004, punkt 7.5.
17. Föredragningslista för nästa sammanträde
Föredragningslistan för nästa sammanträde var fastställd (”Föredragningslista” PE 340.723/OJJE).
18. Avslutande av sammanträdet
Sammanträdet avslutades kl. 23.05.
Julian Priestley
Generalsekreterare
Alonso José Puerta
Vice talman
NÄRVAROLISTA
Följande skrev på:
Aaltonen, Abitbol, Adam, Nuala Ahern, Ainardi, Alavanos, Almeida Garrett, Alyssandrakis, Andersen, Andersson, Andreasen, André-Léonard, Andrews, Andria, Angelilli, Aparicio Sánchez, Arvidsson, Atkins, Attwooll, Auroi, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Bakopoulos, Balfe, Baltas, Banotti, Barón Crespo, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Belder, Berend, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Bergaz Conesa, Berger, Berlato, Bernié, Berthu, Bertinotti, Beysen, Bigliardo, Blak, Blokland, Bodrato, Böge, Bösch, von Boetticher, Bonde, Bonino, Boogerd-Quaak, Booth, Bordes, Borghezio, van den Bos, Boumediene-Thiery, Bouwman, Bowe, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Breyer, Brie, Brienza, Brunetta, Buitenweg, Bullmann, Bushill-Matthews, Busk, Butel, Callanan, Calò, Camisón Asensio, Campos, Camre, Cappato, Cardoso, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Caudron, Caullery, Cauquil, Cederschiöld, Celli, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Chichester, Claeys, Cocilovo, Coelho, Cohn-Bendit, Collins, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Cornillet, Paolo Costa, Raffaele Costa, Cox, Crowley, Cushnahan, van Dam, Darras, Daul, Davies, Dehousse, De Keyser, Dell'Alba, Della Vedova, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dhaene, Díez González, Di Lello Finuoli, Dillen, Dimitrakopoulos, Di Pietro, Doorn, Dover, Doyle, Dührkop Dührkop, Duff, Duhamel, Duin, Dupuis, Dybkjær, Ebner, Echerer, El Khadraoui, Elles, Eriksson, Esclopé, Ettl, Jillian Evans, Jonathan Evans, Robert J.E. Evans, Färm, Farage, Fatuzzo, Fava, Fernández Martín, Ferrández Lezaun, Ferreira, Ferri, Fiebiger, Figueiredo, Fiori, Flautre, Flemming, Flesch, Florenz, Ford, Formentini, Foster, Fourtou, Frahm, Fraisse, Frassoni, Friedrich, Fruteau, Gahler, Gahrton, Galeote Quecedo, Garaud, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garot, Garriga Polledo, Gasòliba i Böhm, de Gaulle, Gawronski, Gebhardt, Gill, Gillig, Gil-Robles Gil-Delgado, Glante, Gobbo, Goebbels, Goepel, Gollnisch, Gomolka, Goodwill, Gorostiaga Atxalandabaso, Gouveia, Graefe zu Baringdorf, Graça Moura, Gröner, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Guy-Quint, Hänsch, Hager, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Haug, Hazan, Heaton-Harris, Hedkvist Petersen, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Herzog, Hieronymi, Honeyball, Hortefeux, Howitt, Hudghton, Hughes, van Hulten, Hume, Hyland, Iivari, Ilgenfritz, Imbeni, Inglewood, Isler Béguin, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Jensen, Jonckheer, Jové Peres, Junker, Karamanou, Karas, Karlsson, Kastler, Katiforis, Kaufmann, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kindermann, Glenys Kinnock, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korakas, Koukiadis, Koulourianos, Krarup, Kratsa-Tsagaropoulou, Krehl, Kreissl-Dörfler, Krivine, Kronberger, Kuhne, Lage, Lagendijk, Laguiller, Lalumière, Lambert, Lang, Lange, Langen, Langenhagen, de La Perriere, Laschet, Lavarra, Lechner, Lehne, Leinen, Liese, Linkohr, Lisi, Lombardo, Lucas, Ludford, Lulling, Lund, Lynne, Maat, Maaten, McAvan, McCarthy, McCartin, MacCormick, McKenna, McMillan-Scott, McNally, Maes, Malliori, Malmström, Manders, Manisco, Erika Mann, Thomas Mann, Marinho, Marinos, Markov, Marques, Marset Campos, Martelli, David W. Martin, Hans-Peter Martin, Hugues Martin, Martinez, Martínez Martínez, Mastorakis, Mathieu, Matikainen-Kallström, Mauro, Hans-Peter Mayer, Xaver Mayer, Mayol i Raynal, Medina Ortega, Meijer, Méndez de Vigo, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Mennea, Mennitti, Menrad, Messner, Miguélez Ramos, Miller, Miranda, Miranda de Lage, Modrow, Mombaur, Monsonís Domingo, Montfort, Moraes, Morgan, Morgantini, Morillon, Müller, Mulder, Murphy, Muscardini, Musotto, Mussa, Myller, Naïr, Napoletano, Napolitano, Naranjo Escobar, Nassauer, Newton Dunn, Nicholson, Nicholson of Winterbourne, Niebler, Nisticò, Nobilia, Nogueira Román, Nordmann, Obiols i Germà, Ojeda Sanz, Olsson, Ó Neachtain, Onesta, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Ortuondo Larrea, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Pack, Paisley, Pannella, Papayannakis, Parish, Pasqua, Pastorelli, Patakis, Patrie, Paulsen, Pérez Álvarez, Pérez Royo, Perry, Pesälä, Pex, Piecyk, Piétrasanta, Pirker, Piscarreta, Pittella, Plooij-van Gorsel, Podestà, Poettering, Pohjamo, Poignant, Pomés Ruiz, Poos, Posselt, Prets, Procacci, Pronk, Provan, Puerta, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Rapkay, Raschhofer, Read, Redondo Jiménez, Ribeiro e Castro, Ries, Riis-Jørgensen, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rocard, Rodríguez Ramos, de Roo, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Rovsing, Rübig, Rühle, Ruffolo, Sacconi, Sacrédeus, Saint-Josse, Sakellariou, Sandberg-Fries, Sandbæk, Sanders-ten Holte, Santer, Santini, dos Santos, Sartori, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scallon, Scarbonchi, Schaffner, Scheele, Schierhuber, Gerhard Schmid, Herman Schmid, Olle Schmidt, Schmitt, Schnellhardt, Schörling, Ilka Schröder, Schroedter, Schulz, Schwaiger, Segni, Seppänen, Smet, Soares, Sörensen, Sommer, Sornosa Martínez, Souchet, Souladakis, Sousa Pinto, Speroni, Staes, Stenmarck, Stenzel, Sterckx, Stevenson, Stihler, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Swiebel, Swoboda, Sylla, Sørensen, Tajani, Tannock, Terrón i Cusí, Theato, Theorin, Thomas-Mauro, Thorning-Schmidt, Thyssen, Titford, Titley, Torres Marques, Trakatellis, Trentin, Tsatsos, Turchi, Turco, Turmes, Twinn, Uca, Vachetta, Väyrynen, Vairinhos, Valdivielso de Cué, Valenciano Martínez-Orozco, Vallvé, Van Hecke, Van Lancker, Van Orden, Varaut, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Vattimo, Veltroni, van Velzen, Vermeer, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vinci, Virrankoski, Vlasto, Voggenhuber, Volcic, Wachtmeister, Wallis, Walter, Watson, Watts, Weiler, Wenzel-Perillo, Whitehead, Wieland, Wiersma, von Wogau, Wuermeling, Wuori, Wyn, Wynn, Xarchakos, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener, Zorba, Zrihen
Observatörer
Bagó, Balsai, Bastys, Beňová, Biela, Bielan, Kazys Jaunutis Bobelis, Christodoulidis, Chronowski, Zbigniew Chrzanowski, Ciemniak, Cilevičs, Cybulski, Demetriou, Drzęźla, Falbr, Fazakas, Filipek, Gałażewski, Genowefa Grabowska, Gruber, Grzebisz-Nowicka, Gurmai, Horvat, Ilves, Jerzy Jaskiernia, Kamiński, Kāposts, Kelemen, Kiršteins, Kļaviņš, Kłopotek, Klukowski, Kósáné Kovács, Kowalska, Kozlík, Kriščiūnas, Daniel Kroupa, Kuzmickas, Kvietkauskas, Landsbergis, Lepper, Janusz Lewandowski, Liberadzki, Libicki, Liepiņa, Lisak, Litwiniec, Lydeka, Łyżwiński, Maldeikis, Manninger, Matsakis, Őry, Palečková, Pasternak, Pęczak, Alojz Peterle, Pieniążek, Plokšto, Podgórski, Pospíšil, Protasiewicz, Janno Reiljan, Sefzig, Ševc, Siekierski, Smorawiński, Surján, Svoboda, Szabó, Szájer, Szczygło, Szent-Iványi, Tabajdi, Tomaka, Tomczak, Vaculík, Valys, Vastagh, Vella, Vėsaitė, Wenderlich, Widuch, Wikiński, Wiśniowska, Wittbrodt, Zėborská, Żenkiewicz, Žiak.
BILAGA 1
OMRÖSTNINGSRESULTAT
Förteckning över förkortningar och symboler
|
+ |
antogs |
|
- |
förkastades |
|
↓ |
bortföll |
|
T |
drogs tillbaka |
|
ONU (..., ..., ...) |
omröstning med namnupprop (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster) |
|
EO (..., ..., ...) |
elektronisk omröstning (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster) |
|
delad |
delad omröstning |
|
särsk. |
särskild omröstning |
|
ÄF |
ändringsförslag |
|
AC |
kompromissändringsförslag |
|
pc |
motsvarande del |
|
S |
ändringsförslag om strykning |
|
= |
identiska ändringsförslag |
|
§ |
punkt |
|
art |
artikel |
|
skäl |
skäl |
|
PR |
resolutionsförslag |
|
PRC |
gemensamt resolutionsförslag |
|
SEK |
sluten omröstning |
1. Jordbruksinkomsternas utveckling inom Europeiska unionen
Betänkande: GAROT (A5-0022/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
endast en omröstning |
ONU |
+ |
313, 60, 42 |
Begäran om omröstning med namnupprop
PSE: endast en omröstning
2. Den gemensamma jordbrukspolitiken: Jordbruksforskning
Betänkande: GRAEFE ZU BARINGDORF (A5-0018/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
3. Erkännande av yrkeskvalifikationer ***I
Betänkande: ZAPPALÀ (A5-0470/2003)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
Ändringsförslag från ansvarigt utskott - sammanslagen omröstning |
1-2 4-5 7 9-10 13-16 18-19 25-26 29-30 32 36 39 53 59 64 70 77 81 83 86-87 89 92 94 98 101-102 104 110 114-115 124 126-128 132-135 |
utskottet |
|
+ |
|
|
Ändringsförslag från ansvarigt utskott - särskild omröstning |
6 |
utskottet |
särsk./EO |
+ |
249, 197, 7 |
|
8 |
utskottet |
ONU |
+ |
286, 177, 14 |
|
|
11 |
utskottet |
särsk. |
- |
|
|
|
12 |
utskottet |
delad |
|
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
- |
|
|||
|
20 |
utskottet |
ONU |
- |
169, 319, 19 |
|
|
23 |
utskottet |
ONU |
+ |
269, 228, 8 |
|
|
24 |
utskottet |
särsk. |
- |
|
|
|
31 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
33 |
utskottet |
särsk. |
- |
|
|
|
34 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
35 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
37 |
utskottet |
delad/ONU |
|
som tillägg |
|
|
1 |
+ |
433, 89, 5 |
|||
|
2 |
- |
201, 306, 17 |
|||
|
38 |
utskottet |
särsk./EO |
+ |
288, 235, 1 |
|
|
40 |
utskottet |
särsk. |
- |
|
|
|
41 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
42 |
utskottet |
ONU |
- |
238, 289, 7 |
|
|
43 |
utskottet |
särsk. |
- |
|
|
|
49 |
utskottet |
särsk. |
- |
|
|
|
51 |
utskottet |
särsk. |
- |
|
|
|
54 |
utskottet |
särsk. |
- |
|
|
|
55 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
56 |
utskottet |
särsk. |
- |
|
|
|
57 |
utskottet |
ONU |
+ |
491, 36, 7 |
|
|
58 |
utskottet |
särsk./EO |
+ |
280, 248, 5 |
|
|
60 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
62 |
utskottet |
ONU |
+ |
301, 203, 28 |
|
|
63 |
utskottet |
ONU |
+ |
321, 204, 6 |
|
|
67 |
utskottet |
särsk. |
- |
|
|
|
69 |
utskottet |
särsk. |
- |
|
|
|
72 |
utskottet |
ONU |
- |
244, 282, 11 |
|
|
78 |
utskottet |
särsk. |
- |
|
|
|
79 |
utskottet |
särsk. |
- |
|
|
|
100 |
utskottet |
särsk. |
- |
|
|
|
107 |
utskottet |
särsk. |
- |
|
|
|
112 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
113 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
116 + 117 |
utskottet |
delad |
|
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
121 |
utskottet |
ONU |
- |
206, 331, 3 |
|
|
kunskaper och färdigheter - sammanslagen omröstning |
Block 1 |
utskottet + PSE |
|
+ |
|
|
ingenjörer - sammanslagen omröstning |
Block 2 |
utskottet + PPE-DE |
ONU |
- |
138, 381, 16 |
|
131 |
utskottet |
ONU |
- |
113, 397, 21 |
|
|
art 4 |
139 |
PSE |
|
+ |
|
|
art 5, punkt 1 |
213 |
PPE-DE |
|
- |
|
|
44 |
utskottet |
|
- |
|
|
|
art 5, punkt 2 |
45 |
utskottet |
|
+ |
|
|
140 |
PSE |
|
↓ |
|
|
|
efter art 5 |
141 |
PSE |
|
+ |
|
|
art 6 |
46 = 198 = |
utskottet PPE-DE |
|
↓ |
|
|
189 |
ELDR + HARBOUR |
delad |
|
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
- |
|
|||
|
142 |
PSE |
|
↓ |
|
|
|
143 |
PSE |
|
+ |
|
|
|
efter art 6 |
199 |
PPE-DE |
|
- |
|
|
47 |
utskottet |
|
- |
|
|
|
200 |
PPE-DE |
|
- |
|
|
|
48 |
utskottet |
|
- |
|
|
|
art 7 |
144 |
PSE |
|
- |
|
|
50 |
utskottet |
|
+ |
|
|
|
art 8, punkt 1 |
136 pc |
Verts/ALE |
EO |
+ |
293, 228, 12 |
|
52 pc |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
145 |
PSE |
|
+ |
|
|
|
art 8, punkt 1a |
136 pc |
Verts/ALE |
|
+ |
|
|
art 8, punkt 2 |
52 pc |
utskottet |
|
+ |
|
|
art 8, punkt 2a |
146 |
PSE |
|
+ |
|
|
efter art 9 |
206 |
PPE-DE |
|
- |
|
|
art 11, punkt 2-4 |
192 |
HARBOUR m.fl |
|
+ |
|
|
193 |
HARBOUR m.fl. |
|
+ |
|
|
|
194 |
HARBOUR m.fl |
EO |
- |
239, 287, 7 |
|
|
art 11, punkt 5 |
AC 216 |
PPE + PSE + ELDR + Verts |
|
+ |
|
|
195 |
HARBOUR m.fl. |
|
T |
|
|
|
137/ändr. |
ELDR |
ONU |
↓ |
|
|
|
art 11, punkt 6 |
AC 217 |
PPE + PSE + ELDR + Verts |
ONU |
+ |
501, 25, 7 |
|
196 |
HARBOUR m.fl. |
|
T |
|
|
|
138/ändr. |
ELDR |
ONU |
↓ |
|
|
|
art 11, efter punkt 6 |
AC 218 |
PPE + PSE + ELDR + Verts |
|
+ |
|
|
art 13, punkt 2 |
61 |
utskottet |
|
- |
|
|
147 |
PSE |
|
T |
|
|
|
art 13 - tillägg |
148 |
PSE |
|
↓ |
|
|
214 |
PPE-DE |
ONU |
+ |
335, 206, 3 |
|
|
art 14, punkt 1, inledningen |
149 |
PSE |
|
- |
|
|
art 14, punkt 2, stycke 1 |
150 |
PSE |
|
- |
|
|
65 |
utskottet |
|
- |
|
|
|
art 14, punkt 2, stycke 2 och 3 |
66 S |
utskottet |
|
- |
|
|
151 |
PSE |
|
+ |
|
|
|
art 15, punkt 1, stycke 1 |
68 pc |
utskottet |
delad/ONU |
|
|
|
1 |
+ |
285, 248, 6 |
|||
|
2 |
- |
245, 283, 4 |
|||
|
184 |
PSE |
|
↓ |
|
|
|
190 |
KAUPPI m.fl. |
|
↓ |
|
|
|
art 15, resten av punkt 1 |
68 pc |
utskottet |
ONU |
+ |
289, 238, 7 |
|
art 17, punkt 1 |
207 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
71 |
utskottet |
ONU |
↓ |
|
|
|
art 20, punkt 1 |
152 |
PSE |
|
+ |
|
|
73 |
utskottet |
ONU |
- |
172, 359, 9 |
|
|
153 |
PSE |
|
+ |
|
|
|
art 20, punkt 6 |
202 |
PPE-DE |
|
- |
|
|
75 |
utskottet |
|
+ |
|
|
|
203 |
PPE-DE |
|
↓ |
|
|
|
art 23, punkt 6 |
155 S |
PSE |
|
+ |
|
|
82 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
art 24, punkt 2 |
156 |
PSE |
|
+ |
|
|
157 |
PSE |
|
+ |
|
|
|
84 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
art 25, punkt 3-5 |
85 S |
utskottet |
|
- |
|
|
158 |
PSE |
|
+ |
|
|
|
art 29, punkt 2 |
159 |
PSE |
|
+ |
|
|
160 |
PSE |
|
+ |
|
|
|
art 41, punkt 2 |
162 |
PSE |
|
+ |
|
|
103 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
art 41, efter punkt 2 |
163 |
PSE |
|
+ |
|
|
art 42, punkt 1 |
164 |
PSE |
ONU |
- |
230, 297, 9 |
|
106 pc |
utskottet |
ONU |
- |
252, 282, 6 |
|
|
106 pc |
utskottet |
ONU |
- |
250, 273, 8 |
|
|
art 43, punkt 1, stycke 1 |
108 pc |
utskottet |
|
- |
|
|
art 43, punkt 1, stycke 2 |
165 |
PSE |
|
- |
|
|
108 pc |
utskottet |
|
- |
|
|
|
efter art 45 |
208 |
PPE-DE |
ONU |
- |
122, 397, 17 |
|
109 |
utskottet |
|
- |
|
|
|
212 |
PPE-DE |
ONU |
+ |
274, 252, 12 |
|
|
art 53 |
118 S |
utskottet |
|
+ |
|
|
166 |
PSE |
|
↓ |
|
|
|
art 54, punkt 1 |
167 pc |
PSE |
|
- |
|
|
119 + 120 pc |
utskottet |
|
+ |
|
|
|
art 54, efter punkt 1 |
119 + 120 pc |
utskottet |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2/EO |
- |
258, 266, 4 |
|||
|
191 |
KAUPPI m.fl. |
EO |
- |
259, 267, 4 |
|
|
art 54, punkt 3 och 4 |
167 pc |
PSE |
|
- |
|
|
art 55 |
187 |
PSE |
|
+ |
|
|
122 |
utskottet |
|
+ |
|
|
|
art 56, punkt 2 |
168 |
PSE |
|
+ |
|
|
123 |
utskottet |
|
+ |
|
|
|
Bilaga 6 |
178/ändr.2 |
PSE |
|
+ |
|
|
215 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
|
efter skäl 9 |
185 |
PSE |
|
+ |
|
|
188 |
PSE |
|
+ |
|
|
|
skäl 14 |
17 |
utskottet |
|
- |
|
|
179 |
PSE |
|
+ |
|
|
|
efter skäl 21 |
197 |
PPE-DE |
ONU |
- |
145, 377, 12 |
|
efter skäl 22 |
186 |
PSE |
|
+ |
|
|
skäl 24 |
27 |
utskottet |
|
+ |
|
|
180 |
PSE |
|
+ |
|
|
|
efter skäl 24 |
181 |
PSE |
|
+ |
|
|
28 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
182 |
PSE |
|
+ |
|
|
|
efter skäl 25 |
183 |
PSE |
|
+ |
|
|
omröstning: ändrat förslag |
|
+ |
|
||
|
omröstning: lagstiftningsresolution |
|
+ |
|
||
ÄF 74, 76, 91, 105, 111, 125, 129, 130, 169-177 och 204 hade dragits tillbaka.
ÄF 3 och 99 gäller inte alla språkversioner och togs därför inte upp till omröstning (artikel 140.1 d i arbetsordningen).
ÄF 1 förklarades otillåtligt. Ärendet vidarebefordrades till talmannen, enligt artikel 140.3 i arbetsordningen.
ÄF 116 och 117 respektive 119 och 120 hade slagits samman.
Block 1 = 7 ÄF från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden + 2 ÄF från PSE-gruppen (ÄF 80, 88, 90, 93, 95, 96, 97, 154, 161)
Block 2 = 3 ÄF från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden + 5 ÄF från PPE-DE-gruppen (ÄF 21, 22, 131 , 201, 205, 209, 210, 211)
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: ÄF 20, 23, 37, 42, 57, 68, 71, 72, 73, 106, 121, 131, 137, 138, 164, 197, 208, 212, 214, 217, Block 2 (= ÄF 21, 22, 201, 209, 210, 211)
GUE/NGL: ÄF 8, 62, 63
Begäran om särskild omröstning
PPE-DE: ÄF 33
PSE: ÄF 33 [som tillägg], 6, 8, 11, 20, 23, 24, 31, 34, 35, 38, 40, 41, 42, 43, 49, 51, 54, 55, 56, 58, 60, 62, 63, 67, 69, 72, 78, 79, 100, 107, 112, 113, 116, 117[ÄF sammanslaget med ÄF 16], 121, 131
PSE-gruppen begärde likaledes sammanslagen omröstningen enligt följande:
Block nr 1: ”kunskaper och färdigheter” (ÄF 80, 88, 90, 93, 95, 96, 97, 154, 161)
Block nr 2: ”ingenjörer” (ÄF 21, 22, 131, 201, 205, 209, 210, 211)
Begäran om delad omröstning
PPE-DE, PSE
ÄF 189
Första delen: texten i sin helhet utom orden ”t.ex. yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård och social omsorg”
Andra delen: dessa ord
PSE
ÄF 12
Första delen:”För att gynna ... yrkeskvalifikationer”
Andra delen:”baserad på ett poängsystem... med automatik”
ÄF 37
Första delen: ”i detta direktiv används ... till uppdragsgivaren”
Andra delen:”regleradt intellektuellt yrke ... etableringsmedlemsstaten”
ÄF 116 och 117 sammanslagna
Första delen:”De behöriga yrkesorganisationerna eller liknande behöriga organ”
Andra delen:”i värdmedlemsstaten ... att de mottagits”
ÄF 119+120
Första delen:”Dessutom skall experter ... yrkesområde”
Andra delen:”Medlemsstaterna ... yrkesgrupperna företräds”
ELDR
ÄF 68
Första delen: texten i sin helhet utom orden ”eller nationella”
Andra delen: dessa ord
Övrigt
PSE-gruppen hade dragit tillbaka ÄF 147.
M. HARBOUR hade dragit tillbaka ÄF 195 och 196.
Föredraganden hade föreslagit ett muntligt ändringsförslag till ÄF 20, som inte införlivades, då fler än 32 ledamöter motsatte sig det.
PSE-gruppen hade föreslagit att ÄF 33 och 37 skulle röstas som tillägg till originaltexten.
4. Typgodkännande av motorfordon ***I
Betänkande: GARGANI (A5-0025/2004)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
Ändringsförslag från ansvarigt utskott - sammanslagen omröstning |
1-12 14-17 19-34 |
utskottet |
|
+ |
|
|
Ändringsförslag från ansvarigt utskott - särskild omröstning |
13 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
18 |
utskottet |
särsk./EO |
+ |
262, 244, 16 |
|
|
Omröstning: ändrat förslag |
|
+ |
|
||
|
Omröstning: lagstiftningsresolution |
ONU |
+ |
505, 6, 19 |
||
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: slutomröstning
Begäran om särskild omröstning
PPE-DE: ÄF 13 och 18
5. Återhämtning av det nordliga kummelbeståndet *
Betänkande: SOUCHET (A5-0024/2004)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
Ändringsförslag från ansvarigt utskott - sammanslagen omröstning |
1-27 |
utskottet |
|
+ |
|
|
omröstning: ändrat förslag |
|
+ |
|
||
|
omröstning: lagstiftningsresolution |
ONU |
+ |
420, 91, 7 |
||
Begäran om omröstning med namnupprop
UEN: slutomröstning
6. Arbetstidens förläggning
Betänkande: CERCAS (A5-0026/2004)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
punkt 1 |
22 |
UEN |
|
- |
|
|
8/ändr. |
ELDR + PPE-DE |
ONU |
+ |
430, 86, 11 |
|
|
efter punkt 1 |
9/ändr. |
ELDR + PPE-DE |
EO |
+ |
274, 240, 7 |
|
33 |
ELDR |
|
+ |
|
|
|
efter punkt 2 |
23 |
UEN |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
- |
|
|||
|
punkt 3 |
10/ändr. |
ELDR + PPE-DE |
ONU |
+ |
428, 85, 10 |
|
efter punkt 3 |
11/ändr. |
ELDR + PPE-DE |
|
+ |
|
|
punkt 6 |
34 |
ELDR |
|
+ |
|
|
punkt 7 |
24 S |
UEN |
ONU |
- |
95, 423, 4 |
|
punkt 8 |
36 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
punkt 9 |
13/ändr. |
ELDR + PPE-DE |
ONU |
+ |
tillägg 441, 77, 6 |
|
25 |
UEN |
|
↓ |
|
|
|
punkt 10 |
14/ändr. |
ELDR + PPE-DE |
|
T |
|
|
punkt |
originaltexten |
särsk. |
- |
|
|
|
punkt 11 |
|
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
punkt 12 |
punkt |
originaltexten |
delad/ONU |
|
ändrat muntligen |
|
1 |
+ |
275, 229, 9 |
|||
|
2 |
+ |
335, 155, 21 |
|||
|
26 S |
UEN |
|
↓ |
|
|
|
15/ändr. |
ELDR + PPE-DE |
|
↓ |
|
|
|
efter punkt 12 |
35 |
ELDR |
|
- |
|
|
punkt 13 |
37 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
efter punkt 13 |
27 |
UEN |
|
+ |
|
|
punkt 14 |
1 S = 16/ändr. S = |
MILLER m.fl. ELDR + PPE-DE |
ONU |
+ |
311, 89, 118 |
|
punkt 15 |
17/ändr. S |
ELDR + PPE-DE |
ONU |
+ |
294, 93, 127 |
|
punkt 16 |
18S |
PPE-DE |
|
T |
|
|
28 |
ELDR + PPE-DE |
ONU |
+ |
423, 52, 42 |
|
|
38 |
GUE/NGL |
|
↓ |
|
|
|
efter punkt 20 |
39 |
GUE/NGL |
ONU |
- |
65, 431, 19 |
|
skäl C |
29 |
ELDR |
|
+ |
|
|
efter skäl I |
2 |
PPE-DE |
ONU |
- |
229, 282, 6 |
|
skäl L |
30 |
ELDR |
|
- |
|
|
skäl N |
3/ändr. |
ELDR + PPE-DE |
|
+ |
|
|
skäl O |
4/ändr. |
ELDR + PPE-DE |
|
+ |
|
|
skäl P |
5/ändr. |
ELDR+PPE-DE |
|
+ |
|
|
skäl Q |
20 S |
UEN |
|
- |
|
|
31 |
ELDR |
|
- |
|
|
|
skäl R |
21 S |
UEN |
|
- |
|
|
6/ändr. |
ELDR + PPE-DE |
|
+ |
|
|
|
skäl S |
32 |
ELDR |
|
- |
|
|
skäl U |
19 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
skäl V |
7/ändr. S |
ELDR + PPE-DE |
|
+ |
|
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
ONU |
+ |
370, 116, 21 |
||
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: ÄF 8/ändr., 10/ändr., 17/ändr., 28
ELDR: ÄF 15, 16, 17, 28, punkt 12, slutomröstning
Verts/ALE: ÄF 1, 10, 16, 24, 26, 15, 17
GUE/NGL: ÄF 2, 13, 39
Begäran om delad omröstning
PSE
ÄF 23
Första delen: texten i sin helhet utom ordet ”unika”
Andra delen: detta ord
Punkt 12
Första delen: till ”punkt b) i”
Andra delen: övrig text
GUE/NGL
Punkt 11
Första delen:”Europaparlamentet betonar ... och lagstiftningsskydd”
Andra delen:”så länge det ... detta område”
Begäran om särskild omröstning
PSE: Punkt 10
ELDR: Punkt 12
UEN: Punkterna 10, 11
Övrigt
PPE-DE-gruppen hade dragit tillbaka ÄF 18.
PPE-DE och ELDR-grupperna hade dragit tillbaka ÄF 14.
Föredragande hade föreslagit ett muntligt ändringsförslag till punkt 12, syftande till att ändra texten enligt följande:
Europaparlamentet begär att möjligheten till undantag i enlighet med artikel 18.1 b i) i direktiv 93/104/EG ses över i syfte att så snart som möjligt avskaffa den. Parlamentet uppmanar kommissionen att under tiden utarbeta konkreta sätt att ta itu med potentiellt eller faktiskt missbruk av undantagsmöjligheter, bland annat genom att undersöka hur man bäst kan stärka undantagsmöjlighetens karaktär av frivillighet .
Föredraganden hade likaledes begärt delad omröstning av punkten såsom ändrad.
Talmannen konstaterade att ingen motsatte sig att denna muntliga ändring beaktades, som införlivades liksom begäran om delad omröstning.
PSE-gruppen hade föreslagit att ÄF 13/ändr. skulle röstas som tillägg till originaltexten.
BILAGA II
OMRÖSTNINGSRESULTAT MED NAMNUPPROP
Betänkande Garot A5-0022/2004
Resolution
Ja-röster: 313
EDD: Belder, Blokland, van Dam
ELDR: Pesälä, Pohjamo, Ries, Väyrynen
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Caudron, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krivine, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta
NI: Berthu, Borghezio, Garaud, Gobbo, Hager, de La Perriere, Mennea, Raschhofer, Souchet, Speroni
PPE-DE: Andria, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Berend, Bodrato, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brunetta, Bushill-Matthews, Camisón Asensio, Cardoso, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Cushnahan, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferrer, Flemming, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grossetête, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Helmer, Hermange, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Karas, Keppelhoff-Wiechert, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Langen, Laschet, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, McCartin, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Perry, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Smet, Sommer, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wenzel-Perillo, von Wogau, Wuermeling, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Aparicio Sánchez, Baltas, Berenguer Fuster, Berger, Bösch, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duin, El Khadraoui, Ettl, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gillig, Glante, Gröner, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Rojo, Karamanou, Katiforis, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Linkohr, Malliori, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Müller, Myller, Napoletano, Napolitano, Paasilinna, Paciotti, Pérez Royo, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Soares, Souladakis, Swoboda, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Weiler, Zorba, Zrihen
UEN: Bigliardo, Camre, Collins, Hyland, Mussa, Ó Neachtain, Pasqua, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Buitenweg, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Nogueira Román, de Roo, Rühle, Schörling, Sörensen, Staes, Turmes
Nej-röster: 60
EDD: Abitbol, Andersen, Bernié, Bonde, Booth, Butel, Farage, Mathieu, Sandbæk, Titford
ELDR: Malmström, Paulsen, Schmidt
GUE/NGL: Alyssandrakis, Blak, Eriksson, Frahm, Krarup, Patakis
PPE-DE: Arvidsson, Cederschiöld, Grönfeldt Bergman, Scallon, Stenmarck, Wachtmeister
PSE: Adam, Andersson, Cashman, Corbett, Corbey, Evans Robert J.E., Färm, Ford, Hedkvist Petersen, Honeyball, Hughes, van Hulten, Karlsson, Kinnock, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Miller, Moraes, Morgan, Murphy, O'Toole, Read, Sandberg-Fries, Stihler, Swiebel, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Trentin, Watts, Whitehead, Wiersma, Wynn
Nedlagda röster: 42
ELDR: André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, Busk, Calò, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Martelli, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Plooij-van Gorsel, Procacci, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sterckx, Sørensen, Vallvé, Van Hecke
GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller, Manisco
NI: Beysen, Bonino, Claeys, Della Vedova, Dillen, de Gaulle, Gollnisch, Lang, Pannella, Turco
PPE-DE: Fiori
PSE: Martin Hans-Peter
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 8
Ja-röster: 286
EDD: Abitbol, Belder, Bernié, Blokland, Butel, van Dam, Saint-Josse
ELDR: André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, Busk, Calò, Davies, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Watson
NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Gobbo, Hager, de La Perriere, Raschhofer, Souchet, Speroni
PPE-DE: Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Berend, Bodrato, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Langen, Langenhagen, Laschet, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Bowe, Cashman, Dehousse, McCarthy, Zrihen
UEN: Bigliardo, Camre, Collins, Hyland, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Messner, Nogueira Román, Onesta, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nej-röster: 177
EDD: Andersen, Bonde, Booth, Farage, Sandbæk, Titford
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bordes, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta
NI: Gorostiaga Atxalandabaso
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berger, Bösch, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Goebbels, Gröner, Guy-Quint, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McNally, Malliori, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Soares, Souladakis, Stihler, Swiebel, Swoboda, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba
Nedlagda röster: 14
GUE/NGL: Blak
NI: Bonino, Cappato, Claeys, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Lang, Mennea, Pannella, Turco
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 20
Ja-röster: 169
EDD: Booth, Titford
ELDR: Andreasen, Attwooll, Boogerd-Quaak, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Duff, Dybkjær, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
NI: Beysen, Borghezio, Gobbo, Hager, Raschhofer, Speroni
PPE-DE: Almeida Garrett, Arvidsson, Atkins, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Beazley, Berend, Böge, von Boetticher, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Cederschiöld, Chichester, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Flemming, Foster, Friedrich, Gahler, Goepel, Gomolka, Goodwill, Grönfeldt Bergman, Grosch, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hernández Mollar, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Karas, Khanbhai, Kirkhope, Knolle, Koch, Konrad, Langen, Lechner, Liese, Lisi, Lombardo, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Menrad, Musotto, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Oomen-Ruijten, Oostlander, Parish, Perry, Pex, Pirker, Poettering, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Radwan, Rübig, Sacrédeus, Sartori, Scallon, Schmitt, Schnellhardt, Smet, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Tajani, Tannock, Theato, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Villiers, Wachtmeister, von Wogau, Wuermeling, Zappalà, Zissener
PSE: Paasilinna
UEN: Angelilli, Bigliardo, Mussa, Nobilia, Segni, Turchi
Verts/ALE: Celli
Nej-röster: 319
EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk
ELDR: André-Léonard, Flesch
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Berthu, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet
PPE-DE: Andria, Avilés Perea, Ayuso González, Bastos, Bayona de Perogordo, Bodrato, Bourlanges, Camisón Asensio, Cardoso, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, De Veyrac, Ferrer, Fiori, Fourtou, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Gouveia, Graça Moura, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hermange, Herranz García, Jeggle, Kastler, Keppelhoff-Wiechert, Klaß, Langenhagen, Laschet, Lulling, Mann Thomas, Martin Hugues, Mauro, Méndez de Vigo, Mombaur, Montfort, Morillon, Naranjo Escobar, Ojeda Sanz, Oreja Arburúa, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Piscarreta, Pomés Ruiz, Quisthoudt-Rowohl, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Schaffner, Schleicher, Sommer, Sudre, Suominen, Thyssen, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wenzel-Perillo, Zabell, Zimmerling
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
UEN: Camre, Collins, Hyland, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro
Verts/ALE: Aaltonen, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 19
EDD: Bernié, Butel, Mathieu, Saint-Josse
GUE/NGL: Blak
NI: Bonino, Cappato, Della Vedova, Dupuis, Mennea, Pannella, Turco
PPE-DE: Averoff, Marinos, Podestà, Schierhuber, Zacharakis
Verts/ALE: Ahern, Echerer
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 23
Ja-röster: 269
EDD: Abitbol, Belder, Bernié, Blokland, Butel, van Dam, Mathieu, Saint-Josse
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Hager, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Speroni
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, De Mita, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Langenhagen, Laschet, Lechner, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, von Wogau, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
UEN: Angelilli, Bigliardo, Camre, Collins, Hyland, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Celli
Nej-röster: 228
EDD: Andersen, Bonde, Booth, Farage, Sandbæk, Titford
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Raschhofer
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martin David W., Martínez Martínez, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Stihler, Swiebel, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 8
GUE/NGL: Blak
NI: Bonino, Cappato, Della Vedova, Dupuis, Mennea, Pannella, Turco
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 37, första delen
Ja-röster: 433
EDD: Belder, Blokland, van Dam
ELDR: André-Léonard, Procacci, Väyrynen
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schröder Ilka, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Beysen, Borghezio, Gobbo, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Raschhofer, Speroni
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Mussa, Nobilia, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nej-röster: 89
EDD: Abitbol, Andersen, Bernié, Bonde, Booth, Butel, Saint-Josse, Sandbæk, Titford
ELDR: Andreasen, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Eriksson, Krarup, Schmid Herman, Seppänen
NI: Berthu, Bonino, Cappato, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, de Gaulle, Gollnisch, Lang, de La Perriere, Martinez, Pannella, Souchet, Turco
PPE-DE: Bourlanges, Descamps, Hermange, Martin Hugues, Schaffner, Vlasto
PSE: Marinho, Miller
UEN: Camre, Collins, Crowley, Hyland, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro
Verts/ALE: Flautre, Lipietz
Nedlagda röster: 5
GUE/NGL: Alyssandrakis, Blak, Patakis
NI: Garaud, Mennea
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 37, andra delen
Ja-röster: 201
ELDR: André-Léonard, Nordmann, Procacci
NI: Beysen, Borghezio, Gobbo, Hager, Raschhofer, Speroni
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Böge, von Boetticher, Bowis, Bradbourn, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, von Wogau, Wuermeling, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Mussa, Nobilia, Thomas-Mauro
Verts/ALE: Ahern
Nej-röster: 306
EDD: Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Booth, Butel, van Dam, Mathieu, Saint-Josse, Sandbæk, Titford
ELDR: Andreasen, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Bonino, Cappato, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, Martinez, Pannella, Turco
PPE-DE: Bodrato, Bourlanges, Descamps, De Veyrac, Grossetête, Hermange, Martin Hugues, Schaffner, Sudre, Vlasto
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 17
EDD: Abitbol
GUE/NGL: Alyssandrakis, Blak, Patakis
NI: Berthu, de La Perriere, Mennea, Souchet
PSE: Ceyhun
UEN: Camre, Collins, Crowley, Hyland, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 42
Ja-röster: 238
EDD: Abitbol, Belder, Blokland, van Dam
ELDR: Malmström, Martelli, Paulsen, Schmidt
NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Hager, Lang, de La Perriere, Martinez, Raschhofer, Souchet, Speroni
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Dehousse
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Ahern
Nej-röster: 289
EDD: Andersen, Bonde, Booth, Farage, Sandbæk, Titford
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Bonino, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gorostiaga Atxalandabaso, Pannella, Turco
PPE-DE: Bébéar, Cornillet, Martin Hugues
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 7
EDD: Bernié, Butel, Mathieu, Saint-Josse
GUE/NGL: Blak
NI: Mennea
Verts/ALE: Celli
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 57
Ja-röster: 491
EDD: Abitbol, Belder, Blokland, van Dam
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schröder Ilka, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Hager, Lang, de La Perriere, Martinez, Raschhofer, Souchet, Speroni
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, De Mita, Deprez, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Foster, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Sartori, Scallon, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Stihler, Swiebel, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nej-röster: 36
EDD: Andersen, Bonde, Booth, Farage, Sandbæk, Titford
GUE/NGL: Alavanos, Alyssandrakis, Blak, Eriksson, Frahm, Krarup, Patakis
NI: Bonino, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gorostiaga Atxalandabaso, Pannella, Turco
PPE-DE: Bébéar, Bourlanges, Cornillet, Daul, Descamps, De Veyrac, Fourtou, Grossetête, Hermange, Martin Hugues, Montfort, Santer, Schaffner, Sudre, Vlasto
Nedlagda röster: 7
EDD: Bernié, Butel, Mathieu, Saint-Josse
GUE/NGL: Schmid Herman, Seppänen
NI: Mennea
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 62
Ja-röster: 301
EDD: Belder, Blokland, van Dam
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Bergaz Conesa, Caudron, Fiebiger, Fraisse, Manisco, Markov, Ribeiro, Scarbonchi, Seppänen, Sylla, Vinci
NI: Beysen, Hager
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Bowe, Cashman, McCarthy
UEN: Angelilli, Bigliardo
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, de Roo, Rühle, Schörling, Sörensen, Staes, Wuori
Nej-röster: 203
EDD: Andersen, Bernié, Bonde, Booth, Farage, Sandbæk, Titford
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bertinotti, Bordes, Brie, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Figueiredo, Frahm, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Schröder Ilka, Uca, Vachetta
NI: Bonino, Borghezio, Cappato, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, Martinez, Pannella, Raschhofer, Speroni, Turco
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
Verts/ALE: Voggenhuber
Nedlagda röster: 28
EDD: Abitbol, Butel, Mathieu, Saint-Josse
GUE/NGL: Blak, Schmid Herman
NI: Berthu, de La Perriere, Mennea, Souchet, Varaut
PSE: Dehousse, Whitehead
UEN: Berlato, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 63
Ja-röster: 321
EDD: Abitbol, Belder, Blokland, van Dam
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
NI: Berthu, Beysen, Bonino, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Hager, de La Perriere, Pannella, Raschhofer, Souchet, Turco, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Cashman, McCarthy
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, de Roo, Rühle, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Wuori, Wyn
Nej-röster: 204
EDD: Andersen, Bonde, Booth, Farage, Sandbæk, Titford
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Lang, Martinez
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
Verts/ALE: Voggenhuber
Nedlagda röster: 6
GUE/NGL: Blak
NI: Borghezio, Gobbo, Mennea, Speroni
PSE: Whitehead
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 72
Ja-röster: 244
EDD: Abitbol, Belder, Blokland, van Dam
ELDR: André-Léonard, Malmström, Martelli, Nordmann, Paulsen, Schmidt
NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Hager, Lang, de La Perriere, Martinez, Raschhofer, Souchet, Speroni, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Nej-röster: 282
EDD: Andersen, Bonde, Booth, Farage, Sandbæk, Titford
ELDR: Andreasen, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Olsson, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Blak, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Gorostiaga Atxalandabaso
PPE-DE: Hansenne
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 11
EDD: Bernié, Butel, Mathieu, Saint-Josse
NI: Bonino, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Mennea, Pannella, Turco
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 121
Ja-röster: 206
EDD: Belder, Blokland, van Dam
ELDR: Malmström, Martelli, Paulsen, Schmidt
NI: Beysen, Borghezio, Gobbo, Hager, Speroni
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, De Mita, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Florenz, Foster, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Trentin
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Muscardini, Mussa, Nobilia, Segni, Turchi
Nej-röster: 331
EDD: Abitbol, Andersen, Bernié, Bonde, Booth, Butel, Farage, Mathieu, Saint-Josse, Sandbæk, Titford
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Berthu, Bonino, Cappato, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Martinez, Pannella, Souchet, Turco, Varaut
PPE-DE: Bébéar, Bourlanges, Brok, Cornillet, Daul, Deprez, Descamps, De Veyrac, Fourtou, Grossetête, Hermange, Martin Hugues, Montfort, Schaffner, Sudre, Vlasto
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
UEN: Camre, Collins, Crowley, Hyland, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 3
GUE/NGL: Blak, Eriksson
NI: Mennea
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Block 2
Ja-röster: 138
ELDR: Calò, Costa Paolo, Di Pietro, Gasòliba i Böhm, Procacci, Vallvé
NI: Berthu, Borghezio, Gobbo, Hager, de La Perriere, Speroni, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Bodrato, Brunetta, Camisón Asensio, Cardoso, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, De Mita, Dimitrakopoulos, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Florenz, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Jarzembowski, Jeggle, Kastler, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Langen, Langenhagen, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Marinos, Marques, Matikainen-Kallström, Mauro, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Naranjo Escobar, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oostlander, Oreja Arburúa, Pastorelli, Pérez Álvarez, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Sartori, Schleicher, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Tajani, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Breyer, Rühle
Nej-röster: 381
EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Blokland, Bonde, Booth, van Dam, Farage, Sandbæk, Titford
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Davies, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Pohjamo, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Beysen, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, Martinez, Souchet
PPE-DE: Arvidsson, Atkins, Balfe, Beazley, Bébéar, Berend, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brok, Bushill-Matthews, Callanan, Cederschiöld, Chichester, Cornillet, Daul, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Doorn, Dover, Elles, Evans Jonathan, Fiori, Foster, Fourtou, Friedrich, Goodwill, Grönfeldt Bergman, Grossetête, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Inglewood, Jackson, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Kratsa-Tsagaropoulou, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Martens, Martin Hugues, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Montfort, Morillon, Nassauer, Nicholson, Oomen-Ruijten, Pack, Parish, Perry, Pex, Pirker, Pronk, Provan, Purvis, Rübig, Sacrédeus, Santer, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schmitt, Stenmarck, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tannock, Theato, Twinn, Van Orden, van Velzen, Vlasto, Wachtmeister, Wieland
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 16
EDD: Bernié, Butel, Mathieu, Saint-Josse
GUE/NGL: Blak
NI: Bonino, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Mennea, Pannella, Turco
PPE-DE: Laschet, Musotto, Sommer
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 131
Ja-röster: 113
EDD: Abitbol
ELDR: Calò, Costa Paolo, Di Pietro
NI: Berthu, Hager, de La Perriere, Souchet, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Averoff, Bartolozzi, Bastos, Berend, Böge, von Boetticher, Brok, Brunetta, Cardoso, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, De Mita, Dimitrakopoulos, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferri, Friedrich, Gahler, Gawronski, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Hatzidakis, Hieronymi, Jarzembowski, Jeggle, Kastler, Keppelhoff-Wiechert, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Liese, Lisi, Lulling, Mann Thomas, Marinos, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Mennitti, Menrad, Mombaur, Nassauer, Niebler, Nisticò, Oostlander, Pastorelli, Podestà, Poettering, Posselt, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Rovsing, Santini, Sartori, Schleicher, Schmitt, Schwaiger, Smet, Sommer, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Ahern, Graefe zu Baringdorf, Rühle
Nej-röster: 397
EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, Booth, van Dam, Sandbæk, Titford
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Davies, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Beysen, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang
PPE-DE: Arvidsson, Atkins, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Bodrato, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Chichester, Cornillet, Daul, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Doorn, Dover, Elles, Evans Jonathan, Ferrer, Fiori, Flemming, Foster, Fourtou, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gil-Robles Gil-Delgado, Goodwill, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Inglewood, Jackson, Karas, Kauppi, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Marques, Martens, Martin Hugues, Méndez de Vigo, Montfort, Morillon, Naranjo Escobar, Nicholson, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Pomés Ruiz, Pronk, Provan, Purvis, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schnellhardt, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tannock, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Zabell
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
UEN: Camre
Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 21
EDD: Bernié, Butel, Mathieu, Saint-Josse
ELDR: Van Hecke
GUE/NGL: Blak
NI: Bonino, Borghezio, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gobbo, Mennea, Pannella, Speroni, Turco
PPE-DE: Florenz, Lombardo, Musotto
Verts/ALE: McKenna
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 217
Ja-röster: 501
EDD: Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Mathieu, Saint-Josse, Sandbæk
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Blak, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Berthu, Beysen, Bonino, Borghezio, Dell'Alba, Della Vedova, Garaud, Gobbo, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, de La Perriere, Pannella, Souchet, Speroni, Turco, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, De Mita, Deprez, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Scallon, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
UEN: Angelilli, Camre, Crowley, Hyland, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Turchi
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nej-röster: 25
EDD: Booth, Farage, Titford
PPE-DE: Bébéar, Bourlanges, Cornillet, Daul, Descamps, De Veyrac, Fourtou, Grossetête, Hermange, Martin Hugues, Montfort, Sartori, Schaffner, Sudre
PSE: Adam, Soares
UEN: Berlato, Bigliardo, Collins, Muscardini, Segni, Thomas-Mauro
Nedlagda röster: 7
NI: Claeys, Dillen, de Gaulle, Gollnisch, Lang, Martinez, Mennea
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 214
Ja-röster: 335
EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Mathieu, Saint-Josse, Sandbæk
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Hager, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Speroni, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Napolitano
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nej-röster: 206
EDD: Booth, Farage, Titford
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Blak, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Bonino, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gorostiaga Atxalandabaso, Turco
PPE-DE: García-Orcoyen Tormo
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
Verts/ALE: Celli
Nedlagda röster: 3
NI: Mennea, Pannella
PSE: Dehousse
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 68, första delen
Ja-röster: 285
EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Blak, Eriksson, Frahm, Krarup
NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Gobbo, Hager, de La Perriere, Souchet, Speroni
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Poos
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Nej-röster: 248
EDD: Booth, Farage, Titford
ELDR: Gasòliba i Böhm, Vallvé
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Fraisse, Herzog, Kaufmann, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Bonino, Cappato, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, Martinez, Pannella, Turco
PPE-DE: Ferrer
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 6
EDD: Butel, Mathieu, Saint-Josse
GUE/NGL: Alyssandrakis, Patakis
NI: Mennea
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 68, andra delen
Ja-röster: 245
EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Mathieu, Saint-Josse, Sandbæk
ELDR: Boogerd-Quaak, Gasòliba i Böhm, Vallvé
GUE/NGL: Blak, Eriksson, Frahm, Krarup
NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Gobbo, Hager, de La Perriere, Souchet, Speroni
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Poos
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro
Verts/ALE: Nogueira Román
Nej-röster: 283
EDD: Booth, Farage, Titford
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Bonino, Cappato, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, Martinez, Pannella, Turco
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 4
GUE/NGL: Patakis, Sylla
NI: Garaud, Mennea
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 68 (övrig text)
Ja-röster: 289
EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, van Dam, Saint-Josse, Sandbæk
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Alavanos, Blak, Eriksson, Frahm, Seppänen
NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Gobbo, Hager, de La Perriere, Souchet, Speroni
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Poos
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Nej-röster: 238
EDD: Booth, Farage, Titford
GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Bonino, Cappato, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, Martinez, Pannella, Turco
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 7
GUE/NGL: Alyssandrakis, Krarup, Patakis
NI: Garaud, Mennea
PSE: Dehousse
Verts/ALE: Echerer
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 73
Ja-röster: 172
EDD: Abitbol
ELDR: Di Pietro, Flesch
NI: Berthu, Borghezio, Garaud, Gobbo, de La Perriere, Souchet, Speroni
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Böge, von Boetticher, Brienza, Brok, Brunetta, Camisón Asensio, Cardoso, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, De Mita, Dimitrakopoulos, Ebner, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Jarzembowski, Jeggle, Kastler, Keppelhoff-Wiechert, Klaß, Knolle, Koch, Langen, Langenhagen, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Mann Thomas, Marinos, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oostlander, Oreja Arburúa, Pastorelli, Pérez Álvarez, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Sartori, Schleicher, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Berger, Bösch, Casaca, De Keyser, Ettl, Gröner, Poos, Prets, Swoboda
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Evans Jillian, Flautre, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Onesta, Rühle, Turmes, Wyn
Nej-röster: 359
EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, Booth, van Dam, Farage, Sandbæk, Titford
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Davies, Duff, Dybkjær, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Blak, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Beysen, Bonino, Cappato, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Lang, Martinez, Pannella, Turco
PPE-DE: Arvidsson, Atkins, Balfe, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Bushill-Matthews, Callanan, Cederschiöld, Cornillet, Daul, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Doorn, Dover, Elles, Evans Jonathan, Fiori, Flemming, Florenz, Foster, Fourtou, Goodwill, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Inglewood, Jackson, Karas, Kauppi, Khanbhai, Kirkhope, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Laschet, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Marques, Martens, Martin Hugues, Montfort, Morillon, Nicholson, Oomen-Ruijten, Pack, Parish, Perry, Pex, Pirker, Pronk, Provan, Purvis, Rübig, Sacrédeus, Santer, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Tannock, Twinn, Van Orden, van Velzen, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
Verts/ALE: Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Ferrández Lezaun, Jonckheer, Lipietz, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Ortuondo Larrea, de Roo, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Voggenhuber, Wuori
Nedlagda röster: 9
EDD: Bernié, Butel, Mathieu, Saint-Josse
ELDR: Costa Paolo
NI: Mennea
PPE-DE: Doyle, Schmitt
Verts/ALE: Boumediene-Thiery
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 164
Ja-röster: 230
ELDR: Davies
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Fraisse, Herzog, Kaufmann, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Gorostiaga Atxalandabaso, Hager
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nej-röster: 297
EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Blokland, Bonde, Booth, van Dam, Farage, Sandbæk, Titford
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Blak, Eriksson, Frahm, Krarup
NI: Berthu, Beysen, Bonino, Borghezio, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Garaud, Gobbo, de La Perriere, Martinez, Souchet, Speroni, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Poos
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Nedlagda röster: 9
EDD: Bernié, Butel, Mathieu, Saint-Josse
NI: Claeys, de Gaulle, Gollnisch, Lang, Mennea
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 106, första delen
Ja-röster: 252
EDD: Abitbol, Belder, Bernié, Blokland, Butel, van Dam, Mathieu, Saint-Josse
ELDR: Flesch
NI: Berthu, Beysen, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Hager, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, De Mita, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Berger, Bösch, Ettl, Goebbels, Poos, Prets, Swoboda
UEN: Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Breyer, Graefe zu Baringdorf, Rühle, Schroedter
Nej-röster: 282
EDD: Andersen, Bonde, Booth, Farage, Sandbæk, Titford
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Blak, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Bonino, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Gorostiaga Atxalandabaso, Turco
PPE-DE: Deprez
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Schörling, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 6
NI: Borghezio, Gobbo, Mennea, Speroni
UEN: Angelilli
Verts/ALE: Echerer
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 106, andra delen
Ja-röster: 250
EDD: Abitbol, Belder, Bernié, Blokland, Butel, van Dam, Saint-Josse
ELDR: Di Pietro, Flesch
NI: Berthu, Beysen, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Hager, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, De Mita, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Berger, Bösch, Ettl, Goebbels, Katiforis, Patrie, Poos, Prets, Swoboda
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Breyer, Graefe zu Baringdorf, Rühle, Schroedter
Nej-röster: 273
EDD: Andersen, Bonde, Booth, Sandbæk, Titford
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Duff, Dybkjær, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Blak, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Bonino, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Gorostiaga Atxalandabaso, Turco
PPE-DE: Deprez
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Rapkay, Read, Rocard, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
Verts/ALE: Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Frassoni, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Schörling, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 8
EDD: Mathieu
NI: Borghezio, Gobbo, Mennea, Speroni
PSE: Rodríguez Ramos
Verts/ALE: Aaltonen, Echerer
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 208
Ja-röster: 122
EDD: Abitbol
ELDR: Gasòliba i Böhm, Vallvé, Van Hecke
NI: Berthu, Borghezio, Gobbo, Hager, de La Perriere, Souchet, Speroni, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Averoff, Banotti, Bartolozzi, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Brienza, Brok, Brunetta, Cocilovo, Cornillet, Costa Raffaele, Dimitrakopoulos, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferrer, Ferri, Fiori, Friedrich, Gahler, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Glase, Goepel, Gomolka, Grosch, Hieronymi, Jarzembowski, Jeggle, Kastler, Keppelhoff-Wiechert, Klaß, Koch, Konrad, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Mennitti, Menrad, Mombaur, Musotto, Nassauer, Niebler, Oostlander, Pastorelli, Podestà, Poettering, Posselt, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Santini, Sartori, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, van Velzen, Wieland, Wuermeling, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Graefe zu Baringdorf, Rühle
Nej-röster: 397
EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, Booth, van Dam, Sandbæk, Titford
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Blak, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Beysen, Bonino, Dell'Alba, Della Vedova, Gorostiaga Atxalandabaso, Pannella, Turco
PPE-DE: Arvidsson, Atkins, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Bastos, Bayona de Perogordo, Bébéar, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Chichester, Coelho, Cushnahan, Daul, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Doorn, Dover, Elles, Evans Jonathan, Fernández Martín, Flemming, Florenz, Foster, Fourtou, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gil-Robles Gil-Delgado, Goodwill, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Inglewood, Jackson, Karas, Kauppi, Khanbhai, Kirkhope, Knolle, Kratsa-Tsagaropoulou, Lulling, McMillan-Scott, Martin Hugues, Méndez de Vigo, Montfort, Morillon, Naranjo Escobar, Nicholson, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Pomés Ruiz, Pronk, Provan, Purvis, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Tannock, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, von Wogau, Zabell
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Schörling, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 17
EDD: Bernié, Butel, Mathieu, Saint-Josse
NI: Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Lang, Martinez, Mennea
PPE-DE: Cardoso, De Mita, Gawronski, Gouveia, Hatzidakis
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 212
Ja-röster: 274
EDD: Abitbol, Bernié, Butel, Mathieu, Saint-Josse
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
NI: Berthu, Beysen, Hager, de La Perriere, Souchet, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Graefe zu Baringdorf, Rühle, Schroedter
Nej-röster: 252
EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, Booth, van Dam, Sandbæk, Titford
ELDR: Boogerd-Quaak, Nicholson of Winterbourne
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Blak, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Bonino, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gorostiaga Atxalandabaso, Pannella, Turco
PPE-DE: Ayuso González, García-Orcoyen Tormo, Herranz García, Redondo Jiménez
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Schörling, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 12
ELDR: Formentini
NI: Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Lang, Martinez, Mennea, Speroni
Betänkande Zappalà A5-0470/2003
Ändringsförslag 197
Ja-röster: 145
EDD: Abitbol, Belder, Bernié, Blokland, Booth, Butel, van Dam, Farage, Mathieu, Saint-Josse, Titford
ELDR: Vallvé
NI: Berthu, Borghezio, Claeys, Dillen, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Hager, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Speroni, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Averoff, Avilés Perea, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Cardoso, Cocilovo, Coelho, Costa Raffaele, Cushnahan, Dimitrakopoulos, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferri, Fiori, Florenz, Friedrich, Gahler, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Glase, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Grosch, Hansenne, Hatzidakis, Hieronymi, Jarzembowski, Jeggle, Kastler, Keppelhoff-Wiechert, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Menrad, Mombaur, Nassauer, Niebler, Nisticò, Podestà, Poettering, Posselt, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Rovsing, Santini, Sartori, Scallon, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Ahern, McKenna
Nej-röster: 377
EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bertinotti, Blak, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Beysen, Gorostiaga Atxalandabaso
PPE-DE: Arvidsson, Atkins, Ayuso González, Balfe, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Chichester, Cornillet, Daul, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Doorn, Dover, Elles, Evans Jonathan, Fernández Martín, Ferrer, Flemming, Foster, Fourtou, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gil-Robles Gil-Delgado, Goodwill, Grönfeldt Bergman, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Inglewood, Jackson, Karas, Kauppi, Khanbhai, Kirkhope, Lulling, Maat, McMillan-Scott, Martin Hugues, Méndez de Vigo, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nicholson, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Pomés Ruiz, Pronk, Provan, Purvis, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Schaffner, Schierhuber, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Tannock, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Zabell
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
UEN: Camre
Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 12
GUE/NGL: Alyssandrakis, Patakis
NI: Bonino, Cappato, Della Vedova, Dupuis, Garaud, Pannella, Turco
PPE-DE: De Mita, Gouveia, Oostlander
Betänkande Gargani A5-0025/2004
Resolution
Ja-röster: 505
EDD: Belder, Bernié, Blokland, Butel, van Dam, Mathieu, Saint-Josse
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Brie, Caudron, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krivine, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Berthu, Beysen, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, de La Perriere, Mennea, Souchet, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nej-röster: 6
EDD: Andersen, Bonde, Booth, Farage, Sandbæk, Titford
Nedlagda röster: 19
EDD: Abitbol
GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Krarup, Laguiller, Manisco
NI: Bonino, Borghezio, Claeys, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Lang, Martinez, Pannella, Turco
Betänkande Souchet A5-0024/2004
Resolution
Ja-röster: 420
EDD: Abitbol, Belder, Bernié, Blokland, Butel, Mathieu, Saint-Josse
ELDR: Gasòliba i Böhm
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Brie, Caudron, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krivine, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Berthu, Beysen, Garaud, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Lang, de La Perriere, Martinez, Mennea, Souchet, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berger, Bösch, Bowe, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Ahern, Auroi, Celli, Flautre, Graefe zu Baringdorf, Nogueira Román, Ortuondo Larrea, Sörensen
Nej-röster: 91
EDD: Andersen, Bonde, Booth, van Dam, Farage, Sandbæk, Titford
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Alyssandrakis, Eriksson, Frahm, Fraisse, Krarup, Schmid Herman
PPE-DE: Sacrédeus
PSE: van den Berg, Corbey, Goebbels, van Hulten, Swiebel
Verts/ALE: Aaltonen, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Frassoni, Gahrton, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, MacCormick, Messner, Onesta, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 7
GUE/NGL: Bordes, Cauquil, Laguiller
NI: Dell'Alba
Verts/ALE: Boumediene-Thiery, Echerer, Mayol i Raynal
Betänkande Cercas A5-0026/2004
Ändringsförslag 8/ändr.
Ja-röster: 430
EDD: Abitbol, Belder, Bernié, Blokland, Butel, van Dam, Mathieu, Saint-Josse
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
NI: Beysen, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Lang, Martinez, Mennea
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Nej-röster: 86
EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Berthu, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, de La Perriere, Souchet, Varaut
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 11
EDD: Booth, Farage, Titford
NI: Bonino, Borghezio, Cappato, Pannella, Turco
PSE: Ferreira, Zrihen
Verts/ALE: Jonckheer
Betänkande Cercas A5-0026/2004
Ändringsförslag 10/ändr.
Ja-röster: 428
EDD: Abitbol, Bernié, Butel, Mathieu, Saint-Josse
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Wallis, Watson
GUE/NGL: Blak
NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Hager, Lang, de La Perriere, Martinez, Mennea, Souchet, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Coelho, Cornillet, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Fiori, Flemming, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Nej-röster: 85
EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Gorostiaga Atxalandabaso
PPE-DE: Balfe, Ferrer
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 10
EDD: Booth, Farage, Titford
NI: Cappato, Pannella
PPE-DE: Cocilovo, Matikainen-Kallström
PSE: Zrihen
Verts/ALE: Gahrton, Jonckheer
Betänkande Cercas A5-0026/2004
Ändringsförslag 24
Ja-röster: 95
EDD: Abitbol, Andersen, Bernié, Bonde, Booth, Butel, Farage, Mathieu, Saint-Josse, Sandbæk, Titford
ELDR: Andreasen, Jensen, Pesälä, Riis-Jørgensen, Sørensen, Vallvé
NI: Berthu, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Lang, de La Perriere, Martinez, Mennea, Souchet, Varaut
PPE-DE: Arvidsson, Atkins, Avilés Perea, Balfe, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Cederschiöld, Chichester, Deva, Dover, Elles, Evans Jonathan, Foster, García-Orcoyen Tormo, Goodwill, Grönfeldt Bergman, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Inglewood, Jackson, Khanbhai, Kirkhope, Lehne, Maat, McMillan-Scott, Montfort, Nassauer, Nicholson, Parish, Perry, Purvis, Scallon, Stenmarck, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Suominen, Tannock, Twinn, Van Orden, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wachtmeister
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Nej-röster: 423
EDD: Belder, Blokland, van Dam
ELDR: André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Ludford, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pohjamo, Procacci, Ries, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Väyrynen, Van Hecke, Vermeer, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Beysen, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Averoff, Ayuso González, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Camisón Asensio, Cardoso, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Cushnahan, Daul, De Mita, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Gouveia, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenzel, Sudre, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vlasto, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 4
ELDR: Busk
GUE/NGL: Krarup
PPE-DE: Podestà
Verts/ALE: Gahrton
Betänkande Cercas A5-0026/2004
Ändringsförslag 13/ändr.
Ja-röster: 441
EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Blokland, Bonde, Booth, Butel, van Dam, Farage, Mathieu, Saint-Josse, Sandbæk, Titford
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Martelli, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Wallis, Watson
GUE/NGL: Blak
NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Hager, Lang, de La Perriere, Martinez, Mennea, Souchet, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Flemming, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Jonckheer
Nej-röster: 77
EDD: Bernié
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Gorostiaga Atxalandabaso
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Ortuondo Larrea, de Roo, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 6
NI: Cappato
PPE-DE: Hatzidakis, Kratsa-Tsagaropoulou
PSE: Ferreira
Verts/ALE: Onesta, Rühle
Betänkande Cercas A5-0026/2004
Punkt 12, första delen
Ja-röster: 275
EDD: Abitbol, Bernié, Booth, Butel, Farage, Mathieu, Saint-Josse, Titford
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Brie, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Puerta, Ribeiro, Schmid Herman, Seppänen, Uca, Vinci
NI: Berthu, Claeys, Dillen, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Martinez, Souchet, Varaut
PPE-DE: Avilés Perea, Bastos, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bremmer, Brienza, Cardoso, Coelho, Doorn, Ebner, Fatuzzo, Ferrer, Ferri, Florenz, Garriga Polledo, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Grosch, Hansenne, Hieronymi, Jarzembowski, Martens, Mennitti, Morillon, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pronk, Rovsing, Sacrédeus, Smet, Thyssen, Wachtmeister
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Morgan, Müller, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
UEN: Camre, Crowley, Hyland, Mussa, Nobilia, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori
Nej-röster: 229
EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Duff, Dybkjær, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Wallis, Watson
GUE/NGL: Alyssandrakis, Bordes, Caudron, Cauquil, Krivine, Laguiller, Manisco, Patakis, Scarbonchi, Sylla, Vachetta
NI: Beysen, Garaud, Hager
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Cornillet, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Dover, Doyle, Elles, Evans Jonathan, Fernández Martín, Fiori, Flemming, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Gawronski, Goepel, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Inglewood, Jackson, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Montfort, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Murphy
Verts/ALE: Wyn
Nedlagda röster: 9
ELDR: Di Pietro, Formentini, Monsonís Domingo, Nordmann
NI: Mennea
PSE: Moraes
UEN: Angelilli, Berlato
Verts/ALE: Gahrton
Betänkande Cercas A5-0026/2004
Punkt 12, andra delen
Ja-röster: 335
EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Malmström, Monsonís Domingo, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Blak, Brie, Di Lello Finuoli, Eriksson, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Kaufmann, Krarup, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Puerta, Schmid Herman, Seppänen, Uca
NI: Beysen, Claeys, Dillen, de Gaulle, Gollnisch, Lang, de La Perriere, Martinez, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Atkins, Avilés Perea, Balfe, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Berend, Bodrato, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Bushill-Matthews, Camisón Asensio, Cardoso, Cocilovo, Coelho, De Mita, Deprez, Deva, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Ebner, Elles, Ferrer, Foster, Garriga Polledo, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goodwill, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Harbour, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Khanbhai, Kirkhope, Kratsa-Tsagaropoulou, Lehne, Liese, McMillan-Scott, Martens, Morillon, Nicholson, Niebler, Oostlander, Parish, Perry, Pronk, Provan, Purvis, Sacrédeus, Scallon, Smet, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, van Velzen, Villiers, Wachtmeister
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
UEN: Nobilia, Pasqua, Thomas-Mauro
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nej-röster: 155
EDD: Abitbol, Belder, Bernié, Blokland, van Dam
ELDR: Mulder
GUE/NGL: Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bordes, Caudron, Cauquil, Jové Peres, Koulourianos, Krivine, Laguiller, Manisco, Patakis, Ribeiro, Scarbonchi, Sylla, Vachetta
NI: Hager
PPE-DE: Andria, Arvidsson, Averoff, Ayuso González, Banotti, Bartolozzi, Bébéar, Böge, von Boetticher, Brienza, Brok, Brunetta, Callanan, Cederschiöld, Cornillet, Cushnahan, Descamps, De Veyrac, Doyle, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferri, Fiori, Flemming, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Gawronski, Gouveia, Grossetête, Hannan, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hernández Mollar, Herranz García, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oreja Arburúa, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Sudre, Suominen, Tajani, Theato, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Dehousse
UEN: Camre, Collins, Crowley, Muscardini, Mussa, Ó Neachtain, Queiró, Ribeiro e Castro, Turchi
Nedlagda röster: 21
EDD: Booth, Farage, Mathieu, Saint-Josse
ELDR: Manders
GUE/NGL: Fiebiger, Herzog, Vinci
NI: Berthu, Dell'Alba, Dupuis, Garaud, Gorostiaga Atxalandabaso, Mennea, Souchet
PPE-DE: Daul, Hermange, Schaffner
UEN: Angelilli, Berlato, Hyland
Betänkande Cercas A5-0026/2004
Ändringsförslag 1+16/ändr.
Ja-röster: 311
EDD: Abitbol, Belder, Bernié, Blokland, Booth, Butel, van Dam, Mathieu, Titford
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Hager, Lang, de La Perriere, Martinez, Mennea, Souchet, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Bowe, Cashman, Corbett, Evans Robert J.E., Ford, Gill, Görlach, Haug, Honeyball, Howitt, Kinnock, Lavarra, McAvan, McCarthy, McNally, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Miller, Moraes, Morgan, Murphy, Read, Stihler, Titley, Trentin, Whitehead, Wynn
UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro, Turchi
Nej-röster: 89
EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Gorostiaga Atxalandabaso
PPE-DE: Sacrédeus
PSE: Campos, Martínez Martínez, Pérez Royo, Scheele, Tsatsos, Valenciano Martínez-Orozco
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 118
EDD: Saint-Josse
GUE/NGL: Blak
NI: Cappato, Dell'Alba, Dupuis, Turco
PSE: Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bullmann, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gillig, Goebbels, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Hedkvist Petersen, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Katiforis, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Leinen, Linkohr, Lund, Malliori, Martin Hans-Peter, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miranda de Lage, Müller, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Torres Marques, Vairinhos, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Weiler, Wiersma, Zorba, Zrihen
Betänkande Cercas A5-0026/2004
Ändringsförslag 17/ändr.
Ja-röster: 294
EDD: Abitbol, Bernié, Booth, Mathieu, Saint-Josse, Titford
ELDR: Andreasen, André-Léonard, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Hager, Lang, de La Perriere, Martinez, Mennea, Souchet, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Coelho, Cornillet, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Duin, Glante, Görlach, Gröner, Hänsch, Haug, Junker, Krehl, Kreissl-Dörfler, Marinho, Mendiluce Pereiro, Patrie, Poignant, Rothley, Sakellariou, dos Santos, Soares, Thorning-Schmidt, Tsatsos, Zrihen
UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro, Turchi
Nej-röster: 93
EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk
ELDR: Boogerd-Quaak
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Gorostiaga Atxalandabaso
PPE-DE: Cocilovo, Mauro, Sacrédeus
PSE: Campos, Casaca, Goebbels, Martínez Martínez, Scheele
Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 127
GUE/NGL: Blak
NI: Cappato, Dell'Alba, Dupuis, Turco
PPE-DE: Matikainen-Kallström
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Carlotti, Carnero González, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Guy-Quint, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Karamanou, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martin David W., Martin Hans-Peter, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Pérez Royo, Piecyk, Poos, Prets, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Sacconi, Sandberg-Fries, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Schmid Gerhard, Schulz, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Terrón i Cusí, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba
Betänkande Cercas A5-0026/2004
Ändringsförslag 28
Ja-röster: 423
EDD: Belder, Blokland, Booth, van Dam, Titford
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Mulder, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Blak, Markov
NI: Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, de Gaulle, Gollnisch, Hager, Lang, Martinez, Mennea
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Brienza, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro, Turchi
Nej-röster: 52
EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk
GUE/NGL: Alyssandrakis, Bordes, Cauquil, Fraisse, Krivine, Laguiller, Manisco, Patakis, Vachetta
NI: Gorostiaga Atxalandabaso
PPE-DE: Mauro
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 42
EDD: Abitbol, Bernié, Butel, Mathieu, Saint-Josse
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Brie, Caudron, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Seppänen, Sylla, Uca, Vinci
NI: Berthu, Dell'Alba, Dupuis, Garaud, de La Perriere, Souchet, Varaut
PSE: Swiebel
Verts/ALE: Boumediene-Thiery, Jonckheer
Betänkande Cercas A5-0026/2004
Ändringsförslag 39
Ja-röster: 65
EDD: Abitbol
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Gorostiaga Atxalandabaso
PPE-DE: Berend, Gouveia
PSE: Dehousse, Karamanou, Katiforis, Koukiadis, Malliori, Souladakis, Tsatsos, Zorba, Zrihen
Verts/ALE: Auroi, Boumediene-Thiery, Breyer, Flautre, Gahrton, Isler Béguin, Lipietz, Lucas, McKenna, Mayol i Raynal, Nogueira Román, Ortuondo Larrea, de Roo, Staes, Turmes
Nej-röster: 431
EDD: Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Booth, Butel, van Dam, Mathieu, Saint-Josse, Sandbæk, Titford
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Blak
NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Hager, Lang, de La Perriere, Martinez, Mennea, Souchet, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Florenz, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Goodwill, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Kindermann, Kinnock, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn
UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Ahern, Bouwman, Buitenweg, Cohn-Bendit, Echerer, Hudghton, Lagendijk, Voggenhuber
Nedlagda röster: 19
NI: Cappato, Dupuis, Turco
Verts/ALE: Aaltonen, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Graefe zu Baringdorf, Jonckheer, Lambert, MacCormick, Maes, Messner, Onesta, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Wuori, Wyn
Betänkande Cercas A5-0026/2004
Ändringsförslag 2
Ja-röster: 229
EDD: Abitbol, Belder, Bernié, Blokland, Booth, Butel, van Dam, Mathieu, Saint-Josse, Titford
ELDR: Manders
NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Hager, Lang, de La Perriere, Martinez, Mennea, Souchet, Varaut
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Böge, von Boetticher, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Coelho, Cornillet, Cushnahan, Daul, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Florenz, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Inglewood, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kirkhope, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling
UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro, Turchi
Nej-röster: 282
EDD: Andersen, Bonde, Sandbæk
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Malmström, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Gorostiaga Atxalandabaso
PPE-DE: Bourlanges, Cocilovo, De Mita, Deprez, Mauro, Mombaur
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 6
NI: Cappato, Dupuis, Turco
PPE-DE: Pérez Álvarez
PSE: Dehousse, Watts
Betänkande Cercas A5-0026/2004
Resolution
Ja-röster: 370
EDD: Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, van Dam, Mathieu, Saint-Josse, Sandbæk
ELDR: van den Bos, Gasòliba i Böhm, Nordmann, Procacci
GUE/NGL: Blak
NI: Claeys, Dillen, de Gaulle, Gollnisch, Hager, Lang, Martinez, Mennea
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Bébéar, Berend, Bremmer, Brienza, Brok, Brunetta, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Florenz, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Keppelhoff-Wiechert, Klaß, Knolle, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Liese, Lisi, Lombardo, Maat, McCartin, Mann Thomas, Marinos, Martens, Martin Hugues, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Morillon, Musotto, Naranjo Escobar, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Sartori, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Sudre, Suominen, Tajani, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Darras, Dehousse, De Keyser, Dhaene, Díez González, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Fava, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paasilinna, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Roth-Behrendt, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zrihen
UEN: Angelilli, Berlato, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Mussa, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, Lucas, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Nogueira Román, Onesta, Ortuondo Larrea, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nej-röster: 116
EDD: Abitbol, Booth, Titford
ELDR: Andreasen, Busk, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Flesch, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Malmström, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Bordes, Brie, Caudron, Cauquil, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Krarup, Krivine, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Patakis, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schmid Herman, Seppänen, Sylla, Uca, Vachetta, Vinci
NI: Berthu, Beysen, Garaud, Gorostiaga Atxalandabaso, de La Perriere, Souchet
PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Böge, von Boetticher, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Elles, Evans Jonathan, Foster, Goodwill, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Inglewood, Jackson, Kirkhope, McMillan-Scott, Nicholson, Parish, Perry, Provan, Purvis, Scallon, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sumberg, Tannock, Twinn, Van Orden, Villiers, von Wogau
Nedlagda röster: 21
ELDR: André-Léonard, Calò, Dybkjær, Manders, Ries
GUE/NGL: Fraisse, Herzog
NI: Borghezio, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis
PPE-DE: Koch, Konrad, Lulling, Matikainen-Kallström, Niebler
PSE: Ferreira, Murphy, Vairinhos
UEN: Camre
ANTAGNA TEXTER
P5_TA(2004)0084
Jordbruksinkomsternas utveckling inom Europeiska unionen
Europaparlamentets resolution om utvecklingen av jordbruksinkomster inom Europeiska unionen (2002/2258(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av parlamentets resolutioner av den 30 maj 2002 om reformen av den gemensamma organisationen av marknaden och landsbygdsutvecklingen inom ramen för Agenda 2000 (1), av den 7 november 2002 om halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken (2) och av den 5 juni 2003 om det multifunktionella jordbruket och reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (3), |
|
— |
med beaktande av sina ståndpunkter av den 5 juni 2003 om gemensamma bestämmelser för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av stödsystem för producenter av vissa grödor (4), om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden (5), om förslaget till rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (6), om förslaget till rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för torkat foder för regleringsåren 2004/05-2007/08 (7), om förslaget till rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för ris (8), om förslaget till rådets förordning om införande av en avgift för mjölk och mjölkprodukter (9) och om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1255/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (10), |
|
— |
med beaktande av de bestämmelser som rådet antog i oktober 2003 om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) (11), |
|
— |
med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A5-0022/2004), och av följande skäl: |
|
A. |
Den reform som rådet antog i juni 2003 ökar marknadens betydelse för jordbruksinkomsterna och inför ett extra offentligt stöd som ersättning för de ideella tjänster som jordbrukarna utför för hela det europeiska samhället. |
|
B. |
Europaparlamentet uppmärksammar förklaringarna från Europeiska rådets möte i Luxemburg (december 1997) och Berlin (juni 1999) till förmån för ett multifunktionellt europeiskt jordbruk inom hela unionens territorium. |
|
C. |
Det är nödvändigt att stödja ett territoriellt jordbruk inom EU som har förmåga att överallt behålla så många lantbruk och arbetstillfällen som möjligt. |
|
D. |
Marknadsregleringens och prisstabilitetens betydelse inom EU:s jordbrukspolitik har utan tvekan minskat under de senaste åren, samtidigt som världsmarknadens inflytande över EU:s jordbruksmarknader ökat. |
|
E. |
I andra delar av världen planeras även andra regleringsmetoder för krishantering vid sidan av marknadsreglering och prisstabilitet för att trygga en stabil inkomst. |
Situationen när det gäller inkomsterna inom ramen för EU:s och GJP:s åtaganden
|
1. |
Europaparlamentet påminner om att ett av de grundläggande målen för den gemensamma jordbrukspolitiken är att garantera en rimlig levnadsnivå och stabila inkomster för jordbruksbefolkningen för att kunna behålla jordbruksverksamhet inom hela EU:s territorium. |
|
2. |
Europaparlamentet konstaterar att EU:s jordbruksinkomster har ökat med 7 procent från 1995 till 2002, men att denna ökning endast varit möjlig genom en minskning på 15,7 procent av antalet jordbruksföretag, en ökning av jordbrukens storlek, intensivare produktion och utveckling av bisysslor och diversifiering. |
|
3. |
Europaparlamentet understryker emellertid att skillnaderna jämfört med andra yrkeskategorier inte är desamma i alla länder, regioner och sektorer. Det finns stora inkomstskillnader mellan olika heltidsjordbruk, vilket till viss del kan förklaras med arbetets produktivitet men även med den ojämna fördelningen av stödet baserat på jordbruksföretagens storlek och inriktning: 20 procent av jordbruksföretagen mottar 73 procent av direktstödet för 59 procent av jordbruksytan och endast 25 procent av de sysselsatta inom jordbruket. |
|
4. |
Europaparlamentet påpekar att det dessutom finns stora skillnader mellan andelen mottaget stöd och länders och sektorers andelar av det europeiska jordbrukets totala produktionsvärde. |
|
5. |
Europaparlamentet konstaterar dessutom att förstärkningen av det nya direktstödsystemet gör att många produktionssektorer blir allt mer beroende av detta direktstöd för sina inkomster. |
|
6. |
Europaparlamentet önskar enklare tillgång till, förbättring av och större användning av befintliga statistiska verktyg för att rent allmänt öka kunskapen om de europeiska jordbruksinkomsterna. |
Prisernas roll för att generera jordbruksinkomster
|
7. |
Europaparlamentet påminner om att produktionskostnaderna beräknas öka på grund av skärpt tillämpning av de normer som kopplas till multifunktionaliteten, medan det allmänna stödet till jordbrukare beräknas minska fram till 2013. Parlamentet framhåller pris- och marknadspolitikens roll för att garantera att jordbruksinkomster genereras. |
|
8. |
Europaparlamentet anser att marknadsreglering och prisstabilitet är konsekventa verktyg i den nya gemensamma jordbrukspolitik som är baserad på ett fast direktstöd frikopplat från produktionen. För att få stabila inkomster anser parlamentet att det är nödvändigt att bekämpa de fluktuationer av jordbrukspriserna som skulle kunna bli följden av förändrade klimatförhållanden, utvecklingen i världen eller eventuella kriser. |
|
9. |
Europaparlamentet anser i detta sammanhang att det är nödvändigt att garantera att de institutionella priserna, med ett utgiftstak inom vissa volymer av produktionen baserade på den inre marknadens behov, i framtiden fungerar som ett allmänt skyddsnät inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet anser att det samtidigt är nödvändigt att de regleringsinstrument för utbudet som finns att tillgå bevaras eller rent av utvidgas något. Vid sidan av dessa instrument bör man enligt parlamentet emellertid även reagera med hjälp av andra instrument på sådana fluktuationer av jordbrukspriserna som är en följd av t.ex. klimatförhållanden eller katastrofer, i likhet med de system som tillämpas i bl.a. Australien, Förenta staterna och Kanada. |
|
10. |
Europaparlamentet anser att dessa garanterade institutionella priser måste fastställas i relation till produktionskostnaderna för att nämnda priser skall kunna fungera som ett skyddsnät. Parlamentet anser att nivån på dessa priser skall hindra att det skapas en attraktiv marknad för försäljning genom att producenternas uppmärksamhet avleds från marknaden och detta används som argument för att sänka marknadspriserna inom de olika sektorerna. |
|
11. |
Europaparlamentet anser dessutom att det är nödvändigt att uppmuntra kontrakt mellan de olika producent- och distributionsleden för att bättre kunna framhäva produkternas kvalitet och fördela mervärdet mer rättvist mellan parterna. |
|
12. |
Europaparlamentet understryker att förvandlingen av interventionssystemet till enskilda skyddsnät endast kan genomföras på ett varaktigt sätt, om det finns ett yttre skydd som är tillräckligt anpassat och avsett att skydda den europeiska jordbruksmodellens tre delar (ekonomi, sociala frågor och miljö). |
|
13. |
För att undvika snedvriden konkurrens anser Europaparlamentet dessutom att tillträdet till de europeiska marknaderna måste underställas samma normer som de som gäller för unionen. |
|
14. |
Europaparlamentet begär att det skapas krishanteringssystem som kan genomföras som sista utväg när marknadspriset under lång tid är lägre än skyddsnivån. |
|
15. |
Europaparlamentet understryker emellertid att nedgången i jordbrukspriserna inte påverkar utvecklingen av priset på livsmedel till konsumenterna, och att utvecklingen av konsumtionspriserna inte motsvarar utvecklingen av jordbrukarnas inkomster. Parlamentet anser att kommissionen i ljuset av denna trend bör diskutera frågan om producenternas ekonomiska organisation och hur jordbruksprodukterna släpps ut på marknaden. |
Gemenskapsstödets roll för att generera jordbruksinkomster
|
16. |
Europaparlamentet anser det legitimt att nivån på det offentliga jordbruksstödet behålls, bland annat för att ersätta jordbrukets multifunktionella prestationer för samhället och för att behålla ett levande jordbruk inom hela EU. |
|
17. |
Europaparlamentet anser det nödvändigt att gemenskapsbudgeten även i fortsättningen bidrar till att skapa villkor som garanterar sysselsättning, särskilt i mindre gynnade områden, och att även jordbruksföretagens anpassning till samhällets nya krav ersätts. |
|
18. |
Europaparlamentet anser att när kommissionen lägger fram lagstiftningsförslag som direkt berör jordbruket (t.ex. miljölagstiftning), måste man även redogöra för de ekonomiska konsekvenserna för jordbruket av denna lagstiftning. |
Frikopplingens och tvärvillkorens effekt på jordbruksinkomsterna
|
19. |
Europaparlamentet anser också att avsaknaden av en koppling mellan tilldelningen av stöd och produktionsnivån inom jordbruket riskerar att accentuera de territoriella problemen och få de olika producent- och distributionsleden ur balans om ett stort antal jordbrukare beslutar sig för att inte längre producera samtidigt som de behåller stödet. |
|
20. |
För att i främsta rummet hjälpa de anläggningar och jordbruksföretag som har störst behov av konsolidering uppmanar Europaparlamentet medlemsstaterna att tillämpa en partiell frikoppling och att genomföra systemet med överlåtelse av bonusrättigheter med hjälp av betydande omfördelningar av de nationella reserverna. Samtidigt är det ändamålsensligt att hålla fast vid möjligheten att bevilja direktstöd till företag som på grund av investeringar och verksamhetstillväxt har störst behov av konsolidering. |
|
21. |
Europaparlamentet understryker att det orättvisa systemet med frikopplat stöd samt det faktum att det tillämpas olika i olika stater riskerar att förlora sin legitimitet bland medborgarna och WTO om det fortsätter att vara baserat på rättigheter som producenterna förvärvade en gång för länge sedan och inte tillåter en mer rättvis ersättning till samtliga jordbrukare i överensstämmelse med tanken om att främja multifunktionell produktion. |
|
22. |
Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att fästa uppmärksamhet vid att det nationellt differentierade genomförandet av det nya stödsystemet i EU:s medlemsstater äventyrar den enhetlighet och konkurrensneutralitet som kännetecknar den gemensamma jordbrukspolitiken. I framtida förslag om ändring av inriktningen på det frikopplade stödet i riktning mot ett stödsystem måste såväl ett hållbart markutnyttjande som en hållbar djuruppfödning garanteras. Parlamentet anser att det måste råda samstämmighet mellan de allmänna tjänster som det multifunktionella jordbruket bidrar till och de internationella handelsreglerna. |
|
23. |
Europaparlamentet begär att det skall vidtas åtgärder för att undvika att stödvillkoren hotar mångfalden hos produktionssystemen och skadas hos en negativ inverkan på de minsta jordbruksföretagen. |
Moduleringens roll vid omfördelning av offentligt stöd och förstärkning av landsbygdens utveckling
|
24. |
Europaparlamentet beklagar att den typ av obligatorisk modulering som rådet antagit är otillräcklig för att återställa jämvikten till förmån för den andra pelaren. |
|
25. |
Europaparlamentet understryker att den obligatoriska samfinansieringen innebär en begränsning för användningen av bemyndigade anslag och att detta på ett betydande sätt bromsar utvecklingen av politiken för landsbygdens utveckling. Parlamentet anser att denna situation riskerar att förvärras i och med utvidgningen till fattigare länder. Det är därför enligt Europaparlamentet nödvändigt att minska det nationella bidragets andel inom samfinansieringssystemet. |
|
26. |
Europaparlamentet efterfrågar en större samstämmighet mellan första och andra pelaren för att bättre kunna utnyttja multifunktionaliteten hos ett territoriellt jordbruk som både leder till att minska skillnaderna i inkomst mellan regioner och jordbruksföretag och garanterar en framtid för nya generationer av jordbrukare och landsbygden. |
|
27. |
Europaparlamentet efterfrågar en förstärkning av andra pelarens medel som skulle gå utöver de resurser som härstammar från moduleringen, en starkare integrering av landsbygdsutvecklingen i den territoriella sammanhållningens dynamik och en förenkling av dess genomförande (förfaranden, områden etc.). |
*
* *
|
28. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, medlemsstaterna och Världshandelsorganisationen (WTO). |
(1) P5_TA(2002)0274 och P5_TA(2002)0275.
(2) P5_TA(2002)0532.
(3) P5_TA(2003)0263.
(4) P5_TA(2003)0256.
(5) P5_TA(2003)0257.
(6) P5_TA(2003)0258.
(7) P5_TA(2003)0259.
(8) P5_TA(2003)0260.
(9) P5_TA(2003)0261.
(10) P5_TA(2003)0262.
P5_TA(2004)0085
Den gemensamma jordbrukspolitiken: Jordbruksforskning
Europaparlamentets resolution om jordbruk och jordbruksforskning inom ramen för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (2003/2052(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A5-0018/2004), och av följande skäl: |
|
A. |
Den europeiska jordbruksmodellen med ett multifunktionellt och hållbart jordbruk är viktig för att landsbygdsområdena i EU skall utvecklas på ett livskraftigt sätt. |
|
B. |
Jordbruket är en dominerande faktor inom den allmänna ekologiska och sociala hushållningen med odlingsmarker (t.ex. klimat, markens fruktbarhet, biologisk mångfald, abiotiska resurser, utformning av landskapet). |
|
C. |
De reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken som beslutats har effekter som gör att det krävs en omläggning av jordbruket. |
|
D. |
Många väsentliga frågor om hur marken skall utnyttjas ytterst hållbart har hittills åsidosatts, eftersom man prioriterat produktionsökning och inkomstmaximering på kort sikt inom jordbruket. Det finns ett stort behov av forskning om dessa frågor. |
|
E. |
En intern och tvärvetenskaplig nyorientering för jordbruksforskningen kan ge ett viktigt bidrag till att integrera och skapa acceptans för åtgärderna för landsbygdsutveckling. |
|
F. |
Det förekommer en risk för att jordbruksproduktionen inriktas ensidigt på rationalisering, trots att samhället kräver ett naturvänligt och multifunktionellt jordbruk som är anpassat till den regionala socioekonomiska och ekologiska situationen. |
|
1. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ställa ett hållbart jordbruk och landsbygdsutveckling i fokus då den genomför sjätte forskningsramprogrammet och utarbetar sitt förslag till sjunde forskningsramprogram. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rätta till fördelningen av anslag till forskningsområdena på så sätt att en lämpligt hög andel av EU:s forskningsbudget för livsmedelsteknik och jordbruksforskning används för praxisinriktad forskning om hållbarhet och komparativa undersökningar av de olika jordbruksmetoderna. |
|
3. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att behandla forskningen om alternativa produktionsoch inkomstformer på landsbygden som en tyngdpunkt i forskningspolitiken samt stärka den betydligt och utvärdera den med tanke på hållbarheten. |
|
4. |
Europaparlamentet är övertygat om att forskning om bättre livsmedelskvalitet och -säkerhet bör förbli ett viktigt element som stärker kopplingen mellan konsumenter och producenter (fork-to-farmstrategin), men framhåller att denna forskning behöver kompletteras. |
|
5. |
Europaparlamentet förväntar sig med tanke på skyddet av konsumenternas hälsa att de komplicerade sammanhangen mellan näring, livsmedelskvalitet, faktisk livsmedelskonsumtion och hälsa skall tillmätas ännu större betydelse i den europeiska forskningen. I detta sammanhang bör man enligt parlamentets mening i allt högre grad ta hänsyn till aspekten att råvaror för livsmedel inte enbart härstammar från jordbruket, utan att de redan under flera års tid i allt högre grad har kommit från farmaceutiskt, syntetiskt och genteknologiskt producerade tillsatser och ersättningar. |
|
6. |
Europaparlamentet anser att det vid utnyttjandet av offentliga medel för att främja forskningen behövs en samhällsdebatt om forskningens syften och en utvärdering av resultaten. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att allmänheten deltar i denna diskussion inom olika branschorgan. |
|
7. |
Europaparlamentet hänvisar till kvinnornas särskilda roll för landsbygdsutvecklingen, i synnerhet i de nya medlemsstaterna, där kvinnorna allt mer arbetar med självförsörjande verksamhet på företaget och i regionen, ofta så att de driver företaget självständigt medan mannen arbetar på annat håll. Parlamentet uppmanar kommissionen att inlemma denna aspekt på lämpligt sätt i unionens forskningsverksamhet och stödja aktörerna inom landsbygdsutvecklingen med den kunskap som erfordras. |
|
8. |
Europaparlamentet välkomnar att kommissionen följt upp parlamentets förslag om att det bör forskas i bättre markörvaccin mot bl.a. mul- och klövsjukan, men betonar att sådan forskning måste breddas till att omfatta andra sjukdomar på A-listan och att denna forskningsverksamhet är och förblir viktig med tanke på hur sådana sjukdomar utvecklas. |
|
9. |
Europaparlamentet konstaterar att kostnaderna för vetenskaplig forskning som syftar till att utvärdera godkännandet av veterinärmedicinska läkemedel för relativt sällsynta djurarter samt aktiva ämnen och växtskyddsmedel för mindre skördar ibland överstiger de berörda företagens ekonomiska kapacitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka problemet och att lägga fram ett förslag på hur det skulle kunna lösas. |
|
10. |
Med tanke på utvidgningsprocessen kräver Europaparlamentet att den sociala och ekologiska parallellforskningen om hållbar landsbygdsutveckling bör stärkas. Parlamentet framhåller att man i detta sammanhang bör utföra en vetenskaplig undersökning av de erfarenheter som vunnits om jordbrukarnas metoder att utnyttja landsbygden och naturen, och inbegripa dem då innovationer utvecklas. Dessutom bör de lokala aktörernas krav på impulser tillgodoses med hjälp av praxisinriktade vetenskapliga rön. |
|
11. |
I detta sammanhang efterlyser Europaparlamentet ökat stöd för forskning som utförs direkt på gården och framhåller att tyngdpunkten bör läggas vid diversifierat jordbruk och anpassade odlingsmetoder i synnerhet när det gäller djuruppfödning. |
|
12. |
Europaparlamentet betonar att det krävs forskning om non-food-tillämpningar för råmaterial i jordbruket, eftersom dessa inte enbart kan bidra till hållbarhet, utan även till ny ekonomisk verksamhet i landsbygdsområdena. |
|
13. |
Europaparlamentet konstaterar att en särskild forskningsprioritering bör ägnas åt ekologisk odling och andra skonsamma odlingsmetoder. Inom ramen för denna forskningsprioritering bör även forskningen om djurvänliga uppfödningssystem främjas. |
|
14. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkra att samexistensåtgärderna följs upp vetenskapligt i samband med gemenskapsfinansierad bioteknisk jordbruksforskning. |
|
15. |
Europaparlamentet anser att det i unionen bör skapas gynnsamma ramvillkor för bioteknologisk forskning, så att sådan avancerad forskning skall kunna utvecklas i unionen och återvända till den. Parlamentet betonar att bioteknologisk forskning är en avgörande del av Lissabonstrategin och kan bidra till ett hållbart jordbruk av hög kvalitet. |
|
16. |
Europaparlamentet efterlyser ökad insyn i gemenskapens forskningsstöd och bättre förmedling av forskningsresultaten både inom forskarsamfundet och till jordbrukarna och aktörerna inom landsbygdsutvecklingssektorn, och anser att det krävs bättre samordning av forskningsverksamheten mellan gemenskapen, medlemsstaterna och de regionala forskningsinstituten. |
|
17. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett meddelande om hur den europeiska jordbruksforskningen i framtiden skall utformas, struktureras och stödjas - ett meddelande som även tar hänsyn till betydelsen av forskning om de politiska strategierna för att utveckla den gemensamma jordbrukspolitiken. |
|
18. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. |
P5_TA(2004)0086
Erkännande av yrkeskvalifikationer ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer (KOM(2002) 119 - C5-0113/2002 - 2002/0061(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 119) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 och artiklarna 40 och 47 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0113/2002), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden och yttrandena från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för framställningar och utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor (A5-0470/2003). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
P5_TC1-COD(2002)0061
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 11 februari 2004 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/.../EG om erkännande av yrkeskvalifikationer
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 40, artiklarna 47.1 och 47.2 första och andra ledet samt artikel 55 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),
med beaktande av artikel 152 i fördraget, i vilken föreskrivs att ”en hög hälsoskyddsnivå för människor skall säkerställas vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder”,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och
av följande skäl:
|
(1) |
Enligt artikel 3.1 c i fördraget är ett av gemenskapens mål att avskaffa hindren för fri rörlighet för personer och tjänster mellan medlemsstaterna. För medlemsstaternas medborgare innebär detta bland annat frihet att utöva ett yrke, som egenföretagare eller som anställd, i en annan medlemsstat än den där de har skaffat sig sina yrkeskvalifikationer. I artikel 47.1 i fördraget föreskrivs dessutom att direktiv skall utfärdas som syftar till ömsesidigt erkännande av examens-, utbildnings- och andra behörighetsbevis. |
|
(2) |
Enligt artiklarna 152 och 153 i fördraget skall en hög hälso- och konsumentskyddsnivå säkerställas vid utformningen och genomförandet av all gemenskapspolitik. |
|
(3) |
Efter Europeiska rådet i Lissabon den 23 och 24 mars 2000 antog kommissionen ett meddelande om ”En strategi för tjänster på den inre marknaden” (4) som i synnerhet har till mål att göra villkoren för friheten att tillhandahålla tjänster inom gemenskapen lika enkla som inom en medlemsstat. Till följd av kommissionens meddelande ”Nya europeiska arbetsmarknader, öppna och tillgängliga för alla” (5), uppdrog Europeiska rådet i Stockholm den 23 och 24 mars 2001 åt kommissionen att ”vid Europeiska rådets möte våren 2002 ... framlägga förslag om ett mera enhetligt, öppet och flexibelt system för erkännande av kvalifikationer och utbildningsbevis ...”. |
|
(4) |
Den garanti som detta direktiv ger personer som har erhållit sina yrkeskvalifikationer i en medlemsstat att utöva samma yrke i en annan medlemsstat med samma rättigheter som den som innehar ett nationellt bevis, utesluter inte att den som invandrat och utövar yrket måste följa de eventuella icke-diskriminerande villkor som uppställs av den senare staten, under förutsättning att villkoren är objektivt motiverade och proportionerliga. |
|
(5) |
För att underlätta friheten att tillhandahålla tjänster bör särskilda regler föreskrivas i syfte att utvidga utövandet av yrkesverksamhet under hemlandets yrkestitel. För informationssamhällets tjänster som ges på distans gäller även Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (6). |
|
(6) |
Mot bakgrund av de olika inrättade ordningarna å ena sidan för tillhandahållande av tjänster och å andra sidan för etablering är det lämpligt att fastlägga kriterierna för att skilja mellan dessa två begrepp, för det fall att den som tillhandahåller en tjänst flyttar till mottagningslandets territorium . |
|
(7) |
För att en tjänsteleverantör som flyttar till en annan medlemsstat fritt skall kunna tillhandahålla sina tjänster bör det vara möjligt för medlemsstaterna att införa ett system för anmälan och proformaregistrering hos den yrkesorganisation eller liknande sammanslutning som är behörig om yrkesmannen utövar sin verksamhet i kraft av etableringsfriheten; medlemsstaterna bör dessutom ha möjlighet att införa ett krav på tillfällig registrering hos värdmedlemsstatens socialförsäkringsorgan; betalningarna till detta organ bör kunna överföras till etableringsmedlemsstatens socialförsäkringsorgan. |
|
(8) |
De nationella åtgärder som kan komma att vidtas gentemot tjänsteleverantörer, till exempel avseende yrkeskvalifikationer, bör tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt, motiveras av ett oavvisligt allmänintresse, kunna garantera att det eftersträvade målet uppfylls och inte vara mer långtgående än vad som krävs för att uppnå målet. |
|
(9) |
För att underlätta etableringsfriheten, bör de principer och garantier som ligger till grund för de olika gällande ordningarna för erkännande förbättras mot bakgrund av erfarenheten. Dessutom har berörda direktiv ändrats vid flera tillfällen och en omarbetning och förenkling av bestämmelserna blir nödvändig för att skapa större enhetlighet med de tillämpliga principerna. Följaktligen skall rådets direktiv 89/48/EEG (7) och 92/51/EEG (8) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/42/EG (9) om införande av en ordning för erkännande av kvalifikationer och rådets direktiv 77/452/EEG (10), 77/453/EEG (11), 78/686/EEG (12), 78/687/EEG (13), 78/1026/EEG (14), 78/1027/EEG (15), 80/154/EEG (16), 80/155/EEG (17), 85/384/EEG (18), 85/432/EEG (19), 85/433/EEG (20) och 93/16/EEG (21) om yrkena sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, veterinär, barnmorska, arkitekt, farmaceut och läkare, senast ändrade genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/19/EG (22). |
|
(10) |
För de yrken som omfattas av den generella ordningen för erkännande av utbildningsbevis, nedan kallad ”den generella ordningen”, skall medlemsstaterna behålla möjligheten att fastställa en lägsta kvalifikationsnivå i syfte att garantera kvaliteten på de tjänster som produceras inom deras territorier. Enligt artiklarna 10, 39 och 43 i fördraget kan de ändå inte ålägga en medborgare från en medlemsstat att skaffa sig kvalifikationer som de fastställer generellt endast genom att hänvisa till de utbildningsbevis som utställs inom ramen för deras eget undervisningssystem, när den berörda personen redan har skaffat sig dessa kvalifikationer i en annan medlemsstat. Varje värdmedlemsstat i vilken ett yrke är reglerat bör följaktligen vara skyldig att ta hänsyn till de kvalifikationer som har förvärvats i en annan medlemsstat och att bedöma om dessa motsvarar de kvalifikationer den kräver. |
|
(11) |
Hänsyn bör tas till utvecklingen av utbildningssystem och studieprogram i flera medlemsstater, eftersom utbildningsinstitutionerna tar på sig ansvaret genom franchising, erkännande eller certifiering. |
|
(12) |
Ordningen för erkännande av yrkeskvalifikationer syftar varken till att åstadkomma ändringar i de bestämmelser som gäller för alla som utövar ett visst yrke i en medlemsstat, inbegripet de yrkesetiska reglerna, eller att utgöra ett hinder för medlemsstaternas legitima intresse att förhindra medborgare från att kringgå den nationella lagstiftning som gäller för olika yrken. |
|
(13) |
I de fall då en medborgare inte uppfyller de krav som gäller för att utöva ett visst yrke i bosättningsstaten får han utnyttja kvalifikationer från ursprungsmedlemsstaten om han kan visa att dessa kvalifikationer har tillerkänts honom i enlighet med definitionen av immigrant, det vill säga en medborgare som, om än endast tillfälligt, har haft som fast hemvist i en annan medlemsstat och som där förvärvat sig åtminstone en del av den yrkesutbildning och de färdigheter och erfarenheter som krävs för att få erkännande av yrkeskvalifikation i medlemsstaten i fråga. |
|
(14) |
I avsaknad av harmonisering av minimikraven för utbildningarna för tillträde till de yrken som regleras genom den generella ordningen är det nödvändigt att se till att värdmedlemsstaterna får möjlighet att kräva en kompensationsåtgärd. Denna åtgärd bör vara proportionerlig och bland annat ta hänsyn till den sökandes yrkeserfarenhet. Erfarenheten visar att kravet på ett lämplighetsprov eller en anpassningstid, enligt invandrarens val, ger tillräckliga garantier i fråga om den sökandes kvalifikationsnivå, vilket innebär att varje undantag från denna rätt i varje enskilt fall borde vara motiverad av tvingande hänsyn till allmänintresset. |
|
(15) |
För att gynna den fria rörligheten för arbetstagare, etableringsfriheten och fritt tillhandahållande av tjänster och samtidigt garantera en tillräcklig kvalifikationsnivå bör den europeiska sammanslutning som är behörig att presentera en plattform fungera som företrädare på europeisk nivå för yrkesorganisationer (eller liknande sammanslutningar) och/eller varje erkänd sammanslutning som företräder en yrkeskår, och ha till uppgift att skapa gemensamma europeiska plattformar, enligt vilka de yrkesutövare som uppfyller ett antal kriterier i fråga om yrkeskvalifikationer, ges rätt att använda den yrkestitel som dessa sammanslutningar och organisationer har utställt. Det finns anledning att på vissa villkor och med beaktande av gemenskapsrätten, i synnerhet gemenskapens konkurrensrätt, ta hänsyn till sådana initiativ i direktivet och härvid främja att erkännandena under den generella ordningen sker mer med automatik. |
|
(16) |
De yrkesorganisationer och yrkessammanslutningar som deltar i en plattform måste vara demokratiskt legitima enligt de regler som gäller i den medlemsstat som de härrör från. Därvid har yrkesorganisationerna och yrkessammanslutningarna dock inga lagstiftningsbefogenheter, utan agerar enbart som rådgivande instans. |
|
(17) |
Yrkesorganisationer som inte omfattas av detta direktiv, exempelvis ingenjörernas organisationer, bör införa en gemensam plattform som kan utgöra en grund då de eventuellt kommer att omfattas av direktivet i framtiden. |
|
(18) |
För att samtliga situationer för vilka det tidigare inte har funnits någon bestämmelse om erkännande av yrkeskvalifikationer skall beaktas, bör den generella ordningen utsträckas till de fall som inte täcks av någon särskild ordning . Detta gäller endast för sökande vars yrke omfattas av en särskild ordning i kapitel III, avdelning III, och inte uppfyller de villkor som nämns häri . |
|
(19) |
När det gäller de akademiska och yrkesmässiga kvalifikationer som står utanför ordningen för de reglerade yrkena och som därför inte omfattas av bestämmelserna i detta direktiv, bör medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och andra aktörer, med kommissionens kontinuerliga stöd, uppmuntras att vidareutveckla sina frivilliga samarbetsåtgärder och att med iakttagande av subsidiaritetsprincipen arbeta för att åstadkomma ett nedifrån och upp-orienterat förhållningssätt. Viktiga exempel är Bologna- och Brygge-processerna som utgår från ömsesidigt förtroende, insyn och informationsutbyte. Det bör även fortsättningsvis göras insatser för att se till att de frivilliga och reglerande initiativen och bestämmelserna på EU-nivå kan ingå som fullständiga och sammanhängande delar i en övergripande strategi. |
|
(20) |
Det finns skäl till att förenkla reglerna för att starta vissa industri-, handels- och hantverksverksamheter i de medlemsstater som har regler för att starta dessa verksamheter att medborgaren utövat verksamheten i fråga i en annan medlemsstat under en skälig tidsperiod som inte ligger alltför långt tillbaka i tiden. Samtidigt finns för dessa verksamheter en ordning om automatiskt erkännande grundat på yrkeserfarenhet. |
|
(21) |
Den fria rörligheten och det ömsesidiga erkännandet av utbildningsbevisen för läkare, sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, veterinär, barnmorska, farmaceut och arkitekt skall baseras på den grundläggande principen om automatiskt erkännande av utbildningsbevis på grundval av en samordning av minimikraven för utbildningarna. Man måste inneha ett visst utbildningsbevis för att få arbeta i medlemsländerna som läkare, sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, veterinär, barnmorska och farmaceut, vilket är en garanti för att den berörda personen har fullgjort en utbildning som uppfyller de fastställda minimikraven. Denna ordning skall kompletteras med en rad förvärvade rättigheter som de kvalificerade yrkesutövarna åtnjuter på vissa villkor . |
|
(22) |
I syfte att beakta den unika karaktären på läkarnas kvalifikationssystem - det finns en mängd specialistkompetenser - och gemenskapens motsvarande regelverk på området för ömsesidigt erkännande är det motiverat att tillämpa principen om ett automatiskt erkännande inte enbart på de specialistkompetenser som är gemensamma och obligatoriska för alla medlemsstater utan även på de specialistkompetenser för läkare och tandläkare som är gemensamma för ett begränsat antal medlemsstater. |
|
(23) |
Principen om ett automatiskt erkännande skall som tidigare avse alla de specialistkompetenser som redan finns inom detta system . Specialistkompetenser för läkare och tandläkare som är gemensamma för ett begränsat antal medlemsstater skall integreras i den generella ordningen för erkännande, utan att det påverkar tillämpningen av redan förvärvade rättigheter. Verkningarna av denna ändring bör i praktiken bli begränsade för invandraren, eftersom dessa situationer inte torde bli föremål för kompensationsåtgärder. Detta direktiv innebär inte att inte medlemsstaterna sinsemellan kan inrätta ett automatiskt erkännande, enligt sina egna bestämmelser, för vissa specialistkompetenser för läkare och tandläkare som är gemensamma för dem. |
|
(24) |
Alla medlemsstaterna skall hålla tandläkaryrket som ett särskilt yrke skilt från läkaryrket, oavsett om det är specialiserat i odontostomatologi. Medlemsstaterna skall se till att utbildningen av tandläkare ger dem de färdigheter som krävs för att utöva alla former av verksamhet som innebär förebyggande, diagnos och behandling av anomalier och sjukdomar i tänder, mun, käkar och omkringliggande vävnader. Tandläkaryrket bör utövas av personer som innehar ett utbildningsbevis för tandläkare som anges i detta direktiv. |
|
(25) |
Det har inte framstått som önskvärt att föreskriva en utbildningsväg för barnmorskor som är enhetlig för alla medlemsstaterna. De bör tvärtom ges största möjliga frihet att organisera sin egen utbildning. |
|
(26) |
För att förenkla är det lämpligt om hänvisning sker till beteckningen ”farmaceut” för att därmed avgränsa tillämpningsområdet för bestämmelserna om automatiskt erkännande av utbildningsbevis, utan att det påverkar tillämpningen av de specifika nationella bestämmelser som reglerar dessa verksamheter. |
|
(27) |
Personer som innehar ett utbildningsbevis i farmaci är specialister på läkemedelsprodukter och skall i princip i alla medlemsstater ha tillgång till ett avgränsat verksamhetsområde. Även om det i detta direktiv fastställs ett sådant avgränsat verksamhetsområde innebär det varken någon begränsning av de former av verksamhet som farmaceuter har tillgång till i medlemsstaterna, särskilt när det gäller biomedicinska analyser, eller något monopol på dessa former av verksamhet, eftersom införandet av ett eventuellt monopol fortfarande är medlemsstaternas ensak. Bestämmelserna i detta direktiv förmenar inte medlemsstaterna möjligheten att kräva ytterligare utbildning som villkor för tillträde till de former av verksamhet som inte ingår i det avgränsade verksamhetsområde som fastställts vid samordningen. Ett värdland som ställer sådana villkor måste därför kunna kräva att de medborgare från medlemsstaterna som innehar något av de utbildningsbevis som erkänns automatiskt enligt detta direktiv uppfyller dessa. |
|
(28) |
Detta direktiv innebär inte heller någon garanti för en samordning av samtliga villkor för att få tillträde till och utöva farmaceutisk verksamhet. Särskilt den geografiska fördelningen av apotek och frågan om monopol på utlämning av läkemedel är fortfarande medlemsstaternas ensak. Inom ramen för ländernas hälsovårdspolitik, som bl.a. går ut på att garantera en tillfredsställande utlämning av läkemedel överallt inom respektive lands territorium, begränsar vissa medlemsstater antalet nya apotek som får inrättas medan det i andra länder inte finns några bestämmelser av detta slag. Under dessa omständigheter är det för tidigt att bestämma att följderna av ett erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis i farmaci även skall omfatta utövandet av apotekarverksamhet som innehavare av ett apotek som varit öppet för allmänheten mindre än tre år. Detta direktiv förändrar inte medlemsstaternas lagar och andra författningar som förbjuder eller uppställer vissa villkor för företagens utövande av viss farmaceutisk verksamhet. |
|
(29) |
I medlemsstaterna håller det på att utvecklas vidareutbildning i sjukhusfarmaci, vilken är tänkt att bygga vidare på vissa kunskaper som inhämtats under farmaceututbildningen. För att uppnå ömsesidigt erkännande av examens-, utbildnings- och andra behörighetsbevis på formell specialistkompetens inom sjukhusfarmaci och för att ge samtliga EU-medborgare inom denna yrkeskategori samma ställning inom gemenskapen behövs det en viss samordning av kraven på utbildningen i sjukhusfarmaci. En sådan samordning förefaller inte vara möjlig att åstadkomma i detta skede, men är ett mål som bör uppnås snarast möjligt i kombination med motsvarande ömsesidigt erkännande. |
|
(30) |
Arkitekturen, byggnadernas kvalitet, det sätt på vilket dessa smälter in i omgivningen, respekt för naturen och stadsmiljön samt det kollektiva och individuella kulturarvet är angelägenheter av allmänt intresse. Därför bör det ömsesidiga erkännandet av utbildningsbevis grundas på kvalitativa och kvantitativa rättesnören, som garanterar att innehavarna av erkända utbildningsbevis kan förstå och ge praktiska uttryck åt enskilda personers, sociala gruppers och samhällens behov i fråga om markplanering, projektering och uppförande av byggnader, bevarande och förbättrande av det arkitektoniska arvet och bevarande av den naturliga balansen. |
|
(31) |
De nationella bestämmelserna på arkitekturområdet och om tillträde till och utövande av yrkesverksamhet som arkitekt har en mycket varierad räckvidd. I de flesta medlemsstater utövas verksamheten på arkitekturområdet enligt lag eller i realiteten av personer som har fått titeln arkitekt, antingen enbart eller tillsammans med en annan titel. Dessa personer har inte monopol på att utöva denna verksamhet, utom när det föreskrivs i lag. Den verksamheten eller en del av denna kan också utövas av andra yrkeskategorier, särskilt av ingenjörer som fått särskild utbildning i ingenjörskonst eller byggnation. För enkelhetens skull är det lämpligt att hänvisa till beteckningen ”arkitekt” för att därmed avgränsa tillämpningsområdet för bestämmelserna om automatiskt erkännande av utbildningsbevisen, utan att det påverkar de specifika nationella bestämmelser som reglerar dessa verksamheter. |
|
(32) |
Genom detta direktiv bör det vara möjligt för de reglerade yrken som så önskar att få särskilda riktlinjer fastställda för erkännande av kvalifikationer på grundval av en samordning av minimikraven för utbildning. |
|
(33) |
För att garantera att ordningen för erkännande av yrkeskvalifikationer blir effektiv bör det fastställas enhetliga formföreskrifter och handläggningsregler för genomförandet samt vissa närmare bestämmelser för utövandet av yrket. |
|
(34) |
För att underlätta den fria rörligheten för yrkesutövare och för att uppnå ett snabbare informationsutbyte mellan värdmedlemsstaten och etableringsmedlemsstaten bör en individuell yrkeslicens införas. På så sätt skall man kunna följa karriären för yrkesutövare som etablerar sig i olika medlemsstater. Denna licens skall innehålla uppgifter om yrkesutövarens utbildning (vid vilka universitet eller andra inrättningar som utbildningen genomgåtts, vilka kvalifikationer som erhållits) och yrkeserfarenhet samt om eventuella straffrättsliga åtgärder som vidtagits mot honom och som har anknytning till hans yrkesverksamhet. |
|
(35) |
Det är lämpligt att medlemsstaterna samarbetar sinsemellan genom att deras företrädare för de berörda yrkena får medverka, och att medlemsstaterna och deras företrädare för de berörda yrkena samarbetar med kommissionen för att underlätta genomförandet av detta direktiv och uppfyllandet av de skyldigheter det medför. Närmare bestämmelser bör fastställas för ett sådant samarbete. |
|
(36) |
Det system med kontaktpunkter som bör inrättas i medlemsstaterna, i syfte att ge information till och bistå medborgarna, bör utformas på öppnast möjliga sätt. De viktigaste uppgifterna och adresserna bör därför kunna nås via kommissionens webbplats. |
|
(37) |
Förvaltningen av de olika ordningar för erkännande som har införts genom sektorsdirektiven och den generella ordningen har visat sig vara tung och komplicerad. Förvaltningen och uppdateringen av detta direktiv bör därför förenklas, i synnerhet för att beakta de vetenskapliga och tekniska framstegen, när minimikraven för utbildningarna samordnas med tanke på det automatiska erkännandet av utbildningsbevisen. Två kommittéer för erkännande av yrkeskvalifikationer, bör inrättas för detta ändamål och lämplig medverkan av yrkesföreträdare bör säkras. De yrkesgrupper som hittills omfattats av sektorsövergripande reglering bör ingå i den ena kommittén, övriga yrkesgrupper i den andra. |
|
(38) |
Det bör inrättas en lämplig mekanism för samråd med berörda europeiska representativa sammanslutningar och de kommittéer som avses i artikel 67 för att garantera att tillräcklig hänsyn tas till yrkeskårens sakkunskaper när de sektorsspecifika garantierna smidigt skall genomföras och minimikraven för utbildning uppdateras. |
|
(39) |
För att fullt ut beakta de stora olikheterna vad gäller särskilda krav som ställs inom de olika yrkena är det nödvändigt att bilda särskilda, specialiserade underkommittéer. |
|
(40) |
Enligt artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (23) skall nödvändiga åtgärder vidtas för genomförande av detta direktiv enligt förfarandet i enlighet med artikel 5 i detta beslut. |
|
(41) |
I överensstämmelse med Bolognadeklarationen av den 19 juni 1999 om ett europeiskt område för högre utbildning och Brygge-Köpenhamnsprocessen för ett starkare europeiskt samarbete på området yrkesutbildning är det nödvändigt att involvera alla berörda parter i utformningen av en öppen europeisk arbetsmarknad. För att garantera detta bör det inrättas en europeisk rådgivande kommitté eller ett europeiskt forum bestående av företrädare för yrkesorganisationer, arbetsmarknadens parter, kommissionen och andra institutioner på utbildningsområdet. Denna instans bör ha en rådgivande funktion i förhållande till kommittéerna för erkännande av yrkeskvalifikationer och främja utveckling av en gemenskapsram för erkännande av yrkeskvalifikationer för både reglerade och icke-reglerade yrken. |
|
(42) |
Genom en periodisk rapport om genomförandet av detta direktiv, som innehåller statistiska uppgifter och som utarbetas av medlemsstaterna, blir det möjligt att avgöra inverkan av ordningen för erkännande av yrkeskvalifikationer. |
|
(43) |
Det bör föreskrivas ett lämpligt förfarande för att anta tillfälliga åtgärder, om tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv skulle innebära större svårigheter i en medlemsstat. Administrativa brister hos en medlemsstat är inget giltigt skäl för att skjuta upp införlivande av direktivet med nationell rätt. |
|
(44) |
Bestämmelserna i detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas rätt att själva utforma sina nationella socialförsäkringssystem och att bestämma vilken verksamhet som skall bedrivas inom ramen för dessa system. |
|
(45) |
Livslångt lärande har blivit särskilt viktigt för ett stort antal yrken i och med de snabba tekniska och vetenskapliga framstegen. I detta sammanhang ankommer det på medlemsstaterna att se till att yrkesutövarna genom lämplig fortbildning håller sig underrättade om de tekniska och vetenskapliga framstegen. Med tanke på rörligheten inom Europa är det dessutom viktigt att främja inlärningen av andra europeiska språk i unga år. |
|
(46) |
Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, att rationalisera, förenkla och förbättra reglerna om erkännande av yrkeskvalifikationer, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
|
(47) |
Detta direktiv påverkar varken tillämpningen av artikel 39.4 och artikel 45 i fördraget eller av de åtgärder som är nödvändiga för att garantera en hög hälso- och konsumentskyddsnivå. Det framhålls att direktivet inte är tillämpligt på sådana yrken och verksamheter som hos medlemsstaten, om än endast tillfälligt, är förenade med utövandet av offentlig makt. |
|
(48) |
Kommissionen bör undersöka om man kan inrätta en databas som gör det möjligt för medlemsstaterna att utbyta information om yrkesverksamma inom vården som fått yrkesförbud i en medlemsstat. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Avdelning I
Allmänt
Artikel 1
Syfte
I detta direktiv föreskrivs de regler enligt vilka en medlemsstat som kräver bestämda yrkesmässiga kvalifikationer för utövandet av ett reglerat yrke inom sitt territorium (nedan kallad värdmedlemsstat) som en tillräcklig förutsättning för att utöva detta yrke skall godta sådana yrkesmässiga kvalifikationer som förvärvats i en eller flera andra medlemsstater (nedan kallad ursprungsmedlemsstat) och som ger innehavaren av dessa kvalifikationer rätt att där utöva yrket.
Artikel 2
Räckvidd
1. Detta direktiv skall gälla för alla medborgare i en medlemsstat som vill utöva ett reglerat yrke, antingen som egen företagare eller som anställd, i en annan medlemsstat än den där de har förvärvat sina yrkesmässiga kvalifikationer.
2. Varje medlemsstat kan inom sitt territorium, enligt sin egen lagstiftning, tillåta innehavare av utbildningsbevis som inte erhållits i en medlemsstat att utöva reglerad yrkesverksamhet. Detta tillstånd ger emellertid inte rätt att utöva en reglerad yrkesverksamhet i en annan medlemsstat. För de yrken som omfattas av avdelning III, kapitel III, skall detta första erkännande ske i överensstämmelse med de minimikrav på utbildning som anges i det kapitlet.
3. Detta direktiv skall inte vara tillämpligt på notarius publicus.
Artikel 3
Tredjelandsmedborgare
I detta direktiv skall med medborgare i en medlemsstat även förstås tredjelandsmedborgare som lagligen och varaktigt uppehåller sig i Europeiska unionen och som skaffat sina yrkeskvalifikationer i en medlemsstat och som enligt gällande lagstiftning om fri rörlighet för personer som har uppehållstillstånd åtminstone i ursprungs- och värdmedlemsstaten.
Artikel 4
Definitioner
1. I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
|
a) |
”reglerat yrke”: en eller flera former av yrkesverksamhet för vars utövande, eller en form därav, bestämda yrkesmässiga kvalifikationer direkt eller indirekt krävs genom lagar och andra författningar. |
|
b) |
fritt yrke: yrke utövat av person som på grund av särskilda yrkeskvalifikationer personligen, under eget ansvar och yrkesmässigt självständigt utför intellektuella arbetsprestationer i allmänhetens och uppdragsgivarens intresse. Yrkesutövningen är vanligen underkastad särskilda juridiska förpliktelser som garanterar och vidareutvecklar såväl professionalitet och kvalitet som det rådande förtroendeförhållandet till uppdragsgivaren . |
|
c) |
”yrkesmässiga kvalifikationer”: kvalifikationer som intygas i ett utbildningsbevis, ett kompetensbevis som avses i artikel 14.2 a och/eller yrkeserfarenhet. |
|
d) |
”utbildningsbevis”: utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis för en yrkesutbildning som huvudsakligen ägt rum i gemenskapen och som utfärdats av en myndighet i en medlemsstat. |
2. Ett yrke som utövas av medlemmarna i en sammanslutning eller organisation som anges i bilaga I, skall betraktas som ett reglerat yrke.
När en medlemsstat erkänner en sammanslutning eller organisation som åsyftas i första stycket, skall den underrätta kommissionen om detta och denna skall offentliggöra informationen i Europeiska unionens officiella tidning.
3. Som utbildningsbevis skall också betraktas varje utbildningsbevis som utfärdats i tredje land, om innehavaren har tre års yrkeserfarenhet som intygats av den medlemsstat där utbildningsbeviset erkändes i enlighet med artikel 2.2.
Detta skall inte frånta värdmedlemsstaten möjligheten att kontrollera om examensbeviset är likvärdigt och tillämpa kompletteringsåtgärder.
Artikel 5
Verkan av erkännandet
1. Värdmedlemsstatens erkännande av yrkeskvalifikationer ger förmånstagaren samma rättigheter och skyldigheter som värdmedlemsstatens egna medborgare att i denna medlemsstat utöva det yrke som personen i fråga är kvalificerad för i ursprungsmedlemsstaten.
2. I detta direktiv är det yrke som sökande önskar utöva i värdmedlemsstaten det samma som det de är kvalificerade för i ursprungsmedlemsstaten, om det rör sig om liknande verksamheter.
3. Om det yrke som den sökande är kvalificerad för i ursprungsmedlemsstaten utgör en självständig verksamhetsdel av ett yrke som i värdmedlemsstaten täcker ett bredare verksamhetsfält och om denna skillnad inte kan kompenseras genom en sådan kompletteringsåtgärd som avses i artikel 18, har den sökande endast rätt att utöva denna verksamhetsdel i värdmedlemsstaten , med samma yrkestitel som i ursprungsmedlemsstaten. Beteckningen för denna verksamhet skall anges i titeln på värdmedlemsstatens språk .
För att undvika risken för missförstånd bland konsumenterna måste dessa få förklaringar till yrkestitlarna. I förekommande fall kan den invandrade yrkesmannen tillåtas inneha samma yrkestitel som i ursprungslandet.
Avdelning II
Frihet att tillhandahålla tjänster
Artikel 6
Principen om friheten att tillhandahålla tjänster
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8 andra stycket får medlemsstaterna inte av skäl som rör de yrkesmässiga kvalifikationerna inskränka friheten att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat
|
a) |
om tjänsteleverantören är lagligen etablerad i en medlemsstat för att där utöva samma yrkesverksamhet, och |
|
b) |
om tjänsteleverantören då denne reser till en annan medlemsstat, har utövat verksamheten under minst två år i etableringsmedlemsstaten, om yrket inte är reglerat där. |
2. Värdmedlemsstatens behöriga organ skall bedöma huruvida verksamheten skall betraktas som ett ”tillhandahållande av tjänster” av tillfällig karaktär i enlighet med detta direktiv. Bedömningen skall framför allt göras på grundval av förekomsten av fast infrastruktur, verksamhetens varaktighet och huvudsakliga innehåll samt dess frekvens, periodicitet och kontinuitet.
3. Tjänsten skall utföras under den yrkestitel som används i den medlemsstat där tjänsteleverantören är lagligen etablerad om det i denna medlemsstat finns en sådan reglerad titel för yrkesverksamheten i fråga.
Denna titel skall anges på (ett av) etableringsmedlemsstatens officiella språk på ett sätt som gör att varje förväxling med yrkestiteln i värdmedlemsstaten undviks.
Artikel 7
Särskilda bestämmelser
Utan hinder av artikel 6 måste tjänsteleverantören förfoga över den nödvändiga förmågan och lämpligheten för säker verksamhet i den berörda yrkesmiljön. När tjänsteutövaren flyttar för att tillhandahålla tjänster skall denne, innan tjänsterna tillhandahålls, uppfylla den nationella lagstiftningen i värdmedlemsstaten, där sådan lagstiftning behövs för att trygga allmänhetens säkerhet, i den utsträckning denna lagstiftning är direkt tillämplig på yrkesutövningen. En tjänsteleverantör skall åtnjuta samma rättigheter och ha samma skyldigheter som medborgarna i värdmedlemsstaten.
Vidare skall en tjänsteleverantör som utövar ett yrke som avses i kapitel III i avdelning III omfattas av de uppföranderegler av yrkesmässigt eller administrativt slag som gäller i värdmedlemsstaten. I detta syfte får medlemsstaterna kräva automatisk tillfällig registrering, som kan utgöras av ett pro formamedlemskap i en yrkesorganisation eller yrkessammanslutning, förutsatt att sådan registrering eller sådant medlemskap inte försenar eller på något sätt försvårar tillhandahållandet av tjänster eller skapar extrakostnader för den berörda personen.
Artikel 8
Dispens
I enlighet med artikel 6.1 skall värdmedlemsstaten ge tjänsteleverantörer som är etablerade i en annan medlemsstat , med undantag av tjänsteleverantörer som omfattas av en särskild ordning för yrkesmässigt skadeståndsansvar, dispens bl.a. i fråga om de krav som ställs på yrkesmän som är etablerade inom värdmedlemsstatens territorium beträffande
|
a) |
tillstånd, registrering eller medlemskap i en yrkesorganisation eller motsvarande organ, |
|
b) |
anslutning till socialförsäkringssystemet, i syfte att med ett försäkringsorgan göra avräkningar för tjänster som tillhandahållits personer som är försäkrade inom ramen för ett socialförsäkringssystem. |
Tjänsteleverantören skall emellertid på förhand eller, i brådskande fall, efteråt lämna upplysningar till det organ som avses i första stycket b om de tjänster som tillhandahålls.
Tillhandahållandet av upplysningar i enlighet med andra stycket skall ske på ett enkelt sätt och utan byråkratiska komplikationer.
Om tjänsteleverantören avser att utöva verksamhet inom yrken som omfattas av en särskild ordning med yrkesmässigt skadeståndsansvar enligt ovan skall vederbörande tillhandahålla tjänster med samma rättigheter och skyldigheter som de som är etablerade i värdmedlemsstaten. Tjänsteleverantören skall i synnerhet omfattas av de yrkesrelaterade eller administrativa etiska regler som gäller i den medlemsstaten. I detta syfte kan medlemsstaten, för att möjliggöra genomförande av gällande yrkesrelaterade bestämmelser i landet, kräva antingen automatisk tillfällig registrering eller pro forma-medlemskap i en yrkesorganisation eller yrkessammanslutning, under förutsättning att en sådan registrering eller ett sådant medlemskap inte fördröjer eller på något sätt försvårar tillhandahållandet av tjänster eller innebär extra kostnader för den som tillhandahåller tjänsterna. Om det yrke som omfattas av en särskild ordning med yrkesmässigt skadeståndsansvar är reglerat i värdmedlemsstaten men inte i ursprungsmedlemsstaten, får värdmedlemsstaten kräva fullständig registrering hos värdmedlemsstatens behöriga myndighet innan verksamheten börjar utövas.
Artikel 9
Uppgifter som på förhand skall lämnas om tjänsteleverantören reser till annan medlemsstat
Om tjänsteleverantören reser till en annan medlemsstat för att tillhandahålla tjänsten, skall denne på förhand underrätta det behöriga organet i etableringsmedlemsstaten och det behöriga organ i värdmedlemsstaten som avses i artikel 10 .
Det behöriga organet i etableringssmedlemsstaten skall i sin tur utan dröjsmål informera det behöriga organet i värdmedlemsstaten och översända alla tillgängliga uppgifter om tjänsteleverantören och dennes verksamhet.
I brådskande fall skall tjänsteleverantören underrätta det behöriga organ som avses i artikel 10 så snart som möjligt efter det att tjänsten har tillhandahållits.
Artikel 10
Administrativt samarbete
De behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten eller, om sådana saknas, yrkesorganisationen eller ett liknande yrkesorgan med ansvar för tjänsteleverantörens yrke i värdmedlemsstaten skall av de behöriga myndigheterna i etableringsmedlemsstaten begära ett intyg som visar att tjänsteleverantören lagligen utövar verksamheten i fråga i denna medlemsstat. De behöriga myndigheterna i etableringsmedlemsstaten skall snarast möjligt vidarebefordra dessa uppgifter i enlighet med artikel 66.
Om behöriga myndigheter saknas i etableringsmedlemsstaten skall en yrkes- eller handelsorganisation med ansvar för tjänsteleverantörens yrke i etableringsmedlemsstaten styrka tjänsteleverantörens behörighet att utöva denna verksamhet i den medlemsstaten.
I de fall som avses i artikel 6.1 b får de behöriga organen i värdmedlemsstaten av det behöriga organet i etableringsmedlemsstaten, kräva ett bevis på att tjänsteleverantören har utövat verksamheten i fråga under minst två år i etableringsmedlemsstaten. Detta bevis kan läggas fram på olika sätt.
Företeendet av bevis i enlighet med första, andra och tredje styckena skall inte försena utförandet av tjänsterna.
Artikel 11
Uppgifter som skall lämnas till tjänstemottagarna
Medlemsstaterna skall sörja för att tjänsteleverantören, utöver andra informationskrav som fastställs i gemenskapsrätten, meddelar tjänstemottagaren följande uppgifter , på ett sätt som alla konsumenter lätt kan läsa och förstå :
|
a) |
Om tjänsteleverantören är upptagen i ett handelsregister eller annat liknande offentligt register, vilket register det gäller samt registreringsnummer eller motsvarande identifikationsuppgifter som finns i detta register. |
|
b) |
Om verksamheten omfattas av ett tillståndssystem i etableringsmedlemsstaten, namn och adress till den behöriga övervakningsmyndigheten. |
|
c) |
Yrkesorganisation eller liknande sammanslutning i vilken tjänsteleverantören är medlem. |
|
d) |
Yrkestiteln och medlemsstaten i vilken tjänsteleverantören tilldelades denna titel. |
|
e) |
En hänvisning till bestämmelser som gäller för yrket i etaberingsmedlemsstaten och i värdmedlemsstaten och hur man får tillgång till dessa. |
|
f) |
Om tjänsteleverantören utövar en momspliktig verksamhet, det registreringsnummer som avses i artikel 22.1 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (24). |
|
g) |
Om yrket inte är reglerat i etableringsmedlemsstaten, uppgifter om detta faktum till tjänstemottagaren. |
|
h) |
Intyg att tjänsteleverantören är försäkrad mot ekonomiska risker i händelse av yrkesmässigt skadeståndsansvar, såvida detta krav gäller för utövare av samma yrke som är etablerade inom territoriet. I förekommande fall får värdmedlemsstaten kräva att tjänsteleverantören lämnar dessa upplysningar. |
Artikel 12
Lagstadgade revisioner
Bestämmelserna om frihet att tillhandahålla tjänster skall inte vara tillämpliga på lagstadgade revisioner.
Avdelning III
Etableringsfrihet
Kapitel I
Den generella ordningen för erkännande av utbildningsbevis
Artikel 13
Räckvidd
Detta kapitel gäller för alla yrken som inte omfattas av kapitel II och III i denna avdelning och i fall där den sökande inte uppfyller de villkor som fastställs i dessa kapitel.
Artikel 14
Kvalifikationsnivåer
1. För tillämpningen av artikel 17 har följande fem nivåer för yrkeskvalifikationer fastställts:
|
a) |
Nivå 1 ”kompetensbevis”. |
|
b) |
Nivå 2 ”bevis på gymnasiegrundad yrkesutbildning”. |
|
c) |
Nivå 3 ”examensbevis för en kort utbildning”. |
|
d) |
Nivå 4 ”examensbevis för utbildning på mellannivå”. |
|
e) |
Nivå 5 ”examensbevis för högre utbildning”. |
2. Nivå 1 motsvarar ett kompetensbevis utfärdat av behörig myndighet i ursprungsmedlemsstaten
|
a) |
antingen för en utbildning som inte täcks av ett utbildnings- eller examensbevis i den mening som avses i punkterna 3, 4, 5 eller 6, eller ett särskilt prov som inte föregås av någon utbildning, eller efter det att sökanden utövat yrket på heltid under tre år i följd eller på deltid under motsvarande längd under de senaste tio åren, |
|
b) |
eller för en allmän utbildning på grundskole- eller gymnasienivå som visar att innehavaren besitter allmänna kunskaper. |
3. Nivå 2 motsvarar bevis på slutförd gymnasieutbildning
|
a) |
antingen av allmän karaktär, kompletterad med utbildning eller yrkesutbildning utöver de utbildningar som avses i punkt 4 i denna artikel och/eller praktiktjänstgöring eller yrkespraktik som krävs utöver denna utbildning |
|
b) |
eller av teknisk eller yrkesinriktad karaktär, vid behov kompletterad av en sådan utbildning eller yrkesutbildning som avses i led a och/eller av praktiktjänstgöring eller yrkespraktik som krävs utöver denna utbildning. |
Följande jämställs med ett bevis i den mening som avses i första stycket: reglerade utbildningar, som direkt utformats för ett bestämt yrke och omfattar fullständig utbildning som vid behov kan kompletteras med en yrkesutbildning, praktiktjänstgöring eller yrkespraktik, och som har den utformning och nivå som fastställts i medlemsstatens lagar och andra författningar, eller som övervakas eller godkänns av den för ändamålet utsedda myndigheten; som sådana betraktas bl.a. de reglerade utbildningar som omfattas av bilaga III .
4. Nivå 3 motsvarar en postgymnasial utbildning på minst ett och högst tre år.
Med utbildningar på nivå 3 jämställs
|
a) |
utbildningar med särskild struktur som ger jämförbar nivå av yrkesskicklighet och förbereder den studerande för motsvarande ansvar och verksamhet; som sådana betraktas bl.a. utbildningarna som omfattas av bilaga II, |
|
b) |
reglerade utbildningar, som direkt utformats för ett bestämt yrke och omfattar fullständig utbildning som vid behov kan kompletteras med en yrkesutbildning, praktiktjänstgöring eller yrkespraktik, och som har den utformning och nivå som fastställts i medlemsstatens lagar och andra författningar, eller som övervakas eller godkänns av den för ändamålet utsedda myndigheten; som sådana betraktas bl.a. de reglerade utbildningar som omfattas av bilaga III. |
5. Nivå 4 motsvarar ett examensbevis för en postgymnasial utbildning om minst tre och högst fyra år eller motsvarande tidsperiod på deltid, vid universitet eller högskola eller vid en annan utbildningsanstalt på samma utbildningsnivå samt den yrkesutbildning som eventuellt krävs utöver den postgymnasiala utbildningen .
Med utbildning på nivå 4 jämställs reglerad utbildning som direkt utformats för ett bestämt yrke och som omfattar tre års postgymnasiala studier eller postgymnasiala studier på deltid motsvarande tre års heltidsstudier på universitet eller högskola, och eventuellt en yrkesutbildning, praktiktjänstgöring eller yrkespraktik som krävs utöver den postgymnasiala utbildningen.
Utformningen och nivån på yrkesutbildningen, praktikanttjänstgöringen eller yrkespraktiken skall fastställas i den berörda medlemsstatens lagar och andra författningar, eller övervakas eller godkännas av den för ändamålet utsedda myndigheten.
6. Nivå 5 motsvarar ett examensbevis för postgymnasial utbildning om minst fyra år eller motsvarande tidsperiod på deltid vid universitet eller högskola eller vid en annan utbildningsanstalt på samma utbildningsnivå samt den yrkesutbildning som eventuellt krävs utöver den postgymnasiala utbildningen .
Med utbildning på nivå 4 jämställs reglerad utbildning som direkt utformats för ett bestämt yrke och som omfattar tre års postgymnasiala studier eller postgymnasiala studier på deltid motsvarande tre års heltidsstudier på universitet eller högskola, och eventuellt en yrkesutbildning, praktiktjänstgöring eller yrkespraktik som krävs utöver den postgymnasiala utbildningen.
Utformningen och nivån på yrkesutbildningen, praktikanttjänstgöringen eller yrkespraktiken skall fastställas i den berörda medlemsstatens lagar och andra författningar, eller övervakas eller godkännas av den för ändamålet utsedda myndigheten.
7. Om ursprungsmedlemsstaten höjer den utbildningsnivå som krävs för tillträde till yrket, skall värdmedlemsstaten göra det möjligt för de yrkesutövare som har haft tillträde till yrket på grundval av den lägre nivån att erhålla ett erkännande för den högre nivån.
8. Kommissionen skall fem år efter detta direktivs ikraftträdande utvärdera hur det ovannämnda nivåsystemet fungerar. Om det i praktiken finns betydande skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller kvalifikationsnivåerna för examensbevisen skall kommissionen föreslå ett poängsystem som är förbundet med kvaliteten och innehållet i utbildningen och yrkesutbildningen i de olika medlemsstaterna. Den relevanta kommitté som avses i artikel 67 skall övervaka tilldelningen av poäng till olika utbildningar.
Artikel 15
Jämställda utbildningar
Om ett utbildningsbevis enligt artikel 14 har utfärdats för en utbildning som förvärvats i gemenskapen och som av utfärdandestaten anses ligga på likvärdig nivå skall det vara jämställt, även vad beträffar nivån, med varje annat utbildningsbevis eller annan uppsättning utbildningsbevis som utfärdats av en behörig myndighet i någon medlemsstat samt ge samma rätt att utöva yrket.
Enligt samma villkor som anges i första stycket skall även varje yrkeskvalifikation som, även om den inte uppfyller de krav som fastställts i ursprungsmedlemsstatens lagar och författningar för tillträde till ett yrke eller dess utövning i kraft av dessa bestämmelser, jämställas med sådana krav.
Däremot skall en yrkeskvalifikation som erkänns av en annan medlemsstat för utövande av ett givet yrke trots att den inte uppfyller de krav som fastställs i ursprungsmedlemsstatens lagar och författningar för tillträde till yrket i fråga eller dess utövning, och utan att den kompletteras med ytterligare utbildningsåtgärder, inte betraktas som jämställd utbildning.
Om en medborgare ansöker om erkännande på grundval av en kvalifikation som tillerkänts i värdmedlemsstaten på dessa betingelser får den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten avvisa ansökan.
Artikel 16
Erkännande av yrkeserfarenhet
Hänsyn skall tas till möjligheten att inom ett yrke, genom en rättslig eller administrativ bestämmelse i ursprungsmedlemsstaten, fastställa att yrkeserfarenheten inom ett yrke utgör en avgörande faktor då en innehavare skall höja sin utbildningsgrad till den närmast överliggande nivån enligt den indelning som fastställs i artikel 14.
Artikel 17
Villkor för erkännande
1. När det i en värdmedlemsstat krävs bestämda yrkeskvalifikationer för att utöva ett reglerat yrke, skall den behöriga myndigheten i denna medlemsstat ge sökande rätt att utöva yrket på samma villkor som de som gäller för landets egna medborgare, om de sökande innehar det kompetens- eller utbildningsbevis som krävs av en annan medlemsstat för att få utöva yrket inom dess territorium.
Kompetens- och utbildningsbevisen skall uppfylla följande krav:
|
a) |
De skall ha erhållits i en eller flera medlemsstater . |
|
b) |
De skall visa att innehavarens yrkeskvalifikationer motsvarar den nivå som värdmedlemsstaten kräver, enligt artikel 14. |
2. Rätten att utöva yrket skall gälla under förutsättning att de av värdmedlemsstaten fastställda socialförsäkringskraven beträffande den erkända yrkeskvalifikationen fullständigt uppfylls.
3. Tillträde till yrket som avses i punkt 1 skall också beviljas om den sökande utövat det yrke som avses i den punkten på heltid under minst två år under de senaste tio åren i en medlemsstat som inte reglerar detta yrke och om personen i fråga har ett eller flera kompetens- eller utbildningsbevis.
Kompetens- och utbildningsbevisen skall uppfylla följande krav:
|
a) |
De skall ha utfärdats av en behörig myndighet i en medlemsstat och utformats i enlighet med denna stats lagar och andra författningar. |
|
b) |
De skall intyga att innehavarens yrkeskvalifikationer minst motsvarar den nivå som ligger omedelbart under den som värdmedlemsstaten kräver, enligt artikel 14. |
|
c) |
De skall visa att innehavaren förberetts för att utöva yrket. |
Sådan yrkeserfarenhet som avses i första stycket får dock inte krävas när det eller de utbildningsbevis som den sökande har, och som avses i nämnda stycke, gäller bevis på den reglerade utbildning som avses i artikel 14.4 b, artikel 14.5 andra stycket och artikel 14.6 andra stycket.
4. Värdmedlemsstaten får inte kräva någon annan form av bevis eller intyg från den sökande, då detta kan jämställas med ett ifrågasättande av utbildningsbevisets giltighet och de kunskaper som intygas.
5. Utbildningsbevis som har utfärdats av utbildningsinstitutioner genom franchising, erkännande eller certifiering skall betraktas som utbildningsbevis från de institutioner som utfärdar utbildningsbeviset i fråga.
6. När det gäller utbildningsbevis som utfärdas i enlighet med de metoder som avses i punkt 5 skall den medlemsstat där utbildningsverksamheten äger rum ha rätt att på en utbildningsinstitution som är etablerad på medlemsstatens territorium, men som samarbetar med den utbildningsinstitution som utfärdar utbildningsbevisen och som är etablerad och erkänd i en annan medlemsstat, tillämpa samma mekanismer som de medlemsstaten tillämpar för att kontrollera kvaliteten på universitetsutbidlningen på sitt eget territorium, genom att sätta upp stränga regler avseende undervisning och studieförhållandena i stort, så att universitetsutbildningen håller en hög kvalitet.
Artikel 18
Kompletteringsåtgärder
1. Trots bestämmelserna i artikel 17 får värdmedlemsstaten kräva av den sökande att denne slutför en anpassningstid som inte överskrider tre år eller genomgår ett lämplighetsprov i ett av följande fall:
|
a) |
När omfattningen av den utbildning som åberopas som stöd för ansökan i enlighet med artikel 17.1 eller 17.3 är minst ett år kortare än den som krävs i värdmedlemsstaten. |
|
b) |
När de ämnen som omfattas av sökandens utbildning väsentligt avviker från dem som omfattas av det utbildningsbevis som krävs i värdmedlemsstaten. |
|
c) |
När det i värdmedlemsstaten reglerade yrket omfattar en eller flera aktiviteter som hör till ett reglerat yrke och som inte ingår i motsvarande yrke i sökandens ursprungsmedlemsstat, i enlighet med artikel 5.2, och denna skillnad motsvarar en särskild utbildning som krävs i värdmedlemsstaten och omfattar ämnen som väsentligt avviker från dem som omfattas av det kompetens- eller utbildningsbevis som den sökande stöder sig på. |
2. Om värdmedlemsstaten använder sig av möjligheten som avses i punkt 1, måste den ge den sökande rätt att välja mellan en anpassningstid eller ett lämplighetsprov.
Om en medlemsstat anser att det för ett bestämt yrke är nödvändigt att avvika från kravet på att ge invandraren rätt att välja mellan anpassningstid eller lämplighetsprov enligt första stycket, får detta endast ske av väl motiverade och nödvändiga skäl. I så fall skall den berörda medlemsstaten i förväg underrätta de andra medlemsstaterna och kommissionen om detta och lägga fram dokument som visar att detta undantag är berättigat.
Om kommissionen efter att ha mottagit alla nödvändiga uppgifter anser att avvikelsen som avses i andra stycket inte är berättigad eller strider mot gemenskapslagstiftningen, skall den inom tre månader anmoda medlemsstaten att inte vidta den planerade åtgärden .
Om denna avvikelse godkänns av kommissionen skall medlemsstaterna ändå försöka beakta invandrarens preferenser i fråga om någotdera alternativet.
3. För tillämpning av punkt 1 b och c, avses med ”ämnen som väsentligt avviker”, ämnen som är av största vikt för utövandet av yrket och som i invandrarens utbildning uppvisar väsentliga avvikelser när det gäller längd eller innehåll i förhållande till den utbildning som krävs i värdmedlemsstaten.
4. Punkt 1 skall tillämpas med hänsyn till proportionalitetsprincipen. Om värdmedlemsstaten ämnar kräva att den sökande slutför en anpassningstid eller genomgår ett lämplighetsprov, skall värdmedlemsstaten först kontrollera om de kunskaper som den sökande har tillägnat sig genom sin yrkesverksamhet, i en medlemsstat eller i tredje land, är sådana att de helt eller delvis täcker den väsentliga avvikelse som avses i punkt 3.
Artikel 19
Befrielse från kompletteringsåtgärder på grundval av gemensamma plattformar
1. Europeiska yrkesorganisationer kan meddela kommissionen vilka gemensamma plattformar som de etablerar på europeisk nivå. I denna artikel avses med
|
a) |
”europeiska yrkesorganisationer”: organ som företräder yrkesorganisationer eller liknande sammanslutningar i medlemsstaterna, för ett bestämt yrke. |
|
b) |
”gemensamma plattformar”: ett antal kriterier i fråga om bestämda yrkeskvalifikationer som garanterar tillräcklig kompetensnivå för utövandet av ett bestämt yrke och som dessa organisationer grundar sig på när de utvärderar kvalifikationer som förvärvats i medlemsstaterna . |
Om kommissionen anser att en bestämd plattform kan underlätta ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer skall den översända denna till medlemsstaterna och fatta beslut enligt det förfarande som avses i artikel 67.2.
2. De bestämmelser i medlemsstaterna som i lag fastställer kriterier i fråga om yrkeskvalifikationer för utövandet av ett yrke och den krävda utbildningens utformning och innehåll påverkas inte.
3. Om en sökandes kvalifikationer motsvarar de kriterier som fastställts genom ett beslut i enlighet med punkt 1, skall värdmedlemsstaten avstå från att tillämpa artikel 18.
4. Om en medlemsstat anser att en gemensam plattform inte längre ger tillräckliga garantier för de yrkesmässiga kvalifikationerna, skall den underrätta kommissionen som, i förekommande fall, fattar beslut enligt förfarandet som avses i artikel 67.2.
5. Inga bestämmelser i denna artikel skall påverka medlemsstaternas ansvar för innehållet i och organisationen av utbildningssystem och yrkesutbildning i enlighet med fördraget.
KAPITEL II
ERKÄNNANDE AV YRKESERFARENHET
Artikel 20
Krav när det gäller yrkeserfarenhet
Om det i en medlemsstat krävs kunskap och förmåga av allmän, affärsmässig eller yrkesmässig art för att etablera eller utöva någon av de verksamheter som anges i bilaga IV, skall denna medlemsstat som tillräckligt bevis för att sådan kunskap och förmåga förvärvats godta faktiskt utövande av denna verksamhet i en annan medlemsstat. Detta skall ske i enlighet med artiklarna 21 och 22.
Artikel 21
Verksamhetsformer som nämns i förteckning I i bilaga IV
1. När det gäller de verksamhetsformer som finns i förteckning I i bilaga i IV skall det tidigare utövandet av verksamheten ha skett
|
a) |
antingen under sex år i följd i oberoende eller företagsledande ställning, |
|
b) |
eller under tre år i följd som egenföretagare eller företagsledare, om förmånstagaren kan visa att han för verksamheten i fråga har genomgått en utbildning på minst tre år som styrks i ett nationellt erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en behörig yrkesorganisation, |
|
c) |
eller under fyra år i följd som egenföretagare eller företagsledare, om förmånstagaren kan visa att han för verksamheten i fråga genomgått en utbildning på minst två år som styrks i ett nationellt erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en behörig yrkesorganisation, |
|
d) |
eller under tre år i följd som egenföretagare eller företagsledare, om förmånstagaren kan visa att han utövat verksamheten i fråga som anställd under minst fem år, |
|
e) |
eller under åtta år i följd som tjänsteman i chefsställning på ett företag, |
|
f) |
eller under fem år i följd som anställd, om förmånstagaren kan visa att han för verksamheten i fråga genomgått en utbildning på minst tre år och som styrks i ett nationellt erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en behörig yrkesorganisation, |
|
g) |
eller under sex år i följd som anställd, om förmånstagaren kan visa att han för verksamheten i fråga genomgått en utbildning på minst två år som styrks i ett nationellt erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en behörig yrkesorganisation. |
2. I de fall som avses i a och d får verksamheten inte ha upphört tidigare än tio år före den dag då den kompletta ansökan lämnades in hos den behöriga myndighet som avses i artikel 66.
Artikel 22
Verksamhetsformer som nämns i förteckning II i bilaga IV
1. När det gäller de verksamhetsformer som finns i förteckning II i bilaga i IV skall det tidigare utövandet av verksamheten ha skett
|
a) |
antingen under tre år i följd i oberoende eller företagsledande ställning, |
|
b) |
eller under två år i följd som egenföretagare eller företagsledare, om förmånstagaren kan visa att han för verksamheten i fråga genomgått en utbildning som styrks i ett nationellt erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en behörig yrkesorganisation, |
|
c) |
eller under två år i följd som egenföretagare eller företagsledare, om förmånstagaren kan visa att han utövat verksamheten i fråga som anställd under minst tre år, |
|
d) |
eller under tre år i följd som anställd, om förmånstagaren kan visa att han för verksamheten i fråga genomgått en utbildning som styrks i ett nationellt erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en behörig yrkesorganisation. |
2. I de fall som avses i a och c får verksamheten inte ha upphört tidigare än tio år före den dag då den kompletta ansökan lämnades in hos den behöriga myndighet som avses i artikel 66.
Artikel 23
Ändringar i förteckningen över verksamhetsformer som anges i bilaga IV
Förteckningarna över verksamhetsformer som anges i bilaga IV och som omfattas av ett erkännande av yrkeserfarenhet enligt artikel 20 får ändras enligt det förfarande som avses i artikel 67.2.
KAPITEL III
ERKÄNNANDE PÅ GRUNDVAL AV SAMORDNING AV MINIMIKRAVEN FÖR UTBILDNING
Avsnitt 1
Allmänt
Artikel 24
Principen om automatiskt erkännande
1. Varje medlemsstat skall erkänna de utbildningsbevis för
|
— |
grundläggande läkarutbildning (bilaga V punkt 5.1.1), |
|
— |
specialistutbildningar (bilaga V punkt 5.1.2), |
|
— |
sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård (bilaga V punkt 5.2.2), |
|
— |
tandläkare (bilaga V punkt 5.3.2), |
|
— |
veterinärer (bilaga V punkt 5.4.2), |
|
— |
psykoterapeuter (bilaga V punkt 5.6.4), |
|
— |
farmaceuter (bilaga V punkt 5.7.2) och |
|
— |
arkitekter (bilaga V punkt 5.8.2) |
som uppfyller minimikraven för utbildning som avses i artiklarna 26, 28, 36, 41, 45, 52 och 55, genom att ge innehavarna av dessa utbildningsbevis samma rätt att utöva yrket som innehavare av utbildningsbevis som utfärdats i denna medlemsstat.
Utbildningsbevisen skall vara utfärdade av medlemsstaternas behöriga myndigheter och vid behov skall de bevis bifogas som avses i
|
— |
bilaga V punkt 5.1.1 (grundläggande läkarutbildning), |
|
— |
bilaga V punkt 5.1.2 (specialistutbildning), |
|
— |
bilaga V punkt 5.2.2 (sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård), |
|
— |
bilaga V punkt 5.3.2 (tandläkare), |
|
— |
bilaga V punkt 5.4.2 (veterinärer), |
|
— |
bilaga V punkt 5.6.4 (psykoterapeuter), |
|
— |
bilaga V punkt 5.7.2 (farmaceuter) och |
|
— |
bilaga V punkt 5.8.2 (arkitekter). |
Bestämmelserna i första och andra stycket berör inte de rättigheter som avses i artiklarna 25, 31, 39, 44 och 58.
2. Varje medlemsstat skall inom ramen för sitt eget socialförsäkringssystem, när det gäller rätten att utöva verksamhet som allmänpraktiserande läkare erkänna de utbildningsbevis som avses i bilaga V punkt 5.1.5 och som utfärdats till medlemsstaternas medborgare av övriga medlemsstater i enlighet med de minimikrav för utbildning som avses i artikel 32.
Bestämmelserna i första stycket berör inte de rättigheter som avses i artikel 34.
3. Varje medlemsstat skall erkänna de utbildningsbevis för barnmorskor enligt bilaga V punkt 5.5.2 som utfärdats för gemenskapsmedborgare från någon annan medlemsstat som uppfyller de minimikrav på utbildning som avses i artikel 47 samt motsvarar de krav som avses i artikel 49, genom att ge innehavare av dessa utbildningsbevis samma rätt att utöva yrket som innehavare av utbildningsbevis som utfärdats av medlemsstaten. Denna bestämmelse berör inte de rättigheter som avses i artiklarna 25 och 51.
4. De utbildningsbevis för arkitekter enligt bilaga V punkt 5.8.2 som erkänns automatiskt i enlighet med punkt 1 skall styrka en utbildning som påbörjats tidigast under det referensläsår som avses i nämnda bilaga.
5. Varje medlemsstat skall ge rätt att utöva verksamhet som läkare, sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, veterinär, barnmorska och farmaceut till personer som har något av de utbildningsbevis som avses i bilaga V punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.1.5, 5.2.2, 5.3.2, 5.4.2, 5.5.2 och 5.7.2 och som garanterar att personen i fråga under hela sin utbildning har förvärvat de kunskaper och färdigheter som avses i respektive avsnitt i detta direktiv .
Denna uppdatering får inte medföra att någon medlemsstat måste ändra gällande principer inom yrkeslagstiftningen när det gäller utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer.
6. Medlemsstaterna skall till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla de lagar och andra författningar som de antar när det gäller utfärdande av utbildningsbevis på det område som omfattas av detta kapitel.
Kommissionen skall efter utgången av en period på tre månader efter denna anmälan offentliggöra ett meddelande om detta i Europeiska unionens officiella tidning, med uppgift om de benämningar som medlemsstaterna antagit för utbildningsbevisen och, i förekommande fall, det organ som utfärdar utbildningsbeviset, det behörighetsbevis som medföljer nämnda utbildningsbevis och den motsvarande yrkestitel, som nämns i bilaga V punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.1.5, 5.2.2, 5.3.2, 5.4.2, 5.5.2, 5.7.2 och 5.8.2.
7. Om en medlemsstat eller kommissionen hyser tvivel om att utbildnings-, examens- eller andra behörighetsbevis uppfyller de minimikrav för utbildning som avses i artiklarna 26, 28, 36, 41, 45, 47, 52 och 55 skall kommissionen framlägga ärendet inför den relevanta kommitté som avses i artikel 67 inom tre månader efter det offentliggörande som avses i punkt 6.
Kommittén skall avge sitt yttrande inom tre månader.
Utbildnings-, examens- eller andra behörighetsbevis skall offentliggöras inom tre månader efter det att yttrandet lämnats, eller tidsfristen för lämnande av detta gått ut, utom i följande tre fall:
|
— |
När den medlemsstat som utfärdar dem ändrar den anmälan som gjorts i enlighet med punkt 6. |
|
— |
När kommittén anser att utbildnings-, examens- eller de andra behörighetsbevisen inte uppfyller de minimikrav för utbildning som avses i artiklarna 26, 28, 36, 41, 45, 47, 52 och 55. |
|
— |
När en medlemsstat eller kommissionen åberopar artikel 226 eller 227 i fördraget i syfte att väcka talan vid Europeiska gemenskapernas domstol. |
Artikel 25
Förvärvade rättigheter
1. När de utbildningsbevis för läkare som ger tillgång till verksamhet som allmänpraktiserande läkare och specialistläkare, sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, veterinär, farmaceut och arkitekt, som medlemsstaternas medborgare har, inte uppfyller alla de utbildningskrav som avses i artiklarna 26, 28, 36, 41, 45, 47 och 52, skall varje medlemsstat - utan att detta berör de förvärvade rättigheterna för dessa yrken - som tillräckligt bevis för dessa rättigheter erkänna de utbildningsbevis som utfärdats av dessa medlemsstater om de avser utbildning som påbörjats före de referensdatum som finns i bilaga V punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.2.2, 5.3.2, 5.4.2, 5.5.2 och 5.7.2, och om de åtföljs av ett intyg som visar att innehavarna av dessa utbildningsbevis under den femårsperiod som följt efter intygets utfärdande, faktiskt och författningsenligt utövat verksamheten i fråga under minst tre år i följd.
2. Samma bestämmelser gäller för utbildningsbevis för allmänpraktiserande läkare och specialistläkare, för sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, för tandläkare, veterinärer, barnmorskor och farmaceuter som utfärdats inom f.d. Tyska demokratiska republikens territorium, även om de inte uppfyller de minimikrav för utbildning som avses i artiklarna 26, 28, 36, 41, 45, 47 och 52, när det gäller en utbildning som påbörjats före
|
a) |
den 3 oktober 1989 när det gäller allmänpraktiserande läkare, sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, veterinärer, barnmorskor, farmaceuter och |
|
b) |
den 3 april 1992 när det gäller specialistläkare. |
De utbildningsbevis som avses i första stycket ger rätt att utöva yrkesverksamhet inom Tysklands hela territorium enligt samma villkor som de utbildningsbevis som utfärdats av de behöriga tyska myndigheter som avses i bilaga V punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.2.2, 5.3.2, 5.4.2, 5.5.2 och 5.7.2.
3. Varje medlemsstat skall, när det gäller medborgare i de medlemsstater som har utbildningsbevis för läkare, sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, för tandläkare, veterinärer, barnmorskor och farmaceuter som inte motsvarar de benämningar som gäller för denna medlemsstat enligt bilaga V punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.1.3, 5.1.5, 5.2.2, 5.3.2, 5.4.2, 5.5.2 och 5.7.2, erkänna de utbildningsbevis som dessa medlemsstater utfärdat och som åtföljs av ett intyg utfärdat av behöriga myndigheter eller organ.
Av intyget som avses i första stycket skall framgå att dessa utbildningsbevis utfärdats som bevis på en utbildning i enlighet med artiklarna 26, 28, 36, 41, 45, 47, och 52 och att den medlemsstat som utfärdat dem jämställer dem med dem som nämns i bilaga V punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.1.3, 5.1.5, 5.2.2, 5.3.2, 5.4.2, 5.5.2 och 5.7.2.
Avsnitt 2
Läkare
Artikel 26
Medicinsk grundutbildning
1. För tillträde till den medicinska grundutbildningen krävs en betygshandling som ger tillträde till universitet eller högskola på motsvarande nivå i en medlemsstat.
2. Den medicinska grundutbildningen skall sammanlagt omfatta minst sex års studier eller 5 500 timmars teoretisk eller praktisk undervisning vid ett universitet eller under tillsyn av ett universitet.
Om studierna påbörjades före den 1 januari 1972 kan den utbildning som avses i första stycket omfatta en sexmånaders praktisk heltidsutbildning på universitetsnivå under tillsyn av de behöriga myndigheterna.
3. Genom fortbildning skall säkerställas på varje medlemsstats egna villkor att de som har avslutat sina studier kan hålla sig ajour med de framsteg som görs inom medicinen.
Artikel 27
Kunskaper och färdigheter
Den grundläggande läkarutbildningen skall garantera att den blivande läkaren har förvärvat följande kunskaper och färdigheter:
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om de vetenskaper som medicinen bygger på och god insikt i vetenskapliga metoder inklusive principerna för värdering av biologiska funktioner, utvärdering av vetenskapligt vedertagna fakta och analys av data. |
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om friska och sjuka människors anatomi, funktioner och beteende samt sambandet mellan människans hälsotillstånd och hennes fysiska och sociala miljö. |
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om kliniska ämnen och behandlingar, som ger en sammanhängande bild av de psykiska och fysiska sjukdomarna, medicinen sedd ur förebyggande, diagnostisk och terapeutisk synvinkel samt människans fortplantning. |
|
— |
Dessa kunskaper skall inhämtas under tillsyn av behörig sjukhuspersonal. |
Artikel 28
Specialistutbildning
1. För tillträde till specialistutbildningen krävs sex års fullgjorda studier med godkända resultat inom den utbildning som avses i artikel 26, där den studerande skall ha förvärvat de nödvändiga grundkunskaperna i medicin.
2. Specialistutbildningen skall omfatta teoretisk och praktisk utbildning vid universitet, universitetssjukhus eller annan vårdinrättning som godkänts av de behöriga myndigheterna i detta syfte.
Medlemsstaterna skall tillse att utbildningstiden för sådan specialistutbildning som avses i bilaga V punkt 5.1.3 inte är kortare än vad som avses i denna punkt. Utbildningen skall ske under de behöriga myndigheternas kontroll. Den förutsätter personlig medverkan och ansvarstagande av den blivande specialistläkaren i verksamheten på avdelningen i fråga.
3. Utbildningen skall ske på heltid och vara knuten till särskilda tjänster som godkänts av de behöriga myndigheterna. Den förutsätter medverkan i all medicinsk verksamhet på den avdelning där utbildningen äger rum, inkl. jourtjänstgöring, så att den blivande specialistläkaren ägnar all sin yrkesverksamhet åt denna praktiska och teoretiska utbildning under hela arbetsveckan och under hela året på de villkor som fastställs av de behöriga myndigheterna. Dessa tjänster skall följaktligen avlönas med ett lämpligt belopp.
Avbrott i studierna kan göras på grund av militärtjänst, forskningsuppdrag, graviditet eller sjukdom. Avbrottet får inte minska utbildningstidens totala längd.
4. Utan att det påverkar tillämpningen av principen om heltidsstudier kan medlemsstaterna tillåta specialistutbildning på deltid, på de villkor som de behöriga nationella myndigheten godkänner . De behöriga myndigheterna skall tillse att den totala utbildningstiden liksom utbildningens kvalitet inte blir lägre än för heltidsutbildningen. Nivån får inte sänkas vare sig av att det är en utbildning på deltid eller av att utövandet av ett yrke ersätts privat.
Specialistutbildningen på deltid skall uppfylla samma krav som heltidsutbildningen och skiljer sig från denna endast genom möjligheten att begränsa medverkan i medicinsk verksamhet till att omfatta minst hälften av den tid som gäller för utbildning på heltid.
Ersättning för deltidsutbildningen skall följaktligen utgå med ett lämpligt belopp.
5. För att medlemsstaterna skall utfärda ett utbildningsbevis för specialistläkare krävs ett utbildningsbevis som avser medicinsk grundutbildning enligt bilaga V, punkt 5.1.1 .
Artikel 29
Expertgrupp
Kommissionen skall bistås av en expertgrupp med rådgivande funktion, bestående av en företrädare från varje medlemsstat. Denna expertgrupp skall underlätta genomförandet av detta direktiv och samla in all information för dess tillämpning i medlemsstaterna. Kommissionen bör även kunna rådfråga gruppen om alla ändringar av den befintliga ordningen som eventuellt övervägs. Kommissionen skall upprätta en flexibel, modern metod för samråd med de relevanta europeiska yrkesorganisationerna och utbildningsanstalterna i syfte att säkra att de får yttra sig i frågor som rör fri rörlighet inom de yrken som täcks av en minimisamordning av utbildningarna. Kommissionen skall även sprida dessa specialistkommentarer till expertgruppen. Alla eventuella förslag till teknisk uppdatering eller ändring av gemenskapslagstiftningen skall diskuteras inom gruppen. Företrädare för de yrkeskategorier som lägger fram sådana förslag skall ges möjlighet att förklara dem för gruppen.
Artikel 30
Förteckning över benämningar på specialistutbildningar
Benämningarna på specialistutbildningar i artikel 24 har utfärdats av de behöriga myndigheterna i bilaga V punkt 5.1.2 och motsvarar för specialistutbildningen i fråga de aktuella benämningarna som förekommer i de olika medlemsstaterna och som framgår av bilaga V punkt 5.1.3.
Nya medicinska specialiseringar som på statlig nivå erkänts av ett flertal medlemsstater får läggas till i bilaga V punkt 5.1.3 i enlighet med förfarandet i artikel 67.2.
När det gäller det förfarande som anges i artikel 67.2 på området för medicinska specialiseringar skall kommissionen ackreditera det mest representativa och behöriga europeiska yrkesorganet för läkarkåren som en obligatorisk deltagare i förfarandet. Nya examens-, utbildnings- eller andra behörighetsbevis på området för medicinska specialiseringar som utfärdas av de medlemsstater som tillämpar motsvarande bestämmelser enligt lagar eller andra författningar, skall ömsesidigt erkännas i överensstämmelse med andra stycket.
Det ackrediterade organet skall ha rätt att ta initiativ till erkännandet av yrkeskvalifikationer. I detta syfte skall det ackrediterade organet meddela kommissionen förslag om sådana formella yrkeskvalifikationer i berörda medlemsstater som lämpar sig för ömsesidigt erkännande, och samtidigt skapa öppenhet i fråga om de kriterier som används för att utvärdera jämbördigheten i formella specialistutbildningsbevis, däribland minimiperioder för specialistutbildning. Förslagen från det ackrediterade organet skall innehålla uppslag, rekommendationer och yttranden från andra europeiska medicinska yrkesorganisationer, och i detta syfte skall organet samordna ett förfarande för information och förslagsställande.
Samtliga förslag och rekommendationer från det ackrediterade organet skall ingå i processen för det förfarande som anges i artikel 67.2. Artikel 19 skall inte tillämpas på specialisters yrkeskvalifikationer.
Artikel 31
Förvärvade rättigheter för läkare med specialistutbildning
1. Av specialister vars utbildning på deltid reglerades av de lagar och andra bestämmelser som gällde den 20 juni 1975 och som påbörjade sin specialistutbildning senast den 31 december 1983 kan värdmedlemsstaten kräva att deras utbildningsbevis skall kompletteras med ett intyg av vilket det framgår att de de facto har ägnat sig legalt åt verksamheten i fråga under minst tre på varandra följande år under den femårsperiod som föregick utfärdandet av intyget.
2. Varje medlemsstat skall erkänna titeln som specialist då den utfärdats i Spanien och gäller läkare som har fullgjort en specialistutbildning före den 1 januari 1995 vilken inte motsvarar kraven på den minimiutbildning som avses i artikel 28, om utbildningsbeviset åtföljs av ett intyg utfärdat av de behöriga spanska myndigheterna och av vilket det framgår att personen i fråga har blivit godkänd i de prov gällande särskild yrkeskompetens som anordnats inom ramen för de extraordinära regulariseringsåtgärderna i den kungliga förordningen 1497/99 i syfte att fastställa att den berörde har samma kunskapsnivå och kompetens som de läkare som innehar sådant utbildningsbevis för specialister som för Spaniens del framgår av bilaga V punkterna 5.1.2 och 5.1.3.
3. Varje medlemsstat som har lagstiftat på området skall som bevis godta de utbildningsbevis för specialistutbildningar som utfärdats av de övriga medlemsstaterna och som motsvarar för specialistutbildningen i fråga utbildningsbevisen i bilaga V punkt 5.1.4 , när de godkänner en utbildning som har påbörjats före referensdatum i bilaga V punkt 5.1.2, om de åtföljs av ett intyg av vilket det framgår att innehavarna de facto har ägnat sig legalt åt verksamheten i fråga under minst tre på varandra följande år under den femårsperiod som föregick utfärdandet av intyget.
Samma bestämmelser skall gälla för specialistutbildningar i f.d. Tyska demokratiska republiken när de godkänner en utbildning som påbörjades före den 3 april 1992 och som ger rätt att utöva yrkesverksamhet i hela Tyskland enligt samma bestämmelser i de utbildningsbevis som utfärdats av de behöriga tyska myndigheterna i bilaga V punkt 5.1.5 .
4. Varje medlemsstat som lagstiftat på området skall som bevis godta de benämningar på specialistutbildningar som utfärdats av de övriga medlemsstaterna och som motsvarar för specialistutbildningen i fråga benämningarna i bilaga V punkt 5.1.4 , vilka utfärdats av de medlemsstater som omnämns där och som godkänner en utbildning som påbörjades efter referensdatum i bilaga V, punkt 5.1.2 och före utgången av den tidsgräns som nämns i artikel 71, varigenom de får samma verkan på deras territorium som de utbildningsbevis som de utfärdar för tillträde till och utövande av verksamheten som specialist.
5. Varje medlemsstat som har upphävt lagar och andra förordningar om utfärdande av utbildningsbevis för specialister enligt bilaga V punkt 5.1.4 och som har vidtagit åtgärder om förvärvade rättigheter för sina medborgare skall tillerkänna medborgarna i de övriga medlemsstaterna rätten att utnyttja samma åtgärder, om utbildningsbevisen har utfärdats före det datum då värdmedlemsstaten upphörde att utfärda utbildningsbevis för den berörda specialistutbildningen.
De tidpunkter då bestämmelserna upphävdes anges i bilaga V punkt 5.1.4 .
Artikel 32
Utbildning till allmänpraktiserande läkare
1. För tillträde till utbildning som allmänpraktiserande läkare krävs avslutade och godkända studier under sex år inom den utbildningsgång som avses i artikel 26.
2. Den utbildning till allmänpraktiserande läkare för vilken utbildningsbevis utfärdas före den 1 januari 2006 skall omfatta minst två års heltidsstudier. Utbildningsbevis som utfärdas efter detta datum skall omfatta minst tre års heltidsstudier.
När den utbildning som avses i artikel 26 omfattar praktik vid ett godkänt sjukhus med utrustning och avdelningar för allmänmedicin, hos en godkänd allmänpraktiserande läkare eller vid en vårdcentral för primärvård, får denna praktik inräknas, dock högst ett år, i den utbildningstid som avses i första stycket för utbildningsbevis som utfärdas från och med den 1 januari 2006.
Möjligheten som avses i andra stycket står bara öppen för de medlemsstater där utbildningstiden för allmänpraktiserande läkare var två år den 1 januari 2001.
3. Utbildningen till allmänpraktiserande läkare skall ske på heltid under tillsyn av de behöriga myndigheterna eller organen. Den är snarare praktisk än teoretisk.
Den praktiska utbildningen förmedlas dels under minst sex månader vid ett godkänt sjukhus med utrustning och avdelningar för allmänmedicin, dels under sex månader hos en godkänd allmänpraktiserande läkare eller vid en vårdcentral för primärvård.
Den sker tillsammans med andra vårdinrättningar för allmänmedicin. Utan att de tidsperioder som nämns i andra stycket påverkas kan den praktiska utbildningen dock ges under högst sex månader vid andra godkända vårdinrättningar för allmänmedicin.
Utbildningen förutsätter den blivande allmänläkarens personliga medverkan i verksamheten och ansvar för de uppgifter som åvilar dem som han arbetar tillsammans med.
4. Utan att det påverkar principen om heltidsstudier kan medlemsstaterna godkänna att en utbildning i allmänmedicin sker på deltid, om villkor fastställda av den behöriga nationella myndigheten uppfylls.
Den behöriga nationella myndigheten skall tillse att den totala utbildningstiden liksom utbildningens kvalitet inte blir lägre för deltidsutbildningen än för heltidsutbildningen. Nivån får inte sänkas vare sig av att det är en utbildning på deltid eller av att betald yrkesverksamhet samtidigt utövas .
Deltidsutbildningen för allmänpraktiserande läkare skall uppfylla samma krav som heltidsutbildningen och skilja sig från denna endast genom möjligheten att begränsa medverkan i medicinsk verksamhet till minst hälften av den tid som gäller för utbildning på heltid .
Ersättning för deltidsutbildningen skall följaktligen utgå med ett lämpligt belopp .
5. För att medlemsstaterna skall utfärda ett utbildningsbevis för specialistläkare krävs ett utbildningsbevis som avser medicinsk grundutbildning enligt bilaga V, punkt 5.1.1.
6. Medlemsstaterna får utfärda de utbildningsbevis som avses i bilaga V, punkt 5.1.5 till en läkare som inte har fullgjort utbildningen enligt denna artikel men som innehar en annan kompletterande utbildning för vilken de behöriga myndigheterna i en medlemsstat har utfärdat utbildningsbevis. De får emellertid utfärda utbildningsbeviset bara om kunskapsnivån motsvarar den utbildning som föreskrivs i denna artikel.
Medlemsstaterna skall avgöra bl.a. i vilken mån som den sökandes kompletterande utbildning och yrkeserfarenhet kan beaktas i stället för den utbildning som föreskrivs i denna artikel.
Medlemsstaterna får utfärda utbildningsbeviset enligt bilaga V, punkt 5.1.5 bara om den sökande har skaffat sig en erfarenhet i allmänmedicin på minst sex månader hos en allmänpraktiserande läkare eller på en vårdinrättning för primärvård enligt punkt 3 i denna artikel.
Artikel 33
Yrkesutövning som allmänpraktiserande läkare
Med förbehåll för bestämmelserna om förvärvade rättigheter skall varje medlemsstat för yrkesutövningen som allmänpraktiserande läkare inom ramen för medlemsstatens socialförsäkringssystem kräva ett utbildningsbevis enligt bilaga V, punkt 5.1.5.
Medlemsstaterna kan från detta villkor undanta dem som genomgår särskild utbildning i allmänmedicin.
Artikel 34
Förvärvade rättigheter för allmänpraktiserande läkare
1. Varje medlemsstat skall fastställa de förvärvade rättigheterna. Som förvärvad rättighet skall dock betraktas rätten att utöva verksamhet som allmänpraktiserande läkare inom ramen för det nationella socialförsäkringssystemet, utan det utbildningsbevis som föreskrivs i bilaga V punkt 5.1.5, om läkaren åtnjuter denna rättighet vid det referensdatum som anges i den punkten i kraft av de på läkaryrket tillämpliga bestämmelser som ger tillträde till yrkesverksamhet på grundval av medicinsk grundutbildning och om han vid denna tidpunkt är etablerad i medlemsstaten med stöd av artiklarna 24 eller 25.
De behöriga myndigheterna i varje medlemsstat skall på begäran utfärda ett certifikat av vilket framgår läkarens rätt att utöva verksamhet som allmänpraktiserande läkare inom ramen för det nationella socialförsäkringssystemet, utan det utbildningsbevis som föreskrivs i bilaga V punkt 5.1.5, om läkaren åtnjuter de i första stycket förvärvade rättigheterna.
2. Varje medlemsstat skall erkänna certifikaten enligt punkt 1 andra stycket vilka de övriga medlemsstaterna utfärdat till medborgarna i medlemsstaterna och ge certifikaten samma verkan på sitt territorium som de utbildningsbevis som medlemsstaten utfärdar och som ger rätt att utöva verksamhet som allmänpraktiserande läkare inom ramen för det egna socialförsäkringssystemet.
Artikel 35
Tillhandahållande av tjänster
1. Om en medlemsstat av de egna medborgare som vill påbörja eller utöva verksamhet som läkare kräver tillstånd, medlemskap eller registrering i yrkesorganisation eller motsvarande organ, skall den medlemsstaten undanta övriga medlemsstaters medborgare från detta krav när det gäller att tillhandahålla tjänster.
Tjänsteleverantören skall tillhandahålla tjänster med samma rättigheter och skyldigheter som medborgarna i värdmedlemsstaten. Tjänsteleverantören skall särskilt vara underkastad de administrativa och yrkesrelaterade regler för yrkesutövningen som tillämpas i värdmedlemsstaten.
För detta ändamål, och som komplement till anmälan i punkt 2 rörande de tjänster som skall tillhandahållas, får medlemsstaterna, för att göra det möjligt att tillämpa de föreskrifter om yrkesetiska regler som gäller inom deras territorium, kräva antingen en automatisk tillfällig registrering eller proformamedlemskap i en yrkesorganisation eller ett motsvarande organ, alternativt registrering, förutsatt att denna registrering eller detta medlemskap inte på något sätt försenar eller försvårar tillhandahållandet av tjänster eller medför extrakostnader för den person som tillhandahåller tjänster.
Om en värdmedlemsstat beslutar om en åtgärd enligt föregående stycke eller blir uppmärksam på sakförhållanden som strider mot dessa bestämmelser, skall värdmedlemsstaten genast underrätta den berörda etableringsmedlemsstaten.
2. Värdmedlemsstaten får kräva att personen i fråga lämnar en förhandsanmälan till de behöriga myndigheterna angående sitt tillhandahållande av tjänster, i den mån dessa innebär tillfällig vistelse inom den statens territorium.
I brådskande fall får denna anmälan lämnas så snart som möjligt efter det att tjänsterna har börjat tillhandahållas.
3. Enligt punkterna 1 och 2 får värdmedlemsstaten kräva att personen i fråga företer en eller flera handlingar med följande upplysningar:
|
— |
Den anmälan som avses i punkt 2. |
|
— |
Ett intyg som visar att personen i fråga på föreskrivet sätt utövar verksamheten i fråga i etableringsmedlemsstaten. |
|
— |
Ett intyg att personen i fråga innehar ett eller flera av de utbildnings-, examens- eller andra behörighetsbevis som krävs för att tillhandahålla tjänsterna i fråga och som avses i detta direktiv. |
4. Den handling eller de handlingar som nämns i punkt 3 får när de företes inte vara äldre än tolv månader räknat från dagen för utfärdandet.
5. Om en medlemsstat, tillfälligt eller definitivt, helt eller delvis, berövar en av de egna medborgarna eller en medborgare från en annan medlemsstat som etablerat sig inom dess territorium rätten att utöva verksamhet som läkare, skall den medlemsstaten där så är lämpligt se till att det intyg som avses i punkt 3, andra strecksatsen tillfälligt eller definitivt återkallas.
Avsnitt 3
Sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård
Artikel 36
Utbildning till sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård
1. För att bli antagen till utbildningen till sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård krävs tio års allmän skolutbildning styrkt genom examens-, utbildnings- eller annat behörighetsbevis utfärdat av de behöriga myndigheterna eller organen i en medlemsstat, eller ett bevis på godkänt inträdesprov på samma nivå till sjuksköterskeskolor.
2. Utbildningen till sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård skall ske på heltid och skall omfatta minst den utbildningsplan som anges i bilaga V punkt 5.2.1. Därför skall skälig ersättning utbetalas för utbildningen.
De i bilaga V punkt 5.2.1 angivna ämnena får ändras i enlighet med förfarandet som avses i artikel 67.2, i syfte att anpassa dessa till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.
Denna uppdatering får inte medföra att någon medlemsstat måste ändra gällande principer inom yrkeslagstiftningen när det gäller utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer.
Medlemsstaterna kan godkänna att en särskild sjuksköterske- eller sjukvårdarutbildning sker på deltid, på en nivå vars kvalitet motsvarar utbildningen på heltid, om följande villkor uppfylls:
|
a) |
Den totala utbildningstiden får inte avkortas därför att utbildningen sker på deltid. |
|
b) |
Utbildningstidens längd per vecka får inte vara kortare än hälften av utbildningen på heltid. |
|
c) |
Utbildningen skall omfatta åtminstone den utbildningsplan som tas upp i bilaga V punkt 5.2.1. |
3. Utbildningen till sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård skall omfatta minst tre års utbildning eller 4 600 timmars teoretisk och praktisk undervisning, varav den teoretiska undervisningen skall utgöra minst en tredjedel och den kliniska undervisningen minst hälften av den föreskrivna minimitiden för utbildningen. Medlemsstaterna får ge delvis dispens för personer som genomgått en del av denna utbildning inom ramen för annan utbildning på minst motsvarande nivå.
Medlemsstaterna skall se till att den institution som utbildar sjuksköterskor är ansvarig för samordningen av den teoretiska och kliniska undervisningen under hela utbildningen.
Medlemsstaterna får tillåta utbildning på deltid på de villkor som godkänts av de behöriga nationella myndigheterna. Den samlade utbildningen på deltid får inte vara kortare än utbildningen på heltid, och utbildningsnivån får inte vara lägre på grund av att den sker på deltid.
För utbildningen skall skälig ersättning utbetalas.
4. Med den teoretiska undervisningen avses den del av sjuksköterskeutbildningen där den studerande tillägnar sig de kunskaper, den insikt och de yrkesmässiga färdigheter och attityder som krävs för att planera, utföra och bedöma allmän hälso- och sjukvård. Denna utbildning skall äga rum på sjuksköterskeskolor och andra utbildningsinrättningar som utbildningsinstutionen utser och ges av den personal som undervisar i sjukvård och andra härför kompetenta personer.
5. Med den kliniska undervisningen avses den del av sjuksköterskeutbildningen där den studerande, som medlem i ett arbetslag och i direkt kontakt med friska eller sjuka personer och/eller grupper, lär sig att planera, utföra och bedöma en sjuksköterskas samlade omvårdnad på grundval av förvärvade kunskaper och färdigheter. De sjuksköterskestuderande lär sig inte bara att vara medlemmar i ett arbetslag, utan även att leda ett arbetslag och organisera en sjuksköterskas samlade omvårdnad, inklusive undervisning i hälsovård för enskilda personer och mindre grupper vid vårdinrättningar eller ute i samhället.
Denna utbildning skall äga rum på sjukhus och vid andra vårdinrättningar samt ute i samhället under de undervisande sjuksköterskornas ansvar och i samarbete med samt med stöd av andra kvalificerade sjuksköterskor. Även annan kvalificerad personal kan medverka i denna undervisning.
De sjuksköterskestuderande skall delta i verksamheten på avdelningarna i fråga i den mån denna bidrar till deras utbildning och gör att de kan ta på sig det ansvar som är förbundet med en sjuksköterskas omvårdnad.
Artikel 37
Kunskaper och färdigheter
Utbildningen av sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård skall garantera att den blivande sjuksköterskan har förvärvat följande kunskaper och färdigheter:
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om de vetenskaper som den allmänna hälso- och sjukvården bygger på inklusive tillräcklig insikt i friska och sjuka människors anatomi, fysiologiska funktioner och beteende samt sambandet mellan människans hälsotillstånd och hennes fysiska och sociala miljö. |
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om yrkets beskaffenhet och etik samt de allmänna principerna för hälso- och sjukvård. |
|
— |
Nöjaktig klinisk erfarenhet; denna erfarenhet, som bör väljas med avseende på dess utbildningsvärde, skall förvärvas under tillsyn av yrkesutbildad personal och där det finns tillräckligt med personal och utrustning som uppfyller kraven på omvårdnad av patienterna. |
|
— |
Förmåga att ta del i den praktiska utbildningen av vårdpersonal och erfarenhet av samarbete med sådan personal. |
|
— |
Erfarenhet av samarbete med företrädare för andra yrken inom vårdsektorn. |
Artikel 38
Utövande av yrkesverksamhet som sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård
I detta direktiv skall yrkesverksamhet som sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård innebära verksamhet som utövas av personer med de yrkestitlar som anges i bilaga V punkt 5.2.2.
Artikel 39
Förvärvade rättigheter för sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård
För att de allmänna bestämmelserna om förvärvade rättigheter skall vara tillämpliga på sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, skall den verksamhet som avses i artikel 25 ha omfattat fullt ansvar för planering, organisation och utförande av patientvården.
Artikel 40
Databas
Kommissionen skall undersöka om man kan inrätta en databas som gör det möjligt för medlemsstaterna att utbyta information om yrkesverksamma inom vården som fått yrkesförbud eller omfattas av en åtgärd som begränsar yrkesutövningen i en medlemsstat.
Avsnitt 4
Tandläkare
Artikel 41
Tandläkarutbildning
1. För att bli antagen till tandläkarutbildningen skall den sökande inneha ett examens- eller utbildningsbevis som berättigar honom att bli antagen till den aktuella utbildningen vid universitet eller vid högskolor som tillerkänts likvärdig ställning i en medlemsstat.
2. Den samlade utbildningen för tandläkare skall omfatta minst fem års studier på heltid med teoretisk och praktisk undervisning, som skall omfatta minst den utbildningsplan som anges i bilaga V punkt 5.3.1, vid ett universitet, en högskola som tillerkänts likvärdig ställning eller under tillsyn av ett universitet.
De i bilaga V punkt 5.3.1 angivna ämnena får ändras i enlighet med förfarandet som avses i artikel 67.2, i syfte att anpassa dessa till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.
Denna uppdatering får inte medföra att någon medlemsstat måste ändra gällande principer inom yrkeslagstiftningen när det gäller utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer.
Artikel 42
Kunskaper och färdigheter
Utbildningen skall garantera att den blivande tandläkaren har förvärvat följande kunskaper och färdigheter:
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om de vetenskaper som tandläkarverksamheten bygger på och god insikt i vetenskapliga metoder inklusive principerna för värdering av biologiska funktioner, utvärdering av vetenskapligt vedertagna fakta och analys av data. |
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om friska och sjuka människors kroppskonstitution, fysiologi och beteende samt den fysiska och sociala miljöns påverkan på människans hälsotillstånd, i den mån dessa faktorer påverkar tandläkarverksamheten. |
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om tändernas, munnens, käkarnas och omkringliggande vävnaders anatomi och funktioner, i såväl friskt som sjukt tillstånd, och deras förhållande till patientens allmänna hälsotillstånd samt fysiska och sociala välbefinnande. |
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om kliniska vetenskapsgrenar och metoder som ger tandläkaren en sammanhängande bild av anomalier, skador och sjukdomar i tänderna, munnen, käkarna och omkringliggande vävnader och av förebyggande, diagnostisk och terapeutisk tandläkarverksamhet. |
|
— |
Nöjaktig klinisk erfarenhet under lämplig handledning. |
Utbildningen skall ge den blivande tandläkaren de färdigheter som är nödvändiga för att utöva all verksamhet som innebär förebyggande, diagnos och behandling av anomalier och sjukdomar i tänder, mun, käkar och omkringliggande vävnader.
Artikel 43
Utövande av yrkesverksamhet som tandläkare
1. I detta direktiv skall yrkesverksamhet som tandläkare innebära sådan verksamhet som definieras i punkt 3 och som utövas av personer med de yrkestitlar som anges i bilaga V punkt 5.3.2.
2. Tandläkaryrket grundar sig på den tandläkarutbildning som avses i artikel 41 och är ett särskilt yrke skilt från yrket som läkare och specialistläkare. Utövande av yrkesverksamhet som tandläkare förutsätter innehav av något av de utbildningsbevis som anges i bilaga V punkt 5.3.2. Personer som omfattas av artikel 25 eller 44 skall likställas med innehavare av ett sådant utbildningsbevis.
3. Medlemsstaterna skall se till att tandläkare i allmänhet skall ha rätt att påbörja och utöva verksamhet som innebär förebyggande, diagnos och behandling av anomalier och sjukdomar i tänder, mun, käkar och omkringliggande vävnader i enlighet med de i lag fastställda bestämmelserna och de yrkesetiska reglerna för yrket på de referensdatum som anges i bilaga V punkt 5.3.2.
Artikel 44
Förvärvade rättigheter för tandläkare
1. Varje medlemsstat skall, för utövandet av yrkesverksamhet som tandläkare under de yrkestitlar som anges i bilaga V, punkt 5.3.2, erkänna de utbildningsbevis för läkare som utfärdats i Italien, Spanien och Österrike för personer som påbörjat sin utbildning senast det referensdatum som anges i den bilagan för den aktuella medlemsstaten, om dessa utbildningsbevis åtföljs av ett intyg utfärdat av de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten.
Detta intyg skall bekräfta att följande två villkor uppfyllts:
|
a) |
Att dessa personer i den medlemsstaten faktiskt, på föreskrivet sätt och huvudsakligen har utövat den verksamhet som avses i artikel 43 under minst tre år i följd under den femårsperiod som föregår dagen för utfärdandet av intyget. |
|
b) |
Att dessa personer är behöriga att utöva denna verksamhet på samma villkor som innehavare av de utbildningsbevis som anges för denna medlemsstat i bilaga V punkt 5.3.2. |
Personer som framgångsrikt har fullföljt studier som omfattar minst tre år och som av de behöriga myndigheternas i den aktuella medlemsstaten intygats vara likvärdiga med den utbildning som avses i artikel 41, skall undantas från kravet på tre års yrkespraktik enligt a andra stycket.
2. Varje medlemsstat skall erkänna sådana utbildningsbevis för läkare som utfärdats i Italien för personer som påbörjat sin läkarutbildning på universitetsnivå mellan den 28 januari 1980 och den 31 december 1984, om dessa bevis åtföljs av ett intyg utfärdat av de behöriga italienska myndigheterna.
Detta intyg skall bekräfta att följande tre villkor uppfyllts:
|
a) |
Att dessa personer har godkänts i det särskilda lämplighetsprov som har anordnats av behöriga italienska myndigheter för att säkerställa att de sökande har motsvarande kunskaps- och färdighetsnivå som innehavare av det utbildningsbevis som anges för Italien i bilaga V punkt 5.3.2. |
|
b) |
Att dessa personer i Italien faktiskt, på föreskrivet sätt och huvudsakligen har utövat den verksamhet som anges i artikel 43 under minst tre år i följd under den femårsperiod som föregår dagen för utfärdandet av intyget. |
|
c) |
Att de är behöriga att utöva eller att de faktiskt, på föreskrivet sätt och huvudsakligen utövar den verksamhet som anges i artikel 43 på samma villkor som innehavare av de utbildningsbevis som anges för Italien i bilaga V punkt 5.3.2. |
Personer som framgångsrikt har fullföljt studier som omfattar minst tre år och som enligt de behöriga myndigheternas intygande motsvarar den utbildning som avses i artikel 41, skall undantas från skyldigheten att avlägga ett sådant lämplighetsprov som avses i a andra stycket.
3. Varje medlemsstat, där det finns bestämmelser i lagar och andra författningar inom detta område, skall som tillräckligt bevis erkänna de utbildningsbevis för specialisttandläkare som utfärdats av övriga medlemsstater och som anges i bilaga V punkt 5.3.3, när dessa styrker en utbildning som börjat före det referensdatum som anges i den bilagan och om de åtföljs av ett intyg som visar att innehavaren faktiskt och på föreskrivet sätt har utövat verksamheten under minst tre år i följd under den femårsperiod som föregår dagen för utfärdandet av intyget.
Samma bestämmelser är tillämpliga på sådana utbildningsbevis för specialisttandläkare som förvärvats inom f.d. Tyska demokratiska republikens territorium när de styrker en utbildning som påbörjats före den 3 oktober 1989 och ger rätt att utöva yrkesverksamhet inom hela Tysklands territorium på samma villkor som de utbildningsbevis som utfärdats av behöriga tyska myndigheter och som finns förtecknade i bilaga V punkt 5.3.3.
4. Varje medlemsstat, där det finns bestämmelser i lagar och andra författningar inom detta område, skall erkänna de utbildningsbevis för specialisttandläkare som anges i bilaga V punkt 5.3.3 och som utfärdats av de där förtecknade medlemsstaterna för en utbildning som påbörjats efter det referensdatum som anges i den bilagan och före den tidsfrist som anges i artikel 71, genom att ge dessa bevis samma giltighet inom sitt territorium som de utbildningsbevis som medlemsstaten själv utfärdar med avseende på rätten att påbörja och utöva yrkesverksamhet som specialisttandläkare.
Avsnitt 5
Veterinär
Artikel 45
Veterinärutbildning
1. Den samlade utbildningen för veterinärer skall omfatta minst fem års studier på heltid med teoretisk och praktisk undervisning, som skall omfatta minst den utbildningsplan som anges i bilaga V punkt 5.4.1, vid ett universitet, en högskola som tillerkänts likvärdig ställning eller under tillsyn av ett universitet.
De i bilaga V punkt 5.4.1 angivna ämnena får ändras i enlighet med förfarandet som avses i artikel 67.2, i syfte att anpassa dessa till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.
Denna uppdatering får inte medföra att någon medlemsstat måste ändra gällande principer inom yrkeslagstiftningen när det gäller utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer.
2. För att bli antagen till veterinärutbildningen måste den sökande inneha ett examensbevis eller utbildningsbevis som berättigar honom att bli antagen till den aktuella utbildningen vid universitet eller vid högskolor som tillerkänts likvärdig ställning i en medlemsstat.
3. De inrättningar som avses i punkt 1 skall med jämna mellanrum genomgå externa utvärderingar för att man skall kunna bedöma om de verkligen uppfyller kraven i bilaga V punkt 5.4.1. Resultaten av dessa utvärderingar skall vidarebefordras till den relevanta kommitté som avses i artikel 67.
Artikel 46
Kunskaper och färdigheter
Utbildningen skall garantera att den blivande veterinären har förvärvat följande kunskaper och färdigheter:
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om de vetenskaper som veterinärernas verksamhet bygger på. |
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om friska djurs anatomi och funktioner, deras uppfödning och fortplantning, deras hygien i allmänhet samt deras utfodring inklusive framställnings- och lagringsmetoder för foder som svarar mot deras behov. |
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om djurs beteende och djurskydd. |
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om orsaker, art, förlopp, följder, diagnos och behandling av sjukdomar hos djur, vare sig det gäller enskilda djur eller besättningar, inklusive särskilda kunskaper om de sjukdomar som kan överföras på människan. |
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om förebyggande medicin. |
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om hygien och metoder vid produktion och framställning av samt handel med animaliska livsmedel eller livsmedel av animaliskt ursprung avsedda för människoföda. |
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om lagar och andra författningar som rör de områden som finns uppräknade ovan. |
|
— |
Nöjaktig klinisk och praktisk erfarenhet under lämplig handledning. |
Avsnitt 6
Barnmorska
Artikel 47
Barnmorskeutbildning
1. Barnmorskeutbildningen skall omfatta minst en av följande utbildningar:
|
a) |
En barnmorskeutbildning på heltid som omfattar minst tre års praktiska och teoretiska studier (utbildningsväg I) och minst den utbildningsplan som anges i bilaga V punkt 5.5.1. |
|
b) |
En barnmorskeutbildning på heltid som varar minst 18 månader (utbildningsväg II) och omfattar minst den utbildningsplan som anges bilaga V punkt 5.5.1 och som inte utgjort del av likvärdig undervisning inom utbildningen till sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård. |
Medlemsstaterna skall se till att den institution som utbildar barnmorskor är ansvarig för samordningen av teori och praktik under hela utbildningen.
De i bilaga V punkt 5.5.1 angivna ämnena får ändras i enlighet med förfarandet som avses i artikel 67.2, i syfte att anpassa dessa till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.
Denna uppdatering får inte medföra att någon medlemsstat måste ändra gällande principer inom yrkeslagstiftningen när det gäller utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer.
2. För att bli antagen till barnmorskeutbildningen krävs att ett av följande villkor uppfylls:
|
a) |
Minst tio års fullföljd allmän skolutbildning för utbildningsväg I. |
|
b) |
Innehav av ett utbildningsbevis för sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård enligt förteckningen i bilaga V punkt 5.2.2 för utbildningsväg II. |
3. Medlemsstaterna får tillåta utbildning på deltid på de villkor som godkänts av de behöriga nationella myndigheterna. Den samlade utbildningen på deltid får inte vara kortare än utbildningen på heltid, och utbildningsnivån får inte vara lägre på grund av att den sker på deltid.
Artikel 48
Kunskaper och färdigheter
Utbildningen skall garantera att den blivande barnmorskan har förvärvat följande kunskaper och färdigheter:
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om de vetenskaper som barnmorskeverksamheten bygger på, särskilt obstetrik och gynekologi som rör yrket. |
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om yrkesetik och lagstiftning som rör yrket. |
|
— |
Ingående kunskaper om biologiska funktioner, obstetrisk och neonatal anatomi och fysiologi samt kunskaper om sambandet mellan människans hälsotillstånd, hennes fysiska och sociala miljö och hennes beteende. |
|
— |
Nöjaktig klinisk erfarenhet som förvärvats på godkända institutioner under handledning av personal med behörighet inom förlossningsvårdens och obstetrikens område. |
|
— |
Nöjaktig insikt i utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal och erfarenhet av samarbete med sådan personal. |
Artikel 49
Villkor för erkännande av utbildningsbevis för barnmorskor
1. De utbildningsbevis för barnmorskor som anges i bilaga V punkt 5.5.2 skall erkännas automatiskt i enlighet med artikel 24 om de uppfyller något av följande villkor:
|
a) |
Utbildning till barnmorska på heltid under minst tre år, som
|
|
b) |
Utbildning till barnmorska på heltid under minst två år eller 3 600 timmar som förutsätter innehav av ett utbildningsbevis för sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård enligt förteckningen i bilaga V punkt 5.2.2. |
|
c) |
Utbildning till barnmorska på heltid under minst 18 månader eller 3 000 timmar som förutsätter innehav av ett utbildningsbevis för sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård enligt förteckningen i bilaga V punkt 5.2.2 och som åtföljs av en ettårig yrkespraktik, för vilken ett intyg i enlighet med punkt 2 utfärdats. |
2. Det intyg som avses i punkt 1 skall vara utfärdat av de behöriga myndigheterna i ursprungsmedlemsstaten. Intyget skall styrka att personen ifråga, efter att ha förvärvat utbildningsbeviset som barnmorska, på ett tillfredsställande sätt har utfört en barnmorskas alla arbetsuppgifter på sjukhus eller annan vårdinrättning som erkänts för detta ändamål under perioden i fråga.
Artikel 50
Utövande av yrkesverksamhet som barnmorska
1. Bestämmelserna i detta avsnitt skall, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2, tillämpas på verksamhet som barnmorska så som den definieras av varje medlemsstat och som utövas under de yrkestitlar som anges i bilaga V punkt 5.5.2.
2. Medlemsstaterna skall se till att barnmorskorna åtminstone är berättigade att påbörja och utöva följande verksamheter:
|
— |
Ge tillfredsställande upplysningar och råd om familjeplanering. |
|
— |
Diagnostisera graviditet och övervaka en normal graviditet; utföra de undersökningar som är nödvändiga för att övervaka den normala graviditetens utveckling. |
|
— |
Föreskriva eller rekommendera de undersökningar som är nödvändiga för att så tidigt som möjligt diagnostisera riskfyllda graviditeter. |
|
— |
Utarbeta ett program för de blivande föräldrarnas förberedelse inför sin roll och fullständig förberedelse inför barnets födelse samt ge dem råd om hygien och uppfödning. |
|
— |
Sköta om och bistå modern under förlossningsarbetet och övervaka fostrets tillstånd i livmodern genom lämpliga kliniska och tekniska medel. |
|
— |
Leda spontanförlossningar och vid behov utföra episiotomi samt i brådskande fall utföra en sätesförlossning. |
|
— |
Känna igen varningssignaler om onormala tillstånd hos modern eller barnet, som gör det nödvändigt att en läkare ingriper, och bistå denne i händelse av ingripande; vidta nödvändiga krisåtgärder när läkaren inte finns till hands, särskilt manuellt avlägsnande av placenta, eventuellt följt av en manuell undersökning av uterus. |
|
— |
Undersöka och ta hand om det nyfödda barnet; ta alla de initiativ som är nödvändiga och eventuellt genomföra omedelbar återupplivning. |
|
— |
Ta hand om och övervaka moderns återhämtning under perioden efter förlossningen och ge modern all nödvändig information om spädbarnsvård för att göra det möjligt för henne att ge det nyfödda barnet den bästa möjliga utveckling. |
|
— |
Utföra behandling som ordinerats av läkare. |
|
— |
Föra de journaler som behövs. |
Artikel 51
Förvärvade rättigheter för barnmorskor
1. När det gäller medborgare i medlemsstaterna vars utbildningsbevis uppfyller alla de minimikrav för utbildningen som fastställts i artikel 47, men som med stöd av artikel 49 behöver erkännas endast om de åtföljs av det intyg om yrkespraktik som avses i nämnda artikel 49.2, skall varje medlemsstat som tillräckligt bevis erkänna de utbildningsbevis för barnmorskor som utfärdats av dessa medlemsstater före det referensdatum som anges i bilaga V punkt 5.5.2 när de åtföljs av ett intyg som visar att dessa medborgare faktiskt och på föreskrivet sätt utövat verksamheten i fråga under minst två år i följd under den femårsperiod som föregår dagen för utfärdandet av intyget.
2. Bestämmelserna i punkt 1 gäller för medborgare i medlemsstaterna vars utbildningsbevis för barnmorskor styrker en utbildning som erhållits inom f.d. Tyska demokratiska republikens territorium och som uppfyller alla de minimikrav som fastställs för utbildningen i artikel 47, men som med stöd av artikel 49 behöver erkännas endast om de åtföljs av det intyg om yrkespraktik som avses i nämnda artikel 49.2, när de styrker en utbildning som påbörjats före den 3 oktober 1989.
Avsnitt 7
Farmaceut
Artikel 52
Farmaceututbildning
1. För att bli antagen till veterinärutbildningen måste den sökande inneha ett examensbevis eller utbildningsbevis som berättigar honom att bli antagen till den aktuella utbildningen vid universitet eller vid högskolor som tillerkänts likvärdig ställning i en medlemsstat.
2. För att medlemsstaterna skall utfärda sådana examens-, utbildnings- eller andra behörighetsbevis som avses i denna artikel måste minimikraven i artikel 53 vara uppfyllda.
3. Högst ett år från och med utlöpandet av den tidsfrist som anges i artikel 71 skall kommissionen inför Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lämpligt förslag om sjukhusfarmaci.
Europaparlamentet och rådet skall behandla detta förslag inom två år.
4. Av utbildningsbeviset för farmaceuter skall det framgå att minst fem års utbildning genomgåtts, som omfattar minst
|
a) |
fyra års teoretisk och praktisk undervisning på heltid vid ett universitet, en högskola som tillerkänts likvärdig ställning eller under tillsyn av ett universitet, |
|
b) |
sex månaders praktikantutbildning på ett apotek som är öppet för allmänheten eller på ett sjukhus under tillsyn av sjukhusets farmaceutiska avdelning. |
Utbildningen skall omfatta minst den utbildningsplan som anges i bilaga V punkt 5.6.1.
De i bilaga V punkt 5.6.1 angivna ämnena får ändras i enlighet med förfarandet som avses i artikel 67.2, i syfte att anpassa dessa till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.
Denna uppdatering får inte medföra att någon medlemsstat måste ändra gällande principer inom yrkeslagstiftningen när det gäller utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer.
5. De som avslutat sin utbildning skall genom fortbildning hålla sig à jour med den farmaceutiska utvecklingen i enlighet med de olika medlemsstaternas bestämmelser.
Artikel 53
Kunskaper och färdigheter
Utbildningen skall garantera att den blivande farmaceuten har förvärvat följande kunskaper och färdigheter:
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om läkemedel och de substanser som används vid läkemedelstillverkning. |
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om farmaceutisk teknologi samt fysisk, kemisk, biologisk och mikrobiologisk kontroll av läkemedel. |
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om läkemedels nedbrytning (metabolism) och verkningar, giftiga ämnens verkningssätt och användningen av läkemedel. |
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om att utvärdera vetenskapliga data om läkemedel för att på denna grund kunna ge upplysningar. |
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om gällande föreskrifter och andra villkor för att kunna utöva farmaceutisk verksamhet. |
Artikel 54
Utövande av yrkesverksamhet som farmaceut
1. I detta direktiv avses med verksamhet som farmaceut sådan verksamhet som, när det gäller rätten att påbörja och utöva den, i en eller flera medlemsstater är underkastad villkor som rör yrkeskompetensen, och som står öppen för de personer som innehar något av de utbildningsbevis som anges i punkt 2 .
2. Medlemsstaterna skall se till att innehavare av ett utbildningsbevis i farmaci som utfärdats av ett universitet eller motsvarande institution och som uppfyller villkoren i artikel 52 får rätt att åtminstone få påbörja och utöva den verksamhet som anges i punkt 3 , förutsatt att ett eventuellt krav på kompletterande yrkeserfarenhet är uppfyllt.
3. Till farmaceutens verksamhet hör följande:
|
— |
Galenisk utveckling av läkemedel. |
|
— |
Framställning och kontroll av läkemedel. |
|
— |
Laboratoriekontroll av läkemedel. |
|
— |
Lagring, förvaring och distribution av läkemedel i partihandelsledet. |
|
— |
Beredning, kontroll, lagring och utlämning av läkemedel på apotek som är öppna för allmänheten. |
|
— |
Beredning, kontroll, lagring och utlämning av läkemedel på sjukhus. |
|
— |
Information och rådgivning om läkemedel. |
4. Medlemsstaterna är inte skyldiga att låta de utbildningsbevis som avses i artikel 52 träda i kraft när det gäller att inrätta nya apotek som är öppna för allmänheten. Vid tillämpningen av detta direktiv skall apotek som varit i drift kortare tid än tre år betraktas som nyinrättade.
5. Om det i en medlemsstat inte bara krävs ett utbildningsbevis enligt förteckningen i bilaga V punkt 5.7.2 för att påbörja eller utöva någon form av verksamhet som farmaceut, utan även kompletterande yrkeserfarenhet, skall den medlemsstaten som tillräckligt bevis godta ett intyg utfärdat av de behöriga myndigheterna i ursprungsmedlemsstaten som styrker att personen i fråga har utövat nämnda former av verksamhet under motsvarande period i ursprungsmedlemsstaten.
6. Om det den 16 september 1985 i en medlemsstat fanns ett urvalssystem för att bland de farmaceuter som avses i punkt 1 välja ut dem som skall leda de nya apotek som kommer att öppnas inom ramen för ett nationellt geografiskt distributionssystem, får denna medlemsstat, trots vad som sägs i punkt 1, fortsätta med detta urvalssystem och ge medborgare i medlemsstaterna som innehar något av de utbildningsbevis som anges i bilaga V punkt 5.7.2 eller omfattas av bestämmelserna i artikel 25 tillträde till detta.
7. Medlemsstaterna skall även fortsättningsvis ansvara för att bevilja tillstånd att inrätta apotek. Medlemsstaterna är i synnerhet inte skyldiga att erkänna de utbildningsbevis som avses i artikel 52 när det gäller att inrätta nya apotek som är öppna för allmänheten. Vid tillämpningen av detta direktiv skall apotek som varit i drift kortare tid än tre år betraktas som nyinrättade.
Avsnitt 8
Arkitekt
Artikel 55
Arkitektutbildning
1. Arkitektutbildningen skall omfatta antingen minst fyra års studier på heltid, eller sex års studier, varav minst tre år på heltid vid ett universitet eller jämförlig läroanstalt. Denna utbildning skall avslutas med en godkänd examen på universitetsnivå.
Undervisningen, som skall ges på universitetsnivå och i huvudsak omfatta arkitektur, skall i lämpligt mått bestå av teoretisk och praktisk arkitektutbildning och skall säkerställa att de studerande tillägnar sig de kunskaper och färdigheter som förtecknas i bilaga V punkt 5.8.1.
2. De i bilaga V punkt 5.8.1 angivna kunskaper och färdigheter får ändras i enlighet med förfarandet som avses i artikel 67.2, i syfte att anpassa dessa till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.
Denna uppdatering får inte medföra att någon medlemsstat måste ändra gällande principer inom yrkeslagstiftningen när det gäller utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer.
Artikel 56
Undantag från kraven för arkitektutbildningen
1. Genom undantag från artikel 55 skall också erkännas enligt artikel 24 den utbildning som lämnas under tre år vid ”Fachhochschulen” i Förbundsrepubliken Tyskland i den form denna hade den 5 augusti 1985, och i den mån den uppfyller de krav som fastställs i artikel 55 och ger rätt att påbörja den verksamhet som avses i artikel 57 i denna medlemsstat med yrkesbeteckningen arkitekt, under förutsättning att utbildningen har kompletterats med fyra års yrkeserfarenhet i Förbundsrepubliken Tyskland och styrks av ett intyg som utfärdats av den yrkesorganisation, där den arkitekt som önskar dra nytta av bestämmelserna i detta direktiv är registrerad.
Organisationen skall i förväg ha fastställt att det arbete som arkitekten i fråga utfört på arkitekturområdet utgör avgörande bevis på att alla kunskaper och färdigheter som avses i bilaga V, punkt 5.8.1 har kommit till praktisk användning. Intyget skall utfärdas med samma förfarande som gäller för registrering i arkitektförteckningen.
2. Genom undantag från artikel 55 skall också erkännas enligt artikel 24, den utbildning som ingår i en social reformplan eller en universitetskurs på deltid och motsvarar kraven i artikel 55 samt leder till att personer som varit anställda på arkitekturområdet minst sju år under överinseende av en arkitekt eller arkitektfirma avlägger en godkänd examen i arkitektur. Denna examen skall vara på universitetsnivå och vara likvärdig den examen som avses i artikel 55.1 första stycket.
Artikel 57
Utövande av yrkesverksamhet som arkitekt
1. Med yrkesverksamhet som arkitekt avses i detta direktiv de verksamheter som vanligtvis utövas under yrkestiteln arkitekt.
2. De medborgare i en medlemsstat som har tillstånd att använda yrkestiteln arkitekt i enlighet med en lag som ger den behöriga myndigheten i en medlemsstat möjlighet att ge denna titel åt medborgare som utmärkt sig särskilt genom sina insatser på arkitekturområdet, skall anses uppfylla de krav som fastställts för att få utöva arkitektverksamhet under yrkestiteln arkitekt. Ifrågavarande personers arkitektstatus skall intygas genom ett bevis utfärdat av deras ursprungsmedlemsstat.
Artikel 58
Förvärvade rättigheter för arkitekter
1. Varje medlemsstat skall erkänna de utbildningsbevis som anges i bilaga VI och som utfärdas av övriga medlemsstater avseende en utbildning som påbörjats senast under det tredje referensläsåret enligt bilagan, även om dessa inte uppfyller minimikraven enligt artikel 55, genom att, vad beträffar rätten att påbörja och utöva yrkesverksamhet som arkitekt, ge dem samma giltighet inom landet som de utbildningsbevis som medlemsstaten själv utfärdar för arkitekter.
På samma villkor skall de intyg från de behöriga myndigheterna i Förbundsrepubliken Tyskland erkännas som visar att utbildningsbevis som utfärdats efter den 8 maj 1945 av de behöriga myndigheterna i f.d. Tyska demokratiska republiken är likvärdiga med dem som avses i ovannämnda bilaga.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, skall varje medlemsstat erkänna intyg som utfärdas för medlemsstaternas medborgare av en annan medlemsstat, genom att ge innehavarna av dessa utbildningsbevis samma rätt att utöva arkitektyrket som innehavare av utbildningsbevis som utfärdats i denna medlemsstat där det fanns en reglering av rätten att påbörja och utöva verksamhet som arkitekt vid följande datum:
|
a) |
Den 1 januari 1995 för Österrike, Finland och Sverige. |
|
b) |
Den 5 augusti 1987 för övriga medlemsstater. |
De intyg som avses i första stycket skall ange att innehavaren har fått tillstånd att bära yrkestiteln arkitekt senast detta datum och har varit aktivt verksam på området enligt dessa bestämmelser under minst tre år i följd under den femårsperiod som föregick utfärdandet av intyget.
Artikel 59
Nya avdelningar
Om en europeisk yrkesorganisation för ett reglerat yrke som avses i artikel 19 begär en särskild bestämmelse om erkännande av kvalifikationer på grundval av en samordning av minimikraven för utbildningarna, får kommissionen lägga fram ett förslag om ändring av detta direktiv.
KAPITEL IV
GEMENSAMMA BESTÄMMELSER OM ETABLERING
Artikel 60
Handlingar och formföreskrifter
1. När de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten fattar beslut om en ansökan om tillstånd att utöva ett reglerat yrke genom tillämpning av denna avdelning, kan de begära de handlingar och utbildningsbevis som nämns i bilaga VII.
De dokument som avses i punkt 1 i bilaga VII får inte vara äldre än tre månader då de fogas till ansökan.
Medlemsstater, institutioner och andra juridiska personer skall behandla överlämnade uppgifter konfidentiellt.
2. Medlemsstaterna skall informera varandra om allvarliga och konkreta förhållanden som kan få konsekvenser för utövandet av yrkesverksamhet enligt detta direktiv .
Ursprungsmedlemsstaten skall kontrollera om förhållandena är riktiga och dess myndigheter avgöra typ och omfattning av de undersökningar som skall göras och meddela värdmedlemsstaten vilka konsekvenser landet drar av de lämnade uppgifterna.
3. Om en värdmedlemsstat av sina medborgare kräver edsavläggelse eller en högtidlig försäkran för tillträde till ett reglerat yrke och ordalydelsen i denna ed eller förklaring inte kan användas av medborgarna i de andra medlemsstaterna, skall medlemsstaten sörja för att den berörde kan använda passande och likvärdiga formuleringar.
Artikel 61
Förfarande för erkännande av yrkeskvalifikationer
1. Den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten skall bekräfta mottagandet av ansökan inom en månad från och med mottagandet och underrätta den sökande om handlingar eventuellt saknas.
2. En ansökan om att få utöva ett reglerat yrke skall behandlas snarast möjligt och ett vederbörligen motiverat beslut fattas av värdmedlemsstatens behöriga myndighet senast tre månader efter det att ansökan inkom.
3. Beslutet eller underlåtenhet att meddela beslut inom föreskriven tid kan överklagas hos domstol enligt nationell rätt.
Artikel 62
Yrkestitel
1. Om yrkestiteln för en av yrkesverksamheterna i fråga är reglerad i en värdmedlemsstat, skall de övriga medlemsstaternas medborgare vilka har tillstånd att utöva ett reglerat yrke med stöd av avdelning III bära den yrkestitel som i värdmedlemsstaten motsvarar detta yrke och använda eventuell förkortning .
2. Om ett yrke är reglerat i värdmedlemsstaten genom en förening eller organisation som nämns i bilaga I, får medlemsstaternas medborgare använda den yrkestitel eller den förkortning som föreningen eller organisationen fastställt bara om de kan visa att de tillhör föreningen eller organisationen.
Om medlemskapet i föreningen eller organisationen är förenat med vissa kvalifikationer, kan detta krav då det gäller de övriga medlemsstaternas medborgare som innehar yrkesmässiga kvalifikationer i enlighet med vad som avses i artikel 4.1 c bara göras gällande på de villkor som föreskrivs i detta direktiv.
3. Om det i en medlemsstat, utöver uppfyllande av de krav som anges i kapitel III i denna avdelning och i bilagorna eller innehav av ett utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis, krävs att en viss tids praktik fullgjorts för att sätta igång den verksamhet som avses i artikel 2 eller fortsättningsvis utöva denna verksamhet med värdmedlemsstatens yrkestitel, skall medlemsstaten i fråga som tillräckligt bevis godta ett intyg från ursprungsmedlemsstaten eller etableringsmedlemsstaten, med uppgift om att en godtagbar praktisk erfarenhet har förvärvats i ursprungs- eller etableringsmedlemsstaten under en motsvarande period. Det intyg som avses i andra stycket i artikel 56.1 skall erkännas som tillräckligt bevis för arkitekter enligt denna punkt.
Artikel 63
Språkkunskaper
Invandrarna skall inhämta nödvändiga språkkunskaper för att utöva yrkesverksamheten innan de inleder sin verksamhet i värdmedlemsstaten. Värdmedlemsstaten får kräva att en invandrare bevisar sina språkkunskaper innan den registrerar vederbörande.
Avdelning IV
Villkor för utövande av yrket
Artikel 64
Användning av akademisk titel
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6.3 och artikel 62 skall värdmedlemsstaten se till att de berörda har rätt att använda den akademiska titeln från ursprungsmedlemsstaten, och den eventuella förkortningen av denna, på det landets språk. Värdmedlemsstaten får kräva att denna titel följs av namn och plats för den institution eller examensnämnd som utfärdat den.
Om den akademiska titel som används i ursprungsmedlemsstaten kan förväxlas med en titel som i värdmedlemsstaten kräver kompletterande utbildning, som personen i fråga inte har genomgått, får denna medlemsstat kräva att vederbörande använder titeln från ursprungsmedlemsstaten i en lämplig form som värdmedlemsstaten anger.
Artikel 65
Anslutning till försäkringskassa
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6.1 och artikel 8 första stycket b, skall de medlemsstater som kräver att personer som förvärvat sina yrkeskvalifikationer på deras territorium har fullgjort en förberedande praktiktjänstgöring och/eller har yrkeserfarenhet för att de skall kunna anslutas till en försäkringskassa, ge innehavare av yrkeskvalifikationer som förvärvats i en annan medlemsstat dispens från detta krav beträffande utövandet av de yrkesverksamheter som räknas upp i detta direktiv och dess bilagor .
Avdelning V
Administrativt samarbete och genomförandebefogenheter
Artikel 66
Behöriga organ
1. De behöriga yrkesorganisationerna eller liknande organisationer i värdmedlemsstaten och ursprungsmedlemsstaten skall ha ett nära samarbete och ge varandra ömsesidigt bistånd för att underlätta tillämpningen av detta direktiv. De skall garantera att de upplysningar som utväxlas behandlas konfidentiellt.
2. Inom den tidsfrist som fastställs i artikel 71 skall varje medlemsstat utse de behöriga organ som är bemyndigade att utfärda eller ta emot utbildningsbevis och andra handlingar eller upplysningar, samt de behöriga myndigheter och organ som är bemyndigade att motta ansökningarna och fatta de beslut som avses i detta direktiv, och de skall genast underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om detta.
3. Varje medlemsstat skall utse en samordnare för verksamheten för de organ som avses i punkt 1 och underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om detta.
Samordnarna skall ha följande uppgifter:
|
a) |
Att främja enhetlig tillämpning av detta direktiv. |
|
b) |
Att inhämta alla uppgifter av betydelse för tillämpningen av detta direktiv, bl.a. uppgifter om tillträdesvillkor för reglerade yrken i medlemsstaterna . |
4. De behöriga organ som avses i denna artikel skall ha följande uppgifter:
|
a) |
Att ge medborgarna och de behöriga organen i övriga medlemsstater all nödvändig information om erkännandet av yrkeskvalifikationer enligt detta direktiv, i synnerhet information om nationell lagstiftning som reglerar dessa yrken och utövandet av dessa, inklusive sociallagstiftning och eventuella yrkesetiska regler. |
|
b) |
Att bistå medborgarna med att utöva sina rättigheter enligt detta direktiv, vid behov i samarbete med övriga kontaktpunkter och behöriga myndigheter i värdmedlemsstaten. |
De behöriga organen skall underrätta kommissionen om ärenden som de handlagt i enlighet med led b i första stycket senast två månader efter det att de mottagits.
Artikel 67
Kommittéer för erkännande av yrkeskvalifikationer
1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté för erkännande av yrkeskvalifikationer för de yrken som behandlas i kapitel I i avdelning III och en kommitté för erkännande av yrkeskvalifikationer för de yrken som behandlas i kapitel III i avdelning III , nedan kallade ”kommittéerna” , som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna med en företrädare för kommissionen som ordförande.
Dessutom skall experter från respektive yrkesgrupp vara företrädda såsom observatörer i kommittéerna i syfte att ge de ständiga ledamöterna direkt tillgång till sakkunskap inom deras respektive specialeller yrkesområde.
2. När det hänvisas till denna punkt, skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i beslutet.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.
3. Alla andra frågor som berör genomförandet av detta direktiv kan lämnas till kommittéerna för yttrande.
4. Kommittéerna skall själva anta sina arbetsordningar.
Avdelning VI
Andra bestämmelser
Artikel 68
Rapportering
När den tidsfrist som fastställs i artikel 71 löper ut, skall medlemsstaterna vartannat år lämna en rapport till kommissionen över tillämpningen av det inrättade systemet. Utöver allmänna kommentarer skall rapporten innehålla en statistisk översikt över de beslut som fattats samt en beskrivning av de viktigaste problemen som tillämpningen av direktivet fört med sig. Denna rapport skall innehålla förslag om utvidgning av tillämpningsområdet för detta direktiv och förslag om tillägg av nya yrkesgrupper. Dessutom skall kommissionen lägga fram ett förslag till rättsakt om införandet av en europeisk yrkeslicens.
Artikel 69
Undantagsklausul
Om större svårigheter på något visst område skulle uppstå för en viss medlemsstat vid tillämpningen av det här direktivet, skall kommissionen undersöka dessa svårigheter i samarbete med medlemsstaten i fråga.
I förekommande fall skall kommissionen enligt det förfarande som avses i artikel 67.2, och i samråd med företrädare för det berörda yrket, medge undantag för medlemsstaten i fråga från tillämpningen av bestämmelsen under en begränsad tidsperiod. I de fall då det enligt detta direktiv föreskrivs att artikel 67.2 skall tillämpas skall kommissionen göra de anpassningar som krävs.
I de fall då det enligt detta direktiv inte föreskrivs att artikel 67.2 skall tillämpas skall kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet ett motsvarande förslag till lagstiftning.
Om kommissionen anser att svårigheterna är ringa eller obefintliga skall den ange skälen till detta beslut.
Sådana undantag får inbegripa värdmedlemsstatens rätt att begära att en sökande skall genomgå kompletteringsåtgärder för att se till att den sökande har de kunskaper och färdigheter som behövs för att utöva yrket i värdmedlemsstaten.
Artikel 70
Upphävande
Direktiven 77/452/EEG, 77/453/EEG, 78/686/EEG, 78/687/EEG, 78/1026/EEG, 78/1027/EEG, 80/154/EEG, 80/155/EEG, 85/384/EEG, 85/432/EEG, 85/433/EEG, 89/48/EEG, 92/51/EEG, 93/16/EEG och 1999/42/EG skall upphöra att gälla från och med det datum som anges i artikel 71.
Hänvisningar till de upphävda direktiven gäller som hänvisningar till detta direktiv.
Artikel 71
Genomförande
Medlemsstaterna skall senast den ... (25) sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. Medlemsstaterna skall genast underrätta kommissionen om detta.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
Artikel 72
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 73
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i ... den
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) EGT C 181 E, 30.7.2002, s. 183 .
(2) EUT C 61, 14.3.2003, s. 67 .
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 11 februari 2004.
(4) KOM(2000) 888.
(5) KOM(2001) 116.
(6) EGT L 178, 17.7.2000, s. 1.
(7) EGT L 19, 24.1.1989, s. 16.
(8) EGT L 209, 24.7.1992, s. 25.
(9) EGT L 201, 31.7.1999, s. 77.
(10) EGT L 176, 15.7.1977, s. 1.
(11) EGT L 176, 15.7.1977, s. 8.
(12) EGT L 233, 24.8.1978, s. 1.
(13) EGT L 233, 24.8.1978, s. 10.
(14) EGT L 362, 23.12.1978, s. 1.
(15) EGT L 362, 23.12.1978, s. 7.
(16) EGT L 33, 11.2.1980, s. 1.
(17) EGT L 33, 11.2.1980, s. 8.
(18) EGT L 223, 21.8.1985, s. 15.
(19) EGT L 253, 24.9.1985, s. 34.
(20) EGT L 253, 24.9.1985, s. 37.
(21) EGT L 165, 7.7.1993, s. 1.
(22) EGT L 206, 31.7.2001, s. 1.
(23) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(24) EGT L 145, 13.6.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 1999/85/EG (EGT L 277, 28.10.1999, s. 34).
(25) Två år efter detta direktivs offentliggörande i EUT.
BILAGA I
Förteckning över yrkessammanslutningar eller -organisationer som uppfyller villkoren i artikel 4
IRLAND (1)
|
1. |
The Institute of Chartered Accountants in Ireland (2) |
|
2. |
The Institute of Certified Public Accountants in Ireland (2) |
|
3. |
The Association of Certified Accountants (3) |
|
4. |
Institution of Engineers of Ireland |
|
5. |
Irish Planning Institute |
FÖRENADE KUNGARIKET
|
1. |
Institute of Chartered Accountants in England and Wales |
|
2. |
Institute of Chartered Accountants of Scotland |
|
3. |
Institute of Chartered Accountants in Ireland |
|
4. |
Chartered Association of Certified Accountants |
|
5. |
Chartered Institute of Loss Adjusters |
|
6. |
Chartered Institute of Management Accountants |
|
7. |
Institute of Chartered Secretaries and Administrators |
|
8. |
Chartered Insurance Institute |
|
9. |
Institute of Actuaries |
|
10. |
Faculty of Actuaries |
|
11. |
Chartered Institute of Bankers |
|
12. |
Institute of Bankers in Scotland |
|
13. |
Royal Institution of Chartered Surveyors |
|
14. |
Royal Town Planning Institute |
|
15. |
Chartered Society of Physiotherapy |
|
16. |
Royal Society of Chemistry |
|
17. |
British Psychological Society |
|
18. |
Library Association |
|
19. |
Institute of Chartered Foresters |
|
20. |
Chartered Institute of Building |
|
21. |
Engineering Council |
|
22. |
Institute of Energy |
|
23. |
Institution of Structural Engineers |
|
24. |
Institution of Civil Engineers |
|
25. |
Institution of Mining Engineers |
|
26. |
Institution of Mining and Metallurgy |
|
27. |
Institution of Electrical Engineers |
|
28. |
Institution of Gas Engineers |
|
29. |
Institution of Mechanical Engineers |
|
30. |
Institution of Chemical Engineers |
|
31. |
Institution of Production Engineers |
|
32. |
Institution of Marine Engineers |
|
33. |
Royal Institution of Naval Architects |
|
34. |
Royal Aeronautical Society |
|
35. |
Institute of Metals |
|
36. |
Chartered Institution of Building Services Engineers |
|
37. |
Institute of Measurement and Control |
|
38. |
British Computer Society |
(1) Irländska medborgare är även medlemmar i följande sammanslutningar eller organisationer i Förenade kungariket:
|
|
Institute of Chartered Accountants in England and Wales |
|
|
Institute of Chartered Accountants of Scotland |
|
|
Institute of Actuaries |
|
|
Faculty of Actuaries |
|
|
The Chartered Institute of Management Accountants |
|
|
Institute of Chartered Secretaries and Administrators |
|
|
Royal Town Planning Institute |
|
|
Royal Institution of Chartered Surveyors |
|
|
Chartered Institute of Building. |
(2) Endast för revisionsverksamhet.
(3) Endast för revisionsverksamhet.
BILAGA II
Förteckning över utbildningar med sådan särskild uppläggning som avses i artikel 14.4 andra stycket led a
1. Utbildning i paramedicin och barnomsorg
Utbildning till:
I Tyskland:
|
— |
Barnsjuksköterska (”Kinderkrankenschwester/Kinderkrankenpfleger”). |
|
— |
Sjukgymnast (”Krankengymnast(in)/Physiotherapeut(in)”) (1). |
|
— |
Arbetsterapeut (”Beschäftigungs- und Arbeitstherapeut(in)”). |
|
— |
Logoped (”Logopäde/Logopädin”). |
|
— |
Ortoptist (”Orthoptist(in)”). |
|
— |
Godkänd barnpedagog (”Staatlich anerkannte(r) Erzieher(in)”). |
|
— |
Godkänd speciallärare (”Staatlich anerkannte(r) Heilpädagoge(-in)”). |
|
— |
Medicinsk laboratorieassisten (”medizinisch-technische(r) Laboratoriums- Assistent(in)”). |
|
— |
Röntgentekniker (”medizinisch-technische(r) Radiologie-Assistent(in)”). |
|
— |
Teknisk assistent - funktionsdiagnostik (”medizinisch-technische(r) Assistent(in) für Funktionsdiagnostik”). |
|
— |
Veterinärtekniker (”veterinärmedizinisch-technische(r) Assistent(in)”). |
|
— |
Dietist (”Diätassistent(in)”). |
|
— |
Apotekstekniker (”Pharmazieingenieur”) med examen före den 31 mars 1994 i f.d. DDR eller i de nya tyska delstaterna. |
|
— |
Mentalskötare (”Psychiatrische(r) Krankenschwester/Krankenpfleger”). |
|
— |
Talpedagog (”Sprachtherapeut(in)”). |
I Italien:
|
— |
Tandtekniker (”odontotecnico”). |
|
— |
Optiker (”ottico”). |
|
— |
Pedikyrist (”podologo”). |
I Luxemburg:
|
— |
Röntgentekniker (”assistant(e) technique médical(e) en radiologie”). |
|
— |
Medicinsk laboratorieassistent (”assistant(e) technique médical(e) de laboratoire”). |
|
— |
Mentalskötare (”infirmier/ière psychiatrique”). |
|
— |
Sjukhustekniker - kirurgi (”assistant(e) technique médical(e) en chirurgie”). |
|
— |
Barnsjuksköterska (”infirmier/ière puériculteur/trice”). |
|
— |
Narkossköterska (”infirmier/ière anesthésiste”). |
|
— |
Examinerad massör/massös (”masseur/euse diplômé(e)”). |
|
— |
Barnpedagog (”éducateur/trice”). |
I Nederländerna:
|
— |
Veterinärassistent (”dierenartassistent”). Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst tretton år, bestående av:
|
I Österrike:
|
— |
Särskild grundutbildning för sköterskor i barn- och ungdomsvård (”spezielle Grundausbildung in der Kinder- und Jugendlichenpflege”). |
|
— |
Särskild grundutbildning för sköterskor i psykiatrisk sjuk- och hälsovård (”spezielle Grundausbildung in der psychiatrischen Gesundheits- und Krankenpflege”). |
|
— |
Kontaktlinsoptiker (”Kontaktlinsenoptiker”). |
|
— |
Pedikyrist (”Fusspfleger”). |
|
— |
Tekniker för hörselhjälpmedel (”Hörgeräteakustiker”). |
|
— |
Försäljare av medicinska och kemiska produkter (”Drogist”). Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 14 år, varav minst 5 år skall fullgöras inom ramen för en strukturerad utbildning med minst 3 års praktikantutbildning dels vid en yrkesskola, dels på en arbetsplats med praktisk yrkesverksamhet som avslutas med en yrkesexamen som ger behörighet att utöva yrket och utbilda praktikanter. |
|
— |
massör (”Masseur”). Denna utbildning omfattar sammanlagt minst 14 år, varav minst 5 år skall fullgöras inom ramen för en strukturerad utbildning med minst 2 års praktikantutbildning, 2 års praktisk yrkesverksamhet och en ettårig utbildning som avslutas med en yrkesexamen som ger behörighet att utöva yrket och utbilda praktikanter. |
|
— |
Förskollärare (”Kindergärtner/in”). |
|
— |
Barnskötare (”Erzieher”). Var och en av dess utbildningar omfattar sammanlagt 13 år, varav 5 års yrkesutbildning vid en yrkesskola, och avslutas med en examen. |
2. Under rubriken hantverksmästare (”Mester/Meister/Maître”) med en annan utbildning än den som omfattas av avdelning III, kapitel II i detta direktiv
Utbildning till:
I Danmark:
|
— |
Optiker (”optometrist”). Denna utbildning omfattar sammanlagt 14 år, varav 5 års yrkesutbildning fördelad på 2,5 års teoretisk utbildning vid en yrkesutbildningsanstalt och 2,5 års praktik på en arbetsplats och avslutas med en examen som ger behörighet att använda titeln ”Mester”. |
|
— |
Ortopedtekniker (”ortopaedimekaniker”). Denna utbildning omfattar sammanlagt 12,5 år, varav 3,5 års yrkesutbildning fördelad på sex månaders teoretisk utbildning vid en yrkesutbildningsanstalt och 3 års praktik på en arbetsplats och avslutas med en examen som ger behörighet att använda titeln ”Mester”. |
|
— |
Ortopedskomakare (”orthopaediskomager”). Denna utbildning omfattar sammanlagt 13,5 år, varav 4,5 års yrkesutbildning fördelad på 2 års teoretisk utbildning vid en yrkesutbildningsanstalt och 2,5 års praktik på en arbetsplats och avslutas med en examen som ger behörighet att använda titeln ”Mester”. |
I Tyskland:
|
— |
Optiker (”Augenoptiker”). |
|
— |
Tandtekniker (”Zahntechniker”). |
|
— |
Bandagist (”Bandagist”). |
|
— |
Tekniker för hörselhjälpmedel (”Hörgeräteakustiker”). |
|
— |
Ortopedtekniker (”Orthopädiemechaniker”). |
|
— |
Ortopedskomakare (”Orthopädieschuhmacher”). |
I Luxemburg:
|
— |
Optiker (”opticien”). |
|
— |
Tandtekniker (”mécanicien dentaire”). |
|
— |
Tekniker för hörselhjälpmedel (”audioprothésiste”). |
|
— |
Ortopedtekniker/bandagist (”mécanicien orthopédiste/bandagiste”). |
|
— |
Ortopedskomakare (”orthopédiste-cordonnier”). Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt 14 år, varav minst 5 år skall fullgöras inom ramen för en strukturerad utbildning dels på en arbetsplats, dels vid en yrkesskola och avslutas med en examen som ger behörighet att utöva någon som kvalificerad betraktad verksamhet i yrket antingen som självständig yrkesutövare eller som anställd på motsvarande ansvarsnivå. |
I Österrike:
|
— |
Bandagist (”Bandagist”). |
|
— |
Korsettmakare (”Miederwarenerzeuger”). |
|
— |
Optiker (”Optiker”). |
|
— |
Ortopedskomakare (”Orthopädieschuhmacher”). |
|
— |
Ortopedtekniker (”Orthopädietechniker”). |
|
— |
Tandtekniker (”Zahntechniker”). |
|
— |
Trädgårdsmästare (”Gärtner”). Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 14 år, varav minst 5 år skall fullgöras inom ramen för en strukturerad utbildning med minst 3 års praktiktjänstgöring dels på en arbetsplats, dels vid en yrkesskola och med minst 2 års praktisk yrkesverksamhet som avslutas med en mästarexamen som ger behörighet att utöva yrket, utbilda praktikanter och använda titeln ”Meister”. |
Följande utbildningar till mästare inom jord- och skogsbruk:
|
— |
Lantmästare (”Meister in der Landwirtschaft”). |
|
— |
Mästare i lanthushållning (”Meister in der laendlichen Hauswirtschaft”). |
|
— |
Mästare i trädgårdsodling (”Meister im Gartenbau”). |
|
— |
Mästare i grönsaksodling (”Meister im Feldgemüsebau”). |
|
— |
Mästare i fruktodling och framställning av fruktprodukter (”Meister im Obstbau und in der Obstverwertung”). |
|
— |
Mästare i vinodling och vinframställning (”Meister im Weinbau und in der Kellerwirtschaft”). |
|
— |
Mejerimästare (”Meister in der Molkerei- und Käsereiwirtschaft”). |
|
— |
Mästare i hästhållning (”Meister in der Pferdewirtschaft”). |
|
— |
Fiskerimästare (”Meister in der Fischereiwirtschaft”). |
|
— |
Mästare i fjäderfähållning (”Meister in der Geflügelwirtschaft”). |
|
— |
Mästare i biodling (”Meister in der Bienenwirtschaft”). |
|
— |
Skogmästare (”Meister in der Forstwirtschaft”). |
|
— |
Mästare i skogsplantering och skogsvård (”Meister in der Forstgarten- und Forstpflegewirtschaft”). |
|
— |
Mästare i lagring av jordbruksprodukter (”Meister in der landwirtschaftlichen Lagerhaltung”). Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 15 år, varav minst 6 år skall fullgöras inom ramen för en strukturerad utbildning med minst 3 års praktiktjänstgöring dels på en arbetsplats, dels vid en yrkesskola och med 3 års praktisk yrkesverksamhet och avslutas med en mästarexamen som ger behörighet att utbilda praktikanter och använda titeln ”Meister”. |
3. Utbildning i sjömansyrken
a) Sjöfart
Utbildning till:
I Danmark:
|
— |
Skeppare (”skibsfoerer”). |
|
— |
Förstestyrman (”overstyrmand”). |
|
— |
Kvartermästare, däcksbefäl (”enestyrmand, vagthavende styrmand”). |
|
— |
Däcksbefäl (”vagthavende styrmand”). |
|
— |
Maskinchef (”maskinchef”). |
|
— |
Förste maskinchef (”l. maskinmester”). |
|
— |
Förste maskinchef/vakthavande maskinchef (”l. maskinmester/vagthavende maskinmester”). |
I Tyskland:
|
— |
Kustskeppare, större fartyg (”Kapitän AM”). |
|
— |
Kustskeppare, mindre fartyg (”Kapitän AK”). |
|
— |
Däcksbefäl, större kustfartyg (”Nautischer Schiffsoffizier AMW”). |
|
— |
Däcksbefäl, mindre kustfartyg (”Nautischer Schiffsoffizier AKW”). |
|
— |
Maskinchef, grad C (”Schiffsbetriebstechniker CT - Leiter von Maschinenanlagen”). |
|
— |
Maskinist, grad C (”Schiffsmaschinist CMa - Leiter von Maschinenanlagen”). |
|
— |
Skeppstekniker, grad C (”Schiffsbetriebstechniker CTW”). |
|
— |
Maskintekniker, grad C - ensammaskinist (”Schiffsmaschinist CMaW - Technischer Alleinoffizier”). |
I Italien:
|
— |
Däcksbefäl (”ufficiale di coperta”). |
|
— |
Maskinbefäl (”ufficiale di macchina”). |
I Nederländerna:
|
— |
Förstestyrman på kustfartyg (med kompletterande utbildning) (”stuurman kleine handelsvaart (met aanvulling)”). |
|
— |
Examinerad maskinist på kustfartyg (”diploma motordrijver”). |
|
— |
VTS-funktionär (”VTS-functionaris”). Detta motsvarar följande utbildningar:
|
b) Fiske:
Utbildning till:
I Tyskland:
|
— |
Skeppare, djuphavsfiske (”Kapitän BG/Fischerei”). |
|
— |
Skeppare, kustfiske (”Kapitän BLK/Fischerei”). |
|
— |
Däcksbefäl, djuphavsfiske (”Nautischer Schiffsoffizier BGW/Fischerei”). |
|
— |
Däcksbefäl, kustfiske (”Nautischer Schiffsoffizier BK/Fischerei”). |
I Nederländerna:
|
— |
Förstestyrman/maskinist (”stuurman werktuigkundige V”). |
|
— |
Maskinist (fiskefartyg) (”werktuigkundige IV visvaart”). |
|
— |
Förstestyrman (fiskefartyg) (”stuurman IV visvaart”). |
|
— |
Förstestyrman/maskinist (”stuurman werktuigkundige VI”). Detta motsvarar följande utbildningar:
Dessa utbildningar är erkända enligt Torremolinoskonventionen (1977 års internationella konvention om säkerhet för fiskefartyg). |
4. Teknikyrken
Utbildning till:
I Grekland:
|
— |
Turistguide (”ξεναγός”) Denna utbildning omfattar totalt minst två år och sex månader, med 1 100 timmar teoretisk utbildning i grekisk arkeologi, konst och historia (förhistoria, klassisk, bysantisk och modern historia), språk och litteratur, geografi och övriga ämnen som har att göra med Greklands fysiska och kulturella miljö, samt 110 dagar utfärder i Grekland. |
I Italien:
|
— |
Byggnadsingenjör (”geometra”). |
|
— |
Lantmätare (”perito agrario”). Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 13 års teknisk utbildning, varav minst 8 års grundskola följd av 5 års gymnasieskola vari ingår 3 års yrkesutbildning med avslutande teknisk studentexamen, kompletterad med:
samt därefter statsexamen. |
I Nederländerna:
|
— |
utmätningsman (”gerechtsdeurwaarder”), |
|
— |
protestekniker (”tandprotheticus”), som omfattar
|
I Österrike:
|
— |
Skogvaktare (”Förster”). |
|
— |
Teknisk rådgivare (”Technisches Büro”). |
|
— |
Uthyrare av arbetskraft (”Überlassung von Arbeitskräften - Arbeitsleihe”). |
|
— |
Arbetsförmedlare (”Arbeitsvermittlung”). |
|
— |
Ekonomisk rådgivare (”Vermögensberater”). |
|
— |
Privatdetektiv (”Berufsdetektiv”). |
|
— |
Väktare (”Bewachungsgewerbe”). |
|
— |
Fastighetsmäklare (”Immobilienmakler”). |
|
— |
Fastighetsförvaltare (”Immobilienverwalter”). |
|
— |
Förmedlare av annonser och reklam (”Werbeagentur”). |
|
— |
Byggprojektadministratör (”Bauträger, Bauorganisator, Baubetreuer”). |
|
— |
Inkassoagent (”Inkassoinstitut”). Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 15 år, varav 8 års grundskoleutbildning, minst 5 års gymnasieutbildning med teknisk eller ekonomisk examen och därefter minst 2 års praktik, och avslutas med en yrkesexamen. |
|
— |
Försäkringskonsulent (”Berater in Versicherungsangelegenheiten”). Denna utbildning omfattar sammanlagt 15 år, varav 6 år skall fullgöras inom ramen för en strukturerad utbildning med 3 års praktikanttjänstgöring och 3 års praktisk yrkesverksamhet och avslutas med en examen. |
|
— |
Byggmästare (”Planender Baumeister”). |
|
— |
Mästare i träbyggande (”Planender Zimmermeister”). Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 18 år, varav minst 9 års yrkesutbildning uppdelad på 4 års tekniska studier på gymnasienivå och 5 års praktik och avslutas med en yrkesexamen som ger behörighet att utöva yrket, utbilda lärlingar i konsten att planera byggen, göra tekniska beräkningar och övervaka byggnadsarbeten (det s.k. Maria Theresia-privilegiet). |
5. Utbildning i Förenade kungariket som ger nationell yrkeskompetens eller skotsk yrkeskompetens
|
— |
Gruvelektroingenjör (”mine electrical engineer”). |
|
— |
Gruvmaskiningenjör (”mine mechanical engineer”). |
|
— |
Tandterapeut (”dental therapist”). |
|
— |
Tandhygienist (”dental hygienist”). |
|
— |
Optiker (”dispensing optician”). |
|
— |
Gruvförman (”mine deputy”). |
|
— |
Konkursförvaltare (”insolvency practitioner”). |
|
— |
Mäklare (”licensed conveyancer”). |
|
— |
Förstestyrman på last- och passagerarfartyg - utan inskränkning (”first mate - freight/passenger ships - unrestricted”). |
|
— |
Andrestyrman på last- och passagerarfartyg - utan inskränkning (”second mate - freight/passenger ships - unrestricted”). |
|
— |
Tredjestyrman på last- och passagerarfartyg - utan inskränkning (”third mate - freight passenger ships unrestricted”). |
|
— |
Däcksbefäl på last- och passagerarfartyg - utan inskränkning (”deck officer - freight/passenger ships - unrestricted”). |
|
— |
Maskinbefäl på last- och passagerarfartyg - utan inskränkning (”engineer officer - freight/passenger ships - unlimited trading area”). |
|
— |
Auktoriserad driftsledare för avfallshantering (”certified technically competent person in waste management”). |
Utbildningen ger kompetens som av Nationella rådet för yrkeskompetens räknas som National Vocational Qualifications (NVQs) och i Skottland räknas som Scottish Vocational Qualifications, på nivå 3 eller 4 enligt Förenade kungarikets National Framework of Vocational Qualifications.
Dessa nivåer definieras på följande sätt:
|
— |
Nivå 3: Förmåga att utföra ett stort antal olika arbetsuppgifter i en mångfald olika situationer, varav flertalet komplexa och icke rutinbetonade. Verksamheten kräver avsevärt ansvar och avsevärd självständighet och ofta handledning och övervakning av andra. |
|
— |
Nivå 4: Förmåga att utföra ett stort antal komplexa, tekniska eller professionella arbetsuppgifter i en mångfald olika situationer och med en hög grad av personligt ansvar och självständighet. Ansvar för andras arbete och fördelning av resurser ingår ofta. |
(1) Från och med den 1 juni 1994 ersätts yrkestiteln ”Krankengymnast(in)” med ”Physiotherapeut(in)”. De utövare av yrket som fick sin examen före detta datum kan dock, om de så önskar, fortsätta att använda sig av den tidigare titeln ”Krankengymnast(in)”.
BILAGA III
Förteckning över utbildningar med sådan särskild uppläggning som avses i artikel 14.4 andra stycket led b
I Förenade kungariket:
Reglerade utbildningar som ger kompetens som National Vocational Qualifications (NVQs) och i Skottland räknas som Scottish Vocational Qualifications, på nivå 3 eller 4 enligt Förenade kungarikets National Framework of Vocational Qualifications.
Dessa nivåer definieras på följande sätt:
|
— |
Nivå 3: Förmåga att utföra ett stort antal olika arbetsuppgifter i en mångfald olika situationer, varav flertalet komplexa och icke rutinbetonade. Verksamheten kräver avsevärt ansvar och avsevärd självständighet och ofta handledning och övervakning av andra. |
|
— |
Nivå 4: Förmåga att utföra ett stort antal komplexa, tekniska eller professionella arbetsuppgifter i en mångfald olika situationer och med en hög grad av personligt ansvar och självständighet. Ansvar för andras arbete och fördelning av resurser ingår ofta. |
I Tyskland:
Följande reglerade utbildningar:
Reglerad utbildning som ger yrkesbehörighet som teknisk assistent (”technische(r) Assistent(in)”), affärsassistent (”kaufmännische(r) Assistent(in)”), yrken inom sociala sektorn (”soziale Berufe”) och statligt godkänd andnings-, tal- och röstpedagog (”staatlich geprüfte(r) Atem-, Sprech- und Stimmlehrer(in)”). Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 13 års utbildning, vari ingår gymnasieutbildning (”mittlerer Bildungsabschluss”) och omfattar
|
i) |
minst 3 års (1) praktik vid en yrkesskola (”Fachschule”) avslutad med examen och vid behov kompletterad med 1 eller 2 års specialkurs också avslutad med examen, eller |
|
ii) |
minst 2,5 års utbildning vid en yrkesskola (”Fachschule”) avslutad med examen, kompletterad med minst 6 månaders yrkespraktik eller minst 6 månaders praktikanttjänstgöring i godkänd inrättning, eller |
|
iii) |
minst 2 års utbildning vid en yrkesskola (”Fachschule”) avslutad med examen och kompletterad med minst 1 års yrkespraktik eller minst 1 års praktikanttjänstgöring i godkänd inrättning. |
Reglerad utbildning som ger yrkesbehörighet som statligt godkänd (”staatlich geprüfte(r)”) tekniker (”Techniker(in)”), affärsekonom (”Betriebswirt(in)”), formgivare (”Gestalter(in)”) och familjerådgivare (”Familienpfleger(in)”) under sammanlagt minst 16 år som omfattar grundskoleutbildning eller motsvarande 9 års utbildning och minst 3 års utbildning vid en yrkesskola (”Berufsschule”) och som efter minst 2 års yrkespraktik omfattar heltidsundervisning under minst 2 år eller deltidsundervisning under motsvarande tid.
Reglerad utbildning eller internutbildning omfattande sammanlagt minst 15 års utbildning som generellt kräver fullgjord grundskoleutbildning (omfattande minst 9 år) och yrkesutbildning (normalt 3 år) och som vanligtvis omfattar minst 2 års yrkespraktik (i de flesta fall 3 år) och en examen i samband med internutbildningen som normalt består av en utbildning som antingen sker parallellt med yrkespraktiken (minst 1 000 timmar) eller på heltid (under minst 1 år).
De tyska myndigheterna skall sända kommissionen och de övriga medlemsstaterna en lista över de utbildningar som omfattas av denna bilaga.
I Nederländerna:
|
— |
Reglerad utbildning under sammanlagt minst 15 år, varav 8 års grundskola plus 4 års gymnasieutbildning (”MAVO”) eller förberedande yrkesutbildning (”VBO”) eller högre gymnasial utbildning omfattande 3 eller 4 års utbildning vid en yrkesmedelskola (”MBO”) avslutad med examen. |
|
— |
Reglerad utbildning under sammanlagt minst 16 år, varav 8 års grundskola plus 4 år av åtminstone förberedande yrkesutbildning (”VBO”) eller högre gymnasial utbildning omfattande minst 4 års praktikanttjänstgöring med minst en dags teoretisk utbildning vid en skola varje vecka och praktik vid yrkesutbildningsanstalt eller på arbetsplats under veckans övriga dagar, avslutad med examen på medel eller högre nivå. |
De nederländska myndigheterna skall sända kommissionen och de övriga medlemsstaterna en lista över de utbildningar som omfattas av denna bilaga.
I Österrike :
|
— |
Utbildning vid högre yrkeshögskolor (”Berufsbildende Höhere Schulen”) och högre utbildningsanstalt för jordbruk och skogsbruk (”Höhere Land- und Forstwirtschaftliche Lehranstalten”) inklusive specialutbildningar (”einschließlich der Sonderformen”) vilkas uppläggning och utbildningsnivå fastställs genom lagar och andra författningar. |
Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 13 år, varav 5 års yrkesutbildning med avslutande examen som bevis på yrkesbehörighet.
|
— |
Utbildning vid en hantverksmästarskola (”Meisterschulen”), mästarutbildning (”Meisterklassen”), verkmästarskola (”Werkmeisterschulen”) eller byggnadssnickeriskola (”Bauhandwerkerschulen”), vilkas uppläggning och utbildningsnivå fastställs genom lagar och andra författningar. |
Var och en av dessa utbildningar omfattar sammanlagt minst 13 år, varav 9 års grundskola följd av antingen minst 3 års yrkesutbildning i specialskola eller minst 3 års praktik på en arbetsplats parallellt med utbildning vid en yrkesskola (”Berufsschule”) och vilka båda avslutas med en examen och kompletteras med minst 1 års yrkesutbildning vid en hantverksmästarskola (”Meisterschule”), mästarutbildning (”Meisterklassen”), verkmästarskola (”Werkmeisterschule”) eller byggnadssnickeriskola (”Bauhandwerkerschule”). I de flesta fall är den sammanlagda utbildningstiden minst 15 år vari ingår praktikperioder som antingen sker före utbildningen vid dessa utbildningsanstalter eller samtidigt med en deltidsutbildning (minst 960 timmar).
De österrikiska myndigheterna skall sända kommissionen och de övriga medlemsstaterna en lista över de utbildningar som omfattas av denna bilaga.
(1) Utbildningstiden kan minskas från 3 till 2 år om den berörda personen har de kvalifikationer som krävs för universitetsstudier (”Abitur”), dvs. 13 års utbildning, eller de kvalifikationer som krävs för en yrkeshögskola (”Fachhochschulreife”), dvs. 12 års utbildning och praktik.
BILAGA IV
Verksamheter med anknytning till de slag av yrkeserfarenhet som avses i artiklarna 21 och 22
Förteckning I
Huvudgrupperna omfattas av direktiv 64/427/EEG, ändrat genom direktiv 69/77/EEG, och av direktiven 68/366/EEG, 75/368/EEG, 75/369/EEG, 82/470/EEG och 82/489/EEG
1
Direktiv 64/427/EEG
(Liberaliseringsdirektiv: 64/429/EEG)
NICE-nomenklaturen (motsvarande ISIC-nomenklaturens huvudgrupper 23-40)
|
Huvudgrupp 23 |
Tillverkning av textilier |
|
|
|
232 |
Tillverkning och beredning av textilmaterial på maskiner för ull |
|
|
233 |
Tillverkning och bearbetning av textila material på maskiner för bomull |
|
|
234 |
Tillverkning och bearbetning av textila material på maskiner för silke |
|
|
235 |
Tillverkning och bearbetning av textila material på maskiner för lin och hampa |
|
|
236 |
Andra textilfibrer (jute, hårda fibrer m.m.), repslagning |
|
|
237 |
Tillverkning av stickade och virkade varor |
|
|
238 |
Slutbehandling av textilier |
|
|
239 |
Andra textilindustrier |
|
Huvudgrupp 24 |
Tillverkning av fotbeklädnad och annan beklädnad samt bäddutrustning |
|
|
|
241 |
Maskintillverkning av fotbeklädnad (utom av gummi eller trä) |
|
|
242 |
Handtillverkning av skor och skoreparationer |
|
|
243 |
Tillverkning av klädesplagg (utom pälsverk) |
|
|
244 |
Tillverkning av madrasser och bäddutrustning |
|
|
245 |
Skinn- och pälsindustri |
|
Huvudgrupp 25 |
Trä- och korkindustri (utom möbeltillverkning) |
|
|
|
251 |
Sågning och övrig träindustri |
|
|
252 |
Tillverkning av halvfabrikat av trä |
|
|
253 |
Serietillverkning av byggnadsdelar av trä inklusive golvbeklädnad |
|
|
254 |
Tillverkning av träbehållare |
|
|
255 |
Tillverkning av andra produkter av trä (utom möbler) |
|
|
259 |
Tillverkning av strå, kork, korgarbeten, flätverk och rottingartiklar; borsttillverkning |
|
Huvudgrupp 26 |
260 |
Tillverkning av trämöbler |
|
Huvudgrupp 27 |
Pappersindustri och tillverkning av pappersprodukter |
|
|
|
271 |
Tillverkning av pappersmassa, papper och papp |
|
|
272 |
Bearbetning av papper och papp och tillverkning av pappersmasseprodukter |
|
Huvudgrupp 28 |
280 |
Tryckerier, förlagsverksamhet och liknande verksamhet |
|
Huvudgrupp 29 |
Läderindustri |
|
|
|
291 |
Färgning och garvning |
|
|
292 |
Tillverkning av lädervaror |
|
Ex huvudgrupp 30 |
Tillverkning av gummi-, plast-, konstfiber- och stärkelseprodukter |
|
|
|
301 |
Bearbetning av gummi och asbest |
|
|
302 |
Bearbetning av plast |
|
|
303 |
Tillverkning av konstfibrer |
|
Ex huvudgrupp 31 |
Kemisk industri |
|
|
|
311 |
Tillverkning av kemiska basämnen och vidarebearbetning av sådana ämnen |
|
|
312 |
Specialiserad tillverkning av kemiska produkter huvudsakligen för industriella ändamål och jordbruksändamål (gäller även tillverkning av vegetabiliska och animaliska industriella fetter och oljor som ingår i ISIC-grupp 312) |
|
|
313 |
Specialiserad tillverkning av kemiska produkter huvudsakligen för privat konsumtion och förvaltning [här utgår tillverkning av läkemedel (ex ISIC-grupp 319)] |
|
Huvudgrupp 32 |
320 |
Petroleumindustri |
|
Huvudgrupp 33 |
Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter |
|
|
|
331 |
Tillverkning av byggnadssten |
|
|
332 |
Tillverkning av glas och glasprodukter |
|
|
333 |
Tillverkning av keramik, porslin, stengods och eldfasta keramiska produkter |
|
|
334 |
Tillverkning av cement, kalk och puts |
|
|
335 |
Tillverkning av byggnadsmaterial av betong, cement och puts |
|
|
339 |
Stenbearbetning och tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter |
|
Huvudgrupp 34 |
Produktion och primärreduktion av järnhaltig och icke-järnhaltig metall |
|
|
|
341 |
Järn- och stålindustrin (såsom den anges i EKSG-avtalet, inklusive integrerade stålverksägda koksverk) |
|
|
342 |
Tillverkning av stålrör |
|
|
343 |
Tråddragning, kalldragning, kallvalsning av band, kallformning |
|
|
344 |
Produktion och primäromvandling av icke-järnmetaller |
|
|
345 |
Gjuterier för järn och icke-järnmetaller |
|
Huvudgrupp 35 |
Tillverkning av metallvaror utom maskiner och transportutrustning |
|
|
|
351 |
Smide, hejarsmide och excenterpressning |
|
|
352 |
Tungt smide, sänksmide och hejarsmide; excenterpressning och dragning, sekundärreduktion och ytbehandling |
|
|
353 |
Tillverkning och montering av konstruktioner av järn eller metall |
|
|
354 |
Panntillverkning, tillverkning av rör för industrin |
|
|
355 |
Tillverkning av verktyg och utrustning och färdiga föremål av järn och metall (utom elektrisk installationsmateriel) |
|
|
359 |
Binäringar till mekaniska verkstäder |
|
Huvudgrupp 36 |
Tillverkning av maskiner utom elektriska maskiner |
|
|
|
361 |
Tillverkning av jordbruksmaskiner och traktorer |
|
|
362 |
Tillverkning av kontorsmaskiner |
|
|
363 |
Tillverkning av metallbearbetningsmaskiner och andra maskinverktyg och tillbehör och tillsatser till sådana och till andra kraftverktyg |
|
|
364 |
Tillverkning av textilmaskiner och tillbehör; tillverkning av symaskiner |
|
|
365 |
Tillverkning av maskiner och utrustning för livsmedelsindustrin och för kemisk och liknande industri |
|
|
366 |
Tillverkning av anläggningar och utrustning för gruvor, järn- och stålverk och gjuterier och för byggnadsindustrin |
|
|
367 |
Tillverkning av kraftöverföringsutrustning |
|
|
368 |
Tillverkning av maskiner för annat angivet industriellt ändamål |
|
|
369 |
Tillverkning av andra icke-elektriska maskiner och utrustningar |
|
Huvudgrupp 37 |
Elektrisk utrustning |
|
|
|
371 |
Tillverkning av elektrisk ledning och kabel |
|
|
372 |
Tillverkning av motorer, generatorer, transformatorer, omkopplare och annan liknande utrustning för att tillhandahålla elektrisk kraft |
|
|
373 |
Tillverkning av elektrisk utrustning för direkt nyttjade i industrin |
|
|
374 |
Tillverkning av telekommunikationsutrustning, mätare, annan mätutrustning och elektromedicinsk utrustning |
|
|
375 |
Tillverkning av elektronisk utrustning, ljudutrustning, radio- och televisionsmottagare |
|
|
376 |
Tillverkning av elektriska hushållsapparater |
|
|
377 |
Tillverkning av lampor och belysningsutrustning |
|
|
378 |
Tillverkning av batterier och ackumulatorer |
|
|
379 |
Reparation, montering och specialinstallation av elektrisk utrustning |
|
Ex huvudgrupp 38 |
Tillverkning av transportutrustning |
|
|
|
383 |
Tillverkning av motorfordon och reservdelar |
|
|
384 |
Reparation av motorfordon, motorcyklar eller cyklar |
|
|
385 |
Tillverkning av cyklar och motorcyklar och delar till dessa |
|
|
389 |
Tillverkning av transportutrustning som inte hänförs till annat ställe |
|
|
Huvudgrupp 39 |
Diverse tillverkningsindustri |
|
|
391 |
Tillverkning av precisionsinstrument samt mät- och kontrollinstrument |
|
|
392 |
Tillverkning av medicinsk utrustning och instrument och ortopediska apparater (utom ortopediska fotbeklädnader) |
|
|
393 |
Tillverkning av fotografisk och optisk utrustning |
|
|
394 |
Tillverkning och reparation av klockor och ur |
|
|
395 |
Guldsmeder och ädelmetalltillverkning |
|
|
396 |
Tillverkning och reparation av musikinstrument |
|
|
397 |
Tillverkning av spel, leksaker samt sport- och idrottsartiklar |
|
|
399 |
Annan tillverkningsindustri |
|
Huvudgrupp 40 |
Byggande |
|
|
|
400 |
Byggande (ej specialiserat); rivning |
|
|
401 |
Uppförande av byggnader (bostäder eller andra hus) |
|
|
402 |
Anläggningsarbete; väg-, bro- och järnvägsbyggande m.m. |
|
|
403 |
Installationsarbete |
|
|
404 |
Utsmyckning och slutförande |
2
Direktiv 68/366/EEG
(Liberaliseringsdirektiv: 68/365/EEG)
NICE-nomenklaturen
|
Huvudgrupp 20A |
200 |
Industri för produktion av animaliska och vegetabiliska oljor och fetter |
|
Huvudgrupp 20B |
Livsmedelsindustri (förutom dryckesvaruindustrin) |
|
|
|
201 |
Slaktberedning och köttkonservering |
|
|
202 |
Mjölk- och mjölkproduktindustri |
|
|
203 |
Inläggning och konservering av frukt och grönsaker |
|
|
204 |
Inläggning och konservering av fisk och andra havsprodukter |
|
|
205 |
Tillverkning av kvarnprodukter |
|
|
206 |
Tillverkning av bageriprodukter, kakor, skorpor och kex |
|
|
207 |
Sockerindustri |
|
|
208 |
Tillverkning av kakao, choklad och sockerkonfektyr |
|
|
209 |
Tillverkning av diverse livsmedel |
|
Huvudgrupp 21 |
Dryckesvaruindustri |
|
|
|
211 |
Produktion av etylalkohol genom jäsning, produktion av jäst och sprit |
|
|
212 |
Tillverkning av vin och andra omältade alkoholdrycker |
|
|
213 |
Bryggning och mältning |
|
|
214 |
Tillverkning av hälsodrycker och källvatten |
|
Ex 30 |
Tillverkning av gummi-, plast-, konstfiber- och stärkelseprodukter |
|
|
|
304 |
Tillverkning av stärkelseprodukter |
3
Direktiv 75/368/EEG (verksamheter som avses i artikel 5.1)
ISIC-nomenklaturen
|
Ex 04 |
Fiske |
|
|
|
043 |
Inlandsfiske |
|
Ex 38 |
Tillverkning av transportutrustning |
|
|
|
381 |
Skeppsbyggnad, reparation och underhåll av fartyg |
|
|
382 |
Tillverkning av järnvägsutrustning |
|
|
386 |
Tillverkning och reparation av luftfartyg |
|
Ex 71 |
Verksamhet relaterad till transporter och andra verksamheter än transporter inom följande grupper |
|
|
|
Ex 711 |
Drift av sovvagnar och restaurangvagnar; underhåll av järnvägsutrustning i reparationsverkstad; rengöring av järnvägsvagnar |
|
|
Ex 712 |
Underhåll av utrustning för stads-, linje- och turisttrafik |
|
|
Ex 713 |
Underhåll av övrig utrustning för vägtransporter (såsom bilar, bussar och taxibilar) |
|
|
Ex 714 |
Drift och underhåll av tillhörande anläggningar i samband med vägtransporter (såsom vägar, tunnlar och s avgiftsbelagda vägbroar, busstationer, parkeringsplatser, buss- och spårvagnsgarage) |
|
|
Ex 716 |
Övrig verksamhet i samband med inlandssjöfart (såsom drift och underhåll av vattenvägar, hamnar och andra redskap för inlandssjöfart; bogsering och lotsning i hamnar, utsättning av sjömärken, lastning och lossning av fartyg och övriga liknande verksamheter, såsom räddning av fartyg, bogsering, drift av förvaringsplatser för båtar) |
|
73 |
Kommunikation: post och telekommunikation |
|
|
Ex 85 |
Servicetjänster |
|
|
|
854 |
Tvätt, kemtvätt, strykning och färgning |
|
|
Ex 856 |
Fotograftjänster: porträttfotografi och kommersiell fotografi, utom nyhetsfotografi |
|
|
Ex 859 |
Servicetjänster som inte hänförs till annat ställe (endast underhållning och städning av byggnader eller lokaler) |
4
Direktiv 75/369/EEG (artikel 6: om verksamheten betraktas som industriell verksamhet eller hantverksrörelse)
ISIC-nomenklaturen
Följande former av ambulerande verksamhet:
|
a) |
|
|
b) |
De verksamhetsformer som omfattas av redan vidtagna övergångsåtgärder i vilka utövandet av dessa former av verksamhet som handelsresande och hemförsäljare uttryckligen undantas eller inte omnämns. |
5
Direktiv 82/470/EEG (artikel 6.1 och 6.3)
Grupperna 718 och 720 i ISIC-nomenklaturen.
Dessa verksamheter omfattar särskilt
|
— |
att direkt eller i egenskap av ombud arrangera, saluföra och sälja en resa eller en vistelse i form av paket eller i delar (transport, inkvartering, uppehälle, utflykter etc.) oavsett orsak bakom förflyttningen (artikel 2 B a). |
|
— |
Förmedling mellan olika typer av transportföretag och människor som expedierar eller mottar varor och som utövar följande former av därmed besläktad verksamhet:
|
6
Direktiv 82/489/EEG
ISIC-nomenklaturen
|
Ex 855 |
Frisersalonger (utom pedikyrverksamhet och yrkesskolor för skönhetsvård) |
Förteckning II
Direktiven 64/222/EEG, 68/364/EEG, 68/368/EEG, 75/368/EEG, 75/369/EEG, 70/523/EEG och 82/470/EEG
1
Direktiv 64/222/EEG
(Liberaliseringsdirektiv: 64/223/EEG och 64/224/EEG)
|
1. |
Tillhandahållande av tjänster som egenföretagare inom partihandel med, utom läkemedel, giftiga ämnen och sjukdomsalstrande ämnen och kol (ex grupp 611). |
|
2. |
Yrkesverksamhet som förmedlare, vilken för en eller flera uppdragsgivare förhandlar om och genomför handelstransaktioner i dessa personers namn och för deras räkning. |
|
3. |
Yrkesverksamhet som förmedlare, vilken, utan att ha ett stadigvarande uppdrag, för samman personer som önskar sluta direkta avtal med varandra, förbereda deras handelstransaktioner eller hjälpa till att genomföra dem. |
|
4. |
Yrkesverksamhet som förmedlare, vilken i eget namn genomför handelstransaktioner för annans räkning. |
|
5. |
Yrkesverksamhet som förmedlare, vilken för annans räkning sköter försäljning på auktion av varupartier. |
|
6. |
Yrkesverksamhet som förmedlare, vilken knackar dörr för att ta upp beställningar. |
|
7. |
Tillhandahållande av tjänster när det sker yrkesmässigt och sköts av en förmedlare som är i tjänst hos ett eller flera företag med verksamhet inom handel, industri eller hantverk. |
2
Direktiv 68/364/EEG
(Liberaliseringsdirektiv: 68/363/EEG)
ex ISIC-grupp 612: Detaljhandel
Verksamheter som inte omfattas:
|
012 |
Hyra av jordbruksmaskiner |
|
640 |
Fastigheter, hyra |
|
713 |
Hyra av bilar, vagnar och hästar |
|
718 |
Hyra av bilar och järnvägsvagnar |
|
839 |
Hyra av maskiner för handelshus |
|
841 |
Hyra av biografer och hyra av film |
|
842 |
Hyra av teatrar och hyra av teaterrelatead utrustning |
|
843 |
Hyra av båtar, cyklar och spelautomater |
|
853 |
Hyra av möblerade rum |
|
854 |
Hyra av linne |
|
859 |
Hyra av kläder |
3
Direktiv 68/368/EEG
(Liberaliseringsdirektiv: 68/367/EEG)
ISIC-nomenklaturen
ex ISIC-huvudgrupp 85
|
1. |
Restauranger, kaféer, krogar och andra ställen där man äter och dricker (ISIC-grupp 852). |
|
2. |
Hotell, pensionat, campingplatser och andra slag av husrum (ISIC-grupp 853). |
4
Direktiv 75/368/EEG (artikel 7)
Alla verksamheter som anges i bilagan till direktiv 75/368/EEG utom de som avses i artikel 5 i det direktivet (förteckning 1, nr 3 i den här bilagan).
ISIC-nomenklaturen
|
Ex 62 |
Banker och andra finansiella institut |
|||||||||||||||
|
|
Ex 620 |
Patentbyråer och företag för distribution av royalties |
||||||||||||||
|
Ex 71 |
Transport |
|||||||||||||||
|
|
Ex 713 |
Persontransport på väg, utom transport i bil |
||||||||||||||
|
|
Ex 719 |
Drift av direktledningar för transport av flytande kolväten och andra flytande kemiska produkter |
||||||||||||||
|
Ex 82 |
Samhällstjänster |
|||||||||||||||
|
|
827 |
Bibliotek, muséer, botaniska trädgårdar och djurparker |
||||||||||||||
|
Ex 84 |
Rekreationstjänster |
|||||||||||||||
|
843 |
Rekreationstjänster som inte hänförs till annat ställe:
|
|||||||||||||||
|
Ex 85 |
Servicetjänster |
|||||||||||||||
|
|
Ex 851 |
Hushållstjänster |
||||||||||||||
|
|
Ex 855 |
Skönhetsinstitut och manikyrverksamhet, utom pedikyr, yrkesskolor för skönhetsvård och frisörskolor |
||||||||||||||
|
|
Ex 859 |
Servicetjänster som inte hänförs till annat ställe, utom idrottsmassage och paramedicinsk massage och bergsguider, enligt följande indelning:
|
||||||||||||||
5
Direktiv 75/369/EEG (artikel 5)
Följande ambulerande verksamheter:
|
a) |
Köp och försäljning av varor:
|
|
b) |
De verksamhetsformer som omfattas av redan vidtagna övergångsåtgärder i vilka utövandet av dessa former av verksamhet som handelsresande och hemförsäljare uttryckligen undantas eller inte omnämns. |
6
Direktiv 70/523/EEG
Egenföretagare inom partihandel med kol och agenturverksamhet inom kolhandel (ex ISIC-grupp 6112)
7
Direktiv 82/470/EEG (artikel 6.2)
(Verksamheter som anges i artikel 2 A c, 2 A e, 2 B b, 2 C och 2 D)
Dessa verksamheter omfattar särskilt att
|
— |
hyra ut järnvägsvagnar för befordran av personer eller gods, |
|
— |
förmedla köp, försäljning eller hyra av fartyg, |
|
— |
förbereda, förhandla fram och sluta avtal om transport av emigranter, |
|
— |
åta sig magasinering av alla slags föremål för deponents räkning, enligt tullförfarande eller inte, i lagerhus, allmänna depåer, möbelmagasin, kylhus, silor etc., |
|
— |
lämna en handling till deponenten som bevis på att föremålet eller varan magasinerats, |
|
— |
tillhandahålla utrymmen, foder och plats för saluföring av boskap som hålls tillfälligt i förvar i väntan på försäljnng eller som transporteras till eller från marknaden, |
|
— |
utföra teknisk kontroll av motorfordon, |
|
— |
mäta eller väga varor. |
BILAGA V
Erkännande på grundval av samordningen av minimikrav för utbildningar
Bilaga V.1: Läkare
5.1.1. Benämningar på examensbevis för grundläggande läkarutbildning
|
Land |
Benämning på examensbeviset |
Organ som utfärdar examensbeviset |
Behörighetsbevis som medföljer examensbeviset |
Referensdatum |
||||||||||
|
België/Belgique/Belgien |
Diploma van arts/Diplôme de docteur en médecine |
|
|
20 december 1976 |
||||||||||
|
Danmark |
Bevis for bestået lægevidenskabelig embedseksamen |
Medicinsk universitetsfakultet |
|
20 december 1976 |
||||||||||
|
Deutschland |
|
Zuständige Behörden |
Bescheinigung über die Ableistung der Tätigkeit als Arzt im Praktikum |
20 december 1976 |
||||||||||
|
Ελλάς |
Πτυχίo Iατρικής |
|
|
1 januari 1981 |
||||||||||
|
España |
Título de Licenciado en Medicina y Cirugía |
|
|
1 januari 1986 |
||||||||||
|
France |
Diplôme d'État de docteur en médecine |
Universités |
|
20 december 1976 |
||||||||||
|
Ireland |
Primary qualification |
Competent examining body |
Certificate of experience |
20 december 1976 |
||||||||||
|
Italia |
Diploma di laurea in medicina e chirurgia |
Università |
Diploma di abilitazione all'esercizio della medicina e chirurgia |
20 december 1976 |
||||||||||
|
Luxembourg |
Diplôme d'État de docteur en médecine, chirurgie et accouchements, |
Jury d'examen d'État |
Certificat de stage |
20 december 1976 |
||||||||||
|
Nederland |
Getuigschrift van met goed gevolg afgelegd artsexamen |
Faculteit Geneeskunde |
|
20 december 1976 |
||||||||||
|
Österreich |
|
|
|
1 januari 1994 |
||||||||||
|
|
|||||||||||||
|
Portugal |
Carta de Curso de licenciatura em medicina |
Universidades |
Diploma comprovativo da conclusão do internato geral emitido pelo Ministério da Saúde |
1 januari 1986 |
||||||||||
|
Suomi/Finland |
Lääketieteen lisensiaatin tutkinto/Medicine licentiatexamen |
|
Todistus lääkärin perusterveydenhuollon lisäkoulutuksesta/Examenbevis om tilläggsutbildning för läkare inom primärvården |
1 januari 1994 |
||||||||||
|
Sverige |
Läkarexamen |
Universitet |
Bevis om praktisk utbildning som utfärdas av Socialstyrelsen |
1 januari 1994 |
||||||||||
|
United Kingdom |
Primary qualification |
Competent examining body |
Certificate of experience |
20 december 1976 |
5.1.2. Förteckning över benämningar på specialistutbildningar
|
Land |
Benämning på examensbeviset |
Organ som utfärdar examensbeviset |
Referensdatum |
||||||||||
|
België/Belgique/Belgien |
Bijzondere beroepstitel van geneesheer-specialist/Titre professionnel particulier de médecin spécialiste |
Minister bevoegd voor Volksgezondheid/Ministre de la Santé publique |
20 december 1976 |
||||||||||
|
Danmark |
Bevis for tilladelse til at betegne sig som speciallæge |
Sundhedsstyrelsen |
20 december 1976 |
||||||||||
|
Deutschland |
Fachärztliche Anerkennung |
Landesärztekammer |
20 december 1976 |
||||||||||
|
Ελλάς |
Τίτλoς Iατρικής Ειδικότητας |
|
1 januari 1981 |
||||||||||
|
España |
Título de Especialista |
Ministerio de Educación y Cultura |
1 januari 1986 |
||||||||||
|
France |
1. Certificat d'études spéciales de médecine |
1. Universités |
20 december 1976 |
||||||||||
|
2. Attestation de médecin spécialiste qualifié |
2. Conseil de l'Ordre des médecins |
||||||||||||
|
3. Certificat d'études spéciales de médecine |
3. Universités |
||||||||||||
|
4. Universités |
||||||||||||
|
Ireland |
Certificate of Specialist doctor |
Competent authority |
20 december 1976 |
||||||||||
|
Italia |
Diploma di medico specialista |
Università |
20 december 1976 |
||||||||||
|
Luxembourg |
Certificat de médecin spécialiste |
Ministre de la Santé publique |
20 december 1976 |
||||||||||
|
Nederland |
Bewijs van inschrijving in een Specialistenregister |
|
20 december 1976 |
||||||||||
|
Österreich |
Facharztdiplom |
Österreichische Ärztekammer |
1 januari 1994 |
||||||||||
|
Portugal |
1. Grau de assistente |
1. Ministério da Saúde |
1 januari 1986 |
||||||||||
|
2. Titulo de especialista |
2. Ordem dos Médicos |
||||||||||||
|
Suomi/Finland |
Erikoislääkärin tutkinto/Specialläkarexamen |
|
1 januari 1994 |
||||||||||
|
Sverige |
Bevis om specialkompetens som läkare, utfärdat av Socialstyrelsen |
Socialstyrelsen |
1 januari 1994 |
||||||||||
|
United Kingdom |
Certificate of Completion of specialist training |
Competent authority |
20 december 1976 |
5.1.3. Förteckning över benämningar på specialistutbildningar
|
|
Anestesi och intensivvård Utbildningens minimilängd: 3 år |
Kirurgi Utbildningens minimilängd: 5 år |
|
Land |
Benämning |
Benämning |
|
Belgique/België/Belgien |
Anesthésie-réanimation/Anesthesie reanimatie |
Chirurgie/Heelkunde |
|
Danmark |
Anæstesiologi |
Kirurgi eller kirurgiske sygdomme |
|
Deutschland |
Anästhesiologie |
Chirurgie |
|
Ελλάς |
Αvαισθησιoλoγία |
Χειρoυργική |
|
España |
Anestesiología y Reanimación |
Cirugía general y del aparato digestivo |
|
France |
Anesthésiologie-Réanimation chirurgicale |
Chirurgie générale |
|
Ireland |
Anaesthesia |
General surgery |
|
Italia |
Anestesia e rianimazione |
Chirurgia generale |
|
Luxembourg |
Anesthésie-réanimation |
Chirurgie générale |
|
Nederland |
Anesthesiologie |
Heelkunde |
|
Österreich |
Anästhesiologie und Intensivmedizin |
Chirurgie |
|
Portugal |
Anestesiologia |
Cirurgia geral |
|
Suomi/Finland |
Anestesiologia ja tehohoito/Anestesiologi och intensivvård |
Yleiskirurgia/Allmän kirurgi |
|
Sverige |
Anestesi och intensivvård |
Kirurgi |
|
United Kingdom |
Anaesthtics |
General surgery |
|
|
Neurokirurgi Utbildningens minimilängd: 5 år |
Gynekologi och obstetrik Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
Benämning |
|
Belgique/België/Belgien |
Neurochirurgie |
Gynécologie - obstétrique/Gynaecologie - verloskunde |
|
Danmark |
Neurokirurgi eller kirurgiske nervesygdomme |
Gynækologi og obstetrik eller kvindesygdomme og fødselshjælp |
|
Deutschland |
Neurochirurgie |
Frauenheilkunde und Geburtshilfe |
|
Ελλάς |
Νευρoχειρoυργική |
Μαιευτική-Γυvαικoλoγία |
|
España |
Neurocirugía |
Obstetricia y ginecología |
|
France |
Neurochirurgie |
Gynécologie - obstétrique |
|
Ireland |
Neurological surgery |
Obstetrics and gynaecology |
|
Italia |
Neurochirurgia |
Ginecologia e ostetricia |
|
Luxembourg |
Neurochirurgie |
Gynécologie - obstétrique |
|
Nederland |
Neurochirurgie |
Verloskunde en gynaecologie |
|
Österreich |
Neurochirurgie |
Frauenheilkunde und Geburtshilfe |
|
Portugal |
Neurocirurgia |
Ginecologia e obstetricia |
|
Suomi/Finland |
Neurokirurgia/Neurokirurgi |
Naistentaudit ja synnytykset/Kvinnosjukdomar och förlossningar |
|
Sverige |
Neurokirurgi |
Obstetrik och gynekologi |
|
United Kingdom |
Neurosurgery |
Obstetrics and gynaecology |
|
|
Internmedicin Utbildningens minimilängd: 5 år |
Ögonsjukdomar (oftalmologi) Utbildningens minimilängd: 3 år |
|
Land |
Benämning |
Benämning |
|
Belgique/België/Belgien |
Médecine interne/Inwendige geneeskunde |
Ophtalmologie/Oftalmologie |
|
Danmark |
Intern medicin |
Oftalmologi eller øjensygdomme |
|
Deutschland |
Innere Medizin |
Augenheilkunde |
|
Ελλάς |
Παθoλoγία |
Οφθαλμoλoγία |
|
España |
Medicina interna |
Oftalmología |
|
France |
Médecine interne |
Ophtalmologie |
|
Ireland |
General medicine |
Ophthalmology |
|
Italia |
Medicina interna |
Oftalmologia |
|
Luxembourg |
Médecine interne |
Ophtalmologie |
|
Nederland |
Inwendige geneeskunde |
Oogheelkunde |
|
Österreich |
Innere Medizin |
Augenheilkunde und Optometrie |
|
Portugal |
Medicina interna |
Oftalmologia |
|
Suomi/Finland |
Sisätaudit/Inre medicine |
Silmätaudit/Ögonsjukdomar |
|
Sverige |
Internmedicin |
Ögonsjukdomar (oftalmologi) |
|
United Kingdom |
General (internal) medicine |
Ophthalmology |
|
|
Öron-, näs- och halssjukdomar Utbildningens minimilängd: 3 år |
Barn- och ungdomsmedicin Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
Benämning |
|
Belgique/België/Belgien |
Oto-rhino-laryngologie/Otorhinolaryngologie |
Pédiatrie/Pediatrie |
|
Danmark |
Oto-rhino-laryngologi eller øre-næse-halssygdomme |
Pædiatri eller sygdomme hos børn |
|
Deutschland |
Hals-Nasen-Ohrenheilkunde |
Kinderheilkunde |
|
Ελλάς |
Ωτoριvoλαρυγγoλoγία |
Παιδιατρική |
|
España |
Otorrinolaringología |
Pediatria y sus áreas especificas |
|
France |
Oto-rhino-laryngologie |
Pédiatrie |
|
Ireland |
Otolaryngology |
Paediatrics |
|
Italia |
Otorinolaringoiatria |
Pédiatria |
|
Luxembourg |
Oto-rhino-laryngologie |
Pédiatrie |
|
Nederland |
Keel-, neus- en oorheelkunde |
Kindergeneeskunde |
|
Österreich |
Hals-, Nasen-und Ohrenkrankheiten |
Kinder- und Jugendheilkunde |
|
Portugal |
Otorrinolaringologia |
Pediatria |
|
Suomi/Finland |
Korva-, nenä- ja kurkkutaudit/Öron-, näs- och halssjukdomar |
Lastentaudit/Barnsjukdomar |
|
Sverige |
Öron-, näs- och halssjukdomar (oto-rhinolaryngologi) |
Barn- och ungdomsmedicin |
|
United Kingdom |
Otolaryngology |
Paediatrics |
|
|
Lungsjukdomar (pneumologie) Utbildningens minimilängd: 4 år |
Urologi Utbildningens minimilängd: 5 år |
|
Land |
Benämning |
Benämning |
|
Belgique/België/Belgien |
Pneumologie |
Urologie |
|
Danmark |
Medicinske lungesygdomme |
Urologi eller urinvejenes kirurgiske sygdomme |
|
Deutschland |
Pneumologie |
Urologie |
|
Ελλάς |
Φυματιoλoγία- Πvευμovoλoγία |
Ουρoλoγία |
|
España |
Neumologia |
Urología |
|
France |
Pneumologie |
Urologie |
|
Ireland |
Respiratory medicine |
Urology |
|
Italia |
Malattie dell'apparato respiratorio |
Urologia |
|
Luxembourg |
Pneumologie |
Urologie |
|
Nederland |
Longziekten en tuberculose |
Urologie |
|
Österreich |
Lungenkrankheiten |
Urologie |
|
Portugal |
Pneumologia |
Urologia |
|
Suomi/Finland |
Keuhkosairaudet ja allergologia/Lungsjukdomar och allergologi |
Urologia/Urologi |
|
Sverige |
Lungsjukdomar (pneumologi) |
Urologi |
|
United Kingdom |
Respiratory medicine |
Urology |
|
|
Ortopedi Utbildningens minimilängd: 5 år |
Klinisk patologi Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
Benämning |
|
Belgique/België/Belgien |
Chirurgie orthopédique/Orthopedische heelkunde |
Anatomie pathologique/Pathologische anatomie |
|
Danmark |
Ortopædisk kirurgi |
Patologisk anatomi eller vævs- og celleundersøgelser |
|
Deutschland |
Orthopädie |
Pathologie |
|
Ελλάς |
Ορθoπεδική |
Παθoλoγική Αvατoμίκή |
|
España |
Traumatología y cirugía ortopédica |
Anatomía patológica |
|
France |
Chirurgie orthopédique et traumatologie |
Anatomie et cytologie pathologiques |
|
Ireland |
Orthopaedic surgery |
Morbid anatomy and histopathology |
|
Italia |
Ortopedia e traumatologia |
Anatomia patologica |
|
Luxembourg |
Orthopédie |
Anatomie pathologique |
|
Nederland |
Orthopedie |
Pathologie |
|
Österreich |
Orthopädie und Orthopädische |
Chirurgie Pathologie |
|
Portugal |
Ortopedia |
Anatomia patologica |
|
Suomi/Finland |
Ortopedia ja traumatologia/Ortopedi och traumatologi |
Patologia/Patologi |
|
Sverige |
Ortopedi |
Klinisk patologi |
|
United Kingdom |
Trauma and orthopaedic surgery |
Histopathology |
|
|
Neurologi Utbildningens minimilängd: 4 år |
Psykiatri Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
Benämning |
|
Belgique/België/Belgien |
Neurologie |
Psychiatrie |
|
Danmark |
Neurologi eller medicinske nervesygdomme |
Psykiatri |
|
Deutschland |
Neurologie |
Psychiatrie und Psychotherapie |
|
Ελλάς |
Νευρoλoγία |
Ψυχιατρική |
|
España |
Neurología |
Psiquiatría |
|
France |
Neurologie |
Psychiatrie |
|
Ireland |
Neurology |
Psychiatry |
|
Italia |
Neurologia |
Psichiatria |
|
Luxembourg |
Neurologie |
Psychiatrie |
|
Nederland |
Neurologie |
Psychiatrie |
|
Österreich |
Neurologie |
Psychiatrie |
|
Portugal |
Neurologia |
Psiquiatria |
|
Suomi/Finland |
Neurologia/Neurologi |
Psykiatria/Psykiatri |
|
Sverige |
Neurologi |
Psykiatri |
|
United Kingdom |
Neurology |
General psychiatry |
|
|
Medicinsk radiologi Utbildningens minimilängd: 4 år |
Onkologi Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
Benämning |
|
Belgique/België/Belgien |
Radiodiagnostic/Röntgendiagnose |
Radiothérapie-oncologie/Radiotherapie-oncologie |
|
Danmark |
Diagnostik radiologi eller røntgenundersøgelse |
Onkologi |
|
Deutschland |
Diagnostische Radiologie |
Strahlentherapie |
|
Ελλάς |
Ακτιvoδιαγvωστική |
Ακτιvoθεραπευτική - Ογκολογία |
|
España |
Radiodiagnóstico |
Oncología radioterápica |
|
France |
Radiodiagnostic et imagerie médicale |
Oncologie radiothérapique |
|
Ireland |
Diagnostic radiology |
Radiotherapy |
|
Italia |
Radiodiagnostica |
Radioterapia |
|
Luxembourg |
Radiodiagnostic |
Radiothérapie |
|
Nederland |
Radiologie |
Radiotherapie |
|
Österreich |
Medizinische Radiologie-Diagnostik |
Strahlentherapie - Radioonkologie |
|
Portugal |
Radiodiagnóstico |
Radioterapia |
|
Suomi/Finland |
Radiologia/Radiologi |
Syöpätaudit/Cancersjukdomar |
|
Sverige |
Medicinsk radiologi |
Tumörsjukdomar (allmän onkologi) |
|
United Kingdom |
Clinical radiology |
Clinical oncology |
|
|
Plastikkirurgi Utbildningens minimilängd: 5 år |
|
Land |
Benämning |
|
Belgique/België/Belgien |
Chirurgie plastique, reconstructrice et esthétique/Plastische, reconstructieve en esthetische heelkunde |
|
Danmark |
Plastikkirurgi |
|
Deutschland |
Plastische Chirurgie |
|
Ελλάς |
Πλαστική Χειρoυργική |
|
España |
Cirugía plástica y reparadora |
|
France |
Chirurgie plastique, reconstructrice et esthétique |
|
Ireland |
Plastic surgery |
|
Italia |
Chirurgia plastica e ricostruttiva |
|
Luxembourg |
Chirurgie plastique |
|
Nederland |
Plastische chirurgie |
|
Österreich |
Plastische Chirurgie |
|
Portugal |
Cirurgia plástica e reconstrutiva |
|
Suomi/Finland |
Plastiikkakirurgia/Plastikkirurgi |
|
Sverige |
Plastikkirurgi |
|
United Kingdom |
Plastic surgery |
5.1.4 Förvärvade rättigheter för läkare med specialistutbildning
|
1 |
Olycksfallsmedicin Utbildningens minimilängd: 5 år |
|
Land |
Benämning |
|
Ireland |
Accident and emergency medicine |
|
United Kingdom |
Accident and emergency medicine |
|
2 |
Allergisjukdomar Utbildningens minimilängd: 3 år |
|
Land |
Benämning |
|
Danmark |
Medicinsk allergologi eller medicinske overfølsomhedssygdomme |
|
España |
Alergología |
|
Ελλάδα |
Αλλεργιολογία |
|
Italia |
Allergologia ed immunologia clinica |
|
Nederland |
Allergologie en inwendige geneeskunde |
|
Portugal |
Imuno-alergologia |
|
Sverige |
Allergisjukdomar |
|
3 |
Klinisk kemi Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
|
Danmark |
Klinisk biokemi |
|
España |
Bioquímica clínica |
|
Ireland |
Chemical pathology |
|
Italia |
Biochimica clinica |
|
Luxembourg |
Chimie biologique |
|
Nederland |
Klinische chemie |
|
Suomi/Finland |
Kliininen kemia/Klinisk kemi |
|
Sverige |
Klinisk kemi |
|
United Kingdom |
Chemical pathology |
|
4 |
Biologisk hematologi Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
|
Danmark (1) |
Klinisk blodtypeserologi |
|
France |
Hématologie |
|
Luxembourg |
Hématologie biologique |
|
Portugal |
Hematologia clinica |
|
Datum för upphörande enligt artikel 31.5: |
|
|
5 |
Kardiologi Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
|
Belgique/België/Belgien |
Cardiologie/Kardilogie |
|
Danmark |
Kardiologi |
|
Deutschland |
Kardiologie |
|
España |
Cardiología |
|
France |
Pathologie cardio-vasculaire |
|
Ελλάδα |
Καρδιολογία |
|
Ireland |
Cardiology |
|
Italia |
Cardiologia |
|
Luxembourg |
Cardiologie et angiologie |
|
Nederland |
Cardiologie |
|
Österreich |
Kardiologie |
|
Portugal |
Cardiologia |
|
Suomi/Finland |
Kardiologia/Kardiologi |
|
Sverige |
Kardiologi |
|
United Kingdom |
Cardiology |
|
6 |
Thoraxkirurgi Utbildningens minimilängd: 5 år |
|
Land |
Benämning |
|
Belgique/België/Belgien (2) |
Chirurgie thoracique/Heelkunde op de thorax |
|
Danmark |
Thoraxkirurgi eller brysthulens kirurgiske Sygdomme |
|
Deutschland |
Herzchirurgie |
|
España |
Cirugía torácica |
|
France |
Chirurgie thoracique et cardiovasculaire |
|
Ελλάδα |
Χειρουργική Θώρακος |
|
Ireland |
Thoracic surgery |
|
Italia |
Chirurgia toracica |
|
Luxembourg |
Chirurgie thoracique |
|
Nederland |
Cardio-thoracale chirurgie |
|
Portugal |
Cirurgia cardiotorácica |
|
Suomi/Finland |
Sydän-ja rintaelinkirurgia/Hjärt- och thoraxkirurgi |
|
Sverige |
Thoraxkirurgi |
|
United Kingdom |
Cardo-thoracic surgery |
|
Datum för upphörande enligt artikel 31.5: |
|
|
7 |
Barn- och ungdomsspsykiatri Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
|
Danmark |
Børne- og ungdomspsykiatri |
|
Deutschland |
Kinder- und Jugendpsychiatrie und -psychotherapie |
|
France |
Pédo-psychiatrie |
|
Ireland |
Child and adolescent psychiatry |
|
Italia |
Neuropsichiatria infantile |
|
Luxembourg |
Psychiatrie infantile |
|
Portugal |
Pedopsiquiatria |
|
Suomi/Finland |
Lastenpsykiatria/Barnpsykiatri |
|
Sverige |
Barn- och ungdomspsykiatri |
|
United Kingdom |
Child and adolescent psychiatry |
|
8 |
Klinisk biologi Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
|
Belgique/België/Belgien |
Biologie clinique/Klinische biologie |
|
Deutschland |
Laboratoriumsmedizin |
|
España |
Análisis clínicos |
|
France |
Biologie Clinique |
|
Ελλάς |
Ιατρική Βιοπαθολογία |
|
Italia |
Patologia clinica |
|
Luxembourg |
Biologie clinique |
|
Österreich |
Medizinische und chemische Labordiagnostik |
|
Portugal |
Patologia clinica |
|
9 |
Klinisk neurofysiologi Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
|
Danmark |
Klinisk neurofysiologi |
|
España |
Neurofisiologia clínica |
|
Ireland |
Neurophysiology |
|
Suomi/Finland |
Kliininen neurofysiologia/Klinisk neurofysiologi |
|
Sverige |
Klinisk neurofysiologi |
|
United Kingdom |
Clinical Neurophysiology |
|
10 |
Tand-, mun-, käk- och ansiktskirurgi (grundutbildning för läkare och tandläkare) (3) Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
|
Belgique/België/Belgien |
Stomatologie et chirurgie orale et maxillo-faciale/Stomatologie en mond-, kaak- en aangezichtschirurgie |
|
Deutschland |
Mund-, Kiefer- und Gesichtschirurgie |
|
Ελλάς |
Στοματική και γναθοπροσωπική χειρουργική |
|
Ireland |
Oral and maxillo-facial surgery |
|
Luxembourg |
Chirurgie dentaire, orale et maxillo-faciale |
|
Suomi/Finland |
Suu- ja leukakirurgia/Oral och maxillofacial kirurgi |
|
United Kingdom |
Oral and maxillo-facial surgery |
|
11 |
Dermatologi Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
|
Ireland |
Dermatology |
|
United Kingdom |
Dermatology |
|
12 |
Hud- och könssjukdomar Utbildningens minimilängd: 3 år |
|
Land |
Benämning |
|
Belgique/België/Belgien |
Dermato-vénéréologie/Dermato-venerologie |
|
Danmark |
Dermato-venerologi eller hud- og kønssygdomme |
|
Deutschland |
Haut- und Geschlechtskrankheiten |
|
España |
Dermatología médico-quirúrgica y venereología |
|
France |
Dermatologie et vénéréologie |
|
Ελλάδα |
Δερματολογία-Αφροδισιολογία |
|
Italia |
Dermatologia e venerologia |
|
Luxembourg |
Dermato-vénéréologie |
|
Nederland |
Dermatologie en venerologie |
|
Österreich |
Haut- und Geschlechtskrankheiten |
|
Portugal |
Dermatovenereologia |
|
Suomi/Finland |
Ihotaudit ja allergologia/Hudsjukdomar och allergologi |
|
Sverige |
Hud- och könssjukdomar |
|
13 |
Endokrinologi Utbildningens minimilängd: 3 år |
|
Land |
Benämning |
|
Danmark |
Medicinsk endokrinologi eller medicinske Hormonsygdomme |
|
España |
Endocrinología y nutrición |
|
France |
Endocrinologie, maladies métaboliques |
|
Ελλάδα |
Ενδοκρινολογία |
|
Ireland |
Endocrinology and diabetes mellitus |
|
Italia |
Endocrinologia e malattie del ricambio |
|
Luxembourg |
Endocrinologie, maladies du métabolisme et de la nutrition |
|
Portugal |
Endocrinologia |
|
Suomi/Finland |
Endokrinologia/Endokrinologi |
|
Sverige |
Endokrina sjukdomar |
|
United Kingdom |
Endocrinology and diabetes mellitus |
|
14 |
Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
|
Belgique/België/Belgien |
Gastro-entérologie/Gastro-enterologie |
|
Danmark |
Medicinsk gastroenterologi eller medicinske mave-tarmsygdomme |
|
España |
Aparato digestivo |
|
France |
Gastro-entérologie et hépatologie |
|
Ελλάδα |
Γαστρεντερολογία |
|
Ireland |
Gastro-enterology |
|
Italia |
Gastroenterologia |
|
Luxembourg |
Gastro-enterologie |
|
Nederland |
Gastro-enterologie |
|
Portugal |
Gastrenterologia |
|
Suomi/Finland |
Gastroenterologia/Gastroenterologi |
|
Sverige |
Medicinsk gastroenterologi och hepatologi |
|
United Kingdom |
Gastro-enterology |
|
15 |
Gastroenterologisk kirurgi Utbildningens minimilängd: 5 år |
|
Land |
Benämning |
|
Belgique/België/Belgien (4) |
Chirurgie abdominale/Heelkunde op het abdomen |
|
Danmark |
Kirurgisk gastroenterologi eller kirurgiske mave-tarmsygdomme |
|
España |
Cirurgía del aparato digestivo |
|
France |
Chirurgie viscérale et digestive |
|
Italia |
Chirurgia dell'aparato digestivo |
|
Luxembourg |
Chirurgie gastro-entérologique |
|
Suomi/Finland |
Gastroenterologinen kirurgia/Gastroenterologisk kirurgi |
|
Datum för upphörande enligt artikel 31.5: |
|
|
16 |
Geriatrik Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
|
Danmark |
Geriatri eller alderdommens sygdomme |
|
España |
Geriatría |
|
Ireland |
Geriatrics |
|
Italia |
Geriatria |
|
Nederland |
Klinische geriatrie |
|
Suomi/Finland |
Geriatria/Geriatri |
|
Sverige |
Geriatrik |
|
United Kingdom |
Geriatrics |
|
17 |
Hematologi Utbildningens minimilängd: 3 år |
|
Land |
Benämning |
|
Danmark |
Hæmatologi eller blodsygdomme |
|
España |
Hematología y hemoterapia |
|
Ireland |
Haematology |
|
Italia |
Ematologia |
|
Luxembourg |
Hématologie |
|
Portugal |
Imuno-hemoterapia |
|
Suomi/Finland |
Kliininen hematologia/Klinisk hematologi |
|
Sverige |
Hematologi |
|
18 |
Klinisk immunologi Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
|
Danmark |
Klinisk immunologi |
|
España |
Immunología |
|
Ireland |
Clinical immunology |
|
Österreich |
Immunologie |
|
Sverige |
Klinisk immunologi |
|
United Kingdom |
Immunology |
|
19 |
Infektionssjukdomar Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
|
Danmark |
Infektionsmedicin |
|
Ireland |
Communicable diseases |
|
Italia |
Malattie infettive |
|
Suomi/Finland |
Infektiosairaudet/Infektionssjukdomar |
|
Sverige |
Infektionssjukdomar |
|
United Kingdom |
Infectious diseases |
|
20 |
Käk- och ansiktskirurgi (grundutbildning för läkare) Utbildningens minimilängd: 5 år |
|
Land |
Benämning |
|
España |
Cirugía oral y maxilofacial |
|
France |
Chirurgie maxillo-faciale et stomatologie |
|
Italia |
Chirurgia maxillo-facciale |
|
Luxembourg |
Chirurgie maxillo-faciale |
|
Österreich |
Mund- Kiefer- und Gesichtschirurgie |
|
21 |
Klinisk bakteriologi Utbildningens minimilängd: 4 år |
||||
|
Land |
Benämning |
||||
|
Danmark |
Klinish mikrobiologi |
||||
|
Deutschland |
Mikrobiologie und Infektionsepidemiologie |
||||
|
España |
Microbiología y parasitología |
||||
|
Ελλάδα |
|
||||
|
Ireland |
Microbiology |
||||
|
Italia |
Microbiologia e virologia |
||||
|
Luxembourg |
Microbiologie |
||||
|
Nederland |
Medische microbiologie |
||||
|
Österreich |
Hygiene undMikrobiologie |
||||
|
Suomi/Finland |
Kliininen mikrobiologia/Klinisk Mikrobiologi |
||||
|
Sverige |
Klinisk bakteriologi |
||||
|
United Kingdom |
Medical microbiology and virology |
|
22 |
Medicinska njursjukdomar (nefrologi) Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
|
Danmark |
Nefrologi eller medicinske nyresygdomme |
|
España |
Nefrología |
|
France |
Néphrologie |
|
Ελλάδα |
Νεφρολογία |
|
Ireland |
Nephrology |
|
Italia |
Nefrologia |
|
Luxembourg |
Néphrologie |
|
Portugal |
Nefrologia |
|
Suomi/Finland |
Nefrologia/Nefrologi |
|
Sverige |
Medicinska njursjukdomar (nefrologi) |
|
United Kingdom |
Renal medicine |
|
23 |
Neuropsykiatri Utbildningens minimilängd: 5 år |
|
Land |
Benämning |
|
Belgique/België/Belgien (5) |
Neuropsychiatrie |
|
Deutschland |
Nervenheilkunde (Neurologie und Psychiatrie) |
|
France (6) |
Neuropsychiatrie |
|
Ελλάδα |
Νευρολογία-Ψυχιατρική |
|
Italia |
Neuropsichiatria |
|
Luxembourg (7) |
Neuropsychiatrie |
|
Nederland (8) |
Zenuw- en zielsziekten |
|
Österreich |
Neurologie und Psychiatrie |
|
Datum för upphörande enligt artikel 31.5: |
|
|
24 |
Nukleärmedicin Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
|
Belgique/België/Belgien |
Médecine nucléaire/Nucleaire geneeskunde |
|
Danmark |
Klinisk fysiologi og nuklearmedicin |
|
Deutschland |
Nuklearmedizin |
|
España |
Medicina nuclear |
|
France |
Médecine nucléaire |
|
Ελλάδα |
Πυρηνική Ιατρική |
|
Italia |
Medicina nucleare |
|
Luxembourg |
Médecine nucléaire |
|
Nederland |
Nucleaire geneeskunde |
|
Österreich |
Nuklearmedizin |
|
Portugal |
Medicina nuclear |
|
Suomi/Finland |
Kliininen Fysiologia ja isotooppilääketiede/Klinisk Fysiologi och nukleärmedicin |
|
United Kingdom |
Nuclear Medicine |
|
25 |
Yrkes- och miljömedicin Utbildningens minimilängd: 4 år |
||||
|
Land |
Benämning |
||||
|
Belgique/België/Belgien |
Médecine du travail/Arbeidsgeneeskunde |
||||
|
Danmark |
Arbejdsmedicin |
||||
|
Deutschland |
Arbeitsmedizin |
||||
|
France |
Médecine du travail |
||||
|
Ελλάδα |
Ιατρική Εργασίας |
||||
|
Ireland |
Occupational Medicine |
||||
|
Italia |
Medicina del lavoro |
||||
|
Luxembourg |
Médecine du travail |
||||
|
Nederland |
|
||||
|
Österreich |
Arbeits- und Betriebsmedizin |
||||
|
Portugal |
Medicina do trabalho |
||||
|
Suomi/Finland |
Työterveyshuolto/Företagshälsovård |
||||
|
Sverige |
Yrkes- och miljömedicin |
||||
|
United Kingdom |
Occupational Medicinee |
|
26 |
Barn- och ungdomskirurgi Utbildningens minimilängd: 5 år |
|
Land |
Benämning |
|
Deutschland |
Kinderchirurgie |
|
España |
Cirugía pediátrica |
|
France |
Chirurgie infantile |
|
Ελλάδα |
Χειρουργική Παίδων |
|
Ireland |
Paediatric Surgery |
|
Italia |
Chirurgia pediatrica |
|
Luxembourg |
Chirurgie pédiatrique |
|
Österreich |
Kinderchirurgie |
|
Portugal |
Cirurgia pediátrica |
|
Suomi/Finland |
Lastenkirurgia/Barnkirurgi |
|
Sverige |
Barn- och ungdomskirurgi |
|
United Kingdom |
Paediatric Surgery |
|
27 |
Klinisk farmakologi Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
|
Danmark |
Klinisk farmakologi |
|
Deutschland |
Pharmakologie und Toxikologie |
|
España |
Farmacología clínica |
|
Ireland |
Clinical Pharmacology and Therapeutics |
|
Österreich |
Pharmakologie und Toxikologie |
|
Suomi/Finland |
Kliininen farmakologia ja lääkehoito/Klinisk farmakologi och Läkemedelsbehandling |
|
Sverige |
Klinisk farmakologi |
|
United Kingdom |
Clinical Pharmacology and Therapeutics |
|
28 |
Rehabiliteringsmedicin Utbildningens minimilängd: 3 år |
|
Land |
Benämning |
|
Belgique/België/Belgien |
Médecine physique et réadaptation/Fysische geneeskunde en revalidatie |
|
Danmark (9) |
Fysiurgi og rehabilitering |
|
Deutschland |
Physikalische und Rehabilitative Medizin |
|
España |
Rehabilitación |
|
France |
Rééducation et réadaptation fonctionnelles |
|
Ireland |
Rehabilitation Medicine |
|
Italia |
Medicina fisica e riabilitazione |
|
Luxembourg |
Rééducation et réadaptation fonctionnelles |
|
Nederland |
Revalidatiegeneeskunde |
|
Österreich |
Physikalische Medizin |
|
Portugal |
Fisiatria ou Medicina física e de reabilitação |
|
Suomi/Finland |
Fysiatria/Fysiatri |
|
Sverige |
Rehabiliteringsmedicin |
|
United Kingdom |
Rehabilitation Medicine |
|
Datum för upphörande enligt artikel 31.5: |
|
|
29 |
Samhällsmedicin Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
|
Danmark |
Samfundsmedicin |
|
Deutschland |
Öffentliches Gesundheitswesen |
|
España |
Medicina preventiva y salud pública |
|
Ελλάδα |
Κοινωνική Ιατρική |
|
France |
Santé publique et médecine sociale |
|
Ireland |
Community medicine |
|
Italia |
Igiene e medicina sociale |
|
Luxembourg |
Santé publique |
|
Nederland |
Maatschappij en gezondheid |
|
Österreich |
Sozialmedizin |
|
Suomi/Finland |
Terveydenhuolto/Hälsovård |
|
Sverige |
Socialmedicin |
|
United Kingdom |
Public health medicine |
|
30 |
Radiologi Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
|
Deutschland |
Radiologie |
|
España |
Electroradiologia |
|
Ελλάδα |
Ακτινολογία-Ραδιολογία |
|
France (10) |
Electro-radiologie |
|
Italia |
Radiologia |
|
Luxembourg (11) |
Électroradiologie |
|
Nederland (12) |
Radiologie |
|
Österreich |
Radiologie |
|
Portugal |
Radiologia |
|
Datum för upphörande enligt artikel 31.5: |
|
|
31 |
Reumatologi Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
|
Belgique/België/Belgien |
Rhumathologie/Reumatologie |
|
Danmark |
Reumatologi |
|
España |
Reumatología |
|
France |
Rhumathologie |
|
Ελλάδα |
Ρευματολογία |
|
Ireland |
Rheumatology |
|
Italia |
Reumatologia |
|
Luxembourg |
Rhumathologie |
|
Nederland |
Reumatologie |
|
Portugal |
Reumatologia |
|
Suomi/Finland |
Reumatologia/Reumatologi |
|
Sverige |
Reumatologi |
|
United Kingdom |
Rheumatology |
|
32 |
Stomatologi Utbildningens minimilängd: 3 år |
|
Land |
Benämning |
|
España |
Estomatología |
|
France |
Stomatologie |
|
Italia |
Odontostomatologia |
|
Luxembourg |
Stomatologie |
|
Portugal |
Estomatologia |
|
33 |
Tropikmedicin Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
|
Danmark (13) |
Tropemedicin |
|
Ireland |
Tropical medicine |
|
Italia |
Medicina tropicale |
|
Österreich |
Spezifische Prophylaxe und Tropenhygiene |
|
Portugal |
Medicina tropical |
|
United Kingdom |
Tropical medicine |
|
Datum för upphörande enligt artikel 31.5: |
|
|
34 |
Kärlkirurgi Utbildningens minimilängd: 5 år |
|
Land |
Benämning |
|
Belgique/België/Belgien (14) |
Chirurgie des vaisseaux/Bloedvatenheelkunde |
|
Danmark |
Karkirurgi eller kirurgiske blodkarsygdomme |
|
España |
Angiología y cirugía vascular |
|
France |
Chirurgie vasculaire |
|
Italia |
Chirurgia vascolare |
|
Luxembourg |
Chirurgie vasculaire |
|
Portugal |
Cirurgia vascular |
|
Suomi/Finland |
Verisuonikirurgia/Kärlkirurgi |
|
Datum för upphörande enligt artikel 31.5: |
|
|
35 |
Venereologi Utbildningens minimilängd: 4 år |
|
Land |
Benämning |
|
Ireland |
Venereology |
|
United Kingdom |
Genito-urinary medicine |
|
36 |
Medicinsk onkologi Utbildningens minimilängd: standardkravet är sammanlagt 6 år |
|
Land |
Benämning |
|
Deutschland |
Haemato-Onkologie |
|
France |
Oncologie médicale |
|
Ελλάς |
Παθολογία Oγκολογία |
|
Ireland |
Medical Oncology |
|
Österreich |
Haemato-Onkologie |
|
Portugal |
Oncologia Medica |
|
España |
Oncologia Medica |
|
United Kingdom |
Medical Oncology |
5.1.5 Förteckning över benämningar på utbildningar för allmänpraktik
|
Land |
Benämning på examensbeviset |
Yrkestitel |
Referensdatum |
||||
|
België/Belgique/Belgien |
Ministerieel erkenningsbesluit van huisarts/Arrêté ministériel d'agrément de médecin généraliste |
Huisarts/Médecin généraliste |
31 december 1994 |
||||
|
Danmark |
Speciallæge - I almen medicin |
Speciallæge I almen medicin |
31 december 1994 |
||||
|
Deutschland |
Zeugnis über die spezifische Ausbildung in der Allgemeinmedizin |
|
31 december 1994 |
||||
|
Ελλάς |
Tίτλος ιατρικής ειδικότητας γευικής ιατρικής |
Ιατρός με ειδικότητα γευικής ιατρικής |
31 december 1994 |
||||
|
España |
Titulo de especialista en medicina familiar y comunitaria |
Especialista en medicina familiar y comunitaria |
31 december 1994 |
||||
|
France |
Diplôme d'État de docteur en médecine (avec document annexé attestant la formation spécifique en médecine générale) |
Médecin qualifié en médecine générale |
31 december 1994 |
||||
|
Ireland |
Certificate of specific qualifications in general medical practice |
General medical practitioner |
31 december 1994 |
||||
|
Italia |
Attestato di formazione specifica in medicina generale |
Medico di medicina generale |
31 december 1994 |
||||
|
Luxembourg |
Il n'existe pas de titre, parce qu'il n'y a pas de formation au Luxembourg |
Médecin généraliste |
31 december 1994 |
||||
|
Nederland |
Certificaat van inschrijving in het register van erkende huisartsen van de Koninklijke Nederlandsche Maatschappij tot bevordering der geneeskunst |
Huisarts |
31 december 1994 |
||||
|
Österreich |
Arzt für Allgemeinmedizin |
Arzt für Allgemeinmedizin |
31 december 1994 |
||||
|
Portugal |
Diploma do internato complementar de clínica geral |
Assistente de clínica geral |
31 december 1994 |
||||
|
Suomi/Finland |
Todistus lääkärin perusterveydenhuollon lisäkoulutuksesta/Bevis om tilläggsutbildning av läkare I primärvård |
Yleislääkäri/Allmänläkare |
31 december 1994 |
||||
|
Sverige |
Bevis om kompetens som allmänpraktiserande läkare (Europaläkare) utfärdat av Socialstyrelsen |
Allmänpraktiserande läkare (Europaläkare) |
31 december 1994 |
||||
|
United Kingdom |
Certificate of prescribed/equivalent experience |
General medical practitioner |
31 december 1994 |
Bilaga V.2: Sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård
5.2.1 Utbildningsplan för sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård
Utbildningsplanen som leder fram till ett examensbevis för sjuksköterskor med ansvar för allmän hälsooch sjukvård skall bestå av följande två delar och täcka åtminstone de ämnen som anges nedan.
|
A. |
Teoretisk undervisning
|
|
B. |
Klinisk undervisning
|
Undervisning i ett eller flera ämen får ges som en del av eller i anslutning till andra ämnen.
Den teoriska undervisningen skall avvägas och samordnas med den kliniska undervisningen på så sätt att de kunskaper och färdigheter som avses i denna bilaga kan förvärvas på lämpligt sätt.
5.2.2 Förteckning över benämningar på examensbevis för sjuksköterskor med ansvar för allmän hälsooch sjukvård
|
Land |
Benämning på examensbeviset |
Organ som utfärdar examensbeviset |
Yrkestitel |
Referensdatum |
||||||||||||||||
|
België/Belgique/Belgien |
|
|
|
29 juni 1979 |
||||||||||||||||
|
Danmark |
Eksamensbevis efter gennemført sygeplejerskeuddannelse |
Sygeplejeskole godkendt af Undervisningsministeriet |
Sygeplejerske |
29 juni 1979 |
||||||||||||||||
|
Deutschland |
Zeugnis über die staatliche Prüfung in der Krankenpflege |
Staatlicher Prüfungsausschuss |
|
29 juni 1979 |
||||||||||||||||
|
Ελλάς |
|
1. Πανεπιστήμιο Αθηνών |
Διπλωματούχος ή πτυχιούχος υοσοκόμος, υοσηλευτής ή υοσηλεύτρια |
1 januari 1981 |
||||||||||||||||
|
Υπουργείο Εθνικής Παιδείας και Θρησκευμάτων |
|||||||||||||||||||
|
3. Υπουργείο Εθνικής αΑμυνας |
|||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||
|
España |
Titulo de Diplomado universitario en Enfermería |
|
Enfermero/a diplomado/a |
1 januari 1986 |
||||||||||||||||
|
France |
|
Le ministère de la santé |
Infirmer(ère) |
29 juni 1979 |
||||||||||||||||
|
Ireland |
Certificate of Registered General Nurse |
An Bord Altranais (The Nursing Board) |
Registered General Nurse |
29 juni 1979 |
||||||||||||||||
|
Italia |
Diploma di infermiere professionale |
Scuole riconosciute dallo Stato |
Infermiere professionale |
29 juni 1979 |
||||||||||||||||
|
Luxembourg |
|
Ministère de l'éducation nationale, de la formation professionnelle et des sports |
Infirmier |
29 juni 1979 |
||||||||||||||||
|
Nederland |
|
|
Verpleegkundige |
29 juni 1979 |
||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||
|
Österreich |
|
|
|
1 januari 1994 |
||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||
|
Portugal |
|
1. Escolas de Enfermagem |
Enfermeiro |
1 januari 1986 |
||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||
|
Suomi/Finland |
|
|
Sairaanhoitaja/Sjukskötare |
1 januari 1994 |
||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||
|
Sverige |
Sjuksköterskeexamen |
Universitet eller högskola |
Sjuksköterska |
1 januari 1994 |
||||||||||||||||
|
United Kingdom |
Statement of Registration as a Registered General Nurse in part 1 or part 12 of the register kept by the United Kingdom Central Council for Nursing, Midwifery and Health Visiting |
Various |
|
29 juni 1979 |
Bilaga V.3: Tandläkare
5.3.1. Utbildningsplan för tandläkare
Utbildningsplanen som leder fram till examensbevis för tandläkare skall omfatta minst nedanstående ämnen. Undervisning i ett eller flera ämnen får ges inom ramen för eller i anslutning till övriga ämnen.
|
A. |
Grundläggande ämnen
|
|
B. |
Mediko-biologiska och allmänna medicinska ämnen
|
|
C. |
Ämnen med direkt anknytning till tandläkaryrket
|
5.3.2. Förteckning över benämningar på examensbevis för tandläkare
|
Land |
Benämning på examensbeviset |
Organ som utfärdar examensbeviset |
Behörighetsbevis som medföljer examensbeviset |
Yrkestitel |
Referensdatum |
||||||||||||||||
|
België/Belgique/Belgien |
Diploma van tandarts/Diplôme licencié en science dentaire |
|
|
Licentiaat in de tandheelkunde/Licencié en science dentaire |
28 januari 1980 |
||||||||||||||||
|
Danmark |
Bevis for tandlægeeksamen (odontologisk kandidateksamen) |
Tandlægehøjskolerne, Sundhedsvidenskabeligt universitetsfakultet |
Autorisation som tandlæge, udstedt af Sundhedsstyrelsen |
Tandlæge |
28 januari 1980 |
||||||||||||||||
|
Deutschland |
Zeugnis über die Zahnärztliche Prüfung |
Zuständige Behörden |
|
Zahnarzt |
28 januari 1980 |
||||||||||||||||
|
Ελλάς |
Πτυχίo Οδovτιατρικής |
Παvεπιστήμιo |
|
Οδουτίαρος ή χειροΰργος όδουτίαρος |
1 januari 1981 |
||||||||||||||||
|
España |
Título de Licenciado en Odontología |
El rector de una universidad |
|
Licenciado en odontología |
1 januari 1986 |
||||||||||||||||
|
France |
Diplôme d'État de docteur en chirurgie dentaire |
Universités |
|
Chirurgien-dentiste |
28 januari 1980 |
||||||||||||||||
|
Ireland |
|
|
|
|
28 januari 1980 |
||||||||||||||||
|
Italia |
Diploma di laurea in Odontoiatria e Protesi Dentaria |
Università |
Diploma di abilitazione all'esercizio dell'odontoiatria e protesi dentaria |
Odontoiatra |
28 januari 1980 |
||||||||||||||||
|
Luxembourg |
Diplôme d'État de docteur en médecine dentaire |
Jury d'examen d'État |
|
Médecin-dentiste |
28 januari 1980 |
||||||||||||||||
|
Nederland |
Universitair getuigschrift van een met goed gevolg afgelegd tandartsexamen |
Faculteit Tandheelkunde |
|
Tandarts |
28 januari 1980 |
||||||||||||||||
|
Österreich |
Bescheid über die Verleihung des akademischen Grades ”Doktor der Zahnheilkunde” |
Medizinische Fakultät der Universität |
|
Zahnarzt |
1 januari 1994 |
||||||||||||||||
|
Portugal |
Carta de curso de licenciatura em medicina dentária |
|
|
Médico dentista |
1 januari 1986 |
||||||||||||||||
|
Suomi/Finland |
Hammaslääketieteen lisensiaatin tutkinto/Odontologie licentiatexamen |
|
Terveydenhuollon oikeusturvakeskuksen päätös käytännön palvelun hyväksymisestä/Beslut av Rättskyddscentralen för hälsovården om godkännande av praktisk tjänstgöring |
Hammaslääkäri/Tandläkare |
1 januari 1994 |
||||||||||||||||
|
Sverige |
Tandläkarexamen |
Universitetet i Umeå Universitetet i Göteborg Karolinska Institutet Malmö Högskola |
Endast för examensbevis som erhållits före den 1 juli 1995, ett utbildningsbevis som utfärdats av Socialstyrelsen |
Tandläkare |
1 januari 1994 |
||||||||||||||||
|
United Kingdom |
|
|
|
|
28 januari 1980 |
5.3.3. Förvärvade rättigheter för tandläkare med specialistutbildning
|
Ortodonti |
|||||||||
|
Land |
Benämning på examensbeviset |
Organ som utfärdar examensbeviset |
Referensdatum |
||||||
|
Danmark |
Bevis for tilladelse til at betegne sig som specialtandlæge i ortodonti |
Sundhedsstyrelsen |
28 januari 1980 |
||||||
|
Deutschland |
Fachzahnärztliche Anerkennung für Kieferorthopädie; |
Landeszahnärztekammer |
28 januari 1980 |
||||||
|
France |
Titre de spécialiste en orthodontie |
Conseil National de l'Ordre des chirurgiens dentistes |
28 januari 1980 |
||||||
|
Ireland |
Certificate of specialist dentist in orthodontics |
Competent authority recognised for this purpose by the competent minister |
28 januari 1980 |
||||||
|
Nederland |
Bewijs van inschrijving als orthodontist in het Specialistenregister |
Specialisten Registratie Commissie (SRC) van de Nederlandse Maatschappij tot bevordering der Tandheelkunde |
28 januari 1980 |
||||||
|
Ortodonti |
|||||||||
|
Suomi/Finland |
Erikoishammaslääkärin tutkinto, hampaiston oikomishoito/Specialtand-läkarexamen, tandreglering |
|
1 januari 1994 |
||||||
|
Sverige |
Bevis om specialistkompetens i tandreglering |
Socialstyrelsen |
1 januari 1994 |
||||||
|
United Kingdom |
Certificate of Completion of specialist training in orthodontics |
Competent authority recognised for this purpose |
28 januari 1980 |
||||||
|
Munkirurgi |
|||||||||
|
Land |
Benämning på examensbeviset |
Organ som utfärdar examensbeviset |
Referensdatum |
||||||
|
Danmark |
Bevis for tilladelse til at betegne sig som specialtandlæge i hospitalsodontologi |
Sundhedsstyrelsen |
28 januari 1980 |
||||||
|
Deutschland |
Fachzahnärztliche Anerkennung für Oralchirurgie/Mundchirurgie |
Landeszahnärztekammer |
28 januari 1980 |
||||||
|
Ireland |
Certificate of specialist dentist in oral surgery |
Competent authority recognised for this purpose by the competent minister |
28 januari 1980 |
||||||
|
Nederland |
Bewijs van inschrijving als kaakchirurg in het Specialistenregister |
Specialisten Registratie Commissie (SRC) van de Nederlandse Maatschappij tot bevordering der Tandheelkunde |
28 januari 1980 |
||||||
|
Suomi/Finland |
Erikoishammaslääkärin tutkinto, suu- ja leukakirurgia/Specialtandläkar-examen, oral och maxillofacial kirurgi |
|
1 januari 1994 |
||||||
|
Sverige |
Bevis om specialist-kompetens i tandsystemets kirurgiska sjukdomar |
Socialstyrelsen |
1 januari 1994 |
||||||
|
United Kingdom |
Certificate of completion of specialist training in oral surgery |
Competent authority recognised for this purpose |
28 januari 1980 |
||||||
Bilaga V.4: Veterinär
5.4.1. Utbildningsplan för veterinärer
Utbildningsplanen som leder fram till förvärv av examensbevis för veterinärer skall omfatta minst nedanstående ämnen. Undervisning i ett eller flera ämnen får ges som en del av eller i anslutning till andra ämnen.
|
A. |
Grundläggande ämnen
|
|
B. |
Särskilda ämnen
|
Den praktiska utbildningen får ske i form av en praktikperiod, förutsatt att denna sker på heltid och under den behöriga myndighetens direkta tillsyn och inte överstiger sex månader inom ramen för en sammanlagd studietid på fem år.
Fördelningen av den teoretiska och praktiska utbildningen på de olika ämnesgrupperna skall avvägas och samordnas på så sätt att kunskaper och erfarenheter kan förvärvas på ett sätt som gör det möjligt för veterinären att utföra alla sina uppgifter.
5.4.2. Förteckning över benämningar på examensbevis för veterinärer
|
Land |
Benämning på examensbeviset |
Organ som utfärdar examensbeviset |
Behörighetsbevis som medföljer examensbeviset |
Referensdatum |
||||||||||
|
België/Belgique/Belgien |
Diploma van dierenarts/Diplôme de docteur en médecine vétérinaire |
|
|
21 december 1980 |
||||||||||
|
Danmark |
Bevis for bestået kandidateksamen I veterinærvidenskab |
Kongelige Veterinær- og Landbohøjskole |
|
21 december 1980 |
||||||||||
|
Deutschland |
Zeugnis über das Ergebnis des Dritten Abscnitts der Tierärztlichen Prüfung und das Gesamtergebnis der Tierärztlichen Prüfung |
Der Vorsitzende des Prüfungsausschusses für die Tierärztliche Prüfung einer Universität oder Hochschule |
|
21 december 1980 |
||||||||||
|
Ελλάς |
Πτυχίo Κτηvιατρικής |
Πανεπιστήμιο Θεσσαλονίκης και Θεσσαλίας |
|
1 januari 1981 |
||||||||||
|
España |
Titulo de Licenciado en Veterinaria |
|
|
1 januari 1986 |
||||||||||
|
France |
Diplôme d'État de docteur vétérinaire |
|
|
21 december 1980 |
||||||||||
|
Ireland |
|
|
|
21 december 1980 |
||||||||||
|
Italia |
Diploma di laurea in medicina veterinaria |
Università |
Diploma di abilitazione all'esercizio della medicina veterinaria |
1 januari 1985 |
||||||||||
|
Luxembourg |
Diplôme d'État de docteur en médecine vétérinaire |
Jury d'examen d'État |
|
21 december 1980 |
||||||||||
|
Nederland |
Getuigschrift van met goed gevolg afgelegd diergeneeskundig/veeartse-nijkundig examen |
|
|
21 december 1980 |
||||||||||
|
Österreich |
|
Universität |
|
1 januari 1994 |
||||||||||
|
Portugal |
Carta de curso de licenciatura em medicina veterinária |
Universidade |
|
1 januari 1986 |
||||||||||
|
Suomi/Finland |
Eläinlääketieteen lisensiaatin tutkinto/Veterinärmedicine licentiatexamen |
Helsingin yliopisto/Helsingfors universitet |
|
1 januari 1994 |
||||||||||
|
Sverige |
Veterinärexamen |
Sveriges Lantbruksuniversitet |
|
1 januari 1994 |
||||||||||
|
United Kingdom |
|
1. University of Bristol |
|
21 december 1980 |
||||||||||
|
2. University of Liverpool |
|||||||||||||
|
3. University of Cambridge |
|||||||||||||
|
4. University of Edinburgh |
|||||||||||||
|
5. University of Glasgow |
|||||||||||||
|
6. University of London |
Bilaga V.5: Barnmorska
5.5.1. Utbildningsplan för barnmorskor (utbildning I och II)
Utbildningsplanen för förvärv av examensbevis för barnmorskor består av följande två delar:
|
A. |
Teoretisk och teknisk undervisning
|
|
B. |
Praktisk och klinisk utbildning Denna utbildning skall ges under lämplig handledning:
|
Den teoretiska och tekniska utbildningen (del A i utbildningsplanen) skall avpassas till och samordnas med den kliniska utbildningen (del B i utbildningsplanen), så att de kunskaper och erfarenheter som avses i denna bilaga kan förvärvas på lämpligt sätt.
Den kliniska barnmorskeutbildningen (del B i utbildningsplanen) skall ha formen av handledd praktik på sjukhusavdelningar eller andra vårdinrättningar som godkänts av de behöriga myndigheterna eller organen. Under denna utbildning skall barnmorskeeleverna ta del i verksamheten på avdelningarna i fråga i den mån den bidrar till deras utbildning. De skall informeras om det ansvar som gäller för verksamhet som barnmorska.
5.5.2. Förteckning över benämningar på examensbevis för barnmorskor
|
Land |
Benämning på examensbeviset |
Organ som utfärdar examensbeviset |
Yrkestitel |
Referensdatum |
||||||||||
|
België/Belgique/Belgien |
Diploma van vroedvrouw/Diplôme d'accoucheuse |
|
Vroedvrouw/Accoucheuse |
23 januari 1983 |
||||||||||
|
Danmark |
Bevis for bestået jordemodereksamen |
Danmarks jordemoderskole |
Jordemoder |
23 januari 1983 |
||||||||||
|
Deutschland |
Zeugnis über die staatliche Prüfung für Hebammen und Entbindungspfleger |
Staatlicher Prüfungsausschuss |
|
23 januari 1983 |
||||||||||
|
Ελλάς |
|
|
|
23 januari 1983 |
||||||||||
|
|
|||||||||||||
|
|
|||||||||||||
|
España |
|
Ministerio de Educación y Cultura |
|
1 januari 1986 |
||||||||||
|
France |
Diplôme de sage-femme |
L'État |
Sage-femme |
23 januari 1983 |
||||||||||
|
Ireland |
Certificate in Midwifery |
An Board Altranais |
Midwife |
23 januari 1983 |
||||||||||
|
Italia |
Diploma d'ostetrica |
Scuole riconosciute dallo Stato |
Ostetrica |
23 januari 1983 |
||||||||||
|
Luxembourg |
Diplôme de sage-femme |
Ministère de l'éducation nationale, de la formation professionnelle et des sports |
Sage-femme |
23 januari 1983 |
||||||||||
|
Nederland |
Diploma van verloskundige |
Door het Ministerie van Volksgezondheid, Welzijn en Sport erkende opleidings-instellingen |
Verloskundige |
23 januari 1983 |
||||||||||
|
Österreich |
Hebammen-Diplom |
|
Hebamme |
1 januari 1994 |
||||||||||
|
Portugal |
|
1. Ecolas de Enfermagem |
Enfermeiro especialista em enfermagem de saúde materna e obstétrica |
1 januari 1986 |
||||||||||
|
|
|||||||||||||
|
|
|||||||||||||
|
Suomi/Finland |
|
|
Kätilö/Barnmorska |
1 januari 1994 |
||||||||||
|
|
|||||||||||||
|
Sverige |
Barnmorskeexamen |
Universitet eller högskola |
Barnmorska |
1 januari 1994 |
||||||||||
|
United Kingdom |
Statement of registration as a Midwife on part 10 of the register kept by the United Kingdom Central Council for Nursing, Midwifery and Health visiting |
Various |
Midwife |
23 januari 1983 |
Bilaga V.6: Psykoterapeut
5.6.1. Kunskaper och färdigheter
Utbildningen skall garantera att den blivande psykoterapeuten har förvärvat följande kunskaper och färdigheter:
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om de olika psykoteurapeutiska skolorna och deras människosyn. |
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om psykopatologi |
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om interventionsformer i krissituationer |
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om rättsliga och andra förutsättningar i samband med utövandet av psykoterapeutisk verksamhet. |
|
— |
Nöjaktiga kunskaper om etiska riktlinjer vid utövandet av psykoterapeutisk verksamhet. |
5.6.2. Utbildningsplan för psykoterapeuter
Den totala utbildningen skall omfatta sju år och minst 3 200 timmar. De fyra sista åren måste ingå i en psykoterapeutisk fackutbildning.
Psykoterapeutisk själverfarenhet eller motsvarande
Denna skall innehålla egen analys, själverfarenhet och andra metoder som inbegriper element av självreflexion, egenterapi och personlig erfarenhet.
Teoretisk utbildning
Denna skall omfatta en allmän del i form av universitetsstudier eller yrkesutbildning och specialinriktning på psykoterapi. Universitetskurser som leder till en första examen eller yrkesutbildningar som ger likvärdiga yrkeskvalifikationer på ett område som är relevant för psykoterapin får delvis erkännas för eller ersätta psykoterapiutbildningens allmänna del, men får under inga omständigheter inräknas i de fyra åren av psykoterapeutisk specialisering.
Den psykoterapeutiska specialiseringen skall omfatta följande områden:
|
— |
Teorier om människans utveckling under hela livscykeln, även den sexuella utvecklingen. |
|
— |
Förståelse för andra psykoterapeutiska ansatser. |
|
— |
En förändringsteori. |
|
— |
Förståelse för sociala villkor i samband med psykoterapi. |
|
— |
Psykopatologiska teorier. |
|
— |
Utvärderings- och interventionsteorier. |
Praktisk erfarenhet
Den praktiska erfarenheten skall omfatta minst två år och innehålla tillfredsställande psykoterapeutisk praktik med kontinuerlig handledning motsvarande den egna psykoterapeutiska metoden.
Praktik vid en vårdinrättning eller likvärdig yrkeserfarenhet
Praktiken måste garantera tillräcklig erfarenhet av psykosociala kriser och samarbete med andra specialister inom vården.
5.6.3. Verksamhet som psykoterapeut
Behandla personer som lider av
|
— |
psykoser, |
|
— |
neuroser, |
|
— |
psykosomatiska sjukdomar |
och som befinner sig
|
— |
i en livskris och krissituationer. |
Dessutom:
|
— |
Ge handledning. |
|
— |
Sköta rådgivning. |
|
— |
Bidra till den allmänna förbättringen av livskvalitet. |
|
— |
Sköta förebyggande rådgivning. |
5.6.4. Förteckning över benämningar på examensbevis för psykoterapeuter
|
Land |
Benämning på examensbeviset |
Organ som utfärdar examensbeviset |
Referensdatum |
|
Deutschland |
Approbation |
Zuständige Behörde des Landes, in dem die staatliche Prüfung abgelegt wurde |
1 januari 1999 |
|
Suomi/Finland |
|
National Board of Medicolegal Affairs |
1 juli 1994 |
|
Italia |
Promotion in Psychologie oder Medizin und Chirurgie und mindestens vierjährige Fachausbildung in Psychotherapie |
Regional- oder Provinzialrat der Psychologenkammer |
18 februari 1989 |
|
Nederland |
|
Ministry of Health, Welfare and Sport |
9 november 1993 |
|
Österreich |
Eintragung in die PsychotherapeutInnenliste |
Bundesministerium für Soziale Sicherheit und Generationen, Abt. für Gesundheit |
1 januari 1991 |
|
Sverige |
|
|
1985 |
Bilaga V.7: Farmaceut
5.7.1. Utbildningsplan för farmaceuter
|
— |
växt- och djurbiologi |
|
— |
fysik |
|
— |
allmän och oorganisk kemi |
|
— |
organisk kemi |
|
— |
analytisk kemi |
|
— |
farmaceutisk kemi inklusive läkemedelsanalys |
|
— |
allmän och tillämpad biokemi (medicinsk) |
|
— |
anatomi och fysiologi; medicinsk terminologi |
|
— |
mikrobiologi |
|
— |
farmakologi och farmakoterapi |
|
— |
farmaceutisk teknologi |
|
— |
toxikologi |
|
— |
farmakognosi |
|
— |
lagstiftning och eventuellt yrkesetik |
Vid avvägningen mellan teoretisk och praktisk utbildning skall för varje ämne i utbildningsplanen tillräckligt stor vikt läggas vid den teoretiska delen så att utbildningens akademiska karaktär bibehålls .
5.7.2. Förteckning över benämningar på examensbevis för farmaceuter
|
Land |
Benämning på examensbeviset |
Organ som utfärdar examensbeviset |
Referensdatum |
||||
|
België/Belgique/Belgien |
Diploma van apoteker/Diplôme de pharmacien |
|
1 oktober 1987 |
||||
|
Danmark |
Bevis for bestået farmaceutisk kandidateksamen |
Danmarks Farmaceutiske Højskole |
1 oktober 1987 |
||||
|
Deutschland |
Zeugnis über die Staatliche Pharmazeutische Prüfung |
Zuständige Behörden |
1 oktober 1987 |
||||
|
Ελλάς |
Άδεια άσκησης φαρμακευτικού επαγγέλματος |
Νομαρχιακή Αυτοδιοίκηση |
1 oktober 1987 |
||||
|
España |
Título de licenciado en farmacia |
|
1 oktober 1987 |
||||
|
France |
|
Universités |
1 oktober 1987 |
||||
|
Ireland |
Certificate of Registered Pharmaceutical Chemist |
|
1 oktober 1987 |
||||
|
Italia |
Diploma o certificato di abilitazione all'esercizio della professione di farmacista ottenuto in seguito ad un esame di Stato |
Università |
1 november 1993 |
||||
|
Luxembourg |
Diplôme d'État de pharmacien |
Jury d'examen d'État + visa du ministre de l'éducation nationale |
1 oktober 1987 |
||||
|
Nederland |
Getuigschrift van met goed gevolg afgelegd apothekersexamen |
Faculteit Pharmacie |
1 oktober 1987 |
||||
|
Österreich |
Staatliches Apothekerdiplom |
Bundesministerium für Arbeit, Gesundheit und Soziales |
1 oktober 1994 |
||||
|
Portugal |
Carta de curso de licenciatura em Ciências Farmacêuticas |
Universidades |
1 oktober 1987 |
||||
|
Suomi/Finland |
Proviisorin tutkinto/Provisorexamen |
|
1 oktober 1994 |
||||
|
Sverige |
Apotekarexamen |
Uppsala universitet |
1 oktober 1994 |
||||
|
United Kingdom |
Certificate of Registered Pharmaceutical Chemist |
|
1 oktober 1987 |
Bilaga V.8: Arkitekt
5.8.1. Kunskaper och färdigheter
Utbildningen skall garantera att den blivande arkitekten har förvärvat följande kunskaper och färdigheter:
|
1. |
Förmåga att utforma arkitektoniska projekt som uppfyller både estetiska och tekniska krav. |
|
2. |
Nöjaktig kunskap om arkitekturens historia och teorier och de besläktade konstarterna, teknologierna och humaniora. |
|
3. |
Kunskap om de sköna konsternas inflytande på arkitektonisk formgivning. |
|
4. |
Nöjaktig kunskap om stadsplanering, planläggning och den teknik som används i planläggningsprocessen. |
|
5. |
Förståelse för förhållandet mellan människor och byggnader och mellan byggnader och deras omgivning, och för behovet av att anpassa byggnaderna och ytorna mellan dem efter mänskliga behov och ge dem rätta proportioner. |
|
6. |
Förståelse för arkitektyrket och arkitektens uppgift i samhället, i synnerhet vid utarbetandet av projektunderlag, som tar hänsyn till sociala faktorer. |
|
7. |
Förståelse för utrednings- och förberedelsemetoderna för underlagen i ett konstruktionsprojekt. |
|
8. |
Förståelse för de strukturella och byggnadstekniska problem som är förbundna med byggnadskonstruktion. |
|
9. |
Nöjaktig kunskap om fysiska problem och teknologi och byggnaders funktion, så att dessa inomhus blir bekväma och ger skydd mot klimatet. |
|
10. |
De färdigheter i byggnadsutformning som behövs för att uppfylla de boendes krav inom ramen för begränsningar på grund av kostnadsfaktorer och byggnormer. |
|
11. |
Nöjaktig kunskap om de industrier, organisationer, bestämmelser och metoder som är förbundna med att omvandla ritningar till byggnader och att detaljplanera hela projektet. |
5.8.2. Förteckning över benämningar på examensbevis för arkitekter som erkänts i enlighet med artikel 24.1
|
Land |
Benämning på examensbeviset |
Organ som utfärdar examensbeviset |
Behörighetsbevis som medföljer examensbeviset |
Referensläsår |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
België/Belgique/Belgien |
|
|
|
1988/1989 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Danmark |
Arkitekt cand. arch. |
|
|
1988/1989 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Deutschland |
Diplom-Ingenieur, Diplom- Ingenieur Univ. |
|
|
1988/1989 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Diplom-Ingenieur, Diplom-Ingenieur FH |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Eλλάς |
Δίπλωμα αρχιτέκτονα - μηχανικού |
|
Βεβαίωση που χορηγεί το Τεχνικό Επιμελητήριο Ελλάδας (ΤΕΕ) και η οποία επιτρέπει την άσκηση δραστηριοτήτων οτον τομέα της αρχιτεκτονικής |
1988/1989 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
España |
Título oficial de arquitecto |
Rectores de las universidades enumeradas a continuación:
|
|
1988/1989 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
France |
|
|
|
1988/1989 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. Diplôme d'architecte ESA |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ireland |
|
|
|
1988/1989 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Italia |
Laurea in architettura |
|
Diploma di abilitazione all'esercizo indipendente della professione che viene rilasciato dal ministero della pubblica istruzione dopo che il candidato ha sostenuto con esito positivo l'esame di Stato davanti ad una commissione competente |
1988/1989 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Laurea in ingegneria edile - architettura |
|
|
1998/1999 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Nederland |
|
|
Verklaring van de Stichting Bureau Architectenregister die bevestigt dat de opleiding voldoet aan de normen van artikel 55. |
1988/1989 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Österreich |
|
|
|
1998/1999 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3. Diplom Ingenieur, Dipl.-Ing. |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4. Magister der Architektur, Magister architectura, Mag. Arch. |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
5. Magister der Architektur, Magister architecturae, Mag. Arch. |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6. Magister der Architektur, Magister architecturae, Mag. Arch. |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Portugal |
Carta de curso de Licenciatura em Arquitectura |
|
|
1988/1989 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Sverige |
Arkitektexamen |
Chalmers Tekniska Högskola AB Kungliga Tekniska Högskolan Lunds Universitet |
|
1998/1999 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
United Kingdom |
1. Diplomas in architecture |
|
Certificate of architectural education, issued by the Architects Registration Board. The diploma and degree courses in architecture of the universities, schools and colleges of art should have met the requisite threshold standards as laid down in Article 55 of this Directive and in Criteria for validation published by the Validation Panel of the Royal Institute of British Architects and the Architects Registration Board. EU nationals who possess the Royal Institute of British Architects Part I and Part II certificates, which are recognised by ARB as the competent authority, are eligible. Also EU nationals who do not possess the ARB-recognised Part I and Part II certificates will be eligible for the Certificate of Architectural Education if they can satisfy the Board that their standard and length of education has met the requisite threshold standards of Article 55 of this Directive and of the Criteria for validation. |
1988/1989 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. Degrees in architecture |
2. Universities |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3. Final examination |
3. Architectural Association |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4. Examination in architecture |
4. Royal College of Art |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
5. Examination Part II |
|
(1) 1 januari 1983, utom för personer som påbörjat utbildningen före detta datum och avslutat den senast under 1988.
(2) 1 januari 1983
(3) Den utbildning som leder fram till ett examensbevis för specialister i tand-, mun-, käk- och ansiktskirurgi (grundutbildning för läkare och tandläkare) skall innebära avslutad och godkänd grundutbildning för läkare (artikel 26) och även avslutad och godkänd grundutbildning för tandläkare (artikel 41).
(4) 1 januari 1983
(5) 1 augusti 1987, utom för personer som påbörjade utbildningen före detta datum
(6) 31 december 1971
(7) Detta examensbevis utfärdas inte längre för utbildningar som påbörjats efter den 5 mars 1982
(8) 9 juli 1984
(9) 1 januari 1983, utom för personer som påbörjat utbildningen före detta datum och avslutat den senast under 1988
(10) 3 december 1971
(11) Detta examensbevis utfärdas inte längre för utbildningar som påbörjats efter den 5 mars 1982
(12) 8 juli 1984
(13) 1 januari 1987, utom för personer som påbörjat utbildningen före detta datum och avslutat den senast under 1988
(14) 1 januari 1983
(15) Diese Diplome sind je nach Dauer der durch sie abgeschlossenen Ausbildung gemäß Artikel 56 Absatz 1 anzuerkennen.
BILAGA VI
Förteckning över benämningar på examensbevis för arkitekter som omfattas av de förvärvade rättigheter som avses i artikel 58.1
|
Land |
Benämning på examensbeviset |
Referensläsår |
||||||||||||||||||
|
België/Belgique/Belgien |
|
1987/1988 |
||||||||||||||||||
|
Danmark |
|
1987/1988 |
||||||||||||||||||
|
Deutschland |
|
1987/1988 |
||||||||||||||||||
|
Eλλάς |
|
1987/1988 |
||||||||||||||||||
|
España |
Den officiella arkitekttiteln (título oficial de arquitecto) tilldelad av departementet för utbildning och vetenskap eller av universiteten |
1987/1988 |
||||||||||||||||||
|
France |
|
1987/1988 |
||||||||||||||||||
|
Ireland |
|
1987/1988 |
||||||||||||||||||
|
Italia |
|
1987/1988 |
||||||||||||||||||
|
Nederland |
|
1987/1988 |
||||||||||||||||||
|
Österreich |
|
1997/1998 |
||||||||||||||||||
|
Portugal |
|
1987/1988 |
||||||||||||||||||
|
Suomi/Finland |
|
1997/1998 |
||||||||||||||||||
|
Sverige |
|
1997/1998 |
||||||||||||||||||
|
United Kingdom |
|
1987/1988 |
BILAGA VII
Handlingar och intyg som krävs enligt artikel 60.1
1. Handlingar
|
a) |
Intyg om medborgarskap. |
|
b) |
Kopia på de kompetens- eller examensbevis som ger rätt att utöva yrket i fråga samt, i förekommande fall, ett intyg om vederbörandes yrkeserfarenhet. |
|
c) |
Ett intyg om verksamhetens karaktär och varaktighet, i de fall som avses i artikel 20, utfärdat av behörig myndighet eller behörigt organ i den ursprungliga medlemsstaten. |
|
d) |
När en värdmedlemsstats behöriga myndighet kräver bevis av personer som vill påbörja ett reglerat yrke för att de har gott namn och rykte eller att de inte försatts i konkurs eller temporärt upphäver eller förbjuder utövandet av yrket i fall av grav yrkesmässig försummelse eller brottslig handling, skall denna stat vad gäller andra medlemsstaters medborgare som vill utöva yrket inom landet som tillräcklig bevisning godta uppvisande av handlingar som utfärdats av behöriga myndigheter i sökandens ursprungsstat och som utvisar att dessa krav är uppfyllda. Dessa myndigheter måste ge tillgång till de begärda handlingarna inom två månader. När de behöriga myndigheterna i sökandens ursprungsstat inte utfärdar sådana handlingar som åsyftas i första stycket, skall dessa handlingar ersättas av en försäkran under ed – eller i stater där någon bestämmelse om försäkran under ed inte finns av en försäkran på heder och samvete – som lämnas av den berörda personen inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet eller, där så är lämpligt, av en notarie eller behörigt fackligt organ i personens ursprungsstat. Denna myndighet eller notarie skall utfärda ett intyg som styrker äktheten av den försäkran som lämnats. |
|
e) |
När en värdmedlemsstat kräver bevis på fysisk och psykisk hälsa av medborgare som vill utöva ett reglerat yrke, skall myndigheten som bevis på detta godta att det dokument uppvisas som krävs i den utländske medborgarens ursprungsstat. När det i ursprungsstaten inte ställs några krav av denna art, skall värdmedlemsstaten godta ett intyg utfärdat av en behörig myndighet i denna stat. I sådana fall måste de behöriga myndigheterna i ursprungsstaten ge tillgång till de begärda handlingarna inom två månader. |
|
f) |
När en värdmedlemsstat av medborgare som vill utöva ett reglerat yrke kräver
skall denna stat godta intyg utfärdade av banker och försäkringsföretag i andra medlemsstater. |
2. Intyg
|
a) |
För att underlätta tillämpningen av avsnitt III kapitel III i detta direktiv får en medlemsstat föreskriva att den person som uppfyller utbildningsvillkoren samtidigt med de formella utbildningsbevisen skall förete ett intyg från de behöriga myndigheterna i ursprungsstaten som visar att dessa examensbevis är de som avses i direktivet. |
|
b) |
Om det finns skälig grund för tvivel får värdlandet kräva att de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat styrker äktheten av de utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis som utfärdats i den andra medlemsstaten, samt intygar att personen i fråga, för de yrken som avses i avsnitt III kapitel III i detta direktiv, har uppfyllt de minimikrav på utbildning som avses i artiklarna 26, 28, 36, 41, 45, 47, 52 och 55. |
P5_TA(2004)0087
Typgodkännande av motorfordon ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (KOM(2003) 418 - C5-0320/2003 - 2003/0153(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 418) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0320/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden och yttrandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi (A5-0025/2004). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TC1-COD(2003)0153
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 11 februari 2004 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) 2004/.../EG om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (omarbetad version)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och
av följande skäl:
|
(1) |
Rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (4) har ändrats vid flera tillfällen i väsentliga avseenden. Eftersom ytterligare ändringar skall göras, bör direktivet omarbetas för att skapa större klarhet. |
|
(2) |
För att upprätta gemenskapens inre marknad och få den att fungera bör medlemsstaternas typgodkännandesystem ersättas med ett gemenskapsgodkännande som bygger på principen om fullständig harmonisering. |
|
(3) |
De tekniska krav som gäller för system, komponenter, separata tekniska enheter och fordon bör harmoniseras och specificeras i särdirektiv. Dessa direktiv bör främst garantera en hög nivå av trafiksäkerhet, hälsoskydd, miljöskydd, energieffektivitet och skydd mot obehörig användning. |
|
(4) |
Genom rådets direktiv 92/53/EEC (5) begränsades tillämpningen av gemenskapens typgodkännandeförfarande för hela fordon till fordon i kategori M1, men för att den inre marknaden skall förverkligas och fungera väl behöver tillämpningsområdet för det här direktivet utvidgas till att gälla alla fordonskategorier, så att tillverkarna kan utnyttja fördelarna med den inre marknaden genom gemenskapens typgodkännande. |
|
(5) |
För att tillverkarna skall kunna anpassa sig till de nya harmoniserade förfarandena behövs en tillräckligt lång övergångstid fram till dess att gemenskapens typgodkännande för hela fordon blir obligatoriskt för fordon i andra kategorier än M1 som byggts i en etapp. Denna övergångstid bör vara längre för fordon i andra kategorier än M1 som kräver ett etappvis typgodkännande, eftersom detta förfarande kommer att omfatta karosstillverkare, som behöver mer erfarenhet på det området så att de förfaranden som behövs tillämpas korrekt. |
|
(6) |
Hittills har tillverkare som producerar fordon i små serier inte haft full möjlighet att utnyttja fördelarna med den inre marknaden. Erfarenheterna har visat att trafiksäkerheten och miljöskyddet skulle kunna förbättras avsevärt om fordon i små serier helt omfattades av systemet för gemenskapens typgodkännande för hela fordon. I ett första skede skulle detta ske för fordon i kategori M1. |
|
(7) |
För att förebygga missbruk bör ett förenklat förfarande för fordon i små serier inskränkas till en mycket liten produktion. Därför är det nödvändigt att närmare ange hur begreppet små serier skall definieras i fråga om antalet tillverkade fordon. |
|
(8) |
Det är viktigt att införa bestämmelser som gör det möjligt att godkänna enskilda fordon, så att tillräcklig flexibilitet medges inom det etappvisa typgodkännandet. Fram till dess att harmoniserade särskilda bestämmelser fastställts inom gemenskapen bör dock medlemsstaterna få fortsätta att utfärda enskilda godkännanden i enlighet med sina nationella regler. |
|
(9) |
Fram till dess att förfarandena för gemenskapens typgodkännande för hela fordon börjar gälla för andra fordonskategorier än M1 bör medlemsstaterna få fortsätta att utfärda nationella fordonstypgodkännanden, och övergångsbestämmelser för detta bör fastställas. |
|
(10) |
Genom rådets beslut 97/836/EG (6) anslöt sig gemenskapen till överenskommelsen träffad av FN:s ekonomiska kommission för Europa om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras eller användas på hjulförsett fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande utfärdade på grundval av dessa föreskrifter (”Reviderad överenskommelse av år 1958”). Följaktligen bör FN/ECE-föreskrifter som gemenskapen ansluter sig till, med tillämpning av det beslutet, och ändringar av FN/ECE-föreskrifter som gemenskapen redan har anslutit sig till införas i förfarandet för gemenskapens typgodkännande antingen som alternativ till särdirektiv eller som kompletterande krav. Därför är det lämpligt att ange bestämmelserna i det här direktivet för att underlätta den praktiska tillämpningen av dessa föreskrifter. |
|
(11) |
Utveckling och tillämpning av FN/ECE-föreskrifter bör ske inom ramen för en kontinuerlig dialog med Europaparlamentet och rådet. |
|
(12) |
För att se till att förfarandet för kontroll av produktionsöverensstämmelse, som är en av hörnstenarna i gemenskapens system för typgodkännande, har genomförts och fungerar korrekt bör tillverkaren kontrolleras regelbundet av behörig myndighet eller av en annan teknisk tjänst med de kvalifikationer på området som krävs. |
|
(13) |
Det är viktigt att tillverkarna ger fordonsägarna relevant information så att felanvändning av säkerhetsanordningar undviks. Bestämmelser om detta införs lämpligen i detta direktiv. |
|
(14) |
Det är viktigt att oberoende marknadsaktörer har obegränsad tillgång till all teknisk information som behövs för reparation och underhåll av motorfordon för att kunna garantera att kraven på funktion, säkerhet och miljö vad avser fordonskomponenters delsystem efterlevs i samband med reparation och underhåll och för att effektiv konkurrens skall upprätthållas på marknaden för reparationer och underhåll. |
|
(15) |
Det är också viktigt för tillverkarna av utrustning att få tillgång till viss information som de endast kan få från fordonstillverkaren, nämligen nödvändig teknisk information, även ritningar, för att kunna ta fram delar för eftermarknaden. |
|
(16) |
För att förenkla och påskynda förfarandet bör kommissionen få i uppdrag att anta tillämpningsbestämmelser för särdirektiven och för att anpassa detta direktivs och särdirektivens bilagor till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. |
|
(17) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv skall antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (7). |
|
(18) |
Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, nämligen att förverkliga den inre marknaden genom införandet av ett obligatoriskt system för EG-typgodkännande av alla fordonskategorier, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av den föreslagna åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
|
(19) |
Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell lagstiftning bör bara gälla de bestämmelser som har ändrats i väsentlig utsträckning jämfört med tidigare direktiv. Skyldigheten att införliva de bestämmelser som är oförändrade föreligger enligt de tidigare direktiven. |
|
(20) |
Detta direktiv får inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i bilaga XVII del B. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte
I detta direktiv anges de administrativa bestämmelser och tekniska krav för godkännande av alla nya fordon inom dess räckvidd och av de system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dessa fordon, för att underlätta registrering, försäljning och ibruktagande av dessa inom gemenskapen.
Särskilda tekniska krav skall i enlighet med detta direktiv fastställas i särdirektiv som skall antas i enlighet med artikel 95 i fördraget; en uttömmande förteckning över dessa särdirektiv finns i bilaga IV till detta direktiv.
Artikel 2
Räckvidd
1. Detta direktiv skall tillämpas på typgodkännande av fordon som är konstruerade och tillverkade i en eller flera etapper för användning på väg, och av system, komponenter och separata tekniska enheter som är konstruerade och tillverkade för sådana fordon.
Det skall också tillämpas på enskilt godkännande av sådana fordon.
2. Direktivet skall inte tillämpas på typgodkännande eller enskilt godkännande av följande fordon:
|
a) |
jordbruks- eller skogsbrukstraktorer enligt definitionen i rådets direktiv 74/150/EEG (8) och släpvagnar som är särskilt konstruerade och tillverkade för att dras av dessa, |
|
b) |
fyrhjuliga fordon enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG (9), |
3. Typgodkännande eller enskilt godkännande som regleras av detta direktiv skall vara frivilligt för följande fordon:
|
a) |
fordon som är konstruerade och tillverkade för användning huvudsakligen på byggplatser, i stenbrott, i hamnar eller på flygplatser, |
|
b) |
bepansrade fordon som är konstruerade och tillverkade för användning av försvarsmakten, civilförsvaret och ordningsmakten, |
|
c) |
mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg, |
|
d) |
bandfordon, |
|
e) |
fordon som uteslutande är avsedda för tävling på väg, |
|
f) |
prototyper av fordon som används på väg för utförande av ett särskilt provningsprogram under en tillverkares ansvar. |
Artikel 3
Definitioner
I detta direktiv och i de direktiv som förtecknas i bilaga IV, såvida inget annat anges där, avses med
|
1. |
”typgodkännande”: förfarande genom vilket en medlemsstat intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet uppfyller de relevanta administrativa bestämmelserna och tekniska kraven, |
|
2. |
”nationellt typgodkännande”: förfarande för typgodkännande som fastställs i en medlemsstats nationella lagstiftning, varvid godkännandet endast gäller på den medlemsstatens territorium, |
|
3. |
”EG-typgodkännande”: förfarande genom vilket en medlemsstat intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet uppfyller de relevanta administrativa bestämmelserna och tekniska kraven i detta direktiv och i särdirektiven eller i de FN/ECE-föreskrifter som förtecknas i bilaga IV eller XI, |
|
4. |
”enskilt godkännande”: förfarande genom vilket en medlemsstat intygar att ett enskilt fordon uppfyller de relevanta administrativa bestämmelserna och tekniska kraven, |
|
5. |
”etappvis typgodkännande”: förfarande genom vilket en eller flera medlemsstater intygar att en ej färdigbyggd fordonstyp, eller en fordonstyp som tillverkas i olika etapper, uppfyller de relevanta administrativa bestämmelserna och tekniska kraven i detta direktiv, |
|
6. |
”godkännande i flera steg”: förfarande för godkännande av fordon som består av stegvis insamling av samtliga EG-typgodkännandeintyg för system, komponenter och separata tekniska enheter avseende fordonet, som i slutskedet leder till typgodkännande av hela fordonet, |
|
7. |
”godkännande i ett steg”: förfarande för godkännande av hela fordonet i ett enda steg, |
|
8. |
”kombinerat godkännande”: förfarande för godkännande i flera steg genom vilket ett eller flera systemgodkännanden erhålls under slutskedet av godkännandet av hela fordonet, utan att EG-typgodkännandeintyg behöver ufärdas för dessa system, |
|
9. |
”motorfordon”: motordrivet fordon som framdrivs av egen kraft, med minst fyra hjul, oavsett om det är färdigbyggt, avslutat eller ej färdigbyggt, konstruerat för en maximihastighet över 25 km/tim, |
|
10. |
”släpvagn”: icke självgående fordon som är konstruerat och tillverkat för att dras av ett motorfordon, |
|
11. |
”fordon”: motorfordon eller släpvagnar till sådana fordon, |
|
12. |
”hybridmotorfordon”: motorfordon som för sin framdrivning är försett med minst en förbränningsmotor och en elmotor, |
|
13. |
” mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg ”: mobila maskiner, transportabla industriella utrustningar eller fordon, med eller utan karosseri, som inte är avsedda för personeller godsbefordran på väg , |
|
14. |
”fordonstyp”: fordon av en viss kategori utan inbördes skillnader, åtminstone i fråga om de väsentliga punkter som anges i bilaga II avsnitt B; varianter och skilda versioner kan förekomma inom en fordonstyp i enlighet med vad som anges i bilaga II avsnitt B, |
|
15. |
”grundfordon”: färdigbyggt eller ej färdigbyggt fordon som används i det inledande stadiet av ett etappvis typgodkännande, |
|
16. |
”ej färdigbyggt fordon”: fordon som först efter komplettering under minst ett stadium av tillverkningsprocessen uppfyller de relevanta tekniska kraven i detta direktiv, |
|
17. |
”avslutat fordon”: fordon som efter ett förfarande med etappvis typgodkännande uppfyller de relevanta tekniska kraven i detta direktiv, |
|
18. |
”färdigbyggt fordon”: fordon som inte behöver kompletteras för att uppfylla de relevanta tekniska kraven i detta direktiv |
|
19. |
”fordon i slutserier”: fordon i lager som inte kan registreras, säljas eller tas i bruk på grund av nya tekniska krav som fordonet på grund av sin konstruktion inte kan uppfylla, |
|
20. |
”system”: uppsättning anordningar som är kombinerade för att utföra en specifik funktion i ett fordon, |
|
21. |
”komponent”: anordning som är avsedd att vara en del av ett fordon och som kan vara typgodkänd oberoende av ett fordon, |
|
22. |
”separat teknisk enhet”: anordning som är avsedd att vara en del av ett fordon men som kan typgodkännas separat, dock endast i samband med en eller flera specificerade fordonstyper, |
|
23. |
”tillverkare”: fysisk eller juridisk person som ansvarar för konstruktion och tillverkning av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet och som avser att släppa ut produkten på marknaden i eget namn eller under eget märke, eller varje fysisk eller juridisk person som har konstruerat och tillverkat ett fordon för eget bruk, |
|
24. |
”tillverkarens representant”: fysisk eller juridisk person som är etablerad inom gemenskapen och i vederbörlig ordning utsedd av tillverkaren att representera honom inför den behöriga myndigheten och agera på hans vägnar i frågor som omfattas av detta direktiv; med termen ”tillverkare” avses tillverkaren eller hans representant, |
|
25. |
” oberoende marknadsaktör ”: fysisk eller juridisk person som kommersiellt utför reparations- eller servicearbeten, vägassistans, inspektion eller provning av motorfordon eller som tillverkar eller säljer reservdelar eller komponenter för efterhandsmontering, verktyg eller utrustning för reparation eller felsökning. |
|
26. |
”godkännandemyndighet”: myndighet som i en medlemsstat har behörighet att handlägga samtliga delar av förfarandet vid godkännande av en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet eller vid enskilt godkännande av ett fordon, och som har behörighet att utfärda och, då så krävs, återkalla intyg om typgodkännande, att sköta kontakterna med de ansvariga myndigheterna i övriga medlemsstater och att kontrollera tillverkarens åtgärder för att säkerställa produktionsöverensstämmelse, |
|
27. |
”teknisk tjänst”: organisation eller organ som har utsetts av en medlemsstats godkännandemyndighet för att som kontrollaboratorium utföra provning, eller för att som organ för bedömning av överensstämmelse utföra inledande bedömningar eller inspektioner; godkännandemyndigheten kan även själv utöva dessa funktioner, förutsatt att dess kompetens är väl dokumenterad, |
|
28. |
”typgodkännandeintyg”: handling genom vilken godkännandemyndigheten intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet är godkänd, |
|
29. |
”EG-typgodkännandeintyg”: det intyg som anges i bilaga VI till detta direktiv eller i motsvarande bilaga till ett särdirektiv; det rapportformulär som anges i den relevanta bilagan till en av de FN/ECE-föreskrifter som förtecknas i bilaga IV del II eller III betraktas som likvärdigt med ett EG-typgodkännandeintyg, |
|
30. |
”intyg om enskilt godkännande”: handling genom vilken godkännandemyndigheten eller en i vederbörlig ordning utsedd instans officiellt intygar att ett enskilt fordon är godkänt, |
|
31. |
”intyg om överensstämmelse”: det dokument som anges i bilaga IX och som utfärdats av tillverkaren genom vilket denne intygar att ett fordon som tillhör en typ som har godkänts enligt detta direktiv överensstämmer med alla vid tillverkningstillfället gällande särdirektiv och FN/ECE-föreskrifter, och som anger att fordonet får registreras eller tas i bruk i medlemsstaterna utan ytterligare inspektion; intyget om överensstämmelse får användas för registrering, |
|
32. |
”mall för teknisk information”: schema som återfinns i bilaga I eller III till detta direktiv eller i motsvarande bilaga till ett särdirektiv, och som anger vilka uppgifter som skall lämnas av den sökande; mallen kan även lämnas i elektroniskt format, |
|
33. |
”teknisk dokumentation”: fullständig dokumentation, inklusive mallen för teknisk information, datafil, uppgifter, ritningar, foton osv. som den sökande skall lämna; den tekniska dokumentationen kan även lämnas i elektroniskt format, |
|
34. |
”tekniskt underlag”: teknisk information kompletterad med de provningsrapporter och alla övriga dokument som det tekniska organet eller godkännandemyndigheten har lagt till denna under sin behandling av ärendet; det tekniska underlaget kan även lämnas i elektroniskt format, |
|
35. |
”index till det tekniska underlaget”: ett innehållsregister till det tekniska underlaget med sidnumrering eller annat tydligt hänvisningssystem. Detta index skall utformas som en förteckning över de olika stadierna i förfarandet för EG-typgodkännandet, i synnerhet datum för revideringar och uppdatering. |
KAPITEL II
ALLMÄNNA SKYLDIGHETER
Artikel 4
Medlemsstaternas skyldigheter
1. Medlemsstaterna skall se till att tillverkare som ansöker om godkännande uppfyller sina skyldigheter enligt detta direktiv.
2. Medlemsstaterna skall endast godkänna sådana fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som uppfyller kraven i detta direktiv.
3. Medlemsstaterna skall endast registrera och tillåta försäljning eller ibruktagande av sådana fordon, komponenter och separata tekniska enheter som uppfyller kraven i detta direktiv.
4. Medlemsstaterna skall inrätta eller utse godkännandemyndigheter och meddela detta i enlighet med artikel 41.
Artikel 5
Tillverkarens skyldigheter
1. Tillverkaren ansvarar inför godkännandemyndigheten för samtliga delar av typgodkännandeförfarandet och för produktionsöverensstämmelsen, oavsett om tillverkaren är direkt engagerad i samtliga etapper av tillverkningen av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet.
2. Vid etappvis typgodkännande är varje tillverkare ansvarig för godkännandet och produktionsöverensstämmelsen för de system, komponenter eller separata tekniska enheter som har tillförts under den tillverkningsetapp han ansvarar för.
Den tillverkare som ändrar komponenter eller system som redan har typgodkänts vid tidigare etapper är ansvarig för typgodkännandet och produktionsöverensstämmelsen för dessa komponenter och system.
3. I enlighet med detta direktiv skall en tillverkare som är etablerad utanför gemenskapen utse en företrädare som är etablerad inom gemenskapen för att företräda honom inför godkännandemyndigheten.
KAPITEL III
FÖRFARANDEN FÖR EG-TYPGODKÄNNANDE
Artikel 6
Förfaranden för EG-typgodkännande av fordon
1. Tillverkaren kan välja ett av följande förfaranden:
|
a) |
Godkännande i flera steg. |
|
b) |
Godkännande i ett steg. |
|
c) |
Kombinerat godkännande. |
2. Ansökan om godkännande i flera steg skall bestå av teknisk dokumentation som innehåller de uppgifter som krävs enligt bilaga III och en fullständig uppsättning EG-typgodkännandeintyg i enlighet med de tillämpliga särdirektiven eller FN/ECE-föreskrifterna i bilaga IV eller XI. Vid EG-typgodkännande av ett system eller en separat teknisk enhet enligt de tillämpliga särdirektiven eller FN/ECE-föreskrifterna skall godkännandemyndigheten ha tillgång till det berörda tekniska underlaget fram till dess att typgodkännandet har utfärdats eller vägrats.
3. Ansökan om godkännande i ett steg skall bestå av teknisk dokumentation som skall innehålla de uppgifter som krävs enligt bilaga I avseende de särdirektiv eller FN/ECE-föreskrifter som anges i bilaga IV eller XI, och i förekommande fall i del II av bilaga III.
4. Vid kombinerat godkännande kan godkännandemyndigheten medge undantag för en tillverkare från skyldigheten att uppvisa ett eller flera EG-typgodkännandeintyg avseende system, under förutsättning att den tekniska informationen kompletteras med de uppgifter som anges i bilaga I och som krävs för godkännande av dessa system under godkännandefasen; EG-typgodkännandeintygen ersätts då med provningsrapporter.
5. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2, 3 och 4 skall följande information lämnas vid etappvis typgodkännande:
|
a) |
För första etappen: för grundfordonet i dess aktuella konstruktionsfas tillämpliga delar av den tekniska dokumentation och de EG-typgodkännandeintyg som krävs för ett avslutat fordon. |
|
b) |
För samtliga därpå följande etapper: de delar av den tekniska dokumentationen och EG-typgodkännandeintygen som hänför sig till den aktuella konstruktionsfasen samt en kopia av det EG-typgodkännande för det ej färdigbyggda fordonet som utfärdades för den föregående etappen. Dessutom skall tillverkaren lämna fullständiga upplysningar om de förändringar eller kompletteringar han utfört på det ej färdigbyggda fordonet. |
6. Tillverkaren skall lämna ansökan till godkännandemyndigheten. För en och samma fordonstyp får endast en ansökan lämnas in i endast en medlemsstat.
En särskild ansökan skall lämnas in för varje typ för vilken godkännande söks.
7. På en motiverad begäran av godkännandemyndigheten kan tillverkaren anmodas att tillhandahålla ytterligare information som behövs för att beslut om vilka provningar som krävs skall kunna fattas eller för att underlätta genomförandet att dessa provningar.
8. Tillverkaren skall ge godkännandemyndigheten tillgång till så många fordon som krävs för att typgodkännandeförfarandet skall kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt.
Artikel 7
Förfarandet vid EG-typgodkännande av system, komponenter eller separata tekniska enheter
1. Tillverkaren skall lämna ansökan till godkännandemyndigheten. Endast en ansökan får lämnas in för en viss typ av system, komponent eller separat teknisk enhet och endast i en medlemsstat. En särskild ansökan skall lämnas in för varje typ för vilken godkännande söks.
2. Till ansökan skall bifogas en teknisk dokumentation med det innehåll som anges i särdirektiven.
3. På en motiverad begäran av godkännandemyndigheten kan tillverkaren anmodas att tillhandahålla ytterligare information som behövs för att beslut om vilka provningar som krävs skall kunna fattas eller för att underlätta genomförandet av dessa provningar.
4. Tillverkaren skall ge godkännandemyndigheten tillgång till så många fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som i enlighet med de relevanta särdirektiven krävs för genomförandet av de föreskrivna provningarna.
KAPITEL IV
GENOMFÖRANDE AV FÖRFARANDEN FÖR EG-TYPGODKÄNNANDE
Artikel 8
Allmänna bestämmelser
1. Innan medlemsstaterna utfärdar ett EG-typgodkännande måste de försäkra sig om att de förfaranden som avses i artikel 11 har genomförts i vederbörlig ordning.
2. Medlemsstaterna skall utfärda EG-typgodkännande i enlighet med artiklarna 9 och 10.
3. Om en medlemsstat finner att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet, trots att den uppfyller bestämmelserna, utgör en allvarlig risk för trafiksäkerheten eller allvarligt skadar miljön eller, inom ramen för förebyggandet av avfall från fordon, allvarligt skadar folkhälsan, får den vägra att bevilja EG-typgodkännande. Den skall då omedelbart underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om detta med en utförlig sammanställning av vilka skäl som ligger till grund för beslutet tillsammans med styrkande uppgifter.
4. EG-typgodkännandeintyg skall numreras i enlighet med den metod som beskrivs i bilaga VII.
5. Godkännandemyndigheten skall inom tjugo arbetsdagar till de ansvariga myndigheterna i övriga medlemsstater sända en kopia av intyget om EG-typgodkännande (inklusive bilagor) för varje fordonstyp som den har godkänt. Papperskopior kan ersättas av elektroniska filer, förutsatt att dessa autentiseras genom en elektronisk signatur eller motsvarande.
6. Godkännandemyndigheten skall utan dröjsmål meddela godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater när den har avslagit eller återkallat ett typgodkännande för fordon samt ange vilka skäl som ligger till grund för beslutet.
7. Godkännandemyndigheten skall var tredje månad till godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater sända en förteckning över de EG-typgodkännanden av system, komponenter och separata tekniska enheter som den har beviljat, ändrat, vägrat att bevilja eller återkallat under föregående tremånadersperiod. Förteckningen skall innehålla de uppgifter som anges i bilaga XIII.
8. På begäran av en annan medlemsstat skall den medlemsstat som har beviljat EG-typgodkännandet inom tjugo arbetsdagar efter mottagandet av begäran översända en kopia av EG-typgodkännandeintyget inklusive bilagor. Papperskopian får ersättas av en elektronisk fil.
Artikel 9
Särskilda bestämmelser för fordon
1. Medlemsstaterna skall bevilja EG-typgodkännande för
|
a) |
fordonstyper som motsvarar uppgifterna i den tekniska informationen och som uppfyller de tekniska kraven i de tillämpliga särdirektiv eller FN/ECE-föreskrifter som anges i bilaga IV, |
|
b) |
sådana typer av fordon för särskilda ändamål som motsvarar uppgifterna i den tekniska informationen och uppfyller de tekniska kraven i de tillämpliga särdirektiv eller FN/ECE-föreskrifter som anges i bilaga XI. |
De förfaranden som beskrivs i bilaga V skall tillämpas.
2. Medlemsstaterna skall bevilja etappvis typgodkännande för ej färdigbyggda eller färdigbyggda fordonstyper som motsvarar uppgifterna i den tekniska informationen och uppfyller de tekniska kraven i de tillämpliga särdirektiv eller FN/ECE-föreskrifter som anges i bilaga IV eller XI, med hänsyn till den produktionsetapp fordonet befinner sig i.
De förfaranden som beskrivs i bilaga XIV skall tillämpas.
3. För varjefordonstyp skall godkännandemyndigheten
|
a) |
fylla i alla tillämpliga delar av EG-typgodkännandeintyget, inklusive bilagan för provningsresultat, i enlighet med mallen i bilaga VIII, |
|
b) |
sammanställa eller kontrollera indexet till det tekniska underlaget, |
|
c) |
utan dröjsmål överlämna det ifyllda intyget med bilagor till den sökande. |
4. Om ett EG-typgodkännande har begränsad giltighet i enlighet med artikel 19, artikel 21 eller bilaga XI, eller om det har gjorts undantag från vissa bestämmelser i särdirektiven, skall det i EG-typgodkännandet särskilt anges vilka begränsningar som gäller och vilka undantag som medges.
5. Om det i den tekniska dokumentationen finns uppgifter om bestämmelser för fordon för särskilda ändamål i enlighet med vad som framgår av bilaga XI, skall dessa bestämmelser anges i EG-typgodkännandeintyget.
6. Om tillverkaren väljer det kombinerade godkännandet skall godkännandemyndigheten i del III av mallen för teknisk information, som finns i bilaga III, fylla i uppgifterna om de provningsrapporter som fastställts genom särdirektiv eller FN/ECE-föreskrifter och för vilka det inte finns något EG-typgodkännandeintyg.
7. Om tillverkaren väljer typgodkännande i ett steg skall godkännandemyndigheten upprätta en förteckning över de tillämpliga särdirektiven och FN/ECE-föreskrifterna (en mall för detta finns i tillägg 1 till bilaga VI) och bifoga denna förteckning till EG-typgodkännandeintyget.
Artikel 10
Särskilda bestämmelser för system, komponenter eller separata tekniska enheter
1. Medlemsstaterna skall bevilja EG-typgodkännande för system som motsvarar uppgifterna i den tekniska informationen och som uppfyller de tekniska kraven i det tillämpliga särdirektivet enligt bilaga IV eller XI.
2. Medlemsstaterna skall bevilja EG-typgodkännande för komponenter eller separata tekniska enheter för komponenter eller separata tekniska enheter som motsvarar uppgifterna i den tekniska informationen och uppfyller de tekniska kraven i det tillämpliga särdirektivet enligt bilaga IV.
3. Om komponenter eller separata tekniska enheter, oberoende av om de är avsedda för reparation, service eller underhåll, också ingår i ett typgodkännande för system avseende ett fordon, krävs inte något ytterligare typgodkännande för komponenten eller den separata tekniska enheten om detta inte krävs enligt det tillämpliga särdirektivet.
4. Om det endast är i kombination med andra delar av fordonet som en komponent eller en separat teknisk enhet har avsedd funktion eller uppvisar sina särskilda egenskaper, och dess överensstämmelse med kraven därför endast kan kontrolleras när denna komponent eller separata tekniska enhet fungerar tillsammans med andra delar av fordonet, - verkliga eller simulerade - skall EG-typgodkännandets räckvidd begränsas i motsvarande utsträckning. I EG-typgodkännandeintyget skall då anges vilka begränsningar som finns för dess användning samt vilka särskilda krav som ställs vid monteringen. Om en sådan komponent eller separat teknisk enhet monteras av fordonstillverkaren skall det i samband med godkännandet av fordonet kontrolleras att begränsningarna för användning och kraven vid monteringen har iakttagits.
Artikel 11
Rutiner för produktionsöverensstämmelse
1. Den medlemsstat som beviljar ett EG-typgodkännande skall vidta nödvändiga åtgärder enligt bilaga X för att kontrollera - vid behov i samarbete med godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater - att tillräckliga åtgärder har vidtagits för att se till att de serietillverkade fordonen, systemen, komponenterna eller separata tekniska enheterna överensstämmer med den godkända typen.
2. Den medlemsstat som har beviljat ett EG-typgodkännande skall vidta nödvändiga åtgärder enligt bilaga X i samband med detta godkännande för att kontrollera - vid behov i samarbete med godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater - att de åtgärder som avses i punkt 1 även fortsättningsvis är tillräckliga, och att de serietillverkade fordonen, systemen, komponenterna eller separata tekniska enheterna kontinuerligt överensstämmer med den godkända typen.
Kontrollen av produkternas överensstämmelse med den godkända typen skall begränsas till de metoder som anges i bilaga X samt i de särdirektiv och FN/ECE-föreskrifter som innehåller särskilda sådana krav. Godkännandemyndigheten i den medlemsstat som har beviljat EG-typgodkännandet får för detta ändamål utföra de kontroller eller provningar som anges i de särdirektiv eller FN/ECE-föreskrifter som förtecknas i bilaga IV eller bilaga XI på stickprov som hämtats från tillverkarens lokaler, inklusive produktionsanläggningar.
KAPITEL V
ÄNDRINGAR AV EG-TYPGODKÄNNANDEN
Artikel 12
Allmänna bestämmelser
1. Tillverkaren skall utan dröjsmål underrätta den medlemsstat som har beviljat EG-typgodkännandet om varje ändring av uppgifterna i det tekniska underlaget. Den medlemsstaten skall, i enlighet med reglerna i detta kapitel, besluta vilket förfarande som skall tillämpas. Vid behov får medlemsstaten i samförstånd med tillverkaren besluta att ett nytt EG-typgodkännande måste beviljas.
2. Ansökningar om ändring av ett EG-typgodkännande skall endast lämnas in till den medlemsstat som beviljade det ursprungliga EG-typgodkännandet.
3. Om medlemsstaten finner att en ändring kräver att nya kontroller eller provningar utförs, skall den underrätta tillverkaren om detta. Förfarandena i artiklarna 13 och 14 skall endast tillämpas efter det att de föreskrivna nya kontrollerna eller provningarna har utförts med tillfredsställande resultat.
Artikel 13
Särskilda bestämmelser för fordon
1. Om uppgifterna i det tekniska underlaget har ändrats, skall ändringen betecknas som ”rättelse”.
Godkännandemyndigheten skall då i nödvändig utsträckning utfärda rättelseblad till det tekniska underlaget och på varje rättelseblad tydligt markera vilket slag av ändring det gäller och vilken dag rättelsen utfärdats. En konsoliderad, uppdaterad version av det tekniska underlaget tillsammans med en detaljerad beskrivning av ändringen skall anses uppfylla detta krav.
2. Utöver vad som gäller enligt punkt 1 skall en rättelse betecknas som ”utvidgning” i följande fall:
|
a) |
Om det krävs ytterligare kontroller. |
|
b) |
Om några uppgifter i EG-typgodkännandeintyget, med undantag för bilagorna, har ändrats. |
|
c) |
Om nya krav i enlighet med något av de särdirektiv eller FN/ECE-föreskrifter som är tillämpliga på den godkända fordonstypen träder i kraft. |
Godkännandemyndigheten skall då utfärda ett ändrat EG-typgodkännandeintyg med tilläggsnummer, som utökats i enlighet med det antal utvidgningar som redan beviljats.
Motivet till utvidgningen och datum för det nya utfärdandet skall tydligt framgå av typgodkännandeintyget.
3. Varje gång rättelseblad eller en konsoliderad, uppdaterad version utfärdas skall även index till det tekniska underlaget (som bifogas intyget om typgodkännande) ändras så att datum för den senaste utvidgningen eller rättelsen eller datum för den senaste konsolideringen av den uppdaterade versionen framgår.
4. Det krävs ingen ändring av godkännandet för en fordonstyp om de nya kraven i punkt 2 c rent tekniskt saknar betydelse för denna fordonstyp eller gäller andra fordonskategorier än den som fordonstypen tillhör.
Artikel 14
Särskilda bestämmelser för system, komponenter eller separata tekniska enheter
1. Om uppgifterna i det tekniska underlaget har ändrats, skall ändringen betecknas som ”rättelse”.
Godkännandemyndigheten skall då i nödvändig utsträckning utfärda rättelseblad till det tekniska underlaget och på varje rättelseblad tydligt markera vilket slag av ändring det gäller och vilken dag rättelsen utfärdats. En konsoliderad, uppdaterad version av det tekniska underlaget tilsammans med en detaljerad beskrivning av ändringen skall anses uppfylla detta krav.
2. Utöver vad som gäller enligt punkt 1 skall en rättelse betecknas som ”utvidgning” i följande fall:
|
a) |
Om det krävs ytterligare kontroller. |
|
b) |
Om några uppgifter i EG-typgodkännandeintyget, med undantag för bilagorna, har ändrats. |
|
c) |
Om nya krav träder i kraft i enlighet med något av de särdirektiv eller FN/ECE-föreskrifter som är tillämpliga på de godkända systemen, komponenterna eller tekniska enheterna. |
Godkännandemyndigheten skall utfärda ett ändrat EG-typgodkännandeintyg med tilläggsnummer, som utökats i enlighet med det antal utvidgningar som redan beviljats. Om ändringen är nödvändig till följd av punkt 2 c skall avsnitt 3 i typgodkännandenumret uppdateras.
Motivet till ändringen och datum för det nya utfärdandet skall tydligt framgå av typgodkännandeintyget.
3. Varje gång rättelseblad eller en konsoliderad, uppdaterad version utfärdas skall även index till det tekniska underlaget (som bifogas intyget om typgodkännande) ändras så att datum för den senaste utvidgningen eller rättelsen eller datum för den senaste konsolideringen av den uppdaterade versionen framgår.
Artikel 15
Utfärdande av och meddelande om ändringar
1. Om en utvidgning företagits skall godkännandemyndigheten uppdatera motsvarande delar av EG-typgodkännandeintyget, dess bilagor och indexet till det tekniska underlaget. Det uppdaterade intyget med bilagor skall utan dröjsmål utfärdas till den sökande.
2. Om en rättelse företagits skall godkännandemyndigheten utan dröjsmål utfärda de reviderade dokumenten eller den konsoliderade, uppdaterade versionen inklusive det reviderade indexet till det tekniska underlaget till den sökande.
3. Godkännandemyndigheten skall enligt det förfarande som anges i artikel 8 underrätta övriga medlemsstaters godkännandemyndigheter om de ändringar som företagits i EG-typgodkännandena.
KAPITEL VI
GILTIGHETEN AV EG-TYPGODKÄNNANDEN FÖR FORDON
Artikel 16
Giltighetens upphörande
1. Ett EG-typgodkännande för fordon upphör att gälla i följande fall:
|
a) |
när nya krav i de särdirektiv eller FN/ECE-föreskrifter som är tillämpliga på den godkända fordonstypen träder i kraft och det inte går att uppdatera typgodkännandet, |
|
b) |
när tillverkningen av den fordonstypen slutgiltigt har upphört, |
|
c) |
när giltighetstiden för typgodkännandet går ut till följd av särskilda begränsningar. |
2. Om bara en variant eller en version av en fordonstyp upphör att gälla blir EG-typgodkännandet bara ogiltigt för denna variant eller version.
3. När tillverkningen av en fordonstyp slutgiltigt upphör skall tillverkaren underrätta den godkännandemyndighet som har beviljat EG-typgodkännandet. När myndigheten har fått uppgift om detta skall den inom 20 arbetsdagar underrätta övriga medlemsstaters godkännandemyndigheter.
Artikel 27 gäller endast om tillverkningen upphör på grund av de omständigheter som anges i punkt 1 a.
4. Om ett EG-typgodkännande för fordon håller på att bli ogiltigt skall tillverkaren, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3, underrätta den godkännandemyndighet som beviljade EG-typgodkännandet.
Godkännandemyndigheten skall utan dröjsmål meddela all relevant information till de ansvariga myndigheterna i övriga medlemsstater så att artikel 27 vid behov skall kunna tillämpas. I detta meddelande skall det särskilt framgå vilket tillverkningsdatum som avses och vilket identifikationsnumret är på det sista fordon som tillverkades.
KAPITEL VII
INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE OCH MÄRKNING
Artikel 17
Intyg om överensstämmelse
1. En tillverkare som innehar ett EG-typgodkännande för fordon, skall utfärda ett intyg om överensstämmelse som skall åtfölja varje fordon - vare sig det är färdigbyggt eller ej eller avslutat - som tillverkats i överensstämmelse med den godkända fordonstypen.
I fråga om ej färdigbyggda fordon eller avslutade fordon skall tillverkaren endast fylla i de uppgifter på sidan 2 av intyget om överensstämmelse som har tillkommit eller ändrats på det aktuella stadiet av typgodkännandeförfarandet samt, i tillämpliga fall, till detta intyg bifoga samtliga intyg om överensstämmelse som utfärdats under tidigare etapper.
2. Intyget om överensstämmelse skall avfattas på ett av gemenskapens officiella språk.
3. Intyg om överensstämmelse skall utformas på ett sådant sätt att det inte går att förfalska. För detta ändamål skall det papper som används skyddas antingen av färggrafik eller av en vattenstämpel med tillverkarens varumärke.
4. Endast tillverkaren har rätt att utfärda en dubblett av intyget om överensstämmelse. Ordet ”dubblett” måste tydligt synas på framsidan av dubbletten.
5. Hela intyget om överensstämmelse skall fyllas i och det får inte innehålla några andra begränsningar för användningen av fordonet än vad som finns föreskrivet i ett särdirektiv eller en FN/ECE-föreskrift.
6. På det intyg om överensstämmelse för fordon som godkänts i enlighet med förfarandet i artikel 19 skall det dessutom stå ”försäljning, ibruktagande och registrering tillåtet enligt artikel 19 i direktiv [detta direktiv ...]”.
7. I rubriken till intyget om överensstämmelse enligt bilaga IX del I för de fordon som är typgodkända enligt artikel 21 skall det stå ”För färdigbyggda/avslutade1 fordon som är typgodkända i små serier”, och i nära anslutning till detta ett löpnummer mellan 1 och det högsta antal som anges i tabellen i bilaga XII, vilket för varje tillverkningsår anger fordonets löpnummer i den tillåtna produktionen .
Artikel 18
EG-typgodkännandemärke
1. Tillverkaren av en komponent eller en separat teknisk enhet, oavsett om denna ingår i ett system eller ej, skall på varje komponent eller separat teknisk enhet som tillverkats i överensstämmelse med den godkända typen fästa ett EG-typgodkännandemärke, i enlighet med det tillämpliga särdirektivet.
2. Om inget EG-typgodkännandemärke krävs skall tillverkaren förse varje komponent eller separat teknisk enhet med sitt handelsnamn eller varumärke, och typbeteckning och/eller identifikationsnummer.
3. EG-typgodkännandemärket skall utformas i enlighet med tillägget till bilaga VII.
KAPITEL VIII
NY TEKNIK ELLER NYA PRINCIPER SOM STRIDER MOT BESTÄMMELSERNA I SÄRDIREKTIVEN
Artikel 19
Undantag för ny teknik eller nya principer
1. Medlemsstaterna får på tillverkarens begäran bevilja ett EG-typgodkännande för ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet där teknik eller principer utnyttjas som strider mot bestämmelserna i ett eller flera särdirektiv, förutsatt att kommissionen lämnar sitt tillstånd i enlighet med det förfarande som avses i artikel 40.2.
2. I avvaktan på beslutet om huruvida tillstånd beviljas eller ej får medlemsstaten bevilja ett tillfälligt typgodkännande, som bara gäller det egna territoriet, för en fordonstyp som omfattas av det begärda undantaget, förutsatt att den utan dröjsmål underrättar kommissionen och de övriga medlemsstaterna om detta och i sammanställd form
|
a) |
anger varför tekniken eller principerna i fråga gör att systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten inte kan uppfylla kraven, |
|
b) |
beskriver hur säkerhets- och miljöaspekterna påverkas och vilka åtgärder som vidtagits på dessa områden, |
|
c) |
beskriver de provningar, inklusive resultaten av dem, som visar att en säkerhets- och miljöskyddsnivå uppnås som är likvärdig med eller bättre än den som ges enligt de krav från vilka undantag har sökts. |
3. Kommissionen skall, i enlighet med förfarandet i artikel 40.2, besluta om medlemsstaten skall få bevilja ett EG-typgodkännande för den fordonstypen.
Vid behov skall det i beslutet även anges om begränsningar skall införas för dess giltighet, till exempel en tidsgräns. Godkännandet skall alltid gälla minst 36 månader.
Om kommissionen beslutar att inte bevilja tillstånd skall medlemsstaten upphäva det tillfälliga typgodkännande som nämns i punkt 2.
4. Punkterna 1-3 är inte tillämpliga om ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet överensstämmer med en FN/ECE-föreskrift som gemenskapen har anslutit sig till.
Artikel 20
Nödvändiga åtgärder
1. Om kommissionen finner att det finns goda skäl att bevilja ett undantag i enlighet med artikel 19, skall den genast vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa de berörda särdirektiven till den tekniska utvecklingen i enlighet med förfarandet i artikel 40.2.
2. Så snart de berörda särdirektiven har ändrats skall eventuella begränsningar av undantagen omedelbart upphävas.
Om det inte går att ändra särdirektiven kan giltighetstiden för ett undantag förlängas på begäran av den medlemsstat som beviljade typgodkännandet, genom ett nytt beslut som fattas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 40.2.
KAPITEL IX
FORDON SOM TILLVERKAS I SMÅ SERIER
Artikel 21
EG-typgodkännande
1. På begäran av tillverkaren och inom de kvantitativa begränsningar som anges i bilaga XII del A avsnitt 1 skall medlemsstaterna, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 6.4, bevilja EG-typgodkännande för en fordonstyp som uppfyller minst de krav som anges i tillägget till del I i bilaga IV.
2. Punkt 1 skall inte tillämpas på fordon avsedda för särskilda ändamål.
3. EG-typgodkännandeintyg skall numreras enligt den metod som anges i bilaga VII.
Artikel 22
Nationellt typgodkännande
1. För fordon som tillverkas inom de kvantitativa begränsningar som anges i bilaga XII del A avsnitt 2 får medlemsstaterna medge undantag från en eller flera bestämmelser i de särdirektiv eller FN/ECE-föreskrifter som förtecknas i bilaga IV eller bilaga XI.
2. Medlemsstaterna får medge undantag från en eller flera av bestämmelserna i detta direktiv för de fordon som anges i punkt 1 förutsatt att dessa fordon uppfyller andra tillämpliga bestämmelser.
3. Medlemsstaterna får endast bevilja eller behålla undantag i enlighet med punkt 1 om de kan garantera en tillfredsställande skyddsnivå för miljön och trafiksäkerheten .
4. I typgodkännandeintyget skall det särskilt anges vilken typ av undantag som har beviljats enligt punkt 1.
Typgodkännandeintyg som meddelas enligt denna punkt, och för vilket det finns en mall i bilaga VI, får inte vara försett med rubriken ”EG-typgodkännandeintyg för fordon”. Typgodkännandeintygen skall dock numreras enligt den metod som anges i bilaga VII.
5. På tillverkarens begäran skall godkännandemyndigheten sända en kopia av typgodkännandeintyget inklusive bilagor som rekommenderad försändelse till godkännandemyndigheterna i de medlemsstater som tillverkaren angett.
Senast 20 arbetsdagar efter mottagandet skall denna medlemsstat besluta om huruvida den godtar typgodkännandet och hur många fordon som får registreras, säljas eller tas i bruk på dess territorium. Den skall formellt meddela detta till den godkännandemyndighet som anges i första stycket; i annat fall anses den ha vägrat godta typgodkännandet.
6. Om det finns önskemål om att registrera ett fordon i en annan medlemsstat än den som har utfärdat typgodkännandet, i enlighet med förfarandet i punkt 5, skall det anses att fordonet överensstämmer med kraven i registreringslandet, såvida det inte går att utesluta en sådan överensstämmelse efter genomgång av de dokument som tillverkaren har lagt fram.
KAPITEL X
ENSKILDA GODKÄNNANDEN
Artikel 23
Allmänna bestämmelser
1. På begäran av fordonets tillverkare eller köpare får medlemsstaterna bevilja ett enskilt godkännande för ett fordon som överensstämmer med bestämmelserna i detta direktiv och särdirektiven eller de FN/ECE-föreskrifter som förtecknas i bilagorna IV och XI.
2. Medlemsstaterna får medge undantag för ett visst fordon eller ett fordon som har unika tekniska särdrag från en eller flera av bestämmelserna i detta direktiv eller från en eller flera av de särdirektiv eller FN/ECE-föreskrifter som förtecknas i bilagorna IV och XI, förutsatt att de ställer motsvarande nationella krav som baseras på dessa bestämmelser och som garanterar en tillfredsställande skyddsnivå för miljön och trafiksäkerheten.
Medlemsstaten skall i stället för de nationella kraven ifråga godta ett EG-typgodkännande som utfärdats för ett system, en komponent, en separat teknisk enhet eller ett ej färdigbyggt fordon.
3. Ansökan om enskilt godkännande skall lämnas in av tillverkaren , ägaren till fordonet eller dennes representant .
Medlemsstaten skall bevilja ett enskilt godkännande om fordonet överensstämmer med den beskrivning som bifogas ansökan och uppfyller gällande tekniska krav för det fordonet.
Enskilda godkännanden gäller endast i den medlemsstat som beviljade godkännandet. Under alla omständigheter bör det fastslås att om det finns önskemål om att registrera ett fordon i en annan medlemsstat än den som har utfärdat det enskilda godkännandet skall det anses att fordonet överensstämmer med kraven i registreringslandet, såvida det inte går att utesluta en sådan överensstämmelse efter en genomgång av de dokument som den sökande lagt fram i samband med ansökan om registrering.
När ett fordon uppfyller alla kraven i bilagorna IV och XI skall godkännandet vara giltigt i samtliga medlemsstater.
Intyget om enskilt godkännande skall utformas i överensstämmelse med detta direktiv och skall innehålla åtminstone de uppgifter som krävs för att fylla i ansökan om registrering enligt rådets direktiv 1999/37/EC (10). Intyg om enskilt godkännande får inte förses med rubriken ”EG-godkännande för fordon”.
Fordonets identifieringsnummer skall stå angivet på intyget om enskilt godkännande.
4. Godkännandemyndigheten får delegera ansvaret att utfärda enskilda godkännanden till en i vederbörlig ordning godkänd företrädare. Övriga medlemsstater och kommissionen skall underrättas om detta i enlighet med artikel 41.
Artikel 24
Särskilda bestämmelser
1. Förfarandet i artikel 23 kan tillämpas på ett enskilt fordon under de olika etapperna i tillverkningen i enlighet med ett etappvis typgodkännande.
2. Förfarandet i artikel 23 får inte ersätta någon mellanliggande etapp i det normala förfarandet för ett etappvis typgodkännande och får inte tillämpas för godkännande av den första tillverkningsetappen för ett fordon.
KAPITEL XI
REGISTRERING, FÖRSÄLJNING OCH IBRUKTAGANDE
Artikel 25
Registrering, försäljning och ibruktagande av fordon
1. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artiklarna 29 och 30 skall medlemsstaterna registrera fordon och tillåta att de säljs eller tas i bruk endast om de åtföljs av ett giltigt intyg om överensstämmelse som utfärdats i enlighet med artikel 17.
Då det gäller ej färdigbyggda fordon skall medlemsstaterna tillåta försäljning men ha rätt att inte tillåta att de registreras varaktigt eller tas i bruk innan de byggts färdiga.
2. Fordon som är undantagna från kravet på att åtföljas av ett intyg om överensstämmelse, får endast registreras, försäljas eller tas i bruk om de uppfyller de tillämpliga tekniska kraven i detta direktiv.
3. När det gäller fordon som tillverkas i små serier får antalet fordon som under ett år registreras, säljs eller tas i bruk inte överstiga det antal enheter som anges i bilaga XII del A.
Artikel 26
Fordonsidentifikation
Varje fordon som skall registreras förses i identifikationssyfte med en individuell, icke borttagbar VIN-kod i enlighet med ISO 3779 och 3780. VIN-koden skall anbringas på fordonets huvuddelar och på olika platser som är lättillgängliga och synliga för räddningskåren.
Artikel 27
Registrering, försäljning och ibruktagande av fordon i slutserier
1. Medlemsstaterna får, med de begränsningar som anges i bilaga XII avsnitt B och för en begränsad period, registrera och tillåta försäljning eller ibruktagande av nya fordon som överensstämmer med en fordonstyp vars EG-typgodkännande inte längre är giltigt.
Första stycket skall endast tillämpas på fordon inom gemenskapens territorium som omfattades av ett giltigt EG-typgodkännande när de tillverkades, men som inte hade registrerats eller tagits i bruk innan giltighetstiden för detta EG-typgodkännande gick ut.
2. För färdigbyggda fordon skall möjligheten enligt punkt 1 gälla i 12 månader från och med den dag då giltighetstiden för EG-typgodkännandet gick ut, och för avslutade fordon i 18 månader från den dagen.
3. En tillverkare som vill utnyttja möjligheten enligt punkt 1 skall lämna en begäran om detta till den behöriga myndighet i varje medlemsstat som har hand om ibruktagande av de berörda fordonen. I begäran skall det anges av vilka tekniska eller ekonomiska skäl dessa fordon inte kan uppfylla de nya tekniska kraven.
De berörda medlemsstaterna skall inom 30 dagar från mottagandet av begäran besluta om och för hur många fordon de godkänner att dessa fordon registreras inom deras territorium.
4. Punkterna 1-3 skall i tillämpliga delar tillämpas på fordon som omfattades av ett nationellt typgodkännande men som inte hade registrerats eller tagits i bruk när typgodkännandet upphörde att gälla enligt artikel 43 på grund av att förfarandet för EG-typgodkännande blivit obligatoriskt.
Artikel 28
Försäljning och ibruktagande av komponenter och separata tekniska enheter
1. Medlemsstaterna skall tillåta att komponenter eller separata tekniska enheter säljs eller tas i bruk endast om dessa uppfyller kraven i de tillämpliga särdirektiven eller FN/ECE-föreskrifterna och är märkta i enlighet med artikel 18.
2. Bestämmelsen i punkt 1 behöver inte följas om nya kompontenter eller separata tekniska enheter har undantagits från en eller flera bestämmelser i ett särdirektiv enligt artikel 19 eller om de är avsedda att monteras på fordon för vilka undantag medges enligt artikel 21, 22 eller 23.
3. Medlemsstaterna skall undanta nya komponenter eller separata tekniska enheter från kraven i punkt 1 om de är särskilt konstruerade och byggda för fordon som inte omfattas av detta direktiv.
KAPITEL XII
SKYDDSKLAUSULER
Artikel 29
Fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter i enlighet med detta direktiv
1. Om en medlemsstat finner att nya fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter allvarligt äventyrar trafiksäkerheten, trots att de intyg uppfyller de tillämpliga kraven eller har föreskriven märkning, eller att de allvarligt skadar miljön eller, inom ramen för förebyggandet av avfall från fordon, allvarligt skadar folkhälsan har denna medlemsstat rätt att under högst sex månader vägra registrera dem eller att tillåta att de saluförs eller tas i bruk inom dess territorium. Medlemsstaten skall i sådana fall omedelbart underrätta tillverkaren, övriga medlemsstater och kommissionen om detta samt ange skälen till sitt beslut.
2. Om den medlemsstat som beviljade EG-typgodkännandet bestrider den risk för trafiksäkerheten, folkhälsan eller miljön som anmälts i enlighet med punkt 1, skall de berörda medlemsstaterna söka lösa denna tvist. Kommissionen skall hållas underrättad och, då så är nödvändigt, genom samråd söka nå fram till en uppgörelse.
Artikel 30
Fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som inte överensstämmer med den godkända typen
1. Om den medlemsstat som har beviljat ett EG-typgodkännande finner att nya fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter med intyg om överensstämmelse eller godkännandemärke inte överensstämmer med den typ den har godkänt, skall denna stat vidta nödvändiga åtgärder, även dra in typgodkännandet, för att säkerställa att serietillverkade fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter överensstämmer med den godkända typen. Godkännandemyndigheten i denna medlemsstat skall underrätta motsvarande myndigheter i övriga medlemsstater om de vidtagna åtgärderna.
2. Om avvikelser påvisas från uppgifterna i EG-typgodkännandeintyget eller det tekniska underlaget skall det i enlighet med punkt 1 anses föreligga bristande överensstämmelse med den godkända typen.
Ett fordon skall inte anses avvika från den godkända typen om eventuella toleranser som medges i särdirektiv eller FN/ECE-föreskrifter har iakttagits.
3. Om en medlemsstat påvisar att nya fordon, komponenter eller särskilda enheter med intyg om överensstämmelse eller godkännandemärke inte överensstämmer med den godkända typen, kan den begära att den medlemsstat som beviljade EG-typgodkännandet skall kontrollera att de serietillverkade fordonen, systemen, komponenterna eller separata tekniska enheterna även fortsättningsvis överensstämmer med den godkända typen. Efter att ha mottagit en sådan begäran skall den berörda medlemsstaten vidta de begärda åtgärderna snarast möjligt och i vart fall inte senare än sex månader efter det att begäran lämnades.
4. Godkännandemyndigheten skall begära att den medlemsstat som beviljade typgodkännandet av systemet, komponenten, den särskilda tekniska enheten eller det ej färdigbyggda fordonet vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa att serietillverkade fordon åter överensstämmer med den godkända typen i följande fall:
|
a) |
då det i samband med EG-typgodkännande av fordon visat sig att ett fordons bristande överensstämmelse uteslutande beror på bristande överensstämmelse hos ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, |
|
b) |
då det i samband med etappvis typgodkännande visat sig att den bristande överensstämmelsen hos ett avslutat fordon uteslutande beror på bristande överensstämmelse hos ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som ingår i det ej färdigbyggda fordonet eller hos det ej färdigbyggda fordonet i sig. |
Efter att ha mottagit en sådan begäran skall den berörda medlemsstaten, vid behov i samarbete med den medlemsstat som lämnade in begäran, vidta de begärda åtgärderna snarast möjligt och i vart fall inte senare än sex månader efter det att begäran lämnades. Om bristande överensstämmelse konstateras skall godkännandemyndigheten i den medlemsstat som beviljade EG-typgodkännandet för systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten eller godkände det ej färdigbyggda fordonet vidta de åtgärder som anges i punkt 1.
5. De ansvariga myndigheterna skall inom 20 arbetsdagar underrätta varandra om varje indragning av EG-typgodkännanden och orsakerna till detta.
6. Om den medlemsstat som beviljade EG-typgodkännandet bestrider den bristande överensstämmelse som anmälts till den, skall de berörda medlemsstaterna söka lösa denna tvist. Kommissionen skall hållas underrättad och, då så är nödvändigt, inleda samråd i syfte att nå fram till en uppgörelse.
Artikel 31
Återkallelse av fordon
1. En tillverkare som har beviljats ett EG-typgodkännande och som, med tillämpning av bestämmelserna i ett särdirektiv eller artikel 8 i rådets direktiv 92/59/EEG måste återkalla fordon som redan släppts ut på marknaden därför att ett eller flera system eller en eller flera komponenter eller separata tekniska enheter som monterats på fordonet, trots att de godkänts enligt detta direktiv, allvarligt äventyrar trafiksäkerheten, folkhälsan eller miljöskyddet, eller för att deras förväntade livslängd eller funktionsduglighet visat sig vara starkt reducerad, skall omedelbart underrätta den godkännandemyndighet som beviljade fordonsgodkännandet.
2. Tillverkaren skall föreslå godkännandemyndigheten lämpliga åtgärder för att undanröja de risker eller allvarliga brister som anges i punkt 1. De behöriga myndigheterna skall se till att dessa åtgärder genomförs på ett verksamt sätt på deras respektive territorium.
3. Om de berörda myndigheterna anser att åtgärderna är otillräckliga eller om de inte har genomförts tillräckligt snabbt skall godkännandemyndigheten dra in EG-typgodkännandet. Den skall i så fall inom 20 arbetsdagar underrätta tillverkaren, övriga medlemsstaters godkännandemyndigheter och kommissionen om detta med rekommenderad post.
Artikel 32
Meddelande av beslut och möjlighet till prövning
Varje beslut som fattas enligt föreskrifter som meddelats vid tillämpningen av detta direktiv och varje beslut som innebär att EG-typgodkännande vägras eller dras in, att registrering vägras eller att försäljning förbjuds, skall i detalj ange de skäl på vilka beslutet grundas.
Den berörda parten skall underrättas om sådant beslut och samtidigt upplysas om vilka möjligheter till prövning av beslutet som finns inom ramen för gällande lagstiftning i medlemsstaterna och inom vilken tid prövning skall begäras.
KAPITEL XIII
LIKVÄRDIGA BESTÄMMELSER
Artikel 33
Likvärdighet med FN/ECE-föreskrifterna
1. De FN/ECE-föreskrifter som förtecknas i bilaga IV del II erkänns som likvärdiga med motsvarande särdirektiv om de har samma räckvidd.
Godkännandemyndigheterna i medlemsstaterna skall erkänna godkännanden enligt dessa föreskrifter och, i tillämpliga fall, tillhörande godkännandemärken i stället för motsvarande godkännanden och godkännandemärken enligt likvärdiga särdirektiv.
2. FN/ECE-föreskrifterna skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
3. I fråga om beviljande av EG-typgodkännande skall de FN/ECE-föreskrifter som gemenskapen har anslutit sig till och som förtecknas i bilaga IV del II och III till detta direktiv gälla för de fordonskategorier som anges i respektive relevant kolumn.
Kommissionen skall enligt det förfarande som avses i artikel 40.2 anta nödvändiga ändringar av bilaga IV del II och III för att där införa nya föreskrifter och ändringar i dessa föreskrifter.
I ändringarna skall det också anges för vilka fordonskategorier de gäller.
Artikel 34
Likvärdighet med andra föreskrifter
Inom ramen för multilaterala eller bilaterala avtal mellan gemenskapen och tredje länder får rådet, på förslag av kommissionen, med kvalificerad majoritet förklara sådana förfaranden som upprättats genom internationella föreskrifter eller föreskrifter i tredje länder som likvärdiga med de villkor eller bestämmelser för EG-typgodkännande av system, komponenter och separata tekniska enheter som införs genom detta direktiv.
KAPITEL XIV
BESTÄMMELSER OM TEKNISK INFORMATION
Artikel 35
Information som är avsedd för användarna
1. Tillverkaren får inte, med avseende på de uppgifter som skall tillhandahållas enligt detta direktiv eller i de särdirektiv eller FN/ECE-föreskrifter som förtecknas i bilaga IV, tillhandahålla teknisk information som avviker från de uppgifter som godkänts av medlemsstaterna.
2. Om så föreskrivs i ett särdirektiv, skall tillverkaren förse användarna med den relevanta informationen och nödvändiga instruktioner där eventuella särskilda villkor eller begränsningar anges för användningen av ett fordon, en komponent eller en separat teknisk enhet.
Denna information skall vara avfattad på gemenskapens officiella språk. Den skall, i samförstånd med godkännandemyndigheten, tillhandahållas i lämplig medföljande handling, t.ex. som instruktionsbok eller servicebok.
Artikel 36
Information som är avsedd för oberoende marknadsaktörer
Tillverkaren skall tillhandahålla oberoende marknadsaktörer alla tekniska uppgifter som erfordras för reparation och underhåll av motorfordon såvida dessa uppgifter inte skyddas av immaterialrättigheter eller utgör hemlig know-how. I sådana fall får informationen inte hemlighållas på ett orimligt sätt. Uppgifterna (inklusive alla senare ändringar och tillägg) skall i förekommande fall tillhandahållas på ett snabbt, lämpligt och praktiskt användbart sätt, mot rimlig och icke-diskriminerande ersättning.
”Teknisk information” omfattar bland annat obegränsad användning av motorfordons elektroniska kontroll- och felsökningssystem, omprogrammering av dessa system i enlighet med fordonstillverkarens standardförfaranden, och sådana särskilda uppgifter som är nödvändiga för att ta fram hjälpmedel och utrustning för felsökning och underhåll.
Artikel 37
Hemliga uppgifter om fordonssäkerhet
Fordonstillverkaren kan ålägga de aktörer som avses i artikel 36 ett bindande avtal för att skydda hemliga uppgifter som avser fordons säkerhet.
Artikel 38
Information som är avsedd för tillverkarna av komponenter
1. Fordonstillverkaren skall förse tillverkarna av komponenter eller separata tekniska enheter med alla uppgifter och ritningar som uttryckligen anges i motsvarande bilaga eller tillägg till ett särdirektiv och som krävs för EG-typgodkännande av komponenter eller separata tekniska enheter.
Fordonstillverkaren får kräva att tillverkarna av komponenter eller separata tekniska enheter ingår bindande avtal om att information som inte är allmänt tillgänglig eller som är upphovsrättsligt skyddad skall hållas konfidentiell.
2. Om en tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter är innehavare av ett EGtypgodkännande som i enlighet med i artikel 10.4 omfattar begränsningar för användningen eller särskilda krav vid monteringen, skall han förse fordonstillverkaren med all information om detta.
Om så föreskrivs i ett särdirektiv, skall tillverkaren av komponenter eller separata tekniska enheter tillsammans med dessa komponenter eller separata tekniska enheter tillhandahålla instruktioner rörande begränsningar för användningen och/eller särskilda krav vid monteringen.
KAPITEL XV
GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER OCH ÄNDRINGAR
Artikel 39
Genomförandebestämmelser och ändringar av detta direktiv eller särdirektiven
1. De bestämmelser som är nödvändiga för att genomföra alla särdirektiv skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 40.2 i detta direktiv och i överensstämmelse med reglerna i alla tillämpliga direktiv.
2. Ändringar av bilagorna till detta direktiv eller av bestämmelserna i de särdirektiv som förtecknas i bilaga IV del I som krävs för att anpassa dessa till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen skall antas enligt det förfarande som avses i artikel 40.2.
3. Om nya FN/ECE-föreskrifter eller ändringar av gällande FN/ECE-föreskrifter som gemenskapen har anslutit sig till antas med tillämpning av beslut 97/836/EG, skall kommissionen i enlighet med förfarandet som avses i artikel 40.2 göra motsvarande ändringar i bilagorna till det här direktivet.
4. Varje nytt särdirektiv skall innehålla de ändringar som krävs av bilagorna till detta direktiv.
Artikel 40
Kommittéförfarande
1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté kallad ”Tekniska kommittén för motorfordon”.
2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.
3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
KAPITEL XVI
ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN
Artikel 41
Meddelande om ansvariga myndigheter och tekniska tjänster och organ
1. Medlemsstaterna skall till kommissionen och övriga medlemsstater meddela namn på och adresser till
|
a) |
godkännandemyndigheterna och de specialområden de ansvarar för, |
|
b) |
de tekniska tjänster som har utsetts med angivande av vilka slag av provningar varje enhet ansvarar för, |
|
c) |
de organ som de har utsett att bedöma och regelbundet kontrollera tillverkarens rutiner för övervakningen av produktionsöverensstämmelsen. |
2. En tillverkare eller en underleverantör som handlar i hans ställe kan inte utses till teknisk tjänst, såvida inte bestämmelserna i ett särdirektiv eller en likvärdig FN/ECE-föreskrift uttryckligen tillåter detta.
3. En teknisk tjänst får använda annan utrustning än sin egen, även tillverkarens provningsanläggningar, om godkännandemyndigheten har gett tillstånd till det.
4. De tekniska tjänser och organ som avses i punkt 1 skall i fråga om den verksamhet som anges i punkt 1 uppfylla följande standarder:
|
a) |
EN ISO 17025:2000 om allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier, |
|
b) |
EN 45004:1995 eller ISO/IEC 17020:1998 om allmänna kriterier för verksamheten hos olika typer av organ som utför kontroll när det gäller deras övervakning av provningar samt provningar och kontroller som rör produktionsöverensstämmelsen och bedömning av kontrollplaner, |
|
c) |
EN 45012:1989 eller ISO/IEC Guide 62:1996 Certifieringsorgan - Allmänna krav vid certifiering av kvalitetssystem. |
5. Organ i tredje land får endast anmälas som teknisk tjänst inom ramen för bilaterala eller multilaterala avtal mellan gemenskapen och det aktuella tredje landet.
KAPITEL XVII
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 42
Övergångsbestämmelser
1. Fram till dess att nödvändiga ändringar av direktivet görs för att inkludera fordon som ännu inte omfattas av det, eller för att fullborda de administrativa och tekniska bestämmelser som rör typgodkännande av fordon i andra kategorier än M1 som tillverkas i små serier, och för att fastställa harmoniserade administrativa och tekniska bestämmelser för förfarandet vid enskilda godkännanden och i avvaktan på att övergångsperioderna enligt artikel 43 löper ut, skall medlemsstaterna fortsätta att bevilja nationella godkännanden för dessa fordon, förutsatt att dessa grundar sig på de harmoniserade tekniska krav som anges i detta direktiv.
2. Efter ansökan av tillverkaren eller fordonsägaren när det gäller enskilt godkännande och när den information som krävs lämnats in, skall den aktuella medlemsstaten utfärda typgodkännandeintyget eller intyget om enskilt godkännande när så är lämpligt. Intyget skall utfärdas till sökanden.
I fråga om fordon av samma typ, skall andra medlemsstater godta en vidimerad kopia som bevis på att de föreskrivna provningarna har utförts.
3. Om ett visst fordon som omfattas av enskilt godkännande skall registreras i en annan medlemsstat, får denna medlemsstat begära av den godkännandemyndighet som har utfärdat det enskilda godkännandet att den lämnar ytterligare uppgifter som i detalj anger vilka tekniska krav som fordonet uppfyller.
4. I avvaktan på harmoniseringen av registrerings- och skattesystemen i medlemsstaterna för de fordon som omfattas av detta direktiv, får medlemsstaterna använda nationella kodsystem i syfte att underlätta registrering och beskattning inom deras territorium. För detta ändamål kan medlemsstaterna dela in versionerna i bilaga III del II i mindre enheter, förutsatt att de kännetecken som används för indelning uttryckligen anges i det tekniska underlaget eller kan härledas genom en enkel beräkning.
Artikel 43
Tidpunkter för tillämpning av EG-typgodkännanden
1. Medlemsstaterna skall bevilja EG-typgodkännande för nya fordonstyper från och med de datum som anges i bilaga XVI.
2. På tillverkarens begäran får medlemsstaterna bevilja EG-typgodkännande för nya fordonstyper från det datum som anges i andra stycket i artikel 45.1.
3. Artikel 25 skall inte tillämpas på nya fordon som enligt detta direktiv godkänts på frivillig basis och inte heller, fram till de datum som anges i fjärde kolumnen av bilaga XVI , på nya fordon som har blivit nationellt godkända före de datum som anges i tredje kolumnen av bilagan eller som inte var godkända.
4. När det gäller motorfordon skall punkterna 1, 2 och 3 bara tillämpas på fordon med förbränningsmotor. I detta sammanhang skall hybridmotorfordon anses vara utrustade med förbränningsmotor.
5. Detta direktiv upphäver inga EG-typgodkännanden för fordon av kategori M1 som beviljats före det datum som anges i andra stycket i artikel 45.1, och det hindrar inte heller att sådana godkännanden utvidgas.
6. När det gäller EG-typgodkännande av nya typer av system, komponenter eller separata tekniska enheter skall medlemsstaterna tillämpa detta direktiv från och med det datum som anges i andra stycket i artikel 45.1.
Detta direktiv upphäver inga EG-typgodkännanden som beviljats för system, komponenter eller separata tekniska enheter före det datum som anges i andra stycket i artikel 45.1, och hindrar inte heller utvidgning av sådana godkännanden.
Artikel 44
Bedömning
1. Senast den 31 mars 2007 skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om tillämpningen av det typgodkännandeförfarande som föreskrivs i detta direktiv, och i synnerhet om det etappvisa förfarandet. I förekommande fall skall kommissionen föreslå ändringar som bedöms som nödvändiga för att förbättra typgodkännandeförfarandet.
2. På grundval av uppgifterna i punkt 1 skall kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om genomförandet av detta direktiv senast den 1 oktober 2007. Vid behov kan kommissionen föreslå en senareläggning av de tillämpningsdatum som avses i artikel 43.
Artikel 45
Införlivande
1. Medlemsstaterna skall senast den ... (11) anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen samt en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.
De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den ... (12).
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. De skall även innehålla en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till det direktiv som upphävts genom detta direktiv skall anses som hänvisningar till detta direktiv. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras och om hur uppgiften skall formuleras skall varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 46
Upphävande
Direktiv 70/156/EEG, ändrat genom de rättsakter som anges i bilaga XVII del A, skall upphöra att gälla från och med den [det datum som anges i andra stycket i artikel 45.1 i detta direktiv], dock utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller de tidsfrister för införlivande i nationell lagstiftning och tillämpning av dessa direktiv som anges i bilaga XVII del B.
Hänvisningar till det upphävda direktivet skall anses som hänvisningar till detta direktiv och skall läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga XVIII.
Artikel 47
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 48
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i ... den ...
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) EUT C ...
(2) EUT C ...
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 11 februari 2004.
(4) EGT L 42, 23.2.1970, s. 1. Senast ändrat genom rådets förordning (EG) nr 807/2003 (EGT L 122, 16.5.2003, s. 36).
(5) EGT L 225, 10.8.1992, s. 1.
(6) EGT L 346, 17.12.1997, s. 78.
(7) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(8) EGT L 84, 28.3.1974, s. 10.
(9) EGT L 124, 9.5.2002, s. 1.
(10) EGT L 138, 1.6.1999, s. 57.
(11) 12 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(12) 12 månader + en dag efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
BILAG
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR
|
Bilaga I |
Fullständigt informationsdokument för användning vid EG-typgodkännande av fordon |
||
|
Bilaga II |
Definition av fordonskategori och fordonstyp |
||
|
Bilaga III |
Information för användning vid EG-typgodkännande av fordon |
||
|
Bilaga IV |
Förteckning över krav i samband med EG-typgodkännande av fordon |
||
|
|
|
||
|
Bilaga V |
Förfaranden vid EG-typgodkännande av fordon |
||
|
Bilaga VI |
Intyg om EG-typgodkännande av fordon |
||
|
|
|
||
|
Bilaga VII |
Numreringssystem för EG-typgodkännandeintyg |
||
|
|
Tillägg: EG-typgodkännandemärke för komponenter och separata tekniska enheter |
||
|
Bilaga VIII |
Provningsresultat |
||
|
Bilaga IX |
EG-intyg om överensstämmelse |
||
|
Bilaga X |
Förfarande vid kontroll av produktionsöverensstämmelse |
||
|
Bilaga XI |
Föreskrifters tillämpning för fordon för särskilda ändamål |
||
|
|
Tillägg 1: Campingbilar, ambulanser och likbilar |
||
|
|
Tillägg 2: Bepansrade fordon |
||
|
|
Tillägg 3: Andra fordon avsedda för särskilda ändamål (inklusive husvagnar) |
||
|
|
Tillägg 4: Mobilkranar |
||
|
Bilaga XII |
Gränsvärden för små serier och slutserier |
||
|
Bilaga XIII |
Förteckning över EG-typgodkännanden utfärdade enligt särdirektiv |
||
|
Bilaga XIV |
Förfaranden vid etappvis EG-typgodkännande |
||
|
|
Tillägg: Mall över tillverkarens extraskylt |
||
|
Bilaga XV |
Fordonets ursprungsintyg - Intyg från tillverkaren av grundfordonet för fordon av andra kategorier än M1. |
||
|
Bilaga XVI |
Tidtabell för tillämpningen av detta direktiv när det gäller typgodkännande |
||
|
Bilaga XVII |
Tidtabell för införlivande av de upphävda direktiven med nationell rätt |
||
|
Bilaga XVIII |
Jämförelsetabell |
BILAGA I (a)
FULLSTÄNDIGT INFORMATIONSDOKUMENT FÖR ANVÄNDNING VID EG-TYPGODKÄNNANDE AV FORDON
Samtliga mallar för den tekniska dokumentationen som avses i detta direktiv och i särdirektiven skall uteslutande bestå av utdrag ur denna fullständiga förteckning och använda samma numreringssystem
Tillämpliga delar av följande upplysningar skall lämnas i tre exemplar med innehållsförteckning. Eventuella ritningar skall vara i lämplig skala och tillräckligt detaljerade och lämnas i A4-format eller i vikt A4-format. Eventuella foton skall vara tillräckligt detaljerade.
Om system, komponenter eller separata tekniska enheter är elektroniskt styrda, skall uppgifter om deras prestanda lämnas.
(På sista sidan i bilagan finns förklaringar)
|
0. |
ALLMÄNT |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.1. |
Fabrikat (tillverkarens varumärke): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2. |
Typ: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.0.1. |
Chassi: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.0.2. |
Kaross/färdigbyggt fordon: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.1. |
Varumärke(n) (i förekommande fall): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.3. |
Identifiering av typ om sådan finns märkt på fordonet/komponenten/den separata tekniska enheten (b) (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.3.0.1. |
Chassi: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.3.0.2. |
Kaross/färdigbyggt fordon: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.3.1. |
Märkningens placering: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.3.1.1. |
Chassi: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.3.1.2. |
Kaross/färdigbyggt fordon: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.4. |
Fordonskategori (c): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.4.1. |
Klassificering(ar) beroende på det farliga gods som fordonet är avsett att transportera: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.5. |
Tillverkarens namn och adress: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.6. |
Placering av föreskrivna skyltar samt fastsättningsmetod och placering av fordonets identifieringsnummer |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.6.1. |
på chassit: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.6.2. |
på karosseriet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.7. |
För komponenter och separata tekniska enheter: placering av EG-typgodkännandemärket och fastsättningsmetod: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.8. |
Namn och adress(er) till monteringsanläggning(ar): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. |
ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONETS KONSTRUKTION |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.1. |
Foton och/eller ritningar av ett representativt fordon: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.2. |
Måttskiss av hela fordonet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.3. |
Antal axlar och hjul: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.3.1. |
Antal axlar med tvillingmonterade hjul och deras placering: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.3.2. |
Antal styrda axlar och deras placering: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.3.3. |
Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.4. |
Chassi (om sådant finns) (översiktsritning): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.5. |
Material i sidobalkar (d): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.6. |
Motorns placering och montering: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.7. |
Förarhytt (frambyggd eller normal) (z): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.8. |
Styrning (höger eller vänster) (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.8.1. |
Fordonet är utrustat för körning i höger/vänstertrafik (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.9. |
Ange om motorfordonet är avsett att dra påhängsvagnar eller andra släpvagnar och om släpvagnen är en påhängsvagn, släpvagn med ledad dragstång eller släpkärra; ange fordon som är särskilt avsedda för temperaturreglerad varutransport: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. |
MÅTT OCH VIKTER (e) (i kg och mm) (Hänvisa till ritning i tillämpliga fall) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.1. |
Hjulbas(er) (med full last) (f): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.1.1. |
För påhängsvagnar |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.1.1.1. |
Avstånd mellan kopplingstappens centrum och bakersta delen av påhängsvagnen: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.1.1.2. |
Största avstånd mellan kopplingstappens centrum och godtycklig punkt i påhängsvagnens front: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.1.1.3. |
Påhängsvagnens hjulbas (i enlighet med punkt 7.6.1.2 i bilaga I till direktiv 97/27/EG): |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.2. |
För dragfordon med påhängsvagn: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.2.1. |
Vändskivans placering i förhållande till bakaxeln (max. och min.; i fråga om ett ej färdigbyggt fordon skall de tillåtna värdena anges (g): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.2.2. |
Högsta höjd för vändskiva (standardiserad) (h): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.3. |
Spårvidd och axelbredd: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.3.1. |
Spårvidd för varje styraxel (i): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.3.2. |
Spårvidd för samtliga övriga axlar (i): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.3.3. |
Bredd för den bredaste bakaxeln: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.3.4. |
Bredd för den främsta axeln (mätt vid däckens yttersta punkter förutom utbuktningen av däcken närmast marken): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4. |
Fordonets maximala mått (totalt) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.1. |
För chassi utan karosseri: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.1.1. |
Längd (j): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.1.1.1. |
Högsta tillåtna längd: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.1.1.2. |
Minsta tillåtna längd: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.1.2. |
Bredd(k): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.1.2.1. |
Högsta tillåtna bredd: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.1.2.2. |
Minsta tillåtna bredd: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.1.3. |
Höjd (i körklart skick) (l) vid fjädring med nivåreglering ange normal körposition): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.1.4. |
Främre överhäng (m): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.1.4.1. |
Främre infallsvinkeln (na): ... grader. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.1.5. |
Bakre överhäng (n): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.1.5.1. |
Bakre yttre frigångsvinkeln (nb): ... grader. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.1.5.2. |
Största och minsta tillåtna överhäng på kopplingspunkten (nd): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.1.6. |
Markfrigång (enligt definitionen i punkt 4.5 i avsnitt A i bilaga II): |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.1.6.1. |
Mellan axlarna: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.1.6.2. |
Under framaxeln (-axlarna): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.1.6.3. |
Under bakaxeln (-axlarna): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.1.7. |
Rampvinkeln (nc): ... grader. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.1.8. |
Tillåtna gränsvärden för tyngdpunktens placering för karosseriet, inredningsdetaljer, utrustning och nyttolast: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.2. |
För chassi med karosseri |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.2.1. |
Längd (j): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.2.1.1. |
Lastytans längd: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.2.2. |
Bredd (k): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.2.2.1. |
Tjocklek på väggar (i fråga om fordon avsedda för temperaturreglerad varutransport): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.2.3. |
Höjd (i körklart skick) (l) (vid fjädring med nivåreglering ange normal körposition): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.2.4. |
Främre överhäng (m): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.2.4.1. |
Främre infallsvinkeln (na): ... grader. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.2.5. |
Bakre överhäng (n): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.2.5.1. |
Bakre yttre frigångsvinkeln (nb): ... grader. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.2.5.2. |
Största och minsta tillåtna överhäng på kopplingspunkten (nd): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.2.6. |
Markfrigång (enligt definitionen i punkt 4.5 i avsnitt A i bilaga II): |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.2.6.1. |
Mellan axlarna: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.2.6.2. |
Under framaxeln (-axlarna): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.2.6.3. |
Under bakaxeln (-axlarna): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.2.7. |
Rampvinkeln (nc): ... grader. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.2.8. |
Tillåten tyngdpunktsförskjutning på nyttolasten (i fråga om ojämn belastning): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.2.9. |
Läget av tyngdpunkten för fordonet (i kategori M2 och M3) i dess högsta tekniskt tillåtna vikt i längsgående, tvärgående och vertikal riktning: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.3. |
För karosser godkända utan chassin (fordon i kategori M2 och M3) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.3.1. |
Längd (j): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.3.2. |
Bredd (k): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.4.3.3. |
Höjd (i körklart skick) (l) i fråga om tilltänkta chassityper (vid fjädring med nivåreglering ange normal körposition): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.5. |
Det rena chassits vikt (utan hytt, kylvätska, oljor, bränsle, reservhjul, verktyg och förare): |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.5.1. |
Viktens fördelning mellan axlarna: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.6. |
Fordonets vikt med karosseri - för dragfordon i andra kategorier än M1, med kopplingsanordning, om den är fabriksmonterad - i körklart skick, eller vikten av chassit eller av chassit med hytt utan kaross och/eller kopplingsanordning om karossen och/eller kopplingsanordningen inte är fabriksmonterade (inklusive vätskor, verktyg, reservhjul, om monterat, och förare, och för bussar och turistbussar, vikten av en besättningsmedlem om det i fordonet finns en sittplats avsedd för besättning) (o) (maximum och minimum för varje variant): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.6.1. |
Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten (maximum och minimum för varje variant): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.7. |
Det färdigbyggda fordonets minimivikt enligt tillverkarens uppgifter, med avseende på ett ej färdigbyggt fordon: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.7.1. |
Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.8. |
Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last enligt tillverkarens uppgifter (y) (*): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.8.1. |
Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten (maximum och minimum för varje version): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.9. |
Högsta tekniskt tillåtna axeltryck: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.10. |
Högsta tekniskt tillåtna belastning/vikt på varje axelgrupp: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.11. |
Högsta tekniskt tillåtna släpvagnsvikt hos motorfordonet i fråga om |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.11.1. |
Släpvagn: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.11.2. |
Påhängsvagn: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.11.3. |
Släpkärra: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.11.3.1. |
Maximalt förhållande mellan kopplingsöverhänget (p) och hjulbasen: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.11.3.2. |
Största V-värde: ... kN |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.11.4. |
Tekniskt tillåten maximal tågvikt inklusive last för varje version (*): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.11.5. |
Fordonet är/är inte (1) lämpligt att dra last (punkt 1.2 i bilaga II till direktiv 77/389/EEG). |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.11.6. |
Högsta vikt för obromsad släpvagn: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.12. |
Högsta tekniskt tillåtna vikt/statiska vertikala belastning på motorfordonets kopplingspunkt |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.12.1. |
på motorfordonet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.12.2. |
på påhängsvagnen eller släpkärran: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.12.3. |
Högsta tillåtna vikt på kopplingsanordningen (om den inte är fabriksmonterad): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.13. |
Svepyta: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.14. |
Förhållande motoreffekt/största vikt... (kW/kg). |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.14.1. |
Förhållande motoreffekt/högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last hos kombinationen (enligt definition i punkt 7.10 i bilaga I till direktiv 97/27/EG): ... (kW/kg) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.15. |
Förmåga att starta i motlut (ensamt fordon) (+++): ... % |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.16. |
Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande (villkor: om dessa värden anges, skall de kontrolleras i enlighet med kraven i bilaga IV till direktiv 97/27/EG): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.16.1. |
Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande inklusive last (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.16.2. |
Avsedd högsta tillåtna belastning per axel vid registrering/ibruktagande och i fråga om påhängsvagn eller släpkärra, avsedd belastning på den kopplingspunkt som anges av tillverkaren om den är lägre än den tekniskt tillåtna högsta belastningen på kopplingspunkten (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.16.3. |
Avsedd högsta tillåtna belastning för varje grupp av axlar vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.16.4. |
Avsedd högsta tillåtna släpvagnsvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.16.5. |
Avsedd högsta tillåtna tågvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3. |
MOTOR (q) (Upprepa uppgifterna i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin, diesel, etc. eller i kombination med ett annat bränsle (+)) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.1. |
Tillverkare: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.1.1. |
Tillverkarens motorkod enligt märkning på motorn: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2. |
Förbränningsmotor |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1. |
Särskilda upplysningar om motorn |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.1. |
Funktionssätt: ottomotor/kompressionständning, fyrtakt/tvåtakt (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.2. |
Antal cylindrar och cylinderarrangemang: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.2.1. |
Borrning (r): ... mm |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.2.2. |
Slaglängd (r): ... mm |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.2.3. |
Tändningsföljd: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.3. |
Slagvolym (s): ... cm3 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.4. |
Volymkompressionsförhållande (2): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.5. |
Ritningar av förbränningsrum, kolvtopp och, i fråga om ottomotorer, kolvringar: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.6. |
Normalt tomgångsvarvtal (2): ... min-1 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.6.1. |
Förhöjt tomgångsvarvtal (2): ... min-1 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.7. |
Koloxidhalt i volym i avgaserna vid tomgång (2): . % enligt tillverkarens uppgift (endast ottomotorer) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.8. |
Maximal nettoeffekt (t): ... kW vid... min-1 (enligt tillverkaren) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.9. |
Högsta tillåtna motorvarvtal enligt tillverkarens uppgift: ... min-1 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.10. |
Maximalt nettovridmoment (t): ... Nm vid min-1 (tillverkarens deklarerade värde) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.2. |
Bränsle: diesel/bensin/LPG/naturgas/etanol... (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.2.1. |
Oktantal, blyhaltigt: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.2.2. |
Oktantal, blyfritt: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.2.3. |
Bränslepåfyllning: begränsad öppning/märkning (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.3. |
Bränsletank(ar) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.3.1. |
Huvudbränsletank(ar) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.3.1.1. |
Antal, kapacitet, material: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.3.1.2. |
Ritning och teknisk beskrivning av tanken (tankarna) med alla anslutningar och utluftnings- och ventilationsrör, lås, ventiler och fästanordningar: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.3.1.3. |
Ritning som tydligt visar tankens (tankarnas) placering i fordonet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.3.2. |
Extra bränsletank(ar) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.3.2.1. |
Antal, kapacitet, material: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.3.2.2. |
Ritning och teknisk beskrivning av tanken (tankarna) med alla anslutningar och utluftnings- och ventilationsrör, lås, ventiler och fästanordningar: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.3.2.3. |
Ritning som tydligt visar tankens (tankarnas) placering i fordonet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4. |
Bränslematning |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.1. |
Med förgasare: ja/nej (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.1.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.1.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.1.3. |
Antal: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.1.4. |
Regleringar (2) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.1.4.1. |
Munstycken: ... |
Eller en kurva över bränslematningen i förhållande till luftinsugningen och de inställningar som krävs för att upprätthålla kurvan |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.1.4.2. |
Venturirör: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.1.4.3. |
Flottörkammarnivå: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.1.4.4. |
Flottörvikt: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.1.4.5. |
Flottörnål: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.1.5. |
Kallstartsystem: manuellt/automatiskt (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.1.5.1. |
Funktionsprincip(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.1.5.2. |
Funktionsgränser/-inställningar (1) (2): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2. |
Med bränsleinsprutning (endast kompressionständning): ja/nej (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.1. |
Systembeskrivning: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.2. |
Arbetsprincip: direktinsprutning/förkammare/virvelkammare (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.3. |
Insprutningspump |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.3.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.3.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.3.3. |
Maximal insprutad bränslemängd (1) (2): mm3/takt eller varv vid en pumphastighet av: ... min-1, alternativt karakteristikdiagram: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.3.4. |
Insprutningstidpunkt (2): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.3.5. |
Kurva för förinställd insprutning (2): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.3.6. |
Kalibreringsmetod: provbänk/motor (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.4. |
Regulator |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.4.1. |
Typ: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.4.2. |
Avregleringspunkt |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.4.2.1. |
Avreglering under belastning: min-1 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.4.2.2. |
Avreglering utan belastning: min-1 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.5. |
Insprutningsrör |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.5.1. |
Längd: ... mm |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.5.2. |
Invändig diameter: ... mm |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.6. |
Insprutare |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.6.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.6.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.6.3. |
Öppningstryck (2): ... kPa eller karakteristikdiagram (2): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.7. |
Kallstartsystem |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.7.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.7.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.7.3. |
Beskrivning: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.8. |
Extra starthjälp |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.8.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.8.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.8.3. |
Systembeskrivning: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.9. |
Elektronisk styrenhet |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.9.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.9.2. |
Systembeskrivning: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3. |
Med bränsleinsprutning (endast styrd tändning): ja/nej (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.1. |
Arbetsprincip: inloppsrör (enpunkts-/flerpunkts-(1))/direktinsprutning/annan (precisera) (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.2. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.3. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.4. |
Systembeskrivning |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.4.1. |
Styrenhetens typ eller nummer: ... |
För system utan kontinuerlig insprutning skall motsvarande uppgifter anges. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.4.2. |
Typ av bränsleregulator: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.4.3. |
Typ av luftflödesavkännare: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.4.4. |
Typ av bränslefördelare: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.4.5. |
Typ av tryckregulator: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.4.6. |
Typ av mikroströmställare: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.4.7. |
Typ av tomgångsjusterskruv: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.4.8. |
Typ av spjällhus: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.4.9. |
Typ av vattentemperaturavkännare: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.4.10. |
Typ av lufttemperaturavkännare: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.4.11. |
Typ av lufttermostat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.5. |
Insprutare: öppningstryck (2): ... kPa eller karakteristikdiagram: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.6. |
Insprutningstidpunkt: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.7. |
Kallstartsystem |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.7.1. |
Funktionsprincip(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.7.2. |
Funktionsgränser/-inställningar (1) (2): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.4. |
Matarpump |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.4.1. |
Tryck (2): ... kPa eller karakteristikdiagram (2): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.5. |
Elsystem |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.5.1. |
Märkspänning: ... V, positiv/negativ jord (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.5.2. |
Generator |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.5.2.1. |
Typ: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.5.2.2. |
Nominell effekt: ... VA |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.6. |
Tändning |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.6.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.6.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.6.3. |
Funktionssätt: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.6.4. |
Tändförställningskurva (2): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.6.5. |
Statisk tändningsinställning (2): ... grader före ÖD (övre dödpunkt) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.6.6. |
Avstånd, brytarspetsar (2): ... mm |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.6.7. |
Kamvinkel (2): ... grader |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7. |
Kylsystem (vätska/luft) (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.1. |
Nominell inställning för temperaturkontrollmekanismen för motorn: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.2. |
Vätska |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.2.1. |
Slag av vätska: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.2.2. |
Cirkulationspump(ar): Ja/nej (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.2.3. |
Egenskaper: ... eller |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.2.3.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.2.3.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.2.4. |
Utväxlingsförhållande(n): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.2.5. |
Beskrivning av fläkten och dess drivmekanism: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.3. |
Luft |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.3.1. |
Fläkt: ja/nej (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.3.2. |
Egenskaper: ... eller |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.3.2.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.3.2.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.3.3. |
Utväxlingsförhållande(n): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8. |
Inloppssystem |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.1. |
Överladdare: ja/nej (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.1.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.1.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.1.3. |
Systembeskrivning (t. ex. maximalt laddtryck): ... kPa, eventuell övertrycksventil) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.2. |
Laddluftkylare: ja/nej (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.3. |
Insugningsundertryck vid nominell motorhastighet och 100 % belastning |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
tillåtet minimum: ... kPa |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
tillåtet maximum: ... kPa |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.4. |
Beskrivning och ritningar av inloppsrör med tillbehör (blandningskammare, uppvärmningsanordning, ytterligare luftintag osv.): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.4.1. |
Beskrivning av insugningsrör (bifoga ritningar och/eller foton): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.4.2. |
Luftfilter, ritningar: ... eller |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.4.2.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.4.2.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.4.3. |
Inloppsljuddämpare, ritningar: ... eller |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.4.3.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.4.3.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.9. |
Avgassystem |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.9.1. |
Beskrivning och/eller ritning av avgasgrenrör: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.9.2. |
Beskrivning och/eller ritning av avgassystemet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.9.3. |
Högsta tillåtna avgasmottryck vid nominellt motorvarvtal och 100 % belastning: ... kPa |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.9.4. |
Ljuddämpare: för främre, mittre och bakre ljuddämpare: konstruktion, typ, märkning; om detta är av betydelse för yttre ljudnivå även: ljuddämpande åtgärder i motorutrymmet och på motorn: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.9.5. |
Placering av avgasutlopp: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.9.6. |
Ljuddämpare som innehåller fibermaterial: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.10. |
Minsta tvärsnittsarea för in- och utsugningskanaler: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.11. |
Ventilinställning eller motsvarande uppgifter |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.11.1. |
Maximal ventillyftning, öppnings- och slutningsvinklar eller tidsuppgifter för alternativa fördelningssystem i förhållande till dödpunkterna: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.11.2. |
Referens- och/eller inställningsområden (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12. |
Åtgärder mot luftföroreningar |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.1. |
Anordning för återföring av vevhusgaser (beskrivning och ritningar): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2. |
Ytterligare anordningar mot luftföroreningar (om sådana finns och inte omfattas av någon annan rubrik) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1. |
Katalysator: ja/nej (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.1. |
Antal katalysatorer och katalysatorelement: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.2. |
Katalysatorns dimensioner, form och volym: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.3. |
Typ av katalys: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.4. |
Totalt ädelmetallinnehåll: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.5. |
Relativ koncentration: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.6. |
Subtrat (struktur och material): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.7. |
Celltäthet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.8. |
Typ av katalysatorhölje: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.9. |
Katalysatorns/katalysatorernas placering (placering och referensavstånd i avgasledningen): |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.10. |
Värmesköld: ja/nej (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.2. |
Syreavkännare: ja/nej (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.2.1. |
Typ: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.2.2. |
Placering: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.2.3. |
Arbetsintervall: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.3. |
Air injection: yes/no (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.3.1. |
Typ (pulserande luft, luftpump osv.): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.4. |
Avgasåterföring (EGR, exhaust gas recirculation): ja/nej (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.4.1. |
Egenskaper (flödeshastighet osv.): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.5. |
Anordningar för att begränsa utsläpp genom avdunstning: ja/nej (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.5.1. |
Detaljerad beskrivning av anordningarna och deras inställningar: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.5.2. |
Ritning över systemet för att begränsa avdunstning: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.5.3. |
Ritning över kolbehållare: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.5.4. |
Vikten på torrt kol: ... gram |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.5.5. |
Schematisk ritning över bränsletank med uppgifter om volym och material: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.5.6. |
Ritning över värmesköld mellan tank och avgassystem: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.6. |
Partikelfälla: ja/nej (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.6.1. |
Partikelfällans dimensioner, form och volym: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.6.2. |
Partikelfällans typ och konstruktion: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.6.3. |
Placering (referensavstånd i avgasledningen): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.6.4. |
Regenereringsmetod/-system, beskrivning och/eller ritning: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7. |
Omborddiagnossystem (OBD): ja/nej (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.1. |
Skriftlig beskrivning och/eller ritning av felindikering: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.2. |
Förteckning över och syfte med alla komponenter som styrs av OBD-systemet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.3. |
Skriftlig beskrivning (allmänt funktionssätt) för: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.3.1. |
Ottomotorer (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.3.1.1. |
Övervakning av katalysator (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.3.1.2. |
Upptäckt av feltändning (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.3.1.3. |
Övervakning av syreavkännare (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.3.1.4. |
Övriga komponenter som övervakas av OBD-systemet (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.3.2. |
Motorer med kompressionständning (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.3.2.1. |
Övervakning av katalysator (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.3.2.2. |
Övervakning av partikelfälla (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.3.2.3. |
Övervakning av det elektroniska bränsleinsprutningssystemet (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.3.2.4. |
Övriga komponenter som övervakas av OBD-systemet (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.4. |
Kriterier för aktivering av felindikering (fast antal körcykler eller statistisk metod): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.5. |
Förteckning över alla OBD-koder och -format som används (med förklaring av samtliga): |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.8. |
Andra system (beskrivning och funktion): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.13. |
Absorptionskoefficientsymbolens placering (endast för motorer med kompressionständning): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.14. |
Närmare upplysningar om eventuella anordningar för att påverka bränsleekonomin (som inte kan hänföras till andra rubriker): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.15. |
LPG-bränslesystem: ja/nej (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.15.1. |
EG-typgodkännandenummer enligt direktiv 70/221/EEG (när direktivet ändrats så att det omfattar behållare för gasformiga bränslen): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.15.2. |
Kontrollenhet för elektronisk motorstyrning för LPG-drift |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.15.2.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.15.2.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.15.2.3. |
Justeringsmöjligheter som påverkar utsläpp: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.15.3. |
Ytterligare dokumentation |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.15.3.1. |
Beskrivning av skyddet av katalysatorn vid omkoppling från bensindrift till LPG-drift och tillbaka: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.15.3.2. |
Systemutformning (elektriska anslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar, etc.): |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.15.3.3. |
Teckning av symbolen: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.16. |
Naturgasbränslesystem: ja/nej (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.16.1. |
EG-typgodkännandenummer enligt direktiv 70/221/EEG (när direktivet ändrats så att det omfattar behållare för gasformiga bränslen): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.16.2. |
Kontrollenhet för elektronisk motorstyrning för naturgasbränslen |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.16.2.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.16.2.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.16.2.3. |
Justeringsmöjligheter som påverkar utsläpp: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.16.3. |
Ytterligare dokumentation |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.16.3.1. |
Beskrivning av skyddet av katalysatorn vid omkoppling från bensindrift till naturgasdrift och tillbaka: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.16.3.2. |
Systemutformning (elektriska anslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar, etc.): |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.16.3.3. |
Teckning av symbolen: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3. |
Elmotor |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.1. |
Typ (lindning, magnetisering): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.1.1. |
Maximal effekt per timme: ... kW |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.1.2. |
Driftspänning: ... V |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2. |
Batteri |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2.1. |
Antal celler: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2.2. |
Vikt: ... kg |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2.3. |
Kapacitet: ... Ah (amperetimmar) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2.4. |
Placering: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4. |
Andra förbrännings- eller elmotorer eller kombinationer av sådana (lämna närmare upplysningar om dessa förbrännings- eller elmotorers konstruktion): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5. |
Koldioxidutsläpp/bränsleförbrukning (u) (tillverkarens deklarerade värde) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.1. |
Koldioxidviktutsläpp |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.1.1. |
Koldioxidviktutsläpp (stadstrafik): ... g/km |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.1.2. |
Koldioxidviktutsläpp (landsvägskörning): ... g/km |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.1.3. |
Koldioxidviktutsläpp (blandad körning): ... g/km |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.2. |
Bränsleförbrukning |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.2.1. |
Bränsleförbrukning (stadstrafik): ... l/100 km/m3/100 km (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.2.2. |
Bränsleförbrukning (landsvägskörning): ... l/100 km/m3/100 km (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.2.3. |
Bränsleförbrukning (blandad körning): ... l/100 km/m3/100 km (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.6. |
Tillåtna temperaturer enligt tillverkaren |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.6.1. |
Kylsystem |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.6.1.1. |
Vätskekylning |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Högsta temperatur vid motorns utlopp: ... K |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.6.1.2. |
Luftkylning |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.6.1.2.1. |
Referenspunkt: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.6.1.2.2. |
Högsta temperatur vid referenspunkten: ... K |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.6.2. |
Högsta utloppstemperatur hos laddluftkylare: ... K |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.6.3. |
Högsta avgastemperatur vid den punkt i avgasröret/-rören som befinner sig vid avgasgrenrörets utloppsfläns(ar): ... K |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.6.4. |
Bränsletemperatur |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
minimum: ... K |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
maximum: ... K |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.6.5. |
Smörjmedelstemperatur |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
minimum: ... K |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
maximum: ... K |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.7. |
Motordriven tilläggsutrustning |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Högsta tillåtna effekt som absorberas av den motordrivna tilläggsutrustning som specificeras i direktiv 80/1269/EEG, bilaga I, punkt 5.1.1, under där angivna driftsbetingelser vid vart och ett av de motorvarvtal som anges i punkt 4.1 i bilaga III till direktiv 88/77/EEG |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.7.1. |
Tomgång: ... kW |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.7.2. |
Mellan: ... kW |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.7.3. |
Beräknad: ... kW |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8. |
Smörjsystem |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.1. |
Beskrivning av systemet |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.1.1. |
Smörjmedelsbehållarens placering: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.1.2. |
Matningssystem (med pump/insprutning i intag/blandning med bränsle osv.) (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.2. |
Smörjpump |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.2.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.2.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.3. |
Blandning med bränsle |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.3.1. |
Procenttal: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.4. |
Oljekylare: ja/nej (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.4.1. |
Ritning(ar): ... eller |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.4.1.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.4.1.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9. |
GASDRIVNA MOTORER (ange motsvarande information när det rör sig om system som är uppbyggda på annat sätt). |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.1. |
Bränsle: LPG/naturgas-H/naturgas-L/naturgas-HL (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.2. |
Tryckregulator(er) eller förångare/tryckregulator(er) (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.2.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.2.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.2.3. |
Antal tryckreduceringssteg: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.2.4. |
Tryck i slutsteget: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
min. ... kPa |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
max. ... kPa |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.2.5. |
Antal huvudinställningspunkter: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.2.6. |
Antal inställningspunkter för tomgång: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.2.7. |
EG-typgodkännandenummer enligt ... /... /EG: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.3. |
Bränslesystem: blandarenhet/gasinsprutning/vätskeinsprutning/direktinsprutning (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.3.1. |
Reglering av bränsle-luftförhållandet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.3.2. |
Systembeskrivning och/eller diagram och ritningar: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.3.3. |
EG-typgodkännandenummer enligt ... / .../EG: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.4. |
Blandarenhet |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.4.1. |
Antal: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.4.2. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.4.3. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.4.4. |
Placering: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.4.5. |
Inställningsmöjligheter: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.4.6. |
EG-typgodkännandenummer enligt ... /... /EG: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.5. |
Insprutning via inloppsgrenrör |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.5.1. |
Insprutning: enpunkts/flerpunkts (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.5.2. |
Insprutning: kontinuerlig/simultan/sekventiell (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.5.3. |
Insprutningsutrustning |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.5.3.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.5.3.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.5.3.3. |
Inställningsmöjligheter: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.5.3.4. |
EG-typgodkännandenummer enligt ... / ... /EG: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.5.4. |
Matarpump (i tillämpliga fall) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.5.4.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.5.4.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.5.4.3. |
EG-typgodkännandenummer enligt ... / ... /EG: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.5.5. |
Insprutare |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.5.5.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.5.5.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.5.5.3. |
EG-typgodkännandenummer enligt ... / ... /EG: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.6. |
Direktinsprutning |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.6.1. |
Insprutningspump/tryckregulator (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.6.1.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.6.1.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.6.1.3. |
Insprutningstidpunkt: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.6.1.4. |
EG-typgodkännandenummer enligt ... / ... /EG: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.6.2. |
Insprutare |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.6.2.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.6.2.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.6.2.3. |
Öppningstryck eller karakteristikdiagram (2): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.6.2.4. |
EG-typgodkännandenummer enligt ... / ... /EG: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.7. |
Elektronisk styrenhet (ECU) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.7.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.7.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.7.3. |
Inställningsmöjligheter: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.8. |
Specifik utrustning för naturgas |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.8.1. |
Version 1 (gäller endast i fråga om typgodkännande av motorer för flera olika bränslesammansättningar) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.8.1.1. |
Bränslesammansättning: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
metan (CH4): basiskt: ... % mol min. ... % mol max. ... % mol |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
etan (C2H6): basiskt: ... % mol min. ... % mol max. ... % mol |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
propan (C3H8): basiskt: ... % mol min. ... % mol max. ... % mol |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
butan (C4H10): basiskt: ... % mol min. ... % mol max. ... % mol |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
C5/C5+: basiskt: ... % mol min. ... % mol max. ... % mol |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
syre (O2): basiskt: ... % mol min. ... % mol max. ... % mol |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
ädelgas (N2, He etc): basiskt: ... % mol min. ... % mol max. ... % mol |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.8.1.2. |
Insprutare |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.8.1.2.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.8.1.2.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.8.1.3. |
Andra (i tillämpliga fall): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.8.1.4. |
Bränsletemperatur |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
minimum: ... K |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
maximum: ... K |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
vid tryckregulatorns tryck i slutsteget i fråga om gasdrivna motorer. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.8.1.5. |
Bränsletemperatur |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
minimum: ... kPa |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
maximum: ... kPa |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
vid tryckregulatorns tryck i slutsteget i fråga om naturgasdrivna motorer. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.9.8.2. |
Variant 2 (endast i fråga om godkännanden för flera specifika bränslesammansättningar) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4. |
KRAFTÖVERFÖRING (v) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.1. |
Ritning av kraftöverföringssystemet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.2. |
Typ (mekanisk, hydraulisk, elektrisk osv.): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.2.1. |
En kortfattad beskrivning över elektriska/elektroniska komponenter (i förekommande fall): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.3. |
Motorsvänghjulets tröghetsmoment: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.3.1. |
Överskjutande tröghetsmoment utan ilagd växel: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.4. |
Koppling (typ): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.4.1. |
Maximal momentomvandling: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.5. |
Växellåda |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.5.1. |
Typ (manuell/automat/CVT (kontinuerligt varierbar utväxling) (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.5.2. |
Placering i förhållande till motorn: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.5.3. |
Manövreringsmetod: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.6. |
Utväxlingsförhållanden |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.7. |
Fordonets maximihastighet (km/tim) (w): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.8. |
Hastighetsmätare (för färdskrivare anges endast typgodkännandemärke) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.8.1. |
Funktionssätt och beskrivning av drivmekanismen: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.8.2. |
Instrumentkonstant: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.8.3. |
Tolerans hos hastighetsmätarens mätmekanism (enligt punkt 2.1.3 i bilaga II till direktiv 75/443/EEG): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.8.4. |
Totalt utväxlingsförhållande (enligt punkt 2.1.2 i bilaga II till direktiv 75/443/EEG) eller motsvarande uppgifter: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.8.5. |
Diagram över hastighetsmätarens skala eller andra visningssätt: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.9. |
Differentialspärr: ja/nej/valfri (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
5. |
AXLAR |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
5.1. |
Beskrivning av varje axel: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
5.2. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
5.3. |
Typ: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
5.4. |
Placering av lyftbar(a) axel(axlar): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
5.5. |
Placering av belastningsbar(a) axel(axlar): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6. |
HJULUPPHÄNGNING |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.1. |
Ritning av hjulupphängningssystemet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.2. |
Typ och utformning av upphängning för varje axel eller grupp av axlar eller hjul: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.2.1. |
Nivåjustering: ja/nej/valfritt (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.2.2. |
En kortfattad beskrivning över elektriska/elektroniska komponenter (i förekommande fall): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.2.3. |
Luftfjädring för drivaxel(-axlar): ja/nej (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.2.3.1. |
Upphängning av drivaxel likvärdig med luftfjädring: ja/nej (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.2.3.2. |
Frekvens och dämpning av de fjädrande delarnas svängning: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.3. |
Uppgifter om upphängningens fjädrande delar (utformning, materialegenskaper och dimensioner): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.4. |
Krängningshämmare: ja/nej/valfritt (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.5. |
Stötdämpare: ja/nej/valfritt (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6. |
Däck och hjul |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6.1. |
Däck-/hjulkombinationer (ange däckens dimensionsbeteckningar, lägsta belastningstal och symbol för lägsta hastighetskategori, ange motsvarande information för däck i kategori Z som är avsedda för fordon vars maximihastighet överstiger 300 km/t, samt hjulens fälgdimensioner och pressningsdjup) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6.1.1. |
Axlar |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6.1.1.1. |
Axel 1: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6.1.1.2. |
Axel 2: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
osv. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6.1.2. |
Reservhjul, i förekommande fall: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6.2. |
Övre och undre gräns för däckens rullningsomkrets |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6.2.1. |
Axel 1: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6.2.2. |
Axel 2: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
osv. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6.3. |
Ringtryck enligt tillverkarens rekommendationer: ... kPa |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6.4. |
Kombination snökedja/däck/hjul för fram- och/eller bakaxel som tillverkaren rekommenderar för fordonstypen: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6.5. |
Kort beskrivning av eventuellt nödreservhjul: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
7. |
STYRNING |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
7.1. |
Skiss av axel (axlar) med styrda hjul som visar styrinrättningens uppbyggnad: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
7.2. |
Styrtransmission och manöverorgan |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
7.2.1. |
Typ av styrtransmission (ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
7.2.2. |
Koppling till hjulen (även icke-mekaniska system. Ange i förekommande fall för framoch bakhjulen: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
7.2.2.1. |
En kortfattad beskrivning över elektriska/elektroniska komponenter (i förekommande fall): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
7.2.3. |
Eventuellt servosystem: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
7.2.3.1. |
Funktionssätt med diagram, fabrikat och typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
7.2.4. |
Skiss av hela styrsystemet som visar de olika anordningar som påverkar fordonets styrförmåga: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
7.2.5. |
Skiss(er) av styrorgan: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
7.2.6. |
Eventuella möjligheter till justering av styrorganen och intervall för denna: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
7.3. |
Hjulens maximala styrutslag |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
7.3.1. |
åt höger ... °; antal rattvarv ... (eller motsvarande uppgifter) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
7.3.2. |
åt vänster ... °; antal rattvarv ... (eller motsvarande uppgifter) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
8. |
BROMSAR |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Följande uppgifter skall lämnas, i tillämpliga fall tillsammans med identifikationsuppgifter: |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
8.1. |
Bromsarnas typ och egenskaper (enligt definitionen av broms i bilaga I, punkt 1.6, till direktiv 71/320/EEG) med ritning (t. ex. trummor eller skivor, bromsade hjul, förbindelse till bromsade hjul, bromsbackarnas/bromsklossarnas och beläggens fabrikat och typ, effektiva bromsytor, trummornas, klossarnas eller skivornas radie, trummornas vikt, justeringsanordningar, relevanta delar av axeln (axlarna) och hjulupphängningen): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
8.2. |
Funktionsdiagram, beskrivning och/eller ritning av följande bromsanordningar (enligt definitionen i bilaga I, punkt 1.2, till direktiv 71/320/EEG) med t.ex. transmission och manöverorgan (konstruktion, korrigering, utväxlingsförhållanden, manöverorganets tillgänglighet och placering, spärrhjulsmekanism vid mekanisk transmission, egenskaperna hos de viktigaste delarna av kopplingsanordningen, cylindrar och kolvar, bromscylindrar eller motsvarande komponenter i elektriska bromssystem): |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
8.2.1. |
Färdbromssystem: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
8.2.2. |
Reservbromssystem: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
8.2.3. |
Parkeringsbromssystem: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
8.2.4. |
Eventuellt ytterligare bromssystem: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
8.2.5. |
Automatiskt bromssystem för släpvagn: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
8.3. |
Manöverorgan och transmission hos bromssystem för släpvagnar till fordon som är avsedda att dra släpvagnar: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
8.4. |
Fordonet är utrustat för att dra en släpvagn med elektrisk/pneumatisk/hydraulisk (1) färdbromsanordning: ja/nej (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
8.5. |
ABS-bromsar: ja/nej/valfritt (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
8.5.1. |
För fordon med antilåsningsanordning: beskrivning av funktionssätt (även för eventuell elektronik), blockdiagram över elektriska förbindelser och diagram över hydrauliskt eller pneumatiskt kretslopp: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
8.6. |
Beräkning och kurvor enligt tillägg till punkt 1.1.4.2 i bilaga II till direktiv 71/320/EEG (eller, i tillämpliga fall, tillägget till bilaga XI): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
8.7. |
Beskrivning och/eller ritning av energiförsörjningen (skall även lämnas för servobromssystem): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
8.7.1. |
I fråga om tryckluftsdrivna bromsanordningar, utgångstryck p2 i behållaren/behållarna: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
8.7.2. |
I fråga om vakuumbromsanordningar, den första energinivån i behållaren/behållarna: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
8.8. |
Beräkning av bromsverkan: bestämning av förhållandet mellan den totala bromskraften på hjulens rullningsomkrets och den kraft som anbringas på manöverorganet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
8.9. |
Kort beskrivning av bromsanordningarna (enligt punkt 1.6 i addendum till tillägg I till bilaga IX till direktiv 71/320/EEG): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
8.10. |
Om undantag begärs från typ I-, typ II- eller typ III-provning, ange provningsrapportens nummer enligt tillägg 2 till bilaga VII till direktiv 71/320/EEG: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
8.11. |
Beskrivning av typen (typerna) avseende tillsatsbromsanordningar: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9. |
KAROSSERI |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.1. |
Typ av karosseri: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.2. |
Förekommande material samt konstruktion: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.3. |
Dörrar för förare och passagerare, dörrlås och gångjärn |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.3.1. |
Dörrarnas utformning och antal: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.3.1.1. |
Mått, öppningsriktning och största öppningsvinkel: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.3.2. |
Ritning av lås och gångjärn och deras placering på dörrarna: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.3.3. |
Teknisk beskrivning av lås och gångjärn: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.3.4. |
Tillämpliga uppgifter (även om mått) om insteg, fotsteg och nödvändiga handtag: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.4. |
Siktfält (direktiv 77/649/EEG) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.4.1. |
Uppgifter om de primära referenspunkterna som är tillräckligt detaljerade för att man lätt skall kunna identifiera varje referenspunkt och dess läge i förhållande till övriga punkter och den R-punkt som skall kontrolleras: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.4.2. |
Ritning(ar) eller foto(n) som visar komponenternas placering inom siktfältet 180° framåt: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.5. |
Vindruta och övriga rutor |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.5.1. |
Vindruta |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.5.1.1. |
Använda material: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.5.1.2. |
Monteringssätt: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.5.1.3. |
Lutningsvinkel: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.5.1.4. |
EG-typgodkännandenummer: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.5.1.5. |
Tillbehör till vindrutor och i vilket läge de monteras samt en kort beskrivning av eventuella elektriska/elektroniska komponenter: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.5.2. |
Övriga rutor |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.5.2.1. |
Använda material: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.5.2.2. |
EG-typgodkännandenummer: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.5.2.3. |
En kortfattad beskrivning av de elektriska/elektroniska komponenterna (i förekommande fall) i rutornas hissmekanism: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.5.3. |
Glasruta i taklucka |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.5.3.1. |
Använda material: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.5.3.2. |
EG-typgodkännandenummer: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.5.4. |
Övriga glasytor |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.5.4.1. |
Använda material: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.5.4.2. |
EG-typgodkännandenummer: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.6. |
Vindrutetorkare |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.6.1. |
Detaljerad teknisk beskrivning (med foton eller ritningar): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.7. |
Vindrutespolare |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.7.1. |
Detaljerad teknisk beskrivning med foton eller ritningar eller EG-typgodkännandenummer om anordningen är godkänd som separat teknisk enhet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.8. |
Avfrostnings- eller avimningsanordning |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.8.1. |
Detaljerad teknisk beskrivning (med foton eller ritningar): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.8.2. |
Maximal elförbrukning: ... kW |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.9. |
Backspeglar (uppgifter för varje spegel) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.9.1. |
Fabrikat: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.9.2. |
EG-typgodkännandemärkning: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.9.3. |
Variant (6): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.9.4. |
Ritning(ar) som visar placering i förhållande till karosseriet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.9.5. |
Uppgifter om fästmetod samt vid vilken del av fordonet spegeln är fäst: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.9.6. |
Tilläggsutrustning som kan påverka siktfältet bakåt: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.9.7. |
En kortfattad beskrivning av de elektroniska komponenterna (i förekommande fall) i inställningssystemet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10. |
Inredningsdetaljer |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.1. |
Inre säkerhetsanordningar för förare och passagerare (direktiv 74/60/EEG) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.1.1. |
Översiktsritning eller foton som visar läget för bifogade tvärsnitt eller projektioner: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.1.2. |
Foto eller ritning som visar referensområdet samt det område som skall undantas från detta enligt punkt 2.3.1 i bilaga I till direktiv 74/60/EEG): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.1.3. |
Foton, ritningar och/eller sprängskiss av inredningsdetaljerna som visar passagerarutrymmets delar och förekommande material med undantag av invändiga backspeglar, manöverorganens utformning, tak och soltak, ryggstöd, säten och dessas baksidor (bilaga I punkt 3.2 till direktiv 74/60/EEG): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.2. |
Manöverorganens, visarnas och kontrollampornas placering och märkning: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.2.1. |
Foton och/eller ritningar av utformningen av symboler och manöverorgan, visare och kontrollampor: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.2.2. |
Foton och/eller ritningar av märkningen av manöverorgan, visare och kontrollampor samt i tillämplig utsträckning övriga delar av fordonet som nämns i direktiv 78/316/EEG: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.2.3. |
Sammanfattande tabell |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Detta fordon är utrustat med följande manöverorgan, kontrollampor och visare enligt bilagorna II och III till direktiv 78/316/EEG: |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Manöverorgan, visare och kontrollampor för vilka, om de finns monterade, märkning är obligatorisk samt de symboler som skall användas vid märkning:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Manöverorgan, visare och kontrollampor för vilka, om de finns monterade, märkning är frivillig samt de symboler som skall användas vid märkning:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.3. |
Säten |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.3.1. |
Antal: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.3.2. |
Placering och arrangemang: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.3.2.1. |
Antal sittplats(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.3.2.2. |
Sittplats(er) avsedd(a) för användning endast när fordonet är stillastående: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.3.3. |
Vikter: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.3.4. |
Egenskaper: för säten som inte typgodkänts som komponenter, beskrivning och ritning av: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.3.4.1. |
sätena och deras förankringar: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.3.4.2. |
inställningssystemet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.3.4.3. |
system för inställning i längdriktningen och låsning: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.3.4.4. |
bilbältesförankringar (om dessa ingår i säteskonstruktionen): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.3.4.5. |
de delar av fordonet som används som förankringar: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.3.5. |
Koordinater för eller ritning av R-punkten (x) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.3.5.1. |
Förarsäte: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.3.5.2. |
Alla övriga sittplatser: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.3.6. |
Ryggstödsvinkel |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.3.6.1. |
Förarsäte: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.3.6.2. |
Alla övriga sittplatser: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.3.7. |
Inställningsmöjligheter |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.3.7.1. |
Förarsäte: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.3.7.2. |
Alla övriga sittplatser: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.4. |
Huvudstöd |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.4.1. |
Typ(er) av huvudstöd: inbyggda/löstagbara/separata (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.4.2. |
EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.4.3. |
För huvudstöd som ännu inte är godkända |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.4.3.1. |
En detaljerad beskrivning av huvudstödet, där särskilt typen av vadderingsmaterial anges och, i förekommande fall, stagens och förankringspunkternas positioner och specifikationer för den typ av säte(n) som ansökan om typgodkännande avser: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.4.3.2. |
Vid ”separat” huvudstöd |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.4.3.2.1. |
En detaljerad beskrivning av den fordonsdel som huvudskyddet skall fästas vid: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.4.3.2.2. |
En detaljerad beskrivning av fordonsdelen och huvudskyddet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.5. |
Uppvärmningssystem för passagerarutrymme |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.5.1. |
Kort beskrivning av fordonstypen med avseende på uppvärmningssystemet om detta utnyttjar kylvätskans värme: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.5.2. |
Detaljerad beskrivning av fordonstypen med avseende på uppvärmningssystemet om kylluft eller motoravgaser utnyttjas som värmekälla, inklusive |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.5.2.1. |
skiss av uppvärmningssystemet som visar dess placering i fordonet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.5.2.2. |
skiss av värmeväxlaren, om systemet utnyttjar avgaser för uppvärmningen, eller av de delar där värmeväxlingen äger rum, om systemet utnyttjar motorns kylluft: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.5.2.3. |
genomskärningsritning av värmeväxlaren respektive de delar där värmeväxlingen äger rum som visar väggarnas tjocklek, förekommande material och ytegenskaper: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.5.2.4. |
Specifikationer skall lämnas för övriga viktiga komponenter i uppvärmningssystemet, t.ex. värmefläkten, med avseende på konstruktionsmetod och tekniska data: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.5.3. |
Maximal elförbrukning: ... kW |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.6. |
Komponenter som påverkar styrväxelns beteende i händelse av sammanstötning (direktiv 74/297/EEG) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.6.1. |
Detaljerad beskrivning med foto(n) och/eller ritning(ar) av fordonstypen med avseende på strukturen, måtten, formgivningen och förekommande material hos den del av fordonet som befinner sig framför styrorganet, inklusive de komponenter som är avsedda att bidra till energiabsorptionen om styrorganen utsätts för stötar: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.6.2. |
Foto(n) och/eller ritning(ar) av andra komponenter än de som avses i 9.10.6.1 som tillverkaren med godkännande av den tekniska tjänsten anger som bidragande till styrväxelns beteende vid sammanstötning: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7. |
Brandegenskaper avseende material som används inuti vissa kategorier motorfordon (direktiv 95/28/EG) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.1. |
Material som används för takets inklädnad |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.1.1. |
Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.1.2. |
För ej godkända material |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.1.2.1. |
Grundmaterial/beskrivning: ... / ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.1.2.2. |
Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.1.2.3. |
Typ av ytbeläggning (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.1.2.4. |
Maximi-/minimitjocklek: ... / ... mm |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.2. |
Material som används för bak- och sidoväggar |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.2.1. |
Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.2.2. |
För ej godkända material |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.2.2.1. |
Grundmaterial/beskrivning: ... / ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.2.2.2. |
Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.2.2.3. |
Typ av ytbeläggning (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.2.2.4. |
Maximi-/minimitjocklek: ... / ... mm |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.3. |
Material som används för golvet |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.3.1. |
Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.3.2. |
För ej godkända material |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.3.2.1. |
Grundmaterial/beskrivning: ... / ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.3.2.2. |
Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.3.2.3. |
Typ av ytbeläggning (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.3.2.4. |
Maximi-/minimitjocklek: ... / ... mm |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.4. |
Material som används till sätenas stoppning |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.4.1. |
Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.4.2. |
För ej godkända material |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.4.2.1. |
Grundmaterial/beskrivning: ... / ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.4.2.2. |
Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.4.2.3. |
Typ av ytbeläggning (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.4.2.4. |
Maximi-/minimitjocklek: ... / ... mm |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.5. |
Material som används till värme- och ventilationsrören |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.5.1. |
Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.5.2. |
För ej godkända material |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.5.2.1. |
Grundmaterial/beskrivning: ... / ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.5.2.2. |
Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.5.2.3. |
Typ av ytbeläggning (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.5.2.4. |
Maximi-/minimitjocklek: ... / ... mm |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.6. |
Material som används till bagagehylla |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.6.1. |
Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.6.2. |
För ej godkända material |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.6.2.1. |
Grundmaterial/beskrivning: ... / ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.6.2.2. |
Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.6.2.3. |
Typ av ytbeläggning (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.6.2.4. |
Maximi-/minimitjocklek: ... / ... mm |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.7. |
Material som används för andra ändamål |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.7.1. |
Avsedda ändamål: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.7.2. |
Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.7.3. |
För ej godkända material |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.7.3.1. |
Grundmaterial/beskrivning: ... / ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.7.3.2. |
Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.7.3.3. |
Typ av ytbeläggning (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.7.3.4. |
Maximi-/minimitjocklek: ... / ... mm |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.8. |
Komponenter som godkänts som kompletta anordningar (säten, åtskiljande väggar, bagagehyllor osv.) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.8.1. |
Komponentens EG-typgodkännandenummer: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.10.7.8.2. |
För den kompletta anordningen: säte, åtskiljande vägg, bagagehyllor osv.(1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.11. |
Utskjutande delar (direktiv 74/483/EEG och direktiv 92/114/EEG) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.11.1. |
Utformningen av fordonet som helhet (ritning eller foton) med angivande av lägena för bifogade tvärsnitt och projektionsritningar: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.11.2. |
Ritningar och/eller foton av t.ex., där det är relevant, dörr- och fönsterstolpar, galler till luftintag, kylargaller, vindrutetorkare, dropplister, handtag, glidskenor, slangskydd, gångjärn och lås på dörrar, krokar, öppningar, kromlister, märken, falsar samt alla övriga utskjutande delar och delar av fordonets utvändiga yta som kan anses medföra fara (t.ex. belysningsanordningar). Om de delar som anges i föregående mening inte medför fara kan dokumentationen begränsas till foton, då så är nödvändigt åtföljda av måttuppgifter och/eller text: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.11.3. |
Ritningar av delar av fordonets utvändiga yta enligt punkt 6.9.1 i bilaga I till direktiv 74/483/EEC: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.11.4. |
Ritning av stötfångarna: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.11.5. |
Ritning av golvlinjen: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.12. |
Bilbälten och/eller andra fasthållningsanordningar |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.12.1. |
Bilbältenas och fasthållningsanordningarnas antal och placering samt uppgift om vilka säten de kan användas på: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(V = vänster, M = mitt, H = höger) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.12.2. |
Typ och placering av kompletterande fasthållningsanordningar (ange ja/nej/valfritt): |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(V = vänster, M = mitt, H = höger) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.12.3. |
Bilbältesförankringarnas antal och placering samt bevis om överensstämmelse med direktiv 76/115/EEC (t.ex. EG-typgodkännandenummer eller provrapport): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.12.4. |
En kortfattad beskrivning över elektriska/elektroniska komponenter (i förekommande fall): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.13. |
Bilbältesförankringar |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.13.1. |
Foton och/eller ritningar av karosseriet som visar de befintliga fungerande förankringarnas placering och mått, inklusive R-punkter: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.13.2. |
Ritningar av bilbältesförankringarna och de delar av fordonet de är fästade vid (med uppgift om material): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.13.3. |
Typbeteckningar (**) för de bilbälten som är godkända för montering på de förankringar fordonet är utrustat med: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.13.4. |
Särskild beskrivning, om bältet är av den typ som är förankrad i ryggstödet eller är försedd med energiupptagare: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.14. |
Monteringsutrymme för bakre registreringsskyltar (ange alternativa möjligheter om sådana finns; |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.14.1. |
ritningar får användas då så är lämpligt): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.14.2. |
Höjd över marken, övre kant: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.14.3. |
Höjd över marken, nedre kant: Mittpunktens avstånd från fordonets symmetrilängdplan: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.14.4. |
Avstånd från fordonets vänsterkant: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.14.5. |
Mått (längd × bredd): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.14.6. |
Skyltens lutning i förhållande till lodplanet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.14.7. |
Skyltens synbarhetsvinkel mot horisontalplanet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.15. |
Bakre underkörningsskydd (direktiv 70/221/EEG) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.15.0. |
Medföljer: ja/nej/ofullständigt (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.15.1. |
Ritning av de delar av fordonet som är av betydelse för det bakre underkörningsskyddet, t.ex. ritning av fordonet och/eller chassit som visar den bakersta axelns placering och montering, ritning av monteringen av och/eller beslagen till det bakre underkörningsskyddet. Om underkörningsskyddet inte är en separat anordning skall det klart framgå av ritningen att dess mått uppfyller kraven: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.15.2. |
Om underkörningsskyddet är en separat anordning skall en fullständig beskrivning och/eller ritning lämnas (även av montering och beslag) eller, om det godkänts som separat teknisk enhet, EG-typgodkännandenummer: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.16. |
Hjulskydd (direktiv 78/549/EEG) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.16.1. |
Kort beskrivning av fordonet med avseende på hjulskydd: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.16.2. |
Detaljerade ritningar av hjulskydden och deras placering i fordonet som visar de mått som anges i figur 1 i bilaga I till direktiv 78/549/EEG med beaktande av ytterlighetsfall i fråga om däck-/hjulkombinationer: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.17. |
Föreskrivna skyltar (direktiv 76/114/EEG) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.17.1. |
Foton och/eller ritningar av de föreskrivna skyltarnas och märkningarnas placering samt av fordonets identifieringsnummer: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.17.2. |
Foton och/eller ritningar av de officiella delarna av skyltarna och märkningarna (ifyllt exempel med måttsangivelser): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.17.3. |
Foton och/eller ritningar av chassinumret (ifyllt exempel med måttsangivelser): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.17.4. |
Tillverkarens intyg om överensstämmelse med kravet i punkt 1.1.1 i bilaga II till direktiv 76/114/EEG |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.17.4.1. |
Förklaring av tecknen i andra delen och, i tillämpliga fall, tredje delen, som används för att uppfylla kraven i avsnitt 5.3 i ISO-standarden 3379-1983: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.17.4.2. |
Om tecken i andra delen används för att uppfylla kraven i avsnitt 5.4 i ISO-standarden 3779-1983 skall dessa tecken anges: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.18. |
Radioavstörning |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.18.1. |
Beskrivning och ritningar/foton av utformningen av och förekommande material i den del av karosseriet som utgör motorrummet och de delar av passagerarutrymmet som gränsar till motorrummet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.18.2. |
Ritningar eller foton som visar hur de metallkomponenter som inryms i motorrummet är placerade (t.ex. värmeutrustning, reservhjul, luftfilter, styrväxel osv.): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.18.3. |
Tabell för och ritningar av avstörningsutrustningen: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.18.4. |
Uppgifter om det nominella värdet för likströmsresistanserna och, när det gäller resistiva tändkablar, om deras nominella resistans per meter: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.19. |
Sidoskydd (direktiv 89/297/EEG) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.19.0. |
Medföljer: ja/nej/ofullständigt (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.19.1. |
Ritning av de fordonsdelar som har betydelse för sidoskyddet, dvs. ritningar av fordonets chassi med axelns/axlarnas position och montering, ritningar av hoppassningarna och/eller sidoskyddsanordningen (-anordningarna). Om sidoskydd finns utan sidoskyddsanordning(ar), skall ritningen tydligt visa att de erforderliga måtten är uppfyllda: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.19.2. |
I fråga om sidoskyddsanordning(ar) ges en fullständig beskrivning och/eller ritning av anordningen (anordningarna) (med monteringar och hoppassningar), eller komponenternas EG-typgodkännandenummer: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.20. |
Stänkskyddssystem (direktiv 91/226/EEG) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.20.0. |
Medföljer: ja/nej/ofullständigt (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.20.1. |
Kortfattad beskrivning av fordonet med avseende på stänkskyddssystemet och de ingående beståndsdelarna: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.20.2. |
Detaljerade ritningar av stänkskyddssystemet och dess position i fordonet som visar de mått som anges i figur 1-7 i bilaga III till direktiv 91/226/EEG och med beaktande av extrema däck-/hjulkombinationer: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.20.3. |
Godkännandenummer för stänkskyddsanordningar (i förekommande fall): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.21. |
Sidokollisionsskydd (direktiv 96/27/EG) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.21.1. |
En detaljerad beskrivning med fotografier och/eller ritningar av fordonstypen vad gäller konstruktion, mått, utformning och materialsammansättning, sidoväggar i passagerarutrymmet (yttre och inre) och eventuellt med uppgifter om skyddssystemet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.22. |
Främre underkörningsskydd |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.22.1. |
Ritning av de delar av fordonet som är av betydelse för det främre underkörningsskyddet, t.ex. ritning av fordonet och/eller chassit som visar det främre underkörningsskyddets placering och montering. Om underkörningsskyddet inte är en separat anordning skall det klart framgå av ritningen att dess mått uppfyller kraven: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.22.2. |
Om underkörningsskyddet är en separat anordning skall en fullständig beskrivning och/eller ritning lämnas (även av montering och beslag) eller, om det godkänts som separat teknisk enhet, EG-typgodkännandenummer: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
10. |
BELYSNING OCH LJUSSIGNALANORDNINGAR |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
10.1. |
Tabell över samtliga anordningar: antal, fabrikat, typgodkännandemärkning, helljusstrålkastarnas högsta ljusstyrka, färg, kontrollampa: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
10.2. |
Ritning som visar belysningens och ljussignalanordningarnas placering: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
10.3. |
Följande upplysningar skall lämnas (i text- eller diagramform) för samtliga lyktor och reflexanordningar som anges i direktiv 76/756/EEG (efter ändring): |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
10.3.1. |
Ritning av vilken den lysande ytans storlek framgår: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
10.3.2. |
Använd metod för att definiera den synliga ytan (stycke 2.10 i de dokument som anges i bilaga II till direktiv 76/756/EEG, punkt 1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
10.3.3. |
Referensaxel och referenscentrum: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
10.3.4. |
Funktionssätt för indirekt belysning: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
10.3.5. |
Särskilda bestämmelser om montering och ledningar: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
10.4. |
Halvljusstrålkastare: grundinställning enligt stycke 6.2.6.1 i de dokument som anges i bilaga II till direktiv 76/756/EEG, punkt 1: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
10.4.1. |
Värde för grundinställningen: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
10.4.2. |
Plats där detta värde anges: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
10.4.3. |
Beskrivning/ritning (1) och typ av anordning för nivåreglering av strålkastarna (t. ex. automatiska, stegvis, manuellt reglerbara, steglöst manuellt reglerbara): ... |
Gäller endast fordon som är utrustade med en anordning för nivåreglering av strålkastarna |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
10.4.4. |
Manöverorgan: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
10.4.5. |
Referensmärkning: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
10.4.6. |
Märkning som anger lastförhållandena: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
10.5. |
Kortfattad beskrivning av elektriska/elektroniska komponenter med undantag för lampor (i förekommande fall): |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
11. |
KOPPLINGAR MELLAN DRAGFORDON OCH SLÄPVAGNAR OCH PÅHÄNGSVAGNAR |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
11.1. |
Klass och typ på den/de kopplingsanordning (-anordningar) som är monterade eller skall monteras: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
11.2. |
De karakteristiska värdena D, U, S, och V för den kopplingsanordning som monterats eller minimivärdena för de karakteristiska värdena D, U, S och V för den kopplingsanordning som får monteras: ... daN |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
11.3. |
Instruktioner för infästning av kopplingstyp till fordonet och foton eller ritningar av fästpunkterna på fordonet som ges av tillverkaren. Ytterligare information, om användningen av kopplingstypen är begränsad till vissa varianter eller versioner av fordonstypen: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
11.4. |
Upplysningar om utrustning med särskilda bogseringskrokar eller monteringsplåtar: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
11.5. |
EG-typgodkännandenummer: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12. |
ÖVRIGT |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.1. |
Ljudsignalanordning(ar): |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.1.1. |
Läge, monteringssätt, placering och orientering av anordningen med måttsuppgifter: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.1.2. |
Antal anordningar: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.1.3. |
EG-typgodkännandenummer: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.1.4. |
Elektriskt/pneumatiskt (1) kretsloppsdiagram: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.1.5. |
Märkspänning eller nominellt tryck: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.1.6. |
Ritning av monteringsanordningen: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.2. |
Anordningar som förhindrar otillbörlig användning av fordonet: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.2.1. |
Stöldskydd |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.2.1.1. |
Detaljerad beskrivning av fordonstypen med avseende på anordning och utformning av det manöverorgan eller den enhet som stöldskyddet påverkar: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.2.1.2. |
Ritningar av stöldskyddet och dess montering i fordonet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.2.1.3. |
Teknisk beskrivning av utrustningen: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.2.1.4. |
Uppgifter om använda låskombinationer: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.2.1.5. |
Startspärr |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.2.1.5.1. |
EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.2.1.5.2. |
För ännu inte godkända startspärrar |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.2.1.5.2.1. |
En detaljerad teknisk beskrivning av startspärren och åtgärder mot ofrivillig aktivering: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.2.1.5.2.2. |
Angivande av hur startspärren fungerar: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.2.1.5.2.3. |
Antal utbytbara koder, i tillämpliga fall: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.2.2. |
Larmsystem, i förekommande fall: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.2.2.1. |
EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.2.2.2. |
För larmsystem som ännu inte är godkända |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.2.2.2.1. |
En detaljerad beskrivning av larmsystemet och de delar av fordonet som har anknytning till det installerade larmsystemet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.2.2.2.2. |
En förteckning över de viktigaste komponenterna i larmsystemet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.2.3. |
En kortfattad beskrivning över elektriska/elektroniska komponenter (i förekommande fall): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.3. |
Draganordning(ar) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.3.1. |
Framtill: krok/ögla/annat (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.3.2. |
Baktill: krok/ögla/annat/ingen (1) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.3.3. |
Ritning eller foto av chassit/karosseridelen som visar draganordningens (-anordningarnas) placering, konstruktion och montering: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.4. |
Uppgifter om eventuella anordningar oberoende av motorn som är avsedda att påverka bränsleförbrukningen (om dessa inte omfattas av annan rubrik): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.5. |
Uppgifter om eventuella anordningar oberoende av motorn som är avsedda att dämpa ljudnivån (om dessa inte omfattas av annan rubrik): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.6. |
Farthållare (direktiv 92/24/EEG) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.6.1. |
Tillverkare: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.6.2. |
Typ(er): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.6.3. |
EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.6.4. |
Hastighetsgräns eller hastighetsnivå som farthållaren skall ställas in på: ... Km/tim |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13. |
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FORDON SOM ANVÄNDS FÖR PERSONBEFORDRAN MED MER ÄN ÅTTA SÄTEN UTÖVER FÖRARSÄTET |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.1. |
Fordonsklass (Klass I, Klass II, Klass III, Klass A, Klass B): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.1.1. |
EG-typgodkännandenummer för kaross som godkänts som separat teknisk enhet: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.1.2. |
Typer av chassin på vilka EG-typgodkända karosser kan monteras (tillverkare och typ av ej färdigbyggt fordon): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.2. |
Passagerarutrymme (m2) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.2.1. |
Totalt (S0): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.2.2. |
Övre våningen (S0a) (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.2.3. |
Nedre våningen (S0b) (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.2.4. |
För ståplatspassagerare (S1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.3. |
Antal passagerare (sittplats och ståplats): |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.3.1. |
Totalt (N): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.3.2. |
Övre våningen (Na) (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.3.3. |
Nedre våningen (Nb) (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.4. |
Antal sittplatspassagerare: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.4.1. |
Totalt (A): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.4.2. |
Övre våningen (Aa) (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.4.3. |
Nedre våningen (Ab) (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.5. |
Antal på- och avstigningsdörrar: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.6. |
Antal nödutgångar (dörrar, fönster, utrymningsluckor, förbindelsetrappor och halvtrappor): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.6.1. |
Totalt: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.6.2. |
Övre våningen (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.6.3. |
Nedre våningen (1): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.7. |
Bagageutrymmenas volym (m3): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.8. |
Takyta för transport av bagage (m2): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.9. |
Tekniska anordningar som underlättar påstigning (t.ex. ramp, hissplattform, nigningssystem), om sådana är monterade: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.10. |
Karosseristommens hållfasthet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.10.1. |
EG-typgodkännandenummer, om det finns att tillgå: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.10.2. |
För ännu ej godkända karosseristommar |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.10.2.1. |
Detaljerad beskrivning av fordonstypens karosseristomme med mått, konfiguration och materialsammansättning samt av monteringen på chassiramen: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.10.2.2. |
Ritningar på fordonet och de delar av inredningen som har inverkan på karosseristommens hållfasthet eller på överlevnadsutrymmet: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.10.2.3. |
Tyngdpunktens läge för fordonet i körklart skick i längsgående, tvärgående och vertikal riktning: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.10.2.4. |
Maximalt avstånd mellan mittlinjerna för de yttre passagerarsätena: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
13.11. |
Följande punkter i direktiv [//EG] skall genomföras och visas för denna tekniska enhet: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
14. |
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FORDON SOM ÄR AVSEDDA FÖR TRANSPORT AV FARLIGT GODS (direktiv 98/91/EG) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
14.1. |
Elektrisk utrustning i enlighet med direktiv 94/55/EG |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
14.1.1. |
Skydd mot överhettning av elledningar: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
14.1.2. |
Typ av strömbrytare: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
14.1.3. |
Typ och manövrering av batteriets huvudströmbrytare: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
14.1.4. |
Beskrivning av och placering av färdskrivarens säkerhetsspärr: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
14.1.5. |
Beskrivning av permanent strömsatta installationer. Ange vilken EN-norm som används: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
14.1.6. |
Uppbyggnad och skydd av elektriska installationer som är placerade bakom förarhytten: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
14.2. |
Förebyggande av brandrisker |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
14.2.1. |
Typ av icke-lättantändligt material i förarhytten: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
14.2.2. |
Typ av värmesköld bakom förarhytten (i tillämpliga fall): ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
14.2.3. |
Motorns placering och dess värmeskydd: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
14.2.4. |
Avgassystemets placering och dess värmeskydd: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
14.2.5. |
Typ och utförande av hjälpbromssystemets värmeskydd: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
14.2.6. |
Typ, utförande och placering av förbränningsvärmare: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
14.3. |
Eventuella särskilda krav på karossen i enlighet med direktiv 94/55/EG |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
14.3.1. |
Beskrivning av åtgärder för att uppfylla kraven för fordon i kategorierna EX/II och EX/III: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
14.3.2. |
När det gäller fordon i kategori EX/III, motståndskraft mot hetta utifrån: ... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaringar
|
(*) |
Ange högsta och lägsta värde för varje variant. |
|
(**) |
I punkt 1.1.3 - 1.1.4 i bilaga III till direktiv 77/541/EEG finns information om vilka symboler och märkningar som kan användas. Om det rör sig om bilbälten av S-typ, ange vilken typ/vilka typer det handlar om. |
|
(***) |
Information om komponenterna behöver inte anges här om informationen finns i installationens godkännandeintyg. |
|
(+) |
Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften endast skall användas i nödfall och vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, skall anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasformigt bränsle. |
|
(+++) |
Gäller endast för terränggående fordon. |
|
(#) |
Anges på ett sådant sätt att det faktiska värdet blir tydligt för varje teknisk konfiguration av fordonstypen. |
|
(1) |
Stryk vad som inte är tillämpligt (i vissa fall behöver ingenting strykas när mer än en post är tillämpbar). |
|
(2) |
Ange tolerans. |
|
(a) |
Komponenter som är typgodkända behöver inte beskrivas, förutsatt att hänvisning lämnas till godkännandet. På samma sätt behöver komponenter inte beskrivas om deras konstruktion klart framgår av bifogade scheman eller skisser. I varje rubrik, där foton eller ritningar skall bifogas, skall samtliga bilagenummer anges för motsvarande bifogade dokument. |
|
(b) |
Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är relevanta för beskrivningen av det fordon, den komponent eller den separata tekniska enhet som omfattas av denna mall för den tekniska dokumentationen, skall dessa tecken ersättas av symbolen ”?” i dokumentationen (t.ex. ABC??123??). |
|
(c) |
Klassificerade enligt definitionerna i bilaga II, avsnitt A. |
|
(d) |
Om möjligt med Euronorm-benämning. I annat fall lämnas följande upplysningar:
|
|
(e) |
När det finns ett utförande med normal hytt och ett utförande med sovhytt, skall mått och vikter anges för båda. |
|
(f) |
ISO-standard 612:1978, term nr 6,4. |
|
(g) |
ISO-standard 612:1978, term nr 6.19.2. |
|
(h) |
ISO-standard 612:1978, term nr 6,20. |
|
(i) |
ISO-standard 612:1978, term nr 6,5. |
|
(j) |
ISO-standard 612:1978, term nr 6.1 och för andra fordon än de i kategori M1: Direktiv 97/27/EG, bilaga I, punkt 2.4.1. |
|
(k) |
ISO-standard 612:1978, term nr 6.2. och för andra fordon än de i kategori M1: Direktiv 97/27/EG, bilaga I, punkt 2.4.2. |
|
(l) |
ISO-standard 612:1978, term nr 6.3. och för andra fordon än de i kategori M1: Direktiv 97/27/EG, bilaga I, punkt 2.4.3. |
|
(m) |
ISO-standard 612:1978, term nr 6.6. |
|
(n) |
ISO-standard 612:1978, term nr 6.7. |
|
(na) |
ISO-standard 612:1978, term nr 6.10. |
|
(nb) |
ISO-standard 612:1978, term nr 6.11. |
|
(nc) |
ISO-standard 612:1978, term nr 6.9. |
|
(nd) |
ISO-standard 612:1978, term nr 6.18.1. |
|
(o) |
Förarens vikt och, i förekommande fall, besättningsmedlemmens, är fastställd till 75 kg (indelad i 68 kg förar/passagerarvikt och 7 kg bagagevikt enligt ISO standard 2416:1992), bränsletanken är fylld till 90 % och övriga vätskesystem (utom dem för spillvatten) till 100 % av den kapacitet som anges av tillverkaren. |
|
(p) |
”Kopplingsöverhänget” är det horisontella avståndet mellan kopplingen för släpkärror och bakaxelns/bakaxlarnas mittpunkt. |
|
(q) |
I fråga om icke-konventionella motorer och system, skall uppgifter som motsvarar dem som det hänvisas till här lämnas av tillverkaren. |
|
(r) |
Denna siffra skall avrundas till närmaste tiondels millimeter. |
|
(s) |
Detta värde måste beräknas med (ð = 3,1416) och därefter avrundas till närmaste cm3. |
|
(t) |
Fastställd i enlighet med kraven i direktiv 80/1269/EEG. |
|
(u) |
Fastställd i enlighet med kraven i direktiv 80/1268/EEG. |
|
(v) |
De angivna uppgifterna skall ges för alla föreslagna varianter. |
|
(w) |
En tolerans på 5 % är tillåten. |
|
(x) |
Med ”R-point” eller ”sätets referenspunkt” avses en punkt som fordonstillverkaren definierat för varje sätesposition och som fastställts med beaktande av det tredimensionella referenssystemet i bilaga III till direktiv 77/649/EEG. |
|
(y) |
För släpvagnar eller påhängsvagnar, och för fordon som är kopplade till en släpvagn eller påhängsvagn, som utövar ett betydande vertikalt tryck på kopplingsenheten eller vändskivan. Detta tryck, som skall divideras med standardvärdet för tyngdaccelerationen, är medräknat i den maximala tekniskt tillåtna massan. |
|
(z) |
Med ”frambyggd” menas ett byggnadssätt där mer än halva motorns längd ligger bakom nedre vindrutekantens främsta punkt och rattnavet i den främre fjärdedelen av fordonets längd. |
(1) Kontinuerligt varierbar utväxling
|
x |
= |
ja |
|
- |
= |
nej, eller finns inte separat |
|
o |
= |
tillval. |
|
d |
= |
på manöverorganet, visaren eller kontrollampan. |
|
c |
= |
i dess omedelbara närhet. |
|
x |
= |
ja |
|
- |
= |
nej, eller finns inte separat |
|
o |
= |
tillval. |
|
d |
= |
på manöverorganet, visaren eller kontrollampan. |
|
c |
= |
i dess omedelbara närhet. |
(6) Tabellen kan vid behov utvidgas så att den omfattar fordon med mer än två sätesrader eller om det finns mer än tre säten utmed fordonets bredd.
(7) Tabellen kan vid behov utvidgas så att den omfattar fordon med mer än två sätesrader eller om det finns mer än tre säten utmed fordonets bredd.
(8) Tabellen kan vid behov utvidgas så att den omfattar fordon med mer än två sätesrader eller om det finns mer än tre säten utmed fordonets bredd.
BILAGA II
DEFINITION AV FORDONSKATEGORI OCH FORDONSTYP
A. DEFINITION AV FORDONSKATEGORI
Fordonskategorierna definieras enligt följande klassificering:
(Med ”högsta vikt” i nedanstående definitioner avses ”högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last” enligt specifikationen i punkt 2.8 i bilaga I.)
|
1. |
|
Karosserityper och kodifieringar som hänför sig till fordon i kategori M anges i punkt 1 i del C i denna bilaga (fordon i kategori M1) och i punkt 2 (fordon i kategorierna M2 och M3) och skall användas för det ändamål som anges i den delen.
|
2. |
|
För dragfordon som utformats för att sammankopplas med en påhängsvagn eller släpkärra skall den vikt som ligger till grund för klassificeringen vara dragfordonets vikt i körklart skick plus den vikt som motsvarar den största statiska vertikala belastning som påhängsvagnen eller släpkärran överför till dragfordonet samt, i tillämpliga fall, den högsta vikten av dragfordonets egen last.
Karosserityper och kodifieringar som hänför sig till fordon i kategori N anges i punkt 3 i del C i denna bilaga och skall användas för det ändamål som anges i den delen.
|
3. |
|
För påhängsvagnar och släpkärror skall den vikt som ligger till grund för klassificeringen vara den statiska vertikala belastning som påhängsvagnens eller släpkärrans axel/axlar överför till marken då den kopplas till dragfordonet med maximal last.
Karosserityper och kodifieringar som hänför sig till fordon i kategori O anges i punkt 4 i del C i denna bilaga och skall användas för det ändamål som anges i den delen.
|
4. |
Terränggående fordon (symbol G) |
|
4.1. |
Fordon i kategori N1 med en högsta vikt på två ton och fordon i kategori M1 skall anses som terränggående fordon om de har
Dessutom måste de uppfylla minst fem av följande sex krav:
|
|
4.2. |
Fordon i kategori N1 med en högsta vikt på mer än två ton och fordon i kategorierna N2, M2 och M3 med en högsta vikt på tolv ton skall anses som terränggående fordon, om alla hjulen är konstruerade för samtidig drivning - inbegripet fordon som medger urkoppling av drivningen till en axel - eller om följande tre krav uppfylls:
|
|
4.3. |
Fordon i kategori M3 med en högsta vikt på mer än tolv ton eller fordon i kategori N3 skall anses som terränggående fordon om hjulen är konstruerade för samtidig drivning, inbegripet fordon som medger urkoppling av drivningen till en axel, eller om följande krav uppfylls:
|
|
4.4. |
Belastnings- och kontrollvillkor |
|
4.4.1. |
Fordon i kategori N1 med en högsta vikt på två ton och fordon i kategori M1 måste vara i körklart skick, dvs. försedda med kylvätska, smörjmedel, bränsle, verktyg, reservhjul och förare (se fotnot (o) i bilaga I). |
|
4.4.2. |
Andra motorfordon än de som anges i punkt 4.4.1 måste vara lastade med den högsta tekniskt tillåtna vikten enligt tillverkarens uppgift. |
|
4.4.3. |
Förmågan att klara angivna uppförslutningar (25 % och 30 %) kontrolleras genom en enkel beräkning. I undantagsfall får dock det tekniska organet begära att ett fordon av den aktuella typen tillhandahålls för en verklig provning. |
|
4.4.4. |
Vid mätning av främre och bakre infallsvinklarna och rampvinkeln skall hänsyn inte tas till underkörningsskydd. |
|
4.5. |
Definitioner och skisser av markfrigången. (Se bilaga I, fotnoterna (na), (nb) och (nc) för definition av främre och bakre infallsvinklarna samt rampvinkeln). |
|
4.5.1. |
Med ”markfrigång mellan axlarna” avses det kortaste avståndet mellan markplanet och den lägsta fasta punkten på fordonet. Fleraxlade boggier anses som en enda axel.
|
|
4.5.2. |
Med ”markfrigång under en axel” avses avståndet från markplanet till den högsta punkten på en cirkelbåge som går genom centrum av hjulens däckavtryck på samma axel (de inre hjulen för axlar med tvillingmonterade hjul) och vidrör den lägsta fasta punkten på fordonet mellan hjulen. Ingen fast fordonsdel får sträcka sig in i det skuggade området enligt skissen. I tillämpliga fall anges markfrigången för flera axlar i placeringsordning, t.ex. 280/250/250.
|
|
4.6. |
Kombinerad beteckning Symbolen ”G” skall kombineras med symbolen ”M” eller ”N”. Till exempel skall ett fordon i kategori N1 som lämpar sig för att användas i terräng betecknas N1G. |
|
5. |
”Fordon avsedda för särskilda ändamål”: Ett fordon i kategori M, N eller O för person- eller varutransport och för utförande av särskilda transportuppgifter där särskilda karosseriarrangemang eller särskild utrustning är nödvändiga. |
|
5.1. |
”Campingbil”: Ett fordon i kategori M avsett för ett särskilt ändamål konstruerat med boendemöjligheter vilket omfattar minst följande utrustning:
Denna utrustning skall vara ordentligt fastsatt i väggar, golv eller tak. Bordet kan dock vara konstruerat så att det lätt går att flytta. |
|
5.2. |
”Bepansrade fordon”: Fordon avsedda för skydd av de personer eller varor som transporteras och som uppfyller krav på skottsäker pansarplåt. |
|
5.3. |
”Ambulanser”: Motorfordon i kategori M avsedda för transport av sjuka eller sårade och med särskild utrustning för detta ändamål. |
|
5.4. |
”Likbilar”: Motorfordon i kategori M avsedda för transport av avlidna och som har särskild utrustning för detta ändamål. |
|
5.5. |
”Husvagnar”: Se ISO-standard 3833:1977, nr 3.2.1.3. |
|
5.6. |
”Mobilkranar”: Ett specialfordon i kategori N3, som inte är utrustat för godstransporter, försett med en kran vars lyftmoment är minst 400 kNm. |
|
5.7. |
”Andra fordon avsedda för särskilda ändamål”: Fordon enligt definitionen i punkt 5 ovan med undantag för de fordon som nämns i punkt 5.1 - 5.6. |
Kodifieringar som hänför sig till ”fordon avsedda för särskilda ändamål” definieras i punkt 5 i del C i denna bilaga och skall användas för det ändamål som anges i den delen.
B. DEFINITION AV FORDONSTYP
|
1. |
Inom kategori M1 avses med fordonstyp: fordon som åtminstone i följande väsentliga avseenden inte skiljer sig från varandra:
Med variant av en fordonstyp avses fordon av samma typ som inte skiljer sig åt i åtminstone följande väsentliga avseenden:
Med version av en variant avses fordon som bygger på kombinationer som framgår av informationsmaterialet i enlighet med i bilaga VIII. Flera alternativ av följande parametrar för en och samma version får inte kombineras:
|
|
2. |
Inom kategorierna M2 och M3 avses med fordonstyp: fordon som åtminstone i följande väsentliga avseenden inte skiljer sig från varandra:
Med variant av en fordonstyp avses fordon av samma typ som inte skiljer sig åt i åtminstone följande väsentliga avseenden:
Med version av en variant avses fordon som bygger på kombinationer som framgår av informationsmaterialet i enlighet med i bilaga VIII. |
|
3. |
Inom kategorierna N1, N2 och N3 avses med fordonstyp: fordon som åtminstone i följande väsentliga avseenden inte skiljer sig från varandra:
Med variant av en fordonstyp avses fordon av samma typ som inte skiljer sig åt i åtminstone följande väsentliga avseenden:
Med version av en variant avses fordon som bygger på kombinationer som framgår av informationsmaterialet i enlighet med i bilaga VIII. |
|
4. |
Inom kategori O1, O2, O3 och O4 avses med fordonstyp: fordon som åtminstone i följande väsentliga avseenden inte skiljer sig från varandra:
Med variant av en fordonstyp avses fordon av samma typ som inte skiljer sig åt i åtminstone följande väsentliga avseenden:
Med version av en variant avses fordon som bygger på kombinationer som framgår av informationsmaterialet. |
|
5. |
Följande gäller alla kategorier: En fullständig identifiering av fordonet som uteslutande bygger på typ-, variant- och versionsbeteckningarna skall överensstämma med en exakt enhetlig definition av samtliga tekniska egenskaper som krävs för att fordonet skall få tas i bruk. |
C. DEFINITION AV TYP AV KAROSSERI
(endast för färdigbyggda/avslutade fordon)
Typ av karosseri i bilaga, I, bilaga III, del I, punkt 9.1 och i bilaga IX, punkt 37 skall anges med följande kodifiering:
|
1. |
Personbilar (M1)
|
|
2. |
Motorfordon i kategori M2 or M3 Fordon i klass I (se direktiv 2001/85/EG ”Bussar och långfärdsbussar”) CA Envåningsbuss CB Tvåvåningsbuss CC Ledad envåningsbuss CD Ledad tvåvåningsbuss CE Envånings låggolvsbuss CF Tvåvånings låggolvsbuss CG Ledad envånings låggolvsbuss CH Ledad tvåvånings låggolvsbuss Fordon i klass II (se direktiv 2001/85/EG ”Bussar och långfärdsbussar”) CI Envåningsbuss CJ Tvåvåningsbuss CK Ledad envåningsbuss CL Ledad tvåvåningsbuss CM Envånings låggolvsbuss CN Tvåvånings låggolvsbuss CO Ledad envånings låggolvsbuss CP Ledad tvåvånings låggolvsbuss Fordon i klass III (se direktiv 2001/85/EG ”Bussar och långfärdsbussar”) CQ Envåningsbuss CR Tvåvåningsbuss CS Ledad envåningsbuss CT Ledad tvåvåningsbuss Fordon i klass A (se direktiv 2001/85/EG ”Bussar och långfärdsbussar”) CU Envåningsbuss CV Envånings låggolvsbuss Fordon i klass B (se direktiv 2001/85/EG ”Bussar och långfärdsbussar”) CW Envåningsbuss |
|
3. |
Motorfordon i kategori N
Se punkt 1 i del C i denna bilaga för en definition av ”sittplatser”, P, M och N. |
|
4. |
Fordon i kategori O
|
|
5. |
Fordon avsedda för särskilda ändamål
|
BILAGA III
INFORMATION FÖR ANVÄNDNING VID EG-TYPGODKÄNNANDE AV FORDON
(På sista sidan i bilaga I finns förklaringar)
DEL I
Tillämpliga delar av följande upplysningar skall lämnas i tre exemplar med innehållsförteckning. Eventuella ritningar skall vara tillräckligt detaljerade och lämnas i lämplig skala på A4-papper eller i vikt A4-format. Eventuella foton skall vara tillräckligt detaljerade.
Om system, komponenter eller separata tekniska enheter är elektroniskt styrda, skall uppgifter om deras prestanda lämnas.
A: För kategorierna M och N
|
0. |
ALLMÄNT |
|
0.1. |
Fabrikat (tillverkarens varumärke): ... |
|
0.2. |
Typ: |
|
0.2.1. |
Varumärke(n) (i förekommande fall): ... |
|
0.3. |
Typidentifikationsmärkning, om sådan finns på fordonet (b): |
|
0.3.1. |
Märkningens placering: ... |
|
0.4. |
Fordonskategori (c): ... |
|
0.4.1. |
Klassificering(ar) beroende på det farliga gods som fordonet är avsett att transportera: ... |
|
0.5. |
Tillverkarens namn och adress: ... |
|
0.8. |
Adress(er) till monteringsanläggning(ar): ... |
|
1. |
ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONETS KONSTRUKTION |
|
1.1. |
Foton och/eller ritningar av ett representativt fordon: ... |
|
1.3. |
Antal axlar och hjul: ... |
|
1.3.2. |
Antal styrda axlar och deras placering: ... |
|
1.3.3. |
Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar): ... |
|
1.4. |
Chassi (om sådant finns) (översiktsritning): ... |
|
1.6. |
Motorns placering och montering: ... |
|
1.8. |
Styrning (höger eller vänster) (1) |
|
1.8.1. |
Fordonet är utrustat för körning i höger/vänstertrafik (1) |
|
2. |
MÅTT OCH VIKTER (e) (i kg och mm) (Hänvisa till ritning i tillämpliga fall) |
|
2.1. |
Hjulbas(er) (vid full vikt) (f): ... |
|
2.3.1. |
Spårvidd för varje styraxel (i): ... |
|
2.3.2. |
Spårvidd för samtliga övriga axlar (i): ... |
|
2.4. |
Fordonets maximala mått (totalt) |
|
2.4.2. |
För chassi med karosseri |
|
2.4.2.1. |
Längd (j): ... |
|
2.4.2.1.1. |
Lastytans längd: ... |
|
2.4.2.2. |
Bredd (k): ... |
|
2.4.2.2.1. |
Tjocklek på väggar (i fråga om fordon avsedda för temperaturreglerad varutransport): ... |
|
2.4.2.3. |
Höjd (i körklart skick) (l) vid fjädring med nivåreglering ange normal körposition): ... |
|
2.6. |
Fordonets vikt med karosseri - för dragfordon i andra kategorier än M1, med kopplingsanordning, om den är fabriksmonterad - i körklart skick, eller vikten av chassit eller av chassit med hytt utan kaross och/eller kopplingsanordning om karossen och/eller kopplingsanordningen inte är fabriksmonterade (inklusive vätskor, verktyg, eventuellt reservhjul och förare, och för bussar och turistbussar, vikten av en besättningsmedlem om det i fordonet finns en sittplats avsedd för besättning) (o) (maximum och minimum för varje variant): ... |
|
2.6.1. |
Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten (maximum och minimum för varje variant): ... |
|
2.7. |
Det färdigbyggda fordonets minimivikt enligt tillverkarens uppgifter, med avseende på ett ej färdigbyggt fordon: ... |
|
2.8. |
Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last enligt tillverkarens uppgifter (y) (*): ... |
|
2.8.1. |
Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten (maximum och minimum för varje version): ... |
|
2.9. |
Högsta tekniskt tillåtna axeltryck: ... |
|
2.10. |
Högsta tekniskt tillåtna belastning/vikt på varje axelgrupp: ... |
|
2.11. |
Högsta tekniskt tillåtna släpvagnsvikt hos motorfordonet i fråga om |
|
2.11.1. |
Släpvagn: ... |
|
2.11.2. |
Påhängsvagn: ... |
|
2.11.3. |
Släpkärra: ... |
|
2.11.4. |
Högsta tekniskt tillåtna tågvikt: ... |
|
2.11.5. |
Fordonet är lämpligt/olämpligt (1) som dragfordon (se punkt 1.2 i bilaga II till direktiv 77/389/EEG) |
|
2.11.6. |
Högsta vikt för obromsad släpvagn: ... |
|
2.12. |
Högsta tekniskt tillåtna vikt/statiska vertikala belastning på motorfordonets kopplingspunkt |
|
2.12.1. |
på motorfordonet: ... |
|
2.16. |
Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande (villkor: om dessa värden anges, skall de kontrolleras i enlighet med kraven i bilaga IV till direktiv 97/27/EG): |
|
2.16.1. |
Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande inklusive last (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)): ... |
|
2.16.2. |
Avsedd högsta tillåtna belastning per axel vid registrering/ibruktagande och i fråga om påhängsvagn eller släpkärra, avsedd belastning på den kopplingspunkt som anges av tillverkaren om den är lägre än den tekniskt tillåtna högsta belastningen på kopplingspunkten (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)): ... |
|
2.16.3. |
Avsedd högsta tillåtna belastning för varje grupp av axlar vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)): ... |
|
2.16.4. |
Avsedd högsta tillåtna släpvagnsvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)): ... |
|
2.16.5. |
Avsedd högsta tillåtna tågvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)): ... |
|
3. |
MOTOR (q) (Upprepa uppgifterna i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin, diesel, etc. eller i kombination med ett annat bränsle (+). |
|
3.1. |
Tillverkare: ... |
|
3.1.1. |
Tillverkarens motorkod enligt märkning på motorn: ... |
|
3.2. |
Förbränningsmotor |
|
3.2.1.1. |
Funktionssätt: ottomotor/kompressionständning, fyrtakt/tvåtakt (1) |
|
3.2.1.2. |
Antal cylindrar och cylinderarrangemang: ... |
|
3.2.1.3. |
Slagvolym (s): ... cm3 |
|
3.2.1.6. |
Normalt tomgångsvarvtal (2): ... min-1 |
|
3.2.1.8. |
Maximal nettoeffekt (t): ... kW vid ... min-1 (enligt tillverkaren) |
|
3.2.1.9. |
Högsta tillåtna motorvarvtal enligt tillverkarens uppgift: ... min-1 |
|
3.2.2. |
Bränsle: diesel/bensin/LPG/naturgas/etanol ... (1) |
|
3.2.2.1. |
Oktantal, blyhaltigt: ... |
|
3.2.2.2. |
Oktantal, blyfritt: ... |
|
3.2.4. |
Bränslematning |
|
3.2.4.1. |
Med förgasare: ja/nej (1) |
|
3.2.4.2. |
Med bränsleinsprutning (endast kompressionständning): ja/nej (1) |
|
3.2.4.2.2. |
Arbetsprincip: direktinsprutning/förkammare/virvelkammare (1) |
|
3.2.4.3. |
Med bränsleinsprutning (endast styrd tändning): ja/nej (1) |
|
3.2.7. |
Kylsystem (vätska/luft) (1) |
|
3.2.8. |
Inloppssystem |
|
3.2.8.1. |
Överladdare: ja/nej (1) |
|
3.2.12. |
Åtgärder mot luftföroreningar |
|
3.2.12.2. |
Ytterligare anordningar mot luftföroreningar (om sådana finns och inte omfattas av någon annan rubrik) |
|
3.2.12.2.1. |
Katalysator: ja/nej (1) |
|
3.2.12.2.2. |
Syreavkännare: ja/nej (1) |
|
3.2.12.2.3. |
Luftinsprutning: ja/nej (1) |
|
3.2.12.2.4. |
Avgasåterföring (EGR, exhaust gas recirculation): ja/nej (1) |
|
3.2.12.2.5. |
Anordningar för att begränsa utsläpp genom avdunstning: ja/nej (1) |
|
3.2.12.2.6. |
Partikelfälla: ja/nej (1) |
|
3.2.12.2.7. |
Omborddiagnossystem (OBD): ja/nej (1) |
|
3.2.12.2.8. |
Andra system (beskrivning och funktion): ... |
|
3.2.13. |
Absorptionskoefficientsymbolens placering (endast för motorer med kompressionständning): . |
|
3.2.15. |
LPG-bränslesystem: ja/nej (1) |
|
3.2.16. |
Naturgasbränslesystem: ja/nej (1) |
|
3.3. |
Elmotor |
|
3.3.1. |
Typ (lindning, magnetisering): ... |
|
3.3.1.1. |
Maximal effekt per timme: ... kW |
|
3.3.1.2. |
Driftspänning: ... V |
|
3.3.2. |
Batteri |
|
3.3.2.4. |
Placering: ... |
|
3.6.5. |
Smörjmedelstemperatur minimum: ... K maximum: ... K |
|
4. |
KRAFTÖVERFÖRING (v) |
|
4.2. |
Typ (mekanisk, hydraulisk, elektrisk osv.): ... |
|
4.5. |
Växellåda |
|
4.5.1. |
Typ (manuell/automat/CVT (kontinuerligt varierbar utväxling) (1) |
|
4.6. |
Utväxlingsförhållanden
|
|
4.7. |
Fordonets maximihastighet (km/tim) (w): ... |
|
5. |
AXLAR |
|
5.1. |
Beskrivning av varje axel: ... |
|
5.2. |
Fabrikat: ... |
|
5.3. |
Typ: ... |
|
5.4. |
Placering av lyftbar(a) axel(axlar): ... |
|
5.5. |
Placering av belastningsbar(a) axel(axlar): ... |
|
6. |
HJULUPPHÄNGNING |
|
6.2. |
Typ och utformning av upphängning för varje axel eller hjul: ... |
|
6.2.1. |
Nivåjustering: ja/nej/valfritt (1) |
|
6.2.3. |
Luftfjädring för drivaxel(-axlar): ja/nej (1) |
|
6.2.3.1. |
Upphängning för drivaxel likvärdig med luftfjädring: ja/nej (1) |
|
6.2.3.2. |
Frekvens och dämpning av de fjädrande delarnas svängning: ... |
|
6.6.1. |
Däck-/hjulkombinationer(ange däckens dimensionsbeteckningar, lägsta belastningstal och symbol för lägsta hastighetskategori samt hjulens fälgdimensioner och pressningsdjup) |
|
6.6.1.1. |
Axlar |
|
6.6.1.1.1. |
Axel 1: ... |
|
6.6.1.1.2. |
Axel 2: ... osv. |
|
6.6.1.2. |
Reservhjul, i förekommande fall: ... |
|
6.6.2. |
Övre och undre gräns för däckens rullningsomkrets |
|
6.6.2.1. |
Axel 1: ... |
|
6.6.2.2. |
Axel 2: ... osv. |
|
7. |
STYRNING |
|
7.2. |
Styrtransmission och manöverorgan |
|
7.2.1. |
Typ av styrtransmission (ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen): ... |
|
7.2.2. |
Koppling till hjulen (även icke-mekaniska system. Ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen: ... |
|
7.2.3. |
Eventuellt servosystem: ... |
|
8. |
BROMSAR |
|
8.5. |
ABS-bromsar: ja/nej/valfritt (1) |
|
8.9. |
Kort beskrivning av bromsanordningarna (enligt punkt 1.6 i addendum till tillägg I till bilaga IX till direktiv 71/320/EEG): ... |
|
8.11. |
Beskrivning av typen (typerna) avseende tillsatsbromsanordningar: ... |
|
9. |
KAROSSERI |
|
9.1. |
Typ av karosseri: ... |
|
9.3. |
Dörrar för förare och passagerare, dörrlås och gångjärn |
|
9.3.1. |
Dörrarnas utformning och antal: ... |
|
9.10. |
Inredningsdetaljer |
|
9.10.3. |
Säten |
|
9.10.3.1. |
Antal: ... |
|
9.10.3.2. |
Placering och arrangemang: ... |
|
9.10.3.2.1. |
Antal sittplats(er): ... |
|
9.10.3.2.2. |
Sittplats(er) avsedd(a) för användning endast när fordonet är stillastående: ... |
|
9.10.4.1. |
Typ(er) av huvudstöd: inbyggda/löstagbara/separata (1) |
|
9.10.4.2. |
EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall: ... |
|
9.12.2. |
Typ och placering av kompletterande fasthållningsanordningar (ange ja/nej/valfritt): (V = vänster, M = mitt, H = höger)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.17. |
Föreskrivna skyltar (direktiv 76/114/EEG) |
|
9.17.1. |
Foton och/eller ritningar av de föreskrivna skyltarnas och märkningarnas placering samt av fordonets identifieringsnummer: ... |
|
9.17.4. |
Tillverkarens intyg om överensstämmelse med kravet i punkt 1.1.1 i bilaga II till direktiv 76/114/EEG |
|
9.17.4.1. |
Förklaring av tecknen i andra delen och, i tillämpliga fall, tredje delen, som används för att uppfylla kraven i avsnitt 5.3 i ISO-standarden 3379:1983: ... |
|
9.17.4.2. |
Om tecken i andra delen används för att uppfylla kraven i avsnitt 5.4 i ISO-standarden 3379:1983 skall dessa tecken anges: ... |
|
11. |
KOPPLINGAR MELLAN DRAGFORDON OCH SLÄPVAGNAR OCH PÅHÄNGSVAGNAR |
|
11.1. |
Klass och typ på den/de kopplingsanordning (-anordningar) som är monterade eller skall monteras: ... |
|
11.3. |
Instruktioner för infästning av kopplingstyp till fordonet och foton eller ritningar av fästpunkterna på fordonet som ges av tillverkaren. Ytterligare information, om användningen av kopplingstypen är begränsad till vissa varianter eller versioner av fordonstypen: ... |
|
11.4. |
Upplysningar om utrustning med särskilda bogseringskrokar eller monteringsplåtar: ... |
|
11.5. |
EG-typgodkännandenummer: ... |
|
13. |
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FORDON SOM ANVÄNDS FÖR PERSONBEFORDRAN MED MER ÄN ÅTTA SÄTEN UTÖVER FÖRARSÄTET |
|
13.1. |
Fordonsklass (klass I, klass II, klass III, klass A, klass B): |
|
13.1.1. |
Chassityper där det EG-typgodkända karosseriet kan monteras (tillverkare och fordonstyp(er)): |
|
13.3. |
Antal passagerare (sittplats och ståplats): |
|
13.3.1. |
Totalt (N): |
|
13.3.2. |
Övre våningen (Na) (1): |
|
13.3.3. |
Nedre våningen (Nb) (1): |
|
13.4. |
Antal sittplatspassagerare |
|
13.4.1. |
Totalt (A): |
|
13.4.2. |
Övre våningen (Aa) (1): |
|
13.4.3. |
Nedre våningen (Ab) (1): |
B: För kategori O
|
0. |
ALLMÄNT |
|
0.1. |
Fabrikat (tillverkarens varumärke): ... |
|
0.2. |
Typ: ... |
|
0.2.1. |
Varumärke(n) (i förekommande fall): ... |
|
0.3. |
Identifiering av typ, om sådan finns märkt på fordonet (b): ... |
|
0.3.1. |
Märkningens placering: ... |
|
0.4. |
Fordonskategori (c): ... |
|
0.4.1. |
Klassificering(ar) beroende på det farliga gods som fordonet är avsett att transportera: ... |
|
0.5. |
Tillverkarens namn och adress: ... |
|
0.8. |
Adress(er) till monteringsanläggning(ar): ... |
|
1. |
ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONETS KONSTRUKTION |
|
1.1. |
Foton och/eller ritningar av ett representativt fordon: ... |
|
1.3. |
Antal axlar och hjul: ... |
|
1.3.2. |
Antal styrda axlar och deras placering: ... |
|
1.4. |
Chassi (om sådant finns) (översiktsritning): ... |
|
2. |
MÅTT OCH VIKTER (e) (i kg och mm) (Hänvisa till ritning i tillämpliga fall) |
|
2.1. |
Hjulbas(er) (vid full vikt) (f): ... |
|
2.3.1. |
Spårvidd för varje styraxel (i): ... |
|
2.3.2. |
Spårvidd för samtliga övriga axlar (i): ... |
|
2.4. |
Fordonets maximala mått (totalt) |
|
2.4.2. |
För chassi med karosseri |
|
2.4.2.1. |
Längd (j): ... |
|
2.4.2.1.1. |
Lastytans längd: ... |
|
2.4.2.2. |
Bredd (k): ... |
|
2.4.2.2.1. |
Tjocklek på väggar (i fråga om fordon avsedda för temperaturreglerad varutransport): ... |
|
2.4.2.3. |
Höjd (i körklart skick) (l) vid upphängning med nivåreglering ange normal körposition): ... |
|
2.6. |
Fordonets vikt med karosseri - för dragfordon i andra kategorier än M1, med kopplingsanordning, om den är fabriksmonterad - i körklart skick, eller vikten av chassit eller av chassit med hytt utan kaross och/eller kopplingsanordning om karossen och/eller kopplingsanordningen inte är fabriksmonterade (inklusive vätskor, verktyg, reservhjul, om monterat, och förare, och för bussar och turistbussar, vikten av en besättningsmedlem om det i fordonet finns en sittplats avsedd för besättning) (o) (maximum och minimum för varje variant): ... |
|
2.6.1. |
Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten (maximum och minimum för varje variant): ... |
|
2.7. |
Det färdigbyggda fordonets minimivikt enligt tillverkarens uppgifter, med avseende på ett ej färdigbyggt fordon: ... |
|
2.8. |
Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last enligt tillverkarens uppgifter (y) (*): ... |
|
2.8.1. |
Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten (*): ... |
|
2.9. |
Högsta tekniskt tillåtna axeltryck: ... |
|
2.10. |
Högsta tekniskt tillåtna belastning/vikt på varje axelgrupp: ... |
|
2.12. |
Högsta tekniskt tillåtna vikt/statiska vertikala belastning på motorfordonets kopplingspunkt |
|
2.12.2. |
på påhängsvagnen eller släpkärran: ... |
|
2.16. |
Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande (villkor: om dessa värden anges, skall de kontrolleras i enlighet med kraven i bilaga IV till direktiv 97/27/EG): ... |
|
2.16.1. |
Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande inklusive last (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)): ... |
|
2.16.2. |
Avsedd högsta tillåtna belastning per axel vid registrering/ibruktagande och i fråga om påhängsvagn eller släpkärra, avsedd belastning på den kopplingspunkt som anges av tillverkaren om den är lägre än den tekniskt tillåtna högsta belastningen på kopplingspunkten (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)): ... |
|
2.16.3. |
Avsedd högsta tillåtna belastning för varje grupp av axlar vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)): ... |
|
2.16.4. |
Avsedd högsta tillåtna släpvagnsvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)): ... |
|
2.16.5. |
Avsedd högsta tillåtna tågvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)): ... |
|
5. |
AXLAR |
|
5.1. |
Beskrivning av varje axel: ... |
|
5.2. |
Fabrikat: ... |
|
5.3. |
Typ: ... |
|
5.4. |
Placering av lyftbar(a) axel(axlar): ... |
|
5.5. |
Placering av belastningsbar(a) axel(axlar): ... |
|
6. |
HJULUPPHÄNGNING |
|
6.2. |
Typ och utformning av upphängning för varje axel eller hjul: ... |
|
6.2.1. |
Nivåjustering: ja/nej/valfritt (1) |
|
6.6.1. |
Däck-/hjulkombinationer (ange däckens dimensionsbeteckningar, lägsta belastningstal och symbol för lägsta hastighetskategori, samt hjulens fälgdimensioner och pressningsdjup) 6.6.1.1. |
|
6.6.1.1. |
Axlar |
|
6.6.1.1.1. |
Axel 1: ... |
|
6.6.1.1.2. |
Axel 2: ... etc. |
|
6.6.1.2. |
Reservhjul, i förekommande fall: ... |
|
6.6.2. |
Övre och undre gräns för däckens rullningsomkrets |
|
6.6.2.1. |
Axel 1: ... |
|
6.6.2.2. |
Axel 2: ... etc. |
|
7. |
STYRNING |
|
7.2. |
Styrtransmission och manöverorgan |
|
7.2.1. |
Typ av styrtransmission (ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen): ... |
|
7.2.2. |
Koppling till hjulen (även icke-mekaniska system. Ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen: ... |
|
7.2.3. |
Eventuellt servosystem: |
|
8. |
BROMSAR |
|
8.5. |
ABS-bromsar: ja/nej/valfritt (1) |
|
8.9. |
Kort beskrivning av bromsanordningarna (enligt punkt 1.6 i addendum till tillägg I till bilaga IX till direktiv 71/320/EEG): ... |
|
9. |
KAROSSERI |
|
9.1. |
Typ av karosseri: ... |
|
9.17. |
Föreskrivna skyltar (direktiv 76/114/EEG) |
|
9.17.1. |
Foton och/eller ritningar av de föreskrivna skyltarnas och märkningarnas placering samt av fordonets identifieringsnummer: |
|
9.17.4. |
Tillverkarens intyg om överensstämmelse med kravet i punkt 1.1.1 i bilaga II till direktiv 76/114/EEG |
|
9.17.4.1. |
Förklaring av tecknen i andra delen och, i tillämpliga fall, tredje delen, som används för att uppfylla kraven i avsnitt 5.3 i ISO-standarden 3379-1983: |
|
9.17.4.2. |
Om tecken i andra delen används för att uppfylla kraven i avsnitt 5.4 i ISO-standarden 3779-1983 skall dessa tecken anges: |
|
11. |
KOPPLINGAR MELLAN DRAGFORDON OCH SLÄPVAGNAR OCH PÅHÄNGSVAGNAR |
|
11.1. |
Klass och typ på den/de kopplingsanordning (-anordningar) som är monterade eller skall monteras: ... |
|
11.5. |
EG-typgodkännandenummer: ... |
DEL II
Nedanstående schema visar tillåtna kombinationer av punkter som finns i del I och där olika alternativ angavs. För sådana punkter skall varje valt alternativ föregås av en bokstavsbeteckning som skall visa alternativ som hör ihop med respektive version.
För varje variant av fordonstypen skall ett separat schema sammanställas.
Alternativ som fritt kan kombineras inom en variant skall markeras under kolumnrubriken ”alla”.
|
Punkt nr |
Alla |
Version 1 |
Version 2 |
Osv. |
Version nr |
|
|
|
|
|
|
|
Dessa upplysningar kan presenteras med annat format eller annan utformning, förutsatt att syftet med schemat uppfylls.
Varje variant och version skall identifieras med en numerisk eller alfanumerisk kod, som även skall anges i intyget om överensstämmelse (bilaga IX) för det aktuella fordonet.
I fråga om en variant/varianter i enlighet med bilaga XI eller med artikel 19 skall tillverkaren tilldela en specialkod.
DEL III
EG-typgodkännandenummer enligt särdirektiv
I nedanstående schema skall uppgifter lämnas om de punkter i bilaga IV eller XI som är relevanta för fordonet (***). (Samtliga relevanta godkännanden för varje punkt skall uppges.)
|
Område |
EG-typgodkännandenummer |
Medlemsstat som utfärdat EG-typgodkännandet (3) |
Utvidgning av godkännandet (datum) |
Variant(er)/Version(er) |
|
|
|
|
|
|
Underskrift: ...
Befattning: ...
Datum: ...
(1) Kontinuerligt varierbar utväxling
(2) Tabellen kan vid behov utvidgas så att den omfattar fordon med mer än två sätesrader eller om det finns mer än tre säten utmed fordonets bredd.
|
(+) |
Skall anges om uppgiften inte framgår av EG-typgodkännandenumret. |
BILAGA IV
FÖRTECKNING ÖVER KRAV I SAMBAND MED EG-TYPGODKÄNNANDE AV FORDON
DEL I
Förteckning över särdirektiv
(I förekommande fall med beaktande av räckvidd och senaste ändring av vart och ett av nedanstående särdirektiv)
|
Område |
Direktiv |
EGT |
Tillämplighet |
|||||||||||
|
M1 |
M2 |
M3 |
N1 |
N2 |
N3 |
O1 |
O2 |
O3 |
O4 |
|||||
|
1. Ljudnivåer |
70/157/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|||
|
2. Avgaser |
70/220/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|||
|
70/221/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|||
|
70/222/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|||
|
70/311/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|||
|
70/387/EEG |
X |
|
|
X |
X |
X |
|
|
|
|
|||
|
7. Ljudsignalanordningar |
70/388/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|||
|
8. Backspeglar |
71/127/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|||
|
9. Bromsutrustning |
71/320/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|||
|
72/245/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|||
|
11. Föroreningar från dieselmotorer |
72/306/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|||
|
74/60/EEG |
X |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
13. Stöldskydd |
74/61/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|||
|
74/297/EEG |
X |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
15. Sätenas hållfasthet |
74/408/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|||
|
16. Utskjutande delar |
74/483/EEG |
X |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
75/443/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|||
|
76/114/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|||
|
76/115/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|||
|
20. Belysnings- och ljussignalanordningarnas installering |
76/756/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|||
|
21. Reflexanordningar |
76/757/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|||
|
76/758/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|||
|
76/759/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|||
|
76/760/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|||
|
76/761/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|||
|
76/762/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|||
|
77/389/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|||
|
77/538/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|||
|
77/539/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|||
|
77/540/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|||
|
31. Bilbälten |
77/541/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|||
|
77/649/EEG |
X |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
78/316/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|||
|
78/317/EEG |
X |
|
|
|
|
||||||||
|
78/318/EEG |
X |
|
|
|
|
||||||||
|
2001/56/EG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|||
|
78/549/EEG |
X |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
38. Huvudstöd |
78/932/EEG |
X |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
80/1268/EEG |
X |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
40. Motoreffekt |
80/1269/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|||
|
41. Gasformiga föroreningar från dieselmotorer |
88/77/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|||
|
42. Sidoskydd |
89/297/EEG |
|
|
|
|
X |
X |
|
|
X |
X |
|||
|
91/226/EEG |
|
|
|
|
X |
X |
|
|
X |
X |
|||
|
92/21/EEG |
X |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
45. Säkerhetsglas |
92/22/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|||
|
46. Däck |
92/23/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|||
|
47. Hastighetsbegränsande anordningar |
92/24/EEG |
|
|
X |
|
X |
X |
|
|
|
|
|||
|
97/27/EG |
|
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|||
|
92/114/EEG |
|
|
|
X |
X |
X |
|
|
|
|
|||
|
50. Kopplingsanordningar |
94/20/EG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|||
|
51. Brandfarlighet |
95/28/EG |
|
|
X |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
52. Bussar och långfärdsbussar |
2001/85/EG |
|
X |
X |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
53. Frontalkollision |
96/79/EG |
X |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
54. Sidokollisionsskydd |
96/27/EG |
X |
|
|
X |
|
|
|
|
|
|
|||
|
55. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
98/91/EG |
|
|
|
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|||
|
2000/40/EG |
|
|
|
|
X |
X |
|
|
|
|
|||
|
||||||||||||||
Tillägg
Förteckning över kraven för EG-typgodkännande av fordon som hör till kategori M1 och tillverkas i små serier.
(I förekommande fall med beaktande av senaste ändring av vart och ett av nedanstående särdirektiv)
|
|
Område |
Direktiv |
EGT |
M1 |
|
1 |
Ljudnivå: |
70/157/EEG |
A |
|
|
2 |
Avgaser |
70/220/EEG |
A |
|
|
3 |
Bränsletankar/bakre underkörningsskydd |
70/221/EEG |
B |
|
|
4 |
Utrymme för bakre registreringsskylt |
70/222/EEG |
B |
|
|
5 |
Styrkraft |
70/311/EEG |
C |
|
|
6 |
Dörrlås och -gångjärn |
70/387/EEG |
C |
|
|
7 |
Ljudsignalanordningar |
70/388/EEG |
B |
|
|
8 |
Backspeglar |
71/127/EEG |
X (7) B (9) |
|
|
9 |
Bromsutrustning |
71/320/EEG |
A |
|
|
10 |
Radioavstörning |
72/245/EEG |
A (6) C (8) |
|
|
11 |
Föroreningar från dieselmotorer |
72/306/EEG |
A |
|
|
12 |
Inredningsdetaljer |
74/60/EEG |
C |
|
|
13 |
Stöldskydd |
74/61/EEG |
A |
|
|
14 |
Sammanstötningsskydd för styrmekanismen |
74/297/EEG |
C |
|
|
15 |
Sätenas hållfasthet |
74/408/EEG |
C |
|
|
16 |
Utskjutande delar |
74/483/EEG |
C |
|
|
17 |
Hastighetsmätare och backväxel |
75/443/EEG |
B |
|
|
18 |
Föreskrivna skyltar |
76/114/EEG |
B |
|
|
19 |
Förankring av bilbälten |
76/115/EEG |
B |
|
|
20 |
Belysnings- och ljussignalanordningarnas installering |
76/756/EEG |
B |
|
|
21 |
Reflexanordningar |
76/757/EEG |
X |
|
|
22 |
Breddmarkeringslyktor, främre sidopositionslyktor, bakre sidopositionslyktor, stopplyktor och varsellyktor |
76/758/EEG |
X |
|
|
23 |
Körriktningsvisare |
76/759/EEG |
X |
|
|
24 |
Bakre skyltlyktor |
76/760/EEG |
X |
|
|
25 |
Huvudstrålkastare (inklusive glödlampor) |
76/761/EEG |
X |
|
|
26 |
Främre dimljus |
76/762/EEG |
X |
|
|
27 |
Bogseringsanordningar |
77/389/EEG |
B |
|
|
28 |
Bakre dimljus |
77/538/EEG |
X |
|
|
29 |
Backningsstrålkastare |
77/539/EEG |
X |
|
|
30 |
Parkeringsljus |
77/540/EEG |
X |
|
|
31 |
Bilbälten |
77/541/EEG |
A (7) B (9) |
|
|
32 |
Siktfält framåt |
77/649/EEG |
A |
|
|
33 |
Märkning av manöverorgan |
78/316/EEG |
X |
|
|
34 |
Avfrostnings-/avimningsanordningar |
78/317/EEG |
C |
|
|
35 |
Vindrutetorkare- och spolare |
78/318/EEG |
C |
|
|
36 |
Värmesystem |
2001/56/EG |
C |
|
|
37 |
Hjulskydd |
78/549/EEG |
B |
|
|
38 |
Huvudstöd |
78/932/EEG |
C |
|
|
39 |
Bränsleförbrukning |
80/1268/EEG |
A |
|
|
40 |
Motoreffekt |
80/1269/EEG |
C |
|
|
41 |
Gasformiga föroreningar från dieselmotorer |
88/77/EEG |
A |
|
|
44 |
Mått och vikter (personbilar) |
92/21/EEG |
C |
|
|
45 |
Säkerhetsglas |
92/22/EEG |
X (7) B (9) |
|
|
46 |
Däck |
92/23/EEG |
X (7) B (9) |
|
|
50 |
Kopplingsanordningar |
94/20/EG |
X |
|
|
53 |
Frontalkollision |
96/79/EG |
Ej tillämpligt |
|
|
54 |
Sidokollisionsskydd |
96/27/EG |
Ej tillämpligt |
Symbol
|
X |
: |
Fullständig överensstämmelse med direktivet krävs; EG-typgodkännandeintyg skall utfärdas; produktionsöverensstämmelse skall säkerställas. |
|
A |
: |
Inga undantag förutom dem som anges i särdirektivet. Typgodkännandeintyg och typgodkännandemärke krävs inte. Provningsrapporter skall sammanställas av en anmäld teknisk tjänst. |
|
B |
: |
De tekniska föreskrifterna i särdirektivet skall iakttas. De provningar som föreskrivs enligt direktivet skall vara fullständigt utförda; om godkännandemyndigheten är införstådd med detta får dessa utföras av tillverkaren själv; han kan få tillstånd att utfärda den tekniska rapporten; något typgodkännandeintyg behöver inte utfärdas och typgodkännande krävs inte. |
|
C |
: |
Tillverkaren skall visa för godkännandemyndigheten att de allmänna kraven i särdirektivet har iakttagits. |
Ej tillämpligt Detta direktiv är inte tillämpligt (inga krav).
DEL II
När hänvisning sker till ett särdirektiv, skall ett godkännande som utfärdats i enlighet med följande föreskrifter från FN:s ekonomiska kommission för Europa (med hänsyn tagen till räckvidden (10) och till ändringar av de föreskrifter som är förtecknade nedan) uppfattas som alternativ till ett EG-typgodkännande som beviljats i enlighet med relevant särdirektiv i tabellen i del I.
Dessa föreskrifter har gemenskapen anslutit sig till i egenskap av avtalsslutande part till FN:s ekonomiska kommission för Europa ”1958 års reviderade Genève-avtal” genom rådets beslut 97/836/EG, eller följande rådsbeslut i enlighet med artikel 3.3 i det beslutet.
Alla ytterligare ändringar av de FN/ECE-föreskrifter som anges nedan skall anses vara likvärdiga, i enlighet med artikel 4.2 i beslut 97/836/EG (11).
|
Område |
FN-ECE-föreskrift i sin grundversion |
Ändringsserie |
||
|
1. Ljudnivåer |
51 |
02 |
||
|
1. Reservljuddämparsystem |
59 |
00 |
||
|
2. Avgaser |
83 |
03 |
||
|
2. Ersättningskatalysator |
103 |
00 |
||
|
3. Bakre underkörningsskydd |
58 |
01 |
||
|
3. Bränsletankar |
34 |
01 |
||
|
3. Bränsletankar |
67 |
01 |
||
|
3. Bränsletankar |
110 |
00 |
||
|
5. Styrkraft |
79 |
01 |
||
|
6. Dörrlås och -gångjärn |
11 |
02 |
||
|
7. Ljudsignalanordningar |
28 |
00 |
||
|
8. Backspeglar |
46 |
01 |
||
|
9. Bromsutrustning |
13 |
09 |
||
|
9. Bromsutrustning |
13H |
00 |
||
|
9. Bromsar (bromsbelägg) |
90 |
01 |
||
|
10. Radioavstörning |
10 |
02 |
||
|
11. Föroreningar från dieselmotorer |
24 |
03 |
||
|
12. Inredningsdetaljer |
21 |
01 |
||
|
13. Stöldskydd |
18 |
02 |
||
|
13. Startspärr |
97 |
00 |
||
|
13. Larmsystem |
97 |
00 |
||
|
14. Sammanstötningsskydd för styrmekanismen |
12 |
03 |
||
|
15. Sätenas hållfasthet |
17 |
06 |
||
|
15. Sätenas hållfasthet (bussar och långfärdsbussar) |
80 |
01 |
||
|
16. Utskjutande delar |
26 |
02 |
||
|
17. Hastighetsmätare |
39 |
00 |
||
|
19. Förankring av bilbälten |
14 |
04 |
||
|
20. Belysnings- och ljussignalanordningarnas installering |
48 |
01 |
||
|
21. Reflexanordningar |
3 |
02 |
||
|
7 |
02 |
||
|
22. Varsellyktor |
87 |
00 |
||
|
22. Sidopositionslyktor |
91 |
00 |
||
|
23. Körriktningsvisare |
6 |
01 |
||
|
24. Bakre skyltlyktor |
4 |
00 |
||
|
25. Huvudstrålkastare (R2 och HS1) |
1 |
01 |
||
|
25. Sealed beam-strålkastare |
5 |
02 |
||
|
25. Strålkastare (H1, H2, H3, HB3, HB4, H7, och/eller H8) |
8 |
04 |
||
|
25. Strålkastare (H4) |
20 |
02 |
||
|
25. Sealed beam-strålkastare (halogen) |
31 |
02 |
||
|
37 |
03 |
||
|
25. Strålkastare med gasurladdningslampor |
98 |
00 |
||
|
99 |
00 |
||
|
26. Främre dimljus |
19 |
02 |
||
|
28. Bakre dimljus |
38 |
00 |
||
|
29. Backningsstrålkastare |
23 |
00 |
||
|
30. Parkeringsljus |
77 |
00 |
||
|
31. Bilbälten |
16 |
04 |
||
|
31. Fasthållningsanordningar för barn |
44 |
03 |
||
|
38. Huvudstöd (i kombination med säten) |
17 |
06 |
||
|
38. Huvudstöd |
25 |
04 |
||
|
39. Bränsleförbrukning |
101 |
00 |
||
|
40. Motoreffekt |
85 |
00 |
||
|
41. Gasformiga föroreningar från dieselmotorer |
49 |
02 |
||
|
42. Sidoskydd |
73 |
00 |
||
|
45. Säkerhetsglas |
43 |
00 |
||
|
46. Däck, motorfordon och släpfordon till dessa |
30 |
02 |
||
|
46. Däck, fordon i nyttotrafik och släpfordon till dessa |
54 |
00 |
||
|
64 |
00 |
||
|
47. Hastighetsbegränsande anordningar |
89 |
00 |
||
|
52. Överbyggnadens styrka (bussar) |
66 |
00 |
||
|
57. Främre underkörningsskydd |
93 |
00 |
DEL III
Förteckning över de FN/ECE-föreskrifter som gemenskapen har anslutit sig till och som är obligatoriska för EG-typgodkännande
|
Område |
Föreskrift nr |
Genomförandedatum |
Tillämplighet |
|||||||||
|
M1 |
M2 |
M3 |
N1 |
N2 |
N3 |
O1 |
O2 |
O3 |
O4 |
|||
|
1. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(1) Fordon i den här kategorin skall utrustas med en anläggning för avfrostning och avimning av vindrutan med tillräcklig kapacitet.
(2) Fordon i den här kategorin skall utrustas med vindrutetorkare och -spolare med tillräcklig kapacitet.
(3) Kraven i direktiv 94/20/EG gäller endast fordon som är försedda med kopplingsanordning.
(4) Kraven i direktiv 98/91/EG gäller endast i de fall då tillverkare ansöker om EG-typgodkännande av ett fordon som är avsett för transport av farligt gods.
(5) I väntan på att relevanta ändringar av direktiv 70/221/EEG skall antas för att även LPG- och CNG-tankar skall omfattas, krävs för LPG- eller CNG-fordon fordonsgodkännande i enlighet med FN/ECE-föreskrift 6701 eller 110.
(6) Elektronisk underenhet
(7) Komponent
(8) Fordon
(9) Installationsanvisningar
(10) Om särdirektiven innehåller monteringsföreskrifter, gäller dessa även för komponenter och separata tekniska enheter som godkänts enligt förordningar utfärdade av FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE).
(11) Se UN/ECE TRANS/WP.29/343 i dess senaste version för ytterligare ändringar.
BILAGA V
FÖRFARANDEN VID EG-TYPGODKÄNNANDE AV FORDON
|
1. |
Vid ansökan skall EG-typgodkännandemyndigheten
|
|
2. |
Det antal fordon som skall kontrolleras enligt punkt 1 c måste vara tillräckligt stort för att möjliggöra en tillfredsställande kontroll av de olika kombinationer ansökan gäller på följande punkter:
|
|
3. |
Om det saknas godkännandeintyg för något av de relevanta särdirektiven, måste EG-typgodkännandemyndigheten
|
BILAGA VI
MALL A
Största format: A4 (210 × 297 mm)
INTYG OM EG-TYPGODKÄNNANDE AV FORDON
Typgodkännandemyndighetens stämpel
|
Meddelande om:
|
||||||||||
|
av en typ av:
|
med avseende på direktiv 70/156/EEG senast ändrat genom direktiv .../ ... /EG
EG-typgodkännandenummer:
Skäl för utvidgning:
AVSNITT I
|
0.1. |
Fabrikat (tillverkarens varumärke): ... |
|
0.2. |
Typ: ... |
|
0.2.1. |
Varumärke(n) (2): ... |
|
0.3. |
Identifiering av typ om sådan finns märkt på fordonet: ... |
|
0.3.1. |
Märkningens placering: ... |
|
0.4. |
Fordonskategori (3): ... |
|
0.5. |
Namn på och adress till tillverkaren av det färdigbyggda fordonet (1): ... |
Namn på och adress till tillverkaren av grundfordonet (1) (4): ...
Namn på och adress till tillverkaren av det ej färdigbyggda fordonets senaste tillverkningsetapp (1) (4): ...
Namn på och adress till tillverkaren av det avslutade fordonet (1) (4): ...
|
0.8. |
Namn på och adress till tillverkaren av det avslutade fordonet: ... |
AVSNITT II
Jag intygar härmed att tillverkarens beskrivning i bifogade dokument med upplysningar om det ovan angivna fordonet/fordonen (varav EG-typgodkännandemyndigheten har tagit ut ett prov/prover som tillverkaren har tillhandahållit som prototyp/er/för fordonstypen) är riktig och att de bifogade provningsresultaten gäller denna fordonstyp.
1. För färdigbyggda och avslutade fordon/varianter (5):
Fordonstypen uppfyller/uppfyller inte (5) de tekniska kraven i samtliga tillämpliga särdirektiv enligt föreskrifterna i bilaga IV och bilaga XI (5) (6) till direktiv 70/156/EEG.
2. För ej färdigbyggda fordon/varianter (5):
Fordonstypen uppfyller/uppfyller inte (5) de tekniska kraven i de särdirektiv som finns förtecknade i tabellen på sidan 2.
3. Godkännandet beviljas/vägras/återkallas (5).
4. Godkännandet beviljas i enlighet med artikel 19 och giltigheten för godkännande är således begränsad till dag/månad/år.
(Ort) (Underskrift) (Datum)
Bilagor:
Informationsmaterial.
Provningsresultat (se bilaga VIII).
Namn och exempel på namnteckning(ar) för den eller de personer på företaget som har befogenhet att underteckna intyg om överensstämmelse samt intyg om deras befattning i företaget.
Anm.: Om denna mall används för typgodkännande enligt artiklarna 19, 21 eller 22, får rubriken ”Intyg om EG-typgodkännande” endast användas
|
— |
då kommissionen, i det fall som avses i artikel 19, har beslutat att tillåta medlemsstaten att bevilja ett typgodkännande i enlighet med detta direktiv |
|
— |
för fordon i kategori M1 som är typgodkända enligt det förfarande som anges i artikel 21. |
INTYG OM EG-TYPGODKÄNNANDE
Sida 2
Detta EG-typgodkännande grundas på, i fråga om ej färdigbyggda och avslutade fordon eller varianter, följande godkännande(n) av ej färdigbyggda fordon:
Etapp 1: Tillverkare av grundfordonet: ...
EG-typgodkännandenummer: ...
Datum: ...
Tillämpligt på varianter: ...
Etapp 2: Tillverkare: ...
EG-typgodkännandenummer: ...
Datum: ...
Tillämpligt på varianter: ...
Etapp 3: Tillverkare: ...
EG-typgodkännandenummer: ...
Datum: ...
Tillämpligt på varianter: ...
I de fall som godkännandet omfattar en eller flera ej färdigbyggda varianter skall de varianter som är färdigbyggda eller avslutade anges.
Färdigbyggda/avslutade varianter:
Förteckning över krav som är tillämpliga på den godkända ej färdigbyggda fordonstypen eller varianten. (Efter vad som är tillämpligt, med beaktande av räckvidd och senaste ändring för vart och ett av nedan angivna särdirektiv)
|
Punkt |
Område |
Direktiv |
Senast ändrat |
Tillämpligt på varianter |
|
|
|
|
|
|
(Ange endast de ämnen för vilka det finns ett EG-typgodkännande enligt särdirektiv.)
I fråga om fordon avsedda för särskilda ändamål, beviljade undantag eller särskilda bestämmelser som tillämpas i enlighet med bilaga XI och undantag som beviljats i enlighet med artikel 19.
|
Direktiv |
Punkt nummer |
Typ av godkännande och form av undantag |
Tillämpligt på varianter |
|
|
|
|
|
Tillägg
Förteckning över de direktiv som fordonstypen överensstämmer med
(skall endast fyllas i vid typgodkännande enligt artikel 6.3)
|
Område |
Direktiv nr (7) |
Ändrat genom |
Tillämpligt på varianter |
||
|
1. Ljudnivåer |
70/157/EEG |
|
|
||
|
2. Avgaser |
70/220/EEG |
|
|
||
|
3. Bränsletankar/bakre underkörningsskydd |
70/221/EEG |
|
|
||
|
4. Utrymme för bakre registreringsskylt |
70/222/EEG |
|
|
||
|
5. Styrkraft |
70/311/EEG |
|
|
||
|
6. Dörrlås och -gångjärn |
70/387/EEG |
|
|
||
|
7. Ljudsignalanordningar |
70/388/EEG |
|
|
||
|
8. Backspeglar |
71/127/EEG |
|
|
||
|
9. Bromsutrustning |
71/320/EEG |
|
|
||
|
10. Radioavstörning |
72/245/EEG |
|
|
||
|
11. Föroreningar från dieselmotorer |
72/306/EEG |
|
|
||
|
12. Inredningsdetaljer |
74/60/EEG |
|
|
||
|
13. Stöldskydd |
74/61/EEG |
|
|
||
|
74/297/EEG |
|
|
||
|
15. Sätenas hållfasthet |
74/408/EEG |
|
|
||
|
16. Utskjutande delar |
74/483/EEG |
|
|
||
|
17. Hastighetsmätare och backväxel |
75/443/EEG |
|
|
||
|
18. Föreskrivna skyltar |
76/114/EEG |
|
|
||
|
19. Förankring av bilbälten |
76/115/EEG |
|
|
||
|
20. Belysnings- och ljussignalanordningarnas installering |
76/756/EEG |
|
|
||
|
21. Reflexanordningar |
76/757/EEG |
|
|
||
|
76/758/EEG |
|
|
||
|
23. Körriktningsvisare |
76/759/EEG |
|
|
||
|
24. Bakre skyltlyktor |
76/760/EEG |
|
|
||
|
25. Huvudstrålkastare (inklusive glödlampor) |
76/761/EEG |
|
|
||
|
26. Främre dimljus |
76/762/EEG |
|
|
||
|
27. Bogseringsanordningar |
77/389/EEG |
|
|
||
|
28. Bakre dimljus |
77/538/EEG |
|
|
||
|
29. Backningsstrålkastare |
77/539/EEG |
|
|
||
|
30. Parkeringsljus |
77/540/EEG |
|
|
||
|
31. Bilbälten |
77/541/EEG |
|
|
||
|
32. Siktfält framåt |
77/649/EEG |
|
|
||
|
33. Märkning av manöverorgan |
78/316/EEG |
|
|
||
|
34. Avfrostnings-/avimningsanordningar |
78/317/EEG |
|
|
||
|
35. Vindrutetorkare- och spolare |
78/318/EEG |
|
|
||
|
36. Värmesystem |
2001/56/EG |
|
|
||
|
37. Hjulskydd |
78/549/EEG |
|
|
||
|
38. Huvudstöd |
78/932/EEG |
|
|
||
|
39. CO2-utsläpp/bränsleförbrukning |
80/1268/EEG |
|
|
||
|
40. Motoreffekt |
80/1269/EEG |
|
|
||
|
41. Gasformiga föroreningar från dieselmotorer |
88/77/EEG |
|
|
||
|
42. Sidoskydd |
89/297/EEG |
|
|
||
|
43. Stänkskyddsanordningar |
91/226/EEG |
|
|
||
|
44. Mått och vikter (personbilar) |
92/21/EEG |
|
|
||
|
45. Säkerhetsglas |
92/22/EEG |
|
|
||
|
46. Däck |
92/23/EEG |
|
|
||
|
47. Hastighetsbegränsande anordningar |
92/24/EEG |
|
|
||
|
97/27/EG |
|
|
||
|
49. Utskjutande delar på förarhytter |
92/114/EEG |
|
|
||
|
50. Kopplingsanordningar |
94/20/EG |
|
|
||
|
51. Brandfarlighet |
95/28/EG |
|
|
||
|
52. Bussar och långfärdsbussar |
2001/85/EG |
|
|
||
|
53. Frontalkollision |
96/79/EG |
|
|
||
|
54. Sidokollisionsskydd |
96/27/EG |
|
|
||
|
55. |
|
|
|
||
|
98/91/EG |
|
|
||
|
57. Främre underkörningsskydd |
2000/40/EG |
|
|
MALL B
(för typgodkännande av system eller typgodkännande av fordon med avseende på ett system)
Största format: A4 (210 × 297 mm)
INTYG OM EG-TYPGODKÄNNANDE AV FORDON
Typgodkännandemyndighetens stämpel
|
Meddelande om:
|
||||||||
|
av en systemtyp/fordonstyp med avseende på ett system (8) |
med avseende på direktiv .../ .../EG, senast ändrat genom direktiv .../ .../EG
EG-typgodkännandenummer: ...
Skäl för utvidgning: ...
AVSNITT I
|
0.1. |
Fabrikat (tillverkarens varumärke): ... |
|
0.2. |
Typ: ... |
|
0.2.1. |
Varumärke(n) (i förekommande fall): ... |
|
0.3. |
Identifiering av typ, om sådan finns märkt på fordonet (9): ... |
|
0.3.1. |
Märkningens placering: ... |
|
0.4. |
Fordonskategori (10): ... |
|
0.5. |
Tillverkarens namn och adress: ... |
|
0.8. |
Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar): ... |
AVSNITT II
|
1. |
Ytterligare information (i tillämpliga fall): se Addendum |
|
2. |
Teknisk tjänst som har ansvaret för att utföra provningar: ... |
|
3. |
Datum för provningsrapport: ... |
|
4. |
Provningsrapportens nummer: ... |
|
5. |
Eventuella anmärkningar: se Addendum |
|
6. |
Ort: ... |
|
7. |
Datum: ... |
|
8. |
Underskrift: ... |
Bilagor:
Tekniskt underlag
Provningsrapport
Addendum
till EG-typgodkännandeintyg nr ...
1. Ytterligare information
1.1 ... : ...
1.1.1. ... : ...
...
|
2. |
EG-typgodkännandenummer för varje komponent eller separat teknisk enhet som monterats på fordonet för att det skall uppfylla bestämmelserna i detta direktiv |
2.1. ... : ...
3. Anmärkningar
3.1. ... : ...
MALL C
(för typgodkännande av komponenter eller separata tekniska enheter)
Största format: A4 (210 × 297 mm)
INTYG OM EG-TYPGODKÄNNANDE AV FORDON
Typgodkännandemyndighetens stämpel
|
Meddelande om:
|
för en typ av komponenter eller separata tekniska enheter (11) |
med avseende på direktiv .../ .../EG, senast ändrat genom direktiv .../ .../EG
EG-typgodkännandenummer: ...
Skäl för utvidgning: ...
AVSNITT I
|
0.1. |
Fabrikat (tillverkarens varumärke): ... |
|
0.2. |
Typ: ... |
|
0.3. |
Identifiering av typ, om sådan finns märkt på komponenten eller den separata tekniska enheten (12) (13) |
|
0.3.1. |
Märkningens placering: ... |
|
0.5. |
Tillverkarens namn och adress: ... |
|
0.7. |
För komponenter och separata tekniska enheter: placering av EG-typgodkännandemärket och fastsättningsmetod: ... |
|
0.8. |
Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar): ... |
AVSNITT II
|
1. |
Ytterligare information (i tillämpliga fall): se Addendum |
|
2. |
Teknisk tjänst som har ansvaret för att utföra provningar: ... |
|
3. |
Datum för provningsrapport: ... |
|
4. |
Provningsrapportens nummer: ... |
|
5. |
Eventuella anmärkningar: se Addendum |
|
6. |
Ort: ... |
|
7. |
Datum: ... |
|
8. |
Underskrift: ... |
Bilagor:
Tekniskt underlag
Provningsrapport
Addendum
till EG-typgodkännandeintyg nr ...
1. Ytterligare information
1.1. ... : ...
1.1.1. ... : ...
...
2. Eventuella begränsningar för användningen av utrustningen/anordningen
2.1. ... : ...
3. Anmärkningar
3.1. ... : ...
(1) Stryk om ej tillämpligt.
(2) Om uppgiften inte finns tillgänglig när typgodkännandet beviljas, skall den kompletteras senast när fordonet introduceras på marknaden.
(3) Enligt definitionen i bilaga II A.
(4) Se sidan 2.
(5) Stryk om ej tillämpligt.
(6) Se sidan 2.
(7) Eller de FN/ECE-föreskrifter som anses vara likvärdiga.
(8) Stryk om ej tillämpligt.
(9) Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är relevanta för beskrivningen av det fordon, den komponent eller den separata tekniska enhet som omfattas av denna mall för den tekniska dokumentationen, skall dessa tecken ersättas av symbolen ”?” i dokumentationen (t.ex. ABC??123??).
(10) Enligt bilaga II avsnitt A.
(11) Stryk om ej tillämpligt.
(12) Stryk om ej tillämpligt.
(13) Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är relevanta för beskrivningen av det fordon, den komponent eller den separata tekniska enhet som omfattas av denna mall för den tekniska dokumentationen, skall dessa tecken ersättas av symbolen ”?” i dokumentationen (t.ex. ABC??123??).
BILAGA VII
NUMRERINGSSYSTEM FÖR EG-TYPGODKÄNNANDE (1)
|
1. |
EG-typgodkännandenummer skall bestå av fyra avsnitt för typgodkännanden av hela fordon och fem avsnitt för typgodkännanden av system, komponenter och separata tekniska enheter enligt beskrivning nedan. Avsnitten skall alltid åtskiljas med en asterisk. |
|
Avsnitt 1 |
: |
Bokstaven ”e” följd av numret för den medlemsstat som utfärdat EG-typgodkännandet:
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
Avsnitt 2 |
: |
Grunddirektivets nummer |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
Avsnitt 3 |
: |
Numret på det senaste ändringsdirektiv som är tillämpligt på EG-typgodkännandet.
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
Avsnitt 4 |
: |
Ett fyrsiffrigt följdnummer (då det är tillämpligt, med nollor först) vid EG-typgodkännande av hela fordon, samt fyr- eller femsiffrigt vid EG-typgodkännande enligt ett särdirektiv, för att ange grundtypgodkännandet. Nummerföljden skall börja med 0001 för varje grunddirektiv. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
Avsnitt 5 |
: |
Ett tvåsiffrigt följdnummer (då det är tillämpligt, med nollor först) för att ange utvidgningen. Nummerföljden skall börja från 00 för varje grundläggande godkännandenummer. |
|
2. |
Vid EG-typgodkännande av hela fordon skall avsnitt 2 utelämnas. |
I fråga om ett nationellt typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier enligt artikel 22 skall avsnitt 2 ersättas med bokstäverna NKS skrivet med versaler.
|
3. |
Endast på fordonets föreskrivna skylt(ar), skall avsnitt 5 utelämnas. |
|
4. |
Exempel på ett tredje systemgodkännande (hittills inte med någon förlängning) utfärdat av Frankrike för bromsdirektivet: |
e2*71/320*98/12*0003*00
eller
e2*88/77*91/542A*0003*00 i fråga om ett direktiv med två etapper för genomförande A och B.
|
5. |
Exempel på den andra förlängningen av det fjärde fordonstypgodkännande som utfärdats av Förenade kungariket: |
e11*98/14*0004*02
Direktiv 98/14/EG är det direktiv genom vilket artiklarna i direktiv 70/156/EEG senast ändrats.
|
6. |
Exempel på ett EG-typgodkännande av hela fordon som tillverkas i små serier som utfärdats av Luxemburg enligt artikel 21: |
e13*KS[... /... ]*0001*00
|
7. |
Exempel på ett nationellt EG-typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier som utfärdats av Nederländerna enligt artikel 22: |
e4*NKS*0001*00.
|
8. |
Exempel på EG-typgodkännandenummer som är stämplat på fordonets föreskrivna skylt(ar): |
e11*98/14*0004
Tillägg
EG-typgodkännandemärke för en komponent eller en separat teknisk enhet
|
1. |
EG-typgodkännandemärke för en komponent eller en separat teknisk enhet skall omfatta följande: |
|
1.1. |
En rektangel runt bokstaven ”e” följd av en bokstavs- eller sifferbeteckning för den medlemsstat som utfärdat EG-typgodkännandet för komponenten eller den separata tekniska enheten: 1 för Tyskland 2 för Frankrike 3 för Italien 4 för Nederländerna 5 för Sverige 6 för Belgien 9 för Spanien 11 för Förenade kungariket 12 för Österrike 13 för Luxemburg 17 för Finland 18 för Danmark 21 för Portugal 23 för Grekland 24 för Irland |
|
1.2. |
I närheten av rektangeln det grundläggande godkännandenumret, som finns i avsnitt 4 av typgodkännandenumret, föregånget av de två siffror som anger ordningsnumret för den senaste större tekniska ändringen av det tillämpliga särdirektivet. |
|
1.3. |
En eller flera tilläggssymboler ovanför rektangeln, så att det blir lättare att identifiera vissa egenskaper. Denna tilläggsinformation anges i detalj i de tillämpliga särdirektiven. |
|
2. |
Typgodkännandemärket för komponenten eller den separata tekniska enheten skall fästas vid den separata tekniska enheten eller komponenten på ett sådant sätt att det är outplånligt och tydligt läsbart. |
|
3. |
Ett exempel på typgodkännandemärke för komponenter eller separata tekniska enheter finns i addendumet. |
Addendum till tillägg
Exempel på ett typgodkännandemärke för komponenter
Förklaring: typgodkännandet ovan har utfärdats av Belgien som nummer 0004. 01 är ett ordningsnummer som anger nivån på de tekniska krav som denna komponent uppfyller. ordningsnumret tilldelas i enlighet med de tillämpliga särdirektiven.
Observera att tilläggssymbolerna inte visas i detta exempel.
(1) Komponenter och separata tekniska enheter skall markeras i enlighet med bestämmelserna i relevant särdirektiv.
BILAGA VIII
PROVNINGSRESULTAT
(Skall fyllas i av behöriga typgodkännandemyndigheter och bifogas fordonets EG-typgodkännandeintyg om godkännande)
I samtliga fall måste det tydligt anges för vilken variant och version som informationen gäller. En version får inte ha mer än ett resultat. Det är dock tillåtet med en kombination av flera resultat per version där det sämsta resultatet anges. I det senare fallet skall det förklaras att det sämsta resultatet anges för punkter som är markerade med en asterisk.
1. Resultat av ljudnivåprovningen
Numret på grunddirektivet och det senaste ändringsdirektivet som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om direktiv med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt:
|
Variant/version: |
... |
... |
... |
|
Under körning (dB(A)/E): |
... |
... |
... |
|
Stillastående(dB(A)/E): |
... |
... |
... |
|
vid varvtal (min-1): |
... |
... |
... |
2. Resultat av provningen av avgasutsläpp
Grunddirektiv (1):
|
— |
direktiv 70/220/EEG om utsläpp från motorfordon |
|
— |
direktiv 88/77/EEG om utsläpp från motorer för användning i fordon |
|
— |
direktiv 72/306/EEG om föroreningar från dieselmotorer |
2.1. Direktiv 70/220/EEG om utsläpp från motorfordon
Ange det senaste ändringsdirektiv som gäller för godkännandet. Ange även genomförandeetapp om det rör sig om direktiv med två eller fler genomförandeetapper: ...
Bränsle(n) (2) ... (diesel, bensin, LPG, naturgas, Bi-fuel: bensin/LPG, Bi-fuel: bensin/naturgas, etanol ... )
2.1.1. Provtyp I (3) utsläpp från fordon i provcykeln efter kallstart:
|
Variant/version: |
... |
... |
... |
|
CO |
... |
... |
... |
|
Kolväten |
... |
... |
... |
|
NOx |
|
|
|
|
Kolväten + NOx |
|
|
|
|
Partiklar |
... |
... |
... |
2.1.2. Provtyp II (4) utsläppskrav för att klara kraven för trafikdugligt skick:
Typ II, tomgångsprov vid lågt varvtal:
|
Variant/version: |
... |
... |
... |
|
CO % |
... |
... |
... |
|
Motorvarvtal |
... |
... |
... |
|
Motoroljetemperatur |
... |
... |
... |
Typ II, tomgångsvarvtal vid högt varvtal:
|
Variant/version: |
... |
... |
... |
|
CO % |
... |
... |
... |
|
Lambdavärde |
... |
... |
... |
|
Motorvarvtal |
... |
... |
... |
|
Motoroljetemperatur |
... |
... |
... |
2.1.3. Resultat av typ III-prov: ...
2.1.4. Resultat av typ IV-prov (förångningsprov): ... g/prov
2.1.5. Resultat av typ V-prov om hållbarhet:
|
— |
Hållbarhetskrav: 80 000 km/100 000 km/ej tillämpligt (5) |
|
— |
Försämringsfaktor DF: beräknad/fast (5) |
|
— |
Specificeringsvärde: |
CO: ...
Kolväten: ...
NOx: ...
2.1.6. Resultat av typ VI-prov för utsläpp vid låga omgivningstemperaturer:
|
Variant/version: |
... |
... |
... |
|
CO g/km |
... |
... |
... |
|
Kolväten g/km |
... |
... |
... |
2.1.7. OBD: ja/nej (6)
2.2. Direktiv 88/77/EEG om utsläpp från motorer för användning i fordon.
Ange det senaste ändringsdirektiv som gäller för godkännandet. Ange även genomförandeetapp om det rör sig om direktiv med två eller fler genomförandeetapper: ...
Bränsle(n) (7): ... (diesel, bensin, LPG, naturgas, etanol... )
2.2.1. Resultat av ESC-provet (8)
CO: ... g/kWh
THC: ... g/kWh
NOx: ... g/kWh
PT: ... g/kWh
2.2.2. Resultat av ELR-provet (8)
Rökvärde: ... m-1
2.2.3. Resultat av ETC-provet (8)
CO: ... g/kWh
THC: ... g/kWh (8)
NMHC: ... g/kWh (8)
CH4: ... g/kWh (8)
NOx: ... g/kWh
PT: ... g/kWh (8)
2.3. Direktiv 72/306/EEG om föroreningar från dieselmotorer
Ange det senaste ändringsdirektiv som gäller för godkännandet. Ange även genomförandeetapp om det rör sig om direktiv med två eller fler genomförandeetapper: ...
2.3.1. Provresultat vid fullgasacceleration
|
Variant/version: |
... |
... |
... |
|
Korrigerat värde för absorptionskoefficienten (m-1): |
... |
... |
... |
|
Normalt tomgångsvarvtal |
... |
... |
... |
|
Maximalt varvtal |
... |
... |
... |
|
Oljetemperatur (min./max.) |
... |
... |
... |
3. Resultat av provningen av CO2-utsläpp/bränsleförbrukning: (9) (10)
Numret på grunddirektivet och det senaste ändringsdirektiv som gäller godkännandet:
|
Variant/version: |
... |
... |
... |
|
CO2 (utsläppsmängd) (stadstrafik) (g/km) |
... |
... |
... |
|
CO2 (utsläppsmängd) (landsvägskörning) (g/km) |
... |
... |
... |
|
CO2 (utsläppsmängd) (blandad körning) (g/km) |
... |
... |
... |
|
Bränsleförbrukning (stadstrafik) (l/100 km) (11) |
... |
... |
... |
|
Bränsleförbrukning (landsvägskörning) (l/100 km) (11) |
... |
... |
... |
|
Bränsleförbrukning (blandad körning) (l/100 km) (11) |
... |
... |
... |
(1) I tillämpliga fall.
(2) Anges i de fall begränsningar för bränslet är tillämpliga (t.ex. L-område eller H-område för naturgas).
(3) Upprepa uppgifterna för bensin och gasformigt bränsle i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin eller ett gasformigt bränsle. Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften endast skall användas i nödfall och vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, skall anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasformigt bränsle.
(4) Upprepa uppgifterna för bensin och gasformigt bränsle i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin eller ett gasformigt bränsle. Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften endast skall användas i nödfall och vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, skall anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasformigt bränsle.
(5) Stryk om ej tillämpligt.
(6) Stryk om ej tillämpligt.
(7) Anges i de fall begränsningar för bränslet är tillämpliga (t.ex. L-område eller H-område för naturgas).
(8) I tillämpliga fall.
(9) Stryk om ej tillämpligt.
(10) Upprepa uppgifterna för bensin och gasformigt bränsle i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin eller ett gasformigt bränsle. Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften endast skall användas i nödfall och vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, skall anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasformigt bränsle.
(11) För fordon som drivs med naturgas skall ”l/100 km” bytas ut mot ”m3/100 km”.
BILAGA IX
EG-INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE
För färdigbyggda/avslutade (1) fordon
DEL I
(Största format: A4 (210 × 297 mm) eller vikt A4-format)
Sida 1
Undertecknad: ...
(Fullständigt namn)
intygar härmed att nedanstående fordon:
|
0.1. |
Fabrikat (tillverkarens varumärke): ... |
|
0.2. |
Typ: ... |
variant (2): ...
version (2): ...
|
0.2.1. |
Varumärke(n): ... |
|
0.4. |
Kategori: ... |
|
0.5. |
Namn på och adress till tillverkaren av grundfordonet: ... Namn på och adress till tillverkaren av det ej färdigbyggda fordonets senaste tillverkningsetapp (1): |
|
0.6. |
Placering av föreskrivna skyltar: ... |
Fordonets identifieringsmärkning:
Placering av fordonets identifieringsnummer på chassit: ...
baserat på den typ/de typer av fordon som beskrivs i EG-typgodkännandet (1)
Grundfordon: ...
Tillverkare: ...
EG-typgodkännandenummer: ...
Datum: ...
Etapp 2: Tillverkare: ...
EG-typgodkännandenummer:
Datum: ...
överensstämmer i alla avseenden med den färdigbyggda/avslutade (3) typen som beskrivs i
EG-typgodkännandenummer: ...
Datum: ...
Fordonet får utan ytterligare EG-typgodkännanden registreras varaktigt i medlemsstater som har höger/vänstertrafik (4) och som tillämpar metersystemet/brittisk (5) standard för hastighetsmätare.
(Ort) (Datum)
(Underskrift) (Befattning)
Bilagor (gäller endast fordonstyper som tillverkas i flera etapper). Intyg om överensstämmelse skall lämnas för varje etapp.
Sida 2
För färdigbyggda eller avslutade fordon i kategori M1
(De värden och enheter som anges nedan är de som återfinns i de relevanta direktivens EG-typgodkännandedokumentation. När det gäller provningar av produktionsöverensstämmelse, måste värdena verifieras i enlighet med de metoder som fastställts i de relevanta direktiven med beaktande av provningstoleranser för produktionsöverensstämmelsen som finns i dessa direktiv.)
|
1. |
Antal axlar: ... och hjul: ... |
|
2. |
Drivaxlar: ... |
|
3. |
Hjulbas: ... mm |
|
5. |
Spårvidd för varje axel: 1. ... mm 2. ... mm 3. ... mm |
|
6.1. |
Längd: ... mm |
|
7.1. |
Bredd: ... mm |
|
8. |
Höjd: ... mm |
|
11. |
Bakre överhäng: ... mm |
|
12.1. |
Fordonets vikt i körklart skick med karosseri: ... kg |
|
14.1. |
Största tekniskt tillåtna vikt inklusive last... kg |
|
14.2. |
Viktens fördelning mellan axlarna: 1. ... kg 2. ... kg 3. ... kg etc. |
|
14.3. |
Tekniskt tillåten vikt på varje axel: 1. ... kg 2. ... kg 3. ... kg etc. |
|
16. |
Högsta tillåtna taklast: ... kg |
|
17. |
Högsta vikt för släpfordon (bromsat): ... kg (obromsat): ... kg |
|
18. |
Högsta tekniskt tillåtna tågvikt: ... kg |
|
19.1. |
Högsta tekniskt tillåtna vikt på kopplingspunkten till släpfordmotorfordonet: ... kg |
|
20. |
Motortillverkare: ... |
|
21. |
Motorkod enligt märkningen på motorn: ... |
|
22. |
Funktionssätt: ... |
|
22.1. |
Direktinsprutning: ja/nej (6) |
|
23. |
Antal cylindrar och cylinderarrangemang: ... |
|
24. |
Slagvolym: ... cm3 |
|
25. |
Bränsle: ... |
|
26. |
Maximal nettoeffekt: ... kW vid... min-1 |
|
27. |
Koppling (typ): ... |
|
28. |
Växellåda (typ): ... |
|
29. |
Utväxlingsförhållanden: 1. ... 2. ... 3. ... 4. ... 5. ... 6. ... |
|
30. |
Slutlig utväxling: ... |
|
32. |
Däck och hjul: axel 1: axel 2: axel 3: (för däck i kategori Z som är avsedda för fordon vars maximihastighet överstiger 300 km/t, skall väsentliga däcksuppgifter anges) |
|
34. |
Styrning, typ av servosystem: ... |
|
35. |
Kort beskrivning av bromssystemet: ... |
|
37. |
Typ av karosseri: ... |
|
38. |
Fordonskategori (7): ... |
|
41. |
Dörrarnas utformning och antal: ... |
|
42.1. |
Säten (antal och placering): ... |
|
43.1. |
EG-typgodkännandemärke för eventuell kopplingsanordning: ... |
|
44. |
Maximihastighet: ... km/h |
|
45. |
Ljudnivå: |
Numret på grunddirektivet och det senaste ändringsdirektivet som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om direktiv med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt:
Stillastående: ... dB(A) vid motorvarvtal ... min-1
Under körning: ... dB(A)
|
46.1. |
Avgasutsläpp (8): Numret på grunddirektivet och det senaste ändringsdirektivet som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om direktiv med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt:
|
|
46.2. |
CO2-utsläpp/bränsleförbrukning (8): Numret på grunddirektivet och det senaste ändringsdirektivet som gäller EG-typgodkännandet: ...
|
|
47. |
Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:
|
|
50. |
Anmärkningar: ... |
|
51. |
Undantag: ... |
Sida 2
För färdigbyggda eller avslutade fordon i kategorierna M2 och M3
(De värden och enheter som anges nedan är de som återfinns i de relevanta direktivens typgodkännandedokumentation. När det gäller provningar av produktionsöverensstämmelse, måste värdena verifieras i enlighet med de metoder som fastställts i de relevanta direktiven med beaktande av provningstoleranser för produktionsöverensstämmelsen som finns i dessa direktiv.)
|
1. |
Antal axlar: ... och hjul: ... |
|
2. |
Drivaxlar: ... |
|
3. |
Hjulbas: ... mm |
|
5. |
Spårvidd för varje axel: 1. ... mm 2. ... mm 3. ... mm 4. ... mm |
|
6.1. |
Längd: ... mm |
|
6.3. |
Avstånd mellan fordonets front och kopplingsanordningens centrum: ... mm |
|
7.1. |
Bredd: ... mm |
|
8. |
Höjd: ... mm |
|
10.1. |
Markyta som täcks av fordonet: ... m2 |
|
11. |
Bakre överhäng: ... mm |
|
12.1. |
Fordonets vikt i körklart skick med karosseri: ... kg |
|
14.1. |
Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last: ... kg |
|
14.2. |
Fördelning av vikten på axlarna: 1. ... kg 2. ... kg 3. ... kg 4. ... kg |
|
14.4. |
Tekniskt tillåten vikt på varje axel/axelgrupp: 1. ... kg 2. ... kg 3. ... kg 4. ... kg |
|
16. |
Högsta tillåtna taklast: ... kg |
|
17. |
Högsta vikt för släpfordon (bromsat): ... kg (obromsat): ... kg |
|
18. |
Högsta tekniskt tillåtna tågvikt: ... kg |
|
19.1. |
Högsta tekniskt tillåtna vikt på kopplingspunkten till motorfordonet: ... kg |
|
20. |
Motortillverkare: |
|
21. |
Motorkod enligt märkningen på motorn: ... |
|
22. |
Funktionssätt: ... |
|
22.1. |
Direktinsprutning: ja/nej (10) |
|
23. |
Antal cylindrar och cylinderarrangemang: ... |
|
24. |
Slagvolym: ... cm3 |
|
25. |
Bränsle: ... |
|
26. |
Maximal nettoeffekt: ... kW vid ... min-1 |
|
27. |
Koppling (typ): ... |
|
28. |
Växellåda (typ): ... |
|
29. |
Utväxlingsförhållanden: 1. ... 2. ... 3. ... 4. ... 5. ... 6. ... |
|
30. |
Slutlig utväxling: ... |
|
32. |
Däck och hjul: axel 1: ... axel 2: ... axel 3: ... axel 4: ... |
|
33.1. |
Drivaxel/drivaxlar utrustad(e) med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (10) |
|
34. |
Styrning, typ av servosystem: ... |
|
35. |
Kort beskrivning av bromssystemet: ... |
|
36. |
Tryck i matningssystemet för släpfordonets bromssystem: ... bar |
|
37. |
Typ av karosseri: ... |
|
41. |
Dörrarnas utformning och antal: ... |
|
42.2. |
Antal sittplatser förutom förarplatsen: ... |
|
42.3. |
Antal ståplatser: ... |
|
43.1. |
EG-typgodkännandemärke för eventuell kopplingsanordning |
|
44. |
Maximihastighet: ... km/h |
|
45. |
Ljudnivå: |
Numret på grunddirektivet och det senaste ändringsdirektivet som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om direktiv med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt:
Stillastående: ... dB(A) vid motorvarvtal ... min-1
Under körning: ... dB(A)
|
46.1. |
Avgasutsläpp (11): Numret på grunddirektivet och det senaste ändringsdirektivet som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om direktiv med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt:
|
|
47. |
Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:
|
|
50. |
Anmärkningar: ... |
|
51. |
Undantag: ... |
Sida 2
För färdigbyggda eller avslutade fordon i kategorierna N1, N2 och N3
(De värden och enheter som anges nedan är de som återfinns i de relevanta direktivens EG-typgodkännandedokumentation. När det gäller provningar av produktionsöverensstämmelse, måste värdena verifieras i enlighet med de metoder som fastställts i de relevanta direktiven med beaktande av provningstoleranser för produktionsöverensstämmelsen som finns i dessa direktiv.)
|
1. |
Antal axlar: ... och hjul: ... |
|
2. |
Drivaxlar: ... |
|
3. |
Hjulbas: ... mm |
|
4.1. |
Vändskivans placering (maximi- och minimivärde i fråga om justerbara vändskivor): ... mm |
|
5. |
Spårvidd för varje axel: 1. ... mm 2. ... mm 3. ... mm 4. ... mm |
|
6.1. |
Längd: ... mm |
|
6.3. |
Avstånd mellan fordonets front och kopplingsanordningens centrum: ... mm |
|
6.5. |
Lastytans längd: ... mm |
|
7.1. |
Bredd: ... mm |
|
8. |
Höjd: ... mm |
|
10.2. |
Markyta som täcks av fordonet (endast N2 och N3): ... m2 |
|
11. |
Bakre överhäng: ... mm |
|
12.1. |
Fordonets vikt i körklart skick med karosseri: ... kg |
|
14.1. |
Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last: ... kg |
|
14.2. |
Fördelning av vikten på axlarna: 1. ... kg 2. ... kg 3. ... kg 4. ... kg |
|
14.4. |
Tekniskt tillåten vikt på varje axel/axelgrupp: 1. ... kg 2. ... kg 3. ... kg 4. ... kg |
|
15. |
Placering av lyftbar(a) eller belastningsbar(a) axel/axlar: ... |
|
17. |
Högsta tekniskt tillåtna släpvagnsvikt hos motorfordonet i fråga om |
|
17.1. |
Släpvagn: ... |
|
17.2. |
Påhängsvagn: ... |
|
17.3. |
Släpkärra: ... |
|
17.4. |
Högsta tekniskt tillåtna vikt för släpfordon (obromsat): ... kg |
|
18. |
Högsta tekniskt tillåtna tågvikt: ... kg |
|
19.1. |
Högsta tekniskt tillåtna vikt på kopplingspunkten till motorfordonet: ... kg |
|
20. |
Motortillverkare: ... |
|
21. |
Motorkod enligt märkningen på motorn: ... |
|
22. |
Funktionssätt: ... |
|
22.1. |
Direktinsprutning: ja/nej (12) |
|
23. |
Antal cylindrar och cylinderarrangemang: ... |
|
24. |
Slagvolym: ... cm3 |
|
25. |
Bränsle: ... |
|
26. |
Maximal nettoeffekt: ... kW vid ... min-1 |
|
27. |
Koppling (typ): ... |
|
28. |
Växellåda (typ): ... |
|
29. |
Utväxlingsförhållanden: 1. ... 2. ... 3. ... 4. ... 5. ... 6. ... |
|
30. |
Slutlig utväxling: ... |
|
32. |
Däck och hjul: axel 1: ... axel 2: ... axel 3: ... axel 4: ... |
|
33.1. |
Drivaxel/drivaxlar utrustad(e) med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (13) |
|
34. |
Styrning, typ av servosystem: ... |
|
35. |
Kort beskrivning av bromssystemet: ... |
|
36. |
Tryck i matningssystemet för släpfordonets bromssystem: ... bar |
|
37. |
Typ av karosseri: ... |
|
38. |
Fordonets färg (14) (gäller endast N1): ... |
|
39. |
Tankvolym (gäller endast tankfordon): ... m3 |
|
40. |
Maximalt kranmomentvärde: ... KNm |
|
41. |
Dörrarnas utformning och antal: ... |
|
42.1. |
Säten (antal och placering): ... |
|
43.1. |
EG-typgodkännandemärke för eventuell kopplingsanordning |
|
44. |
Maximihastighet: ... km/h |
|
45. |
Ljudnivå: |
Numret på grunddirektivet och det senaste ändringsdirektivet som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om direktiv med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt:
Stillastående: ... dB(A) vid motorvarvtal ... min-1
Under körning: ... dB(A)
|
46.1. |
Avgasutsläpp (15): Numret på grunddirektivet och det senaste ändringsdirektivet som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om direktiv med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt:
|
|
47. |
Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:
|
|
48.1. |
EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera farligt gods: ja/klass(er): ... /nej (16) |
|
48.2. |
EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera vissa djur: ja/klass(er): ... /nej (16) |
|
50. |
Anmärkningar: ... |
|
51. |
Undantag: ... |
Sida 2
För färdigbyggda eller avslutade fordon i kategorierna O1, O2, O3 och O4
|
1. |
Antal axlar: ... och hjul: ... |
|
3. |
Hjulbas: ... mm |
|
5. |
Spårvidd för varje axel: 1. ... mm 2. ... mm 3. ... mm |
|
6.1. |
Längd: ... mm |
|
6.4. |
Avståndet mellan fordonets bakre del och kopplingsanordningens centrum: ... mm |
|
6.5. |
Lastytans längd: ... mm |
|
7.1. |
Bredd: ... mm |
|
8. |
Höjd: ... mm |
|
10.3. |
Markyta som täcks av fordonet (gäller endast O2, O3 och O4) ... m2 |
|
11. |
Bakre överhäng: ... mm |
|
12.1. |
Fordonets vikt i körklart skick med karosseri: ... kg |
|
14.1. |
Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last: ... kg |
|
14.5. |
Fördelning av vikten på axlarna och, när det gäller en påhängsvagn eller släpkärra, belastning på kopplingspunkten: 1. ... kg 2. ... kg 3. ... kg kopplingspunkten: ... kg |
|
14.6. |
Tekniskt tillåten vikt på varje axel/axelgrupp: 1. kg 2. kg 3. och, när det gäller en påhängsvagn eller släpkärra, belastning på kopplingspunkten: ... kg |
|
15. |
Placering av lyftbar(a) eller belastningsbar(a) axel/axlar: ... |
|
19.2. |
För kopplingsanordningar i klasserna B, D, E och H: högsta tillåtna vikt för dragfordonet (T) eller för fordonskombinationen (om T < 32 000 kg): ... kg |
|
32. |
Däck och hjul: Axel 1: ... Axel 2: ... Axel 3: ... |
|
33.2. |
Axel/axlar utrustad(e) med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (17) |
|
34. |
Styrning, typ av servosystem: ... |
|
35. |
Kort beskrivning av bromssystemet: ... |
|
37. |
Typ av karosseri: ... |
|
39. |
Tankvolym (gäller endast tankfordon): ... m3 |
|
43.2. |
EG-typgodkännandemärke för kopplingsanordning: ... |
|
47. |
Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:
|
|
48.1. |
EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera farligt gods: ja/klass(er): ... /nej (18) |
|
48.2. |
EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera vissa djur: ja/klass(er): ... /nej (18) |
|
50. |
Anmärkningar: ... |
|
51. |
Undantag: ... |
DEL II
EG-INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE
För ej färdigbyggda fordon
(Största format: A4 (210 × 297 mm) eller vikt A4-format)
Sida 1
Undertecknad: ...
(Fullständigt namn)
intygar härmed att nedanstående fordon:
|
0.1. |
Fabrikat (tillverkarens varumärke): ... |
|
0.2. |
Typ: ... Variant (19): ... Version (19): ... |
|
0.2.1. |
Varumärke(n) (i förekommande fall): ... |
|
0.4. |
Kategori: ... |
|
0.5. |
Namn på och adress till tillverkaren av grundfordonet: ... Namn på och adress till tillverkaren av det ej färdigbyggda fordonets senaste tillverkningsetapp (20) |
|
0.6. |
Placering av föreskrivna skyltar: ... Fordonets identifieringsmärkning: ... Placering av fordonets identifieringsnummer på chassit: ... |
baserat på den typ/de typer av fordon som beskrivs i EG-typgodkännandet (20)
Grundfordon: Tillverkare: ...
EG-typgodkännandenummer: ...
Datum: ...
Etapp 2: ... Tillverkare: ...
EG-typgodkännandenummer: ...
Datum: ...
överensstämmer i alla avseenden med den ej färdigbyggda typen som beskrivs i
EG-typgodkännandenummer: ...
Datum: ...
Fordonet kan inte registreras varaktigt utan ytterligare EG-typgodkännande.
(Ort) (Datum) (Underskrift) (Befattning)
Bilagor: Intyg om överensstämmelse för varje etapp.
Sida 2
För ej färdigbyggda fordon i kategori M1
(De värden och enheter som anges nedan är de som återfinns i de relevanta direktivens EG-typgodkännandedokumentation. När det gäller provningar av produktionsöverensstämmelse, måste värdena verifieras i enlighet med de metoder som fastställts i de relevanta direktiven med beaktande av provningstoleranser för produktionsöverensstämmelsen som finns i dessa direktiv.)
|
1. |
Antal axlar: ... och hjul: ... |
|
2. |
Drivaxlar: ... |
|
3. |
Hjulbas: ... mm |
|
5. |
Spårvidd för varje axel: 1. ... mm 2. ... mm 3. ... mm |
|
6.2. |
Det färdigbyggda fordonets största tillåtna längd: ... mm |
|
7.2. |
Det färdigbyggda fordonets största tillåtna bredd: ... mm |
|
9.1. |
Tyngdpunktens höjd: ... mm |
|
9.2. |
Största tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: ... mm |
|
9.3. |
Minsta tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: ... mm |
|
13.1. |
Det färdigbyggda fordonets minsta tillåtna vikt: ... kg |
|
13.2. |
Fördelning av vikten på axlarna: 1. ... kg 2. ... kg 3. ... kg |
|
14.1. |
Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last: ... kg |
|
14.2. |
Fördelning av vikten på axlarna: 1. ... kg 2. ... kg 3. ... kg |
|
14.3. |
Tekniskt tillåten vikt på varje axel: 1. ... kg 2. ... kg 3. ... kg |
|
16. |
Högsta tillåtna taklast: ... kg |
|
17. |
Högsta vikt för släpfordon (bromsat): ... kg (obromsat): ... kg |
|
18. |
Högsta tekniskt tillåtna tågvikt: ... kg |
|
19.1. |
Högsta tekniskt tillåtna vikt på kopplingspunkten till släpfordmotorfordonet: ... kg |
|
20. |
Motortillverkare: ... |
|
21. |
Motorkod enligt märkningen på motorn: ... |
|
22. |
Funktionssätt: ... |
|
22.1. |
Direktinsprutning: ja/nej (21) |
|
23. |
Antal cylindrar och cylinderarrangemang: ... |
|
24. |
Slagvolym: ... cm3 |
|
25. |
Bränsle: ... |
|
26. |
Maximal nettoeffekt: ... kW vid... min-1 |
|
27. |
Koppling (typ): ... |
|
28. |
Växellåda (typ): ... |
|
29. |
Utväxlingsförhållanden: 1. ... 2. ... 3. ... 4. ... 5. ... 6. ... |
|
30. |
Slutlig utväxling: ... |
|
32. |
Däck och hjul: Axel 1: ... Axel 2: ... Axel 3: ... |
|
34. |
Styrning, typ av servosystem: ... |
|
35. |
Kort beskrivning av bromssystemet: ... |
|
41. |
Dörrarnas utformning och antal: ... |
|
42.1. |
Säten (antal och placering): ... |
|
43.1. |
EG-typgodkännandemärke för eventuell kopplingsanordning |
|
43.3. |
Typer eller klasser av kopplingsenheter som kan monteras: ... |
|
43.4. |
Karakteristiska värden (22): D... /V... /S... /U... |
|
45. |
Ljudnivå: Numret på grunddirektivet och det senaste ändringsdirektivet som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om direktiv med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt: ... Stillastående: ... dB(A) vid motorvarvtal... min-1 Under körning: ... dB(A) |
|
46.1. |
Avgasutsläpp (22): Numret på grunddirektivet och det senaste ändringsdirektivet som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om direktiv med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt: ... 1. Provförfarande: ... CO: ... Kolväten: ... NOx: ... HC + NOx: ... Rök (korrigerat värde för absorptionskoefficienten (m-1)): Partiklar: ... 2. Provförfarande (i tillämpliga fall): ... CO: ... NOx: ... NMHC: ... THC: ... CH4: ... Partiklar: ... |
|
47. |
Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:
|
|
49. |
Chassi som endast är avsett för terrängfordon: ja/nej (23) |
|
50. |
Anmärkningar: ... |
|
51. |
Undantag: ... |
Sida 2
För ej färdigbyggda fordon i kategori M2 och M3
(De värden och enheter som anges nedan är de som återfinns i de relevanta direktivens typgodkännandedokumentation. När det gäller provningar av produktionsöverensstämmelse, måste värdena verifieras i enlighet med de metoder som fastställts i de relevanta direktiven med beaktande av provningstoleranser för produktionsöverensstämmelsen som finns i dessa direktiv.)
|
1. |
Antal axlar: ... och hjul: ... |
|
2. |
Drivaxlar: ... |
|
3. |
Hjulbas: ... mm |
|
5. |
Spårvidd för varje axel: 1. ... mm 2. ... mm 3. ... mm 4. ... mm |
|
6.2. |
Det färdigbyggda fordonets största tillåtna längd: ... mm |
|
6.3. |
Avstånd mellan fordonets front och kopplingsanordningens centrum: ... mm |
|
7.2. |
Det färdigbyggda fordonets största tillåtna bredd: ... mm |
|
9.1. |
Tyngdpunktens höjd: ... mm |
|
9.2. |
Största tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: ... mm |
|
9.3. |
Minsta tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: ... mm |
|
12.3. |
Det rena chassits vikt: ... kg |
|
13.1. |
Det färdigbyggda fordonets minsta tillåtna vikt: ... kg |
|
13.2. |
Fördelning av vikten på axlarna: 1. ... kg 2. ... kg 3. ... kg 4. ... kg |
|
14.1. |
Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last: ... kg |
|
14.2. |
Fördelning av vikten på axlarna: 1. ... kg 2. ... kg 3. ... kg 4. ... kg |
|
14.4. |
Tekniskt tillåten vikt på varje axel/axelgrupp: 1. ... kg 2. ... kg 3. ... kg 4. ... kg |
|
16. |
Högsta tillåtna taklast: ... kg |
|
17. |
Högsta vikt för släpfordon (bromsat): ... kg (obromsat): ... kg |
|
18. |
Högsta tekniskt tillåtna tågvikt: ... kg |
|
19.1. |
Högsta tekniskt tillåtna vikt på kopplingspunkten till motorfordonet: ... kg |
|
20. |
Motortillverkare: ... |
|
21. |
Motorkod enligt märkningen på motorn: ... |
|
22. |
Funktionssätt: ... |
|
22.1. |
Direktinsprutning: ja/nej (24) |
|
23. |
Antal cylindrar och cylinderarrangemang: ... |
|
24. |
Slagvolym: ... cm3 |
|
25. |
Bränsle: ... |
|
26. |
Maximal nettoeffekt: ... kW vid... min-1 |
|
27. |
Koppling (typ): ... |
|
28. |
Växellåda (typ): ... |
|
29. |
Utväxlingsförhållanden: 1. ... 2. ... 3. ... 4. ... 5. ... 6. ... |
|
30. |
Slutlig utväxling: ... |
|
32. |
Däck och hjul: axel 1: ... axel 2: ... axel 3: ... axel 4: ... |
|
33.1. |
Drivaxel/drivaxlar utrustad(e) med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (24) |
|
34. |
Styrning, typ av servosystem: ... |
|
35. |
Kort beskrivning av bromssystemet: ... |
|
36. |
Tryck i matningssystemet för släpfordonets bromssystem: ... bar |
|
41. |
Dörrarnas utformning och antal: |
|
43.1. |
EG-typgodkännandemärke för eventuell kopplingsanordning: ... |
|
43.3. |
Typer eller klasser av kopplingsenheter som kan monteras: ... |
|
43.4. |
Karakteristiska värden (24): D... /V... /S... /U... |
|
45. |
Ljudnivå: Numret på grunddirektivet och det senaste ändringsdirektivet som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om direktiv med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt: ... Stillastående: ... dB(A) vid motorvarvtal... min-1 Under körning: ... dB(A) |
|
46.1. |
Avgasutsläpp (25): Numret på grunddirektivet och det senaste ändringsdirektivet som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om direktiv med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt: ... 1. Provförfarande: ... CO: ... Kolväten: ... NOx: ... HC + NOx: ... Rök (korrigerat värde för absorptionskoefficienten (m-1)): ... Partiklar: ... 2. Provförfarande (i tillämpliga fall): ... CO: ... NOx: ... NMHC: ... THC: ... CH4: ... Partiklar: ... |
|
47. |
Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:
|
|
49. |
Chassi som endast är avsett för terrängfordon: ja/nej (26) |
|
50. |
Anmärkningar: ... |
|
51. |
Undantag: ... |
Sida 2
För ej färdigbyggda fordon i kategorierna N1, N2 och N3
(De värden och enheter som anges nedan är de som återfinns i de relevanta direktivens typgodkännandedokumentation. När det gäller provningar av produktionsöverensstämmelse, måste värdena verifieras i enlighet med de metoder som fastställts i de relevanta direktiven med beaktande av provningstoleranser för produktionsöverensstämmelsen som finns i dessa direktiv.)
|
1. |
Antal axlar: ... och hjul: ... |
|
2. |
Drivaxlar: ... |
|
3. |
Hjulbas: ... mm |
|
4.2. |
Maximi- och minimimått för vändskivan för släpfordonets dragfordon: ... mm |
|
5. |
Spårvidd för varje axel: 1. ... mm 2. ... mm 3. ... mm 4. ... mm |
|
6.2. |
Det färdigbyggda fordonets största tillåtna längd: ... mm |
|
6.3. |
Avstånd mellan fordonets front och kopplingsanordningens centrum: ... mm |
|
7.2. |
Det färdigbyggda fordonets största tillåtna bredd: ... mm |
|
9.1. |
Tyngdpunktens höjd: ... mm |
|
9.2. |
Största tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: ... mm |
|
9.3. |
Minsta tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: ... mm |
|
12.3. |
Det rena chassits vikt: ... kg |
|
13.1. |
Det färdigbyggda fordonets minsta tillåtna vikt: ... kg |
|
13.2. |
Fördelning av vikten på axlarna: 1. ... kg 2. ... kg 3. ... kg 4. ... kg |
|
14.1. |
Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last: ... kg |
|
14.2. |
Fördelning av vikten på axlarna: 1. ... kg 2. ... kg 3. ... kg 4. ... kg |
|
14.4. |
Tekniskt tillåten vikt på varje axel/axelgrupp: 1. ... kg 2. ... kg 3. ... kg 4. ... kg |
|
15. |
Placering av lyftbar(a) eller belastningsbar(a) axel/axlar: ... |
|
17. |
Högsta tekniskt tillåtna släpvagnsvikt hos motorfordonet i fråga om |
|
17.1. |
Släpvagn: ... |
|
17.2. |
Påhängsvagn: ... |
|
17.3. |
Släpkärra: ... |
|
17.4. |
Högsta tekniskt tillåtna släpvagnsvikt (obromsat): ... kg |
|
18. |
Högsta tekniskt tillåtna tågvikt: ... kg |
|
19.1. |
Högsta tekniskt tillåtna vikt på kopplingspunkten till släpfordmotorfordonet: ... kg |
|
20. |
Motortillverkare: ... |
|
21. |
Motorkod enligt märkningen på motorn: ... |
|
22. |
Funktionssätt: ... |
|
22.1. |
Direktinsprutning: ja/nej (27) |
|
23. |
Antal cylindrar och cylinderarrangemang: ... |
|
24. |
Slagvolym: ... cm3 |
|
25. |
Bränsle: ... |
|
26. |
Maximal nettoeffekt: ... kW vid ... min-1 |
|
27. |
Koppling (typ): |
|
28. |
Växellåda (typ): ... |
|
29. |
Utväxlingsförhållanden: 1. ... 2. ... 3. ... 4. ... 5. ... 6. ... |
|
30. |
Slutlig utväxling: ... |
|
32. |
Däck och hjul: axel 1: ... axel 2: ... axel 3: ... axel 4: ... |
|
33.1. |
Drivaxel/drivaxlar utrustad(e) med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (28) |
|
34. |
Styrning, typ av servosystem: ... |
|
35. |
Kort beskrivning av bromssystemet: ... |
|
36. |
Tryck i matningssystemet för släpfordonets bromssystem: ... bar |
|
41. |
Dörrarnas utformning och antal: ... |
|
42.1. |
Säten (antal och placering): ... |
|
43.1. |
EG-typgodkännandemärke för eventuell kopplingsanordning |
|
43.3. |
Typer eller klasser av kopplingsenheter som kan monteras: ... |
|
43.4. |
Karakteristiska värden (28): D ... /V ... /S ... /U ... |
|
45. |
Ljudnivå: Numret på grunddirektivet och det senaste ändringsdirektivet som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om direktiv med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt: ... Stillastående: ... dB(A) vid motorvarvtal... min-1 Under körning: ... dB(A) |
|
46.1. |
Avgasutsläpp (29): Numret på grunddirektivet och det senaste ändringsdirektiv som gäller för godkännandet. I fråga om direktiv med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt: ... 1. Provförfarande: ... CO: ... Kolväten: ... NOx: ... HC + NOx: ... Rök (korrigerat värde för absorptionskoefficienten (m-1)): ... Partiklar: ... 2. Provförfarande (i tillämpliga fall): ... CO: ... NOx: ... NMHC: ... CH4: ... Partiklar: ... |
|
47. |
Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:
|
|
48.1. |
EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera farligt gods: ... ja/klass(er): ... /nej (30) |
|
48.2. |
EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera vissa djur: ja/klass(er): ... /nej (30) |
|
49. |
Chassi som endast är avsett för terrängfordon: ja/nej (30) |
|
50. |
Anmärkningar: ... |
|
51. |
Undantag: ... |
Sida 2
För ej färdigbyggda fordon i kategorierna O1, O2, O33 och O4
|
1. |
Antal axlar: ... och hjul: ... |
|
3. |
Hjulbas: ... mm |
|
5. |
Spårvidd för varje axel: 1. ... mm 2. ... mm 3. ... mm |
|
6.2. |
Det färdigbyggda fordonets största tillåtna längd: ... mm |
|
6.4. |
Avståndet mellan fordonets bakre del och kopplingsanordningens centrum: ... mm |
|
7.2. |
Det färdigbyggda fordonets största tillåtna bredd: ... mm |
|
9.1. |
Tyngdpunktens höjd: ... mm |
|
9.2. |
Största tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: ... mm |
|
9.3. |
Minsta tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: ... mm |
|
12.3. |
Det rena chassits vikt: ... kg |
|
13.1. |
Det färdigbyggda fordonets minsta tillåtna vikt: ... kg |
|
13.2. |
Fördelning av vikten på axlarna: 1. ... kg 2. ... kg 3. ... kg |
|
14.1. |
Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last: ... kg |
|
14.5. |
Fördelning av vikten på axlarna och, när det gäller en påhängsvagn eller släpkärra, belastning på kopplingspunkten: 1. ... kg 2. ... kg 3. ... kg kopplingspunkten: ... kg |
|
14.6. |
Tekniskt tillåten vikt på varje axel/axelgrupp: 1. kg 2. kg 3. och, när det gäller en påhängsvagn eller släpkärra, belastning på kopplingspunkten: ... kg |
|
15. |
Placering av lyftbar(a) eller belastningsbar(a) axel/axlar: ... |
|
19.2. |
För kopplingsanordningar i klasserna B, D, E och H: högsta tillåtna vikt för dragfordonet (T) eller för fordonskombinationen (om T < 32 000 kg): ... kg |
|
32. |
Däck och hjul: Axel 1: ... Axel 2: ... Axel 3: ... Axel 4: ... |
|
33.2. |
Axel/axlar utrustad(e) med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (31) |
|
34. |
Styrning, typ av servosystem: ... |
|
35. |
Kort beskrivning av bromssystemet: ... |
|
43.2. |
Godkännandemärke för kopplingsenheten: ... |
|
43.3. |
Typer eller klasser av kopplingsenheter som kan monteras: ... |
|
43.4. |
Karakteristiska värden (31): D... /V... /S... /U... |
|
47. |
Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:
|
|
48.1. |
EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera farligt gods: ja/klass(er): ... /nej (32) |
|
48.2. |
EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera vissa djur: ja/klass(er): ... /nej (32) |
|
50. |
Anmärkningar: ... |
|
51. |
Undantag: ... |
(1) Stryk om ej tillämpligt.
(2) Ange även identifieringskoden som kan vara antingen numerisk eller kombinerad (siffra + bokstav). Koden får vara högst 25 positioner för en variant och 35 positioner för en version.
(3) Stryk om ej tillämpligt.
(4) Ange om fordonet är avsett för antingen vänster- eller högertrafik eller både vänster- och högertrafik.
(5) Ange om hastighetsmätaren är graderad i km/t eller i både km/t och miles/h.
(6) Stryk om ej tillämpligt.
(7) Ange endast någon av följande färger: vit, gul, orange, röd, violett, blå, grön, grå, brun eller svart.
(8) Upprepa uppgifterna för bensin och gasformigt bränsle i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin eller ett gasformigt bränsle. Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften endast skall användas i nödfall och vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, skall anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasformigt bränsle.
(9) Stryk om ej tillämpligt.
(10) Stryk om ej tillämpligt.
(11) Upprepa uppgifterna för bensin och gasformigt bränsle i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin eller ett gasformigt bränsle. Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften endast skall användas i nödfall och vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, skall anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasformigt bränsle.
(12) Stryk om ej tillämpligt.
(13) Stryk om ej tillämpligt.
(14) Ange endast någon av följande färger: vit, gul, orange, röd, violett, blå, grön, grå, brun eller svart.
(15) Upprepa uppgifterna för bensin och gasformigt bränsle i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin eller ett gasformigt bränsle. Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften endast skall användas i nödfall och vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, skall anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasformigt bränsle.
(16) Stryk om ej tillämpligt.
(17) Stryk om ej tillämpligt.
(18) Stryk om ej tillämpligt.
(19) Ange även identifieringskoden som kan vara antingen numerisk eller kombinerad (siffra + bokstav). Koden får vara högst 25 positioner för en variant och 35 positioner för en version.
(20) Stryk om ej tillämpligt.
(21) Stryk om ej tillämpligt.
(22) Stryk om ej tillämpligt.
(23) Stryk om ej tillämpligt.
(24) Stryk om ej tillämpligt.
(25) Upprepa uppgifterna för bensin och gasformigt bränsle i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin eller ett gasformigt bränsle. Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften endast skall användas i nödfall och vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, skall anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasformigt bränsle.
(26) Stryk om ej tillämpligt.
(27) Stryk om ej tillämpligt.
(28) Stryk om ej tillämpligt.
(29) Upprepa uppgifterna för bensin och gasformigt bränsle i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin eller ett gasformigt bränsle. Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften endast skall användas i nödfall och vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, skall anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasformigt bränsle.
(30) Stryk om ej tillämpligt.
(31) Stryk om ej tillämpligt.
(32) Stryk om ej tillämpligt.
BILAGA X
FÖRFARANDEN VID KONTROLL AV PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE
0. MÅL
Förfarandet vid kontroll av produktionsöverensstämmelse syftar till att säkerställa att varje fordon, system, komponent och separat teknisk enhet tillverkas och fortlöpande tillverkas i överensstämmelse med dess typgodkännande.
Förfarandet omfattar alltid kontroll av kvalitetsledningssystem, nedan kallat inledande kontroll (1), och kontroll av det område som skall godkännas samt produktrelaterade kontroller, nedan kallade rutiner för produktöverensstämmelse.
1. INLEDANDE KONTROLL
|
1.1. |
Innan EG-typgodkännandemyndigheten i en medlemsstat beviljar EG-typgodkännande, skall den kontrollera att det finns tillfredsställande rutiner och förfaranden som ger en effektiv kontroll av att komponenter, system, separata tekniska enheter och fordon överensstämmer med den godkända typen. |
|
1.2. |
Den myndighet som beviljar EG-typgodkännandet skall förvissa sig om att kraven i punkt 1.1 uppfylls. |
Myndigheten skall godta den inledande kontrollen och de inledande åtgärderna för produktöverensstämmelse enligt punkt 2 nedan, och skall vid behov ta hänsyn till någon av de åtgärder som anges i 1.2.1 till 1.2.3, eller, om så är lämpligt, en kombination av dessa åtgärder.
|
1.2.1. |
Den aktuella inledande kontrollen eller kontrollen av rutiner för produktöverensstämmelse skall utföras av den EG-typgodkännandemyndighet som beviljar typgodkännandet eller det organ som tillsatts för detta ändamål av EG-typgodkännandemyndigheten. |
|
1.2.1.1. |
För att bestämma hur omfattande den inledande kontrollen skall vara, kan EG-typgodkännandemyndigheten beakta följande information:
|
|
1.2.2. |
Den egentliga inledande kontrollen eller kontrollen av rutiner för produktöverensstämmelse kan även utföras av en EG-typgodkännandemyndighet i en annan medlemsstat eller av det organ som tillsatts för detta ändamål av den EG-typgodkännandemyndighet som utfärdar typgodkännanden. I sådant fall skall EG-typgodkännandemyndigheten i den andra medlemsstaten utfärda ett intyg om överensstämmelse som sammanfattar de områden och produktionsanläggningar samt de direktiv som den har ansett vara tillämpliga i fråga om den produkt/de produkter som har varit föremål för typgodkännande (2). När en EG-typgodkännandemyndighet i en medlemsstat mottar en ansökan om ett intyg om överensstämmelse från en EG-typgodkännandemyndighet i en annan medlemsstat, skall den förstnämnda EG-typgodkännandemyndigheten genast sända intyget om överensstämmelse eller meddela att den inte har den befogenhet som krävs för att kunna utfärda ett sådant intyg. Intyget om överensstämmelse bör omfatta:
|
|
1.2.3. |
Typgodkännandemyndigheten skall också godta intyg från tillverkaren som är godkänt enligt den harmoniserade standarden EN ISO 9002:1994 (som omfattar produktionslokalerna och den produkt (de produkter) som skall godkännas) eller EN ISO 9001:2000 med med tillåtet undantag av kraven som rör design och utveckling, stycke 7.3 ”Kundtillfredsställelse och ständiga förbättringar” (Customer satisfaction and Continual Improvement) eller motsvarande harmoniserad standard som uppfyller de första utvärderingskraven i punkt 1.2. Tillverkaren skall ge närmare upplysningar om intygets utfärdande och upplysa EG-typgodkännandemyndigheten om ändringar i giltighet eller omfattning. |
|
1.3. |
För EG-typgodkännandet för hela fordon behöver de inledande kontrollerna som utförs för beviljande av godkännanden av fordons system, komponenter och tekniska enheter inte upprepas, men skall kompletteras med en kontroll som omfattar de platser och verksamheter som rör monteringen av hela fordonet och som inte omfattas av tidigare kontroller. |
2. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE
|
2.1. |
Varje fordon, system, komponenter eller separat teknisk enhet som godkänns enligt detta direktiv eller enligt ett särdirektiv skall tillverkas på ett sådant sätt att de överensstämmer med den typ som godkänts enligt kraven i detta direktiv eller i ett särdirektiv som ingår i den fullständiga förteckning som återfinns i bilaga IV eller XI. |
|
2.2. |
Då EG-typgodkännandemyndigheten i en medlemsstat beviljar ett EG-typgodkännande skall den kontrollera att det finns lämpliga rutiner och dokumenterade kontrollplaner, som vid varje enskilt godkännande fastställs i samråd med tillverkaren och i vilka det anges fastställda tidsintervall för de provningar och därmed sammanhängande kontroller som är nödvändiga för att kontrollera fortlöpande överensstämmelse med den godkända typen, inklusive, i tillämpliga fall, sådana kontroller som anges i särdirektiven. |
|
2.3. |
Innehavaren av EG-typgodkännandet skall särskilt: |
|
2.3.1. |
förvissa sig om att det finns metoder för en effektiv kontroll av produkternas (fordonens, systemens, komponenternas eller de separata tekniska enheternas) överensstämmelse med den godkända typen och att dessa tillämpas, |
|
2.3.2. |
ha tillgång till den utrustning som behövs för att kontrollera överensstämmelsen med varje godkänd typ eller annan lämplig utrustning, |
|
2.3.3. |
se till att provningsdata eller kontrolldata arkiveras och att bilagorna ständigt hålls tillgängliga under en tidsrymd som fastställs i samråd med typgodkännandemyndigheten och som inte behöver överstiga tio år, |
|
2.3.4. |
analysera resultaten av varje typ av provning eller kontroll för att kontrollera och säkerställa att produktens egenskaper hålls konstanta inom ramen för normala avvikelser vid serietillverkning, |
|
2.3.5. |
se till att åtminstone de kontroller utförs som föreskrivs i detta direktiv och i tillämpliga särdirektiv enligt den fullständiga förteckning som återfinns i bilaga IV eller XI, |
|
2.3.6. |
om provtagningen vid en kontroll visar på bristande överensstämmelse, se till att detta leder till förnyad provtagning och förnyade kontroller samt att alla nödvändiga åtgärder skall vidtas för att återställa överensstämmelse i den aktuella tillverkningen. |
|
2.3.7. |
Vid EG-typgodkännande av hela fordon skall de kontroller som avses i punkt 2.3.5 inskränkas till sådana (kontroller) som gäller en riktig byggspecifikation i förhållande till intyget om godkännande och särskilt till det informationsdokument som anges i bilaga III och den information som erfordras för intyg om överensstämmelse i enlighet med bilaga IX till detta direktiv. |
3. FORTSATTA ÅTGÄRDER VID UTFÄRDANDE AV INTYG
|
3.1. |
Den myndighet som har beviljat EG-typgodkännandet kan när som helst undersöka de metoder som används för att kontrollera produktionsöverensstämmelse vid varje produktionsenhet. |
|
3.1.1. |
Normala åtgärder skall vara att övervaka effektiviteten hos de förfaranden som fastställts enligt 1.2 (inledande kontroll och produktöverensstämmelse) till denna bilaga: |
|
3.1.1.1. |
Kontrollåtgärder som utförs av ett certifieringsorgan (behörigt eller erkänt enligt punkt 1.2.3 i denna bilaga), skall anses uppfylla kraven enligt 3.1.1 i fråga om de förfaranden som fastställts vid den första bedömningen (punkt 1.2.3). |
|
3.1.1.2. |
Den normala frekvensen av dessa inspektioner (andra än enligt 3.1.1.1) av EG-typgodkännandemyndigheten skall säkerställa att de nödvändiga kontroller som utförs enligt avsnitten 1 och 2 i denna bilaga gås igenom med tidsintervall som typgodkännandemyndigheten finner lämpliga. |
|
3.2. |
Vid varje inspektion skall resultat från prover eller kontroller och produktionsjournaler hållas tillgängliga för inspektören, i synnerhet resultat från tester eller kontroller som krävs enligt punkt 2.2 i denna bilaga. |
|
3.3. |
Om det är lämpligt med hänsyn till kontrollens art får inspektören ta stickprover för kontroll i tillverkarens laboratorium (eller genom den tekniska tjänsten, om detta föreskrivs i särdirektivet). Minsta antal stickprover får fastställas i förhållande till resultaten från tillverkarens egen kontroll. |
|
3.4. |
Om kontrollnivån inte förefaller tillfredsställande eller om det anses nödvändigt att bestämma riktigheten av de provningar som utförts enligt punkt 3.2, skall inspektören välja ut stickprover som skall sändas till den tekniska tjänst som utförde provningarna i samband med typgodkännandet. |
|
3.5. |
Om det under inspektion eller kontrollöversyn har påvisats otillfredsställande resultat skall EG-typgodkännandemyndigheten se till att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att snarast möjligt återställa produktionsöverensstämmelse. |
(1) En vägledning angående planering och genomförandet av bedömningen finns i den harmoniserade standarden ISO 10011, del 1, 2-3, 1991.
(2) Dvs. relevant särdirektiv om den produkt som skall godkännas är ett system, en komponent eller en teknisk enhet, och direktiv 70/156/EEG om det är ett helt fordon.
BILAGA XI
FÖRESKRIFTERS TILLÄMPNING FÖR FORDON FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL
Tillägg 1
Campingbilar - ambulanser - likbilar
|
Punkt |
Område |
Direktiv |
M1 ≤ 2 500 (1) kg |
M1 > 2 500 (1) kg |
M2 |
M3 |
|
1 |
Ljudnivåer |
70/157/EEG |
H |
G+H |
G+H |
G+H |
|
2 |
Avgaser |
70/220/EEG |
Q |
G+Q |
G+Q |
G+Q |
|
3 |
Bränsletankar/bakre underkörningsskydd |
70/221/EEG |
F |
F |
F |
F |
|
4 |
Utrymme för bakre registreringsskylt |
70/222/EEG |
X |
X |
X |
X |
|
5 |
Styrkraft |
70/311/EEG |
X |
G |
G |
G |
|
6 |
Dörrlås och -gångjärn |
70/387/EEG |
B |
G+B |
|
|
|
7 |
Ljudsignalanordningar |
70/388/EEG |
X |
X |
X |
X |
|
8 |
Backspeglar |
71/127/EEG |
X |
G |
G |
G |
|
9 |
Bromsutrustning |
71/320/EEG |
X |
G |
G |
G |
|
10 |
Radioavstörning |
72/245/EEG |
X |
X |
X |
X |
|
11 |
Föroreningar från dieselmotorer |
72/306/EEG |
H |
H |
H |
H |
|
12 |
Inredningsdetaljer |
74/60/EEG |
C |
G+C |
|
|
|
13 |
Stöldskydd |
74/61/EEG |
X |
G |
G |
G |
|
14 |
Sammanstötningsskydd för styrmekanismen |
74/297/EEG |
X |
G |
|
|
|
15 |
Sätenas hållfasthet |
74/408/EEG |
D |
G+D |
G+D |
G+D |
|
16 |
Utskjutande delar |
74/483/EEG |
X för hytten, A för resterande delen |
G avser hytten, A för resterande delen |
|
|
|
17 |
Hastighetsmätare och backväxel |
75/443/EEG |
X |
X |
X |
X |
|
18 |
Föreskrivna skyltar |
76/114/EEG |
X |
X |
X |
X |
|
19 |
Förankring av bilbälten |
76/115/EEG |
D |
G+L |
G+L |
G+L |
|
20 |
Belysnings- och ljussignalanordningarnas installering |
76/756/EEG |
A+N |
A+G+N för hytten; A+N för resterande delen |
A+G+N för hytten; A+N för resterande delen |
A+G+N för hytten; A+N för resterande delen |
|
21 |
Reflexanordningar |
76/757/EEG |
X |
X |
X |
X |
|
22 |
Breddmarkerings-lyktor, främre sidopositionslyktor, bakre sidopositionslyktor, stopplyktor och varsellyktor |
76/758/EEG |
X |
X |
X |
X |
|
23 |
Körriktningsvisare |
76/759/EEG |
X |
X |
X |
X |
|
24 |
Bakre skyltlyktor |
76/760/EEG |
X |
X |
X |
X |
|
25 |
Huvudstrålkastare (inklusive |
glödlampor) |
76/761/EEG |
X |
X |
X |
|
26 |
Främre dimljus |
76/762/EEG |
X |
X |
X |
X |
|
27 |
Bogseringsanordningar |
77/389/EEG |
E |
E |
E |
E |
|
28 |
Bakre dimljus |
77/538/EEG |
X |
X |
X |
X |
|
29 |
Backningsstrålkastare |
77/539/EEG |
X |
X |
X |
X |
|
30 |
Parkeringsljus |
77/540/EEG |
X |
X |
X |
X |
|
31 |
Bilbälten |
77/541/EEG |
D |
G+M |
G+M |
G+M |
|
32 |
Siktfält framåt |
77/649/EEG |
X |
G |
|
|
|
33 |
Märkning av manöverorgan |
78/316/EEG |
X |
X |
X |
X |
|
34 |
Avfrostnings- avimningsanordningar |
78/317/EEG |
X |
G+O |
O |
O |
|
35 |
Vindrutetorkare- och spolare |
78/318/EEG |
X |
G+O |
O |
O |
|
36 |
Värmesystem |
2001/56/EG |
I |
G+P |
|
|
|
37 |
Hjulskydd |
78/549/EEG |
X |
G |
|
|
|
38 |
Huvudstöd |
78/932/EEG |
D |
G+D |
|
|
|
39 |
CO2-utsläpp/bränsleförbrukning |
80/1268/EEG |
N/A |
N/A |
|
|
|
40 |
Motoreffekt |
80/1269/EEG |
X |
X |
X |
X |
|
41 |
Gasformiga föroreningar från dieselmotorer |
88/77/EEG |
H |
G+H |
G+H |
G+H |
|
44 |
Mått och vikter (personbilar) |
92/21/EEG |
X |
X |
|
|
|
45 |
Säkerhetsglas |
92/22/EEG |
J |
G+J |
G+J |
G+J |
|
46 |
Däck |
92/23/EEG |
X |
G |
G |
G |
|
47 |
Hastighetsbegränsande anordningar |
92/24/EEG |
|
|
|
X |
|
48 |
Mått och vikter (för andra fordon än de som avses i punkt 44) |
97/27/EG |
|
|
X |
X |
|
50 |
Kopplingsanordningar |
94/20/EG |
X |
G |
G |
G |
|
51 |
Brandfarlighet |
95/28/EG |
|
|
|
G avser hytten, X avser resten |
|
52 |
Bussar och långfärdsbussar |
2001/85/EG |
|
|
A |
A |
|
53 |
Frontalkollision |
96/79/EG |
N/A |
N/A |
|
|
|
54 |
Sidokollisionsskydd |
96/27/EG |
N/A |
N/A |
|
|
(1) Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last.
Tillägg 2
Bepansrade fordon
|
Punkt |
Område |
Direktiv |
M1 |
M2 |
M3 |
N1 |
N2 |
N3 |
O1 |
O2 |
O3 |
O4 |
|
1 |
Ljudnivåer |
70/157/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|
2 |
Avgaser |
70/220/EEG |
A |
A |
A |
A |
A |
A |
|
|
|
|
|
3 |
Bränsletankar/bakre underkörningsskydd |
70/221/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
4 |
Utrymme för bakre registreringsskylt |
70/222/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
5 |
Styrkraft |
70/311/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
6 |
Dörrlås och -gångjärn |
70/387/EEG |
X |
|
|
X |
X |
X |
|
|
|
|
|
7 |
Ljudsignalanordningar |
70/388/EEG |
A+K |
A+K |
A+K |
A+K |
A+K |
A+K |
|
|
|
|
|
8 |
Backspeglar |
71/127/EEG |
A |
A |
A |
A |
A |
A |
|
|
|
|
|
9 |
Bromsutrustning |
71/320/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
10 |
Radioavstörning |
72/245/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
11 |
Föroreningar från dieselmotorer |
72/306/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|
12 |
Inredningsdetaljer |
74/60/EEG |
A |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
13 |
Stöldskydd |
74/61/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|
14 |
Sammanstötningsskydd för styrmekanismen |
74/297/EEG |
N/A |
|
|
N/A |
|
|
|
|
|
|
|
15 |
Sätenas hållfasthet |
74/408/EEG |
X |
D |
D |
D |
D |
D |
|
|
|
|
|
16 |
Utskjutande delar |
74/483/EEG |
A |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
17 |
Hastighetsmätare och backväxel |
75/443/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|
18 |
Föreskrivna skyltar |
76/114/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
19 |
Förankring av bilbälten |
76/115/EEG |
A |
A |
A |
A |
A |
A |
|
|
|
|
|
20 |
Belysnings- och ljussignalanordningarnas installering |
76/756/EEG |
A+N |
A+N |
A+N |
A+N |
A+N |
A+N |
A+N |
A+N |
A+N |
A+N |
|
21 |
Reflexanordningar |
76/757/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
22 |
Breddmarkeringslyktor, främre sidopositionslyktor, bakre sidopositionslyktor, stopplyktor och varsellyktor |
76/758/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
23 |
Körriktningsvisare |
76/759/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
24 |
Bakre skyltlyktor |
76/760/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
25 |
Huvudstrålkastare (inklusive glödlampor) |
76/761/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|
26 |
Främre dimljus |
76/762/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|
27 |
Bogseringsanordningar |
77/389/EEG |
A |
A |
A |
A |
A |
A |
|
|
|
|
|
28 |
Bakre dimljus |
77/538/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
29 |
Backningsstrålkastare |
77/539/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
30 |
Parkeringsljus |
77/540/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|
31 |
Bilbälten |
77/541/EEG |
A |
A |
A |
A |
A |
A |
|
|
|
|
|
32 |
Siktfält framåt |
77/649/EEG |
S |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
33 |
Märkning av manöverorgan |
78/316/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|
34 |
Avfrostningsavimningsanordningar |
78/317/EEG |
A |
O |
O |
O |
O |
O |
|
|
|
|
|
35 |
Vindrutetorkare- och spolare |
78/318/EEG |
A |
O |
O |
O |
O |
O |
|
|
|
|
|
36 |
Värmesystem |
2001/56/EG |
X |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
37 |
Hjulskydd |
78/549/EEG |
X |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
38 |
Huvudstöd |
78/932/EEG |
X |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
39 |
CO2-utsläpp/bränsleförbrukning |
80/1268/EEG |
N/A |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
Motoreffekt |
80/1269/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|
41 |
Gasformiga föroreningar från dieselmotorer |
88/77/EEG |
A |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|
42 |
Sidoskydd |
89/297/EEG |
|
|
|
|
X |
X |
|
|
X |
X |
|
43 |
Stänkskydds-anordningar |
91/226/EEG |
|
|
|
|
X |
X |
|
|
X |
X |
|
44 |
Mått och vikter (personbilar) |
92/21/EEG |
X |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
45 |
Säkerhetsglas |
92/22/EEG |
N/A |
N/A |
N/A |
N/A |
N/A |
N/A |
N/A |
N/A |
N/A |
N/A |
|
46 |
Däck |
92/23/EEG |
A |
A |
A |
A |
A |
A |
A |
A |
A |
A |
|
47 |
Hastighetsbegränsande anordningar |
92/24/EEG |
|
|
X |
|
X |
X |
|
|
|
|
|
48 |
Mått och vikter (för andra fordon än de som avses i punkt 44) |
97/27/EG |
|
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
49 |
Utskjutande delar på förarhytter |
92/114/EEG |
|
|
|
A |
A |
A |
|
|
|
|
|
50 |
Kopplingsanordningar |
94/20/EG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
51 |
Brandfarlighet |
95/28/EG |
|
|
X |
|
|
|
|
|
|
|
|
52 |
Bussar och långfärdsbussar |
2001/85/EG |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
53 |
Frontalkollision |
96/79/EG |
N/A |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
54 |
Sidokollisionsskydd |
96/27/EG |
N/A |
|
|
N/A |
|
|
|
|
|
|
|
56 |
Fordon avsedda för transport av farligt gods |
98/91/EG |
|
|
|
X (1) |
X (1) |
X (1) |
X (1) |
X (1) |
X (1) |
X (1) |
|
57 |
Främre underkörningsskydd |
2000/40/EG |
|
|
|
|
X |
X |
|
|
|
|
(1) Kraven i direktiv 98/91/EG gäller endast i de fall då tillverkare ansöker om EG-typgodkännande av ett fordon som är avsett för transport av farligt gods.
Tillägg 3
Andra fordon avsedda för särskilda ändamål (inklusive husvagnar)
Undantag medges endast om tillverkaren för typgodkännandemyndigheten kan visa att fordonet inte kan uppfylla kraven på grund av dess särskilda användning.
|
Punkt |
Område |
Direktiv |
M2 |
M3 |
N1 |
N2 |
N3 |
O1 |
O2 |
O3 |
O4 |
|
1 |
Ljudnivåer |
70/157/EEG |
H |
H |
H |
H |
H |
|
|
|
|
|
2 |
Avgaser |
70/220/EEG |
Q |
Q |
Q |
Q |
Q |
|
|
|
|
|
3 |
Bränsletankar/bakre underkörningsskydd |
70/221/EEG |
F |
F |
F |
F |
F |
X |
X |
X |
X |
|
4 |
Utrymme för bakre registreringsskylt |
70/222/EEG |
A+R |
A+R |
A+R |
A+R |
A+R |
A+R |
A+R |
A+R |
A+R |
|
5 |
Styrkraft |
70/311/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
6 |
Dörrlås och -gångjärn |
70/387/EEG |
|
|
B |
B |
B |
|
|
|
|
|
7 |
Ljudsignalanordningar |
70/388/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|
8 |
Backspeglar |
71/127/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|
9 |
Bromsutrustning |
71/320/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
10 |
Radioavstörning |
72/245/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
11 |
Föroreningar från dieselmotorer |
72/306/EEG |
H |
H |
H |
H |
H |
|
|
|
|
|
13 |
Stöldskydd |
74/61/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|
14 |
Sammanstötningsskydd för styrmekanismen |
74/297/EEG |
|
|
X |
|
|
|
|
|
|
|
15 |
Sätenas hållfasthet |
74/408/EEG |
D |
D |
D |
D |
D |
|
|
|
|
|
17 |
Hastighetsmätare och backväxel |
75/443/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|
18 |
Föreskrivna skyltar |
76/114/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
19 |
Förankring av bilbälten |
76/115/EEG |
D |
D |
D |
D |
D |
|
|
|
|
|
20 |
Belysnings- och ljussignalanordningarnas installering |
76/756/EEG |
A+N |
A+N |
A+N |
A+N |
A+N |
A+N |
A+N |
A+N |
A+N |
|
21 |
Reflexanordningar |
76/757/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
22 |
Breddmarkerings-lyktor, främre sidopositionslyktor, bakre sidopositionslyktor, stopplyktor och varsellyktor |
76/758/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
23 |
Körriktningsvisare |
76/759/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
24 |
Bakre skyltlyktor |
76/760/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
25 |
Huvudstrålkastare (inklusive glödlampor) |
76/761/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|
26 |
Främre dimljus |
76/762/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|
27 |
Bogseringsanordningar |
77/389/EEG |
A |
A |
A |
A |
A |
|
|
|
|
|
28 |
Bakre dimljus |
77/538/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
29 |
Backningsstrålkastare |
77/539/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
30 |
Parkeringsljus |
77/540/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|
31 |
Bilbälten |
77/541/EEG |
D |
D |
D |
D |
D |
|
|
|
|
|
33 |
Märkning av manöverorgan |
78/316/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|
34 |
Avfrostnings- avimningsanordningar |
78/317/EEG |
O |
O |
O |
O |
O |
|
|
|
|
|
35 |
Vindrutetorkare- och spolare |
78/318/EEG |
O |
O |
O |
O |
O |
|
|
|
|
|
40 |
Motoreffekt |
80/1269/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
|
41 |
Gasformiga föroreningar från dieselmotorer |
88/77/EEG |
H |
H |
H |
H |
H |
|
|
|
|
|
42 |
Sidoskydd |
89/297/EEG |
|
|
|
X |
X |
|
|
X |
X |
|
43 |
Stänkskydds-anordningar |
91/226/EEG |
|
|
|
X |
X |
|
|
X |
X |
|
45 |
Säkerhetsglas |
92/22/EEG |
J |
J |
J |
J |
J |
J |
J |
J |
J |
|
46 |
Däck |
92/23/EEG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
47 |
Hastighetsbegränsande anordningar |
92/24/EEG |
|
X |
|
X |
X |
|
|
|
|
|
48 |
Mått och vikter |
97/27/EG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
49 |
Utskjutande delar på förarhytter |
92/114/EEG |
|
|
X |
X |
X |
|
|
|
|
|
50 |
Kopplingsanordningar |
94/20/EG |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
51 |
Brandfarlighet |
95/28/EG |
|
X |
|
|
|
|
|
|
|
|
52 |
Bussar och långfärdsbussar |
2001/85/EG |
X |
X |
|
|
|
|
|
|
|
|
54 |
Sidokollisionsskydd |
96/27/EG |
|
|
A |
|
|
|
|
|
|
|
56 |
Fordon avsedda för transport av farligt gods |
98/91/EG |
|
|
|
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
57 |
Främre underkörningsskydd |
2000/40/EG |
|
|
|
X |
X |
|
|
|
|
Tillägg 4
Mobilkranar
|
Punkt |
Område |
Direktiv |
Mobilkranar i kategori N3 |
|
1 |
Ljudnivåer |
70/157/EEG |
T |
|
2 |
Avgaser |
70/220/EEG |
X |
|
3 |
Bränsletankar/bakre underkörningsskydd |
70/221/EEG |
X |
|
4 |
Utrymme för bakre registreringsskylt |
70/222/EEG |
X |
|
5 |
Styrkraft |
70/311/EEG |
X krabbstyrning tillåten |
|
6 |
Dörrlås och -gångjärn |
70/387/EEG |
A |
|
7 |
Ljudsignalanordningar |
70/388/EEG |
X |
|
8 |
Backspeglar |
71/127/EEG |
X |
|
9 |
Bromsutrustning |
71/320/EEG |
U |
|
10 |
Radioavstörning |
72/245/EEG |
X |
|
11 |
Föroreningar från dieselmotorer |
72/306/EEG |
X |
|
12 |
Inredningsdetaljer |
74/60/EEG |
X |
|
13 |
Stöldskydd |
74/61/EEG |
X |
|
15 |
Sätenas hållfasthet |
74/408/EEG |
D |
|
17 |
Hastighetsmätare och backväxel |
75/443/EEG |
X |
|
18 |
Föreskrivna skyltar |
76/114/EEG |
X |
|
19 |
Förankring av bilbälten |
76/115/EEG |
D |
|
20 |
Belysnings- och ljussignalanordningarnas installering |
76/756/EEG |
A + Y |
|
21 |
Reflexanordningar |
76/757/EEG |
X |
|
22 |
Breddmarkeringslyktor, främre sidopositionslyktor, bakre sidopositionslyktor, stopplyktor och varsellyktor |
76/758/EEG |
X |
|
23 |
Körriktningsvisare |
76/759/EEG |
X |
|
24 |
Bakre skyltlyktor |
76/760/EEG |
X |
|
25 |
Huvudstrålkastare (inklusive glödlampor) |
76/761/EEG |
X |
|
26 |
Främre dimljus |
76/762/EEG |
X |
|
27 |
Bogseringsanordningar |
77/389/EEG |
A |
|
28 |
Bakre dimljus |
77/538/EEG |
X |
|
29 |
Backningsstrålkastare |
77/539/EEG |
X |
|
30 |
Parkeringsljus |
77/540/EEG |
X |
|
31 |
Bilbälten |
77/541/EEG |
D |
|
33 |
Märkning av manöverorgan |
78/316/EEG |
X |
|
34 |
Avfrostnings- avimningsanordningar |
78/317/EEG |
O |
|
35 |
Vindrutetorkare- och spolare |
78/318/EEG |
O |
|
40 |
Motoreffekt |
80/1269/EEG |
X |
|
41 |
Gasformiga föroreningar från dieselmotorer |
88/77/EEG |
V |
|
42 |
Sidoskydd |
89/297/EEG |
X |
|
43 |
Stänkskyddsanordningar |
91/226/EEG |
X |
|
45 |
Säkerhetsglas |
92/22/EEG |
J |
|
46 |
Däck |
92/23/EEG |
A, under förutsättning att kraven i ISO 10571:1995 (E) eller ETRTO-normerna (1998) är uppfyllda |
|
47 |
Hastighetsbegränsande anordningar |
92/24/EEG |
X |
|
48 |
Mått och vikter |
97/27/EG |
X |
|
49 |
Utskjutande delar på förarhytter |
92/114/EEG |
X |
|
50 |
Kopplingsanordningar |
94/20/EG |
X |
|
57 |
Främre underkörningsskydd |
2000/40/EG |
X |
Bokstävernas betydelse
|
X |
Inga undantag förutom dem som anges i särdirektivet. |
|
N/A |
Detta direktiv är inte tillämpligt på detta fordon (inga krav). |
|
A |
Undantag medges, om fordonets särskilda användning gör det omöjligt att följa kraven helt. Tillverkaren skall för typgodkännandemyndigheten visa att fordonet inte kan uppfylla kraven på grund av dess särskilda användning. |
|
B |
Gäller endast dörrar vid säten som är avsedda för normal användning i vägtrafik, och om avståndet mellan punkten R på sätet och mittplanet på dörrytan, mätt vinkelrätt mot fordonets längsgående mittplan, inte överskrider 500 mm. |
|
C |
Gäller endast den del av fordonet som befinner sig framför det bakersta av de säten som är avsedda för normal användning i vägtrafik och endast huvudets islagsområde i enlighet med direktiv 74/60/EEG. |
|
D |
Gäller endast säten som är avsedda för normal användning i vägtrafik. Säten som är avsedda för användning i vägtrafik måste vara klart identifierbara för användarna, antingen med en symbol eller en skylt med lämplig text. |
|
E |
Endast framtill. |
|
F |
Ändring av tankningsrörets dragning och längd och omplacering av den inre tanken är tillåten. |
|
G |
Krav enligt kategorin grundfordon/ej färdigbyggt fordon (det som används för att bygga fordon avsett för särskilt ändamål). Vad gäller ej färdigbyggda/färdigbyggda fordon, är det godtagbart att fordonskraven för den motsvarande kategorin N (baserad på maxvikt) är uppfyllda. |
|
H |
Ändring av avgassystemets längd upp till 2 meter efter den sista ljuddämparen är tillåten utan ytterligare provning. |
|
I |
Gäller endast de värmesystem som inte är konstruerade särskilt för boendeändamål. |
|
J |
För all glasinsättning utom i förarens hytt (vindruta och sidoglas), skall materialet antingen vara av säkerhetsglas eller hård plast. |
|
K |
Ytterligare nödlarmsanordningar är tillåtna. |
|
L |
Gäller endast säten som är avsedda för normal användning i vägtrafik. Minsta kravet är förankringar för höftbälten i baksätet. Säten som är avsedda för användning i vägtrafik måste vara klart identifierbara för användarna, antingen med en symbol eller en skylt med lämplig text. |
|
M |
Gäller endast säten som är avsedda för normal användning i vägtrafik. Minsta kravet är höftbälten på alla platser i baksätet. Säten som är avsedda för användning i vägtrafik måste vara klart identifierbara för användarna, antingen med en symbol eller en skylt med lämplig text. |
|
N |
Förutsatt att alla obligatoriska belysningsanordningar är monterade och att den geometriska sikten inte påverkas. |
|
O |
Fordonet skall vara utrustat med ett adekvat system i främre delen. |
|
P |
Gäller endast de värmesystem som inte är konstruerade särskilt för boendeändamål. Fordonet skall vara utrustat med ett adekvat system i främre delen. |
|
Q |
Ändring av avgassystemets längd upp till 2 meter efter den sista ljuddämparen är tillåten utan ytterligare provning. Ett godkännande utfärdat för det mest representativa grundfordonet förblir giltigt oavsett om referensvikten ändras. |
|
R |
Under förutsättning att samtliga medlemsstaters registreringsskyltar kan monteras och förbli synliga. |
|
S |
Ljustransmissionsfaktorn måste vara minst 60 %, och A-stolparna får inte skymma mer än 10° av sikten. |
|
T |
Provet skall endast utföras med det färdigbyggda/avslutade fordonet. Fordonet kan provas i enlighet med direktiv 70/157/EEG, senast ändrat genom direktiv 1999/101/EG. Följande gränsvärden gäller för punkt 5.2.2.1. i bilaga I till direktiv 70/157/EEG: 81 dB(A) för fordon med en motoreffekt som är lägre än 75 kW, 83 dB(A) för fordon med en motoreffekt som är högre än 75 kW, men lägre än 150 kW, 84 dB(A) för fordon med en motoreffekt som är 150 kW eller mer. |
|
U |
Provet skall endast utföras med det färdigbyggda/avslutade fordonet. Fordon med upp till fyra axlar skall uppfylla samtliga krav i direktiv 71/320/EEG. Undantag medges för fordon med fler än fyra axlar, under följande förutsättningar: Undantagen skall vara motiverade av den särskilda konstruktionen. Bromskraven rörande parkeringsbroms, färdbroms och reservbroms i direktiv 71/320/EEG skall uppfyllas. |
|
V |
Överensstämmelse med direktiv 97/68/EG kan accepteras. |
|
Y |
Under förutsättning att alla obligatoriska ljusinstallationer är monterade. |
BILAGA XII
GRÄNSVÄRDEN FÖR SMÅ SERIER OCH SLUTSERIER
A. GRÄNSVÄRDEN FÖR SMÅ SERIER
|
1. |
Antalet enheter inom en fordonstyp som skall registreras, försäljas eller tas i bruk per år inom gemenskapen med tillämpning av artikel 21 får inte överstiga det antal enheter som anges nedan för aktuell fordonskategori.
|
|
2. |
Antalet enheter inom en fordonstyp som skall registreras, försäljas eller tas i bruk per år i en medlemsstat med tillämpning av artikel 22 får inte överstiga det antal enheter som anges nedan för aktuell fordonskategori.
|
B. GRÄNSVÄRDEN FÖR SLUTSERIER
Färdigbyggda och avslutade fordon som tas i bruk i varje medlemsstat enligt slutserieförfarandet skall begränsas på något av följande sätt som medlemsstaten
får välja:
|
— |
Det högsta antalet fordon av en eller flera typer får, i fråga om kategori M1, inte överstiga 10 % och i fråga om alla andra kategorier inte överstiga 30 % av det totala antalet fordon av samtliga berörda typer som togs i bruk i medlemsstaten i fråga under föregående år. Om 10 % respektive 30 % skulle vara färre än 100 fordon kan medlemsstaten tillåta ibruktagande av högst 100 fordon. |
|
— |
Fordon av alla typer skall begränsas till fordon för vilka giltigt intyg om överensstämmelse var utfärdat på tillverkningsdagen eller senare och som var giltigt minst 3 månader efter utfärdandedagen och där intyget senare blev ogiltigt på grund av ett särdirektiv som trädde i kraft. |
BILAGA XIII
FÖRTECKNING ÖVER EG-TYPGODKÄNNANDEN UTFÄRDADE ENLIGT SÄRDIREKTIV
Typgodkännande-myndighetens stämpel
Förteckningsnummer: ...
För perioden mellan den ... och den ...
Följande uppgifter skall anges på varje tilldelat, vägrat eller återkallat EG-typgodkännande under ovanstående period.
Tillverkare: ...
EG-typgodkännandenummer: ...
Skäl till utvidgningen (i förekommande fall): ...
Fabrikat: ...
Typ: ...
Utfärdandedatum: ...
Första utfärdandedatum (vid utvidgning): ...
BILAGA XIV
FÖRFARANDEN VID ETAPPVIS EG-TYPGODKÄNNANDE
1. ALLMÄNT
|
1.1. |
För att etappvis EG-typgodkännande skall kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt krävs samverkan av samtliga berörda tillverkare. Av denna anledning skall typgodkännandemyndigheterna, innan de utfärdar ett typgodkännande för en första eller senare etapp, försäkra sig om att det finns lämpliga metoder för tillhandahållande och utbyte av dokument och information mellan de berörda tillverkarna för att myndigheterna skall kunna försäkra sig om att det färdigbyggda fordonet uppfyller kraven i samtliga berörda särdirektiv i enlighet med bilaga IV och XI. Denna information skall omfatta uppgifter om godkännanden av berörda system, komponenter och enskilda tekniska enheter och om fordonsdelar som ingår i det ej färdigbyggda fordonet, men som ännu inte godkänts. |
|
1.2. |
EG-typgodkännanden i enlighet med denna bilaga skall utfärdas beroende på i vilket byggnadsstadium fordonet befinner sig och skall omfatta samtliga typgodkännanden som utfärdats för tidigare etapper. |
|
1.3. |
Varje tillverkare i en etappvis typgodkännandeprocess ansvarar för godkännande och överenstämmelse med den godkända typen ifråga om samtlliga system, komponenter eller separata tekniska enheter som han tillverkat, eller som han har kompletterat de fordon med som är under uppbyggnad från föregående etapp. Han ansvarar inte för sådant som godkänts i en föregående etapp, såvida han inte förändrar tidigare godkända delar i sådan utsträckning att det tidigare lämnade godkännandet inte längre är giltigt. |
2. FÖRFARANDET
Typgodkännandemyndigheterna måste
|
a) |
kontrollera att alla EG-typgodkännanden enligt särdirektiven är tillämpliga på lämplig standard i särdirektivet, |
|
b) |
se till att alla nödvändiga uppgifter, med beaktande av i vilket byggnadsstadium fordonet befinner sig i, finns med i underlaget, |
|
c) |
vad dokumentationen beträffar, se till att fordonsspecifikationerna och uppgifterna i del I i informationsdokumentet finns med bland uppgifterna i informationspaketet och/eller i EG-typgodkännandeintygen som utfärdats i enlighet med särdirektiven, och vad färdigbyggda fordon beträffar, när ett rubriknummer i del I i informationsdokument inte finns med i informationsmaterialet till något av särdirektiven skall de bekräfta att egenskapen eller delen i fråga överensstämmer med uppgifterna i informationsdokumentet, |
|
d) |
på ett urval på de fordonstyper som skall godkännas utföra inspektioner, eller se till att de utförs, av delar och system för att fastställa om fordonet/fordonen konstruerats i överensstämmelse med uppgifterna i informationsmaterialet när det gäller EG-typgodkännanden som utfärdats i enlighet med relevanta särdirektiv, |
|
e) |
i förekommande fall utföra nödvändiga installationskontroller av separata tekniska enheter, eller se till att de utförs. |
3. Det antal fordon som skall kontrolleras i enlighet med punkt 2 d måste vara tillräckligt för att det skall kunna ske en ordentlig kontroll av de olika kombinationerna som skall EG-typgodkännas beroende på vilket byggnadsstadium fordonet befinner sig i och i enlighet med nedanstående kriterier:
|
— |
motor, |
|
— |
växellåda, |
|
— |
drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar), |
|
— |
styraxlar (antal och placering), |
|
— |
utformning av karosseriet, |
|
— |
antal dörrar, |
|
— |
höger- eller vänsterstyrd, |
|
— |
antal säten, |
|
— |
utrustningens omfattning. |
4. IDENTIFIERING AV FORDONET
|
4.1. |
Fordonets identifieringsnummer
|
|
4.2. |
Tillverkarens extraskylt Under den andra och påföljande etapper skall varje tillverkare, förutom den obligatoriska skylt som föreskrivs i direktiv 76/114/EEG, på fordonet fästa en extra skylt. En mall för skylten finns i tillägget till denna bilaga. Skylten skall vara ordentligt fastsatt, på ett väl synligt och lättillgängligt ställe på en del av fordonet som inte kan förväntas bytas ut. Skylten skall på ett outplånligt sätt innehålla nedanstående information i den ordning som anges där:
Om ej annat föreskrivs ovan skall skylten uppfylla kraven i direktiv 76/114/EEG. |
(1) I de fall högsta tillåtma tågvikt i typgodkämandertapp ej ändret
Tillägg
MALL ÖVER TILLVERKARENS EXTRASKYLT
Nedanstående skall endast ses som ett exempel.
|
TILLVERKARENS NAMN (etapp 3) |
|
e2*98/14*2609 |
|
Etapp 3 |
|
WD9VD58D98D234560 |
|
|
|
1 500kg |
|
2 500kg |
|
1-700 kg |
|
2-810 kg |
BILAGA XV
FORDONETS URSPRUNGSINTYG
Tillverkarens intyg om grundfordon/ej färdigbyggda fordon i andra kategorier än M1
Intygets nummer:
Undertecknad förklarar härmed att det fordon som anges nedan har tillverkats i undertecknads fabrik och att det är ett fordon som nyligen tillverkats.
0.1. Fabrikat (tillverkarens varumärke): ...
0.2. Typ av fordon: ...
0.2.1. Varumärke(n): ...
0.3. Typidentifikationsmärkning: ...
0.6. Fordonets identifieringsmärkning: ...
0.8. Adress(er) till monteringsanläggning(ar): ...
Dessutom intygar undertecknad att fordonet vid leverans uppfyllde bestämmelserna i följande direktiv:
|
Område |
Direktiv |
EG-typgodkännandenummer |
Medlemsstat som utfärdar EG-typgodkännandet (1) |
|
1. Ljudnivå: |
|
|
|
|
2. Avgaser |
|
|
|
|
3. ... |
|
|
|
|
etc. |
|
|
|
Detta intyg har utfärdats i enlighet med bestämmelserna i bilaga XI till detta direktiv.
...
(Ort) (Underskrift) (Datum)
(1) Skall anges om uppgiften inte framgår av EG-typgodkännandenumret.
BILAGA XVI
TIDTABELL FÖR TILLÄMPNINGEN AV DETTA DIREKTIV NÄR DET GÄLLER TYPGODKÄNNANDE
|
Berörda kategorier |
Datum för tillämpning |
||
|
Nya fordonstyper (Frivilligt) |
Nya fordonstyper (Obligatoriskt) |
Befintliga fordonstyper (Obligatoriskt) |
|
|
M1 |
Ej tillämpligt (2) |
[...] (1) |
Ej tillämpligt |
|
Fordon avsedda för särskilda ändamål i kategori M1 |
[...] (1) |
1 januari 2012 (6 år) |
1 januari 2014 (8 år) |
|
Ej färdigbyggda och färdigbyggda fordon i kategori M1 |
[...] (1) |
1 januari 2009 (3 år) |
1 januari 2011 (5 år) |
|
Avslutade fordon i kategori M1 |
[...] (1) |
1 januari 2012 (6 år) |
1 januari 2014 (8 år) |
|
Ej färdigbyggda och färdigbyggda fordon i kategorierna N2, N3, M2, M3, O1, O2, O3, O4 |
[...] (1) |
1 januari 2010 (4 år) |
1 januari 2013 (7 år) |
|
Fordon avsedda för särskilda ändamål i kategorierna N1, N2, N3, M2, M3, O1, O2, O3, O4 |
[...] (1) |
1 januari 2013 (7 år) |
1 januari 2015 (9 år) |
|
Avslutade fordon i kategorierna N2, N3, M2, M3, O1, O2, O3, O4 |
[...] (1) |
1 januari 2013 (7 år) |
1 januari 2015 (9 år) |
|
(+) |
12 månader efter det att detta direktiv antagits. |
|
(++) |
Ej tillämpligt. |
BILAGA XVII
TIDSFRISTER FÖR INFÖRLIVANDE I NATIONELL LAGSTIFTNING AV DE UPPHÄVDA DIREKTIVEN
(som avses i artikel 46)
Del A
Direktiv 70/156/EEG och dess ändringsrättsakter
|
Direktiv |
Kommentarer |
|
Direktiv 70/156/EEG (1) |
|
|
Direktiv 78/315/EEG (2) |
|
|
Direktiv 78/547/EEG (3) |
|
|
Direktiv 80/1267/EEG (4) |
|
|
Direktiv 87/358/EEG (5) |
|
|
Direktiv 87/403/EEG (6) |
|
|
Direktiv 92/53/EEG (7) |
|
|
Direktiv 93/81/EEG (8) |
|
|
Direktiv 95/54/EG (9) |
Endast artikel 3 |
|
Direktiv 96/27/EG (10) |
Endast artikel 3 |
|
Direktiv 96/79/EG (11) |
Endast artikel 3 |
|
Direktiv 97/27/EG (12) |
Endast artikel 8 |
|
Direktiv 98/14/EG (13) |
|
|
Direktiv 98/91/EG (14) |
Endast artikel 3 |
|
Direktiv 2000/40/EG (15) |
Endast artikel 4 |
|
Direktiv 2001/92/EG (16) |
Endast artikel 3 |
|
Direktiv 2001/56/EG (17) |
Endast artikel 7 |
|
Direktiv 2001/85/EG (18) |
Endast artikel 4 |
|
Direktiv 2001/116/EG (19) |
|
|
Förordning (EG) nr 807/2003 (20) |
Endast punkt 2 i bilaga III |
DEL B
Tidsfrister för införlivande i nationell lagstiftning
|
Direktiv |
Tidsfrist för införlivande |
Tillämpningsdatum |
|
Direktiv 70/156/EEG (21) |
10 augusti 1971 |
|
|
Direktiv 78/315/EEG (22) |
30 juni 1979 |
|
|
Direktiv 78/547/EEG (23) |
15 december 1979 |
|
|
Direktiv 80/1267/EEG (24) |
30 juni 1982 |
|
|
Direktiv 87/358/EEG (25) |
1 oktober 1988 |
|
|
Direktiv 87/403/EEG (26) |
1 oktober 1988 |
|
|
Direktiv 92/53/EEG (27) |
31 december 1992 |
1 januari 1993 |
|
Direktiv 93/81/EEG (28) |
1 oktober 1993 |
|
|
Direktiv 95/54/EG (29) |
1 december 1995 |
|
|
Direktiv 96/27/EG (30) |
20 maj 1997 |
|
|
Direktiv 96/79/EG (31) |
1 april 1997 |
|
|
Direktiv 97/27/EG (32) |
22 juli 1999 |
|
|
Direktiv 98/14/EG (33) |
30 september 1998 |
1 oktober 1998 |
|
Direktiv 98/91/EG (34) |
16 januari 2000 |
|
|
Direktiv 2000/40/EG (35) |
31 juli 2002 |
1 augusti 2002 |
|
Direktiv 2001/92/EG (36) |
30 juni 2002 |
|
|
Direktiv 2001/56/EG (37) |
9 maj 2003 |
|
|
Direktiv 2001/85/EG (38) |
13 augusti 2003 |
|
|
Direktiv 2001/116/EG (39) |
30 juni 2002 |
1 juli 2002 |
(1) EGT L 42, 23.2.1970, s. 1.
(2) EGT L 81, 28.3.1978, s. 1.
(3) EGT L 168, 26.6.1978, s. 39.
(4) EGT L 375, 31.12.1980, s. 34.
(5) EGT L 192, 11.7.1987, s. 51.
(6) EGT L 220, 8.8.1987, s. 44.
(7) EGT L 225, 10.8.1992, s. 1.
(8) EGT L 264, 23.10.1993, s. 49.
(9) EGT L 266, 8.11.1995, s. 1.
(10) EGT L 169, 8.7.1996, s. 1.
(11) EGT L 18, 21.1.1997, s. 7.
(12) EGT L 233, 25.8.1997, s. 1.
(13) EGT L 91, 25.3.1998, s. 1.
(14) EGT L 11, 16.1.1999, s. 25.
(15) EGT L 203, 10.8.2000, s. 9.
(16) EGT L 291, 8.11.2001, s. 24.
(17) EGT L 292, 9.11.2001, s. 21.
(18) EGT L 42, 13.2.2002, s. 42.
(19) EGT L 18, 21.1.2002, s. 1.
(20) EUT L 122, 16.5.2003, s. 36.
(21) EGT L 42, 23.2.1970, s. 1.
(22) EGT L 81, 28.3.1978, s. 1.
(23) EGT L 168, 26.6.1978, s. 39.
(24) EGT L 375, 31.12.1980, s. 34.
(25) EGT L 192, 11.7.1987, s. 51.
(26) EGT L 220, 8.8.1987, s. 44.
(27) EGT L 225, 10.8.1992, s. 1.
(28) EGT L 264, 23.10.1993, s. 49.
(29) EGT L 266, 8.11.1995, s. 1.
(30) EGT L 169, 8.7.1996, s. 1.
(31) EGT L 18, 21.1.1997, s. 7.
(32) EGT L 233, 25.8.1997, s. 1.
(33) EGT L 91, 25.3.1998, s. 1.
(34) EGT L 11, 16.1.1999, s. 25.
(35) EGT L 203, 10.8.2000, s. 9.
(36) EGT L 291, 8.11.2001, s. 24.
(37) EGT L 292, 9.11.2001, s. 21.
BILAGA XVIII
JÄMFÖRELSETABELL (SOM AVSES I ARTIKEL 46.2)
|
Direktiv 70/156/EEG |
Detta direktiv |
|
- |
Artikel 1 |
|
Artikel 1 första stycket |
Artikel 2.1 |
|
Artikel 1 andra stycket |
Artikel 2.2 a och b |
|
- |
Artikel 2.2 c och h |
|
- |
Artikel 2.3 |
|
Artikel 2 |
Artikel 3 |
|
- |
Artikel 4 |
|
- |
Artikel 5 |
|
- |
Artikel 6.1 |
|
Artikel 3.1 |
Artikel 6.2 |
|
Artikel 3.2 |
Artikel 6.3 |
|
- |
Artikel 6.4 |
|
Artikel 3.3 |
Artikel 6.5 a och b |
|
Artikel 3.4 |
Artikel 7.1 och 7.2 |
|
Artikel 3.5 |
Artiklarna 6.6 och 7.1 |
|
- |
Artikel 6.7 och 6.8 |
|
- |
Artikel 7.3 och 7.4 |
|
Artikel 4.1 a första stycket |
Artikel 9.1 |
|
Artikel 4.1 b första stycket |
Artikel 9.2 |
|
Artikel 4.1 c första stycket |
Artikel 10.1 |
|
Artikel 4.1 d första stycket |
Artikel 10.2 |
|
- |
Artikel 10.3 |
|
Artikel 4.1 andra stycket |
Artikel 9.4 |
|
Artikel 4.1 tredje stycket |
Artikel 9.5 |
|
- |
Artikel 9.6 och 9.7 |
|
- |
Artikel 8.1 och 8.2 |
|
Artikel 4.2 |
Artikel 8.3 |
|
Artikel 4.3 första och tredje meningen |
Artikel 9.3 |
|
Artikel 4.3 andra meningen |
Artikel 8.4 |
|
Artikel 4.4 |
Artikel 10.4 |
|
Artikel 4.5 |
Artikel 8.5 och 8.6 |
|
Artikel 4.6 |
Artikel 8.7 och 8.8 |
|
Artikel 5.1 |
Artikel 12.1 |
|
Artikel 5.2 |
Artikel 12.2 |
|
Artikel 5.3 första stycket |
Artikel 14.1 |
|
Artikel 5.3 andra stycket |
Artikel 14.3 |
|
Artikel 5.3 tredje stycket |
Artiklarna 14.2, 15.1 och 15.2 |
|
Artikel 5.3 fjärde stycket |
Artikel 12.3 |
|
Artikel 5.4 första stycket |
Artikel 13.1 |
|
Artikel 5.4 andra stycket |
Artiklarna 13.3 och 15.2 |
|
Artikel 5.4 tredje stycket |
Artikel 13.2 |
|
Artikel 5.4 fjärde stycket första meningen |
Artikel 12.3 |
|
Artikel 5.4 fjärde stycket andra meningen |
Artikel 15.3 |
|
Artikel 5.5 |
Artikel 16.4 |
|
Artikel 5.6 |
Artikel 13.4 |
|
- |
Artikel 16.1-16.3 |
|
Artikel 6.1 första stycket |
Artikel 17.1 |
|
- |
Artikel 17.2 |
|
Artikel 6.1 andra stycket |
Artikel 17.3 |
|
Artikel 6.2 |
- |
|
- |
Artikel 17.4-17.8 |
|
Artikel 6.3 |
Artikel 18.1 och 18.2 |
|
- |
Artikel 18.3 |
|
Artikel 6.4 |
Artikel 38.2 första stycket |
|
- |
Artikel 38.2 andra stycket |
|
Artikel 7.1 |
Artikel 25.1 |
|
- |
Artikel 25.2 |
|
Artikel 7.2 |
Artikel 28 |
|
Artikel 7.3 |
Artikel 29 |
|
Artikel 8.1 |
- |
|
- |
Artikel 21 |
|
Artikel 8.2 a första meningen |
Artikel 25.3 |
|
Artikel 8.2 a andra meningen |
- |
|
Artikel 8.2 a tredje till sjätte meningen |
Artikel 22.1, 22.3 och 22.5 |
|
- |
Artikel 22.2 |
|
- |
Artikel 22.4 första stycket |
|
Artikel 8.2 b 1 första och andra stycket |
Artikel 27.1 |
|
Artikel 8.2 b 1 tredje stycket |
Artikel 27.2 |
|
Artikel 8.2 b 2 första och andra stycket |
Artikel 27.3 |
|
Artikel 8.2 b 2 tredje och fjärde stycket |
- |
|
- |
Artikel 27.4 |
|
Artikel 8.2 c första stycket |
Artikel 19.1 och 19.2 |
|
Artikel 8.2 c andra stycket |
Artikel 19.3 första stycket |
|
Artikel 8.2 c tredje stycket |
- |
|
Artikel 8.2 c fjärde stycket |
Artikel 19.3 andra stycket |
|
|
Artikel 19.3 tredje stycket |
|
- |
Artikel 19.4 |
|
Artikel 8.2 c femte och sjätte stycket |
Artikel 20 |
|
Artikel 8.3 |
Artikel 22.4 andra stycket |
|
- |
Artikel 23 |
|
- |
Artikel 24 |
|
Artikel 9.1 |
Artikel 34 |
|
Artikel 9.2 |
Artikel 33.1 och 33.2 |
|
- |
Artikel 33.3 och 33.4 |
|
Artikel 10.1 |
Artikel 11.1 |
|
Artikel 10.2 |
Artikel 11.2 första stycket, första meningen |
|
- |
Artikel 11.2 andra stycket, andra meningen |
|
Artikel 11.1 |
Artikel 30.2 |
|
Artikel 11.2 |
Artikel 30.1 |
|
Artikel 11.3 |
Artikel 30.3 |
|
Artikel 11.4 |
Artikel 30.4 |
|
Artikel 11.5 |
Artikel 30.5 |
|
Artikel 11.6 |
Artikel 30.6 |
|
- |
Artikel 31 |
|
Artikel 12 första meningen |
Artikel 32.1 |
|
Artikel 12 andra meningen |
Artikel 32.2 |
|
- |
Artikel 35 |
|
- |
Artikel 38.1 |
|
Artikel 13.1 |
Artikel 40.1 |
|
- |
Artikel 39.1 |
|
Artikel 13.2 |
Artikel 39.2 |
|
Artikel 13.3 |
Artikel 40.2 och 40.3 |
|
Artikel 13.4 |
Artikel 39.4 |
|
Artikel 13.5 |
Artikel 39.2 |
|
- |
Artikel 39.3 |
|
Artikel 14.1 första strecksatsen |
Artikel 41.1 a |
|
Artikel 14.1 andra strecksatsen första meningen |
Artikel 41.1 b |
|
- |
Artikel 41.1 c |
|
Artikel 14.1 andra strecksatsen andra meningen |
Artikel 41.4 |
|
Artikel 14.1 andra strecksatsen i |
Artikel 41.2 |
|
Artikel 14.1 andra strecksatsen ii |
Artikel 41.3 |
|
Artikel 14.2 första stycket |
- |
|
Artikel 14.2 andra stycket |
Artikel 41.5 |
|
- |
Artiklarna 42-48 |
|
Bilaga I |
Bilaga I |
|
Bilaga II |
Bilaga II |
|
Bilaga III |
Bilaga III |
|
Bilaga IV |
Bilaga IV |
|
- |
Bilaga IV tillägg 1 |
|
Bilaga V |
Bilaga V |
|
Bilaga VI |
Bilaga VI |
|
- |
Bilaga VI tillägg 1 |
|
Bilaga VII |
Bilaga VII |
|
- |
Bilaga VII tillägg 1 |
|
Bilaga VIII |
Bilaga VIII |
|
Bilaga IX |
Bilaga IX |
|
Bilaga X |
Bilaga X |
|
Bilaga XI |
Bilaga XI |
|
Bilaga XII |
Bilaga XII |
|
Bilaga XIII |
Bilaga XIII |
|
Bilaga XIV |
Bilaga XIV |
|
Bilaga XV |
Bilaga XV |
|
- |
Bilaga XVI |
|
- |
Bilaga XVII |
|
- |
Bilaga XVIII |
P5_TA(2004)0088
Återhämtning av det nordliga kummelbeståndet *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet (KOM(2003) 374 - C5-0314/2003 - 2003/0137(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2003) 374) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0314/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A5-0024/2004). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget. |
|
3. |
Rådet uppmanas att underrätta parlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt. |
|
4. |
Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
|
KOMMISSIONENS FÖRSLAG |
PARLAMENTETS ÄNDRINGAR |
||||
|
Ändring 1 |
|||||
|
Titel |
|||||
|
Förslag till rådets förordning om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet |
Förslag till rådets förordning om inrättande av en förvaltningsplan för det nordliga kummelbeståndet (Denna ändring kräver en anpassning av skälen relaterade till situationen för beståndet och en ändring av begreppet återhämtningsplan i hela rättsakten.) |
||||
|
Ändring 2 |
|||||
|
Skäl -1 (nytt) |
|||||
|
|
|
||||
|
Ändring 3 |
|||||
|
Skäl 1 |
|||||
|
|
||||
|
Ändring 4 |
|||||
|
Skäl 3 |
|||||
|
|
||||
|
Ändring 5 |
|||||
|
Skäl 3a (nytt) |
|||||
|
|
|
||||
|
Ändring 6 |
|||||
|
Skäl 4 |
|||||
|
|
||||
|
Ändring 7 |
|||||
|
Skäl 5 |
|||||
|
utgår. |
||||
|
Ändring 8 |
|||||
|
Skäl 7 |
|||||
|
|
||||
|
Ändring 9 |
|||||
|
Skäl 8 |
|||||
|
|
||||
|
Ändring 10 |
|||||
|
Skäl 9 |
|||||
|
utgår. |
||||
|
Ändring 11 |
|||||
|
Skäl 10 |
|||||
|
utgår. |
||||
|
Ändring 12 |
|||||
|
Skäl 11 |
|||||
|
utgår. |
||||
|
Ändring 13 |
|||||
|
Artikel 1 |
|||||
|
Genom denna förordning upprättas ett återhämtningsprogram för det nordliga kummelbestånd som finns i ICES-område IIIa, ICES-delområde IV, ICES-områdena Vb (gemenskapens vatten, VIa (gemenskapens vatten), ICES-delområde VII och ICESdelområdena VIIIabde (nedan kallat ”det nordliga kummelbeståndet”). |
Genom denna förordning upprättas en förvaltningsplan för det nordliga kummelbestånd som finns i ICES-område IIIa, ICES-delområde IV, ICES-områdena Vb (gemenskapens vatten, VIa (gemenskapens vatten), ICES-delområde VII och ICES-delområdena VIIIabde (nedan kallat ”det nordliga kummelbeståndet”). |
||||
|
Ändring 14 |
|||||
|
Artikel 2, rubriken |
|||||
|
Återhämtningsplanens syfte |
Förvaltningsplanens syfte |
||||
|
Ändring 15 |
|||||
|
Artikel 2 |
|||||
|
Det återhämtningsprogram som avses i artikel 1 skall syfta till att öka mängden lekmogen fisk inom det berörda nordliga kummelbeståndet till värden som uppgår till minst 143 000 ton . |
Den förvaltningplan som avses i artikel 1 skall syfta till att öka mängden lekmogen fisk inom det berörda nordliga kummelbeståndet till värden som uppgår till minst 140 000 ton . |
||||
|
Ändring 16 |
|||||
|
Artikel 2a (ny) |
|||||
|
|
Artikel 2a Förbättring av bedömningsmetoden Med hänsyn till den stora osäkerhet som fortfarande råder om det nordliga kummelbeståndets verkliga tillstånd bör metoden för att bedöma detta bestånd förbättras genom ökade vetenskapliga kampanjer och integrering av fiskarnas pragmatiska observationer i de vetenskapliga kalkylerna. De regionala rådgivande nämnder som föreskrivs i artiklarna 31 och 32 i förordning (EG) nr 2371/2002 skall från och med inrättandet meddela sina egna bedömningar av bestånden i syfte att göra de vetenskapliga yttrandena mer exakta. Framför allt skall de regionala rådgivande nämnder som berörs av denna förvaltningsplan meddela sina rekommendationer om denna, och de skall vara nära knutna till den undersökning om socioekonomiska konsekvenser som kommissionen skall utföra. |
||||
|
Ändring 17 |
|||||
|
Artikel 3 |
|||||
|
Artikel 3 Uppnående av målnivåerna När kommissionen, på grundval av rekommendationer från Internationella havsforskningsrådet (ICES), som Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) instämt i, fastställt att målvärdena för det berörda kummelbeståndet uppnåtts två år i rad, skall rådet på grundval av ett förslag från kommissionen och med kvalificerad majoritet besluta att återhämtningsplanen skall ersättas med en förvaltningsplan för det beståndet i enlighet med artikel 6 i förordning 2371/2002. |
utgår. |
||||
|
Ändring 18 |
|||||
|
Artikel 4 |
|||||
|
En total tillåten fångstmängd skall fastställas i enlighet med artikel 5 när STECF, mot bakgrund av den senaste ICES-rapporten, bedömer att mängden lekmogen nordlig kummel i det berörda kummelbeståndet uppgår till minst 103 000 ton . |
En total tillåten fångstmängd skall fastställas i enlighet med artikel 5 när STECF, mot bakgrund av den senaste ICES-rapporten, bedömer att mängden lekmogen nordlig kummel i det berörda kummelbeståndet uppgår till minst 100 000 ton . |
||||
|
Ändring 19 |
|||||
|
Artikel 5, punkt 2 |
|||||
|
utgår. |
||||
|
Ändring 20 |
|||||
|
Artikel 5, punkt 3 |
|||||
|
|
||||
|
Ändring 21 |
|||||
|
Artikel 5, punkt 4 |
|||||
|
utgår. |
||||
|
Ändring 22 |
|||||
|
Artikel 5, punkt 5, led a |
|||||
|
utgår. |
||||
|
Ändring 23 |
|||||
|
Artikel 5, punkt 5, led b |
|||||
|
|
||||
|
Ändring 24 |
|||||
|
Artikel 5, punkt 6 |
|||||
|
utgår. |
||||
|
Ändring 25 |
|||||
|
Artikel 6 |
|||||
|
Artikel 6 Fastställande av TAC vid exceptionella förhållanden Om STECF, mot bakgrund av den senaste ICES-rapporten, bedömer att mängden lekmogen fisk i det nordliga kummelbeståndet är lägre än 103 000 ton skall följande bestämmelser gälla:
|
utgår. |
||||
|
Ändring 26 |
|||||
|
Kapitel IV |
|||||
|
|
Detta kapitel (artiklarna 7-14) utgår |
||||
|
Ändring 27 |
|||||
|
Kapitel V |
|||||
|
|
Detta kapitel (artiklarna 15-20) utgår |
||||
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TA(2004)0089
Arbetstidens förläggning
Europaparlamentets resolution om arbetstidens förläggning (ändring av direktiv 93/104/EG) (2003/2165(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (1) i dess lydelse enligt direktiv 2000/34/EG (2), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2002 (3) om kommissionens lägesrapport för genomförandet av rådets direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (”Arbetstidsdirektivet”), |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 december 2003 om en översyn av rådets direktiv 93/104/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (KOM(2003) 843), |
|
— |
med beaktande av gemenskapens stadga om grundläggande sociala rättigheter för arbetstagare, |
|
— |
med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (4), |
|
— |
med beaktande av Internationella arbetsorganisationens konvention C1 från 1919 om arbetstidens längd (industrin) som syftar till att begränsa antalet arbetstimmar inom industrin till åtta timmar om dagen och 48 timmar i veckan, |
|
— |
med beaktande av rådets rekommendation av den 22 juli 1975 om principen om 40-timmars arbetsvecka och principen om fyra veckors betald årlig semester (75/457/EEG) (5), |
|
— |
med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor (A5-0026/2004), och av följande skäl: |
|
A. |
I gemenskapens stadga om grundläggande sociala rättigheter för arbetstagare anges att förverkligandet av den inre marknaden bör leda till förbättrade levnads- och arbetsvillkor för arbetstagarna i EU. |
|
B. |
Artikel 136 i fördraget innehåller sociala bestämmelser och i artikel 137 preciseras att för att uppnå målen i artikel 136 skall gemenskapen understödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet. |
|
C. |
I direktiv 93/104/EG anges att målet att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet inte får underordnas rent ekonomiska hänsynstaganden utan att man för att uppnå detta mål bör upprätta viss kontroll av antalet arbetstimmar per vecka. |
|
D. |
Enligt direktiv 93/104/EG skall bestämmelserna i artikel 17.4 och artikel 18.1 b i) ses över. Dessa handlar om beräkningsperioderna för den maximala veckoarbetstiden och möjligheten att ställa sig utanför dessa bestämmelser genom enskilt undantag inom sju år efter det att tidsfristen för medlemsstaternas införlivande av direktivet löpt ut, dvs. den 23 november 2003. |
|
E. |
Före detta datum skulle kommissionen ha överlämnat ett meddelande till parlamentet och rådet med en utvärderingsrapport och ett förslag om revidering av dessa bestämmelser. |
|
F. |
I kommissionens ovannämnda meddelande ges inga konkreta förslag när det gäller dessa båda frågor. |
|
G. |
I detta meddelande föreslår kommissionen att Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och arbetsmarknadens parter skall höras vid en eventuell översyn av texten i direktivet för att behandla domstolens nyligen avkunnade domar om begreppet arbetstid och nya utvecklingsfaktorer som gör det möjligt att lättare förena yrkesliv och familjeliv. |
|
H. |
I utkastet till fördrag om upprättande av en konstitution för Europa anges som ett av målen att unionen skall verka för en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas. |
|
I. |
I Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna anges i artikel 31 att varje arbetstagare har rätt till hälsosamma, säkra och värdiga arbetsförhållanden, till en begränsning av den maximala arbetstiden samt till dygns- och veckovila. Artikel 33 handlar om att kunna förena familjeliv och yrkesliv. |
|
J. |
Några medlemsstater har enligt uppgift utvidgat, eller vill utvidga beräkningsperioderna för att räkna ut den maximala veckoarbetstiden. |
|
K. |
Europeiska rådet i Lissabon den 23-24 mars 2000 angav som ett av målen att unionen före 2010 skall bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, och i rapporten från arbetsgruppen för sysselsättning betonas att Lissabonmålen för sysselsättning endast kommer att kunna förverkligas om medlemsstaterna vidtar ytterligare positiva åtgärder för att främja rörlighet (framför allt för små och medelstora företag). |
|
L. |
Direktiv 93/104/EG gör det möjligt att räkna ut veckoarbetstiden på ett flexiblare sätt och tilldelar den flexibilitet som förhandlats fram genom kollektiva avtal mellan arbetsmarknadens parter en särskild roll. |
|
M. |
Metoden att förlänga beräkningsperioderna gör att bestämmelserna i direktiv 93/104/EG kommer att handla om en övre gräns för arbetstiden under en fyramånadersperiod, ett halvår eller ett år. |
|
N. |
Den undersökning som utförts för kommissionens räkning av Barnard, Deakin och Hobbs vid universitetet i Cambridge visar att enskilda undantag, som de som tillåts i Förenade kungariket, dels beror på att arbetstagare väljer att arbeta längre för att få mer betalt, dels på Förenade kungarikets svårigheter att dra nytta av andra möjligheter till flexibilitet inom ramen för direktivet vilket kan få allvarliga konsekvenser för mer än fyra miljoner arbetstagares hälsa och säkerhet. Denna tillämpning gör att det är svårt att garantera att arbetstagaren kan göra ett fritt och medvetet val. |
|
O. |
Även andra länder har infört eller meddelat att man tänker införa metoden med undantag för att lösa problem med vissa kategorier av arbetstagare, exempelvis hälso - och sjukvårdspersonal i Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Spanien och personal inom hotell - och restaurangbranschen i Luxemburg. |
|
P. |
Under de sju senaste åren har det framkommit tillräckliga belägg för att man skall kunna konstatera att metoden med undantag visserligen har varit ett sätt att skapa flexibla arbetstider och ge arbetstagarna extra inkomster, men att denna metod måste respektera målet om att skydda arbetstagares hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och målet om att arbetstagare skall kunna förena familjeliv och yrkesliv. |
|
Q. |
Om möjligheterna till undantag bland de nuvarande medlemsstaterna och kandidatländerna ökar skulle målen i direktiv 93/104/EG kunna försvagas. |
|
R. |
Effekterna av de nya tolkningarna av begreppet arbetstid för sjukvårdspersonal som har jourtjänstgöring på arbetsplatsen bör diskuteras utifrån seriösa konsekvensundersökningar och lösningen på dessa problem bör sökas på annat sätt än genom enskilda undantag såvida inte dessa undantag verkligen är frivilliga. |
|
S. |
Arbetstidsbegränsning, i enlighet med den flexibla tillämpning som möjliggörs genom direktiv 93/104/EG, kan vara en viktig faktor för arbetstagarnas hälsa och säkerhet och ge möjlighet till ökad produktivitet samt rationalisering och modernisering av arbetsorganisationen. |
|
T. |
Lissabonmålen om främst kvinnors och äldre arbetstagares större deltagande på arbetsmarknaden främjas inte genom en praxis med långa arbetstider utan i stället genom att arbetstagarna generellt ges verklig möjlighet att fritt välja att anpassa arbetstiden efter de egna behoven. |
|
U. |
Arbetstidens längd och organisation bör utformas med hänsyn till de sociala förändringarna i det europeiska samhället och till det allt större behovet av lika möjligheter för kvinnor och män samt av ett ökat kvinnligt deltagande på arbetsmarknaden. Kvinnor missgynnas ofta i sin karriärutveckling eftersom de har det huvudsakliga ansvaret för vården av barnen. Man måste därför undanröja de faktorer som hindrar människor att förena familjeliv och yrkesliv och främja den positiva flexibiliteten. |
|
1. |
Europaparlamentet beklagar att kommissionen lagt fram den begärda utvärderingsrapporten efter den tidsfrist på sju år för en översyn som anges i artikel 17.4 och artikel 18.1 b i i direktiv 93/104/EG och att rapporten inte innehåller några klara riktlinjer för hur de problem som påvisats skall lösas. Parlamentet uppmanar rådet att be kommissionen utarbeta ett ändrat direktiv så snart som möjligt. Parlamentet välkomnar slutsatsen i kommissionens senaste meddelande att den godkända strategin skulle ge arbetstagarna en hög skyddsnivå när det gäller hälsa och säkerhet, göra det lättare att förena arbetsliv och familjeliv , ge företagen och medlemsstaterna möjligheter att på ett flexibelt sätt organisera arbetstiden och innebära att företag, framför allt små och medelstora företag, inte åläggs orimliga krav. |
|
2. |
Europaparlamentet tillägger att alternativ till lagstiftning också bör behandlas med tanke på de uttalade målen i kommissionens handlingsplan för bättre lagstiftning. |
|
3. |
Europaparlamentet kräver att det görs en fullständig bedömning av effekterna för näringslivet i de berörda medlemsstaterna innan eventuella förändringar av de nuvarande undantagsbestämmelserna i direktivet införs. |
|
4. |
Europaparlamentet framhåller att det är särskilt viktigt att behandla de problem i samband med tillgänglighet och finansiering inom hälso- och sjukvården som uppstått genom EG-domstolens tolkning av begreppet arbetstid i målen Simap och Jaeger (6). Parlamentet beklagar emellertid att det för varje enskild sektor är omöjligt att undersöka effekterna för ekonomin och samhället utan att ha tillgång till jämförande studier av officiell karaktär. I kommissionens meddelande ges bara summariska indikationer på möjliga följder i några få medlemsstater. |
|
5. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påskynda de formella diskussioner mellan arbetsmarknadens parter som nu inletts och att efter den första fasen i samrådsförfarandet ta positiv hänsyn till det lagstiftningsförfarande som avses i artikel 139 i fördraget vilket skulle kunna underlätta en överenskommelse och lösningen på de problem som uppstått genom domstolens domar beträffande definitionen och uträkningen av timmar för jourtjänstgöring på arbetsplatsen och den period under vilken de jourtjänstgörande måste beviljas kompensationstid för vila. |
|
6. |
Europaparlamentet medger att kommissionen vid flera tillfällen uttryckt sin oro över medlemsstaternas reaktioner inför EG-domstolens domar men beklagar att kommissionen tre år efter Simap-domen inte lyckats genomföra en grundlig undersökning av följderna av dessa domar för medlemsstaterna eller finna ut övergångslösningar. |
|
7. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilka effekter undantag från den maximala arbetstiden (artikel 6 i direktiv 93/104/EG) har på arbetstagarnas hälsa och säkerhet. |
|
8. |
Europaparlamentet beklagar kommissionens avvaktande hållning efter Simap-domen som lett till oklarhet när det gäller domens konsekvenser i flera medlemsstater, bland annat i Nederländerna, där regeringen har planer på att avskaffa all arbetstidsreglering förutom de minimistandarder som krävs enligt europeisk lagstiftning och internationella konventioner. |
|
9. |
Europaparlamentet erinrar om sin ovannämnda resolution där parlamentet begär att man gör en ingående översyn av direktivet för att se till att bestämmelserna blir tydligare och mer enhetliga. |
|
10. |
Europaparlamentet begär att initiativ på detta område skall utgå från principen att arbetstagarnas hälsa och säkerhet måste prioriteras, men att denna aspekt bör vägas mot möjligheten att förena familjeliv och yrkesliv och eventuella ekonomiska hänsynstaganden. |
|
11. |
Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen inte tar initiativ till en så kallad åternationalisering av det europeiska arbetstidsdirektivet. |
|
12. |
Europaparlamentet efterfrågar en EU-omfattande jämförande utredning om de långa arbetstidernas inverkan på familjeliv och hälsa samt effekterna på de båda könen. |
|
13. |
Europaparlamentet betonar att direktivets reglering av veckoarbetstiden i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till de europeiska företagens behov av flexibilitet och att ett reviderat direktiv också måste beakta detta behov. |
|
14. |
Europaparlamentet betonar att det på detta känsliga område är nödvändigt med regler och lagstiftningsskydd, så länge det saknas allmänt bindande bestämmelser för arbetsmarknadens parter på detta område. |
|
15. |
Europaparlamentet begär att möjligheten till undantag i enlighet med artikel 18.1 b i) i direktiv 93/104/EG ses över i syfte att så snart som möjligt avskaffa den. Parlamentet uppmanar kommissionen att under tiden utarbeta konkreta sätt att ta itu med potentiellt eller faktiskt missbruk av undantagsmöjligheter, bland annat genom att undersöka hur man bäst kan stärka undantagsmöjlighetens karaktär av frivillighet. |
|
16. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att invänta en reviderad version av direktivet och att inte sprida användningen av den undantagsmöjlighet som avses i artikel 18.1 b i) eller missbruka denna möjlighet för att lösa de uppenbara problem som orsakats av EG-domstolens tolkning av arbetstid under jourtjänstgöring på arbetsplatsen inom bland annat hälso- och sjukvårdssektorn. Parlamentet föreslår att medlemsstaterna utbyter information om redan befintliga modeller och system för jourtjänstgöring som inte strider mot de generella bestämmelserna i direktivet. Medlemsstaterna uppmanas att tillsammans med arbetsmarknadens parter inom de aktuella sektorerna allvarligt söka efter alternativa lösningar inom direktivets ram som ger andra möjligheter till flexibilitet och som inte innebär att alla arbetstidsbegränsningar avskaffas helt och att de även i fortsättningen ser till att det finns ett korrekt skydd. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och arbetsgivarna att under tiden verka för att arbetstagare som omfattas av undantagen i artikel 18.1 b i) inte har alltför lång arbetstid och framför allt inte under långvariga perioder. |
|
17. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja informationsutbyte om god praxis inom redan befintliga system, för att i första hand behandla frågan om hur de problem beträffande arbetstidsförläggningen som uppstått genom EG-domstolens tolkning av arbetstiden när det gäller jourtjänstgöring på arbetsplatsen inom hälso- och sjukvårdssektorn skall kunna lösas genom fler rekryteringar, införande av nya arbetsrutiner och nya arbetsmodeller för olika personalgrupper, däribland eventuellt nya sätt att tillhandahålla hälsovårdstjänster, en ändring av antalet jourläkare, utveckling av tvärvetenskapliga arbetslag, mer effektivt utnyttjande av informationsteknik och kanske en utvidgning av den icke-medicinska personalens uppgifter. |
|
18. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under nästa samrådsfas inom ramen för direktiv 93/104/EG i första hand lägga fram konkreta förslag till en långsiktig och hållbar lösning på de problem som uppstått genom domarna i Simap- och Jaeger-målen. |
|
19. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett kompletterande meddelande med en särskild och motiverad redovisning av kommissionens uppfattning om alla bestämmelser i direktivet som kan behöva ses över. Kommissionen uppmanas också att undersöka lösningar för att återupprätta tydliga krav på korrekt arbetstidsberäkning för arbetstagare i samband med översynen av direktivet samt snarast möjligt lägga fram sina synpunkter inför Europaparlamentet för samråd. |
|
20. |
Europaparlamentet betonar att kvinnor löper större risk för att deras hälsa och välbefinnande skall påverkas negativt om de tvingas kombinera förvärvsarbete och familjeansvar. |
|
21. |
Europaparlamentet uppmärksammar den oroväckande tendensen att kvinnor har två deltidsjobb med en sammanlagd veckoarbetstid som ofta överskrider den lagstadgade arbetstiden för att kunna tjäna tillräckligt med pengar för att klara uppehället. |
|
22. |
Europaparlamentet betonar att traditionen med långa arbetstider för personer som innehar högre tjänster och chefsbefattningar är ett hinder för kvinnornas karriärutveckling och upprätthåller könssegregeringen på arbetsplatserna. |
|
23. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas och kandidatländernas parlament. |
(1) EGT L 307, 13.12.1993, s. 18.
(2) EGT L 195, 1.8.2000, s. 41.
(3) EGT C 284 E, 21.11.2002, s. 362.
(4) EGT C 364, 18.12.2000, s. 1.
(5) EGT L 199, 30.7.1975, s. 32.
(6) Mål C-303/98 Sindicato de Médicos de Asistencia Pública (Simap) mot Conseilleria de Sanidad y Consumo de la Generalidad Valenciana, Rättsfallssamling 2000, s. I-7963 och mål C-151/02 Landeshauptstadt Kiel mot Norbert Jaeger, Rättsfallssamling 2003, s. I-0000.
Torsdag 12 februari 2004
|
22.4.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
CE 97/572 |
PROTOKOLL
(2004/C 97 E/04)
SAMMANTRÄDETS GÅNG
ORDFÖRANDESKAP: Charlotte CEDERSCHIÖLD
Vice talman
1. Öppnande av sammanträdet
Sammanträdet öppnades kl. 10.00.
2. Inkomna dokument
Talmannen hade mottagit följande dokument:
|
1) |
rådet och kommissionen:
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2) |
ledamöterna:
|
3. Kärnvapennedrustning (inkomna dokument)
Debatten ägde rum på onsdagen den 11 februari 2004(punkt 3 i protokollet av den 11 februari 2004).
Framlagda resolutionsförslag, i enlighet med artikel 42.5 i arbetsordningen, att anta i slutet av debatten:
|
— |
Jillian Evans för Verts/ALE-gruppen, om kärnvapennedrustning: konferensen om översyn av ickespridningsavtalet 2005 (B5-0101/2004); |
|
— |
Johan Van Hecke för ELDR-gruppen, om kärnvapennedrustning: konferensen om översyn av ickespridningsavtalet 2005 (B5-0104/2004); |
|
— |
Jan Marinus Wiersma för PSE-gruppen, om kärnvapennedrustning: konferensen om översyn av ickespridningsavtalet 2005 (B5-0105/2004); |
|
— |
Pernille Frahm för GUE/NGL-gruppen, som kärnvapennedrustning: konferensen om översyn av ickespridningsavtalet 2005 (B5-0106/2004). |
4. Afghanistan (debatt)
Betänkande om utmaningar och framtidsutsikter i fråga om Afghanistan [2003/2121(INI)] - Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik. Föredragande: André Brie (A5-0035/2004).
André Brie redogjorde för betänkandet.
Talare: Christopher Patten (ledamot av kommissionen).
Talare: Sabine Zissener (föredragande av yttrande från utskottet FEMM), Marielle De Sarnez för PPE-DE-gruppen, Jacques F. Poos för PSE-gruppen, Joan Vallvé för ELDR-gruppen, Geneviève Fraisse för GUE/NGL-gruppen, Joost Lagendijk för Verts/ALE-gruppen, Bastiaan Belder för EDD-gruppen, Elmar Brok, Olga Zrihen, Nicholson of Winterbourne, Ioannis Patakis, Nelly Maes, Ulla Margrethe Sandbæk, Charles Tannock, Catherine Stihler, Per Gahrton och Ursula Stenzel.
ORDFÖRANDESKAP: Joan COLOM I NAVAL
Vice talman
Talare: Glyn Ford, Lennart Sacrédeus och Nirj Deva.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 7.9
5. Ny kraft åt Europeiska unionens åtgärder i fråga om mänskliga rättigheter och demokratisering i samarbete med partnerländerna runt Medelhavet (uttalande följt av debatt)
Uttalande av kommissionen: Ny kraft åt Europeiska unionens åtgärder i fråga om mänskliga rättigheter och demokratisering i samarbete med partnerländerna runt Medelhavet.
Christopher Patten (ledamot av kommissionen) gjorde ett uttalande.
Talare: Elmar Brok för PPE-DE-gruppen, Pasqualina Napoletano för PSE-gruppen, Bob van den Bos för ELDR-gruppen, Hélène Flautre för Verts/ALE-gruppen, Philip Claeys, grupplös, Edward H.C. McMillan-Scott, Raimon Obiols i Germà, Miquel Mayol i Raynal, Emma Bonino, Lennart Sacrédeus, Alexandros Baltas, Anna Karamanou och Christopher Patten.
Framlagda resolutionsförslag, i enlighet med artikel 37.2 i arbetsordningen, att anta i slutet av debatten:
|
— |
Elmar Brok för utskottet AFETom stärkande av EU:s åtgärder för mänskliga rättigheter och demokratisering i samarbete med Medelhavspartnerna (B5-0049/2004) |
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 7.10
ORDFÖRANDESKAP: Guido PODESTÀ
Vice talman
Talare: Glyn Ford begärde, i enlighet med artikel 9a i arbetsordningen, med anledning av beslutet som STOAs förvaltningskommitté fattat under förmiddagen på torsdagen att dra tillbaka en vetenskaplig rapport om produkter som inte är livsmedel, att ärendet skulle hänskjutas till OLAF (Talmannen svarade att hans begäran skulle vidarebefordras till parlamentets talman).
6. Tidsfrister
Rådets och kommissionens uttalanden om vårmötet (25 februari 2004 i Bryssel):
Tidsfristerna förlängdes enligt följande:
Resolutionsförslag: 16 februari 2004 kl. 12.00.
Gemensamma resolutionsförslag och ändringsförslag: 19 februari 2004 kl. 12.00.
7. Omröstning
Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilaga 1 till protokollet.
7.1. Media-yrkesutbildning (2001-2005) ***I (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av Europaparlamentets och rådets beslut nr 163/2001/EG av den 19 januari 2001 om genomförande av ett utbildningsprogram för branschfolk inom den europeiska audiovisuella programindustrin (Media-yrkesutbildning) [KOM(2003) 188 - C5-0176/2003 - 2003/0064(COD)] - Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott. Föredragande: Gianni Vattimo (A5-0027/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 1)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0090)
7.2. MEDIA Plus - Utveckling, distribution och marknadsföring ***I (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av rådets beslut 2000/821/EG av den 20 december 2000 om genomförande av ett program för att stimulera utveckling, distribution och marknadsföring av europeiska audiovisuella verk (Media Plus Utveckling, distribution och marknadsföring) [KOM(2003) 191 - C5-0177/2003 - 2003/0067(COD)] - Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott. Föredragande: Walter Veltroni (A5-0028/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 2)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2004)0091)
7.3. Europeisk sjösäkerhetsbyrå ***I (omröstning)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå [KOM(2003) 440 - C5-0393/2003 - 2003/0159(COD)] - Utskottet för regionalpolitik, transport och turism. Föredragande: Emmanouil Mastorakis (A5-0021/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 3)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2004)0092)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P5_TA(2004)0092)
7.4. Intermodala lastenheter ***I (omröstning)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om intermodala lastenheter [KOM(2003) 155 - C5-0167/2003 - 2003/0056(COD)] - Utskottet för regionalpolitik, transport och turism. Föredragande: Ulrich Stockmann (A5-0016/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 4)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2004)0093)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P5_TA(2004)0093)
7.5. Upprättande av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja *** (omröstning)
Rekommendation om förslaget till rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska gemenskapens intresse underteckna, ratificera eller ansluta sig till 2003 års protokoll till 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja, och om att bemyndiga Österrike och Luxemburg att i Europeiska gemenskapens intresse ansluta sig till de instrument som ligger till grund för protokollet [14389/2003 - KOM(2003)534 - C5-0002/2004 - 2003/0209(AVC)] - Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Föredragande: José María Gil-Robles Gil-Delgado (A5-0042/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 5)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P5_TA(2004)0094)
7.6. Kris i stålindustrin (omröstning)
Resolutionsförslag B5-0076/2004, B5-0089/2004, B5-0090/2004, B5-0091/2004, B5-0092/2004 och B5-0093/2004.
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 6)
RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B5-0076/2004
(ersätter resolutionsförslag B5-0076/2004, B5-0089/2004, B5-0090/2004, B5-0091/2004, B5-0092/2004 och B5-0093/2004)
inlämnat av följande ledamöter:
|
— |
Antonio Tajani för PPE-DE-gruppen, |
|
— |
Pasqualina Napoletano, Guido Sacconi, Giorgio Ruffolo och Walter Veltroni för PSEgruppen, |
|
— |
Francesco Rutelli, Luciana Sbarbati, Antonio Di Pietro, Giorgio Calò och Paolo Costa för ELDR-gruppen, |
|
— |
Monica Frassoni och Giorgio Celli för Verts/ALE-gruppen, |
|
— |
Fausto Bertinotti, Luigi Vinci, Gérard Caudron, Luisa Morgantini och Giuseppe Di Lello Finuoli för GUE/NGL-gruppen, |
|
— |
Roberta Angelilli för UEN-gruppen. |
Antogs (P5_TA(2004)0095)
7.7. Företagsstyrning och övervakning av finansiella tjänster (fallet Parmalat) (omröstning)
Resolutionsförslag B5-0053/2004, B5-0054/2004, B5-0055/2004, B5-0056/2004, B5-0057/2004 och B5-0077/2004.
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 7)
RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B5-0053/2004
(ersätter resolutionsförslag B5-0053/2004, B5-0054/2004, B5-0055/2004, B5-0056/2004, B5-0057/2004 och B5-0077/2004):
inlämnat av följande ledamöter:
|
— |
Klaus-Heiner Lehne och Francesco Fiori för PPE-DE-gruppen |
|
— |
Robert Goebbels för PSE-gruppen |
|
— |
Karin Riis-Jørgensen för ELDR-gruppen |
|
— |
Pierre Jonckheer, Alain Lipietz, Miquel Mayol i Raynal och Monica Frassoni för Verts/ALE-gruppen |
|
— |
Luigi Vinci för GUE/NGL-gruppen |
|
— |
Cristiana Muscardini för UEN-gruppen |
Antogs (P5_TA(2004)0096)
7.8. Tillnärmning av civilprocessrättsliga regler (omröstning)
Betänkande om möjligheterna till en tillnärmning av de civilprocessrättsliga reglerna inom Europeiska unionen [(KOM(2002) 654 - KOM(2002) 746 - C5-0201/2003 - 2003/2087(INI)] - Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Föredragande: Giuseppe Gargani (A5-0041/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 8)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P5_TA(2004)0097)
7.9. Afghanistan (omröstning)
Betänkande om utmaningar och framtidsutsikter i fråga om Afghanistan [2003/2121(INI)] - Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik. Föredragande: André Brie (A5-0035/2004).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 9)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P5_TA(2004)0098)
7.10. Ny kraft åt Europeiska unionens åtgärder i fråga om mänskliga rättigheter och demokratisering i samarbete med partnerländerna runt Medelhavet (omröstning)
Resolutionsförslag B5-0049/2004
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 10)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P5_TA(2004)0099)
8. Röstförklaringar
Skriftliga röstförklaringar:
Skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 137.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.
9. Rättelser till avgivna röster
Följande ledamöter hade haft för avsikt att rösta enligt följande:
Betänkande Vattimo - A5-0027/2004
|
— |
en enda omröstning ja: Rainer Wieland, Jacqueline Foster, Christoph Werner Konrad, Jean-Louis Bourlanges, Marianne L.P. Thyssen, Jo Leinen, Karin Junker, James Nicholson, José Javier Pomés Ruiz, Fodé Sylla, Dana Rosemary Scallon, Arlene McCarthy, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou och María Sornosa Martínez nedlagd röst: Gianfranco Dell'Alba |
10. De politiska gruppernas sammansättning
Talmannen tillkännagav att PSE-gruppen hade meddelat att Hans-Peter Martin inte längre ingick i denna grupp.
*
* *
Talare: Lissy Gröner begärde att en fotograf som hade tagit fotografier från åhörarläktaren skulle fråntas sin kamera och att fotografierna skulle konfiskeras.
(Sammanträdet avbröts kl. 12.25 och återupptogs kl. 15.00.)
ORDFÖRANDESKAP: Alonso José PUERTA
Vice talman
11. Justering av protokollet från föregående sammanträde
Talare: Paul Rübig påpekade att Hans-Peter Martins betänkande om de europeiska näringslivsorganisationernas roll vid utformandet av EU:s politik (utskottet ITRE) hade dragits tillbaka från föredragningslistan på föredragandens begäran men mot det behöriga utskottets vilja och Johannes (Hannes) Swoboda om detta inlägg.
Protokollet från föregående sammanträde justerades.
12. Kommissionens strategi för tjänster i allmänhetens intresse (muntlig fråga med debatt)
Muntlig fråga ställd av Philippe A.R. Herzog för GUE/NGL-gruppen, till kommissionen: Kommissionens strategi för tjänster i allmänhetens intresse (B5-0012/2004).
Philippe A.R. Herzog utvecklade den muntliga frågan.
Christopher Patten (ledamot av kommissionen) besvarade den muntliga frågan.
Talare: Othmar Karas för PPE-DE-gruppen, Johannes (Hannes) Swoboda för PSE-gruppen, Ilda Figueiredo för GUE/NGL-gruppen, Hélène Flautre för Verts/ALE-gruppen, Georges Berthu, grupplös, Werner Langen, Harlem Désir, Paul Rübig, Paulo Casaca och Philippe A.R. Herzog.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
13. Förenade kungarikets genomförande av direktiv 73/239/EEG mellan 1978 och 2001 (muntlig fråga med debatt)
Muntlig fråga ställd av Roy Perry för PPE-DE-gruppen, till kommissionen: Förenade kungarikets genomförandet av direktiv 73/239/EEG mellan 1978 och 2001 (B5-0010/2004).
Roy Perry utvecklade den muntliga frågan.
Christopher Patten (ledamot av kommissionen) besvarade den muntliga frågan.
Talare: Manuel Medina Ortega för PSE-gruppen, Diana Wallis för ELDR-gruppen, och Michael Cashman.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
DEBATT OM FALL AV KRÄNKNINGAR AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA SAMT AV DEMOKRATISKA OCH RÄTTSSTATLIGA PRINCIPER
(För rubriker och författare till resolutionsförslagen, se protokollet av den 10.02.2004, punkt 3).
14. Val i Iran (debatt)
Resolutionsförslag B5-0080/2004, B5-0083/2004, B5-0084/2004, B5-0088/2004, B5-0094/2004, B5-0098/2004 och B5-0099/2004.
Michael Gahler, Bob van den Bos och Marie Anne Isler Béguin presenterade resolutionsförslagen.
ORDFÖRANDESKAP: Gérard ONESTA
Vice talman
Erik Meijer (ersättare för författaren), Bastiaan Belder och Johannes (Hannes) Swoboda presenterade resolutionsförslagen.
Talare: Paul Rübig för PPE-DE-gruppen, Anna Karamanou för PSE-gruppen, Ulla Margrethe Sandbæk för EDD-gruppen, Ward Beysen, grupplös, Charles Tannock, Paulo Casaca, Lennart Sacrédeus, Véronique De Keyser och Christopher Patten (ledamot av kommissionen).
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 18.1
15. Politiska mord i Kambodja (debatt)
Resolutionsförslag B5-0079/2004, B5-0082/2004, B5-0085/2004, B5-0095/2004 och B5-0097/2004.
Thomas Mann, Karin Junker (ersättare för författaren), Graham R. Watson och Marie Anne Isler Béguin presenterade resolutionsförslagen.
Talare: Bernd Posselt för PPE-DE-gruppen, Olivier Dupuis, grupplös, och Christopher Patten (ledamot av kommissionen).
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 18.2
16. Kvarhållande av grekiska sjömän i Karachi (debatt)
Resolutionsförslag B5-0078/2004, B5-0081/2004, B5-0086/2004, B5-0087/2004 och B5-0096/2004.
Konstantinos Hatzidakis, Emmanouil Mastorakis och Ioannis Patakis (samtliga ersättare för författarna) presenterade resolutionsförslagen.
Talare: Thomas Mann och Christopher Patten (ledamot av kommissionen).
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 18.3
SLUT PÅ DEBATTEN OM FALL AV KRÄNKNINGAR AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA SAMT AV DEMOKRATISKA OCH RÄTTSSTATLIGA PRINCIPER
17. Meddelande om rådets gemensamma ståndpunkter
Talmannen hade, i enlighet med artikel 74.1 i arbetsordningen, mottagit rådets gemensamma ståndpunkter, skälen till antagandet av dessa samt kommissionens ståndpunkter om följande dokument:
|
— |
Europaparlamentets och rådets förordning om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda (C5-0067/2004 - 2002/0090(COD) - 16041/1/03 - KOM(2004) 90 - 5868/2004)
|
|
— |
Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett handlingsprogram för gemenskapen för att främja organisationer som på europeisk nivå verkar för jämställdhet mellan kvinnor och män (C5-0068/2004 - 2003/0109(COD) - 16185/1/03 - KOM(2004) 100 - 5383/2004)
|
|||||||||
Den tidsfrist på tre månader som parlamentet har för att yttra sig började således löpa påföljande dag, den 13 februari 2004.
18. Omröstning
Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilaga 1 till protokollet.
18.1. Iran (omröstning)
Resolutionsförslag B5-0080/2004, B5-0083/2004, B5-0084/2004, B5-0088/2004, B5-0094/2004, B5-0098/2004 och B5-0099/2004.
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 11)
RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B5-0080/2004
(ersätter resolutionsförslag B5-0080/2004, B5-0083/2004, B5-0084/2004, B5-0088/2004, B5-0094/2004, B5-0098/2004 och B5-0099/2004)
inlämnat av följande ledamöter:
|
— |
Ilkka Suominen, Michael Gahler, Arie M. Oostlander, Bernd Posselt och Lennart Sacrédeus för PPE-DE-gruppen, |
|
— |
Enrique Barón Crespo, Margrietus J. van den Berg, Anna Karamanou, Johannes (Hannes) Swoboda och Jannis Sakellariou för PSE-gruppen, |
|
— |
Bob van den Bos för ELDR-gruppen, |
|
— |
Joost Lagendijk, Daniel Marc Cohn-Bendit, Monica Frassoni, Nelly Maes och Marie Anne Isler Béguin för Verts/ALE-gruppen, |
|
— |
Pedro Marset Campos och Esko Olavi Seppänen för GUE/NGL-gruppen, |
|
— |
Bastiaan Belder för EDD-gruppen. |
Antogs (P5_TA(2004)0100)
Inlägg om omröstningen:
Michael Gahler lade fram ett muntligt ändringsförslag till punkt 5 vilket beaktades.
18.2. Kambodja (omröstning)
Resolutionsförslag B5-0079/2004, B5-0082/2004, B5-0085/2004, B5-0095/2004 och B5-0097/2004.
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 12)
RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B5-0079/2004
(ersätter resolutionsförslag B5-0079/2004, B5-0082/2004, B5-0085/2004, B5-0095/2004 och B5-0097/2004)
inlämnat av följande ledamöter:
|
— |
Hartmut Nassauer, Thomas Mann, Bernd Posselt och José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra för PPE-DE-gruppen, |
|
— |
Margrietus J. van den Berg, Karin Junker och Glyn Ford för PSE-gruppen, |
|
— |
Graham R. Watson och Bob van den Bos för ELDR-gruppen, |
|
— |
Marie Anne Isler Béguin och Patricia McKenna för Verts/ALE-gruppen, |
|
— |
Herman Schmid för GUE/NGL-gruppen, |
|
— |
Emma Bonino, Marco Pannella, Gianfranco Dell'Alba, Olivier Dupuis och Maurizio Turco, för de grupplösa ledamöterna. |
Antogs (P5_TA(2004)0101)
Inlägg om omröstningen:
Johannes (Hannes) Swoboda för PSE-gruppen lade fram muntliga ändringsförslag till skäl D, skäl F och punkt 7, vilka beaktades. Graham R. Watson för ELDR-gruppen gjorde ett inlägg om dessa muntliga ändringsförslag.
18.3. Kvarhållande av grekiska och filippinska sjömän i Karachi (omröstning)
Resolutionsförslag B5-0078/2004, B5-0081/2004, B5-0086/2004, B5-0087/2004 och B5-0096/2004.
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 13)
RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B5-0078/2004
(ersätter resolutionsförslag B5-0078/2004, B5-0081/2004, B5-0086/2004, B5-0087/2004 och B5-0096/2004)
inlämnat av följande ledamöter:
|
— |
Christos Zacharakis och Thomas Mann för PPE-DE-gruppen, |
|
— |
Margrietus J. van den Berg och Giorgos Katiforis för PSE-gruppen, |
|
— |
Bob van den Bos för ELDR-gruppen, |
|
— |
Alexandros Alavanos, Efstratios Korakas och Emmanouil Bakopoulos för GUE/NGL-gruppen, |
|
— |
Theodorus J.J. Bouwman för Verts/ALE-gruppen, |
|
— |
Cristiana Muscardini för UEN-gruppen. |
Antogs (P5_TA(2004)0102)
Inlägg om omröstningen:
Bernd Posselt lade fram ett muntligt ändringsförslag till det gemensamma resolutionsförslagets titel vilket beaktades.
19. Utskottens sammansättning
Europaparlamentet noterade att följande personer utsetts till observatörer med verkan från och med den 9 februari 2004.
utskottet AFET:
|
— |
Agnes Vadai i stället för Gyula Vari |
utskottet LIBE:
|
— |
Gyula Vari i stället för Agnes Vadai |
20. Hänvisningar till utskott - Tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden
Samarbete mellan parlamentets utskott
Artikel 162a i arbetsordningen tillämpas på följande betänkande:
Från utskottet ENVI:
|
— |
Europaparlamentetes och rådets förordning om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (REACH), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet samt ändring av direktiv 1999/45/EG och förordning (EG) om långlivade organiska föroreningar (KOM(2003) 644 - C5-0530/2003 - 2003/0256(COD)) |
|
— |
Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 67/548/EEG för att anpassa det till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (KOM(2003) 644 - C5-0531/2003 - 2003/0257(COD)) Förfarande i enlighet med artikel 162a mellan JURI och ITRE (Till följd av talmanskonferensens beslut den 5 februari 2004) |
Hänvisning till utskott
Utskottet FEMM är rådgivande utskott för:
|
— |
Europaparlamentetes och rådets förordning om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (REACH), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet samt ändring av direktiv 1999/45/EG och förordning (EG) om långlivade organiska föroreningar (KOM(2003) 644 - C5-0530/2003 - 2003/0256(COD)) (Ansvarigt utskott: ENVI) |
|
— |
Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 67/548/EEG för att anpassa det till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (KOM(2003) 644 - C5-0531/2003 - 2003/0257(COD)) (Ansvarigt utskott: ENVI) |
Tillstånd att utarbeta ett betänkande enligt artikel 180 i arbetsordningen
Utskottet AFCO:
|
— |
Arbetsordningen: begäran om yttranden från EU-organ (2004/2008(REG)) (Till följd av talmanskonferensens beslut den 13 november 2003) |
Tillstånd att utarbeta ett betänkande enligt artiklarna 47.2 och 163 i arbetsordningen
Utskottet ECON:
|
— |
Betänkande om Europeiska investeringsbankens verksamhetsberättelse 2002 (2004/2012(INI)) (Till följd av talmanskonferensens beslut den 5 februari 2004) |
21. Skriftliga förklaringar införda i register (artikel 51 i arbetsordningen)
Talmanen informerade, i enlighet med artikel 51.3 i arbetsordningen, parlamentet om antalet ledamöter som undertecknat följande skriftliga förklaringar:
|
Nr. Dokument |
Författare |
Underskrifter |
|
26/2003 |
Caroline Lucas, Ulla Margrethe Sandbæk och Pernille Frahm |
47 |
|
27/2003 |
Marco Cappato och Daniel Marc Cohn-Bendit |
95 |
|
28/2003 |
Sebastiano (Nello) Musumeci, Cristiana Muscardini, Mauro Nobilia och Adriana Poli Bortone |
29 |
|
29/2003 |
Chris Davies, Johanna L.A. Boogerd-Quaak, Marco Cappato, Anna Karamanou och Michiel van Hulten |
70 |
|
30/2003 |
Jonathan Evans, Jacqueline Foster, Martin Callanan, Ian Twinn och Timothy Kirkhope |
55 |
|
31/2003 |
José Ribeiro e Castro |
28 |
|
1/2004 |
Richard Howitt, Mario Mantovani, Elizabeth Lynne, Patricia McKenna och Ilda Figueiredo |
170 |
|
2/2004 |
Marie Anne Isler Béguin |
23 |
|
3/2004 |
Philip Claeys och Koenraad Dillen |
15 |
|
4/2004 |
Hiltrud Breyer, Alexander de Roo, Marie Anne Isler Béguin, Paul A.A.J.G. Lannoye och Caroline Lucas |
19 |
|
5/2004 |
Claude Moraes, Stephen Hughes, Imelda Mary Read, Marie-Hélène Gillig och Alejandro Cercas |
25 |
|
6/2004 |
Piia-Noora Kauppi, Sarah Ludford, Johannes (Hannes) Swoboda och Nelly Maes |
23 |
|
7/2004 |
Ward Beysen |
2 |
|
8/2004 |
Philip Claeys, Koenraad Dillen, Bruno Gollnisch och Mario Borghezio |
6 |
|
9/2004 |
Marie Anne Isler Béguin och Jean Lambert |
10 |
|
10/2004 |
Mario Borghezio |
10 |
22. Översändande av texter som antagits under sammanträdesperioden
I enlighet med artikel 148.2 i arbetsordningen skulle protokollet från innevarande sammanträde föreläggas kammaren för justering vid inledningen av nästföljande sammanträde.
Efter parlamentets godkännande skulle de antagna texterna omedelbart översändas till behöriga instanser.
23. Datum för nästa sammanträdesperiod
Nästa sammanträdesperiod skulle äga rum den 25-26 februari 2004.
24. Avbrytande av sessionen
Talmannen förklarade Europaparlamentets session avbruten.
Sammanträdet avslutades kl. 17.10.
Julian Priestley
Generalsekreterare
Pat Cox
Talman
NÄRVAROLISTA
Följande skrev på:
Aaltonen, Abitbol, Adam, Ainardi, Almeida Garrett, Andersen, Andersson, Andreasen, André-Léonard, Angelilli, Aparicio Sánchez, Arvidsson, Atkins, Attwooll, Auroi, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Baltas, Banotti, Barón Crespo, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Belder, Berend, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Bergaz Conesa, Berger, Berlato, Bernié, Berthu, Beysen, Bigliardo, Blak, Blokland, Böge, Bösch, von Boetticher, Bonde, Bonino, Borghezio, van den Bos, Boumediene-Thiery, Bourlanges, Bouwman, Bowe, Bowis, Bradbourn, Breyer, Brie, Brienza, Brok, Buitenweg, Bullmann, Bushill-Matthews, Busk, Butel, Callanan, Calò, Camisón Asensio, Campos, Camre, Cappato, Cardoso, Carnero González, Casaca, Cashman, Caudron, Cederschiöld, Celli, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Chichester, Claeys, Cocilovo, Coelho, Cohn-Bendit, Collins, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Cornillet, Paolo Costa, Cox, Crowley, Cushnahan, van Dam, Dary, Daul, Davies, Dehousse, De Keyser, Dell'Alba, Della Vedova, De Mita, Deprez, De Rossa, De Sarnez, Descamps, Désir, Deva, De Veyrac, Dhaene, Díez González, Di Lello Finuoli, Dillen, Di Pietro, Doorn, Dover, Doyle, Duff, Duhamel, Duin, Dupuis, Duthu, Dybkjær, Ebner, Echerer, El Khadraoui, Elles, Eriksson, Esclopé, Ettl, Jillian Evans, Jonathan Evans, Robert J.E. Evans, Fatuzzo, Fava, Fernández Martín, Ferrández Lezaun, Ferreira, Ferrer, Ferri, Fiebiger, Figueiredo, Fiori, Flautre, Flesch, Florenz, Ford, Formentini, Foster, Fourtou, Frahm, Fraisse, Frassoni, Friedrich, Fruteau, Gahler, Gahrton, Galeote Quecedo, Garaud, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Garot, Garriga Polledo, Gebhardt, Gill, Gillig, Gil-Robles Gil-Delgado, Glante, Glase, Goebbels, Goepel, Görlach, Gollnisch, Gomolka, Goodwill, Gorostiaga Atxalandabaso, Gouveia, Graça Moura, Gröner, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Guy-Quint, Hänsch, Hager, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Haug, Hazan, Heaton-Harris, Hedkvist Petersen, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Herzog, Hieronymi, Honeyball, Hortefeux, Howitt, Hudghton, Hughes, van Hulten, Hume, Hyland, Iivari, Inglewood, Isler Béguin, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jackson, Jarzembowski, Jeggle, Jensen, Jonckheer, Jové Peres, Junker, Karamanou, Karas, Kastler, Katiforis, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Kindermann, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Koukiadis, Koulourianos, Krarup, Kratsa-Tsagaropoulou, Krehl, Kreissl-Dörfler, Krivine, Kronberger, Kuhne, Lage, Lagendijk, Lalumière, Lamassoure, Lang, Lange, Langen, Langenhagen, de La Perriere, Lavarra, Lechner, Leinen, Liese, Linkohr, Lisi, Lucas, Ludford, Lulling, Lund, Lynne, Maat, Maaten, McAvan, McCarthy, McCartin, MacCormick, McMillan-Scott, McNally, Maes, Malliori, Manders, Manisco, Erika Mann, Thomas Mann, Marinho, Marinos, Markov, Marques, Marset Campos, Martens, Hans-Peter Martin, Hugues Martin, Martinez, Martínez Martínez, Mastorakis, Mathieu, Matikainen-Kallström, Mauro, Hans-Peter Mayer, Xaver Mayer, Mayol i Raynal, Medina Ortega, Meijer, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Mennitti, Menrad, Messner, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Modrow, Monsonís Domingo, Moraes, Morgantini, Müller, Mulder, Murphy, Muscardini, Musotto, Myller, Napoletano, Napolitano, Naranjo Escobar, Nassauer, Newton Dunn, Nicholson, Nicholson of Winterbourne, Niebler, Nisticò, Nobilia, Nordmann, Obiols i Germà, Ojeda Sanz, Ó Neachtain, Onesta, Oomen-Ruijten, Oostlander, Ortuondo Larrea, O'Toole, Paciotti, Pack, Paisley, Pannella, Parish, Pasqua, Pastorelli, Patakis, Patrie, Paulsen, Pérez Álvarez, Pérez Royo, Perry, Pesälä, Pex, Piecyk, Pirker, Piscarreta, Plooij-van Gorsel, Podestà, Poettering, Pohjamo, Poignant, Pomés Ruiz, Poos, Posselt, Prets, Procacci, Pronk, Puerta, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Rapkay, Raymond, Read, Redondo Jiménez, Ribeiro, Ribeiro e Castro, Ries, Riis-Jørgensen, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rocard, de Roo, Rothe, Rothley, Roure, Rovsing, Rübig, Rühle, Sacrédeus, Saint-Josse, Sakellariou, Sandberg-Fries, Sandbæk, Sanders-ten Holte, Santer, Santini, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scallon, Scarbonchi, Schaffner, Scheele, Schierhuber, Schleicher, Gerhard Schmid, Herman Schmid, Olle Schmidt, Ilka Schröder, Schroedter, Schulz, Schwaiger, Seppänen, Sichrovsky, Smet, Soares, Sörensen, Sommer, Sornosa Martínez, Souchet, Souladakis, Sousa Pinto, Staes, Stenmarck, Stenzel, Sterckx, Stevenson, Stihler, Stockmann, Stockton, Sturdy, Sudre, Suominen, Swiebel, Swoboda, Sylla, Sørensen, Tajani, Tannock, Terrón i Cusí, Theato, Thomas-Mauro, Thorning-Schmidt, Thyssen, Titford, Titley, Torres Marques, Trakatellis, Tsatsos, Turchi, Turmes, Twinn, Uca, Väyrynen, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vallvé, Van Hecke, Van Lancker, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, van Velzen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vinci, Virrankoski, Vlasto, Voggenhuber, Volcic, Wachtmeister, Wallis, Walter, Watson, Watts, Weiler, Wenzel-Perillo, Whitehead, Wieland, Wiersma, von Wogau, Wuermeling, Wuori, Wurtz, Wyn, Wynn, Zabell, Zacharakis, Zissener, Zorba, Zrihen.
Observatörer
Bagó, Bastys, Biela, Chronowski, Cilevičs, Cybulski, Drzęźla, Falbr, Fazakas, Filipek, Gałażewski, Gruber, Grzebisz-Nowicka, Ilves, Jerzy Jaskiernia, Kiršteins, Kłopotek, Klukowski, Kósáné Kovács, Kowalska, Kriščiūnas, Daniel Kroupa, Kuzmickas, Kvietkauskas, Lepper, Liberadzki, Lisak, Lydeka, Łyżwiński, Maldeikis, Palečková, Pasternak, Pęczak, Pieniążek, Plokšto, Pospíšil, Sefzig, Siekierski, Smorawiński, Surján, Szabó, Szczygło, Szent-Iványi, Tomaka, Vaculík, Valys, Vastagh, Vella, Vėsaitė, Wenderlich, Wikiński, Wiśniowska, Wittbrodt, Janusz Czeskaw Wojciechowski, Żenkiewicz, Žiak.
BILAGA 1
OMRÖSTNINGSRESULTAT
Förteckning över förkortningar och symboler
|
+ |
antogs |
|
- |
förkastades |
|
↓ |
bortföll |
|
T |
drogs tillbaka |
|
ONU (..., ..., ...) |
omröstning med namnupprop (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster) |
|
EO (..., ..., ...) |
elektronisk omröstning (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster) |
|
delad |
delad omröstning |
|
särsk. |
särskild omröstning |
|
ÄF |
ändringsförslag |
|
AC |
kompromissändringsförslag |
|
pc |
motsvarande del |
|
S |
ändringsförslag om strykning |
|
= |
identiska ändringsförslag |
|
§ |
punkt |
|
art |
artikel |
|
skäl |
skäl |
|
PR |
resolutionsförslag |
|
PRC |
gemensamt resolutionsförslag |
|
SEK |
sluten omröstning |
1. Media-yrkesutbildning (2001-2005) ***I
Betänkande: VATTIMO (A5-0027/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
endast en omröstning |
ONU |
+ |
409, 14, 16 |
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: endast en omröstning
2. MEDIA Plus - Utveckling, distribution och marknadsföring ***I
Betänkande: VELTRONI (A5-0028/2004)
|
Avser |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
3. Europeisk sjösäkerhetsbyrå ***I
Betänkande: MASTORAKIS (A5-0021/2004)
|
Avser |
ÄF nr. |
Från |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
Ändringsförslag från ansvarigt utskott - sammanslagen omröstning |
1-14 |
utskottet |
|
+ |
|
|
Omröstning: ändrat förslag |
|
+ |
|
||
|
Omröstning: lagstiftningsresolution |
|
+ |
|
||
4. Intermodala lastenheter ***I
Betänkande: STOCKMANN (A5-0016/2004)
|
Avser |
ÄF nr. |
Från |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
Ändringsförslag från ansvarigt utskott - sammanslagen omröstning |
1-15 17 |
utskottet |
|
+ |
|
|
Ändringsförslag från ansvarigt utskott - särskild omröstning |
16 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
Omröstning: ändrat förslag |
|
+ |
|
||
|
Omröstning: lagstiftningsresolution |
|
+ |
|
||
Begäran om särskild omröstning
EDD: ÄF 16
5. Upprättande av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja ***
Betänkande: GIL-ROBLES GIL-DELGADO (A5-0042/2004)
|
Avser |
ÄF nr. |
Från |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
förslag till lagstiftningsresolution |
|
+ |
|
||
6. Kris i stålindustrin
Resolutionsförslag: B5-0076, 0089, 0090, 0091, 0092 et 0093/2004
|
Avser |
ÄF nr. |
Från |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
gemensamt resolutionsförslag RC5-0076/2004 (PPE-DE, PSE, ELDR, Verts/ALE, GUE/NGL, UEN) |
|||||
|
punkt 3 |
1 |
GUE/NGL |
EO |
- |
196, 222, 7 |
|
punkt 6 |
|
|
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
punkt 7 |
|
|
|
+ |
|
|
skäl E |
|
|
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
Omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
|
resolutionsförslag från de politiska grupperna |
|||||
|
B5-0076/2004 |
|
PSE |
|
+ |
|
|
B5-0089/2004 |
|
ELDR |
|
+ |
|
|
B5-0090/2004 |
|
GUE/NGL |
|
+ |
|
|
B5-0091/2004 |
|
Verts/ALE |
|
+ |
|
|
B5-0092/2004 |
|
UEN |
|
+ |
|
|
B5-0093/2004 |
|
PPE-DE |
|
+ |
|
Begäran om särskild omröstning
ELDR: punkt 7
Begäran om delad omröstning
ELDR
skäl E
Första delen: hela texten utom orden ”stora utbetalningar ... yrkesutbetalningar”
Andra delen: dessa ord
punkt 6
Första delen:”Europaparlamentet uppmanar ... sociala konsekvenser”
Andra delen:”Parlamentet anser ... inklusive fonderna”
7. Företagsstyrning och övervakning av finansiella tjänster (fallet Parmalat)
Resolutionsförslag: B5-0053/2004, B5-0054/2004, B5-0055/2004, B5-0056/2004, B5-0057/2004, B5-0077/2004
|
Avser |
ÄF nr. |
Från |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
gemensamt resolutionsförslag RC5-0053/2004 (PPE-DE, PSE, ELDR, Verts/ALE, GUE/NGL, UEN)) |
|||||
|
efter punkt 14 |
1 |
PSE |
delad |
|
|
|
1/EO |
+ |
282, 132, 4 |
|||
|
2/EO |
- |
187, 221, 9 |
|||
|
efter punkt 15 |
3 |
PSE |
|
+ |
|
|
efter punkt 16 |
2 |
PSE |
|
- |
|
|
Omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
|
resolutionsförslag från de politiska grupperna |
|||||
|
B5-0053/2004 |
|
UEN |
|
↓ |
|
|
B5-0054/2004 |
|
PPE-DE |
|
↓ |
|
|
B5-0055/2004 |
|
ELDR |
|
↓ |
|
|
B5-0056/2004 |
|
Verts/ALE |
|
↓ |
|
|
B5-0057/2004 |
|
GUE/NGL |
|
↓ |
|
|
B5-0077/2004 |
|
PSE |
|
↓ |
|
Begäran om delad omröstning
ELDR
ÄF 1
Första delen:”Europaparlamentet betonar ... öppenhet i tillsynen”
Andra delen:”Parlamentet stöder ... viktigare principer”
8. Tillnärmning av civilprocessrättsliga regler
Betänkande: GARGANI (A5-0041/2004)
|
Avser |
ÄF nr. |
Från |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
punkt 6, led b) |
1 |
PSE |
|
+ |
|
|
Omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
9. Afghanistan
Betänkande: BRIE (A5-0035/2004)
|
Avser |
ÄF nr. |
Från |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
efter punkt 2 |
4 = 5 = |
PSE GUE/NGL |
|
+ |
|
|
punkt 12 |
1S |
PPE-DE |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
punkt 19 |
2S |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
punkt 20 |
6 |
GUE/NGL |
|
+ |
|
|
punkt 28 |
7 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
efter punkt 28 |
8 |
ELDR |
|
+ |
|
|
punkt 38 |
3 |
PPE-DE |
|
- |
|
|
Omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
Begäran om delad omröstning
PPE-DE
punkt 12
Första delen:”Europaparlamentet uppmärksammar ... centralregering och provinser”
Andra delen:”Parlamentet är övertygat ... gentemot centralregeringen”
Övrigt
PPE-DE-gruppen hade dragit tillbaka sitt ändringsförslag 1S.
10. EU:s åtgärder för mänskliga rättigheter och demokratisering i samarbete med Medelhavsländerna
Resolutionsförslag: B5-0049/2004
|
Avser |
ÄF nr. |
Från |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
resolutionsförslag B5-0049/2004 (utskottet för utrikesfrågor) |
|||||
|
punkt 4 |
2 |
PSE |
|
+ |
|
|
5 |
GUE/NGL |
|
+ |
|
|
|
punkt 7 |
6/ändr |
GUE/NGL |
|
+ |
|
|
punkt 8 |
3 |
PSE |
|
+ |
|
|
punkt 10 |
7 |
PPE-DE |
|
- |
|
|
4 |
PSE |
|
+ |
|
|
|
punkt 11 |
1 |
PSE |
|
+ |
|
|
Omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
Begäran om särskild omröstning
Verts/ALE: punkt 11
11. Val i Iran
Resolutionsförslag: B5-0080/2004, B5-0083/2004, B5-0084/2004, B5-0088/2004, B5-0094/2004, B5-0098/2004, B5-0099/2004
|
Avser |
ÄF nr. |
Från |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
gemensamt resolutionsförslag RC5-0080/2004 (PPE-DE, PSE, ELDR, Verts/ALE, GUE/NGL, EDD) |
|||||
|
punkt 5 |
|
|
|
+ |
ändrd muntligen |
|
punkt 10 |
|
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2/EO |
+ |
41, 28, 1 |
|||
|
Omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
|
resolutionsförslag från de politiska grupperna |
|||||
|
B5-0080/2004 |
|
ELDR |
|
↓ |
|
|
B5-0083/2004 |
|
UEN |
|
↓ |
|
|
B5-0084/2004 |
|
GUE/NGL |
|
↓ |
|
|
B5-0088/2004 |
|
PSE |
|
↓ |
|
|
B5-0094/2004 |
|
PPE-DE |
|
↓ |
|
|
B5-0098/2004 |
|
Verts/ALE |
|
↓ |
|
|
B5-0099/2004 |
|
EDD |
|
↓ |
|
Begäran om delad omröstning
PSE
punkt 10
Första delen: texten i sin helhet utom orden ”och väktarrådet”
Andra delen: dessa ord
Gahler hade lagt fram ett muntligt ändringsförslag till punkt 5 syftande till att ersätta orden ”de iranska myndigheternas bristande stöd” med ”bristande stöd från den iranska sidan”, som beaktades.
12. Politiska mord i Kambodja
Resolutionsförslag: B5-0079/2004, B5-0082/2004, B5-0085/2004, B5-0095/2004, B5-0097/2004
|
Avser |
ÄF nr. |
Från |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
gemensamt resolutionsförslag RC5-0079/2004 (PPE-DE, PSE, ELDR, Verts/ALE, GUE/NGL, Emma Bonino m.fl.) |
|||||
|
punkt 5 |
|
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
- |
|
|||
|
skäl D |
|
|
|
+ |
ändrat muntligen |
|
skäl F |
|
|
|
+ |
ändrat muntligen |
|
Omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
ONU |
+ |
71, 0, 0 |
||
|
resolutionsförslag från de politiska grupperna |
|||||
|
B5-0079/2004 |
|
ELDR |
|
↓ |
|
|
B5-0082/2004 |
|
PSE |
|
↓ |
|
|
B5-0085/2004 |
|
GUE/NGL |
|
↓ |
|
|
B5-0095/2004 |
|
PPE-DE |
|
↓ |
|
|
B5-0097/2004 |
|
Verts/ALE |
|
↓ |
|
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: slutomröstning om det gemensamma resolutionsförslaget
Begäran om delad omröstning
ELDR
punkt 5
Första delen: texten i sin helhet utom orden ”och förutsättningslöst”
Andra delen: dessa ord
Swoboda hade för PSE-gruppen lagt fram muntliga ändringsförslag:
|
— |
till skäl D och till punkt 7 i syfte att ersätta ”oppositionella” respektive ”företrädare för den politiska oppositionen” med ”politiker” |
|
— |
till skäl F i syfte att ersätta ”4 februari” med ”7 januari 2004”. |
Dessa ändringsförslag beaktades.
13. Kvarhållande av grekiska och filippinska sjömän i Karachi
Resolutionsförslag: B5-0078/2004, B5-0081/2004, B5-0086/2004, B5-0087/2004, B5-0096/2004
|
Avser |
ÄF nr. |
Från |
ONU etc |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
gemensamt resolutionsförslag RC5-0078/2004 (PPE-DE, PSE, ELDR, Verts/ALE, GUE/NGL, UEN) |
|||||
|
Omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
|
resolutionsförslag från de politiska grupperna |
|||||
|
B5-0078/2004 |
|
ELDR |
|
↓ |
|
|
B5-0081/2004 |
|
PSE |
|
↓ |
|
|
B5-0086/2004 |
|
GUE/NGL |
|
↓ |
|
|
B5-0087/2004 |
|
UEN |
|
↓ |
|
|
B5-0096/2004 |
|
PPE-DE |
|
↓ |
|
Posselt hade lagt fram ett muntligt ändringsförslag till rubriken till det gemensamma resolutionsförslaget syftande till att ändra den enligt följande: ”Kvarhållande av grekiska och filippinska sjömän i Karachi”. Detta muntliga ändringsförslag beaktades.
BILAGA II
OMRÖSTNINGSRESULTAT MED NAMNUPPROP
Betänkande Vattimo A5-0027/2004
Resolution
Ja-röster: 409
EDD: Abitbol, Bernié, Butel, Esclopé, Saint-Josse
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, van den Bos, Busk, Calò, Costa Paolo, Davies, Di Pietro, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Sterckx, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Ainardi, Bergaz Conesa, Brie, Caudron, Dary, Di Lello Finuoli, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Puerta, Ribeiro, Scarbonchi, Schröder Ilka, Uca, Wurtz
NI: Beysen, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Kronberger, Paisley, Sichrovsky
PPE-DE: Almeida Garrett, Arvidsson, Atkins, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Berend, Böge, von Boetticher, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Brienza, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Florenz, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Garriga Polledo, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Graça Moura, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jarzembowski, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Klaß, Knolle, Koch, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marinos, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mauro, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Mennitti, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Poettering, Posselt, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Santer, Santini, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schwaiger, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sturdy, Sudre, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Trakatellis, Twinn, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vlasto, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, von Wogau, Wuermeling, Zabell, Zacharakis, Zissener
PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Bösch, Bowe, Bullmann, Campos, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Dhaene, Díez González, Duhamel, Duin, El Khadraoui, Ettl, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, van Hulten, Iivari, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Karamanou, Katiforis, Kindermann, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Lavarra, Lund, McAvan, McCarthy, Malliori, Mann Erika, Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Obiols i Germà, O'Toole, Paciotti, Patrie, Pérez Royo, Piecyk, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Rothe, Roure, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Soares, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zorba, Zrihen
UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Collins, Crowley, Hyland, Muscardini, Nobilia, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Duthu, Echerer, Evans Jillian, Ferrández Lezaun, Flautre, Frassoni, Gahrton, Hudghton, Jonckheer, Lagendijk, Lucas, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Onesta, de Roo, Rühle, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nej-röster: 14
EDD: Andersen, Belder, Blokland, Bonde, van Dam, Sandbæk
NI: Berthu, Bonino, Cappato, Della Vedova, Dupuis, de La Perriere, Pannella, Souchet
Nedlagda röster: 16
ELDR: Paulsen, Schmidt
GUE/NGL: Blak, Eriksson, Krarup, Patakis, Schmid Herman, Seppänen
NI: Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, Gollnisch, Lang, Martinez
UEN: Camre
Gemensam resolution - B5-0079/2004 - Kambodja
Resolution
Ja-röster: 71
EDD: Belder, Sandbæk
ELDR: van den Bos, Lynne, Newton Dunn, Watson
GUE/NGL: Caudron, Koulourianos, Markov, Meijer, Puerta
NI: Berthu, Beysen, Gorostiaga Atxalandabaso
PPE-DE: Banotti, Bowis, Camisón Asensio, Chichester, Cushnahan, Daul, Deva, Fourtou, Gahler, Glase, Goepel, Gouveia, Grossetête, Hannan, Hatzidakis, Jeggle, Karas, Keppelhoff-Wiechert, Klaß, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Mann Thomas, Mayer Hans-Peter, Menrad, Ojeda Sanz, Pérez Álvarez, Perry, Posselt, Purvis, Rübig, Sacrédeus, Sommer, Stenmarck, Tannock, Varela Suanzes-Carpegna, Wieland
PSE: Berenguer Fuster, Cashman, Dehousse, De Keyser, Ettl, Gillig, Izquierdo Collado, Karamanou, Kindermann, Lage, Linkohr, Martin Hans-Peter, Mastorakis, Medina Ortega, Swoboda
Verts/ALE: Auroi, Breyer, Duthu, Isler Béguin, Maes, Onesta
ANTAGNA TEXTER
P5_TA(2004)0090
MEDIA-yrkesutbildning (2001-2005) ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av Europaparlamentets och rådets beslut nr 163/2001/EG av den 19 januari 2001 om genomförande av ett utbildningsprogram för branschfolk inom den europeiska audiovisuella programindustrin (MEDIA-yrkesutbildning) (2001-2005) (KOM(2003) 188 - C5-0176/2003 - 2003/0064(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 188) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 och artikel 150 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0176/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott och yttrandet från budgetutskottet (A5-0027/2004). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet anser att finansieringsöversikten i kommissionens förslag är förenlig med taket för utgiftsområde 3 i budgetplanen utan att andra politikområden begränsas. |
|
3. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TC1-COD(2003)0064
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 12 februari 2004 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2004/EGom ändring av beslut nr 163/2001/EG om genomförande av ett utbildningsprogram för branschfolk inom den europeiska audiovisuella programindustrin (MEDIA-yrkesutbildning) (2001-2005)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 150.4 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),
med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (4), och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 163/2001/EG (5) inrättades programmet MEDIA-yrkesutbildning, ett utbildningsprogram för branschfolk inom den europeiska audiovisuella programindustrin för perioden från den 1 januari 2001 till den 31 december 2005. |
|
(2) |
Det är ytterst viktigt att se till att gemenskapspolitiken för stöd till den europeiska audiovisuella sektorn fortsätter med tanke på gemenskapens mål enligt artikel 150 i fördraget. |
|
(3) |
Kommissionen måste senast den 31 december 2005 lämna in en fullständig och utförlig utvärderingsrapport om programmet MEDIA-yrkesutbildning för att den lagstiftande myndigheten skall kunna ta ställning till förslaget om ett nytt utbildningsprogram (Media-yrkesutbildning) som enligt planerna skall inledas 2007. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Beslut nr 163/2001/EG skall ändras på följande sätt:
|
1. |
I artikel 1 skall datumet den 31 december 2005ersättas med datumet den 31 december 2006. |
|
2. |
I artikel 4.5 skall den finansiella ramen på 50 miljoner euro ersättas med 59,4 miljoner euro, i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2004/EG av den ... 2004 [om ändring av beslut nr 1720/1999/EG, 253/2000/EG, 508/2000/EG, 1031/2000/EG, 1445/2000/EG, 163/2001/EG, 1411/2001/EG, 50/2002/EG, 466/2002/EG, 1145/2002/EG, 1513/2002/EG, 1786/2002/EG, 291/2003/EG och 20/2004/EG i syfte att justera referensbeloppen för att beakta utvidgningen av Europeiska unionen] (6) . |
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 3
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i ... den
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EUT C 10, 14.1.2004, s. 8 .
(3) EUT C 23, 27.1.2004, s. 24 .
(4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 12 februari 2004.
(5) EGT L 26, 27.1.2001, s. 1 .
(6) EUT L ...
P5_TA(2004)0091
MEDIA Plus - Utveckling, distribution och marknadsföring ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av rådets beslut 2000/821/EG av den 20 december 2000 om genomförande av ett program för att stimulera utveckling, distribution och marknadsföring av europeiska audiovisuella verk (MEDIA Plus Utveckling, distribution och marknadsföring) (KOM(2003) 191 - C5-0177/2003 - 2003/0067(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 191) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 och artikel 157.3 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0177/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott och yttrandet från budgetutskottet (A5-0028/2004). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet anser att finansieringsöversikten i kommissionens förslag är förenlig med taket för utgiftsområde 3 i budgetplanen utan att andra politikområden begränsas. |
|
3. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TC1-COD(2003)0067
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 12 februari 2004 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2004/EG om ändring av rådets beslut 2000/821/EG om genomförande av ett program för att stimulera utveckling, distribution och marknadsföring av europeiska audiovisuella verk (MEDIA Plus Utveckling, distribution och marknadsföring) (2001-2005)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 157.3 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),
med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (4), och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom beslut 2000/821/EG (5) fastställde rådet programmet MEDIA Plus som syftar till att främja utveckling, distribution och marknadsföring av europeiska audiovisuella verk under tiden 1 januari 2001-31 december 2005. |
|
(2) |
Det är ytterst viktigt att se till att gemenskapspolitiken för stöd till den europeiska audiovisuella sektorn fortsätter, med tanke på gemenskapens mål enligt artikel 157 i fördraget. |
|
(3) |
Det är viktigt att kommissionen senast den 31 december 2005 lämnar in en fullständig och utförlig utvärderingsrapport om programmet MEDIA Plus, dels för att den lagstiftande myndigheten skall kunna ta ställning till förslaget om ett nytt MEDIA Plus-program som enligt planerna skall inledas 2007, dels för att budgetmyndigheten skall kunna utvärdera behovet av den nya finansiella ramen. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Beslut 2000/821/EG skall ändras på följande sätt:
|
1. |
I artikel 1 skall datumet den 31 december 2005ersättas med datumet den 31 december 2006. |
|
2. |
I artikel 5.2 skall den finansiella ramen på 350 miljoner euro ersättas med 453,60 miljoner euro, inbegripet anpassningen inför utvidgningen i enlighet med översynen av budgetplanen . |
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 3
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i ... den
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EUT C 10, 14.1.2004, s. 8 .
(3) EUT C 23, 27.1.2004, s. 24 .
(4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 12 februari 2004.
P5_TA(2004)0092
Europeisk sjösäkerhetsbyrå ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå (KOM(2003) 440 - C5-0393/2003 - 2003/0159(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 440) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 och artikel 80.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0393/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för regionalpolitik, transport och turism och yttrandet från budgetutskottet (A5-0021/2004). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TC1-COD(2003)0159
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 12 februari 2004 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2004 om ändring av förordning (EG) nr 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 80.2 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom förordning (EG) nr 1406/2002 (3) inrättades en europeisk sjösäkerhetsbyrå (nedan kallad ”byrån”) i syfte att skapa en hög, enhetlig och effektiv sjösäkerhetsnivå och en hög nivå på förhindrandet av föroreningar från fartyg. |
|
(2) |
Vid Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) diplomatkonferens antogs den 12 december 2002 ändringar av konventionen om säkerheten för människoliv till sjöss (SOLAS-konventionen, samt en internationell kod om skydd av fartyg och hamnanläggningar (ISPS-koden), som innehåller en uppsättning åtgärder i fråga om sjösäkerhet. Därför bör man specificera byråns roll på sjösäkerhetsområdet. |
|
(3) |
Det är viktigt att man vidtar lämpliga säkerhetsåtgärder för att säkerställa säkerheten inom gemenskapens sjöfart och hamnar, samt för passagerare, personal på fartyg och i hamnar mot hot från avsiktliga lagöverträdelser. |
|
(4) |
Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2004 av den ... om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar (4) åläggs kommissionen vissa inspektionsuppgifter för att övervaka att medlemsstaterna genomför dessa skyddsåtgärder. Byrån kan bistå kommissionen med lämpligt tekniskt stöd i detta inspektionsarbete. Dessa uppgifter bör omfatta inspektion av fartyg och berörda bolag samt erkända säkerhetsorganisationer med bemyndigande att utföra viss säkerhetsrelaterad verksamhet i detta sammanhang. |
|
(5) |
De senaste olyckorna i gemenskapens vatten, inte minst de med oljetankfartygen ”Erika” och ”Prestige”, har visat att det finns ett behov av fler åtgärder från gemenskapen, inte bara i fråga om att förebygga föroreningar, utan även i fråga om insatser när föroreningar har skett. |
|
(6) |
Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 2850/2000/EG av den 20 december 2000 inrättades en gemenskapsram för samarbete på området oavsiktlig och avsiktlig förorening av havet för perioden 1 januari 2000-31 december 2006 (5). |
|
(7) |
Genom rådets beslut 2001/792/EG, Euratom av den 23 oktober 2001 (6) inrättades en gemenskapsindustri för att underlätta ett förstärkt samarbete vid biståndsinsatser inom räddningstjänsten, vilket även omfattar förorening av havet till följd av olycka. Industrin omfattar ett övervaknings- och informationscenter som kan användas vid alla typer av biståndsinsatser inom räddningstjänsten. |
|
(8) |
Byrån bör förfoga över tillräckliga medel för att kunna stödja medlemsstaternas insatser vid föroreningar. Byråns verksamhet på detta område bör inte innebära att kuststaterna fråntas sitt ansvar för att upprätthålla lämpliga mekanismer för insatser vid föroreningar, och befintliga samarbetsarrangemang mellan medlemsstater eller grupper av medlemsstater på detta område bör respekteras. I fall av förorening till följd av olycka bör byrån stödja den drabbade medlemsstat som leder saneringsarbetet. Byrån bör agera så att den stödjer gemenskapsmekanismen för räddningstjänsten. |
|
(9) |
Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/103/EG av den 17 november 2003 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/25/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk (7) införs nya förfaranden när det gäller erkännande av yrkescertifikat som utfärdats i tredjeländer. Byrån bör bistå kommissionen vid utvärderingen av hur dessa länder uppfyller kraven i 1978 års STCW-konvention (internationell konvention om normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning). |
|
(10) |
Byråns styrelse (nedan kallad styrelsen) bör ha befogenhet, efter godkännande av kommissionen, att utforma en plan som gäller byråns beredskap för och insatser vid föroreningar. När planen utformas bör styrelsen beakta vilka fördelar som byråns verksamhet rörande insatser vid föroreningar kan medföra för medlemsstaterna, samt bästa kombinationen av kostnader och effektivitet. |
|
(11) |
Hänsyn bör tas till gällande avtal om oavsiktlig förorening, såsom Avtalet om samarbete i händelse av förorening av Nordsjön av olja och andra farliga ämnen, 1983 (Bonn-samarbetsavtalet), vilket främjar ömsesidigt bistånd och samarbete mellan medlemsstaterna på detta område, samt även till relevanta internationella konventioner och avtal om skydd av europeiska havsområden från förorening till följd av olycka, såsom Internationella konventionen om förebyggande av, behandling av och samarbete vid oljeutsläpp, 1990 (OPRC-konventionen), som utarbetats under IMO:s ledning, Konventionen om skydd av den marina miljön i nordöstra Atlanten, 22 september 1992 (OSPAR konventionen), Barcelonakonventionen, Helsingforskonventionen och Lissabonavtalet. |
|
(12) |
I fråga om framtida utnämningar inom byrån (styrelse, verkställande direktör) bör vederbörlig hänsyn tas till den expertis och erfarenhet som krävs på byråns nya verksamhetsområde: insatser vid föroreningar från fartyg och sjöfartsskydd. |
|
(13) |
Tredjeländer som önskar delta i byråns arbete bör anta och tillämpa gemenskapslagstiftningen på byråns behörighetsområden, inklusive bekämpning av föroreningar från fartyg och sjöfartsskydd. |
|
(14) |
Förordning (EG) nr 1406/2002 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 1406/2002 ändras på följande sätt:
|
1. |
Artikel 1 skall ändras enligt följande:
|
|
2. |
Artikel 2 skall ersättas med följande: ”Artikel 2 För att säkerställa att de mål som anges i artikel 1 uppnås på ett lämpligt sätt skall byrån utföra följande uppgifter:
|
|
3) |
Artikel 10.2 skall ändras på följande sätt:
|
|
4. |
Artikel 11.1 andra stycket skall ersättas med följande: ”Styrelseledamöter skall utses på grundval av relevant erfarenhet och sakkunskap inom området för sjösäkerhet, sjöfartsskydd och förhindrande av föroreningar från fartyg samt insatser vid sådana föroreningar.” |
|
5. |
Artikel 15.2 a skall ersättas med följande:
|
|
6. |
Artikel 16.1 första stycket skall ersättas med följande: ”1. Byråns verkställande direktör skall utses av styrelsen på grundval av meriter, dokumenterad skicklighet i förvaltning och ledarskap samt kompetens och erfarenheter som är relevanta för sjösäkerhet, sjöfartsskydd och förhindrande av föroreningar från fartyg samt insatser vid sådana föroreningar. Styrelsen skall fatta sitt beslut med fyra femtedels majoritet av alla ledamöter som har rösträtt. Kommissionen får föreslå en eller flera kandidater.” |
|
7. |
Artikel 17.1 skall ersättas med följande: ”1. Tredjeländer får delta i byråns arbete, om de genom avtal med Europeiska gemenskapen har antagit och tillämpar gemenskapslagstiftningen inom området för sjösäkerhet, sjöfartsskydd och förhindrande av föroreningar från fartyg samt insatser vid sådana föroreningar.” |
|
8. |
Artikel 22.2 skall ersättas med följande: ”2. I utvärderingen skall verkan av denna förordning samt byrån och dess arbetsmetoder bedömas. Styrelsen skall utarbeta särskilda riktlinjer i samförstånd med kommissionen och efter samråd med de berörda parterna.” |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i ... den
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) EUT C ...
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 12 februari 2004.
(3) EGT L 208, den 5.8.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1644/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 10).
(4) EUT L ...
(5) EGT L 332, den 28.12.2000, s. 1.
(6) EGT L 297, den 15.11.2001, s. 7.
(7) EUT L 326, 13.12.2003, s. 28.
(8) EGT L 332, 28.12.2000, s. 1.
(9) EGT L 297, 15.11.2001, s. 7.”
(10) Publikationsbyrån: För in nummer från skäl 4.
P5_TA(2004)0093
Intermodala lastenheter ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om intermodala lastenheter (KOM(2003) 155 - C5-0167/2003 - 2003/0056(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 155) (1), |
|
— |
med beaktande av artiklarna 251.2, 71.1 och 80.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0167/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för regionalpolitik, transport och turism (A5-0016/2004). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TC1-COD(2003)0056
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 12 februari 2004 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/.../EG om intermodala lastenheter
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 71.1 och 80.2 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),
med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),
enligt förfarandet i artikel 251 i fördraget (4), och
av följande skäl:
|
(1) |
Gemenskapens politik syftar till att uppmuntra hållbara transporter exempelvis multimodala och intermodala transporter som inbegriper vägtransport, järnvägstransport, flodtransport och närsjöfart. Inom ramen för den gemensamma transportpolitiken bör kompletterande åtgärder vidtas för att säkerställa säkerheten vid transporter. |
|
(2) |
Containrarna uppfyller i stort de standarder som antagits av Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) men de är inte tillräckligt stora för att kunna lastas maximalt med pallar eller för att utnyttjas maximalt för de största mått som är tillåtna vid landtransport. |
|
(3) |
Växelflaken används ofta i väg- eller järnvägstransporten men konstruktionsmässigt är de inte anpassade för intermodal transport som inbegriper sjöfartstransport. |
|
(4) |
De intermodala lastenheterna bör ha sådana driftskompatibilitetsegenskaper som krävs för omlastningen av varor mellan olika transportsätt. Då det redan finns många olika sorters enheter bör endast nya enheter omfattas av kravet om harmonisering av driftskompatibilitetsegenskaperna. |
|
(5) |
Den nya europeiska intermodala lastenheten bör, förutom en optimal lastningsyta inom ramen för den gällande gemenskapslagstiftningen också ha de harmoniserade driftskompatibilitetsegenskaper som krävs för varje ny intermodal lastenhet. |
|
(6) |
Den planerade åtgärden har följande mål: Att uppnå samma harmoniseringsgrad för intermodala lastenheter, förfaranden för bedömning och återkommande kontroller samt att skapa den europeiska intermodala lastenheten. Dessa mål kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva och kan därför bättre uppnås på gemenskapsnivå. Gemenskapen kan därför vidta åtgärder, i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
|
(7) |
Av skäl som rör de specifika egenskaperna för flygtransport omfattas detta transportsätt inte av detta direktiv. |
|
(8) |
Detta direktiv bör inte påverka användning, kontroll och underhåll av intermodala lastenheter som omfattas av den internationella konventionen om containersäkerhet (CSC) (5). |
|
(9) |
Den inre marknaden omfattar ett område utan inre gränser där fri rörlighet för varor säkerställs. Bestämmelserna för denna fria rörlighet utan handelshinder grundas på rådets resolution av den 7 maj 1985 om ett nytt tillvägagångssätt inom teknisk harmonisering och standardisering (6). Detta direktiv vägleds av dessa principer. |
|
(10) |
I enlighet med beslut 93/465/EEG (7) bör medlemsstaterna tillåta fri rörlighet på sitt territorium, utsläppande på marknaden, användning för all transportverksamhet eller användning i enlighet med dess avsedda ändamål av intermodala transportenheter som är försedda med CE-märkning och de symboler som föreskrivs i detta direktiv där det anges att de återkommande kontrollerna har genomförts, utan att det krävs någon ytterligare bedömning av skäl som har med tillämpningen av detta direktiv att göra eller som avser de europeiska intermodala lastenheterna och överensstämmelsen med andra tekniska krav. |
|
(11) |
En medlemsstat bör kunna vidta åtgärder , och samtidigt informera kommissionen om detta, för att begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden av intermodala lastenheter, särskilt då de utgör en särskild säkerhetsrisk för människor och, i förekommande fall, för husdjur eller egendom , eller om de är försedda med CE-märkning, med en symbol om en ny bedömning av dessa enheter eller med en symbol om de återkommande kontrollerna som inte uppfyller bestämmelserna . Förfarandet bör vara befogat och tillåta insyn . |
|
(12) |
Inom ramen för de principer som föreskrivs genom rådets resolution av den 7 maj 1985 fastställs i bilagorna I och II till detta direktiv väsentliga krav vad gäller säkerhet, hantering, säkring, stabilitet och identifiering som är nödvändiga för de intermodala lastenheterna och de europeiska intermodala lastenheterna. Dessa krav kommer att kompletteras genom särskilda krav som är oumbärliga för att säkerställa driftskompatibiliteten. De intermodala lastenheterna måste uppfylla alla dessa krav. |
|
(13) |
Kraven på de intermodala lastenheterna bör inte strida mot gällande relevanta ISO-standarder. |
|
(14) |
Mot bakgrund av målen för detta direktiv och i syfte att underlätta styrkandet av de nya enheternas överensstämmelse med kraven bör det inrättas förfaranden för bedömning samt för återkommande kontroller. Dessa förfaranden måste utformas med hänsyn till betydelsen av kraven för de intermodala lastenheterna. Det bör fastställas ett lämpligt förfarande eller en möjlighet att välja mellan flera likvärdiga förfaranden. De antagna förfarandena bör vara förenliga med beslut 93/465/EEG. |
|
(15) |
De nya intermodala lastenheterna bör kunna släppas ut på marknaden och tas i bruk endast om de överensstämmer med de krav som fastställs i detta direktiv. Denna överensstämmelse intygas genom de förfaranden för överensstämmelse som föreskrivs genom beslut 93/465/EEG och som anges i bilaga IV. |
|
(16) |
De återkommande kontrollerna syftar till att kontrollera att nivån på underhållet och slitaget för de intermodala lastenheterna överensstämmer med säkerhetskraven. Förfarandena för återkommande kontroller anges i bilaga V. |
|
(17) |
De enheter som avses i detta direktiv bör vara försedda med en CE-märkning som anger att de uppfyller kraven i direktivet. De symboler som hänför sig till de harmoniserade egenskaperna för de intermodala lastenheterna bör skilja sig från de symboler som anger att enheten i fråga är en harmoniserad europeisk intermodal lastenhet. På varje intermodal lastenhet bör det anges att den uppfyllde kraven vid den senaste återkommande kontrollen eller, om det gäller enheter som är yngre än fem år, att de ännu inte är skyldiga att genomgå en kontroll med angivande av datumet för nästa kontroll. |
|
(18) |
För att nå de mål som motsvarar de väsentliga krav som fastställs i bilagorna I och II är det nödvändigt att utarbeta harmoniserade standarder för de intermodala lastenheterna och de europeiska intermodala lastenheterna. Det är också nödvändigt att föreskriva antagandet av särskilda krav på driftskompatibilitet för dessa enheter i enlighet med det förfarande som anges i artikel 12. |
|
(19) |
De harmoniserade standarderna är utarbetade av det europeiska standardiseringsorganet (CEN) inom ramen för ett uppdragsförfarande på begäran av kommissionen. Om dessa standarder anses som otillräckliga jämfört med de två typer av krav som föreskrivs i direktivet skall kommissionen eller den berörda medlemsstaten hänskjuta frågan till den permanenta kommitté som föreskrivs genom direktiv 98/34/EG (8). |
|
(20) |
Medlemsstaterna bör utse kontrollorgan med befogenhet att genomföra förfarandena för bedömning eller återkommande kontroller. De bör också övervaka att dessa organ är tillräckligt självständiga, kompetenta och opartiska för att utföra de uppgifter för vilka de har utsetts eller anmälts. |
|
(21) |
CSC bidrar till att uppfylla målet om att öka säkerheten för de intermodala lastenheterna och de europeiska intermodala lastenheterna. De flesta medlemsstater har i enlighet med rådets rekommendation 79/487/EEG (9) redan ratificerat denna konvention. |
|
(22) |
Det bör fastställas ett förfarande som gör det möjligt för kommissionen att ändra vissa bilagor i detta direktiv. |
|
(23) |
Det bör fastställas ett förfarande som gör det möjligt för kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder om de harmoniserade standarderna inte helt och hållet uppfyller kraven i detta direktiv. |
|
(24) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (10). |
|
(25) |
Det bör fastställas påföljder om de nationella bestämmelser som antagits med tillämpning av detta direktiv inte åtföljs. |
|
(26) |
Bestämmelser bör antas för genomförande av detta direktiv innan specifikationerna offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
(27) |
Det är nödvändigt att fastställa en övergångsbestämmelse som gör det möjligt för de intermodala lastenheter som tillverkats innan detta direktiv trätt ikraft att släppas ut på marknaden eller tas i bruk även efter detta datum. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte
I detta direktiv fastställs väsentliga krav samt föreskrivs antagandet av harmoniserade standarder och särskilda krav på driftskompatibilitet för att göra användningen av nya intermodala lastenheter effektivare och säkrare och för att skapa en europeisk intermodal lastenhet . Dessutom anges skyldigheterna för bedömning av överensstämmelse och underhåll samt förfaranden för bedömning av överensstämmelse och återkommande kontroller av lastenheter som används i intermodal transport och som inte omfattas av CSC .
Artikel 2
Tillämpningsområde
1. Detta direktiv skall omfatta följande:
|
a) |
Intermodala lastenheter som existerade vid tidpunkten för direktivets ikraftträdande. |
|
b) |
Intermodala lastenheter som nyligen tillverkats, släppts ut på marknaden, tagits i bruk och/eller använts, och som skall uppfylla de krav som fastställs i bilaga I och de särskilda krav på driftskompatibilitet som anges i artikel 9. |
|
c) |
Nya europeiska intermodala lastenheter som uppfyller de krav som fastställs i bilagorna I och II samt de särskilda krav på driftskompatibilitet som anges i artikel 9. |
2. Direktivet omfattar även de lastenheter som avses i punkt 1 och som endast används för godstransporter mellan gemenskapen och tredje länder.
3. Flygtransporten omfattas inte av detta direktiv.
Artikel 3
Definitioner
I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
|
a) |
”intermodal lastenhet”: antingen en container eller ett växelflak, |
|
b) |
”europeisk intermodal lastenhet”: en intermodal lastenhet utformad i enlighet med de väsentliga krav som fastställs i bilagorna I och II och i enlighet med kraven på driftskompatibilitet. |
|
c) |
”container”: låda som är tillverkad för godstransport och som är tillräckligt stabil för upprepad användning, som kan staplas och som är utrustad med anordningar som tillåter att den flyttas mellan olika transportsätt. |
|
d) |
”växelflak”: enhet som är tillverkad för godstransport, som används i Europa och som är anpassad för ett optimalt utnyttjande av de tillåtna vägtransportdimensionerna och utrustad med gripanordningar som möjliggör omlastning mellan olika transportsätt, vanligtvis mellan järnväg och väg. |
|
e) |
”harmoniserad standard”: en teknisk specifikation antagen av ett standardiseringsorgan som är godkänt på grundval av ett mandat som beviljats av kommissionen i enlighet med de förfaranden som fastställts genom direktiv 98/34/EG för att inrätta ett europeiskt krav vars efterlevnad inte är obligatorisk. |
|
f) |
”angivelse av återkommande kontroller”: en symbol som anger att enheten har genomgått en återkommande kontroll, eller kommer att bli föremål för en återkommande kontroll, och har ansetts uppfylla de tillämpliga kraven. Av denna angivelse framgår dessutom det datum då det föreskrivs att den intermodala lastenheten skall genomgå nästa återkommande kontroll i enlighet med artikel 7. |
|
g) |
”återkommande kontroll”: de kontroller som genomförs för att kontrollera nivån på underhållet och säkerheten för de intermodala lastenheterna som avses i punkterna a, b och c, i enlighet med de förfaranden som fastställs i bilaga V. |
|
h) |
”förfaranden för bedömning av överensstämmelse”: de förfaranden som anges i bilaga IV. |
|
i) |
”anmält organ”: ett kontrollorgan som utses av den nationella behöriga myndigheten i en medlemsstat i enlighet med artikel 10 och som uppfyller kriterierna i bilaga III. |
Artikel 4
Bedömning av överensstämmelse för de intermodala lastenheterna.
1. Innan en intermodal lastenhet eller en europeisk intermodal lastenhet släpps ut på marknaden skall tillverkaren eller dennes i gemenskapen etablerade ombud låta tillverkningen undergå en bedömning av överensstämmelsen bland de som beskrivs i bilaga IV, enligt de villkor som anges nedan.
2. Denna överensstämmelse skall fastställas för anbringande av CE-märkningen på de intermodala lastenheterna genom antingen
|
— |
den interna tillverkningskontrollen, genom att modul A används, då de harmoniserade standarder som avses i artikel 9.3 är uppfyllda, eller |
|
— |
den interna tillverkningskontrollen, genom att modul Aa används, eller |
|
— |
förfarandet för kontroll av enheten (modul G), eller |
|
— |
förfarandet för den fullständiga kvalitetssäkringen (modul H). |
3. Punkt 4.1 skall inte tillämpas på intermodala lastenheter som uppfyller kraven i bilaga II i CSC, såvida inte tillverkaren eller dennes i gemenskapen etablerade ombud ansöker om en sådan bedömning.
Artikel 5
Fri rörlighet, begränsningar och skyddsklausuler.
1. En medlemsstat får av skäl som har med tillämpningen av detta direktiv att göra, inte förbjuda, begränsa eller hindra utsläppande på marknaden eller ibruktagande på sitt territorium (inbegripet transport, lagring, hantering eller omlastning) av intermodala lastenheter som överensstämmer med bestämmelserna i detta direktiv och/eller i förekommande fall, med de tillämpliga harmoniserade standarder som offentliggjorts i Europeiska unionens offentliga tidning i enlighet med detta direktiv och som är försedda med CE-märkning som intygar denna överensstämmelse samt med en angivelse om återkommande kontroller i enlighet med artikel 8.
2. Medlemsstaterna skall förutsätta att bestämmelserna i detta direktiv är uppfyllda för de intermodala lastenheter som är försedda med CE-märkningen och den försäkran om överensstämmelse som fastställs i bilaga VII.
3. Om en medlemsstat konstaterar att en enhet som anges i artikel 2, som har underhållits på rätt sätt och som används för avsett ändamål, riskerar att äventyra människors hälsa och/eller säkerhet och eventuellt utsätta husdjur eller egendom för fara under transport och/eller användning, trots att den är försedd med CE-märkning och en angivelse om återkommande kontroller, kan den begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden, transport eller användning av denna enhet eller se till att enheten dras tillbaka från marknaden eller tas ur cirkulation. Medlemsstaten skall omedelbart underrätta kommissionen om denna åtgärd och ange skälen för sitt beslut.
4. Kommissionen skall snarast möjligt samråda med berörda parter. Om kommissionen efter detta samråd finner att åtgärden är befogad, skall den omedelbart underrätta alla medlemsstater. Om åtgärden visar sig vara obefogad skall kommissionen omedelbart informera den berörda medlemsstaten samt tillverkaren eller dennes i gemenskapen etablerade ombud eller innehavaren.
5. Om en enhet som anges i artikel 2 inte överensstämmer med gällande bestämmelser skall den behöriga medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder, vilka även kan innebära fråntagande av rätten att genomföra förfarandena i bilagorna IV och V, mot den som har anbringat CE-märkningen eller angivelsen om återkommande kontroller samt underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta så snart som möjligt.
6. Kommissionen skall säkerställa att medlemsstaterna hålls underrättade om hur detta förfarande utvecklas och vad det får för resultat.
7. Om en medlemsstat konstaterar att CE-märkningen eller angivelsen om återkommande kontroller är otillbörligt anbringad, är ägaren, dennes i gemenskapen etablerade ombud eller innehavaren, tillverkaren eller dennes i gemenskapen etablerade ombud, skyldig att se till att överträdelsen upphör enligt de villkor som medlemsstaten fastställer.
Om bristen på överensstämmelse kvarstår skall medlemsstaten vidta alla nödvändiga åtgärder för att begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden, transport eller användning av den berörda enheten eller se till att den dras tillbaka från marknaden eller tas ur cirkulation.
8. Varje beslut som fattas vid tillämpningen av detta direktiv och har till följd att utsläppande på marknaden, transport eller användning av intermodala lastenheter begränsas, eller att de dras tillbaka från marknaden eller tas ur cirkulation, skall noggrant motiveras. Beslutet skall meddelas den det berör så snart som möjligt samt innehålla en beskrivning av de möjligheter till överklagande som är tillgängliga enligt gällande lagstiftning i den aktuella medlemsstaten, samt tidsfristen för överklagande.
Artikel 6
Övervakning av de intermodala lastenheterna
1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att de intermodala lastenheter som anges i artikel 3, led a och b inte får släppas ut på marknaden och tas i bruk om de utgör en risk för hälsa och säkerhet för människor och, i förekommande fall, husdjur eller egendom när de installeras och underhålls på lämpligt sätt och används ändamålsenligt.
2. Bestämmelserna i detta direktiv skall inte inverka på medlemsstaternas rätt att, med beaktande av bestämmelserna i fördraget, föreskriva de krav som de anser vara nödvändiga för att säkerställa skydd för människor, och i synnerhet vid hantering av enheterna, under förutsättning att detta inte medför någon förändring av dessa enheter i förhållande till detta direktiv.
3. Medlemsstaterna skall inte uppställa några hinder, exempelvis vid mässor, utställningar, förevisningar etc., för visning av intermodala lastenheter i enlighet med artikel 1 som inte uppfyller bestämmelserna i detta direktiv, under förutsättning att en synlig skylt tydligt anger denna brist på överensstämmelse samt att det inte är möjligt att förvärva dessa enheter innan de bringats i överensstämmelse av tillverkaren eller dennes i gemenskapen etablerade ombud. Vid förevisningar skall lämpliga säkerhetsåtgärder vidtas i enlighet med de krav som fastställs av den berörda medlemsstatens behöriga myndighet för att garantera människors säkerhet.
Artikel 7
Underhåll och återkommande kontroller
1. Före utgången av femte året från och med tillverkningen av en intermodal lastenhet eller en europeisk intermodal lastenhet skall tillverkaren, eller dennes i gemenskapen etablerade ombud, ägaren, eller dennes i gemenskapen etablerade ombud eller innehavaren låta enheten undergå den första kontroll som anges i artikel 3 f i enlighet med ett av de förfaranden som anges i bilaga V.
För de existerande enheterna skall den första kontrollen äga rum före den 1 juli 2007 eller före utgången av femte året efter det att enheterna tillverkats.
Existerande och nya intermodala lastenheter, som är i omlopp i gemenskapen eller som används vid godstransport mellan gemenskapen och ett tredje land skall vara föremål för återkommande kontroller med tidsintervall som inte överstiger 30 månader .
2. Ägaren, eller dennes i gemenskapen etablerade ombud eller innehavaren av den intermodala lastenheten är ansvarig för att de hålls i gott skick vad gäller säkerheten.
3. Senaste datum (månad och år) för nästa återkommande kontroll av den intermodala lastenheten skall vara synligt, lätt läsbart och outplånligt anbringat på denna enhet.
4. De intermodala lastenheterna kan bli föremål för återkommande kontroller i alla medlemsstater i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i bilaga V till detta direktiv.
5. Punkterna 1, 3 och 4 skall inte tillämpas på intermodala lastenheter som omfattas av CSC.
Artikel 8
CE-märkning och angivelse om återkommande kontroller
1. CE-märkningen består av bokstäverna ”CE” enligt den grafiska bild som finns i bilaga VI.
CE-märkningen skall åtföljas av det identifikationsnummer för det anmälda organ som har anlitats vid tillverkningskontrollen.
2. CE-märkningen skall vara synlig, lätt läsbar och outplånligt anbringad på varje intermodal lastenhet.
3. Det skall vara förbjudet att på de intermodala lastenheterna och på de europeiska intermodala lastenheterna anbringa märkning som skulle kunna vilseleda tredje man beträffande CE-märkningens betydelse eller utformning. All annan form av märkning får anbringas på de intermodala lastenheterna under förutsättning att den inte minskar CE-märkningens synlighet eller läsbarhet.
4. Vid sidan av CE-märkningen är det nödvändigt att anbringa en symbol i enlighet med den grafiska utformning som anges i bilaga VII. Den skall skilja sig åt mellan de intermodala lastenheterna och de europeiska intermodala lastenheterna.
5. På angivelsen om de återkommande kontrollerna skall tillverkningsdatum, datum för den föregående kontrollen och senaste datum för nästa kontroll anges. Angivelsen skall anbringas av kontrollorganet i enlighet med mallen för den grafiska utformning som anges i bilaga VII.
6. Otillbörligen anbringad CE-märkning
|
a) |
Om en medlemsstat konstaterar att en CE-märkning eller angivelsen om återkommande kontroller är otillbörligt anbringad, är tillverkaren, eller dennes i gemenskapen etablerade ombud, ägaren eller dennes i gemenskapen etablerade ombud eller innehavaren skyldig att bringa produkten i överensstämmelse med bestämmelserna om CE-märkning samt att upphöra med överträdelsen enligt de villkor som fastställts av medlemsstaten. |
|
b) |
Om bristen på överensstämmelse kvarstår skall medlemsstaten vidta alla nödvändiga åtgärder för att begränsa eller förbjuda att den berörda produkten släpps ut på marknaden eller se till att den dras tillbaka från marknaden enligt de förfaranden som anges i artikel 5. |
Artikel 9
Specifikationer, harmoniserade standarder och formella invändningar
1. De intermodala lastenheter och de europeiska intermodala lastenheter som anges i artikel 1 skall uppfylla de väsentliga krav som anges i bilagorna I respektive II samt de särskilda kraven på driftskompatibilitet. De sistnämnda kraven skall antas och i förekommande fall revideras i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 12.2.
Kommissionen skall se till att de särskilda kraven på driftskompatibilitet offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
2. Medlemsstaterna skall förutsätta att de intermodala lastenheter och de europeiska intermodala lastenheter som är försedda med den CE-märkning som fastställs i artikel 8 och med den försäkran om överensstämmelse som fastställs i bilaga VII uppfyller alla bestämmelser i detta direktiv.
3. De intermodala lastenheter och de europeiska intermodala lastenheter som uppfyller de harmoniserade standarder som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning antas uppfylla de väsentliga kraven samt de särskilda kraven på driftskompatibilitet.
4. Då en medlemsstat eller kommissionen anser att de harmoniserade standarder som anges i punkt 3 inte uppfyller de väsentliga krav som anges i bilagorna I och II och/eller de särskilda kraven på driftskompatibilitet skall denna medlemsstat eller kommissionen hänskjuta frågan till den permanenta kommitté som inrättats genom direktiv 98/34/EG.
Med hänsyn till kommitténs yttrande skall kommissionen underrätta medlemsstaterna om det är nödvändigt att dra tillbaka hänvisningarna till de berörda standarderna från Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 10
Anmälda organ
1. Medlemsstaterna skall till kommissionen och de övriga medlemsstaterna ge en förteckning över de bemyndigade organ som är etablerade i gemenskapen och som de har utsett till att utföra de förfaranden som anges i bilagorna IV och V samt de specifika uppgifter för vilka dessa organ har utsetts, och de identifikationsnummer de tidigare erhållit av kommissionen.
Kommissionen skall i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra förteckningen över de bemyndigade organen samt ange deras identifikationsnummer och de uppgifter för vilka de har bemyndigats. Kommissionen skall se till att denna förteckning hålls uppdaterad.
2. Medlemsstaterna skall tillämpa de kriterier som fastställs i bilaga III för utnämning av de bemyndigade organen.
3. En medlemsstat som har bemyndigat ett organ skall dra in denna anmälan om den finner att organet inte längre uppfyller kriterierna i punkt 2.
Medlemsstaten skall omedelbart informera kommissionen och de övriga medlemsstaterna om varje indragande av ett bemyndigande.
Artikel 11
Anpassning av bilagorna
De ändringar som är nödvändiga för att anpassa bilagorna I och II till detta direktiv skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 12.
Artikel 12
Kommittén
1. Kommissionen skall biträdas av en föreskrivande kommitté, bestående av representanter från medlemsstaterna och med en företrädare för kommissionen som ordförande.
2. När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning. Kommittén kan också behandla varje annan fråga som berör genomförandet och den praktiska tillämpningen av detta direktiv och som tas upp av dess ordförande, antingen på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat.
Artikel 13
Påföljder
Medlemsstaterna skall fastställa ett påföljdssystem för överträdelser av de nationella bestämmelser som har antagits i enlighet med detta direktiv och arbeta för en fullständig harmonisering av dessa påföljder samt vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dessa påföljder tillämpas. De påföljder som föreskrivs skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.
Medlemsstaterna skall anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast ett år efter att detta direktiv trätt ikraft och därefter anmäla kommande förändringar till kommissionen snarast möjligt.
Artikel 14
Genomförande
1. Medlemsstaterna skall senast den 1 juli 2005 sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta.
2. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
3. Bestämmelserna i artikel 4 skall inte tillämpas på de intermodala lastenheter som har tillverkats före det datum som anges i punkt 1 och som har tagits i bruk senast sex månader efter detta datum.
Artikel 15
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 16
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i ... den
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) EUT C ...
(2) EUT C 32, 5.2.2004, s. 67 .
(3) EUT C ...
(4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 12 februari 2004.
(5) CSC: International Convention for Safe Containers, som antogs den 2 december 1972, trädde i kraft den 6 september 1977 och ändrades 1981, 1983, 1991 och 1993. Den kan läsas på Internationella sjöfartsorganisationens webbplats (www.imo.org) .
(6) EGT C 136, 4.6.1985, s. 1 .
(7) Rådets beslut 93/465/EEG av den 22 juli 1993 om moduler för olika stadier i förfaranden vid bedömning av överensstämmelse samt regler för anbringande och användning av CE-märkning om överensstämmelse, avsedda att användas i tekniska harmoniseringsdirektiv (EGT L 220, 30.8.1993, s. 23 ).
(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37 ). Ändrat genom direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18).
(9) Rådets rekommendation 79/487/EEG av den 15 maj 1979 inför ratificeringen av den internationella konventionen om containersäkerhet (CSC) (EGT L 125, 22.5.1979, s. 18).
(10) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
BILAGA I
Väsentliga krav avseende de intermodala lastenheterna
För att underlätta hanteringen mellan två skilda transportsätt och främja intermodaliteten inom transportsektorn rent allmänt, bör de intermodala lastenheterna, beroende på deras klass och kategori, uppfylla de krav som definierats i denna bilaga. Dessa krav garanterar en maximal driftskompatibilitet för de intermodala lastenheterna mellan väg, järnväg, flodsjöfart och sjöfart och strider inte mot gällande relevanta ISO-standarder .
|
Säkerhet: |
Uppfylla de tillämpliga bestämmelserna i den internationella konventionen om containersäkerhet (CSC). Minimera riskerna för skador i och mellan transportsätt. Alla nya intermodala lastenheter skall vara utrustade med varningsanordningar, till exempel ett elektroniskt sigill av den senaste tekniken. |
|
Hantering: |
Tillåta en effektiv hantering av containrar (ISO Serie 1) samt stapelbara och icke stapelbara växelflak, med hänsyn till effektiv omlastning . |
|
Säkring: |
Göra säkringsgränssnitten kompatibla med de fyra transportsätten. |
|
Hållfasthet: |
De intermodala lastenheterna får inte gå sönder eller öppnas om de tappas. De intermodala lastenheterna bör kunna klara av vanliga stötar i samband med hantering utan att få sådana skador som kan leda till att angivelsen om återkommande kontroller inte kan anbringas. |
|
Kodning och identifiering av enheterna: |
Använda kodning och elektronisk identifiering av senaste teknik. |
De intermodala transportenheter som används på vägarna måste uppfylla bestämmelserna i direktiv 96/53/EG (1).
(1) Rådets direktiv 96/53/EG av den 25 juli 1996 om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik för vissa vägfordon som framförs inom gemenskapen (EGT L 235, 17.9.1996, s. 59). Ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/7/EG (EGT L 67, 9.3.2002, s. 47 ).
BILAGA II
Väsentliga krav avseende den europeiska intermodala lastenheten
Den europeiska intermodala lastenheten är en ideal lastenhet för transport av olika torrlaster på väg, järnväg, inre vattenvägar och i närsjöfart.
Förutom de krav som anges i bilaga I och som tillämpas på alla nya intermodala lastenheter skall de europeiska intermodala lastenheterna uppfylla följande krav:
|
Vikter och mått: |
Uppfylla bestämmelserna i direktiv 96/53/EG. |
||||||||
|
Typ: |
Lastenhet med flera användningsområden för torrlaster. |
||||||||
|
Inre längd: |
Det skall vara möjligt att i längsgående riktning placera
med eventuella nödvändiga manövermarginaler. |
||||||||
|
Inre bredd: |
Det skall vara möjligt att placera två EUR-pallar (1 200 × 800 mm) eller två UK-pallar (1 200 × 1 000 mm) i längsgående riktning (dvs. 2 × 1 200 mm) eller tre EUR-pallar i längsgående riktning (dvs. 3 × 800 mm) sida vid sida med tillräckligt manöverutrymme. |
||||||||
|
Yttre bredd: |
Säker stuvning skall vara möjlig inombords och på däck på nuvarande containerfartyg med cellindelning utan anpassning av befintliga styrskenor som utformats i enlighet med tillämpliga ISO-standarder. |
||||||||
|
Yttre höjd: |
ISO-standard 2 900 mm |
||||||||
|
Konstruktionens hållfasthet: |
Referensdokumentet för hållfasthetsvärdena är standardserien ISO 1496, i förekommande fall.
|
BILAGA III
Minimikriterier för att utse bemyndigade organ enligt artikel 10
|
1. |
Organet, dess chef och den personal som har ansvar för att utföra bedömnings- och kontrollverksamheten får inte vara konstruktör, tillverkare, leverantör, installatör eller användare av de intermodala lastenheter och inte heller ombud för någon av dessa parter. De får varken direkt ingripa i konstruktionen, tillverkningen, marknadsföringen eller underhållet av dessa enheter eller representera parter som är inblandade i dessa aktiviteter. Detta utesluter inte möjligheten till utbyte av teknisk information mellan tillverkaren av enheterna och det anmälda organet. |
|
2. |
Organet och dess personal skall utföra denna bedömnings- och kontrollverksamhet med största yrkesmässiga integritet och tekniska kompetens och skall inte stå under någon form av påtryckningar och inflytande, särskilt av ekonomisk art, som kan påverka deras omdöme eller deras kontrollresultat, särskilt från personer eller grupper av personer som har ett intresse av kontrollresultaten. |
|
3. |
Organet skall förfoga över nödvändig personal och nödvändiga resurser för att på ett korrekt sätt kunna uppfylla de tekniska och administrativa uppgifter som är förenade med verkställandet av kontroller och övervakning. Det måste likaså ha tillgång till nödvändig utrustning för att utföra speciella kontroller. |
|
4. |
Personal som ansvarar för kontrollerna skall ha
|
|
5. |
Opartiskheten hos den personal som ansvarar för kontrollen måste garanteras. Deras ersättning skall inte vara beroende av antalet kontroller som utförs eller av resultaten av dessa kontroller. |
|
6. |
Organet skall teckna ansvarsförsäkring såvida inte staten påtar sig ansvaret i enlighet med i landet gällande lag eller medlemsstaten själv är direkt ansvarig för provningen. |
|
7. |
Organets personal skall vara ålagd tystnadsplikt med avseende på all information som den får tillgång till i samband med utförande av arbetet (utom gentemot behörig myndighet i den stat där verksamheten bedrivs) inom ramen för direktivet eller enligt bestämmelse i nationell lagstiftning som genomför detta. |
BILAGA IV
Förfaranden för att bedöma överensstämmelsen
Tillverkaren av en intermodal lastenhet eller dennes i gemenskapen etablerade ombud skall välja ett av följande förfaranden för bedömning av överensstämmelse som fastställs i artikel 6 och som definieras i denna bilaga:
|
— |
Interna tillverkningskontroll, genom att modul A används, då de harmoniserade standarder som anges i artikel 9.3 är uppfyllda. |
|
— |
Interna tillverkningskontroll, genom att modul Aa används. |
|
— |
Förfarande för kontroll av enheten (modul G). |
|
— |
Förfarande för den fullständiga kvalitetssäkringen (modul H). |
Modul A (intern tillverkningskontroll)
|
1. |
I denna modul beskrivs det förfarande genom vilket en tillverkare, eller dennes i gemenskapen etablerade ombud, som uppfyller de i punkt 2 fastställda skyldigheterna, säkerställer och försäkrar att de intermodala lastenheterna uppfyller de krav i direktivet som gäller för dem. Tillverkaren eller dennes i gemenskapen etablerade ombud skall anbringa lämplig märkning på varje intermodal lastenhet och upprätta en skriftlig försäkran om överensstämmelse. |
|
2. |
Tillverkaren skall upprätta den tekniska dokumentation som beskrivs under punkt 3. Tillverkaren eller dennes i gemenskapen etablerade ombud skall hålla den tillgänglig för behöriga nationella myndigheter i kontrollsyfte under en period av tio år från dagen för tillverkning av den senaste intermodala lastenheten. Om varken tillverkaren eller dennes ombud är etablerade i gemenskapen, skall skyldigheten att hålla den tekniska dokumentationen tillgänglig vila på den som ansvarar för utsläppandet av de intermodala lastenheterna på gemenskapsmarknaden. |
|
3. |
Den tekniska dokumentationen skall göra det möjligt att bedöma om de intermodala lastenheterna överensstämmer med de relevanta kraven i direktivet. Den skall täcka de intermodala lastenheternas konstruktion, tillverkning och funktion, i den mån det är nödvändigt för denna bedömning, och innehålla
|
|
4. |
Tillverkaren, eller dennes i gemenskapen etablerade ombud, skall bevara en kopia av försäkran om överensstämmelse tillsammans med den tekniska dokumentationen. |
|
5. |
Tillverkaren skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att tillverkningsprocessen leder till tillverkning av intermodala lastenheter som uppfyller kraven i den tekniska dokumentation som avses i del 2 samt kraven i det tillämpliga direktivet. |
Modul Aa (intern tillverkningskontroll med övervakning av den slutliga kontrollen)
Utöver kraven i modul A skall bestämmelserna nedan vara tillämpliga.
Den slutliga kontrollen skall övervakas i form av oanmälda besök av ett av tillverkaren valt bemyndigat organ.
Under sådana besök skall det bemyndigade organet
|
— |
försäkra sig om att tillverkaren verkligen företar den slutliga kontrollen, |
|
— |
på platsen för tillverkning eller mellanlagring i kontrollsyfte välja ut intermodala lastenheter för provtagning. Det bemyndigade organet skall bedöma hur många enheter som skall vara föremål för prov liksom nödvändigheten av att på de utvalda enheterna utföra hela eller delar av den slutliga kontrollen. |
Om en eller flera intermodala lastenheter inte överensstämmer, skall det bemyndigade organet vidta lämpliga åtgärder.
Tillverkaren skall, under det bemyndigade organets ansvar, anbringa det senares identifikationsnummer på varje intermodal lastenhet.
Modul G (CE-verifikation av enheter)
|
1. |
I denna modul beskrivs det förfarande enligt vilket tillverkaren säkerställer och försäkrar att den intermodala lastenhet som erhållit det intyg som avses i punkt 4.1 uppfyller motsvarande krav i direktivet. Tillverkaren eller dennes i gemenskapen etablerade ombud skall anbringa lämplig märkning på denna anordning och upprätta en försäkran om överensstämmelse. |
|
2. |
Ansökan om kontroll av enheten skall överlämnas av tillverkaren till ett av honom utvalt bemyndigat organ. Ansökan skall omfatta
|
|
3. |
Den tekniska dokumentationen skall göra det möjligt att bedöma att den intermodala lastenheten överensstämmer med motsvarande krav i direktivet och att förstå dess konstruktion, tillverkning och funktion. Den tekniska dokumentationen skall omfatta
|
|
4. |
Det bemyndigade organet skall granska konstruktionen av varje intermodal lastenhet och vid tillverkningen utföra lämpliga prov för att garantera att den uppfyller motsvarande krav i direktivet. |
|
4.1. |
Det bemyndigade organet skall anbringa eller låta anbringa sitt identifikationsnummer på varje intermodal lastenhet och upprätta ett skriftligt intyg om överensstämmelse för de test som genomförts. Detta intyg skall sparas under en period av tio år. |
|
4.2. |
Tillverkaren eller dennes i gemenskapen etablerade ombud skall på begäran kunna uppvisa en försäkran om överensstämmelse och det intyg om överensstämmelse som utfärdats av det bemyndigade organet. |
I synnerhet skall det bemyndigade organet
|
— |
granska den tekniska dokumentationen med avseende på konstruktion och tillverkningsförfaranden, |
|
— |
bedöma de använda materialen när dessa inte överensstämmer med tillämpliga bestämmelser i direktivet, och kontrollera det intyg som har utfärdats av tillverkaren av materialen, |
|
— |
godkänna metoderna för den slutliga monteringen av de delar som utgör de intermodala lastenheterna, |
|
— |
kontrollera kvalifikationer eller godkännanden, |
|
— |
företa slutkontrollen, utföra eller låta utföra tryckkontroll och i förekommande fall granska säkerhetsanordningarna. |
Modul H (fullständig kvalitetssäkring)
|
1. |
I denna modul beskrivs det förfarande enligt vilket den tillverkare som uppfyller kraven enligt punkt 2 säkerställer och försäkrar att de bedömda produkterna uppfyller de i direktivet tillämpliga kraven. Tillverkaren eller dennes inom gemenskapen etablerade ombud skall anbringa CE-märkningen på varje produkt och upprätta en skriftlig försäkran om överensstämmelse. CE-märkningen skall åtföljas av identifikationsnumret för det bemyndigade organ som svarar för den övervakning som avses i punkt 4. |
|
2. |
Tillverkaren skall tillämpa ett kvalitetssystem som godkänts för konstruktion, tillverkning, slutkontroll av produkterna och provning enligt punkt 3, och vara underkastad den övervakning som avses i punkt 4. |
|
3. |
Kvalitetssystem |
|
3.1. |
Tillverkaren skall lämna in en ansökan om bedömning av sitt kvalitetssystem hos ett bemyndigat organ. |
Ansökan skall omfatta
|
— |
alla relevanta uppgifter om den avsedda produktkategorin, |
|
— |
dokumentation om kvalitetssystemet. |
|
3.2. |
Kvalitetssystemet skall säkerställa att produkterna överensstämmer med tillämpliga krav i direktivet. |
Alla de faktorer, krav och bestämmelser som tillämpas av tillverkaren skall dokumenteras på ett systematiskt och överskådligt sätt i form av åtgärder, rutiner och skriftliga anvisningar. Denna dokumentation av kvalitetssystemet skall möjliggöra en enhetlig tolkning av rutiner och kvalitetsåtgärder såsom program, ritningar, manualer och dokumentation om kvaliteten.
Den skall särskilt innehålla en fullgod beskrivning av
|
— |
kvalitetsmål, organisationsstruktur och ledningens ansvar och befogenheter med hänsyn till konstruktionens och produktens kvalitet, |
|
— |
tekniska specifikationer för konstruktionen inklusive standarder som kommer att tillämpas och, då de standarder som avses i artikel 5 inte helt tillämpas, metoder som kommer att användas för att de väsentliga krav i direktivet som avser produkterna skall uppfyllas, |
|
— |
teknik för kontroll och granskning av konstruktionen, förfaranden och systematiska metoder som kommer att användas vid konstruktionen av de produkter som omfattas av den berörda produktkategorin, |
|
— |
motsvarande teknik för tillverkning, kvalitetskontroll och kvalitetsövervakning samt processer och systematiska metoder som kommer att användas, |
|
— |
kontroller och prov som kommer att utföras före, under och efter tillverkningen med uppgift om hur ofta de kommer att ske, |
|
— |
kvalitetsdokumentation, såsom granskningsrapporter och provning- och kalibreringsdata, rapporter rörande kvalifikationerna hos berörd personal m.m., |
|
— |
metoder som gör det möjligt att kontrollera att konstruktions- och produktkvalitet uppnås och att kvalitetssystemet fungerar effektivt. |
|
3.3. |
Det anmälda organet skall utvärdera kvalitetssystemet för att avgöra om det uppfyller de krav som avses i punkt 3.2. Det skall utgå ifrån att dessa krav följs i fråga om kvalitetssystem där ifrågavarande harmoniserade standard har införts. |
Den tekniska dokumentationen skall göra det möjligt att bedöma om de intermodala lastenheterna överensstämmer med de relevanta kraven i direktivet. Den skall täcka de intermodala lastenheternas konstruktion, tillverkning och funktion, i den mån det är nödvändigt för denna bedömning, och innehålla
|
— |
en allmän beskrivning av de intermodala lastenheterna, |
|
— |
konstruktions- och tillverkningsritningar samt scheman över komponenter, delenheter, kretsar etc., |
|
— |
beskrivningar och förklaringar som erfordras för förståelsen av nämnda ritningar och scheman och av denna produkts funktion, |
|
— |
en beskrivning av de lösningar som valts för att uppfylla kraven i direktivet, |
|
— |
resultaten av utförda konstruktionsberäkningar, genomförda kontroller etc., |
|
— |
provningsrapporter. |
Bedömningsgruppen skall ha minst en person med erfarenhet av bedömning som avser den berörda tekniken. I bedömningsförfarandet skall ingå ett besök vid tillverkarens anläggningar.
Tillverkaren skall informeras om beslutet. Det skall innehålla slutsatserna av kontrollen och det motiverade utvärderingsbeslutet.
|
3.4. |
Tillverkaren skall åta sig att uppfylla de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet och säkerställa att det förblir ändamålsenligt och effektivt. |
Tillverkaren eller dennes etablerade ombud skall informera det bemyndigade organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla anpassningar av systemet som planeras.
Det bemyndigade organet skall bedöma de föreslagna ändringarna och besluta om det ändrade kvalitetssystemet fortfarande uppfyller de krav som avses i punkt 3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig.
Det anmälda organet skall meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet skall innehålla slutsatserna av kontrollen och ett motiverat utvärderingsbeslut.
|
4. |
CE-övervakning på det anmälda organets ansvar |
|
4.1. |
Syftet med övervakningen är att försäkra sig om att tillverkaren på ett riktigt sätt uppfyller de skyldigheter som följer av det godkända kvalitetssystemet. |
|
4.2. |
Tillverkaren skall i kontrollsyfte ge det anmälda organet rätt till tillträde till lokalerna för tillverkning, kontroll, provning och lagring och lämna all nödvändig information, i synnerhet
|
|
4.3. |
Det bemyndigade organet skall varje år utföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren vidmakthåller och tillämpar kvalitetssystemet och lämna en revisionsrapport till tillverkaren. |
|
4.4. |
Dessutom kan det bemyndigade organet göra oanmälda besök hos tillverkaren. Under sådana besök får det anmälda organet utföra eller låta utföra provningar för att om nödvändigt kontrollera att kvalitetssystemet fungerar på ett riktigt sätt. Det anmälda organet skall ge tillverkaren en besöksrapport och, om provning förekommit, en provningsrapport. |
|
5. |
Tillverkaren skall under en period av tio år räknat från och med produktens senaste tillverknings-datum kunna uppvisa följande för de nationella myndigheterna:
|
|
6. |
Varje bemyndigat organ skall till övriga bemyndigade organ lämna information av betydelse beträffande de godkännanden av kvalitetssystem som det har utfärdat eller återkallat. |
BILAGA V
Förfaranden för återkommande kontroll
Den återkommande kontrollen skall följa ett av nedanstående två förfaranden:
Modul 1 (återkommande kontroll av produkter)
|
1. |
I denna modul beskrivs det förfarande genom vilket ägaren, dennes i gemenskapen etablerade ombud eller innehavaren försäkrar att den intermodala lastenheten fortsätter att uppfylla kraven i detta direktiv. |
|
2. |
För att uppfylla kraven enligt punkt 1 skall ägaren, dennes i gemenskapen etablerade ombud eller innehavaren vidta alla nödvändiga åtgärder för att tillse att användnings- och underhållsförhållandena säkerställer att den intermodala lastenheten fortsätter att uppfylla kraven i detta direktiv, särskilt att
|
De åtgärder som vidtas skall registreras och ägaren, dennes i gemenskapen etablerade ombud eller innehavaren skall kunna förete handlingarna för de nationella myndigheterna.
|
3. |
Kontrollorganet skall utföra ändamålsenliga kontroller och provningar för att verifiera att den intermodala lastenheten uppfyller motsvarande krav i detta direktiv. |
|
3.1. |
Alla intermodala lastenheter skall kontrolleras individuellt och ändamålsenliga provningar, i enlighet med vad som anges i de europeiska specifikationerna, skall utföras för att kontrollera att de uppfyller kraven i detta direktiv. |
|
3.2. |
Kontrollorganet skall förse eller låta förse varje produkt som kontrolleras återkommande med sitt identifikationsnummer omedelbart efter en återkommande kontroll och utfärda ett intyg om återkommande kontroll. Intyget kan gälla flera enskilda enheter. |
|
3.3. |
Ägaren, dennes i gemenskapen etablerade ombud eller innehavaren skall behålla intyget om återkommande kontroll enligt punkt 3.2, liksom de handlingar som avses i punkt 2, åtminstone till nästa återkommande kontroll. |
Modul 2 (återkommande kontroll genom kvalitetssäkring)
|
1. |
I denna modul beskrivs det förfarande genom vilket ägaren, dennes i gemenskapen etablerade ombud eller innehavaren som uppfyller de i punkt 2 fastställda skyldigheterna säkerställer och försäkrar att den intermodala lastenheten fortsätter att uppfylla kraven i detta direktiv. Ägaren, dennes i gemenskapen etablerade ombud eller innehavaren skall på alla intermodala lastenheter anbringa datum för den återkommande kontrollen och upprätta en skriftlig försäkran om överensstämmelse. Utöver datum för den återkommande kontrollen skall även identifikationsnumret på det godkända organ som är ansvarigt för den övervakning som specificeras i punkt 4 anges. |
|
2. |
Ägaren, dennes i gemenskapen etablerade ombud eller innehavaren skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att tillse att användnings- och underhållsförhållandena säkerställer att den intermodala lastenheten fortsätter att uppfylla kraven i detta direktiv, särskilt att
|
De åtgärder som vidtas skall registreras och ägaren, dennes i gemenskapen etablerade ombud eller innehavaren skall kunna förete handlingarna för de nationella myndigheterna.
Ägaren, dennes i gemenskapen etablerade ombud eller innehavaren skall se till att det för de återkommande kontroller som skall utföras finns tillgång till kvalificerad personal och nödvändiga resurser i enlighet med vad som anges i bilaga III punkterna 3-7.
Ägaren, dennes i gemenskapen etablerade ombud eller innehavaren skall använda ett godkänt kvalitetssystem för återkommande kontroller och provningar av utrustning som specificeras i punkt 3, och skall övervakas på det sätt som specificeras i punkt 4.
|
3. |
Kvalitetssystem |
De bestämmelser som beskrivs i bilaga IV, modul skall också tillämpas på de återkommande kontrollerna.
BILAGA VI
CE-märkning och andra symboler
1. CE-märkning
CE-märkningen utgörs av bokstäverna ”CE” enligt följande form:
2. Utmärkande symboler
2.1. Intermodal lastenhet
På de intermodala lastenheter som överensstämmer med kraven i detta direktiv skall symbolen ”UCI” anbringas omedelbart under CE-märkningen. Denna symbol utgörs av bokstäverna ”UCI” enligt följande form:
2.2. Europeiska intermodala lastenheter
På de europeiska intermodala lastenheter som överensstämmer med kraven i detta direktiv skall symbolen ”UECI” anbringas omedelbart under CE-märkningen. Denna symbol utgörs av bokstäverna ”UECI” enligt följande form:
3. Angivelse om återkommande kontroller
Alla intermodala lastenheter som används på gemenskapens territorium skall vara försedda med en angivelse med följande:
|
— |
Enhetens tillverkningsdatum. Denna symbol skall utgöras av bokstäverna ”DF” följt av fyra siffror: två för månaden och två för årtalet. |
|
— |
Datum för den senast genomförda kontrollen. Denna symbol skall utgöras av kombinationen ”D1” följd av fyra siffror: två för månaden och två för årtalet. |
|
— |
Sista datum för nästa kontroll. Denna symbol skall utgöras av kombinationen ”D2” följt av fyra siffror: två för månaden och två för årtalet. |
Denna symbol skall anbringas enligt följande form:
4. Gemensamma bestämmelser
I händelse av förminskning eller förstoring av CE-märkningen eller symbolerna bör proportionerna respekteras såsom de framgår av ovanstående graderade form.
De olika delarna av CE-märkningen och symbolerna skall ha samma vertikala mått, som inte får understiga 5 cm.
De siffror som används får fritt ändras under förutsättning att arabiska siffror används och att de har samma höjd som symbolens övriga beståndsdelar.
BILAGA VII
Försäkran om överensstämmelse
En EG-försäkran om överensstämmelse skall innehålla
|
— |
namn och adress för tillverkaren eller dennes i gemenskapen etablerade ombud, |
|
— |
en beskrivning av den berörda intermodala lastenheten (eller av serien), |
|
— |
det förfarande som tillämpas för att bedöma överensstämmelsen, |
|
— |
i förekommande fall, namn och adress för det bemyndigade organ som har utfört kontrollen, |
|
— |
i förekommande fall, en hänvisning till EG-typkontrollintyg, EG-konstruktionskontrollintyg eller EG-intyg om överensstämmelse, |
|
— |
i förekommande fall, namn och adress för det bemyndigade organ som kontrollerar tillverkarens kvalitetssystem, |
|
— |
i förekommande fall, hänvisning till tillämpade harmoniserade standarder, |
|
— |
i förekommande fall, övriga tekniska specifikationer som har använts, |
|
— |
i förekommande fall, hänvisningar till övriga gemenskapsdirektiv som har tillämpats, |
|
— |
identifikation av undertecknaren som har fått befogenhet att skriva under försäkran för tillverkaren eller dennes i gemenskapen etablerade ombud. |
P5_TA(2004)0094
Internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja ***
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska gemenskapens intresse underteckna, ratificera eller ansluta sig till 2003 års protokoll till 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja, och om att bemyndiga Österrike och Luxemburg att i Europeiska gemenskapens intresse ansluta sig till de instrument som ligger till grund för protokollet (14389/2003 - KOM(2003) 534 - C5-0002/2004 - 2003/0209(AVC))
(Samtyckesförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2003) 534) (1), |
|
— |
med beaktande av 2003 års protokoll till 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja, |
|
— |
med beaktande av rådets begäran om parlamentets samtycke i enlighet med artikel 300.3 andra stycket och artiklarna 61 och 67 i EG-fördraget (C5-0002/2004), |
|
— |
med beaktande av artikel 86 och 97.7 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av rekommendationen från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden och yttrandet från utskottet för regionalpolitik, transport och turism (A5-0042/2004). |
|
1. |
Europaparlamentet ger sitt samtycke till medlemsstaterna att underteckna, ratificera eller ansluta sig till 2003 års protokoll till 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja, och till Österrike och Luxemburg att ansluta sig till de instrument som ligger till grund för protokollet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast underteckna eller ratificera protokollet, om möjligt före den 30 juni 2004. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet, kommissionen och regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TA(2004)0095
Kris i stålindustrin
Europaparlamentets resolution om krisen inom stålindustrin (AST/ Thyssen Krupp)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i synnerhet föreskrifterna om sociala rättigheter, samt EG-fördragets bestämmelser, i synnerhet artikel 136 enligt vilken medlemsstaterna skall ha som mål att främja sysselsättningen, att förbättra levnads- och arbetsvillkor, att åstadkomma ett fullgott socialt skydd och en dialog mellan arbetsmarknadens parter för att möjliggöra en varaktigt hög sysselsättning samt att bekämpa social utslagning, |
|
— |
med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon den 23-24 mars 2000, |
|
— |
med beaktande av rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 (1), där det fastställs konkreta förfaranden för information och uppsägningsbesked och för överläggningar med arbetstagarrepresentanterna vid kollektiva uppsägningar för att undvika och minska ovannämnda uppsägningar och fastställa arbetsmarknadspolitiska åtgärder i syfte att omplacera och omskola eventuellt övertaliga arbetstagare, |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 (2) om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen, |
|
— |
med beaktande av Förenta staternas beslut att införa tullar på import av stål, särskilt från EU, vilket har inneburit ett hårt slag för den europeiska stålindustrin, |
|
— |
med beaktande av sina tidigare resolutioner om stålsektorn, omstruktureringar och företagsfusioner, |
|
— |
med beaktande av de arbetstillfällen som gått förlorade inom stålindustrin, |
|
— |
med beaktande av artikel 37.4 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
|
A. |
Utvecklingen av den europeiska ekonomin var svag under 2003. Det bekymmersamma läget förvärras på grund av den osäkra världsekonomin och utmaningarna inför EU:s utvidgning. Därför är det nödvändigt att arbetet med att förverkliga Lissabonagendan slutförs. |
|
B. |
Det är oroväckande att man har lagt ned högteknologiska företag som på senare år har betraktats som förebilder tack vare sitt tekniska kunnande och som därför borde ha varit föremål för skyddsåtgärder. |
|
C. |
Det ligger i hela EU:s intresse att skydda och bevara en industriverksamhet som sysselsätter en mycket stor del av den arbetsföra befolkningen i det utvidgade EU. |
|
D. |
Det är angeläget att tänka igenom vilka initiativ på medellång och lång sikt som EU tänker ta för att skydda den europeiska industrins intressen på en fri marknad. |
|
E. |
Stora utbetalningar av offentligt stöd, till exempel från EU:s strukturfonder inom ramen för mål 2 och från Europeiska socialfonden, har gjorts för att utveckla lokala system, infrastrukturer och särskilda yrkesutbildningar. Detta stöd har bland annat kommit AST Thyssen Krupp till del. |
|
F. |
De berörda arbetstagarna, deras fackföreningar, befolkningen och representanter för de lokala myndigheterna har mobiliserat sig. |
|
1. |
Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse de första resultaten av de initiativ som tagits av alla arbetsmarknadsparter och institutioner. Dessa initiativ har nämligen inneburit att det uppkommit nya möjligheter att förhandla om företagets framtid. |
|
2. |
Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med de berörda arbetstagarna och deras familjer. |
|
3. |
Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att säkerställa upprätthållandet av en stark och modern stålindustri i EU som kan tillgodose behoven av en hållbar utveckling och nya arbetstillfällen. |
|
4. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att agera kraftfullt inom både WTO och OECD för att se till att alla har samma konkurrensförutsättningar på den globala stålmarknaden. Parlamentet välkomnar de ansträngningar som kommissionsledamoten Pascal Lamy gjort i stålkonflikten med Förenta staterna och uttrycker sin oro över den italienska och den övriga europeiska stålproduktionens förlorade marknadsandelar. |
|
5. |
Europaparlamentet erinrar kommissionen om att det efter avvecklingen av Europeiska kol- och stålgemenskapen ingår i dess uppgifter att befatta sig med de ekonomiska och sociala konsekvenserna av utvecklingen av den europeiska stålindustrin. |
|
6. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta en mer beslutsam strategi i förhållande till de industriella omstruktureringarna och deras sociala konsekvenser. Parlamentet anser att överenskommelser om sysselsättning, lokal utveckling och investeringar för att modernisera produktionen bör vara en förutsättning för stöd som beviljas från offentliga medel, inklusive strukturfonderna. |
|
7. |
Europaparlamentet vill se ett konkret skydd av de anställdas och de europeiska företagens intressen för att de skall ha möjlighet att arbeta och vara verksamma på internationella marknader utan att bli utsatta för dumpningsåtgärder. Parlamentet kräver dessutom att EU:s lagstiftning om en social dialog och om korrekta relationer på arbetsmarknaden efterlevs. |
|
8. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de nationella regeringarna att lägga fram planen för användningen av gemenskapsmedel under de närmaste åren och en analys av vilka prioriteringar som kommer att göras för att förena utvecklings- och sysselsättningsmålen. |
|
9. |
Europaparlamentet begär framför allt att kommissionen, i samband med att den lägger fram sin tredje rapport om ekonomisk och social sammanhållning den 18 februari 2004, klart och tydligt redovisar sina förslag till skydd för den europeiska industrin, framför allt stålsektorn, inom ramen för den nya sammanhållningspolitik som kommer att gälla från den 1 januari 2007. |
|
10. |
Europaparlamentet anser att EU måste skapa gynnsamma förhållanden för sina industriella intressen, särskilt inom spjutspetsteknik och högteknologi. Parlamentet understryker att investeringar inom forskning och utveckling, med hjälp av EU-medel genom det sjätte ramprogrammet, kan användas för att ta fram nya material, konstruktioner och arbetssätt som kan leda till en omstrukturering av de traditionella industrisektorerna. |
|
11. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, WTO, OECD och till arbetsmarknadens parter. |
P5_TA(2004)0096
Företagsstyrning och tillsyn över finansiella tjänster - Parmalat-affären
Europaparlamentets resolution om företagsstyrning och tillsyn över finansiella tjänster - Parmalataffären
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av de handlingsplaner för att förbättra revision och företagsstyrning i Europa som kommissionen initierade i maj 2003 mot bakgrund av rekommendationerna i Jaap Winters rapport, |
|
— |
med beaktande av den redogörelse som kommissionsledamot Frits Bolkestein lämnade vid det senaste mötet i rådet (ekonomiska och finansiella frågor) den 20 januari 2004 om Parmalat-affärens eventuella konsekvenser för EU:s politik, särskilt tillkännagivandet av att kommissionen i mars 2004 kommer att lägga fram ett förslag om ändring av det åttonde direktivet 84/253/EEG av den 10 april 1984 om bolagsrätt (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 37.4 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
|
A. |
Europaparlamentet håller för närvarande på att utarbeta ett betänkande om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om modernare bolagsrätt och effektivare företagsstyrning i Europeiska unionen - handlingsplan (KOM(2003) 284). |
|
B. |
Europaparlamentet är djupt oroat över de händelser som omger Parmalat-affären, som håller på att nystas upp. |
|
C. |
Europaparlamentet är oroat över de konsekvenser som affären kommer att få för arbetstagare, investerare och banker samt dess inverkan på förtroendet för finanssystemet. |
|
D. |
Parmalat bedriver verksamhet i mer än 30 länder och sysselsätter tiotusentals människor runt om i världen. Det är en viktig aktör inom den europeiska livsmedelsbranschen. |
|
E. |
Parmalats beräknade bruttoskuld uppgår till 14 miljarder euro och inbegriper ett stort antal privata placeringar som inte redovisats. |
|
F. |
Parmalat-affären visar bristen på insyn och belyser intressekonflikten i förbindelserna mellan banker, revisionsbolag och företag. |
|
G. |
Utredningen försvåras genom den anmärkningsvärda avsaknaden av dokumentation vid Parmalats huvudkontor och av att datorer med tillhörande filer avsiktligt förstörts innan utredarna anlände. |
|
H. |
Den senaste tidens företagsskandaler bekräftar att det finns behov av att förbättra företagsstyrningen och förbättra EU:s möjligheter att förhindra oegentligheter inom företagsvärlden. |
|
I. |
En reform av bolagsrätten i Europeiska unionen i syfte att öka företagens effektivitet och konkurrenskraft bör samtidigt leda till tillnärmning av regler som rör integrationen av finansmarknaderna. De senaste årens svängningar på finansmarknaderna saknar motstycke och visar att samtliga aktörer på finansmarknaderna utsätts för allt större risker. |
|
J. |
Europaparlamentet inser att Parmalat-affären har visat
|
|
K. |
En bra bolagsrätt och god företagsstyrningspraxis, tillsammans med finanstillsyn, är grunden för ett effektivt och konkurrenskraftigt näringsliv i Europa och ett verkningsfullt investeringsskydd. |
|
L. |
Finansskandalerna i Europa och Förenta staterna nyligen understryker revisionsbolagens avgörande roll och vikten av att högkvalitativa revisioner utförs och fullgörs. |
|
1. |
Europaparlamentet beklagar antalet konkurser till följd av bedrägerier i stora börsnoterade företag och de sociala och ekonomiska återverkningar de ger upphov till. Parlamentet anser att de ansvariga bör åtalas i enlighet med vad lagstiftningen ger utrymme för. |
|
2. |
Europaparlamentet betonar behovet av att beakta de sociala aspekterna av Parmalat-affären och efterlyser en lösning för att förhindra en allvarlig samhällskris. |
|
3. |
Europaparlamentet anser att det är oroande att inga kontrollinstanser, vare sig regleringsmyndigheter eller revisorer, och inte heller några kreditvärderingsföretag vid något enda tillfälle under gransknings- och revisionsprocessen, haft minsta misstanke om att medel förskingrats. |
|
4. |
Europaparlamentet uppmanar den finansiella tjänstesektorn att rensa upp och fördubbla sina ansträngningar för att se till att den lilla minoriteten av oärliga marknadsaktörer ställs inför rätta. På detta sätt kan sektorn visa att den värnar om iakttagandet av etiska normer och noggrannhet i syfte att skydda miljoner människors besparingar och återupprätta investerarnas fulla förtroende för den finansiella tjänstesektorn. |
|
5. |
Europaparlamentet uppmanar alla berörda finansiella institutioner att betala ersättning till investerare för sådana förluster som institutionerna bär ansvaret för. |
|
6. |
Europaparlamentet betonar betydelsen av att dra lärdom av Parmalat-affären, men uppmanar kraftfullt alla parter att reagera på ett proportionerligt och förnuftigt sätt efter att en objektiv, vederbörlig och fullständig bedömning har gjorts av det som hänt. Parlamentet är fast beslutet att göra allt i sin makt för att försöka se till att en liknande skandal inte inträffar igen, men varnar för reflexartade eller förhastade reaktioner. |
|
7. |
Europaparlamentet påminner både rådet och kommissionen om att det alltid måste göras en avvägning mellan det rättmätiga behovet för nationella myndigheter, intressenter, andra investerare och allmänheten att få relevant information vid rätt tidpunkt och, å andra sidan, det administrativa arbete och den byråkrati som åläggs de europeiska företagen. |
|
8. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på EU-nivå samla alla organ och institutioner som ansvarar för tillsyn och kontroll av förbindelserna mellan företag och banker, i syfte att skydda spararnas intressen. |
|
9. |
Europaparlamentet uppmanar de nationella regleringsorganen att till fullo samarbeta med varandra, särskilt när de behandlar fall som har gränsöverskridande konsekvenser. |
|
10. |
Europaparlamentet anser att inrättandet av en gemensam myndighet för finanstillsyn i Europa bör ingå i en lösning på lång sikt. |
|
11. |
Europaparlamentet betonar att kommissionen måste lägga fram en handlingsplan om modernisering av bolagsrätten. |
|
12. |
Europaparlamentet insisterar på att kommissionen påskyndar arbetet med det åttonde direktivet 84/253/EEG om bolagsrätt om godkännande av personer som genomför lagstadgad revision. I detta sammanhang uppmanas kommissionen att förbereda lagstiftning som innebär att bolag tvingas byta revisionsfirma eller byta ut den revisionsmedarbetare som ansvarar för deras räkenskaper. |
|
13. |
Europaparlamentet avfärdar argumentet att detta kan komma att skada kontinuiteten och leda till fler revisionsmisslyckanden. Sådana revisorsbyten skulle däremot innebära en garanti för att revisionen kvalitetsgranskas och att större fokus läggs på denna viktiga kontrollaspekt. |
|
14. |
Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att överväga att i förslaget inbegripa andra bestämmelser, som exempelvis ett förbud mot att revisorer sköter även andra tjänster än revisionstjänster för revisionskunders räkning. |
|
15. |
Europaparlamentet betonar behovet av att integrera bestämmelser om lagstadgad revision i företagsstyrningen för att öka revisorernas ansvar och deras oberoende gentemot ledningen och att intensifiera och harmonisera det allmännas tillsyn över revisorerna (och därmed ta itu med frågor om tillsynens omfattning och befogenheter, tillsynsorganens sammansättning och öppenhet i tillsynen). |
|
16. |
Europaparlamentet anser att oberoende ledamöter i företagsstyrelser är ett bra sätt att förbättra kontrollen av företagens räkenskaper. |
|
17. |
Europaparlamentet hävdar att närvaron av löntagarrepresentanter i styrelser eller kontrollorgan åtminstone kan göra det möjligt för dem att säkra sina intressen i samband med beslut som direkt påverkar företagets framtid. |
|
18. |
Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om att förstärka styrelseledamöternas kollektiva ansvar för redovisningsuppgifter och andra viktiga (icke finansiella) uppgifter, samt dess avsikt att på medellång sikt lägga fram ytterligare ett förslag för att förstärka styrelseledamöternas individuella ansvar och införa offentlighet rörande en företagsgrupps struktur och förbindelser inom företagsgruppen. Kommissionen uppmanas emellertid att påskynda arbetet så att förslaget kan antas före den offentliggjorda tidsfristen 2005. |
|
19. |
Europaparlamentet anser att direktiv 2003/6/EG (2) om marknadsmissbruk och direktiv 2003/71/EG (3) (prospektdirektivet), som redan antagits, samt det kommande direktivet om insyn och direktivet om investeringstjänster märkbart skulle minska risken för en upprepning av det finansiella missbruk som bevittnats i Parmalat-affären, under förutsättning att de antas i rätt tid och genomförs på vederbörligt sätt. |
|
20. |
Europaparlamentet påminner rådet och kommissionen om att de pågående diskussionerna om direktivet om insyn måste innebära reella fördelar för investerarna och den breda allmänheten i fråga om offentlighetskraven, med högkvalitativ information vid rätt tillfälle och inte obligatoriska kvartalsrapporter som inte förhindrar finansskandaler, vilket den pågående Parmalat-affären eller Enron-affären visar. Parlamentet anser att insyn inte endast uppnås genom regelbundna ekonomiska rapporter, utan också genom information om sociala, miljömässiga och etiska frågor. |
|
21. |
Europaparlamentet betonar vikten av att tillförsäkra investerarna en optimal insynsnivå både före och efter köp med avseende på finansiella instrument. |
|
22. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga om det inte vore lämpligt att se över OECD:s regler och principer för företagsstyrning och avreglering av kapitalrörelser i syfte att förbättra skyddet för investerarna. |
|
23. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt fatta beslut om huruvida de åtgärder som den italienska regeringen har antagit i samband med den italienska mejerisektorns kris till följd av Parmalat-affären är förenliga med gemenskapens lagstiftning. |
|
24. |
Europaparlamentet begär att förhandlingarna inom olika internationella forum (G8-ländernas forum för finansiell stabilitet, OECD, FATF osv.) om bindande regler för offshorecenter och andra skatteparadis skyndas på. |
|
25. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram sitt tredje förslag till direktiv om penningtvätt. |
|
26. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, anslutningsländernas regeringar, reglerings- och tillsynsmyndigheter i alla medlemsstater, anslutningsstater och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, samt till Förenta staternas regering, International Accounting Standards Board och Internationella sammanslutningen av tillsynsmyndigheter för värdepappersmarknaden (IOSCO). |
(1) EGT L 126, 12.5.1984, s. 20.
P5_TA(2004)0097
Tillnärmning av civilprocessuella bestämmelser
Europaparlamentets resolution om möjligheterna till en tillnärmning av de civilprocessrättsliga reglerna inom Europeiska unionen (KOM(2002) 654/KOM(2002) 746 - C5-0201/2003 - 2003/2087(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av grönboken om omvandling av 1980 års Romkonvention om tillämplig lag för avtalsförpliktelser till ett gemenskapsinstrument och dess revidering i samband därmed (KOM(2002) 654), |
|
— |
med beaktande av grönboken om ett europeiskt betalningsföreläggande och om åtgärder för att förenkla och påskynda handläggningen av tvister om mindre värden (KOM(2002) 746), |
|
— |
med beaktande av artikel 61 c) och artikel 65 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, |
|
— |
med beaktande av rådets och kommissionens handlingsplan för att på bästa sätt genomföra bestämmelserna i Amsterdamfördraget om upprättande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, antagen av rådet (rättsliga opch inrikes frågor) den 3 december 1998 (1), särskilt punkterna 39 och 40, |
|
— |
med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Tammerfors den 16 oktober 1999, och framför allt punkterna 38-39, |
|
— |
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 743/2002 av den 25 april 2002 om en allmän gemenskapsram för åtgärder i syfte att underlätta ett civilrättsligt samarbete (2), |
|
— |
med beaktande av artikel 47.2 och artikel 163 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-0041/2004), och av följande skäl: |
|
A. |
Ökande handel och förflyttningar på den inre marknaden medför en ökning av antalet gränsöverskridande tvister, som just på grund av sin internationella karaktär medför kostnader och svårigheter som utgör ett allvarligt hinder för den fria rörligheten för varor, personer, tillgångar och kapital för Europas medborgare och för små och medelstora företag. |
|
B. |
I slutsatserna från Europeiska rådets möte i Tammerfors uppmanades rådet och kommissionen att utarbeta ”en ny processrättslagstiftning för gränsöverskridande mål, särskilt när det gäller sådana inslag som bidrar till att underlätta det rättsliga samarbetet och till att stärka rätten att få sin sak prövad i domstol, t.ex. interimistiska åtgärder, bevisupptagning, beslut om penningutbetalningar och tidsfrister”. |
|
C. |
I samband med gränsöverskridande tvister måste de internationella privaträttsliga normerna göra det möjligt att med tillräcklig tydlighet fastställa vilken statlig domstol som skall vara behörig och vilken lagstiftning som skall tillämpas, och måste dessutom garantera att samtliga rättsliga avgöranden som fastslagits av de olika statliga domstolarna erkänns och/eller verkställs ömsesidigt. |
|
D. |
Genom 1968 års Brysselkonvention om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (3) bestämdes ett antal normer för att avgöra frågor om nationell jurisdiktion i samband med internationella tvister och genom 1980 års Romkonvention om tillämplig lag på avtalsförpliktelser (4)harmoniserades medlemsstaternas internationella privaträttsliga regler vad gäller avtalsförpliktelser, samtidigt som frågan om de utomobligatoriska förpliktelserna hänsköts till ett framtida instrument (5). |
|
E. |
Förordning (EG) nr 44/2001 (Bryssel I-förordningen) och Romkonventionen, som omvandlats till ett gemenskapsinstrument och delvis förnyats, samt det framtida ”Rom II-instrumentet” kompletterar varandra och utgör därför viktiga framsteg när det gäller att garantera rättssäkerheten i samband med gränsöverskridande tvister. |
|
F. |
Det faktum att Romkonventionen omvandlats till ett gemenskapsinstrument garanterar en enhetlig tolkning via EG-domstolen. I samband med unionens utvidgning undviker man att ikraftträdandet för normer när det gäller att hantera rättsliga konflikter i kandidatländerna försenas genom ratificeringsförfaranden. |
|
G. |
Inom vissa sektorer av det civilprocessrättsliga området skulle en harmonisering av bestämmelserna medge en bättre och enhetligare tillgång på rättvisa, vilket skulle göra de interimistiska åtgärder (exequatur) som i dag krävs överflödiga. |
|
H. |
Att snabbt kunna driva in skulder och bilägga tvister om mindre värden är ett absolut krav när det gäller ekonomiska och kommersiella förbindelser i allmänhet och det utgör en konstant källa till oro inom alla ekonomiska sektorer som är beroende av en väl fungerande inre marknad. |
|
I. |
I samband med genomförandet av slutsatserna från Europeiska rådet i Tammerfors, innebär åtgärdsprogrammet för ömsesidigt erkännande av privaträttsliga avgöranden att man bör införa gemensamma europeiska normer för att möjliggöra ett snabbt och effektivt förfarande för fordringar om mindre värden som är obestridda och för att förenkla och påskynda handläggningen av gränsöverskridande tvister. |
|
J. |
Tillnärmningen av de civilprocessrättsliga reglerna inom Europeiska unionen måste dessutom omfatta ett enhetligt system för delgivning av rättsliga och utomrättsliga handlingar i medlemsstaterna. |
När det gäller grönboken om omvandling av 1980 års Romkonvention om tillämplig lag för avtalsförpliktelser till ett gemenskapsinstrument och dess revidering i samband därmed (KOM(2002) 654):
|
1. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda den alltför stora spridningen på olika horisontella och sektoriella instrument av de regler som påverkar lagen om avtalsförpliktelser, och att samla dem i en enda lagtext. |
|
3. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om det vore lämpligt att i framtiden kodifiera samtliga gemenskapsinstrument med betydelse för internationella privaträttsliga normer: Bryssel I-förordningen, Romkonventionen och det framtida Rom II-instrumentet. |
|
4. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till följande punkter:
|
När det gäller grönboken om ett Europeiskt betalningsföreläggande och om åtgärder för att förenkla och påskynda handläggningen av tvister om mindre värden (KOM(2002) 746):
|
5. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ. |
|
6. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till följande punkter:
|
*
* *
|
7. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. |
(1) EGT C 19, 23.1.1999, s. 1.
(2) EGT L 115, 1.5.2002, s. 1.
(3) EGT C 27, 26.1.1998, s. 1 (konsoliderad version). Senare ersatt av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, 16.1.2001, s. 1), som trädde ikraft den 1 mars 2002. 1968 års Brysselkonvention gäller emellertid fortfarande för förbindelserna mellan Danmark och övriga medlemsstater.
(4) EGT C 27, 26.1.1998, s. 34 (konsoliderad version).
(5) ”Rom II-instrumentet”, som nu har fått konkret form genom förslaget till förordning om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (”Rom II”).
P5_TA(2004)0098
Afghanistan
Europaparlamentets resolution om utmaningar och framtidsutsikter i fråga om Afghanistan (2003/2121(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av det flertal resolutioner om Afghanistan som parlamentet redan utfärdat, särskilt dess senaste resolutioner, utfärdade den 13 december 2001 (1), den 5 september 2002 (2) och den 15 januari 2003 (3), |
|
— |
med beaktande av resultaten från Bonnkonferensen av den 4-5 december 2001 vari det ingick en tidsplan och en färdplan för att säkra fred, säkerhet och återuppbyggnad i Afghanistan, |
|
— |
med beaktande av kravet, fastställt i Bonnöverenskommelsen från den 5 december 2001, att nationella val hölls senast två år efter det att den nödinkallade Loya Jirga samlats, vilket skedde i juni 2002, |
|
— |
med beaktande av den nyligen avslutade konstituerande Loya Jirga (rådsförsamling), som hölls i Kabul i december 2003 och januari 2004 i syfte att dryfta och anta utkastet till konstitution med sikte på att anordna presidentval under 2004, och med beaktande av den konstitution för Afghanistan som den konstituerande Loya Jirga antog den 4 januari 2004, |
|
— |
med beaktande av det tjänstgörande ordförandeskapets förklaring av den 6 januari 2004 på Europeiska unionens vägnar om antagandet av en konstitution för Afghanistan (4) |
|
— |
med beaktande av de åtskilliga resolutioner om situationen i Afghanistan som FN:s säkerhetsråd har antagit sedan 2001, |
|
— |
med beaktande av Bryssel-proklamationen, som antogs den 5 december 2001 i samband med den afghanska kvinnokonferensen, och förklaringen om solidaritet med Afghanistans kvinnor, |
|
— |
med beaktande av den rapport som FN:s generalsekreterare framlade den 23 juli 2003 om situationen i Afghanistan och dess konsekvenser för freden och säkerheten i världen, |
|
— |
med beaktande av den deklaration om goda grannförbindelser som den afghanska övergångsmyndigheten tillsammans med regeringarna i Iran, Kina, Pakistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan undertecknade i Kabul den 22 december 2002, och av det löfte som Afghanistans samtliga grannländer gav vid detta tillfälle att inte lägga sig i landets interna angelägenheter, |
|
— |
med beaktande av det presidentiella dekret från december 2002 som lade grunden för upprättandet av en nationell afghansk armé, |
|
— |
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 881/2002 av den 27 maj 2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter och om upphävande av förordning (EG) nr 467/2001 om förbud mot export av vissa varor och tjänster till Afghanistan, skärpning av flygförbudet och förlängning av spärrandet av tillgångar och andra finansiella medel beträffande talibanerna i Afghanistan (5) och med beaktande av rådets förordning (EG) nr 561/2003 av den 27 mars 2003 om ändring, när det gäller undantag från frysning av penningmedel och ekonomiska resurser, av förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter (6), |
|
— |
med beaktande av godkännandet av EU:s budget för 2004, |
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag att, genom en del av de 400 miljoner euro som utgör dess stöd till Afghanistan under 2003-2004, finansiera ett fjärde återuppbyggnadsprogram, med en budget på 79,5 miljoner euro, med syfte att förbättra livsvillkoren för Afghanistans befolkning, inbegripet återvändande flyktingar, genom att skapa en säkrare livsmiljö och bistå den ekonomiska utvecklingen, samt att genom kontoret för humanitärt bistånd lämna ytterligare stöd motsvarande de 11,53 miljoner euro som kommissionen godkände i oktober 2003 för att bistå offer av den pågående humanitära krisen i Afghanistan, |
|
— |
med beaktande av det besök som parlamentets ad hoc-delegation gjorde i Kabul, Bagram, Kandahar och Mazar-I-Sharif i juni 2003 och till föredragandens uppföljningsbesök i oktober/november 2003, |
|
— |
med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor (A5-0035/2004), och av följande skäl: |
|
A. |
Den ovannämnda Bonnöverenskommelsen angav riktmärkena längs vägen mot införandet av en stabil och demokratiskt vald regering i Afghanistan senast 2004 och överlät ansvaret för att skapa en ny, laglydig stat åt interimsförvaltningen vars efterföljare kan vara den tillfälliga islamiska statsbildningen Afghanistan. I överenskommelsen betonas vikten av att de mänskliga rättigheterna - inbegripet kvinnors rättigheter - respekteras, att landets samtliga minoritetsgrupper behandlas rättvist, att produktionen av och handeln med narkotika bekämpas och att en miljö skapas där frihet och rättvisa får råda. |
|
B. |
I en gemensam uppskattning från 2002 angav Världsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken och UNDP att Afghanistans återuppbyggnad kommer att kosta mellan 13 och 19 miljarder dollar. Vid högnivågruppens strategiska forum i Bryssel den 17 mars 2003 gav det internationella samfundet löfte om att bidra med 2 miljarder dollar till Afghanistans återuppbyggnad. EU hade redan vid givarkonferensen i Tokyo i januari 2002 givit löfte om att bidra med 1 miljard euro, att betalas ut över fem år (motsvarande omkring 200 miljoner euro om året), men den sammanlagda summa som kommissionen anger i sitt preliminära budgetförslag för 2004 är mindre än summan för 2003. Det humanitära biståndspaketet på ytterligare 50 miljoner euro är emellertid inte medräknat. |
|
C. |
Den pågående försämringen av säkerheten utgör det största hotet mot landets befolkning, mot de afghanska och internationella icke-statliga organisationer som stöder olika återuppbyggnads-, rehabiliterings- och utvecklingsinitiativ och mot fredsprocessen i allmänhet. Om inte säkerheten tryggas kommer dessa ansträngningar att vara i fara. |
|
D. |
Återuppbyggnadsarbetet har på sistone hindrats av det ökande antalet angrepp mot biståndsorganisationer. Förenta nationernas generalsekreterares särskilda sändebud, Lakhdar Brahimi, påpekade i sitt anförande i FN:s säkerhetsråd (15 januari 2004) att fler och fler delar av landet blir allt svårare att nå. Omgrupperingen av icke-demokratiska grupper, t.ex. talibaner och andra regeringsfientliga styrkor, i vissa delar av Afghanistan, där bristen på konkreta framsteg i återuppbyggnaden skapar god jordmån för deras verksamhet, är mycket oroande, eftersom denna utveckling skulle kunna leda till att en fundamentalistisk regim återuppstår i Afghanistan. |
|
E. |
Det faktum att Afghanistans politiska landskap domineras av beväpnade milisgrupper med politiska anspråk och av individuella milisledare utan tydlig vilja till nationell försoning och sammanhållning utgör ett betydande hinder för genomförandet av Bonnöverenskommelsen. Utan ett omfattande program för att avväpna och demobilisera före detta soldater och återintegrera dem i samhället, samtidigt som man upprättar en opartisk nationell arme, poliskår och underrättelsetjänst, kan inget led i denna politiska process genomföras på ett meningsfullt sätt. |
|
F. |
Enligt en undersökning från FN:s organ för narkotikakontroll och brottsförebyggande stod Afghanistan 2003 för tre fjärdedelar av världens samlade produktion av illegalt opium. Inkomsterna från detta för landets opiumodlare och -handlare uppgick till omkring 2,3 miljarder dollar, ett belopp som motsvarar ungefär hälften av landets officiella BNP. Merparten av dessa inkomster tros hamna hos milisledare och representanter för förvaltningen ute i provinserna. Politisk stabilitet och säkerhet är endast möjligt om opiumproduktionen minskar och ekonomiska alternativ till opiumodling utvecklas för bönderna. I och med att det internationella samfundet kämpar mot narkotikamissbruket påverkar Afghanistans illegala opiumproduktion enskilda regeringars vilja att bidra ekonomiskt till landets återuppbyggnad i negativ riktning. |
|
G. |
Under de kommande månaderna kommer Afghanistan att nå en kritisk fas i arbetet för nationell försoning och politisk normalisering. Denna utmaning måste bestås innan landet är redo att ta nästa steg i Bonnprocessen, nämligen att hålla de val som är planerade för 2004. |
|
H. |
Genom FN:s säkerhetsråds resolution 1510, antagen enhälligt den 12 oktober 2003, har den internationella säkerhetsstyrkan ISAF:s mandat utvidgats till att omfatta områden utanför Kabul. Att befälet över ISAF övergått till Nato innebär att denna styrkas multilaterala förankring förstärkts. Med denna utvidgning lämnar det internationella samfundet ett viktigt stöd till de afghanska myndigheterna. |
|
I. |
Afghanistans första konstitution efter talibanregimen har antagits av den konstituerande Loya Jirga och lägger grunden för ett presidentsystem. Dokumentet ger anledning till oro, särskilt dess formuleringar om den islamiska lagens dominerande roll, inskränkningar av vissa mänskliga rättigheter och individuella friheter, begränsning av kvinnors rättigheter, avsaknaden av adekvat maktfördelning, avsaknaden av kommissioner för rättsliga frågor och offentliga tjänster, och det faktum att det ingenstans nämns uttryckligen att militärmakten och säkerhetstjänsterna skall vara underställda de civila myndigheterna. |
|
J. |
Enligt planerna skulle arbetet med att upprätta röstlängder påbörjas den 1 december 2003 i tätorterna och i slutet av februari 2004 utanför städerna. Helt uppenbart utgör bristen på pengar ett stort hinder för detta arbete. Antalet röstlängdsupptecknare har minskats från 200 lag till mellan 70 och 100 lag. Det är med andra ord osannolikt att röstlängderna kommer att vara färdiga i tid för att hålla allmänna val i juni 2004, och några månaders försening synes därför ofrånkomlig. Både Lakhdar Brahimi, som kommer att avgå, och Kofi Annan, FN:s generalsekreterare, har varnat att upprättandet av röstlängder till de nationella valen inten kan äga rum så länge som många områden är osäkra för FN. De har dessutom betonat vikten av att valen hålls så snart som möjligt. |
|
K. |
Två år efter den antidemokratiska och islamistiska talibanregimens fall har situationen för kvinnor och flickor förbättrats något men den är fortfarande otillfredsställande på en rad områden. Många kvinnor och flickor, särskilt på landsbygden, nekas ännu sina grundläggande rättigheter. Djupt oroande är att våldet mot kvinnor fortsätter, både inom samhället i stort och inom familjen, till stort lidande bland dessa kvinnor och flickor som förvägras sina grundläggande mänskliga rättigheter. Det sätt på vilket detta problem bemöts kommer att vara avgörande för hur Afghanistans styrelseskick och samhälle kommer att utvecklas i framtiden. |
|
L. |
De framsteg som gjorts när det gäller kvinnornas situation måste beaktas i ljuset av att det endast är två år sedan talibanregimen föll. Denna utveckling kräver ytterligare tid med tanke på de psykologiska trauman som talibanernas barbari givit upphov till. |
|
M. |
Talibanregimen gjorde sig under sin tid vid makten skyldig till den mest medvetna form av kränkning av kvinnors rättigheter som förekommit i modern tid och införde en könsapartheid som totalt förnekade kvinnors identitet. Talibanregimen är nu borta, men synen på kvinnor finns i mångt och mycket fortfarande kvar. De afghanska myndigheterna, det internationella samfundet och EU måste med alla krafter arbeta för att denna syn skall förändras. För att det afghanska samhället skall utvecklas i en sund riktning är det nödvändigt att alla uppmuntras att ta del i den demokratiska processen. Särskilt viktigt är att kvinnorna, som blivit utsatta för systematiska och strukturellt betingade övergrepp, får ta del i diskussionen om hur det framtida afghanska samhället skall formas. Det är nödvändigt att kvinnors rättigheter befästs och förstärks. |
|
N. |
Kvinnornas integrering i det afghanska samhället och erkännandet av deras grundläggande rättigheter är avgörande förutsättningar för att upprätthålla freden och för att få till stånd en återuppbyggnads-och utvecklingsprocess i landet. |
|
1. |
Europaparlamentet understryker det internationella samfundets åtagande att främja nationell sammanhållning, stabilitet, fred och demokratisk och ekonomisk utveckling liksom kvinnors frigörelse i Afghanistan. Parlamentet slår fast att detta stöd även fortsättningsvis måste ges hög prioritet på den internationella dagordningen. |
|
2. |
Europaparlamentet uttrycker sin oro över den onda cirkel som uppstått genom bristen på säkerhet och återuppbyggnadstakten. Parlamentet erkänner att det behövs regionala strategier, särskilt för landets södra delar, och välkomnar härvidlag de olika ansträngningar som görs inom ramen för FN:s stöduppdrag i Afghanistan (UNAMA). |
|
3. |
Europaparlamentet varnar för den amerikanska arméns tillgripande av oproportionerligt våld mot potentiella ”terroristmål”, något som medför många civila dödsoffer, även barn. Europaparlamentet anser att dessa åtgärder kan innebära att den afghanska befolkningen tar avstånd från demokratiserings- och normaliseringsprocessen. |
|
4. |
Europaparlamentet understryker att stödet till den ekonomiska och sociala återuppbyggnaden måste ske enligt följande prioriteringar:
|
|
5. |
Europaparlamentet begär att ett öppet utbildningssystem av hög kvalitet byggs upp - med staten som grund och med stöd från det internationella samfundet - som erbjuder ett brett spektrum av ämnen och på så sätt kan utgöra ett alternativ till madraser (koranskolor) som fungerar som högborgar för muslimsk extremism och där talibanska militanta rekryteras. |
|
6. |
Europaparlamentet välkomnar det faktum att mandatområdet för den internationella säkerhetsstyrkan ISAF, under Natos befäl, har utvidgats till att omfatta områden utanför Kabul, och understryker att det är viktigt att man snabbt går från planering till genomförande. Parlamentet stöder idén om att de framtida enheterna för provinsiell återuppbyggnad (Provincial Reconstruction Teams - PRT), som skall förläggas utanför Kabul, också kan ges i uppdrag att återuppbygga landet, utöver sitt uppdrag att garantera säkerheten. En av ISAF:s främsta prioriteringar bör vara att ta notis om utbildningen av professionella afghanska polis- och militärstyrkor samt att stödja arbetet med att avväpna och demobilisera före detta soldater och återintegrera dem i samhället. |
|
7. |
Europaparlamentet konstaterar att den enda nya insatsen hittills är förläggningen av en tysk enhet i Kunduzområdet. Parlamentet delar de farhågor som Lakhdar Brahimi givit uttryck för om att FN:s personal kan tvingas upphöra med sin verksamhet om inte säkerheten förbättras. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anstränga sig ytterligare för att stärka ISAF. |
|
8. |
Europaparlamentet välkomnar att Loya Jirga antagit en konstitution vilket är ett viktigt steg i riktning mot att stärka en övergångsregering för Afghanistan under president Hamid Karzai och vilket är en nödvändig förutsättning för att kunna hålla demokratiska val i juni 2004. Parlamentet konstaterar att man i konstitutionen tar hänsyn till alla etniska grupper i landet och därigenom bidrar till en stabilisering av statsstrukturen, detta under förutsättning att konstitutionen blir politisk verklighet. Det finns behov av en effektiv central myndighet. Parlamentet gläder sig över att man särskilt hänvisar till likabehandling av kvinnor och män. Vad innehållet i konstitutionen beträffar uttrycker parlamentet dock sin oro över behandlingen av följande: inskränkningar av religions- och yttrandefriheten och det faktum att Afghanistans oberoende kommission för de mänskliga rättigheterna (AIHRC) inte har rätt att föra talan i domstol eller att väcka talan om brott mot de mänskliga rättigheterna. Parlamentet anser att de väpnade styrkornas, polisens och underrättelsetjänsternas politiska neutralitet skall garanteras och det skall säkerställas att de underställs de civila myndigheterna. Rättsväsendets och den offentliga förvaltningens oberoende skall också garanteras. Parlamentet hoppas att dessa hinder kan undanröjas i samband med att konstitutionen tilllämpas i framtiden. |
|
9. |
Europaparlamentet välkomnar den afghanska övergångsmyndighetens ratificering den 5 mars 2003 av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, och uppmanar övergångsmyndigheten att regelbundet, offentligt och otvetydigt fördöma våld mot kvinnor och flickor, inbegripet sådant våld som förekommer inom familjen. Parlamentet betonar att det är utomordentligt viktigt att man inom ramen för det rättsliga och politiska reformarbetet vidtar åtgärder för att skydda kvinnors rättigheter , i första hand genom att skapa möjligheter för kvinnor att slippa undan från misshandel och tvångsäktenskap. Parlamentet uppmanar i detta syfte den afghanska övergångsmyndigheten att inbjuda till ett offentligt samtal med allmänheten som leder till en heltäckande strategi för att - såsom en nationell prioritet - bemöta problemet med våld mot kvinnor och flickor, och uppmanar rådet och kommissionen att aktivt bidra till ett sådant initiativ. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att införa och vidta åtgärder för att bistå utvecklingen av landets kapacitet att skydda kvinnors och flickors rättigheter, och att avsätta medel i detta syfte. |
|
10. |
Europaparlamentet anser att den politiska återuppbyggnaden bör ingå som ett viktigt led i återuppbyggnadsarbetet över lag, och att detta bör omfatta åtgärder för att stärka de demokratiska institutionerna och krafterna i landet. Parlamentet understryker att den politiska partier som förespråkar demokrati och mänskliga rättigheter måste utgöra basen i den politiska processen. Parlamentet är bekymrat över de upprepade förseningar som noterats i registreringen av politiska partier, och uppmanar president Hamid Karzai att fullfölja sin föresats att skapa ”en moderat samlingspunkt för ett reformprogram” till stöd för fredsprocessen. |
|
11. |
Europaparlamentet uttrycker sin oro över de allvarliga brister som kan konstateras i konstitutionen, särskilt beträffande
|
|
12. |
Europaparlamentet uppmärksammar det faktum att den etniska tillhörigheten spelar en avgörande roll i dagens politiska liv i Afghanistan, och är därför oroat över att politiska institutioner och säkerhetsorgan i dagsläget inte i tillräcklig grad tillgodoser kraven på etnisk representation och en meningsfull maktdelning. Parlamentet är övertygat om att Afghanistan behöver ett parlamentariskt system som ser till att landets regionala, etniska och religiösa mångfald avspeglas i maktstrukturen. |
|
13. |
Europaparlamentet uppmärksammar det faktum att konstitutionen underlåter att besvara frågan om vilket förhållande som skall råda i framtiden mellan landets centralregering och provinser. Parlamentet är övertygat om att varje försök att påtvinga en form av centralstyrning över en etniskt, regionalt och religiöst sammansatt befolkning endast kommer att förvärra interna motsättningar, och anser därför att konstitutionen bör omfatta representativa provinsregeringar och även tydligt ange vilken ansvarsskyldighet dessa har gentemot centralregeringen. |
|
14. |
Europaparlamentet är bekymrat över det bestående hot mot landets återuppbyggnad och reform som lokala befälhavare/krigsherrar utgör. |
|
15. |
Europaparlamentet menar att för att Afghanistan skall kunna utvecklas till en väl fungerande demokrati är det nödvändigt att så många som möjligt tar del i den politiska processen. På grund av den traditionella synen på kvinnors roll i det afghanska samhället bör framför allt deras deltagande i denna process garanteras, stödjas och förstärkas. Europaparlamentet uppmanar därför alla politiska krafter i Afghanistan att erkänna kvinnornas roll, särskilt genom att inrätta specifika program som sporrar kvinnor att delta i det politiska livet både som väljare och kandidater på alla nivåer. |
|
16. |
Europaparlamentet kräver att den nya konstitutionen till fullo garanterar kvinnorna deras rättigheter, och uppmanar den afghanska övergångsmyndigheten att så snart som möjligt vidta åtgärder som gör det möjligt för kvinnor att röra sig fritt, utbilda sig, vårda sin hälsa och arbeta samt att undanröja de strukturer och symboler som står för kvinnligt förtryck och anta lagar som erkänner jämlikhet mellan kvinnor och män på alla områden. |
|
17. |
Europaparlamentet insisterar på att alla de som begått brott mot mänskligheten i Afghanistan, i synnerhet gentemot kvinnor, skall ställas inför rätta. |
|
18. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att snarast bistå den afghanska övergångsmyndigheten med att upprätta ett landstäckande system av skyddshem och stödtjänster liksom rättshjälp för att göra det möjligt för traumatiserade kvinnor och flickor att undkomma ytterligare våld och förtryck. |
|
19. |
Europaparlamentet gläder sig över att president Karzai den 12 oktober 2003 undertecknade lagen om politiska partier, och välkomnar i synnerhet bestämmelsen om att ett politiskt parti inte får ha en väpnad gren. Parlamentet anser det viktigt att den bestämmelse som fastslår att de politiska partierna inte får motta ekonomiskt stöd från utlandet inte bör hindra det internationella samfundet i allmänhet och EU i synnerhet från att stödja utvecklingen av ett pluralistiskt partisystem. Parlamentet noterar att medan FN onekligen kommer att spela en viktig roll i förberedelsearbetet inför de allmänna valen erbjuder EU:s stöd till det civila samhället ett möjligt instrument för att främja folkbildningen, inte minst med hänsyn till kvinnornas särskilda situation och behov. Parlamentet erinrar om och stöder kommissionens förslag om en EU-observatörsgrupp för att övervaka de afghanska valen. |
|
20. |
Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som kommissionens delegation i Kabul har vidtagit och uppmuntrar den att fortsätta sina insatser, särskilt när det gäller hjälpen att upprätta röstlängder och att anordna de kommande valen. Parlamentet uppskattar också det arbete som utförs av EU:s särskilda representant i Afghanistan, Francesc Vendrell. |
|
21. |
Europaparlamentet understryker det akuta behovet av att fortsätta processen att demilitarisera Kabul i enlighet med Bonnöverenskommelsen. Parlamentet är därtill övertygat om att denna demilitarisering gradvis bör utvidgas till att omfatta landets övriga provinser. Parlamentet välkomnar härvidlag de ansträngningar som ISAF och det internationella samfundet nu gör för att fjärma tunga vapen från Kabul. |
|
22. |
Europaparlamentet ser det av FN initierade Afghanistan New Beginnings Program (ANBP) Aghaz Nau, som lanserades i Kunduz och Gardez helt nyligen, som ett första steg i arbetet för att avväpna och demobilisera före detta soldater och återintegrera dem i samhället. Detta arbete bör absolut påskyndas och utvecklas från den symboliska verksamhet som nu dominerar. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att genom EU:s särskilda representant i Afghanistan identifiera och skapa arbetstillfällen för demobiliserade soldater som ett led i deras långsiktiga utvecklingsstrategier. Parlamentet uppmanar FN att se till att programmet inte övertas av någon av de olika afghanska grupperingarna. |
|
23. |
Europaparlamentet uppmärksammar det faktum att den summa som det internationella givarsamfundet har åtagit att lämna som återuppbyggnadsstöd under de kommande fyra åren inte på långt när täcker behoven. I vissa fall har stödet från vissa givare till och med understigit vad de åtagit sig att lämna. Parlamentet anser att den minskning av stödet till Afghanistan (jämfört med 2003) som förutses i EU:s budget för 2004 sänder fel signaler till Afghanistans regering och folk. Parlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att lägga ytterligare medel till de återkommande budgetanslagen för den afghanska övergångsmyndigheten eftersom dessa anslag är en förutsättning för att myndigheten skall kunna hävda sin ställning som landets lagliga styre. |
|
24. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta det akuta behovet att på ett effektivt och obyråkratiskt sätt få till stånd överföringen av ekonomiskt stöd till Afghanistans civila och ekonomiska återuppbyggnad, och anser härvidlag att det vore värt att bygga vidare på de erfarenheter som gjorts med mekanismen för akuta ingripanden. Parlamentet understryker betydelsen av insyn och öppenhet vid utbetalning av budgetmedel och av att göra EU:s stödverksamhet i landet synligare. Mot denna bakgrund uppmanar Europaparlamentet kommissionen att överväga att inrätta en europeisk byrå för återuppbyggnad i Afghanistan, med den byrå som etablerats i Kosovo som förebild. |
|
25. |
Europaparlamentet uppmanar den afghanska övergångsmyndigheten att vidta kraftiga och effektiva åtgärder för att beivra korruption och förskingring, för att hindra att stöd från det internationella samfundet missbrukas. Genom att göra detta förebygger man också misstroende bland befolkningen mot freds- och återuppbyggnadsprocessen. |
|
26. |
Europaparlamentet anser att om inte valen skall försenas ytterligare är det absolut nödvändigt att det ekonomiska stödet till arbetet för att upprätta röstlängder och anordna folkbildning utökas. Parlamentet understryker att det är viktigt att EU bidrar ekonomiskt till det förberedelsearbete som nu äntligen har kommit igång, och uppmanar kommissionen att ytterligare uppmärksamma och stödja program på följande områden:
|
|
27. |
Europaparlamentet anser att större ansträngningar måste göras för att lösa lokala konflikter om mark och vatten liksom etniska och familjerelaterade motsättningar eftersom dessa bidrar till det spända klimat som råder och som förvärras av avsaknaden av en fungerande rättsapparat och en professionellt utbildad polismakt. Parlamentet anser det oundgängligt att försoningssträvanden som utgår från det lokala samhället ingår i varje strategi som syftar till att skapa fred i landet. Parlamentet uppmanar därför rådet och kommissionen att
|
|
28. |
Europaparlamentet understryker sin oro över den mycket stora ökning när det gäller produktionen av illegalt opium som nyligen har konstaterats i Afghanistan och som ökar krigsherrarnas makt och roll i de berörda provinserna. I och med detta står landet vid ett vägskäl där det skulle kunna falla in i ett totalt beroende av en opiumekonomi om inte den afghanska regeringen, berörda länder och det internationella samfundet vidtar kraftiga åtgärder. Parlamentet välkomnar slutsatserna från ministerkonferensen om huvudvägarna för narkotika från Centralasien till Europa som hölls i Paris i maj 2003. I dessa uppmanas varje land som berörs av narkotika som härstammar från Afghanistan att införa nationella strategier för att minska tillgången och efterfrågan, och att utse en särskild myndighet med ansvar för att samordna de nationella insatserna. Parlamentet insisterar emellertid återigen på att prioritet måste ges till att återinrätta konstbevattningskanalerna, vilket är det enda sättet att göra det möjligt för andra grödor att ta fart som alternativ till vallmo. Man bör beakta möjligheten att köpa och förstöra hela opiumskörden genom att utnyttja såväl medel från internationella givare som de besparingar som internationella narkotikabekämpningsorgan skulle göra genom en sådan åtgärd. |
|
29. |
Europaparlamentet erinrar om att parlamentet för 2004 har tillfört 15 miljoner euro till reserven för stöd till återuppbyggnad i avvaktan på ett omfattande program från kommissionen för bekämpning av narkotika och för främjande av livskraftiga alternativa grödor i syfte att skapa nya möjligheter för jordbrukarna och förhindra exporten av narkotika. |
|
30. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en utvärdering av de kvalitativa och kvantitativa resultaten av de program och bistånd som gemenskapen redan genomfört respektive betalat ut på detta område, särskilt i fråga om förbättrade levnadsvillkor och situationen för de afghanska kvinnorna. |
|
31. |
Europaparlamentet betonar att Afghanistan och dess grannländer bör ge hög prioritet åt arbetet för att säkra ett tryggt och frivilligt återvändande av afghanska flyktingar och andra fördrivna personer, och uppmanar det internationella samfundet i allmänhet och EU i synnerhet att bidra med adekvata resurser och ett kontinuerligt åtagande att bistå i denna fråga. Parlamentet är övertygat om att det krävs en samordnad ansträngning i flera steg som motsvarar kapaciteten i lokalsamhällena att ta emot dessa återvändande personer. Dock oroas parlamentet av nyheten att FN:s flyktingkommissarie, som en direkt konsekvens av den försämrade säkerheten i området, tillfälligt har stängt sina center i Afghanistan och Pakistan för frivilligt återvändande flyktingar. |
|
32. |
Europaparlamentet uppmanar Förenta Nationerna, Internationella Rödakorskommittén och den afghanska övergångsmyndigheten att undersöka det rapporterade massmordet av fångar i Sheberganregionen i november 2001, och att ge eventuella vittnen till denna händelse adekvat skydd. |
|
33. |
Europaparlamentet uppmanar Förenta Nationerna, Internationella Rödakorskommittén och den afghanska övergångsmyndigheten att undersöka alla krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord som begåtts på senare år. |
|
34. |
Europaparlamentet begär tydlighet när det gäller Afghanistans framtid i den regionala energipolitiken, särskilt när det gäller anläggning av gasledningar från Centralasien genom Afghanistan. |
|
35. |
Europaparlamentet begär att EU uppmanar Förenta staterna att tillerkänna samtliga fångar, inklusive de som hålls i Guantanamo och Bagram, de rättigheter som tillkommer dem enligt Genèvekonventionen. Parlamentet uppmanar även Förenta Nationerna och den afghanska övergångsmyndigheten att tillerkänna samma rättigheter åt de fångar som tagits i kampen mot talibanerna, och att överlämna samtliga fångar i Afghanistan till den afghanska övergångsmyndigheten. |
|
36. |
Europaparlamentet anser att stabilitet och långtgående demokratisering av hela regionen är villkor för den politiska normaliseringen i Afghanistan, och uttrycker här sin oro över grannlandet Pakistans roll och de otillräckliga försöken från den pakistanska regeringens sida för att på ett konstruktivt sätt bidra till fred och återuppbyggnad i Afghanistan. |
|
37. |
Europaparlamentet anser det absolut nödvändigt att angränsande länder, i första hand Pakistan och Iran, respekterar Afghanistans territoriella suveränitet, avstår från att blanda sig i Afghanistans inrikespolitik och upphör med all form av stöd, uttalat eller ej, till olika politiska eller beväpnade afghanska grupperingar. Parlamentet uppmanar särskilt Pakistan att omedelbart vidta effektiva åtgärder för att förhindra såväl politiska som militära regeringsfientliga grupperingar och ledare i Afghanistan från att använda dess territorium som fristad och bas för operationer mot afghanska regeringstrupper och koalitionstrupper samt mot internationell och lokal biståndspersonal. |
|
38. |
Europaparlamentet välkomnar funderingarna på att fortsätta Petersbergprocessen även efter valen och de därmed förbundna planerna som det internationella samfundet har, nämligen att anordna ytterligare en Afghanistankonferens under år 2004. De hittills parallella processerna för att säkra freden och för att återuppbygga ekonomin måste samordnas närmare. Europaparlamentet efterlyser därför ett flerårigt ramprogram för att säkra det internationella samfundets åtaganden för säkerhet, demokratisering och återuppbyggnad i Afghanistan. Det är absolut nödvändigt att utarbeta ett konkret program och en tidsplan för en effektiv och omfattande avväpning och att anslå de medel som krävs. |
|
39. |
Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den allt mer försämrade säkerheten i landets södra och sydöstra delar, särskilt i trakterna kring Gardez, Paktia och Paktika, varigenom inte bara civilbefolkningen utsätts för dödligt hot utan även återuppbyggnaden och humanitära ansträngningar hotar att raseras. Parlamentet är oroat över att denna situation riskerar att förvärras ytterligare och undergräva möjligheten att den konstitutionella process och de valförberedelser som nu är på gång når framgång. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att internationella trupper och den nya afghanska nationella armén tryggar säkerheten i dessa områden. |
|
40. |
Europaparlamentet slår slutligen fast att världen inte ännu en gång får glömma Afghanistan, varken ur en humanitär synvinkel eller med hänsyn till landets geostrategiska betydelse och till vad historien har att lära oss. |
|
41. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. |
(1) EGT C 177 E, 25.7.2002, s. 310.
(2) EUT C 272 E, 13.11.2003, s. 473.
(3) P5_TA(2003)0016.
(4) 5072/04.
P5_TA(2004)0099
Mänskliga rättigheter och demokratisering i samarbete med Medelhavspartnerna
Europaparlamentets resolution om stärkande av EU:s åtgärder för mänskliga rättigheter och demokratisering i samarbete med Medelhavspartnerna
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av Barcelonaförklaringen, det arbetsprogram som antogs den 28 november 1995 och den senaste tidens positiva utveckling inom Europa-Medelhavsprocessen, |
|
— |
med beaktande av sina tidigare resolutioner om politiken för Medelhavsområdet och om Mellanöstern, |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 20 november 2003”Ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder” (1), |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om stärkande av EU:s åtgärder för mänskliga rättigheter och demokratisering i samarbete med Medelhavspartnerna (KOM(2003) 294), |
|
— |
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 975/1999 av den 29 april 1999 om att fastställa krav för genomförande av åtgärder för utvecklingssamarbete som bidrar till det allmänna målet att utveckla och befästa demokratin och rättsstaten samt till målet att respektera de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (2), |
|
— |
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 976/1999 av den 29 april 1999 om att fastställa krav för genomförande av gemenskapsåtgärder som inte avser utvecklingssamarbete och som inom ramen för gemenskapens utvecklingspolitik bidrar till det allmänna målet att utveckla och befästa demokratin och rättsstaten samt till målet att respektera de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i tredje land (3), |
|
— |
med beaktande av Europeiska rådets slutsatser (Thessaloniki den 20 juni 2003 och Bryssel den 12 december 2003) om EU:s säkerhetsstrategi och om arabvärlden, |
|
— |
med beaktande av strategidokumentet om en förstärkning av EU:s förbindelser med arabvärlden, vilket lades fram av kommissionen och EU:s höge representant den 9 december 2003, |
|
— |
med beaktande av FN:s utvecklingsprograms rapporter om den mänskliga utvecklingen i arabvärlden 2002 och 2003, vilka sammanställts av arabiska experter, |
|
— |
med beaktande av artikel 37.2 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
|
A. |
Att främja demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter är prioriterade uppgifter inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP). |
|
B. |
EU bör göra sitt yttersta för att sprida och gemensamt tillämpa med sina grannländer de värderingar som ligger till grund för unionen. |
|
C. |
Europa omges av ett instabilt område som sträcker sig från sårbara stater som nyligen blivit självständiga till arabvärlden. Enligt FN:s utvecklingsprogram är det politiska deltagandet i detta område fortfarande svagt, vilket yttrar sig i frihetsbegränsningar och avsaknad av en genuint representativ demokrati. Samtidigt är människornas längtan efter större jämställdhet mellan könen vad gäller utbildning, efter frihet samt större deltagande i beslutsfattande idag störst i världen i dessa områden. |
|
D. |
Det ligger i det utvidgade Europas intresse att det inrättas ett konsekvent system för förbindelserna med grannländerna i Medelhavsområdet och i det utvidgade Mellanöstern. Systemet bör bygga på respekt för de mänskliga rättigheterna, de demokratiska principerna och rättsstatsprincipen samt på en dialog mellan kulturer och religioner. |
|
E. |
I de av EU:s partnerländer som deltar i Barcelonaprocessen och som har förhandlat fram associeringsavtal med EU har det hittills inte skett några nämnvärda förbättringar av demokratin och de mänskliga rättigheterna. |
|
F. |
Kommissionen och EU:s höge representant anser att det nu är nödvändigt att höja ambitionsnivån för EU:s relationer till ett utvidgat Mellanöstern. |
|
G. |
EU och flera av dess medlemsstater tog initiativ till regeringskonferensen i Sana'a om demokrati, mänskliga rättigheter och Internationella brottmålsdomstolens roll. Konferensen hölls i Yemen den 10-12 januari 2004 med deltagare från alla länder i regionen, vilka företrädde regeringarna, parlamenten och de civila samhällena. |
|
H. |
I slutet av denna konferens antog de närvarande nationella delegationerna ”Sana'a-förklaringen” (4), och åtog sig att säkerställa genomförandet och efterlevnaden av denna förklaring i överensstämmelse med EU:s prioriteringar och med riktlinjerna från det europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDHR). |
|
I. |
EU förfogar över en rad instrument i denna region. Till dessa hör Barcelonaprocessen, AVS-ramen och samarbetet med Iran, vilket håller på att utvecklas, och med de 22 länderna i Arabförbundet, inklusive Irak, Gulfstaterna, Libyen och Yemen. |
|
J. |
Dessa instrument har hittills inte använts fullt ut. Detta gäller framför allt artikel 2 (den s.k. ”människorättsklausulen”) i associeringsavtalen, som alltjämt saknar en tydlig genomförandemekanism. |
|
K. |
Europaparlamentet upprättade Europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter 1992. Fram till 1998 deltog parlamentet i dess förvaltning. |
|
L. |
EIDHR skapar ett mervärde såtillvida att det kan användas utan värdregeringens samtycke och i vilket land som helst, eftersom medlen kan gå direkt till autonoma partners, särskilt icke-statliga och internationella organisationer. |
|
M. |
Europaparlamentet fäster stor vikt vid social och ekonomisk utveckling och förväntar sig därför att stödprogrammen innehåller villkor gällande reformer, i synnerhet som demokrati och mänskliga rättigheter numera är viktiga beståndsdelar i avtal med tredjeländer. |
|
N. |
Genom att den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet inrättas blir det möjligt att skapa en ny och verklig dynamik som leder till konkreta förändringar när det gäller situationen för de mänskliga rättigheterna i regionens länder. |
|
O. |
Att stärka och stödja det civila samhället är mycket viktigt för att man skall kunna utveckla demokratin och respekten för de mänskliga rättigheterna. |
|
1. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens ovannämnda meddelande till rådet och parlamentet, vilket utarbetades i maj 2003. Parlamentet stöder de tio prioriterade åtgärder som anges i meddelandet, och uppmanar kommissionen att utarbeta en årsrapport om deras genomförande. |
|
2. |
Europaparlamentet anser att det civila samhället bör ges en central roll i partnerskapet med Medelhavsländerna och återupprepar sitt krav på att det vidtas politiska åtgärder för att skapa en livskraftig social struktur. |
|
3. |
Europaparlamentet kräver att detta förhållningssätt inte bara tillämpas på Medelhavsområdet utan även i andra regioner, i överensstämmelse med den senaste utvecklingen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt utvecklingen av demokrati och de mänskliga rättigheterna, vilket krävs enligt GUSP. |
|
4. |
Europaparlamentet påpeka att det behövs en halvtidsutvärdering av artikel 2 i alla associeringsavtal med Medelhavsländerna, så att man kan bedöma om dessa avtal fullt ut säkerställer respekten för de mänskliga rättigheterna - framför allt kvinnors rättigheter - och de demokratiska principerna. Parlamentet kräver att det inrättas särskilda mekanismer som gör det möjligt att på ett effektivare sätt tillämpa människorättsklausulen i Europa-Medelhavsavtalen om upprättande av en associering. |
|
5. |
Europaparlamentet erkänner, i samband med detta stärkande av EU:s åtgärder, att EIDHR endast kan fungera inom ramen för en övergripande EU-politik för mänskliga rättigheter och demokratisering. EIDHR bör även i fortsättningen tillämpas på ett systematiskt och flexibelt sätt i det utvidgade Mellanöstern och i grannländerna till det utvidgade Europa, särskilt med tanke på att parlamentet har ökat dess anslag med 17,5 miljoner euro i 2004 års budget, bland annat för att aktivt stödja och uppmuntra uppföljningen av ”Sana'a-förklaringen” och i andra länder där det är omöjligt att få värdregeringens godkännande. Parlamentet påpekar att biståndsmedel används till att främja demokrati och mänskliga rättigheter på andra håll. |
|
6. |
Europaparlamentet begär att EIDHR-initiativet nu används inom strategin för ett utvidgat europeiskt partnerskap på samma sätt som det användes i samband med Köpenhamnskriterierna för anslutningsländerna, som en del av mekanismen för att mäta överensstämmelse med kriterier om mänskliga rättigheter och demokrati, dvs. den klausul om ”viktiga beståndsdelar” som ingår i avtalen med tredje länder. |
|
7. |
Europaparlamentet förväntar sig att Medaprogrammets medel för att stödja demokratisering, ett gott styre och det civila samhällets insatser - vilka uppgår till 477 miljoner euro och därmed är mångdubbelt större än EIDHR:s medel på 7 miljoner euro - bör användas fullt ut och fungera som ett komplement till EIDHR:s verksamhet. Parlamentet efterlyser särskilda program för att främja kvinnors deltagande i samhällslivet och politiken. |
|
8. |
Europaparlamentet påminner om att de ursprungliga målen för EIDHR var att främja tanken om ett demokratiskt samhälle som styrs av rättsstatsprincipen, det arbete som utförs av icke-statliga organisationer som stöder ett pluralistiskt och demokratiskt samhälle, samt överföringen av särskild sakkunskap och tekniskt kunnande i anslutning till demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter - framför allt kvinnors rättigheter - och fria medier till professionella grupper och sammanslutningar i de berörda länderna. Europaparlamentet beklagar att programmet nu har 25 lösa målsättningar och 32 fokusländer, varav vissa är valda på oförklarliga grunder. |
|
9. |
Europaparlamentet beklagar att EIDHR nu är känsligt för byråkratiska restriktioner, och uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om finansiering och förvaltning av EIDHR som överensstämmer med behoven för ett program som är flexibelt, anpassningsbart, ibland konfidentiellt och mycket känsligt. Eventuellt kan mekanismen för akut ingripande stå som förebild. |
|
10. |
Europaparlamentet konstaterar i detta sammanhang att Tunisiens myndigheter fortsätter att blockera de finansieringar av projekt som godkänts inom ramen för EIDHR och som kommer oberoende icke-statliga organisationer till del, exempelvis Ligue Tunisienne des Droits de l'Homme (LTDH). Parlamentet beklagar att den tunisiska regeringen även hindrade flera av sina representanter för det civila samhället från att delta i Sana-konferensen. |
|
11. |
Europaparlamentet begär att kommissionen inrättar administrativa förfaranden som lämpar sig för EIDHR:s målsättningar, så att man säkerställer konsekvensen och effektiviteten i dess arbete med att stödja icke-statliga organisationer och andra organisationer. |
|
12. |
Europaparlamentet begär att EIDHR återigen får ansvaret för att involvera parlamenten i tredje länder och utbilda personalen inom parlamenten. |
|
13. |
Europaparlamentet begär att den nya parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet skall ha en aktiv roll i diskussionen om uppföljningen av EIDHR. |
|
14. |
Europaparlamentet kräver att man på nytt skall kunna delta i beslutsprocessen om EIDHR:s riktlinjer och målsättningar och i utvärderingen av resultaten. Parlamentet bör visserligen inte på något sätt vara inblandad i projektförvaltningen, men kan ändå säkerställa flexibilitet, kontroll och den ofrånkomliga politiska dimensionen. |
|
15. |
Europaparlamentet uppmanar sin delegation till den parlamentariska församlingen för Europa- Medelhavsområdet att finna möjligheter att ta upp frågan om demokrati och de mänskliga rättigheterna i regionen vid det nästa mötet för denna församling. |
|
16. |
Europaparlamentet erinrar om framgången för konferensen i Sana, vilken med stöd av EU och dess medlemsstater anordnades av Yemens regering och den icke-statliga organisationen ”No Peace Without Justice”. Parlamentet ger de 820 deltagarna, inklusive de 34 regeringarna, en eloge för att de antog Sana'a-förklaringen. |
|
17. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. |
(1) P5_TA(2003)0520
(2) EGT L 120, 8.5.1999, s. 1.
(3) EGT L 120, 8.5.1999, s. 8.
(4) www.npwj.org
P5_TA(2004)0100
Val i Iran
Europaparlamentets resolution om Iran
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 13 december 2001 om kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om EU:s förbindelser med Iran (1), |
|
— |
med beaktande av sina tidigare resolutioner om Iran, |
|
— |
med beaktande av FN:s resolution om mänskliga rättigheter från december 2003, |
|
— |
med beaktande av den nyligen publicerade rapporten från FN:s särskilde rapportör om åsikts- och yttrandefrihet, Ambeyi Ligabo, där man särskilt kritiserar att yttrandefriheten i Iran har minskat kraftigt under senare år, |
|
— |
med beaktande av artikel 50.5 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
|
A. |
Det iranska folket har ensamt rätt att välja sina konstitutionella ramar. |
|
B. |
Det är viktigt att slå vakt om universella värderingar som rättssäkerhet, respekt för mänskliga rättigheter och demokrati. |
|
C. |
Informationen om väktarrådets förbud mot kandidater ändras varje dag, men för närvarande är 75 parlamentsledamöter förbjudna att ställa upp i valet. Omfattningen av dessa diskvalificeringsåtgärder är unik och bland nuvarande ledamöter berörs nästan uteslutande sådana från partiet Deltagarfronten (Participation Front) som står nära president Khatami. |
|
D. |
Rätten att kandidera i val är en grundläggande del av demokratin och undantag från den regeln måste därför fastställas tydligt i lag i enlighet med internationellt accepterade demokratiska normer. |
|
E. |
Reformprocessen i Iran bör ges fortsatt stöd. Det är viktigt att stärka de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Iran. |
|
F. |
Den politiska debatten i Iran om förfarandena för fastställande av listor över kandidater till nästa parlament är mycket oroande. |
|
G. |
President Khatami och det iranska parlamentets (majlis) talman Karrubi gick i en skrivelse till ayatolla Khamenei slutligen med på att val skall hållas, men varnade för att väktarrådets åtgärder har minskat utbudet av kandidater och kommer att leda till minskad röstbenägenhet. Det finns risk för att den iranska allmänheten kommer att bli ytterligare frustrerad och alienerad från den politiska klassen som helhet och att ett sannolikt mycket lågt valdeltagande kommer att spela de konservativa och bakåtsträvande krafterna i händerna och ytterligare späda på i synnerhet de yngre generationernas starka missnöje med bristen på politisk och social utveckling under 25 år med den islamiska revolutionen. |
|
H. |
Iran har möjlighet att spela en viktig och konstruktiv roll i regionen. |
|
1. |
Europaparlamentet delar åsikten hos Irans president och majoriteten i Irans parlament att det kommande valet inte kan betecknas som fritt och rättvist, främst på grund av att många kandidater, inklusive parlamentsledamöter, uteslutits från att delta. |
|
2. |
Europaparlamentet beklagar att ansträngningarna att inrätta demokratiska strukturer har drabbats av ett allvarligt bakslag eftersom icke-valda strukturer har visat sig starkare än de institutioner som är direkt legitima företrädare för Irans folk. |
|
3. |
Europaparlamentet konstaterar att väktarrådets motarbetande av den reformsinnade majoriteten i Irans parlament har varit ett ständigt problem och att detta väktarråd lagt in sitt veto mot mer än en tredjedel av de lagar som parlamentet antagit sedan 2000. |
|
4. |
Europaparlamentet uttrycker respekt och förståelse för de 127 ledamöter av Irans parlamentet som lämnade in sin avskedsansökan med hänvisning till att så många ledamöter hindras från att ställa upp till omval i valet den 20 februari 2004. |
|
5. |
Europaparlamentet beklagar att dess önskan att skicka en observatörsgrupp till valet inte gick att genomföra på grund bristande stöd från den iranska sidan. |
|
6. |
Europaparlamentet varnar för att bristen på demokratiska förfaranden kan leda till att Irans parlament saknar legitimitet, men även till att Iran får en försvagad ställning i det internationella samfundet och att relationerna mellan EU och Iran påverkas. |
|
7. |
Europaparlamentet beklagar att ett val under dessa omständigheter inte kommer att vara en bra förebild för det redan bräckliga Mellanösternområdet. |
|
8. |
Europaparlamentet är övertygat om att en fortsatt dialog från alla berörda EU-institutioners sida med iranska beslutsfattare, olika politiska krafter och det civila samhället är viktigare än någonsin. Detta gäller även relationerna mellan Europaparlamentet och Irans parlament, och Europaparlamentet välkomnar tanken att inrätta en särskild Europaparlamentsdelegation för förbindelserna med Iran. |
|
9. |
Europaparlamentet är positiv till att Iran deltar i dialogen om mänskliga rättigheter, men beklagar den begränsade omfattning dessa samtal tycks ha. Parlamentet kräver en mer resultatinriktad strategi när det gäller vissa särskilda ämnen och efterlyser ett bredare deltagande från ledamöternas sida i denna dialog. |
|
10. |
Europaparlamentet skulle välkomna ett mera aktivt deltagande från Irans rättsväsende och väktarrådet i dialogen om mänskliga rättigheter mellan EU och Iran. |
|
11. |
Europaparlamentet är berett att peka ut fler områden av gemensamt intresse utöver det nuvarande samarbetet mellan EU och Iran. |
|
12. |
Europaparlamentet konstaterar att Iran tagit ett positivt steg genom att underteckna tilläggsprotokollet för skydd av kärnkraftsmaterial och hoppas att det iranska parlamentet kommer att ratificera protokollet inom rimlig tid. |
|
13. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att arbeta med gemensamma åtgärder med Iran för att bekämpa narkotikatillverkning i Afghanistan, narkotikamissbruk i Iran och olaglig transithandel med narkotika genom Iran på vägen till Europa och särskilt förse Iran med nödvändig teknisk utrustning för att de ansvariga myndigheterna skall bli effektivare. Parlamentet välkomnar i det sammanhanget Irans beredvillighet att dela med sig av känsliga uppgifter. |
|
14. |
Europaparlamentet uppmanar den iranska regeringen att föra en aktivare och mera konstruktiv politik för att bidra till att lösa konflikter i Mellanöstern. |
|
15. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt Irans president och parlament. |
P5_TA(2004)0101
Politiska mord i Kambodja
Europaparlamentets resolution om Kambodja
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av sina tidigare resolutioner om Kambodja, särskilt resolutionerna av den 13 mars 2003 om situationen i Kambodja inför parlamentsvalen den 27 juli 2003 (1) och den 3 juli 2003 (2), |
|
— |
med beaktande av samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Kambodja (3), som trädde i kraft den 1 november 1999, |
|
— |
med beaktande av strategidokumentet EG-Kambodja 2000-2003, |
|
— |
med beaktande av slutrapporten från EU:s valobservatörer i Kambodja, |
|
— |
med beaktande av uttalandet från EU:s höge representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken om en Kambodjatribunal, |
|
— |
med beaktande av överenskommelsen mellan FN och Kambodjas regering om att inrätta en särskild krigsförbrytartribunal för Kambodja, |
|
— |
med beaktande av uttalandet från FN:s tjänstgörande högkommissarie för mänskliga rättigheter om mordet på den kambodjanske fackföreningsledaren Chea Vichea, |
|
— |
med beaktande av artikel 50.5 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
|
A. |
Den 22 januari 2004 sköts Chea Vichea, ordförande för fackföreningen Cambodian Free Trade Union of Workers och en av grundarna av Sam Rainsy-partiet, till döds mitt på dagen i Phnom Penhs centrum. |
|
B. |
Chea Vichea ledde en viktig fackförening, som 38 000 av landets 200 000 textilarbeterskor är anslutna till. Textilindustrin utgör tillsammans med turismen landets viktigaste resurs. |
|
C. |
Denne aktivist hade vid flera tillfällen tvingats gömma sig på grund av mordhot, och regeringen hade misslyckats med att skydda honom. |
|
D. |
Detta mord är det senaste i en rad dödliga attentat mot politiker med hög profil under det senaste året. De ansvariga har ännu inte ställts inför rätta. Därmed har 2003 blivit det våldsammaste året sedan valåret 1998. |
|
E. |
Detta våldsamma politiska klimat gynnas av den blockerade politiska situationen efter parlamentsvalet den 27 juli 2003, som inte ledde till någon tvåtredjedelsmajoritet av det slag som konstitutionen kräver för en regeringsbildning, trots att kungen försökt bilda en nationell samlingsregering. |
|
F. |
Den 7 januari 2004 firade man i Kambodja 25-årsminnet av de röda khmerernas fall. |
|
G. |
Kambodjas regering och FN har nu slutligen kommit överens om inrättandet av krigsförbrytartribunalen. Ärendet skall emellertid även ratificeras av Kambodjas parlament. |
|
H. |
Den tidigare premiärministern Khieu Sampan är den förste högt uppsatte röda khmeren som nyligen medgivit att det skedde folkmord under Pol Pots regim, men ändå går nästan alla överlevande ledare från denna tid fria och ingen av dem har hittills ställts inför rätta. |
|
1. |
Europaparlamentet fördömer med kraft mordet på Chea Vichea och beklagar alla politiska våldsdåd i Kambodja. |
|
2. |
Europaparlamentet beklagar att polisutredningen för närvarande inte givit något resultat, trots att två misstänkta gripits. Parlamentet kräver att man gör allt för att finna dem som planerade och utförde mordet på Chea Vichea och andra mord och mordförsök mot kända oppositionsaktivister. |
|
3. |
Europaparlamentet anser att detta våld innebär att alla kambodjaners rättigheter sätts på spel och att framstegen i riktning mot ett fredligt, demokratiskt och välmående Kambodja äventyras. |
|
4. |
Europaparlamentet uppmanar Hun Sens regering att sätta stopp för den pågående straffriheten i landet och ställa dem som mördat Chea Vichea och andra offer för politiska attentat inför rätta. |
|
5. |
Europaparlamentet uppmanar de ansvariga inom de politiska partier som finns representerade i landets parlament att förhandla allvarligt för att åstadkomma en regeringsbildning, så att det blir möjligt att genomföra de välbehövliga reformer och rättsvårdande åtgärder som effektivt skulle skydda politiska aktivister och människorättsaktivister från förföljelse. |
|
6. |
Europaparlamentet kräver att Kambodjas parlament ges möjlighet att börja fungera normalt, inte minst för att ratificera överenskommelsen mellan FN och Kambodjas regering om att snarast möjligt inrätta en särskild krigsförbrytartribunal för Kambodja. |
|
7. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaternas regeringar att med Kambodjas regering ta upp oron över morden på politiker och över den befintliga straffriheten. |
|
8. |
Europaparlamentet upprepar sin oro över barnprostitutionen i landet och människohandeln till, inom och från Kambodja i tvångsarbetssyfte, till exempel prostitution och tiggeri, samt i adoptionssyfte. |
|
9. |
Europaparlamentet föreslår att en ad hoc-delegation från EU snarast möjligt sänds till Kambodja för att utvärdera den politiska situationen i landet. |
|
10. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, FN:s generalsekreterare, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, regeringarna i Aseans medlemsstater, Kambodjas regering, kung Sihanouk samt partierna Funcinpec och Sam Rainsy. |
(1) P5_TA(2003)0103.
(2) P5_TA(2003)0339.
P5_TA(2004)0102
Kvarhållande av grekiska och filippinska sjömän i Karachi
Europaparlamentets resolution om situationen för de kvarhållna grekiska och filippinska sjömännen i Karachi
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av sina tidigare resolutioner om sjökatastrofer, |
|
— |
med beaktande av artikel 50.5 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
|
A. |
Den 27 juli 2003 förliste tankfartyget Tasman Spirit, som var lastat med 67 000 ton olja, när det framfördes enligt instruktioner av en lokal lots. Fartyget bröts sedan itu i två delar och 30 000 ton råolja rann ut i infarten till hamnen i Karachi, vilket orsakade en allvarlig miljökatastrof. |
|
B. |
Trots att orsakerna till olyckan ännu inte är fastställda är det obestridligt att fartyget vid tidpunkten för olyckan framfördes av en lokal lots och att fartyget anlöpte hamnen när tidvattnet var för lågt för ett fartyg av detta slag. |
|
C. |
Pakistan har inte undertecknat den internationella konventionen om skadeståndsansvar (Civil Liability Fund Conventions), som undertecknats av 124 länder, och följer därför inte det rättsliga förfarande när det gäller skadestånd som föreskrivs i denna konvention. |
|
D. |
Den 3 oktober 2003 förbjöd de pakistanska myndigheterna medlemmarna i besättningen på Tasman Spirit (fyra greker och tre filippinier) att lämna Pakistan. |
|
E. |
De pakistanska myndigheterna har också gripit ingenjör Nikolaos Pappas som anlände till Pakistan tjugo dagar efter tankfartygets förlisning. Denne var varken ansvarig för olyckan eller oljeutsläppet men hade däremot, i egenskap av chef för räddningsföretaget, lyckats pumpa upp 9 000 ton olja som blivit kvar i det förlista fartyget. |
|
F. |
Det förlängda kvarhållandet i fängelse har fått mycket negativa konsekvenser på det psykologiska planet för sjömännen och en av dem, Georgios Koutsos, som var tredjemaskinist på fartyget, försökte begå självmord den 5 januari 2004. |
|
G. |
Europaparlamentets ordförande, Pat Cox, kommissionsledamot Chris Patten och EU:s höge representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, Javier Solana, har informerat de pakistanska myndigheterna om sin oro över denna situation. |
|
1. |
Europaparlamentet uttrycker sin oro över situationen för besättningsmedlemmarna på tankfartyget och räddningsfartyget och för Nikolaos Pappas. |
|
2. |
Parlamentet anser att kvarhållandet av besättningsmedlemmarna är oacceptabelt. |
|
3. |
Europaparlamentet uppmanar den pakistanska regeringen att frisläppa de kvarhållna personerna och ge garantier för att de skall kunna återvända till sina hemländer samt följa det förfarande som är fastställt i internationell rätt för att se till att alla skador ersätts. |
|
4. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att på diplomatisk väg göra allt för att lösa denna fråga. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, FN:s generalsekreterare och Pakistans regering. |
