ISSN 1725-2504
Europeiska unionens
officiella tidning
C 69E
Svensk utgåva
Meddelanden och upplysningar
47 årgången
19 mars 2004
|
ISSN 1725-2504 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
C 69E |
|
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
47 årgången |
|
SV |
|
I (Meddelanden)
EUROPAPARLAMENTET
SESSIONEN 2003-2004
Onsdag 18 juni 2003
|
19.3.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
CE 69/1 |
PROTOKOLL
(2004/C 69 E/01)
SAMMANTRÄDETS GÅNG
ORDFÖRANDESKAP: Pat COX
Talman
1. Återupptagande av sessionen
Sammanträdet öppnades kl. 15.05.
2. Justering av protokollet från föregående sammanträde
Observatörerna Jerzy Jaskiernia och Janusz Lisak hade låtit meddela att de måndagen den 2 juni 2003 inte hade kunnat anlända i tid till parlamentet för att delta i arbetet och underteckna närvarolistan då deras flyg hade dragits in.
Gérard Caudron hade låtit meddela att han hade varit närvarande under sammanträdet den 4 juni 2003, men att hans namn inte förekom på närvarolistan.
Protokollet från föregående sammanträde justerades.
3. Uttalanden av talmannen
Talmannen hedrade minnet av de fyra tyska soldater, medlemmar av den internationella fredsbevarande styrkan i Afghanistan, Isaf, som dödades i Kabul den 7 juni.
Han framförde, å parlamentets vägnar, sina kondoleanser till offrens familjer och uttryckte sin sympati med den tyska regeringen och de tyska trupperna.
Parlamentet höll en tyst minut.
4. Parlamentets sammansättning
Behöriga belgiska myndigheter hade meddelat att Anne André-Leonard, Koenraad Dillen och Philip Claeys hade utsetts till ledamöter av parlamentet i stället för Daniel Ducarme, Frank Vanhecke och Karel Dillen, med verkan från och med den 16 juni 2003.
Behöriga nederländska myndigheter hade meddelat att Peter Pex utsetts till ledamot av parlamentet i stället för Karla Peijs med verkan från och med den 11 juni 2003.
Talmannen påminde om bestämmelserna i artikel 7.5 i arbetsordningen.
5. Utskottens och delegationernas sammansättning
På begäran av PPE-DE-gruppen godkände parlamentet följande utnämning:
|
— |
Peter Pex som ledamot av utskottet RETT och delegationen för förbindelserna med Förenta staterna. |
6. Inkomna dokument
Talmannen hade mottagit följande dokument:
|
1) |
från parlamentets utskott
|
|
2) |
från ledamöterna
|
7. Avtalstexter översända av rådet
Rådet hade översänt vidimerade kopior av följande dokument:
|
— |
Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Turkiet om prekursorer och kemiska ämnen som ofta används vid olaglig framställning av narkotika eller psykotropa ämnen. |
8. Föredragningslista
Talmannen meddelade att arbetsplanen hade fastställts (punkt 13 i protokollet av den 2 juni 2003) och att en rättelse till föredragningslistan (PE 331.504/OJ/COR) hade delats ut.
Talmannen föreslog följande ändringar av rättelsen:
onsdagen den 18 juni
|
— |
betänkandet Göran Färm (A5-0173/2003) om förslaget till ändringsbudget nr 1/2003 (punkt 40 i PDOJ/COR) skulle behandlas utan debatt och tas upp till omröstning på torsdag. |
torsdagen den 19 juni
|
— |
följande betänkanden skulle läggas till under omröstningen på torsdagen:
|
Tidsfristen för inlämnande av ändringsförslag fastställdes till onsdag kl. 16.00.
Parlamentet godkände dessa ändringar.
9. Anföranden på en minut om frågor av politisk vikt
Följande ledamöter höll, i enlighet med artikel 121a i arbetsordningen, ett anförande på en minut för att uppmärksamma parlamentet på frågor av politisk vikt:
Guido Podestà, Pervenche Berès, Daniel Marc Cohn-Bendit, Carlos Lage och Efstratios Korakas.
10. Europeiska konventet (särskild debatt) (artikel 110a i arbetsordningen)
Talmannen gjorde ett uttalande i vilket han gratulerade medlemmarna av Europaparlamentets delegation till Europeiska konventet för det arbete de har utfört och till de uppnådda resultaten.
Talare: Íñigo Méndez de Vigo (ordförande i Europaparlamentets delegation i konventet), Klaus Hänsch (förste vice ordförande i denna delegation), Elmar Brok (ordförande i utskottet AFET), för PPE-DE-gruppen, Enrique Barón Crespo för PSE-gruppen, Graham R. Watson (ordförande i utskottet LIBE) för ELDR-gruppen, Sylvia-Yvonne Kaufmann för GUE/NGL-gruppen, Monica Frassoni för Verts/ALE-gruppen, José Ribeiro e Castro för UEN-gruppen, Jens-Peter Bonde för EDD-gruppen, Georges Berthu, grupplös, Jonathan Evans, Giorgio Napolitano (ordförande i utskottet AFCO), Andrew Nicholas Duff, Esko Olavi Seppänen, Brian Crowley, William Abitbol, Gianfranco Dell'Alba, Francesco Fiori och Charlotte Cederschiöld.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
11. Välkomsthälsning
Talmannen välkomnade å parlamentets vägnar en delegation från utskottet för nationell säkerhet och utrikespolitik från parlamentet i Islamiska republiken Iran, som hade tagit plats på åhörarläktaren. Delegationen leddes av dess ordförande, Mohsen Mirdamadi.
12. Mellanöstern (uttalanden följda av debatt)
Uttalanden av den höge representanten för GUSP och av kommissionen: Mellanöstern.
Javier Solana (Hög representant för GUSP) och Christopher Patten (ledamot av kommissionen) gjorde uttalanden.
Talare: Gerardo Galeote Quecedo för PPE-DE-gruppen.
ORDFÖRANDESKAP: Giorgos DIMITRAKOPOULOS
Vice talman
Talare: Enrique Barón Crespo för PSE-gruppen, Bob van den Bos för ELDR-gruppen, Luisa Morgantini för GUE/NGL-gruppen, Jan Dhaene för Verts/ALE-gruppen, Gerard Collins för UEN-gruppen, Paul Coûteaux för EDD-gruppen, Marco Pannella, grupplös, Armin Laschet, John Hume, Frédérique Ries, Roseline Vachetta, Nelly Maes, Franz Turchi, Bastiaan Belder, Dominique F.C. Souchet, Charles Tannock, Emilio Menéndez del Valle, Luciana Sbarbati och Alexandros Alavanos.
ORDFÖRANDESKAP: Joan COLOM I NAVAL
Vice talman
Talare: Ulla Margrethe Sandbæk, Ursula Stenzel, Jacques F. Poos, Jean-Thomas Nordmann, Johannes (Hannes) Swoboda, Giovanni Claudio Fava och Javier Solana.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
13. Säkerhetsstrategi för Europeiska unionen — Genomförandet av Förenta nationernas program för olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen (uttalanden följda av debatt)
Uttalande av den höge representanten för GUSP och av kommissionen: Säkerhetsstrategi för Europeiska unionen samt genomförandet av Förenta nationernas program för olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen.
Javier Solana (Hög representant för GUSP) och Christopher Patten (ledamot av kommissionen) gjorde uttalanden.
Talare: Elmar Brok för PPE-DE-gruppen, Jan Marinus Wiersma för PSE-gruppen, Ole Andreasen för ELDRgruppen, Pernille Frahm för GUE/NGL-gruppen, Daniel Marc Cohn-Bendit för Verts/ALE-gruppen, Ursula Stenzel, Ioannis Souladakis, Johan Van Hecke, Patricia McKenna, Margrietus J. van den Berg, Francisca Sauquillo Pérez del Arco och Javier SolanaJavier Solana.
ORDFÖRANDESKAP: Charlotte CEDERSCHIÖLD
Vice talman
Framlagda resolutionsförslag, i enlighet med artikel 37.2 i arbetsordningen, att anta i slutet av debatten:
Philippe Morillon och Karl von Wogau för PPE-DE-gruppen, om genomförandet av FN:s program för att bekämpa den illegala handeln med lätta vapen (B5-0312/2003),
Patricia McKenna, Nelly Maes och Elisabeth Schroedter för Verts/ALE-gruppen, om genomförandet av FN:s program för att bekämpa den illegala handeln med lätta vapen (B5-0313/2003),
Francis Wurtz och Pernille Frahm för GUE/NGL-gruppen, om genomförandet av FN:s program för att bekämpa den illegala handeln med lätta vapen (B5-0314/2003),
Luís Queiró och Cristiana Muscardini för UEN-gruppen, om genomförandet av FN:s program för att bekämpa den illegala handeln med lätta vapen (B5-0315/2003),
Johan Van Hecke och Bob van den Bos för ELDR-gruppen, om genomförandet av FN:s program för att bekämpa den illegala handeln med lätta vapen (B5-0316/2003),
Glenys Kinnock och Margrietus J. van den Berg för PSE-gruppen, om genomförandet av FN:s program för att bekämpa den illegala handeln med lätta vapen (B5-0317/2003).
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: protokollet, 19.6.2003, punkt 23.
14. Framtiden för textilavtalet inom ramen för förhandlingarna inom WTO (uttalande följt av debatt)
Uttalande av kommissionen: Framtiden för textilavtalet inom ramen för förhandlingarna inom WTO.
Pascal Lamy (ledamot av kommissionen) gjorde ett uttalande.
Talare: Concepció Ferrer för PPE-DE-gruppen, Luis Berenguer Fuster för PSE-gruppen, Ilda Figueiredo för GUE/NGL-gruppen, Jean Lambert för Verts/ALE-gruppen, Regina Bastos, Carlos Lage, Guido Bodrato, Harald Ettl, Konstantinos Hatzidakis, Imelda Mary Read och Pascal Lamy (ledamot av kommissionen).
Talmannen förklarade debatten avslutad.
(Sammanträdet avbröts kl. 20.00 och återupptogs kl. 21.05.)
ORDFÖRANDESKAP: Alonso José PUERTA
Vice talman
15. Ställning som och finansiering av europeiska politiska grupper ***I (debatt)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ställning som och finansiering av europeiska politiska partier [KOM(2003) 77 — C5-0059/2003 — 2003/0039(COD)] — Utskottet för konstitutionella frågor.
Föredragande: Jo Leinen
(A5-0170/2003).
Talare: José Ribeiro e Castro begärde att artikel 130a i arbetsordningen skulle tillämpas på detta betänkande. (Talmannen noterade denna begäranoch skulle vidarebefordra frågan till parlamentets talman).
Talare: Loyola de Palacio (vice ordförande i kommissionen).
Jo Leinen redogjorde för sitt betänkande.
Talare: Helmut Kuhne (föredragande av yttrande från utskottet CONT), Ursula Schleicher för PPE-DE-gruppen, Richard Corbett för PSE-gruppen, Andrew Nicholas Duff för ELDR-gruppen, Sylvia-Yvonne Kaufmann för GUE/NGL-gruppen, Neil MacCormick för Verts/ALE-gruppen, Jens-Peter Bonde för EDD-gruppen, Georges Berthu, grupplös, som även stödde José Ribeiro e Castros begäran, Othmar Karas, Dimitris Tsatsos, Ole B. Sørensen, Freddy Blak, Gérard Onesta, Graham H. Booth, Gianfranco Dell'Alba, Daniel J. Hannan, Luís Marinho, Pernille Frahm, Hiltrud Breyer, Koldo Gorostiaga Atxalandabaso, Proinsias De Rossa, Erik Meijer och Loyola de Palacio.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: protokollet, 19.6.2003, punkt 19.
16. Energisamarbete med utvecklingsländer (debatt)
Betänkande om kommissionens meddelande om energisamarbete med utvecklingsländerna [KOM(2002) 408 — C5-0537/2002 — 2002/2244(INI)] — Utskottet för utveckling och samarbete.
Föredragande: Anders Wijkman
(A5-0196/2003).
Anders Wijkman redogjorde för sitt betänkande.
Talare: Loyola de Palacio (vice ordförande i kommissionen).
Talare: Francisca Sauquillo Pérez del Arco för PSE-gruppen, Yasmine Boudjenah för GUE/NGL-gruppen, Loyola de Palacio, Francisca Sauquillo Pérez del Arco, Yasmine Boudjenah och Anders Wijkman.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: protokollet, 19.6.2003, punkt 24.
17. Allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår ***II (debatt)
Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår [14054/1/2002 — C5-0085/2003 — 2001/0257(COD)] — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.
Föredragande: Giorgio Lisi (A5-0198/2003).
Giorgio Lisi redogjorde för andrabehandlingsrekommendationen.
Talare: Margot Wallström (ledamot av kommissionen).
Talare: Anne Ferreira för PSE-gruppen, Inger Schörling för Verts/ALE-gruppen, Johannes (Hans) Blokland för EDD-gruppen, David Robert Bowe och Dorette Corbey
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: protokollet, 19.6.2003, punkt 15.
18. Skydd och bevarande av den marina miljön (debatt)
Betänkande om kommissionens meddelande: Mot en strategi för att skydda och bevara den marina miljön [KOM(2002) 539 — C5.0155/2003 — 2003/2065(INI)] — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.
Föredragande: Laura González Álvarez (A5-0158/2003).
Laura González Álvarez redogjorde för sitt betänkande.
Talare: Margot Wallström (ledamot av kommissionen).
Talare: Patricia McKenna (föredragande av yttrande från utskottet PECH), Véronique De Keyser för PSEgruppen, Astrid Thors för ELDR-gruppen, Eija-Riitta Anneli Korhola för PPE-DE-gruppen, och Margot Wallström.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: protokollet, 19.6.2003, punkt 25.
19. Föredragningslista för nästa sammanträde
Föredragningslistan för nästa sammanträde var fastställd (”Föredragningslista” PE 331.504/OJJE).
20. Avslutande av sammanträdet
Sammanträdet avslutades kl. 23.35.
Julian Priestley
Generalsekreterare
James L.C. Provan
Vice talman
NÄRVAROLISTA
Följande skrev under:
Aaltonen, Abitbol, Adam, Ahern, Ainardi, Alavanos, Almeida Garrett, Alyssandrakis, Andersen, Andersson, Andreasen, André-Léonard, Andrews, Aparicio Sánchez, Arvidsson, Atkins, Auroi, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Bakopoulos, Balfe, Baltas, Banotti, Barón Crespo, Bartolozzi, Bastos, Bautista Ojeda, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Belder, Berend, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Berlato, Bernié, Berthu, Bertinotti, Beysen, Bigliardo, Blak, Blokland, Bodrato, Böge, Bösch, von Boetticher, Bonde, Boogerd-Quaak, Booth, Bordes, Borghezio, van den Bos, Boudjenah, Boumediene-Thiery, Bouwman, Bowe, Bowis, Bradbourn, Brie, Brienza, Brok, Brunetta, Buitenweg, Bullmann, van den Burg, Busk, Butel, Callanan, Camisón Asensio, Campos, Camre, Cappato, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Caudron, Caullery, Cederschiöld, Celli, Cercas, Ceyhun, Chichester, Philip Claeys, Clegg, Cocilovo, Coelho, Cohn-Bendit, Collins, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Cornillet, Coûteaux, Cox, Crowley, Cunha, Cushnahan, van Dam, Damião, Darras, Daul, De Clercq, Decourrière, De Keyser, Dell'Alba, De Mita, Deprez, De Rossa, De Sarnez, Descamps, Désir, Deva, De Veyrac, Dhaene, Díez González, Di Lello Finuoli, Dillen, Dimitrakopoulos, Di Pietro, Doorn, Dover, Doyle, Dührkop Dührkop, Duff, Duin, Dupuis, Ebner, Echerer, Elles, Esclopé, Ettl, Jillian Evans, Jonathan Evans, Robert J.E. Evans, Farage, Fatuzzo, Fava, Ferber, Fernández Martín, Ferreira, Ferrer, Ferri, Fiebiger, Figueiredo, Fiori, Fitzsimons, Flautre, Florenz, Ford, Formentini, Foster, Fourtou, Frahm, Fraisse, Frassoni, Friedrich, Fruteau, Gahler, Gahrton, Galeote Quecedo, Garaud, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garot, Garriga Polledo, Gasòliba i Böhm, de Gaulle, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Gillig, Glase, Goepel, Görlach, Gollnisch, Gomolka, González Álvarez, Goodwill, Gorostiaga Atxalandabaso, Graça Moura, Gröner, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Guy-Quint, Hänsch, Hager, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Haug, Hazan, Heaton-Harris, Hedkvist Petersen, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herzog, Hieronymi, Honeyball, Hortefeux, Howitt, Hudghton, Hughes, Huhne, van Hulten, Hume, Hyland, Iivari, Ilgenfritz, Imbeni, Inglewood, Isler Béguin, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jarzembowski, Jeggle, Jensen, Jöns, Jonckheer, Jové Peres, Junker, Karamanou, Karas, Karlsson, Katiforis, Kaufmann, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Keßler, Khanbhai, Kindermann, Glenys Kinnock, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korakas, Korhola, Koukiadis, Koulourianos, Krarup, Krehl, Krivine, Kuckelkorn, Kuhne, Kuntz, Lage, Lagendijk, Laguiller, Lalumière, Lambert, Lang, Lange, Langen, Langenhagen, Lannoye, de La Perriere, Laschet, Lavarra, Lechner, Lehne, Leinen, Liese, Linkohr, Lipietz, Lisi, Lombardo, Lucas, Ludford, Lulling, Lynne, Maat, Maaten, McAvan, McCarthy, McCartin, MacCormick, McKenna, McMillan-Scott, McNally, Maes, Maij-Weggen, Malliori, Manders, Manisco, Erika Mann, Thomas Mann, Mantovani, Marchiani, Marinho, Marini, Markov, Marques, Martens, David W. Martin, Hans-Peter Martin, Hugues Martin, Martinez, Martínez Martínez, Mastella, Mastorakis, Mathieu, Matikainen-Kallström, Mauro, Hans-Peter Mayer, Xaver Mayer, Mayol i Raynal, Medina Ortega, Meijer, Méndez de Vigo, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Mennitti, Menrad, Messner, Miguélez Ramos, Miller, Miranda, Modrow, Mombaur, Montfort, Moraes, Morgantini, Morillon, Emilia Franziska Müller, Müller, Mulder, Murphy, Musotto, Musumeci, Myller, Naïr, Napoletano, Napolitano, Naranjo Escobar, Newton Dunn, Nicholson, Nisticò, Nobilia, Nogueira Román, Nordmann, Obiols i Germà, Ojeda Sanz, Olsson, Ó Neachtain, Onesta, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Ortuondo Larrea, Paasilinna, Pacheco Pereira, Paciotti, Pack, Paisley, Pannella, Papayannakis, Patakis, Patrie, Paulsen, Pérez Royo, Roy Perry, Pesälä, Pex, Piecyk, Piétrasanta, Pirker, Piscarreta, Pisicchio, Pittella, Plooij-van Gorsel, Podestà, Pohjamo, Pomés Ruiz, Poos, Prets, Procacci, Pronk, Provan, Puerta, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Randzio-Plath, Rapkay, Raymond, Read, Ribeiro e Castro, Ries, Riis-Jørgensen, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rod, de Roo, Rothe, Rothley, Roure, Rovsing, Rübig, Rühle, Ruffolo, Rutelli, Sacconi, Sacrédeus, Saint-Josse, Sakellariou, Sandberg-Fries, Sandbæk, Santini, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Sbarbati, Scapagnini, Scarbonchi, Schaffner, Scheele, Schierhuber, Schleicher, Gerhard Schmid, Herman Schmid, Olle Schmidt, Schmitt, Schnellhardt, Schörling, Ilka Schröder, Jürgen Schröder, Schroedter, Schulz, Seppänen, Sichrovsky, Simpson, Sjöstedt, Skinner, Smet, Sörensen, Sommer, Sornosa Martínez, Souchet, Souladakis, Sousa Pinto, Staes, Stenmarck, Sterckx, Stihler, Stirbois, Stockmann, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Swiebel, Swoboda, Sørensen, Tajani, Tannock, Terrón i Cusí, Theato, Theorin, Thomas-Mauro, Thorning-Schmidt, Thors, Thyssen, Titford, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Turchi, Turco, Turmes, Uca, Vachetta, Väyrynen, Vairinhos, Valdivielso de Cué, Valenciano Martínez-Orozco, Vallvé, Van Brempt, Van Hecke, Van Lancker, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vattimo, Veltroni, van Velzen, Vermeer, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Virrankoski, Vlasto, Volcic, Wachtmeister, Wallis, Walter, Watson, Watts, Weiler, Wenzel-Perillo, Whitehead, Wieland, Wiersma, Wijkman, Wuori, Wyn, Wynn, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimeray, Zimmerling, Zissener, Zorba, Zrihen
Observatörer:
Bastys Mindaugas, Bekasovs Martijans, Bielan Adam, Bobelis Kazys Jaunutis, Brejc Mihael, Chronowski Andrzej, Chrzanowski Zbigniew, Ciemniak Grażyna, Cybulski Zygmunt, Czinege Imre, Drzęźla Bernard, Ékes József, Fazakas Szabolcs, Gadzinowski Piotr, Gawłowski Andrzej, Germič Ljubo, Gruber Attila, Grzebisz-Nowicka Zofia, Gurmai Zita, Gyürk András, Hegyi Gyula, Holáň Vilém, Horvat Franc, Jakič Roman, Kāposts Andis, Kelemen András, Klich Bogdan, Kłopotek Eugeniusz, Klukowski Wacław, Konečná Kateřina, Kósa Kovács Magda, Kowalska Bronisława, Kreitzberg Peeter, Kriščiūnas Kęstutis, Kroupa Daniel, Kuzmickas Kęstutis, Kvietkauskas Vytautas, Lachnit Petr, Laštůvka Vladimír, Lewandowski Janusz Antoni, Lisak Janusz, Litwiniec Bogusław, Lydeka Arminas, Macierewicz Antoni, Maldeikis Eugenijus, Mallotová Helena, Maštálka Jiří, Matsakis Marios, Attard-Montalto John, Oleksy Józef, Őry Csaba, Pęczak Andrzej, Peterle Alojz, Pieniążek Jerzy, Plokšto Artur, Podgórski Bogdan, Podobnik Janez, Pospíšil Jiří, Protasiewicz Jacek, Rouček Libor, Rutkowski Krzysztof, Savi Toomas, Sefzig Luděk, Smorawiński Jerzy, Surján László, Szczygło Aleksander, Vadai Ágnes, Valys Antanas, Vareikis Egidijus, Vári Gyula, Vėsaitė Birutė, Wenderlich Jerzy, Widuch Marek, Wikiński Marek, Wojciechowski Janusz, Żenkiewicz Marian,
Torsdag 19 juni 2003
|
19.3.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
CE 69/12 |
PROTOKOLL
(2004/C 69 E/02)
SAMMANTRÄDETS GÅNG
ORDFÖRANDESKAP: Renzo IMBENI
Vice talman
1. Öppnande av sammanträdet
Sammanträdet öppnades kl. 09.00.
2. Inkomna dokument
Talmannen hade mottagit följande dokument:
|
1) |
från rådet och kommissionen:
|
|
2) |
från parlamentets utskott:
|
3. Fodertillsatser ***II (debatt)
Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om fodertillsatser [15776/2/2002 — C5-0132/2003 — 2002/0073(COD)] — Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.
Föredragande: Hedwig Keppelhoff-Wiechert
(A5-0176/2003).
Hedwig Keppelhoff-Wiechert redogjorde för andrabehandlingsrekommendationen.
Talare: David Byrne (ledamot av kommissionen).
Talare: Heinz Kindermann för PSE-gruppen, Christel Fiebiger för GUE/NGL-gruppen, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf för Verts/ALE-gruppen, Liam Hyland för UEN-gruppen, Jeffrey William Titford för EDD-gruppen, Dominique F. C. Souchet, grupplös, och Rijk van Dam.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 16.
4. Fiskeresurserna i Medelhavet (debatt)
Betänkande om meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om upprättande av gemenskapens handlingsplan för att inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken bevara och på ett hållbart sätt bruka fiskeresurserna i Medelhavet [KOM(2002) 535 — C5-0623/2002 — 2002/2281(INI)] — fiskeriutskottet.
Föredragande: Giorgio Lisi
(A5-0171/2003).
Giorgio Lisi redogjorde för sitt betänkande.
Talare: David Byrne (ledamot av kommissionen).
Talare: Rosa Miguélez Ramos för PSE-gruppen, Ilda Figueiredo för GUE/NGL-gruppen, Yves Piétrasanta för Verts/ALE-gruppen, Sebastiano (Nello) Musumeci för UEN-gruppen, Struan Stevenson, Carlos Lage och Miquel Mayol i Raynal.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 11.
(Sammanträdet avbröts kl. 10.10, i avvaktan på omröstningen, och återupptogs kl. 11.00.)
ORDFÖRANDESKAP: James L. C. PROVAN
Vice talman
Talare: Nelly Maes beklagade det faktum att motståndare till den iranska regimen genomfört protester i olika länder genom att sätta eld på sig själva, samtidigt som parlamentet mottagit en officiell iransk delegation. Hon begärde att det skulle understrykas att parlamentet stödjer dem som försvarar de mänskliga rättigheterna i Iran. (Talmannen noterade detta).
5. Justering av protokollet från föregående sammanträde
Protokollet från föregående sammanträde justerades.
OMRÖSTNING
Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilaga 1 till protokollet.
6. Fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser ***I (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 95/93 av den 18 januari 1993 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångtider vid gemenskapens flygplatser (KOM(2003) 207 — C5-0186/2003 — 2001/0140(COD)) — utskottet för regionalpolitik, transport och turism.
Föredragande: Luciano Caveri (A5-0222/2003).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 1)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0276).
Talare:
|
— |
Johannes (Hans) Blokland begärde före omröstningen att omröstningen om detta betänkande skulle skjutas upp till nästföljande sammanträdesperiod, eftersom texten hade blivit tillgänglig sent. (Talmannen svarade att de politiska grupperna i talmanskonferensen hade godkänt att förenklat förfarande skulle tillämpas). |
7. Övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen ***II (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG [14856/1/2002 — C5-0084/2003 — 2001/0176(COD)] — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.
Föredragande: Marit Paulsen (A5-0194/2003).
(Kvalificerad majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 2)
RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT
Förklarades godkänd. (P5_TA(2003)0277)
8. Skydd av djur som används för försök ***II (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 86/609/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål [5240/1/2003 — C5-0134/2003 — 2001/0277(COD)] — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.
Föredragande: Caroline F. Jackson (A5-0185/2003).
(Kvalificerad majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 3)
RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT
Förklarades godkänd. (P5_TA(2003)0278)
9. Gemenskapsstatistik om vetenskap och teknologi ***II (i form av en skrivelse) (omröstning)
Andrabehandlingsrekommendation (i form av en skrivelse): om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om produktion och utveckling av gemenskapsstatistik om vetenskap och teknik [14089/1/2002 — C5-0130/2003 — 2001/0197(COD)] — Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.
(Kvalificerad majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 4)
RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT
Förklarades godkänd. (P5_TA(2003)0279)
10. Visering för medlemmar i den olympiska familjen som deltar i Olympiska spelen och Paralympics 2004 i Aten * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets förordning om åtgärder för att förenkla viseringsansökningar och utfärdande av visering för medlemmar i den olympiska familjen som deltar i Olympiska spelen och Paralympics 2004 i Aten [KOM(2003) 172 — C5-0181/2003 — 2003/0061(CNS)] — Utskottet för medborgerliga frioch rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.
Föredragande: Marjo Matikainen-Kallström (A5-0211/2003).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 5)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0280)
11. Fiskeresurserna i Medelhavet (omröstning)
Betänkande om meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om upprättande av gemenskapens handlingsplan för att inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken bevara och på ett hållbart sätt bruka fiskeresurserna i Medelhavet [KOM(2002) 535 — C5-0623/2002 — 2002/2281(INI)] — Fiskeriutskottet.
Föredragande: Giorgio Lisi (A5-0171/2003).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 6)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P5_TA(2003)0281)
12. Strukturfonderna (2001) (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om rapporten från kommissionen Strukturfonderna 2001 — Trettonde årsrapporten [KOM(2002) 591 — C5-0023/2003 — 2003/2019(INI)] — Utskottet för regionalpolitik, transport och turism.
Föredragande: Helmuth Markov (A5-0186/2003)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 7)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0282)
13. Sammanhållningsfonden (2001) (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om rapporten från kommissionen om årsredovisningen för Sammanhållningsfonden (2001) [KOM(2002) 557 — C5-0024/2003 — 2003/2020(INI)] — Utskottet för regionalpolitik, transport och turism.
Föredragande: Dana Rosemary Scallon (A5-0184/2003).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 8)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0283)
14. Bekämpning av salmonella och andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen ***II (omröstning)
Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen [14857/1/2002 — C5-0083/2003 — 2001/0177(COD)] — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.
Föredragande: Marit Paulsen (A5-0195/2003).
(Kvalificerad majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 9)
RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT
Förklarades godkänt såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2003)0284)
Talare:
|
— |
Före omröstningen ställde föredraganden en fråga till kommissionen, vilken David Byrne (ledamot av kommissionen) besvarade. |
15. Allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår ***II (omröstning)
Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår [14054/1/2002 — C5-0085/2003 — 2001/0257(COD)] — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.
Föredragande: Giorgio Lisi (A5-0198/2003).
(Kvalificerad majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 10)
RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT
Förklarades godkänt såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2003)0285)
16. Fodertillsatser ***II (omröstning)
Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om fodertillsatser [15776/2/2002 — C5-0132/2003 — 2002/0073(COD)] — Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.
Föredragande: Hedwig Keppelhoff-Wiechert (A5-0176/2003).
(Kvalificerad majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 11)
RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT
Förklarades godkänt såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2003)0286)
17. Förslag till ändringsbudget nr 1/2003 (ändringsförslag) (omröstning)
Förslag till ändringsbudget nr 1/2003
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 12)
ÄNDRINGSFÖRSLAG 2 antogs (P5_TA(2003)0287)
(Ändringsförslag 1 struket)
18. Förslag till ändringsbudget nr 1/2003 (resolution) (omröstning)
Betänkande om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 1 för budgetåret 2003 [2003/2031(BUD)] — Budgetutskottet.
Föredragande: Göran Färm (A5-0173/2003).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 13)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P5_TA(2003)0288)
19. Ställning som och finansiering av europeiska politiska grupper ***I (omröstning)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ställning som och finansiering av europeiska politiska partier [KOM(2003) 77 — C5-0059/2003 — 2003/0039(COD)] — Utskottet för konstitutionella frågor.
Föredragande: Jo Leinen (A5-0170/2003)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 14)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes såsom ändrat av parlamentet. P5_TA(2003)0289)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P5_TA(2003)0289)
Talare:
Före omröstningen gjorde föredraganden ett inlägg om ändringsförslagen och kompromissändringsförslagen samt om nödvändigheten av att kontrollera exaktheten i alla språk vad gäller kompromissändringsförslagen.
José Ribeiro e Castro protesterade mot det faktum att de kompromissändringsförslag som lagts fram inte kunde betraktas som sådana i enlighet med artikel 130.4 i arbetsordningen.
Talmannen hade inhämtat parlamentets samtycke till kompromissändringsförslagen innan de gick till omröstning.
Pervenche Berès meddelade att det förekom ett fel i översättningen av ändringsförslag 34, där rättsliga organ skulle ersättas med juridiska personer.
Efter omröstningen uttryckte sig föredraganden vara nöjd med utfallet av omröstningen.
20. Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna * (omröstning)
Betänkande om utkastet till rådets förordning om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gmenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna [KOM(2002) 213 — C5-0262/2002 — 2002/0100(CNS)] — Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Föredragande: Malcolm Harbour och Manuel Medina Ortega (A5-0069/2003).
(Omröstningen om kommissionens förslag ägde rum den 27 mars 2003(punkt 3 i protokollet av detta datum) och frågan hade återförvisats till utskottet för behandling i enlighet med artikel 69.2 i arbetsordningen.)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 15)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P5_TA(2003)0290)
Talare:
|
— |
Malcolm Harbour och Manuel Medina Ortega, medföredragande, gjorde inlägg. |
21. Transatlantiska förbindelser (omröstning)
Resolutionsförslag (B5-0319/2003)
(Resolutionsförslaget B5-0284/2003 hade dragits tillbaka)
(Debatten ägde rum den 4 juni 2003(punkt 21 i protokollet av detta datum).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 16)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P5_TA(2003)0291)
Talare:
|
— |
Harlem Désir meddelade att det förekom ett fel i den franska språkversionen av punkt 5. |
|
— |
Johannes (Hannes) Swoboda lade fram ett muntligt ändringsförslag syftande till att införa en ny punkt 15a. Arie M. Oostlander stödde detta muntliga ändringsförslag. Talmannen konstaterade att inte ett tillräckligt antal ledamöter motsatte sig att detta muntliga ändringsförslag beaktades. Det införlivades således. |
|
— |
Arie M. Oostlander lade fram ett muntligt ändringsförslag till punkt 20. Talmannen konstaterade att inte ett tillräckligt antal ledamöter motsatte sig att detta muntliga ändringsförslag beaktades. Det införlivades således. |
22. Gemenskapens invandringspolitik (omröstning)
Betänkande om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en öppen samordningsmetod för gemenskapens invandringspolitik (KOM(2001) 387 — C5-0337/2002 — 2002/2181(COS)) och om kommissionens meddelande till rådet och Europapalamentet: att integrera invandringsfrågor i Europeiska unionens förbindelser med tredje länder (KOM(2002) 703 — C5-0233/2003 — 2002/2181(COS)) — Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.
Föredragande: Anna Terrón i Cusí (A5-0224/2003).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 17)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P5_TA(2003)0292)
Talare:
|
— |
Föredraganden gjorde ett inlägg efter omröstningen. |
23. Olaglig handel med lätta vapen (omröstning)
Resolutionsförslag (B5-0312, 0313, 0314, 0315, 0316 och 0317/2003)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 18)
GEMENSAMT RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B5-0312/2003/rev2
(ersätter B5-0312, 0313, 0314, 0315, 0316 et 0317/2003):
inlämnat av följande ledamöter:
|
— |
Philippe Morillon och Karl von Wogau för PPE-DE-gruppen |
|
— |
Glenys Kinnock och Margrietus J. van den Berg för PSE-gruppen |
|
— |
Johan Van Hecke och Bob van den Bos för ELDR-gruppen |
|
— |
Pernille Frahm och Luisa Morgantini för GUE/NGL-gruppen |
|
— |
Patricia McKenna, Nelly Maes och Elisabeth Schroedter för Verts/ALE-gruppen |
|
— |
Ulla Margrethe Sandbæk för EDD-gruppen |
Antogs (P5_TA(2003)0293)
24. Energisamarbete med utvecklingsländer (omröstning)
Betänkande om kommissionens meddelande om energisamarbete med utvecklingsländerna [2002/2244(INI)] — Utskottet för utveckling och samarbete.
Föredragande: Anders Wijkman (A5-0196/2003).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 19)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P5_TA(2003)0294)
Talare:
|
— |
Föredraganden lade fram ett muntligt ändringsförslag till ändringsförslag 6. |
Talmannen konstaterade att inte ett tillräckligt antal ledamöter motsatte sig att detta muntliga ändringsförslag beaktades. Det införlivades således.
25. Skydd och bevande av den marina miljön (omröstning)
Betänkande om kommissionens meddelande: Mot en strategi för att skydda och bevara den marina miljön [KOM(2002) 539 — 2003/2065(INI)] — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.
Föredragande: Laura González Álvarez (A5-0158/2003).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 20)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P5_TA(2003)0295)
26. Det strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet ISPA — 2001 (omröstning)
Betänkande om kommissionens årsrapport för det strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet (ISPA) 2001 [KOM(2002) 596 — C5-0025/2003 — 2003/2021(INI)] — Utskottet för regionalpolitik, transport och turism. Föredragande: Adriana Poli Bortone (A5-0199/2003).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 21)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P5_TA(2003)0296)
27. Minskning av mängden fisk som kastas över bord (omröstning)
Betänkande om gemenskapens handlingsplan för att minska mängden fisk som kastas över bord [KOM(2002) 656 — C5-0072/2003 — 2003/2036(INI)] — Fiskeriutskottet.
Föredragande: Niels Busk (A5-0163/2003).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 22)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs(P5_TA(2003)0297)
28. Röstförklaringar
Skriftliga röstförklaringar:
Skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 137.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.
29. Rättelser till avgivna röster
Följande ledamöter hade haft för avsikt att rösta enligt följande:
Andrabehandlingsrekommendation Marit Paulsen A5-0195/2003
|
— |
ändringsförslag block nr 1 ja: Claude Turmes, Florence Kuntz |
Betänkande Leinen — A5-0170/2003
|
— |
ändringsförslag 41 ja: Ilda Figueiredo, Paul Coûteaux nej: Fausto Bertinotti, Kathleen Van Brempt, Claude Turmes, Marcelino Oreja Arburúa |
|
— |
ändringsförslag 34 ja: Ilda Figueiredo, Michel Rocard, Marie-Arlette Carlotti, Martine Roure nej: Christa Prets, Eryl Margaret McNally, Roy Perry nedlagd röst: Michel J. M. Dary |
|
— |
kompromissändringsförslag 52 ja: Johanna L. A. Boogerd-Quaak, Ria G. H. C. Oomen-Ruijten, Renate Sommer nej: Yves Butel, Anne Ferreira, Alima Boumediene-Thiery, Marie Anne Isler Béguin, Yves Piétrasanta nedlagd röst: Hans-Peter Martin |
|
— |
lagstiftningsresolution ja: Konrad K. Schwaiger, John Walls Cushnahan, Jorge Salvador Hernández Mollar, Monica Frassoni, Marie-Hélène Descamps, Concepció Ferrer, Guido Bodrato, Mario Clemente Mastella, Karl-Heinz Florenz och Christoph Werner Konrad nej: Ward Beysen nedlagda röster: Fausto Bertinotti, Luisa Morgantini Reinhard Rack hade varit närvarande men inte deltagit i omröstningen om betänkande Leinen A5-0170/2003. |
Resolutionsförslag B5-0319/2003 (Transatlantiskt partnerskap)
|
— |
ändringsförslag 8 ja: Pervenche Berès nej: Othmar Karas, Helle Thorning-Schmidt |
Betänkande Terrón i Cusí — A5-0224/2003
|
— |
punkt 29, andra delen ja: Anders Wijkman, Neena Gill, Concepció Ferrer nej: Dirk Sterckx |
Betänkande Wijkman — A5-0196/2003
|
— |
resolutionen (i sin helhet) ja: Torben Lund |
SLUT PÅ OMRÖSTNINGEN
30. Utskottens sammansättning
På förslag av ELDR-gruppen och Verts/ALE-gruppen, godkände parlamentet utnämningen av nedanstående observatörer i följande utskott:
|
— |
utskottet ENVI: Marios Matsakis i stället för Andis Käposts |
|
— |
utskottet AGRI: Andis Käposts i stället för Marios Matsakis |
31. Meddelande om rådets gemensamma ståndpunkter
Talmannen hade, i enlighet med artikel 74.1 i arbetsordningen, mottagit rådets gemensamma ståndpunkter, skälen till antagandet av dessa samt kommissionens ståndpunkter om följande dokument:
|
— |
Gemensam ståndpunkt antagen av rådet inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 1210/90 om inrättande av Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (C5-0274/2003 — 2002/0169(COD) — SEK(2003) 718 — 8239/1/2003 — 9307/2003)
|
|
— |
Gemensam ståndpunkt antagen av rådet inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (C5-0275/2003 — 2002/0179(COD) — SEK(2003) 718 — 8240/1/2003 — 9308/2003)
|
|
— |
Gemensam ståndpunkt antagen av rådet inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1592/2002 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet (C5-0276/2003 — 2002/0181(COD) — SEK(2003) 718 — 8241/1/2003 — 9309/2003)
|
|
— |
Gemensam ståndpunkt antagen av rådet inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå (C5-0277/2003 — 2002/0182(COD) — SEK(2003) 718 — 8242/1/2003 — 9310/2003)
|
|
— |
Gemensam ståndpunkt antagen av rådet inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om säkerheten i fråga om luftfartyg från tredje land som använder flygplatser i gemenskapen (C5-0278/2003 — 2002/0014(COD) — SEK(2003) 717 — 8478/1/2003 — 10068/2003)
|
Den tidsfrist på tre månader som parlamentet har för att yttra sig började således löpa påföljande dag, den 20 juni 2003.
32. Översändande av texter som antagits under sammanträdesperioden
I enlighet med artikel 148.2 i arbetsordningen skulle protokollet från innevarande sammanträde föreläggas kammaren för justering vid inledningen av nästföljande sammanträde.
Efter parlamentets godkännande skulle de antagna texterna omedelbart översändas till behöriga instanser.
33. Datum för nästa sammanträdesperiod
Nästa sammanträdesperiod skulle äga rum den 30 juni 2003-3 juli 2003.
34. Avbrytande av sessionen
Talmannen förklarade Europaparlamentets session avbruten.
Sammanträdet avslutades kl. 12.10.
Julian Priestley
Generalsekreterare
Pat Cox
Talman
NÄRVAROLISTA
Följande skrev under:
Aaltonen, Abitbol, Adam, Ainardi, Alavanos, Almeida Garrett, Andersen, Andersson, Andreasen, André-Léonard, Andrews, Andria, Aparicio Sánchez, Arvidsson, Atkins, Attwooll, Auroi, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Bakopoulos, Balfe, Baltas, Banotti, Barón Crespo, Bartolozzi, Bastos, Bautista Ojeda, Bayona de Perogordo, Beazley, Belder, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Berlato, Bernié, Berthu, Bertinotti, Beysen, Bigliardo, Blak, Blokland, Bodrato, Böge, Bösch, Boogerd-Quaak, Booth, Borghezio, van den Bos, Boselli, Boudjenah, Boumediene-Thiery, Bourlanges, Bouwman, Bowe, Bowis, Bradbourn, Breyer, Brie, Brunetta, Buitenweg, Bullmann, van den Burg, Bushill-Matthews, Busk, Butel, Callanan, Camisón Asensio, Camre, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Caudron, Caullery, Cederschiöld, Celli, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Chichester, Philip Claeys, Clegg, Cocilovo, Coelho, Cohn-Bendit, Collins, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Cornillet, Raffaele Costa, Coûteaux, Cox, Cunha, Cushnahan, van Dam, Damião, Dary, Daul, Davies, Decourrière, Dehousse, De Keyser, Dell'Alba, Della Vedova, De Mita, Deprez, De Rossa, De Sarnez, Descamps, Désir, Deva, De Veyrac, Dhaene, Díez González, Di Lello Finuoli, Dillen, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, Dupuis, Ebner, Echerer, Elles, Esclopé, Ettl, Jillian Evans, Robert J.E. Evans, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferreira, Ferrer, Ferri, Fiebiger, Figueiredo, Fiori, Fitzsimons, Flautre, Flesch, Ford, Foster, Fourtou, Frahm, Fraisse, Fruteau, Gahler, Galeote Quecedo, Garaud, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garot, Garriga Polledo, Gasòliba i Böhm, de Gaulle, Gawronski, Gebhardt, Gemelli, Ghilardotti, Gill, Gillig, Gil-Robles Gil-Delgado, Glante, Goepel, Görlach, Gollnisch, Gomolka, González Álvarez, Goodwill, Gorostiaga Atxalandabaso, Graefe zu Baringdorf, Graça Moura, Gröner, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Guy-Quint, Hänsch, Hager, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Haug, Hazan, Heaton-Harris, Hedkvist Petersen, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Herzog, Hieronymi, Honeyball, Hortefeux, Howitt, Hudghton, Hughes, Huhne, van Hulten, Hume, Hyland, Iivari, Ilgenfritz, Imbeni, Inglewood, Isler Béguin, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jarzembowski, Jeggle, Jensen, Jöns, Jonckheer, Jové Peres, Junker, Karamanou, Karas, Karlsson, Katiforis, Kaufmann, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Keßler, Khanbhai, Kindermann, Glenys Kinnock, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korakas, Korhola, Koukiadis, Koulourianos, Krarup, Kratsa-Tsagaropoulou, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kronberger, Kuckelkorn, Kuhne, Kuntz, Lage, Lagendijk, Lalumière, Lambert, Lang, Lange, Langen, Lannoye, Laschet, Lechner, Lehne, Leinen, Linkohr, Lipietz, Lisi, Lombardo, Ludford, Lulling, Lund, Lynne, Maat, Maaten, McAvan, McCarthy, McCartin, MacCormick, McKenna, McMillan-Scott, McNally, Maes, Maij-Weggen, Malliori, Manders, Manisco, Erika Mann, Thomas Mann, Mantovani, Marchiani, Marinho, Marini, Markov, Marques, Martens, Hans-Peter Martin, Hugues Martin, Martinez, Martínez Martínez, Mastella, Mastorakis, Mathieu, Matikainen-Kallström, Mauro, Hans-Peter Mayer, Xaver Mayer, Mayol i Raynal, Medina Ortega, Meijer, Méndez de Vigo, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Mennitti, Menrad, Messner, Miguélez Ramos, Miller, Miranda, Modrow, Mombaur, Monsonís Domingo, Montfort, Moraes, Moreira Da Silva, Morgantini, Morillon, Emilia Franziska Müller, Müller, Mulder, Murphy, Musotto, Musumeci, Myller, Napoletano, Naranjo Escobar, Nassauer, Newton Dunn, Nicholson, Niebler, Nisticò, Nordmann, Obiols i Germà, Ojeda Sanz, Olsson, Ó Neachtain, Onesta, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Ortuondo Larrea, Paciotti, Pack, Paisley, Pannella, Papayannakis, Parish, Pasqua, Pastorelli, Patakis, Patrie, Paulsen, Pérez Álvarez, Roy Perry, Pesälä, Pex, Piecyk, Piétrasanta, Pirker, Piscarreta, Pisicchio, Pittella, Plooij-van Gorsel, Podestà, Pohjamo, Poignant, Pomés Ruiz, Poos, Prets, Procacci, Pronk, Provan, Puerta, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Randzio-Plath, Rapkay, Raymond, Read, Ribeiro e Castro, Ries, Riis-Jørgensen, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rocard, Rod, Rodríguez Ramos, de Roo, Rothe, Roure, Rovsing, Rübig, Rühle, Rutelli, Sacconi, Sacrédeus, Saint-Josse, Sakellariou, Salafranca Sánchez-Neyra, Sandberg-Fries, Sandbæk, Sanders-ten Holte, Santini, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Sbarbati, Scarbonchi, Schaffner, Scheele, Schleicher, Herman Schmid, Olle Schmidt, Schmitt, Schnellhardt, Schörling, Ilka Schröder, Jürgen Schröder, Schroedter, Schulz, Schwaiger, Seppänen, Simpson, Sjöstedt, Skinner, Smet, Sörensen, Sommer, Sornosa Martínez, Souchet, Souladakis, Sousa Pinto, Staes, Stenmarck, Sterckx, Stevenson, Stihler, Stirbois, Stockton, Sudre, Sumberg, Suominen, Swiebel, Swoboda, Sørensen, Terrón i Cusí, Theato, Theorin, Thomas-Mauro, Thorning-Schmidt, Thors, Thyssen, Titford, Titley, Torres Marques, Trakatellis, Trentin, Tsatsos, Turchi, Turco, Turmes, Vachetta, Väyrynen, Vairinhos, Valdivielso de Cué, Valenciano Martínez-Orozco, Vallvé, Van Brempt, Van Hecke, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vattimo, Veltroni, Vermeer, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Virrankoski, Voggenhuber, Volcic, Wachtmeister, Wallis, Walter, Watts, Weiler, Wenzel-Perillo, Whitehead, Wieland, Wiersma, Wijkman, von Wogau, Wuori, Wynn, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimeray, Zimmerling, Zissener, Zorba, Zrihen
Observatörer:
Bastys Mindaugas, Bielan Adam, Bobelis Kazys Jaunutis, Brejc Mihael, Chronowski Andrzej, Ciemniak Grażyna, Cybulski Zygmunt, Czinege Imre, Drzęźla Bernard, Ékes József, Fazakas Szabolcs, Gawłowski Andrzej, Germič Ljubo, Gruber Attila, Grzebisz-Nowicka Zofia, Gurmai Zita, Gyürk András, Holáň Vilém, Kalisz Ryszard, Kelemen András, Kiršteins Aleksandrs, Kłopotek Eugeniusz, Klukowski Wacław, Konečná Kateřina, Kósa Kovács Magda, Kowalska Bronisława, Kreitzberg Peeter, Kriščiūnas Kęstutis, Kroupa Daniel, Kuzmickas Kęstutis, Kvietkauskas Vytautas, Lachnit Petr, Laštůvka Vladimír, Lewandowski Janusz Antoni, Lisak Janusz, Litwiniec Bogusław, Lydeka Arminas, Maldeikis Eugenijus, Mallotová Helena, Manninger Jenő, Maštálka Jiří, Matsakis Marios, Attard-Montalto John, Oleksy Józef, Őry Csaba, Pasternak Agnieszka, Peterle Alojz, Pieniążek Jerzy, Plokšto Artur, Podgórski Bogdan, Pospíšil Jiří, Protasiewicz Jacek, Rouček Libor, Rutkowski Krzysztof, Savi Toomas, Sefzig Luděk, Smorawiński Jerzy, Surján László, Szájer József, Szczygło Aleksander, Tabajdi Csaba, Valys Antanas, Vareikis Egidijus, Vėsaitė Birutė, Veteška Viliam, Wenderlich Jerzy, Widuch Marek, Wikiński Marek, Wittbrodt Edmund, Wojciechowski Janusz, Żenkiewicz Marian.
BILAGA I
OMRÖSTNINGSRESULTAT
Förteckning över förkortningar och symboler
|
+ |
antogs |
|
- |
förkastades |
|
↓ |
bortföll |
|
T |
drogs tillbaka |
|
ONU (..., ..., ...) |
omröstning med namnupprop (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster) |
|
EO (..., ..., ...) |
elektronisk omröstning (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster) |
|
delad |
delad omröstning |
|
särsk. |
särskild omröstning |
|
ÄF |
ändringsförslag |
|
AC |
kompromissändringsförslag |
|
pc |
motsvarande del |
|
S |
ändringsförslag om strykning |
|
= |
identiska ändringsförslag |
|
art |
artikel |
|
PR |
resolutionsförslag |
|
PRC |
gemensamt resolutionsförslag |
|
SEC |
sluten omröstning |
1. Fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser ***I
Betänkande: CAVERI (A5-0222/2003)
|
Avser |
ONU, etc. |
Omröstning |
ONU/EO — anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
2. Övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen ***II
Andrabehandlingsrekommendation: PAULSEN (A5-0194/2003)
|
Avser |
ONU/EO — anmärkningar |
|
godkännande utan omröstning |
förklarades såsom godkänd |
3. Skydd av djur som används för försök ***II
Andrabehandlingsrekommendation: JACKSON (A5-0185/2003)
|
Avser |
ONU/EO — anmärkningar |
|
godkännande utan omröstning |
förklarades såsom godkänd |
4. Gemenskapsstatistik om vetenskap och teknologi ***II
Andrabehandlingsrekommendation (i form av en skrivelse): NISTICO (C5-0130/2003)
|
Avser |
ONU/EO — anmärkningar |
|
godkännande utan omröstning |
förklarades såsom godkänd |
5. Visering för deltagare i Olympiska spelen *
Betänkande: MATIKAINEN-KALLSTRÖM (A5-0211/2003)
|
Avser |
ONU, etc. |
Omröstning |
ONU/EO — anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
6. Fiskeresurserna i Medelhavet
Betänkande: LISI (A5-0171/2003)
|
Avser |
ONU, etc. |
Omröstning |
ONU/EO — anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
7. Strukturfonderna (2001)
Betänkande: MARKOV (A5-0186/2003)
|
Avser |
ONU, etc. |
Omröstning |
ONU/EO — anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
8. Sammanhållningsfonden (2001)
Betänkande: SCALLON (A5-0184/2003)
|
Avser |
ONU, etc. |
Omröstning |
ONU/EO — anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
9. Bekämpning av salmonella och andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen ***II
Andrabehandlingsrekommendation: PAULSEN (A5-0195/2003)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU, etc. |
Omröstning |
ONU/EO — anmärkningar |
|
texten i sin helhet |
block nr 1 |
utskottet + 5 politiska grupper |
ONU |
+ |
473, 3 ,6 |
|
block nr 2 |
utskottet |
|
- |
|
Block nr 1 = ÄF 2 (ENVI) + 6-10 (PSE, PPE-DE, ELDR, Verts/ALE och GUE/NGL)
Block nr 2 = ÄF 1, 3, 4 och 5 (ENVI)
Begäran om omröstning med namnupprop
ELDR: Block nr 1
10. Allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår ***II
Andrabehandlingsrekommendation: LISI (A5-0198/2003)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU, etc. |
Omröstning |
ONU/EO — anmärkningar |
|
Ändringsförslag från ansvarigt utskott — sammanslagen omröstning |
4 8 10-11 |
utskottet |
|
+ |
|
|
ändringsförslag från ansvarigt utskott — särskild omröstning |
1 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
2 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
3 |
utskottet |
särsk./EO |
- |
280, 187, 2 |
|
|
5 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
6 |
utskottet |
delad |
|
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
- |
|
|||
|
7 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
9 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
12 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
efter skäl 3 |
13 |
GUE/NGL + Verts/ALE + Sornosa |
|
- |
|
Begäran om särskild omröstning
PPE-DE: ÄF 1, 2, 3, 5, 7, 9, 12
PSE: ÄF 1 och 2
ELDR: ÄF 7
Begäran om delad omröstning
PPE-DE
ÄF 6
Första delen: första stycket
Andra delen: andra stycket
11. Fodertillsatser ***II
Andrabehandlingsrekommendation: KEPPELHOFF-WIECHERT (A5-0176/2003)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU, etc. |
Omröstning |
ONU/EO — anmärkningar |
|
Ändringsförslag från ansvarigt utskott — sammanslagen omröstning |
2-4 8 11-12 |
utskottet |
|
- |
|
|
ändringsförslag från ansvarigt utskott — särskild omröstning |
7 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
9 |
utskottet |
särsk. |
+ |
|
|
|
texten i sin helhet |
Block 1 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
Block 2 |
|
|
↓ |
|
|
|
1, 5, 6 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
10 |
utskottet |
särsk. |
↓ |
|
|
|
13 |
utskottet |
särsk. |
↓ |
|
Block 1 = ÄF 14 till 20
Block 2 = ÄF 1, 5, 6, 10, 13
Begäran om särskild omröstning
PPE-DE: ÄF 7 och 9
EDD: ÄF 10 och 13
12. Ändringsbudget 1/2003
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU, etc. |
Omröstning |
ONU/EO — anmärkningar |
|
B3-3065 (PRINCE) |
2 |
utskottet |
|
+ |
|
Ändringsförslag 1 från utskottet PECH hade förkastats i budgetutskottet och därefter inte återinförts enligt gällande tidsfrister.
13. Ändringsbudget 1/2003
Betänkande: FÄRM (A5-0173/2003)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU, etc. |
Omröstning |
ONU/EO — anmärkningar |
|
efter punkt 3 |
4 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
punkt 4 |
5 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
efter skäl F |
3 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
Omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
Ändringsförslagen 1 och 2 hade strukits.
14. Ställning som och finansiering av europeiska politiska partier ***I
Betänkande: LEINEN (A5-0170/2003)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU, etc. |
Omröstning |
ONU/EO — anmärkningar |
|
förslag till förkastande |
41 |
EDD |
ONU |
- |
110,371,8 |
|
Ändringsförslag från ansvarigt utskott — sammanslagen omröstning |
1 8 10-11 14-16 18-21 23-24 |
utskottet |
|
- |
|
|
artikel 2 |
AC 49 |
PSE + PPE-DE + ELDR |
|
+ |
|
|
artikel 3 |
27 |
UEN |
|
- |
|
|
AC 50 |
PSE + PPE-DE + ELDR |
|
+ |
|
|
|
artikel 3, titeln och punkt 1 |
12 pc |
utskottet |
|
↓ |
|
|
33 |
Verts/ALE |
|
↓ |
|
|
|
artikel 3, punkt 2 |
pc |
utskottet |
|
↓ |
|
|
42 |
PPE-DE |
|
↓ |
|
|
|
39 |
PPE-DE |
|
↓ |
|
|
|
övrig text i artikel 3 |
12 pc |
utskottet |
|
↓ |
|
|
artikel 4 |
28 |
UEN |
|
- |
|
|
48 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
|
34 |
Verts/ALE m.fl. |
ONU |
- |
115, 357, 6 |
|
|
AC 51 |
PSE + PPE-DE + ELDR |
|
+ |
|
|
|
13 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
37 |
ELDR |
|
↓ |
|
|
|
43 |
PPE-DE |
|
- |
|
|
|
artikel 5 |
AC 52 |
PSE + PPE-DE + ELDR |
ONU |
+ |
394, 71, 22 |
|
artikel 6 |
AC 53 |
PSE + PPE-DE + ELDR |
|
+ |
|
|
artikel 7 |
AC 54 |
PSE + PPE-DE + ELDR |
|
+ |
|
|
17 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
44 |
PPE-DE |
|
↓ |
|
|
|
artikel 8 |
AC 55 |
PSE + PPE-DE + ELDR |
|
+ |
|
|
artikel 9 i sin helhet |
AC 56 |
PSE + PPE-DE + ELDR |
|
+ |
|
|
artikel 9, punkt 1 |
35 pc |
Verts/ALE |
|
↓ |
|
|
29 |
UEN |
|
↓ |
|
|
|
artikel 9, punkt 2 |
30 S |
UEN |
|
↓ |
|
|
35 pc |
Verts/ALE |
|
↓ |
|
|
|
artikel 9, efter punkt 2 |
47 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
artikel 10 |
AC 57 |
PSE + PPE-DE + ELDR |
|
+ |
|
|
efter artikel 10 |
36 |
ELDR |
|
- |
|
|
31 |
UEN |
|
- |
|
|
|
22 |
utskottet |
|
- |
|
|
|
alltid efter artikel 10 |
AC 58 |
PSE + PPE-DE + ELDR |
|
+ |
|
|
artikel 11 |
AC 59 |
PSE + PPE-DE + ELDR |
|
+ |
|
|
före skäl 1 |
25 |
UEN |
|
- |
|
|
26 |
UEN |
|
- |
|
|
|
skäl 1 |
AC 60 |
PSE + PPE-DE + ELDR |
|
+ |
|
|
38 |
PPE-DE |
|
↓ |
|
|
|
45 |
Verts/ALE |
ONU |
↓ |
|
|
|
2 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
skäl 2 |
AC 61 |
PSE + PPE-DE + ELDR |
|
+ |
|
|
skäl 3 |
AC 62 |
PSE + PPE-DE + ELDR |
EO |
+ |
417, 49, 15 |
|
3 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
skäl 4 |
AC 63 |
PSE + PPE-DE + ELDR |
|
+ |
|
|
4 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
efter skäl 4 |
32 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
skäl 5 |
AC 64 |
PSE + PPE-DE + ELDR |
|
+ |
|
|
skäl 6 |
AC 65 |
PSE + PPE-DE + ELDR |
|
+ |
|
|
5 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
skäl 7 |
AC 66 |
PSE + PPE-DE + ELDR |
|
+ |
|
|
6 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
skäl 8 |
AC 67 |
PSE + PPE-DE + ELDR |
|
+ |
|
|
7 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
efter skäl 8 |
AC 68- AC 74 |
PSE + PPE-DE + ELDR |
|
+ |
|
|
alltid efter skäl 8 |
AC 75 |
PSE + PPE-DE + ELDR |
|
+ |
|
|
40 |
PPE-DE |
|
↓ |
|
|
|
9 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
46 |
Verts/ALE |
ONU |
- |
94, 377, 11 |
|
|
Omröstning: ändrat förslag |
|
+ |
|
||
|
Omröstning: lagstiftningsresolution |
ONU |
+ |
345, 102, 34 |
||
AC52 (art 5): den procentsiffra som anges i sista stycket i detta ändringsförslag skall lyda ”40 %” och (inte ”45 %”)
M. Van den BERG hade även undertecknat ÄF 34
Begäran om omröstning med namnupprop
PSE: slutomröstning
Verts/ALE: ÄF 34, 45, 46, 52AC, slutomröstning
EDD: ÄF 41, slutomröstning
15. Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna *
Betänkande: HARBOUR/MEDINA ORTEGA (A5-0069/2003)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU, etc. |
Omröstning |
ONU/EO — anmärkningar |
|
förslag till lagstiftningsresolution |
|||||
|
punkt 3 |
81/ändr. |
PPE-DE + PSE |
|
+ |
|
|
punkt 4 |
82/ändr. S |
PPE-DE + PSE |
|
+ |
|
|
punkt 5 |
83/ändr. |
PPE-DE + PSE |
|
+ |
|
|
Omröstning: lagstiftningsresolution (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
Omröstningen om lagstiftningsförslaget ägde rum under sammanträdet den 27 mars 2003.
16. Transatlantiskt partnerskap
Resolutionsförslag (B5-0319/2003)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU, etc. |
Omröstning |
ONU/EO — anmärkningar |
|
Resolutionsförslag B5-0319/2003 (utskottet för utrikesfrågor) |
|||||
|
punkt 3 |
17 |
PSE |
|
+ |
|
|
2 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
|
punkt 4 |
15 |
PSE |
|
+ |
|
|
efter punkt 4 |
27 |
UEN |
EO |
+ |
249, 200, 6 |
|
underrubrik före punkt 5 |
6 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
punkt 5 |
3 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
3 |
+ |
|
|||
|
punkt 6 |
4 = 19 = |
Verts/ALE PSE |
|
+ |
|
|
punkt 7 |
5 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
punkt |
originaltexten |
särsk./EO |
+ |
302, 118, 53 |
|
|
punkt 8 |
21 |
PSE |
|
+ |
|
|
13 |
ELDR |
|
↓ |
|
|
|
efter punkt 8 |
23 |
ELDR |
|
+ |
|
|
22 |
PSE |
|
↓ |
|
|
|
punkt 14 |
|
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
efter punkt 14 |
14 |
ELDR |
|
+ |
|
|
efter punkt 15 |
muntl. äf |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
punkt 16 |
7 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
efter punkt 16 |
8 |
Verts/ALE |
ONU |
- |
124, 339, 12 |
|
punkt 17 |
16 |
PSE |
|
+ |
328, 97, 10 |
|
punkt 18 |
9 |
Verts/ALE |
EO |
+ |
372, 80, 21 |
|
efter punkt 18 |
10 |
Verts/ALE |
ONU |
- |
229, 231, 16 |
|
punkt 19 |
|
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 20 |
|
originaltexten |
|
+ |
ändrat muntligen |
|
punkt 23 |
|
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 24 |
|
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
punkt 26 |
26 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
efter punkt 27 |
11 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
efter punkt 28 |
12 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
efter strecksats 9 |
18 |
PSE |
|
+ |
|
|
skäl D |
25 |
ELDR |
|
+ |
|
|
efter skäl D |
1 |
Verts/ALE |
EO |
+ |
223, 213, 5 |
|
skäl E |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
skäl H |
24 |
ELDR |
|
+ |
|
|
20 |
PSE |
|
↓ |
|
|
|
Omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
EO |
+ |
303, 109, 47 |
||
UEN-gruppen hade dragit tillbaka sitt resolutionsförslag B5-0284/2003
Begäran om omröstning med namnupprop
Verts/ALE: ÄF 8 och 10
Begäran om särskild omröstning
PSE: skäl E
Verts/ALE: punkterna 19, 23, 24
UEN: skäl E, punkterna 5, 7, 14
Begäran om delad omröstning
PSE, Verts/ALE
punkt 5
Första delen: hela texten utom orden ”och att det inrättas ... diplomatkår ”
Andra delen:”och att det inrättas ... diplomatkår” utom orden ”såväl utrikeshandeln som”
Tredje delen: dessa ord
punkt 16
Första delen: hela texten utom orden ”inbegriper slutförandet av en transatlantisk marknad”
Andra delen: dessa ord
UEN
punkt 24
Första delen: hela texten utom orden ”och att ett stärkande av GUSP och den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken är det bästa sättet att stärka Nato”
Andra delen: dessa ord
Muntliga ändringsförslag
M. Oostlander hade föreslagit ett muntligt ändringsförslag till punkt 20, med följande lydelse: ”Europaparlamentet betonar att frågor som föranleder en dialog mellan de transatlantiska parterna ... verksamhet”
M. Swoboda lade fram ett muntligt ändringsförslag syftande till att införa en ny punkt 15a med följande lydelse: Europaparlamentet välkomnar antagandet av ändringen av avtalet mellan USA:s energiministerium och Europeiska kommissionen om genomförandet av icke-nukleärt vetenskapligt och tekniskt energisamarbete, vad gäller samarbetet på området för bränsleceller, av den 16 juni 2003, vilket bör förbättra möjligheterna att finna en långsiktig lösning på världens energi- och transportproblem.
Diverse:
PSE-gruppen hade föreslagit att punkterna 18 och 19 skulle byta plats.
Talmannen konstaterade att det inte förelåg något motstånd mot detta förslag, varför det införlivades.
17. Gemenskapens invandringspolitik
Betänkande: TERRÓN I CUSI (A5-0224/2003)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU, etc. |
Omröstning |
ONU/EO — anmärkningar |
|
punkt 29 |
|
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2/ONU |
+ |
243, 205, 7 |
|||
|
punkt 32 |
|
originaltexten |
särsk./EO |
+ |
225, 202, 5 |
|
punkt 50 |
|
originaltexten |
särsk./EO |
+ |
227, 204, 5 |
|
punkt 51 |
|
originaltexten |
särsk./EO |
+ |
227, 204, 9 |
|
skäl N |
|
originaltexten |
särsk. |
- |
|
|
Omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: punkt 29 [andra delen]
Begäran om särskild omröstning
PPE-DE: punkterna 32, 50, 51
PSE: skäl N
Begäran om delad omröstning
PPE-DE
punkt 29
Första delen: till och med ”social och politisk”
Andra delen: övrig text
18. Olaglig handel med lätta vapen
Resolutionsförslag: B5-0312, 0313, 0314, 0315, 0316, 0317/2003
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU, etc. |
Omröstning |
ONU/EO — anmärkningar |
|
gemensamt resolutionsförslag RC5-0312/2003/rev2 (PPE-DE, PSE, ELDR, GUE/NGL, Verts/ALE, UEN, EDD) |
|||||
|
skäl F |
|
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
Omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
|
resolutionsförslag från de politiska grupperna |
|||||
|
B5-0312/2003 |
|
PPE-DE |
|
↓ |
|
|
B5-0313/2003 |
|
Verts/ALE |
|
↓ |
|
|
B5-0314/2003 |
|
GUE/NGL |
|
↓ |
|
|
B5-0315/2003 |
|
UEN |
|
↓ |
|
|
B5-0316/2003 |
|
ELDR |
|
↓ |
|
|
B5-0317/2003 |
|
PSE |
|
↓ |
|
Begäran om särskild omröstning
UEN: skäl F i PRC
19. Energisamarbete med utvecklingsländer
Betänkande: WIJKMAN (A5-0196/2003)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU, etc. |
Omröstning |
ONU/EO — anmärkningar |
|
punkt 1 |
6 |
GUE/NGL |
|
+ |
ändrat muntligen |
|
punkt 5 |
3 |
PPE-DE |
delad |
|
|
|
1/EO |
+ |
296, 116, 8 |
|||
|
2/EO |
+ |
207, 200, 8 |
|||
|
punkt 18 |
4 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
punkt 24 |
7 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
punkt 25 |
5 S |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
skäl F |
1 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
skäl N |
2 S |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
Omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
ONU |
+ |
408, 8, 33 |
||
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: slutomröstning
Begäran om delad omröstning
Verts/ALE
ÄF 3
Första delen: till och med ”rimligt pris”
Andra delen: övrig text
Muntliga ändringsförslag:
Föredraganden hade föreslagit ett muntligt ändringsförslag till ändringsförslag 6 med följande lydelse: ”Europaparlamentet anser ... och således även en ekonomisk och social rättighet ”.
20. Skydd och bevarande av den marina miljön
Betänkande: GONZALES ALVAREZ (A5-0158/2003)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU, etc. |
Omröstning |
ONU/EO — anmärkningar |
|
punkt 3, efter strecksats 6 |
1 |
GUE/NGL |
EO |
+ |
234, 175, 7 |
|
Omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
21. Det strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet ISPA — 2001
Betänkande: POLI BORTONE (A5-0199/2003)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU, etc. |
Omröstning |
ONU/EO — anmärkningar |
|
punkt 8 |
1 |
Verts/ALE |
EO |
+ |
228, 167, 4 |
|
punkt 19 |
2 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
efter punkt 20 |
3 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
5 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
|
efter punkt 22 |
4 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
punkt 25 |
|
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 26 |
|
originaltexten |
särsk./EO |
+ |
211, 179, 5 |
|
punkt 27 |
|
originaltexten |
särsk./EO |
+ |
224, 189, 6 |
|
punkt 28 |
|
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 29 |
|
originaltexten |
särsk./EO |
- |
190, 220, 10 |
|
punkt 30 |
|
originaltexten |
särsk. |
- |
|
|
punkt 31 |
|
originaltexten |
särsk./EO |
+ |
224, 191, 4 |
|
punkt 32 |
|
originaltexten |
särsk./EO |
+ |
226, 191, 5 |
|
punkt 33 |
|
originaltexten |
särsk./EO |
+ |
223, 196, 6 |
|
Omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
ONU |
+ |
363, 13, 14 |
||
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: slutomröstning
Begäran om särskild omröstning
PPE-DE: punkterna 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33
PSE: punkterna 25, 29, 30
UEN: punkterna 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33
22. Minskning av mängden fisk som kastas över bord
Betänkande: BUSK (A5-0163/2003)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU, etc. |
Omröstning |
ONU/EO — anmärkningar |
|
punkt 7 |
1 |
ELDR |
|
+ |
|
|
Omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
Ändringsförslag 1 skall lyda som följer:
7. Europaparlamentet rekommenderar att fisk, i stället för att kastas över bord, i så stor utsträckning som möjligt och med beaktande av nödvändiga restriktioner används till produktion av fiskmjöl och fiskolja, och att kommissionen föreslår åtgärder, bland annat rambestämmelser och finansiella incitament, för att främja detta;
BILAGA II
RESULTAT AV OMRÖSTNINGARNA MED NAMNUPPROP
1. Rekommendation Paulsen A5-0195/2003
Ja-röster: 473
EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Butel, Coûteaux, van Dam, Esclopé, Mathieu, Raymond, Saint-Josse, Sandbæk
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Clegg, Davies, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Bertinotti, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Dary, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, González Álvarez, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krarup, Manisco, Markov, Meijer, Miranda, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Vachetta
NI: Beysen, Della Vedova, Dupuis, Garaud, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, Paisley, Souchet, Turco
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bodrato, Böge, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cunha, Cushnahan, Daul, Decourrière, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Florenz, Foster, Fourtou, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Goepel, Gomolka, Goodwill, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Maij-Weggen, Mann Thomas, Marini, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Moreira Da Silva, Müller Emilia Franziska, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Pisicchio, Podestà, Pomés Ruiz, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Scallon, Schaffner, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sudre, Sumberg, Suominen, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Boselli, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, Ettl, Evans Robert J.E., Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Gillig, Glante, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schulz, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Brempt, Van Lancker, Vattimo, Veltroni, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba
UEN: Andrews, Berlato, Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Hyland, Marchiani, Ó Neachtain, Pasqua, Poli Bortone, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Bautista Ojeda, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, MacCormick, Maes, Messner, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schroedter, Sörensen, Staes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nej-röster: 3
EDD: Booth, Kuntz, Titford
Nedlagda röster: 6
NI: Berthu, de Gaulle, Gollnisch, Lang, Stirbois
PPE-DE: Fiori
2. Betänkande Leinen A5-0170/2003
Ja-röster: 110
EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Booth, Butel, van Dam, Esclopé, Kuntz, Mathieu, Raymond, Saint-Josse, Sandbæk, Titford
ELDR: Davies, Ludford, Lynne, Nordmann, Pesälä, Pohjamo, Riis-Jørgensen, Sørensen, Väyrynen
GUE/NGL: Alavanos, Bertinotti, Blak, Dary, Frahm, Korakas, Krarup, Meijer, Patakis, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt
NI: Berthu, Borghezio, Claeys, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Ilgenfritz, Kronberger, Lang, Souchet, Stirbois, Turco
PPE-DE: Arvidsson, Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Cederschiöld, Chichester, Deva, Dover, Foster, Goodwill, Grönfeldt Bergman, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hieronymi, Inglewood, Khanbhai, McMillan-Scott, Mastella, Matikainen-Kallström, Mennitti, Nicholson, Nisticò, Oreja Arburúa, Parish, Perry, Pisicchio, Purvis, Rovsing, Sacrédeus, Scallon, Stenmarck, Stevenson, Stockton, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers, Wachtmeister
PSE: Ceyhun, Hughes, Lund, McNally, Marinho, Martin Hans-Peter, Van Brempt
UEN: Camre, Caullery, Marchiani, Pasqua, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro
Verts/ALE: Gahrton, Schörling
Nej-röster: 371
ELDR: André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Clegg, Flesch, Gasòliba i Böhm, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Procacci, Ries, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Thors, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Boudjenah, Brie, Caudron, Fiebiger, Figueiredo, Fraisse, González Álvarez, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Manisco, Markov, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Puerta, Scarbonchi, Vachetta
NI: Beysen, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Paisley
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Brunetta, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Cunha, Cushnahan, Daul, Decourrière, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Florenz, Fourtou, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Goepel, Gomolka, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hortefeux, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, McCartin, Maij-Weggen, Mann Thomas, Marini, Marques, Martens, Martin Hugues, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Menrad, Mombaur, Montfort, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Podestà, Pomés Ruiz, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Schaffner, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenzel, Sudre, Suominen, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Boselli, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, Ettl, Evans Robert J.E., Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Gillig, Glante, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Honeyball, Howitt, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Leinen, Linkohr, McAvan, McCarthy, Malliori, Mann Erika, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba
UEN: Andrews, Berlato, Bigliardo, Collins, Hyland, Ó Neachtain, Poli Bortone, Turchi
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Bautista Ojeda, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schroedter, Sörensen, Staes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nedlagda röster: 8
EDD: Coûteaux
ELDR: Andreasen, Huhne, Jensen
GUE/NGL: Schröder Ilka
PPE-DE: Costa Raffaele, Konrad
UEN: Queiró
3. Betänkande Leinen A5-0170/2003
Ja-röster: 115
EDD: Abitbol, Andersen, Bernié, Butel, Coûteaux, Esclopé, Kuntz, Mathieu, Raymond, Saint-Josse, Sandbæk
ELDR: Mulder, Sanders-ten Holte, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Bertinotti, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, González Álvarez, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krarup, Manisco, Markov, Meijer, Miranda, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Vachetta
NI: Berthu, Della Vedova, Dupuis, Souchet, Turco
PPE-DE: Wenzel-Perillo
PSE: Berès, Campos, Cashman, De Keyser, Désir, Duhamel, Ferreira, Fruteau, Garot, Gillig, Guy-Quint, Hazan, Lalumière, Lund, McNally, Martin Hans-Peter, Mendiluce Pereiro, Patrie, Terrón i Cusí, Valenciano Martínez-Orozco, Van Brempt, Van Lancker
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Bautista Ojeda, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nej-röster: 357
EDD: Belder, Blokland, Booth, van Dam, Titford
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Clegg, Davies, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer
NI: Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Ilgenfritz, Lang, Stirbois
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bowis, Bradbourn, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cunha, Cushnahan, Daul, Decourrière, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Florenz, Foster, Fourtou, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Goepel, Gomolka, Goodwill, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Maij-Weggen, Mann Thomas, Marini, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Pisicchio, Podestà, Pomés Ruiz, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Rovsing, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Scallon, Schaffner, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sudre, Suominen, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wachtmeister, Wieland, Wijkman, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berger, Bösch, Boselli, Bullmann, van den Burg, Carlotti, Carraro, Carrilho, Casaca, Cercas, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Rossa, Dührkop Dührkop, Duin, Ettl, Evans Robert J.E., Ford, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Görlach, Gröner, Hänsch, Haug, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lange, Leinen, Linkohr, McAvan, McCarthy, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paciotti, Piecyk, Pittella, Poos, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Rothe, Rothley, Roure, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba
UEN: Berlato, Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Hyland, Marchiani, Ó Neachtain, Pasqua, Poli Bortone, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro
Nedlagda röster: 6
GUE/NGL: Schröder Ilka
NI: Kronberger, Paisley
PPE-DE: Costa Raffaele, Matikainen-Kallström
Verts/ALE: Rühle
4. Betänkande Leinen A5-0170/2003
Ja-röster: 394
EDD: Butel
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, van den Bos, Busk, Clegg, Davies, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Bertinotti, Boudjenah, Brie, Caudron, Fiebiger, Fraisse, González Álvarez, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Manisco, Markov, Meijer, Miranda, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Puerta, Scarbonchi, Vachetta
NI: Beysen, Della Vedova, Dupuis, Hager, Paisley, Turco
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Brunetta, Camisón Asensio, Cederschiöld, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Cunha, Cushnahan, Daul, Decourrière, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Fourtou, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Gomolka, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Jarzembowski, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Laschet, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Maat, McCartin, Maij-Weggen, Mann Thomas, Marini, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Pisicchio, Podestà, Pomés Ruiz, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Schaffner, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Stenmarck, Stenzel, Sudre, Suominen, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Boselli, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, Ettl, Evans Robert J.E., Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Gillig, Glante, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Leinen, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wynn, Zimeray, Zorba
UEN: Andrews, Berlato, Bigliardo, Caullery, Collins, Hyland, Marchiani, Ó Neachtain, Pasqua, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Bautista Ojeda, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Flautre, Graefe zu Baringdorf, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lannoye, Lipietz, Messner, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, de Roo, Rühle, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori
Nej-röster: 71
EDD: Abitbol, Belder, Bernié, Blokland, Booth, Coûteaux, van Dam, Esclopé, Kuntz, Mathieu, Raymond, Saint-Josse, Titford
ELDR: Boogerd-Quaak
GUE/NGL: Korakas, Patakis, Seppänen
NI: Berthu, Borghezio, Gorostiaga Atxalandabaso, Ilgenfritz, Kronberger, Souchet
PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Foster, Goodwill, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Inglewood, Khanbhai, Lechner, McMillan-Scott, Nicholson, Oomen-Ruijten, Parish, Perry, Purvis, Scallon, Sommer, Stevenson, Stockton, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers
PSE: Linkohr, Van Brempt, Van Lancker
UEN: Camre
Verts/ALE: Evans Jillian, Frassoni, Gahrton, Hudghton, Lambert, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Rod, Wyn
Nedlagda röster: 22
EDD: Andersen, Sandbæk
ELDR: Pesälä, Pohjamo
GUE/NGL: Blak, Dary, Figueiredo, Frahm, Krarup, Schmid Herman, Schröder Ilka, Sjöstedt
NI: Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Lang, Stirbois
PPE-DE: Costa Raffaele, Matikainen-Kallström
PSE: Lund
5. Betänkande Leinen A5-0170/2003
Ja-röster: 94
EDD: Andersen, Belder, Sandbæk
ELDR: André-Léonard, Boogerd-Quaak, Schmidt
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Bertinotti, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Fiebiger, Frahm, Fraisse, González Álvarez, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krarup, Manisco, Markov, Meijer, Miranda, Modrow, Morgantini, Papayannakis, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Vachetta
NI: Paisley
PPE-DE: Bodrato, García-Orcoyen Tormo
PSE: Berger, Ghilardotti, Gröner, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Junker, Karamanou, Lund, Martin Hans-Peter, Mendiluce Pereiro, Napoletano, Prets, Randzio-Plath, Terrón i Cusí, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Bautista Ojeda, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Evans Jillian, Flautre, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Onesta, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nej-röster: 377
EDD: Blokland, van Dam
ELDR: Andreasen, Attwooll, van den Bos, Busk, Clegg, Davies, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Figueiredo
NI: Berthu, Beysen, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, Lang, Souchet, Stirbois
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cunha, Cushnahan, Daul, Decourrière, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Florenz, Foster, Fourtou, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Goepel, Gomolka, Goodwill, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Maij-Weggen, Mann Thomas, Marini, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Pisicchio, Podestà, Pomés Ruiz, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Scallon, Schaffner, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sudre, Sumberg, Suominen, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Bösch, Boselli, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Rossa, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, Ettl, Evans Robert J.E., Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Gill, Gillig, Glante, Görlach, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Jöns, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Leinen, Linkohr, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Obiols i Germà, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poos, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Van Brempt, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba
UEN: Andrews, Berlato, Bigliardo, Camre, Caullery, Collins, Hyland, Marchiani, Ó Neachtain, Pasqua, Poli Bortone, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro, Turchi
Nedlagda röster: 11
EDD: Booth, Coûteaux, Titford
GUE/NGL: Dary, Schröder Ilka
NI: Borghezio, Della Vedova, Dupuis, Gorostiaga Atxalandabaso, Turco
PSE: Dehousse
6. Betänkande Leinen A5-0170/2003
Ja-röster: 345
ELDR: André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Olsson, Paulsen, Plooij-van Gorsel, Procacci, Ries, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Thors, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Wallis
GUE/NGL: Brie, Caudron, Fiebiger, González Álvarez, Jové Peres, Kaufmann, Markov, Modrow, Puerta, Scarbonchi
NI: Beysen, Hager
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Averoff, Avilés Perea, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Böge, von Boetticher, Brunetta, Camisón Asensio, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cunha, Cushnahan, Daul, Decourrière, De Mita, Deprez, De Sarnez, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Fourtou, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Goepel, Gomolka, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hansenne, Hatzidakis, Hermange, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Lisi, Lombardo, Maat, McCartin, Maij-Weggen, Mann Thomas, Marini, Marques, Martens, Martin Hugues, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Piscarreta, Pisicchio, Podestà, Pronk, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Schaffner, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Smet, Sommer, Stenzel, Sudre, Suominen, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Boselli, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Rossa, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, Ettl, Evans Robert J.E., Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Gillig, Glante, Görlach, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Leinen, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Rothe, Rothley, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schmid Gerhard, Schulz, Simpson, Skinner, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba
UEN: Andrews, Berlato, Bigliardo, Collins, Hyland, Ó Neachtain, Poli Bortone, Turchi
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Bautista Ojeda, Bouwman, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Echerer, Flautre, Graefe zu Baringdorf, Jonckheer, Lagendijk, Lannoye, Lipietz, Messner, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, de Roo, Rühle, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori
Nej-röster: 102
EDD: Abitbol, Andersen, Belder, Bernié, Blokland, Booth, Butel, Coûteaux, van Dam, Esclopé, Kuntz, Mathieu, Raymond, Saint-Josse, Sandbæk, Titford
ELDR: Busk, Jensen, Pesälä, Pohjamo, Riis-Jørgensen, Sørensen, Väyrynen, Virrankoski
GUE/NGL: Blak, Dary, Frahm, Korakas, Krarup, Meijer, Patakis, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt
NI: Berthu, Claeys, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Ilgenfritz, Kronberger, Lang, Souchet, Stirbois, Turco
PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Elles, Florenz, Foster, Goodwill, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hernández Mollar, Inglewood, Khanbhai, McMillan-Scott, Mastella, Montfort, Nicholson, Parish, Perry, Purvis, Rovsing, Sacrédeus, Scallon, Stevenson, Stockton, Sumberg, Tannock, Van Orden, Villiers
PSE: Linkohr, Lund, Martin Hans-Peter, Roure, Van Brempt, Van Lancker
UEN: Camre, Ribeiro e Castro
Verts/ALE: Evans Jillian, Gahrton, Hudghton, Lambert, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Wyn
Nedlagda röster: 34
ELDR: Andreasen
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Boudjenah, Fraisse, Herzog, Koulourianos, Manisco, Papayannakis, Schröder Ilka, Vachetta
NI: Paisley
PPE-DE: Arvidsson, Cederschiöld, Grönfeldt Bergman, Konrad, Matikainen-Kallström, Schwaiger, Stenmarck, Wachtmeister
PSE: De Keyser, Ferreira
UEN: Caullery, Marchiani, Pasqua, Queiró, Thomas-Mauro
Verts/ALE: Boumediene-Thiery, Breyer, Isler Béguin, Onesta, Rod, Schörling
7. B5-0319/2003 — Transatlantiska förbindelser
Ja-röster: 124
EDD: Abitbol, Andersen, Coûteaux, van Dam, Kuntz, Sandbæk
ELDR: Van Hecke
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Bertinotti, Blak, Boudjenah, Brie, Caudron, Dary, Figueiredo, Frahm, Fraisse, González Álvarez, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Manisco, Markov, Meijer, Miranda, Modrow, Morgantini, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Vachetta
NI: Claeys, Dillen, de Gaulle, Gollnisch, Lang, Stirbois
PPE-DE: Hieronymi, Lombardo
PSE: Campos, Carlotti, Casaca, Ceyhun, Colom i Naval, Corbey, Dehousse, De Keyser, Désir, Ferreira, Fruteau, Gillig, Guy-Quint, Hazan, van Hulten, Kuhne, Lalumière, Linkohr, Lund, Marinho, Martin Hans-Peter, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Patrie, Poos, Rapkay, Rocard, Roure, Sousa Pinto, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Vairinhos, Van Brempt, Vattimo, Volcic, Walter, Wiersma, Zrihen
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Bautista Ojeda, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nej-röster: 339
EDD: Belder, Blokland
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, Busk, Clegg, Davies, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Vermeer, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Schröder Ilka
NI: Berthu, Beysen, Garaud, Hager, Ilgenfritz, Souchet
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cunha, Cushnahan, Daul, Decourrière, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Florenz, Foster, Fourtou, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Goepel, Gomolka, Goodwill, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Herranz García, Hortefeux, Inglewood, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Maij-Weggen, Mann Thomas, Marini, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Pisicchio, Podestà, Pomés Ruiz, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Scallon, Schaffner, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sudre, Sumberg, Suominen, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Boselli, van den Burg, Carraro, Cashman, Cercas, Corbett, De Rossa, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, Ettl, Evans Robert J.E., Ford, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Glante, Gröner, Hänsch, Haug, Honeyball, Howitt, Hughes, Hume, Iivari, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Lage, Lange, Leinen, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Martínez Martínez, Mastorakis, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paciotti, Pittella, Prets, Randzio-Plath, Read, Rodríguez Ramos, Rothe, Rothley, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schulz, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Stihler, Swiebel, Swoboda, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Watts, Weiler, Whitehead, Wynn, Zimeray, Zorba
UEN: Berlato, Bigliardo, Camre, Caullery, Marchiani, Pasqua, Poli Bortone, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro, Turchi
Nedlagda röster: 12
EDD: Booth, Titford
NI: Borghezio, Della Vedova, Gorostiaga Atxalandabaso, Kronberger, Paisley, Turco
UEN: Andrews, Collins, Hyland, Ó Neachtain
8. B5-0319/2003 — Transatlantiska förbindelser
Ja-röster: 229
EDD: Abitbol, Andersen, Bernié, Booth, Butel, Coûteaux, Esclopé, Kuntz, Mathieu, Raymond, Saint-Josse, Sandbæk, Titford
GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Bertinotti, Blak, Boudjenah, Caudron, Dary, Figueiredo, Frahm, Fraisse, González Álvarez, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Manisco, Markov, Miranda, Modrow, Morgantini, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Schröder Ilka, Seppänen, Sjöstedt, Vachetta
NI: Berthu, Garaud, Souchet
PPE-DE: Fatuzzo, Ferrer, Montfort, Sacrédeus, Wijkman
PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Boselli, Bullmann, van den Burg, Campos, Carlotti, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, Duin, Ettl, Evans Robert J.E., Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gebhardt, Ghilardotti, Gill, Gillig, Glante, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schulz, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Brempt, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Bautista Ojeda, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lipietz, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nej-röster: 231
EDD: Belder, Blokland, van Dam
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Clegg, Davies, Flesch, Gasòliba i Böhm, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis
NI: Beysen, Hager, Ilgenfritz
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cunha, Cushnahan, Daul, Decourrière, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Ferber, Fernández Martín, Ferri, Fiori, Florenz, Foster, Fourtou, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gemelli, Goepel, Gomolka, Goodwill, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Maij-Weggen, Mann Thomas, Marini, Marques, Martens, Martin Hugues, Mastella, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Pisicchio, Podestà, Pomés Ruiz, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Rovsing, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Santini, Scallon, Schaffner, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sudre, Sumberg, Suominen, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
UEN: Berlato, Bigliardo, Camre, Marchiani, Pasqua, Poli Bortone, Thomas-Mauro, Turchi
Nedlagda röster: 16
NI: Borghezio, Claeys, Della Vedova, Dillen, Dupuis, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, Paisley, Stirbois, Turco
UEN: Andrews, Fitzsimons, Hyland, Ó Neachtain
9. Betänkande Térron i Cusí A5-0224/2003
Ja-röster: 243
EDD: Belder, Blokland, van Dam
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Clegg, Davies, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski
GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bertinotti, Blak, Boudjenah, Caudron, Figueiredo, Frahm, Fraisse, González Álvarez, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Manisco, Meijer, Miranda, Modrow, Morgantini, Puerta, Scarbonchi, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Vachetta
NI: Della Vedova, Dupuis, Gorostiaga Atxalandabaso, Turco
PPE-DE: Arvidsson, Cederschiöld, Cushnahan, Grönfeldt Bergman, Sacrédeus, Stenmarck, Wachtmeister
PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Boselli, Bullmann, van den Burg, Carlotti, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Keyser, De Rossa, Désir, Duhamel, Duin, Ettl, Evans Robert J.E., Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Ghilardotti, Gillig, Glante, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Keßler, Kindermann, Kinnock, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schulz, Simpson, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Brempt, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zrihen
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Bautista Ojeda, Boumediene-Thiery, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nej-röster: 205
EDD: Abitbol, Bernié, Booth, Esclopé, Kuntz, Mathieu, Raymond, Saint-Josse, Titford
ELDR: Nordmann
NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Claeys, Dillen, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, Lang, Souchet, Stirbois
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Atkins, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cunha, Daul, Decourrière, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Florenz, Foster, Fourtou, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gemelli, Goepel, Gomolka, Goodwill, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jeggle, Karas, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lombardo, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Maij-Weggen, Mann Thomas, Marini, Marques, Martens, Mastella, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Pisicchio, Podestà, Pomés Ruiz, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Rovsing, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Scallon, Schaffner, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Sommer, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sudre, Sumberg, Suominen, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
UEN: Andrews, Berlato, Bigliardo, Camre, Collins, Hyland, Marchiani, Ó Neachtain, Pasqua, Poli Bortone, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro, Turchi
Nedlagda röster: 7
EDD: Andersen, Sandbæk
ELDR: Manders, Ries
NI: Paisley
PSE: Dehousse, Martin Hans-Peter
10. Betänkande Wijkman A5-0196/2003
Ja-röster: 408
EDD: Andersen, Bernié, Esclopé, Kuntz, Mathieu, Raymond, Saint-Josse, Sandbæk
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Clegg, Davies, Flesch, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Puerta, Scarbonchi
NI: Berthu, Beysen, Garaud, Hager, Kronberger, Souchet
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Camisón Asensio, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cunha, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Florenz, Foster, Fourtou, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gemelli, Goepel, Gomolka, Goodwill, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Heaton-Harris, Helmer, Hernández Mollar, Herranz García, Hieronymi, Hortefeux, Inglewood, Jeggle, Karas, Keppelhoff-Wiechert, Khanbhai, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Langen, Laschet, Lechner, Lehne, Lisi, Lombardo, Maat, McCartin, McMillan-Scott, Maij-Weggen, Mann Thomas, Marini, Marques, Martens, Mastella, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nicholson, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Piscarreta, Pisicchio, Podestà, Pomés Ruiz, Pronk, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Scallon, Schaffner, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Smet, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Stockton, Sudre, Sumberg, Suominen, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wieland, Wijkman, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Adam, Aparicio Sánchez, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Boselli, Bullmann, van den Burg, Carlotti, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Duhamel, Duin, Ettl, Evans Robert J.E., Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Ghilardotti, Gill, Gillig, Glante, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Junker, Karamanou, Karlsson, Keßler, Kindermann, Kinnock, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Leinen, Linkohr, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miller, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Napoletano, Obiols i Germà, Paciotti, Patrie, Piecyk, Pittella, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schulz, Simpson, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Brempt, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zrihen
UEN: Berlato, Bigliardo, Camre, Caullery, Marchiani, Pasqua, Poli Bortone, Queiró, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Bautista Ojeda, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, MacCormick, Maes, Messner, Onesta, Ortuondo Larrea, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nej-röster: 8
EDD: Abitbol, Belder, Blokland, Booth, van Dam, Titford
NI: Gorostiaga Atxalandabaso
PPE-DE: Oostlander
Nedlagda röster: 33
EDD: Coûteaux
GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bertinotti, Blak, Boudjenah, Caudron, Figueiredo, Frahm, Fraisse, González Álvarez, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Manisco, Meijer, Miranda, Modrow, Morgantini, Schmid Herman, Seppänen, Sjöstedt, Vachetta
NI: Borghezio, Claeys, Dillen, de Gaulle, Lang, Martinez, Paisley, Stirbois, Turco
PSE: Lund
11. Betänkande Poli Bortone A5-0199/2003
Ja-röster: 363
EDD: Andersen, Bernié, Butel, Esclopé, Mathieu, Raymond, Saint-Josse, Sandbæk
ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, van den Bos, Busk, Clegg, Davies, Flesch, Gasòliba i Böhm, Jensen, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Olsson, Paulsen, Pesälä, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Rutelli, Sanders-ten Holte, Sbarbati, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Ainardi, Bakopoulos, Bertinotti, Boudjenah, Caudron, Figueiredo, González Álvarez, Jové Peres, Kaufmann, Koulourianos, Meijer, Miranda, Modrow, Morgantini, Puerta, Schmid Herman, Seppänen, Vachetta
NI: Beysen, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, Ilgenfritz, Kronberger, Turco
PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Avilés Perea, Ayuso González, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Bodrato, von Boetticher, Bourlanges, Brunetta, Camisón Asensio, Cederschiöld, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Costa Raffaele, Cunha, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, Dimitrakopoulos, Doorn, Doyle, Ebner, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Ferri, Fiori, Florenz, Fourtou, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gawronski, Gemelli, Goepel, Gomolka, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hernández Mollar, Hieronymi, Hortefeux, Jeggle, Karas, Keppelhoff-Wiechert, Klamt, Klaß, Knolle, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Laschet, Lehne, Liese, Lisi, Maat, McCartin, Maij-Weggen, Mann Thomas, Marques, Martens, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Moreira Da Silva, Morillon, Müller Emilia Franziska, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Pack, Pastorelli, Pérez Álvarez, Pex, Pirker, Podestà, Pomés Ruiz, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Rovsing, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Schaffner, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schwaiger, Stenmarck, Stenzel, Sudre, Suominen, Theato, Thyssen, Trakatellis, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wijkman, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener
PSE: Aparicio Sánchez, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Bösch, Boselli, Bullmann, van den Burg, Carlotti, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Duhamel, Duin, Ettl, Evans Robert J.E., Ferreira, Ford, Ghilardotti, Gillig, Glante, Gröner, Guy-Quint, Hänsch, Haug, Hazan, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Iivari, Imbeni, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Keßler, Kindermann, Kinnock, Kreissl-Dörfler, Kuckelkorn, Kuhne, Lage, Lalumière, Lange, Leinen, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Mendiluce Pereiro, Menéndez del Valle, Miller, Moraes, Müller Rosemarie, Murphy, Napoletano, Obiols i Germà, Paciotti, Patrie, Piecyk, Poos, Prets, Randzio-Plath, Rapkay, Read, Rocard, Rodríguez Ramos, Rothe, Rothley, Roure, Ruffolo, Sakellariou, dos Santos, Sauquillo Pérez del Arco, Scheele, Schulz, Simpson, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Tsatsos, Vairinhos, Valenciano Martínez-Orozco, Van Brempt, Van Lancker, Vattimo, Volcic, Walter, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zrihen
UEN: Berlato, Bigliardo, Marchiani, Pasqua, Poli Bortone, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro, Turchi
Verts/ALE: Aaltonen, Ahern, Auroi, Bautista Ojeda, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Celli, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, MacCormick, Maes, Mayol i Raynal, Messner, Onesta, Ortuondo Larrea, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Voggenhuber, Wuori, Wyn
Nej-röster: 13
EDD: Abitbol, Booth, Titford
NI: Claeys, Dillen, de Gaulle, Lang, Martinez, Stirbois
PPE-DE: Helmer, Pisicchio, Wieland
UEN: Caullery
Nedlagda röster: 41
EDD: Belder, Blokland, Coûteaux, van Dam, Kuntz
GUE/NGL: Manisco
NI: Berthu, Borghezio, Garaud, Paisley, Souchet
PPE-DE: Atkins, Balfe, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Chichester, Deva, De Veyrac, Dover, Elles, Foster, Goodwill, Harbour, Heaton-Harris, Inglewood, Khanbhai, Koch, Langen, Nicholson, Parish, Perry, Pronk, Purvis, Rübig, Sommer, Stevenson, Tannock, Villiers
UEN: Camre
ANTAGNA TEXTER
P5_TA(2003)0276
Fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 95/93 av den 18 januari 1993 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser (KOM(2003) 207 — C5-0186/2003 — 2001/0140(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen — nytt föreläggande)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av förslaget om ändring av kommissionens ändrade förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 207) (1), |
|
— |
med beaktande av kommissionens ändrade förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 623) (1), |
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2001) 335) (2), |
|
— |
med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen den 11 juni 2002 (3), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 och artikel 80.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0186/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67, artikel 71.1 och artikel 158.1 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för regionalpolitik, transport och turism (A5-0222/2003). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ett självständigt förslag. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att behandla ändringarna till förordning (EEG) nr 95/93 och ändringarna som finns i förslaget om ändring av det ändrade förslaget i två skilda förordningar. |
|
3. |
Kommissionen uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra detta förslag eller ersätta det med ett nytt. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT C.
(2) EGT C 270 E, 25.9.2001, s. 131.
(3) P5_TA(2002)0293.
P5_TA(2003)0277
Övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen ***II
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG (14856/1/2002 — C5-0084/2003 — 2001/0176(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (14856/1/2002 — C5-0084/2003) (1), |
|
— |
med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2001) 452) (3), |
|
— |
med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2002) 684) (4) |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 78 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor (A5-0194/2003). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten. |
|
2. |
Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med den gemensamma ståndpunkten. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten i enlighet med artikel 254.1 i EG-fördraget. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) EGT C 90 E, 15.4.2003, s. 9.
(2) P5_TA(2002)0237.
(3) EGT C 304 E, 30.10.2001, s. 250.
(4) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TA(2003)0278
Skydd av djur som används för försök ***II
Europaparlamentets lagstiftningsresolutionom rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 86/609/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål (5240/1/2003 — C5-0134/2003 — 2001/0277(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (5240/1/2003 — C5-0134/2003) (1), |
|
— |
med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2001) 703) (3), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 78 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor (A5-0185/2003). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten. |
|
2. |
Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med den gemensamma ståndpunkten. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten i enlighet med artikel 254.1 i EG-fördraget. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) EUT C 113 E, 13.5.2003, s. 59.
(2) P5_TA(2002)0339.
P5_TA(2003)0279
Gemenskapsstatistik om vetenskap och teknologi ***II
Rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om produktion och utveckling av gemenskapsstatistik om vetenskap och teknik (14089/1/2002 — C5-0130/2003 — 2001/0197(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)
Den gemensamma ståndpunkten godkändes och rättsakten i fråga betraktades därmed som antagen.
P5_TA(2003)0280
Visering för deltagare i Olympiska spelen *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om åtgärder för att förenkla viseringsansökningar och utfärdande av visering för medlemmar i den olympiska familjen som deltar i Olympiska spelen och Paralympics 2004 i Aten (KOM(2003) 172 — C5-0181/2003 — 2003/0061(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag (KOM(2003) 172) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 62.2 a och b ii i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0181/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A5-0211/2003). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget. |
|
3. |
Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt. |
|
4. |
Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
|
KOMMISSIONENS FÖRSLAG |
PARLAMENTETS ÄNDRINGAR |
|
Ändring 1 |
|
|
Artikel 4, punkt 4 |
|
|
4. Organisationskommittén för Olympiska spelen 2004 skall så snabbt som möjligt översända de samlade viseringsansökningarna tillsammans med exemplar av ansökningarna om olympiska ackrediteringskort för berörda personer till behöriga viseringsmyndigheter. I ansökan om ackreditering skall återfinnas grundläggande uppgifter om de berörda personerna, såsom efternamn, förnamn, kön, födelseort och födelseland, passnummer samt det datum då passet upphör att gälla. |
4. Organisationskommittén för Olympiska spelen 2004 skall så snabbt som möjligt översända de samlade viseringsansökningarna tillsammans med exemplar av ansökningarna om olympiska ackrediteringskort för berörda personer till behöriga viseringsmyndigheter. I ansökan om ackreditering skall återfinnas grundläggande uppgifter om de berörda personerna, såsom efternamn, förnamn, kön, medborgarskap, födelseort och födelseland, passnummer samt det datum då passet upphör att gälla. |
|
Ändring 2 |
|
|
Artikel 8 |
|
|
Om förteckningen över de personer som föreslås delta i Olympiska spelen och/eller Paralympics ändras innan spelen börjar, skall de ansvariga organisationerna meddela organisationskommittén för Olympiska spelen 2004 så att ackrediteringskorten för de personer som strukits från förteckningen kan dras in. I sådana fall skall organisationskommittén för Olympiska spelen meddela de behöriga viseringsmyndigheterna numren på de aktuella viseringarna. De behöriga viseringsmyndigheterna skall därefter annullera viseringen för de berörda personerna. De skall meddela gränskontrollsmyndigheterna och dessa skall i sin tur översända uppgifterna till de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater. |
Om förteckningen över de personer som föreslås delta i Olympiska spelen och/eller Paralympics ändras innan spelen börjar, skall de ansvariga organisationerna utan dröjsmål meddela organisationskommittén för Olympiska spelen 2004 så att ackrediteringskorten för de personer som strukits från förteckningen kan dras in. I sådana fall skall organisationskommittén för Olympiska spelen meddela de behöriga viseringsmyndigheterna numren på de aktuella viseringarna. De behöriga viseringsmyndigheterna skall därefter annullera viseringen för de berörda personerna. De skall omgående meddela gränskontrollsmyndigheterna och dessa skall i sin tur utan dröjsmål översända uppgifterna till de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater. |
|
Ändring 3 |
|
|
Artikel 10, stycke 1 |
|
|
Senast sex månader efter det att Paralympics har avslutats skall Grekland översända en rapport till kommissionen om tillämpningen av bestämmelserna i denna förordning. Utifrån denna rapport och eventuella uppgifter från andra medlemsstater inom samma tidsfrist skall kommissionen utvärdera hur den undantagsordning för utfärdande av visering för medlemmar i den olympiska familjen som inrättas genom denna förordning har fungerat och informera Europaparlamentet och rådet om detta. |
Senast fyra månader efter det att Paralympics har avslutats skall Grekland översända en rapport till kommissionen om tilllämpningen av bestämmelserna i denna förordning. Utifrån denna rapport och eventuella uppgifter från andra medlemsstater inom samma tidsfrist skall kommissionen utvärdera hur den undantagsordning för utfärdande av visering för medlemmar i den olympiska familjen som inrättas genom denna förordning har fungerat och informera Europaparlamentet och rådet om detta. Kommissionen skall utarbeta denna utvärderingsrapport i tillräckligt god tid för att de italienska myndigheterna skall kunna ta hänsyn till de erfarenheter som gjorts vid Olympiska spelen och Paralympics i Aten när Olympiska vinterspelen skall hållas i Turin 2006. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TA(2003)0281
Fiskeresurserna i Medelhavet
Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om upprättande av gemenskapens handlingsplan för att inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken bevara och på ett hållbart sätt bruka fiskeresurserna i Medelhavet (2002/2281(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2002) 535), |
|
— |
med beaktande av artikel 47.2 och artikel 163 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A5-0171/2003), och av följande skäl: |
|
A. |
Fisket i Medelhavet är en viktig och central sektor inom gemenskapens fiskeverksamhet, både vad gäller mångfalden för de arter som fångas och den socioekonomiska och, i vissa fall, kulturella roll som fisket spelar. |
|
B. |
Fiskeflottan i denna region uppvisar vissa särdrag. Den är till största delen industriellt småskalig, diversifierad och relativt ålderdomlig. På senare tid har vattenbruket utvecklats alltmer. Samtidigt har konsekvenserna av sportfisket blivit mer påtagliga i vissa av Medelhavets turistområden. |
|
C. |
Medelhavets särdrag får emellertid inte avskräcka från att utarbeta normer för det gemensamma utnyttjandet. Det kräver snarare ett flexibelt förvaltningssystem, eftersom det hittillsvarande systemet med undantag har visat sig motverka sina syften och riskerar att äventyra fiskeverksamhetens framtida utveckling i Medelhavet. |
|
D. |
Det har visat sig att den breda erfarenheten av lokala, ansvarsfulla förvaltningsprojekt i branschorganisationernas regi (särskilt projekt som gäller förvaltningen av fiskeansträngningen) samt alternativa åtgärder som t.ex. skyddade undervattensparker kan ge nyttiga bidrag när det gäller att utarbeta en systematisk förvaltningsplan för Medelhavet. |
|
E. |
Reformen kommer att medföra en strukturell anpassning som får ekonomiska och finansiella konsekvenser för branschen, vilket medför ett behov av att utarbeta lämpliga stödinstrument för reformen. |
|
F. |
De specifika geografiska förutsättningarna och den juridiska struktur de ger upphov till när det gäller förvaltning av fiskeresurserna kräver en multilateral dialog med samtliga Medelhavets kuststater för att via en systematisk strategi uppnå målen, såväl inom forskning som när det gäller att genomföra olika åtgärder. |
|
G. |
Medelhavsforskningen har brister, såväl vad gäller dess kvalitet som den segmenterade forskningsstrategin, och detta skapar stor osäkerhet när det gäller fiskeresursernas utnyttjande och de olika arternas reproduktion. |
|
H. |
Erfarenheterna på senare tid och kommissionens ansträngningar för att främja en forskning som är bättre anpassad efter Medelhavets särdrag, framför allt inom ramen för Allmänna rådet för fiske i Medelhavet (GFCM) och Internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (ICCAT), är nödvändiga förutsättningar för att skapa och införa nya normer för förvaltningen som vilar på pålitlig vetenskaplig grund. |
|
I. |
Miljömedvetandet ökar och institutionerna strävar efter att skydda och bevara ekosystemen inom ramen för ett hållbart resursutnyttjande. |
|
J. |
Fiskeverksamheten i vissa delar av Medelhavet är emellertid oftare offer för än skyldig till miljöförstöringen, som i första hand beror på föroreningar från städer och industrier och bristen på en integrerad förvaltning av kustområdena. |
|
K. |
Det råder stor oro för det fortsatta illegala fisket, såväl inom gemenskapen som internationellt, och det är nödvändigt att inrätta ett kontrollsystem som är effektivt för myndigheterna och hållbart för operatörerna. |
|
1. |
Europaparlamentet hälsar med tillfredsställelse kommissionens meddelande, som motsvarar de förväntningar som politikerna, forskarna och branschfolket har uttryckt när det gäller fisket i Medelhavet och som syftar till att planera en hållbar framtid inom sektorn. |
|
2. |
Europaparlamentet instämmer i att fiskets hållbarhet och Medelhavets särdrag måste vara de viktigaste parametrarna i en kommande reform och att man måste understryka behovet av flexibla åtgärder för att förverkliga målen med denna reform. |
|
3. |
Europaparlamentet instämmer i behovet av att överge systemet med undantag som gör förordning (EG) nr 1626/94 (1) ineffektiv, på villkor att revideringen genomförs på grundval av nya och pålitligare vetenskapliga data. Parlamentet begär dessutom att revideringen tar hänsyn till andra socioekonomiska och kulturella kriterier samt till turismen, till exempel genom att skydda specialfisket, som för närvarande godkänns genom förordning (EG) nr 2341/2002 (2). |
|
4. |
Europaparlamentet hälsar med tillfredsställelse den decentraliserade metod som förespråkas i handlingsplanen, framför allt förslaget att delegera förvaltningen av kustfisket till medlemsstaterna och att främja lösningar som utarbetats lokalt för att minska fiskeansträngningen. Parlamentet begär dessutom att utvidgandet av områden för gemensamma bestånd enbart skall ske på grundval av säkra uppgifter. |
|
5. |
Europaparlamentet anser att förslaget att utöka TAC-systemet, som kommissionen själv anser vara av begränsat värde när det gäller Medelhavet, är ologiskt och att det motverkar sitt syfte. Parlamentet kräver flexibilitet för de instrument som står till buds för att uppnå samma målsättning. |
|
6. |
Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att man uppmärksammar konsekvenserna av införandet av minsta tillåtna storlek för fångsterna, särskilt med tanke på de mål som anges i handlingsplanen, och anser även att man måste undersöka alternativa förvaltningsåtgärder som t.ex. ett system för att satsa på specialisering och selektivitet för de redskap som används. |
|
7. |
Europaparlamentet välkomnar förslaget om att införa sportfisket i en kommande lagstiftning. Det får emellertid inte avskräcka från sådan verksamhet, som utgör en källa till betydande turistintäkter i vissa delar av Medelhavet. Vad gäller vattenbruk instämmer Europaparlamentet i, och hänvisar till, rekommendationerna i dess resolution av den 16 januari 2003 om vattenbruket i Europeiska unionen: nutid och framtid (2002/2058(INI)) (3). |
|
8. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare undersöka vilka följder reformen av den gemensamma fiskeripolitikens kommer att ha för handlingsplanen för Medelhavet, framför allt vad gäller de socioekonomiska följderna för området, så att man begränsar dessa följder och i detta syfte vidtar innovativa stödåtgärder som att utsträcka de minimis-regeln till att även omfatta fisket. |
|
9. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vid genomförandet av FFU ge största möjliga stöd för det småskaliga fisket, där de flesta arbetstillfällena skapas inom branschen. |
|
10. |
Europaparlamentet insisterar på att de kuststater längs Medelhavets stränder som inte är medlemmar i EU engageras och på att en multilateral strategi tillämpas när det gäller förvaltningen av fiskeresurserna i Medelhavet. Parlamentet begär att beslutens multilaterala karaktär skall ges absolut prioritet i syfte att garantera att målen förverkligas. En sådan multilateral strategi bör dessutom ta hänsyn till strukturella och organisatoriska svagheter inom fiskesektorn i Medelhavsländerna utanför EU genom partnerskapsprojekt och utbyte av bästa praxis. |
|
11. |
Europaparlamentet stöder förslaget att ta med fiskarnas branschorganisationer i de internationella organ som ägnar sig åt fiskefrågor, varvid det är nödvändigt att även inbegripa fiskare med små båtar, och förslaget att skapa en regional rådgivande nämnd för Medelhavet. Parlamentet hoppas att dessa forum inte skall bli för stora och att de skall bevara såväl sina innovativa drivkrafter som sin internationella trovärdighet. |
|
12. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte främja inrättandet av nya fiskeskyddszoner innan kommissionen tillsammans med medlemsstaterna utvärderat deras tekniska genomförbarhet och konsekvenserna vid fall av analoga åtgärder från tredje land. |
|
13. |
Europaparlamentet anser att den arbetsplan som föreslagits av kommissionen totalt sett är ambitiös, eftersom den syftar till att på mycket kort tid uppnå mål som till största delen är beroende av tredje land, utan att man ännu förfogar över nya och pålitliga vetenskapliga uppgifter. |
|
14. |
Europaparlamentet stöder kommissionens krav på en förbättrad forskning och insamling av vetenskapliga data. Parlamentet insisterar på nödvändigheten av att samordna forskningen, bland annat genom en förstärkning av förbindelserna med GFCM, och utformning av en ”modell” för Medelhavet som kan extrapolera pålitliga data (utan att förvanska regionens särdrag) som är direkt tillämpliga på förvaltningsprogrammen. Parlamentet uppmanar framför allt kommissionen att invänta slutförandet av den studie som genomförs på uppdrag av STOA om de förödande konsekvenserna av fiske med bottentrålare och att beakta resultaten från denna studie. |
|
15. |
Europaparlamentet anser att den extrema splittringen på marknaden kan avhjälpas genom att främja en centralisering av landningsställena, vars bestämmelser bör vara förenliga med Medelhavets särdrag. Parlamentet stöder även inrättandet av lokala nätverk för uppgiftsinsamling för att på så sätt främja forskningen på området. |
|
16. |
Europaparlamentet beklagar att den integrerade strategin för förvaltning av kustområdena inte i högre grad beaktas och stöds på gemenskapsnivå och uppmanar kommissionen att undersöka konkreta förslag i det avseendet. Parlamentet insisterar på att det genomförs undersökningar om konsekvenserna för den biologiska mångfalden och livsmiljöerna i de befolkade kustregioner där det bedrivs ett intensivt fiske för att klargöra respektive ansvarsområden och börja arbetet på att utarbeta planer för en integrerad förvaltning av kustområdena. |
|
17. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förstärka sina kontroller och att införa mycket strängare och verkligt avskräckande påföljder för att bekämpa det illegala fisket och att avsätta de resurser som krävs för sådana kontroller, och att överväga att införa ett VMS-system på vissa yrkes- och sportfiskebåtar. Kommissionen uppmanas att föra en intensivare dialog med de icke kustnära flaggstater vilkas flottor fiskar i Medelhavet för att begränsa de negativa effekterna från ett sådant fiske. |
|
18. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. |
(1) EGT L 171, 6.7.1994, s. 1.
(2) EGT L 356, 31.12.2002, s. 12.
(3) P5_TA(2003)0021.
P5_TA(2003)0282
Strukturfonderna (2001)
Europaparlamentets resolution om rapporten från kommissionen om Strukturfonderna 2001 — Trettonde årsrapporten (KOM(2002) 591 — 2003/2019(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av den trettonde årsrapporten från kommissionen (KOM(2002) 591), |
|
— |
med beaktande av artikel 47.2 och artikel 163 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för regionalpolitik, transport och turism och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och fiskeriutskottet (A5-0186/2003), och av följande skäl: |
|
A. |
År 2001 kunde utestående åtaganden (RAL) från tiden före 1994 avvecklas, men det sammanlagda beloppet av utestående åtaganden är fortfarande alltför högt. |
|
B. |
I de flesta medlemsstater har det inte skett någon utveckling mot minskande klyftor, även om man kan konstatera att BNP per invånare i alla regioner håller på att närma sig gemenskapsgenomsnittet. |
|
C. |
Rådets förordning (EG) nr 1260/1999 om allmänna bestämmelser om strukturfonderna (1) ändrades genom förordning (EG) nr 1447/2001 (2) och justerades (på grundval av artikel 299 i fördraget) vad gäller sådana regioner, öar och territorier som hör till de yttersta randområdena. |
|
D. |
Med beaktande av den kommande utvidgningen av EU måste urvalskriterierna för stödberättigande som mål 1-område fastställas efter klart beräkningsbara siffror som anger BNP per capita, varvid särskild hänsyn skall tas till öars, bergsområdens och glesbygders speciella situation. |
|
E. |
Den bestående obalansen inom medlemsstaterna på detta område utgör ett tydligt bevis på de brister som finns när det gäller tillämpningen av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden. |
|
F. |
Kraven på ekonomisk stabilitet och budgetstabilitet för att uppfylla Maastrichtkriterierna är en viktig åtgärd för att säkra valutastabilitet, men missbrukas ibland av medlemsstaterna för att skära ned offentliga investeringar som verkligen behövs, i synnerhet i områden med sämre utvecklingsnivå, och följaktligen är medfinansieringen av EU-projekt därigenom delvis hotad. |
|
G. |
Det är bättre att strukturpolitiken även omfattar hållbar utveckling (ekonomisk, social och miljömässig) i enlighet med det som fastställdes vid toppmötet i Göteborg. |
|
H. |
Vid Europeiska rådets möte i Lissabon fattades beslut om målet om full sysselsättning, men trots detta har man inte klarat av att sänka arbetslösheten inom EU. |
|
I. |
Man tillämpar inte några specifika och effektiva program för att skapa arbetstillfällen för kvinnor. |
|
J. |
I den trettonde årsrapporten 2001 beskrivs och utvärderas också den kvantitativa aspekten (antal godkända projekt, storleken på åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden) på ett detaljerat sätt, men det ges inga konkreta anvisningar för genomförandet av de kvalitativa förbättringar man strävar efter inom området för regional utveckling. |
|
K. |
En kvalitetsmässigt bättre regional utveckling utgör en prioritet för Europeiska unionens ekonomiska och sociala utveckling, inte minst inför den förestående utvidgningen. |
|
L. |
Förordningen om strukturfonderna måste kunna tillämpas på ett ännu flexiblare sätt och omställningar mellan de olika programmen bör möjliggöras. |
|
M. |
De förenklingar av de administrativa procedurerna som genomförts har ännu inte lett till förväntat resultat och kommissionen och medlemsstaterna klagar i synnerhet över bristande klarhet i uppdelningen av befogenheter och ansvarsområden. |
|
N. |
Vid övervakningen av förfaranden och resultat av projekt finns det fortfarande ingen balans mellan kommissionen och medlemsstaterna. |
|
O. |
Man kan inte nå budgetstabilitet och särskilt inte nollunderskott i budgeten i medlemsstater med mål 1-områden genom minskade statliga investeringar och bortseende från additionalitetsprincipen. |
Genomförande av programmen
|
1. |
Europaparlamentet ställer sig kritiskt till att alla programplaneringsdokument för mål 1, mål 2, mål 3 och gemenskapsinitiativen för 2000-2006 godkändes först år 2001 och att medlemsstaterna fick vänta alldeles för länge på att kunna utnyttja dem. |
|
2. |
Europaparlamentet beklagar att den trettonde årsrapporten (2001) inte innehåller någon analys av de kvalitetsförbättringar som uppnåtts med hjälp av strukturfonderna. |
|
3. |
Europaparlamentet konstaterar att detta ledde till att betalningsbemyndiganden utnyttjades i mindre grad, dvs. i snitt till 30 procent för mål 1 och mål 2 samt till 60 procent för mål 3, medan utnyttjandegraden gällande åtagande- och betalningsbemyndiganden för gemenskapsinitiativ låg på 89 procent. |
|
4. |
Europaparlamentet konstaterar att den första fjärdedelen av den nya strukturfondsperioden 2000-2006 upptogs av förberedande planering, och att utgifterna endast kan förväntas nå en stabil nivå under 2004 — då över två tredjedelar av perioden har förflutit. |
|
5. |
Europaparlamentet anser att detta innebär ett avbrott i projektarbetet ute på fältet, och kräver att sådana problem undviks i framtiden, till exempel genom att arbetet med gamla och nya program skiljs åt, eller genom skilda arbetsperioder för olika finansieringskällor. I den översyn efter halva tiden som kommer att äga rum 2003 måste radikala alternativ övervägas. |
|
6. |
Europaparlamentet noterar att genomförandet av mål 3-programmen, som enbart finansieras genom Europeiska socialfonden, är särskilt bristfälligt, och att endast 40 procent av betalningarna för 2000-2001 verkställdes (jämfört med 70 procent för mål 1 och mål 2), varav den största andelen utgörs av det automatiska förskottet från kommissionen, vilket innebär att siffran inte återspeglar det faktiska genomförandet. Parlamentet uppmanar kommissionen att mera aktivt sprida information och bra metoder mellan berörda generaldirektorat. |
|
7. |
Europaparlamentet inser att problemen delvis orsakas av ett välkommet försök att decentralisera fonderna, men känner oro över att medlemsstaterna ännu inte tar fullt ansvar för sina nya skyldigheter — vid revisioner och inspektioner 2001 avslöjades till exempel betydande kvalitetsskillnader när det gäller den nationella kontrollverksamheten. |
|
8. |
Europaparlamentet uppmärksammar kommissionens konstaterande att medlemsstaterna år 2001 fokuserade på att avsluta de projekt som finansierades inom ramen för programmen 1994-1999, och detta innebär att utbetalningarna från strukturfonderna fördröjdes, inte bara på grund av att meddelandet om godkännande kom alltför sent från kommissionen eller att samordningen mellan kommissionen och medlemsstaterna var bristfällig, utan också på grund av medlemsstaternas beslut. |
|
9. |
Europaparlamentet begär att det verkliga utnyttjandet av anslag, sammanhangen med annan EU-politik och de finansierade projektens bidrag till hållbar utveckling i regionerna skall undersökas grundligt vid halvtidsöversynen, och att kommissionen på grundval av resultaten från halvtidsöversynen skall föreslå ändringar i programmen för att därigenom förbättra utnyttjandet av anslag för en hållbar regional utveckling. |
|
10. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om partnerskapsprincipen har tillämpats i samband med förberedelserna av halvtidsöversynen av de enskilda programmen och om parternas åsikter också påverkat halvtidsöversynen. |
|
11. |
Europaparlamentet betonar det lämpliga i att ge ett enda generaldirektorat och en enda minister i varje medlemsstat hela ansvaret för strukturfonderna, i syfte att förbättra samordningen mellan de många berörda enheterna på gemenskapsnivå, nationell nivå och regional nivå. |
|
12. |
Mot bakgrund av att efterfrågan på projekt för innovativa åtgärder inom ERUF (Europeiska regionala utvecklingsfonden) är stor uppmanar Europaparlamentet kommissionen att öka på den sammanlagda budgeten för programmet till 400 miljoner euro genom att omfördela resurserna och minska anslagen för program där efterfrågan är mindre. |
Samordning med övriga finansieringsinstrument
|
13. |
Europaparlamentet välkomnar att medlemsstaterna på kommissionens uppmaning tagit fram strategiska referensramar för samordningen mellan åtgärderna inom ramen för Sammanhållningsfonden och strukturfonderna och kräver att dessa referensramar rent allmänt skall integreras i de operativa programmen för strukturfonderna. |
|
14. |
Europaparlamentet välkomnar det nära samarbetet med EIB (Europeiska investeringsbanken) och EIF (Europeiska investeringsfonden), vilket har lett till att olika projekt i EU har beviljats ytterligare stöd på 31,2 miljarder euro. Detta belopp består av 14,5 miljarder euro i individuella lån och 5 miljarder euro i globala lån och dessa lån har beviljats till de minst gynnade regionerna. Parlamentet ställer sig positivt till att bankens experter anlitas för att göra snabba utvärderingar av stora projekt inom ramen för strukturfonderna och anser rent allmänt att de oftare bör medverka i revision och finansiell kontroll. |
|
15. |
Europaparlamentet ställer sig positivt till att EIF garanterar alla låne- och riskkapitalfondsportföljer för små och medelstora företag. Parlamentet stödjer även tanken att EIF skall medverka på fler olika områden, speciellt genom att stödja startkapitalfonder och bevilja mikrolån till forskning och utveckling. Parlamentet hänvisar dock till att EIF:s lånevillkor delvis visat sig olämpliga, i synnerhet för fattiga regioner där det inte finns något kapitalunderlag och där arbetslösheten är mycket hög, eller då kvinnor vill bli egenföretagare. Därför är det absolut nödvändigt att också andra former av riskkapital provas. |
|
16. |
Europaparlamentet ställer sig bakom tanken att man inom ramen för TEN på ett koncentrerat sätt utnyttjar stöd till kandidatländerna ur Sammanhållningsfonden, ERUF och ISPA(Strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet)-programmet för att främja miljövänliga transportmedel, modernisera infrastrukturen och utvidga transportförbindelserna till kandidatländerna i större skala. |
|
17. |
Europaparlamentet uppmärksammar kommissionens ansträngningar att på ett bättre sätt knyta an regionala järnvägsnät till TEN, men kräver att man skall lägga fram en integrerad plan över transportleder i samverkan med medlemsstaterna. |
Förenlighet med andra områden av gemenskapspolitiken
|
18. |
Europaparlamentet ställer sig kritiskt till det faktum att den nya strukturfondsperioden kom igång trögt, vilket ledde till allvarliga störningar i projekt som genomförs i regionerna inom ramen för ESF (Europeiska socialfonden). Parlamentet kräver att man vid halvtidsöversynen lägger fram nya planeringsalternativ för att undvika en dylik situation i framtiden. |
|
19. |
Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att inom sin sysselsättningspolitik i högre grad fokusera på Lissabonprocessen för att uppnå full sysselsättning och uppmanar i detta sammanhang kommissionen att lägga fram förslag för åtgärder för att utveckla en samverkan mellan EU:s sysselsättningsstrategi och de nationella handlingsplanerna (NAP). |
|
20. |
Europaparlamentet vidhåller att man måste utveckla bättre samverkan mellan Europeiska socialfonden och den europeiska sysselsättningsstrategin. Ett fullständigt utnyttjande av Europeiska socialfonden kräver en kvalitativ förståelse av dess effekter, och ändå omnämns inte kommissionens meddelande (KOM(2001) 16) från 2001, som behandlade Europeiska socialfondens program för 2000-2006 med avseende på sysselsättningsstrategin. |
|
21. |
Europaparlamentet förväntar sig att socialfondens bidrag till den europeiska sysselsättningsstrategin i framtiden utvärderas även kvalitativt, för att socialfondens innovativitet bättre skall kunna bedömas. |
|
22. |
Under 2001-2002 har gemenskapsinitiativet Equal förberetts och satts igång. Europaparlamentet välkomnar särskilt att Ungern och Tjeckien deltar, och förväntar sig att kommissionen utarbetar en mer uttömmande rapport om förberedelserna och genomförandet av de första två Equal-rundorna, framför allt effekterna och/eller mervärdet av det ”gränsöverskridande” kravet för utvecklingspartnerskap inom Equal. |
|
23. |
Europaparlamentet finner det oroväckande att endast 30 procent av buden för innovativa projekt enligt artikel 6 i ESF-förordningen valdes ut i den första omgången (i jämförelse med cirka 80 procent för ERUF), vilket tyder på att en avsevärd andel av initiativtagarnas arbete varit bortkastat. Europaparlamentet ställer sig frågande till huruvida kommissionen har erbjudit de sökande tillräcklig vägledning inför ansökan. Dessutom undrar Europaparlamentet om kommissionen har följt upp parlamentets upprepade begäran om en djupgående utvärdering av hur innovativa åtgärder genomförts under tidigare perioder, som ett underlag för ett mera effektivt genomförande i framtiden (3). |
|
24. |
Det är lovvärt att jämställdheten mellan män och kvinnor uppmärksammas (både genom integrering av jämställdhetsperspektivet och särskilda åtgärder för kvinnor) i ESF-förordningen. Dock anser parlamentet att integreringen av jämställdhetsperspektivet inte har varit tillräcklig vid programplaneringen och genomförandet, även när det gäller ESF. Att analysera budgetförslag per kön kommer i framtiden att vara ett viktigt steg framåt. Europaparlamentet kräver att övriga strukturfonder når samma nivå både när det gäller att stödja kvinnoprojekt och att ta hänsyn till jämställdhetsaspekter i framtida bestämmelser. |
|
25. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om tilldelningen av medel ur strukturfonderna följer gemenskapens princip om lika möjligheter för män och kvinnor, och om sysselsättningsstöden till kvinnor ur samtliga fonder motsvarar kvinnornas andel av arbetslösheten. Parlamentet begär en rapport om detta och uppmanar kommissionen att även undersöka om kvinnor främjas som företagsledare i enlighet med jämställdhetsprincipen. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra specifika och effektiva program för att skapa arbetstillfällen för kvinnor. |
|
26. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens strävan att skapa en ram för de nationella handlingsplanerna och förväntar sig en detaljerad analys av kopplingen mellan regional utveckling och sysselsättningspolitik. |
|
27. |
Europaparlamentet välkomnar att effektiviteten av integreringen av miljöhänsyn i strukturpolitiken för första gången utvärderades 2001 och att goda resultat då kunde fastställas. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrannare övervaka att fullständiga miljökonsekvensbeskrivningar görs och att de görs på ett tidigt stadium. |
|
28. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa bästa praxis och göra denna mer utbredd på alla områden av den decentraliserade förvaltade strukturpolitiken för att bygga upp nätverk mellan de regionala och nationella miljöorganen. |
|
29. |
Europaparlamentet anser att principen om att strukturfondsstöd betalas ut direkt till förmån för företagen endast om projekten är av en viss storlek inte får strida mot konkurrenslagstiftningen i EU. Europaparlamentet kräver att dessa bestämmelser bör tolkas på ett mycket flexibelt sätt så att de regionala stödmålen kan uppnås. |
|
30. |
Europaparlamentet anser att en förbättrad samordning av de strukturella insatserna med andra gemenskapsinstrument är absolut nödvändig för en hållbar utveckling av landsbygdsområden och förespråkar här ökat utnyttjande av det forum som utvecklats genom Leaderprogrammet som utgångspunkt för de olika aktörernas medverkan. |
|
31. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen till ökade ansträngningar inom ramen för förnyandet av handläggningsreglerna gällande rådets förordning (EG) nr 994/98 (4) om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i EG-fördraget på vissa slag av övergripande statligt stöd, så att detta också riktas exempelvis till yrkesmässig fortbildning för personal, till yrkesmässig återanpassning för arbetslösa, samt till små och medelstora företag vid marknadsetablering. |
|
32. |
Europaparlamentet rekommenderar att bestämmelser som är jämförbara med dem som tillämpas vid offentlig upphandling skall tillämpas för stöd som uteslutande skall användas som regionalstöd. |
|
33. |
Europaparlamentet välkomnar att Lissabonstrategin (e-Europa) verkställs genom att man avsätter 6 miljarder euro för perioden 2000-2006 för utveckling av informationssamhället, eftersom detta kan bidra till att råda bot på den långsammare utvecklingen speciellt i mål 1-områden. |
Utvärdering och kontroll
|
34. |
Europaparlamentet konstaterar att de mest framgångsrika programmen baserar sig på enkla och effektiva förfaranden som också står i rimlig proportion till projektets ekonomiska ramar. |
|
35. |
Europaparlamentet påpekar att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna håller på att utarbeta förfaranden som hindrar att betalningar görs utan utgiftskontroll. Parlamentet begär att de finansiella kontrollerna skärps på ett rimligt sätt, och att överträdelser från medlemsstaternas sida vid utbetalningen beivras genom sanktioner. |
|
36. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöva starkare påtryckningar på medlemsstaterna att bygga upp datorbaserade avvecklingstjänster för att genomföra en enhetlig jämförande studie av de nationella ekonomi- och kontrollsystemen. |
|
37. |
Europaparlamentet uppskattar att kommissionen betonar betydelsen av partnerskap med och inom medlemsstaterna på fondernas olika stadier och begär en vederhäftig och grundlig analys av de problem kommissionen omnämnt när det gäller frågan om hur partnerskapen bör fungera på genomförandestadiet. Parlamentet begär även mera information om de icke-statliga organisationernas deltagande i förvaltningskommittéerna, inklusive icke-statliga organisationer som företräder diskriminerade och socialt utsatta grupper. |
|
38. |
Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen kommer med ett förtydligande om hur principen om partnerskap tillämpas då programmen genomförs, även om kommissionen har gjort framsteg inom ramen för samarbetet med medlemsstaterna. |
|
39. |
Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen vid halvtidsöversynen av strukturfonderna och de operativa programmen bedömer i vilken mån ovannämnda förordning(EG) nr 1260/1999 faktiskt har bidragit till att förenkla förfaranden, höja kvaliteten och öka öppenhet och insyn. |
|
40. |
Med tanke på klargörandet av ansvarsfördelningen mellan kommissionen och medlemsstaterna uppmanar Europaparlamentet kommissionen att grundligt se över inte bara förfaranden, utan även gällande rättsliga föreskrifter, samt att ta fram riktlinjer innan nästa programplaneringsperiod börjar. |
|
41. |
Europaparlamentet vill peka på att en orsak till svårigheter i genomförandet av strukturfondsinsatser uppstår i mötet mellan nationella regler och EU:s regelverk. Detaljstyrning på EU-nivå begränsar i onödan utrymmet för nationella organs handlingsutrymme, vilket i sin tur leder till minskad effektivitet. |
|
42. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inom rimlig tid vidta åtgärder på nationell, regional och lokal nivå för att verkställa kommissionens rekommendationer om förenkling av förvaltningsförfaranden och om enhetlig information. |
|
43. |
Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om ett sanktionssystem då medlemsstaternas budgetplaner avviker från verkligheten med mer än 25 procent. |
Utmaningar kopplade till utvidgningen
|
44. |
Europaparlamentet välkomnar bekräftelsen på att strukturpolitiken bidrar till att minska de ekonomiska klyftorna mellan medlemsstaterna (även om de regionala skillnaderna inom medlemsstaterna har ökat, och kommissionen bör ändra de nuvarande tilldelningskriterierna i syfte att minska dessa skillnader) och kräver fler sådana ”konsekvensanalyser”. Parlamentet framhåller att detta blir utomordentligt viktigt från och med 2004, då EU:s yta/befolkning kommer att öka med en tredjedel, medan BNP endast kommer att öka med 5 procent. Mot bakgrund av de nuvarande inkomstrelaterade kriterierna för att en region skall få ställning som mål 1-område och konsekvenserna av de nya medlemsstaternas anslutning (exempelvis höjningen av de nuvarande medlemsstaternas relativa inkomstnivå i jämförelse med genomsnittet i en utvidgad union) begär parlamentet att det införs övergångsbestämmelser för de regioner som nu har ställning som mål 1-områden, men som eventuellt inte kommer att uppfylla dessa kriterier i framtiden. |
|
45. |
Med tanke på att kandidatländerna i framtiden deltar fullt ut i struktur- och sammanhållningspolitiken inom EU och att det redan nu förekommer brister i nationella förvaltnings- och kontrollförfaranden samt i samordningen mellan olika ministerier vid utnyttjandet av EU-stöd, påpekar Europaparlamentet att det är ytterst viktigt att kommissionen vidtar omfattande åtgärder för att förbereda och utbilda personal för att garantera att EU-fonderna förvaltas på ett vederbörligt sätt. |
|
46. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge de nya medlemsstaterna möjlighet att utarbeta sina egna programplaneringsdokument i ett så tidigt skede som möjligt så att man ända från början kan undvika förseningar då programmen genomförs. |
|
47. |
Europaparlamentet ber att kommissionen regelbundet publicerar en uppdaterad redovisning för de projekt inom fiskerisektorn som finansieras av medlemsstaterna, inklusive detaljerade uppgifter om de summor som använts för varje åtgärd. |
|
48. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i detalj analysera den verksamhet som finansierats under föregående FFU (Fonden för fiskets utveckling) (1994-1999) och att noggrant undersöka i vilken utsträckning denna verksamhet bidragit till att förverkliga målsättningarna för den gemensamma fiskeripolitiken. |
*
* *
|
49. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet. |
(1) EGT L 161, 26.6.1999, s. 1.
(2) EGT L 198, 21.7.2001, s. 1.
P5_TA(2003)0283
Sammanhållningsfonden (2001)
Europaparlamentets resolution om rapporten från kommissionen om årsredovisningen för Sammanhållningsfonden (2001) (KOM(2002) 557 — 2003/2020(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens rapport (KOM(2002) 557 — C5-0024/2003), |
|
— |
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1164/94 av den 16 maj 1994 om inrättandet av en sammanhållningsfond (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 47.1 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för regionalpolitik, transport och turism och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor (A5-0184/2003), och av följande skäl: |
|
A. |
Regionala obalanser är ett politiskt och ekonomiskt hot mot projektet om politisk och ekonomisk integration och sammanhållning inom EU. |
|
B. |
Eftersom Sammanhållningsfonden är en del av EU:s sysselsättningsstrategi bör den skapa fler utbildningsmöjligheter och jobb inom miljö- och transportområdena, i synnerhet för de minst kvalificerade medborgarna. |
|
C. |
I sitt meddelande om Agenda 2000 ansåg kommissionen att det främsta politiska målet fortfarande är att främja ekonomisk och social sammanhållning som först infördes genom enhetsakten (2) och som genom Maastrichtfördraget om Europeiska unionen befästes i en av den europeiska integrationens tre pelare. |
|
D. |
I artikel 161 andra stycket i EG-fördraget fastställs det att en sammanhållningsfond skall upprättas som skall lämna ekonomiska bidrag till projekt inom miljöområdet och till transeuropeiska nät inom infrastrukturen på transportområdet. |
|
E. |
Sammanhållningsfonden kompletteras av bestämmelserna i artiklarna 155 och artikel 175 i EG-fördraget om de transeuropeiska näten och miljöpolitik. |
|
F. |
Det främsta syftet med Sammanhållningsfonden är att bistå de länder som har de största strukturella bristerna. |
|
G. |
De länder som får stöd från Sammanhållningsfonden måste ha ett BNI per capita som är lägre än 90 procent av genomsnittet i gemenskapen och anta ett konvergensprogram för att uppfylla de nominella kriterierna för EMU (Den ekonomiska och monetära unionen) som fastställs i artikel 104 i EGfördraget. |
|
H. |
Sammanhållningsfonden bidrar till att stärka unionens ekonomiska och sociala sammanhållning och bidrar ekonomiskt till att projekt avseende miljön och den transeuropeiska infrastrukturen för transporter av gemensamt intresse genomförs på ett lämpligt sätt. |
|
I. |
Enligt strukturfondernas allmänna bestämmelser skall gemenskapen även sträva efter att främja jämställdhet mellan kvinnor och män för att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen. Strukturfonderna skall dessutom bidra till att undanröja ojämlikhet och främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Förordningarna om strukturfonderna avspeglar de krav Amsterdamfördraget ställer på en övergripande integration för lika möjligheter i all gemenskapens verksamhet och alla dess program. |
|
1. |
Europaparlamentet välkomnar den årliga rapporten, som det anser att är ett viktigt redskap för att bedöma Sammanhållningsfondens aktiviteter. |
|
2. |
Europaparlamentet erkänner att utvidgningen kommer att ha stor effekt på Sammanhållningsfondens verksamhet, eftersom alla nuvarande ISPA(strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet)-länder samt Cypern och Malta kommer att vara stödberättigade omedelbart från och med anslutningen 2004. |
|
3. |
Europaparlamentet betonar att Irland år 2003 inte längre kommer att erhålla finansiering ur Sammanhållningsfonden, eftersom landets BNP överskridit 90 procent av den genomsnittliga bruttonationalproduktionen för de 15 länder som för närvarande ingår i Europeiska unionen. |
|
4. |
Europaparlamentet anser att utvidgningen också kommer att föra med sig nya utmaningar. Eftersom de strukturella bristerna är stora inom transportsektorn i många kandidatländer kommer det att bli nödvändigt att bibehålla en jämvikt mellan transportprojekt och miljöprojekt. |
|
5. |
Europaparlamentet anser dock att man trots ett ökat tryck inom transportsektorn inte får försumma investeringarna på järnvägsområdet. |
|
6. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hålla uppsikt och att använda alla till buds stående medel så att jämvikten mellan transportprojekt och miljöprojekt bibehålls vid anslagsfördelning. |
|
7. |
Europaparlamentet anser att man med hjälp av Sammanhållningsfonden bör vidta viktiga åtgärder inom miljö- och transportsektorn i drabbade regioner för att uppfylla EU:s prioriterade mål om ökad och hållbar sysselsättning och social sammanhållning. |
|
8. |
Europaparlamentet konstaterar att Portugals underskott på 4,1 procent 2001 för första gången väckte frågan om stödet eventuellt borde upphöra. |
|
9. |
Europaparlamentet uppmanar de portugisiska myndigheterna att vidta de åtgärder som krävs för att den här situationen inte uppstår på nytt. |
|
10. |
Europaparlamentet anser att det ekonomiska genomförandet av fonden 2001 i allmänhet var acceptabelt, men att det kan förbättras. Parlamentet anser därför att frågan om de utestående åtagandena fortfarande är en allvarlig svaghet. |
|
11. |
Europaparlamentet lyckönskar kommissionen till dess anmärkningsvärda ansträngningar för att lösa problemet, framför allt för att den inrättade en arbetsgrupp inom GD för regionalpolitik i april 2002. |
|
12. |
Europaparlamentet uppmanar dock kommissionen att vidta fler åtgärder för att se till att medlemsstaterna inte enbart effektivt utvärderar kvaliteten på stödprojekten (kostnads-intäktsanalys) utan att de också noggrant fastställer realistiska tidsfrister som skall följas. |
|
13. |
Europaparlamentet påpekar att 2003 års halvtidsöversyn av Sammanhållningsfondens verksamhet, som är tänkt att ske samtidigt som halvtidsöversynen av strukturfonderna, är ett tillfälle då fondens verksamhet kan utvärderas. |
|
14. |
Europaparlamentet påminner kommissionen om att den lovat förelägga parlamentet en rapport om dess utvärderingar i efterhand av enskilda projekt för att ge en allmän överblick av hur effektiv fonden är och vilken verkan den har. |
|
15. |
Europaparlamentet anser att kontrollerna av fondens verksamhet på ort och ställe måste intensifieras och att antalet revisioner 2001 inte var tillräckligt. |
|
16. |
Europaparlamentet förstår till en viss del övergångsproblemen till följd av omorganiseringen av kommissionen och uppdelningen av GD revision. |
|
17. |
Europaparlamentet påminner dock kommissionen om att den nu skall se till att projekten inspekteras mer effektivt, som den lovat. |
|
18. |
Europaparlamentet betonar att noggranna kontroller alltid är nödvändiga för att se till att insynsbestämmelserna följs vid offentlig upphandling. |
|
19. |
Europaparlamentet anser att rapporteringen om fondens verksamhet fortfarande kan förbättras. |
|
20. |
Europaparlamentet upprepar därför sin begäran att kommissionen, när den i framtiden lägger fram sina rapporter, skall ge mer detaljerad information om de finansierade projekten, vad som inom projekten gjorts för att göra dem förenliga med gemenskapens miljölagar, de resurser som använts för att minska flaskhalsarna inom transportsektorn och i vilken utsträckning järnvägsprojekt har lett till att vägtransporterna minskat. |
|
21. |
Europaparlamentet påminner kommissionen om att den skall vidarebefordra till parlamentet en utvärdering av den ekonomiska effekten av stöd från Sammanhållningsfonden, både vad gäller individuella projekt och verksamheten som helhet, inklusive effekten på de minst kvalificerade arbetstagarna. |
|
22. |
Europaparlamentet beklagar än en gång att det i rapporten inte ingår specifika detaljer om de utestående åtagandena inom Sammanhållningsfonden. |
|
23. |
Europaparlamentet anser att insynen kunde förbättras ytterligare om man i rapporten tar med en historisk överblick av fondens verksamhet och om man lägger till en bilaga med fullständig statistik, vilket skulle göra det möjligt att jämföra de olika medlemsstaterna på basis av fullständiga och jämförbara siffror. |
|
24. |
Europaparlamentet kräver därför att kommissionen skall se till att man i framtida årsrapporter respekterar parlamentets krav på fler detaljer, fullständigare statistik och en bättre utvärdering av fondens verksamhet. |
|
25. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Greklands, Spaniens, Irlands och Portugals regeringar. |
P5_TA(2003)0284
Bekämpning av salmonella och andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen ***II
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen (14857/1/2002 — C5-0083/2003 — 2001/0177(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (14857/1/2002 — C5-0083/2003) (1), |
|
— |
med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2001) 452) (3), |
|
— |
med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2002) 684) (4), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 80 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor (A5-0195/2003). |
|
1. |
Europaparlamentet föreslår nedanstående ändringar i den gemensamma ståndpunkten. |
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) EUT C 90, 15.4.2003, s. 25.
(2) P5_TA(2002)0236.
(3) EGT C 304 E, 30.10.2001, s. 260.
(4) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TC2-COD(2001)0177
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 19 juni 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 152.4 b i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och
av följande skäl:
|
(1) |
I förteckningen i bilaga I till fördraget upptas levande djur och livsmedel av animaliskt ursprung. Djurhållning inom lantbruket och utsläppande på marknaden av livsmedel av animaliskt ursprung utgör en viktig inkomstkälla för lantbrukarna. En rationell utveckling av denna sektor kan uppnås med hjälp av veterinära åtgärder i syfte att förbättra folk- och djurhälsa inom gemenskapen. |
|
(2) |
Det är av största vikt att människor skyddas mot sjukdomar och infektioner som direkt eller indirekt kan överföras mellan djur och människor (zoonoser). |
|
(3) |
Zoonoser som kan överföras genom livsmedel kan förorsaka mänskligt lidande och medföra ekonomiska förluster vid livsmedelsproduktion och för livsmedelsindustrin. |
|
(4) |
Zoonoser som överförs via andra källor än livsmedel, t.ex. genom kontakt med vilda djur och sällskapsdjur, är också ett problem. |
|
(5) |
Zoonoser på primärproduktionsnivå måste kontrolleras på tillfredsställande sätt för att målen i denna förordning skall uppnås. När det gäller direkt leverans av små kvantiteter primärprodukter från det livsmedelsföretag som producerar dem till slutkonsumenten eller till lokala affärer är det emellertid lämpligt att skydda folkhälsan genom nationell lagstiftning. I detta fall finns det nära förbindelser mellan producent och konsument. Sådan produktion bör inte utgöra något större bidrag till den genomsnittliga förekomsten av zoonoser i djurpopulationen inom gemenskapen som helhet. De allmänna kraven för provtagning och analys är kanske inte praktiska eller lämpliga för de producenter med ett mycket litet antal djur som finns i regioner med särskilda geografiska begränsningar. |
|
(6) |
I rådets direktiv 92/117/EEG av den 17 december 1992 om skyddsåtgärder mot specifika zoonoser och zoonotiska agenser hos djur och animaliska produkter för att förhindra utbrott av livsmedelsburna infektioner och förgiftningar (4) föreskrivs att ett övervakningssystem för vissa zoonoser skall införas samt att salmonella i vissa fjäderfäbesättningar skall bekämpas. |
|
(7) |
I det direktivet krävdes att medlemsstaterna för kommissionen skulle redovisa de nationella åtgärder som de vidtog för att uppnå direktivets syften och att medlemsstaterna skulle införa program för övervakning av salmonella hos fjäderfä. Detta krav har dock tillfälligt upphört genom rådets direktiv 97/22/EG av den 22 april 1997 (5) om ändring av direktiv 92/117/EEG i avvaktan på den översyn som föreskrivs i artikel 15a i direktiv 92/117/EEG. |
|
(8) |
Många av medlemsstaterna har redan lämnat in sina program för övervakning av salmonella, och dessa har godkänts av kommissionen. Samtliga medlemsstater måste därutöver från och med den 1 januari 1998 uppfylla de minimiåtgärder avseende salmonella som anges i avdelning I i bilaga III till direktiv 92/117/EEG samt införa bestämmelser om vilka åtgärder som skall vidtas för att undvika att ett jordbruksföretag drabbas av salmonella. |
|
(9) |
Dessa minimiåtgärder inriktar sig på övervakning och kontroll av salmonella i avelsbesättningar av Gallus gallus. Enligt direktiv 92/117/EEG skall särskilda åtgärder vidtas för att bekämpa infektionen då serotyper av Salmonella enteritidis eller Salmonella typhimurium påvisas och bekräftas i proven. |
|
(10) |
Bestämmelser om övervakning och bekämpning av vissa zoonoser i djurpopulationer återfinns även i annan gemenskapslagstiftning. Sådana finns särskilt i rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 om djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och svin inom gemenskapen (6) när det gäller bovin tuberkulos och bovin brucellos. I rådets direktiv 91/68/EEG av den 28 januari 1991 om djurhälsovillkor för handeln med får och getter inom gemenskapen (7) behandlas ovin och kaprin brucellos. Denna förordning bör inte leda till onödig dubblering av dessa befintliga bestämmelser. |
|
(11) |
Framtida gemenskapslagstiftning om livsmedelshygien bör emellertid dessutom innehålla bestämmelser om särskilda aspekter av förebyggande, bekämpning och övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen samt särskilda krav för livsmedlens mikrobiologiska kvalitet. |
|
(12) |
Enligt direktiv 92/117/EEG skall data samlas in om förekomsten av zoonoser och zoonotiska smittämnen i foder, djur, livsmedel och hos människor. Även om det system som används för att samla in data inte har harmoniserats och därför inte tillåter jämförelser mellan medlemsstaterna, utgör det en grund för bedömningen av den nuvarande situationen beträffande zoonoser och zoonotiska smittämnen inom gemenskapen. |
|
(13) |
De data som samlats in via systemet visar att vissa zoonotiska smittämnen, nämligen Salmonella spp. och Campylobacter spp., orsakar majoriteten av zoonosfall hos människor. Det verkar som om antalet salmonellafall hos människor är på nedgång, särskilt sådana som orsakats av Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium, vilket visar att gemenskapens bekämpningsåtgärder i detta avseende har varit framgångsrika. Det är dock troligt att många fall aldrig rapporteras och att de data som samlas in därför inte ger en fullständig bild av situationen. |
|
(14) |
Vetenskapliga kommittén för veterinära åtgärder till skydd för människors hälsa ansåg i sitt yttrande om zoonoser av den 12 april 2000 att de åtgärder som vidtagits fram till denna tidpunkt för att bekämpa livsmedelsburna zoonotiska infektioner var otillräckliga. Den ansåg vidare att de epidemiologiska data som samlades in av medlemsstaterna var ofullständiga och inte helt jämförbara. Kommittén rekommenderade därför att övervakningsåtgärderna skulle förbättras och angav samtidigt olika alternativ för riskhantering. |
|
(15) |
Det är följaktligen nödvändigt att förbättra nuvarande bekämpningssystem för vissa zoonotiska smittämnen. Samtidigt kommer bestämmelserna i direktiv 92/117/EEG om ett system för övervakning och insamling av data att ersättas av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG av den ... om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG (8). |
|
(16) |
Bekämpningen bör in princip omfatta hela livsmedelskedjan ”från gård till bord”. |
|
(17) |
Bekämpningen bör i allmänhet regleras genom gemenskapens bestämmelser på områdena foder, djurhälsa och livsmedelshygien. |
|
(18) |
För vissa zoonoser och zoonotiska smittämnen är det dock nödvändigt att fastställa särskilda krav för bekämpningen. |
|
(19) |
Dessa särskilda krav bör grunda sig på de mål som satts upp för att minska förekomsten av zoonoser och zoonotiska smittämnen. |
|
(20) |
Målen bör fastställas för zoonoser och zoonotiska smittämnen i olika djurpopulationer, med särskilt beaktande av deras frekvens och epidemiologiska utveckling i djur- och människopopulationer, foder och livsmedel, deras skadlighet för människor, deras potentiella ekonomiska konsekvenser, vetenskapliga utlåtanden samt förekomsten av lämpliga åtgärder för att minska deras prevalens. Vid behov kan mål också fastställas för andra delar av livsmedelskedjan. |
|
(21) |
För att ovannämnda mål skall kunna uppnås i god tid bör medlemsstaterna införa särskilda kontrollprogram, som bör godkännas av gemenskapen. |
|
(22) |
Huvudansvaret för livsmedelssäkerheten bör ligga på foder- och livsmedelsföretagaren. Medlemsstaterna bör därför främja utvecklingen av kontrollprogram som omfattar hela sektorer. |
|
(23) |
Det är möjligt att medlemsstaterna och foder- och livsmedelsföretagaren vill använda sig av särskilda bekämpningsmetoder i sina kontrollprogram. Vissa metoder kanske dock inte kan godtas, särskilt om de försvårar måluppfyllelsen i allmänhet, interfererar specifikt på nödvändiga testsystem eller skapar potentiella risker för folkhälsan. Lämpliga förfaranden bör därför fastställas, som gör det möjligt för kommissionen att besluta att vissa bekämpningsmetoder inte får användas inom kontrollprogrammen. |
|
(24) |
Det är också möjligt att det finns eller kommer att tas fram bekämpningsmetoder som i sig själva inte omfattas av några gemenskapsbestämmelser om produktgodkännande, men som skulle kunna bidra till att målen för minskad prevalens av vissa zoonoser och zoonotiska smittämnen lättare uppfylls. Det bör därför vara möjligt att godkänna användning av sådana metoder på gemenskapsnivå. |
|
(25) |
Det kommer att vara nödvändigt att se till att återbesättningen av djur görs från flockar eller besättningar som har kontrollerats enligt bestämmelserna i denna förordning. Testresultaten från ett pågående särskilt kontrollprogram bör meddelas den som köper djur. Gemenskapslagstiftningen om handel inom gemenskapen och om import från tredje land, särskilt när det gäller sändningar av levande djur och kläckägg, bör därför kompletteras med särskilda krav. Motsvarande ändringar bör också göras i direktiv 64/432/EEG, rådets direktiv 72/462/EEG av den 12 december 1972 om hälsoproblem och problem som rör veterinärbesiktning vid import från tredje land av nötkreatur, svin och färskt kött (9) och rådets direktiv 90/539/EEG av den 15 oktober 1990 om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen med och för import från tredje land av fjäderfä och kläckningsägg (10). |
|
(26) |
Antagandet av denna förordning bör inte ha några konsekvenser för de tilläggsgarantier som Finland och Sverige fick vid anslutningen till gemenskapen och som har bekräftats av besluten 94/968/EG (11), 95/50/EG (12), 95/160/EG (13), 95/161/EG (14), 95/168/EG (15), 95/409/EG (16), 95/410/EG (17) och 95/411/EG (18). I förordningen bör det anges bestämmelser för ett förfarande som under en övergångsperiod beviljar garantier åt alla medlemsstater som har ett godkänt nationellt kontrollprogram som går utöver gemenskapens minimikrav avseende salmonella. Resultaten från provtagningar på levande djur och kläckägg som saluförs i en sådan medlemsstat bör uppfylla de kriterier som fastställs i kontrollprogrammet på nationell nivå. I framtida gemenskapslagstiftning om hygien för livsmedel av animaliskt ursprung bör det föreskrivas ett liknande förfarande vad avser kött och konsumtionsägg. |
|
(27) |
Tredje länder som exporterar till gemenskapen måste samtidigt som åtgärder tillämpas i gemenskapen genomföra likvärdiga åtgärder för bekämpning av zoonoser. |
|
(28) |
Vad gäller bekämpning av salmonella tyder de flesta föreliggande data på att fjäderfäprodukter utgör en viktig källa till salmonella hos människor. Bekämpningsåtgärder bör därför tillämpas vid denna typ av produktion, vilket betyder att de åtgärder som inleddes under direktiv 92/117/EEG bör utvidgas. För produktion av konsumtionsägg är det av betydelse att särskilda åtgärder fastställs för utsläppande på marknaden av produkter från flockar som vid provtagning inte har befunnits fria från salmonella. För kött från fjäderfä är målet att det kött som släpps ut på marknaden med rimlig säkerhet är fritt från relevant salmonella. Livsmedelsföretagarna behöver en övergångsperiod för att anpassa sig till de planerade åtgärderna, som i sin tur kan utvidgas, bl.a. med hänsyn till den vetenskapliga riskbedömningen. |
|
(29) |
Det är lämpligt att utse nationella referenslaboratorier och referenslaboratorier i gemenskapens regi för att ge råd och stöd i frågor som omfattas av denna förordning. |
|
(30) |
För att säkerställa att denna förordning tillämpas på ett enhetligt sätt, bör det fastställas bestämmelser om genomförandet av kontroller och inspektioner i gemenskapens regi i enlighet med annan gemenskapslagstiftning på detta område. |
|
(31) |
Det bör fastställas ändamålsenliga förfaranden för att ändra vissa bestämmelser i denna förordning till följd av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och för att anta tillämpningsföreskrifter och övergångsbestämmelser. |
|
(32) |
För att kunna ta hänsyn till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen bör ett nära och välfungerande samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna säkerställas inom ramen för den ständiga kommitté som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (19). |
|
(33) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (20). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL 1
INLEDANDE BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte och räckvidd
1. Syftet med denna förordning är att säkerställa att ändamålsenliga och effektiva åtgärder vidtas för att upptäcka och bekämpa salmonella och andra zoonotiska smittämnen vid alla relevanta led inom produktion, bearbetning och distribution — i synnerhet på primärproduktionsnivå — inbegripet i foder, i syfte att minska deras förekomst och de risker de medför för folkhälsan.
2. Förordningen omfattar följande:
|
a) |
Fastställande av mål för att minska prevalensen av vissa zoonoser i djurpopulationer
|
|
b) |
Godkännande av särskilda bekämpningsprogram, som utarbetats av medlemsstaterna och livsmedelsföretag och foderföretag. |
|
c) |
Antagande av särskilda bestämmelser om vissa bekämpningsmetoder som används för att minska prevalensen av zoonoser och zoonotiska smittämnen. |
|
d) |
Antagande av bestämmelser om handeln inom gemenskapen med vissa djur och om import från tredje land av sådana djur och produkter därav. |
3. Denna förordning skall inte tillämpas på primärproduktion
|
a) |
för privat enskilt bruk, eller |
|
b) |
som leder till direkt leverans, från producenten, av små mängder primärprodukter till slutkonsumenten eller till lokala detaljhandelanläggningar som levererar primärprodukter direkt till slutkonsumenten. |
4. Medlemsstaterna skall i nationell lagstiftning fastställa regler för reglering av den verksamhet som avses i punkt 3 b. Sådana nationella regler skall garantera att förordningens mål uppnås.
5. Denna förordning skall inte påverka tillämpningen av mer specifika gemenskapsbestämmelser om djurhälsa, foder, livsmedelshygien, smittsamma sjukdomar hos människan, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, genteknik och transmissibel spongiform encefalopati.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning används följande definitioner:
|
1. |
Definitionerna i förordning (EG) nr 178/2002 skall användas. |
|
2. |
Definitionerna i direktiv 2003/.../EG skall användas. |
|
3. |
Även följande definitioner skall användas:
|
Artikel 3
Behöriga myndigheter
1. Varje medlemsstat skall utse en eller flera behöriga myndigheter för tillämpningen av denna förordning samt underrätta kommissionen om detta. Om en medlemsstat utser fler än en behörig myndighet, skall den
|
a) |
underrätta kommissionen om vilken behörig myndighet som skall fungera som kontaktpunkt för kontakter med kommissionen, och |
|
b) |
se till att de behöriga myndigheterna samarbetar så att det garanteras att kraven i denna förordning genomförs på rätt sätt. |
2. Den eller de behöriga myndigheterna skall särskilt ansvara för följande:
|
a) |
Utarbeta sådana program som föreskrivs i artikel 5.1 och förbereda nödvändiga ändringar av programmen, särskilt mot bakgrund av de data och resultat som erhålls. |
|
b) |
Samla in alla data som är nödvändiga för att utvärdera de använda metoderna samt resultaten från de nationella kontrollprogram som föreskrivs i artikel 5 och varje år överlämna dessa data och resultat till kommissionen, inbegripet resultatet från eventuella undersökningar, med beaktande av de bestämmelser som fastställts i enlighet med artikel 9.1 i direktiv 2003/.../EG. |
|
c) |
Genomföra regelbundna kontroller av livsmedelsföretagen och, vid behov på foderföretagen på plats, för att kontrollera efterlevnaden av denna förordning. |
KAPITEL II
GEMENSKAPENS MÅL
Artikel 4
Gemenskapens mål för att minska prevalensen av zoonoser och zoonotiska smittämnen
1. Gemenskapsmål skall fastställas för att minska prevalensen av de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i första kolumnen i bilaga I inom de djurpopulationer som förtecknas i andra kolumnen i samma bilaga, med beaktande särskilt av följande:
|
a) |
Erfarenheter av gällande nationell lagstiftning. |
|
b) |
Information som överlämnats till kommissionen eller Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet i enlighet med gällande gemenskapskrav, särskilt i samband med de uppgifter som föreskrivs i direktiv 2003/.../EG, särskilt artikel 5 i detta. |
Målen och eventuella ändringar av dessa skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.
2. Målen i punkt 1 skall omfatta åtminstone följande:
|
a) |
Ett tal som anger
|
|
b) |
Den maximala tidsfrist inom vilken målet måste uppnås. |
|
c) |
Definition av de epidemiologiska enheter som avses i a. |
|
d) |
Fastställande av de provtagningsprogram som är nödvändiga för att kontrollera om målet har uppnåtts. |
|
e) |
När det är relevant, definition av de serotyper som är av betydelse för folkhälsan eller av andra undergrupper av zoonoser eller zoonotiska smittämnen som förtecknas i första kolumnen i bilaga I, med beaktande av de allmänna kriterier som förtecknas i punkt 6 c och alla specifika kriterier som anges i bilaga III. |
3. Gemenskapens mål skall första gången fastställas före de relevanta datum som anges i fjärde kolumnen i bilaga I.
|
4. |
|
5. Genom undantag från punkterna 2 e och 4 skall dock under en övergångsperiod följande regler tilllämpas på fjäderfä.
De gemenskapsmål som fastställts för avelsflockar av Gallus gallus under denna övergångsperiod skall omfatta de fem vanligast förekommande serotyperna av salmonella vid salmonella hos människor, vilka skall identifieras på grundval av data som insamlats genom EG:s övervakningssystem. De gemenskapsmål som fastställts för värphöns, broilers och kalkoner under denna övergångsperiod skall omfatta Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium. Vid behov får emellertid dessa mål utsträckas till att omfatta andra serotyper på grundval av resultatet av en analys utförd i enlighet med punkt 4.
Övergångsperioden skall gälla för varje gemenskapsmål för minskning av prevalensen av salmonella hos fjäderfä. Den skall vid varje tillfälle löpa under tre år och börja löpa den dag som anges i femte kolumnen i bilaga I.
|
6. |
|
7. Bilaga III får ändras eller kompletteras i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.
8. Kommissionen skall se över genomförandet av gemenskapsmålen och beakta denna översyn när den föreslår nya mål.
9. De åtgärder som vidtas för att minska förekomsten av de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i bilaga I skall genomföras i enlighet med bestämmelserna i denna förordning och bestämmelser som antas med stöd av denna förordning.
KAPITEL III
KONTROLLPROGRAM
Artikel 5
Nationella kontrollprogram
1. Medlemsstaterna skall för att uppnå de gemenskapsmål som föreskrivs i artikel 4 fastställa nationella kontrollprogram för alla de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i bilaga I. Nationella kontrollprogram skall beakta den geografiska spridningen av olika zoonoser inom varje medlemsstat samt de finansiella konsekvenserna för primärproducenter och livsmedels- och foderföretag till följd av upprättandet av effektiva kontroller.
2. De nationella kontrollprogrammen skall löpa kontinuerligt och omfatta en sammanhängande tidsperiod på minst tre år.
3. De nationella kontrollprogrammen skall
|
a) |
göra det möjligt att påvisa zoonoser och zoonotiska smittämnen enligt de allmänna kraven och minimikraven för provtagning i bilaga II, |
|
b) |
fastställa de skyldigheter som åligger behöriga myndigheter respektive livsmedelsföretagare och foderföretagare, |
|
c) |
ange vilka bekämpningsåtgärder som skall vidtas då zoonoser eller zoonotiska smittämnen har påvisats, särskilt sådana åtgärder som syftar till att skydda människors hälsa, inklusive tillämpning av de särskilda kraven i bilaga II, |
|
d) |
göra det möjligt att utvärdera förbättringar som skett till följd av bestämmelserna i programmen samt att se över dessa program, särskilt mot bakgrund av resultatet som erhållits genom att zoonoser och zoonotiska smittämnen påvisats. |
4. De nationella kontrollprogrammen skall omfatta minst följande led i livsmedelskedjan:
|
a) |
Foderproduktion. |
|
b) |
Primärproduktion av djur. |
|
c) |
Bearbetning och beredning av livsmedel av animaliskt ursprung. |
5. Som en del av de officiella kontroller som fastställs i del A i bilaga II skall nationella kontrollprogram, där så är relevant, innehålla bestämmelser för provtagningsmetoder samt kriterier för att bedöma resultaten av dessa provtagningar, för provtagning av djur och kläckägg som transporteras inom det nationella territoriet.
6. De krav och minimikrav för provtagning som fastställs i bilaga II får ändras, anpassas eller utökas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2, efter det att särskilt kriterierna i artikel 4.6 c har beaktats.
7. Medlemsstaterna skall, inom sex månader efter fastställandet av gemenskapsmålen i artikel 4, lämna in sina nationella kontrollprogram till kommissionen och samtidigt ange vilka åtgärder som skall genomföras.
Artikel 6
Godkännande av de nationella kontrollprogrammen
1. Efter det att en medlemsstat har överlämnat ett nationellt kontrollprogram i enlighet med artikel 5 skall kommissionen ha två månader på sig för att infordra all ytterligare relevant och nödvändig information från medlemsstaten. Medlemsstaten skall tillhandahålla denna kompletterande information inom två månader efter det att en begäran mottagits. Kommissionen skall, inom två månader efter att ha mottagit sådan kompletterande information eller — om den inte begärt någon sådan information — inom sex månader efter det att medlemsstaten överlämnat kontrollprogrammet, fastställa om det är förenligt med de relevanta bestämmelserna, inbegripet särskilt bestämmelserna i denna förordning.
2. När kommissionen har fastställt att ett nationellt kontrollprogram är förenligt med bestämmelserna, eller på begäran av den medlemsstat som lämnat det, skall programmet bedömas utan onödigt dröjsmål, så att det kan godkännas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.
3. Ändringar av ett program som tidigare godkänts i enlighet med punkt 2 får godkännas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2 för att ta hänsyn till ändrade förhållanden i den berörda medlemsstaten, särskilt mot bakgrund av de resultat som avses i artikel 5.3 d.
Artikel 7
Livsmedels- och foderföretagares kontrollprogram
1. Livsmedels- och foderföretag, eller organisationer som företräder sådana, får införa kontrollprogram som i möjligaste mån skall omfatta alla led i produktionen, bearbetningen och distributionen.
2. Om livsmedels- och foderföretagare, eller organisationer som företräder dessa, vill att deras kontrollprogram skall ingå i ett nationellt kontrollprogram, skall de lämna in sina kontrollprogram samt alla eventuella ändringar av dessa för godkännande till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där de verkar. Om den berörda verksamheten bedrivs i olika medlemsstater, skall programmen godkännas separat för varje medlemsstat.
3. Den behöriga myndigheten får godkänna de kontrollprogram som lämnas in i enlighet med punkt 2 endast om den bedömer att kontrollprogrammen uppfyller de relevanta kraven i bilaga II och målen i det berörda nationella kontrollprogrammet.
4. Medlemsstaterna skall föra uppdaterade förteckningar över godkända kontrollprogram som leds av livsmedels- och foderföretagare eller av organisationer som företräder dessa. Dessa förteckningar skall på begäran ställas till kommissionens förfogande.
5. Livsmedels- och foderföretagare eller organisationer som företräder dessa skall regelbundet informera de behöriga myndigheterna om resultaten av kontrollprogrammen.
KAPITEL IV
BEKÄMPNINGSMETODER
Artikel 8
Särskilda bekämpningsmetoder
1. På initiativ av kommissionen eller på begäran av en medlemsstat får i enlighet med förfarandet i artikel 14.2
|
a) |
beslut fattas om att särskilda bekämpningsmetoder får eller skall tillämpas för att minska prevalansen av zoonoser och zoonotiska smittämnen vid primärproduktion av djur eller i andra led i näringskedjan, |
|
b) |
bestämmelser införas rörande villkor för användning av de metoder som avses i a, |
|
c) |
närmare bestämmelser införas om nödvändiga dokument och förfaranden samt minimikrav för de metoder som avses i led a, |
|
d) |
beslut fattas om att vissa särskilda bekämpningsmetoder inte får användas inom kontrollprogrammen. |
2. Bestämmelserna i punkt 1 led a-c skall inte tillämpas på metoder som innebär att ämnen eller tekniker som omfattas av gemenskapens lagstiftning om foder, livsmedelstillsatser och veterinärmedicinska läkemedel används.
KAPITEL V
HANDEL
Artikel 9
Handel inom gemenskapen
1. Från och med de datum som anges i kolumn 5 i bilaga I skall ursprungsflockar eller ursprungsbesättningar av de arter som förtecknas i kolumn 2 testas med avseende på de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i kolumn 1, innan några levande djur eller kläckägg får sändas iväg från det ursprungliga livsmedelsföretaget. Datum för testet och testresultatet skall anges i de relevanta hälsointyg som föreskrivs i gemenskapslagstiftningen.
2. Den medlemsstat som är mottagare av en sändning får, i enlighet med förfarandet i artikel 14.2, under en övergångsperiod bemyndigas att kräva att resultaten av de test som avses i de relevanta hälsointygen för sändningar av de djur och kläckägg som omfattas av testning i avsändningsmedlemsstaten uppfyller samma kriterier för salmonella som i enlighet med artikel 5.5 fastställts i den mottagande medlemsstatens godkända nationella program för sändningar inom den mottagande medlemsstaten.
Bemyndigandet får återkallas i enlighet med samma förfarande.
3. De särskilda åtgärder avseende salmonella som gällde för levande djur vid transport till Sverige och Finland före ikraftträdandet av denna förordning, skall fortsätta att gälla som om de hade fastställts i enlighet med punkt 2.
4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5.6 får särskilda bestämmelser beträffande medlemsstaternas fastställande av de kriterier som avses i artikel 5.5 och i punkt 2 ovan, fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.
Artikel 10
Import från tredje land
1. Från och med de datum som anges i kolumn 5 i bilaga I skall ett tredje land -- för att såvitt avser berörda arter eller kategorier få upptas på eller kvarstå i de i gemenskapslagstifningen föreskrivna förteckningarna över tredje länder från vilka medlemsstaterna får importera de djur eller kläckägg som omfattas av denna förordning -- lämna in ett program till kommissionen som är likvärdigt med de program som avses i artikel 5 och få det godkänt i enlighet med den artikeln. I programmet skall det finnas data om vilka garantier som landet kan ge i fråga om inspektioner och kontroller för att påvisa zoonoser och zoonotiska smittämnen. Dessa garantier skall åtminstone vara likvärdiga med de garantier som föreskrivs i denna förordning. Kommissionens kontor för livsmedels- och veterinärfrågor skall på nära håll delta i övervakningen av att likvärdiga kontrollprogram finns i tredje land.
2. Dessa program skall godkännas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2, under förutsättning att det objektivt kan visas att de åtgärder som beskrivs i programmet är likvärdiga med de krav som gäller enligt gemenskapens bestämmelser. Alternativa garantier till dem som föreskrivs i denna förordning kan tillåtas enligt samma förfarande, under förutsättning att de inte är gynnsammare än de som tillämpas på handeln inom gemenskapen.
3. För de tredje länder med vilka ett regelbundet handelsutbyte har upprättats skall bestämmelserna i artikel 5.7 och artikel 6.1 om tidsfrister för inlämnande och godkännande av program tillämpas. För de tredje länder som håller på att upprätta eller återuppta ett handelsutbyte skall tidsfristerna i artikel 6 tilllämpas.
4. Ursprungsflockar och ursprungsbesättningar av de arter som förtecknas i andra kolumnen i bilaga I skall testas, innan några levande djur eller kläckägg får sändas iväg från det ursprungliga livsmedelsföretaget. Flockar och besättningar skall testas med avseende på de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i första kolumnen i bilaga I, eller om det behövs för att uppnå målet med likvärdiga garantier enligt punkt 1, sådana zoonoser och zoonotiska smittämnen som specificeras i enlighet med förfarandet i artikel 14.2. Datum för testet och testresultatet skall anges i importcertifikaten, och förlagorna för dessa enligt gemenskapslagstiftningen skall ändras i enlighet därmed.
5. Den medlemsstat som är slutlig mottagare får bemyndigas att, i enlighet med förfarandet i artikel 14.2, under en övergångsperiod kräva att resultaten från de test som avses i punkt 4 uppfyller samma villkor som i enlighet med artikel 5.5 fastställs i den medlemsstatens nationella program. Bemyndigandet får återkallas och särskilda bestämmelser beträffande sådana villkor får fastställas, i enlighet med förfarandet i artikel 14.2, utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 5.6.
6. För att ett tredje land såvitt avser berörda kategorier av produkter skall få upptas på eller kvarstå i de i gemenskapslagstiftningen föreskrivna förteckningarna över tredje länder från vilka medlemsstaterna får importera de produkter som omfattas av denna förordning, skall landet i fråga lämna garantier till kommissionen som är likvärdiga med dem som föreskrivs i denna förordning.
KAPITEL VI
LABORATORIER
Artikel 11
Referenslaboratorier
1. Referenslaboratorier för gemenskapen för analys och testning avseende de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i kolumn 1 i bilaga I skall utses i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.
2. Ansvarsområden och uppgifter för gemenskapens referenslaboratorier, särskilt när det gäller samordningen av deras verksamhet med de nationella referenslaboratoriernas verksamhet, skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.
3. Medlemsstaterna skall utse nationella referenslaboratorier för analys och testning avseende de zoonoser och zoonotiska smittämnen som anges i kolumn 1 i bilaga I. Namn och adress för dessa laboratorier skall meddelas kommissionen.
4. Vissa ansvarsområden och uppgifter för de nationella referenslaboratorierna, särskilt när det gäller samordningen av deras verksamhet med verksamheten vid medlemsstaternas laboratorier som utses i enlighet med artikel 12.1, led a, får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.
Artikel 12
Godkännande av laboratorier, kvalitetskrav och godkända testmetoder
1. De laboratorier som deltar i de kontrollprogram som avses i artiklarna 5 och 7 för att analysera de prover som skall testas med avseende på de zoonoser och zoonotiska smittämnen som avses i kolumn 1 i bilaga I, skall
|
a) |
utses av den behöriga myndigheten, och |
|
b) |
använda sig av kvalitetssäkringssystem som uppfyller kraven i gällande EN/ISO-standard senast inom 24 månader efter det att denna förordning trätt i kraft eller inom 24 månader efter det att nya zoonoser och zoonotiska smittämnen lagts till i kolumn 1 i bilaga I. |
2. Laboratorierna skall regelbundet delta i testningssamarbete som organiseras eller samordnas av det nationella referenslaboratoriet.
3. Test som avser de zoonoser och zoonotiska smittämnen som anges i kolumn 1 i bilaga I skall utföras med de metoder och protokoll som rekommenderats av internationella standardiseringsorgan som referensmetoder.
Alternativa metoder får användas, om de har validerats i enlighet med internationellt erkända bestämmelser och ger likvärdiga resultat som de som uppnås genom referensmetoden.
Vid behov får andra testmetoder godkännas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.
KAPITEL VII
GENOMFÖRANDE
Artikel 13
Genomförande- och övergångsbestämmelser
Lämpliga övergångs- eller genomförandebestämmelser, inbegripet de nödvändiga ändringarna i hälsointygen, får antas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.
Artikel 14
Kommittéförfarande
1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, som inrättats genom förordning (EG) nr 178/2002.
2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i rådets beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.
3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
Artikel 15
Samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet
Kommissionen skall samråda med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet i alla frågor som omfattas av denna förordnings räckvidd och som skulle kunna ha en avgörande inverkan på folkhälsan, framför allt innan den föreslår gemenskapsmål enligt artikel 4 eller specifika bekämpningsmetoder enligt artikel 8.
Artikel 16
Rapport om finansiella arrangemang
1. Kommissionen skall inom tre år efter det att denna förordning har trätt i kraft överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet.
2. I denna rapport skall följande diskuteras:
|
a) |
Befintliga arrangemang, på gemenskapsnivå och nationell nivå, för att finansiera åtgärder som vidtagits för att bekämpa zoonoser och zoonotiska smittämnen. |
|
b) |
Den inverkan dessa arrangemang har på dessa åtgärders effektivitet. |
3. Kommissionen skall vid behov låta sin rapport åtföljas av relevanta förslag.
4. Medlemsstaterna skall på begäran lämna kommissionen all nödvändig hjälp för att den skall kunna sammanställa sin rapport.
KAPITEL VIII
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 17
Gemenskapskontroller
1. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av bestämmelserna i denna förordning, av bestämmelser som antas med stöd av denna samt av alla slag av skyddsåtgärder, skall experter från kommissionen utföra kontroller på plats, i samarbete med de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. En medlemsstat på vars territorium kontroller görs skall lämna experterna all nödvändig hjälp för att de skall kunna utföra sina åligganden. Kommissionen skall informera den behöriga myndigheten om kontrollresultaten.
2. Regler för genomförandet av denna artikel, särskilt de som gäller förfarandet för samarbete med de nationella behöriga myndigheterna, skall fastställas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 14.2.
Artikel 18
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Den skall börja tillämpas sex månader efter det att den har trätt i kraft.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i ..., den ...
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) EGT C 304 E, 30.10.2001, s. 260.
(2) EGT C 94, 18.4.2002, s. 18.
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 15 maj 2002 (ännu inte offentliggjort i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 20 februari 2003(EUT C 90 E, 15.4.2003, s. 25) samt Europaparlamentets ståndpunkt av den 19 juni 2003.
(4) EGT L 62, 15.3.1993, s. 38. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).
(5) EGT L 113, 30.4.1997, s. 9.
(6) EGT 121, 29.7.1964, s. 1977. Direktivet senast ändrat genom kommissionens förordning (EG) nr 1226/2002 (EGT L 179, 9.7.2002, s. 13).
(7) EGT L 46, 19.2.1991, s. 19. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003.
(8) EUT L ...
(9) EGT L 302, 31.12.1972, s. 28. Direktivet senast ändrat genom kommissionens förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36).
(10) EGT L 303, 31.10.1990, s. 6. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003.
(11) EGT L 371, 31.12.1994, s. 36.
(12) EGT L 53, 9.3.1995, s. 31.
(13) EGT L 105, 9.5.1995, s. 40. Beslutet senast ändrat genom kommissionens beslut 97/278/EG (EGT L 110, 26.4.1997, s. 77).
(14) EGT L 105, 9.5.1995, s. 44. Beslutet senast ändrat genom beslut 97/278/EG.
(15) EGT L 109, 16.5.1995, s. 44. Beslutet senast ändrat genom beslut 97/278/EG.
(16) EGT L 243, 11.10.1995, s. 21. Beslutet ändrat genom rådets beslut 98/227/EG (EGT L 87, 21.3.1998, s. 14).
(17) EGT L 243, 11.10.1995, s. 25. Beslutet ändrat genom beslut 98/227/EG.
(18) EGT L 243, 11.10.1995, s. 29. Beslutet ändrat genom beslut 98/227/EG.
(19) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.
(20) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
BILAGA I
ZOONOSER OCH ZOONOTISKA SMITTÄMNEN FÖR VILKA GEMENSKAPEN ENLIGT ARTIKEL 4 SKALL FASTSTÄLLA MÅL FÖR MINSKNING AV PREVALENS
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|
Zoonos eller zoonotiskt smittämne |
Djurpopulation |
Led i livsmedelskedjan |
Datum då mål måste fastställas (1) |
Datum då testning måste äga rum |
|
Alla serotyper av salmonella av betydelse för folkhälsan |
Avelsflockar av Gallus gallus |
Primär-produktion |
12 månader efter det datum då förordningen träder i kraft |
18 månader efter det datum det hänvisas till i kolumn 4 |
|
Alla serotyper av salmonella av betydelse för folkhälsan |
Värphöns |
Primär-produktion |
24 månader efter det datum då förordningen träder i kraft |
18 månader efter det datum det hänvisas till i kolumn 4 |
|
Alla serotyper av salmonella av betydelse för folkhälsan |
Slaktkycklingar |
Primär-produktion |
36 månader efter det datum då förordningen träder i kraft |
18 månader efter det datum det hänvisas till i kolumn 4 |
|
Alla serotyper av salmonella av betydelse för folkhälsan |
Kalkoner |
Primär-produktion |
48 månader efter det datum då förordningen träder i kraft |
18 månader efter det datum det hänvisas till i kolumn 4 |
|
Alla serotyper av salmonella av betydelse för folkhälsan |
Besättningar av slaktsvin |
Primär-produktion |
48 månader efter det datum då förordningen träder i kraft |
18 månader efter det datum det hänvisas till i kolumn 4 |
|
Alla serotyper av salmonella av betydelse för folkhälsan |
Besättningar av avelssvin |
Primär-produktion |
60 månader efter det datum då förordningen träder i kraft |
18 månader efter det datum det hänvisas till i kolumn 4 |
(1) Dessa datum förutsätter att jämförbara data om prevalens kommer att vara tillgängliga minst 6 månader innan målet skall fastställas. Om sådana data inte skulle vara tillgängliga, kommer följaktligen det datum då målet skall fastställas att flyttas fram.
BILAGA II
BEKÄMPNING AV DE ZOONOSER OCH ZOONOTISKA SMITTÄMNEN SOM FÖRTECKNAS I BILAGA I
A. Allmänna krav för de nationella kontrollprogrammen
Programmen måste vara utformade med hänsyn till vilken typ av zoonos och/eller zoonotiskt smittämne det rör sig om samt till den speciella situationen i medlemsstaten. Programmet måste
|
a) |
klargöra programmets syfte med beaktande av hur allvarlig zoonosen eller det zoonotiska smittämnet i fråga är, |
|
b) |
uppfylla de minimala provtagningskrav som föreskrivs i del B, |
|
c) |
i erforderliga fall uppfylla de specifika krav som föreskrivs i delarna C-E, och |
|
d) |
innehålla följande punkter:
|
B. Minimikrav för provtagning
1. Efter godkännandet av det relevanta kontrollprogram som avses i artikel 5 skall livsmedelsföretagen låta ta prov, som sedan skall analyseras för att testa avseende de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i kolumn 1 i bilaga I med iakttagande av de minimala provtagningskrav som anges nedan.
|
1 |
2 |
3 |
|
Zoonos eller zoonotiskt smittämne |
Djurpopulation |
Produktionsled som provtagningen minst skall omfatta |
|
Alla serotyper av salmonella av betydelse för folkhälsan |
Avelsflockar av Gallus gallus: |
|
|
— Ungdjur |
— Dagsgamla kycklingar |
|
|
— 4 veckor gamla fåglar |
||
|
||
|
— Vuxna avelsdjur |
Varannan vecka under värpperioden |
|
|
Alla serotyper av salmonella av betydelse för folkhälsan |
Värphöns: |
|
|
— Ungdjur |
— Dagsgamla kycklingar |
|
|
||
|
— Värphöns |
Var 15:e vecka under värpperioden |
|
|
Alla serotyper av salmonella av betydelse för folkhälsan |
Slaktkycklingar |
Fåglar som lämnar anläggningen för att slaktas (1) |
|
Alla serotyper av salmonella av betydelse för folkhälsan |
Kalkoner |
Fåglar som lämnar anläggningen för att slaktas (1) |
|
Alla serotyper av salmonella av betydelse för folkhälsan |
Besättningar av: |
|
|
— avelssvin |
Djur som lämnar anläggningen för att slaktas eller slaktkroppar i slakteriet |
|
|
— slaktsvin |
Djur som lämnar anläggningen för att slaktas eller slaktkroppar i slakteriet |
2. De krav som anges i punkt 1 får inte åsidosätta kraven i gemenskapslagstiftningen om besiktning före slakt.
3. Analysresultaten måste journalföras tillsammans med följande data:
|
a) |
Datum och plats för provtagning. |
|
b) |
Flockens eller besättningens identitet. |
4. Immunologiska test får inte utföras om djuren har vaccinerats, såvida det inte är fastställt att vaccinet inte påverkar den testmetod som används.
C. Särskilda krav för avelsflockar av gallus gallus
1. De åtgärder som föreskrivs i punkterna 3-5 måste vidtas så snart en provanalys enligt del B visar att Salmonella enteritidis eller Salmonella typhimurium förekommer i en avelsflock av Gallus gallus, under de omständigheter som avses i punkt 2.
|
a) |
Om den behöriga myndigheten har godkänt den analysmetod som använts för prover som tagits enligt del B, kan den kräva att de åtgärder som föreskrivs i punkterna 3-5vidtas när en analys påvisar förekomst av Salmonella enteritidis eller Salmonella typhimurium. |
|
b) |
I annat fall måste de åtgärder som föreskrivs i punkterna 3-5 vidtas, så snart den behöriga myndigheten bekräftar en misstanke om förekomst av Salmonella enteritidis eller Salmonella typhimurium efter en analys av prover som utförts i enlighet med del B. |
3. Oruvade ägg från flocken skall destrueras.
Sådana ägg får dock användas som livsmedel, om de är behandlade på ett sätt som garanterar eliminering av Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium enligt gemenskapslagstiftningen om livsmedelshygien.
4. Samtliga fåglar i flocken — inklusive dagsgamla kycklingar — skall slaktas eller destrueras för att så långt som möjligt minska risken för spridning av salmonella. Slakt skall ske enligt gemenskapslagstiftningen om livsmedelshygien. Produkter från sådana fåglar får släppas ut på marknaden som livsmedel i enlighet med gemenskapslagstiftningen om livsmedelshygien och del E, när den blir tillämplig. Om sådana produkter inte är avsedda att användas som livsmedel, måste de användas eller bortskaffas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (2).
5. Om det på ett kläckeri finns kläckägg från flockar med förekomst av Salmonella enteritidis eller Salmonella typhimurium, skall dessa destrueras eller behandlas enligt förordning (EG) nr 1774/2002.
D. Särskilda krav för flockar av värphöns
1. Med verkan från och med den ... (3) får ägg inte användas för direkt konsumtion (konsumtionsägg), såvida inte de kommer från kommersiella flockar av värphöns som omfattas av ett nationellt program enligt artikel 5 och inte är föremål för officiella restriktioner.
2. Ägg från flockar av okänd hälsostatus som misstänks vara infekterade eller härstamma från infekterade flockar får användas som livsmedel endast om de är behandlade på ett sätt som garanterar eliminering av Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium enligt gemenskapslagstiftningen om livsmedelshygien.
3. När fåglar från en infekterad flock skall slaktas eller destrueras, måste åtgärder vidtas för att så långt som möjligt minska risken för spridning av zoonoser. Slakt skall ske enligt gemenskapslagstiftningen om livsmedelshygien. Produkter från sådana fåglar får släppas ut på marknaden som livsmedel i enlighet med gemenskapslagstiftningen om livsmedelshygien samt del E, när denna blir tillämplig. Om sådana produkter inte är avsedda att användas som livsmedel, måste de användas eller bortskaffas i enlighet med förordning (EG) nr 1774/2002.
E. Särskilda krav för färskt kött
1. Med verkan från och med den ... (4) får färskt fjäderfäkött från de djur som förtecknas i bilaga I inte släppas ut på marknaden för konsumtion, såvida inte de uppfyller följande kriterium:
Salmonella: ingen i 25 gram
2. Före den ... (5) kommer detaljerade regler att fastställas för detta kriterium i enlighet med de förfaranden som avses i artikel 14.2. I dessa kommer särskilt att anges program för provtagning och analysmetoder.
3. Det kriterium som fastställs i punkt 1 gäller dock inte färskt fjäderfäkött som är avsett för industriell värmebehandling eller annan behandling för att eliminera salmonella i enlighet med gemenskapslagstiftningen om livsmedelshygien.
(1) Resultaten av provanalysen måste vara kända innan djuren lämnar anläggningen för att slaktas.
(2) EGT L 273, 10.10.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 808/2003 (EUT L 117, 13.5.2003, s. 1).
(3) 72 månader efter det att denna förordning trätt i kraft.
(4) 84 månader efter det att denna förordning trätt i kraft.
(5) 72 månader efter det att denna förordning trätt i kraft.
BILAGA III
SÄRSKILDA KRITERIER FÖR FASTSTÄLLANDE AV SALMONELLASEROTYPER AV BETYDELSE FÖR FOLKHÄLSAN
Vid fastställande av de serotyper av salmonella av betydelse för folkhälsan som skall omfattas av gemenskapens mål måste följande kriterier beaktas:
|
1. |
De mest frekventa salmonellaserotyperna vid salmonella hos människor på grundval av data som samlats in genom EG:s övervakningssystem. |
|
2. |
Infektionsväg (dvs. förekomst av serotypen hos relevanta djurpopulationer och i foder ). |
|
3. |
Om någon viss serotyp visar förmågan att under senare tid snabbt kunna sprida sig och förorsaka sjukdom hos människor och djur. |
|
4. |
Om någon viss serotyp visar ökad virulens, t.ex. vad gäller invasivitet eller resistens mot behandlingar mot infektioner hos människor. |
P5_TA(2003)0285
Allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår ***II
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (14054/1/2002 — C5-0085/2003 — 2001/0257(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (14054/1/2002 — C5-0085/2003) (1), |
|
— |
med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2001) 624) (3), |
|
— |
med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2002) 540) (4), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 80 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor (A5-0198/2003). |
|
1. |
Europaparlamentet föreslår nedanstående ändringar i den gemensamma ståndpunkten. |
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) EUT C 102 E, 29.4.2003, s. 1.
(2) P5_TA(2002)0355.
P5_TC2-COD(2001)0257
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 19 juni 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG om ändring av rådets direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och
av följande skäl:
|
(1) |
Direktiv 96/82/EG (4) har till syfte att förebygga allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och att begränsa följderna av dem för människor och miljö, så att höga skyddsnivåer kan upprätthållas på ett konsekvent och effektivt sätt i hela gemenskapen. |
|
(2) |
Mot bakgrund av industriolyckor på senare tid samt studier som kommissionen på begäran av rådet utfört om cancerframkallande och miljöfarliga ämnen bör tillämpningsområdet för direktiv 96/82/EG utvidgas. |
|
(3) |
Cyanidutsläppet som förorenade Donau till följd av olyckan i Baia Mare i Rumänien i januari 2000 visade att viss lagrings- och bearbetningsverksamhet i samband med gruvdrift kan få mycket allvarliga följder. I kommissionens meddelanden om säker gruvdrift: en uppföljning av den senaste tidens gruvolyckor (5) respektive om Europeiska gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram ”Miljö 2010: Vår framtid — vårt val” — Sjätte miljöhandlingsprogrammet (6) belyses därför behovet av att utvidga tillämpningsområdet för direktiv 96/82/EG. I sin resolution av den 5 juli 2001 om kommissionens meddelande om säker gruvdrift: en uppföljning av den senaste tidens gruvolyckor (7) välkomnade Europaparlamentet också utvidgningen av det direktivets tillämpningsområde till att omfatta risker förknippade med lagrings- och bearbetningsverksamhet i samband med gruvdrift. |
|
(4) |
Olyckan med fyrverkeripjäser i Enschede i Nederländerna i maj 2000 visade på de allvarliga olycksriskerna med lagring och tillverkning av pyrotekniska och explosiva ämnen. Definitionen av sådana ämnen i direktiv 96/82/EG bör därför förtydligas och förenklas. |
|
(5) |
Explosionen i en fabrik som tillverkade gödselmedel i Toulouse i september 2001 har tydliggjort olycksrisken i samband med lagring av ammoniumnitrat och gödselmedel baserade på ammoniumnitrat, särskilt material som inte godkänts under tillverkningsprocessen eller material som återsänts till tillverkaren (”off-specs”). De befintliga kategorierna av ammoniumnitrat och gödselmedel baserade på ammoniumnitrat i direktiv 96/82 EG bör därför ses över så att de kommer att omfatta ”off-specs'-material.” |
|
(6) |
Direktiv 96/82/EG bör inte tillämpas på anläggningar för slutanvändare där ammoniumnitrat eller gödselmedel baserade på ammoniumnitrat, som vid leverans överensstämde med normerna i det direktivet men som senare brutits ned eller förorenats, förekommer tillfälligt innan de förs bort för vidare bearbetning eller destruktion. |
|
(7) |
Studier som kommissionen gjort i nära samarbete med medlemsstaterna talar för att listan med cancerframkallande ämnen bör utökas och förses med lämpliga tröskelvärden och att tröskelvärdena för miljöfarliga ämnen i direktiv 96/82/EG bör sänkas avsevärt. |
|
(8) |
När det gäller verksamheter som hädanefter kommer att omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 96/82/EG har det visat sig nödvändigt att införa minimiperioder för anmälan samt upprättande av säkerhetspolicy för att förhindra allvarliga olyckshändelser, av säkerhetsrapportering och av planer för räddningsinsatser. |
|
(9) |
Erfarenheter och kunskaper hos den berörda personalen vid verksamheten kan vara till stor hjälp vid upprättandet av planer för räddningsinsatser, och alla anställda vid en verksamhet samt personer som kan antas bli berörda bör få ändamålsenlig information om säkerhetsåtgärder och säkerhetsinsatser. |
|
(10) |
Antagandet av rådets beslut 2001/792/EG, Euratom av den 23 oktober 2001 om inrättande av en gemenskapsmekanism för att underlätta ett förstärkt samarbete vid biståndsinsatser inom räddningstjänsten (8) understryker behovet av att underlätta ett förstärkt samarbete när det gäller operativa räddningsinsatser. |
|
(11) |
För att underlätta fysisk planering är det lämpligt att utarbeta riktlinjer för en databas som skall användas för att bedöma huruvida de verksamheter som omfattas av direktiv 96/82/EG är förenliga med sådana områden som anges i artikel 12.1 i det direktivet. |
|
(12) |
Medlemsstaterna bör ha skyldighet att förse kommissionen med minimiuppgifter om de verksamheter som omfattas av direktiv 96/82/EG. |
|
(13) |
Det är lämpligt att samtidigt förtydliga vissa delar av direktiv 96/82/EG. |
|
(14) |
Bestämmelserna i detta direktiv har varit föremål för ett offentligt samråd med berörda parter. |
|
(15) |
Direktiv 96/82/EG bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Direktiv 96/82/EG ändras på följande sätt:
|
1. |
Artikel 4:
|
|
2. |
Artikel 6:
|
|
3. |
I artikel 7 skall följande punkt införas: ”1a. För verksamheter som hädanefter kommer att omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv skall det dokument som avses i punkt 1 utarbetas utan dröjsmål, dock allra senast inom tre månader efter det datum då detta direktiv blir tillämpligt på den berörda verksamheten, i enlighet med artikel 2.1 första stycket.” |
|
4. |
Artikel 8.2 b skall ersättas med följande:
|
|
5. |
Artikel 9:
|
|
6. |
Artikel 11
|
|
7. |
Artikel 12:
|
|
8. |
Artikel 13:
|
|
9. |
I artikel 19 skall följande punkt läggas till: ”1a. För verksamheter som omfattas av detta direktiv skall medlemsstaterna lämna åtminstone följande uppgifter till kommissionen:
Kommissionen skall upprätta och uppdatera en databas med den information som lämnas av medlemsstaterna. Tillträde till databasen skall vara förbehållet personer som har fått tillstånd av kommissionen eller de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.” |
|
10. |
Bilaga I skall ändras i enlighet med bilagan. |
|
11. |
Bilaga III:
|
|
12. |
I bilaga V skall följande punkt föras in efter punkt 10: ”10a. En karta över de områden som kan komma att påverkas av en allvarlig olyckshändelse som inträffar i verksamheten. ” |
Artikel 2
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den ... (10). De skall genast underrätta kommissionen om detta.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 3
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 4
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i ..., den ...
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) EGT C 75 E, 26.3.2002, s. 357 och EUT C 20 E, 28.1.2003, s 255.
(2) EGT C 149, 21.6.2002, s. 13.
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 3 juli 2002 (ännu ej offentliggjord i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 20 februari 2003 (EUT C 102 E, 29.4.2003, s. 1) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 19 juni 2003 (ännu ej offentliggjord i EUT).
(4) EGT L 10, 14.1.1997, s. 13.
(5) KOM(2000) 664.
(6) KOM(2001) 31.
(7) EGT C 65 E, 14.3.2002, s. 382.
(8) EGT L 297, 15.11.2001, s. 7.
(9) Tre år efter det att detta direktiv trätt i kraft.”
(10) 18 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
BILAGA
Bilaga I till direktiv 96/82/EG skall ändras på följande sätt:
|
1. |
I inledningen skall följande punkter läggas till:
|
|
2. |
I tabellen i DEL 1
|
|
3. |
I DEL 2
|
P5_TA(2003)0286
Fodertillsatser ***II
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om fodertillsatser (15776/2/2002 — C5-0132/2003 — 2002/0073(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (15776/2/2002 — C5-0132/2003) (1), |
|
— |
med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen (2) av ärendet, en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 153) (3), |
|
— |
med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2002) 771) (4), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 80 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A5-0176/2003). |
|
1. |
Europaparlamentet föreslår nedanstående ändringar i den gemensamma ståndpunkten. |
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) EUT C 113 E, 13.5.2003, s. 1.
(2) P5_TA(2002)0560.
(3) EGT C 203 E, 27.8.2002, s. 10.
(4) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TC2-COD(2002)0073
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 19 juni 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2003 om fodertillsatser
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 37 och 152.4 b i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och
av följande skäl:
|
(1) |
Animalieproduktionen intar en mycket viktig ställning i gemenskapens jordbruk. Användningen av säkra djurfoder av god kvalitet är i hög grad en förutsättning för tillfredsställande resultat. |
|
(2) |
Den fria rörligheten för säkra och hälsosamma livsmedel och foder är en nödvändig del av den inre marknaden och bidrar i hög grad till medborgarnas hälsa och välbefinnande samt till deras sociala och ekonomiska intressen. |
|
(3) |
Vid genomförandet av gemenskapens politik bör människors liv och hälsa garanteras en hög skyddsnivå. |
|
(4) |
För att skydda människors och djurs hälsa och miljön bör fodertillsatser genomgå en säkerhetsbedömning i enlighet med ett gemenskapsförfarande innan de släpps ut på marknaden, används eller bearbetas i gemenskapen. Eftersom foder för sällskapsdjur inte utgör någon del av livsmedelskedjan och inte har någon miljöpåverkan på åkermark är det lämpligt med särskilda bestämmelser för tillsatser i foder för sällskapsdjur. |
|
(5) |
Det är en princip i gemenskapens livsmedelslagstiftning, inskriven i artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (4) , att livsmedel och foder som importeras för för att släppas ut på marknaden i gemenskapen skall uppfylla relevanta krav i gemenskapslagstiftningen eller villkor som gemenskapen anser vara likvärdiga. Därför är det nödvändigt att import av tillsatser avsedda för användning i foder underställs krav som är likvärdiga de kraven som gäller för tillsatser som produceras i gemenskapen. |
|
(6) |
Gemenskapens åtgärder när det gäller människors och djurs hälsa och miljön bör grunda sig på försiktighetsprincipen. |
|
(7) |
Enligt artikel 153 i fördraget skall gemenskapen bidra till att främja konsumenternas rätt till information. |
|
(8) |
Tillämpningen av rådets direktiv 70/524/EEG av den 23 november 1970 om fodertillsatser (5) har visat att det är nödvändigt att se över alla bestämmelser som rör tillsatser för att ta hänsyn till behovet att säkerställa en högre skyddsnivå för djurs och människors hälsa samt för miljön. Det är också nödvändigt att beakta att tekniska framsteg och vetenskaplig utveckling har gett upphov till nya typer av tillsatser, t.ex. sådana som används vid ensilering eller i vatten. |
|
(9) |
Denna förordning bör också omfatta blandningar av tillsatser som säljs till slutanvändaren, och saluföring och användning av dessa blandningar bör uppfylla de villkor som anges i godkännandet av varje enskild tillsats. |
|
(10) |
Förblandningar bör inte betraktas som preparat som omfattas av definitionen av tillsatser. |
|
(11) |
Den grundläggande principen på detta område bör vara att endast tillsatser som har godkänts enligt förfarandet i denna förordning får släppas ut på marknaden, användas eller bearbetas i foder, på de villkor som fastställts i godkännandet. |
|
(12) |
Fodertillsatserna bör indelas i olika kategorier för att underlätta bedömningsförfarandet för godkännande. Aminosyror, deras salter och analoger, samt urinämne och derivat därav, som för närvarande omfattas av rådets direktiv 82/471/EEG av den 30 juni 1982 om vissa produkter som används i djurfoder (6), bör inkluderas som en kategori av fodertillsatser och därför omfattas av denna förordning i stället för av ovannämnda direktiv. |
|
(13) |
I tillämpningsföreskrifterna om ansökningar om godkännande av fodertillsatser bör de skilda kraven vid dokumentation av livsmedelsproducerande djur och av andra djur beaktas. |
|
(14) |
För att garantera en harmoniserad vetenskaplig bedömning av fodertillsatser bör sådana bedömningar göras av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, som inrättades genom förordning (EG) nr 178/2002. Ansökningar bör åtföljas av restmängdsstudier för att det skall gå att bedöma om högsta tilllåtna restmängder (MRL) skall fastställas. |
|
(15) |
Kommissionen bör upprätta riktlinjer för godkännandet av fodertillsatser i samarbete med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. Vid upprättandet av dessa riktlinjer bör man uppmärksamma möjligheten att extrapolera resultaten från studier som utförts på större arter till mindre arter. |
|
(16) |
Det är också nödvändigt med ett förenklat godkännandeförfarande för sådana tillsatser som framgångsrikt har genomgått godkännandeförfarandet för användning i livsmedel i enlighet med rådets direktiv 89/107/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om livsmedelstillsatser som är godkända för användning i livsmedel (7). |
|
(17) |
Det är allmänt erkänt att en vetenskaplig riskbedömning i vissa fall inte ensam kan ge all den information på vilken ett riskhanteringsbeslut bör grundas och att det är befogat att andra faktorer som är relevanta för frågan tas med i bedömningen, bland annat samhälleliga, ekonomiska och miljömässiga faktorer samt kontrollmöjligheter och nyttan för djuret eller för konsumenten av den animaliska produkten. Därför är det kommissionen som bör bevilja godkännande för tillsatser. |
|
(18) |
För att garantera nödvändig skyddsnivå för djurs välbefinnande och nödvändigt konsumentskydd bör sökande uppmuntras att ansöka om förlängt godkännande för mindre arter genom att de medges ytterligare ett års uppgiftsskydd utöver det tioårsskydd för alla arter som tillsatsen godkänts för. |
|
(19) |
Kommissionen bör tilldelas befogenheter att godkänna fodertillsatser och fastställa villkor för hur de skall användas och för hur ett register över godkända fodertillsatser skall hållas och offentliggöras, i enlighet med ett förfarande som garanterar ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen inom ramen för Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa. |
|
(20) |
Det är nödvändigt att införa en skyldighet för innehavaren av godkännandet att genomföra en plan för övervakning efter försäljning för att göra det möjligt att spåra och identifiera alla direkta eller indirekta, omedelbara, fördröjda eller oförutsedda effekter som användningen av fodertillsatser kan ge upphov till på människors eller djurs hälsa eller på miljön genom ett ramverk för spårning av produkter som liknar det som redan finns inom andra sektorer och i överensstämmelse med de krav på spårbarhet som anges i livsmedelslagstiftningen. |
|
(21) |
För att kunna ta hänsyn till tekniska framsteg och vetenskaplig utveckling är det nödvändigt att regelbundet se över godkännandena av fodertillsatser. Tidsbestämda godkännanden bör göra en sådan översyn möjlig. |
|
(22) |
Ett register över godkända fodertillsatser bör upprättas, med produktspecifik information och metoder för spårning. Uppgifter som inte är sekretessbelagda bör göras tillgängliga för allmänheten. |
|
(23) |
Det är nödvändigt att anta övergångsbestämmelser för tillsatser som redan har släppts ut på marknaden och godkänts i enlighet med direktiv 70/524/EEG, aminosyror, deras salter eller analoger, samt urinämne och derivat därav, som för närvarande är godkända enligt direktiv 82/471/EEG, och ensileringsmedel, samt tillsatser för vilka handläggningen av ansökan om godkännande pågår. Det är särskilt lämpligt att föreskriva att sådana produkter får finnas kvar på marknaden endast om en anmälan om deras utvärdering har översänts till kommissionen inom ett år efter det att denna förordning har trätt i kraft. |
|
(24) |
Några tillsatser vid ensilering saluförs för närvarande och används i gemenskapen utan godkännande enligt direktiv 70/524/EEG. Eftersom det är absolut nödvändigt att tillämpa bestämmelserna i denna förordning på sådana ämnen med tanke på deras beskaffenhet och användning, är det lämpligt att tillämpa samma övergångsordning. På så sätt blir det möjligt att erhålla information om alla de ämnen som används för närvarande och upprätta en förteckning över dem så att det i erforderliga fall går att vidta försiktighetsåtgärder avseende de ämnen som inte uppfyller de godkännandekriterier som anges i artikel 5 i denna förordning. |
|
(25) |
I sitt yttrande av den 28 maj 1999 förklarade Vetenskapliga styrkommittén att användning av antimikrobiella tillväxtbefrämjande medel som används eller kan komma att användas som humanläkemedel eller veterinärmedicinska läkemedel (dvs. där risk föreligger att läkemedel som används vid behandling av bakteriella infektioner utvecklar korsresistens) bör fasas ut så snart som möjligt för att slutligen upphöra helt. I ett andra yttrande om antimikrobiell resistens, som antogs den 10-11 maj 2001, bekräftade Vetenskapliga styrkommittén att det krävs en övergångsperiod för att ersätta dessa antimikrobiella medel med alternativa produkter och anförde att utfasningen måste planeras och samordnas eftersom brådstörtade åtgärder kan drabba djurens hälsa. |
|
(26) |
Det är därför nödvändigt att fastställa ett datum efter vilket det kommer att vara förbjudet att använda de antibiotika som fortfarande får användas som tillväxtbefrämjande medel och att samtidigt se till att tillräcklig tid ges för att utveckla alternativa produkter att ersätta dessa antibiotika med. Bestämmelser bör också införas som förbjuder godkännande av andra antibiotika som fodertillsatser. Inom ramen för utfasningen av användningen av antibiotika som tillväxtbefrämjande medel och för att garantera en hög skyddsnivå för djurens hälsa, kommer Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet att ges i uppgift att före 2005 se över utvecklingen av alternativa ämnen och alternativa metoder för förvaltning, utfodring och hygien m.m. |
|
(27) |
Vissa ämnen med koccidiostatiska och histomonostatiska effekter bör betraktas som fodertillsatser enligt denna förordning. |
|
(28) |
Detaljerad märkning av produkten bör krävas eftersom det gör det möjligt för slutanvändaren att träffa ett välgrundat val och det skapar färre handelshinder och underlättar lojal handel. I detta avseende är det i allmänhet lämpligt att de krav som gäller för fodertillsatser speglar de krav som gäller för livsmedelstillsatser. Därför är det lämpligt att fastställa förenklade märkningskrav för aromämnen, i likhet med dem som tillämpas på aromer i livsmedel. Detta bör emellertid inte påverka möjligheten att införa särskilda märkningskrav vid godkännande av enskilda tillsatser. |
|
(29) |
I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2003 av den ... om genetiskt modifierade livsmedel och foder (8) fastställs ett godkännandeförfarande för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade livsmedel och foder, inbegripet fodertillsatser som innehåller eller är framställda från genetiskt modifierade organismer. Eftersom ovannämnda förordning har ett annat syfte än den här förordningen, bör fodertillsatser genomgå ytterligare ett godkännandeförfarande utöver det som fastställs i den förordningen innan de släpps ut på marknaden. |
|
(30) |
Artiklarna 53 och 54 i förordning (EG) nr 178/2002 innehåller bestämmelser om förfaranden för nödåtgärder för foder som har sitt ursprung i gemenskapen eller som importeras från ett tredje land. Med stöd av dessa artiklar får nödåtgärder vidtas när foder sannolikt kommer att innebära en allvarlig risk för människors hälsa, djurs hälsa eller miljön, och en sådan risk inte tillfredsställande kan undanröjas genom åtgärder som vidtas av den eller de berörda medlemsstaterna. |
|
(31) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (9). |
|
(32) |
Medlemsstaterna bör anta bestämmelser om de påföljder som skall tillämpas mot överträdelser av bestämmelserna i denna förordning, och skall se till att de genomförs. Dessa påföljder måste vara effektiva, proportionella och avskräckande. |
|
(33) |
Direktiv 70/524/EEG bör upphöra att gälla. Märkningsbestämmelserna för foderblandningar som innehåller tillsatser bör dock fortsätta att gälla tills en översyn har skett av rådets direktiv 79/373/EEG av den 2 april 1979 om saluföring av foderblandningar (10). |
|
(34) |
Riktlinjer till medlemsstaterna om ansökan och åtföljande dokumentation finns i rådets direktiv 87/153/EEG av den 16 februari 1987 om fastställande av riktlinjer för bedömningen av tillsatser i djurfoder (11). Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ansvarar för kontrollen av att dokumentationen uppfyller kraven. Det är därför nödvändigt att upphäva direktiv 87/153/EEG. Bilagan bör emellertid fortsätta att gälla till dess att tillämpningsföreskrifter har antagits. |
|
(35) |
En övergångsperiod behövs för att undvika störningar i samband med användningen av fodertillsatser. Det bör därför vara tillåtet att enligt villkoren i gällande lagstiftning saluföra och använda ämnen som redan har godkänts, fram till dess att bestämmelserna i denna förordning skall tillämpas. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
RÄCKVIDD OCH DEFINITIONER
Artikel 1
Räckvidd
1. Syftet med denna förordning är att fastställa ett gemenskapsförfarande för godkännande av utsläppande på marknaden och användning av fodertillsatser och anta bestämmelser om övervakning och märkning av fodertillsatser och förblandningar, så att en hög skyddsnivå skall kunna garanteras för människors och djurs hälsa och välbefinnande samt för miljön och användarnas och konsumenternas intressen när det gäller fodertillsatser, samtidigt som den inre marknadens funktion säkerställs.
2. Denna förordning skall inte tillämpas på
|
a) |
processhjälpmedel, |
|
b) |
veterinärmedicinska läkemedel enligt definitionen i direktiv 2001/82/EG (12), med undantag av koccidiostatika och histomonostatika som används som fodertillsatser. |
Artikel 2
Definitioner
1. I denna förordning används ”foder”, ”foderföretag”, ”foderföretagare”, ”utsläppande på marknaden” och ”spårbarhet” i samma betydelse som enligt definitionerna i förordning (EG) nr 178/2002.
2. I denna förordning avses dessutom med
|
a) |
”fodertillsatser”: ämnen, mikroorganismer eller preparat, utom foderråvaror och förblandningar, som avsiktligt tillsätts foder eller vatten för att särskilt fylla en eller fler av de funktioner som anges i artikel 5.3. |
|
b) |
”foderråvaror”: produkter enligt definitionen i artikel 2 a i rådets direktiv 96/25/EG av den 29 april 1996 om avyttring av foderråvaror (13). |
|
c) |
”foderblandningar”: produkter enligt definitionen i artikel 2 b i rådets direktiv 79/373/EEG. |
|
d) |
”kompletteringsfoder”: produkter enligt definitionen i artikel 2 e i rådets direktiv 79/373/EEG. |
|
e) |
”förblandningar”: blandningar av fodertillsatser eller blandningar av en eller flera fodertillsatser med foderråvaror eller vatten som används som bärare och som inte är direkt avsedda för utfodring. |
|
f) |
”dagsbehov”: genomsnittlig, sammanlagd kvantitet foder, beräknat på 12 % vattenhalt, som dagligen krävs för att ett djur av en viss art och ålder inom en bestämd produktionsform skall få sitt totala näringsbehov tillfredsställt. |
|
g) |
”helfoder”: produkter enligt definitionen i artikel 2 c i rådets direktiv 1999/29/EG av den 22 april 1999 om främmande ämnen och produkter i djurfoder (14) . |
|
h) |
”processhjälpmedel”: alla ämnen som inte i sig används som foder, men som används avsiktligt vid bearbetning av foder eller foderråvaror för att uppnå ett visst tekniskt mål under behandlingen eller bearbetningen och som kan resultera i en oavsiktlig men tekniskt sett oundviklig förekomst av restsubstanser eller derivat därav i slutprodukten, förutsatt att dessa restsubstanser inte inverkar negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön och inte har någon teknisk inverkan på slutprodukten. |
|
i) |
”antimikrobiella substanser”: ämnen som framställs syntetiskt eller naturligt och som används för att döda eller hämma tillväxten av mikroorganismer, inbegripet bakterier, virus eller svampar, eller parasiter, särskilt protozoer. |
|
j) |
”antibiotikum”: en antimikrobiell substans som produceras av eller erhålls från mikroorganismer och som dödar eller hämmar tillväxten av andra mikroorganismer. |
|
k) |
”koccidiostatika” och ”histomonostatika”: ämnen avsedda att döda eller hindra protozoer. |
|
l) |
”högsta tillåten restmängd (MRL)”: den högsta restkoncentration av en tillsats använd i foder som gemenskapen kan godta som lagligt tillåten eller erkänna som acceptabel i eller på ett livsmedel. |
|
m) |
”mikroorganismer”: kolonibildande mikroorganismer. |
|
n) |
n)”första utsläppande på marknaden”: första gången en tillsats släpps ut på marknaden efter framställning eller import eller, när en tillsats har blandats in i foder utan att först ha släppts ut på marknaden, första gången detta foder släpps ut på marknaden. |
3. Huruvida ett ämne, en mikroorganism eller ett preparat är en sådan fodertillsats som omfattas av räckvidden för denna förordning får vid behov avgöras i enlighet med förfarandet i artikel 22.2.
KAPITEL II
GODKÄNNANDE, ANVÄNDNING, ÖVERVAKNING OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR FODERTILLSATSER
Artikel 3
Utsläppande på marknaden, bearbetning och användning
1. Fodertillsatser får endast släppas ut på marknaden, bearbetas eller användas om de
|
a) |
har godkänts med stöd av denna förordning, |
|
b) |
uppfyller de villkor för användning som fastställs i denna förordning, inbegripet de allmänna villkoren i bilaga IV, såvida inte annat föreskrivs i godkännandet eller i godkännandet av substansen, och |
|
c) |
uppfyller de villkor för märkning som fastställs i denna förordning. |
2. För experiment i vetenskapliga syften får medlemsstaterna som tillsatser godkänna användningen av ämnen som inte är godkända på gemenskapsnivå, med undantag för antibiotika, under förutsättning att experimenten utförs i enlighet med principerna och villkoren i direktiv 87/153/EEG och direktiv 83/228/EEG eller riktlinjerna i artikel 7.4 i den här förordningen och förutsatt att det sker under lämplig officiell övervakning. De djur som berörs får endast användas vid framställning av livsmedel om myndigheterna finner att detta inte kommer att inverka negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön.
3. När det gäller tillsatser som hör till kategorierna d och e i artikel 6.1 samt de tillsatser som omfattas av gemenskapslagstiftningen om saluföring av produkter och som innehåller, består av eller är framställda från genetiskt modifierade organismer (GMO), får dessa först släppas ut på marknaden endast av den som innehar godkännandet enligt den godkännandeförordning som avses i artikel 9, av dennes rättsinnehavare eller av en person som skriftligen bemyndigats att agera i innehavarens namn.
4. Om det inte anges på annat sätt skall en blandning av tillsatser som är avsedd att säljas direkt till slutanvändaren tillåtas, men den skall uppfylla de villkor för användning som anges i godkännandet för varje enskild tillsats. Följaktligen skall en blandning av godkända tillsatser inte omfattas av något annat särskilt godkännande utan endast uppfylla de krav som anges i direktiv 95/69/EG (15).
5. Om det till följd av tekniska framsteg eller vetenskaplig utveckling föreligger behov får de allmänna användningsvillkoren i bilaga IV anpassas i enlighet med förfarandet i artikel 22.2.
Artikel 4
Godkännande
1. Den som söker godkännande av en fodertillsats eller av en ny användning av en fodertillsats skall lämna in en ansökan i enlighet med artikel 7.
2. Ett godkännande får inte beviljas, vägras, förnyas, ändras, tillfälligt eller permanent dras in annat än av de skäl och enligt de förfaranden som fastställs i denna förordning, eller i artiklarna 53 och 54 i förordning (EG) nr 178/2002.
3. Den som ansöker om ett godkännande, eller dennes företrädare, skall ha sitt säte i gemenskapen.
Artikel 5
Villkor för godkännande
1. För att en fodertillsats skall kunna godkännas krävs att den som ansöker om godkännandet på ett godtagbart sätt har styrkt att tillsatsen, i enlighet med de genomförandebestämmelser som avses i artikel 7, uppfyller kraven i punkt 2 och åtminstone har en av de egenskaper som anges i punkt 3, när tillsatsen används på de villkor som anges i den förordning som godkänner användningen av den.
2. Fodertillsatsen får inte
|
a) |
inverka negativt på människors eller djurs hälsa eller på miljön, |
|
b) |
framställas på ett sätt som kan vilseleda användaren, |
|
c) |
skada konsumenten genom att försämra animalieprodukternas utmärkande egenskaper eller vilseleda konsumenten när det gäller animalieprodukternas utmärkande egenskaper. |
3. Fodertillsatsen skall
|
a) |
inverka positivt på fodrets egenskaper, |
|
b) |
inverka positivt på animalieprodukternas egenskaper, |
|
c) |
positivt påverka färgen på akvariefiskar och burfåglar, |
|
d) |
tillgodose djurens näringsbehov, |
|
e) |
inverka positivt på animalieproduktionens miljöpåverkan, |
|
f) |
inverka positivt på djurens produktion, prestanda eller välbefinnande, särskilt genom att påverka magoch tarmfloran eller fodrets smältbarhet, eller |
|
g) |
ha en koccidiostatisk eller histomonostatisk inverkan. |
4. Annan antibiotika än koccidiostatika eller histomonostatika får inte godkännas som fodertillsatser.
Artikel 6
Kategorier av fodertillsatser
1. En fodertillsats skall placeras i en eller flera av följande kategorier, beroende på tillsatsens funktion och egenskaper, i enlighet med förfarandet i artiklarna 7, 8 och 9.
|
a) |
Tekniska tillsatser: ämnen som tillsätts fodret i tekniskt syfte. |
|
b) |
Organoleptiska tillsatser: ämnen som tillsätts fodret för att förbättra eller ändra fodrets organoleptiska egenskaper eller utseendet på livsmedel som framställts från djur. |
|
c) |
Näringstillsatser. |
|
d) |
Zootekniska tillsatser: tillsatser som används för att inverka positivt på friska djurs prestanda eller för att åstadkomma positiv miljöpåverkan. |
|
e) |
Koccidiostatika och histomonostatika. |
2. Inom de olika kategorierna i punkt 1, skall fodertillsatserna sedan placeras i en eller flera av de funktionella grupper som anges i bilaga I, med utgångspunkt i deras huvudsakliga funktion eller funktioner, i enlighet med förfarandet i artiklarna 7, 8 och 9.
3. Om det till följd av tekniska framsteg och vetenskaplig utveckling föreligger behov får ytterligare kategorier av fodertillsatser och funktionella grupper införas i enlighet med förfarandet i artikel 22.2.
Artikel 7
Ansökan om godkännande
1. 1 Ansökan om godkännande enligt artikel 4 skall skickas till kommissionen. Kommissionen skall utan dröjsmål underrätta medlemsstaterna om detta och överlämna ansökningen till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad ”myndigheten”).
2. Myndigheten skall
|
a) |
inom 15 dagar från det att ansökan tagits emot, inbegripet de uppgifter och handlingar som avses i punkt 3, skriftligen bekräfta detta för sökanden, med uppgift om vilken dag ansökan togs emot, |
|
b) |
göra sådan information som sökanden lämnat tillgänglig för medlemsstaterna och kommissionen, |
|
c) |
göra en sammanfattning av dokumentationen som nämns i punkt 3 h tillgänglig för allmänheten om inget annat följer av de krav på sekretess som anges i artikel 18.2. |
3. Sökanden skall vid ansökan skicka följande uppgifter och handlingar direkt till myndigheten:
|
a) |
Sökandens namn och adress. |
|
b) |
Identifiering av fodertillsatsen, ett förslag till klassificering med avseende på kategori och funktionell grupp enligt artikel 6, samt specifikationer och, i tillämpliga fall, renhetskriterier. |
|
c) |
En beskrivning av tillverknings- och framställningsmetod för fodertillsatsen och avsett bruk samt av analysmetoder för att analysera fodertillsatsen i förhållande till avsett bruk och vid behov för att fastställa nivån för rester av fodertillsatsen, eller metaboliter därav, i livsmedel. |
|
d) |
En kopia av de studier som har genomförts och allt annat material som finns tillgängligt för att styrka att fodertillsatsen uppfyller kraven i artikel 5.2 och 5.3. |
|
e) |
Förslag till villkor för utsläppande av fodertillsatsen på marknaden, inbegripet märkningskrav, samt vid behov särskilda bruksanvisningar (som skall omfatta känd inkompatibilitet), användningshalter i kompletteringsfoder samt djurarter och kategorier för vilka fodertillsatsen är avsedd. |
|
f) |
Ett skriftligt intygande att sökanden i enlighet med kraven i bilaga II har skickat tre prover av fodertillsatsen direkt till det gemenskapens referenslaboratorium som avses i artikel 21. |
|
g) |
Förslag till plan för övervakning efter försäljning när det gäller tillsatser som föreslås i enlighet med led b och som inte tillhör kategori a eller b i artikel 6.1 samt tillsatser som omfattas av gemenskapslagstiftningen om saluföring av produkter och som innehåller, består av eller är framställda från genetiskt modifierade organismer. |
|
h) |
En sammanfattning av dokumentationen som skall innehålla den information som anges i led a-g. |
|
i) |
När det gäller tillsatser som omfattas av gemenskapslagstiftningen om saluföring av produkter och som innehåller, består av eller är framställda av genetiskt modifierade organismer, uppgifter om varje gemenskapsgodkännande som beviljats i enlighet med tillämplig lagstiftning. |
4. Efter samråd med myndigheten skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 22.2 fastställa föreskrifter för tillämpningen av denna artikel, inbegripet regler för hur tillämpningen skall förberedas och utformas.
Till dess att sådana tillämpningsföreskrifter har antagits skall tillämpningen ske i enlighet med bilagan till direktiv 87/153/EEG.
5. Efter samråd med myndigheten skall särskilda riktlinjer upprättas för godkännande av tillsatser, vid behov för varje kategori av tillsats som avses i artikel 6.1 i enlighet med förfarandet i artikel 22.2. I dessa riktlinjer skall möjligheten att extrapolera resultaten från studier som utförts på större arter till mindre arter beaktas.
Efter samråd med myndigheten skall ytterligare regler för genomförandet av denna artikel fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 22.2. I dessa regler bör i förekommande fall åtskillnad göras mellan kraven för fodertillsatser när det gäller livsmedelsproducerande djur och de krav som gäller för andra djur, särskilt sällskapsdjur. Genomförandereglerna skall innehålla bestämmelser som möjliggör förenklade förfaranden för att godkänna sådana tillsatser som har godkänts för användning i livsmedel.
6. Myndigheten skall publicera detaljerade anvisningar som hjälp för sökanden vid förberedandet och utformningen av dennes ansökan.
Artikel 8
Yttrande från myndigheten
1. Myndigheten skall avge sitt yttrande inom sex månader efter det att den erhållit en giltig ansökan. Denna tidsfrist skall förlängas när myndigheten begär kompletterande information från sökanden i enlighet med punkt 2.
2. Myndigheten får vid behov anmoda sökanden att komplettera uppgifterna i ansökan inom en tidsfrist som bestäms av myndigheten efter samråd med den sökanden.
3. Vid utarbetandet av sitt yttrande
|
a) |
skall myndigheten kontrollera att de uppgifter och handlingar sökanden har lämnat in överensstämmer med artikel 7 och göra en bedömning för att fastställa om fodertillsatsen uppfyller villkoren i artikel 5, |
|
b) |
skall myndigheten kontrollera rapporten från gemenskapens referenslaboratorium. |
4. När myndigheten i sitt yttrande anser att fodertillsatsen kan godkännas skall yttrandet även innehålla följande uppgifter:
|
a) |
Sökandens namn och adress. |
|
b) |
Fodertillsatsens beteckning, inbegripet dess klassificering med avseende på kategori och funktionell grupp enligt artikel 6, samt specifikationer och vid behov renhetskriterier och analysmetod. |
|
c) |
Beroende på utfallet av riskbedömningen, särskilda villkor eller restriktioner för hantering, krav för övervakning efter försäljning och användningsområde, inbegripet djurarter och djurkategorier som tillsatsen är avsedd för. |
|
d) |
Särskilda ytterligare märkningskrav för fodertillsatsen med anledning av villkor och restriktioner under c. |
|
e) |
Förslag till högsta tillåtna restmängder (MRL) i berörda livsmedel av animaliskt ursprung, om inte myndigheten i sitt yttrande anser att sådana inte behövs för konsumentskyddet eller om sådana redan har fastställts i bilaga I eller III i rådets förordning (EEG) nr 2377/90 av den 26 juni 1990 om inrättandet av ett gemenskapsförfarande för att fastställa gränsvärden för högsta tillåtna restmängder av veterinärmedicinska läkemedel i livsmedel med animaliskt ursprung (16). |
5. Myndigheten skall utan dröjsmål skicka sitt yttrande till kommissionen, medlemsstaterna och sökanden med bl.a. en rapport som beskriver dess bedömning av fodertillsatsen och anger skälen för dess uppfattning.
6. Myndigheten skall offentliggöra sitt yttrande, sedan varje uppgift som i enlighet med artikel 18.2 betraktats som konfidentiell uteslutits.
Artikel 9
Gemenskapens godkännande
1. Inom tre månader från mottagandet av myndighetens yttrande skall kommissionen utarbeta ett förslag till förordning i vilken godkännande skall beviljas eller vägras. I detta förslag skall hänsyn tas till kraven i artikel 5.2 och 5.3, gemenskapens lagstiftning och andra berättigade faktorer som är relevanta för den aktuella frågan, särskilt nyttan för djurens hälsa och välbefinnande och fördelarna för konsumenter av animaliska produkter.
Om förslaget inte överensstämmer med myndighetens yttrande, skall skälen till detta anges i förslaget.
I exceptionellt komplicerade fall får tidsfristen på tre månader förlängas.
2. Förslaget skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 22.2.
3. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel och i synnerhet när det gäller ett identifieringsnummer för godkända tillsatser får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 22.2.
4. Kommissionen skall utan dröjsmål underrätta sökanden om den förordning som antagits enligt punkt 2.
5. En förordning om godkännande skall innehålla de uppgifter som avses i artikel 8.4 b, c, d och e samt ett identifieringsnummer.
6. En förordning om godkännande av tillsatser som hör till kategorierna d och e i artikel 6.1 eller tillsatser som innehåller, består av eller är framställda av genetiskt modifierade organismer skall innehålla namnet på den som innehar godkännandet och i förekommande fall den unika identitetsbeteckning som har tilldelats den genetiskt modifierade organismen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr.../2003 av den ... om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet för livsmedel och foder som har framställts av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG (17).
7. Om restmängder av en tillsats i livsmedel framställda från djur som utfodrats med tillsatsen i fråga kan ha en skadlig effekt på människors hälsa, skall förordningen innehålla högsta tillåtna restmängder (MRL) för den aktiva substansen eller för dess metaboliter i de berörda livsmedlen av animaliskt ursprung. Den aktiva substansen skall då i enlighet med rådets direktiv 96/23/EG (18) anses omfattas av bilaga I till det direktivet. Om en MRL för ämnet i fråga redan har fastställts i gemenskapsbestämmelser skall detta gränsvärde också gälla restmängder av den aktiva substansen eller av dess metaboliter som härrör från ämnets användning som fodertillsats.
8. Det godkännande som beviljas i enlighet med förfarandet i den här förordningen skall gälla i hela gemenskapen under tio år och skall kunna förlängas i enlighet med artikel 14. Den godkända fodertillsatsen skall föras in i det register som anges i artikel 17 (nedan kallat ”registret”). Varje post i registret skall innehålla datum för godkännandet och de uppgifter som anges i punkterna 5, 6 och 7.
9. Att ett godkännande beviljats påverkar inte foderföretagarens allmänna civilrättsliga och straffrättsliga ansvar för fodertillsatsen i fråga.
Artikel 10
Status för befintliga produkter
1. Genom undantag från artikel 3 får en fodertillsats som har släppts ut på marknaden i enlighet med direktiv 70/524/EEG samt urinämne och derivat därav, aminosyror, deras salter eller analoger som förts in under punkterna 2.1, 3 och 4 i bilagan till direktiv 82/471/EEG släppas ut på marknaden och användas på de villkor för ämnet i fråga som anges i direktiven 70/524/EEG eller 82/471/EEG och genomförandebestämmelserna för dessa, inbegripet i synnerhet särskilda bestämmelser om märkning när det gäller foderblandningar och foderråvaror, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
|
a) |
Inom ett år från förordningens ikraftträdande skall de personer som ansvarar för det första utsläppandet på marknaden av fodertillsatsen eller andra berörda parter anmäla det till kommissionen. Samtidigt skall de uppgifter som anges i artikel 7.3 a, b och c skickas direkt till myndigheten. |
|
b) |
Inom ett år från anmälan enligt led a skall myndigheten, efter att ha kontrollerat att all information som krävs har lämnats in, meddela kommissionen att den har mottagit den information som krävs enligt denna artikel. De berörda produkterna skall föras in i registret. Varje post i registret skall innehålla det datum då produkten första gången fördes in i registret och i tillämpliga fall det datum då giltighetstiden för det befintliga godkännandet löper ut. |
2. En ansökan skall lämnas in i enlighet med artikel 7 senast ett år före giltighetstidens slut för tidsbegränsade godkännanden för tillsatser som beviljats i enlighet med direktiv 70/524/EEG och senast inom sju år efter det att denna förordning har trätt i kraft för tillsatser som godkänts utan tidsbegränsning eller i enlighet med direktiv 82/471/EEG. Ett detaljerat tidsschema med en förteckning uppställd i prioriteringsordning över de olika tillsatskategorier som skall utvärderas på nytt kan antas i enlighet med förfarandet i artikel 22.2. Myndigheten skall höras då förteckningen utarbetas.
3. De produkter som förs in i registret skall omfattas av bestämmelserna i denna förordning, särskilt artiklarna 8, 9, 12, 13, 14 och 16, som utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda villkoren för märkning, utsläppande på marknaden och användning av varje ämne enligt punkt 1 skall tillämpas på dessa produkter som om de hade godkänts i enlighet med artikel 9.
4. Om godkännanden inte utfärdas till en viss innehavare, får den som importerar eller tillverkar de produkter som avses i denna artikel eller andra berörda parter till kommissionen lämna in den information som avses i punkt 1 eller den ansökan som avses i punkt 2.
5. Om den anmälan med åtföljande uppgifter som avses i punkt 1 a inte har lämnats in inom den angivna tiden eller har befunnits vara felaktig, eller om en ansökan inte lämnas in inom den i punkt 2 föreskrivna tiden, skall en förordning antas i enlighet med förfarandet i artikel 22.2 med krav på att den berörda fodertillsatsen dras tillbaka från marknaden. En sådan åtgärd får innebära att det föreskrivs en begränsad tidsperiod inom vilken befintliga lager av produkten får förbrukas.
6. Om inget beslut har fattats om förlängning av ett godkännande innan dess giltighetstid har löpt ut och detta inte beror på sökanden, skall giltighetstiden för godkännandet av produkten automatiskt förlängas till dess kommissionen fattar ett beslut. Kommissionen skall informera sökanden om denna förlängning av godkännandet.
7. Genom undantag från artikel 3 får ämnen, mikroorganismer och preparat som används inom gemenskapen som tillsatser vid ensilering vid den tidpunkt som avses i artikel 26.2, släppas ut på marknaden och användas förutsatt att villkoren i punkt 1 a och 1 b och punkt 2 är uppfyllda. Punkterna 3 och 4 skall också tillämpas. För dessa ämnen skall den tidsfrist för tillämpning som anges i punkt 2 vara sju år efter det att denna förordning har trätt i kraft.
Artikel 11
Utfasning
Genom undantag från artikel 10 och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13 får annan antibiotika än koccidiostatika och histomonostatika saluföras och användas som fodertillsatser endast till och med den 31 december 2005; från och med den 1 januari 2006 skall dessa ämnen strykas ur registret.
I syfte att besluta om utfasning av koccidiostatika och histomonostatika som fodertillsatser senast den 31 december 2012 skall kommissionen före den 1 januari 2008 förelägga Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om användningen av dessa ämnen som fodertillsatser och tillgängliga alternativ, i förekommande fall åtföljda av lagstiftningsförslag.
Artikel 12
Övervakning
1. Sedan godkännande beviljats i enlighet med denna förordning, skall den person som använder eller släpper ut på marknaden det ämnet eller ett foder i vilket det har blandats, eller någon annan berörd part se till att de villkor eller restriktioner som är förknippade med utsläppande på marknaden, användning eller hantering av tillsatsen eller foder som innehåller tillsatsen respekteras.
2. Om krav på övervakning har beslutats i enlighet med artikel 8.4 c, skall innehavaren av godkännandet se till att övervakningen utförs och lämna in rapporter till kommissionen i enlighet med godkännandet. Innehavaren av godkännandet skall utan dröjsmål informera kommissionen om all ny information som kan påverka bedömningen av säkerheten vid användningen av fodertillsatsen, särskilt när det gäller vissa konsumentgruppers särskilda känslighet. Innehavaren av godkännandet skall utan dröjsmål informera kommissionen om varje förbud eller begränsning som har utfärdats av den behöriga myndigheten i något tredje land där fodertillsatsen har släppts ut på marknaden.
Artikel 13
Ändring samt tillfällig och permanent indragning av godkännanden
1. På eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat eller kommissionen skall myndigheten yttra sig om huruvida ett godkännande fortfarande uppfyller villkoren i denna förordning. Den skall utan dröjsmål översända detta yttrande till kommissionen, medlemsstaterna och i förekommande fall innehavaren av godkännandet. Yttrandet skall offentliggöras.
2. Kommissionen skall så snart som möjligt granska myndighetens yttrande. Lämpliga åtgärder skall vidtas i enlighet med artiklarna 53 och 54 i förordning (EG) nr 178/2002. Beslut om ändring eller om tillfällig eller permanent indragning av godkännandet skall fattas i enlighet med förfarandet i artikel 22.2 i den här förordningen.
3. Om innehavaren av godkännandet föreslår att villkoren för godkännandet skall ändras genom att lämna en ansökan till kommissionen, åtföljd av relevanta uppgifter som stöd för begäran om ändring, skall myndigheten överlämna sitt yttrande om förslaget till kommissionen och medlemsstaterna. Kommissionen skall granska myndighetens yttrande utan dröjsmål samt besluta i enlighet med förfarandet i artikel 22.2.
4. Kommissionen skall utan dröjsmål underrätta sökanden om det beslut som har fattats. Registret skall ändras vid behov.
5. Artiklarna 7.1, 7.2, 8 och 9 skall också tillämpas.
Artikel 14
Förlängning av godkännanden
1. Godkännanden enligt denna förordning skall kunna förlängas i tioårsperioder. En ansökan om förlängning skall skickas till kommissionen minst ett år innan godkännandet löper ut.
Om godkännanden inte utfärdas till en bestämd innehavare, får den som först släpper ut tillsatsen på marknaden eller någon annan berörd part lämna in ansökan till kommissionen, varvid denne skall betraktas som sökande.
När det gäller godkännanden utfärdade till en bestämd innehavare får innehavaren av godkännandet eller dennes rättsinnehavare lämna in ansökan till kommissionen, varvid denne skall betraktas som sökande.
2. Sökanden skall när ansökningen görs skicka följande uppgifter och handlingar direkt till myndigheten.
|
a) |
En kopia av godkännandet att släppa ut fodertillsatsen på marknaden. |
|
b) |
En rapport om resultaten av övervakningen efter försäljning, om krav på sådan övervakning anges i godkännandet. |
|
c) |
All annan ny information som har blivit tillgänglig med avseende på utvärderingen av säkerheten i användningen av fodertillsatsen samt riskerna med fodertillsatsen för djur, människor eller miljön. |
|
d) |
I förekommande fall, ett förslag till ändring eller komplettering av villkoren i det ursprungliga godkännandet, bland annat villkor som rör framtida övervakning. |
3. Artikel 7.1, 7.2, 7.4 och 7.5 samt artiklarna 8 och 9 skall också tillämpas.
4. Om inget beslut har fattats om förlängning av ett godkännande innan dess giltighetstid har löpt ut och detta inte beror på sökanden, skall giltighetstiden för godkännandet av produkten automatiskt förlängas till dess kommissionen fattar ett beslut. Information om denna förlängning av godkännandet skall göras tillgänglig för allmänheten i det register som anges i artikel 17.
Artikel 15
Brådskande godkännande
I särskilda fall när det för att garantera skyddet av djurens välbefinnande är nödvändigt med ett brådskande godkännande får kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 22.2, tillfälligt tillåta att en tillsats används för en tidsperiod på högst fem år.
KAPITEL III
MÄRKNING OCH FÖRPACKNING
Artikel 16
Märkning och förpackning av fodertillsatser och förblandningar
1. En fodertillsats eller en förblandning av tillsatser får släppas ut på marknaden endast om förpackningen eller behållaren är märkt under ansvar av inom gemenskapen etablerade tillverkare, förpackare, importör, säljare eller distributör och är försedd med följande uppgifter på ett synligt, läsbart och outplånligt och sätt, och åtminstone på det eller de nationella språken i den medlemsstat där den saluförs, för var och en av de tillsatser som materialet innehåller:
|
a) |
Det särskilda namn som tillsatsen fått vid godkännandet samt namnet på den funktionella grupp tillsatsen tillhör enligt godkännandet. |
|
b) |
Namn eller firmanamn och adress eller säte för den som är ansvarig för de uppgifter som anges i denna artikel. |
|
c) |
Nettovikt eller, när det gäller flytande tillsatser och förblandningar, antingen nettovolym eller nettovikt. |
|
d) |
I förekommande fall det godkännandenummer som anläggningen eller mellanhanden tilldelats i enlighet med artikel 5 i direktiv 95/69/EG eller det registreringsnummer som anläggningen eller mellanhanden tilldelats i enlighet med artikel 10 i det direktivet. |
|
e) |
Bruksanvisningar och eventuella säkerhetsföreskrifter för användningen och i förekommande fall de särskilda krav som anges i godkännandet, inbegripet djurart och djurkategori för vilken tillsatsen eller förblandningen av tillsatser är avsedd. |
|
f) |
Identifieringsnumret. |
|
g) |
Varupartinummer och tillverkningsdatum. |
2. När det gäller aromämnen kan förteckningen över tillsatser ersättas med orden ”blandning av aromämnen”. Detta skall inte gälla aromämnen som omfattas av en mängdbegränsning när de används i foder och dricksvatten.
3. Förutom den information som anges i punkt 1 skall förpackningar eller behållare till tillsatser som hör till en funktionell grupp som anges i bilaga III vara försedda med den information som anges i den bilagan på ett synligt, läsbart och outplånligt sätt.
4. Vidare, när det gäller förblandningar, skall ordet ”Förblandning” (i versaler) finnas tydligt angivet i märkningen och bärsubstansen skall anges.
5. Tillsatser och förblandningar skall saluföras endast i slutna förpackningar eller slutna behållare som skall vara förslutna på sådant sätt att förslutningen förstörs vid öppnandet och inte kan återanvändas.
6. Ändringar av bilaga III för anpassning till tekniska framsteg och vetenskaplig utveckling får antas i enlighet med förfarandet i artikel 22.2.
KAPITEL IV
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 17
Gemenskapens register över fodertillsatser
1. Kommissionen skall inrätta ett gemenskapsregister över fodertillsatser och hålla det uppdaterat.
2. Registret skall göras tillgängligt för allmänheten.
Artikel 18
Sekretess
1. Sökanden som lämnar uppgifter enligt denna förordning får ange vilka av dessa som önskas sekretessbelagda därför att ett offentliggörande av dem påtagligt kan skada sökandens konkurrenssituation. I sådan fall måste sökanden lämna skäl som kan kontrolleras.
2. Kommissionen skall efter samråd med sökanden avgöra vilken information som bör vara sekretessbelagd utöver de som anges i punkt 3, och beslutet skall meddelas sökanden.
3. Följande information skall inte betraktas som konfidentiell:
|
a) |
Fodertillsatsens namn och sammansättning och i förekommande fall uppgifter om stammar. |
|
b) |
Fodertillsatsens fysiska, kemiska och biologiska egenskaper. |
|
c) |
Slutsatserna av resultaten från studien av fodertillsatsens effekter på människors och djurs hälsa samt på miljön. |
|
d) |
Slutsatserna av resultaten från studien av fodertillsatsens effekter på animalieprodukters egenskaper och dess näringsegenskaper. |
|
e) |
Metoder för spårning och identifiering av fodertillsatsen och i förekommande fall krav när det gäller övervakning och en sammanfattning av resultaten av övervakningen. |
4. Utan hinder av punkt 2 skall myndigheten på begäran förse kommissionen och medlemsstaterna med all information den har tillgång till, inbegripet sådan information som betraktas som konfidentiell enligt punkt 2.
5. Myndigheten skall tillämpa principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (19), när den handlägger ansökningar om tillgång till handlingar som innehas av myndigheten.
6. Medlemsstaterna, kommissionen och myndigheten skall se till att all den information som betraktas som konfidentiell enligt punkt 2 förblir konfidentiell, utom i de fall då det är lämpligt att informationen offentliggörs för att skydda människors eller djurs hälsa eller miljön. Medlemsstaterna skall handlägga ansökningar om tillgång till handlingar som tagits emot enligt denna förordning i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 1049/2001.
7. Om en sökande tar tillbaka eller har tagit tillbaka en ansökan skall medlemsstaterna, kommissionen och myndigheten respektera sekretessen för kommersiell och industriell information, bland annat information om forskning och utveckling liksom information om vars konfidentialitet kommissionen och sökanden är oense.
Artikel 19
Administrativ granskning
Beslut eller underlåtenhet att handla i kraft av de befogenheter som myndigheten fått genom denna förordning får granskas av kommissionen på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat eller någon person som direkt och personligen berörs.
För detta syfte skall en begäran överlämnas till kommissionen inom två månader från den dag då den berörda parten fått kännedom om handlingen eller underlåtenheten i fråga.
Kommissionen skall fatta beslut inom två månader och, om så är lämpligt, begära att myndigheten inom en fastställd tidsfrist drar tillbaka sitt beslut eller åtgärdar sin underlåtenhet att handla.
Artikel 20
Dataskydd
1. Vetenskapliga data och andra uppgifter i de ansökningshandlingar som begärs in med stöd av artikel 7 får inte utnyttjas till någon annan sökandes fördel under en period av tio år från dagen för godkännandet, om inte denna andra sökande har kommit överens med den tidigare sökanden om att dessa uppgifter får utnyttjas.
2. För att uppmuntra ansträngningarna att ansöka om godkännande för att till mindre arter använda tillsatser som är godkända för andra arter, skall det tioåriga dataskyddet förlängas med ett år för varje mindre art för vilken ytterligare godkännande för förlängd användning beviljas.
3. Sökanden och den tidigare sökanden skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att nå enighet om att dela användningen av information för att inte upprepa toxikologiska tester på ryggradsdjur. Om enighet emellertid inte uppnås om att dela informationen, får kommissionen besluta om utlämnande av information som krävs för att undvika upprepning av toxikologiska tester på ryggradsdjur, samtidigt som det skall göras en rimlig avvägning mellan de berörda parternas intressen.
4. När tioårsperioden har löpt ut får myndigheten använda såväl resultaten från hela eller från delar av den bedömning som gjorts på grundval av vetenskapliga data, som information i ansökningshandlingarna till förmån för en annan sökande.
Artikel 21
Referenslaboratorier
Gemenskapens referenslaboratorium och dess skyldigheter och arbetsuppgifter skall vara de som fastställs i bilaga II.
De som ansöker om godkännande av fodertillsatser skall bidra till kostnaderna för de arbetsuppgifter som gemenskapens referenslaboratorium och konsortiet av nationella referenslaboratorier har enligt bilaga II.
Tillämpningsföreskrifter för bilaga II och ändringar av denna bilaga får antas i enlighet med förfarandet i artikel 22.2.
Artikel 22
Kommittéförfarande
1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa som inrättats genom artikel 58 i förordning (EG) nr 178/2002 (nedan kallad ”kommittén”).
2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.
3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
Artikel 23
Upphävanden
1. Direktiv 70/524/EEG skall upphöra att gälla med verkan från och med den dag då denna förordning börjar tillämpas. Artikel 16 i direktiv 70/524/EEG skall dock fortsätta att gälla till dess att direktiv 79/373/EEG har ändrats så att det innehåller bestämmelser om märkning av foder med tillsatser.
2. Punkterna 2.1, 3 och 4 i bilagan till direktiv 82/471/EEG skall utgå med verkan från och med den dag då denna förordning börjar tillämpas.
3. Direktiv 87/153/EEG skall upphöra att gälla med verkan från och med den dag då denna förordning börjar tillämpas. Bilagan till det direktivet skall dock fortsätta att gälla till dess att de tillämpningsföreskrifter som föreskrivs i artikel 7.4 i denna förordning har antagits.
4. Hänvisningar till direktiv 70/524/EEG skall anses som hänvisningar till denna förordning.
Artikel 24
Påföljder
Medlemsstaterna skall fastställa regler om påföljder för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning, och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Påföljderna skall vara effektiva, proportionella och avskräckande.
Medlemsstaterna skall anmäla dessa regler och åtgärder till kommissionen senast 12 månader efter dagen för offentliggörandet av denna förordning, och skall utan dröjsmål anmäla varje senare ändring av dem.
Artikel 25
Övergångsbestämmelser
1. Ansökningar som har lämnats in i enlighet med artikel 4 i direktiv 70/524/EEG innan den här förordningen skall börja tillämpas skall behandlas som ansökningar enligt artikel 7 i den här förordningen, om de första synpunkter som föreskrivs i artikel 4.4 i direktiv 70/524/EEG ännu inte har lämnats till kommissionen. En medlemsstat som har utsetts till föredragande för en sådan ansökan skall omedelbart överlämna ansökningshandlingarna till kommissionen. Utan hinder av artikel 23.1 skall sådana ansökningar även fortsättningsvis behandlas i enlighet med artikel 4 i direktiv 70/524/EEG när de inledande synpunkter som föreskrivs i artikel 4.4 i direktiv 70/524/EEG redan har överlämnats till kommissionen.
2. Märkningskraven i kapitel III skall inte tillämpas på produkter som lagligen tillverkats och märkts i gemenskapen, eller som lagligen har importerats till gemenskapen och övergått till omsättning före den dag då den förordningen skall börja tillämpas.
Artikel 26
Ikraftträdande
1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
2. Den skall tillämpas från och med 12 månader efter den dag den har offentliggjorts.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i ..., den ...
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) EGT C 203 E, 27.8.2002, s. 10.
(2) EUT C 61, 14.3.2003, s. 43 .
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 21 november 2002 (ännu ej offentliggjort i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 17 mars 2003(EUT C 113 E, 13.5.2003, s. 1) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 19 juni 2003.
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).
(5) EGT L 270, 14.12.1970, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1756/2002 (EGT L 265, 3.10.2002, s. 1).
(6) EGT L 213, 21.7.1982, s. 8. Direktivet senast ändrat genom direktiv 1999/20/EG (EGT L 80, 25.3.1999, s. 20).
(7) EGT L 40, 11.2.1989, s. 27. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 94/34/EG (EGT L 237, 10.9.1994, s. 1).
(8) Se s. ... i detta nummer av EUT.
(9) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(10) EGT L 86, 6.4.1979, s. 30. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36).
(11) EGT L 64, 7.3.1987, s. 19. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2001/79/EG (EGT L 267, 6.10.2001, s. 1).
(12) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel ( EGT L 311, 28.11.2001, s. 1).
(13) EGT L 125, 23.5.1996, s. 35. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).
(14) EGT L 115, 4.5.1999, s. 32. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003.
(15) Rådets direktiv 95/69/EG av den 22 december 1995 om villkor och föreskrifter för godkännande och registrering av vissa anläggningar och mellanhänder inom fodersektorn (EGT L 332, 30.12.1995, s. 15). Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003.
(16) EGT L 224, 18.8.1990, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 806/2003.
(17) Se s. ... i detta nummer av EUT.
(18) Rådets direktiv 96/23/EG av den 29 april 1996 om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav och om upphävande av direktiv 85/358/EEG och 86/469/EEG samt beslut 89/187/EEG och 91/664/EEG. Ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003.
(19) EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.
BILAGA I
TILLSATSGRUPPER
1. Följande funktionella grupper ingår i kategorin ”tekniska tillsatser”:
|
a) |
Konserveringsmedel: ämnen, eller, i tillämpliga fall, mikroorganismer, som skyddar foder mot skador från mikroorganismer eller deras metaboliter. |
|
b) |
Antioxidanter: ämnen som förlänger hållbarheten hos foder och foderråvaror genom att skydda mot skador från oxidation. |
|
c) |
Emulgeringsmedel: ämnen som gör det möjligt att bilda eller bevara en homogen blandning av två eller fler icke blandbara foderkomponenter. |
|
d) |
Stabiliseringsmedel: ämnen som gör det möjligt att bevara fodrets fysiska och kemiska egenskaper. |
|
e) |
Förtjockningsmedel: ämnen som ger fodret en tjockare konsistens. |
|
f) |
Geleringsmedel: ämnen som ger fodret konsistens genom att en gel bildas. |
|
g) |
Bindemedel: ämnen som ökar foderpartiklarnas tendens att klumpa ihop sig. |
|
h) |
Ämnen för kontroll av kontamination av radionuklider: ämnen som förhindrar upptagandet av radionuklider eller främjar utsöndring av sådana. |
|
i) |
Klumpförebyggande medel: ämnen som minskar tendensen hos enskilda partiklar i fodret att klumpa ihop sig. |
|
j) |
pH-regulatorer: ämnen som reglerar fodrets pH-värde. |
|
k) |
Ensileringstillsatser: ämnen, inbegripet enzymer eller mikroorganismer, avsedda att ingå i foder för att förbättra ensileringsproduktionen. |
|
l) |
Denatureringsmedel: ämnen som vid tillverkning av beredda foder gör det möjligt att identifiera ett livsmedels eller en foderråvaras ursprung. |
2. Följande funktionella grupper ingår i kategorin ”organoleptiska tillsatser”:
|
a) |
Färgämnen:
|
|
b) |
Aromämnen: ämnen som när de tillsätts fodret förhöjer dess smak, doft eller aptitlighet. |
3. Följande funktionella grupper ingår i kategorin ”näringstillsatser”:
|
a) |
Vitaminer, provitaminer och kemiskt väldefinierade ämnen med likartad effekt. |
|
b) |
föreningar av spårelement. |
|
c) |
Aminosyror, deras salter och analoger. |
|
d) |
Urinämne och derivat därav. |
4. Följande funktionella grupper ingår i kategorin ”zootekniska tillsatser”:
|
a) |
Smältbarhetsförbättrande medel: ämnen som djur utfordras med och som påverkar vissa foderråvaror och därigenom ökar fodrets smältbarhet. |
|
b) |
Medel som stabiliserar tarmfloran: mikroorganismer eller andra kemiskt definierade ämnen och som när de ges till djur har en positiv effekt på tarmfloran. |
|
c) |
Ämnen med positiv inverkan på miljön. |
|
d) |
Andra zootekniska tillsatser. |
BILAGA II
UPPDRAG OCH ARBETSUPPGIFTER FÖR GEMENSKAPENS REFERENSLABORATORIUM
|
1. |
Gemenskapens referenslaboratorium som avses i artikel 21 är kommissionens gemensamma forskningscentrum. |
|
2. |
För de arbetsuppgifter som anges i denna bilaga kan kommissionens gemensamma forskningscentrum biträdas av ett konsortium av nationella referenslaboratorier. Det gemensamma forskningscentrumet skall bland annat ha ansvaret för
|
|
3. |
Gemenskapens referenslaboratorium skall medverka i avgörande av tvister mellan medlemsstater som rör resultaten av det arbete som beskrivs i denna bilaga. |
BILAGA III
SÄRSKILDA MÄRKNINGSKRAV FÖR VISSA FODERTILLSATSER OCH FÖR FÖRBLANDNINGAR
|
a) |
Zootekniska tillsatser och koccidiostatika och histomonostatika:
|
|
b) |
Enzymer, förutom de ovannämnda uppgifterna:
|
|
c) |
Mikroorganismer:
|
|
d) |
Näringstillsatser:
|
|
e) |
Tekniska och organoleptiska tillsatser , med undantag av aromämnen :
|
|
f) |
Aromämnen:
|
BILAGA IV
ALLMÄNNA ANVÄNDNINGSVILLKOR
|
1. |
Mängden av tillsatser som även förekommer i vissa foderråvaror i naturligt tillstånd skall beräknas så att de tillförda och de naturligt ingående ämnena tillsammans inte överstiger den maximinivå som föreskrivs i föreskriften om godkännande. |
|
2. |
Blandning av tillsatser får tillåtas i förblandningar och foder endast om blandningens ingredienser är fysikaliskt-kemiskt och biologiskt kompatibla med de önskade effekterna. |
|
3. |
Kompletteringsfoder, som spätts ut enligt anvisningarna, får inte innehålla högre nivåer av tillsatser än vad som fastställts för helfoder. |
|
4. |
När det gäller förblandningar som innehåller ensileringstillsatser måste frasen ”av ensileringstillsatser” vara tydligt utsatt på etiketten, efter ”FÖRBLANDNING”. |
P5_TA(2003)0287
Ändringsbudget 1/2003 (Ändringar)
Förslag till ändringsbudget nr 1/2003 för Europeiska unionen för budgetåret 2003 (8125/2003 — C5-0232/2003 — 2003/2031(BUD))
Ändring 2
AVSNITT III: Kommissionen
|
(belopp i miljoner euro) |
||||||
|
Budgetpost |
Budget 2003 |
FÄB 1/2003 |
Nya belopp |
|||
|
Åtaganden |
Betalningar |
Åtaganden |
Betalningar |
Åtaganden |
Betalningar |
|
|
Ny budgetpost B3-3065 PRINCE — Europeiska unionens roll i världen |
||||||
|
|
|
|
p.m. |
|
p.m. |
|
Budgetposten skall strykas
P5_TA(2003)0288
Ändringsbudget 1/2003
Europaparlamentets resolution om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 1 för budgetåret 2003 (8125/2003 — C5-0232/2003 — 2003/2031(BUD))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av artikel 272 i EG-fördraget och artikel 177 i Euratomfördraget, |
|
— |
med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (1), särskilt artiklarna 37 och 38 i denna, |
|
— |
med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2003, slutgiltigt antagen den 19 december 2002 (2), |
|
— |
med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (3), |
|
— |
med beaktande av det preliminära förslag till Europeiska unionens ändringsbudget nr 1 för budgetåret 2003 som kommissionen lade fram den 26 februari 2003 (SEK(2003) 230), |
|
— |
med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 1 för budgetåret 2003 som rådet fastställde den 8 april 2003 (8125/2003 — C5-0232/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 92 i och bilaga IV till arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A5-0173/2003), och av följande skäl: |
|
A. |
I förslaget till ändringsbudget nr 1 för budgetåret 2003 föreslås att det inrättas en budgetpost för en ny informationskampanj, inom Princeprogrammet, med rubriken ”Europeiska unionens roll i världen”. |
|
B. |
Detta förslag skulle under 2003 behöva finansieras genom en överföring av anslag från redan existerande informationsåtgärder, vilka i vederbörlig ordning antagits av parlamentet och vilka parlamentet förväntar sig att kommissionen skall genomföra till fullo och på ett effektivt sätt. |
|
C. |
I sin resolution av den 10 april 2003 om EU:s informationsstrategi har parlamentet redan uttalat sig för att ett sådant förslag skall ingå i det allmänna budgetförfarandet för 2004 (4). |
|
D. |
Ett sådant tillvägagångssätt skulle möjliggöra att parlamentet rådfrågades fullt ut om utformningen och finansieringen av en sådan kampanj. |
|
E. |
Genom förslaget till ändringsbudget 1 för budgetåret 2003 söker man också modifiera rubriken och anmärkningarna till budgetpost A-3014 så att den överensstämmer med jämförbara åtgärder under samma budgetkapitel. |
|
F. |
Kommissionens preliminära förslag till ändringsbudget 1 för budgetåret 2003 innehöll också en begäran om ytterligare anslag (genom användning av flexibilitetsmekanismen till ett belopp på 32 miljoner euro) till kompletterande åtgärder för skrotning av fiskefartyg. Rådet har dock strukit denna del av förslaget. |
|
1. |
Europaparlamentet noterar förslaget att inrätta en ny budgetpost för en informationskampanj om ”Europeiska unionens roll i världen” inom Princeprogrammet. Parlamentet anser att det lämpligaste sättet att agera, i avsikt att garantera parlamentets medverkan i utformningen av de nödvändiga politiska riktlinjerna för en sådan kampanj, vore att kommissionen lade fram de relevanta förslagen under budgetförfarandet för 2004, snarare än att förhastat införa kampanjen genom en ändringsbudget. |
|
2. |
Europaparlamentet påminner om att det gärna tar emot sådana förslag under budgetförfarandet för 2004, vilket redan uttryckts i parlamentets ovannämnda resolution av den 10 april 2003. |
|
3. |
Europaparlamentet konstaterar att det för närvarande inte föreligger någon överenskommelse inom rådet om hur man skall finansiera de fiskeåtgärder som ingår i kommissionens preliminära förslag till ändringsbudget 1 för budgetåret 2003 och att rådet följaktligen strukit denna del av kommissionens förslag. |
|
4. |
Europaparlamentet uppmanar rådet att ange hur reformeringen av fiskesektorn skall finansieras och parlamentet är berett att behandla olika förslag i denna fråga, inklusive användningen av de möjligheter som anges i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999. |
|
5. |
Europaparlamentet instämmer i förslaget att ändra rubriken och anmärkningarna till budgetpost A-3014 (Europeisk masterutbildning i mänskliga rättigheter och demokratisering) så att den harmoniseras med andra bidragsmottagare under detta kapitel. |
|
6. |
Europaparlamentet välkomnar budgetbeslutet att införa en ändring i rådets förslag till ändringsbudget 1 för budgetåret 2003. |
|
7. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution tillsammans med ändringen av förslaget till ändringsbudget 1 för budgetåret 2003 till rådet och kommissionen. |
(3) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.
(4) P5_TA(2003)0187.
P5_TA(2003)0289
Ställning som och finansiering av europeiska politiska partier ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ställning som och finansiering av europeiska politiska partier (KOM(2003) 77 — C5-0059/2003 — 2003/0039(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 77) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 och artikel 191 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag till parlamentet (C5-0059/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor och yttrandena från budgetutskottet, budgetkontrollutskottet och utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-0170/2003). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Kommissionen uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra detta förslag eller ersätta det med ett nytt. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P5_TC1-COD(2003)0039
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 19 juni 2003inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning 2003/.../EG om ställning som och finansiering av europeiska politiska grupper
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 191 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
|
(1) |
I artikel 191 i fördraget anges det att politiska partier på europeisk nivå är viktiga som en integrationsfaktor inom unionen och att de bidrar till att skapa ett europeiskt medvetande och till att uttrycka unionsmedborgarnas politiska vilja. |
|
(2) |
Vissa grundregler bör fastställas för de politiska partiernas ställning på europeisk nivå, bland annat avseende deras finansiering. Erfarenheten när det gäller tillämpningen av denna förordning bör visa om dessa regler bör kompletteras med andra regler. |
|
(3) |
Verkligheten visar att ett politiskt parti på europeisk nivå antingen kommer att ha medborgare som är samlade i ett politiskt parti, eller politiska partier som sinsemellan bildar en sammanslutning som medlemmar. Därför bör begreppen ”politiskt parti” och ”sammanslutning av politiska partier” som kommer att användas inom ramen för denna förordning preciseras. |
|
(4) |
För att kunna fastställa vad som är ett ”politiskt parti på europeisk nivå” är det viktigt att fastställa vissa villkor. Det är bland annat nödvändigt att de politiska partierna på europeisk nivå respekterar de principer som Europeiska unionen är grundad på och som återfinns i fördragen och har erkänts i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. |
|
(5) |
Det förfarande som de politiska partierna på europeisk nivå skall följa för att erhålla finansiering i enlighet med denna förordning bör föreskrivas. |
|
(6) |
En regelbunden kontroll av de villkor som krävs för fastställande av ett politiskt parti på europeisk nivå bör också föreskrivas. |
|
(7) |
De politiska partier på europeisk nivå som har fått finansiellt stöd i enlighet med denna förordning bör underkasta sig de skyldigheter som avser att säkerställa en öppen redovisning av finansieringskällorna. |
|
(8) |
Enligt förklaring 11 om artikel 191 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, bifogad till slutakten till Nicefördraget, får finansiering enligt denna förordning inte utnyttjas för att direkt eller indirekt finansiera politiska partier på nationell nivå. Enligt samma förklaring skall bestämmelserna om finansiering av politiska partier på europeisk nivå gälla på samma grundval för alla politiska krafter som är företrädda i Europaparlamentet. |
|
(9) |
Det bör anges närmare vilken typ av utgifter som kan finansieras med stöd av denna förordning. |
|
(10) |
Anslagen för finansiering enligt denna förordning bör bestämmas inom ramen för det årliga budgetförfarandet. |
|
(11) |
Maximal insyn och finansiell kontroll bör säkerställas när det gäller politiska partier på europeisk nivå, vilka erhåller finansiering från Europeiska unionens allmänna budget. |
|
(12) |
En fördelningsnyckel för de anslag som är disponibla varje år bör föreskrivas, med beaktande av dels antalet mottagare, dels antalet valda ledamöter i Europaparlamentet. |
|
(13) |
För det tekniska stöd som ges av Europaparlamentet till de politiska partierna på europeisk nivå bör hänsyn tas till principen om lika behandling. |
|
(14) |
Tillämpningen av denna förordning och den finansiella verksamheten bör granskas i en rapport från Europaparlamentet, vilken skall offentliggöras. |
|
(15) |
Den rättsliga kontroll som tillkommer domstolen bidrar till den korrekta tillämpningen av denna förordning. |
|
(16) |
För att underlätta övergången till nya regler bör tillämpningen av vissa bestämmelser i denna förordning skjutas upp tills Europaparlamentet konstituerar sig efter valen i juni 2004. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte och räckvidd
I denna förordning fastställs regler för politiska partier på europeisk nivå och bestämmelser om deras finansiering
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning avses med
|
1. |
”politiskt parti”: en sammanslutning av medborgare
|
|
2. |
”sammanslutning av politiska partier”: ett strukturerat samarbete mellan åtminstone två politiska partier, |
|
3. |
”politiskt parti på europeisk nivå”: ett politiskt parti eller en sammanslutning av politiska partier som uppfyller villkoren i artikel 3. |
Artikel 3
Villkor
Ett politiskt parti på europeisk nivå skall uppfylla följande villkor, nämligen
|
a) |
vara en juridisk person i den medlemsstat där den har sitt säte. |
|
b) |
företrädas av ledamöter i Europaparlamentet eller de nationella eller regionala parlamenten eller regionala församlingarna i åtminstone en fjärdedel av medlemsstaterna, eller i åtminstone en fjärdedel av medlemsstaterna ha erhållit minst tre procent av rösterna i var och en av dessa medlemsstater i det senaste valen till Europaparlamentet. |
|
c) |
respektera, i synnerhet i sitt program och i sin verksamhet, de principer på vilka Europeiska unionen grundar sig, nämligen principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättsstatsprincipen. |
|
d) |
ha deltagit eller uttryckt sin avsikt att delta i valen till Europaparlamentet. |
Artikel 4
Ansökan om finansiering
1. För att komma i fråga för finansiering ur Europeiska unionens allmänna budget skall ett politiskt parti på europeisk nivå varje år lämna in en ansökan härom till Europaparlamentet.
Europaparlamentet skall fatta beslut inom tre månader samt bevilja och förvalta motsvarande anslag.
2. Till den första ansökan skall fogas följande handlingar:
|
a) |
Handlingar som bestyrker att sökanden uppfyller villkoren i artikel 3. |
|
b) |
Ett politiskt program som beskriver målen för det politiska partiet på europeisk nivå. |
|
c) |
Stadgar som i synnerhet anger de organ som ansvarar för politisk ledning och ekonomisk förvaltning samt de organ eller fysiska personer som i var och en av de berörda medlemsstaterna har befogenhet att rättsligt företräda partiet eller sammanslutningen, särskilt när det gäller att förvärva eller avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. |
3. Alla ändringar avseende de handlingar som anges i punkt 2, särskilt av politiskt program och stadgar, vilka redan har lagts fram, skall anmälas till Europaparlamentet inom två månader. Vid utebliven anmälan skall finansieringen dras in.
Artikel 5
Kontroll
1. Europaparlamentet skall regelbundet kontrollera om politiska partier på europeisk nivå alltjämt uppfyller villkoren i artikel 3 a och b.
2. När det gäller villkoret i artikel 3 c skall, på begäran av en fjärdedel av ledamöterna som skall företräda minst tre politiska grupper i Europaparlamentet, Europaparlamentet med en majoritet av sina ledamöter kontrollera att ett politiskt parti på europeisk nivå alltjämt uppfyller nämnda villkor.
Europaparlamentet skall före en sådan kontroll höra företrädarna för det berörda politiska partiet på europeisk nivå och vända sig till en kommitté bestående av oavhängiga personer, vilken skall yttra sig i frågan inom rimlig tid.
Kommittén skall bestå av tre medlemmar. Europaparlamentet, rådet och kommission skall utse en vardera. Sekretariat och kommitténs finansiering skall tillhandahållas av Europaparlamentet.
3. Om Europaparlamentet konstaterar att något av villkoren i artikel 3 a, b eller c inte längre är uppfyllt, skall det berörda politiska partiet på europeisk nivå, som på grund av detta inte längre kan betraktas som ett sådant, uteslutas från finansiering i enlighet med denna förordning.
Artikel 6
Skyldigheter för finansiering
Ett politiskt parti på europeisk nivå
|
a) |
skall årligen offentliggöra sina inkomster och utgifter samt en redovisning av sina tillgångar och skulder, |
|
b) |
skall redovisa sina finansieringskällor genom en förteckning över donatorer och donationerna från varje donator, med undantag av donationer som inte överstiger 500 euro, |
|
c) |
får inte ta emot
|
Bidrag från politiska partier som är medlemmar i ett politiskt parti på europeisk nivå är tillåtna. De får inte överstiga 40% av partiets årliga budget.
Artikel 7
Finansieringsförbud
Finansiering av politiska partier på europeisk nivå från Europeiska unionens allmänna budget eller från någon annan källa får inte utnyttjas för att direkt eller indirekt finansiera andra politiska partier, i synnerhet inte nationella politiska partier; dessa fortsätter att omfattas av sina nationella bestämmelser.
Artikel 8
Utgifternas art
Anslag som tilldelats från Europeiska unionens allmänna budget i enlighet med denna förordning får användas endast för att täcka utgifter som direkt avser de mål som uppställs i det politiska program som avses i artikel 4.2 b.
Till dessa utgifter skall höra administrativa utgifter och utgifter för tekniskt stöd, möten, forskning, gränsöverskridande arrangemang, undersökningar, information och publikationer.
Artikel 9
Genomförande och kontroll
1. Anslagen för finansiering av politiska partier på europeisk nivå skall fastställas i enlighet med budgetförfarandena och skall genomföras i enlighet med budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (3).
2. Värderingen av fast och lös egendom och avskrivningen av dessa skall ske i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 2909/2000 av den 29 december 2000 om bokföring och redovisning av Europeiska gemenskapernas icke-finansiella anläggningstillgångar (4).
3. Kontrollen av finansiering som beviljas enligt denna förordning skall ske i enlighet med budgetförordningen och genomförandebestämmelserna för denna.
Kontrollen skall även genomföras på grundval av ett årligt godkännande som lämnas av en utomstående och oberoende revisionsinstans. Detta godkännande skall överlämnas till Europaparlamentet inom sex månader efter det aktuella budgetårets slut.
4. Efter tillämpningen av denna förordning skall medel som politiska partier på europeisk nivå felaktigt har erhållit från Europeiska unionens allmänna budget betalas tillbaka till denna.
5. De politiska partier på europeisk nivå som erhåller finansiering enligt denna förordning skall på begäran av revisionsrätten till denna överlämna alla handlingar eller uppgifter den behöver för att kunna utföra sin uppgift.
Om politiska partier på europeisk nivå delar utgifter med nationella politiska partier och andra organisationer skall verifikationer för de utgifter som de politiska partierna på europeisk nivå har haft göras tillgängliga för revisionsrätten.
6. Den finansiering av de politiska partierna på europeisk nivå, i deras egenskap av organ som verkar i ett allmänt europeiskt intresse, skall inte omfattas av bestämmelserna i artikel 113 i budgetförordningen om successiv nedtrappning av finansieringen.
Artikel 10
Fördelning
1. Tillgängliga anslag skall fördelas årligen på följande sätt mellan de politiska partier på europeisk nivå som erhållit ett positivt besked på den ansökan om finansiering som avses i artikel 4:
|
a) |
Sammanlagt 15 % skall fördelas jämnt mellan dem. |
|
b) |
Sammanlagt 85 % skall fördelas mellan dem som har valda ledamöter i Europaparlamentet, i proportion till antalet ledamöter. |
Vid tillämpningen av dessa bestämmelser får en ledamot av Europaparlamentet vara medlem av endast ett politiskt parti på europeisk nivå.
2. Den finansiering som belastar Europeiska unionens allmänna budget får inte överstiga 75 % av budgeten för ett politiskt parti på europeisk nivå. Bevisbördan skall ligga hos det berörda politiska partiet på europeisk nivå.
Artikel 11
Tekniskt stöd
Allt tekniskt stöd från Europaparlamentet till politiska partier på europeisk nivå skall grundas på principen om lika behandling. Det skall beviljas på villkor som är minst lika förmånliga som villkoren för andra externa organisationer och sammanslutningar som kan beviljas liknande resurser och skall tillhandahållas mot faktura och betalning.
Europaparlamentet skall i en årsrapport offentliggöra alla uppgifter om tekniskt stöd som ges till varje politiskt parti på europeisk nivå.
Artikel 12
Rapport
Europaparlamentet skall senast den ... (5) offentliggöra en rapport om tillämpningen av denna förordning och om den finansierade verksamheten. Det skall eventuellt föreslå ändringar av finansieringssystemet.
Artikel 13
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft tre månader efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artiklarna 4-10 skall tillämpas från och med den dag då Europaparlamentets första session öppnas efter valen till Europaparlamentet i juni 2004.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i ..., den ...
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) EUT C ...
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 19 juni 2003.
(3) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, 16.9.2002, s. 1).
(4) EGT L 336, 30.12.2000, s. 75.
(5) Två år efter det att denna förordning har trätt i kraft.
P5_TA(2003)0290
Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om utkastet till rådets förordning om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna (KOM(2002) 213 — C5-0262/2002 — 2002/0100(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2002) 213) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 283 i EG-fördraget, enligt vilken parlamentet har hörts av rådet (C5-0262/2002), |
|
— |
med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden och yttrandena från budgetutskottet, budgetkontrollutskottet och utskottet för konstitutionella frågor (A5-0069/2003). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet den 27 mars 2003 (2). |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget. |
|
3. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i överensstämmelse med sina åtaganden lägga fram ett ändrat förslag, mot bakgrund av att rådet önskar att väsentligt ändra det nuvarande förslaget. |
|
4. |
Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet, mot bakgrund av att rådet önskar att väsentligt ändra kommissionens förslag, särskilt i fråga om pensionssystemet. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) EGT C 291 E, 26.11.2002, s. 33.
(2) P5_TA(2003)0125.
P5_TA(2003)0291
Transatlantiskt partnerskap
Europaparlamentets resolution om förnyade transatlantiska förbindelser för det tredje millenniet
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av den transatlantiska förklaringen om förbindelserna mellan EU och USA från 1990 och den nya transatlantiska agendan från 1995, |
|
— |
med beaktande av artiklarna 11 och 12 i Fördraget om Europeiska unionen, som ålägger medlemsstaterna ett bindande krav om att stärka och utveckla sin ömsesidiga politiska solidaritet samt avdelning V i detta fördrag som innehåller bestämmelser om en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, |
|
— |
med beaktande av de slutsatser och den handlingsplan som antogs vid Europeiska rådets extra möte i Bryssel den 21 september 2001 och den förklaring som Europeiska unionens stats- och regeringschefer och kommissionens ordförande avgav vid Europeiska rådets informella möte i Gent den 19 oktober 2001 om attackerna den 11 september 2001 och bekämpandet av terrorism, |
|
— |
med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel den 20 och 21 mars 2003, |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 15 maj 2002 om kommissionens meddelande till rådet med titeln: Förstärkning av de transatlantiska förbindelserna: inriktning på ett mer strategiskt och handlingsinriktat samarbete (1), |
|
— |
med beaktande av den färdplan för en permanent tvåstatslösning på konflikten mellan Israel och Palestina som kvartetten kom överens om den 20 december 2002 och som publicerades den 30 april 2003, sin rekommendation av den 13 december 2001 om krisen i Mellanöstern och Europeiska unionens roll i området (2) samt sin resolution av den 7 februari 2002 om situationen i Mellanöstern (3), |
|
— |
med beaktande av ministermötet i Nordatlantiska rådet och ministermötet mellan Nato och EU i Madrid den 3 juni 2003, |
|
— |
med beaktande av sina resolutioner av den 25 oktober 2001 om WTO:s fjärde ministerkonferens (4) och av den 13 december 2001 om WTO:s möte i Qatar (5), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 10 april 2003 om den nya europeiska säkerhets- och försvarskonstruktionen — prioriteringar och brister (6), |
|
— |
med beaktande av dess rekommendation till rådet av den 3 juni 2003 om de avtal mellan EU och Förenta staterna som gäller rättsligt samarbete i brottsärenden och utvisningsärenden (7), |
|
— |
med beaktande av artikel 37.2 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
|
A. |
Europaparlamentet har utfäst sig att kämpa för de demokratiska värden som ligger till grund för både den transatlantiska gemenskapen och solidariteten: frihet, demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. |
|
B. |
Balanserade förbindelser mellan EU och USA är viktiga för en på internationell rätt grundad fred och stabilitet i världen och för att stärka de internationella institutionerna i syfte att tillhandahålla en multilateral ram och förbättra det globala styret. |
|
C. |
Flera högt uppsatta amerikanska politiker, både demokrater och republikaner, samt europeiska politiker har betonat vikten av att återuppliva goda transatlantiska förbindelser. |
|
D. |
Utvecklingen av ett gemensamt tillvägagångssätt och effektiva åtgärder har givit positiva resultat när det gäller den externa verksamheten, t.ex. på Balkan och slutligen även nu i fredsprocessen i Mellanöstern. Det är beklagligt att de potentiella skillnaderna mellan EU och USA under de senaste åren har kommit att omfatta handel, ekonomiska och miljörelaterade frågor, ökande klyftor inom utrikespolitiken, och olika inställning i fråga om balansen mellan säkerhet och frihet, hur man säkerställer skyddet av de mänskliga rättigheterna, och inte minst inrättandet av Internationella brottmålsdomstolen. |
|
E. |
Säkerhet är ett allomfattande gemensamt begrepp som inte kan skräddarsys så att det bara passar ett lands intressen och krav. |
|
F. |
EU:s medlemsstaters oförmåga att följa upp den gemensamma ståndpunkt som nåddes av det grekiska ordförandeskapet avseende Irakkonflikten, trots den europeiska allmänhetens överväldigande motstånd mot kriget, har obarmhärtigt belyst EU:s brister. |
|
G. |
Internationella fördrag är grunden på vilken inrättandet av ett multilateral ramverk och ett förnyat transatlantiskt partnerskap måste bygga. |
|
H. |
I ekonomiska termer är EU och USA de två regioner i världen som är närmast sammanbundna och redan i dag sker en stor av den bilaterala handeln utan några som helst restriktioner, men fortfarande återstår betydande undantag, t.ex. icke-tariffära handelshinder. |
|
I. |
EU och USA bör förstärka sina förbindelser genom nya avtal under förutsättning av att man i sådana avtal fullt ut respekterar internationella normer för skydd av mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter. |
|
J. |
Ett nytt gemensamt ramverk skulle kunna skapas inom ramen för den ekonomiska politiken och handelspolitiken, utan att äventyra de multilaterala institutionerna, för att lösa tvister och främja gemensamma intressen. |
|
K. |
Genom att agera gemensamt skulle EU och USA kunna utveckla lösningar på globala utmaningar, t.ex. avseende miljö, migration, utveckling, terrorism, internationell brottslighet samt sociala och etniska konflikter. |
|
L. |
Terroristattackerna den 11 september 2001 mot Förenta staterna inverkade avsevärt på partnerskapet mellan EU och USA. |
|
M. |
För att stärka hela den transatlantiska processen krävs det att lagstiftare på båda sidor om Atlanten involveras i större utsträckning. |
|
1. |
Europaparlamentet betonar att ett starkt EU är en förutsättning för ett välbalanserat partnerskap grundat på rättvisa. |
|
2. |
Europaparlamentet efterlyser därför en övergripande europeisk strategi som omfattar en långsiktig strategisk inriktning för det transatlantiska partnerskapet, eftersom ett tillvägagångssätt som beaktar varje fråga för sig endast kan lyckas om ett övergripande ramverk är inbakat i denna strategi och eftersom de senaste tio årens erfarenhet visar att nya frågor uppkommer snabbare än vad gamla löses under det rådande systemet. |
|
3. |
Europaparlamentet efterlyser en verklig omarbetning av en äkta och välbalanserad ingående dialog med Förenta staterna i syfte att stärka den transatlantiska gemenskapens värderingar och utveckla åtgärder som är bättre anpassade till den rådande situationen i världen utifrån respekt för internationell rätt och FN-stadgans principer. |
|
4. |
Europaparlamentet betonar att en dialog mellan två jämbördiga parter, inklusive ett samarbete i politiska, ekonomiska, samt försvars- och säkerhetsfrågor är en viktig grund för de transatlantiska förbindelserna. |
|
5. |
Europaparlamentet framhåller att den förestående utvidgningen av EU kommer att ge samarbetet mellan EU och USA ökad betydelse. |
|
6. |
Europaparlamentet betonar att EU kommer att erkännas som en partner endast om det kan följa upp sin ekonomiska styrka med en faktisk gemensam utrikes- och säkerhetspolitik och att detta kräver att förfarandet för röstning med kvalificerad majoritet i rådet utvidgas till att gälla såväl utrikeshandeln som utrikes- och säkerhetspolitiken och att det inrättas en gemensam europeisk diplomatkår, att samarbetet inom försvarspolitiken stärks och att den militära kapaciteten används på ett kraftfullare och mer effektivt sätt. |
Prioritering av politiska frågor efter krigen i Afghanistan och Irak
|
7. |
Europaparlamentet upprepar sin rekommendation att eftersträvandet av gemensamma globala intressen (demokratispridning, modernt styrelsesätt, fredsskapande och konfliktförebyggande åtgärder, öppna samhällen och marknader, hållbara ekonomier, åsiktsfrihet, grundläggande mänskliga rättigheter och iakttagande av rättsstatsprincipen i världen) skall vara den centrala politiska grunden för det transatlantiska partnerskapet. |
|
8. |
Europaparlamentet är oroat över att partnerskapet mellan EU och USA skulle kunna undergrävas, å ena sidan genom det tydliga växande inflytandet från de neokonservativa strömningar i den amerikanska politiken som betonar unilaterade, ofta militära, lösningar på globala problem, på bekostnad av traditionerna av mer än 50 år av amerikansk internationalism och multilateralism, och å andra sidan genom EU:s och de flesta av dess medlemsstaters politiska och militära svaghet. |
|
9. |
Europaparlamentet rekommenderar fortsatta insatser för att bygga upp en långsiktig transatlantisk samarbetsram och en handlingsplan för bekämpandet av terrorism som angett i sin resolution av den 24 oktober 2002 (8) om terrorism för att kraftfullt bekämpa internationell terrorism med hjälp av alla tillgängliga medel mot terroristgrupper eller individer och deras nätverk för att försvara det demokratiska systemet och rättsstaten och skydda grundläggande rättigheter och friheter. Detta skall inte bara ske med militära medel utan i första hand genom ett civilt tillvägagångssätt inom ramen för konfliktförebyggande åtgärder och genom en fokusering på roten till de oerhörda politiska, sociala, ekonomiska och ekologiska problem som i dag råder i världen. |
|
10. |
Europaparlamentet betonar att kampen mot terrorismen inte får föras på bekostnad av grundläggande gemensamma värderingar som respekten för de mänskliga rättigheterna och medborgerlig frihet. Därför kräver parlamentet att de transatlantiska avtalen om polisiärt och rättsligt samarbete måste innebära att samtliga EU-medborgare garanteras opartisk behandling vid rättegång och full respekt för uppgiftsskyddet i både polisens samarbete och kraven på uppgifter om flygpassagerare. |
|
11. |
Europaparlamentet föreslår att partnerskapet stegvis skall omvandlas från att vara en transatlantisk värdegemenskap till att bli en verklig transatlantisk handlingsgemenskap genom att det utvecklas en samarbetsstrategi och samarbetsåtgärder avseende t.ex. samarbete och nationsuppbyggnad efter krigen i Afghanistan och Irak, förbindelserna med Arabvärlden, fredsprocessen i Mellanöstern, Nordkorea, smittsamma sjukdomar och kärnvapenspridning. |
|
12. |
Europaparlamentet välkomnar i synnerhet de gemensamma insatserna för att uppnå varaktig fred i Mellanöstern som utarbetats av kvartetten och anser detta vara det bästa sättet för att rent praktiskt återuppliva de transatlantiska förbindelserna. |
|
13. |
Europaparlamentet anser i detta hänseende att EU och Nato och andra parter, företrädesvis under FN:s överinseende, skulle kunna bidra till att på marken och i säkerhetsavseende garantera resultaten av det slutliga avtal som parterna skall komma överens om under färdplanens sista fas, förutsatt att parterna i konflikten och övriga medlemmar i kvartetten så önskar. |
|
14. |
Europaparlamentet upprepar sitt åtagande att tillhandahålla lämpligt finansiellt stöd för att säkra färdplanens genomförande. |
|
15. |
Europaparlamentet uppmanar det transatlantiska partnerskapet att aktivt stödja och stärka de internationella institutionerna och att åter bekräfta den internationella rättens värde. Parlamentet uppmanar samtliga parter att undvika unilaterade tillvägagångssätt och att återgå till multilateralism och till FN:s ramverk för att utveckla global styrning. |
|
16. |
Europaparlamentet beklagar att USA inte har godkänt eller till fullo anslutit sig till ledande internationella instrument för internationell människorätt och humanitär rätt, såsom instrumenten för skydd av barnets rättigheter, avskaffande av dödsstraffet och skydd av krigsfångar i samband med nyligen avslutade konflikter. Parlamentet uppmanar i synnerhet USA att ansluta sig till Internationella brottmålsdomstolens stadga och att samarbeta med EU för att nå verkliga framsteg i de brådskande reformerna av FN så att FN:s position som världens moraliska auktoritet kan stärkas. |
|
17. |
Europaparlamentet betonar vikten av att verka i nära samarbete med USA för att säkerställa att Doha-utvecklingsrundan får positiva resultat. Utvecklingsländernas intressen måste härvidlag beaktas. |
Främjande av ekonomiska förbindelser och handel genom tecknandet av ett ramavtal mellan EU och USA, inbegripet slutförandet av den transatlantiska marknaden
|
18. |
Europaparlamentet ger sitt fulla stöd till det pågående transatlantiska partnerskapet som bör vidareutvecklas för att stärka den ömsesidiga förståelsen och söka gemensamma lösningar på globala frågor. |
|
19. |
Europaparlamentet välkomnar antagandet av ändringen av avtalet mellan USA:s energiministerium och Europeiska kommissionen om genomförandet av icke-nukleärt vetenskapligt och tekniskt energisamarbete, vad gäller samarbetet på området för bränsleceller, av den 16 juni 2003, vilket bör förbättra möjligheterna att finna en långsiktig lösning på världens energi- och transportproblem. |
|
20. |
Europaparlamentet betonar att förbindelserna mellan EU och USA behöver ett projekt för att stärka inte bara den politiska diskussionen inom partnerskapet utan även partnerskapets ekonomiska och sociala aspekter, och att ett sådant projekt skulle kunna utgöras av ett förslag till ett ramavtal mellan EU och USA, inbegripet slutförandet av en ”transatlantisk marknad”. |
|
21. |
Europaparlamentet rekommenderar därför ett fortlöpande initiativ utformat för att påskynda genomförandet av WTO-besluten, vilket inom ramen för ett förnyat partnerskap och i form av ett långsiktigt mål skulle kunna leda till att den transatlantiska marknaden slutförs och därmed bidra till den fria rörligheten för varor, kapital, tjänster och personer, med full respekt för EU:s social- och miljölagstiftning samt utvecklingsländernas intressen. |
|
22. |
Europaparlamentet rekommenderar att man skall sträva efter ett närmande av det atlantiska områdets affärs- och marknadsvillkor genom att utveckla gemensamma åtgärder på åtminstone följande områden: finansiella tjänster och kapitalmarknader, flyg, den digitala ekonomin, konkurrenspolitik, handelns etiska dimension samt regelsystemens effektivitet. |
|
23. |
Europaparlamentet välkomnar de åtaganden som nyligen gjordes i Monterrey och de åtaganden som gjorts avseende FN:s globala fond mot aids, tuberkulos och malaria, men uppmanar samtidigt de transatlantiska parterna att avsevärt öka utvecklingsbiståndet och stärka utvecklingsstrategierna för att möta FN:s mål på 0,7 procent och FN:s millennieutvecklingsmål. Parlamentet efterlyser dessutom ett absolut åtagande för att tillmötesgå utvecklingsländernas rättmätiga krav under innevarande WTO-förhandlingar, inbegripet ett gemensamt åtagande för att få slut på jordbruksprotektionismen mot producenter i utvecklingsländerna. |
|
24. |
Europaparlamentet betonar att frågor som måste prioriteras i samband med stärkandet av de transatlantiska förbindelserna bl.a. är vikten av att på ett likvärdigt sätt bemöta viktiga globala utmaningar såsom den globala uppvärmningen (t.ex. genom att ratificera och genomföra minimibestämmelserna i Kyotoprotokollet) och frågan om global rättvisa (t.ex. Internationella brottmålsdomstolen verksamhet) kräver en fortlöpande dialog mellan de transatlantiska partnerna. |
|
25. |
Europaparlamentet uppmanar de transatlantiska parterna att tillsammans på nytt se över EU:s och USA:s utvecklingsbistånd och strategier och instrument för humanitärt bistånd (inklusive Bretton Woodsinstitutionerna), och att särskilt fokusera på resultat och kompletterande förmåga. |
|
26. |
Europaparlamentet stöder kommissionen i dess åsikt att USA:s anmälan till WTO av EU:s godkännandeförfaranden för genmodifierade organismer är rättsligt obefogad, ekonomiskt ogrundad och politiskt gagnlös. |
Säkerhets- och försvarsfrågor för EU och USA
|
27. |
Europaparlamentet hävdar på nytt att Nato förblir inte bara en grundläggande garant för stabilitet och säkerhet mellan EU och USA, men att organisationen även utgör en viktig ram för koalitionsbaserade operationer. Parlamentet betonar att det ligger i det transatlantiska partnerskapets och världsstabilitetens intresse att stärka både Natos kapaciteter och det europeiska försvaret. |
|
28. |
Europaparlamentet anser att ett stärkt Europa är viktigt för Natos vidare utveckling och att ett stärkande av GUSP och den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken är det bästa sättet att stärka Nato i enlighet med de riktlinjer som drogs upp vid mötet i Prag i november 2002. |
|
29. |
Europaparlamentet bekräftar ännu en gång sina krav på utvecklingen av en europeisk säkerhetsstrategi för att fastställa unionens värderingar och intressen när det gäller att främja världsomfattande stabilitet, konfliktförebyggande och krishantering samt för att fastställa unionens tillvägagångssätt för att göra världen säkrare. |
|
30. |
Europaparlamentet betonar att den europeiska säkerhetsstrategin bör beakta USA:s nationella säkerhetsstrategi och ägna särskild uppmärksamhet åt EU:s ståndpunkt i frågor som USA tycks tolka annorlunda. De två viktigaste frågorna är för närvarande huruvida det är försvarligt att använda militär styrka i avsaknad av ett FN-mandat och begreppet förebyggande angrepp. Parlamentet anser att det borde vara möjligt att nå ett brett samförstånd när det gäller att bekämpa terrorism inom ramen för den globala koalition som inrättades efter terroristattackerna den 11 september 2001. Främjande av demokrati och rättsstaten bör vara ett gemensamt mål. |
|
31. |
Europaparlamentet uppmanar åter EU och USA att sträva efter att återuppliva institutionaliserad eller avtalsbaserad vapenkontroll på multilateral nivå inom FN:s ram samt på bilateral nivå för att förhindra en ny kapprustning, och att stödja regionala och globala åtgärder för att förhindra spridningen inte bara av massförstörelsevapen utan även av lätta vapen och handeldvapen. |
Ett förnyat institutionellt ramverk
|
32. |
Europaparlamentet betonar att det endast med större deltagande på alla nivåer i den amerikanska kongressen, Europaparlamentet och de nationella parlamenten kommer att bli möjligt att faktiskt stärka hela processen. Parlamentet anser därför att den transatlantiska lagstiftardialogen till fullo skall aktiveras, att ett system för tidig varning omedelbart skall inrättas mellan de båda sidorna och att det befintliga interparlamentariska utbytet gradvis skall omvandlas till en verklig ”transatlantisk församling”. |
|
33. |
Europaparlamentet bekräftar ånyo att det årliga toppmötet mellan EU och USA bör struktureras om för att förse den transatlantiska agendan med strategisk ledning och kraft, varvid även det civila samhället aktivt skall involveras. |
|
34. |
Europaparlamentet anser att EU måste stödja utbytet av unga människor, även finansiellt, i synnerhet studenter och forskare från relevanta delar av samhället för att garantera att den ömsesidiga förståelsen mellan parterna kan växa och för att undvika att förbindelserna drivs av bristande förståelse och kunskaper på bägge sidor. |
*
* *
|
35. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar samt till Förenta staternas president och kongress. |
(1) P5_TA(2002)0243.
(2) EGT C 177 E, 25.7.2002, s. 277.
(3) EGT C 284 E, 21.11.2002, s. 312.
(4) EGT C 112 E, 9.5.2002, s. 321.
(5) EGT C 177 E, 25.7.2002, s. 290.
(6) P5_TA(2003)0188.
(7) P5_TA(2003)0239.
(8) P5_TA(2003)0518.
P5_TA(2003)0292
Gemenskapens invandringspolitik
Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en öppen samordningsmetod för gemenskapens invandringspolitik (KOM(2001) 387 — C5-0337/2002 — 2002/2181(COS)) och om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet: att integrera invandringsfrågor i Europeiska unionens förbindelser med tredje länder (KOM(2002) 703 — C5-0233/2003 — 2002/2181(COS))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2001) 387 — C5-0337/2002), |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2002) 703 — C5-0233/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 13 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av Amsterdamfördraget, som ger gemenskapen befogenheter och ansvar inom områdena invandrings- och asylpolitik, samt artikel 63 i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Tammerfors den 15-16 oktober 1999, |
|
— |
med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Laeken den 14-15 december 2001 och från Europeiska rådet i Sevilla den 21-22 juni 2002, |
|
— |
med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, framför allt artiklarna 18, 21 och 22, |
|
— |
med beaktande av Europeiska kommissionens grönbok om en gemenskapspolitik för återvändande av personer som vistas olagligt (KOM(2002) 175), |
|
— |
med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ”Invandring, integration och det organiserade civila samhällets roll” av den 21 mars 2002 (1) och slutsatserna från konferensen ”Invandring: civilsamhällets roll i integrationen” den 9-10 september 2002, |
|
— |
med beaktande av kommissionens beslut att utarbeta ett meddelande om invandring, integration och sysselsättning som skall läggas fram för Europeiska rådet i Thessaloniki den 20 juni 2003 (KOM(2003) 336), |
|
— |
med beaktande av förslagen till direktiv och Europaparlamentets ståndpunkter om villkoren för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare som har för avsikt att arbeta som lönearbetare eller som egna företagare (ståndpunkt av den 12 februari 2003) (2), om rätten till återförening av familjemedlemmar (ståndpunkt av den 9 april 2003) (3), om status för tredjelandsmedborgare som varit bosatta i unionen under lång tid (ståndpunkt av den 5 februari 2002) (4) och om villkoren för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare för studier, yrkesutbildning eller frivilligt arbete (ståndpunkt av den 3 juni 2003) (5), |
|
— |
med beaktande av artikel 47.1 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor samt yttrandena från utskottet för utveckling och samarbete, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor och utskottet för framställningar (A5-0224/2003), och av följande skäl: |
|
A. |
Amsterdamfördraget ger gemenskapen behörigheter inom området asyl- och invandringspolitik och där anges också att rådet skall besluta om detaljerade åtgärder inom fem år efter fördragets ikraftträdande. |
|
B. |
Inom ramen för den europeiska politiken för fri rörlighet och den inre marknaden är det nödvändigt att ta itu med frågan om invandringen utifrån en gemensam strategi, eftersom unionens medlemsstater ställs inför liknande och inbördes sammanhängande problem som inte kan lösas på nationell nivå och som följaktligen kräver en samordning på gemenskapsnivå, på det vis som beslutades av Europeiska rådet i Tammerfors. |
|
C. |
Efter toppmötet i Tammerfors har det inte fattats några betydande politiska beslut i rådet som gäller invandring och inte heller tillämpas den tidsplan som kommissionens lagt fram eller den tidsplan som antogs av Europeiska rådet i Sevilla. |
|
D. |
Sedan Europeiska rådet i Tammerfors (och även vid Europeiska rådet i Sevilla) har kommissionen och rådet gjort betydande insatser för att konkretisera slutsatserna från detta möte, dvs. partnerskap med ursprungsländerna, ett gemensamt europeiskt asylsystem, rättvis behandling av tredjelandsmedborgare , effektivare hantering av migrationsströmmar och åtgärder för att lösa problemet med illegal invandring. |
|
E. |
Huvudprinciperna för invandringspolitiken som lades fast av Europeiska rådet i Tammerfors (partnerskap med ursprungsländerna, gemensamma asylförfaranden för Europa, lika behandling av tredjelandsmedborgare, administrering av migrationsströmmarna) gäller fortfarande, och det är viktigt att se till att dessa följs utifrån den rättsliga ram som stadgas i fördragets artiklar 61-69 och som kommissionen redan har lagt fram. |
|
F. |
När det gäller definiering av de fyra områden kommissionen föreslår i samband med riktlinjerna, nämligen ”hantering av migrationsflöden”, ”rätt till inresa och vistelse för ekonomiska migranter”, ”partnerskap med tredje länder” och ”integrering av tredjelandsmedborgare”— områden som tydligt angetts av Europaparlamentet som verksamhetsområden där det krävs insatser på EU-nivå, bör Europaparlamentet medverka i arbetet. |
|
G. |
Dessa huvudområden utvecklas ytterligare i kommissionens meddelande ”Att integrera invandringsfrågor i europeiska unionens förbindelser med tredje länder” och i de meddelanden som Europeiska rådet skall diskutera i Thessaloniki den 20 juni 2003 om invandring, integration och sysselsättning och om utveckling av en gemensam politik när det gäller illegal invandring, människosmuggling och människohandel, yttre gränser och illegala invandrares återvändande. |
|
H. |
Kampen mot människohandel och sexuell exploatering av kvinnor och barn måste med nödvändighet utgöra ytterligare en nyckelfaktor. |
|
I. |
Fall som rör olaglig vistelser rör i de flesta fall personer som har rest in lagligen i EU men som sedermera har gått miste om sina uppehållstillstånd. |
|
J. |
Gemenskapens ekonomiska resurser är begränsade och måste fördelas rättvist mellan de olika komponenter som tillsammans utgör den europeiska invandringspolitiken, på grundval av de prioriteringar som angavs vid Europeiska rådet i Tammerfors. |
|
K. |
I kommissionens meddelande om den europeiska utvecklingspolitiken, som Europaparlamentet ställde sig positivt till, fastställdes en allmän strategi för de olika aspekterna av utvecklingspolitiken, från sociala till miljörelaterade aspekter, vars målsättning är en hållbar övergripande utveckling. |
|
L. |
Migrationsfrågan är av strategisk betydelse och kommer till stor del att vara avgörande för huruvida de framtida resultaten av globaliseringen kommer att bli positiva eller negativa. |
|
M. |
För mer än 90 procent av invandrarna i världen är det inte Europeiska unionen som är destinationsorten utan de länder som ligger i närheten av invandrarnas ursprungsorter. |
Samordning av den Europeiska invandringspolitiken: Metoder och instrument
|
1. |
Europaparlamentet beklagar att rådet ännu inte antagit de rättsakter som kommissionen lagt fram, och uppmanar rådet att snarast möjligt ta ställning till kommissionens meddelanden. |
|
2. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens försök att intensifiera arbetet med frågor som gäller invandringen genom att föreslå ytterligare åtgärder och konstaterar att, genom att lägga fram meddelandet om att inkludera invandring från tredje länder och genom det kommande antagandet av meddelandet om integration, kommer kommissionen att ha slutfört en integrerad strategi för invandringsfrågorna på det sätt som angavs i Tammerfors genom sex på varandra följande meddelanden. |
|
3. |
Europaparlamentet understryker att inga metoder för att samordna de nationella politiska programmen kan ersätta de önskade lagstiftningsåtgärderna, och att införandet av sådana metoder skulle kunna visa sig problematiskt om de skulle missbrukas för att försena lagstiftningsprocessen eller för att dölja att lagstiftningsprocessen stagnerat. |
|
4. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag syftande till att utarbeta eller bedöma följande punkter:
|
|
5. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att statistik som den bedömer som betydelsefull för en effektiv övervakning och utvärdering av den gemensamma invandringspolitiken är könsuppdelad. |
|
6. |
Europaparlamentet hoppas att Europeiska konventet skall beakta de många förslagen från Europaparlamentet när det gäller invandring och asylpolitik, på det sätt som framkommit i resolutionen om framstegen som gjordes under 2002 när det gäller förverkligandet av ett område för frihet, säkerhet och rättvisa som antogs den 27 mars 2003 (6), framför allt förslagen som gäller ett generellt förfarande för medbeslutande och omröstning med kvalificerad majoritet i rådet, för att motverka den nuvarande beslutsförlamningen i rådet. |
Hantering av migrationsflöden
|
7. |
Europaparlamentet uppmanar rådet att tillämpa en global och integrerad strategi som beaktar de olika hänsyn som krävs för att administrera migrationsströmmarna på ett bra sätt, i enlighet med de mål som formulerades i Tammerfors och som har utvecklats vidare av kommissionen. |
|
8. |
Medlemsstaterna är ansvariga för att fastställa antalet tredjelandsmedborgare inom sitt territorium, och Europaparlamentet stöder tanken på att utarbeta prognoser med en övergripande strategi som även tar hänsyn till personer som får uppehållstillstånd av andra skäl än ekonomisk verksamhet, såsom flyktingar och familjeanknytningsfall, inbegripet minderåriga i arbetsför ålder, vilka bör kunna få tillträde till arbetsmarknaden. |
|
9. |
Europaparlamentet betonar att det i dialogen med tredje land aldrig får glömmas bort att migrationsströmmarna är av ömsesidigt intresse och att det är nödvändigt att rationalisera dem, inte sätta stopp för dem. |
|
10. |
Europaparlamentet oroar sig över ”kompetensflykten” från utvecklingsländerna. |
|
11. |
Europaparlamentet anser att medlemsstaterna regelbundet bör utarbeta studier och informera kommissionen om den svarta arbetsmarknaden, dess inverkan på det nationella näringslivet och förekomsten av invandrare på denna marknad, eftersom en verklig chans att få ett jobb otvivelaktigt fungerar som incitament för illegal invandring. |
|
12. |
Europaparlamentet stöder rådets rambeslut 2002/629/RIF av den 19 juli 2002 om bekämpande av människohandel (7) och Brysseldeklarationen som antogs i rådet den 8 maj 2003 och uppmanar kommissionen att övervaka att de på ett korrekt sätt införs i medlemsstaternas nationella lagstiftning. |
|
13. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inte bara koncentrera sin uppmärksamhet på människosmugglare och gränskontroll, utan även på offren för människohandeln, till största delen offer för sexuell exploatering, och önskar i detta sammanhang att förslaget till rådets direktiv om tillfälligt uppehållstillstånd för offer för medhjälp till olaglig invandring och människohandel som samarbetar med myndigheterna (8) skall antas. |
|
14. |
Europaparlamentet uppmanar till en utvärdering av rådets planerade program för kontroll av de yttre gränserna och att Europaparlamentet skall informeras om detta. |
|
15. |
Europaparlamentet begär en öppen diskussion om kommissionens olika förslag i den ovannämnda grönboken och meddelandet om en gemenskapspolitik för återvändande, speciellt studien om åtgärder för hjälp att återvända. |
Rätt till inresa och vistelse för ekonomiska migranter
|
16. |
Europaparlamentet uppmanar rådet att anta direktivet om kraven för inresa i EU av ekonomiska skäl och att beakta Europaparlamentets ståndpunkter, som ett första steg i rätt riktning för att garantera ett förenklat och öppet förfarande för laglig inresa i EU. |
|
17. |
Europaparlamentet påpekar att befolkningens åldrande och bristen på okvalificerad och högt kvalificerad arbetskraft är gemensamma brister i medlemsstaterna och att de tillgriper invandring som ett sätt att minska dessa brister. |
|
18. |
Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna fortfarande är ansvariga för urval och antal när det gäller de ekonomiska invandrare som är nödvändiga för att täcka de nationella arbetskraftsbehoven. |
|
19. |
Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att knyta lokala och regionala institutioner till denna process. |
|
20. |
Europaparlamentet betonar vikten av enhetlighet mellan gemenskapens invandringspolitik och övrig EU-politik, framför allt för sysselsättning och social integrering. Man bör ta hänsyn till invandrarfrågan när man fastställer sysselsättningsriktlinjer och nationella handlingsplaner. Man bör då särskilt uppmärksamma jämställdhetsaspekten, dock utan att låta detta inverka negativt på insatserna för de grupper av arbetstagare som redan är aktiva på medlemsstaternas arbetsmarknader. Det är också viktigt att låta invandrarfrågan ingå i de nya nationella planerna för social integrering. |
|
21. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att precisera hur man konkret skall organisera samrådet med berörda aktörer. Vid organisationen bör man ta hänsyn dels till arbetsmarknadens parter och deras respektive roller och ansvar i arbetsmarknadsfrågor, dels till vikten av att välja ut relevanta och representativa europeiska organisationer, med beaktande av varje aktörs roll och ansvarsområde. Hänsyn bör också tas till de lokala och regionala myndigheterna i enlighet med det ansvar de har i respektive medlemsstat. |
|
22. |
Europaparlamentet kräver att ett specifikt Eures-nätverk skall bildas för EU:s arbetsmarknad, och att ett sådant nätverk skall göra det möjligt för länder varifrån invandringen sker att få tillgång till information. |
|
23. |
Europaparlamentet anser att invandrare som arbetar inom den informella ekonomin bör behandlas på samma sätt som medlemsstaternas medborgare när det gäller hantering av klagomål avseende svartarbete. |
|
24. |
Europaparlamentet anser att medlemsstaterna skyndsamt måste vidta åtgärder som gör det möjligt att kontrollera förekomsten av olagliga anställningar, i synnerhet inom hushålls- och hemhjälpsarbetssektorerna där enligt dess resolution av den 30 november 2000 om enhetliga bestämmelser för det hushållsarbete som bedrivs inom den informella sektorn (9) ett stort antal invandrarkvinnor arbetar, enligt Europaparlamentets resolution om enhetliga bestämmelser för det hushållsarbete som bedrivs inom den informella sektorn. Man måste finna en ny lösning som gör det möjligt för de familjer som anställt dessa personer att upprätta ett lagligt anställningsavtal som innebär att de omfattas av socialförsäkringen. |
Integrering av tredjelandsmedborgare
|
25. |
Europaparlamentet hävdar att en fullkomlig integrering av invandrarna i mottagarlandet är en avgörande faktor när det gäller att avgöra om en europeisk invandringspolitik skall bli framgångsrik. |
|
26. |
Olika åtgärder har vidtagits inom medlemsstaterna för att möta den växande mångfalden i dagens samhällen. De erfarenheter som gjorts, positiva och negativa, utgör enligt Europaparlamentet kunskaper som kommissionen borde samla in, jämföra och ställa till medlemsstaternas, de lokala och regionala myndigheternas och andra berörda parters förfogande. |
|
27. |
Europaparlamentet uttalar att rätten till familjeåterförening är en omistlig rättighet som erkänns av internationella konventioner. Därför uppmanas rådet att anta det relevanta direktivet och ta hänsyn till Europaparlamentets åsikt. |
|
28. |
Europaparlamentet anser att EU:s politik för utvecklingssamarbete är ett användbart redskap för invandringspolitiken, vilken måste inriktas på att angripa invandringens orsaker och samtidigt utnyttja det som migrationen kan bidra med för att samutvecklingsmålen skall nås. |
|
29. |
Europaparlamentet anser det vara nödvändigt att anta direktivet om långtidsbosatta personer för att garantera integreringen av medborgarna från tredje länder, och stöder den idé som framförts av Europeiska kommissionen och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om att skapa ett civilt medborgarskap som låter invånarna från tredje länder som är lagligen bosatta i Europeiska unionen dra nytta av en status som medför rättigheter och skyldigheter av ekonomisk, social och politisk art, inklusive rätten att rösta i lokala val och i valet till Europaparlamentet. |
|
30. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att direktiven mot diskriminering på grund av ursprung och mot diskriminering på arbetsmarknaden tillämpas och följs. |
|
31. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den integrationspolitik som utvecklas i kommissionens ovannämnda meddelande om invandring, integration och sysselsättning ges en detaljerad och konkret uppföljning, och att definiera vilka gemenskapsprogram som kan användas för att utveckla integrationspolitiken och garantera ett utbyte av information och god praxis mellan medlemsstaterna. |
|
32. |
Medlemsstaterna får inte missbruka integrationspolitiken för att i praktiken åstadkomma ett faktiskt invandringsstopp. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inte införa integrationsprov eller språkkrav som invandrare måste klara för att få resa in i en medlemsstat. |
|
33. |
Europaparlamentet anser att en aktiv integrationspolitik måste verka på följande sätt:
|
|
34. |
Europaparlamentet anser att man på ovannämnda områden måste fastställa program för det första mottagandet av personer som kommer till en medlemsstat i unionen. |
|
35. |
Europaparlamentet anser att statliga tjänstemän som hanterar de administrativa tjänsterna avseende tredjelandsmedborgare, tjänstemän som bevakar gränserna och vakar över säkerheten samt hälso- och utbildningspersonal och övrig personal inom de nämnda områdena, bör få vidareutbildning och lämpliga medel för att kunna göra det första mottagandet och utföra sina uppgifter i ett pluralistiskt samhälle. |
|
36. |
Europaparlamentet anser att en effektiv politik för korruptionsbekämpning och lämpliga styrmedel är absolut nödvändiga på samtliga nivåer inom offentlig förvaltning och vid administrativa enheter som handlägger ärenden som rör tredjelandsmedborgare, däribland tjänstemän som arbetar med gränskontroll och säkerhet, personal inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och utbildning samt övrig personal inom de berörda områdena. |
|
37. |
Europaparlamentet anser att gemenskapens program och åtgärder måste ta hänsyn till behovet av vidareutbildning för mottagning och för ett pluralistiskt samhälle. Det måste finnas ett samarbete mellan såväl den europeiska som den nationella politiken för invandring, sysselsättning, sammanhållning, social integration och kampen mot diskriminering. |
|
38. |
Europaparlamentet betonar att det är oerhört viktigt att ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar EU:s alla politikområden. Parlamentet uppmanar vidare till större erkänsla för de särskilda och ofta förödande problem som kvinnor möter när de invandrar till eller integreras i ett främmande land. |
|
39. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till finansiering av pilotprojekt för integrationsfrågor. |
|
40. |
Europaparlamentet gläds över förslaget från konventets presidium att skapa en särskild rättslig grund för integreringen av tredjelandsmedborgare som uppehåller sig lagligen i Europeiska unionen. |
Partnerskap med tredje länder
|
41. |
Europaparlamentet anser att EU måste integrera den gemensamma administration av migrationsströmmarna i sina förbindelser med tredje land, och att associeringsavtalen måste spegla båda parternas åtagande att påta sig ansvaret för gränskontrollen och administrationen av migrationsströmmarna, med hänsyn tagen till ursprungs- och transitländernas särskilda behov och till emigranternas rättigheter i transitoch mottagarländerna. |
|
42. |
Europaparlamentet anser att kampen mot den illegala invandringen och gränskontrollen enbart är en aspekt av unionens politik gentemot tredje länder och att man till denna måste knyta en aktiv politik för att medutveckla ursprungsländerna, även i syfte att minimera de negativa effekterna av invandringen. |
|
43. |
Europaparlamentet anser att avtalen om återtagande utgör en av aspekterna i unionens utrikespolitik och att medlemsstaterna måste uppfylla sina åtaganden i detta hänseende för att se till att migrationsströmmarna administreras på ett bra sätt, men att de inte får utgöra den enda prioriteringen för unionen när det gäller förbindelserna med ursprungsländerna angående invandring. Dessa bör ta itu med de faktorer som driver på den oönskade invandringen. |
|
44. |
Europaparlamentet anser att samarbetet med tredje länder måste omfatta åtgärder för att stödja skapandet av en positiv dynamik såväl för ursprungs- och transitländerna som för mottagarländerna. Detta innebär att gynna gemensamt utvecklade projekt, gemensamt samordnade åtgärder inom ramen för utbildning och vidareutbildning, studera ekonomiska och andra möjligheter knutna till personers rörlighet och politiken om hjälp att återvända. Den gemensamt utvecklade politiken måste fortfarande vara ett av målen för budgetpost B7-667 och EU:s handlingsprogram för externa åtgärder. |
|
45. |
Europaparlamentet anser att samarbetet bör omfatta åtgärder för att utveckla och förstärka politiken för korruptionsbekämpning i såväl ursprungs- som värdländerna. |
|
46. |
Parlamentet kräver att det skall införas mekanismer som stärker stödet till de länder som tar emot flyktingar för att säkerställa att det inte uppstår sprickor i den ekonomiska och sociala strukturen och för att på detta sätt skydda de pågående utvecklingsprocesserna i dessa länder. |
|
47. |
Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att, i linje med det underlag som kommissionens har lämnat, ta hänsyn till de omfattande pengaflöden som immigranternas överföringar till hemlandet utgör, och uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att se till att lagliga system för att utföra dessa överföringar är tillgängliga och att de billiga och lätta att använda. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att agera för att stimulera investering av dessa privata medel i medutvecklingsprojekt, med garantier för innehavarna och mottagarna av dessa medel, i enlighet med slutsatserna från konferensen i Monterrey. |
|
48. |
Europaparlamentet välkomnar lanseringen inom ramen för Meda eller Tacis av regionala samarbetsprogram på områdena rättsliga frågor och inre politik, och välkomnar även de framsteg som gjorts på detta område i samband med toppmötena mellan EU och Asien. Parlamentet beklagar däremot att den politiska dialogen om invandring inom EU:s samarbete med Latinamerika ännu inte har inletts, och ber rådet och kommissionen att omgående påbörja förberedelserna för en dialog i denna fråga inom ramen för samarbetet med Latinamerika. |
|
49. |
Europaparlamentet understryker åter behovet av att förbättra systemet för insamling och utbyte av statistiska uppgifter om invandring, och begär att man beaktar vissa förslag till initiativ, såsom instiftande av centra för övervakning av migrationsströmmar, upprättande av Internetportaler eller främjande av migrationsinstitut i ursprungs- och transitländerna. |
|
50. |
Europaparlamentet konstaterar att avsaknaden av avtal om överföring av och garantier för sociala rättigheter, exempelvis pensionsrättigheter, varaktigt begränsar tredjelandsmedborgares möjligheter att planera sina liv. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta med denna fråga i förhandlingarna om samarbetsavtal med tredje land. |
|
51. |
Rädslan för att gå miste om uppehållstillstånd och sociala rättigheter hindrar många invandrare med ursprung i tredje land från att våga börja ett nytt liv i sina ursprungsländer. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att skapa möjligheter för invandrare med reglerat uppehållstillstånd att återvända till sina ursprungsländer. |
|
52. |
Europaparlamentet anser att det för närvarande inte finns någon grund för att finansiera utvisningar genom gemenskapsbudgeten och att, på grundval av subsidiaritetsprincipen, de enskilda avtalen kan finansieras av de nationella budgeterna, eftersom det saknas en grund för antagandet att en EU-finansiering skulle innebära ett mervärde. |
|
53. |
Europaparlamentet anser dessutom att Europeiska flyktingfonden inte är ett lämpligt instrument för att finansiera obligatorisk återflyttning av invandrare och flyktingar, med beaktande av fondens natur, som enbart förutsätter åtgärder för mottagning och integration samt finansiering genom frivilliga avtal om återsändande. |
*
* *
|
54. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas och kandidatländernas parlament. |
(1) ESK 365/2002.
(2) P5_TA(2003)0050.
(3) P5_TA (2003)0179.
(4) EGT C 248 E, 21.11.2002, s. 102.
(5) P5_TA(2003)0235.
(6) P5_TA(2003)0126.
(7) EGT L 203, 1.8.2002, s. 1.
P5_TA(2003)0293
Olaglig handel med lätta vapen
Europaparlamentets resolution om genomförandet av FN:s program för att bekämpa den olagliga handeln med lätta vapen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution av följande skäl:
|
A. |
Den olagliga handeln med och missbruket av lätta vapen och handeldvapen undergräver respekten för de mänskliga rättigheterna, internationell humanitär rätt och hållbar utveckling. |
|
B. |
Det råder ett akut behov av att noga kontrollera den lagliga handeln med lätta vapen och handeldvapen i enlighet med staternas folkrättsliga förpliktelser, för att hindra att dessa vapen kommer in i den olagliga handeln och hamnar i händerna på oönskade slutanvändare. |
|
C. |
Sådana överföringar av vapen som innebär en uppenbar risk för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller internationell humanitär rätt bör förbjudas i lag. |
|
D. |
FN:s konferens om olaglig handel med lätta vapen och handeldvapen i alla dess aspekter och framför allt dess åtgärdsprogram bör hållas i åtanke. |
|
E. |
Det noteras med tillfredsställelse att EU vid denna konferens givit sitt stöd till internationella instrument för märkning och spårning av vapen samt vapenhandel. |
|
F. |
Det är beklagligt att EU:s medlemsstater uppnått endast begränsade resultat vid uppföljningen av den uppmaning som ingick i åtgärdsprogrammet och handlade om att förhandlingar skulle inledas på regional nivå om juridiskt bindande instrument för att förebygga, bekämpa och utrota olaglig handel med lätta vapen och handeldvapen i alla dess aspekter. |
|
G. |
I juli 2003 kommer de fördragsslutande staterna att sammankomma i New York för FN:s med två års mellanrum återkommande möte för att se över genomförandet av åtgärdsprogrammet. |
|
1. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaternas regeringar att utnyttja detta möte för att på nytt bekräfta att de ställer upp bakom internationella instrument för märkning och spårning av vapen samt vapenförmedlning, och uttala sitt stöd för att sådana instrument skall vara juridiskt bindande. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmuntrar rådet och medlemsstaternas regeringar att offentligen uttala sitt stöd för ett juridiskt bindande internationellt instrument för tillsyn över förmedling av konventionella vapen, i enlighet med klara normer grundade på folkrätt och nuvarande bästa praxis. |
|
3. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaternas regeringar att noggrant undersöka modellkonventionerna om märkning och spårning av vapen (såsom det föreslagits av GRIP (Group for Research and Information on Peace and security) och andra icke-statliga specialistorganisationer) samt vapenförmedling (såsom det föreslagits av Fund for Peace och andra icke-statliga organisationer som modell) och vapenöverföringar (med fördrag om vapenhandel vilket föreslagits av stiftelsen Arias och andra icke-statliga organisationer), såsom en grund för juridiskt bindande internationella instrument om dessa frågor. |
|
4. |
Europaparlamentet uppmanar ytterligare rådet och medlemsstaternas regeringar att se efter vilka som skulle kunna vara tänkbara partner och inrätta grupper av stater för att bereda vägen för förhandlingar om sådana instrument, om nödvändigt också utanför FN:s ram, i form av förfaranden av Ottawa-typ. |
|
5. |
Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaternas regeringar att snabbt genomföra EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenförmedling samt både på nationell nivå och EU-nivå införa omfattande kontroll av vapenförmedlare, också i form av registrering, extraterritoriella bestämmelser av det slag som redan finns i Finland, Sverige och Belgien samt tillsyn över skeppsmäklare och över dem som tillhandahåller finansiella tjänster i samband med vapenöverföring. |
|
6. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka sina insatser för att hjälpa till med att utforma rättsliga ramar och bygga upp en institutionell kapacitet i de anslutande länderna och de länder som har associeringsavtal med EU, för att de skall kunna genomföra och genomdriva tillsynen över vapenexporten, medräknat vapenförmedling och märkning och spårning av vapen. |
|
7. |
Europaparlamentet uppmanar rådet att utarbeta en lägesrapport om resultaten av FN:s möte i juli 2003 och avlägga fullständig rapport inför parlamentet efter att mötet avslutats. |
|
8. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, FN och OSSE. |
P5_TA(2003)0294
Energisamarbete med utvecklingsländer
Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande om energisamarbete med utvecklingsländerna (KOM(2002) 408 — 2002/2244(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2002) 408 — C5-0537/2002), |
|
— |
med beaktande av EU:s initiativ för partnerskap på energiområdet, som lades fram i Johannesburg i september 2002, |
|
— |
med beaktande av resultatet från världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg den 26 augusti till den 4 september 2002, framför allt den genomförandeplan som antogs, |
|
— |
med beaktande av det nya partnerskapsavtalet mellan AVS-staterna och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, i vilket bägge parter enats om samarbete för att främja specifika åtgärder inriktade på olika frågor med anknytning till hållbarhet, bland annat förnybara energikällor och energisparande, |
|
— |
med beaktande av den rapport som lades fram av arbetsgruppen för förnybar energi vid G8-mötet i Genua i juli 2001, |
|
— |
med beaktande av slutrapporten från World Energy Assessment (WEA) som lades fram i början av 2000, |
|
— |
med beaktande av resolutionen från den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen om användningen av förnybara energikällor i AVS-länderna, som antogs den 1 november 2001 i Bryssel (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 47.2 och 163 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och samarbete (A5-0196/2003), och av följande skäl: |
|
A. |
Energi driver den ekonomiska utvecklingen och är av avgörande betydelse för alla länder, men tillgången till energi varierar kraftigt och två miljarder människor är beroende nästan uteslutande av halm, ved och djurspillning för att tillfredsställa sina energibehov. Ett sådant energiutnyttjande är ineffektivt samt skapar allvarliga hälsoproblem och miljöskador. Dessutom bidrar det i betydande omfattning till utsläppen av växthusgaser. |
|
B. |
Inget land har lyckats minska fattigdomen i någon nämnvärd omfattning utan att ersätta människors och djurs arbete med effektivare energiformer. Tillgången till energi är således en oumbärlig utvecklingsfaktor. |
|
C. |
Energins avgörande roll för utveckling och fattigdomsbekämpning har till största delen ignorerats på senare tid. Sedan 1990 går mindre än 5 procent av gemenskapens bistånd till energiprojekt. |
|
D. |
Energi har hittills inte integrerats i tillräcklig omfattning som ett horisontellt nyckelelement i strategierna för fattigdomsutrotning. |
|
E. |
De flesta nuvarande formerna av energialstring och energianvändning skapar miljöproblem på lokal, regional och internationell nivå vilka allvarligt hotar hälsan för nuvarande och framtida generationer och utgör ett hot mot ett stort antal ekosystem. |
|
F. |
Industriländernas, i synnerhet Förenta staternas, ohejdade konsumtion av fossil energi är helt orimlig och oproportionerlig i förhållande till konsumtionen i utvecklingsländerna. |
|
G. |
EU och dess medlemsstater har uppnått sin nuvarande utveckling tack vare ”en energimodell som kännetecknas av obegränsad tillgång på billig och utsläppsintensiv energi”, som nu har nått sin gräns. Ur den insikten följer det självfallet att det ligger i allas vårt intresse att stödja en övergång till modern teknik i utvecklingsländerna för att garantera att de nödvändiga förbättringarna av levnadsstandarden kan uppnås med minsta möjliga skada på miljön. |
|
H. |
Världens behov av primärenergi förväntas växa med 65 procent till 2020 (från 1995) om utvecklingen tillåts fortgå som hittills. Två tredjedelar av efterfrågansökningen kommer att ske i utvecklingsländerna. Den därav följande ökningen av koldioxidutsläpp skulle bli över 70 procent, vilket allvarligt skulle skada de pågående ansträngningarna att kontrollera utsläppen av växthusgaser. |
|
I. |
Enligt de scenarier som presenterats av World Energy Assessment (WEA) kommer efterfrågan på primärenergi i framtiden, liksom efterfrågans sammansättning, att skilja sig kraftigt åt beroende på typen av energipolitik som bedrivs. WEA:s ekologiska scenario, som baseras på en hög ekonomisk tillväxt, resulterar i ett nästan 40 procent lägre behov av primärenergi 2050 och 25 procent lägre totala investeringar i energiförsörjning än referensscenariot. |
|
J. |
Det har skett en betydande utveckling inom alternativ energiteknik på senare tid, såväl vad gäller prestanda som kostnadsminskningar. |
|
K. |
Investeringar i såväl förnybar energi som energisparande är ofta lönsammare än den nuvarande konventionella energin, sett ur ett livscykelperspektiv, men uppfattas som dyrare på grund av de höga initialkostnaderna. |
|
L. |
Energiinvesteringarna i utvecklingsländerna kommer förmodligen att kräva 150-200 miljarder US-dollar årligen under de närmaste fem åren, och en stor del av dessa investeringar kommer troligtvis att finansieras genom privata källor. |
|
M. |
De flesta utvecklingsländer lider av en akut brist på kapacitet när det gäller energi och energipolitik, framför allt inom de regeringsorgan som skall utforma politiken och privata företag som ansvar för energidistribution och energitjänster samt när det gäller investeringar inom områden som energidistribution och energitjänster. Förekomsten av en stark offentlig energisektor är särskilt viktig under den första utvecklingsfasen. |
|
N. |
Erfarenheterna från Globala miljöfonden (GEF) och andra biståndsbaserade institutioner visar att målinriktat bistånd till förnybar energi, framför allt installationer utanför distributionsnätet, kan generera fem till sex gånger mer medel genom medfinansiering från regeringar och privata företag. |
|
O. |
Enligt Internationella energiorganet IEA svarar biomassa för närvarande för över 80 procent av energikonsumtionen i Afrika söder om Sahara (med undantag av Sydafrika) och skulle kunna täcka 30-50 procent av världens energiförbrukning, huvudsakligen i utvecklingsländerna. Den nuvarande användningen av biomassa sker praktiskt taget enbart i form av helt ohållbar traditionell förbränning av biomassa. |
|
P. |
Nya tekniska lösningar, till exempel vätgas som framställs ur biomassa, erbjuder fascinerande möjligheter när det gäller att förvandla fattiga landsbygdsområden till nettoproducenter av energi, vilket skulle utgöra ett viktigt bidrag till fattigdomsutrotningen. En sådan energiproduktion skulle kunna organiseras som en integrerad del av livsmedelsproduktionen. |
|
1. |
Europaparlamentet anser att tillgången till energi är en oumbärlig utvecklingsfaktor och således även en ekonomisk och social rättighet. Parlamentet välkomnar därför meddelandet om energisamarbete med utvecklingsländerna och EU:s energiinitiativ, men beklagar att båda initiativen är alldeles för begränsade och bristfälliga. Viktigast är bristen på tydliga mål och frånvaron av nya resurser för att kunna ta itu med sambandet fattigdom/energi och energi/miljö på ett kraftfullt och systematiskt sätt. |
|
2. |
Europaparlamentet understryker att energiområdet måste ses som en övergripande fråga med en kraftig utvecklingspotential, särskilt när det gäller att utrota fattigdomen, då tillgång på billig energi är en förutsättning för att man skall kunna tillgodose grundläggande behov såsom tillgången på livsmedel, dricksvatten, hushållsbelysning, matlagning, kylförvaring av matvaror, hälsotjänster och utbildning, kommunikationer och en mängd olika arbetsbesparande anordningar och inkomstskapande möjligheter. Tillgång för de fattiga till rena och prismässigt överkomliga energitjänster är därför en grundläggande förutsättning för att millenniemålen för utveckling (MDG) skall kunna uppfyllas. Parlamentet understryker i detta sammanhang att man måste utveckla den lokala kapaciteten att bygga upp och underhålla modern förnybar energiteknik. |
|
3. |
Europaparlamentet erkänner att det råder stora skillnader mellan energiprogrammen i de olika utvecklingsländerna, men understryker att man bör fästa uppmärksamhet vid två typer av insatser inom ramen för EU:s utvecklingssamarbete:
|
|
4. |
Europaparlamentet poängterar att det kommer att krävas avsevärda ekonomiska resurser från både offentliga och privata källor för att man skall kunna uppnå millenniemålen för utveckling och ge de fattiga tillgång till moderna energitjänster. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inom kort lägga fram ett förslag om hur man skall kunna öka de ekonomiska resurserna till förmån för energisamarbete med utvecklingsländerna avsevärt. Parlamentet understryker att inrättandet av en särskild EU-fond för hållbar energi — i likhet med den som planerats för vatten och som skulle drivas med antingen anslag som inte utnyttjats inom ramen för åttonde europeiska utvecklingsfonden eller en del av de villkorade anslagen inom ramen för nionde europeiska utvecklingsfonden — skulle bidra till att på ett effektivt sätt råda bot på den svaga utvecklingen på energiområdet, och uppmanar kommissionen att allvarligt överväga möjligheten att ta ett sådant initiativ. Parlamentet betonar även att andra åtgärder som bör beaktas är en ökning av anslagen inom ramen för förordning (EG) nr 2493/2000 (2) om åtgärder för att främja en fullständig integrering av miljöaspekterna i utvecklingsländernas utvecklingsprocess samt inom ramen för det beslut som nyligen antogs om ”Intelligent energi — Europa” samt utnyttjande av medel som frigjorts från program inom europeiska utvecklingsfonden och den ordinarie budgeten vilka avslutats eller ställts in. |
|
5. |
Europaparlamentet betonar att produktion och distribution av energi bör betraktas som en huvudsakligen offentlig tjänst och därför organiseras så att alla får tillgång till ett rimligt pris. Parlamenetet poängterar att det huvudsaken inte är huruvida energiförsörjningen organiseras av en offentlig eller privat instans, utan de specifika skyldigheter som den politiska ramen medför. |
|
6. |
Europaparlamentet anser att utvecklingen av alternativa energikällor är viktig, men påpekar också att det är av avgörande betydelse att begränsa OCDE-ländernas utnyttjande av fossila energikällor för att användningen av dessa energiformer skall bli balanserad och utvecklingsländerna skall få tillgång till dem. Parlamentet poängterar vikten av att miljöpolitik bedrivs på global nivå, framför allt genom FN. Särskilt viktigt är det att klimatkonventionen snarast genomförs i praktiken, i synnerhet att alla länder, även Förenta staterna, ratificerar Kyotoprotokollet. |
|
7. |
Europaparlamentet uppmanar regeringarna i utvecklingsländerna att ange energi, med särskild tonvikt på förnybar energi och energieffektivitet, som en prioriterad fråga inom EU:s vägledande samarbetsprogram. |
|
8. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att energiprogrammen inom ramen för utvecklingsarbetet gynnar lokal utveckling i första hand. En garanti för detta är att lokala aktörer deltar i genomförandet av energiprogrammen och att dessa decentraliseras. |
|
9. |
Europaparlamentet understryker att mindre dyrbara energiformer, till exempel soldrivna varmvattenberedare och pastöriseringsapparater, vinddrivna pumpar, förbättrade matlagningsspisar, biomassabriketter, bör prioriteras på kort sikt, då tillgång på el är viktigt för de fattiga på landsbygden. Särskilt viktigt blir det att kunna erbjuda alternativ till traditionella spisar, till exempel LPG och biogas. |
|
10. |
Europaparlamentet uttrycker sin oro över att transporterna, som orsakar många olika problem som exempelvis trafikstockningar och luftföroreningar, knappt nämns i meddelandet, och uppmanar kommissionen att ta med transportsektorn i sin strategi. Det finns många alternativ när det gäller att minska föroreningar och trafikstockningar genom ökad energieffektivitet, masstransporter, snabbusstransitering, användning av biobränslen etc. |
|
11. |
Europaparlamentet understryker att ny och framväxande förnybar energiteknik, såsom små vindkraftverk som inte är anslutna till elnätet, mini- eller mikrovattenkraftsystem, moderna elgeneratorer baserade på biomassa samt fotoelektriska solenergisystem, ofta är bättre lämpade för de aktuella efterfrågenivåerna och efterfrågestrukturerna än konventionella alternativ. |
|
12. |
Europaparlamentet påpekar att tillgång till elektricitet är en förutsättning för tillgång till informations- och kommunikationsteknik, och uppmanar kommissionen att undersöka eventuella samverkanseffekter mellan meddelandet och pågående och framtida ansträngningar för att överbrygga den digitala klyftan, ansträngningar som till stor del hör till industriländernas ansvar. |
|
13. |
Europaparlamentet konstaterar att ökad användning av förnybara energikällor skulle minska beroendet av dyrbar import av fossila bränslen och hjälpa till att förbättra betalningsbalansen. Parlamentet understryker samtidigt att förnybara energiprojekt kan få stor betydelse för sysselsättningen. Etanolprogrammet i Brasilien har till exempel skapat minst 700 000 nya arbetstillfällen på landsbygden. |
|
14. |
Europaparlamentet uppmanar regeringarna i utvecklingsländerna att med stöd från kommissionen undersöka möjligheterna att riva de många hindren mot investeringar i förnybar energi och energieffektivitet, till exempel bristen på lämpliga rättsliga, skattemässiga eller reglerande ramar, och skälen till att det råder brist på privata investeringar. |
|
15. |
Europaparlamentet kräver omedelbara åtgärder för att avskaffa bidrag och andra former av stöd till miljöskadlig teknik och att man utvecklar mekanismer för att ta itu med externa faktorer som exempelvis föroreningar, för att på så sätt göra det möjligt för alternativ energiteknik att konkurrera på marknaden på lika villkor. En lovande möjlighet vore att sluta en multilateral överenskommelse om energistöd (Multilateral Energy Subsidies Agreement, MESA) som skulle innebära att stöd till kärnenergi och fossila bränslen avskaffas samtidigt som regler införs för stöd till förnybar energi och teknik för energieffektivitet. |
|
16. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa till att skapa nya lämpliga finansieringsmekanismer och nya affärsmodeller i utvecklingsländerna för energieffektivitet och projekt inom förnybar energi, för att kunna klara de höga initialkostnaderna. Särskilt viktigt är det att inrätta system för mikrokrediter. |
|
17. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt de betydande möjligheter som finns i många utvecklingsländer när det gäller att utveckla olika former av solenergi. Utvecklingen av vätgas, antingen från biomassa (ångomvandlingsteknik) eller genom elektrolys med hjälp av solenergi, skulle kunna bli särskilt viktig. |
|
18. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bidra till kontrollen av att de europeiska energiföretag som verkar i utvecklingsländerna respekterar mänskliga rättigheter och de lokalbefolkningens rättigheter, särskilt genom att utarbeta bedömningsrapporter. |
|
19. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att ge stöd till det pågående arbetet inom Global Sustainable Energy Islands Initiative (GSEII) för att hjälpa några av världens små östater att gå över från fossila bränslen till förnybar energi. Detta projekt skulle kunna bli ett perfekt exempel på att det faktiskt är möjligt för länder att ersätta fossila bränslen med förnybar energi. |
|
20. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kraftigt öka gemenskapens anslag till forskning och utveckling inom energisektorn och ge högsta prioritet åt stöd till energieffektivitet och förnybar energi. I det sammanhanget vill parlamentet understryka betydelsen av att förstärka nätverk mellan energiforskningsinstituten i EU och utvecklingsländerna. Parlamentet betonar vikten av kunskapsöverföring, vilket är något mer än ren tekniköverföring och inbegriper såväl utbildning som utveckling av fackkunskaper. |
|
21. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja det förslag om att inrätta en världsenergistadga som det tyska rådet för globala förändring lagt fram. Stadgans huvudsakliga målsättning skulle vara energipolitik för hållbar utveckling på global nivå. |
|
22. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utarbeta bindande miljö- och klimatrelaterade kriterier för allt bidragsbaserat stöd inom energisektorn samt för aktiviteter inom ramen för Europeiska investeringsbanken och de nationella exportkreditorganen, i syfte att främja investeringar i hållbara energiformer. Parlamentet uppmanar även kommissionen och rådet att inleda förhandlingar med nationella exportkreditorgan för att ålägga dem att införa ett energiportföljmål på minst 20 procent till stöd för projekt som avser hållbar energi. |
|
23. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera energisektorns avreglering ur mänsklig synvinkel och verka för internationella handelsregler som respekterar de mänskliga rättigheterna och folkrätten. |
|
24. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med energifrågorna, inklusive frågor som gäller förnybar energi och energieffektivitet, i de pågående diskussionerna om internationella utvecklingsmål. |
|
25. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ett så nära samarbete som möjligt med andra viktiga initiativ som syftar till energisamarbete med utvecklingsländerna, såsom Global Energy Village Initiative, för att undvika dubbelarbete och garantera maximal komplementaritet. |
|
26. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. |
P5_TA(2003)0295
Skydd och bevarande av den marina miljön
Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande: Mot en strategi för att skydda och bevara den marina miljön (KOM(2002) 539 — C5-0155/2003 — 2003/2065(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2002) 539 — C5-0155/2003), |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram (1), där man
|
|
— |
med beaktande av åtagandena i genomförandeplanen från världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg, nämligen att
|
|
— |
med beaktande av den marina miljöns betydelse i slutsatserna från Europeiska rådet i Göteborg och i internationella konventioner och protokoll, |
|
— |
med beaktande av Oslo-Paris-konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (OSPAR) som innehåller bestämmelser om utsläpp i havet från land och offshore-anläggningar av olika ämnen, |
|
— |
med beaktande av artiklarna 47.2 och 163 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor och yttrandet från fiskeriutskottet (A5-0158/2003), och av följande skäl: |
|
A. |
Skyddet av den marina miljön, särskilt bevarandet av den marina miljöns biologiska mångfald, är en övergripande, global fråga, vilket också bekräftades vid världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg i september 2002. |
|
B. |
EU måste i högre utsträckning verka inom området för marint skydd. |
|
C. |
De politiska målen, dvs. att stoppa minskningen av den biologiska mångfalden senast år 2010, att främja en hållbar användning av haven och att skydda och bevara de marina ekosystemen, kräver att sammanhängande, samordnade och kostnadseffektiva åtgärder vidtas för att inventera, skydda och bevara naturliga livsmiljöer samt vilda djur och växter i europeiska vatten. |
|
D. |
Det finns ett behov av god samordning mellan strategin för den marina miljön och övriga politikområden, till exempel den gemensamma fiskeripolitiken, den gemensamma jordbrukspolitiken, EU:s kemikaliepolitik, regionalpolitiken och transportpolitiken samt alla initiativ, både lagstiftningsinitiativ och andra initiativ, som direkt rör den marina miljön t.ex. kustpolitiken. Rådande praxis, bland annat sambandet mellan försäkringspraxis och strategin för den marina miljön, bör kartläggas. |
|
E. |
Miljöskyddsfrågor behöver bli mycket mer integrerade i politiken och förvaltningen av samtliga sektorer om man skall kunna trygga den biologiska mångfalden i europeiska marina vatten. En bedömning av de gränsöverskridande miljöeffekterna är ett viktigt redskap särskilt för havsskyddet. |
|
F. |
Miljökonsekvensbeskrivningar och strategiska miljöbedömningar rekommenderas som verktyg för en förbättring av kvaliteten och samstämmigheten i utvecklingen av verksamheter, planer, program och riktlinjer. |
|
G. |
Förslaget till mål 9 för transporter och säkerhet till sjöss är alltför svagt och bör förstärkas med hänsyn till den senaste erfarenheten av olyckan med ”Prestige” och den långsamma uppföljningen med nödvändiga åtgärder med anledning av ”Erika”-olyckan. |
|
H. |
Vissa havsområden i EU är ytterst sårbara, till exempel Östersjön, och en olycka på dessa områden skulle vara katastrofal och det vore osäkert huruvida miljön skulle återhämta sig från en sådan olycka. |
|
I. |
Många av de nuvarande problemen i havsmiljön är ett resultat av att riktlinjer och lagar för skydd av den marina miljön varierar beroende på sektor och geografiskt område, både inom EU:s vatten och globalt, vilket påpekas i avsnitt 3.30 i ovannämnda meddelande. |
|
J. |
Det finns ett stort antal problem som ännu inte har behandlats på allvar. Europas vatten är fortfarande utsatta för många hot, som ibland är så stora att havens struktur och funktion är i fara. |
|
K. |
Utvidgningsprocessen innebär att havsområdet utvidgas vilket medför en större biologisk mångfald som för att skyddas kräver nya och större insatser från de enskilda medlemsstaterna och EU som helhet. |
|
L. |
Den enda bakomliggande princip som nämns i ”vägen framåt” i strategin (avsnitt 6.70) är den ekosystembaserade strategin, trots att strategin behöver ge ett mer eftertryckligt utrymme åt försiktighetsprincipen, principen om att förorenaren skall betala och principen om hållbar utveckling. |
|
M. |
Det har alltid varit svårt att få bestämmelser om den marina miljön att tillämpas i praktiken (avsnitt 5.66), varför detta är en viktig fråga att behandla som en del i strategin. |
|
N. |
De nuvarande programmen för övervakning och bedömning, och den kunskap de har genererat, visar på ett stort antal kunskapsluckor om havsmiljöns tillstånd, om de processer som äger rum i det marina ekosystemet och om de nuvarande miljöskyddsåtgärdernas effektivitet. |
|
O. |
Vissa ekosystem befinner sig i ett kritiskt läge, bland annat håller Posidonia oceanica på att i rask takt försvinna från stora delar av gemenskapens farvatten. |
|
1. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens ovannämnda meddelande och stöder kravet på en sammanhängande harmoniserad strategi för den marina miljön. Parlamentet noterar dock att målen har karaktären av ambitioner, varav vissa inte är tillräckligt långtgående när det gäller tidsramar och precisering. |
|
2. |
Europaparlamentet anser att avsaknaden av en fullständig kunskapsbas inte får användas i syfte att förhindra lämpliga försiktighetsåtgärder, framför allt när det finns klara bevis på en tydligt minskad biologisk mångfald (avsnitt 4, 1.50-57). Parlamentet anser att försiktighetsprincipen bör fylla en central funktion, att förebyggande åtgärder bör vidtas, att reparationen av miljöskador bör vara en prioritering och att principen om att förorenaren skall betala bör tillämpas. |
|
3. |
Europaparlamentet ber kommissionen att så snart som möjligt lägga fram en tematisk strategi för den marina miljön, med utgångspunkt i följande:
|
|
4. |
Europaparlamentet delar inte kommissionens uppfattning: ”Genom att man utvärderar och hanterar de långsiktiga konsekvenserna av nuvarande och framtida metoder på andra områden och på den marina miljön anammar man — trots att kunskaperna inte är heltäckande — en strategi som grundar sig på förvaltning av ekosystemen och på försiktighetsprincipen.” (avsnitt 1.8) Parlamentet anser att meddelandet bör hänvisa till en definition av en ekosystembaserad strategi som utgår från befintliga lämpliga initiativ, till exempel EU:s direktiv, Bergendeklarationen liksom OSPAR:s, HELCOMS:s (kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö) och ICES:s (Internationella havsforskningsrådet) föreskrifter om miljökvalitetsmål samt arbetet inom Östersjöområdets Agenda 21. |
|
5. |
Europaparlamentet ber EU och medlemsstaterna att så snart som möjligt ratificera de regionala och internationella konventioner och överenskommelser som ännu inte har ratificerats. |
|
6. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra full nytta av de regionala alternativen inom ramen för FN:s havsrättskonferens (UNCLOS) och att verka regionalt för att tackla hoten mot den marina miljön (t.ex. när det gäller luftföroreningar, sjöfartssäkerhet, klimatförändringar). |
|
7. |
Europaparlamentet uppmanar EU att påskynda förhandlingarna med Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) för att ytterst känsliga havsområden inom EU skall erkännas. |
|
8. |
Europaparlamentet begär att EU skall fatta beslut om att ansluta sig till Arktiska rådet som för närvarande har som medlemmar Förenta staterna, Kanada, Island, Norge och Ryssland och, bland EU:s medlemsstater, Danmark, Sverige och Finland. Parlamentet anser att det skulle stärka det euro-atlantiska samförståndet inom miljöområdet om EU blev medlem av Arktiska rådet och att EU skulle få ett betydande forum för bland annat skyddet av den nordliga havsmiljön. |
|
9. |
Europaparlamentet uppmanar EU att omgående tillsammans med tredje länder utveckla ingångna avtal för att skapa enhetligare och striktare normer för fartygsklassificering så att säkerheten på fartyg som trafikerar genom EU:s territorialvatten förbättras. |
|
10. |
Europaparlamentet välkomnar ytterligare forskning om hållbart fiske, fiskeförvaltning och fiskets inverkan på havsmiljön i stort. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att omgående utnyttja de nya handlingsmöjligheter som erbjuds genom den reform av den gemensamma fiskeripolitiken som man beslutade om i december 2002. Parlamentet stöder ytterligare forskning om fiskets samspel med sjöfåglar och anser att inventeringar och kartläggningar (avsnitt 4.1, 49) kommer att bli avgörande för ett effektivt hänsynstagande till olika sektorers intressen vid den fysiska planeringen av havsmiljön. |
|
11. |
Europaparlamentet rekommenderar att fisket och dess miljöpåverkan undersöks mer detaljerat i strategin, eftersom fisket är den mänskliga verksamhet som allra mest inverkar på de marina ekosystemen och överfiskning är den viktigaste orsaken till skador på de ekosystem som fisket och övrig marin flora och fauna är beroende av. Därför måste balansen mellan fiskebestånden, fisket och den marina miljön återställas. |
|
12. |
Europaparlamentet instämmer i kommissionens analys som visar att överfiske är ett vanligt problem i hela världen, vilket leder till utfiskning av kommersiellt värdefulla bestånd, hot mot övriga arter som andra fiskar, hajar, fåglar, marina däggdjur och sköldpaddor, samt skador på den marina livsmiljön. |
|
13. |
Europaparlamentet erkänner visserligen att överfiske endast är ett av de många allvarliga hot som skadar den marina miljön, men anser att det är ett av de problem som det är mycket viktigt att ta itu med omgående och på ett effektivt sätt, om fiskbestånden skall kunna återhämta sig och inge hopp för kustsamhällena. |
|
14. |
Europaparlamentet kräver att ett tak för hållbar avkastning fastställs med tanke på hållbara bestånd i stället för ekonomisk hållbarhet. |
|
15. |
Europaparlamentet noterar att fisk från hela världen finns tillgänglig på gemenskapsmarknaden, och att fisken antingen är fångad av EU:s fiskeflotta eller inköpt på den internationella marknaden, vilket innebär att EU har ett stort ansvar för konsekvenserna av fisket. Rådet och kommissionen uppmanas att agera i syfte att bevara fiskbestånden såväl på öppet hav som i tredje lands vatten. |
|
16. |
Europaparlamentet anser att ökade tekniska, ekonomiska och mänskliga resurser behöver göras tillgängliga för att förbättra den kunskapsbas som nämns i meddelandet när det gäller undersökningar, forskning, övervakning och beslutsfattande, samt för att nå de långtgående mål som fastställs i denna strategi. |
|
17. |
Europaparlamentet beklagar att det är svårt att få havskonventionernas bestämmelser om kontroll att tillämpas i praktiken. Parlamentet ber kommissionen att lägga ökad tonvikt på genomförande, rapportering och tillämpning av gällande bestämmelser samt verka för att dessa gamla konventioner, vilka gör haven till ”allas rätt men ingens ansvar”, snarast ses över. När framtida bestämmelser utarbetas bör större uppmärksamhet fästas vid att dessa innehåller effektiva verkställighetsmekanismer (avsnitt 8.1, 80). |
|
18. |
Europaparlamentet anser att berörda instansers delaktighet, allmänhetens deltagande och en dialog är ytterst viktiga faktorer när det gäller att uppnå målen om biologisk mångfald och hållbar användning av de marina resurserna. Detta förutsätter bland annat en vidareutveckling av strategin för den marina miljön. |
|
19. |
Europaparlamentet uttrycker oro för att åtgärd 2 tycks begränsa kommissionen till att endast använda nätet Natura 2000 som redskap för att skydda den biologiska mångfalden. Parlamentet anser att de aspekter i meddelandet som rör skydd och bevarande bör gå längre än Natura 2000, som är begränsat när det gäller den marina miljön. Därför föreslår parlamentet att kommissionen utarbetar särskilda planer och program för att lösa konkreta problem eller återställa särskilt viktiga arter, bl.a. Posidonia oceanica och andra ekosystem som för närvarande är starkt hotade. |
|
20. |
Europaparlamentet anser att man inte bör dröja till 2005 med programmet för att förstärka skyddet av arter och livsmiljöer i europeiska vatten (åtgärd 2), och att EU med sina åtgärder bör medverka till ett nätverk av marina skyddsområden i enlighet med uppmaningarna från världstoppmötet om hållbar utveckling. Andra lämpliga åtgärder vore att inrätta ett representativt nätverk för väl förvaltade marina skyddsområden i Nordsjön senast 2010 (Bergendeklarationen), i nordöstra Atlanten (inbegripet de öppna haven) och Östersjön i anslutning till OSPAR- och HELCOMkonventionerna (den kommande gemensamma OSPAR-/HELCOMförklaringen). |
|
21. |
Europaparlamentet anser att skyddet bör basera sig på en tillräcklig kartläggning av undervattensmiljön och att EU i sina program bör anvisa tillräckliga medel för detta. |
|
22. |
Europaparlamentet anser att, eftersom direktiv 92/43/EEG (2) om bevarande av livsmiljöer ger skydd för vissa marina arter såsom tumlare och delfiner, bör det omgående vidtas åtgärder för att minska det oavsiktliga dödandet av sådana skyddade arter, särskilt som sådan bifångst anses vara det största hotet för småvalsbeståndet i EU:s vatten. |
|
23. |
Europaparlamentet betonar att det bör införas tydliga tidsramar för mål 4 (farliga ämnen) och för de närliggande åtgärderna (5-8) i enlighet med befintliga åtaganden, t.ex. slutmålet 2020 enligt OSPAR-konventionen. |
|
24. |
Europaparlamentet anser att riktlinjerna om farliga ämnen (åtgärd 6) också bör innehålla ett hänsynstagande till hur läkemedel och veterinärmedicinska läkemedel påverkar havsmiljön, och att det finns ett behov av att förstärka formuleringen av denna åtgärd så att den speglar det faktum att det verkligen krävs en integration, som inte ”bara” bör eftersträvas. |
|
25. |
Europaparlamentet framhåller det bekymmersamma i att åtgärd 9 endast avser fartygsutsläpp av kväveoxider i atmosfären, och hävdar att denna åtgärd bör utvidgas till att även omfatta utsläpp av farliga ämnen och andra former av kvävehaltiga ämnen. |
|
26. |
Europaparlamentet framför ståndpunkten att mål 7 (beständiga oljeföroreningar) också bör avse olja som hamnar i havsmiljön och som kommer från landbaserade källor, från fartyg som ligger förtöjda i hamn och floder som rinner ut i havet. Dessutom bör alla insatser som görs i detta syfte särskilt koncentreras till flytande oljeledningar, olje- och gasplattformar samt bensinstationer. |
|
27. |
Europaparlamentet anser att kommissionen bör inleda en inventering med enhetliga bedömningsmetoder av den effektiva oljebekämpningskapaciteten inom EU:s havsområden och vid behov lägga fram förslag om fastställande av eller rekommendationer för minimikapacitet för olika havsområden, med beaktande av områdenas särdrag och trafikmängder. |
|
28. |
Europaparlamentet stöder med avseende på mål 7 (beständiga oljeföroreningar) målen i OSPARrekommendationen 2001/1 om hantering av spillvatten från offshore-anläggningar. |
|
29. |
Europaparlamentet framför ståndpunkten att avfall från landbaserade avfallsanläggningar också bör beaktas i mål 8 och åtgärd 13 i samband med att åtgärder utformas för att minska och förhindra avfall i haven. |
|
30. |
Europaparlamentet understryker behovet av att direktiv 91/271/EEG (3) om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse tillämpas och genomförs på ett striktare sätt (åtgärd 9), då bristande kontroll av dessa avloppssystem utgör en icke försumbar källa till eutrofiering av de kustnära havsområdena. |
|
31. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka de över 200 rekommendationer som utfärdats av HELCOM, för att förbättra situationen för Östersjön och vid behov utfärda rekommendationer om bindande bestämmelser för EU:s medlemsstater. Parlamentet anser att Östersjön, som är ett av världens mest förorenade hav, bör prioriteras i EU:s miljöverksamhet nu då samtliga Östersjöstater, utom Ryssland, är EU-medlemmar. |
|
32. |
Europaparlamentet ber kommissionen att se till att gällande direktiv och förordningar tillämpas, och skärpa sjösäkerheten i syfte att skydda den marina miljön, att behandla de dithörande frågorna om ersättningsansvar och påföljder och att utan dröjsmål fullt ut genomföra slutsatserna från rådets möten (transport respektive miljö) i december 2002. |
|
33. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta initiativ till en översyn av UNCLOS-bestämmelserna (artikel 91.1) som handlar om kopplingen mellan fartyget och registreringslandet, för att ta itu med problemen med bekvämlighetsflagg. |
|
34. |
Europaparlamentet välkomnar utvecklingen av konceptet ”miljövänliga fartyg”, som är inriktat på konstruktion, bygge och drift av fartyg, för att eliminera skadliga utsläpp och spill under fartygets livstid, ta itu med all fartygsdrift och alla eventuella miljökonsekvenser samt inbegripa återvinning, avfallsförebyggande åtgärder och slutna processer (mål 9). |
|
35. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att omgående och fullt ut utnyttja de nya möjligheter att förbättra fiskeriförvaltningen som införlivats i den nya grundförordningen (EG) nr 2371/2002 (4), som antogs vid rådets möte i december 2002. |
|
36. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och alla myndigheter som är behöriga i marina frågor. |
(1) EGT L 242, 10.9.2002, s. 1.
(2) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.
P5_TA(2003)0296
Det strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet ISPA — 2001
Europaparlamentets resolution om kommissionens årsrapport för det strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet (ISPA) 2001 (KOM(2002) 596 — C5-0025/2003 — 2003/2021(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens årsrapport (KOM(2002) 596 — C5-0025/2003), |
|
— |
med beaktande av artikel 47.1 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för regionalpolitik, transport och turism och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor (A5-0199/2003), och av följande skäl: |
|
A. |
Numera är utvidgningen inte enbart ett framtidsperspektiv eller en utmaning, utan en verklighet som unionen å ena sidan och de nya medlemsstaterna å andra sidan mycket snabbt måste börja ta hänsyn till. |
|
B. |
Nästan alla kandidatländer är fortfarande ytterst försenade med att förbereda de administrativa strukturerna för förvaltningen av gemenskapsmedel. |
|
C. |
Allmänhetens demokratiska stöd för utvidgningsprocessen är direkt beroende av att den uppfattas som öppen och genomförd enligt god förvaltningssed i förbindelse med förfarandet. |
|
D. |
I slutet av 2001 uppgick ISPA-betalningarna, som nästan uteslutande var förskottsbetalningar, till nästan 200 miljoner euro, dvs. under 20 procent av de öronmärkta medlen. |
|
1. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens årsrapport om det strukturpolitiska föranslutningsinstrumentets (ISPA) fondförvaltning 2001. |
|
2. |
Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att kommissionen har rättat till ett antal punkter i förvaltningen av ISPA under 2000, även på parlamentets begäran. Dessutom konstaterar parlamentet att medlen som utnyttjats för ISPA-projekt har ökat betydligt jämfört med programperioden 2000 till följd av att ett stort antal projekt har godkänts. |
|
3. |
Europaparlamentet välkomnar den stora uppmärksamhet som kommissionen ägnar analysen av kandidatländernas ekonomistyrning och stöder de förslag till ytterligare förbättringar som nämns i årsrapporten. |
|
4. |
Europaparlamentet önskar att kommissionen brådskande skall införa ett system för finansiell och rättslig tillsyn, som kan tillhandahålla information om enskilda projekt samt om enskilda sektorer och berörda stater. |
|
5. |
Europaparlamentet konstaterar att förvaltningen av ISPA i början stod inför svårigheter, men att programmet har förmått anpassa sig till helt annorlunda förhållanden i nya medlemsstater, trots att det måste följa strikta gemenskapsförfaranden. |
|
6. |
Europaparlamentet är oroat över tecknen på permanenta svårigheter i förfarandena för utnyttjandet av medlen. Parlamentet betraktar det även som alarmerande att kommissionen i samband med förvaltningen av ISPA-medlen fortsätter att inta en försiktig, nästan reserverad hållning till de inadekvata administrativa strukturerna i kandidatländerna och till att förvaltningspersonalen inte har förberetts för sina uppgifter. |
|
7. |
Europaparlamentet betonar å andra sidan att betalningarna för genomförande av projekt inte är särskilt konsekventa utan att det tvärtom nästan alltid är fråga om förskottsbetalningar, oftast relativt anspråkslösa. |
|
8. |
Europaparlamentet betonar att problemet med de framtida medlemsstaternas kapacitet att utnyttja gemenskapsmedlen kan bli omfattande för att utvidgningen är nära förestående. Parlamentet uppmanar kommissionen att under förhandlingarna insistera på att förvaltningskapaciteten och samordningen av branschförvaltningarna i kandidatländerna säkras och förbättras. |
|
9. |
Europaparlamentet är oroat över att dessa svårigheter nästan alltid förefaller bero på de ineffektiva administrativa strukturerna i kandidatländerna eller kandidatländernas bristfälliga kännedom om gemenskapsförfarandena. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja stödet till stärkt förvaltning för att främja de decentraliserade strukturerna, träna upp partnerskapsmekanismerna och förbättra upphandlingsförfarandena. |
|
10. |
Europaparlamentet anser att det är berättigat att kommissionen har krävt att få anställa ytterligare personal för att samarbeta på utbildningsområdet med förvaltningarna i de nya länderna i syfte att uppfylla kraven på förvaltning och ledning. |
|
11. |
Europaparlamentet är medvetet om att åtgärder mot sådana problem likaledes bör efterleva gemenskapens relevanta förfaranden till punkt och pricka, särskilt när det gäller den interna revisionen, som fortfarande är bristfällig, samt kontrollorgan och redovisningssystem. |
|
12. |
Europaparlamentet uppmanar emellertid med kraft att man bör försöka sträva efter att förenkla ISPA:s förvaltningsförfaranden så mycket som möjligt enligt en generell förtroendeprincip och avskaffa de byråkratiska formaliteter som inte är oumbärliga för genomförandet av projekten. |
|
13. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram realistiska utgiftsplaner som är förenliga med kandidatländernas faktiska kapacitet att utnyttja medlen inom ramen för de kommande årens ISPAbudgetar, bland annat för att förhindra att de outnyttjade anslagen ökar okontrollerat. |
|
14. |
I detta sammanhang framhåller Europaparlamentet att det är avgörande att kommissionen övervakar att länder som deltar i ISPA genomför den samfinansiering av projekten som de ansvarar för. |
|
15. |
Europaparlamentet ser positivt på olika partnerskap med internationella finansinstitut (EIB, EBRD, Nordiska investeringsbanken) för att säkra samfinansiering med ISPA-projekten, inte minst för att dessa institut kan bidra med sina erfarenheter av förvaltning av gränsöverskridande projekt. |
|
16. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra allt den kan för att få med så många privata initiativ och så mycket privata medel att gemenskapens bidrag verkligen kan ge ett mervärde till reella strävanden efter nationella insatser och utgöra en drivkraft för utveckling. |
|
17. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fästa så stor uppmärksamhet som möjligt vid risken för att offentlig-privata partnerskap, som i sig visserligen är nödvändiga och positiva, kan medföra oegentligheter eller olaglig finansiering av privata företag. |
|
18. |
Europaparlamentet beklagar att det inte finns tillräckligt med siffror och uppgifter om projekt för tekniskt stöd eller deras följdverkningar och resultat, med tanke på att detta avsnitt av ISPA har ett strategiskt värde i samband med den nära förestående utvidgningen. |
|
19. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom den närmaste framtiden göra största möjliga insats för att genomföra projekt för tekniskt stöd, eftersom parlamentet är övertygat om att kompetens på den nivån är oeftergivlig för den framtida förvaltningen av gemenskapsmedlen. |
|
20. |
Europaparlamentet välkomnar å det varmaste kommissionens insats för att få samtliga kandidatländer att uppfylla kraven på miljökonsekvensbedömning inom alla ISPA-projekt. Parlamentet betraktar detta som en oeftergivlig, övergripande del av den ”gemenskapskultur” för medelförvaltning som de nya medlemsstaterna absolut måste anamma. |
|
21. |
Europaparlamentet erkänner kritiken från kandidatländernas kommuner och regioner av rådets förordning (EG) nr 1267/1999 av den 21 juni 1999 om upprättandet av ett strukturpolitiskt föranslutningsinstrument (1) med den innebörden att ett effektivt utnyttjande av medlen på miljöområdet under den andra fasen framstår som meningsfull endast via en gruppering av mindre projekt. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen redan har reagerat på detta och uppmanar den även att ytterligare främja en gruppering av projekt för att på så sätt möjliggöra integrerad planering, sparsamhet, effektivitet och hållbarhet. |
|
22. |
Europaparlamentet konstaterar att balansen mellan kostnaderna för transport- och miljöprojekt har förbättrats, men att man inom trafikområdet måste ägna det transeuropeiska järnvägsnätet större uppmärksamhet i enlighet med EU:s prioriteringar. |
|
23. |
Europaparlamentet kräver att man i framtiden bör utvärdera möjligheten att införa förfaranden som gör det möjligt att undvika att förvaltningen får en så långsam start då programperioden inleds. |
|
24. |
Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att även i samband med ISPA-projekten målmedvetet utvärdera utgifternas kvalitet och pröva de enskilda projektens inre värde, som för parlamentet är den viktigaste måttstocken för huruvida programmet är effektivt som helhet. |
|
25. |
Europaparlamentet vill framhäva hur viktigt det är att integrera jämställdhetsperspektivet i alla ISPA-, Phare- och Sapardprogram. |
|
26. |
Europaparlamentet understryker att strukturfonderna är det främsta EU-instrumentet för att omfördela tillgångar mellan regioner och mellan olika befolkningsgrupper. I detta sammanhang kan strukturfonderna ses som ett nyckelinstrument för att uppnå gemenskapens mål gällande jämställdhet mellan kvinnor och män, vilket ingår i fördraget. Det strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet (ISPA) bör betraktas på exakt samma sätt. |
|
27. |
Europaparlamentet betonar integreringen av jämställdhetsperspektivet i all gemenskapspolitik, vid sidan av specifika jämställdhetsaktioner, fastställs i förordningen om strukturfonderna som det främsta verktyget för att uppnå målen för jämställdhet, och att detta bör vara lika viktigt i ISPA-instrumentet samt i Phare- och Sapard-programmen. |
|
28. |
Europaparlamentet framhåller att detta innebär att jämställdhet borde vara ett övergripande mål för dessa program, vilket betyder att jämställdheten skall vara integrerad i alla programskeden, från analys och fastställande av målsättningar till uppföljning och utvärdering |
|
29. |
Europaparlamentet välkomnar i detta hänseende den fortlöpande dialogen med icke-statliga organisationerna och kräver att icke-statliga organisationer som arbetar med jämställdhet bör konsulteras och involveras i samarbetet i fråga om införandet av jämställdhetsaspekter i samtliga politikområden. |
|
30. |
Europaparlamentet framhäver behovet av att utveckla genuskonsekvensanalyser och beklagar att sådana analyser inte genomförts i anslutning till det strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet (ISPA). |
|
31. |
Europaparlamentet rekommenderar slutligen att kommissionen genomför en analys av integreringen av könsperspektivet i förbindelse med två projekt, som finansieras genom ISPA (helst ett som rör transport och ett som rör miljöfrågor), för att bedöma och analysera hur ett sådant tillvägagångssätt skulle kunna institutionaliseras i hela ISPA-programmet. |
|
32. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. |
P5_TA(2003)0297
Minskning av mängden fisk som kastas över bord
Europaparlamentets resolution om gemenskapens handlingsplan för att minska mängden fisk som kastas över bord (KOM(2002) 656 — 2003/2036(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2002) 656), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 28 januari 1999 om problemet med kassering av fångst (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 47.2 och artikel 163 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A5-0163/2003), och av följande skäl: |
|
A. |
Fisk är ett viktigt naturligt födoämne och en global nyttighet. |
|
B. |
Enligt artikel 7 (7.2.2g) i FAO:s uppförandekod för ansvarigt fiske bör förvaltningsmålen omfatta införandet av åtgärder som minimerar föroreningar, avfall, fiskmängderna som kastas över bord, fångster av förlorade eller övergivna redskap, fångster av andra än målarterna, både fisk och andra arter, och följderna för associerade eller beroende arter, genom åtgärder som i den mån det är möjligt omfattar utveckling och användning av selektiva, miljösäkra och kostnadseffektiva fiskeredskap och fisketeknik. |
|
C. |
FAO har beräknat mängden fisk som kastas över bord inom ramen för det kommersiella fisket till mellan 17,9 och 39,5 miljoner ton i världen (2), vilket i stor utsträckning överskrider EU:s totala fiskeproduktion (fångst och akvakultur) på 7,8 miljoner ton (3). |
|
D. |
För att få största möjliga utbud måste fisken få växa upp och föröka sig innan den fångas. |
|
E. |
Vissa bestånd har nått kritiska nivåer, delvis till följd av fångst men också på grund av att ungfisk kastas över bord till havs. En generell minskning av fiskeansträngningen för många fiskbestånd skulle bidra både till beståndens återhämtning och till en minskning av den mängd fisk som kastas över bord. |
|
F. |
Det finns ett tydligt samband mellan hur selektiva fångstredskapen är och hur stor andel av fångsten som kastas över bord. Därför måste tekniska åtgärder vidtas för att säkra att ungfisk kan ta sig ur näten. Förbättringar av fiskeredskapens selektivitet bör uppmuntras och även belönas på lämpligt sätt. |
|
G. |
Akvakultur bör i allt större utsträckning bidra till att öka det totala fiskbeståndet och därmed lätta på trycket för en rad överfiskade arter. |
|
H. |
Mängden fisk som kastas över bord varierar efter art, tid och plats. |
|
I. |
De biologiska och ekonomiska konsekvenserna liksom konsekvenserna för utvärderingen av bestånden och fiskeförvaltningen måste beaktas. |
|
J. |
Systemet med totala tillåtna fångstmängder och kvoter får den snedvridna konsekvensen att fisk kastas över bord vid händelse av bifångster av arter som inte ingår i kvoten. |
|
K. |
Det är beklagligt att konstatera att vissa fiskare av ekonomiska skäl kasserar torsk, som uppnått minsta tillåtna storlek för landad fisk, samtidigt som biologerna föreslår ett totalförbud för torskfisket. |
|
1. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens överväganden att införa ett förbud mot att kasta fisk över bord som ett mål på medellång sikt, och anser att det bör vara en av grundprinciperna för en varaktig förvaltning av fiskeresurserna att den gemensamma fiskeripolitiken bygger på principen om att man måste undvika att fisk kastas över bord. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra allt för att främja insamlingen av uppgifter om de fiskmängder som kastas över bord, för att få en bättre och mer exakt bild av problemets omfattning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att lämna in alla de uppgifter de förfogar över. Kommissionen uppmanas samtidigt att samarbeta och utbyta erfarenheter med andra fiskenationer, framför allt Norge. |
|
3. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att 2003 inleda pilotprojekt i syfte att bedöma möjligheterna att minska de mängder fisk som kastas över bord med hjälp av olika åtgärder, såsom utveckling av nyskapande fiskemetoder, frivilligt utträde ur fiskeområden, fredningstider i realtid, bikvoter, förvaltning av fiskeansträngningen och bättre utnyttjande av lågvärderade arter. |
|
4. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka olika möjligheter till att ge förmånstillträde till fiskeresurserna till de flottor som utnyttjar mer selektiva fiskeredskap, vilket leder till att mindre mängder fisk kastas över bord. |
|
5. |
Europaparlamentet anser att pilotprojekten måste väljas ut så att de omfattar en bred skala av fisken efter olika arter i olika områden över hela gemenskapen och med olika fiskemetoder. |
|
6. |
Europaparlamentet uppmanar även kommissionen att undersöka innovativa förvaltningsåtgärder, såsom ekonomiska och finansiella incitament, i syfte att minska de mängder fisk som kastas över bord. |
|
7. |
Europaparlamentet rekommenderar att fisk, i stället för att kastas över bord, i så stor utsträckning som möjligt och med beaktande av nödvändiga restriktioner används till produktion av fiskmjöl och fiskolja, och att kommissionen föreslår åtgärder, bland annat rambestämmelser och finansiella incitament, för att främja detta. |
|
8. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram ett förslag till åtgärder i syfte att begränsa de mängder fisk som kastas över bord inom ramen för de totala tillåtna fångstmängderna (TAC) och av kvotskäl, såsom införandet av kvoter för bifångster, flexibla kvoter, en översyn av kvottilldelningssystemet, många olika totala tillåtna fångstmängder, m.m. |
|
9. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport över möjligheterna, fördelarna och nackdelarna med ett system där fiskeansträngningen blir det huvudsakliga instrumentet när det gäller att kontrollera fisketrycket, och där TAC och kvoter får en mindre betydande roll. |
|
10. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att studera forskningsresultaten när det gäller alternativa fiskeredskap för att förbättra de tekniska åtgärderna, framför allt maskstorlekar och selektionspaneler. |
|
11. |
Europaparlamentet kräver att det skapas bättre överensstämmelse mellan minsta tillåtna storlek för landad fisk och redskapens selektivitet. |
|
12. |
Europaparlamentet rekommenderar att fredningstider i realtid införs under begränsade perioder som är biologiskt viktiga (t.ex. fortplantningsperioder, m.m.) i områden med hög koncentration av ungfisk och utnyttjas som ett grundläggande förvaltningsinstrument. Parlamentet uppmanar rådet att snabbt anta de förslag kommissionen lagt fram i detta avseende inom ramen för återhämtningsplanerna för torsk och kummel. Parlamentet uppmuntrar vidare kommissionen att lägga fram förslag på hur fredningstiderna i realtid skall kunna genomföras på ett så snabbt och flexibelt sätt som möjligt, eventuellt genom deltagande av de regionala rådgivande kommittéerna. |
|
13. |
Europaparlamentet välkomnar avskaffandet av de särskilda undantagsreglerna när det gäller maskstorlekar i enlighet med kommissionens förslag om konsolideringen av rådets förordning för bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer (KOM(2002) 672). |
|
14. |
Europaparlamentet påminner om att mängden fisk som kastas över bord också kan begränsas genom ökad självdisciplin bland fiskarna och noterar i detta avseende betydelsen av att låta de regionala rådgivande kommittéerna, som inrättades genom rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (4), delta i utarbetandet av en strategi för att avskaffa bruket att kasta fisk över bord. |
|
15. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur de regionala rådgivande kommittéerna mest effektivt kan utnyttjas för att minska mängderna fisk som kastas över bord. |
|
16. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. |
(1) EGT C 128, 7.5.1999, s. 83.
(2) FAO:s tekniska dokument nr 339.
(3) Fakta och siffror om den gemensamma fiskeripolitiken http://europa.eu.int/comm/fisheries/doc_et_publ/liste_publi/facts/pcp/_sv.pdf.