(1)

Säkra, integritetsbevarande sätt att styrka sin ålder kommer att bli allt viktigare för alla aspekter av EU-medborgarnas dagliga liv. Någon form av åldersverifiering krävs exempelvis för sådant som inköp av åldersbegränsade produkter i butiker, såsom alkohol eller cigaretter, eller tillgång till onlineinnehåll som är förbundet med begränsningar, såsom pornografiskt innehåll eller spelinnehåll. Detta innefattar styrkande av minderårigas ålder i onlinemiljöer, särskilt som minderåriga i allt högre grad använder informationssamhällets tjänster i sina dagliga liv, t.ex. onlineplattformar eller onlinespel. Å ena sidan ger detta de minderåriga möjligheter på områden som identitetsutveckling, lärande, utbildning, deltagande i samhällslivet, utveckling av relationer, kommunikation, anknytningar och kreativitet. Å andra sidan kan användningen av informationssamhällets tjänster ge upphov till risker eller skada för minderåriga, exempelvis genom att exponera dem för olagligt eller skadligt innehåll såsom våld, terrorism eller pornografiskt innehåll, eller kontaktrisker, såsom nätmobbning eller individer som utsätter minderåriga för gromningsförsök eller försöker rekrytera dem till organiserad brottslighet. Andra exempel på risker är överdriven, tvångsmässig eller missbruksliknande användning av informationssamhällets tjänster och exponering för andra exploaterande metoder, såsom spel. Eftersom minderårigas hjärnor inte är färdigutvecklade är de mer sårbara för risker och skador som kan bli följden av deras direkta erfarenhet av informationssamhällets tjänster. På grund av dessa risker blir det allt viktigare att styrka medborgarens ålder för att säkerställa en säker onlineerfarenhet för dem, med vederbörlig respekt för barnets rättigheter enligt artikel 24 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, samtidigt som en välfungerande inre marknadens skyddas genom främjande av konsekventa standarder och förebyggande av fragmentering i EU:s medlemsstater. Det är mycket viktigt att tillhandahålla åldersanpassade och säkra onlineerfarenheter för minderåriga för att skydda dem i en tillvaro som alltmer utspelar sig online.

(2)

Kommissionen har vidtagit viktiga åtgärder för att säkerställa att EU:s regelverk är ändamålsenligt för dagens digitala landskap och för att skydda minderåriga online. Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 (1), som är helt tillämplig sedan februari 2024, infördes helt harmoniserade regler för att säkerställa att minderåriga skyddas online. Enligt artikel 28.1 i förordning (EU) 2022/2065 ska leverantörer av onlineplattformar som är tillgängliga för minderåriga införa lämpliga och proportionella åtgärder för att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga på sina tjänster. Vidare föreskrivs i artiklarna 34 och 35.1 i förordning (EU) 2022/2065 att leverantörer som utsetts till mycket stora onlineplattformar eller mycket stora onlinesökmotorer bör bedöma och begränsa de faktiska eller förutsebara risker som deras tjänst kan utgöra för skyddet av minderåriga, barnets rättigheter och användarens psykiska och fysiska välbefinnande. Slutligen gör artikel 44.1 j i förordning (EU) 2022/2065 det möjligt för kommissionen att stödja och främja utvecklingen och genomförandet av frivilliga riktade standarder för att skydda minderåriga online. Inga sådana standarder har utvecklats ännu, men detta skulle kunna omfatta tekniska standarder för ålderssäkring, inbegripet åldersverifiering.

(3)

Mot bakgrund av vikten av att skydda minderåriga online, och i enlighet med artikel 28.4 i förordning (EU) 2022/2065, har kommissionen antagit riktlinjer med åtgärder som den anser att leverantörer av onlineplattformar som är tillgängliga för minderåriga bör vidta för att säkerställa en sådan hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga online och för att hjälpa leverantörerna av onlineplattformar att uppfylla kraven i artikel 28.1 i den förordningen (riktlinjerna) (2). Några exempel på sådana åtgärder att göra minderårigas konton mer privata som standard och förhindra att okända konton kontaktar barn, att ändra rekommendationssystem för att minimera risken för att minderåriga stöter på olagligt eller skadligt innehåll, att som standard avaktivera funktioner som bidrar till en överdriven användning, att införda skyddsåtgärder kring AI-chattbottar som är integrerade i onlineplattformar och att förbättra modererings- och rapporteringsverktygen.

(4)

Varken förordning (EU) 2022/2065 eller riktlinjerna definierar vad som utgör olagligt eller skadligt innehåll för minderåriga på onlineplattformar, och de föreskriver inte heller några specifika krav på minimiålder, men riktlinjerna omfattar tydliga åtgärder som kommissionen anser att leverantörer av onlineplattformar som är tillgängliga för minderåriga bör vidta i ålderssäkringssyfte, vilket innebär att högriskplattformar, såsom pornografi- eller spelplattformar, bör införa metoder för åldersverifiering. Kommissionen anser vidare att leverantörer av onlineplattformar som är tillgängliga för minderåriga bör införa metoder för åldersverifiering i de fall då unionsrätten eller nationell rätt, i enlighet med unionsrätten, föreskriver en minimiålder för tillgång till vissa produkter eller tjänster som erbjuds och/eller på något sätt visas på en onlineplattform, inbegripet särskilt definierade kategorier av sociala medietjänster online. Riktlinjerna förklarar att åldersverifiering endast bör anses lämplig och proportionell i enlighet med förordning (EU) 2022/2065 om den är förenlig med kriterierna avseende exakthet, tillförlitlighet, robusthet, inverkan på rättigheter och icke-diskriminering.

(5)

Vidare omfattar Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU (3), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1808 (4), sektorsspecifika skyldigheter för leverantörer av videodelningsplattformar när det gäller skadligt audiovisuellt innehåll. Enligt det direktivet måste videodelningsplattformar i sina allmänna villkor inkludera EU-standarder för medieinnehåll, inbegripet sådana som syftar till att skydda minderåriga från skadligt audiovisuellt innehåll. Leverantörer av videodelningsplattformar är också skyldiga att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att minderåriga ser sådant skadligt audiovisuellt innehåll, exempelvis genom mekanismer för att rapportera eller flagga skadligt innehåll samt genom åldersverifiering, föräldrakontroll och system för innehållsmärkning. Den pågående utvärderingen och den kommande översynen av direktiv (EU) 2010/13/EU kommer att beakta de nuvarande reglernas relevans och kartlägga eventuella brister i den befintliga ramen.

(6)

Dessutom erkänner EU:s regelverk om konsumentskydd, i synnerhet Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG (5), barn som utsatta konsumenter som behöver stärkt skydd. Direktiv 2005/29/EG förbjuder aggressiva och vilseledande affärsmetoder, exempelvis affärsmetoder som utnyttjar minderårigas godtrogenhet eller bristande erfarenhet. Direktivet förbjuder också uppmaningar till barn att köpa utannonserade produkter eller att övertala sina föräldrar att köpa de utannonserade produkterna åt dem. Såsom framhålls i strategin för konsumentpolitiken 2030 (6) och i förberedelserna av det kommande förslaget till rättsakt om digital rättvisa håller kommissionen på att bedöma om mer måste göras för att åtgärda de återstående luckorna i konsumentskyddet i den digitala miljön, däribland för minderåriga.

(7)

Kommissionen erinrar om att det finns flera befintliga och kommande initiativ för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn inom ramen för EU-strategin för en effektivare bekämpning av sexuella övergrepp mot barn. I synnerhet kommer förslaget till förordning om fastställande av regler för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn att omfatta skyldigheter för leverantörer av onlinetjänster att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn online, och den föreslagna omarbetningen av direktivet 2011/93/EU kommer att uppdatera reglerna i den straffrättsliga ramen för att säkerställa att alla former av sexuella övergrepp mot barn (inbegripet sexuell utpressning och gromning) på ett effektivt sätt kriminaliseras, även när det sker med användning av ny teknik. Dessa åtgärder kommer att kompletteras av den kommande handlingsplanen för skydd av barn mot brottslighet, som tillkännagavs i ProtectEU-strategin (7), som syftar till att fastställa sammanhängande och samordnade svarsåtgärder på den mångfald av hot som minderåriga utsätts för i samband med brottslighet.

(8)

Kommissionen erinrar också om att det finns flera befintliga eller kommande initiativ för att stärka och stödja minderåriga och säkerställa deras välbefinnande online. Arbetet för att stärka och skydda barn i deras digitala miljö har en central ställning i den digitala pelaren i EU:s strategi för barnets rättigheter (8) och kommissionens rekommendation om utveckling och förstärkning av integrerade barnskyddssystem som utgår från barnets bästa (9). Kommissionen har också fått till stånd ett långsiktigt engagemang från många intressenter inom ramen för den nya europeiska strategin för ett bättre internet för barn (10), genom samfinansierade EU-centrum, Safer Internet Centres. Dessa centrum fungerar tillsammans med onlineplattformen för ett bättre internet för barn som ett EU-nav för barns onlinesäkerhet och genomför EU:s strategier för barns onlinesäkerhet på europeisk och nationell nivå. Detta kompletteras av handlingsplanen mot nätmobbning (11), som fokuserar på minderåriga och utsatta ungdomar och bland annat omfattar en gemensam EU-förståelse av nätmobbning, förbättrad digital kompetens, rapporteringsmekanismer och stöd till drabbade. Stärkta digitala färdigheter, inbegripet digital kompetens, är fortsatt en viktig prioritering för kommissionen som eftersträvas genom genomförandet av handlingsplanen för digital utbildning (2021–2027) (12) och den kommande färdplanen för 2030 om framtiden för digital utbildning och digitala färdigheter. Kommissionen kommer också att inleda en EU-täckande undersökning om sociala mediers bredare inverkan på mental hälsa och välbefinnande, som underlag för en evidensbaserad diskussion om skydd av minderåriga online. Införandet av lösningar för åldersverifiering bör åtföljas av tydlig, tillgänglig och åldersanpassad information till medborgarna, i synnerhet minderåriga, ungdomar, föräldrar och utbildare.

(9)

På internationell nivå har kommissionen regelbundna kontakter med internationella partner om skydd av minderåriga. Operativa samarbetsavtal har ingåtts med Australiens kommissarie för e-säkerhet (eSafety Commissioner) och Förenade kungarikets regleringsmyndighet för teletjänster (Ofcom), som båda är ledande regleringsmyndigheter på området onlinesäkerhet, och omfattar regelbundna kontakter om skyddet av minderåriga, inbegripet om tekniska metoder för effektiv åldersverifiering.

(10)

På medlemsstaternas nivå håller flera medlemsstater på att – eller överväger att – anta nationella åtgärder för att begränsa minderårigas tillgång till vissa informationssamhällestjänster, vilka skulle kräva integritetsbevarande lösningar för åldersverifiering.

(11)

Av alla dessa skäl är det avgörande att unionen har robusta, effektiva, cybersäkra, integritetsbevarande och dataskyddsförenliga metoder för åldersverifiering för att säkerställa efterlevnad av förordning (EU) 2022/2065 och i synnerhet för att skydda minderåriga online. Tekniska skyddsåtgärder är nödvändiga för att skydda minderåriga från negativ inverkan på deras psykiska och fysiska välbefinnande och från exponering för olagligt och skadligt innehåll. I och med att minderåriga förtjänar särskilt skydd är det viktigt att tillämpningen av metoder för åldersverifiering är ändamålsenlig och proportionell och omfattar starka skyddsåtgärder och integritetsbevarande funktioner för att förhindra onödig datainsamling, obehörig åtkomst eller missbruk av personuppgifter. En harmoniserad europeisk lösning är också nödvändig för att förhindra fragmentering på den inre marknaden. Detta är inte bara viktigt för minderåriga utan även för att säkerställa att varje EU-medborgare har tillgång till sådan teknik och för att uppmuntra användningen av metoder för åldersverifiering och säkerställa att minst en sådan metod finns tillgänglig på marknaden i enlighet med de kriterier som fastställs i riktlinjerna. Kommissionen främjar utvecklingen av harmoniserade, integritetsbevarande, cybersäkra, robusta och dataskyddsförenliga EU-lösningar för åldersverifiering i medlemsstaterna genom en EU-prototyp som består av tekniska specifikationer som är anpassade till specifikationerna för EU:s digitala identitetsplånböcker och ett genomförande med öppen källkod genom en mobilapp som kan anpassas till nationella förhållanden.

(12)

För att metoderna för åldersverifiering ska vara integritetsbevarande bör åtminstone utlämnandet av information till den förlitande parten vara selektivt och som standard begränsa informationen till ett sant eller falskt svar avseende den åldersrelaterade information som den förlitande parten begär, utan att någon ytterligare information om medborgaren ges. Dessutom bör de omfatta tekniska skyddsåtgärder för att skydda medborgarna från integritets- och dataskyddsrisker, såsom spårning av deras onlineaktivitet, inbegripet användning av nollkunskapsbevis. Kommissionen erinrar också om att i enlighet med artikel 28.3 i förordning (EU) 2022/2065 bör en leverantör av en onlineplattform endast behandla de åldersrelaterade attribut som är absolut nödvändiga för det specifika ändamålet, och ålderssäkring bör inte användas för att ge leverantörer ytterligare möjligheter att identifiera, lokalisera, profilera eller spåra fysiska personer.

(13)

EU-lösningarna för åldersverifiering, som baseras på EU-prototypen, ger EU-medborgarna möjlighet att styrka att de är över en viss ålder (t.ex. 15+ eller 18+), samtidigt som de högsta integritetsstandarderna uppfylls. EU-lösningarna för åldersverifiering kommer att använda förstklassig teknik och förhindra identitetsspårning. De tjänar endast till att bekräfta att en användare är över en viss ålder, utan att lämna ut någon annan information om användaren till den betrodda tillhandahållaren av intyg eller informationssamhällestjänsten. Användarens identitet och onlineaktivitet kommer att skyddas från utlämnande under hela processen.

(14)

EU-prototypen offentliggörs med öppen källkod, så att medlemsstater och marknadsaktörer kan använda den och vidareutveckla den till EU-lösningar för åldersverifiering som är anpassade till deras behov. Det faktum att EU-prototypen offentliggörs med öppen källkod säkerställer offentlig översyn och granskning av källkoden och bidrar till transparens och förtroende. För end-to-end-testning och genomförande av EU-prototypen och de lösningar som baseras på den samarbetar kommissionen nära med medlemsstaterna, onlineplattformar och slutanvändare. Flera medlemsstater planerar att införa en funktion för åldersverifiering som en del av sina europeiska digitala identitetsplånböcker (13). I enlighet med Europaparlamentsts och rådets förordning (EU) nr 910/2014 (14) måste varje medlemsstat tillhandahålla åtminstone en europeisk digital identitetsplånbok på frivillig basis och utan kostnad för fysiska personer som är bosatta i en medlemsstat i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt. De europeiska digitala identitetsplånböckerna tillhandahåller ett säkert och integritetsbevarande medel för användarna att identifiera och autentisera sig och för att under enbart sin egen kontroll lagra och dela uppgifter för personidentifiering och elektroniska attributsintyg med offentliga och privata förlitande parter i unionen. Dessa elektroniska attributsintyg möjliggör intyg i elektronisk form, så att attribut som exempelvis ålder kan autentiseras, lagras och delas via de europeiska digitala identitetsplånböckerna.

(15)

En handfull medlemsstater kommer att släppa ut sina första anpassade nationella EU-lösningar för åldersverifiering på marknaden inom de närmaste månaderna. För att säkerställa att alla EU-medborgare har tillgång till en robust och integritetsbevarande lösning för åldersverifiering, och för att säkerställa att minst en metod för åldersverifiering finns tillgänglig på marknaden i enlighet med de kriterier som fastställs i riktlinjerna, bör medlemsstaterna främja ett effektivt införande av EU-lösningar för åldersverifiering som baseras på EU-prototypen.

(16)

En förutsättning för att stärka allmänhetens förtroende och säkerställa ett brett antagandet av EU-lösningar för åldersverifiering är att endast ansedda och noggrant granskade leverantörer – som helt uppfyller de höga standarder som fastställs i EU-systemet för åldersverifiering – får ansvar för att tillhandahålla dessa tjänster till minderåriga. På så sätt skyddas inte bara de unga användarna utan stärks även den digitala inre marknadens integritet, i enlighet med våra gemensamma åtaganden om skydd av barn, datasäkerhet och digital inkludering. Genom att upprätthålla dessa principer främjar vi en säkrare och mer tillförlitlig digital miljö – en som både medborgarna, företagen och medlemsstaterna kan känna förtroende för. Tillhandahållare av EU-lösningar för åldersverifiering och åldersintyg bör därför vidta ändamålensliga och proportionella tekniska, operativa och organisatoriska åtgärder av den typ som avses i artikel 21 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2555 (15). Förtroendet för de åldersintyg som delas genom EU-lösningar för åldersverifiering upprätthålls genom inrättandet av ett EU-system för åldersverifiering för intygande av dessa attribut. En EU-förteckning över betrodda tillhandahållare av åldersintyg kommer att finnas tillgänglig för leverantörer av onlineplattformar och andra berörda parter så att de kan kontrollera att en användares åldersintyg har utfärdats av en tillhandahållare som finns med i förteckningen.

(17)

En EU-förteckning över betrodda lösningar har en kompletterande funktion genom att göra det möjligt att identifiera lösningar för åldersverifiering som har erkänts som förenliga med EU-systemet för åldersverifiering.

(18)

För att registreras på de förteckningar som förvaltas av kommissionen bör tillhandahållare av åldersintyg och lösningar för åldersverifiering uppfylla de krav som fastställs i EU-systemet för åldersverifiering, i förordning (EU) nr 910/2014, i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2160 (16) och i direktiv (EU) 2022/2555. Kommissionen kommer att övervaka att dessa krav fortsätter att uppfyllas. Kommissionen kommer att säkerställa att tillhandahållare som inte uppfyller dessa höga standarder stryks från förteckningarna.

(19)

På grundval av EU-systemet för åldersverifiering kommer kommissionen att offentliggöra både EU-förteckningen över betrodda tillhandahållare av åldersintyg och EU-förteckningen över betrodda lösningar för att säkerställa att det finns en betrodd infrastruktur på EU-nivå för att stödja EU-lösningarna för åldersverifiering. Kommissionen kommer även att inkludera information som anger om det är säkerställt att de lösningar som erbjuds av tillhandahållarna på EU-förteckningen över betrodda tillhandahållare av åldersintyg överensstämmer med de kriterier om ändamålsenlighet som fastställs i avsnitt 6.1.4 i riktlinjerna, nämligen exakthet, tillförlitlighet, robusthet, inverkan på rättigheter och icke-diskriminering.

(20)

Genom EU-systemet för åldersverifiering kommer offentliga och privata enheter, inklusive medlemsstater, europeiska stiftelser och konsortier samt andra offentliga eller privata organisationer, kunna föras upp på EU-förteckningen över betrodda tillhandahållare av åldersintyg samt på EU-förteckningen över betrodda lösningar.

(21)

I takt med att medborgarna på nationell nivå alltmer efterfrågar betrodda, cybersäkra, integritetsbevarande och dataskyddsförenliga digitala lösningar håller medlemsstaterna i allt högre grad på att – eller överväger att – anta nationella åtgärder för att begränsa minderårigas tillgång till onlineplattformar, ofta i kombination med särskilda skyldigheter avseende åldersverifiering för att göra sådana åtgärder effektiva i praktiken. Syftet med förordning (EU) 2022/2065 är att närma nationella regleringsåtgärder till varandra på unionsnivå när det gäller kraven på leverantörer av förmedlingstjänster för att undvika och sätta stopp för fragmenteringen av den inre marknaden och för att säkerställa rättssäkerhet. Genom förordning (EU) 2022/2065 harmoniseras fullt ut de regler som är tillämpliga på förmedlingstjänster på den inre marknaden i syfte att säkerställa en säker, förutsägbar och tillförlitlig onlinemiljö, inbegripet för att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga i enlighet med artikel 28.1 i den förordningen, men det utesluter inte möjligheten att tillämpa annan nationell lagstiftning som är tillämplig på leverantörer av förmedlingstjänster i enlighet med unionsrätten, inklusive direktiv 2000/31/EG, och i synnerhet artikel 3 i det direktivet, där bestämmelserna i nationell rätt har andra legitima mål av allmänt intresse än dem som eftersträvas i förordning (EU) 2022/2065. Såsom anges i riktlinjerna får medlemsstaterna införa nationell lagstiftning i vilken det, i enlighet med unionsrätten, fastställs en åldersgräns för att få tillgång till vissa produkter eller tjänster som erbjuds och/eller på något sätt visas på en onlineplattform. Ytterligare skyldigheter för onlineplattformar kan dock inte införas genom sådana nationella åtgärder, inbegripet skyldigheter avseende åldersverifiering, eftersom det skulle undergräva strävan efter fullständig harmonisering genom förordning (EU) 2022/2065 i och med att målen med sådana åtgärder skulle överlappa dem som redan eftersträvas i den förordningen.

(22)

Om medlemsstaterna överväger att införa nationella åtgärder för att begränsa minderårigas tillgång till onlineplattformar erinrar kommissionen medlemsstaterna om anmälningsskyldigheten enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 (17) avseende alla utkast till tekniska föreskrifter som kan röra regler för informationssamhällets tjänster, enligt definitionen i det direktivet, i syfte att undvika att hinder skapas på den inre marknaden innan dessa åtgärder antas. Enligt detta direktiv innebär anmälan av ett utkast till teknisk föreskrift att en frysningsperiod på tre månader inleds under vilken den berörda medlemsstaten är förhindrad att anta det anmälda utkastet till teknisk föreskrift. Frysningsperioden kan förlängas beroende på hur kommissionen eller andra medlemsstater reagerar.

(23)

Informella kontakter mellan medlemsstaterna och kommissionens avdelningar i ett tidigt skede av processen med att utarbeta nationella åtgärder bidrar till att åtgärder utarbetas som är förenliga med unionsrätten, även när frågor uppstår om samspelet mellan de föreslagna nationella åtgärderna och förordning (EU) 2022/2065 samt direktiv 2000/31/EG. Sådana kontakter bör ske genom samarbete mellan medlemsstaten och kommissionens avdelningar. Multilaterala kontakter kan också äga rum genom expertgruppen för digitala tjänster (18). För att säkerställa att förordning (EU) 2022/2065 genomförs på ett konsekvent och harmoniserat sätt vad gäller dessa aspekter kan samordnare för digitala tjänster i den mening som avses i förordning (EU) 2022/2065 uppmärksamma den europeiska nämnden för digitala tjänster på sådana frågor, i den mening som avses i den förordningen.

(24)

Enligt fast rättspraxis från Europeiska unionens domstol betraktas underlåtenhet att iaktta anmälningsskyldigheten som ett förfarandefel som gör att åtgärden, om den antas, inte kan göras gällande mot enskilda i nationella domstolsförfaranden (19). På samma sätt klargjorde Europeiska unionens domstol att nationella domstolar måste förklara att en anmäld teknisk föreskrift som antagits i strid med frysningsperioden inte är tillämplig på enskilda (20). Om nationella åtgärder inte är förenliga med unionsrätten, inbegripet förordning (EU) 2022/2065 och direktiv 2000/31/EG, har kommissionen dessutom rätt att inleda överträdelseförfaranden i enlighet med artikel 258 i EUF-fördraget, även med avseende på det anmälda utkastet till åtgärder. Om kommissionen inte reagerar på en anmälan påverkar eller minskar det inte kommissionens möjlighet att fatta beslut eller vidta åtgärder enligt EU-rätten.

(25)

För att hitta lösningar på unionsnivå för att bättre skydda minderåriga på nätet inrättade kommissionen en särskild panel för barns säkerhet på nätet med uppdraget att utarbeta rekommendationer till kommissionens ordförande om den bästa strategin för unionen rörande barns säkerhet på nätet och eventuella åldersgränser för sociala medier och andra onlinetjänster i Europa. Den särskilda panelen för barns säkerhet på nätet väntas lägga fram sin rapport till sommaren 2026.

(26)

Mot bakgrund av denna frågas brådskande karaktär har rekommendationen ett dubbelt syfte. För det första syftar den till att säkerställa att alla EU-medborgare har tillgång till en robust, tillförlitlig, interoperabel, cybersäker, integritetsbevarande och dataskyddsförenlig lösning för åldersverifiering. För det andra syftar den till att stödja en väl fungerande inre marknad genom att främja enhetliga standarder och förhindra fragmentering mellan EU:s medlemsstater. I detta avseende är EU-lösningen för åldersverifiering den mest effektiva tekniska lösning som finns tillgänglig just nu, eftersom den både säkerställer operativ tillförlitlighet och helt iakttar EU-medborgarnas grundläggande rättigheter, särskilt barns rättigheter, rätten till integritet och skyddet av personuppgifter. Avsikten med denna rekommendation är därför att stödja att den antas på nationell nivå och säkerställa att den fungerar rent praktiskt i alla medlemsstater.