(1)

Den 29 juli 2025 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av garn av polyamid med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 16 juni 2025 av Ad Hoc Coalition of European Producers of Yarns of Polyamide (klagandena eller koalitionen). Klagomålet ingavs på vägnar av unionsindustrin för garn av polyamid i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada, vilken var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Kommissionen gjorde import av den berörda produkten till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1984 (3) (förordningen om registrering).

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Kommissionen underrättade också särskilt klagandena, andra kända unionsproducenter, de kända exporterande producenterna och de kinesiska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt intresseorganisationer som såvitt känt var berörda, om att undersökningen skulle inledas och uppmanade dem att delta.

(5)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(6)

Kommissionen mottog synpunkter på inledandet från två berörda parter: en av användarna av den undersökta produkten (Spitfil) och den sammanslutning som företräder europeiska producenter av fibrer och garn som tillverkats av organiska polymerer (CIRFS).

(7)

I sina synpunkter på inledandet (4) påpekade Spitfil allmänt att vissa typer av garn av polyamid som importeras från Kina och som uteslutande används för delade varpningsprocesser för varptrikå, inte produceras i unionen. Företaget följde senare upp med en formell begäran om undantag från produktdefinitionen, såsom beskrivs i avsnitt 2.4 nedan.

(8)

I sina synpunkter på inledandet (5) stödde CIRFS den bevisning som lades fram i klagomålet med avseende på den väsentliga skada som hotade själva existensen av unionens sektor för tillverkning av garn av polyamid, som orsakades av den påstått dumpade lågprisimporten från Kina. Sammanslutningen uppmanade kommissionen att säkerställa att nivån på eventuella antidumpningsåtgärder är tillräcklig för att fullständigt neutralisera dumpningen och återskapa lika villkor.

(9)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(10)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av produktion och försäljning. Urvalet bestod av tre unionsproducenter, som svarade för 44,4 % av den uppskattade totala produktionen i unionen och 37,4 % av den uppskattade totala försäljningen av den undersökta produkten i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet.

(11)

Efter det preliminära urvalet föreslog klaganden att urvalet skulle minskas till endast två producenter, vars produktions- och försäljningsvolym fortfarande skulle vara tillräckligt representativ. Kommissionen beslutade dock att stå fast vid sitt preliminära urval, även med beaktande av den geografiska spridningen av de företag som ingick i urvalet och en bredare täckning av de producerade produkttyperna. Urvalet är representativt för unionsindustrin.

(12)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(13)

Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna eller samtyckte till att ingå i urvalet. Kommissionen gjorde därför inget urval av importörer.

(14)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(15)

Arton exporterande producenter i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av två exporterande kinesiska producenter på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet. Inga synpunkter på urvalet inkom.

(16)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(17)

I sitt klagomål tillhandahöll klaganden dessutom tillräcklig prima facie-bevisning för råvarurelaterade snedvridningar avseende den berörda produkten i Kina. Som anges i tillkännagivandet om inledande omfattade undersökningen därför dessa råvarurelaterade snedvridningar för att det skulle kunna fastställas om artikel 7.2a och 7.2b i grundförordningen kunde tillämpas med avseende på Kina. Av det skälet skickade kommissionen ytterligare frågeformulär till de kinesiska myndigheterna.

(18)

Kommissionen skickade också ut frågeformulär till unionsproducenter och kinesiska exporterande producenter. Dessa frågeformulär samt frågeformulär till unionsimportörerna och unionsanvändarna gjordes tillgängliga online (6) samma dag som undersökningen inleddes.

(19)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

Unionsproducenter

Exporterande producenter i Kina

(20)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2024 till och med den 30 juni 2025 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2022 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(21)

Den produkt som är föremål för denna undersökning är garn av syntetfilament av alifatiska polyamider, inte i detaljhandelsuppläggningar, inbegripet monofilament av syntetmaterial med en längdvikt av mindre än 67 decitex. Den undersökta produkten omfattar alla varianter av garn av nylon eller andra alifatiska polyamider, oavsett om det är texturerat med en längdvikt av högst 50 tex per enkelgarn eller inte texturerat, enkelt, dubbelt eller tvinnat (flertrådigt), med eller utan snodd (den undersökta produkten).

(22)

Högstyrkegarn av polyamid enligt KN-nummer 5402 19 00 omfattas inte av den undersökta produkten.

(23)

Garn av polyamid används i stor utsträckning inom olika branscher på grund av dess mångsidighet och högpresterande egenskaper. Däri ingår

(24)

Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 5402 31 00 , 5402 45 00 , 5402 51 00 och 5402 61 00 (den berörda produkten).

(25)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(26)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(27)

Spitfil, en av användarna av den undersökta produkten, begärde undantag från produktdefinitionen för så kallade modergarn (mother yarns) av polyamid, som används för att producera enfibertråd, och hävdade att modergarn inte produceras i unionen. Användaren upprepade sin begäran i en ytterligare inlaga som skickades långt efter det att tidsfristen för synpunkterna hade löpt ut, eftersom den sistnämnda tillhandahölls enligt avsnitt 2 i tillkännagivandet om inledande.

(28)

Kommissionen fastställde att modergarn inte är en färdig produkt, utan ett mellangarn som ska vidarebearbetas för att producera enfibertråd av polyamid. Enfibertråd som framställts av modergarn har samma fysiska, kemiska och tekniska egenskaper som den enfibertråd som unionsindustrin producerar, även om garnet framställts genom en annan produktionsmetod. Båda produkttyperna är utbytbara och används i samma tillämpningar i senare led, dvs. inom varptrikåindustrin. Kommissionen avslog därför preliminärt den ovannämnda begäran om undantag från produktdefinitionen. Vad gäller den andra, sena inlagan från företaget kommer den att bemötas efter det preliminära utlämnandet av uppgifter.

(29)

Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(30)

För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen, i tillkännagivandet om inledande, därför alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera garn av polyamid. Elva exporterande producenter lämnade de relevanta uppgifterna.

(31)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och ingen inlaga angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inkom från någon part inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(32)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden.

(33)

Den 10 oktober 2025 underrättade kommissionen genom en notering (den första noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid produktionen av garn av polyamid. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen Turkiet som ett lämpligt representativt land. Kommissionen mottog synpunkter på den första noteringen enligt avsnitten 3.2.4 och 3.2.5 nedan.

(34)

Den 13 januari 2026 underrättade kommissionen genom en andra notering (den andra noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet, med Turkiet som representativt land. Kommissionen underrättade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för SASA Polyester Sanayi A.Ş, en producent av polyestergarn i Turkiet. Kommissionen mottog synpunkter på den andra noteringen enligt avsnitten 3.2.4 och 3.2.5 nedan.

(35)

Efter att ha analyserat de synpunkter och uppgifter som inkommit drog kommissionen slutsatsen att Turkiet var ett lämpligt representativt land från vilket icke snedvridna priser och kostnader kunde hämtas för att fastställa normalvärdet. I de fall där inga representativa importpriser var tillgängliga för en viss produktionsfaktor använde kommissionen ett lämpligt internationellt referensvärde. De underliggande skälen till kommissionens tillvägagångssätt beskrivs närmare i avsnitt 3.2.4.

(36)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(37)

I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst” (försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst).

(38)

Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de exporterande producenterna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(39)

I de senaste undersökningarna rörande den kemiska sektorn i Kina (7) fann kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(40)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer ett betydande statligt inflytande i Kina, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (8). Kommissionen drog bland annat slutsatsen att den kemiska sektorn inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (9) utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (10). Kommissionen konstaterade dessutom att statens närvaro och inflytande på finansmarknaderna och när det gäller tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (11). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar i synnerhet när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (12). Likaledes konstaterade kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna inom den kemiska sektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (13) samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagens tillgång till kapital i Kina (14).

(41)

På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende den kemiska sektorn i Kina analyserade kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i klagomålet, och i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (15) (rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet på Kinas ekonomi i allmänhet men även av den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den undersökta produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa belägg med sina egna undersökningar av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även har kunnat konstatera i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(42)

Klaganden hävdade att det föreligger betydande snedvridningar inom Kinas sektor för garn av polyamid. Klaganden hänvisade till rapporten och särskilt till att det kinesiska ekonomiska systemet är en socialistisk marknadsekonomi samt till Kinas kommunistiska partis aktiva roll både inom offentlig och privat sektor i Kina (16).

(43)

Mer specifikt påpekade klaganden följande:

(44)

Sammanfattningsvis var ståndpunkten i klagomålet att priserna eller kostnaderna, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. På grundval av detta är det enligt klagomålet inte lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta ärende.

(45)

Kommissionen undersökte huruvida det var lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina sett till att det förekommer betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet på den kinesiska ekonomin i allmänhet men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den berörda produkten.

(46)

I detta avseende bedömde kommissionen först huruvida sektorn för garn av polyamid i Kina försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av de kinesiska myndigheterna, i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Sektorn för den berörda produkten betjänas av både privata företag, såsom Fujian Eversun Jinjiang Co., Ltd. (26), Highsun Holding Group (27) och Yiwu Huading Nylon Co., Ltd. (28), och statsägda företag, såsom Shenma Industrial Co., Ltd. (29), Hubei Sanning Chemical Industry Co., Ltd. (30) och Sinopec (31). Det gick inte att fastställa det exakta förhållandet mellan privata och statsägda producenter på marknaden för garn av polyamid. Kommissionen konstaterade dock att flera producenter kontrolleras direkt av staten. Exempel på detta är Shenma Industrial Co., Ltd. (32), ett statsägt företag som i slutändan kontrolleras av Henan-provinsens kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar (33) och är den största kinesiska producenten av nylon 66 (34), en polymer som används för att producera garn av polyamid. Ett annat exempel är Hubei Sanning Chemical Industry Co., Ltd., som i slutändan kontrolleras av Shanxi-provinsens kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar (35). Dessutom är Sinopec ett statsägt företag som kontrolleras av statsrådets kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar (36).

(47)

Kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har dessutom blivit normen, inte bara i statsägda företag, utan även i privata företag (37), och det kinesiska kommunistpartiet gör anspråk på att styra praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi. Statens inflytande genom kommunistpartiets strukturer inom företagen leder i själva verket till att ekonomiska aktörer står under statens kontroll och politiska styrning med tanke på i vilken utsträckning stats- och partistrukturerna har vuxit ihop i Kina.

(48)

Undersökningen visade att den nationella branschorganisationen för den kemiska sektorn är China Petrochemical and Chemical Industry Federation (CPCIF). CPCIF följer det kinesiska kommunistpartiets övergripande ledning, utför partiverksamhet och skapar nödvändiga förutsättningar för partiorganisationernas verksamhet (38). Dessutom är ”organisationens registrerings- och förvaltningsmyndighet [...] inrikesministeriet” (39), och villkoren för att kunna företräda CPCIF är bland annat att ”följa Kinas kommunistiska partis ledarskap, stödja socialism med kinesiska egenskaper, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha goda politiska egenskaper” (40).

(49)

Eversun Holding Group Co., Ltd., som är moderbolag till Fujian Eversun Jinjiang Co., Ltd., är medlem i CPCIF (41) och är en av dess direktörer. Dessutom är vissa enheter som kontrolleras av Sinopec också medlemmar i CPCIF (42).

(50)

Mer specifikt visade undersökningen att den nationella branschorganisation som företräder producenterna av garn av polyamid är CCFA. CCFA följer kommunistpartiets övergripande ledning, utför partiverksamhet och tillhandahåller nödvändiga villkor för partiorganisationernas verksamhet (43). Dessutom är ”organisationens registrerings- och förvaltningsmyndighet [...] inrikesministeriet” (44), och villkoren för att kunna företräda CCFA är bland annat att ”följa Kinas kommunistiska partis ledarskap, stödja socialism med kinesiska egenskaper, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha goda politiska egenskaper” (45).

(51)

Fujian Eversun Jinjiang Co., Ltd., Fujian Highsun Synthetic Fiber (som ägs av Highsun Holding Group), Yiwu Huading Nylon Co., Ltd., Sinopec och Shenma Industrial Co., Ltd. är alla medlemmar i CCFA (46).

(52)

Både offentliga och privatägda företag inom den kemiska sektorn är föremål för politisk styrning och överinseende. De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för den kemiska och petrokemiska sektorn bekräftar att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att de har för avsikt att ingripa för att forma den i linje med den statliga politiken. Detta framgår av den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning, där polyamider förtecknas som en industrisektor som främjas av de kinesiska myndigheterna (47). Dessutom förtecknas sektorn för adipinsyra, en insatsvara som används för att producera garn av polyamid, som en främjad sektor både i den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning (48) och i katalogen över främjade industrier i de västra regionerna (49). När det gäller kaprolaktam, en annan insatsvara för att producera garn av polyamid, för de kinesiska myndigheterna en restriktiv politik gentemot produktionsenheter med en produktionskapacitet på mindre än 100 000 ton per år (50).

(53)

Det framgår av den 14:e femårsplanen för ekonomisk och social utveckling och de långfristiga målen för 2035 att de kinesiska myndigheterna har för avsikt att ”påskynda omvandlingen och uppgraderingen av viktiga industrier som kemikalieindustrin” (51).

(54)

I det vägledande yttrandet om främjande av högkvalitativ utveckling av de petrokemiska och kemiska industrierna under den 14:e femårsplanen (52) (det vägledande yttrandet) anges också att de kinesiska myndigheterna kommer att ”påskynda omvandlingen och uppgraderingen av traditionella industrier, energiskt utveckla nya kemiska material och finkemikalier, […] och främja Kinas omställning från ett stort petrokemiskt och kemiskt land till en stark petrokemisk och kemisk maktfaktor. Senast 2025 […] [k]ommer produktionskoncentrationen av kemiska bulkprodukter att förbättras ytterligare och kapacitetsutnyttjandet kommer att uppgå till mer än 80 %. Försörjningstryggheten för nya kemiska material kommer att uppgå till mer än 75 %” (53) . De kinesiska myndigheterna ska också ”påskynda utvecklingen av avancerade polyolefiner, elektroniska kemikalier, industriella specialgaser, högpresterande gummi- och plastmaterial, högpresterande fibrer”, och när det gäller garn av polyamid i senare led avser de att ”utöka variationen av och specifikationerna för material som [...] polyuretaner och polyamider” (54). Dessutom ska de kinesiska myndigheterna ”[f]rämja industriell strukturanpassning: stärka specifika åtgärder och vetenskapligt reglera industrins omfattning” (55).

(55)

I det vägledande yttrandet om högkvalitativ utveckling av konstfiberindustrin (56) anges särskilt att de kinesiska myndigheterna ska ”[f]rämja utvecklingen av en innovationsplattform för högpresterande fibrer och kompositmaterial [...] i syfte att skapa en heltäckande industrikedja som omfattar grundläggande kemiska råvaror, högpresterande fibrer/högpresterande polymerer, kompositmaterial sant formning och bearbetning av produkter, produkttestning, produktutvärdering och produkttillämpning” (57).

(56)

Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och vägleda utvecklingen inom sektorn för garn av polyamid finns på provinsnivå, t.ex. i Shandongs 14:e femårsplan för utveckling av den kemiska industrin (58) som syftar till att ”[o]mgående främja uppgraderingen av industribasen och moderniseringen av industrikedjan, påskynda tillbakadragandet av omodern och ineffektiv produktionskapacitet samt främja utvecklingen av kemiska produkter för att uppnå en funktionalisering, förfining och differentiering [och] vägleda företag att slå sig ihop och omorganisera sig, optimera resursfördelningen och strukturen inom industrikedjan samt förbättra produktionseffektiviteten och lönsamheten (59)”.

(57)

Shandongs 14:e femårsplan tar även särskilt upp industrisektorerna för garn av polyamid i tidigare och senare led och kräver att man ”framhåller kemiparkernas och de tongivande företagens ledande roll och påskyndar utvecklingen av hela industrikedjan, från grundläggande kemiska råvaror till nya, avancerade kemiska material, [...] [och] fokuserar på att utveckla avancerade polyolefiner, polyuretaner och polyamider samt högteknologiska produkter av nya material med högt mervärde” (60).

(58)

Ett annat exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och vägleda utvecklingen inom sektorn för garn av polyamid på provinsnivå finns i Henans 14:e femårsplan för utveckling av strategiska och framväxande industrier samt framtidsindustrier (61), som syftar till att ”påskynda utvecklingen inom industrin för nya nylonmaterial [och] utifrån en heltäckande bedömning av resurs- och miljökapaciteten rationellt öka produktionen av råvaror i tidigare led, bl.a. adipinsyra, kaprolaktam och nylon 66-polymer” (62).

(59)

På samma sätt syftar Chongqings 14:e femårsplan för högkvalitativ utveckling av tillverkningsindustrin till att ”på grundval av lokala produktionskapacitetsfördelar för adipinsyra, stärka planeringen och konstruktionen av produkter såsom […] nylon 66-salt (adipinsyrasalt av hexametylendiamin) och nylon 66 (polyhexametylenadipamid) samt aktivt locka till sig företag och få dem att växa på områdena långkedjenylon och värmebeständig nylon för att bygga en polyamidindustrikedja (63).

(60)

När det gäller de kinesiska myndigheternas möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen konstaterade kommissionen att Fujian Eversun Jinjiang Co., Ltd.:s holdingbolag Eversun Corp. ”har fäst stor vikt vid partibyggande sedan dess bildande. Sedan starten har företagets partikommitté spelat en ledande roll och kontinuerligt främjat företagets utveckling” (64). Dessutom är ordföranden för Eversun Corp. även medlem i det kinesiska kommunistpartiet (65).

(61)

Vidare främjar Highsun Holding Group ”den djupa integrationen av partibyggande arbete med koncernens utveckling” (66). Dessutom är den verkställande direktören för Highsun Holding Group medlem i kommunistpartiet (67).

(62)

Ordföranden för Shenma Industrial Co., Ltd. fungerar också som partikommitténs sekreterare (68).

(63)

År 2020 utarbetade Hubei Sanning Chemical Co., Ltd. en plan för att ”ytterligare stärka det partibyggande arbetet och sträva efter att bli ett ledande demonstrationsföretag för partiet […] på provinsnivå”. Dessutom har företaget ”skrivit in det partibyggande arbetet i bolagsordningen, insisterat på att partibyggande av hög kvalitet ska vara den ’rot’ och ’själ’ som leder företagets utveckling” (69). Företagets vice verkställande direktör är även sekreterare i företagets partikommitté (70).

(64)

På liknande sätt är Sinopec-koncernens styrelseordförande sekreterare för partikommittén och flera styrelseledamöter fungerar som vice sekreterare för partikommittén (71). Sinopec-koncernen uppgav att den har för avsikt att ”inrikta sig på företagets nya uppdrag och nya uppgifter på den nya resan, gå vidare med partiets bekämpning av sin egen korruption och ineffektivitet, stärka partiets ledarskap och partibyggande på ett övergripande och integrerat sätt och systematiskt främja en övergripande och strikt partistyrning, så att en stark garanti kan ges för att en ny etapp inleds i Kinas moderna petrokemiska industri” (72).

(65)

Det har inte gått att systematiskt fastställa förekomsten av personliga kopplingar mellan alla kinesiska producenter av garn av polyamid och det kinesiska kommunistpartiet. Med tanke på att den undersökta produkten är en delsektor av den kemiska sektorn ansåg kommissionen dock att den information som fastställts i de senaste undersökningarna om den kemiska sektorn, såsom anges i skäl 40, också är relevant för den undersökta produkten.

(66)

Sektorn för garn av polyamid är dessutom föremål för en politik som diskriminerar till förmån för inhemska producenter eller på annat sätt inverkar på marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen. Kommissionen identifierade flera dokument som visade att industrin för garn av polyamid gynnas av det statliga överinseendet och inflytandet i den kemiska sektorn, eftersom sektorn för garn av polyamid utgör en delsektor av den kemiska sektorn. Kommissionen fann också dokument som särskilt gällde polyamidsektorn.

(67)

De kinesiska myndigheterna anser genomgående att den kemiska industrin är en nyckelindustri (73). Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument rörande kemikalier som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Enligt den 14:e femårsplanen valde de kinesiska myndigheterna ut den kemiska industrin för optimering och uppgradering (74). På samma sätt anges det i den 14:e femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin att de kinesiska myndigheterna kommer att ”optimera organisationsstrukturen: göra ledande företag större och starkare, […] [h]jälpa företag att påskynda sammanslagningar och omorganiseringar mellan regioner och mellan ägare, öka den industriella koncentrationen och bedriva internationell verksamhet, främja en grupp ledande företag i industrikedjan med ekologisk inriktning och grundläggande konkurrenskraft inom ramen för den kemiska och petrokemiska industrin, stålindustrin, industrin för icke-järnhaltiga metaller, industrin för byggnadsmaterial och andra industrier” (75) .

(68)

Närmare bestämt har Changle-distriktet, som ligger i kommunen Fuzhou (Fujian), utvecklat ett industrikluster för konstfiber: ”I den nationella nylonindustrins konkurrenssituation har Changle-distriktet fullt ut genomfört utvecklingsstrategin ’kedjeledare + kedjekluster’. Med ledande företag som Highsun Holding Group, Eversun Holding Group Co., Ltd. och Jinlun High Fiber, som driver den samordnade utvecklingen av industrikedjor i tidigare och senare led, har distriktet kontinuerligt konsoliderat sina fördelar inom textilindustrin och bildat landets mest kompletta textilindustrikedja, från petrokemiska råvaror till konstfibrer (76).”

(69)

Vidare är denna utvecklingsstrategi ett resultat av olika stödsystem: ”Changles kraftfulla stöd för utvecklingen mot klusterbildning av traditionella tillverkningsindustrikedjor. Under de senaste åren har Changle-distriktet genomfört [projekt] som uppmuntrar ledande företag […] att påskynda utvidgningen av sina industrikedjor i tidigare och senare led. För närvarande finns det 282 textilföretag som är större än den angivna storleken i distriktet, med en relativt komplett industrikedja. Det tidigare ledet omfattar produktionen av petrokemiska råvaror, medan det efterföljande ledet omfattar industrin för varptrikå (spets) och bildar ett textilindustrisystem som integrerar konstfibrers råvaror, konstfibrer, spinning, stickning, färgning och efterbehandling samt kläder. I år fokuserar Changle-distriktet på att ’stödja ledande företag, odla stora kluster och utveckla stora industrier’ med hjälp av […] särskilda åtgärder såsom viktiga initiativ för att hjälpa Highsun Holding Group, Eversun Holding Group, […] att uppnå ett produktionsvärde på 100 miljarder renminbi yuan” (77).

(70)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, vilket inbegriper produktion av den undersökta produkten. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(71)

Den föreliggande undersökningen har inte visat att den diskriminerande tillämpningen av eller det felaktiga genomförandet av konkurs- och egendomsrätten enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom den kemiska sektorn inte skulle påverka producenter av den undersökta produkten.

(72)

I de fall där konkurslagen tillämpas saknas dessutom insyn i förfaranden, vilka leder till diskriminering (78).

(73)

Den undersökta produkten påverkas också av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket nämns i skäl 40. Dessa snedvridningar påverkar sektorn både direkt (vid produktionen av den undersökta produkten eller de viktigaste insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgången till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina).

(74)

I den aktuella undersökningen har ingen bevisning lagts fram för att sektorn för garn av polyamid inte påverkas av det statliga inflytandet i det finansiella systemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. Ovannämnda vägledande yttrande, som innehåller krav på att ”förbättra stödpolitiken, stärka samordningen mellan skatte-, finans-, regional-, investerings-, import- och exportpolitiken [å ena sidan och] […] industripolitiken [å den andra för att] ge fullt spelrum åt den nationella samarbetsplattformen mellan industrin och finanssektorn och [för att] främja förbindelserna mellan företag och banker” (79), är också ett mycket bra exempel på denna typ av statligt inflytande.

(75)

När det gäller fördelningen av finansiella resurser strävar de kinesiska myndigheterna, genom flera åtgärder för att ytterligare främja utvecklingen av privata investeringar (80), efter att ”öka de centrala budgetmedlen för att stödja kvalificerade privata investeringsprojekt och aktivt spela en vägledande och ledande roll”. De kinesiska myndigheterna har också för avsikt att ”utnyttja nya politiska finansieringsinstrument [och] stödja ett antal berättigade privata investeringsprojekt inom viktiga industrier och nyckelområden (81)”.

(76)

Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(77)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett brett sortiment av insatsvaror för att producera den undersökta produkten. När producenter av den undersökta produkten köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systematiska snedvridningar som de som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(78)

Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna för den undersökta produkten som inte är lämpliga att användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också av statens betydande inflytande på prisbildningen, såsom beskrivs i delarna I och II i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som produceras i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer utsätts för betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(79)

För att sammanfatta visar den tillgängliga bevisningen att priserna på eller kostnaderna för den undersökta produkten, inbegripet kostnaderna för råvaror, mark, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges däri.

(80)

De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, däribland rapporten och den ytterligare bevisning som lämnats av klaganden, angående förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(81)

I det preliminära skedet mottog kommissionen inga synpunkter på de betydande snedvridningar som påverkar industrin för garn av polyamid från någon av de kinesiska exporterande producenterna.

(82)

Mot bakgrund av ovanstående konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta ärende. Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt.

(83)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(84)

Såsom anges i skälen 33 till 34 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som användes för att fastställa normalvärdet: den första noteringen av den 10 oktober 2025 och den andra noteringen av den 13 januari 2026. I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlades även de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor. I den andra noteringen om produktionsfaktorer informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att använda Turkiet som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(85)

I den första noteringen identifierade kommissionen Argentina, Brasilien, Colombia, Indonesien, Mexiko, Thailand och Turkiet som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som enligt Världsbanken är jämförbar med Kinas, dvs. de klassificeras alla av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst, och där det var känt att den undersökta produkten produceras.

(86)

Enligt detta kriterium lämnade Eversun Group synpunkter på kommissionens fastställande av Turkiet som ett möjligt lämpligt representativt land. Eversun Group hävdade att Turkiet inte var ett lämpligt representativt land på grund av landets höga inflationsnivå jämfört med Indonesien, som har en större ekonomi och en stabilare inflationstakt. Vidare identifierade Eversun Group ett indonesiskt företag, PT. Ever Shine Tex Tbk, som producerar den undersökta produkten och vars årsredovisning är lättillgänglig. Eversun Group begärde att kommissionen skulle betrakta Indonesien som ett lämpligt representativt land.

(87)

För att i varje enskilt fall fastställa vilka länder som har en med exportlandet jämförbar ekonomisk utvecklingsnivå använde kommissionen länder som av Världsbanken klassificerats i samma inkomstkategori. Genom denna databas fick kommissionen tillgång till ett tillräckligt antal möjliga lämpliga länder med jämförbar utvecklingsnivå för att kunna välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Kommissionen noterade att det i grundförordningen inte anges att inflation är ett relevant kriterium för valet av representativt land. Kommissionen noterade även att det faktum att Indonesiens ekonomi är större än Turkiets och därför mer lik Kinas ekonomi inte är en faktor vid valet av lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Den relevanta Världsbankskategorin var den för övre medelinkomstländer, där Kina ingår. Vad beträffar påståendet om inflationstakten i Turkiet noterade kommissionen att Eversun inte lade fram några bevis för att inflationen gjorde fastställandet av referensvärden otillförlitligt. Kommissionen noterade också att importpriserna, som låg till grund för referensvärdena för de flesta av produktionsfaktorerna, baserades på gränsöverskridande transaktioner som vanligtvis gjordes i andra valutor än importlandets och därför inte påverkades av inflationen. Dessutom skulle referensvärdena räknas om till valutan i det berörda landet, vilket innebär att effekterna av inflationen, som ofta är kopplade till valutadevalvering, inte skulle vara betydande. Påståendet avvisades därför.

(88)

I den första noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, energi och arbetskraft, som används vid produktionen av garn av polyamid. När det gäller de huvudsakliga råvarorna noterade kommissionen även att nylon 6-granulat är den viktigaste råvara som används för att producera garn av polyamid. Förbrukningen av denna råvara varierade mellan [55 % och 70 %] av den totala materialförbrukningen, jämfört med [20 %–35 %] av förbrukningen av kaprolaktam.

(89)

Därefter analyserade kommissionen importen av de huvudsakliga produktionsfaktorerna till de sju potentiella representativa länderna, dvs. Argentina, Brasilien, Colombia, Indonesien, Mexiko, Thailand och Turkiet. När det gäller Argentina fastställde kommissionen att importen av kaprolaktam, nylon 6-granulat och garn av typerna POY/FDY/HOY (83) och DTY/ACY/ATY/TDY/TTY (84) var begränsad. När det gäller Brasilien, Mexiko och Thailand noterade kommissionen att importen av kaprolaktam var begränsad. När det gäller Colombia noterade kommissionen att importvolymerna av nylon 6-granulat samt POY- och DTY-garn till Colombia var otillräckliga och att det genomsnittliga importpriset på kaprolaktam påverkades av importen från Kina. När det gäller Indonesien fastställde kommissionen att importpriset på nylon 6-granulat, dvs. den huvudsakliga råvaran, påverkades av importen från Kina.

(90)

Vidare undersökte kommissionen vilka finansiella uppgifter som fanns lättillgängliga för de sju identifierade länderna, dvs. Argentina, Brasilien, Colombia, Indonesien, Mexiko, Thailand och Turkiet, och noterade att det, trots att det fanns producenter av garn av polyamid i samtliga av de potentiella representativa länderna, inte gick att identifiera något sådant företag med lättillgängliga finansiella uppgifter för fastställande av produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(91)

Kommissionen identifierade dock SASA Polyester Sanayi A.Ş, en producent av polyestergarn, som är en produkt i samma allmänna kategori och sektor som den undersökta produkten, som ett lämpligt företag för att beräkna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Kommissionen mottog synpunkter från Eversun Group och klagandena.

(92)

Som svar på den första noteringen lämnade Eversun Group lättillgängliga finansiella uppgifter för en indonesisk producent av garn av polyamid, PT Ever Shine Tex (85). Kommissionen noterade att PT Ever Shine Tex var en tillverkare av nylon 6-filamentgarn, texturerat och icke-texturerat nylon 6-garn och polyestertyg.

(93)

Klagandena uttalade sitt stöd för valet av SASA Polyester Sanayi A.Ş årsredovisning, som de ansåg utgjorde ett rimligt mått, eftersom denna turkiska producent producerade icke-texturerade och texturerade polyestergarn som användes för textilsektorn. Klagandena hävdade att tillverkningsprocessen liknade tillverkningen av garn av polyamid.

(94)

I den andra noteringen analyserade kommissionen de finansiella uppgifterna för PT Ever Shine Tex och konstaterade att företaget i princip var lämpligt för att konstruera försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna samt vinsten. Vad beträffar Indonesiens lämplighet som representativt land identifierade kommissionen dock viktiga blockerande faktorer (se skäl 95) som gjorde att Indonesien inte kunde väljas ut som lämpligt representativt land.

(95)

När det gäller nylon 6-granulat noterade kommissionen att tillräckliga kvantiteter importerades till Indonesien, varav 48 % hade sitt ursprung i Kina. Kommissionen noterade att genomsnittspriset på importen från Kina var 16 % lägre än genomsnittspriset på importen från resten av världen. Kommissionen drog slutsatsen att importpriset på nylon 6-granulat från ”resten av världen” sannolikt påverkades av importen från Kina och därför inte var ett lämpligt referensvärde enligt artikel 2.6 a i grundförordningen. Dessutom analyserade kommissionen importpriserna för de nyligen tillagda produktionsfaktorerna (se skäl 126) till Indonesien och noterade att 87 % av all renad tereftalsyra som importerades till Indonesien kom från Kina. Genomsnittspriset på importen från Kina var 9 % lägre än genomsnittspriset på importen från ”resten av världen”. Kommissionen fastställde därefter att importpriset på renad tereftalsyra från ”resten av världen” till Indonesien sannolikt påverkades av importen från Kina. Indonesiens lämplighet som representativt land avvisades i den andra noteringen.

(96)

När det gäller Turkiet fanns det flera producenter av garn av polyamid, men ingen av dem hade lättillgängliga finansiella uppgifter eller var lönsamma under undersökningsperioden. Kommissionen använde sig därför av analysen av turkiska företag med lättillgängliga finansiella uppgifter i hela den allmänna kategorin av den undersökta produkten för att beräkna genomsnittet för alla lönsamma företag i sektorn med rimlig vinst samt försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Kommissionen slog fast att producenterna av konstfilament, såsom garn av polyamid eller polyester- eller akrylgarn, förtecknades under Nace-kod 1310 ”Garntillverkning”. Kommissionen noterade att den största skillnaden mellan produktionsprocessen för polyestergarn, akrylgarn och garn av polyamid utgjordes av den polymer som användes i produktionsprocessen, medan de viktigaste produktionsstegen förblev jämförbara. Under Nace-kod 1310 identifierade kommissionen 26 turkiska företag som var lönsamma under undersökningsperioden. Det var dock endast ett företag under Nace-kod 1310, SASA Polyester Sanayi A.Ş, som hade lättillgängliga finansiella uppgifter. För att beakta den bredaste och mest relevanta hela allmänna kategorin av den undersökta produkten analyserade kommissionen även om det fanns turkiska företag med lättillgängliga finansiella uppgifter under Nace-koderna 1399 ”Övrig textilietillverkning” och 2016 ”Basplastframställning”, men uteslöt dessa koder eftersom det antingen inte fanns några lönsamma turkiska företag eller så tillverkade dessa företag ojämförbara produkter, såsom textilier, kläder eller tyger.

(97)

I den andra noteringen bekräftade kommissionen att SASA Polyester Sanayi A.Ş förblev en lämplig producent i hela den allmänna kategorin av den undersökta produkten vid beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(98)

Eversun Group hävdade att produktionsprocessen och kostnadsstrukturerna för garn av polyamid och garn av polyester utgör separata industrier, eftersom man vid produktionen av garn av polyamid använder nylongranulat (som står för 55–70 % av den totala materialförbrukningen) och den huvudsakliga råvaran för polyestergarn är renad tereftalsyra. Eversun Group hävdade att produktionskostnaderna, bearbetningskomplexiteten och energiförbrukningen för de två råvarorna skilde sig avsevärt, vilket i sin tur påverkade vinstmarginalerna.

(99)

När det gäller olämpligheten av referensvärdena i Indonesien hävdade Eversun Group att fluktuationerna i råvarupriser hade en försumbar inverkan jämfört med de grundläggande skillnaderna i vinstmarginaler mellan polyamid- och polyestergarnindustrin. Eversun Group begärde att kommissionen skulle använda de finansiella uppgifterna för det indonesiska företaget PT Ever Shine Tex som giltig grund för beräkningen av vinstmarginalen för den undersökta produkten, snarare än för SASA Polyester Sanayi A.Ş.

(100)

Utöver argumenten i skäl 95 upprepade kommissionen att priset på importen av nylon 6-granulat, dvs. den huvudsakliga råvaran, till Indonesien var snedvridet, vilket inte ifrågasattes av de berörda parterna. Eftersom Indonesien befanns vara olämpligt som representativt land kunde kommissionen inte tillämpa de lättillgängliga finansiella uppgifterna för PT Ever Shine Tex. Kommissionen vidhöll att produktionsprocesserna för garn av polyester och garn av polyamid är likartade, vilket styrktes av unionsproducenterna, och att SASA Polyester Sanayi A.Ş förblev en lämplig producent i hela den allmänna kategorin av den undersökta produkten vid beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Argumentet avvisades.

(101)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Turkiet var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.

(102)

Ovanstående analys visade att Turkiet uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(103)

I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, till exempel material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid produktionen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(104)

Kommissionen mottog synpunkter från Eversun Group, Highsun Group och klagandena.

(105)

Vad gäller referensvärdet för kaprolaktam noterade kommissionen att importen av kaprolaktam från Ryssland till unionen upphörde 2023 på grund av sanktionssystemet enligt rådets förordning (EU) nr 833/2014 (86), samtidigt som importen av rysk kaprolaktam till Turkiet ökade betydligt från och med 2023. I den första noteringen informerade kommissionen om att 52 % av importen av kaprolaktam till Turkiet hade sitt ursprung i Ryssland och att det genomsnittliga ryska importpriset endast var 4 % lägre än det genomsnittliga priset från ”resten av världen”. Kommissionen drog slutsatsen att importpriset på kaprolaktam från ”resten av världen” sannolikt påverkades av importen från Ryssland.

(106)

Klagandena ställde sig bakom kommissionens metod och lämnade ytterligare bevisning på att importen av kaprolaktam från Ryssland till Turkiet hade ökat markant sedan 2022 och på att importpriserna var fortsatt låga, samtidigt som importen från Ryssland till unionen upphörde helt från och med 2023.

(107)

För att fastställa ett lämpligt och icke snedvridet referensvärde för kaprolaktam använde kommissionen genomsnittspriset på import från alla länder till alla länder, med undantag för Kina och länder utanför WTO, enligt uppgifter från GTA. Kommissionen noterade att vissa transaktioner innehöll värden i renminbi yuan där den rapporterade kvantiteten var noll. Kommissionen bortsåg från dessa transaktioner eftersom de skulle öka värdet på ett konstlat sätt. Kommissionen fastställde genomsnittspriset på import från alla länder till alla länder (utom Kina och länder utanför WTO) och lade till de vägda genomsnittliga importtullar som togs ut av de tolv största importländerna, som omfattar 95,49 % av den globala importen, på motsvarande 4,69 %.

(108)

Eversun Group invände mot kommissionens grund för slutsatsen att importpriset på kaprolaktam från ”resten av världen” sannolikt hade påverkats av importen från Ryssland. Enligt Eversun Group antog kommissionen att eftersom det inte fanns någon betydande skillnad mellan priset på import från Ryssland och resten av världen (4 %) så var priset från resten av världen helt otillförlitligt. Eversun Group begärde att kommissionen skulle lägga fram bevisning till stöd för slutsatsen att importpriset på kaprolaktam inte var tillförlitligt.

(109)

I den andra noteringen offentliggjorde kommissionen importstatistik för kaprolaktam från Ryssland till Turkiet, som hämtades från GTA, och konstaterade att det under 2020 och 2021 inte förekom någon import av rysk kaprolaktam till Turkiet. Mellan 2022 och 2023 ökade importen från 5 678 ton till 12 779 ton, samtidigt som genomsnittspriset per enhet minskade från 2,09 euro/kg till 1,52 euro/kg. Under undersökningsperioden sjönk importen till 9 775 ton, och genomsnittspriset per enhet sjönk också till 1,48 euro/kg. Dessutom noterade kommissionen att priset per enhet för rysk kaprolaktam fortsatte att sjunka efter undersökningsperioden och 2025 uppgick till 1,28 euro/kg. Samtidigt steg genomsnittspriset på import från andra länder. På grundval av en dynamisk volym- och prisbaserad analys över tid och det faktum att den dominerande andelen import från Ryssland låg på 52 % drog kommissionen slutsatsen att priserna på importen från andra länder till Turkiet påverkades av importen från Ryssland. Eversun Groups påstående avvisades därför.

(110)

Klagandena erinrade om att den undersökta produkten produceras av nylon 6,6, nylon 5,6, nylon 5,10 eller nylon 11. De hävdade att de olika typerna av polyamider har något olika molekylstruktur och olika kostnader. Enligt klagandena borde kommissionen förteckna andra typer av polyamidpolymerer som används vid produktionen av den undersökta produkten genom att antingen inkludera andra typer av polyamidpolymerer individuellt i förteckningen över produktionsfaktorer eller genom att överväga en bredare kategori av polyamidpolymerer som omfattar nylon 6, nylon 6,6 och andra relevanta typer (t.ex. nylon 5,6).

(111)

Kommissionen konstaterade att HS-strukturen i Turkiet inte gjorde någon åtskillnad mellan olika typer av nylongranulat. Det mest detaljerade numret i den turkiska nomenklaturen var ”39.08 Polyamider i obearbetad form: 3908.10 – Polyamid-6, -11, -12, -6,6, -6,9, -6,10 eller -6,12” (87). Alla typer av polyamidgranulat omfattades därför redan av referensvärdet. Kommissionen uppdaterade titeln på referensvärdet för att återspegla alla typer av nylongranulat som ingår i referensvärdet.

(112)

Enligt Highsun Group var referensvärdena för nylongranulat i de sju potentiella representativa länderna högre än det rimliga kinesiska marknadspriset för nylon 6-granulat, som Highsun Group använde vid produktionen av den produkt som är föremål för undersökning och som exporterades till EU. Highsun Group påstod vidare att de rådata för nylon 6-granulat som offentliggjordes i den första noteringen innehöll data för insatsvaror som saknade koppling till nylon 6-granulat, såsom nylongranulat PA-9, PA-10, PA-11, PA-12 osv. Highsun Group begärde att importuppgifterna för sådana insatsvaror skulle uteslutas.

(113)

I skäl 82 konstaterade kommissionen att det inte var lämpligt att använda kinesiska inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land, i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Argumentet om det kinesiska inhemska prisets rimlighet avvisades därför. Kommissionen noterade vidare att det inte fanns någon tillräcklig detaljnivå på den sexsiffriga eller åttasiffriga HS-nummernivån för att skilja mellan nylon 6-granulat, nylon 6,6-granulat och andra typer av nylongranulat. Kommissionen slog fast att alla typer av polyamidgranulat redan omfattades av det referensvärde som fastställts i avsnitt 3.2.5.5 och att ingen bevisning lades fram som visade hur användningen av uppgifter på sex- eller åttasiffrig nivå påverkades av andra insatsvaror i en utsträckning som skulle göra referensvärdet otillräckligt. Argumentet avvisades.

(114)

I sina synpunkter på den andra noteringen hävdade klagandena att importen av ryska nylongranulat som klassificeras enligt HS-nummer 3908 10 omfattas av förordning (EU) nr 833/2014 och att importen av nylongranulat från Ryssland till Turkiet, som skedde i stigande volymer mellan 2022 och undersökningsperioden och till sjunkande genomsnittspriser per enhet, hade en negativ inverkan på genomsnittspriset på import av nylongranulat till Turkiet från ”resten av världen”. Koalitionen begärde att importen från Ryssland skulle räknas bort från referensvärdet för nylongranulat.

(115)

I den första noteringen slog kommissionen fast att 18 % av de nylon 6-granulat som importerades till Turkiet hade sitt ursprung i Ryssland och att genomsnittspriset på importen från Ryssland på 11,83 renminbi yuan/kg var betydligt lägre än genomsnittspriset på importen från resten av världen utom Kina (20,61 renminbi yuan/kg). Kommissionen drog därför slutsatsen att det med tanke på andelen import från Ryssland och prisskillnaden mellan importen från Ryssland och från övriga länder var osannolikt att genomsnittspriset på importen av nylon 6-granulat från ”resten av världen” skulle påverkas av importen från Ryssland, och uteslöt den inte från statistiken. Argumentet avvisades.

(116)

När det gäller garn av typerna POY/FDY/HOY (88) och DTY/ACY/ATY/TDY/TTY (89) hävdade klagandena att POY och DTY – de produktionsfaktorer som offentliggjordes i den första noteringen – borde ha brutits ner till sina underliggande råvaror, eftersom både POY och DTY var färdiga eller halvfärdiga produkter som ingick i frivilliga färdigbehandlingsstadier, som båda omfattades av produktdefinitionen i undersökningen, och inte råvaror. Klagandena påpekade att en behandling av dem som enskilda produktionsfaktorer skulle riskera att bearbetningsstegen i tidigare och senare led räknas dubbelt och skulle ge en felaktig bild av den faktiska kostnadsstrukturen för produktionen av garn av polyamid. Klagandena begärde att kommissionen skulle bryta ner POY och DTY till deras underliggande produktionsfaktorer, dvs. polyamidpolymergranulat, energi- och arbetskraftskostnader och andra tillverkningskostnader.

(117)

Kommissionen informerade om att tillverkningskostnaden för garn av typerna POY/FDY/HOY och DTY/ACY/ATY/TDY/TTY där så var möjligt bröts ner i de underliggande produktionsfaktorerna. Om detta inte var möjligt, på grund av bristande information om tillverkningen för enheter som inte omfattas av denna undersökning, tillämpade kommissionen referensvärdet för POY/FDY/HOY och DTY/ACY/ATY/TDY/TTY. Argumentet var därför irrelevant för delar av produktionsfaktorerna och avvisades för de resterande produktionsfaktorerna.

(118)

Eversun Group invände vidare att eftersom koncernen i första hand själv producerade de fyra främsta råvarorna (kaprolaktam, nylon 6-granulat, POY och DTY) borde tillverkningskostnaderna ha baserats på de faktiska kostnader som bokförts i koncernens kostnadsredovisningssystem för dessa fyra produktionsfaktorer.

(119)

Med avseende på artikel 2.6a a i grundförordningen, och såsom beskrivs i avsnitt 3.2.1, drog kommissionen slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i Kina inte var lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet. Kommissionen uppgav att den där så var möjligt avsåg att dela upp tillverkningen av materialen i förbrukningen av insatsvarorna. Argumentet om att använda faktiska kostnader som bokförts i kostnadsredovisningssystemet avvisades.

(120)

Vad beträffar pappersrör hävdade klagandena att måttenheten borde ha ändrats till det antal rör som krävs per ton producerat garn, snarare än antal kg som används vid produktionen av garn av polyamid.

(121)

Kommissionen påpekade att de referensvärden på sexsiffrig nivå som hämtats från GTA enligt HS-numren 4822 10 och 4822 90 mättes i kg. Klagandena har inte kunnat visa att mätningen av referensvärdet för pappersrör inte var lämplig. Kommissionen avvisade således detta påstående.

(122)

I sina synpunkter på den första och den andra noteringen hävdade Eversun Group och Highsun Group att det oljemedel som används för att producera garn av polyamid delvis importeras från tredjeländer och att detta återspeglar internationella priser. Eversun Group och Highsun Group lade fram bevisning för de kvantiteter av denna råvara som köpts på de internationella marknaderna.

(123)

Vad gäller priset på import av oljemedel från tredjeländer till internationella priser analyserade kommissionen den bevisning som Eversun Group och Highsun Group hade lagt fram under kontrollbesöken på plats. Kommissionen drog slutsatsen att de internationella priserna för de kvantiteter oljemedel som importerats från tredjeländer kunde beaktas vid konstruktionen av normalvärdet. Begäran godtogs.

(124)

När det gäller kallvatten och tryckluft – produktionsfaktorer som offentliggjordes i den första noteringen – hävdade klagandena att måttenheterna borde ha reviderats. Vad gäller kallvatten påstod koalitionen att det skulle vara lämpligare att överväga den elektriska ineffekt som krävs för att producera kallvatten, snarare än vattnets massa. Vad gäller tryckluft hävdade klagandena att eftersom luftkompressorerna var helt eldrivna skulle denna faktor ha kunnat integreras i elförbrukningen.

(125)

Efter klagandenas synpunkter uppdaterade kommissionen sin metod, införde referensvärdet för vatten i den andra noteringen och uppdaterade förbrukningsvärdena för el för att återspegla produktionen av kallvatten och tryckluft. Identifieringen av referensvärdet för vatten beskrivs i skäl 143. Referensvärdena för tryckluft och kallvatten drogs dessutom tillbaka. Argumentet godtogs.

(126)

Efter kontroller på plats identifierade kommissionen ytterligare fyra produktionsfaktorer som användes i begränsade kvantiteter, men direkt i tillverkningsprocessen. Dessa ytterligare material var textilberedningar (HS 3809 91 ), spandexgarn (HS 5402 44 ), renad tereftalsyra (HS 2917 36 ) och titandioxid (HS 2823 00 ).

(127)

I sina synpunkter på den andra noteringen begärde klagandena justeringar av referensvärdet för textilberedningar och masterbatch. När det gäller textilberedningar föreslog klagandena att de skulle begränsas till tulltaxenummer 380991001011, eftersom de övriga tre numren, dvs. 380991001012, 380991009011 och 380991009019, inte var relevanta för polyamidproduktionen. När det gäller masterbatch hävdade klagandena att tulltaxenummer 320419000011 i den turkiska tulltaxenomenklaturen avser svavelfärgämnen, som inte används vid produktionen av garn av polyamid. Koalitionen begärde att dessa nummer skulle tas bort från referensvärdena för textilberedningar och masterbatch. Klagandena hävdade vidare att renad tereftalsyra används i mycket begränsade mängder under produktionen av garn av polyamid och ifrågasatte huruvida införandet av renad tereftalsyra på förteckningen över produktionsfaktorer återspeglade den faktiska kostnadsstrukturen för de kinesiska företag som ingick i urvalet.

(128)

Vad beträffar textilberedningar och masterbatch analyserade kommissionen klagandenas påståenden och drog slutsatsen att det i själva verket var lämpligare att begränsa HS-numren ytterligare till HS-nummer 380991001011 för textilberedningar samt till HS-numren 320419000012 och 320419000019, eftersom dessa material används vid produktionen av den undersökta produkten. Begäran godtogs.

(129)

Kommissionen behöll renad tereftalsyra på förteckningen över produktionsfaktorer, eftersom denna råvara faktiskt användes vid produktionen av den undersökta produkten av de kinesiska exporterande producenter som ingick i urvalet, Argumentet avvisades.

(130)

I den andra noteringen angav kommissionen att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA-databasen för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Dessutom uppgav kommissionen att den skulle använda uppgifter från Turkiets statistikinstitut (90) för att fastställa icke snedvridna arbetskraftskostnader, eltariffstabeller baserade på elräkningar som offentliggjorts av tillsynsmyndigheten för energimarknaden (EMRA) (91) samt det gaspris för industriella användare i Turkiet som offentliggjorts av Turkiets statistikinstitut (92).

(131)

I den andra noteringen informerade kommissionen även de berörda parterna om att försumbara poster hade kategoriserats under ”förbrukningsvaror” på grund av det stora antalet produktionsfaktorer för de exporterande producenter i urvalet som hade lämnat fullständiga uppgifter och den försumbara betydelsen av några av dessa råvaror för de sammanlagda tillverkningskostnaderna. Kommissionen informerade även de berörda parterna om att den skulle beräkna förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpa denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet.

(132)

Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för garn av polyamid

(133)

Kommissionen inkluderade ett värde för tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. För att fastställa detta belopp uttryckte kommissionen de produktionsomkostnader som den samarbetsvilliga exporterande producenten hade för produktionen av den undersökta produkten som en procentandel av den faktiska kostnaden för de råvaror som använts och tillämpade sedan denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna produktionsomkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna produktionsomkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna produktionsomkostnaderna när de levererades till företagets fabrik.

(134)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras från fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar och transportkostnader. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer utom Kina och de länder som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (93). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.2.1 drog slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna.

(135)

När det gäller ett antal av produktionsfaktorerna utgjorde de samarbetsvilliga exporterande producenternas faktiska kostnader en försumbar del av de totala råvarukostnaderna under undersökningsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa faktorer inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvarorna. Kommissionen beräknade förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpade denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna priserna.

(136)

Kommissionen fastställde de samarbetsvilliga exporterande producenternas transportkostnader för leverans av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvarorna vid leverans till företagets fabrik.

(137)

Kommissionen analyserade redovisningspraxis för de exporterande kinesiska producenter som ingick i urvalet vad gäller biprodukter och avfall. Därvid använde kommissionen de kvantiteter avfallsprodukter som sålts och minskade produktionskostnaderna genom att tillämpa de turkiska priserna för de tillämpliga HS-numren för avfall av nylongarn och avfall av nylongranulat.

(138)

Turkiets statistikbyrå offentliggör detaljerad information om löner inom olika ekonomiska sektorer i Turkiet. Kommissionen använde den senaste tillgängliga statistiken, som omfattade 2022, för den genomsnittliga arbetskraftskostnaden för näringsverksamhet som omfattas av Nace-kod 1310 ”Garntillverkning” enligt Nace rev. 2. Det genomsnittliga månadsvärdet för 2022 justerades i vederbörlig ordning för inflationen med hjälp av det inhemska konsumentprisindex som offentliggjorts av Turkiets statistikbyrå (94) för anpassning till undersökningsperioden (1 juli 2024–30 juni 2025) samt justerades i vederbörlig ordning till företagets storleksklass när det gäller antalet anställda. Justeringarna resulterade i referensvärden på 77,06 renminbi yuan per timme för företag med över 1 000 anställda.

(139)

I sina synpunkter på den andra noteringen hävdade Highsun Group att koncernen har flera avdelningar och att lönerna varierar mellan olika avdelningar, beroende på storlek och befattning. Highsun Group begärde att referensvärdet för arbetskraftskostnader endast skulle tillämpas på den personal som arbetar med produktionen av den undersökta produkten.

(140)

Kommissionen informerade om att den hade tagit hänsyn till det totala antalet anställda per företag som arbetar med produktion, försäljning och administration av garn av polyamid. Kommissionen noterade att de fyra producenterna av garn av polyamid i Highsun Group utgör en enda ekonomisk enhet och att det kontrollerade antalet anställda som arbetar med produktion, försäljning och administration av garn av polyamid var fler än 1 000 personer. Kommissionen vidhöll att referensvärdet var korrekt. Argumentet avvisades.

(141)

Kommissionen använde den statistik över elpriser som offentliggjorts av tillsynsmyndigheten för energimarknaden (EMRA, Energy Market Regulatory Authority) i dess regelbundna pressmeddelanden. Kommissionen använde uppgifterna om de industriella elpriserna i kWh för industrisektorn under undersökningsperioden (1 juli 2024–30 juni 2025) (95).

(142)

Kommissionen använde gaspriset för industriella användare i Turkiet i enlighet med vad den turkiska statistikbyrån (96) offentliggjort i sina regelbundna pressmeddelanden. Kommissionen använde uppgifter om gaspriserna i motsvarande förbrukningsintervall i TL/m3, justerade i vederbörlig ordning för inflation med hjälp av det producentprisindex som offentliggjorts av Turkiets statistikbyrå för anpassning till undersökningsperioden (juli 2024–juni 2025), dvs. 4,38 renminbi yuan/m3. Priset har justerats för mervärdesskatt på 18 %, eftersom det noterade priset inbegrep mervärdesskatt.

(143)

Kommissionen använde de gällande priser för vatten som tas ut av investeringskontoret vid Republiken Turkiets presidentkansli på grundval av källor från Istanbuls vatten- och avloppsförvaltning, Eskișehirs vatten- och avloppsförvaltning och Antalyas vatten- och avloppsförvaltning (97). Kommissionen använde den senaste tillgängliga statistik som publicerats av denna organisation. Referensvärdet baseras på kostnaden för vatten och avloppsvatten per m3.

(144)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(145)

De samarbetsvilliga exporterande producenternas tillverkningsomkostnader uttrycktes som en procentandel av de exporterande producenternas faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(146)

För att fastställa ett icke snedvridet och rimligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst använde sig kommissionen av 2024 års finansiella uppgifter för SASA Polyester Sanayi A.Ş, som finns tillgängliga i Orbis-databasen och styrktes av de reviderade årsredovisningar som fanns tillgängliga på företagets webbplats, båda för 2024.

(147)

På grundval av detta uppgick försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor och tillämpade på de icke snedvridna produktionskostnaderna till 7,15 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 14,35 %.

(148)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(149)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på den samarbetsvilliga exporterande producenternas faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. Dessa förbrukningsnivåer verifierades under kontrollen. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet enligt beskrivningen i avsnitt 3.2.1.

(150)

För att fastställa de icke snedvridna produktionskostnaderna enligt beskrivningen i skäl 145 lade kommissionen först till tillverkningsomkostnaderna till den icke snedvridna tillverkningskostnaden, på grundval av förhållandet mellan tillverkningsomkostnader och materialkostnader enligt vad varje producent uppgett.

(151)

På de produktionskostnader som fastställts enligt beskrivningen i föregående skäl tillämpade kommissionen försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna samt vinsten i enlighet med vad som beskrivs i skälen 146–147.

(152)

Försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna, uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor, lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 7,15 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 14,35 %.

(153)

På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(154)

De exporterande producenter som ingick i urvalet exporterade till unionen antingen direkt till oberoende kunder, genom närstående exporterande producenter inom de kinesiska företag som ingick i urvalet, eller via närstående företag som fungerar som handlare.

(155)

För de exporterande producenter som exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen, genom närstående exporterande producenter inom de kinesiska företag som ingick i urvalet, eller via närstående företag, var exportpriset det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten när den såldes på export till unionen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(156)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och därmed prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till handelsledet fritt fabrik, och ii) ta hänsyn till olikheter i de faktorer som påstods och konstaterades påverka priserna och därmed prisernas jämförbarhet.

(157)

Såsom förklaras i skäl 148 fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnaderna tillsammans med de belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som ansågs skäliga för det handelsledet. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till nivån fritt fabrik.

(158)

Kommissionen fann inga skäl att göra några justeringar av normalvärdet, och ingen av de exporterande producenter som ingick i urvalet begärde några sådana justeringar.

(159)

För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för tullar, andra importavgifter, frakt, försäkring, lastning och därmed sammanhängande kostnader.

(160)

Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och därmed prisernas jämförbarhet: kreditkostnader, bankavgifter, exportdeklarationsavgifter och provisioner.

(161)

En justering gjordes även för provisioner enligt artikel 2.10 i) i grundförordningen för INylon E-commerce Co., Ltd., Hongkong Jinjiang Group Co., Ltd., Eversun Groups närstående handlare, Xinhui Meida Nylon Co., Ltd. (HK) och Highsun Groups närstående handlare. Undersökningen visade att de närstående handlarna fyllde liknande funktioner som en agent som arbetar på provisionsbasis. De berörda företagen erhöll vinst för sina tjänster och handlade med ett stort antal andra varor än den berörda produkten. De samarbetade dessutom med sin berörda närstående exporterande producent på grundval av ett kontrakt som innehöll en skiljedomsklausul. Följaktligen ansåg kommissionen att det var motiverat att göra en justering av exportpriset i enlighet med artikel 2.10 i) i grundförordningen för det pålägg som de närstående handlarna erhöll.

(162)

Justeringen för den konstruerade provisionen bestod av de närstående handlarnas försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt, med tanke på förhållandet mellan den exporterande producenten och handlaren, en teoretisk vinst. Eftersom inga icke-närstående importörer ville samarbeta i denna undersökning använde kommissionen den vinst på 6,89 % för icke-närstående importörer som fastställts i en tidigare undersökning om import av polyvinylalkoholer med ursprung i Kina för att beräkna den teoretiska vinsten (98). Polyvinylalkohol är en petrokemisk polymer som bland annat används vid varpklistring av textilier. Garn av polyamid framställs av petrokemiska polymerer, såsom kaprolaktam, och används i textilindustrin. Den konstaterade vinstnivån i undersökningen om polyvinylalkohol ansågs därför preliminärt rimlig att använda även i detta fall, eftersom den uppnåddes av icke-närstående importörer som även var verksamma inom handel med petrokemiska produkter.

(163)

För de två koncernerna av samarbetsvilliga exporterande producenter i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(164)

På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till 57,7 % för Eversun Group och 90,1 % för Highsun Group. När det gäller de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande producenter som ingick i urvalet.

(165)

På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet till 67,1 %.

(166)

För samtliga övriga exporterande producenter i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja. Graden av samarbetsvilja är de samarbetsvilliga exporterande producenternas exportvolym till unionen uttryckt som en andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden som fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat.

(167)

Graden av samarbetsvilja var hög i detta fall, eftersom de samarbetsvilliga exporterande producenternas export stod för omkring 87,5 % av den totala importen under undersökningsperioden. På grundval av detta beslutade kommissionen att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter till nivån för det företag i urvalet som hade den högsta dumpningsmarginalen.

(168)

Den övriga dumpningsmarginalen fastställdes således till 90,1 %.

(169)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(170)

Den likadana produkten tillverkades av tio unionsproducenter under undersökningsperioden (99). Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(171)

Eftersom siffrorna för hela unionsindustrin uppskattades på grundval av känsliga rapporter (100) ges siffrorna för förbrukning och makroekonomiska indikatorer för skadeanalysen i intervall av sekretesskäl. Även när det gäller mikroindikatorer används intervall eftersom de tre europeiska producenter som ingick i urvalet endast tillhör två koncerner.

(172)

Den totala produktionen i unionen under undersökningsperioden fastställdes till omkring [66 000–74 000] ton. Kommissionen fastställde siffran på grundval av alla tillgängliga uppgifter om unionsindustrin, såsom svaren på frågeformuläret från de producenter som ingick i urvalet och klagandens svar på makrofrågeformuläret, som innehöll uppgifter från koalitionsmedlemmar som inte ingick i urvalet och uppskattningar baserade på de rapporter som avses ovan. Såsom anges i skäl 10 svarade unionsproducenterna i urvalet för 44,4 % av unionens sammanlagda produktion av den likadana produkten.

(173)

Kommissionen konstaterade att en obetydlig del av produktionen för de unionsproducenter som ingick i urvalet var avsedd för företagsintern användning. Mot bakgrund av dessa obetydliga kvantiteter [0,1–0,6 % av produktionen] ansågs det osannolikt att de skulle kunna påverka skadan eller orsakssambandet. Kommissionen gjorde därför ingen separat analys av den företagsinterna marknaden för de olika skadeindikatorerna.

(174)

Kommissionen undersökte vissa ekonomiska indikatorer för unionsindustrin på grundval av uppgifter om den öppna marknaden. Dessa indikatorer är: försäljningsvolymer och försäljningspriser på unionsmarknaden, marknadsandel, tillväxt, exportvolymer och exportpriser, lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde.

(175)

Övriga ekonomiska indikatorer kunde däremot endast granskas på ett meningsfullt sätt genom att man såg till hela verksamheten, inklusive unionsindustrins företagsinterna användning. Dessa är: produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande, investeringar, lager, sysselsättning, produktivitet, löner och kapitalanskaffningsförmåga. De hänför sig till hela verksamheten, oavsett om tillverkningen är företagsintern eller säljs på den öppna marknaden.

(176)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av i) uppgifter från Eurostat, och ii) unionsindustrins kontrollerade försäljning.

(177)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (ton)

(178)

Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen i unionen, med en nedgång under undersökningsperioden jämfört med startåret 2022 på 15 %. Den största minskningen ägde rum mellan 2022 och 2023, en trend som fortsatte, för att sedan öka något under undersökningsperiodens andra hälft.

(179)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Importens marknadsandel fastställdes genom att importvolymerna jämfördes med förbrukningen på den öppna unionsmarknaden, såsom fastställs i avsnitt 4.2.

(180)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och marknadsandel

(181)

På den krympande marknaden ökade importen från Kina i absoluta tal med 14 %, vilket ledde till att den kinesiska marknadsandelen på unionsmarknaden växte från [19–21] % till [25–29] % under skadeundersökningsperioden, motsvarande omkring en tredjedel.

(182)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. Prisunderskridandet för importen fastställdes på grundval av kontrollerade uppgifter från de exporterande producenter som ingick i urvalet i det berörda landet och från de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(183)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (euro/ton)

(184)

Priserna på importen från Kina minskade med 20 % under skadeundersökningsperioden.

(185)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(186)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp för transaktioner i samma handelsled, efter justering i vederbörlig ordning av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag, rabatter och kommissionsavgifter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen under undersökningsperioden för de unionsproducenter som ingick i urvalet. Jämförelsen visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 42,4 % och 48,2 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden.

(187)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(188)

Såsom anges i skäl 10 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(189)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifterna i svaret på det makroekonomiska frågeformuläret. Uppgifterna avsåg samtliga unionsproducenter. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Uppgifterna avsåg de unionsproducenter som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(190)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(191)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(192)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(193)

Produktionsvolymen minskade med 25 % under skadeundersökningsperioden. Den största nedgången ägde rum mellan 2022 och 2023. Under de följande åren ökade produktionen något, men var fortsatt betydligt lägre än i början av skadeundersökningsperioden. Den omfattande produktionsminskningen påverkade även produktionskapaciteten, som minskade med 9 % under samma period. Kapacitetsutnyttjandet minskade också, med 18 %, även i en situation med minskad kapacitet.

(194)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(195)

Liksom utvecklingen av produktionsvolymerna skedde den kraftiga nedgången i försäljningsvolymer under 2022 och 2023. Denna negativa utveckling fortsatte 2024, följt av en liten förbättring under undersökningsperioden. Totalt sett förlorade dock unionsindustrin 22 % av försäljningen under undersökningsperioden jämfört med början av skadeundersökningsperioden. Denna nedgång var större än minskningen av förbrukningen (–15 %).

(196)

Följaktligen minskade unionsindustrins marknadsandel med 4 procentenheter, från [61–68] % under 2022 till [57–64] % under undersökningsperioden.

(197)

Unionsindustrin krympte under skadeundersökningsperioden, särskilt 2023 och 2024 jämfört med 2022. Unionsindustrin uppvisade en strimma av motståndskraft under undersökningsperioden när den genom prissänkningar lyckades öka försäljningsvolymerna något jämfört med tidigare år.

(198)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(199)

Under skadeundersökningsperioden minskade sysselsättningen i unionsindustrin med 10 %. Unionsindustrin försökte behålla sin högutbildade och kvalificerade personal i förhoppningen att marknadssituationen skulle normaliseras och att högre produktionsvolymer skulle kunna återupptas.

(200)

Av föregående skäl och skäl 193 framgår dock att produktiviteten sjönk under skadeundersökningsperioden.

(201)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet.

(202)

Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

(203)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

(204)

Unionsindustrins försäljningspriser pressades ned av konkurrensen från importen från Kina. Priserna föll med 9 % under skadeundersökningsperioden.

(205)

Efter 2023 lyckades dock unionsindustrin omstrukturera sin verksamhet och minska sina kostnader. De genomsnittliga produktionskostnaderna minskade med 10 % mellan 2023 och undersökningsperioden och med 4 % under hela skadeundersökningsperioden.

(206)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(207)

Arbetskraftskostnaderna ökade med 14 % under skadeundersökningsperioden. Bara 2023 och 2024 lyckades unionsproducenterna hålla arbetskraftskostnaderna på en stabil nivå.

(208)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lager

(209)

Eftersom unionsindustrin reagerade på den minskade försäljningsvolymen genom att minska sin produktionsvolym förblev andelen utgående lager av produktionsvolymen relativt stabil (omkring 25 %) under hela skadeundersökningsperioden.

(210)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(211)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den försäljningen. Med undantag för 2022 gick unionsindustrin med förlust under skadeundersökningsperioden.

(212)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Precis som utvecklingen för lönsamheten minskade även kassaflödet, särskilt under undersökningsperioden. Det negativa kassaflödet under startåret 2022 berodde på de särskilda omständigheterna i samband med lageromvärderingen vid ett av företagen i urvalet.

(213)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Räntabiliteten var positiv 2022, men sjönk markant under de nästkommande åren av skadeundersökningsperioden.

(214)

Det framgår av ovanstående att förmågan hos de unionsproducenter som ingick i urvalet att anskaffa kapital påverkades negativt av minskningarna i lönsamhet och nettokassaflöde.

(215)

Unionsindustrin förlorade betydande försäljningsvolymer och marknadsandelar på 4 procentenheter på en krympande unionsmarknad. Den blev dessutom förlustbringande under skadeundersökningsperioden, efter att fortfarande ha varit lönsam under startåret 2022. Denna negativa utveckling fortsatte trots unionsindustrins ansträngningar att omstrukturera sin verksamhet och minska sina kostnader. Förlustsituationen hade även en negativ inverkan på andra finansiella indikatorer, såsom kassaflöde, nettoinvesteringar och räntabilitet. Nedgången i dessa indikatorer fördjupades under undersökningsperioden. Dessutom ledde den minskade försäljningen till lägre produktion och en påtvingad minskning av såväl produktionskapaciteten som sysselsättningen.

(216)

Mot denna bakgrund drog kommissionen preliminärt slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(217)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande: import från tredjeländer, unionsindustrins exportresultat och den minskade efterfrågan.

(218)

Under skadeundersökningsperioden förlorade unionsindustrin betydande försäljningsvolymer på unionsmarknaden eftersom dessa minskade med 22 %. När förbrukningen minskade med 15 % sjönk unionsindustrins marknadsandel från [61–68] % 2022 till [57–64] % under undersökningsperioden.

(219)

Unionsindustrins minskade marknadsandel kunde tillskrivas den parallella ökningen av importen från det berörda landet eftersom det inte fanns några andra betydande importkällor som vann marknadsandelar under skadeundersökningsperioden. I själva verket ökade marknadsandelen för importen från Kina från [19–21] % till [25–29] %. Importen från Kina fortsatte att växa och vinna marknadsandelar på unionsindustrins bekostnad.

(220)

Samtidigt underskred priserna för importen från Kina unionsindustrins priser med mer än 40 % under undersökningsperioden. Priserna på importen från Kina pressade ned unionsindustrins priser och påverkade dess finansiella indikatorer negativt, trots unionsproducenternas ansträngningar att minska sina kostnader.

(221)

På grund av de försäljningsvolymer som unionsindustrin gick miste om upplevde den även en betydande minskning av produktionsvolymerna. För att förbli konkurrenskraftig tvingades unionsindustrin sänka sina försäljningspriser (med 9 % under skadeundersökningsperioden), vilket hade en negativ inverkan på lönsamheten, som förutom 2022 var ständigt negativ under skadeundersökningsperioden och nådde den lägsta nivån under undersökningsperioden.

(222)

Därför drogs preliminärt slutsatsen att dumpad import av garn av polyamid från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada.

(223)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Import från tredjeländer

(224)

Kommissionen analyserade tendenserna vad gäller importen från de huvudsakliga länderna utom Kina på den europeiska marknaden för garn av polyamid, dvs. Israel, Vietnam och Turkiet.

(225)

Endast Israel hade en marknadsandel på över 2 % under hela skadeundersökningsperioden. Priserna på importen från Israel var dock genomgående högre än unionsindustrins priser. Dessutom uppvisade importen från Israel en nedåtgående trend under skadeundersökningsperioden.

(226)

Trots låga importpriser från Vietnam uppnådde importen från landet aldrig en marknadsandel på mer än 2 % under skadeundersökningsperioden och bidrog därför inte till den skada som unionsindustrin lidit.

(227)

Importen från Turkiet var stabil under hela skadeundersökningsperioden, med en marknadsandel som hela tiden underskred 1,5 %, och importpriserna var jämförbara med unionsproducenternas priser.

(228)

Importen från alla övriga tredjeländer sjönk under skadeundersökningsperioden, och importpriserna låg överlag på högre nivåer än unionsproducenternas priser.

(229)

På grundval av detta drog kommissionen preliminärt slutsatsen att importen från tredjeländer inte bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(230)

Exportvolymen för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Exportresultat för unionsproducenterna i urvalet

(231)

Unionsindustrins exportförsäljningsvolymer minskade med 52 % under skadeundersökningsperioden (den största minskningen ägde rum 2022 och 2023), men dessa volymer var inte betydande jämfört med unionsindustrins totala försäljningsvolymer. De minskade exportvolymerna i relativa tal innebar att andelen exportförsäljning av unionsproducenternas sammanlagda försäljning sjönk från 7 % till 4 %. De genomsnittliga exportpriserna liknade dessutom unionsindustrins försäljningspriser under hela skadeundersökningsperioden.

(232)

På grundval av detta drog kommissionen preliminärt slutsatsen att de minskade exportvolymerna inte bidrog till skadan.

(233)

Såsom förklaras i avsnitt 4.2 fluktuerade unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden och krympte med 15 % under undersökningsperioden jämfört med 2022. Oavsett marknadsfluktuationerna fortsatte andelen import från Kina att öka även under de perioder då marknaden krympte, och unionsindustrin kunde inte behålla sina marknadsandelar. En minskning av unionsindustrins försäljningsvolymer i proportion till den minskade efterfrågan skulle ha varit i storleksordningen 8 000–10 000 ton, medan den i själva verket, på grund av den ökade importen från Kina, fördubblades och uppgick till 16 000–20 000 ton. Kommissionen drog därför preliminärt slutsatsen att den minskade efterfrågan på marknaden inte försvagade orsakssambandet.

(234)

Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. Kommissionen konstaterade att importen från tredjeländer (utom Kina) och unionsindustrins exportresultat inte bidrog till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(235)

Nedgången i förbrukningen kan ha bidragit till skadan, men inte i den utsträckning att den skulle bryta orsakssambandet, eftersom de försäljningsvolymer som gick förlorade till förmån för importen från Kina översteg nedgången i förbrukningen.

(236)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte mildrade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan är uppenbar, särskilt när det gäller produktions- och försäljningsvolymer, marknadsandel, lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet.

(237)

I syfte att fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen.

(238)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom försäljning till ett målpris i den mening som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(239)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) samt innovation, och den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Denna vinstmarginal bör inte vara lägre än 6 %.

(240)

Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som skulle täcka samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden. Eftersom unionsindustrin led förluster under större delen av skadeundersökningsperioden och vinsten 2022 var mycket låg, och med tanke på att unionsindustrins uppgifter inte kunde användas, fastställde kommissionen en minimal skälig vinstmarginal på 6 %. Detta vinstmål var även i linje med det vinstmål som angavs i klagomålet.

(241)

En unionsproducent som ingick i urvalet visade att dess investeringsnivå, FoU och innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden. Kommissionen kontrollerade denna information och drog slutsatsen att den interna dokumentation och kommunikation som tillhandahållits visade att företaget inte genomfört vissa investeringar på grund av situationen på unionsmarknaden. För att återspegla detta i vinstmålet beräknade kommissionen skillnaden mellan utgifter för investeringar, FoU och innovation under normala konkurrensvillkor, enligt uppgifter som lämnats av unionsproducenten i urvalet och som kontrollerats av kommissionen, och de utgifter för investeringar, FoU och innovation som faktiskt hade uppstått under skadeundersökningsperioden. Uttryckt som en procentandel av omsättningen var skillnaden [1,8–3,0] %.

(242)

Den procentandelen lades till den grundläggande vinst som nämns i skäl 240, vilket ledde till ett vinstmål på [7,2–9,0] % för de produkttyper som producerades av den unionsproducent som ingick i urvalet.

(243)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader för unionsindustrin som följer av de multilaterala miljöavtal och tillhörande protokoll som unionen är part i, samt av de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2. Två av de tre unionsproducenter som ingick i urvalet lämnade bevisning för att de ådragit sig efterlevnadskostnader, såsom interna uppgifter och en revisionsrapport om efterlevnadskostnader. Mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen, som stöddes av företagens rapporteringsverktyg och prognoser, fastställde kommissionen en extra kostnad på [42–60] euro/ton, vilket återspeglades i det icke-skadevållande pris som nämns i skäl 244 för de produkttyper som producerades av de två unionsproducenter som ingick i urvalet.

(244)

På denna grundval beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris på [5 500–6 200] euro/ton i vägt genomsnitt för unionsindustrins likadana produkt genom att tillämpa ovannämnda vinstmålsmarginal (se skäl 242) på produktionskostnaden för unionsproducenterna i urvalet under undersökningsperioden, och lade sedan till justeringarna enligt artikel 7.2d per produkttyp.

(245)

Kommissionen fastställde därefter skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som unionsproducenterna i urvalet sålde på unionens marknad under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(246)

Nivån för undanröjande av skada för ”andra samarbetsvilliga företag” och för ”all övrig import med ursprung i det berörda landet” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag och denna import (se avsnitt 3.5 ovan).

(247)

Som förklaras i tillkännagivandet om inledande lade klaganden fram tillräcklig bevisning för kommissionen om att det förekom råvarurelaterade snedvridningar i det berörda landet avseende den undersökta produkten. I enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen granskades följaktligen i denna undersökning de påstådda snedvridningarna för att bedöma om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen i relevanta fall skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan.

(248)

Eftersom de marginaler som är tillräckliga för att undanröja skada var högre än dumpningsmarginalerna ansåg kommissionen emellertid att det i detta skede inte var nödvändigt att behandla denna fråga.

(249)

Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(250)

Då kommissionen beslutat att tillämpa artikel 7.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte skulle ligga i unionens intresse att vidta åtgärder i detta ärende, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

(251)

Undersökningen har visat att unionsindustrin led väsentlig skada på grund av den ökande volymen dumpad import från Kina. Skadan tog sig särskilt uttryck i en kraftig minskning av produktions- och försäljningsvolymerna och en kontinuerlig urholkning av vinstmarginalen, på grund av den prisnedgång som orsakades av denna import. Om antidumpningsåtgärderna inte införs skulle unionsindustrin fortsätta att gå med förlust, vilket ytterligare skulle äventyra dess livskraft. I själva verket kommer införandet av åtgärderna att bidra till att återställa rättvis konkurrens på unionsmarknaden, vilket i sin tur möjliggör en återhämtning för unionsindustrin.

(252)

Kommissionen drog därför slutsatsen att införandet av åtgärderna skulle vara i unionsindustrins intresse.

(253)

Endast en importör besvarade delvis frågeformuläret till importörer i detta antidumpningsförfarande. Svaret innehöll dock varken någon beskrivande del eller någon åsikt. Företaget har dock lämnat uppgifter som visar att dess import från Kina var minimal och att dess ekonomiska situation var mycket god.

(254)

Med hänsyn till ovanstående drog kommissionen slutsatsen att åtgärderna inte kommer att ha några oproportionerligt negativa effekter på icke-närstående importörer och handlare.

(255)

Ingen av de användare som registrerat sig som berörd part fyllde i något frågeformulär för användare eller lämnade några synpunkter på ett eventuellt införande av antidumpningsåtgärder eller på själva förfarandet, med undantag för den begäran om undantag från produktdefinitionen som beskrivs i skäl 27. Däremot skickade två användare som inte var registrerade som berörda parter skrivelser där de förklarade att eventuella åtgärder skulle påverka dem och/eller industrin i efterföljande led negativt, men de lämnade inte in någon bevisning eller några uppgifter.

(256)

Med hänsyn till ovanstående drog kommissionen slutsatsen att åtgärderna inte kommer att ha någon oproportionerligt negativ inverkan på användarna av den undersökta produkten.

(257)

Mot denna bakgrund slog kommissionen fast att det inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa åtgärder på import av garn av polyamid med ursprung i Kina i detta skede av undersökningen.

(258)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(259)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import av garn av polyamid med ursprung i Kina i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen. Kommissionen drog i skäl 249 slutsatsen att den lämpliga nivån för att undanröja skada borde vara dumpningsmarginalen.

(260)

De provisoriska antidumpningstullsatserna, uttryckta i priset cif vid unionens gräns, före tull, bör vara följande:

(261)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del eller bilaga, inbegripet enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(262)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga på villkor att en giltig faktura uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina”.

(263)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(264)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(265)

Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen.

(266)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra.

(267)

Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats i detta skede av förfarandet.

(268)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem. Synpunkter inkom från Eversun Group och Highsun Group.

(269)

Eversun Group hävdade att kommissionen, när det gäller en närstående handlare, inte hade tagit hänsyn till de lämpliga betalningsvillkoren vid beräkningen av vissa kreditkostnader, begränsade till några få transaktioner. I detta avseende korrigerade kommissionen justeringen av kreditkostnader, som dock inte påverkade nivån på Eversun Groups dumpningsmarginal.

(270)

Highsun Group hävdade att producenten Xinhui Dehua Nylon Chips Co., Ltd. utelämnades från förteckningen över företag för de föreslagna tullarna och hade vissa andra synpunkter på referensvärdena för arbetskraft.

(271)

Med avseende på Highsun Groups inlaga korrigerade kommissionen förteckningen över företag genom att inkludera det företag som nämns i artikel 1.2 i förordningen. Highsun Groups övriga synpunkter gällde dock inte beräkningarnas riktighet, utan snarare de metoder som kommissionen använt för att fastställa de respektive dumpningsmarginalerna. Dessa synpunkter kommer därför att beaktas tillsammans med alla andra synpunkter efter offentliggörandet av de provisoriska åtgärderna.

(272)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(273)

Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.