(1)

För att säkerställa att deras system, resurser och förfaranden är lämpliga, tillräckliga och effektiva bör externa granskare noga se över sina interna rutiner och beakta allt från informationssystemens robusthet till om de har tillräckliga mänskliga, tekniska och materiella resurser. Externa granskare bör utveckla en robust bedömningsram som en del av sina förfaranden, vilken bör omfatta de minimikriterier som ska tillämpas vid bedömningen av informationens kvalitet och tillförlitligheten hos de källor som används i bedömningsverksamheten.

(2)

Av samma skäl bör alla brister i system, resurser och förfaranden som identifieras vid övervakningen och utvärderingen av deras lämplighet och effektivitet registreras, åtgärdas och rapporteras på ett lämpligt sätt, och den externa granskarens ledningsorgan bör övervaka att korrigerande åtgärder vidtas.

(3)

För att ge funktionen för regelefterlevnad behörighet att fullgöra sina uppgifter på ett korrekt och oberoende sätt bör externa granskare ha en eller flera riktlinjer för funktionen för regelefterlevnad som godkänts av styrelsen, och funktionen bör ingå i den externa granskarens berörda organisationsstrukturer, inbegripet kommittéer.

(4)

För att säkerställa att funktionen för regelefterlevnad har de resurser som krävs och kan utföra sina övervakningsuppgifter på ett effektivt sätt, bör externa granskare avsätta tillräckliga tekniska och mänskliga resurser till den funktionen.

(5)

För att funktionen för regelefterlevnad ska ha den nödvändiga sakkunskapen, bör externa granskare säkerställa att all personal som utför funktionen för regelefterlevnad har aktuell kompetens och erfarenhet, bland annat genom att kontrollera om dessa personer har den anställningshistorik och de yrkeskvalifikationer som krävs och genom att tillhandahålla internutbildning på tillräckligt hög nivå.

(6)

För att ge funktionen för regelefterlevnad tillgång till all relevant information, bör externa granskare säkerställa att funktionen för regelefterlevnad kan få information från alla de källor som den behöver för att utföra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt, inbegripet handlingar från företags- och kontrollfunktioner, revisionsrapporter, rapporter om visselblåsning och kundklagomål. Eftersom tredjepartsleverantörer av tjänster och andra affärsenheter måste följa samma standarder som den externa granskaren, bör funktionen för regelefterlevnad också ha tillgång till information om eventuella utkontrakterade funktioner eller andra affärsgrenar som den externa granskaren har.

(7)

För att säkerställa att deras förvaltnings- och redovisningsförfaranden är sunda, bör externa granskare föra lämpliga register över relevanta redovisningshändelser och följa tillämpliga redovisningsstandarder och redovisningsregler.

(8)

För att upprätthålla sunda mekanismer för internkontroll bör externa granskare införa ett heltäckande system för internkontroll, som är inriktat på att skapa en kraftfull och proportionell kontrollmiljö, hantera risker på ett effektivt sätt, utföra nödvändiga kontroller, säkerställa tydliga informationsflöden och tydlig kommunikation samt fortlöpande övervaka verksamheten.

(9)

För att säkerställa att kontroll- och skyddssystemen för informationsbehandlingssystemen är effektiva, bör externa granskare införa en kontrollram för IKT-riskhantering som omfattar it- och informationssäkerhetsbedömningar och testning av backup-system för att säkerställa driftskontinuitet.

(10)

För att säkerställa att deras yttranden bygger på en grundlig analys av information som är av tillräcklig kvalitet och från tillförlitliga källor, bör externa granskare i sina bedömningsmetoder tillämpa särskilda kriterier för informationsbedömning.

(11)

För att utvärdera kvaliteten på den information som används bör externa granskare säkerställa att informationen är fullständig, relevant, aktuell och baserad på rimliga antaganden, bland annat genom att säkerställa att den ger en heltäckande bild av det obligationsfinansierade projektet, med beaktande av den ekonomiska verksamhetens typ och sektor. Därför bör informationen ha en direkt koppling till obligationens egenskaper, ge en korrekt bild av det finansierade projektet, vara aktuell och beakta prognosernas begränsningar och inneboende osäkerheter.

(12)

För att utvärdera källornas tillförlitlighet bör externa granskare säkerställa att de tillhandahåller objektiv och väl underbyggd information. Källorna bör vara trovärdiga och åtföljas av dokumentation som beskriver hur informationen samlats in och behandlats, i tillämpliga fall hur historiska data granskats och vilka begränsningar källan har. Externa granskare bör fästa vederbörlig vikt vid information som härrör från lagstadgade krav eller information som är föremål för oberoende kvalitetssäkring eller certifiering, samt vid relevanta internationellt erkända standarder, om sådana finns.

(13)

För att underlätta jämförelser med den insamlade informationen, bör externa granskare tillämpa kriterierna för bedömning av informationskällornas tillräckliga kvalitet och tillförlitlighet på ett mätbart sätt på varje extern granskning och på varje informationskälla.

(14)

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) bör kunna bedöma om de som ansöker om erkännande som externa granskare i tredjeland uppfyller de villkor som avses i artiklarna 23.2 och 42.3 i förordning (EU) 2023/2631, inbegripet de villkor som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2025/2180 (2). Därför bör de sökande lämna aktuell information som innehåller alla relevanta uppgifter i ett tydligt och entydigt format.

(15)

För att sörja för säkerheten och förbättra hanteringen av uppgifterna och deras användbarhet har Esma antagit en digital registreringsmetod som specificerar informationen om, formuläret för och innehållet i ansökan om erkännande som extern granskare av europeiska gröna obligationer i tredjeland. All information i en ansökan som lämnas in till Esma bör därför vara maskinläsbar och tillhandahållas på ett varaktigt medium.

(16)

För att underlätta för Esma att identifiera de handlingar som en sökande har lämnat in som en del av ansökan om erkännande som extern granskare i tredjeland bör sökanden ge varje handling ett unikt referensnummer.

(17)

Vad gäller försäkran och ansvarsskyldighet bör de som ansöker om erkännande som extern granskare i tredjeland komplettera sin ansökan med en skrivelse som är undertecknad av en person i deras företagsledning, som intygar att de inlämnade uppgifterna är korrekta och fullständiga så vitt den personen vet.

(18)

Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt rätten till skydd av personuppgifter. Behandling av personuppgifter enligt denna förordning bör ske i enlighet med unionsrätten avseende skydd av personuppgifter. Därför bör all behandling av personuppgifter som Esma utför vid tillämpning av denna förordning utföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (3). All behandling av personuppgifter som utförs av enheter som ansöker om erkännande som externa granskare med tillämpning av denna förordning bör ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (4) och nationella krav om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter.

(19)

Esma måste ha möjlighet att bedöma om en sökande som ansöker om erkännande som extern granskare i tredjeland uppfyller villkoren för ett sådant erkännande, samtidigt som passande skyddsåtgärder säkerställs. Därför bör personuppgifter som rör den som ansöker om erkännande som extern granskare i tredjeland bevaras av dessa externa granskare och Esma i högst fem år efter det att den sökande har lämnat sin funktion. Om Esma har nekat att erkänna en sökande som extern granskare i tredjeland eller om sökanden har dragit tillbaka sin ansökan om erkännande som extern granskare i tredjeland, bör Esma bevara personuppgifter som rör den sökande i högst fem år efter det att ansökan om erkännande avslogs eller drogs tillbaka.

(20)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav formella kommentarer den 19 november 2025.

(21)

De tekniska standarder för tillsyn som ska antas på grundval av de befogenheter som fastställs i artikel 26.3 tredje stycket, artikel 29.4 tredje stycket, artikel 30.3 tredje stycket, artikel 31.4 tredje stycket och artikel 42.9 tredje stycket i förordning (EU) 2023/2631 har ett nära samband, eftersom de alla är tillämpliga på externa granskare. För att säkerställa samstämmighet mellan dessa bestämmelser och göra det lättare för presumtiva externa granskare att få en heltäckande bild av sina skyldigheter enligt förordning (EU) 2023/2631, bör dessa tekniska standarder för tillsyn samlas i en enda delegerad förordning.

(22)

Denna förordning baseras på det förslag till tekniska standarder för tillsyn som Esma lagt fram för kommissionen i enlighet med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (5).

(23)

Esma har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning bygger på, analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna och inhämtat råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr 1095/2010.

a)

De befintliga systemen säkerställer informationens säkerhet, integritet och konfidentialitet samt kontinuerliga och korrekta externa granskningar.

b)

De mänskliga, tekniska och materiella resurser som används är tillräckliga för att identifiera, hantera, övervaka och rapportera sådana risker

c)

De befintliga förfarandena för en objektiv och konsekvent tillämpning av bedömningsmetoderna omfattar följande:

a)

Övervakningen och utvärderingen utförs av en funktion som är oberoende av affärsgrenarna.

b)

Åtgärderna för att undanröja de brister som identifierats genom övervakningen omfattar bland annat att

a)

Den externa granskarens ledningsorgan har antagit riktlinjer som gör det möjligt för funktionen för regelefterlevnad att

b)

Minst en medlem av funktionen för regelefterlevnad

a)

Antalet personer som utför funktionen för regelefterlevnad är lämpligt med hänsyn till arten, omfattningen och komplexiteten hos den externa granskarens verksamhet.

b)

De personer som utför funktionen för regelefterlevnad har tillsammans den kompetens inom och den erfarenhet av riskhantering, revision, juridik eller regelefterlevnad som krävs.

c)

Funktionen för regelefterlevnad har system som gör det möjligt att

a)

Funktionen för regelefterlevnad har fysisk och digital åtkomsträtt till all information som krävs för att den alltid ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt, däribland

b)

Funktionen för regelefterlevnad har fysiskt tillträde till den externa granskarens affärslokaler och anläggningar.

a)

Den dokumentation som förs av den externa granskaren i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2023/2631 säkerställer att det finns en tydlig verifieringskedja för alla relevanta händelser.

b)

Redovisningssystemet ger en rättvisande och exakt bild av den externa granskarens finansiella ställning och är förenligt med tillämpliga redovisningsstandarder och redovisningsregler.

a)

Kontrollmekanismen

b)

Det finns en riskhanteringsram som fastställer den externa granskarens mekanismer för effektiv identifiering, bedömning, övervakning, begränsning och rapportering av alla risker som väsentligt skulle kunna påverka en extern granskares förmåga att fullgöra sina skyldigheter enligt förordning (EU) 2023/2631.

c)

Det finns förebyggande och detekterande kontrollåtgärder för att hantera specifika operativa risker.

d)

Det finns interna och externa informations- och kommunikationsförfaranden som säkerställer ett flöde av relevant, aktuell och tillförlitlig information.

e)

Det finns övervakningsförfaranden som möjliggör en kontinuerlig utvärdering av om mekanismerna för internkontroll är lämpliga och effektiva.

a)

En kontroll- och skyddsstruktur införs som

b)

Hanteringen av IKT-risker är effektiv och ansvarsfull, vilket innebär

a)

Informationen är fullständig och ger en heltäckande bild av det projekt som finansieras genom obligationen, inbegripet tillräckliga uppgifter om de berörda ekonomiska verksamheternas typ och sektor.

b)

Informationen har ett direkt och tydligt samband med obligationens egenskaper och ger en korrekt bild av det finansierade projektet.

c)

Informationen överensstämmer med de mest aktuella uppgifter som de externa granskarna har tillgång till när de utarbetar sin granskning och innehåller historiska uppgifter, om sådana finns tillgängliga och krävs enligt deras metoder.

d)

Eventuell relaterad information, inklusive beräkningar, kvoter och uppskattningar, bygger på rimliga påståenden.

a)

Informationskällan tillhandahåller information som vid behov kan styrkas med objektiva bevis.

b)

Informationskällan kan påvisa informationens tillförlitlighet.

c)

Informationskällan åtföljs av följande handlingar:

d)

Informationskällan använder i första hand information som omfattas av ett lagstadgat informationskrav, revisioner, bedömningar av överensstämmelse, oberoende kvalitetsgranskningar eller erkända certifieringar eller, om sådana inte finns tillgängliga, information som omfattas av tillämpliga internationellt erkända standarder, inbegripet principer och bästa praxis som utarbetats av trovärdiga internationella organ som är vägledande i hur hållbarhetsrelaterad information bör utarbetas, presenteras eller utvärderas, även om informationen varken krävs enligt lag eller är föremål för lagstadgad revision.