(1)

Genom förordning (EG) nr 682/2007 (2) införde rådet antidumpningstullar på import av viss beredd eller konserverad sockermajs i form av korn, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2001 90 30 och ex 2005 80 00 , med ursprung i Thailand (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan den ursprungliga undersökningen. Åtgärderna infördes i form av en värdetull på mellan 3,1 % och 12,9 %.

(2)

Genom rådets förordning (EG) nr 954/2008 (3) ändrades förordning (EG) nr 682/2007 när det gäller den införda tullsatsen för ett företag och för ”alla övriga företag”. De ändrade tullsatserna uppgick till mellan 3,1 % och 14,3 %. Import från två exporterande thailändska producenter, vilkas åtaganden hade godtagits genom kommissionens beslut 2007/424/EG (4), undantogs från tullen.

(3)

Genom förordning (EG) nr 847/2009 (5) fastställde rådet att prisåtaganden med fasta minimipriser på import inte längre ansågs lämpligt för att motverka den skadevållande dumpningen. Därmed återkallades de godtagna åtagandena, och erbjudanden om åtaganden från ytterligare tio thailändska exporterande producenter avslogs.

(4)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 875/2013 (6) införde rådet de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna på import av viss beredd eller konserverad sockermajs i form av korn med ursprung i Thailand för ytterligare fem år till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång.

(5)

Efter en partiell interimsöversyn ändrade rådet genom genomförandeförordning (EU) nr 307/2014 (7) den antidumpningstull som fastställts genom genomförandeförordning (EU) nr 875/2013 för River Kwai International Food Industry Co. Ltd.

(6)

Till följd av Europeiska unionens domstols domar av den 14 december 2017 och den 28 mars 2019, i målen T-460/14 och C-144/18 P, återupptog kommissionen (8), den 29 augusti 2019, den antidumpningsundersökning beträffande import av viss beredd eller konserverad sockermajs i form av korn med ursprung i Thailand som ledde till antagandet av genomförandeförordning (EU) nr 307/2014. Undersökningen återupptogs endast såvitt avsåg River Kwai International Food Industry Co. Ltd och vid den tidpunkt då oriktigheten begicks.

(7)

Genom genomförandeförordning (EU) 2019/1996 (9) införde Europeiska kommissionen (kommissionen) slutgiltiga antidumpningsåtgärder på import av viss beredd eller konserverad sockermajs i form av korn med ursprung i Thailand i ytterligare fem år till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång (den föregående översynen vid giltighetstidens utgång).

(8)

Genom genomförandeförordning (EU) 2021/342 (10) återinförde kommissionen den slutgiltiga antidumpningstullen för River Kwai International Food Industry Co. Ltd

(9)

De antidumpningstullar som för närvarande gäller är en värdetull som uppgår till mellan 3,1 % och 14,3 % på import från de exporterande producenter som ingick i urvalet, 12,9 % för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet och 14,3 % för alla övriga företag från Thailand.

(10)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (11) tog kommissionen emot en begäran om en översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(11)

Begäran om översyn ingavs den 31 augusti 2024 av Association européenne des transformateurs de maïs doux (AETMD) (sökanden) som företrädare för unionsindustrin för viss beredd eller konserverad sockermajs i form av korn i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning och till återkommande skada för unionsindustrin.

(12)

Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 29 november 2024 en översyn vid giltighetstidens utgång, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen, avseende import till unionen av viss beredd eller konserverad sockermajs i form av korn med ursprung i Thailand. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (12) (tillkännagivandet om inledande).

(13)

Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 oktober 2023 till och med den 30 september 2024 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattar perioden från och med den 1 januari 2021 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(14)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen sökanden, andra kända unionsproducenter, de kända producenterna i Thailand och myndigheterna i Thailand, kända importörer, användare och handlare om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och inbjöd dem att delta.

(15)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(16)

Ett thailändskt företag, Malee Sampran Public Co. Ltd, underrättade kommissionen om att det hade upphört med produktionen av den berörda produkten. Eftersom företaget inte längre är en exporterande producent av den berörda produkten tog kommissionen bort den från förteckningen över samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet.

(17)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(18)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde sitt urval på grundval av de uppskattade produktions- och försäljningsvolymerna för den likadana produkten i unionen under undersökningsperioden. Urvalet bestod av två unionsproducenter. De unionsproducenter som ingick i urvalet svarade för över [29–38] % av den uppskattade sammanlagda produktionsvolymen och över [39–48] % av den uppskattade totala försäljningen i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter på urvalet inkom. Urvalet från unionsindustrin bekräftades därför.

(19)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(20)

Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna eller samtyckte till att ingå i urvalet. Kommissionen beslutade därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(21)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande producenter i Thailand att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Thailands delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella producenter som kunde vara intresserade av att medverka i undersökningen.

(22)

Sju producenter i det berörda landet lämnade den begärda informationen och samtyckte till att ingå i urvalet. Kommissionen bad om klargöranden från två företag om inkonsekvenser i deras svar på stickprovsformulären. Dessa två företag besvarade inte begäran om förtydligande.

(23)

I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av två företag på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. På grundval av de uppgifter som fanns tillgängliga vid tidpunkten för beslutet om stickprovsförfarandet täckte exporten till EU från de företag som ingick i urvalet nästan hela exporten till EU från alla samarbetsvilliga företag och stod för mer än 80 % av den totala exporten av den berörda produkten till EU. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet. Inga synpunkter lämnades.

(24)

Kommissionen bad de exporterande producenterna, unionsproducenterna, de icke-närstående importörerna och användarna att fylla i de relevanta frågeformulären, som gjordes tillgängliga på kommissionens webbplats (13) för handelspolitiska skyddsinstrument på dagen för inledandet. De berörda parterna uppmanades också att lämna sina synpunkter och lägga fram stödjande bevisning inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(25)

Svar på frågeformuläret inkom från de två exporterande producenter som ingick i urvalet, de två unionsproducenter som ingick i urvalet och AETMD.

(26)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(27)

Den 20 november 2025 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på utlämnandet av uppgifter.

(28)

De berörda parterna inkom inte med några synpunkter och begärde inte att bli hörda.

(29)

Den produkt som översynen gäller är samma som i den ursprungliga undersökningen och de två föregående översynerna vid giltighetstidens utgång, nämligen sockermajs (Zea mays var. saccharata) i form av korn, beredd eller konserverad med ättika eller ättiksyra, inte fryst, och sockermajs (Zea mays var. saccharata) i form av korn, beredd eller konserverad på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte fryst, andra än produkter enligt nr 2006, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2001 90 30 (Taric-nummer 2001 90 30 10) och ex 2005 80 00 (Taric-nummer 2005 80 00 10) (den undersökta produkten).

(30)

Sockermajs används som livsmedel. Produkten saluförs vanligtvis konserverad på burk, men även i glasbehållare, tetraförpackningar eller påsar.

(31)

Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Thailand (den berörda produkten).

(32)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i de föregående översynerna vid giltighetstidens utgång bekräftades i denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(33)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(34)

Efter det att översynen hade inletts hävdade ministeriet för utrikeshandel vid Konungariket Thailands handelsministerium att inledandet i sig inte var motiverat. Ministeriet för utrikeshandel hävdade att importen från Thailand var minimal jämfört med importen från ett annat stort exportland och hade minskat under skadeundersökningsperioden. Det hävdade dessutom att de genomsnittliga importpriserna från det andra landet var betydligt lägre än priserna för importen från Thailand. Ministeriet för utrikeshandel hänvisade till artikel 11.3 i WTO:s antidumpningsavtal och hävdade att villkoren för inledandet av förfarandet inte var uppfyllda eftersom det påstods att det inte fanns någon bevisning för fortsatt dumpning och skada.

(35)

Kommissionen ansåg att dessa påståenden var ogrundade. Bevisningen i begäran om översyn var tillräcklig för att motivera inledandet. Kommissionen erinrade om att bevisning för fortsatt dumpning inte en förutsättning för inledande och att sannolikhet för återkommande dumpning är tillräcklig, enligt artikel 11.3 i WTO:s antidumpningsavtal och artikel 11.2 i grundförordningen. De argument om importvolymer och prisskillnader som ministeriet för utrikeshandel framförde ogiltigförklarade inte den bevisning som sökanden hade lagt fram och uppfyllde inte heller det rättsliga tröskelvärde som krävdes för att förhindra inledandet.

(36)

Under översynsperioden fortsatte importen av viss beredd eller konserverad sockermajs i form av korn från Thailand, om än på lägre nivåer än under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (dvs. från och med den 1 januari 2005 till och med den 31 december 2005). Enligt Eurostats Comext motsvarade importen av sockermajs från Thailand omkring 1,3 % av unionsmarknaden under översynsperioden, jämfört med en marknadsandel på 12,7 % under den ursprungliga undersökningen, 6 % under den första översynen vid giltighetstidens utgång och 3,9 % under den föregående översynen vid giltighetstidens utgång. I absoluta tal uppgick importen från Thailand till 3 638 ton under översynsperioden. Detta följde på en minskning av importen från 41 973 ton vid den ursprungliga undersökningen till 21 856 ton vid den första översynen vid giltighetstidens utgång och en ytterligare minskning till 13 343 ton vid den föregående översynen vid giltighetstidens utgång.

(37)

Kommissionen undersökte först huruvida den totala försäljningsvolymen på den inhemska marknaden för varje exporterande producent som ingick i urvalet var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen för den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden per exporterande producent motsvarade minst 5 % av dennes totala exportförsäljningsvolym av produkt som översynen gäller till unionen under översynsperioden. På grundval av detta konstaterades att den totala försäljningen av den likadana produkten på hemmamarknaden för var och en av de exporterande producenter som ingår i urvalet var representativ.

(38)

Därefter identifierade kommissionen de produkttyper på hemmamarknaden som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes på export till unionen av de exporterande producenter som hade en representativ försäljning på hemmamarknaden.

(39)

Kommissionen undersökte sedan huruvida försäljningen för varje exporterande producent som ingick i urvalet på hemmamarknaden av varje produkttyp som är identisk eller jämförbar med en produkttyp som säljs på export till unionen var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den totala försäljningsvolymen av produkttypen i fråga till oberoende kunder på hemmamarknaden under översynsperioden motsvarar minst 5 % av den totala exportförsäljningsvolymen till unionen av den identiska eller jämförbara produkttypen. Kommissionen fastställde att försäljningen på hemmamarknaden av vissa produkttyper inte var representativ för de exporterande producenter som ingick i urvalet.

(40)

Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under översynsperioden, för att avgöra om den kunde använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

(41)

Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

(42)

I detta fall utgörs normalvärdet av det vägda genomsnittet av priserna för all försäljning på hemmamarknaden av den produkttypen under översynsperioden.

(43)

Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp för enbart den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av produkttyperna under översynsperioden, om

(44)

Analysen av försäljningen på hemmamarknaden visade att, beroende på produkttyp och exporterande producent, mellan 50 % och 100 % av all försäljning på hemmamarknaden var lönsam, och att det vägda genomsnittliga försäljningspriset var högre än produktionskostnaden. Följaktligen beräknades normalvärdet som ett vägt genomsnitt av priserna vid all försäljning på hemmamarknaden under översynsperioden eller som ett vägt genomsnitt av enbart den lönsamma försäljningen.

(45)

Om otillräcklig försäljning av den likadana produktens produkttyp förekommit vid normal handel eller om en produkttyp inte sålts i representativa volymer på hemmamarknaden, använde kommissionen ett konstruerat normalvärde i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen. Om ingen inhemsk försäljning av den likadana produktens produkttyp förekom, sökte kommissionen alternativa källor för priser i den normala handeln. Eftersom det inte förekom någon inhemsk försäljning från den andra producenten i urvalet eller eftersom det inhemska försäljningspriset för den andra producenten i urvalet för den produkttypen inte kunde redovisas på ett meningsfullt sätt utan att bryta mot den producentens sekretess, och inga andra priskällor för de särskilda produkttyperna fanns tillgängliga, konstruerade kommissionen normalvärdet för de relevanta produkttyperna i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen.

(46)

Normalvärdet konstruerades genom att följande adderades till den genomsnittliga produktionskostnaden för den likadana produkten för de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet under översynsperioden:

(47)

För de produkttyper som inte sålts i representativa kvantiteter på hemmamarknaden lade man till de genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna samt vinsten för de transaktioner som skett vid normal handel på hemmamarknaden för dessa produkttyper. För de produkttyper som inte sålts alls på hemmamarknaden lade man till de vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna samt vinsten för alla transaktioner som skett vid normal handel på hemmamarknaden.

(48)

Exportförsäljningen till unionen från de exporterande producenter som ingår i urvalet skedde direkt till oberoende kunder.

(49)

Exportpriset var därför det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den produkt som översynen gäller när den säljs på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(50)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till handelsledet fritt fabrik och ii) kompensera för olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

(51)

För försäljning av produkttyper för vilka normalvärdet konstruerades, såsom förklaras i skäl 46, fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnaderna jämte beloppen för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, vilka ansågs vara skäliga för detta handelsled. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till nivån fritt fabrik.

(52)

För försäljning av produkttyper där försäljning förekom vid normal handel gjordes justeringar för transport för att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik. Vidare gjordes justeringar för bankavgifter och kommission. Kommissionen fann inga skäl att göra några ytterligare justeringar av normalvärdet.

(53)

För att återföra exportpriset till handelsledet från fabrik gjordes justeringar för följande: frakt-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader samt andra allmänna kostnader.

(54)

Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten: Kreditkostnader, bankavgifter och provisioner.

(55)

För de exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den produkt som översynen gäller, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(56)

På denna grundval fastställdes de vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till mellan 4 % och 5,7 % för de exporterande producenter som ingick i urvalet. Det konstaterades därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(57)

Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden undersökte kommissionen, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades med avseende på den sannolika exportutvecklingen om åtgärderna skulle upphävas: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Thailand samt unionsmarknadens attraktionskraft.

(58)

Den information som kommissionen har tillgång till om produktion och outnyttjad kapacitet består av de uppgifter som lämnats och gjorts tillgängliga av de fem samarbetsvilliga thailändska exporterande producenterna, däribland två exporterande producenter som ingick i urvalet och som lämnade detaljerade svar på frågeformuläret. De exporterande producenter som ingick i urvalet ändrade sin faktiska produktion och produktionskapacitet efter skrivelser med begäran om komplettering och kontrollbesök.

(59)

Produktionskapaciteten för dessa fem samarbetsvilliga exporterande producenter, baserad på kontrollerade uppgifter för de två exporterande producenter som ingick i urvalet och stickprovsformulären för de återstående tre, uppgick till minst 180 000 ton av den produkt som översynen gäller under översynsperioden. Nästan 50 % av kapaciteten utnyttjades inte, vilket motsvarar 32 % av den totala förbrukningen i unionen av den produkt som översynen gäller under översynsperioden. Eftersom dessa producenter endast stod för omkring 40 % av den totala produktionen för alla thailändska producenter enligt uppskattningen i begäran om översyn (240 000 ton) (14), låg den outnyttjade kapaciteten i Thailand sannolikt långt över 32 % av unionens förbrukning under översynsperioden.

(60)

Kommissionen konstaterade därför att de thailändska producenterna av sockermajs har en stor outnyttjad kapacitet som kan användas för att öka exporten till unionens marknad om de gällande antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla.

(61)

Trots de gällande antidumpningstullarna exporterade Thailand fortfarande till unionen under översynsperioden, med en marknadsandel på 1,3 %, vilket visar att unionen förblev en attraktiv marknad och en attraktiv exportdestination.

(62)

Utan antidumpningstullarna skulle importen från de två thailändska företag som ingick i urvalet underskrida unionsindustrins priser med 37,7 % enligt vad som fastställs i skäl 134. Båda de thailändska företagen hade en betydande exportförsäljning till övriga tredjeländer under översynsperioden, och det genomsnittliga exportpriset för den mest exporterade produkttypen till EU överskred det genomsnittliga priset för samma produkttyp som såldes till andra länder. Dessa uppgifter tyder på att unionsmarknaden är attraktiv för thailändska producenter när det gäller priser eftersom den erbjuder bättre priser för deras produkter än andra marknader och sådana priser skulle fortfarande sannolikt underskrida unionsindustrins priser. Det är därför sannolikt att en del av exporten till tredjeländer skulle omdirigeras till unionen om åtgärderna tillåts upphöra att gälla.

(63)

Om åtgärderna tillåts upphöra att gälla är det därför sannolikt att importen från Thailand till unionen skulle öka och komma in på unionsmarknaden till dumpade priser.

(64)

Mot bakgrund av sina slutsatser om fortsatt dumpning under översynsperioden enligt vad som fastställs i skälen 36–56 och om den sannolika utvecklingen av exporten om åtgärderna skulle upphöra att gälla, såsom förklaras i skälen 57–63, drog kommissionen slutsatsen att sannolikheten för fortsatt dumpning är betydande om antidumpningsåtgärderna beträffande import från Thailand upphörde att gälla.

(65)

Importstatistiken anges i Eurostat (Comext) som nettovikten, dvs. vikten på sockermajskärnorna och vätskan. Därför används nettovikten som måttenhet i denna undersökning.

(66)

Den likadana produkten tillverkades av elva producenter och grupper av producenter i unionen under undersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(67)

Unionens sammanlagda produktion uppgick till omkring 259 400 ton under undersökningsperioden. Kommissionen fastställde siffran på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, såsom information direkt från de unionsproducenter som ingick i urvalet och de unionsproducenter som stöder begäran. Såsom anges i skäl 18 svarade de unionsproducenter som ingick i urvalet för mer än [29–38] % av den totala produktionen av den likadana produkten i unionen.

(68)

Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av i) Eurostats importstatistik, och ii) unionsindustrins försäljningsvolym i unionen enligt sökandens uppgifter.

(69)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen

(70)

Den totala förbrukningen i unionen ökade med 3 % mellan 2021 och 2022, från 299 021 ton 2021 till 307 619 ton 2022. Mellan 2022 och 2023 minskade förbrukningen med 4 procentenheter till 295 208 ton. Fram till undersökningsperiodens slut minskade förbrukningen med ytterligare 8 procentenheter till 272 245 ton.

(71)

Kommissionen fastställde importvolymen och marknadsandelen för importen på grundval av uppgifter från Eurostat (Comext).

(72)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym (ton) och marknadsandel

(73)

Importvolymen från Thailand minskade under skadeundersökningsperioden från 4 345 ton 2021 till 3 638 ton under översynsperioden. Denna trend avspeglades också i marknadsandelen, som minskade från 1,5 % till 1,3 % under samma period.

(74)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av de uppgifter om euro per ton (nettovikt) som anges i statistiken i Eurostat (Comext). Prisunderskridandet för importen fastställdes på grundval av kontrollerade svar på frågeformuläret från de exporterande producenter som ingick i urvalet och från de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(75)

Det genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importpriser

(76)

Det genomsnittliga priset på importen från Thailand ökade med 25 % mellan 2021 och 2022, från 1 115 euro per ton till 1 392 euro per ton. Dessa priser föll dock med 19 procentenheter 2023. Priserna under undersökningsperioden ökade återigen med 7 procentenheter till 1 264 euro per ton. Totalt sett höll sig importpriserna under unionens priser under skadeundersökningsperioden, vilket framgår av tabell 8.

(77)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(78)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen under undersökningsperioden för de unionsproducenter som ingick i urvalet. Den visade en avsevärd prisunderskridandemarginal på mellan 29,8 % och 33,2 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden.

(79)

Importen av sockermajs från andra tredjeländer än Thailand kom huvudsakligen från Kina.

(80)

Importvolymen till unionen (sammanlagt) samt marknadsandelen och priserna för importen av sockermajs från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Import från tredjeländer

(81)

Importen från Kina ökade avsevärt från 6 484 ton 2021 till 46 631 ton 2023. Under översynsperioden minskade importvolymen något till 40 052 ton.

(82)

Denna trend avspeglades också i marknadsandelen, som ökade från 2 % 2021 till 16 % 2023, följt av en liten minskning till 15 % under översynsperioden.

(83)

De genomsnittliga priserna på importen från Kina ökade från 1 164 euro/ton 2021 till 1 570 euro/ton 2022 och sjönk 2023 och under översynsperioden, då det genomsnittliga priset per ton minskade till 1 192 euro/ton. Under skadeundersökningsperioden låg prisnivån konstant under prisnivån och kostnaden per enhet för sålda varor för unionsindustrin.

(84)

Kommissionen ansåg att importen från övriga tredjeländer ökade avsevärt under hela skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen för alla övriga tredjeländer ökade från 3 % 2021 och uppgick till 16 % under översynsperioden. Som anges i skäl 81 kan hela ökningen tillskrivas importen från Kina eftersom importvolymen från övriga tredjeländer med undantag för Kina och Thailand totalt sett höll sig på en mycket låg nivå. Det genomsnittliga priset på importen från Kina låg kvar under unionsindustrins prisnivå under hela skadeundersökningsperioden.

(85)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som påverkade unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(86)

Så som anges i skäl 18 tillämpades ett stickprovsförfarande för bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation.

(87)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i det kontrollerade svaret på frågeformuläret som lämnades in av sökanden, som omfattade uppgifter avseende samtliga unionsproducenter. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna som ingick i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(88)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(89)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(90)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(91)

Produktionsvolymen minskade med 13 % mellan 2021 och 2022, från omkring 368 786 ton till 319 410 ton. Denna utveckling kan kopplas till den dåliga sockermajsskörden 2022 till följd av torka 2022, som har resulterat i lägre produktionsvolymer. År 2023 ökade produktionsvolymen med 15 procentenheter på årsbasis till 375 541 ton, vilket innebär en återhämtning från 2022 från den dåliga skörden i unionen. Under undersökningsperioden minskade dock produktionsvolymen återigen avsevärt, med 11 procentenheter, till 333 973 ton, vilket sammanföll med den ökade importen från Kina, vilket fastställs i förordningen om införande av provisoriska åtgärder mot Kina (15). Totalt sett ökade produktionsvolymen med 9 % under skadeundersökningsperioden.

(92)

Unionsindustrins produktionskapacitet ökade stadigt med 8 % under skadeundersökningsperioden, vilket motsvarar de investeringar som beslutats före ökningen av importen från Kina. Mellan 2021 och 2022 ökade kapaciteten med 3 %, följt av en ytterligare ökning med 3 procentenheter 2022 och ytterligare 2 procentenheter under undersökningsperioden.

(93)

Kapacitetsutnyttjandet utvecklades på samma sätt som produktionsvolymen. Mellan 2021 och 2022 minskade det från 85 % till 71 %, för att sedan öka till 81 %. Under undersökningsperioden minskade kapacitetsutnyttjandet igen till 71 %.

(94)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(95)

Under skadeundersökningsperioden minskade försäljningen i unionen avsevärt, med 21 %. Mellan 2021 och 2022 minskade försäljningsvolymen med 2 % från 284 883 ton till 279 277 ton. År 2023 minskade försäljningen avsevärt, med 13 procentenheter, till 241 039 ton. Under översynsperioden minskade försäljningen med ytterligare 6 procentenheter, till 225 854 ton.

(96)

Sett till marknadsandel minskade försäljningen i unionen från 95 % 2021 till 91 % 2022, en minskning med 4 procentenheter. Under 2023 minskade marknadsandelen avsevärt till 82 %, innan den återhämtade sig något till 83 % under översynsperioden.

(97)

Den lägre försäljningsvolymen 2022 kan delvis kopplas till den dåliga skörden som nämns ovan i skäl 91 och den minskning av produktionsvolymen som framgår av tabell 5. Den betydande minskningen av försäljningsvolymen i unionen 2023 och under översynsperioden berodde dock på att importen från Kina penetrerade marknaden enligt vad som anges i förordningen om införande av provisoriska åtgärder mot Kina.

(98)

Utvecklingen av unionsindustrins marknadsandel under skadeundersökningsperioden berodde på samma faktorer, och den kraftiga förlusten av marknadsandelar under 2023 sammanföll med att importen från Kina ökade snabbt på unionsmarknaden.

(99)

Under skadeundersökningsperioden förlorade unionsindustrin 12 procentenheter av sin marknadsandel och försäljningsvolymerna minskade betydligt med 21 %. Förlusten av marknadsandelar kan till största del tillskrivas importen från Kina eftersom den sammanföll med den ökade kinesiska marknadsandelen. Denna ökade avsevärt, från 2 % till 15 %, under skadeundersökningsperioden och överskred den minskade förbrukningen i unionen med 9 %. Produktionen och försäljningsvolymen i unionsindustrin ökade därför inte, trots den ökade produktionskapaciteten.

(100)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(101)

Under undersökningsperioden minskade sysselsättningen inom unionsindustrin med 5 %, från omkring 3 460 heltidsekvivalenter 2021 till 3 456 heltidsekvivalenter. Denna utveckling följer i stort sett den utveckling av produktionskapaciteten som visas i tabell 5.

(102)

Eftersom det finns ett nära samband mellan siffrorna för produktion och sysselsättning följer produktiviteten i ton per anställd produktionsvolymens utveckling enligt tabell 5.

(103)

Alla dumpningsmarginaler som avser import från Thailand som fastställdes under översynsperioden låg över miniminivån. Samtidigt var importnivån från Thailand under översynsperioden relativt begränsad och utgjorde bara 1,3 % av unionens förbrukning. De faktiska dumpningsmarginalernas storlek påverkade därför endast unionsindustrin i begränsad utsträckning.

(104)

Även om unionsindustrin uppvisade tecken på återhämtning 2021, från de tidigare verkningarna av dumpning till följd av importen från Thailand, påverkades den ekonomiska situationen av den dumpade importen från Kina, enligt vad som förklaras i skäl 99.

(105)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser och produktionskostnad i unionen

(106)

Det genomsnittliga försäljningspriset till icke-närstående kunder i unionen ökade med 42 % under skadeundersökningsperioden. Mellan 2021 och 2022 ökade det genomsnittliga försäljningspriset med 13 % från [1 302–2 028] euro/ton till [1 473–2 294] euro/ton. År 2023 ökade det genomsnittliga försäljningspriset med ytterligare 22 procentenheter till [1 754–2 732] euro/ton. Under översynsperioden ökade det genomsnittliga försäljningspriset med ytterligare 7 procentenheter till [1 843–2 870] euro/ton.

(107)

Mellan 2021 och 2022 ökade den genomsnittliga enhetskostnaden för kostnaden för sålda varor med 15 %, från [1 146–1 784] euro/ton till [1 323–2 059] euro/ton. År 2023 ökade kostnaden ytterligare till [1 590–2 476] euro/ton, vilket motsvarar en ökning med ytterligare 24 procentenheter jämfört med 2022. Under översynsperioden ökade den genomsnittliga enhetskostnaden per ton med 5 procentenheter till [1 655–2 577] euro/ton. Som en följd av detta förblev de genomsnittliga importpriser från Thailand under skadeundersökningsperioden som beskrivs i skäl 76 konsekvent lägre än den genomsnittliga kostnaden per enhet för sålda varor.

(108)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(109)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 15 % år 2022, för att sedan minska med 13 % år 2023. Under översynsperioden ökade den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd igen, med 12 %. Den ökade genomsnittliga arbetskraftskostnaden berodde på ökade minimilöner på grund av inflation.

(110)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lagerhållning

(111)

Mellan 2021 och 2022 minskade det utgående lagret för de unionsproducenter som ingick i urvalet med 4 %, från [72 917–113 542] till [70 300–109 467] ton. År 2023 ökade det utgående lagret dock avsevärt, med 27 procentenheter, [89 648–139 596] ton, och med ytterligare 32 procentenheter jämfört med 2021 ([112 712–175 509] ton).

(112)

Den minskade lagernivån 2022 hänger samman med den dåliga skörden i unionen. Även om den ökade lagernivån kan kopplas till en säsongseffekt i slutet av kalenderåret var den kraftigt ökade lagerhållningen under 2023 och översynsperioden en tydlig konsekvens av den ökade dumpade importen från Kina, vilket tyder på att unionsproducenterna inte kunde sälja sina produkter enligt vad som konstateras i förordningen om införande av provisoriska åtgärder mot Kina.

(113)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(114)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den försäljningen.

(115)

Lönsamheten minskade med 15 % under skadeundersökningsperioden.

(116)

Trots att unionsindustrin fortfarande var lönsam låg den konstant under vinstmålet på 14 % under skadeundersökningsperioden. Lönsamhetens utveckling bör ses mot bakgrund av den betydande minskningen av försäljningsvolymerna, minskningen i fråga om produktion, kapacitetsutnyttjande och sysselsättning samt den avsevärda ökningen av lagernivåerna. I huvudsak kunde unionsindustrin upprätthålla en positiv lönsamhetsnivå, men på bekostnad av sina försäljningsvolymer.

(117)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Mellan 2021 och 2022 minskade kassaflödet dramatiskt, med 184 %. År 2023 minskade kassaflödet ytterligare med 225 procentenheter. Under översynsperioden återgick kassaflödet till nästan samma nivå som 2021.

(118)

De unionsproducenter som ingick i urvalet fortsatte att investera under skadeundersökningsperioden, vilket framgår av investeringssiffrorna ovan. Investeringarna ökade med 84 %, från [5 084 019–7 916 544] euro 2021 till [9 363 438–14 580 211] euro 2022. År 2023 ökade investeringarna med 96 % till [14 746 664–22 962 663] euro. Under översynsperioden ökade investeringarna med 38 % till [12 310 955–19 169 915] euro. Investeringar gjordes för att öka produktionskapaciteten såsom anges i skäl 92 och för att ersätta utrustning. På det hela taget är industrin mycket kapitalintensiv och det finns behov av stora investeringar i produktionsanläggningar. Unionsindustrin kunde anskaffa det kapital som behövdes.

(119)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Mellan 2021 och 2022 minskade den med 12 % från [17–27] % till [15–23] %. År 2023 minskade räntabiliteten med ytterligare 9 %, till [14–21] %. Under översynsperioden minskade räntabiliteten med ytterligare 3 % till [13–20] %.

(120)

Importen till unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden dominerades av importen från Kina, och importen från Thailand låg på en förhållandevis lägre nivå. Importen från Kina ökade från 6 484 ton 2021 till 40 052 ton under översynsperioden, vilket framgår av tabell 4. Marknadsandelen för denna import steg från 2 % år 2021 till 15 % under översynsperioden. Denna import konstaterades ske till dumpade priser (16). Importen från Thailand låg däremot kvar på en totalt sett låg nivå under skadeundersökningsperioden och minskade från 1,5 % till 1,3 % under skadeundersökningsperioden, vilket framgår av tabell 2.

(121)

Försämringen av unionsindustrins ekonomiska situation skedde på en marknad med vikande efterfrågan. Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen med 9 %, men unionsindustrins marknadsandel minskade, från 95 % år 2021 till 83 % under skadeundersökningsperioden. Detta berodde huvudsakligen på den prispress som importen från Kina gav upphov till, med ett betydande prisunderskridande och, i alla händelser, förhindrande av prishöjningar med tanke på att importen från Kina konstant låg under de genomsnittliga kostnaderna per enhet för sålda varor. Detta förhindrande av prishöjningar hindrade unionsindustrin från att fullt ut justera sina försäljningspriser i linje med kostnadsökningarna. Därmed minskade lönsamheten som låg konstant under vinstmålet under skadeundersökningsperioden, samtidigt som försäljningsvolymen minskade avsevärt.

(122)

Även om unionsindustrins försäljningspriser utvecklades positivt under skadeundersökningsperioden och ökade med 42 % ökade kostnaderna ännu mer.

(123)

De flesta indikatorer utvecklades negativt, med minskningar av försäljningsvolymer, produktionsvolymer, kapacitetsutnyttjande, lönsamhet och kassaflöde. Priserna på importen från Thailand låg konstant under unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser och genomsnittliga enhetskostnader för kostnaderna för sålda varor men låg totalt sett kvar på en mycket låg volym.

(124)

Under skadeundersökningsperioden lyckades unionsindustrin göra investeringar för att öka produktionskapaciteten i väntan på lika villkor på EU-marknaden för att kunna konkurrera på rättvisa villkor.

(125)

Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(126)

Efter införandet av antidumpningsåtgärder på import av sockermajs från Thailand 2007 minskade importen från det landet avsevärt och låg kvar på mycket låga nivåer under hela skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden utgjorde importen från Thailand endast omkring 1,3 % av den totala förbrukningen i unionen.

(127)

Unionsindustrin ställdes däremot inför ökad konkurrens från betydande volymer av dumpad lågprisimport från Kina. Denna import ökade kraftigt under skadeundersökningsperioden och nådde en marknadsandel på omkring 15 % under översynsperioden. Prisnivån för importen från Kina höll sig på en genomgående lägre nivå än unionsindustrins och till och med lägre än unionsproducenternas genomsnittliga kostnader för sålda varor, vilket innebar en betydande prispress nedåt (se skälen 120–125).

(128)

Till följd av prispressen kunde unionsindustrin inte höja sina försäljningspriser i linje med de stigande kostnaderna. Detta ledde till minskad lönsamhet, minskat kapacitetsutnyttjande och förlorade marknadsandelar. På grundval av ovanstående drog kommissionen i den parallella antidumpningsundersökningen beträffande import av sockermajs med ursprung i Kina slutsatsen att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit under översynsperioden huvudsakligen orsakats av dumpad import med ursprung i Kina.

(129)

Till följd av detta införde kommissionen den 7 augusti 2025 provisoriska antidumpningsåtgärder mot import av sockermajs med ursprung i Kina.

(130)

Även om det inte kan uteslutas att importen från Thailand bidrog till den skada som unionsindustrin lidit, med tanke på att den underskred unionsindustrins priser enligt skäl 78, konstaterades dess inverkan vara begränsad med tanke på dess låga volym. Kommissionen bedömde därför sannolikheten för återkommande skada med avseende på Thailand.

(131)

I skäl 125 drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden. Kommissionen drog också i skälen 128 och 130 slutsatsen att den skada som unionsindustrin lidit som observerades under översynsperioden huvudsakligen orsakades av import från Kina. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det är sannolikt att den skada som ursprungligen orsakades av dumpad import från Thailand återkommer om åtgärderna mot denna import skulle tillåtas upphöra att gälla.

(132)

I detta avseende undersökte kommissionen produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Thailand, unionsmarknadens attraktionskraft och den sannolika inverkan av export från Thailand på unionsindustrin.

(133)

I enlighet med vad som beskrivs i skäl 58 har thailändska exportörer betydande outnyttjad kapacitet att öka sin export till unionen om åtgärderna tillåts upphöra att gälla.

(134)

Undersökningen visade att de priserna på importen från Thailand genomgående låg under unionsproducenternas priser under skadeundersökningsperioden. Kommissionens jämförelse mellan de vägda genomsnittliga försäljningspriserna för de unionsproducenter som ingick i urvalet (justerade till nivån fritt fabrik) och cif-priserna för exporten från Thailand, justerade enligt förklaringen i skäl 77 men utan antidumpningstullar, visade en betydande prisunderskridandemarginal på mer än 37 % som anses vara den bästa indikatorn på det förväntade prisbeteendet i avsaknad av åtgärder. Mot bakgrund av unionsmarknadens mer lukrativa priser jämfört med övriga exportmarknader, enligt vad som beskrivs i skäl 62, är det sannolikt att betydande kvantiteter skulle ledas om till unionsmarknaden om antidumpningsåtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(135)

Om inga åtgärder vidtas skulle de thailändska producenterna därför troligtvis öka sin närvaro på unionens marknad, både vad gäller volym och marknadsandel och till dumpade priser som skulle innebära ett större pristryck på unionsindustrins försäljningspriser.

(136)

Trots de gällande antidumpningstullarna fortsatte Thailand att exportera till EU under översynsperioden, med en marknadsandel på 1,3 %, till priser som till och med underskred unionsindustrins kostnader. I avsaknad av åtgärder skulle unionsindustrin, vid ökad import från Thailand till priser som underskrider unionsindustrins priser, tvingas sänka sina priser ytterligare eller alternativt förlora ytterligare försäljningsvolymer till förmån för de thailändska exportörerna.

(137)

Med tanke på unionsindustrins situation skulle minskningar av produktionsvolymer och försäljningspriser förorsaka en ytterligare försämring av dess lönsamhet och andra resultatindikatorer.

(138)

På grundval ovanstående kan slutsatsen dras att det är sannolikt att den skada som ursprungligen orsakades av den dumpade importen från Thailand skulle återkomma om de gällande antidumpningsåtgärderna mot Thailand skulle upphöra att gälla.

(139)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida det skulle strida mot unionens intressen som helhet om de gällande antidumpningsåtgärderna bibehölls. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas, grossisternas, detaljisternas, användarnas, konsumenternas och jordbrukarnas intressen.

(140)

Ingen importör, användare eller leverantör gav sig till känna under den aktuella undersökningen. I avsaknad av samarbete bibehöll kommissionen därför slutsatserna från den föregående översynen vid giltighetstidens utgång, där den drog slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talade emot att de gällande åtgärderna bibehölls.

(141)

Dessutom drogs i den parallella antidumpningsundersökningen av import av sockermajs från Kina slutsatsen att införandet av åtgärder inte skulle ha någon oproportionerlig inverkan på importörer, användare eller leverantörer, med tanke på den begränsade andel sockermajs som ingår i deras totala omsättning och tillgången till alternativa försörjningskällor.

(142)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla antidumpningsåtgärderna beträffande import av sockermajs med ursprung i Thailand.

(143)

På grundval av kommissionens slutsatser om sannolikheten för fortsatt dumpning, återkommande skada och unionens intresse ska antidumpningsåtgärderna beträffande sockermajs från Thailand bibehållas.

(144)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga på villkor att en giltig faktura uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Thailand”.

(145)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(146)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva den eller de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(147)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Thailand och som producerats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Thailand”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(148)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar sitt namn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (17). Begäran måste innehålla all relevant information som visar att ändringen inte inverkar på företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig för företaget kommer en förordning om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(149)

En exportör eller producent som inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som för närvarande tillämpas på dennes export kan begära av kommissionen att få omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor uppfylls. Den nya exporterande producenten bör kunna styrka följande: i) Företaget exporterade inte den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som för närvarande tillämpas på företagets export, ii) företaget är inte närstående ett företag som hade sådan export och därför omfattas av antidumpningstullarna, och iii) företaget har exporterat den berörda produkten därefter eller har genom avtal gjort ett oåterkalleligt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter.

(150)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av dessa uppgifter. Inga synpunkter inkom.

(151)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (18) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(152)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.