(1)

Enligt artikel 7b i förordning (EU) nr 648/2012 ska motparter som måste inneha ett aktivt konto enligt artikel 7a i den förordningen var sjätte månad till sina behöriga myndigheter rapportera de uppgifter som krävs för att bedöma om dessa motparter efterlever de krav som fastställs i den artikeln 7a. Kraven fastställs bland annat i artikel 7a.3 a–d i den förordningen. De krav som fastställs i artikel 7a.3 a, b och c är av operativ karaktär, medan det i artikel 7a.3 d anges att transaktioner som clearas genom det aktiva kontot måste vara representativa för räntederivatkontrakt denominerade i euro eller polska zloty eller kortfristiga räntederivat denominerade i euro, vilka clearas genom en clearingtjänst av stor systemvikt.

(2)

För att säkerställa att motparter med fler transaktioner i sina portföljer omfattas av strängare operativa villkor och rapporteringskrav än motparter med färre transaktioner, föreskriver denna förordning olika behandling av motparter när det gäller de krav som fastställs i artikel 7a.3 d i förordning (EU) nr 648/2012. I artikel 7a.3 a och c i den förordningen fastställs krav som specificeras närmare i denna förordning. På grund av att dessa krav är universella skulle det dock inte vara lämpligt att tillämpa dem på olika sätt beroende på storleken på olika motparters portföljer. För artikel 7a.3 b i förordning (EU) nr 648/2012 och för rapporteringskraven i artikel 7b i den förordningen fastställs i den här förordningen minimistandarder som bör gälla för alla motparter. Det skulle vara oproportionerligt att ha strängare krav på motparter med fler transaktioner.

(3)

Enligt det operativa krav som fastställs i artikel 7a.3 a i förordning (EU) nr 648/2012 måste det aktiva kontot vara permanent funktionellt. För detta ändamål bör de berörda motparterna ha de nödvändiga rättsliga och tekniska arrangemangen på plats. I syfte att undvika onödiga kostnader och bördor bör dessa motparter till sina behöriga myndigheter rapportera dokumentation som styrker att de, direkt eller indirekt via sina clearingmedlemmar, uppfyller de operativa villkoren, vilket de bedömer i samband med sina due diligence-granskningar och förfaranden för onboarding av nya clearingkonton.

(4)

För att säkerställa att det första operativa villkoret är uppfyllt och att det aktiva kontot är permanent funktionellt, bör motparterna vara skyldiga att visa att de har upprättat rättsliga och tekniska arrangemang för att kunna tillhandahålla clearingtjänster i de relevanta derivatkontrakten hos en central motpart i EU, antingen direkt eller via en clearingmedlem. I syfte att undvika onödiga kostnader och bördor för motparterna bör de, som en del av sina normala due diligence-granskningar och förfaranden för onboarding av nya clearingkonton, lämna in dokumentation till sina behöriga myndigheter som styrker att de, direkt eller indirekt via sina clearingmedlemmar, uppfyller de operativa villkoren.

(5)

Enligt artikel 7a.3 b i förordning (EU) nr 648/2012 måste motparter ha system och resurser tillgängliga för att operativt kunna använda det aktiva kontot, även med kort varsel, för stora volymer av derivatkontrakt. Enligt artikel 7a.3 c i den förordningen måste alla nya transaktioner i derivatkontrakt kunna clearas genom det aktiva kontot vid alla tidpunkter. Motparter bör därför ha de interna system och särskilda resurser som krävs för att övervaka sina exponeringar samt de interna arrangemangen för att kunna använda kontot när clearingvolymerna ökar, inbegripet möjligheten att bedöma eventuella rättsliga eller operativa hinder som skulle kunna hindra dem från eller försvåra för dem att hantera ett betydande antal ytterligare transaktioner.

(6)

Enligt artikel 7a.4 fjärde stycket i förordning (EU) nr 648/2012 måste efterlevnaden av kraven i artikel 7a.3 a, b och c i den förordningen stresstestas minst en gång om året. För detta ändamål bör motparter utföra tekniska och funktionella tester av sin it-konnektivitet med den auktoriserade centrala motparten eller med sina clearingmedlemmar och kunder som tillhandahåller kundclearingtjänster. För att bekräfta att deras aktiva konton har operativ kapacitet och förmåga att klara stora volymökningar med kort varsel, bör motparterna visa för sin behöriga nationella myndighet att de har utfört dessa tekniska och funktionella tester.

(7)

Enligt artikel 7a.3 d i förordning (EU) nr 648/2012 ska motparter säkerställa att transaktioner som clearas genom det aktiva kontot är representativa för räntederivatkontrakt denominerade i euro eller polska zloty eller kortfristiga räntederivat denominerade i euro, vilka clearas genom en clearingtjänst av stor systemvikt. Enligt artikel 7a.8 andra stycket ska Esma säkerställa en sådan representativitet genom att välja högst tre olika klasser av derivatkontrakt, begränsat till fyra löptider, och genom att specificera de olika transaktionsstorlekarna, begränsat till tre transaktionsstorlekar. Valet av klasser av derivatkontrakt bör säkerställa att de berörda aktiva kontona omfattar ett maximalt antal klasser av räntederivat som redan omfattas av clearingkravet. Vidare bör det undvikas att derivat aggregeras i kategorier som inte skulle ha gemensamma och väsentliga egenskaper, samtidigt som det måste vara möjligt att bättre skräddarsy representativiteten för de transaktioner som clearas genom de aktiva kontona till varje specifik marknad, med beaktande av deras storlek, likviditet och tillväxt samt aktivitetsnivån hos varje clearingtjänst som bedöms vara av stor systemvikt jämfört med centrala motparters aktivitet i unionen. Slutligen bör metoden för val av klasser av derivatkontrakt vara flexibel och framtidssäkrad, ta hänsyn till marknadsutvecklingen samt anpassa sig till utvecklingen av systemvikten hos centrala motparter från tredjeland och säkerställa att de relaterade riskerna för den finansiella stabiliteten i unionen eller i en eller flera av dess medlemsstater begränsas i tillräcklig utsträckning. Efter att ha beaktat likviditeten och den relativa betydelsen hos de klasser av derivat som redan omfattas av clearingkravet, bör därför tre klasser definieras för OTC-räntederivat denominerade i euro, två klasser för OTC-räntederivat denominerade i polska zloty och två klasser för kortfristiga räntederivat denominerade i euro.

(8)

För att säkerställa en balanserad transaktionsfördelning bör löptiderna och transaktionsstorlekarna för de mest relevanta underkategorierna per klass av derivatkontrakt, antalet mest relevanta underkategorier och referensperiodens varaktighet per clearingtjänst som bedöms vara av stor systemvikt, baseras på varje transaktions respektive likviditet och typiska fördelning mellan marknadsaktörerna. Med tanke på att vad som är en typisk transaktion varierar avsevärt mellan de olika klasserna av derivat, bör motparterna ges i uppdrag att välja de fem mest relevanta underkategorierna för var och en av de tre valda klasserna av räntederivat denominerade i euro, den mest relevanta underkategorin för var och en av de två valda klasserna av räntederivat denominerade i polska zloty och de fyra mest relevanta underkategorierna för var och en av de två valda klasserna av kortfristiga räntederivat denominerade i euro.

(9)

För att undvika att motparter tvingas cleara vissa derivatprodukter i unionen som de inte clearar via en clearingtjänst av stor systemvikt, bör motparterna fastställa de mest relevanta underkategorierna per klass av derivatkontrakt beroende på deras clearingverksamhet inom varje klass av derivat som omfattas av kravet på aktivt konto.

(10)

För att säkerställa att de behöriga myndigheterna har den information som krävs för att bedöma efterlevnaden av kravet på aktivt konto i artikel 7a i förordning (EU) nr 648/2012, bör motparterna beräkna sina aktiviteter och riskexponeringar i de berörda derivatkategorierna och förse sin behöriga myndighet med aggregerade uppgifter om dessa kategorier, inklusive en uppdelning per central motpart. Rapporten bör också innehålla information som gör det möjligt för den behöriga myndigheten att bedöma hur motparterna uppfyller de operativa villkor och det representativitetskrav som ingår i kravet på aktivt konto, inbegripet antalet transaktioner som clearats genom motparternas aktiva konton och de underkategorier som valts.

(11)

Enligt artikel 7b i förordning (EU) nr 648/2012 ska motparter var sjätte månad till sina behöriga myndigheter rapportera de uppgifter som är nödvändiga för att bedöma efterlevnaden av det kravet. För att säkerställa att de behöriga myndigheterna kan bedöma om de berörda motparterna uppfyller kravet på aktivt konto redan när de inleder sin verksamhet, bör den första rapporten emellertid omfatta perioden från och med det att motparterna börjar omfattas av rapporteringskraven för det aktiva kontot fram till nästa rapporteringsdatum.

(12)

I syfte att säkerställa en effektiv rapportering bör mallar fastställas för dessa rapporter.

(13)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har överlämnat till kommissionen.

(14)

Innan Esma lade fram det förslag till tekniska standarder som denna förordning grundar sig på samrådde Esma med Europeiska bankmyndigheten (EBA), Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa), Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och medlemmarna i Europeiska centralbankssystemet (ECBS). Esma har genomfört öppna offentliga samråd om de förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning bygger på, analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna, beaktat kommissionens bredare förenklingsagenda, i synnerhet vad gäller rapporteringskrav, och begärt in råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (2).