(1)

Enligt artikel 11.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ges medlemsstaterna befogenhet att anta sådana bevarandeåtgärder för fisket i sina vatten som krävs för att de ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 6 i rådets direktiv 92/43/EEG (habitatdirektivet) (2), artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (fågeldirektivet) (3) och artikel 13.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG (ramdirektivet om en marin strategi) (4).

(2)

Enligt artikel 6 i habitatdirektivet måste medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för bevarande för de särskilda bevarandeområdena som motsvarar de ekologiska behoven hos de livsmiljötyper och de arter som skyddas i dessa områden. Där föreskrivs också att medlemsstaterna måste vidta lämpliga åtgärder för att förhindra försämring av livsmiljöerna och habitaten för arterna samt störningar som kan få betydande konsekvenser för de arter för vilka områdena har utsetts.

(3)

Enligt artikel 4 i fågeldirektivet måste medlemsstaterna vidta särskilda åtgärder för bevarande av livsmiljöerna för de arter som anges i bilaga I till det direktivet. Det föreskrivs också att medlemsstaterna måste vidta liknande bevarandeåtgärder för regelbundet förekommande flyttfåglar som inte anges i bilaga I till det direktivet.

(4)

Enligt artikel 13.4 i ramdirektivet om en marin strategi måste medlemsstaterna anta åtgärdsprogram för att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus, bland annat geografiska skyddsåtgärder som bidrar till att skapa sammanhängande och representativa nätverk med marina skyddsområden som har tillräcklig mångfald i ekosystemen, exempelvis särskilda bevarandeområden i enlighet med habitatdirektivet, särskilda skyddsområden i enlighet med fågeldirektivet och marina skyddsområden som erkänts av unionen eller berörda medlemsstater inom ramen för internationella eller regionala avtal som de är parter i.

(5)

Om en medlemsstat anser att åtgärder behöver vidtas för att fullgöra de skyldigheter som följer av unionens miljölagstiftning enligt artikel 11.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 och andra medlemsstater har ett direkt förvaltningsintresse i det fiske som kommer att beröras av åtgärderna, har kommissionen befogenhet att i kraft av artikel 11.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 vidta sådana åtgärder genom delegerade akter efter det att en gemensam rekommendation lämnats in av medlemsstaterna.

(6)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/118 (5) fastställs bevarandeåtgärder i syfte att skydda den marina miljön i vissa marina skyddsområden av Nordsjön.

(7)

Den 19 oktober 2023 lämnade Tyskland och Nederländerna (initierande medlemsstater) tillsammans med Belgien, Danmark, Frankrike och Sverige in en gemensam rekommendation till kommissionen om bevarandeåtgärder i de tyska och nederländska områdena vid Doggers bank, i Natura 2000-områdena Doggerbank (DE1003301) och Doggersbank (NL2008001).

(8)

I den gemensamma rekommendationen föreslås bevarandeåtgärder för att skydda sandbankar (livsmiljötyp H1110) från påverkan av mobila bottenkontaktredskap genom att förbjuda användning av mobila bottentrålar och notar/vadar i specifika områden i dessa Natura 2000-områden.

(9)

Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) bedömde den gemensamma rekommendationen vid sitt plenarmöte den 11–15 mars 2024 (6).

(10)

STECF drog slutsatsen att de föreslagna bevarandeåtgärderna i Doggers bank kan bidra till att säkerställa att de livsmiljöer och arter som tas upp i den gemensamma rekommendationen bevaras och återställs till en gynnsam bevarandestatus och att de är ett positivt steg mot att i) minska fiskeverksamhetens negativa inverkan på vissa livsmiljöer och deras biosamhällen, samt ii) säkerställa att fisket inte leder till en försämring av den marina miljön, såsom fastställs i artikel 2.3 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(11)

Den gemensamma rekommendationen utökar även förbudet mot not/vad i både Tysklands och Nederländernas förvaltningsområden. STECF underströk att det är nödvändigt att inkludera alla redskapsgrupper i förvaltningsåtgärderna i syfte att minska fiskets negativa inverkan och undvika att fisket leder till en försämring av den marina miljön.

(12)

I den gemensamma rekommendationen föreslås även kontroll- och tillsynsåtgärder. STECF noterade att den tidigare STECF-rekommendationen hade tagits i beaktande i den gemensamma rekommendationen och STECF drog därför slutsatsen att dessa kontroll- och tillsynsåtgärder tycks vara lämpliga och tillräckliga för att säkerställa korrekt tillämpning av de åtgärder som föreslås för förvaltningsområdena. Vissa av de föreslagna kontrollåtgärderna utgör emellertid redan rättsliga skyldigheter och ingår därför inte i denna delegerade förordning.

(13)

Bevarandestatusen för området bedöms fortfarande vara ogynnsam och, enligt uppgifter som lämnats in av medlemsstaterna, har fisket stört artsammansättningen i riktning mot mindre och kortlivade arter.

(14)

Kommissionen anser därför att de åtgärder som föreslås i den gemensamma rekommendationen kommer att bidra till att minska fiskets negativa inverkan på EU-vattnen i Natura 2000-områdena vid Doggers bank.

(15)

I artikel 3.3 d i delegerad förordning (EU) 2017/118 fastställs ett undantag från fiskeförbudet i områdena med fiskebegränsningar i Stora Middelgrund och Röde bank (SE0510186), Fladen (SE0510127), Lilla Middelgrund (SE0510126) och Morups bank (SE0510187) i Kattegatt vad gäller nät och grimgarn, förutsatt att fiskefartygen deltar i ett nationellt övervaknings- och utvärderingsprogram som genomförs av eller utförs på uppdrag av de nationella myndigheterna i syfte att utvärdera bifångsten av tumlare och havsfåglar med hjälp av elektronisk fjärrövervakning, inbegripet användning av övervakningskameror ombord och positionsdata. Enligt artikel 3.3 d måste även Sverige årligen se över data om oavsiktliga fångster av tumlare och havsfåglar och bedöma dessa senast den 31 december 2024.

(16)

Undantaget infördes efter att STECF bedömt ärendet vid sitt plenarmöte den 22–26 mars 2021 (7). Även om STECF ifrågasatte lämpligheten i undantaget noterade man möjligheten att se över det efter tre års tillämpning. Undantaget var en del av en bredare gemensam rekommendation som lämnades in 2021 och som innehåll flera åtgärder. STECF drog slutsatsen att dessa åtgärder, på det stora hela, utgjorde positiva steg i riktning mot att minimera fiskets negativa inverkan på de berörda livsmiljöerna.

(17)

Den 11 juli 2024 lämnade Nordsjömedlemsstaterna, med Sverige som initierande medlemsstat, in en gemensam rekommendation till kommissionen med förslag om att ta bort detta undantag eftersom inget fiske har skett inom ramen för övervakningsprogrammet och eftersom det finns nya uppgifter som visar på dålig status för beståndet i Bälten.

(18)

Av de anledningar som anges i skäl (17) ovan anser kommissionen att det är lämpligt att ta bort undantaget för nät och grimgarn.

(19)

Delegerad förordning (EU) 2017/118 bör därför ändras i enlighet med detta.

(20)

Denna delegerade förordning påverkar inte behovet av ytterligare bevarandeåtgärder som är nödvändiga för att efterleva relevanta bestämmelser i fågeldirektivet, habitatdirektivet eller ramdirektivet om en marin strategi och inte heller kommissionens ståndpunkt när det gäller de berörda medlemsstaternas fullgörande av sina skyldigheter enligt unionens relevanta miljölagstiftning.

(1)

Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

(2)

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

(3)

Artikel 5.2 c ska ersättas med följande:

(4)

Artikel 6 ska ersättas med följande:

(5)

Bilaga I ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.