(1)

Europeiska investeringsbanken (EIB) var föremål för 2022 års översyn av multilaterala utvecklingsbankers ramverk för kapitaltäckning (multilateral development banks’ capital adequacy frameworks) som beställdes av G20 (CAF-översynen). En av rekommendationerna i CAF-översynen var att multilaterala utvecklingsbanker avskaffar stadgeenliga utlåningstak i sina stadgar.

(2)

CAF-översynens rekommendation att avskaffa fasta utlåningstak i multilaterala utvecklingsbankers stadgar motiverades med avsikten att ge multilaterala utvecklingsbankers respektive styrande organ full befogenhet när det gäller riskhanterings- och hävstångsmått.

(3)

Som svar på denna rekommendation vidtar andra multilaterala utvecklingsbanker åtgärder för att ändra sina stadgar vad gäller stadgeenliga utlåningstak.

(4)

I artikel 16.5 i EIB:s stadga fastställs en gräns för de totala undertecknade lånetransaktionerna (skuldsättningskvoten), en gräns för utbetalda kapitaltransaktioner och en särskild tilldelning ur reserven för särskilda verksamheter.

(5)

Såsom anges i EIB-gruppens strategiska färdplan för 2024–2027 (den strategiska färdplanen) uppmanas enhälligt EIB-gruppen att spela en ännu viktigare roll när det gäller att minska Europas investeringsgap, att stärka Europas produktivitet, sociala och territoriella sammanhållning, klimatåtgärder, fred, säkerhet och öppna strategiska oberoende, att hantera globala utmaningar och att förstärka Europas röst i det nya geopolitiska sammanhanget.

(6)

Den strategiska färdplanen är avsedd att tillgodose denna uppmaning genom att göra det möjligt för EIB-gruppen att använda sitt kapital på ett effektivt sätt och samtidigt säkra dess finansiella styrka och bibehålla tillräckliga kapitalbuffertar.

(7)

EIB-gruppens verksamhet inom ramen för den strategiska färdplanen skulle begränsas allvarligt av skuldsättningskvoten, som begränsar storleken på EIB-gruppens totala nominella exponering till 250 %. Skuldsättningskvoten tar varken hänsyn till kvaliteten på EIB-gruppens portfölj eller kreditförbättringar såsom garantier från unionsbudgeten, och den utgör en särskild begränsning för kapitalinvesteringar, till exempel inom ramen för Europeiska investeringsfonden.

(8)

Den 21 juni 2024 beslutade EIB:s råd enhälligt att höja skuldsättningskvoten till 290 % för att EIB-gruppen ska kunna bygga på sin starka kapitalposition, solida riskhantering och styrningsram samt använda sin fulla potential för att stödja unionens prioriteringar och minska investeringsgapet. Denna höjning förutsätter att detta rådsbeslut träder i kraft.

(9)

Det är önskvärt att uppnå samförstånd mellan EIB:s aktieägare innan några ändringar görs av skuldsättningskvoten. Kravet på att EIB:s råd enhälligt ska godkänna skuldsättningskvoten är således motiverat.

(10)

EIB:s stadga bör därför ändras i enlighet med detta.