1.   Den gemensamma kommittén ska bestå av företrädare för parterna på ministernivå och/eller på högre tjänstemannanivå.

2.   EU:s företrädare i den gemensamma kommittén ska ledas av chefen för Europeiska unionens delegation i Guyana (eller med ansvar för Guyana) och ska bestå av högst tio företrädare för Europeiska kommissionen.

3.   Guyanas företrädare i den gemensamma kommittén ska ledas av ministern för naturresurser och ska bestå av skogskommissionären, tjänstemän från ministeriet för naturresurser, finansministeriet, handelsministeriet, arbetsmarknadsministeriet, urbefolkningsministeriet, och vid behov andra ministerier eller statliga organ, samt skogsbrukskommissionen, med högst tio företrädare.

4.   Varje part ska skriftligen anmäla till sekretariatet (som avses i artikel 7) sina företrädare i den gemensamma kommittén, med uppgift om namn, kontaktuppgifter och arbetsuppgifter. Företrädarna ska anses bemyndigade att företräda parten fram till den dag då parten har anmält en ny företrädare till sekretariatet.

1.   I Guyana ska nationella berörda parter från det civila samhället, lokala och internationella icke-statliga organisationer, den privata sektorn och ursprungsbefolkningar bjudas in att delta som observatörer vid mötena i den gemensamma kommittén och i den gemensamma kommitténs tekniska kommitté, nedan kallade berörda parter som deltar som observatörer, med undantag för möten som av ordförandena anses vara förbehållna parternas företrädare.

2.   Sekretariatet ska uppmana relevanta nationella intresseorganisationer från det civila samhället, lokala och internationella icke-statliga organisationer, den privata sektorn och ursprungsbefolkningar att i enlighet med sina respektive förfaranden utse/välja sina observatörer och suppleanter till den gemensamma kommittén och den gemensamma kommitténs tekniska kommitté för en period av två år, enligt följande:

3.   Intresseorganisationerna ska skriftligen anmäla till sekretariatet sina utsedda/valda observatörer och deras suppleanter, med uppgift om namn, organisation och kontaktuppgifter. De berörda parterna kommer också att informera sekretariatet om urvalsförfarandet för observatörerna.

4.   Berörda parter som deltar som observatörer får till sekretariatet lämna in handlingar avseende specifika punkter på dagordningen senast sju kalenderdagar före den gemensamma kommitténs möte. Om sekretariatet bekräftar de inlämnade handlingarnas relevans och mervärde ska det märka dem med ”För kännedom” och distribuera dem till parternas företrädare.

5.   Observatörer ska inte ha rösträtt eller en beslutsfattande roll i samband med de beslut och rekommendationer som ska antas av den gemensamma kommittén eller något av dess organ.

1.   Den gemensamma kommittén ska vid fullgörandet av sina uppgifter biträdas av en kommitté bestående av företrädare för parterna på officiell nivå, nedan kallad den gemensamma kommitténs tekniska kommitté.

2.   Den gemensamma kommitténs tekniska kommitté, nedan kallad tekniska kommittén, ska förbereda den gemensamma kommitténs möten och överläggningar, vid behov verkställa den gemensamma kommitténs beslut och, i allmänhet, säkerställa kontinuiteten i den gemensamma kommittén och säkerställa att avtalet fungerar väl. Den ska behandla alla frågor som den gemensamma kommittén hänskjuter till den samt alla andra frågor som kan uppkomma under det löpande genomförandet av avtalet.

3.   Ordförandeskapet i den tekniska kommittén ska innehas gemensamt av chefen för samarbete vid Europeiska unionens delegation i Guyana (eller med ansvar för Guyana) och skogskommissionären eller deras utsedda företrädare.

4.   EU:s företrädare i den tekniska kommittén ska vara tjänstemän från Europeiska unionens delegation i Guyana och Europeiska kommissionen.

5.   Guyanas företrädare i den tekniska kommittén ska vara tjänstemän från

6.   Den tekniska kommittén ska sammanträda regelbundet och åtminstone inför varje möte i den gemensamma kommittén.

7.   Om den tekniska kommittén håller möte utanför den gemensamma kommittén ska ett gemensamt protokoll med en sammanfattning av diskussionerna upprättas av facilitatorn och undertecknas av ordförandena. Sekretariatet ska dela dessa med ordförandena för den gemensamma kommittén.

8.   Den gemensamma kommitténs sekretariat ska ge administrativt stöd till den tekniska kommittén.

9.   Denna arbetsordning ska tillämpas av den tekniska kommittén i tillämpliga delar.

10.   Den tekniska kommittén har ingen beslutanderätt, men får lägga fram rekommendationer för den gemensamma kommittén.

1.   Enligt artikel 3.11 i bilaga V till avtalet får parterna vid behov inrätta underkommittéer till den gemensamma kommittén för att behandla specifika områden som rör genomförandet av avtalet. Den gemensamma kommittén ska fastställa sådana underkommittéers syfte, sammansättning, varaktighet, uppgifter och arbetsmetoder. Parterna ska utse sina företrädare i underkommittéerna och underrätta sekretariatet om detta. Alla relevanta korrespondenser, dokument och meddelanden mellan kontaktpunkterna i varje underkommitté ska också vidarebefordras till sekretariatet.

2.   Vid varje ordinarie möte ska den gemensamma kommittén erhålla rapporter från varje underkommitté om dess verksamhet och framsteg, inklusive rekommendationer till den gemensamma kommittén för översyn och lämpliga åtgärder.

3.   Om inte den gemensamma kommittén kommer överens om annat ska denna arbetsordning tillämpas av underkommittéerna i tillämpliga delar.

4.   Underkommittéerna har ingen beslutanderätt, men får lägga fram rekommendationer för den gemensamma kommittén.

1.   Ordförandena får bjuda in experter att på ad hoc-basis närvara vid möten i den tekniska kommittén och/eller i den gemensamma kommittén samt i underkommittéerna för att lämna information om specifika ämnen, och endast i de delar av mötena där sådana specifika ämnen diskuteras.

2.   Ordförandena får enas om att bjuda in enheter som deltar i genomförandet av avtalet (genomförandeenheter) att på ad hoc-basis närvara vid möten i den gemensamma kommitténs tekniska kommitté och/eller i den gemensamma kommittén samt i underkommittéer eller delar av dessa, beroende på vad som är lämpligt, för att lämna information och uppdateringar samt för att få vägledning och råd om sin verksamhet och sitt bidrag till genomförandet av avtalet och uppnåendet av dess mål.

1.   En tjänsteman från Europeiska unionens delegation i Guyana och en tjänsteman från Guyanas skogsbrukskommission ska gemensamt fungera som den gemensamma kommitténs sekretariat (sekretariatet). Varje part ska anmäla till den andra parten vilken tjänsteman som är medlem av sekretariatet, med uppgift om namn, funktion/befattning och kontaktuppgifter. Denna tjänsteman ska företräda parten i sekretariatet fram till den dag då parten anmäler en ny företrädare till den andra parten.

2.   Sekretariatet ska ge administrativt stöd till den gemensamma kommittén, den tekniska kommittén och till eventuella underkommittéer som inrättats av den gemensamma kommittén.

3.   Sekretariatet ska i sina uppgifter biträdas av den facilitator som avses i artikel 8.

1.   Den gemensamma kommittén ska anlita en oberoende och opartisk person som ska underlätta samverkan, dialog och diskussioner mellan parterna samt mellan parterna och berörda parter i samband med genomförandet av avtalet, nedan kallad facilitator.

2.   Facilitatorns uppgifter ska omfatta följande:

3.   Facilitatorn ska verka under ledning och tillsyn av sekretariatet, som alltid ska hållas informerat om facilitatorns arbete.

1.   De företrädare för parterna som ansvarar för officiella meddelanden om genomförandet av avtalet ska för EU vara chefen för Europeiska unionens delegation i Guyana (eller med ansvar för Guyana) och finansministern (för Guyana) i enlighet med artikel 22.1 i avtalet.

2.   All korrespondens ställd till den gemensamma kommittén ska skickas till dess sekretariat. Sekretariatet kommer att informera om hur inlagor kan göras, t.ex. genom skriftlig korrespondens, e-post eller annat.

3.   Sekretariatet ska säkerställa att korrespondens ställd till den gemensamma kommittén vidarebefordras till ordförandena och, i förekommande fall, distribueras som sådana handlingar som avses i artikel 9 till parternas företrädare. Korrespondens från någon av ordförandena ska skickas av sekretariatet till mottagarna och numreras och vid behov distribueras till den andra parten.

4.   Vardera parten ska sända alla relevanta handlingar till sekretariatet minst 14 kalenderdagar före nästa möte i den gemensamma kommittén.

1.   Den gemensamma kommittén ska hålla möte minst två gånger om året, i enlighet med artikel 20.4 i avtalet, eller på begäran av endera parten.

2.   Undantagsvis och om parterna är överens får mötena i den gemensamma kommittén, den tekniska kommittén och underkommittéerna hållas virtuellt/via videokonferens.

3.   Varje möte i den gemensamma kommittén ska sammankallas av sekretariatet och hållas på en dag och plats som parterna kommer överens om. Kallelsen till mötet ska sändas ut av sekretariatet till parternas företrädare senast 28 kalenderdagar före mötets början, om inte parterna kommer överens om annat.

4.   Parterna ska underrätta den gemensamma kommitténs sekretariat om den planerade sammansättningen av de delegationer som deltar i mötet senast 14 kalenderdagar före mötets början.

1.   En preliminär dagordning för varje möte ska på grundval av förslag från parterna upprättas av sekretariatet. Den ska, tillsammans med relevanta handlingar, översändas till ordförandena senast 21 kalenderdagar före mötets början.

2.   Tillägg till eller ändringar av den preliminära dagordningen ska ha inkommit till sekretariatet senast 14 kalenderdagar före mötets början, förutsatt att sekretariatet också har mottagit alla relevanta styrkande handlingar tillsammans med begäran om tillägg eller ändringar.

3.   Dagordningen ska antas av den gemensamma kommittén i början av varje möte. Andra punkter än de som är uppsatta på den preliminära dagordningen får, om parterna är överens om det, föras upp på dagordningen.

4.   Sekretariatet får efter överenskommelse med ordförandena förkorta de tidsfrister som anges i punkterna 1 och 2 för att ta hänsyn till omständigheterna i ett särskilt fall.

1.   Facilitatorn ska upprätta ett utkast till protokoll från varje möte.

2.   Protokollet ska som regel sammanfatta alla punkter på dagordningen och i förekommande fall innehålla uppgifter om följande:

3.   Protokollet ska även omfatta en förteckning över alla mötesdeltagarna.

4.   Protokollet ska godkännas och undertecknas av ordförandena i slutet av mötet (memorandum). Sekretariatet ska överlämna ett exemplar av dessa autentiska handlingar till parterna i original.

5.   Om en av den gemensamma kommitténs tekniska kommittéer håller möte utanför den gemensamma kommittén ska den upprätta ett eget protokoll med en sammanfattning av diskussionerna om varje punkt på dagordningen. Dessa diskussioner kommer att ingå i de berörda mötena i den gemensamma kommittén.

Memorandumet ska offentliggöras.

1.   Den gemensamma kommittén får anta beslut och/eller rekommendationer i alla frågor som omfattas av avtalet. I enlighet med artikel 20.2 i avtalet ska beslut och rekommendationer antas i samförstånd.

2.   Beslut och/eller rekommendationer ska vara bindande för parterna och träda i kraft efter det att respektive parts interna förfaranden har slutförts.

3.   Mellan mötena får den gemensamma kommittén anta beslut eller rekommendationer genom skriftligt förfarande, om parterna är överens om detta. Ett skriftligt förfarande ska utgöras av en notväxling parterna emellan. Ordförandena ska ha befogenhet att utväxla sådana noter och bekräfta överenskommelsen om eventuella beslut, när så krävs. Det skriftliga förfarandet ska ha en tidsfrist på högst 21 kalenderdagar inom vilken den andra parten måste meddela eventuella reservationer eller ändringar.

Inom 21 dagar efter mottagandet av det skriftliga förfarandet kan en part skicka en skriftlig begäran till den andra parten om att diskutera förslaget vid nästa möte i den gemensamma kommittén. Genom en sådan begäran skjuts det skriftliga förfarandet automatiskt upp.

Om inga reservationer meddelats inom den tidsfrist som fastställts för ett skriftligt förfarande ska förslaget anses antaget av den gemensamma kommittén.

Antagna förslag ska protokollföras i memorandumet för nästa möte i den gemensamma kommittén.

4.   Beslut eller rekommendationer ska benämnas ”beslut” respektive ”rekommendation” och följas av löpnummer, datum för antagandet och en beskrivning av ämnet. I varje beslut ska det anges när beslutet träder i kraft.

5.   De beslut och rekommendationer som antagits av den gemensamma kommittén ska bestyrkas genom ett autentiskt exemplar som ska undertecknas av ordförandena i den gemensamma kommittén och göras tillgängligt för parterna.

1.   Den gemensamma kommitténs officiella språk ska vara engelska.

2.   Om inte annat beslutas ska den gemensamma kommittén grunda sina överläggningar på dokumentation och förslag som utarbetats på engelska.

1.   Om inte annat beslutas ska den gemensamma kommitténs möten inte vara offentliga.

2.   När en part lämnar information som betraktas som konfidentiell enligt dess lagar och andra författningar till den gemensamma kommittén, den tekniska kommittén och underkommittéerna ska parterna behandla informationen konfidentiellt.

3.   Var och en av parterna kan besluta att offentliggöra den gemensamma kommitténs beslut och rekommendationer i sitt officiella kungörelseorgan.

1.   Vardera parten ska stå för de kostnader den ådrar sig för sitt deltagande i mötena i den gemensamma kommittén, den tekniska kommittén och underkommittéerna, såväl kostnader för personal, resor och uppehälle som för post och telekommunikation.

2.   Parterna ska sträva efter att jämnt fördela kostnaderna för att anordna möten och mångfaldiga handlingar. Särskilda diskussioner mellan parterna kommer att föras i detta avseende.

1.   Varje part kan när som helst skriftligen begära att parterna ska inleda ett medlingsförfarande. Begäran ska vara så detaljerad att den tydligt redogör för den aktuella frågan och den klagande partens ärende. När en part begär medling i enlighet med punkt 1 ska den andra parten granska begäran och besvara den skriftligen inom sju kalenderdagar efter mottagandet av begäran. I annat fall ska begäran om medling anses inte ha accepterats.

2.   Om parterna är överens om att begära medling i enlighet med artikel 25.4 i avtalet ska parterna gemensamt utse en medlare i början av medlingsförfarandet, senast 14 kalenderdagar efter mottagandet av svaret på begäran om medling. Om så inte sker får parterna gemensamt begära att generalsekreteraren för Permanenta skiljedomstolen utser en medlare inom sju dagar.

3.   Medlaren får inte vara medborgare i någon av parterna, såvida inte parterna kommer överens om annat. Medlaren bistår parterna på ett oberoende och opartiskt sätt i deras försök att lösa tvisten i godo. Medlaren ska vägledas av principerna om objektivitet och rättvisa och bland annat ta hänsyn till parternas rättigheter och skyldigheter samt omständigheterna kring tvisten, inbegripet eventuell tidigare praxis mellan parterna. Medlaren får genomföra medlingsförfarandet på ett sätt som han eller hon anser lämpligt med hänsyn till omständigheterna i ärendet, parternas önskemål, inbegripet en parts begäran om att medlaren ska lyssna på muntliga utsagor, och eventuella särskilda behov av en snabb lösning av tvisten.

4.   Medlaren får anordna möten mellan parterna, samråda med parterna gemensamt eller enskilt, söka bistånd från eller samråda med relevanta experter och berörda parter samt tillhandahålla ytterligare stöd som parterna begär.

5.   Medlaren förväntas avge sitt yttrande till parterna inom 45 kalenderdagar efter utnämningen. Parterna får begära ytterligare tid om det finns tillräckliga skäl för detta.

6.   Med beaktande av medlarens yttrande ska parterna sträva efter att komma fram till en ömsesidigt tillfredsställande lösning inom 30 kalenderdagar från underrättelsen om medlarens yttrande. I avvaktan på en slutlig överenskommelse får parterna överväga eventuella tillfälliga lösningar.

7.   Lösningen kan antas av den gemensamma kommittén. Parterna får besluta att tillämpa det skriftliga förfarandet enligt artikel 15.3 i denna bilaga i stället för att sammankalla en gemensam kommitté. Ömsesidigt godtagbara lösningar ska offentliggöras, såvida inte parterna kommer överens om annat. Den version som offentliggörs får dock inte innehålla uppgifter som en part har angett som konfidentiella.

8.   Medlaren ska för parterna lägga fram ett utkast till en skriftlig rapport med en kort sammanfattning av den aktuella frågan och den eventuella ömsesidigt godtagbara lösning som förfarandet resulterat i, däribland eventuella tillfälliga lösningar. Medlaren ska ge parterna 15 dagar på sig att lämna synpunkter på utkastet till rapport. Efter att ha övervägt de synpunkter som parterna lämnat inom tidsfristen ska medlaren inom de nästkommande 15 dagarna lämna en skriftlig slutrapport till parterna. Denna rapport får inte innehålla någon tolkning av detta avtal.

9.   Förfarandet avslutas

10.   När parterna har kommit överens om en lösning ska vardera parten vidta de åtgärder som behövs för att genomföra den inom den överenskomna tidsfristen. Den part som genomför den ömsesidigt godtagbara lösningen ska, inom den fastställda fristen, skriftligen underrätta den andra parten om alla åtgärder som vidtagits för att genomföra den ömsesidigt godtagbara lösningen.

11.   Parterna ska sträva efter att jämnt fördela kostnaderna för medlingsförfarandet. Särskilda diskussioner mellan parterna kommer att föras i detta avseende.

1.   Om en av parterna önskar ändra bestämmelserna i bilagorna till avtalet ska den underrätta den gemensamma kommittén om detta och lägga fram sitt förslag i detta syfte.

2.   Den gemensamma kommittén får begära att den gemensamma kommitténs tekniska kommitté ska behandla förslaget och framföra sina synpunkter och förslag. Den gemensamma kommittén får inrätta en underkommitté som ska stödja den gemensamma kommitténs tekniska kommitté i detta arbete.

3.   Den gemensamma kommittén får, på förslag av en part och med beaktande av synpunkter och förslag från den gemensamma kommitténs tekniska kommitté, anta ett beslut om ändring av bilagorna i enlighet med artikel 27.3 i avtalet och artikel 14 i denna arbetsordning.

1.   Dessa regler för skiljeförfarandet kompletterar och förtydligar det frivilliga partnerskapsavtalet (avtalet) mellan Europeiska unionen (unionen), och Kooperativa republiken Guyana (Guyana), särskilt artikel 26 i avtalet.

2.   Dessa regler för skiljeförfarandet syftar till att göra det möjligt för unionen och Guyana (parterna) att genom en skiljedomsmekanism lösa tvister som kan uppstå mellan dem i samband med tolkningen och tillämpningen av avtalet.

1.   Skiljenämnden ska tillämpa avtalet såsom det tolkas i enlighet med Wienkonventionen om traktaträtten och andra fördrag, regler och principer i internationell rätt som är relevanta för tvisten och tillämpliga mellan parterna.

2.   Trots vad som sägs i punkt 1 får skiljenämnden, om en tvist som hänskjutits till skiljeförfarande ger upphov till en fråga om tolkning och tillämpning av en bestämmelse i avtalet som definieras genom hänvisning till en bestämmelse i en parts inhemska lagstiftning, på lämpligt sätt betrakta den partens inhemska lagstiftning som en faktisk omständighet. Skiljenämnden ska därvid följa den partens domstolars eller myndigheters rådande tolkning av den inhemska lagstiftningen. Skiljenämndens tolkning av inhemsk lagstiftning ska inte vara bindande för den partens domstolar eller myndigheter.

1.   Varje begäran, meddelande, skriftlig inlaga eller annan handling från skiljenämnden ska samtidigt sändas till båda parterna och, om så är relevant och lämpligt, till den internationella byrån.

Varje begäran, meddelande, skriftlig inlaga eller annan handling från en part som riktar sig till skiljenämnden ska samtidigt sändas i kopia till den andra parten och, om så är relevant och lämpligt, till den internationella byrån.

Varje begäran, meddelande, skriftlig inlaga eller annan handling från en part som riktar sig till den andra parten ska samtidigt sändas i kopia till skiljenämnden och, om så är relevant och lämpligt, till den internationella byrån.

2.   Varje underrättelse om en begäran, ett meddelande, en skriftlig inlaga eller annan handling som avses i punkt 1 ska göras via e-post eller, om så är lämpligt, genom något annat kommunikationsmedel som lämnar bevis för att den har avsänts. Om inte annat visas ska underrättelsen anses ha kommit fram samma dag som den avsändes.

3.   I enlighet med artikel 22 i avtalet ska alla underrättelser, för Guyana, riktas till Guyanas finansminister och, för unionen, till chefen för unionens delegation i Guyana.

4.   Rättelse av mindre skrivfel i en begäran, ett meddelande, en skriftlig inlaga eller annan handling med anknytning till förfarandena i skiljenämnden får ske genom att en ny handling överlämnas i vilken ändringarna tydligt anges.

5.   Om den sista dagen för ingivande av en handling infaller på en officiell helgdag i Guyana eller i unionen ska tidsperioden för ingivande av handlingen löpa ut nästföljande arbetsdag.

1.   Om inte annat följer av punkt 5 ska parterna utnämna var sin skiljeman. De två sålunda utnämnda skiljemännen ska välja den tredje skiljemannen, som ska fungera som skiljenämndens ordförande.

2.   Om den svarande parten inom 30 dagar efter mottagandet av en klagande parts underrättelse om utnämningen av en skiljeman inte har underrättat den klagande parten om den skiljeman som den har utnämnt, får den klagande parten begära att den internationella byrån utnämner den andra skiljemannen. Permanenta skiljedomstolens tillsättningsmyndighet ska utnämna den andra skiljemannen så snart som möjligt.

3.   Om de två skiljemännen inom 30 dagar efter utnämningen av den andra skiljemannen inte har enats om valet av den tredje skiljemannen får endera parten, om inte annat följer av punkt 5, begära att den internationella byrån utnämner den tredje skiljemannen i enlighet med Permanenta skiljedomstolens regler. Permanenta skiljedomstolens tillsättningsmyndighet ska utnämna den tredje skiljemannen så snart som möjligt. Permanenta skiljedomstolens tillsättningsmyndighet ska vid utnämningen använda följande listförfarande:

4.   Vid utnämningen av skiljemän får parterna och Permanenta skiljedomstolens tillsättningsmyndighet välja personer som är ledamöter av Permanenta skiljedomstolen.

5.   Vid utnämningen av skiljemän får parterna och Permanenta skiljedomstolens tillsättningsmyndighet inte välja personer som är ledamöter, tjänstemän eller övriga anställda vid unionens institutioner, i en unionsmedlemsstats regering eller i Guyanas regering.

1.   Skiljemännen ska vara oberoende och opartiska och uppträda i egenskap av enskilda individer, och får inte ta emot instruktioner från någon organisation eller regering.

2.   När en person kontaktas för att eventuellt utnämnas till skiljeman ska han eller hon underrätta parterna och Permanenta skiljedomstolens tillsättningsmyndighet om omständigheter som kan ge upphov till berättigade tvivel om hans eller hennes opartiskhet eller oberoende. En skiljeman ska, från och med den tidpunkt då han eller hon utnämns och under hela skiljeförfarandet, utan dröjsmål underrätta parterna, den internationella byrån och övriga skiljemän om omständigheter som kan ge upphov till berättigade tvivel om hans eller hennes opartiskhet eller oberoende.

3.   Skiljemännen ska åtnjuta immunitet mot rättsliga förfaranden i unionen och Guyana med avseende på handlingar eller underlåtenhet i samband med skiljeförfarandet.

1.   Skiljenämnden får inte sammanträffa eller kommunicera med någon av parterna i den andra partens frånvaro.

2.   En skiljeman får inte diskutera någon aspekt av den fråga förfarandet gäller med en eller båda parterna i de andra skiljemännens frånvaro.

1.   Om en skiljeman avlider eller avgår under skiljeförfarandet ska en ställföreträdande skiljeman utnämnas eller väljas i enlighet med det förfarande i artikel 6 som är tillämpligt på utnämningen eller valet av den skiljeman som ska ersättas.

2.   Om en skiljeman underlåter att handla eller är rättsligt eller faktiskt oförmögen att utföra sina uppgifter ska förfarandet för att anföra invändningar mot och ersätta en skiljeman i artikel 11 tillämpas.

3.   Om en skiljeman ersätts ska förfarandet återupptas i det skede där den ersatta skiljemannen upphörde att utföra sina uppgifter, såvida inte skiljenämnden beslutar något annat.

1.   Varje part får anföra jäv mot en skiljeman om omständigheter föreligger som ger upphov till berättigade tvivel om skiljemannens opartiskhet eller oberoende.

2.   En part får anföra jäv mot den skiljeman som den har utnämnt endast av skäl som den får kännedom om efter det att utnämningen har gjorts.

3.   En part som har för avsikt att anföra jäv mot en skiljeman ska skicka ett meddelande om detta inom 30 dagar från den dag då den parten underrättats om utnämningen av den skiljemannen eller inom 30 dagar från den dag då parten fick kännedom om de omständigheter som kan ge upphov till berättigade tvivel om skiljemannens opartiskhet eller oberoende.

4.   Anförandet om jäv ska meddelas den andra parten, den skiljeman som anses vara jävig, övriga ledamöter av skiljenämnden och den internationella byrån. I meddelandet om jävsinvändning ska skälen för jävsinvändningen anges.

5.   När en part har anfört jäv mot en skiljeman får den andra parten samtycka till jävsinvändningen. Skiljemannen får efter jävsinvändningen också frånträda sitt uppdrag. Detta ska inte innebära ett godkännande av jävsgrundernas giltighet.

6.   Om den andra parten inte samtycker till jävsinvändningen inom 15 dagar från meddelandet om jävsinvändning eller om den skiljeman som invändningen avser inte frånträder sitt uppdrag, får den part som gör jävsinvändningen välja att driva den vidare. I så fall ska den parten inom 30 dagar från meddelandet om jävsinvändning begära att Permanenta skiljedomstolens tillsättningsmyndighet fattar ett beslut om jävsinvändningen.

7.   När Permanenta skiljedomstolens tillsättningsmyndighet fattar ett beslut om jävsinvändningen får den ange skälen för beslutet, såvida inte parterna är överens om att inga skäl ska anges. Om Permanenta skiljedomstolens tillsättningsmyndighet bifaller jävsinvändningen ska en ställföreträdande skiljeman utnämnas eller väljas i enlighet med det förfarande i artikel 6 som är tillämpligt på utnämningen eller valet av den skiljeman som ska ersättas.

1.   Skiljenämnden ska genomföra skiljeförfarandet på det sätt som den finner lämpligt, under förutsättning att parterna behandlas lika och att varje part i ett lämpligt skede av förfarandet ges en rimlig möjlighet att lägga fram sin sak. Skiljenämnden ska vid utnyttjandet av sitt utrymme för skönsmässig bedömning genomföra förfarandet på ett sätt som syftar till att undvika onödiga förseningar och kostnader och som medför ett rättvist och effektivt förfarande för att lösa tvisten.

2.   Skiljenämndens avgörande ska vara slutgiltigt och bindande för unionen och för Guyana.

3.   Unionen och Guyana ska göra skiljenämndens beslut och avgöranden offentliga i sin helhet, med förbehåll för skydd av konfidentiella uppgifter.

1.   Skiljeförfarandet ska äga rum i Haag, om inte annat avtalats.

2.   Skiljenämnden får sammanträda på den plats som den anser lämplig för besiktning av varor, annan egendom eller handlingar. Parterna ska underrättas i tillräckligt god tid för att de ska hinna vara närvarande vid en sådan besiktning.

1.   Alla uppgifter som en part lämnar till skiljenämnden och som enligt den parten är konfidentiella ska behandlas som sådana av den andra parten och av skiljenämnden. En part som till skiljenämnden lämnar in en skriftlig inlaga som innehåller konfidentiella uppgifter ska också inom 15 dagar tillhandahålla en icke-konfidentiell version av inlagan som kan offentliggöras.

2.   Dessa regler för skiljeförandet ska inte hindra en part från att underrätta allmänheten om sin egen ståndpunkt. Så länge förfarandet inte har avslutats får en part inte lämna ut några uppgifter som den andra parten har angett som konfidentiella.

3.   Skiljenämnden ska sammanträda bakom stängda dörrar när en parts inlagor och framställningar innehåller konfidentiella uppgifter. Parterna ska upprätthålla konfidentialiteten avseende förhandlingar i skiljenämnden som hålls bakom stängda dörrar.

1.   Skiljenämndens ordförande ska leda alla skiljenämndens möten. Skiljenämnden får till ordföranden delegera befogenheten att fatta administrativa och förfarandemässiga beslut.

2.   Skiljenämnden ska bedriva sin verksamhet på valfritt sätt, inbegripet telefon, e-post, fax eller datorlänkar.

3.   Endast skiljemän ska delta i skiljenämndens överläggningar, men skiljenämnden får tillåta att deras biträden närvarar vid överläggningarna.

4.   Skiljenämnden ska ensam vara behörig att formulera sina avgöranden eller rapporter och får inte delegera denna uppgift.

5.   Om skiljenämnden anser att det behövs en ändring av en tidsperiod i förfarandet eller någon annan anpassning av förfarandet eller i administrativt hänseende, ska den skriftligen och efter samråd med parterna underrätta parterna om skälen till ändringen eller anpassningen och ange vilken tidsperiod respektive anpassning som är nödvändig.

1.   Så snart det är praktiskt möjligt efter det att skiljenämnden har inrättats och efter att ha uppmanat parterna att yttra sig ska skiljenämnden fastställa den preliminära tidsplanen för skiljeförfarandet. Skiljenämnden får när som helst efter att ha uppmanat parterna att yttra sig förlänga eller förkorta denna tidsperiod.

2.   En part får inom tio dagar efter inrättandet av skiljenämnden ge in en motiverad begäran om att ärendet är brådskande. I så fall ska skiljenämnden meddela ett avgörande om denna begäran inom 15 dagar från mottagandet av en sådan begäran.

1.   Parterna ska inom 30 dagar från det att skiljenämnden inrättats sammanträda med nämnden för att besluta om sådana frågor som parterna eller skiljenämnden anser lämpliga, inbegripet

2.   Om parterna inte kommer överens om något annat ska skiljenämnden ha mandat att

1.   Utifrån den tidsplan som fastställts i enlighet med det konstituerande sammanträdet, och efter samråd med parterna och övriga skiljemän, ska skiljenämndens ordförande underrätta parterna om dag, tid och plats för förhandlingarna. Om inte annat följer av punkt 6 ska denna information offentliggöras av den part på vars territorium förhandlingen äger rum.

2.   Skiljenämnden får sammankalla ytterligare förhandlingar om parterna kommer överens om det.

3.   Samtliga skiljemän ska närvara under hela förhandlingen.

4.   Följande personer får, förutsatt att parterna har godkänt det på förhand, närvara vid förhandlingen, oavsett om den är offentlig eller inte:

5.   Senast sju dagar före den dag då en förhandling äger rum ska vardera parten till skiljenämnden och till den andra parten överlämna en lista med namn på de personer som på den partens vägnar kommer att presentera muntliga argument eller framställningar under förhandlingen, andra företrädare som kommer att närvara vid förhandlingen, samt vittnen som kommer att vittna under förhandlingen.

6.   Skiljenämndens förhandlingar ska vara offentliga, såvida inte skiljenämnden beslutar något annat på eget initiativ eller på begäran av någon av parterna.

7.   Skiljenämnden ska i samråd med parterna besluta om lämpliga logistiska arrangemang och förfaranden för att säkerställa att offentliga förhandlingar anordnas på ett ändamålsenligt sätt. Sådana logistiska arrangemang och förfaranden får bland annat inbegripa direktutsändning på webben eller användning av intern-tv.

8.   Skiljenämnden ska genomföra förhandlingen enligt följande, och säkerställa att den klagande parten och den svarande parten ges lika lång tid för både framställningar och repliker:

Framställning

Replik

9.   Skiljenämnden får när som helst under förhandlingen rikta frågor till någon av parterna eller något av vittnena.

10.   Skiljenämnden ska sörja för att det upprättas ett protokoll över förhandlingen och att parterna inom sju dagar efter förhandlingen får ett exemplar av detta. Parterna får lämna synpunkter på protokollet och skiljenämnden får beakta dessa synpunkter i sina överväganden.

11.   Parterna får inom tio dagar från det att förhandlingen ägde rum inge en kompletterande skriftlig inlaga rörande frågor som tagits upp under förhandlingen.

1.   Om en av parterna, som vederbörligen underrättats i enlighet med dessa regler för skiljeförfarandet, underlåter att inställa sig vid en förhandling utan att visa att det finns tillräckliga skäl för detta, får skiljenämnden inleda skiljeförfarandet.

2.   Om en av parterna, som vederbörligen är skyldig att lägga fram skriftlig bevisning, underlåter att göra detta inom den angivna tidsfristen, utan att visa att det finns tillräckliga skäl för detta, får skiljenämnden avgöra frågan baserat på den bevisning som lagts fram för den.

1.   Skiljenämnden får när som helst under ett förfarande ställa skriftliga frågor till en av eller båda parterna. Frågor som ställts till en part ska sändas i kopia till den andra parten.

2.   Vardera parten ska tillhandahålla den andra parten en kopia av sina svar på skiljenämndens frågor. Den andra parten ska ges tillfälle att lämna skriftliga synpunkter på partens svar inom sju dagar från det att en sådan kopia överlämnats.

1.   Om parterna inte kommer överens om något annat får skiljenämnden ta emot skriftliga inlagor som den inte begärt från en fysisk person som är bosatt eller medborgare i en part, eller en juridisk person som är etablerad på en parts territorium och som är fristående från Guyanas regering och från unionens institutioner och organ, förutsatt att inlagorna

2.   Inlagorna ska överlämnas till parterna för synpunkter. Parterna får lämna synpunkter till skiljenämnden inom 15 dagar efter överlämnandet av inlagorna.

3.   Skiljenämnden ska i sitt avgörande förteckna samtliga inlagor som den tagit emot enligt punkt 1. Skiljenämnden ska inte vara skyldig att i sin rapport kommentera de framställningar som görs i sådana inlagor.

4.   Om skiljenämnden beslutar att i sin rapport kommentera de framställningar som görs i inlagorna ska den även ta hänsyn till eventuella synpunkter från parterna enligt punkt 2.

1.   Skiljenämnden får utse en eller flera experter som skriftligen ska avge utlåtanden till den om särskilda frågor som fastställs av nämnden. En kopia av expertens mandat som fastställts av nämnden ska överlämnas till parterna.

2.   Efter mottagandet av expertutlåtandet ska skiljenämnden sända en kopia till parterna, som ska ges möjlighet att skriftligen yttra sig över utlåtandet. En part ska ha rätt att granska varje handling som ligger till grund för expertutlåtandet.

3.   På begäran av endera parten får experten, efter att ha överlämnat utlåtandet, höras vid en förhandling, där parterna ska ha möjlighet att ställa frågor till experten. Vid förhandlingen får endera parten presentera expertvittnen som kan vittna om de aktuella frågorna.

1.   Avgörandet ska vara skriftligt och ange utredda sakförhållanden, tillämpligheten av de relevanta bestämmelserna i avtalet samt skälen till alla iakttagelser och slutsatser.

2.   Avgörandet ska undertecknas av skiljemännen och innehålla uppgift om det datum då avgörandet meddelades och den ort på vilken skiljeförfarandet ägde rum. Om någon av skiljemännen underlåter att underteckna avgörandet, ska skälet till detta anges.

1.   Inom 30 dagar efter mottagandet av avgörandet får endera parten, med meddelande till den andra parten och till Permanenta skiljedomstolens tillsättningsmyndighet, begära att skiljenämnden tolkar avgörandet.

2.   Tolkningen ska göras skriftligen inom 30 dagar efter mottagandet av begäran. Tolkningen ska utgöra en del av avgörandet och bestämmelserna i artiklarna 15 och 25 ska tillämpas, beroende på vad som är lämpligt.

1.   Inom 30 dagar efter mottagandet av avgörandet får endera parten, med meddelande till den andra parten och Permanenta skiljedomstolens tillsättningsmyndighet, begära att skiljenämnden rättar eventuella räknefel, skriv- eller tryckfel eller andra fel av liknande slag i avgörandet. Skiljenämnden får dock göra sådana rättelser på eget initiativ inom 30 dagar efter det att avgörandet meddelades.

2.   Alla rättelser ska göras skriftligen och ska utgöra en del av avgörandet och bestämmelserna i artiklarna 15 och 25 ska tillämpas, beroende på vad som är lämpligt.

1.   Inom 30 dagar efter mottagandet av avgörandet får endera parten, med meddelande till den andra parten och till Permanenta skiljedomstolens tillsättningsmyndighet, begära att skiljenämnden meddelar ett kompletterande avgörande för yrkanden som gjorts under skiljeförfarandet men som utelämnats i avgörandet.

2.   Om skiljenämnden anser att begäran om kompletterande avgörande är berättigad och anser att utelämnandet kan korrigeras utan ytterligare förhandlingar eller bevis ska den meddela det kompletterande avgörandet inom 30 dagar från mottagandet av begäran.

3.   Om ett kompletterande avgörande meddelas ska artiklarna 15 och 25 tillämpas, beroende på vad som är lämpligt.

1.   Parterna ska vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att i god tro följa skiljenämndens avgörande. Parterna ska inom tio dagar från underrättelsen om skiljenämndens avgörande enas om en rimlig tidsperiod för att följa skiljenämndens avgörande. Om parterna inte kan enas om vilken tidsperiod som är rimlig för att följa skiljenämndens avgörande, ska endera parten skriftligen begära att den ursprungliga skiljenämnden fastställer den rimliga tidsperiodens längd och samtidigt underrätta den andra parten. Den rimliga tidsperioden får förlängas genom ömsesidig överenskommelse mellan unionen och Guyana.

2.   Om parterna inte kan komma överens om huruvida en åtgärd är förenlig med skiljenämndens avgörande, får en part skriftligen begära att frågan hänskjuts till skiljenämnden för avgörande. Skiljenämnden ska meddela sitt avgörande inom 90 dagar eller i brådskande fall inom 45 dagar från ingivandet av begäran.

Om den ursprungliga skiljenämnden, eller några av skiljemännen, inte åter kan sammanträda för att behandla en begäran ska en ny skiljenämnd inrättas i enlighet med artikel 6. Tidsfristen för att meddela avgörandet ska vara 60 dagar från dagen för inrättandet av den nya skiljenämnden.

3.   Om skiljenämnden fastställer att en part har underlåtit att följa skiljenämndens avgörande, ska den fastställa en ny tidsfrist för den parten att följa avgörandet.

Om parten fortsätter att inte följa skiljenämndens avgörande får den andra parten, efter meddelande till den part som inte följer avgörandet, upphäva avtalet i enlighet med artikel 28 i avtalet. Ett tillfälligt upphävande ska stå i proportion till överträdelsen av skyldigheten i fråga, med beaktande av överträdelsens allvar och de berörda rättigheterna och, huruvida upphävandet grundar sig på att parten fortsätter att inte följa skiljenämndens avgörande.

Ett upphävande ska vara tillfälligt och får endast tillämpas till dess att parten har följt skiljenämndens avgörande, eller till dess att parterna har kommit överens om att lösa tvisten på annat sätt.

4.   Parten ska underrätta den gemensamma kommittén för övervakning och översyn och den andra parten om varje åtgärd som den har vidtagit för att följa skiljenämndens avgörande och om sin begäran om att det tillfälliga upphävande som tillämpas av den klagande parten ska upphöra.

5.   Om parterna inte kan enas om huruvida de åtgärder som angetts i underrättelsen innebär att parten följer skiljenämndens avgörande inom 45 dagar från underrättelsen får endera parten skriftligen begära att den ursprungliga skiljenämnden avgör frågan. En sådan begäran ska samtidigt meddelas den andra parten.

Om den ursprungliga skiljenämnden, eller några av skiljemännen, inte åter kan sammanträda för att behandla en begäran ska en ny skiljenämnd inrättas i enlighet med artikel 6. Skiljenämndens avgörande ska meddelas parterna och den gemensamma kommittén inom 75 dagar från ingivandet av begäran.

6.   Om den ursprungliga skiljenämnden, eller några av skiljemännen, inte åter kan sammanträda för att behandla en begäran enligt punkt 2 ska en ny skiljenämnd inrättas i enlighet med artikel 6. Tidsfristen för den nya skiljenämndens meddelande av avgörandet ska i så fall vara 90 dagar från dagen för inrättandet av den nya skiljenämnden.

1.   Om parterna, innan avgörandet meddelas, kommer överens om en lösning av tvisten, ska skiljenämnden antingen utfärda ett beslut om att avsluta skiljeförfarandet eller, om båda parter begär det och det godtas av nämnden, stadfästa lösningen i form av en skiljedom om de överenskomna villkoren. Skiljenämnden är inte skyldig att motivera sitt avgörande om de överenskomna villkoren.

2.   Om det, innan avgörandet meddelas, blir omöjligt eller verkningslöst att fortsätta skiljeförfarandet av andra skäl än de som anges i punkt 1, ska skiljenämnden underrätta parterna om sin avsikt att utfärda ett beslut om att avsluta förfarandet, såvida inte någon av parterna framför berättigade skäl att invända mot detta. Parterna ska därefter inleda samråd i syfte att lösa tvisten.

1.   Skiljenämnden ska fastställa kostnaderna för skiljeförfarandet i sitt avgörande. Begreppet kostnader omfattar endast

2.   Kostnaderna för skiljeförfarandet ska i princip bäras av den förlorande parten. Skiljenämnden får dock fördela var och en av dessa kostnader mellan parterna om den fastställer att fördelningen är rimlig med hänsyn till omständigheterna i fallet.

3.   En skiljenämnd får inte ta ut några ytterligare avgifter för att tolka, rätta eller komplettera sitt avgörande.

1.   Skiljenämnden får när den inrättas begära att vardera parten deponerar ett lika stort förskott på de kostnader som avses i artikel 31.

2.   Under skiljeförfarandets gång får skiljenämnden begära ytterligare depositioner från parterna.

3.   Om den begärda depositionen inte har betalats i sin helhet inom 30 dagar efter det att begäran mottagits, ska skiljenämnden underrätta parterna om detta så att den ena eller den andra parten kan göra den begärda betalningen. Om ingen sådan betalning görs får skiljenämnden besluta att skiljeförfarandet ska avbrytas eller avslutas.

4.   Efter det att avgörandet har meddelats ska skiljenämnden redovisa de depositioner som mottagits från parterna och återbetala det outnyttjade saldot till parterna.