EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION (EU) 2024/2248

av den 11 april 2024

med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2022, avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten

EUROPAPARLAMENTET UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

—	med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2022, avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten,

—	med beaktande av artikel 100 och bilaga V i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandet från utskottet för utrikesfrågor,

—	med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0102/2024), och av följande skäl:

I samband med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet vill den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten särskilt framhålla vikten av att ytterligare stärka EU-institutionernas demokratiska legitimitet genom att förbättra transparensen och ansvarsskyldigheten och tillämpa principen om prestationsbaserad budgetering och god förvaltning av personalresurser.

B.	Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten) ansvarar för förvaltningen av de administrativa utgifterna för sitt huvudkontor i Bryssel och för nätverket av unionens 144 delegationer och kontor.

C.	Utrikestjänstens ansvar har utökats till att omfatta den administrativa förvaltningen av kommissionens personal vid delegationerna genom en rad servicenivåavtal.

D.	Delegationernas roll är att företräda unionen och dess medborgare runt om i världen genom nätverk och partnerskap samt att främja unionens värden.

E.	Utrikestjänstens särart ligger fortfarande i dess natur och ursprung, på samma sätt som när den inrättades genom sammanslagningen av personal från de tidigare avdelningarna för yttre förbindelser vid rådet och kommissionen, i vilken diplomater från medlemsstaterna har integrerats.

F.	Enligt utrikestjänstens interna regler agerar utrikestjänstens generalsekreterare som delegerad utanordnare för institutionen och generaldirektören för resurshantering har rollen som huvudsaklig vidaredelegerad utanordnare.

G.	Genomförandet av budgeten styrs av budgetförordningen och de interna reglerna för genomförandet av Europeiska utrikestjänstens budget.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänstens budget omfattas av rubrik 7 i den fleråriga budgetramen, ”Europeisk offentlig förvaltning”, som uppgick till 11,6 miljarder euro 2022 (vilket motsvarar 5,9 % av unionens totala budget). Parlamentet noterar att utrikestjänstens budget på cirka 1,1 miljarder euro motsvarar cirka 9,4 % av de totala administrativa utgifterna.

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin årsrapport för budgetåret 2022 granskade ett urval av 60 transaktioner under ”Administration”, dvs. samma antal som granskades för 2021. Parlamentet noterar vidare att revisionsrätten skriver att de administrativa utgifterna omfattar utgifter för personal, inklusive pensioner, som 2022 stod för omkring 70 % av de totala administrativa utgifterna, och utgifter för byggnader, utrustning, energi, kommunikation och informationsteknik, och att revisionsrättens arbete under många år visar att risknivån för dessa utgifter på det stora hela är låg.

Europaparlamentet noterar att 14 (23 %) av de 60 transaktionerna innehöll fel, men att revisionsrätten, på grundval av de fem fel som kvantifierades, uppskattar att felnivån ligger under väsentlighetströskeln.

Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten i sin årsrapport för budgetåret 2022 fann två kvantifierbara fel i betalningar som gjorts av utrikestjänsten, ett gällde avsaknaden av ett giltigt underliggande kontrakt för säkerhetstjänster som förvärvats av en unionsdelegation och det andra gällde barntillägg som en anställd hade fått från andra källor men som inte hade dragits av från lönen.

Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

Europaparlamentet noterar att utrikestjänstens budget för 2022 uppgick till 786 947 220 euro, vilket är en ökning med 2,5 % jämfört med 2021 men mindre än ökningen med 5,0 % från 2020 till 2021. Parlamentet konstaterar att utrikestjänsten, utöver sin egen budget, också använde 241,4 miljoner euro (vilket inkluderar inkomster avsatta för särskilda ändamål och överförda belopp) från kommissionen för att täcka de administrativa kostnaderna för personal vid unionens delegationer. Parlamentet noterar att detta motsvarar en ökning med 14,3 % jämfört med 2021. Parlamentet noterar att utrikestjänsten också fick ytterligare bidrag för att täcka de gemensamma kostnaderna för Europeiska utvecklingsfondens personal vid delegationerna och andra belopp, vilket innebär att den totala tillgängliga budgeten för utrikestjänsten (i åtagandebemyndiganden) uppgick till 1 143,6 miljoner euro, vilket är en ökning med 4,8 % jämfört med 2020. Parlamentet beklagar att utrikestjänstens administrativa budget för 2022 var underbudgeterad trots institutionens viktiga roll i det bredare internationella sammanhanget i början av 2022 och de ökade kostnader som detta medförde.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänstens slutliga budget för åtaganden genomfördes till 99,99 % 2022, vilket var ännu högre än 2021 då 99,37 % genomfördes och betydligt högre än 2020 då 95,01 % genomfördes. Parlamentet noterar vidare att 90,56 % av budgeten för betalningar genomfördes 2022, vilket är en betydande ökning jämfört med genomförandegraden på 84,47 % 2021 och 82,34 % 2020.

Europaparlamentet noterar att den slutliga budgeten för utrikestjänstens huvudkontor efter överföringar uppgick till 308,1 miljoner euro 2022, vilket är en ökning med 4,4 % jämfört med 2021. Parlamentet noterar att 100 % av budgeten för åtaganden genomfördes. Parlamentet noterar att för betalningar genomfördes 269,2 miljoner euro, vilket motsvarar 87,4 % av budgeten och innebär en ökning med 30,9 miljoner euro jämfört med 2021, då 80,8 % av betalningarna genomfördes.

Europaparlamentet noterar att den slutliga budgeten för utrikestjänstens delegationer efter överföringar uppgick till 478,9 miljoner euro 2022, vilket är en ökning med 1,3 % jämfört med 2021. Parlamentet noterar att 100 % av budgeten för åtaganden genomfördes. Parlamentet noterar att för betalningar genomfördes 443,4 miljoner euro, vilket motsvarar 92,6 % av budgeten och innebär en absolut ökning med 33,3 miljoner euro jämfört med 2021, då 86,8 % av betalningarna genomfördes.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänsten genomförde 20 budgetöverföringar på grundval av artikel 29 i budgetförordningen, och att tre av dem omfattade information till budgetmyndigheten. Parlamentet noterar att det totala belopp som var föremål för överföringar var 38,2 miljoner euro, vilket ökade budgeten för utrikestjänstens delegationer med 0,9 miljoner euro och minskade personalbudgeten för utrikestjänstens huvudkontor med 0,5 miljoner euro och budgeten för byggnader och utrustning för utrikestjänstens huvudkontor med 0,4 miljoner euro.

10.

Europaparlamentet noterar med oro att utrikestjänsten rapporterar att budgeten för 2022 var särskilt problematisk på grund av nya uppgifter och en ökning av de löpande kostnaderna, och att de begränsande åtgärderna inbegrep en minskning eller annullering av alla icke väsentliga utgifter i delegationerna, att offentliggörandet av tjänster vid huvudkontoret och delegationerna noggrant övervägdes och flera tjänster frystes under en period, att icke-obligatoriska löneuppdateringar och överföringar mellan anställningskategorier avbröts eller sköts upp i möjligaste mån och att indrivningen av fordringar gentemot tredje parter påskyndades där så var möjligt.

11.

Europaparlamentet noterar att Rysslands anfallskrig mot Ukraina skapade budgettryck för utrikestjänsten, bl.a. genom stigande inflation och lönejusteringar, vilket kraftigt ökade energikostnaderna och andra uppdragstagares kostnader för ett antal varor och tjänster. Parlamentet betonar vikten av att inrätta en stabil och säker finansiell grund för utrikestjänsten, och framhäver dess centrala roll för ett effektivt genomförande av unionens gemensamma säkerhets- och utrikespolitik.

12.

Europaparlamentet beklagar att budgettrycket fortsatte under 2023 och ledde till att utrikestjänsten beslutade att inte skicka någon personal till någon av de planerade uppföljningarna av valobservatörsuppdragen på grund av bristande anslag i resebudgeten för en stor del av 2023. Parlamentet anser att utrikestjänsten bör ges de resurser som krävs för att säkerställa en ordentlig uppföljning av dessa viktiga uppdrag.

13.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att det totala antalet samlokaliseringar med medlemsstaterna och andra EU-partner i unionens delegationer ökade från 122 år 2021 till 135 år 2022. Parlamentet gläder sig över att utrikestjänstens generalsekreterare antog ett beslut om en samlokaliseringspolitik, som ger en övergripande och transparent strukturell ram som harmoniserar utrikestjänstens samlokaliseringspraxis genom att fastställa gemensamma principer och mål.

14.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänstens totala utbetalda belopp för tjänsteresor uppgick till 24,065 miljoner euro 2022, vilket är en betydande ökning från 6,128 miljoner euro 2021, men att detta är mer jämförbart med nivån före covid-19 år 2019, då det utbetalda beloppet uppgick till 20,972 miljoner euro. Parlamentet noterar vidare att utrikestjänsten inte har någon separat budgetpost för tjänsteresor och resor för vice ordföranden/den höga representanten och att tjänsteresor och resekostnader för vice ordföranden/den höga representanten delas mellan utrikestjänsten och kommissionen beroende på uppdragets syfte. Parlamentet noterar slutligen att utrikestjänsten för 2022 hade kostnader på 3 502,73 euro för sex uppdrag för vice ordföranden/den höga representanten och kostnader för taxiflyg på 178 320,76 euro. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att informera parlamentet om hur många gånger den höga representanten/vice ordföranden reste med kommersiella flygplan och hur många gånger charterflygplan användes.

15.

Europaparlamentet noterar den höga representantens/vice ordförandens omfattande användning av privata hyrda jetplan för officiella resor. Parlamentet förstår att resor utgör en integrerad del och är väsentliga för mandatet som hög representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, vilket inbegriper att företräda unionen vid möten, konferenser och toppmöten på hög nivå världen över. Parlamentet anser att transparens avseende arbetsrelaterad verksamhet och sund ekonomisk förvaltning vid användningen av unionens offentliga medel bör stå i centrum för unionens institutioner. Parlamentet anser vidare att personalen vid unionens institutioner bör föregå med gott exempel för allmänheten när det gäller att följa klimatpolitiken i linje med flaggskeppsinitiativet ”den europeiska gröna given”.

16.

Europaparlamentet påminner om det svar som mottagits efter CONT-ledamotens skriftliga fråga om detaljerna i den höga representantens/vice ordförandens resor med flygtaxi. Parlamentet beklagar att utrikestjänsten, utöver att nämna resrutterna, underlät att specificera de belopp som spenderats på dessa resor och ange vilka resor och vilka belopp som täcktes av utrikestjänstens respektive kommissionens budget. Parlamentet betonar vikten av att denna information görs tillgänglig för den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten. Parlamentet noterar också att kostnaderna för flygtaxi ökade från 0 euro 2021 till 178 320,76 euro 2022, vilket förklaras helt naturligt av covid-19-pandemin. Parlamentet rekommenderar att flygtaxi endast används när det inte finns några lämpliga kommersiella alternativ eller vid säkerhetsproblem.

Intern förvaltning, prestation och intern kontroll

17.

Europaparlamentet noterar att de exceptionella åtgärderna i samband med covid-19-pandemin fasades ut under 2022 och att institutionerna började fungera normalt, medan utrikestjänsten påverkades av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och säkerhetskriserna i Afghanistan, Haiti och Sahel. Parlamentet noterar också att tre unionsdelegationer klassificerades på evakueringsnivå 3, vilket innebär att endast viktig personal tilläts stanna i utstationeringslandet, Ukraina (sedan februari 2022), Haiti (sedan juni 2022) och Burkina Faso (sedan december 2022).

18.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänstens generalsekreterare utfärdade en instruktionsnot till cheferna för unionens delegationer och uppmanade dem att rapportera i god tid under kriser (”mer regelbunden, direkt och systematisk rapportering”). Parlamentet anser att det är oroande att utrikestjänstens ambassadörer var relativt sena med att informera om och reagera på förändringarna på plats, särskilt i Ukraina och Afghanistan, vilket ledde till att evakueringarna av unionens personal måste göras mycket hastigt. Parlamentet anser att utrikestjänsten bör se över sin riskhanteringsmetod, som används för att utvärdera säkerhetssituationen för personalen vid unionens delegationer

19.

Europaparlamentet uppskattar att utrikestjänsten till följd av de olika kriserna under de senaste åren inrättade krishanteringscentrumet i juli 2022, som samarbetar med externa partner såsom unionens institutioner och medlemsstater och sammanför diplomatisk kapacitet och säkerhets- och underrättelsekapacitet internt.

20.

Europaparlamentet noterar att generaldirektoratet för resurshantering, som kommer att fortsätta att hantera de administrativa aspekterna av alla kriser, omstrukturerades till två direktorat och att antalet avdelningar minskades från 16 till 13 genom att liknande och relaterade funktioner slogs samman, och att den samordningsgrupp som är knuten till generaldirektören förstärktes.

21.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänsten inrättade en intern kontrollkommitté 2021, som sedan dess har sammanträtt två gånger om året, för att ge högre chefer en möjlighet att diskutera begränsande åtgärder som utformats för att hantera de brister som identifierats i de interna kontrollerna.

22.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att inga av unionens delegationer lämnade in reservationer under 2022.

23.

Europaparlamentet noterar att olika aspekter av utrikestjänstens budget granskas av dess internrevisor, av kommissionens internrevisionstjänst och av revisionsrätten. Parlamentet noterar med förvåning att utrikestjänsten inte inledde några internrevisioner under 2022, men att två revisioner slutfördes 2022 och att tre revisioner fortfarande pågick. Parlamentet betonar vikten av att omsorgsfullt och regelbundet genomföra internrevisioner, särskilt efter att utrikestjänsten hade infört en ny metod för sitt internrevisionssystem 2021.

24.

Europaparlamentet noterar att fyra kritiska rekommendationer från tjänsten för internrevision fortfarande var oavslutade under 2022. Parlamentet uppskattar att rekommendationen avseende säkerheten vid unionens delegation i Mali övervakas noga. Parlamentet beklagar att rekommendationerna avseende förvaltningen av unionens delegation i Washington ännu inte är avslutade och att inrättandet av ett aktiebolag (Limited Liability Company, LLC) har skapat komplexa rättsliga frågor. Parlamentet kräver att bli uppdaterat om utvecklingen av situationen när det gäller detta aktiebolag.

25.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänstens inspektionstjänster utfärdade fem kritiska rekommendationer under 2022 och uppskattar att tre har genomförts eller lösts fullt ut medan de sista två noga följs upp. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att lämna ytterligare information i uppföljningen av betänkandet om ansvarsfrihet.

26.

Europaparlamentet understryker att förra årets fokus på de upphandlings- och rekryteringsförfaranden som anordnades av unionens delegationer till följd av revisionsrättens iakttagelser fortfarande ger anledning till oro. Parlamentet noterar att utrikestjänsten har argumenterat för flera ändringar av budgetförordningen för att ta hänsyn till den särskilda situationen för unionens delegationer i tredjeländer. Parlamentet betonar att även om en viss flexibilitet kan vara motiverad kan skillnaderna mellan tidsfrister och regler för varje värdland leda till ytterligare fel och inkonsekvenser i upphandlingsförfarandena. Parlamentet uppmanar dock utrikestjänsten, med hänsyn till slutresultatet av förhandlingarna om budgetförordningen, att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att antalet fel som görs av unionens delegationer minskas och att rapportera till parlamentet om de åtgärder som vidtagits.

27.

Europaparlamentet noterar att unionens delegation i Förenade kungariket öppnades den 1 februari 2020 i det kontorsutrymme som tidigare innehades av kommissionens representation och Europaparlamentets förbindelsekontor. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att efter undertecknandet av ett servicenivåavtal mellan utrikestjänsten och parlamentet kommer samma rättigheter och skyldigheter att gälla för parlamentets personal som tjänstgör i London som de rättigheter och skyldigheter som följer av värdlandsavtalet för delegationspersonal, och att unionens delegation i London underrättar de brittiska myndigheterna om parlamentets personal i enlighet med servicenivåavtalet.

Mänskliga resurser, jämställdhet och personalens välbefinnande

28.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänsten i slutet av 2022 hade 5 188 anställda, varav 2 419 (46,6 %) var placerade vid utrikestjänstens huvudkontor och 2 769 (53,4 %) arbetade vid unionens delegationer och kontor, vilket är en ökning med 2,3 % från 5 072 personer som arbetade vid utrikestjänsten i slutet av 2021, med 2 303 vid huvudkontoret och 2 769 vid delegationerna och kontoren. Parlamentet noterar att ökningen med 116 anställda gällde utrikestjänstens huvudkontor. Parlamentet noterar slutligen att utrikestjänsten för 2022 fick ytterligare 32 heltidsekvivalenter från budgetmyndigheten och att fyra tjänster (tre AD och en AST) överfördes till kommissionen som en del av den administrativa budgeten.

29.

Europaparlamentet noterar att personalen i slutet av 2022 bestod av 1 247 tjänstemän, 468 tillfälligt anställda, 596 kontraktsanställda, 491 utstationerade nationella experter, 1 573 lokalanställda, 144 praktikanter, 39 lägre tjänstemän vid delegationerna och 630 externa, extraanställda och annan personal. Parlamentet noterar att det dessutom fanns 3 316 anställda vid kommissionen i unionens delegationer.

30.

Europaparlamentet noterar att av 1 715 tjänstemän och tillfälligt anställda var 881 (51,4 %) män och 834 (48,6 %) kvinnor i slutet av 2022, vilket är en liten ökning jämfört med 2021 då 48,1 % av personalen var kvinnor. Parlamentet noterar att bland de kontraktsanställda var 55,9 % kvinnor, en lätt minskning från 57,7 % 2021, medan 25,1 % av de utstationerade nationella experterna var kvinnor, vilket är en ökning från 22,2 % 2021. Parlamentet noterar dock att kvinnor är särskilt underrepresenterade på högre befattningar såsom AD 9–12 och AD 13–16, medan de huvudsakligen är överrepresenterade på AST-tjänster.

31.

Europaparlamentet noterar bekymrat att inom den högsta ledningen vid huvudkontoret och delegationerna var 18 kvinnor (29,0 %) och 44 män (71,0 %) i slutet av 2022, vilket innebär en liten ökning av den relativa andelen kvinnor från 26,8 % 2021. Parlamentet välkomnar att andelen kvinnor i högre chefsbefattningar ökade från 25,0 % 2021 till 30,6 % 2022.

32.

Europaparlamentet noterar att för chefer på mellannivå vid huvudkontoret och delegationerna var 86 (38,4 %) kvinnor och 138 (61,6 %) män i slutet av 2022. Parlamentet noterar att detta innebär en ökning av andelen kvinnor från 34,2 %, men att andelen kvinnor fortfarande är otillfredsställande låg. Parlamentet välkomnar vidare att andelen kvinnor i chefsbefattningar på mellannivå vid huvudkontoret ökade från 40,7 % 2021 till 44,4 % 2022.

33.

Europaparlamentet uppmuntrar utrikestjänsten att fortsätta att vidta åtgärder för att uppnå en bättre könsbalans på alla nivåer inom sin organisation.

34.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen och den höga representanten, som svar på parlamentets uppmaningar, har antagit en handlingsplan för jämställdhet för 2021–2025 som en övergripande åtgärd för alla aspekter av utrikespolitiken som ett första steg mot en genuin feministisk diplomati. Parlamentet gläder sig över att EU:s ambassadör för jämställdhet och mångfald fortsätter att främja unionens politiska ram för kvinnor, fred och säkerhet och att säkerställa kvinnors deltagande i alla diplomatiska och politiska dialoger, och välkomnar lanseringen av EU:s nätverk för kvinnliga diplomater mellan medlemsstaterna och utrikestjänsten för att främja unionens värden i fråga om mångfald och jämlikhet och för att stödja jämställdhet i resten av världen.

35.

Europaparlamentet betonar att det i den tredje handlingsplanen för jämställdhet föreskrivs att senast 2025 måste 85 % av de nya EU-åtgärderna bidra till jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt, samtidigt som utrikestjänsten måste påskynda framstegen mot målen i den tredje handlingsplanen genom att i sitt dagliga arbete på ett meningsfullt sätt fokusera på handlingsplanens viktigaste insatsområden, däribland att sätta stopp för könsrelaterat våld och främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, ekonomiska och sociala rättigheter och egenmakt, lika deltagande och ledarskap.

36.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över den globala situationen för hbtqi+-personers rättigheter och det växande motståndet mot kvinnors rättigheter, jämställdhet och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i utvecklingsländer. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att ta itu med försämringarna när det gäller erkännandet och skyddet av dessa rättigheter. Parlamentet understryker behovet av att prioritera riktat stöd till organisationer i det civila samhället och grupper som förespråkar respekt för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, kvinnors rättigheter, jämställdhet, hbtqi+-personer och andra marginaliserade grupper, däribland förstärkta åtgärder för att avkriminalisera homosexualitet. Parlamentet påminner om att minst 85 % av de nya åtgärderna inom instrumentet Europa i världen bör prioritera jämställdhet, och att minst 5 % specifikt bör ägnas åt kvinnors och flickors rättigheter och egenmakt.

37.

Europaparlamentet gläder sig över att alla medlemsstater är representerade i utrikestjänstens personal. Parlamentet noterar dock att betydande obalanser fortfarande kvarstår, då 25 medlemsstater är representerade i alla personalkategorier, medan personalstyrkan endast omfattar två medborgare från Luxemburg (en kontraktsanställd och en utstationerad nationell expert) och det inte finns någon kontraktsanställd från Malta. Parlamentet noterar att Belgien är den mest överrepresenterade medlemsstaten med 12,7 % av utrikestjänstens personal, däribland 15,4 % av tjänstemännen. Parlamentet noterar att bland 141 EU-ambassadörer saknas ambassadörer från tre medlemsstater (Ungern, Luxemburg och Malta) och att Cypern och Slovenien endast har en var, vilket är en mindre än 2021, medan de medlemsstater som har flest ambassadörer är Frankrike med 20, Spanien med 18, Italien med 17, Tyskland med 14 och Belgien med 11, vilket innebär att dessa fem länder har 80 av de 141 tjänsterna, vilket motsvarar 57 %. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att detta är en minskning jämfört med förra året, då samma fem länder hade 61 % av ambassadörtjänsterna. Parlamentet beklagar dock att antalet ambassadörer från de medlemsstater som anslöt sig 2004 eller senare (EU13) minskade till 17 % 2022, jämfört med 18 % 2021. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att årligen offentliggöra fördelningen enligt kön och nationalitet av chefer på mellannivå och högre nivå. Parlamentet upprepar sin oro över den geografiska obalansen när det gäller befattningen som delegationschef och uppmanar utrikestjänsten att fortsätta att förbättra den geografiska balansen för att få en ordentlig representation av medborgare från alla medlemsstater, som avspeglar deras mångfald, samtidigt som kraven på kandidaternas kompetens och meriter respekteras.

38.

Europaparlamentet gläder sig över att utrikestjänsten främjar en flexibel, digital och förtroendebaserad arbetsmiljö för att öka effektiviteten, skydda personalens hälsa och välbefinnande och förbättra balansen mellan arbete och privatliv. Parlamentet noterar att reglerna för distansarbete vid utrikestjänsten under 2022 innebar att personal vid huvudkontoret hade tillstånd att distansarbeta upp till tre dagar i veckan, medan personal vid delegationerna hade tillstånd att distansarbeta en dag i veckan. Parlamentet noterar vidare att nya regler om distansarbete trädde i kraft i oktober 2023 och att övergångsåtgärderna omfattade tillstånd för tio dagars distansarbete från en plats utanför anställningsorten för både personal vid huvudkontoret och vid delegationerna, vilket från fall till fall kan utökas för personal med komplexa familjesituationer. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att hålla parlamentet informerat om de nya reglerna för distansarbete och hur de bedöms av både personal och ledning.

39.

Europaparlamentet beklagar att antalet anställda som var långtidssjukskrivna under mer än 50 dagar ökade från 91 anställda 2021 till 111 anställda 2022, vilket motsvarar en ökning med 22 %. Parlamentet noterar samtidigt att utrikestjänsten har flera initiativ på plats för att säkerställa stöd till och utbildning av personalen om strategier för att undvika utbrändhet, t.ex. att ge chefer i uppdrag att se till att arbetsfördelningen är rimlig och att vägledning och särskilda arbetstidsarrangemang införs i händelse av utbrändhet för att underlätta återgången till arbetet. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att ytterligare undersöka hur långvarig sjukdom, inklusive utbrändhet, kan förebyggas i så stor utsträckning som möjligt, och att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa personalens välbefinnande.

40.

Europaparlamentet välkomnar att utrikestjänsten under 2022 intensifierade sina insatser och inledde ett antal initiativ för att öka medvetenheten om trakasserier, bland annat en vecka för ökad medvetenhet om trakasserier i oktober 2022 och antagandet av nya principer för yrkesmässigt uppförande inom utrikestjänsten. Parlamentet noterar att två begäranden om bistånd i samband med trakasserier lämnades in under 2022, varav den ena avslutades 2022 och den andra avslutades 2023, båda utan sanktioner. Parlamentet noterar att ytterligare tre begäranden från 2021 och en begäran från 2020 avslutades under 2022 och 2023. Parlamentet noterar vidare att efterfrågan på utrikestjänstens medlingstjänster ökade under 2022 och uppgick till 218 medlingsärenden och 19 fall av konfidentiell rådgivning. Parlamentet begär att få information om hur antalet fall av trakasserier utvecklas och om sanktioner utdöms i något av dem.

41.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänsten inte känner till det exakta antalet anställda med funktionsnedsättning, men att svaren i en anonym undersökning från 2021 visade att 24 av 1 075 svarande hade en funktionsnedsättning och 23 uppgav en kortvarig eller tillfällig funktionsnedsättning. Parlamentet välkomnar att unionens delegationer har tagit fram faktablad om tillgänglighet med information om delegationslokalernas lämplighet och tillgänglighet för att säkerställa att personal med funktionsnedsättning har relevant information innan de ansöker om en utstationering.

42.

Europaparlamentet välkomnar att utrikestjänsten fortsatt anställer ett relativt stort antal praktikanter, med 63 Blue Book-praktikplatser, fyra kortvariga praktikplatser vid huvudkontoret och 365 praktikplatser vid 102 delegationer. Parlamentet noterar att en korttidspraktik vid huvudkontoret och 22 praktikplatser vid delegationerna inte finansierades och genomfördes av studenter som var tvungna att göra en praktikperiod som en del av sina studier i utbyte mot akademiska poäng. Parlamentet välkomnar att praktikanterna, i likhet med personalen, gagnades av hybridarbetsformer i linje med de riktlinjer som utfärdats av generaldirektören för resursförvaltning. Parlamentet upprepar sin uppmaning till alla institutioner att se till att alla praktikanter får en rimlig ersättning från institutionen.

43.

Europaparlamentet vill se inrättandet av en permanent struktur och tilldelningen av nödvändiga resurser för den europeiska diplomatakademin, vilket kan bidra till att till fullo utveckla en autonom EU-diplomati som styrs av en gemensam diplomatisk kultur ur ett EU-perspektiv. Parlamentet anser att denna akademi i framtiden bör omfatta ett system för urval, rekrytering och utbildning av européer som har avslutat en högre utbildning och inte är diplomater från medlemsstaterna. Parlamentet betonar behovet av att undersöka och besluta om olika sätt att få tillgång till utrikestjänsten för dem som tar examen från denna akademi.

Etisk ram och transparens

44.

Europaparlamentet uppskattar att utrikestjänsten fortsätter att erbjuda kurser i etik inom ramen för välkomstträffarna för nyanställda och som en del av seminarierna inför utstationeringen för EU-ambassadörer och förvaltningschefer. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att anordna obligatoriska utbildningstillfällen för att säkerställa att all personal påminns om viktiga principer såsom etik, transparens, intressekonflikter och bedrägeribekämpning.

45.

Europaparlamentet beklagar att ett begränsat antal bedrägerirelaterade fall som gällde felaktig användning av EU-medel av personal vid unionens delegationer utreddes av Olaf under 2022 och att vissa utredningar fortfarande pågår. Parlamentet understryker att Olaf måste slutföra sina utredningar innan slutsatser kan dras, men uppmanar samtidigt utrikestjänsten att vidta alla nödvändiga åtgärder för att snabbt följa upp eventuell kritik från Olaf.

46.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänsten under 2022 hanterade 16 begäranden från ombudsmannen, varav 11 gällde administrativa förfaranden och fem tillgång till handlingar. Parlamentet noterar att 13 av de 16 utredningarna slutfördes under 2022 och att inga administrativa missförhållanden konstaterades i 11 fall, medan det i de två övriga två fallen konstaterades partiellt administrativt missförhållande i det ena och administrativt missförhållande i det andra. Parlamentet välkomnar att utrikestjänsten strävar efter att uppnå en genomförandegrad på 100 % av de förslag eller rekommendationer som lagts fram av ombudsmannen.

47.

Europaparlamentet välkomnar att utrikestjänsten i oktober 2022 antog principerna för yrkesmässigt uppförande inom utrikestjänsten, vilka sammanfattar det yrkesmässiga uppförande som förväntas av personalen och fastställer att eventuella intressekonflikter som kan uppstå i samband med tjänsteutövningen ska redovisas genom att ett formulär skickas till utrikestjänstens etikgrupp. Parlamentet noterar att utrikestjänsten fortsätter att reflektera över möjliga uppdateringar av den etiska ramen. Parlamentet vill att parlamentet hålls fullständigt uppdaterat om utvecklingen i detta avseende.

48.

Europaparlamentet betonar att även om utrikestjänsten inte är en institution i den mening som avses i artikel 13 i EU-fördraget och inte har någon direkt roll i unionslagstiftningen, har den dock en viktig roll med anknytning till unionslagstiftningen när det gäller beslut om sanktioner och förhandlingar om internationella handelsavtal, som har en betydande regleringseffekt. Parlamentet noterar att det vore oerhört relevant för utrikestjänsten att ansluta sig till unionens öppenhetsregister på basis av ett servicenivåavtal. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att offentliggöra alla möten med alla typer av lobbyorganisationer, inbegripet möten med chefer för unionens delegationer, i syfte att förbättra transparensen.

49.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänsten under 2022 mottog fyra förklaringar om intressekonflikter och att de hanterades professionellt och individuellt. Parlamentet noterar att utrikestjänsten vägrade att bevilja tillstånd för en extern verksamhet och befriade en anställd från arbetsuppgifter med anknytning till frågor, finansiering eller förvaltning av projekt för den tidigare arbetsgivaren.

50.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänsten under 2022 mottog tre anmälningar om avsikt att börja arbeta i ett privat företag av totalt 15 anmälningar om verksamhet efter avslutad tjänst. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att en etablerad tjänsteman ålades en karensperiod på två år för en verksamhet som rådgivare vid en advokatbyrå.

51.

Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att kontrollera före detta höga tjänstemäns och delegationschefers befattningar, med tanke på deras känsliga politiska roll. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att systematiskt se över potentiellt problematiska övergångar till den privata sektorn eller till organisationer i tredjeländer, och att fortsätta att övervaka tidigare högre tjänstemäns yrkesverksamhet fram till slutet av den obligatoriska karensperioden, eftersom intressekonflikter som inte åtgärdas kan äventyra efterlevnaden av höga etiska normer inom unionsförvaltningen.

52.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att utrikestjänsten antog en ny strategi för bedrägeribekämpning 2023, som nu håller på att genomföras. Parlamentet vill bli uppdaterat om genomförandet och kommer att återkomma till frågan under ansvarsfrihetsförfarandet för 2023. Parlamentet noterar samtidigt att utrikestjänsten, tillsammans med kommissionen, redan erbjuder kurser om bedrägerier och att sådan utbildning är en obligatorisk del av utbildningen före utstationering.

53.

Europaparlamentet noterar att en reflektionsprocess om antagandet av fristående genomförandebestämmelser för extern verksamhet och externa uppdrag pågår inom utrikestjänsten. Parlamentet vill att parlamentet hålls underrättat om alla resultat och påminner om vikten av en sådan ram för att skydda unionens image och anseende, särskilt när det gäller delegationschefer.

54.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänsten inte tog emot några fall rörande visselblåsning och att den tillämpar kommissionens riktlinjer om visselblåsning. Parlamentet uppmuntrar dock utrikestjänsten att anta sin egen policy anpassad till utrikestjänstens särdrag i denna viktiga fråga och att inrätta en säker kanal för potentiella visselblåsare.

Digitalisering, cybersäkerhet och skydd av personuppgifter

55.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänsten driver sitt eget säkerhetscentrum, som ansvarar för incidenthanteringen, och att det är beläget vid huvudkontoret. Parlamentet varnar för att 129 cyberattacker mot utrikestjänsten bekräftades 2022 och konstaterar att utrikestjänsten är ett mycket sannolikt mål för aktörer med enorma resurser som vill skapa svårigheter för unionens institutioner, särskilt de aktörer som sponsras av tredjeländer. Parlamentet beklagar att en större säkerhetsincident som inträffade 2022 inte identifierades förrän 2023 på grund av dess komplexitet. Parlamentet gläder sig över att ingen konfidentiell information röjdes. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att fortsätta att ha ett starkt fokus på cybersäkerhet och hybridhot, och att samarbeta med andra unionsinstitutioner och medlemsstater för att identifiera sådana hot och skydda unionens infrastruktur i största möjliga utsträckning. Parlamentet understryker att cybermedvetenhet och ett systematiskt utbildningsprogram för all personal, inbegripet ledningen, är centrala inslag i en effektiv ram för cybersäkerhet.

56.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att EDPS inte inledde eller slutförde några undersökningar eller utredningar som specifikt riktade sig till utrikestjänsten under 2022. Parlamentet välkomnar utrikestjänstens beslut att inte använda Microsoft 365 på grund av säkerhetsproblem, utan att fortsätta att använda interna molnapplikationer i Europa.

57.

Europaparlamentet noterar ånyo med tillfredsställelse att utrikestjänsten har antagit en värdpolicy och upprätthåller ett centralt register över alla informationssystem och tekniska tjänster som rör operativa tillämpningar och tjänster. Parlamentet noterar vidare att när det gäller informationssystemen i dess lokaler finns både systemet och dess uppgifter på servrar som direkt ägs och kontrolleras av utrikestjänsten, och att dataskyddsombudet säkerställer att det införts sunda kontroller av uppgiftsskydd. Parlamentet uppskattar att informationssystem som finns i ett moln innehåller dataskyddsbestämmelser som bygger på gemensamma rekommendationer från EDPS och kommissionen.

58.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänstens policy med öppen källkod för digitala lösningar innebär att öppen källkod är en genomförbar lösning om alla verktyg och applikationer, efter en bedömning, anses vara likvärdiga. Parlamentet noterar att utrikestjänsten använder en rad produkter med öppen källkod för att behålla full äganderätt till och kontroll över sina uppgifter.

59.

Europaparlamentet betonar att EU, med hänsyn till de allt fler geopolitiska utmaningarna och kriserna runtom i världen, måste kunna förlita sig på nödvändig förstahandsinformation om globala frågor som uppstår utanför dess gränser. Parlamentet efterlyser i detta avseende en förstärkning av EU Intcen, utrikestjänstens krishanteringscentrum och Satcen genom att öka deras personalstyrka, ekonomiska resurser och kapacitet.

Byggnader och säkerhet

60.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänsten utnyttjar och förvaltar en mycket komplex fastighetsportfölj som omfattar utrikestjänstens huvudkontor i Bryssel och ett stort antal kontor och bostäder för ambassadörer runt om i världen. Parlamentet noterar att utrikestjänsten i Bryssel i början av 2022 tog över 8 334 m2 byggnadsutrymme från kommissionen, som tidigare användes av Epso.

61.

Europaparlamentet gläder sig över att utrikestjänsten 2022 ägde omkring 58 000 m2 kontorsutrymme och omkring 20 % av de 153 bostäderna för ambassadörer. Parlamentet noterar att utrikestjänsten uppskattar att de totala besparingarna genom ägandet av dessa byggnader uppgår till omkring 20 miljoner euro per år. Parlamentet välkomnar varmt att utrikestjänsten har utvecklat en policyram för en inköpsstrategi, som lades fram för budgetmyndigheten 2023.

62.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänsten sedan 2020 har utvecklat sin policy för kontorsförvaltning i riktning mot samarbetsinriktade och flexibla kontorskoncept både vid huvudkontoret och i delegationerna. Parlamentet begär att denna utveckling sker i nära samarbete med personalen för att säkerställa att legitima farhågor och synpunkter beaktas.

63.

Europaparlamentet välkomnar att utrikestjänsten fokuserar på att säkerställa att dess byggnad är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och nedsatt rörlighet. Parlamentet noterar att byggnaden i Bryssel redan uppfyller dessa krav och välkomnar att urvalsförfarandena, när det gäller unionens delegationer, föreskriver hinderfria konstruktioner som ett viktigt urvalskriterium för nya kontorsbyggnader.

64.

Europaparlamentet noterar att de största extra utgifterna för säkerheten i unionens delegationer uppstod till följd av att utrikestjänsten återvände till Kabul som det enda europeiska uppdraget i Kabul efter talibanernas övertagande, den försämrade säkerhetssituationen i länder och områden som Ukraina och Sahel och behovet av mer säkerhetsutrustning vid delegationerna. Parlamentet noterar att utgifterna täcktes av att andra utgifter försenades och sköts upp.

Miljö och hållbarhet

65.

Europaparlamentet välkomnar att utrikestjänsten i april 2022 undertecknade ett ramavtal för att bistå vid utarbetandet av en miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) för utrikestjänstens huvudkontor och delegationerna, samtidigt som den accepterade att ett enklare miljöledningssystem måste tillämpas i många delegationer på grund av lokala begränsningar. Parlamentet vill bli uppdaterat om resultaten av genomförandet av dessa system både vid huvudkontoret och i delegationerna.

66.

Europaparlamentet välkomnar att både utrikestjänstens huvudkontor och 20 delegationsbyggnader var utrustade med solcellspaneler i slutet av 2022 och att tre delegationer utrustades med sådana paneler under året. Parlamentet uppmuntrar utrikestjänsten att fortsätta att installera solcellspaneler i alla sina byggnader, eftersom det förbättrar en delegations miljöavtryck, minskar utsläppen, sparar energi och pengar, minskar beroendet av generatorer och bränsle och också visar att utrikestjänsten föregår med gott exempel till stöd för den ”gröna given”.

67.

Europaparlamentet välkomnar att utrikestjänsten 2022 utarbetade sin första pendelplan i syfte att öka andelen anställda som pendlar till jobbet med hållbara medel, att antalet cykelplatser i utrikestjänstens huvudbyggnad fördubblades och att utrikestjänsten fortsätter att ersätta hälften av kostnaderna för kollektivtrafiken i Bryssel för personal som inte ansöker om ett bilparkeringskort.

68.

Europaparlamentet beklagar att samlokaliseringsavtalen för närvarande inte innehåller hållbarhetsklausuler. Parlamentet noterar att det skulle sända en stark signal avseende utrikestjänstens åtagande att säkerställa miljömässig hållbarhet om sådana avtal i framtiden också skulle garantera ett uttryckligt åtagande om att leva upp till vissa miljönormer och miljömål. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att undersöka genomförbara alternativ och uppmuntra uppdateringar av energieffektiviteten även vid delegationer som fungerar som samlokaliseringar.

69.

Europaparlamentet påminner om att klimatförändringarnas direkta och indirekta effekter undergräver den globala freden och säkerheten, förvärrar befintliga sårbarheter och ojämlikheter samt medför risker för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och utrikestjänsten att utforma och driva en stark EU-klimatdiplomati med målet att främja internationellt samarbete för att uppnå målen i Parisavtalet, stärka den externa dimensionen av den gröna nya given och ge konkret stöd till ambitiösa mål för minskning av koldioxidutsläpp i tredjeländer

Interinstitutionellt samarbete

70.

Europaparlamentet välkomnar att utrikestjänsten under 2022 ingick två servicenivåavtal med parlamentet, det första om utstationeringen av parlamentets tjänstemän till inledningsvis tre delegationer (FN i New York, Afrikanska unionen i Etiopien och Asean i Jakarta), där den utstationerade personalen kommer att integreras i underavdelningen för parlamentariska frågor vid delegationernas politiska avdelningar, och det andra avser parlamentets personal vid förbindelsekontoren i London och Washington.

71.

Europaparlamentet noterar att processen för att ersätta det interinstitutionella avtalet från 2002 mellan parlamentet och rådet om parlamentets tillgång till sekretessbelagd information på området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) fortsätter i mycket långsam takt och uppenbarligen ägde endast ett tekniskt möte rum under 2022 och ett under 2023.

72.

Europaparlamentet gläder sig över att utrikestjänsten förklarar att den har ett utmärkt samarbete med Olaf, Eppo och revisionsrätten och att det förekommer regelbundna möten och informationsutbyten mellan dessa institutioner. Parlamentet välkomnar vidare att utrikestjänsten förhandlar om särskilda samarbetsavtal mellan utrikestjänsten och Eppo och begär att parlamentet hålls informerat om alla framsteg som görs i dessa förhandlingar.

73.

Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att lägga tonvikten vid upphandlingsreglerna när man förhandlar om särskilda samarbetsavtal med Eppo, eftersom vissa förfaranden kan omfatta mycket känslig och till och med säkerhetsrelaterad information.

74.

Europaparlamentet välkomnar att utrikestjänsten aktivt samarbetar med EDPS genom sitt dataskyddsombud, bland annat genom att delta i rundabordssamtal och möten för att fastställa de framtida målen för nätverket av dataskyddsombud och genom att bidra till arbetsgruppen för internationella överföringar.

75.

Europaparlamentet gläder sig över att utrikestjänsten har ett nära samarbete med ombudsmannen och att ombudsmannen nu systematiskt bjuds in till utrikestjänstens seminarier före utstationering för att presentera sitt arbete i syfte att öka medvetenheten om principerna för god förvaltningssed.

Kommunikation

76.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänsten hade en total budget på 15,352 miljoner euro för offentlig kommunikation och PR-verksamhet och att den offentliga kommunikationen intensifierades avsevärt till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

77.

Europaparlamentet välkomnar att utrikestjänsten har vidtagit åtgärder för att säkra en förbättring av den institutionella användningen av sociala medier, bland annat genom att se till att denna användning är förenlig med reglerna för it-säkerhet och dataskydd, uppdatera riktlinjerna och avbryta betalda annonser på sitt officiella konto. Parlamentet noterar vidare att riktlinjer utfärdades om privat användning av sociala medier.

78.

Europaparlamentet välkomnar att utrikestjänsten anslöt sig till EDPS pilotprojekt EU-Voice, en social medieplattform med öppen källkod, och uppmuntrar utrikestjänsten att också ansluta sig till plattformen EU-Video, med tanke på hur dess popularitet utvecklas. Parlamentet välkomnar också att utrikestjänsten samarbetar med andra unionsinstitutioner för att utbyta erfarenheter och bästa praxis.

79.

Europaparlamentet noterar att budgeten för bekämpning av utländsk informationsmanipulering och inblandning, inbegripet desinformationsverksamhet, uppgick till totalt 7,150 miljoner euro 2022. Parlamentet välkomnar starkt utrikestjänstens avsevärda investeringar för att stärka och bygga upp motståndskraft i syfte att motverka desinformation och utländsk inblandning i EU:s angelägenheter. Parlamentet betonar att utrikestjänsten är den huvudsakliga unionsinstitution som ansvarar för att motverka utländsk inblandning.

80.

Europaparlamentet noterar att arbetsgruppen East StratCom ökade sina insatser för att avslöja Kremls desinformationskampanjer efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina och att arbetsgruppen hade ett nära samarbete med oberoende medier och partner i det civila samhället i länderna i det östliga partnerskapet för att motverka utländsk informationsmanipulering och inblandning, och att utvalt innehåll på webbplatsen EUvsDisinfo översattes till flera språk, däribland vissa officiella EU-språk samt ukrainska, georgiska, armeniska, azerbajdzjanska, ryska och kinesiska.

81.

Europaparlamentet uppmanar unionens delegationer i vårt grannskap och i länderna på västra Balkan att öka sitt engagemang i syfte att stödja en mer aktiv och effektiv kommunikationspolitik om det europeiska perspektivet och vara beredda att ge bästa möjliga stöd till de länder som deltar i prodemokratiska och proeuropeiska reformer. Parlamentet uppmanar unionens delegationer att tillämpa en mer trovärdig och meritbaserad strategi baserad på Köpenhamnskriterierna, särskilt rättsstatsprincipen, demokratin och skyddet av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet med tanke på de begränsade framsteg som gjorts av vissa länder på västra Balkan.

82.

Europaparlamentet uppmanar unionens delegationer att öka stödet till verkliga demokratiska aktörer och det civila samhället på västra Balkan samt att kraftfullt och offentligt fördöma illiberala och odemokratiska aktörers åtgärder som strider mot unionens intresse och säkerställa att genomförandet av IPA III-finansieringen är i linje med unionens mål.

83.

Europaparlamentet fortsätter att uppmuntra unionens delegationer att främja och samarbeta med lokala aktörer, det civila samhällets organisationer och arbetsmarknadens parter i tredjeländer för att stimulera den sociala dialogen och dialogen om rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter och kampen mot korruption, samt att avslöja desinformationskampanjer som hotar demokratiska värden från utländska statliga aktörers sida. Parlamentet uppmanar unionens delegationer att tillhandahålla logistiskt och tekniskt stöd till människorättsförsvarare och försvarare av urbefolkningar, särskilt kvinnor. Parlamentet uppmanar unionens delegationer att fortsätta sina samordnade insatser för att öka synligheten för unionsfinansierade projekt. Parlamentet uppmanar unionens delegationer att respektera höga standarder för ansvarsskyldighet och transparens när de samarbetar med regionala partner. Parlamentet uppmanar unionens delegationer att säkerställa att EU-medel som tilldelas tredjeländer används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och i linje med EU:s värden, politik och finansiella regler som bland annat fastställs i budgetförordningen, där transparens fastställs som en av dess vägledande budgetprinciper. Parlamentet begär att särskild uppmärksamhet ägnas åt att undvika onödiga byråkratiska hinder och stödja stödmottagarna för att förhindra fel som påverkar felprocenten. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att stärka unionens delegationer i länderna inom det östliga partnerskapet. Parlamentet understryker behovet av att bistå de länder i det östliga partnerskapet som drabbats av Rysslands militära aggression mot Ukraina och att informera om unionens politik mer effektivt till deras medborgare.

84.

Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och unionens delegationer att noga övervaka situationen för demokratin i de olika länderna och att tillhandahålla logistiskt och tekniskt stöd till människorättsförsvarare och försvarare av urbefolkningar, särskilt kvinnor.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina och situationen i Gaza

85.

Europaparlamentet noterar att Rysslands anfallskrig mot Ukraina har haft en mycket stark inverkan på utrikestjänstens budget genom stigande inflation, inte minst i många delar av världen där utrikestjänsten utför de flesta av sina insatser, och att inflationen också har påverkat de ökade utgifterna för säkerhets- och it-utrustning.

86.

Europaparlamentet noterar att delegationen i Ukraina har 108 anställda, varav omkring 60 % var lokal personal och 40 % utlandsstationerad personal före invasionen, och att icke viktig personal ombads att lämna delegationen en vecka innan invasionen inleddes. Parlamentet noterar vidare att unionens delegation i Ryssland i januari hade 25 utlandsstationerade anställda, 36 lokalanställda och två anställda från EIB, och att Ryssland i april 2022 utvisade 18 delegationsmedlemmar efter det att 19 medlemmar av Rysslands ständiga delegation till EU i Bryssel hade förklarats vara persona non grata.

87.

Europaparlamentet betonar att unionen måste fortsätta utvecklingen av en robust och resilient utrikestjänst med tydligt politiskt ledarskap för att kunna hantera de aktuella utmaningarna och säkerställa samstämmighet i unionens utrikespolitik. Parlamentet noterar i detta avseende den nyckelroll som utrikestjänsten, och särskilt dess delegationer, spelar mot bakgrund av de geopolitiska konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina och det därav följande behovet av att stödja partnerländer runt om i världen och stärka globala allianser. Parlamentet betonar vikten av ett fortsatt starkt politiskt engagemang och inflytande på bilateral nivå och i offentlig och kulturell diplomati för att främja unionens värden, principer och intressen, samt i strategisk kommunikation för att bekämpa desinformation. Parlamentet efterlyser en mer effektiv användning av tillgängliga resurser för att undvika att unionens effektivitet äventyras på den internationella arenan. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att fortsätta ansträngningarna för att modernisera sina strategier och investera i ny kompetens och kapacitet och samtidigt öka kostnadseffektiviteten.

88.

Europaparlamentet är i ljuset av Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina extremt oroat över den ungerska premiärministern Viktor Orbáns fortsatta kontakter med Rysslands president, trots unionens sanktioner och en arresteringsorder mot den sistnämnde från Internationella brottmålsdomstolen för krigsförbrytelser. Parlamentet betonar att medlemsstaterna enligt artikel 24.3 i EU-fördraget är skyldiga att aktivt och förbehållslöst stödja unionens utrikes- och säkerhetspolitik i en anda av lojalitet och ömsesidig solidaritet och ska avstå från åtgärder som strider mot unionens intresse. Parlamentet påminner vice ordföranden/den höga representanten om hans skyldighet att se till att medlemsstaterna följer principerna i denna artikel, och uppmanar honom mot denna bakgrund att rapportera till parlamentet om sin bedömning av den ungerska premiärministerns politik gentemot Ryssland och efterlevnad av denna artikel i fördraget, samt eventuella åtgärder som han har vidtagit.

89.

Europaparlamentet fördömer skarpt användningen av sexuellt och könsrelaterat våld som ett krigsvapen i Ukraina och klassificerar det som en krigsförbrytelse. Parlamentet betonar de allt fler rapporterna om människohandel, sexuellt våld, utnyttjande, våldtäkt och övergrepp som drabbar kvinnor och barn som flyr från Ukraina till Europa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med kvinnors och flickors särskilda behov i mottagningscentrum och säkerställa omedelbar tillgång till tjänster inom området könsrelaterat våld. Parlamentet uppmanar med kraft unionen och värd- och transitländerna att garantera tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Parlamentet uppmanar unionen och dess medlemsstater att stödja organisationer som tillhandahåller tjänster och skydd för personer som överlevt könsrelaterat våld bland flyktingkvinnor och flyktingflickor.

90.

Europaparlamentet beklagar djupt allt konfliktrelaterat sexuellt våld. Parlamentet betonar att denna riktade form av brutalt sexuellt våld och tortyr mot kvinnor systematiskt används i krig för att terrorisera och förödmjuka befolkningen. Parlamentet beklagar i detta sammanhang djupt det förödande lidande som Hamasattackerna utsatte kvinnor för den 7 oktober 2023, när Hamas gjorde sig skyldig till våldtäkter och andra former av brutal sexuell tortyr mot kvinnor, tonåriga flickor och flickor av israelisk och annan nationalitet, enligt en uppdragsrapport från FN och en rapport från sammanslutningen av kriscenter för våldtäktsoffer i Israel. Parlamentet beklagar utrikestjänstens och kommissionens bristande ledarskap och deras sena reaktioner på dessa grymma angrepp. Parlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten att anta en bättre global strategi för att förhindra dessa typer av angrepp, att ge stöd till kvinnor som lever i riskområden och konfliktområden och att fortsätta att offentligt fördöma alla former av sexuellt våld och tortyr.

91.

Europaparlamentet välkomnar att vice ordföranden/den höga representanten sammankallade ett extra möte i rådet (utrikes frågor) den 10 oktober 2023 strax efter Hamas fruktansvärda terrorattack mot Israel. Parlamentet noterar vidare att Europeiska rådet vid sitt extra möte den 17 oktober 2023 fastställde en gemensam ståndpunkt om situationen i Israel och Palestina, inbegripet en handlingsplan med flera arbetsområden. Parlamentet är extremt oroat över spekulationerna om att unionens skattebetalares pengar skulle utnyttjas av Hamas i stället för att gynna den palestinska civilbefolkningen, och noterar därför med tillfredsställelse att den översyn av unionens bistånd till Palestina som slutfördes i november 2023 (1) har visat att det hittills inte har framkommit några bevis för att pengar har omdirigerats för oavsiktliga ändamål. Parlamentet är oroat över Israels allvarliga påståenden om att 12 UNWRA-anställda kan ha varit inblandade i terrordåd och noterar att organisationen omedelbart avslutade deras kontrakt, inledde en FN-utredning och utsåg en oberoende granskningsgrupp. Parlamentet noterar utrikestjänstens ständiga övervakning för att förhindra att unionsmedel missbrukas av terroristorganisationer som Hamas. Parlamentet noterar att översynen också har visat att kommissionen tillämpar lämpliga förhands- och efterhandskontroller och att de befintliga skyddsåtgärderna är effektiva. Parlamentet påminner om byråns oersättliga roll i de humanitära insatserna i Gaza och för att säkerställa ett oavbrutet tillhandahållande av vitala tjänster till utsatta palestinska flyktingar i hela Mellanöstern. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att hålla parlamentet informerat om förändringar i samarbetet mellan utrikestjänsten och den palestinska myndigheten.

92.

Europaparlamentet erkänner att Rysslands anfallskrig mot Ukraina och situationen i Gaza medför en ekonomisk börda för medlemsstaterna, EU-medborgarna och unionsinstitutionernas funktion. Parlamentet betonar vikten av att se över de anslagna ekonomiska resurserna för Ukraina och Gaza för att säkerställa transparens och ansvarsskyldighet vid användningen av dessa medel.

(1) Meddelande till kommissionen om översynen av det pågående ekonomiska stödet till Palestina, C(2023)8300 final.