Stegets namn: Anta den strategiska planen för digitalisering av den statliga tullförvaltningen

Relaterad reform/investering: Reform 1 Förbättrad förvaltning av inkomster

Finansierat med: Lån

Sammanhang

Kravet för steg 2.2 som beskrivs i stegbeskrivningen i bilagan till genomförandebeslutet är följande:

Steg 2.2 är det första steget i reform 1 i kapitel 2 (förvaltning av de offentliga finanserna). Senast fjärde kvartalet 2024 planeras ytterligare ett steg (2.1) av reform 1 för att anta den strategiska planen för digitalisering av den statliga skatteförvaltningen.

Tillhandahållna bevis

Analys

Den motivering och de materiella bevis som de ukrainska myndigheterna lämnat omfattar alla element i steg 2.2.

Strategin antogs av finansministeriet den 9 februari 2024 genom beslut nr 63. Strategin omfattar den långsiktiga planen för digital utveckling, digital omvandling och digitalisering av Ukrainas statliga tullförvaltning på grundval av EU:s arbetsprogram för tullkodexen och den fleråriga strategiska planen för tullens elektroniska system, som är Europeiska unionens viktigaste initiativ för digitalisering av EU:s tullsystem. I avsnitt 1 i strategin beskrivs det övergripande målet om digitalisering och anpassning till EU:s normer. I avsnitt 2 beskrivs de specifika målriktmärken som ska uppfyllas för att nå detta mål, och i avsnitt 3 beskrivs de principer som ska styra genomförandet av de relevanta åtgärderna. I avsnitt 4 beskrivs de successiva steg som ska tas för att nå målen, och vidare definieras grupperna av projekt beroende på i vilken utsträckning EU-institutionerna och medlemsstaterna deltog. I avsnitt 5 beskrivs strategin för omstrukturering av den relevanta it-infrastrukturen, inklusive dess anpassning till EU:s strategier. Slutligen beskrivs i avsnitt 6 de processer som den statliga tullförvaltningen och finansministeriet ska använda för att hantera förändrings- och reformprocessen.

Kommissionens bedömning: Uppnått på ett tillfredsställande sätt

Stegets namn: Godkänna budgeten för 2025–2027

Relaterad reform/investering: Reform 2 Förbättrad förvaltning av de offentliga finanserna

Finansierat med: Lån

Sammanhang

Kravet för steg 2.3 som beskrivs i stegbeskrivningen i bilagan till genomförandebeslutet är:

Budgeten för 2025–2027 godkänns och överlämnas till parlamentet. Budgeten fokuserar på följande huvudområden: i) centrala makroekonomiska prognoser för landets ekonomiska och sociala utveckling, ii) centrala budgetindikatorer (intäkter, utgifter, budgetunderskott och statsskuld), iii) politiska prioriteringar per område och utgiftstak för alla centrala utgiftsenheter, iv) förhållandet mellan statsbudgeten och de lokala budgetarna, inbegripet nödvändig vägledning för utarbetandet av medelsiktiga prognoser för lokala budgetar, v) bedömning av finanspolitiska risker.

Steg 2.3 är det första steget i reform 2 i kapitel 2 (förvaltning av de offentliga finanserna). Senast fjärde kvartalet 2026 planeras två ytterligare steg i reform 2: steg 2.4 syftar till att införa en utgiftsöversyn av statsbudgeten, och steg 2.5 gäller en ändring av budgetkodexen för att fastställa förfarandet för hantering av de lokala budgetarnas finanspolitiska risker.

Tillhandahållna bevis

Analys

Den motivering och de materiella bevis som de ukrainska myndigheterna lämnat omfattar alla element i steg 2.3.

Budgeten för perioden 2025–2027 godkändes den 28 juni 2024 och lämnades till parlamentet samma dag. I budgeten uppskattas de viktigaste makroekonomiska prognoserna för landets ekonomiska och sociala utveckling och indikatorer som ekonomisk tillväxt, inflationsindex, arbetslöshet och växelkurser under perioden 2025–2027.

Där uppskattas också viktiga budgetindikatorer för intäkter (t.ex. skatteintäkter eller utdelningar från statsägda företag), utgifter (uppdelade och kategoriserade efter politikområden), budgetunderskott och statsskuld. Den innehåller också detaljerade uppgifter om politiska prioriteringar per område och utgiftstak för alla centrala utgiftsenheter. De viktigaste prioriteringarna inom den offentliga politiken rör områden som socialt skydd, utbildning, hälso- och sjukvård, företagsklimat/stöd till små och medelstora företag, jordbruk och energi.

I dokumentet beskrivs också förbindelserna mellan staten och den lokala budgeten. Den statliga budgetpolitiken för lokala budgetar förväntas bland annat vidareutveckla budgetplaneringen på medellång sikt och stärka den ekonomiska kapaciteten på lokal nivå. Genom att beräkna de lokala budgetarnas intäkter under perioden 2025–2027 ger statsbudgeten vägledning till lokala budgetar för att utarbeta prognoser på medellång sikt.

Slutligen innehåller budgeten 2025–2027 en bedömning av finanspolitiska risker och deras inverkan på indikatorerna för statsbudgeten under den treåriga rapporteringsperioden. De finanspolitiska riskerna omfattar krigsrelaterade osäkerheter, effekterna av förstörelsen av energiinfrastruktur, handelshinder och transportfrakthinder samt stabiliteten i det internationella ekonomiska stödet.

Kommissionens bedömning: Uppnått på ett tillfredsställande sätt

Stegets namn: Anta handlingsplanen för genomförandet av färdplanen för att reformera förvaltningen av offentliga investeringar

Relaterad reform/investering: Reform 4: Förbättrad förvaltning av offentliga investeringar

Finansierat med: Lån

Sammanhang

Kravet för steg 2.7 som beskrivs i stegbeskrivningen i bilagan till genomförandebeslutet är:

Handlingsplanen för genomförandet av färdplanen för att reformera förvaltningen av offentliga investeringar antas. Handlingsplanen fokuserar på följande huvudområden och inbegriper planering och tidsramar:

Steg 2.7 är det första steget av genomförandet av reform 4 i kapitel 2 (förvaltning av de offentliga finanserna). Reform 4 har ytterligare ett steg 2.8 som ska uppfyllas under tredje kvartalet 2025 och som syftar till att utveckla och genomföra det digitala förvaltningsverktyget för återuppbyggnaden av Ukraina.

Tillhandahållna bevis

Analys

Den motivering och de materiella bevis som de ukrainska myndigheterna lämnat omfattar alla element i steg 2.7.

Handlingsplanen för genomförandet av färdplanen för att reformera förvaltningen av offentliga investeringar antogs av regeringen den 18 juni. I meddelandet beskrivs de åtgärder som ska vidtas och de enheter som ansvarar för genomförandet av färdplanen för att reformera förvaltningen av offentliga investeringar.

I handlingsplanen införs strategisk planering för offentliga investeringar i nära anslutning till budgetplaneringen. I detta avseende fastställer mål 1 ordningsföljden och tidsramen för reformerna av budgetplaneringsprocessen, bland annat genom lagändringar av budgetkodexen, som kommer att antas för att säkerställa anpassning till den strategiska planeringen för offentliga investeringar. Här ingår ändringar som rör uppdatering av definitionen av offentliga investeringsprojekt och därmed sammanhängande utgifter, fastställande av storleken på de skattemedel som är tillgängliga för offentliga investeringar, införande av planering på medellång sikt av investeringsutgifter, och säkerställande av att endast projekt som valts ut genom det etablerade strategiska planeringssystemet finansieras genom budgeten. I mål 2 fastställs ordningsföljden och tidsramen för införandet av strategisk planering av offentliga investeringar. Detta inbegriper inrättandet av ett strategiskt investeringsråd, utveckling av ett nationellt system för strategisk planering som omfattar viktiga planeringsprocesser och dokument, utveckling av nationella, sektoriella och regionala strategier och tillhörande metoder och processer, och utarbetande av en plan på medellång sikt för prioriterade offentliga investeringar. I mål 2 anges vidare att efterlevnad av den makroekonomiska ramen kommer att vara en nyckelfaktor i det nationella systemet för strategisk planering. I mål 4 fastställs ordningsföljden och tidsramen för att förbättra budgetplaneringen på medellång sikt för offentliga investeringar. Detta inbegriper förvaltning och kontroll av fleråriga budgetåtaganden under investeringarnas livscykel, valet av offentliga investeringar för finansiering, samt bedömning och hantering av finanspolitiska risker och ansvarsförbindelser.

Handlingsplanen definierar roller för alla aktörer i alla delar av investeringsprojektcykeln. I detta avseende fastställs i mål 1 att ändringarna av lagstiftningen om budgetkodexen och förvaltning av offentliga investeringar ska fastställa funktionerna för deltagarna i förvaltningen av offentliga investeringar. I mål 3 fastställs vidare ordningsföljden och tidsramen för skapandet av nya förfaranden och metoder för varje steg i investeringsprojektcykeln, som omfattar förberedelser, granskning, prioritering, bedömning, urval, riskidentifiering, genomförande, övervakning och resultatutvärdering. Varje resultat krävs för att tydligt identifiera fördelningen av funktioner mellan deltagarna i processen.

Handlingsplanen fastställer en enhetlig metod för urval, utvärdering och övervakning av investeringsprojekt, oavsett finansieringskälla (budgetintäkter, internationella givare, statliga (lokala) garantier, koncessioner eller offentlig-privata partnerskap), för att möjliggöra utarbetande av enskilda planerade projekt. I detta avseende fastställer mål 3 ordningsföljden och tidsramen för skapandet av en enhetlig metod för varje steg i investeringsprojektcykeln, med målet att skapa en enda uppsättning offentliga investeringsprojekt. Målet preciserar också att detta ska fastställas oberoende av finansieringskällan och anger metoden för att fastställa källorna/mekanismerna för finansiering av offentliga investeringsprojekt som har valts ut.

Handlingsplanen fastställer också prioriteringskriterierna som omfattar definierade behov, projektens mognad och anpassning till sektorspecifika och/eller regionala strategier inom ramen för förvaltningen av offentliga investeringar. I detta avseende anges i mål 3 att prioriteringen ska göras enligt kriterier avseende strategisk relevans, finansiell genomförbarhet, social och ekonomisk effektivitet, teknisk genomförbarhet, institutionell kapacitet och klimatresiliens. Det anges också att bedömningen av projekten ska ta hänsyn till hur brådskande det är att tillgodose offentliga behov och att prioriteringen ska göras i enlighet med projektets mognad och efterlevnaden av sektoriella och/eller regionala strategiska prioriteringar.

I handlingsplanen införs slutligen en oberoende bedömning av stora offentliga investeringsprojekt. För detta fastställer mål 3 ordningsföljden och tidsramen för införandet av en oberoende bedömning av stora offentliga investeringsprojekt i investeringsbedömningsprocessen.

Kommissionens bedömning: Uppnått på ett tillfredsställande sätt

Stegets namn: Utse en ny chef för den nationella myndigheten för korruptionsbekämpning

Relaterad reform/investering: Utveckla den institutionella kapaciteten i ramen för korruptionsbekämpning

Finansierat med: Icke återbetalningspliktigt stöd

Sammanhang

Kravet för steg 4.2 som beskrivs i stegbeskrivningen i bilagan till genomförandebeslutet är:

Steg 4.2 är det första steget av genomförandet av reform 1 i kapitel 4 (bekämpning av korruption och penningtvätt). Det följs av steg 4.1 som ska uppfyllas under tredje kvartalet 2024 och som syftar till att öka personalstyrkan vid den specialiserade åklagarmyndigheten för korruptionsbekämpning och 4.3 som ska läggas fram under första kvartalet 2025 och som syftar till att öka personalstyrkan vid domstolen för korruptionsbekämpning.

Tillhandahållna bevis

Analys

Den motivering och de materiella bevis som de ukrainska myndigheterna lämnat omfattar alla element i steg 4.2.

Det ukrainska ministerrådet antog dekret nr 162-r från det ukrainska ministerrådet, genom vilket Victor Volodimirovich Pavlushchyk utnämndes till chef för den nationella myndigheten för korruptionsbekämpning den 27 februari 2024.

Protokollet från konkurrenskommitténs sammanträden den 25 februari 2024 för valet av chef för nationella myndigheten för korruptionsbekämpning (protokollet) visar att valet av chefen för den nationella myndigheten för korruptionsbekämpning gjordes i enlighet med artikel 6 ”Förfarande för konkurrensutsättning och utnämning av ordföranden för den nationella myndigheten” i Ukrainas lag om förebyggande av korruption nr 1700-VII (lagen). Protokollet visar att i enlighet med artikel 6.2 i lagen omfattade konkurrenskommissionen tre ledamöter som utsetts av det ukrainska ministerrådet och tre ledamöter som utsetts av det ukrainska ministerrådet på grundval av förslag från givare som har tillhandahållit internationellt tekniskt stöd till Ukraina för att förebygga och bekämpa korruption. Pavlushchyk fick sex röster och valdes ut som den lämpligaste kandidaten till chef för den nationella myndigheten för korruptionsbekämpning.

Kommissionens bedömning: Uppnått på ett tillfredsställande sätt

Stegets namn: Lagstiftningen om bolagsstyrning i statliga företag träder i kraft

Relaterad reform/investering: Reform 2: Förbättrad styrning och förvaltning av statsägda företag

Finansierat med: Icke återbetalningspliktigt stöd

Sammanhang

Kravet för steg 2.7 som beskrivs i stegbeskrivningen i bilagan till genomförandebeslutet är:

Den nya lagen om bolagsstyrning i statsägda företag med beaktande av OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning träder i kraft. Lagen fokuserar på följande huvudområden:

Steg 6.2 är det första steget av fyra inom ramen för denna reform i kapitel 6 (Förvaltning av offentliga tillgångar). Det följs av steg 6.3 som ska uppfyllas under andra kvartalet 2026 som syftar till att utse tillsynsråd med en majoritet av oberoende medlemmar i minst 15 viktiga statsägda företag som bolagiserar minst 15 viktigaste statsägda företag som aktiebolag (steg) och steg 6.4 i tredje kvartalet 2026 som syftar till att genomföra principerna för bolagsstyrning i de konsoliderade statsägda företagens förvaltningsenheter.

Tillhandahållna bevis

Analys

Den motivering och de materiella bevis som de ukrainska myndigheterna lämnat omfattar alla element i stegbeskrivningen.

Lag nr 3587-IX om ändring av vissa av Ukrainas rättsakter om förbättring av bolagsstyrningen (lagen) trädde i kraft den 8 mars 2024.

Lagen beaktar relevanta OECD-riktlinjer om företagsstyrning, såsom anges i G20/OECD:s principer för företagsstyrning 2023. I synnerhet är den i linje med principerna V.D.1 och V.D.4 som anger styrelsernas huvudfunktioner att i) se över och vägleda strategier, stora handlingsplaner, årliga budgetar och affärsplaner, fastställa resultatmål, övervaka genomförandet och företagets resultat samt övervaka större kapitalutgifter, förvärv och avyttringar (V.D.1), och ii) välja ut, kontrollera och övervaka nyckelchefers prestationer, och vid behov ersätta dem och övervaka efterträdarplaneringen (V.D.4.). Den är också anpassad till princip V.E.4 enligt vilken styrelserna regelbundet bör genomföra utvärderingar för att bedöma sina prestationer och undersöka om de har rätt blandning av bakgrund och kompetens, även när det gäller kön och andra former av mångfald.

I lagen definieras de statsägda företagens tillsynsråds befogenheter att utse och avsätta verkställande direktörer. I artikel 11–4.7 i den tidigare versionen av lag nr 185-V om förvaltning av statliga egendomsföremål fastställdes utnämningen av befattningen och uppsägningen av den verkställande direktörens befogenheter som exklusiv befogenhet för statliga enhetsföretags tillsynsråd. Lag nr 3587-IX (lagen) ändrade artikel 11–4 för att säkerställa att den tillämpas både på statliga enhetsföretag och på andra näringslivsorganisationer med 50 % eller fler aktier som tillhör staten. I lagen klargjordes dessutom tillsynsrådens roll när det gäller att utse verkställande direktörer i statsägda företag där ministerrådet fungerar som ägandeorgan. Innan lagen ändrades föreskrevs i lagen om förvaltning av statlig egendom att ministerrådet hade rätt att utse verkställande direktör till sådana statsägda företag, medan Ukrainas lag nr 2465-IX om aktiebolag föreskriver den allmänna regeln att utnämning och uppsägning av den verkställande direktören är förbehållen tillsynsrådet. Denna överlappning orsakade förvirring och diskussioner om vilken lag som gäller i sådana statsägda företag. Genom den nya lagen togs den förvirrande bestämmelsen bort från lagen om förvaltning av statliga egendomar och den allmänna regeln gäller nu för alla statsägda företag som är organiserade som aktiebolag.

I lagen fastställs befogenheterna för de statsägda företagens tillsynsråd att godkänna de statsägda företagens strategidokument, investeringsplaner och finansieringsplaner. Genom lagen infördes ändringar av andra relevanta lagar för att säkerställa att de statsägda företagens tillsynsråd godkänner de statsägda företagens strategiska dokument, investeringsdokument och finansieringsplaner. Enligt ändringarna av artikel 11–4 i lagen om förvaltning av statsägda objekt ska tillsynsrådet (om det bildas) exklusiva befogenhet bland annat omfatta godkännande av den strategiska planen för utveckling av det statliga enhetsföretaget, godkännande av den årliga finansieringsplanen och rapporten om dess genomförande, den årliga investeringsplanen och investeringsplanen på medellång sikt (tre till fem år). Enligt ändringarna av artikel 7–1, 1–1 i Ukrainas lag om aktiebolag är dessutom en av de exklusiva befogenheterna för ett aktiebolags tillsynsråd att godkänna den strategiska utvecklingsplanen och resultatindikatorerna för aktiebolaget, den årliga finansieringsplanen och rapporten om dess genomförande samt årliga och medelfristiga investeringsplaner. Liknande ändringar infördes i andra relevanta lagar, såsom Ukrainas handelslag nr 436-IV, där det anges att upprättandet av finansieringsplaner, investeringsplaner och strategiska utvecklingsplaner är obligatoriskt för statsägda företag, och att dessa dokument godkänns av tillsynsrådet (om det bildas).

Slutligen inrättas genom lagen ett förfarande för årlig utvärdering för de statsägda företagens tillsynsråd. Enligt ändringarna av artikel 11–7 i lagen om förvaltning av statliga egendomsföremål ska verksamheten i tillsynsrådet för ett statligt enhetsföretag eller en företagssammanslutning där bildandet av tillsynsrådet är obligatoriskt utvärderas minst en gång vart tredje år. Resultaten av bedömningen kommer att offentliggöras på det statsägda företagets webbplats inom två arbetsdagar från dagen för godkännandet.

Kommissionens bedömning: Uppnått på ett tillfredsställande sätt

Stegets namn: Lagen om översyn av den rättsliga grunden för Ukrainas byrå för ekonomisk säkerhet träder i kraft

Relaterad reform/investering: Reformera Ukrainas byrå för ekonomisk säkerhet

Finansierat med: Icke återbetalningspliktigt stöd

Sammanhang

I bilagan till genomförandebeslutet beskrivs kraven i steg 8.3 enligt följande:

Lagen om översyn av den rättsliga grunden för verksamheten inom Ukrainas byrå för ekonomisk säkerhet träder i kraft. Den nya lagstiftningen fokuserar på följande huvudområden:

Steg 8.3 är det enda steget i reform 2 av kapitel 8 (Företagsklimat) som rör reformen av Ukrainas byrå för ekonomisk säkerhet. Steget kompletterar reform 1 i kapitel 3 (Rättsväsendet) om ökad ansvarsskyldighet, integritet och professionalism inom rättsväsendet.

Tillhandahållna bevis

Analys

Den motivering och de materiella bevis som de ukrainska myndigheterna lämnat omfattar alla element i steg 8.3.

Lag nr 3840-IX om ändringar av vissa av Ukrainas lagstiftningsakter för att förbättra arbetet vid Ukrainas byrå för ekonomisk säkerhet godkändes av Verkhovna Rada den 20 juni, undertecknades av presidenten den 28 juni och trädde i kraft i och med offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning den 29 juni 2024.

Lagen beskriver en öppen, transparent och konkurrensutsatt process för urval av ledning och personal, inklusive för val av en ny chef (direktör) på grundval av fastställda meritbaserade förfaranden. I lagen beskrivs karaktärs- och kompetenskraven för kandidater till tjänsten som direktör, inklusive den kunskap, erfarenhet, analytiska förmåga, ledarskapsförmåga samt muntliga och skriftliga kommunikationsförmåga som krävs. Detta uppnås genom ändringar av artiklarna 15 och 19.

I artikel 15 i lagen definieras också urvalsförfarandet, inklusive deltagandet av en förstärkt urvalskommitté bestående av sex personer. Av de sex kommer tre personer att utses av det ukrainska ministerrådet, medan de övriga tre personerna kommer att utses av ministerrådet på grundval av förslag från internationella organisationer som tillhandahåller tekniskt stöd till Ukraina för att förebygga och bekämpa korruption och reformera brottsbekämpande organ i enlighet med internationella fördrag. I artikel 15 beskrivs även kraven för ledamöterna i urvalskommittén, deras befogenheter och ansvarsområden samt förfarandena för beslutsfattande. Enligt lagen ska urvalskommittén välja ut högst två kandidater.

I lagen beskrivs införandet av ett avtalssystem genom vilket utnämningar till en tjänst vid byrån kan grundas på ett tjänsteavtal som ingås på de grunder och på det sätt som fastställs av ministerrådet.

Lagen ger Ukrainas byrå för ekonomisk säkerhet ett tydligare tillämpningsområde och mandat genom en ändring av artikel 8 i den separata lagen om operativ och utredande verksamhet, och genom att man i samma lag inför bestämmelsen att rätten att utöva denna verksamhet uteslutande tillhör Ukrainas byrå för ekonomisk säkerhet och Ukrainas nationella byrå för korruptionsbekämpning.

I lagen fastställs förfarandena för obligatorisk omcertifiering av anställda, i syfte att säkerställa lämplig nivå av integritet och yrkeskompetens för anställda vid byrån för ekonomisk säkerhet. Certifieringen börjar när den nya direktörens uppdrag har offentliggjorts på byråns officiella webbplats. Inom 14 dagar efter dagen för offentliggörandet ska arbetstagare som omfattas av engångscertifiering lämna in en skriftlig förklaring om antingen samtycke eller vägran att genomgå certifiering. Enligt lagen får certifieringsperioden inte överstiga 18 månader från den dag då direktören utnämndes, utom i särskilda fall. Certifieringen kommer att utföras av en certifieringskommitté med tolv medlemmar, varav sex personer kommer att utses av direktören och sex av internationella organisationer. Om det inte redan regleras av lagen kommer direktören att i samråd med certifieringskommittén fastställa förfarandena för att organisera och genomföra certifieringen, samt kriterierna och metoden för att bedöma de anställdas integritet och yrkeskompetens under certifieringsförfarandet. Lagen delar in certifieringsprocessen i två steg enligt följande: i) certifiering av cheferna för departementen i centralapparaten och deras ställföreträdare samt av cheferna för territoriella departement och deras ställföreträdare, och ii) certifiering av andra anställda.

Kommissionens bedömning: Uppnått på ett tillfredsställande sätt

Stegets namn: Anta den integrerade nationella energi- och klimatplanen

Relaterad reform/investering: Reform 1: Integrerad nationell energi- och klimatplan

Finansierat med: Lån

Sammanhang

Kravet för steg 10.1 som beskrivs i stegbeskrivningen i bilagan till genomförandebeslutet är:

Steg 10.1 är det enda steget av genomförandet av reform 1 i kapitel 10 (energisektorn).

Tillhandahållna bevis

Analys

Den motivering och de materiella bevis som de ukrainska myndigheterna har lämnat omfattar alla element i steg 10.1.

Det ukrainska ministerrådet antog den 25 juni 2024 förordning nr 587-p om godkännande av den integrerade nationella energi- och klimatplanen (nedan kallad energi- och klimatplanen eller planen) för Ukraina. I den antagna energi- och klimatplanen sammanfattas dokumentets tillämpningsområde, med betoning på dess strategiska relevans som ett instrument för att samordna och planera energi- och klimatpolitiken samt för att säkerställa Ukrainas utveckling och ekonomiska återhämtning. Med tanke på den omfattande uppsättning mål och strategier som fastställs i dokumentet förväntas energi- och klimatplanen också bidra till det nationella målet om klimatneutralitet senast 2050. Med tanke på den exempellösa graden av krigsrelaterad osäkerhet och med tanke på att den energi- och klimatpolitik som inrättats inom ramen för energi- och klimatplanen utsätts för sådana osäkerheter fastställs i förordningen om godkännande av planen också en tidsfrist för att uppdatera den senast i december 2025.

På grundval av förordning (EU) 2018/1999 lämnade Ukraina, som avtalsslutande part i energigemenskaperna, in ett utkast till energi- och klimatplanen till energigemenskapens sekretariat som lämnade rekommendationer om Ukrainas energi- och klimatplan.

Energi- och klimatplanen antogs efter att rekommendationerna från energigemenskapens sekretariat vederbörligen beaktats. Den antagna versionen införlivar och genomför en betydande del av rekommendationerna. Detta inbegriper åtagandet att inrätta ett övervaknings- och genomförandesystem för att stödja genomförandet av energi- och klimatplanen och att samordna dess framtida revideringar. Dessutom har Ukraina lämnat preliminära kommentarer och motiv till alla rekommendationer från energigemenskapens sekretariat. För varje rekommendation anger Ukraina om landet har i) tagit itu med och integrerat dem i den antagna energi- och klimatplanen, ii) delvis åtgärdat dem, iii) inte behandlat dem. För de rekommendationer som endast delvis eller inte behandlats motiverade Ukraina skälen till detta och offentliggjorde dem på ekonomiministeriets webbplats.

I energi- och klimatplanen fastställs mål som ska uppnås senast 2030 när det gäller i) minskade utsläpp av växthusgaser, bland annat genom marknadsbaserade mekanismer för koldioxidprissättning, ii) andelen energi från förnybara källor i den slutliga energianvändningen (brutto), iii) energibesparingar i den slutliga energianvändningen. I den antagna energi- och klimatplanen fastställs mål som ska uppnås senast 2030. I energi- och klimatplanen fastställs särskilt följande nationella mål:

Kommissionens bedömning: Uppnått på ett tillfredsställande sätt

Stegets namn: Anta strategin för termisk renovering av byggnader fram till 2050 och handlingsplanen

Relaterad reform/investering: Anta strategin för termisk renovering av byggnader fram till 2050 och handlingsplanen

Finansierat med: Lån

Sammanhang

Kravet för steg 10.15 som beskrivs i stegbeskrivningen i bilagan till genomförandebeslutet är:

Steg 10.15 är det första steget av genomförandet av reform 7 i kapitel 10 (energisektorn). Det följs av steg 10.16 som ska uppfyllas under tredje kvartalet 2026 som syftar till att anta rättsakter om fastställande av miniminivåer för byggnaders energieffektivitet” och 10.17 till och med första kvartalet 2027 som syftar till att anta rättsakter om kraven på energimärkning och ekodesign som obligatoriska minimikriterier vid offentlig upphandling.

Tillhandahållna bevis

Analys

Den motivering och de materiella bevis som de ukrainska myndigheterna har lämnat omfattar alla element i steg 10.15.

Ukrainas ministerråd antog beslut nr 1228-P från den 29 december 2023 om godkännande av strategin för termisk renovering av byggnader fram till 2050 och tillhörande handlingsplan för strategin. Strategin för termisk renovering av byggnader fram till 2050 (nedan kallad strategin) och handlingsplanen (nedan kallad handlingsplanen) är bilagor till det godkända beslutet nr 1228-P.

Strategin innehåller olika avsnitt om införandet av marknadsbaserade finansiella instrument och incitament. Den föreskriver att för att skapa en gynnsam marknadsmiljö för termisk renovering bör aktiva små och medelstora företag som arbetar inom sektorn för termisk renovering stödjas genom partiella statliga garantier och återbetalning av en del av sina räntekostnader. Den lokala produktionen av energieffektiv utrustning i Ukraina för energieffektiv renovering av hus bör också stödjas.

De antagna dokumenten innehåller en färdplan med politiska åtgärder, inklusive de som syftar till att stödja införandet av nära-nollenergibyggnader. I handlingsplanen, som en bilaga till beslutet, beskrivs färdplanen med politiska åtgärder för att förklara de konkreta stegen i genomförandet av strategin för termisk renovering av byggnader fram till 2050. Den fastställer tidsfrister, ansvariga institutioner och status. I handlingsplanen beskrivs alla steg under perioden 2024–2026 för genomförandet av strategin.

I strategin anges att programmet för stöd till termisk renovering av byggnader fram till 2050 bör säkerställa främjandet av nära-nollenergibyggnader. I strategin nämns dessutom att en ökning av antalet byggnader med nära nollenergiförbrukning är ett av dess syften. I handlingsplanen anges att nära-nollenergibyggnader är ett mål med fem ”prioriterade riktningar” enligt följande:

Kommissionens bedömning: Uppnått på ett tillfredsställande sätt

Stegets namn: Anta det strategiska dokumentet om åtgärder mot minor för perioden fram till 2033

Relaterad reform/investering: Minröjning i land- och vattenområden

Finansierat med: Lån

Sammanhang

Kravet för steg 12.8 som beskrivs i stegbeskrivningen i bilagan till genomförandebeslutet är:

Rättsakten om godkännande av det strategiska dokumentet om åtgärder mot minor för perioden fram till 2033 (akt från det ukrainska ministerrådet eller Ukrainas president) antas. Rättsakten fokuserar på följande huvudområden:

Steg 12.8 är det enda steget i reform 6 av kapitel 12 (den jordbruksbaserade livsmedelssektorn) om minröjning av mark- och vattenområden. Steget är kopplat till de två stegen (12.9 och 12.10) i investering 1 i samma kapitel, som kräver ett sammanlagt investeringsbelopp på minst 150 miljoner euro för minröjning av jordbruksmark i statsbudgetarna 2024–2027. Minst 75 miljoner euro av detta ska budgeteras senast 2025.

Tillhandahållna bevis

Analys

Den motivering och de materiella bevis som de ukrainska myndigheterna har lämnat omfattar alla element i steg 12.8.

Den nationella strategin för åtgärder mot minor för perioden fram till 2033 godkändes av Ukrainas ministerråd genom beslut nr 616-r av den 28 juni 2024. Strategin har följande strategiska mål: i) Säkerställa röjning av territorier för att säkra dem mot risker från explosiva föremål så att de kan utnyttjas säkert och produktivt. ii) Minska de explosiva föremålens inverkan på befolkningens liv och hälsa. iii) Utveckla systemet för åtgärder mot minor.

I strategin beskrivs förvaltningen på området för åtgärder mot minor. I det strategiska målet 3 fastställs en uppsättning uppgifter för att nå detta strategiska mål. Detta inbegriper tillhandahållande av nödvändig kapacitet för de verkställande myndigheter som ansvarar för förvaltningen av åtgärder mot minor samt genomförande av ett effektivt system för prioritering av uppgifter på området. Målets syfte är att förbättra samordningen av åtgärder mot minor på lokal nivå och genomföra effektiv kommunikation mellan verkställande myndigheter och lokala självstyrande organ på nationell och regional nivå. Dessutom läggs ett enhetligt informationshanteringssystem till. Strategiskt mål 2 omfattar en effektiv samordning av utbildning i riskmedvetenhet.

Strategin stöder effektiviteten hos aktörer som arbetar med åtgärder mot minor. Syftet med det strategiska målet 3 är att fastställa enhetliga certifieringsförfaranden för aktörer och förfaranden inom åtgärder mot minor. Införandet av innovationer på området i enlighet med det strategiska målet 1 kommer att öka effektiviteten hos aktörer inom åtgärder mot minor.

Strategin syftar till att förebygga olyckor. Strategiskt mål 2 syftar till att säkerställa allmänhetens medvetenhet om de geografiska gränserna för områden som kan utgöra en risk för explosiva föremål, bland annat genom effektiv märkning av de berörda territorierna. Målet är att underlätta en effektiv samordning av utbildningen i riskmedvetenhet i fråga om explosiva faror. Strategiskt mål 3 omfattar genomförandet av mekanismer för att förhindra att enskilda personer engageras i arbete inom farliga områden utanför fastställda krav, och fastställandet av ansvarsskyldighet om de deltar i sådant arbete.

I strategin beskrivs mekanismerna för att säkerställa ett omfattande stöd till brottsoffer. Strategiskt mål 2 innebär ett adekvat och tillgängligt socialt skydd för personer som påverkas av explosiva föremål, bland annat genom effektiv sektorsövergripande organisatorisk samordning av respektive stöd, tillhandahållande av lämpliga och tillgängliga sociala rehabiliteringstjänster samt tillgänglighet och hinderfritt tillträde till samhällen där sådana människor bor.

Strategin är inriktad på innovation. Strategiskt mål 1 syftar till att underlätta en miljö som främjar innovation när det gäller åtgärder mot minor. I målet fastställs skapandet och/eller funktionen av en miljö som gynnar införandet av innovation och produktion och genomförandet av innovativ teknik som har visat sig vara effektiv.

Strategin främjar en jämn könsfördelning och könsrepresentation. Strategiskt mål 1 syftar till att säkerställa en tillräcklig tillgång till mänskliga resurser på området genom att involvera företrädare för sociala kategorier och grupper av särskilt intresse för staten att delta professionellt i verksamheter som rör åtgärder mot minor. Strategin syftar till att involvera kvinnor, veteraner, personer som påverkas av explosiva föremål och personer med funktionsnedsättning.

Strategin syftar till att utveckla den privata marknaden. Enligt det strategiska målet 1 ska tjänstemarknaden för åtgärder mot minor stimuleras. Dessutom syftar målet till att underlätta en miljö som främjar innovation på området för åtgärder mot minor och ger förutsättningar för att utveckla den nationella produktionen av varor och tjänster när det gäller åtgärder mot minor i Ukraina.

Strategin är inriktad på en effektiv och öppen samordning med givarna. I det strategiska målet 3 föreslås en effektiv användning av internationellt tekniskt stöd för åtgärder mot minor. Ukraina kommer att införa en mekanism för att prioritera behoven av stöd från givare på området. Strategin avser att säkerställa insyn i hur stödet används genom införandet av effektiva och tillräckliga mekanismer. När åtgärden väl har införts kommer den att bidra till att förhindra korruption och att efterleva ansvaret gentemot givarna.

Strategin lägger grunden för att forma systemet för prioritering av uppgifter avseende åtgärder mot minor. Det strategiska målet 3 innehåller bestämmelser om genomförandet av ett effektivt system för prioritering av uppgifter på området. I strategiskt mål 1 nämns definitionen av kriterier för att avföra landområden i regioner från misstankar om förekomst av explosiva föremål. I den handlingsplan som åtföljer strategin fastställs ett system för prioritering av uppgifter avseende åtgärder mot minor 2024.

Kommissionens bedömning: Uppnått på ett tillfredsställande sätt