KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2024/1141

av den 14 december 2023

om ändring av bilagorna II och III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 vad gäller särskilda hygienkrav för visst kött och vissa fiskeriprodukter, mjölkprodukter och ägg

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (1), särskilt artikel 10.1 andra stycket a, c, d, e och f, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 853/2004 fastställs särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung för livsmedelsföretagare. I synnerhet fastställs i bilaga II till den förordningen krav som gäller flera produkter av animaliskt ursprung och i bilaga III till den förordningen fastställs särskilda krav. I avsnitt I i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004 fastställs krav för anbringande av ett identifieringsmärke för produkter av animaliskt ursprung. I avsnitt I del B i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004 hänvisas till Europeiska gemenskapen i stället för Europeiska unionen. Förkortningar på identifieringsmärket som hänvisar till ”Europeiska unionen” bör därför ersätta hänvisningarna till ”Europeiska gemenskapen”. Detta skapar emellertid en betydande administrativ börda. En övergångsperiod bör därför föreskrivas under vilken produkter som är försedda med ett identifieringsmärke med förkortningen för ”Europeiska gemenskapen” före övergångsperiodens utgång får finnas kvar på marknaden.

(2)

Dessutom behövs det ett förtydligande av kopplingen mellan identifieringsmärkets form enligt förordning (EG) nr 853/2004 och kraven på ett särskilt identifieringsmärke som fastställs för bekämpning av vissa djursjukdomar i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 (2). Avsnitt I del B i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004 bör ändras för att klargöra vilken form som bör anbringas under särskilda omständigheter.

(3)

I bilaga II föreskrivs även att livsmedelsföretagare som driver slakterier i tillämpliga delar ska begära, ta emot, kontrollera och reagera på information från livsmedelskedjan när det gäller alla djur, utom vilt, som sänds eller som kommer att sändas till slakteriet. Samma krav bör gälla för livsmedelsföretagare som driver vilthanteringsanläggningar där hägnat vilt som slaktas på ursprungsplatsen sänds till vilthanteringsanläggningen.

(4)

Mobila slakterier används allt oftare för att undvika eventuella djurskyddsproblem under transport, till exempel på grund av långa transporttider för djur som fötts upp i avlägsna områden. Mobila slakterier måste godkännas på samma sätt som alla andra slakterier i enlighet med artikel 4.2 i förordning (EG) nr 853/2004 i varje medlemsstat där de är verksamma. Det finns emellertid ett behov av att klargöra hur detta godkännande ska tillämpas när det gäller en kombination av mobila och stationära anläggningar vid slakteriet. Godkännandet av slakterier grundar sig huvudsakligen på överensstämmelse med kraven på hur dessa slakterier ska vara byggda, planerade och utrustade enligt kapitel II i avsnitten I och II i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

(5)

Enligt artikel 43.6 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/627 (3) får levande djur under exceptionella omständigheter flyttas till ett annat slakteri. Denna möjlighet föreskrivs inte i förordning (EG) nr 853/2004. För att unionslagstiftningen ska vara konsekvent bör förordning (EG) nr 853/2004 i detta avseende anpassas till genomförandeförordning (EU) 2019/627. Avsnitt I kapitel IV i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

Enligt förordning (EG) nr 853/2004 får bedövning och avblodning av ett begränsat antal av vissa hov- och klövdjur ske på jordbruksanläggningen med förbehåll för särskilda krav, bland annat att djuren inte får transporteras till slakteriet, för att undvika all risk för den som hanterar djuren och för att förhindra eventuella skador på djuren under transporten. Detta krav begränsar denna möjlighet till bedövning och avblodning på jordbruksanläggningen till stor del till djur som föds upp extensivt och utesluter de flesta djur som regelbundet hanteras av jordbrukare och därför lätt transporteras utan risk. På grundval av livsmedelsföretagarnas och de behöriga myndigheternas erfarenheter och med beaktande av den ökande efterfrågan på att förhindra eventuella djurskyddsproblem under transport, är det lämpligt att utvidga denna möjlighet till bedövning och avblodning av hov- och klövdjur på jordbruksanläggningen i enlighet med särskilda krav till att även omfatta får och getter och andra hov- och klövdjur som föds upp under alla uppfödningsförhållanden.

(7)

Den 19 januari 2023 offentliggjorde Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ett vetenskapligt yttrande om mikrobiologisk säkerhet hos mörat kött (4) (Efsas yttrande). Efsas yttrande visar att mörat kött inte medför någon högre risk för folkhälsan än färskt kött om vissa krav uppfylls. Med hänsyn till den ökande konsumtionen av mörat kött är det lämpligt att fastställa särskilda krav som rekommenderas i Efsas yttrande i förordning (EG) nr 853/2004, särskilt när det gäller hängmörat kött från nötkreatur. Sådant kött släpps ut på marknaden som färskt kött eller, t.ex. genom att under hängmörning tillföra mogningskulturer till färskt kött, som köttberedning. Både avsnitt I och V i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

I avsnitt I kapitel VII i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 föreskrivs alternativa transportvillkor för slaktkroppar, halva slaktkroppar, kvartsparter eller halva slaktkroppar som styckats i tre grovstyckade delar av får, getter, nötkreatur och svin. Dessa transportvillkor grundar sig på kontroll av köttets yttemperatur i stället för dess kärntemperatur och måste överensstämma med särskilda krav.

(9)

På grundval av livsmedelsföretagarnas och de behöriga myndigheternas erfarenheter är det lämpligt att ändra de särskilda kraven i avsnitt I kapitel VII i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004, i synnerhet för att tillåta insamling av kött från ett fryslager och ett begränsat antal slakterier, tillåta transport i samma utrymme med fler typer av kött som uppfyller de slutliga temperaturkraven för sådant kött och för att fastställa ytterligare temperatur- och tidsvillkor för transport av slaktkroppar, halva slaktkroppar, kvartsparter eller halva slaktkroppar som styckats i tre grovstyckade delar av får, getter och nötkreatur under en transporttid på högst 30 timmar.

(10)

De behöriga myndigheterna har meddelat olika resultat när det gäller mätning av yttemperaturen med användning av olika metoder. Det är därför lämpligt att fastställa en referensmetod som bygger på livsmedelsföretagarnas erfarenheter och den tekniska utvecklingen, samtidigt som möjligheten att använda alternativa metoder bibehålls.

(11)

Enligt avsnitt III i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 ska hägnade strutsfåglar och hägnade hov- och klövdjur som slaktats på jordbruksanläggningen transporteras till slakteriet för vidare hantering. Eftersom vilthanteringsanläggningar har lämpliga anläggningar för hygienisk hantering av sådant hägnat vilt som slaktas på jordbruksanläggningen bör de också få ta emot och hantera hägnade strutsfåglar och hägnade hov- och klövdjur.

(12)

Enligt avsnitt III punkt 3 i i bilaga III ska även ett intyg som utfärdats av den livsmedelsföretagare som födde upp djuren åtfölja hägnade strutsfåglar och hägnade hov- och klövdjur som slaktats på jordbruksanläggningen till slakteriet. Den information som lämnas i intyget liknar informationen från livsmedelskedjan. För att minska den administrativa bördan med denna dubbla information bör detta intygskrav utgå. Hänvisningarna till punkt 3 i bör ersättas med hänvisningar till information från livsmedelskedjan.

(13)

Hägnat vilt som slaktas på den jordbruksanläggning som djuren kommer från ska åtföljas av ett intyg som styrker att kraven i avsnitt III punkt 3 i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 är uppfyllda, med användning av förlagan till hälsointyg i kapitel 3 i bilaga IV till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2235 (5). För att undvika tvetydighet mellan det lagstadgade kravet i förordning (EG) nr 853/2004 och förlagan till hälsointyg i genomförandeförordning (EU) 2020/2235 bör ordalydelsen i hälsointyget i både förordning (EG) nr 853/2004 och genomförandeförordning (EU) 2020/2235 vara helt konsekvent.

(14)

I avsnitt VIII kapitel VII punkterna 1 och 2 i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 föreskrivs att färska fiskeriprodukter och upptinade obearbetade fiskeriprodukter ska hållas vid en temperatur som ligger nära den för smältande is och att frysta fiskeriprodukter ska hållas vid en temperatur på högst –18 °C i alla delar av produkterna. Inom sektorn för fiskeriprodukter används ibland maskiner som skivar färska, upptinade obearbetade fiskeriprodukter eller bearbetade fiskeriprodukter och som kan sammanfoga skivorna igen med hjälp av automatiskt placerade mellanblad. I detta fall placeras dessa fiskeriprodukter i ett kylrum för att sänka deras ingångstemperatur eller, när det gäller redan frysta produkter, höja deras temperatur till över –18 °C för att göra det möjligt att skiva eller filea. Det är därför lämpligt att tillåta att temperaturen i de fiskeriprodukter som omfattas av denna metod under en begränsad tid avviker från de temperaturer som krävs enligt avsnitt VIII kapitel VII punkterna 1 och 2 i bilaga III, om det är nödvändigt med hänsyn till den av tekniska skäl nödvändiga temperaturen. Lagring och transport vid denna temperatur bör emellertid inte tillåtas.

(15)

I avsnitt IX kapitel I del I i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 fastställs hygienkrav för produktion av obehandlad mjölk och råmjölk i besättningar av tamdjur från vilka mjölken och råmjölken samlas upp i syfte att släppa ut den på marknaden. I punkt 3 i del I föreskrivs att obehandlad mjölk från kor, bufflar, får eller getter som inte ingår i besättningar som är fria eller officiellt fria från brucellos och tuberkulos ska värmebehandlas så att den därefter visar en negativ reaktion på ett test för alkalisk fosfatas. Att testa för alkalisk fosfatas är emellertid inte en lämplig metod för att kontrollera värmebehandling av obehandlad mjölk från andra arter än nötkreatur eller obehandlad mjölk som separerats i olika delar innan den värmebehandlas i moderna bearbetningsanläggningar. Livsmedelsföretagare bör därför erbjudas andra alternativ grundade på principerna om faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP-principerna) som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 (6) för att påvisa att den värmebehandling som används är effektiv.

(16)

I avsnitt IX kapitel II del II i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 fastställs kraven för värmebehandling av obehandlad mjölk, råmjölk, mjölkprodukter eller råmjölksbaserade produkter. I punkt 1 a i del II föreskrivs att pastöriserade produkter, i tillämpliga fall, omedelbart efter en sådan behandling måste visa negativ reaktion på ett test för alkalisk fosfatas. Eftersom tester för alkalisk fosfatas inte är lämpliga för att kontrollera värmebehandling av obehandlad mjölk från andra arter än nötkreatur eller av obehandlad mjölk som separerats i olika delar innan den värmebehandlas, bör livsmedelsföretagarna också erbjudas andra alternativ baserade på HACCP-principerna för att påvisa pastöriseringens effektivitet.

(17)

I avsnitt X kapitel I i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 fastställs hygienregler för produktion av ägg och det föreskrivs särskilt att ägg i producentens lokaler och under tiden fram till försäljningen till konsumenten ska förvaras fritt från främmande lukter, eftersom lukt i sig kan tyda på en förändring av äggen som skulle göra dem olämpliga för direkt konsumtion av slutkonsumenten. Om en livsmedelsföretagare avsiktligt har tillfört äggen en främmande lukt för att smaksätta dem med särskilda smaker, innebär dock förekomsten av en sådan lukt inte att äggen utgör en risk för konsumenten. Utsläppande på marknaden av ägg som avsiktligt har tillförts en lukt bör därför vara tillåtet, förutsatt att detta inte är avsett att dölja en redan förekommande främmande lukt i äggen.

(18)

Det är lämpligt att ge livsmedelsföretagarna tillräckligt med tid för att anpassa sig till de nya kraven för hängmörning av nötkött eller för att på ett tillfredsställande sätt visa de behöriga myndigheterna att alternativa metoder är säkra. De nya krav som fastställs i avsnitt I kapitel VII i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004, i dess ändrade lydelse enligt den här förordningen, bör därför börja tillämpas sex månader från och med den dag då den här förordningen träder i kraft.

(19)	Förordning (EG) nr 853/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna II och III till förordning (EG) nr 853/2004 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Identifieringsmärket för produkter av animaliskt ursprung får fortsätta att innehålla de förkortningar för ”Europeiska gemenskapen” som anges i avsnitt I del B punkt 8 i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004 i dess lydelse före de ändringar som införs genom den här förordningen, till och med den 31 december 2028, och produkter av animaliskt ursprung med sådana identifieringsmärken som anbringats före det datumet får finnas kvar på marknaden.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Punkt 3 a iv.1 i bilagan ska tillämpas från och med den 9 november 2024.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 december 2023.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 139, 30.4.2004, s. 55.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/627 av den 15 mars 2019 om enhetliga praktiska arrangemang för utförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625, och om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 2074/2005 vad gäller offentlig kontroll (EUT L 131, 17.5.2019, s. 51).

(4) EFSA Journal, vol. 21(2023):1, artikelnr 7745.

(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2235 av den 16 december 2020 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/429 och (EU) 2017/625 vad gäller förlagor till djurhälsointyg, förlagor till officiella intyg och förlagor till kombinerade djurhälsointyg/officiella intyg för införsel till unionen och förflyttningar inom unionen av sändningar av vissa kategorier av djur och varor samt officiellt intygande avseende sådana intyg, och om upphävande av förordning (EG) nr 599/2004, genomförandeförordningarna (EU) nr 636/2014 och (EU) 2019/628, direktiv 98/68/EG och besluten 2000/572/EG, 2003/779/EG och 2007/240/EG (EUT L 442, 30.12.2020, s. 1).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (EUT L 139, 30.4.2004, s. 1).

BILAGA

Bilagorna II och III till förordning (EG) nr 853/2004 ska ändras på följande sätt:

Avsnitt I del B i bilaga II ska ändras på följande sätt:

Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8.

Om märket anbringas i en anläggning inom unionen ska det vara ovalt och innehålla någon av följande förkortningar för Europeiska unionen (”EU”) på ett av unionens officiella språk: EC, EU, EL, UE, EE, AE, ES, EÚ.

Dessa förkortningar får inte anges på märken som anbringas av anläggningar utanför unionen på produkter som importeras till unionen.”

Följande punkt ska läggas till:

”8a.

Kraven avseende identifieringsmärkets form i denna del B får ersättas med kraven för ett särskilt identifieringsmärke i enlighet med artikel 65.1 h i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 (*1) och de bestämmelser som antagits i enlighet med artiklarna 67 a, 71.3, 71.4, 259.1 eller 259.2 i den förordningen.

(*1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).” "

Avsnitt III i bilaga II ska ändras på följande sätt:

Det inledande stycket ska ersättas med följande:

”Livsmedelsföretagare som driver slakterier eller vilthanteringsanläggningar ska i tillämpliga delar begära, ta emot, kontrollera och reagera på information från livsmedelskedjan enligt detta avsnitt när det gäller alla djur, utom frilevande vilt, som sänds eller som kommer att sändas till slakteriet eller vilthanteringsanläggningen.”

;

b)	I punkterna 1, 2, 4, 5, 6 och 7 ska ordet ”slakteri” ersättas med orden ”slakteri eller vilthanteringsanläggning”.

Bilaga III ska ändras på följande sätt:

Avsnitt I ska ändras på följande sätt:

I kapitel II ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”Livsmedelsföretagare ska säkerställa att slakterier där hov- och klövdjur slaktas är byggda, planerade och utrustade i enlighet med kraven i punkterna 1–9. Mobila slaktenheter ska drivas i samarbete med kompletterande stationära slaktanläggningar för att anses utgöra ett komplett slakteri som uppfyller kraven i punkterna 1–9. Mobila slaktenheter får drivas med flera kompletterande slaktanläggningar och de utgör då flera slakterier.”

ii)

I kapitel IV ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.

Det får inte dröja onödigt länge mellan den tidpunkt då djuren anländer till slakteriet och själva slakten. Djuren ska dock ges vila före slakten om det är nödvändigt för deras välbefinnande. Djur som överförs till ett slakteri för slakt ska slaktas där och djuren får endast under exceptionella omständigheter flyttas direkt till ett annat slakteri i enlighet med artikel 43.6 andra stycket i genomförandeförordning (EU) 2019/627.”

iii)

Kapitel VIa ska ändras på följande sätt:

(1)

Rubriken ska ersättas med följande:

”Kapitel VIa:

ANNAN SLAKT ÄN NÖDSLAKT AV TAMA NÖTKREATUR (UTOM BISON), FÅR, GETTER, TAMSVIN OCH TAMA HÄSTDJUR PÅ DEN JORDBRUKSANLÄGGNING DJUREN KOMMER FRÅN”

Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

”Högst tre tama nötkreatur (utom bison), högst tre tama hästdjur, högst sex tamsvin eller högst nio får eller getter får slaktas vid samma tillfälle på den jordbruksanläggning djuren kommer från, när slakten tillåts av den behöriga myndigheten i enlighet med följande krav:”

3.	Led a ska utgå.

iv)

Kapitel VII ska ändras på följande sätt:

Följande punkt ska införas efter punkt 2:

”2a.

I denna punkt avses med hängmörning lagring av färskt kött under aeroba förhållanden där slaktkroppar eller styckningsdelar hängs upp, antingen oförpackade eller förpackade i fuktgenomsläppliga påsar, i ett kylrum eller kylskåp och lagras där i flera veckor under kontrollerade miljöförhållanden vad gäller temperatur, relativ luftfuktighet och luftflöde.

Innan hängmörat nötkött släpps ut på marknaden eller fryses ska det lagras vid en yttemperatur på mellan –0,5 och 3,0 °C, med en relativ luftfuktighet på högst 85 % och ett luftflöde på 0,2–0,5 m/s i ett för ändamålet avsett rum eller skåp under högst 35 dagar räknat från slutet av stabiliseringsperioden vid slakt. Livsmedelsföretagare får dock använda andra kombinationer av yttemperatur, relativ luftfuktighet, luftflöde och tid, eller hängmöra kött från andra arter, om de på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt kan visa att likvärdiga garantier ges för köttets säkerhet.

Dessutom ska följande särskilda åtgärder vidtas:

i)	Hängmörning ska inledas omedelbart efter stabiliseringsperioden vid slakt och otillbörligt fördröjd styckning och/eller transport till en anläggning som utför hängmörningen.

ii)	Köttet får inte lastas i rummet eller skåpet förrän den temperatur och relativa luftfuktighet som anges i andra stycket har uppnåtts.

iii)	Köttet ska hängas från benet alternativt på en hylla på villkor att tillräcklig perforering för att underlätta luftflödet med regelbunden vändning med hjälp av hygieniska metoder säkerställs.

iv)	Luftflödet får vara högre i början av hängmörningsprocessen för att underlätta tidig utveckling av det torra ytskiktet och minska vattenaktiviteten i köttets yta.

v)	Termometrar, sonder för relativ fuktighet och annan utrustning för att korrekt övervaka och underlätta kontrollen av förhållandena i rummet eller skåpet ska användas.

vi)	Luft som lämnar förångaren, återupptas av förångaren och kommer i kontakt med nötköttet ska filtreras eller UV-behandlas.

vii)	När den torra ytan skärs bort ska detta ske på ett hygieniskt sätt.”

I punkt 3 b ska leden iv–viii ersättas med följande:

”iv)

Det fordon som transporterar slaktkropparna, de halva slaktkropparna, kvartsparterna eller de halva slaktkroppar som styckats till tre grovstyckade delar samlar, per transport, in kött från högst tre slakterier eller från ett fryslager som samlar in kött direkt från slakterier. Alla de krav som fastställs i led b ska gälla för alla laster av slaktkroppar, halva slaktkroppar, kvartsparter eller halva slaktkroppar som styckats till tre grovstyckade delar som avsänds från slakteriet eller fryslagret från det ovannämnda slakteriet.

De slaktkroppar, halva slaktkroppar, kvartsparter eller halva slaktkroppar som styckats till tre grovstyckade delar ska ha en kärntemperatur på 15 °C vid transportens början om de ska transporteras i samma lastrum som kött som uppfyller temperaturkravet i punkt 1 för slaktbiprodukter och 7 °C för annat kött.

vi)

Sändningen åtföljs av ett intyg från livsmedelsföretagaren. Detta intyg ska innehålla uppgifter om hur länge produkterna kyldes före den första lastningen, tidpunkt för när den första lastningen av slaktkropparna, de halva slaktkropparna, kvartsparterna eller de halva slaktkroppar som styckats till tre grovstyckade delar påbörjades, yttemperatur vid den tidpunkten, den högsta lufttemperatur som slaktkropparna, de halva slaktkropparna, kvartsparterna eller de halva slaktkroppar som styckats till tre grovstyckade delar får utsättas för under transport, längsta tillåtna transporttid, godkännandedatum och namn på den behöriga myndighet som godkänt transporten i enlighet med led ii.

vii)

Livsmedelsföretagaren på bestämmelseorten ska underrätta den behöriga myndigheten innan företagaren för första gången tar emot slaktkroppar, halva slaktkroppar, kvartsparter eller halva slaktkroppar som styckats till tre grovstyckade delar som inte uppnår den temperatur som anges i punkt 1 innan transporten påbörjas.

viii)

Köttet ska transporteras i enlighet med följande parametrar:

—

Vid en längsta transporttid (*2) på sex timmar:

Art	Yttemperatur (1)	Längsta tid för att kyla till yttemperatur (2)	Högsta lufttemperatur under transport (3)	Maximalt dagligt medelvärde för antal aeroba bakterier på slaktkroppar (4)
Får och getter	7 °C	8 timmar	6 °C	log10 3,5 cfu/cm2
Nötkreatur		20 timmar		log10 3,5 cfu/cm2
Svin		16 timmar		log10 4,0 cfu/cm2

Den längsta tillåtna transporttiden får förlängas till 30 timmar om en kärntemperatur under 15 °C uppnås innan transporten påbörjas.

—

Vid en längsta transporttid (*3) på 60 timmar:

Art	Yttemperatur (5)	Längsta tid för att kyla till yttemperatur (6)	Kärntemperatur (7)	Högsta lufttemperatur under transport (8)	Maximalt dagligt medelvärde för antal aeroba bakterier på slaktkroppar (9)
Får och getter	4 °C	12 timmar	15 °C	3 °C	log10 3 cfu/cm2
Nötkreatur	4 °C	24 timmar	15 °C	3 °C	log10 3 cfu/cm2

ix)

Metoder för mätning av yttemperaturen ska valideras och följande metod ska användas som referensmetod:

—	En termometer som kalibrerats i enlighet med den senaste versionen av ISO 13485 ska användas.

—

djup av 0,5–1 cm från den yttre delen av antingen

a)	bogen, eller

b)	benet för nötkreatur, får och getter eller av skinkan, eller skinkans inre yta i övre delen av den mellersta delen för svin.

—	Fem temperaturmätningar ska utföras enligt följande:

—	Minst en av de fem mätningarna ska ligga under de krav för yttemperatur som fastställs i led viii.”

(*2) Längsta tillåtna tid från och med att lastningen av kött i fordonet inleds fram till dess att den slutliga leveransen är avslutad. Lastning av kött i fordonet får skjutas upp utöver den längsta tiden för kylning av köttet till den angivna yttemperaturen. Om detta är fallet ska den längsta tillåtna transporttiden kortas ned med en tid som är lika lång tid som den tid som lastningen sköts upp med. Den behöriga myndigheten i bestämmelsemedlemsstaten får begränsa antalet leveransställen."

(*3) Längsta tillåtna tid från och med att lastningen av kött i fordonet inleds fram till dess att den slutliga leveransen är avslutad. Lastning av kött i fordonet får skjutas upp utöver den längsta tiden för kylning av köttet till den angivna yttemperaturen. Om detta är fallet ska den längsta tillåtna transporttiden kortas ned med en tid som är lika lång tid som den tid som lastningen sköts upp med. Den behöriga myndigheten i bestämmelsemedlemsstaten får begränsa antalet leveransställen."

I avsnitt II kapitel II ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”Livsmedelsföretagare ska säkerställa att slakterier där fjäderfä eller hardjur slaktas är byggda, planerade och utrustade i enlighet med kraven i punkterna 1–7. Mobila slaktenheter ska drivas i samarbete med kompletterande stationära slaktanläggningar för att anses utgöra ett komplett slakteri som uppfyller kraven i punkterna 1–7. Mobila slaktenheter får drivas med flera kompletterande slaktanläggningar och de utgör då flera slakterier.”

;

Avsnitt III ska ändras på följande sätt:

Punkt 3 ska ändras på följande sätt:

Led h ska ersättas med följande:

”h)

De slaktade och avblodade djuren ska på ett hygieniskt sätt och utan onödigt dröjsmål transporteras till slakteriet eller till en vilthanteringsanläggning, beroende på vad som är tillämpligt. Om transporttiden överskrider två timmar ska djuren kylas ned. Aktiv nedkylning krävs inte om klimatförhållandena medger detta. Urtagning får genomföras på plats under överinseende av en officiell veterinär.”

;

ii)	Led i ska utgå.

iii)

Led j ska ersättas med följande:

”j)

Det hälsointyg som fastställs i kapitel 3 i bilaga IV till genomförandeförordning (EU) 2020/2235, utfärdat och undertecknat av den officiella veterinären, och som styrker att besiktningen före slakt givit ett gynnsamt resultat och att slakt och avblodning genomförts på ett korrekt sätt, med datum och tidpunkt för slakten, ska åtfölja det slaktade djuret till slakteriet eller till en vilthanteringsanläggning, beroende på vad som är tillämpligt, eller ska i förväg ha skickats i valfritt format.”

Punkt 3a ska ersättas med följande:

”3a.

Genom undantag från punkt 3 j får den behöriga myndigheten tillåta att intyget om korrekt slakt och avblodning och uppgifter om datum och tidpunkt för slakten endast anges i informationen från livsmedelskedjan i enlighet med avsnitt III i bilaga II till den här förordningen, under förutsättning att

a)	anläggningen inte är belägen i en restriktionszon enligt definitionen i artikel 4.41 i förordning (EU) 2016/429,

b)	livsmedelsföretagaren har styrkt lämplig kompetensnivå för att slakta djur utan att de orsakas sådan smärta, plåga eller lidande som kan undvikas i enlighet med artikel 7.2 i förordning (EG) nr 1099/2009 och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12 i den förordningen.”

I avsnitt V kapitel III ska följande punkt läggas till:

”6.	Köttberedningar som genomgått hängmörning ska uppfylla kraven i avsnitt I kapitel VII punkt 2a i bilaga III.”

I avsnitt VIII kapitel VII ska följande punkt läggas till:

”4.

Om färska fiskeriprodukter, upptinade obearbetade fiskeriprodukter eller bearbetade fiskeriprodukter kräver en temperatur som är lägre än den för smältande is för att maskiner som filear eller skivar fiskeriprodukter ska kunna användas, får de hållas vid den av tekniska skäl nödvändiga temperaturen under en tidsperiod som är så kort som möjligt och under inga omständigheter längre än 96 timmar. Lagring och transport vid denna temperatur ska inte tillåtas.

Om frysta fiskeriprodukter kräver en temperatur som är högre än -18 °C för att maskiner som filear eller skivar fiskeriprodukter ska kunna användas, får de hållas vid den av tekniska skäl nödvändiga temperaturen under en tidsperiod som är så kort som möjligt och under inga omständigheter längre än 96 timmar. Lagring och transport vid denna temperatur ska inte tillåtas.”

Avsnitt IX ska ändras på följande sätt:

I kapitel I del I ska punkt 3 ersättas med följande:

”3.

Obehandlad mjölk eller råmjölk från djur som inte uppfyller kraven i punkt 2 får emellertid användas med den behöriga myndighetens godkännande enligt följande:

När det gäller kor, bufflar, får, getter eller hondjur av andra arter som inte visar någon positiv reaktion på tuberkulos- eller brucellostest eller några symtom på dessa sjukdomar och, när det gäller får eller getter, som vaccinerats mot brucellos som en del av ett godkänt utrotningsprogram och inte visar några symtom på denna sjukdom, efter att ha värmebehandlats och därefter visat, i tillämpliga fall, en negativ reaktion på ett test för alkalisk fosfatas. Om testet för alkalisk fosfatas inte är lämpligt för att påvisa effektiviteten hos den värmebehandling som används, till exempel när obehandlad mjölk framställs från andra arter än nötkreatur eller separeras i olika delar innan den värmebehandlas, får livsmedelsföretagare ge den behöriga myndigheten nödvändiga garantier och bevara tillhörande journaler som en del av sina förfaranden grundade på principerna om faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP) i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 852/2004.

b)	När det gäller får eller getter som inte visar någon positiv reaktion på brucellostester eller som vaccinerats mot brucellos som en del av ett godkänt utrotningsprogram och inte visar några symtom på denna sjukdom, för framställning av ost med en mognadsperiod av minst två månader.”

ii)

I kapitel II del II ska punkt 1 a ersättas med följande:

”a)

Pastörisering uppnås genom en behandling

i)	vid hög temperatur under en kort period: minst 72 °C under 15 sekunder,

ii)	vid låg temperatur under en lång period: minst 63 °C under 30 minuter, eller

iii)	genom någon annan kombination av tid- och temperaturförhållande som ger motsvarande effekt.

Den behandling som avses i leden i, ii och iii ska säkerställa att produkterna, i tillämpliga fall, omedelbart efter en sådan behandling visar negativ reaktion på ett test för alkalisk fosfatas. Om testet för alkalisk fosfatas inte är lämpligt för att påvisa effektiviteten hos pastöriseringen, till exempel när produkter framställs från andra arter än nötkreatur eller separeras i olika delar innan de pastöriseras, får livsmedelsföretagare ge den behöriga myndigheten nödvändiga garantier och bevara tillhörande journaler som en del av sina förfaranden grundande på principerna om faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP) i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 852/2004.”

I avsnitt X kapitel I ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.

I producentens lokaler och under tiden fram till försäljning till konsumenten ska äggen förvaras rent, torrt och fritt från oavsiktliga främmande lukter samt skyddas effektivt mot stötar och direkt solljus. Avsiktlig tillförsel av främmande lukt på ägg får inte syfta till att dölja en redan förekommande lukt.”

(1) Högsta tillåtna yttemperatur vid lastning och därefter mätningar på tjockaste delen av slaktkropparna, de halva slaktkropparna, kvartsparterna eller de halva slaktkroppar som styckats till tre grovstyckade delar.

(2) Längsta tillåtna tid från och med tidpunkten för avlivning fram till dess att den högsta tillåtna yttemperaturen vid lastning uppnås.

(3) Högsta lufttemperatur som köttet får utsättas för från den tidpunkt då lastningen inleds och under hela transporten.

(4) Maximalt dagligt medelvärde för antal aeroba bakterier på slaktkroppar på slakteriet vid användning av en rullande period på 10 veckor, tillåtet för slaktkroppar av de relevanta arterna, såsom detta bedömts av företagaren och godkänts av den behöriga myndigheten, i enlighet med de provtagnings- och kontrollförfaranden som anges i kapitel 2 punkterna 2.1.1 och 2.1.2 och kapitel 3 punkt 3.2 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel (EUT L 338, 22.12.2005, s. 1).

(5) Högsta tillåtna yttemperatur vid lastning och därefter mätningar på tjockaste delen av slaktkropparna, de halva slaktkropparna, kvartsparterna eller de halva slaktkroppar som styckats till tre grovstyckade delar.

(6) Längsta tillåtna tid från och med tidpunkten för avlivning fram till dess att den högsta tillåtna yttemperaturen vid lastning uppnås.

(7) Högsta tillåtna kärntemperatur för kött vid tidpunkten för lastningen och därefter.

(8) Högsta lufttemperatur som köttet får utsättas för från den tidpunkt då lastningen inleds och under hela transporten.

(9) Maximalt dagligt medelvärde för antal aeroba bakterier på slaktkroppar på slakteriet vid användning av en rullande period på 10 veckor, tillåtet för slaktkroppar av de relevanta arterna, såsom detta bedömts av företagaren och godkänts av den behöriga myndigheten, i enlighet med de provtagnings- och kontrollförfaranden som anges i kapitel 2 punkterna 2.1.1 och 2.1.2 och kapitel 3 punkt 3.2 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005.