(1)

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879 (2) ändrades definitionen av ”kvalificerade skulder” i artikel 2.1.71 i direktiv 2014/59/EU. Enligt den nya definitionen utgör ”kvalificerade skulder” bara de skulder som kan räknas med för minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL). Denna ändring bör återspeglas i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/63 (3), som rör förhandsbidrag till finansieringsarrangemang för resolution. Närmare bestämt bör hänvisningarna i den delegerade akten till den tidigare definitionen av ”kvalificerade skulder”, som angavs i artikel 2.1.71 i direktiv 2014/59/EU, anpassas till artikel 2.1.71a i det direktivet, där den nya definitionen anges. Dessutom bör formeln för beräkning av indikatorn ”kapitalbas och kvalificerade skulder som innehas av institutet utöver MREL” i steg 1 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2015/63 också justeras så att den endast omfattar de skulder som kan räknas med för minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder.

(2)

Genom direktiv (EU) 2019/879 ändrades också artikel 45.1 och 45.2 i direktiv 2014/59/EU för att föreskriva en ny beräkning av MREL, enligt vilken MREL nu beräknas både som en procentandel av den berörda enhetens totala riskvägda exponeringsbelopp (TREA) och som en procentandel av den berörda enhetens totala exponeringsmått (TEM). Det bör därför preciseras vilken parameter som ska användas för beräkningen av indikatorn ”kapitalbas och kvalificerade skulder som innehas av institutet utöver MREL” som avses i delegerad förordning (EU) 2015/63. För att dessutom säkerställa ett tillräckligt försiktigt värde på den indikatorn bör det fastställas att det värde som ska användas för beräkningen av indikatorn ska vara det värde för MREL som är högst av å ena sidan MREL beräknat enligt TREA och å andra sidan MREL beräknat enligt TEM.

(3)

Genom direktiv (EU) 2019/879 utvidgades också resolutionsmyndigheternas möjlighet att avstå från att tillämpa minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder på individuell nivå och att i stället tillämpa minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder på konsoliderad nivå, särskilt till de omständigheter som avses i artikel 45f.3 och 45f.4 och artikel 45g i direktiv 2014/59/EU. Denna ändring av direktiv 2014/59/EU bör återspeglas i artikel 8.2 i delegerad förordning (EU) 2015/63.

(4)

I artikel 20.5 i delegerad förordning (EU) 2015/63 föreskrivs för närvarande en övergångsordning som gör det möjligt för mindre institut att bidra till nationella finansieringsarrangemang för resolution eller till den gemensamma resolutionsfonden med ett engångsbelopp, i stället för med ett fullständigt riskjusterat bidrag. Övergångsordningen löper fram till slutet av den inledande period som föreskrivs för att uppnå målnivån för den gemensamma resolutionsfonden, som i enlighet med artikel 69 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 (4) löper ut den 31 december 2023. Enligt artikel 102.1 i direktiv 2014/59/EU löper dock den inledande perioden för att nå målnivån för de nationella finansieringsarrangemangen för resolution ut ett år senare, den 31 december 2024. Denna situation leder till ojämlik behandling mellan institut som bidrar till nationella finansieringsarrangemang för resolution och institut som bidrar till den gemensamma resolutionsfonden. För att göra det möjligt för institut som bidrar till nationella finansieringsarrangemang för resolution att fram till slutet av den inledande perioden bidra med ett engångsbelopp för sina respektive nationella finansieringsarrangemang för resolution, bör övergångsordningen förlängas med ett år till och med den 31 december 2024 genom att hänvisningen till artikel 69.1 i förordning (EU) nr 806/2014 i artikel 20.5 i delegerad förordning (EU) 2015/63 ersätts med en hänvisning till artikel 102.1 i direktiv 2014/59/EU.

(5)

Delegerad förordning (EU) 2015/63 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

Det är nödvändigt att ge resolutionsmyndigheterna tillräcklig tid att anta och meddela sina beslut om bidrag till finansieringsarrangemang för resolution i enlighet med de ändrade kraven. Det är därför nödvändigt att föreskriva en övergångsordning för 2024 som förlänger tidsfristerna för sådana meddelanden.

(7)

Eftersom resolutionsmyndigheterna måste tillämpa de ändrade kraven för beräkning och insamling av bidragen för år 2024 så snart som möjligt är det nödvändigt att föreskriva att denna förordning ska träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts.

(8)

Enligt artikel 14.4 i delegerad förordning (EU) 2015/63 ska instituten senast den 31 januari varje år lämna de uppgifter som är relevanta för beräkningen av bidragen. Det är nödvändigt att ge instituten ytterligare en månad för att lämna dessa uppgifter under 2024.

(9)

Det är nödvändigt att undvika rättslig osäkerhet om vilken metod som ska tillämpas för rapportering av uppgifter och beräkning av bidrag till nationella finansieringsarrangemang för resolution. Därför bör resolutionsmyndigheterna kunna ge instituten instruktioner om vilka uppgifter som ska lämnas för beräkningen av deras årliga bidrag, med beaktande av förlängningen av övergångssystemet med engångsbelopp under 2024, i god tid före den fastställda tidsfristen för insamling av bidragen 2024. För att säkerställa kontinuitet i rapporteringen av uppgifter och i beräkningsmetoden under alla bidragsperioderna, och för att göra det möjligt för resolutionsmyndigheterna att utfärda nödvändiga instruktioner från och med den 1 december 2023, bör förlängningen av den övergångsordning som fastställs i artikel 20.5, 20.8 och 20.9 tillämpas retroaktivt från och med den dagen.

(1)

I artikel 3 ska led 17 ersättas med följande:

(2)

I artikel 8 ska punkt 2 ersättas med följande:

(3)

I artikel 20 ska punkt 5 ersättas med följande:

(4)

I artikel 20 ska följande punkter läggas till som punkterna 8 och 9:

(5)

Bilaga I ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.