(1)

kunskapsutnyttjande: processen att skapa ett socialt och ekonomiskt värde av kunskap genom att koppla samman olika områden och sektorer och genom att omvandla data, know-how och forskningsresultat till hållbara produkter, tjänster, lösningar och kunskapsbaserade strategier som gynnar samhället (12).

(2)

gemensamt skapande mellan industrin och den akademiska världen: processen för gemensam produktion och gemensamt tillvaratagande av kunskap mellan industrin, aktörer inom foskning och innovation (FoI) samt eventuellt andra intressenter såsom myndigheter, arbetsmarknadens parter och civilsamhället (13).

(3)

den akademiska världen: universitet och andra högre utbildningsanstalter, däribland offentliga och privata forsknings- och teknikorganisationer (14), universitet för tillämpad vetenskap och andra institutioner för högre yrkesutbildning.

(4)

immateriell tillgång: alla resultat eller produkter som genereras av forsknings- och innovationsverksamhet (t.ex. immateriella rättigheter, data, know-how, prototyper, processer, metoder, teknik, och programvara).

(5)

öppen vetenskap: ett synsätt på den vetenskapliga processen som bygger på öppet samarbete, verktyg och spridning av kunskap, enligt definitionen i artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 (15).

(6)

öppen innovation: ett synsätt där innovationsprocessen öppnas upp för enheter utanför en organisation (16).

(7)

öppen åtkomst: tillhandahållande utan kostnad för slutanvändaren av forskningsdata, inbegripet vetenskapliga publikationer, i enlighet med artikel 14.1 a och artikel 39.3 i förordning (EU) 2021/695.

a)

Fastställa ett tydligt uppdrag att främja gemensamt skapande mellan industrin och den akademiska världen i fråga om kunskapsutnyttjande och utveckla ändamålsenliga forsknings- och utvecklingsstrategier som godkänns av högre chefer och chefer på mellannivå.

b)

Uppmuntra tvärvetenskapligt samarbete och kunskapsutbyte inom organisationen för att främja en kultur av innovation och öppen dialog, där man delar med sig av både goda resultat och utmaningar och ”lär genom att göra” (learning by doing).

c)

Överväga att inrätta särskilda grupper med ansvar för att underlätta och stödja samarbetet mellan industrin och den akademiska världen, investera tid och resurser, tillhandahålla vägledning i fråga om identifiering av potentiella partner (med hänsyn till intresse, åtagande, tidigare erfarenhet och kompletterande kompetens), samt tillhandahålla information om de typer av gemensamt skapande och partnerskap som finns tillgängliga (olika nivåer av deltagande, varaktighet och villkor).

d)

Stärka dialogen mellan industrin och den akademiska världen på rådgivningsstrukturnivå och eftersträva gemensamma färdplaner med deltagande av den akademiska världen, industrin, myndigheter, arbetsmarknadens parter, kluster, uppstartsföretag och medborgare, till exempel genom att inrätta särskilda kommittéer, eventuellt anordna rundabordssamtal, samarbetsmiljöer eller samarbetsprocesser, bland annat analys av kompetensbehovet för att fastställa utbildningsutmaningar och identifiera kompetenser och färdigheter som är relevanta för arbetsmarknaden i syfte att anpassa kursplaner och undervisningsmetoder och utrusta studenterna med framtidssäkrade färdigheter.

e)

Utveckla gemensamma strukturer, t.ex. innovations- och kunskapsnav, virtuella institut och företagarakademier (17) i syfte att främja samarbete och upprätta hållbara sammanlänkade ekosystem, eventuellt skapa levande laboratorier och erbjuda utmaningsbaserad verksamhet, t.ex. hackaton, sammanföra internationellt olikartade och tvärvetenskapliga team av studenter, forskare, företag och samhällen för att utveckla innovativa lösningar som är relevanta för företag och samhällen.

f)

Skapa möjligheter att ta emot kandidat- och masterstudenter, doktorander och postdoktorandforskare i företag och aktivt delta i forskningssamverkan och uppdragsinriktad forskning och innovation.

g)

Stödja verksamhet som bygger upp förtroende och gemensam kunskap (t.ex. genom nätverksbyggande, rekommendationer och personalutbyten mellan partner) och använda verktyg (t.ex. innovationscheckar) i syfte att främja mer effektiva och hållbara partnerskap.

a)

Främja en kultur av intersektoriellt gemensamt skapande och ömsesidigt lärande genom utbyte av idéer om frågor av gemensamt intresse och genom att dela exempel på framgångshistorier och bästa praxis (18).

b)

Anpassa offentliga och privata intressen genom att identifiera gemensamma utmaningar och mål för industri och den akademiska världen, t.ex. att ta itu med samhällsbehov eller främja teknisk innovation.

c)

Kommunicera fördelarna med gemensamt skapande för industrin, t.ex. att fylla något samhällsbehov, skapa sociala effekter, förbättra industriell forskning, få tillgång till talang- och kompetensutbyten, uppskalning av sociala och organisatoriska innovationer på arbetsplatsen, få tillgång till offentligt finansierade forskningsprogram, dela risker för att testa nya idéer och ny teknik, förbättra produkter eller tjänster samt förbättra förtagets konkurrenskraft.

d)

Kommunicera fördelarna om gemensamt skapande av kunskap för forskningsorganisationer, t.ex. att fylla samhällsbehov, skapa sociala effekter, stimulera utvecklingen av avknoppade företag, gemensamma projekt och publikationer, industriell tillämpning av forskningsresultat, exponering för industrin, kompetensutbyte och tillgång till infrastrukturer, uppskalning av sociala och organisatoriska innovationer, förbättring av studenters och forskares anställbarhet samt ekonomiska möjligheter (däribland fler finansieringsmöjligheter).

e)

Belysa framgångsrika partnerskap mellan industrin och den akademiska världen inom organisationen, betona vikten av effektiv förvaltning av immateriella tillgångar och visa det värde som skapas genom gemensamt skapande mellan industrin och den akademiska världen.

f)

Samarbeta med beslutsfattare och offentliga förvaltningar om politiken för gemensamt skapande mellan industrin och den akademiska världen (t.ex. i fråga om finansiering av industridoktorander).

g)

Skapa gemensamma verksamheter (t.ex. fallstudietävlingar, hackaton, kommunikationskampanjer, gemensamma utbildningar och koncepttest) och involvera medborgarna i gemensamt skapande mellan industrin och den akademiska världen i enlighet med kommissionens rekommendation (EU) 2024/736 (19).

a)

Erkänna och belöna framgångsrika partnerskap mellan industrin och den akademiska världen, personalutbyten eller rörlighet mellan sektorer och de färdigheter som utvecklats i det gemensamma skapandet mellan industrin och den akademiska världen i fråga om rekrytering, prestationsutvärdering (21), karriärbedömning och personalutveckling. Även andra incitament bör övervägas, t.ex. finansiering, samägande av immateriella rättigheter och fördelning av royaltyer.

b)

Kommunicera fördelarna med olika möjligheter till gemensamt skapande och partnerskap för personal inom industrin och inom den akademiska världen, yrkesmässig och personlig utveckling, forskningsoberoende, ledande roller och möjligheter till kommersialisering.

c)

Involvera all personal i tvärsektoriell rörlighet i båda riktningarna, från industrin till den akademiska världen och från den akademiska världen till industrin, främja gemensamt skapande och tvärvetenskaplig verksamhet, t.ex. universitetsprogram, för att överbrygga klyftan mellan forskning och praktiska tillämpningar inom industrin.

d)

Tillhandahålla information till all personal om relevanta verktyg och program, däribland projektbidrag, stipendier, program för industridoktorander och -postdoktorander, t.ex. Marie Skłodowska-Curie (MSCA)-postdoktorandstipendier med icke-akademisk placering (22) och MSCA-doktorandnätverk (inbegripet industridoktorander) (23), bidrag till koncepttest (24), europeiska universitetsallianser (25), möjligheter till såddfinansiering, stödtjänster, utbildning och coachning, finansieringsmöjligheter och evenemang.

a)

Tillhandahålla och uppmuntra coachning, mentorskap och möjligheter till yrkesmässig och personlig utveckling för all personal inom industrin och den akademiska världen (bland annat mikromeriter och yrkesutbildning) (26).

b)

Investera i olika och flexibla inlärningsmöjligheter, t.ex. mikromeriter, för att tillgodose föränderliga behov inom industrin och den akademiska världen och involvera lärare och gästföreläsare med olika profiler, särskilt från industrin.

c)

Stärka de generella färdigheter hos personal inom industrin och den akademiska världen som behövs för ett effektivt tvärvetenskapligt samarbete, t.ex. kommunikation, ledarskap, anpassning till föränderliga arbetsmiljöer, flexibilitet och förhandlingsförmåga.

d)

Främja en övergripande förståelse av hur företag fungerar och tillhandahålla utbildning och möjligheter för studenter och forskare att presentera sina projekt för industriföreträdarpaneler i syfte att få återkoppling och skapa ett nätverk för sin framtida yrkesmässiga utveckling, t.ex. genom inrättande av studentinkubatorer.

e)

Utveckla färdigheter inom projektledning, chefskap och mentorskap, konsekvensbedömning, kommunikation, gemensamt kunskapsskapande, kunskapsutnyttjande och innovation för all personal och alla studenter i hela den akademiska världen. Detta inbegriper utbildning om utvärderingsmetoder, ramar för mätning och utvärdering av projektresultat och samhällseffekterna av dessa.

f)

Främja strategiskt tänkande och entreprenörsfärdigheter för studenter och forskare så att de kan utveckla avknoppningsföretag och nystartade företag på grundval av innovativa produkter och tjänster och därmed överföra sina forskningsresultat till praktiska tillämpningar på marknaden.

g)

Tillhandahålla mer utbildning om finansieringsmöjligheter för forskning och innovation och främja en övergripande förståelse av hur akademiska institutioner och forskningsinstitutioner fungerar inom industrin, särskilt små och medelstora företag, och främja företagsinkubatorer, innovationsnav och teknikspridningscentrum för att stödja innovationsprocesser i små och medelstora företag, till exempel genom att bygga vidare på det arbete som utförts inom kompetenscentrum för yrkesutbildning (27).

h)

Tillhandahålla utbildning om förvaltning av immateriella tillgångar (utbildningen bör också inriktas på industrin, särskilt små och medelstora företag, och den akademiska världen, även studenter, helst i blandade grupper) och fokusera på förvaltning av immateriella tillgångar i projekt och partnerskap, till exempel öppen vetenskap och öppen innovation, i enlighet med kommissionens rekommendation (EU) 2023/499.

i)

Tillhandahålla utbildning om standardisering i syfte att förbättra förståelsen av egenskaperna och kopplingarna mellan forskning, innovation och standardisering och hur dessa kan stödja varandra för att främja kunskapsutnyttjandet, i enlighet med kommissionens rekommendation (EU) 2023/498 (28).

j)

Utveckla personalens, studenternas och forskarnas färdigheter i att använda digitala plattformar och verktyg, däribland sådana som rör datakompetens och datahantering för kunskapsutnyttjande.

k)

Uppmuntra deltagande av all personal (inklusive ledningspersonal och administrativ personal) och forskare i relevanta nationella och internationella sektorsöverskridande program för rörlighet mellan den akademiska världen och industrin och andra program, t.ex. MSCA-doktorandnätverk, MSCA-personalutbyte (29), MSCA COFUND (30), Erasmus+ (31), utbildnings- och träningsprogram om kunskaps- och innovationsgrupper vid Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) (32) och gruppen för europeisk forskning och innovation på säkerhetsområdet (CERIS).

a)

Uppmuntra personalen att delta i nätverksbyggande verksamhet inom organisationen och med externa organisationer och öka medvetenheten om möjligheter till nätverksbyggande.

b)

Organisera och delta i evenemang som sammanför industri (inbegripet små och medelstora företag, avknoppningsföretag och nystartade företag, företagsänglar, riskkapitalfonder och andra intressenter) och den akademiska världen för att diskutera gemensamma intressen och möjligheter.

c)

Upprätthålla ett aktivt alumninätverk för att bygga kontakter och tillhandahålla möjligheter för alumniföretagare och dem som arbetar i industrin att dela med sig av sin sakkunskap till studenter och erbjuda mentorskap (33).

d)

Gå med i kluster (34), nätverk (35), plattformar (36), praktikgemenskaper, gemensamma arbetsgrupper och rådgivande nämnder (både formella och informella) och använda tillgängliga stödtjänster (t.ex. företagsinkubatorer, acceleratorer, kontor för kunskaps- och tekniköverföring, sambandskontor och tredjepartsexperter) på EU-nivå, nationell och regional nivå.

e)

Höja medvetenheten om de utmaningar som finns, bland annat forskningssäkerhet i samband med forsknings- och innovationssamarbete och eventuell utländsk inblandning (37), samt främja partnerskap mellan unionens företag och globala akademiska partner (38).

f)

Uppmuntra öppen och effektiv kommunikation och säkerställa förståelse för den terminologi som används av olika aktörer.

g)

Identifiera och använda väletablerade, yrkesmässigt drivna digitala plattformar eller mäklarföretag (med sökalternativ, filter, varningar osv.) som

h)

Upprätta interna sambandskontor med de medel och resurser som behövs för att fungera som kontaktpunkter för gemensamt skapande mellan industrin och den akademiska världen, som tillhandahåller information om möjligheter och säkerställer smidiga förbindelser mellan partner.

i)

Gynna långsiktigt och hållbart engagemang efter projektslutet och främja pågående kontakter och partnerskap mellan industrin och den akademiska världen.

a)

Enas om en gemensam vision, gemensamma mål, förväntningar och målsättningar som leder till stort engagemang och långsiktigt åtagande samtidigt som den akademiska friheten respekteras och, när det är möjligt och relevant, överväger deltagande av andra intressenter för att skapa partnerskap.

b)

Främja förtroende och engagemang bland alla parter som deltar i partnerskap.

c)

Fastställa en tydlig och heltäckande avtalsram, styrningsstruktur, arrangemang för förvaltning av partnerskapet och ett förfarande för konfliktlösning med stöd av juridiska experter.

d)

Enas om en detaljerad tidsplan och färdplan för partnerskapet, med t.ex. delmål och tidsfrister och regelbunden översyn av dessa, och utarbeta en gemensam sektorsövergripande arbetsterminologi för deltagande partner.

e)

Fastställa särskilda indikatorer för att övervaka och utvärdera arbetet, det värde som skapas, effekterna (miljömässiga, tekniska, ekonomiska, sociala, politiska och hälsomässiga) samt partnerskapets hållbarhet.

f)

Utveckla en gemensam strategi för förvaltning av immateriella tillgångar (39), inbegripet överväganden om bakgrundskunskap, utbyte av data, värdering, gemensam förvaltning och gemensamt ägande av immateriella rättigheter, öppen vetenskap, öppen innovation och bidrag till standardisering.

g)

Enas om sekretess, äganderätt till data och dataskydd samt en policy för intressekonflikter.

h)

Inrätta en tydlig struktur för samarbete med särskilt utbildad personal (och en särskild grupp i partnerorganisationer, om det är relevant) Dessa grupper kan stödjas av kontor för kunskaps- och tekniköverföring när det gäller akademiska partner eller av relevanta sammanslutningar när det gäller partner i industrin.

i)

Främja jämlikhet, mångfald, hållbarhet och inkludering och undvika könsdiskriminering i partnerskapens mål och verksamheter.

j)

Höja medvetenheten om ramen för partnerskap och partnernas värderingar, roller, incitament och resurser i syfte att säkerställa tydlighet och anpassning.

a)

Dra nytta av stöd från olika typer av förmedlare, bland annat yrkesverksamma inom kunskaps- och tekniköverföring och kontraktschefer som övervakar formella transaktioner inom organisationen (t.ex. frågor som rör förvaltning av immateriella tillgångar). Förmedlare kan också omfatta företagsbaserade och andra professionella kontaktpersoner (t.ex. sammanslutningar inom industrisektorn eller vetenskapliga sammanslutningar) som bidrar till dialog och förståelse av arbetsrelationer eller organisationer som övervakar utrymmen för gemensamt skapande som används av flera intressenter (t.ex. sandlådor, testanläggningar, plattformar och levande laboratorier).

b)

Dra nytta av stöd från förmedlare i partnerskapet för att underlätta medling och kommunikation mellan partner.

c)

Engagera förmedlare i utvecklingen av partnerskap och för deltagande i konkurrensutsatta ansökningsomgångar med finansieringsorgan.

d)

Samarbeta med förmedlare som kan ge insikter i ansvarsfull innovation, regleringsrådgivning och vägledning i frågor där organisationen kanske inte har sakkunskap (t.ex. teknisk riskhantering).

e)

Tillhandahålla tillräckliga resurser, inbegripet finansiering och investeringar i professionalisering av förmedlare och erkännande av deras viktiga roll i EU-ekosystem, nationella och regionala ekosystem och för att anpassa flerpartsintressen, sektorsövergripande och regionala intressen inom industrin och den akademiska världen till varandra.

f)

Stödja samarbete och utbyte av bästa praxis mellan förmedlare som deltar i gemensamt skapande mellan industrin och den akademiska världen och uppmuntra experiment för att anpassa sig till och dra nytta av ny teknik, t.ex. artificiell intelligens.

g)

Stärka förmedlare och investera i de färdigheter som krävs genom att finansiera studiebesök och tillhandahålla utbildningsmöjligheter om ekonomiskt och icke-finansiellt tillvaratagande av resultat och socialt entreprenörskap.

h)

Uppmuntra förmedlare från industrin och från den akademiska världen att samarbeta med regionala beslutsfattare och förvaltningar, riskkapitalister, företagsänglar och investeringsfonder för att skapa och/eller stärka regionala innovationsnav och locka investeringar.

a)

Inkludera, för varje förväntat resultat, regler om äganderätt och kontroll (t.ex. öppen tillgång till och skydd av immateriella rättigheter) och en tillvaratagandeplan i syfte att erhålla större effekter. I denna plan bör anges varje parts roll, de åtgärder som ska vidtas för att få effekt och för gemensamt utnyttjande där så är relevant och där partnernas centrala intressen är i linje med varandra.

b)

Inrätta effektiva kanaler och verktyg (41), t.ex. standardisering, för att säkerställa spridning av resultaten, och upprätta en regelbundet uppdaterad förteckning över nyckelpersonal och kontaktpersoner för varje partner i ett visst samarbete.

c)

Öka medvetenheten om och dra nytta av offentliga och privata finansieringssystem, däribland program för finansiering av prototyper avsedda att visa forskningsresultatens tekniska genomförbarhet, och finansiering på unionsnivå och nationell nivå för spridning av resultat.

d)

Uppmuntra användningen av etablerade verktyg och tjänster som främjar identifiering av resultat med hög innovationspotential och stödja utvecklingen av strategier och affärsplaner för att de ska spridas i samhället.

a)

Investera och delta i gemensamma forsknings- och teknikinfrastrukturer (42) och faciliteter för gemensamt skapande, t.ex. gemensamma arbetsutrymmen, testanläggningar och innovationsparker, faciliteter för tester och experiment (43) samt pilotlinjer (44), som kan erbjuda professionellt stöd till personalen på områden som t.ex. företagsutveckling, industrikontakter, förvaltning av kontor för kunskaps- och tekniköverföring och forskningsfinansiering för att överbrygga klyftan mellan industrin och den akademiska världen.

b)

Tillhandahålla tillgång till resurser, bland annat gemensamma faciliteter, gemensam utrustning och gemensamma databaser, för att stödja gemensam forskning och innovation (med beaktande av de tillhörande frågorna om sekretess).

c)

Stödja och delta i öppna innovationsplattformar (t.ex. digitala miljöer och verktyg för gemensamt skapande och yrkesmässig matchning mellan industrin och den akademiska världen) för att inleda och utveckla innovationsprojekt som utgår från innovationsidéer, industriella utmaningar och behov, och slutföra dem genom att bygga upp konsortier och team för innovationsprojekt.

d)

Erbjuda vägledning om metoder för gemensamt skapande, öppen innovation och bästa praxis för kunskapsutnyttjande som är skräddarsydd för partnerskapets specifika mål. Dessa metoder kan omfatta designtänkande, användarcentrerade strategier och deltagandeåtgärder.

a)

Gemensamt komma överens om lämpliga mått för sådana bedömningar och säkerställa en balans mellan affärs-, samhälls- och forskningsinriktade mått. Dessa kan omfatta identifierade innovationer, licenser, varumärken och programvara, bidrag till standarder och offentlig-privata sampublikationer. Effekterna (t.ex. de miljömässiga, tekniska, ekonomiska, social, politiska och hälsomässiga effekterna) bör utvärderas. Negativa effekter bör rapporteras och etiska farhågor bör bedömas.

b)

Gemensamt komma överens om och utveckla kvalitativa mått för att utvärdera partnerskapets resultat (bland annat yrkesmässiga relationer, förtroende som utvecklats och kunskapsutbyte) till exempel genom riktade enkäter och regelbunden återkoppling.

c)

Använda fallstudier för att bedöma samhällseffekter och skapat värde, särskilt när det är fråga om offentligt finansierade projekt, och göra sådana fallstudier allmänt tillgängliga.

d)

Se över mått och indikatorer över tid och övervaka partnerskapets långsiktiga effekter när det gäller konsekvens, hållbarhet, skalbarhet och återanvändbarhet.

e)

Säkerställa rimlig och rättvis fördelning av det värde som genereras av det gemensamma skapandet, baserat på den effekt som erhålls av detta skapande.

f)

Säkerställa att alla deltagande parter beaktar det värde och den effekt som skapats av partnerskapet vid utveckling av framtida verksamheter och partnerskap.