KOMMISSIONENS REKOMMENDATION (EU) 2024/631

av den 18 december 2023

om Luxemburgs utkast till uppdaterad integrerad nationell energi- och klimatplan för perioden 2021–2030 och om Luxemburgs åtgärders förenlighet med unionens klimatneutralitetsmål och med att säkerställa framsteg med anpassningen

(Endast den franska texten är giltig)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (1), särskilt artikel 9.2 och artikel 14.6,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (2), särskilt artikel 7.2, och

av följande skäl:

Rekommendationer om Luxemburgs utkast till uppdaterad integrerad nationell energi- och klimatplan för perioden 2021–2030

(1)	Luxemburg lämnade in sitt utkast till uppdaterad integrerad nationell energi- och klimatplan den 24 juli 2023.

(2)

I artikel 3 i förordning (EU) 2018/1999 (förordningen om styrningen av energiunionen) och bilaga I till samma förordning fastställs de uppgifter som ska ingå i de uppdaterade integrerade nationella energi- och klimatplanerna. I december 2022 antog kommissionen vägledningen för medlemsstaterna avseende förfarandet för och omfattningen av utarbetandet av utkast till och slutliga uppdaterade nationella energi- och klimatplaner (3). I vägledningen fastställdes goda metoder och en översikt över följderna av den senaste tidens politiska, rättsliga och geopolitiska utveckling på energi- och klimatpolitikens område.

(3)

I samband med REPowerEU-planen (4), och som en del av 2022 och 2023 års europeiska planeringsterminer, har kommissionen starkt betonat medlemsstaternas energi- och klimatrelaterade reform- och investeringsbehov för att öka energitryggheten och den ekonomiska överkomligheten genom att påskynda den gröna och rättvisa omställningen. Detta återspeglas i landsrapporterna för Luxemburg 2022 och 2023 (5) och i rådets rekommendationer till Luxemburg (6). Medlemsstaterna bör beakta de senaste landsspecifika rekommendationerna i sina slutliga uppdaterade integrerade nationella energi- och klimatplaner.

(4)	Kommissionens rekommendationer vad gäller att uppnå nationella mål inom ramen för förordningen om ansvarsfördelning (7) grundar sig på sannolikheten att medlemsstaterna kommer att respektera målen för 2030, med beaktande av reglerna för användning av flexibiliteter enligt samma förordning.

(5)

Kommissionens rekommendationer vad gäller avskiljning, lagring och användning av koldioxid syftar till att få en översikt över den planerade användningen av denna teknik på nationell nivå, inbegripet information om de årliga volymer av koldioxid som man planerar att avskilja fram till 2030, uppdelat på utsläppskällor i de anläggningar som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (8) respektive andra källor, såsom biogena källor eller direkt avskiljning av koldioxid från luft, om planerad infrastruktur för koldioxidtransport och om eventuell lagringskapacitet och injektionsvolymer för koldioxid som man planerar ska finnas tillgängliga på nationell nivå 2030.

(6)

Kommissionens rekommendationer vad gäller resultaten inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 (9) om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF-förordningen) handlar om hur medlemsstaterna uppfyller ”åtagandet att inte generera nettoutsläpp” för perioden 2021–2025 (period 1) och sina nationella mål för perioden 2026–2030 (period 2), med beaktande av reglerna för användning av flexibiliteter i den förordningen. Kommissionen beaktar även i sina rekommendationer att eventuella extra utsläpp under period 1 inom ramen för LULUCF-förordningen automatiskt kommer att överföras till förordningen om ansvarsfördelning.

(7)

Kommissionens rekommendationer avseende Luxemburgs ambitioner när det gäller förnybar energi utgår från den formel som anges i bilaga II till förordning (EU) 2018/1999, vilken bygger på objektiva kriterier, och från de viktigaste styrmedel och åtgärder som saknas i Luxemburgs utkast till uppdaterad nationell energi- och klimatplan för att landet på ett kostnadseffektivt sätt, utan dröjsmål, ska kunna uppnå sitt nationella bidrag till unionens bindande mål för förnybar energi på minst 42,5 % 2030, med en kollektiv strävan att öka denna andel till 45 % enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (10) om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. Kommissionens rekommendationer bygger också på Luxemburgs bidrag till de specifika mål som anges i artiklarna 15a, 22a, 23, 24 och 25 i det sistnämnda direktivet samt tillhörande styrmedel och åtgärder för att snabbt kunna införliva och genomföra det. Rekommendationerna avspeglar hur viktigt det är att utarbeta en övergripande långsiktig strategi för användningen av förnybar energi, och särskilt vindkraft, för att öka synligheten för europeisk tillverkningsindustri och europeiska nätoperatörer i enlighet med EU:s paket om europeisk vindkraft (11).

(8)

Kommissionens rekommendationer vad gäller det nationella bidraget till energieffektivitet bygger på artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 (12) om energieffektivitet samt på den formel som fastställs i bilaga I till det direktivet och tillhörande styrmedel och åtgärder för att genomföra det.

(9)

I sina rekommendationer ägnar kommissionen särskild uppmärksamhet åt målen, målsättningarna och bidragen samt tillhörande styrmedel och åtgärder för att genomföra REPowerEU-planen, i syfte att snabbt kunna fasa ut beroendet av ryska fossila bränslen. Lärdomarna från genomförandet av paketet ”Spara gas för en trygg vinter” (13) beaktas också i rekommendationerna. Rekommendationerna avspeglar den absoluta nödvändigheten av att göra energisystemet mer resilient mot bakgrund av de skyldigheter som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/941 (14) om riskberedskap inom elsektorn och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 (15) om försörjningstryggheten för gas samt i enlighet med kommissionens rekommendation om energilagring (16).

(10)

Kommissionens rekommendationer beaktar behovet av att påskynda integreringen av den inre energimarknaden för att öka flexibiliteten och stärka och skydda konsumenterna. Kommissionens rekommendationer tar även upp vikten av att bedöma antalet energifattiga hushåll i enlighet med kraven i artikel 3 i förordning (EU) 2018/1999 och kommissionens rekommendation (EU) 2023/2407 (17).

(11)

Kommissionens rekommendationer avspeglar vikten av att säkerställa tillräckliga investeringar i forskning om och innovation inom ren energi för att främja utvecklingen och tillverkningskapaciteten på dessa områden, inbegripet lämpliga styrmedel och åtgärder för energiintensiva industrier och andra företag; i rekommendationerna betonas även behovet av kompetensutveckling av arbetskraften till nettonollindustrin för att trygga en stark, konskurenskraftig och grön ekonomi inom unionen.

(12)	Kommissionens rekommendationer bygger vidare på åtagandena enligt Parisavtalet att minska användningen av fossila bränslen samt framhåller vikten av att fasa ut subventioner för fossila bränslen.

(13)

Kommissionens rekommendation om investeringsbehov bygger på bedömningen av huruvida Luxemburgs utkast till uppdaterad plan ger en allmän översikt över investeringsbehoven för att uppnå målsättningarna, målen och bidragen för energiunionens alla dimensioner, anger finansieringskällor, med åtskillnad mellan privata och offentliga källor, redogör för investeringar som är förenliga med Luxemburgs återhämtnings- och resiliensplan, Luxemburgs territoriella plan för en rättvis omställning och de landsspecifika rekommendationerna 2022–2023 som utfärdats inom ramen för den europeiska planeringsterminen och innehåller en tillförlitlig makroekonomisk bedömning av planerade styrmedel och åtgärder. Den nationella energi- och klimatplanen bör säkerställa transparens och förutsebarhet i fråga om nationella styrmedel och åtgärder, i syfte att främja investeringssäkerhet.

(14)

Kommissionens rekommendationer belyser hur oerhört viktigt det är med ett brett regionalt samråd och att säkerställa tidiga och inkluderande samråd om planen där även allmänheten kan delta på ett meningsfullt sätt under en tillräckligt lång tidsperiod och får tillräcklig information, i linje med Århuskonventionen (18).

(15)

Kommissionens rekommendationer om en rättvis omställning bygger på bedömningen av om man i Luxemburgs plan tillräckligt ingående identifierar klimat- och energiomställningens konsekvenser för samhälle, sysselsättning och kompetens och beskriver lämpliga åtföljande styrmedel och åtgärder för att främja en rättvis omställning och samtidigt bidra till att främja både de mänskliga rättigheterna och jämställdhet.

(16)	Till grund för kommissionens rekommendationer till Luxemburg ligger en bedömning av landets utkast till uppdaterad nationell energi- och klimatplan (19) som offentliggörs tillsammans med denna rekommendation.

(17)	Luxemburg bör ta vederbörlig hänsyn till dessa rekommendationer när landet utarbetar sin slutliga uppdaterade integrerade nationella energi- och klimatplan som ska lämnas in senast den 30 juni 2024.

Rekommendationer om förenligheten med unionens klimatneutralitetsmål och med att säkerställa framsteg med anpassningen

(18)

Kommissionen är i enlighet med förordning (EU) 2021/1119 (den europeiska klimatlagen) skyldig att bedöma om nationella åtgärder är förenliga med klimatneutralitetsmålet och med att säkerställa framsteg med anpassningen. Kommissionen har bedömt om Luxemburgs åtgärder är förenliga med dessa mål (20). Rekommendationerna nedan grundar sig på den bedömningen. Luxemburg bör ta vederbörlig hänsyn till dessa rekommendationer och följa upp dem i enlighet med den europeiska klimatlagen.

(19)

De mest utsatta samhällena är de som löper störst risk att drabbas av klimatförändringarna. Den ojämlika utsattheten och sårbarheten för klimateffekterna i olika regioner och socioekonomiska grupper förvärrar redan befintliga ojämlikheter och sårbarheter. Rättvis resiliens bör minska den ojämlika utsattheten för klimatrisker och säkerställa en rättvis fördelning av fördelarna med anpassning. Systemomfattande förmåga att anpassa sig till klimatförändringarna är avgörande för att förebygga eller mildra potentiella skador, dra nytta av möjligheter och hantera konsekvenserna. Klimatförändringarnas fysiska effekter utvecklas i snabbare takt än förväntat. Anpassningsförmågan måste förbättras på alla förvaltningsnivåer, och inom de offentliga och privata sektorerna, och det kräver ökad medvetenhet om sårbarheter och risker. Den lokala nivån har befogenheter som kan påverka klimatresiliensen mer allmänt. Utarbetandet och genomförandet av anpassningsstyrmedel på subnationell nivå är av stor betydelse.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS LUXEMBURG ATT GÖRA FÖLJANDE:

UTKASTET TILL UPPDATERAD NATIONELL ENERGI- OCH KLIMATPLAN ENLIGT FÖRORDNING (EU) 2018/1999

Komplettera uppgifterna om de befintliga och planerade styrmedel och åtgärder som förväntas bidra till att uppnå det nationella växthusgasmålet enligt förordningen om ansvarsfördelning. Redogöra tydligt för deras omfattning, tidsplan och när så är möjligt förväntade inverkan på minskningen av växthusgasutsläppen, inbegripet när det gäller åtgärder som ingår i unionens finansieringsprogram (t.ex. i den gemensamma jordbrukspolitiken).

Identifiera den mängd koldioxidutsläpp som skulle kunna avskiljas per år senast 2030, inbegripet källa. Lämna närmare uppgifter om hur den avskilda koldioxiden ska transporteras.

Tillhandahålla information om status och de framsteg som måste göras för att säkerställa att man uppnår en högre Tier-nivå eller mer geografiskt explicita dataset för övervakning, rapportering och kontroll, i överensstämmelse med del 3 i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999.

Tillhandahålla uppskattade utvecklingsbanor och en långsiktig plan för införandet av teknik för förnybar energi under de närmsta tio åren, med en prognos fram till 2040. Inkludera ett vägledande mål för innovativ teknik för förnybar energi för 2030, i linje med direktiv (EU) 2018/2001 i dess ändrade lydelse. Inkludera särskilda mål för att bidra till det vägledande delmålet för byggnader och industrin för 2030 och det bindande delmålet för förnybara drivmedel av icke-biologiskt ursprung i industrin för 2030, i enlighet med direktiv (EU) 2018/2001 i dess ändrade lydelse. Inkludera ett vägledande mål för uppvärmning och kylning för att uppnå tilläggen i bilaga IA till direktiv (EU) 2018/2001 i dess ändrade lydelse. Inkludera ett vägledande mål för fjärrvärme och fjärrkyla 2021–2030. Ange vilket mål Luxemburg avser att uppnå inom transportsektorn genom skyldigheten för bränsleleverantörer, bland annat genom ett delmål för avancerade biodrivmedel och förnybara drivmedel av icke-biologiskt ursprung, och säkerställa att miniminivån för sådana drivmedel till 2030 iakttas.

Fortsätta utveckla detaljerade och kvantifierade styrmedel och åtgärder på ett sätt som gör det möjligt att i tid och kostnadseffektivt uppnå Luxemburgs nationella bidrag till unionens bindande mål för förnybar energi på 42,5 % 2030, med en kollektiv strävan att öka denna andel till 45 %. Särskilt beskriva hur landet planerar att påskynda tillståndsgivningen och ange för vilken förnybar energiteknik det planerar att utse ”accelerationsområden för förnybar energiproduktion” med snabbare och enklare förfaranden. Beskriva hur landet avser att påskynda införandet av förnybara energikällor via en mer utbredd användning av avtal om köp av förnybar el, ursprungsgarantier och ett möjliggörande ramverk för att främja egenförbrukning och energigemenskaper. Beskriv hur landet avser att täcka utformningen av skyldigheten för bränsleleverantörer inom transportsektorn och inkludera jämförbara åtgärder för att främja vätgas inom industrin.

Inkludera prognoser för tillgång och efterfrågan på bioenergi per sektor och tillhandahålla uppgifter om import och källan till skogsbiomassa som används för energi. Inkludera en bedömning av den inhemska försörjningen av skogsbiomassa för energiändamål 2021–2030 i enlighet med de stärkta hållbarhetskriterierna i artikel 29 i direktiv (EU) 2018/2001 i dess ändrade lydelse, och en bedömning av förenligheten mellan den planerade användningen av skogsbiomassa för energiproduktion och Luxemburgs skyldigheter enligt den reviderade LULUCF-förordningen, i synnerhet för 2026–2030, tillsammans med nationella åtgärder och styrmedel för att säkerställa denna förenlighet. Inkludera ytterligare åtgärder för att främja hållbar produktion av biometan, mot bakgrund av Luxemburgs potential för och produktion av hållbar biogas/biometan, profil när det gäller naturgasförbrukning och befintlig infrastruktur, användning av rötrester samt tillämpningar för biogen koldioxid.

Tillhandahålla i så stor utsträckning som möjligt den förväntade tidsplanen för de steg som leder fram till antagandet av de lagstiftningsåtgärder och andra styrmedel som syftar till att införliva och genomföra bestämmelserna i direktiv (EU) 2018/2001 i dess ändrade lydelse, i synnerhet när det gäller de åtgärder som nämns i de föregående punkterna.

Inkludera ett nationellt energieffektivitetsbidrag för slutlig energianvändning i unionens bindande mål för slutlig energianvändning för 2030 som överensstämmer med artikel 4 i direktiv (EU) 2023/1791 och bilaga I till samma direktiv eller motsvarar det korrigerade vägledande nationella energieffektivitetsbidrag som kommissionen kommer att lägga fram för varje medlemsstat senast den 1 mars 2024 i enlighet med artikel 4.5 i det direktivet. Inkludera ett nationellt energieffektivitetsbidrag för primärenergianvändning till unionens vägledande primärenergianvändningsmål i linje med artikel 4 i och bilaga I till direktiv (EU) 2023/1791. Inkludera vilken minskning av energianvändningen som ska uppnås för alla offentliga organ, uppdelade efter sektor, och den totala golvytan i uppvärmda och/eller kylda byggnader som ägs av offentliga organ och som ska renoveras varje år eller motsvarande årliga energibesparingar som ska uppnås.

Fastställa fullständiga styrmedel och åtgärder för att uppnå de nationella bidragen till energieffektivitetsåtgärder i syfte att främja energikartläggningar och energiledningssystem. Ange robusta finansieringsprogram för energieffektivitet och stödsystem som kan mobilisera privata investeringar och ytterligare samfinansiering.

10.

Inkludera uppdaterade delmål för 2030 och 2050 för att säkerställa ett ytterst energieffektivt och klimatneutralt nationellt byggnadsbestånd och omvandla befintliga byggnader till nollutsläppsbyggnader senast 2050. Säkerställa att delmålen för renovering av byggnader även omfattar andra byggnader än bostadshus.

11.

Förklara närmare hur Luxemburg i betydande utsträckning ska stärka dimensionen energitrygghet, i synnerhet genom att fastställa tydliga målsättningar för diversifieringen av energikällor och för ytterligare uppmuntran till minskad efterfrågan på gas. Inkludera detaljerade styrmedel och åtgärder för att uppnå dessa mål till 2030. Göra energisystemet mer resilient, i synnerhet genom att fastställa ett mål för utbyggnad av energilagringen och lägga fram styrmedel och åtgärder för att integrera de nödvändiga insatserna för klimatanpassningen i energisystemet. Bedöma oljeinfrastrukturens (oljelager) tillräcklighet till följd av den förväntade nedgången i efterfrågan på olja och övergången till koldioxidsnåla alternativ.

12.

Föreslå tydliga målsättningar och mål för efterfrågeflexibilitet och lagring i syfte att förbättra energisystemets flexibilitet mot bakgrund av en bedömning av flexibilitetsbehoven. Beskriva vilka specifika åtgärder som ska vidtas för att underlätta integreringen av energisystemet i samband med artikel 20a i direktiv (EU) 2018/2001 i dess ändrade lydelse.

13.

Vidareutveckla strategin för att åtgärda energifattigdom genom att inbegripa ett specifikt mätbart mål om minskning i enlighet med förordning (EU) 2018/1999, med beaktande av rekommendation (EU) 2023/2407. Beskriv de befintliga och potentiella styrmedlen och åtgärderna för att ta itu med energifattigdom, inbegripet uppgifter om de ekonomiska resurser som avsatts för genomförandet av socialpolitiska åtgärder (rörande ekonomisk överkomlighet) och strukturinriktade energiåtgärder. Förklara hur man planerar att utvidga användningen av energieffektivitetsåtgärder inom ramen för kvotpliktsystemet för energieffektivitet för att minska energifattigdomen i enlighet med förordning (EU) 2018/1999.

14.

Lämna ett närmare förtydligande av nationella mål inom forskning, innovation och konkurrenskraft för användningen av ren teknik, och staka ut en väg för 2030 och 2050, i syfte att stödja utfasningen av fossila bränslen inom industrin och en övergång för företagen till en cirkulär nettonollekonomi. Föreslå styrmedel och åtgärder för att främja utvecklingen av nettonollprojekt, däribland de som är relevanta för energiintensiva industrier. Beskriva ett förutsägbart och förenklat regelverk för tillståndsförfaranden och hur tillgången till nationell finansiering ska förenklas vid behov. Tillhandahålla detaljerade styrmedel och åtgärder för digitalisering av energisystemet, kompetensutveckling på området ren energi och för att främja en öppen handel för resilienta och hållbara leveranskedjor vad gäller viktiga komponenter och utrustning på nettonollområdet.

15.

Ange de reformer och åtgärder för att mobilisera privata investeringar som behövs för att uppnå energi- och klimatmålen. Förbättra och utveckla analysen av investeringsbehov så att den inbegriper en heltäckande och enhetlig översikt över offentliga och privata investeringsbehov totalt sett och per sektor. Komplettera en bottom-up-strategi som omfattar hela ekonomin med en bedömning enligt top-down-strategin inom ramen för energiunionens fem dimensioner. Inkludera en uppdelning av de totala investeringsbehoven med ytterligare information om finansieringskällor på nationell, regional och unionsnivå samt privata finansieringskällor som ska mobiliseras. Inkludera en kort beskrivning av den typ av ekonomiska stödprogram som valts för att genomföra styrmedlen och åtgärderna, som finansieras via den offentliga budgeten, och användningen av blandade finansieringsinstrument med hjälp av bidrag, lån, tekniskt bistånd och offentliga garantier, inbegripet nationella investeringsbankers roll i respektive program och/eller hur den privata finansieringen mobiliseras. Överväga en kostnadseffektiv överlåtelse till andra medlemsstater enligt förordningen om ansvarsfördelning som en finansieringskälla. Tillhandahålla en tillförlitlig bedömning av planerade styrmedels och åtgärders makroekonomiska konsekvenser.

16.

Beskriva på vilket sätt de styrmedel och åtgärder som ingår i den uppdaterade planen är förenliga med den nationella återhämtnings- och resiliensplan, inklusive REPowerEU-kapitlet, som Luxemburg ska lämna in.

17.

Förklara närmare hur och när Luxemburg avser att fasa ut subventionerna för fossila bränslen.

18.

Tillhandahålla mer detaljerad information om klimat- och energiomställningens konsekvenser för samhälle, sysselsättning och kompetens, och eventuella andra fördelningseffekter, samt om de planerade målsättningarna, styrmedlen och åtgärderna för att stödja en rättvis omställning. Fastställa stödtyp, effekten av initiativen, målgrupperna och avsatta resurser, med beaktande av rådets rekommendation om säkerställande av en rättvis omställning till klimatneutralitet (21). Inkludera, i den mån det är möjligt, fler uppgifter som kan utgöra en lämplig analytisk grund för att utarbeta en framtida social klimatplan i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/955 (22), däribland om hur man kan bedöma utmaningar och sociala konsekvenser för de mest utsatta grupperna till följd av införandet av utsläppshandelssystemet för bränsleförbränning i byggnader, vägtransport och ytterligare sektorer, samt hur man kan fastställa potentiella stödmottagare och en relevant politisk ram. Förklara hur den politiska ram som fastställs i den nationella energi- och klimatplanen kommer att bidra till utarbetandet av den sociala klimatplanen och hur Luxemburg kommer att säkerställa överensstämmelse mellan dessa två planer.

19.

Inkludera en sammanfattning av hur synpunkterna i samband med allmänhetens deltagande integreras i planen.

20.

Utöka det redan goda regionala samarbetet genom att fortsätta ansträngningarna för att underteckna de två nödvändiga bilaterala solidaritetsarrangemangen för en trygg gasförsörjning med sina grannländer (Belgien och Tyskland).

NATIONELLA ÅTGÄRDERS FÖRENLIGHET MED UNIONENS KLIMATNEUTRALITETSMÅL OCH MED ATT SÄKERSTÄLLA FRAMSTEG MED ANPASSNINGEN I ENLIGHET MED FÖRORDNING (EU) 2021/1119

Engagera grupper av berörda parter som är särskilt sårbara för klimatförändringarnas effekter i utformningen och genomförandet av Luxemburgs anpassningspolitik. Dokumentera processerna och resultaten av relevanta samråd. Förbättra samordningen mellan olika förvaltningsnivåer (nationella, regionala och lokala) för att anpassa planeringsverktygen och bidra till samordnade insatser som syftar till systemomvandling. Inrätta mekanismer för att säkerställa att subnationell politik utarbetas samt regelbundet ses över och uppdateras.

Utfärdad i Bryssel den 18 december 2023.

På kommissionens vägnar

Kadri SIMSON

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 328, 21.12.2018, s. 1.

(2) EUT L 243, 9.7.2021, s. 1.

(3) Kommissionens tillkännagivande om vägledning för medlemsstaterna vid uppdateringen av de nationella energi- och klimatplanerna för 2021–2030 (EUT C 495, 29.12.2022, s. 24).

(4) COM(2022) 230 final.

(5) SWD(2022) 618 final, SWD(2022) 616 final.

(6) Rekommendationer till rådets rekommendationer COM(2022) 618 och COM(2023) 616 final.

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156 19.6.2018, s. 26), i dess ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/857 av den 19 april 2023 om ändring av förordning (EU) 2018/842 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (EUT L 111, 26.4.2023, s. 1).

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1), i dess ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/839 av den 19 april 2023 om ändring av förordning (EU) 2018/841 vad gäller tillämpningsområdet, förenkling av reglerna för rapportering och efterlevnadskontroll och fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och av förordning (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, uppföljning av framsteg och översyn (EUT L 107, 21.4.2023, s. 1).

(10) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82), i dess ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2413 av den 18 oktober 2023 om ändring av direktiv (EU) 2018/2001, förordning (EU) 2018/1999 och direktiv 98/70/EG vad gäller främjande av energi från förnybara energikällor, och om upphävande av rådets direktiv (EU) 2015/652 (EUT L, 2023/2413, 31.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/2413/oj).

(11) Meddelande om EU:s handlingsplan för vindkraft, COM(2023) 669 final, 24.10.2023, och meddelande om uppnående av EU:s mål vad gäller förnybar energi till havs, COM(2023) 668 final.

(12) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 av den 13 september 2023 om energieffektivitet och om ändring av förordning (EU) 2023/955 (EUT L 231, 20.9.2023, s. 1).

(13) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, ”Spara gas för en trygg vinter”, COM(2022) 360 final.

(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/941 av den 5 juni 2019 om riskberedskap inom elsektorn och om upphävande av direktiv 2005/89/EG (EUT L 158, 14.6.2019, s. 1).

(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010 (EUT L 280, 28.10.2017, s. 1).

(16) Kommissionens rekommendation av den 14 mars 2023 om energilagring – Att främja ett koldioxidsnålt och säkert energisystem i EU (EUT C 103, 20.3.2023, s. 1).

(17) Kommissionens rekommendation (EU) 2023/2407 av den 20 oktober 2023 om energifattigdom (EUT L, 2023/2407, 23.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reco/2023/2407/oj).

(18) Konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor av den 25 juni 1998 (Århuskonventionen).

(19) SWD(2023) 919.

(20) EU:s lägesrapport om klimatåtgärder 2023, COM(2023) 653 final, och arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Assessment of progress on climate adaptation in the individual Member States according to the European Climate Law (inte översatt till svenska), SWD(2023) 932.

(21) Rådets rekommendation av den 16 juni 2022 om säkerställande av en rättvis omställning till klimatneutralitet (EUT C 243, 27.6.2022, s. 35).

(22) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/955 av den 10 maj 2023 om inrättande av en social klimatfond och om ändring av förordning (EU) 2021/1060 (EUT L 130, 16.5.2023, s. 1).