(1)

Enligt artikel 75.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (3) ska de behöriga myndigheterna samla in den information som offentliggjorts i enlighet med de kriterier för offentliggörande som fastställs i artikel 450.1 g, h, i och k i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (4) samt den information som instituten lämnar om lönegapet mellan kvinnor och män och ska använda den informationen för att jämföra ersättningstrender och ersättningspraxis. De behöriga myndigheterna bör sedan förse Europeiska bankmyndigheten (EBA) med denna information.

(2)

Den information som de behöriga myndigheterna ska samla in har harmoniserats ytterligare och förtydligats av Europeiska bankmyndigheten i dess riktlinjer för riktmärkning av ersättningspraxis, lönegap mellan könen och godkända högre kvoter enligt direktiv 2013/36/EU (EBA/GL/2022/06) (5), samt i EBA:s riktlinjer för insamlingen av uppgifter om högavlönade anställda enligt direktiv 2013/36/EU och direktiv (EU) 2019/2034 (EBA/GL/2022/08) (6). Enligt EBA:s riktlinjer EBA/GL/2022/06 och EBA/GL/2022/08 ska, om ansvaret för tillsynen ligger hos Europeiska centralbanken (ECB), de behöriga myndigheterna samordna sin insamling av uppgifter och ge varandra nödvändiga uppgifter och nödvändig information för att säkerställa att endast en uppsättning uppgifter samlas in och rapporteras till EBA för varje medlemsstat (7).

(3)

I enlighet med artikel 75.1 och 75.2 i direktiv 2013/36/EU ska de behöriga myndigheterna ska lämna information till EBA om ersättningspraxis samt lönegapet mellan kvinnor och män så att EBA kan använda denna information som riktmärke för ersättningstrender och praxis på unionsnivå. En riktmärkning gör det möjligt att visualisera trender från år till år och visa upp skillnader mellan grupper/institutioner beroende på var de är belägna inom unionen. För att möjliggöra jämförelser måste de uppgifter som EBA erhåller vara konsistenta. De uppgifter som ska lämnas för riktmärkningen avser betydande och mindre betydande enheter under tillsyn.

(4)

Inom ramen för samarbete inom den gemensamma tillsynsmekanismen enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1024/2013 har ECB exklusiv befogenhet att för tillsynsändamål utföra de uppgifter som framgår av artikel 4.1 e i den förordningen. När ECB utför dessa uppgifter beaktar den de regler i unionsrätten som uppställer tillsynskrav för instituten vad gäller ersättningar.

(5)

I enlighet med artikel 140.3 i förordning (EU) No 468/2014 (ECB/2014/17) är varje enhet som står under tillsyn skyldig att översända den information som regelbundet ska rapporteras i enlighet med tillämplig unionsrätt till sin nationella behöriga myndighet. Om inte annat följer av särskilda bestämmelser bör all den information som rapporteras av enheter som står under tillsyn lämnas till de nationella behöriga myndigheterna. Dessa myndigheter bör utföra de första uppgiftskontrollerna och sedan tillhandahålla ECB informationen.

(6)

I enlighet med artikel 6.2 i förordning (EU) nr 1024/2013 och artikel 21 i förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17) har både ECB och de nationella behöriga myndigheterna en skyldighet att utbyta information. Utan att det påverkar ECB:s befogenhet att direkt erhålla information från kreditinstitut eller ha direkt tillgång till information som fortlöpande rapporteras av kreditinstituten bör de nationella behöriga myndigheterna förse ECB med all information som är nödvändig för att utföra de uppgifter som ECB tilldelas genom förordning (EU) nr 1024/2013, med beaktande av behovet för samordning mellan myndigheter så att endast en uppsättning uppgifter samlas in per medlemsstat.

(7)

För att ECB ska kunna utföra sina uppgifter avseende ersättningspolicyer och ersättningspraxis måste det sätt på vilket de nationella behöriga myndigheterna överför sådan information som de erhåller från enheter som står under tillsyn till ECB specificeras ytterligare. Man behöver främst specificera format, frekvens och tidpunkter för informationsöverföringarna, men även detaljer som rör den kvalitetskontroll av data som de nationella behöriga myndigheterna bör göra innan de överför informationen till ECB.

(8)

EBA:s riktlinjer EBA/GL/2022/06 och EBA/GL/2022/08 beskriver i detalj den information som ska tillhandahållas de behöriga myndigheterna för riktmärkningen av ersättningstrender och ersättningspraxis, lönegap mellan könen, godkända högre kvoter samt om högavlönade anställda. För att undvika inkonsekvenser avseende den information som de nationella behöriga myndigheterna bör lämna till ECB innehåller detta beslut i tillämpliga fall hänvisningar till EBA:s riktlinjer.