BILAGA

Projekt till stöd för konventionen om biologiska vapen och toxinvapen (BTV-konventionen) för perioden 2024–2027

1.   BAKGRUND OCH MOTIVERING

Konventionen om biologiska vapen och toxinvapen (BTV-konventionen) är en central del av det internationella samfundets insatser för att ta itu med spridningen av massförstörelsevapen.

BTV-konventionen har för närvarande 185 konventionsstater och fyra signatärstater. Åtta stater har varken undertecknat eller anslutit sig till konventionen. För att fastställa och upprätthålla en kraftfull global norm mot användning av biologiska vapen för att skada eller döda människor, djur eller växter är det viktigt att så många stater som möjligt ansluter sig till konventionen. Framställningar om rättsligt och tekniskt stöd i samband med anslutning till konventionen görs ofta av stater till BTV-konventionens enhet för genomförandestöd.

BTV-konventionen har uppnått nära nog universell anslutning, men genomförandet av konventionen varierar kraftigt på nationell nivå. Framställningar om särskilt tekniskt och rättsligt bistånd görs regelbundet av stater som är parter i BTV-konventionen, ofta utvecklingsländer, till BTV-konventionens enhet för genomförandestöd.

De framställningar om bistånd för både stöd för universalisering och verksamhet för kapacitetsuppbyggnad som görs till BTV-konventionens enhet för genomförandestöd överskrider dess kapacitet och disponibla medel för att tillhandahålla bistånd.

Av dessa skäl och i syfte att omedelbart och i praktiken kunna genomföra några av inslagen i EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen ska detta projekt fungera som ett operativt politiskt verktyg för att ytterligare stärka konventionen genom att stödja dess universalisering och genomförande på nationell nivå. Projektet kommer att bygga på ett framgångsrikt genomförande av de gemensamma åtgärderna 2006/184/Gusp och 2008/858/Gusp samt rådsbesluten 2012/421/Gusp, (Gusp) 2016/51, (Gusp) 2019/97 och (Gusp) 2021/2072.

Projektet ska bidra till grundläggande uppföljning av och ge drivkraft till den verksamhet som bedrivits under 2019–2024 inom ramen för rådets beslut (Gusp) 2019/97 till stöd för BTV-konventionen. Det ska också säkerställa att denna verksamhet är hållbar och förbättra genomförandet av resultaten från den nionde översynskonferensen som hölls i Genève den 28 november–16 december 2022 och stödja programmet för perioden mellan sammanträdena 2023–2026, enligt överenskommelsen vid den nionde översynskonferensen. Projektet ska också ge viktiga bidrag för att göra BTV-diskussionerna mer inkluderande och diversifierade, bland annat genom att i högre grad integrera ungdomsperspektiv.

Under 2024 kommer projektet att genomföras parallellt med rådets nuvarande beslut (Gusp) 2021/2072 (december 2021–december 2024), utan att överlappa någon verksamhet för att på bästa sätt utnyttja möjliga synergier mellan de två besluten.

Projektet kommer att vägledas av följande principer:

a)	På bästa sätt utnyttja de erfarenheter som vunnits genom de gemensamma åtgärderna 2006/184/Gusp och 2008/858/Gusp samt rådsbesluten 2012/421/Gusp, (Gusp) 2016/51, (Gusp) 2019/97 och (Gusp) 2021/2072.

b)	Bistå konventionsstater och stater som inte är parter i BTV-konventionen på grundval av deras särskilda behov och på deras begäran med avseende på ett stärkt genomförande och universalisering av BTV-konventionen.

c)	Uppmuntra lokalt och regionalt egenansvar för projekten för att säkerställa deras långsiktiga hållbarhet och upprätta ett partnerskap mellan unionen och tredje parter inom ramen för BTV-konventionen.

d)	Fokusera på resultaten av den nionde översynskonferensen som hölls i Genève den 28 november–16 december 2022 och stödja det nya programmet för perioden mellan sammanträdena.

e)	Stödja ordförandena för mötena inom ramen för BTV-konventionen och på bästa sätt utnyttja mandatet för enheten för genomförandestöd.

f)	Bidra till framsteg med de freds-, säkerhets- och hälsorelaterade målen genom ett verkningsfullt genomförande av BTV-konventionen från konventionsstaternas sida och genom universalisering av konventionen.

2.   ÖVERGRIPANDE MÅL

Projektet syftar till att stärka den nationella och internationella säkerheten i fråga om hot från biologiska vapen genom att öka det globala medlemskapet i BTV-konventionen, stärka konventionsstaternas kapacitet att effektivt genomföra konventionen och öka medvetenheten om konventionens betydelse bland icke-statliga organisationer, civilsamhället och vetenskapliga och tekniska samfund.

3.   SÄRSKILDA MÅL

De förväntade resultaten av detta projekt är följande:

a)

Främjande av en allmän anslutning till BTV-konventionen genom att uppmuntra stater som inte är parter i BTV-konventionen att skapa sig en bättre förståelse av fördelarna med att ansluta sig till BTV-konventionen och bli mer delaktiga i sammanträden och annan verksamhet inom ramen för BTV-konventionen.

b)

Utveckla nationell kapacitet för genomförande av BTV-konventionen i utvecklingsländer för att säkerställa att de effektivt genomför konventionen, och samtidigt inrätta nätverk för aktivt samarbete med nationella motparter, experter och nationella institutioner som kan tillhandahålla relevant bistånd av hög kvalitet.

c)

Ge möjlighet till kapacitetsutveckling för unga beslutsfattare, forskare och akademiker från utvecklingsländer på södra halvklotet som är verksamma inom områden med anknytning till BTV-konventionen, uppmuntra att nätverk utvecklas mellan unga yrkesverksamma och dra nytta av utbildningsmaterial som Europeiska unionen har tagit fram.

d)	Stöd 2024–2026 till programmet för perioden mellan sammanträdena.

e)	Verktyg för ökande av medvetenheten, utbildning och engagemang.

4.   FÖRVÄNTADE RESULTAT OCH FÖRVÄNTAD VERKSAMHET

EU bör stödja följande aktiviteter som motsvarar åtgärder i EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen:

Aktivitet 1 – Stöd för universalisering av BTV-konventionen

4.1.1   Aktivitetens syfte

BTV-konventionen har för närvarande 185 konventionsstater och fyra signatärstater (Egypten, Haiti, Somalia och Syrien). Åtta stater har varken undertecknat eller anslutit sig till konventionen (Tchad, Komorerna, Djibouti, Eritrea, Israel, Kiribati, Mikronesien och Tuvalu). Universalisering av BTV-konventionen syftar till att utöka medlemskapet i konventionen för att säkerställa att det finns så många konventionsstater som möjligt. Att uppnå fullständig universalisering av konventionen har länge betraktats som en prioritering av BTV-konventionsstaterna. För att fastställa och upprätthålla en kraftfull global norm mot användning av biologiska vapen för att skada eller döda människor, djur eller växter är det viktigt att så många stater som möjligt ansluter sig till konventionen. Strategiska och anpassade universaliseringsinsatser har visat sig vara avgörande för nya och nära förestående anslutningar till konventionen.

Denna verksamhet kommer att följa upp verksamheten och resultaten inom ramen för projekt 1 i rådets beslut (Gusp) 2019/97 för att främja universaliseringen av BTV-konventionen. Huvudsyftet ska vara att intensifiera de insatser som för närvarande pågår och som inleddes inom ramen för de tidigare rådsbesluten.

4.1.2   Beskrivning av verksamheten

Verksamheten ska syfta till att öka effekterna av den verksamhet som genomförts inom ramen för tidigare rådsbeslut och säkerställa nödvändig uppföljning för att uppmuntra länder att ratificera eller ansluta sig till BTV-konventionen. Denna intensifierade uppföljning ska erbjudas högst två stater, oavsett om de är signatärstater till BTV-konventionen eller stater som inte har undertecknat den, som uppvisar betydande framsteg med ratificeringen/anslutningen. Skräddarsydda besök i Genève och efterföljande uppföljningsbesök ska behandla särskilda framställningar om bistånd, bland annat när det gäller att öka medvetenheten om konventionen på nationell nivå och att erbjuda inledande rättsligt och tekniskt stöd för genomförandet av konventionen. Externa intressenter kommer också att delta i besöken.

4.1.3   Förväntade resultat av aktiviteten

1.

Nationella myndigheter och intressenter i stater som inte är parter i BTV-konventionen, inklusive parlamentsledamöter, regeringstjänstemän och civilsamhället, ges bättre förståelse av fördelarna med att ansluta sig till BTV-konventionen.

2.

Ett ökat antal stater som inte är parter i BTV-konventionen uttrycker sitt åtagande att ansluta sig till BTV-konventionen, delta i verksamhet och möten och vidta åtgärder för anslutning/ratificering.

Aktivitet 2 – Kapacitetsuppbyggnad till stöd för nationellt genomförande av BTV-konventionen

4.2.1.   Aktivitetens syfte

Enligt artikel IV i BTV-konventionen ska konventionsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att genomföra konventionen på nationell nivå. De nationella genomförandenivåerna varierar emellertid mellan konventionsstaterna. Denna verksamhet syftar till att tillhandahålla särskilt tekniskt och rättsligt bistånd till konventionsstater som begär sådan kapacitetsuppbyggnad.

4.2.2.   Beskrivning av verksamheten

Projektet ska inriktas på att främja de initiativ som inleddes genom rådets beslut (Gusp) 2019/97 inom ramen för dess utvidgade biståndsprogram och nationella beredskapsprogram. Överläggningar och eventuella rekommendationer från arbetsgruppen för stärkandet av BTV-konventionen, som inrättades vid den nionde översynskonferensen, om nationellt genomförande ska noga övervakas och integreras i projektgenomförandet i enlighet med detta.

Följande typer av kapacitetsuppbyggande verksamhet ska tillhandahållas till konventionsstater som begär sådant bistånd från BTV-konventionens enhet för genomförandestöd på ett modulärt sätt, dvs. på grundval av respektive stats angivna biståndsbehov:

—	Nationella medvetandehöjande åtgärder om/introduktion till BTV-konventionen.

—	Lagstiftningsstöd.

—	Utbildning om utarbetande och inlämnande av rapporter om nationella förtroendeskapande åtgärder.

—	Medvetandehöjande åtgärder om BTV-konventionen riktade mot unga forskare och universitetsstuderande.

—	Utarbetande av nationella förteckningar över farliga patogener.

—	Stöd vid utarbetandet av framställningar om bistånd enligt artikel X när det gäller alla andra framställningar om bistånd.

Den ovannämnda kapacitetsuppbyggande verksamheten ska tillhandahållas konventionsstater som begär sådant bistånd på kontinuerlig basis under hela projektets löptid och inom de givna budgetramarna. Biståndsverksamheten ska företrädesvis genomföras på plats, medan onlineformat kan användas när det anses vara mer gynnsamt (t.ex. för ungdomsevenemang). Unodas tre regionala centrum ska delta i anordnandet av kapacitetsuppbyggande evenemang, beroende på vad som är tillämpligt.

Om BTV-konventionens enhet för genomförandestöd/Unoda bedömer att framställningar om bistånd från stater går utöver den ovannämnda kapacitetsuppbyggande verksamheten, ska staterna bistås vid utarbetandet av framställningar om bistånd enligt artikel X och matchningen med andra externa biståndsgivare ska underlättas i samarbete med BTV-konventionens enhet för genomförandestöd.

Inom ramen för denna verksamhet kommer Unoda att samarbeta med EU:s medlemsstater, experter och nationella institutioner som kan tillhandahålla relevant bistånd av hög kvalitet. När det gäller utarbetandet av nationella förteckningar över farliga patogener ska Unoda fortsätta att samarbeta med det nederländska riksinstitutet för folkhälsa och miljö för att bistå minst en konventionsstat per år i denna strävan. Medel ska också användas för att uppgradera och översätta den befintliga programvara som används för att hantera de nationella förteckningarna över farliga patogener i syfte att göra den tillgänglig för fler konventionsstater. Unoda ska också fortsätta att samarbeta med Unicri, EU:s kompetenscentrum för begränsning av CBRN-risker samt icke-statliga organisationer och tankesmedjor, beroende på vad som är tillämpligt. Projektet ska också uppmuntra konventionsstaterna att främja inrättandet av regionala nätverk i sina regioner eller underregioner när så är möjligt. Beroende på de intresserade staternas särskilda framställningar om bistånd skulle därför även regionala format för kapacitetsuppbyggande verksamhet kunna övervägas.

Inom ramen för denna verksamhet kommer dessutom en inbördes utvärdering att genomföras för att ytterligare bredda stödet för detta koncept. Det ska bygga på de utvärderingar som genomfördes av Frankrike 2013, Beneluxländerna 2015, Marocko 2017 och Kirgizistan 2022.

4.2.3.   Förväntat resultat av aktiviteten

1.

De stater som är parter i BTV-konventionen stärker sin nationella kapacitet när det gäller att genomföra BTV-konventionen genom att tillhandahålla särskilt bistånd för identifierade behovsområden, stärka samordningen och arbetet i nätverk med de aktörer som är involverade i BTV-konventionsprocessen och förbättra sina bidrag till BTV-konventionen, såsom förtroendeskapande åtgärder.

2.

De stater som är parter i BTV-konventionen förbättrar sina samarbets- och biståndsmöjligheter, förtroendenivåer och BTV-nätverk genom utbyten och diskussioner inom ramen för inbördes utvärderingar.

3.

Utvalda BTV-konventionsstaters förmåga att förhindra och vidta åtgärder till följd av attacker med biologiska vapen förbättras.

Aktivitet 3 – Initiativet Youth for Biosecurity

4.3.1   Aktivitetens syfte

Denna verksamhet ska bygga på verksamhet och resultat inom ramen för projekt 3 i rådets beslut (Gusp) 2019/97. Genom initiativet Youth for Biosecurity har ett nytt och innovativt utrymme skapats för en ny generation yrkesverksamma inom biosäkerhet, och ungdomar med expertkunskaper har engagerats. Ett nätverk med över 100 begåvade forskare från det globala Syd bildades, något som skapade en gemenskap av unga sakkunniga som deltog aktivt i diskussionerna om BTV-konventionen. Syftet med verksamheten är att fortsätta att ge möjlighet till kapacitetsutveckling för unga beslutsfattare, forskare och akademiker från utvecklingsländer från det globala Syd som är verksamma inom områden med anknytning till BTV-konventionen.

4.3.2   Beskrivning av verksamheten

Sammanlagt kommer man att anordna tre årliga stipendieprogram med 20 deltagare vardera, bestående av ett förberedande onlinesegment samt ett personligt besök på en vecka i Genève. Stipendiet syftar till att sammanföra ungdomar från det globala Syd för att ge dem möjlighet att delta i multilaterala förhandlingar inom ramen för BTV-konventionen och göra det möjligt för dem att samverka med diplomater och sakkunniga. Särskild vikt kommer att läggas vid att uppmuntra unga kvinnor från det globala Syd att delta, och därför kommer ett av de tre stipendieprogrammen att vara öppet enbart för kvinnliga forskare.

Verksamheten kommer att bygga på lyckade initiativ, såsom Unodas initiativ Youth for Disarmament, vidareutveckla dem och säkerställa kontinuitet beträffande de insatser som redan har gjorts.

4.3.3   Förväntade resultat av aktiviteten

1.

Ökat deltagande av ungdomar från det globala Syd, inbegripet unga kvinnor, i BTV-konventionsprocessen, särskilt i möten med anknytning till biosäkerhet och inrättande av ett stabilt nätverk av unga forskare från det globala Syd.

Aktivitet 4 – Stöd till BTV-konventionens program för perioden mellan sammanträdena

4.4.1   Aktivitetens syfte

Genom sponsorprogrammet för BTV-konventionen får utvecklingsländer hjälp att skicka sina företrädare till officiella möten inom ramen för BTV-konventionen i Genève. I dessa möten ingår översynskonferensen, som hålls vart femte år, samt möten som äger rum mellan översynskonferenserna under perioden mellan översynskonferenserna. Sponsorprogrammet inrättades vid den sjunde översynskonferensen (2011) och förlängdes därefter vid den åttonde översynskonferensen (2016) och senast vid den nionde översynskonferensen (2022). Sponsorprogrammet finansieras genom frivilliga bidrag från konventionsstaterna.

4.4.2   Beskrivning av verksamheten

Verksamheten kommer också att stödja det sponsorprogram som gör det möjligt för experter från utvecklingsländer att delta i mötena inom ramen för BTV-konventionen under perioden mellan sammanträdena i Genève. Sponsorprogrammet kommer också att användas för att tjänstemän från stater som ännu inte är parter i konventionen ska kunna komma till möten inom ramen för denna i Genève så att de kan bekanta sig med officiella möten inom ramen för BTV-konventionen.

4.4.3   Förväntat resultat av aktiviteten

1.

En samsyn uppnås på regional/delregional nivå om målen för BTV-konventionens program för perioden mellan sammanträdena 2024–2026 och konventionsstaternas förberedelser för att delta i den tionde översynskonferensen 2027 förbättras.

2.

Experter från utvecklingsländer som är konventionsstater i BTV-konventionen får en bättre förståelse för BTV-konventionens program för perioden mellan sammanträdena och BTV-konventionens översynskonferenser genom sitt sponsrade deltagande i dessa möten.

Aktivitet 5 – Verktyg för uppsökande arbete, utbildning och engagemang

4.5.1   Aktivitetens syfte

Syftet med verksamheten kommer att vara att ta fram konkreta och praktiska verktyg, material och strategier för utbildning och medvetandegörande för att möjliggöra och stödja den verksamhet som beskrivs i verksamheterna ovan och att öka BTV-konventionens övergripande synlighet. All verksamhet kommer att genomföras i enlighet med och bygga på Unodas utbildningsstrategi för nedrustning.

4.5.2   Beskrivning av verksamheten

Konkret föreslås att man utarbetar en kursplan på de sex officiella FN-språken för studerande inom biovetenskap för att öka medvetenheten om BTV-konventionens tillkomst, utveckling och fortsatta betydelse för att bevara fred och säkerhet. Ämnen av särskilt intresse för studerande, såsom problematisk forskning med dubbla användningsområden och utveckling inom vetenskap och teknik av betydelse för konventionen, kommer att ägnas särskild uppmärksamhet.

Med anledning av att det 2025 är 50 år sedan BTV-konventionen trädde i kraft föreslås det att detta högtidlighålls genom ett halvdagsevenemang i FN i Genève. Det föreslås också att man finansierar framtagande av en publikation för att uppmärksamma 50-årsjubileet, som skulle ges ut i samband med högtidlighållandet.

För att nå en bredare publik och underlätta insatser såsom universalisering och förstärkt genomförande av konventionen föreslås också att BTV-konventionens webbplats översätts till alla officiella FN-språk, eftersom den för närvarande endast finns tillgänglig på engelska.

4.5.3   Förväntade resultat av aktiviteten

1.

Ett effektivt genomförande av ovannämnda aktiviteter uppnås och deras effekter blir större genom stödet från verktygen.

5.   PERSONAL

Genomförandet av detta projekt kommer att kräva fortsatta personalresurser i Genève för att säkerställa ett förenklat genomförande av verksamhet som inletts sedan det tidigare rådsbeslutet. Den personal som är baserad i Genève och som arbetar med genomförandet av detta beslut omfattar för närvarande personal på P3- och G6-nivå och medel finns tillgängliga för en anställd på P2-nivå från en EU-medlemsstat fram till oktober 2023.

Mot bakgrund av omfattningen av den föreslagna verksamheten enligt ovanstående och för att säkerställa ett högkvalitativt genomförande och hållbara insatser samt eventuella inbördes kopplingar till arbetsgruppens arbete föreslås det att en P2-tjänst läggs till och att de tidigare finansierade P3- och G6-tjänsterna bibehålls. P2-tjänsten kommer särskilt att ansvara för genomförandet av aktivitet 3 – Initiativet Youth for Biosecurity samt stödja genomförandet av aktiviteterna 1, 2 och 5.

6.   RAPPORTERING

Unoda/BTV-konventionens enhet för genomförandestöd kommer varje år att lägga fram lägesrapporter om projektens genomförande för den höga representanten.

7.   VARAKTIGHET

Genomförandet av projekten beräknas pågå under totalt 36 månader.

8.   EU:S SYNLIGHET

Unoda/BTV-konventionens enhet för genomförandestöd kommer att vidta alla lämpliga åtgärder för att göra det känt att den verksamhet som bedrivs har finansierats av EU. Sådana åtgärder kommer att vidtas i enlighet med kommissionens handbok om kommunikation och synliggörande av unionens externa åtgärder som fastställts och offentliggjorts av Europeiska kommissionen. Unoda/BTV-konventionens enhet för genomförandestöd kommer därigenom att säkerställa att EU:s bidrag synliggörs med hjälp av lämplig märkesprofilering och publicitet, och belysa EU:s roll, säkerställa insyn i verksamheten och öka medvetenheten om såväl motiven bakom detta beslut som EU:s stöd för detta beslut och stödets resultat. Material som utarbetas inom ramen för projekten ska märkas med EU-flaggan i enlighet med EU:s riktlinjer för korrekt användning och återgivning av flaggan.

9.   MOTTAGARE

Mottagarna för projekt 1 kommer att vara stater som inte är parter i BTV-konventionen (både stater som har undertecknat BTV-konventionen och stater som inte har undertecknat den) när det gäller verksamhet som syftar till universalisering, inklusive den privata sektorn, den akademiska världen och icke-statliga organisationer, beroende på vad som är lämpligt.

Mottagarna för projekt 2, i samband med kapacitetsuppbyggande verksamhet, kommer att vara BTV-konventionsstater, med särskild tonvikt på stater som nyligen anslutit sig till konventionen.

Mottagarna för projekt 3 kommer att vara sådana unga beslutsfattare, forskare och akademiker från BTV-konventionsstater som är utvecklingsländer i det globala Syd som är verksamma inom vetenskapliga och akademiska områden med anknytning till BTV-konventionen.

Mottagarna för projekt 4 kommer att vara tjänstemän från konventionsstater, särskilt sådana som arbetar med BTV-konventionsfrågor, såsom de som utsetts till nationella kontaktpunkter och andra nationella experter som konventionsstaterna själva har utsett.

Mottagarna för projekt 5 kommer att vara både de som utarbetar det relevanta materialet och de som utnyttjar materialet, till exempel studerande och lärare, personer inom industrin och icke-statliga organisationer.