(1)

Skuggbankverksamhet kan leda till ökade risker för den finansiella stabiliteten. Auktorisation och tillsyn i enlighet med unionslagstiftningen minskar denna risk. Det är därför lämpligt att föreskriva att enheter som omfattas av sådan auktorisation och tillsyn inte ska betraktas som skuggbankenheter. Det är för detta ändamål nödvändigt att specificera denna unionslagstiftning.

(2)

Under covid-19-krisen drabbades penningmarknadsfonder av allvarliga likviditetsproblem. Detta visade att de risker som är förknippade med penningmarknadsfonder, framför allt under stressade marknadsförhållanden, inte till helt kan begränsas med unionens nuvarande tillsynskrav och därmed kan leda till en ökad risk för den finansiella stabiliteten. Exponeringar mot penningmarknadsfonder bör därför betraktas som exponeringar mot skuggbankenheter.

(3)

Alternativa investeringsfonder som i betydande grad använder finansiell hävstång ger upphov till ytterligare risker som ur ett tillsynsperspektiv inte begränsas i tillräcklig utsträckning genom de krav som ställs på deras förvaltare enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (2). Det är därför nödvändigt att säkerställa att institut betraktar alternativa investeringsfonder som skuggbankenheter om dessa företag i betydande grad använder finansiell hävstång, ägnar sig åt långivning inom ramen för sin sedvanliga affärsverksamhet eller förvärvar exponeringar i form av lån från tredje part för egen räkning.

(4)

Institut bör inte betrakta finansinstitut som behandlas som institut vid beräkningen av riskvägda tillgångar med hjälp av schablonmetoden i artikel 119.5 i förordning (EU) nr 575/2013 som skuggbankenheter, eftersom dessa finansinstitut har auktoriserats och står under tillsyn av behöriga myndigheter och omfattas av tillsynskrav som i fråga om stränghet är jämförbara med de tillsynskrav som tillämpas på institut.

(5)

Vissa enheter är på grund av sin offentliga, halvoffentliga eller kooperativa karaktär uttryckligen undantagna från tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (3), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (4) och förordning (EU) nr 575/2013. Institut bör därför inte betrakta sådana enheter som skuggbankenheter.

(6)

Genom artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (5) undantas vissa försäkrings- och återförsäkringsföretag från direktivets tillämpning på grund av sin storlek. Eftersom dessa företag är små utgör de ingen betydande risk för den finansiella stabiliteten. Institut bör därför inte betrakta sådana företag som skuggbankenheter.

(7)

Kreditförmedling som bedrivs av enheter som ingår i en icke-finansiell grupp för andra enheter i samma icke-finansiella grupp är av begränsad omfattning. Den utgör därför ingen betydande risk för den finansiella stabiliteten och sådana enheter bör därför inte heller identifieras som skuggbankenheter.

(8)

Enheter som omfattas av tillsynen på gruppnivå av institut för vilka tillsynskraven i förordning (EU) nr 575/2013 är tillämpliga bör inte identifieras som skuggbankenheter eftersom de risker som dessa enheter kan utgöra beaktas i samband med tillsynen på gruppnivå.

(9)

Baselkommitténs grundläggande principer för effektiv banktillsyn är internationellt överenskomna principer som utgör en stark grundval för reglering, tillsyn, styrning och riskhantering av ett lands bankväsende. Ett institut från tredjeland som har auktoriserats och står under tillsyn av en tillsynsmyndighet som tillämpar Baselkommitténs grundläggande principer bör därför inte utgöra någon betydande risk för den finansiella stabiliteten och således inte identifieras som en skuggbankenhet.

(10)

Av samma skäl bör dotterföretag till ett företag som har auktoriserats och står under tillsyn i enlighet med Baselkommitténs grundläggande principer och som omfattas av konsolideringen och tillsynen på gruppnivå av detta moderföretag inte betraktas som skuggbankenheter.

(11)

I punkterna 1, 2, 3, 6, 7, 8 och 10 i bilaga I till direktiv 2013/36/EU anges tjänster och verksamheter som utgör banktjänster och bankverksamhet. Det finns dock även andra tjänster och verksamheter som tillhandahålls och bedrivs av vissa enheter och som är mycket snarlika dessa banktjänster och denna bankverksamhet om de innebär löptidsomvandling, likviditetsomvandling, användning av finansiell hävstång eller överföring av kreditrisk. Dessa tjänster och verksamheter bör av denna anledning betraktas som banktjänster och bankverksamhet vid identifiering av skuggbankenheter.

(12)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska bankmyndigheten har lagt fram för kommissionen.

(13)

Europeiska bankmyndigheten har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning grundar sig på, gjort en analys av de möjliga kostnaderna och fördelarna och begärt råd från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (6).