BILAGA I

EUROPEISKA STANDARDER FÖR HÅLLBARHETSRAPPORTERING (ESRS)

ESRS 1	Allmänna krav
ESRS 2	Allmänna upplysningar
ESRS E1	Klimatförändringar
ESRS E2	Förorening
ESRS E3	Vattenresurser och marina resurser
ESRS E4	Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5	Resursanvändning och cirkulär ekonomi
ESRS S1	Den egna arbetskraften
ESRS S2	Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S3	Påverkade samhällen
ESRS S4	Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1	Ansvarsfullt företagande

ESRS 1

ALLMÄNNA KRAV

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

1.

Kategorier av ESRS-standarder, rapporteringsområden och skrivregler

1.1

Kategorier av ESRS-standarder

1.2

Rapporteringsområden och minimikrav på upplysningar om innehåll om policyer, åtgärder, mål och mått

1.3

Skrivregler

2.

Informationens kvalitativa egenskaper (QC)

3.

Dubbel väsentlighet som grund för hållbarhetsupplysningar

3.1

Intressenter och hur relevanta de är för processen att bedöma väsentlighet

3.2

Väsentliga frågor och informationens väsentlighet

3.3

Dubbel väsentlighet

3.4

Konsekventiell väsentlighet

3.5

Finansiell väsentlighet

3.6

Väsentliga konsekvenser eller risker som uppkommer genom åtgärder för att behandla hållbarhetsfrågor

3.7

Uppdelningsnivå

4.

Tillbörlig aktsamhet

5.

Värdekedja

5.1

Rapporterande företag och värdekedja

5.2

Uppskattning genom sektorsgenomsnitt och substitutmått

6.

Tidshorisonter

6.1

Rapporteringsperiod

6.2

Koppling mellan förflutet, nutid och framtid

6.3

Rapportering av framsteg jämfört med basåret

6.4

Definition av kort, medellång och lång sikt för rapporteringsändamål

7

Utarbetande och presentation av hållbarhetsinformation

7.1

Presentation av jämförande information

7.2

Källor till osäkerhet i uppskattning och utfall

7.3

Uppdatering av upplysningar om händelser efter rapporteringsperiodens slut

7.4

Ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras

7.5

Rapportering av fel under tidigare perioder

7.6

Konsoliderad rapportering och undantag för dotterföretag

7.7

Sekretessbelagd och känslig information samt information om immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innovation

7.8.

Rapportering om möjligheter

8.

Hållbarhetsförklaringens struktur

8.1

Allmänt presentationskrav

8.2

Hållbarhetsförklaringens innehåll och struktur

9.

Kopplingar till andra delar av företags redovisning och anknuten information

9.1

Införlivande genom hänvisning

9.2

Anknuten information och anknytning till bokslut

10.

Övergångsbestämmelser

10.1

Övergångsbestämmelse angående enhetsspecifika upplysningar

10.2

Övergångsbestämmelse angående kapitel 5 Värdekedja

10.3

Övergångsbestämmelse angående avsnitt 7.1 Presentation av jämförande information

10.4

Övergångsbestämmelse: Förteckning över upplysningskrav som fasas in

Tillägg A:

Tillämpningskrav (AR)

–

Enhetsspecifika upplysningar

–

Det dubbla väsentlighetsperspektivet

–

Uppskattning genom sektorsgenomsnitt och substitutmått

–

Hållbarhetsförklaringens innehåll och struktur

Tillägg B:

Informationens kvalitativa egenskaper (QC)

Tillägg C:

Förteckning över infasade upplysningskrav

Tillägg D:

Hållbarhetsförklaringens struktur enligt ESRS-standarder

Tillägg E:

Flödesschema för att avgöra vilka upplysningar som ska ingå

Tillägg F:

Exempel på hållbarhetsförklaringens struktur enligt ESRS-standarder.

Tillägg G:

Exempel på införlivande genom hänvisning

Syfte

1.

Syftet med europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) är att specificera de hållbarhetsupplysningar som ett företag ska lämna i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (1), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 (2). Rapportering i enlighet med ESRS undantar inte företag från andra skyldigheter som fastställs i unionsrätten.

2.

Närmare bestämt specificerar ESRS den information som ett företag ska lämna om sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter med avseende på hållbarhetsfrågor som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. ESRS kräver inte att företag lämnar ut någon information om miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsfrågor som omfattas av ESRS när företaget har bedömt det aktuella temat som icke-väsentligt (se tillägg E i denna standard – Flödesschema för att fastställa upplysningar som ska tas med). Den information som lämnas i enlighet med ESRS gör det möjligt för användare av hållbarhetsförklaringen att förstå företagets väsentliga konsekvenser för människor och miljö och de väsentliga konsekvenserna av hållbarhetsfrågor på företagets utveckling, prestation och ställning.

3.

Syftet med denna standard (ESRS 1) är att tillhandahålla en förståelse av ESRS struktur, de skrivregler och grundläggande begrepp som används samt de allmänna kraven för utarbetande och presentation av hållbarhetsinformation i enlighet med direktiv 2013/34/EU, ändrat genom direktiv (EU) 2022/2464.

1.   Kategorier av ESRS-standarder, rapporteringsområden och skrivregler

1.1    1.1 Kategorier av ESRS-standarder

4.

Det finns tre kategorier av ESRS-standarder: (a) Övergripande standarder. (b) Tematiska standarder (miljöstandarder, sociala standarder och styrningsstandarder). (c) Sektorsspecifika standarder. Övergripande standarder och tematiska standarder är sektorsövergripande, vilket innebär att de gäller för alla företag oavsett i vilken eller vilka sektorer företaget är verksamt.

5.

De övergripande standarderna ESRS 1 Allmänna krav och ESRS 2 Allmänna upplysningar gäller för de hållbarhetsfrågor som omfattas av tematiska standarder och sektorsspecifika standarder.

6.

Denna standard (ESRS 1) beskriver ESRS-standardernas struktur, förklarar skrivregler och grundläggande begrepp och fastställer allmänna krav för utarbetande och redovisning av hållbarhetsrelaterad information.

7.

I ESRS 2 fastställs upplysningskrav avseende den information som företaget ska tillhandahålla på allmän nivå i alla väsentliga hållbarhetsfrågor om hantering av rapporteringsområdena styrning, strategi, konsekvenser, risker och möjligheter samt mått och mål.

8.

Tematiska ESRS täcker ett hållbarhetstema och är indelade i ämnen och underämnen, och vid behov del-underämnen. Tabellen i tillämpningskrav 16 (AR 16) till denna standard ger en översikt över de hållbarhetsämnen, underämnen och del-underämnen (sammantaget ”hållbarhetsfrågor”) som omfattas av aktuella ESRS.

9.

Tematiska ESRS kan innehålla särskilda krav som kompletterar de allmänna upplysningskraven i ESRS 2. ESRS 2 Tillägg C Upplysnings-/tillämpningskrav i tematiska ESRS som är tillämpliga tillsammans med Allmänna upplysningar i ESRS 2 innehåller en förteckning över de ytterligare krav i tematiska ESRS som företaget ska tillämpa tillsammans med de allmänna upplysningskraven i ESRS 2.

10.

Sektorspecifika standarder gäller för samtliga företag inom en sektor. De behandlar konsekvenser, risker och möjligheter som sannolikt kommer att vara väsentliga för alla företag inom en viss sektor och som inte omfattas, eller inte omfattas tillräckligt, av aktuella standarder. Sektorsspecifika standarder är har flera ämnen och omfattar de ämnen som är mest relevanta för sektorn i fråga. Sektorspecifika standarder ger en hög grad av jämförbarhet.

11.

Utöver de upplysningskrav som fastställs i de tre kategorierna av ESRS ska ett företag, när det konstaterar att en konsekvens, risk eller möjlighet inte omfattas eller inte omfattas tillräckligt detaljerat av en ESRS men är väsentlig på grund av dess specifika fakta och omständigheter, tillhandahålla ytterligare enhetsspecifika upplysningar för att göra det möjligt för användarna att förstå företagets hållbarhetsrelaterade konsekvenser, risker eller möjligheter. Tillämpningskraven AR 1 till AR 5 ger ytterligare vägledning om enhetsspecifika upplysningar.

1.2    Rapporteringsområden och minimikrav på upplysningar om innehåll om policyer, åtgärder, mål och mått

12.

Upplysningskraven i ESRS 2, i tematiska ESRS och i sektorsspecifika ESRS är indelade i följande rapporteringsområden: (a) Styrning (GOV), även kallat bolagsstyrning: de processer, kontroller och förfaranden för bolagsstyrning som används för övervakning, hantering och tillsyn av konsekvenser, risker och möjligheter (se ESRS 2, kapitel 2 Styrning). (b) Strategi (SBM): hur företagets strategi och affärsmodell samverkar med dess väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, inklusive strategin för att behandla dem (se ESRS 2, kapitel 3 Strategi). (c) Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter (IRO): den eller de processer genom vilka företaget i. identifierar konsekvenser, risker och möjligheter och bedömer deras väsentlighet (se IRO-1 i avsnitt 4.1 i ESRS 2), ii. hanterar väsentliga hållbarhetsfrågor genom policyer och åtgärder (se avsnitt 4.2 i ESRS 2). (d) Mått och mål: företaget prestation, däribland de mål man har satt upp och framstegen med att nå dem (se ESRS 2, kapitel 5 Mått och mål).

13.

ESRS 2 inkluderar: (a) i avsnitt 4.2, minimikrav för upplysningar om policyer (MDR-P) och åtgärder (MDR-A), (b) i avsnitt 5, minimikrav för upplysningar om mått (MDR-M) och mål (MDR-T). Företaget ska tillämpa minimikraven för upplysningar om policyer, åtgärder, mått och mål tillsammans med motsvarande upplysningskrav i tematiska och sektorsspecifika ESRS.

1.3    Skrivregler

14.

I samtliga ESRS: (a) Termen ”konsekvenser” avser positiva och negativa hållbarhetsrelaterade konsekvenser som har samband med företagets verksamhet, så som de identifieras genom en bedömning av konsekventiell väsentlighet (se avsnitt 3.4 Konsekventiell väsentlighet). Den avser både faktiska och potentiella framtida effekter. (b) Termen ”risker och möjligheter” avser företagets hållbarhetsrelaterade ekonomiska risker och möjligheter, inklusive de som härrör från beroendet av naturliga, mänskliga och sociala resurser, som identifierats genom en bedömning av finansiell väsentlighet (se avsnitt 3.5). Tillsammans benämns dessa som ”konsekvenser, risker och möjligheter”. De återspeglar ESRS dubbla väsentlighetsperspektiv som beskrivs i avsnitt 3.

15.

ESRS-termer som definieras i ordlistan över definitioner (bilaga II) anges i fetkursiv stil, utom när en definierad term används mer än en gång i samma stycke.

16.

I ESRS struktureras den information som ska lämnas enligt upplysningskraven. Varje upplysningskrav består av en eller flera specifika datapunkter. Termen ”datapunkt” syftar även på en beskrivande underställd del i ett upplysningskrav.

17.

Utöver upplysningskraven innehåller de flesta ESRS även tillämpningskrav. Tillämpningskraven stöder tillämpningen av upplysningskraven och har samma auktoritet som andra delar av ESRS.

18.

ESRS använder följande termer för att skilja mellan olika grader av skyldighet för företaget att lämna upplysningar: (a) ”ska lämna upplysningar” (alt. lämna, upplysa) – anger att bestämmelsen är föreskriven genom ett upplysningskrav eller en datapunkt. (b) ”får/kan lämna upplysningar” (alt. lämna, upplysa) – anger frivillig upplysning för att uppmuntra till god praxis. Dessutom använder ESRS termen ”ska beakta” när det gäller frågor, resurser eller metoder som företaget förväntas ta hänsyn till eller använda vid utarbetandet av ett visst offentliggörande i tillämpliga fall.

2.   Informationens kvalitativa egenskaper (QC)

19.

När företaget utarbetar sin hållbarhetsförklaring ska det tillämpa (a) informationens grundläggande kvalitativa egenskaper, dvs. relevans och trogen återgivning, och (b) informationens förstärkande kvalitativa egenskaper, dvs. jämförbarhet, verifierbarhet och förståelighet.

20.

Dessa kvalitativa egenskaper för information definieras och beskrivs i tillägg B i denna standard.

3.   Dubbel väsentlighet som grund för hållbarhetsupplysningar

21.

Företaget ska rapportera om hållbarhetsfrågor utifrån den princip om dubbel väsentlighet som definieras och förklaras i detta kapitel.

3.1    Intressenter och hur relevanta de är för processen att bedöma väsentlighet

22.

Intressenter är de som kan påverka eller påverkas av företaget. Det finns två huvudgrupper av intressenter: (a) Påverkade intressenter: enskilda personer eller grupper vars intressen påverkas eller skulle kunna påverkas – positivt eller negativt – av företagets verksamhet och dess direkta och indirekta affärsförbindelser i hela värdekedjan. (b) Användare av hållbarhetsförklaringar: primära användare av finansiell rapportering för allmänna syften (befintliga och potentiella investerare, långivare och andra borgenärer, däribland tillgångsförvaltare, kreditinstitut, försäkringsföretag) och andra användare av hållbarhetsförklaringar, inklusive företagets affärspartner, fackföreningar och arbetsmarknadens parter, civilsamhället och icke-statliga organisationer, statliga förvaltningar, analytiker och akademiker.

23.

Vissa intressenter, men inte alla, kan tillhöra båda de grupper som avses i punkt 22.

24.

Samarbete med påverkade intressenter är centralt för företagets fortlöpande process för tillbörlig aktsamhet (se kapitel 4 Tillbörlig aktsamhet) och dess bedömning av väsentlighetför hållbarhet. Här ingår dess processer med att identifiera och bedöma faktiska och potentiella negativa konsekvenser, som sedan kan utgöra underlag för bedömningsprocessen där man identifierar de väsentliga konsekvenserna till hållbarhetsrapporteringen (se avsnitt 3.4 i denna standard).

3.2    Väsentliga frågor och informationens väsentlighet

25.

Det är nödvändigt att företaget utför en väsentlighetsbedömning (se avsnitt 3.4 Konsekventiell väsentlighet och 3.5 Finansiell väsentlighet) för att kunna identifiera de väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som ska rapporteras.

26.

Väsentlighetsbedömning är utgångspunkten för hållbarhetsrapportering inom ramen för ESRS. IRO-1 i avsnitt 4.1 i ESRS 2 innehåller allmänna upplysningskrav om företagets process för att identifiera konsekvenser, risker och möjligheter och bedöma deras väsentlighet. SBM-3 i ESRS 2 innehåller allmänna upplysningskrav om de väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som följer av företagets väsentlighetsbedömning.

27.

Tillämpningskraven i tillägg A till denna standard innehåller en förteckning över de hållbarhetsfrågor som omfattas av tematiska ESRS, kategoriserade efter ämnen, underämnen och del-underämnen, till stöd för väsentlighetsbedömningen. I tillägg E Flödesschema för att fastställa vilka upplysningar som ska ingå i denna standard finns en illustration av den väsentlighetsbedömning som beskrivs i detta avsnitt.

28.

En hållbarhetsfråga är ”väsentlig” när den uppfyller de kriterier som definieras för konsekventiell väsentlighet (se avsnitt 3.4 i denna standard) eller finansiell väsentlighet (se avsnitt 3.5 i denna standard) eller båda.

29.

Oavsett resultatet av sin väsentlighetsbedömning ska företaget alltid lämna de uppgifter som krävs enligt ESRS 2 Allmänna upplysningar (dvs. alla upplysningskrav och datapunkter som fastställs i ESRS 2) och upplysningskraven (inklusive deras datapunkter) som fastställs i tematiska ESRS kopplade till upplysningskrav IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, som förtecknas i ESRS 2 tillägg C Upplysnings-/tillämpningskrav i tematiska ESRS som är tillämpliga tillsammans med ESRS 2 Allmänna upplysningar.

30.

När företaget drar slutsatsen att en hållbarhetsfråga är väsentlig till följd av dess väsentlighetsbedömning, för vilken ESRS 2 IRO-1, IRO-2 och SBM-3 fastställer upplysningskrav, ska det (a) lämna upplysningar i enlighet med de upplysningskrav (inklusive tillämpningskrav) som gäller just den hållbarhetsfrågan i den relevanta tematiska och sektorspecifika ESRS, och (b) lämna ytterligare enhetsspecifika upplysningar (se punkt 11 och AR 1–5 i denna standard) när den väsentliga hållbarhetsfrågan inte täcks av ett ESRS eller omfattas av otillräcklig detaljnivå.

31.

Den tillämpliga information som föreskrivs i ett upplysningskrav, inklusive dess datapunkter, eller i en enhetsspecifik upplysning ska lämnas när företaget som ett led i bedömningen av väsentlig information bedömer att den är relevant ur ett eller flera av följande perspektiv: (a) Informationens betydelse med avseende på den fråga den hävdas framställa eller förklara. (b) Informationens kapacitet för att tillgodose användarnas beslutsbehov, inbegripet behoven hos de primära användarna av den allmänna finansiella rapportering som beskrivs i punkt 48 och/eller behoven hos användare vars huvudsakliga intresse är information om företagets effekter.

32.

Om företaget drar slutsatsen att klimatförändringar inte är väsentliga och därför utelämnar alla upplysningskraven ESRS E1 Klimatförändringar ska det i detalj förklara slutsatserna i sin väsentlighetsbedömning gällande klimatförändringar (se ESRS 2 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaringar), tillsammans med en framåtblickande analys av de förhållanden som skulle kunna leda till att företaget kommer fram till att klimatförändringar är väsentliga i framtiden. Om företaget drar slutsatsen att ett annat ämne än klimatförändringar inte är väsentligt och därför utelämnar alla upplysningskraven i motsvarande tematisk ESRS, ska det kortfattat förklara slutsatserna i sin väsentlighetsbedömning för ämnet.

33.

När företaget lämnar upplysningar om policyer, åtgärder och mål i samband med en hållbarhetsfråga som har bedömts vara väsentlig, inkludera den information som föreskrivs i alla upplysningskrav och datapunkter i den tematiska och sektorsspecifika ESRS med anknytning till denna fråga och i det motsvarande minimikravet för upplysningar om riktlinjer, åtgärder och mål som krävs enligt ESRS 2. Om företaget inte kan lämna de upplysningar om som föreskrivs antingen i upplysningskraven i den tematiska eller sektorsspecifika ESRS eller minimikravet för upplysningar i ESRS 2 om policyer, åtgärder och mål, eftersom det inte har infört respektive policyer, åtgärder och mål, ska det ange att så är fallet, och kan rapportera en tidsram då det tänker ha dem på plats.

34.

När företaget lämnar upplysningar om mått för en väsentlig hållbarhetsfråga i enlighet med avsnittet Mått och mål i relevant tematisk ESRS (a) ska det inkludera den information som föreskrivs i ett upplysningskrav, om det bedömer att den informationen är väsentlig, och (b) får det utelämna den information som föreskrivs i en datapunkt i ett upplysningskrav, om det bedömer att sådan information inte är väsentlig, och drar slutsatsen att sådan information inte behövs för att uppfylla syftet med upplysningskravet.

35.

Om företaget utelämnar information som föreskrivs i en datapunkt som härrör från annan EU-lagstiftning som förtecknas i Tillägg B i ESRS 2 ska det uttryckligen ange att informationen är icke-väsentlig.

36.

Företaget ska fastställa hur det tillämpar kriterier, däribland lämpliga gränsvärden, för att fastställa (a) den information som den lämnar om mått för en väsentlig hållbarhetsfråga i enlighet med avsnittet Mått och mål i relevant tematisk ESRS, i enlighet med punkt 34, och (b) de upplysningar som ska lämnas som enhetsspecifika upplysningar.

3.3    Det dubbla väsentlighetsperspektivet

37.

Det dubbla väsentlighetsperspektivet har två dimensioner: Konsekventiell väsentlighet och finansiell väsentlighet. Om inte annat anges används termerna ”väsentlig” och ”väsentlighet” i hela ESRS för att hänvisa till det dubbla väsentlighetsperspektivet.

38.

Bedömningar av konsekventiell väsentlighet och finansiell väsentlighet hänger samman, och beroendeförhållandet mellan de två aspekterna ska beaktas. I allmänhet är utgångspunkten bedömningen av effekterna, även om det även kan finnas väsentliga risker och möjligheter som inte är kopplade till företagets effekter. En hållbarhetseffekt kan vara finansiellt väsentlig från starten eller bli finansiellt väsentlig när den rimligen kan förväntas påverka företagets finansiella ställning, finansiella resultat, kassaflöden, tillgång till finansiering eller kapitalkostnader på kort, medellång eller lång sikt. Effekterna fångas upp av det konsekventiella väsentlighetsperspektivet oavsett om de är finansiellt väsentliga eller inte.

39.

När företaget identifierar och bedömer konsekvenserna, riskerna och möjligheterna i sin värdekedja för att avgöra väsentligheten, ska det fokusera på områden där det bedöms som sannolikt att de uppkommer, på grundval av verksamheternas karaktär, affärsförbindelser, geografiska faktorer eller andra relevanta riskfaktorer.

40.

Företaget ska beakta hur det påverkas av sitt beroende av tillgång till natur- och samhällsresurser till lämpliga priser och kvalitet, oberoende av dess potentiella konsekvenser på dessa resurser.

41.

Ett företags huvudsakliga konsekvenser, risker och möjligheter ska uppfattas som identiska med de väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som identifieras enligt principen om dubbel väsentlighet, och därför rapporteras i företagets hållbarhetsförklaring.

42.

Företaget ska tillämpa kriterierna i avsnitt 3.4 och 3.5 i denna standard genom att använda lämpliga kvantitativa och/eller kvalitativa tröskelvärden. Lämpliga tröskelvärden är nödvändiga för att fastställa vilka effekter, risker och möjligheter som företaget identifierar och hanterar som väsentliga och för att fastställa vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga för rapporteringsändamål. I vissa befintliga standarder och ramar används termen ”mest betydande konsekvenser” vid hänvisning till det tröskelvärde som används för att identifiera de konsekvenser som i ESRS beskrivs som ”väsentliga effekter”.

3.4    Konsekventiell väsentlighet

43.

En hållbarhetsfråga är väsentlig ur ett konsekvensperspektiv när den hänför sig till företagets väsentliga, faktiska eller potentiella, positiva eller negativa konsekvenser för människor eller miljön på kort, medellång och lång sikt. Konsekvenserna är bland annat de som hänger samman med företagets egen verksamhet och värdekedjan i tidigare och senare led, inbegripet genom dess produkter och tjänster, samt genom dess affärsförbindelser. Affärsförbindelser innefattar företagets värdekedja i tidigare och senare led, och är inte begränsade till direkta avtalsförbindelser.

44.

Konsekvenser för människor eller miljön innefattar i detta sammanhang konsekvenser i samband med miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning.

45.

Som underlag till väsentlighetsbedömningen för en negativ konsekvens används den process för tillbörlig aktsamhet som definieras i de internationella instrumenten för FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. För faktiska negativa konsekvenser bygger väsentligheten på konsekvensens allvarlighetsgrad, medan den för potentiella negativa konsekvenser bygger på konsekvensens allvarlighetsgrad och sannolikhet. Allvarlighetsgraden baseras på följande faktorer: (a) skala, (b) tillämpningsområde och (c) återställbarhet. I händelse av potentiella negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter beaktas konsekvensens allvarlighetsgrad före dess sannolikhet.

46.

För positiva konsekvenser bygger väsentligheten på (a) konsekvensens skala och omfattning, för faktiska konsekvenser, och (b) konsekvensens skala, omfattning och sannolikhet, för potentiella konsekvenser.

3.5    Finansiell väsentlighet

47.

Finansiell väsentlighet vid hållbarhetsrapportering har en utökad omfattning jämfört med väsentligheten när man avgör vilken information som bör ingå i företagets bokslut (finansiella rapporter).

48.

Bedömningen av finansiell väsentlighet innebär identifiering av information som betraktas som väsentlig för primära användare av finansiella rapporter för allmänna ändamål när beslut fattas om att tillhandahålla företaget resurser. Framför allt anses information väsentlig för primära användare av finansiella rapporter för allmänna syften om det rimligen kan förväntas att det, om informationen utelämnas, anges felaktigt eller döljs, påverkar vilka beslut användarna fattar utifrån företagets hållbarhetsförklaring.

49.

En hållbarhetsfråga är väsentlig ur ett finansiellt perspektiv om den utlöser eller rimligen kan förväntas utlösa väsentliga finansiella effekter för företaget. Detta är fallet när en hållbarhetsfråga genererar risker eller möjligheter som har en väsentlig påverkan, eller rimligen kan förväntas ha en väsentlig påverkan, på företagets utveckling, finansiella ställning, finansiella resultat, kassaflöden, tillgång till finansiering eller kapitalkostnader på kort, medellång eller lång sikt. Risker och möjligheter kan härröra från tidigare händelser eller framtida händelser. En hållbarhetsfrågas finansiella väsentlighet är inte begränsad till frågor som är inom företagets kontroll, utan innefattar information om väsentliga risker och möjligheter som kan hänföras till affärsförbindelser utöver den konsolideringsomfattning som används när boksluten utarbetas.

50.

Beroende av naturresurser, mänskliga resurser och samhällsresurser är källor till finansiella risker eller möjligheter. Beroendeförhållanden kan utlösa effekter på två möjliga sätt: (a) De kan påverka företagets möjlighet att fortsätta använda eller erhålla de resurser som behövs i dess affärsprocesser, samt kvaliteten och prissättningen på dessa resurser. (b) De kan påverka företagets möjlighet att förlita sig på förbindelser det behöver i sina affärsprocesser på godtagbara villkor.

51.

Riskers och möjligheters väsentlighet bedöms utifrån en kombination av hur sannolikt det är att de inträffar och de finansiella effekternas potentiella omfattning.

3.6    Väsentliga konsekvenser eller risker som uppkommer genom åtgärder för att behandla hållbarhetsfrågor

52.

Företagets väsentlighetsbedömning kan leda till identifiering av situationer där dess åtgärder för att behandla vissa konsekvenser eller risker, eller utnyttja vissa möjligheter när de gäller en hållbarhetsfråga, kan få väsentliga negativa konsekvenser eller orsaka väsentliga risker med avseende på en eller flera andra hållbarhetsfrågor. Exempel: (a) En åtgärdsplan för att fasa ut fossila bränslen i produktion, där det ingår att överge vissa produkter, kan få väsentliga negativa konsekvenser för företagets egen personal och leda till väsentliga risker p.g.a. ersättningar vid uppsägningar. (b) En billeverantörs åtgärdsplan för att fokusera på att leverera elbilar kan leda till strandade tillgångar för produktionen av reservdelar till konventionella fordon.

53.

I sådana situationer ska företaget (a) upplysa om att det finns väsentliga negativa konsekvenser eller väsentliga risker, och även nämna de åtgärder som ger upphov till dem, med en korshänvisning till det ämne som konsekvenserna eller riskerna hänför sig till, och (b) lämna en beskrivning av hur de väsentliga negativa konsekvenserna eller väsentliga riskerna behandlas under det ämne de hänför sig till.

3.7    Uppdelningsnivå

54.

När det behövs för att ordentligt förstå företagets väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, ska det dela upp den rapporterade informationen (a) efter land, när de väsentliga konsekvenserna, riskerna och möjligheterna varierar avsevärt mellan länder och när det skulle medföra att väsentlig information om konsekvenser, risker och möjligheter skulle döljas om informationen presenterades med en högre uppdelningsnivå, eller (b) efter betydande plats eller efter betydande tillgång, när väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter i hög grad är beroende av en viss plats eller tillgång.

55.

När företaget definierar lämplig uppdelningsnivå för rapportering, ska det beakta den uppdelning som antogs i dess väsentlighetsbedömning. Beroende på företagets särskilda sakförhållanden och omständigheter kan det vara nödvändigt att dela upp efter dotterföretag.

56.

När uppgifter från olika nivåer, eller flera platser inom samma nivå, delas upp ska företaget säkerställa att den uppdelningen inte döljer de specifika faktorer och den bakgrund som behövs för att tolka informationen. Företaget ska inte slå samman väsentliga punkter som är av olika karaktär.

57.

När företaget presenterar information som är uppdelad efter sektorer, ska det tillämpa sektorklassificeringen i ESRS som kommer att fastställas i en delegerad akt som antas av kommissionen i enlighet med artikel 29b 1 tredje stycket ii i direktiv 2013/34/EG. När det krävs i en tematisk ESRS att uppdelning på en viss specifik nivå används för att utarbeta en viss informationspunkt, ska kravet i den tematiska eller sektorspecifika ESRS ha företräde.

4.   Tillbörlig aktsamhet

58.

Utfallet av företagets process för tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet (vilken benämns ”tillbörlig aktsamhet” i de internationella instrument som nämns nedan) utgör underlag för företagets bedömning av sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter. ESRS inför inga krav på uppförande när det gäller tillbörlig aktsamhet. De utvidgar eller ändrar inte heller rollen för företagets förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan när det gäller tillbörlig aktsamhet.

59.

Tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet är den process företag använder för att identifiera, förebygga, begränsa och redovisa hur de behandlar de faktiska och potentiella negativa konsekvenserna för miljö och människor i samband med sin affärsverksamhet. Dessa omfattar negativa konsekvenser i samband med företagets egen verksamhet och värdekedjan i tidigare och senare led, inbegripet genom dess produkter eller tjänster, samt genom dess affärsförbindelser. Tillbörlig aktsamhet är en fortlöpande praxis som återspeglar och kan leda till förändringar i företagets kontext vad gäller strategi, affärsmodell, verksamheter, affärsförbindelser, funktion, råvarutillgångar och försäljning. Denna process beskrivs i de internationella instrumenten för FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

60.

Dessa internationella instrument identifierar ett antal steg i processen för tillbörlig aktsamhet, inbegripet identifiering och bedömning av negativa konsekvenser i samband med företagets egen verksamhet och värdekedja i tidigare och senare led, inbegripet genom dess produkter eller tjänster, samt genom dess affärsförbindelser. När inte företaget kan behandla alla konsekvenser på en gång, gör processen med tillbörlig aktsamhet att åtgärderna kan prioriteras utifrån hur allvarliga och sannolika konsekvenserna är. Det är denna del av processen med tillbörlig aktsamhet som ligger till grund för bedömningen av väsentliga konsekvenser (se avsnitt 3.4 i denna standard). Identifieringen av väsentliga konsekvenser är också ett stöd för att identifiera väsentliga risker och möjligheter för hållbarheten, som ofta är en följd av sådana konsekvenser.

61.

De centrala delarna i tillbörlig aktsamhet återspeglas direkt i de upplysningskrav som fastställs i ESRS 2 och i tematiska ESRS, enligt illustrationen nedan: (a) Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell (3). Detta tas upp i i. ESRS 2 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan, ii. ESRS 2 GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem, och iii. ESRS 2 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell. (b) Samarbete med påverkade intressenter (4). Detta tas upp i i. ESRS 2 GOV-2, ii. ESRS 2 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter, iii. ESRS 2 IRO-1, iv. ESRS 2 DC-P, och v. tematiska ESRS: Att återspegla de olika faserna i och syftena med intressenters medverkan under hela processen med tillbörlig aktsamhet. (c) Att identifiera och bedöma negativa konsekvenser för människor och miljön3 (5). Detta tas upp i i. ESRS 2 IRO-1 (inklusive tillämpningskrav angående särskilda hållbarhetsfrågor i den relevanta europeiska standarden för hållbarhetsrapportering, och ii. ESRS 2 SBM-3, (d) att vidta åtgärder för att behandla negativa konsekvenser för människor och miljön (6). Detta tas upp i i. ESRS 2 MDR-A, och ii. tematiska ESRS: att återspegla urvalet av åtgärder, inklusive omställningsplaner genom vilka konsekvenser behandlas (e) och att följa upp dessa insatsers ändamålsenlighet (7). Detta tas upp i i. ESRS 2 MDR-M, ii. ESRS 2 MDR-T, och iii. tematiska ESRS: när det gäller mått och mål.

5.   Värdekedja

5.1    Rapporterande företag och värdekedja

62.

Hållbarhetsförklaringen ska avse samma rapporterande företag som de finansiella rapporterna. Om det rapporterande företaget till exempel är ett moderföretag som måste utarbeta konsoliderade finansiella rapporter gäller hållbarhetsförklaringarna för koncernen. Detta krav gäller inte när det rapporterande företaget inte måste upprätta finansiella rapporter eller när det rapporterande företaget utarbetar konsoliderad hållbarhetsrapportering enligt artikel 481 i direktiv 2013/34/EG.

63.

Den information om det rapporterande företaget som lämnas i hållbarhetsförklaringen ska utökas så att det ingår information om de väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som är kopplade till företaget genom dess direkta och indirekta affärsförbindelser i tidigare och senare led i värdekedjan (”information om värdekedjan”). När företaget utökar informationen om det rapporterande företaget, ska det inkludera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter i samband med dess värdekedja i tidigare och senare led (a) utifrån utfallet av dess process med tillbörlig aktsamhet och av dess väsentlighetsbedömning, och (b) i enlighet med eventuella särskilda krav som rör värdekedjan i andra ESRS.

64.

Punkt 63 kräver inte information om varje aktör i värdekedjan, utan endast inkludering av väsentlig information om värdekedjan i tidigare och senare led. Olika hållbarhetsfrågor kan vara väsentliga i förhållande till olika delar av företagets värdekedja i tidigare och senare led. Informationen ska utvidgas till att omfatta information om värdekedjan endast i förhållande till de delar av värdekedjan för vilka ämnet är väsentligt.

65.

Företaget ska inkludera väsentlig information om värdekedjan när detta är nödvändigt (a) för att användare av hållbarhetsförklaringarna ska kunna förstå företagets väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, och/eller (b) för att framställa en uppsättning information som uppfyller de kvalitativa egenskaperna för information (se tillägg B i denna standard).

66.

När företaget avgör på vilken nivå inom dess egen verksamhet och dess värdekedja i tidigare och senare led en väsentlig hållbarhetsfråga uppkommer, ska det använda sin bedömning av konsekvenser, risker och möjligheter i enlighet med principen om dubbel väsentlighet (se kapitel 3 i denna standard).

67.

När intresseföretag eller gemensamma företag, som redovisas enligt kapitalandelsmetoden eller proportionerligt konsolideras i boksluten, ingår i företagets värdekedja, t.ex. leverantörer, ska företaget inkludera information gällande dessa intresseföretag eller joint ventures, i enlighet med punkt 63, på ett sätt som är konsekvent med den metod som används för de andra affärsförbindelserna i värdekedjan. I detta fall, när man fastställer konsekvensmått, är uppgifterna om intresseföretaget eller det gemensamma företaget inte begränsade till den kapitalandel som innehas, utan de ska tas i beaktande på grundval av de konsekvenser som är kopplade till företagets produkter och tjänster genom dess affärsförbindelser.

5.2    Uppskattning genom sektorsgenomsnitt och substitutmått

68.

Företagets förmåga att framskaffa den information om värdekedjan i tidigare och senare led som behövs kan variera beroende på olika faktorer, såsom företagets kontraktsmässiga arrangemang, hur pass stor kontroll det utövar över verksamheterna utanför konsolideringens omfattning, eller dess köpkraft. När företaget inte har möjlighet att kontrollera verksamheterna i sin värdekedja i tidigare och/eller senare led och sina affärsförbindelser, kan det vara svårare att få fram värdekedjeinformation.

69.

Det finns omständigheter när företaget inte kan samla information om sin värdekedja i tidigare och senare led i enlighet med punkt 63 efter att ha gjort rimliga ansträngningar för att göra detta. I sådana fall ska företaget uppskatta vilken information som ska rapporteras om dess värdekedja i tidigare och senare led, genom att använda all rimlig och underbyggbar information, såsom genomsnittliga uppgifter från sektorn och andra substitutmått.

70.

Det skulle också kunna vara svårt att erhålla information om värdekedjan när det gäller små och medelstora företag och andra enheter i värdekedjan i tidigare och senare led som inte omfattas av den hållbarhetsrapportering som krävs enligt artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU (se ESRS 2 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter).

71.

När det gäller hänvisningar till policyer, åtgärder och mål ska företagets rapportering innehålla information om värdekedjan i tidigare och/eller senare led i den utsträckning dessa policyer, åtgärder och mål faktiskt inkluderar aktörer i värdekedjan. När det gäller hänvisningar till mått kan företaget i många fall, i synnerhet för miljöfrågor där det finns substitutmått tillgängliga, följa rapporteringskraven utan att samla in uppgifter från aktörerna i sin värdekedja i tidigare och senare led, särskilt från små och medelstora företag, t.ex. när företaget beräknar sina växthusgasutsläpp inom scope 3.

72.

Om man inkluderar uppskattningar som gjorts med hjälp av genomsnittliga värden i sektorn eller andra substitutmått får det inte resultera i information som inte uppfyller de kvalitativa egenskaperna för information (se kapitel 2 och avsnitt 7.2 Källor till osäkerhet i uppskattning och utfall i denna standard).

6.   Tidshorisonter

6.1    Rapporteringsperiod

73.

Rapporteringsperioden för företagets hållbarhetsförklaring ska vara konsekvent med perioden för dess bokslut.

6.2    Koppling mellan förflutet, nutid och framtid

74.

Företaget ska i sin hållbarhetsförklaring när så är relevant fastställa lämpliga kopplingar mellan efterhandsinformation och framåtblickande information, så att det blir lättare att tydligt förstå hur historisk information hör samman med framtidsinriktad sådan.

6.3    Rapportering av framsteg jämfört med basåret

75.

Ett basår är den historiska referensdag eller referensperiod som det finns information för och som efterföljande information kan jämföras med över tiden.

76.

När företaget rapporterar utvecklingen och framstegen i riktning mot ett mål, ska det presentera information som jämför med basåret för belopp som rapporteras under den aktuella perioden, såvida det inte redan definieras i det relevanta upplysningskravet hur framsteg ska rapporteras. Företaget ska också inkludera historisk information om uppnådda delmål mellan basåret och rapporteringsperioden, när detta är relevant information.

6.4    Definition av kort, medellång och lång sikt för rapporteringsändamål

77.

När företaget utarbetar sin hållbarhetsförklaring ska det anta följande tidsintervaller räknat från rapporteringsperiodens slut: (a) En period på kort sikt är den som företaget använder som rapporteringsperiod i sina bokslut. (b) En period på medellång sikt är från slutet av den kortsiktiga rapporteringsperioden enligt (a) och upp till fem år. (c) En period på lång sikt är mer än fem år.

78.

Företaget ska använda en ytterligare uppdelning för den långsiktiga tidshorisonten när det förväntas konsekvenser eller åtgärder under en period som är längre än fem år om det behövs en ytterligare uppdelning för att ge relevant information till användarna av hållbarhetsförklaringarna.

79.

Om olika definitioner av tidshorisonter på medellång eller lång sikt krävs för specifika upplysningar i andra ESRS ska definitionerna i dessa ESRS ha företräde.

80.

Det kan finnas omständigheter då användningen av medellång eller lång sikt i punkt 77 resulterar i icke-relevant information, då företaget använder en annan definition av tidsperspektiven i (i) sina processer med att identifiera och hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, eller (ii) sina åtgärder och målsättningar. Sådana omständigheter kan bero på branschspecifika egenskaper, som kassaflöde och affärscykler, den förväntade varaktighetstiden för kapitalinvesteringar, de tidsperioder då användarna av hållbarhetsförklaringar utför sina bedömningar eller de planeringsperioder som vanligen används för beslutsfattande i företagets bransch. Under sådana omständigheter kan företaget anta en annan definition av medellång- och/eller långsiktiga tidshorisonter (se ESRS 2 BP-2 punkt 9).

81.

Hänvisningar till ”kort sikt”, ”medellång sikt” och ”lång sikt” i ESRS avser den tidshorisont som företaget fastställt enligt bestämmelserna i punkterna 77–80.

7.   Utarbetande och presentation av hållbarhetsinformation

82.

I detta kapitel finns allmänna krav som ska tillämpas när man utarbetar och presenterar hållbarhetsinformation.

7.1    Presentation av jämförande information

83.

Företaget ska lämna jämförande upplysningar om den föregående perioden för alla kvantitativa mått och monetära belopp som offentliggjorts under den aktuella perioden. När det är relevant för att förstå den aktuella periodens hållbarhetsupplysningar, ska företaget även lämna jämförande upplysningar för beskrivande hållbarhetsupplysningar.

84.

När företaget rapporterar jämförande upplysningar som skiljer sig från den information som rapporteras under den föregående perioden, ska det lämna upplysningar om (a) skillnaden mellan den siffra som rapporterades under den tidigare perioden och den ändrade jämförande siffran, och (b) skälen till ändringen av siffran.

85.

Ibland är det inte praktiskt genomförbart att justera jämförande information för en eller flera tidigare perioder för att uppnå jämförbarhet med aktuell period. Exempelvis har kanske inte uppgifter samlats in under den föregående perioden på ett sådant sätt att det går att antingen i efterhand tillämpa en ny definition av ett mått eller mål, eller i efterhand göra en ny redovisning för att korrigera ett fel i den föregående perioden, och det är kanske inte praktiskt genomförbart att återskapa informationen (se ESRS 2 BP-2). När det inte är praktiskt genomförbart att justera jämförande upplysningar för en eller flera föregående perioder, ska företaget upplysa om den omständigheten.

86.

När det krävs i en ESRS att företaget presenterar mer än en jämförande period för ett mått eller en datapunkt, ska kraven i den standarden ha företräde.

7.2    Källor till osäkerhet i uppskattning och utfall

87.

När kvantitativa mått och monetära belopp, inklusive information om värdekedjan i tidigare och senare led (se kapitel 5 i denna standard), inte kan mätas direkt utan bara uppskattas, kan det uppstå osäkerhet i mätningarna.

88.

Företag ska offentliggöra information som gör det möjligt för användare att förstå de mest betydande osäkerheterna kring de kvantitativa måtten och monetära beloppen som rapporteras i hållbarhetsförklaringen.

89.

Att använda rimliga antaganden och uppskattningar, däribland scenarioanalys eller känslighetsanalys, är en nödvändig del i att utarbeta hållbarhetsrelaterad information och gör inte informationen mindre användbar, förutsatt att antagandena och uppskattningarna beskrivs och förklaras korrekt. Inte ens mätningsosäkerhet på hög nivå skulle nödvändigtvis förhindra att ett sådant antagande eller en sådan uppskattning skulle ge användbar information eller uppfylla de kvalitativa egenskaperna för information (se tillägg B till denna standard).

90.

Uppgifter och antaganden som används i hållbarhetsförklaringen ska i möjligaste mån vara konsekventa med de motsvarande finansiella uppgifter och antaganden som används i företagets redovisning.

91.

I vissa ESRS [utkast] krävs upplysningar med information såsom förklaringar av eventuella framtida händelser med osäker utgång. När företaget bedömer huruvida information om sådana möjliga framtida händelser är väsentlig, ska det hänvisa till kriterierna i kapitel 3 i denna standard och beakta (a) händelsernas potentiella finansiella effekter (det möjliga resultatet), (b) allvarlighetsgraden och sannolikheten för effekter på människor eller miljön till följd av de möjliga händelserna, med beaktande av de allvarlighetsfaktorer som anges i punkt 45, och (c) hela raden av möjliga utfall och sannolikheten för vart och ett av dem.

92.

När företaget bedömer de möjliga utfallen ska det beakta alla relevanta fakta och omständigheter, däribland information om utfall med låg sannolikhet och stora konsekvenser, som sammantaget kan bli väsentliga. Exempelvis kan företaget vara utsatt för åtskilliga konsekvenser eller risker, som var och en skulle kunna orsaka samma typ av störning, t.ex. störningar i företagets leveranskedja. Information om en enskild riskkälla är kanske inte väsentlig om det är mycket osannolikt att störningar från den källan uppstår. Information om den sammantagna risken för att alla källor tillsammans stör leveranskedjan kan dock vara väsentlig (se ESRS 2 BP-2).

7.3    Uppdatering av upplysningar om händelser efter rapporteringsperiodens slut

93.

I vissa fall kan företaget få information efter rapporteringsperioden men innan förvaltningsberättelsen har godkänts för utfärdande. Om det i den informationen finns bevis eller insikter om förhållanden som föreligger vid periodens slut, ska företaget där så är lämpligt uppdatera uppskattningarna och hållbarhetsupplysningarna med den nya informationen i åtanke.

94.

När det i informationen finns bevis eller insikter om väsentliga transaktioner, andra händelser och förhållanden som uppkommer efter rapporteringsperiodens slut, ska företaget om lämpligt tillhandahålla beskrivande information där man anger att det finns sådana händelser efter årets slut, deras karaktär och deras potentiella konsekvenser.

7.4    Ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras

95.

Definitionen och beräkningen av mått, däribland mått som används för att fastställa mål och övervaka framstegen mot dessa mål, ska vara konsekvent över tid. Företaget ska ange nya jämförande siffror, om inte detta är praktiskt ogenomförbart (se ESRS 2 BP-2) om det har (a) omdefinierat eller bytt ut ett mått eller mål, (b) identifierat ny information gällande de uppskattade siffrorna som lämnats ut under föregående period och den nya informationen visar på omständigheter som förelåg under den perioden.

7.5    Rapportering av fel under tidigare perioder

96.

Företaget ska korrigera väsentliga fel för tidigare perioder genom att ange nya jämförande belopp i upplysningarna för den perioden, om inte detta är praktiskt ogenomförbart. Detta krav omfattar inte rapporteringsperioder före det första året då företaget tillämpar ESRS.

97.

Fel för tidigare perioder är utelämnanden från, eller felaktiga angivelser i, företagets hållbarhetsförklaring för en eller flera föregående perioder. Sådana fel uppkommer genom att man inte använder, eller felaktigt använder, pålitlig information som (a) fanns tillgänglig när förvaltningsberättelsen med hållbarhetsförklaringen för dessa perioder godkändes för utfärdande, och (b) rimligen kan förväntas ha erhållits och beaktats när de hållbarhetsupplysningar som ingick i dessa rapporter utarbetades.

98.

Sådana fel omfattar effekterna av matematiska misstag, misstag i tillämpningen av definitionerna för mått eller mål, förbiseenden eller misstolkningar av fakta, samt bedrägeri.

99.

Potentiella fel under den aktuella perioden som upptäcks under den perioden korrigeras innan förvaltningsberättelsen godkänns för utfärdande. Emellertid upptäcks ibland väsentliga fel först under en efterföljande period.

100.

När det inte är praktiskt genomförbart att avgöra hur ett fel påverkar alla tidigare fel som presenteras, ska företaget ange ny jämförande information så att felet blir korrigerat från det tidigaste praktiskt möjliga datumet. När företaget korrigerar upplysningar för en tidigare period, ska det inte använda i efterhand erhållen information, vare sig genom antaganden om vad ledningen skulle haft för avsikter under en tidigare period eller för att uppskatta belopp som angavs under en tidigare period. Detta krav gäller för korrigering av både bakåtblickande och framåtblickande upplysningar.

101.

Att korrigera fel är en annan sak än att ändra på uppskattningar. Uppskattningar kan behöva ändras så snart ytterligare information blir känd (se ESRS 2 BP-2).

7.6    Konsoliderad rapportering och undantag för dotterföretag

102.

När företaget rapporterar på konsoliderad nivå, ska det utföra sin bedömning av väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för hela koncernen, oavsett dess juridiska struktur. Det ska säkerställa att alla dotterbolag omfattas på ett sådant sätt att det opartiskt går att identifiera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter. Kriterier och gränser för att bedöma en konsekvens, risk eller möjlighet som väsentlig ska avgöras utifrån kapitel 3 i denna standard.

103.

När företaget identifierar betydande skillnader mellan väsentliga konsekvenser, risker eller möjligheter på koncernnivå och väsentliga konsekvenser, risker eller möjligheter hos ett eller flera av sina dotterföretag, ska företaget ge en lämplig beskrivning av det eller de berörda dotterföretagens konsekvenser, risker och möjligheter.

104.

När företaget bedömer huruvida skillnaderna mellan väsentliga konsekvenser, risker eller möjligheter på koncernnivå och väsentliga konsekvenser, risker eller möjligheter hos ett eller flera av dess dotterföretag är betydande, kan det ta olika omständigheter i beaktande, såsom huruvida dotterföretaget eller dotterföretagen är verksamma i en annan sektor än resten av koncernen eller de omständigheter som anges i avsnitt 3.7 Uppdelningsnivå.

7.7    Sekretessbelagd och känslig information samt information om immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innovation

105.

Företaget är inte skyldigt att lämna ut sekretessbelagd eller känslig information, även om denna information anses vara väsentlig.

106.

När företaget lämnar upplysningar om sin strategi, sina planer och sina åtgärder och det finns viss information om immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innovation som är relevant för att uppfylla syftet med ett upplysningskrav, får företaget ändå utelämna just den informationen om (a) den är hemlig i den meningen att den inte, som helhet eller i den form dess beståndsdelar ordnats och satts samman, är allmänt känd hos eller lättillgänglig för personer i de kretsar som normalt sett handskas med typen av information i fråga, (b) den har kommersiellt värde på grund av att den är hemlig, och (c) den har varit föremål för rimliga åtgärder från företaget för att hållas hemlig.

107.

Om företaget utelämnar sekretessbelagd eller känslig information, eller viss information om immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innovation på grund av att den uppfyller kriterierna i föregående punkt, ska det uppfylla upplysningskravet genom att lämna alla andra nödvändiga uppgifter.

108.

Företaget ska göra alla rimliga ansträngningar för att se till att det utöver utelämnandet av den sekretessbelagda eller känsliga informationen, eller informationen om immateriella rättigheter, know-how eller resultat av information, inte skadar den övergripande relevansen av offentliggörandet i fråga.

7.8    Rapportering av möjligheter

109.

Vid rapportering av möjligheter bör upplysningen bestå av beskrivande information som gör att läsaren kan förstå möjligheten för företaget eller hela sektorn. När företaget rapporterar om möjligheter ska det ta i beaktande hur väsentlig den information är som ska lämnas. Här ska företaget bland flera andra faktorer beakta (a) om möjligheten eftersträvas för närvarande och är införlivad i företagets allmänna strategi, i motsats till en mer allmän möjlighet för företaget eller sektorn, och (b) om det är lämpligt att inkludera kvantitativa mått på förväntade finansiella effekter, med hänsyn till den mängd antaganden det skulle kräva och den därav följande osäkerheten.

8.   Hållbarhetsförklaringens struktur

110.

I detta kapitel anges grunden för att presentera information om hållbarhetsfrågor som utarbetats i överensstämmelse med artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU (dvs. hållbarhetsförklaringen) i företagets förvaltningsberättelse. Sådan information presenteras i ett särskilt avsnitt i förvaltningsberättelsen, som kallas för hållbarhetsförklaringar. I tillägg F Exempel på hållbarhetsförklaringens struktur enligt ESRS-standarder i denna standard finns ett illustrativt exempel på en hållbarhetsförklaring som är strukturerad enligt kraven i detta kapitel.

8.1.    Allmänt presentationskrav

111.

Hållbarhetsinformation ska presenteras (a) på ett sådant sätt att det går att skilja mellan den information som krävs i upplysningar enligt ESRS och annan information som ingår i förvaltningsberättelsen, och (b) i en struktur som underlättar tillgången till och förståelsen av hållbarhetsförklaringen, i ett format som kan läsas av både människor och maskiner.

8.2    Hållbarhetsförklaringens innehåll och struktur

112.

Med undantag för möjligheten att införliva information genom hänvisning i enlighet med avsnitt 9.1 Införlivande genom hänvisning i denna standard, ska företaget rapportera alla tillämpliga upplysningar som krävs i ESRS enligt kapitel 1 i denna standard, inom ett enda avsnitt i förvaltningsberättelsen.

113.

Företaget ska i sin hållbarhetsförklaring inkludera upplysningar enligt artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (8) och kommissionens delegerade förordningar som specificerar innehållet i och modaliteterna för dessa upplysningar. Företaget ska se till att dessa upplysningar kan identifieras separat i hållbarhetsförklaringen. Upplysningarna om vart och ett av de miljömål som anges i taxonomiförordningen ska presenteras tillsammans i en tydligt identifierbar del av miljöavsnittet i hållbarhetsförklaringen. Dessa upplysningar omfattas inte av ESRS-bestämmelserna med undantag för denna punkt och den första meningen i punkt 115 i denna standard.

114.

Om företaget i sin hållbarhetsförklaring inkluderar ytterligare upplysningar som härrör från i) annan lagstiftning som kräver att företaget lämnar hållbarhetsinformation, eller ii) allmänt accepterade standarder och ramar för hållbarhetsrapportering, inklusive icke-obligatorisk vägledning och sektorsspecifik vägledning, som offentliggjorts av andra standardiseringsorgan (t.ex. tekniskt material som utfärdats av International Sustainability Standards Board eller Global Reporting Initiative), ska sådana upplysningar (a) tydligt identifieras med en lämplig hänvisning till tillhörande lagstiftning, standard eller ram (se ESRS 2 BP-2 punkt 15), (b) uppfylla kraven för kvalitativa egenskaper hos upplysningar som specificeras i kapitel 2 och bilaga B till denna standard.

115.

Företaget ska strukturera sin hållbarhetsförklaring i fyra delar i följande ordning: allmän information, miljöinformation (inbegripet upplysningar enligt artikel 8 i förordning 2020/852), information om samhällsansvar och information om (bolags)styrning. När information som lämnas i en del omfattar information som ska rapporteras i en annan del, får företaget, med respekt för bestämmelsen i avsnitt 3.6 Väsentliga konsekvenser eller risker som uppkommer genom åtgärder för att behandla hållbarhetsfrågor i denna standard, hänvisa i en del till information som presenteras i en annan del, för att undvika dubblering. Företaget får använda den detaljerade struktur som illustreras i tillägg F i denna standard.

116.

De upplysningar som krävs i sektorspecifika ESRS ska grupperas efter rapporteringsområde och i tillämpliga fall efter hållbarhetsämne. De ska presenteras tillsammans med de upplysningar som krävs i ESRS 2 och motsvarande tematiska ESRS.

117.

När företaget tar fram väsentliga enhetsspecifika upplysningar i enlighet med avsnitt 11 ska det rapportera dessa upplysningar tillsammans med de mest relevanta sektorsövergripande och sektorspecifika upplysningarna.

9.   Kopplingar till andra delar av företags redovisning och anknuten information

118.

Företaget ska tillhandahålla information så att användare av dess hållbarhetsförklaring kan bedöma kopplingarna mellan olika slags information i förklaringen, och kopplingarna mellan informationen i hållbarhetsförklaringen och annan information som företaget redovisar i andra delar av sin företagsrapportering.

9.1    Införlivande genom hänvisning

119.

Förutsatt att villkoren i punkt 120 är uppfyllda, får information som föreskrivs i ett upplysningskrav i en ESRS, däribland en särskild datapunkt som föreskrivs i ett upplysningskrav, införlivas i hållbarhetsförklaringen genom hänvisning till (a) ett annat avsnitt i förvaltningsberättelsen, (b) boksluten, (c) företagsstyrningsrapporten (om inte den ingår i förvaltningsberättelsen), (d) den ersättningsrapport som krävs enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG (9), (e) det universella registreringsdokument som avses i artikel 9.1 i förordning (EU) 2017/1129 (10), och (f) offentliggörande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (upplysningar enligt tredje pelaren) (11). Om företaget genom hänvisning införlivar upplysningar enligt tredje pelaren ska det säkerställa att informationen matchar den omfattning av konsolidering som används för hållbarhetsförklaringen genom att komplettera den införda informationen med ytterligare uppgifter vid behov.

120.

Företaget får införliva upplysningar genom hänvisning till de dokument eller delar av dokument som förtecknas i punkt 119, förutsatt att de upplysningar som införlivas genom hänvisning (a) utgör en separat informationsdel och i det berörda dokumentet tydligt identifieras som att den behandlar det relevanta upplysningskravet, eller den relevanta specifika datapunkt som föreskrivs i ett upplysningskrav, (b) offentliggörs före eller samtidigt som förvaltningsberättelsen, (c) är på samma språk som hållbarhetsförklaringen, (d) är underställda som minst samma säkerhetsnivå som hållbarhetsförklaringen, och (e) uppfyller samma tekniska digitaliseringskrav som hållbarhetsförklaringen.

121.

Förutsatt att villkoren i punkt 120 är uppfyllda, kan information som föreskrivs i ett upplysningskrav i en ESRS, däribland en särskild datapunkt som föreskrivs i ett upplysningskrav, införlivas i hållbarhetsförklaringen genom hänvisning till den rapport som företaget utarbetat enligt EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas), förordning (EU) nr 1221/2009 (12). I så fall ska företaget säkerställa att informationen som införlivas genom hänvisning tas fram med samma grund för utarbetande av information som i ESRS, däribland omfattning av konsolidering och behandling av information om värdekedjan.

122.

När företaget utarbetar sin hållbarhetsförklaring med hjälp av införlivande genom hänvisning, ska det beakta hur sammanhållen den rapporterade informationen är överlag, och säkerställa att införlivandet genom hänvisning inte gör hållbarhetsförklaringarna mindre läsbara. Tillägg G Exempel på införlivande genom hänvisning i denna standard är ett illustrerande exempel på införlivande genom hänvisning (se ESRS 2 BP-2).

9.2    Anknuten information och anknytning till bokslut

123.

Företaget ska beskriva hur olika informationsuppgifter är kopplade till varandra. För att göra det kan det krävas att beskrivande information om bolagsstyrning, strategi och riskhantering anknyts till relaterade mått och mål. När det tillhandahåller anknuten information kan företaget t.ex. behöva förklara vad dess strategi har för effekt eller sannolik effekt på dess bokslut eller finansieringsplaner, eller förklara hur dess strategi är kopplad till mått och mål som används för att mäta framstegen i förhållande till prestationen. Dessutom kan företaget behöva förklara hur dess användning av naturresurser och förändringar i dess leveranskedja skulle kunna förstärka, ändra eller minska dess väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter. Det kan behöva koppla denna information till information om de nuvarande eller förväntade finansiella effekterna på dess produktionskostnader, dess strategiska reaktion för att begränsa sådana konsekvenser eller risker och dess investeringar i nya tillgångar med anledning av detta. Företaget kan också behöva koppla beskrivande information till relaterade mått och mål och till information i de finansiella rapporterna. Information som beskriver anknytningar ska vara klar och tydlig.

124.

Om hållbarhetsförklaringen innehåller monetära belopp eller andra kvantitativa datapunkter som överskrider ett tröskelvärde för väsentlighet och som presenteras i boksluten (direkt konnektivitet mellan information som redovisas i hållbarhetsförklaringen och information som redovisas i boksluten), ska företaget inkludera en hänvisning till den relevanta punkt i sina bokslut där motsvarande information kan hittas.

125.

Hållbarhetsförklaringen får innehålla monetära belopp eller andra kvantitativa datapunkter som överskrider ett tröskelvärde för väsentlighet och som antingen är en aggregering av, eller en del av, monetära belopp eller kvantitativa uppgifter som presenteras i företagets bokslut (indirekt konnektivitet mellan information som lämnas i hållbarhetsförklaringen och information som lämnas i boksluten). Om så är fallet ska företaget förklara hur dessa belopp eller datapunkter i hållbarhetsförklaringen hör samman med de mest relevanta beloppen som presenteras i boksluten. Denna upplysning ska innehålla en hänvisning till den post och/eller de relevanta stycken i dess bokslut där motsvarande information återfinns. I förekommande fall kan en avstämning göras som får presenteras i tabellform.

126.

När det gäller information som inte omfattas av punkterna 124 och 125 ska företaget, på grundval av en tröskel för väsentlighet, förklara överensstämmelsen mellan betydande uppgifter, antaganden och kvalitativ information i sin hållbarhetsförklaring och motsvarande uppgifter, antaganden och kvalitativ information i boksluten. Detta kan inträffa när hållbarhetsförklaringen innehåller (a) monetära belopp eller andra kvantitativa uppgifter kopplade till monetära belopp eller andra kvantitativa uppgifter som redovisas i boksluten, eller (b) kvalitativ information som är kopplad till kvalitativ information som presenteras i boksluten.

127.

Konsekvens enligt vad som krävs i punkt 126 ska vara på enskilda datapunkters nivå och ska innehålla en hänvisning till relevant post/stycke i noterna i boksluten. När väsentliga uppgifter, antaganden och kvalitativ information inte är konsekventa, ska företaget uppge den omständigheten och förklara anledningen.

128.

Exempel på poster för vilka förklaringen i punkt 126 krävs: (a) när samma mått presenteras som gällande på rapporteringsdatumet i bokslut och som en prognos för framtida perioder i hållbarhetsförklaringen, och (b) när makroekonomiska projekteringar eller affärsprojekteringar används för att utforma mått i hållbarhetsförklaringen och de också är relevanta för att uppskatta tillgångarnas återvinningsvärden, skuldernas återvinningsvärden eller bestämmelser i bokslut.

129.

Tematiska och sektorspecifika ESRS kan innehålla krav på att för vissa upplysningskrav inkludera avstämningar eller illustrera uppgifters konsekvens och antaganden. I sådana fall ska kraven i dessa ESRS ha företräde.

10   Övergångsbestämmelser

10.1    Övergångsbestämmelse angående enhetsspecifika upplysningar

130.

Allt eftersom det utformas fler upplysningskrav förväntas det att fler hållbarhetsfrågor omfattas av ESRS. Behovet av enhetsspecifika upplysningar förväntas därför minska över tiden, särskilt tack vare framtida antagande av sektorsspecifika standarder.

131.

När företaget definierar sina enhetsspecifika upplysningar kan det anta övergångsåtgärder för att utarbeta dem i sina första tre årliga hållbarhetsförklaringar, och kan då som en prioritering (a) införa i sin rapportering de enhetsspecifika upplysningar som det rapporterade under tidigare perioder, om dessa upplysningar uppfyller eller anpassas för att uppfylla de kvalitativa egenskaper för information som avses i kapitel 2 i denna standard, och (b) komplettera sina upplysningar, utarbetade på grundval av den tematiska ESRS-standarden, med en lämplig uppsättning ytterligare upplysningar för att täcka hållbarhetsfrågor som är väsentliga för företaget i dess sektor(er), med hjälp av tillgänglig bästa praxis och/eller tillgängliga ramar eller standarder för rapportering, såsom branschbaserad IFRS-vägledning och GRI Sector Standards.

10.2    Övergångsbestämmelse angående kapitel 5 Värdekedja

132.

Under de första tre åren då företaget rapporterar hållbarhet enligt ESRS ska företaget, om en del av den nödvändiga informationen om värdekedjan i tidigare och senare led inte är tillgänglig, förklara de insatser som gjorts för att erhålla informationen om värdekedjan i tidigare och senare led, anledningarna till att den informationen inte kunde anskaffas samt företagets planer för att skaffa sådan information i framtiden.

133.

För att ta hänsyn till de svårigheter som företag kan stöta på vid insamling av information och för att begränsa bördan för små och medelstora företag som ingår i värdekedjan, gäller under de första tre åren då ett företag rapporterar hållbarhet enligt ESRS: (a) att företaget, vid upplysningar om policyer, åtgärder och mål i enlighet med ESRS2 och andra ESRS, får begränsa information om värdekedjan i tidigare och senare led till den information som finns tillgänglig internt, såsom uppgifter som företaget redan har tillgång till och allmänt tillgänglig information och (b) att företaget när upplysningar om mått lämnas inte är skyldigt att inkludera värdekedjeinformation i tidigare och senare led, med undantag för datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning, enligt förteckningen i tillägg B till ESRS 2.

134.

Punkterna 132 och 133 gäller oavsett om den relevanta aktören i värdekedjan är ett litet eller medelstort företag eller inte.

135.

Med början det fjärde året av dess rapportering enligt ESRS, ska företaget inkludera information om värdekedjan i tidigare och senare led enligt punkt 63. Här kommer inte den information som enligt ESRS måste erhållas från små och medelstora företag i företagets värdekedja i tidigare och/eller senare led att överskrida innehållet i den kommande ESRS för börsnoterade små och medelstora företag.

10.3    Övergångsbestämmelse angående avsnitt 7.1 Presentation av jämförande information

136.

För att underlätta den första tillämpningen av denna standard är företaget inte skyldigt att lämna den jämförande information som krävs i avsnitt 7.1 Presentation av jämförande information under det första året av utarbetandet av hållbarhetsförklaringen enligt ESRS. För upplysningskrav enligt tillägg C Förteckning över infasade upplysningskrav gäller denna övergångsbestämmelse med hänvisning till det första året för obligatorisk tillämpning av det infasade upplysningskravet.

10.4    Övergångsbestämmelse: Förteckning över upplysningskrav som fasas in

137.

I tillägg C Förteckning över infasade upplysningskrav i denna standard fastställs bestämmelser för infasning av upplysningskraven eller datapunkter i upplysningskrav i ESRS som får utelämnas eller som inte är tillämpliga under det första året då det utarbetas hållbarhetsförklaringar enligt ESRS.

ESRS 2

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

1.

Grund för utarbetande

–

Upplysningskrav BP-1 – Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna

–

Upplysningskrav BP-2 – Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter

2.

Styrning

–

Upplysningskrav GOV-1 – Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll

–

Upplysningskrav GOV-2 – Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan

–

Upplysningskrav GOV-3 – Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem

–

Upplysningskrav GOV-4 – Förklaring om tillbörlig aktsamhet

–

Upplysningskrav GOV-5 – Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering

3.

Strategi

–

Upplysningskrav SBM-1 – Strategi, affärsmodell och värdekedja

–

Upplysningskrav SBM-2 – Intressenters intressen och synpunkter

–

Upplysningskrav SBM-3 – Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

4.

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

4.1

Upplysningar om väsentlighetsbedömningsprocessen

–

Upplysningskrav IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav IRO-2 – Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring

4.2

Minimikrav på upplysningar om policyer och åtgärder

–

Minimikrav på upplysningsinnehåll – Policyer MDR-P – Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras

–

Minimikrav på upplysningsinnehåll – Åtgärder MDR-A – Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor

5.

Mått och mål

–

Minimikrav på upplysningar – Mått MDR-M – Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor

–

Minimikrav på upplysningar – Mål MDR-T – Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål

Tillägg A:

Tillämpningskrav (AR)

1.

Grund för utarbetande

–

Upplysningskrav BP-1 – Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen

2.

Styrning

–

Upplysningskrav GOV-1 – Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll

–

Upplysningskrav GOV-2 – Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan

–

Upplysningskrav GOV-3 – Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem

–

Upplysningskrav GOV-4 – Förklaring om tillbörlig aktsamhet

–

Upplysningskrav GOV-5 – Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering

3.

Strategi

–

Upplysningskrav SBM–1 – Strategi, affärsmodell och värdekedja

–

Upplysningskrav SBM-2 – Intressenters intressen och synpunkter

–

Upplysningskrav SBM-3 – Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

4.

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav IRO-2 – Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring

–

Minimikrav på upplysningsinnehåll – Policyer MDR-P – Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras

–

Minimikrav på upplysningsinnehåll – Åtgärder MDR-A – Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor

5.

Mått och mål

–

Minimikrav på upplysningar – Mål MDR-T – Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål

Tillägg B:

Förteckning över datapunkter i övergripande och tematiska standarder som härrör från annan EU-lagstiftning

Tillägg C:

Upplysnings-/tillämpningskrav i tematiska ESRS som är tillämpliga tillsammans med ESRS 2 Allmänna upplysningar

Syfte

1.

I denna europeiska standard för hållbarhetsrapportering (ESRS) fastställs de upplysningskrav som gäller för samtliga företag oavsett vilken sektor de är verksamma i (dvs. sektorsövergripande) och som gäller för alla hållbarhetsfrågor (dvs. övergripande). Denna ESRS omfattar de rapporteringsområden som definieras i ESRS 1 Allmänna krav avsnitt 1.2 Övergripande standarder och rapporteringsområden.

2.

När ett företag utarbetar upplysningar enligt denna standard, ska det tillämpa de upplysningskrav (inklusive deras datapunkter) som fastställs i tematiska ESRS som förtecknas i tillägg C till denna standard Upplysnings-/tillämpningskrav i tematiska ESRS som är tillämpliga tillsammans med ESRS 2 Allmänna upplysningar. Företaget ska tillämpa kraven i tillägg C (a) i alla fall när det gäller kraven i de tematiska standarderna avseende upplysningskrav IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser , risker och möjligheter, och (b) för alla andra krav som förtecknas i tillägg C, endast om hållbarhetsämnet är väsentligt baserat på företagets väsentlighetsbedömning (se ESRS 1 kapitel 3 Dubbel väsentlighet som grund för hållbarhetsupplysningar).

1.   Grund för utarbetandet

Upplysningskrav BP-1 – Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen

3.

Företaget ska upplysa om den allmänna grunden för utarbetandet av sina hållbarhetsförklaringar.

4.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en förståelse för hur företaget utarbetar sin hållbarhetsförklaring, inbegripet omfattningen av konsolideringen, information om värdekedjan i tidigare och senare led och, i förekommande fall, huruvida företaget har använt något av de alternativ för utelämnande av information som avses i leden d och e i följande punkt.

5.

Företaget ska lämna följande upplysningar: (a) Om hållbarhetsförklaringen har utarbetats på konsoliderad eller individuell grund. (b) För konsoliderade hållbarhetsförklaringar: i. bekräftelse på att omfattningen av konsolideringen är densamma som för de finansiella rapporterna, eller om tillämpligt, en förklaring att det rapporterande företaget inte måste upprätta finansiella rapporter eller när det rapporterande företaget utarbetar konsoliderad hållbarhetsrapportering enligt artikel 481 i direktiv 2013/34/EG, och ii. i tillämpliga fall, en uppgift om vilka dotterföretag som ingår i konsolideringen som är undantagna från individuell eller konsoliderad hållbarhetsrapportering i enlighet med artiklarna 19a.9 eller 29a.8 i direktiv 2013/34/EU. (c) I hur hög grad hållbarhetsförklaringen omfattar företagets värdekedja i tidigare och senare led (se ESRS 1 avsnitt 5.1 Rapporterande företag och värdekedja). (d) Om företaget har använt sig av alternativet att utelämna viss information som gäller immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innovation (se ESRS 1 avsnitt 7.7 Sekretessbelagd och känslig information och Information om immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innovation). (e) För företag baserade i en EU-medlemsstat som tillåter att förestående utveckling eller frågor som är under förhandling undantas från upplysningskrav, enligt vad som föreskrivs i artiklarna 19a.3 och 29a.3 i direktiv 2013/34/EU, huruvida företaget har utnyttjat detta undantag.

Upplysningskrav BP-2 – Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter

6.

Företaget ska lämna upplysningar med avseende på särskilda omständigheter.

7.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om vad dessa särskilda omständigheter har för inverkan på utarbetandet av hållbarhetsförklaringen.

8.

Företaget får rapportera denna information tillsammans med de upplysningar de hänvisar till.

Tidshorisonter

9.

Om företaget har avvikit från de tidshorisonter på medellång eller lång sikt som definieras i ESRS 1 avsnitt 6.4 Definition av kort, medellång och lång sikt för rapporteringsändamål ska det beskriva (a) hur det definierar medellång eller lång sikt, och (b) anledningarna till att det tillämpar dessa definitioner.

Uppskattning av värdekedjan

10.

När måtten innefattar uppgifter om värdekedjan i tidigare och/eller senare led som uppskattas med hjälp av indirekta källor, såsom genomsnittliga uppgifter för sektorn eller andra substitutmått, ska företaget (a) identifiera måtten, (b) beskriva grunden för utarbetandet, (c) beskriva den resulterande graden av noggrannhet, och (d) i tillämpliga fall, beskriva de planerade åtgärderna för att förbättra noggrannheten i framtiden (se ESRS 1 kapitel 5 Värdekedja).

Källor till osäkerhet i uppskattning och utfall

11.

I enlighet med ESRS 1 avsnitt 7.2 Källor till osäkerhet i uppskattning och utfall ska företaget (a) identifiera de kvantitativa mått och monetära belopp som det har redovisat och som är föremål för en hög grad av mätosäkerhet, (b) för varje kvantitativt mått och fastställt monetärt belopp: i. lämna information om källorna till mätosäkerhet (till exempel hur beroende beloppet är av utfallet av en framtida händelse, av en värderingsteknik eller av tillgången till och kvaliteten på data från företagets värdekedja i tidigare och/eller senare led), och ii. lämna upplysning om de antaganden, approximationer och bedömningar som företaget har gjort vid värderingen.

12.

När företaget lämnar framåtblickande uppgifter kan det ange att det anser att uppgifterna är osäkra.

Ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras

13.

När det inträffar förändringar i hur hållbarhetsinformation utarbetas och presenteras jämfört med den eller de föregående redovisningsperioderna (se ESRS 1, avsnitt 7.4 Ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras), ska företaget (a) förklara ändringarna och skälen till dem, däribland varför det nya måttet ger mer användbar information, (b) lämna ut omräknade jämförande siffror, såvida det inte är praktiskt ogenomförbart; om det inte är praktiskt genomförbart att justera jämförande information för en eller flera föregående perioder, ska företaget upplysa om den omständigheten, och (c) ge upplysning om skillnaden mellan den siffra som lämnades för den föregående perioden och den ändrade jämförande siffran.

Rapportering av fel under tidigare perioder

14.

När företaget identifierar väsentliga fel för tidigare perioder (se ESRS 1 avsnitt 7.5 Rapportering av fel under tidigare perioder), ska det ange (a) karaktären på det väsentliga felet för den tidigare perioden, (b) så långt det är praktiskt möjligt, en rättelse för varje tidigare period som ingår i hållbarhetsförklaringen, och (c) om det inte är praktiskt möjligt att rätta felet, de omständigheter som ledde till att felet uppstod.

Upplysningar som härrör från annan lagstiftning eller allmänt accepterade standarder för hållbarhetsrapportering

15.

Om företaget i sin hållbarhetsförklaring inkluderar information som härrör från annan lagstiftning som kräver att företaget lämnar upplysningar om hållbarhetsinformation eller från allmänt accepterade standarder och ramar för hållbarhetsrapportering (se ESRS 1 avsnitt 8.2 Hållbarhetsförklaringens innehåll och struktur), ska det, utöver den information som föreskrivs av ESRS, upplysa om detta faktum. Om företaget delvis tillämpar andra standarder eller ramar för rapportering, ska det ge en noggrann hänvisning till punkterna i den standard eller ram som tillämpas.

Införlivande genom hänvisning

16.

När företaget införlivar information genom hänvisning (se ESRS 1 avsnitt 9.1 Införlivande genom hänvisning), ska det lämna en förteckning över upplysningskraven i den ESRS (eller de särskilda datapunkter som föreskrivits i ett upplysningskrav) som har införlivats genom hänvisning.

Användning av bestämmelser för infasning i enlighet med tillägg C till ESRS 1

17.

Om ett företag eller en grupp som i balansräkningen på rapporteringsdatumet inte överskrider det genomsnittliga antalet 750 anställda under räkenskapsåret beslutar att utelämna den information som krävs enligt ESRS E4, ESRS S1, ESRS S2, ESRS S3 eller ESRS S4 i enlighet med Tillägg C till ESRS 1, ska det ändå upplysa om huruvida de hållbarhetsfrågor som omfattas av ESRS E4, ESRS S1, ESRS S2, ESRS S3 och ESRS S4 har bedömts vara väsentliga till följd av företagets väsentlighetsbedömning. Om en eller flera av dessa frågor har bedömts vara väsentliga ska företaget dessutom för varje väsentlig fråga (a) upplysa om förteckningen över frågor (dvs. ämne, underämne eller del-underämne) i AR 16 ESRS 1 Tillägg A som bedöms som väsentliga och kort förklara hur företagets affärsmodell och strategi tar hänsyn till företagets konsekvenser med anknytning till dessa frågor; företaget kan identifiera frågan på ämnesnivå, underämnesnivå eller del-underämnesnivå, (b) ge en kortfattad beskrivning av eventuella tidsbundna mål som det har fastställt med anknytning till de berörda frågorna, de framsteg som det har gjort för att uppnå dessa mål och huruvida dess mål med anknytning till biologisk mångfald och ekosystem baseras på entydiga vetenskapliga belägg, (c) ge en kortfattad beskrivning av dess policy när det gäller de berörda frågorna, (d) ge en kortfattad beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att identifiera, övervaka, förebygga, mildra, avhjälpa eller få ett slut på de faktiska eller potentiella negativa konsekvenserna i samband med de aktuella frågorna och resultatet av dessa åtgärder, och (e) lämna upplysningar om de mått som är relevanta för de aktuella frågorna.

2.   Styrning

18.

Syftet med detta kapitel är att ge en uppfattning om de styrningsprocesser, kontroller och förfaranden som finns för övervakning, hantering och tillsyn när det gäller hållbarhetsfrågor.

Upplysningskrav GOV-1 – Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll

19.

Företaget ska lämna upplysningar om förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens sammansättning, deras roller och ansvarsområden och deras tillgång till expertis och kompetens med avseende på hållbarhetsfrågor.

20.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om (a) förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens sammansättning och mångfald, (b) vad förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen har för roller och ansvarsområden sett till att utöva tillsyn över processen att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, däribland ledningens roll i dessa processer, och (c) förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens expertis och kompetens i hållbarhetsfrågor eller tillgång till sådan expertis och kompetens.

21.

Företaget ska lämna följande upplysningar om vad ledamöterna i dess förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan har för sammansättning och mångfald: (a) Antalet verkställande och icke-verkställande ledamöter. (b) Representation av anställda och andra arbetstagare. (c) Erfarenhet som är relevant för företagets sektorer, produkter och geografiska platser. (d) Procentandel efter kön och andra aspekter av mångfald som företaget tar hänsyn till. Styrelsens könsfördelning (13) ska beräknas som ett genomsnittligt förhållande mellan antal kvinnor/män i styrelsen. (e) Andelen oberoende styrelseledamöter (14). För företag med en enda styrelse motsvarar detta procentandelen oberoende styrelseledamöter som inte är verkställande styrelseledamöter. För företag med dubbel styrelse motsvarar det procentandelen oberoende ledamöter i tillsynsorganet.

22.

Företaget ska lämna följande upplysningar om vad ledamöterna i dess förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan har för roller och ansvarsområden: (a) Identiteten för förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen (t.ex. en styrkommitté eller liknande) eller för enskilda personer inom ett organ som ansvarar för tillsyn av konsekvenser, risker och möjligheter. (b) Hur varje organs eller enskilda personers ansvarsområden för konsekvenser, risker och möjligheter återspeglas i företagets direktiv, styrelsemandat och andra besläktade policyer. (c) En beskrivning av ledningens roll i de styrningsprocesser, kontroller och förfaranden som används för övervakning, hantering och tillsyn av effekter, risker och möjligheter, inbegripet i. huruvida denna roll delegeras till en särskild befattning eller kommitté på ledningsnivå och hur tillsynen över denna befattning eller kommitté utövas, ii. information om rapporteringsvägarna till förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen, iii. huruvida särskilda kontroller och förfaranden tillämpas på hanteringen av konsekvenser, risker och möjligheter och, i så fall, hur de integreras med andra interna funktioner, och (d) hur förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen och den högsta verkställande ledningen utövar tillsyn över uppsättandet av mål kopplade till väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, och hur de övervakar framstegen i riktning mot de målen.

23.

Upplysningen ska innefatta en beskrivning av hur förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen fastställer huruvida lämplig kompetens och expertis finns tillgänglig eller kommer att utvecklas för att ha tillsyn över hållbarhetsfrågor, däribland (a) den hållbarhetsrelaterade expertis som organen som helhet antingen direkt besitter eller kan använda sig av, t.ex. genom tillgång till experter eller utbildning, och (b) hur denna kompetens och expertis hänför sig till företagets väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.

Upplysningskrav GOV-2 – Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan

24.

Företaget ska lämna upplysningar om hur förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen blir informerade om hållbarhetsfrågor och hur dessa frågor behandlades under redovisningsperioden.

25.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om hur förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen blir informerade om hållbarhetsfrågor, samt vilken information och vilka frågor de har behandlat under redovisningsperioden. Detta gör det i sin tur möjligt att förstå om ledamöterna i dessa organ fick tillräcklig information och om de kunde fullfölja sina roller.

26.

Företaget ska lämna följande upplysningar: (a) Huruvida, av vem och hur ofta förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen, inklusive deras relevanta kommittéer, blir informerade om väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter (se upplysningskrav IRO–1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter i denna standard), genomförandet av tillbörlig aktsamhet samt resultaten av och ändamålsenligheten hos policyer, åtgärder, mått och mål som antas för att behandla dem. (b) På vilket sätt förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen tar hänsyn till konsekvenser, risker och möjligheter när de utövar tillsyn över företagets strategi, dess beslut om större transaktioner och dess riskhanteringsprocess, däribland huruvida de har beaktat kompromisser i samband med dessa konsekvenser, risker och möjligheter. (c) En förteckning över de väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som förvaltnings, lednings- och tillsynsorganen eller deras relevanta kommittéer behandlar under redovisningsperioden.

Upplysningskrav GOV-3 – Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem

27.

Företaget ska lämna upplysningar om hur dess hållbarhetsrelaterade resultat integreras i incitamentssystem.

28.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om huruvida incitamentssystem erbjuds till ledamöter i de förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan som är kopplade till hållbarhetsfrågor.

29.

Företaget ska lämna följande upplysningar om incitamentssystemen och ersättningspolicyerna kopplade till hållbarhetsfrågor för ledamöter i företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan, när sådana finns: (a) En beskrivning av incitamentssystemens viktigaste särdrag. (b) Om resultat bedöms mot särskilda hållbarhetsrelaterade mål och/eller konsekvenser – och i så fall vilka. (c) Om och hur mått på hållbarhetsrelaterade resultat betraktas som resultatreferensvärden eller ingår i ersättningspolicyer. (d) Andelen rörlig ersättning beroende på hållbarhetsrelaterade mål och/eller konsekvenser. (e) Den nivå i företaget där villkoren för incitamentssystemen godkänns och uppdateras.

Upplysningskrav GOV–4 – Förklaring om tillbörlig aktsamhet

30.

Företaget ska lämna en kartläggning av den information som tillhandahålls i dess hållbarhetsförklaring om processen för tillbörlig aktsamhet.

31.

Syftet med detta upplysningskrav är att lättare få en uppfattning om företagets process för tillbörlig aktsamhet med avseende på hållbarhetsfrågor.

32.

De huvudaspekter och huvudsteg vid tillbörlig aktsamhet som nämns i ESRS 1 kapitel 4 Tillbörlig aktsamhet är anknutna till ett antal övergripande och tematiska upplysningskrav enligt ESRS. Företaget ska tillhandahålla en kartläggning som förklarar hur och var dess tillämpning av huvudaspekterna och huvudstegen i processen för tillbörlig aktsamhet återspeglas i dess hållbarhetsförklaring, så att det går att beskriva företagets faktiska metoder när det gäller tillbörlig aktsamhet (15).

33.

I detta upplysningskrav föreskrivs inte några särskilda uppförandekrav med avseende på åtgärder för tillbörlig aktsamhet, och kravet sträcker sig inte till eller ändrar på rollen för förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan enligt vad som föreskrivs i andra lagar eller regelverk.

Upplysningskrav GOV–5 – Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering

34.

Företaget ska lämna upplysningar om huvuddelarna i sitt system för riskhantering och intern kontroll med avseende på processen för hållbarhetsrapportering.

35.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om företagets processer för riskhantering och intern kontroll när det gäller hållbarhetsrapportering.

36.

Företaget ska lämna följande upplysningar: (a) Omfattningen, huvudinslagen och beståndsdelarna i processerna och systemen för riskhantering och intern kontroll med avseende på hållbarhetsrapportering. (b) Den riskbedömningsmetod som följs, inklusive metodiken för att prioritera risker. (c) De huvudsakliga risker som identifieras och strategierna för att begränsa dem inklusive tillhörande kontroller. (d) En beskrivning av hur företaget integrerar resultaten av sin riskbedömning och interna kontroll när det gäller hållbarhetsrapporteringsprocessen i relevanta interna funktioner och processer. (e) En beskrivning av hur de rön som avses i led d regelbundet rapporteras till förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen.

3.   Strategi

37.

I detta kapitel fastställs upplysningskrav som gör det möjligt att förstå (a) de delar av företagets strategi som är anknutna till eller berör hållbarhetsfrågor, företagets affärsmodell och dess värdekedja, (b) hur företagets intressenters intressen och synpunkter tas i beaktande i företagets strategi och affärsmodell, och (c) utfallet av företagets bedömning av väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, inklusive hur de utgör underlag för dess strategi och affärsmodell.

Upplysningskrav SBM-1 – Strategi, affärsmodell och värdekedja

38.

Företaget ska upplysa om de delar av företagets strategi som är anknutna till eller påverkar hållbarhetsfrågor, företagets affärsmodell och dess värdekedja.

39.

Syftet med detta upplysningskrav är att beskriva de viktigaste inslagen i företagets allmänna strategi som är anknutna till eller påverkar hållbarhetsfrågor, och de viktigaste inslagen i företagets affärsmodell och värdekedja, för att ge en förståelse för dess exponering för konsekvenser, risker och möjligheter och var de härrör ifrån.

40.

Företaget ska lämna följande upplysningar om de huvudinslag i dess allmänna strategi som har anknytning till eller berör hållbarhetsfrågor: (a) En beskrivning av i. betydande grupper av produkter och/eller tjänster som erbjuds, inklusive ändringar av redovisningsperioden (nya/borttagna produkter och/eller tjänster), ii. betydande marknader och/eller kundgrupper som betjänas, inklusive förändringar under redovisningsperioden (nya/borttagna marknader och/eller kundgrupper), iii. antal anställda efter geografiskt område, och iv. om tillämpligt och väsentligt, produkter och tjänster som är förbjudna på vissa marknader. (b) En uppdelning av de totala intäkterna, så som de inkluderas i företagets bokslut (finansiella rapportering), efter betydande sektorer i ESRS-standarderna (ESRS-sektorer). När företaget tillhandahåller segmentrapportering enligt kraven i IFRS 8 Rörelsesegment i sina bokslut, ska denna information om intäkter i sektorn så långt som möjligt avstämmas mot informationen i IFRS 8. (c) En förteckning över de ytterligare betydande ESRS-sektorer utöver dem som återges enligt punkt 40 b, såsom verksamheter som ger upphov till företagsinterna intäkter, där företaget utvecklar betydande verksamheter eller där det är eller kan komma att bli kopplat till väsentliga konsekvenser. Identifieringen av dessa ytterligare ESRS-sektorer ska vara konsekvent med hur företaget har tagit dem i beaktande när det utfört sin väsentlighetsbedömning och med hur det lämnar väsentliga sektorsspecifika upplysningar. (d) I tillämpliga fall en förklaring som tillsammans med de tillhörande intäkterna påvisar att företaget är aktivt i i. sektorn för fossila bränslen (kol, olja och gas) (16) (dvs. Intäkter från prospektering, gruvdrift, utvinning, produktion, bearbetning, lagring, raffinering eller distribution, inbegripet transport, lagring och handel, av fossila bränslen enligt definitionen i artikel 2.62 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (17)), inbegripet en uppdelning av intäkter från kol, olja och gas, samt intäkter från ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven i samband med fossil gas i enlighet med artikel 8.7 a i kommissionens delegeradeförordning 2021/2178 (18), ii. kemikalieproduktion (19), dvs. att dess verksamhet omfattas av avdelning 20.2 i bilaga I till förordning (EG) nr 1893/2006, iii. kontroversiella vapen (20) (antipersonella minor, klusterammunition, kemiska vapen och biologiska vapen), och/eller iv. odling och produktion av tobak (21). (e) Dess hållbarhetsrelaterade mål sett till betydande grupper av produkter och tjänster, kundkategorier, geografiska områden och förbindelser med intressenter. (f) En bedömning av dess nuvarande betydande produkter och/eller tjänster samt betydande marknader och kundgrupper i förhållande till dess hållbarhetsrelaterade mål. (g) De inslag i företagets strategi som har att göra med eller påverkar hållbarhetsfrågor, däribland de främsta förestående utmaningarna, kritiska lösningar eller projekt som ska sättas in, när detta är relevant för hållbarhetsrapporteringen.

41.

Om företaget är etablerat i en EU-medlemsstat som medger undantag från offentliggörande av den information som avses i artikel 18.1 a i direktiv 2013/34/EU (22), och om företaget har utnyttjat detta undantag, får det utelämna den uppdelning av intäkterna efter betydande ESRS-sektor som krävs enligt punkt 40 b. I detta fall ska företaget ändå upplysa om förteckningen över ESRS-sektorer som är betydande för företaget.

42.

Företaget ska lämna en beskrivning av sin affärsmodell och sin värdekedja, däribland (a) dess underlag och dess strategi för att samla in, utveckla och säkra dessa underlag, (b) dess utgång och utfall sett till aktuella och förväntade fördelar för kunder, investerare och andra intressenter, och (c) framträdande delar i dess värdekedja i tidigare och senare led och företagets ställning i sin värdekedja, inklusive en beskrivning av de främsta affärsaktörerna (såsom huvudleverantörer, distributionskanaler till kunderna samt slutanvändare) och deras förbindelse med företaget. När företaget har flera värdekedjor ska upplysningen omfatta de viktiga värdekedjorna.

Upplysningskrav SBM-2 – Intressenters intressen och synpunkter

43.

Företaget ska upplysa om hur företagets intressenters intressen och synpunkter tas i beaktande i företagets strategi och affärsmodell.

44.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om hur intressenternas intressen och synpunkter används som underlag till företagets strategi och affärsmodell.

45.

Företaget ska lämna en sammanfattad beskrivning av följande: (a) Sina intressentkontakter, inbegripet följande: i. Företagets viktigaste intressenter. ii. Huruvida samarbete med dem sker och för vilka kategorier av intressenter. iii. Hur detta är organiserat. iv. Vilket syftet är. v. Hur företaget beaktar resultatet. (b) Företagets uppfattning om hur intressenternas intressen och synpunkter anknyter till företagets strategi och affärsmodell, i den mån dessa analyserats under företagets process för tillbörlig aktsamhet och/eller dess väsentlighetsbedömningsprocess (se upplysningskrav IRO-1 i denna standard). (c) I tillämpliga fall ändringar av strategin och/eller affärsmodellen, inklusive i. hur företaget har ändrat eller förväntas ändra sin strategi och/eller affärsmodell för att ta itu med sina intressenters intressen och synpunkter, ii. eventuella ytterligare steg som planeras och inom vilken tidsram, och iii. huruvida dessa steg sannolikt kommer att ändra förhållandet till intressenter och deras synpunkter. (d) Om och hur förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen blir informerade om påverkade intressenters synpunkter och intressen när det gäller företagets hållbarhetsrelaterade konsekvenser.

Upplysningskrav SBM-3 – Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

46.

Företaget ska upplysa om sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och hur de samverkar med dess strategi och affärsmodell.

47.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om de väsentliga konsekvenserna, riskerna och möjligheterna så som de framkommer av företagets väsentlighetsbedömning, och på vilket sätt de härrör från och medför anpassning av företagets strategi och affärsmodell, inbegripet dess resursfördelning. Den information som ska lämnas om hanteringen av företagets väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter föreskrivs i tematiska ESRS och i sektorsspecifika standarder, som ska tillämpas tillsammans med minimikraven för upplysningar om policyer, åtgärder och mål som fastställs i denna standard.

48.

Företaget ska lämna upplysningar om följande: (a) En kort beskrivning av dess väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter till följd av väsentlighetsbedömningen (se informationskrav IRO-1 i denna standard), inbegripet en beskrivning av var i affärsmodellen, dess egen verksamhet och värdekedjan i tidigare och senare led som dessa väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter är koncentrerade. (b) Nuvarande och förväntade effekter av väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter på dess affärsmodell, värdekedja, strategi och beslutsfattande, och hur det har reagerat eller planerar att reagera på dessa konsekvenser, inbegripet eventuella ändringar som det har gjort eller planerar att göra i sin strategi eller affärsmodell som en del av sina åtgärder för att hantera specifika väsentliga konsekvenser eller risker, eller för att eftersträva särskilda väsentliga möjligheter. (c) Vad gäller företagets väsentliga konsekvenser: i. en kortfattad beskrivning av hur företagets väsentliga negativa eller positiva konsekvenser påverkar (eller, när det gäller potentiella konsekvenser, sannolikt kommer att påverka) människor eller miljön, ii. huruvida och hur konsekvenserna kommer från eller är kopplade till företagets strategi och affärsmodell, iii. rimligen förväntade tidshorisonter för dessa konsekvenser, och iv. huruvida företaget är inblandat i de väsentliga konsekvenserna genom sin egen verksamhet eller till följd av sina affärsförbindelser, med beskrivning av arten av de berörda verksamheterna eller affärsförbindelserna. (d) De nuvarande finansiella konsekvenserna av företagets väsentliga risker och möjligheter för dess finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden och de väsentliga risker och möjligheter för vilka det finns en betydande risk för en väsentlig justering under nästa årliga rapporteringsperiod av de redovisade värdena för de tillgångar och skulder som rapporteras i de berörda finansiella rapporterna. (e) De förväntade finansiella konsekvenserna av företagets väsentliga risker och möjligheter för dess finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden på kort, medellång och lång sikt, inbegripet de rimligen förväntade tidsramarna för dessa konsekvenser. Detta ska omfatta hur företaget förväntar sig att dess finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden förändras på kort, medellång och lång sikt, med tanke på dess strategi för att hantera risker och möjligheter, med beaktande av i. sina investerings- och avyttringsplaner (t.ex. kapitalutgifter, större förvärv och avyttringar, samriskföretag, affärsomvandling, innovation, nya affärsområden och utrangering av tillgångar), inklusive planer som företaget inte har ingått avtal om, och ii. dess planerade finansieringskällor för att införa sin strategi. (f) Information om resiliensen i företagets strategi och affärsmodell beträffande dess kapacitet att behandla sina väsentliga konsekvenser och risker och dra fördel av sina väsentliga möjligheter. Företaget ska lämna en kvalitativ och i tillämpliga fall kvantitativ analys av resiliensen, som inbegriper hur analysen utfördes och de tidshorisonter som tillämpades enligt definitionen i ESRS 1 (se ESRS 1 kapitel 6 Tidshorisonter). När företaget tillhandahåller kvantitativ information får det ange enskilda belopp eller intervall. (g) Ändringar av de väsentliga konsekvenserna, riskerna och möjligheterna jämfört med den föregående rapporteringsperioden. (h) Specifikationer av de konsekvenser, risker och möjligheter som omfattas av upplysningskraven i ESRS, i motsats till dem som företaget tar med genom ytterligare enhetsspecifika upplysningar.

49.

Företaget får redovisa den beskrivande information som krävs enligt punkt 46 tillsammans med de upplysningar som tillhandahålls enligt motsvarande tematiska ESRS, i vilket fall det ska redogöra för sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter tillsammans med de upplysningar som utarbetas enligt detta kapitel i ESRS 2.

4.   Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

4.1    Upplysningar om väsentlighetsbedömningsprocessen

50.

I detta kapitel fastställs upplysningskrav som gör det möjligt att förstå (a) processen för att identifiera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, och (b) den information som företaget, till följd av sin väsentlighetsbedömning, har inkluderat i hållbarhetsförklaringen.

Upplysningskrav IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

51.

Företaget ska lämna upplysningar om sin process för att identifiera sina konsekvenser, risker och möjligheter och bedöma vilka som är väsentliga.

52.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en förståelse för den process genom vilken företaget identifierar konsekvenser, risker och möjligheter och bedömer deras väsentlighet, som grund för att fastställa upplysningarna i sin hållbarhetsförklaring (se ESRS 1 kapitel 3 och dess tillhörande tillämpningskrav, där krav och principer fastställs för processen för att identifiera och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter på grundval av principen om dubbel väsentlighet).

53.

Företaget ska lämna följande upplysningar: (a) En beskrivning av de metoder och antaganden som tillämpas i den beskrivna processen. (b) En översikt av processen för att identifiera, bedöma, prioritera och övervaka företagets potentiella och faktiska konsekvenser för människor och miljön, med företagets processer för tillbörlig aktsamhet som underlag, och med förklaringar av om och hur processen i. fokuserar på specifika verksamheter, affärsförbindelser, geografiska områden eller andra faktorer som ger upphov till förhöjd risk för negativa konsekvenser, ii. beaktar de konsekvenser som företaget är inblandat i genom sin egen verksamhet eller till följd av sina affärsförbindelser, iii. innefattar samråd med påverkade intressenter, för att få en uppfattning om hur de kan påverkas, och med externa experter, iv. prioriterar negativa effekter baserat på deras relativa allvarlighetsgrad och sannolikhet (se ESRS 1 avsnitt 3.4 Konsekventiell väsentlighet) och, i tillämpliga fall, positiva konsekvenser för deras relativa skala, omfattning och sannolikhet, och avgör vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga sett till rapportering, inklusive de kvalitativa eller kvantitativa tröskelvärden och andra kriterier som används i enlighet med ESRS 1 avsnitt 3.4 Konsekventiell väsentlighet. (c) En översikt av den process som används för att identifiera, bedöma, prioritera och övervaka risker och möjligheter som har eller kan ha finansiella effekter. I upplysningen ska följande ingå: i. Hur företaget har beaktat kopplingarna mellan sina konsekvenser och beroenden och de risker och möjligheter som kan uppstå till följd av dessa konsekvenser och beroenden. ii. Hur företaget bedömer sannolikheten för samt omfattningen och arten av konsekvenserna av de identifierade riskerna och möjligheterna (t.ex. de kvalitativa eller kvantitativa trösklarna och andra kriterier som används i enlighet med avsnitt 3.3 i ESRS 1 Finansiell väsentlighet). iii. På vilket sätt företaget prioriterar hållbarhetsrelaterade risker jämfört med andra typer av risker, däribland hur det använder riskbedömningsverktyg. (d) En beskrivning av beslutsprocessen och de tillhörande förfarandena för intern kontroll. (e) I vilken utsträckning och hur processen för att identifiera, bedöma och hantera konsekvenser och risker integreras i företagets övergripande riskhanteringsprocess och används för att utvärdera företagets övergripande riskprofil och riskhanteringsprocesser. (f) I vilken utsträckning och hur processen för att identifiera, bedöma och hantera möjligheter integreras i företagets övergripande ledningsprocess i tillämpliga fall. (g) De underlagsparametrar som används (t.ex. datakällor, vilka åtgärder som omfattas och hur pass detaljerade antagandena är). (h) Huruvida och på vilket sätt processen har ändrats jämfört med den föregående rapporteringsperioden, när processen senast ändrades och framtida revideringsdatum för väsentlighetsbedömningen.

Upplysningskrav IRO-2 – Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring

54.

Företaget ska rapportera om de upplysningskrav som det följer i sina hållbarhetsförklaringar.

55.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om de upplysningskrav som ingår i företagets hållbarhetsförklaring och om de ämnen som har utelämnats som icke-väsentliga till följd av väsentlighetsbedömningen.

56.

Företaget ska inkludera en förteckning över de upplysningskrav som det följer när det utarbetar hållbarhetsförklaringen, efter utfallet av väsentlighetsbedömningen (se ESRS 1 [utkast], kapitel 3), inklusive de sidnummer och/eller punkter där de relaterade upplysningarna finns i hållbarhetsförklaringarna. Denna kan presenteras som ett innehållsindex. Företaget ska också inkludera en tabell över alla datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning enligt förteckningen i tillägg B till denna standard, med uppgift om var de finns i hållbarhetsförklaringen och inbegripet de som företaget har bedömt som icke väsentliga, i vilket fall företaget ska ange ”icke-väsentliga” i tabellen i enlighet med punkt 35 i ESRS 1.

57.

Om företaget drar slutsatsen att klimatförändringar inte är väsentliga och därför utelämnar alla upplysningskraven ESRS E1 Klimatförändringar ska det i detalj förklara slutsatserna i sin väsentlighetsbedömning gällande klimatförändringar (se ESRS 2 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaringar), tillsammans med en framåtblickande analys av de förhållanden som skulle kunna leda till att företaget kommer fram till att klimatförändringar är väsentliga i framtiden.

58.

Om företaget drar slutsatsen att ett annat ämne än klimatförändringar inte är väsentligt och därför utelämnar alla upplysningskraven i motsvarande tematisk ESRS, kan det kortfattat förklara slutsatserna i sin väsentlighetsbedömning för ämnet.

59.

Företaget ska redogöra för hur det har fastställt vilken väsentlig information som ska lämnas i förhållande till de konsekvenser, risker och möjligheter som det har bedömt vara väsentliga, inbegripet användningen av tröskelvärden och/eller hur det har genomfört kriterierna i avsnitt 3.2 i ESRS Väsentliga frågor och informationens väsentlighet.

4.2    Minimikrav på upplysningar om policyer och åtgärder

60.

I detta avsnitt anges de minimikrav på upplysningar som ska ingå när företaget lämnar information om sina policyer och åtgärder för att förebygga, begränsa och avhjälpa faktiska och potentiella väsentliga konsekvenser, för att hantera väsentliga risker och/eller för att eftersträva väsentliga möjligheter (sammantaget för ”hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras”). Detta innehåll ska tillämpas tillsammans med de upplysningskrav, inklusive tillämpningskrav (AR), som tillhandahålls i den relevanta tematiska och sektorsspecifika ESRS. Det ska också tillämpas när företaget utarbetar enhetsspecifika upplysningar.

61.

De motsvarande upplysningarna ska placeras tillsammans med upplysningar som föreskrivs i den relevanta ESRS. När en enskild policy eller samma åtgärder behandlar flera sammankopplade hållbarhetsfrågor, får företaget lämna de upplysningar som krävs i sin rapportering enligt en tematisk ESRS och göra korshänvisning till den i sin rapportering enligt andra tematiska ESRS.

62.

Om företaget inte kan lämna de upplysningar om policyer och åtgärder som krävs enligt relevant ESRS, eftersom det inte har antagit policyer och/eller åtgärder med hänvisning till den specifika hållbarhetsfråga det gäller, ska det upplysa om att så är fallet och tillhandahålla skäl till att det inte antagit policyer och/eller åtgärder. Företaget får ge upplysning om en tidsram inom vilken det tänker anta dem.

Minimikrav på upplysningar – Policyer MDR-P – Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras

63.

Företaget ska tillämpa de minimikrav på upplysningar som anges i denna bestämmelse när det lämnar upplysningar om de policyer de har för var och en av de hållbarhetsfrågor som identifierats som väsentliga.

64.

Syftet med detta minimikrav på upplysningar är att ge en förståelse för de policyer som företaget har infört för att förebygga, mildra och avhjälpa faktiska och potentiella konsekvenser, hantera risker och utnyttja möjligheter.

65.

Företaget ska lämna upplysningar om policyer som antagits för att hantera väsentliga hållbarhetsfrågor. Upplysningen ska innehålla följande information: (a) En beskrivning av policyns huvudsakliga innehåll, däribland dess allmänna syften och vilka väsentliga konsekvenser, risker eller möjligheter policyn är kopplad till och övervakningsprocessen. (b) En beskrivning av vad policyn omfattar eller inte omfattar sett till verksamheter, värdekedja i tidigare och senare led, geografi och i relevanta fall påverkade intressenter. (c) Den högsta nivån i företagets organisation som är ansvarig för att genomföra policyn. (d) I relevanta fall en hänvisning till de standarder eller initiativ från tredje part som företaget förbinder sig att respektera genom sitt genomförande av policyn. (e) I relevanta fall en beskrivning av hur företaget beaktat viktiga intressenters intressen när det fastställt policyn. (f) I relevanta fall om och på vilket sätt företaget gör policyn tillgänglig för potentiellt påverkade intressenter, och intressenter som behöver hjälpa till att genomföra den.

Minimikrav på upplysningsinnehåll – Åtgärder MDR-A – Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor

66.

Företaget ska tillämpa kraven på innehåll i upplysningar enligt denna bestämmelse när det beskriver genom vilka åtgärder det hanterar varje väsentlig hållbarhetsfråga, inklusive åtgärdsplaner och resurser som är anslagna och/eller planerade.

67.

Syftet med detta minimikrav på upplysningar är att ge en förståelse för de nyckelåtgärder som vidtagits och/eller planeras för att förebygga, mildra och avhjälpa faktiska och potentiella konsekvenser, och för att ta itu med risker och möjligheter, och i tillämpliga fall uppnå syftena och målen för relaterade policyer.

68.

När genomförandet av en policy kräver åtgärder, eller en omfattande handlingsplan, för att uppnå dess syften, och även när åtgärder införs utan någon särskild policy, ska företaget lämna följande upplysningar: (a) Förteckningen över nyckelåtgärder som vidtagits under rapporteringsåret och planeras för framtiden, deras förväntade utfall och i relevanta fall hur genomförandet av dem bidrar till att uppnå policyernas syften och mål. (b) Omfattningen av nyckelåtgärderna (dvs. vad de täcker sett till verksamheter, värdekedjan i tidigare och senare led, geografi och i tillämpliga fall påverkade intressentgrupper). (c) De tidsramar då företaget avser att slutföra respektive nyckelåtgärd. (d) I tillämpliga fall de nyckelåtgärder som vidtagits (tillsammans med resultaten) för att tillhandahålla och samarbeta kring eller stödja tillhandahållandet av rättsmedel för dem som skadats av faktiska väsentliga konsekvenser. (e) I tillämpliga fall kvantitativ och kvalitativ information om framstegen med de åtgärder eller åtgärdsplaner som det lämnades upplysningar om under föregående perioder.

69.

När det krävs betydande driftsutgifter (Opex) och/eller kapitalutgifter (Capex) för att genomföra en åtgärdsplan, ska företaget (a) beskriva typen av nuvarande och framtida finansiella och övriga resurser som anslagits till åtgärdsplanen, inbegripet, i tillämpliga fall, de relevanta villkoren för hållbara finansieringsinstrument, såsom gröna obligationer, sociala obligationer och gröna lån, de miljömässiga eller sociala målen, och huruvida möjligheten att genomföra åtgärderna eller åtgärdsplanen är beroende av särskilda förutsättningar, t.ex. beviljande av ekonomiskt stöd, den offentliga politiken och marknadsutvecklingen, (b) ange storleken på de nuvarande finansiella resurserna och förklara hur de hänför sig till de mest relevanta belopp som redovisas i boksluten, och (c) tillhandahålla beloppet för framtida finansiella resurser.

5.   Mått och mål

70.

I detta kapitel fastställs minimkirav på upplysningar som ska inkluderas när företaget lämnar upplysningar om sina mått och mål med avseende på varje väsentlig hållbarhetsfråga. Detta innehåll ska tillämpas tillsammans med de upplysningskrav, inklusive tillämpningskrav (AR), som tillhandahålls i den relevanta tematiska ESRS. Det ska också tillämpas när företaget utarbetar enhetsspecifika upplysningar.

71.

De motsvarande upplysningarna ska placeras tillsammans med upplysningar som föreskrivs i den tematiska ESRS.

72.

Om företaget inte kan lämna de upplysningar om mål som krävs enligt relevant tematisk ESRS, eftersom det inte har fastställt mål med hänvisning till den specifika hållbarhetsfråga det gäller, ska det upplysa om att så är fallet och tillhandahålla skäl till att det inte antagit mål. Företaget får ge upplysning om en tidsram inom vilken det tänker anta dem.

Minimikrav på upplysningar – Mått MDR-M – Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor

73.

Företaget ska tillämpa kraven på innehåll i upplysningarna enligt denna bestämmelse när det lämnar upplysningar om de mått det har för varje väsentlig hållbarhetsfråga.

74.

Syftet med detta minimikrav på upplysningar är att ge en uppfattning om de mått företaget använder för att följa upp hur ändamålsenliga dess åtgärder för att hantera väsentliga hållbarhetsfrågor är.

75.

Företaget ska lämna upplysningar om alla mått det använder för att bedöma resultat och ändamålsenlighet, med avseende på en väsentlig konsekvens, risk eller möjlighet.

76.

Måtten ska innefatta dem som definieras i ESRS, samt mått som identifieras på enhetsspecifik grund, oavsett om de tas från andra källor eller har utvecklats av företaget självt.

77.

För varje mått ska företaget (a) redovisa de metoder och viktiga antaganden som ligger till grund för måttet, inbegripet de använda metodernas begränsningar, (b) lämna upplysningar om huruvida mätningen efter måttet valideras av ett annat externt organ än försäkringsgivaren och i så fall vilket organ, (c) beteckna och definiera måtten med meningsfulla, tydliga och exakta namn och beskrivningar, (d) när valuta anges som en måttenhet använda den valuta som dess bokslut presenteras i.

Minimikrav på upplysningar – Mål MDR-T – Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål

78.

Företaget ska tillämpa kraven på innehåll i upplysningarna enligt denna bestämmelse när det lämnar upplysningar om de mål de har för varje väsentlig hållbarhetsfråga.

79.

Syftet med detta minimikrav på upplysningar är att för varje väsentlig hållbarhetsfråga ge en förståelse av följande: (a) Om och på vilket sätt företaget följer upp ändamålsenligheten för sina åtgärder för att behandla väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, inbegripet de mått det använder för att göra detta. (b) Mätbara tidsbundna utfallsinriktade mål som företaget fastställt för att uppfylla syftena med policyn, definierade såsom förväntade resultat för människor, miljön eller företaget sett till väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter. (c) De allmänna framstegen i riktning mot de antagna målen över tid. (d) Om företaget inte har fastställt mätbara tidsbundna utfallsinriktade mål, huruvida och på vilket sätt det ändå spårar ändamålsenligheten i sina åtgärder för att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt mäter framstegen med att uppnå syftena med policyn. (e) Om och på vilket sätt intressenterna har deltagit i att fastställa målen för varje väsentlig hållbarhetsfråga.

80.

Företaget ska lämna upplysningar om de mätbara, utfallsinriktade och tidsbundna mål för väsentliga hållbarhetsfrågor som det har fastställt för att bedöma framstegen. För varje mål ska upplysningen innefatta följande information: (a) En beskrivning av målets koppling till policyns syften. (b) Den förväntade målnivå som ska uppnås, däribland i tillämpliga fall om målet är absolut eller relativt och vilken enhet det mäts i. (c) Målets omfattning, innefattande företagets verksamheter och/eller dess värdekedja i tidigare och senare led i tillämpliga fall och geografiska gränser. (d) Baslinjevärdet och basåret som framstegen mäts från. (e) Perioden som målet gäller för och i tillämpliga fall eventuella delmål. (f) De metoder och betydande antaganden som används för att fastställa mål, inbegripet i tillämpliga fall det valda scenariot, datakällor, anpassning till politiska mål på nationell nivå, EU-nivå eller internationell nivå och hur målen beaktar det bredare sammanhanget för hållbar utveckling och/eller lokala situationer där konsekvenser äger rum. (g) Om företagets mål med avseende på miljöfrågor bygger på sammanfattande vetenskaplig bevisning. (h) Om och på vilket sätt intressenterna har deltagit i att fastställa målen för varje väsentlig hållbarhetsfråga. (i) Eventuella ändringar av mål och motsvarande mått eller bakomliggande mätmetodik, betydande antaganden, begränsningar, källor och processer för att samla uppgifter som antagits inom den definierade tidshorisonten. Här ingår en förklaring av grunden för dessa förändringar och deras effekt på jämförbarheten (se upplysningskrav BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter i denna standard). (j) Resultaten i förhållande till de mål företaget lämnat upplysningar om, inbegripet information om hur målet övervakas och granskas och de mått som används, om framstegen är i linje med vad som ursprungligen planerats, samt en analys av tendenser eller betydande förändringar i företagets prestation mot att uppnå målet.

81.

Om företaget inte har antagit något mätbart utfallsinriktat mål (a) får det upplysa om sådana mål kommer att fastställas och tidsramen för att fastställa dem, eller anledningarna till att företaget inte planerar att fastställa sådana mål, (b) ska det upplysa om huruvida det följer upp hur ändamålsenliga dess policyer och åtgärder är med avseende på de väsentliga hållbarhetsrelaterade konsekvenserna, riskerna och möjligheterna, och i så fall i. eventuella processer som det använder för att göra detta, ii. den definierade ambitionsnivå som ska uppnås och eventuella kvalitativa eller kvantitativa indikatorer det använder för att bedöma framsteg, inklusive den basperiod som framsteg mäts från.

ESRS E1

KLIMATFÖRÄNDRINGAR

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

Förhållande till andra ESRS-standarder

Upplysningskrav

–

ESRS 2 Allmänna upplysningar

Styrning

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 GOV-3 – Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem

Strategi

–

Upplysningskrav E1-1 – Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-3: Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav E1-2 – Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

–

Upplysningskrav E1-3 – Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer

Mått och mål

–

Upplysningskrav E1-4 – Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

–

Upplysningskrav E1-5 – Energianvändning och energimix

–

Upplysningskrav E1-6 – Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp

–

Upplysningskrav E1-7 – Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter

–

Upplysningskrav E1-8 – Intern koldioxidprissättning

–

Upplysningskrav E1-9 – Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter

Tillägg A:

Tillämpningskrav (AR)

–

ESRS 2 Allmänna upplysningar

Strategi

–

Upplysningskrav E1-1 – Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav E1-2 – Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

–

Upplysningskrav E1-3 – Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer

Mått och mål

–

Upplysningskrav E1-4 – Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

–

Upplysningskrav E1-5 – Energianvändning och energimix

–

Upplysningskrav E1-6 – Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp

–

Upplysningskrav E1-7 – Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter

–

Upplysningskrav E1-8 – Intern koldioxidprissättning

–

Upplysningskrav E1-9 – Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter

Syfte

1.

I denna standard specificeras upplysningskrav som ska göra att de som använder hållbarhetsförklaringar förstår (a) vilken påverkan ett företag har på klimatförändringar, sett till väsentliga positiva och negativa, faktiska och möjliga konsekvenser, (b) företagets tidigare, nuvarande och framtida begränsningsinsatser i enlighet med Parisavtalet (eller ett uppdaterat internationellt avtal om klimatförändringarna) och i överensstämmelse med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 °C, (c) företagets planer och kapacitet att anpassa sin strategi och sin affärsmodell i enlighet med omställningen till en hållbar ekonomi och för att bidra till att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C, (d) vilka eventuella andra åtgärder som företaget vidtagit för att förebygga, begränsa eller avhjälpa faktiska eller potentiella negativa konsekvenser, och för att hantera risker och möjligheter, (e) vilket slags väsentliga risker och möjligheter företaget har till följd av de konsekvenser det förorsakar för klimatförändringarna eller dess beroenden av dem, hur stora dessa risker och möjligheter är och hur företaget hanterar dem och (f) vad de väsentliga risker och möjligheter som kommer sig av de konsekvenser företaget förorsakar för klimatförändringarna och dess beroende av dem kan få för finansiella effekter för företaget på kort, medellång och lång sikt.

2.

I upplysningskraven i denna standard tas hänsyn till kraven i tillhörande EU-lagstiftning och regelverk (dvs. EU:s klimatlag (30), förordningen om referensvärden för klimatomställning (31), förordningen om hållbarhetsupplysningar (32), EU-taxonomin (33) och upplysningskraven i EBA:s tredje pelare (34)).

3.

Denna standard omfattar upplysningskrav som är kopplade till följande hållbarhetsfrågor: ”Begränsning av klimatförändringarna” och ”Anpassning till klimatförändringarna”. Detta omfattar även energirelaterade frågor, i den mån de är relevanta för klimatförändringarna.

4.

Begränsning av klimatförändringarna syftar på företagets ansträngningar i det allmänna arbetet med att begränsa ökningen av den globala genomsnittstemperaturen till 1,5 °C över förindustriell nivå, i enlighet med Parisavtalet. Denna standard omfattar upplysningskrav som har koppling till men inte är begränsade till de sju växthusgaserna koldioxid (CO2), metan (CH4), kväveoxid (N2O), fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC), svavelhexafluorid (SF6) och kvävetrifluorid (NF3). Den omfattar även upplysningskrav om hur företaget behandlar sina växthusgasutsläpp samt de associerade omställningsriskerna.

5.

Anpassning till klimatförändringarna syftar på företagets process med anpassning till faktiska och förväntade klimatförändringar.

6.

Denna standard omfattar upplysningskrav i fråga om klimatrelaterade risker som kan leda till fysiska klimatrisker för företaget och dess anpassningslösningar för att minska dessa risker. Den omfattar även omställningsrisker som uppkommer genom den anpassning till klimatrelaterade risker som behövs.

7.

Upplysningskraven när det gäller ”Energi” omfattar alla typer av energiproduktion och energiförbrukning.

Förhållande till andra ESRS-standarder

8.

Ämnen som bryter ned ozonskiktet, kväveoxider och svaveloxider, bland andra luftutsläpp, har koppling till klimatförändringarna men omfattas inte av rapporteringskraven i ESRS E2.

9.

Konsekvenser för människor som kan uppkomma genom omställningen till en klimatneutral ekonomi omfattas av ESRS S1 Den egna arbetskraften, ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan, ESRS S3 Påverkade samhällen och ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare.

10.

Begränsning av och anpassning till klimatförändringar har en nära koppling till ämnen som särskilt behandlas i ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser och ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem. När det gäller vatten, och såsom visas i tabellen över klimatrelaterade faror i AR 11, behandlar denna standard akuta och kroniska fysiska risker som uppstår till följd av vatten- och havsrelaterade faror. Förlust av biologisk mångfald och förstörelse av ekosystem som kan orsakas av klimatförändringar behandlas i ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem.

11.

Denna standard bör läsas och tillämpas tillsammans med ESRS 1 Allmänna krav och ESRS 2 Allmänna upplysningar.

Upplysningskrav

ESRS 2 Allmänna upplysningar

12.

Kraven i detta avsnitt bör läsas och tillämpas tillsammans med upplysningskraven i ESRS 2, kapitel 2 Styrning, kapitel 3 Strategi och kapitel 4 Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter. De resulterande upplysningarna ska presenteras i hållbarhetsförklaringen tillsammans med de upplysningar som krävs i ESRS 2, utom ESRS 2 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell, där företaget har möjlighet att i enlighet med ESRS 2 punkt 46 presentera upplysningarna tillsammans med de andra upplysningar som krävs i denna tematiska standard.

Styrning

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 GOV-3 – Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem

13.

Företaget ska upplysa om huruvida och hur klimatrelaterade överväganden beaktas i ersättningen till medlemmar i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen, inbegripet om deras prestation har bedömts mot de mål för minskning av växthusgasutsläpp som rapporterats enligt upplysningskrav E1-4 och den procentandel av ersättningen som erkänns under den aktuella perioden och som är kopplad till klimatrelaterade överväganden, med en förklaring av vilka klimatrelaterade överväganden som föreligger.

Strategi

Upplysningskrav E1-1 – Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna

14.

Företaget ska lämna upplysningar om sin omställningsplan för begränsning av klimatförändringar  (35) .

15.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om företagets tidigare, aktuella och framtida begränsningsarbete för att se till att dess strategi och affärsmodell är förenliga med omställningen till en hållbar ekonomi, och med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 °C i linje med Parisavtalet och med målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050, och i relevanta fall företagets exponering för kol- olje- och gasrelaterade verksamheter.

16.

Den information som krävs enligt punkt 14 ska innehålla följande: (a) Genom hänvisning till målen för minskning av växthusgasutsläpp (enligt kraven i upplysningskrav E1-4), en förklaring av på vilket sätt företagets mål är förenliga med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C i linje med Parisavtalet. (b) Genom hänvisning till målen för minskning av växthusgasutsläpp (enligt kraven i upplysningskrav E1-4) och åtgärderna för begränsning av klimatförändringarna (enligt kraven i upplysningskrav E1-3), en förklaring av de drivkrafter för utfasning av fossila bränslen som identifieras och de nyckelåtgärder som planeras, däribland förändringar i företagets produkt- och tjänsteportfölj och dess användning av ny teknik i sin egen verksamhet eller i värdekedjan i tidigare och/eller senare led. (c) Genom hänvisning till åtgärderna för begränsning av klimatförändringar (enligt upplysningskrav E1-3), en förklaring och kvantifiering av företagets investeringar och finansiering till stöd för genomförandet av dess omställningsplan, med hänvisning till de centrala resultatindikatorer för taxonomiförenliga kapitalutgifter, och i tillämpliga fall de kapitalutgiftsplaner som företaget lämnar ut i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178. (d) En kvalitativ bedömning av de potentiella inlåsta växthusgasutsläppen från företagets viktigaste tillgångar och produkter. Detta ska innefatta en förklaring av om och hur dessa utsläpp kan göra det svårare att uppnå företagets mål för minskning av växthusgasutsläpp och förvärra omställningsrisken, och i tillämpliga fall en förklaring av företagets planer för hur det hanterar sina växthusgasintensiva och energiintensiva tillgångar och produkter. (e) För företag med ekonomisk verksamhet som omfattas av delegerade förordningar om anpassning till eller begränsning av klimatförändringar enligt taxonomiförordningen, en förklaring av eventuella mål eller planer (kapitalutgifter, kapitalutgiftsplan) som företaget har för att anpassa sin ekonomiska verksamhet (intäkter, kapitalutgifter) till de kriterier som fastställs i dessa delegerade förordningar (36). (f) I tillämpliga fall, en upplysning om betydande kapitalutgifter som investerats under rapporteringsperioden avseende kol-, olje- och gasrelaterade ekonomiska verksamheter (37). (g) En upplysning om huruvida företaget är uteslutet från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet (38). (h) En förklaring av hur omställningsplanen är inbäddad i och anpassad till företagets övergripande affärsstrategi och finansiella planering. (i) Huruvida omställningsplanen har godkänts av förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen. (j) En förklaring av de framsteg företaget gjort med att genomföra omställningsplanen.

17.

Om företaget inte har någon omställningsplan, ska det ange om och i så fall när det ska anta en omställningsplan.

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-3: Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

18.

Företaget ska för varje klimatrelaterad risk som det har identifierat förklara huruvida enheten anser att risken är en klimatrelaterad fysisk risk eller klimatrelaterad omställningsrisk.

19.

Företaget ska beskriva resiliensen i sin strategi och i sin affärsmodell vad gäller klimatförändringar. Denna beskrivning ska inbegripa (a) resiliensanalysens omfattning, (b) hur och när resiliensanalysen har utförts, däribland användningen av klimatscenarioanalysen enligt hänvisningen i upplysningskravet relaterat till ESRS 2 IRO-1 och de tillhörande punkterna om tillämpningskrav, och (c) resiliensanalysens resultat inklusive resultaten av användningen av scenarioanalysen.

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter

20.

Företaget ska beskriva de metoder man använder för att identifiera och bedöma klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter. Denna beskrivning ska omfatta förfarandet i samband med: (a) Konsekvenser för klimatförändringarna, i synnerhet företagets växthusgasutsläpp (enligt kraven i upplysningskrav ESRS E1-6). (b) Klimatrelaterade fysiska risker i den egna verksamheten och längs värdekedjan i tidigare och senare led, i synnerhet i. identifiering av klimatrelaterade risker, med hänsyn som minst till klimatscenarier med höga utsläpp, och ii. bedömning av hur företagets tillgångar och affärsverksamheter kan exponeras för och är känsliga för dessa klimatrelaterade risker så att det skapas stora fysiska risker för företaget. (c) Risker och möjligheter genom klimatrelaterad omställning i den egna verksamheten och längs värdekedjan i tidigare och senare led, i synnerhet i. identifiering av klimatrelaterade omställningshändelser, med beaktande av minst ett klimatscenario som är i linje med att den globala uppvärmningen begränsas till 1,5 °C med inget eller begränsat överskridande, och ii. bedömning av hur företagets tillgångar och affärsverksamheter kan exponeras för dessa klimatrelaterade omställningshändelser så att det skapas stora omställningsrisker eller möjligheter för företaget.

21.

När företaget lämnar de upplysningar som krävs enligt punkterna 20 b och 20 c ska det förklara hur det har använt klimatrelaterad scenarioanalys, inbegripet en rad klimatscenarier, som underlag för att identifiera och bedöma fysiska och omställningsrelaterade risker och möjligheter på kort, medellång och lång sikt.

Upplysningskrav E1-2 – Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

22.

Företaget ska upplysa om de policyer man har antagit för att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna.

23.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om i vilken utsträckning företaget har policyer för hur man ska upptäcka, bedöma, hantera och/eller åtgärda väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter kopplade till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna.

24.

Den upplysning som krävs i punkt 22 ska innehålla den information om de policyer som företaget infört för att hantera sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter kopplade till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna i enlighet med ESRS 2 MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras).

25.

Företaget ska ange om och hur dess policyer behandlar områdena (a) begränsning av klimatförändringarna, (b) anpassning till klimatförändringarna, (c) energieffektivitet, (d) utveckling av förnybar energi, och (e) övrigt

Upplysningskrav E1-3 – Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer

26.

Företaget ska lämna upplysningar om sina åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och vilka resurser man anslår till att genomföra dessa åtgärder.

27.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om de nyckelåtgärder som vidtas och planeras för att uppnå syftena och målen i företagets klimatrelaterade policyer.

28.

Beskrivningen av åtgärderna och resurserna som är kopplade till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna ska följa principerna i ESRS 2 MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor.

29.

Utöver ESRS 2 MDR-A ska företaget (a) när det förtecknar nyckelåtgärder som vidtagits under rapporteringsåret och som planeras för framtiden, presentera åtgärderna för begränsning av klimatförändringarna efter drivkraft för utfasning av fossila bränslen, inklusive de naturbaserade lösningarna, (b) när det beskriver utfallet av åtgärderna för begränsning av klimatförändringarna, inkludera de uppnådda och förväntade minskningarna av växthusgasutsläpp, och (c) koppla de betydande monetära belopp i kapitalutgifter och driftsutgifter som krävs för att genomföra de vidtagna eller planerade åtgärderna till i. de relevanta posterna eller noterna i de finansiella rapporterna (boksluten), ii. de centrala resultatindikatorer som krävs enligt artikel 8 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178, och iii. i tillämpliga fall den kapitalutgiftsplan som krävs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178.

Mått och mål

Upplysningskrav E1-4 – Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

30.

Företaget ska lämna upplysningar om de klimatrelaterade mål som man har fastställt.

31.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om de mål som företaget har fastställt till stöd för sina policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och behandla sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.

32.

Beskrivningen av de mål som krävs i punkt 30 ska innehålla den information som krävs enligt ESRS 2 MDR-T Uppföljning av policyer och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål.

33.

I de upplysningar som krävs i punkt 30, ska företaget upplysa om och hur det har fastställt mål för minskning av växthusgasutsläpp och/eller andra mål för att hantera väsentliga klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter, t.ex. utbyggnad av förnybar energi, energieffektivitet, anpassning till klimatförändringar och begränsning av fysiska risker eller omställningsrisker.

34.

Om företaget har fastställt mål för minskning av växthusgasutsläpp (39), ska ESRS 2 MDR-T och följande krav tillämpas: (a) Mål för minskning av växthusgasutsläpp ska anges i absolut värde (antingen i ton koldioxidekvivalenter eller som procentandel av utsläppen under ett basår) och, om relevant, i intensitetsvärde. (b) Mål för minskning av växthusgasutsläpp ska anges för växthusgasutsläpp inom scope 1, och 3, antingen separat eller tillsammans. Företaget ska, när det gäller kombinerade mål för minskning av växthusgasutsläpp, ange vilka scope för växthusgasutsläpp (1, 2 och/eller 3) som omfattas av målet, den andel som är kopplad till respektive scope för växthusgasutsläpp och vilka växthusgaser som omfattas. Företaget ska förklara hur det säkerställer att dessa mål är konsekventa med gränserna för inventering av växthusgaser (enligt kraven i upplysningskrav E1-6). Målen för minskning av växthusgasutsläpp ska vara bruttomål, vilket innebär att företaget inte ska inkludera växthusgasupptag, koldioxidkrediter eller utsläpp som undvikits som ett sätt att uppnå målen för minskning av växthusgasutsläpp. (c) Företaget ska lämna upplysningar om sitt aktuella basår och baslinjevärde, och från 2030 och framåt uppdatera basåret för sina mål för minskning av växthusgasutsläpp efter varje femårsperiod därefter. Företaget får lämna upplysningar om de framsteg det tidigare gjort med att uppfylla sina mål före det nuvarande basåret, förutsatt att den informationen är konsekvent med kraven i denna standard. (d) Målen för minskning av växthusgaser ska som minst innefatta målvärdena för år 2030 och, om de finns tillgängliga, för 2050. Fr.o.m. 2030 ska målvärden fastställas efter varje femårsperiod därefter. (e) Företaget ska ange om målen för minskning av växthusgasutsläppen är vetenskapligt baserade och förenliga med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Företaget ska ange vilken ram och metod som har använts för att fastställa dessa mål, inbegripet huruvida de härleds med hjälp av sektorns utvecklingsbana för utfasning av fossila bränslen och vilka de underliggande klimatrelaterade och politiska scenarierna är och om målen har säkerställts externt. Som en del av de avgörande antagandena för att fastställa mål för minskning av växthusgasutsläpp, ska företaget kortfattat förklara på vilket sätt det har tagit hänsyn till framtida utveckling (t.ex. förändrade försäljningsvolymer, växlingar i kundernas önskemål och efterfrågan, regelverksaspekter och ny teknik) och hur dessa potentiellt påverkar både företagets utsläpp av växthusgaser och minskningen av dem. och (f) Företaget ska beskriva de förväntade drivkrafterna för utfasning av fossila bränslen och deras övergripande kvantitativa bidrag till att uppnå målen för minskning av växthusgasutsläpp (t.ex. energi- eller materialeffektivitet och minskad förbrukning, bränsleskifte, användning av förnybar energi, utfasning eller ersättning av produkter och processer).

Upplysningskrav E1-5 – Energianvändning och energimix

35.

Företaget ska lämna upplysningar om sin energianvändning och energimix.

36.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om företagets totala energianvändning i absoluta värden, dess förbättring av energieffektivitet, exponering för kol-, olje- och gasrelaterade verksamheter och andelen förnybar energi i dess totala energimix.

37.

Den upplysning som krävs i punkt 35 ska innehålla den totala energianvändning i MWh som är relaterad till den egna verksamheten, uppdelad efter: (a) Total energianvändning från fossila källor (40). (b) Total energianvändning från kärnenergikällor. (c) Total energianvändning från förnybara källor uppdelad efter i. bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inklusive biomassa (inklusive industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung), biobränslen, biogas, vätgas från förnybara källor (41) osv., ii. förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från icke-förnybara källor, och iii. förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi.

38.

Det företag som bedriver verksamhet i sektorer med stor klimatpåverkan (42) ska ytterligare dela upp sin totala energiförbrukning från fossila källor efter (a) bränsleförbrukning från kol och kolprodukter, (b) bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter, (c) bränsleförbrukning från naturgas, (d) bränsleförbrukning från andra fossila källor, (e) förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga eller kylning från fossila källor.

39.

Dessutom ska företaget i tillämpliga fall dela upp och separat upplysa om sin produktion av icke-förnybar energi och förnybar energi i MWh (43).

Energiintensitet baserad på nettoinkomster  (44)

40.

Företaget ska tillhandahålla information om den energiintensitet (total energianvändning per nettoinkomst) som är förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan.

41.

Den upplysning om energiintensitet som krävs i punkt 40 får endast härledas från den totala energianvändningen och nettoinkomsten från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan.

42.

Företaget ska specificera de sektorer med hög klimatpåverkan som används för att avgöra den energiintensitet som krävs i punkt 40.

43.

Företaget ska lämna upplysningar om avstämningen av nettoinkomstbeloppet från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan (nämnaren i den beräkning av energiintensiteten som krävs i punkt 40) mot relevant post i bokslutet (den finansiella rapporten) eller bokslutskommentarer och noter.

Upplysningskrav E1-6 – Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp

44.

Företaget ska i ton koldioxidekvivalenter lämna upplysningar om sina (45) : (a) bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, (b) bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2, (c) bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 3, och (d) totala växthusgasutsläpp.

45.

Syftet med upplysningskravet i punkt 44 med avseende på (a) bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1 enligt kravet i punkt 44 a är att ge en uppfattning om företagets direkta konsekvenser för klimatförändringarna och den andel av dess totala växthusgasutsläpp som är reglerad enligt utsläppshandelssystemet, (b) bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 enligt kravet i punkt 44 b är att ge en uppfattning om de indirekta konsekvenserna för klimatförändringarna till följd av företagets förbrukade energi, oavsett om den är externt inköpt eller förvärvad, (c) bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 3 enligt kraven i punkt 44 c är att ge en uppfattning om de växthusgasutsläpp som sker i företagets värdekedja i tidigare eller senare led utöver dess scope 1- och scope 2-växthusgasutsläpp; för många företag kan scope 3-växthusgasutsläpp utgöra huvuddelen av växthusgasinventeringen och är en viktig drivkraft för företagets omställningsrisker, (d) totala växthusgasutsläpp enligt kraven i punkt 44 d är att ge en övergripande uppfattning om företagets växthusgasutsläpp och om de äger rum i dess egna verksamheter eller i värdekedjan i tidigare och senare led. Denna upplysning är en förutsättning för att mäta framstegen mot att minska växthusgasutsläppen i enlighet med företagets klimatrelaterade mål och EU:s politiska mål. Informationen från detta upplysningskrav behövs även för att förstå företagets klimatrelaterade omställningsrisker.

46.

När den information om växthusgasutsläpp som krävs enligt punkt 44 lämnas ska företaget hänvisa till ESRS 1-punkterna 62–67. I princip är uppgifterna om växthusgasutsläpp från de intresseföretag eller gemensamma företag som ingår i företagets värdekedja i tidigare och senare led (ESRS 1 punkt 67) inte begränsade till andelen eget kapital. För sina intresseföretag, gemensamma företag, icke-konsoliderade dotterföretag (investeringsenheter) och avtalsarrangemang som är samarbetsarrangemang som inte är strukturerade genom en enhet (dvs. gemensamt kontrollerade verksamheter och tillgångar) ska företaget inkludera växthusgasutsläppen i enlighet med omfattningen av företagets operativa kontroll över dem.

47.

Om det sker betydande ändringar av definitionen av vad som utgör det rapporterande företaget och dess värdekedja i tidigare och senare led, ska företaget lämna upplysningar om dessa ändringar och förklara hur de påverkar jämförbarheten för dess rapporterade växthusgasutsläpp år för år (dvs. påverkan på hur väl växthusgasutsläpp från aktuella rapporteringsperioder kan jämföras med tidigare).

48.

Den upplysning om bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1 som krävs i punkt 44 a ska innefatta (a) bruttoväxthusgasutsläppen inom scope 1 i ton koldioxidekvivalent, och (b) procentandelen växthusgasutsläpp inom scope 1 från reglerade utsläppshandelssystem.

49.

Den upplysning om bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 som krävs i punkt 44 b ska innefatta (a) de platsbaserade bruttoväxthusgasutsläppen inom scope 2 i ton koldioxidekvivalent, och (b) de marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläppen inom scope 2 i ton koldioxidekvivalent.

50.

För utsläpp inom scope 1 och scope 2 som det lämnas upplysningar om enligt punkt 44 a och b, ska företaget dela upp informationen och separat upplysa om utsläpp från (a) den konsoliderade koncernen för redovisningsändamål (moderbolaget och dotterföretagen) och (b) investeringsobjekt såsom intresseföretag, gemensamma företag eller icke-konsoliderade dotterföretag som inte är fullständigt konsoliderade i koncernens redovisning, samt avtal som är gemensamma arrangemang som inte struktureras genom ett företag (dvs. gemensamt kontrollerade verksamheter och tillgångar), för vilka det har operativ kontroll.

51.

Den upplysning om bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 3 som krävs i punkt 44 c ska inkludera växthusgasutsläpp i ton koldioxidekvivalenter från varje betydande kategori i scope 3 (dvs. varje scope 3-kategori som är en prioritering för företaget).

52.

Den upplysning om totala växthusgasutsläpp som krävs i punkt 44 d ska vara summan av de växthusgasutsläpp inom scope 1, 2 och 3 som krävs i punkt 44 a–c. Upplysningen om de totala växthusgasutsläppen ska göras med en uppdelning där det görs åtskillnad mellan (a) de totala växthusgasutsläpp som härrör från de bakomliggande scope 2-växthusgasutsläppen mätta med den platsbaserade metoden, och (b) de totala växthusgasutsläpp som härrör från de bakomliggande scope 2-växthusgasutsläppen mätta med den marknadsbaserade metoden.

Växthusgasintensitet baserad på nettoinkomster  (46)

53.

Företaget ska lämna upplysningar om intensiteten i sina växthusgasutsläpp (totala utsläpp av växthusgaser per nettoinkomst).

54.

Den upplysning om växthusgasintensitet som krävs i punkt 53 ska tillhandahålla de totala växthusgasutsläppen i ton koldioxidekvivalenter (krav i punkt 44 d) per nettoinkomst.

55.

Företaget ska lämna upplysningar om avstämningen av nettoinkomstbeloppen (nämnaren i den beräkning av intensiteten i växthusgasutsläppen som krävs i punkt 53) mot relevant post i bokslutet eller bokslutskommentarer och noter.

Upplysningskrav E1-7 – Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter

56.

Företaget ska lämna upplysningar om följande: (a) Upptag och lagring av växthusgaser i ton koldioxidekvivalenter till följd av projekt som det kan ha utvecklat i sin egen verksamhet eller bidragit till i sin värdekedja i tidigare och senare led, och (b) mängden minskningar eller upptag av växthusgasutsläpp från projekt för begränsning av klimatförändringarna utanför dess värdekedja som det har finansierat eller avser att finansiera genom något inköp av koldioxidkrediter.

57.

Syftet med detta upplysningskrav är att (a) ge en förståelse av företagets åtgärder för att permanent avlägsna eller aktivt stödja upptaget av växthusgaser från atmosfären, eventuellt för att uppnå nettonollmålen (se punkt 60), (b) ge en förståelse av omfattningen och kvaliteten på de koldioxidkrediter som företaget har köpt eller avser att köpa från den frivilliga marknaden, eventuellt för att stödja sina påståenden om växthusgasneutralitet (se punkt 61).

58.

Den upplysning om upptag och lagring av växthusgaser som krävs enligt punkt 56 a ska om så är tillämpligt inkludera (a) den totala mängden upptag och lagring av växthusgaser i ton koldioxidekvivalent, uppdelade och separat angivna för den mängd som gäller företagets egen verksamhet och dess värdekedja i tidigare och senare led, och uppdelade efter upptagsverksamhet, och (b) de antaganden, metoder och ramar som företaget tillämpat för beräkningen.

59.

Den upplysning om koldioxidkrediter som krävs enligt punkt 56 b ska om så är tillämpligt inkludera (a) den totala mängd koldioxidkrediter utanför företagets värdekedja i ton koldioxidekvivalent som är verifierade mot erkända kvalitetsstandarder och annullerade under rapporteringsperioden, och (b) den totala mängd koldioxidkrediter utanför företagets värdekedja i ton koldioxidekvivalent som planeras att annulleras i framtiden och huruvida de baseras på befintliga avtalsarrangemang.

60.

I händelse av att företaget lämnar upplysningar om ett nettonollutsläppsmål utöver målen för minskning av bruttoväxthusgasutsläpp i enlighet med kraven i upplysningskrav E1-4, punkt 30, ska det förklara omfattningen, metoderna och ramarna som tillämpats och hur de kvarvarande växthusgasutsläppen (efter ca 90–95 % av minskningen av växthusgasutsläpp med möjlighet till motiverade sektoriella variationer i linje med en erkänd utsläppsminskningsbana för sektorn) avses neutraliseras genom växthusgasupptag i företagets egna verksamheter och värdekedja i tidigare och senare led.

61

Om företaget kan ha lämnat offentliga påståenden om växthusgasneutralitet som inbegriper användning av koldioxidkrediter ska det förklara (a) huruvida och hur dessa påståenden åtföljs av mål för minskning av växthusgasutsläpp i enlighet med upplysningskrav ESRS E1-4, (b) huruvida och hur dessa krav och beroendet av koldioxidkrediter varken hindrar eller minskar uppnåendet av dess mål för minskning av växthusgasutsläpp (47) eller, i tillämpliga fall, dess nettonollmål och (c) trovärdigheten och integriteten hos de koldioxidkrediter som används, bland annat genom hänvisning till erkända kvalitetsstandarder.

Upplysningskrav E1-8 – Intern koldioxidprissättning

62.

Företaget ska lämna upplysningar om huruvida det tillämpar interna system för koldioxidprissättning, och i så fall hur dessa stöder dess beslutsfattande och ger incitament att genomföra klimatrelaterade policyer och mål.

63.

Den information som krävs i punkt 62 ska innehålla följande: (a) Typen av internt system för koldioxidprissättning, t.ex. de skuggpriser som tillämpas för kapitalutgifter eller beslutsfattande om investeringar i forskning och utveckling, interna koldioxidavgifter eller interna koldioxidfonder. (b) Det särskilda tillämpningsområdet för systemen för koldioxidprissättning (verksamheter, geografisk omfattning, enheter osv.). (c) De koldioxidpriser som tillämpas utifrån typen av system och avgörande antaganden som görs för att fastställa priserna, däribland källan till de tillämpade koldioxidpriserna och varför dessa bedöms relevanta för sitt valda tillämpningsområde. Företaget kan lämna uppgifter om metoden för att beräkna koldioxidpriserna, inklusive i hur hög grad priserna har satts efter vetenskaplig vägledning och på vilket sätt deras framtida utveckling hänger ihop med vetenskapligt grundad utveckling av koldioxidpriser. (d) De uppskattade bruttovolymerna av växthusgasutsläpp inom scope 1, 2 och, i tillämpliga fall, 3 för innevarande år, i ton koldioxidekvivalent som omfattas av dessa system, samt deras andel av företagets övergripande växthusgasutsläpp för respektive scope.

Upplysningskrav E1-9 – Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter

64.

Företaget ska lämna upplysningar om (a) de förväntade finansiella effekterna av väsentliga fysiska risker, (b) de förväntade finansiella effekterna av väsentliga omställningsrisker, och (c) företagets potential att dra fördel av väsentliga klimatrelaterade möjligheter.

65.

De uppgifter som krävs enligt punkt 64 kompletterar de uppgifter om aktuella finansiella effekter som krävs enligt ESRS 2 SBM-3 punkt 48 d. Syftet med detta upplysningskrav med avseende på (a) förväntade finansiella effekter på grund av väsentliga fysiska risker och omställningsrisker är att ge en förståelse för hur dessa risker har (eller rimligen kan förväntas ha) en väsentlig inverkan på företagets finansiella ställning, finansiella prestation och kassaflöden på kort, medellång och lång sikt. resultaten av den scenarioanalys som används för att utföra resiliensanalys enligt kraven i tillämpningskrav 10–13 bör ligga till grund för bedömningen av förväntade finansiella effekter av väsentliga fysiska risker och omställningsrisker, (b) potential att genomdriva väsentliga klimatrelaterade möjligheter är att möjliggöra en uppfattning om hur företaget finansiellt kan dra nytta av väsentliga klimatrelaterade möjligheter. Denna upplysning kompletterar de centrala resultatindikatorer som ska offentliggöras i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178.

66.

Den upplysning om förväntade finansiella effekter av väsentliga fysiska risker som krävs i punkt 64 a ska innefatta följande11: (48): (a) Det monetära belopp och den andel tillgångar (i procent) som är utsatt för väsentlig fysisk risk på kort, medellång och lång sikt innan man överväger klimatanpassningsåtgärder, med de monetära beloppen för dessa tillgångar uppdelade efter akut och kronisk fysisk risk (49). (b) Den andel tillgångar utsatt för väsentlig fysisk risk som behandlas av klimatanpassningsåtgärderna. (c) Platsen för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk (50). (d) Det monetära belopp och den andel (i procent) av nettointäkterna från företagets affärsverksamheter som är utsatt för väsentlig fysisk risk på kort, medellång och lång sikt.

67.

Den upplysning om förväntade finansiella effekter av väsentliga omställningsrisker som krävs i punkt 64 b ska innefatta följande: (a) Det monetära belopp och den andel tillgångar (i procent) som är utsatt för väsentlig omställningsrisk på kort, medellång och lång sikt innan åtgärder för begränsning av klimatförändringarna övervägs. (b) Den andel tillgångar utsatt för väsentlig omställningsrisk som omfattas av åtgärderna för begränsning av klimatförändringarna. (c) En uppdelning av det redovisade värdet på företagets fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser (51). (d) Skulder som kan behöva redovisas i bokslut på kort, medellång och lång sikt. (e) Det monetära belopp och den andel (i procent) nettointäkter från företagets affärsverksamheter som är utsatt för väsentlig omställningsrisk på kort, medellång och lång sikt, däribland i relevanta fall nettointäkterna från kunder till företaget som sysslar med kol-, olje- och gasrelaterade verksamheter.

68.

Företaget ska lämna upplysningar om avstämningar som gjorts mot de relevanta posterna eller bokslutskommentarerna och noterna, av följande: (a) Betydande mängder av de tillgångar och nettointäkter som är utsatta för väsentlig fysisk risk (enligt kraven i punkt 66). (b) Betydande mängder av de tillgångar, skulder och nettointäkter som är utsatta för väsentlig omställningsrisk (enligt kraven i punkt 67).

69.

För upplysningen om potentialen att genomdriva klimatrelaterade möjligheter enligt kravet i punkt 64 c ska företaget ta i beaktande (52) (a) sina förväntade kostnadsbesparingar genom åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, och (b) den potentiella marknadsstorleken eller förväntade ändringar av nettointäkterna genom koldioxidsnåla produkter och tjänster eller anpassningslösningar som företaget har eller kan få tillgång till.

70.

Det krävs ingen kvantifiering av de finansiella effekter som möjligheter ger upphov till om en sådan upplysning inte uppfyller de kvalitativa egenskaper för användbar information som ingår i ESRS 1 bilaga C Informationens kvalitativa egenskaper.

ESRS E2

FÖRORENINGAR

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

Förhållande till andra ESRS-standarder

Upplysningskrav

–

ESRS 2 Allmänna upplysningar

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter i samband med föroreningar

–

Upplysningskrav E2-1 – Policyer relaterade till förorening

–

Upplysningskrav E2-2: Åtgärder och resurser relaterade till förorening

Mått och mål

–

Upplysningskrav E2-3 – Mål relaterade till förorening

–

Upplysningskrav E2–4 – Förorening av luft, vatten och mark

–

Upplysningskrav E2-5 – Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter

–

Upplysningskrav E2-6 – Förväntade finansiella effekter av föroreningsrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter

Tillägg A:

Tillämpningskrav (AR)

–

ESRS 2 Allmänna upplysningar

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav E2-1 – Policyer relaterade till förorening

–

Upplysningskrav E2-2: Åtgärder och resurser relaterade till förorening

Mått och mål

–

Upplysningskrav E2-3 – Mål relaterade till förorening

–

Upplysningskrav E2–4 – Förorening av luft, vatten och mark

–

Upplysningskrav E2-5 – Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter

–

Upplysningskrav E2-6 – Förväntade finansiella effekter av föroreningsrelaterade risker och möjligheter

Syfte

1.

I denna standard specificeras upplysningskrav som ska göra att de som använder hållbarhetsförklaringen förstår (a) vilken påverkan ett företag har på föroreningar av luft, vatten och mark, sett till väsentliga positiva och negativa, faktiska och möjliga konsekvenser, (b) eventuella åtgärder som vidtagits och resultatet av sådana åtgärder för att förebygga eller begränsa faktiska eller potentiella negativa konsekvenser och för att hantera risker och möjligheter, (c) företagets planer och kapacitet att anpassa sin strategi och affärsmodell i enlighet med omställningen till en hållbar ekonomi och med behoven av att förebygga, kontrollera och undanröja förorening; detta för att skapa en giftfri miljö med nollförorening, vilket även främjar EU:s handlingsplan Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark, (d) karaktären, typen och omfattningen på företagets väsentliga risker och möjligheter i samband med föroreningsrelaterade konsekvenser och beroenden samt förebyggande, begränsning, undanröjande eller minskning av förorening, däribland genom regelverk, och hur företaget hanterar detta, (e) vad de väsentliga riskerna och möjligheterna i samband med föroreningsrelaterade konsekvenser och beroenden kan få för finansiella effekter för företaget på kort, medellång och lång sikt.

2.

Denna standard fastställer upplysningskrav som är kopplade till följande hållbarhetsfrågor: förorening av luft, vatten och mark samt ämnen som inger betänkligheter, däribland ämnen som inger mycket stora betänkligheter.

3.

”Förorening av luft”: företagets utsläpp i luft (både inomhus och utomhus), och förebyggande, begränsning och minskning av sådana utsläpp.

4.

”Förorening av vatten”: företagets utsläpp i vatten, och förebyggande, begränsning och minskning av sådana utsläpp.

5.

”Förorening av mark”: företagets utsläpp i mark, och förebyggande, begränsning och minskning av sådana utsläpp.

6.

När det gäller ”ämnen som inger betänkligheter” omfattar denna standard företagets produktion, användning och/eller distribution och kommersialisering av ämnen som inger betänkligheter, däribland ämnen som inger mycket stora betänkligheter. Upplysningskrav för ämnen som inger betänkligheter syftar till att ge användarna en förståelse för de faktiska eller potentiella effekterna av sådana ämnen, även med beaktande av eventuella begränsningar av deras användning och/eller distribution och kommersialisering.

Förhållande till andra ESRS-standarder

7.

Ämnet förorening har ett nära samband med andra miljörelaterade underämnen såsom klimatförändringar, vattenresurser och marina resurser, biologisk mångfald och cirkulär ekonomi. För att ge en omfattande översikt av vad som kan vara väsentligt för förorening, täcks därför de relevanta upplysningskraven även av andra miljörelaterade standarder enligt följande: (a) ESRS E1 Klimatförändringar, som tar upp följande sju växthusgaser som har samband med luftförorening: Koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O), fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC), svavelhexafluorid (SF6) och kvävetrifluorid (NF3). (b) ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser, som tar upp vattenförbrukning, i synnerhet i områden med vattenrisk, vattenåtervinning och vattenlagring. Hit hör också den ansvarsfulla hanteringen av marina resurser, däribland karaktären på och mängden råmaterial relaterat till marina resurser (såsom grus, djuphavsmineraler, fisk och skaldjur) som företaget använder. Denna standard omfattar de negativa konsekvenser, sett till förorening av vattenresurser och marina resurser, däribland med mikroplast, som sådana verksamheter ger upphov till. (c) ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem, som tar upp ekosystem och arter. Föroreningar som en direkt drivkraft för konsekvenser i form av förlust av biologisk mångfald behandlas i denna standard. (d) ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi, som främst handlar om att ställa om från utvinning av icke-förnybara resurser och införa arbetssätt som inte ger upphov till avfall, inklusive förorening som orsakas av avfall.

8.

Företagets föroreningsrelaterade konsekvenser kan påverka människor och samhällen. Väsentliga negativa konsekvenser för berörda samhällen som kommer sig av föroreningsrelaterade konsekvenser som kan hänföras till företaget behandlas i ESRS S3 Berörda samhällen.

9.

Denna standard bör jämföras med ESRS 1 Allmänna krav och ESRS 2 Allmänna upplysningar.

Upplysningskrav

ESRS 2 Allmänna upplysningar

10.

Kraven i detta avsnitt bör jämföras med och redovisas tillsammans med upplysningarna som krävs enligt ESRS 2, kapitel 4 Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter.

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter i samband med föroreningar

11.

Företaget ska beskriva hur man fastställer väsentlig inverkan samt risker och möjligheter och ska uppge information om (a) huruvida företaget har granskat sina verksamhetsställen och sin affärsverksamhet för att identifiera sina faktiska och potentiella föroreningsrelaterade effekter, risker och möjligheter i sin egen verksamhet och i värdekedjan i tidigare och senare led, och om så är fallet, de metoder, antaganden och verktyg som använts vid screeningen, (b) huruvida och hur företaget har genomfört samråd, särskilt med berörda samhällen.

Upplysningskrav E2-1 – Policyer relaterade till förorening

12.

Företaget ska beskriva sina strategier för att hantera sin väsentliga inverkan samt risker och möjligheter i samband med förebyggande och begränsning av föroreningar.

13.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om i vilken utsträckning företaget har policyer för hur man ska upptäcka, bedöma, hantera och/eller åtgärda väsentliga föroreningsrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter.

14.

Den upplysning som krävs enligt punkt 12 ska innehålla information om de policyer som företaget har infört för att hantera sin väsentliga inverkan samt risker och möjligheter i samband med föroreningar i enlighet med ESRS 2 MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras.

15.

Företaget ska, med avseende på sin egen verksamhet och sin värdekedja i tidigare och senare led ange om och hur dess policyer omfattar följande områden där detta är relevant: (a) Begränsning av negativa konsekvenser i fråga om förorening av luft, vatten och mark, inbegripet förebyggande och kontroll. (b) Ersättning och minimering av användningen av ämnen som inger betänkligheter och utfasning av ämnen som inger mycket stora betänkligheter, i synnerhet för icke-nödvändig användning i samhället och i konsumentprodukter. (c) Hur man undviker incidenter och nödsituationer, och om och när de inträffar, kontrollerar och begränsar deras konsekvenser för människor och miljön.

Upplysningskrav E2-2: Åtgärder och resurser relaterade till förorening

16.

Företaget ska lämna upplysningar om sina föroreningsrelaterade åtgärder och vilka resurser man anslagit till att genomföra dessa åtgärder.

17.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om de nyckelåtgärder som vidtas och planeras för att uppnå syftena och målen i företagets policyer för föroreningar.

18.

Beskrivningen av de föroreningsrelaterade handlingsplanerna och resurserna ska innehålla de uppgifter som anges i ESRS 2 MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor.

19.

Utöver ESRS 2 MDR-A får företaget specificera till vilket skikt i följande begränsningshierarki som åtgärder och resurser kan anslås: (a) Till att undvika förorening inbegripet eventuell utfasning av material eller sammansättningar som har negativa konsekvenser (förebyggande av förorening vid källan). (b) Till att minska förorening, inbegripet genom all utfasning av material eller sammansättningar. Genom att uppfylla verkställandekrav såsom krav på bästa tillgängliga teknik. Genom arbete med kriterierna för att inte orsaka betydande skada för att förebygga och begränsa miljöförorening enligt EU:s taxonomiförordning och dess delegerade akter (minimering av förorening). (c) Till att återställa, återskapa och omvandla ekosystem där förorening har inträffat (begränsning av konsekvenserna både av regelbundna verksamheter och incidenter).

Mått och mål

Upplysningskrav E2-3 – Mål relaterade till förorening

20.

Företaget ska lämna upplysningar om de föroreningsrelaterade mål som man har fastställt.

21.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om de mål som företaget har fastställt till stöd för sina föroreningsrelaterade policyer och behandla sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.

22.

Beskrivningen av målen ska innehålla den information som krävs enligt ESRS 2 MDR-T Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål.

23.

Den upplysning som krävs i punkt 20 ska ange om och på vilket sätt dess mål är kopplat till förebyggande och begränsning av (a) luftföroreningar och respektive specifika belastningar, (b) utsläpp till vatten och respektive specifika belastningar, (c) förorening till mark och respektive specifika belastningar, (d) ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter.

24.

Utöver ESRS 2 MDR-T kan företaget ange huruvida ekologiska trösklar (t.ex. biosfärens integritet, ozonnedbrytning i stratosfären, aerosolbelastning i atmosfären, markutarmning, havsförsurning) och enhetsspecifika tilldelningar beaktades när målen fastställdes. Om så är fallet får företaget ange (a) vilka ekologiska trösklar som fastställts och den metod som använts, (b) Huruvida trösklarna är specifika för företaget, och om de är det, hur de har fastställts. och (c) hur ansvaret för att de ekologiska trösklarna inte överskrids är fördelat inom företaget.

25.

Företaget ska som en del av den kontextuella informationen ange huruvida de mål som det har fastställt och presenterat är obligatoriska (krävs enligt lagstiftning) eller frivilliga.

Upplysningskrav E2–4 – Förorening av luft, vatten och mark

26.

Företaget ska upplysa om de föroreningar som det släpper ut genom sin egen verksamhet samt de mikroplaster det genererar eller använder.

27.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om de utsläpp som företaget ger upphov till i luft, vatten och mark i sina egna verksamheter och för dess generering och användning av mikroplaster.

28.

Företaget ska lämna upplysningar om mängden av följande: (a) Alla föroreningar som förtecknas i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 (64) (det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar) som släpps ut i luft, vatten och mark, med undantag för utsläpp av växthusgaser som offentliggörs i enlighet med ESRS E1 Klimatförändringar (65). (b) Mikroplast som företaget skapar eller använder.

29.

Den mängd som avses i punkt 28 ska vara konsoliderad och inbegripa utsläppen från de anläggningar som företaget har finansiell respektive operativ kontroll över. Konsolideringen ska endast omfatta utsläpp från anläggningar för vilka det tillämpliga tröskelvärde som anges i bilaga II till förordning (EG) nr 166/2006 överskrids.

30.

Företaget ska sätta sin upplysning i ett sammanhang och beskriva (a) förändringarna med tiden, (b) mätmetoderna, och (c) processen/processerna för att samla in data för föroreningsrelaterad redovisning och rapportering, inklusive de slags data som behövs och informationskällorna.

31.

När en metod som är mindre exakt än direkt mätning av utsläpp väljs för att kvantifiera utsläpp ska företaget ange skälen till att välja denna mindre exakta metod. Om företaget använder uppskattningar, ska det lämna upplysningar om den standard, den sektoriella studie eller de källor som utgör grund för dess uppskattningar, samt om den möjliga osäkerhetsgraden och den följd av uppskattningar som återspeglar osäkerheten i mätningen.

Upplysningskrav E2-5 – Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter

32.

Företaget ska lämna upplysningar om produktion, användning, distribution, kommersialisering och import/export av ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter i sig själva, i blandningar eller i varor.

33.

Syftet med detta upplysningskrav är att möjliggöra en uppfattning om hur företaget påverkar hälsa och miljö genom ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter i sig själva. Syftet är även att ge en uppfattning om företagets väsentliga risker och möjligheter, däribland exponering för dessa ämnen och risker till följd av ändringar i regelverken.

34.

Den upplysning som krävs enligt punkt 32 ska innefatta de totala mängder av ämnen som inger betänkligheter som skapas eller används vid produktionen eller som anskaffas, och som lämnar företagets anläggningar som utsläpp, som produkter eller som delar av produkter eller tjänster, uppdelade i de huvudsakliga faroklasserna för ämnen som inger betänkligheter.

35.

Företaget ska separat presentera information gällande ämnen som inger mycket stora betänkligheter.

Upplysningskrav E2-6 – Förväntade finansiella effekter av väsentliga föroreningsrelaterade risker och möjligheter

36.

Företaget ska lämna upplysningar om de förväntade finansiella effekterna av väsentliga föroreningsrelaterade risker och möjligheter.

37.

De uppgifter som krävs enligt punkt 36 kompletterar de uppgifter om aktuella finansiella effekter på företagets finansiella ställning, finansiella prestation och kassaflöden för rapporteringsperioden som krävs enligt ESRS 2 SBM-3 punkt 48 d.

38.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om (a) förväntade finansiella effekter på grund av väsentliga risker till följd av föroreningsrelaterade konsekvenser och beroenden och hur dessa risker har (eller rimligen kan förväntas ha) en väsentlig inverkan på företagets finansiella ställning, finansiella prestation och kassaflöden på kort, medellång och lång sikt, (b) förväntade finansiella effekter på grund av väsentliga möjligheter i samband med förebyggande och begränsning av föroreningar.

39.

I upplysningen ska följande ingå: (a) En kvantifiering av de förväntade finansiella effekterna i monetära termer innan man överväger föroreningsrelaterade åtgärder, eller, om detta inte är möjligt, kvalitativ information utan onödiga kostnader eller insatser. Det krävs ingen kvantifiering av de finansiella effekter som möjligheter ger upphov till om en sådan upplysning inte uppfyller de kvalitativa egenskaper för användbar information som ingår i ESRS 1 bilaga B Informationens kvalitativa egenskaper. (b) En beskrivning av de effekter som beaktats, de tillhörande konsekvenserna och tidshorisonterna då de uppskattas uppkomma. (c) De kritiska antaganden och källor som använts för att kvantifiera de förväntade finansiella effekterna, liksom källorna till och osäkerhetsnivån i dessa antaganden.

40.

Informationen som tillhandahålls enligt punkt 38 a ska innehålla följande: (a) Andelen nettoinkomster för produkter och tjänster som är eller innehåller ämnen som inger betänkligheter, och andelen nettoinkomster för produkter och tjänster som är eller innehåller ämnen som inger mycket stora betänkligheter. (b) De drifts- och kapitalutgifter som inträffade under rapporteringsperioden i samband med större incidenter och deposition. (c) Villkoren för miljöskydds- och saneringskostnader, t.ex. för att rehabilitera kontaminerade platser, återuppodla deponier, avlägsna miljöföroreningar på befintliga produktions- eller lagerplatser och liknande åtgärder.

41.

Företaget ska offentliggöra all relevant kontextuell information, inbegripet en beskrivning av väsentliga incidenter och insättningar där föroreningar hade negativ inverkan på miljön och/eller förväntas ha negativa effekter på företagets finansiella kassaflöden, finansiella ställning och finansiella resultat på kort, medellång och lång sikt.

ESRS E3

VATTENRESURSER OCH MARINA RESURSER

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

Förhållande till andra ESRS-standarder

Upplysningskrav

–

ESRS 2 Allmänna upplysningar

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser

–

Upplysningskrav E3-1: Policyer för vattenresurser och marina resurser

–

Upplysningskrav E3-2 – Åtgärder och resurser för vattenresurser och marina resurser

Mått och mål

–

Upplysningskrav E3-3: Mål för vattenresurser och marina resurser

–

Upplysningskrav E3-4: Vattenförbrukning

–

Upplysningskrav E3-5: Förväntade finansiella effekter av konsekvenser, risker och möjligheter som har att göra med vattenresurser eller marina resurser

Tillägg A:

Tillämpningskrav (AR)

–

ESRS 2 Allmänna upplysningar

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser

–

Upplysningskrav E3-1: Policyer för vattenresurser och marina resurser

–

Upplysningskrav E3-2: Åtgärder och resurser som rör policyer för vattenresurser och marina resurser

Mått och mål

–

Upplysningskrav E3-3: Mål för vattenresurser och marina resurser

–

Upplysningskrav E3-4: Vattenförbrukning

–

Upplysningskrav E3-5: Förväntade finansiella effekter av risker och möjligheter som har att göra med vattenresurser eller marina resurser

Syfte

1.

I denna standard specificeras upplysningskrav som ska göra att de som använder hållbarhetsförklaringen förstår (a) vilka konsekvenser företaget orsakar för vattenresurser och marina resurser,, både positiva och negativa och faktiska och potentiella, (b) eventuella åtgärder som vidtagits och resultatet av sådana åtgärder för att förhindra eller begränsa väsentliga eller möjliga negativa konsekvenser och för att skydda vattenresurser och marina resurser, även med avseende på minskad vattenförbrukning och för att hantera risker och möjligheter, (c) huruvida, hur och i vilken utsträckning företaget bidrar till den europeiska gröna givens ambitioner för frisk luft, rent vatten, frisk mark och biologisk mångfald samt till hållbarheten i den blå ekonomin och fiskerisektorn, med beaktande av följande: Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (68) (EU:s ramdirektiv för vatten), Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG (69) (EU:s ramdirektiv om en marin strategi), Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU (70) (EU:s havsplaneringsdirektiv), målen för hållbar utveckling (i synnerhet mål 6 Rent vatten och sanitet och mål 14 Hav och marina resurser) och respekt för världens miljögränser (t.ex. biosfärens integritet, havsförsurning, användning av färskvatten, biokemiska flöden och planetens gränser), (d) företagets planer och kapacitet att anpassa sin strategi och affärsmodell för att främja hållbar användning av vatten genom långsiktigt skydd av tillgängliga vattenresurser, skydd av akvatiska ekosystem och återställande av sötvatten och marina habitat, (e) vilket slags väsentliga risker och möjligheter företaget har till följd av de konsekvenser det förorsakar för och de beroenden de har av vattenresurser och marina resurser, hur stora dessa risker och möjligheter är och hur företaget hanterar dem, och (f) vilka finansiella effekter de väsentliga risker och möjligheter som kommer sig av företagets konsekvenser för, och beroende av, vattenresurser och marina resurser, kan få för företaget på kort, medellång och lång sikt.

2.

Denna standard fastställer upplysningskrav som är kopplade till vattenresurser och marina resurser. När det gäller ”vatten” omfattar denna standard ytvatten och grundvatten. Den omfattar upplysningskrav för vattenförbrukning i företagets verksamhet, produkter och tjänster samt tillhörande information om vattenuttag och vattenutsläpp.

3.

När det gäller ”marina resurser” omfattar denna standard utvinning och användning av sådana resurser och därmed sammanhängande ekonomisk verksamhet.

Förhållande till andra ESRS-standarder

4.

Ämnet vattenresurser och marina resurser har ett nära samband med andra miljörelaterade underämnen såsom klimatförändringar, föroreningar, biologisk mångfald och cirkulär ekonomi. För att ge en omfattande översikt av vad som kan vara väsentligt för vattenresurser och marina resurser, täcks därför de relevanta upplysningskraven även av andra miljörelaterade ESRS enligt följande: (a) ESRS E1 Klimatförändringar, som främst handlar om akuta och kroniska fysiska risker som uppkommer genom vatten- och havsrelaterade faror eller som förvärras av klimatförändringarna, däribland stigande vattentemperaturer, förändringar i nederbördsmönster och nederbördstyper (regn, hagel, snö/is), variationer i nederbörd och/eller hydrologi, havsförsurning, inträngning av saltvatten, stigande havsnivåer, torka, hög vattenstress, kraftig nederbörd, översvämning och översvämningar av glaciärsjöar. (b) ESRS E2 Föroreningar, som särskilt behandlar utsläpp till vatten, vilket inbegriper utsläpp till haven, samt användning och generering av mikroplaster. (c) ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem, som särskilt behandlar bevarande och hållbar användning av och påverkan på akvatiska sötvattenekosystem samt oceaner och hav. (d) ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi, som särskilt behandlar avfallshantering, inklusive plast, och övergången till utvinning av icke-förnybara avloppsvattenresurser, minskad användning av plast, och återvinning av avloppsvatten.

5.

Företagets inverkan på vattenresurser och marina resurser påverkar människor och samhällen. Väsentliga negativa konsekvenser för berörda samhällen som kommer sig av konsekvenser företaget förorsakar för vattenresurser och marina resurser behandlas i ESRS S3 Berörda samhällen.

6.

Denna standard bör jämföras med ESRS 1 Allmänna krav och ESRS 2 Allmänna upplysningar.

Upplysningskrav

ESRS 2 Allmänna upplysningar

7.

Kraven i detta avsnitt bör jämföras med och redovisas tillsammans med upplysningarna som krävs enligt ESRS 2, kapitel 4 Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter.

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser

8.

Företaget ska beskriva hur man fastställer väsentlig inverkan samt risker och möjligheter och ska uppge information om (a) huruvida och hur företaget har granskat sina verksamhetsställen och sin affärsverksamhet för att identifiera sina faktiska och potentiella effekter, risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser, i dess egen verksamhet och i värdekedjan i tidigare och senare led, och om så är fallet, de metoder, antaganden och verktyg som använts vid screeningen, (b) huruvida och hur företaget har genomfört samråd, särskilt med berörda samhällen (71).

Upplysningskrav E3-1: Policyer för vattenresurser och marina resurser

9.

Företaget ska beskriva sina strategier för att hantera sin väsentliga inverkan samt risker och möjligheter i förhållande till vattenresurser och marina resurser (72).

10.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om i vilken utsträckning företaget har policyer för hur man ska upptäcka, bedöma, hantera och/eller åtgärda väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter kopplade till vattenresurser och marina resurser.

11.

Den upplysning som krävs i punkt 9 ska innehålla informationen om de policyer som företaget infört för att hantera sin väsentliga inverkan samt risker och möjligheter kopplade till vattenresurser och marina resurser i enlighet med ESRS 2 MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras.

12.

Företaget ska uppge huruvida och på vilket sätt följande frågor, om de anses vara väsentliga, tas upp i företagets policyer: (a) Vattenförvaltning, inbegripet i. användning och anskaffning av vattenresurser och marina resurser i den egna verksamheten, ii. vattenrening som ett steg mot en mer hållbar vattenförsörjning, iii. förebyggande och minskning av vattenföroreningar till följd av dess verksamhet. (b) Utformningen av produkter och tjänster med tanke på att behandla vattenrelaterade frågor och bevara marina resurser. (c) Åtagande att minska på väsentlig vattenförbrukning i områden med vattenrisk i den egna verksamheten och i hela värdekedjan i tidigare och senare led. 13. Om minst en av företagets anläggningar är belägen i ett område med hög vattenstress och inte omfattas av någon policy, ska företaget ange detta och förklara varför det inte har antagit en sådan policy. Företaget får ge upplysning om en tidsram inom vilken det tänker anta dem (73). 14. Företaget ska ange huruvida det har antagit policyer eller metoder med avseende på hållbara oceaner och hav (74).

Upplysningskrav E3-2 – Åtgärder och resurser för vattenresurser och marina resurser

15.

Företaget ska lämna upplysningar om vilka åtgärder man vidtar för vattenresurser och marina resurser och vilka resurser man anslagit till att utföra dessa åtgärder.

16.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om de nyckelåtgärder som vidtas och planeras för att uppnå syftena och målen i företagets policyer för vattenresurser och marina resurser.

17.

Beskrivningen av åtgärderna och resurserna ska följa de principer som definieras i ESRS 2 MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor. Utöver ESRS 2 MDR-A får företaget specificera till vilket skikt i begränsningshierarkin som åtgärder och

18.

resurser kan anslås, nämligen (a) undvikande av användning av vattenresurser och marina resurser, (b) minskad användning av vattenresurser och marina resurser, t.ex. genom effektivitetsåtgärder, (c) återvinning och återanvändning av vatten, eller (d) återställande och återskapande av akvatiska ekosystem och vattenförekomster.

19.

Företaget ska uppge åtgärder och resurser med avseende på områden med vattenrisk, däribland områden med hög vattenstress.

Mått och mål

Upplysningskrav E3-3: Mål för vattenresurser och marina resurser

20.

Företaget ska upplysa om de mål man har fastställt angående vattenresurser och marina resurser.

21.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om de mål som företaget har satt upp till stöd för sina policyer angående vattenresurser och marina resurser och behandla sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter i samband med vattenresurser och marina resurser.

22.

Beskrivningen av målen ska innehålla den information som krävs enligt ESRS 2 MDR-T Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål.

23.

I den upplysning som krävs i punkt 20 ska det anges om och på vilket sätt dess mål är kopplade till (a) hantering av väsentlig inverkan samt risker och möjligheter kopplade till områden med vattenrisk, däribland förbättring av vattenkvaliteten, (b) ansvarsfull hantering av väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för marina resurser, däribland karaktären på och mängden råvaror kopplade till marina resurser (såsom grus, djuphavsmineraler, fisk och skaldjur) som företaget använder, (c) minskad vattenförbrukning, innefattande en förklaring av hur dessa mål anknyter till områden med vattenrisk, däribland områden med hög vattenstress.

24.

Utöver ESRS 2 MDR-T får företaget ange om (lokala) ekologiska trösklar och enhetsspecifika tilldelningar beaktats när mål fastställdes. Om så är fallet får företaget ange (a) vilka ekologiska trösklar som fastställts och den metod som använts, (b) huruvida trösklarna är specifika för företaget, och om de är det, hur de har fastställts, och (c) hur ansvaret för att de ekologiska trösklarna inte överskrids är fördelat inom företaget.

25.

Företaget ska som en del av den kontextuella informationen ange huruvida de mål som det har fastställt och presenterat är obligatoriska (krävs enligt lagstiftning) eller frivilliga.

Upplysningskrav E3-4: Vattenförbrukning

26.

Företaget ska lämna upplysningar om sitt vattenförbrukningsresultat kopplat till sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.

27.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om företagets vattenförbrukning och eventuella framsteg företaget gör med avseende på sina mål.

28.

Den upplysning som krävs i punkt 26 syftar på den egna verksamheten och ska innefatta (a) total vattenförbrukning i m3, (b) total vattenförbrukning i m3 i områden med vattenrisk, till exempel områden med hög vattenstress, (c) total mängd vatten som återvinns och återanvänds i m3 (75), (d) total mängd vatten som lagras och förändringar i lagringen i m3, (e) all nödvändig kontextuell information om leden a–d, inbegripet kvaliteten på och kvantiteten av vatten i vattenområdena, hur data har sammanställts, såsom eventuella standarder, metoder och antaganden som använts, inbegripet huruvida informationen beräknas, uppskattas, modelleras eller hämtas från direkta mätningar, och den metod som använts för detta, såsom användning av sektorsspecifika faktorer.

29.

Företaget ska lämna information om sin vattenintensitet: Total vattenförbrukning i den egna verksamheten i m3 per miljoner EUR i nettointäkter (76).

Upplysningskrav E3-5: Förväntade finansiella effekter av väsentliga risker och möjligheter som har att göra med vattenresurser eller marina resurser

30.

Företaget ska lämna upplysningar om de förväntade finansiella effekterna av väsentliga risker och möjligheter som rör vattenresurser och marina resurser.

31.

Den information som krävs enligt punkt 30 är utöver den information om aktuella finansiella effekter på enhetens finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden för rapporteringsperioden som krävs enligt ESRS 2 SBM-3 punkt 48 d.

32.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om (a) förväntade finansiella effekter på grund av väsentliga risker till följd av konsekvenser och beroenden kopplade till vattenresurser och marina resurser och hur dessa risker har (eller rimligen kan förväntas ha) en väsentlig inverkan på företagets finansiella ställning, ekonomiska resultat och kassaflöden på kort, medellång och lång sikt, (b) förväntade finansiella effekter på grund av väsentliga möjligheter med anknytning till vattenresurser och marina resurser.

33.

I upplysningen ska följande ingå: (a) En kvantifiering av de förväntade finansiella effekterna i monetära termer innan man överväger åtgärder avseende vattenresurser och marina resurser eller, om detta inte är möjligt utan onödiga kostnader eller insatser, kvalitativ information. Det krävs ingen kvantifiering av de finansiella effekter som möjligheter ger upphov till om en sådan upplysning inte uppfyller de kvalitativa egenskaper för användbar information som ingår i ESRS 1 bilaga B Informationens kvalitativa egenskaper. (b) En beskrivning av de effekter som beräknats, konsekvenserna och beroendena som de är kopplade till och när effekterna förväntas uppkomma. (c) De kritiska antaganden och källor som använts för att kvantifiera de förväntade finansiella effekterna, liksom osäkerhetsnivån i dessa antaganden.

ESRS E4

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

Förhållande till andra ESRS-standarder

Upplysningskrav

–

ESRS 2 Allmänna upplysningar

Strategi

–

Upplysningskrav E4-1 – Övergångsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-3: Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för biologisk mångfald och ekosystem

–

Upplysningskrav E4-2: Policyer för biologisk mångfald och ekosystem

–

Upplysningskrav M4-3: Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem

Mått och mål

–

Upplysningskrav E4-4: Mål för biologisk mångfald och ekosystem

–

Upplysningskrav E4-5: Mått på konsekvenser relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem

–

Upplysningskrav E4-6: Förväntade finansiella effekter av risker och möjligheter som har att göra med biologisk mångfald och ekosystem

Tillägg A:

Tillämpningskrav (AR)

–

ESRS 2 Allmänna upplysningar

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav E4-1 – Övergångsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell

–

Upplysningskrav relaterade till ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för biologisk mångfald och ekosystem

–

Upplysningskrav E4-2: Policyer för biologisk mångfald och ekosystem

–

Upplysningskrav M4-3: Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem

Mått och mål

–

Upplysningskrav E4-4: Mål för biologisk mångfald och ekosystem

–

Upplysningskrav E4-5: Mått på konsekvenser relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem

–

Upplysningskrav E4-6: Förväntade finansiella effekter av risker och möjligheter som har att göra med biologisk mångfald och ekosystem

Syfte

1.

I denna standard specificeras upplysningskrav som ska göra att de som använder hållbarhetsförklaringen förstår (a) hur företaget påverkar den biologiska mångfalden och ekosystemen, i form av väsentliga positiva och negativa, faktiska och potentiella konsekvenser, inbegripet i vilken utsträckning det bidrar till förlust och försämring av den biologiska mångfalden och ekosystemen, (b) vilka åtgärder som eventuellt har vidtagits för att förhindra eller mildra negativa faktiska eller potentiella konsekvenser och för att skydda och återställa biologisk mångfald och ekosystem, samt för att hantera risker och möjligheter, och vilket resultat dessa åtgärder har gett, (c) företagets planer och kapacitet att anpassa sin strategi och affärsmodell i enlighet med i. respekten för planetens gränser i samband med biosfärens integritet och förändrad markanvändning, ii. visionen inom den globala Kunming-Montreal-ramen för biologisk mångfald och dess relevanta mål, iii. relevanta aspekter av EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 (77), iv. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG och rådets direktiv 92/43/EEG (fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet) (78), och v. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG (ramdirektiv om en marin strategi) (79), (d) arten, typen och omfattningen av företagets väsentliga risker, beroenden och möjligheter kopplade till biologisk mångfald och ekosystem samt hur stora dessa risker och möjligheter är och hur företaget hanterar dem, och (e) vilka finansiella effekter de väsentliga riskerna och möjligheterna, som kommer sig av företagets konsekvenser för, och beroende av, biologisk mångfald och ekosystem, kan få för företaget på kort, medellång och lång sikt.

2.

I denna standard fastställs upplysningskrav angående företags förhållande till habitat på land och i sötvatten och hav och till relaterade ekosystem och växt- och djurarter, och här ingår även mångfald inom arter, mellan arter och inom ekosystem och hur dessa arter och ekosystem samverkar med urfolk och andra berörda samhällen.

3.

Med begreppet biologisk mångfald avses variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive terrestra, limniska, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka de ingår.

Förhållande till andra ESRS-standarder

4.

”Biologisk mångfald och ekosystem” är nära förbundna med andra miljöfrågor. De främsta direkta orsakerna till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem är klimatförändringar, föroreningar, förändrad markanvändning, förändrad sötvattenanvändning och förändrad havsanvändning, direkt exploatering av organismer och invasiva främmande arter. Dessa orsaker omfattas av denna standard, med undantag för klimatförändringar (som omfattas av ESRS E1) och föroreningar (som omfattas av ESRS E2).

5.

För att få en heltäckande förståelse av väsentliga konsekvenser och beroenden av biologisk mångfald och ekosystem bör informationskraven i andra miljömässiga ESRS läsas och tolkas tillsammans med de särskilda upplysningskraven i denna standard. De relevanta upplysningskrav som omfattas av andra miljörelaterade ESRS är följande: (a) ESRS E1 Klimatförändringar, som främst handlar om utsläpp av växthusgaser och energiresurser (energiförbrukning). (b) ESRS E2 Förorening, som tar itu med luft-, vatten- och markföroreningar. (c) ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser, som främst handlar om vattenresurser (vattenförbrukning) och marina resurser. (d) ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi, som främst handlar om att ställa om från utvinning av icke-förnybara resurser och införa arbetssätt som inte ger upphov till avfall, inklusive förorening som orsakas av avfall.

6.

Företagets inverkan på den biologiska mångfalden och ekosystemen påverkar människor och samhällen. Vid redovisning av vilka de väsentliga negativa konsekvenserna av förändringar i den biologiska mångfalden och ekosystemen blir för berörda samhällen enligt ESRS S4 ska företaget ta hänsyn till kraven i ESRS S3 Berörda samhällen.

7.

Denna standard bör jämföras med ESRS 1 Allmänna krav och ESRS 2 Allmänna upplysningar.

Upplysningskrav

ESRS 2 Allmänna upplysningar

8.

Kraven i detta avsnitt bör läsas tillsammans med upplysningskraven i ESRS 2 angående kapitel 2 om styrning, kapitel 3 om strategi och kapitel 4 om hantering av konsekvenser, risker och möjligheter.

9.

De resulterande upplysningarna ska redovisas tillsammans med de upplysningar som krävs enligt ESRS 2 förutom för ESRS SBM-3, som företaget kan välja att redovisa tillsammans med upplysningen inom det området.

10.

Utöver kraven i ESRS 2 omfattar denna standard även det tematiska upplysningskravet E4-1 Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell.

Strategi

Upplysningskrav E4-1 – Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell

11.

Företaget ska redovisa hur dess konsekvenser, beroenden, risker och möjligheter med koppling till den biologiska mångfalden och ekosystemen härrör från och utlöser anpassning av dess strategi och affärsmodell.

12.

Syftet med detta upplysningskrav är att göra det möjligt att förstå resiliensen hos företagets strategi och affärsmodell när det gäller biologisk mångfald och ekosystem, och om företagets strategi och affärsmodell är förenliga med relevanta lokala, nationella och globala mål för den offentliga politiken när det gäller biologisk mångfald och ekosystem.

13.

Företaget ska beskriva resiliensen i sin strategi och i sin eller sin affärsmodell vad gäller biologisk mångfald och ekosystem. I denna beskrivning ska följande ingå: (a) En bedömning av hur resilienta nuvarande affärsmodeller och strategi är mot fysiska risker, omställningsrisker och systemrisker som har att göra med biologisk mångfald och ekosystem. (b) Omfattningen av resiliensanalysen i förhållande till företagets egen verksamhet och dess värdekedja i tidigare och senare led och i förhållande till de risker som beaktas i analysen. (c) De huvudsakliga antaganden som har gjorts. (d) De tidshorisonter som använts. (e) Resultaten från resiliensanalysen. (f) Redogörelse för vilka intressenter som har konsulterats, till exempel, i förekommande fall, personer med ursprunglig och traditionell kunskap.

14.

Om de uppgifter som specificeras i detta upplysningskrav lämnas ut av företaget som en del av de uppgifter som krävs enligt ESRS 2 SBM-3 kan företaget hänvisa till de uppgifter som det har lämnat enligt ESRS 2 SBM-3.

15.

Företaget får redovisa sin omställningsplan för att förbättra och i slutändan uppnå anpassning av sin affärsmodell och strategi till visionen för den globala Kunming–Montreal-ramen för biologisk mångfald och dess relevanta mål, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 och med respekt för planetens gränser när det gäller biosfärens integritet och förändrad markanvändning.

Upplysningskrav SBM-3 – Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

16.

Företaget ska lämna information om följande: (a) lämna en förteckning över verksamhetsställen i den egna verksamheten, inklusive anläggningar som står under dess operativa kontroll, på grundval av resultaten av punkt 17 a. Företaget ska redovisa dessa anläggningar genom att i. specificera den verksamhet som har negativa konsekvenser för områden med känslig biologisk mångfald (80), ii. tillhandahålla en uppdelning av platser i enlighet med de effekter och beroenden som identifierats och den ekologiska statusen för de områden (med hänvisning till den specifika grundläggande nivån i ekosystemet) där de är belägna, och iii. ange de områden med känslig biologisk mångfald så att användarna kan avgöra var de ligger och vilken myndighet det är som är behörig vad gäller den verksamhet som specificerats enligt punkt 16 a i. (b) Huruvida man har upptäckt några väsentliga negativa konsekvenser när det gäller markförstöring, ökenspridning eller hårdgörning av mark (81). (c) Huruvida man bedriver verksamhet som påverkar hotade arter (82).

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för biologisk mångfald och ekosystem

17.

Företaget ska beskriva de metoder man använder för att bedöma väsentliga konsekvenser, risker, beroenden och möjligheter. I denna beskrivning ska företaget uppge huruvida man har gjort följande och i så fall hur: (a) Identifierat och bedömt faktiska och potentiella effekter på den biologiska mångfalden och ekosystemen på de egna platserna och i värdekedjan i tidigare och senare led, inbegripet de bedömningskriterier som tillämpas. (b) Identifierat och bedömt beroenden av biologisk mångfald och ekosystem och deras tjänster på de egna platserna och i värdekedjan i tidigare och senare led, inbegripet bedömningskriterier som tillämpas, och om denna bedömning omfattar ekosystemtjänster som störs eller sannolikt kommer att störas. (c) Identifierat och bedömt omställningsrisker och fysiska risker samt möjligheter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem, varvid företaget även ska ange vilka bedömningskriterier som har använts utifrån företagets konsekvenser och beroenden. (d) Tagit hänsyn till systemrisker. (e) Konsulterat berörda samhällen vad gäller hållbarhetsbedömningen av gemensamma biologiska resurser och ekosystem, och då särskilt följande: i. I de fall då en anläggning, råvaruframställning eller råvaruanskaffning sannolikt orsakar negativa konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystem ska företaget fastställa vilka anläggningar och vilken råvaruframställning och råvaruanskaffning som orsakar, eller kan orsaka, negativa konsekvenser för berörda samhällen. ii. I de fall samhällen sannolikt påverkas ska företaget redovisa hur dessa samhällen har deltagit i väsentlighetsbedömningen. iii. När det gäller påverkan på ekosystemtjänster som är relevanta för berörda samhällen i dess egen verksamhet ska företaget ange hur negativa effekter kan undvikas. Om dessa konsekvenser inte kan undvikas kan företaget redovisa vilka planer man för att minska dem så långt det går och för att vidta begränsningsåtgärder som ska upprätthålla prioriterade ekosystemtjänsters värde och funktion.

18.

Företaget får uppge om och hur det har använt scenarioanalyser av biologisk mångfald och ekosystem för att kartlägga och bedöma väsentliga risker och möjligheter på kort, medellång och lång sikt. Om företaget har använt en sådan scenarioanalys får det lämna följande uppgifter: (a) Varför de berörda scenarierna valdes. (b) Hur de använda scenarierna uppdateras efter händelseutvecklingen och nya tendenser. (c) Huruvida scenarierna grundar sig på förväntningar i officiella mellanstatliga organ, som konventionen om biologisk mångfald och, i förekommande fall, på vetenskaplig konsensus, det vill säga den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster när det gäller biologisk mångfald och ekosystem.

19.

Företaget ska särskilt ange följande: (a) Huruvida företaget har eller inte har anläggningar i eller nära områden med känslig biologisk mångfald och om verksamhet i samband med dessa anläggningar har en negativ påverkan på dessa områden genom att leda till en försämring av habitat och arternas livsmiljöer och störning av arter för vilka skyddade områden har utsetts (b) Huruvida det har konstaterats att det är nödvändigt att genomföra åtgärder för att begränsa förlust av den biologiska mångfalden, såsom de som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar, rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, en miljökonsekvensbedömning enligt definitionen i artikel 1.2 g i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU (83) om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt och, för verksamhet i tredjeländer, i enlighet med motsvarande nationella bestämmelser eller internationella standarder, som Internationella finansieringsbolagets (IFC) standard 6, som handlar om bevarande av biologisk mångfald och hållbar förvaltning av levande naturresurser (Biodiversity Conservation and Sustainable Management of Living Natural Resources).

Upplysningskrav E4-2: Policyer för biologisk mångfald och ekosystem

20.

Företaget ska redovisa vilka policyer man har antagit för att hantera väsentliga konsekvenser, risker, beroenden och möjligheter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem.

21.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om i vilken utsträckning företaget har policyer för hur man ska upptäcka, bedöma, hantera och/eller åtgärda väsentliga konsekvenser, beroenden, risker och möjligheter kopplade till biologisk mångfald och ekosystem.

22.

Den upplysning som krävs enligt punkt 20 ska innehålla information om de policyer som företaget har infört för att hantera sin väsentliga inverkan samt risker och möjligheter i samband med föroreningar i enlighet med ESRS 2 MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras.

23.

Utöver bestämmelserna i ESRS 2 MDR-P ska företaget beskriva följande för sina policyer avseende biologisk mångfald och ekosystem: (a) Huruvida och på vilket sätt de förhåller sig till ESRS E4 AR 4. (b) Huruvida och på vilket sätt de förhåller sig till de väsentliga konsekvenser som företaget orsakar för biologisk mångfald och ekosystem. (c) Huruvida och på vilket sätt de förhåller sig till väsentliga beroenden och väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och motsvarande möjligheter. (d) Huruvida och på vilket sätt de gör det möjligt att spåra produkter, komponenter och råvaror som orsakar väsentliga faktiska eller potentiella konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystem längs värdekedjan. (e) Huruvida framställning, anskaffning och förbrukning från ekosystem som förvaltas för att upprätthålla eller förbättra villkoren för den biologiska mångfalden, vilket visas genom regelbunden kontroll och redovisning av den biologiska mångfaldens status och av om den biologiska mångfalden ökar eller minskar, tas upp i policyerna, och i så fall hur. (f) Huruvida samhällseffekterna av de konsekvenser som företaget orsakar för biologisk mångfald och ekosystem tas upp i policyerna och i så fall hur.

24.

Företaget ska specifikt ange om man har infört (a) politik för skydd av biologisk mångfald och ekosystem som omfattar operativa anläggningar som ägs, leasas eller förvaltas i eller nära ett område med känslig biologisk mångfald, (b) hållbara mark-/jordbruksmetoder/-policyer (84), (c) hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven (85), och (d) policyer för att motverka avskogning (86).

Upplysningskrav M4-3: Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem

25.

Företaget ska redovisa vilka åtgärder man vidtar för biologisk mångfald och ekosystem och vilka resurser man avsätter för att utföra dessa åtgärder.

26.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för genomförda och planerade nyckelåtgärder som bidrar väsentligt till att syften och mål i policyer om biologisk mångfald och ekosystem uppnås.

27.

Beskrivningen av nyckelåtgärderna och resurserna ska följa kraven på obligatoriskt innehåll i ESRS 2 MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor.

28.

Utöver detta ska företaget göra följande: (a) Redovisa hur det har tillämpat begränsningshierarkin med avseende på sina åtgärder (undvikande, minimering, återställande/ersättning samt ersättning eller kompensation). (b) Uppge om kompensering för biologisk mångfald ingår i företagets åtgärdsplaner. Om åtgärderna omfattar kompensering för biologisk mångfald ska företaget uppge följande information: i. Kompenseringens syfte och vilka nyckeltal som används. ii. De ekonomiska konsekvenserna av kompenseringen (direkta och indirekta kostnader) uttryckta i monetära belopp. iii. En beskrivning av kompenseringen, vilket område som omfattas, typ av kompensation, vilka kvalitetskriterier som används och vilka normer kompensationen uppfyller. (c) En beskrivning av huruvida och på vilket sätt företaget har införlivat ursprunglig och traditionell kunskap och naturbaserade lösningar i sina åtgärder för biologisk mångfald och ekosystem.

Mått och mål

Upplysningskrav E4-4: Mål för biologisk mångfald och ekosystem

29.

Företaget ska upplysa om de mål för biologisk mångfald och ekosystem som man har fastställt.

30.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för de mål som företaget har fastställt för sina policyer för biologisk mångfald och ekosystem och för hanteringen av väsentliga konsekvenser, beroenden, risker och möjligheter.

31.

Beskrivningen av målen ska följa kraven på obligatoriskt innehåll i ESRS 2 MDR-T Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål.

32.

Den upplysning som krävs enligt punkt 29 ska innehålla information om följande: (a) Huruvida ekologiska trösklar och tilldelningar till företaget användes när målen sattes. Om så är fallet ska företaget ange följande: i. Vilka ekologiska trösklar som fastställts och vilken metod som använts. ii. Huruvida trösklarna är specifika för företaget, och om de är det, hur de har fastställts. iii. Hur ansvaret för att de ekologiska trösklarna inte överskrids är fördelat inom företaget. (b) Huruvida målen ligger till grund för, och/eller är anpassade till, den globala Kunming–Montreal-ramen för biologisk mångfald, relevanta aspekter av EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 och annan nationell politik och lagstiftning med koppling till biologisk mångfald och ekosystem. (c) Hur målen förhåller sig till inverkan på biologisk mångfald och ekosystem, beroenden, risker och möjligheter som identifierats av företaget i förhållande till dess egen verksamhet och dess värdekedja i tidigare och senare led. (d) Målens geografiska omfattning, i förekommande fall. (e) Huruvida företaget använde kompensering för biologisk mångfald när det satte upp sina mål. (f) Var i begränsningshierarkin målen kan placeras (alltså om de rör undvikande, minimering, rehabilitering och återställande eller ersättning eller kompensering).

Upplysningskrav E4-5: Mått på konsekvenser relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem

33.

Företaget ska redovisa mått på dess väsentliga konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystem.

34.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för hur företaget klarar av att hantera de konsekvenser som bedömts vara väsentliga i väsentlighetsbedömningen för biologisk mångfald och ekosystem.

35.

Om företaget har identifierat anläggningar som är belägna i eller nära områden med känslig biologisk mångfald vilka påverkas negativt (se punkt 19 a) ska företaget offentliggöra hur många och hur stora (i hektar) anläggningar som ägs, arrenderas eller förvaltas i eller nära dessa skyddade områden eller viktiga områden för biologisk mångfald.

36.

Om företaget har identifierat väsentliga effekter med avseende på förändrad markanvändning eller konsekvenser för ekosystemens omfattning och skick får det också upplysa om sin markanvändning på grundval av en livscykelanalys.

37.

För de datapunkter som anges i punkterna 38–41 ska företaget beakta sin egen verksamhet.

38.

Om företaget har fastställt att man direkt bidrar till påverkansfaktorer som leder till förändrad mark-, sötvatten- och/eller havsanvändning ska företaget redovisa relevanta mått. Företaget får upplysa om mått som mäter (a) marktäckets förändring över tid (till exempel på ett eller fem år) (till exempel på grund av avskogning eller gruvdrift), (b) förändringar över tid (till exempel på ett eller fem år) av förvaltningen av ekosystemen (till exempel genom intensifierad jordbruksförvaltning eller användning av bättre förvaltningsmetoder eller skogsavverkning), (c) förändringar i landskapets geografiska sammansättning (till exempel om habitat har splittrats upp eller om den ekologiska konnektiviteten har ändrats), (d) förändringar i ekosystemets strukturella konnektivitet (till exempel habitatens genomsläpplighet utifrån fysiska förhållanden och hur habitatfläckar är fördelade), och (e) den funktionella konnektiviteten (till exempel hur väl gener eller individer förflyttar sig genom mark och söt- och havsvatten).

39.

Om företaget har fastställt att man direkt bidrar till införande av invasiva främmande arter, medvetet eller av misstag, får företaget redovisa de mått som det använder för introduktion och spridning av invasiva främmande arter och vilka risker dessa invasiva främmande arter innebär.

40.

Om företaget har konstaterat att man orsakar väsentliga konsekvenser för arters tillstånd får det redovisa mått som det anser vara relevanta. Företaget får (a) hänvisa till relevanta upplysningskrav i ESRS E1, ESRS E2, ESRS E3 och ESRS E5, (b) ta hänsyn till populationsstorlek, utbredning inom specifika ekosystem samt utrotningsrisk. Dessa aspekter ger förståelse för tillståndet för enskilda artpopulationer och deras relativa förmåga att stå emot förändringar som orsakas av människan eller naturen, (c) upplysa om mått som mäter förändringar i antalet individer av en art inom ett visst område, (d) upplysa om mått på arter med utrotningsrisk (87) som mäter i. grad av hot för arter och hur verksamhet/påfrestningar kan påverka graden av hot, eller ii. förändring i habitatet för en hotad art, som ett proxymått för de konsekvenser som företaget orsakar för lokala populationers risk för utrotning.

41.

Om företaget identifierar väsentliga effekter relaterade till ekosystem får det lämna upplysningar om följande: (a) När det gäller ekosystemets omfattning, mått som mäter ett ekosystems utbredning utan att hänsyn nödvändigtvis tas till tillståndet på det område som bedöms, som täckning av livsmiljöer. Skogstäcke kan till exempel vara ett mått på omfattningen av en typ av ekosystem, utan att man räknar in ekosystemets tillstånd (att man till exempel anger markarealen utan att beskriva artvariationen i skogen). (b) När det gäller ekosystemens tillstånd: i. mått som mäter ekosystemets tillstånd i förhållande till ett förutbestämt referenstillstånd, ii. mått som mäter flera arter inom ett ekosystem snarare än antalet individer inom en enda art inom ett ekosystem (t.ex. vetenskapligt erkända indikatorer för artrikedom och artförekomst som mäter hur sammansättningen av (inhemska) arter utvecklar sig inom ett ekosystem jämfört med ett referenstillstånd i början av den första rapporteringsperioden, liksom det eftersträvansvärda tillstånd som anges i den globala Kunming–Montreal-ramen för biologisk mångfald, eller i förekommande fall en aggregering av artens bevarandestatus, eller iii. mått som återspeglar strukturella komponenter i tillståndet, som ekologisk konnektivitet (det vill säga om habitaten är förbundna med varandra).

Upplysningskrav E4-6: Förväntade finansiella effekter av risker och möjligheter som har att göra med biologisk mångfald och ekosystem

42.

Företaget ska upplysa om sina förväntade finansiella effekter av väsentliga risker och möjligheter som har att göra med biologisk mångfald och ekosystem.

43.

Den information som krävs enligt punkt 42 är dessutom den information om aktuella finansiella effekter på enhetens finansiella ställning, finansiella prestation och kassaflöden för rapporteringsperioden som krävs enligt ESRS 2 SBM-3 punkt 48 d.

44.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om (a) förväntade finansiella effekter som kan bli resultatet av väsentliga risker som beror på konsekvenser och beroenden relaterade till biologisk mångfald och ekosystem och hur dessa risker har (eller sannolikt kommer att ha) väsentlig påverkan på företagets finansiella ställning, finansiella prestation och kassaflöden på kort, medellång och lång sikt, och (b) förväntade finansiella effekter på grund av väsentliga möjligheter med anknytning till biologisk mångfald och ekosystem.

45.

I upplysningen ska följande ingå: (a) En kvantifiering av de förväntade finansiella effekterna i monetära termer innan man överväger åtgärder som rör biologisk mångfald och ekosystem eller, om detta inte är möjligt, kvalitativ information utan onödiga kostnader eller insatser. Det krävs ingen kvantifiering av de finansiella effekter som möjligheter ger upphov till om en sådan upplysning inte uppfyller de kvalitativa egenskaper för användbar information som ingår i ESRS 1 bilaga B Informationens kvalitativa egenskaper. Kvantifieringen av de förväntade finansiella effekterna uttryckt i monetära termer kan redovisas i form av ett enda belopp eller ett intervall. (b) En beskrivning av de effekter som beräknats, konsekvenserna och beroendena som de är kopplade till och när effekterna förväntas uppkomma. (c) De kritiska antaganden som använts för att kvantifiera de förväntade finansiella effekterna samt källorna för och osäkerhetsnivån i dessa antaganden.

ESRS E5

RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

Förhållande till andra ESRS-standarder

Upplysningskrav

–

ESRS 2 Allmänna upplysningar

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi

–

Upplysningskrav E5-1: Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi

–

Upplysningskrav E5-2: Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi

Mått och mål

–

Upplysningskrav E5-3: Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi

–

Upplysningskrav E5-4: Resursinflöden

–

Upplysningskrav E5-5: Resursutflöden

–

Upplysningskrav E5-6: Förväntade finansiella effekter av konsekvenser, risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning och cirkulär ekonomi

Tillägg A:

Tillämpningskrav (AR)

–

ESRS 2 Allmänna upplysningar

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi

–

Upplysningskrav E5-1: Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi

–

Upplysningskrav E5-2: Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi

Mått och mål

–

Upplysningskrav E5-3: Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi

–

Upplysningskrav E5-4: Resursinflöden

–

Upplysningskrav E5-5: Resursutflöden

–

Upplysningskrav E5-6: Förväntade finansiella effekter av risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning och cirkulär ekonomi

Syfte

1.

I denna standard specificeras upplysningskrav som ska göra att de som använder hållbarhetsförklaringen förstår (a) vilka väsentliga positiva och negativa, faktiska eller potentiella konsekvenser företaget förorsakar eller kan komma att förorsaka vad gäller resursanvändning, inbegripet resurseffektivitet, undvikande av uttömning av icke förnybara resurser och regenerativ produktion av förnybara resurser ingår (som i denna standard benämns resursanvändning och cirkulär ekonomi), (b) vilka eventuella åtgärder företaget vidtar för att förhindra eller minska de faktiska eller potentiella negativa konsekvenser som det orsakar vad gäller resursanvändning och cirkulär ekonomi, samt resultaten av dessa åtgärder, och vad man har gjort för att bryta sambandet mellan tillväxt och materialanvändning, och för att hantera risker och möjligheter, (c) vilka planer och vilken förmåga företaget har att anpassa sin strategi och sin affärsmodell till principerna för en cirkulär ekonomi, när det till exempel handlar om att minska avfallsmängderna, bevara produkters, materials och andra resursers värde så att det förblir så högt som möjligt och se till att de utnyttjas effektivare i produktion och konsumtion, (d) vilket slags väsentliga risker och möjligheter företaget har med avseende på företagets konsekvenser för, och beroende av, resursanvändning och cirkulär ekonomi, hur stora dessa risker och möjligheter är och hur företaget hanterar dem, och (e) vilka finansiella effekter de väsentliga riskerna och möjligheterna som kommer sig av företagets konsekvenser för, och beroende av, resursanvändning och cirkulär ekonomi, kan få för företaget på kort, medellång och lång sikt.

2.

I denna standard anges upplysningskrav som rör resursanvändning och cirkulär ekonomi och då i synnerhet (a) resursinflöden, som inbegriper cirkulariteten i de materiella resurser, både förnybara och icke förnybara, som går in i företaget, och (b) resursutflöden, inklusive information om produkter och material, och (c) avfall.

3.

Med cirkulär ekonomi avses ett ekonomiskt system genom vilket värdet på produkter, material och övriga resurser inom ekonomin upprätthålls så länge som möjligt, vilket leder till att de används mer effektivt inom produktion och konsumtion, så att miljöpåverkan av användningen av dem minskar, och avfall och utsläpp av farliga ämnen under alla etapper i deras livscykel minimeras, inbegripet genom tillämpning av avfallshierarkin. Målet är att maximera och bevara de tekniska och biologiska resursernas, produkternas och materialens värde genom att skapa ett system som ger möjligheter till hållbarhet, optimal användning och återanvändning under lång tid, renovering, återtillverkning, återvinning och ekologisk återvinning.

4.

Denna standard bygger på relevant EU-lagstiftning och EU-politik, inbegripet EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG (90) (ramdirektivet om avfall) och EU:s industristrategi.

5.

För att utvärdera övergången från det gamla tankesystemet, dvs. en ekonomi där ändliga resurser utvinns för att tillverka produkter som används och sedan kastas bort ("slit-och släng"), till ett cirkulärt ekonomiskt system, bygger denna standard på identifieringen av de fysiska flöden av resurser, material och produkter som företaget använder och genererar genom upplysningskrav E5-4 Resursinflöden och upplysningskrav E5-5 Resursutflöden.

Förhållande till andra ESRS-standarder

6.

Resursanvändning är en viktig orsak till annan miljöpåverkan, såsom klimatförändringar, föroreningar samt konsekvenser för vattenresurser och marina resurser samt den biologiska mångfalden. En cirkulär ekonomi är ett system som tenderar till hållbar användning av resurser för utvinning, bearbetning, produktion, konsumtion och hantering av avfall. Ett sådant system medför många miljöfördelar, särskilt en minskning av material- och energiförbrukningen och utsläppen till luften (utsläpp av växthusgaser eller andra föroreningar), begränsning av vattenuttag och utsläpp samt återställande av naturen som begränsar inverkan på den biologiska mångfalden.

7.

För att ge en heltäckande överblick över vilka andra miljöområden som kan vara väsentliga för resursanvändning och cirkulär ekonomi tas relevanta upplysningskrav upp i andra ESRS-standarder för miljön enligt följande: (a) ESRS E1, Klimatförändringar, som främst handlar om utsläpp av växthusgaser och energiresurser (energiförbrukning). (b) ESRS E2, Föroreningar, som främst handlar om utsläpp till vatten, luft och mark, liksom ämnen som inger betänkligheter. (c) ESRS E3, Vattenresurser och marina resurser, som främst handlar om vattenresurser (vattenförbrukning) och marina resurser. (d) ESRS E4, Biologisk mångfald och ekosystem, som främst handlar om ekosystem, arter och råvaror.

8.

Företagets konsekvenser med anknytning till resursanvändning och cirkulär ekonomi, särskilt konsekvenser med anknytning till avfall, kan påverka människor och samhällen. Väsentliga negativa konsekvenser för berörda samhällen som kommer sig av konsekvenser som företaget orsakar och som har att göra med resursanvändning och cirkulär ekonomi behandlas i ESRS S3 Berörda samhällen. Effektiv och cirkulär resursanvändning gynnar också konkurrenskraften och det ekonomiska välbefinnandet.

9.

Denna standard bör jämföras med ESRS 1 Allmänna krav och ESRS 2 Allmänna upplysningar.

Upplysningskrav

ESRS 2 Allmänna upplysningar

10.

Kraven i detta avsnitt bör jämföras med och redovisas tillsammans med upplysningarna som krävs enligt ESRS 2, kapitel 4 Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter.

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi

11.

Företaget ska beskriva processen för att identifiera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter med anknytning till resursanvändning och cirkulär ekonomi, särskilt när det gäller resursinflöden, resursutflöden och avfall, och ska tillhandahålla information om (a) huruvida företaget har granskat sina verksamhetsställen och sin affärsverksamhet för att identifiera sina faktiska och potentiella effekter, risker och möjligheter, i dess egen verksamhet och i värdekedjan i tidigare och senare led, och om så är fallet, de metoder, antaganden och verktyg som använts vid screeningen, (b) huruvida och hur företaget har genomfört samråd, särskilt med berörda samhällen.

Upplysningskrav E5-1: Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi

12.

Företaget ska beskriva vilka policyer det har antagit för att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi.

13.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för i vilken utsträckning företaget har policyer för att upptäcka, bedöma, hantera och/eller åtgärda väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi.

14.

Den upplysning som krävs enligt punkt 12 ska innehålla information om de policyer som företaget har infört för att hantera sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter med anknytning till resursanvändning och cirkulär ekonomi i enlighet med ESRS 2 MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras.

15.

I sammanfattningen ska företaget uppge huruvida och på vilket sätt följande frågor, om de anses vara väsentliga, tas upp i företagets policyer: (a) Övergång från användning av nya resurser, inbegripet relativ ökning av användningen av sekundära (återvinningsbara) resurser. (b) Hållbar anskaffning och användning av förnybara resurser.

16.

Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter i den egna verksamheten och i dess värdekedja i tidigare och senare led ska tas upp i policyerna.

Upplysningskrav E5-2: Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi

17.

Företaget ska redovisa vilka åtgärder man vidtar avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi och vilka resurser man avsätter för att utföra dessa åtgärder.

18.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för vilka nyckelåtgärder som har genomförts eller planeras för att uppnå syftena och målen i policyerna för resursanvändning och cirkulär ekonomi.

19.

Beskrivningen av de åtgärder och resurser som avsatts för resursanvändning och cirkulär ekonomi ska följa principerna i ESRS 2 MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor.

20.

Utöver ESRS 2 MDR-A får företaget ange om och hur en åtgärd och resurserna gäller (a) ökad resurseffektivitet vid användning av tekniska och biologiska material och vatten, särskilt när det gäller kritiska råvaror och sällsynta jordartsmetaller enligt förteckningen i informationssystemet för råvaror, (b) ökad användningsgrad för sekundära råvaror (återvinningsenheter), (c) tillämpning av cirkulär design, vilket leder till ökad produkthållbarhet och optimering av användningen, och högre grad av återanvändning, reparation, renovering, återtillverkning, återvinning och materialåtervinning, (d) tillämpning av cirkulär affärspraxis såsom i) värdebevarande åtgärder (underhåll, reparation, renovering, återtillverkning, tillvaratagande av komponenter, uppgradering och omvänd logistik, slutna system, second hand-försäljning), ii) åtgärder för maximering av värdet (produktservicesystem, affärsmodeller för delningsekonomin), iii) åtgärder för uttjänta produkter (återvinning, uppgradering, utökat producentansvar) och iv) åtgärder för systemeffektivitet (industriell symbios), (e) åtgärder som vidtagits för att förhindra avfallsgenerering i företagets värdekedja i tidigare och senare led, och (f) optimering av avfallshanteringen i linje med avfallshierarkin.

Mått och mål

Upplysningskrav E5-3: Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi

21.

Företaget ska upplysa om de mål det har fastställt för resursanvändning och cirkulär ekonomi.

22.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för de mål som företaget har fastställt för att se till att man följer sina policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi och för att hantera sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.

23.

Beskrivningen av målen ska innehålla den information som krävs enligt ESRS 2 MDR-T Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål.

24.

De upplysningar som krävs enligt punkt 21 ska ange huruvida och hur företagets mål relaterar till resursinflöden och resursutflöden, inklusive avfall och produkter och material, och mer specifikt till (a) ökad cirkulär produktdesign (t.ex. utformning för hållbarhet, nedmontering, reparerbarhet, återvinningsbarhet osv.), (b) ökning av graden av cirkulär materialanvändning, (c) minimering av primära råvaror, (d) hållbar anskaffning och användning (i enlighet med kaskadprincipen) av förnybara resurser, (e) mål för avfallshantering, bland annat förberedelser för korrekt avfallsbehandling, och (f) andra frågor som rör resursanvändning eller cirkulär ekonomi.

25.

Företaget ska ange vilket lager i avfallshierarkin målen gäller.

26.

Utöver ESRS 2 MDR-T får företaget ange om (lokala) ekologiska trösklar och enhetsspecifika tilldelningar beaktats när mål fastställdes. Om så är fallet får företaget ange (a) vilka ekologiska trösklar som fastställts och den metod som använts, (b) Huruvida trösklarna är specifika för företaget, och om de är det, hur de har fastställts, och (c) hur ansvaret för att de ekologiska trösklarna inte överskrids är fördelat inom företaget.

27.

Företaget ska som en del av den kontextuella informationen ange huruvida de mål som det har fastställt och presenterat är obligatoriska (krävs enligt lagstiftning) eller frivilliga.

Upplysningskrav E5-4: Resursinflöden

28.

Företaget ska lämna upplysningar om sina resursinflöden, kopplat till sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.

29.

Syftet med detta informationskrav är att göra det möjligt att förstå resursanvändningen i företagets egen verksamhet och i värdekedjan i tidigare och senare led.

30.

De upplysningar som krävs enligt punkt 28 ska innehålla en beskrivning av dess resursinflöden med väsentliga produkter (inklusive förpackningar) och material (med angivande av kritiska råvaror och sällsynta jordartsmetaller), vatten och egendom, anläggningar och utrustning som används i företagets egen verksamhet och i värdekedjan uppströms.

31.

När ett företag bedömer att resursinflöden är en väsentlig hållbarhetsfråga ska det offentliggöra följande information om de material som använts för att tillverka företagets produkter och tjänster under rapporteringsperioden, i ton eller kilogram: (a) Den sammanlagda totalvikten på de produkter och det tekniska och biologiska material som har använts under rapporteringsperioden. (b) Procentandelen biologiskt material (och biodrivmedel som används för andra ändamål än energi) som används för att tillverka företagets produkter och tjänster (inklusive förpackningar) som har hållbart ursprung, med information om det certifieringssystem som används och om tillämpningen av kaskadprincipen. (c) Vikten på de återanvända eller återvunna delar (som alltså inte var primära resurser), på sekundära mellanprodukter och sekundära material som har använts för att framställa företagets varor och tjänster (inklusive förpackningar), både i absoluta och relativa tal.

32.

Företaget ska lämna information om de metoder som har använts för att beräkna uppgifter. Det ska ange huruvida uppgifterna kommer från direkta mätningar eller skattningar och ange de huvudsakliga antaganden som har använts.

Upplysningskrav E5-5: Resursutflöden

33.

Företaget ska lämna upplysningar om sina resursutflöden, inbegripet avfall, kopplat till väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.

34.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om (a) hur företaget bidrar till den cirkulära ekonomin genom att i) utforma produkter och material efter principer för den cirkulära ekonomin och ii) öka eller maximera i vilken utsträckning produkter, material och avfall återcirkuleras i praktiken efter den första användningen och (b) företagets avfallsminsknings- och avfallshanteringsstrategi och i vilken utsträckning företaget känner till hur dess avfall hanteras i den egna verksamheten.

Produkter och material

35.

Företaget ska tillhandahålla en beskrivning av de huvudsakliga produkter och material som kommer ut ur företagets produktionsprocess och som är utformade efter cirkulära principer, alltså att produkterna och materialen ska vara hållbara och möjliga att återanvända, reparera, montera isär, återtillverka, bygga om eller återvinna, återcirkulera genom det biologiska kretsloppet, eller att resursanvändningen optimeras på annat sätt.

36.

Företag för vilka utflöden är väsentliga ska offentliggöra följande: (a) Den förväntade hållbarheten hos de produkter som företaget släpper ut på marknaden i förhållande till branschgenomsnittet för varje produktgrupp. (b) Reparerbarheten hos produkter, där så är möjligt med hjälp av ett etablerat riskklassificeringssystem. (c) Andelen återvunnet material i produkter och deras förpackningar.

Avfall

37.

Företaget ska uppge i ton eller kilo följande information om den sammanlagda mängden avfall i sin verksamhet under rapporteringsperioden: (a) Den sammanlagda mängd avfall som har genererats. (b) Den totala mängd i vikt som avletts från bortskaffande, med en uppdelning mellan farligt och icke-farligt avfall och en uppdelning efter följande typer av återvinningsförfaranden: i. förberedelse för återanvändning, ii. materialåtervinning, och iii. andra återvinningsförfaranden. (c) Den vikt som är avsedd för bortskaffande efter typ av avfallsbehandling och den totala mängd som summerar alla tre typerna, med uppdelning i farligt avfall och icke-farligt avfall. De tre typerna av avfallsbehandling som ska redovisas är i. förbränning, ii. deponi, och iii. annat bortskaffningsförfarande. (d) Den sammanlagda mängden och andelen icke-återvunnet avfall (91).

38.

Vid redovisning av avfallets sammansättning ska företaget ange följande: (a) De avfallsflöden som är aktuella för företagets sektor eller verksamhet (till exempel gråberg i gruvindustrin, elektroniskt avfall för företag i hemelektronikbranschen och livsmedelsavfall för företag inom jordbruk och besöksnäringen). (b) De material som avfallet består av (till exempel biomassa, metaller, icke-metalliska mineraler, plast, textil, kritiska råvaror och sällsynta jordartsmetaller).

39.

Företaget ska även redovisa den sammanlagda mängd farligt avfall och radioaktivt avfall som företaget genererar, där radioaktivt avfall definieras i artikel 3.7 i rådets direktiv 2011/70/Euratom (92).

40.

Företaget ska lämna kontextuell information om de metoder som används för att räkna fram uppgifter och särskilt de kriterier och antaganden som används för att fastställa och klassificera de produkter som utformas enligt cirkulära principer som redovisas enligt punkt 35. Det ska ange huruvida uppgifterna kommer från direkta mätningar eller skattningar och ange de huvudsakliga antaganden som har använts.

Upplysningskrav E5-6: Förväntade finansiella effekter av väsentliga risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning och cirkulär ekonomi

41.

Företaget ska redovisa de förväntade finansiella effekterna av väsentliga risker och möjligheter, som uppstår ur konsekvenser relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi.

42.

Den information som krävs enligt punkt 41 är dessutom den information om aktuella finansiella effekter på enhetens finansiella ställning, finansiella prestation och kassaflöden för rapporteringsperioden som krävs enligt ESRS 2 SBM-3 punkt 48 d. Syftet med detta upplysningskrav är att ge en uppfattning om (a) förväntade finansiella effekter på grund av väsentliga risker till följd av väsentlig resursanvändning och konsekvenser och beroenden med koppling till den cirkulära ekonomin och hur dessa risker har eller rimligen kan förväntas ha) en väsentlig inverkan på företagets finansiella ställning, finansiella prestation och kassaflöden på kort, medellång och lång sikt, och (b) förväntade finansiella effekter på grund av väsentliga möjligheter med anknytning till resursanvändning och cirkulär ekonomi.

43.

I upplysningen ska följande ingå: (a) En kvantifiering av de förväntade finansiella effekterna i monetära termer innan man överväger resursanvändning och åtgärder som rör den cirkulära ekonomin, eller, om detta inte är möjligt utan onödiga kostnader eller insatser, kvalitativ information. Det krävs ingen kvantifiering av de finansiella effekter som möjligheter ger upphov till om en sådan upplysning inte uppfyller de kvalitativa egenskaper för användbar information som ingår i ESRS 1 bilaga B Informationens kvalitativa egenskaper. (b) En beskrivning av de effekter som beräknats, konsekvenserna och beroendena som de är kopplade till och när effekterna förväntas uppkomma. (c) De kritiska antaganden och källor som använts för att kvantifiera de förväntade finansiella effekterna, liksom källorna till och osäkerhetsnivån i dessa antaganden.

ESRS S1

DEN EGNA ARBETSKRAFTEN

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

Förhållande till andra ESRS-standarder

Upplysningskrav

–

ESRS 2 Allmänna upplysningar

Strategi

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-3: Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav S1-1: Policyer för den egna arbetskraften

–

Upplysningskrav S1-2: Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädare angående konsekvenser

–

Upplysningskrav S1-3: Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem

–

Upplysningskrav S1-4: Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet

Mått och mål

–

Upplysningskrav S1-5: Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

–

Upplysningskrav S1-6: Uppgifter om företagets anställda

–

Upplysningskrav S1-7: Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda

–

Upplysningskrav S1-8: Kollektivavtalstäckning och social dialog

–

Upplysningskrav S1-9: Mångfaldsindikatorer

–

Upplysningskrav S1-10: Tillräckliga löner

–

Upplysningskrav S1-11: Socialt skydd

–

Upplysningskrav S1-12: Personer med funktionsnedsättning

–

Upplysningskrav S1-13: Mått för utbildning och kompetensutveckling

–

Upplysningskrav S1-14: Mått för arbetsmiljö

–

Upplysningskrav S1-15: Mått för balans mellan arbete och fritid

–

Upplysningskrav S1-16: Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning)

–

Upplysningskrav S1-17: Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter

Tillägg A:

Tillämpningskrav (AR)

–

Syfte

–

ESRS 2 Allmänna upplysningar

Strategi

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-3: Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav S1-1: Policyer för den egna arbetskraften

–

Upplysningskrav S1-2: Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädare angående konsekvenser

–

Upplysningskrav S1-3: Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem

–

Upplysningskrav S1-4: Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften och dessa åtgärders och strategiers ändamålsenlighet

Mått och mål

–

Upplysningskrav S1-5: Mål för hur väsentliga konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas, liksom för risker och möjligheter

–

Upplysningskrav S1-6: Uppgifter om företagets anställda

–

Upplysningskrav S1-7: Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda

–

Upplysningskrav S1-8: Kollektivavtalstäckning och social dialog

–

Upplysningskrav S1-9: Mångfaldsindikatorer

–

Upplysningskrav S1-10: Tillräckliga löner

–

Upplysningskrav S1-11: Socialt skydd

–

Upplysningskrav S1-12: Personer med funktionsnedsättning

–

Upplysningskrav S1-13: Mått för utbildning och kompetensutveckling

–

Upplysningskrav S1-14: Mått för arbetsmiljö

–

Upplysningskrav S1-15: Balans mellan arbete och fritid

–

Upplysningskrav S1-16: Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning)

–

Upplysningskrav S1-17: Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter

Tillägg A.1:

Tillämpningskrav för upplysningar relaterade till ESRS 2

Tillägg A.2:

Tillämpningskrav för ESRS S1-1: Policyer för den egna arbetskraften

Tillägg A.3:

Tillämpningskrav för ESRS S1–4: Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet

Tillägg A.4:

Tillämpningskrav för ESRS S1–5: Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

Syfte

1.

Syftet med denna standard är att specificera upplysningskrav som ska göra att de som använder hållbarhetsförklaringen förstår den väsentliga påverkan som företaget har på sin egen arbetskraft, liksom väsentliga risker och möjligheter, däribland (a) hur företaget påverkar den egna arbetskraften, när det gäller både positiva och negativa och faktiska och potentiella konsekvenser, (b) vilka eventuella åtgärder som vidtagits för att förebygga, begränsa eller avhjälpa faktiska eller potentiella negativa konsekvenser och för att hantera risker och möjligheter, (c) vilket slags väsentliga risker och möjligheter företaget har med avseende på företagets påverkan på, och beroende av, den egna arbetskraften, hur stora dessa risker och möjligheter är och hur företaget hanterar dem, och (d) de finansiella effekterna på företaget på kort, medellång och lång sikt av väsentliga risker och möjligheter som kommer sig av företagets påverkan på, och beroende av, den egna arbetskraften.

2.

För att denna standard ska uppfylla sitt syfte innehåller den även krav på att företaget ska förklara hur man i allmänhet gör för att upptäcka och hantera de eventuella väsentliga, faktiska eller potentiella, konsekvenser som man orsakar den egna arbetskraften med avseende på följande samhällsrelaterade faktorer eller områden, där även mänskliga rättigheter ingår: (a) Arbetsvillkor, som följande: i. Säkra anställningar. ii. Arbetstid. iii. Tillräckliga löner. iv. Social dialog. v. Föreningsfrihet, företagsråd och företagets skyldighet att informera och samråda med arbetstagarna och låta dem medverka. vi. Kollektiva förhandlingar, liksom hur stor andel av företagets arbetskraft som omfattas av kollektivavtal. vii. Balans mellan arbete och fritid. viii. Arbetsmiljö. (b) Likabehandling och lika möjligheter för alla, inbegripet följande: i. Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete. ii. Utbildning och kompetensutveckling. iii. Anställning och inkludering av personer med funktionsnedsättning. iv. Åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen v. Mångfald. (c) Andra arbetsrelaterade rättigheter, inbegripet sådana som rör följande: i. Barnarbete. ii. Tvångsarbete. iii. Adekvata bostäder. iv. Personlig integritet.

3.

Enligt denna standard ska företaget även förklara hur konsekvenser för, liksom företagets beroende av, den egna arbetskraften, kan ge upphov till väsentliga risker eller möjligheter för företaget. När det till exempel gäller frågan om lika möjligheter kan diskriminering vid anställning och befordran av kvinnor minska företagets tillgång till kvalificerad arbetskraft och skada dess anseende. Om företaget däremot har policyer för att öka andelen kvinnor i arbetskraften och på högre chefsbefattningar kan det ha positiva effekter, t.ex. att man får tillgång till ett större utbud av kvalificerad arbetskraft samtidigt som företagets anseende förbättras.

4.

Denna standard gäller företagets egen arbetskraft, och i detta begrepp ingår både personer som är anställda på företaget (”anställda”) och personer som inte är anställda utan som antingen har avtal om att utföra arbete för företaget (”egenföretagare”), eller som tillhandahålls av företag som främst bedriver bemanningsverksamhet (kod N78 i Nace). Exempel på vilka som anses tillhöra den egna arbetskraften ges i tillämpningskrav 3. Den information som ska lämnas om icke-anställda ska inte påverka deras status enligt tillämplig arbetsrätt.

5.

Denna standard omfattar inte arbetstagare i företagets värdekedja i tidigare och senare led. Dessa kategorier av arbetstagare omfattas av ESRS S2 Medarbetare i värdekedjan.

6.

Enligt denna standard måste företag beskriva den egna arbetskraften och lämna uppgifter om de anställda och medarbetare som inte är anställda som ingår i arbetskraften. Denna beskrivning ska ge användarna en uppfattning om hur företagets egen arbetskraft är sammansatt, liksom kontextuell information till andra upplysningar.

7.

Syftet med denna standard är även att göra det möjligt för användarna att förstå i vilken utsträckning företaget följer internationella och europeiska instrument och konventioner för mänskliga rättigheter, såsom det internationella regelverket för mänskliga rättigheter, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, ILO:s grundläggande konventioner, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, den reviderade europeiska sociala stadgan, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, EU:s politiska prioriteringar i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och unionens lagstiftning, såsom EU:s arbetsrättsliga regelverk.

Förhållande till andra ESRS-standarder

8.

Denna standard bör läsas tillsammans med ESRS 1 Allmänna principer och ESRS 2 Allmänna krav.

9.

Denna standard bör läsas tillsammans med ESRS S2 Medarbetare i värdekedjan, ESRS S3 Berörda samhällen och ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare.

10.

För att vara ändamålsenlig ska redovisningen enligt denna standard vara enhetlig, konsekvent och där så är lämpligt tydligt kopplad till företagets redovisning om den i enligt ESRS S2.

Upplysningskrav

ESRS 2 Allmänna upplysningar

11.

Kraven i detta avsnitt bör läsas tillsammans med de upplysningar som krävs enligt ESRS 2 om strategi (SBM). De resulterande upplysningarna ska redovisas tillsammans med de upplysningar som krävs enligt ESRS 2 förutom för ESRS 2 SBM-3, som företaget kan välja att redovisa tillsammans med upplysningen inom det området.

Strategi

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter

12.

När företaget lämnar upplysningar om ESRS 2 SBM-2 ska det upplysa om hur intressena, åsikterna och rättigheterna för människor i den egna arbetskraften, inklusive respekten för deras mänskliga rättigheter, ligger till grund för dess strategi och affärsmodell. Företagets egen arbetskraft är en viktig intressentgrupp.

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-3: Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

13.

Vid redovisning av informationen för ESRS 2 SBM-3 punkt 48 ska företaget uppge följande: (a) Om och hur faktiska eller potentiella konsekvenser för företagets egna anställda som fastställts i enlighet med ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter: i) beror på eller är kopplade till företagets strategi eller affärsmodeller och ii) utgör underlag för anpassning av företagets strategi och affärsmodeller. (b) Hur företagets väsentliga risker och möjligheter som uppstår på grund av konsekvenser för, och beroende av, berörda samhällen, förhåller sig till företagets strategi och affärsmodeller.

14.

När företaget uppfyller kraven i punkt 48 ska företaget redovisa om alla personer i dess egen arbetskraft som skulle kunna påverkas väsentligt av företaget ingår i den upplysning som ges enligt ESRS 2. Dessa väsentliga konsekvenser ska omfatta konsekvenser som är kopplade till företagets egen verksamhet och värdekedjan, inbegripet genom dess produkter eller tjänster, samt genom dess affärsförbindelser. Därutöver ska företaget tillhandahålla följande information: (a) En kort beskrivning av vilken typ av anställda och medarbetare som inte är anställda i den egna arbetskraften som påverkas väsentligt av företagets verksamhet och ange om det rör sig om anställda, egenföretagare eller arbetstagare som tillhandahålls av ett utomstående företag som i huvudsak ägnar sig åt bemanningsverksamhet. (b) Om väsentliga, negativa konsekvenser förekommer, om de är i) vanligt förekommande eller systematiska i de sammanhang som företaget verkar i (till exempel barnarbete eller tvångsarbete i vissa länder och regioner utanför EU) eller om de ii) beror på enskilda händelser (till exempel en industriolycka eller oljeutsläpp). (c) När det gäller väsentliga positiva effekter, en kort beskrivning av de verksamheter som leder till positiva konsekvenser, de typer av anställda och icke-anställda i den egna arbetskraften som påverkas eller kan påverkas positivt. Företaget får också upplysa om huruvida de positiva konsekvenserna inträffar i specifika länder eller regioner. (d) Eventuella väsentliga risker och möjligheter för företaget som beror på konsekvenser för, och beroende av, den egna arbetskraften. (e) Eventuella väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften på grund av omställningsplaner för att minska negativa konsekvenser för miljön och skapa en grönare och klimatneutral verksamhet, till exempel information om hur den egna arbetskraften påverkas av företagets planer och åtgärder för att minska sina koldioxidutsläpp enligt internationella avtal. Konsekvenser, risker och möjligheter kan omfatta omstrukturering och förlorade arbetstillfällen eller nya arbetstillfällen och omskolning och kompetensutveckling. (f) Verksamhet där risken är stor för fall av tvångsarbete (94), med avseende på följande: i. typ av verksamhet (t.ex. tillverkningsanläggning), eller ii. länder eller geografiska områden där verksamheten är riskutsatt. (g) Verksamhet där risken är stor för fall av barnarbete (95), med avseende på i. typ av verksamhet (t.ex. tillverkningsanläggning), eller ii. länder eller geografiska områden där risk anses föreligga.

15.

När företaget beskriver vilka huvudtyper av personer i sin egen arbetskraft som påverkas, eller skulle kunna påverkas, negativt enligt den väsentlighetsbedömning som beskrivs i ESRS 2 IRO 1 ska företaget redovisa huruvida och hur man har kommit fram till att vissa medarbetare som stämmer in på vissa kriterier, arbetar i vissa sammanhang eller har en viss typ av arbetsuppgifter kan löpa större risk att komma till skada.

16.

Företaget ska upplysa om vilka eventuella väsentliga risker och möjligheter som uppstår till följd av påverkan på och beroende av människor i dess egen arbetskraft hänför sig till särskilda grupper av personer (t.ex. särskilda åldersgrupper eller personer som arbetar i en viss fabrik eller i ett visst land) snarare än till hela dess egen arbetskraft (t.ex. en allmän lönesänkning eller utbildning som erbjuds alla personer i dess egen arbetskraft).

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

Upplysningskrav S1-1: Policyer för den egna arbetskraften

17.

Företaget ska beskriva de policyer som det antagit för hur hantera de väsentliga konsekvenserna för personer i dess egen arbetskraft, liksom tillhörande risker och möjligheter.

18.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för i vilken utsträckning företaget har policyer specifikt för hur man ska fastställa, bedöma, hantera och/eller åtgärda väsentliga konsekvenser för företagets egen arbetskraft, liksom policyer för väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som är relaterade till den egna arbetskraften.

19.

Den upplysning som krävs enligt punkt 17 ska innehålla sammanfattad information om företagets policyer för hur man ska hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till den egna arbetskraften (enligt kravet i ESRS 2 MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras). Företaget ska dessutom ange om dessa policyer gäller vissa grupper inom eller hela den egna arbetskraften.

20.

Företaget ska beskriva de åtaganden i sin policy för mänskliga rättigheter (96) som är relevanta för dess egen arbetskraft, inbegripet de processer och mekanismer som används för att övervaka efterlevnaden av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter på arbetsplatsen och OECD:s riktlinjer för multinationella företag (97). Upplysningen ska inrikta sig på de frågor som är väsentliga i förhållande till, samt sin allmänna strategi för följande: (a) Respekt för mänskliga rättigheter, liksom arbetstagarrättigheter för personer i den egna arbetskraften. (b) Samarbete med människor i den egna arbetskraften. (c) Åtgärder för att gottgöra, eller göra det möjligt att gottgöra, för konsekvenser för mänskliga rättigheter.

21.

Företaget ska uppge om och hur dess policyer vad gäller den egna arbetskraften är förenliga med internationellt erkända instrument, inbegripet FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (98).

22.

Företaget ska uppge om människohandel (99), tvångsarbete och barnarbete uttryckligen tas upp i dess policyer för den egna arbetskraften.

23.

Företaget ska ange om det har en policy för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett ledningssystem (100).

24.

Företaget ska lämna information om följande: (a) huruvida det har särskilda policyer för att motverka diskriminering, där även trakasserier ingår, och främja lika möjligheter för alla och andra sätt att öka inkludering och mångfald, (b) huruvida följande diskrimineringsgrunder omfattas specifikt av policyn: etniskt ursprung, hudfärg, kön, sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder, ålder, religion, politisk åskådning, nationell härkomst eller socialt ursprung, andra former av diskriminering som omfattas av unionslagstiftningen och nationell lagstiftning, (c) huruvida företaget i sina policyer gör särskilda åtaganden som rör inkludering och/eller positiv särbehandling av personer från grupper som är särskilt sårbara i den egna arbetskraften och i så fall vilka dessa åtaganden är, och (d) huruvida och hur dessa policyer följs genom särskilda rutiner som ska säkerställa att diskriminering förebyggs, minskas och åtgärdas när det upptäcks, liksom att mångfald och inkludering främjas generellt.

Upplysningskrav S1-2: Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarföreträdare angående konsekvenser

25.

Företaget ska redovisa vilka allmänna rutiner man har för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarföreträdare om faktiska och potentiella konsekvenser för den egna arbetskraften.

26.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för hur företaget, som en del i processen för tillbörlig aktsamhet, står i kontakt med personer i den egna arbetskraften och deras företrädare angående väsentliga, faktiska eller potentiella, positiva och/eller negativa konsekvenser som påverkar, eller förväntas påverka, dem och om och hur hänsyn tas till de egna medarbetarnas perspektiv i företagets beslutsprocess.

27.

Företaget ska uppge om och hur den egna arbetskraftens perspektiv beaktas i företagets beslut och åtgärder för att hantera faktiska och potentiella konsekvenser för den egna arbetskraften. Företaget ska i förekommande fall förklara (a) om kontakterna sker direkt med företagets egen arbetskraft eller arbetstagarföreträdare, (b) i vilket stadium kontakt tas, vilken typ av kontakter det rör sig om och hur ofta sådana kontakter tas, (c) vilken funktion och vilken högsta befattning inom företaget det är som har operativt ansvar för att se till att dessa kontakter äger rum och att resultaten från dem beaktas i företagets vägval, (d) det globala ramavtal eller annan överenskommelse som företaget har med arbetstagarföreträdare vad gäller den egna arbetskraftens mänskliga rättigheter, om något sådant finns, liksom hur denna överenskommelse i så fall gör att företaget får förståelse för den egna arbetskraftens perspektiv, och (e) hur företaget, i tillämpliga fall, utvärderar ändamålsenligheten i sina kontakter med sin egen arbetskraft och, i förekommande fall, de överenskommelser eller resultat som kontakterna leder till.

28.

I förekommande fall ska företaget redovisa vad man gör för att få förståelse för perspektiven hos de personer i den egna arbetskraften som kan löpa särskilt stor risk att drabbas av konsekvenser och/eller som är marginaliserade (till exempel kvinnor, migrerande arbetstagare eller medarbetare med funktionsnedsättning).

29.

Om företaget inte kan redovisa den information som krävs enligt ovan eftersom man inte har några rutiner för kontakter med den egna arbetskraften ska detta uppges. Företaget kan uppge en tidsplanering för när man planerar att införa sådana rutiner.

Upplysningskrav S1-3: Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem

30.

Företaget ska beskriva vilka rutiner man har för att gottgöra, eller samarbeta kring gottgörelse, för negativa konsekvenser för personer i den egna arbetskraften som företaget har koppling till, liksom vilka kanaler den egna arbetskraften har för att uppmärksamma problem och få dem utredda.

31.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för vilka formella vägar som finns för företagets egen arbetskraft att ta upp frågor och behov direkt med företaget och/eller genom vilka företaget ser till att de egna medarbetarna har tillgång till sådana kanaler (till exempel klagomålsmekanismer) på arbetsplatsen och för hur uppföljning görs med dessa medarbetare om de frågor som tas upp och om kanalernas ändamålsenlighet.

32.

Företaget ska beskriva de rutiner man har angående de frågor som anges i punkt 2 i avsnittet om syftet genom att redovisa information om följande: (a) Sin allmänna policy och allmänna rutiner för att gottgöra, eller bidra till gottgörelse, i de fall då man har fastställt att man har koppling till väsentliga negativa konsekvenser för personer i den egna arbetskraften, samt om och hur företaget utvärderar om gottgörelsen är tillräcklig. (b) Vilka särskilda kanaler som den egna arbetskraften eventuellt har tillgång till för att uppmärksamma problem eller behov direkt med företaget och få dem utredda, samt om dessa kanaler har inrättats av företaget självt och/eller med hjälp av tredjepartsmekanismer. (c) Huruvida företaget har en mekanism för klagomålshantering i fråga om anställda (101). (d) Vilka rutiner företaget har för att se till att den egna arbetskraften har tillgång till sådana kanaler genom arbetsplatsen. (e) Hur företaget övervakar och följer upp de frågor som tas upp och utreds och hur företaget säkerställer att kanalerna fungerar väl, bland annat genom att samarbeta med de intressenter som är de tilltänkta användarna.

33.

Företaget ska redovisa om och hur man undersöker om personer i den egna arbetskraften känner till och litar på dessa strukturer eller rutiner för att uppmärksamma problem eller behov och få dem utredda. Företaget ska dessutom uppge om man har policyer för hur de personer som använder dem, till exempel medarbetarföreträdare, skyddas från repressalier. Om sådana upplysningar har lämnats i enlighet med ESRS G1-1 får företaget hänvisa till dessa uppgifter.

34.

Om företaget inte kan redovisa den information som krävs enligt ovan, eftersom man inte har någon kanal för att uppmärksamma problem och/eller inte ser till att den egna arbetskraften har tillgång till en sådan kanal på sin arbetsplats, ska företaget uppge detta. Företaget kan uppge en tidsplanering för när man planerar att införa sådana kanaler.

Upplysningskrav S1-4: Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet

35.

Företaget ska redovisa sin strategi och hur man vidtar åtgärder avseende väsentliga negativa och positiva konsekvenser och hur man minskar de väsentliga riskerna och utnyttjar de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet.

36.

Detta upplysningskrav har två syften. För det första ska den göra det möjligt att förstå alla åtgärder och initiativ genom vilka företaget försöker (a) förebygga, mildra och avhjälpa negativa väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och/eller (b) uppnå positiva väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften. Det andra är att ge förståelse för på vilka sätt företaget tar itu med väsentliga risker, och utnyttjar väsentliga möjligheter, med avseende på den egna arbetskraften.

37.

Företaget ska tillhandahålla en sammanfattande beskrivning av de åtgärdsplaner och resurser man har för att hantera sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till den egna arbetskraften enligt ESRS 2 MDR-A Åtgärder och resurser för hållbarhetsfrågor.

38.

När det gäller väsentliga konsekvenser som rör den egna arbetskraften ska företaget beskriva (a) vilka åtgärder som planeras eller som pågår för att förhindra eller minska väsentliga negativa konsekvenser för den egna arbetskraften, (b) huruvida och hur det har vidtagit åtgärder för att tillhandahålla eller möjliggöra gottgörelse i förhållande till en faktisk väsentlig konsekvens, (c) vilka ytterligare åtgärder eller initiativ man har vars främsta syfte är att åstadkomma positiva konsekvenser för den egna arbetskraften och (d) hur man följer upp och kontrollerar att dessa åtgärder och initiativ ger resultat för den egna arbetskraften.

39.

När det gäller punkt 36 ska företaget beskriva de processer genom vilka det identifierar vilka åtgärder som är nödvändiga och lämpliga som svar på en viss faktisk eller potentiell negativ konsekvens för dess egen arbetskraft.

40.

Vad gäller väsentliga risker och möjligheter ska företaget beskriva (a) vilka åtgärder som planeras eller pågår för att minska de väsentliga risker som uppstår på grund av de konsekvenser som företaget orsakar för den egna arbetskraften och företagets beroende av den egna arbetskraften och hur man följer upp ändamålsenligheten i praktiken och (b) vilka åtgärder som planeras eller pågår för att utnyttja väsentliga möjligheter för företaget med avseende på den egna arbetskraften.

41.

Företaget ska redovisa om och hur man säkerställer att dess egna affärspraxis inte orsakar eller bidrar till väsentliga negativa konsekvenser för den egna arbetskraften, till exempel, i förekommande fall, dess praxis för inköp, försäljning och dataanvändning. Företaget kan till exempel redovisa hur man hanterar motsättningar mellan att förhindra eller minska väsentliga negativa konsekvenser och andra affärsbehov.

42.

När företaget lämnar den information som krävs enligt punkt 40 ska det beakta ESRS 2 MDR-T Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål om det utvärderar en åtgärds ändamålsenlighet genom att fastställa ett mål.

43.

Företaget ska redovisa vilka resurser man avsätter för hantering av de väsentliga konsekvenser som man förorsakar, med information som gör att användarna får förståelse för hur man hanterar de väsentliga konsekvenserna som man förorsakar.

Mått och mål

Upplysningskrav S1-5: Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

44.

Företaget ska redovisa vilka tidsbestämda och resultatinriktade mål man har för att (a) minska de negativa konsekvenserna för den egna arbetskraften och/eller (b) stärka de positiva konsekvenserna för den egna arbetskraften och/eller (c) hantera väsentliga risker och möjligheter relaterade till den egna arbetskraften.

45.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för i vilken utsträckning företaget använder sig av resultatinriktade mål som incitament och för att mäta hur väl man klarar av att minska de väsentliga negativa konsekvenser, och/eller stärka de positiva konsekvenser, för den egna arbetskraften som man förorsakar och/eller för att hantera väsentliga risker och möjligheter relaterade till den egna arbetskraften.

46.

Den sammanfattade beskrivningen av målen för hanteringen av de väsentliga konsekvenserna, riskerna och möjligheterna relaterade till den egna arbetskraften ska innehålla den information som krävs enligt ESRS 2 MDR-T.

47.

Företaget ska uppge hur processen för att formulera målen går till, om och hur man till exempel samråder direkt med den egna arbetskraften eller deras företrädare vad gäller att (a) formulera målen, (b) kontrollera om företaget uppnår målen, och (c) fastställa om det eventuellt finns några lärdomar att dra, eller förbättringar att göra, vad gäller företagets insatser för att nå målen.

Upplysningskrav S1-6: Uppgifter om företagets anställda

48.

Företaget ska ange övergripande uppgifter om anställda i den egna arbetskraften.

49.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge insyn i företagets anställningsstrategi och i vilka, och hur stora, konsekvenser strategin medför, samt att ge sådan kontextuell information som behövs för att förstå den information som ges i andra upplysningar, och upplysningarna enligt detta krav ska dessutom tjäna som utgångspunkt för kvantitativa mått som ska redovisas enligt andra upplysningskrav i denna standard.

50.

Utöver den information som krävs enligt punkt 40 a iii i ESRS 2 Allmänna upplysningar ska företaget offentliggöra följande: (a) Det totala antalet anställda efter antal personer och uppdelning efter kön och land för länder där företaget har minst 50 anställda, motsvarande minst 10 % av det totala antalet anställda. (b) Totalt antal personer eller heltidsekvivalenter som är i. tillsvidareanställda, uppdelade efter kön, ii. tillfälligt anställda uppdelade efter kön, och iii. behovsanställda, uppdelade efter kön. (c) Det totala antalet anställda som lämnade företaget under rapporteringsperioden och personalomsättningen under rapporteringsperioden. (d) En beskrivning av de metoder och antaganden som använts för att sammanställa uppgifterna, inbegripet uppgift om huruvida de redovisade siffrorna avser i. antal personer eller heltidsekvivalenter (med en förklaring av hur heltidsekvivalent definieras), och ii. om de vid slutet av rapporteringsperioden motsvarar ett genomsnitt under rapporteringsperioden, eller om något annat sätt att redovisa har använts. (e) Kontextuell information om sådan behövs för att förstå uppgifterna (till exempel förändringar i antalet anställda under rapporteringsperioden). (f) Uppgift om till vilken siffra i den ekonomiska redovisningen som främst motsvarar informationen som redovisas enligt led a ovan.

51.

För de uppgifter som anges i punkt 50 b får företaget dessutom lämna upplysningar om uppdelningen efter region.

52.

Företaget kan redovisa följande i antal personer eller heltidsekvivalenter: (a) Heltidsanställda, uppdelade efter kön och region. (b) Deltidsanställda, uppdelade efter kön och region.

Upplysningskrav S1-7: Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda

53.

Företaget ska ange övergripande uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda.

54.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge insyn i företagets anställningsstrategi och i vilka, och hur stora, konsekvenser strategin medför, samt att ge sådan kontextuell information som behövs för att förstå den information som ges i andra upplysningar, och upplysningarna enligt detta krav ska dessutom tjäna som utgångspunkt för kvantitativa mått som ska redovisas enligt andra upplysningskrav i denna standard. Det gör det också möjligt att förstå hur mycket företaget är beroende av icke-anställda som en del av sin arbetskraft.

55.

Den upplysning som krävs enligt punkt 53 ska innehålla följande: (a) Uppgift om det sammanlagda antalet medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda i företaget, det vill säga som har avtal med företaget om att tillhandahålla tjänster (egenföretagare) eller medarbetare som tillhandahålls genom ett bemanningsföretag (kod N78 i Nace). (b) En förklaring av de metoder och antaganden som använts för att sammanställa uppgifterna, inbegripet uppgift om huruvida det uppgivna antalet medarbetare som inte är anställda avser i. antal personer eller heltidsekvivalenter (med en förklaring av hur heltidsekvivalent definieras) och ii. om de vid slutet av rapporteringsperioden motsvarar ett genomsnitt under rapporteringsperioden, eller om något annat sätt att redovisa har använts. (c) Kontextuell information om sådan behövs för att förstå uppgifterna (till exempel betydande förändringar i antalet medarbetare som inte är anställda i företagets egen arbetskraft under rapporteringsperioden och förändringar mellan innevarande och föregående rapporteringsperiod).

56.

För den information som anges i punkt 55 a får företaget lämna upplysningar om de vanligaste typerna av icke-anställda (t.ex. egenföretagare, personer som tillhandahålls av företag som främst bedriver bemanningsverksamhet och andra typer som är relevanta för företaget), deras förhållande till företaget och vilken typ av arbete de utför.

57.

Om uppgifter inte finns tillgängliga ska företaget uppskatta antalet och ange att det har gjort det.

Upplysningskrav S1-8: Kollektivavtalstäckning och social dialog

58.

Företaget ska redovisa information om i vilken utsträckning arbets- och anställningsvillkoren för den egna arbetsstyrkan bestäms eller påverkas av kollektivavtal och i vilken utsträckning företagets anställda ingår i den sociala dialogen i EES på driftställenivå och europeisk nivå.

59.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för hur många av företagets anställda som omfattas av kollektivavtal och social dialog.

60.

Företaget ska lämna information om följande: (a) Andelen av alla anställda om omfattas av kollektivavtal (b) i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, oavsett om det har ett eller flera kollektivavtal och, i så fall, den totala andelen av dess anställda som omfattas av sådana avtal för varje land där det har betydande anställning, definierat som minst 50 anställda räknat efter antal anställda, motsvarande minst 10 % av det totala antalet anställda, och (c) utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, den andel av dess egna anställda som omfattas av kollektivavtal per region.

61.

För de anställda som inte omfattas av kollektivavtal kan företaget upplysa om huruvida det bestämmer deras arbets- och anställningsvillkor utifrån de kollektivavtal som de andra anställda omfattas av eller utifrån kollektivavtal som andra företag har.

62.

Företaget kan upplysa om i vilken utsträckning arbets- och anställningsvillkoren för medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda bestäms av eller påverkas av kollektivavtal, samt en uppskattning av hur stor andel det är som påverkas av kollektivavtal.

63.

Företaget ska lämna följande information om den sociala dialogen: (a) Hur stor andel av de anställda globalt som företräds av medarbetarföreträdare redovisat på landsnivå för varje land i EEA där företaget har en betydande anställd arbetsstyrka. (b) Om man har något avtal med sina medarbetare om representation i ett europeiskt företagsråd eller ett företagsråd i ett Europabolag (SE-bolag) eller Europakooperativ (SCE-förening).

Upplysningskrav S1-9: Mångfaldsindikatorer

64.

Företaget ska redovisa könsfördelningen på företagsledningsnivå och åldersfördelningen bland sina anställda.

65.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för könsfördelningen på företagsledningsnivå och för åldersfördelningen bland de anställda.

66.

Företaget ska lämna information om följande: (a) könsfördelningen i antal och andel på företagsledningsnivå, och (b) fördelningen av de anställda efter åldersgrupp: Under 30 år, 30–50 år, över 50 år.

Upplysningskrav S1-10: Tillräckliga löner

67.

Företaget ska upplysa om huruvida dess anställda får en tillräcklig lön och om alla inte får en tillräcklig lön, om de berörda länderna och procentandelen av de anställda.

68.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för om alla anställda på företaget får tillräcklig lön i nivå med gängse referenslöner eller inte.

69.

Företaget ska uppge om alla anställda får tillräcklig lön i nivå med gängse referenslöner. Om så är fallet räcker det med att uppge detta för att upplysningskravet ska vara uppfyllt och inga ytterligare upplysningar behöver ges.

70.

Om inte alla dess anställda får en tillräcklig lön i linje med gängse referenslöner ska företaget upplysa om de länder där de anställda tjänar mindre än den gängse referenslönen och procentandelen anställda som tjänar mindre än den gängse referenslönen för vart och ett av dessa länder.

71.

Företaget får även lämna den information som anges i detta upplysningskrav när det gäller icke-anställda i dess arbetskraft.

Upplysningskrav S1-11: Socialt skydd

72.

Företaget ska uppge om dess anställda omfattas av socialt skydd mot inkomstbortfall vid större livshändelser och, om de inte gör det, i vilka länder de inte gör det.

73.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för om företagets anställda omfattas av socialt skydd mot inkomstbortfall vid större livshändelser och, om de inte gör det, i vilka länder detta är fallet.

74.

Företaget ska uppge huruvida alla anställda omfattas av socialt skydd mot inkomstbortfall, genom offentliga försäkringar eller förmåner som företaget erbjuder, vid följande större livshändelser: (a) Sjukdom. (b) Arbetslöshet, där skyddet gäller från och med den tidpunkt så den egna medarbetaren börjar arbeta för företaget. (c) Arbetsskador och förvärvat funktionshinder. (d) Föräldraledighet. (e) Pension. Om så är fallet räcker det med att uppge detta för att upplysningskravet ska vara uppfyllt och inga ytterligare upplysningar behöver ges.

75.

Om inte alla dess anställda omfattas av socialt skydd i enlighet med punkt 72 ska företaget dessutom upplysa om de länder där de anställda inte har socialt skydd med avseende på en eller flera av de typer av händelser som anges i punkt 72 och för vart och ett av dessa länder de typer av arbetstagare som inte har socialt skydd med avseende på varje tillämplig större livshändelse.

76.

Företaget får även lämna den information som anges i detta upplysningskrav när det gäller icke-anställda i dess arbetskraft.

Upplysningskrav S1-12: Personer med funktionsnedsättning

77.

Företaget ska lämna upplysningar om andelen anställda med funktionsnedsättning.

78.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för i vilken utsträckning det finns personer med funktionsnedsättning bland företagets anställda.

79.

Företaget ska uppge hur stor andel av deras anställda som har en funktionsnedsättning i enlighet med lagar som anger vilka personuppgifter som får samlas in.

80.

Företaget kan redovisa andelen anställda med funktionsnedsättning uppdelat efter könstillhörighet.

Upplysningskrav S1-13: Mått för utbildning och kompetensutveckling

81.

Företaget ska uppge i vilken utsträckning de anställda erbjuds utbildning och kompetensutveckling.

82.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för vilken utbildning och kompetensutveckling som de anställda har erbjudits för att till exempel utvecklas inom sitt yrke, förvärva nya kunskaper eller främja fortsatt anställningsbarhet.

83.

Den upplysning som krävs enligt punkt 81 ska innehålla följande: (a) Procentandelen anställda som deltog i regelbundna prestations- och karriärutvecklingsöversyner. Sådan information ska delas upp efter kön. (b) Det genomsnittliga antalet utbildningstimmar per anställd, uppdelat efter kön.

84.

Företaget får redovisa uppdelningar per kategori av anställda för procentandelen anställda som deltog i regelbunden prestations- och karriärutveckling och för det genomsnittliga antalet utbildningstimmar per anställd.

85.

Företaget får även lämna den information som anges i detta upplysningskrav när det gäller icke-anställda i dess arbetskraft.

Upplysningskrav S1-14: Mått för arbetsmiljö

86.

Företaget ska redovisa information om i vilken utsträckning den egna arbetskraften omfattas av ett arbetsmiljösystem och antalet incidenter kopplade till arbetsrelaterade skador, ohälsofall och dödsfall bland den egna arbetskraften. Företaget ska också ange antalet dödsfall som orsakats av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa bland andra medarbetare som arbetar på företagets anläggningar.

87.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för hur många som omfattas av arbetsmiljösystemet som inrättats för att förebygga arbetsrelaterade skador, liksom för hur väl det systemet fungerar.

88.

Den upplysning som krävs enligt punkt 86 ska innehålla följande information uppdelat mellan anställda och medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda: (a) Andelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av företagets arbetsmiljösystem på grund av lagkrav och/eller erkända normer eller riktlinjer. (b) Antalet dödsfall (102) som har orsakats av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa. (c) Antalet arbetsrelaterade olyckor som måste registreras och olycksfallsfrekvensen. (d) När det gäller företagets anställda, antalet fall av dokumenterad arbetsrelaterad ohälsa som är föremål för rättsliga restriktioner för insamling av uppgifter. (e) När det gäller företagets anställda, antalet förlorade dagar på grund av arbetsrelaterade skador och dödsfall till följd av arbetsrelaterade olyckor, arbetsrelaterad ohälsa och dödsfall till följd av ohälsa (103). Informationen för led b ska också rapporteras för övrig personal som arbetar på företagets anläggningar, t.ex. medarbetare i värdekedjan om de arbetar på företagets anläggningar.

89.

Företaget får också lämna ut de uppgifter som anges i punkt 88 d och e när det gäller icke-anställda.

90.

Dessutom får företaget inkludera följande ytterligare information om arbetsmiljötäckningen: Andelen egna arbetstagare som omfattas av ett arbetsmiljösystem som inrättats på grund av lagkrav och/eller erkända normer och riktlinjer och som har granskats internt och/eller granskats eller certifierats av en utomstående part.

Upplysningskrav S1-15: Mått för balans mellan arbete och fritid

91.

Företaget ska redovisa i vilken utsträckning anställda har rätt till, och använder, ledighet av familjeskäl.

92.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för de anställdas rätt till ledighet av familjeskäl och hur de faktiskt utnyttjar denna rätt på ett jämställt sätt, eftersom det är en faktor för balans mellan arbete och fritid.

93.

Den upplysning som krävs enligt punkt 91 ska innehålla följande: (a) Hur stor andel av de anställda som har rätt till ledighet av familjeskäl. (b) Hur stor andel av de anställda som har rätt till ledighet av familjeskäl som har tagit ledigt av familjeskäl uppdelat efter könstillhörighet.

94.

Om alla företagets anställda har rätt till ledighet av familjeskäl genom socialpolitiken och/eller kollektivavtal räcker det med att företaget uppger detta för att kravet i punkt 93 a ska var uppfyllt.

Upplysningskrav S1-16: Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning)

95.

Företaget ska redovisa den procentuella skillnaden mellan kvinnors och mäns löner och förhållandet mellan ersättningen till den högst betalda medarbetaren och medianersättningen för alla anställda.

96.

Detta upplysningskrav har två syften. För det första ska det ge förståelse för hur stora löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga anställda på företaget är. För det andra ska det ge insyn i hur stor ojämlikheten är vad gäller ersättning och i huruvida det finns stora löneskillnader inom företaget.

97.

Den upplysning som krävs enligt punkt 95 ska innehålla följande: (a) Löneklyftan mellan könen: skillnaden mellan de genomsnittliga lönenivåerna bland kvinnliga och manliga anställda, uttryckt i procent av de manliga arbetstagarnas genomsnittliga lönenivå (104). (b) Den årliga totala ersättningsgraden för den högst betalda personen i förhållande till medianvärdet för den totala ersättningen för alla anställda (exklusive den högst betalda personen) (105). (c) Kontextuell information om sådan behövs för att förstå uppgifterna och hur de har sammanställts och andra ändringar i de underliggande uppgifterna som är viktiga att veta.

98.

Företaget får redovisa en uppdelning av löneklyftan mellan könen enligt definitionen i punkt 97 a per kategori av anställda och/eller per land/segment. Företaget får också upplysa om löneklyftan mellan könen mellan anställda i löneklasser uppdelade efter ordinarie grundlön och kompletterande eller rörliga komponenter.

99.

När det gäller punkt 97 b kan företaget redovisa denna siffra justerad efter skillnader i köpkraft mellan länder, varvid företaget i så fall ska ange vilken metod som har använts för beräkningen.

Upplysningskrav S1-17: Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter

100.

Företaget ska redovisa antalet arbetsrelaterade incidenter och/eller anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter inom den egna arbetskraften och eventuella väsentliga böter, sanktioner eller skadestånd som utdömts under rapporteringsperioden.

101.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge en förståelse för i vilken utsträckning arbetsrelaterade incidenter och allvarliga människorättsfrågor påverkar den egna arbetskraften.

102.

Den upplysning som krävs enligt punkt 100 ska, i enlighet med gällande integritetslagstiftning, innehålla uppgifter om arbetsrelaterad diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, nationalitet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning eller annat slag av diskriminering som har rört interna och/eller externa intressenter i verksamheten under rapporteringsperioden. Här räknas trakasserier som en särskild form av diskriminering.

103.

Företaget ska lämna information om följande: (a) Det sammanlagda antalet diskrimineringsfall, inklusive trakasserier, som har anmälts under rapporteringsperioden (106). (b) Antalet klagomål som lämnas in genom kanaler för personer i företagets egen arbetskraft för att uppmärksamma problem (inklusive klagomålsmekanismer) och, i tillämpliga fall, för de nationella kontaktpunkterna för multinationella företag inom OECD med anknytning till de frågor som definieras i punkt 2 i denna standard, med undantag för dem som redan rapporterats i a ovan. (c) Den sammanlagda mängden böter, viten och ersättningar för de incidenter och klagomål som redovisats ovan, och en avstämning av dessa belopp mot det mest relevanta beloppet som anges i den ekonomiska redovisningen. (d) Kontextuell information om sådan behövs för att förstå uppgifterna och hur de har sammanställts.

104.

Företaget ska redovisa följande information om upptäckta fall av allvarliga konsekvenser och incidenter relaterade till mänskliga rättigheter (till exempel tvångsarbete, människohandel eller barnarbete): (a) Antalet allvarliga människorättsincidenter med anknytning till företagets anställda under rapporteringsperioden, inklusive en uppgift om hur många av dessa som rör fall av bristande efterlevnad av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetet eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Om inga sådana incidenter har inträffat ska företaget uppge detta (107). (b) Den sammanlagda mängden böter, viten och ersättningar för skador som uppstått i samband med de incidenter som beskrivs i led a ovan tillsammans med en avstämning av beloppen mot det mest relevanta beloppet i den ekonomiska redovisningen.

ESRS S2

MEDARBETARE I VÄRDEKEDJAN

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

Förhållande till andra ESRS-standarder

Upplysningskrav

–

ESRS 2 Allmänna upplysningar

Strategi

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-3: Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav S2-1: Policyer för medarbetare i värdekedjan

–

Upplysningskrav S2-2: Rutiner för kontakter med medarbetare i värdekedjan angående konsekvenser

–

Upplysningskrav S2-3: Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka medarbetare i värdekedjan kan uppmärksamma problem

–

Upplysningskrav S2-4: Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för medarbetare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller medarbetare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet

Mått och mål

–

Upplysningskrav S2-5: Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

Tillägg A:

Tillämpningskrav (AR)

–

Syfte

–

ESRS 2 Allmänna upplysningar

Strategi

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-3: Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav S2-1: Policyer för medarbetare i värdekedjan

–

Upplysningskrav S2-2: Rutiner för kontakter med medarbetare i värdekedjan angående konsekvenser

–

Upplysningskrav S2-3: Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka medarbetare i värdekedjan kan uppmärksamma problem

–

Upplysningskrav S2-4: Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser och sätt att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller medarbetarna i värdekedjan och dessa åtgärders och strategiers ändamålsenlighet

Mått och mål

–

Upplysningskrav S2-5: Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

Syfte

1.

Syftet med denna standard är att specificera upplysningskrav som ska göra att de som använder hållbarhetsförklaringen förstår de väsentliga konsekvenserna för medarbetare i värdekedjan i samband med företagets egen verksamhet eller värdekedja, inbegripet genom dess produkter eller tjänster samt genom dess affärsförbindelser, och därmed förknippade väsentliga risker och möjligheter, inbegripet (a) vilka konsekvenser företaget orsakar för medarbetare i värdekedjan, både positiva och negativa och faktiska och potentiella, (b) vilka eventuella åtgärder som vidtagits för att förebygga, begränsa eller avhjälpa faktiska eller potentiella negativa konsekvenser och för att hantera risker och möjligheter, (c) vilket slags väsentliga risker och möjligheter företaget har med avseende på företagets konsekvenser för, och beroende av, medarbetarna i värdekedjan, hur stora dessa risker och möjligheter är och hur företaget hanterar dem och (d) vilka finansiella effekter de väsentliga riskerna och möjligheterna som kommer sig av företagets konsekvenser för, och beroende av, medarbetarna i värdekedjan, kan få för företaget på kort, medellång och lång sikt.

2.

För att denna standard ska uppfylla sitt syfte innehåller den krav på att företaget ska förklara hur man i allmänhet gör för att upptäcka och hantera de eventuella väsentliga, faktiska eller potentiella, konsekvenser som man orsakar för medarbetarna i värdekedjan med avseende på följande: (a) Arbetsvillkoren (till exempel säkra anställningar, arbetstid, tillräckliga löner, social dialog, föreningsfrihet, inklusive förekomsten av företagsråd, kollektivavtal, balans mellan arbete och fritid och arbetsmiljö). (b) Likabehandling och lika möjligheter för alla (till exempel jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete, utbildning och kompetensutveckling, sysselsättning och social delaktighet för personer med funktionsnedsättning, åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen samt mångfald). (c) Andra arbetsrelaterade rättigheter (till exempel barn- eller tvångsarbete, adekvata bostäder, vatten och sanitet och personlig integritet).

3.

Enligt denna standard ska företaget även förklara hur sådana konsekvenser, liksom företagets beroende av, medarbetare i värdekedjan, kan ge upphov till väsentliga risker och möjligheter för företaget. Negativa konsekvenser för medarbetarna i värdekedjan kan till exempel ge upphov till störningar i företagets verksamhet (genom att kunder inte vill köpa företagets produkter eller att myndigheter beslagtar företagets varor) och skada dess anseende. Respekt för medarbetarnas rättigheter och program med aktivt stöd (till exempel genom utbildning i grundläggande finanskunskap) kan å andra sidan ge upphov till affärsmöjligheter, som tryggare försörjning från värdekedjan och en breddad kundbas.

4.

Denna standard gäller alla medarbetare i tidigare och senare led i företagets värdekedja som påverkas, eller kan påverkas, väsentligt av företaget, och här ingår då konsekvenser kopplade till företagets egen verksamhet och värdekedja, inbegripet genom dess varor och tjänster samt genom dess affärsförbindelser. Här ingår alla medarbetare som inte ingår i ”den egna arbetskraften” (som den egna arbetskraften räknas anställda, enskilda uppdragstagare, det vill säga egenföretagare, och medarbetare som tillhandahålls av bemanningsföretag). Egen arbetskraft omfattas av ESRS S1 Den egna arbetskraften. Tillämpningskrav 3 innehåller exempel på vad denna standard gäller för.

Förhållande till andra ESRS-standarder

5.

Denna standard gäller när väsentliga konsekvenser och/eller väsentliga risker och möjligheter relaterade till medarbetarna i värdekedjan har identifierats i den väsentlighetsbedömning som beskrivs i ESRS 2 Allmänna upplysningar.

6.

Denna standard bör läsas tillsammans med ESRS 1 Allmänna krav, ESRS 2, liksom ESRS S1, ESRS S3 Berörda samhällen och ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare.

7.

För att vara ändamålsenlig ska redovisningen enligt denna standard vara enhetlig, konsekvent och där så är lämpligt tydligt kopplad till företagets redovisning om den egna arbetskraften enligt ESRS S1.

Upplysningskrav

ESRS 2 Allmänna upplysningar

8.

Kraven i detta avsnitt bör läsas tillsammans med de upplysningar som krävs enligt ESRS 2 om strategi (SBM). De resulterande upplysningarna ska redovisas tillsammans med de upplysningar som krävs enligt ESRS 2, förutom när det gäller SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell, som företaget kan välja att redovisa tillsammans med den tematiska upplysningen.

Strategi

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter

9.

Vid redovisning av informationen i ESRS 2 SBM-2 punkt 43 ska företaget lämna upplysningar om hur intressena, synpunkterna och rättigheterna för de medarbetare i den egna värdekedjan som skulle kunna påverkas väsentligt av företaget har beaktats, inbegripet respekten för deras mänskliga rättigheter. Medarbetarna i värdekedjan är viktiga påverkade intressenter.

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-3: Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

10.

Vid redovisning av informationen för ESRS 2 SBM-3 punkt 48 ska företaget uppge följande: (a) Om och hur faktiska eller potentiella konsekvenser för medarbetare i värdekedjan, som fastställts i enlighet med ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter i) beror på eller är kopplade till företagets strategi eller affärsmodeller och ii) utgör underlag för anpassning av företagets strategi och affärsmodell, och (b) hur företagets väsentliga risker och möjligheter som uppstår på grund av konsekvenser för, och beroende av, medarbetare i värdekedjan, förhåller sig till företagets strategi och affärsmodeller.

11.

När företaget redovisar enligt kraven ESRS 2 SBM-3 punkt 48 ska företaget upplysa om huruvida alla medarbetare i värdekedjan som kan påverkas väsentligt av företaget, även genom konsekvenser som har samband med företagets egen verksamhet och värdekedja, inbegripet genom dess produkter eller tjänster, samt genom dess affärsförbindelser, ingår i den upplysning som ges enligt ESRS 2. Därutöver ska företaget tillhandahålla följande information: (a) En kort beskrivning av de typer av medarbetare i värdekedjan som skulle kunna påverkas väsentligt av företaget, inklusive konsekvenser i samband med företagets egen verksamhet och värdekedja, inbegripet genom dess produkter eller tjänster, samt genom dess affärsförbindelser, och huruvida de är i. medarbetare som arbetar på företagets anläggningar men som inte tillhör den egna arbetskraften, det vill säga som inte är egenföretagare eller medarbetare från bemanningsföretag (som omfattas av ESRS S1), ii. medarbetare som arbetar för tidigare led i företagets värdekedja (som till exempel arbetar med utvinning av metaller eller mineraler eller skörd av råvaror, raffinering, tillverkning eller andra former av förädling), iii. medarbetare som arbetar för senare led i företagets värdekedja (som till exempel arbetar med logistik eller transporter eller som är franchisetagare eller återförsäljare), iv. medarbetare som arbetar i ett gemensamt företag eller specialföretag där det redovisande företaget ingår, v. medarbetare (som ingår i ovanstående kategorier eller andra) som drabbas särskilt hårt av negativa konsekvenser antingen på grund av grupptillhörighet eller det särskilda sammanhanget, som fackmedlemmar, migrerande arbetare, hushållsarbetare, kvinnor eller ungdomar. (b) Eventuella områden (länder eller andra områden) eller råvaror för vilka det finns en betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete bland medarbetare i företagets värdekedja (111). (c) Om väsentliga, negativa konsekvenser förekommer, om de är vanligt förekommande eller systematiska i de sammanhang som företaget verkar, gör inköp eller har affärsförbindelser i (till exempel barnarbete eller tvångsarbete i råvaruförsörjningskedjan i vissa länder och regioner) eller om de beror på enskilda händelser (till exempel en industriolycka eller oljeutsläpp) eller specifika affärsförbindelser. Här bör även konsekvenser som kan uppstå för medarbetare i värdekedjan på grund av omställning till en grönare och klimatneutral verksamhet beaktas. Det kan röra sig om konsekvenser som har att göra med innovation och omorganisationer, stängning av gruvor, ökad utvinning av mineraler som behövs för övergången till en hållbar ekonomi och tillverkning av solcellspaneler. (d) Om väsentliga positiva konsekvenser föreligger, en kort beskrivning av den verksamhet som ger upphov till positiva konsekvenser (till exempel nya inköpsrutiner eller kompetensutveckling för medarbetare i försörjningskedjan), exempelvis att företaget erbjuder arbetskraften möjligheter till ny sysselsättning eller fortbildning inom ramen för en rättvis omställning, samt vilken typ av medarbetare i värdekedjan det är som påverkas, eller kan påverkas, positivt. Företaget får också lämna upplysningar om huruvida de positiva effekterna inträffar i specifika länder eller regioner. (e) Eventuella väsentliga risker och möjligheter för företaget som beror på konsekvenser för, och beroende av, medarbetarna i värdekedjan.

12.

När företaget beskriver vilka huvudtyper av medarbetare i värdekedjan det är som påverkas, eller skulle kunna påverkas, negativt enligt den väsentlighetsbedömning som beskrivs i ESRS 2 IRO-1 ska företaget redovisa huruvida och hur man har kommit fram till att vissa medarbetare som stämmer in på vissa kriterier, arbetar i vissa sammanhang eller med en viss typ av arbetsuppgifter kan löpa större risk att komma till skada.

13.

Företaget ska uppge om några av de väsentliga riskerna och möjligheterna som beror på konsekvenser för, och beroende av, medarbetarna i värdekedjan eventuellt får konsekvenser för vissa specifika grupper (som vissa åldersgrupper, medarbetare i en viss fabrik eller visst land) snarare än för alla medarbetare i värdekedjan.

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

Upplysningskrav S2-1 – Policyer för medarbetare i värdekedjan

14.

Företaget ska beskriva de policyer som det antagit för hur hantera de väsentliga konsekvenserna för medarbetarna i värdekedjan, liksom tillhörande risker och möjligheter.

15.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för i vilken utsträckning företaget har policyer specifikt för hur man ska fastställa, bedöma, hantera och/eller åtgärda väsentliga konsekvenser för medarbetare i värdekedjan, liksom policyer för väsentliga risker eller möjligheter som är relaterade till medarbetare i värdekedjan.

16.

Den upplysning som krävs enligt punkt 14 ska innehålla information om företagets policyer för hur man ska hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till medarbetare i värdekedjan i enlighet med ESRS 2 MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras). Företaget ska dessutom ange om dessa policyer gäller vissa grupper av medarbetare i värdekedjan eller alla medarbetare i värdekedjan.

17.

Företaget ska beskriva de åtaganden i sin policy för mänskliga rättigheter (112) som är relevanta för medarbetare i värdekedjan, bland annat vad gäller processer och mekanismer för att övervaka efterlevnaden av principerna i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetet och OECD:s riktlinjer för multinationella företag (113). I sin redovisning ska det inrikta sig på de frågor som är väsentliga i förhållande till, samt den allmänna strategin för följande: (a) Respekt för medarbetarnas mänskliga rättigheter, såväl som deras arbetstagarrättigheter. (b) Kontakter med medarbetare i värdekedjan. (c) Åtgärder för att gottgöra, eller göra det möjligt att gottgöra, för konsekvenser för mänskliga rättigheter.

18.

Företaget ska uppge om dess policyer som gäller medarbetare i värdekedjan uttryckligen tar itu med människohandel (114), tvångsarbete och barnarbete. Företaget ska även uppge om man har en uppförandekod för leverantörer (115).

19.

Företaget ska lämna upplysningar om och hur dess policyer som gäller medarbetare i värdekedjan är förenliga med sådana internationellt erkända normer som är relevanta för medarbetarna i den egna värdekedjan, som FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (116). Företaget ska också lämna upplysningar om i vilken utsträckning fall av bristande efterlevnad av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetet eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag som inbegriper medarbetare i den egna värdekedjan har rapporterats i dess värdekedja i tidigare och senare led och, i tillämpliga fall, en uppgift om karaktären hos dessa fall (117).

Upplysningskrav S2-2: Rutiner för kontakter med medarbetare i värdekedjan angående konsekvenser

20.

Företaget ska redovisa vilka allmänna rutiner man har för kontakter med medarbetare i värdekedjan och deras företrädare om faktiska och eventuella konsekvenser för dem.

21.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för om och hur företaget, som en del i processen för tillbörlig aktsamhet, står i kontakt med medarbetare i den egna värdekedjan, deras legitimt utsedda företrädare eller trovärdiga ombud om väsentliga, faktiska eller eventuella, positiva och/eller negativa konsekvenser som påverkar, eller sannolikt kommer att påverka, dem och om och hur hänsyn tas till perspektivet för medarbetarna i den egna värdekedjan i företagets beslutsprocess.

22.

Företaget ska uppge om och hur perspektiven hos medarbetarna i värdekedjan beaktas i företagets beslut och åtgärder för att hantera faktiska och potentiella, väsentliga konsekvenser för medarbetarna i värdekedjan. Företaget ska i förekommande fall förklara (a) om kontakter med medarbetarna i värdekedjan eller deras legitimt utsedda företrädare sker direkt eller via trovärdiga ombud som känner till deras situation, (b) i vilket stadium kontakt tas, vilken typ av kontakter det rör sig om och hur ofta sådana kontakter tas, (c) vilken funktion och vilken högsta befattning inom företaget det är som har operativt ansvar för att se till att dessa kontakter äger rum och att resultaten från dem beaktas i företagets vägval, (d) i förekommande fall, vilka globala ramavtal man har eller vilka avtal man har med globala fackförbund angående mänskliga rättigheter för medarbetarna i värdekedjan, bland annat deras rätt till kollektiva förhandlingar, samt hur avtalet gör att företaget får insyn i dessa medarbetares perspektiv, och (e) hur företaget, i förekommande fall, utvärderar ändamålsenligheten i sina kontakter med medarbetarna i värdekedjan och de eventuella överenskommelser eller resultat som kontakterna leder till.

23.

I förekommande fall ska företaget redovisa vad man gör för att få förståelse för perspektiven hos de medarbetare som kan löpa särskilt stor risk att drabbas av konsekvenser och/eller som är marginaliserade (till exempel kvinnor, migrerande arbetstagare eller medarbetare med funktionsnedsättning).

24.

Om företaget inte kan redovisa den information som krävs enligt ovan eftersom man inte har några rutiner för kontakter med medarbetarna i värdekedjan ska detta uppges. Företaget kan uppge en tidsplanering för när man planerar att införa sådana rutiner.

Upplysningskrav S2-3: Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka medarbetare i värdekedjan kan uppmärksamma problem

25.

Företaget ska beskriva vilka rutiner man har för att gottgöra, eller samarbeta kring gottgörelse, för negativa konsekvenser för medarbetare i värdekedjan som företaget har koppling till, liksom vilka kanaler medarbetarna i värdekedjan har för att uppmärksamma problem och få dem utredda.

26.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för vilka formella vägar som finns för medarbetarna i värdekedjan att ta upp frågor och behov direkt med företaget och/eller genom vilka företaget ser till att medarbetarna i värdekedjan har tillgång till sådana kanaler (till exempel klagomålsmekanismer) på sin arbetsplats och för hur uppföljning görs med dessa medarbetare om de frågor som tas upp samt för kanalernas ändamålsenlighet.

27.

Företaget ska beskriva (a) sina allmänna riktlinjer och rutiner för att gottgöra, eller bidra till gottgörelse, i de fall då man har fastställt att det har orsakat eller bidragit till väsentliga negativa konsekvenser för medarbetare i värdekedjan, samt om och hur företaget utvärderar om gottgörelsen är tillräcklig, (b) vilka särskilda kanaler som medarbetarna i värdekedjan eventuellt har tillgång till för att ta upp problem eller behov direkt med företaget och få dem utredda, samt om dessa kanaler har inrättats av företaget självt och/eller om de är tredjepartsmekanismer, (c) sina rutiner för att se till eller kräva att medarbetarna i värdekedjan har tillgång till sådana kanaler genom sin arbetsplats, och (d) hur företaget övervakar och följer upp de frågor som tas upp och utreds och hur företaget säkerställer att kanalerna fungerar väl, bland annat genom att samarbeta med de intressenter som är de tilltänkta användarna.

28.

Företaget ska redovisa om och hur man undersöker om medarbetarna i värdekedjan känner till och litar på dessa strukturer eller rutiner för att uppmärksamma problem eller behov och få dem utredda. Företaget ska dessutom uppge om man har policyer för hur de personer som använder dem skyddas från repressalier. Om sådana uppgifter har lämnats ut i enlighet med ESRS G1-1 får företaget hänvisa till dessa uppgifter.

29.

Om företaget inte kan redovisa den information som krävs enligt ovan eftersom man inte har någon kanal för att uppmärksamma problem och/eller inte ser till att medarbetarna i värdekedjan har tillgång till en sådan kanal på sin arbetsplats ska företaget uppge detta. Företaget kan uppge en tidsplanering för när man planerar att införa en sådan kanal eller sådana rutiner.

Upplysningskrav S2-4: Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för medarbetare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller medarbetare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet

30.

Företaget ska redovisa sina strategier för att åtgärda väsentliga konsekvenser för medarbetare i värdekedjan och hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller medarbetare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet.

31.

Detta upplysningskrav har två syften. Det första är att ge förståelse för de eventuella åtgärder eller initiativ som företaget använder sig av för att (a) förhindra, minska eller gottgöra för negativa väsentliga konsekvenser för medarbetarna i värdekedjan och/eller (b) åstadkomma positiva väsentliga konsekvenser för medarbetarna i värdekedjan. Det andra är att ge förståelse för på vilka sätt företaget tar itu med väsentliga risker, och utnyttjar väsentliga möjligheter, med avseende på medarbetarna i värdekedjan. Företaget ska tillhandahålla en sammanfattande beskrivning av de åtgärdsplaner och resurser man har för att hantera sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till medarbetare i värdekedjan enligt ESRS 2 MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor.

32.

Vad gäller väsentliga konsekvenser ska företaget beskriva (a) vilka åtgärder som vidtas, planeras eller som pågår för att förhindra eller minska väsentliga negativa konsekvenser för medarbetarna i värdekedjan, (b) huruvida och hur det har vidtagit åtgärder för att tillhandahålla eller möjliggöra gottgörelse i förhållande till en faktisk väsentlig inverkan. (c) vilka ytterligare åtgärder eller initiativ man har vars främsta syfte är att åstadkomma positiva konsekvenser för medarbetarna i värdekedjan och (d) hur man följer upp och kontrollerar att dessa åtgärder och initiativ ger de avsedda resultaten för medarbetarna i värdekedjan.

33.

När det gäller punkt 30 ska företaget beskriva (a) de processer genom vilka det identifierar vilka åtgärder som behövs och är lämpliga för att motverka varje enskild faktisk eller potentiell negativ konsekvens för medarbetarna i värdekedjan, (b) sin strategi för att vidta åtgärder för specifika negativa konsekvenser för medarbetare i värdekedjan, till exempel åtgärder som har att göra med de egna inköpsrutinerna eller andra interna rutiner, eller kompetensutveckling eller andra former av kontakter med enheter i värdekedjan eller samarbeten med andra företag i branschen eller andra relevanta parter, och (c) ser till att det finns rutiner för att gottgöra, eller möjliggöra gottgörelse, vid eventuella väsentliga negativa konsekvenser och att dessa rutiner är ändamålsenliga vad gäller utförande och resultat.

34.

Vad gäller väsentliga risker och möjligheter ska företaget beskriva (a) vilka åtgärder som planeras eller pågår för att minska de väsentliga risker som uppstår på grund av företagets konsekvenser för, och beroende av, medarbetare i värdekedjan och hur man följer upp ändamålsenligheten i praktiken och (b) vilka åtgärder som planeras eller pågår för att utnyttja väsentliga möjligheter för företaget med avseende på medarbetarna i värdekedjan.

35.

Företaget ska redovisa om och hur man säkerställer att dess egna affärspraxis inte orsakar eller bidrar till väsentliga negativa konsekvenser för medarbetarna i värdekedjan, till exempel, i förekommande fall, dess praxis för inköp, försäljning och dataanvändning. Företaget kan till exempel redovisa hur man hanterar motsättningar mellan att förhindra eller minska väsentliga negativa konsekvenser och andra affärsbehov.

36.

Företaget ska även uppge om allvarliga människorättsrelaterade problem och incidenter i tidigare eller senare led i värdekedjan har anmälts och i så fall redogöra för dessa (118).

37.

När företaget offentliggör den information som krävs enligt punkt 32 c ska det beakta ESRS 2 (se ESRS 2 MDR-T Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål om det utvärderar en åtgärds effektivitet genom att fastställa ett mål.

38.

Företaget ska redovisa vilka resurser man avsätter för hantering av de väsentliga konsekvenser som man förorsakar med information som gör att användarna får förståelse för hur man hanterar de väsentliga konsekvenserna som man förorsakar.

Mått och mål

Upplysningskrav S2-5: Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

39.

Företaget ska redovisa vilka tidsbestämda och resultatinriktade mål man har för att (a) minska de negativa konsekvenserna för medarbetare i värdekedjan och/eller (b) stärka de positiva konsekvenserna för medarbetarna i värdekedjan och/eller (c) hantera väsentliga risker och möjligheter relaterade till medarbetarna i värdekedjan.

40.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för i vilken utsträckning företaget använder sig av tidsbestämda och resultatinriktade mål som incitament för att minska de väsentliga negativa konsekvenserna, och/eller stärka de positiva konsekvenserna, för medarbetare i värdekedjan som man förorsakar och/eller hantera väsentliga risker och möjligheter relaterade till medarbetarna i värdekedjan och för att mäta hur väl man lyckas med detta arbete.

41.

Den sammanfattade beskrivningen av målen för hanteringen av de väsentliga konsekvenserna, riskerna och möjligheterna relaterade till medarbetarna i värdekedjan ska innehålla den information som krävs enligt ESRS 2 MDR-T.

42.

Företaget ska uppge hur processen för att formulera målen går till, inbegripet huruvida och på vilket sätt man samråder direkt med medarbetare i värdekedjan, deras legitimt utsedda företrädare eller trovärdiga ombud som känner till deras situation vad gäller (a) att formulera målen, (b) kontrollera om företaget uppnår målen och (c) fastställa om det eventuellt finns några lärdomar att dra, eller förbättringar att göra, vad gäller företagets insatser för att nå målen.

ESRS S3

BERÖRDA SAMHÄLLEN

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

Förhållande till andra ESRS-standarder

Upplysningskrav

–

ESRS 2 Allmänna upplysningar

Strategi

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-3: Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav S3-1: Policyer för berörda samhällen

–

Upplysningskrav S3-2: Rutiner för kontakter med berörda samhällen angående konsekvenser

–

Upplysningskrav S3-3: Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka berörda samhällen kan uppmärksamma problem

–

Upplysningskrav S3-4: Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för berörda samhällen och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller berörda samhällen, och dessa åtgärders ändamålsenlighet

Mått och mål

–

Upplysningskrav S3-5: Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

Tillägg A:

Tillämpningskrav (AR)

–

Syfte

–

ESRS 2 Allmänna upplysningar

Strategi

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-3: Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav S3-1: Policyer för berörda samhällen

–

Upplysningskrav S3-2: Rutiner för kontakter med berörda samhällen angående konsekvenser

–

Upplysningskrav S3-3: Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka berörda samhällen kan uppmärksamma problem

–

Upplysningskrav S3-4: Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller berörda samhällen och dessa åtgärders och strategiers ändamålsenlighet

Mått och mål

–

Upplysningskrav S3-5: Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

Syfte

1.

Syftet med denna standard är att specificera upplysningskrav som ska göra att de som använder hållbarhetsförklaringen förstår vilka väsentliga konsekvenser för berörda samhällen som företaget har koppling till genom sin egen verksamhet och värdekedja, inbegripet genom dess varor eller tjänster samt genom dess affärsförbindelser, och därmed förknippade väsentliga risker och möjligheter, såsom (a) hur företaget påverkar berörda samhällen på områden där det är mest sannolikt att konsekvenser förekommer, och att dessa är allvarliga, vad gäller väsentliga positiva och negativa, faktiska eller eventuella, konsekvenser, (b) vilka eventuella åtgärder som vidtagits för att förebygga, begränsa eller avhjälpa faktiska eller potentiella negativa konsekvenser och för att hantera risker och möjligheter, (c) vilket slags väsentliga risker och möjligheter företaget har med avseende på företagets konsekvenser för, och beroende av, berörda samhällen, hur stora dessa risker och möjligheter är och hur företaget hanterar dem, och (d) vilka finansiella effekter de väsentliga riskerna och möjligheterna som kommer sig av företagets konsekvenser för, och beroende av, berörda samhällen, kan få för företaget på kort, medellång och lång sikt.

2.

För att denna standard ska uppfylla sitt syfte innehåller den krav på att företaget ska förklara hur man i allmänhet gör för att upptäcka och hantera de eventuella väsentliga, faktiska eller potentiella, konsekvenser som man orsakar för berörda samhällen med avseende på följande: (a) Samhällenas ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (till exempel adekvata bostäder, adekvat kost, vatten och sanitet samt mark- och säkerhetsrelaterade konsekvenser). (b) Samhällenas medborgerliga och politiska rättigheter (till exempelvis yttrandefrihet, föreningsfrihet och konsekvenser för människorättsaktivister). (c) Särskilda rättigheter för urfolk (till exempelvis fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke, självbestämmande och kulturella rättigheter).

3.

Enligt denna standard ska företaget även förklara hur dessa konsekvenser, liksom företagets beroende av berörda samhällen, kan ge upphov till väsentliga risker och möjligheter för företaget. Negativa relationer med berörda samhällen kan till exempel förorsaka avbrott i företagets verksamhet eller skada dess anseende, medan konstruktiva förbindelser kan medföra affärsfördelar, som möjlighet att bedriva stabil och konfliktfri verksamhet, och större möjligheter att rekrytera lokalt.

Förhållande till andra ESRS-standarder

4.

Denna standard gäller när väsentliga konsekvenser och/eller väsentliga risker och möjligheter relaterade till berörda samhällen har fastslagits föreligga i den väsentlighetsbedömning som beskrivs i ESRS 2 Allmänna upplysningar.

5.

Denna standard bör läsas tillsammans med ESRS 1 Allmänna krav, ESRS 2, liksom ESRS S1 Den egna arbetskraften och ESRS S2 Medarbetare i värdekedjan och ESRS S4Konsumenter och slutanvändare.

Upplysningskrav

ESRS 2 Allmänna upplysningar

6.

Kraven i detta avsnitt bör läsas tillsammans med de upplysningar som krävs enligt ESRS 2 om strategi (SBM). De resulterande upplysningarna ska redovisas tillsammans med de upplysningar som krävs enligt ESRS 2, förutom när det gäller SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell, som företaget kan välja att redovisa tillsammans med den tematiska upplysningen.

Strategi

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter

7.

Vid redovisning av informationen i ESRS 2 SBM-2 punkt 43 ska företaget uppge hur synpunkterna, intressena och rättigheterna för berörda samhällen, inklusive respekt för deras mänskliga rättigheter (och i förekommande fall deras rättigheter som urfolk), har påverkat företagets strategi och affärsmodell. Berörda samhällen är en viktig intressentgrupp.

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-3: Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

8.

Vid redovisning av informationen för ESRS 2 SBM-3 punkt 48 ska företaget uppge följande: (a) Om och hur faktiska eller potentiella konsekvenser för berörda samhällen, som fastställts i enlighet med ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter i) beror på eller är kopplade till företagets strategi eller affärsmodeller och ii) utgör underlag för anpassning av företagets strategi och affärsmodeller. (b) Hur företagets väsentliga risker och möjligheter som uppstår på grund av konsekvenser för, och beroende av, berörda samhällen, förhåller sig till företagets strategi och affärsmodeller.

9.

Vid uppfyllande av kraven i punkt 48 ska företaget upplysa om huruvida alla berörda samhällen som sannolikt kommer att påverkas väsentligt av företaget, både genom konsekvenser som är kopplade till företagets egen verksamhet och värdekedja, inbegripet genom dess varor och tjänster, samt genom dess affärsförbindelser, ingår i den upplysning som ges enligt ESRS 2. Därutöver ska företaget tillhandahålla följande information: (a) En kort beskrivning av vilken typ av samhällen det är som påverkas väsentligt av företagets egen verksamhet eller genom tidigare eller senare led i företagets värdekedja och ange om det rör sig om i. samhällen där invånarna lever och arbetar runt företagets verksamhetsställen, fabriker, anläggningar eller andra ställen med fysisk verksamhet eller samhällen längre bort som påverkas av verksamheten (till exempel genom föreningar i vattnet nedströms), ii. samhällen längs företagets värdekedja (som till exempel påverkas av verksamheten på leverantörers anläggningar eller logistik- eller distributionsföretags verksamhet), iii. samhällen i början eller slutet av värdekedjan (till exempel på den plats där metaller eller mineraler utvinns eller råvaror skördas, eller samhällen kring avfalls- eller återvinningsanläggningar), iv. samhällen bestående av urfolk. (b) Om väsentliga negativa konsekvenser föreligger, om konsekvenserna är antingen i) omfattande eller systematiska i de sammanhang där företaget har verksamhet, gör inköp eller har andra affärsförbindelser (som marginaliserade grupper, vars hälsa och livskvalitet påverkas i kraftigt industrialiserade områden) eller ii) kopplade till enskilda händelser (som utsläpp av giftigt avfall som påverkar ett samhälles tillgång till rent vatten) eller specifika affärsförbindelser (såsom fredliga protester mot företagets verksamhet som slås ned med våld av företagets säkerhetspersonal). Här bör även konsekvenser som kan uppstå för berörda samhällen på grund av omställning till en grönare och klimatneutral verksamhet beaktas. Det kan röra sig om konsekvenser som har att göra med innovation och omorganisationer, stängning av gruvor, ökad gruvdrift av mineraler som behövs för övergången till en hållbar ekonomi och solcellspaneler. (c) Om väsentliga positiva konsekvenser förekommer, en kort beskrivning av den verksamhet som medför positiva konsekvenser (till exempel kompetensutveckling som möjliggör fler och nya sätt för lokalbefolkningen att få en utkomst på) och vilken typ av samhällen det är som påverkas, eller kan påverkas, positivt. Företaget får också lämna upplysningar om huruvida de positiva effekterna inträffar i specifika länder eller regioner. och (d) Eventuella väsentliga risker och möjligheter för företaget som beror på konsekvenser, och beroende av, berörda samhällen.

10.

När företaget beskriver vilka huvudtyper av berörda samhällen det är som påverkas, eller kan påverkas, negativt enligt den väsentlighetsbedömning som beskrivs i upplysningskrav ESRS 2 IRO-1 ska företaget redovisa huruvida och hur man har kommit fram till att vissa berörda samhällen, som stämmer in på vissa kriterier, bor på vissa ställen eller har en viss typ av sysselsättning, kan löpa större risk att komma till skada.

11.

Företaget ska uppge om några av de väsentliga riskerna och möjligheterna som beror på konsekvenser för, och beroende av, berörda samhällen, påverkar vissa specifika grupper av berörda samhällen snarare än alla berörda samhällen.

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

Upplysningskrav S3-1: Policyer för berörda samhällen

12.

Företaget ska beskriva de policyer som det antagit för hur hantera de väsentliga konsekvenserna för berörda samhällen, liksom tillhörande risker och möjligheter.

13.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för i vilken utsträckning företaget har policyer specifikt för hur man ska fastställa, bedöma, hantera och/eller åtgärda väsentliga konsekvenser för berörda samhällen, liksom policyer för väsentliga risker eller möjligheter som är relaterade till berörda samhällen.

14.

Den upplysning som krävs enligt punkt 12 ska innehålla information om företagets policyer för hur man ska hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till berörda samhällen i enlighet med kravet i ESRS 2 MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras. Företaget ska dessutom ange om dessa policyer gäller specifika berörda samhällen eller alla berörda samhällen.

15.

Företaget ska ange om man har några särskilda bestämmelser i policyerna för hur man ska förebygga och åtgärda konsekvenser för urfolk.

16.

Företaget ska beskriva de åtaganden i sin policy för mänskliga rättigheter (119) som är relevanta för berörda samhällen, inbegripet de processer och mekanismer som används för att övervaka efterlevnaden av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetet eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag. I upplysningen ska det fokusera på de frågor som är väsentliga i förhållande till (120), samt sin allmänna strategi för: (a) Respekt för lokalbefolkningens mänskliga rättigheter och då särskilt urfolks rättigheter. (b) Kontakter med berörda samhällen. (c) Åtgärder för att gottgöra, eller göra det möjligt att gottgöra, för konsekvenser för mänskliga rättigheter.

17.

Företaget ska uppge om och hur dess policyer vad gäller berörda samhällen är förenliga med sådana internationellt erkända normer som är relevanta för samhällen och särskilt för urfolk, som FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Företaget ska också upplysa om i vilken utsträckning fall av bristande efterlevnad av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s förklaring om grundläggande principer och rättigheter i arbetet eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag som involverar berörda samhällen har rapporterats i dess egen verksamhet eller i dess värdekedja i tidigare och senare led och, i tillämpliga fall, en uppgift om typen av sådana fall (121).

18.

Policyerna kan vara särskilda policyer för berörda samhällen eller ingå i ett mer omfattande dokument, som etiska regler eller en allmän hållbarhetspolicy, som företaget redan har redovisat enligt en annan ESRS-standard. I så fall ska företaget tillhandahålla en tydlig hänvisning till de aspekter i de policyerna som uppfyller detta upplysningskrav.

Upplysningskrav S3-2: Rutiner för kontakter med berörda samhällen angående konsekvenser

19.

Företaget ska redovisa vilka allmänna rutiner man har för kontakter med berörda samhällen och deras företrädare om faktiska och eventuella konsekvenser för dem.

20.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för om och hur företaget, som en del i processen för tillbörlig aktsamhet, står i kontakt med berörda samhällen, deras legitimt utsedda företrädare eller trovärdiga ombud om väsentliga, faktiska eller eventuella, positiva och/eller negativa konsekvenser som påverkar, eller kan påverka, dem och om och hur hänsyn tas till de berörda samhällenas perspektiv i företagets beslutsprocess.

21.

Företaget ska uppge om och hur perspektiven hos berörda samhällen beaktas i företagets beslut och åtgärder för att hantera faktiska och potentiella konsekvenser för samhällena. Företaget ska i förekommande fall förklara (a) om kontakter med berörda samhällen eller deras legitimt utsedda företrädare sker direkt eller via trovärdiga ombud som känner till deras situation, (b) i vilket stadium kontakt tas, vilken typ av kontakter det rör sig om och hur ofta sådana kontakter tas, (c) vilken funktion och vilken högsta befattning inom företaget det är som har operativt ansvar för att se till att dessa kontakter äger rum och att resultaten från dem beaktas i företagets vägval, (d) hur företaget, i tillämpliga fall, utvärderar ändamålsenligheten i sina kontakter med berörda samhällen och, i förekommande fall, de överenskommelser eller resultat som kontakterna leder till.

22.

I förekommande fall ska företaget uppge vad man gör för att få förståelse för perspektiven hos sådana berörda samhällen som kan löpa särskilt stor risk att drabbas av konsekvenser och/eller som är marginaliserade, liksom hos särskilda grupper inom de samhällena, som kvinnor och flickor.

23.

Om de berörda samhällena är urfolk ska företaget också redovisa hur det beaktar och säkerställer att deras särskilda rättigheter respekteras i strategin för intressentkontakter, inbegripet deras rätt till fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke när det gäller i) deras kulturella, intellektuella, religiösa och andliga rättigheter, ii) verksamhet som påverkar deras mark och territorier, och iii) lagstiftningsåtgärder eller administrativa åtgärder som påverkar dem. När det gäller kontakter med urfolk ska företaget dessutom särskilt ange om och hur urfolket har fått komma till tals vad gäller formerna och förutsättningarna för kontakterna (när det till exempel gäller att bestämma vad som ska tas upp och hur och när kontakterna ska ske).

24.

Om företaget inte kan redovisa den information som krävs enligt ovan eftersom man inte har några rutiner för kontakter med berörda samhällen ska detta uppges. Företaget kan uppge en tidsplanering för när man planerar att införa sådana rutiner.

Upplysningskrav S3-3: Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka berörda samhällen kan uppmärksamma problem

25.

Företaget ska beskriva vilka rutiner man har för att gottgöra, eller samarbeta kring gottgörelse, för negativa konsekvenser för berörda samhällen som företaget har fastställt att man har koppling till, liksom vilka kanaler berörda samhällen har för att uppmärksamma problem och få dem utredda.

26.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för vilka formella vägar som finns för berörda samhällen att ta upp frågor och behov direkt med företaget och/eller genom vilka företaget ser till att berörda samhällen har tillgång till sådana kanaler (till exempel klagomålsmekanismer) genom företagets affärsförbindelser och för hur uppföljning görs med berörda samhällen om de frågor som tas upp och om kanalernas ändamålsenlighet.

27.

Företaget ska beskriva (a) sin allmänna riktlinje och allmänna rutiner för att gottgöra, eller bidra till gottgörelse, i de fall då det har fastställt att det har orsakat eller bidragit till väsentliga negativa konsekvenser för berörda samhällen, samt om och hur företaget utvärderar om gottgörelsen är tillräcklig, (b) vilka särskilda kanaler som berörda samhällen eventuellt har tillgång till för att ta upp problem eller behov direkt med företaget och få dem utredda, samt om dessa kanaler har inrättats av företaget självt och/eller med hjälp av tredjepartsmekanismer, (c) sina rutiner för att se till att konsumenter och/eller slutanvändare har tillgång till sådana kanaler genom företagets affärsförbindelser, och (d) hur företaget övervakar och följer upp de frågor som tas upp och utreds och hur företaget säkerställer att kanalerna fungerar väl, bland annat genom att samarbeta med de intressenter som är de tilltänkta användarna av dessa kanaler.

28.

Företaget ska redovisa om och hur man undersöker om de berörda samhällena känner till och litar på dessa strukturer eller rutiner för att uppmärksamma problem eller behov och få dem utredda. Företaget ska dessutom uppge om man har policyer för hur de personer som använder dem skyddas från repressalier. Om sådana upplysningar har lämnats i enlighet med ESRS G1-1 får företaget hänvisa till dessa uppgifter.

29.

Om företaget inte kan redovisa den information som krävs enligt ovan eftersom man inte har någon kanal för att uppmärksamma problem och/eller inte ser till att konsumenter och/eller slutanvändare har tillgång till en sådan kanal via företagets affärsförbindelser ska företaget uppge detta. Företaget kan uppge en tidsplanering för när man planerar att införa en sådan kanal eller sådana rutiner.

Upplysningskrav S3-4: Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för berörda samhällen och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller berörda samhällen, och dessa åtgärders ändamålsenlighet

30.

Företaget ska redovisa sina strategier för att åtgärda väsentliga konsekvenser för berörda samhällen och hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller berörda samhällen, och dessa åtgärders ändamålsenlighet.

31.

Detta upplysningskrav har två syften. Det första är att ge en förståelse för alla åtgärder och initiativ genom vilka företaget försöker (a) förhindra, minska eller gottgöra för negativa väsentliga konsekvenser för berörda samhällen och/eller (b) åstadkomma positiva väsentliga konsekvenser för berörda samhällen. Det andra är att ge förståelse för på vilka sätt företaget tar itu med väsentliga risker, och utnyttjar väsentliga möjligheter, med avseende på berörda samhällen. Företaget ska tillhandahålla en sammanfattande beskrivning av de åtgärdsplaner och resurser man har för att hantera sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till berörda samhällen enligt ESRS 2 MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor.

32.

Vad gäller väsentliga konsekvenser ska företaget beskriva (a) vilka åtgärder som planeras eller som pågår för att förhindra eller minska väsentliga negativa konsekvenser för berörda samhällen, (b) huruvida och hur det har vidtagit åtgärder för att tillhandahålla eller möjliggöra gottgörelse i förhållande till en faktisk väsentlig inverkan, (c) vilka ytterligare åtgärder eller initiativ man har vars främsta syfte är att åstadkomma positiva konsekvenser för berörda samhällen och (d) hur man följer upp kontrollerar att dessa åtgärder och initiativ ger de avsedda resultaten för berörda samhällen.

33.

När det gäller punkt 29 ska företaget beskriva (a) de processer genom vilka det identifierar vilka åtgärder som behövs och är lämpliga som svar på en viss faktisk eller potentiell negativ konsekvens för berörda samhällen, (b) sin strategi för att vidta åtgärder för specifika negativa konsekvenser för samhällen, till exempel åtgärder som har att göra med företagets rutiner för markförvärv, planering för markanvändning och anläggningsarbeten samt drift- och stängningspraxis, liksom om det behövs större samarbeten inom branschen eller med andra relevanta parter, och (c) hur det ser till att det finns rutiner för att gottgöra, eller möjliggöra gottgörelse, vid eventuella väsentliga negativa konsekvenser och att dessa rutiner är ändamålsenliga vad gäller utförande och resultat.

34.

Vad gäller väsentliga risker och möjligheter ska företaget beskriva (a) vilka åtgärder som planeras eller pågår för att minska de väsentliga risker som uppstår på grund av de konsekvenser som företaget orsakar för berörda samhällen och företagets beroende av berörda samhällen och hur man följer upp ändamålsenligheten i praktiken och (b) vilka åtgärder som planeras eller pågår för att utnyttja väsentliga möjligheter för företaget med avseende på berörda samhällen.

35.

Företaget ska redovisa om och hur man säkerställer att dess egna affärspraxis inte orsakar eller bidrar till väsentliga negativa konsekvenser för berörda samhällen, till exempel, i förekommande fall, vad gäller företagets rutiner för markanvändningsplanering, markförvärv och markexploatering, finansiering, utvinning eller framställning av råvaror, användning av naturtillgångar och hantering av miljöpåverkan. Företaget kan till exempel redovisa hur man hanterar motsättningar mellan att förhindra eller minska väsentliga negativa konsekvenser och andra affärsbehov.

36.

Företaget ska även uppge om allvarliga människorättsfrågor i och incidenter med anknytning till berörda samhällen har anmälts och i så fall redogöra för dessa (122).

37.

När företaget lämnar den information som krävs enligt punkt 31 c ska det beakta ESRS 2 MDR-T Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål om det utvärderar en åtgärds effektivitet genom att fastställa ett mål.

38.

Företaget ska redovisa vilka resurser man avsätter för hantering av de väsentliga konsekvenser som man förorsakar med information som gör att användarna får förståelse för hur man hanterar de väsentliga konsekvenserna som man förorsakar.

Mått och mål

Upplysningskrav S3-5: Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

39.

Företaget ska redovisa vilka tidsbestämda och resultatinriktade mål man har för att (a) minska de negativa konsekvenserna för berörda samhällen och/eller (b) stärka de positiva konsekvenserna för berörda samhällen och/eller (c) hantera väsentliga risker och möjligheter relaterade till berörda samhällen.

40.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för i vilken utsträckning företaget använder sig av tidsbestämda och resultatinriktade mål som incitament för att minska de väsentliga negativa konsekvenser, och/eller stärka de positiva konsekvenser, för berörda samhällen som man förorsakar och/eller hantera väsentliga risker och möjligheter relaterade till berörda samhällen och för att mäta hur väl man lyckas med detta arbete.

41.

Den sammanfattade beskrivningen av målen för hanteringen av de väsentliga konsekvenserna, riskerna och möjligheterna relaterade till berörda samhällen ska innehålla den information som krävs enligt ESRS 2 MDR-T.

42.

Företaget ska uppge hur processen för att formulera målen går till, om och hur man till exempel samråder direkt med de berörda samhällena, deras legitimt utsedda företrädare eller trovärdiga ombud som känner till deras situation vad gäller (a) att formulera målen, (b) kontrollera om företaget uppnår målen och (c) fastställa om det eventuellt finns några lärdomar att dra, eller förbättringar att göra, vad gäller företagets insatser för att nå målen.

ESRS S4

KONSUMENTER OCH SLUTANVÄNDARE

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

Förhållande till andra ESRS-standarder

Upplysningskrav

–

ESRS 2 Allmänna upplysningar

Strategi

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-3: Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav S4-1: Policyer för konsumenter och slutanvändare

–

Upplysningskrav S4-2: Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående konsekvenser

–

Upplysningskrav S4-3: Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem

–

Upplysningskrav S4-4: Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet

Mått och mål

–

Upplysningskrav S4-5: Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

Tillägg A:

Tillämpningskrav (AR)

–

Syfte

–

ESRS 2 Allmänna upplysningar

Strategi

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-3: Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav S4-1: Policyer för konsumenter och slutanvändare

–

Upplysningskrav S4-2: Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående konsekvenser

–

Upplysningskrav S4-3: Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem

–

Upplysningskrav S4-4: Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller konsumenter och slutanvändare och dessa åtgärders och strategiers ändamålsenlighet

Mått och mål

–

Upplysningskrav S4-5: Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

Syfte

1.

Syftet med denna standard är att specificera upplysningskrav som kommer att göra det möjligt för användare av hållbarhetsförklaringen att förstå de väsentliga konsekvenserna för konsumenter och slutanvändare i samband med företagets egen verksamhet och värdekedja, inbegripet genom dess produkter eller tjänster, samt genom dess affärsförbindelser, och därmed sammanhängande väsentliga risker och möjligheter, inbegripet (a) vilka konsekvenser företaget orsakar för konsumenterna och/eller slutanvändarna av deras varor och/eller tjänster (i denna standard benämna konsumenter och slutanvändare), både positiva och negativa och faktiska och potentiella, (b) vilka eventuella åtgärder som vidtagits för att förebygga, begränsa eller avhjälpa faktiska eller potentiella negativa konsekvenser och för att hantera risker och möjligheter, (c) vilket slags väsentliga risker och möjligheter företaget har med avseende på företagets konsekvenser för, och beroende av, konsumenter och slutanvändare, hur stora dessa risker och möjligheter är och hur företaget hanterar dessa risker och möjligheter, och (d) vilka finansiella effekter de väsentliga riskerna och möjligheterna som kommer sig av företagets konsekvenser för, och beroende av, konsumenter och slutanvändare, kan få för företaget på kort, medellång och lång sikt.

2.

För att denna standard ska uppfylla sitt syfte innehåller den krav på att företaget ska förklara hur man i allmänhet gör för att upptäcka och hantera de eventuella väsentliga, faktiska eller potentiella, konsekvenser som man orsakar för konsumenter och/eller slutanvändare och som rör företagets varor och/eller tjänster med avseende på följande: (a) Konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare som har att göra med personuppgifter (till exempel rörande personlig integritet, yttrandefrihet och tillgång till information (av god kvalitet)). (b) Konsumenternas och/eller slutanvändarnas personliga säkerhet (till exempel rörande arbetsmiljö, personsäkerhet eller skydd för barn). (c) Social delaktighet för konsumenter och/eller slutanvändare (till exempel rörande icke-diskriminering, tillgång till varor och tjänster och ansvarsfulla försäljningsmetoder).

3.

Enligt denna standard ska företaget även förklara hur dessa konsekvenser, liksom företagets beroende av konsumenter och/eller slutanvändare, kan ge upphov till väsentliga risker och möjligheter för företaget. Negativa konsekvenser för anseendet för företagets varor och/eller tjänster kan till exempel påverka affärsresultaten på samma sätt om förtroende för företagets varor och/eller tjänster kan gynna affärerna genom ökad försäljning eller en breddad konsumentbas.

4.

Konsumenternas och slutanvändarnas olagliga användning eller missbruk av företagets produkter och tjänster faller utanför tillämpningsområdet för denna standard.

Förhållande till andra ESRS-standarder

5.

Denna standard gäller när väsentliga konsekvenser och/eller väsentliga risker och möjligheter relaterade till konsumenter och/eller slutanvändare har fastslagits föreligga i den väsentlighetsbedömning som beskrivs i ESRS 2 Allmänna upplysningar.

6.

Denna standard bör läsas tillsammans med ESRS 1 Allmänna krav, ESRS 2, liksom ESRS S1 Den egna arbetskraften och ESRS S2 Medarbetare i värdekedjan och ESRS S3 Berörda samhällen.

Upplysningskrav

ESRS 2 Allmänna upplysningar

7.

Kraven i detta avsnitt bör läsas tillsammans med upplysningarna som krävs enligt ESRS 2 om strategi (SBM). De resulterande upplysningarna ska redovisas tillsammans med de upplysningar som krävs enligt ESRS 2, förutom när det gäller SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell, som företaget kan välja att redovisa tillsammans med den tematiska upplysningen.

Strategi

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter

8.

Vid redovisning av informationen i ESRS 2 SBM-2 punkt 43 ska företaget uppge hur intressena, synpunkterna och rättigheterna avseende dess konsumenter och/eller slutanvändare, inklusive respekt för deras mänskliga rättigheter, har påverkat företagets strategi och affärsmodell. Konsumenter och/eller slutanvändare är en viktig intressentgrupp.

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-3: Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

9.

Vid redovisning av informationen för ESRS 2 SBM-3 punkt 48 ska företaget uppge följande: (a) Om och hur faktiska eller potentiella konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare, som fastställts i enlighet med upplysningskrav ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter i) beror på eller är kopplade till företagets strategi eller affärsmodell och ii) utgör underlag för anpassning av företagets strategi och affärsmodeller, och (b) hur företagets väsentliga risker och möjligheter som uppstår på grund av konsekvenser för, och beroende av, konsumenter och/eller slutanvändare, förhåller sig till företagets strategi och affärsmodell.

10.

Vid uppfyllandet av kraven i punkt 48 ska företaget upplysa om huruvida alla konsumenter och/eller slutanvändare som sannolikt kommer att påverkas väsentligt av företaget, inbegripet konsekvenser i samband med företagets egen verksamhet och värdekedja, inbegripet genom dess produkter eller tjänster, samt genom dess affärsförbindelser, omfattas av upplysningen enligt ESRS 2. Därutöver ska företaget tillhandahålla följande information: (a) En kort beskrivning av vilken typ av konsumenter och/eller slutanvändare det är som påverkas väsentligt av företagets egen verksamhet eller genom företagets värdekedja och ange om det rör sig om i. konsumenter och/eller slutanvändare av varor som i sig är farliga för människor och/eller som ökar risken för kronisk sjukdom, ii. konsumenter och/eller slutanvändare av tjänster som skulle kunna medföra negativa konsekvenser för den personliga integriteten, skyddet av personuppgifter, yttrandefriheten och icke-diskriminering, iii. konsumenter och/eller slutanvändare som är beroende av rättvisande och tillgänglig information om en vara eller tjänst, som bruksanvisningar och produktmärkningar, för att undvika potentiellt skadlig användning av varan eller tjänsten, iv. konsumenter och/eller slutanvändare som är särskilt sårbara för hälso- eller integritetskonsekvenser eller konsekvenser av marknadsförings- och försäljningsstrategier, som barn eller ekonomiskt utsatta personer. (b) Om väsentliga negativa konsekvenser föreligger, om konsekvenserna är antingen i) omfattande eller systematiska i de sammanhang där företaget har verksamhet eller säljer eller tillhandahåller sina varor eller tjänster (till exempel statlig övervakning som påverkar den personliga integriteten för de som använder tjänsten) eller ii) gäller enskilda händelser (som ett fel på en viss produkt) eller specifika affärsförbindelser (till exempel att en affärspartner använder marknadsföring som på ett olämpligt sätt riktar sig till unga konsumenter). (c) Om väsentliga positiva konsekvenser förekommer, en kort beskrivning av den verksamhet som medför positiva konsekvenser (till exempel utformning av produkter som förbättrar tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning) och vilken typ av konsumenter och/eller slutanvändare det är som påverkas, eller kan påverkas, positivt. Företaget får också lämna upplysningar om huruvida de positiva effekterna inträffar i specifika länder eller regioner. och (d) Eventuella väsentliga risker och möjligheter för företaget som beror på konsekvenser, och beroende av, konsumenter och/eller slutanvändare.

11.

När företaget beskriver vilka huvudtyper av konsumenter och/eller slutanvändare det är som påverkas, eller skulle kunna påverkas, negativt enligt den väsentlighetsbedömning som beskrivs i ESRS 2 IRO-1 ska företaget redovisa huruvida och hur man har kommit fram till att vissa konsumenter och/eller slutanvändare som stämmer in på vissa kriterier eller som använder vissa produkter eller tjänster kan löpa större risk att komma till skada.

12.

Företaget ska uppge om några av de väsentliga riskerna och möjligheterna som beror på konsekvenser för, och beroende av, konsumenter och/eller slutanvändare påverkar vissa specifika grupper av konsumenter och/eller slutanvändare (exempelvis vissa åldersgrupper) snarare än alla konsumenter och/eller slutanvändare.

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

Upplysningskrav S4-1: Policyer för konsumenter och slutanvändare

13.

Företaget ska beskriva sina policyer för hur man ska hantera de väsentliga konsekvenser som företagets varor och/eller tjänster orsakar för konsumenter och/eller slutanvändare, liksom tillhörande risker och möjligheter.

14.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för i vilken utsträckning företaget har policyer specifikt för hur man ska fastställa, bedöma, hantera och/eller åtgärda väsentliga konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare, liksom policyer för väsentliga risker eller möjligheter som är relaterade till konsumenter och/eller slutanvändare.

15.

Den upplysning som krävs enligt punkt 13 ska innehålla information om företagets policyer för hur man ska hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till konsumenter och/eller slutanvändare i enlighet med kravet i ESRS 2 MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras. Företaget ska dessutom ange om dessa policyer gäller vissa grupper eller alla konsumenter och/eller slutanvändare.

16.

Företaget ska beskriva de åtaganden i sin policy för mänskliga rättigheter (123) som är relevanta för konsumenter och/eller slutanvändare, inbegripet processer och mekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetet eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag. I upplysningen ska företaget främst fokusera på frågor som är väsentliga, liksom sin allmänna policy när det gäller följande (124): (a) Respekt för konsumenternas och/eller slutanvändarnas mänskliga rättigheter. (b) Kontakter med konsumenter och/eller slutanvändare. (c) Åtgärder för att gottgöra, eller göra det möjligt att gottgöra, för konsekvenser för mänskliga rättigheter.

17.

Företaget ska uppge om och hur dess policyer vad gäller konsumenter och/eller slutanvändare är förenliga med sådana internationellt erkända normer som är relevanta för konsumenter och/eller slutanvändare, som FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Företaget ska också upplysa om i vilken utsträckning fall av bristande efterlevnad av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s förklaring om grundläggande principer och rättigheter i arbetet eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag som involverar konsumenter och/eller slutanvändare har rapporterats i dess värdekedja i senare led och, i tillämpliga fall, en uppgift om typen av sådana fall (125).

Upplysningskrav S4-2: Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående konsekvenser

18.

Företaget ska redovisa vilka allmänna rutiner man har för kontakter med konsumenter och/eller slutanvändare och deras företrädare om faktiska och eventuella konsekvenser för dem.

19.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för om och hur företaget, som en del i processen för tillbörlig aktsamhet, står i kontakt med konsumenter och/eller slutanvändare, deras legitimt utsedda företrädare eller trovärdiga ombud om väsentliga, faktiska eller eventuella, positiva och/eller negativa konsekvenser som påverkar, eller kan påverka, dem och om och hur hänsyn tas till konsumenternas och/eller slutanvändarnas perspektiv i företagets beslutsprocess.

20.

Företaget ska uppge om och hur perspektiven hos konsumenter och/eller slutanvändare beaktas i företagets beslut och åtgärder för att hantera faktiska och potentiella, konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare. Företaget ska i förekommande fall förklara (a) om kontakter med konsumenter och/eller slutanvändare eller deras legitimt utsedda företrädare sker direkt eller via trovärdiga ombud som känner till deras situation, (b) i vilket stadium kontakt tas, vilken typ av kontakter det rör sig om och hur ofta sådana kontakter tas, (c) vilken funktion och vilken högsta befattning inom företaget det är som har operativt ansvar för att se till att dessa kontakter äger rum och att resultaten från dem beaktas i företagets vägval, och (d) hur företaget, i förekommande fall, utvärderar ändamålsenligheten i sina kontakter med konsumenter och/eller slutanvändare och de eventuella överenskommelser eller resultat som kontakterna leder till.

21.

I förekommande fall ska företaget redovisa vad man gör för att få förståelse för perspektiven hos de konsumenter och/eller slutanvändare som kan löpa särskilt stor risk att drabbas av konsekvenser och/eller som är marginaliserade (till exempel personer med funktionsnedsättning och barn).

22.

Om företaget inte kan redovisa den information som krävs enligt ovan eftersom man inte har några rutiner för kontakter med konsumenter och/eller slutanvändare ska detta uppges. Företaget kan uppge en tidsplanering för när man planerar att införa sådana rutiner.

Upplysningskrav S4-3: Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem

23.

Företaget ska beskriva vilka rutiner man har för att gottgöra, eller samarbeta kring gottgörelse, för negativa konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare som företaget har koppling till, liksom vilka kanaler konsumenter och/eller slutanvändare har för att uppmärksamma problem och få dem utredda.

24.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för vilka formella vägar som finns för konsumenter och/eller slutanvändare att ta upp frågor och behov direkt med företaget och/eller genom vilka företaget ser till att konsumenter och/eller slutanvändare har tillgång till sådana kanaler (till exempel klagomålsmekanismer) genom företagets affärsförbindelser och för hur uppföljning görs med konsumenter och/eller slutanvändare om de frågor som tas upp och om kanalernas ändamålsenlighet.

25.

Företaget ska beskriva (a) sin allmänna riktlinje och allmänna rutiner för att gottgöra, eller bidra till gottgörelse, i de fall då det har orsakat eller bidragit till väsentliga negativa konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare, samt om och hur företaget utvärderar om gottgörelsen är tillräcklig, (b) vilka särskilda kanaler som konsumenter och/eller slutanvändare eventuellt har tillgång till för att ta upp problem eller behov direkt med företaget och få dessa utredda, samt om dessa kanaler har inrättats av företaget självt och/eller med hjälp av tredjepartsmekanismer, (c) sina rutiner för att se till, eller kräva, att konsumenter och/eller slutanvändare har tillgång till sådana kanaler genom företagets affärsförbindelser, och (d) hur företaget övervakar och följer upp de frågor som tas upp och utreds och hur företaget säkerställer att kanalerna fungerar väl, bland annat genom att samarbeta med de intressenter som är de tilltänkta användarna.

26.

Företaget ska redovisa om och hur man undersöker om konsumenterna och/eller slutanvändarna känner till och litar på dessa strukturer eller rutiner för att uppmärksamma problem eller behov och få dem utredda. Dessutom ska företaget upplysa om huruvida det har policyer för att skydda enskilda personer från repressalier när de använder sådana strukturer eller processer. Om sådana uppgifter har lämnats ut i enlighet med ESRS G1-1 får företaget hänvisa till dessa uppgifter.

27.

Om företaget inte kan redovisa den information som krävs enligt ovan eftersom man inte har någon kanal för att uppmärksamma problem och/eller inte ser till att konsumenter och/eller slutanvändare har tillgång till sådana mekanismer via företagets affärsförbindelser ska företaget uppge detta. Företaget kan uppge en tidsplanering för när man planerar att införa en sådan kanal eller sådana rutiner.

Upplysningskrav S4-4: Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet

28.

Företaget ska redovisa sina strategier för att åtgärda väsentliga konsekvenser för konsumenter och slutanvändare och hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet.

29.

Detta upplysningskrav har två syften. Det första är att ge en förståelse för alla åtgärder och initiativ genom vilka företaget försöker (a) förhindra, minska eller gottgöra för negativa väsentliga konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare och/eller (b) åstadkomma positiva väsentliga konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare. Det andra är att ge förståelse för på vilka sätt företaget tar itu med väsentliga risker, och utnyttjar väsentliga möjligheter, med avseende på konsumenter och/eller slutanvändare.

30.

Företaget ska tillhandahålla en sammanfattande beskrivning av de åtgärdsplaner och resurser man har för att hantera sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till konsumenter och medarbetare i värdekedjan enligt ESRS 2 MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor.

31.

Vad gäller väsentliga konsekvenser ska företaget beskriva (a) vilka åtgärder som planeras eller som pågår för att förhindra, minska eller gottgöra för väsentliga negativa konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare, (b) huruvida och hur det har vidtagit åtgärder för att tillhandahålla eller möjliggöra gottgörelse i förhållande till en faktisk väsentlig konsekvens, (c) vilka ytterligare åtgärder eller initiativ man har vars främsta syfte är att bidra till bättre sociala effekter för konsumenter och/eller slutanvändare och (d) hur man följer upp och kontrollerar att dessa åtgärder och initiativ ger de avsedda resultaten för konsumenter och/eller slutanvändare.

32.

När det gäller punkt 28 ska företaget beskriva (a) de processer genom vilka det fastställer vilka åtgärder som behövs och är lämpliga för att motverka varje enskild faktisk eller eventuell negativ konsekvens för konsumenter och/eller slutanvändare, (b) sitt tillvägagångssätt för att vidta åtgärder för specifika negativa konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare, till exempel åtgärder som har att göra med företagets rutiner för produktutformning, marknadsföring eller försäljning, liksom om det behövs större samarbeten inom branschen eller med andra relevanta parter, och (c) hur det ser till att det finns rutiner för att gottgöra, eller möjliggöra gottgörelse, vid eventuella väsentliga negativa konsekvenser och att dessa rutiner är ändamålsenliga vad gäller utförande och resultat.

33.

Vad gäller väsentliga risker och möjligheter ska företaget beskriva (a) vilka åtgärder som planeras eller pågår för att minska de väsentliga risker som uppstår på grund av företagets konsekvenser för, och beroende av, konsumenter och/eller slutanvändare och hur man följer upp ändamålsenligheten i praktiken, och (b) vilka åtgärder som planeras eller pågår för att utnyttja väsentliga möjligheter för företaget med avseende på konsumenter och/eller slutanvändare.

34.

Företaget ska redovisa om och hur man säkerställer att dess egna affärspraxis inte orsakar eller bidrar till väsentliga negativa konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare, till exempel, i förekommande fall, dess praxis för marknadsföring, försäljning eller användning av personuppgifter. Företaget kan till exempel redovisa hur man hanterar motsättningar mellan att förhindra eller minska väsentliga negativa konsekvenser och andra affärsbehov.

35.

I förberedelserna för denna upplysning ska företaget ta hänsyn till om allvarliga människorättsfrågor och incidenter med koppling till konsumenter och/eller slutanvändare har anmälts och i så fall redogöra för dessa (126).

36.

Om företaget utvärderar en åtgärds ändamålsenlighet genom att fastställa ett mål genom att lämna ut den information som krävs enligt punkt 32 c, ska företaget beakta ESRS 2 MDR-T-Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål.

37.

Företaget ska redovisa vilka resurser man avsätter för hantering av de väsentliga konsekvenser som man förorsakar med information som gör att användarna får förståelse för hur man hanterar de väsentliga konsekvenserna som man förorsakar.

Mått och mål

Upplysningskrav S4-5: Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

38.

Företaget ska redovisa vilka tidsbestämda och resultatinriktade mål man har för att (a) minska de negativa konsekvenserna för konsumenter och/eller slutanvändare och/eller (b) stärka de positiva konsekvenserna för konsumenter och/eller slutanvändare och/eller (c) hantera väsentliga risker och möjligheter relaterade till konsumenter och/eller slutanvändare.

39.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för i vilken utsträckning företaget använder sig av tidsbestämda och resultatinriktade mål som incitament för att minska de väsentliga negativa konsekvenser, och/eller stärka de positiva konsekvenser, för konsumenter och/eller slutanvändare som man förorsakar och/eller hantera väsentliga risker och möjligheter relaterade till konsumenter och/eller slutanvändare och för att mäta hur väl man lyckas med detta arbete.

40.

Den sammanfattade beskrivningen av målen för hanteringen av de väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till konsumenter och/eller slutanvändare som man förorsakar ska innehålla den information som krävs enligt ESRS 2 MDR-T.

41.

Företaget ska uppge hur processen för att formulera målen går till, om och hur man till exempel samråder direkt med konsumenter och/eller slutanvändare, deras legitimt utsedda företrädare eller trovärdiga ombud som känner till deras situation vad gäller att (a) formulera målen, (b) kontrollera om företaget uppnår målen och (c) fastställa om det eventuellt finns några lärdomar att dra, eller förbättringar att göra, vad gäller företagets insatser för att nå målen.

ESRS G1

AFFÄRSETIK

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

Förhållande till andra ESRS-standarder

Upplysningskrav

–

ESRS 2 Allmänna upplysningar

Styrning

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 GOV-1: Förvaltnings-, tillsyns- och ledningsorganens ansvar

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav G1-1- Affärsetiska policyer och företagskultur

–

Upplysningskrav G1-2: Hantering av förbindelser med leverantörer

–

Upplysningskrav G1-3: Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor

Mått och mål

–

Upplysningskrav G1-4: Bekräftade fall av korruption och mutor

–

Upplysningskrav G1-5: Politiskt inflytande och lobbyverksamhet

–

Upplysningskrav G1-6: Betalningspraxis

Tillägg A:

Tillämpningskrav (AR)

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

–

Upplysningskrav G1-1: Företagskultur och affärsetiska policyer

–

Upplysningskrav G1-2: Hantering av förbindelser med leverantörer

–

Upplysningskrav G1-3: Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor

Mått och mål

–

Upplysningskrav G1-5: Politiskt inflytande och lobbyverksamhet

–

Upplysningskrav G1-6: Betalningspraxis

Syfte

1.

Syftet med denna standard är att specificera upplysningskrav som ska göra att de som använder hållbarhetsförklaringar förstår företagets strategier, metoder, processer och förfaranden, liksom dess resultat, vad gäller affärsetik.

2.

Denna standard är inriktad på följande frågor, som i denna standard gemensamt kallas ”affärsetik eller frågor som rör affärsetik”: (a) Affärsetik och företagskultur, inbegripet bekämpning av korruption och mutor, skydd för visselblåsare och djurskydd. (b) Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner, särskilt när det gäller sena betalningar till små och medelstora företag. (c) Företagets verksamhet och åtaganden som avser utövande av dess politiska inflytande, inbegripet lobbyverksamhet.

Förhållande till andra ESRS-standarder

3.

Innehållet i denna standard om allmänna upplysningar, liksom hantering av konsekvenser, risker och möjligheter och mått och mål ska läsas tillsammans med ESRS 1 Allmänna principer respektive ESRS 2 Allmänna krav.

Upplysningskrav

ESRS 2 Allmänna upplysningar

4.

Kraven i detta avsnitt bör läsas och redovisas tillsammans med upplysningarna som krävs enligt ESRS 2 om styrning (GOV), strategi (SBM) och hantering av konsekvenser, risker och möjligheter (IRO).

Styrning

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 GOV-1: Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens ansvar

5.

När information lämnas om förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll ska företaget täcka följande aspekter: (a) Vilket ansvar förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganet har när det gäller affärsetik. (b) Vilka sakkunskaper förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen besitter när det gäller affärsetiska frågor.

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

6.

När företaget beskriver processen för att identifiera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter i samband med affärsetiska frågor ska det lämna upplysningar om alla relevanta kriterier som används i processen, inbegripet transaktionens lokalisering, verksamhet, sektor och struktur.

Upplysningskrav G1-1- Affärsetiska policyer och företagskultur

7.

Företaget ska redovisa sina policyer när det gäller frågor som rör affärsetik och hur det främjar sin företagskultur.

8.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för i vilken utsträckning företaget har policyer för att upptäcka, bedöma, hantera och/eller åtgärda väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till affärsetiska frågor. Det syftar också till att ge en förståelse för företagets syn på företagskultur.

9.

De upplysningar som krävs enligt punkt 7 ska omfatta hur företaget upprättar, utvecklar, främjar och utvärderar sin företagskultur.

10.

Upplysningarna enligt punkt 7 ska innehålla följande information om företagets affärsetiska policyer: (a) En beskrivning av mekanismerna för att upptäcka, anmäla och utreda handlingar som bryter mot lagen, företagets uppförandekod eller liknande interna regler. Huruvida det är möjligt för interna/externa intressenter att inge anmälningar. (b) Om företaget inte har några policyer mot korruption och mutor som är förenliga med FN:s konvention mot korruption (127) ska företaget uppge detta och huruvida man planerar att införa sådana och i så fall när. (c) Hur företaget skyddar visselblåsare, inbegripet i. uppgifter om inrättandet av interna rapporteringskanaler för visselblåsare, inbegripet huruvida företaget tillhandahåller information och utbildning för sina egna arbetstagare och information om utseende och utbildning av personal som tar emot anmälningar och ii. åtgärder för att skydda sina egna arbetstagare som är visselblåsare i enlighet med tillämplig lag som införlivar Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 (128). (d) Om företaget inte har några policyer för skydd av visselblåsare (129) ska företaget uppge detta och huruvida man planerar att införa sådana och i så fall när. (e) Utöver förfarandena för uppföljning av rapporter från visselblåsare i enlighet med tillämplig lag som införlivar direktiv (EU) 2019/1937, om företaget har förfaranden för på ett snabbt, oberoende och objektivt sätt utreda incidenter som rör affärsetik, inbegripet korruptions- och mutbrott. (f) Om företaget, i förekommande fall, har policyer för djurskydd. (g) Om företaget har en policy för utbildning om affärsetik inom organisationen och i så fall vilka som är målgruppen, hur ofta sådan utbildning genomförs och hur ingående den är, (h) Vilka avdelningar inom företaget där risken för korruption och mutor är störst.

11.

Företag som omfattas av rättsliga krav enligt nationell lagstiftning som införlivar direktiv (EU) 2019/1937, eller likvärdiga rättsliga krav med avseende på skydd av visselblåsare, får följa de upplysningar som anges i punkt 10 d genom att ange att de omfattas av dessa rättsliga krav.

Upplysningskrav G1-2: Hantering av förbindelser med leverantörer

12.

Företaget ska lämna information om hur man hanterar förbindelserna med sina leverantörer och de konsekvenser som man orsakar för leveranskedjan.

13.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för hur företaget sköter sin inköpsprocess, till exempel om man behandlar sina leverantörer rättvist.

14.

Företaget ska tillhandahålla en beskrivning av sin policy för att förhindra sena betalningar, särskilt till små och medelstora företag.

15.

Den upplysning som krävs enligt punkt 12 ska innehålla information om följande: (a) Företagets strategi för sina förbindelser med sina leverantörer, med beaktande av risker för företaget i samband med dess leveranskedja och konsekvenser för hållbarhetsfrågor. (b) Om och hur man tar hänsyn till samhälls- och miljökriterier när man väljer sina leverantörer.

Upplysningskrav G1-3: Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor

16.

Företaget ska lämna information om vilket system man har för att förebygga och upptäcka, utreda och vidta åtgärder vid anklagelser eller incidenter rörande korruption och mutor, liksom om utbildning på området.

17.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge insyn i företagets främsta rutiner för att förebygga, upptäcka och hantera anklagelser om korruption och mutor. Här ingår även utbildning till de egna medarbetarna och/eller information internt eller till leverantörer.

18.

Den upplysning som krävs enligt punkt 16 ska innehålla information om följande: (a) En beskrivning av rutinerna för att förebygga, upptäcka och hantera anklagelser eller incidenter rörande korruption och mutor. (b) Huruvida de personer eller den kommitté som utreder korruption och mutor är oberoende från de som är inblandade i fallet. (c) Rutinerna för hur resultaten ska redovisas inför förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen.

19.

Om företaget inte har några rutiner för detta ska företaget upplysa om det och, i förekommande fall, uppge om man planerar att införa rutiner på detta område.

20.

De upplysningar som krävs enligt punkt 16 ska innehålla information om hur företaget informerar om sina policyer till de som berörs av dem och ser till att de har tillgång till policyerna och förstår deras innebörd.

21.

Den upplysning som krävs enligt punkt 16 ska innehålla följande information om utbildning: (a) Vilken typ av utbildning om korruption och mutor som ges eller krävs av företaget, vad den omfattar och hur ingående den är. (b) Hur stor andel av de riskutsatta avdelningarna som får utbildning. (c) I vilken utsträckning ledamöterna i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen får utbildning.

Mått och mål

Upplysningskrav G1-4: Fall av korruption och mutor

22.

Företaget ska lämna information om fall av korruption eller mutor under rapporteringsperioden.

23.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge kännedom om fall av korruption eller mutor som har inträffat under rapporteringsperioden och vad dessa har lett till.

24.

Företaget ska lämna upplysningar om (a) Antalet fällande domar och bötesbeloppen för brott mot lagar mot korruption och mutor (130). (b) Alla åtgärder som vidtas för att hantera överträdelser i förfaranden och normer för korruptionsbekämpning och mutor (131).

25.

Företaget får lämna upplysningar om följande: (a) Det sammanlagda antalet bekräftade fall av korruption och mutor och vilken typ av fall det rörde sig om. (b) Antalet bekräftade fall då egna medarbetare har avskedats eller ålagts disciplinåtgärder för korruptions- eller mutrelaterade incidenter. (c) Antalet bekräftade fall som rör avtal med affärspartner som har sagts upp eller inte förnyats på grund av brott relaterade till korruption och mutor. (d) Uppgifter om åtal i brottmål avseende mutor och korruption som har väckts mot företaget och dess medarbetare under rapporteringsperioden och utfallet av dessa åtal. Detta omfattar mål som inletts under tidigare år där resultatet endast fastställdes under den aktuella rapporteringsperioden.

26.

Upplysningarna som krävs ska omfatta fall där aktörer i företagets värdekedja varit inblandade endast om företaget eller dess egna medarbetare har varit direkt inblandade.

Upplysningskrav G1-5: Politiskt inflytande och lobbyverksamhet

27.

Företaget ska lämna information om sin verksamhet och sina avsikter avseende politiskt inflytande, inklusive lobbyverksamhet rörande väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som företaget förorsakar.

28.

Syftet med detta upplysningskrav är att tillhandahålla insyn i företagets verksamhet och dess avsikter avseende politiskt inflytande med politiska bidrag, inbegripet typen av och syftet med lobbyverksamhet.

29.

Den upplysning som krävs enligt punkt 27 ska innehålla följande: (a) I förekommande fall, den eller de ledamöter i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganet som har ansvar för tillsynen över denna verksamhet. (b) För politiska bidrag i pengar eller in natura: i. det sammanlagda monetära värdet av de politiska bidrag i pengar eller in natura som företaget har gett direkt eller indirekt, sammanställt per land eller, i förekommande fall, geografiskt område, liksom typ av mottagare och ii. i förekommande fall, hur det monetära värdet av bidrag in natura har beräknats. (c) De främsta frågor som lobbyverksamheten har gällt och en kortfattad sammanfattning av företagets huvudsakliga ståndpunkt i dessa frågor. Företaget ska även förklara hur dessa frågor samverkar med företagets väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som fastslagits i väsentlighetsbedömningen enligt ESRS 2. (d) Om företaget finns upptaget i EU:s öppenhetsregister eller motsvarande öppenhetsregister i en medlemsstat och i så fall namnet på det registret och vilket id-nummer företaget har i registret.

30.

Företaget ska även uppge om någon under den aktuella rapporteringsperioden har utnämnts till ledamot i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet som har innehaft en jämförbar befattning hos en myndighet (inklusive tillsynsmyndighet) under de två år som föregår utnämningen.

Upplysningskrav G1-6: Betalningspraxis

31.

Företaget ska tillhandahålla information om sina betalningsvillkor, särskilt när det gäller sena betalningar till små och medelstora företag.

32.

Syftet med detta upplysningskrav är att ge insyn i de avtalade betalningsvillkoren och den genomsnittliga faktiska betalningstiden, särskilt hur denna tid påverkar små och medelstora företag, framför allt med avseende på sena betalningar till små och medelstora företag.

33.

Upplysningen enligt punkt 31 ska innehålla information om följande: (a) Den genomsnittliga tid i antal dagar som det tar för företaget att betala en faktura från den dag som beräkningen av betalningstiden påbörjas enligt avtal eller lag. (b) Hur lång betalningstid som företaget tillämpar som standard, angiven i antal dagar och uppdelat efter huvudkategorier av leverantörer samt hur stor andel av dess betalningar som görs inom denna betalningstid. (c) Antalet rättsliga förfaranden som för närvarande är utestående avseende sena betalningar. (d) Kompletterande information som behövs för att ge tillräcklig bakgrund. Om företaget har använt ett representativt urval för att beräkna de uppgifter som krävs enligt led a ska det ange detta och kortfattat beskriva den metod som använts.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering (EUT L 322, 16.12.2022, s. 15).

(3)  FN:s vägledande princip 16 och dess kommentar, FN:s vägledning för tolkning, frågorna 21 och 25, samt OECD:s riktlinjer kapitel II om allmänna policyer (punkt A.10) och kapitel IV om mänskliga rättigheter (punkt 4 och punkt 44 i kommentaren), och OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet, avsnitt II (1.1 och 1.2) och bilagan, frågorna 14 och 15.

(4)  FN:s vägledande princip 18 och dess kommentar, FN:s vägledande princip 20, kommentarerna till FN:s vägledande principer 21 och 29 och FN:s vägledande princip 31(h) och dess kommentar, samt FN:s vägledning för tolkning, frågorna 30, 33, 42 och 76, samt OECD:s riktlinjer kapitel II om allmänna policyer (punkt A.14 och punkt 25 i kommentaren), samt OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet, avsnitt II (2.1 c, 2.3, 2.4.a, 3.1.b och 3.1.f och bilagan, frågorna 8–11.

(5)  FN:s vägledande principer 17, 18 och 24 och deras kommentarer, och kommentaren till FN:s vägledande princip 29, och FN:s vägledning för tolkning, frågorna 9, 12-13, 27-28, 36-42, och 85-89 och OECD:s riktlinjer kapitel II om allmänna policyer (punkterna A.10-11 och punkt 14 i kommentaren), samt kapitel IV om mänskliga rättigheter (punkterna 1-2 och punkterna 41-43 i kommentaren), och OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet, avsnitt II (2.1 och 2.4) och bilagan, frågorna 3-5 och 19-31.

(6)  FN:s vägledande principer 19, 22 och 23 och deras kommentarer, och FN:s vägledning för tolkning, frågorna 11, 32, 46-47, 64-68, och 82-83 och OECD:s riktlinjer kapitel II om allmänna policyer (punkt A.12 och punkterna 18-22 i kommentaren), samt kapitel IV om mänskliga rättigheter (punkterna 3 och 42-43 i kommentaren), och OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet, avsnitt II (3.1–3.2) och bilagan, frågorna 32-40.

(7)  FN:s vägledande principer 20 och 31 g och deras kommentarer, och FN:s vägledning för tolkning, frågorna 49–53 och 80, samt OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet, avsnitt II (4.1 and 5.1) och bilagan, frågorna 41–47.

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

(9)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag (EUT L 184, 14.7.2007, s. 17).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG (EUT L 168, 30.6.2017, s. 12).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) och om upphävande av förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens beslut 2001/681/EG och 2006/193/EG (EUT L 342, 22.12.2009, s. 1).

(13)  Denna information är relevant för: finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härleds från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser som anges i indikator 13 i tabell I i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 av den 6 april 2022 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (könsfördelningen i styrelsen), och administratörer av referensvärden för att offentliggöra ESG-faktorer som omfattas av kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816 av den 17 juli 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011, såsom anges genom indikatorn ”vägd genomsnittlig andel kvinnliga i förhållande till manliga styrelseledamöter” i avsnitten 1 och 2 i bilaga II.

(14)  Denna information är relevant för de administratörer av referensvärden som måste redovisa ESG-faktorer enligt förordning (EU) 2020/1816 så som beskrivs i indikatorn ”Vägd genomsnittlig procentandel av styrelseledamöterna som är oberoende” i avsnitt 1 i bilaga II.

(15)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator10 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”bristande tillbörlig aktsamhet”).

(16)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 i och med att den härrör från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa konsekvenser som avses i indikator 4 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Exponering mot företag som är verksamma inom sektorn för fossila bränslen”).

(17)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

(18)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178 av den 6 juli 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom specificering av innehållet i och presentationen av de upplysningar som ska lämnas av företag som omfattas av artikel 19a eller 29a i direktiv 2013/34/EU vad gäller miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter samt specificering av den metod som ska användas i syfte att fullgöra denna upplysningsskyldighet (EUT L 443, 10.12.2021, s. 9).

(19)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser som anges i indikator 9 i tabell 2 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Investeringar i företag som producerar kemikalier”).

(20)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser som anges i indikator 14 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (“Exponering mot kontroversiella vapen (antipersonella minor, klusterammunition, kemiska vapen och biologiska vapen)”).

(21)  Denna information är relevant för de administratörer av referensvärden som måste redovisa ESG-faktorer enligt förordning (EU) 2020/1818 så som fastställs i artikel 12.1 b.

(22)  Artikel 18.1 a i direktiv 2013/34/EU: ” Nettoomsättningen uppdelad efter verksamhetskategorier och geografiska marknader, i den mån dessa kategorier respektive marknader väsentligen skiljer sig åt, med hänsyn tagen till hur handeln med sådana varor och tjänster är organiserad. ”

(23)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar) (EUT L 317 9.12.2019, s. 1).

(24)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (kapitalkravsförordningen, CRR) (Text av betydelse för EES) (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(25)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 (EUT L 171, 29.6.2016, s. 1).

(26)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

(27)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816 av den 17 juli 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 vad gäller redogörelsen i referensvärdesdeklarationen för hur faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning beaktas i alla referensvärden som tillhandahålls och offentliggörs (EUT L 406, 3.12.2020, s. 1).

(28)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 av den 30 november 2022 om ändring av de tekniska genomförandestandarder som fastställs i genomförandeförordning (EU) 2021/637 vad gäller offentliggörande av miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsrisker (EUT L 324,19.12.2022, s.1.).

(29)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 av den 17 juli 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 vad gäller minimistandarder för EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet (EUT L 406, 3.12.2020, s. 17).

(30)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

(31)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 av den 17 juli 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 vad gäller minimistandarder för EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet (EUT L 406, 3.12.2020, s. 17).

(32)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar) (EUT L 317 9.12.2019, s. 1).

(33)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

(34)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 av den 30 november 2022 om ändring av de tekniska genomförandestandarder som fastställs i genomförandeförordning (EU) 2021/637 vad gäller offentliggörande av miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsrisker (EUT L 324,19.12.2022, s.1.).

(35)  Denna information är anpassad efter Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (EU:s klimatlag), artikel 2.1 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning), artikel 2.

(36)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 av den 4 juni 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom fastställande av tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen (EUT L 442, 9.12.2021, s. 1).

(37)  Beloppen i kapitalutgifter är knutna till följande Nace-koder:

(a)	B.05 Utvinning av kol och brunkol, B.06 Utvinning av råpetroleum och naturgas (begränsat till råpetroleum), B.09.1 Stöd till verksamhet för utvinning av petroleum och naturgas (begränsat till råpetroleum),

(b)	C.19 Tillverkning av koks och raffinerade petroleumprodukter,

(c)	D35.1 Generering, överföring och distribution av elkraft,

(d)	D.35.3 Försörjning av värme och kyla (begränsat till koldriven och oljedriven el- och/eller värmeproduktion), och

(e)	G.46.71 Grossistförsäljning av fasta, flytande och gasformiga bränslen och relaterade produkter (begränsat till fasta och flytande bränslen).

För gasrelaterade verksamheter är Nace-koddefinitionen inriktad på verksamheter med direkta växthusgasutsläpp som är högre än 270 g koldioxid/kWh.

(38)  Detta upplysningskrav ska tas med i enlighet med kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 mall 1 klimatförändringsomställningsrisk och är i linje med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning), artiklarna 12.1 d–g och 12.2.

(39)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser som anges i indikator 4 i tabell 2 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Investeringar i företag utan initiativ för minskning av koldioxidutsläpp”), och är i linje med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning), artikel 6.

(40)  Denna information är relevant för de finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088 i och med att den härrör från en obligatorisk indikator relaterad till sådana huvudsakliga negativa konsekvenser som avses i indikator nr 5 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller upplysningar om hållbara investeringar (”Andel icke-förnybar energiförbrukning och energiproduktion”). Uppdelningen fungerar som referens för en ytterligare indikator som är relaterad till huvudsakliga negativa konsekvenser så som de fastställs av indikator 5 i tabell 2 i samma bilaga (”Uppdelning av energiförbrukning efter typ av icke-förnybara energikällor”).

(41)  Uppfyller kraven i delegerade akter för vätgas från förnybara energikällor: Kommissionens delegerade förordning av den 10 februari 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 genom fastställande av en unionsmetod som fastställer närmare regler för produktion av förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och kommissionens delegerade förordning av den 10 februari 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 genom fastställande av ett minimitröskelvärde för minskningen av växthusgasutsläpp från återvunna kolbaserade bränslen och genom specificering av en metod för bedömningen av minskningen av växthusgasutsläpp från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och från återvunna kolbaserade bränslen.

(42)  Sektorer med stor klimatpåverkan är de som förtecknas i avdelningarna A–H i Nace och L (enligt definitionen i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288).

(43)  Denna information är relevant för de finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088 i och med att den härrör från en obligatorisk indikator relaterad till sådana huvudsakliga negativa konsekvenser som avses i indikator nr 5 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller upplysningar om hållbara investeringar (”Andel icke-förnybar energiförbrukning och energiproduktion”).

(44)  Denna information är relevant för de finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088 i och med att den härrör från en obligatorisk indikator relaterad till sådana huvudsakliga negativa konsekvenser som avses i indikator nr 6 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller upplysningar om hållbara investeringar (”Energiförbrukningsintensitet per sektor med stor klimatpåverkan”).

(45)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en obligatorisk indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser som anges i indikator 1 och 2 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Utsläpp av växthusgaser” och ”Koldioxidavtryck”). Denna information är i linje med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning), artiklarna 5.1, 6 och 8.1.

(46)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en obligatorisk indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser som anges i indikator 3 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Investeringsobjektets växthusgasintensitet”). Denna information är i linje med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning), artikel 8.1.

(47)  Denna information är i linje med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (EU:s klimatlag), artikel 2.1.

(48)  Denna information är i linje med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning).

(49)  Detta upplysningskrav är förenligt med kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 – mall 5: Utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk

(50)  Detta upplysningskrav är förenligt med kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 – mall 5: Utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk

(51)  Detta upplysningskrav är förenligt med kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 – mall 2: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet.

(52)  Denna information är i linje med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning).

(53)  I artikel 12.1 i förordningen om referensvärden för klimatomställning står det att ” administratörer av EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet ska utesluta följande företag från dessa referensvärden:

a)	Företag som får 1% eller mer av sina intäkter från prospektering, gruvdrift, utvinning, distribution eller raffinering av stenkol och brunkol. eller

b)	Företag som får 10 % eller mer av sina intäkter från prospektering, utvinning, distribution eller raffinering av oljebränslen. eller

c)	Företag som får 50 % eller mer av sina intäkter från prospektering, utvinning, framställning eller raffinering av gasformiga bränslen. eller

d)	Företag som får 50 % eller mer av sina intäkter från elproduktion med en växthusgasintensitet som överstiger 100 g CO2 e/kWh.”

I artikel 12.2 står det att ” administratörer av EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet ska från dessa referensvärden utesluta företag som enligt deras eller externa dataleverantörers konstaterande eller uppskattning befinns avsevärt skada ett eller flera av de miljömål som fastställs i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852, i enlighet med de regler om uppskattningar som fastställs i artikel 13.2 i den här förordningen ”.

(54)  Detta upplysningskrav är i linje med kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 – mall 1 klimatförändringsomställningsrisk.

(55)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

(56)  Uppfyller kraven i delegerade akter för vätgas från förnybara energikällor: Kommissionens delegerade förordning av den 10 februari 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 genom fastställande av en unionsmetod som fastställer närmare regler för produktion av förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung. och kommissionens delegerade förordning av den 10 februari 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 genom fastställande av ett minimitröskelvärde för minskningen av växthusgasutsläpp från återvunna kolbaserade bränslen och genom specificering av en metod för bedömningen av minskningen av växthusgasutsläpp från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och från återvunna kolbaserade bränslen.

(57)  På grundval av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor.

(58)  Kommissionens rekommendation (EU) 2021/2279 av den 15 december 2021 om användningen av metoder för produkters miljöavtryck för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv (EUT L 471, 30.12.2021, s. 1).

(59)  Detta upplysningskrav är konsekvent med kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 – mall 5, Exponeringar utsatta för fysisk risk.

(60)  Detta upplysningskrav är konsekvent med kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 – mall 5, Exponeringar utsatta för fysisk risk.

(61)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13).

(62)  Detta upplysningskrav är konsekvent med kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 2, Lån mot fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet.

(63)  Kostnadskursen är den faktor som används för att omvandla icke-monetära konsekvenser uttryckta i t.ex. ton, hektar, m3 etc. till monetära enheter. Kostnadskurser bör bygga på studier om monetär värdering, och de behöver vara vetenskapsbaserade och metoderna som används för att ta fram dem transparenta. Vägledning om dessa metoder kan fås från t.ex. det EU-Life-finansierade projektet Transparent.

(64)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG (EUT L 33, 4.2.2006, s. 1).

(65)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från a) en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser enligt indikator 2 i tabell II i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (utsläpp av luftföroreningar), b) indikator 8 i tabell I i bilaga I (utsläpp till vatten), c) indikator 1 i tabell II i bilaga I (utsläpp av oorganiska föroreningar), och d) indikator 3 i tabell II i bilaga I (utsläpp av ozonnedbrytande ämnen).

(66)  Enligt Eurostat är urbaniseringsgraden (DEGURBA) en klassificering som anger ett områdes karaktär. Baserat på den andel av lokalbefolkningen som bor i stadskluster och stadskärnor klassificeras lokala administrativa enheter (lokala områden eller kommuner) i tre typer av områden: i) storstäder (tätbefolkade områden), ii) städer och förorter (områden med medeltäthet) och iii) landsbygdsområden (glesbefolkade områden).

(67)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).

(68)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (ramdirektivet för vatten) (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

(69)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).

(70)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU av den 23 juli 2014 om upprättandet av en ram för havsplanering (EUT L 257, 28.8.2014, s. 135).

(71)  Källa: IFC:s standard 6, 2012.

(72)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser som anges i indikator 7 i tabell II i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Investeringar i företag utan policy för vattenförvaltning”).

(73)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator 8 i tabell II i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Exponering mot områden med hög vattenstress”).

(74)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser som anges i indikator 12 i tabell II i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Investeringar i företag utan metoder för hållbarhet i haven”).

(75)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator 6.2 i tabell II i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Vattenanvändning och återvinning”, 2. Vägd genomsnittlig andel vatten som återvinns och återanvänds av investeringsobjekt”).

(76)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator 6.1 i tabell II i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Vattenanvändning och återvinning”, 1. Genomsnittlig mängd vatten som förbrukas av investeringsobjekten (i kubikmeter) per miljon euro i intäkter från investeringsobjekten).

(77)  EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020) 380 final).

(78)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7) och rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

(79)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).

(80)  Denna information är relevant för de finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088 i och med att den har härletts från en ytterligare indikator relaterad till sådana huvudsakliga negativa konsekvenser som avses i indikator 7 i tabell 1 i bilaga 1 till den tillhörande delegerade förordningen vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Verksamhet som negativt påverkar områden med känslig biologisk mångfald”).

(81)  Denna information är relevant för de finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088 i och med att den har härletts från en ytterligare indikator relaterad till sådana huvudsakliga negativa konsekvenser som avses i indikator 10 i tabell 2 i bilaga 1 till den tillhörande delegerade förordningen vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Markförstöring, ökenspridning, hårdgörning av mark”).

(82)  Denna information är relevant för de finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088 i och med att den har härletts från en ytterligare indikator relaterad till sådana huvudsakliga negativa konsekvenser som avses i indikator nummer 14 i tabell 2 i bilaga 1 till den tillhörande delegerade förordningen vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Naturliga arter och skyddade områden”).

(83)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1).

(84)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser som anges i indikator 11 i tabell II i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Investeringar i företag utan hållbara mark-/jordbruksmetoder”).

(85)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser som anges i indikator 12 i tabell II i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Investeringar i företag utan metoder för hållbarhet i haven”).

(86)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator 15 i tabell II i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Avskogning”).

(87)  Enligt IUCN:s rödlista för hotade arter och den europeiska rödlistan, som offentliggjorts av Europeiska kommissionen,

(88)  Den direkta påverkansfaktorn klimatförändringar ska redovisas enligt ESRS E1 Klimatförändringar, och förorening enligt ESRS E2 Förorening.

(89)  Så som föreslås i kommissionens förordning (EU) 2018/2026 av den 19 december 2018 om ändring av bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) (EUT L 325, 20.12.2018, s. 18).

(90)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

(91)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator 13 i tabell II i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Kvot för icke återvunnet avfall”).

(92)  Rådets direktiv 2011/70/Euratom av den 19 juli 2011 om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall (EUT L 199, 2.8.2011, s. 48). Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en obligatorisk indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator 9 i tabell I i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Farligt avfall och radioaktivt avfall”).

(93)  Som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (omarbetning) (EUT L 285, 31.10.2009, s. 10).

(94)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från ytterligare indikatorer för huvudsakligen negativa konsekvenser såsom anges i indikator 13 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Verksamhet och leverantörer där risken är stor för fall av tvångsarbete eller annat påtvingat arbete”).

(95)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från ytterligare indikatorer för huvudsakligen negativa konsekvenser såsom anges i indikator 12 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Verksamhet och leverantörer där risken är stor för fall av barnarbete”).

(96)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator nr 9 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Ingen policy för mänskliga rättigheter”).

(97)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator 11 i tabell I i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar.

(98)  Denna information tillgodoser behoven hos de administratörer av referensvärden som måste redovisa ESG-faktorer enligt förordning (EU) 2020/1816 så som beskrivs i indikatorn ”Referensportföljens exponering mot företag utan strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8” i avsnitten 1 och 2 i bilaga II.

(99)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator nr 11 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Inga processer och åtgärder för att förhindra människohandel”).

(100)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser som anges i indikator 1 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Investeringar i företag utan strategier för förebyggande av arbetsplatsolyckor”).

(101)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator 5 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Ingen mekanism för klagomålshantering i fråga om anställda”).

(102)  Denna information är relevant för referensvärdesadministratörer för att redovisa ESG-faktorer i enlighet med förordning (EU) 2020/1816 genom indikatorn ”Vägt genomsnittligt förhållande för olyckor, personskador och dödsfall” i avsnitten 1 och 2 i bilaga II. Denna information är också relevant för de finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088 i och med att den utgör en ytterligare indikator relaterad till sådana huvudsakliga negativa konsekvenser som avses i indikator 2 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller upplysningar om hållbara investeringar (”Olycksfallsfrekvens”).

(103)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator 3 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom”).

(104)  Denna information är relevant för: finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en obligatorisk indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator nr 12 i tabell I i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (Ojusterad löneklyfta mellan könen), och administratörer av referensvärden som ska redovisa ESG-faktorer som omfattas av förordning (EU) 2020/1816 enligt indikatorn ”Vägt genomsnitt för löneskillnader mellan kvinnor och män” i avsnitten 1 och 2 i bilaga II.

(105)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator 8 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Överdrivet hög VD-lön”).

(106)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator 7 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Fall av diskriminering”).

(107)  Denna information är relevant för de finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088 i och med att den härrör från en obligatorisk ytterligare indikator relaterad till sådana huvudsakliga negativa konsekvenser som avses i indikator nummer 10 i tabell I i bilaga I och indikator 14 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Brott mot FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag” och ”Antal identifierade allvarliga människorättsfrågor”), liksom hos de administratörer av referensvärden som redovisar ESG-faktorer enligt förordning (EU)2020/1816 genom indikatorn ”Antal komponenter i referensvärdet där det förekommer bristande samhällsansvar (i absoluta tal och relativa tal, dividerat med samtliga ingående komponenter), enligt internationella fördrag och konventioner, Förenta nationernas principer och, i tillämpliga fall, nationell lagstiftning” i avsnitten 1 och 2 i bilaga II.

(108)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (EUT L 122, 16.5.2009, s. 28).

(109)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen - Gemensamt uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen om arbetstagarrepresentation (EUT L 80, 23.3.2002, s. 29).

(*1)   Kön enligt vad som anges av de anställda själva.

(110)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2041 av den 19 oktober 2022 om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen, EUT L 275, 25.10.2022, s. 33.

(111)  Denna information är relevant för de finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088 eftersom den baseras på ytterligare indikatorer relaterade till sådana huvudsakliga negativa konsekvenser som avses i indikatorerna nummer 12 och nummer 13 i tabell 3 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Verksamhet och leverantörer som löper stor risk att utsättas för barnarbete” respektive ”Verksamhet och leverantörer som löper stor risk att utsättas för tvångsarbete eller annat påtvingat arbete”).

(112)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator nr 9 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Ingen policy för mänskliga rättigheter”).

(113)  Denna information är relevant för de finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088 eftersom den baseras på en obligatorisk indikator relaterad till sådana huvudsakliga negativa konsekvenser som avses i indikator nummer #11 i tabell I i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 när det gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Inga processer och efterlevnadsmekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag”).

(114)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator nr 11 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Inga processer och åtgärder för att förhindra människohandel”).

(115)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator nr 4 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Ingen uppförandekod för leverantörer”).

(116)  Denna information tillgodoser behoven hos de administratörer av referensvärden som måste redovisa ESG-faktorer enligt förordning (EU) 2020/1816 så som beskrivs i indikatorn ”Referensportföljens exponering mot företag utan strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8” i avsnitten 1 och 2 i bilaga II.

(117)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en obligatorisk indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator nr 10 i tabell I i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar, samt administratörer av referensvärden som redovisar ESG-faktorer enligt förordning (EU) 2020/1816 genom indikatorn ”Antal komponenter i referensvärdet där det förekommer bristande samhällsansvar (i absoluta tal och relativa tal, dividerat med samtliga ingående komponenter), enligt internationella fördrag och konventioner, Förenta nationernas principer och, i tillämpliga fall, nationell lagstiftning” och ”Referensportföljens exponering mot företag utan strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8” i avsnitten 1 och 2 i bilaga II.

(118)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator nr 14 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Antal identifierade allvarliga människorättsfrågor”).

(119)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator nr 9 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Ingen policy för mänskliga rättigheter”).

(120)  Denna information är relevant för de finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088 eftersom den baseras på en obligatorisk indikator relaterad till sådana huvudsakliga negativa konsekvenser som avses i indikator nummer #11 i tabell I i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 när det gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Inga processer och efterlevnadsmekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag”).

(121)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en obligatorisk indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator nr 10 i tabell I i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Brott mot FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag”), samt administratörer av referensvärden som redovisar ESG-faktorer enligt förordning (EU)2020/1816 genom indikatorn ”Antal komponenter i referensvärdet där det förekommer bristande samhällsansvar (i absoluta tal och relativa tal, dividerat med samtliga ingående komponenter), enligt internationella fördrag och konventioner, Förenta nationernas principer och, i tillämpliga fall, nationell lagstiftning” i avsnitten 1 och 2 i bilaga II.

(122)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator nr 14 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Antal identifierade allvarliga människorättsfrågor”).

(123)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator nr 9 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Ingen policy för mänskliga rättigheter”).

(124)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en obligatorisk indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator nr 11 i tabell I i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar.

(125)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en obligatorisk indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator nr 10 i tabell I i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Brott mot FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag”), samt administratörer av referensvärden som redovisar ESG-faktorer enligt förordning (EU)2020/1816 genom indikatorn ”Antal komponenter i referensvärdet där det förekommer bristande samhällsansvar (i absoluta tal och relativa tal, dividerat med samtliga ingående komponenter), enligt internationella fördrag och konventioner, Förenta nationernas principer och, i tillämpliga fall, nationell lagstiftning” i avsnitten 1 och 2 i bilaga II.

(126)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator nr 14 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Antal identifierade allvarliga människorättsfrågor”).

(127)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator nr 15 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Ingen policy för bekämpning av korruption och mutor”).

(128)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17).

(129)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator nr 6 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Otillräckligt skydd för visselblåsare”).

(130)  Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en obligatorisk indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator nr 17 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Antal fällande domar och bötesbelopp för brott mot lagar mot korruption och bestickning”), och administratörer av referensvärden som redovisar ESG-faktorer enligt förordning (EU)2020/1816 genom indikatorn ”Antal fällande domar och bötesbelopp för brott mot lagar mot korruption och bestickning” i avsnitten 1 och 2 i bilaga II.

(131)  Denna information är relevant för de finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088 i och med att den utgör en ytterligare indikator relaterad till sådana huvudsaklig negativa konsekvenser som avses i indikator nr 16 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Fall av otillräckliga åtgärder som vidtagits för att hantera brott mot standarder för bekämpning av korruption och mutor”).

(132)  Denna fotnot gäller endast den engelska språkversionen.