(1)

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (1) krävs det att bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, i förekommande fall inbegripet rapporter som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen och andra rådgivande organ, samt råd från rådgivande nämnder.

(2)

Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, i förekommande fall inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa fiskemöjligheter. Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2.2 i den förordningen. Enligt artikel 16.1 i den förordningen ska fiskemöjligheter fördelas mellan medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(3)

De totala tillåtna fångstmängderna (TAC) bör därför, i enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013, fastställas på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska konsekvenser, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket garanteras en rättvis inbördes behandling, och med hänsyn till de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter.

(4)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 (2) fastställs en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och för det fiske som nyttjar dessa bestånd. Den planen syftar till att säkerställa att nyttjandet av levande marina biologiska resurser sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY). Enligt förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna för bestånd som omfattas av specifika fleråriga planer fastställas i enlighet med reglerna i dessa fleråriga planer.

(5)

I enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) 2016/1139 ska fiskemöjligheterna för de bestånd som anges i artikel 1 i den förordningen fastställas så att en fiskeridödlighet som är förenlig med maximal hållbar avkastning (MSY), uttryckt i intervaller, uppnås så snart som möjligt och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020. Fångstbegränsningarna för 2024 vad gäller de berörda bestånden i Östersjön bör därför fastställas i överensstämmelse med reglerna och målen i den fleråriga plan som upprättas genom den förordningen.

(6)

Den 31 maj 2023 offentliggjorde Internationella havsforskningsrådet (Ices) sitt årliga råd för bestånden i Östersjön.

(7)

För vissa bestånd som omfattas av förordning (EU) 2016/1139 rekommenderar Ices nollfångst. Om TAC:erna fastställdes till de rekommenderade nivåerna skulle dock skyldigheten att landa alla fångster, inklusive bifångster av dessa bestånd inom blandfisken, leda till fenomenet med ”begränsande arter” (choke species). En begränsande art är en art för vilken det saknas kvot och som kan medföra att ett eller flera fiskefartyg upphör med fisket även om de fortfarande har kvoter för andra arter. Det är därför lämpligt att fastställa särskilda TAC:er för bifångster för dessa bestånd för att uppnå rätt balans mellan ett fortsatt fiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna av att ett fiske inte kan fortsätta, och behovet att uppnå god biologisk status för dessa bestånd, med beaktande av svårigheten att fiska på samtliga bestånd i ett blandfiske på nivåer som ger MSY. Dessa TAC:er för bifångster bör fastställas till nivåer som säkerställer att dödligheten för dessa bestånd minskar samt ger incitament att förbättra selektiviteten och undvika bifångster av sådana bestånd. För att minska fångsterna av de bestånd för vilka TAC:er för bifångster fastställts bör fiskemöjligheterna för de fisken där fisk från dessa bestånd fångas fastställas till nivåer som bidrar till att biomassan för sårbara bestånd kan återhämta sig till hållbara nivåer.

(8)

Enligt Ices förekommer åtminstone en viss grad av blandning mellan olika arter i merparten av fiskena i Östersjön. Denna blandning avser både arter som förvaltas av en TAC och arter som inte förvaltas av en TAC. Den högsta graden av blandning sker mellan pelagiska arter och demersala arter. För 2024 rekommenderar Ices nollfångster av sill/strömming i västra Östersjön, torsk i östra Östersjön och lax i Egentliga Östersjön. Dessutom är Ices försiktighetsbaserade utlåtande för torsk i västra Östersjön extremt lågt. Om TAC:erna för dessa bestånd fastställdes till de nivåer som rekommenderas av Ices skulle detta därför leda till att fartyg som fiskar särskilt efter rödspätta upphörde med fisket under 2024. På grundval av uppgifter från EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter (Eumofa) uppskattas värdet vid första försäljning för fisket efter rödspätta som får fångas inom gränserna för de föreslagna TAC:erna till 24,5 miljoner EUR. Många fisken, särskilt småskaligt kustfiske, efter arter som inte förvaltas av en unions-TAC, särskilt andra arter av plattfisk, skulle också behöva upphöra med fisket under 2024. Det är därför lämpligt att fastställa TAC:er för bifångster av de begränsande arterna sill/strömming i västra Östersjön, torsk i östra Östersjön, torsk i västra Östersjön och lax i Egentliga Östersjön enligt vissa villkor.

(9)

När det gäller det östra torskbeståndet i Östersjön beräknar Ices att detta bestånds biomassa fortfarande ligger under den gränsreferenspunkt för lekbeståndets biomassa under vilken reproduktionsförmågan kan vara nedsatt (Blim) och att biomassan knappt har ökat jämfört med 2022. Ices rekommenderar därför, för femte året i rad, att det inte fångas någon torsk i östra Östersjön. Under dessa omständigheter är det lämpligt att, i enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013, hålla det riktade fisket stängt och bibehålla de därtill funktionellt knutna korrigerande åtgärderna. Fiskemöjligheterna för oundvikliga bifångster bör fastställas till en låg nivå samtidigt som man undviker att fenomenet med begränsande arter uppkommer.

(10)

Vad gäller det västra torskbeståndet i Östersjön har Ices, på grund av fortsatt osäkerhet, nedgraderat det till ett försiktighetsbaserat utlåtande. Det förefaller nu som om beståndet har legat under Blim under merparten av de senaste 15 åren och att nivån var historiskt låg under 2022. Det försiktighetsbaserade fångstutlåtandet ligger på en extremt låg nivå. Under dessa omständigheter är det lämpligt att, i enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013, hålla det riktade fisket stängt, bibehålla de därtill funktionellt knutna korrigerande åtgärderna samt stänga fritidsfisket efter torsk i västra Östersjön. Fiskemöjligheterna för oundvikliga bifångster bör fastställas till en låg nivå samtidigt som man undviker att fenomenet med begränsande arter uppkommer.

(11)

När det gäller lax i Ices-delsektionerna 22–31 behöll Ices sitt nollfångstutlåtande, begränsade möjligheten till fortsatt riktat kustsommarfiske till Ices-delsektion 31 och sänkte nivån i fångstutlåtandet i enlighet med detta. Under dessa omständigheter är det lämpligt att, i enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013, anpassa fiskeområdet och nivån på fiskemöjligheterna i linje med Ices rådgivning och att upprätthålla de därtill funktionellt knutna korrigerande åtgärderna.

(12)

För att säkerställa ett fullständigt nyttjande av kustfiskemöjligheterna i Ices-delsektion 32 infördes 2019 en begränsad flexibilitet för lax mellan Ices-delsektionerna 22–31 och Ices-delsektion 32. Mot bakgrund av de ändrade fiskemöjligheterna för dessa två bestånd är det lämpligt att behålla denna flexibilitet.

(13)

Förbudet mot fiske efter öring bortom fyra sjömil mätt från baslinjerna och begränsningen av bifångsterna av öring till 3 % av den kombinerade fångsten av öring och lax har i hög grad bidragit till en kraftig minskning av den tidigare betydande felrapporteringen av fångster inom laxfisket, i synnerhet fångster som rapporteras som öring. Det är därför lämpligt att behålla de befintliga begränsningarna i syfte att upprätthålla en låg grad av felrapportering.

(14)

Åtgärder när det gäller fritidsfiske efter torsk och lax liksom åtgärder för bevarande av bestånden av öring och lax bör inte påverka tillämpningen av striktare nationella åtgärder enligt artiklarna 19 och 20 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(15)

När det gäller beståndet av sill/strömming i Bottniska viken, vars fiske är av stor socioekonomisk betydelse, har Ices lämnat MSY-råd med fångstintervaller. Samtidigt ligger beståndets biomassa under den referenspunkt under vilken specifika och lämpliga förvaltningsåtgärder ska vidtas (Btrigger), och det är sannolikt att beståndet minskar till under Blim 2025. Under dessa omständigheter är det lämpligt att, enligt förordning (EU) 2016/1139, fastställa fiskemöjligheter i det lägre intervallet av den fiskeridödlighet som leder till MSY (FMSY).

(16)

När det gäller beståndet av sill/strömming i västra Östersjön beräknar Ices att beståndets biomassa har ökat, men att den endast uppgår till 71 % av Blim. Rekryteringen ligger dessutom kvar på historiskt låga nivåer, och biomassan väntas inte återhämta sig till nivåer över Blim under 2025. Ices rekommenderar därför, för sjätte året i rad, nollfångster när det gäller det beståndet av sill/strömming i västra Östersjön. Under dessa omständigheter är det lämpligt att, i enlighet med förordning (EU) 2016/1139, hålla det riktade fisket stängt och fastställa fiskemöjligheterna för oundvikliga bifångster till en låg nivå, för att undvika att fenomenet med begränsande arter uppkommer.

(17)

När det gäller beståndet av sill/strömming i centrala Östersjön, vars fiske är av stor socioekonomisk betydelse, har Ices lämnat MSY-råd med fångstintervaller. Samtidigt uppskattar Ices att beståndets biomassa har legat under Blim under merparten av de senaste 30 åren, inbegripet under de allra senaste åren, och att det är sannolikt att beståndets biomassa fortsätter att ligga under Blim 2025. Under dessa omständigheter är det lämpligt att, i enlighet med förordning (EU) 2016/1139, fastställa fiskemöjligheter i det lägre FMSY-intervallet och att fastställa en fredning av lekområden för fiske med pelagisk trål som en ytterligare korrigerande åtgärd som är funktionellt knuten till fiskemöjligheterna.

(18)

När det gäller Rigabuktsbeståndet av sill/strömming räknar Ices med att biomassan ligger över Btrigger och att fisketrycket uppgår till FMSY. Det är därför, enligt förordning (EU) 2016/1139, lämpligt att fastställa fiskemöjligheterna till FMSY-punktvärdet.

(19)

När det gäller rödspätta uppger Ices att torsk fångas som bifångst i fisket efter rödspätta. Det är därför, enligt förordning (EU) 2016/1139, lämpligt att fastställa fiskemöjligheterna för rödspätta under det lägsta värdet i FMSY-intervallet.

(20)

När det gäller skarpsill gör Ices bedömningen att biomassan visserligen ligger över Btrigger, men att rekryteringen inte varit stark sedan 2014. Ices räknar dessutom med att rekryteringen under 2021 och 2022 var historiskt svag. Dessutom är skarpsillsfisket ofta ett blandfiske där man fiskar efter både skarpsill och sill/strömming. Det är därför, enligt förordning (EU) 2016/1139, lämpligt att fastställa fiskemöjligheterna för skarpsill i det motsvarande lägre FMSY-intervallet.

(21)

Nyttjandet av de fiskemöjligheter som fastställs i denna förordning omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (3), särskilt artikel 33 om registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning och artikel 34 om överföring till kommissionen av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Den här förordningen bör därför specificera koderna för landningar av de bestånd som omfattas av den här förordningen, vilka medlemsstaterna ska använda när de översänder uppgifter till kommissionen.

(22)

Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 (4) fastställs ytterligare villkor för förvaltningen av TAC:er med fördelning mellan år, däribland flexibilitetsbestämmelserna i artiklarna 3 och 4 för bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC och analytisk TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när det fastställer TAC:er, bestämma på vilka bestånd artiklarna 3 och 4 inte ska tillämpas, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 fastställs dessutom en mekanism för flexibilitet mellan år för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att undvika en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av levande marina biologiska resurser, förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås och orsaka en försämring av beståndens biologiska status, bör därför uttryckligen anges att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas på TAC:er endast i de fall då den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte nyttjas.

(23)

Biomassan för det östra och västra torskbeståndet i Östersjön liksom för beståndet av sill/strömming i västra Östersjön ligger under Blim. För alla dessa bestånd är endast bifångster, vetenskapligt fiske och, när det gäller sill/strömming i västra Östersjön, småskaligt kustfiske, tillåtet under 2024. Därför, och på grund av Östersjöekosystemets relativt låga resiliens, har de medlemsstater som har en kvotandel av de relevanta TAC:erna åtagit sig att inte tillämpa den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 på dessa bestånd under 2024, för att fångsterna under 2024 inte ska överskrida de relevanta TAC:erna. I Ices-delsektionerna 22–30 ligger dessutom biomassan av nästan alla älvbestånd av lax under gränsreferenspunkten för smoltproduktion (Rlim), och endast bifångster och vetenskapligt fiske tillåts under 2024. De berörda medlemsstaterna har därför gjort ett liknande åtagande om flexibiliteten mellan år när det gäller laxfångster i Egentliga Östersjön under 2024.

(24)

I rådets förordning (EU) 2023/194 (5) fastställs fiskemöjligheterna för vitlinglyra från och med den 1 november 2022 till och med den 31 oktober 2023 i Ices-sektion 3a (Skagerrak-Kattegatt), Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4 och Förenade kungarikets vatten i Ices-sektion 2a (Nordsjön). Fiskesäsongen för vitlinglyra löper från och med den 1 november till och med den 31 oktober. Unionen och Förenade kungariket höll bilaterala samråd enligt artikel 498.2 i handels- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (6) den 16 oktober 2023 och enades om en TAC på grundval av Ices utlåtande som offentliggjordes den 9 oktober 2023. Resultatet av samrådet finns dokumenterat i den så kallade skriftliga handlingen, som godkändes av rådet den 20 oktober 2023 och undertecknades av kommissionens företrädare, på unionens vägnar, och av Förenade kungarikets delegationschef, i enlighet med artikel 498.6 i det avtalet och rådets beslut (EU) 2021/1875 (7). De berörda fiskemöjligheterna för vitlinglyra i Ices-sektion 3a, Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4 och Förenade kungarikets vatten i Ices-sektion 2a från och med den 1 november 2023 till och med den 31 oktober 2024 bör därför fastställas till den nivå som anges i den skriftliga handlingen.

(25)

I förordning (EU) 2023/194 fastställs fiskemöjligheterna för kolja i Ices-delområde 4, Ices-sektion 6a och Ices-sektion 3a (Nordsjön, väster om Skottland, Skagerrak) för 2023, på grundval av resultatet av fiskesamråden mellan unionen, Norge och Förenade kungariket för 2024, enligt vad som dokumenterats i det godkända protokoll som undertecknades den 9 december 2022. För att garantera ett fullt nyttjande av fiskemöjligheterna är det lämpligt att tillåta flexibilitet mellan vissa av de TAC-områden där samma biologiska bestånd berörs. Det är därför lämpligt att införa en flexibilitet mellan områden på upp till 10 % när det gäller medlemsstaternas kvoter för kolja från Nordsjön till unionens vatten i Skagerrak-Kattegatt.

(26)

I partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönlands regering och Danmarks regering, å andra sidan, och dess genomförandeprotokoll (8) föreskrivs att Grönlands regering ska tilldela unionen 7,7 % av den TAC för lodda (Mallotus villosus) som ska fiskas i grönländska vatten i Ices-delområdena 5 och 14. Den 5 oktober 2023 informerade Grönlands regering unionen om att, på grundval av den mellanliggande vetenskapliga rådgivning som offentliggjorts av Islands havs- och sötvattenforskningsinstitut (Icelandic Marine and Freshwater Research Institute), enligt vilken fångsterna under ”vintern 2023/2024” inte bör överstiga noll ton, kan Grönlands regering för närvarande inte erbjuda lodda till unionen under motsvarande period. I avvaktan på att den slutliga vetenskapliga rådgivningen utfärdas, som skulle kunna göra det möjligt för Grönlands regering att erbjuda unionen lodda, bör fiskemöjligheterna för det beståndet i förordning (EU) 2023/194 därför markeras som ”Fastställs senare”.

(27)

Förordning (EU) 2023/194 bör därför ändras i enlighet med detta.

(28)

För att undvika avbrott i fiskeverksamheten bör bestämmelserna i den här förordningen rörande Östersjön tillämpas från och med den 1 januari 2024. Den här förordningen bör dock tillämpas på vitlinglyra i Ices-sektion 3a, Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4 samt Förenade kungarikets vatten i Ices-sektion 2a från och med den 1 november 2023 till och med den 31 oktober 2024, eftersom den perioden utgör fiskesäsongen för vitlinglyra. Denna förordning bör tillämpas på kolja i Ices-delområde 4, Ices-sektion 6a och Ices-sektion 3a (Nordsjön, väster om Skottland, Skagerrak) från och med den 1 november 2023 till och med den 31 december 2023 för att garantera ett fullständigt utnyttjande av fiskemöjligheterna för 2023. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter offentliggörandet.