BILAGA I

Tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen

Innehållsförteckning

Tillverkning

1.1

Tillverkning, installation och tillhörande tjänster för teknik för läckagekontroll som gör det möjligt att minska och förebygga läckage i vattenförsörjningssystem

Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering

2.1

Vattenförsörjning

2.2

Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse

2.3

Hållbar dagvattenhantering i tätorter

Katastrofriskhantering

3.1

Naturbaserade lösningar för förebyggande och skydd mot översvämningar och torka

Information och kommunikation

4.1

Tillhandahållande av datadrivna it- och OT-lösningar för att minska läckage

1. Tillverkning

1.1 Tillverkning, installation och tillhörande tjänster för teknik för läckagekontroll som gör det möjligt att minska och förebygga läckage i vattenförsörjningssystem

Beskrivning av verksamheten

Den ekonomiska verksamheten tillverkar, installerar eller tillhandahåller tillhörande tjänster för teknik för läckagekontroll som gör det möjligt att minska och förebygga läckage i vattenförsörjningssystem.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E36 och F42.99, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

En ekonomisk verksamhet i denna kategori är en möjliggörande verksamhet enligt artikel 12.1 e i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i detta avsnitt.

Tekniska granskningskriterier

Väsentligt bidrag till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten tillverkar, installerar eller tillhandahåller underhåll, reparationer eller professionella tjänster för teknik för läckagekontroll i nya eller befintliga vattenförsörjningssystem som syftar till att kontrollera att trycket i vattenförsörjningssystemets områden med vattenmätare hålls på ett lägsta tryck. Tekniken för läckagekontroll omfattar i synnerhet tryckreglerventiler, tryckgivare, flödesmätare och kommunikationsanordningar samt särskilda anläggningsarbeten, inklusive inspektionsbrunnar för att underhålla tryckreglerventilerna.

Risker för miljöförstöring i samband med bevarande av vattenkvaliteten och undvikande av vattenstress identifieras och hanteras i syfte att uppnå god vattenstatus och god ekologisk potential enligt definitionen i artikel 2.22 och 2.23 i förordning (EU) 2020/852, i enlighet med direktiv 2000/60/EG (1) och i linje med en förvaltningsplan för vattenanvändning och vattenskydd som utarbetats i enlighet med det direktivet för den eller de potentiellt påverkade vattenförekomsterna i samråd med berörda intressenter.

Om en miljökonsekvensbedömning utförs i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU (2) och om den bedömningen innehåller en bedömning av inverkan på vattnet i enlighet med direktiv 2000/60/EG krävs ingen ytterligare bedömning av inverkan på vattnet, förutsatt att de identifierade riskerna har åtgärdats.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Ej tillämpligt

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

4.	Omställning till en cirkulär ekonomi

Inom ramen för verksamheten undersöker man tillgången på och antar, när så är möjligt, teknik som stöder

a)	återanvändning och användning av returråvaror och återanvända komponenter i tillverkade produkter,

b)	konstruktion för hög hållbarhet, återvinningsbarhet, enkel demontering och anpassningsbarhet hos tillverkade produkter,

c)	avfallshantering som prioriterar återvinning framför bortskaffande i tillverkningsprocessen,

d)	information om och spårbarhet för ämnen som inger betänkligheter under de tillverkade produkternas hela livscykel.

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

2. Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering

2.1 Vattenförsörjning

Beskrivning av verksamheten

Uppförande, utbyggnad, drift och förnyelse av system för uppsamling, rening och försörjning av dricksvatten som bygger på uttag av naturliga vattenresurser från yt- eller grundvattenkällor.

Den ekonomiska verksamheten omfattar uttag av vattenresursen, nödvändig rening för att göra vattenkvaliteten förenlig med gällande lagstiftning och distribution till befolkningen och livsmedelsföretagare i rörsystem.

Den ekonomiska verksamheten omfattar inte bevattning och uttag av vattenresurser för avsaltning av havsvatten och brackvatten.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E36.00 och F42.9, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentligt bidrag till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

För driften av ett befintligt vattenförsörjningssystem som förser konsumenterna med vatten av tillräcklig och hälsosam kvalitet och bidrar till en effektiv användning av vattenresurserna, uppfyller verksamheten följande kriterier:

a)	Vattenförsörjningssystemet uppfyller kraven i direktiv (EU) 2020/2184, i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/679 (3) och i delegerade akter och genomförandeakter som antagits enligt det direktivet.

Systemets läckagenivå beräknas antingen med hjälp av ett infrastrukturläckageindex (ILI) (4) och tröskelvärdet är lika med eller lägre än 2,0, eller beräknas med hjälp av en annan lämplig metod och tröskelvärdet fastställs i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184. Beräkningen ska tillämpas på en viss del av ett vattenförsörjningsnät (distributionsnät), dvs. på vattenförsörjningszoner, områden med vattenmätare (DMA, district metered areas) eller områden med tryckreglering (PMA, pressure managed areas).

c)	Vattenförsörjningssystemen omfattar mätning på konsumentnivå, där vattnet levereras till en avtalsenlig leveranspunkt i konsumenternas egna distributionssystem för dricksvatten.

För uppförande och drift av ett nytt vattenförsörjningssystem, eller en utbyggnad av ett befintligt vattenförsörjningssystem som förser nya områden med vatten eller förbättrar vattenförsörjningen i befintliga områden, uppfyller verksamheten följande kriterier:

a)	Vattenförsörjningssystemet uppfyller kraven i direktiv (EU) 2020/2184, inklusive kraven i artikel 13.8 i det direktivet, i genomförandebeslut (EU) 2022/679 och i delegerade akter och genomförandeakter som antagits enligt det direktivet.

Läckagenivån för det nya eller utbyggda systemet beräknas antingen med hjälp av ett infrastrukturläckageindex (ILI) och tröskelvärdet är lika med eller lägre än 1,5, eller beräknas med hjälp av en annan lämplig metod och tröskelvärdet fastställs i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184. Beräkningen ska tillämpas på hela den berörda och specificerade delen av ett vattenförsörjningsnät (distributionsnät) där arbetet utförs, dvs. för vattenförsörjningszoner, områden med vattenmätare (DMA, district metered areas) eller områden med tryckreglering (PMA, pressure managed areas).

c)	Vattenförsörjningssystemet omfattar mätning på konsumentnivå, där vattnet levereras till en avtalsenlig leveranspunkt i konsumenternas egna distributionssystem för dricksvatten.

För förnyelse av befintliga vattenförsörjningssystem uppfyller verksamheten följande kriterier:

Verksamheten minskar skillnaden med minst 20 % antingen mellan den befintliga läckagenivån i ett genomsnitt under tre år, beräknad med hjälp av ett infrastrukturläckageindex (ILI) och ett ILI på 1,5, eller mellan den befintliga läckagenivån i ett genomsnitt under tre år, beräknad med hjälp av en annan lämplig metod, och det tröskelvärde som fastställs i enlighet med artikel 4 i direktiv (EU) 2020/2184. Den befintliga läckagenivån i ett genomsnitt under tre år beräknas för hela den berörda och specificerade delen av ett vattenförsörjningsnät (distributionsnät) där arbetet utförs, dvs. för det förnyade vattenförsörjningsnätet (distributionsnätet) på nivån av områden med vattenmätare (DMA, district metered areas) eller områden med tryckreglering (PMA, pressure managed areas).

b)	En plan med mål och tidsramar för genomförandet av mätning på konsumentnivå utfärdas av vattenleverantören och godkänns av de behöriga myndigheterna.

Vattenförsörjningssystemet har fått de nödvändiga tillstånden för vattenuttag. Dessa uttag ingår i registret över vattenuttag i enlighet med direktiv 2000/60/EG. En bedömning av den faktiska uttagspotentialen har gjorts för att säkerställa att den tillgängliga grundvattenresursen inte överskrids av den långsiktiga genomsnittliga uttagsnivån per år eller att den ytvattenförekomst från vilken vatten tas ut inte hindras från att uppnå god ekologisk status och ekologisk potential och att uttagen inte försämrar dessa vattenförekomsters status eller potential.

Driften av vattenförsörjningssystemet leder inte till en försämring av de berörda vattenförekomsternas status och hindrar inte heller vattenförekomsten från att uppnå god status och god ekologisk potential i enlighet med direktiv 2000/60/EG (5).

Informationen om uttag, register över uttag, vattenförekomsternas status samt belastning och påverkan på dessa ingår i en förvaltningsplan för avrinningsdistrikt eller, när det gäller verksamhet i tredjeländer, i en motsvarande förvaltningsplan för vattenanvändning och vattenskydd.

Verksamheten omfattar inte uppförande av nya försörjningssystem eller utbyggnad av befintliga försörjningssystem där de potentiellt påverkar en eller flera vattenförekomster som inte har god status eller potential på grund av vattenmängden.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Ej tillämpligt

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

4.	Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

Ej tillämpligt

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

2.2 Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse

Beskrivning av verksamheten

Uppförande, utbyggnad, uppgradering, drift och förnyelse av infrastruktur för avloppsvatten från tätbebyggelse, inklusive reningsverk, avloppsnät, strukturer för dagvattenhantering, anslutningar till infrastruktur för avloppsvatten, decentraliserade anläggningar för avloppsvattenrening, inbegripet enskilda och andra lämpliga system, samt strukturer för utsläpp av renat avloppsvatten. Verksamheten kan omfatta innovativ och avancerad rening, inklusive avlägsnande av mikroföroreningar.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E37.00 och F42.9, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentligt bidrag till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Avloppsreningssystemet leder inte till en försämring av den goda statusen och den goda ekologiska potentialen för någon av de berörda vattenförekomsterna och det bidrar väsentligt till att uppnå god status och potential för de berörda vattenförekomsterna, i enlighet med direktiv 2000/60/EG (6).

Informationen om vattenförekomsternas status, om de verksamheter som kan påverka statusen och om de åtgärder som vidtagits för att undvika eller minimera sådan påverkan ingår i en förvaltningsplan för avrinningsdistrikt eller, när det gäller verksamheter i tredjeländer, i en motsvarande förvaltningsplan för vattenanvändning och vattenskydd. Avloppsreningssystemet uppfyller de krav på utsläpp som fastställts av de behöriga lokala myndigheterna. Avloppsreningssystemet bidrar också till att uppnå eller bibehålla en god miljöstatus i havsvatten i enlighet med direktiv 2008/56/EG, där så är tillämpligt.

Avloppsreningssystemet har ett uppsamlingssystem och en sekundär rening. Avloppsreningssystemet uppfyller de relevanta storleksspecifika kraven för utsläpp från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som anges i direktiv 91/271/EEG, särskilt artiklarna 3–8 och artikel 13 i det direktivet och bilaga I till det direktivet.

Om avloppsreningsverket har en kapacitet på minst 100 000 personekvivalenter (pe) (7), eller ett dagligt inflöde med en biokemisk syreförbrukning (BOD5) på mer än 6 000 kg under fem dygn, använder det en slambehandling, t.ex. anaerob nedbrytning, eller en teknik med samma eller lägre nettoenergibehov (med hänsyn tagen till både energiproduktion och energiförbrukning), för att stabilisera slammet.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

En bedömning av de direkta växthusgasutsläppen från det centraliserade avloppsreningssystemet, inklusive uppsamling (avloppsnätet) och behandling, har utförts. Resultaten lämnas på begäran ut till kunder och investerare (8).

För anaerob nedbrytning av avloppsslam finns en övervakningsplan för metanläckage vid anläggningen.

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

4.	Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

Utsläpp till recipient uppfyller kraven i direktiv 91/271/EEG eller i nationella bestämmelser om maximala tillåtna föroreningsnivåer från utsläpp till recipient.

Åtgärder har vidtagits för att undvika och begränsa skadliga översvämningar på grund av dagvatten från systemet för uppsamling av avloppsvatten, vilket kan inkludera naturbaserade lösningar, separata system för uppsamling av dagvatten, utjämningsmagasin och behandling av ”first flush”.

Avloppsslam används i enlighet med rådets direktiv 86/278/EEG (9) eller enligt nationell lagstiftning om spridning av slam på marken eller någon annan användning av slam på och i marken.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

2.3 Hållbar dagvattenhantering i tätorter

Beskrivning av verksamheten

Uppförande, utbyggnad, drift och förnyelse av anläggningar för dagvattenhantering i tätorter som minskar föroreningar och översvämningsrisker till följd av utsläpp av dagvattenavrinning från tätbebyggelse och som förbättrar kvaliteten på och mängden av vattnet i tätorterna genom att utnyttja naturliga processer, t.ex. infiltration och retention.

Verksamheten omfattar dagvattenhantering i tätorter som främjar infiltration, avdunstning och annan dagvattenbehandling (inklusive regntunnor, utformning och förvaltning av områden, permeabla beläggningar, filterdräneringar, svackdiken, filterremsor, dammar, våtmarker, gropar, infiltrationsdiken och -bassänger, gröna tak, bioretentionsområden och anordningar för förbehandling av dagvatten, inklusive sandfilter eller slamavskiljare (10)) och andra innovativa system.

Verksamheten omfattar inte naturbaserade lösningar för förebyggande och skydd mot översvämningar och torka utanför stadsmiljön (se avsnitt 3.1 i denna bilaga).

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E36.00, E37.00 och F42.9, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentligt bidrag till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten leder till att regnvatten hålls kvar i ett specifikt område eller att vattenkvaliteten förbättras genom att följande kriterier uppfylls:

Uppförandet och driften av den hållbara dagvattenhanteringen i tätorter är integrerat i systemet för dagvattenhantering och avloppsrening i tätorter, vilket visas med hjälp av en plan för hantering av översvämningsrisker eller andra relevanta verktyg för stadsplanering. Verksamheten bidrar väsentligt till att uppnå god status och god ekologisk potential i yt- och grundvattenförekomster eller till att förhindra försämring av vattenförekomster som redan har god status och god potential, och den genomförs för att säkerställa överensstämmelse med direktiv 2000/60/EG (11) och direktiv 2008/56/EG.

b)	Information om procentandelen av ett visst område, t.ex. ett bostadsområde eller ett kommersiellt område, där regnvatten inte avleds direkt utan hålls kvar inom området.

Utformningen av den hållbara dagvattenhanteringen i tätorter ger minst en av följande effekter:

i)	En kvantifierad procentandel av regnvattnet i dagvattenhanteringens tillrinningsområde hålls kvar och avleds med fördröjning till de mottagande vattenförekomsterna.

ii)	En kvantifierad procentandel av föroreningar, inklusive olja, tungmetaller, farliga kemikalier och mikroplaster, avlägsnas från dagvattenavrinning från tätbebyggelse innan den släpps ut i de mottagande vattenförekomsterna.

iii)	Avrinningens högsta flöde, med en återkomsttid i linje med kraven i planer för hantering av översvämningsrisker eller andra lokala bestämmelser, minskas med en kvantifierad procentandel.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Ej tillämpligt

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

4.	Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

Beroende på ursprunget för det mottagna vattnet och den olika föroreningsbelastningen, t.ex. regnvatten, avrinning från tak, avrinning från vägar eller dagvatten, behandlar den hållbara dagvattenhanteringen i tätorter dessa typer av vatten innan de släpps ut eller infiltreras i andra miljömedier.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Införandet av invasiva främmande arter förebyggs eller spridningen av dem hanteras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 (12).

3. Katastrofriskhantering

3.1 Naturbaserade lösningar för förebyggande och skydd mot översvämningar och torka

Beskrivning av verksamheten

Planering, uppförande, utbyggnad och drift av storskaliga naturbaserade åtgärder för hantering av översvämningar eller torka och för återställande av akvatiska ekosystem i kustområden, övergångsområden eller inlandsområden som bidrar till att förebygga och skydda mot översvämningar eller torka, och förbättra naturlig vattenretention, biologisk mångfald och vattenkvalitet.

Dessa storskaliga naturbaserade åtgärder för hantering av översvämningar eller torka tillämpas i stadsnära områden, landsbygdsområden och kustområden och samordnas på avrinningsdistriktens nivå, regional nivå eller lokal, t.ex. kommunal, nivå.

Den ekonomiska verksamheten omfattar

åtgärder för vattendrag eller sjöar, bland annat

i)	utveckling av vegetation i strandområden eller svämplan eller återställande av svämplan, inklusive återanslutning av ett vattendrag eller en sjö till dess svämplan eller förbättring av den laterala konnektiviteten för att återställa svämplanets retentionskapacitet och dess ekosystemfunktion,

ii)	återställande av vattendrag genom att skapa en ny meandrande fåra eller återförena avskurna meandrar eller återansluta en sjö eller en grupp av sjöar till ett vattendrag,

iii)	återställande av ett vattendrags (inklusive korvsjöars) longitudinella och laterala konnektivitet genom avlägsnande av föråldrade hinder, inbegripet dammar och fördämningar eller små hinder tvärs över eller längs vattendraget,

iv)	ersättning av artificiellt skydd längs vattendrags eller sjöars stränder med naturbaserade lösningar för stabilisering av bankar eller bottnar som åtgärder för återställande av vattendrag eller sjöar,

v)	åtgärder som syftar till att förbättra diversifieringen av vattendragens eller sjöarnas djup och bredd för att öka variationen av livsmiljöer,

åtgärder för våtmarker, bland annat

i)	anläggande av diken för återvätning, avlägsnande av dräneringsanläggningar, ersättning med anläggningar som reglerar avrinningen, eller återställande av diken för att möjliggöra översvämning,

ii)	anläggande av våtmarker för att hålla kvar och rena vatten, både på land och längs vattendrag utan vegetation, i landsbygds- och stadsmiljöer,

iii)	dagvattendammar och regleringsdammar,

kustnära åtgärder, bland annat

i)	bevarande eller återställande av kustnära våtmarker, inklusive mangroveskogar eller sjögräsängar, som fungerar som ett naturligt hinder,

ii)	åtgärder som består av morfologiska förändringar och avlägsnande av hinder för att minimera behovet av konstgjord strandfodring och förbättra förhållandena för kustnära ekosystem, motiverade på grundval av en sedimentbalansstudie,

iii)	förstärkning och återställande av sanddyner, inbegripet plantering av dynvegetation,

iv)	bevarande eller återställande av kustrev,

v)	sandfodring i kustområden,

förvaltningsåtgärder som omfattar hela avrinningsdistriktet, bland annat

i)	åtgärder för markförvaltning, inklusive beskogning av avrinningsområden för reservoarer, skyddsområden för källor eller brunnar och de övre delarna av vattensystem (källområden) i allmänhet,

ii)	återställande av naturlig infiltration för grundvattenbildning genom att underlätta eller öka markens retentionskapacitet och infiltration,

iii)	Kontrollerad grundvattenbildning (13).

Verksamheten omfattar inte småskaliga naturbaserade lösningar för att minska översvämningar och torka, inklusive gröna och blå lösningar som tillämpas i stadsmiljö, t.ex. gröna tak, svackdiken, permeabla ytor och infiltrationsbassänger för dagvattenhantering eller hållbar dagvattenhantering i tätorter (se avsnitt 2.3 i denna bilaga).

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod F42.91 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentligt bidrag till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten är en kvantifierbar och tidsbegränsad åtgärd för att uppnå målen för minskning av översvämningsrisker i enlighet med en plan för hantering av översvämningsrisker som samordnas på avrinningsdistriktens nivå och utarbetas enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG (14). När det gäller att minska risken för torka är verksamheten en kvantifierbar och tidsbegränsad åtgärd för att uppnå målen i direktiv 2000/60/EG i enlighet med en förvaltningsplan för avrinningsdistrikt eller en förvaltningsplan för torka som är en del av en förvaltningsplan för avrinningsdistrikt.

För verksamheter i tredjeländer identifieras verksamheten som en åtgärd för att minska risken för översvämning eller risken för torka antingen i en förvaltningsplan för vattenanvändning och vattenskydd på avrinningsdistriktens nivå eller i en plan för integrerad förvaltning av kustområden längs en kust. Dessa planer syftar till att uppnå målen för hanteringen av risker för översvämning och torka för att i förekommande fall minska de negativa konsekvenserna för människors hälsa, miljön, kulturarvet och den ekonomiska verksamheten.

Risker för miljöförstöring i samband med bevarande av vattenkvaliteten och undvikande av vattenstress samt förhindrande av försämring av de berörda vattenförekomsternas status identifieras och hanteras i syfte att uppnå god vattenstatus och god ekologisk potential enligt definitionen i artikel 2.22 och 2.23 i förordning (EU) 2020/852, i enlighet med direktiv 2000/60/EG, och i linje med en förvaltningsplan för avrinningsdistrikt som utarbetats för de potentiellt påverkade vattenförekomsterna i samråd med berörda intressenter.

Risker för miljöförstöring i samband med bevarandet av havsmiljön identifieras och åtgärdas i syfte att uppnå eller bibehålla en god miljöstatus enligt definitionen i artikel 3.5 i direktiv 2008/56/EG.

Verksamheten omfattar åtgärder för återställande eller bevarande av naturen som visar särskilda sidovinster för ekosystemet, som bidrar till att uppnå god vattenstatus eller potential i enlighet med direktiv 2000/60/EG, god miljöstatus i enlighet med direktiv 2008/56/EG och de mål för återställande och bevarande av naturen som anges i kommissionens meddelande av den 20 maj 2020, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 (15). Verksamheten innehåller tydliga och bindande mål för återställande eller bevarande av naturen inom en klart definierad tidsram och beskriver åtgärder för att uppnå dessa mål. Lokala intressenter involveras redan från början i planerings- och utformningsfasen. Verksamheten bygger på de principer som anges i IUCN:s globala standard för naturbaserade lösningar.

För verksamheter i tredjeländer ska verksamheten ta hänsyn till nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald när det gäller att fastställa mål för bevarande och återställande av naturen och för att beskriva de åtgärder som ska vidtas för att uppnå dessa mål.

Det finns ett övervakningsprogram för att utvärdera hur effektivt ett system med naturbaserade lösningar är för att förbättra den berörda vattenförekomstens status, uppnå målen för bevarande och återställande och anpassa sig till förändrade klimatförhållanden. Programmet ses över efter den periodiska strategin för förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt (inklusive förvaltningsplaner för torka, där så är relevant) och planerna för hantering av översvämningsrisker.

För verksamhet i tredjeländer ska programmet ses över minst en gång per programperiod och under alla omständigheter vart tionde år. Programmet följer och anpassar sig till gällande lagar och andra författningar och är tydligt när det gäller rättsligt ansvar och rättsliga åtaganden. Programmet engagerar aktivt lokalsamhällen och andra berörda intressenter.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Verksamheten medför inte förstöring av mark- och havsmiljö med stora kollager (16).

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

4.	Omställning till en cirkulär ekonomi

Verksamhetsutövarna begränsar avfallsgenereringen i processrelaterad konstruktion och rivning och tar hänsyn till bästa tillgängliga teknik. Minst 70 viktprocent av det ofarliga bygg- och rivningsavfallet (med undantag av naturligt förekommande material som avses i kategori 17 05 04 i den europeiska förteckningen över avfall, som upprättats enligt beslut 2000/532/EG) från byggarbetsplatsen förbereds för återanvändning, återvinning eller annan materialåtervinning, inklusive återfyllnadsmaterial där avfall används för att ersätta andra material, i enlighet med avfallshierarkin och EU:s protokoll för bygg- och rivningsavfall (17). Verksamhetsutövarna använder sig av selektiv rivning för att möjliggöra bortskaffande och säker hantering av farliga ämnen och underlätta återanvändning och återvinning av hög kvalitet.

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

Användningen av bekämpningsmedel minimeras och alternativa metoder eller tekniker, som kan innefatta icke-kemiska alternativ till bekämpningsmedel, främjas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG (18), med undantag för fall där användning av bekämpningsmedel behövs för att bekämpa utbrott av skadegörare och sjukdomar. Verksamheten minimerar användningen av gödningsmedel och använder inte stallgödsel.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Dessutom ska följande säkerställas:

a)	Verksamheten har i EU, när det gäller Natura 2000-områden, inga betydande effekter på Natura 2000-områden med avseende på deras bevarandemål utifrån en lämplig bedömning utförd i enlighet med artikel 6.3 i rådets direktiv 92/43/EEG (19).

I EU, i alla områden: Verksamheten är inte till skada för återhämtning eller bevarande av populationer av arter som skyddas enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 92/43/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (20) med en gynnsam bevarandestatus. Verksamheten gör det inte heller svårare att återställa eller bibehålla en gynnsam bevarandestatus hos de berörda livsmiljötyper som är skyddade enligt direktiv 92/43/EEG.

c)	I EU förebyggs införandet av invasiva främmande arter eller så hanteras spridningen av dem i enlighet med förordning (EU) nr 1143/2014.

d)	Utanför EU bedrivs verksamheten i enlighet med tillämplig lagstiftning om bevarande av livsmiljöer, arter och hantering av invasiva främmande arter.

4. Information och kommunikation

4.1 Tillhandahållande av datadrivna it- och OT-lösningar för att minska läckage

Beskrivning av verksamheten

Verksamheten tillverkar, utvecklar, installerar, driftsätter, underhåller, reparerar eller tillhandahåller professionella tjänster, inklusive teknisk rådgivning för utformning eller övervakning, för datadrivna lösningar inom informationsteknik (it) eller operativ teknik (OT) (21) för att kontrollera, hantera, minska och begränsa läckage i vattenförsörjningssystem.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E36, F42.99 och J62, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentligt bidrag till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Den ekonomiska verksamheten tillverkar, utvecklar, installerar, driftsätter, underhåller, reparerar eller tillhandahåller professionella tjänster, inklusive teknisk rådgivning för utformning eller övervakning, till en eller flera av följande datadrivna it- och OT-lösningar för att kontrollera, hantera, minska och begränsa läckage i nya eller befintliga vattenförsörjningssystem:

a)	Övervakningssystem inklusive holistiska it/OT-sviter/-verktyg, eller tillägg/utvidgningar till sådana verktyg som gör det möjligt att identifiera, spåra och lokalisera vattenläckage.

b)	It- och OT-lösningar, eller tillägg/utvidgningar till sådana verktyg, som gör det möjligt att kontrollera, hantera och begränsa vattenläckage.

c)	It- och OT-lösningar, eller tillägg/utvidgningar till sådana verktyg, som säkerställer interoperabilitet mellan system i områden med vattenmätare när nya övervakningssystem eller it- eller OT-lösningar installeras.

Risker för miljöförstöring i samband med bevarande av vattenkvaliteten och undvikande av vattenstress identifieras och hanteras i syfte att uppnå god vattenstatus och god ekologisk potential enligt definitionen i artikel 2.22 och 2.23 i förordning (EU) 2020/852, i enlighet med direktiv 2000/60/EG (22) och i linje med en förvaltningsplan för användning och skydd av vatten, som utarbetas för de potentiellt påverkade vattenförekomsterna i samråd med berörda intressenter.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Ej tillämpligt

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

4.	Omställning till en cirkulär ekonomi

Åtgärder har vidtagits för hantering och återvinning av avfall i slutet av livscykeln, inklusive genom avtalsenliga överenskommelser om avveckling med leverantörer av återvinningstjänster, reflektioner i ekonomiska prognoser eller officiell projektdokumentation. Dessa åtgärder säkerställer att komponenter och material separeras och behandlas för att maximera återvinning och återanvändning i enlighet med avfallshierarkin, EU:s principer för avfallslagstiftning och tillämpliga bestämmelser, i synnerhet genom återanvändning och återvinning av batterier och elektronik och de kritiska råmaterial som ingår i dessa. Dessa åtgärder omfattar även kontroll och hantering av farligt material.

Förberedelse för återanvändning eller återvinning eller korrekt behandling, inklusive avlägsnande av alla vätskor och en selektiv behandling utförs i enlighet med bilaga VII till Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU (23).

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

Den utrustning som används uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG (24) för servrar och datalagringsprodukter.

Den utrustning som används innehåller inte de ämnen som omfattas av begränsningar och som anges i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU (25), förutom om de koncentrationer i viktprocent i homogena material inte överskrider de högsta värden som anges i den bilagan.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Ej tillämpligt

(1) För verksamheter i tredjeländer, i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning eller internationella standarder med motsvarande mål för god vattenstatus och god ekologisk potential, genom motsvarande procedurregler och materiella regler, dvs. en förvaltningsplan för vattenanvändning och vattenskydd som utarbetats i samråd med berörda intressenter och som säkerställer att 1) verksamheternas inverkan på potentiellt påverkade vattenförekomsters identifierade status eller ekologiska potential bedöms, och att 2) försämring eller förhindrande av god status/ekologisk potential undviks.

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1).

(3) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/679 av den 19 januari 2022 om upprättande av en bevakningslista över ämnen och föreningar som inger betänkligheter i dricksvatten i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 (EUT L 124, 27.4.2022, s. 41).

(4) Infrastrukturläckageindex (Infrastructure Leakage Index, ILI): beräknas som befintliga årliga faktiska förluster (current annual real losses, CARL)/oundvikliga årliga faktiska förluster (unavoidable annual real losses, UARL). De befintliga årliga faktiska förlusterna (CARL) motsvarar den mängd vatten som faktiskt går förlorad från distributionsnätet (dvs. inte levereras till slutanvändarna). De oundvikliga årliga faktiska förlusterna (UARL) beräknas utifrån det faktum att det alltid förekommer ett visst läckage i ett vattendistributionsnät. UARL beräknas på grundval av faktorer som nätets längd, antalet serviceanslutningar och det tryck vid vilket nätet drivs.

(5) För verksamheter i tredjeländer, i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning eller internationella standarder med motsvarande mål för god vattenstatus och god ekologisk potential, genom motsvarande procedurregler och materiella regler, dvs. en förvaltningsplan för vattenanvändning och vattenskydd som utarbetats i samråd med berörda intressenter och som säkerställer att 1) verksamheternas inverkan på potentiellt påverkade vattenförekomsters identifierade status eller ekologiska potential bedöms, och att 2) försämring eller förhindrande av god status/ekologisk potential undviks.

(6) För verksamheter i tredjeländer, i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning eller internationella standarder med motsvarande mål för god vattenstatus och god ekologisk potential, genom motsvarande procedurregler och materiella regler, dvs. en förvaltningsplan för vattenanvändning och vattenskydd som utarbetats i samråd med berörda intressenter och som säkerställer att 1) verksamheternas inverkan på potentiellt påverkade vattenförekomsters identifierade status eller ekologiska potential bedöms, och att 2) försämring eller förhindrande av god status/ekologisk potential undviks.

(7) Med personekvivalent (pe) avses den mängd nedbrytbart organiskt material som har en biokemisk syreförbrukning på 60 g löst syre per dygn under fem dygn (BOD5).

(8) Till exempel i enlighet med IPCC:s riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser för rening av avloppsvatten, version av den 27 juni 2023, tillgänglig på (https://www.ipcc-nggip.iges.or.jp/public/2019rf/pdf/5_Volume5/19R_V5_6_Ch06_Wastewater.pdf).

(9) Rådets direktiv 86/278/EEG av den 12 juni 1986 om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket (EGT L 181, 4.7.1986, s. 6).

(10) Enligt definitionen i Gemensamma forskningscentrets dokument Best Environmental Management Practice for the Public Administration Sector (europa.eu).

(11) För verksamheter i tredjeländer, i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning eller internationella standarder med motsvarande mål för god vattenstatus och god ekologisk potential, genom motsvarande procedurregler och materiella regler, dvs. en förvaltningsplan för vattenanvändning och vattenskydd som utarbetats i samråd med berörda intressenter och som säkerställer att 1) verksamheternas inverkan på potentiellt påverkade vattenförekomsters identifierade status eller ekologiska potential bedöms, och att 2) försämring eller förhindrande av god status/ekologisk potential undviks.

(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EUT L 317, 4.11.2014, s. 35).

(13) Kontrollerad grundvattenbildning är processen att avsiktligt fylla på en akvifer med vatten från en annan plats för efterföljande återvinning eller för miljövinster.

(14) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker (EUT L 288, 6.11.2007, s. 27).

(15) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020) 380 final).

(16) Med mark med stora kollager avses våtmarker, inklusive torvmark, och kontinuerligt skogsklädda områden i den mening som avses i artikel 29.4 a, b och c i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

(17) EU:s protokoll för hantering av bygg- och anläggningsavfall, september 2016: https://ec.europa.eu/docsroom/documents/20509/.

(18) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71).

(19) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

(20) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

(21) Datadrivna it- och OT-lösningar omfattar anslutningsbara produkter, sensorer, analysprogram och annan programvara samt informations- och kommunikationsteknik (IKT) för överföring, lagring och visning av data och systemhantering.

(22) För verksamheter i tredjeländer, i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning eller internationella standarder med motsvarande mål för god vattenstatus och god ekologisk potential, genom motsvarande procedurregler och materiella regler, dvs. en förvaltningsplan för vattenanvändning och vattenskydd som utarbetats i samråd med berörda intressenter och som säkerställer att 1) verksamheternas inverkan på potentiellt påverkade vattenförekomsters identifierade status eller ekologiska potential bedöms, och att 2) försämring eller förhindrande av god status/ekologisk potential undviks.

(23) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) (EUT L 197, 24.7.2012, s. 38).

(24) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (EUT L 285, 31.10.2009, s. 10).

(25) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter (EUT L 174, 1.7.2011, s. 88).

BILAGA II

Tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till omställningen till en cirkulär ekonomi och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen

Innehållsförteckning

Tillverkning

1.1

Tillverkning av plastförpackningsvaror

1.2

Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning

Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering

2.1

Återvinning av fosfor från avloppsvatten

2.2

Produktion av alternativa vattenresurser för andra ändamål än humankonsumtion

2.3

Insamling och transport av icke-farligt och farligt avfall

2.4

Behandling av farligt avfall

2.5

Återvinning av biologiskt avfall genom anaerob nedbrytning eller kompostering

2.6

Sanering och demontering av uttjänta produkter

2.7

Sortering och materialåtervinning av icke-farligt avfall

Bygg- och fastighetsverksamhet

3.1

Uppförande av nya byggnader

3.2

Renovering av befintliga byggnader

3.3

Rivning av byggnader och övriga anläggningar

3.4

Underhåll av vägar och motorvägar

3.5

Användning av betong inom anläggningsarbeten

Information och kommunikation

4.1

Tillhandahållande av datadrivna it- och OT-lösningar

Tjänster

5.1

Reparation, renovering och återtillverkning

5.2

Försäljning av reservdelar

5.3

Förberedelse för återanvändning av uttjänta produkter och produktkomponenter

5.4

Försäljning av begagnade varor

5.5

Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och resultatorienterade tjänstemodeller

5.6

Marknadsplats för handel med begagnade varor för återanvändning

1. Tillverkning

1.1 Tillverkning av plastförpackningsvaror

Beskrivning av verksamheten

Tillverkning av plastförpackningsvaror.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod C22.22 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi

Verksamheten uppfyller ett av följande kriterier:

Användning av cirkulära råvaror: Fram till 2028: minst 35 viktprocent av förpackningsprodukten består av återvunnet material efter konsumentledet för icke kontaktkänsliga förpackningar och minst 10 viktprocent för kontaktkänsliga förpackningar (1). Från 2028: minst 65 viktprocent av förpackningsprodukten består av återvunnet material efter konsumentledet för icke kontaktkänsliga förpackningar och minst 50 viktprocent för kontaktkänsliga förpackningar.

Utformning för återanvändning: Förpackningsprodukten har utformats för att kunna återanvändas inom ett återanvändningssystem (2) och uppfyller kraven för användning av cirkulära råvaror enligt punkt 1a, med målen på 35 % respektive 10 % återvunnet material fram till 2028 och målen på 65 % respektive 50 % som gäller från 2032. Systemet för återanvändning inrättas på ett sätt som säkerställer möjligheten till återanvändning i ett slutet eller öppet kretslopp som

i)	tillhandahåller en definierad styrningsstruktur och för register över antalet fyllningar, återanvändningar, kasserade förpackningar, insamlingsgrad, mängden återanvändbara förpackningar som släpps ut på marknaden och försäljningsenheter eller motsvarande enheter,

ii)	innehåller regler om produktomfattning och förpackningsformat samt om insamling av återanvändbara förpackningar, inklusive incitament för konsumenterna,

iii)	säkerställer öppen och lika tillgång och villkor för alla ekonomiska aktörer som vill bli en del av det, inbegripet en proportionell fördelning av kostnader och fördelar för alla systemdeltagare (3).

Användning av biologiskt avfall som råvara: minst 65 viktprocent av förpackningsprodukten består av biologiskt avfall som hållbar råvara (4). Jordbruksbaserat biologiskt avfall som används för tillverkning av plastförpackningar uppfyller kriterierna i artikel 29.2–29.5 i direktiv (EU) 2018/2001. Skogsbaserat biologiskt avfall som används för tillverkning av plastförpackningar uppfyller kriterierna i artikel 29.6 och 29.7 i det direktivet.

2.	Förpackningsprodukten kan återvinnas i praktiken och i stor skala. Förpackningsprodukten visar återvinningsbarhet i praktiken och i stor skala genom att den uppfyller alla de kriterier som anges nedan (5).

2.1

Förpackningsenheten (6) är utformad för att vara återvinningsbar, så att den kan sorteras och materialåtervinnas i slutet av livscykeln och så att det återvunna materialet är av sådan kvalitet att det kan användas igen i förpackningstillämpningar. Färger, tillsatser eller utformningselement i förpackningen som förorenar återvinningsflödet när förpackningen blir avfall och avsevärt försämrar kvaliteten på de materialåtervunna ämnena används inte. I bästa fall är förpackningsenheten tillverkad av samma material (monomateriallösning), men åtminstone är de material som finns i förpackningen förenliga med de befintliga återvinningsflödena och sorteringsprocesserna. Om alla förpackningskomponenter inte är kompatibla med befintliga materialåtervinningsflöden och materialåtervinningsprocesser ska förpackningen göra det möjligt att separera de komponenter som inte kan återvinnas, antingen manuellt av konsumenterna eller inom ramen för befintliga sorterings- och materialåtervinningsprocesser.

2.2

Dessutom bedöms förpackningen som återvinningsbar i stor skala om den uppfyller ett av följande kriterier:

Insamling, sortering och återvinning har visats fungera i praktiken och i stor skala: plastförpackningsmaterialet i förpackningsenheten uppnår det mål för lägsta materialåtervinningsgrad (7) för plastförpackningsavfall som fastställs i direktiv 94/62/EG, antingen i den nationella jurisdiktion där förpackningen släpps ut på marknaden, oberoende av jurisdiktionens storlek, eller i medlemsstater som tillsammans representerar minst 100 miljoner invånare.

b)	Insamling, sortering och återvinning har visats vara på väg att fungera i praktiken och i stor skala: sorterings- och återvinningsprocesser finns tillgängliga på den tekniska mognadsgraden 9 enligt definitionen i ISO 16290:2013 (8).

När förpackningsmaterialet produceras ska följande ämnen med de farliga egenskaper som anges nedan inte läggas till råvaran:

a)	Ämnen som uppfyller kriterierna i artikel 57 och identifieras i enlighet med artikel 59.1 i förordning (EG) nr 1907/2006.

b)	Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som cancerframkallande i kategori 1 eller 2 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (9).

c)	Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som mutagena i kategori 1 eller 2 i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.

d)	Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som reproduktionstoxiska ämnen i kategori 1 eller 2 i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.

e)	Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som hormonstörande ämnen för människors hälsa i kategori 1 eller som hormonstörande för miljön 1 i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.

f)	Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som långlivade, bioackumulerande och toxiska i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.

g)	Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som mycket långlivade och mycket bioackumulerande i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.

h)	Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som långlivade, mobila och toxiska i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.

i)	Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som mycket långlivade och mycket mobila i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.

j)	Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som luftvägssensibiliserande i kategori 1 i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008, med undantag för enzymer.

k)	Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som hudsensibiliserande i kategori 1 i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.

l)	Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som skadliga långtidseffekter för vattenmiljön kategori 1, 2, 3 eller 4 i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.

m)	Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som farliga för ozonskiktet i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.

n)	Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som ämnen med specifik organtoxicitet – upprepad exponering kategori 1 eller 2 i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.

o)	Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som ämnen med specifik organtoxicitet – enstaka exponering kategori 1 eller 2 i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.

4.	Komposterbara plastmaterial i förpackningstillämpningar används endast för mycket tunna plastbärkassar, tepåsar, kaffepåsar eller påsar med andra drycker, tedynor, kaffedynor eller dynor med andra drycker samt klistermärken som fästs på frukt och grönsaker.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

För plast som tillverkas av kemiskt återvunnen råvara är växthusgasutsläppen under hela livscykeln för den tillverkade plasten, exklusive eventuella beräknade tillgodohavanden från produktionen av bränslen, lägre än växthusgasutsläppen under hela livscykeln för motsvarande plast i primärform som tillverkas av fossilbränslebaserade råvaror. Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av kommissionens rekommendation (EU) 2021/2279 (10) eller ISO 14067:2018 (11) eller ISO 14064-1:2018 (12). Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

Växthusgasutsläppen under hela livscykeln från plast som tillverkas av biologiskt avfall som hållbar råvara är lägre än växthusgasutsläppen under hela livscykeln för motsvarande plast i primärform som tillverkas av fossilbränslebaserade råvaror. Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av kommissionens rekommendation 2013/179/EU (13) eller ISO 14067:2018 eller ISO 14064-1:2018. Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

För produkter som tillverkas av plastmaterial i primär form ligger utsläppen från tillverkningen av dessa plastmaterial inom eller lägre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) som anges i relevanta BAT-slutsatser, däribland följande:

a)	BAT-slutsatserna för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (14), för utsläpp till vatten där relevanta utsläppsgränser gäller.

b)	BAT-slutsatserna för gemensamma system för hantering och behandling av avgaser inom den kemiska sektorn (15) för utsläpp till luft från nya anläggningar (eller för befintliga anläggningar inom fyra år efter offentliggörandet av BAT-slutsatserna), om relevanta villkor är tillämpliga.

c)	Referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för produktion av polymerer (16) för produktionsprocesser under villkor som inte omfattas av ovan nämnda BAT-slutsatser.

d)	Referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för oorganiska högvolymkemikalier – fasta och övriga ämnen (17),

e)	Referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för produktion av oorganiska högvolymkemikalier – ammoniak, syror och gödselmedel (18),

f)	Referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för tillverkning av organiska finkemikalier (19).

g)	Referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för produktion av oorganiska specialkemikalier (SIC) (20).

Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

1.2 Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning

Beskrivning av verksamheten

Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning för industriell, yrkesmässig och konsumentrelaterad användning.

Denna verksamhet omfattar tillverkning av laddningsbara och icke-laddningsbara bärbara batterier (21). Verksamheten omfattar inte tillverkning av andra kategorier av batterier.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt C26 och C27, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi

Om den ekonomiska verksamheten tillverkar elektriska och elektroniska produkter som uppfyller alla kriterier för EU-miljömärket som är tillämpliga på den specifika produktkategorin, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 (22), ska verksamhetsutövaren styrka att alla angivna krav är uppfyllda, i enlighet med de kontrollkriterier som föreskrivs i kriterierna för EU-miljömärket.

2.	Om det inte finns några produktspecifika kriterier för EU-miljömärket, eller om verksamhetsoperatören inte har använt dem, ska den ekonomiska verksamhet som tillverkar elektrisk och elektronisk utrustning uppfylla samtliga följande kriterier som är tillämpliga på den berörda produkten:

2.1	Utformning för lång livstid

2.1.1

Om produkten innehåller programvara som kräver uppdateringar ska alla versioner av programvarukomponenter, programvarusupport och programvara/fast programvara, inklusive uppdateringar, göras tillgängliga för användare under en produkts livslängd enligt definitionen i direktiv 2009/125/EG och genomförandeakter som antagits enligt det direktivet. Om tillgången till programvaruuppdateringar inte är reglerad är tillgängligheten minst åtta år. Produktens funktionalitet och livslängd minskas inte genom programvaruuppdateringar eller brist på programvaruuppdateringar.

2.1.2

För produkter som innehåller bärbara batterier säkerställs att dessa batterier lätt kan avlägsnas och bytas ut av slutanvändaren när som helst under produktens livslängd, utan att det krävs användning av specialiserade verktyg (såvida inte verktygen tillhandahålls kostnadsfritt tillsammans med produkten), äganderättsligt skyddade verktyg, värmeenergi eller lösningsmedel för demontering, utom när batterierna är utformade på ett sådant sätt att batteriet kan avlägsnas och ersättas endast av oberoende yrkesutövare i följande fall:

a)	Anordningar som är särskilt konstruerade för att främst användas i en miljö som regelbundet utsätts för stänkvatten, vattenströmmar eller vattennedsänkning och som är avsedda att vara tvättbara eller sköljbara och där detta krävs för att säkerställa användarens och anordningens säkerhet.

Professionella medicintekniska produkter för bilddiagnostik och produkter för radioterapi, enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 (23), och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik enligt definitionen i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746 (24).

Om kontinuerlig strömförsörjning är nödvändig och det krävs en permanent anslutning mellan produkten och respektive bärbara batteri för att säkerställa användarens och apparatens säkerhet eller, för produkter som samlar in och tillhandahåller data som sin huvudsakliga funktion, av dataintegritetsskäl.

2.1.3

Programvara används inte för att negativt påverka produktens cirkularitet, inbegripet utbytet av ett bärbart batteri, och korrekt batteriutbyte försämrar inte produktens funktion.

2.2	Utformning för reparation och garanti

2.2.1

Om ett produktspecifikt reparationssystem fastställs i enlighet med unionsrätten säkerställer verksamhetsutövaren att produkterna har den högsta utnyttjade reparerbarhetsklassen (25).

2.2.2

Verksamhetsutövaren ger professionella reparatörer (26) tillgång till information under hela produktens livstid. Informationen ska i tillämpliga fall innehålla uppgifter om följande:

a)	En entydig identifiering av produkten.

b)	En demonteringsritning eller en sprängskiss.

c)	En förteckning över nödvändig reparations- och provutrustning.

d)	Tekniska uppgifter om komponenterna och diagnosinformation, t.ex. lägsta och högsta teoretiska värden för mätningar.

e)	Kabel- och kopplingsscheman.

f)	Felkoder och feldiagnostik, inklusive tillverkarspecifika koder.

g)	Dataregister över rapporterade felincidenter som lagrats på produkten.

h)	Teknisk handbok med instruktioner för reparation, inbegripet enkla diagram över elektroniska kretskort, med markeringar av de individuella stegen.

i)	Instruktioner för programvara och fast programvara, inklusive återställningsprogramvara.

j)	Information om tillgång till dataregister över rapporterade felincidenter som i tillämpliga fall lagras på produkten, med undantag för personlig identifierbar information, t.ex. om användarbeteende och lokaliseringsinformation.

2.2.3

Viktiga reservdelar (27), oavsett om de är nya eller begagnade (t.ex. motorer, batterier, kretskort och alla delar eller komponenter som är nödvändiga för att produkten ska fungera väl) är tillgängliga för professionella reparatörer och slutanvändare under ytterligare ett år efter att den sista enheten av modellen har släppts ut på marknaden, jämfört med kraven på tillgång till reservdelar enligt direktiv 2009/125/EG och genomförandeakter som antagits enligt det direktivet. Om tillgången till reservdelar för de relevanta produkterna inte är reglerad ska viktiga reservdelar finnas tillgängliga i minst åtta år efter det att den sista enheten av modellen har släppts ut på marknaden.

2.2.4

Om det inte finns några betydande hälso- och säkerhetsrisker i samband med produktreparationen tillhandahåller verksamhetsutövaren tydliga instruktioner för demontering och reparation, bland annat genom papperskopia, digital kopia eller video, och göra dem allmänt tillgängliga under produktens livstid, för att möjliggöra en icke-destruktiv demontering av produkter i syfte att ersätta viktiga komponenter eller delar för uppgraderingar eller reparationer. Om det finns betydande säkerhetsproblem i samband med reparationen av produkten säkerställer verksamhetsutövaren tillgång till oberoende certifierade professionella reparatörer. På verksamhetsutövarens webbplats anges hur professionella reparatörer registrerar sig för att få tillgång till relevant information eller dela informationen på en allmänt tillgänglig och kostnadsfri webbplats.

2.2.5

För elektrisk och elektronisk utrustning som är utformad för konsumentbruk tillhandahåller verksamhetsutövaren en kommersiell garanti som gäller i minst tre år och är i enlighet med kraven i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/771 (28) utan extra kostnad.

2.3	Utformning för återanvändning och återtillverkning

2.3.1

Om produkterna kan lagra data och dessa data är krypterad, krävs en programvarufunktion som återställer enheten till dess fabriksinställningar och automatiskt raderar krypteringsnyckeln.

2.3.2

Om produkterna kan överföra lagrade data, kan dessa lagrade data enkelt och fullständigt överföras till en annan produkt, vilket garanterar dataintegritet och datakonfidentialitet.

2.4	Utformning för demontering

2.4.1

Information om hantering av uttjänta produkter är allmänt tillgänglig under produktens livstid, inklusive all information som krävs enligt direktiv 2012/19/EU. För varje typ av ny produkt som släpps ut för första gången på unionsmarknaden delar verksamhetsutövaren kostnadsfritt relevant information med centrum som förbereder för återanvändning samt behandlings- och återvinningsanläggningar genom Plattform för information till återvinningsföretag (29) eller genom en annan relevant kanal i enlighet med artikel 15.1 i direktiv 2012/19/EU. Informationen om demontering ska inkludera den serie av demonteringsmoment och de verktyg eller typer av teknik som behövs för att komma åt den berörda komponenten.

2.4.2

För elektrisk och elektronisk utrustning som innehåller kretskort, hårddiskar, elektriska motorer, permanentmagneter, batterier, fluorescerande pulver eller andra komponenter som enligt unionslagstiftningen har hög potential för återvinning av råvaror av avgörande betydelse ska den information om hantering av uttjänta produkter som avses i punkt 2.4.1 innehålla en uppgift om de råvaror av avgörande betydelse (30) som vanligtvis ingår i komponenterna, information om var dessa komponenter finns och vilka steg som krävs för att de ska kunna avlägsnas separat.

2.4.3

Verksamheten ger spårningsinformation om ämnen som identifierats som ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC) och för ämnen som uppfyller kriterierna för ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC), genom att uppfylla minst en av de två ramar för offentliggörande som anges nedan:

a)	Produktinformation om ämnen finns tillgänglig för allmänheten i SCIP-databasen (31) för produkter som innehåller > 0,1 viktprocent av ett identifierat ämne som inger mycket stora betänkligheter eller i ett särskilt offentligt verktyg som tillhandahålls av företaget.

b)	Produktinformation om ämnen finns tillgänglig för allmänheten enligt IEC62474 (32) (för elektrisk och elektronisk utrustning) och framtida IEC82474-1 (33) (projekt med dubbel logotyp).

2.5

Utformning för återanvända komponenter

Den ekonomiska verksamheten tillverkar produkter med bevisad överlägsen återanvändbarhet. Bedömningen av återanvändbarhet bygger på EN 45555:2019 (34) eller någon produktspecifik EN-standard som bygger på EN 45555:2019. Den ekonomiska verksamheten uppfyller följande kriterier:

a)	Blandningar av enskilda polymerer eller återvinningsbara polymerblandningar används.

b)	Höljen av plast innehåller inte gjuten eller limmad metall.

c)	Material som inte kan återanvändas tillsammans är lättillgängliga och kan separeras.

d)	Förbättrad återanvändbarhet skadar inte systemets hållbarhet.

e)	Delar av produkten som innehåller ämnen, blandningar och komponenter som ska avlägsnas under saneringen är lätta att identifiera, t.ex. genom märkning för sortering som tillhandahålls av tillverkaren och är synlig på produkten.

f)	Kretskort, hårddiskar, elektriska motorer, permanentmagneter, batterier, fluorescerande pulver eller andra komponenter som enligt unionslagstiftningen har hög potential för återvinning av råvaror av avgörande betydelse är lätta att få tillgång till och avlägsna från produkten.

g)	Delar som minskar återanvändbarheten enligt referensscenariot för behandling av uttjänta produkter, t.ex. plast som innehåller vissa fyllmedel eller vissa flamskyddsmedel, är lätta att komma åt och avlägsna.

h)	Teknik för sammanfogning, fastsättning eller förslutning hindrar inte ett säkert och enkelt avlägsnande av de komponenter som anges i direktiv 2012/19/EU eller i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1542 (35) om batterier och förbrukade batterier, om sådana förekommer.

2.6	Proaktiv ersättning av farliga ämnen

2.6.1

Den ekonomiska verksamheten tillverkar produkter som påvisar proaktiv ersättning av farliga ämnen.

2.6.2

Produkten innehåller inte ämnen som inger mycket stora betänkligheter och som ingår i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006.

2.6.3

Undantag från begränsningar av farliga ämnen är begränsade till följande fall:

a)	Bly i lödmetall med hög smälttemperatur som omfattas av undantagspost 7.a i bilaga III till direktiv 2011/65/EU.

b)	Elektriska och elektroniska komponenter som innehåller bly i glas eller keramik som omfattas av undantagsposten 7.c i bilaga III till direktiv 2011/65/EU.

2.6.4

De farliga ämnen som anges i tabellen nedan tillförs eller bildas inte i de angivna underenheterna och komponentdelarna vid eller över den angivna koncentrationsgränsen.

Grupp av ämnen

Begränsningens omfattning

Koncentrationsgränser (om tillämpligt)

i)	Polymerstabilisatorer, färgämnen och förorening

Följande tennorganiska stabilisatorföreningar ingår inte i externa kablar:

Dibutyltennoxid

Dibutyltenndiacetat

Dibutyltenndilaurat

Dibutyltennmaleat

Dioktyltennoxid

Dioktyltenndilaurat

Yttre hölje innehåller inte följande färgämnen: Azofärgämnen som kan brytas ned till de cancerframkallande arylaminer som förtecknas i tillägg 8 till förordning (EG) nr 1907/2006, eller färgämnen bestående av föreningar som är upptagna i förteckningen IEC 62474 över ämnen som ska deklareras.

Ej tillämpligt

ii)	Polymerstabilisatorer, färgämnen och föroreningar

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) förekommer inte i koncentrationer som är högre än eller lika med individuella och totala koncentrationsgränserna i någon yttre yta av plast eller konstgummi.

Förekomst och koncentration av följande PAH ska kontrolleras:

PAH som begränsas enligt förordning (EG) nr 1907/2006:

Benso(a)pyren Benso(e)pyren

Benso[a]antracen

Krysen

Benso[b]fluoranten

Bens[j]fluoranten

Benso[k]fluoranten

Dibenso[a,h]antracen

Ytterligare PAH som omfattas av begränsningar:

Acenaften

Acenaftylen

Antracen

Benso[ghi]perylen

Fluoranten

Fluoren

Indeno[1,2,3-cd]pyren

Naftalen

Fenantren

Pyren

De enskilda koncentrationsgränserna för sådana PAH som begränsas enligt förordning (EG) nr 1907/2006 är lägre än 1 mg/kg.

Summan av koncentrationsgränserna för de 18 förtecknade PAH är inte större än 10 mg/kg.

iii)	Biocidprodukter

Biocidprodukter avsedda att ge en antibakteriell funktion

Undantag för material som säljs på sjukhus och för hälso- och sjukvårdstillämpningar

Ej tillämpligt

v)	Luttringsmedel

Arsenik och arsenikföreningar används inte vid tillverkning av glas för enheter till LCD-skärmar och täckglas för bildskärmar.

0,0050 viktprocent

vi)	Klorbaserad plast

Plastdelar > 25 g innehåller inte klorerad polyeten.

Anmärkning: För detta specifika delkrav betraktas inte plasthöljen på kablar som plastdelar.

Ej tillämpligt

2.6.5

Produkterna innehåller inte halogener utöver de gränsvärden som kan detekteras i enlighet med de mätningar som anges i befintliga standarder för alla dess komponenter: kablar (EN IEC 60754–3), plastdelar (EN50642), elektroniska komponenter (EN IEC 61249-2-21 eller JS709C), förbrukningsvaror (EN IEC 61249-2-21 och IPC J-STD-004B).

2.6.6

Produkterna innehåller inte rökgas.

2.6.7

Användning av tetrabromobisfenol A (TBBPA) är endast tillåten som reaktiv komponent för tryckta kretskort.

2.7	Information till kunder

2.7.1

Verksamhetsutövaren tillhandahåller information till kunderna om alternativ att använda produkten med beaktande av miljöfördelarna, särskilt förlängningen av livslängden av de produkter som förknippas med produktens olika former.

2.7.2

Verksamhetsutövaren tillhandahåller information till kunderna om återköps-, återförsäljnings- och återtagningsalternativ för produkten, information om separat insamling och insamlingspunkter för avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) samt information om återanvändningsalternativ. För bärbara batterier tillhandahålls information om separat insamling och insamlingspunkter för förbrukade batterier.

2.7.3

För elektrisk och elektronisk utrustning ska verksamhetsutövaren på lämpligt sätt märka produkten med den symbol som anger separat insamling av avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning enligt bilaga IX till direktiv 2012/19/EU. Verksamhetsutövaren ska förse konsumenten med relevant information om kostnaderna för insamling och miljövänlig behandling och miljövänligt bortskaffande av produkten i enlighet med artikel 14.1 i det direktivet.

2.8	Producentansvar

2.8.1

När verksamhetsutövaren släpper ut elektriska och elektroniska produkter på marknaden i medlemsstaterna inrättar denne ett individuellt system för utökat producentansvar eller deltar denne i ett kollektivt system för utökat producentansvar i alla de medlemsstater där produkten släpps ut på marknaden, i enlighet med direktiv 2012/19/EU. De ekonomiska bidragen till de kollektiva systemen bygger på ekomodulering och täcker kostnaderna för separat insamling och behandling av avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk eller elektronisk utrustning.

2.8.2

För bärbara batterier ska producenten inrätta system för återtagande och insamling av förbrukade bärbara batterier, inklusive insamlingspunkter, i alla medlemsstater där produkten släpps ut på marknaden.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Om den tillverkade produkten innehåller köldmedier uppfylls den GWP-prestanda som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 (36). Verksamheten omfattar inte produkter som innehåller svavelhexafluorid (SF6).

I tillämpliga fall får den tillverkade produkten inte hamna lägre än den tredje i betydande grad utnyttjade energieffektivitetsklassen (37) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 (38) och delegerade akter som antagits enligt den förordningen.

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

För tillverkning av bärbara batterier är batterierna förenliga med tillämpliga hållbarhetsregler för utsläppande av batterier på marknaden i unionen, bland annat när det gäller begränsningar av användningen av farliga ämnen i batterier, däribland Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 och direktiv 2006/66/EG (39).

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

2. Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering

2.1 Återvinning av fosfor från avloppsvatten

Beskrivning av verksamheten

Uppförande, uppgradering, drift och förnyelse av anläggningar för återvinning av fosfor från avloppsreningsverk för vatten från tätbebyggelse (vattenfas och slam) och från material (dvs. aska) efter termisk oxidation (dvs. förbränning) av avloppsslam.

Den ekonomiska verksamheten omfattar endast anläggningar och processer som möjliggör fosforåtervinning, och inte de föregående stegen såsom rening av avloppsvatten eller förbränningsanläggningar.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E37.00, E38.32 och F42.99, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi

För den process som är integrerad i avloppsreningsverket och som vanligtvis omfattar fosforsalter såsom struvit-magnesiumammoniumfosfat (NH4MgPO4•6H2O) återvinns minst 15 % av den inkommande fosforbelastningen i återvinningsprocessen. Endast skördat material, såsom struvit, räknas vid beräkningen av detta tröskelvärde.

2.	För återvinning i senare led efter termisk oxidation i avloppsslam med kemisk fosforåtervinning eller termisk oxidation efter avloppsslam med termokemisk fosforåtervinning återvinns minst 80 % av den inkommande fosforbelastningen från respektive insatsmaterial, såsom avloppsslamaska.

Den fosfor som extraheras ur systemet används antingen som komponentmaterial i en gödselprodukt som uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1009 (40) eller nationell lagstiftning om gödselmedel om den är strängare, eller inom ett annat användningsområde där den återvunna fosforn uppfyller angivna funktioner, i enlighet med respektive förordningar.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Ej tillämpligt

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

Viktiga prestandaparametrar, däribland en massbalans för fosforpentoxid (P2O5) och viktiga miljöparametrar i förhållande till de utsläpp och avfallsflöden som genereras, övervakas.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

2.2 Produktion av alternativa vattenresurser för andra ändamål än humankonsumtion

Beskrivning av verksamheten

Uppförande, utbyggnad, drift och förnyelse av anläggningar för produktion av återvunnet vatten (41), anläggningar för insamling av regn och dagvatten samt anläggningar för uppsamling och rening av gråvatten (42).

Dessa alternativa vattenresurser används för att ersätta vatten från uttag eller dricksvattenförsörjningssystem och kan användas för grundvattenbildning, bevattning, industriell återanvändning, rekreation och annan kommunal användning.

Den ekonomiska verksamheten omfattar endast de anläggningar och processer som gör det möjligt att återanvända vattnet, t.ex. anläggningar för grundvattenbildning eller ytvattenlager, och omfattar inte de föregående stegen, t.ex. primära och sekundära steg i avloppsreningsverket eller efterföljande steg, som krävs för slutlig återanvändning av dessa alternativa vattenresurser, såsom bevattningssystem.

Den ekonomiska verksamheten omfattar inte avsaltning (se avsnitt 5.13 i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2021/2139).

Denna ekonomiska verksamhet omfattar inte vattenförsörjning för humankonsumtion (se avsnitt 2.1 i bilaga I).

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi

För produktion av återvunnet vatten uppfyller verksamheten följande kriterier:

Det återvunna vattnet är lämpligt för återanvändning. För användning inom jordbruket uppfyller det återvunna vattnet EU:s krav, inklusive bl.a. de krav som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741 (43) och nationell lagstiftning. För annan användning än bevattning inom jordbruket är den slutliga kvaliteten på återvunnet vatten ändamålsenlig och förenlig med befintlig nationell lagstiftning och befintliga nationella standarder.

Projektet för återanvändning av vatten har godkänts av den behöriga myndigheten, inom ramen för en integrerad vattenförvaltning, och i samråd med vattenförvaltningsmyndigheterna har hänsyn tagits till livskraftiga åtgärder för styrning av efterfrågan på vatten och effektiva åtgärder. Detta kan bevisas genom att det ingår i en vattenförvaltningsplan eller en plan för hantering av torka. För återanvändning inom jordbruket beaktas fullt ut bedömningarna av miljöriskerna, inbegripet de som rör vattenförekomsternas kvantitativa status, i de riskhanteringsplaner som krävs enligt förordning (EU) 2020/741.

För anläggningar för insamling av regn och dagvatten uppfyller verksamheten följande kriterier:

a)	Resursen (regn eller dagvatten) är separerad vid källan och omfattar inte avloppsvatten.

b)	Vattnet är lämpligt att använda efter lämplig rening beroende på föroreningsnivån och den efterföljande användningen.

c)	Anläggningen ingår i ett instrument för stadsplanering eller tillståndsgivning, t.ex. en översiktsplan eller kommunala planer.

För anläggningar för insamling och rening av gråvatten uppfyller verksamheten följande kriterier:

a)	Resursen (gråvatten) separeras vid källan.

b)	Vattnet är lämpligt för återanvändning efter korrekt rening beroende på föroreningsnivån och den efterföljande återanvändningen.

c)	Prestandan styrks genom en byggnadscertifiering eller finns tillgänglig i de tekniska konstruktionsdokumenten.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

För produktion av återvunnet vatten har en bedömning gjorts av de direkta växthusgasutsläppen från återanvändningsbehandlingen (44). Resultaten lämnas på begäran ut till kunder och investerare.

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

För de användningsområden som föreskrivs i förordning (EU) 2020/741 är verksamheten förenlig med den förordningen eller med tillämplig nationell lagstiftning om den är strängare. Grundvattenbildning och infiltration av ytavrinning överensstämmer med direktiv 2006/118/EG eller med tillämplig nationell lagstiftning om den är strängare.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

2.3 Insamling och transport av icke-farligt och farligt avfall

Beskrivning av verksamheten

Separat insamling och transport av icke-farligt och farligt avfall (45) i syfte att förbereda för återanvändning (46) eller materialåtervinning (47), inbegripet uppförande, drift och uppgradering av anläggningar för insamling och transport av sådant avfall, t.ex. återvinningsstationer och avfallsöverföringsstationer, som ett sätt att återvinna material.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E38.11, E38.12 och F42.9, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi

1.	Allt insamlat och transporterat avfall som har källsorterats ska gå till förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning.

Källsorterat avfall bestående av i) papper och kartong, ii) textilier (48), iii) biologiskt avfall, iv) trä, v) glas, vi) avfall från elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) eller vii) alla typer av farligt avfall samlas in separat (dvs. i enskilda fraktioner) och blandas inte med andra avfallsflöden.

När det gäller annat källsorterat icke-farligt avfall än de fraktioner som nämns ovan, ska insamling i blandade fraktioner ske endast om det uppfyller något av de villkor som anges i artikel 10.3 a, b eller c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG (49).

Olika typer av farligt avfall får placeras tillsammans i en låda, ett skåp eller en liknande lösning för farligt avfall under förutsättning att varje avfallstyp är korrekt förpackad för att hålla avfallet separat i lådan eller skåpet och att farligt avfall sorteras i avfallstyper efter insamling från hushåll.

För kommunala avfallsflöden uppfyller verksamheten ett av följande kriterier:

a)	Verksamheten samlar in kommunalt fast avfall främst via insamlingssystem från dörr till dörr eller övervakade insamlingspunkter för att säkerställa en hög nivå av separat insamling och låga föroreningsnivåer.

Verksamheten bedriver separat insamling av avfall inom offentligt organiserade avfallshanteringssystem där avfallsproducenterna debiteras enligt volym- och viktbaserade avgifter, åtminstone för restavfallsflödet, eller det finns andra typer av ekonomiska instrument som ger incitament till källsortering av avfall (50).

c)	Verksamheten bedriver separat insamling av avfall utanför offentligt organiserade avfallshanteringssystem som tillämpar pant- och återbetalningssystem eller andra typer av ekonomiska instrument som direkt uppmuntrar till källsortering av avfall.

Verksamheten övervakar och bedömer kontinuerligt kvantiteten och kvaliteten på det insamlade avfallet på grundval av på förhand fastställda nyckelprestationsindikatorer för att uppfylla samtliga följande kriterier:

a)	Fullgörande av rapporteringsskyldigheter gentemot berörda parter såsom offentliga myndigheter och system för utökat producentansvar.

b)	Regelbundet förmedla relevant information till avfallsproducenter och allmänheten i allmänhet, i samarbete med berörda parter såsom offentliga myndigheter och system för utökat producentansvar.

c)	Identifiera behov av och vidta korrigerande åtgärder om nyckelprestationsindikatorerna avviker från tillämpliga mål eller riktmärken, i samarbete med berörda parter såsom offentliga myndigheter, system för utökat producentansvar och partner i värdekedjan.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Ej tillämpligt

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

1.	I verksamheten används sopbilar som uppfyller minst Euro V-standarder (51).

Farligt avfall samlas in separat från icke-farligt avfall för att förhindra korskontaminering. Lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa att farligt avfall under separat insamling och transport inte blandas med vare sig andra kategorier av farligt avfall eller med annat avfall, ämnen eller material. Blandning innefattar utspädning av farliga ämnen.

3.	Korrekt insamling och hantering förhindrar läckage av farligt avfall under insamling, transport, lagring och leverans till den behandlingsanläggning som har tillstånd att behandla farligt avfall.

4.	Farligt avfall förpackas och märks i enlighet med de internationella normer och unionsnormer som gäller vid insamling, transport och tillfällig lagring.

5.	Verksamhetsutövaren som samlar in farligt avfall uppfyller dokumenteringskraven, bland annat i fråga om mängd, art, ursprung, destination, insamlingsfrekvens, transportsätt och behandlingsmetod, i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning.

För avfall från elektrisk och elektronisk utrustning:

a)	De huvudkategorier av uttjänt elektrisk och elektronisk utrustning som anges i bilaga III till direktiv 2012/19/EU samlas in separat.

b)	Insamling och transport bevarar integriteten hos avfallet från elektrisk och elektronisk utrustning samt förhindrar läckage av farliga ämnen såsom ozonnedbrytande ämnen, fluorerade växthusgaser eller kvicksilver i lysrör.

7.	Insamlings- och logistikoperatören inrättar ett ledningssystem för att hantera miljö-, hälso- och säkerhetsrisker.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Ej tillämpligt

2.4 Behandling av farligt avfall

Beskrivning av verksamheten

Uppförande, uppgradering och drift av särskilda anläggningar för behandling av farligt avfall som ett sätt att återvinna material.

Denna ekonomiska verksamhet omfattar både in situ- och ex situ-återvinning av avfall som klassificeras som farligt avfall i enlighet med den europeiska förteckning över avfall som upprättats genom kommissionens beslut 2000/532/EG (52) och i enlighet med bilaga III till direktiv 2008/98/EG. Detta omfattar följande strömmar:

a)	Återvinning eller regenerering av lösningsmedel.

b)	Regenerering av syror och baser.

c)	Återvinning eller regenerering av oorganiska material utom metaller och metallföreningar.

d)	Återvinning av komponenter som används till att minska föroreningar.

e)	Återvinning av komponenter från katalysatorer.

f)	Omraffinering av oljesmörjmedel och andra spilloljor för industriellt bruk (utom för användning som bränsle eller förbränning).

Den ekonomiska verksamheten omfattar inte återanvändning av ämnen som inte kan klassificeras som avfall, såsom biprodukter eller restprodukter från produktionsverksamhet, i enlighet med artikel 5 i direktiv 2008/98/EG.

Den ekonomiska verksamheten omfattar inte återvinning av material från batterier, avfall från elektrisk och elektronisk utrustning, uttjänta fordon eller oorganiska material från förbränningsprocesser såsom aska, slagg eller stoft. Den ekonomiska verksamheten omfattar inte behandling och återvinning av kärnavfall.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E38.22, E38.32 och F42.9, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi

1.	Verksamheten består av återvinning av sekundära råvaror (inklusive kemiska ämnen och råvaror av avgörande betydelse) från källsorterat farligt avfall.

2.	De återvunna materialen ersätter primära råvaror, inklusive råvaror av avgörande betydelse, eller kemikalier i produktionsprocesser (53).

3.	De återvunna materialen uppfyller tillämpliga branschspecifikationer, harmoniserade standarder eller kriterier för när avfall upphör att vara avfall samt relevant tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Utifrån livscykelperspektivet ökar verksamheten inte utsläppen av växthusgaser jämfört med den produktion som baseras på motsvarande primära råvaror.

Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 (54) eller ISO 14064-1:2018 (55). Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

Relevant teknik används för att skydda vatten och marina resurser, i enlighet med BAT-slutsatserna för avfallshantering (56).

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

Alla ämnen och blandningar som återvinns uppfyller kraven i tillämplig relevant lagstiftning, inklusive förordning (EG) nr 1907/2006, förordning (EU) 2019/1021, förordning (EG) nr 1272/2008 och direktiv 2008/98/EG.

Verksamheten använder relevant teknik för att förebygga och begränsa föroreningar, i enlighet med BAT-slutsatserna för avfallshantering (57). Verksamheten uppfyller de relevanta tillhörande utsläppsgränserna (BAT-AEL).

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

2.5 Återvinning av biologiskt avfall genom anaerob nedbrytning eller kompostering

Beskrivning av verksamheten

Uppförande och drift av anläggningar för rening av separat insamlat biologiskt avfall genom anaerob nedbrytning eller kompostering med efterföljande produktion och användning av biogas, biometan, rötrester eller kemikalier.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E38.21 och F42.9, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi

1.	Det biologiska avfall som används för anaerob nedbrytning eller kompostering är källsorterat och samlas in separat. Om biologiskt avfall samlas in i biologiskt nedbrytbara påsar ska påsarna ha lämplig komposterbar certifieringsstandard EN 13432:2000 (58).

I dessa rötningsanläggningar utgör källsorterat biologiskt avfall från separat insamling minst 70 % av insatsråvaran, mätt i vikt, som ett årligt genomsnitt. Samrötning får täcka upp till 30 % av insatsråvaran för råvaror för avancerad bioenergi som förtecknas i bilaga IX till direktiv (EU) 2018/2001, vilket inte får omfatta kontaminerat råvaror som kommer från biomassafraktioner av blandat kommunalt avfall och industriavfall. Insatsråvaran omfattar inte råvaror som är undantagna i del II i bilaga II till förordning (EU) 2019/1009, för komponentmaterialkategori 3 (Kompost) i enlighet med led c i den kategorin och för komponentmaterialkategori 5 (Andra rötrester än rötrester med ursprung i färska grödor) i enlighet med led c i den kategorin.

I verksamheten produceras något av följande:

Kompost eller rötrester som uppfyller kraven i förordning (EU) 2019/1009, särskilt kraven i bilaga II om komponentmaterialkategorier, med särskild hänvisning till komponentmaterialkategori 3 (Kompost) och komponentmaterialkategori 5 (Andra rötrester än rötrester med ursprung i färska grödor) eller nationella bestämmelser om gödselmedel eller jordförbättringsmedel, med likvärdiga eller strängare krav jämfört med kraven i förordning (EU) 2019/1009.

b)	Kemikalier genom omvandling av organiskt avfall till karboxylater, karboxylsyror eller polymerer genom fermentering med blandade kulturer.

4.	Kvalitetssäkring av produktionen utförs med hjälp av modul D1 i förordning (EU) 2019/1009.

Kompost och rötrester som uppfyller kraven i förordning (EU) 2019/1009 eller motsvarande nationella bestämmelser deponeras inte.

Rötrester komposteras helst efter anaerob nedbrytning för att maximera nyttan för den jord som de appliceras på efteråt, och minimerar vissa potentiella miljöproblem inom jordbruket, inklusive utsläpp av ammoniak och nitrater.

Om anaerob nedbrytning installeras används den producerade biogasen direkt för produktion av el eller värme, uppgraderas till biometan för användning som bränsle (med direktinjicering i gasnätet och ytterligare använd för energiändamål genom att ersätta naturgas) eller som industriråvara för att producera andra kemikalier eller omvandlas till vätgas för användning som bränsle.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

En övervaknings- och beredskapsplan för minimering av metanläckage har upprättats vid anläggningen.

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

För anläggningar för anaerob nedbrytning som behandlar mer än 100 ton per dag och för komposteringsanläggningar som behandlar mer än 75 ton per dag uppfyller verksamheten slutsatserna om bästa tillgängliga teknik för avfallsbehandling (59) eller likvärdig eller striktare nationell lagstiftning, för att minska utsläppen till luft och förbättra den övergripande miljöprestandan samt för att välja ut det avfall som tillförs och för att övervaka eller kontrollera de viktigaste avfalls- och processparametrarna.

Utsläppen till luft och vatten ligger inom eller är lägre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT–AEL) för anaerob respektive aerob behandling av avfall enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna för avfallsbehandling (60).

Vid anaerob nedbrytning ska kvävehalten i rötrester som används som gödselmedel eller jordförbättringsmedel meddelas köparen eller den enhet som ansvarar för att avlägsna rötresten, antingen i enlighet med förordning (EU) 2019/1009 eller med toleransnivå ± 25 %.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

2.6 Sanering och demontering av uttjänta produkter

Beskrivning av verksamheten

Uppförande, drift och uppgradering av anläggningar genom demontering och rening av komplexa uttjänta produkter, rörliga tillgångar och deras komponenter för återvinning av material eller förberedelse för återanvändning av komponenter.

Den ekonomiska verksamheten omfattar demontering av uttjänta produkter och rörliga tillgångar och deras komponenter av alla slag, t.ex. bilar, fartyg och elektrisk och elektronisk utrustning, för materialåtervinning.

Den ekonomiska verksamheten omfattar inte behandling av batterier som härrör från separat insamling eller som har avlägsnats under demontering och sanering eller rivning av byggnader och övriga anläggningar (se avsnitt 3.3 i denna bilaga).

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E38.31, E38.32 och E42.99, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi

Den ekonomiska verksamheten demonterar och sanerar separat insamlat avfall i moderna anläggningar från komplexa uttjänta produkter, t.ex. bilar, elektrisk och elektronisk utrustning (EEE) eller fartyg, för att

a)	samla in delar och komponenter som lämpar sig för återanvändning,

b)	separera fraktioner av icke-farligt och farligt avfall som lämpar sig för materialåtervinning, inbegripet återvinning av råvaror av avgörande betydelse,

c)	avlägsna farliga ämnen, blandningar och komponenter så att de ingår i ett identifierbart (61) flöde eller som är en identifierbar del av en ström i behandlingsprocessen, och skicka dem till anläggningar som är godkända för korrekt behandling, däribland bortskaffande av farligt avfall,

d)	bifoga dokumentation om de material som skickas för vidare behandling eller återanvändning.

Den ekonomiska verksamhet som demonterar och sanerar avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE) uppfyller kraven i artikel 8 i direktiv 2012/19/EU och i bilagorna VII och VIII till det direktivet. Den ekonomiska verksamhet som demonterar och sanerar uttjänta fordon uppfyller kraven i artiklarna 6 och 7 i direktiv 2000/53/EG och i bilaga I till det direktivet.

För demontering och sanering av skrotfartyg ingår anläggningen i den europeiska förteckningen över fartygsåtervinningsanläggningar i enlighet med kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2323 (62). För uppförande av en ny anläggning eller uppgradering av en befintlig anläggning som ännu inte är upptagen i den europeiska förteckningen över fartygsåtervinningsanläggningar uppfyller anläggningen alla krav i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 (63) och den har ansökt om att tas upp på den europeiska förteckningen över fartygsåtervinningsanläggningar.

4.	För demontering och rening av avfall från elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) och uttjänta fordon kommer avfallet från insamlingspunkter som uppfyller tillämpliga krav i unionslagstiftningen (64) och nationell lagstiftning.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Ej tillämpligt

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

1.	Anläggningen är utrustad för att på ett säkert och miljövänligt sätt hantera och lagra farliga ämnen, blandningar och komponenter som avlägsnats under saneringen.

2.	För uttjänta fordon uppfyller anläggningen de krav för anläggningar för lagring och behandling, sanerings- och behandlingsverksamhet som anges i bilaga I till direktiv 2000/53/EG.

När det gäller avfall från elektrisk eller elektronisk utrustning (WEEE) uppfyller anläggningen kraven på korrekt behandling i artikel 8 i direktiv 2012/19/EU, särskilt kraven på selektiv behandling av material och komponenter i WEEE i bilaga VII till direktiv 2012/19/EU och kraven för lagring och behandling som anges i bilaga VIII till direktiv 2012/19/EU.

Anläggningen uppfyller de normativa krav som är relevanta för dess verksamhet för sanering enligt standarderna EN 50625-1:2014 (65), EN 50625-2-1:2014 (66), EN 50625-2-2:2015 (67), EN 50625-2-3:2017 (68) och EN 50625-2-4:2017 (69).

Genomförandet av sådana åtgärder kan också visas genom efterlevnad av lagstadgade krav som är likvärdiga med dem som anges i de EN-standarder som nämns ovan.

Vid behandling av WEEE som innehåller flyktiga fluorkarboner eller flyktiga kolväten och WEEE som innehåller kvicksilver ligger utsläppen inom eller under de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) i enlighet med BAT-slutsatserna för avfallsbehandling (70).

När det gäller fartygsåtervinning uppfyller anläggningen kraven i artikel 13 i förordning (EU) nr 1257/2013 och den ingår i den europeiska förteckning över fartygsåtervinningsanläggningar som upprättats enligt den förordningen. Anläggningen uppfyller kraven i artikel 7 i den förordningen när det gäller utarbetandet av en fartygsspecifik återvinningsplan innan ett fartyg återvinns.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

2.7 Sortering och materialåtervinning av icke-farligt avfall

Beskrivning av verksamheten

Uppförande, uppgradering och drift av anläggningar för sortering eller återvinning av icke-farliga avfallsflöden till sekundära råmaterial av hög kvalitet med hjälp av en mekanisk omvandlingsprocess.

Den ekonomiska verksamheten omfattar inte sortering och återvinning av brännbara fraktioner från blandat restavfall för produktion av avfallsbaserat bränsle, t.ex. i mekaniska och biologiska behandlingsanläggningar.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E38.32 och F42.9, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi

1. Råvarans ursprung

Råvaran från icke-farligt avfall kommer från en eller flera av följande källor:

a)	Separat insamlat och transporterat avfall, inbegripet i blandade fraktioner (71).

b)	Fraktioner av icke-farligt avfall från demontering och sanering av uttjänta produkter.

c)	Bygg- och rivningsavfall från selektiv rivning eller på annat sätt separerat vid källan.

d)	Fraktioner av icke-farligt avfall som härrör från sortering av blandat avfall avsett för återvinning, om anläggningen uppfyller ett fastställt kvalitetskriterium för prestanda och avfallet kommer från områden som uppfyller kraven på separat insamling i direktiv 2008/98/EG.

2. Materialåtervinning

Verksamheten uppnår eller överskrider de behöriga myndigheternas befintliga växtspecifika materialåtervinningsgrader som fastställs i tillämpliga avfallshanteringsplaner, tillstånd eller kontrakt eller genom system för utökat producentansvar. Genom faciliteten införs internt fastställda nyckelprestationsindikatorer för att följa upp resultat eller uppnående av tillämpliga återvinningsgrader.

För material för vilka separat insamling är obligatorisk omvandlar verksamheten minst 50 %, mätt i vikt, av behandlat separat insamlat icke-farligt avfall till sekundära råvaror som är lämpliga som ersättning för nya råvaror i produktionsprocesser.

3. Korrekt avfallshantering

Anläggningen för återvinning av icke-farligt avfall har genomfört bästa tillgängliga teknik baserat på BAT 2 om förbättring av anläggningens övergripande miljöprestanda enligt BAT-slutsatserna för avfallshantering (72), inbegripet

a)	ett förfarande för karakterisering av avfall och ett strikt förfarande för mottagning av avfall när det gäller kvaliteten på inkommande avfall,

b)	ett spårningssystem och en förteckning för att kunna följa var avfall befinner sig inom anläggningen och i vilka kvantiteter,

c)	ett kvalitetsledningssystem för utdata för att säkerställa att resultatet av avfallshanteringen överensstämmer med tillämpliga kvalitetskrav eller kvalitetsnormer, med hjälp av exempelvis befintliga EN- eller ISO-standarder,

d)	relevanta åtgärder eller förfaranden för separering av avfall för att säkerställa att avfallet efter separering hålls separerat beroende på dess egenskaper för att möjliggöra enklare och miljövänligare lagring och behandling,

e)	relevanta åtgärder för att säkerställa avfallskompatibilitet före mix eller blandning av avfall,

anläggningen har installerat teknik och processer för sortering och materialåtervinning för att uppfylla relevanta tekniska specifikationer, kvalitetsnormer eller kriterier för när avfall upphör att vara avfall. Verksamheten använder toppmodern teknik som lämpar sig för de avfallsfraktioner som bearbetas, inbegripet optisk separering med system för nära infraröd spektroskopi eller röntgensystem, densitetsseparering, magnetisk separering eller storleksseparering.

4. Kvaliteten på sekundära råmaterial

Verksamheten omvandlar eller möjliggör omvandling av avfall till sekundära råmaterial, inbegripet råmaterial av avgörande betydelse, som är lämpliga för att ersätta primära råmaterial i produktionsprocesser.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Ej tillämpligt

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

För verksamheter som omfattas av BAT-slutsatserna för avfallshantering (73) genomför verksamheten relevant teknik för förebyggande och begränsning av miljöföroreningar och uppfyller de relevanta utsläppsgränserna (BAT-AEL).

Återvinningsanläggningar för plast har filtrering installerad före utsläppet av tvättvatten som kan avlägsna minst 75 % mikroplaster > 5 μm.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

3. Bygg- och fastighetsverksamhet

3.1 Uppförande av nya byggnader

Beskrivning av verksamheten

Utveckling av byggprojekt som avser bostadshus och andra byggnader genom att kombinera finansiella, tekniska och fysiska resurser i syfte att sälja byggnaden vid leverans eller senare, samt uppförande av kompletta bostadshus eller andra byggnader för egen räkning för försäljning eller mot avgift eller enligt kontrakt.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt F41.1, F41.2 och F43, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi

Allt bygg- och rivningsavfall som genereras behandlas i enlighet med unionens avfallslagstiftning och enligt den fullständiga checklistan i EU:s protokoll om hantering av bygg- och rivningsavfall, särskilt genom att fastställa sorteringssystem och revisioner före rivning (74). Förberedelse för återanvändning (75) eller materialåtervinning (76) av icke-farligt bygg- och rivningsavfall som genereras på byggarbetsplatsen är minst 90 % (uttryckt i massa i kg), exklusive återfyllnad (77). Detta utesluter naturligt förekommande material som avses i kategori 17 05 04 i den europeiska avfallsförteckning som upprättats enligt beslut 2000/532/EG. Verksamhetsutövaren visar att tröskelvärdet på 90 % är uppfyllt genom att rapportera om Level(s) indikator 2.2 (78) med hjälp av Level 2-rapporteringsformatet för olika avfallsflöden.

2.	Byggnadens globala uppvärmningspotential under hela livscykeln (GWP) till följd av byggnationen har beräknats för varje stadium i livscykeln och lämnas ut till investerare och kunder på begäran (79).

Byggnadskonstruktioner och byggnadstekniker stöder cirkularitet genom att integrera utformningskoncept för anpassning och nedmontering i enlighet med Level(s) indikatorer 2.3 respektive 2.4. Efterlevnaden av detta krav visas genom rapportering om Level(s) indikatorer 2.3 (80) och 2.4 (81) i Level 2.

Användningen av primära råmaterial vid uppförandet av byggnaden minimeras genom användning av sekundära råmaterial (82). Verksamhetsutövaren ska se till att de tre tyngsta materialkategorier som används för att bygga byggnaden, mätt i massa i kg, uppfyller följande högsta totala mängder primära råmaterial som används:

a)	För den sammanlagda mängden betong (83), natursten eller kompositsten kommer högst 70 % av materialet från primära råmaterial.

b)	För det sammanlagda antalet tegelstenar, plattor och keramik kommer högst 70 % av materialet från primära råmaterial.

c)	För biobaserade material (84) kommer högst 80 % av det totala materialet från primära råmaterial.

d)	För den sammanlagda mängden glas och mineralisolering kommer högst 70 % av det totala materialet från primära råmaterial.

e)	För icke-biobaserad plast kommer högst 50 % av det totala materialet från primära råmaterial.

f)	För metaller kommer högst 30 % av det totala materialet från primära råmaterial.

g)	För gips kommer högst 65 % av materialet från primära råmaterial.

Tröskelvärdena beräknas genom att det sekundära råmaterialet subtraheras från den totala mängden av varje materialkategori som används i arbetena, mätt i massa i kg. Om information om materialåtervunnet innehåll i en byggprodukt inte finns tillgänglig ska den anses omfatta 100 % primära råmaterial. För att respektera avfallshierarkin och därigenom gynna återanvändning framför materialåtervinning ska återanvända byggprodukter, även sådana som innehåller icke-avfallsmaterial som upparbetats på plats, räknas som innehållande noll primära råmaterial. Överensstämmelse med detta kriterium visas genom rapportering i enlighet med Level(s) för indikator 2.1 (85).

Verksamhetsutövaren använder elektroniska verktyg för att beskriva byggnadens egenskaper, inklusive de material och komponenter som används, för framtida underhåll, återvinning och återanvändning, till exempel med hjälp av EN ISO 22057:2022 för att tillhandahålla miljöproduktdeklarationer (86). Informationen lagras i digitalt format och görs tillgänglig på begäran för investerare och kunder. Dessutom säkerställer verksamhetsutövaren att denna information bevaras på lång sikt efter byggnadens livslängd genom att använda de informationshanteringssystem som tillhandahålls av nationella verktyg såsom fastighetsregister eller offentliga register.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Byggnaden är inte avsedd för utvinning, lagring, transport eller framställning av fossila bränslen.

Behovet av primärenergi (87), som anger energiprestandan hos den byggnad som uppförts, är inte högre än det tröskelvärde som angetts för kraven på nära nollenergi-byggnader i nationell förordning som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU (88). Energiprestandan certifieras med hjälp av en energideklaration.

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

När följande vattenutrustning har installerats, med undantag för installationer i bostadshusenheter, intygas den angivna vattenanvändningen genom produktdatablad, ett byggnadscertifikat eller en befintlig produktmärkning i unionen, i enlighet med de tekniska specifikationer som anges i tillägg E till bilaga I till delegerad förordning (EU) 2021/2139:

a)	Kranar i handfat och kökskranar har ett högsta vattenflöde på 6 liter/min.

b)	Duschar har ett högsta vattenflöde på 8 liter/min.

c)	Toaletter, vilket inbegriper stolar, toalettskålar och vattentankar, har en full spolvolym på högst 6 liter och en högsta genomsnittlig spolvolym på 3,5 liter.

d)	Urinoarer använder högst 2 liter/skål/timme. Spolande urinoarer har en full spolvolym på högst 1 liter.

För att undvika inverkan från byggarbetsplatsen uppfyller verksamheten de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

Byggnadselement och byggmaterial som används i byggarbetet uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Byggnadselement och byggmaterial som används i samband med byggarbetet som kan komma i kontakt med byggnadsanvändarna (89) släpper ut mindre än 0,06 mg formaldehyd per m3 luft i testkammare i samband med testning som utförs i enlighet med de villkor som anges i bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 och mindre än 0,001 mg av carcinogena flyktiga organiska föreningar i kategori 1A och 1B per m3 luft i testkammare i samband med testning som utförs i enlighet med CEN/EN 16516 (90) eller ISO 16000-3:2011 (91) eller andra motsvarande standardiserade testvillkor och bestämningsmetoder (92).

Då den nya byggnaden ligger på en potentiellt kontaminerad plats (tidigare exploaterad mark) har man i området utfört en utredning för att upptäcka potentiella föroreningar, till exempel med hjälp av standarden ISO 18400 (93).

Åtgärder vidtas för att minska buller, damm och förorenande utsläpp under bygg- eller underhållsarbeten.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Den nya byggnaden uppfördes inte på något av följande:

a)	Åkermark och mark för odling med medelhöga till höga nivåer av markbördighet och biologisk mångfald under marken i enlighet med EU-undersökningen Lucas (94).

b)	Orörd mark med erkänd stor biologisk mångfald och mark som fungerar som livsmiljöer för utrotningshotade arter (växter och djur) som finns angivna på den europeiska rödlistan (95) eller IUCN:s rödlista (96).

c)	Mark som motsvarar den definition av skog som fastställs i nationell lagstiftning och används i den nationella växthusgasinventeringen eller, om en sådan inte finns tillgänglig, som överensstämmer med FAO:s definition av skog (97).

3.2 Renovering av befintliga byggnader

Beskrivning av verksamheten

Byggnation och anläggningsarbeten och förberedelser inför dessa.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt F41 och F43, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi

Allt bygg- och rivningsavfall som genereras behandlas i enlighet med unionens avfallslagstiftning och den fullständiga checklistan i EU:s protokoll om hantering av bygg- och rivningsavfall, särskilt genom att fastställa sorteringssystem och revisioner före rivning (98). Förberedelse för återanvändning (99) eller materialåtervinning (100) av icke-farligt bygg- och rivningsavfall som genereras på byggarbetsplatsen är minst 70 % (uttryckt i massa i kg), exklusive återfyllnad (101). Detta omfattar inte naturligt förekommande material som avses i kategori 17 05 04 i den europeiska avfallsförteckning som upprättats genom beslut 2000/532/EG. Verksamhetsutövaren visar att tröskelvärdet på 70 % är uppfyllt genom att rapportera om Level(s) indikator 2.2 (102) med hjälp av Level 2-rapporteringsformatet för olika avfallsflöden.

2.	Byggnadens globala uppvärmningspotential under hela livscykeln (GWP) (103) till följd av renoveringsarbete har beräknats för varje stadium i livscykeln från renoveringstillfället och lämnas ut till investerare och kunder på begäran.

Byggnadskonstruktioner och byggnadstekniker stöder cirkularitet genom att integrera utformningskoncept för anpassning och nedmontering i enlighet med Level(s) indikatorer 2.3 respektive 2.4. Verksamhetsutövaren visar att detta krav uppfylls genom att rapportera om Level(s) indikatorer 2.3 (104) och 2.4 (105) på Level 2.

Minst 50 % av den ursprungliga byggnaden behålls. Detta ska beräknas på grundval av den externa bruttogolvyta som behålls från den ursprungliga byggnaden med hjälp av tillämplig nationell eller regional mätmetod, alternativt med hjälp av definitionen av ”IPMS 1” i de internationella fastighetsmätningsstandarderna (106).

Användningen av primära råmaterial vid renovering av byggnaden minimeras genom användning av sekundära råmaterial (107). Verksamhetsoperatören ser till att de tre tyngsta materialkategorier som nyligen har lagts till byggnaden vid renoveringen av byggnaden, mätt i massa i kg, uppfyller följande tröskelvärden för den maximala mängd primära råmaterial som används:

a)	För den sammanlagda mängden betong (108), natursten eller kompositsten kommer högst 85 % av materialet från primära råmaterial.

b)	För det sammanlagda antalet tegelstenar, plattor och keramik kommer högst 85 % av materialet från primära råmaterial.

c)	För biobaserade material (109) kommer högst 90 % av materialet från primära råmaterial.

d)	För den sammanlagda mängden glas och mineralisolering kommer högst 85 % av materialet från primära råmaterial.

e)	För icke-biobaserad plast kommer högst 75 % av materialet från primära råmaterial.

f)	För metaller kommer högst 65 % av materialet från primära råmaterial.

g)	För gips kommer högst 83 % av materialet från primära råmaterial.

Verksamhetsutövaren använder elektroniska verktyg för att beskriva byggnadens egenskaper, inklusive de material och komponenter som används, för framtida underhåll, återvinning och återanvändning, till exempel med hjälp av EN ISO 22057:2022 för att tillhandahålla miljöproduktdeklarationer (111). Informationen lagras i digitalt format och görs tillgänglig på begäran för investerare och kunder. Dessutom säkerställer verksamhetsutövaren att denna information bevaras på lång sikt efter byggnadens livslängd genom att använda de informationshanteringssystem som tillhandahålls av nationella verktyg såsom fastighetsregister eller offentliga register.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Byggnaden är inte avsedd för utvinning, lagring, transport eller framställning av fossila bränslen.

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

När följande vattenutrustning har installerats som en del av renoveringsarbeten, med undantag för renoveringsarbeten i bostadshusenheter, intygas den angivna vattenanvändningen genom produktdatablad, ett byggnadscertifikat eller en befintlig produktmärkning i unionen, i enlighet med de tekniska specifikationer som anges i tillägg E till bilaga I till delegerad förordning (EU) 2021/2139:

a)	Kranar i handfat och kökskranar har ett högsta vattenflöde på 6 liter/min.

b)	Duschar har ett högsta vattenflöde på 8 liter/min.

c)	Toaletter, vilket inbegriper stolar, toalettskålar och vattentankar, har en full spolvolym på högst 6 liter och en högsta genomsnittlig spolvolym på 3,5 liter.

d)	Urinoarer använder högst 2 liter/skål/timme. Spolande urinoarer har en full spolvolym på högst 1 liter.

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

Byggnadselement och byggmaterial som används i byggnationen uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Byggnadselement och byggmaterial som används i samband med byggarbetet som kan komma i kontakt med byggnadsanvändarna (112) släpper ut mindre än 0,06 mg formaldehyd per m3 luft i testkammare i samband med testning som utförs i enlighet med de villkor som anges i bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 och mindre än 0,001 mg av carcinogena flyktiga organiska föreningar i kategori 1A och 1B per m3 luft i testkammare i samband med testning som utförs i enlighet med CEN/EN 16516 eller ISO 16000-3:2011 (113) eller andra motsvarande standardiserade testvillkor och bestämningsmetoder.

Åtgärder vidtas för att minska buller, damm och förorenande utsläpp under bygg- eller underhållsarbeten.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Ej tillämpligt

3.3 Rivning av byggnader och övriga anläggningar

Beskrivning av verksamheten

Rivning av byggnader, vägar och start- och landningsbanor, järnvägar, broar, tunnlar, avloppsreningsverk, vattenreningsverk, rörledningar, brunnar och borrhål, kraftverk, kemiska anläggningar, dammar och reservoarer, gruvor och stenbrott, offshoreanläggningar, kustnära arbeten, hamnar, vattenvägsarbeten eller markbildning och återvinning av land (114).

För projekt i samband med verksamheterna Uppförande av nya byggnader eller Renovering av befintliga byggnader (se avsnitten 3.1 och 3.2 i denna bilaga), där rivningsarbetena och byggnads- eller renoveringsarbetena upphandlas inom ramen för samma kontrakt, gäller de tekniska granskningskriterierna för byggnads- eller renoveringsverksamheten.

Den ekonomiska verksamheten omfattar inte rivning av byggnader och övriga anläggningar som utförs som en del av verksamheten Sanering av förorenade områden och områden (se avsnitt 2.4 i bilaga III).

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod F43.1 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi

Innan rivningen inleds ska åtminstone följande aspekter i checklistan för utformning Level 1 för Level(s) indikator 2.2 (115) diskuteras med och godkännas av kunden:

a)	Fastställande av centrala resultatindikatorer och målambitionsnivå.

b)	Identifiering av projektspecifika begränsningar som kan äventyra målambitionsnivån (t.ex. tid, arbete och utrymme) och hur dessa begränsningar kan minimeras.

c)	Uppgifter om förfarandet för granskning före rivning.

En översiktlig avfallshanteringsplan som prioriterar selektiv rivning, dekontaminering och källsortering av avfallsflöden. Om dessa åtgärder inte prioriteras ges en förklaring till varför selektiv rivning, dekontaminering eller källsortering av avfallsflöden inte är tekniskt genomförbar i projektet. Kostnadsrelaterade eller ekonomiska överväganden är inte ett godtagbart skäl för att undvika att uppfylla detta krav.

2.	Verksamhetsutövaren utför en granskning före rivning i enlighet med EU:s protokoll om hantering av bygg- och rivningsavfall (116).

3.	Allt rivningsavfall som genereras under rivningen behandlas i enlighet med unionens avfallslagstiftning och den fullständiga checklistan i EU:s protokoll om hantering av bygg- och rivningsavfall (117).

Förberedelse för återanvändning (118) eller materialåtervinning (119) av icke-farligt bygg- och rivningsavfall som genereras på byggarbetsplatsen är minst 90 % (uttryckt i massa i kg), exklusive återfyllnad (120). Detta omfattar inte naturligt förekommande material som avses i kategori 17 05 04 i den europeiska avfallsförteckning som upprättats genom beslut 2000/532/EG. Verksamhetsutövaren visar att tröskelvärdet på 90 % är uppfyllt genom att rapportera om Level(s) indikator 2.2 (121) med hjälp av Level 3-rapporteringsformatet för olika avfallsflöden. Alternativt samlas minst 95 % av mineralfraktionen (122) och 70 % av icke-mineralfraktionen av det icke-farliga rivningsavfallet in separat och förbereds för återanvändning eller materialåtervinns.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Byggnadens ägare eller entreprenör ska se till att utsläppen i möjligaste mån undviks vid renoverings- eller rivningsverksamhet som innebär avlägsnande av skumpaneler, eller laminerade skivor som installerats i hålrum eller uppbyggda strukturer, som innehåller skum med fluorerade växthusgaser, mättade och omättade fluorkolväten och ozonnedbrytande ämnen, enligt definitionen i förordning (EU) nr 517/2014 och förordning (EU) nr 1005/2009, genom hantering av skum eller gaser i skum på ett sätt som säkerställer återanvändning eller destruktion av skumpaneler eller gaser i skummet. Återvinningen av de gaser som ingår i skum utförs av personal med lämplig utbildning.

Om det inte är tekniskt möjligt att återvinna dessa skum upprättar verksamhetsutövaren dokumentation som styrker att det inte är genomförbart i det specifika fallet. Denna dokumentation sparas i fem år och finns tillgänglig på begäran.

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

Åtgärder vidtas för att minska buller, damm och förorenande utsläpp under rivningsarbeten.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

3.4 Underhåll av vägar och motorvägar

Beskrivning av verksamheten

Underhåll av gator, vägar och motorvägar, andra fordons- och gångvägar, markarbeten på gator, vägar, motorvägar, broar, tunnlar, start- och landningsbanor, taxibanor och plattor, definieras som alla åtgärder som vidtas för att upprätthålla och återställa vägarnas funktionsduglighet (123) och servicenivå (124). För broar och tunnlar omfattar den ekonomiska verksamheten endast underhåll av den väg som trafikerar bron eller tunneln. Det omfattar inte underhåll av själva bron eller tunneln.

Den ekonomiska verksamheten omfattar rutinunderhåll, som kan planeras regelbundet. Den ekonomiska verksamheten omfattar även förebyggande underhåll och rehabilitering som definieras som arbeten som utförs för att bevara eller återställa en befintlig vägs funktionsduglighet och för att förlänga en befintlig vägs livslängd (125). Underhållet är främst avsett för skötsel av vägbeläggning och berör endast följande huvuddelar av vägen: bindlager, slitlager och betongplattor. De vägar som omfattas av denna ekonomiska verksamhet består av asfalt, betong eller en kombination av dessa.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod F42.11 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi

Om huvudvägselement (bindlager, slitlager eller betongplattor) rivs eller avlägsnas, är förberedelsen för återanvändning (126) eller materialåtervinning (127) av icke-farligt avfall som genereras på plats 100 % (i massa i kg), exklusive återfyllnad (128). Detta omfattar inte naturligt förekommande material som avses i kategori 17 05 04 i den europeiska avfallsförteckning som upprättats genom beslut 2000/532/EG.

Om vägelementen (bindlager, slitlager och betongplattor) är nyinstallerade efter rivning eller avlägsnande, inbegripet vägar som tillfälligt byggs för att utföra underhållsarbetet, utgörs minst 50 % (i massa i kg) av de vägkomponenter som används av återvända eller materialåtervunna material eller av icke-farliga industriella biprodukter.

De återanvända eller återvunna materialen transporteras inte mer än 2,5 gånger avståndet mellan byggarbetsplatsen och närmaste produktionsanläggning för likvärdiga primära råmaterial, för att undvika att användningen av återanvända eller återvunna material leder till högre koldioxidutsläpp än användningen av primära råmaterial.

4.	Om bindlagret nyinstalleras har det en livslängd på minst 20 år (129).

Användningen av primära råmaterial för vägutrustning minimeras genom användning av sekundära råmaterial (130). Verksamhetsutövaren driver verksamheten ser till att högst 30 % av materialet kommer från primära råmaterial när det gäller metaller, t.ex. stålbarriärer. Tröskelvärdet beräknas genom att det sekundära råmaterialet subtraheras från den totala mängden av varje materialkategori som används i arbetena, mätt i massa i kg. Om information om materialåtervunnet innehåll i en byggprodukt inte finns tillgänglig ska den anses omfatta 100 % primära råmaterial. För att respektera avfallshierarkin och därigenom gynna återanvändning framför materialåtervinning ska återanvända byggprodukter, även sådana som innehåller icke-avfallsmaterial som upparbetats på plats, räknas som innehållande noll primära råmaterial.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

En plan för att minska trafikstockningar ska läggas fram och genomföras under underhållsarbetet.

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

Åtgärder vidtas för att minska buller, vibrationer, damm och förorenande utsläpp under bygg- eller underhållsarbeten. Vid val av typ av vägyta föredras vägytor med låg bullernivå, i enlighet med det övergripande kriteriet B7 ”Minimikrav för utformning av vägbeläggning med låg bullernivå” i EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling för utformning, byggande och underhåll av vägar (131) och med tanke på att vägytor med låg bullernivå är en prioritet för alla vägar som omfattas av direktiv 2002/49/EG.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

3.5 Användning av betong inom anläggningsarbeten

Beskrivning av verksamheten

Användning av betong för nybyggnad, ombyggnad eller underhåll (132) av väg- och vattenbyggnad, utom betongvägsytor på följande: gator, motorvägar, andra fordons- och gångvägar, broar, tunnlar, start- och landningsbanor, taxibanor och plattor som omfattas av den ekonomiska verksamheten ”Underhåll av vägar och motorvägar” (se avsnitt 3.4 i denna bilaga).

En ekonomisk verksamhet i denna kategori kan vara förknippad med flera Nace-koder, särskilt F42.12, F42.13, F42.2 och F42.9, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi

Allt bygg- och rivningsavfall som genereras behandlas i enlighet med unionens avfallslagstiftning och den fullständiga checklistan i EU:s protokoll om hantering av bygg- och rivningsavfall, särskilt genom att fastställa sorteringssystem (133). Förberedelse för återanvändning (134) eller materialåtervinning (135) av icke-farligt bygg- och rivningsavfall som genereras på byggarbetsplatsen är minst 90 % (uttryckt i massa i kg), exklusive återfyllnad (136). Detta omfattar inte naturligt förekommande material som avses i kategori 17 05 04 i den europeiska avfallsförteckning som upprättats genom beslut 2000/532/EG. Verksamhetsutövaren visar att tröskelvärdet på 90 % är uppfyllt genom att rapportera om Level(s) indikator 2.2 med hjälp av Level 2-rapporteringsformatet för olika avfallsflöden.

Användningen av primära råmaterial för vägutrustning minimeras genom användning av sekundära råmaterial (139). För betong kommer högst 70 % av materialet från primära råmaterial. Detta kriterium gäller för betong som gjuts på plats, produkter före gjutning och alla ingående material, inklusive eventuell förstärkning. Tröskelvärdet beräknas genom att det sekundära råmaterialet subtraheras från den totala mängden av material som används, mätt i massa i kg. Om information om materialåtervunnet innehåll i en byggprodukt inte finns tillgänglig ska den anses omfatta 100 % primära råmaterial. För att respektera avfallshierarkin och därigenom gynna återanvändning framför materialåtervinning ska återanvända byggprodukter, även sådana som innehåller icke-avfallsmaterial som upparbetats på plats, räknas som innehållande noll primära råmaterial.

De sekundära råmaterialen transporteras inte mer än 2,5 gånger avståndet mellan byggarbetsplatsen och närmaste produktionsanläggning för likvärdiga primära råmaterial, för att undvika att användningen av återanvända eller återvunna material leder till högre koldioxidutsläpp än användningen av primära råmaterial.

Verksamhetsutövaren använder elektroniska verktyg för att beskriva byggnadens egenskaper, inklusive de material och komponenter som används, för framtida underhåll, återvinning och återanvändning, till exempel med hjälp av EN ISO 22057:2022 för att tillhandahålla miljöproduktdeklarationer (140). Informationen lagras i digitalt format och görs tillgänglig på begäran för investerare och kunder. Dessutom säkerställer verksamhetsutövaren att denna information bevaras på lång sikt efter byggnadens livslängd genom att använda de informationshanteringssystem som tillhandahålls av nationella verktyg såsom fastighetsregister eller offentliga register.

6.	Broar, tunnlar, diken och slussar inspekteras regelbundet av en nationellt godkänd inspektör och uppgifterna används för att förutsäga underhållsbehov.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Den byggda tillgången är inte avsedd för utvinning, lagring, transport eller framställning av fossila bränslen.

För den cement som används i denna verksamhet omfattar utsläppen av växthusgaser (141) från produktionsprocesserna följande:

a)	För grå cementklinker, lägre än 0,816 (142) ton koldioxidekvivalenter per ton grå cementklinker.

b)	För cement från grå klinker eller alternativt hydrauliskt bindemedel, lägre än 0,530 (143) ton koldioxidekvivalenter per ton tillverkad cement eller alternativt bindemedel.

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

Komponenter och material som används i byggarbetet uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Komponenter och material som används i samband med byggarbetet som kan komma i kontakt med byggnadsanvändarna (144) släpper ut mindre än 0,06 mg formaldehyd per m3 luft i testkammare i samband med testning som utförs i enlighet med de villkor som anges i bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 och mindre än 0,001 mg av karcinogena flyktiga organiska föreningar i kategori 1A och 1B per m3 luft i testkammare i samband med testning som utförs i enlighet med CEN/EN 16516 (145) eller ISO 16000-3:2011 (146) eller andra motsvarande standardiserade testvillkor och bestämningsmetoder (147).

Åtgärder vidtas för att minska buller, vibrationer, damm och förorenande utsläpp under bygg- eller underhållsarbeten.

Om lämpligt, med tanke på hur pass känsligt det berörda området är, i synnerhet i termer av den befolkning och fauna som berörs, minskas buller och vibrationer från byggande, användning och underhåll av infrastrukturerna genom akustisk planering med införande av diken, bullerplank eller andra lämpliga åtgärder i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG (148).

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Dessutom ska följande säkerställas:

a)	I EU, med anknytning till Natura 2000-områden: verksamheten inte har någon betydande inverkan på Natura 2000-områdena med avseende på deras bevarandemål på grundval av en lämplig bedömning som utförts i enlighet med artikel 6.3 i direktiv 92/43/EEG.

I EU, alla områden: verksamheten är inte skadlig för återhämtning eller upprätthållande av en gynnsam bevarandestatus hos populationer av arter som skyddas enligt direktiv 92/43/EEG och direktiv 2009/147/EG. Verksamheten är inte heller skadlig för återhämtning eller upprätthållande av en gynnsam bevarandestatus hos de livsmiljötyper som berörs och skyddas enligt direktiv 92/43/EEG.

c)	utanför EU bedrivs verksamheten i enlighet med tillämplig lagstiftning om bevarande av livsmiljöer och arter.

4. Information och kommunikation

4.1 Tillhandahållande av datadrivna it- och OT-lösningar

Beskrivning av verksamheten

Verksamheten tillverkar, utvecklar, installerar, underhåller, reparerar eller tillhandahåller professionella tjänster, inbegripet teknisk rådgivning för utformning eller övervakning av följande:

Programvarusystem (149) och it- eller OT-system (150), inbegripet lösningar baserade på artificiell intelligens (AI), t.ex. för automatiserad maskininlärning, byggda för elektronisk fjärrövervakning och prediktivt underhåll, inbegripet system för att

i)	på distans samla in, behandla, överföra och lagra data från utrustning, produkter eller infrastruktur under deras användning eller drift,

ii)	analysera data och generera insikter om utrustningens, produktens eller infrastrukturens operativa prestanda och skick,

iii)	tillhandahålla fjärrunderhåll och rekommendationer om åtgärder som krävs för att undvika driftsavbrott och för att upprätthålla utrustningen, produkten eller infrastrukturen i ett optimalt driftskick och förlänga dess livslängd samt minska resursanvändningen och avfallet.

Programvara för spårning och it- eller OT-system som byggts upp för att tillhandahålla identifiering, spårning av material, produkter och tillgångar genom deras respektive värdekedjor (inbegripet digitalt material och produktpass) med det huvudsakliga målet att stödja cirkulariteten hos materialflöden och produkter eller andra mål som anges i förordning (EU) 2020/852.

c)	Programvara för livscykelbedömning som stöder livscykelbedömningen och tillhörande rapportering för produkter, utrustning eller infrastrukturer.

d)	Programvara för konstruktion och teknik till stöd för ekodesign av produkter, utrustning och infrastruktur, inbegripet avfallshantering och resurseffektivitet.

e)	Programvara för leverantörshantering som stöder miljöanpassad upphandling av material, produkter och tjänster med låg miljöpåverkan, men exklusive driften av marknadsplatser som stöder handeln med sådana varor.

f)	Programvara för hantering av livscykelprestanda som stöder övervakning och bedömning av produkters, utrustnings eller infrastrukturers cirkularitetsprestanda under deras livscykel.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt C26, C27, J58.29, J61, J62 och J63.1, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

En ekonomisk verksamhet i denna kategori är en möjliggörande verksamhet enligt artikel 13.1 l i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i detta avsnitt.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi

Den ekonomiska verksamheten tillverkar, utvecklar, installerar, underhåller, reparerar eller tillhandahåller professionella tjänster, inbegripet teknisk rådgivning för utformning eller övervakning, till en eller flera av följande datadrivna it- och OT-lösningar som tillhandahåller den kapacitet som förtecknas nedan. Sådana datadrivna it- och OT-lösningar omfattar mätavkännare (för t.ex. kraft, temperatur, vibration, video, ljud, viskositet), datainsamlings- och kommunikationsutrustning, databaser (edge- eller molnteknik) samt programvara. Om dessa funktioner ingår i mer omfattande programvara eller i ett it- och OT-erbjudande är endast särskilda programvarutillägg som genomför dessa funktioner kvalificerade.

För system för fjärrövervakning och prediktivt underhåll uppfylls minst två av följande funktioner, specificerade i leden a–d, till fullo:

a)	Varna användaren för onormala sensorvärden och bedöma produktens, utrustningens eller infrastrukturens status, upptäcka slitage eller elektriska problem och dra slutsatser om den exakta arten av onormala driftsförhållanden med hjälp av avancerade analysmetoder.

b)	Förutsäga den förväntade återstående livslängden för en produkt, utrustning eller infrastruktur och rekommendera åtgärder för att förlänga den återstående livslängden.

c)	Förutse ett kommande fel på produkten, utrustningen eller infrastrukturen och rekommendera åtgärder för att förhindra sådant fel.

d)	Ge rekommendationer om nästa användningscykel med det högsta värdet, t.ex. återanvändning, återvinning av komponenter genom insamling av delar för återtillverkning eller materialåtervinning, med beaktande av en kombination av faktorer som rör produktens tillstånd.

It- och OT-system som används till i) övervakning för att ersätta förbrukningsvaror (151) såsom tryckfärg, ii) elektronisk fjärrövervakning och fjärrunderhåll av kraftverk som är mer växthusgasintensiva än 100 gCO2e/kWh eller iii) övervakning och elektronisk fjärrstyrning av någon typ av motor som använder fossila bränslen uppfyller inte kriterierna.

För programvara för spårning och it- och OT-system uppfylls minst en av följande funktioner, specificerade i leden a–d, till fullo:

Tillhandahållande av identifiering och spårning av material, produkter och tillgångar genom värdekedjor i syfte att tillgängliggöra strukturerade data (t.ex. materialinnehåll, ämnen, miljöinformation) som krävs för livscykelbedömningar eller materialdeklarationer i enlighet med relevanta standarder, såsom rekommendation (EU) 2021/2279, ISO 14067:2018 (152) eller ISO 14040:2006 (153), samt delning av sådana data med värdekedjans partner, konsumenter och andra ekonomiska aktörer i enlighet med relevanta standarder för datamodellering, interoperabilitet, dataskydd och datasäkerhet.

b)	Tillhandahållande och utbyte av dokument och data som direkt stöder reparation och underhåll av produkter och utrustning, t.ex. reparationsinstruktioner, provningsutrustning, kabel- och anslutningsdiagram, felkoder och feldiagnostik, demonteringsanvisningar.

Stödja omvänd logistik, inbegripet återtagande av produkter för återtillverkning, renovering eller materialåtervinning, genom att hantera steg och transaktioner i återtagningsprocessen, t.ex. placering av hämtningsorder, spårning av försäljningstransaktioner, nedbrytning av produkter i material som ska återföras i cirkulära materialflöden samt genom att optimera beslut för att förhindra nedbrytning och maximera resursåtervinningen. Digitala produktpass som uppfyller minimikraven i unionsrätten anses inte vara anpassade till taxonomin.

d)	Stödja optimering och intensifiering av användningen av produkter genom cirkulära affärsmodeller såsom tillhandahållande av produkter som en tjänst eller kunskapsdelning.

För programvara för livscykelanalys uppfylls minst en av följande funktioner, specificerade i leden a–c, till fullo:

a)	Stödja livscykelbedömningen av produkter, utrustning eller infrastruktur med programvarubaserade metoder och algoritmer i enlighet med relevanta standarder såsom rekommendation (EU) 2021/2279, ISO 14067:2018 (154) eller ISO 14040:2006 (155).

b)	Tillhandahålla de uppgifter som krävs för livscykelanalys, t.ex. standardvärden för koldioxidutsläpp och annan miljöpåverkan för ofta använda produkter och material eller produktionssteg.

c)	Ge rekommendationer för att förbättra utformningen av en produkt, utrustning eller infrastruktur för att minimera dess material- och koldioxidavtryck.

För programvara för utveckling och teknik uppfylls minst en av följande funktioner, specificerade i leden a–e, till fullo:

Stöd till användare för att formulera, dokumentera och hantera produktspecifik cirkularitet samt andra mål och krav på miljödesign, t.ex. utformning för återtillverkning, utformning för funktionsduglighet, minimal miljöpåverkan från användning eller drift av produkten, minimalt avfall under produktion eller konstruktion och skräddarsydd produktion för att eliminera överspecifikation och minska materialtillförseln.

Stöd till användare för att utforska produktdesign i syfte att bedöma och optimera produktdesignen i förhållande till specificerade cirkulära eller andra miljömål eller hitta den bästa kompromissen mellan motstridiga designmål, såsom robusthet jämfört med materialanvändning, grönare material jämfört med kostnader eller installation av tidsplaner eller kostnader för återanvändnings- och återvinningssystem i senare led.

c)	Validering av en design genom analys och simulering i förhållande till specificerad cirkularitet och andra mål och krav för miljödesign.

d)	Stödja datorstödd produktdesign – inbegripet mekanisk, elektrisk, elektronisk eller receptbaserad design – med data och information om design- och konstruktionsbeslutens inverkan på cirkularitet och miljöprestanda.

e)	Stödja urvalet av material och komponenter med låg miljöpåverkan genom tillhandahållande av uppgifter om marknadstillgängliga material och komponenter och deras kostnader.

För programvara för leverantörshantering uppfylls minst en av följande funktioner, specificerade i leden a–e, till fullo:

Ge användaren information om leverantörer och leveranser av cirkulära produkter, produkter som erhålls omedelbart, komponenter och material som är utformade för slutna system, återanvändning, återtillverkning eller ändrad användning. Den information som lämnas överskrider minimikraven för information i befintlig unionsrätt (156).

b)	Stödja förvaltningen och spårningen av leverantörernas efterlevnad av normer och certifieringar i samband med tillhandahållandet av sådana material, produkter och komponenter.

c)	Stödja utbyte med leverantörer av de uppgifter som krävs för att kontrollera miljöprestandan hos levererade material, produkter och komponenter.

d)	Stödja handel och matchning mellan leverantörer och köpare av cirkulära, ekologiska eller på annat sätt miljövänliga produkter, material och komponenter.

e)	Stödja omvänd logistik.

För programvara för prestandahantering uppfylls minst en av följande funktioner, specificerade i leden a–e, till fullo:

a)	Stödja övervakning och bedömning av en produkts, utrustnings eller infrastrukturs cirkularitetsprestanda (157) under dess livscykel över tid.

b)	Jämföra cirkularitetsprestanda med ursprungliga utformningsmål för cirkularitet, analysera avvikelser och deras bakomliggande orsaker.

c)	Stödja planering och dokumentation av de åtgärder som krävs för att förlänga produktens, utrustningens eller infrastrukturens livslängd, t.ex. underhåll, eftermontering eller andra tjänster.

d)	Stödja konsekvensbedömningen av sådana åtgärder för cirkularitetsprestanda.

e)	Förse användaren med de uppgifter som krävs för att fatta beslut om den framtida användningen av produkten, utrustningen eller infrastrukturen, t.ex. eftermontering, ändrad användning, avveckling och återvinning.

Alla datadrivna it- och OT-lösningar bör uppfylla följande kriterier:

a)	Teknik används som stöder återanvändning och användning av sekundära råmaterial och återanvända komponenter, och lösningarna är utformade för hög hållbarhet, materialåtervinningsbarhet, enkel demontering, anpassningsbarhet och uppgraderbarhet.

Åtgärder har vidtagits för att hantera och återvinna avfall vid slutet av livscykeln, bland annat genom avtal om avveckling med leverantörer av materialåtervinningstjänster, integrering i ekonomiska prognoser eller officiell projektdokumentation. Dessa åtgärder säkerställer att komponenter och material separeras och behandlas för att maximera materialåtervinningen och återanvändningen i enlighet med avfallshierarkin, principerna i EU:s avfallsförordning och tillämpliga bestämmelser, särskilt genom återanvändning och materialåtervinning av batterier och elektronik och råvaror av avgörande betydelse i dessa. Dessa åtgärder omfattar även kontroll och hantering av farliga material.

c)	Förberedelse för återanvändning, återvinning eller materialåtervinning, inbegripet avlägsnande av alla vätskor och en selektiv behandling utförs i enlighet med bilaga VII till direktiv 2012/19/EU.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Ej tillämpligt

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

Den utrustning som används för att använda programvaran uppfyller kraven i direktiv 2009/125/EG på servrar och datalagringsprodukter.

Den utrustning som används innehåller inte de ämnen som omfattas av begränsningar och som anges i bilaga II till direktiv 2011/65/EU, förutom om koncentrationerna i viktprocent i homogena material inte överskrider de högsta värden som anges i den bilagan.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Ej tillämpligt

5. Tjänster

5.1 Reparation, renovering och återtillverkning

Beskrivning av verksamheten

Reparation (158), renovering (159) och återtillverkning (160) av varor som tidigare har använts för sitt avsedda ändamål av en kund (fysisk eller juridisk person).

Den ekonomiska verksamheten omfattar inte utbyte av förbrukningsvaror (161) såsom tryckfärg, tonerpatroner, smörjmedel för rörliga delar eller batterier.

Den ekonomiska verksamheten avser produkter som tillverkas av näringsgrenar som klassificeras enligt Nace-koderna C13 Textilvarutillverkning, C14 Tillverkning av kläder, C15 Tillverkning av läder, läder- och skinnvaror m.m. C16 Tillverkning av varor av trä, kork, rotting o.d. utom möbler, C22 Tillverkning av gummi och plastvaror, C23.3 Tillverkning av byggmaterial av lergods, C23.4 Tillverkning av andra porslinsprodukter och keramiska produkter, C25.1 Byggnadsmetallvarutillverkning, C25.2 Tillverkning av cisterner, tankar, kar och andra behållare av metall, C25.7 Tillverkning av bestick, verktyg och andra järnhandelsvaror, C25.9 Annan metallvarutillverkning, C26 Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik, C27 Tillverkning av elapparatur, C28.22 Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar, C28.23 Tillverkning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning (utom datorer och kringutrustning). C28.24 Tillverkning av motordrivna handverktyg, C28.25 Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll, C28.93 Tillverkning av maskiner för framställning av livsmedel, drycker och tobaksvaror, utom maskiner för tobaksframställning, C28.94 Tillverkning av maskiner för produktion av textil-, beklädnads- och lädervaror, C28.95 Tillverkning av maskiner för produktion av massa, papper och papp, C28.96 Tillverkning av maskiner för gummi och plast, C31 Tillverkning av möbler, och C32 Annan tillverkning.

Den ekonomiska verksamheten i denna kategori har inga särskilda Nace-koder i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi

1.	Den ekonomiska verksamheten består i att förlänga produkternas livslängd genom att reparera, renovera eller återtillverka produkter som en kund (fysisk eller juridisk person) redan har använt för det avsedda ändamålet.

Den ekonomiska verksamheten uppfyller följande kriterier:

De utbytta delarna, de renoverade produkterna eller de återtillverkade produkterna omfattas av ett köpeavtal där så är relevant och i enlighet med bestämmelserna om produktens överensstämmelse, säljarens ansvar (162) (inbegripet möjligheten till en kortare ansvarsperiod eller preskriptionsfrist för begagnade produkter), bevisbördan, avhjälpande åtgärder vid bristande överensstämmelse, villkoren för vidtagande av dessa avhjälpande åtgärder, reparation eller utbyte av varorna samt köpgarantier.

Den ekonomiska verksamheten genomför en avfallshanteringsplan som säkerställer att produktens material, särskilt råmaterial av avgörande betydelse, och komponenter som inte har återanvänts i samma produkt återanvänds någon annanstans, eller, om återanvändning inte är möjlig (på grund av skada, nedbrytning eller farliga ämnen), återvinns eller, endast om återanvändning och materialåtervinning inte är genomförbar, bortskaffas i enlighet med tillämplig unionsrätt och nationell rätt. För återtillverkning är avfallshanteringsplanen tillgänglig för allmänheten.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Om verksamheten omfattar produktion av värme/kyla eller kraftvärme på plats, inklusive el, är de direkta växthusgasutsläppen från verksamheten lägre än 270 gCO2e/kWh.

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Reservdelar som installeras genom reparation, renovering eller återtillverkning uppfyller alla relevanta unionsregler om begränsning av användningen av farliga ämnen av generisk art eller med särskild relevans för den produktkategorin, inklusive Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006, direktiv 2011/65/EU och direktiv (EU) 2017/2102 (163).

För reparations- eller renoveringsverksamhet är dessa krav inte tillämpliga på de originalkomponenter som har behållits i produkten.

För anläggningar som omfattas av tillämpningsområdet för direktivet 2010/75/EU ligger utsläppen inom eller är lägre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna och det säkerställs samtidigt att inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Ej tillämpligt

5.2 Försäljning av reservdelar

Beskrivning av verksamheten

Försäljning av reservdelar (164).

Den ekonomiska verksamheten omfattar inte utbyte av förbrukningsvaror såsom tryckfärg, tonerpatroner, smörjmedel för rörliga delar eller batterier och underhåll.

Den ekonomiska verksamheten avser reservdelar som används i produkter som tillverkas inom näringsgrenar som klassificeras enligt Nace-koderna C26 Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik, C27 Tillverkning av elapparatur, C28.22 Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar, C28.23 Tillverkning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning (utom datorer och kringutrustning), C28.24 Tillverkning av motordrivna handverktyg och C31 Tillverkning av möbler.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt G46 och G47, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi

1.	Den ekonomiska verksamheten består av försäljning av reservdelar som går utöver de rättsliga skyldigheterna.

Den ekonomiska verksamheten uppfyller följande kriterier:

Varje såld reservdel omfattas av ett köpeavtal där så är relevant och i enlighet med bestämmelserna om produktens överensstämmelse, säljarens ansvar (165) (inbegripet möjligheten till en kortare ansvarsperiod eller preskriptionsfrist för begagnade produkter), bevisbördan, avhjälpande åtgärder vid bristande överensstämmelse, villkoren för vidtagande av dessa avhjälpande åtgärder, reparation eller utbyte av varorna samt köpgarantier.

b)	Varje såld reservdel till en produkt ersätter, eller avser att i framtiden ersätta, en befintlig del för att återställa eller uppgradera produktens funktion, särskilt om den befintliga delen är trasig.

Om den ekonomiska verksamheten omfattar leverans av förpackade produkter till kunder (fysisk eller juridisk person), inbegripet när verksamheten bedrivs som e-handel (166), uppfyller produktens primära och yttre förpackning ett av följande kriterier:

Förpackningen består av minst 65 % återvunnet material. Om förpackningen är tillverkad av papper eller kartong är den återstående primära råvaran certifierad av FSC, det alleuropeiska skogscertifieringsprojektet eller motsvarande erkända system. Beläggningar med plast eller metall används inte. För plastförpackningar används endast monomaterial utan beläggning, halogenhaltiga polymerer används inte. Ett intyg om överensstämmelse tillhandahålls med angivande av förpackningens materialsammansättning och andelen återvunnet och primärt råmaterial.

b)	Förpackningsprodukten har utformats för att vara återanvändbar inom ett återanvändningssystem (167). Systemet för återanvändning inrättas på ett sätt som säkerställer möjligheten till återanvändning i ett slutet eller öppet kretslopp.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Om verksamheten omfattar produktion av värme/kyla eller kraftvärme på plats, inklusive el, är de direkta växthusgasutsläppen från verksamheten lägre än 270 gCO2e/kWh.

Verksamheten utvecklar en strategi för att redovisa och minska utsläppen av växthusgaser från transporter längs värdekedjan, inklusive sjöfart och returer, i den mån dessa är spårbara.

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Sålda reservdelar uppfyller alla relevanta unionsregler om begränsning av användningen av farliga ämnen av generisk art eller med särskild relevans för den produktkategorin, inklusive förordning (EG) nr 1907/2006, direktiv 2011/65/EU och direktiv (EU) 2017/2102.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Ej tillämpligt

5.3 Förberedelse för återanvändning av uttjänta produkter och produktkomponenter

Beskrivning av verksamheten

Förberedelse för återanvändning av uttjänta produkter och komponenter (168).

Den ekonomiska verksamheten omfattar inte reparationsverksamhet som utförs under produktens användningsfas.

Den ekonomiska verksamheten avser produkter och komponenter till dessa som tillverkats genom näringsgrenar som klassificeras enligt Nace-koderna C13 Textilvarutillverkning, C14 Tillverkning av kläder, C15 Tillverkning av läder, läder- och skinnvaror m.m., C16 Tillverkning av trä och varor av trä, kork, rotting o.d. utom möbler, C18 Grafisk produktion och reproduktion av inspelningar, C22 Tillverkning av gummi- och plastvaror, C23.3 Tillverkning av byggmaterial av lergods, C23.4 Tillverkning av andra porslinsprodukter och keramiska produkter, C25.1 Byggnadsmetallvarutillverkning, C25.2 Tillverkning av cisterner, tankar, kar och andra behållare av metall, C25.7 Tillverkning av bestick, verktyg och andra järnhandelsvaror, C25.9 Annan metallvarutillverkning, C26 Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik, C27 Tillverkning av elapparatur, C28.22 Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar, C28.23 Tillverkning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning (utom datorer och kringutrustning), C28.24 Tillverkning av motordrivna handverktyg, C28.25 Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll, C28.93 Tillverkning av maskiner för framställning av livsmedel, drycker och tobaksvaror, C28.94 Tillverkning av maskiner för produktion av textil-, beklädnads- och lädervaror, C28.95 Tillverkning av maskiner för produktion av massa, papper och papp, C28.96 Tillverkning av maskiner för gummi och plast, C29 Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar, C30.1 Skepps- och båtbyggeri, C30.2 Tillverkning av rälsfordon, C30.3 Tillverkning av luftfartyg, rymdfarkoster o.d., C30.9 Övrig tillverkning av transportmedel, C31 Tillverkning av möbler, och C32 Annan tillverkning.

Den ekonomiska verksamheten i denna kategori har ingen särskild Nace-kod i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi

1.	Verksamheten förbereder för återanvändning av produkter eller komponenter av produkter som har blivit avfall så att de kan återanvändas utan någon annan förbehandling.

2.	Verksamhetens avfallsråvara kommer från separat insamlat och transporterat avfall i källsorterade eller blandade fraktioner (169).

Verksamheten har infört förfaranden för godkännande, säkerhet och inspektion som uppfyller följande kriterier:

Det finns ett förfarande för att kontrollera lämpligheten för förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning och att verksamheten genomför en allmänt tillgänglig avfallshanteringsplan som säkerställer att kasserade uttjänta produkter som inte lämpar sig för förberedelse för återanvändning (på grund av skador, nedbrytning eller farliga ämnen) skickas till återvinning eller, endast om återanvändning och materialåtervinning inte är genomförbar, bortskaffas.

b)	Det förfarande som kan baseras på visuell eller manuell extern kontroll utifrån på förhand fastställda kriterier är lämpligt för den kategori av kasserade uttjänta produkter som förbereds för återanvändning.

c)	Lämplig utbildning tillhandahålls och säkerställer att återanvändningsaktörerna är kvalificerade för förberedelse för återanvändning av de berörda kasserade uttjänta produkterna.

4.	I verksamheten används verktyg och utrustning som lämpar sig för förberedelse för återanvändning av kasserade uttjänta produkter.

5.	Verksamheten har ett system för rapportering av återvinningsgrad och, i tillämpliga fall, mål för förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning vilka fastställs i unionsrätten eller nationell lagstiftning.

Verksamheten uppfyller följande kriterier:

a)	Resultatet av verksamheten är produkter eller komponenter i produkter som är lämpliga för återanvändning utan någon annan bearbetning.

Sålda varor omfattas av ett köpeavtal där så är relevant och i enlighet med bestämmelserna om produktens överensstämmelse, säljarens ansvar (170) (inbegripet möjligheten till en kortare ansvarsperiod eller preskriptionsfrist för begagnade produkter), bevisbördan, avhjälpande åtgärder vid bristande överensstämmelse, villkoren för vidtagande av dessa avhjälpande åtgärder, reparation eller utbyte av varorna samt köpgarantier.

För förberedelse för återanvändning av avfall från elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) är den ekonomiska verksamheten tillåten för att behandla avfall och införa ett miljöledningssystem som använder ISO 14001:2015 (171), EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 (172) eller motsvarande och ett kvalitetsledningssystem som använder ISO 9001:2015 (173).

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Om verksamheten omfattar produktion av värme/kyla eller kraftvärme på plats, inklusive el, är de direkta växthusgasutsläppen från verksamheten lägre än 270 gCO2e/kWh.

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Verksamheten genomför de säkerhetsrutiner som krävs för att skydda hälsa och säkerhet för arbetstagare som utför förberedelser för återanvändning.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Ej tillämpligt

5.4 Försäljning av begagnade varor

Beskrivning av verksamheten

Försäljning av begagnade varor som tidigare har använts för sitt avsedda ändamål av en kund (fysisk eller juridisk person), eventuellt efter reparation, renovering eller återtillverkning.

Den ekonomiska verksamheten avser produkter som tillverkas av näringsgrenar som klassificeras enligt Nace-koderna C13 Textilvarutillverkning, C14 Tillverkning av kläder, C15 Tillverkning av läder, läder- och skinnvaror m.m. C16 Tillverkning av varor av trä, kork, rotting o.d. utom möbler, C18 Tryckning och reproduktion av inspelningar, C22 Tillverkning av gummi och plastvaror, C23.3 Tillverkning av byggmaterial av lergods, C23.4 Tillverkning av andra porslinsprodukter och keramiska produkter, C25.1 Byggnadsmetallvarutillverkning, C25.2 Tillverkning av cisterner, tankar, kar och andra behållare av metall, C25.7 Tillverkning av bestick, verktyg och andra järnhandelsvaror, C25.9 Annan metallvarutillverkning, C26 Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik, C27 Tillverkning av elapparatur, C28.22 Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar, C28.23 Tillverkning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning (utom datorer och kringutrustning). C28.24 Tillverkning av motordrivna handverktyg, C28.25 Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll, C28.93 Tillverkning av maskiner för framställning av livsmedel, drycker och tobaksvaror, utom maskiner för tobaksframställning, C28.94 Tillverkning av maskiner för produktion av textil-, beklädnads- och lädervaror, C28.95 Tillverkning av maskiner för produktion av massa, papper och papp, C28.96 Tillverkning av maskiner för gummi och plast, C29 Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar, C31 Tillverkning av möbler, och C32 Annan tillverkning.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi

1.	Den ekonomiska verksamheten består i att sälja en begagnad produkt som har använts för dess avsedda ändamål av en kund (fysisk eller juridisk person), eventuellt efter det att den först har rengjorts, reparerats, renoverats eller återtillverkats.

Den sålda varan omfattas av ett köpeavtal där så är relevant och i enlighet med bestämmelserna om produktens överensstämmelse, säljarens ansvar (174) (inbegripet möjligheten till en kortare ansvarsperiod eller preskriptionsfrist för begagnade produkter), bevisbördan, avhjälpande åtgärder vid bristande överensstämmelse, villkoren för vidtagande av dessa avhjälpande åtgärder, reparation eller utbyte av varorna samt köpgarantier.

Om produkten har reparerats, renoverats eller återtillverkats före återförsäljningen genomför verksamheten en avfallshanteringsplan som säkerställer att produktens material och komponenter som inte har återanvänts i samma produkt, återanvänds någon annanstans eller där återanvändning inte är möjlig (t.ex. på grund av skada, nedbrytning eller farliga ämnen) återvinns eller, endast om återanvändning och materialåtervinning inte är genomförbar, bortskaffas. För återtillverkning är avfallshanteringsplanen tillgänglig för allmänheten.

Om den ekonomiska verksamheten omfattar leverans av förpackade produkter till kunder (fysisk eller juridisk person), inbegripet när verksamheten bedrivs som e-handel (175), uppfyller produktens primära och yttre förpackning ett av följande kriterier:

b)	Förpackningsprodukten har utformats för att vara återanvändbar inom ett återanvändningssystem (176). Systemet för återanvändning inrättas på ett sätt som säkerställer möjligheten till återanvändning i ett slutet eller öppet kretslopp.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Om verksamheten omfattar produktion av värme/kyla eller kraftvärme på plats, inklusive el, är de direkta växthusgasutsläppen från verksamheten lägre än 270 gCO2e/kWh.

Verksamheten utvecklar en strategi för att redovisa och minska utsläppen av växthusgaser från transporter längs värdekedjan, inklusive sjöfart och returer, i den mån dessa är spårbara.

Om den sålda produkten ursprungligen tillverkas inom de näringsgrenar som klassificeras enligt Nace-kod C29 och är ett fordon, en rörlig komponent, ett system, en separat teknisk enhet, en del eller en reservdel enligt definitionen i förordning (EU) 2018/858, när den säljs på andrahandsmarknaden efter 2025 och före 2030, gäller följande kriterier:

a)	Fordon i kategorierna M1 och N1 klassificerade som lätta fordon som uppfyller gränser för specifika koldioxidutsläpp, enligt definitionen i artikel 3.1 h i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631 (177), lägre än 50 g CO2/km (utsläppssnåla och utsläppsfria lätta fordon).

b)	Fordon i kategori L (178) med koldioxidutsläpp i form av avgaser motsvarande 0 g koldioxidekvivalenter per km beräknat i enlighet med utsläppstestet i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 (179).

Fordon i kategorierna N2 och N3, och N1 klassificerade som tunga fordon, som inte är avsedda för transport av fossila bränslen med en högsta tekniskt tillåtna lastad vikt som inte överstiger 7,5 ton och som är ”utsläppsfria tunga fordon” enligt definitionen i artikel 3.11 i förordning (EU) 2019/1242.

Fordon i kategorierna N2 och N3 som inte är avsedda för transport av fossila bränslen med en högsta tekniskt tillåtna lastad vikt som överstiger 7,5 ton och som är ”utsläppsfria tunga fordon” enligt definitionen i artikel 3.11 i förordning (EU) 2019/1242 eller ”utsläppssnåla tunga fordon” enligt definitionen i artikel 3.12 i den förordningen.

Om produkten, som ursprungligen tillverkas inom de näringsgrenar som klassificeras enligt Nace-kod C29 och är ett fordon, en rörlig komponent, ett system, en separat teknisk enhet, en del eller en reservdel enligt definitionen i förordning (EU) 2018/858, säljs på andrahandsmarknaden efter 2030 års specifika utsläpp av CO2, enligt definitionen i artikel 3.1 h i förordning (EU) 2019/631, är noll.

Om den produkt som säljs ursprungligen produceras inom de näringsgrenar som klassificeras enligt Nace-koderna C26 eller C27, överensstämmer produkten med direktiv 2009/125/EG och de genomförandeförordningar som antagits enligt det direktivet.

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

Om den sålda produkten ursprungligen tillverkas inom de näringsgrenar som klassificeras enligt Nace-kod C29 och är ett fordon, en mobil komponent, ett system, en separat teknisk enhet, en del eller en reservdel enligt definitionen i förordning (EU) 2018/858, uppfyller den kraven i den senaste tillämpliga etappen av Euro VI-typgodkännandet för utsläpp från tunga fordon som fastställts i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 eller kraven i den senaste tillämpliga etappen av Euro 6-typgodkännandet för utsläpp från lätta fordon som fastställts i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 eller den lagstiftning som har ersatt dessa. För vägfordon i kategorierna M och N uppfyller däcken, med undantag för regummerade däck, kraven på externt däck- och vägbanebuller i den högsta utnyttjade klassen samt rullmotståndskoefficienten (som påverkar fordonets energieffektivitet) i de två högsta utnyttjade klasserna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/740 och som kan kontrolleras i produktdatabasen (EPREL), i tillämpliga fall. Däcken uppfyller kraven i den lagstiftning som ersätter förordning (EG) nr 715/2007 och förordning (EG) nr 595/2009.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Ej tillämpligt

5.5 Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och resultatorienterade tjänstemodeller

Beskrivning av verksamheten

Ge kunder (fysiska eller juridiska personer) tillgång till produkter genom tjänstemodeller, som antingen är användarorienterade tjänster, där produkten fortfarande är central, men fortfarande ägs av leverantören och produkten leasas, delas, hyrs eller ingår i en pool, eller resultatinriktad, där betalningen är fördefinierad och det avtalade resultatet (dvs. betalning per tjänsteenhet) levereras.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt G46, G47 och N.77, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi

Verksamheten ger kunden (fysiska eller juridiska personer) tillgång till och rätt att använda produkten eller produkterna, samtidigt som det säkerställs att ägandet förblir hos det företag som tillhandahåller denna tjänst, t.ex. en tillverkare, specialist eller återförsäljare. Avtalsvillkoren säkerställer att samtliga följande underkriterier är uppfyllda:

a)	Tjänsteleverantören är skyldig att återta den använda produkten när avtalet löper ut.

b)	Kunden är skyldig att lämna tillbaka den använda produkten när avtalet löper ut.

c)	Tjänsteleverantören förblir ägare till produkten.

d)	Kunden betalar för tillgång till och användning av produkten eller resultatet av tillgång till och användning av denna produkt.

2.	Verksamheten leder till en förlängd livslängd eller ökad användningsintensitet för produkten i praktiken.

Om den ekonomiska verksamheten omfattar leverans av förpackade produkter till kunder (fysisk eller juridisk person), inbegripet när verksamheten bedrivs som e-handel (180), uppfyller produktens primära och yttre förpackning ett av följande kriterier:

b)	Förpackningsprodukten har utformats för att vara återanvändbar inom ett återanvändningssystem (181). Systemet för återanvändning inrättas på ett sätt som säkerställer möjligheten till återanvändning i ett slutet eller öppet kretslopp.

4.	När det gäller kläder, där den ekonomiska verksamheten omfattar tvätt och kemtvätt av begagnade kläder, är verksamheten förenlig med ett miljömärke av ISO typ 1 eller motsvarande.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Om verksamheten omfattar produktion av värme/kyla eller kraftvärme på plats, inklusive el, är de direkta växthusgasutsläppen från verksamheten lägre än 270 gCO2e/kWh.

Verksamheten utvecklar en strategi för att redovisa och minska utsläppen av växthusgaser från tjänster uppströms och nedströms i värdekedjan, inbegripet följande:

a)	Mellanprodukter och råmaterial.

b)	Transporter längs värdekedjan, inklusive sjöfart och returer.

c)	Underhåll och drift, inklusive tvätt och rengöring.

d)	Uttjänta produkter, inklusive avfallshantering.

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Ej tillämpligt

5.6 Marknadsplats för handel med begagnade varor för återanvändning

Beskrivning av verksamheten

Utveckling och drift av marknadsplatser (182) och annonsportaler (183) för handel (försäljning eller utbyte) med begagnade produkter, material eller komponenter för återanvändning, där marknadsplatserna och klassificeringarna fungerar som mellanhand för att matcha köpare som söker en tjänst eller produkt med säljare eller leverantörer av dessa produkter eller tjänster.

Den ekonomiska verksamheten omfattar marknadsplatser och annonsportaler som stöder B2B, B2C och kund (C2C). Verksamheten omfattar tjänster som koppling mellan köpare och säljare samt betalnings- eller leveranstjänster.

Den ekonomiska verksamheten omfattar inte parti- eller detaljhandel med begagnade varor.

Den ekonomiska verksamheten avser produkter som tillverkas av näringsgrenar som klassificeras enligt Nace-koderna C10 Livsmedelsframställning, C11 Framställning av drycker, C13 Textilvarutillverkning, C14 Tillverkning av kläder, C15 Tillverkning av läder, läder- och skinnvaror m.m. C16 Tillverkning av varor av trä, kork, rotting o.d. utom möbler, C17 Pappers- och pappersvarutillverkning, C18 Grafisk produktion och reproduktion av inspelningar, C22 Tillverkning av gummi och plastvaror, C23.3 Tillverkning av byggmaterial av lergods, C23.4 Tillverkning av andra porslinsprodukter och keramiska produkter, C24 Stål- och metallframställning, C25.1 Byggnadsmetallvarutillverkning, C25.2 Tillverkning av cisterner, tankar, kar och andra behållare av metall, C25.7 Tillverkning av bestick, verktyg och andra järnhandelsvaror, C25.9 Annan metallvarutillverkning, C26 Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik, C27 Tillverkning av elapparatur, C28.22 Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar, C28.23 Tillverkning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning (utom datorer och kringutrustning). C28.24 Tillverkning av motordrivna handverktyg, C28.25 Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll, C28.93 Tillverkning av maskiner för framställning av livsmedel, drycker och tobaksvaror, utom maskiner för tobaksframställning, C28.94 Tillverkning av maskiner för produktion av textil-, beklädnads- och lädervaror, C28.95 Tillverkning av maskiner för produktion av massa, papper och papp, C28.96 Tillverkning av maskiner för gummi och plast, C31 Tillverkning av möbler, och C32 Annan tillverkning.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt J58.29, J61, J62 och J63.1, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi

Den ekonomiska verksamheten består i att utveckla och driva marknadsplatser eller annonsportaler för att stödja försäljning eller återanvändning av begagnade produkter, komponenter eller material.

Verksamheten möjliggör handel (försäljning eller utbyte) för återanvändning av begagnade varor som specificeras i verksamhetsbeskrivningen och som redan har använts för sitt avsedda ändamål tidigare av en konsument eller en organisation, med eller utan reparation.

När servrar och datalagringsprodukter används:

a)	Den utrustning som används uppfyller de krav för servrar och datalagringsprodukter som fastställs i enlighet med direktiv 2009/125/EG.

b)	Den utrustning som används innehåller inte de ämnen som omfattas av begränsningar och som anges i bilaga II till direktiv 2011/65/EU, förutom om de koncentrationer i viktprocent i homogena material inte överskrider de värden som anges i den bilagan.

c)	Det finns en avfallshanteringsplan för att prioritera återanvändning och materialåtervinning i slutet av livscykeln för elektrisk och elektronisk utrustning, t.ex. avtal med återvinningspartner.

d)	När utrustningen är uttjänt förbereds den för återanvändning, återvinning eller materialåtervinning, inbegripet avlägsnande av alla vätskor och en selektiv behandling i enlighet med bilaga VII till direktiv 2012/19/EU.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

När datacentraler används och drivs har verksamheten vidtagit bästa möjliga åtgärder för att genomföra de relevanta metoder som anges som ”förväntade metoder” i den senaste versionen av den europeiska uppförandekoden för datacentralers energieffektivitet, eller i CEN-Cenelec-dokumentet CLC TR50600-99-1 Data centre facilities and infrastructures – Part 99-1: Recommended practices for energy management (184), och man har genomfört alla förväntade metoder som har tilldelats det högsta värdet 5 enligt den senaste versionen av den europeiska uppförandekoden för datacentralers energieffektivitet.

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

5.	Förebyggande och begränsning av föroreningar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Ej tillämpligt

(1) Med ”kontaktkänsliga förpackningar” avses förpackningar är avsedda att användas i alla förpackningstillämpningar som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (EUT L 268, 18.10.2003, s. 29), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 av den 27 oktober 2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel och om upphävande av rådets direktiv 80/590/EEG och 89/109/EEG (EUT L 338, 13.11.2004, s. 4), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2009 av den 13 juli 2009 om utsläppande på marknaden och användning av foder, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 och om upphävande av rådets direktiv 79/373/EEG, kommissionens direktiv 80/511/EEG, rådets direktiv 82/471/EEG, 83/228/EEG, 93/74/EEG, 93/113/EG och 96/25/EG och kommissionens beslut 2004/217/EG (EUT L 229, 1.9.2009, s. 1), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter (EUT L 342, 22.12.2009, s. 59), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG (EUT L 117, 5.5.2017, s. 1), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och om upphävande av direktiv 98/79/EG och kommissionens beslut 2010/227/EU (EUT L 117, 5.5.2017, s. 176), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/4 av den 11 december 2018 om tillverkning, utsläppande på marknaden och användning av foder som innehåller läkemedel, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 och om upphävande av rådets direktiv 90/167/EEG (EUT L 4, 7.1.2019, s. 1), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 av den 11 december 2018 om veterinärmedicinska läkemedel och om upphävande av direktiv 2001/82/EG (EUT L 4, 7.1.2019, s. 43), Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67) eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).

(2) Begreppen ”återanvändbar” och ”återanvändningssystem” definieras och används i enlighet med kraven för återanvändningssystem för förpackningar i unionens lagstiftning om förpackningar och förpackningsavfall, inbegripet eventuella standarder som rör antalet rotationer i ett återanvändningssystem.

(3) Kommissionen kommer att se över dessa villkor när översynen av Europaparlamentets och rådet direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall (EGT L 365, 31.12.1994, s. 10) har antagits.

(4) Biologiskt avfall som hållbar råvara avser industriellt biologiskt avfall och kommunalt biologiskt avfall, men inte primär biomassa eftersom det saknas rättsligt överenskomna hållbarhetskriterier.

(5) Kommissionen kommer att se över dessa villkor när översynen av Europaparlamentets och rådet direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall (EGT L 365, 31.12.1994, s. 10) har antagits.

(6) Med ”förpackningsenhet” avses en hel enhet, inklusive alla integrerade eller separata komponenter, som tillsammans fyller en förpackningsfunktion såsom att innehålla, skydda, hantera, leverera, lagra, transportera och presentera produkter, inklusive oberoende enheter av grupp- eller transportförpackningar som kasseras före försäljningsstället.

(7) ”Materialåtervinningsgrad” är andelen genererat avfall som återvinns.

(8) ISO 16290:2013, Space systems – Definition of the Technology Levels (TRLs) and their criteria of assessment (Rymdteknik – Definition av tekniska mognadsnivåer (TRLs) och bedömningskriterier) (version av den 27 juni 2023: https://www.iso.org/obp/ui/#iso:std:iso:16290:ed-1:v1:en).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).

(10) Kommissionens rekommendation (EU) 2021/2279 av den 15 december 2021 om användningen av metoder för produkters miljöavtryck för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv (EUT L 471, 30.12.2021, s. 1).

(11) ISO-standard 14067:2018, Växthusgaser – Klimatpåverkan från produkter – Krav och vägledning för beräkning (version av den 27 juni 2023: https://www.iso.org/standard/71206.html).

(12) ISO-standard 14064-1:2018, Växthusgaser – Del 1: Kravspecifikation med vägledning på organisationsnivå för kvantifiering och rapportering av utsläpp och avlägsnande av växthusgaser (version av den 27 juni 2023: https://www.iso.org/standard/66453.html).

(13) Kommissionens rekommendation av den 9 april 2013 om användningen av gemensamma metoder för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv (EUT L 124, 4.5.2013, s. 1).

(14) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/902 av den 30 maj 2016 om fastställande av BAT-slutsatser för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU (EUT L 152, 9.6.2016, s. 23).

(15) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/2427 av den 6 december 2022 om fastställande av BAT-slutsatser för rening och hantering av avgaser inom den kemiska sektorn, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp (EUT L 318, 12.12.2022, s. 157).

(16) Referensdokument för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokument) för produktion av polymerer (version av den 27 juni 2023: https://eippcb.jrc.ec.europa.eu/sites/default/files/2019-11/pol_bref_0807.pdf).

(17) Referensdokument för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokument) för oorganiska högvolymkemikalier – fasta och övriga ämnen (version av den 27 juni 2023: https://eippcb.jrc.ec.europa.eu/sites/default/files/2019-11/lvic-s_bref_0907.pdf).

(18) Referensdokument för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokument) för produktion av oorganiska högvolymkemikalier – ammoniak, syror och gödselmedel (version av den 27 juni 2023: https://eippcb.jrc.ec.europa.eu/sites/default/files/2019-11/lvic_aaf.pdf).

(19) Referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för tillverkning av organiska finkemikalier finns på (version av den 27 juni 2023: https://eippcb.jrc.ec.europa.eu/sites/default/files/2019-11/ofc_bref_0806.pdf).

(20) Referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för produktion av oorganiska specialkemikalier (SIC) (version av den 27 juni 2023: https://eippcb.jrc.ec.europa.eu/reference/production-speciality-inorganic-chemicals).

(21) Med bärbara batterier avses batterier som är förseglade, som väger högst 5 kg och som inte är utformade för industriella ändamål. Ett bärbart batteri är varken ett elektriskt elfordonsbatteri eller ett startbatteri

(22) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke (EUT L 27, 30.1.2010, s. 1).

(23) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter (EUT L 117, 5.5.2017, s. 1).

(24) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (EUT L 117, 5.5.2017, s. 176).

(25) Med reparerbarhetsklass avses en klass som uttrycker möjligheterna att reparera varan, på grundval av en metod som fastställts i enlighet med unionsrätten [platshållare: Artikel XX i energimärkningsakten].

(26) Med professionell reparatör avses en aktör eller ett företag som tillhandahåller reparationstjänster och professionellt underhåll avseende produkter som omfattas av denna verksamhet.

(27) Med viktiga reservdelar avses delar som används för reparation eller renovering av en defekt produkt. För produkter som omfattas av krav på tillgång till reservdelar enligt direktiv 2009/125/EG och genomförandeakter som antagits enligt det direktivet anses viktiga reservdelar vara de som förtecknas i bilagan till den senaste genomförandeakten för varje produktgrupp.

(28) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/771 av den 20 maj 2019 om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor, om ändring av förordning (EU) 2017/2394 och direktiv 2009/22/EG samt om upphävande av direktiv 1999/44/EG (EUT L 136, 22.5.2019, s. 28).

(29) Plattform för information till återvinningsföretag (version av den 27 juni 2023: tillgänglig på https://i4r-platform.eu/about/).

(30) Råvaror av avgörande betydelse definieras som de delar som förtecknas i EU:s förteckning över råvaror av avgörande betydelse (upprättad genom meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Resiliens för råvaror av avgörande betydelse: Att staka ut av vägen mot ökad trygghet och hållbarhet (COM(2020) 474 final)) eller annan relevant unionslagstiftning.

(31) Version av den 16 juni 2023, tillgänglig på https://echa.europa.eu/scip-database.

(32) IEC 62474 – Materialdeklaration för produkter från och för elektroteknisk industri.

(33) IEC 82474 – Materialdeklaration – Del 1: Allmänna krav.

(34) EN 45555:2019 Generell metod för bedömning av andelen återanvända komponenter i energirelaterade produkter.

(35) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1542 av den 12 juli 2023 om batterier och förbrukade batterier, om ändring av direktiv 2008/98/EG och förordning (EU) 2019/1020 och om upphävande av direktiv 2006/66/EG (EUT L 191, 28.7.2023, s. 1).

(36) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006 (EUT L 150, 20.5.2014, s. 195).

(37) Kravet är inriktat på de tre högsta energieffektivitetsklasser som är utnyttjade och där åtminstone några produkter finns på marknaden. För att förstå vilka klasser som är de mest utnyttjade och där åtminstone några produkter finns på marknaden ges en översikt över tillgängliga produkter på marknaden (baserat på officiella uppgifter) av den europeiska databasen för energimärkta produkter.

(38) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 av den 4 juli 2017 om fastställande av en ram för energimärkning och om upphävande av direktiv 2010/30/EU (EUT L 198, 28.7.2017, s. 1).

(39) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG av den 6 september 2006 om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG (EUT L 266, 26.9.2006, s. 1).

(40) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1009 av den 5 juni 2019 om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av EU-gödselprodukter och om ändring av förordningarna (EG) nr 1069/2009 och (EG) nr 1107/2009 samt om upphävande av förordning (EG) nr 2003/2003 (EUT L 170, 25.6.2019, s. 1).

(41) Återvunnet vatten: avloppsvatten från tätbebyggelse som har renats i enlighet med kraven i direktiv 91/271/EEG och som blir resultatet efter ytterligare rening i en återvinningsanläggning.

(42) Gråvatten: orenat avloppsvatten som inte har förorenats av toalettutsläpp. Gråvatten omfattar avloppsvatten från badkar, duschar, badrumshandfat, tvättmaskiner och tvättställ.

(43) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741 av den 25 maj 2020 om minimikrav för återanvändning av vatten (EUT L 177, 5.6.2020, s. 32).

(44) Till exempel i enlighet med IPCC:s riktlinjer för nationella växthusgasinventeringar för rening av avloppsvatten (version av den 27 juni 2023: https://www.ipccnggip.iges.or.jp/public/2019rf/pdf/5_Volume5/19R_V5_6_Ch06_Wastewater.pdf).

(45) Farligt avfall: avfall med en eller flera av de farliga egenskaper som förtecknas i bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3). Det omfattar flöden såsom fraktioner av farligt avfall som produceras av hushåll, spilloljor, batterier, icke-förorenat avfall från elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE), uttjänta fordon som inte är förorenade, medicinskt avfall osv. En omfattande klassificering av farligt avfall finns i den europeiska avfallsförteckningen (beslut 2000/532/EG).

(46) Förberedelse för återanvändning: återvinningsförfaranden som går ut på kontroll, rengöring eller reparation, genom vilka produkter eller komponenter av produkter som har blivit avfall bereds för att användas igen utan någon annan förbehandling.

(47) Materialåtervinning: varje form av återvinningsförfarande genom vilket avfallsmaterial upparbetas till produkter, material eller ämnen, antingen för det ursprungliga ändamålet eller för andra ändamål. Det omfattar upparbetning av organiskt material men inte energiåtervinning eller upparbetning till material som ska användas som bränsle eller fyllmaterial.

(48) Detta omfattar textilier, kläder/beklädnadsvaror, skodon och accessoarer som t.ex. bälten eller hattar.

(49) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

(50) Se Europeiska kommissionens ”Vägledning för separat insamling av kommunalt avfall”, avsnitt 3.1 (Ekonomiska incitament), tillgänglig på: https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/bb444830-94bf-11ea-aac4-01aa75ed71a1.

(51) I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1).

(52) Kommissionens beslut 2000/532/EG av den 3 maj 2000 om ersättning av beslut 94/3/EG om en förteckning över avfall i enlighet med artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall, och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall i enlighet med artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall (EGT L 226, 6.9.2000, s. 3).

(53) Med produktionsprocesser avses alla former av ekonomisk verksamhet som producerar ett material, en produkt eller en tillgång. Återvunnet material avser resultatet av återvinningsprocessen.

(54) ISO-standard 14067:2018, Växthusgaser – Klimatpåverkan från produkter – Krav och vägledning för beräkning (version av den 27 juni 2023: https://www.iso.org/obp/ui#iso:std:iso:14067:ed-1:v1:en).

(55) ISO-standard 14064-1:2018, Växthusgaser – Del 1: Kravspecifikation med vägledning på organisationsnivå för kvantifiering och rapportering av utsläpp och avlägsnande av växthusgaser (version av den 27 juni 2023: https://www.iso.org/obp/ui/#iso:std:iso:14064:-1:en).

(56) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1147 av den 10 augusti 2018 om fastställande av BAT-slutsatser för avfallsbehandling, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU (EUT L 208, 17.8.2018, s. 38).

(57) Genomförandebeslut (EU) 2018/1147.

(58) EN 13432:2000 Krav gällande förpackningar återvinningsbara genom kompostering och biologisk nedbrytning – Provningsschema och utvärderingskriterier för slutgiltigt godkännande av förpackningar.

(59) Genomförandebeslut (EU) 2018/1147.

(60) Genomförandebeslut (EU) 2018/1147.

(61) Ett ämne, en blandning eller en komponent ska anses identifierbar om det eller den kan kontrolleras för att fastställa om behandlingen har skett på ett miljövänligt sätt.

(62) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2323 om inrättande av den europeiska förteckningen över fartygsåtervinningsanläggningar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 om återvinning av fartyg (EUT L 345, 20.12.2016, s. 119).

(63) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 av den 20 november 2013 om återvinning av fartyg och om ändring av förordning (EG) nr 1013/2006 och direktiv 2009/16/EG (EUT L 330 10.12.2013, s. 1).

(64) På unionsnivå fastställs tillämpliga krav för WEEE genom direktiv 2012/19/EU och för uttjänta fordon genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG av den 18 september 2000 om uttjänta fordon (EGT L 269, 21.10.2000, s. 34).

(65) EN 50625-1:2014 Krav gällande insamling, logistik och behandling av skrotad elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) – Del 1: Generella behandlingskrav.

(66) EN 50625-2-1:2014 Krav gällande insamling, logistik och behandling av skrotad elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) – Del 2-1: Krav på behandling av lampor.

(67) EN 50625-2-2:2015 Krav gällande insamling, logistik och behandling av skrotad elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) – Del 2-2: Fordringar på behandling av utrustning som innehåller katodstrålerör eller platta bildskärmar.

(68) EN 50625-2-3:2017 Krav gällande insamling, logistik och behandling av skrotad elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) – Del 2-3: Fordringar på behandling av temperaturväxlare och liknande som innehåller flyktiga fluorkarboner eller flyktiga kolväten.

(69) EN 50625-2-4:2017 Krav gällande insamling, logistik och behandling av skrotad elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) – Del 2-4: Fordringar på behandling av solcellsmoduler (solpaneler).

(70) Genomförandebeslut (EU) 2018/1147.

(71) I enlighet med artikel 10.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3) samt med nationell lagstiftning och avfallsplaner.

(72) Genomförandebeslut (EU) 2018/1147.

(73) Genomförandebeslut (EU) 2018/1147.

(74) EU:s protokoll för hantering av bygg- och rivningsavfall, bilaga F (version av den 27 juni 2023: https://ec.europa.eu/docsroom/documents/20509/).

(75) Förberedelse för återanvändning: återvinningsförfaranden som går ut på kontroll, rengöring eller reparation, genom vilka produkter eller komponenter av produkter som har blivit avfall bereds för att användas igen utan någon annan förbehandling. Detta omfattar till exempel förberedelse för återanvändning av vissa delar av byggnader, såsom takelement, fönster, dörrar, tegelstenar, stenar eller betongelement. En förutsättning för förberedelse för återanvändning av byggnadselement är vanligtvis selektiv nedmontering av byggnader eller andra anläggningar.

(76) Materialåtervinning: varje form av återvinningsförfarande genom vilket avfallsmaterial upparbetas till produkter, material eller ämnen, antingen för det ursprungliga ändamålet eller för andra ändamål. Det omfattar upparbetning av organiskt material men inte energiåtervinning eller upparbetning till material som ska användas som bränsle eller fyllmaterial.

(77) Återfyllnad: alla former av återvinning där lämpligt icke-farligt avfall används för återställningsändamål i utgrävda områden eller vid landskapsmodulering. Avfall som används för återfyllnad ska ersätta material som inte utgör avfall, vara lämpligt för de ovannämnda ändamålen och begränsas till den mängd som är absolut nödvändig för att uppfylla dessa ändamål.

(78) Se Level(s) indikator 2.2: Bygg- och rivningsavfall samt bygg- och rivningsmaterial, Användarmanual: inledande briefing, instruktioner och vägledning (publikation version 1.1), https://susproc.jrc.ec.europa.eu/product-bureau//sites/default/files/2021-01/UM3_Indicator_2.2_v1.1_40pp.pdf. För rapportering ska Excel-tabellen på kommissionens webbplats användas: Excelmall för bygg- och rivningsavfall samt bygg- och rivningsmaterial: för uppskattning (Level 2) och registrering (Level 3) av mängder och typer av bygg- och rivningsavfall och deras slutliga destinationer (version 1.1), https://susproc.jrc.ec.europa.eu/product-bureau/product-groups/412/documents.

(79) GWP-värdet lämnas ut som en numerisk indikator för varje stadium i livscykeln, uttryckt som kg koldioxidekvivalenter per m2 (av användbar inomhusgolvyta), räknat som ett genomsnitt för ett år av referensstudieperioden på 50 år. Urvalet av uppgifter, definitionen av scenarier och beräkningarna görs i enlighet med EN 15978 (BS EN 15978:2011). Omfattningen av byggnadselement och teknisk utrustning definieras enligt Level(s) – EU:s gemensamma ramverk för att bedöma byggnaders hållbarhetsprestanda – indikator 1.2. Enligt rapporteringsformatet Level(s) indikator 1.2 meddelas indikatorn som GWP för fossila bränslen, GWP för biogen, GWP för markanvändning och förändrad markanvändning samt summan av dessa (sammanlagd GWP). Om nationella beräkningsverktyg finns eller krävs för information om eller erhållande av bygglov kan respektive verktyg användas för att lämna ut de berörda uppgifterna. Andra beräkningsverktyg får användas om de uppfyller minimikriterierna i EU:s gemensamma ramverk för Level(s), se Level(s) indikator 1.2: Global uppvärmningspotential under hela livscykeln (GWP), Användarmanual: inledande briefing, instruktioner och vägledning (publikation version 1.1), https://susproc.jrc.ec.europa.eu/product-bureau/sites/default/files/2021-01/UM3_Indicator_1.2_v1.1_37pp.pdf.

(80) Se Level(s) indikator 2.3: Utformning för anpassning och renovering, Användarmanual: inledande briefing, instruktioner och vägledning (publikation version 1.1), https://susproc.jrc.ec.europa.eu/product-bureau//sites/default/files/2021-01/UM3_Indicator_2.3_v1.1_23pp.pdf.

(81) Se Level(s) indikator 2.4: Utformning för demontering, Användarmanual: inledande briefing, instruktioner och vägledning (publikation version 1.1), https://susproc.jrc.ec.europa.eu/product-bureau/sites/default/files/2021-01/UM3_Indicator_2.4_v1.1_18pp.pdf.

(82) I den delegerade akten avses med ”sekundära råvaror” material som har förberetts för återanvändning eller materialåtervunnits i enlighet med artikel 3 i ramdirektivet om avfall och som har upphört att vara avfall enligt artikel 6 i det direktivet.

(83) Detta gäller materialet betong, inbegripet dess ingående beståndsdelar (t.ex. stenmaterial). Stålarmering utesluts eftersom detta är ett annat material som kan beaktas som metall.

(84) Bio-baserade material är gjorda av biologiska resurser (djur, växter, mikroorganismer och biomassa från dessa, inbegripet organiskt avfall), enligt definitionen i COM (2018) 673. De omfattar konventionella biobaserade material som traditionellt tillverkats av biomassa (t.ex. trä, kork, naturgummi, papper, textilier och byggmaterial av trä) och mer nyligen utvecklade material såsom biobaserade kemikalier eller biobaserad plast.

(85) Se Level(s) indikator 2.1: Kvantitets-, material- och livslängdsberäkning, Användarmanual: inledande briefing, instruktioner och vägledning (publikation version 1.1), https://susproc.jrc.ec.europa.eu/product-bureau//sites/default/files/2021-01/UM3_Indicator_2.1_v1.1_34pp.pdf. För rapportering ska Excel-tabellen på kommissionens webbplats användas: Excelmall för kvantitets-, material- och livslängdsberäkning: för beräkning (Level 2) och registrering (Level 3) av inköp av materialkvantiteter och materialkostnader (version 1.2), https://susproc.jrc.ec.europa.eu/product-bureau/product-groups/412/documents.

(86) ISO-standard 22057:2022, Hållbarhet hos byggnadsverk – Datamallar för användning av EPD:er för byggprodukter i BIM (version av den 27 juni 2023: https://www.iso.org/standard/72463.html).

(87) Den beräknade mängd energi som behövs för att täcka energibehovet med koppling till den typiska användningen av en byggnad uttryckt med en numerisk indikator för total primärenergianvändning i kWh/m2 per år och baserat på den relevanta nationella beräkningsmetoden och enligt vad som framgår av energideklarationen.

(88) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13).

(89) Gäller för färger och lack, takplattor, golvbeläggningar, inklusive tillhörande lim och fogmassa, invändig isolering och invändiga ytbehandlingar (exempelvis för att behandla fukt och mögel).

(90) CEN/TS 16516: 2013, Bygg- och anläggningsprodukter – Bedömning av avgivning av farliga ämnen – Bestämning av emissioner i inomhusluft.

(91) ISO 16000-3:2011, Inomhusluft – Del 3: Bestämning av formaldehyd och andra karbonylföreningar i inomhusluft och i testkammare – Aktiv provtagning.

(92) Tröskelvärdena för utsläpp av carcinogena flyktiga organiska föreningar avser en testperiod på 28 dagar.

(93) ISO 18400-serien om markundersökningar – provtagning.

(94) JRC ESDCA, Lucas: statistisk ramundersökning av markanvändning och marktäckning (version av den 27 juni 2023: https://esdac.jrc.ec.europa.eu/projects/lucas).

(95) IUCN, IUCN:s rödlista för hotade arter (version av den 27 juni 2023: https://www.iucn.org/regions/europe/our-work/biodiversity-conservation/european-red-list-threatened-species).

(96) IUCN, IUCN:s rödlista för hotade arter (version av den 27 juni 2023: https://www.iucnredlist.org).

(97) Mark som omfattar mer än 0,5 hektar med träd som är högre än fem meter och trädkronor som täcker mer än 10 % av ytan, eller med befintliga träd som kan uppnå dessa värden. Definitionen inbegriper inte mark som övervägande används i jordbruk eller som stadsmark (FAO Global Resources Assessment 2020. Termer och definitioner. (Version av den 27 juni 2023: http://www.fao.org/3/I8661EN/i8661en.pdf.)

(98) EU:s protokoll för hantering av bygg- och rivningsavfall, bilaga F (version av den 27 juni 2023: https://ec.europa.eu/docsroom/documents/20509/).

(99) Förberedelse för återanvändning: återvinningsförfaranden som går ut på kontroll, rengöring eller reparation, genom vilka produkter eller komponenter av produkter som har blivit avfall bereds för att användas igen utan någon annan förbehandling. Detta omfattar till exempel förberedelse för återanvändning av vissa delar av byggnader, såsom takelement, fönster, dörrar, tegelstenar, stenar eller betongelement. En förutsättning för förberedelse för återanvändning av byggnadselement är vanligtvis selektiv nedmontering av byggnader eller andra anläggningar.

(100) Materialåtervinning: varje form av återvinningsförfarande genom vilket avfallsmaterial upparbetas till produkter, material eller ämnen, antingen för det ursprungliga ändamålet eller för andra ändamål. Det omfattar upparbetning av organiskt material men inte energiåtervinning eller upparbetning till material som ska användas som bränsle eller fyllmaterial.

(101) Återfyllnad: alla former av återvinning där lämpligt icke-farligt avfall används för återställningsändamål i utgrävda områden eller vid landskapsmodulering. Avfall som används för återfyllnad ska ersätta material som inte utgör avfall, vara lämpligt för de ovannämnda ändamålen och begränsas till den mängd som är absolut nödvändig för att uppfylla dessa ändamål.

(102) Se Level(s) indikator 2.2: Bygg- och rivningsavfall samt bygg- och rivningsmaterial, Användarmanual: inledande briefing, instruktioner och vägledning (publikation version 1.1), https://susproc.jrc.ec.europa.eu/product-bureau//sites/default/files/2021-01/UM3_Indicator_2.2_v1.1_40pp.pdf. För rapportering ska Excel-tabellen på kommissionens webbplats användas: Excelmall för bygg- och rivningsavfall samt bygg- och rivningsmaterial: för uppskattning (Level 2) och registrering (Level 3) av mängder och typer av bygg- och rivningsavfall och deras slutliga destinationer (version 1.1), https://susproc.jrc.ec.europa.eu/product-bureau/product-groups/412/documents.

(103) GWP-värdet lämnas ut som en numerisk indikator för varje stadium i livscykeln, uttryckt som kg koldioxidekvivalenter per m2 (av användbar inomhusgolvyta), räknat som ett genomsnitt för ett år av referensstudieperioden på 50 år. Urvalet av uppgifter, definitionen av scenarier och beräkningarna görs i enlighet med EN 15978 (BS EN 15978:2011). Hållbarhet hos byggnadsverk – Värdering av byggnaders miljöprestanda – Beräkningsmetod). Omfattningen av byggnadselement och teknisk utrustning definieras enligt Level(s) – EU:s gemensamma ramverk för att bedöma byggnaders hållbarhetsprestanda – indikator 1.2. Om nationella beräkningsverktyg finns eller krävs för information för bygglov, kan respektive verktyg användas för att lämna ut de berörda uppgifterna. Andra beräkningsverktyg får användas om de uppfyller minimikriterierna i EU:s gemensamma ramverk för Level(s), se Level(s) indikator 1.2: Global uppvärmningspotential under hela livscykeln (GWP), Användarmanual: inledande briefing, instruktioner och vägledning (publikation version 1.1), https://susproc.jrc.ec.europa.eu/product-bureau/sites/default/files/2021-01/UM3_Indicator_1.2_v1.1_37pp.pdf.

(104) Se Level(s) indikator 2.3: Utformning för anpassning och renovering, Användarmanual: inledande briefing, instruktioner och vägledning (publikation version 1.1), https://susproc.jrc.ec.europa.eu/product-bureau//sites/default/files/2021-01/UM3_Indicator_2.3_v1.1_23pp.pdf.

(105) Se Level(s) indikator 2.4: Utformning för demontering, Användarmanual: inledande briefing, instruktioner och vägledning (publikation version 1.1), https://susproc.jrc.ec.europa.eu/product-bureau/sites/default/files/2021-01/UM3_Indicator_2.4_v1.1_18pp.pdf.

(106) Internationella fastighetsmätningsstandarderna: Alla byggnader. Utgiven av International Property Measurement Standards Coalition (IPMSC), https://ipmsc.org/.

(107) I den delegerade akten avses med ”sekundära råvaror” material som har förberetts för återanvändning eller materialåtervunnits i enlighet med artikel 3 i ramdirektivet om avfall och som har upphört att vara avfall enligt artikel 6 i det direktivet.

(108) Detta gäller materialet betong, inbegripet dess ingående beståndsdelar (t.ex. stenmaterial). Stålarmering utesluts eftersom detta är ett annat material som kan beaktas som metall.

(109) Bio-baserade material är gjorda av biologiska resurser (djur, växter, mikroorganismer och biomassa från dessa, inbegripet organiskt avfall), enligt definitionen i COM(2018) 673. De omfattar konventionella biobaserade material som traditionellt tillverkats av biomassa (t.ex. trä, kork, naturgummi, papper, textilier och byggmaterial av trä) och mer nyligen utvecklade material såsom biobaserade kemikalier eller biobaserad plast.

(110) Se Level(s) indikator 2.1: Kvantitets-, material- och livslängdsberäkning, Användarmanual: inledande briefing, instruktioner och vägledning (publikation version 1.1), https://susproc.jrc.ec.europa.eu/product-bureau//sites/default/files/2021-01/UM3_Indicator_2.1_v1.1_34pp.pdf. För rapportering ska Excel-tabellen på kommissionens webbplats användas: Excelmall för kvantitets-, material- och livslängdsberäkning: för beräkning (Level 2) och registrering (Level 3) av inköp av materialkvantiteter och materialkostnader (version 1.2), https://susproc.jrc.ec.europa.eu/product-bureau/product-groups/412/documents.

(111) ISO-standard 22057:2022, Hållbarhet hos byggnadsverk – Datamallar för användning av EPD:er för byggprodukter i BIM (version från april 2022), https://www.iso.org/standard/72463.html.

(112) Gäller för färger och lack, takplattor, golvbeläggningar (inklusive tillhörande lim och fogmassa), invändig isolering och invändiga ytbehandlingar (exempelvis för att behandla fukt och mögel).

(113) ISO 16000-3:2011, Inomhusluft – Del 3: Bestämning av formaldehyd och andra karbonylföreningar i inomhusluft och i testkammare – Aktiv provtagning (version av den 27 juni 2023: https://www.iso.org/standard/51812.html).

(114) Se den verksamhet som förtecknas i internationell standard för kostnadshantering (International Cost Management Standard) i ICMS: Global konsekvens när det gäller att presentera bygglivscykelskostnader och koldioxidutsläpp (Global Consistency in Presenting Construction Life Cycle Costs and Carbon Emissions), 3:e upplagan, tabell 1: ICMS-projekt med motsvarande koder, https://icmscblog.files.wordpress.com/2021/11/icms_3rd_edition_final.pdf.

(115) Se Level(s) indikator 2.2: Bygg- och rivningsavfall samt bygg- och rivningsmaterial, Användarmanual: inledande briefing, instruktioner och vägledning (publikation version 1.1), https://susproc.jrc.ec.europa.eu/product-bureau//sites/default/files/2021-01/UM3_Indicator_2.2_v1.1_40pp.pdf.

(116) Vägledning för avfallsgranskningar före rivning och renovering av byggnader. EU:s hantering av bygg- och rivningsavfall, maj 2018. https://ec.europa.eu/docsroom/documents/31521/attachments/1/translations/en/renditions/native. För rapportering av uppskattningar av restavfall Level 2 ska Excel-tabellen på kommissionens webbplats användas: Excelmall för bygg- och rivningsavfall samt bygg- och rivningsmaterial: för uppskattning (Level 2) och registrering (Level 3) av mängder och typer av bygg- och rivningsavfall och deras slutliga destinationer (version 1.1), https://susproc.jrc.ec.europa.eu/product-bureau/product-groups/412/documents.

(117) Vägledning för avfallsgranskningar före rivning och renovering av byggnader. EU:s hantering av bygg- och rivningsavfall, maj 2018. https://ec.europa.eu/docsroom/documents/31521/attachments/1/translations/en/renditions/native. För rapportering av uppskattningar av bygg- och rivningsavfall Level 3 ska Excel-tabellen på kommissionens webbplats användas: Excelmall för bygg- och rivningsavfall samt bygg- och rivningsmaterial: för uppskattning (Level 2) och registrering (Level 3) av mängder och typer av bygg- och rivningsavfall och deras slutliga destinationer (version 1.1), https://susproc.jrc.ec.europa.eu/product-bureau/product-groups/412/documents. För detta ändamål märks varje typ av rivningsavfall med lämplig sexsiffrig kod från den europeiska avfallsförteckning som upprättats genom beslut 2000/532/EG. När typen av avfallsbehandling tas med i Excel-tabellen (dvs. förberedelse för återanvändning, materialåtervinning, materialåteranvändning, energiåtervinning eller bortskaffande) ingår bevis på att de ekonomiska aktörer som tar emot avfallet har teknisk kapacitet för att utföra denna behandling. Sådant bevis kan bestå av en länk till företagets webbsidor om detta dokumenteras eller ett undertecknat intyg från en företrädare för företaget. Om behandlingen sker på rivningsplatsen, t.ex. återanvändning eller återvinning på plats, kan godtagbara bevis utgöras av ett undertecknat intyg från en företrädare för företaget.

(118) Förberedelse för återanvändning: återvinningsförfaranden som går ut på kontroll, rengöring eller reparation, genom vilka produkter eller komponenter av produkter som har blivit avfall bereds för att användas igen utan någon annan förbehandling. Detta omfattar till exempel förberedelse för återanvändning av vissa delar av byggnader, såsom takelement, fönster, dörrar, tegelstenar, stenar eller betongelement. En förutsättning för förberedelse för återanvändning av byggnadselement är vanligtvis selektiv nedmontering av byggnader eller andra anläggningar.

(119) Materialåtervinning: varje form av återvinningsförfarande genom vilket avfallsmaterial upparbetas till produkter, material eller ämnen, antingen för det ursprungliga ändamålet eller för andra ändamål. Det omfattar upparbetning av organiskt material men inte energiåtervinning eller upparbetning till material som ska användas som bränsle eller fyllmaterial.

(120) Återfyllnad: alla former av återvinning där lämpligt icke-farligt avfall används för återställningsändamål i utgrävda områden eller vid landskapsmodulering. Avfall som används för återfyllnad ska ersätta material som inte utgör avfall, vara lämpligt för de ovannämnda ändamålen och begränsas till den mängd som är absolut nödvändig för att uppfylla dessa ändamål.

(121) Se Level(s) indikator 2.2: Bygg- och rivningsavfall samt bygg- och rivningsmaterial, Användarmanual: inledande briefing, instruktioner och vägledning (publikation version 1.1), https://susproc.jrc.ec.europa.eu/product-bureau//sites/default/files/2021-01/UM3_Indicator_2.2_v1.1_40pp.pdf.

(122) Se bilaga III till kommissionens förordning (EU) nr 849/2010 för kategorisering av icke-farligt mineraliskt bygg- och rivningsavfall, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32010R0849&from=EN.

(123) Funktionsduglighet: de förhållanden under vilka en byggd tillgång fortfarande anses vara säker att använda.

(124) Servicenivå: en kvalitativ eller kvantitativ mätning för att bedöma infrastrukturens förmåga att tillgodose de trafikkrav som ställs på den.

(125) Livslängd: den period under vilken vägen är i bruk, dvs. från byggnadsdagen till dagen för ombyggnaden eller rivningen.

(126) Förberedelse för återanvändning: återvinningsförfaranden som går ut på kontroll, rengöring eller reparation, genom vilka produkter eller komponenter av produkter som har blivit avfall bereds för att användas igen utan någon annan förbehandling. Detta omfattar till exempel förberedelse för återanvändning av vissa delar av byggnader, såsom takelement, fönster, dörrar, tegelstenar, stenar eller betongelement. En förutsättning för förberedelse för återanvändning av byggnadselement är vanligtvis selektiv nedmontering av byggnader eller andra anläggningar.

(127) Materialåtervinning: varje form av återvinningsförfarande genom vilket avfallsmaterial upparbetas till produkter, material eller ämnen, antingen för det ursprungliga ändamålet eller för andra ändamål. Det omfattar upparbetning av organiskt material men inte energiåtervinning eller upparbetning till material som ska användas som bränsle eller fyllmaterial.

(128) Återfyllnad: alla former av återvinning där lämpligt icke-farligt avfall används för återställningsändamål i utgrävda områden eller vid landskapsmodulering. Avfall som används för återfyllnad ska ersätta material som inte utgör avfall, vara lämpligt för de ovannämnda ändamålen och begränsas till den mängd som är absolut nödvändig för att uppfylla dessa ändamål.

(129) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar. EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling för utformning, byggande och underhåll av vägar (SWD(2016) 203), 2016, s. 17, kolumnen ”övergripande kriterier” (version av den 27 juni 2023: https://ec.europa.eu/environment/gpp/pdf/toolkit/roads/EN.pdf).

(130) I den delegerade akten avses med ”sekundära råvaror” material som har förberetts för återanvändning eller materialåtervunnits i enlighet med artikel 3 i ramdirektivet om avfall och som har upphört att vara avfall enligt artikel 6 i det direktivet.

(131) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar. EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling för utformning, byggande och underhåll av vägar (SWD(2016) 203), 2016, s. 15, kolumnen ”övergripande kriterier” (version av den 27 juni 2023: https://ec.europa.eu/environment/gpp/pdf/toolkit/roads/EN.pdf).

(132) Underhåll av väg- och vattenbyggnad: alla åtgärder som vidtas för att upprätthålla och återställa vägarnas funktionsduglighet och servicenivå.

(133) EU:s protokoll för hantering av bygg- och rivningsavfall, bilaga F (version av den 27 juni 2023: https://ec.europa.eu/docsroom/documents/20509/).

(134) Förberedelse för återanvändning: återvinningsförfaranden som går ut på kontroll, rengöring eller reparation, genom vilka produkter eller komponenter av produkter som har blivit avfall bereds för att användas igen utan någon annan förbehandling. Detta omfattar till exempel förberedelse för återanvändning av vissa delar av byggnader, såsom takelement, fönster, dörrar, tegelstenar, stenar eller betongelement. En förutsättning för förberedelse för återanvändning av byggnadselement är vanligtvis selektiv nedmontering av byggnader eller andra anläggningar.

(135) Materialåtervinning: varje form av återvinningsförfarande genom vilket avfallsmaterial upparbetas till produkter, material eller ämnen, antingen för det ursprungliga ändamålet eller för andra ändamål. Det omfattar upparbetning av organiskt material men inte energiåtervinning eller upparbetning till material som ska användas som bränsle eller fyllmaterial.

(136) Återfyllnad: alla former av återvinning där lämpligt icke-farligt avfall används för återställningsändamål i utgrävda områden eller vid landskapsmodulering. Avfall som används för återfyllnad ska ersätta material som inte utgör avfall, vara lämpligt för de ovannämnda ändamålen och begränsas till den mängd som är absolut nödvändig för att uppfylla dessa ändamål.

(137) Se Level(s) indikator 2.3: Utformning för anpassning och renovering, Användarmanual: inledande briefing, instruktioner och vägledning (publikation version 1.1), https://susproc.jrc.ec.europa.eu/product-bureau//sites/default/files/2021-01/UM3_Indicator_2.3_v1.1_23pp.pdf.

(138) Se Level(s) indikator 2.4: Utformning för demontering, Användarmanual: inledande briefing, instruktioner och vägledning (publikation version 1.1), https://susproc.jrc.ec.europa.eu/product-bureau/sites/default/files/2021-01/UM3_Indicator_2.4_v1.1_18pp.pdf.

(139) I den delegerade akten avses med ”sekundära råvaror” material som har förberetts för återanvändning eller materialåtervunnits i enlighet med artikel 3 i ramdirektivet om avfall och som har upphört att vara avfall enligt artikel 6 i det direktivet.

(140) ISO-standard 22057:2022, Hållbarhet hos byggnadsverk – Datamallar för användning av EPD:er för byggprodukter i BIM (version från april 2022), https://www.iso.org/standard/72463.html.

(141) Beräknat enligt förordning (EU) 2019/331.

(142) Återspeglar medianvärdet för anläggningarna 2016 och 2017 (ton koldioxidekvivalenter per ton) för de uppgifter som samlades in i samband med fastställandet av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447 och på grundval av kontrollerade uppgifter om anläggningarnas växthusgaseffektivitet som rapporteras i enlighet med artikel 11 i direktiv 2003/87/EG.

(143) Återspeglar medianvärdet för anläggningarna 2016 och 2017 (ton koldioxidekvivalenter per ton) för de uppgifter som samlades in för cement från grå klinker i samband med fastställandet av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447, multiplicerat med förhållandet klinker/cement (0,65), och på grundval av kontrollerade uppgifter om anläggningarnas växthusgaseffektivitet som rapporteras i enlighet med artikel 11 i direktiv 2003/87/EG.

(144) Gäller för färger och lack, takplattor, golvbeläggningar, inklusive tillhörande lim och fogmassa, invändig isolering och invändiga ytbehandlingar (exempelvis för att behandla fukt och mögel).

(145) CEN/TS 16516: 2013, Bygg- och anläggningsprodukter – Bedömning av avgivning av farliga ämnen – Bestämning av emissioner i inomhusluft.

(146) ISO 16000-3:2011, Inomhusluft – Del 3: Bestämning av formaldehyd och andra karbonylföreningar i inomhusluft och i testkammare – Aktiv provtagning.

(147) Tröskelvärdena för utsläpp av carcinogena flyktiga organiska föreningar avser en testperiod på 28 dagar.

(148) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av den 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller – Kommissionens förklaring i förlikningskommittén om direktivet om bedömning och hantering av omgivningsbuller (EGT L 189, 18.7.2002, s. 12).

(149) Programvara omfattar programvara på plats och molnbaserad programvara.

(150) It- eller OT-system omfattar anslutningsbara produkter, sensorer, analysprogram och annan programvara samt informations- och kommunikationsteknik (IKT) för överföring, lagring och visning av data och systemhantering.

(151) Förbrukningsvaror: icke-hållbara råmaterial som är avsedda att användas, förbrukas eller ersättas. De kan krävas för en konsumentprodukts funktion eller användas vid tillverkning utan att ingå i den färdiga produkten.

(152) ISO-standard 14067:2018, Växthusgaser – Klimatpåverkan från produkter – Krav och vägledning för beräkning (version av den 27 juni 2023: https://www.iso.org/standard/71206.html).

(153) ISO-standard 14040:2006, Miljöledning – Livscykelanalys – Principer och struktur (version av den 27 juni 2023: https://www.iso.org/standard/37456.html).

(154) ISO-standard 14067:2018, Växthusgaser – Klimatpåverkan från produkter – Krav och vägledning för beräkning (version av den 27 juni 2023: https://www.iso.org/standard/71206.html).

(155) ISO-standard 14040:2006, Miljöledning – Livscykelanalys – Principer och struktur (version av den 27 juni 2023: https://www.iso.org/standard/37456.html).

(156) Minimiinformationen omfattar energimärkningskrav enligt unionens ramförordning för energimärkning, information som omfattas av förordning (EG) nr 1272/2008, information om ämnen som inger mycket stora betänkligheter i varor som sådana eller i komplexa föremål (produkter) som fastställts i enlighet med direktiv 2008/98/EG, eller säkerhetsinformation eller garantier.

(157) Cirkularitetsprestanda ska bedömas på grundval av i) produkternas livslängd, tillförlitlighet, återanvändbarhet, uppgraderbarhet, reparerbarhet samt lätthet att underhålla och renovera, ii) förekomsten av ämnen som hämmar cirkulariteten hos produkter och material, iii) produkternas energianvändning eller energieffektivitet, iv) produkternas resursanvändning eller resurseffektivitet, v) innehållet av återvunnet material i produkter, vi) lätthet att demontera, återtillverka och återvinna produkter och material, vii) produkternas inverkan på miljön under hela livscykeln, inbegripet koldioxid- och miljöavtryck, viii) förebyggande och minskning av avfall, inbegripet förpackningsavfall.

(158) Reparation: återlämnande av en defekt produkt till ett tillstånd där den kan uppfylla sin avsedda användning, antingen som en tjänst eller i syfte att därefter sälja den reparerade produkten vidare.

(159) Renovering: provning och vid behov reparation, rengöring eller modifiering av en använd produkt för att öka eller återställa dess prestanda eller funktionalitet eller för att uppfylla tillämpliga tekniska normer eller lagstadgade krav, så att en fullt fungerande produkt blir avsedd att användas för ett ändamål som åtminstone är det som ursprungligen var avsett och för att bibehålla överensstämmelsen med tillämpliga tekniska normer eller lagstadgade krav som ursprungligen utformades på konstruktionsstadiet.

(160) Återtillverkning: en standardiserad industriell process som äger rum i industri- eller fabriksmiljöer, där produkterna återställs till ursprungligt skick och prestanda som nytt eller bättre, och vanligtvis släpps ut på marknaden med en garanti.

(161) Varor, komponenter eller material som regelbundet måste bytas ut på grund av att de slits eller förbrukas.

(162) Produktens överensstämmelse och säljarens ansvarsperiod fastställs i enlighet med relevanta bestämmelser i direktiv (EU) 2019/771.

(163) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2102 av den 15 november 2017 om ändring av direktiv 2011/65/EU om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (EUT L 305, 21.11.2017, s. 8).

(164) Reservdel: en separat del av en produkt som kan ersätta en del av en produkt med samma eller liknande funktion. Produkten kan inte fungera som avsett utan denna del av produkten. En produkts funktionalitet återställs eller uppgraderas när delen ersätts med en reservdel i enlighet med direktiv 2011/65/EU. Reservdelar får vara begagnade delar.

(165) Produktens överensstämmelse och säljarens ansvarsperiod fastställs i enlighet med relevanta bestämmelser i direktiv (EU) 2019/771.

(166) E-handel kan i allmänhet definieras som försäljning eller köp av varor eller tjänster mellan företag, hushåll, privatpersoner eller privata organisationer genom elektroniska transaktioner via internet eller andra datorbaserade nätverk (för kommunikation online), se Eurostats ordlista på https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Category:Glossary.

(167) Begreppen ”återanvändbar” och ”återanvändningssystem” definieras och används i enlighet med kraven för återanvändningssystem för förpackningar i unionens lagstiftning om förpackningar och förpackningsavfall, inbegripet eventuella standarder som rör antalet rotationer i ett återanvändningssystem.

(168) Förberedelse för återanvändning: en åtgärd eller flera åtgärder genom vilka produkter eller komponenter i produkter som har blivit avfall bereds så att de kan återanvändas utan någon annan förbehandling. Det är det högsta alternativet för avfallshantering i avfallshierarkin (efter förebyggande av avfall).

(169) I unionen är verksamheten i linje med artikel 10.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3) eller med sektorsspecifik unionsrätt om avfall samt nationell lagstiftning och avfallsplaner.

(170) Produktens överensstämmelse och säljarens ansvarsperiod fastställs i enlighet med relevanta bestämmelser i direktiv (EU) 2019/771.

(171) ISO 14001:2015 Miljöledningssystem – Krav och vägledning (version av den 27 juni 2023: https://www.iso.org/standard/60857.html).

(172) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) och om upphävande av förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens beslut 2001/681/EG och 2006/193/EG (EUT L 342, 22.12.2009, s. 1).

(173) ISO 9001:2015, Ledningssystem för kvalitet – Krav (version av den 27 juni 2023: https://www.iso.org/standard/62085.html).

(174) Produktens överensstämmelse och säljarens ansvarsperiod fastställs i enlighet med relevanta bestämmelser i direktiv (EU) 2019/771.

(175) E-handel kan i allmänhet definieras som försäljning eller köp av varor eller tjänster mellan företag, hushåll, privatpersoner eller privata organisationer genom elektroniska transaktioner via internet eller andra datorbaserade nätverk (för kommunikation online), se Eurostats ordlista på https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Category:Glossary.

(176) Begreppen ”återanvändbar” och ”återanvändningssystem” definieras och används i enlighet med kraven för återanvändningssystem för förpackningar i unionens lagstiftning om förpackningar och förpackningsavfall, inbegripet eventuella standarder som rör antalet rotationer i ett återanvändningssystem.

(177) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631 av den 17 april 2019 om fastställande av normer för koldioxidutsläpp för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon och om upphävande av förordningarna (EG) nr 443/2009 och (EU) nr 510/2011 (EUT L 111, 25.4.2019, s. 13).

(178) Enligt definitionen i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar (EUT L 60, 2.3.2013, s. 52).

(179) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar (EUT L 60, 2.3.2013, s. 52).

(180) E-handel kan i allmänhet definieras som försäljning eller köp av varor eller tjänster mellan företag, hushåll, privatpersoner eller privata organisationer genom elektroniska transaktioner via internet eller andra datorbaserade nätverk (för kommunikation online), se Eurostats ordlista på https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Category:Glossary.

(181) Begreppen ”återanvändbar” och ”återanvändningssystem” definieras och används i enlighet med kraven för återanvändningssystem för förpackningar i unionens lagstiftning om förpackningar och förpackningsavfall, inbegripet eventuella standarder som rör antalet rotationer i ett återanvändningssystem.

(182) Marknadsplatser: plattformar som kopplar samman köpare och säljare samt underlättar transaktioner via teknik eller tjänster såsom betalningsgateway eller logistiktjänster.

(183) Annonsportaler är plattformar som kopplar samman köpare och säljare.

(184) Utfärdades den 1 juli 2019 av Europeiska standardiseringskommittén (CEN) och Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) (version av den 27 juni 2023: https://www.cenelec.eu/dyn/www/f?p=104:110:508227404055501::::FSP_ORG_ID,FSP_PROJECT,FSP_LANG_ID:1258297,65095,25).

BILAGA III

Tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till förebyggande och begränsning av föroreningar och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen

Innehållsförteckning

Tillverkning

1.1

Tillverkning av aktiva farmaceutiska innehållsämnen eller aktiva substanser

1.2

Tillverkning av läkemedel

Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering

2.1

Insamling och transport av farligt avfall

2.2

Behandling av farligt avfall

101

2.3

Sanering av rättsligt ej överensstämmande deponier och övergivna eller olagliga soptippar

104

2.4

Sanering av förorenade platser och områden

108

1. Tillverkning

1.1 Tillverkning av aktiva farmaceutiska innehållsämnen eller aktiva substanser

Beskrivning av verksamheten

Tillverkning av aktiva farmaceutiska innehållsämnen eller aktiva substanser

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod C21.1 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentligt bidrag till förebyggande och begränsning av föroreningar

1.	Verksamheten uppfyller alla de krav som anges nedan i fråga om produktsubstitution.

1.1

De aktiva innehållsämnena uppfyller ett av följande kriterier:

De aktiva innehållsämnena är naturligt förekommande ämnen, t.ex. vitaminer, elektrolyter, aminosyror, peptider, proteiner, nukleotider, kolhydrater och lipider, och i enlighet med Europeiska läkemedelsmyndighetens vägledning om miljöriskbedömning av humanläkemedel (1) anses de allmänt vara nedbrytbara i miljön (2).

Om de aktiva innehållsämnena inte uppfyller kraven i led a, uppfyller de aktiva innehållsämnena samt deras viktigaste humanmetaboliter och viktigaste omvandlingsprodukter i miljön något av följande:

i)	De är klassificerade som biologiskt lättnedbrytbara på grundval av minst en av testmetoderna i OECD:s riktlinjer för testning av kemikalier, test 301 (A–F), biologisk lättnedbrytbarhet (3), i enlighet med det godkända värdet för biologisk lättnedbrytbarhet som definieras i denna vägledning.

ii)

De kan konstateras vara mineraliserade på grundval av ett specifikt test nr 308: aerob och anaerob omvandling i vattensedimentsystem (OECD 308) (4) i OECD:s riktlinjer för testning av kemikalier (5) jämfört med persistenskriterier enligt definitionen i Europeiska läkemedelsmyndighetens vägledning om miljöriskbedömning.

1.2

De aktiva innehållsämnena kan betraktas som ett lämpligt substitut till andra aktiva innehållsämnen inom samma behandlingsområde eller ämnesklass, som finns på marknaden eller som varit tillgängligt under de senaste fem åren och som inte uppfyller kraven i punkt 1.1.

Överensstämmelse med detta krav visas genom en offentligt tillgänglig analys som kontrolleras av en oberoende tredje part.

1.3

Tillverkningsprocessen för de aktiva innehållsämnena omfattar inte användning av ämnen, vare sig som sådana eller i blandningar, som uppfyller kriterierna i artikel 57 i förordning (EG) nr 1907/2006, utom när verksamhetsutövaren bedömer och dokumenterar att inga andra lämpliga alternativa ämnen eller ingen annan lämplig alternativ teknik finns tillgängligt på marknaden och att de används under kontrollerade förhållanden (6).

2.	Verksamheten uppfyller följande krav avseende utsläpp av föroreningar:

2.1

Om verksamheten omfattas av dess tillämpningsområde är utsläppsgränsvärdena lägre än mittpunkten för de intervall för utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (7) som anges i

Slutsatserna om bästa tillgängliga teknik (BAT-slutsatserna) för gemensamma system för hantering och behandling av avgaser inom den kemiska sektorn för utsläpp till luft från nya anläggningar (eller för befintliga anläggningar inom fyra år efter offentliggörandet av BAT-slutsatserna), om relevanta villkor är tillämpliga (8),

b)	referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för tillverkning av organiska finkemikalier (9) för tillverkningsverksamhet under villkor som inte omfattas av ovan nämnda BAT-slutsatser,

c)	BAT-slutsatserna för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (10),

d)	referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för oorganiska högvolymkemikalier – fasta och övriga ämnen (11),

e)	referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för produktion av oorganiska högvolymkemikalier – ammoniak, syror och gödselmedel (12),

f)	referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för produktion av oorganiska specialkemikalier (SIC) (13) för tillverkningsverksamhet under villkor som inte omfattas av ovan nämnda BAT-slutsatser.

Anläggningar inom de intervall för utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik som rör sig mot mittpunktsambitionen utlöser inte någon betydande tvärmediapåverkan. Anläggningar som har beviljats undantag i enlighet med förfarandet i artikel 15.4 i direktiv 2010/75/EU anses inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna för undantagsperioden.

2.2	Om det finns en kontinuerlig mätmetod för en viss förorening använder verksamhetsutövaren system för kontinuerlig övervakning av utsläpp (CEMS), system för kontinuerlig kvalitetsövervakning av utsläpp (CEQMS) och andra åtgärder som säkerställer regelbunden kontroll av att miljön inte försämras.

2.3

Verksamhetsutövaren tillämpar separering av lösningsmedelsavfall för återvinning av lösningsmedel från koncentrerade avfallsflöden, där detta är tekniskt tillämpligt.

Lösningsmedel som ingår i tabell 1 i Europeiska läkemedelsmyndighetens riktlinjer Q3C (R8) om föroreningar: vägledning för lösningsmedelsrester (14) undviks.

Den maximala förlusten av lösningsmedel från den totala insatsmängden överstiger inte en förlust på 3 %. Den totala återvinningseffektiviteten för flyktiga organiska föreningar (VOC) är minst 99 %.

Verksamhetsutövaren kontrollerar att inga läckageutsläpp av VOC förekommer utöver de kriterier som anges nedan när det gäller delar per miljon volymetriska tröskelvärden (ppmv) genom att genomföra kampanjer för detektering och reparation av läckage (LDAR), minst vart tredje år. Investeringar för användning av utrustning med hög integritet rekommenderas, förutsatt att dessa installeras i befintliga anläggningar i de fall som nämns i BAT 23 b i BAT-slutsatserna för hantering och rening av avgaser inom den kemiska sektorn (WGC), medan trycktröskeln sätts till 200 bar. Minimikontrollschemat kan sänkas om kvantifieringen av de totala VOC-utsläppen från anläggningen regelbundet är kvalificerad med spårämneskorrelation (TC) eller med optisk absorptionsbaserad teknik, t.ex. detektering och spridning av differentialabsorptionsljus (DIAL) eller solockultationsflöde (SOX) eller andra åtgärder med likvärdig prestanda.

Diffusa utsläpp från läckage i utrustning av ämnen eller blandningar som klassificeras som CMR1A eller 1B överstiger inte 100 ppmv (15).

LDAR-kampanjerna har de egenskaper som beskrivs i BAT19 i BAT-slutsatserna för gemensamma system för hantering och rening av avgaser inom den kemiska sektorn, bland annat detektering, reparation och underhåll av läckor inom 30 dagar efter detektion och en läckagetröskel som är lägre än eller lika med 5 000 ppmv för andra ämnen eller blandningar än de som klassificeras som CMR 1A eller 1B, som ses över och uppdateras för kontinuerlig förbättring av anläggningen. Förluster av lösningsmedel och VOC-återvinningsgrad övervakas på grundval av en plan för hantering av lösningsmedel med hjälp av en massbalans för kontroll av efterlevnaden, i enlighet med kapitel V i direktiv 2010/75/EU.

2.4

Avloppsvatten, avfall och annat avfall (inbegripet fasta ämnen, vätskor eller gasformiga biprodukter från tillverkning) bortskaffas i god tid på ett säkert och sanitärt sätt. Behållare eller rör för avfallsmaterial är tydligt identifierade. Analysdata som visar omvandlingen av dessa ämnen och deras rester till icke-farligt avfall finns tillgängliga på anläggningen och hålls aktuella.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Om verksamheten omfattar produktion av värme/kyla eller kraftvärme på plats, inklusive el, är de direkta växthusgasutsläppen från verksamheten lägre än 270 gCO2e/kWh.

För köldmedelströskeln överskrider faktorn för global uppvärmningspotential inte 150 vid kylning av ämnet.

Om aktiva innehållsämnen eller aktiva substanser framställs av ämnen som förtecknas i avsnitten 3.10–3.16 i bilaga II till delegerade förordning (EU) 2021/2139 överskrider växthusgasutsläppen inte de gränser som anges i deras respektive kriterier för att inte orsaka betydande skada för begränsningen av klimatförändringar.

Ersättningen leder inte till en ökning av växthusgasutsläppen under hela livscykeln. Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 (16) eller ISO 14064-1:2018 (17). Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

1. Avloppsrening:

Prestandan hos reningsprocesser för avloppsvatten som utförs av tillverkningsanläggningen eller för dess räkning leder inte till någon försämring av vattenförekomster och marina resurser.

När verksamhet omfattas av deras tillämpningsområde uppfyller de kraven i direktiven 91/271/EEG, 2008/105/EG, 2006/118/EG, 2010/75/EU, 2000/60/EG, (EU) 2020/2184, 76/160/EEG, 2008/56/EG och 2011/92/EU.

Verksamheten genomför bästa praxis som anges i Gemensamma forskningscentrets bästa miljöledningspraxis för sektorn för offentlig förvaltning (18).

Om avloppsreningen utförs av en reningsanläggning för avloppsvatten från tätbebyggelse för tillverkningsanläggningens räkning, ska det säkerställas att

a)	den mängd föroreningar som släpps ut av tillverkningsanläggningen inte har någon negativ inverkan på reningsprocessen vid reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse,

b)	föroreningarnas mängd och egenskaper inte utgör någon risk för eller skadar hälsan för den personal som arbetar på avloppsreningsverk,

c)	reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse är utformat och utrustat för att rena utsläppta förorenande ämnen,

d)	den totala mängden berörda föroreningar som släpps ut i vattenförekomsten inte ökas jämfört med den situation där utsläppen från den berörda anläggningen förblev förenlig med de utsläppsgränsvärden som fastställts för direkta utsläpp,

e)	användbarheten för avloppsslam för återvinning av näringsämnen inte påverkas.

För anläggningar där ytterligare gränsvärden för föroreningar eller strängare villkor har införts i deras miljötillstånd jämfört med kraven i ovannämnda lagstiftning gäller dessa strängare villkor.

2. Skydd av mark och grundvatten:

Lämpliga åtgärder har vidtagits för att förhindra utsläpp till marken och regelbunden övervakning genomförs för att undvika läckage, spill, tillbud eller olyckor vid användning av utrustning och under lagring.

3. Vattenförbrukning:

Verksamhetsutövare bedömer de kemiska produktionsprocessernas vattenavtryck i enlighet med ISO 14046:2014 (19) och säkerställer att de inte bidrar till vattenbrist. På grundval av denna bedömning lämnar verksamhetsutövarna en försäkran om att de inte bidrar till vattenbrist som verifieras av en oberoende tredje part.

4. Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.	Omställning till en cirkulär ekonomi

Inom ramen för verksamheten undersöker man tillgången på och antar, när så är möjligt, teknik som stöder

a)	återanvändning och användning av returråvaror och återanvända komponenter i tillverkade produkter,

b)	konstruktion för hög hållbarhet, återvinningsbarhet, enkel demontering och anpassningsbarhet hos tillverkade produkter,

c)	avfallshantering som prioriterar återvinning framför bortskaffande i tillverkningsprocessen,

d)	information om innehållsämnen i produkter längs leveranskedjan.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

1.2 Tillverkning av läkemedel

Beskrivning av verksamheten

Tillverkning av läkemedel.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod C21.2 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentligt bidrag till förebyggande och begränsning av föroreningar

1.	Verksamheten uppfyller ett av följande krav i punkt 1.1 eller 1.2 avseende ersättning av produkter. Verksamheten uppfyller under alla omständigheter kraven i punkt 1.3.

1.1	Läkemedlet uppfyller följande krav som anges i punkterna 1.1.1 och 1.1.2:

1.1.1

Läkemedlet uppfyller ett av följande kriterier:

De innehållsämnen som utgör läkemedelsformuleringen är naturligt förekommande ämnen, t.ex. vitaminer, elektrolyter, aminosyror, peptider, proteiner, nukleotider, kolhydrater och lipider, och i enlighet med Europeiska läkemedelsmyndighetens vägledning om miljöriskbedömning av humanläkemedel (20) anses de allmänt vara nedbrytbara i miljön (21).

Om de innehållsämnen som utgör läkemedelsformuleringen inte uppfyller kraven i led a, uppfyller dessa innehållsämnen samt deras viktigaste humanmetaboliter och viktigaste omvandlingsprodukter i miljön något av följande:

i)	De är klassificerade som biologiskt lättnedbrytbara på grundval av minst en av testmetoderna i OECD:s riktlinjer för testning av kemikalier, test 301 (A–F), biologisk lättnedbrytbarhet (22), i enlighet med det godkända värdet för biologisk lättnedbrytbarhet som definieras i denna vägledning.

ii)

De kan konstateras vara mineraliserade på grundval av ett specifikt test nr 308: aerob och anaerob omvandling i vattensedimentsystem (OECD 308) (23) i OECD:s riktlinjer för testning av kemikalier (24) jämfört med persistenskriterier enligt definitionen i Europeiska läkemedelsmyndighetens vägledning om miljöriskbedömning.

1.1.2

Läkemedlet kan betraktas som ett lämpligt substitut till ett annat läkemedel inom samma behandlingsområde eller ämnesklass, som finns på marknaden eller som varit tillgängligt under de senaste fem åren och som inte uppfyller kraven i punkt 1.1.1.

Överensstämmelse med detta krav visas genom en offentligt tillgänglig analys som kontrolleras av en oberoende tredje part.

1.2

Tillverkaren bevisar att det inte finns några innehållsämnen för att framställa ett alternativt läkemedel som kan betraktas som ett lämpligt substitut, inom samma behandlingsområde eller ämnesklass, som uppfyller kraven i punkt 1.1.1. Verksamheten uppfyller alla krav som anges i punkterna 1.2.1–1.2.6.

1.2.1

Tillverkaren gör en analys att det inte finns något lämpligt substitut till det framställda läkemedlet, offentliggör de viktigaste resultaten av denna analys och visar att de inlett initiativ för att utveckla detta alternativ.

1.2.2

I linje med EMA:s riktlinjer för miljöriskbedömning är PEC/PNEC-kvoten för det läkemedel som erhålls i miljöriskbedömningen under 1.

1.2.3

Förpacknings- och distributionssystemen gör det möjligt att justera sålda mängder till den mängd som behandlingen eller behandlingarna kräver, med beaktande av tillämplig nationell lagstiftning.

1.2.4

Offentlig information, t.ex. broschyrer eller webbplatser, uppdaterad enligt den senaste utvecklingen, tillhandahålls om dos och doseringsmetod för att minimera överskottet av doserade aktiva innehållsämnen.

1.2.5

Förpacknings- och distributionssystemen gör det möjligt att använda det mest effektiva doseringssystem som finns tillgängligt beroende på den senaste tekniken och med tanke på typen av administration, t.ex. av hälso- och sjukvårdspersonal eller hushåll. Tillverkaren offentliggör de viktigaste resultaten av denna analys.

1.2.6

Tillverkaren bidrar till att mildra miljöpåverkan av felaktigt bortskaffande av oanvända läkemedel, bland annat genom att tillhandahålla relevant information till nedströmsanvändarna om lämpligt bortskaffande av oanvända läkemedel.

1.3

Tillverkningsprocessen omfattar inte användning av ämnen, vare sig som sådana eller i blandningar, som uppfyller kriterierna i artikel 57 i förordning (EG) nr 1907/2006, utom när verksamhetsutövaren bedömer och dokumenterar att inga andra lämpliga alternativa ämnen eller ingen annan lämplig alternativ teknik finns tillgängliga på marknaden och att de används under kontrollerade förhållanden (25).

2.	Verksamheten uppfyller följande krav avseende utsläpp av föroreningar:

2.1

Om verksamheten omfattas av dess tillämpningsområde ska utsläppsgränsvärdena vara lägre än mittpunkten för de intervall för utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (26) som anges i

a)	BAT-slutsatserna för gemensamma system för hantering och behandling av avgaser inom den kemiska sektorn (27) för utsläpp till luft från nya anläggningar (eller för befintliga anläggningar inom fyra år efter offentliggörandet av BAT-slutsatserna), om relevanta villkor är tillämpliga,

b)	referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för tillverkning av organiska finkemikalier (28), för tillverkningsverksamhet under villkor som inte omfattas av ovan nämnda BAT-slutsatser,

c)	BAT-slutsatserna för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (29),

d)	referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för oorganiska högvolymkemikalier – fasta och övriga ämnen (30),

e)	referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för produktion av oorganiska högvolymkemikalier – ammoniak, syror och gödselmedel (31),

f)	referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för produktion av oorganiska specialkemikalier (SIC) för tillverkningsverksamhet under villkor som inte omfattas av ovan nämnda BAT-slutsatser (32).

Anläggningar inom de intervall för utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik som rör sig mot mittpunktsambitionen utlöser inte någon betydande tvärmediapåverkan.

Anläggningar som har beviljats undantag i enlighet med förfarandet i artikel 15.4 i direktiv 2010/75/EU anses inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna för undantagsperioden.

2.2	Om det finns en kontinuerlig mätmetod för en viss förorening använder verksamhetsutövaren system för kontinuerlig övervakning av utsläpp (CEMS), system för kontinuerlig kvalitetsövervakning av utsläpp (CEQMS) och andra åtgärder som säkerställer regelbunden kontroll av att miljön inte försämras.

2.3

Verksamhetsutövaren tillämpar separering av lösningsmedelsavfall för återvinning av lösningsmedel från koncentrerade avfallsflöden, där detta är tekniskt tillämpligt.

Lösningsmedel som ingår i tabell 1 i Europeiska läkemedelsmyndighetens riktlinjer Q3C (R8) om föroreningar i enlighet med riktlinjen för lösningsmedelsrester (33) undviks i läkemedel.

Verksamhetsutövaren kontrollerar att inga läckageutsläpp av VOC förekommer utöver de kriterier som anges nedan när det gäller delar per miljon volymetriska tröskelvärden (ppmv) genom att genomföra kampanjer för detektering och reparation av läckage (LDAR), minst vart tredje år. Investeringar för användning av utrustning med hög integritet rekommenderas, förutsatt att dessa installeras i befintliga anläggningar i de fall som nämns i BAT 23 b i BAT-slutsatserna för hantering och rening av avgaser inom den kemiska sektorn, medan trycktröskeln sätts till 200 bar. Minimikontrollschemat kan sänkas om kvantifieringen av de totala VOC-utsläppen från anläggningen regelbundet är kvalificerad med spårämneskorrelation (TC) eller med optisk absorptionsbaserad teknik, t.ex. detektering och spridning av differentialabsorptionsljus (DIAL) eller solockultationsflöde (SOX) eller andra åtgärder med likvärdig prestanda.

Diffusa utsläpp från läckage i utrustning av ämnen eller blandningar som klassificeras som CMR1A eller 1B överstiger inte 100 ppmv (34).

2.4

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Om verksamheten omfattar produktion av värme/kyla eller kraftvärme på plats, inklusive el, är de direkta växthusgasutsläppen från verksamheten lägre än 270 gCO2e/kWh.

För köldmedelströskeln överskrider faktorn för global uppvärmningspotential inte 150 vid kylning av ämnet.

Om läkemedel framställs av ämnen som förtecknas i avsnitten 3.10–3.16 i bilaga II till delegerade förordning (EU) 2021/2139 överskrider växthusgasutsläppen inte de gränser som anges i deras respektive tekniska granskningskriterier för att inte orsaka betydande skada för begränsningen av klimatförändringar.

Ersättningen leder inte till en ökning av växthusgasutsläppen under hela livscykeln. Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 (35) eller ISO 14064-1:2018 (36). Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

1. Avloppsrening:

Prestandan hos reningsprocesser för avloppsvatten som utförs av tillverkningsanläggningen eller för dess räkning leder inte till någon försämring av vattenförekomster och marina resurser.

Verksamheten genomför bästa praxis som anges i Gemensamma forskningscentrets bästa miljöledningspraxis för sektorn för offentlig förvaltning (37).

Om avloppsreningen utförs av en reningsanläggning för avloppsvatten från tätbebyggelse för tillverkningsanläggningens räkning, ska det säkerställas att

a)	den mängd föroreningar som släpps ut av tillverkningsanläggningen inte har någon negativ inverkan på reningsprocessen vid reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse,

b)	föroreningarnas mängd och egenskaper inte utgör någon risk för eller skadar hälsan för den personal som arbetar på avloppsreningsverk,

c)	reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse är utformat och utrustat för att rena utsläppta förorenande ämnen,

d)	den totala mängden berörda föroreningar som släpps ut i vattenförekomsten inte ökas jämfört med den situation där utsläppen från den berörda anläggningen förblev förenlig med de utsläppsgränsvärden som fastställts för direkta utsläpp,

e)	användbarheten för avloppsslam för återvinning av näringsämnen inte påverkas.

2. Skydd av mark och grundvatten:

3. Vattenförbrukning:

Verksamhetsutövare bedömer de kemiska produktionsprocessernas vattenavtryck i enlighet med ISO 14046:2014 (38) och säkerställer att de inte bidrar till vattenbrist. På grundval av denna bedömning lämnar verksamhetsutövarna en försäkran om att de inte bidrar till vattenbrist som verifieras av en oberoende tredje part.

4. Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.	Omställning till en cirkulär ekonomi

Inom ramen för verksamheten undersöker man tillgången på och antar, när så är möjligt, teknik som stöder

a)	återanvändning och användning av returråvaror och återanvända komponenter i tillverkade produkter,

b)	konstruktion för hög hållbarhet, återvinningsbarhet, enkel demontering och anpassningsbarhet hos tillverkade produkter,

c)	avfallshantering som prioriterar återvinning framför bortskaffande i tillverkningsprocessen,

d)	information om innehållsämnen i produkter längs leveranskedjan.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

2. Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering

2.1 Insamling och transport av farligt avfall

Beskrivning av verksamheten

Separat insamling och transport av farligt avfall (39) före behandling, materialåtervinning eller bortskaffande, inbegripet uppförande, drift och uppgradering av anläggningar för insamling och transport av sådant avfall, t.ex. överföringsstationer för farligt avfall, som ett sätt för lämplig behandling.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E38.12 och F42.9, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentligt bidrag till förebyggande och begränsning av föroreningar

Farligt avfall källsorteras och samlas in separat från icke-farligt avfall för att förhindra korskontaminering. Lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa att farligt avfall under separat insamling och transport inte blandas eller späds ut med vare sig andra kategorier av farligt avfall eller med annat avfall eller andra ämnen eller material.

2.	Korrekt insamling och hantering förhindrar läckage av farligt avfall under insamling, transport, lagring och leverans till den behandlingsanläggning som har tillstånd att behandla farligt avfall, i enlighet med nationell lagstiftning.

3.	Om ett visst avfall som klassificerats som farligt även har transportstatus som farligt gods enligt överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR) (40), uppfyller transporten de relevanta kraven i ADR.

4.	I verksamheten används avfallsinsamlingsfordon som uppfyller minst Euro V-standarder (41).

5.	Under insamling och transport förpackas och märks farligt avfall i enlighet med gällande internationella normer och unionsnormer.

6.	Verksamhetsutövaren som samlar in farligt avfall uppfyller dokumenteringskraven, bland annat i fråga om mängd, art, ursprung, destination, insamlingsfrekvens, transportsätt och behandlingsmetod, i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning.

För avfall från elektrisk och elektronisk utrustning:

a)	De huvudkategorier av uttjänt elektrisk och elektronisk utrustning som anges i bilaga III till direktiv 2012/19/EU samlas in separat.

b)	Insamling och transport bevarar integriteten hos avfallet från elektrisk och elektronisk utrustning samt förhindrar läckage av farliga ämnen, såsom ozonnedbrytande ämnen, fluorerade växthusgaser eller kvicksilver i lysrör.

c)	Insamlings- och logistikoperatören inrättar ett ledningssystem för att hantera miljö-, hälso- och säkerhetsrisker.

Överensstämmelse med de normativa krav för insamling och logistik som fastställs i CLC/EN 50625-1:2014 (42) och CLC/TS 50625-4:2017 (43) eller med lagstadgade krav som är likvärdiga med dem som fastställs i CLC/EN 50625-1 och CLC/TS 50625-4 är ett bevis på överensstämmelse med kravet på att insamlingen och transporten bevarar WEEE:s och batteriernas integritet och förhindrar läckage av farliga ämnen.

8.	Vid lagring av avfallet uppfyller verksamheten kraven i BAT 4 i BAT-slutsatserna för avfallsbehandling (44).

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Ej tillämpligt

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.	Omställning till en cirkulär ekonomi

I anläggningar för lagring och överföring av avfall blandas inte separat insamlat avfall med annat avfall eller material med andra egenskaper.

Återvinningsbart avfall (45) varken bortskaffas, bränns eller sambränns.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

2.2 Behandling av farligt avfall

Beskrivning av verksamheten

Uppförande, återanvändning, uppgradering och drift av särskilda anläggningar för behandling av farligt avfall, inbegripet förbränning av icke återvinningsbart farligt avfall (46) (verksamhet D10), biologisk behandling av farligt avfall (verksamhet D8) och fysikalisk-kemisk behandling (verksamhet D9) (47).

Verksamheten omfattar inte

a)	bortskaffande (enligt bilaga I till direktiv 2008/98/EG) av farligt avfall (t.ex. deponering eller slutförvaring,

b)	förbränning av återvinningsbart farligt avfall och förbränning av icke-farligt avfall,

c)	behandling och bortskaffande av giftiga levande eller döda djur och annat kontaminerat avfall,

d)	behandling och slutförvaring av radioaktivt avfall.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E38.22 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentligt bidrag till förebyggande och begränsning av föroreningar

1.	För alla avfallshanteringsprocesser uppfyller verksamheten följande kriterier:

1.1

Beroende på typen av verksamhet uppfyller verksamheten de krav som anges antingen i BAT-slutsatserna för avfallshantering (48) eller i BAT-slutsatserna för avfallsförbränning (49).

Anläggningar som har beviljats undantag i enlighet med förfarandet i artikel 15.4 i direktiv 2010/75/EU anses inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna.

1.2

Under förfarandena för förhandsgodkännande samlas minst följande information in:

a)	Förväntat ankomstdatum till avfallsbehandlingsanläggningen.

b)	Kontaktuppgifter till avfallsproducenten, den sektor avfallet kommer från och typen av process som producerar avfallet, inbegripet processens variationer.

c)	Den uppskattade kvantitet som förväntas levereras till verksamhetsutövaren per leverans och år.

d)	Beskrivning av avfallet, inbegripet avfallets sammansättning, farliga egenskaper, avfallskod och lämplig behandlingsväg.

1.3

Under godkännandeförfarandena finns följande:

a)	En mottagningsanläggning utrustad med ett laboratorium för analys av prover på plats och dokumenterade operativa standardförfaranden, med möjlighet att lägga ut analyser på ackrediterade externa kontraktslaboratorier.

b)	Dokumenterat provtagningsförfarande som överensstämmer med relevanta standarder, t.ex. EN 14899:2005 (50).

c)	Dokumenterad analys av de relevanta fysikalisk-kemiska parametrarna för behandlingen.

d)	Ett särskilt lagringsområde för karantänavfall samt skriftliga förfaranden för hantering av icke-godkänt avfall.

Den personal som hanterar förfarandena för förhandsgodkännande och mottagning kan på grund av sitt yrke eller sin erfarenhet hantera alla nödvändiga frågor som är relevanta för behandlingen av avfallet i avfallsbehandlingsanläggningen. Förfarandena är avsedda att förhandsgodkänna och ta emot avfall vid avfallsbehandlingsanläggningen endast om det finns en lämplig behandlingsväg och om bortskaffnings- eller återvinningsvägen för resultatet av behandlingen har fastställts.

För ”blandningsverksamhet” (i enlighet med avsnitt 5.1 c i bilaga I till direktiv 2010/75/EU) använder verksamhetsutövaren inte utspädning för att minska koncentrationen av ett eller flera farliga ämnen i avfallet, i syfte att den resulterande avfallsblandningen ska avklassificeras och bli ”icke-farligt avfall” och därefter behandlas i anläggningar som inte är avsedda för behandling av farligt avfall. Utspädning används inte i stället för lämplig behandling av avfallet.

För fysikalisk-kemisk behandling av fast eller degigt avfall är all behandling i syfte att behandla avfall före det slutliga bortskaffandet, t.ex. i deponier för farligt avfall, utformad för att uppfylla följande krav:

a)	Begränsa den maximala koncentrationen av totalt organiskt kol (TOC) till 6 % för varje enskilt avfall som tillförs deponin.

b)	Begränsa löst organiskt kol i torrsubstans i utgående avfall till 1 000 mg/kg efter ett urlakningstest med L/S = 10 l/kg baserat på EU-standard EN 12457-2:2002 (51).

För fysikalisk-kemisk behandling av avfall med värmevärde vidtas åtgärder för att undvika utspädning och spridning av farliga ämnen och för att undvika att höga belastningar släpps ut i luften på grund av olämplig slutlig behandling av avfall med värmevärde. Varje behandlingsanläggning före slutlig värmebehandling (förbränning eller samförbränning) ska utformas i syfte att begränsa innehållet av farliga ämnen (och uppfylla andra relaterade kriterier) för varje enskilt insatsavfall som behandlas vid den fysikalisk-kemiska behandlingsanläggningen, så att acceptansnivåerna vid ingången till den slutliga värmebehandlingsanläggningen respekteras.

För behandling av vattenhaltigt flytande avfall bedöms avloppsvattnets biologiska reningsbarhet vid behandling av vattenbaserat flytande avfall i ett biologiskt reningsverk på grundval av följande kriterier:

Eliminering av löst organiskt kol på > 70 % på 7 dagar (> 80 % när anpassat inokulat används) i enlighet med EN ISO 9888 (52) (Zahn Wellens), eller andra allmänt accepterade, likvärdiga branschstandarder och metoder som används för att bedöma bioeliminering och relaterade prestanda.

För behandling av avfall som innehåller långlivade organiska föroreningar kontrolleras och spåras allt avfall som innehåller POP-ämnen som förtecknas i bilaga IV till förordning (EU) 2019/1021 som farligt avfall i enlighet med artikel 17 i direktiv 2008/98/EG. Särskilda krav i artiklarna 7.4, 17, 18 och 19 i direktiv 2008/98/EG gäller. Vid gränsöverskridande förflyttning gäller kraven i kapitel I i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 (53).

Det spårningssystem som finns i anläggningarna och som bygger på den bästa praxis som avses ovan gör det möjligt att övervaka

a)	effektiv separation av varje del av en produkt eller avfall, såsom avfallsutrustning, som innehåller eller är förorenad med POP över de nivåer som anges i bilaga IV till förordning (EU) 2019/1021,

b)	faktisk destruktion eller irreversibel omvandling av POP-avfallet i enlighet med artiklarna 7.2–7.4 och bilaga V till förordning (EU) 2019/1021.

För behandling av avfall som innehåller kvicksilver (54) ska alla anläggningar som sannolikt kan behandla avfall som består av, innehåller eller är förorenat med kvicksilver eller kvicksilverföreningar (enligt definitionen i artikel 11 i Minamatakonventionen), genomföra det spårbarhetssystem som anges i artikel 14 i förordning (EU) 2017/852 eller ett liknande spårbarhetssystem. Baserat på detta spårningssystem övervakar anläggningar som behandlar kvicksilverhaltigt avfall den effektiva och säkra hanteringen av kvicksilver och kvicksilverföreningar på lämplig slutdestination.

För behandling (icke-förbränning) av vårdavfall tillämpar anläggningen den bästa praxis som anges i WHO:s handbok om säker hantering av avfall från hälso- och sjukvårdsverksamhet (55).

En anläggning för vårdavfall som inte kan förbrännas har ett särskilt godkännandeförfarande, övervakar och kan bevisa att följande typer av vårdavfall inte godtas för behandling:

a)	Cytotoxiskt avfall.

b)	Läkemedelsavfall.

c)	Kemiskt avfall.

d)	Radioaktivt avfall.

Den teknik som används certifieras av ett oberoende certifieringsorgan.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Ej tillämpligt

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

Relevant teknik används för att skydda vatten och marina resurser, i enlighet med BAT-slutsatserna för avfallshantering (56).

4.	Omställning till en cirkulär ekonomi

Ej tillämpligt

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

2.3 Sanering av rättsligt ej överensstämmande deponier och övergivna eller olagliga soptippar

Beskrivning av verksamheten

Sanering av rättsligt icke-överensstämmande deponier (57) och av övergivna eller olagliga soptippar (58) som har stängts och som inte tar in ytterligare avfall än eventuellt inert eller biostabiliserat avfall för användning som täckmaterial för deponi (i den mån det är tillåtet i miljötillståndet för saneringsprojektet).

Verksamheten kan omfatta någon av följande saneringsstrategier och delaktiviteter som vanligtvis genomförs som en del av projekt som syftar till att avlägsna, kontrollera, begränsa eller minska förorenande utsläpp (59) från ej överensstämmande deponier och övergivna eller olagliga soptippar:

Sanering genom miljöisolering av ej överensstämmande eller olagliga deponier eller soptippar på den aktuella platsen, inbegripet

i)	fysisk isolering, koncentration, strukturell stabilisering och skydd av den ej överensstämmande eller olagliga deponin eller soptippen, inbegripet användning av hydrauliska barriärer, försegling, dränering och skyddslager,

ii)	installation, drift och underhåll av dräneringssystem samt separata insamlings- och reningssystem för lakvatten och avrinningsvatten före utsläpp,

iii)	installation, drift och underhåll av system för insamling, rening och kontroll av deponigas, inbegripet brunnar, rörledningar och facklingssystem,

iv)	användning av toppjord och vegetationstäcke för renatureringsändamål.

Sanering genom utgrävning och avlägsnande av ej överensstämmande eller olagliga deponier eller soptippar med efterföljande behandling, återvinning eller bortskaffande av uppgrävt avfall, inbegripet

i)	selektiv utgrävning av det avfall som deponeras på platsen, lastning och transport till befintliga tillåtna anläggningar för behandling, återvinning eller bortskaffande med separat hantering av icke-farligt och farligt avfall,

ii)	sortering och återvinning av material och bränslen från uppgrävt icke-farligt avfall, inbegripet installation, drift och underhåll av särskilda anläggningar och utrustning under saneringsprojektets löptid.

Sanering genom dekontaminering av mark, ytvatten och grundvatten på föroreningsplatsen, inbegripet

i)	selektiv utgrävning, lastning, transport, tillfällig lagring, återfyllning av jord, med separat hantering av icke-förorenad och förorenad jord,

ii)	behandling av förorenad mark eller förorenat vatten, antingen in situ eller ex situ, med särskild användning av mekaniska, kemiska eller biologiska metoder, inbegripet installation, drift och underhåll av särskilda anläggningar under saneringsprojektets löptid,

iii)	användning av hydrauliska barriärer, aktiva och passiva barriärer avsedda att begränsa/förhindra migration av föroreningar.

Verksamheten omfattar också alla följande delverksamheter som krävs för att förbereda, planera, övervaka och följa upp ovannämnda saneringsåtgärder:

a)	Förberedande utredningar, inbegripet datainsamling och undersökningar (särskilt geologiska eller hydrologiska), tekniska genomförbarhets- och miljökonsekvensstudier som krävs för att definiera saneringsprojektet.

b)	Förberedelse av platser, inbegripet markrörelser och planläggningsarbeten, uppförande eller förstärkning av omkretsmurar eller stängsel, primärt tillträde och inre vägar, rivning av byggnader eller andra strukturer på deponiplatsen.

Övervakning och kontroll av saneringsåtgärderna, inbegripet

i)	provtagning av jord, vatten, sediment, biota eller andra material,

ii)	laboratorieanalys av prover för att identifiera typ och koncentration av föroreningar,

iii)	installation, drift och underhåll av övervakningsanläggningar och utrustning såsom observationsbrunnar inom och utanför deponiområdet.

Verksamheten omfattar inte

permanent stängning, rehabilitering och efterbehandling av befintliga eller nya deponier som är förenliga med rådets direktiv 1999/31/EG (60), eller för verksamhet som är belägen i tredjeländer som har likvärdig nationell lagstiftning eller på annat sätt anpassad till erkända internationella branschstandarder (61),

b)	omvandling av deponigas för användning som energibärare eller industriråvara,

c)	ombyggnad av den sanerade platsen för annat ekonomiskt bruk, t.ex. fritids-, bostads- eller handelsområden, installation av solcellspaneler,

d)	kompensationsåtgärder för föroreningar som orsakas av deponi eller soptipp, t.ex. utveckling och drift av alternativa vattenförsörjningssystem för den berörda befolkningen i det omgivande området.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E39, E38.2, E38.32 och F42.9, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentligt bidrag till förebyggande och begränsning av föroreningar

Verksamheten uppfyller samtliga följande kriterier:

Saneringsverksamheten utförs inte av den verksamhetsutövare (62) som orsakade föroreningen, en avfallsproducent eller en person som agerar för den verksamhetsutövarens eller producentens räkning i syfte att uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG (63) eller, när det gäller verksamhet i tredjeländer, en likvärdig nationell lagstiftning eller internationella standarder som tillämpar principen om att förorenaren betalar för att sanera miljöföroreningar som orsakats av ekonomisk verksamhet.

Relevanta förorenande ämnen avlägsnas, kontrolleras, innesluts eller minskas med hjälp av fysiska, kemiska, biologiska eller andra metoder för att säkerställa att deponin och det förorenade området (mark, vattenförekomst eller annat), med beaktande av dess användning vid tidpunkten för skadan eller den godkända framtida användningen av området, inte längre medför någon betydande risk för negativa effekter på människors hälsa och miljön, i enlighet med nationell lagstiftning eller, om sådana standarder inte finns tillgängliga, vid en intern riskbedömning med beaktande av karaktären och omfattningen för det påverkade området (mark, vattenförekomst eller annat), typen, egenskaperna (persistens, rörlighet och toxicitet) och koncentrationen för ämnena, beredningarna, organismerna eller mikroorganismerna, eventuella migrationsvägar och sannolikheten för spridning (64).

Verksamheten förbereds och genomförs i enlighet med bästa branschpraxis och omfattar alla följande delar:

a)	Den ej överensstämmande eller olagliga deponi eller den soptipp som ska åtgärdas har stängts och tar inte in annat avfall än eventuellt inert eller biostabiliserat avfall för användning som täckmaterial för deponi (i den mån det är tillåtet i miljötillståndet för saneringsprojektet).

i)	belägenhet, egenskaper och utsträckning för deponin och det förorenade området,

ii)	de underliggande geologiska och hydrologiska förhållandena,

iii)	sannolik mängd, sammansättning och källor för det deponerade avfallet,

iv)	mark- och vattenföroreningar till följd av detta samt risker för människors hälsa och miljön.

c)	Resultaten av sådana saneringsundersökningar är underlag för en genomförbarhetsstudie som definierar målen, delmålen och omfattningen för saneringsåtgärder och utvärderar alternativa saneringsalternativ.

Saneringsalternativen analyseras i enlighet med kraven i bilaga II till direktiv 2004/35/EG och i bilagorna I och III till direktiv 1999/31/EG, eller för verksamhet som är belägen i tredjeländer i enlighet med likvärdig nationell lagstiftning eller allmänt vedertagna internationella standarder (65), och beskrivs i en genomförbarhetsstudie för saneringsprojektet för deponier, som på ett övertygande sätt visar hur det valda saneringsalternativet är den övergripande bästa lösningen för att uppnå de fastställda målen och delmålen för sanering.

e)	Saneringsprojektet för deponier, inbegripet den åtföljande övervaknings- och kontrollplanen, godkänns av den behöriga myndigheten och utarbetas tillsammans med lokala intressenter i enlighet med nationella rättsliga krav.

f)	Alla material och bränslen som återvinns från deponerat avfall uppfyller relevanta kvalitetsnormer eller användarspecifikationer för det avsedda återvinningsförfarandet och utgör inte någon risk för miljön eller människors hälsa.

g)	Allt farligt avfall som utvinns eller på annat sätt produceras genom saneringsverksamheten ska samlas in, transporteras, behandlas, återvinnas eller bortskaffas på lämpligt sätt av en godkänd verksamhetsutövare, i enlighet med nationella rättsliga krav.

h)	Mark- och grundvattenreningsmetoder som uteslutande bygger på att minska föroreningskoncentrationerna genom utspädning eller urvattning används inte.

En kontroll- och övervakningsplan genomförs, inbegripet åtgärder för att kontrollera effekterna av saneringsverksamheten och för att kontrollera att målen och delmålen för saneringen har uppnåtts, i minst tio år vid utgrävning och avlägsnande av deponin eller soptippen och i minst 30 år vid miljöisolering av deponin eller soptippen, såvida inte en annan varaktighet som är tillräcklig för att garantera långsiktig riskkontroll fastställs i nationell lagstiftning eller av den behöriga tillsynsmyndigheten för det specifika saneringsprojektet.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Om deponin innehåller betydande mängder biologiskt nedbrytbart avfall finns det ett system för avskiljning och rening av deponigas och en övervakningsplan för läckage av deponigas i enlighet med de operativa och tekniska kraven i direktiv 1999/31/EG, eller för verksamhet i tredjeländer i enlighet med motsvarande nationell lagstiftning eller allmänt accepterade internationella branschstandarder (66).

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

Saneringsåtgärder skyddar vatten och marina resurser och tillämpar bästa branschpraxis och teknik (67) i syfte att

a)	minska genereringen av lakvatten från deponin och undvika utflöde eller infiltration av lakvatten i den omgivande jorden och eventuella risker för grundvatten och ytvatten,

b)	separat samla in och på lämpligt sätt behandla avrinningsvatten och lakvatten före utsläpp,

c)	spåra och analysera genereringshastigheter för lakvatten och lakvattenkoncentration samt lakvattensammansättning under efterbehandlingsperioden genom lämpliga system och processer för kontroll och övervakning,

d)	separat samla in och på lämpligt sätt behandla förorenad jord i och runt deponin för att blockera vägen från deponin till vattenförekomster genom kraftigt blötlagd jord.

4.	Omställning till en cirkulär ekonomi

Om saneringsprojektet föreskriver utgrävning och avlägsnande av den befintliga deponin eller soptippen hanteras det utgrävda avfallet i enlighet med principen om avfallshierarki, varvid återvinning prioriteras framför andra typer av materialåtervinning, framför förbränning och bortskaffande, i den mån detta är tekniskt genomförbart och inte ökar riskerna för miljön eller människors hälsa.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

I tillämpliga fall förebyggs införandet av invasiva främmande arter eller så hanteras spridningen av dem i enlighet med förordning (EU) nr 1143/2014.

2.4 Sanering av förorenade platser och områden

Beskrivning av verksamheten

Verksamheten omfattar följande:

a)	Dekontaminering eller sanering av mark och grundvatten i det förorenade området, antingen in situ eller ex situ, särskilt med hjälp av fysiska, kemiska eller biologiska metoder.

b)	Dekontaminering eller sanering av förorenade industrianläggningar.

c)	Dekontaminering eller sanering av ytvatten och dess kuster efter oavsiktlig förorening, t.ex. genom insamling av föroreningar eller genom fysikaliska, kemiska eller biologiska metoder.

Sanering av oljeutsläpp och andra typer av föroreningar på eller i

i)	ytvatten, inbegripet floder, sjöar, kustvatten eller vatten i övergångszoner,

ii)	grundvatten enligt definitionen i direktiv 2000/60/EG,

iii)	havsvatten enligt definitionen i direktiv 2008/56/EG,

iv)	sediment (för alla typer av ytvatten),

v)	akvatiska ekosystem,

vi)	byggnader,

vii)

jord,

viii)

terrestra ekosystem.

e)	Materialrening av farliga ämnen, blandningar eller produkter, såsom asbest eller blybaserad färg.

f)	Annan specialiserad föroreningskontrollverksamhet.

g)	Sanering efter katastrofer till följd av naturliga faror, såsom översvämningar eller jordbävningar.

h)	Sanering av oanvända gruvanläggningar eller arv som inte är förknippade med utvinningsintäkter.

i)	Inneslutande åtgärder, hydrauliska barriärer, aktiva och passiva barriärer avsedda att begränsa/förhindra migration av föroreningar.

Verksamheten omfattar också all verksamhet som krävs för att förbereda, planera, övervaka och följa upp själva dekontaminerings- eller saneringsverksamheten, bl.a. följande:

a)	Förberedande utredningar, inbegripet datainsamling och undersökningar (särskilt geologiska eller hydrologiska), tekniska genomförbarhets- och miljökonsekvensstudier som krävs för att definiera saneringsprojektet.

Övervakning och kontroll av saneringsåtgärderna, inbegripet

i)	provtagning av jord, vatten, sediment, biota eller andra material,

ii)	laboratorieanalys av prover för att identifiera typ och koncentration av föroreningar,

iii)	installation, drift och underhåll av övervakningsanläggningar och utrustning såsom observationsbrunnar inom och utanför saneringsområdet.

c)	Rivning av förorenade byggnader eller andra konstruktioner, demontering av storskaliga maskiner och storskalig utrustning (dvs. avveckling) och avlägsnande av ytbeläggning och betong.

d)	Jordförflyttning eller muddring, inbegripet utgrävning, deponering, planläggning, uppförande eller förstärkning av omkretsmurar eller staket, primärt tillträde och inre vägar samt all annan verksamhet som krävs för att genomföra dekontamineringen.

Genomförande av andra miljöskyddsåtgärder och åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar för att uppfylla villkoren i miljötillståndet för saneringsprojektet, inbegripet åtgärder för att skydda säkerheten för verksamheten på plats och arbetstagarnas hälsa (t.ex. brandbekämpning, översvämningsskydd och hantering av farligt avfall), skydd av arbetstagare, kontroll av tillträde till platsen, hantering av invasiva arter före eller under dekontaminering eller sanering, förstärkningar som utförs före eller under dekontaminering.

Denna ekonomiska verksamhet omfattar inte

a)	bekämpning av skadegörare inom jordbruket,

b)	rening av vatten för vattenförsörjningsändamål,

c)	dekontaminering eller sanering av kärnkraftverk och kärnkraftsanläggningar,

d)	behandling och bortskaffande av farligt eller icke-farligt avfall som inte har samband med problemet med kontaminering på platsen,

e)	morfologisk sanering,

f)	sanering av rättsligt ej överensstämmande deponier och övergivna eller olagliga soptippar som inte har något samband med den anläggning som är föremål för sanering (se avsnitt 2.3 i denna bilaga),

g)	alarmeringstjänster (se avsnitt 14.1 i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2021/2139),

h)	sopning utomhus och bevattning av gator.

De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt 39, 33.20, 43.11, 43.12, 71.12, 71.20, 74.90, 81.30 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.

Tekniska granskningskriterier

Väsentligt bidrag till förebyggande och begränsning av föroreningar

Saneringsverksamheten utförs inte av den verksamhetsutövare (68) som orsakade föroreningen eller en person som agerar för den verksamhetsutövarens räkning för att uppfylla kraven i direktiv 2004/35/EG eller, för verksamheter i tredjeländer, med miljöansvarsbestämmelser som bygger på principen att förorenaren betalar enligt nationell lagstiftning.

De relevanta föroreningarna avlägsnas, kontrolleras, innesluts eller minskas med hjälp av mekaniska, kemiska, biologiska eller andra metoder så att det kontaminerade området (mark, vattenförekomster eller andra), med beaktande av dess användning vid tidpunkten för skadan eller den godkända framtida användningen av området, inte längre medför någon betydande risk för negativa effekter på människors hälsa och på miljön (69), enligt något av följande

a)	Nationella regleringsstandarder.

Om sådana standarder saknas, en intern platsspecifik riskbedömning med beaktande av karaktären och omfattningen det drabbade området (mark, vattenförekomst eller annat), typen, egenskaperna (beständighet, rörlighet och toxicitet) och koncentrationen för ämnena, beredningarna, organismerna eller mikroorganismerna, möjliga migrationsvägar och sannolikheten för spridning (70).

Saneringsverksamheten förbereds och genomförs i enlighet med bästa branschpraxis och omfattar alla följande delar:

Den ursprungliga operativa verksamhet eller defekta anläggning och tillhörande utrustning som ledde till föroreningen har upphört eller har åtgärdats så att den inte utgör en risk för ytterligare förorening innan någon bedömnings- eller saneringsverksamhet genomförs (utom långväga gränsöverskridande luftföroreningar eller andra oidentifierbara diffusa källor).

Förberedande undersökningar, inbegripet platsspecifika undersökningar och insamling av fysikaliska, kemiska eller mikrobiologiska data, genomförs i enlighet med bästa branschpraxis och bästa tillgängliga teknik för att fastställa följande element som används för att definiera miljömålen för sanering och utvärdera saneringsalternativen:

i)	Det förorenade områdets belägenhet, egenskaper och utsträckning.

ii)	De underliggande geologiska och hydrologiska förhållandena.

iii)	Sannolik mängd, sammansättning och källor för föroreningen.

iv)	Mark- och vattenföroreningar till följd av detta samt risker för människors hälsa och miljön.

c)	Saneringsalternativen analyseras i enlighet med bilaga II till direktiv 2004/35/EG (71) och de lämpligaste saneringsåtgärderna definieras i en särskild åtgärdsplan, inbegripet övervakningskrav och övervakningsplan.

Allt farligt eller icke-farligt avfall eller förorenad jord som utvinns eller på annat sätt produceras genom saneringsverksamheten ska samlas in, transporteras, behandlas, återvinnas eller bortskaffas på lämpligt sätt av en godkänd verksamhetsutövare, i enlighet med rättsliga krav, och försiktighet iakttas för att förhindra all blandning mellan utgrävd förorenad jord och icke-förorenad jord.

e)	Saneringsmetoderna omfattar inte minskning av koncentrationerna av föroreningar genom utspädning eller urvattning, såvida inte en fullständig motivering, av andra skäl än kostnadsöverväganden, ges i saneringsplanen.

f)	Kontroll-, övervaknings- eller underhållsverksamhet utförs under efterbehandlingsfasen på minst tio år, såvida inte en annan varaktighet som är tillräcklig för att garantera kontroll av långsiktiga risker fastställs i nationell lagstiftning eller i planen för sanering och övervakning (se punkt 4).

4.	Den särskilda planen för sanering och övervakning godkänns av den behöriga myndigheten i enlighet med nationella rättsliga krav, efter samråd med lokala intressenter.

Orsakar inte betydande skada

1.	Begränsning av klimatförändringar

Verksamheten medför inte förstöring av mark med stora kollager (72).

Åtgärder för att minska scope 1- och scope 2-växthusgasutsläpp (73) i hela avlägsnande- eller behandlingsprocessen ingår i saneringsplanen.

2.	Anpassning till klimatförändringar

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.

3.	Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.

4.	Omställning till en cirkulär ekonomi

Minst 70 viktprocent av det ofarliga bygg-, rivnings- eller andra avfallsmaterial (med undantag av naturligt förekommande material som avses i kategori 17 05 04 i den europeiska förteckningen över avfall, som upprättats enligt beslut 2000/532/EG) från saneringsplatsen förbereds för återanvändning, återvinning eller annan materialåtervinning, inklusive återfyllnadsmaterial där avfall används för att ersätta andra material, i enlighet med avfallshierarkin och EU:s protokoll för bygg- och rivningsavfall (74), såvida inte en tydlig motivering ges i den godkända saneringsplanen baserat på tekniska eller miljömässiga skäl, andra än kostnadsöverväganden.

6.	Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.

Följande ska säkerställas:

a)	Inom unionen, med anknytning till Natura 2000-områden: verksamheten inte har någon betydande inverkan på Natura 2000-områdena med avseende på deras bevarandemål på grundval av en lämplig bedömning som utförts i enlighet med artikel 6.3 i direktiv 92/43/EEG.

Inom unionen, alla områden: verksamheten är inte skadlig för återhämtning eller upprätthållande av en gynnsam bevarandestatus hos populationer av arter som skyddas enligt direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG. Verksamheten är inte heller skadlig för återhämtning eller upprätthållande av en gynnsam bevarandestatus hos de livsmiljötyper som berörs och skyddas enligt direktiv 92/43/EEG.

c)	införandet av invasiva främmande arter eller så hanteras spridningen av dem i enlighet med förordning (EU) nr 1143/2014.

(1) Europeiska läkemedelsmyndighetens riktlinjer för miljöriskbedömning av humanläkemedel, version av den 27 juni 2023, finns på https://www.ema.europa.eu/en/environmental-risk-assessment-medicinal-products-human-use-scientific-guideline.

(2) Viktiga metaboliter är humanmetaboliter som sannolikt kommer att utsöndras i miljön. Dessa metaboliter identifieras i (icke-)kliniska studier av metabolism av läkemedel som finns tillgängliga i ansökningarna om godkännande för försäljning. Sådana metaboliter ska identifieras enligt EMA/CPMP/ICH/286/1995, s. 8. Viktiga omvandlingsprodukter för dessa viktiga humanmetaboliter av modersubstansen (aktiva innehållsämnen) är sådana som överstiger 10 % löst organiskt kol eller totalt organiskt kol i modersubstansen.

(3) OECD:s riktlinjer för testning av kemikalier, test 301 (A–F), lätt biologisk nedbrytbarhet, version av den 27 juni 2023, finns på https://www.oecd.org/chemicalsafety/risk-assessment/1948209.pdf. Testet OECD 301 (A-F) används för att identifiera ämnen som antas vara snabbt och slutligen biologiskt nedbrytbara, dvs. mineraliserade under aeroba miljöförhållanden).

(4) Studier på högre nivå (OECD 308) ger resultat med så kallade halveringstider som anger den tid efter vilken 50 % biologisk nedbrytning av de aktiva innehållsämnena uppnås. Halveringstider som är godtagbara för att påvisa tillräckligt snabb biologisk nedbrytning, dvs. icke-beständighet, enligt förordning (EG) nr 1907/2006, bilaga XIII, som det också hänvisas till i EMA:s vägledning för miljöriskbedömning, gäller.

(5) OECD:s riktlinjer för testning av kemikalier, test nr 308: Aerobic and Anaerobic Transformation in Aquatic Sediment Systems, version av den 27 juni 2023, finns på https://www.oecd-ilibrary.org/environment/test-no-308-aerobic-and-anaerobic-transformation-in-aquatic-sediment-systems_9789264070523-en.

(6) Kommissionen kommer att se över undantagen från förbudet mot tillverkning, utsläppande på marknaden eller användning av de ämnen som avses i leden f och g så snart den har offentliggjort övergripande principer för viktig användning av kemikalier.

(7) Kraven i denna punkt behandlar de föroreningar som identifieras i de viktigaste miljöfrågorna i varje BAT-referensdokument eller utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik i de relevanta BAT-slutsatserna i kommissionens genomförandebeslut. Om utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik skiljer mellan ”befintliga” och ”nya anläggningar” visar verksamhetsutövarna att utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik följs för nya anläggningar. När det inte finns ett intervall för utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik utan ett enda värde ligger utsläppsnivåerna under ett sådant värde. När intervallet för utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik uttrycks enligt följande: ”< x-y enhet” (dvs. intervallets nedre gräns uttrycks som ”lägre än”), beräknas mittpunkten med x och y. Genomsnittsperioderna är desamma som i utsläppsnivåerna som motsvarar bästa tillgängliga teknik i BAT-referensdokumenten ovan.

(8) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/2427 av den 6 december 2022 om fastställande av BAT-slutsatser för rening och hantering av avgaser inom den kemiska sektorn, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp (EUT L 318, 12.12.2022, s. 157).

(9) Referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för tillverkning av organiska finkemikalier finns på https://eippcb.jrc.ec.europa.eu/sites/default/files/2019-11/ofc_bref_0806.pdf.

(10) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/902 av den 30 maj 2016 om fastställande av BAT-slutsatser för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU (EUT L 152, 9.6.2016, s. 23).

(11) Referensdokument för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokument) för oorganiska högvolymkemikalier – fasta och övriga ämnen, (version av den 27 juni 2023, finns på https://eippcb.jrc.ec.europa.eu/sites/default/files/2019-11/lvic-s_bref_0907.pdf).

(12) Referensdokument för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokument) för produktion av oorganiska högvolymkemikalier – ammoniak, syror och gödselmedel (version av den 27 juni 2023, finns på https://eippcb.jrc.ec.europa.eu/sites/default/files/2019-11/lvic_aaf.pdf).

(13) Referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för produktion av oorganiska specialkemikalier (SIC) (version av den 27 juni 2023, finns på https://eippcb.jrc.ec.europa.eu/reference/production-speciality-inorganic-chemicals).

(14) Europeiska läkemedelsmyndighetens vägledning Q3C (R8) om föroreningar: vägledning för lösningsmedelsrester. Steg 5, 2022, version av den 27 juni 2023, finns på https://www.ema.europa.eu/en/documents/scientific-guideline/international-conference-harmonisation-technical-requirements-registration-pharmaceuticals-human-use_en-33.pdf.

(15) Om undantaget enligt kriterium 1.3 är tillämpligt.

(16) ISO-standard 14067:2018, Växthusgaser – Klimatpåverkan från produkter – Krav och vägledning för beräkning, version av den 27 juni 2023, finns på https://www.iso.org/standard/71206.html.

(17) ISO-standard 14064-1:2018, Växthusgaser – Del 1: Kravspecifikation med vägledning på organisationsnivå för kvantifiering och rapportering av utsläpp och avlägsnande av växthusgaser, version av den 27 juni 2023, finns på https://www.iso.org/standard/66453.html.

(18) Gemensamma forskningscentrumet, Best Environmental Management Practice for the Public Administration Sector, 2019, version av den 27 juni 2023, finns på https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/6063f857-7789-11e9-9f05-01aa75ed71a1/language-en.

(19) ISO-standard 14046:2014, Miljöledning – Vattenpåverkan – Principer, krav och vägledning, version av den 27 juni 2023, finns på https://www.iso.org/standard/43263.html.

(20) Europeiska läkemedelsmyndighetens riktlinjer för miljöriskbedömning av humanläkemedel, version av den 27 juni 2023, finns på https://www.ema.europa.eu/en/environmental-risk-assessment-medicinal-products-human-use-scientific-guideline.

(21) Viktiga metaboliter är humanmetaboliter som sannolikt kommer att utsöndras i miljön. Dessa metaboliter identifieras i (icke-)kliniska studier av metabolism av läkemedel som finns tillgängliga i ansökningarna om godkännande för försäljning. Sådana metaboliter ska identifieras enligt EMA/CPMP/ICH/286/1995, s. 8. Viktiga omvandlingsprodukter för dessa viktiga humanmetaboliter av modersubstansen (aktiva innehållsämnen) är sådana som överstiger 10 % löst organiskt kol eller totalt organiskt kol i modersubstansen.

(22) OECD:s riktlinjer för testning av kemikalier, test 301 (A–F), lätt biologisk nedbrytbarhet, version av den 27 juni 2023, finns på https://www.oecd.org/chemicalsafety/risk-assessment/1948209.pdf. Testet OECD 301 (A-F) används för att identifiera ämnen som antas vara snabbt och slutligen biologiskt nedbrytbara, dvs. mineraliserade under aeroba miljöförhållanden).

(23) Studier på högre nivå (OECD 308) ger resultat med så kallade halveringstider som anger den tid efter vilken 50 % biologisk nedbrytning av de aktiva innehållsämnena uppnås. Halveringstider som är godtagbara för att påvisa tillräckligt snabb biologisk nedbrytning, dvs. icke-beständighet, enligt förordning (EG) nr 1907/2006, bilaga XIII, som det också hänvisas till i EMA:s vägledning för miljöriskbedömning, gäller.

(24) OECD:s riktlinjer för testning av kemikalier, test nr 308: Aerobic and Anaerobic Transformation in Aquatic Sediment Systems, version av den 27 juni 2023, finns på https://www.oecd-ilibrary.org/environment/test-no-308-aerobic-and-anaerobic-transformation-in-aquatic-sediment-systems_9789264070523-en.

(25) Kommissionen kommer att se över undantagen från förbudet mot tillverkning, utsläppande på marknaden eller användning av de ämnen som avses i leden f och g så snart den har offentliggjort övergripande principer för viktig användning av kemikalier.

(26) Kraven i denna punkt behandlar de föroreningar som identifieras i de viktigaste miljöfrågorna i varje BAT-referensdokument eller utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik i de relevanta BAT-slutsatserna i kommissionens genomförandebeslut. Om utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik skiljer mellan ”befintliga” och ”nya anläggningar” visar verksamhetsutövarna att utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik följs för nya anläggningar. När det inte finns ett intervall för utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik utan ett enda värde ligger utsläppsnivåerna under ett sådant värde. När intervallet för utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik uttrycks enligt följande: ”< x-y enhet” (dvs. intervallets nedre gräns uttrycks som ”lägre än”), beräknas mittpunkten med x och y. Genomsnittsperioderna är desamma som i utsläppsnivåerna som motsvarar bästa tillgängliga teknik i BAT-referensdokumenten ovan.

(27) Genomförandebeslut (EU) 2022/2427.

(28) Referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för tillverkning av organiska finkemikalier finns på (version av den 27 juni 2023, finns på https://eippcb.jrc.ec.europa.eu/sites/default/files/2019-11/ofc_bref_0806.pdf).

(29) Genomförandebeslut (EU) 2016/902.

(30) Referensdokument för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokument) för oorganiska högvolymkemikalier – fasta och övriga ämnen, (version av den 27 juni 2023, finns på https://eippcb.jrc.ec.europa.eu/sites/default/files/2019-11/lvic-s_bref_0907.pdf).

(31) Referensdokument för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokument) för produktion av oorganiska högvolymkemikalier – ammoniak, syror och gödselmedel (version av den 27 juni 2023, finns på https://eippcb.jrc.ec.europa.eu/sites/default/files/2019-11/lvic_aaf.pdf).

(32) Referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för produktion av oorganiska specialkemikalier (SIC) (version av den 27 juni 2023, finns på https://eippcb.jrc.ec.europa.eu/reference/production-speciality-inorganic-chemicals).

(33) Europeiska läkemedelsmyndighetens vägledning Q3C (R8) om föroreningar: vägledning för lösningsmedelsrester. Steg 5, 2022, version av den 27 juni 2023, finns på https://www.ema.europa.eu/en/documents/scientific-guideline/international-conference-harmonisation-technical-requirements-registration-pharmaceuticals-human-use_en-33.pdf.

(34) Om undantaget enligt kriterium 1.3 är tillämpligt.

(35) ISO-standard 14067:2018, Växthusgaser – Klimatpåverkan från produkter – Krav och vägledning för beräkning, version av den 27 juni 2023, som finns på https://www.iso.org/standard/71206.html.

(36) ISO-standard 14064-1:2018, Växthusgaser – Del 1: Kravspecifikation med vägledning på organisationsnivå för kvantifiering och rapportering av utsläpp och avlägsnande av växthusgaser, version av den 27 juni 2023, finns på https://www.iso.org/standard/66453.html.

(37) Gemensamma forskningscentrumet, Best Environmental Management Practice for the Public Administration Sector, 2019, version av den 27 juni 2023, finns på https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/6063f857-7789-11e9-9f05-01aa75ed71a1/language-en.

(38) ISO-standard 14046:2014, Miljöledning – Vattenpåverkan – Principer, krav och vägledning, version av den 27 juni 2023, finns på https://www.iso.org/standard/43263.html.

(39) Farligt avfall är avfall med minst en av de farliga egenskaper som förtecknas i bilaga III till direktiv 2008/98/EG. Det omfattar flöden såsom fraktioner av farligt avfall som produceras av hushåll, spilloljor, batterier, icke-förorenat avfall från elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE), uttjänta fordon som inte är förorenade, visst vårdavfall, t.ex. infekterat och cytotoxiskt avfall. En omfattande klassificering av farligt avfall finns i den europeiska avfallsförteckningen (inrättad genom kommissionens beslut 2000/532/EG).

(40) Version av den 27 juni 2023, finns på https://unece.org/transport/standards/transport/dangerous-goods/adr-2023-agreement-concerning-international-carriage.

(41) I enlighet med förordning (EU) 2018/858.

(42) CLC/EN 50625-1: 2014 Krav gällande insamling, logistik och behandling av skrotad elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) – Del 1: Generella behandlingskrav.

(43) Krav gällande insamling, logistik och behandling av skrotad elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) – Del 4: Insamling, sortering, lagring och transport av skrotad elektrisk och elektronisk utrustning.

(44) Genomförandebeslut (EU) 2018/1147.

(45) Med återvinningsbart avfall avses avfall som kan materialåtervinnas i enlighet med artikel 3.17 i direktiv 2008/98/EG.

(46) Med icke återvinningsbart avfall avses avfall som inte kan återvinnas i enlighet med artikel 3.17 i direktiv 2008/98/EG.

(47) I enlighet med bilaga I till direktiv 2008/98/EG.

(48) Genomförandebeslut (EU) 2018/1147.

(49) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/2010 av den 12 november 2019 om fastställande av BAT-slutsatser för avfallsförbränning, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU (EUT L 312, 3.12.2019, s. 55).

(50) EN 14899:2005 Karaktärisering av avfall – Provtagning – Riktlinjer för upprättande och tillämpning av en provtagningsplan.

(51) EN 12457-2:2002 Karaktärisering av avfall – Laktest – Kontrolltest för utlakning från granulära material och slam – Del 2: Batchtest i ett enda steg med ett förhållande vätska/fast fas på 10 l/kg för material med en partikelstorlek under 4 mm (med eller utan storleksreduktion).

(52) EN ISO 9888:1999 Vattenundersökningar – Bestämning av den ultimata aeroba bionedbrytbarheten av organiska föreningar i ett akvatiskt medium – Statisk metod (Zahn-Wellens metod), version av den 27 juni 2023, finns på https://www.iso.org/standard/28121.html.

(53) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall (EUT L 190, 12.7.2006, s. 1).

(54) Med kvicksilverhaltigt avfall avses avfall som består av, innehåller eller är förorenat med kvicksilver eller kvicksilverföreningar.

(55) WHO, Safe management of wastes from health-care activities, andra upplagan, 2014 (version av den 27 juni 2023, finns på https://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0012/268779/Safe-management-of-wastes-from-health-care-activities-Eng.pdf).

(56) Genomförandebeslut (EU) 2018/1147.

(57) Begreppet ”deponi” definieras i rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (EGT L 182, 16.7.1999, s. 1) som en ”upplagsplats för avfall på eller i jorden (det vill säga under mark)”, inbegripet både icke-farligt och farligt avfall.

En rättsligt ej överensstämmande deponi är en deponi som inte uppfyller de operativa och tekniska kraven i relevant EU-lagstiftning eller nationell lagstiftning.

(58) Med soptipp avses en plats som används för bortskaffande av avfall som inte är utrustad med system för föroreningsbekämpning.

(59) Med utsläpp avses utsläpp i miljön, till följd av mänsklig verksamhet, av ämnen, beredningar, organismer eller mikroorganismer (i enlighet med artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador [EUT L 143, 30.4.2004, s. 56]).

(60) Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (EGT L 182, 16.7.1999, s. 1).

(61) På internationell nivå exempelvis deponeringsriktlinjer som offentliggjorts av International Solid Waste Association (ISWA).

(62) Enligt definitionen i artikel 2.6 i direktiv 2004/35/EG.

(63) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador (EUT L 143, 30.4.2004, s. 56).

(64) Se punkt 2 i bilaga II till direktiv 2004/35/EG. För saneringsverksamhet utanför EU, om inte strängare eller likvärdiga standarder är obligatoriska enligt nationell lagstiftning, hänvisas till Uneps vägledning om förvaltning av förorenade områden.

(65) Se punkt 1.3.1 i bilaga II till direktiv 2004/35/EG. När det gäller saneringsverksamhet utanför EU hänvisas till Uneps vägledning om hantering av förorenade områden och standarderna och det vägledande dokumentet för deponihantering som offentliggjorts av International Solid Waste Association, inbegripet internationella riktlinjer för deponiutvärdering (2011), färdplan för att stänga soptippar (2016) och operativa riktlinjer för deponier (2014, 2019).

(66) När det gäller saneringsverksamhet utanför EU hänvisas till Uneps vägledning om hantering av förorenade områden och standarderna och det vägledande dokumentet för deponihantering som offentliggjorts av International Solid Waste Association, inbegripet internationella riktlinjer för deponiutvärdering (2011), färdplan för att stänga soptippar (2016) och operativa riktlinjer för deponier (2014, 2019).

(67) När det gäller saneringsverksamhet utanför EU hänvisas till Uneps vägledning om hantering av förorenade områden och standarderna och det vägledande dokumentet för deponihantering som offentliggjorts av International Solid Waste Association, inbegripet internationella riktlinjer för deponiutvärdering (2011), färdplan för att stänga soptippar (2016) och operativa riktlinjer för deponier (2014, 2019).

(68) Enligt definitionen i artikel 2.6 i direktiv 2004/35/EG.

(69) Se punkt 2 i bilaga II till direktiv 2004/35/EG.

(70) Se punkt 2 i bilaga II till direktiv 2004/35/EG. Om inte striktare standarder är obligatoriska enligt nationell lagstiftning tillämpas Uneps vägledning om hantering av förorenade områden (UNEP/MC/COP.3/8/Rev.1) – Guidance_Contaminated_Sites_EN.pdf (mercuryconvention.org) för verksamhet i tredjeländer.

(71) Se punkt 1.3.1 i bilaga II till direktiv 2004/35/EG.

För verksamhet i tredjeländer, i enlighet med motsvarande tillämplig nationell lagstiftning eller internationella standarder (t.ex. Uneps vägledning om hantering av förorenade områden [UNEP/MC/COP.3/8/Rev.1] – Guidance_Contaminated_Sites_EN.pdf [mercuryconvention.org]) som kräver saneringsåtgärder på grundval av en alternativ, öppet beskriven process- och värderingsmetod för att fastställa en lämplig strategi, som omfattar primära saneringsåtgärder (inbegripet övervakningskrav), kompletterande och kompenserande saneringsåtgärder i en särskild åtgärdsplan.

(72) Mark med stora kollager: våtmarker, torvmark och kontinuerligt skogsklädda områden, gräsmarker, mangroveskogar och sjögräsängar i den mening som avses i artikel 29.4 a, b och c i direktiv (EU) 2018/2001.

(73) scope 1-växthusgasutsläpp: direkta växthusgasutsläpp från källor som ägs eller kontrolleras av verksamhetsutövaren. scope 2-växthusgasutsläpp: indirekta växthusgasutsläpp från produktion av el som förbrukas av verksamhetsutövaren.

(74) EU:s protokoll för hantering av bygg- och anläggningsavfall, september 2016: https://ec.europa.eu/docsroom/documents/20509/.

BILAGA V

Ändringar av bilagorna I, II, III, IV, V, VII, IX och X till delegerad förordning (EU) 2021/2178

Bilaga I ska ändras på följande sätt:

I avsnitt 1.1.2.2 ska femte stycket ersättas med följande:

”Täljaren ska innehålla den del av kapitalutgifterna som avses i första stycket i denna punkt och som väsentligt bidrar till något av miljömålen. Det ska göras en uppdelning av täljaren med avseende på den del av kapitalutgifterna som avsatts för ett väsentligt bidrag till varje miljömål.”

I avsnitt 1.1.3.2 ska fjärde stycket ersättas med följande:

”Täljaren ska omfatta den del av driftsutgifterna som avses i första stycket i denna punkt och som väsentligt bidrar till något av miljömålen. Det ska göras en uppdelning av täljaren med avseende på den del av driftsutgifterna som avsatts för ett väsentligt bidrag till varje miljömål.”

c)	I avsnitt 1.2.1 ska andra stycket ersättas med följande: ”För omsättning och kapitalutgifter ska icke-finansiella företag inkludera hänvisningar till relaterade poster i de finansiella rapporterna.”

I avsnitt 2 ska led e ersättas med följande:

”e)	Icke-finansiella företag ska ange vilka ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin och i omsättningsindikatorns nämnare redovisa dessa ekonomiska verksamheters kapital- och driftsutgiftsindikatorer, på företags- eller gruppnivå.”

Bilaga II ska ersättas med följande bilaga:

”BILAGA II

MALLAR FÖR ICKE-FINANSIELLA FÖRETAGS CENTRALA RESULTATINDIKATORER

Mall: Andel av omsättningen från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år N

Budgetår n

År

Kriterier för väsentligt bidrag

Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (8)

Ekonomiska verksamheter (1)

Kod (1) (2)

Omsätt_ning (3)

Andel av omsättningen, år n (4)

Begränsning av klimatförändringar (5)

Anpassning till klimatförändringar (6)

Vatten (7)

Föroreningar (8)

Cirkulär ekonomi (9)

Biologisk mångfald (10)

Begränsning av klimatförändringar (11)

Anpassning till klimatförändringar (12)

Vatten (13)

Föroreningar (14)

Cirkulär ekonomi (15)

Biologisk mångfald (16)

Minimiskyddsåtgärder (17)

Andel förenlig med taxonomikraven (A.1) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2) omsättning, år n-1 (18)

Kategori möjliggörande verksamhet (19)

Kategori omställningsverksamhet (20)

Text

Valuta

J; N; N/EL (2) (3)

J/N

A.	VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN

A.1	Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter

Verksamhet 1

Verksamhet 1 (4)

Verksamhet 2

De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1)

Varav möjliggörande verksamheter

Varav omställningsverksamheter

A.2	Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (7)

EL; N/EL (6)

Verksamhet 1 (5)

Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)

A.	Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2)

B.	VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN

Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin

TOTALT

100 %

Mall: Andel av kapitalutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år n

Budgetår n

År

Kriterier för väsentligt bidrag

Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (16)

Ekonomiska verksamheter (1)

Kod (9) (2)

Kapitalutgifter (3)

Andel av kapitalutgifterna, år n (4)

Begränsning av klimatförändringar (5)

Anpassning till klimatförändringar (6)

Vatten (7)

Föroreningar (8)

Cirkulär ekonomi (9)

Biologisk mångfald (10)

Begränsning av klimatförändringar (11)

Anpassning till klimatförändringar (12)

Vatten (13)

Föroreningar (14)

Cirkulär ekonomi (15)

Biologisk mångfald (16)

Minimiskyddsåtgärder (17)

Andel förenliga med taxonomikraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.) omsättning, år n-1 (18)

Kategori möjliggörande verksamhet (19)

Kategori omställningsverksamhet (20)

Text

Valuta

J; N; N/EL (10) (11)

J/N

A.	VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN

A.1	Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter

Verksamhet 1

Verksamhet 1 (12)

Verksamhet 2

Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)

Varav möjliggörande verksamheter

Varav omställningsverksamheter

A.2	Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (15)

EL; N/EL (14)

Verksamhet 1 (13)

Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)

A.	Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2)

B.	VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN

Kapitalutgifterna hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin

TOTALT

100 %

Mall: Andel av driftsutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år N

Budgetår n

År

Kriterier för väsentligt bidrag

Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (22)

Ekonomiska verksamheter (1)

Kod (17) (2)

Driftsutgifter (3)

Andel av driftsutgifterna, år n (4)

Begränsning av klimatförändringar (5)

Anpassning till klimatförändringar (6)

Vatten (7)

Föroreningar (8)

Cirkulär ekonomi (9)

Biologisk mångfald (10)

Begränsning av klimatförändringar (11)

Anpassning till klimatförändringar (12)

Vatten (13)

Föroreningar (14)

Cirkulär ekonomi (15)

Biologisk mångfald (16)

Minimiskyddsåtgärder (17)

Andel förenliga med taxonomikraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.) driftsutgifter, år n-1 (18)

Kategori möjliggörande verksamhet (19)

Kategori omställningsverksamhet (20)

Text

Valuta

J; N; N/EL (18) (19)

J/N

A.	VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN

A.1	Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter

Verksamhet 1

Verksamhet 1 (*1)

Verksamhet 2

Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)

Varav möjliggörande verksamheter

Varav omställningsverksamheter

A.2	Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (22)

EL; N/EL (21)

Verksamhet 1 (20)

Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)

A.	Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2)

B.	VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN

Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin

TOTALT

100 %

”

I avsnitt 1.1 i bilaga III ska följande läggas till fjärde stycket:

”Genom undantag från första stycket i detta avsnitt ska investeringar i fast egendom ingå i täljaren i den utsträckning och i den proportion de finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven.”

Bilaga IV ska ändras på följande sätt:

a)	I avsnittet ”Uppdelning av den centrala resultatindikatorns täljare per miljömål” ska orden ”Övergångsverksamhet: A % (omsättning, kapitalutgifter)” utgå från raderna 2 till 6.

Åttonde raden ska ersättas med följande:

”Andelen exponeringar mot andra motparter och tillgångar i förhållande till totala tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn:

X %

Värdet av exponeringar mot andra motparter och tillgångar:

[penningbelopp]”

Trettonde raden ska ersättas med följande:

”Andelen taxonomiförenliga exponeringar mot andra motparter och tillgångar i förhållande till totala tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn:

Omsättningsbaserad: %

Kapitalutgiftsbaserad: %

Värdet av taxonomiförenliga exponeringar mot andra motparter och tillgångar:

Omsättningsbaserad: [penningbelopp]

Kapitalutgiftsbaserad: [penningbelopp]”

Bilaga V ska ändras på följande sätt:

I avsnitt 1.1.2 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Följande tillgångar får inte ingå i täljaren för andelen gröna tillgångar:

a)	Finansiella tillgångar som innehas för handel.

b)	Interbanklån på anfordran.

c)	Exponeringar mot företag som inte omfattas av en skyldighet att offentliggöra icke-finansiell information enligt artikel 19a eller 29a i direktiv 2013/34/EU.

Derivat.

e)	Kontanter och kontantrelaterade tillgångar.

f)	Andra kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror).”

I avsnitt 1.2.1 ska femte stycket ersättas med följande:

”Utöver andelen gröna tillgångar ska kreditinstituten lämna upplysningar om hur stor procentandel av alla deras tillgångar som inte får ingå i täljaren för andelen gröna tillgångar i enlighet med artikel 7.2 och 7.3 i denna förordning och punkt 1.1.2 i denna bilaga.”

I avsnitt 1.2.1.1 ska tabellen i första stycket ersättas med följande tabell:

”Miljömål	Första steget	Andra steget	Andel gröna tillgångar
Begränsning av klimatförändringarna (CCM)	Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin för målet om begränsningar av klimatförändringarna i förhållande till totala lån/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra täckta tillgångar i balansräkningen.	Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven för målet om begränsningar av klimatförändringarna i förhållande till lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter i sektorer som omfattas av taxonomin för målet om begränsning av klimatförändringarna. Varav: användning av intäkter Varav: möjliggörande verksamheter Varav: omställningsverksamhet	Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomin för målet om begränsningar av klimatförändringarna i förhållande till totala lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra tillgångar som redovisas i balansräkningen. Varav: användning av intäkter Varav: möjliggörande verksamheter Varav: omställningsverksamhet Stockar och flöden


Klimatanpassning (CCA)	Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin för målet om anpassning till klimatförändringarna i förhållande till totala lån/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra täckta tillgångar i balansräkningen.	Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven för målet om anpassning till klimatförändringarna i förhållande till lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter i sektorer som omfattas av taxonomin för målet om anpassning till klimatförändringar. Varav: användning av intäkter Varav: möjliggörande verksamheter	Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven för målet om anpassning till klimatförändringarna i förhållande till alla lån/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra tillgångar som redovisas i balansräkningen. Varav: användning av intäkter Varav: möjliggörande verksamheter Stockar och flöden


Vattenresurser och marina resurser (WTR)	Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin för målet om hållbar användning och skydd av vattenresurser och marina resurser i förhållande till totala lån/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra tillgångar som redovisas i balansräkningen.	Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven för målet om hållbar användning och skydd av vattenresurser och marina resurser i förhållande till lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter i sektorer som omfattas av taxonomin för målet om hållbar användning och skydd av vattenresurser och marina resurser. Varav: användning av intäkter Varav: möjliggörande verksamheter	Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomin för målet om hållbar användning och skydd av vattenresurser och marina resurser i förhållande till totala lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra tillgångar som redovisas i balansräkningen. Varav: användning av intäkter Varav: möjliggörande verksamheter Stockar och flöden


Cirkulär ekonomi (CE)	Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin för målet om omställning till en cirkulär ekonomi i förhållande till totala lån/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra tillgångar som redovisas i balansräkningen.	Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomin för målet om omställning till en cirkulär ekonomi i förhållande till lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter i sektorer som omfattas av taxonomin för målet om omställning till en cirkulär ekonomi. Varav: användning av intäkter Varav: möjliggörande verksamheter	Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomin för målet om omställning till en cirkulär ekonomi i förhållande till totala lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra tillgångar som redovisas i balansräkningen. Varav: användning av intäkter Varav: möjliggörande verksamheter Stockar och flöden


Föroreningar (PPC)	Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin för målet om förebyggande och begränsning av föroreningar i förhållande till totala lån/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra tillgångar som redovisas i balansräkningen.	Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomin för målet om förebyggande och begränsning av föroreningar i förhållande till lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter i sektorer som omfattas av taxonomin för målet om förebyggande och begränsning av föroreningar. Varav: användning av intäkter Varav: möjliggörande verksamheter	Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomin för målet om förebyggande och begränsning av föroreningar i förhållande till totala lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra tillgångar som redovisas i balansräkningen. varav: användning av intäkter Varav: möjliggörande verksamheter Stockar och flöden


Biologisk mångfald och ekosystem BIO	Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin för målet om skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem i förhållande till totala lån/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra tillgångar som redovisas i balansräkningen.	Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomin för målet om skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem i förhållande till lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter i sektorer som omfattas av taxonomin för målet om skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. Varav: användning av intäkter Varav: möjliggörande verksamheter	Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin för målet om skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem i förhållande till totala lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra tillgångar som redovisas i balansräkningen. Varav: användning av intäkter Varav: möjliggörande verksamheter Stockar och flöden”

I avsnitt 1.2.1.1 ska rubriken på led i ersättas med följande:

”i)	Andelen gröna tillgångar sett till låneverksamhet till icke-finansiella företag (lån och förskott (GAR L&A)”.

I avsnitt 1.2.1.1 i ska andra stycket ersättas med följande:

”Beloppet för (1)(c) ska beräknas med följande formel 1(c) = (1)(c)(1) + (1)(c)(2) där

(1)(c)(1) utgör lån och förskott där användningen av medlen är känd, inklusive specialutlåning enligt vad som avses i artikel 147.8 i förordning (EU) nr 575/2013,

(1)(c)(2) utgör lån och förskott där användningen av medel är okänd (allmänna lån).”

I avsnitt 1.2.1.1 i ska tredje stycket ersättas med följande:

”För tillämpningen av punkt (1)(c)(1) ska kreditinstitut beakta det redovisade bruttovärdet av exponeringarna när användningen av intäkterna är känd, inklusive exponering av specialutlåning till det icke-finansiella företaget i den omfattning och proportion de finansierar en ekonomisk verksamhet som är förenlig med taxonomin. Bedömningen av huruvida detta krav är uppfyllt ska baseras på information från motparten om det projekt eller de verksamheter som medlen ska gå till. Kreditinstitut ska tillhandahålla information om vilken typ av ekonomisk verksamhet som finansieras. Dubbelräkning är inte tillåtet. Om samma specialutlåningsexponering är relevant för två miljömål ska kreditinstitut beakta den för det mest relevanta målet.”

I avsnitt 1.2.1.1 i ska sjätte stycket ersättas med följande:

” Andelen gröna tillgångar för lån och förskott (GAR L&A) (för varje miljömål) = (1)(c)/(1)(a). Kreditinstitut ska lämna upplysningar om andelen gröna tillgångar på grundval av kapitalutgifter och omsättningsindikatorer och separata upplysningar om den del av den centrala resultatindikatorn som avser möjliggörande verksamheter och omställningsverksamheter när så är relevant.”

I avsnitt 1.2.1.1 ii ska tredje stycket ersättas med följande:

”För tillämpningen av 2(c)(1) ska kreditinstitut beakta följande:

(2)(c)(1)(a) Hela det redovisade bruttovärdet av exponeringar mot miljömässigt hållbara obligationer som utfärdats i enlighet med unionslagstiftningen. Befintliga obligationsemissioner som klassificeras som gröna obligationer där emittenten måste använda medlen till investeringar i ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin ska bedömas utifrån i hur hög grad de ekonomiska verksamheterna eller de finansierade projekten är förenliga med taxonomikraven enligt förordning (EU) 2020/852, på grundval av specifik information som ska tillhandahållas av emittenten av en emission. Kreditinstitut ska vara transparenta med vilken typ av ekonomisk verksamhet som finansieras. Dubbelräkning är inte tillåtet. Om samma gröna obligation kan vara relevant för två miljömål ska kreditinstituten beakta den för det mest relevanta målet.

(2)(c)(1)(b) Det redovisade bruttovärdet av skuldförbindelser som investerats i exponeringar där användningen av intäkter är känd, inbegripet exponeringar som utgör specialutlåning, i den omfattning de finansierade verksamheterna är ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomin. Bedömningen ska göras på grundval av specifik information som tillhandahålls av emittenten av emissionen. Dubbelräkning är inte tillåtet. Om samma specialutlåningsexponering kan vara relevant för två miljömål ska kreditinstitut beakta den för det mest relevanta målet. Kreditinstitut ska vara transparenta med vilken typ av ekonomisk verksamhet som finansieras.”

I avsnitt 1.2.1.2 ska andra, tredje och fjärde styckena ersättas med följande:

”Denna andel gröna tillgångar ska innehålla upplysningar om alla miljömål, och det ska framgå hur stor del som rör möjliggörande verksamheter. När det gäller begränsning av klimatförändringarna ska upplysning om andelen gröna tillgångar också innehålla information om omställningsverksamheter. Kreditinstitut ska också lämna upplysningar om stockar och flöden.

För exponeringar där användningen av intäkter är känd ska kreditinstituten, för täljaren av andelen gröna tillgångar för finansiella företag, beakta det redovisade bruttovärdet av lån och förskott och skuldförbindelser i relevanta redovisningsinstrument till finansiella företag i den omfattning och proportion dessa exponeringar finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven. Bedömningen av huruvida detta krav är uppfyllt ska baseras på information från motparten. Dubbelräkning är inte tillåtet. Om samma exponering är relevant för två miljömål ska kreditinstitut beakta den för det mest relevanta målet.

För exponeringar där användningen av intäkterna inte är känd ska täljaren för andelen gröna tillgångar för finansiella företag beräknas på grundval av motparternas centrala resultatindikatorer beräknade enligt denna förordning. Beloppet för de lån och förskott, skuldförbindelser och kapitalandelar i de relevanta redovisningsinstrumenten gentemot finansiella företag som ska beaktas i täljaren ska vara summan av deras redovisade bruttovärde, viktat med andelen ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven, och en uppdelning av alla miljömål och möjliggörande verksamheter för varje motpart. När det gäller målet om begränsning av klimatförändringarna ska uppdelningen också innehålla omställningsverksamheter för varje motpart.

Om motparten är ett annat kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i förordning (EU) nr 575/2013, och endast för detta ändamål, en multilateral utvecklingsbank som avses i artikel 117.1 andra stycket eller artikel 117.2 i den förordningen, ska de omsättnings- och kapitalutgiftsbaserade indikatorerna vara det redovisade bruttovärdet av skuldförbindelser, lån och förskott och egetkapitalinstrument i de relevanta redovisningsinstrumenten viktat genom motpartens totala andel gröna tillgångar, det vill säga det redovisade bruttovärdet multiplicerat med motpartens totala andel gröna tillgångar.”

I avsnitt 1.2.1.3 ska första stycket ersättas med följande:

”Andelen gröna tillgångar sett till hushållsexponeringar mot bostadsfastighets- eller husrenoveringslån ska beräknas som den andel av lånen till hushåll som är säkrad genom bostadsfastigheter eller beviljats i husrenoveringssyfte och som är förenlig med taxonomikraven i enlighet med de tekniska granskningskriterierna för byggnader, särskilt renovering och förvärv och ägande i enlighet med avsnitten 7.1, 7.2, 7.3, 7.4, 7.5, 7.6 respektive 7.7 i bilaga I eller bilaga II till den delegerade förordning (EU) 2021/2139, eller avsnitten 3.1 respektive 3.2 i bilaga II till delegerade förordning (EU) 2023/2486, i förhållande till alla lån till hushåll som säkrats genom bostadsfastigheter eller beviljats i husrenoveringssyfte. Denna andel gröna tillgångar ska omfatta upplysningar om omställningsverksamheter och stockar och flöden.”

I avsnitt 1.2.1.3 i ska första och andra styckena ersättas med följande:

”De centrala resultatindikatorupplysningar som ska lämnas ut av kreditinstitut ska omfatta privatlåneportföljen, i synnerhet hypotekslåneportföljen. Denna centrala resultatindikator ska redovisas med beaktande av förenligheten med de tekniska granskningskriterierna för byggnader i avsnitten 7.1, 7.2, 7.3, 7.4, 7.5, 7.6 och 7.7 i bilaga I eller bilaga II till delegerade förordning (EU) 2021/2139 eller avsnitten 3.1 och 3.2 i bilaga II till delegerade förordning (EU) 2023/2486.

Kreditinstitut ska lämna upplysningar om den centrala resultatindikatorn för sin bolåneportfölj uttryckt som den andel av lånen till hushåll som är säkrad genom bostadsfastigheter som bidrar till de relevanta miljömålensom fastställs särskilt i avsnitten7.1, 7.2, 7.3, 7.4, 7.5, 7.6 och 7.7 i bilaga I eller bilaga II till delegerade förordning (EU) 2021/2139 eller avsnitten 3.1 och 3.2 i bilaga II till delegerade förordning (EU) 2023/2486 i förhållande till alla lån till hushåll som är säkrade genom bostadsfastigheter.”

I avsnitt 1.2.1.3 i ska femte stycket ersättas med följande:

”I täljaren ska kreditinstituten också beakta de lån som beviljats för renovering av en byggnad eller ett hus i enlighet med de relevanta tekniska granskningskriterierna för byggnader, särskilt enligt avsnitten 7.1, 7.2, 7.3, 7.4, 7.5 och 7.6 i bilaga I eller bilaga II till delegerade förordning (EU) 2021/2139 eller avsnitten 3.1 och 3.2 i bilaga II till delegerade förordning (EU) 2023/2486.”

I avsnitt 1.2.1.4 ska första stycket ersättas med följande:

”Om kreditinstituten har en affärsmodell som i stor utsträckning bygger på finansiering av offentligägda bostäder ska de offentliggöra en central resultatindikator för andelen exponeringar mot offentliga myndigheters finansieringsverksamhet i enlighet med de relevanta tekniska granskningskriterierna, särskilt i enlighet med avsnitten 7.1, 7.2, 7.3, 7.4, 7.5, 7.6 och 7.7 i bilaga I eller bilaga II till delegerade förordning (EU) 2021/2139 eller avsnitten 3.1 och 3.2 i bilaga II till delegerade förordning (EU) 2023/2486. Kreditinstituten ska uppskatta och lämna upplysningar om denna andel gröna tillgångar uttryckt som den andel av lånen till kommuner som finansierar allmännyttiga bostäder som uppfyller de relevanta tekniska granskningskriterierna, särskilt avsnitten 7.1, 7.2, 7.3, 7.4, 7.5, 7.6 och 7.7 i bilaga I eller bilaga II till delegerade förordning (EU) 2021/2139 eller avsnitten 3.1 och 3.2 i bilaga II till delegerade förordning (EU) 2023/2486 jämfört med de totala lånen till kommuner som finansierar allmännyttiga bostäder. Kreditinstitutet ska lämna upplysningar om stockar och flöden.”

I avsnitt 1.2.1.4 ska tredje stycket ersättas med följande:

”För finansiering av andra verksamheter och tillgångar än offentligägda bostäder för vilka användningen av intäkterna är känd, ska kreditinstituten beakta det redovisade bruttovärdet av dessa exponeringar, inklusive specialutlåningsexponeringarna mot den offentliga myndigheten sett till i hur stor omfattning och andel utlåningen finansierar en ekonomisk verksamhet som är förenlig med taxonomin. Bedömningen av huruvida detta krav är uppfyllt ska baseras på information från den offentliga myndigheten om det projekt eller de verksamheter som medlen ska gå till. Kreditinstitut ska tillhandahålla information om vilken typ av ekonomisk verksamhet som finansieras. Dubbelräkning är inte tillåtet. Om samma specialutlåningsexponering är relevant för två miljömål ska kreditinstitut beakta den för det mest relevanta målet.”

Avsnitt 1.2.1.6 ska ersättas med följande:

”1.2.1.6 Total andel gröna tillgångar

Kreditinstituten ska lämna upplysningar om den totala andelen gröna tillgångar. Detta ska avspegla det sammanlagda värdet av de exponeringsbaserade centrala resultatindikatorerna genom att nämnaren ska innehålla alla tillgångar i balansräkningen utan exponeringar som avses i artikel 7.1 och den totala täljaren ska vara en addition av täljarna för de miljömässigt hållbara exponeringarna i de exponeringsbaserade centrala resultatindikatorerna.

a)	Den totala andelen gröna tillgångar för finansieringsverksamheter gentemot finansiella företag, för alla miljömålen.

b)	Den totala andelen gröna tillgångar för finansieringsverksamheter gentemot icke-finansiella företag, för alla miljömålen.

c)	Andelen gröna tillgångar för exponeringar som gäller bostadsfastigheter, inbegripet husrenoveringslån, för målen om begränsningar av klimatförändringarna, anpassning till klimatförändringarna och den cirkulära ekonomin.

d)	Andelen gröna tillgångar för hushållens billån, för målet om begränsningar av klimatförändringar.

e)	Andelen gröna tillgångar för användning av intäkter till att finansiera lokala myndigheter, för alla miljömålen.

f)	Andelen gröna tillgångar sett till återtagna säkerheter i form av kommersiella fastigheter och bostadsfastigheter som innehas för försäljning, för alla klimatförändringsmål.

Tillsammans med den totala andelen gröna tillgångar ska kreditinstituten lämna upplysning om hur stor procentandel av deras tillgångar som inte tas med i täljaren för andelen gröna tillgångar i enlighet med artikel 7.2 och 7.3 och avsnitt 1.1.2 i denna bilaga.”

I avsnitt 1.2.2.1 ska första stycket ersättas med följande:

”Andelen grönt när det gäller finansiella garantier till företag ska definieras som den andel av de finansiella garantierna som ligger till grund för lån och förskott och skuldinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven i förhållande till alla finansiella garantier som ligger till grund för lån och förskott och skuldförbindelser gentemot företag. Detta ska omfatta upplysningar om lager och flöde, för alla miljömål. När det gäller begränsning av klimatförändringarna ska upplysningar även lämnas om vad som utgör möjliggörande verksamheter och vad som utgör omställningsverksamheter. När det gäller andra miljömål ska upplysningar lämnas om vad som utgör möjliggörande verksamheter.”

I avsnitt 1.2.2.2 ska första stycket ersättas med följande:

”Andelen gröna tillgångar för tillgångar under förvaltning ska vara den andel av tillgångarna under förvaltning (egetkapitalinstrument, skuldinstrument och fast egendom) som tillhör företag som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven i förhållande till totala tillgångar under förvaltning (egetkapitalinstrument, skuldinstrument och andra tillgångar). Detta ska omfatta upplysningar om lager och flöde, för alla miljömål. När det gäller begränsning av klimatförändringarna ska upplysningar även lämnas om vad som utgör möjliggörande verksamheter och vad som utgör omställningsverksamheter. När det gäller andra miljömål ska upplysningar lämnas om vad som utgör möjliggörande verksamheter.”

r)	I avsnitt 1.2.3, andra och tredje styckena, ska ”genomförandeförordning (EU) nr 680/2014” ersättas med ”genomförandeförordning (EU) 2021/451”.

s)	I bilaga V ska ordet ”kapitalandelar” ska ersättas med ordet ”egetkapitalinstrument”.

I bilaga VII avsnitt 2.4 ska följande stycke infogas efter det femte stycket:

”Genom undantag från andra och tredje stycket i punkt 2.4 ska investeringar i fast egendom ingå i täljaren i den utsträckning och proportion i vilken de finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven.”

I bilaga IX punkt 1 ska sjätte stycket ersättas med följande:

”Genom undantag från första och femte styckena i punkt 1 ska skuldförbindelser som syftar till att finansiera specifika identifierade verksamheter eller projekt, eller miljömässigt hållbara obligationer som emitterats av ett investeringsobjekt, inkluderas i täljaren upp till värdet av de taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som intäkterna från dessa obligationer och skuldförbindelser finansierar, på grundval av information som lämnas av investeringsobjektet.”

I bilaga IX ska följande stycke läggas till i slutet av punkt 1:

”Genom undantag från första och femte styckena i punkt 1 ska investeringar i fast egendom ingå i täljaren i den utsträckning och proportion i vilken de finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven.”

I bilaga IX avsnitt 2 ska första stycket ersättas med följande:

”Försäkrings- och återförsäkringsföretag utom livförsäkringsföretag ska beräkna den centrala resultatindikatorn för försäkringsverksamhet och presentera ’premieinkomst brutto’ för skadeförsäkringsintäkter eller, beroende på vad som är tillämpligt, återförsäkringsintäkter motsvarande taxonomiförenlig försäkrings- eller återförsäkringsverksamhet i enlighet med punkt 10.1 och 10.2 i bilaga II till den delegerade akten på klimatområdet. Resultatindikatorn ska anges i procent i förhållande till något av följande, beroende på vad som är tillämpligt:

a)	Total premieinkomst brutto för skadeförsäkring.

b)	Total premieinkomst brutto för återförsäkring inom skadeförsäkring.

c)	Totala skadeförsäkringsintäkter.

d)	Totala skadeförsäkringsintäkter.”

10.

I bilaga X ska den första mallen ersättas med följande mall:

”BILAGA X

MALLAR FÖR CENTRALA RESULTATINDIKATORER FÖR FÖRSÄKRINGS- OCH ÅTERFÖRSÄKRINGSFÖRETAG

Mall: Försäkringsverksamhetsindikatorn för skadeförsäkrings- och återförsäkringsföretag

Väsentligt bidrag till anpassning till klimatförändringar

Orsakar inte betydande skada (DNSH)

Ekonomiska verksamheter (1)

Absoluta premier, år t (2)

Andel premier, år t (3)

Andel premier, år t–1 (4)

Begränsning av klimatförändringar (5)

Vatten och marina resurser (6)

Cirkulär ekonomi (7)

Föroreningar (8)

Biologisk mångfald och ekosystem (9)

Minimiskyddsåtgärder (10)

Valuta

J/N

A.1	Skadeförsäkrings- och återförsäkringsrelaterad försäkringsverksamhet som är förenlig med taxonomikraven (miljömässigt hållbar)

A.1.1

Återförsäkrad

A.1.2

Som härrör från återförsäkringsverksamhet

A.1.2.1

Återförsäkrad (retrocession)

A.2	Skadeförsäkringsverksamhet och försäkringsverksamhet för återförsäkring som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (verksamheter som inte är förenliga med taxonomikraven)

B.	Skadeförsäkrings- och återförsäkringsrelaterad försäkringsverksamhet som inte är förenlig med taxonomikraven

Totalt (A.1 + A.2 + B)

100 %

”Premier” i kolumnerna (2) och (3) ska redovisas som premieinkomst brutto eller, beroende på vad som är tillämpligt, omsättning avseende skadeförsäkrings- eller återförsäkringsverksamhet.

Informationen i kolumn (4) ska rapporteras i upplysningar år 2024 och senare.

Skadeförsäkring och återförsäkring kan endast uppfylla kraven i förordning (EU) 2020/852 om verksamheten möjliggör klimatanpassning.

”

11.

I bilaga X, i den andra mallen, i avsnittet ”Uppdelning av den centrala resultatindikatorns täljare per miljömål” ska ”Övergångsverksamhet: A % (omsättning, kapitalutgifter)” utgå från raderna 2 till 6.

12.

I den andra mallen i bilaga X ska åttonde raden ersättas med följande:

”Andelen exponeringar mot andra motparter och tillgångar i förhållande till totala tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn:

X %

Värdet av exponeringar mot andra motparter och tillgångar:

[penningbelopp]”

13.

I den andra mallen i bilaga X ska femtonde raden ersättas med följande:

”Andelen taxonomiförenliga exponeringar mot andra motparter och tillgångar i förhållande till totala tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn:

Omsättningsbaserad: %

Kapitalutgiftsbaserad: %

Värdet av taxonomiförenliga exponeringar mot andra motparter och tillgångar i förhållande till totala tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn:

Omsättningsbaserad: [penningbelopp]

Kapitalutgiftsbaserad: [penningbelopp]”

(1) Koden är en förkortning av det relevanta mål till vilket den ekonomiska verksamheten kan ge ett väsentligt bidrag, liksom verksamhetens avsnittsnummer i den relevanta bilagan som omfattar målet, dvs.

—	Begränsning av klimatförändringar: CCM

—	Anpassning till klimatförändringar: CCA

—	Vattenresurser och marina resurser: WTR

—	Den cirkulära ekonomin: CE

—	Förebyggande och begränsning av föroreningar: PPC

—	Biologisk mångfald och ekosystem: BIO

T.ex. skulle verksamheten ”Beskogning” få koden CCM 1.1.

Om verksamheten kan ge ett väsentligt bidrag till mer än ett mål bör koderna för alla mål anges.

Om verksamhetsutövaren till exempel rapporterar att verksamheten ”Uppförande av nya byggnader” ger ett väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar och till den cirkulära ekonomin skulle koden vara CCM 7.1/CE 3.1.

Samma koder ska användas i avsnitten A.1 och A.2 i denna mall.

(2) J – Ja, verksamheten omfattas av och är förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet.

N – Nej, verksamheten omfattas av men är inte förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet.

N/EL – Omfattas ej, verksamheten omfattas inte taxonomin för det relevanta miljmålet.

(3) Om en ekonomisk verksamhet väsentligt bidrar till flera miljömål ska icke-finansiella företag i fetstil ange det mest relevanta miljömålet för beräkningen av centrala resultatindikatorer för finansiella företag samtidigt som dubbelräkning undviks. Finansiella företag ska i sina respektive centrala resultatindikatorer, när användningen av intäkter från finansiering inte är känd, beräkna finansiering av ekonomiska verksamheter som bidrar till flera miljömål enligt det mest relevanta miljömål som icke-finansiella företag rapporterar i fetstil i denna mall. Ett miljömål får endast rapporteras i fetstil en gång i en rad för att undvika dubbelräkning av ekonomisk verksamhet i finansiella företags centrala resultatindikatorer. Detta ska inte tillämpas vid beräkningen av ekonomiska verksamheters taxonomiförenlighet vad avser finansiella produkter som definieras i artikel 2.12 i förordning (EU) 2019/2088. Icke-finansiella företag ska också rapportera i vilken omfattning varje miljömål är förenligt, som inkluderar förenlighet med varje miljömål för verksamheter som väsentligt bidrar till flera mål genom att använda mallen nedan:

(4) Samma verksamhet kan bara vara förenlig med ett eller flera miljömål som den omfattas av.

(5) Samma verksamhet kan omfattas av och inte vara förenlig med de relevanta miljömålen.

(6) EL – Verksamhet som omfattas av taxonomin för det relevanta målet.

N/EL – Verksamhet som inte omfattas av taxonomin för det relevanta målet.

(7) Verksamheter ska rapporteras i avsnitt A.2 i denna mall endast om de inte är förenliga med något av de miljömål som de omfattas av. Verksamheter som är förenliga med minst ett miljömål ska rapporteras i avsnitt A.1 i denna mall.

(8) För att en verksamhet ska rapporteras i avsnitt A.1 ska alla kriterier för att inte orsaka betydande skada och minimiskyddsåtgärder vara uppfyllda. För verksamheter som förtecknas i A.2 kan icke-finansiella företag på frivillig basis ifylla kolumnerna 5–17. Icke-finansiella företag får ange de kriterier för väsentliga bidrag och för att inte orsaka betydande skada som de uppfyller eller inte uppfyller i avsnitt A.2 genom att använda a) för väsentligt bidrag – J/N och N/EL-koder i stället för EL och N/EL och b) för koder för att inte orsaka betydande skada – J/N-koder.

(9) Koden är en förkortning av det relevanta mål till vilket den ekonomiska verksamheten kan ge ett väsentligt bidrag, liksom verksamhetens avsnittsnummer i den relevanta bilagan som omfattar målet, dvs.

—	Begränsning av klimatförändringar: CCM

—	Anpassning till klimatförändringar: CCA

—	Vattenresurser och marina resurser: WTR

—	Den cirkulära ekonomin: CE

—	Förebyggande och begränsning av föroreningar: PPC

—	Biologisk mångfald och ekosystem: BIO

T.ex. skulle verksamheten ”Beskogning” få koden CCM 1.1.

Om verksamheten kan ge ett väsentligt bidrag till mer än ett mål bör koderna för alla mål anges.

Samma koder ska användas i avsnitten A.1 och A.2 i denna mall.

(10) J – Ja, verksamheten omfattas av och är förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet.

N – Nej, verksamheten omfattas av men är inte förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet.

N/EL – Omfattas ej, verksamheten omfattas inte av taxonomin för det relevanta miljömålet.

(11) Om en ekonomisk verksamhet väsentligt bidrar till flera miljömål ska icke-finansiella företag, i fetstil, ange det mest relevanta miljömålet för att beräkna de centrala resultatindikatorerna för finansiella företag samtidigt som dubbelräkning undviks. Finansiella företag ska i sina respektive centrala resultatindikatorer, när användningen av intäkter från finansiering inte är känd, beräkna finansiering av ekonomiska verksamheter som bidrar till flera miljömål enligt det mest relevanta miljömål som icke-finansiella företag rapporterar i fetstil i denna mall. Ett miljömål får endast rapporteras i fetstil en gång i en rad för att undvika dubbelräkning av ekonomisk verksamhet i finansiella företags centrala resultatindikatorer. Detta ska inte tillämpas vid beräkningen av ekonomiska verksamheters taxonomiförenlighet vad avser finansiella produkter som definieras i artikel 2.12 i förordning (EU) 2019/2088. Icke-finansiella företag ska också rapportera i vilken omfattning varje miljömål är förenligt, som inkluderar förenlighet med varje miljömål för verksamheter som väsentligt bidrar till flera mål genom att använda mallen nedan:

(12) Samma verksamhet kan bara vara förenlig med ett eller flera miljömål som den omfattas av.

(13) Samma verksamhet kan omfattas av och inte vara förenlig med de relevanta miljömålen.

(14) EL – Verksamhet som omfattas av taxonomin för det relevanta målet.

N/EL – Verksamhet som inte omfattas av taxonomin för det relevanta målet.

(15) Verksamheter ska rapporteras i avsnitt A.2 i denna mall endast om de inte är förenliga med något av de miljömål som de omfattas av. Verksamheter som är förenliga med minst ett miljömål ska rapporteras i avsnitt A.1 i denna mall.

(16) För att en verksamhet ska rapporteras i avsnitt A.1 ska alla kriterier för att inte orsaka betydande skada och minimiskyddsåtgärder vara uppfyllda. För verksamheter som förtecknas i A.2 kan icke-finansiella företag på frivillig basis ifylla kolumnerna 5–17. Icke-finansiella företag får ange de kriterier för väsentliga bidrag och för att inte orsaka betydande skada som de uppfyller eller inte uppfyller i avsnitt A.2 genom att använda a) för väsentligt bidrag – J/N och N/EL-koder i stället för EL och N/EL och b) för koder för att inte orsaka betydande skada – J/N-koder.

(17) Koden är en förkortning av det relevanta mål till vilket den ekonomiska verksamheten kan ge ett väsentligt bidrag, liksom verksamhetens avsnittsnummer i den relevanta bilagan som omfattar målet, dvs.

—	Begränsning av klimatförändringar: CCM

—	Anpassning till klimatförändringar: CCA

—	Vattenresurser och marina resurser: WTR

—	Den cirkulära ekonomin: CE

—	Förebyggande och begränsning av föroreningar: PPC

—	Biologisk mångfald och ekosystem: BIO

T.ex. skulle verksamheten ”Beskogning” få koden CCM 1.1.

Om verksamheten kan ge ett väsentligt bidrag till mer än ett mål bör koderna för alla mål anges.

Samma koder ska användas i avsnitten A.1 och A.2 i denna mall.

(18) J – Ja, verksamheten omfattas av och är förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet.

N – Nej, verksamheten omfattas av men är inte förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet.

N/EL – Omfattas ej, verksamheten omfattas inte av taxonomin och är inte förenlig med det relevanta målet.

(19) Om en ekonomisk verksamhet väsentligt bidrar till flera miljömål ska icke-finansiella företag, i fetstil, ange det mest relevanta miljömålet för att beräkna de centrala resultatindikatorerna för finansiella företag samtidigt som dubbelräkning undviks. Finansiella företag ska i sina respektive centrala resultatindikatorer, när användningen av intäkter från finansiering inte är känd, beräkna finansiering av ekonomiska verksamheter som bidrar till flera miljömål enligt det mest relevanta miljömål som icke-finansiella företag rapporterar i fetstil i denna mall. Ett miljömål får endast rapporteras i fetstil en gång i en rad för att undvika dubbelräkning av ekonomisk verksamhet i finansiella företags centrala resultatindikatorer. Detta ska inte tillämpas vid beräkningen av ekonomiska verksamheters taxonomiförenlighet vad avser finansiella produkter som definieras i artikel 2.12 i förordning (EU) 2019/2088. Icke-finansiella företag ska också rapportera i vilken omfattning varje miljömål är förenligt, som inkluderar förenlighet med varje miljömål för verksamheter som väsentligt bidrar till flera mål genom att använda mallen nedan:

(*1) Samma verksamhet kan bara vara förenlig med ett eller flera miljömål som den omfattas av.

(20) Samma verksamhet kan omfattas av och inte vara förenlig med de relevanta miljömålen.

(21) EL – Verksamhet som omfattas av taxonomin för det relevanta målet.

N/EL – Verksamhet som inte omfattas av taxonomin för det relevanta målet.

(22) Verksamheter ska rapporteras i avsnitt A.2 i denna mall endast om de inte är förenliga med något av de miljömål som de omfattas av. Verksamheter som är förenliga med minst ett miljömål ska rapporteras i avsnitt A.1 i denna mall.

(23) För att en verksamhet ska rapporteras i avsnitt A.1 ska alla kriterier för att inte orsaka betydande skada och minimiskyddsåtgärder vara uppfyllda. För verksamheter som förtecknas i A.2 kan icke-finansiella företag på frivillig basis ifylla kolumnerna 5–17. Icke-finansiella företag får ange de kriterier för väsentliga bidrag och för att inte orsaka betydande skada som de uppfyller eller inte uppfyller i avsnitt A.2 genom att använda a) för väsentligt bidrag – J/N och N/EL-koder i stället för EL och N/EL och b) för koder för att inte orsaka betydande skada – J/N-koder.”

	Temperaturrelaterade	Vindrelaterade	Vattenrelaterade	Relaterade till fast massa
Kroniska	Temperaturförändringar (luft, sötvatten, havsvatten)	Förändringar i vindmönster	Förändringar i nederbördsmönster och nederbördstyper (regn, hagel, snö/is)	Kusterosion
	Värmestress		Variationer i nederbörd och/eller hydrologi	Markförstöring
	Temperaturvariationer		Havsförsurning	Markerosion
	Tinande permafrost		Inträngning av saltvatten	Jordflytning
			Stigande havsnivåer
			Vattenstress
Akuta	Värmebölja	Cyklon, orkan, tyfon	Torka	Lavin
	Köldvåg/frost	Storm (inklusive snö-, damm- och sandstormar)	Kraftig nederbörd (regn, hagel, snö/is)	Jordskred
	Okontrollerad yttäckande brand	Tromb	Översvämning (kustvatten, fluvial, pluvial, grundvatten)	Marksjunkning
			Översvämning av glaciärsjö

	Temperaturrelaterade	Vindrelaterade	Vattenrelaterade	Relaterade till fast massa
Kroniska	Temperaturförändringar (luft, sötvatten, havsvatten)	Förändringar i vindmönster	Förändringar i nederbördsmönster och nederbördstyper (regn, hagel, snö/is)	Kusterosion
	Värmestress		Variationer i nederbörd och/eller hydrologi	Markförstöring
	Temperaturvariationer		Försurning av hav	Markerosion
	Tinande permafrost		Inträngning av saltvatten	Jordflytning
			Stigande havsnivåer
			Vattenstress
Akuta	Värmebölja	Cyklon, orkan, tyfon	Torka	Lavin
	Köldvåg/frost	Storm (inklusive snö-, damm- och sandstormar)	Kraftig nederbörd (regn, hagel, snö/is)	Jordskred
	Okontrollerad yttäckande brand	Tromb	Översvämning (kustvatten, fluvial, pluvial, grundvatten)	Marksjunkning
			Översvämning av glaciärsjö

	Temperaturrelaterade	Vindrelaterade	Vattenrelaterade	Relaterade till fast massa
Kroniska	Temperaturförändringar (luft, sötvatten, havsvatten)	Förändringar i vindmönster	Förändringar i nederbördsmönster och nederbördstyper (regn, hagel, snö/is)	Kusterosion
	Värmestress		Variationer i nederbörd och/eller hydrologi	Markförstöring
	Temperaturvariationer		Försurning av hav	Markerosion
	Tinande permafrost		Inträngning av saltvatten	Jordflytning
			Stigande havsnivåer
			Vattenstress
Akuta	Värmebölja	Cyklon, orkan, tyfon	Torka	Lavin
	Köldvåg/frost	Storm (inklusive snö-, damm- och sandstormar)	Kraftig nederbörd (regn, hagel, snö/is)	Jordskred
	Okontrollerad yttäckande brand	Tromb	Översvämning (kustvatten, fluvial, pluvial, grundvatten)	Marksjunkning
			Översvämning av glaciärsjö

	Temperaturrelaterade	Vindrelaterade	Vattenrelaterade	Relaterade till fast massa
Kroniska	Temperaturförändringar (luft, sötvatten, havsvatten)	Förändringar i vindmönster	Förändringar i nederbördsmönster och nederbördstyper (regn, hagel, snö/is)	Kusterosion
	Värmestress		Variationer i nederbörd och/eller hydrologi	Markförstöring
	Temperaturvariationer		Försurning av hav	Markerosion
	Tinande permafrost		Inträngning av saltvatten	Jordflytning
			Stigande havsnivåer
			Vattenstress
Akuta	Värmebölja	Cyklon, orkan, tyfon	Torka	Lavin
	Köldvåg/frost	Storm (inklusive snö-, damm- och sandstormar)	Kraftig nederbörd (regn, hagel, snö/is)	Jordskred
	Okontrollerad yttäckande brand	Tromb	Översvämning (kustvatten, fluvial, pluvial, grundvatten)	Marksjunkning
			Översvämning av glaciärsjö

Mallnr	Namn
0	Sammanställning av centrala resultatindikatorer
1	Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar
2	Andelen gröna tillgångar – Sektorsinformation
3	Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken
4	Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet
5	Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen
6	Central resultatindikator för avgifts- och provisionsintäkter från andra tjänster än utlåning och kapitalförvaltning
7	Central resultatindikator för handelslagerportföljen

Mallnr	Namn
0	Sammanställning av de centrala resultatindikatorer för vilka värdepappersföretag ska lämna upplysningar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen
1	Resultatindikator för värdepappersföretag – Handel för egen räkning
2	Resultatindikator för värdepappersföretag – Övriga tjänster

		Alla miljömässigt hållbara tillgångar	Indikator (*3)	Indikator (*4)	% täckning (över totala tillgångar) (*2)
Huvudindikator (vid handel för egen räkning)	Andel gröna tillgångar
		Totala intäkter från miljömässigt hållbara tjänster och verksamheter	Indikator	Indikator	% täckning (över totala intäkter)
Huvudindikator (för tjänster och verksamheter utom handel för egen räkning)	Indikator för intäkter (*1)