RÅDETS DIREKTIV (EU) 2023/2226

av den 17 oktober 2023

om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 113 och 115,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)	Skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt utgör en stor utmaning för unionen och på global nivå. Utbytet av upplysningar är avgörande för att bekämpa sådana metoder.

(2)	Europaparlamentet har betonat den politiska betydelsen av rättvis beskattning och av att bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt, bland annat genom närmare administrativt samarbete och utökat utbyte av upplysningar mellan medlemsstaterna.

(3)

Den 7 december 2021 godkände rådet en Ekofinrapport till Europeiska rådet om skattefrågor med en uppmaning till kommissionen att under 2022 lägga fram ett lagstiftningsförslag med ytterligare översyner av rådets direktiv 2011/16/EU (3) om utbyte av upplysningar om kryptotillgångar och förhandsbesked i skattefrågor för förmögna fysiska personer.

(4)

Den 26 januari 2021 offentliggjorde Europeiska revisionsrätten en rapport om granskning av det rättsliga regelverket och genomförandet av direktiv 2011/16/EU. I rapporten dras slutsatsen att det övergripande regelverket för direktiv 2011/16/EU är stabilt, men att vissa bestämmelser behöver stärkas för att säkerställa att den fulla potentialen i utbytet av upplysningar utnyttjas och att effektiviteten i det automatiska utbytet av upplysningar mäts. I rapporten dras dessutom slutsatsen att tillämpningsområdet för direktiv 2011/16/EU bör utvidgas till att omfatta ytterligare kategorier av tillgångar och inkomster, såsom kryptotillgångar.

(5)

Marknaden för kryptotillgångar har ökat i betydande och ökat sin kapitalisering väsentligt och snabbt under de senaste tio åren. En kryptotillgång är en digital representation av ett värde eller av en rättighet som kan överföras och lagras elektroniskt med hjälp av teknik för distribuerade liggare eller liknande teknik.

(6)

Medlemsstaterna har infört regler och vägledning, som skiljer sig från medlemsstat till medlemsstat, för att beskatta inkomster från transaktioner med kryptotillgångar. Kryptotillgångarnas decentraliserade karaktär gör det dock svårt för medlemsstaternas skatteförvaltningar att säkerställa efterlevnad av skattereglerna.

(7)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 (4) har unionens regelverk utvidgats till att omfatta frågor om kryptotillgångar som hittills inte reglerats genom unionsakter om finansiella tjänster samt tjänsteleverantörer med avseende på sådana kryptotillgångar (leverantörer av kryptotillgångstjänster). I förordning (EU) 2023/1114 anges de definitioner som används i detta direktiv. Detta direktiv tar också hänsyn till auktorisationskravet för leverantörer av kryptotillgångstjänster enligt förordning (EU) 2023/1114 för att minimera den administrativa bördan för dessa tjänsteleverantörer. Kryptotillgångarnas inneboende gränsöverskridande karaktär kräver ett starkt internationellt administrativt samarbete för att säkerställa en effektiv reglering.

(8)

Unionens system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism utvidgar tillämpningsområdet för ansvariga enheter som omfattas av reglerna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism till leverantörer av kryptotillgångstjänster som regleras av förordning (EU) 2023/1114. Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 (5) utvidgas dessutom skyldigheten för tillhandahållare av betaltjänster att åtfölja överföringar av medel med uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren till leverantörer av kryptotillgångstjänster för att säkerställa spårbarheten vid överföringar av kryptotillgångar i syfte att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism.

(9)

På internationell nivå syftar det regelverk som utarbetats av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för rapportering av kryptotillgångar, som anges i del I Crypto-Asset Reporting Framework and Amendments to the Common Reporting Standard som godkändes av OECD den 26 augusti 2022 (OECD:s regelverk för rapportering av kryptotillgångar), till att införa större skattetransparens avseende kryptotillgångar och rapporteringen om dem. För att öka effektiviteten i utbytet av upplysningar och minska den administrativa bördan bör unionsreglerna ta hänsyn till OECD:s regelverk. När medlemsstaterna genomför detta direktiv bör de använda kommentarerna till det modellavtal för behöriga myndigheter, som återfinns i dokumentet International Standards for Automatic Exchange of Information in Tax Matters: Crypto-Asset Reporting Framework and 2023 update to the Common Reporting Standard, utfärdade av OECD den 8 juni 2023 (kommentarer till modellavtal för behöriga myndigheter) och OECD:s regelverk för rapportering av kryptotillgångar som åskådliggörande och tolkningshjälp för att säkerställa en konsekvent tillämpning i alla medlemsstater.

(10)

I direktiv 2011/16/EU fastställs skyldigheter för finansiella institut att rapportera upplysningar om finansiella konton till skatteförvaltningar som sedan är skyldiga att utbyta dessa uppgifter med andra berörda medlemsstater. För merparten av kryptotillgångarna finns det dock ingen rapporteringsskyldighet enligt det direktivet, eftersom de inte består av pengar på ett inlåningskonto eller i finansiella tillgångar. Dessutom omfattas leverantörer av kryptotillgångstjänster och kryptotillgångsoperatörer i de flesta fall inte av den nuvarande definitionen av finansinstitut enligt direktiv 2011/16/EU.

(11)

För att hantera nya utmaningar till följd av den ökande användningen av alternativa betalningsmedel och investeringar, som medför nya risker för skatteundandragande och som ännu inte omfattas av direktiv 2011/16/EU, bör reglerna om rapportering och utbyte av upplysningar omfatta kryptotillgångar och dem som använder dessa.

(12)

För att säkerställa en väl fungerande inre marknad bör rapporteringen vara både effektiv, enkel och tydligt definierad. Det är svårt att upptäcka beskattningsgrundande händelser som inträffar när man investerar i kryptotillgångar. De leverantörer av kryptotillgångstjänster som är rapporteringsskyldiga är bäst lämpade att samla in och kontrollera nödvändiga upplysningar om användarna. Den administrativa bördan bör minimeras för industrin så att den kan utveckla sin fulla potential inom unionen.

(13)

Det automatiska utbytet av upplysningar mellan skatteförvaltningarna är avgörande för att de ska få den information de behöver för att kunna göra en korrekt bedömning av de inkomstskattebelopp som ska betalas. Rapporteringsskyldigheten bör omfatta både gränsöverskridande och inhemska transaktioner för att säkerställa att rapporteringsreglerna är ändamålsenliga, att den inre marknaden fungerar väl, att likvärdiga förutsättningar råder och att principen om icke-diskriminering respekteras.

(14)

Direktivet är tillämpligt på leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade enligt förordning (EU) 2023/1114 och regleras av den, och på kryptotillgångsoperatörer som inte är det. Båda benämns som rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster eftersom de är skyldiga att rapportera enligt detta direktiv. Den allmänna förståelsen av vad som utgör kryptotillgångar är mycket bred och omfattar även kryptotillgångar som har emitterats på ett decentraliserat sätt, samt stablecoins, inklusive e-pengartoken enligt definitionen i förordning (EU) 2023/1114 och vissa icke-fungibla token (NFT). I detta direktiv omfattar rapporteringsskyldigheten kryptotillgångar som kan användas för betalnings- eller investeringsändamål. Därför bör rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster från fall till fall överväga när det inte är möjligt att använda kryptotillgångar för betalnings- och investeringsändamål, med beaktande av de undantag som föreskrivs i förordning (EU) 2023/1114, särskilt när det gäller ett begränsat nätverk och vissa nyttotoken.

(15)

För att göra det möjligt för skatteförvaltningarna att analysera de upplysningar de mottar och använda dem i enlighet med nationella bestämmelser, till exempel för matchning av upplysningar och värdering av tillgångar och kapitalvinster, är det lämpligt att kräva rapportering och utbyte av upplysningar som delas upp i olika delar för varje kryptotillgång med avseende på vilken användaren av kryptotillgången har gjort transaktioner.

(16)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av bestämmelserna om automatiskt utbyte av upplysningar mellan behöriga myndigheter bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter att anta de praktiska arrangemang som krävs för genomförandet av det obligatoriska automatiska utbytet av upplysningar som rapporteras av leverantörer av kryptotillgångstjänster, inbegripet ett standardformulär för utbyte av upplysningar. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (6).

(17)

Leverantörer av kryptotillgångstjänster som omfattas av förordning (EU) 2023/1114 får utöva sin verksamhet i unionen genom ett passförfarande när de har erhållit auktorisation i en medlemsstat. För detta ändamål har Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) ett register över auktoriserade leverantörer av kryptotillgångstjänster. Dessutom upprätthåller Esma en förteckning över svartlistade operatörer som bedriver kryptotillgångstjänster för vilka auktorisering krävs enligt förordning (EU) 2023/1114.

(18)

Kryptotillgångsoperatörer som inte omfattas av förordning (EU) 2023/1114 men som är skyldiga att rapportera upplysningar om användare av kryptotillgångar med hemvist i unionen i enlighet med detta direktiv bör vara skyldiga att registrera sig i en enda medlemsstat för att uppfylla sina rapporteringsskyldigheter.

(19)

För att främja administrativt samarbete med jurisdiktioner utanför unionen bör kryptotillgångsoperatörer som uppfyller vissa villkor tillåtas att endast rapportera upplysningar om användare av kryptotillgångar med hemvist i unionen till skatteförvaltningarna i en jurisdiktion utanför unionen, i den mån de rapporterade upplysningarna är likvärdiga med de upplysningar som anges i detta direktiv och i den mån det finns ett gällande kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter med en sådan jurisdiktion utanför unionen. Den kvalificerade jurisdiktionen utanför unionen skulle i sin tur vidarebefordra sådana upplysningar till skatteförvaltningarna i de medlemsstater där användarna av kryptotillgångar har sin hemvist. När så är lämpligt bör denna mekanism tas i bruk för att förhindra att likvärdiga upplysningar rapporteras och lämnas mer än en gång.

(20)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att fastställa om upplysningar som ska utbytas enligt ett avtal mellan de behöriga myndigheterna i en medlemsstat och en jurisdiktion utanför unionen är likvärdiga med de upplysningar som anges i detta direktiv. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Med tanke på att ingåendet av avtal med jurisdiktioner utanför unionen om administrativt samarbete i fråga om direkt beskattning fortfarande omfattas av medlemsstaternas behörighet kan kommissionens åtgärder också inledas på begäran av en medlemsstat. Därför är det nödvändigt att kommissionen, på begäran av en medlemsstat, har möjlighet att fastställa likvärdigheten före det planerade ingåendet av ett sådant avtal. Om utbytet av sådana upplysningar grundar sig på ett multilateralt avtal mellan behöriga myndigheter bör kommissionen fatta beslutet om likvärdighet fattas med avseende på hela det relevanta regelverk som omfattas av ett sådant avtal mellan behöriga myndigheter. Det bör dock fortfarande vara möjligt för kommissionen att vid behov fatta beslut om likvärdighet om ett bilateralt avtal mellan behöriga myndigheter.

(21)

I den mån den internationella standarden för rapportering och automatiskt utbyte av upplysningar om kryptotillgångar, nämligen OECD:s regelverk för rapportering av kryptotillgångar (Crypto-Asset Reporting Framework), är en minimistandard eller likvärdig standard, som fastställer minimiomfattningen av och innehållet i jurisdiktionernas genomförande därav, bör det inte krävas att kommissionen ska fastställa likvärdighet mellan detta direktiv och OECD:s regelverk för rapportering av kryptotillgångar genom en genomförandeakt, förutsatt att det finns ett gällande kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter, mellan jurisdiktioner utanför unionen och samtliga medlemsstater.

(22)

Även om G20 har godkänt OECD:s regelverk för rapportering av kryptotillgångar och rekommenderat att det ska genomföras, har det ännu inte fattats något beslut om huruvida det ska betraktas som en minimistandard eller likvärdig standard. I avvaktan på det beslutet innehåller detta direktiv två olika tillvägagångssätt för att fastställa likvärdighet.

(23)	Detta direktiv ersätter inte några mer omfattande skyldigheter som följer av förordning (EU) 2023/1114.

(24)	För att främja konvergens och främja en konsekvent tillsyn av detta direktiv och förordning (EU) 2023/1114 bör de behöriga myndigheterna samarbeta med andra nationella myndigheter eller institut och utbyta relevanta upplysningar.

(25)

De undantag från de rapporteringsskyldigheter som föreskrivs i detta direktiv, och som är beroende av fastställandet av likvärdiga rapporterings- och utbytesmekanismer i förhållande till jurisdiktioner utanför unionen och medlemsstaterna, bör endast gälla på skatteområdet, och särskilt vid tillämpningen av detta direktiv, och bör inte ses som en grund för erkännande av likvärdighet på andra områden av unionsrätten.

(26)

Det är av avgörande betydelse att stärka bestämmelserna i direktiv 2011/16/EU om de upplysningar som ska rapporteras eller utbytas för att uppnå en anpassning till ny utveckling på olika marknader och därmed effektivt hantera identifierade beteenden vad avser skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt. Dessa bestämmelser bör återspegla den utveckling som observerats på den inre marknaden och på internationell nivå och som syftar till att uppnå effektiv rapportering och effektivt utbyte av upplysningar. Följaktligen innehåller detta direktiv bland annat de senaste ändringarna av OECD:s gemensamma rapporteringsstandard, inklusive integreringen av bestämmelser om e-pengar och centralbankernas digitala valuta, som anges i del II i Crypto-Asset Reporting Framework and Amendments to the Common Reporting Standard som godkändes av OECD den 26 augusti 2022, samt utvidgningen av tillämpningsområdet för det automatiska utbytet av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor till vissa förhandsbesked avseende fysiska personer. När medlemsstaterna genomför de senaste ändringarna av den gemensamma rapporteringsstandarden, som ingår i detta direktiv, bör de, såsom redan nämnts i skälen till rådets direktiv 2014/107/EU (7) avseende den ursprungliga versionen av den gemensamma rapporteringsstandarden, använda kommentarerna till det modellavtal för behöriga myndigheter och den gemensamma rapporteringsstandard – som numera inbegriper de senaste ändringarna av den gemensamma rapporteringsstandarden som åskådliggörande och tolkningshjälp för att säkerställa en konsekvent tillämpning i alla medlemsstater.

(27)

Elektroniska pengar, enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG (8), används ofta i unionen, och antalet transaktioner och deras sammanlagda värde ökar stadigt. Elektroniska pengar omfattas dock inte uttryckligen av direktiv 2011/16/EU. Medlemsstaterna antar olika tillvägagångssätt när det gäller elektroniska pengar. Därmed omfattas därtill anknutna produkter inte alltid av de befintliga kategorierna av inkomst och kapital i direktiv 2011/16/EU. Det bör därför införas regler i direktiv 2011/16/EU som säkerställer att rapporteringsskyldigheterna gäller för elektroniska pengar.

(28)

För att täppa till kryphål som möjliggör skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt bör medlemsstaterna vara skyldiga att utbyta upplysningar om inkomster som härrör från utdelningar som inte är kopplade till depåkonton. Inkomster som härrör från utdelningar som inte är kopplade till depåkonton bör därför ingå i de inkomstkategorier som omfattas av automatiskt utbyte av upplysningar.

(29)

Skatteregistreringsnumret är avgörande för att medlemsstaterna ska kunna matcha mottagna uppgifter med uppgifter i nationella databaser. Det ökar medlemsstaternas förmåga att identifiera de berörda skattebetalarna och korrekt bedöma därtill kopplade skatter. Det är därför viktigt att medlemsstaterna inkluderar skatteregistreringsnumret för rapporterade personer och enheter i rapporteringen och lämnandet av upplysningar i samband med utbyten som rör kategorier av inkomst och kapital som omfattas av obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar, finansiella konton, förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning, landsspecifika rapporter, rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang, upplysningar om säljare på digitala plattformar och kryptotillgångar.

(30)

För att göra skatteregistreringsnumret mer tillgängligt för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna bör varje medlemsstat vidta nödvändiga åtgärder för att kräva att det skatteregistreringsnummer för personer och enheter som utfärdats av hemvistmedlemsstaten rapporteras med avseende på inkomster från anställning, styrelsearvoden och pensioner och med avseende på förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning, landsspecifika rapporter och rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang. Sådana åtgärder kan omfatta, men är inte begränsade till, införandet, senast vid den tidsfrist för införlivande som fastställs i detta direktiv, av krav i nationell rätt på rapportering av skatteregistreringsnummer. Efter ikraftträdandet av rådets direktiv (EU) 2022/2523 (9), och mot bakgrund av de safe harbour-regler som fastställs i det direktivet, är det dessutom viktigt att säkerställa lämplig matchning i samband med det obligatoriska automatiska utbytet av upplysningar om landsspecifika rapporter i enlighet med direktiv 2011/16/EU. Medlemsstaterna erkänner dock också att det kan finnas sällsynta situationer där det helt enkelt inte är möjligt för den rapporteringsskyldiga enheten eller den rapporteringsskyldiga personen att samla in och rapportera skatteregistreringsnumret, inbegripet om den rapporteringsskyldiga enheten eller den rapporteringsskyldiga personen, trots att de gjort sitt bästa, inte har kunnat samla in skatteregistreringsnumret eller fall där ett skatteregistreringsnummer inte har utfärdats till skattebetalaren.

(31)

Varje medlemsstat bör, om det har erhållits av den behöriga myndigheten i medlemsstaten, inkludera det skatteregistreringsnummer för personer och enheter som utfärdats av hemvistmedlemsstaten vid utbyten som rör förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning, landsspecifika rapporter och rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang.

(32)

Avsaknaden av utbyte av förhandsbesked i skattefrågor som rör fysiska personer innebär att skatteförvaltningarna i de berörda medlemsstaterna kanske inte är medvetna om dessa förhandsbesked. Det finns därför en risk att möjligheter till skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt kommer att skapas. I syfta att reducera den risken, och i syfte att minska den administrativa bördan, bör det automatiska utbytet av förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor utvidgas till att omfatta sådana förhandsbesked där beloppet för den transaktion eller serie av transaktioner som avses i förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor överstiger ett visst tröskelvärde.

(33)

Förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor som fastställer om en person har skatterättslig hemvist eller inte i den medlemsstat som utfärdar förhandsbeskedet bör också utbytas automatiskt. Av proportionalitetsskäl, och i syfte att minska den administrativa bördan, bör dock vissa vanliga former av förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor, som kan inbegripa ett fastställande av huruvida en fysisk person har skatterättslig hemvist eller inte i en medlemsstat, inte enbart på den grunden omfattas av utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor. Förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor om källskatt på inkomster från anställning, styrelsearvoden eller pensioner för personer som inte är bosatta i landet bör inte bytas ut, såvida inte beloppet för transaktionen eller serien av transaktioner i förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor överstiger tröskelvärdet.

(34)

Ett antal medlemsstater förväntas införa identifieringstjänster som ett förenklat och standardiserat sätt att identifiera tjänsteleverantörer och skattebetalare. De medlemsstater som vill använda detta format för identifiering bör tillåtas att göra detta, förutsatt att det inte påverkar flödet av och kvaliteten på information från andra medlemsstater som inte använder sådana identifieringstjänster. Därför bör användningen av identifieringstjänster inte påverka förfarandena för kundkännedom eller kraven på insamling av information. Om det tillvägagångssättet avviker från OECD:s motsvarande standarder för automatiskt utbyte av upplysningar i vissa avseenden bör bestämmelserna i detta direktiv om användning av identifieringstjänster vidare inte påverka fastställandet av huruvida upplysningar som rapporteras och utbyts i enlighet med ett avtal mellan de behöriga myndigheterna i en medlemsstat och en jurisdiktion utanför unionen är likvärdiga med eller motsvarar dem som anges i detta direktiv.

(35)

Det är viktigt att upplysningar som lämnas enligt direktiv 2011/16/EU av principskäl används för fastställande, administration och verkställighet i fråga om de skatter som omfattas av det direktivets materiella tillämpningsområde. Ett oklart regelverk ger dock upphov till osäkerhet gällande användningen av upplysningar. Med tanke på kopplingen mellan skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt, och penningtvätt, även när det gäller kontroll av efterlevnaden är det lämpligt att klargöra att det även bör vara möjligt att använda upplysningar som utbyts mellan medlemsstaterna för fastställande, administration och verkställighet i fråga om tullar och för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

(36)

Med tanke på mängden och arten av de upplysningar som samlas in och utbyts på grundval av direktiv 2011/16/EU kan dessa upplysningar vara användbara på vissa andra områden. Även om användningen av dessa upplysningar på andra områden generellt bör begränsas till områden som godkänts av den medlemsstat som lämnar upplysningarna i enlighet med det här direktivet, finns det ett behov av att tillåta en bredare användning av upplysningarna i situationer med särskilda och allvarliga egenskaper och när man på unionsnivå har kommit överens om att vidta åtgärder. Sådana situationer skulle särskilt vara sådana där beslut har fattats i enlighet med artikel 215 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avseende restriktiva åtgärder. Upplysningar som utbyts enligt direktiv 2011/16/EU kan vara mycket relevanta för att upptäcka överträdelser eller kringgående av restriktiva åtgärder. I gengäld kommer eventuella överträdelser av restriktiva åtgärder att vara relevanta för skatteändamål, eftersom undvikande av restriktiva åtgärder i de flesta fall också kommer att innebära skatteflykt avseende de berörda tillgångarna. Med tanke på de sannolika synergierna och den nära kopplingen mellan att upptäcka kringgående av restriktiva åtgärder och att upptäcka skatteflykt är det därför lämpligt att tillåta ytterligare användning av upplysningarna.

(37)

Det är mycket viktigt att de upplysningar som lämnas enligt direktiv 2011/16/EU används av den behöriga myndighet i varje medlemsstat som tar emot upplysningarna. Det är därför lämpligt att kräva att den behöriga myndigheten i varje medlemsstat ska inrätta en effektiv mekanism för att säkerställa användning av de upplysningar som förvärvats genom rapporteringen eller utbytet av upplysningar enligt direktiv 2011/16/EU. Sådan användning av upplysningar kan exempelvis omfatta frivilliga efterlevnadsprogram, meddelanden med uppmaning om rapportering av uppgifter, kampanjer för ökad medvetenhet, förhandsifyllning av skattedeklarationer, riskbedömningar, begränsade revisioner, allmänna revisioner, skattekodning, skatteberäkning, införlivande i nationella system och andra skatterelaterade åtgärder.

(38)

För att främja ett effektivt nyttjande av resurserna, underlätta utbytet av upplysningar och undvika att medlemsstaterna var och en för sig behöver ändra sina system för att lagra upplysningar bör en central katalog för upplysningar om kryptotillgångar upprättas som är tillgänglig för samtliga medlemsstater men bara för statistiska ändamål för kommissionen, och i vilken medlemsstaterna kan lägga upp och lagra rapporterade upplysningar i stället för att utbyta dessa upplysningar via säker överföring av e-post. Medlemsstaterna bör endast ha rätt att få tillgång till uppgifter i den centrala katalogen som rör de egna invånarna. All tillgång till och begränsningar av tillgången till den centrala katalogen bör vara i enlighet med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (10). För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att anta de praktiska arrangemang som krävs för att upprätta en sådan central katalog. Dessa genomförandebefogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

(39)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter att utveckla ett verktyg som möjliggör en elektronisk och automatiserad kontroll av att det Skatteregistreringsnummer som har tillhandahållits av den skattskyldige eller den rapporteringsskyldiga enheten eller den rapporteringsskyldiga personen är korrekt. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Det it-verktyg som ska tillhandahållas till medlemsstaterna är avsett att bidra till att höja matchningsgraderna för skatteförvaltningarna och generellt förbättra kvaliteten på de upplysningar som utbyts.

(40)

Den kortaste lagringstiden för registrerade upplysningar som erhållits genom utbyte av upplysningar mellan medlemsstaterna i enlighet med direktiv 2011/16/EU bör inte vara längre än nödvändigt, men under alla omständigheter inte understiga fem år. Medlemsstaterna bör inte lagra upplysningar längre än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med detta direktiv.

(41)

Personuppgiftsansvariga i den mening som avses i förordning (EU) 2016/679 är rapporteringsskyldiga finansiella institut, förmedlare, rapporteringsskyldiga plattformsoperatörer, rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster och behöriga myndigheter i medlemsstaterna. Om två eller fler av dessa personuppgiftsansvariga gemensamt fastställer ändamålen med och metoderna för behandling av personuppgifter ska de anses vara gemensamt personuppgiftsansvariga. Till exempel ska medlemsstaternas behöriga myndigheter anses vara gemensamt personuppgiftsansvariga för den centrala katalogen, eftersom de gemensamt har kommit överens om vilka personuppgifter som ska behandlas och hur de ska behandlas.

(42)

För att säkerställa korrekt tillämpning av bestämmelserna i detta direktiv bör medlemsstaterna fastställa regler om sanktioner som ska tillämpas vid överträdelser av nationella bestämmelser som antagits i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv om obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar som rapporteras av rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster, och bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de genomförs. Även om det står medlemsstaterna fritt att själva välja sanktioner, bör de sanktioner som föreskrivs vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(43)	För att harmonisera tidsramen mellan utvärderingen av tillämpningen av direktiv 2011/16/EU och utvärderingen vartannat år av relevansen av kännetecken i bilaga IV i det här direktivet bör tidsramen för dessa utvärderingsprocesser anpassas.

(44)

Med beaktande av domstolens dom av den 8 december 2022 i mål C-694/20, Orde van Vlaamse Balies m.fl. (11), bör direktiv 2011/16/EU ändras på ett sådant sätt att dess bestämmelser inte medför att advokater som agerar som förmedlare – och när de är undantagna från rapporteringsskyldigheten på grund av yrkesmässiga privilegier som de är bundna av – är förpliktigade att underrätta varje annan förmedlare som inte är deras klient om den förmedlarens rapporteringsskyldigheter. Varje förmedlare som, är undantagen från rapporteringsskyldigheten på grund av yrkesmässiga privilegier som denne är bunden av, bör dock även fortsättningsvis vara skyldig att utan dröjsmål underrätta sin klient om den klientens rapporteringsskyldigheter.

(45)	Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (12) avgav ett yttrande den 3 april 2023 (13).

(46)

Detta direktiv är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan). Framför allt säkerställer detta direktiv att den rätt till skydd av personuppgifter som fastställs i artikel 8 i stadgan respekteras till fullo. I det avseendet är det viktigt att påminna om att förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725 är tillämpliga på behandling av personuppgifter enligt direktiv 2011/16/EU. Detta direktiv syftar dessutom till att säkerställa full respekt för näringsfriheten.

(47)

Eftersom målet med direktiv 2011/16/EU, nämligen ett effektivt administrativt samarbete mellan medlemsstaterna under förutsättningar som är förenliga med en väl fungerande inre marknad, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av den enhetlighet och ändamålsenlighet som krävs, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(48)	Direktiv 2011/16/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 2011/16/EU ska ändras på följande sätt:

Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

Punkt 9 ska ändras på följande sätt:

I första stycket ska led a ersättas med följande:

”a)

vid tillämpning av artiklarna 8.1 och 8a–8ad, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar till en annan medlemsstat, utan föregående begäran, med i förväg fastställda regelbundna intervaller. Med tillgängliga upplysningar enligt artikel 8.1 avses sådana upplysningar i skatteförvaltningarnas akter i den medlemsstat som lämnar informationen, vilka kan inhämtas i enlighet med förfarandena för insamling och behandling av upplysningar i den medlemsstaten.”.

ii)

I första stycket ska led c ersättas med följande:

”c)	vid tillämpning av andra bestämmelser i detta direktiv än artiklarna 8.1, 8.3a och 8a–8ad, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar i enlighet med första stycket a och b i denna punkt.”.

iii)

Andra stycket ska ersättas med följande:

”I den här artikeln, artiklarna 8.3a, 8.7a och 21.2 och bilaga IV ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga I. I artikel 21.5 och artikel 25.3 och 25.4 ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga I, V eller VI. I artikel 8aa och i bilaga III ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga III. I artikel 8ac och bilaga V ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga V. I artikel 8ad och bilaga VI ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga VI.”.

I punkt 14 första stycket ska led d ersättas med följande:

”d)	avser en gränsöverskridande transaktion, eller frågan om huruvida den verksamhet som bedrivs av en person i en annan jurisdiktion skapar ett fast driftsställe eller frågan om huruvida en fysisk person har sin skatterättsliga hemvist i den medlemsstat som utfärdar förhandsbeskedet, och”.

Följande punkter ska läggas till:

”28.	utdelningar som inte är kopplade till depåkonton: utdelningar eller annan inkomst som behandlas som utdelningar i betalarens medlemsstat och som betalas ut eller krediteras till ett annat konto än ett depåkonto enligt definitionen i avsnitt VIII punkt C (3) i bilaga I.

29.

livförsäkringsprodukter som inte omfattas av andra unionsrättsakter om utbyte av upplysningar och andra liknande åtgärder: andra Försäkringsavtal än Försäkringsavtal med kontantvärde som omfattas av rapportering enligt avsnitt I i bilaga I, där förmåner enligt avtalen ska betalas ut vid försäkringstagarens död,

30.	adress i distribuerad liggare: adress i distribuerad liggare som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 (*1),

31.	klient: Vid tillämpning av artikel 8ab avses varje förmedlare eller berörd skattebetalare som mottar tjänster, inbegripet bistånd, rådgivning eller vägledning, från en förmedlare som omfattas av yrkesmässiga privilegier i samband med ett rapporteringspliktigt gränsöverskridande arrangemang.

(*1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937 (EUT L 150, 9.6.2023, s. 40).” "

Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

I punkt 1 ska första stycket ersättas med följande:

”1. Den behöriga myndigheten i varje medlemsstat ska genom automatiskt utbyte av upplysningar till varje annan medlemsstats behöriga myndighet lämna alla tillgängliga upplysningar avseende personer med hemvist i den andra medlemsstaten när det gäller följande specificerade kategorier av inkomst och kapital så som de får förstås enligt den nationella lagstiftningen i den medlemsstat som lämnar upplysningarna:

a)	Inkomster från anställning.

b)	Styrelsearvoden.

c)	Inkomster från livförsäkringsprodukter som inte omfattas av andra unionsrättsakter om utbyte av upplysningar och andra liknande åtgärder.

d)	Pensioner.

e)	Ägande av och inkomster från fast egendom.

f)	Royalties.

g)	Utdelningar som inte är kopplade till depåkonton, med undantag av utdelningar som är undantagna från bolagsskatt enligt artiklarna 4, 5 och 6 i rådets direktiv 2011/96/EU (*2).

(*2) Rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (EUT L 345, 29.12.2011, s. 8).” "

I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

”Före den 1 januari 2026 ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om minst fem av de kategorier som förtecknas i punkt 1 första stycket, med avseende på vilka den behöriga myndigheten i varje medlemsstat genom automatiskt utbyte till den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat ska lämna upplysningar om personer med hemvist i denna andra medlemsstat. Upplysningarna ska avse beskattningsbara perioder som inleds den 1 januari 2026 eller senare.”.

Punkt 7a ska ersättas med följande:

”7a. Medlemsstaterna ska säkerställa att enheter och konton som ska betraktas som Icke rapporteringsskyldiga finansiella institut och undantagna konton uppfyller alla de krav som anges i avsnitt VIII punkterna B.1 c och C.17 g i bilaga I och i synnerhet att ett Finansiellt instituts status som ett Icke rapporteringsskyldigt finansiellt institut eller ett kontos status som Undantaget konto inte äventyrar syftet med detta direktiv.”

Artikel 8a ska ändras på följande sätt:

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas i fall där ett förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor uteslutande gäller och omfattar en eller flera fysiska personers skatteärenden, utom när ett sådant förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor utfärdats, ändrats eller förnyats efter den 1 januari 2026 och där

a)	beloppet för den transaktion eller serie av transaktioner som förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor avser överstiger 1 500 000 EUR (eller motsvarande belopp i en annan valuta), om det hänvisas till detta belopp i förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor, eller

b)	förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor fastställer om en person har sin skatterättsliga hemvist eller inte i den medlemsstat som utfärdar förhandsbeskedet.

Vid tillämpning av första stycket a, och utan att det påverkar det belopp som avses i förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor, ska det belopp som förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor avser omfatta det totala underliggande värdet, i fråga om en serie av transaktioner avseende olika varor, tjänster eller tillgångar. Beloppen ska inte slås samman om samma varor, tjänster eller tillgångar är föremål för flera transaktioner.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket b ska utbytet av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor avseende fysiska personer inte omfatta sådana förhandsbesked om källskatt på inkomster från anställning, styrelsearvoden eller pensioner för utländska aktörer.”

Punkt 6 ska ändras på följande sätt:

Led a ska ersättas med följande:

”a)	Identiteten på personen, med undantag av en fysisk person, utom när förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor avser en fysisk person och ska meddelas i enlighet med punkterna 1 och 4, och när så är lämpligt den grupp av personer som den tillhör.”.

ii)

Led k ska ersättas med följande:

”k)

En angivelse av varje person, med undantag av en fysisk person, utom när förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor avser en fysisk person och ska meddelas i enlighet med punkterna 1 och 4, i eventuella andra medlemsstater som sannolikt kommer att beröras av förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbeskedet om prissättning (med angivande av vilka medlemsstater som de berörda personerna har anknytning till) och”.

Artikel 8ab ska ändras på följande sätt:

I punkt 5 ska första stycket ersättas med följande:

”5. Varje medlemsstat får vidta nödvändiga åtgärder för att ge förmedlare rätten till ett undantag från skyldigheten att lämna uppgifter om ett rapporteringspliktigt gränsöverskridande arrangemang om den rapporteringsskyldigheten skulle strida mot advokaters tystnadsplikt enligt den nationella rätten i den medlemsstaten. Under sådana omständigheter ska varje medlemsstat vidta nödvändiga åtgärder för att kräva att varje förmedlare som har beviljats ett undantag utan dröjsmål ska underrätta sin klient, om den klienten är en förmedlare eller, om ingen sådan förmedlare finns, om den klienten är den berörda skattebetalaren, om den klientens rapporteringsskyldighet i enlighet med punkt 6.”

Punkt 14 ska ändras på följande sätt:

led a ska ersättas med följande:

”a)

Identiteten på andra förmedlare än förmedlare som är undantagna från rapporteringsskyldigheten på grund av yrkesmässiga privilegier i enlighet med punkt 5, och berörda skattebetalare, inklusive deras namn, födelsedatum och födelseort (när det gäller en fysisk person), skatterättslig hemvist, Skatteregistreringsnummer och, när så är lämpligt, personer som är anknutna företag till den berörda skattebetalaren.”

ii)

led c ska ersättas med följande:

”c)

En sammanfattning av innehållet i det rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemanget, inbegripet en hänvisning till det namn som allmänt används, om sådant finns, och en beskrivning av relevanta arrangemang och eventuella andra upplysningar som skulle kunna hjälpa den behöriga myndigheten att bedöma en potentiell skatterisk, utan att det leder till att någon affärshemlighet, företagshemlighet eller yrkeshemlighet röjs eller ett i näringsverksamhet använt förfaringssätt eller upplysning vars lämnande skulle strida mot allmän ordning.”

I artikel 8ac.2 första stycket ska följande led läggas till:

”m)

Identifierare för Identifieringstjänsten och utfärdande medlemsstat, om den Rapporteringsskyldiga plattformsoperatören förlitar sig på en direkt bekräftelse av Säljarens identitet och hemvist genom en Identifieringstjänst som tillhandahålls av en medlemsstat eller unionen för att fastställa säljarens identitet och skatterättsliga hemvist; i sådana fall är det inte nödvändigt att lämna de upplysningar som avses i leden c–g till den utfärdande medlemsstat som Identifieringstjänstens identifierare tillhör.”.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 8ad

Tillämpningsområde och villkor för obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar som rapporteras av Rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster

1. Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att kräva att Rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster uppfyller de rapporteringskrav och genomför de förfaranden för kundkännedom som fastställs i avsnitten II respektive III i bilaga VI. Varje medlemsstat ska också säkerställa ett effektivt genomförande och efterlevnad av sådana åtgärder i enlighet med avsnitt V i bilaga VI.

2. Enligt de tillämpliga rapporteringskraven och förfarandena för kundkännedom i avsnitten II respektive III i bilaga VI ska den behöriga myndigheten i en medlemsstat, när rapportering som avses i punkt 1 i denna artikel sker, genom automatiskt utbyte och inom den tidsfrist som fastställs i punkt 6 i denna artikel, lämna de upplysningar som anges i punkt 3 i denna artikel till de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna i enlighet med de praktiska arrangemang som antagits i enlighet med artikel 21.

3. Den behöriga myndigheten i en medlemsstat ska lämna följande upplysningar om varje Rapporteringsskyldig person:

namn, adress, hemvistmedlemsstat(er), Skatteregistreringsnummer och, när det gäller fysiska personer, födelsedatum och födelseort för varje Rapporteringsskyldig användare, och, när det gäller en Enhet som efter tillämpning av förfarandena för kundkännedom enligt avsnitt III i bilaga VI har fastställts ha en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer, Enhetens namn, adress, hemvistmedlemsstat(er) och Skatteregistreringsnummer samt namn, adress, hemvistmedlemsstat(er), Skatteregistreringsnummer samt födelsedatum och födelseort för varje Person med bestämmande inflytande över Enheten som är en Rapporteringsskyldig person samt den eller de roller enligt vilka varje sådan Rapporteringsskyldig person är en Person med bestämmande inflytande över Enheten;

utan hinder av vad som anges i första stycket i detta led, om den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster använder sig av en direkt bekräftelse av den Rapporteringsskyldiga personen genom en Identifieringstjänst som tillgängliggörs av en medlemsstat eller av unionen för att fastställa den Rapporteringsskyldiga personens identitet och skatterättsliga hemvist, ska de upplysningar som lämnas till den medlemsstat som utfärdar identifierare för Identifieringstjänsten avseende den Rapporteringsskyldiga personen omfatta namn, identifierare för identifieringstjänsten och utfärdande medlemsstat samt den eller de roller enligt vilka varje sådan Rapporteringsskyldig person är en Person med bestämmande inflytande över Enheten,

b)	namn, adress, Skatteregistreringsnummer och, om tillgängligt, det individuella identifieringsnummer som avses i punkt 7 och den globala identifieringskoden för juridiska personer, för den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster.

för varje typ av Rapporteringspliktig kryptotillgång för vilken den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster har genomfört rapporteringspliktiga transaktioner under det relevanta kalenderåret eller annan lämplig rapporteringsperiod,

i)	det fullständiga namnet på typen av Rapporteringspliktig kryptotillgång,

ii)	det aggregerade bruttovärde som betalats, det aggregerade antalet enheter samt antalet Rapporteringspliktiga transaktioner med avseende på förvärv mot Fiatvaluta,

iii)	det aggregerade bruttovärde som mottagits, det aggregerade antalet enheter samt antalet Rapporteringspliktiga transaktioner med avseende på avyttringar mot Fiatvaluta,

iv)	aggregerat skäligt marknadsvärde, det aggregerade antalet enheter samt antalet Rapporteringspliktiga transaktioner med avseende på förvärv mot andra Rapporteringspliktiga kryptotillgångar,

v)	aggregerat skäligt marknadsvärde, det aggregerade antalet enheter samt antalet Rapporteringspliktiga transaktioner med avseende på avyttringar mot andra Rapporteringspliktiga kryptotillgångar,

vi)	aggregerat skäligt marknadsvärde, det aggregerade antalet enheter samt antalet Rapporteringspliktiga massbetalningstransaktioner,

vii)

det sammanlagda skäliga marknadsvärdet, det sammanlagda antalet kryptoenheter och antalet Rapporteringspliktiga transaktioner, och uppdelat efter typ av överföring, om detta är känt av den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster, med avseende på överföringar till den Rapporteringsskyldiga användaren som inte omfattas av leden ii och iv,

viii)

det sammanlagda skäliga marknadsvärdet, det sammanlagda antalet kryptoenheter och antalet Rapporteringspliktiga transaktioner, och uppdelat efter typ av överföring, om detta är känt av den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster, med avseende på överföringar gjorda av den Rapporteringsskyldiga användaren som inte omfattas av leden iii, v och vi, och

ix)

det sammanlagda skäliga marknadsvärdet samt aggregerat antal kryptoenheter som överförts av den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster till adresser i distribuerad liggare som avses i förordning 2023/1114 och som inte är kända som förknippade med en leverantör av virtuella tillgångstjänster eller ett finansinstitut.

Vid tillämpning av punkt c ii och iii ska det belopp som betalats eller mottagits rapporteras i den Fiatvaluta i vilken det betalades eller mottogs. Om beloppen har betalats eller mottagits i flera Fiatvalutor ska beloppen rapporteras i en enda Fiatvaluta, konverterade vid tidpunkten för varje Rapporteringspliktig transaktion, på ett sätt som konsekvent tillämpas av den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster.

Vid tillämpning av punkt c leden iv–ix ska det verkliga marknadsvärdet fastställas och rapporteras i en enda Fiatvaluta, värderad vid tidpunkten för varje Rapporteringspliktig transaktion på ett sätt som konsekvent tillämpas av den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster.

I de uppgifter som rapporteras ska det anges i vilken Fiatvaluta varje belopp rapporteras.

4. För att underlätta det utbyte av upplysningar som avses i punkt 3 i denna artikel ska kommissionen genom genomförandeakter anta de praktiska arrangemang som krävs, inbegripet åtgärder för att standardisera lämnandet av upplysningar enligt den punkten, som en del av förfarandet för att fastställa det standardiserade datoriserade formulär som avses i artikel 20.5. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2

5. Kommissionen ska inte ha tillgång till de upplysningar som avses i punkt 3 a och b.

6. Lämnandet av upplysningar enligt punkt 3 i denna artikel ska ske med användning av det standardiserade datoriserade formulär d som avses i artikel 20.5 inom nio månader efter utgången av det kalenderår som de rapporteringskrav som gäller för de Rapporteringsskyldiga leverantörerna av kryptotillgångstjänster avser. De första upplysningarna ska lämnas för det berörda kalenderåret eller annan lämplig rapporteringsperiod från och med den 1 januari 2026.

7. För att uppfylla de rapporteringskrav som avses i punkt 1 ska varje medlemsstat fastställa de regler som krävs för att kräva att en Kryptotillgångsoperatör ska registrera sig inom unionen. Den behöriga myndigheten i registreringsmedlemsstaten ska tilldela sådana Kryptotillgångsoperatörer ett unikt identifieringsnummer.

Medlemsstaterna ska fastställa regler enligt vilka Kryptotillgångsoperatörer ska registrera sig hos de behöriga myndigheterna i en enda medlemsstat i enlighet med de regler som fastställs i avsnitt V punkt F i bilaga VI.

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att kräva att en Kryptotillgångsoperatör, vars registrering har återkallats i enlighet med avsnitt V punkt F.7 i bilaga VI, kan tillåtas att registrera sig igen endast om den för myndigheterna i en berörd medlemsstat tillhandahåller tillräckliga garantier för sitt åtagande att uppfylla rapporteringskraven inom unionen, inbegripet eventuella ännu ej uppfyllda rapporteringskrav.

8. Punkt 7 ska inte tillämpas på Leverantörer av kryptotillgångstjänster i den mening som avses i avsnitt IV punkt B.1 i bilaga VI.

9. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa de praktiska och tekniska arrangemang som är nödvändiga för registrering och identifiering av Kryptotillgångsoperatörer. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.

10. Kommissionen ska senast den 31 december 2025 upprätta ett register över Kryptotillgångsoperatörer där upplysningar som ska meddelas i enlighet med avsnitt V punkt F.2 i bilaga VI ska registreras. Detta register över Kryptotillgångsoperatörer ska vara tillgängligt för de behöriga myndigheterna i samtliga medlemsstater.

11. Kommissionen ska genom genomförandeakter, på motiverad begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, fastställa huruvida de upplysningar som ska utbytas automatiskt enligt ett avtal mellan de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten och en jurisdiktion utanför unionen motsvarar de som anges i avsnitt II punkt B i bilaga VI, i den mening som avses i avsnitt IV punkt F.5 i bilaga VI. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.

En medlemsstat som begär en sådan åtgärd som avses i första stycket ska sända en motiverad begäran till kommissionen.

Om kommissionen anser sig sakna de upplysningar som krävs för att bedöma begäran ska den kontakta den berörda medlemsstaten inom två månader efter mottagandet av begäran och ange vilka ytterligare upplysningar som krävs. När kommissionen har erhållit alla de upplysningar som den anser vara nödvändiga ska den inom en månad underrätta den begärande medlemsstaten om detta och lämna de relevanta upplysningarna till den kommitté som avses i artikel 26.1.

När kommissionen agerar på eget initiativ ska den anta en genomförandeakt enligt första stycket endast med avseende på avtal mellan behöriga myndigheter och en jurisdiktion utanför unionen som kräver automatiskt utbyte av upplysningar om en fysisk person eller Enhet som är kund till en Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster i syfte att genomföra Rapporteringspliktiga transaktioner som ingåtts av en medlemsstat.

Vid fastställandet av huruvida upplysningarna är likvärdiga upplysningar i den mening som avses i första stycket med avseende på en Rapporteringspliktig transaktion, ska kommissionen vederbörligen beakta i vilken mån det system som upplysningarna grundar sig på motsvarar vad som anges i bilaga VI, särskilt med avseende på följande:

a)	Definitionerna av Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster, Rapporteringsskyldig användare och Rapporteringspliktig transaktion.

b)	De förfaranden som ska tillämpas för att identifiera Rapporteringsskyldiga användare.

c)	Rapporteringskraven.

d)	De regler och administrativa förfaranden som jurisdiktioner utanför unionen ska ha infört för att säkerställa faktiskt genomförande och efterlevnad av de förfaranden för kundkännedom och de rapporteringskrav som fastställs i det systemet.

Det förfarande som anges i denna punkt ska också tillämpas för att fastställa att upplysningarna inte längre är likvärdiga i den mening som avses i avsnitt IV punkt F.5 i bilaga VI.

12. Utan hinder av vad som sägs i punkt 11 ska det, om en internationell standard för rapportering och automatiskt utbyte av upplysningar om kryptotillgångar fastställs vara en minimistandard eller likvärdig standard, inte längre krävas att kommissionen genom genomförandeakter fastställer huruvida de upplysningar som ska utbytas automatiskt till följd av genomförandet av den standarden och avtalet om behörig myndighet mellan den eller de berörda medlemsstaterna och en jurisdiktion utanför unionen är likvärdiga upplysningar. Dessa upplysningar ska anses motsvara de upplysningar som krävs enligt detta direktiv, förutsatt att det finns ett avtal mellan behöriga myndigheter i kraft mellan de behöriga myndigheterna i alla berörda medlemsstater och jurisdiktionen utanför unionen som kräver automatiskt utbyte av upplysningar om en fysisk person eller Enhet som är kund till en Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster i syfte att genomföra Rapporteringspliktiga transaktioner. Motsvarande bestämmelser i denna artikel och i bilaga VI ska inte längre tillämpas för sådana ändamål.”

Artikel 16 ska ändras på följande sätt:

I punkt 1 ska första stycket ersättas med följande:

”1. Alla upplysningar, oavsett form, som utväxlas mellan medlemsstaterna vid tillämpning av detta direktiv ska omfattas av den sekretess och åtnjuta samma skydd som liknande upplysningar ges enligt nationell lagstiftning i den mottagande medlemsstaten. Sådana upplysningar får användas för taxering, administration och verkställighet av medlemsstaternas nationella lagstiftningar i fråga om de skatter som avses i artikel 2 samt mervärdesskatt och andra indirekta skatter, tullar och bekämpning av penningtvätt och motverkan av finansiering av terrorism.”

I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

”En behörig myndighet som tar emot upplysningar och handlingar får också använda mottagna upplysningar och handlingar utan det tillstånd som avses i första stycket för varje ändamål som omfattas av en akt som grundar sig på artikel 215 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och för detta ändamål dela dem med den behöriga myndighet som ansvarar för restriktiva åtgärder i den berörda medlemsstaten.”.

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Om en behörig myndighet i en medlemsstat anser att upplysningar som den har tagit emot från en annan medlemsstats behöriga myndighet sannolikt kan vara till nytta för de ändamål som avses i punkt 1 för en tredje medlemsstats behöriga myndighet, får den vidarebefordra upplysningarna till denna senare behöriga myndighet, under förutsättning att överlämnandet av upplysningar står i överensstämmelse med reglerna och förfarandena i detta direktiv. Den ska underrätta den behöriga myndighet i den medlemsstat från vilken upplysningarna ursprungligen härrör om sin avsikt att vidarebefordra dessa upplysningar till en tredje medlemsstat. Den medlemsstat från vilken upplysningarna ursprungligen härrör kan motsätta sig ett sådant vidarebefordrande av upplysningarna inom 15 kalenderdagar från mottagandet av meddelandet från den medlemsstat som önskar vidarebefordra upplysningarna.”

8.	I artikel 18 ska följande punkt läggas till: ”4. Varje medlemsstats behöriga myndighet ska inrätta en effektiv mekanism för att säkerställa användning av de upplysningar som erhållits genom rapportering eller utbyte av upplysningar enligt artiklarna 8–8ad.” .

I artikel 20 ska punkt 5 ersättas med följande:

”5. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa standardiserade datoriserade formulär, inbegripet språkordningen, i följande fall:

a)	För det automatiska utbytet av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning i enlighet med artikel 8a före den 1 januari 2017.

b)	För det automatiska utbytet av upplysningar om Rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang i enlighet med artikel 8ab före den 30 juni 2019.

c)	För det automatiska utbytet av upplysningar om Rapporteringspliktiga kryptotillgångar i enlighet med artikel 8ad före den 30 juni 2025.

Dessa standardiserade datoriserade formulär ska inte gå utöver de komponenter för utbyte av upplysningar som förtecknas i artiklarna 8a.6, 8ab.14 och 8ad.3 och andra besläktade områden med anknytning till dessa komponenter som är nödvändiga för att man ska uppnå målen med artiklarna 8a, 8ab respektive 8ad.

Den språkordning som avses i första stycket i denna punkt ska inte hindra medlemsstaterna från att lämna de upplysningar som avses i artiklarna 8a och 8ab på något av unionens officiella språk. I denna språkordning kan emellertid föreskrivas att de centrala delarna av sådana upplysningar också ska lämnas på något annat av unionens officiella språk.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2”

10.

Artikel 21 ska ändras på följande sätt:

Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Kommissionen ska senast den 31 december 2017 utveckla och tillhandahålla tekniskt och logistiskt stöd till en säker central medlemsstatskatalog för administrativt samarbete i fråga om beskattning där upplysningar som ska lämnas inom ramen för artikel 8a.1 och 8a.2 ska registreras för att uppfylla kraven för det automatiska utbyte som föreskrivs i dessa punkter.

Kommissionen ska senast den 31 december 2019 utveckla och med tekniskt och logistiskt stöd tillhandahålla en säker central medlemsstatskatalog för administrativt samarbete i fråga om beskattning där upplysningar som ska lämnas inom ramen för artikel 8ab.13, 8ab.14 och 8ab.16 ska registreras för att uppfylla det automatiska utbyte som föreskrivs i dessa punkter.

Kommissionen ska senast den 31 december 2026 utveckla och tillhandahålla tekniskt och logistiskt stöd till en säker central medlemsstatskatalog för administrativt samarbete i fråga om beskattning där upplysningar som ska lämnas inom ramen för artikel 8a.1 och 8a.2 ska registreras för att uppfylla kraven för det automatiska utbyte som föreskrivs i dessa punkter.

De behöriga myndigheterna i alla medlemsstater ska ha tillgång till de upplysningar som registreras i denna katalog. När det gäller de upplysningar som ska lämnas inom ramen för artikel 8ad.2 och 8ad.3 ska den behöriga myndigheten i en medlemsstat dock endast ha tillgång till upplysningar om Rapporteringsskyldiga användare och Rapporteringsskyldiga personer med hemvist i den medlemsstaten. Kommissionen ska också ha tillgång till upplysningar som registrerats i katalogen, dock med de begränsningar som anges i artikel 8a.8, artikel 8ab.17 och artikel 8ad.5, och endast i syfte att samla in statistik i enlighet med punkt 7 i denna artikel. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta de nödvändiga praktiska arrangemangen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.

Fram till dess att denna säkra centrala katalog tas i drift ska det automatiska utbyte som föreskrivs i artikel 8a.1 och 8a.2, artikel 8ab.13, 8ab.14 och 8ab.16 samt artikel 8ad.2 och 8ad.3 utföras i enlighet med punkt 1 i den här artikeln och tillämpliga praktiska arrangemang.”

Följande punkt ska läggas till:

”8. Kommissionen ska förse medlemsstaterna med ett verktyg som möjliggör en elektronisk och automatiserad kontroll av att det Skatteregistreringsnummer som tillhandahålls av en Rapporteringsskyldig enhet eller en skattebetalare för automatiskt utbyte av upplysningar är korrekt.

Kommissionen ska genom genomförandeakter utveckla de tekniska parametrarna för det verktyg som avses i första stycket. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.”

11.

I artikel 22 ska följande punkter läggas till:

”3. Medlemsstaterna ska bevara registren över de upplysningar som mottagits genom det automatiska utbytet av upplysningar enligt artiklarna 8–8ad under en period som inte är längre än vad som är nödvändigt men under alla omständigheter inte mindre än fem år från dagen för mottagandet i syfte att uppnå syftet med detta direktiv.

4. Medlemsstaterna ska sträva efter att säkerställa att en Rapporteringsskyldig enhet har möjlighet att på elektronisk väg få bekräftelse på giltigheten av upplysningar om Skatteregistreringsnummer för varje skattebetalare som är föremål för utbyte av upplysningar enligt artiklarna 8–8ad. Bekräftelse av upplysningar om Skatteregistreringsnummer kan begäras endast för validering av riktigheten hos de uppgifter som avses i artiklarna 8.1, 8.3a, 8a.6, 8aa.3, 8ab.14 8ac.2 och 8ad.3.”

12.

I artikel 23 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. Varje medlemsstat ska, avseende sig själv, övervaka och bedöma hur ändamålsenligt det administrativa samarbetet enligt detta direktiv är, också för att bekämpa skatteundandragande och skatteflykt, och ska en gång om året meddela resultaten av sin bedömning till kommissionen.”. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa former och villkor för hur denna årliga utvärdering ska lämnas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.”

13.

Artikel 25 ska ändras på följande sätt:

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Rapporteringsskyldigt finansiellt institut, förmedlare, Rapporteringsskyldig plattformsoperatör, Rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster och behöriga myndigheter i medlemsstaterna ska anses vara personuppgiftsansvariga som agerar på egen hand eller gemensamt. När kommissionen behandlar personuppgifter i enlighet med detta direktiv ska den anses behandla personuppgifterna på de personuppgiftsansvarigas vägnar och ska uppfylla de krav för personuppgiftsbiträde som anges i förordning (EU) 2018/1725. Behandlingen ska regleras av ett avtal i den mening som avses i artikel 28.3 i förordning (EU) 2016/679 och artikel 29.3 i förordning (EU) 2018/1725.”

I punkt 4 ska första stycket ersättas med följande:

”4. Utan hinder av punkt 1 ska varje medlemsstat säkerställa att varje Rapporteringsskyldigt finansiellt institut, förmedlare, Rapporteringsskyldig plattformsoperatör och Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster, beroende på omständigheterna, som omfattas av dess jurisdiktion

a)	underrättar varje berörd fysisk person om att upplysningar om denne kommer att samlas in och överföras i enlighet med detta direktiv, och

b)	i tillräcklig god tid tillhandahåller alla upplysningar som den fysiska personen har rätt att få från den personuppgiftsansvarige för att kunna utöva sina dataskyddsrättigheter, och i alla händelser innan upplysningarna rapporteras.”

14.

Artikel 25a ska ersättas med följande:

”Artikel 25a

Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av nationella bestämmelser som antagits i enlighet med detta direktiv vad avser artiklarna 8aa–8ad, och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. De sanktioner som föreskrivs ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.”

15.	I artikel 27 ska punkt 2 utgå.

16.

Följande artikel ska införas som artikel 27c:

”Artikel 27c

Rapportering och meddelande av Skatteregistreringsnummer

1. Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att kräva att det Skatteregistreringsnummer för rapporterade personer eller enheter som utfärdats av hemvistmedlemsstaten rapporteras av den rapporteringsskyldiga enheten eller den rapporteringsskyldiga personen och meddelas av varje medlemsstat när detta uttryckligen krävs i, och i enlighet med, artiklarna och bilagorna i detta direktiv.

2. För beskattningsperioder som inleds den 1 januari 2030 eller senare ska varje medlemsstat vidta nödvändiga åtgärder för att kräva att det Skatteregistreringsnummer för personer med hemvist i landet som utfärdats av hemvistmedlemsstaten om möjligt rapporteras med avseende på de uppgifter som avses i artikel 8.1 första stycket a, b och d, i den mån dessa är kategorier av inkomst och kapital om vilka uppgifter skulle ha lämnats även om Skatteregistreringsnumret inte fanns tillgängligt.

3. För beskattningsperioder som inleds den 1 januari 2028 eller senare ska varje medlemsstat vidta nödvändiga åtgärder för att kräva att det Skatteregistreringsnummer för personer och enheter som utfärdats av hemvistmedlemsstaten om möjligt rapporteras med avseende på de uppgifter som avses i artikel 8a.6 a och k samt för rapporterade personer och enheter med avseende på de uppgifter som avses i artikel 8aa.3 b och artikel 8ab.14 h.

4. För beskattningsperioder som inleds den 1 januari 2028 eller senare ska varje medlemsstat, om det har erhållits av den behöriga myndigheten i medlemsstaten, inkludera det Skatteregistreringsnummer för personer och enheter som utfärdats av hemvistmedlemsstaten vid lämnandet av de uppgifter som avses i artikel 8a.6 a och k, samt för rapporterade personer och enheter vid lämnandet av de uppgifter som avses i artikel 8aa.3 b och artikel 8ab.14 h.”

17.	Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till detta direktiv.

18.	Bilaga V ska ändras i enlighet med bilaga II till detta direktiv.

19.	Texten som anges i bilaga III i detta direktiv ska läggas till som bilaga VI.

Artikel 2

1. Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2025 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2026.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska medlemsstaterna senast den 31 december 2027 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 1.11 i detta direktiv och artikel 1.16 i detta direktiv vad gäller artikel 27c.3 och 27c.4 i direktiv 2011/16/EU. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2028.

3. Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska medlemsstaterna senast den 31 december 2029 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 1.16 i detta direktiv vad gäller artikel 27c.2 i direktiv 2011/16/EU. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2030.

4. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Luxemburg den 17 oktober 2023.

På rådets vägnar

N. CALVIÑO SANTAMARÍA

Ordförande

(1) Yttrande av den 13 september 2023 (ännu inte offentliggjort i EUT).

(2) Yttrande av den 23 mars 2023 (EUT C 184, 25.5.2023, s. 55).

(3) Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937 (EUT L 150, 9.6.2023, s. 40).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849 (EUT L 150, 9.6.2023, s. 1).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(7) Rådets direktiv 2014/107/EU av den 9 december 2014 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 359, 16.12.2014, s. 1).

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för e-pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG (EUT L 267, 10.10.2009, s. 7)

(9) Rådets direktiv (EU) 2022/2523 av den 15 december 2022 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen (EUT L 328, 22.12.2022, s. 1).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(11) Domstolens dom av den 8 december 2022, Orde van Vlaamse Balies m.fl., C-694/20, ECLI:EU:C:2022:963.

(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(13) EUT C 199, 7.6.2023, s. 5.

BILAGA I

Bilaga I till direktiv 2011/16/EU ska ändras på följande sätt:

Avsnitt I ska ändras på följande sätt:

Punkt A ska ändras på följande sätt:

Inledningen och punkterna A1 och A2 ska ersättas med följande:

”A.

Med förbehåll för bestämmelserna i punkterna C–F ska varje Rapporteringsskyldigt finansiellt institut till den behöriga myndigheten i dess medlemsstat rapportera med avseende på varje Rapporteringspliktigt konto hos detta Rapporteringsskyldiga finansiella institut:

följande upplysningar:

a)	Namn, adress, den eller de medlemsstater där personen har sin hemvist, Skatteregistreringsnummer samt födelsedatum och födelseort (när det gäller fysiska personer) för varje Rapporteringsskyldig person som är Kontohavare av kontot och huruvida Kontohavaren har lämnat ett giltigt intygande.

När det gäller Enheter som är Kontohavare och som efter tillämpning av förfarandena för kundkännedom i enlighet med avsnitten V, VI och VII fastställs ha en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer, Enhetens namn, adress, den eller de medlemsstater och (i förekommande fall) de andra jurisdiktioner där Enheten har sin hemvist, Skatteregistreringsnummer samt varje Rapporteringsskyldig persons namn, adress, den eller de medlemsstater där personen har sin hemvist, Skatteregistreringsnummer samt födelsedatum och födelseort samt den eller de roller genom vilka varje Rapporteringsskyldig person är en Person med bestämmande inflytande i Enheten och huruvida ett giltigt intygande har lämnats in för varje Rapporteringsskyldig person.

c)	Huruvida kontot är ett gemensamt konto, inbegripet antalet gemensamma Kontoinnehavare.

2.	Kontonummer (eller, om kontonummer saknas, en funktionell motsvarighet till ett sådant), typ av konto och huruvida kontot utgör ett Redan befintligt konto eller ett Nytt konto.”.

ii)

Punkt A.6 ska ersättas med följande:

”6.	När det gäller Inlåningskonton, totalt bruttobelopp för ränta som betalats ut till eller krediterats kontot under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod. ”.

iii)

Följande punkt ska införas:

”6a.	I händelse av Andel i eget kapital som innehas i en Investeringsenhet som utgör ett rättsligt arrangemang, den eller de roller genom vilka den Rapporteringsskyldiga personen innehar Intressen i eget kapital och”.

Punkt C ska ersättas med följande:

”C.

Utan hinder av punkt A.1 behöver inte Skatteregistreringsnummer eller födelsedatum rapporteras för Rapporteringspliktiga konton som är Redan befintliga konton om Skatteregistreringsnumret eller födelsedatumet inte finns i det Rapporteringsskyldiga finansiella institutets arkiv och inte i övrigt ska inhämtas av ett sådant Rapporteringsskyldigt finansiellt institut enligt nationell lag eller något av unionens rättsliga instrument. Ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut ska dock göra rimliga ansträngningar för att inhämta Skatteregistreringsnummer och födelsedatum för Redan befintliga konton före utgången av det kalenderår som följer på det år då Redan befintliga konton identifierats som Rapporteringspliktiga konton och när det är skyldigt att uppdatera upplysningarna om det redan befintliga kontot enligt nationella AML/KYC-förfaranden.”.

Följande punkt ska läggas till:

”F.

Utan hinder av punkt A.5 b och om inte det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet beslutar något annat med avseende på en tydligt identifierad grupp av konton, behöver inte bruttoavkastning från försäljning eller inlösen av en Finansiell tillgång rapporteras i den mån sådan bruttoavkastning från försäljning eller inlösen av en Finansiell tillgång rapporteras av det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet i enlighet med artikel 8ad.”.

I avsnitt VI ska punkt 2 b ersättas med följande:

”b)

Identifiera Personer med bestämmande inflytande över Kontohavaren. För att identifiera Personer med bestämmande inflytande över Kontohavaren får ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut förlita sig på upplysningar som inhämtas och förvaras i enlighet med AML/KYC-förfaranden, under förutsättning att sådana förfaranden är förenliga med direktiv (EU) 2015/849. Om det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inte är rättsligt skyldigt att tillämpa AML/KYC-förfaranden som är förenliga med direktiv (EU) 2015/849, ska det tillämpa förfaranden som i huvudsak överensstämmer med sådana förfaranden i syfte att fastställa Personer med bestämmande inflytande.”.

I avsnitt VII ska följande punkt läggas till:

”Aa.

Tillfällig avsaknad av intygande. Under exceptionella omständigheter när det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inte kan erhålla ett intygande med avseende på ett Nytt konto i tid för att uppfylla sina skyldigheter rörande kundkännedom och rapportering när det gäller den rapporteringsperiod under vilken kontot öppnades, ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet tillämpa förfaranden för kundkännedom på Redan existerande konton till dess att ett sådant intygande erhållits och validerats.”.

Avsnitt VIII ska ändras på följande sätt:

Punkterna A5, A6 och A7 ska ersättas med följande:

”5.

Inlåningsinstitut: en Enhet som

a)	tar emot insättningar inom ramen för sin ordinarie bankverksamhet eller liknande verksamhet eller

b)	innehar E-pengar eller Centralbankers digitala valutor för sina kunders räkning.

Investeringsenhet:

en Enhet vars näringsverksamhet till övervägande del består i att bedriva en eller flera av följande verksamheter i en kunds namn eller för en kunds räkning:

i)	handel med penningmarknadsinstrument (checkar, växlar, inlåningsbevis, derivatinstrument etc.), valuta-, ränte- och indexinstrument, överlåtbara värdepapper och handel med råvaruterminer,

ii)	individuell och kollektiv portföljförvaltning,

iii)	annan investering, administration eller förvaltning av Finansiella tillgångar, pengar eller Rapporteringspliktiga kryptotillgångar för andra personers räkning eller

en Enhet vars bruttointäkter till övervägande del kommer från investering i, återinvestering i och handel med Finansiella tillgångar eller Rapporteringspliktiga kryptotillgångar om Enheten förvaltas av en annan Enhet som är ett sådant Depåinstitut, Inlåningsinstitut, Specificerat försäkringsföretag eller en sådan Investeringsenhet som beskrivs i punkt A.6 a.

En Enhet anses till övervägande del först och främst bedriva en eller flera av de verksamheter som tas upp i punkt A.6 a, eller anses främst få sina bruttointäkter från investering i, återinvestering i och handel med Finansiella tillgångar eller Rapporteringspliktiga kryptotillgångar enligt tillämpningen av punkt A.6 b, om minst 50 % av Enhetens bruttoinkomster kan hänföras till verksamheterna i fråga under den kortare av följande två perioder: i) den treårsperiod som avslutas den 31 december det år som föregår det år då bedömningen görs, ii) den period som Enheten har existerat. Vid tillämpning av punkt A.6 a iii omfattar begreppet ”annan investering, administration eller förvaltning av Finansiella tillgångar, pengar eller Rapporteringspliktiga kryptotillgångar för andra personers räkning” inte tillhandahållandet av tjänster avseende bytestransaktioner för en kund eller för en kunds räkning. Med Investeringsenhet avses inte en Enhet som på grund av att den uppfyller något av villkoren i punkt D.8 d–g är en Aktiv icke-finansiell enhet.

Tolkningen av denna punkt ska stämma överens med motsvarande formuleringar i definitionen av ”finansiellt institut” i direktiv (EU) 2015/849.

Finansiella tillgångar: värdepapper (till exempel aktier i företag, andelar i en delägarbeskattad juridisk person eller förmånsintresse i ett bolag eller en trust med ett stort antal delägare eller ett börsnoterat bolag eller trust, skuldebrev, obligationer, lånebevis för en delägarbeskattad juridisk person, eller andra skuldbevis), delägarandelar, råvaror, swappar (till exempel ränteswappar, valutaswappar, basswappar, räntetak, räntegolv, råvaruswappar, aktieswappar, aktieindexswappar och liknande avtal), Försäkringsavtal eller Livränteavtal eller en andel (inklusive ett termins- eller forwardkontrakt eller en option) i ett värdepapper, delägarandel, råvara, swap, Försäkringsavtal eller Livränteavtal. Med Finansiella tillgångar avses inte icke belånade direkta fastighetsinnehav.”.

I punkt A ska följande punkter läggas till:

”9.

I denna bilaga avses med Elektroniska pengar eller e-pengar varje produkt som

a)	är en digital representation av en enda Fiatvaluta,

b)	ges ut mot erhållande av medel i syfte att genomföra betalningstransaktioner,

c)	utgör en fordran på utgivaren angiven i samma Fiatvaluta,

d)	accepteras som betalningsmedel av en annan fysisk eller juridisk person än utgivaren och

e)	i enlighet med de lagstiftningskrav som gäller för utgivaren kan lösas in när som helst och till det nominella beloppet för samma Fiatvaluta på begäran av produktens innehavare.

Begreppet Elektroniska pengar eller e-pengar omfattar inte en produkt som endast har skapats för att underlätta överföring av medel från en kund till en annan person enligt kundens instruktioner. En produkt har inte skapats för att underlätta överföring av medel om, inom ramen för den överförande Enhetens normala affärsverksamhet, de medel som är kopplade till en sådan produkt innehas längre än 60 dagar efter mottagandet av instruktioner för att underlätta överföringen, eller om inga instruktioner mottas, de medel som är förknippade med en sådan produkt innehas längre än 60 dagar efter det att medlen mottagits.

10.

Fiatvaluta: den officiella valutan inom en jurisdiktion, utfärdad av en jurisdiktion eller en jurisdiktions utsedda centralbank eller penningpolitiska myndighet, som utgörs av fysiska sedlar eller mynt eller pengar i olika digitala former, inklusive bankreserver och Centralbankers digitala valutor. Definitionen inkluderar även affärsbankers pengar och elektroniska penningprodukter (elektroniska pengar).

11.	en Centralbanks digitala valuta: digitala Fiatvalutor som utfärdas av en Centralbank eller en annan penningpolitisk myndighet.

12.	Kryptotillgång: Kryptotillgång enligt definitionen i artikel 3.1.5 i förordning (EU) 2023/1114.

13.

Rapporteringspliktig kryptotillgång: andra Kryptotillgångar än Centralbankers digitala valutor, Elektroniska pengar eller Kryptotillgångar för vilka den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster på lämpligt sätt har fastställt att de inte kan användas för betalnings- eller investeringsändamål.

14.

Bytestransaktion:

a)	byte mellan Rapporteringspliktiga kryptotillgångar och Fiatvalutor, och

b)	byte mellan en eller flera former av Rapporteringspliktiga kryptotillgångar.”.

I punkt B.1 ska led a ersättas med följande:

”a)

en Myndighetsenhet, en Internationell organisation eller en Centralbank, förutom med avseende på

i)	en utbetalning som hänför sig till en skyldighet som uppstått i samband med sådan kommersiell finansiell verksamhet som ett Specificerat försäkringsföretag, ett Depåinstitut eller ett Inlåningsinstitut ägnar sig åt, eller

ii)	verksamheten att inneha Centralbankers digitala valutor för Kontohavare som inte är Finansiella institut, Myndighetsenheter, Internationella organisationer eller Centralbanker.”.

Punkt C.2 ska ersättas med följande:

”2.

Inlåningskonto: ett företags-, löne-, spar-, termins- eller kapitalkonto eller ett konto som finns dokumenterat genom bankcertifikat, sparbevis, investeringsbevis, inlåningsbevis eller annat liknande instrument som tillhandahålls av ett Inlåningsinstitut. Ett Inlåningskonto omfattar även

a)	belopp som förvaltas av ett försäkringsföretag och som i enlighet med ett avtal om garanterad investering eller liknande avtal är föremål för utbetalning eller kreditering av ränta,

b)	ett konto eller hypotetiskt konto som utgör alla E-pengar som innehas för en kunds räkning, och

c)	ett konto som innehar en eller flera av en Centralbanks digitala valutor för en kunds räkning.”.

Punkterna C.9 och C.10 ska ersättas med följande:

”9.

Redan befintligt konto:

a)	ett Finansiellt konto som förvaltas av ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut från och med den 31 december 2015, eller om kontot behandlas som ett Finansiellt konto endast enligt ändringarna av det här direktivet genom rådets direktiv (EU) 2023/2226 (*1), från och med den 31 december 2025;

varje Finansiellt konto tillhörande en Kontohavare, oavsett vilket datum detta Finansiella konto öppnades om

i)	Kontohavaren även innehar ett Finansiellt konto som är ett Redan befintligt konto enligt punkt C.9 a hos det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet (eller hos en Närstående enhet inom samma medlemsstat som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet),

ii)

det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet (och, i tillämpliga fall, den Närstående enheten inom samma medlemsstat som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet) behandlar de två ovannämnda Finansiella kontona, samt Kontohavarens eventuella andra Finansiella konton som behandlas som Redan befintliga konton enligt punkt C.9 b, som ett enda Finansiellt konto i syfte att följa standarderna för kunskapskrav som anges i avsnitt VII.A och i syfte att fastställa saldot eller värdet av något av de Finansiella kontona vid tillämpning av något av tröskelvärdena för konton,

iii)

det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet, med avseende på ett Finansiellt konto som omfattas av AML/KYC-förfaranden, får uppfylla kraven för sådana förfaranden för det Finansiella kontot genom att använda de AML/KYC-förfaranden som genomförs för det Redan befintliga kontot enligt punkt C.9 a, och

iv)	det för att öppna det Finansiella kontot inte krävs att Kontohavaren ska tillhandahålla nya, kompletterande eller ändrade kundupplysningar utöver dem som krävs för detta direktivs tillämpning.

10.

Nytt konto: ett Finansiellt konto som förvaltas av ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut och har öppnats från och med den 1 januari 2016, eller om kontot behandlas som ett Finansiellt konto endast enligt ändringarna av det här direktivet genom rådets direktiv (EU) 2023/2226, från och med den 1 januari 2026.

(*1) Rådets direktiv (EU) 2023/2226 av den 17 oktober 2023 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (EUT L, 2023/2226, 24.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/2226/oj).”."

I punkt C17 e ska ändras på följande sätt

i led e ska följande led läggas till:

”v)

grundande av ett företag eller ett företags kapitalökning, under förutsättning att kontot uppfyller följande krav:

—	kontot används endast för att deponera kapital som ska användas för grundandet av eller företagets kapitalökning enligt vad som föreskrivs i lag,

—	eventuella belopp som innehas på kontot blockeras till dess att det Rapporteringsskyldiga institutet erhåller en oberoende bekräftelse angående grundandet eller kapitalökningen,

—	kontot stängs eller omvandlas till ett konto i företagets namn efter grundandet eller kapitalökningen,

—	eventuella återbetalningar till följd av att grundandet eller kapitalökningen misslyckats, med avdrag för tjänsteleverantörers avgifter eller liknande avgifter, görs endast till de personer som bidrog med beloppen och

—	kontot har inte öppnats mer än 12 månader tidigare.”.

ii)

följande led ska införas:

”ea)

Ett Inlåningskonto som innehåller alla elektroniska pengar som innehas för en kunds räkning, om det glidande 90-dagars medelvärdets sammanlagda saldo eller värde under en period av 90 på varandra följande dagar inte överskrider 10 000 USD någon dag under kalenderåret eller en annan lämplig rapporteringsperiod.”.

Punkt D.2 ska ersättas med följande:

”2.

Rapporteringsskyldig person: en person från en medlemsstat som inte är

a)	en Enhet vars aktier det handlas regelmässigt med på en eller flera etablerade värdepappersmarknader,

b)	en Enhet som är en Närstående enhet till en Enhet som beskrivs i led i,

c)	en Myndighetsenhet,

d)	en Internationell organisation,

e)	en Centralbank eller

f)	ett Finansiellt institut.”.

I punkt E ska följande punkt läggas till:

”7.

Identifieringstjänst: en elektronisk process som en medlemsstat eller unionen utan kostnad tillhandahåller till ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut för att det institutet ska kunna fastställa identitet och skatterättslig hemvist för en Kontohavare eller en Person med bestämmande inflytande.”.

5.	I avsnitt IX ska följande stycke läggas till: ”I syfte att uppfylla syftena med detta direktiv ska de register som avses i första stycket punkt 2 inte finnas tillgängliga längre än nödvändigt, men i alla händelser minst fem år.”.

Följande avsnitt XI ska läggas till:

”AVSNITT XI

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Utan hinder av vad som anges i avsnitt I punkterna A.1 b och A.6a, ska, med avseende på varje Rapporteringspliktigt konto som innehas av ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut från och med den 31 december 2025 och för rapporteringsperioder som avslutas till det andra kalenderåret efter detta datum, upplysningar om den roll eller de roller enligt vilka varje Rapporteringsskyldig person är en Person med bestämmande inflytande eller har eget kapital i Enheten endast rapporteras om sådana upplysningar finns tillgängliga i de elektroniskt sökbara upplysningar som upprätthålls av det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet.”.

BILAGA III

”BILAGA VI

RAPPORTERINGSKRAV, FÖRFARANDEN FÖR KUNDKÄNNEDOM OCH ANDRA REGLER SOM ÄR TILLÄMPLIGA PÅRAPPORTERINGSSKYLDIGA LEVERANTÖRER AV KRYPTOTILLGÅNGSTJÄNSTER

I denna bilaga fastställs rapporteringskrav, förfaranden för kundkännedom och andra regler som ska tillämpas av Rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster för att göra det möjligt för medlemsstaterna att genom automatiskt utbyte lämna de upplysningar som avses i artikel 8ad.

I denna bilaga fastställs också de regler och administrativa förfaranden som medlemsstaterna ska ha infört för att säkerställa det faktiska genomförandet och efterlevnaden av de rapporteringskrav och förfaranden för kundkännedom som fastställs i däri.

AVSNITT I

SKYLDIGHETER FÖR RAPPORTERINGSSKYLDIGA LEVERANTÖRER AV KRYPTOTILLGÅNGSTJÄNSTER

En Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster enligt definitionen i avsnitt IV punkt B.3 omfattas av de krav angående rapportering och kundkännedom som anges i avsnitten II respektive III i en medlemsstat om den är

1.	en Enhet som har auktoriserats av en medlemsstat i enlighet med artikel 63 i förordning (EU) 2023/1114 eller som tillåts tillhandahålla kryptotillgångstjänster efter en anmälan till en medlemsstat i enlighet med artikel 60 i förordning (EU) 2023/1114, eller

en Enhet som inte har auktoriserats av en medlemsstat i enlighet med artikel 63 i förordning (EU) 2023/1114 eller som inte tillåts tillhandahålla kryptotillgångstjänster efter en anmälan till en medlemsstat i enlighet med artikel 60 i förordning (EU) 2023/1114, och den är

a)	en Enhet eller en privatperson som har skatterättslig hemvist i en medlemsstat,

b)	en Enhet som i) har bildats eller organiserats enligt en medlemsstats lagar och ii) antingen är en juridisk person i en medlemsstat eller är skyldig att deklarera inkomsten från Enheten till skatteförvaltningen i en medlemsstat,

c)	en Enhet som förvaltas från en medlemsstat, eller

d)	en Enhet eller privatperson som bedriver sin dagliga affärsverksamhet i en medlemsstat.

B.	En Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster omfattas av kraven angående rapportering och kundkännedom i avsnitten II respektive III i en medlemsstat med avseende på Rapporteringspliktiga transaktioner som genomförts via en filial baserad i en medlemsstat.

En Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster som är en Enhet är inte skyldig att uppfylla de krav angående rapportering och kundkännedom som anges i avsnitten II respektive III i en medlemsstat som den omfattas av enligt punkt A.2 c eller d om leverantören av kryptotillgångstjänster uppfyller dessa krav i en annan medlemsstat eller i en Kvalificerad jurisdiktion utanför unionen på grund av att den är en Enhet som a) har bildats eller organiserats enligt lagarna i den medlemsstaten eller jurisdiktionen och b) antingen är en juridisk person i den andra medlemsstaten eller jurisdiktionen eller är skyldig att deklarera inkomsten från Enheten till skatteförvaltningen i den andra medlemsstaten eller jurisdiktionen.

En Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster som är en privatperson är inte skyldig att uppfylla de krav angående rapportering och kundkännedom som anges i avsnitten II respektive III i en medlemsstat som den omfattas av enligt punkt A.2 d om leverantören av kryptotillgångstjänster uppfyller dessa krav i en annan medlemsstat eller i en Kvalificerad jurisdiktion utanför unionen på grund av att den har sin skatterättsliga hemvist i en sådan medlemsstat eller jurisdiktion.

En Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster är inte skyldig att uppfylla de krav angående rapportering och kundkännedom som anges i avsnitten II respektive III i en medlemsstat som den omfattas av enligt punkt A.2 a, b, c eller d om den har ingett en anmälan i en medlemsstat i ett format som medlemsstaten har angett där leverantören av kryptotillgångstjänster bekräftar att den uppfyller kraven enligt reglerna i en annan medlemsstat eller Kvalificerad jurisdiktion utanför unionen enligt kriterier som i sak motsvarar punkt A.2 a, b, c respektive d.

En Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster är inte skyldig att uppfylla de krav angående kundkännedom och rapportering som anges i avsnitten II och III i en medlemsstat med avseende på Rapporteringspliktiga transaktioner som den genomför via en filial i en annan medlemsstat eller Kvalificerad jurisdiktion utanför unionen om dessa krav uppfylls av den filialen i en sådan annan medlemsstat eller jurisdiktion.

AVSNITT II

RAPPORTERINGSKRAV

A.	En Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster i den mening som avses i avsnitt I punkterna A och B ska rapportera de upplysningar som anges i punkt B i detta avsnitt till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den omfattas av rapporteringskrav i enlighet med avsnitt I.

För varje relevant kalenderår eller en annan lämplig rapporteringsperiod och enligt de krav som gäller för Rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster i avsnitt I samt de förfaranden för kundkännedom som anges i avsnitt III, ska Rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster rapportera följande upplysningar med avseende på sina Användare av kryptotillgångar som är Rapporteringsskyldiga användare eller har personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer:

Namn, adress, hemvistmedlemsstat(er), Skatteregistreringsnummer och, när det gäller fysiska personer, födelsedatum och födelseort för varje Rapporteringsskyldig användare, och när det gäller Enheter som efter tillämpning av förfarandena för kundkännedom i avsnitt III har fastställts ha en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer, Enhetens namn, adress, hemvistmedlemsstat(er) och Skatteregistreringsnummer samt namn, adress, hemvistmedlemsstat(er), Skatteregistreringsnummer samt födelsedatum och födelseort för varje Person med bestämmande inflytande över Enheten som är en Rapporteringsskyldig person samt den eller de roller enligt vilka varje Rapporteringsskyldig person är en Person med bestämmande inflytande i Enheten;

Utan hinder av vad som anges i första stycket i punkt B.1, när den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster rapporterar till en behörig myndighet som använder en Identifieringstjänst och använder sig av en direkt bekräftelse av den Rapporteringsskyldiga personens identitet och hemvist genom en Identifieringstjänst som tillgängliggörs av en medlemsstat eller av unionen för att fastställa den Rapporteringsskyldiga personens identitet och samtliga skatterättsliga hemvister, ska de upplysningar som rapporteras med avseende på den Rapporteringsskyldiga personen omfatta namn, identifierare för Identifieringstjänsten och utfärdande medlemsstat(er) samt den eller de roller enligt vilka varje sådan Rapporteringsskyldig person är en Person med bestämmande inflytande över Enheten.

2.	Namn, adress, Skatteregistreringsnummer samt, om tillgängligt, individuellt identifieringsnummer som avses i artikel 8ad.7 och den globala identifieringskoden för juridiska personer för den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster.

För varje typ av Rapporteringspliktig kryptotillgång för vilken den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster har genomfört rapporteringspliktiga transaktioner under det relevanta kalenderåret eller annan lämplig rapporteringsperiod i förekommande fall

a)	fullständig benämning på typen av Rapporteringspliktig kryptotillgång,

b)	det aggregerade bruttovärde som betalats, det aggregerade antalet enheter samt antalet Rapporteringspliktiga transaktioner med avseende på förvärv mot Fiatvaluta,

c)	det aggregerade bruttovärde som mottagits, det aggregerade antalet enheter samt antalet Rapporteringspliktiga transaktioner med avseende på avyttringar mot Fiatvaluta,

d)	aggregerat skäligt marknadsvärde, det aggregerade antalet enheter samt antalet Rapporteringspliktiga transaktioner med avseende på förvärv mot andra Rapporteringspliktiga kryptotillgångar,

e)	aggregerat skäligt marknadsvärde, det aggregerade antalet enheter samt antalet Rapporteringspliktiga transaktioner med avseende på avyttringar mot andra Rapporteringspliktiga kryptotillgångar,

f)	aggregerat skäligt marknadsvärde, det aggregerade antalet enheter samt antalet Rapporteringspliktiga massbetalningstransaktioner,

det sammanlagda skäliga marknadsvärdet, det sammanlagda antalet kryptoenheter och antalet Rapporteringspliktiga transaktioner, och uppdelat efter typ av överföring om detta är känt av den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster, med avseende på överföringar gjorda av den Rapporteringsskyldiga användaren som inte omfattas av leden c, e och f, och

aggregerat skäligt marknadsvärde samt det aggregerade antalet överförda enheter som genomförts av den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster till adresser i distribuerade liggare, som avses i förordning (EU) 2023/1114, som inte är kända som förknippade med en tjänsteleverantör av virtuella tillgångar eller finansiella institut.

Vid tillämpning av punkt B.3 b och c ska det belopp som betalats eller mottagits rapporteras i den Fiatvaluta i vilken det betalades eller mottogs. Om beloppen har betalats eller mottagits i flera Fiatvalutor ska beloppen rapporteras i en enda valuta, konverterade vid tidpunkten för varje Rapporteringspliktig transaktion, på ett sätt som konsekvent tillämpas av den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster.

Vid tillämpning av punkt B.3 d–i ska det skäliga marknadsvärdet fastställas och rapporteras i en enda valuta som värderas vid tidpunkten för varje Rapporteringspliktig transaktion enligt en metod som tillämpas konsekvent av den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster.

I de upplysningar som rapporteras ska det anges i vilken Fiatvaluta varje belopp rapporteras.

C.	Utan hinder av vad som anges i punkt B.1 behöver inte födelseort rapporteras om inte den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster i övrigt ska inhämta och rapportera den enligt nationell rätt.

D.	De upplysningar som anges i punkt B ska rapporteras årligen under det kalenderår som följer på det år för vilket upplysningarna gäller. De första upplysningarna ska rapporteras för det relevanta kalenderåret eller en annan lämplig rapporteringsperiod från och med den 1 januari 2026.

Utan hinder av vad som anges i punkterna A och D i detta avsnitt ska en Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster i den mening som avses i avsnitt I, punkt A.2 a, b, c eller d inte vara skyldig att tillhandahålla de upplysningar som anges i punkt B i detta avsnitt med avseende på en Rapporteringsskyldig användare eller Person med bestämmande inflytande för vilka den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster genomför rapporteringen av dessa upplysningar i en jurisdiktion utanför unionen som omfattas av ett Gällande kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter som ingåtts med hemvistmedlemsstaten för denna Rapporteringsskyldiga användare eller Person med bestämmande inflytande.

AVSNITT III

FÖRFARANDEN FÖR KUNDKÄNNEDOM

En Användare av kryptotillgångar behandlas som en Rapporteringsskyldig användare från och med det datum då Användaren identifieras som sådan enligt de förfaranden för kundkännedom som beskrivs i detta avsnitt.

Förfaranden för kundkännedom för Individuella användare av kryptotillgångar

Följande förfaranden gäller för att fastställa huruvida en Individuell användare av kryptotillgångar är en Rapporteringsskyldig användare.

När ett förhållande fastställs med den Individuella användaren av kryptotillgångar, eller med avseende på Redan befintliga användare av kryptotillgångar senast 1 januari 2027, ska den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster inhämta ett intygande som ger den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster möjlighet att fastställa användarens hemvist för skatteändamål och bekräfta att intygandet är skäligt baserat på de upplysningar som den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster har inhämtat, inklusive eventuell dokumentation som har samlats in enligt förfarandena för rapportering och åtgärder.

Om omständigheterna förändras vid någon tidpunkt avseende en Individuell användare av kryptotillgångar på ett sätt som gör att den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster får kännedom om eller ges anledning att känna till att det ursprungliga intygandet är felaktigt eller otillförlitligt, kan den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster inte förlita sig på det ursprungliga intygandet utan ska inhämta ett giltigt intygande eller en rimlig förklaring och, i förekommande fall, dokumentation som styrker det ursprungliga intygandets giltighet.

Förfaranden för kundkännedom för Enheter som är användare av kryptotillgångar

Följande förfaranden tillämpas för att fastställa om en Enhet som är en användare av kryptotillgångar är en Rapporteringsskyldig användare eller Enhet, annan än en Undantagen person eller Aktiv enhet, med en eller flera personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer.

Fastställa huruvida Enheten som är en användare av kryptotillgångar är en Rapporteringsskyldig person.

När ett förhållande fastställs med en Enhet som använder kryptotillgångar, eller med avseende på Redan befintliga enheter som är användare av kryptotillgångar senast 1 januari 2027, ska den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster inhämta ett intygande som ger den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster möjlighet att fastställa Enhetens hemvist för skatteändamål och bekräfta att intygandet är skäligt baserat på de upplysningar som den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster har inhämtat, inklusive eventuell dokumentation som har samlats in enligt förfarandena för kundkännedom. Om en Enhet som är en användare av kryptotillgångar intygar att den inte har skatterättslig hemvist får den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster förlita sig på platsen för den faktiska företagsledningen eller adressen till huvudkontoret för att fastställa hemvisten för en Enhet som är en användare av kryptotillgångar.

Om intygandet anger att en Enhet som är en användare av kryptotillgångar är bosatt i en medlemsstat ska den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster behandla Enheten som en Rapporteringsskyldig användare, om den inte på ett rimligt sätt baserat på intygandet eller upplysningar som leverantören förfogar över eller som är allmänt tillgängliga kan fastställa att Enheten är en Undantagen person.

Fastställa huruvida Enheten har en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer. Med avseende på en Enhet som är en användare av kryptotillgångar, och inte är en Undantagen person, ska den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster fastställa huruvida enheten har en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer om den inte fastställer att Enheten är en Aktiv enhet, baserat på ett intygande från Enheten.

Fastställa Personer med bestämmande inflytande hos en Enhet som är en användare av kryptotillgångar. För att identifiera Personer med bestämmande inflytande över en Enhet som är en användare av kryptotillgångar får en Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster förlita sig på upplysningar som inhämtas och förvaras i enlighet med förfarandena för kundkännedom, under förutsättning att sådana förfaranden är förenliga med direktiv (EU) 2015/849. Om den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster inte är rättsligt skyldig att tillämpa förfaranden för kundkännedom som är förenliga med direktiv (EU) 2015/849, ska den tillämpa förfaranden som i huvudsak överensstämmer med sådana förfaranden i syfte att identifiera Personer med bestämmande inflytande.

Fastställa huruvida en Enhet som är en användare av kryptotillgångar är en Rapporteringsskyldig person. För att fastställa huruvida en Person med bestämmande inflytande är en Rapporteringsskyldig person ska en Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster förlita sig på ett intygande från en Enhet som är en användare av kryptotillgångar eller en sådan Person med bestämmande inflytande för att fastställa den skatterättsliga hemvisten för Personer med bestämmande inflytande och bekräfta rimligheten i ett sådant intygande på grundval av de upplysningar som har inhämtats från den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster, inklusive eventuell dokumentation som har insamlats enligt förfarandena för kundkännedom.

Om omständigheterna ändras avseende en Individuell användare av kryptotillgångar eller dess Personer med bestämmande inflytande på ett sätt som gör att den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster får kännedom om eller ges anledning att känna till att det ursprungliga intygandet är felaktigt eller otillförlitligt, kan den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster inte förlita sig på det ursprungliga intygandet utan ska inhämta ett giltigt intygande eller en rimlig förklaring och, i förekommande fall, dokumentation som styrker det ursprungliga intygandets giltighet.

Krav avseende intygandens giltighet

Ett intygande som lämnas av en Individuell användare av kryptotillgångar eller en Person med bestämmande inflytande är endast giltigt om det undertecknas eller på annat sätt bekräftas av den Individuella användaren av kryptotillgångar, om det är daterat senast dagen för mottagande och innehåller följande upplysningar med avseende på den Individuella användaren av kryptotillgångar eller Personen med bestämmande inflytande:

a)	Förnamn och efternamn.

b)	Bostadsadress.

c)	Medlemsstat(er) där varje Rapporteringsskyldig person har sin skatterättsliga hemvist.

d)	Skatteregistreringsnummer för varje Rapporteringsskyldig person, med avseende på varje medlemsstat.

e)	Födelsedatum.

Ett intygande som lämnas av en Enhet som är en användare av kryptotillgångar är endast giltigt om det undertecknas eller på annat sätt bekräftas av den Enheten om det är daterat senast dagen för mottagande och innehåller följande upplysningar med avseende på den Individuella användaren av kryptotillgångar eller Personen med bestämmande inflytande:

a)	Fullständigt officiellt namn.

Adress.

c)	Medlemsstat(er) där varje Rapporteringsskyldig person har sin skatterättsliga hemvist.

d)	Skatteregistreringsnummer för varje Rapporteringsskyldig person, med avseende på varje medlemsstat.

Vad gäller en Enhet som är en användare av kryptotillgångar och som inte är en Aktiv enhet eller en Undantagen person, de upplysningar som anges i punkt C.1 med avseende på varje Person med bestämmande inflytande i Enheten, såvida inte denna Person med bestämmande inflytande har tillhandahållit ett intygande i enlighet med punkt C.1, samt den eller de roller enligt vilka varje Rapporteringsskyldig person är en Person med bestämmande inflytande i Enheten, om detta inte redan fastställts på grundval av förfaranden för kundkännedom.

f)	I förekommande fall, upplysningar om de kriterier som den måste uppfylla för att behandlas som en Aktiv enhet eller en Undantagen person.

Allmänna krav avseende åtgärder för kundkännedom

En Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster som även är ett finansiellt institut enligt detta direktiv kan förlita sig på de förfaranden för kundkännedom som slutförts enligt bilaga I avsnitten IV och VI avseende förfarandena för kundkännedom enligt detta avsnitt. En Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster kan också förlita sig på ett intygande som redan inhämtats för andra skatteändamål, under förutsättning att ett sådant intygande uppfyller kraven i punkt C i detta avsnitt.

En Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster kan också förlita sig på en tredje part för att uppfylla de skyldigheter avseende förfaranden för kundkännedom som anges i detta avsnitt, men den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster förblir ansvarig för denna skyldighet.

AVSNITT IV

DEFINITIONER

Följande begrepp ska ha den betydelse som anges nedan:

Rapporteringspliktig kryptotillgång

1.	Kryptotillgång: Kryptotillgång enligt definitionen i artikel 3.1.5 i förordning (EU) 2023/1114.

2.	en Centralbanks digitala valuta: digitala Fiatvalutor som utfärdas av en Centralbank eller annan penningpolitisk myndighet.

Centralbank: en institution som enligt lag eller regeringsbeslut är den centrala myndighet, förutom jurisdiktionens regering, som utfärdar instrument avsedda att användas som cirkulerande valuta. En sådan institution kan inbegripa ett organ som är skilt från jurisdiktionens regering, oavsett om det helt eller delvis ägs av jurisdiktionen.

I denna bilaga avses med Elektroniska pengar eller e-pengar varje Kryptotillgång som

a)	är en digital representation av en enda Fiatvaluta,

b)	ges ut mot erhållande av medel i syfte att genomföra betalningstransaktioner,

c)	utgör en fordran på utgivaren angiven i samma Fiatvaluta,

d)	accepteras som betalningsmedel av en annan fysisk eller juridisk person än utgivaren och

e)	i enlighet med de lagstiftningskrav som gäller för utgivaren kan lösas in när som helst och till det nominella beloppet för samma Fiatvaluta på begäran av produktens innehavare.

Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster

1.	Leverantör av kryptotillgångstjänster: en leverantör av kryptotillgångstjänster enligt definitionen i artikel 3.1. 15 i förordning (EU) 2023/1114.

2.	Kryptotillgångsoperatör: en annan leverantör av kryptotillgångstjänster än en leverantör av kryptotillgångstjänster.

Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster: en leverantör av kryptotillgångstjänster eller en kryptotillgångsoperatör som utför en eller flera kryptotillgångstjänster avseende bytestransaktioner i en Rapporteringsskyldig användares namn eller för en Rapporteringsskyldig användares räkning.

4.	Kryptotillgångstjänster: kryptotillgångstjänster enligt definitionen i artikel 3.1.16 i förordning (EU) 2023/1114, inbegripet staking och utlåning.

Rapporteringspliktig transaktion

Rapporteringspliktig transaktion:

a)	Bytestransaktion och

b)	Överföring av Rapporteringspliktiga kryptotillgångar.

Bytestransaktion:

a)	byte mellan Rapporteringspliktiga kryptotillgångar och Fiatvalutor och

b)	byte mellan en eller flera former av Rapporteringspliktiga kryptotillgångar.

3.	Rapporteringspliktig massbetalningstransaktion: en överföring av rapporteringspliktiga kryptotillgångar avseende varor eller tjänster till ett värde som överstiger än 50 000 USD (eller motsvarande belopp i en annan valuta).

Överföring: en transaktion som innebär att en Rapporteringspliktig kryptotillgång flyttas från eller till en annan adress eller ett annat konto tillhörande en Användare av kryptotillgångar än den adress eller det konto som den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster innehar för samma Användares räkning, där den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster, på grundval av den kunskap som leverantören hade tillgång till vid tidpunkten för transaktionen, inte kan fastställa att transaktionen är en bytestransaktion.

Fiatvaluta: den officiella valutan inom en jurisdiktion, utfärdad av en jurisdiktion eller en jurisdiktions utsedda Centralbank eller penningpolitiska myndighet, som utgörs av fysiska sedlar eller mynt eller pengar i olika digitala former, inklusive bankreserver och Centralbankers digitala valutor. Begreppet omfattar även affärsbankers pengar och elektroniska penningprodukter (elektroniska pengar).

Rapporteringsskyldig användare

1.	Rapporteringsskyldig användare: en användare av kryptotillgångar som är en Rapporteringsskyldig person bosatt i en medlemsstat.

Användare av en kryptotillgång: en privatperson eller Enhet som är kund till en Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster i syfte att utföra Rapporteringspliktiga transaktioner. En privatperson eller en Enhet som inte är ett Finansiellt institut eller en Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster, som i egenskap av ombud, förmyndare, förvaltare, underteckningsbehörig, investeringsrådgivare eller förmedlare agerar som en Användare av kryptotillgångar behandlas inte som en Användare av kryptotillgångar, utan denna andra privatperson eller Enhet ska behandlas som Användare av kryptotillgångar. Om en Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster tillhandahåller en tjänst för att verkställa Rapporteringspliktiga massbetalningstransaktioner för en säljare eller för en säljares räkning ska den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster även behandla den kund som är motpart till säljaren som en Användare av kryptotillgångar med avseende på en sådan Rapporteringspliktig massbetalningstransaktion, under förutsättning att den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster enligt nationella regler för bekämpning av penningtvätt är skyldig att kontrollera en sådan kunds identitet med avseende på den Rapporteringspliktiga massbetalningstransaktionen.

3.	Individuell användare av kryptotillgångar: en Användare av kryptotillgångar som är en privatperson.

4.	Redan befintlig individuell användare av kryptotillgångar: en Individuell användare av kryptotillgångar som har upprättat en relation med den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster från och med den 31 december 2025.

5.	Enhet som är en användare av kryptotillgångar: en Användare av kryptotillgångar som är en Enhet.

6.	Redan befintlig enhet som är en användare av kryptotillgångar: en Enhet som är en användare av kryptotillgångar som har upprättat en relation med den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster från och med den 31 december 2025.

7.	Rapporteringsskyldig person: en annan Person i en medlemsstat än en Undantagen person.

Person i en medlemsstat: med avseende på en medlemsstat en fysisk person eller en Enhet som har sin hemvist i en medlemsstat i enlighet med den medlemsstatens skattelagstiftning eller ett dödsbo efter en avliden som hade sin hemvist i en medlemsstat. I det syftet ska en Enhet såsom en delägarbeskattad juridisk person, en delägarbeskattad juridisk person med begränsat ansvar eller liknande juridisk konstruktion som inte har någon skatterättslig hemvist behandlas som om den hade sin hemvist i den jurisdiktion där platsen för dess faktiska företagsledning finns.

Person med bestämmande inflytande: den fysiska person som utövar kontroll över en Enhet. När det är fråga om en trust avser detta begrepp stiftare, förvaltare, beskyddare (i förekommande fall), förmånstagare eller förmånstagarkrets(ar) och andra fysiska personer som utövar verklig kontroll över trusten, och när det är fråga om en juridisk konstruktion som inte är en trust avser begreppet personer i motsvarande eller liknande ställning. Begreppet Person med bestämmande inflytande ska tolkas i överensstämmelse med begreppet huvudman enligt definitionen i artikel 3.6 i direktiv (EU) 2015/849 med avseende på Rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster.

10.

Aktiv enhet: varje Enhet som uppfyller något av följande kriterier:

Mindre än 50 % av Enhetens bruttointäkter under det föregående kalenderåret eller annan lämplig rapporteringsperiod utgörs av passiva intäkter, och mindre än 50 % av de tillgångar som innehades av den Enheten under det föregående kalenderåret eller en annan lämplig rapporteringsperiod utgörs av tillgångar som genererar eller innehas i syfte att generera passiva intäkter.

I huvudsak all verksamhet i den Enheten består i att äga (hela eller delar av) det utestående aktieinnehavet i, eller tillhandahålla finansiering och tjänster till, ett eller flera dotterbolag som bedriver handel eller affärsverksamhet som inte utgör verksamhet i ett Finansiellt institut, där dock en Enhet inte ska anses ha denna status om Enheten fungerar som (eller utger sig för att vara) en investeringsfond, såsom exempelvis en privat equity-fond, riskkapitalfond, leveraged buy-out-fond eller någon form av investeringsinstrument vars syfte är att förvärva eller finansiera bolag och sedan äga andelar i dessa bolag som anläggningstillgångar för investeringsändamål.

Enheten bedriver ännu inte någon affärsverksamhet och har inte tidigare bedrivit någon affärsverksamhet men investerar kapital i tillgångar i syfte att bedriva annan affärsverksamhet än verksamhet i en Finansiell enhet, under förutsättning att Enheten inte anses uppfylla kraven för detta undantag efter det datum som infaller 24 månader efter det datum då Enheten först etablerades.

d)	Enheten har inte varit en ett Finansiellt institut under de senaste fem åren och håller på att avveckla sina tillgångar eller genomgår en omorganisation i syfte att fortsätta eller återuppta affärsverksamhet som inte utgör verksamhet i ett Finansiellt institut.

Enheten ägnar sig huvudsakligen åt finansierings- och hedgingtransaktioner med eller åt Närstående enheter som inte är Finansiella enheter, och tillhandahåller inte några finansierings- eller hedgingtjänster till någon Enhet som inte är en Närstående enhet, förutsatt att den grupp som sådana Närstående enheter ingår i huvudsakligen ägnar sig åt affärsverksamhet som inte utgör verksamhet i ett Finansiellt institut.

Enheten uppfyller samtliga följande krav:

Den har etablerats och är verksam i den jurisdiktion där den har sin hemvist uteslutande för religiösa, välgörenhetsmässiga, vetenskapliga, konstnärliga, kulturella, idrottsliga eller utbildningsmässiga ändamål eller den har etablerats och är verksam i den jurisdiktion där den har sin hemvist och är en yrkesorganisation, branschorganisation, handelskammare, arbetstagarorganisation, jordbruks- eller trädgårdsbruksorganisation, medborgarorganisation eller en organisation som uteslutande verkar för att främja social välfärd.

ii)	Den är befriad från inkomstskatt i den jurisdiktion där den har sin hemvist.

iii)	Den har inga aktieägare eller medlemmar med ägar- eller vinstintressen när det gäller dess intäkter eller tillgångar.

iv)

Gällande lagstiftning i den jurisdiktion där Enheten har sin hemvist eller Enhetens stiftelseurkund tillåter inte att några av Enhetens intäkter eller tillgångar utdelas till eller används till förmån för privatperson eller Enhet som inte är en välgörenhetsenhet, förutom om detta sker som en följd av Enhetens välgörenhetsverksamhet eller som betalning av rimlig ersättning för utförda tjänster eller som betalning som motsvarar skäligt marknadsvärde för egendom som Enheten har förvärvat.

Gällande lagstiftning i den jurisdiktion där Enheten har sin hemvist eller den Icke-finansiella enhetens stiftelseurkund föreskriver att alla tillgångar vid Enhetens likvidation eller upplösning ska överföras till en Myndighetsenhet eller annan organisation utan vinstsyfte eller tillfaller regeringen i den jurisdiktion där Enheten har sin hemvist eller något politiskt förvaltningsområde under sådan regering.

Undantagen person

Undantagen person:

a)	En Enhet vars aktier det handlas regelmässigt med på en eller flera etablerade värdepappersmarknader.

b)	En Enhet som är en Närstående enhet till en Enhet som beskrivs i led a.

c)	En Myndighetsenhet.

d)	En Internationell organisation.

e)	En Centralbank.

f)	Ett annat Finansiellt institut än en sådan Investeringsenhet som beskrivs i punkt E.5 b.

2.	Finansiellt institut: ett Depåinstitut, ett Inlåningsinstitut, en Investeringsenhet eller ett Specificerat försäkringsföretag.

Depåinstitut: en Enhet där innehav av Finansiella tillgångar för andras räkning utgör en väsentlig del av verksamheten. En Enhet anses inneha Finansiella tillgångar för andras räkning som en väsentlig del av sin verksamhet om den andel av Enhetens bruttoinkomster som kan hänföras till innehav av Finansiella tillgångar och därtill knutna finansiella tjänster uppgår till minst 20 % av Enhetens bruttoinkomster under den kortare av följande två perioder: i) den treårsperiod som avslutas den 31 december (eller det slutdatum som gäller för räkenskapsår som inte är kalenderår) det år som föregår det år då bedömningen görs, ii) den period som Enheten har existerat.

Inlåningsinstitut: en Enhet som

a)	tar emot insättningar inom ramen för sin ordinarie bankverksamhet eller liknande verksamhet eller

b)	innehar E-pengar eller Centralbankers digitala valutor för sina kunders räkning.

Investeringsenhet:

En Enhet vars näringsverksamhet till övervägande del består i att bedriva en eller flera av följande verksamheter för en kund eller för en kunds räkning:

i)	Handel med penningmarknadsinstrument (checkar, växlar, inlåningsbevis, derivatinstrument etc.), valuta-, ränte- och indexinstrument, överlåtbara värdepapper eller handel med råvaruterminer.

ii)	Individuell och kollektiv portföljförvaltning.

iii)	Annan investering, administration eller förvaltning av Finansiella tillgångar, pengar eller Rapporteringspliktiga kryptotillgångar för andra personers räkning.

En Enhet vars bruttointäkter till övervägande del kommer från investering i, återinvestering i och handel med Finansiella tillgångar om Enheten förvaltas av en annan Enhet som är ett sådant Depåinstitut, Inlåningsinstitut, Specificerat försäkringsföretag eller en sådan Investeringsenhet som beskrivs i punkt E.5 a.

En Enhet anses till övervägande del först och främst bedriva en eller flera av de verksamheter som tas upp i punkt E.5 a, eller anses främst få sina bruttointäkter från investering i, återinvestering i och handel med Finansiella tillgångar eller Rapporteringspliktiga kryptotillgångar enligt tillämpningen av punkt E.5 b, om minst 50 % av Enhetens bruttoinkomster kan hänföras till verksamheterna i fråga under den kortare av följande två perioder: i) den treårsperiod som avslutas den 31 december det år som föregår det år då bedömningen görs, ii) den period som Enheten har existerat.

Vid tillämpning av punkt E.5 a iii omfattar begreppet ”annan investering, administration eller förvaltning av Finansiella tillgångar, pengar eller rapporteringspliktiga kryptotillgångar för andra personers räkning” inte tillhandahållande av tjänster avseende bytestransaktioner i en kunds namn eller för en kunds räkning. Med Investeringsenhet avses inte en Enhet som på grund av att den uppfyller något av villkoren i punkt D.10 b–e är en Aktiv enhet.

Tolkningen av denna punkt ska stämma överens med motsvarande formuleringar som anges i definitionen av ”finansiellt institut” i artikel 3.2 i direktiv (EU) 2015/849.

6.	Specificerat försäkringsföretag: en Enhet som är ett försäkringsföretag (eller ett försäkringsföretags holdingbolag) och som tecknar, eller är förpliktigat att verkställa utbetalningar i enlighet med, ett Försäkringsavtal med kontantvärde eller ett Livränteavtal.

Myndighetsenhet: en jurisdiktions regering, ett subnationellt politiskt förvaltningsområde i en jurisdiktion (för att undvika oklarheter omfattar subnationellt politiskt förvaltningsområde stat, provinser, län och kommuner), eller ett av en jurisdiktion eller en eller flera av de ovannämnda, helägt organ eller verk. Denna kategori omfattar integrerade delar, kontrollerade enheter och subnationella politiska förvaltningsområden i en jurisdiktion.

Integrerad del (av en jurisdiktion): en person, organisation, förvaltning, byrå, fond, verk eller annat organ, oavsett sammansättning, som utgör en styrande myndighet i en jurisdiktion. Myndighetens nettoinkomster ska krediteras myndighetens eget konto eller annat konto som tillhör jurisdiktionen, och ingen del härav får utfalla till förmån för en privatperson. Med integrerad del avses inte en fysisk person som är statschef, tjänsteman eller handläggare inom offentlig förvaltning och som agerar i privat eller eget syfte.

Kontrollerad enhet: Enhet som till sin form är skild från jurisdiktionen eller som på annat sätt utgör en separat juridisk person, under förutsättning att

i)	Enheten helt och hållet ägs och kontrolleras av en eller flera Myndighetsenheter, antingen direkt eller via en eller flera kontrollerade enheter,

ii)	Enhetens nettoinkomster krediteras Enhetens eget konto eller konton hos en eller flera Myndighetsenheter, och ingen del av Enhetens inkomster utfaller till förmån för någon privatperson och

iii)	Enhetens tillgångar tillfaller en eller flera Myndighetsenheter vid upplösning.

Inkomster anses inte utfalla till förmån för privatpersoner om dessa personer är de avsedda förmånstagarna för ett offentligt program, och verksamheten inom programmet bedrivs till förmån för allmänheten och för det allmännas bästa eller rör administration inom någon fas av myndighetsutövning. Utan hinder av det som anges ovan ska inkomsterna anses utfalla till förmån för privatpersoner om inkomsterna härrör från en Myndighetsenhet som används för att bedriva kommersiell näringsverksamhet, t.ex. kommersiell bankverksamhet som tillhandahåller tjänster till privatpersoner.

Internationell organisation: internationell organisation, eller organ eller verk som ägs helt av sådan organisation. Denna kategori omfattar mellanstatliga organisationer (inbegripet överstatliga organisationer) som

a)	huvudsakligen består av regeringar,

b)	har en gällande överenskommelse om säte eller ett i huvudsak liknande avtal med jurisdiktionen och

c)	vars inkomster inte utfaller till förmån för privatpersoner.

10.

Andel i eget kapital: när det gäller en delägarbeskattad juridisk person som är ett Finansiellt institut, en andel antingen i den juridiska personens kapital eller i dess avkastning. När det gäller en trust som är ett Finansiellt institut ska Andel i eget kapital anses innehas av en person som betraktas som stiftare eller förmånstagare för hela eller del av trusten eller annan fysisk person som utövar verklig kontroll över trusten. En Rapporteringsskyldig person ska betraktas som förmånstagare av en trust om den Rapporteringsskyldiga personen har rätt att direkt eller indirekt (t.ex. genom ombud) erhålla en fixerad utdelning eller kan, direkt eller indirekt, erhålla en diskretionär utdelning från trusten.

11.	Försäkringsavtal: ett avtal (dock inte Livränteavtal) som innebär att utfärdaren förbinder sig att betala ut ett belopp i samband med en specificerad oförutsedd händelse förknippad med dödsfall, sjukdom, olycksfall, skadeståndsanspråk eller egendomsskaderisk.

12.

Livränteavtal: ett avtal enligt vilket utfärdaren förbinder sig att göra utbetalningar under en viss tidsperiod som helt eller delvis fastställs med hänsyn till den förväntade livslängden för en eller flera fysiska personer. Begreppet innefattar även avtal som betraktas som Livränteavtal i enlighet med lagstiftning, föreskrifter eller praxis inom den medlemsstat eller annan jurisdiktion inom vilken avtalet slöts och i enlighet med vilken utfärdaren förbinder sig att göra utbetalningar under ett visst antal år.

13.	Försäkringsavtal med kontantvärde: ett Försäkringsavtal (som inte är ett ansvarsåterförsäkringsavtal mellan två försäkringsföretag) med ett Kontantvärde.

14.

Kontantvärde: det belopp som är det högsta av i) det belopp som försäkringstagaren har att erhålla vid återköp eller uppsägning av avtalet (utan avdrag för avgifter för återköp eller pantsättning) och ii) det belopp som försäkringstagaren kan låna i enlighet med eller med hjälp av avtalet. Utan hinder av vad som sägs ovan innefattar begreppet Kontantvärde inte ett belopp som ska betalas enligt ett Försäkringsavtal

a)	endast då en fysisk person som är försäkrad enligt ett livförsäkringsavtal avlider,

b)	som en personskade- eller sjukdomsförmån eller annan försäkringsförmån som utgör ersättning för ekonomisk skada som uppkommit i samband med en sådan händelse som försäkringen gäller för,

som en återbetalning till försäkringstagaren av premie (exklusive försäkringsavgifter, oavsett om de faktiskt uppkommit) som tidigare erlagts i enlighet med ett Försäkringsavtal (som inte är ett investeringsrelaterat livförsäkringsavtal eller livränteavtal) på grund av att avtalet hävts eller sagts upp, risken reducerats under avtalets löptid eller premien ändrats till följd av en korrigering av ett räknefel eller liknande fel,

d)	som en återbäring till försäkringstagaren (utom utbetalning vid uppsägning) förutsatt att återbäringen avser ett Försäkringsavtal enligt vilket de enda förmåner som ska betalas beskrivs i led b eller

e)	som avkastning på en förskottspremie eller en premieinbetalning för ett Försäkringsavtal för vilket premien ska betalas minst årligen, om beloppet av förskottspremien eller premieinbetalningen inte överstiger nästa årspremie som ska betalas enligt avtalet.

Övrigt

1.	Förfaranden för kundkännedom: en Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänsters förfaranden för kundkontroll enligt direktiv (EU) 2015/849 eller liknande krav som den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster omfattas av.

2.	Enhet: en juridisk person eller rättslig konstruktion, såsom ett bolag, en delägarbeskattad juridisk person, en trust eller en stiftelse.

3.	En enhet är en Närstående enhet till en annan Enhet om den ena kontrollerar den andra, eller om båda Enheter står under gemensam kontroll. Med kontroll avses här direkt eller indirekt innehav av över 50 % av rösterna och värdet i en Enhet.

Filial: en enhet, verksamhet eller ett kontor som tillhör en Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster och behandlas som en filial enligt en jurisdiktions regelverk eller som på annat sätt enligt en jurisdiktions lagar regleras som separat från andra kontor, enheter eller filialer som tillhör den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster. Alla enheter, verksamheter eller kontor som tillhör en rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster i en jurisdiktion ska behandlas som en enda filial.

Gällande kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter: ett avtal mellan behöriga myndigheter i en medlemsstat och en jurisdiktion utanför unionen som kräver automatiskt utbyte av upplysningar som motsvarar dem som anges i avsnitt II punkt B i denna bilaga, vilket fastställs genom en genomförandeakt i enlighet med artikel 8ad.11.

Kvalificerad jurisdiktion utanför unionen: en jurisdiktion utanför unionen som har ett Gällande kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter med de behöriga myndigheterna i samtliga medlemsstater som identifieras som rapporteringspliktiga jurisdiktioner enligt en förteckning som offentliggörs av jurisdiktionen utanför unionen.

7.	Skatteregistreringsnummer: identifikationsnummer för skattebetalare (eller funktionell motsvarighet om sådant nummer saknas). Ett Skatteregistreringsnummer är ett nummer eller en kod som en behörig myndighet använder för att identifiera en skattebetalare.

8.	Identifieringstjänst: en elektronisk process som en medlemsstat eller unionen utan kostnad tillhandahåller till en Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster för att leverantören ska kunna fastställa identitet och skatterättslig hemvist för en Användare av kryptotillgångar.

AVSNITT V

FAKTISKT GENOMFÖRANDE

Regler för att genomföra de krav för insamling och kontroll som fastställs i avsnitt III

1.	Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att Rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster uppfyller insamlings- och kontrollkraven enligt avsnitt III med avseende på sina Användare av kryptotillgångar.

Om en Användare av kryptotillgångar inte lämnar de upplysningar som krävs enligt avsnitt III efter två påminnelser efter den första begäran från den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster, dock inte före utgångstiden på 60 dagar, ska den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster hindra Användaren av kryptotillgångar från att utföra Rapporteringspliktiga transaktioner.

Regler enligt vilka det krävs att den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster för register över de åtgärder som vidtas och de upplysningar som åberopas för att genomföra rapporteringskraven och förfarandena för kundkännedom samt lämpliga åtgärder för att inhämta dessa registrerade uppgifter

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att Rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster för register över de åtgärder som vidtas och de upplysningar som åberopas för att genomföra de rapporteringskrav och förfaranden för kundkännedom som anges i avsnitten II respektive III. Sådana register ska finnas tillgängliga under tillräckligt lång tid och i alla händelser under en period på minst fem men högst tio år efter utgången av den period inom vilken den Rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster är skyldig att rapportera upplysningarna, om upplysningarna är rapporteringspliktiga enligt avsnitt II.

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs, även tvingande åtgärder, för att se till att Rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster fullgör sina rapporteringsskyldigheter, i syfte att säkerställa att alla nödvändiga upplysningar rapporteras till den behöriga myndigheten så att den kan uppfylla skyldigheten att lämna upplysningar i enlighet med artikel 8ad.3.

Administrativa förfaranden för att kontrollera att Rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster uppfyller rapporteringskraven och förfarandena för kundkännedom

Medlemsstaterna ska fastställa administrativa förfaranden för att kontrollera att Rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster uppfyller rapporteringskrav och förfaranden för kundkännedom som anges i avsnitten II respektive III.

Administrativa förfaranden för uppföljning med Rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster om de rapporterar ofullständiga eller felaktiga uppgifter

Medlemsstaterna ska fastställa administrativa förfaranden för uppföljning med Rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster om de rapporterade upplysningarna är ofullständiga eller felaktiga.

Administrativt förfarande för auktorisation av leverantörer av kryptotillgångstjänster

Den behöriga myndigheten i en medlemsstat som beviljar leverantörer av kryptotillgångstjänster auktorisation i enlighet med förordning (EU) 2023/1114 ska regelbundet och senast före den 31 december relevant kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod lämna in en förteckning över alla auktoriserade leverantörer av kryptotillgångstjänster till den behöriga myndigheten enligt detta direktiv, om det är en annan myndighet.

Administrativt förfarande för en enda registrering av Kryptotillgångsoperatörer

En Kryptotillgångsoperatör som är en Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster enligt definitionen i avsnitt IV punkt B.3 ska, i enlighet med artikel 8ad.7, registrera sig hos den behöriga myndighet i medlemsstaten som fastställts i enlighet med avsnitt I punkt A.2 a, A.2 b, A.2 c eller A.2 d, eller punkt B, före utgången av den period inom vilken denna Kryptotillgångsoperatör ska rapportera de upplysningar som anges i avsnitt II punkt B. Om denna Kryptotillgångsoperatör uppfyller villkoren i avsnitt I punkt A.2 a, A.2 b, A.2 c eller A.2 d, eller punkt B, i mer än en medlemsstat, ska den i enlighet med artikel 8ad.7 registrera sig hos den behöriga myndigheten i en av dessa medlemsstater före utgången av den period inom vilken Kryptotillgångsoperatören ska rapportera de uppgifter som anges i avsnitt II punkt B.

Utan hinder av vad som sägs i Punkt F.1 första stycket ska en Kryptotillgångsoperatör som är en Rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster enligt definitionen i avsnitt IV punkt B.3 inte registrera sig hos den behöriga myndigheten i en medlemsstat där denna Kryptotillgångsoperatör inte är skyldig att uppfylla kraven angående rapportering och kundkännedom i avsnitten II och III i enlighet med avsnitt I punkt C, D, E, F, G eller H, eftersom sådana krav uppfylls av denna Kryptotillgångsoperatör i en annan medlemsstat.

Vid registrering ska Kryptotillgångsoperatören lämna följande upplysningar till den medlemsstat där den gör sin enda registrering, i enlighet med vad som fastställs i punkt F.1:

Namn.

b)	Postadress.

c)	Elektroniska adresser, inbegripet webbplatser.

d)	Eventuellt Skatteregistreringsnummer som utfärdats till Kryptotillgångsoperatören.

e)	De medlemsstater i vilka Rapporteringsskyldiga användare har sin hemvist i den mening som avses i avsnitt III punkterna A och B.

f)	Varje Kvalificerad jurisdiktion utanför unionen som avses i avsnitt I punkt C, D, E, F eller H.

3.	Kryptotillgångsoperatören ska anmäla eventuella ändringar av de uppgifter som har lämnats enligt punkt F.2 till den medlemsstat där den är registrerad.

4.	Den enda registreringsmedlemsstaten ska tilldela ett unikt identifieringsnummer till Kryptotillgångsoperatören och ska anmäla det till de behöriga myndigheterna i samtliga medlemsstater på elektronisk väg.

Den medlemsstat där en Kryptotillgångsoperatör gör sin enda registrering ska kunna stryka Kryptotillgångsoperatören från registret i följande fall:

a)	Om Kryptotillgångsoperatören underrättar den medlemsstaten om att den inte längre har Rapporteringsskyldiga användare i unionen.

b)	Om det i avsaknad av en underrättelse enligt punkt a finns skäl att anta att Kryptotillgångsoperatören har upphört med sin verksamhet.

c)	Om Kryptotillgångsoperatören inte längre uppfyller villkoren i avsnitt IV punkt B.2.

d)	Om medlemsstaten har återkallat registreringen hos sin behöriga myndighet enligt punkt F.7.

Varje medlemsstat ska genast underrätta kommissionen om alla Kryptotillgångsoperatörer i den mening som avses i avsnitt IV punkt B.2 som har Rapporteringsskyldiga användare bosatta i unionen utan att ha registrerat sig enligt denna punkt. Om en Rapporteringsskyldig kryptotillgångsoperatör inte fullgör registreringsskyldigheten eller har fått sin registrering återkallad i enlighet med punkt F.7 i detta avsnitt ska medlemsstaterna utan att det påverkar tillämpningen av artikel 25a vidta ändamålsenliga, proportionella och avskräckande åtgärder för att säkerställa efterlevnad inom sina jurisdiktioner. Det står medlemsstaterna fritt att själva välja sådana åtgärder. Medlemsstaterna ska också sträva efter att samordna sina åtgärder för säkerställande av efterlevnad, inbegripet att, som en sista utväg, hindra en Rapporteringsskyldig kryptotillgångsoperatör från att bedriva verksamhet inom unionen.

Om en Kryptotillgångsoperatör inte fullgör rapporteringsskyldigheten i enlighet med avsnitt II punkt B i denna bilaga efter två påminnelser från den enda registreringsmedlemsstaten ska den enda registreringsmedlemsstaten utan att det påverkar tillämpningen av artikel 25a vidta nödvändiga åtgärder för att återkalla den registrering som Kryptotillgångsoperatören har gjort enligt artikel 8ad.7. Registreringen ska återkallas senast 90 dagar och tidigast 30 dagar efter den andra påminnelsen.

”