ISSN 1977-0820 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 228 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
66 årgången |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES. |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
15.9.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 228/1 |
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2023/1768
av den 14 juli 2023
om närmare bestämmelser för certifiering och försäkringar avseende system för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och komponenter för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91 (1), särskilt artiklarna 47.1 och 62.13, och
av följande skäl:
(1) |
I förordning (EU) 2018/1139 fastställs gemensamma grundläggande krav för att föreskriva en hög och enhetlig säkerhetsnivå inom den civila luftfarten i unionen och för att säkerställa att systemens och komponenternas integritet och säkerhetsrelaterade prestanda är lämpliga för sitt avsedda ändamål. Driftskompatibiliteten hos system för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS-system) och komponenter för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS-komponenter) bör säkerställa en smidig drift av det europeiska nätverket för flygledningstjänst (EATMN). |
(2) |
Detaljerade specifikationer bör fastställas för att säkerställa uppfyllelse av de grundläggande kraven, och dessa detaljerade specifikationer bör när så är möjligt bygga på erkända industristandarder från standardiseringsorganisationer som återspeglar teknikens utvecklingsnivå och bästa konstruktionspraxis. Konstruktion och produktion av system för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och komponenter för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) bör utföras med beaktande av kraven på utfärdande av certifikat och försäkringar om uppfyllelse av konstruktionskrav och i enlighet med detaljerade specifikationer som utfärdas av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (byrån). |
(3) |
Det är lämpligt att fastställa olika metoder för intygande i samband med bedömning av överensstämmelse med de krav som fastställs i en bilaga till denna förordning och detaljerade specifikationer för system för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och komponenter för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS). Striktare metoder för intygande bör användas i fråga om säker drift av luftfartyg och i fråga om utrustning som är kritisk för EATMN:s driftskompatibilitet och säkerhet. |
(4) |
Inom ATM/ANS är flygkontrolltjänsterna (ATC, Air Traffic Control) de viktigaste när det gäller säkerhetsrisker som rör navigering av luftfartyg, särskilt eftersom de omfattar att utfärda instruktioner för att säkerställa separering av luftfartyg och undvikande av kollisioner. Leverantörer av flygkontrolltjänster har den mest fullständiga bilden av luftrummets säkerhet. Därför bör den mest kritiska ATM/ANS-utrustningen, dvs. den utrustning som stöder flygkontrolltjänster, omfattas av striktare metoder för intygande, nämligen certifiering. |
(5) |
ATM/ANS-utrustning som stöder förbindelser mellan luftfartyg och mark ger direkta instruktioner till luftfartyg och bör också omfattas av certifiering. |
(6) |
Kommunikations-, övervaknings- och navigeringstjänsterna används direkt i flygtrafikledningstjänsterna (ATS, Air Traffic Service) för att säkerställa säker navigering av luftfartyg, men de tre tjänster som avses har ingen fullständig bild av trafiken och ingen aktiv kontroll över separationen mellan luftfartyg. Följaktligen är de mindre kritiska. De system för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och komponenter för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) som stöder dem bör omfattas av en mindre strikt metod för intygande, nämligen försäkran om uppfyllelse av konstruktionskrav. |
(7) |
Slutligen bör andra mindre kritiska system för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och ATM/ANS-utrustning som stöder flygvädertjänster, flygbriefingtjänster (AIS, Aeronautical Information Service), luftrumsplaneringstjänster (ASM, Airspace Management) och flödesplaneringstjänster (ATFM, Air Traffic Flow Management) omfattas av den minst strikta intygandemetoden, nämligen försäkran om uppfyllelse. |
(8) |
Ytterligare kriterier kan finnas för att besluta hur kritiska dessa system för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och komponenter för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) är, utöver flygledningens kontroll över säkerhetsrisker för de tjänster och funktioner som stöds av dessa system och komponenter. |
(9) |
Därför bör tre olika nivåer fastställas för krav och detaljerade specifikationer, nämligen i) certifiering utförd av byrån, som är den striktaste nivån, ii) försäkran från en godkänd organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning, som är en mellanliggande nivå, och iii) försäkran om uppfyllelse från den ATM/ANS-leverantör som integrerar ATM/ANS-utrustningen i sitt funktionella system, enligt definitionen i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/373 (2) eller, på begäran av en ATM/ANS-leverantör, från en godkänd organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning. |
(10) |
I enlighet med artikel 29.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 (3) har Europeiska unionens rymdprogrambyrå (EUSPA, European Union Agency for the Space Programme) fått i uppdrag att förvalta Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service), inklusive driften av Egnos, som bland annat omfattar stöd till certifierings- och standardiseringsarbete. |
(11) |
Enligt förordning (EU) 2021/696 ansvarar både EUSPA och Europeiska rymdorganisationen (ESA, European Space Agency) för konstruktionen av Egnossystemet och dess utrustning. Byrån bör övervaka försäkringar om uppfyllelse av konstruktionskrav för Egnosutrustning i enlighet med särskilda arrangemang som ska ingås med EUSPA. Dessa arrangemang ska behandla tekniska, administrativa och finansiella aspekter, t.ex. ett krav på att samråda med EUSPA när det gäller utarbetandet av detaljerade specifikationer, Easas tillsyn över Egnossystemets försäkringar om uppfyllelse av konstruktionskrav, och utbytet av data mellan de båda organen om Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) relevanta standarder och rekommenderade metoder (SARP, Standards And Recommended Practices). Dessa arrangemang syftar till att säkerställa en nivå av säkerhet och driftskompatibilitet som är likvärdig med kraven i denna förordning. |
(12) |
I vissa avlägsna områden, utanför Icaos europeiska region (EUR) enligt definitionen i Icaos European (EUR) Air Navigation Plan Volume I (Doc 7754), med låg trafikvolym och luftrum som endast gränsar till luftrum där ATM/ANS-leverantörer från tredjeländer är ansvariga, kan tillämpningen av certifiering och försäkran om uppfyllelse av konstruktionskrav som metod för intygande avseende ATM/ANS-utrustning vara problematisk eller till och med ogenomförbar på grund av deras specifika behov i fråga om säkerhet och driftskompatibilitet. I sådana fall anses det lämpligt att bevilja undantag från de krav på certifiering eller försäkran som är tillämpliga på sådan ATM/ANS-utrustning som används av ATM/ANS-leverantörer i avlägsna områden utanför Icaos EUR-region. Ett säkert och driftskompatibelt tillhandahållande av ATM/ANS ska i stället föreskrivas genom att ATM/ANS-leverantören i den regionen måste utfärda en försäkran om uppfyllelse som säkerställer att tillämpliga specifikationer uppfylls. |
(13) |
Det är nödvändigt att säkerställa en smidig övergång till det nya regelverk som inrättas genom denna förordning och att säkerställa att en hög och enhetlig säkerhetsnivå för den civila luftfarten upprätthålls i unionen. Det är därför nödvändigt att ge industrin tillräckligt med tid för konstruktion och tillverkning av system för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och komponenter för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS), och tillräckligt med tid för byråns och medlemsstaternas förvaltningar att anpassa sig till detta nya regelverk. Det är lämpligt att den ATM/ANS-utrustning som är i drift och som omfattas av intyg enligt det tidigare regelverket under en övergångsperiod betraktas som om den hade utfärdats med certifikat eller försäkringar som utfärdats enligt det nya regelverket, såvida inte byrån anger att sådan utrustning inte säkerställer den nivå av säkerhet och driftskompatibilitet som krävs enligt förordning (EU) 2018/1139. |
(14) |
När det gäller nya system för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och komponenter för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) som tas i drift under övergångsperioden bör en försäkran om uppfyllelse, utfärdad av den ATM/ANS-leverantör som integrerar den i sitt funktionella system eller, på begäran, av den konstruktions- och tillverkningsorganisation som konstruerar och tillverkar systemet eller komponenten, lämnas in till den behöriga myndigheten för den ATM/ANS-leverantör som avses i artikel 4.1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/373. |
(15) |
Efter övergångsperioden bör byrån ensam ansvara för certifiering och mottagande av försäkringar som rör viss ATM/ANS-utrustning, och det är därför lämpligt att byrån utvärderar den information om uppfyllelse som lämnats till nationella myndigheter enligt det tidigare regelverket, innan sådan ATM/ANS-utrustning omfattas av byråns ansvarsområde. Därför bör de nationella myndigheterna göra denna information tillgänglig för byrån. Efter byråns utvärdering bör ATM/ANS-utrustningen anses vara utfärdad med ett certifikat eller en försäkran om uppfyllelse. Utvärderingen måste offentliggöras genom beslut av byråns verkställande direktör. |
(16) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är baserade på yttrande nr 01/2023, utfärdat av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet i enlighet artikel 75.2 b och c samt artikel 76.1 i förordning (EU) 2018/1139. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Innehåll och tillämpningsområde
I denna förordning fastställs gemensamma tekniska krav och administrativa förfaranden för certifiering och försäkran om uppfyllelse av konstruktionskrav för system för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS-system) och komponenter för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (ATM/ANS-komponenter). I denna förordning fastställs regler för följande:
a) |
Identifiering av system för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och komponenter för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) som är föremål för antingen certifiering, försäkran om uppfyllelse av konstruktionskrav eller försäkran om uppfyllelse. |
b) |
Utfärdande av certifikat för system för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och komponenter för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS). |
c) |
Utfärdande av försäkringar om uppfyllelse av konstruktionskrav för system för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och komponenter för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) av organisationer som medverkar i konstruktion eller produktion av system för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och komponenter för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och som godkänts, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1769 (4), att ha befogenhet att utfärda sådana försäkringar om uppfyllelse. |
d) |
Utfärdande av försäkringar om överensstämmelse för system för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster och komponenter för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster av ATM/ANS-leverantörer som är certifierade i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/373, eller av organisationer som medverkar i konstruktion eller produktion av dessa och som godkänts i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2023/1769 |
e) |
Utfärdande av direktiv för ATM/ANS-utrustning av byrån. |
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
1. |
ATM/ANS-utrustning (ATM/ANS equipment): komponenter för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS-komponenter) enligt definitionen i artikel 3.6 i förordning (EU) 2018/1139 och system för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS-system) enligt definitionen i artikel 3.7 i den förordningen, med undantag för luftburna komponenter som omfattas av kommissionens förordning (EU) nr 748/2012 (5). |
2. |
direktiv för ATM/ANS-utrustning (ATM/ANS equipment directive): ett dokument som utfärdas av byrån och som föreskriver åtgärder som ska utföras av ATM/ANS-leverantörer med ATM/ANS-utrustning för att hantera en osäker och/eller otrygg situation som har identifierats och för att återställa prestandan och driftskompatibiliteten hos denna ATM/ANS-utrustning när det finns belägg för att säkerhet, skydd, prestanda eller driftskompatibilitet hos den specifika utrustningen annars kan äventyras. |
3. |
europeiska nätverket för flygledningstjänst (EATMN, European Air Traffic Management Network): de system som är förtecknade i punkt 3.1 i bilaga VIII till förordning (EU) 2018/1139 och som möjliggör tillhandahållande av flygtrafiktjänster i unionen, inklusive gränssnitt vid gränser till tredjeländer. |
4. |
funktionellt system (functional system): en kombination av förfaranden, personal och utrustning, inklusive maskinvara och programvara, som organiseras för att upprätthålla en funktion inom flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och andra nätverksfunktioner för flygledningstjänst. |
Artikel 3
Behörig myndighet
1. Byrån ska vara den behöriga myndighet som ansvarar för att utfärda certifikat för ATM/ANS-utrustning i enlighet med artikel 4 och godta försäkringar om uppfyllelse av konstruktionskrav för ATM/ANS-utrustning som utfärdats i enlighet med artikel 5, och för tillsyn av certifikat och försäkringar. För detta ändamål ska byrån uppfylla de krav som fastställs i bilaga I.
2. Den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen av den försäkran om uppfyllelse som utfärdats av en ATM/ANS-leverantör i enlighet med artikel 6 ska vara samma behöriga myndighet som den myndighet som ansvarar för certifiering och tillsyn av den ATM/ANS-leverantören.
Artikel 4
Certifiering av ATM/ANS-utrustning
1. Certifikat ska utfärdas för följande ATM/ANS-utrustning så som fastställs i bilaga II:
a) |
Utrustning till stöd för kommunikation mellan flygledare och pilot. |
b) |
Utrustning till stöd för flygkontrolltjänster (ATC) som möjliggör separation av luftfartyg eller förebyggande av kollisioner. |
2. Det certifikat som avses i punkt 1 ska utfärdas av byrån.
3. Det certifikat som avses i punkt 1 ska utfärdas med obegränsad varaktighet. Det ska förbli giltigt på obestämd tid, utom när någon av följande situationer föreligger:
a) |
Innehavaren av certifikatet uppfyller inte längre kraven i denna förordning. |
b) |
Det finns inget giltigt godkännande, utfärdat av byrån i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2023/1769, av en organisation i fråga om ATM/ANS-utrustning. |
c) |
ATM/ANS-utrustningen uppfyller inte längre sin certifieringsgrund i enlighet med punkt ATM/ANS.EQMT.CERT.025 i bilaga II. |
d) |
Certifikatet har återlämnats av innehavaren eller återkallats av byrån. |
Ett certifikat som återlämnas eller återkallas ska, om det utfärdats i pappersformat, utan dröjsmål lämnas till byrån.
4. Genom undantag från punkt 1 ska det inte krävas att ett certifikat utfärdas för ATM/ANS-utrustning som endast används i en begränsad del av luftrum som finns utanför Icaos EUR-region och denna del har låg trafikvolym och endast gränsar till luftrum som står under ett tredjelands ansvar. I sådana fall ska en försäkran om uppfyllelse utfärdas för ATM/ANS-utrustningen i enlighet med artikel 6.
Artikel 5
Försäkran om uppfyllelse av konstruktionskrav för ATM/ANS-utrustning
1. En försäkran om uppfyllelse av konstruktionskrav ska utfärdas i enlighet med bilaga III för följande ATM/ANS-utrustning som genererar, tar emot och sänder data och/eller signaler i rymden i syfte att säkerställa säker och driftskompatibel flygtrafik:
a) |
Utrustning till stöd för mark-till-mark-kommunikation. |
b) |
Utrustning till stöd för navigering eller övervakning. |
2. Försäkringar om uppfyllelse av konstruktionskrav ska utfärdas av organisationer som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning och som är godkända i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2023/1769.
3. Försäkringar om uppfyllelse av konstruktionskrav för ATM/ANS-utrustningen ska utfärdas med obegränsad varaktighet. Försäkringarna ska förbli giltiga såvida de inte har avregistrerats i enlighet med punkt DPO.AR.C.015 g 6 i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/1769 till följd av något av följande:
a) |
ATM/ANS-utrustningen uppfyller inte längre de detaljerade specifikationer som gjorde det möjligt att utfärda försäkran. |
b) |
Utfärdaren av försäkran uppfyller inte längre de tillämpliga kraven i genomförandeförordning (EU) 2023/1769 eller dess godkännande har återlämnats, upphävts tillfälligt eller återkallats. |
c) |
ATM/ANS-utrustningen har visat sig ge upphov till oacceptabla risker eller oacceptabla prestanda under drift. |
d) |
Organisationen har dragit tillbaka försäkran om uppfyllelse av konstruktionskrav. |
4. Genom undantag från punkt 1 ska det inte krävas att en försäkran om uppfyllelse av konstruktionskrav utfärdas för ATM/ANS-utrustning som endast används i en begränsad del av luftrum som finns utanför Icaos EUR-region och denna del har låg trafikvolym och endast gränsar till luftrum som står under ett tredjelands ansvar. I sådana fall ska en försäkran om uppfyllelse utfärdas för ATM/ANS-utrustningen i enlighet med artikel 6.
5. När det gäller ATM/ANS-utrustningen i Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service) ska försäkran om uppfyllelse av konstruktionskrav enligt bilaga III till denna förordning utfärdas av Europeiska unionens rymdprogrambyrå (EUSPA), inrättad genom förordning (EU) 2021/696, som ska betraktas som en organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av Egnosutrustning.
6. Punkterna ATM/ANS.EQMT.DEC.005 och ATM/ANS.EQMT.DEC.045 i bilaga III ska inte vara tillämpliga på EUSPA. EUSPA ska säkerställa att byrån får tillgång till belägg från de olika enheter som medverkar i konstruktion och produktion av Egnossystemets ATM/ANS-utrustning, i syfte att fastställa fortsatt uppfyllelse av de tillämpliga tekniska specifikationer som användes för försäkran för ATM/ANS-utrustning i enlighet med bilaga III.
Artikel 6
Försäkran om uppfyllelse
1. Försäkran om uppfyllelse ska utfärdas för följande ATM/ANS-utrustning:
a) |
Utrustning som varken omfattas av certifiering i enlighet med artikel 4 eller av en försäkran om uppfyllelse i enlighet med artikel 5. |
b) |
Utrustning till stöd för flygtrafikledningstjänster, kommunikations-, navigations- eller övervakningstjänster, luftrumsplanering, flödesplanering, flygbriefingtjänster eller flygvädertjänster. |
Försäkran om uppfyllelse ska bekräfta att ATM/ANS-utrustningen uppfyller de detaljerade specifikationer som utfärdats av byrån i enlighet med artikel 76.3 i förordning (EU) 2018/1139.
2. En försäkran om uppfyllelse för ATM/ANS-utrustning ska utfärdas av den ATM/ANS-leverantör som integrerar sådan ATM/ANS-utrustning i sitt funktionella system eller, på begäran av ATM/ANS-leverantören, av en organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av sådan ATM/ANS-utrustning och som godkänts i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2023/1769.
3. En försäkran om uppfyllelse för ATM/ANS-utrustning ska utfärdas med obegränsad varaktighet. Den ska förbli giltig såvida inte något av följande gäller:
a) |
ATM/ANS-utrustningen uppfyller inte längre de grundläggande krav som fastställs i bilaga VIII och, i tillämpliga fall, i bilaga VII till förordning (EU) 2018/1139. |
b) |
ATM/ANS-leverantören uppfyller inte längre de tillämpliga kraven i genomförandeförordning (EU) 2017/373 eller har återlämnat det certifikat som utfärdats i enlighet med artikel 6 i genomförandeförordning (EU) 2017/373, eller certifikatet har tillfälligt upphävts eller återkallats, |
c) |
ATM/ANS-leverantören har dragit tillbaka försäkran om uppfyllelse eller verkställighetsåtgärder har vidtagits i enlighet med punkt ATM/ANS.AR.C.050 e i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2017/373. |
Artikel 7
Övergångsbestämmelser
1. Följande övergångsbestämmelser ska tillämpas på ATM/ANS-utrustning som omfattas av EG-försäkringar, utfärdade i enlighet med artikel 5 eller 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 552/2004 (6), och som tagits i drift före dagen för den här förordningens ikraftträdande:
a) |
ATM/ANS-utrustning som omfattas av den kategori av ATM/ANS-utrustning som kräver certifiering i enlighet med artikel 4 ska anses ha ett utfärdat certifikat i enlighet med artikel 4, såvida inte byrån, efter den utvärdering som avses i punkt 2, fastställer att sådan ATM/ANS-utrustning inte säkerställer en nivå för säkerhet, skydd, prestanda och driftskompatibilitet som är likvärdig med den som krävs enligt förordning (EU) 2018/1139 och den här förordningen. |
b) |
ATM/ANS-utrustning som omfattas av den kategori av ATM/ANS-utrustning som måste ha en försäkran i enlighet med artikel 5 ska anses ha en utfärdad försäkran om uppfyllelse av konstruktionskrav i enlighet med artikel 5, såvida inte byrån, efter den utvärdering som avses i punkt 2, fastställer att sådan ATM/ANS-utrustning inte säkerställer en nivå för säkerhet, skydd, prestanda och driftskompatibilitet som är likvärdig med den som krävs enligt förordning (EU) 2018/1139 och den här förordningen. |
c) |
När det gäller ATM/ANS-utrustning som omfattas av en försäkran om uppfyllelse i enlighet med artikel 6 ska EG-kontrollförklaringarna för system som har utfärdats eller erkänts i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 552/2004 fortsätta att vara giltiga med obegränsad varaktighet och utrustningen ska anses ha en försäkran om uppfyllelse i enlighet med artikel 6. |
2. Byrån ska utvärdera den ATM/ANS-utrustning som avses i punkt 1 a och 1 b inom fem år från dagen för denna förordnings ikraftträdande och offentliggöra resultaten av den utvärderingen. För detta ändamål ska de behöriga myndigheter som ansvarar för certifiering och tillsyn av ATM/ANS-leverantörerna och som avses i artikel 4.1 i genomförandeförordning (EU) 2017/373 förse byrån med relevant information för att underlätta denna utvärdering. Syftet med utvärderingen ska vara att fastställa om den relevanta ATM/ANS-utrustningen säkerställer en nivå av skydd, säkerhet, prestanda och driftskompatibilitet som är likvärdig med den som krävs enligt förordning (EU) 2018/1139 och den här förordningen. Resultatet av utvärderingen ska offentliggöras och alla åtgärder för att ändra den ATM/ANS-utrustning som identifierats i utvärderingen ska tillämpas fem år efter dagen för denna förordnings ikraftträdande, oavsett det faktiska datum när utvärderingen äger rum, såvida inte utvärderingen visar på en brist som kan ha en negativ inverkan på säkerheten. Om en brist som kan ha en negativ inverkan upptäcks ska alla åtgärder för att ändra ATM/ANS-utrustningen som framkommit vid utvärderingen omedelbart vidtas. Fem år efter dagen för denna förordnings ikraftträdande ska den ATM/ANS-utrustning som avses i punkt 1 a–b anses uppfylla kraven i denna förordning.
3. ATM/ANS-utrustning som är föremål för certifiering i enlighet med artikel 4 eller en försäkran i enlighet med artikel 5 får tas i drift från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande till och med den 12 september 2028 på grundval av en försäkran om uppfyllelse som gjorts i enlighet med artikel 6. Från och med den 13 september 2028 ska följande bestämmelser gälla för sådan ATM/ANS-utrustning:
a) |
ATM/ANS-utrustning som omfattas av den kategori av ATM/ANS-utrustning som kräver certifiering i enlighet med artikel 4, och för vilken en försäkran om uppfyllelse har utfärdats av ATM/ANS-leverantören, ska anses ha ett utfärdat certifikat i enlighet med artikel 4, såvida inte byrån, efter den utvärdering som avses i punkt 4, fastställer att sådan ATM/ANS-utrustning inte säkerställer en nivå för säkerhet, skydd, prestanda och driftskompatibilitet som är likvärdig med den som krävs enligt förordning (EU) 2018/1139 och den här förordningen. |
b) |
ATM/ANS-utrustning som omfattas av den kategori av ATM/ANS-utrustning som kräver en försäkran om uppfyllelse av konstruktionskrav i enlighet med artikel 5, och för vilken en försäkran om uppfyllelse har utfärdats av ATM/ANS-leverantören, ska anses ha en utfärdad försäkran om uppfyllelse av konstruktionskrav i enlighet med artikel 5, såvida inte byrån, efter den utvärdering som avses i punkt 4, fastställer att sådan ATM/ANS-utrustning inte säkerställer en nivå för säkerhet, skydd, prestanda och driftskompatibilitet som är likvärdig med den som krävs enligt förordning (EU) 2018/1139 och den här förordningen. |
4. Byrån ska utvärdera den ATM/ANS-utrustning som avses i punkt 3 senast den 12 september 2030. För detta ändamål ska de behöriga myndigheter som ansvarar för certifiering och tillsyn av ATM/ANS-leverantörerna och som avses i artikel 4.1 i genomförandeförordning (EU) 2017/373 förse byrån med relevant information för att underlätta denna utvärdering. Syftet med utvärderingen ska vara att fastställa om den specifika ATM/ANS-utrustningen uppfyller en nivå av skydd, säkerhet, prestanda och driftskompatibilitet som är likvärdig med den som krävs enligt förordning (EU) 2018/1139 och den här förordningen.
Artikel 8
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 14 juli 2023.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 212, 22.8.2018, s. 1.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/373 av den 1 mars 2017 om gemensamma krav för leverantörer av flygledningstjänst/flygtrafiktjänster och övriga nätverksfunktioner för flygledningstjänst, om tillsyn över dessa leverantörer samt om upphävande av förordning (EG) nr 482/2008, genomförandeförordningarna (EU) nr 1034/2011, (EU) nr 1035/2011 och (EU) 2016/1377 och ändring av förordning (EU) nr 677/2011 (EUT L 62, 8.3.2017, s. 1).
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 av den 28 april 2021 om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU (EUT L 170, 12.5.2021, s. 69).
(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1769 av den 12 september 2023 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende godkännande av organisationer som medverkar i konstruktion eller produktion av system och komponenter för flygledningstjänster/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2023/203 (Se sidan 19 i detta nummer av EUT.).
(5) Kommissionens förordning (EU) nr 748/2012 av den 3 augusti 2012 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- och miljöcertifiering av luftfartyg och tillhörande produkter, delar och anordningar samt för certifiering av konstruktions- och tillverkningsorganisationer (EUT L 224, 21.8.2012, s. 1).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 552/2004 av den 10 mars 2004 om driftskompatibiliteten hos det europeiska nätverket för flygledningstjänst (EUT L 96, 31.3.2004, s. 26).
BILAGA I
KRAV AVSEENDE BYRÅN
(Del-ATM/ANS.EQMT.AR)
KAPITEL A
ALLMÄNNA KRAV (ATM/ANS.EQMT.AR.A)
ATM/ANS.EQMT.AR.A.001 Tillämpningsområde
I denna bilaga fastställs kraven på byrån när det gäller villkor för utförande av certifiering och annan nödvändig verksamhet för att säkerställa en effektiv tillsyn av ATM/ANS-utrustning samt villkor och förfaranden för byråns ackreditering av behöriga organ.
ATM/ANS.EQMT.AR.A.020 Fördelning av uppgifter till behöriga organ
a) |
När byrån beslutar att tilldela behöriga organ uppgifter i samband med certifiering av ATM/ANS-utrustning som omfattas av denna förordning, eller godkännande eller fortlöpande tillsyn av organisationer som omfattas av genomförandeförordning (EU) 2023/1769 ska den säkerställa att den har upprättat och dokumenterat ett avtal med det eller de behöriga organen, som godkänts av avtalets båda parter på lämplig ledningsnivå och som tydligt definierar
|
b) |
Byrån ska säkerställa att den interna revisionsprocess och den process för hantering av säkerhetsrisker som krävs enligt punkt DPO.AR.B.001 a 5 i genomförandeförordning (EU) 2023/1769 omfattar alla uppgifter som det eller de behöriga organen utför för dess räkning. |
c) |
När det gäller godkännande av och tillsyn över organisationens överensstämmelse med punkt DPO.OR.B.001 d i genomförandeförordning (EU) 2023/1769 får byrån tilldela behöriga organ uppgifter i enlighet med punkt a, eller till en relevant myndighet med ansvar för informationssäkerhet eller cybersäkerhet inom unionen. Vid tilldelningen av uppgifter ska byrån säkerställa att
|
ATM/ANS.EQMT.AR.A.030 Direktiv för ATM/ANS-utrustning
a) |
Byrån ska utfärda ett direktiv för ATM/ANS-utrustning när
|
b) |
Ett direktiv för ATM/ANS-utrustning ska innehålla åtminstone följande information:
|
ATM/ANS.EQMT.AR.A.035 Detaljerade specifikationer för utrustningens uppfyllelse av konstruktionskrav
a) |
Byrån ska fastställa och tillgängliggöra detaljerade specifikationer som organisationer kan använda för att visa att de uppfyller de relevanta grundläggande kraven i bilaga VIII och, i tillämpliga fall, bilaga VII till förordning (EU) 2018/1139 när de
|
b) |
De detaljerade specifikationer som avses i punkt a ska ange konstruktionsstandarder som återspeglar teknikens utvecklingsnivå och bästa konstruktionspraxis och som bygger på värdefulla gjorda erfarenheter och vetenskapliga och tekniska framsteg samt på bästa tillgängliga belägg och analyser i fråga om ATM/ANS-utrustning. |
KAPITEL B – CERTIFIERING, TILLSYN OCH KONTROLL AV EFTERLEVNAD
(ATM/ANS.EQMT.AR.B)
ATM/ANS.EQMT.AR.B.001 Certifieringsgrund för ATM/ANS-utrustning
a) |
Byrån ska fastställa certifieringsgrunden för ATM/ANS-utrustning och underrätta den som ansöker om certifikat för ATM/ANS-utrustning. Certifieringsgrunden ska bestå av följande:
|
b) |
Byrån ska komma överens om att eventuellt införa ytterligare element, egenskaper eller funktioner som inte ursprungligen ingick i certifieringsgrunden. |
ATM/ANS.EQMT.AR.B.005 Särskilda villkor
a) |
Byrån ska fastställa ytterligare krav, benämnda särskilda villkor, för ATM/ANS-utrustning om de relaterade och tillämpliga detaljerade specifikationerna inte anses tillräckliga på grund av något av följande:
|
b) |
Särskilda villkor omfattar standarder för säkerhet, prestanda, skydd och driftskompatibilitet som byrån anser nödvändiga för att säkerställa att ATM/ANS-utrustningens lämpliga prestandanivå är likvärdig med den som krävs enligt de tillämpliga detaljerade specifikationerna. |
ATM/ANS.EQMT.AR.B.010 Grad av medverkan
a) |
Byrån ska fastställa sin grad av medverkan i verifieringen av verksamhet och data för att påvisa uppfyllelse som rör en ansökan om utfärdande eller ändringar av ett certifikat. Den ska fastställa detta på grundval av en bedömning av relevanta grupper av verksamhet och data från certifieringsprogrammet som påvisar uppfyllelse. Bedömningen ska omfatta allt följande:
Åtminstone följande ska beaktas:
|
b) |
Byrån ska underrätta sökanden om sin grad av medverkan, och uppdatera sin grad av medverkan när det är motiverat till följd av information som har en betydande inverkan på den risk som tidigare bedömts i enlighet med punkt a. Byrån ska underrätta sökanden om varje ändring i graden av medverkan. |
ATM/ANS.EQMT.AR.B.015 Utfärdande av ett certifikat för ATM/ANS-utrustning
a) |
Byrån ska utfärda ett certifikat för ATM/ANS-utrustning, under förutsättning att
|
b) |
Certifikatet för ATM/ANS-utrustning ska omfatta operativa begränsningar, databladet för fortsatt lämplighet, tillämplig certifieringsgrund för ATM/ANS-utrustningen som byrån använder för att registrera uppfyllelse samt alla andra villkor eller begränsningar som föreskrivs i tillämpliga detaljerade specifikationer och särskilda villkor. |
ATM/ANS.EQMT.AR.B.020 Inledande tillsynsundersökning av försäkran om uppfyllelse av konstruktionskrav för ATM/ANS-utrustning
a) |
Efter att ha mottagit en försäkran om uppfyllelse av konstruktionskrav för ATM/ANS-utrustning från en organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning och som godkänts av byrån i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2023/1769 ska byrån verifiera att följande är uppfyllt:
|
b) |
Försäkran om uppfyllelse av konstruktionskrav för ATM/ANS-utrustning ska omfatta operativa begränsningar, databladet för fortsatt lämplighet, tillämpliga detaljerade specifikationer för vilka organisationen påvisat uppfyllelse samt alla andra villkor eller begränsningar som fastställs i tillämpliga detaljerade specifikationer och särskilda villkor. |
c) |
Om försäkran inte är förenlig med organisationens befogenheter eller innehåller information som tyder på bristande uppfyllelse av tillämpliga detaljerade specifikationer och särskilda villkor, ska byrån underrätta den berörda organisationen om den bristande uppfyllelsen och begära ytterligare information, korrigerande åtgärder och belägg för detta. |
d) |
Om kraven i punkterna a och b är uppfyllda ska byrån bekräfta mottagandet av försäkran. |
ATM/ANS.EQMT.AR.B.025 Registrering av försäkran om uppfyllelse av konstruktionskrav för ATM/ANS-utrustning
Byrån ska registrera en försäkran om uppfyllelse av konstruktionskrav för ATM/ANS-utrustning i en lämplig databas, förutsatt att
a) |
den som lämnat försäkran har försäkrat att ATM/ANS-utrustningens konstruktion uppfyller kraven i punkt ATM/ANS.EQMT.DEC.010, |
b) |
den som lämnat försäkran har åtagit sig att fullgöra de skyldigheter som fastställs i bilaga III, |
c) |
det inte finns några olösta frågor i enlighet med punkt ATM/ANS.EQMT.AR.B.020. |
ATM/ANS.EQMT.AR.B.030 Ändringar av försäkringar
a) |
Efter att ha mottagit en anmälan om ändringar i enlighet med punkt ATM/ANS.EQMT.DEC.020 ska byrån verifiera att anmälan är fullständig i enlighet med punkt ATM/ANS.EQMT.AR.B.020. |
b) |
Om en eller flera ändringar påverkar någon aspekt av försäkran som registrerats i enlighet med punkt ANS.EQMT.AR.B.025 ska den behöriga myndigheten uppdatera registret. |
c) |
När de åtgärder som krävs genom punkterna a och b har slutförts ska byrån bekräfta mottagandet av anmälan till den organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning. |
BILAGA II
CERTIFIKAT FÖR ATM/ANS-UTRUSTNING
(Del-ATM/ANS.EQMT.CERT)
ATM/ANS.EQMT.CERT.001 Tillämpningsområde
I denna bilaga fastställs förfarandena för utfärdande av certifikat för ATM/ANS-utrustning i enlighet med artikel 4 samt rättigheter och skyldigheter för den som ansöker om dessa certifikat och den som redan innehar dem.
ATM/ANS.EQMT.CERT.005 Kvalificering
Varje fysisk eller juridisk person som har påvisat, eller är i färd med att påvisa, sin konstruktionsförmåga i enlighet med punkt ANS.EQMT.CERT.010 får ansöka om utfärdande av ett certifikat för ATM/ANS-utrustning enligt villkoren i detta kapitel.
ATM/ANS.EQMT.CERT.010 Visande av förmåga
Den som ansöker om ett certifikat för ATM/ANS-utrustning ska inneha ett godkännande av konstruktionsorganisation som utfärdats av byrån i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2023/1769 och som omfattar respektive ATM/ANS-utrustning.
ATM/ANS.EQMT.CERT.015 Ansökan om certifikat för ATM/ANS-utrustning
a) |
En ansökan om ett certifikat för ATM/ANS-utrustning ska ske i en form och på ett sätt som fastställts av byrån. |
b) |
Ansökan om ett certifikat för ATM/ANS-utrustning ska minst innehålla följande:
|
c) |
Efter den första inlämningen av ansökan till byrån ska sökanden uppdatera certifieringsprogrammet när det görs ändringar av certifieringsprojektet som påverkar någon av punkterna b.2 i–vii. |
d) |
En ansökan om utfärdande av ett certifikat för ATM/ANS-utrustning ska vara giltig i fem år, såvida inte sökanden vid tidpunkten för ansökan visar att det behövs en längre tidsperiod för att påvisa uppfyllelse och byrån samtycker till att förlänga denna tidsperiod. |
e) |
Om ett certifikat för ATM/ANS-utrustning inte har utfärdats, eller då det är uppenbart att det inte kommer att utfärdas inom den tidsfrist som anges i punkt d, får sökanden göra något av följande:
|
ATM/ANS.EQMT.CERT.020 Ändringar som kräver utfärdande av ett nytt ATM/ANS-utrustning
En godkänd konstruktionsorganisation som föreslår ändringar av ATM/ANS-utrustning ska ansöka om utfärdande av ett nytt certifikat om konstruktions- eller funktionsändringarna av denna ATM-/ANS-utrustning är så omfattande att det krävs en fullständig undersökning av uppfyllelsen av den tillämpliga certifieringsgrunden.
ATM/ANS.EQMT.CERT.025 Påvisande av uppfyllelse av certifieringsgrunden för ATM/ANS-utrustning
a) |
En sökande ska efter byråns godtagande av certifieringsprogrammet påvisa uppfyllelse av certifieringsgrunden för ATM/ANS-utrustningen, såsom den upprättats och meddelats sökanden av byrån i enlighet med punkt ATM/ANS.EQMT.AR.B.001, och tillhandahålla byrån de sätt genom vilka sådan uppfyllelse har påvisats. |
b) |
Den som ansöker om ett certifikat för ATM/ANS-utrustning ska uppdatera certifieringsprogrammet med den uppdaterade certifieringsgrunden om byrån upptäcker att sökanden behöver göra detta efter den första inlämning som gjorts i enlighet med punkt ATM/ANS.EQMT.CERT.015. |
c) |
En sökande ska rapportera till byrån om eventuella svårigheter eller händelser som uppkommit under processen för påvisande av uppfyllelse och som kan ha en väsentlig inverkan på bedömningen enligt punkt ANS.EQMT.CERT.015 b.2 vi eller på certifieringsprogrammet, eller som på annat sätt kan kräva en ändring av den grad av byråns medverkan som tidigare meddelats sökanden i enlighet med punkt ANS.EQMT.AR.B.010 b. |
d) |
En sökande ska registrera påvisad uppfyllelse i dokumenten om uppfyllelse i enlighet med certifieringsprogrammet. |
e) |
När all verksamhet för att påvisa uppfyllelse i enlighet med certifieringsprogrammet har slutförts, inklusive alla inspektioner och prov som utförts i enlighet med punkt ATM/ANS.EQMT.CERT.040, ska en sökande i en form och på ett sätt som fastställts av byrån försäkra följande, samt lämna in relaterade dokument:
|
f) |
Sökanden ska visa att de element, egenskaper eller funktioner som inte ingår i certifieringsgrunden inte stör inverkar negativt på ATM/ANS-utrustningens lämplighet för dess avsedda användning. |
ATM/ANS.EQMT.CERT.030 Sätt att uppfylla kraven
a) |
Byrån ska utarbeta godtagbara sätt att uppfylla kraven (AMC, Acceptable Means of Compliance) som får användas för att uppnå överensstämmelse med förordning (EU) 2018/1139 och delegerade akter och genomförandeakter som är antagna på grundval av den förordningen. |
b) |
Alternativa sätt att uppfylla kraven får användas för att uppnå överensstämmelse med den här förordningen. |
ATM/ANS.EQMT.CERT.035 Konstruktion av ATM/ANS-utrustning
a) |
Konstruktion av ATM/ANS-utrustning ska beskrivas genom följande:
|
b) |
Varje konstruktion ska identifieras på ett tillfredsställande sätt. |
ATM/ANS.EQMT.CERT.040 Inspektion och provning
a) |
Innan varje prov genomförs i samband med påvisande av uppfyllelse som krävs i punkt ATM/ANS.EQMT.CERT.025 ska sökanden ha verifierat följande:
|
b) |
På grundval av de verifieringar som genomförts i enlighet med punkt a ska sökanden utfärda ett kontrollintyg med en förteckning över all potentiell bristande överensstämmelse, tillsammans med en motivering som visar att detta inte kommer att påverka provresultaten, och tillåta byrån att genomföra en inspektion som den anser vara nödvändig för att kontrollera giltigheten för detta intyg. |
c) |
Sökanden ska tillåta byrån att
|
d) |
För alla prov och inspektioner där byrån är närvarande
|
ATM/ANS.EQMT.CERT.045 Dokumentation
Utöver de dokumentationskrav som är relevanta för eller knutna till ledningssystemet ska certifikatinnehavaren göra all relevant konstruktionsinformation, ritningar och provrapporter, inklusive inspektionsprotokoll och registrerade prov, tillgängliga för byrån och bevara dessa för att kunna tillhandahålla den information som krävs för att säkerställa fortsatt uppfyllelse.
ATM/ANS.EQMT.CERT.050 Handböcker
Innehavaren av ett certifikat för ATM/ANS-utrustning ska framställa, underhålla och uppdatera original av alla handböcker som krävs enligt den tillämpliga certifieringsgrunden och på begäran förse byrån med kopior.
ATM/ANS.EQMT.CERT.055 Underhållsinstruktioner
a) |
Innehavaren av ett certifikat för ATM/ANS-utrustning ska förse alla kända användare med minst en uppsättning fullständiga underhållsinstruktioner, bestående av beskrivande data och utförandeinstruktioner som utarbetats i enlighet med tillämplig certifieringsgrund, och ska på begäran göra dessa tillgängliga för varje annan person som är skyldig att följa någon av dessa underhållsinstruktioner. |
b) |
Ändringar av underhållsinstruktionerna ska göras tillgängliga för alla kända användare och ska på begäran göras tillgängliga för varje person som är skyldig att följa någon av dessa underhållsinstruktioner. Ett program som visar hur ändringar av underhållsinstruktionerna görs tillgängliga för alla kända användare ska lämnas in till byrån. |
ATM/ANS.EQMT.CERT.060 Ändringar av certifieringsgrunden för ATM/ANS-utrustning
a) |
Alla ändringar ska godkännas av byrån så snart certifikatinnehavaren visar att ändringarna, och de områden som påverkas av ändringarna, uppfyller den certifieringsgrund som fastställts av byrån i enlighet med punkt ATM/ANS.EQMT.AR.B.001. |
b) |
Genom undantag från punkt a ska ändringar som omfattas av organisationens befogenheter enligt ett godkänt förfarande för ändringshantering hanteras av den godkända konstruktionsorganisationen och begränsas till en eller flera specifika konfigurationer för den ATM/ANS-utrustning som ändringarna avser. |
c) |
För detta ändamål ska innehavaren av ett certifikat för ATM/ANS-utrustning ha ett system för att identifiera omfattningen av ändringarna av ATM/ANS-utrustningen som ”mindre” och ”större”. |
d) |
Ändringarna ska utfärdas med en försäkran i enlighet med punkt DPO.OR.C.001 b.2 i bilaga II (Del-DPO.OR) till genomförandeförordning (EU) 2023/1769. |
ATM/ANS.EQMT.CERT.065 Direktiv för ATM/ANS-utrustning
När ett direktiv för ATM/ANS-utrustning utfärdas för att korrigera den situation som avses i punkt ATM/ANS.EQMT.AR.A.030 b ska, såvida inte annat fastställs av byrån i det fall brådskande åtgärder krävs, innehavaren av certifikatet för ATM/ANS-utrustning
a) |
föreslå lämplig korrigerande åtgärd och lämna in uppgifter om detta förslag till byrån för godkännande, |
b) |
efter byråns godkännande, göra lämpliga beskrivande data och utförandeinstruktioner tillgängliga för alla kända användare av ATM/ANS-utrustningen, för de berörda behöriga myndigheterna och, i tillämpliga fall och på begäran, för alla personer som är skyldiga att följa direktivet för ATM/ANS-utrustning. |
ATM/ANS.EQMT.CERT.070 Inspektioner som utförs av byrån
På byråns begäran ska varje organisation som innehar ett certifikat som utfärdats av byrån enligt denna bilaga
a) |
bevilja byrån tillträde till alla anläggningar, all utrustning, alla dokument, register, data, processer, förfaranden eller varje annat material, och tillåta byrån att granska alla rapporter, samt genomföra alla inspektioner, eller utföra eller närvara vid alla prov som är nödvändiga för att verifiera att organisationen uppfyller de tillämpliga kraven i denna bilaga, |
b) |
om den fysiska eller juridiska personen anlitar partner, leverantörer eller underleverantörer, träffa överenskommelser med dem för att säkerställa att byrån har tillträde dem för att genomföra undersökningar som beskrivs i punkt a. |
BILAGA III
FÖRSÄKRAN OM UPPFYLLELSE AV KONSTRUKTIONSKRAV FÖR ATM/ANS-UTRUSTNING
(Del-ATM/ANS.EQMT.DEC)
ATM/ANS.EQMT.DEC.001 Tillämpningsområde
I denna bilaga fastställs förfaranden för försäkran om uppfyllelse av konstruktionskrav för ATM/ANS-utrustning, och fastställs rättigheter och skyldigheter för organisationer som medverkar i konstruktionen av ATM/ANS-utrustning och som är bemyndigade att utfärda försäkringar.
ATM/ANS.EQMT.DEC.005 Kvalificering och påvisande av uppfyllelse
En organisation som medverkar i konstruktionen av ATM/ANS-utrustning ska visa sin förmåga att försäkra att viss ATM/ANS-utrustning uppfyller konstruktionskraven genom att inneha ett organisationsgodkännande som utfärdats av byrån i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2023/1769, i enlighet med villkoren för organisationsgodkännandet.
ATM/ANS.EQMT.DEC.010 Försäkran om uppfyllelse av konstruktionskrav för ATM/ANS-utrustning
En godkänd organisation ska lämna in en daterad och undertecknad försäkran om uppfyllelse av konstruktionskraven för viss ATM/ANS-utrustning. Försäkran ska innehålla minst följande information:
a) |
En beskrivning av konstruktionen, inklusive alla konfigurationer. |
b) |
I tillämpliga fall, utrustningens angivna prestanda, antingen direkt eller genom hänvisningar till andra, kompletterande dokument. |
c) |
En försäkran om uppfyllelse som intygar att utrustningen uppfyller de tillämpliga specifikationerna och en förteckning över specifikationer och särskilda villkor i försäkran, beroende på vad som är tillämpligt. |
d) |
Hänvisning till relevanta stödjande belägg, inklusive provrapporter. |
e) |
Hänvisning till lämpliga handböcker för drift, inställning och underhåll. |
f) |
Nivåerna av uppfyllande, om flera nivåer av uppfyllande medges av specifikationerna i försäkran. |
g) |
Förteckning över avvikelser, om så är tillämpligt. |
ATM/ANS.EQMT.DEC.015 Sätt att uppfylla kraven
a) |
Byrån ska utarbeta godtagbara sätt att uppfylla kraven (AMC, Acceptable Means of Compliance) som får användas för att uppnå överensstämmelse med förordning (EU) 2018/1139 och delegerade akter och genomförandeakter som är antagna på grundval av den förordningen. |
b) |
Alternativa sätt att uppfylla kraven får användas för att uppnå överensstämmelse med den här förordningen. |
ATM/ANS.EQMT.DEC.020 Ändringar av försäkran för ATM/ANS-utrustning
a) |
En godkänd organisation som medverkar i konstruktionen av ATM/ANS-utrustning får göra ändringar i konstruktionen som omfattas av den godkända organisationens befogenheter. I detta fall ska den ändrade utrustningen behålla sitt ursprungliga artikelnummer. |
b) |
Varje ändring av konstruktionen som omfattas av den godkända organisationens befogenheter och som är tillräckligt omfattande för att kräva en fullständig undersökning i enlighet med punkt ATM/ANS.EQMT.AR.B.020 i syfte att fastställa dess uppfyllelse, ska innebära att utrustningen tilldelas en ny modellbeteckning. |
ATM/ANS.EQMT.DEC.025 Dokumentation
Utöver de dokumentationskrav som är relevanta för eller knutna till ledningssystemet ska all relevant konstruktionsinformation, ritningar och provrapporter, inklusive inspektionsprotokoll för den utrustning som provats, göras tillgängliga för byrån, och de ska bevaras för att den information som krävs för att säkerställa ATM/ANS-utrustningens fortsatta lämplighet ska kunna tillhandahållas.
ATM/ANS.EQMT.DEC.030 Handböcker
Den organisation som medverkar i konstruktionen av ATM/ANS-utrustning och som har avgett försäkran ska framställa, underhålla och uppdatera original av alla handböcker som anges i försäkran och på begäran förse byrån med kopior.
ATM/ANS.EQMT.DEC.035 Underhållsinstruktioner
a) |
Den konstruktionsorganisation som har avgett försäkran ska förse alla kända användare med minst en uppsättning fullständiga underhållsinstruktioner, bestående av beskrivande data och utförandeinstruktioner som utarbetats i enlighet med de specifikationer som är tillämpliga på den ATM/ANS-utrustning som omfattas av försäkran, och ska på begäran göra dessa tillgängliga för varje annan person som är skyldig att följa någon av dessa underhållsinstruktioner. |
b) |
Ändringar av underhållsinstruktionerna ska göras tillgängliga för alla kända användare och ska på begäran göras tillgängliga för varje person som är skyldig att följa någon av dessa underhållsinstruktioner. Ett program som visar hur ändringar av underhållsinstruktionerna görs tillgängliga för alla kända användare ska på begäran lämnas in till byrån. |
ATM/ANS.EQMT.DEC.040 Direktiv för ATM/ANS-utrustning
När ett direktiv för ATM/ANS-utrustning utfärdas för att korrigera den situation som avses i punkt ATM/ANS.EQMT.AR.A.030 b ska den som lämnat försäkran om uppfyllelse av konstruktionskrav för ATM/ANS-utrustningen, såvida inte annat fastställs av byrån om brådskande åtgärder krävs,
a) |
föreslå lämplig korrigerande åtgärd och lämna in uppgifter om detta förslag till byrån för godkännande, |
b) |
efter byråns godkännande, göra lämpliga beskrivande data och utförandeinstruktioner tillgängliga för alla kända användare av utrustningen, för de berörda behöriga myndigheterna och, i tillämpliga fall och på begäran, för alla personer som är skyldiga att följa direktivet för ATM/ANS-utrustning. |
ATM/ANS.EQMT.DEC.045 Inspektioner som utförs av byrån
På byråns begäran ska varje organisation som är bemyndigad att utfärda en försäkran i enlighet med denna förordning
a) |
bevilja byrån tillträde till alla anläggningar, all utrustning, alla dokument, register, data, processer, förfaranden eller varje annat material, och tillåta byrån att granska alla rapporter, samt genomföra alla inspektioner, eller utföra eller närvara vid alla prov som är nödvändiga för att verifiera att organisationen uppfyller, och fortsätter att uppfylla, de tillämpliga kraven i denna bilaga, |
b) |
om den fysiska eller juridiska personen anlitar partner, leverantörer eller underleverantörer, träffa överenskommelser med dem för att säkerställa att byrån har tillträde dem för att genomföra undersökningar som föreskrivs i punkt a. |
15.9.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 228/19 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/1769
av den 12 september 2023
om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende godkännande av organisationer som medverkar i konstruktion eller produktion av system och komponenter för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2023/203
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91 (1), särskilt artikel 43.1 och artikel 62.15 c, och
av följande skäl:
(1) |
Med beaktande av de mål och principer som anges i artiklarna 1 och 4 i förordning (EU) 2018/1139, framför allt avseende den berörda verksamhetens art och risker, bör organisationer som medverkar i konstruktion eller produktion av system och komponenter för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) vara skyldiga att inneha ett certifikat. |
(2) |
För att säkerställa ett enhetligt genomförande av och överensstämmelse med de grundläggande krav som avses i artikel 40 i förordning (EU) 2018/1139 bör denna förordning i fråga om tillhandahållande av ATM/ANS fastställa regler och förfaranden för att utfärda, underhålla, ändra, begränsa, tillfälligt upphäva eller återkalla certifikaten för organisationer som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-system och ATM/ANS-komponenter, samt befogenheter och skyldigheter för innehavare av certifikat. |
(3) |
Den bedömning av överensstämmelse för ATM/ANS-utrustning som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1768 (2) beror på en specifik ATM/ANS-tjänsts art och risker eller på funktionaliteten hos en viss ATM/ANS-utrustning, och baseras på befintliga metoder och bästa praxis. I den förordningen fastställs tre olika typer av bedömning av överensstämmelse: Byråns certifiering av viss ATM/ANS-utrustning. En försäkran (deklaration) från en godkänd organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning. En försäkran om uppfyllelse från ATM/ANS-leverantören eller från en godkänd organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning. |
(4) |
Den typiska livscykeln för ATM/ANS-utrustning består av olika faser: konstruktion, produktion, installation, drift, underhåll och avveckling. ATM/ANS-leverantören ansvarar vanligtvis för vissa av dessa faser, medan de organisationer som medverkar i konstruktionen eller produktionen av ATM/ANS-utrustning ansvarar för andra faser. Därför bör gemensamma krav fastställas för godkännande och tillsyn av organisationer som medverkar i konstruktion eller produktion av viss ATM/ANS-utrustning som används vid tillhandahållandet av flygledningstjänst/flygtrafiktjänster, särskilt de som avses i punkt 3.1 i bilaga VIII till förordning (EU) 2018/1139. |
(5) |
Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (byrån) ansvarar för alla behöriga myndigheters uppgifter som rör certifikat och försäkringar för ATM/ANS-system och ATM/ANS-komponenter (ATM/ANS-utrustning), inbegripet tillsyn och kontroll av efterlevnad. För att säkerställa konsekvens och riskbaserad bedömning och bland annat undvika dubbelarbete och administrativa bördor samt främja effektiviteten i certifierings- och tillsynsprocesserna bör motsvarande funktioner för tillsyn och kontroll av efterlevnad finnas hos byrån. För certifiering eller granskning av försäkringar om ATM/ANS-utrustning är det nödvändigt att byrån också övervakar de processer som fastställts av konstruktions- och tillverkningsorganisationer, inbegripet, vid behov, certifieringen av dessa organisationer. Därför bör byrån ansvara för godkännandet av de organisationer som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning och också för intygande av ATM/ANS-utrustning. |
(6) |
Byråns behörighet att certifiera konstruktions- eller tillverkningsorganisationer bör också möjliggöra ett icke-diskriminerande och harmoniserat tillvägagångssätt gentemot alla konstruktions- eller tillverkningsorganisationer som ansöker om ett certifikat enligt denna förordning. ATM/ANS-utrustning som släpps ut på marknaden i unionen kan användas i alla medlemsstater och för alla typer av tjänster, oavsett om den används av ATM/ANS-leverantörer som är verksamma i en eller flera medlemsstater. Det är inte möjligt att kategorisera de organisationer som medverkar i konstruktion och produktion på grundval av deras framtida katalog över utrustning som kommer att användas på lokal nivå eller unionsnivå. Samma princip kommer att observeras när byrån tilldelar certifierings- och tillsynsuppgifter. |
(7) |
I enlighet med artikel 29.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 (3) har Europeiska unionens rymdprogrambyrå (EUSPA, European Union Agency for the Space Programme) fått i uppdrag att förvalta driften av Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service), såsom föreskrivs i artikel 44 i den förordningen. Driften av Egnos omfattar bland annat stöd till certifiering och standardisering. EUSPA utför inte på egen hand alla uppgifter som rör driften av Egnos utan förlitar sig i stället på expertis från andra enheter, särskilt Europeiska rymdorganisationen (ESA), vad gäller verksamhet som rör systemutveckling, konstruktion och utveckling av delar av marksegmentet. EUSPA bör därför betraktas som likvärdigt med en konstruktions- eller tillverkningsorganisation inom ramen för denna förordning. |
(8) |
Enligt de roller och ansvarsområden som fastställs i förordning (EU) 2021/696 för EUSPA och ESA finns det inte någon unik enhet som ansvarar för konstruktionen av Egnossystemet och dess utrustning, och det finns därför ingen enda konstruktions- och tillverkningsorganisation som skulle kunna godkännas av Easa. |
(9) |
Därför kräver särdragen i konstruktionen av Egnossystemet särskilda medel för att påvisa överensstämmelse med de grundläggande kraven i förordning (EU) 2018/1139, med beaktande av att Egnos är en multimodal tjänst som också bör uppfylla relevanta lagstadgade krav för andra sektorer. |
(10) |
Båda byråerna bör samarbeta för att säkerställa att Egnossystemet överensstämmer med relevanta Icao-standarder, så att respektive arrangemang säkerställer en säkerhetsnivå och driftskompatibilitet som är likvärdig med den som följer av en fullständig tillämpning av kraven på konstruktion och produktion i denna förordning. Samarbetet kommer också att omfatta samråd med EUSPA vid utarbetandet av detaljerade specifikationer. |
(11) |
I denna förordning har vederbörlig hänsyn tagits till innehållet i den europeiska generalplanen för flygledningstjänst och den tekniska kapacitet som beskrivs där. |
(12) |
Byrån har utarbetat utkast till tillämpningsföreskrifter och överlämnat dem till kommissionen tillsammans med yttrande nr 01/2023 i enlighet med i artikel 75.2 b och c och artikel 76.1 i förordning (EU) 2018/1139. |
(13) |
För att på bästa sätt utnyttja befintliga resurser och befintlig expertis får byrån söka administrativt stöd från nationella behöriga myndigheter när den utför sina uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad inom ramen för denna förordning. Detta administrativa stöd bör inte innebära någon delegering av befogenheter eller ansvar för uppgifter. |
(14) |
För att konstruktions- eller tillverkningsorganisationer för ATM/ANS-utrustning ska omfattas av tillämpningsområdet för hanteringen av informationssäkerhetsrisker med potentiell inverkan på flygsäkerheten bör genomförandeförordning (EU) 2023/203 ändras. |
(15) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som avses i artikel 127.1 i förordning (EU) 2018/1139. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Innehåll
I denna förordning fastställs tekniska krav och administrativa förfaranden för godkännande av organisationer som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-system och ATM/ANS-komponenter som omfattas av certifiering i enlighet med artikel 4 i delegerad förordning (EU) 2023/1768 eller av en försäkran om uppfyllelse av konstruktionskrav i enlighet med artikel 5 i den förordningen.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
1. |
ATM/ANS-utrustning (ATM/ANS equipment): komponenter för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (ATM/ANS-komponenter) enligt definitionen i artikel 3.6 i förordning (EU) 2018/1139 och system för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (ATM/ANS-system) enligt definitionen i artikel 3.7 i den förordningen, med undantag för luftburna komponenter som omfattas av kommissionens förordning (EU) nr 748/2012 (4). |
2. |
direktiv för ATM/ANS-utrustning (ATM/ANS equipment directive): ett dokument som utfärdas av byrån och som föreskriver åtgärder som ska utföras av ATM/ANS-leverantörer med ATM/ANS-utrustning för att hantera en osäker och/eller otrygg situation som har identifierats och för att återställa prestandan och driftskompatibiliteten hos denna ATM/ANS-utrustning när det finns belägg för att säkerhet, skydd, prestanda eller driftskompatibilitet hos den specifika utrustningen annars kan äventyras. |
Artikel 3
Krav på behörig myndighet
1. Vid tillämpningen av denna förordning ska byrån vara den behöriga myndighet som ansvarar för utfärdande av godkännanden till organisationer som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning och för tillsyn och kontroll av efterlevnaden vad gäller dessa organisationer.
2. Byrån ska uppfylla de detaljerade krav som fastställs i bilaga I (Del-DPO.AR) när den utför certifiering, utredningar, inspektioner, granskningar och annan övervakningsverksamhet som är nödvändig för att säkerställa en effektiv tillsyn av organisationer som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning som omfattas av denna förordning. Byrån får söka administrativt stöd från nationella behöriga myndigheter när den utför sina uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad inom ramen för denna förordning.
Artikel 4
Organisationer som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning
1. En organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning som omfattas av certifiering i enlighet med artikel 4 i delegerad förordning (EU) 2023/1768 eller försäkran om uppfyllelse av konstruktionskrav i enlighet med artikel 5 i den förordningen ska visa sin kapacitet som konstruktions- eller tillverkningsorganisation för ATM/ANS-utrustning i enlighet med bilaga II (Del-DPO.OR).
2. Organisationer som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning för Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service) ska anses uppfylla kraven i bilaga II till denna förordning genom att visa att de uppfyller kraven i förordning (EU) 2021/696 och de förvaltnings-, konstruktions- och kvalitetsstandarder som är tillämpliga på Egnos enligt den förordningen. Sådana organisationer behöver inte godkännas av byrån.
Europeiska unionens rymdprogrambyrå ska i sin roll som konstruktions- eller tillverkningsorganisation se till att de andra organisationer som medverkar i konstruktionen eller produktionen av Egnos-utrustning följer konstruktions- och produktionsprocesser som leder till en säkerhetsnivå och driftskompatibilitet som är likvärdig med den i bilaga II (Del-DPO.OR).
Artikel 5
Ändringar av genomförandeförordning (EU) 2023/203 (5)
Genomförandeförordning (EU) 2023/203 ska ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 2.1 ska följande led läggas till som led j:
(*1) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1769 av den 12 september 2023 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende godkännande av organisationer som medverkar i konstruktion eller produktion av system och komponenter för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2023/203 (EUT L 228, XX.9.2023, s. 19).” " |
2. |
I artikel 6.1 ska följande led läggas till som led h:
|
Artikel 6
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 12 september 2023.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 212, 22.8.2018, s. 1.
(2) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1768 av den 14 juli 2023 om närmare bestämmelser för certifiering och försäkringar avseende system för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och komponenter för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) (se sidan 1 i detta nummer av EUT).
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 av den 28 april 2021 om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377/2014 och beslut nr 541/2014/EU (EUT L 170, 12.5.2021, s. 69).
(4) Kommissionens förordning (EU) nr 748/2012 av den 3 augusti 2012 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- och miljöcertifiering av luftfartyg och tillhörande produkter, delar och anordningar samt för certifiering av konstruktions- och tillverkningsorganisationer (EUT L 224, 21.8.2012, s. 1).
(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/203 av den 27 oktober 2022 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 vad gäller krav för hantering av informationssäkerhetsrisker med potentiell inverkan på flygsäkerheten för organisationer som omfattas av kommissionens förordningar (EU) nr 1321/2014, (EU) nr 965/2012, (EU) nr 1178/2011, (EU) 2015/340, kommissionens genomförandeförordningar (EU) 2017/373 och (EU) 2021/664, och för behöriga myndigheter som omfattas av kommissionens förordningar (EU) nr 748/2012, (EU) nr 1321/2014, (EU) nr 965/2012, (EU) nr 1178/2011, (EU) 2015/340 och (EU) nr 139/2014, kommissionens genomförandeförordningar (EU) 2017/373 och (EU) 2021/664 och om ändring av kommissionens förordningar (EU) nr 1178/2011, (EU) nr 748/2012, (EU) nr 965/2012, (EU) nr 139/2014, (EU) nr 1321/2014, (EU) 2015/340, och kommissionens genomförandeförordningar (EU) 2017/373 och (EU) 2021/664 (EUT L 31, 2.2.2023, s. 1).
BILAGA I
KRAV AVSEENDE BYRÅN
(Del-DPO.AR)
KAPITEL A ALLMÄNNA KRAV (DPO.AR.A)
DPO.AR.A.001 Tillämpningsområde
I denna bilaga fastställs kraven för byråns administrations- och ledningssystem för certifiering, tillsyn och kontroll av efterlevnad avseende konstruktions- och tillverkningsorganisationer inom byråns uppgifter och ansvarsområden.
DPO.AR.A.010 Omedelbar reaktion på ett problem som gäller säkerhet, skydd och driftskompatibilitet
a) |
Utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 (1) och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna, ska byrån införa ett system för att på lämpligt sätt samla in, analysera och sprida information om säkerhet, skydd och driftskompatibilitet. |
b) |
Efter att ha mottagit den information som avses i punkt a ska byrån vidta lämpliga åtgärder för att hantera eventuella identifierade problem som gäller säkerhet, skydd eller driftskompatibilitet, inbegripet utfärdande av direktiv för ATM/ANS-utrustning i enlighet med punkt ATM/ANS.EQMT.AR.A.030 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2023/1768. |
c) |
Åtgärder som vidtas enligt punkt b ska omedelbart meddelas till den berörda organisation som är skyldig att efterleva dessa, i enlighet med punkt DPO.OR.A.035. De behöriga myndigheterna för de berörda ATM/ANS-leverantörerna ska också underrättas. |
DPO.AR.A.015 Omedelbar reaktion på en incident eller sårbarhet som rör informationssäkerhet och har en inverkan på flygsäkerheten
a) |
Byrån ska införa ett system för att på lämpligt sätt samla in, analysera och sprida information om incidenter och sårbarheter som rör informationssäkerhet och har en potentiell inverkan på flygsäkerheten, och som rapporteras av organisationer. Detta ska göras i samordning med andra relevanta myndigheter som ansvarar för informationssäkerhet eller cybersäkerhet i medlemsstaten för att öka samordningen av och förenligheten hos rapporteringssystemen. |
b) |
När byrån har mottagit den information som avses i punkt a ska den vidta lämpliga åtgärder för att ta itu med den potentiella inverkan av incidenten eller sårbarheten på informationssäkerheten och därmed på flygsäkerheten. |
c) |
Åtgärder som vidtas i enlighet med punkt b ska omedelbart meddelas alla personer eller organisationer som ska efterleva dem enligt förordning (EU) 2018/1139 och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna. Byrån ska också underrätta de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna om dessa åtgärder. |
KAPITEL B LEDNING (DPO.AR.B)
DPO.AR.B.001 Ledningssystem
a) |
Byrån ska inrätta och underhålla ett ledningssystem som minst omfattar följande:
|
b) |
Byrån ska för varje verksamhetsområde som ingår i ledningssystemet utse en eller flera personer med övergripande ledningsansvar för den/de relevanta uppgiften/uppgifterna. |
c) |
Byrån ska fastställa förfaranden för sitt deltagande i ett ömsesidigt utbyte av all nödvändig information med alla andra behöriga myndigheter som avses i artikel 4 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/373 (2) och ge dem bistånd eller begära bistånd från dem, inbegripet all eventuell information som härrör från obligatorisk och frivillig händelserapportering enligt kraven i punkt DPO.OR.A.045. |
d) |
Det ledningssystem som inrättats och underhålls av byrån ska uppfylla kraven i bilaga I (Del-IS.AR) till genomförandeförordning (EU) 2023/203 för att säkerställa korrekt hantering av informationssäkerhetsrisker som kan påverka flygsäkerheten. |
DPO.AR.B.010 Ändringar i ledningssystemet
a) |
Byrån ska ha inrättat ett system för att identifiera ändringar som påverkar dess förmåga att utföra sina uppgifter och fullgöra sitt ansvar enligt förordning (EU) 2018/1139 och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av den förordningen. Systemet ska göra det möjligt för byrån att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ledningssystemet förblir användbart och effektivt. |
b) |
Byrån ska uppdatera sitt ledningssystem så att det i rätt tid avspeglar varje ändring i förordning (EU) 2018/1139 och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av den förordningen, i syfte att säkerställa en effektiv tillämpning av ledningssystemet. |
DPO.AR.B.015 Dokumentation
a) |
Byrån ska upprätta och underhålla ett dokumentationssystem som tillhandahåller adekvat lagring, åtkomst och tillförlitlig spårbarhet vad gäller uppgifter om
|
b) |
Byrån ska föra en förteckning över alla certifikat som den har utfärdat och över alla försäkringar som den har registrerat. |
c) |
All dokumentation som avses i leden a och b ska lagras på ett sätt som säkerställer skydd mot skada, ändring och stöld och ska bevaras i minst fem år efter det att godkännandena och certifikaten har upphört att gälla eller försäkringarna återkallats, med förbehåll för tillämplig dataskyddslagstiftning. |
KAPITEL C CERTIFIERING, TILLSYN OCH KONTROLL AV EFTERLEVNAD (DPO.AR.C)
DPO.AR.C.001 Utfärdande av godkännande till organisationer som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning
a) |
När byrån tar emot en ansökan om utfärdande av ett godkännande till en organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning. ska den verifiera att organisationen uppfyller de krav som fastställs i bilagorna II och III till delegerad förordning (EU) 2023/1768 och i bilaga II till den här förordningen. |
b) |
Byrån får begära alla granskningar, inspektioner eller bedömningar som den anser nödvändiga innan den utfärdar godkännandet med all relevant information som anges i tillägg 1 till denna bilaga. |
c) |
Godkännandet ska utfärdas med obegränsad varaktighet. Befogenheterna avseende den verksamhet som organisationen är godkänd att utföra ska anges i de villkor som är knutna till godkännandet.
|
d) |
Godkännandet får inte utfärdas om en brist på nivå 1 som avses i DPO.AR.C.015 kvarstår. Under exceptionella omständigheter ska andra brister än sådana på nivå 1 bedömas och mildras efter behov av organisationen, och en plan för korrigerande åtgärder som åtgärdar bristen eller bristerna ska godkännas av byrån innan certifikatet utfärdas. |
e) |
Varje ändring av godkännandet och dess villkor ska godkännas av byrån. |
DPO.AR.C.005 Tillsynsprogram
a) |
Byrån ska upprätta och årligen uppdatera ett tillsynsprogram, med beaktande av den särskilda arten hos de organisationer den övervakar, komplexiteten i dessas verksamhet och resultaten av tidigare certifierings- och/eller tillsynsverksamhet, och ska grunda programmet på en bedömning av därmed förknippade risker. Tillsynsprogrammet ska omfatta granskningar, som ska uppfylla följande:
|
b) |
Byrån får besluta att ändra målen för och omfattningen av planerade granskningar, även dokumentationsgranskningar och extra granskningar, där det behövs. |
c) |
Byrån ska besluta vilka arrangemang, delar, fysiska platser och verksamheter som ska granskas inom en angiven tidsram. |
d) |
Observationer och brister som framkommit vid granskningen och som meddelas i enlighet med punkt DPO.AR.C.015 ska dokumenteras. |
e) |
Bristerna ska styrkas med bevisning och innehålla hänvisningar till de tillämpliga kraven och tillhörande genomförandearrangemang i förhållande till vilka granskningen har genomförts. |
f) |
En granskningsrapport, inklusive uppgifter om brister och observationer, ska utarbetas och överlämnas till den berörda organisationen. |
DPO.AR.C.010 Ändringar av ledningssystemet för informationssäkerhet
a) |
För ändringar som hanteras och anmäls till byrån i enlighet med förfarandet i punkt IS.I.OR.255 a i bilaga II (Del-IS.I.OR) till genomförandeförordning (EU) 2023/203 ska byrån inkludera en översyn av sådana ändringar i sitt fortlöpande tillsynsprogram i enlighet med de principer som fastställs i punkt DPO.AR.C.005 i denna bilaga. Om bristande efterlevnad konstateras ska byrån underrätta organisationen om detta, begära ytterligare ändringar och agera i enlighet med punkt DPO.AR.C.015 i denna bilaga. |
b) |
För andra ändringar som kräver en ansökan om godkännande i enlighet med punkt IS.I.OR.255 b i bilaga II (Del-IS.I.OR) till genomförandeförordning (EU) 2023/203 gäller följande:
|
DPO.AR.C.015 Brister, korrigerande åtgärder och verkställighetsåtgärder
a) |
När byrån under utredning, tillsyn eller på annat sätt konstaterar bristande efterlevnad av de tillämpliga kraven i denna förordning vad gäller ett förfarande eller en handbok som krävs enligt denna förordning, eller av ett certifikat eller en försäkran som utfärdats i enlighet med denna förordning, ska den, utan att det påverkar tillämpningen av eventuella ytterligare åtgärder som krävs enligt förordning (EU) 2018/1139, konstatera en brist. |
b) |
Byrån ska ha inrättat ett system för att
|
c) |
En brist på nivå 1 ska konstateras av byrån när den identifierar en betydande bristande efterlevnad av certifieringsgrunden för ATM/ANS-certifiering enligt punkt ATM/ANS.EQMT.AR.B.001 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2023/1768 som kan leda till okontrollerad bristande efterlevnad och till en potentiellt oönskad situation. Brister på nivå 1 ska bland annat omfatta följande:
|
d) |
En brist på nivå 2 ska konstateras av byrån om bristande efterlevnad av något av följande identifieras:
Detta inte klassificeras som en brist på nivå 1. |
e) |
Om en brist konstateras ska byrån, utan att det påverkar tillämpningen av eventuella ytterligare åtgärder som krävs enligt förordning (EU) 2018/1139 och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna, skriftligen meddela den berörda organisationen denna brist och kräva att den vidtar korrigerande åtgärder för att komma till rätta med den bristande efterlevnad som konstaterats.
|
f) |
I de fall som inte innebär en brist på nivå 1 eller nivå 2 får byrån meddela observationer. |
g) |
Byrån ska
|
h) |
När byrån vidtar verkställighetsåtgärder i enlighet med led g ska den delge adressaten om åtgärderna, ange skälen för dem och informera adressaten om sin rätt att överklaga. |
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014 om rapportering, analys och uppföljning av händelser inom civil luftfart om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 1321/2007 och (EG) nr 1330/2007 (EUT L 122, 24.4.2014, s. 18).
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/373 av den 1 mars 2017 om gemensamma krav för leverantörer av flygledningstjänst/flygtrafiktjänster och övriga nätverksfunktioner för flygledningstjänst, om tillsyn över dessa leverantörer samt om upphävande av förordning (EG) nr 482/2008, genomförandeförordningarna (EU) nr 1034/2011, (EU) nr 1035/2011 och (EU) 2016/1377 och ändring av förordning (EU) nr 677/2011 (EUT L 62, 8.3.2017, s. 1).
Tillägg 1
SPECIFIKATIONER FÖR GODKÄNNANDE AV EN ORGANISATION SOM MEDVERKAR I KONSTRUKTION ELLER PRODUKTION AV ATM/ANS-UTRUSTNING
Godkännandet ska specificera följande:
a) |
Att byrån är den behöriga myndighet som har utfärdat godkännandet. |
b) |
Sökandens namn och fullständiga postadress. |
c) |
Sökandens arbetsområde. |
d) |
Den plats där verksamheten ska utföras. |
e) |
De tillhörande befogenheter för vilka sökanden har godkänts. |
f) |
En försäkran om sökandens överensstämmelse med och uppfyllelse av de tillämpliga kraven. |
g) |
Datum för utfärdande och giltighet för godkännandet. |
h) |
De ytterligare villkor eller begränsningar som är knutna till det. |
BILAGA II
KRAV AVSEENDE ORGANISATIONER SOM MEDVERKAR I KONSTRUKTION ELLER PRODUKTION AV ATM/ANS-UTRUSTNING
(Del-DPO.OR)
KAPITEL A ALLMÄNNA KRAV (DPO.OR.A)
DPO.OR.A.001 Tillämpningsområde
I denna bilaga fastställs gemensamma krav när det gäller rättigheter och skyldigheter för en som ansöker om, och den som innehar, ett organisationsgodkännande för konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning.
DPO.OR.A.005 Kvalificering
Varje fysisk eller juridisk person som har visat, eller är i stånd att visa, sin förmåga att konstruera eller producera ATM/ANS-utrustning i enlighet med punkt DPO.OR.A.010 får ansöka om organisationsgodkännande för konstruktion eller produktion enligt de villkor som anges i denna bilaga.
DPO.OR.A.010 Ansökan om ett organisationsgodkännande för konstruktion eller produktion och påvisande av förmåga
a) |
En ansökan om ett organisationsgodkännande för konstruktion eller produktion ska göras i en form och på ett sätt som fastställts av byrån. |
b) |
För att erhålla ett godkännande ska en organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning uppfylla kraven i denna förordning när dessa krav är tillämpliga på konstruktion eller produktion av ATM/ANS-system och ATM/ANS-komponenter som organisationen utför eller avser att utföra. |
DPO.OR.A.015 Organisationshandbok
a) |
En organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning ska upprätta och underhålla en organisationshandbok som innehåller följande information:
|
b) |
Organisationshandboken ska ändras på det sätt som är nödvändigt för att förbli en aktuell beskrivning av organisationen, och en kopia av den, inbegripet varje ändring, ska inlämnas till byrån. |
c) |
En ansökan om ett godkännande av ändring som avses i punkt DPO.OR.B.005 i denna bilaga ska baseras på inlämnandet av de föreslagna ändringarna av organisationshandboken. |
DPO.OR.A.025 Varaktighet, fortsatt giltighet och befogenheter för ett organisationsgodkännande
a) |
Ett organisationsgodkännande ska förbli giltigt under obegränsad tid under förutsättning av följande:
|
b) |
Ett godkännande som återkallas eller återlämnas ska, om det utfärdats i pappersformat, utan dröjsmål lämnas in till byrån. |
c) |
Innehavaren av ett organisationsgodkännande ska, inom ramen för sina villkor för godkännande och enligt relevanta förfaranden för ledningssystemet för konstruktion, ha rätt att
|
DPO.OR.A.030 Underlättande och samarbete
a) |
En organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning ska underlätta inspektioner och granskningar som utförs av byrån eller av ett behörigt organ som agerar på byråns vägnar, och den ska samarbeta på det sätt som krävs för att byrån ska kunna utöva sina befogenheter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. |
b) |
En organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning ska samarbeta med och stödja ATM/ANS-leverantörer som använder organisationens ATM/ANS-utrustning i deras process för att påvisa efterlevnad för de berörda behöriga myndigheterna. |
DPO.OR.A.035 Brister och korrigerande åtgärder
Efter mottagandet av byråns meddelande om brister ska den organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning göra följande:
a) |
Identifiera grundorsaken till den bristande efterlevnaden. |
b) |
Utarbeta en plan för korrigerande åtgärder. |
c) |
Visa att den korrigerande åtgärden har genomförts på ett för byrån tillfredsställande sätt inom den tidsfrist som föreslagits och godkänts av byrån, såsom fastställs i punkt DPO.AR.C.C.015 led 2 e. |
DPO.OR.A.040 Omedelbar reaktion på ett problem som gäller säkerhet, skydd och driftskompatibilitet
En organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning ska genomföra alla säkerhets- och skyddsåtgärder, inbegripet direktiv om ATM/ANS-utrustning, som vidtas av byrån i enlighet med punkterna DPO.AR.A.010 och DPO.AR.A.015.
DPO.OR.A.045 Fel, störningar och defekter
a) |
Innehavaren av ett godkännande som utfärdats i enlighet med denna förordning ska
|
b) |
För organisationer som har sitt huvudsakliga verksamhetsställe i en medlemsstat ska det system som inrättats i enlighet med led a.1 innehålla bestämmelser om händelserapportering och uppföljning av dessa händelser som uppfyller kraven i förordningarna (EU) nr 376/2014 och (EU) 2018/1139 och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av dessa. |
c) |
Innehavaren av godkännandet ska till byrån rapportera alla fel, störningar, defekter eller andra händelser som innehavaren känner till och som har lett till eller kan leda till osäkra eller otrygga situationer eller situationer med bristande prestanda. |
d) |
För innehavare av godkännanden som inte har sitt huvudsakliga verksamhetsställe i en medlemsstat ska rapporterna lämnas i en form och på ett sätt som fastställts av byrån, så snart det är praktiskt möjligt och under alla omständigheter senast 72 timmar efter det att personen eller organisationen har fått kännedom om den särskilda händelsen, såvida inte exceptionella omständigheter förhindrar detta. |
e) |
Innehavaren av godkännandet ska utreda en händelse som har rapporterats enligt led c, inbegripet de brister som har lett till händelsen, och till byrån rapportera resultaten av sin utredning och alla åtgärder som denne avser att vidta eller föreslår att vidta för att rätta till dessa brister. |
DPO.OR.A.050 Överlåtande av godkännande
Ett godkännande av en organisation kan inte överlåtas, utom till följd av en ändring av organisationens ägandeförhållanden.
KAPITEL B LEDNING (DPO.OR.B)
DPO.OR.B.001 Ledningssystem
a) |
En organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning ska upprätta och underhålla ett ledningssystem som innehåller följande:
|
b) |
En organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning ska dokumentera alla processer för viktiga ledningssystem, inbegripet en process för att göra personalen medveten om sitt ansvar, och förfarandet för att ändra dessa processer. |
c) |
En organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning ska inrätta en funktion i sitt ledningssystem för att övervaka att den uppfyller de tillämpliga kraven och att de fastställda förfarandena är adekvata. Övervakning av kravuppfyllelse ska inbegripa ett system för återrapportering av brister till den verksamhetsansvarige chefen för att säkerställa ett effektivt genomförande av nödvändiga korrigerande åtgärder. |
d) |
Ledningssystemet ska stå i proportion till storleken på den organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning och till komplexiteten i dennes verksamhet, med beaktande av de faror och tillhörande risker som är förknippade med denna verksamhet. |
e) |
Utöver det ledningssystem som avses i led a ska den organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning fastställa, införa och underhålla ett ledningssystem för informationssäkerhet i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2023/203 för att säkerställa en korrekt hantering av informationssäkerhetsrisker som kan påverka flygsäkerheten. |
DPO.OR.B.005 Ändringshantering
a) |
Efter utfärdandet av ett godkännande för en organisation ska alla betydande ändringar av ledningssystemet godkännas av byrån innan de genomförs, såvida inte en sådan ändring anmäls och hanteras i enlighet med ett förfarande som godkänts av byrån. Organisationen ska till byrån lämna in en ansökan om godkännande som visar att de tillämpliga kraven fortlöpande uppfylls. |
b) |
Varje ändring av ATM/ANS-utrustning ska anmälas till och godkännas av byrån innan den genomförs, såvida inte en sådan ändring hanteras i enlighet med ett förfarande för ändringshantering som godkänts av byrån. Detta förfarande för ändringshantering ska definiera klassificeringen av ändringarna av ATM/ANS-utrustning och beskriva hur sådana ändringar kommer att anmälas och hanteras. |
DPO.OR.B.010 Krav på anläggningar
En organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning ska säkerställa att dess anläggningar och utrustning, inbegripet provningsanläggningar och provningsutrustning, är tillräckliga och lämpliga för att utföra och leda alla dess uppgifter och verksamheter i enlighet med tillämpliga krav.
DPO.OR.B.015 Utkontrakterad verksamhet
a) |
Utkontrakterad verksamhet omfattar all verksamhet inom ramen för organisationens verksamhet, i enlighet med villkoren i certifikatet, som utförs av andra organisationer som antingen själva är certifierade för att utföra sådan verksamhet eller, om de inte är certifierade, arbetar under organisationens tillsyn. En organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning ska säkerställa att när den utkontrakterar någon del av sin verksamhet till, eller när den köper in någon del av sin verksamhet från, externa organisationer ska den utkontrakterade eller köpta verksamheten, beroende på vad som är tillämpligt, uppfylla tillämpliga krav. |
b) |
När en organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning utkontrakterar någon del av sin verksamhet till en organisation som inte själv är certifierad i enlighet med denna förordning för att utföra sådan verksamhet, ska organisationen säkerställa att underleverantören arbetar under organisationens tillsyn. En organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning ska säkerställa att byrån ges tillträde till underleverantören för att fastställa dess fortsatta uppfyllande av de tillämpliga kraven i denna förordning. |
DPO.OR.B.020 Personalkrav
a) |
En organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning ska utse en verksamhetsansvarig chef som har befogenhet att säkerställa att all verksamhet kan finansieras och utföras i enlighet med de tillämpliga kraven i denna förordning. Den verksamhetsansvarige chefen ska vara ansvarig för att inrätta och underhålla ett effektivt ledningssystem. |
b) |
Befogenheter, uppgifter och ansvarsområden för de utsedda befattningshavarna, särskilt ledningspersonal med ansvar för säkerhet, kvalitet, skydd, ekonomi och HR, ska också fastställas. |
DPO.OR.B.025 Dokumentation
a) |
En organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning ska inrätta ett dokumentationssystem som möjliggör lämplig lagring av dokumentation och tillförlitlig spårbarhet för all sin verksamhet, som särskilt omfattar alla de delar som anges i punkt DPO.OR.B.001. |
b) |
Formatet och lagringstiden för den dokumentation som avses i punkt a ska anges i organisationens förfaranden för ledningssystemet. |
c) |
Dokumentationen ska förvaras på ett sätt som säkerställer skydd mot skador, ändring och stöld. |
d) |
En organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning ska föra ett register över den ATM/ANS-utrustning som är i bruk. |
KAPITEL C TEKNISKA KRAV (DPO.OR.C)
DPO.OR.C.001 Organisationer som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning
a) |
En som ansöker om, och en innehavare av, ett organisationsgodkännande för konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning ska, beroende på vad som är tillämpligt, ha rätt till något av följande:
|
b) |
Vad gäller konstruktionsverksamhet ska en organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning
|
c) |
Vad gäller produktionsverksamhet ska en organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning
|
d) |
Utöver vad som anges i led c ska en organisation som medverkar i produktionen av ATM/ANS-utrustning ha rätt att, inom ramen för sina godkännandevillkor, fastställa att all färdig ATM/ANS-utrustning överensstämmer med tillämpliga konstruktionsdata och är i ett skick som medger säker drift innan den utfärdar en Easa-blankett för frisläppande om att ATM/ANS-utrustningen har producerats i enlighet med de tillämpliga kraven i denna förordning och med tillämpliga konstruktionsdata. |
e) |
Den Easa-blankett för frisläppande som avses i led d för tillverkad ATM/ANS-utrustning ska innehålla åtminstone följande information:
|
DPO.OR.C.005 Samordning
En organisation som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning ska säkerställa
a) |
tillfredsställande samordning, med lämpliga arrangemang, mellan konstruktions- och produktionsverksamhet, beroende på vad som är lämpligt, |
b) |
tillfredsställande samordning med och lämpligt stöd till relevanta ATM/ANS-leverantörer och luftfartsföretag när det gäller ATM/ANS-utrustningens fortsatta lämplighet, beroende på vad som är tillämpligt. |
DPO.OR.C.010 Direktiv för ATM/ANS-utrustning
När byrån utfärdar ett direktiv för ATM/ANS-utrustning i enlighet med punkt ATM/ANS.EQMT.CERT.065 i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2023/1768 ska de organisationer som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning
a) |
föreslå lämplig korrigerande åtgärd och lämna in förslaget tillsammans med detaljerade uppgifter till byrån för godkännande, |
b) |
efter byråns godkännande av det förslag som avses i led a göra lämpliga beskrivande uppgifter och utförandeinstruktioner tillgängliga för alla kända användare eller ägare av ATM/ANS-utrustning och, på begäran, för alla personer som är skyldiga att följa direktivet för ATM/ANS-utrustning. |
15.9.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 228/39 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/1770
av den 12 september 2023
om fastställande av bestämmelser om luftfartygsutrustning som krävs för användning av det gemensamma europeiska luftrummet och operativa regler för användningen av det gemensamma europeiska luftrummet samt om upphävande av förordning (EG) nr 29/2009 och genomförandeförordningarna (EU) nr 1206/2011, (EU) nr 1207/2011 och (EU) nr 1079/2012
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91 (1), särskilt artikel 44.1 a och
av följande skäl:
(1) |
I enlighet med artikel 140.2 i förordning (EU) 2018/1139 ska de tillämpningsföreskrifter som antagits på grundval av Europaparlamentets och rådets upphävda förordning (EG) nr 552/2004 (2) senast den 12 september 2023 anpassas till bestämmelserna i förordning (EU) 2018/1139. |
(2) |
Operativa förfaranden för användning av luftrummet och den luftfartygsutrustning som krävs bör tillämpas enhetligt inom det gemensamma europeiska luftrummet i enlighet med de grundläggande kraven i punkt 1 i bilaga VIII till förordning (EU) 2018/1139, för att uppnå driftskompatibilitet och säker drift. Dessa krav bör därför åläggas luftfartygsoperatörer när de flyger in i, inom eller ut ur det gemensamma europeiska luftrummet. |
(3) |
För att säkerställa kontinuiteten i driften av luftfartyg som är utrustade med kommunikations-, navigations- och övervakningskapacitet för användningen av det gemensamma europeiska luftrummet bör denna förordning baseras på relevanta genomförandebestämmelser som antagits på grundval av förordning (EG) nr 552/2004, med nödvändiga anpassningar. |
(4) |
I synnerhet kommissionens förordning (EG) nr 29/2009 (3), genomförandeförordningarna (EU) nr 1206/2011 (4), (EU) nr 1207/2011 (5) och (EU) nr 1079/2012 (6) innehåller närmare bestämmelser om operativa regler för användning av luftrum och luftfartygsutrustning. Förordning (EG) nr 29/2009 och genomförandeförordningarna (EU) nr 1206/2011 (EU) nr 1207/2011 och (EU) nr 1079/2012 bör därför upphöra att gälla. |
(5) |
När så är möjligt bör de befintliga krav som härrör från dessa förordningar reproduceras i denna förordning för att respektera de berättigade förväntningarna av luftfartygsoperatörer och ATM/ANS-leverantörer som påverkas av dessa krav. |
(6) |
Det är lämpligt att dessa krav fortsätter att vara tillämpliga på luftfartygsoperatörer som flyger som allmän flygtrafik i det gemensamma europeiska luftrummet, under alla faser av flygningen och i färdområdet på en flygplats, med undantag för luftfartyg som avses i artikel 2.3 a i förordning (EU) 2018/1139. Medlemsstaterna bör ansvara för att se till att driften av dessa luftfartyg sker med vederbörlig hänsyn till navigationssäkerheten för alla andra luftfartyg. Medlemsstaterna får dock besluta att tillämpa denna förordning på dessa luftfartyg. |
(7) |
I linje med tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 29/2009 bör den här förordningen föreskriva samma undantag från datalänkkraven som de som beviljas enligt kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/2012 (7). |
(8) |
I artikel 14.2 i genomförandeförordning (EU) nr 1079/2012 föreskrevs undantag från skyldigheten att ett luftfartyg ska vara utrustat med radioutrustning som har kapacitet till en kanalseparation på 8,33 kHz när det flyger i områden där radio krävs. Denna förordning bör inte ändra de befintliga undantagen. |
(9) |
Vid utarbetandet av kraven i denna förordning har vederbörlig hänsyn tagits till innehållet i den europeiska generalplanen för flygledningstjänst och den kommunikations-, navigerings- och övervakningskapacitet som beskrivs där. |
(10) |
Med sitt yttrande nr 01/2023 har Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet till kommissionen utarbetat och lämnat in ett utkast till tillämpningsföreskrifter i enlighet med i artikel 75.2 b och c och artikel 76.1 i förordning (EU) 2018/1139. |
(11) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 127 i förordning (EU) 2018/1139. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Innehåll och tillämpningsområde
1. I denna förordning fastställs operativa regler för användningen av luftrummet och bestämmelser om luftfartygsutrustning som krävs för säker och enhetlig drift inom det gemensamma europeiska luftrummet.
2. Denna förordning ska tillämpas på luftfartygsoperatörer som avses i artikel 2.1 b i och ii och artikel 2.1 c i förordning (EU) 2018/1139 och som bedriver allmän flygtrafik och flyger in i, inom eller ut ur det gemensamma europeiska luftrummet.
Artikel 2
Definitioner
I denna genomförandeförordning gäller följande definitioner:
1. |
flygkontrollenhet eller ATC-enhet (Air Traffic Control Unit eller ATC unit): sammanfattande benämning som avser områdeskontrollcentral, inflygningskontrollenhet eller flygplatskontroll. |
2. |
datalänktjänst (data link service): en uppsättning sammanhängande transaktioner inom flygledningstjänst, som stöds av datalänkkommunikation mellan luftfartyg och mark och som har ett tydligt angivet operativt mål och börjar och slutar med en driftshändelse. |
3. |
flerfrekvensanvändning (offset carrier operation): situation där den avsedda operativa täckningen inte kan säkerställas genom en enda marksändare och där signalerna från två eller flera marksändare förskjuts från kanalens nominella centerfrekvens för att minimera interferensproblemen. |
Artikel 3
Luftfartygsutrustning och operativa regler
Luftfartygsoperatörer ska säkerställa att deras luftfartyg är utrustade och används i enlighet med de regler och förfaranden som anges i bilaga I (Del-COM) och bilaga II (Del-SUR).
Artikel 4
Sätt att uppfylla kraven
1. Byrån ska utarbeta godtagbara sätt att uppfylla kraven (AMC, Acceptable Means of Compliance) som får användas för att uppnå överensstämmelse med denna förordning, förordning (EU) 2018/1139 och delegerade akter och genomförandeakter som är antagna på grundval av dessa förordningar.
2. Alternativa sätt att uppfylla kraven får användas för att uppnå överensstämmelse med den här förordningen.
3. De behöriga myndigheterna ska inrätta ett system för att konsekvent utvärdera huruvida de alternativa sätt att uppfylla kraven som används av dem själva eller av organisationer som står under deras tillsyn är förenligt med förordning (EU) 2018/1139 och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av den förordningen.
4. Behöriga myndigheter ska informera byrån om alla alternativa sätt att uppfylla kraven som används av fysiska eller juridiska personer som står under myndigheternas tillsyn eller som används av myndigheterna själva för att uppnå överensstämmelse med denna förordning.
Artikel 5
Upphävande
Förordning (EG) nr 29/2009 och genomförandeförordningarna (EU) nr 1206/2011, (EU) nr 1207/2011 och (EU) nr 1079/2012 ska upphöra att gälla.
Artikel 6
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 12 september 2023.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EGT L 212, 22.8.2018, s. 1.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 552/2004 av den 10 mars 2004 om driftskompatibiliteten hos det europeiska nätverket för flygledningstjänst (förordning om driftskompatibilitet) (EUT L 96, 31.3.2004, s. 26).
(3) Kommissionens förordning (EG) nr 29/2009 av den 16 januari 2009 om krav på datalänktjänster för det gemensamma europeiska luftrummet (EUT L 13, 17.1.2009, s. 3).
(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1206/2011 av den 22 november 2011 om fastställande av krav på identifiering av luftfartyg för övervakning av det gemensamma europeiska luftrummet (EUT L 305, 23.11.2011, s. 23).
(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1207/2011 av den 22 november 2011 om krav på övervakningens prestanda och driftskompatibilitet för det gemensamma europeiska luftrummet (EUT L 305, 23.11.2011, s. 35).
(6) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1079/2012 av den 16 november 2012 om fastställande av krav avseende kanalseparation vid röstkommunikation för det gemensamma europeiska luftrummet (EUT L 320, 17.11.2012, s. 14).
(7) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/2012 av den 29 november 2019 om undantag enligt artikel 14 i kommissionens förordning (EG) nr 29/2009 om krav på datalänktjänster för det gemensamma europeiska luftrummet (EUT L 312, 3.12.2019, s. 95).
BILAGA I
Kommunikation
(Del-COM)
AUR.COM.1001 Innehåll
I denna del fastställs krav på luftfartygsutrustning och operativa regler för användningen av luftrummet som omfattar tillämpliga krav på datalänktjänster och kanalseparation vid röstkommunikation.
AVDELNING 1 – DATALÄNKTJÄNSTER
AUR.COM.2001 Tillämpningsområde
Denna avdelning är endast tillämplig på flygningar som utförs som allmän flygtrafik i enlighet med instrumentflygreglerna över flygnivå (FL) 285 inom det gemensamma europeiska luftrummet, med undantag för luftrum som inte ingår i Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) EUR-region och Finlands övre flyginformationsregion (UIR) norr om 61°30′, och Sveriges UIR norr om 61°30′.
AUR.COM.2005 Krav på luftfartygsutrustning
1. |
Luftfartygsoperatören ska
|
2. |
Punkt 1 ska inte tillämpas på
|
AUR.COM.2010 Operativa förfaranden och utbildning avseende datalänktjänster
Luftfartygsoperatörer ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att
a) |
deras operativa förfaranden är överensstämmande med denna avdelning och återspeglas i deras drifthandböcker, och |
b) |
personal som hanterar datalänkutrustning vederbörligen informeras om denna avdelning och är lämpligt utbildad för sin tjänsteutövning. |
AVDELNING 2 KANALSEPARATION VID RÖSTKOMMUNIKATION
AUR.COM.3001 Tillämpningsområde
Denna avdelning är endast tillämplig på flygningar som utförs som allmän flygtrafik inom den del av det gemensamma europeiska luftrummet som ingår i Icaos EUR-region, och där tjänster för röstkommunikation luft–mark och mark–mark i frekvensbandet 117,975–137 MHz tillhandahålls. Flyginformationsregionen Canarias (FIR/UIR) omfattas inte av tillämpningsområdet.
AUR.COM.3005 Krav på luftfartygsutrustning
1. |
Luftfartygsoperatörer ska se till att all röstkommunikationsutrustning som tagits i bruk efter den 17 november 2013 har kapacitet till kanalseparation på 8,33 kHz och även kan ta in kanaler med kanalseparation på 25 kHz. |
2. |
De undantag från skyldigheten för ett luftfartyg att vara utrustat med radioutrustning som har kapacitet till kanalseparation på 8,33 kHz när det flyger i områden där radio krävs, för fall som har begränsad inverkan på nätverket, som beviljats av medlemsstaterna i enlighet med artikel 14.2 i genomförandeförordning (EU) nr 1079/2012 och som meddelats kommissionen, ska förbli giltiga. |
Tillägg I
Undantag som avses i AUR.COM.2005.2 e
Typ/serie/modell av luftfartyg |
Tillverkare |
Icao-beteckning för luftfartygstyp |
AN-12 alla |
Antonov |
AN12 |
AN-124 100 |
Antonov |
A124 |
IL-76 alla |
Ilyushin |
IL76 |
A300 alla |
Airbus |
A30B A306 A3ST |
A310 alla |
Airbus |
A310 |
A-319/-320/-321 med ett första luftvärdighetsbevis utfärdat från och med den 1 januari 1995 till och med den 5 juli 1999 |
Airbus |
A319 A320 A321 |
A340 alla |
Airbus |
A342 A343 A345 A346 |
A318-112 |
Airbus |
A318 |
AVROLINER (RJ-100) |
AVRO |
RJ1H |
AVROLINER (RJ-85) |
AVRO |
RJ85 |
BA146-301 |
British Aerospace |
B463 |
B717-200 |
Boeing |
B712 |
B737-300 |
Boeing |
B733 |
B737-400 |
Boeing |
B734 |
B737-500 |
Boeing |
B735 |
B747-400 |
Boeing |
B744 |
B757-200 |
Boeing |
B752 |
B757-300 |
Boeing |
B753 |
B767-200 |
Boeing |
B762 |
B767-300 |
Boeing |
B763 |
B767-400 |
Boeing |
B764 |
MD-82 |
Boeing |
MD82 |
MD-83 |
Boeing |
MD83 |
MD-11 alla |
Boeing |
MD11 |
CL-600-2B19 (CRJ100/200/440) |
Bombardier |
CRJ1/CRJ2 |
Dornier 328–100 |
Dornier |
D328 |
Dornier 328–300 |
Dornier |
J328 |
Fokker 70 |
Fokker |
F70 |
Fokker 100 |
Fokker |
F100 |
King Air-serien (90/100/200/300) |
Beechcraft |
BE9L BE20 B350 |
Hercules L-382-G-44K-30 |
Lockheed |
C130 |
SAAB 2000/SAAB SF2000 |
SAAB |
SB20 |
Tillägg II
Undantag som avses i AUR.COM.2005.2 f
Typ/serie/modell av luftfartyg |
Tillverkare |
Icao-beteckning för luftfartygstyp |
A330 Serie 200/300 |
Airbus |
A332/A333 |
Global Express/5000 BD-700-1A10/1A11 |
Bombardier |
GLEX/GL5T |
CL-600-2C10 (CRJ-700) |
Bombardier |
CRJ7 |
C525C, CJ4 |
Cessna |
C25C |
C560XL (Citation XLS +) |
Cessna |
C56X |
Falcon 2000 alla |
Dassault |
F2TH |
Falcon 900 alla |
Dassault |
F900 |
EMB-500 (Phenom 100) |
Embraer |
E50P |
EMB-505 (Phenom 300) |
Embraer |
E55P |
EMB-135BJ (Legacy 600) |
Embraer |
E35L |
EMB-135EJ (Legacy 650) |
Embraer |
E35L |
EMB-145 (135/140/145) |
Embraer |
E135 E145, E45X |
PC-12 |
Pilatus |
PC12 |
BILAGA II
Övervakning
(Del-SUR)
AUR.SUR.1001 Innehåll
I denna del fastställs krav på luftfartygsutrustning och operativa regler för användningen av luftrummet som omfattar tillämpliga krav på övervakning.
AVDELNING 1 DCS-ÖVERVAKNING (DEPENDENT COOPERATIVE SURVEILLANCE)
AUR.SUR.2001 Tillämpningsområde
1. |
Denna avdelning är endast tillämplig på flygningar som utförs som allmän flygtrafik i enlighet med instrumentflygreglerna inom den del av det gemensamma europeiska luftrummet som är en del av Icaos EUR-region. |
2. |
Trots vad som sägs i punkt 1 ska AUR.SUR.2015 tillämpas på alla flygningar som utförs som allmän flygtrafik. |
AUR.SUR.2005 Krav på luftfartygsutrustning
1. |
Luftfartygsoperatörer ska säkerställa följande:
|
2. |
Punkt 1 b och c ska inte tillämpas på luftfartyg som tillhör en av följande kategorier:
|
3. |
Operatörer av luftfartyg med ett första individuellt luftvärdighetsbevis utfärdat före den 7 december 2020 ska uppfylla de krav som fastställs i punkt 1 b och c, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
|
4. |
Luftfartygsoperatörer ska säkerställa att luftfartyg utrustade i enlighet med punkterna 1, 2 och 3, som har en största certifierad startmassa som överstiger 5 700 kg eller vars maximala verkliga flyghastighet överstiger 250 knop, flyger med antenndiversitet. |
AUR.SUR.2010 Transponder ur funktion
För ett luftfartyg med transpondrar vars kapacitet ska uppfylla de krav som fastställs i punkt 1 b och c i AUR.SUR.2005, men som tillfälligt saknar denna kapacitet, ska operatören ha rätt att använda luftfartyget högst tre på varandra följande dagar.
AUR.SUR.2015 24-bitars Icao-kod för transponder
Luftfartygsoperatörer ska säkerställa att alla Mode S-transpondrar ombord på de luftfartyg operatören använder har en 24-bitars Icao-kod som motsvarar den registrering som tilldelats av den stat där luftfartyget är registrerat.
AUR.SUR.2020 Operativa förfaranden och utbildning avseende övervakning
Luftfartygsoperatörer ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att
a) |
deras operativa förfaranden är överensstämmande med denna avdelning och återspeglas i deras drifthandböcker, och |
b) |
personal som hanterar övervakningsutrustning vederbörligen informeras om denna avdelning och är lämpligt utbildad för sin tjänsteutövning. |
15.9.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 228/49 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/1771
av den 12 september 2023
om ändring av genomförandeförordning (EU) 2017/373 vad gäller system och komponenter för flygledningstjänst och flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1032/2006, (EG) nr 633/2007 och (EG) nr 262/2009
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91 (1), särskilt artikel 43.1 a, e och f, artikel 44.1 a samt artikel 62.15 a och c, och
av följande skäl:
(1) |
I enlighet med artikel 140.2 i förordning (EU) 2018/1139 ska de tillämpningsföreskrifter som antagits på grundval av Europaparlamentets och rådets upphävda förordning (EG) nr 552/2004 (2) senast den 12 september 2023 anpassas till bestämmelserna i förordning (EU) 2018/1139. |
(2) |
I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/373 (3) fastställs gemensamma krav för tillhandahållande av flygledningstjänst och flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och övriga nätverksfunktioner för flygledningstjänst för allmän flygtrafik, samt tillsyn över dem. |
(3) |
I enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1769 (4) är ATM/ANS-system och ATM/ANS-komponenter (ATM/ANS-utrustning) föremål för certifiering av eller försäkringar från organisationer som medverkar i konstruktion eller produktion av ATM/ANS-utrustning. För att säkerställa lämplig installation, provning på plats och säkert ibruktagande av sådan utrustning och tillsyn av denna bör genomförandeförordning (EU) 2017/373 ändras så att den omfattar de nödvändiga krav som är tillämpliga på ATM/ANS-leverantörer och deras behöriga myndigheter. |
(4) |
För att säkerställa kontinuiteten i kraven för användning av ATM/ANS-utrustningen bör ändringarna av genomförandeförordning (EU) 2017/373 baseras på de relevanta genomförandebestämmelser som antagits på grundval av den upphävda förordning (EG) nr 552/2004, med nödvändiga anpassningar. |
(5) |
Särskilt fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1032/2006 (5) krav avseende automatiska system för utbyte av färdplansdata för anmälan, samordning och överlämning av flygningar mellan enheter för flygkontrolltjänst, I kommissionens förordning (EG) nr 633/2007 (6) fastställs krav avseende tillämpningen av ett protokoll för överföring av färdplansdata, för anmälan, samordning och överlämning av flygningar mellan enheter för flygkontrolltjänst och i kommissionens förordning (EG) nr 262/2009 (7) fastställs krav för samordnad tilldelning och användning av Mod S-interrogatorkoder för det gemensamma europeiska luftrummet. Dessa krav bör avspeglas i genomförandeförordning (EU) 2017/373. |
(6) |
De krav avseende kommunikation mellan mark och luftfartyg med användning av 8,33 kHz kanalseparation som anges i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1079/2012 (8) är inte tillämpliga på tillhandahållna tjänster varken i det gemensamma europeiska luftrummet utanför Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) Europaregion (EUR) enligt definitionen i Icaos European (EUR) Air Navigation Plan Volume I (Doc 7754) eller i Canarias FIR/UIR, eftersom de lokala förhållandena inte i tillräcklig utsträckning motiverade att deras tillämplighet var nödvändig. Denna förordning bör föreskriva samma tillämpningsområde. |
(7) |
I artikel 14.2 i genomförandeförordning (EU) nr 1079/2012 föreskrevs undantag från skyldigheten att omvandla alla frekvenstilldelningar till 8,33 kHz kanalseparation. Denna förordning bör inte ändra de befintliga undantagen. |
(8) |
De krav avseende tilldelning av Mod S-interrogatorkoder som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 262/2009 är inte tillämpliga på tjänster som tillhandahålls i det gemensamma europeiska luftrummet utanför Icaos EUR-region på grund av dess lokala låga trafikvolym och geografiska läge med luftrumsgränser endast till luftrum som står under ansvar av ATM/ANS-leverantörer från tredjeland, vilket motiverar olika lokala samordningsarrangemang med omgivande stater utanför EU. Denna förordning bör föreskriva samma tillämpningsområde. |
(9) |
Genomförandeförordning (EU) 2017/373 bör därför ändras i enlighet med detta och förordningarna (EG) nr 1032/2006, (EG) nr 633/2007 och (EG) nr 262/2009 bör upphävas. |
(10) |
Vid utarbetandet av kraven i denna förordning har vederbörlig hänsyn tagits till innehållet i den europeiska generalplanen för flygledningstjänst och den kommunikations-, navigerings- och övervakningskapacitet som beskrivs där. |
(11) |
Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet har föreslagit åtgärder i sitt yttrande nr 01/2023 (9) i enlighet med artikel 75.2 b och c och artikel 76.1 i förordning (EU) 2018/1139. |
(12) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 127 i förordning (EU) 2018/1139. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändringar av genomförandeförordning (EU) 2017/373
Genomförandeförordning (EU) 2017/373 ska ändras på följande sätt:
(1) |
Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
|
(2) |
I artikel 3 ska följande punkt införas som punkt 6a: ”6a. Medlemsstaterna ska se till att användningen av en markbaserad sändare som drivs på deras territorium inte orsakar skadliga störningar i andra övervakningssystem.” |
(3) |
Följande artiklar ska införas som artikel 3e och artikel 3f: ”Artikel 3e Tilldelning av Mod S-interrogatorkoder 1. Medlemsstater ska säkerställa att ändringar av interrogatorkodstilldelningen som följer av uppdateringar av tilldelningsplanen meddelas berörda Mod S-operatörer som faller inom deras behörighet senast 14 kalenderdagar från mottagandet av den uppdaterade tilldelningsplanen. 2. Medlemsstaterna ska minst var sjätte månad via systemet för tilldelning av interrogatorkoder ge övriga medlemsstater tillgång till en uppdaterad redovisning av tilldelningen och användningen av interrogatorkoder för berörda Mod S-interrogatorer inom deras ansvarsområde. 3. När överlappning existerar mellan täckningen för en Mod S-interrogator belägen inom en medlemsstats ansvarsområde och täckningen för en Mod S-interrogator belägen inom ett tredjelands ansvarsområde ska den berörda medlemsstaten göra följande:
4. En medlemsstat ska underrätta leverantörerna av flygtrafikledningstjänster inom dess jurisdiktion om Mod S-interrogatorer som drivs under ett tredjelands ansvar, om tilldelningen av interrogatorkoder inte har samordnats med detta tredjeland. 5. Medlemsstaterna ska kontrollera giltigheten hos de ansökningar om interrogatorkoder som mottagits från Mod S-operatörerna innan interrogatorkoderna görs tillgängliga för samordning via systemet för tilldelning av interrogatorkoder enligt punkt 15 i bilaga IV till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/123 (*1). 6. Medlemsstaterna ska se till att Mod S-operatörer, utom leverantörer av övervakningstjänster, uppfyller kraven i punkt CNS.TR.205 i bilaga VIII. 7. De krav som fastställs i punkterna 1–6 ska inte tillämpas i det gemensamma europeiska luftrummet som inte ingår i Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) Europaregion (EUR). Artikel 3f Användning av det gemensamma europeiska luftrummet 1. När det gäller spektrumskydd ska medlemsstaterna säkerställa att SSR-transpondrar ombord på luftfartyg som flyger över en medlemsstat inte utsätts för onödiga förfrågningar som utsänds från markbaserade övervakningsinterrogatorer och som, oavsett om de resulterar i svar eller inte, har tillräcklig effekt för att överskrida SSR-transponderns mottagares lägsta tröskelnivå. Om det råder oenighet mellan medlemsstaterna om nödvändiga åtgärder, ska de berörda medlemsstaterna hänskjuta ärendet till kommissionen för åtgärd. 2. Medlemsstaterna ska se till att alla röstfrekvenstilldelningar omvandlas till en kanalseparation på 8,33 kHz. Omvandlingskraven ska inte gälla följande frekvenstilldelningar:
3. De krav som fastställs i punkt 2 ska inte tillämpas i det gemensamma europeiska luftrummet utanför Icaos EUR-region och inte i flyginformationsregionen Canarias (FIR/UIR). 4. De undantag från skyldigheten att säkerställa att alla frekvenstilldelningar omvandlas till en kanalseparation på 8,33 kHz för fall som har begränsad inverkan på nätverket, som beviljats av medlemsstaterna i enlighet med artikel 14.2 i genomförandeförordning (EU) nr 1079/2012 och som meddelats kommissionen ska förbli giltiga. 5. Medlemsstaterna ska i nationella luftfartspublikationer, i tillämpliga fall, fastställa och offentliggöra förfaranden för hantering av luftfartyg som inte är utrustade med
(*1) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/123 av den 24 januari 2019 om genomförandebestämmelser för nätverksfunktioner för flygledningstjänst (ATM) och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 677/2011 (EUT L 28, 31.1.2019, s. 1).” " |
(4) |
Bilagorna I, II, III, IV, VIII, IX, X och XII ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen. |
Artikel 2
Upphävande
Förordningarna (EG) nr 1032/2006, (EG) nr 633/2007 och (EG) nr 262/2009 ska upphöra att gälla.
Artikel 3
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 12 september 2023.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 212, 22.8.2018, s. 1.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 552/2004 av den 10 mars 2004 om driftskompatibiliteten hos det europeiska nätverket för flygledningstjänst (förordning om driftskompatibilitet) (EUT L 96, 31.3.2004, s. 26).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/373 av den 1 mars 2017 om gemensamma krav för leverantörer av flygledningstjänst/flygtrafiktjänster och övriga nätverksfunktioner för flygledningstjänst, om tillsyn över dessa leverantörer samt om upphävande av förordning (EG) nr 482/2008, genomförandeförordningarna (EU) nr 1034/2011, (EU) nr 1035/2011 och (EU) 2016/1377 och ändring av förordning (EU) nr 677/2011 (EUT L 62, 8.3.2017, s. 1).
(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1769 av den 12 september 2023 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende godkännande av organisationer som medverkar i konstruktion eller produktion av system och komponenter för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/203 (se sidan 19 i detta nummer av EUT).
(5) Kommissionens förordning (EG) nr 1032/2006 av den 6 juli 2006 om krav avseende automatiska system för utbyte av färdplansdata för anmälan, samordning och överlämning av flygningar mellan enheter för flygkontrolltjänst (EUT L 186, 7.7.2006, s. 27).
(6) Kommissionens förordning (EG) nr 633/2007 av den 7 juni 2007 om krav avseende tillämpningen av ett protokoll för överföring av färdplansdata, för anmälan, samordning och överlämning av flygningar mellan enheter för flygkontrolltjänst (EUT L 146, 8.6.2007, s. 7).
(7) Kommissionens förordning (EG) nr 262/2009 av den 30 mars 2009 om fastställande av krav för en samordnad tilldelning och användning av Mod S-interrogatorkoder för det gemensamma europeiska luftrummet (EUT L 84, 31.3.2009, s. 20).
(8) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1079/2012 av den 16 november 2012 om fastställande av krav avseende kanalseparation vid röstkommunikation för det gemensamma europeiska luftrummet (EUT L 320, 17.11.2012, s. 14).
(9) https://www.easa.europa.eu/document-library/opinions
BILAGA
Bilagorna I, II, III, IV, VIII, IX, X och XII till genomförandeförordning (EU) 2017/373 ska ändras på följande sätt:
(1) |
Bilaga I ska ändras på följande sätt:
|
(2) |
Bilaga II ska ändras på följande sätt:
|
(3) |
Bilaga III ska ändras på följande sätt:
|
(4) |
Bilaga IV ska ändras på följande sätt:
|
(5) |
I bilaga VIII, kapitel B, ska följande avsnitt läggas till som avsnitt 2: ” AVSNITT 2 TEKNISKA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV ÖVERVAKNINGSTJÄNSTER CNS.TR.205 Tilldelning och användning av Mod S-interrogatorkoder
|
(6) |
Bilaga IX punkt ATFM.TR.100 ska ersättas med följande: ” ATFM.TR.100 Arbetsmetoder och driftsförfaranden för leverantörer av flödesplanering En leverantör av flödesplanering ska kunna visa att dess arbetsmetoder och driftsförfaranden är förenliga med kommissionens förordningar (EU) nr 255/2010 (*5) och (EU) 2019/123. (*5) Kommissionens förordning (EU) nr 255/2010 av den 25 mars 2010 om fastställande av gemensamma regler för flödesplanering (ATFM) (EUT L 80, 26.3.2010, s. 10).” " |
(7) |
Bilaga X punkt ASM.TR.100 ska ersättas med följande: ” ASM.TR.100 Arbetsmetoder och driftsförfaranden för leverantörer av luftrumsplanering En leverantör av luftrumsplanering ska kunna visa att dess arbetsmetoder och driftsförfaranden är förenliga med kommissionens förordningar (EG) nr 2150/2005 (*6) och (EU) 2019/123. (*6) Kommissionens förordning (EG) nr 2150/2005 av den 23 december 2005 om gemensamma regler för en flexibel användning av luftrummet (EUT L 342, 24.12.2005, s. 20).” " |
(8) |
Bilaga XII ska ändras på följande sätt:
|
(*1) Kommissionens förordning (EU) nr 748/2012 av den 3 augusti 2012 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- och miljöcertifiering av luftfartyg och tillhörande produkter, delar och anordningar samt för certifiering av konstruktions- och tillverkningsorganisationer (EUT L 224, 21.8.2012, s. 1).”
(*2) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1768 av den 14 juli 2023 om närmare bestämmelser för certifiering och försäkringar avseende system för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och komponenter för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) (EUT L 228, 15.9.2023, s. 1).”
(*3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1769 av den 12 september 2023 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende godkännande av organisationer som medverkar i konstruktion eller produktion av system och komponenter för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/203 (EUT L 228, 15.9.2023, s. 19).”
(*4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1770 av den 12 september 2023 om fastställande av bestämmelser om luftfartygsutrustning som krävs för användning av det gemensamma europeiska luftrummet och operativa regler för användningen av det gemensamma europeiska luftrummet samt om upphävande av förordning (EG) nr 29/2009 och genomförandeförordningarna (EU) nr 1206/2011, (EU) nr 1207/2011 och (EU) nr 1079/2012 (EUT L 228, 15.9.2023, s. 39).”
(*5) Kommissionens förordning (EU) nr 255/2010 av den 25 mars 2010 om fastställande av gemensamma regler för flödesplanering (ATFM) (EUT L 80, 26.3.2010, s. 10).”
(*6) Kommissionens förordning (EG) nr 2150/2005 av den 23 december 2005 om gemensamma regler för en flexibel användning av luftrummet (EUT L 342, 24.12.2005, s. 20).” ”
15.9.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 228/73 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/1772
av den 12 september 2023
om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 vad gäller de operativa reglerna för användningen av system och komponenter för flygledningstjänst och flygtrafiktjänster i det gemensamma europeiska luftrummet och om upphävande av förordning (EG) nr 1033/2006
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91 (1), särskilt artikel 31 och artikel 44.1 a och
av följande skäl:
(1) |
I enlighet med artikel 140.2 i förordning (EU) 2018/1139 ska de tillämpningsföreskrifter som antagits på grundval av Europaparlamentets och rådets upphävda förordning (EG) nr 552/2004 (2) senast den 12 september 2023 anpassas till bestämmelserna i förordning (EU) 2018/1139. |
(2) |
I Kommissionens förordning (EG) nr 1033/2006 (3) fastställs krav på förfaranden för färdplaner under fasen före flygning inom det gemensamma europeiska luftrummet |
(3) |
I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 (4) fastställs gemensamma luftfarts- och driftsbestämmelser för tjänster och förfaranden inom flygtrafiken. |
(4) |
För att säkerställa kontinuiteten i kraven för användning av utrustning för flygledningstjänst och flygtrafiktjänster (ATM/ANS) i det gemensamma europeiska luftrummet bör genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 ändras så att den omfattar de relevanta kraven på färdplanering i förordning (EG) nr 1033/2006, som upphävs genom den här förordningen. |
(5) |
Eftersom nätverksförvaltaren anförtros hantering av färdplaner under fasen före flygning bör genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 också tillämpas på nätverksförvaltaren. |
(6) |
Det är nödvändigt att alla användare följer de drifthandböcker som utarbetats och underhålls av nätverksförvaltaren när de lämnar in färdplaner. |
(7) |
Repeterfärdplaner (RPL) är inte längre tillämpliga i EUR-regionen, och därför bör alla hänvisningar till RPL tas bort. |
(8) |
De krav avseende förfaranden för färdplaner under fasen före flygning inom det gemensamma europeiska luftrummet som fastställs i förordning (EG) nr 1033/2006 är inte tillämpliga på tjänster som tillhandahålls i det gemensamma europeiska luftrummet utanför Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) europeiska region (EUR) enligt definitionen i Icaos European (EUR) Air Navigation Plan Volume I (Doc 7754) på grund av dess lokala låga trafikvolym och geografiska läge med luftrumsgränser endast till luftrum som står under ansvar av ett tredjelands ATM/ANS-leverantörer, vilket motiverar olika lokala samordningsarrangemang med omgivande stater utanför EU. |
(9) |
Förordning (EG) nr 1033/2006 bör därför upphävas och genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(10) |
I arbetet med de ändrade krav som fastställs i denna förordning har vederbörlig hänsyn tagits till innehållet i generalplanen för flygledningstjänst och den kommunikations-, navigerings- och övervakningskapacitet som beskrivs där. |
(11) |
Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet har föreslagit åtgärder i sitt yttrande nr 01/2023 (5) i enlighet med artikel 75.2 b och c och artikel 76.1 i förordning (EU) 2018/1139. |
(12) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 127 i förordning (EU) 2018/1139. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändringar av genomförandeförordning (EU) nr 923/2012
Genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 ska ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 1 ska punkt 3 ersättas med följande: ”3. Denna förordning ska också gälla behöriga myndigheter i medlemsstaterna, leverantörer av flygtrafiktjänst, nätverksförvaltaren, flygplatsoperatörer och markpersonal i verksamhet med luftfartyg.” |
2. |
Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
|
3. |
Bilagan ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen. |
Artikel 2
Upphävande
Förordning (EG) nr 1033/2006 ska upphöra att gälla.
Artikel 3
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 12 september 2023.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 212, 22.8.2018, s. 1.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 552/2004 av den 10 mars 2004 om driftskompatibiliteten hos det europeiska nätverket för flygledningstjänst (förordning om driftskompatibilitet) (EUT L 96, 31.3.2004, s. 26).
(3) Kommissionens förordning (EG) nr 1033/2006 av den 4 juli 2006 om krav på förfaranden för färdplaner före flygning inom det gemensamma europeiska luftrummet (EUT L 186, 7.7.2006, s. 46).
(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 av den 26 september 2012 om gemensamma luftfarts- och driftsbestämmelser för tjänster och förfaranden inom flygtrafiken och om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 1035/2011 och förordningarna (EG) nr 1265/2007, (EG) nr 1794/2006, (EG) nr 730/2006, (EG) nr 1033/2006 och (EU) nr 255/2010 (EUT L 281, 13.10.2012, s. 1).
(5) https://www.easa.europa.eu/document-library/opinions.
BILAGA
Bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 ska ändras på följande sätt:
1. |
Punkt SERA.2001 ska ersättas med följande: ” SERA.2001 Syfte Utan att det påverkar tillämpningen av punkt SERA.1001 är denna bilaga tillämplig på luftrummets användare och luftfartyg
|
2. |
Punkt SERA.4001 ska ändras på följande sätt:
|
3. |
Punkt SERA.4005 ska ersättas med följande: ” SERA.4005 Färdplanens innehåll
|
4. |
Punkt SERA.4010 ska ersättas med följande: ” SERA.4010 Ifyllande av färdplan
(*1) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1770 av den 12 september 2023 om fastställande av bestämmelser om luftfartygsutrustning som krävs för användning av det gemensamma europeiska luftrummet och operativa regler för användningen av det gemensamma europeiska luftrummet samt om upphävande av förordning (EG) nr 29/2009 och genomförandeförordningarna (EU) nr 1206/2011, (EU) nr 1207/2011 och (EU) nr 1079/2012 (EUT L 228, XX.9.2023, s. 39).” " |
5. |
Följande punkt ska läggas till som punkt SERA.4013: ” SERA.4013 Godtagande av färdplan
|
6. |
Punkt SERA.4015 ska ersättas med följande: ” SERA.4015 Ändring av färdplan
|
7. |
Följande avsnitt ska läggas till som avsnitt 15: ” AVSNITT 15 Förfaranden för datalänkförbindelse mellan flygledare och pilot (CPDLC) SERA.15001 Datalänkinitiering och fel i datalänkinitiering
SERA.15005 Upprättande av CPDLC
SERA.15010 Överföring av CPDLC
SERA.15015 Sammansättning av CPDLC-meddelanden
SERA.15020 Svar på CPDLC-meddelanden
SERA.15025 Korrigering av CPDLC-meddelanden
SERA.15030 Förfaranden för flygledares datalänkförbindelse i nödsituationer, i risksituationer och vid fel i CPDLC-utrustning
SERA.15035 Avsiktlig nedstängning av CPDLC-systemet
SERA.15040 Avbrytande av användningen av CPDLC-begäranden
SERA.15045 Användning av CPDLC vid fel på röstkommunikation mellan luftfartyg och mark Förekomsten av en CPDLC-förbindelse mellan en flygtrafikledningsenhet och ett luftfartyg bör inte hindra piloten och den berörda flygledaren från att initiera och utföra alla nödvändiga åtgärder i händelse av fel i röstkommunikationen mellan luftfartyg och mark. SERA.15050 Provning av CPDLC Om provning av CPDLC med ett luftfartyg skulle kunna påverka de flygtrafikledningstjänster som tillhandahålls luftfartyget ska samordning ske före en sådan provning.” |
8. |
Följande tillägg ska läggas till som tillägg 6: ”Tillägg 6 IFYLLANDE AV FÄRDPLAN 1. Formulär för Icao-färdplan
2. Instruktioner för ifyllande av färdplansformuläret 2.1 Allmänt Var noggrann med att följa de föreskrivna formaten och sättet att ange uppgifter. Börja fylla i uppgifter i den första positionen. Om det finns fler positioner än vad som behövs så lämna outnyttjade positioner tomma. Ange alla klocktider i UTC-format med fyra siffror. Ange alla beräknade flygtider med fyra siffror (timmar och minuter). Det skuggade området före fält 3 ska fyllas i av ATS- och COM-tjänster, såvida inte ansvaret för att utfärda färdplansmeddelanden har delegerats. 2.2 Instruktioner för angivande av ATS-uppgifter Fyll i fält 7–18 och, när så krävs av den behöriga myndigheten eller på annat sätt anses nödvändigt, fält 19 enligt nedan. ANGE en av följande luftfartygsidentiteter på högst 7 alfanumeriska tecken och utan bindestreck eller symboler:
ANGE en av följande bokstäver för den kategori av flygregler som piloten avser att följa:
Ange i fält 15 den eller de punkter där en ändring av flygreglerna planeras.
ANGE en av följande bokstäver för typen av flygning när den behöriga myndigheten kräver detta:
Ange status för en flygning i fält 18 efter indikatorn ’STS’, ange skäl för att särskilda åtgärder behövs från ATS i fält18 efter indikatorn ’RMK’
ANGE antalet luftfartyg om det är mer än ett.
ANGE lämplig beteckning som anges i Doc 8643, Aircraft Type Designators, LLER, om ingen sådan beteckning har tilldelats, eller vid formationsflygningar som omfattar mer än en typ, NGE ZZZZ och SPECIFICERA i fält 18 (antal och) typ(er) av luftfartyg efter indikatorn TYP/.
LÄGG IN ett snedstreck följt av en av följande bokstäver för att ange luftfartygets turbulenskategori:
Begreppet ’kapacitet’ omfattar
ANGE en av följande bokstäver:
ANGE en eller flera av följande bokstäver för att ange vilken funktionsduglig utrustning och kapacitet för COM-/NAV-/inflygningshjälpmedel som finns tillgänglig:
Alla alfanumeriska tecken som inte anges ovan är reserverade.
ELLER
SSR-mod A och C
SSR Mod S
ADS-B
ADS-C
Alla alfanumeriska tecken som inte anges ovan är reserverade.
ANGE ZZZZ och ANGE i fält 18
ANGE AFIL och ANGE i fält 18 beteckningen DEP/ och därefter Icaos platsindikator (4 bokstäver) för platsen för den ATS-enhet från vilken kompletterande uppgifter om färdplanen kan hämtas. ANGE SEDAN UTAN MELLANRUM för en färdplan som lämnas in före avgång, den beräknade avgångsblocktiden, eller för en färdplan som tas emot från ett luftfartyg i luften den verkliga eller beräknade tiden över den första punkten på den flygväg färdplanen avser. ANGE den första marschhastigheten som i punkt a och första marschhöjden som i punkt b utan något mellanrum mellan dem.
ANGE kurshastighet för flygningens hela marschfas eller dess första marschfas, angiven i
ANGE planerad marschhöjd för hela flygvägen eller för dess första del, angivet som
Flygning längs anvisade ATS-flygvägar
ANGE SEDAN
OCH DÄREFTER
Flygning utanför anvisade ATS-flygvägar
ANVÄND ENBART de konventioner som anges i punkterna 1–5 nedan och SEPARERA varje uppgift med ett mellanrum.
Den kodbeteckning som tilldelats flygvägen eller ett avsnitt av denna, i förekommande fall även kodbeteckningen som tilldelats standardflygväg för avgående eller ankommande trafik (t.ex. BCN1, Bl, R14, UB10, KODAP2A).
Den kodbeteckning (2–5 tecken) som tilldelats punkten (t.ex. LN, MAY, HADDY), eller, om ingen kodbeteckning har tilldelats punkten, punktens plats uttryckt på ett av följande sätt:
Den punkt där en ändring av hastigheten (5 % kurshastighet eller 0,01 Mach eller mer) eller en ändring av flyghöjden är planerad, uttryckt exakt som i punkt 2 ovan och sedan ett snedstreck och både marschhastighet och marschhöjd, uttryckta exakt så som anges i led a och b ovan och utan mellanrum, även om bara den ena parametern kommer att ändras.
Den punkt där ändring av flygreglerna är planerad, uttryckt exakt så som anges i punkt 2 eller 3 ovan beroende på vad som är lämpligt, följt av ett mellanrum och en av följande beteckningar: VFR om reglerna ändras från IFR till VFR. IFR om reglerna ändras från VFR till IFR.
Bokstaven C, följd av ett snedstreck, DÄREFTER den punkt där stigningen till marschhöjd är planerad att påbörjas, uttryckt exakt så som anges i punkt 2 ovan, följd av ett snedstreck, SEDAN den hastighet som ska hållas under stigningen till marschhöjd, uttryckt exakt så som anges i led a ovan, följd av de två flyghöjder mellan vilka marschstigningen kommer att äga rum, varvid vardera flyghöjden ska uttryckas exakt så som anges i led b ovan, eller den flyghöjd ovanför vilken stigningen till marschhöjd är planerad, följd av bokstäverna PLUS, utan mellanrum.
UTAN MELLANRUM
Bindestreck eller snedstreck bör endast användas på det sätt som föreskrivs nedan.
Kombinationer av alfanumeriska tecken som inte anges ovan är reserverade.
Aktionstid
2.3 Färdplanen inlämnad av
|
(*1) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1770 av den 12 september 2023 om fastställande av bestämmelser om luftfartygsutrustning som krävs för användning av det gemensamma europeiska luftrummet och operativa regler för användningen av det gemensamma europeiska luftrummet samt om upphävande av förordning (EG) nr 29/2009 och genomförandeförordningarna (EU) nr 1206/2011, (EU) nr 1207/2011 och (EU) nr 1079/2012 (EUT L 228, XX.9.2023, s. 39).” ”
15.9.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 228/94 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/1773
av den 17 augusti 2023
om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/956 vad gäller rapporteringsskyldigheter inom ramen för mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen under övergångsperioden
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/956 av den 10 maj 2023 om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen (1), särskilt artikel 35.7, och
av följande skäl:
(1) |
I förordning (EU) 2023/956 fastställs rapporteringsskyldigheter för mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen under övergångsperioden från och med den 1 oktober 2023 till och med den 31 december 2025. |
(2) |
Under övergångsperioden ska importörer eller indirekta tullombud rapportera mängden importerade varor, de direkta och indirekta utsläpp som är inbäddade i dem och eventuella koldioxidpriser som ska betalas för dessa utsläpp, inbegripet koldioxidpriser som ska betalas för utsläpp som är inbäddade i relevanta prekursormaterial. |
(3) |
Den första rapporten bör lämnas in senast den 31 januari 2024 för varor som importerats under det fjärde kvartalet 2023. Den sista rapporten bör lämnas in senast den 31 januari 2026 för varor som importerats under det fjärde kvartalet 2025. |
(4) |
Kommissionen ska anta genomförandebestämmelser för dessa rapporteringskrav. |
(5) |
Rapporteringskraven bör begränsas till vad som är nödvändigt för att minimera bördan för importörerna under övergångsperioden och underlätta ett smidigt genomförande av CBAM-deklarationskraven efter övergångsperioden. |
(6) |
I enlighet med bilaga IV till förordning (EU) 2023/956 bör de detaljerade reglerna för beräkning av inbäddade utsläpp från importerade varor baseras på den metod som är tillämplig enligt systemet för handel med utsläppsrätter för anläggningar i EU, vilket särskilt anges i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 (2). Principerna för att fastställa inbäddade utsläpp från de varor som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2023/956 bör syfta till att identifiera de relevanta produktionsprocesserna för varukategorier och att övervaka de direkta och indirekta utsläppen från dessa produktionsprocesser. Rapporteringen under övergångsperioden bör också ta hänsyn till befintliga normer och förfaranden i relevant unionslagstiftning. När det gäller produktion av vätgas och dess derivat bör rapporteringen ta hänsyn till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (3). |
(7) |
Systemgränserna för produktionsprocesser, inklusive utsläppsdata på anläggningsnivå, tillskrivna utsläpp från produktionsprocesser och inbäddade utsläpp från varor, bör användas för att fastställa vilka uppgifter som ska tillhandahållas för att uppfylla rapporteringsskyldigheterna. När det gäller dessa skyldigheter bör importörerna och de indirekta tullombuden se till att det finns tillgång till nödvändig information från verksamhetsutövarna vid anläggningarna. Denna information bör erhållas i god tid så att importörerna och de indirekta tullombuden kan fullgöra sina rapporteringsskyldigheter. Informationen bör inbegripa standardiserade emissionsfaktorer som ska användas för att beräkna direkta inbäddade utsläpp, särskilt emissionsfaktorer för bränsle och processemissionsfaktorer samt referensfaktorer för effektivitet för el- och värmeproduktion. |
(8) |
Från det att rapporteringsperioden inleds den 1 oktober 2023 har importörer och indirekta tullombud begränsad tid för att säkerställa att rapporteringsskyldigheterna fullgörs. Synergier kan uppnås med de övervaknings- och rapporteringssystem som redan används av verksamhetsutövare i tredjeländer. Ett tillfälligt undantag från beräkningsmetoderna för rapportering av inbäddade utsläpp bör därför tillåtas för en begränsad period, fram till slutet av 2024. Denna flexibilitet bör gälla när verksamhetsutövaren i ett tredjeland omfattas av ett obligatoriskt övervaknings- och rapporteringssystem kopplat till ett system för koldioxidprissättning, eller av andra obligatoriska övervaknings- och rapporteringssystem, eller när verksamhetsutövaren övervakar anläggningens utsläpp, inbegripet för ett utsläppsminskningsprojekt. |
(9) |
Under en begränsad period, till och med den 31 juli 2024, bör rapporterande deklaranter, som inte skulle kunna erhålla all information från verksamhetsutövare i tredjeländer för att fastställa de importerade varornas faktiska inbäddade utsläpp i enlighet med den metod som anges i bilaga III till denna förordning, kunna använda och hänvisa till en alternativ metod för att fastställa de direkta inbäddade utsläppen. |
(10) |
Rapporteringsskyldigheterna bör också ge utrymme för viss flexibilitet när det gäller att fastställa produktionsstegen i anläggningar som inte står för en betydande del av de inbäddade direkta utsläppen från de importerade varorna. Detta är typiskt fallet för de sista stegen i tillverkningen av stål- eller aluminiumprodukter i senare led. I detta fall bör ett undantag från de obligatoriska rapporteringskraven införas och uppskattade värden bör få rapporteras för produktionsstegen i anläggningar vars bidrag till direkta utsläpp inte överstiger 20 % av de totala inbäddade utsläppen från de importerade varorna. Detta tröskelvärde bör säkerställa tillräcklig flexibilitet för små verksamhetsutövare i tredjeländer. |
(11) |
Ett av målen med övergångsperioden är att samla in uppgifter för att i genomförandeakten i enlighet med artikel 7.7 i förordning (EU) 2023/956 ytterligare specificera metoden för beräkning av inbäddade indirekta utsläpp efter den perioden. I detta sammanhang bör rapporteringen av indirekta utsläpp under övergångsperioden vara öppen och utformad för att göra det möjligt att välja det lämpligaste värdet bland dem som förtecknas i avsnitt 4.3 i bilaga IV till förordning (EU) 2023/956. Rapporteringen av indirekta utsläpp bör dock inte omfatta rapportering baserad på den genomsnittliga emissionsfaktorn i unionens nät, eftersom detta värde redan är känt av kommissionen. |
(12) |
De uppgifter som samlas in under övergångsperioden bör ligga till grund för de rapporter som kommissionen ska lägga fram i enlighet med artikel 30.2 och 30.3 i förordning (EU) 2023/956. Uppgifter som samlas in under övergångsperioden bör också bidra till att fastställa en enhetlig övervaknings-, rapporterings- och verifieringsmetod efter övergångsperioden. Bedömningen av insamlade uppgifter bör särskilt användas för kommissionens arbete i syfte att anpassa den metod som är tillämplig efter övergångsperioden. |
(13) |
Det vägledande intervall för sanktionsavgifter som ska åläggas en rapporterande deklarant som inte har uppfyllt rapporteringsskyldigheterna bör baseras på de standardvärden som kommissionen har gjort tillgängliga och offentliggjort för övergångsperioden för de inbäddade utsläpp som inte rapporterats. Det vägledande största intervallet bör överensstämma med sanktionsavgiften enligt artikel 16.3 och 16.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (4), samtidigt som hänsyn tas till att skyldigheten under övergångsperioden är begränsad till rapportering av uppgifter. De kriterier som ska användas av de behöriga myndigheterna för att fastställa det faktiska beloppet för sanktionsavgiften bör baseras på hur allvarlig underlåtenheten att rapportera är och hur länge den varar. Kommissionen bör övervaka CBAM-rapporterna för att tillhandahålla en vägledande bedömning av den information som de behöriga myndigheterna behöver och för att säkerställa konsekvens i de sanktionsavgifter som ska tillämpas. |
(14) |
För att säkerställa ett effektivt genomförande av rapporteringsskyldigheterna bör kommissionen inrätta en elektronisk databas, CBAM-övergångsregistret, för att samla in den information som rapporteras under övergångsperioden. CBAM-övergångsregistret bör ligga till grund för inrättandet av CBAM-registret i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2023/956. |
(15) |
CBAM-övergångsregistret bör bli det system som används för inlämning och handläggning av CBAM-rapporter för rapporterande deklaranter, inbegripet kontroller, vägledande bedömningar och översynsförfaranden. För att säkerställa en korrekt bedömning av rapporteringsskyldigheterna bör CBAM-övergångsregistret vara interoperabelt med befintliga tullsystem. |
(16) |
För att säkerställa ett effektivt och enhetligt rapporteringssystem bör tekniska arrangemang för CBAM-övergångsregistret fastställas, såsom arrangemang för utveckling, testning och införande samt för underhåll och potentiella ändringar av de elektroniska systemen, dataskydd, uppdatering av uppgifter, begränsning av uppgiftsbehandling, systemägande och säkerhet. Dessa arrangemang bör vara förenliga med principen om inbyggt dataskydd och dataskydd som standard enligt artikel 27 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (5) och artikel 25 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (6) samt med säkerheten i samband med behandlingen enligt artikel 33 i förordning (EU) 2018/1725 och artikel 32 i förordning 2016/679. |
(17) |
För att säkerställa en kontinuerlig uppgiftsrapportering vid alla tidpunkter är det viktigt att tillhandahålla alternativa lösningar som kan användas i händelse av ett tillfälligt fel i de elektroniska systemen för datarapportering. I detta syfte bör kommissionen arbeta på en kontinuitetsplan för CBAM. |
(18) |
För att göra tillgången till CBAM-övergångsregistret säker bör det system för enhetlig användaradministration och digital signatur som avses i artikel 16 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1070 (7) användas för att hantera autentiseringen av och åtkomstkontrollen för rapporterande deklaranter. |
(19) |
För att identifiera de rapporterande deklaranterna och upprätta en förteckning över rapporterande deklaranter med deras registrerings- och identifieringsnummer för ekonomiska aktörer (Eori-nummer) bör CBAM-övergångsregistret vara interoperabelt med det system för registrering och identifiering av ekonomiska aktörer som avses i artikel 30 i genomförandeförordning (EU) 2023/1070. |
(20) |
För kontroll- och rapporteringsändamål bör de nationella systemen tillhandahålla den nödvändiga information om varor som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2023/956, i enlighet med kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/2151 (8). |
(21) |
Identifiering av importerade varor genom deras klassificering i Kombinerade nomenklaturen (KN) enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (9) och bestämmelserna om lagring i genomförandeförordning (EU) 2023/1070 bör användas för att tillhandahålla information om importerade varor som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2023/956. |
(22) |
Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt rätten till skydd av personuppgifter. De personuppgifter om ekonomiska aktörer och andra personer som behandlas av de elektroniska systemen bör begränsas till det dataset som anges i bilaga I till denna förordning. Om det vid tillämpningen av denna genomförandeförordning är nödvändigt att behandla personuppgifter, bör detta utföras i enlighet med unionslagstiftningen om skydd av personuppgifter. I detta avseende bör all behandling av personuppgifter som utförs av medlemsstaternas myndigheter omfattas av förordning (EU) 2016/679 och nationella krav på skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter. Kommissionen ska behandla personuppgifter i enlighet med förordning (EU) 2018/1725. Personuppgifter bör sparas i en form som inte möjliggör identifiering av registrerade längre än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka uppgifterna behandlas. Lagringsperioden för uppgifter i CBAM-övergångsregistret ska i detta avseende vara begränsad till fem år från mottagandet av CBAM-rapporten. |
(23) |
Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den 28 juli 2023. |
(24) |
Eftersom den första rapporteringsperioden inleds den 1 oktober 2023 bör denna förordning träda i kraft så snart som möjligt. |
(25) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från CBAM-kommittén. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
SYFTE OCH DEFINITIONER
Artikel 1
Innehåll
I denna förordning fastställs regler för rapporteringsskyldigheter enligt artikel 35 i förordning (EU) 2023/956 för varor som förtecknas i bilaga I till den förordningen och som importeras till unionens tullområde under övergångsperioden 1 oktober 2023–31 december 2025 (övergångsperioden).
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
(1) |
rapporterande deklarant: någon av följande personer:
|
(2) |
rabatt: varje belopp som minskar det belopp som betalas eller ska betalas av en person som är betalningsskyldig för ett koldioxidpris, före eller efter betalningen, i monetär form eller i någon annan form. |
KAPITEL II
RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER FÖR RAPPORTERANDE DEKLARANTER I SAMBAND MED RAPPORTERING
Artikel 3
Rapporteringsskyldigheter för rapporterande deklaranter
1. Varje rapporterande deklarant ska, på grundval av de uppgifter som får lämnas av verksamhetsutövaren, i enlighet med bilaga III till denna förordning, lämna följande uppgifter om varor som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2023/956 och som importerats under det kvartal som CBAM-rapporten avser:
a) |
Mängden importerade varor, uttryckt i megawattimmar för el och i ton för andra varor. |
b) |
Varutyp enligt KN-numret. |
2. Varje rapporterande deklarant ska lämna följande uppgifter om de inbäddade utsläppen från de varor som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2023/956, enligt förteckningen i bilaga I till denna förordning, i CBAM-rapporterna:
a) |
De importerade varornas ursprungsland. |
b) |
Den anläggning där varorna producerades, identifierad med hjälp av följande uppgifter:
|
c) |
De produktionsvägar som används, enligt definitionen i avsnitt 3 i bilaga II till denna förordning, vilka ska återspegla den teknik som används för produktionen av varorna, samt information om specifika parametrar för den angivna produktionsväg som valts i enlighet med avsnitt 2 i bilaga IV för att fastställa de inbäddade direkta utsläppen. |
d) |
Varornas specifika inbäddade direkta utsläpp, som ska fastställas genom omvandling av de tillskrivna direkta utsläppen från produktionsprocesserna till specifika utsläpp för varorna uttryckt som CO2e per ton i enlighet med avsnitten F och G i bilaga III till denna förordning. |
e) |
De rapporteringskrav som påverkar varornas inbäddade utsläpp enligt avsnitt 2 i bilaga IV till denna förordning. |
f) |
För el som importerad vara ska den rapporterande deklaranten lämna följande uppgifter:
|
g) |
För stålvaror, identifikationsnumret för det specifika stålverk där ett visst parti råmaterial producerades, om detta är känt. |
3. För specifika inbäddade indirekta utsläpp ska varje rapporterande deklarant rapportera följande information, enligt förteckningen i bilaga I till denna förordning, i CBAM-rapporterna:
a) |
Elförbrukning, uttryckt i megawattimmar, i produktionsprocessen per ton producerade varor. |
b) |
Uppgift om huruvida deklaranten rapporterar faktiska utsläpp eller standardvärden som har gjorts tillgängliga och offentliggjorts av kommissionen för övergångsperioden i enlighet med avsnitt D i bilaga III till denna förordning. |
c) |
Motsvarande emissionsfaktor för den förbrukade elen. |
d) |
Mängden specifika inbäddade indirekta utsläpp, som ska fastställas genom omvandling av de tillskrivna inbäddade indirekta utsläppen från produktionsprocesserna till indirekta utsläpp specifika för varorna uttryckt som CO2e per ton i enlighet med avsnitten F och G i bilaga III till denna förordning. |
4. Om reglerna för att fastställa data skiljer sig från dem som anges i bilaga III till denna förordning ska den rapporterande deklaranten lämna ytterligare uppgifter och beskrivningar om den metodologiska grunden för de regler som används för att fastställa de inbäddade utsläppen. De regler som beskrivs ska leda till liknande täckning och noggrannhet för utsläppsdata, inbegripet systemgränser, produktionsprocesser som övervakas, emissionsfaktorer och andra metoder som används för beräkningarna och rapporteringen.
5. För rapporteringen får den rapporterande deklaranten begära att verksamhetsutövaren använder en elektronisk mall som tillhandahålls av kommissionen, och lämna innehållet i meddelandet i avsnitten 1 och 2 i bilaga IV.
Artikel 4
Beräkning av inbäddade utsläpp
1. Vid tillämpning av artikel 3.2 ska de specifika inbäddade utsläppen från varor som tillverkas i en anläggning fastställas med hjälp av en av följande metoder, vilka bygger på det val av övervakningsmetod som fastställts i enlighet med punkt B.2 i bilaga III till denna förordning, bestående av antingen
a) |
att utsläppen från bränsle-/materialmängder fastställs på grundval av aktivitetsdata som erhålls genom mätsystem och beräkningsfaktorer från laboratorieanalyser eller standardvärden, eller |
b) |
att utsläppen från utsläppskällor fastställs genom kontinuerlig mätning av koncentrationen av den berörda växthusgasen i rökgasen och rökgasflödet. |
2. Genom undantag från punkt 1 får de specifika inbäddade utsläppen från varor som tillverkas i en anläggning till och med den 31 december 2024 fastställas med hjälp av en av följande övervaknings- och rapporteringsmetoder, om de leder till liknande täckning och noggrannhet för utsläppsdata jämfört med de metoder som förtecknas i den punkten:
a) |
Ett system för koldioxidprissättning där anläggningen är belägen. |
b) |
Ett obligatoriskt system för utsläppsövervakning där anläggningen är belägen. |
c) |
Ett system för utsläppsövervakning vid anläggningen som kan omfatta verifiering utförd av en ackrediterad kontrollör. |
3. Genom undantag från punkterna 1 och 2 får den rapporterande deklaranten till och med den 31 juli 2024 för varje import av varor för vilken den rapporterande deklaranten inte har alla de uppgifter som förtecknas i artikel 3.2 och 3.3, använda andra metoder för att fastställa utsläppen, inbegripet standardvärden som tillhandahålls och offentliggörs av kommissionen för övergångsperioden eller andra standardvärden enligt bilaga III. I sådana fall ska den rapporterande deklaranten i CBAM-rapporterna ange och hänvisa till den metod som använts för att fastställa sådana värden.
Artikel 5
Användning av uppskattade värden
Genom undantag från artikel 4 får upp till 20 % av de totala inbäddade utsläppen från komplexa varor baseras på uppskattningar som gjorts tillgängliga av anläggningarnas verksamhetsutövare.
Artikel 6
Insamling och rapportering av uppgifter om aktiv förädling
1. För varor som hänförts till förfarandet för aktiv förädling och som därefter övergår till fri omsättning, antingen som samma varor eller som förädlade produkter, ska den rapporterande deklaranten, i CBAM-rapporterna för det kvartal som följer på det kvartal då avslutandet av tullförfarandet ägde rum i enlighet med artikel 257 i förordning (EU) nr 952/2013, lämna följande uppgifter:
a) |
De kvantiteter av varor som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2023/956 och som har övergått till fri omsättning efter aktiv förädling under den perioden. |
b) |
Inbäddade utsläpp motsvarande de kvantiteter av varor som avses i led a och som har övergått till fri omsättning efter aktiv förädling under den perioden. |
c) |
Ursprungslandet för de varor som avses i led a, om detta är känt. |
d) |
De anläggningar där de varor som avses i led a producerades, om de är kända. |
e) |
De kvantiteter av varor som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2023/956 och som har hänförts till ett förfarande för aktiv förädling som lett till förädlade produkter som övergått till fri omsättning under den perioden. |
f) |
Inbäddade utsläpp som motsvarar de varor som har använts för att producera de kvantiteter av bearbetade produkter som avses i led e. |
g) |
Vid befrielse från den avräkningsnota som beviljats av tullen i enlighet med artikel 175 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 (11) ska den rapporterande deklaranten lämna in medgivandet av befrielse. |
2. Rapporteringen och beräkningen av de inbäddade utsläpp som avses i punkt 1 b och f ska göras i enlighet med artiklarna 3, 4 och 5.
3. Genom undantag från punkt 2 ska, när förädlade produkter eller varor som hänförts till aktiv förädling övergår till fri omsättning i enlighet med artikel 170.1 i delegerad förordning (EU) 2015/2446, de inbäddade utsläpp som avses i punkterna 1 b och f beräknas på grundval av de viktade genomsnittliga inbäddade utsläppen av samtliga varor i samma CBAM-varukategori enligt definitionen i bilaga II till denna förordning som hänförts till förfarandet för aktiv förädling från och med den 1 oktober 2023.
De inbäddade utsläpp som avses i första stycket ska beräknas enligt följande:
a) |
De inbäddade utsläppen i punkt 2 b ska vara de totala inbäddade utsläppen från de varor som hänförts till förfarandet för aktiv förädling och som importeras. |
b) |
De inbäddade utsläppen enligt punkt 2 f ska vara de totala inbäddade utsläppen från de varor som hänförts till förfarandet för aktiv förädling och som användes i en eller flera förädlingsprocesser multiplicerade med den procentandel av de förädlade produkter som framställts därav som importeras. |
Artikel 7
Rapportering av information om det koldioxidpris som ska betalas
1. I tillämpliga fall ska den rapporterande deklaranten i CBAM-rapporterna lämna följande information om det koldioxidpris som ska betalas i ett ursprungsland för de inbäddade utsläppen:
a) |
Typ av produkt angiven med KN-nummer. |
b) |
Typ av koldioxidpris. |
c) |
Det land där ett koldioxidpris ska betalas. |
d) |
Form av rabatt eller andra former av kompensation som är tillgängliga i det landet och som skulle ha lett till en minskning av det koldioxidpriset. |
e) |
Beloppet på det koldioxidpris som ska betalas, en beskrivning av instrumentet för koldioxidprissättning och eventuella kompensationsmekanismer. |
f) |
Uppgift om bestämmelse i den rättsakt där koldioxidpriset, rabatten eller andra former av relevant kompensation fastställs, inklusive en kopia av rättsakten. |
g) |
Mängden inbäddade direkta eller indirekta utsläpp som omfattas. |
h) |
Mängden inbäddade utsläpp som omfattas av eventuella rabatter eller andra former av kompensation, inbegripet gratis tilldelningar, i tillämpliga fall. |
2. De monetära belopp som avses i punkt 1 e kommer att räknas om till euro på grundval av de genomsnittliga växelkurserna för det år som föregår det år då rapporten ska lämnas in. De årliga genomsnittliga växelkurserna ska baseras på noteringar som offentliggörs av Europeiska centralbanken. För valutor för vilka en notering inte offentliggörs av Europeiska centralbanken ska de årliga genomsnittliga växelkurserna baseras på offentligt tillgänglig information om de effektiva växelkurserna. De årliga genomsnittliga växelkurserna ska tillhandahållas av kommissionen i CBAM-övergångsregistret.
Artikel 8
Inlämning av CBAM-rapporter
1. För varje kvartal från och med den 1 oktober 2023 till och med den 31 december 2025 ska den rapporterande deklaranten lämna in CBAM-rapporterna till CBAM-övergångsregistret senast en månad efter utgången av det kvartalet.
2. I CBAM-övergångsregistret ska den rapporterande deklaranten lämna uppgifter och ange om
a) |
CBAM-rapporten lämnas in av en importör i eget namn och för egen räkning, |
b) |
CBAM-rapporten lämnas in av ett indirekt tullombud på en importörs vägnar. |
3. Om ett indirekt tullombud inte samtycker till att fullgöra importörens rapporteringsskyldigheter enligt denna förordning ska det indirekta tullombudet underrätta importören om skyldigheten att följa denna förordning. Underrättelsen ska innehålla de uppgifter som avses i artikel 33.1 i förordning (EU) 2023/956.
4. CBAM-rapporterna ska innehålla informationen i bilaga I till denna förordning.
5. CBAM-rapporten ska, när den har lagts in i CBAM-övergångsregistret, tilldelas ett unikt rapport-ID.
Artikel 9
Ändring och korrigering av CBAM-rapporter
1. En rapporterande deklarant får ändra en inlämnad CBAM-rapport fram till två månader efter utgången av det berörda rapporteringskvartalet.
2. Genom undantag från punkt 1 får en rapporterande deklarant ändra CBAM-rapporterna för de två första rapporteringsperioderna fram till tidsfristen för inlämning av den tredje CBAM-rapporten.
3. På motiverad begäran från den rapporterande deklaranten ska den behöriga myndigheten bedöma begäran och vid behov tillåta den rapporterande deklaranten att lämna in en CBAM-rapport på nytt eller korrigera den efter den tidsfrist som avses i punkterna 1 och 2 och inom ett år efter utgången av det berörda rapporteringskvartalet. Den nya inlämningen av en korrigerad CBAM-rapport, eller korrigeringen, beroende på vad som är tillämpligt, ska ske senast en månad efter den behöriga myndighetens godkännande.
4. De behöriga myndigheterna ska motivera avslaget på den begäran som avses i punkt 3 och informera den rapporterande deklaranten om rätten att överklaga.
5. En CBAM-rapport som är föremål för en pågående tvist får inte ändras. Den kan bytas ut för att ta hänsyn till utgången av tvisten.
KAPITEL III
ADMINISTRATION AV CBAM-RAPPORTERING
Artikel 10
CBAM-övergångsregistret
1. CBAM-övergångsregistret ska vara en standardiserad och säker elektronisk databas som innehåller gemensamma dataelement för rapportering under övergångsperioden och för tillhandahållande av åtkomst, ärendehantering och konfidentialitet.
2. CBAM-övergångsregistret ska möjliggöra kommunikation, kontroller och informationsutbyte mellan kommissionen, de behöriga myndigheterna, tullmyndigheterna och de rapporterande deklaranterna i enlighet med kapitel V.
Artikel 11
Kommissionens kontroller av CBAM-rapporter och användning av information
1. Kommissionen får kontrollera CBAM-rapporterna för att bedöma de rapporterande deklaranternas efterlevnad av rapporteringsskyldigheterna under övergångsperioden och fram till tre månader efter det att den sista CBAM-rapporten skulle ha lämnats in.
2. Kommissionen ska använda CBAM-övergångsregistret och informationen i det registret för att utföra de uppgifter som fastställs i denna förordning och i förordning (EU) 2023/956.
Artikel 12
Kommissionens vägledande bedömning
1. I vägledande syfte ska kommissionen till medlemsstaterna överlämna en förteckning över rapporterande deklaranter som är etablerade i den medlemsstat för vilken kommissionen har skäl att tro att de har underlåtit att uppfylla skyldigheten att lämna in en CBAM-rapport.
2. Om kommissionen anser att en CBAM-rapport inte innehåller alla de uppgifter som krävs enligt artiklarna 3–7 eller anser att en rapport är ofullständig eller felaktig i enlighet med artikel 13, ska kommissionen överlämna den vägledande bedömningen av CBAM-rapporten till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den rapporterande deklaranten är etablerad.
Artikel 13
Ofullständiga eller felaktiga CBAM-rapporter
1. En CBAM-rapport ska anses vara ofullständig om den rapporterande deklaranten inte har rapporterat i enlighet med bilaga I till denna förordning.
2. En CBAM-rapport ska anses vara felaktig i följande fall:
a) |
Uppgifterna eller informationen i den inlämnade rapporten uppfyller inte kraven i artiklarna 3–7 och bilaga III till denna förordning. |
b) |
Den rapporterande deklaranten har lämnat felaktiga uppgifter. |
c) |
Den rapporterande deklaranten lämnar inte en tillfredsställande motivering till användningen av andra rapporteringsregler än dem som förtecknas i bilaga III till denna förordning. |
Artikel 14
De behöriga myndigheternas bedömning av CBAM-rapporter och användning av information
1. Den behöriga myndigheten i den rapporterande deklarantens etableringsmedlemsstat ska inleda granskningen och bedöma de uppgifter, den information och den förteckning över rapporterande deklaranter som meddelats av kommissionen samt den vägledande bedömning som avses i artikel 12, inom tre månader från det att förteckningen eller den vägledande bedömningen översändes.
2. De behöriga myndigheterna ska använda CBAM-övergångsregistret och informationen i det registret för att utföra de uppgifter som fastställs i denna förordning och förordning (EU) 2023/956.
3. Under övergångsperioden eller därefter får de behöriga myndigheterna inleda korrigeringsförfarandet avseende något av följande:
a) |
Ofullständiga eller felaktiga CBAM-rapporter. |
b) |
Underlåtenhet att lämna in en CBAM-rapport. |
4. Om den behöriga myndigheten inleder korrigeringsförfarandet ska den rapporterande deklaranten underrättas om att rapporten är under granskning och att ytterligare uppgifter krävs. Den behöriga myndighetens begäran om ytterligare information ska innehålla de uppgifter som krävs enligt artiklarna 3–7. Den rapporterande deklaranten ska lämna de ytterligare uppgifterna via CBAM-övergångsregistret.
5. Den behöriga myndigheten, eller en annan myndighet som utsetts av den behöriga myndigheten, ska bevilja tillstånd att komma åt CBAM-övergångsregistret och förvalta registreringen på nationell nivå med beaktande av Eori-numret i enlighet med det tekniska arrangemang som anges i artikel 20.
Artikel 15
Konfidentialitet
1. Alla beslut av de behöriga myndigheterna och all information som den behöriga myndigheten erhåller vid utövandet av sin verksamhet i samband med rapportering enligt denna förordning, som är av konfidentiell natur, eller som tillhandahålls på konfidentiell grund, ska omfattas av tystnadsplikt. Sådan information får inte lämnas ut av den behöriga myndigheten utan uttryckligt tillstånd från den person eller den myndighet som överlämnat dem.
Genom undantag från första stycket får sådan information lämnas ut utan tillstånd i de fall där denna förordning så föreskriver och där den behöriga myndigheten är skyldig eller bemyndigad att lämna ut sådan information enligt unionsrätten eller nationell lagstiftning.
2. De behöriga myndigheterna får meddela sådan konfidentiell information som avses i punkt 1 till unionens tullmyndigheter.
3. Varje utlämnande eller meddelande av information som avses i punkterna 1 och 2 ska ske i enlighet med tillämpliga dataskyddsbestämmelser.
KAPITEL IV
EFTERLEVNAD
Artikel 16
Sanktionsavgifter
1. Medlemsstaterna ska tillämpa sanktionsavgifter i följande fall:
a) |
När den rapporterande deklaranten inte har vidtagit nödvändiga åtgärder för att fullgöra skyldigheten att lämna in en CBAM-rapport. |
b) |
När CBAM-rapporten är felaktig eller ofullständig i enlighet med artikel 13 och den rapporterande deklaranten inte har vidtagit nödvändiga åtgärder för att korrigera CBAM-rapporten om den behöriga myndigheten har inlett korrigeringsförfarandet i enlighet med artikel 14.4. |
2. Sanktionsavgiften ska vara mellan 10 och 50 euro per ton orapporterade utsläpp. Sanktionsavgiften ska höjas i enlighet med det europeiska konsumentprisindexet.
3. När de behöriga myndigheterna fastställer det faktiska beloppet för en sanktionsavgift för de orapporterade utsläpp som beräknats på grundval av de standardvärden som har gjorts tillgängliga och offentliggjorts av kommissionen för övergångsperioden, ska de beakta följande faktorer:
a) |
Omfattningen av orapporterad information. |
b) |
De kvantiteter av importerade varor som inte rapporterats och de utsläpp som inte rapporterats för dessa varor. |
c) |
Den rapporterande deklarantens beredvillighet att tillmötesgå begäran om information eller korrigera CBAM-rapporten. |
d) |
Den rapporterande deklarantens avsiktliga eller försumliga beteende. |
e) |
Den rapporterande deklarantens tidigare beteende när det gäller uppfyllande av rapporteringsskyldigheterna. |
f) |
Graden av samarbetsvilja hos den rapporterande deklaranten för att avsluta överträdelsen. |
g) |
Om den rapporterande deklaranten frivilligt har vidtagit åtgärder för att säkerställa att liknande överträdelser inte kan begås i framtiden. |
4. Högre sanktionsavgifter ska tillämpas om mer än två ofullständiga eller felaktiga rapporter i den mening som avses i artikel 13 har lämnats in i rad eller om underlåtenheten att rapportera överskrider sex månader.
KAPITEL V
TEKNISKA UPPGIFTER OM CBAM-ÖVERGÅNGSREGISTRET
AVSNITT 1
Inledning
Artikel 17
Centralt system inom tillämpningsområdet
1. CBAM-övergångsregistret ska vara interoperabelt med
a) |
systemet för enhetlig användaradministration och digital signatur för användarregistrering och åtkomsthantering (UUM&DS-systemet) för kommissionen, medlemsstaterna och rapporterande deklaranter, enligt vad som avses i artikel 16 i genomförandeförordning (EU) 2023/1070, |
b) |
systemet för registrering och identifiering av ekonomiska aktörer (Eori-systemet), för att validera och hämta information om ekonomiska aktörers identitet, enligt vad som avses i artikel 30 i genomförandeförordning (EU) 2023/1070, för de uppgifter som anges i bilaga V till denna förordning, |
c) |
Surveillance-systemet för att hämta information om tulldeklarationer för import av varor som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2023/956 för kontroller av CBAM-rapporter och efterlevnad, utvecklat genom tullkodexprojektet avseende Surveillance 3 (SURV3), enligt vad som avses i artikel 99 i genomförandeförordning (EU) 2023/1070, |
d) |
Taric-systemet, enligt vad som avses i förordning (EEG) nr 2658/87. |
2. CBAM-övergångsregistret ska vara interoperabelt med decentraliserade system som utvecklats eller uppgraderats genom genomförandebeslut (EU) 2019/2151, i syfte att hämta information om tulldeklarationer för import av varor som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2023/956, enligt vad som anges i bilagorna VI och VII till denna förordning, och för att kontrollera CBAM-rapporterna och säkerställa att de rapporterande deklaranterna uppfyller kraven när denna information inte finns tillgänglig i SURV3-systemet.
Artikel 18
Kontaktpunkter för de elektroniska systemen
Kommissionen och medlemsstaterna ska utse kontaktpunkter för vart och ett av de elektroniska system som avses i artikel 17 i denna förordning, för utbyte av uppgifter för att säkerställa att dessa system utvecklas, drivs och underhålls på ett samordnat sätt.
Kommissionen och medlemsstaterna ska meddela varandra uppgifterna rörande dessa kontaktpunkter och omedelbart underrätta varandra om eventuella ändringar av dessa uppgifter.
AVSNITT 2
CBAM-övergångsregistret
Artikel 19
CBAM-övergångsregistrets struktur
CBAM-övergångsregistret ska bestå av följande gemensamma komponenter (gemensamma komponenter):
a) |
CBAM-portalen för näringsidkare (CBAM TP). |
b) |
CBAM-portalen för behöriga myndigheter (CBAM CAP) med två separata utrymmen:
|
c) |
Åtkomsthanteringen för CBAM-användare. |
d) |
CBAM-registrets back-end-tjänster (CBAM BE). |
e) |
Den offentliga CBAM-sidan på webbplatsen Europa. |
Artikel 20
Villkor för samarbete i CBAM-övergångsregistret
1. Kommissionen ska föreslå samarbetsvillkoren, servicenivåavtalet och säkerhetsplanen för överenskommelse med de behöriga myndigheterna. Kommissionen ska driva CBAM-övergångsregistret i enlighet med de överenskomna villkoren.
2. CBAM-övergångsregistret ska användas med avseende på CBAM-rapporterna och de importdeklarationer som dessa rapporter avser.
Artikel 21
Åtkomsthantering för CBAM-användare
1. Autentiseringen av och åtkomstkontrollen för den rapporterande deklaranten för de varor som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2023/956, för åtkomst till CBAM-registrets komponenter, ska göras med hjälp av systemet för enhetlig användaradministration och digital signatur som avses i artikel 17.1 a.
2. Kommissionen ska tillhandahålla autentiseringstjänster som gör det möjligt för användare av CBAM-övergångsregistret att på ett säkert sätt få tillgång till registret.
3. Kommissionen ska använda systemet för enhetlig användaradministration och digital signatur för att bevilja sin personal tillstånd att komma åt CBAM-övergångsregistret och ge de behöriga myndigheterna delegeringar för att utfärda sina tillstånd.
4. De behöriga myndigheterna ska använda systemet för enhetlig användaradministration och digital signatur för att bevilja sin personal och de rapporterande deklaranter som är etablerade i deras medlemsstat tillstånd att komma åt CBAM-övergångsregistret.
5. En behörig myndighet får välja att använda ett system för identitets- och åtkomsthantering som inrättats i dess medlemsstat i enlighet med artikel 26 i denna förordning (nationellt eIDA-tullsystem) för att tillhandahålla de nödvändiga behörighetsuppgifterna för åtkomst till CBAM-övergångsregistret.
Artikel 22
CBAM-portalen för näringsidkare
1. CBAM-portalen för näringsidkare ska vara den enda ingången till CBAM-övergångsregistret för rapporterande deklaranter. Portalen ska vara tillgänglig via internet.
2. CBAM-portalen för näringsidkare ska samverka med CBAM-registrets back-end-tjänster.
3. CBAM-portalen för näringsidkare ska användas av den rapporterande deklaranten för att
a) |
lämna in CBAM-rapporterna via ett webbgränssnitt eller ett systemgränssnitt, och |
b) |
ta emot anmälningar som rör deras efterlevnadsskyldigheter enligt CBAM. |
4. CBAM-portalen för näringsidkare ska erbjuda möjligheter för de rapporterande deklaranterna att lagra information om anläggningar i tredjeländer och inbäddade utsläpp för senare återanvändning.
5. Åtkomsten till CBAM-portalen för näringsidkare ska uteslutande administreras av den åtkomsthantering för CBAM som avses i artikel 26.
Artikel 23
CBAM-portalen för behöriga myndigheter (CBAM CAP) för de nationella behöriga CBAM-myndigheterna (CBAM CAP/N)
1. CBAM-portalen för behöriga myndigheter för de nationella behöriga myndigheterna ska vara den enda ingången till CBAM-övergångsregistret för de behöriga myndigheterna. Portalen ska vara tillgänglig via internet.
2. CBAM-portalen för behöriga myndigheter för de nationella behöriga myndigheterna ska samverka med CBAM-registrets back-end-tjänster via kommissionens interna nätverk.
3. CBAM-portalen för behöriga myndigheter för de nationella behöriga myndigheterna ska användas av de behöriga myndigheterna för att utföra de uppgifter som fastställs i denna förordning och i förordning (EU) 2023/956.
4. Åtkomsten till CBAM-portalen för behöriga myndigheter för de nationella behöriga myndigheterna ska uteslutande administreras av den åtkomsthantering för CBAM som avses i artikel 26.
Artikel 24
CBAM-portalen för behöriga myndigheter (CBAM CAP) för kommissionen (CBAM CAP/C)
1. CBAM-portalen för behöriga myndigheter för kommissionen ska vara kommissionens enda ingång till CBAM-övergångsregistret. Portalen ska vara tillgänglig via kommissionens interna nätverk och internet.
2. CBAM-portalen för behöriga myndigheter för kommissionen ska samverka med CBAM-registrets back-end-tjänster via kommissionens interna nätverk.
3. CBAM-portalen för behöriga myndigheter för kommissionen ska användas av kommissionen för att utföra de uppgifter som fastställs i denna förordning och i förordning (EU) 2023/956.
4. Åtkomsten till CBAM-portalen för behöriga myndigheter för kommissionen ska uteslutande administreras av den åtkomsthantering för CBAM som avses i artikel 26.
Artikel 25
CBAM-registrets back-end-tjänster (CBAM BE)
1. CBAM-registrets back-end-tjänster ska hantera alla förfrågningar från
a) |
rapporterande deklaranter via CBAM-portalen för näringsidkare, |
b) |
de behöriga myndigheterna via CBAM-portalen för behöriga myndigheter/N, |
c) |
kommissionen via CBAM-portalen för behöriga myndigheter/C. |
2. CBAM-registrets back-end-tjänster ska centralt lagra och hantera all information som anförtrotts CBAM-övergångsregistret. De ska garantera uppgifternas varaktighet, integritet och samstämmighet.
3. CBAM-registrets back-end-tjänster ska administreras av kommissionen.
4. Åtkomsten till CBAM-registrets back-end-tjänster ska uteslutande administreras av den åtkomsthantering för CBAM som avses i artikel 26.
Artikel 26
System för åtkomsthantering
Kommissionen ska inrätta systemet för åtkomsthantering för att validera de ansökningar om åtkomst som lämnas in av rapporterande deklaranter och andra personer inom systemet för enhetlig användaradministration och digital signatur enligt artikel 17.1 a genom att koppla samman medlemsstaternas och EU:s system för identitets- och åtkomsthantering i enlighet med artikel 27.
Artikel 27
Administrationssystem
Kommissionen ska inrätta administrationssystemet för att hantera autentisering och tillstånd, identitetsuppgifter för rapporterande deklaranter och andra personer, för beviljande av åtkomst till de elektroniska systemen.
Artikel 28
Medlemsstaternas system för identitets- och åtkomsthantering
Medlemsstaterna ska inrätta eller använda ett befintligt system för identitets- och åtkomsthantering för att garantera
a) |
en säker registrering och lagring av identitetsuppgifter för rapporterande deklaranter och andra personer, |
b) |
ett säkert utbyte av signerade och krypterade identitetsuppgifter för rapporterande deklaranter och andra personer. |
AVSNITT 3
De elektroniska systemens funktioner och utbildning i att använda dem
Artikel 29
Utveckling, testning, införande och administration av de elektroniska systemen
1. De gemensamma komponenterna i CBAM-övergångsregistret ska utvecklas, testas, införas och administreras av kommissionen och får testas av medlemsstaterna. Den behöriga myndigheten i den rapporterande deklarantens etableringsmedlemsstat ska underrätta kommissionen om besluten om sanktionsavgifter med respektive resultat av det förfarandet genom elektroniska system som utvecklats på nationell nivå och som är kopplade till efterlevnad och sanktionsavgifter, eller på annat sätt.
2. Kommissionen ska utforma och upprätthålla de gemensamma specifikationerna för gränssnitten med komponenter i elektroniska system som utvecklats på nationell nivå i nära samarbete med medlemsstaterna.
3. När så är lämpligt ska gemensamma tekniska specifikationer fastställas av kommissionen i nära samarbete med medlemsstaterna och med förbehåll för medlemsstaternas granskning, så att de kan användas i god tid. Medlemsstaterna och, när så är lämpligt, kommissionen ska delta i utvecklingen och införandet av systemen. Kommissionen och medlemsstaterna ska också samarbeta med rapporterande deklaranter och andra berörda parter.
Artikel 30
Underhåll och förändringar av de elektroniska systemen
1. Kommissionen ska underhålla de gemensamma komponenterna och medlemsstaterna ska underhålla sina nationella komponenter.
2. Kommissionen ska säkerställa oavbruten drift av de elektroniska systemen.
3. Kommissionen får ändra de elektroniska systemens gemensamma komponenter för att korrigera funktionsfel, lägga till nya funktioner eller ändra befintliga funktioner.
4. Kommissionen ska informera medlemsstaterna om ändringar och uppdateringar av de gemensamma komponenterna.
5. Kommissionen ska offentliggöra informationen om ändringar och uppdateringar av de elektroniska system som anges i punkterna 3 och 4.
Artikel 31
Tillfälligt fel i de elektroniska systemen
1. Vid ett tillfälligt fel i CBAM-övergångsregistret ska rapporterande deklaranter och andra personer lämna in nödvändiga uppgifter för att fullgöra de formaliteter som krävs med hjälp av de metoder som fastställs av kommissionen, inbegripet andra metoder än elektronisk databehandlingsteknik.
2. Kommissionen ska informera medlemsstaterna och rapporterande deklaranter om de elektroniska systemen är otillgängliga på grund av tillfälliga fel.
3. Kommissionen ska utarbeta en kontinuitetsplan för CBAM som medlemsstaterna och kommissionen ska komma överens om. Om det uppstår ett tillfälligt fel i CBAM-övergångsregistret ska kommissionen utvärdera villkoren för att aktivera planen.
Artikel 32
Stöd till utbildning i användningen av de gemensamma komponenterna och deras funktioner
Kommissionen ska stödja medlemsstaterna när det gäller användningen av och funktionerna hos de elektroniska systemens gemensamma komponenter genom att tillhandahålla lämpligt utbildningsmaterial.
AVSNITT 4
Dataskydd, hantering av uppgifter samt ägande av och säkerhet i elektroniska system
Artikel 33
Skydd av personuppgifter
1. De personuppgifter som registreras i CBAM-övergångsregistret och komponenterna i elektroniska system som utvecklats på nationell nivå ska behandlas i syfte att genomföra förordning (EU) 2023/956, med beaktande av de särskilda mål för dessa databaser som fastställs i denna förordning. Personuppgifterna kan behandlas för följande ändamål:
a) |
Autentiseringsändamål och åtkomsthantering. |
b) |
Övervakning, kontroller och granskning av CBAM-rapporter. |
c) |
Meddelanden och underrättelser. |
d) |
Efterlevnad och rättsliga förfaranden. |
e) |
It-infrastrukturens funktion, inbegripet interoperabilitet med decentraliserade system enligt denna förordning. |
f) |
Statistik och översyn av hur förordning (EU) 2023/956 och denna förordning fungerar. |
2. Medlemsstaternas nationella tillsynsmyndigheter på dataskyddsområdet och Europeiska datatillsynsmannen ska samarbeta i enlighet med artikel 62 i förordning (EU) 2018/1725 för att säkerställa en samordnad tillsyn av behandlingen av personuppgifter som registreras i CBAM-övergångsregistret och komponenterna i elektroniska system som utvecklats på nationell nivå.
3. Bestämmelserna i denna artikel ska inte påverka rätten till rättelse av personuppgifter i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) 2016/679.
Artikel 34
Begränsning av dataåtkomst och databehandling
1. En rapporterande deklarant får ha tillgång till eller på annat sätt behandla de uppgifter som har registrerats av den rapporterande deklaranten i CBAM-övergångsregistret. Kommissionen och behöriga myndigheter får också ha tillgång till dem och på annat sätt behandla dem.
2. Om incidenter och problem i de operativa processerna upptäcks i tillhandahållandet av tjänster i de system för vilka kommissionen är personuppgiftsbiträde, får kommissionen endast ha åtkomst till uppgifterna i dessa processer för att åtgärda en registrerad incident eller ett registrerat problem. Kommissionen ska se till att sådana uppgifter behandlas konfidentiellt.
Artikel 35
Systemägande
Kommissionen ska vara systemägare till CBAM-övergångsregistret.
Artikel 36
Systemsäkerhet
1. Kommissionen ska garantera säkerheten i CBAM-övergångsregistret.
2. För dessa ändamål ska kommissionen och medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att
a) |
förhindra att obehöriga personer får åtkomst till installationer som används för behandling av uppgifter, |
b) |
förhindra att obehöriga personer för in uppgifter och tar del av, ändrar eller raderar uppgifter, |
c) |
upptäcka sådan verksamhet som avses i leden a och b. |
3. Kommissionen och medlemsstaterna ska informera varandra om all verksamhet som kan resultera i en överträdelse eller misstänkt överträdelse av säkerheten i CBAM-övergångsregistret.
4. Kommissionen och medlemsstaterna ska upprätta säkerhetsplaner för CBAM-övergångsregistret.
Artikel 37
Personuppgiftsansvarig för CBAM-övergångsregistret
För CBAM-övergångsregistret och i samband med behandling av personuppgifter ska kommissionen och medlemsstaterna agera som gemensamt personuppgiftsansvariga enligt definitionen i artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679 och enligt definitionen i artikel 3.8 i förordning (EU) 2018/1725.
Artikel 38
Lagringsperiod för uppgifter
1. För att uppnå de mål som eftersträvas enligt denna förordning och förordning (EU) 2023/956, särskilt artikel 30, ska lagringsperioden för uppgifterna i CBAM-övergångsregistret begränsas till fem år från mottagandet av CBAM-rapporten.
2. Trots vad som sägs i punkt 1 ska, om ett överklagande har ingetts eller om ett domstolsförfarande har inletts avseende uppgifter som lagras i CBAM-övergångsregistret, dessa uppgifter sparas till dess att överklagandeförfarandet eller domstolsförfarandet har avslutats och ska enbart användas för ovannämnda överklagandeförfarande eller domstolsförfarande.
Artikel 39
Bedömning av de elektroniska systemen
Kommissionen och medlemsstaterna ska utföra bedömningar av de komponenter som de ansvarar för och i synnerhet analysera dessa komponenters säkerhet och integritet och konfidentialiteten för de uppgifter som behandlas inom dessa komponenter.
Kommissionen och medlemsstaterna ska informera varandra om resultaten av dessa bedömningar.
Artikel 40
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 17 augusti 2023.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 130, 16.5.2023, s. 52.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 av den 19 december 2018 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och om ändring av kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 (EUT L 334, 31.12.2018, s. 1).
(3) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).
(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EGT L 275, 25.10.2003, s. 32).
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
(7) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1070 av den 1 juni 2023 om tekniska arrangemang för utveckling, underhåll och användning av elektroniska system för utbyte och lagring av information enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (EUT L 143, 2.6.2023, s. 65).
(8) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/2151 av den 13 december 2019 om upprättande av ett arbetsprogram för utveckling och införande av de elektroniska system som föreskrivs i unionens tullkodex (EUT L 325, 16.12.2019, s. 168).
(9) Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (Taric) (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).
(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1)
(11) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 av den 28 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 vad gäller närmare regler avseende vissa bestämmelser i unionens tullkodex (EUT L 343, 29.12.2015, s. 1).
BILAGA I
Uppgifter som ska lämnas i CBAM-rapporterna
Den rapporterande deklaranten ska följa den CBAM-rapportstruktur som anges i tabell 1 i denna bilaga och som tillhandahålls i CBAM-övergångsregistret och inkludera de detaljerade uppgifter som anges i tabell 2 i denna bilaga när CBAM-rapporten lämnas in.
Tabell 1:
CBAM-rapportstruktur
CBAM-rapport |
Datum för utfärdande av rapporten |
Rapportutkast-ID |
Rapport-ID |
Rapporteringsperiod |
År |
--Rapporterande deklarant |
----Adress |
--Ombud (*1) |
----Adress |
--Importör (*1) |
----Adress |
--Behörig myndighet |
--Underskrifter |
----Rapportbekräftelse |
----Typ av tillämplig rapporteringsmetod |
--Anmärkningar |
--Importerade CBAM-varor |
Varupostnummer |
----Ombud (*1) |
------Adress |
----Importör (*1) |
------Adress |
----Varukod |
HS-undernummer |
KN-nummer |
------Varuuppgifter |
----Ursprungsland |
----Importerad kvantitet per tullförfarande |
------Förfarande |
--------Information om aktiv förädling |
------Importområde |
------Varumått (per förfarande) |
------Varumått (aktiv förädling) |
------Särskilda referenser för varor |
----Varumått (importerade) |
----Totala utsläpp från importerade varor |
----Styrkande handlingar (för varor) |
------Bifogade filer |
----Anmärkningar |
----Utsläpp från CBAM-varor |
Utsläppssekvensnummer |
Produktionsland |
------Anläggningens företagsnamn |
--------Adress |
--------Kontaktuppgifter |
------Anläggning |
--------Adress |
------Varumått (producerade) |
------Utsläpp från anläggning |
------Direkta inbäddade utsläpp |
------Indirekta inbäddade utsläpp |
------Produktionsmetod och kvalificeringsparametrar |
--------Kvalificeringsparametrar för direkta utsläpp |
--------Kvalificeringsparametrar för indirekta utsläpp |
------Styrkande handlingar (för utsläppsdefinition) |
--------Bifogade filer |
------Koldioxidpris som ska betalas |
--------Varor som omfattas av det koldioxidpris som ska betalas |
----------Varumått (som omfattas) |
------Anmärkningar |
Tabell 2
Krav på detaljerade uppgifter i CBAM-rapporten
CBAM-rapport |
Datum för utfärdande av rapporten |
Rapportutkast-ID |
Rapport-ID |
Rapporteringsperiod |
År |
Total mängd importerade varor |
Totala utsläpp |
--Rapporterande deklarant |
Identifikationsnummer |
Namn |
Roll |
----Adress |
Etableringsmedlemsstat |
Underuppdelning |
Ort |
Gata |
Extra rad för gata |
Nummer |
Postnummer |
Box |
--Ombud (*2) |
Identifikationsnummer |
Namn |
----Adress |
Etableringsmedlemsstat |
Underuppdelning |
Ort |
Gata |
Extra rad för gata |
Nummer |
Postnummer |
Box |
--Importör (*2) |
Identifikationsnummer |
Namn |
----Adress |
Etableringsmedlemsstat eller etableringsland |
Underuppdelning |
Ort |
Gata |
Extra rad för gata |
Nummer |
Postnummer |
Box |
--Behörig myndighet |
Referensnummer |
--Underskrifter |
----Rapportbekräftelse |
Rapportbekräftelse av globala uppgifter |
Bekräftelse av användning av uppgifter |
Datum för undertecknande |
Ort för undertecknande |
Underskrift |
Undertecknarens befattning |
----Typ av tillämplig rapporteringsmetod |
Annan tillämplig rapporteringsmetod |
--Anmärkningar |
Ytterligare information |
--Importerade CBAM-varor |
Varupostnummer |
----Ombud (*2) |
Identifikationsnummer |
Namn |
------Adress |
Etableringsmedlemsstat |
Underuppdelning |
Ort |
Gata |
Extra rad för gata |
Nummer |
Postnummer |
Box |
----Importör (*2) |
Identifikationsnummer |
Namn |
------Adress |
Etableringsmedlemsstat eller etableringsland |
Underuppdelning |
Ort |
Gata |
Extra rad för gata |
Nummer |
Postnummer |
Box |
----Varukod |
HS-undernummer |
KN-nummer |
------Varuuppgifter |
Varubeskrivning |
----Ursprungsland |
Landskod |
-----Importerad kvantitet per tullförfarande |
Sekvensnummer |
------Förfarande |
Begärt förfarande |
Föregående förfarande |
Information om aktiv förädling |
Medlemsstat för tillstånd för aktiv förädling |
Befrielse från avräkningsnota vid aktiv förädling |
Tillstånd |
Globaliseringstid börjar |
Globaliseringstid slutar |
Sista dag för inlämning av avräkningsnota |
------Importområde |
Importområde |
------Varumått (per förfarande) |
Nettovikt |
Extra enheter |
Typ av måttenhet |
------Varumått (aktiv förädling) |
Nettovikt |
Extra enheter |
Typ av måttenhet |
------Särskilda referenser för varor |
Ytterligare information |
----Varumått (importerade) |
Nettovikt |
Extra enheter |
Typ av måttenhet |
----Totala utsläpp från importerade varor |
Utsläpp från varor per produktenhet |
Totala utsläpp från varor |
Direkta utsläpp från varor |
Indirekta utsläpp från varor |
Typ av måttenhet för utsläpp |
----Styrkande handlingar (för varor) |
Sekvensnummer |
Typ |
Land där handlingen utfärdats |
Referensnummer |
Postnummer i dokumentraden |
Namn på utfärdande myndighet |
Giltighetstidens startdatum |
Giltighetstidens slutdatum |
Beskrivning |
------Bifogade filer |
Filnamn |
URI |
MIME |
Inkluderat binärt objekt |
----Anmärkningar |
Ytterligare information |
----Utsläpp från CBAM-varor |
Utsläppssekvensnummer |
Produktionsland |
------Anläggningens företagsnamn |
Verksamhetsutövarens ID |
Verksamhetsutövarens namn |
--------Adress |
Landskod |
Underuppdelning |
Ort |
Gata |
Extra rad för gata |
Nummer |
Postnummer |
Box |
--------Kontaktuppgifter |
Namn |
Telefonnummer |
E-post: |
------Anläggning |
Anläggnings-ID |
Anläggningens namn |
Ekonomisk aktivitet |
--------Adress |
Etableringsland |
Underuppdelning |
Ort |
Gata |
Extra rad för gata |
Nummer |
Postnummer |
Box |
Områdes- eller registernummer |
UN/LOCODE |
Latitud |
Longitud |
Typ av koordinater |
------Varumått (producerade) |
Nettovikt |
Extra enheter |
Typ av måttenhet |
------Utsläpp från anläggning |
Anläggningens totala utsläpp |
Anläggningens direkta utsläpp |
Anläggningens indirekta utsläpp |
Typ av måttenhet för utsläpp |
------Direkta inbäddade utsläpp |
Typ av bestämning |
Typ av bestämning (el) |
Typ av tillämplig rapporteringsmetod |
Tillämplig rapporteringsmetod |
Specifika (direkta) inbäddade utsläpp |
Annan källangivelse |
Källa till emissionsfaktorn (för el) |
Emissionsfaktor |
Importerad el |
Totala inbäddade utsläpp av importerad el |
Typ av måttenhet |
Källa till emissionsfaktorvärde |
Motivering |
Uppfyllande av villkor |
------Indirekta inbäddade utsläpp |
Typ av bestämning |
Källa till emissionsfaktor |
Emissionsfaktor |
Specifika (indirekta) inbäddade utsläpp |
Typ av måttenhet |
Förbrukad el |
Källa för el |
Källa till emissionsfaktorvärde |
------Produktionsmetod och kvalificeringsparametrar |
Sekvensnummer |
Metod-ID |
Metodens namn |
Identifikationsnummer för det specifika stålverket |
Ytterligare information |
--------Kvalificeringsparametrar för direkta utsläpp |
Sekvensnummer |
Parameter-ID |
Parameternamn |
Beskrivning |
Typ av parametervärde |
Parametervärde |
Ytterligare information |
--------Kvalificeringsparametrar för indirekta utsläpp |
Sekvensnummer |
Parameter-ID |
Parameternamn |
Beskrivning |
Typ av parametervärde |
Parametervärde |
Ytterligare information |
------Styrkande handlingar (för utsläppsdefinition) |
Sekvensnummer |
Typ av utsläppshandling |
Land där handlingen utfärdats |
Referensnummer |
Postnummer i dokumentraden |
Namn på utfärdande myndighet |
Giltighetstidens startdatum |
Giltighetstidens slutdatum |
Beskrivning |
--------Bifogade filer |
Filnamn |
URI |
MIME |
Inkluderat binärt objekt |
------Koldioxidpris som ska betalas |
Sekvensnummer |
Typ av instrument |
Beskrivning och angivande av rättsakt |
Belopp för det koldioxidpris som ska betalas |
Valuta |
Växelkurs |
Belopp (euro) |
Landskod |
--------Varor som omfattas av det koldioxidpris som ska betalas |
Sekvensnummer |
Typ av varor som omfattas |
KN-nummer för varor som omfattas |
Mängd av utsläpp som omfattas |
Kvantitet som omfattas av gratis tilldelningar, eventuell rabatt eller annan form av kompensation |
Kompletterande upplysningar |
Ytterligare information |
----------Varumått (som omfattas) |
Nettovikt |
Extra enheter |
Typ av måttenhet |
------Anmärkningar |
Sekvensnummer |
Ytterligare information |
(*1) Anmärkning: Ombud/importörer ska registreras antingen på CBAM-rapportnivå eller på nivån för importerade CBAM-varor, vilket ska vara beroende av om det är samma eller olika ombud/importörer för de importerade CBAM-varorna.
(*2) Anmärkning: Ombud/importörer ska registreras antingen på CBAM-rapportnivå eller på nivån för importerade CBAM-varor, vilket ska vara beroende av om det är samma eller olika ombud/importörer för de importerade CBAM-varorna.
BILAGA II
Definitioner och produktionsvägar för varor
1. DEFINITIONER
I denna bilaga och i bilagorna III, IV och VIII–IX gäller följande definitioner:
0. |
aktivitetsdata: den mängd bränsle eller material som förbrukats eller framställts genom en process med relevans för den beräkningsbaserade metoden, uttryckt i terajoule, massa i ton eller (för gaser) volym i normalkubikmeter, beroende på vad som är lämpligt. |
1. |
aktivitetsnivå: den kvantitet av varor som produceras (uttryckt i MWh för el eller i ton för andra varor) inom gränserna för en produktionsprocess. |
2. |
rapporteringsperiod: en period som verksamhetsutövaren vid en anläggning har valt att använda som referens för att fastställa inbäddade utsläpp. |
3. |
bränsle-/materialflöde: ett av följande:
|
4. |
utsläppskälla: en separat identifierbar del av en anläggning eller en process inom en anläggning, från vilken relevanta växthusgaser släpps ut. |
5. |
osäkerhet: en parameter, kopplad till resultatet av fastställandet av en storhet, som karaktäriserar spridningen av de värden som rimligen kan tillskrivas denna storhet, inbegripet effekterna av både systematiska och slumpmässiga faktorer; osäkerheten uttrycks i procent och beskriver ett konfidensintervall runt medelvärdet som omfattar 95 % av de värden som fås fram med beaktande av varje asymmetri i fördelningen av värden. |
6. |
beräkningsfaktorer: effektivt värmevärde, emissionsfaktor, preliminär emissionsfaktor, oxidationsfaktor, omvandlingsfaktor, kolinnehåll eller biomassafraktion. |
7. |
förbränningsutsläpp: växthusgasutsläpp som uppkommer vid ett bränsles exotermiska reaktion med syre. |
8. |
emissionsfaktor: det genomsnittliga växthusgasutsläppet i förhållande till aktivitetsdata för en bränsle-/materialmängd om man antar en fullständig oxidation vid förbränning och en fullständig omvandling vid alla andra kemiska reaktioner. |
9. |
oxidationsfaktor: kvoten mellan kol som oxiderats till koldioxid som en följd av förbränning och det totala kolinnehållet i bränslet, uttryckt som en fraktion, där kolmonoxid (CO) som släpps ut i atmosfären anses som den molekvivalenta mängden koldioxid. |
10. |
omvandlingsfaktor: kvoten mellan kol utsläppt som koldioxid och det totala kolinnehållet i bränsle-/materialmängden innan utsläppsprocessen äger rum, uttryckt som en fraktion, där kolmonoxid (CO) som släpps ut i atmosfären anses som den molekvivalenta mängden koldioxid. |
11. |
noggrannhet: grad av överensstämmelse mellan ett mätresultat och det sanna värdet på den specifika storheten eller ett referensvärde som fastställs empiriskt med internationellt accepterade och spårbara kalibreringsmaterial och standardmetoder, med beaktande av både slumpmässiga och systematiska faktorer. |
12. |
kalibrering: en serie åtgärder som, under angivna villkor, fastställer förhållandena mellan de värden som anges av ett mätinstrument eller mätsystem, eller värden som representeras av ett fysiskt mått eller ett referensmaterial, och motsvarande värden för en kvantitet som realiseras genom en referensstandard. |
13. |
konservativ: att en uppsättning antaganden är fastställd för att säkerställa att de rapporterade utsläppen inte underskattas och att produktionen av värme, el eller varor inte överskattas. |
14. |
biomassa: den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk, inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung, av skogsbruk och därmed förknippad industri, inklusive fiske och vattenbruk, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av avfall, inklusive industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung. |
15. |
avfall: ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med, med undantag av ämnen som avsiktligt modifierats eller kontaminerats för att uppfylla denna definition. |
16. |
restprodukt: ett ämne som inte är den slutprodukt, eller en av de slutprodukter, som en produktionsprocess direkt är avsedd att producera; den är inte ett huvudsyfte med produktionsprocessen och processen har inte avsiktligt modifierats för att producera den. |
17. |
restprodukter från jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk: restprodukter som direkt genereras inom jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk och som inte inbegriper restprodukter från relaterad industri eller bearbetning. |
18. |
lagstadgad metrologisk kontroll: en kontroll utförd av en offentlig myndighet eller en regel- och tillsynsmyndighet av ett mätinstruments mätfunktioner avsedda för tillämpningsområdet, med hänsyn till allmänintresse, folkhälsa, allmän säkerhet, allmän ordning, miljöskydd, uttag av skatter och avgifter, konsumentskydd och handel på lika villkor. |
19. |
dataflödesaktiviteter: aktiviteter som rör förvärv, bearbetning och hantering av data som behövs för att utarbeta en utsläppsrapport från primära datakällor. |
20. |
mätsystem: en komplett uppsättning mätinstrument och annan utrustning, såsom provtagnings- och databearbetningsutrustning som används för att fastställa variabler såsom aktivitetsdata, kolinnehållet, värmevärdet eller emissionsfaktorn för växthusgasutsläppen. |
21. |
effektivt värmevärde: den specifika energimängd som frigörs som värme när ett bränsle eller material förbränns fullständigt med syrgas under standardförhållanden, minus förångningsvärme från vattenånga då eventuellt vatten bildas. |
22. |
processutsläpp: andra växthusgasutsläpp än förbränningsutsläpp, som uppkommer på grund av avsiktliga och oavsiktliga reaktioner mellan ämnen eller omvandling av ämnen i ett primärt syfte som inte är värmegenerering, inbegripet från följande processer:
|
23. |
parti: en viss mängd bränsle eller material som genomgår representativ provtagning och karakterisering, och som transporteras i en sändning eller överförs löpande över en viss tidsperiod. |
24. |
blandat bränsle: ett bränsle som innehåller både biomassa och fossilt kol. |
25. |
blandat material: ett material som innehåller både biomassa och fossilt kol. |
26. |
preliminär emissionsfaktor: den antagna sammanlagda emissionsfaktorn för ett bränsle eller material baserat på kolinnehållet i dess biomassafraktion och dess fossila fraktion innan det multipliceras med den fossila fraktionen för att ge emissionsfaktorn. |
27. |
fossil fraktion: kvoten mellan fossilt och oorganiskt kol och det totala kolinnehållet i ett bränsle eller material, uttryckt som en fraktion. |
28. |
biomassafraktion: kvoten mellan det kol som härrör från biomassa och den totala kolhalten i ett bränsle eller material, uttryckt som en fraktion. |
29. |
kontinuerlig mätning av utsläpp: en serie mätningar som syftar till att fastställa värdet av en kvantitet baserat på tidsperioder, antingen genom mätningar i skorstenen eller extraktiva förfaranden med ett mätinstrument nära skorstenen; detta innefattar inte mätmetoder som är baserade på insamling av enskilda prov från skorstenen. |
30. |
ingående koldioxid: koldioxid som ingår i en bränsle-/materialmängd. |
31. |
fossilt kol: oorganiskt och organiskt kol som inte är biomassa. |
32. |
mätpunkt: den utsläppskälla för vilken system för kontinuerlig mätning av utsläpp används för utsläppsmätning eller det tvärsnitt av ett rörledningssystem för vilket koldioxidflödet fastställs med hjälp av system för kontinuerlig mätning. |
33. |
diffusa utsläpp: oregelbundna eller oavsiktliga utsläpp från källor som inte är lokaliserade eller som är alltför olikartade eller för små för att övervakas individuellt. |
34. |
standardförhållanden: en temperatur på 273,15 K och tryckförhållanden på 101 325 Pa, som definierar normalkubikmeter (Nm3). |
35. |
proxydata: årliga värden som är empiriskt underbyggda eller som härrör från godtagna källor och som en verksamhetsutövare använder för att ersätta ett dataset i syfte att säkerställa fullständig rapportering om det inte är möjligt att få fram alla nödvändiga data eller faktorer i den tillämpliga övervakningsmetoden. |
36. |
mätbar värme: ett nettovärmeflöde som transporteras genom identifierbara rör eller kanaler med hjälp av ett värmetransportmedium såsom ånga, varmluft, vatten, olja, flytande metaller och salter, och för vilket en värmemätare är installerad eller kan installeras. |
37. |
värmemätare: en värmeenergimätare eller annan enhet för mätning och registrering av den mängd värmeenergi som produceras baserat på flödesvolymer och temperaturer. |
38. |
icke mätbar värme: all annan värme än mätbar värme. |
39. |
avgas: en gas som innehåller ofullständigt oxiderat kol i gasform under standardförhållanden och som är ett resultat av någon av de processer som anges i punkt 22. |
40. |
produktionsprocess: de kemiska eller fysiska processer som utförs i delar av en anläggning för att producera varor inom en aggregerad varukategori som definieras i tabell 1 i del 2 i denna bilaga, och dess angivna systemgränser för insatsvaror, utgående varor och motsvarande utsläpp. |
41. |
produktionsväg: en specifik teknik som används i en produktionsprocess för att producera varor inom en aggregerad varukategori. |
42. |
dataset: en typ av uppgifter, på anläggningsnivå eller produktionsprocessnivå, beroende på vad som är relevant i det berörda fallet, t.ex. något av följande:
|
43. |
minimikrav: övervakningsmetoder som utnyttjar de minsta tillåtna insatserna för att fastställa data i syfte att få fram utsläppsdata som är godtagbara med avseende på förordning (EU) 2023/956. |
44. |
rekommenderade förbättringar: övervakningsmetoder som är beprövade för att säkerställa att uppgifter är mer korrekta och mindre benägna att innehålla fel än om man endast tillämpar minimikrav och som kan väljas frivilligt. |
45. |
felaktighet: ett utelämnande, en missvisande uppgift eller ett fel i de rapporterade uppgifterna från verksamhetsutövaren, utan hänsyn till tillåten osäkerhet för mätningar och laboratorieanalyser. |
46. |
väsentlig felaktighet: en felaktighet som, enligt kontrollören, enskilt eller tillsammans med andra felaktigheter överskrider väsentlighetsnivån eller kan påverka den behöriga myndighetens behandling av verksamhetsutövarens rapport. |
47. |
rimlig säkerhet: en hög men inte absolut säkerhetsnivå, som är klart uttryckt i verifieringsutlåtandet, om huruvida den rapport från verksamhetsutövaren som är föremål för verifiering är fri från väsentliga felaktigheter. |
48. |
godtagbart övervaknings-, rapporterings- och verifieringssystem: det övervaknings-, rapporterings- och verifieringssystem där anläggningen etableras för ett system för koldioxidprissättning, eller obligatoriska system för utsläppsövervakning, eller ett system för utsläppsövervakning vid anläggningen som kan inbegripa verifiering utförd av en ackrediterad kontrollör, i enlighet med artikel 4.2 i denna förordning. |
2. MAPPNING AV KN-NUMMER TILL AGGREGERADE VARUKATEGORIER
I tabell 1 i denna bilaga fastställs aggregerade varukategorier för varje KN-nummer som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2023/956. Dessa kategorier används för att definiera systemgränser för produktionsprocesser för fastställande av inbäddade utsläpp som motsvarar de varor som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2023/956.
Tabell 1
Mappning av KN-nummer till aggregerade varukategorier
KN-nummer |
Aggregerad varukategori |
Växthusgas |
||
Cement |
|
|
||
2507 00 80 – Andra kaolinartade leror |
Brända leror |
Koldioxid |
||
2523 10 00 – Cementklinker |
Cementklinker |
Koldioxid |
||
2523 21 00 – Vit portlandcement, även artificiellt färgad 2523 29 00 – Annan portlandcement 2523 90 00 – Annan hydraulisk cement |
Cement |
Koldioxid |
||
2523 30 00 – Aluminatcement |
Aluminatcement |
Koldioxid |
||
Elektricitet |
|
|
||
2716 00 00 – Elektrisk energi |
Elektricitet |
Koldioxid |
||
Gödselmedel |
|
|
||
2808 00 00 – Salpetersyra; blandningar av svavelsyra och salpetersyra |
Salpetersyra |
Koldioxid och dikväveoxid |
||
3102 10 – Karbamid (urinämne), även löst i vatten |
Urea (urinämnen) |
Koldioxid |
||
2814 – Ammoniak, vattenfri eller i vattenlösning |
Ammoniak |
Koldioxid |
||
2834 21 00 – Kaliumnitrat 3102 – Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska utom 3102 10 (urea) 3105 – Mineraliska eller kemiska gödselmedel som innehåller två eller tre av grundämnena kväve, fosfor och kalium; andra gödselmedel
|
Blandade gödselmedel |
Koldioxid och dikväveoxid |
||
Järn och stål |
|
|
||
2601 12 00 – Sintrad järnmalm, även anrikad, utom rostad svavelkis och andra rostade naturliga järnsulfider |
Sintrad järnmalm |
Koldioxid |
||
7201 – Tackjärn och spegeljärn i form av tackor eller i andra obearbetade former Vissa produkter enligt 7205 (granulat och pulver av tackjärn, spegeljärn, järn eller stål) kan omfattas här. |
Tackjärn |
Koldioxid |
||
7202 1 – Ferromangan |
FeMn |
Koldioxid |
||
7202 4 – Ferrokrom |
FeCr |
Koldioxid |
||
7202 6 – Ferronickel |
FeNi |
Koldioxid |
||
7203 – Järnbaserade produkter erhållna genom direkt reduktion av järnmalm samt andra porösa järnbaserade produkter |
DRI |
Koldioxid |
||
7206 – Järn och olegerat stål i form av göt eller i andra obearbetade former (med undantag av järn enligt nr 7203 ) 7207 – Halvfärdiga produkter av järn eller olegerat stål 7218 – Rostfritt stål i form av göt eller i andra obearbetade former; halvfärdiga produkter av rostfritt stål 7224 – Annat legerat stål i form av göt eller i andra obearbetade former; halvfärdiga produkter av annat legerat stål |
Råstål |
Koldioxid |
||
7205 – Granulat och pulver av tackjärn, spegeljärn, järn eller stål (om de inte omfattas av kategorin tackjärn) 7208 – Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, varmvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag 7209 – Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag 7210 – Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag 7211 – Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av mindre än 600 mm och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag 7212 – Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av mindre än 600 mm, pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag 7213 – Stång av järn eller olegerat stål, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar 7214 – Annan stång av järn eller olegerat stål, smidd, varmvalsad, varmdragen eller varmsträngpressad, även vriden efter valsningen men inte vidare bearbetad 7215 – Annan stång av järn eller olegerat stål 7216 – Profiler av järn eller olegerat stål 7217 – Tråd av järn eller olegerat stål 7219 – Valsade platta produkter av rostfritt stål, med en bredd av minst 600 mm 7220 – Valsade platta produkter av rostfritt stål, med en bredd av mindre än 600 mm 7221 – Stång av rostfritt stål, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar 7222 – Annan stång av rostfritt stål; profiler av rostfritt stål 7223 – Tråd av rostfritt stål 7225 – Valsade platta produkter av annat legerat stål, med en bredd av minst 600 mm 7226 – Valsade platta produkter av annat legerat stål, med en bredd av mindre än 600 mm 7227 – Stång av annat legerat stål, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar 7228 – Annan stång av annat legerat stål; profiler av annat legerat stål; borrstål, ihåligt av legerat eller olegerat stål 7229 – Tråd av annat legerat stål 7301 – Spont av järn eller stål, även med borrade eller stansade hål eller tillverkad genom sammanfogning; profiler framställda genom svetsning, av järn eller stål 7302 – Följande banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar: räler, moträler och kuggskenor, växeltungor, spårkorsningar, växelstag och andra delar till spårväxlar, sliprar, rälskarvjärn, rälstolar, rälstolskilar, underläggsplattor, klämplattor, spårhållare, spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning eller fästande av räler 7303 – Rör och ihåliga profiler, av gjutjärn 7304 – Rör och ihåliga profiler, av järn (annat än gjutjärn) eller stål, sömlösa 7305 – Andra rör av järn eller stål (t.ex. svetsade, nitade eller på liknande sätt förslutna) med ett runt tvärsnitt och med en ytterdiameter av mer än 406,4 mm 7306 – Andra rör och andra ihåliga profiler, av järn eller stål (t.ex. hopböjda utan fogning, svetsade eller nitade) 7307 – Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av järn eller stål 7308 – Konstruktioner (med undantag av monterade eller monteringsfärdiga byggnader enligt nr 9406 ) och delar till konstruktioner (t.ex. broar, brosektioner, slussportar, torn, fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar, dörrtrösklar, fönsterluckor, räcken och pelare), av järn eller stål; plåt, stång, profiler, rör o.d. av järn eller stål, bearbetade för användning i konstruktioner 7309 – Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av järn eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 l, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning 7310 – Tankar, fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare av järn eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av högst 300 l, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning 7311 – Behållare av järn eller stål för komprimerad eller till vätska förtätad gas 7318 – Skruvar, bultar, muttrar, skruvkrokar, nitar, kilar, sprintar, saxsprintar, underläggsbrickor (inbegripet fjäderbrickor) och liknande artiklar, av järn eller stål 7326 – Andra artiklar av järn eller stål |
Järn- eller stålprodukter |
Koldioxid |
||
Aluminium |
|
|
||
7601 – Aluminium i obearbetad form |
Aluminium i obearbetad form |
Koldioxid och perfluorkarbonväten |
||
7603 – Pulver och fjäll av aluminium 7604 – Stång och profiler av aluminium 7605 – Tråd av aluminium 7606 – Plåt och band av aluminium, med en tjocklek av mer än 0,2 mm 7607 – Folier av aluminium (även tryckta eller på baksidan förstärkta med papper, papp, plast eller liknande material) med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte inräknat) av högst 0,2 mm 7608 – Rör av aluminium 7609 00 00 – Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av aluminium 7610 – Konstruktioner (med undantag av monterade eller monteringsfärdiga byggnader enligt nr 9406 ) och delar till konstruktioner (t.ex. broar, brosektioner, torn, fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar, dörrtrösklar, räcken och pelare), av aluminium; plåt, stång, profiler, rör o.d. av aluminium, bearbetade för användning i konstruktioner 7611 00 00 – Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av aluminium, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 l, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning 7612 – Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare (inbegripet förpackningsrör och förpackningstuber), av aluminium, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av högst 300 l, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning 7613 00 00 – Behållare av aluminium för komprimerad eller till vätska förtätad gas 7614 – Tvinnad tråd, linor, flätade band o.d., av aluminium, utan elektrisk isolering 7616 – Andra varor av aluminium |
Aluminiumprodukter |
Koldioxid och perfluorkarbonväten |
||
Kemikalier |
|
|
||
2804 10 000 – Väte |
Väte |
Koldioxid |
3. PRODUKTIONSVÄGAR, SYSTEMGRÄNSER OCH RELEVANTA PREKURSORER
3.1 Sektorsövergripande regler
För att fastställa varornas aktivitetsnivå (producerad kvantitet), som används som nämnare i ekvationerna 50 och 51 (avsnitt F.1 i bilaga III), ska övervakningsreglerna i avsnitt F.2 i bilaga III tillämpas.
Om flera produktionsvägar används i samma anläggning för att producera varor som omfattas av samma KN-nummer, och om dessa produktionsvägar tillskrivs separata produktionsprocesser, ska de inbäddade utsläppen av dessa varor beräknas separat för varje produktionsväg.
För övervakning av direkta utsläpp ska alla utsläppskällor och bränsle-/materialmängder i samband med produktionsprocessen övervakas, i förekommande fall med beaktande av de särskilda krav som fastställs i avsnitten 3.2–3.19 i denna bilaga och reglerna i bilaga III.
Om koldioxidavskiljning används ska reglerna i avsnitt B.8.2 i bilaga III tillämpas.
För övervakningen av indirekta utsläpp ska den totala elförbrukningen för varje produktionsprocess fastställas, inom de systemgränser som definieras i enlighet med avsnitten 3.2–3.19 i denna bilaga och i enlighet med avsnitt A.4 i bilaga III, i tillämpliga fall. Den relevanta emissionsfaktorn för el ska fastställas i enlighet med avsnitt D.2 i bilaga III.
Om relevanta prekursorer anges avser de motsvarande aggregerade varukategorier.
3.2 Brända leror
3.2.1. Särskilda bestämmelser
Leror som omfattas av KN-nummer 2507 00 80 och som inte är brända tillskrivs inbäddade utsläpp på noll. De ska ingå i CBAM-rapporten, men inga ytterligare uppgifter från lerproducenten krävs. Följande bestämmelser avser endast leror som omfattas av det KN-numret och som är brända.
3.2.2. Produktionsväg
För brända leror ska övervakningen av direkta utsläpp omfatta följande:
— |
Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktionsprocesserna, såsom beredning av råvaror, blandning, torkning och bränning samt rökgasrening. |
— |
Koldioxidutsläpp från förbränning av bränslen samt från råvaror, i förekommande fall. |
Relevanta prekursorer: Inga.
3.3 Cementklinker
3.3.1 Särskilda bestämmelser
Ingen åtskillnad ska göras mellan grå och vit cementklinker.
3.3.2 Produktionsväg
För cementklinker ska övervakningen av direkta utsläpp omfatta följande:
— |
Bränning av kalksten och andra karbonater i råvarorna, konventionella fossila ugnsbränslen, alternativa fossilbaserade bränslen och råmaterial för ugnar, ugnsbränslen av biomassa (t.ex. avfallsbaserade bränslen), icke-ugnsbränslen, icke-karbonat kolinnehåll i kalksten och skiffer, eller alternativa råvaror såsom flygaska som används i obearbetat kalkstensmjöl i ugnen och råvaror som används för tvättning av rökgas. |
— |
De ytterligare bestämmelser som anges i avsnitt B.9.2 i bilaga III ska gälla. |
Relevanta prekursorer: Inga.
3.4 Cement
3.4.1 Särskilda bestämmelser
Inga.
3.4.2 Produktionsväg
När det gäller cement ska övervakningen av direkta utsläpp omfatta följande:
— |
Alla koldioxidutsläpp från bränsleförbränning, i förekommande fall för torkning av material. |
Relevanta prekursorer:
— |
Cementklinker. |
— |
Bränd lera, om den används i processen. |
3.5 Aluminatcement
3.5.1 Särskilda bestämmelser
Inga.
3.5.2 Produktionsväg
För aluminatcement ska övervakningen av direkta utsläpp omfatta följande:
— |
Alla koldioxidutsläpp från bränsleförbränning som är direkt eller indirekt kopplade till processen. |
— |
Processutsläpp från karbonater i råvaror, i förekommande fall, och rökgasrening. |
Relevanta prekursorer: Inga.
3.6 Vätgas
3.6.1 Särskilda bestämmelser
Endast produktion av ren vätgas eller blandningar av väte med kväve som kan användas i framställning av ammoniak ska beaktas. Produktion av syntesgas eller vätgas inom raffinaderier eller organiska kemiska anläggningar omfattas inte, när vätgasen uteslutande används inom dessa anläggningar och inte används för produktion av varor som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2023/956.
3.6.2 Produktionsvägar
3.6.2.1 Ångreformering och partiell oxidation
För dessa produktionsvägar ska övervakningen av direkta utsläpp omfatta följande:
— |
Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till vätgasproduktion och rökgasrening. |
— |
Alla bränslen som används i produktionsprocessen för vätgas, oavsett om de används för energi eller inte, och bränslen som används för andra förbränningsprocesser, inbegripet för produktion av varmvatten eller ånga. |
Relevanta prekursorer: Inga.
3.6.2.2 Elektrolys av vatten
För denna produktionsväg ska övervakningen av direkta utsläpp, i förekommande fall, omfatta följande:
— |
Alla utsläpp från bränsleanvändning som är direkt eller indirekt kopplade till produktionsprocessen för vätgas och från rökgasrening. |
Indirekta utsläpp: Om den producerade vätgasen genom certifiering har godkänts som förenlig med kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1184 (1) får en emissionsfaktor på noll användas för elen. I alla andra fall ska reglerna om indirekta inbäddade utsläpp (avsnitt D i bilaga III) tillämpas.
Relevanta prekursorer: Inga.
Tillskrivning av utsläpp till produkter: Om det samproducerade syret ventileras ska alla utsläpp från produktionsprocessen hänföras till vätgas. Om biprodukten syre används i andra produktionsprocesser vid anläggningen eller säljs, och de direkta eller indirekta utsläppen inte är lika med noll, ska utsläppen från produktionsprocessen tillskrivas vätgas baserat på molproportioner med hjälp av följande ekvation:
(ekvation 1)
där
|
är de direkta eller indirekta utsläpp som tillskrivs vätgas som producerats under rapporteringsperioden, uttryckt i ton koldioxid, |
Em total |
är de direkta eller indirekta utsläppen från hela produktionsprocessen under rapporteringsperioden, uttryckt i ton koldioxid, |
|
är massan syre som sålts eller använts i anläggningen under rapporteringsperioden, uttryckt i ton, |
|
är massan syre som producerats under rapporteringsperioden, uttryckt i ton, |
|
är massan vätgas som producerats under rapporteringsperioden, uttryckt i ton, |
|
är molmassan för O2 (31,998 kg/kmol), och |
|
är molmassan för H2 (2,016 kg/kmol). |
3.6.2.3 Kloralkalielektrolys och produktion av klorater
För dessa produktionsvägar ska övervakningen av direkta utsläpp, i förekommande fall, omfatta följande:
— |
Alla utsläpp från bränsleanvändning som är direkt eller indirekt kopplade till produktionsprocessen för vätgas och från rökgasrening. |
Indirekta utsläpp: Om den producerade vätgasen genom certifiering har godkänts som förenlig med kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1184 (1), får en emissionsfaktor på noll användas för elen. I alla andra fall ska reglerna om indirekta inbäddade utsläpp (avsnitt D i bilaga III) tillämpas.
Relevanta prekursorer: Inga.
Tillskrivning av utsläpp till produkter: Eftersom vätgas betraktas som en biprodukt i denna produktionsprocess ska endast en molproportion av den totala processen tillskrivas den fraktion vätgas som säljs eller används som prekursor inom anläggningen. Förutsatt att de direkta eller indirekta utsläppen inte är lika med noll ska utsläppen från produktionsprocessen tillskrivas vätgas som används eller säljs med hjälp av följande ekvationer:
Kloralkalielektrolys:
(ekvation 2)
Tillverkning av natriumsulfat:
(ekvation 3)
där
|
är de direkta eller indirekta utsläpp som tillskrivs vätgas som sålts eller använts som prekursor under rapporteringsperioden, uttryckt i ton koldioxid, |
Em total |
är de direkta eller indirekta utsläppen från produktionsprocessen under rapporteringsperioden, uttryckt i ton koldioxid, |
|
är massan vätgas som sålts eller använts som prekursor under rapporteringsperioden, uttryckt i ton, |
|
är massan vätgas som producerats under rapporteringsperioden, uttryckt i ton, |
|
är massan klor som producerats under rapporteringsperioden, uttryckt i ton, |
m NaOH,prod |
är massan natriumhydroxid (kaustiksoda) som producerats under rapporteringsperioden, uttryckt i ton, beräknad som 100 % NaOH, |
|
är massan natriumklorat som producerats under rapporteringsperioden, uttryckt i ton, beräknad som 100 % NaClO3, |
|
är molmassan för H2 (2,016 kg/kmol), |
|
är molmassan för Cl2 (70,902 kg/kmol), |
M NaOH |
är molmassan för NaOH (39,997 kg/kmol), och |
|
är molmassan för NaClO3 (106,438 kg/kmol). |
3.7 Ammoniak
3.7.1 Särskilda bestämmelser
Både vattenhaltig och vattenfri ammoniak ska rapporteras tillsammans som 100 % ammoniak.
Om koldioxid från framställningen av ammoniak används som råvara för produktion av urea eller andra kemikalier ska avsnitt B.8.2 b i bilaga III tillämpas. Om ett avdrag för koldioxid tillåts enligt det avsnittet och om det skulle leda till negativa specifika inbäddade direkta utsläpp av ammoniak ska de specifika inbäddade direkta utsläppen av ammoniak vara noll.
3.7.2 Produktionsvägar
3.7.2.1 Haber-Bosch-processen med ångreformering av naturgas eller biogas
För denna produktionsväg ska övervakningen av direkta utsläpp omfatta följande:
— |
Alla bränslen som är direkt eller indirekt kopplade till framställning av ammoniak och material som används för rökgasrening. |
— |
Alla bränslen ska övervakas, oavsett om de används som energitillförsel eller ej. |
— |
Om biogas används ska bestämmelserna i avsnitt B.3.3 i bilaga III tillämpas. |
— |
Om vätgas från andra produktionsvägar tillförs processen ska den behandlas som en prekursor med egna inbäddade utsläpp. |
Relevanta prekursorer: Separat producerad vätgas, om den används i processen.
3.7.2.2 Haber-Bosch-processen med förgasning av kol eller andra bränslen
Denna produktionsväg gäller när vätgas framställs genom förgasning av kol, tunga raffinaderibränslen eller andra fossila råvaror. Insatsmaterial kan omfatta biomassa, för vilken bestämmelserna i avsnitt B.3.3 i bilaga III ska beaktas.
För denna produktionsväg ska övervakningen av direkta utsläpp omfatta följande:
— |
Alla bränslen som är direkt eller indirekt kopplade till framställning av ammoniak och material som används för rökgasrening. |
— |
Varje insatsbränsle ska övervakas som en enda bränsleström, oavsett om det används som energitillförsel eller ej. |
— |
Om vätgas från andra produktionsvägar tillförs processen ska den behandlas som en prekursor med egna inbäddade utsläpp. |
Relevanta prekursorer: Separat producerad vätgas, om den används i processen.
3.8 Salpetersyra
3.8.1 Särskilda bestämmelser
Mängden producerad salpetersyra ska övervakas och rapporteras som 100 % salpetersyra.
3.8.2 Produktionsväg
När det gäller salpetersyra ska övervakningen av direkta utsläpp omfatta följande:
— |
Koldioxid från alla bränslen som är direkt eller indirekt kopplade till produktion av salpetersyra och material som används för rökgasrening. |
— |
Dikväveoxidutsläpp från alla källor som släpper ut dikväveoxid från produktionsprocessen, inklusive orenade och renade utsläpp. Utsläpp av dikväveoxid från förbränning av bränslen undantas från övervakningen. |
Relevanta prekursorer: Ammoniak (som 100 % ammoniak).
3.9 Urea
3.9.1 Särskilda bestämmelser
Om den koldioxid som används vid produktionen av urea härrör från ammoniakproduktion ska den räknas som avdrag i de inbäddade utsläppen av ammoniak som ureaprekursor, om bestämmelserna i avsnitt 3.7 i denna bilaga tillåter ett sådant avdrag. Om ammoniak som produceras utan direkta utsläpp av fossil koldioxid används som prekursor får dock den använda koldioxiden dras av från de direkta utsläppen från den anläggning som producerar koldioxiden, förutsatt att man i den delegerade akt som antagits i enlighet med artikel 12.3b i direktiv 2003/87/EG definierar produktion av urea som ett fall där koldioxid är permanent kemiskt bunden så att den inte kommer ut i atmosfären vid normal användning, inbegripet vid normal verksamhet efter att produkten är uttjänt. Om ett sådant avdrag skulle leda till negativa specifika direkta inbäddade utsläpp av urea ska de specifika direkta inbäddade utsläppen av urea vara noll.
3.9.2 Produktionsväg
För urea ska övervakningen av direkta utsläpp omfatta följande:
— |
Koldioxid från alla bränslen som är direkt eller indirekt kopplade till produktion av urea och material som används för rökgasrening. |
— |
Om koldioxid tas emot från en annan anläggning som insatsmaterial i processen ska den koldioxid som tas emot och inte är bunden i urea betraktas som ett utsläpp, om den inte redan räknas som utsläpp från den anläggning där koldioxiden producerades, inom ramen för ett godtagbart övervaknings-, rapporterings- och verifieringssystem. |
Relevanta prekursorer: Ammoniak (som 100 % ammoniak).
3.10 Blandade gödselmedel
3.10.1 Särskilda bestämmelser
Detta avsnitt gäller tillverkning av alla typer av kvävehaltiga gödselmedel, inklusive ammoniumnitrat, kalciumammoniumnitrat, ammoniumsulfat, ammoniumfosfater, karbamidammoniumnitratlösningar, samt NP-gödselmedel (kväve-fosfor), NK-gödselmedel (kväve-kalium) och NPK-gödselmedel (kväve-fosfor-kalium). Alla typer av åtgärder omfattas, t.ex. blandning, neutralisering, granulering, pelletering, oavsett om endast fysisk blandning eller kemiska reaktioner äger rum.
Mängden av olika kväveföreningar i slutprodukten ska registreras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1009 (2):
— |
Innehåll av kväve som ammonium (NH4 +). |
— |
Innehåll av kväve som nitrat (NO3 –). |
— |
Innehåll av kväve som urea. |
— |
Innehåll av kväve i andra (organiska) former. |
De direkta och indirekta utsläppen från de produktionsprocesser som omfattas av denna aggregerade varukategori får fastställas för hela rapporteringsperioden och tillskrivas alla blandade gödselmedel proportionellt per ton slutprodukt. För varje gödselmedelsklass ska inbäddade utsläpp beräknas separat med beaktande av den relevanta massan av prekursorer som används och med tillämpning av genomsnittliga inbäddade utsläpp under rapporteringsperioden för var och en av prekursorerna.
3.10.2 Produktionsväg
För blandade gödselmedel ska övervakningen av direkta utsläpp omfatta följande:
— |
Koldioxid från alla bränslen som är direkt eller indirekt kopplade till gödselmedelsproduktion, såsom bränslen som används i torkar och för uppvärmning av insatsmaterial, och material som används för rökgasrening. |
Relevanta prekursorer:
— |
Ammoniak (som 100 % ammoniak), om den används i processen. |
— |
Salpetersyra (som 100 % salpetersyra), om den används i processen. |
— |
Urea, om det används i processen. |
— |
Blandade gödselmedel (särskilt salter som innehåller ammonium eller nitrat), om de används i processen. |
3.11 Sintrad järnmalm
3.11.1 Särskilda bestämmelser
Denna aggregerade varukategori omfattar alla typer av kulsinterproduktion (för försäljning av kulsinter och för direkt användning i samma anläggning) och sintring. I den utsträckning som den omfattas av KN-nummer 2601 12 00 kan även järnmalm som används som prekursorer för ferrokrom (FeCr), ferromangan (FeMn) eller ferronickel (FeNi) omfattas.
3.11.2 Produktionsväg
För sintrad järnmalm ska övervakningen av direkta utsläpp omfatta
— |
koldioxid från processmaterial såsom kalksten och andra karbonater eller karbonhaltig malm, |
— |
koldioxid från alla bränslen, inklusive koks, avgaser såsom koksugnsgas, masugnsgas eller konvertergas, som är direkt eller indirekt kopplad till produktionsprocessen och material som används för rökgasrening. |
Relevanta prekursorer: Inga.
3.12 FeMn (ferromangan), FeCr (ferrokrom) och FeNi (ferronickel)
3.12.1 Särskilda bestämmelser
Denna process omfattar endast framställning av legeringar enligt KN-nummer 7202 1, 7202 4 och 7202 6. Andra järnmaterial med en betydande legeringshalt, t.ex. spegeljärn, omfattas inte. NPI (nickeltackjärn) ingår om nickelhalten överstiger 10 %.
Om avgaser eller andra rökgaser släpps ut utan rening ska kolmonoxid som ingår i rökgasen betraktas som molekvivalent för koldioxidutsläpp.
3.12.2 Produktionsväg
För ferromangan, ferrokrom och ferronickel ska övervakningen av direkta utsläpp omfatta följande:
— |
Koldioxidutsläpp som orsakas av bränsletillförsel, oavsett om de används för energiändamål eller ej. |
— |
Koldioxidutsläpp från insatsmaterial i processen, såsom kalksten, och från rökgasrening. |
— |
Koldioxidutsläpp från förbrukning av elektroder eller elektrodpastor. |
— |
Återstående kol i produkten eller i slagg eller avfall beaktas med hjälp av en massbalansmetod i enlighet med avsnitt B.3.2 i bilaga III. |
Relevanta prekursorer: Sintrad malm, om den används i processen.
3.13 Tackjärn
3.13.1 Särskilda bestämmelser
Denna aggregerade varukategori omfattar olegerat tackjärn från masugnar samt legeringshaltiga tackjärn (t.ex. spegeljärn), oavsett fysisk form (t.ex. göt, granulat). NPI (nickeltackjärn) ingår om nickelhalten är lägre än 10 %. I integrerade stålverk är flytande tackjärn (”råjärn”) som direkt tillförs syrgaskonvertern den produkt som separerar produktionsprocessen för tackjärn från produktionsprocessen för råstål. Om anläggningen inte säljer eller överför tackjärn till andra anläggningar behöver utsläppen från tackjärnsproduktionen inte övervakas separat. En gemensam produktionsprocess som inbegriper tillverkning av råstål och, om inte annat följer av reglerna i avsnitt A.4 i bilaga III, får ytterligare produktion i senare led definieras.
3.13.2 Produktionsvägar
3.13.2.1 Masugnsväg
För denna produktionsväg ska övervakningen av direkta utsläpp omfatta följande:
— |
Koldioxid från bränslen och reduktionsmedel såsom koks, koksstoft, kol, eldningsoljor, plastavfall, naturgas, träavfall, träkol samt från avgaser såsom koksugnsgas, masugnsgas eller konvertergas. |
— |
När biomassa används ska bestämmelserna i avsnitt B.3.3 i bilaga III beaktas. |
— |
Koldioxid från processmaterial som kalksten, magnesit och andra karbonater, karbonatiska malmer, material för rökgasrening. |
— |
Återstående kol i produkten eller i slagg eller avfall beaktas med hjälp av en massbalansmetod i enlighet med avsnitt B.3.2 i bilaga III. |
Relevanta prekursorer:
— |
Sintrad järnmalm. |
— |
Tackjärn eller direktreducerat järn (DRI) från andra anläggningar eller produktionsprocesser, om det används i processen. |
— |
Ferromangan, ferrokrom, ferronickel, om det används i processen. |
— |
Väte om det används i processen. |
3.13.2.2 Smältreduktion
För denna produktionsväg ska övervakningen av direkta utsläpp omfatta följande:
— |
Koldioxid från bränslen och reduktionsmedel såsom koks, koksstoft, kol, eldningsoljor, plastavfall, naturgas, träavfall, träkol, avgaser från processen eller konvertergas osv. |
— |
När biomassa används ska bestämmelserna i avsnitt B.3.3 i bilaga III beaktas. |
— |
Koldioxid från processmaterial som kalksten, magnesit och andra karbonater, karbonatiska malmer, material för rökgasrening. |
— |
Återstående kol i produkten eller i slagg eller avfall beaktas med hjälp av en massbalansmetod i enlighet med avsnitt B.3.2 i bilaga III. |
Relevanta prekursorer:
— |
Sintrad järnmalm. |
— |
Tackjärn eller DRI från andra anläggningar eller produktionsprocesser, om de används i processen. |
— |
Ferromangan, ferrokrom, ferronickel, om det används i processen. |
— |
Väte om det används i processen. |
3.14 DRI (direktreducerat järn)
3.14.1 Särskilda bestämmelser
Det finns bara en definierad produktionsväg, även om olika tekniker kan använda olika malmkvaliteter, vilket kan kräva pelletering eller sintring, och olika reduktionsmedel (naturgas, olika fossila bränslen eller biomassa, väte). Därför kan prekursorer som sintrad malm eller väte vara relevanta. Som produkter kan järnsvamp, sintrat järn eller andra former av direktreducerat järn vara relevanta, inbegripet DRI som omedelbart matas in i ljusbågsugnar eller andra processer nedströms.
Om anläggningen inte säljer eller överför DRI till andra anläggningar behöver utsläppen från DRI-produktionen inte övervakas separat. En gemensam produktionsprocess som omfattar ståltillverkning och, om inte annat följer av reglerna i avsnitt A.4 i bilaga III, ytterligare produktion i senare led får användas.
3.14.2 Produktionsväg
För denna produktionsväg ska övervakningen av direkta utsläpp omfatta följande:
— |
Koldioxid från bränslen och reduktionsmedel såsom naturgas, eldningsoljor, avgaser från processen eller konvertergas osv. |
— |
När biogas eller andra former av biomassa används ska bestämmelserna i avsnitt B.3.3 i bilaga III beaktas. |
— |
Koldioxid från processmaterial som kalksten, magnesit och andra karbonater, karbonatiska malmer, material för rökgasrening. |
— |
Återstående kol i produkten eller i slagg eller avfall beaktas med hjälp av en massbalansmetod i enlighet med avsnitt B.3.2 i bilaga III. |
Relevanta prekursorer:
— |
Sintrad järnmalm, om den används i processen. |
— |
Väte, om det används i processen. |
— |
Tackjärn eller DRI från andra anläggningar eller produktionsprocesser, om de används i processen. |
— |
Ferromangan, ferrokrom, ferronickel, om det används i processen. |
3.15 Råstål
3.15.1 Särskilda bestämmelser
Systemgränserna ska omfatta alla nödvändiga verksamheter och enheter för att erhålla råstål:
— |
Om processen inleds med råjärn (flytande tackjärn) ska systemgränserna omfatta syrekonverter, vakuumavgasning, sekundär metallurgi, AOD-process (argon oxygen decarburisation)/VOD-process (vacuum oxygen decarburisation), stränggjutning eller gjutning av göt, i förekommande fall varmvalsning eller smidning, samt alla nödvändiga hjälpverksamheter såsom överföring, upphettning och rökgasrening. |
— |
Om en ljusbågsugn används i processen ska systemgränserna omfatta alla relevanta verksamheter och enheter, såsom själva ljusbågsugnen, sekundär metallurgi, vakuumavgasning, AOD-process (argon oxygen decarburisation)/VOD-process (vacuum oxygen decarburisation), stränggjutning eller gjutning av göt, i förekommande fall varmvalsning eller smidning, samt alla nödvändiga hjälpverksamheter såsom överföring, uppvärmning av råvaror och utrustning, återuppvärmning och rökgasrening. |
— |
Endast primär varmvalsning och grov formning genom smide för att framställa halvfabrikat enligt KN-nummer 7207, 7218 och 7224 ingår i denna aggregerade varukategori. Alla andra processer för valsning och smidning ingår i den aggregerade varukategorin ”järn- eller stålprodukter”. |
3.15.2 Produktionsvägar
3.15.2.1 Basisk syrgasprocess för stålframställning
För denna produktionsväg ska övervakningen av direkta utsläpp omfatta följande:
— |
Koldioxid från bränslen som kol, naturgas, eldningsoljor, avgaser såsom masugnsgas, koksugnsgas eller konvertergas osv. |
— |
Koldioxid från processmaterial som kalksten, magnesit och andra karbonater, karbonatiska malmer, material för rökgasrening. |
— |
Kol som kommer in i processen i skrot, legeringar, grafit etc. och kol som återstår i produkten eller i slagg eller avfall beaktas genom användning av en massbalansmetod i enlighet med avsnitt B.3.2 i bilaga III. |
Relevanta prekursorer:
— |
Tackjärn, DRI, om det används i processen. |
— |
Ferromangan, ferrokrom, ferronickel, om det används i processen. |
— |
Råstål från andra anläggningar eller produktionsprocesser om det används i processen. |
3.15.2.2 Ljusbågsugn
För denna produktionsväg ska övervakningen av direkta utsläpp omfatta följande:
— |
Koldioxid från bränslen som kol, naturgas, eldningsoljor samt avgaser såsom masugnsgas, koksugnsgas eller konvertergas. |
— |
Koldioxid från förbrukningen av elektroder och elektrodpastor. |
— |
Koldioxid från processmaterial som kalksten, magnesit och andra karbonater, karbonatiska malmer, material för rökgasrening. |
— |
Kol som kommer in i processen, t.ex. i form av skrot, legeringar och grafit, och kol som återstår i produkten eller i slagg eller avfall beaktas genom användning av en massbalansmetod i enlighet med avsnitt B.3.2 i bilaga III. |
Relevanta prekursorer:
— |
Tackjärn, DRI, om det används i processen. |
— |
Ferromangan, ferrokrom, ferronickel, om det används i processen. |
— |
Råstål från andra anläggningar eller produktionsprocesser om det används i processen. |
3.16 Järn- eller stålprodukter
3.16.1 Särskilda bestämmelser
Om inte annat följer av reglerna i avsnitt A.4 i bilaga III och avsnitten 3.11–3.15 i denna bilaga får produktionsprocessen för järn- eller stålprodukter tillämpas i följande fall:
— |
Systemgränserna omfattar som en enda process alla steg i en integrerad stålanläggning från produktion av tackjärn eller DRI, råstål, halvfärdiga produkter samt färdiga stålprodukter enligt de KN-nummer som förtecknas i avsnitt 2 i denna bilaga. |
— |
Systemgränserna omfattar produktion av råstål, halvfärdiga produkter och färdiga stålprodukter enligt de KN-nummer som förtecknas i avsnitt 2 i denna bilaga. |
— |
Systemgränserna omfattar produktion av färdiga stålprodukter enligt de KN-nummer som förtecknas i avsnitt 2 i denna bilaga, med början från råstål, halvfärdiga produkter eller från andra färdiga stålprodukter enligt de KN-nummer som förtecknas i avsnitt 2 och som antingen tas emot från andra anläggningar eller produceras inom samma anläggning men genom en separat produktionsprocess. |
Dubbelräkning eller luckor i övervakningen av en anläggnings produktionsprocesser ska undvikas. Följande produktionssteg ska omfattas av produktionsprocessen för ”järn- eller stålprodukter”:
— |
Alla produktionssteg för tillverkning av varor som omfattas av de KN-nummer som anges i avsnitt 2 i denna bilaga för den aggregerade varukategorin ”järn- eller stålprodukter”, som inte redan omfattas av separata produktionsprocesser för tackjärn, DRI eller råstål, i enlighet med kraven i avsnitten 3.11–3.15 i denna bilaga, som tillämpas vid anläggningen. |
— |
Alla produktionssteg som tillämpas vid anläggningen, med början från råstål, inbegripet, men inte begränsat till, upphettning, omsmältning, gjutning, varmvalsning, kallvalsning, smidning, betning, glödgning, plätering, beläggning, galvanisering, tråddragning, skärning, svetsning, slutbearbetning. |
För produkter som innehåller mer än 5 viktprocent av andra material, t.ex. isoleringsmaterial enligt KN-nummer 7309 00 30, ska endast järn- eller stålmassan rapporteras som massan av de tillverkade varorna.
3.16.2 Produktionsväg
För järn- och stålprodukter ska övervakningen av direkta utsläpp omfatta följande:
— |
Alla koldioxidutsläpp från förbränning av bränslen och processutsläpp från rökgasrening i samband med produktionssteg som tillämpas vid anläggningen, inbegripet men inte begränsat till upphettning, omsmältning, gjutning, varmvalsning, kallvalsning, smidning, betning, glödgning, plätering, beläggning, galvanisering, tråddragning, skärning, svetsning och efterbehandling av järn- eller stålprodukter. |
Relevanta prekursorer:
— |
Råstål, om det används i processen. |
— |
Tackjärn, DRI, om det används i processen. |
— |
Ferromangan, ferrokrom, ferronickel, om det används i processen. |
— |
Järn- eller stålprodukter, om de används i processen. |
3.17 – Aluminium i obearbetad form
3.17.1 Särskilda bestämmelser
Denna aggregerade varukategori omfattar både olegerat och legerat aluminium, i fysisk form som är typisk för obearbetade metaller, såsom göt, plattor, stångämnen eller granulat. I integrerade aluminiumanläggningar ingår även flytande aluminium som direkt tillskrivs tillverkningen av aluminiumprodukter. Om anläggningen inte säljer eller överför obearbetat aluminium till andra anläggningar behöver utsläppen från produktion av obearbetat aluminium inte övervakas separat. En gemensam produktionsprocess som omfattar obearbetat aluminium och, om inte annat följer av reglerna i avsnitt A.4 i bilaga III, får ytterligare processer för att tillverka aluminiumprodukter definieras.
3.17.2 Produktionsvägar
3.17.2.1 Primär (elektrolytisk) smältning
För denna produktionsväg ska övervakningen av direkta utsläpp omfatta följande:
— |
Koldioxidutsläpp från förbrukning av elektroder eller elektrodpastor. |
— |
Koldioxidutsläpp från alla bränslen som används (t.ex. för torkning och förvärmning av råvaror, uppvärmning av elektrolysceller, uppvärmning som krävs för gjutning). |
— |
Koldioxidutsläpp från rökgasrening, från soda eller kalksten i förekommande fall. |
— |
Perfluorkarbonutsläpp orsakade av anodeffekter övervakade i enlighet med avsnitt B.7 i bilaga III. |
Relevanta prekursorer: Inga.
3.17.2.2 Sekundär smältning (återvinning)
Sekundär smältning (återvinning) av aluminium använder aluminiumskrot som huvudsaklig insatsvara. När obearbetat aluminium från andra källor tillsätts behandlas det emellertid som en prekursor. När produkten från denna process innehåller mer än 5 % legeringselement ska produktens inbäddade utsläpp dessutom beräknas som om massan legeringselement var obearbetat aluminium från primär smältning.
För denna produktionsväg ska övervakningen av direkta utsläpp omfatta följande:
— |
Koldioxidutsläpp från alla bränslen som används för torkning och förvärmning av råvaror som används i smältugnar, vid förbehandling av skrot såsom avlägsnande av beläggningar och oljeavskiljning, och förbränning av tillhörande restprodukter, samt bränslen som krävs för gjutning av tackor, stångämnen eller plattor. |
— |
Koldioxidutsläpp från bränslen som används i tillhörande verksamheter, såsom behandling av avdraget material och återvinning av slagg. |
— |
Koldioxidutsläpp från rökgasrening, från soda eller kalksten i förekommande fall. |
Relevanta prekursorer:
— |
Obearbetat aluminium från andra källor, om det används i processen. |
3.18 – Aluminiumprodukter
3.18.1 Särskilda bestämmelser
Om inte annat följer av reglerna i avsnitt A.4 i bilaga III och avsnitt 3.17 i denna bilaga får produktionsprocessen för aluminiumprodukter tillämpas i följande fall:
— |
Systemgränserna omfattar som en enda process alla steg i en integrerad aluminiumanläggning från produktion av obearbetat aluminium till halvfärdiga produkter samt aluminiumprodukter enligt de KN-nummer som förtecknas i avsnitt 2 i denna bilaga. |
— |
Systemgränserna omfattar tillverkning av aluminiumprodukter enligt de KN-nummer som förtecknas i avsnitt 2 i denna bilaga, från halvfärdiga produkter eller från andra aluminiumprodukter enligt de KN-nummer som förtecknas i avsnitt 2, som antingen tas emot från andra anläggningar eller produceras inom samma anläggning men genom en separat produktionsprocess. |
Dubbelräkning eller luckor i övervakningen av en anläggnings produktionsprocesser ska undvikas. Följande produktionssteg ska omfattas av produktionsprocessen för ”aluminiumprodukter”:
— |
Alla produktionssteg för tillverkning av varor som omfattas av de KN-nummer som anges i avsnitt 2 i denna bilaga för den aggregerade varukategorin ”aluminiumprodukter”, som inte redan omfattas av separata produktionsprocesser för obearbetat aluminium, i enlighet med kraven i avsnitt 3.17 i denna bilaga, som tillämpas vid anläggningen. |
— |
Alla produktionssteg som tillämpas vid anläggningen, med början från obearbetat aluminium, inbegripet, men inte begränsat till, upphettning, omsmältning, gjutning, valsning, strängpressning, smidning, beläggning, galvanisering, tråddragning, skärning, svetsning, efterbehandling. |
När produkten innehåller mer än 5 viktprocent legeringselement ska produktens inbäddade utsläpp beräknas som om legeringselementens massa var obearbetat aluminium från primär smältning.
För produkter som innehåller mer än 5 viktprocent av andra material, t.ex. isoleringsmaterial enligt KN-nummer 7611 00 00, ska endast aluminiummassan rapporteras som massan av de tillverkade varorna.
3.18.2 Produktionsväg
För aluminiumprodukter ska övervakningen av direkta utsläpp omfatta följande:
— |
Alla koldioxidutsläpp från bränsleförbrukning i processer som bildar aluminiumprodukter och rökgasrening. |
Relevanta prekursorer:
— |
Obearbetat aluminium, om det används i produktionsprocessen (behandla primärt och sekundärt aluminium separat, om uppgifterna är kända). |
— |
Aluminiumprodukter, om de används i tillverkningsprocessen. |
3.19 Elektricitet
3.19.1 Särskilda bestämmelser
För el ska endast direkta utsläpp övervakas och rapporteras. Emissionsfaktorn för el ska fastställas i enlighet med avsnitt D.2 i bilaga III.
3.19.2 Produktionsvägar
När det gäller el ska övervakningen av direkta utsläpp omfatta följande:
— |
Alla förbränningsutsläpp och processutsläpp från rökgasrening. |
Relevanta prekursorer: Inga.
(1) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1184 av den 10 februari 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 genom fastställande av en unionsmetod med närmare regler för produktion av förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung (EUT L 157, 20.6.2023, s. 11).
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1009 av den 5 juni 2019 om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av EU-gödselprodukter och om ändring av förordningarna (EG) nr 1069/2009 och (EG) nr 1107/2009 samt om upphävande av förordning (EG) nr 2003/2003 (EUT L 170, 25.6.2019, s. 1).
BILAGA III
Regler för fastställande av uppgifter, inbegripet om utsläpp på anläggningsnivå, tillskrivna utsläpp från produktionsprocesser och inbäddade utsläpp från varor
A. PRINCIPER
A.1. Allmän strategi
1. |
För att fastställa inbäddade utsläpp från varor som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2023/956 ska följande verksamheter utföras:
|
2. |
När en verksamhetsutövare inte på ett tillfredsställande sätt kan fastställa faktiska data för ett eller flera dataset genom att tillämpa de metoder som anges i avsnitt A.3 i denna bilaga, och om ingen annan metod för att täppa till dataluckor finns tillgänglig, får de standardvärden som görs tillgängliga och offentliggörs av kommissionen för övergångsperioden användas på de villkor som anges i artikel 4.3 i denna förordning. I så fall ska en kort förklaring av skälen till att faktiska uppgifter inte använts läggas till. |
3. |
Övervakningen ska omfatta en rapporteringsperiod som säkerställer att icke-representativa data på grund av kortvariga variationer i produktionsprocesserna och uppgiftsluckor undviks i största möjliga utsträckning. Standardrapporteringsperioden är ett kalenderår. Verksamhetsutövaren får dock välja följande alternativ:
De inbäddade utsläppen från varor ska beräknas som genomsnittet för den valda rapporteringsperioden. |
4. |
När det gäller utsläpp utanför anläggningens gränser som är relevanta för beräkningen av inbäddade utsläpp ska data för den senast tillgängliga rapporteringsperioden användas, såsom de erhållits från leverantören av insatsvaran (t.ex. el, värme, prekursor). Utsläpp utanför anläggningens gränser omfattar
|
5. |
Utsläppsdata för en fullständig rapporteringsperiod ska uttryckas i ton CO2e avrundat till hela ton.
Alla parametrar som används för att beräkna utsläppen ska avrundas så att de innefattar alla viktiga siffror för beräkning och rapportering av utsläpp. Specifika direkta och indirekta inbäddade utsläpp ska uttryckas i ton CO2e per ton varor, avrundat för att inkludera alla signifikanta siffror, med högst fem siffror efter decimaltecknet. |
A.2. Övervakningsprinciper
För övervakning av faktiska data på anläggningsnivå och för dataset som är nödvändiga för att tillskriva utsläpp till varor ska följande principer gälla:
1. |
Fullständighet: Övervakningsmetoden ska omfatta alla parametrar som är nödvändiga för att fastställa de inbäddade utsläppen från de varor som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2023/956 i enlighet med de metoder och formler som anges i denna bilaga.
|
2. |
Konsekvens och jämförbarhet: Övervakningen och rapporteringen ska vara konsekvent och jämförbar över tid. För detta ändamål ska de valda metoderna fastställas i en skriftlig dokumentation av övervakningsmetoder så att metoderna används konsekvent. Metoden ska endast ändras om det är objektivt motiverat. Relevanta skäl är bland annat följande:
|
3. |
Öppenhet och insyn: Övervakningsdata ska inhämtas, registreras, sammanställas, analyseras och dokumenteras, inbegripet antaganden, referenser, aktivitetsdata, emissionsfaktorer, beräkningsfaktorer, data om inbäddade utsläpp av inköpta prekursorer, mätbar värme och el, standardvärden för inbäddade utsläpp, information om ett koldioxidpris som ska betalas och alla andra uppgifter som är relevanta för tillämpningen av denna bilaga, på ett transparent sätt som gör det möjligt att reproducera fastställandet av utsläppsdata, även av oberoende tredje parter, såsom ackrediterade kontrollörer. Dokumentationen ska innehålla en förteckning över alla metodändringar. Fullständig och transparent dokumentation ska bevaras vid anläggningen över alla uppgifter som är relevanta för att fastställa de producerade varornas inbäddade utsläpp, inbegripet nödvändiga styrkande handlingar, i minst fyra år efter rapporteringsperioden. Denna dokumentation får lämnas ut till en rapporterande deklarant. |
4. |
Noggrannhet: Den valda övervakningsmetoden ska säkerställa att fastställandet av utsläpp varken är systematiskt eller medvetet felaktigt. Osäkerhetskällor ska identifieras och reduceras så långt som är praktiskt möjligt. Det ska genom tillbörlig aktsamhet säkerställas att beräkningar och mätningar av utsläpp har högsta nåbara noggrannhet. Om dataluckor har uppstått eller förväntas vara oundvikliga ska ersättningsdata bestå av konservativa uppskattningar. Ytterligare fall där utsläppsdata ska baseras på konservativa uppskattningar omfattar följande:
|
5. |
Metodens integritet: Den valda övervakningsmetoden ska göra det möjligt att med rimlig säkerhet fastställa att de rapporterade utsläppen är korrekta. Utsläppen ska fastställas med lämpliga övervakningsmetoder enligt denna bilaga. Utsläppsrapporter ska inte innehålla några väsentliga felaktigheter eller snedvridning i val och presentation av information, och ska ge en trovärdig och väl avvägd redogörelse för de inbäddade utsläppen från anläggningens producerade varor. |
6. |
Frivilliga åtgärder för att höja kvaliteten på de uppgifter som ska rapporteras får tillämpas, särskilt dataflödes- och kontrollverksamheter i enlighet med avsnitt H i denna bilaga. |
7. |
Kostnadseffektivitet: Vid val av övervakningsmetod ska de förbättringar som uppnås till följd av större noggrannhet vägas mot merkostnader. Övervakningen och rapporteringen av utsläpp ska därför eftersträva högsta nåbara noggrannhet, om inte detta är tekniskt ogenomförbart eller medför orimliga kostnader. |
8. |
Fortlöpande förbättringar: Det ska kontrolleras regelbundet om övervakningsmetoderna kan förbättras. Om verifiering av utsläppsdata utförs ska eventuella rekommendationer om förbättringar i verifieringsrapporterna övervägas för genomförande inom rimlig tid, såvida inte förbättringen skulle medföra orimliga kostnader eller vara tekniskt ogenomförbar. |
A.3. Metoder som representerar den bästa tillgängliga datakällan
1. |
För fastställande av inbäddade utsläpp från varor och för underliggande dataset, såsom utsläpp relaterade till enskilda bränsle-/materialmängder eller utsläppskällor, mängder mätbar värme, ska den övergripande principen vara att alltid välja den bästa tillgängliga datakällan. För detta ändamål ska följande vägledande principer gälla:
|
2. |
Indirekta bestämningsmetoder: Om det inte finns någon direkt bestämningsmetod tillgänglig för ett dataset som krävs, särskilt i de fall där mätbar nettovärme går till olika produktionsprocesser, ska verksamhetsutövaren föreslå en indirekt metod för fastställande, t.ex.
|
3. |
För att fastställa de bästa tillgängliga datakällorna ska den datakälla väljas som är högst i den rangordning som presenteras under punkt 1 och som redan finns tillgänglig vid anläggningen. Om det är tekniskt möjligt att tillämpa en datakälla högre i rangordningen utan att ådra sig orimliga kostnader, ska dock en sådan bättre datakälla tillämpas utan onödigt dröjsmål. Om olika datakällor finns tillgängliga för samma dataset på samma nivå i rangordningen i punkt 1 ska den datakälla som säkerställer det tydligaste dataflödet med lägst inneboende risk och kontrollrisk avseende felaktigheter väljas. |
4. |
De datakällor som valts i punkt 3 ska användas för att fastställa och rapportera inbäddade utsläpp. |
5. |
För kontrollsystemets syften i enlighet med avsnitt H i denna bilaga ska ytterligare datakällor eller metoder för att fastställa dataset, i den mån det är möjligt utan att ådra sig orimliga kostnader, identifieras för att möjliggöra bekräftelse av datakällorna enligt punkt 3. De utvalda datakällorna ska, om sådana finns, fastställas i dokumentationen av övervakningsmetoder. |
6. |
Rekommenderade förbättringar: Det ska regelbundet, men minst en gång per år, kontrolleras om nya uppgiftskällor har blivit tillgängliga, i syfte att förbättra övervakningsmetoderna. Om sådana nya datakällor anses vara mer exakta i enlighet med den rangordning som presenteras i punkt 1 ska de fastställas i dokumentationen av om övervakningsmetoder och tillämpas så snart som möjligt. |
7. |
Teknisk genomförbarhet: Om det hävdas att det inte är tekniskt möjligt att tillämpa en viss bestämningsmetod, ska en motivering till detta anges i dokumentationen av övervakningsmetoden. Den ska omprövas vid de regelbundna kontrollerna i enlighet med punkt 6. Motiveringen ska baseras på om huruvida anläggningen har de tekniska resurser som krävs för en föreslagen datakälla eller övervakningsmetod som kan genomföras inom den föreskrivna tiden i enlighet med denna förordning. De tekniska resurserna ska innefatta tillgång till den teknik som krävs. |
8. |
Orimliga kostnader: Om det hävdas att tillämpningen av en särskild metod för fastställande av ett dataset medför orimliga kostnader, ska en motivering till detta anges i dokumentationen av övervakningsmetoden. Den ska omprövas vid de regelbundna kontrollerna i enlighet med punkt 6. Huruvida kostnaderna är orimliga ska fastställas enligt följande.
Kostnader för att fastställa ett visst dataset ska betraktas som orimliga om verksamhetsutövarens kostnadsuppskattning överstiger vinsten med en viss bestämningsmetod. För detta ändamål ska vinsten beräknas genom att en förbättringsfaktor multipliceras med ett referenspris på 20 euro per CO2e, och kostnaderna ska innefatta en lämplig avskrivningstid baserat på utrustningens ekonomiska livslängd, i tillämpliga fall. Förbättringsfaktorn ska vara följande:
Åtgärder för att förbättra en anläggnings övervakningsmetod ska inte anses medföra orimliga kostnader upp till ett ackumulerat belopp på 2 000 euro per år. |
A.4. Uppdelning av anläggningar i produktionsprocesser
Anläggningar ska delas upp i produktionsprocesser med systemgränser som säkerställer att relevanta insatsvaror, utgående varor och utsläpp kan övervakas i enlighet med avsnitten B–E i denna bilaga och direkta och indirekta utsläpp kan hänföras till varugrupper som definieras i bilaga II.2, genom tillämpning av reglerna i avsnitt F i denna bilaga.
Anläggningarna ska delas in i produktionsprocesser enligt följande:
a) |
En enda produktionsprocess ska fastställas för var och en av de aggregerade varukategorier som definieras i bilaga II.2 och som är relevanta för anläggningen. |
b) |
Genom undantag från led a ska separata produktionsprocesser definieras för varje produktionsväg där olika produktionsvägar i enlighet med bilaga II.3 tillämpas för samma aggregerade varukategori i samma anläggning, eller där verksamhetsutövaren frivilligt väljer olika varor eller grupper av varor för separat övervakning. En mer uppdelad definition av produktionsprocesser får också användas om den överensstämmer med ett godtagbart övervaknings-, rapporterings- och verifieringssystem som är tillämpligt på anläggningen. |
c) |
Om åtminstone en del av de prekursorer som är relevanta för komplexa varor produceras i samma anläggning som de komplexa varorna, och om respektive prekursorer inte överförs från anläggningen för försäljning eller användning i andra anläggningar, får produktionen av prekursorer och komplexa varor omfattas av en gemensam produktionsprocess, genom undantag från led a. Separat beräkning av inbäddade utsläpp av prekursorer ska utelämnas i detta fall. |
d) |
Följande sektoriella undantag från led a får tillämpas:
|
e) |
När en del av anläggningen används för produktion av varor som inte förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2023/956 är det en rekommenderad förbättring att den delen övervakas som en ytterligare produktionsprocess i syfte att bekräfta att anläggningens uppgifter om totala utsläpp är fullständiga. |
B. ÖVERVAKNING AV DIREKTA UTSLÄPP PÅ ANLÄGGNINGSNIVÅ
B.1 Fullständighet i bränsle-/materialmängder och utsläppskällor
Anläggningens gränser och dess produktionsprocesser ska vara tydligt kända för verksamhetsutövaren och definieras i dokumentationen av övervakningsmetoder, med beaktande av de sektorsspecifika kraven i bilaga II.2 samt i avsnitt B.9 i denna bilaga. Följande principer ska gälla:
1. |
Som ett minimum ska alla relevanta utsläppskällor för växthusgaser och bränsle-/materialmängder som direkt eller indirekt hänger samman med produktionen av de varor som förtecknas i bilaga II.2 omfattas. |
2. |
Det är en rekommenderad förbättring att alla utsläppskällor och bränsle-/materialmängder för hela anläggningen täcks, för att det ska gå att göra rimlighetskontroller och kontrollera energi- och utsläppseffektiviteten för anläggningen som helhet. |
3. |
Alla utsläpp från reguljär verksamhet ska inkluderas, liksom från onormala händelser, inbegripet igångsättning, avstängning och nödsituationer, under rapporteringsperioden. |
4. |
Utsläpp från mobila maskiner för transporter ska undantas. |
B.2 Val av övervakningsmetod
Den tillämpliga metoden ska vara någon av följande.
1. |
Den beräkningsbaserade metoden, som består i att utsläpp från bränsle-/materialmängder fastställs på grundval av aktivitetsdata som erhålls genom mätsystem och ytterligare parametrar från laboratorieanalyser eller standardvärden. Den beräkningsbaserade metoden får tillämpas i enlighet med standardmetoden eller massbalansmetoden. |
2. |
Den mätningsbaserade metoden, som består i att utsläppen från utsläppskällor fastställs genom system för kontinuerlig mätning av koncentrationen av den berörda växthusgasen i rökgasen och rökgasflödet. |
Genom undantag får andra metoder användas på de villkor som anges i artiklarna 4.2, 4.3 och 5 i denna förordning.
Den övervakningsmetod som ger de mest exakta och tillförlitliga resultaten ska väljas, utom när sektorsspecifika krav i enlighet med avsnitt B.9 kräver en särskild metod. Den övervakningsmetod som tillämpas får vara en kombination av metoder som gör att olika delar av anläggningens utsläpp övervakas med någon av de tillämpliga metoderna.
I dokumentationen av övervakningsmetoder ska följande tydligt anges:
a) |
För vilken bränsle-/materialmängd den beräkningsbaserade standardmetoden eller massbalansmetoden används, inbegripet en detaljerad beskrivning av fastställandet av varje relevant parameter i avsnitt B.3.4 i denna bilaga. |
b) |
För vilken utsläppskälla en mätningsbaserad metod används, inklusive en beskrivning av alla relevanta delar i avsnitt B.6 i denna bilaga. |
c) |
Med hjälp av ett lämpligt diagram och en lämplig processbeskrivning av anläggningen, bevis för att det varken förekommer dubbelräkning eller uppgiftsluckor i anläggningens utsläpp. |
Anläggningens utsläpp ska fastställas enligt följande:
(ekvation 4)
där
EmInst |
är anläggningens (direkta) utsläpp uttryckta i ton CO2e, |
Emcalc,i |
är utsläppen från bränsle-/materialmängd i fastställda med hjälp av en beräkningsbaserad metod uttryckta i ton CO2e, |
Emmeas,j |
är utsläppen från utsläppskälla j fastställda med hjälp av en mätningsbaserad metod uttryckta i ton CO2, och |
Emother,k |
är utsläpp fastställda med en annan metod, index k uttryckta i ton CO2e. |
B.3 Formler och parametrar för den beräkningsbaserade metoden för koldioxid
B.3.1 Standardmetod
Utsläppen ska beräknas separat för varje bränsle-/materialmängd enligt följande:
B.3.1.1 Förbränningsutsläpp:
Förbränningsutsläpp ska beräknas med hjälp av standardmetoden enligt följande:
(ekvation 5)
där
Emi |
är utsläppen [t CO2] från bränsle i, |
EFi |
är emissionsfaktorn [t CO2/TJ] för bränsle i, |
ADi |
är aktivitetsdata [TJ] för bränsle i, beräknat som |
(ekvation 6)
FQi |
är den mängd bränsle som förbrukas [t eller m3] av bränsle i, |
NCVi |
är det effektiva värmevärdet (lägre värmevärde) [TJ/t eller TJ/m3] för bränsle i, |
OFi |
är oxidationsfaktorn (dimensionslös) för bränsle i, beräknat som |
(ekvation 7)
Cash |
är det kol som ingår i stoft för rening av aska och rökgaser, och |
Ctotal |
är det totala kol som ingår i det bränsle som förbränns. |
Det konservativa antagandet att OF = 1 får alltid användas för att minska övervakningsinsatserna.
Under förutsättning att detta leder till en högre noggrannhet får standardmetoden för förbränningsutsläpp ändras enligt följande:
a) |
Aktivitetsdata uttrycks som bränslemängd (dvs. i t eller m3). |
b) |
EF uttrycks i t CO2/t bränsle eller t CO2/m3 bränsle, beroende på vad som är tillämpligt. |
c) |
Det effektiva värmevärdet får utelämnas vid beräkningen. Det är dock en rekommenderad förbättring att effektivt värmevärde rapporteras, för att möjliggöra konsekvent kontroll och övervakning av energieffektiviteten i hela produktionsprocessen. |
Om emissionsfaktorn för ett bränsle i ska beräknas utifrån analyserna av kolinnehåll och effektivt värmevärde ska följande ekvation användas:
(ekvation 8)
Om emissionsfaktorn för ett material eller bränsle uttryckt i t CO2/t ska beräknas utifrån ett analyserat kolinnehåll, används följande ekvation:
(ekvation 9)
där
f |
är förhållandet mellan molmassorna för CO2 och C: f = 3.664 t CO2/t C. |
Eftersom emissionsfaktorn för biomassa ska vara noll, förutsatt att kriterierna i avsnitt B.3.3 är uppfyllda, kan detta beaktas för blandade bränslen (dvs. bränslen som innehåller både fossila komponenter och biomassakomponenter) enligt följande:
(ekvation 10)
där
EFpre,i |
är den preliminära emissionsfaktorn för bränsle i (dvs. emissionsfaktorn om det totala bränslet är fossilt) och |
BFi |
är biomassafraktionen (dimensionslös) av bränsle i. |
För fossila bränslen och när biomassafraktionen inte är känd ska BFi sättas till det konservativa värdet noll.
B.3.1.2 Processutsläpp:
Processutsläppen ska beräknas med hjälp av standardmetoden enligt följande:
(ekvation 11)
där
ADj |
är aktivitetsdata [ton material] för material j, |
EFj |
är emissionsfaktorn [t CO2/t] för material j, och |
CFj |
är omvandlingsfaktorn (dimensionslös) för material j. |
Det konservativa antagandet att CFj = 1 får alltid användas för att minska övervakningsinsatserna.
När processen innefattar blandade insatsmaterial som innehåller oorganiska såväl som organiska former av kol får verksamhetsutövaren välja
1. |
att fastställa en preliminär total emissionsfaktor för det blandade materialet genom att analysera det totala kolinnehållet (CCj ) och använda en omvandlingsfaktor och – i tillämpliga fall – biomassafraktion och effektivt värmevärde för det totala kolinnehållet, eller |
2. |
att fastställa det organiska och oorganiska innehållet separat och behandla det som två separata bränsle-/materialmängder. |
Med beaktande av tillgängliga mätsystem för aktivitetsdata och metoder för att fastställa emissionsfaktorn för utsläpp från nedbrytningen av karbonater ska den metod som ger mer exakta resultat väljas för varje bränsle-/materialmängd enligt följande två metoder:
— |
Metod A (insatsbaserad): Emissionsfaktorn, omvandlingsfaktorn och aktivitetsdata ska avse mängden insatsmaterial i processen. De standardiserade emissionsfaktorer för rena karbonater som anges i tabell 3 i bilaga VIII ska användas, med beaktande av materialets sammansättning, fastställd i enlighet med avsnitt B.5 i denna bilaga. |
— |
Metod B (produktionsbaserad): Emissionsfaktorn, omvandlingsfaktorn och aktivitetsdata ska avse mängden produktion från processen. De standardiserade emissionsfaktorerna för metalloxider efter utfasning av fossila bränslen enligt tabell 4 i bilaga VIII ska användas, med beaktande av det relevanta materialets sammansättning, fastställd i enlighet med avsnitt B.5 i denna bilaga. |
För andra processutsläpp av koldioxid än från karbonater ska metod A tillämpas.
B.3.2 Massbalansmetod
De koldioxidmängder som är relevanta för varje bränsle-/materialmängd ska beräknas på grundval av kolinnehållet i varje material, utan åtskillnad mellan bränslen och processmaterial. Koldioxid som lämnar anläggningen i produkter i stället för att släppas ut beaktas i utgående bränsle-/materialmängder, som därför har negativa aktivitetsdata.
De utsläpp som motsvarar varje bränsle-/materialmängd ska beräknas enligt följande:
(ekvation 12)
där
ADk |
är aktivitetsdata [ton] för material k, för produktion är ADk negativt, |
f |
är förhållandet mellan molmassorna för CO2 och C: f = 3,664 t CO2/t C, och |
CCk |
är kolinnehållet i material k (dimensionslöst och positivt). |
Om kolinnehållet i ett bränsle k beräknas utifrån en emissionsfaktor uttryckt i t CO2/TJ ska följande ekvation användas:
(ekvation 13)
Om kolinnehållet i ett material eller bränsle k beräknas utifrån en emissionsfaktor uttryckt i t CO2/t ska följande ekvation användas:
(ekvation 14)
För blandade bränslen, dvs. bränslen som innehåller både fossila komponenter och biomassakomponenter eller blandade material, får biomassafraktionen beaktas, förutsatt att kriterierna i avsnitt B.3.3 är uppfyllda enligt följande:
(ekvation 15)
där
CCpre, k |
är det preliminära kolinnehållet i bränsle k (dvs. emissionsfaktorn om det totala bränslet är fossilt) och |
BFk |
är biomassafraktionen av bränsle k (dimensionslös). |
För fossila bränslen eller material och där biomassafraktionen inte är känd ska BF sättas till det konservativa värdet noll. Om biomassa används som insatsmaterial eller bränsle, och utgående material innehåller kol, ska den totala massbalansen behandla biomassafraktionen konservativt, vilket innebär att andelen biomassa i den totala mängden kol inte får överstiga den totala andelen biomassa som ingår i insatsmaterial och bränslen, utom om verksamhetsutövaren lägger fram bevis för en högre biomassafraktion i de producerade materialen med en (stökiometrisk) metod för att ”spåra atomen” eller genom 14C-analyser.
B.3.3 Kriterier för nollklassificering av utsläpp från biomassa
Om biomassa används som bränsle för förbränning ska den uppfylla kriterierna i detta avsnitt. Om biomassa som används för förbränning inte uppfyller dessa krav ska dess kolinnehåll betraktas som fossilt kol.
1. |
Biomassan ska uppfylla de hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp som anges i artikel 29.2–29.7 och 29.10 i direktiv (EU) 2018/2001. |
2. |
Genom avvikelse från föregående punkt ska biomassa som ingår i eller som produceras från avfall och andra restprodukter än restprodukter från jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk endast uppfylla kriterierna i artikel 29.10 i direktiv (EU) 2018/2001. Denna punkt ska också tillämpas på avfall och restprodukter som först bearbetas till en produkt innan den bearbetas ytterligare till bränslen. |
3. |
El, värme och kyla som produceras från fast kommunalt avfall ska inte omfattas av de kriterier som fastställs i artikel 29.10 i direktiv (EU) 2018/2001. |
4. |
Kriterierna i artikel 29.2–7 och 29.10 i direktiv (EU) 2018/2001 ska gälla oberoende av biomassans geografiska ursprung. |
5. |
Efterlevnaden av kriterierna i artikel 29.2–7 och 29.10 i direktiv (EU) 2018/2001 ska bedömas i enlighet med artiklarna 30 och 31.1 i det direktivet. |
B.3.4 Relevanta parametrar
I enlighet med formlerna i avsnitten B.3.1–B.3.3 i denna bilaga ska följande parametrar fastställas för varje bränsle-/materialmängd:
1. |
Standardmetod, förbränning:
|
2. |
Standardmetod, processutsläpp:
|
3. |
Massbalans:
|
B.4 Krav på aktivitetsdata
B.4.1 Kontinuerlig eller partivis mätning
Om kvantiteter av bränslen eller material, inklusive varor eller mellanprodukter, måste fastställas för en rapporteringsperiod får en av följande metoder väljas och fastställas i dokumentationen av övervakningsmetoder:
1. |
På grundval av kontinuerlig mätning i den process där materialet förbrukas eller produceras. |
2. |
På grundval av sammanställning av mätningar av kvantiteter som levereras eller produceras separat (partivis) med beaktande av relevanta lagerförändringar För detta ändamål ska följande gälla:
|
Om det inte är tekniskt möjligt eller om det skulle leda till orimligt höga kostnader att fastställa de mängder som lagerhålls genom direkt mätning får dessa kvantiteter uppskattas baserat på
1. |
uppgifter från tidigare år och i jämförelse med lämpliga aktivitetsnivåer under rapporteringsperioden, eller |
2. |
dokumenterade förfaranden och motsvarande uppgifter i reviderade räkenskaper för rapporteringsperioden. |
Om det är tekniskt ogenomförbart att fastställa mängden produkter, material eller bränsle för hela rapporteringsperioden eller om det skulle medföra orimliga kostnader, får det näst mest lämpliga datumet väljas för att skilja en rapporteringsperiod från nästa. Den ska stämmas av mot den rapporteringsperiod som krävs. De avvikelser som kan gälla för varje produkt, material eller bränsle ska anges tydligt, och ligga till grund för ett värde som är representativt för rapporteringsperioden och konsekvent beaktas för det följande året.
B.4.2 Verksamhetsutövarens kontroll över mätsystem
Den metod som föredras för att fastställa kvantiteter av produkter, material eller bränslen ska vara att anläggningens verksamhetsutövare använder mätsystem som verksamhetsutövaren själv kontrollerar. Mätsystem som ligger utanför verksamhetsutövarens kontroll, särskilt om de står under kontroll av leverantören av materialet eller bränslet, får användas i följande fall:
1. |
När verksamhetsutövaren inte har något eget mätsystem tillgängligt för att fastställa respektive dataset. |
2. |
När det inte är tekniskt möjligt att fastställa datasetet i verksamhetsutövarens eget mätsystem eller om det skulle medföra orimliga kostnader. |
3. |
När verksamhetsutövaren kan bevisa att det mätsystem som ligger utanför verksamhetsutövarens kontroll ger mer tillförlitliga resultat och är mindre utsatt för risker för felaktigheter. |
Om mätsystem som ligger utanför verksamhetsutövarens kontroll används ska följande datakällor tillämpas:
(1) |
Belopp på fakturor som utfärdats av en handelspartner under förutsättning att en affärstransaktion mellan två oberoende handelspartner äger rum. |
(2) |
Direkta avläsningar av mätsystemen. |
B.4.3 Krav på mätsystem
Det ska finnas en grundlig förståelse av den osäkerhet som är förknippad med att mäta kvantiteter av bränslen och material, inbegripet driftsmiljöns inverkan och, i förekommande fall, osäkerheten vid bestämning av lager. Mätinstrument ska väljas som säkerställer minsta möjliga osäkerhet utan att medföra orimliga kostnader och som är lämpliga för den miljö som de används i, i enlighet med tillämpliga tekniska standarder och krav. Om sådana finns ska instrument som omfattas av lagstadgad metrologisk kontroll föredras. I detta fall kan det största tillåtna fel vid drift som medges enligt gällande nationell lagstiftning om lagstadgad metrologisk kontroll för den relevanta mätningsuppgiften användas som osäkerhetsvärde.
När ett mätinstrument behöver bytas ut på grund av funktionsfel eller på grund av att kalibreringen visar att kraven inte längre uppfylls, ska det ersättas med instrument som säkerställer att samma eller en bättre osäkerhetsnivå uppnås jämfört med det befintliga instrumentet.
B.4.4 Rekommenderad förbättring
Det betraktas som en rekommenderad förbättring att en mätosäkerhet uppnås som motsvarar de totala utsläppen från bränsle-/materialmängden eller utsläppskällan, med minst osäkerhet för den största delen av utsläppen. När det gäller utsläpp på mer än 500 000 t CO2 per år ska osäkerheten för hela rapporteringsperioden, med beaktande av lagerförändringar, i tillämpliga fall vara 1,5 % eller bättre. För utsläpp under 10 000 t CO2 per år ska en osäkerhet som är lägre än 7,5 % godtas.
B.5 Krav på beräkningsfaktorer för koldioxid
B.5.1 Metoder för att fastställa beräkningsfaktorer
För att fastställa de beräkningsfaktorer som krävs för den beräkningsbaserade metoden får en av följande metoder väljas:
1. |
Användning av standardvärden. |
2. |
Användning av proxydata baserade på empiriska korrelationer mellan den relevanta beräkningsfaktorn och andra egenskaper som är bättre tillgängliga för mätning. |
3. |
Användning av värden baserade på laboratorieanalys. |
Beräkningsfaktorer ska fastställas i överensstämmelse med det tillstånd som används för relaterade aktivitetsdata med avseende på bränslets eller materialets tillstånd då det köps in eller används i processen som orsakar utsläpp, innan det torkas eller på annat sätt behandlas för laboratorieanalys. Om detta skulle medföra orimliga kostnader, eller om större noggrannhet kan uppnås, får aktivitetsdata och beräkningsfaktorer rapporterats konsekvent med hänsyn till det tillstånd i vilket laboratorieanalyser görs.
B.5.2 Tillämpliga standardvärden
Standardvärden av typ I ska endast tillämpas om inget standardvärde av typ II finns tillgängligt för samma parameter och material eller bränsle.
Standardvärdena för typ I ska vara följande:
a) |
Standardiserade faktorer som anges i bilaga VIII. |
b) |
Standardiserade faktorer som ingår i IPCC:s senaste riktlinjer för växthusgasinventeringar (1). |
c) |
Värden baserade på tidigare laboratorieanalyser som inte är äldre än fem år och som anses vara representativa för bränslet eller materialet. |
Standardvärdena för typ II ska vara följande:
a) |
Standardiserade faktorer som används av det land där anläggningen är beläggen för sin nationella inventeringsrapport till sekretariatet för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar. |
b) |
Värden som offentliggörs av nationella forskningsinstitutioner, offentliga myndigheter, standardiseringsorgan, statistikbyråer osv. för mer uppdelad utsläppsrapportering än enligt föregående punkt. |
c) |
Värden som specificeras och garanteras av bränsle- eller materialleverantören, om det finns bevis för att kolinnehållet uppvisar ett 95-procentigt konfidensintervall som inte överstiger 1 %. |
d) |
Stökiometriska värden för kolinnehållet och relaterade hänvisningsvärden för ett rent ämnes effektiva värmevärde. |
e) |
Värden baserade på tidigare laboratorieanalyser som inte är äldre än två år och som anses vara representativa för bränslet eller materialet. |
För att säkerställa konsekvens över tid ska eventuella standardvärden som används fastställas i dokumentationen av övervakningsmetoder och endast ändras om det finns belägg för att det nya värdet är lämpligare och mer representativt för det använda bränslet eller materialet än det föregående. Om standardvärdena ändras på årsbasis ska den tillförlitliga tillämpliga källan till detta värde fastställas i dokumentationen av övervakningsmetoden i stället för värdet i sig.
B.5.3 Fastställande av korrelationer för bestämning av proxydata
En proxyvariabel för kolinnehållet eller emissionsfaktorn får härledas från följande parametrar, i kombination med en empirisk korrelation som fastställs minst en gång per år i enlighet med kraven för laboratorieanalyser i avsnitt B.5.4 i denna bilaga enligt följande:
a) |
Densitetsmåtten för särskilda oljor eller gaser, inbegripet sådana som är gemensamma för raffinaderi- och stålindustrin. |
b) |
Det effektiva värmevärdet för särskilda koltyper. |
Korrelationen måste uppfylla kraven enligt god branschpraxis och får endast tillämpas på de värden för proxyvariabeln som faller inom det område för vilket den fastställts.
B.5.4 Krav för laboratorieanalyser
När det krävs laboratorieanalyser för att fastställa egenskaperna (inbegripet fukt, renhet, koncentration, kolinnehåll, biomassafraktion, effektivt värmevärde, densitet) hos produkter, material, bränslen eller avgaser, eller för att upprätta samband mellan parametrar för indirekt bestämning av nödvändiga data, ska analyserna uppfylla kraven i detta avsnitt.
Resultatet av varje analys ska endast användas för den leveransperiod eller det bränsle- eller materialparti för vilken eller vilket proven har tagits, och vilken eller vilket proverna var avsedda att representera. När en specifik parameter fastställs ska resultaten av alla analyser som har gjorts användas med avseende på den parametern.
B.5.4.1 Användning av standarder
Alla analyser, kalibreringar, valideringar och all provtagning som används för att fastställa beräkningsfaktorer ska utföras genom tillämpning av metoder som baseras på motsvarande ISO-standarder. Om sådana standarder inte finns ska lämpliga EN-standarder eller nationella standarder eller krav som fastställts i ett godtagbart övervaknings-, rapporterings- och verifieringssystem gälla. Om inga offentliggjorda tillämpliga standarder finns, får lämpliga utkast till standarder, industrins riktlinjer för bästa praxis eller andra vetenskapligt beprövade metoder användas, vilket begränsar snedvridningen vid provtagning och mätning.
B.5.4.2 Rekommendationer om provtagningsplan och minsta analysfrekvens
De minimifrekvenser för analys av olika bränslen och material som förtecknas i tabell 1 i denna bilaga ska användas. En annan analysfrekvens får användas i följande fall:
a) |
När tabellen inte innehåller någon tillämplig minimifrekvens. |
b) |
När det i ett behörigt övervaknings-, rapporterings- och verifieringssystem föreskrivs en annan minsta analysfrekvens för samma typ av material eller bränsle. |
c) |
När den minimifrekvens som anges i tabell 1 i denna bilaga skulle medföra orimliga kostnader. |
d) |
När det kan visas att på grundval av historiska data, inklusive analytiska värden för respektive bränsle och material från den närmast föregående handelsperioden, överstiger inte variationen i de analytiska värdena för respektive bränsle och material 1/3 av osäkerhetsfaktorn för att fastställa aktivitetsdata för det berörda bränslet eller materialet. |
Om en anläggning drivs endast en del av året, eller om bränsle eller material levereras i partier som förbrukas under mer än rapporteringsperiod, får en mer lämplig tidsplan för analyser väljas, under förutsättning att det leder till en osäkerhet som är jämförbar med den som avses i föregående stycke.
Tabell 1
Minsta analysfrekvens
Bränsle/material |
Minsta analysfrekvens |
Naturgas |
Minst en gång per vecka. |
Andra gaser, särskilt syntesgas och processgaser som exempelvis blandad raffinaderigas, koksugnsgas, masugnsgas, konvertergas, oljefälts- och gasfältsgas |
Minst en gång per dag – med hjälp av lämpliga förfaranden vid olika tidpunkter på dagen |
Eldningsoljor (t.ex. lätt, medium eller tung eldningsolja, bitumen) |
En gång per 20 000 ton bränsle och minst sex gånger per år |
Kol, kokskol, koks, petroleumkoks, torv |
En gång per 20 000 ton bränsle/material och minst sex gånger per år |
Andra bränslen |
En gång per 10 000 ton bränsle och minst fyra gånger per år |
Obehandlat fast avfall (ren fossil eller blandad biomassa/fossil) |
En gång per 5 000 ton avfall och minst fyra gånger per år |
Flytande avfall, förbehandlat fast avfall. |
En gång per 10 000 ton avfall och minst fyra gånger per år |
Karbonatbergarter (inklusive kalksten och dolomit) |
En gång per 50 000 ton material och minst fyra gånger per år |
Lera och skiffer |
Mängd material som motsvarar utsläpp på 50 000 ton koldioxid och minst fyra gånger per år |
Annat material (primära, mellan- och slutprodukter) |
Beroende på typen av material och variationen, mängd material som motsvarar utsläpp på 50 000 ton koldioxid och minst fyra gånger per år |
Proverna ska vara representativa för det totala parti eller den leveranstid för vilka de tas. För att säkerställa representativiteten måste hänsyn tas till materialets heterogenitet, liksom till alla andra relevanta aspekter, såsom tillgänglig provtagningsutrustning, eventuell separation av faser eller lokal fördelning av partikelstorlekar, provens stabilitet osv. Provtagningsmetoden ska fastställas i dokumentationen av övervakningsmetoden.
Det anses vara en rekommenderad förbättring att en särskild provtagningsplan används för varje relevant material eller bränsle, i enlighet med tillämpliga standarder, som innehåller relevant information om metoder för beredning av prover, inbegripet information om ansvarsområden, platser, frekvenser och kvantiteter samt metoder för lagring och transport av prover.
B.5.4.3 Rekommendationer för laboratorier
De laboratorier som används för att utföra analyser för bestämning av beräkningsfaktorer ska vara ackrediterade enligt EN ISO/IEC 17025 för de berörda analysmetoderna. Laboratorier som inte är ackrediterade får endast användas för bestämning av beräkningsfaktorer om det finns belägg för att tillgång till ackrediterade laboratorier inte är tekniskt genomförbar eller skulle medföra orimliga kostnader och att det icke ackrediterade laboratoriet har tillräcklig kompetens. Ett laboratorium ska anses ha tillräcklig kompetens om det uppfyller samtliga följande krav:
1. |
Det är ekonomiskt oberoende av verksamhetsutövaren eller åtminstone organisatoriskt skyddat från påverkan från anläggningens ledning. |
2. |
Det tillämpar tillämpliga standarder för de begärda analyserna. |
3. |
Det har personal som har kompetens för de särskilda uppgifter som ingår i uppdraget. |
4. |
Det hanterar provtagning och beredning av prover, inbegripet kontroll av provernas integritet, på lämpligt sätt. |
5. |
Det utför regelbundet kvalitetssäkring av kalibrering, provtagning och analysmetoder med lämpliga metoder, vilket innefattar regelbundet deltagande i kvalifikationsprövningsprogram, tillämpning av analysmetoder för certifierade referensmaterial, eller genom jämförelse med ett ackrediterat laboratorium. |
6. |
Det hanterar utrustning korrekt, inklusive genom att upprätthålla och genomföra förfaranden för kalibrering, justering, underhåll och reparation av utrustning samt dokumentation av detta. |
B.5.5 Rekommenderade metoder för fastställande av beräkningsfaktorer
Det anses vara en rekommenderad förbättring att standardvärden tillämpas endast för bränsle-/materialmängder som motsvarar mindre utsläppsmängder och att tillämpa laboratorieanalyser för alla större bränsle-/materialmängder. I följande förteckning presenteras de tillämpliga metoderna i följd av ökad datakvalitet:
1. |
Standardvärden av typ I. |
2. |
Standardvärden av typ II. |
3. |
Korrelationer för att fastställa proxydata. |
4. |
Analyser som utförts utanför verksamhetsutövarens kontroll, t.ex. av leverantören av bränslet eller materialet, och som ingår i inköpsdokumentationen, utan ytterligare information om de metoder som använts. |
5. |
Analyser i icke ackrediterade laboratorier eller i ackrediterade laboratorier, men med förenklade provtagningsmetoder. |
6. |
Analyser i ackrediterade laboratorier, med tillämpning av bästa praxis för provtagning. |
B.6 Krav på en mätningsbaserad metod för koldioxid och dikväveoxid
B.6.1 Allmänna bestämmelser
För en mätningsbaserad metod krävs användning av ett system för kontinuerlig utsläppsmätning (CEMS) installerat vid en lämplig mätpunkt.
För övervakningen av dikväveoxidutsläpp är det obligatoriskt att använda den mätningsbaserade metoden. För koldioxid ska den endast användas om det finns belägg för att det leder till mer korrekta uppgifter än den beräkningsbaserade metoden. Kraven på mätsystemens osäkerhet enligt avsnitt B.4.3 i denna bilaga ska gälla.
Kolmonoxid som släpps ut i atmosfären ska behandlas som den molekvivalenta mängden koldioxid.
Om flera utsläppskällor förekommer i en och samma anläggning och inte kan mätas som en enda utsläppskälla ska verksamhetsutövaren mäta utsläppen från dessa källor separat och sammanfatta resultaten för de sammanlagda utsläppen av gasen i fråga under rapporteringsperioden.
B.6.2 Metod och beräkning
B.6.2.1 Utsläpp under en rapporteringsperiod (årliga utsläpp)
De totala utsläppen från en utsläppskälla under rapporteringsperioden ska fastställas genom att alla timvärden sammanställs för den uppmätta koncentrationen av växthusgaser under rapporteringsperioden och multipliceras med timvärdena för rökgasflödet där timvärdena ska vara medelvärden för alla enskilda mätningsresultat för varje driftstimme med hjälp av formeln
(ekvation 16)
där
GHG Emtotal |
är de totala årliga utsläppen av växthusgaser (GHG) i ton, |
GHG conchourly,i |
är timmedelvärdet för koncentrationer av växthusgasutsläpp uttryckt som g/Nm3 i det rökgasflöde som mäts under drift för timme eller en kortare referensperiod i, |
Vhourly,i |
är rökgasvolymen i Nm3 för en timme eller en kortare referensperiod i, fastställd genom integrering av flödeshastigheten under referensperioden, och |
HoursOp |
sammanlagt antal timmar (eller kortare referensperioder) för vilka den mätningsbaserade metoden tillämpas, inklusive de timmar för vilka uppgifter har ersatts i enlighet med avsnitt B.6.2.6 i denna bilaga. |
Indexet i avser den enskilda driftstimmen (eller de enskilda referensperioderna).
Timmedelvärden för varje uppmätt parameter ska beräknas före ytterligare bearbetning med hjälp av alla datapunkter som är tillgängliga för den specifika timmen. Om uppgifter för kortare referensperioder kan genereras utan extra kostnader ska dessa perioder användas för att fastställa de årliga utsläppen.
B.6.2.2 Bestämning av koncentrationen av växthusgaser
Koncentrationen av den berörda växthusgasen i rökgasen ska fastställas genom kontinuerlig mätning vid en representativ punkt genom
— |
direkt mätning av koncentrationen av växthusgaser, |
— |
indirekt mätning: vid hög koncentration i rökgasen får växthusgaskoncentrationen beräknas med hjälp av en indirekt koncentrationsmätning med beaktande av de uppmätta koncentrationsvärdena för alla andra komponenter i i gasflödet, med hjälp av följande formel: |
(ekvation 17)
där
conci |
är koncentrationen av gaskomponenten i. |
B.6.2.3 Koldioxidutsläpp från biomassa
I tillämpliga fall får alla koldioxidmängder som härrör från biomassa och som uppfyller kriterierna i avsnitt B.3.3 i denna bilaga subtraheras från de totala uppmätta koldioxidutsläppen, förutsatt att en av följande metoder används för mängden koldioxidutsläpp från biomassa:
1. |
En beräkningsbaserad metod, även metoder med analyser och provtagning baserad på ISO 13833 (Utsläpp och utomhusluft – Bestämning av andelen koldioxid av biogent respektive fossilt ursprung – Provtagning och bestämning av radioaktivt kol). |
2. |
En annan metod som bygger på en relevant standard, inbegripet ISO 18466 (Utsläpp från stationära källor – Bestämning av biogenandel i koldioxid (CO2) i rökgas med balansmetoden). |
3. |
En annan metod som är tillåten enligt ett godtagbart övervaknings-, rapporterings- och verifieringssystem. |
B.6.2.4 Fastställande av utsläpp av CO2e från N2O
När det gäller mätningar av dikväveoxid ska de totala årliga utsläppen av dikväveoxid från alla utsläppskällor (uppmätta i ton och angivna med tre decimalers noggrannhet) omvandlas till årliga utsläpp av koldioxidekvivalenter (avrundade ton) med hjälp av följande formel och GWP-värdena enligt bilaga VIII.3:
CO2e [t] = N2Oannual[t] × GWPN2O (ekvation 18)
där
N2Oannual |
är de totala årliga dikväveoxidutsläppen, beräknade i enlighet med avsnitt B.6.2.1 i denna bilaga. |
B.6.2.5 Fastställande av rökgasflödet
Rökgasflödet kan bestämmas med en av följande metoder:
— |
Beräkning med hjälp av en lämplig massbalans, med beaktande av alla relevanta parametrar på insatssidan, som för koldioxidutsläpp minst ska omfatta uppgifter om insatsmaterial, insatsluftflöde och processens effektivitet, och på produktionssidan minst ska omfatta uppgifter om produktionsresultatet och koncentrationen av syre (O2), svaveldioxid (SO2) och kväveoxider (NOx). |
— |
Bestämning genom kontinuerliga flödesmätningar vid en representativ punkt. |
B.6.2.6 Behandling av mätluckor
Om utrustningen för kontinuerlig mätning av en parameter är manöveroduglig, utom räckvidd eller ur funktion under en del av timmen eller referensperioden, ska det relaterade timmedelvärdet beräknas proportionellt i förhållande till de återstående datapunkterna för den aktuella timmen eller den kortare referensperioden förutsatt att minst 80 % av det maximala antalet datapunkter för en parameter finns att tillgå.
Om mindre än 80 % av det maximala antalet datapunkter för en parameter är tillgängliga ska följande metoder användas:
— |
För en parameter som direkt mäts som koncentration används ett ersättningsvärde i form av summan av en genomsnittlig koncentration och den dubbla standardavvikelsen i samband med detta genomsnitt, beräknat med hjälp av följande ekvation: |
(ekvation 19)
där
|
är det aritmetiska medelvärdet för koncentrationen av den specifika parametern under hela rapporteringsperioden eller, om särskilda omständigheter tillämpas när uppgifter saknas, en lämplig tidsperiod som återspeglar de specifika omständigheterna och |
σ c |
är den bästa uppskattningen av standardavvikelsen för koncentrationen av denna specifika parameter under hela rapporteringen eller, om särskilda omständigheter tillämpas när uppgifter saknas, en lämplig tidsperiod som återspeglar de specifika omständigheterna. |
Om rapporteringsperioden inte är tillämplig för att fastställa sådana ersättningsvärden på grund av väsentliga tekniska förändringar i anläggningen ska en annan tillräckligt representativ tidsram väljas för bestämning av genomsnittet och standardavvikelsen, om möjligt med minst sex månaders varaktighet.
— |
När det gäller en annan parameter än koncentration ska ersättningsvärdena fastställas med hjälp av en lämplig massbalansmodell eller en energibalans i processen. Denna modell ska valideras med hjälp av de återstående uppmätta parametrarna för den mätningsbaserade metoden och uppgifter vid regelbundna arbetsförhållanden, med beaktande av en tidsperiod av samma varaktighet som dataluckan. |
B.6.3 Kvalitetskrav
Alla mätningar ska utföras genom tillämpning av metoder baserade på
1. |
ISO 20181:2023 (Stationary source emissions – Quality assurance of automated measuring systems), |
2. |
ISO 14164:1999 (Utsläpp och utomhusluft – Bestämning av gasströmmars volymflöde i rörledningar – Automatiska metoder), |
3. |
ISO 14385–1:2014 (Utsläpp och utomhusluft – Växthusgaser - Del 1: Kalibrering av automatiska mätsystem), |
4. |
ISO 14385–2:2014 (Utsläpp och utomhusluft – Växthusgaser – Del 2: Fortlöpande kvalitetssäkring av automatiska mätsystem), |
5. |
andra relevanta ISO-standarder, särskilt ISO 16911–2 (Utsläpp och utomhusluft – Bestämning av hastighet och volymflöde i kanaler). |
Om inga offentliggjorda tillämpliga standarder finns, ska lämpliga utkast till standarder, riktlinjer för branschstandarder för bästa praxis eller andra vetenskapligt beprövade metoder användas, vilket begränsar snedvridningen vid provtagning och mätning.
Alla relevanta aspekter av systemet för kontinuerlig mätning ska beaktas, inbegripet utrustningens placering, kalibrering, mätning, kvalitetssäkring och kvalitetskontroll.
De laboratorier som utför mätningar, kalibreringar och relevanta utrustningsbedömningar för system för kontinuerlig mätning av utsläpp ska vara ackrediterade enligt ISO/IEC 17025 för de relevanta analysmetoderna eller kalibreringarna. Om laboratoriet inte har sådan ackreditering ska tillräcklig kompetens i enlighet med avsnitt B.5.4.3 i denna bilaga säkerställas.
B.6.4 Bekräftande beräkningar
Koldioxidutsläpp som fastställs med en mätningsbaserad metod ska bekräftas genom beräkning av de årliga utsläppen av varje berörd växthusgas för samma utsläppskällor och bränsle-/materialmängder. För detta ändamål får kraven i avsnitten B.4–B.6 i denna bilaga förenklas på lämpligt sätt.
B.6.5 Minimikrav för kontinuerliga utsläppsmätningar
Som ett minimikrav ska en osäkerhet på 7,5 % av utsläppen av växthusgaser från en utsläppskälla under hela rapporteringsperioden uppnås. För mindre utsläppskällor eller under exceptionella omständigheter får en osäkerhet på 10 % tillåtas. Det är en rekommenderad förbättring att en osäkerhet på 2,5 % uppnås åtminstone för utsläppskällor som släpper ut mer än 100 000 ton fossil CO2e per rapporteringsperiod.
B.7 Krav för bestämning av perfluorkarbonutsläpp
Övervakningen ska omfatta utsläpp av perfluorkarboner (PFC) till följd av anodeffekter, inklusive diffusa utsläpp av perfluorkarboner. Utsläpp som inte beror på anodeffekter ska fastställas på grundval av uppskattningsmetoder i enlighet med industrins bästa praxis, särskilt riktlinjer från International Aluminium Institute.
Utsläpp av perfluorkarboner ska beräknas från de utsläpp som är mätbara i en rörledning eller skorsten (utsläpp från punktkällor) samt diffusa utsläpp med hjälp av rörledningens insamlingseffektivitet:
Perfluorkarbonutsläpp (totalt) = perfluorkarbonutsläpp (rörledning)/insamlingseffektivitet(ekvation 20)
Insamlingseffektiviteten ska mätas när de anläggningsspecifika emissionsfaktorerna fastställs.
Utsläpp av CF4 och C2F6 genom en rörledning eller skorsten ska beräknas med hjälp av en av följande metoder:
1. |
Metod A där anodeffektminuterna per celldygn registreras. |
2. |
Metod B där anodeffektöverspänningen registreras. |
B.7.1 Beräkningsmetod A – slope-metoden:
Följande ekvationer ska användas för att fastställa perfluorkarbonutsläpp:
CF4-utsläpp [t] = AEM × (SEFCF4/1 000) × PrAl (ekvation 21)
C2F6-utsläpp [t] = CF4-utsläpp × FC2F6 (ekvation 22)
där
AEM |
är anodeffektminuter/celldygn, |
SEFCF4 |
är slope-emissionsfaktor uttryckt i (kg CF4/producerat t Al)/(anodeffektminuter/celldygn)]. Om olika celltyper används kan olika regressionsemissionsfaktorer (SEF) tillämpas efter behov, |
PrAl |
är produktionen av primäraluminium [t] under rapporteringsperioden, och |
FC2F6 |
är massfraktion C2F6 [t C2F6/t CF4]. |
Anodeffektminuter per celldygn uttrycker anodeffekternas frekvens (antal anodeffekter/celldygn) multiplicerat med anodeffektens genomsnittliga varaktighet (anodeffektminuter/antal förekomster):
AEM = frekvens × genomsnittlig varaktighet(ekvation 23)
Emissionsfaktor: Emissionsfaktorn för CF4 (slope-emissionsfaktor, SEFCF4) uttrycker mängden [kg] CF4-utsläpp per ton framställt aluminium per anodeffektminut per celldygn. Emissionsfaktorn (massfraktion FC2F6) för C2F6 uttrycker mängden [kg] C2F6-utsläpp i proportion till mängden [kg] CF4-utsläpp.
Minimikrav: Teknikspecifika emissionsfaktorer från tabell 2 i denna bilaga tillämpas.
Rekommenderad förbättring: Anläggningsspecifika emissionsfaktorer för CF4 och C2F6 fastställs genom kontinuerliga eller intermittenta fältmätningar. För att fastställa dessa emissionsfaktorer ska industrins bästa praxis tillämpas, särskilt de senaste riktlinjerna från International Aluminium Institute. Emissionsfaktorn ska också beakta utsläpp som inte beror på anodeffekter. Varje emissionsfaktor ska fastställas med en högsta osäkerhet av ± 15 %. Emissionsfaktorerna ska fastställas minst vart tredje år, eller tidigare om nödvändigt på grund av relevanta ändringar vid anläggningen. Relevanta ändringar innebär en ändring av spridningen av anodeffektens varaktighet, eller en ändring av kontrollalgoritmen som påverkar mixen av anodeffektstyper eller egenskaperna hos anodeffektens termineringsrutin.
Tabell 2
Teknikspecifika emissionsfaktorer som rör aktivitetsdata för slope-metoden
Teknik |
Emissionsfaktor för CF4 (SEFCF4) [(kg CF4/t Al) / (AE-Mins/celldygn)] |
Emissionsfaktor för C2F6 (FC2F6) [t C2F6/ t CF4] |
Legacy Point Feed Pre Bake (äldre mätpunkt, Prebake-teknik) (PFPB L) |
0,122 |
0,097 |
Modern Point Feed Pre Bake (modern mätpunkt, Prebake-teknik) (PFPB M) |
0,104 |
0,057 |
Modern Point-Fed Prebake utan helautomatiserade anodeffektstrategier för perfluorkarbonutsläpp (PFPB MW) |
– (*1) |
– (*1) |
Centre Worked Prebake (CWPB) |
0,143 |
0,121 |
Side Worked Prebake (SWPB) |
0,233 |
0,280 |
Vertical Stud Söderberg (VSS) |
0,058 |
0,086 |
Horizontal Stud Söderberg (HSS) |
0,165 |
0,077 |
B.7.2 Beräkningsmetod B – överspänningsmetod
För överspänningsmetoden ska följande ekvationer användas:
CF4-utsläpp [t] = OVC × (AEO/CE) × PrAl × 0,001(ekvation 24)
C2F6-utsläpp [t] = CF4-utsläpp × FC2F6 (ekvation 25)
där
OVC |
är överspänningskoefficienten (emissionsfaktor) uttryckt som kg CF4 per ton aluminium som framställs per mV överspänning, |
AEO |
är överspänningen avseende anodeffekten per cell [mV] fastställd som integralen av (tid × spänning som överstiger målspänningen) dividerat med tiden (varaktighet) för datainsamlingen, |
CE |
är den genomsnittliga aktuella effektiviteten för aluminiumframställning [%], |
PrAl |
är den årliga produktionen av primärt aluminium [t], och |
FC2F6 |
är massfraktionen C2F6 [t C2F6 / t CF4]. |
Termen AEO/CE (anodeffektöverspänning/aktuell effektivitet) uttrycker den tidsintegrerade genomsnittliga anodeffektöverspänningen [mV överspänning] per genomsnittlig aktuell effektivitet [%].
Minimikrav: Teknikspecifika emissionsfaktorer från tabell 3 i denna bilaga ska tillämpas.
Rekommenderad förbättring: Anläggningsspecifika emissionsfaktorer används för CF4 [(kg CF4/t Al)/(mV)] och C2F6 [t C2F6/ t CF4] fastställda genom kontinuerliga eller intermittenta fältmätningar. För att fastställa dessa emissionsfaktorer ska industrins bästa praxis tillämpas, särskilt de senaste riktlinjerna från International Aluminium Institute. Emissionsfaktorerna ska fastställas med en högsta osäkerhet av ± 15 %. Emissionsfaktorerna ska fastställas minst vart tredje år, eller tidigare om nödvändigt på grund av relevanta ändringar vid anläggningen. Relevanta ändringar innebär en ändring av spridningen av anodeffektens varaktighet, eller en ändring av kontrollalgoritmen som påverkar mixen av anodeffektstyper eller egenskaperna hos anodeffektens termineringsrutin.
Tabell 3
Teknikspecifika emissionsfaktorer relaterade till aktivitetsdata om överspänning.
Teknik |
Emissionsfaktor för CF4 [(kg CF4/t Al)/mV] |
Emissionsfaktor för C2F6 [t C2F6/ t CF4] |
Centre Worked Prebake (CWPB) |
1,16 |
0,121 |
Side Worked Prebake (SWPB) |
3,65 |
0,252 |
B.7.3 Fastställande av utsläpp av koldioxidekvivalenter
Utsläppen av koldioxidekvivalenter (CO2e)ska beräknas utifrån utsläppen CF4 och C2F6 enligt följande, med användning av de globala uppvärmningspotentialer som anges i bilaga VIII.
PFC-utsläpp [t CO2e] = CF4 emissions [t] × GWPCF4 + C2F6-utsläpp [t] × GWPC2F6(ekvation 26)
B.8 Krav för koldioxid som överförs mellan anläggningar
B.8.1 Koldioxid som ingår i gaser (ingående koldioxid)
Ingående koldioxid som överförs till en anläggning, även sådan koldioxid som ingår i naturgas, i en avgas (inbegripet masugnsgas eller koksugnsgas) eller i insatsmaterial i processen (inbegripet syntesgas), ska inkluderas i emissionsfaktorn för den bränsle-/materialmängden.
Om ingående koldioxid överförs från anläggningen som en del av en bränsle-/materialmängd till en annan anläggning ska den inte räknas som utsläpp från den anläggning där den har sitt ursprung. Om den ingående koldioxiden släpps ut (t.ex. ventilerad eller facklad) eller överförs till enheter som själva inte övervakar utsläpp i enlighet med denna förordning eller ett godtagbart övervaknings-, rapporterings- och verifieringssystem, ska den dock räknas som utsläpp från den anläggning där den har sitt ursprung.
B.8.2 Behörighet att dra av lagrad eller använd koldioxid
I följande fall får koldioxid som härrör från fossilt kol och som härrör från förbränning eller processer som leder till processutsläpp, eller som importeras från andra anläggningar, även i form av ingående koldioxid, räknas som koldioxid som inte har släppts ut:
1. |
Om koldioxiden används inom anläggningen eller överförs från anläggningen till något av följande:
|
2. |
Om koldioxiden används inom anläggningen eller överförs från anläggningen till en enhet som övervakar utsläpp i enlighet med denna förordning eller ett godtagbart övervaknings-, rapporterings- och verifieringssystem i syfte att framställa produkter i vilka det kol som härrör från koldioxiden är permanent kemiskt bundet så att den inte kommer ut i atmosfären vid normal användning, inbegripet normal verksamhet efter att produkten är uttjänt, enligt definitionen i den delegerade akt som antagits i enlighet med artikel 12.3b i direktiv 2003/87/EG. |
Koldioxid som överförs till en annan anläggning för de ändamål som anges i punkterna 1 och 2 får räknas som ej utsläppt endast i den mån bevis tillhandahålls genom hela spårbarhetskedjan till lagringsplatsen eller anläggningen för koldioxidens användning, inklusive eventuella transportörer, för den del av koldioxiden som faktiskt lagrats eller använts för produktion av kemiskt stabila produkter jämfört med den totala mängden koldioxid som överförts från ursprungsanläggningen.
Om koldioxid används inom samma anläggning för de syften som anges i punkterna 1 och 2 ska de övervakningsmetoder som anges i avsnitten 21–23 i bilaga IV till genomförandeförordning (EU) 2018/2066 tillämpas.
B.8.3 Övervakningsregler överföringar av koldioxid
Identiteten och kontaktuppgifterna för en ansvarig person vid de mottagande anläggningarna eller enheterna ska tydligt anges i dokumentationen av övervakningsmetoder. Den mängd koldioxid som inte anses ha släppts ut ska rapporteras i meddelandet enligt bilaga IV.
Identiteten och kontaktuppgifterna för en ansvarig person för de anläggningar eller enheter från vilka koldioxiden har mottagits ska tydligt anges i dokumentationen av övervakningsmetoder. Mängden mottagen koldioxid ska rapporteras i det meddelande som avses i bilaga IV.
För att fastställa den mängd koldioxid som överförs från en anläggning till en annan ska en mätningsbaserad metod användas. För mängden koldioxid som är permanent kemiskt bunden i produkter ska en beräkningsbaserad metod användas, helst med användning av en massbalans. De kemiska reaktioner som tillämpas och alla relevanta stökiometriska faktorer ska fastställas i dokumentationen av övervakningsmetoden.
B.9 Sektorsspecifika krav
B.9.1 Ytterligare regler för förbränningsenheter
Förbränningsutsläpp ska omfatta alla koldioxidutsläpp från förbränning av bränslen som innehåller kol, inklusive avfall, oberoende av någon annan klassificering av sådana utsläpp eller bränslen. Om det är oklart om ett material fungerar som bränsle eller som insatsmaterial i processen, t.ex. för reduktion av metallmalm, ska materialets utsläpp övervakas på samma sätt som förbränningsutsläpp. Alla stationära enheter för förbränning ska beaktas, inbegripet pannor, brännare, turbiner, värmeaggregat, processugnar, förbränningsugnar, rostugnar, brännugnar, värmningsugnar, torkar, motorer, bränsleceller, enheter för tvåstegsförbränning för avskiljning av koldioxid, facklor och enheter för termisk eller katalytisk efterbränning.
Övervakningen ska dessutom omfatta processutsläpp av koldioxid från tvättning av rökgas, särskilt koldioxid från kalksten eller andra karbonater för avsvavling och liknande tvättning, och från urea som används i deNOx-enheter.
B.9.1.1 Avsvavling och annan tvättning av sur gas
Processutsläpp av koldioxid från användningen av karbonater för tvättning av sur gas från rökgasströmmen ska beräknas på grundval av förbrukad karbonat (metod A). Vid avsvavling kan beräkningen alternativt baseras på mängden producerat gips (metod B). I det senare fallet ska emissionsfaktorn vara det stökiometriska förhållandet mellan torr gips (CaSO4× 2H2O) och koldioxid som släpps ut: 0,2558 t CO2/t gips.
B.9.1.2 DeNOx
Om urea används som reduktionsmedel i en deNOx-enhet ska processkoldioxidutsläppen från dess användning beräknas med hjälp av metod A, med tillämpning av en emissionsfaktor baserad på det stökiometriska förhållandet 0,7328 t CO2/t urea.
B.9.1.3 Övervakning av fackling
Vid beräkning av utsläppen från fackling, rutinfackling och driftfackling (körningar, start och avstängning samt akutinsatser) inbegripas. Ingående koldioxid i facklad gas ska inkluderas.
Om noggrannare övervakning inte är tekniskt genomförbar eller skulle leda till orimliga kostnader ska en referensemissionsfaktor på 0,00393 t CO2/Nm3 användas, härledd från förbränning av ren etan som används som konservativ proxyvariabel för facklad gas.
Det är en rekommenderad förbättring att anläggningsspecifika emissionsfaktorer fastställs utifrån en uppskattning av molekylvikten för facklad gas, med hjälp av processmodellering som bygger på standardmodeller inom branschen. Genom att ta hänsyn till de relativa proportionerna och molekylvikterna för varje mängd som bidrar, får man fram ett vägt årsgenomsnitt för den facklade gasens molekylvikt.
För aktivitetsdata godtas en högre mätosäkerhet än för andra bränslen som förbränns.
B.9.2 Ytterligare regler för utsläpp från produktion av cementklinker
B.9.2.1 Ytterligare regler för metod A (insatsbaserad)
Om metod A (baserat på tillförsel till ugnen) används för att fastställa processutsläpp ska följande särskilda regler gälla:
— |
När cementugnsstoft (CKD) eller bypass-stoft lämnar ugnssystemet ska de relaterade mängderna råvara inte betraktas som insatsmaterial i processen. Utsläpp från cementugnsstoft ska övervakas separat i enlighet med avsnitt B.9.2.3 i denna bilaga. |
— |
Antingen obearbetat kalkstensmjöl som helhet eller separata insatsmaterial kan karakteriseras för att undvika dubbelräkning eller utelämnande av returmaterial eller bypass-material. Om aktivitetsdata bestäms på grundval av producerad klinker får nettomängden av obearbetat kalkstensmjöl fastställas genom ett anläggningsspecifikt empiriskt förhållande mellan obearbetat kalkstensmjöl och klinker. Det anläggningsspecifika empiriska förhållandet ska uppdateras minst en gång per år med hjälp av branschens riktlinjer för bästa praxis. |
B.9.2.2 Ytterligare regler för metod B (produktionsbaserad)
Om metod B (baserad på klinkerproduktion) används för att fastställa processutsläpp ska följande särskilda regler gälla:
Aktivitetsdata ska fastställas såsom klinkerproduktionen [t] under rapporteringsperioden antingen
— |
genom direkt vägning av klinkern, eller |
— |
utgående från cementleveranser med hjälp av följande formel (materialbalans inräknat levererad klinker, tillhandahållen klinker och variationer i klinkerlagret): |
(ekvation 27)
där
Cliprod |
är mängden producerad klinker uttryckt i ton, |
Cemdeliv |
är mängden cementleveranser uttryckt i ton, |
CEMSV |
är variationerna i cementlagret uttryckt i ton, |
CCR |
är förhållandet klinker/cement (ton klinker per ton cement), |
Clis |
är mängden producerad klinker uttryckt i ton, |
Clid |
är mängden levererad klinker uttryckt i ton, och |
CliSV |
är mängden variationer i klinkerlagret uttryckt i ton. |
Förhållandet klinker/cement ska antingen härledas separat för varje enskild cementprodukt baserat på laboratorieanalyser enligt bestämmelserna i avsnitt B.5.4 eller beräknas som förhållande ur differensen av cementleveranser och lagerförändringar och alla material som används som tillsats i cementen, inbegripet bypass-stoft och cementugnsstoft.
Som minimikrav för att fastställa emissionsfaktorn ska ett standardvärde på 0,525 t CO2/ton klinker tillämpas.
B.9.2.3 Utsläpp från kasserat stoft
Processutsläpp av koldioxid från bypass-stoft eller cementugnsstoft (CKD) som lämnar ugnssystemet ska läggas till utsläppen, med korrigering för delvis förbränning av cementugnsstoft.
Minimikrav: En emissionsfaktor på 0,525 t koldioxid/ton stoft ska tillämpas.
Rekommenderad förbättring: Emissionsfaktorn (EF) bestäms minst en gång per år i enlighet med bestämmelserna i avsnitt B.5.4 i denna bilaga och med hjälp av följande formel:
(ekvation 28)
där
EFCKD |
är emissionsfaktorn för delvis förbränt cementugnsstoft [t CO2/t CKD], |
EFCli |
är den anläggningsspecifika emissionsfaktorn för klinker [t CO2/t klinker], och |
d |
är förbränningsgraden för cementugnsstoft (frigjort CO2 i % av total CO2 från karbonater i den obearbetade blandningen). |
B.9.3 Ytterligare regler för utsläpp från produktion av salpetersyra
B.9.3.1 Allmänna regler för mätning av dikväveoxid
Utsläpp av dikväveoxid (N2O) ska fastställas med hjälp av en mätningsbaserad metod. N2O-koncentrationerna i rökgasen från varje utsläppskälla ska mätas vid en representativ punkt, efter utrustning för rening av NOx/N2O, om rening används. Teknik som kan mäta N2O-koncentrationer i alla utsläppskällor både under renade och orenade förhållanden ska tillämpas. Alla mätningar ska justeras till torr gas-förhållanden när detta krävs och rapporteras på ett samstämmigt sätt.
B.9.3.2 Fastställande av rökgasflödet
För övervakning av rökgasflödet ska den massbalansmetod som anges i avsnitt B.6.2.5 i denna bilaga användas, såvida det inte är tekniskt omöjligt. I detta fall får en alternativ metod tillämpas, t.ex. en annan massbalansmetod baserad på omfattande parametrar såsom tillförsel av ammoniak, eller fastställande av flöde genom kontinuerlig flödesmätning.
Rökgasflödet ska beräknas enligt följande formel:
Vflue gas flow [Nm3/h] = Vair × (1 – O2,air) / (1 – O2,flue gas)(ekvation 29)
där
Vair |
är det totala luftinflödet i standardförhållanden uttryckt i Nm3/h, |
O2,air |
är volymfraktionen O2 i torr luft (= 0,2095), och |
O2,flue gas |
är volymfraktionen O2 i rökgasen. |
Vair |
ska beräknas som summan av alla inkommande luftflöden till produktionsenheten för salpetersyra, särskilt primärt och sekundärt luftinflöde, och i tillämpliga fall processintern luftavgivning. |
Alla mätningar ska justeras till torr gas-förhållanden och rapporteras på ett samstämmigt sätt.
B.9.3.3 Syrgaskoncentrationer (O2)
Om detta behövs för beräkning av rökgasflödet i enlighet med avsnitt B.9.3.2 i denna bilaga ska syrekoncentrationerna i rökgasen mätas med tillämpning av kraven i avsnitt B.6.2.2 i denna bilaga. Alla mätningar ska justeras till torr gas-förhållanden och rapporteras på ett samstämmigt sätt.
C. VÄRMEFLÖDEN
C.1 Regler för fastställande av mätbar nettovärme
C.1.1 Principer
Alla angivna mängder mätbar värme ska alltid avse nettomängden mätbar värme, fastställd som värmeinnehållet (entalpin) i det värmeflöde som överförs till den värmeförbrukande processen eller den externa användaren minus värmeinnehållet i återflödet.
Värmeförbrukande processer som är nödvändiga för produktion och distribution av värme, t.ex. luftavskiljare, beredning av spädvatten och regelbundna utblåsningar, ska räknas in i värmesystemets effektivitet och ska räknas med i de inbäddade utsläppen från varor.
Om samma värmemedium som används av flera på varandra följande processer och värme förbrukas med början vid olika temperaturnivåer, ska den mängd värme som förbrukas av varje process fastställas separat, såvida inte processerna är en del av den övergripande produktionsprocessen för samma varor. Återuppvärmning av överföringsmediet mellan på varandra följande värmeförbrukande processer ska behandlas som kompletterande värmeproduktion.
I de fall värme används för att tillhandahålla kylning via en absorptionskylningsprocess, ska den kylningsprocessen betraktas som en värmeförbrukande process.
C.1.2 Metod för att fastställa nettomängderna mätbar värme
Vid val av datakällor för kvantifiering av energiflöden i enlighet med avsnitt A.4 i denna bilaga ska följande metoder för att fastställa nettomängderna mätbar värme övervägas:
C.1.2.1 Metod 1: Med hjälp av mätningar
Enligt denna metod ska alla relevanta parametrar mätas, särskilt temperatur, tryck, samt det överförda och återförda värmemediets tillstånd. När det gäller ånga ska mediets tillstånd avse ångans mättnads- eller överhettningsgrad. Värmeöverföringsmediets (volymetriska) flöde ska mätas. Baserat på de uppmätta värdena ska entalpin och den specifika volymen för värmeöverföringsmediet fastställas med hjälp av lämpliga ångtabeller eller lämplig programvara.
Mediets massflöde ska beräknas som
(ekvation 30)
där
|
är massflödet i kg/s, |
|
är det volymetriska flödet i m3/s, och |
v |
är den specifika volymen i m3/kg. |
Eftersom massflödet anses vara detsamma för överfört och återfört medium ska värmeflödet beräknas utifrån skillnaden i entalpi mellan det överförda flödet och det återförda, enligt följande:
(ekvation 31)
där
|
är värmeflödet i kJ/s, |
hflow |
är entalpin för det överförda flödet i kJ/kg, |
hreturn |
är entalpin för återflödet i kJ/kg, och |
|
är massflödet i kg/s. |
När ånga eller varmvatten används som värmeöverföringsmedium och kondensatet inte återförs, eller när det inte är möjligt att uppskatta entalpin för det återförda kondensatet, ska hreturn bestämmas baserat på en temperatur på 90 °C.
Om det är känt att massflödena inte är identiska, ska följande gälla:
a) |
Om det finns tillgängliga bevis för att kondensatet stannar kvar i produkten (t.ex. i processer med ”direkt ånginsprutning”), ska mängden för respektive kondensats entalpi inte dras av. |
b) |
Om det är känt att värmeöverföringsmediet går förlorat (t.ex. på grund av läckage eller bortledning) ska en uppskattning för respektive massflöde dras av från massflödet för det överförda värmeöverföringsmediet. |
För att fastställa det årliga nettovärmeflödet utifrån ovannämnda uppgifter ska någon av följande metoder användas, beroende på vilken mätutrustning och uppgiftsbehandling som finns tillgänglig:
a) |
Fastställa årliga genomsnittliga värden för de parametrar som avgör den årliga genomsnittliga entalpin för det överförda och återförda värmemediet, multiplicerat med det totala årliga massflödet med hjälp av ekvation 31. |
b) |
Fastställa timvärden för värmeflödet och summera dessa värden över värmesystemets årliga sammanlagda drifttid. Beroende på uppgiftsbehandlingssystemet, får timvärdena ersättas med andra lämpliga tidsintervall. |
C.1.2.2 Metod 2: Beräkning av en proxyvariabel baserad på uppmätt effektivitet
Mängderna mätbar nettovärme ska fastställas utifrån insatsbränsle och uppmätt effektivitet för värmeproduktionen:
(ekvation 32)
(ekvation 33)
där
Q |
är mängden värme uttryckt som TJ, |
ηΗ |
är den uppmätta effektiviteten för värmeproduktionen, |
EIn |
är insatsenergin från bränslen, |
ADi |
är de årliga aktivitetsdata (dvs. förbrukade mängder) för bränslena i, och |
NCVi |
är de effektiva värmevärdena för bränslena i. |
Värdet för ηΗ ska antingen mätas under en rimligt lång period som i tillräckligt hög grad tar hänsyn till olika lasttillstånd i anläggningen eller hämtas från tillverkarens dokumentation. I detta avseende ska den särskilda dellastkurvan beaktas med hjälp av en årlig belastningsfaktor enligt följande:
(ekvation 34)
där
LF |
är belastningsfaktorn, |
EIn |
är energitillförseln, fastställd med hjälp av ekvation 33 under rapporteringsperioden, och |
EMax |
är den maximala bränsletillförseln om den värmeproducerande enheten hade körts vid 100 % nominell belastning under hela kalenderåret. |
Effektiviteten ska baseras på en situation där alla kondensat återförs. En temperatur av 90 °C ska antas för det kondensat som återförs.
C.1.2.3 Metod 3: Beräkning av en proxyvariabel baserad på referenseffektiviteten
Denna metod är identisk med metod 3, men en referenseffektivitet på 70 % (ηRef,H = 0,7) används i ekvation 32.
C.1.3 Specialregler
Om en anläggning förbrukar mätbar värme som produceras från andra exotermiska kemiska processer än förbränning, såsom produktion av ammoniak eller salpetersyra, ska denna förbrukade värmemängd bestämmas separat från annan mätbar värme och denna värmeförbrukning tillskrivas noll CO2e-utsläpp.
Om mätbar värme återvinns från icke-mätbar värme som produceras från bränslen och används i produktionsprocesser efter den användningen, t.ex. från avgaser, för att undvika dubbelräkning, ska den relevanta mängden mätbar nettovärme dividerad med en referenseffektivitet på 90 % dras av från bränslemängden.
C.2 Fastställande av emissionsfaktorn för bränslemixen för mätbar värme
Om en produktionsprocess förbrukar mätbar värme som produceras inom anläggningen ska de värmerelaterade utsläppen fastställas med hjälp av en av följande metoder:
C.2.1 Emissionsfaktor för mätbar värme som produceras i anläggningen på annat sätt än genom kraftvärme
För mätbar värme som produceras vid förbränning av bränslen inom anläggningen, utom värme som produceras genom kraftvärme, ska emissionsfaktorn för den berörda bränslemixen fastställas och de utsläpp som kan tillskrivas produktionsprocessen beräknas enligt följande:
EmHeat = EFmix · Qconsumed / η(ekvation 35)
där
EmHeat |
är de värmerelaterade utsläppen från produktionsprocessen i t CO2, |
EFmix |
är emissionsfaktorn för respektive bränslemix uttryckt i t CO2/TJ inklusive utsläpp från rökgasrening, i tillämpliga fall, |
Qconsumed |
är den mängd mätbar värme som förbrukas i produktionsprocessen uttryckt som TJ, och |
η |
är värmeproduktionsprocessens effektivitet. |
EFmix |
ska beräknas enligt följande: |
EFmix = (Σ ADi · NCVi · EFi + EmFGC) / (Σ ADi · NCVi)(ekvation 36)
där
ADi |
är de årliga aktivitetsdata (dvs., mängder som har förbrukats) för bränslena i som används för produktionen av mätbar värme uttryckt i ton eller Nm3, |
NCVi |
är de effektiva värmevärdena för bränslena i uttryckta i TJ/t eller TJ/Nm3, |
EFi |
är emissionsfaktorerna för bränslena i uttryckta i t CO2/TJ, och |
EmFGC |
är processutsläpp från rökgasrening uttryckta i t CO2. |
När en avgas ingår i den bränslemix som används och om emissionsfaktorn för avgasen är högre än den standardiserade emissionsfaktor för naturgas som anges i tabell 1 i bilaga VIII, ska den standardiserade emissionsfaktorn användas för att beräkna EFmix i stället för avgasernas emissionsfaktor.
C.2.2 Emissionsfaktor för mätbar värme som produceras i anläggningen genom kraftvärme
När mätbar värme och el produceras genom kraftvärme ska de relevanta utsläpp som tillskrivs mätbar värme och el fastställas i enlighet med detta avsnitt. Reglerna för el ska i förekommande fall även gälla för produktion av mekanisk energi.
Utsläppen från en kraftvärmeenhet ska fastställas enligt följande:
(ekvation 37)
där
EmCHP |
är utsläppen från kraftvärmeenheten under rapporteringsperioden uttryckt i t CO2, |
ADi |
är de årliga aktivitetsdata (dvs. mängder som har förbrukats) för de bränslen i som används för kraftvärmeenheten uttryckt i ton eller Nm3, |
NCVi |
är de effektiva värmevärdena för bränslena i uttryckt i TJ/t eller TJ/Nm3, |
EFi |
är emissionsfaktorerna för bränslena i uttryckta i t CO2/TJ och |
EmFGC |
är processutsläpp från rökgasrening uttryckta i t CO2. |
Energitillförseln till kraftvärmeenheten ska beräknas i enlighet med ekvation 33. De respektive genomsnittliga verkningsgraderna under rapporteringsperioden för värmeproduktion och elproduktion (eller mekanisk energi, i tillämpliga fall) ska beräknas enligt följande:
(ekvation 38)
(ekvation 39)
där
ηheat |
är den genomsnittliga effektiviteten i värmeproduktionen under rapporteringsperioden (dimensionslös), |
Qnet |
är nettomängden värme som kraftvärmeenheten har producerat under rapporteringsperioden uttryckt i TJ, fastställd i enlighet med avsnitt C.1.2, |
EIn |
är energitillförseln, fastställd med hjälp av ekvation 33 uttryckt i TJ, |
ηel |
är den genomsnittliga effektiviteten i elproduktionen under rapporteringsperioden (dimensionslös), och |
Eel |
är nettoproduktionen av el i kraftvärmeenheten under rapporteringsperioden uttryckt i TJ. |
När det inte är tekniskt möjligt att fastställa effektiviteterna ηheat och ηel eller om detta skulle medföra orimliga kostnader, ska värden baserade på teknisk dokumentation (konstruktionsvärden) för anläggningen användas. Om inga sådana värden finns tillgängliga ska de konservativa standardvärdena ηheat = 0,55 och ηel = 0,25 användas.
Tillskrivningsfaktorerna för värme och el från kraftvärmeproduktion ska beräknas enligt följande:
(ekvation 40)
(ekvation 41)
där
FCHP,Heat |
är tillskrivningsfaktorn för värme (dimensionslös), |
FCHP,El |
är tillskrivningsfaktorn för el (eller mekanisk energi, i förekommande fall) (dimensionslös), |
ηref, heat |
är referenseffektiviteten för värmeproduktion i en fristående panna (dimensionslös), och |
ηref,el |
är referenseffektiviteten för elproduktion utan kraftvärme (dimensionslös). |
Lämpliga bränslespecifika referensvärden för effektivitet anges i bilaga IX.
Den särskilda emissionsfaktorn för kraftvärmerelaterad mätbar värme som ska användas för att tillskriva utsläpp till produktionsprocesser ska beräknas som
EFCHP,Heat = EmCHP · FCHP,Heat / Qnet (ekvation 42)
där
EFCHP, heat |
är emissionsfaktorn för produktion av mätbar värme i kraftvärmeenheten uttryckt som t CO2/TJ och |
Qnet |
är den nettovärme som produceras av kraftvärmeenheten uttryckt i TJ. |
Den särskilda emissionsfaktorn för den kraftvärmerelaterade el som ska användas för att tillskriva indirekta utsläpp till produktionsprocesser ska beräknas som
EFCHP,El = EmCHP · FCHP,El/EEl,prod (ekvation 43)
där
EEl,prod |
är den el som produceras av kraftvärmeenheten. |
När en avgas ingår i den bränslemix som används och om emissionsfaktorn för avgasen är högre än den standardiserade emissionsfaktor för naturgas som anges i tabell 1 i bilaga VIII, används den standardiserade emissionsfaktorn för att beräkna EFmix i stället för avgasernas emissionsfaktor.
C.2.3 Emissionsfaktor för mätbar värme som produceras utanför anläggningen
När en produktionsprocess förbrukar mätbar värme som produceras utanför anläggningen ska de värmerelaterade utsläppen fastställas med hjälp av en av följande metoder:
1. |
När den anläggning som producerar den mätbara värmen omfattas av ett godtagbart övervaknings-, rapporterings- och verifieringssystem, eller när verksamhetsutövaren för den anläggning som förbrukar den mätbara värmen genom relevanta bestämmelser i värmeleveransavtalet säkerställer att den anläggning som producerar värmen utför utsläppsövervakning i enlighet med denna bilaga, ska emissionsfaktorn för mätbar värme fastställas med hjälp av relevanta ekvationer i avsnitt C.2.1 eller C.2.2, på grundval av uppgifter om utsläpp från verksamhetsutövaren för den anläggning som producerar den mätbara värmen. |
2. |
Om metoden enligt punkt 1 inte är tillgänglig ska ett standardiserat värde användas, baserat på standardiserade emissionsfaktorn för det bränsle som oftast används i landets industrisektor, där pannverkningsgraden antas vara 90 %. |
D. ELEKTRICITET
D.1 Beräkning av elrelaterade utsläpp
De utsläpp som avser elproduktion eller elförbrukning vid beräkning av inbäddade utsläpp i enlighet med avsnitt F.1 ska beräknas med hjälp av ekvationen
(ekvation 44)
där
Em el |
är utsläppen relaterade till producerad eller förbrukad el, uttryckta i t CO2, |
E el |
är den producerade eller förbrukade elen uttryckt i MWh eller TJ, och |
EF el |
är den emissionsfaktor som för el som tillämpas, uttryckt i t CO2/MWh eller t CO2/TJ. |
D.2 Regler för fastställande av emissionsfaktorn för el som importerad vara
För att fastställa de specifika faktiska inbäddade utsläppen från el som importerad vara ska endast direkta utsläpp vara tillämpliga i enlighet med bilaga IV.2 till förordning (EU) 2023/956.
Emissionsfaktorn för beräkning av de specifika faktiska inbäddade utsläppen från el ska fastställas enligt följande:
a) |
Det specifika standardvärdet för ett tredjeland, en grupp av tredjeländer eller en region inom ett tredjeland, som den relevanta emissionsfaktorn för koldioxid enligt punkt D.2.1 i denna bilaga, ska användas. |
b) |
Om inget specifikt standardvärde finns tillgängligt enligt led a ska den emissionsfaktor för koldioxid i EU som anges i punkt D.2.2 i denna bilaga användas. |
c) |
Om en rapporterande deklarant lämnar tillräcklig bevisning baserad på officiell och offentlig information för att visa att emissionsfaktorn för koldioxid i det tredjeland, den grupp av tredjeländer eller den region inom ett tredjeland som el importeras från är lägre än värdena i enlighet med leden a och b, och om villkoren i punkt D.2.3 i denna bilaga är uppfyllda, ska de påstådda lägre värdena fastställas på grundval av tillgängliga och tillförlitliga uppgifter som lämnats. |
d) |
En rapporterande deklarant får tillämpa faktiska inbäddade utsläpp i stället för standardvärden för beräkningen av inbäddade utsläpp från den importerade elen, om de kumulativa kriterierna a–d i avsnitt 5 i bilaga IV till förordning (EU) 2023/956 är uppfyllda, och beräkningen baseras på uppgifter som elproducenten har fastställt i enlighet med den här bilagan och som har beräknats med hjälp av avsnitt D.2.3 i den här bilagan. |
D.2.1 Emissionsfaktor för koldioxid baserad på specifika standardvärden
I enlighet med avsnitt 4.2.1 i bilaga IV till förordning (EU) 2023/956 ska emissionsfaktorer för koldioxid i tredjelandet, gruppen av tredjeländer eller regionen inom ett tredjeland användas, baserat på bästa uppgifter som kommissionen har tillgång till. Vid tillämpningen av denna förordning ska dessa koldioxidemissionsfaktorer baseras på uppgifter från Internationella energiorganet (IEA) och tillhandahållas av kommissionen i CBAM-övergångsregistret.
D.2.2 EU:s emissionsfaktor för koldioxid
Enligt avsnitt 4.2.2 i bilaga IV till förordning (EU) 2023/956 ska unionens emissionsfaktor för koldioxid tillämpas. Vid tillämpningen av denna förordning ska unionens emissionsfaktor för koldioxid baseras på uppgifter från Internationella energiorganet (IEA) och tillhandahållas av kommissionen i CBAM-övergångsregistret.
D.2.3 Emissionsfaktor för koldioxid baserad på tillförlitliga uppgifter som visats av den rapporterande deklaranten
Vid tillämpning av avsnitt D.2, punkt c i denna bilaga ska den rapporterande deklaranten tillhandahålla dataset från alternativa officiella källor, inbegripet nationell statistik för den femårsperiod som slutar två år före rapporteringen.
För att återspegla effekterna av strategier för minskade koldioxidutsläpp, såsom ökad produktion av förnybar energi, samt klimatförhållanden, såsom särskilt kalla år, på den årliga elförsörjningen i de berörda länderna, ska den rapporterande deklaranten beräkna emissionsfaktorn för koldioxid på grundval av det viktade genomsnittet av emissionsfaktorn för koldioxid för den femårsperiod som slutar två år före rapporteringen.
För detta ändamål ska den rapporterande deklaranten beräkna de årliga emissionsfaktorerna för koldioxid per fossilbränsleteknik och dess respektive bruttoelproduktion i det tredjeland som kan exportera el till EU, på grundval av följande ekvation:
(ekvation 45)
där
Em el,y |
är den årliga emissionsfaktorn för koldioxid för all teknik för fossila bränslen under det aktuella året i det tredjeland som kan exportera el till EU, |
E el,y |
är den totala bruttoelproduktionen från all teknik för fossila bränslen under det året, EF i är emissionsfaktorn för koldioxid för varje teknik för fossila bränslen i, och |
E el,i,y |
är den årliga bruttoelproduktionen för varje teknik för fossila bränslen i. |
Den rapporterande deklaranten ska beräkna emissionsfaktorn för koldioxid som ett glidande medelvärde för dessa år med början med innevarande år minus två, baserat på följande ekvation:
(ekvation 46)
där
Em el |
är den emissionsfaktor för koldioxid som är resultatet av det glidande medelvärdet av emissionsfaktorerna för koldioxid för de fem föregående åren, med början från innevarande år minus sex år, |
Em el,y |
är emissionsfaktorn för koldioxid för varje år i, |
i |
är det variabla indexet för de år som ska beaktas, och |
y |
är innevarande år. |
D.2.4 Emissionsfaktor för koldioxid baserad på faktiska koldioxidutsläpp från anläggningen
Enligt avsnitt 5 i bilaga IV till förordning (EU) 2023/956 får en rapporterande deklarant tillämpa faktiska inbäddade utsläpp i stället för standardvärden för beräkningen av inbäddade utsläpp av den importerade elen om de kumulativa kriterierna a–d i det avsnittet är uppfyllda.
D.3 Regler för fastställande av elmängder som används för produktion av andra varor än elektricitet
För att fastställa inbäddade utsläpp ska mätning av elmängder tillämpas på verklig effekt, inte skenbar effekt (komplex effekt). Endast komponenten aktiv effekt ska mätas och den reaktiva effekten ska inte beaktas.
För elproduktion ska aktivitetsnivån avse nettoel som lämnar kraftverkets eller kraftvärmeanläggningens systemgränser, efter avdrag för internt förbrukad el.
D.4 Regler för fastställande av inbäddade indirekta utsläpp för el som insatsvara för produktion av andra varor än el
Under övergångsperioden ska emissionsfaktorer för el fastställas på grundval av
a) |
den genomsnittliga emissionsfaktorn för ursprungslandets elnät, baserat på uppgifter från Internationella energiorganet (IEA) som kommissionen tillhandahåller i CBAM-övergångsregistret, eller |
b) |
alla andra emissionsfaktorer för ursprungslandets elnät baserade på offentligt tillgängliga uppgifter som representerar den genomsnittliga emissionsfaktorn eller emissionsfaktorn för koldioxid enligt avsnitt 4.3 i bilaga IV till förordning (EU) 2023/956. |
Genom undantag från leden a och b får faktiska emissionsfaktorer för el användas i de fall som anges i avsnitten D.4.1–D.4.3.
D.4.1 Emissionsfaktor för el som produceras i anläggningen på annat sätt än genom kraftvärme
För el som produceras vid förbränning av bränslen inom anläggningen, utom el som produceras genom kraftvärme, ska emissionsfaktorn för el EFEl fastställas baserat på den relevanta bränslemixen och de utsläpp som kan tillskrivas produktionsprocessen ska beräknas som
EFEl = (Σ ADi · NCVi · EFi + EmFGC) / Elprod(ekvation 47)
där
ADi |
är de årliga aktivitetsdata (dvs. mängder som har förbrukats) för bränslena i som används för elproduktion uttryckta i ton eller Nm3, |
NCVi |
är de effektiva värmevärdena för bränslena i uttryckta i TJ/t eller TJ/Nm3, |
EFi |
är emissionsfaktorerna för bränslena i uttryckta i t CO2/TJ, |
EmFGC |
är processutsläpp från rökgasrening uttryckta i t CO2, och |
Elprod |
är nettomängden producerad el uttryckt i MWh. Detta kan omfatta mängder el som produceras från andra källor än förbränning av bränslen. |
När en avgas ingår i den bränslemix som används och om emissionsfaktorn för avgasen är högre än den standardiserade emissionsfaktor för naturgas som anges i tabell 1 i bilaga VIII, ska den standardiserade emissionsfaktorn användas för att beräkna EFEl i stället för avgasernas emissionsfaktor.
D.4.2 Emissionsfaktor för el som produceras i anläggningen genom kraftvärme
Emissionsfaktorn för elproduktion från kraftvärmeproduktion ska fastställas enligt avsnitt C.2.2 i denna bilaga.
D.4.3 Emissionsfaktor för el som produceras utanför anläggningen
1. |
Om el tas emot från en källa med en direkt teknisk länk, och om alla relevanta uppgifter finns tillgängliga, ska emissionsfaktorn för den elen fastställas med tillämpning av avsnitten D.4.1 eller D.4.2, beroende på vad som är tillämpligt. |
2. |
Om elen tas emot från en elproducent inom ramen för ett energiköpsavtal får den emissionsfaktor för el som fastställts i enlighet med avsnitten D.4.1 eller D.4.2 användas, beroende på vad som är lämpligt, när elproducenten informerar verksamhetsutövaren om den och tillgängliggör den i enlighet med bilaga IV. |
E. ÖVERVAKNING AV PREKURSORER
Om beskrivningen av produktionsvägarna för de produktionsprocesser som fastställts för anläggningen anger relevanta prekursorer, ska mängden av varje prekursor som förbrukas inom anläggningens produktionsprocesser fastställas för att beräkna de totala inbäddade utsläppen från de komplexa varor som produceras i enlighet med avsnitt G i denna bilaga.
Genom undantag från föregående punkt ska, om produktionen och användningen av en prekursor omfattas av samma produktionsprocess, endast den mängd ytterligare prekursor som används och erhålls från andra anläggningar eller från andra produktionsprocesser fastställas.
Den mängd som används och utsläppsegenskaperna ska fastställas separat för varje anläggning från vilken prekursorn kommer från. De metoder som används för att fastställa de uppgifter som krävs ska anges i anläggningens dokumentation av övervakningsmetoder, med tillämpning av följande bestämmelser:
1. |
När prekursorn produceras inom anläggningen, men i en annan produktionsprocess som fastställts genom tillämpning av reglerna i avsnitt A.4 i denna bilaga, ska de dataset som ska fastställas omfatta följande:
|
2. |
Om prekursorn erhålls från en annan anläggning ska de dataset som ska fastställas omfatta följande:
Den anläggning som producerar prekursorn ska tillhandahålla relevant information, helst med hjälp av den elektroniska mall som avses i artikel 3.5 och bilaga IV. |
3. |
För varje mängd prekursor för vilken ofullständiga eller osäkra uppgifter enligt punkt 2 har mottagits får de tillämpliga standardvärden som gjorts tillgängliga och offentliggjorts av kommissionen för övergångsperioden användas på de villkor som anges i artikel 4.3 i denna förordning. |
F. REGLER FÖR ATT TILLSKRIVA UTSLÄPP FRÅN EN ANLÄGGNING TILL VAROR
F.1 Beräkningsmetoder
Vid tillskrivning av anläggningens utsläpp till varor ska utsläpp, insatsvaror och utgående produkter tillskrivas produktionsprocesser som definieras i enlighet med avsnitt A.4 i denna bilaga med hjälp av ekvation 48 för direkta utsläpp och ekvation 49 för indirekta utsläpp, med användning av totala siffror för hela rapporteringsperioden för de parametrar som anges i ekvationen. De tillskrivna direkta och indirekta utsläppen ska sedan omvandlas till specifika inbäddade direkta och indirekta utsläpp från de varor som framställs med produktionsprocessen med hjälp av ekvationerna 50 och 51.
(ekvation 48)
där AttrEm Dir beräknas ha ett negativt värde ska det sättas ska det sättas till noll.
(ekvation 49)
(ekvation 50)
(ekvation 51)
där
AttrEm Dir |
är det tillskrivna direkta utsläppet från produktionsprocessen under hela rapporteringsperioden uttryckt i t CO2e, |
AttrEm indir |
är det tillskrivna indirekta utsläppet från produktionsprocessen under hela rapporteringsperioden, uttryckt i t CO2e, |
DirEm * |
är de utsläpp som direkt kan tillskrivas produktionsprocessen, fastställda för rapporteringsperioden med tillämpning av reglerna i avsnitt B i denna bilaga, och enligt följande regler: |
Mätbar värme: När bränslen förbrukas för produktion av mätbar värme som förbrukas utanför den berörda produktionsprocessen eller som används i mer än en produktionsprocess (vilket inbegriper situationer med import från och export till andra anläggningar), räknas utsläppen från dessa bränslen inte in i de utsläpp som direkt kan tillskrivas produktionsprocessen, utan läggs till under parametern EmH, import för att undvika dubbelräkning.
Avgaser:
Utsläpp som orsakas av avgaser som produceras och förbrukas fullt ut inom samma produktionsprocess ingår i DirEm*.
Utsläpp från förbränning av avgaser som exporteras från produktionsprocessen ingår helt i DirEm * oavsett var de förbrukas. För export av avgaser ska dock termen WGcorr, export beräknas.
Utsläpp från förbränning av avgaser som importeras från andra produktionsprocesser beaktas inte i DirEm*. I stället ska termen WGcorr, import beräknas.
Em H,imp |
är de utsläpp som motsvarar den mängd mätbar värme som importeras till från produktionsprocessen, fastställd för rapporteringsperioden med tillämpning av reglerna i avsnitt C i denna bilaga, och enligt följande regler: |
Utsläpp relaterade till mätbar värme som importeras till produktionsprocessen omfattar import från andra anläggningar, andra produktionsprocesser inom samma anläggning samt värme från en teknisk enhet (t.ex. ett centralt kraftverk vid anläggningen eller ett mer komplext ångnät med flera värmeproducerande enheter) som levererar värme till mer än en produktionsprocess.
Utsläpp från mätbar värme ska beräknas med hjälp av följande formel:
(ekvation 52)
där
EFheat |
är emissionsfaktorn för produktion av mätbar värme fastställd i enlighet med avsnitt C.2 i denna bilaga, uttryckt i t CO2/TJ och |
Qimp |
är den nettovärme som importeras till och förbrukas i produktionsprocessen uttryckt i TJ, |
Em H,exp |
är de utsläpp som motsvarar den mängd mätbar värme som exporteras från produktionsprocessen, fastställd för rapporteringsperioden med tillämpning av reglerna i avsnitt C i denna bilaga. För den exporterade värmen ska antingen utsläppen från den faktiskt kända bränslemixen i enlighet med avsnitt C.2 användas, eller – om den faktiska bränslemixen är okänd – den standardiserade emissionsfaktorn för det bränsle som oftast används i landet och industrisektorn, där pannverkningsgraden antas vara 90 %. |
Värme som återvinns från eldrivna processer och från produktion av salpetersyra ska inte räknas,
WG corr,imp |
är de tillskrivna direkta utsläppen från en produktionsprocess som förbrukar avgaser importerade från andra produktionsprocesser korrigerade för rapporteringsperioden med hjälp av följande formel: |
(ekvation 53)
där
VWG |
är volymen av den importerade avgasen, |
NCVWG |
är det effektiva värmevärdet för den importerade avgasen, och |
EFNG |
är den standardiserade emissionsfaktorn för naturgas enligt bilaga VIII, |
WG corr,exp |
är de utsläpp som motsvarar den mängd avgaser som exporteras från produktionsprocessen, fastställda för rapporteringsperioden med tillämpning av reglerna i avsnitt B i denna bilaga, och enligt följande formel: |
(ekvation 54)
där
VWG, exported |
är den mängd avgas som exporteras från produktionsprocessen, |
NCVWG |
är avgasens effektiva värmevärde, |
EFNG |
är den standardiserade emissionsfaktor för naturgas som anges i bilaga VIII, och |
Corrη |
är den faktor som tar hänsyn till skillnaden i effektivitet mellan användningen av avgaser och användningen av referensbränslet naturgas. Standardvärdet är Corrη = 0,667, |
Em el,prod |
är de utsläpp som motsvarar den mängd el som produceras inom produktionsprocessens gränser, fastställda för rapporteringsperioden med tillämpning av reglerna i avsnitt D i denna bilaga, |
Em el,cons |
är de utsläpp som motsvarar den mängd el som förbrukas inom produktionsprocessens gränser, fastställda för rapporteringsperioden med tillämpning av reglerna i avsnitt D i denna bilaga, |
SEE g,Dir |
är de specifika direkta inbäddade utsläppen av varor g uttryckta i t CO2e per ton, som gäller för rapporteringsperioden, |
SEE g,Indir |
är de specifika indirekta inbäddade utsläppen av varor g uttryckt i t CO2e per ton, som gäller för rapporteringsperioden, |
AL g |
är varornas aktivitetsnivå g, dvs. mängden varor g som producerats under rapporteringsperioden i den anläggningen, fastställd i enlighet med avsnitt F.2 i denna bilaga, uttryckt i ton. |
F.2 Övervakningsmetod för aktivitetsnivåer
Aktivitetsnivån i en produktionsprocess ska beräknas som den totala massan av alla varor som lämnar produktionsprocessen under rapporteringsperioden för de varor som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2023/956 per aggregerad varukategori enligt bilaga II.2 som produktionsprocessen avser. Om produktionsprocesserna definieras på ett sådant sätt att även produktionen av prekursorer inkluderas, ska dubbelräkning undvikas genom att endast de slutprodukter som lämnar systemgränserna för produktionsprocessen räknas. Eventuella särskilda bestämmelser som fastställs för produktionsprocessen eller produktionsvägen i bilaga II.3 ska beaktas. Om flera produktionsvägar används i samma anläggning för att producera varor som omfattas av samma KN-nummer, och om dessa produktionsvägar tillskrivs separata produktionsprocesser, ska varornas inbäddade utsläpp beräknas separat för varje produktionsväg.
Endast varor som kan säljas eller användas direkt som prekursor i en annan produktionsprocess ska beaktas. Produkter som inte uppfyller gällande normer, biprodukter, avfall och skrot som produceras i en produktionsprocess, oavsett om de återförs till produktionsprocesser, levereras till andra anläggningar eller bortskaffas, ska inte ingå i fastställandet av aktivitetsnivån. De ska därför tillskrivas noll inbäddade utsläpp när de går in i en annan produktionsprocess.
För att fastställa aktivitetsnivåer gäller de mätningskrav som fastställs i avsnitt B.4 i denna bilaga.
F.3 Övervakningsmetoder som krävs för att tillskriva utsläpp till produktionsprocesser
F.3.1 Principer för att tillskriva data till produktionsprocesser
1. |
De metoder som valts för att tillskriva dataset till produktionsprocesser ska fastställas i dokumentationen av övervakningsmetoder. De ska regelbundet ses över för att om möjligt förbättra uppgifternas kvalitet i enlighet med avsnitt A i denna bilaga. |
2. |
Om uppgifter för ett specifikt dataset inte finns tillgängliga för varje produktionsprocess ska en lämplig metod för att fastställa de uppgifter som krävs för varje enskild produktionsprocess väljas. För detta ändamål ska en av följande principer tillämpas beroende på vilken princip som ger mer exakta resultat:
|
3. |
Om flera mätinstrument av olika kvalitet bidrar till mätresultaten får någon av följande två metoder användas för att fördela uppgifter på anläggningsnivå om mängden material, bränslen, mätbar värme eller el till delanläggningar:
|
F.3.2 Förfarande för spårning av KN-nummer för varor och prekursorer
För att kunna tillskriva uppgifter till produktionsprocesser korrekt ska anläggningen upprätthålla en förteckning över alla varor och prekursorer som produceras vid anläggningen och över prekursorer som erhållits från anläggningar utanför anläggningen, samt deras tillämpliga KN-nummer. På grundval av denna förteckning
1. |
ska produkterna och deras årliga produktionssiffror tillskrivas produktionsprocesser i enlighet med de aggregerade varukategorier som anges i bilaga II.2, |
2. |
ska denna information beaktas för att tillskriva insatsvaror, utgående varor och utsläpp separat till produktionsprocesserna. |
För detta ändamål ska ett förfarande upprättas, dokumenteras, genomföras och upprätthållas för att regelbundet kontrollera huruvida de varor och prekursorer som produceras i anläggningen stämmer överens med de KN-nummer som tillämpades när dokumentationen av övervakningsmetoden upprättades. Detta förfarande ska dessutom innehålla bestämmelser för att identifiera om anläggningen producerar nya varor och för att säkerställa att det tillämpliga KN-numret för den nya produkten fastställs och läggs till i förteckningen över varor för att tillskriva tillhörande insatsvaror, utgående varor och utsläpp till den lämpliga produktionsprocessen.
F.4 Ytterligare regler för tillskrivning av direkta utsläpp
1. |
Utsläpp från bränsle-/materialmängder eller utsläppskällor som endast betjänar en produktionsprocess ska tillskrivas den produktionsprocessen fullt ut. Om en massbalans används ska utgående bränsle-/materialmängder dras av i enlighet med avsnitt B.3.2 i denna bilaga. För att undvika dubbelräkning ska bränsle-/materialmängder som konverteras till avgaser, med undantag av avgaser som produceras och förbrukas inom samma produktionsprocess tillskrivas med hjälp av ekvationerna 53 och 54. Den nödvändiga övervakningen av det effektiva värmevärdet och volymen av respektive avgaser ska ske genom tillämpning av de regler som anges i avsnitten B.4 och B.5 i denna bilaga. |
2. |
Endast om bränsle-/materialmängder eller utsläppskällor betjänar mer än en produktionsprocess ska följande metoder för fördelning av direkta utsläpp tillämpas:
|
F.5 Ytterligare regler för tillskrivning av utsläpp från mätbar värme
De allmänna beräkningsprinciper som anges i avsnitt F.1 i denna bilaga ska tillämpas. De relevanta värmeflödena ska fastställas i enlighet med avsnitt C.1 i denna bilaga och emissionsfaktorn för mätbar värme genom tillämpning av avsnitt C.2 i denna bilaga.
När förluster av mätbar värme bestäms separat från de mängder som används i produktionsprocesserna, ska utsläpp relaterade till dessa värmeförluster läggas till proportionellt till utsläppen från alla produktionsprocesser där mätbar värme som produceras i anläggningen används, för att säkerställa att 100 % av den mängd mätbar nettovärme som produceras inom anläggningen eller importeras eller exporteras av anläggningen, samt de kvantiteter som överförs mellan produktionsprocesserna, ska tillskrivas produktionsprocesserna utan att utelämnas eller räknas dubbelt.
G. BERÄKNING AV SPECIFIKA INBÄDDADE UTSLÄPP FRÅN KOMPLEXA VAROR
I enlighet med bilaga IV till förordning (EU) 2023/956 ska de specifika inbäddade utsläppen SEE g från komplexa varor g beräknas enligt följande:
(ekvation 57)
(ekvation 58)
där
SEE g |
är de specifika direkta eller indirekta inbäddade utsläppen från (komplexa) varor g uttryckta i t CO2e per ton varor g, |
AttrEm g |
är de direkta eller indirekta utsläpp som tillskrivs den produktionsprocess som ger upphov till varorna g, fastställda i enlighet med avsnitt F.1 i denna bilaga för rapporteringsperioden, uttryckt i t CO2e, |
AL g |
är aktivitetsnivån för den produktionsprocess som ger upphov till varorna g, fastställd i enlighet med avsnitt F.2 i denna bilaga för rapporteringsperioden, uttryckt i ton, |
EE InpMat |
är de inbäddade direkta eller indirekta utsläppen av alla prekursorer som förbrukas under rapporteringsperioden och som definieras som relevanta för produktionsprocessen för varorna g i bilaga II.3, uttryckt i t CO2e, |
M i |
är massan av prekursorn i som används i produktionsprocessen och som ger upphov till g under rapporteringsperioden, uttryckt i ton prekursor i, och |
SEE i |
är de specifika direkta eller indirekta inbäddade utsläppen av prekursorn i uttryckt i t CO2e per ton prekursor i. |
I denna beräkning beaktas endast prekursorer som inte omfattas av samma produktionsprocess som varorna g. Om samma prekursor erhålls från olika anläggningar ska prekursorn från varje anläggning behandlas separat.
Om en prekursor i i sig har prekursorer beaktas dessa prekursorer först med hjälp av samma beräkningsmetod för att beräkna de inbäddade utsläppen av prekursorn i innan de används för att beräkna de inbäddade utsläppen från varorna g. Denna metod används rekursivt för alla prekursorer som är komplexa varor.
Parametern Mi avser den totala massan av prekursorn som krävs för att producera mängden ALg . Den omfattar också de mängder av prekursorn som inte hamnar i de komplexa varorna men som kan spiltas, skäras av, förbrännas, modifieras kemiskt osv. i produktionsprocessen och som lämnar processen som biprodukter, skrot, restprodukter, avfall eller utsläpp.
För att tillhandahålla uppgifter som kan användas oberoende av aktivitetsnivåer ska den specifika massförbrukningen mi för varje prekursor i fastställas och inkluderas i det meddelande som avses i bilaga IV:
(ekvation 59)
De specifika inbäddade utsläppen från komplexa varor g kan därför uttryckas som
(ekvation 60)
där
ae g |
är de specifika direkta eller indirekta utsläpp som tillskrivs den produktionsprocess som ger upphov till varorna g, uttryckta i t CO2e per ton g, motsvarande specifika inbäddade utsläpp utan prekursorernas inbäddade utsläpp: |
(ekvation 61)
m i |
är den specifika massförbrukningen av prekursorn i som används i produktionsprocessen och som ger ett ton varor g, uttryckt i ton prekursor i per ton varor g (dvs. dimensionslös), och |
SEE i |
är de specifika direkta eller indirekta inbäddade utsläppen av prekursorn i uttryckt i t CO2e per ton prekursor i. |
H. FRIVILLIGA ÅTGÄRDER FÖR ATT HÖJA UPPGIFTERNAS KVALITET
1. |
Källor till risker för fel identifieras i dataflödet från primärdata till slutliga uppgifter i meddelandet enligt bilaga IV. Ett effektivt kontrollsystem inrättas, dokumenteras, genomförs och underhålls för att säkerställa att de meddelanden som härrör från dataflödesaktiviteter inte innehåller felaktigheter och överensstämmer med dokumentationen av övervakningsmetoden och i enlighet med denna bilaga.
Riskbedömningen enligt första stycket ska på begäran göras tillgänglig för kommissionen och den behöriga myndigheten. Om verksamhetsutövaren väljer att använda verifiering i linje med rekommenderade förbättringar ska verksamhetsutövaren också göra den tillgänglig för verifieringsändamål. |
2. |
För riskbedömningen ska skriftliga förfaranden upprättas, dokumenteras, genomföras och upprätthållas för dataflödesverksamhet och kontrollverksamhet, och hänvisningar till dessa förfaranden ska ingå i dokumentationen av övervakningsmetoder. |
3. |
Den kontrollverksamhet som avses i punkt 2 ska, i tillämpliga fall, omfatta följande:
|
4. |
Vid tillämpning av punkt 3 a ska det säkerställas att all relevant mätutrustning kalibreras, justeras och kontrolleras regelbundet, även innan den tas i bruk, och kontrolleras mot mätstandarder som kan hänföras till internationella mätstandarder när sådana finns tillgängliga, i proportion till de risker som fastställts.
Om delar av mätsystemen inte kan kalibreras ska dessa komponenter identifieras i dokumentationen av övervakningsmetod och alternativa kontroller ska införas. Om det konstateras att utrustningen inte uppfyller föreskriven prestanda ska nödvändiga korrigerande åtgärder omedelbart vidtas. |
5. |
Vid tillämpning av punkt 3 d ska data från de dataflödesaktiviteter som avses i punkt 2 regelbundet granskas och valideras. Sådan granskning och validering av uppgifterna ska omfatta följande:
|
6. |
Vid tillämpning av punkt 3 e ska det säkerställas att korrigerande åtgärder vidtas och berörda uppgifter korrigeras utan onödigt dröjsmål om det visar sig att dataflödesaktiviteter eller kontrollverksamheter inte fungerar effektivt eller inte följer reglerna i dokumentationen av förfarandena för dessa verksamheter. |
7. |
Vid tillämpning av punkt 3 f ska, om en eller flera dataflödesaktiviteter eller kontrollverksamheter som avses i punkt 1 läggs ut på entreprenad från anläggningen, ska allt följande utföras:
|
8. |
Kontrollsystemets effektivitet ska övervakas, bland annat genom interna granskningar och med beaktande av kontrollörens resultat, om verifiering tillämpas.
När kontrollsystemet visar sig vara ineffektivt eller inte står i proportion till de identifierade riskerna ska kontrollsystemet förbättras och övervakningsmetoden uppdateras i enlighet med detta, inbegripet de bakomliggande skriftliga förfarandena för dataflödesverksamhet, riskbedömningar och kontrollåtgärder, beroende på vad som är tillämpligt. |
9. |
Rekommenderad förbättring: Verksamhetsutövaren får frivilligt låta anläggningens utsläppsuppgifter och specifika data om inbäddade utsläpp för varor sammanställda i enlighet med bilaga IV verifieras av en oberoende kontrollör som är ackrediterad enligt ISO 14065 eller enligt reglerna för det övervaknings-, rapporterings- och verifieringssystem som är relevant för anläggningen. |
(1) FN:s internationella panel för klimatförändringar (IPCC): IPCC:s riktlinjer för förteckningar över nationella växthusgaser.
(*1) Anläggningen måste fastställa faktorn genom egna mätningar. Om detta inte är tekniskt genomförbart eller medför orimliga kostnader ska värdena för CWPB-metoden användas.
BILAGA IV
Innehållet i den rekommenderade kommunikationen från verksamhetsutövare till rapporterande deklaranter
1. INNEHÅLL I MEDDELANDEMALLEN FÖR UTSLÄPPSUPPGIFTER
Allmänna uppgifter
1. |
Upplysningar om anläggningen:
|
2. |
För var och en av de aggregerade varukategorierna, de produktionsprocesser och produktionsvägar som används enligt förteckningen i tabell 1 i bilaga II. |
3. |
För var och en av varorna, förtecknade antingen separat för varje KN-nummer eller per aggregerad varukategori i enlighet med bilaga II.2:
|
Rekommenderad förbättring av den allmänna informationen
1. |
Anläggningens totala utsläpp, inklusive
|
2. |
en balans av importerad, producerad, förbrukad och exporterad mätbar värme, avgaser och el, |
3. |
mängden av alla prekursorer som mottagits från andra anläggningar och deras specifika direkta och indirekta inbäddade utsläpp, |
4. |
mängden prekursor som används i varje produktionsprocess, med undantag för prekursorer som produceras i samma anläggning, |
5. |
information om hur de tillskrivna direkta och indirekta utsläppen från varje produktionsprocess beräknades, |
6. |
aktivitetsnivå och tillskrivna utsläpp för varje produktionsprocess, |
7. |
en förteckning över alla relevanta varor som framställts enligt KN-nummer, inklusive prekursorer som inte omfattas av separata produktionsprocesser, |
8. |
en kort beskrivning av anläggningen, dess huvudsakliga produktionsprocesser, eventuella produktionsprocesser som inte omfattas av CBAM, de viktigaste delarna av den övervakningsmetod som använts, huruvida regler för ett godtagbart övervaknings-, rapporterings- och verifieringssystem har tillämpats och vilka åtgärder för att förbättra uppgiftskvaliteten som har vidtagits, särskilt om någon form av verifiering har tillämpats, |
9. |
information om emissionsfaktorn för el i energiköpsavtalet, i förekommande fall. |
2. SEKTORSSPECIFIKA PARAMETRAR SOM SKA INGÅ I MEDDELANDET
Aggregerad varukategori |
Rapporteringskrav i CBAM-rapporten |
||||||||||
Brända leror |
|
||||||||||
Cementklinker |
|
||||||||||
Cement |
|
||||||||||
Aluminatcement |
|
||||||||||
Väte |
|
||||||||||
Urea (urinämnen) |
|
||||||||||
Salpetersyra |
|
||||||||||
Ammoniak |
|
||||||||||
Blandade gödselmedel |
|
||||||||||
Sintrad järnmalm |
|
||||||||||
Tackjärn |
|
||||||||||
FeMn ferromangan |
|
||||||||||
FeCr – ferrokrom |
|
||||||||||
FeNi – ferronickel |
|
||||||||||
DRI (direktreducerat järn) |
|
||||||||||
Råstål |
|
||||||||||
Järn- eller stålprodukter |
|
||||||||||
Aluminium i obearbetad form |
|
||||||||||
Aluminiumprodukter |
|
BILAGA V
Eori-uppgifter
Tabell 1 innehåller information om de ekonomiska aktörer som finns i EOS, som ska vara interoperabelt med CBAM-övergångsregistret.
Tabell 1
Eori-uppgifter
Eori-systemet för ekonomiska aktörer (EOS) |
Kundidentifiering |
Eori-land + nationellt Eori-nummer |
Eori-land |
Eori-startdatum |
Eori-utgångsdatum |
Tullkunduppgifter |
Eori-kortnamn |
Fullständigt Eori-namn |
Eori-språk |
Eori-etableringsdatum |
Typ av Eori-person |
Eori, ekonomisk verksamhet |
Förteckning över Eori-etableringsadresser |
Etableringsadresser |
Eori-adress |
Eori-språk |
Eori-namn |
Verksamhet i unionen |
Eori-adress – startdatum |
Eori-adress – slutdatum |
Mervärdesskatte- eller skatteregistreringsnummer |
”Mervärdesskattenummer” eller ”skatteregistreringsnummer” |
Nationellt identifieringsnummer + mervärdesskatte- eller skatteregistreringsnummer. Konkatenera land med nationell identifierare. |
Rättslig ställning i Eori |
Rättslig ställning i Eori – språk |
Rättslig ställning i Eori |
Eori-rättslig status start- och slutdatum |
Kontaktförteckning |
Kontakt |
Eori-kontaktadress |
Eori-kontaktspråk |
Fullständigt Eori-kontaktnamn |
Eori-kontaktnamn |
Flagga för godkänd publicering |
|
Beskrivning av adressfält |
Gatuadress |
Postnummer |
Ort |
Landskod |
Förteckning över kommunikationsuppgifter |
Typ av kommunikation |
BILAGA VI
Kompletterande uppgiftskrav när det gäller aktiv förädling
Tabell 1 innehåller uppgifterna från de decentraliserade tullsystemen, som ska vara interoperabla med CBAM-övergångsregistret i enlighet med artikel 17 i denna förordning.
Tabell 1
Ytterligare uppgifter för aktiv förädling
Uppgiftskrav från tullmyndigheterna efter avräkningsnota för aktiv förädling, när inget undantag beviljas den rapporterande deklaranten |
Utfärdande land eller territorium |
Datapostens referensnummer |
Datapostens versionsnummer |
Datapostens versionsstatus |
Rapporteringsperiodens startdatum |
Rapporteringsperiodens slutdatum |
Övervakningstullkontor (övervakningstullkontor för aktiv förädling) |
Tillståndsnummer för aktiv förädling |
Importörens identifieringsnummer/tillståndshavare för aktiv förädling |
Importerande land |
Varupostens identifieringskod (sekv.nr) |
HS-undernummer |
KN-nummer |
Varubeskrivning |
Kod för begärt förfarande |
Kod för föregående förfarande |
Kod för ursprungsland |
Kod för destinationsland |
Avsändningsland |
Nettovikt |
Typ av måttenheter |
Extra enheter |
Statistiskt värde |
Nettomassa för den produkt som faktiskt använts i förädlade produkter som övergått till fri omsättning |
Nettomassa som faktiska produkter som övergått till fri omsättning med samma varukod |
Ombudets identifieringsnummer och status |
Transportsätt vid gränsen |
BILAGA VII
Uppgifter i det nationella systemet
innehåller uppgifterna från de decentraliserade systemen, som ska vara interoperabla med CBAM-övergångsregistret i enlighet med artikel 17 i denna förordning.
Tabell 1
Uppgifter i det nationella systemet |
Utfärdare |
Datapostens referensnummer |
Datapostens versionsnummer |
Datapostens versionsstatus |
Importdeklarationens nummer |
Deklarationens varupostnummer |
Datum för godtagande av deklarationen |
Kod för begärt förfarande |
Kod för föregående förfarande |
Kod för ursprungsland |
Kod för förmånsursprungsland |
Kod för destinationsland |
Avsändningsland |
Kvotens löpnummer |
Varubeskrivning |
HS-undernummer |
KN-nummer |
Taric-kod |
Nettovikt |
Statistiskt värde |
Extra enheter |
Typ av deklaration |
Typ av tilläggsdeklaration |
Format |
Importörens registreringsnummer |
Importerande land |
Mottagarens registreringsnummer |
Deklarantens identifieringsnummer |
Tillståndshavarens identifieringsnummer |
Tillståndshavarens typ av tillstånd |
Tillståndets referensnummer |
Ombudets identifieringsnummer |
Transportsätt vid gränsen |
Transportsätt inrikes |
BILAGA VIII
Standardiserade faktorer som används vid övervakningen av direkta utsläpp på anläggningsnivå
1. EMISSIONSFAKTORER FÖR BRÄNSLE I RELATION TILL EFFEKTIVT VÄRMEVÄRDE (NCV)
Tabell 1
Emissionsfaktorer för bränsle i relation till effektivt värmevärde (NCV), och effektiva värmevärden per bränslemassa.
Beskrivning av bränsletyp |
Emissionsfaktor (t CO2/TJ) |
Effektivt värmevärde (TJ/Gg) |
Källa |
Oraffinerad olja |
73,3 |
42,3 |
IPCC 2006 GL |
Orimulsion |
77,0 |
27,5 |
IPCC 2006 GL |
Naturgasvätskor (NLG) |
64,2 |
44,2 |
IPCC 2006 GL |
Motorbensin |
69,3 |
44,3 |
IPCC 2006 GL |
Fotogen (annan än flygfotogen) |
71,9 |
43,8 |
IPCC 2006 GL |
Skifferolja |
73,3 |
38,1 |
IPCC 2006 GL |
Dieselolja |
74,1 |
43,0 |
IPCC 2006 GL |
Restbränsleolja |
77,4 |
40,4 |
IPCC 2006 GL |
Motorgas (LPG) |
63,1 |
47,3 |
IPCC 2006 GL |
Etan |
61,6 |
46,4 |
IPCC 2006 GL |
Nafta |
73,3 |
44,5 |
IPCC 2006 GL |
Bitumen |
80,7 |
40,2 |
IPCC 2006 GL |
Smörjmedel |
73,3 |
40,2 |
IPCC 2006 GL |
Petroleumkoks |
97,5 |
32,5 |
IPCC 2006 GL |
Raffinaderiråvara |
73,3 |
43,0 |
IPCC 2006 GL |
Raffinaderigas |
57,6 |
49,5 |
IPCC 2006 GL |
Paraffinvaxer |
73,3 |
40,2 |
IPCC 2006 GL |
Nafta, fotogen och industrisprit |
73,3 |
40,2 |
IPCC 2006 GL |
Andra petroleumprodukter |
73,3 |
40,2 |
IPCC 2006 GL |
Antracit |
98,3 |
26,7 |
IPCC 2006 GL |
Kokskol |
94,6 |
28,2 |
IPCC 2006 GL |
Annat bituminöst kol |
94,6 |
25,8 |
IPCC 2006 GL |
Subbituminöst kol |
96,1 |
18,9 |
IPCC 2006 GL |
Lignit |
101,0 |
11,9 |
IPCC 2006 GL |
Oljeskiffer och oljesand |
107,0 |
8,9 |
IPCC 2006 GL |
Stenkolsbriketter |
97,5 |
20,7 |
IPCC 2006 GL |
Koksugnskoks och brunkolskoks |
107,0 |
28,2 |
IPCC 2006 GL |
Gaskoks |
107,0 |
28,2 |
IPCC 2006 GL |
Stenkolstjära |
80,7 |
28,0 |
IPCC 2006 GL |
Gasverksgas |
44,4 |
38,7 |
IPCC 2006 GL |
Koksugnsgas |
44,4 |
38,7 |
IPCC 2006 GL |
Masugnsgas |
260 |
2,47 |
IPCC 2006 GL |
LD-gas |
182 |
7,06 |
IPCC 2006 GL |
Naturgas |
56,1 |
48,0 |
IPCC 2006 GL |
Industriavfall |
143 |
Ej tillämpligt. |
IPCC 2006 GL |
Spilloljor |
73,3 |
40,2 |
IPCC 2006 GL |
Torv |
106,0 |
9,76 |
IPCC 2006 GL |
Kasserade däck |
85,0 (1) |
Ej tillämpligt. |
World Business Council for Sustainable Development – Cement Sustainability Initiative (WBCSD CSI) |
Kolmonoxid |
155,2 (2) |
10,1 |
J. Falbe och M. Regitz, Römpp Chemie Lexikon, Stuttgart, 1995 |
Metan |
54,9 (3) |
50,0 |
J. Falbe och M. Regitz, Römpp Chemie Lexikon, Stuttgart, 1995 |
Tabell 2
Emissionsfaktorer för bränsle i relation till effektivt värmevärde (NCV), och effektiva värmevärden per massa bränslematerial.
Biomassamaterial |
Preliminär emissionsfaktor (EF) [t CO2 / TJ] |
NCV [GJ/t] |
Källa |
Virke/virkesavfall (lufttorrt (4)) |
112 |
15,6 |
IPCC 2006 GL |
Sulfitluter (svartlut) |
95,3 |
11,8 |
IPCC 2006 GL |
Annan primär fast biomassa |
100 |
11,6 |
IPCC 2006 GL |
Träkol |
112 |
29,5 |
IPCC 2006 GL |
Biobensin |
70,8 |
27,0 |
IPCC 2006 GL |
Biodiesel |
70,8 |
37,0 |
IPCC 2006 GL (5) |
Andra flytande biobränslen |
79,6 |
27,4 |
IPCC 2006 GL |
Deponigas (6) |
54,6 |
50,4 |
IPCC 2006 GL |
Rötgas (4) |
54,6 |
50,4 |
IPCC 2006 GL |
Annan biogas (4) |
54,6 |
50,4 |
IPCC 2006 GL |
Kommunalt avfall (biomassafraktion) (4) |
100 |
11,6 |
IPCC 2006 GL |
2. EMISSIONSFAKTORER AVSEENDE PROCESSUTSLÄPP
Tabell 3
Stökiometrisk emissionsfaktor för processutsläpp från nedbrytning av karbonater (metod A)
Karbonat |
Emissionsfaktor [ton CO2/ ton karbonat] |
||||||||||||||||||
CaCO3 |
0,440 |
||||||||||||||||||
MgCO3 |
0,522 |
||||||||||||||||||
Na2CO3 |
0,415 |
||||||||||||||||||
BaCO3 |
0,223 |
||||||||||||||||||
Li2CO3 |
0,596 |
||||||||||||||||||
K2CO3 |
0,318 |
||||||||||||||||||
SrCO3 |
0,298 |
||||||||||||||||||
NaHCO3 |
0,524 |
||||||||||||||||||
FeCO3 |
0,380 |
||||||||||||||||||
Allmänt |
Emissionsfaktor = [M(CO2)] / {Y * [M(x)] + Z * [M(CO3 2-)]}
|
Tabell 4
Stökiometrisk emissionsfaktor för processutsläpp från nedbrytning av karbonater baserad på oxider av alkaliska jordartsmetaller (metod B)
Oxider |
Emissionsfaktor [ton CO2/ ton oxid] |
||||||||||||||||||||||||
CaO |
0,785 |
||||||||||||||||||||||||
MgO |
1,092 |
||||||||||||||||||||||||
BaO |
0,287 |
||||||||||||||||||||||||
Allmänt: XYOZ |
Emissionsfaktor = [M(CO2)] / {Y * [M(x)] + Z * [M(O)]}
|
Tabell 5
Emissionsfaktorer för processutsläpp från andra processmaterial (framställning av järn eller stål, och bearbetning av järnmetaller) (8)
Insatsmaterial eller producerat material |
Kolinnehåll (t C/t) |
Emissionsfaktor (t CO2/t) |
Direktreducerat järn (DRI) |
0,0191 |
0,07 |
Kolelektroder för elektriska bågugnar |
0,8188 |
3,00 |
Koksinsprutning för elektriska bågugnar |
0,8297 |
3,04 |
Sintrat järn |
0,0191 |
0,07 |
LD-gas |
0,3493 |
1,28 |
Petroleumkoks |
0,8706 |
3,19 |
Tackjärn |
0,0409 |
0,15 |
Järn/järnskrot |
0,0409 |
0,15 |
Stål/stålskrot |
0,0109 |
0,04 |
3. GLOBALA UPPVÄRMNINGSPOTENTIALER FÖR ANDRA VÄXTHUSGASER ÄN KOLDIOXID
Tabell 6
Globala uppvärmningspotentialer
Gas |
Global uppvärmningspotential |
N2O |
265 t CO2e / t N2O |
CF4 |
6 630 t CO2e / t CF4 |
C2F6 |
11 100 t CO2e / t C2F6 |
(1) Detta värde är den preliminära emissionsfaktorn, dvs. före tillämpning av en biomassafraktion, i förekommande fall.
(2) Baserat på ett effektivt värmevärde på 10,12 TJ/t.
(3) Baserat på ett effektivt värmevärde på 50,01 TJ/t.
(4) Den angivna emissionsfaktorn utgår från omkring 15 % vattenhalt i virket. Färskt virke kan ha en vattenhalt på upp till 50 %. För att fastställa det effektiva värmevärdet för fullständigt torrt virke ska följande ekvation användas:
Där NCV dry är det effektiva värmevärdet för det absolut torra materialet, w är vattenhalten (massfraktion) och är entalpin för avdunstning av vatten. Med hjälp av samma ekvation kan det effektiva värmevärdet för en viss vattenhalt bakåtberäknas från det torra effektiva värmevärdet.
(5) Det effektiva värmevärdet (NCV) är hämtat från bilaga III till direktiv (EU) 2018/2001.
(6) För deponigas, rötgas och annan biogas: Standardvärden avser ren biometan. För att få fram korrekta standardvärden krävs en korrigering för gasens metanhalt.
(7) IPCC-riktlinjerna ger även värden för den fossila fraktionen i kommunalt avfall: EF = 91,7 t CO2/TJ; NCV = 10 GJ/t
(8) IPCC:s riktlinjer från 2006 för förteckningar över nationella växthusgaser.
BILAGA IX
Harmoniserade referensvärden för effektivitet vid separat produktion av el och värme
I tabellerna nedan är de harmoniserade referensvärdena för effektivitet vid separat produktion av el och värme baserade på ett effektivt värmevärde och atmosfäriska standardförhållanden enligt ISO (15 °C omgivningstemperatur, 1,013 bar, 60 % relativ fuktighet).
Tabell 1
Referensfaktorer för effektivitet vid elproduktion
Kategori |
Typ av bränsle |
Tillverkningsår |
|||
Före 2012 |
2012–2015 |
Från och med 2016 |
|||
Fasta bränslen |
S1 |
Stenkol inklusive antracit, bituminöst kol, subbituminöst kol, koks, lågtemperaturkoks, petroleumkoks |
44,2 |
44,2 |
44,2 |
S2 |
Brunkol, brunkolsbriketter, skifferolja |
41,8 |
41,8 |
41,8 |
|
S3 |
Torv, torvbriketter |
39,0 |
39,0 |
39,0 |
|
S4 |
Torr biomassa, inklusive trä och annan fast biomassa, inklusive pellets och briketter av trä, torkad träflis, rent och torrt träavfall, nötskal, olivkärnor och andra kärnor |
33,0 |
33,0 |
37,0 |
|
S5 |
Annan fast biomassa, inklusive allt trä som inte ingår i S4, och svart- och brunlut |
25,0 |
25,0 |
30,0 |
|
S6 |
Kommunalt avfall och industriavfall (ej förnybart) och förnybart/biologiskt nedbrytbart avfall |
25,0 |
25,0 |
25,0 |
|
Vätskor |
L7 |
Tung eldningsolja, gasolja/dieselolja, andra oljeprodukter |
44,2 |
44,2 |
44,2 |
L8 |
Flytande biobränslen inklusive biometanol, bioetanol, biobutanol, biodiesel och andra flytande biobränslen |
44,2 |
44,2 |
44,2 |
|
L9 |
Flytande avfall inklusive biologiskt nedbrytbart och icke förnybart avfall (inklusive talg, fett och drav) |
25,0 |
25,0 |
29,0 |
|
Gasformiga |
G10 |
Naturgas, gasol, flytande naturgas och biometan |
52,5 |
52,5 |
53,0 |
G11 |
Raffinaderigaser, vätgas och syntesgas |
44,2 |
44,2 |
44,2 |
|
G12 |
Biogas från rötning, deponering och avloppsrening |
42,0 |
42,0 |
42,0 |
|
G13 |
Koksugnsgas, masugnsgas, gruvgas och andra återvunna gaser (utom raffinaderigas) |
35,0 |
35,0 |
35,0 |
|
Övrigt |
O14 |
Spillvärme (inklusive avgaser från högtemperaturprocesser, produkter från exoterma kemiska reaktioner) |
|
|
30,0 |
Tabell 2
Referensfaktorer för effektivitet vid värmeproduktion
Kategori |
Typ av bränsle |
Tillverkningsår |
||||||
Före 2016 |
Från och med 2016 |
|||||||
Varmvatten |
Ånga (1) |
Direkt användning av avgasvärme (2) |
Varmvatten |
Ånga (1) |
Direkt användning av avgasvärme (2) |
|||
Fasta bränslen |
S1 |
Stenkol inklusive antracit, bituminöst kol, subbituminöst kol, koks, lågtemperaturkoks, petroleumkoks |
88 |
83 |
80 |
88 |
83 |
80 |
S2 |
Brunkol, brunkolsbriketter, skifferolja |
86 |
81 |
78 |
86 |
81 |
78 |
|
S3 |
Torv, torvbriketter |
86 |
81 |
78 |
86 |
81 |
78 |
|
S4 |
Torr biomassa, inklusive trä och annan fast biomassa, inklusive pellets och briketter av trä, torkad träflis, rent och torrt träavfall, nötskal, olivkärnor och andra kärnor |
86 |
81 |
78 |
86 |
81 |
78 |
|
S5 |
Annan fast biomassa, inklusive allt trä som inte ingår i S4, och svart- och brunlut |
80 |
75 |
72 |
80 |
75 |
72 |
|
S6 |
Kommunalt avfall och industriavfall (ej förnybart) och förnybart/biologiskt nedbrytbart avfall |
80 |
75 |
72 |
80 |
75 |
72 |
|
Vätskor |
L7 |
Tung eldningsolja, gasolja/dieselolja, andra oljeprodukter |
89 |
84 |
81 |
85 |
80 |
77 |
L8 |
Flytande biobränslen inklusive biometanol, bioetanol, biobutanol, biodiesel och andra flytande biobränslen |
89 |
84 |
81 |
85 |
80 |
77 |
|
L9 |
Flytande avfall inklusive biologiskt nedbrytbart och icke förnybart avfall (inklusive talg, fett och drav) |
80 |
75 |
72 |
75 |
70 |
67 |
|
Gasformiga |
G10 |
Naturgas, gasol, flytande naturgas och biometan |
90 |
85 |
82 |
92 |
87 |
84 |
G11 |
Raffinaderigaser, vätgas och syntesgas |
89 |
84 |
81 |
90 |
85 |
82 |
|
G12 |
Biogas från rötning, deponering och avloppsrening |
70 |
65 |
62 |
80 |
75 |
72 |
|
G13 |
Koksugnsgas, masugnsgas, gruvgas och andra återvunna gaser (utom raffinaderigas) |
80 |
75 |
72 |
80 |
75 |
72 |
|
Övrigt |
O14 |
Spillvärme (inklusive avgaser från högtemperaturprocesser, produkter från exoterma kemiska reaktioner) |
– |
– |
– |
92 |
87 |
– |
(1) Om ångproducerande anläggningar inte tar hänsyn till kondensatåterföringen i sina beräkningar av effektivitet vid värmeproduktion i kraftvärmeverk ska den effektivitet för ånga som visas i tabellen ovan ökas med 5 procentenheter.
(2) Värdena för direkt användning av avgasvärme ska användas om temperaturen är minst 250 °C.
15.9.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 228/196 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2023/1774
av den 14 september 2023
om rättelse av vissa språkversioner av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 om livsmedelstillsatser
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (1), särskilt artikel 10.3, och
av följande skäl:
(1) |
De italienska och nederländska språkversionerna av bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 innehåller en felöversättning av en term i del E, i posten för livsmedelskategori 17.1, som begränsar det antal produkter i vilka vissa livsmedelstillsatser får användas. |
(2) |
De italienska och nederländska språkversionerna av bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 bör därför rättas i enlighet med detta. Övriga språkversioner berörs inte. |
(3) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandena av den 17 april 2018 och den 10 mars 2021 från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
(Berör inte den svenska versionen.)
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 14 september 2023.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
15.9.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 228/197 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/1775
av den 14 september 2023
om ändring av genomförandeförordning (EU) 2018/330 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1), särskilt artikel 14.1, och
av följande skäl:
(1) |
Import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina omfattas av slutgiltiga antidumpningstullar som infördes genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/330 (2). |
(2) |
Zhejiang Tsingshan Steel Pipe, Co. Ltd, Lishui, Taric (3)-tilläggsnummer B 263, ett företag som omfattas av tullsatsen på 56,9 % för samarbetsvilliga tillverkare som inte ingick i urvalet, underrättade den 10 januari 2023 kommissionen om att det hade bytt namn till Tsingshan Steel Pipe, Co. Ltd, Lishui. |
(3) |
Företaget bad kommissionen bekräfta att denna namnändring inte inverkar på företagets rätt att omfattas av den antidumpningstull som tillämpats på företaget under dess tidigare namn. |
(4) |
Kommissionen undersökte de uppgifter som lämnats och drog slutsatsen att namnändringen var korrekt registrerad hos de behöriga myndigheterna och inte ledde till några nya förbindelser med andra företagsgrupper som inte undersökts av kommissionen. |
(5) |
Följaktligen påverkar namnändringen inte slutsatserna i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/330, särskilt inte den tillämpliga antidumpningstullsatsen. Bevisningen i ärendeakten bekräftade också att namnändringen var tillämplig från och med den 21 september 2022, den dag då administrationen för marknadsreglering i Qingtian godkände namnändringen. |
(6) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2018/330 ska ändras på följande sätt:
“Zhejiang Tsingshan Steel Pipe, Co. Ltd, Lishui |
B 263“ |
ska ersättas med
“Tsingshan Steel Pipe, Co. Ltd, Lishui |
B 263“ |
2. Taric-tilläggsnummer B 263 som tidigare tilldelats Zhejiang Tsingshan Steel Pipe, Co. Ltd, Lishui ska tillämpas på Tsingshan Steel Pipe, Co. Ltd, Lishui från och med den 21 september 2022. All slutgiltig tull som betalats på import av produkter tillverkade av Tsingshan Steel Pipe, Co. Ltd, Lishui och som går utöver den antidumpningstullsats som fastställs i artikel 1.2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/330 för Zhejiang Tsingshan Steel Pipe, Co. Ltd, Lishui ska återbetalas eller efterges i enlighet med tillämplig tullagstiftning.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 14 september 2023.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.
(2) EUT L 63, 6.3.2018, s. 15.
(3) Europeiska unionens integrerade tulltaxa.
15.9.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 228/199 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/1776
av den 14 september 2023
om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av melamin med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 11.2, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Tidigare undersökning och gällande åtgärder
(1) |
Efter en undersökning (den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom förordning (EU) nr 457/2011 (2) slutgiltiga antidumpningsåtgärder på import av melamin med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet). |
(2) |
Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1171 (3) återinförde kommissionen slutgiltiga antidumpningsåtgärder på import av melamin med ursprung i Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång (den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång). |
(3) |
Åtgärderna infördes i form av en fast tull på 415 euro/ton på all import från Kina med undantag för tre samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkare som beviljats ett minimiimportpris på 1 153 euro/ton. |
(4) |
Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden för de gällande åtgärderna (4) snart kommer att löpa ut, mottog kommissionen en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets grundförordning. |
(5) |
Begäran ingavs den 31 mars 2022 av Borealis Agrolinz Melamine GmbH, OCI Nitrogen BV och Grupa Azoty Zaklady Azotowe Pulawy SA (sökandena) såsom företrädare för unionsindustrin för melamin i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. |
1.2 Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång
(6) |
Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 1 juli 2022 en översyn vid giltighetstidens utgång, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen, avseende de antidumpningsåtgärder som är tillämpliga på import till EU av melamin med ursprung i Kina. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (5) (tillkännagivandet om inledande). |
1.3 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod
(7) |
Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 juli 2021 till och med den 30 juni 2022 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2019 till och med översynsperiodens utgång (skadeundersökningsperioden). |
1.4 Berörda parter
(8) |
I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökandena, andra kända unionstillverkare, de kända exporterande tillverkarna i Kina och de kinesiska myndigheterna, kända importörer, användare och handlare samt berörda intresseorganisationer om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och bjöd in dem att delta. |
(9) |
De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Ingen av de berörda parterna begärde att bli hörd. |
1.5 Påståenden om inledandet
(10) |
Den kinesiska handelskammaren för importörer och exportörer av metaller, mineraler och kemikalier (den kinesiska handelskammaren) lämnade synpunkter med anledning av begäran om översyn vid giltighetstidens utgång eller de aspekter av inledandet av denna undersökning som anges i punkt 5.2 i tillkännagivandet om inledande. |
(11) |
Den kinesiska handelskammaren lämnade synpunkter på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen, förekomsten av påtagliga snedvridningar i Kina och valet av ett lämpligt representativt land. Dessa synpunkter behandlas i avsnitten 3.2.2, 3.2.2.1 och 3.2.2.2. |
(12) |
Den kinesiska handelskammaren hävdade vidare att begäran innehöll en felaktigt beräknad dumpningsmarginal. I detta avseende hävdade den kinesiska handelskammaren att även om sökandena konstruerade normalvärdet för två olika produktionstekniker som används i Kina, tog de inte hänsyn till olika produktionsprocesser (t.ex. helt integrerade melamintillverkare jämfört med tillverkare som använder inköpt karbamid) och olika råvaror (melamin som tillverkas av naturgas eller kol som de två potentiella slutliga råvarorna). När det gäller exportpriset var det enligt kinesiska handelskammaren fel av sökandena att använda priserna på melamin med ursprung i Kina när de exporterades till tredjeländer eftersom dessa priser påverkades av situationen på respektive lokala marknader och därför inte var representativa för prissättningsbeslut för export till unionen. |
(13) |
Kommissionen noterade att kinesiska handelskammaren inte identifierade några faktiska fel i beräkningen av dumpningsmarginalen. Företaget hävdade endast att de uppgifter som användes för att konstruera normalvärdet var otillräckliga eftersom de inte omfattade alla potentiella produktionsprocesser och råvaror som användes i tillverkningen. När det gäller detta utförde kommissionen sin granskning av begäran i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen och drog slutsatsen att kraven för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång var uppfyllda, dvs. att det fanns tillräcklig bevisning för att inleda förfaranden. Enligt artikel 5.2 i grundförordningen ska en begäran på motsvarande sätt innehålla sådana uppgifter som rimligen är tillgängliga för sökandena. De beviskrav som ska vara uppfyllda för att inleda en översyn (”tillräcklig” bevisning) skiljer sig från de som ställs när det gäller att preliminärt eller slutligt fastställa förekomsten av dumpning. Därför kan bevisning som är otillräcklig sett till kvantitet eller kvalitet för att motivera ett preliminärt eller slutligt fastställande av dumpning trots det vara tillräcklig för att motivera att en undersökning ska inledas (6). |
(14) |
När det gäller exportpriset noterade kommissionen dessutom att sökandena mot bakgrund av de överväganden som förklaras i skäl 13 inte var felaktiga när de förlitade sig på exportpriser till tredjeländer för att fastställa om dumpningen återkommer i en situation där exportpriset till unionen styrs av ett minimiimportpris. |
(15) |
Kommissionen avvisade därför den kinesiska handelskammarens påstående om en felaktigt beräknad dumpningsmarginal i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. |
(16) |
Den kinesiska handelskammaren hävdade vidare att påståendena om sannolikheten för återkommande dumpning i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång saknade grund. Den kinesiska handelskammaren tog särskilt upp förekomsten av outnyttjad kapacitet i Kina och nivån på exportpriserna till tredjeländer. |
(17) |
I detta avseende hävdade den kinesiska handelskammaren att sökandena felaktigt antog att kinesiska tillverkare skulle mobilisera sin stora outnyttjade kapacitet om åtgärden skulle upphöra att gälla. Enligt den kinesiska handelskammaren skulle det krävas en övergångsperiod på flera år för ytterligare tillverkare för att uppfylla unionens kunders tekniska krav och för att få erfarenhet av handelspraxis i unionen. Dessutom hävdade den kinesiska handelskammaren att ett av de kinesiska företag som det hänvisas till i begäran endast byggde en ny anläggning för att ersätta sin befintliga produktionskapacitet. Den kinesiska handelskammaren begärde därför att kommissionen skulle kontrollera riktigheten, tillförlitligheten och sannolikheten för de planerade ökningar av produktionskapaciteten som anges i begäran (7). |
(18) |
Den kinesiska handelskammaren kritiserade dessutom sökandenas antagande att om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle de kinesiska tillverkarna omdirigera sin lågprisexport från tredjeländer till unionsmarknaden till samma pris. Enligt den kinesiska handelskammaren kunde sökandena inte förklara varför de kinesiska exportpriserna till tredjeländer var en tillförlitlig indikator på framtida exportpriser till unionen. Organisationen hävdade vidare att de kinesiska tillverkarna skulle sälja till det nuvarande höga exportpriset till unionen även om åtgärderna upphörde och att de inte skulle överge redan utvecklade tillförlitliga exportmarknader i tredjeländer. |
(19) |
Kommissionen noterade att den kinesiska handelskammaren inte tillhandahöll någon bevisning till stöd för sina påståenden vare sig när det gäller outnyttjad kapacitet eller exportpriset till tredjeländer. Tvärtom tydde utvecklingen av importen med ursprung i Kina under perioden 2018–2021, vilket framgår av tabell 9 i begäran, på att de kinesiska tillverkarna är väl förmögna och villiga att antingen mobilisera sin outnyttjade kapacitet eller omdirigera sin export från tredjeländer till unionen beroende på priset på unionsmarknaden. Slutligen noterade kommissionen att den analys som sökandena lämnade i begäran också måste granskas mot bakgrund av de krav på tillräcklig bevisning som fastställs i artiklarna 11.2 och 5.2 i grundförordningen. Vid granskningen av begäran drog kommissionen slutsatsen att analysen av outnyttjad kapacitet i Kina och av exportpriser till tredjeländer utgjorde tillräcklig bevisning för sannolikheten för återkommande dumpning i samband med begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. |
(20) |
Kommissionen avvisade därför den kinesiska handelskammarens påståenden om sannolikheten för återkommande dumpning som ingår i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. |
(21) |
Den kinesiska handelskammaren lämnade dessutom synpunkter på sannolikheten för återkommande skada. I detta avseende hänvisade den kinesiska handelskammaren till sökandenas argument i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. Den kinesiska handelskammaren försökte för det första motbevisa betydelsen av att den kinesiska importens marknadsandelar ökade från 5 % till 6 % mellan 2018 och 2021, såsom sammanfattas i tabell 14 i begäran. För det andra hävdade den kinesiska handelskammaren att eventuella skillnader mellan unionsindustrins försäljningspriser och de kinesiska importpriserna berodde på skillnader i tillverkningskostnader. För det tredje ifrågasatte den kinesiska handelskammaren att unionstillverkarnas vinstnivåer kunde bli negativa om unionsindustrins priser sjönk till samma nivåer som de kinesiska importpriserna. |
(22) |
Kommissionen noterade att sökanden endast påpekade att importen från Kina hade ökat, vilket faktiskt var fallet mellan 2018 och 2021, utan att betona betydelsen av denna ökning. Kommissionen noterade dock också att samma tabell visade att ökningen var betydligt mer uttalad om 2019 eller 2020 användes som utgångspunkt. Den kinesiska handelskammarens påstående avvisades därför. När det gäller påståendet om eventuella skillnader mellan unionsindustrins försäljningspriser och de kinesiska importpriserna noterade kommissionen för det första att den kinesiska handelskammarens påstående inte styrktes av någon bevisning om de kinesiska exporterande tillverkarnas produktionskostnader och för det andra att produktionskostnaderna för melamin främst beror på kostnaden för karbamid som i sin tur främst styrs av kostnaden för naturgas. Både karbamid och naturgas är råvaror vars priser, i avsaknad av statliga snedvridningar, till stor del är anpassade till världsmarknaderna. Påståendet avvisades därför. När det gäller det tredje påståendet noterade kommissionen att eftersom unionstillverkarnas tillverkningskostnader låg på ungefär samma nivåer som eller över de kinesiska importpriserna kunde unionstillverkarnas vinster faktiskt bli negativa eller i bästa fall endast leda till ett nollresultat om unionsindustrins priser sjönk till samma nivåer som de kinesiska importpriserna. |
1.6 Stickprovsförfarande
(23) |
I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. |
1.6.1 Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare
(24) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den preliminärt hade gjort ett urval av tre unionstillverkare i tre olika medlemsstater. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av den tillverknings- och försäljningsvolym för den likadana produkten inom EU under perioden mellan den 1 juli 2021 och den 30 juni 2022 som unionstillverkarna hade rapporterat i samband med analysen av representativitet före inledandet. Urvalet stod för 82 % av den beräknade produktionen av den likadana produkten i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom och urvalet ansågs representativt för unionsindustrin. |
1.6.2 Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer
(25) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Endast en icke-närstående importör, nämligen Borghi SpA, Grandate/Italien, gav sig till känna. Kommissionen beslutade därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt och begärde att Borghi SpA skulle fylla i frågeformuläret för icke-närstående importörer. Borghi SpA besvarade dock inte frågeformuläret. |
1.6.3 Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Kina
(26) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att medverka i undersökningen. |
(27) |
En tillverkare i det berörda landet, företaget Xinjiang Xinlianxin Energy Chemical Co., Ltd (Xinjiang XLX), lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Tillverkaren stod för mindre än 3 % av den totala importen av melamin med ursprung i Kina under översynsperioden. |
(28) |
Med tanke på den låga graden av samarbetsvilja ansåg kommissionen att det var lämpligt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen på de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Kina och att basera sina landsomfattande undersökningsresultat på sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada på tillgängliga uppgifter. |
(29) |
I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om kommissionens överväganden med alla kända berörda exporterande tillverkare och myndigheterna i det berörda landet. Dessutom informerade kommissionen Xinjiang XLX om att kommissionen för den administrativa ekonomins skull kanske inte genomför kompletteringsförfarandet och kontrollerar svaren på frågeformuläret. Eventuella uppgifter från företaget kan dock användas som tillgängliga uppgifter när så är lämpligt. Inga synpunkter lämnades. |
1.7 Svar på frågeformuläret
(30) |
Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna. |
(31) |
Kommissionen skickade frågeformulär till den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, till de unionstillverkare som ingick i urvalet, till den icke-närstående importör som gav sig till känna under stickprovsförfarandet och till alla kända användare av melamin. Alla tillämpliga frågeformulär gjordes även tillgängliga på webbplatsen för generaldirektoratet för handel (8) samma dag som översynen inleddes. Under undersökningens gång skickade kommissionen ett frågeformulär till sökandena där de begärde makroekonomiska uppgifter från unionsindustrin. |
(32) |
Svar på frågeformuläret mottogs från en samarbetsvillig exporterande tillverkare, de tre unionstillverkare som ingick i urvalet, sökandena, en icke-närstående importör och tre användare. |
1.8 Kontroll
(33) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. |
(34) |
Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes på följande företag: Unionstillverkare:
|
(35) |
En dubbelkontroll på distans av de uppgifter som användes i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång för att konstruera normalvärdet genomfördes online med följande unionstillverkare:
|
1.9 Efterföljande förfarande
(36) |
Den 14 juni 2023 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter fick en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut och begära att bli hörd. |
(37) |
Synpunkter inkom från Xinjiang XLX och den kinesiska handelskammaren. Kommissionen övervägde och tog hänsyn till synpunkterna i förekommande fall. De unionstillverkare som ingick i urvalet välkomnade kommissionens slutsats och lämnade inga ytterligare synpunkter. Ingen av parterna begärde att bli hörd. |
2. PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER OCH LIKADAN PRODUKT
2.1 Produkt som översynen gäller
(38) |
Den produkt som är föremål för översyn är melamin (produkt som översynen gäller) som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2933 61 00. |
(39) |
Melamin är ett vitt kristallint pulver som främst framställs av karbamid och används huvudsakligen för tillverkning av laminat, harts, trälim och formmassor samt för behandling av papper och textil. |
2.2 Berörd produkt
(40) |
Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller (se skäl 38) med ursprung i Kina. |
2.3 Likadan produkt
(41) |
Som framgår av den undersökning som ledde till införandet av de gällande åtgärderna (9) har följande produkter samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:
Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
3. DUMPNING
3.1 Inledande anmärkningar
(42) |
Under skadeundersökningsperioden fortsatte importen av melamin från Kina. Under första hälften av skadeundersökningsperioden var den lägre än under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (dvs. från den 1 januari 2009 till den 31 december 2009). Under den andra hälften av skadeundersökningsperioden ökade emellertid importvolymerna betydligt och överskred kraftigt de volymer som noterades under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen. Under översynsperioden var importen av melamin från Kina nästan fyra gånger högre än under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen. Samtidigt var den åttafaldig jämfört med översynsperioden för den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång. |
(43) |
Enligt Eurostats Comext-databas utgjorde importen av melamin från Kina omkring 15 % av unionsmarknaden under översynsperioden (se tabell 3) jämfört med en marknadsandel på 6,5 % under den ursprungliga undersökningen och 2 % under den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång. I absoluta tal minskade importvolymen av melamin med ursprung i Kina först från 17 434 ton under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen till 7 938 ton under översynsperioden för den första översynen vid giltighetstidens utgång, för att sedan öka till 64 673 ton under översynsperioden för den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång. |
(44) |
Som nämns i skäl 27 samarbetade endast en tillverkare från Kina i undersökningen och denne svarade för mindre än 3 % av importen av den berörda produkten under översynsperioden. På grund av den väldigt låga graden av samarbetsvilja meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den kan komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på slutsatserna när det gäller att fastställa sannolikheten för fortsatt och återkommande dumpning. Kommissionen fick inte in några synpunkter eller någon begäran om ingripande av förhörsombudet i detta avseende. |
(45) |
I enlighet med artikel 18 i grundförordningen baserades därför slutsatserna om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifter i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, lättillgängliga uppgifter från turkiska tillverkare av produkter i ammoniakvärdekedjan, uppgifter från det Turkiets statistikinstitut, Kocaeli City Water and Sewerage General Directorate och Global Trade Atlas. |
3.2 Fortsatt dumpning under översynsperioden
3.2.1 Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen för importen av melamin med ursprung i Kina
(46) |
Mot bakgrund av att tillräcklig bevisning fanns när undersökningen inleddes och att den bevisningen i Kinas fall tenderade att visa på förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen. |
(47) |
Kommissionen skickade ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna för att erhålla de uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret mottogs från de kinesiska myndigheterna. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle komma att använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. |
(48) |
De synpunkter som lämnats av den kinesiska handelskammaren behandlas i avsnitt 3.2.2.1. |
(49) |
I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande förklarade kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ut ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden. Det angavs också att Turkiet är ett möjligt representativt tredjeland för Kina i detta fall men att kommissionen skulle undersöka andra eventuellt lämpliga länder i enlighet med kriterierna i artikel 2.6a första strecksatsen i grundförordningen. |
(50) |
Den 24 februari 2023 utfärdade kommissionen en notering om källorna för fastställandet av normalvärdet (noteringen om källor). |
(51) |
I noteringen om källor informerade kommissionen berörda parter om att den på grund av den bristande samarbetsviljan skulle behöva förlita sig på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen avsåg därför att använda uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, tillsammans med andra uppgifter som ansågs lämpliga enligt de relevanta kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen, i enlighet med artikel 18.5 i grundförordningen. |
(52) |
I noteringen om källor informerade kommissionen berörda parter om att den avsåg att använda Turkiet som representativt land och om de relevanta källor som den avsåg använda för att fastställa normalvärdet med Turkiet som det representativa landet. |
(53) |
I noteringen om källor informerade kommissionen berörda parter om att den med tanke på den bristande samarbetsviljan skulle basera andra direkta kostnader och tillverkningsomkostnader på de uppgifter om unionsindustrin som lämnades i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. |
(54) |
Kommissionen underrättade vidare berörda parter om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av offentligt tillgängliga uppgifter för tre turkiska tillverkare av produkter i ammoniakvärdekedjan, nämligen Ege Gübre Sanayii A.Ş., Tekfen Holding A.Ş. och Bagfaş Bandirma Gübre Fabrikalari A.Ş. |
(55) |
I noteringen om källor uppmanade kommissionen slutligen också berörda parter att lämna synpunkter på källorna och Turkiets lämplighet som representativt land samt att föreslå andra länder förutsatt att de skulle lämna tillräckliga uppgifter om de relevanta kriterierna. |
(56) |
Kommissionen erhöll synpunkter från den kinesiska handelskammaren. Organisationen hävdade att kommissionen borde använda Xinjiang XLX svar på frågeformuläret som tillgängliga uppgifter, beakta de olika produktionsprocesserna och råvarorna för att konstruera normalvärdet och kritiserade icke snedvridna värden för vissa insatsvaror, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Dessa synpunkter behandlas i avsnitten 3.2.2.2, 3.2.2.3.1, 3.2.2.3.2 och 3.2.2.3.5 i denna förordning. |
3.2.2 Normalvärde
(57) |
Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”. |
(58) |
Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen gäller dock att ”[o]m det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som icke återspeglar snedvridna priser eller referensvärden” och ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. |
(59) |
Som förklaras vidare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av den bristande samarbetsviljan från de kinesiska myndigheternas och de exporterande tillverkarnas sida var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen. |
(60) |
I enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen konstruerades normalvärdet. I begäran om översyn vid giltighetstidens utgång konstruerade sökandena normalvärdet för två produktionstekniker, nämligen den Tsinghua-teknik som uteslutande används i Kina och den Eurotecnica-teknik som används i Kina men även av tillverkarna i unionen. I denna undersökning begränsade kommissionen sina undersökningsresultat till Eurotecnica-tekniken, för vilken förteckningen över produktionsfaktorer och deras förbrukningskvantiteter kunde dubbelkontrolleras mot de uppgifter sökandena lämnade i samband med begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. Kommissionen ansåg att ett normalvärde som konstruerats på grundval av den genomsnittliga förbrukningen, hämtad från en broschyr från tillverkaren av den utrustning som används i tillverkningsprocessen och angiven i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, var mer representativt när det gäller utnyttjandegraden för de landsomfattande undersökningsresultaten än den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkarens individuella förbrukning under dennes särskilda driftsförhållanden. |
3.2.2.1
3.2.2.1.1 Inledning
(61) |
Följande föreskrivs i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:
|
(62) |
Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen. Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger regeringen betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling. |
(63) |
Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.” |
(64) |
I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landsrapport för Kina (rapporten) (10) som visar att det finns ett betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (till exempel mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (till exempel stål- och kemisektorerna). Vid tidpunkten för inledandet inbjöds berörda parter att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendeakten. Rapporten lades till i undersökningens ärendeakt i det inledande skedet. Begäran innehåller även viss relevant bevisning som kompletterar rapporten. |
(65) |
Närmare bestämt angavs i begäran, med hänvisning till rapporten, att strukturella snedvridningar inom många kinesiska industrisektorer har bidragit till de särskilt låga kostnaderna för naturgas och statlig inblandning på karbamidmarknaden (karbamid är en av de viktigaste komponenterna i melamin). Det låga priset på naturgas har gjort det möjligt för melamintillverkarna att tillverka den produkt som översynen gäller till en artificiellt låg kostnad. I begäran beskrivs vidare olika typer av statligt ingripande på karbamidmarknaden, till exempel förekomsten av strikta importkvoter för karbamid, höga exportskatter under högsäsong, befrielse från mervärdesskatt för inhemsk försäljning av karbamid och den kinesiska regeringens strategiska lager av karbamid genom det statliga gödselmedelssystemet. Dessutom tog begäran upp Förenta staternas olika undersökningsresultat beträffande de kinesiska myndigheternas ingripanden till förmån för den kinesiska melaminindustrin, till exempel förmånliga lån, inkomstskatteprogram, skatteprogram för tullbefrielse, mervärdesskatteavdrag, befrielse från administrativa avgifter, statliga leveranser och ett flertal bidrag, samt det exportsubventionsprogram för melaminmarknaden som fastställts av Förenta staternas myndigheter. I begäran påpekades vidare att de kinesiska myndigheternas politik, till exempel den som beskrivs i den nationella fjortonde femårsplanen, har bekräftat statens fortsatta inblandning i den petrokemiska och kemiska sektorn, som beskrivs som ”en nyckelindustri för den nationella ekonomin”; detsamma gäller tidigare femårsplaner, till exempel de vägledande yttrandena om främjande av en högkvalitativ utveckling av den petrokemiska och kemiska industrin under den fjortonde femårsplanen, där man hänvisar till den socialistiska marknadsekonomin som övergripande princip och mål i syfte att skapa kinesiska nationella förkämpar. Med hänvisning till rapporten noterades dessutom betydande snedvridningar genom otillräcklig användning av konkurs-, bolags- och egendomslagar samt tillgång till kapital genom det finansiella systemet. Enligt begäran har dessa snedvridningar sannolikt en väsentlig inverkan på melaminindustrin. |
(66) |
Kommissionen undersökte huruvida det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn även beträffande den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. |
3.2.2.1.2 Betydande snedvridningar som påverkar de inhemska priserna och kostnaderna i Kina
(67) |
Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet socialistisk marknadsekonomi. Begreppet är inskrivet i den kinesiska författningen och bestämmer Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna. Den statsägda ekonomin är den ledande kraften i den nationella ekonomin och staten har i uppdrag att säkerställa dess konsolidering och tillväxt (11). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör ett betydande statligt inflytande i ekonomin utan att staten uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar. Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: Den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (12). |
(68) |
Enligt den kinesiska rätten utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av Kinas kommunistiska parti. Den kinesiska statens och Kinas kommunistiska partis strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt, personligt) och bildar en överbyggnad där partiets och statens roller är oskiljbara. Efter en ändring av den kinesiska författningen i mars 2018 blev Kinas kommunistiska partis ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen. Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är det grundläggande systemet för Folkrepubliken Kina”, infogades en ny andra mening, ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är ledarskapet hos Kinas kommunistiska parti” (13). Detta åskådliggör Kinas kommunistiska partis absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system. Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder. |
(69) |
Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av Kinas kommunistiska parti i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en fri marknad (14). De kinesiska myndigheterna använder interventionistiska ekonomiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt regelverket. |
(70) |
För det första, och när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, styrs den kinesiska ekonomins inriktning av ett komplext system av industriell planering som påverkar all ekonomisk verksamhet i landet. Sammantaget omfattar dessa planer en omfattande och komplex uppsättning sektorer och övergripande politiska åtgärder och de tillämpas på alla myndighetsnivåer. Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås. Vissa planer innehåller ändå uttryckliga produktionsmål. Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sin affärsverksamhet efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande utan även på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (se även avsnitt 3.2.2.1.5) (15). |
(71) |
För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker och politiska banker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (se även avsnitt 3.2.2.1.8) (16). Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, till exempel aktiemarknader, obligationsmarknader, privata marknader för riskkapital osv. Även dessa delar av finanssektorn är institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att se till att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra ingripande från den kinesiska staten och Kinas kommunistiska parti (17). |
(72) |
För det tredje ingriper staten i ekonomin på olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. I tillämplig lagstiftning föreskrivs uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (18). På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg för myndigheterna för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (19). |
(73) |
Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som föreskriver och uppmuntrar statligt inflytande av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (20). |
3.2.2.1.3 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen: Den berörda marknaden försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under ägarskap, kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter.
(74) |
I Kina utgör företag som ägs, kontrolleras eller övervakas av staten en väsentlig del av ekonomin. |
(75) |
En analys av de största kinesiska melamintillverkarna, Henan Zhongyuan Dahua Co., Ltd (21)., Henan Haohua Junhua Co., Ltd (22), Sichuan Golden-Elephant Sincerity Chemical Co., Ltd (23). och Xinjiang Xinlianxin Chemical Energy Co., Ltd (24)., visar på betydande statlig inblandning. Medan Henan Zhongyuan Dahua Co., Ltd är ett statsägt företag som helt ägs av Henan Energy and Chemical Industry Group (ett statsägt företag inom ramen för SASAC (25)) har de kinesiska myndigheterna en andel på 35 % i Henan Haohua Junhua Co., Ltd (26), som innehas av Sinochem Holding, som är ett statsägt företag under tillsyn av SASAC, genom dess dotterbolag Haohua Chemical Co. Sinochem Holding (27). Utöver det formella ägandet kan statliga myndigheter kontrollera och övervaka företag genom informella kanaler vilket illustreras av det privatägda melaminproducerande företaget Sichuan Golden-Elephant Sincerity Co., Ltd (28) som enligt offentliga källor fick ekonomiskt stöd genom ett förmånligt lån från Meishan City Market Supervision Administration och Meishan Central Sub-branch of the People’s Bank of China (29)”för att främja kvalitetsutveckling, stabilisera ekonomin och stabilisera marknadsaktörerna” (30). Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, Xinjiang XLX (31) betonar också på sin webbplats att ”under politisk vägledning och starkt stöd från den autonoma regionen, delstatsregeringen, länspartikommittén och regeringen har Xinlianxin Company bevittnat de stora framstegen i vårt distrikt […] under kraftfull ledning av partiets centralkommitté med kamrat Xi Jinping som kärna och med fullt stöd från den autonoma regionen, distriktet, länskommittén och regeringen.” (32) Med tanke på att Kinas kommunistiska partis ingripanden i det operativa beslutsfattandet dessutom har blivit normen även i privata företag (33) och att partiet gör anspråk på att styra praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi leder statens inflytande genom partiets strukturer inom företagen i praktiken till att ekonomiska aktörer kontrolleras och övervakas av regeringen på ett politiskt plan med hänsyn till hur långt stats- och partistrukturerna har vuxit samman i Kina. |
(76) |
Detta är uppenbart även när det gäller sektorns branschorganisation China Petrochemical and Chemical Industry Federation (CPCIF). Enligt artikel 3 i CPCIF:s bolagsordning ”accepterar organisationen den affärsvägledning, tillsyn och ledning av enheterna med ansvar för registrering och förvaltning av enheterna med ansvar för partibyggande samt av relevanta administrativa avdelningar med ansvar för att leda industrin” (34). |
(77) |
Till och med privatägda tillverkare inom den aktuella sektorn hindras följaktligen från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentlig- och privatägda företag inom sektorn är i själva verket föremål för politisk övervakning och vägledning vilket även beskrivs i avsnitt 3.2.2.1.5. |
3.2.2.1.4 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen: Förekomsten av statlig närvaro i företagen som gör att staten kan påverka priser eller kostnader.
(78) |
Förutom att utöva kontroll över ekonomin genom ägande av statsägda företag och andra verktyg kan de kinesiska myndigheterna påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter (35), men particeller i både statsägda och privata företag utgör en annan viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en organisation med koppling till Kinas kommunistiska parti upprättas inom varje företag (med minst tre partimedlemmar enligt partiets stadgar (36)) och företaget ska skapa nödvändiga förutsättningar för partiorganisationens verksamhet. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Men åtminstone sedan 2016 har Kinas kommunistiska parti stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i företag som en politisk princip (37), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (38). År 2017 rapporterades att det fanns particeller vid 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen och att pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom respektive företag (39). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för tillverkare av den produkt som översynen gäller och leverantörer av insatsvaror till denna. |
(79) |
Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med riktlinjer från partiets centralkommitté om en upptrappning av arbetet enligt Förenade fronten i den privata sektorn för den nya eran (riktlinjerna) (40) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen. I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”Vi måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda arbetet enligt Förenade fronten inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt.” I avsnitt III.6 anges följande: ”[V]i måste ytterligare trappa upp partibyggandet i privata företag och göra det möjligt för particellerna att spela sin roll som fästning på ett effektivt sätt och göra det möjligt för partimedlemmarna att spela sin roll som förtrupper och pionjärer.” Riktlinjerna betonar därför och syftar till att stärka partiets roll i företag och andra enheter inom den privata sektorn (41). |
(80) |
Undersökningen har bekräftat att överlappningar mellan ledande befattningar och medlemskap i partiet/partifunktioner är vanligt förekommande inom sektorn för melamin. De respektive styrelseordförandena för Henan Zhongyuan Dahua Co., Ltd, Henan Haohua Junhua Co., Ltd, Sichuan Golden Elephant Sincerity Co., Ltd och Xinjiang Xin Lian Xin Chemical Energy Co., Ltd är också partikommittésekreterare i respektive företag. |
(81) |
Statens närvaro på och inflytande över finansmarknaderna (se även avsnitt 3.2.2.1.8) och vid tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror snedvrider dessutom marknaden ytterligare (42). Den statliga närvaron i företag inom sektorn för melamin och andra sektorer (till exempel finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader. |
3.2.2.1.5 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen: förekomsten av en offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna
(82) |
Den kinesiska ekonomins inriktning bestäms i hög grad av ett utvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och fastställer de mål som centrala, provinsiella och lokala myndigheter måste fokusera på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje förvaltningsnivå övervakar genomförandet av planerna genom motsvarande lägre förvaltningsnivåer. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (43). |
(83) |
De kinesiska myndigheterna har antagit ett antal riktlinjer för hur sektorn för den produkt som översynen gäller ska fungera. |
(84) |
Till att börja med anges i den fjortonde femårsplanen för råvaror (44) att ”den intensiva utvecklingen av kemiska industriparker kommer att förbättras avsevärt vilket ger upphov till en grupp petrokemiska industribaser” (45). I planen uppmanas dessutom industrin att ”strikt kontrollera den nya produktionskapaciteten för karbamid”, en av melaminets huvudkomponenter, och ”höja standarderna för att eliminera föråldrad produktionskapacitet och använda omfattande standarder för att främja att föråldrad produktionskapacitet överges i enlighet med lagar och andra författningar” (46). Dessutom måste ”alla lokala myndigheter stärka efterlevnaden av denna plan och integrera planens huvudsakliga innehåll och viktigaste projekt i sina centrala lokala uppgifter. Den petrokemiska och den kemiska industrin, […] ska utarbeta särskilda yttranden om genomförandet med fokus på planens mål och uppgifter och med beaktande av de faktiska förhållandena inom ovannämnda sektorer” (47). I den fjortonde femårsplanen för grön utveckling av industrin (48) anges dessutom att ”ny kapacitet bör ställas under strikt kontroll inom industrier såsom karbamidindustrin” (49). Detta är i linje med 2019 års vägledande katalog för industriell strukturanpassning (50) där karbamidproduktionsanläggningar förtecknas bland de anläggningar som ”ska elimineras” och därmed hållas under kontroll (51). På provinsnivå beskriver Jiangsus 14:e femårsplan för avancerad utveckling av den kemiska industrin (52) de lokala myndigheternas avsikt att ”fortsätta kontrollera ny produktionskapacitet i industrier med överskottskapacitet som oljeraffinering, karbamid, ammoniumfosfat, kaustiksoda, polyvinylklorid, natriumkarbid, kalciumkarbid och vit fosfor” (53). Shandongs 14:e femårsplan om utvecklingen av den kemiska industrin (54) anger att ”man ska förbättra mervärdet och förfiningen av produkter och påskynda bildandet av ett kolbaserat kemiskt industrisystem med tre huvudkategorier: kolbaserade syrehaltiga kemikalier, kolbaserade kemiska mellanprodukter och kolbaserade kemiska nya material” samt ”fokusera på utvecklingen av industrikedjan för kolbaserade finkemikalier” (55). |
(85) |
I det vägledande yttrandet om främjande av en högkvalitativ utveckling av den petrokemiska och kemiska industrin under den fjortonde femårsplanen (56) kvantifieras dessutom följande ytterligare parametrar för sektorns planerade utveckling: ”Senast 2025 kommer den petrokemiska och kemiska industrin i grunden att bilda ett högkvalitativt utvecklingsmönster med stark inhemsk innovationsförmåga, en rimlig strukturell utformning, en grön, säker och koldioxidsnål utveckling. Det kommer också att förbättra kapaciteten avsevärt för att säkerställa högkvalitativa produkter, avsevärt öka kärnkonkurrensen och ta beslutsamma steg mot självförtroende och självförbättring på hög nivå” (57). Här fastställs också flera mål för den kemiska sektorn, bl.a. följande: ”Produktionskoncentrationen av bulkkemikalier kommer att öka ytterligare och kapacitetsutnyttjandet kommer att nå över 80 % […] omkring 70 kemiindustriparker med konkurrensfördelar kommer att inrättas” (58). Dessutom betonas behovet av att ”stärka samordningen av skatte-, finans-, regional-, investerings-, import- och exportpolitik, energi-, miljö-, pris- och övrig politik med industripolitik” samt att ”fullt ut främja den roll som den nationella samarbetsplattformen för industrifinansiering spelar och främja förbindelser mellan banker och företag liksom samarbete mellan industri och finansiering” (59). |
(86) |
I den nationella utvecklings- och reformkommissionens tillkännagivande om att göra ett bra arbete med att underteckna och prestera kolkontrakt på medellång och lång sikt 2021 (60) krävs dessutom att de relevanta marknadsaktörerna ”stärker bygget av industrins självdisciplin. Alla berörda branschorganisationer bör vägleda företagen att stärka självdisciplinen, genomföra kraven i avtal på medellång och lång sikt och att avstå från att underteckna orättvisa avtal genom att dra nytta av marknadsutbudet och efterfrågan samt industrins dominerande ställning. Storskaliga företag bör spela en exemplarisk roll och medvetet reglera sina beslut att underteckna avtal” (61). Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion liksom de insatser som ligger före. |
(87) |
Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att få verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen för sektorn för melamin. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt. |
3.2.2.1.6 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen: avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt.
(88) |
Enligt tillgängliga uppgifter tycks det kinesiska konkurssystemet vara olämpligt för att uppnå de egna huvudmålen, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt och skydda borgenärernas och gäldenärernas lagstadgade rättigheter. Detta förefaller bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på principer som liknar de principer som tillämpas i motsvarande lagar i andra länder än Kina, men det kinesiska systemet kännetecknas av ett systematiskt bristande verkställande. Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena, som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (62). |
(89) |
Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (63). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd mark i städerna) och det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (64). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark (65), bland annat genomförandet av ekonomiska planer. |
(90) |
I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenter av den produkt som översynen gäller av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnadskontroll av konkurs- och egendomsrätten. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på sektorn för melamin. I den aktuella undersökningen framkom inget som stred mot dessa slutsatser. |
(91) |
Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för den produkt som översynen gäller. |
3.2.2.1.7 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen: snedvridna lönekostnader.
(92) |
Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullständigt i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), bland annat konventionerna om föreningsfrihet och kollektivavtal (66). I enlighet med nationell lagstiftning finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (67). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner för lokala invånare i varje administrativt område. Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (68). Dessa undersökningsresultat visar på en snedvridning av lönekostnaderna i Kina. |
(93) |
Ingen bevisning har lämnats in för att sektorn för melamin inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid tillverkningen av den berörda produkten eller av den viktigaste råvaran för dess tillverkning) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina). |
3.2.2.1.8 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen: Tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten.
(94) |
Tillgången till kapital för företag i Kina snedvrids på flera olika sätt. |
(95) |
För det första kännetecknas Kinas finansiella system av den starka ställningen för statsägda banker (69), som tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av Kinas kommunistiska parti (70)), och i likhet med icke-finansiella statsägda företag genomför bankerna regelbundet offentlig politik som har utformats av de kinesiska myndigheterna. I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet enligt de nationella ekonomiska och sociala utvecklingsbehoven och att följa statens industripolitik (71). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (72). |
(96) |
Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetsregler ska följas, till exempel undersökning av låntagares kreditvärdighet, men nästan all bevisning, bland annat resultat från undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten. |
(97) |
De kinesiska myndigheterna har exempelvis klargjort att beslut rörande privat kommersiell bankverksamhet måste övervakas av Kinas kommunistiska parti och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka partiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (73). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin” och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (74). |
(98) |
Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och den styrka eventuella implicita garantier från staten har. Uppskattningar talar starkt för att de kinesiska kreditbetygen systematiskt motsvarar lägre internationella kreditbetyg (75). |
(99) |
Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (76). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden. |
(100) |
För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera mer investeringar. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningen av företagens skuldsättning i den statliga sektorn, trots kraftiga lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte fungerar enligt normal kommersiell praxis. |
(101) |
För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015 utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgjorde fortfarande minst en tredjedel av all utlåning i slutet av 2018 (77). Officiella medier i Kina rapporterade nyligen att Kinas kommunistiska parti uppmanade till ”en sänkning av marknadsräntan för lån” (78). Konstgjort låga räntor leder till underprissättning vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning. |
(102) |
Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir allt ineffektivare, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser och därmed skapat så kallade zombieföretag eller genom att överföra äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier) vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker. |
(103) |
Trots åtgärderna för att liberalisera marknaden påverkas företagskreditsystemet i Kina således fortfarande av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer. |
(104) |
Ingen bevisning har inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den produkt som översynen gäller inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer. |
3.2.2.1.9 De beskrivna snedvridningarnas systemiska karaktär
(105) |
Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen i avsnitten 3.2.2.1.2–3.2.2.1.5 och i del I i rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna i avsnitten 3.2.2.1.6–3.2.2.1.8 och i del II i rapporten. |
(106) |
Kommissionen erinrar om att det krävs vissa insatsvaror för att tillverka den produkt som översynen gäller. När tillverkare av melamin köper/kontrakterar dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. |
(107) |
Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den produkt som översynen gäller som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydliga statliga inflytandet på deras prisbildning vilket också beskrivs i delarna I och II i rapporten. De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare. Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna åberopade någon bevisning eller framförde några argument för motsatsen i denna undersökning. |
(108) |
Kommissionen mottog synpunkter från den kinesiska handelskammaren som företräder de tre kinesiska melamintillverkarna Sichuan Golden-Elephant Sincerity Chemicals Co., Ltd, Shandong Holitech Chemical Industry Co., Ltd och Henan Junhua Development Ltd (79). |
(109) |
För det första hävdade den kinesiska handelskammaren att artikel 2.2 i WTO:s antidumpningsavtal inte erkänner begreppet betydande snedvridningar. Även om begreppet betydande snedvridningar skulle omfattas av artikel 2.2 i antidumpningsavtalet, vilket inte är fallet enligt den kinesiska handelskammarens uppfattning, skulle EU:s beräkning av det konstruerade normalvärdet också behöva vara förenlig med artikel 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet och med överprövningsorganets tolkning av detta vilket anges i ärendet EU – Biodiesel (Argentina) (DS473). Att konstruera ett normalvärde skulle därför enligt den kinesiska handelskammaren endast vara tillåtet i situationer där ingen försäljning av den likadana produkten sker vid ”normal handel” eller i situationer där en ”särskild marknadssituation” råder. De påstådda betydande snedvridningarna i exportlandet skulle därför behöva omfattas av en av dessa kategorier för att kommissionen ska kunna genomföra översynen vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen. Detta är inte fallet enligt den kinesiska handelskammaren, eftersom metoden enligt 2.6a i grundförordningen gör det möjligt att konstruera normalvärdet efter att ha konstaterat betydande snedvridningar snarare än i linje med principerna i artikel 2.2 i antidumpningsavtalet. Den kinesiska handelskammaren hävdade vidare att det inte finns någon artikel i antidumpningsavtalet som gör det möjligt att för fastställande av normalvärdet använda uppgifter från ett tredjeland som inte på lämpligt sätt återspeglar priserna eller kostnadsnivån i ursprungslandet. Normalvärdet i antidumpningsundersökningar måste fastställas på grundval av försäljningspriserna eller kostnaderna för företagen i ursprungslandet eller åtminstone på grundval av priser eller kostnader som återspeglar priset eller kostnadsnivån i ursprungslandet. I detta avseende hänvisade den kinesiska handelskammaren särskilt till WTO:s panelrapport i ärendet EU – Cost Adjustment Methodologies II (Russia) (DS494) som ett exempel på ett framgångsrikt rättsligt bestridande av metodens förenlighet med WTO enligt artikel 2.6a i grundförordningen. Av alla ovan angivna skäl ansåg den kinesiska handelskammaren att artikel 2.6a i grundförordningen inte var förenlig med antidumpningsavtalet och inte borde tillämpas i detta fall. |
(110) |
Beträffande den kinesiska handelskammarens argument om WTO:s förenlighet med artikel 2.6a i grundförordningen anser kommissionen att bestämmelserna i artikel 2.6a är helt förenliga med Europeiska unionens skyldigheter gentemot WTO och den rättspraxis som den kinesiska handelskammaren hänvisar till. I början noterar kommissionen att förekomsten av betydande snedvridningar gör att kostnaderna och priserna i exportlandet inte lämpar sig för konstruktionen av normalvärdet. Under dessa omständigheter kan man enligt artikel 2.6a i grundförordningen konstruera kostnaderna för produktion och försäljning på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden, bland annat i ett lämpligt representativt land vars utvecklingsnivå är jämförbar med exportlandet. Dessutom berörde WTO:s rapport om EU – Biodiesel inte tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen utan en särskild bestämmelse i artikel 2.5 i grundförordningen. Under alla omständigheter möjliggör WTO:s lagstiftning så som denna tolkas av överprövningsorganet i EU – Biodiesel användning av uppgifter från ett tredjeland som är vederbörligen justerade när en sådan justering är nödvändig och underbyggd. När det gäller tvisten EU – Cost Adjustment Methodologies II ansåg panelen i sin rapport särskilt att bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen inte omfattades av tvisten. Kommissionen erinrade dessutom om att både EU och Ryska federationen överklagade panelens slutsatser som inte är slutgiltiga och därför, enligt gällande WTO-rättspraxis, inte har någon rättslig status i WTO-systemet eftersom de inte har godkänts av tvistlösningsorganet genom ett beslut av WTO-medlemmarna. Den kinesiska handelskammarens argument kunde inte godtas. |
(111) |
För det andra, när det gäller bevisningen för förekomsten av betydande snedvridningar, hävdade den kinesiska handelskammaren att de sökande har lämnat otillräcklig bevisning för att motivera eventuella slutsatser om ”betydande snedvridningar” i den kinesiska melaminindustrin och att kommissionens egen analys under undersökningens gång därför skulle kräva betydligt större belägg, inte minst för att komplettera unionsindustrins påståenden om snedvridningar som enligt den kinesiska handelskammaren inte kunde kontrolleras på grund av deras allmänna karaktär utan otillräckliga hänvisningar till underliggande källor. Som ett exempel hänvisar den kinesiska handelskammaren till det faktum att unionsindustrins hänvisning till den fjortonde femårsplanen endast hävdar att den ”syftar till att skapa kinesiska nationella mästare”. På samma sätt kritiserar den kinesiska handelskammaren unionsindustrins hänvisning till vägledande yttranden om främjande av en högkvalitativ utveckling av den petrokemiska och kemiska industrin under den fjortonde femårsplanen. Enligt den kinesiska handelskammaren är de vägledande yttrandena vägledande dokument som inte fastställer bindande regler och som dessutom innehåller ett antal mål som inte nämns av unionsindustrin, däribland målen att ”fullt ut utnyttja marknadens avgörande roll för resursfördelning, bättre spela regeringens roll” och ”skapa ett marknadsorienterat, legaliserat och internationaliserat företagsklimat […], främja en effektiv global fördelning av faktorresurser och stärka samordningen i tidigare och senare led av den industriella kedjan och kopplad utveckling mellan närliggande industrier”. Mot denna bakgrund drog den kinesiska handelskammaren en parallell mellan de vägledande yttrandena och EU:s nuvarande industripolitiska initiativ. |
(112) |
I detta sammanhang betonade den kinesiska handelskammaren också att rapporten inte längre är uppdaterad, särskilt med tanke på den betydande ekonomiska utvecklingen både i EU och i Kina sedan den offentliggjordes. Den kinesiska handelskammaren påpekade kommissionens skyldighet enligt artikel 2.6a c i grundförordningen att regelbundet uppdatera rapporten och hävdade att upprepade slaviska hänvisningar till rapporten – oavsett om de görs av EU-industrin eller i kommissionens avgöranden – inte skulle vara tillräckliga. Den kinesiska handelskammaren hänvisade i detta avseende till WTO:s överprövningsorgans avgörande i ärendet US – Countervailing Measures (DS437) där det anges att påståendet om att priserna är snedvridna måste vara från fall till fall och måste fastställas och förklaras på lämpligt sätt i den undersökande myndighetens rapport. |
(113) |
När det gäller den kinesiska handelskammarens argument rörande analysen av bevisningens tillräcklighet höll kommissionen inte med. För det första, när det gäller den påstådda otillräckligheten i bevisningen i unionsindustrins inlagor har kommissionen under den aktuella undersökningen faktiskt samlat in ytterligare uppgifter för att komplettera de tillgängliga källorna, inklusive begäran och rapporten, i syfte att kontrollera de påståenden som gjordes vid inledandet och slutligen för att avgöra om det förekommer betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a i grundförordningen inom melaminsektorn. Resultaten av kommissionens undersökning anges i skälen 67–104 och berörda parter har möjlighet att lämna ytterligare synpunkter på dem. När det gäller tillräcklig bevisning i inledningsskedet erinrar kommissionen under alla omständigheter om att det i punkt 4.1 i tillkännagivandet om inledande hänvisas till ett antal faktorer på den kinesiska melaminmarknaden för att styrka att marknaden påverkades av snedvridningar. Kommissionen ansåg att den bevisning som anges i tillkännagivandet om inledande var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen. Även om fastställandet av den faktiska förekomsten av betydande snedvridningar och den efterföljande användningen av den metod som föreskrivs i artikel 2.6a a i grundförordningen först sker vid tidpunkten för det slutliga utlämnandet av uppgifter anges i artikel 2.6a e en skyldighet att inhämta de uppgifter som krävs för tillämpningen av denna metod när undersökningen har inletts på denna grund. I detta fall ansåg kommissionen att den bevisning som sökanden lagt fram om betydande snedvridningar var tillräcklig för att inleda undersökningen på denna grund. Kommissionen vidtog därför de åtgärder som var nödvändiga för att den skulle kunna tillämpa metoden i artikel 2.6a i grundförordningen om förekomsten av betydande snedvridningar skulle bekräftas under undersökningen. |
(114) |
För det andra, när det gäller argumentet om de kinesiska policydokumenten, påpekar kommissionen att den kinesiska ekonomin omfattas av ett komplicerat nät av femårsplaner som driver beslut av offentliga myndigheter på alla nivåer. I motsats till den kinesiska handelskammarens argument anser kommissionen att de femårsplanerna är bindande eftersom den nationella fjortonde femårsplanen till exempel ägnar ett helt avsnitt åt att ”förbättra mekanismen för genomförande av planeringen” och anger följande: ”När det gäller bindande indikatorer, större byggnadsprojekt och uppgifter inom offentliga tjänster, miljöskydd, säkerhet och andra områden som anges i denna plan är det nödvändigt att klargöra de ansvarsområden som parterna och tidsplaneringskraven, att anslå offentliga resurser, vägleda och kontrollera sociala resurser och se till att de fullgörs som planerat. När det gäller de förväntade indikatorerna och uppgifterna på områdena industriell utveckling och strukturanpassning som anges i denna plan är det nödvändigt att främst förlita sig på marknadsaktörernas roll för att uppnå dem. Regeringar på alla nivåer måste skapa en gynnsam politisk miljö, en institutionell miljö och en rättslig miljö” (80). Dessutom pekar det vägledande yttrandet om främjande av en högkvalitativ utveckling av den petrokemiska och kemiska industrin under den fjortonde femårsplanen också på konkreta statliga ingripanden utöver argumentet i begäran, genom att det anges att kinesiska företag ska ”påskynda omvandlingen och uppgraderingen av traditionella industrier och kraftfullt utveckla nya kemiska material och fina kemikalier. Påskynda industrins digitala omvandling, förbättra den inre säkerheten och den rena produktionen, påskynda den petrokemiska industrins kvalitet, effektivitet och energiomvandling och främja Kinas framsteg från ett stort petrokemiskt land till ett starkt petrokemiskt land” (81). |
(115) |
För det tredje kunde kommissionen inte se hur relevant denna punkt är i samband med bedömningen av förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen när det gäller de påstådda likheterna mellan EU:s nuvarande industripolitik och politiken i Kina. |
(116) |
För det fjärde noterar kommissionen, när det gäller påståendet att bevisningen i denna rapport är föråldrad, att rapporten är ett omfattande dokument som bygger på omfattande objektiva bevis, inbegripet lagstiftning, förordningar och andra officiella policydokument som offentliggjorts av Kinas regering, tredjepartsrapporter från internationella organisationer, akademiska studier och artiklar från forskare samt andra tillförlitliga oberoende källor. I och med att rapporten gjordes tillgänglig för allmänheten redan i december 2017 hade alla berörda parter goda möjligheter att motbevisa, komplettera eller kommentera den och den bevisning som den grundar sig på, men varken de kinesiska myndigheterna eller andra parter har inkommit med argument eller bevisning för att motbevisa de källor och uppgifter som ingår i rapporten. |
(117) |
För det femte erinrar kommissionen slutligen om att tvisten US – Countervailing Measures (China) inte berörde tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen, som är den relevanta rättsliga grunden för fastställandet av normalvärdet i denna undersökning. Den tvisten rörde en annan faktisk situation och tolkningen av WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder. |
(118) |
Slutligen erinrade kommissionen om att de kinesiska myndigheterna hade möjlighet att lämna synpunkter på de påstådda snedvridningar som beskrivs i rapporten och i översynen vid giltighetstidens utgång och lägga fram bevisning för att motbevisa påståendena. Enligt förklaringen i skäl 47 besvarade de kinesiska myndigheterna inte respektive frågeformulär och kommissionen grundade därför sina slutsatser om förekomsten av betydande störningar på den kinesiska marknaden på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen. |
(119) |
Efter meddelandet av uppgifter upprepade den kinesiska handelskammaren sina argument och hänvisade uttryckligen till sin tidigare inlaga. Xinjiang XLX lade dessutom fram samma argument som den kinesiska handelskammaren. |
(120) |
För det första hävdade den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX att artikel 2.6a i grundförordningen är oförenlig med WTO:s lagstiftning och särskilt oförenlig med artikel 2.2 i antidumpningsavtalet och de kritiserade kommissionen för att den inte förklarade hur dess praxis vid tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen överensstämmer med resonemanget i flera av WTO:s överprövningsorgans samstämmiga beslut som har funnit att liknande EU-praxis och andra medlemmars praxis när det gäller att konstruera normalvärdet är oförenlig med skyldigheterna i artikel 2.2 i antidumpningsavtalet. Dessutom begärde den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX att kommissionen inte skulle avvisa deras argument genom att hävda att WTO tillåter användning av uppgifter från ett tredjeland utan i stället förklara hur kommissionen gjorde den anpassning som krävs enligt artikel 2.2 i antidumpningsavtalet för att komma fram till produktionskostnaden ”i ursprungslandet”. Den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX hänvisade i detta avseende till överprövningsorganets slutsatser i ärendena EU – Biodiesel (Argentina) (DS473) och Ukraine – Anti-Dumping measures on ammonium nitrate (DS493). Därför är, enligt Kina, den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX, den metod som kommissionen tillämpar i denna undersökning oförenlig med EU:s skyldigheter enligt artikel 2.2 i antidumpningsavtalet så länge kommissionen konstruerar ett normalvärde baserat på tillverkningskostnaden i Turkiet utan någon justering eller förklaring av hur dessa uppgifter slutligen har anpassats för att återspegla tillverkningskostnaden i ursprungslandet. Enligt den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX åligger det därför kommissionen att i grunden se över sin metod för normalvärde och tillhörande slutsatser. |
(121) |
Dessa argument kan inte godtas. Som kommissionen redan erinrat om i skäl 110 avser överprövningsorganets rättspraxis som åberopas av den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX inte tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Argumentet att kommissionens metod för att konstruera normalvärdet enligt den artikeln inte skulle vara förenlig med WTO-lagstiftningen mot bakgrund av överprövningsorganets resonemang är därför felaktigt. I detta avseende avvisar kommissionen inte bara parternas argument utan uttrycker sin rättsliga ståndpunkt att bestämmelserna i artikel 2.6a är helt förenliga med Europeiska unionens WTO-åtaganden. Kommissionen kan därför inte instämma med den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX i deras begäran om översyn av den metod som föreskrivs i artikel 2.6a i grundförordningen. |
(122) |
För det andra ansåg den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX att kommissionens resonemang om betydande snedvridningar och den tillhörande bevisning som kommissionen hänvisade till var otillräcklig. Närmare bestämt uttryckte den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX sin oro över att kommissionen fortsätter att i hög grad förlita sig på den rapport som offentliggjordes i december 2017 och som följaktligen nu är ganska daterad jämfört med världsekonomin, särskilt både EU:s och Kinas ekonomier, som genomgår en betydande ekonomisk omvälvning och redan genomför viktiga politiska och strukturella förändringar som är avsedda att anpassas till de nya inhemska och globala omständigheterna. Den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX påpekade i detta sammanhang att EU:s egen industristrategi, som antogs i mars 2020, måste uppdateras redan i maj 2021 för att ta hänsyn till de nya krissituationerna. Den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX ansåg därför att de faktorer som beskrivs i rapporten som relevanta för att fastställa betydande snedvridningar nu måste ses över och uppdateras med specifika nya slutsatser om huruvida de är giltiga i dag. Den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX hänvisade i detta sammanhang även till artikel 2.6a c i grundförordningen enligt vilken kommissionen bland annat är skyldig att regelbundet uppdatera rapporten. |
(123) |
När det gäller de vägledande yttrandena om främjande av en högkvalitativ utveckling av den petrokemiska och kemiska industrin under den fjortonde femårsplanen hävdade den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX dessutom att kommissionen underlåtit att ta hänsyn till att i) detta dokument är ett vägledande dokument, inte en bindande förordning med detaljerade skyldigheter eller regler för de berörda sektorerna samt ii) att det omfattar målsättningar eller mål – till exempel mål om att ”ge marknaden en avgörande roll för resursfördelning, bättre spela regeringens roll” eller ”skapa ett marknadsorienterat, legaliserat och internationaliserat företagsklimat” – vilket strider mot kommissionens slutsatser om snedvridningar. När det gäller de femårsplaner som kommissionen citerade ifrågasatte den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX kommissionens tolkning av systemet med planer i Kina och påpekade att dessa femårsplaner inte visar att offentliga myndigheter skulle driva på bindande beslut utan snarare att femårsplanerna syftar till att klargöra de respektive ansvariga parterna medan regeringens roll särskilt anges vara att ”skapa en gynnsam politisk miljö, institutionell miljö och rättslig miljö” – vilket är regeringarnas roll överallt, även i EU. På samma sätt upprepade den kinesiska handelskammaren och Xinjiang argumentet att de vägledande yttrandena om främjande av en högkvalitativ utveckling av den petrokemiska och kemiska industrin under den fjortonde femårsplanen låter de kinesiska företagen vidta lämpliga åtgärder för att omvandla och uppgradera sektorn på ett sätt som liknar EU:s industripolitik. Dessutom hävdade den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX att kommissionen inte tog upp det argument som tidigare framförts, nämligen att enligt överprövningsorganets slutsats i målet US – Countervailing Measures måste förekomsten av prissnedvridning till följd av ett statligt ingripande fastställas och på lämpligt sätt förklaras av den undersökande myndigheten i dess rapport. Den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX anser att det är ett krav för kommissionen att lägga fram aktuella faktauppgifter och en detaljerad analys av den påstådda kinesiska regeringens ingripande vilket leder till följder för marknadseffekterna och påverkar beteendet på tillverkarnivå. Slutligen betonade den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX sin ståndpunkt att kommissionen är skyldig att lägga fram bevis för ett specifikt statligt utövande av alla påstådda befogenheter att ingripa på melaminmarknaden och som har lett till en faktisk och påvisbar snedvridning av respektive melamintillverkares prissättning och att kommissionens hänvisningar till kinesiska statliga planer, vägledande yttranden eller andra kinesiska statliga politiska initiativ inte kan likställas med ett faktiskt statligt ingripande. |
(124) |
Dessa argument har inte kunnat godtas. När det gäller kommissionens beroende av rapporten och det faktum att den offentliggjordes 2017 upprepar kommissionen sin ståndpunkt som förklaras i skäl 116. Kommissionen erinrar dessutom om att ett avgörande om förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen inte är beroende av att rapporten finns, än mindre på dagen för offentliggörandet av den. Kommissionen noterar vidare att den kinesiska ekonomins grundläggande axiom, t.ex. paradigmen i den socialistiska marknadsekonomin, planeringssystemet eller Kinas kommunistiska partis ledarskap över ekonomin – i kombination med partiets närvaro inom enskilda marknadsaktörer som medför befogenhet att ingripa i ledningsbeslut – inte har ändrats sedan rapporten offentliggjordes, förutom att det kan hävdas att det är ännu mer distinkt. Slutsatserna i rapporten är därför i stort sett giltiga men kommissionen har i alla händelser kompletterat dem i den aktuella undersökningen med ytterligare bevisning som beskrivs närmare i t.ex. skälen 76, 77, 79, 80 och 84–86. Mot bakgrund av detta är även den kinesiska handelskammarens och Xinjiang XLX:s argument om kommissionens skyldighet att uppdatera rapporten i enlighet med artikel 2.6a c i grundförordningen grundlöst eftersom kommissionen faktiskt har undersökt de relevanta omständigheterna när det gäller förekomsten av betydande snedvridningar särskilt i denna undersökning med hänsyn tagen till den senaste tillgängliga bevisningen (82). |
(125) |
När det gäller de paralleller som den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX drar mellan de kinesiska policydokumenten och EU:s industristrategier noterar kommissionen att parterna inte lägger fram några ytterligare argument utöver att insistera på den påstådda relevansen av EU:s industripolitik i samband med bedömningen av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen i Kina. Följaktligen upprepar kommissionen sin ståndpunkt som redan uttryckts i skäl 115. |
(126) |
När det gäller argumenten rörande i vilken utsträckning de kinesiska policydokument som kommissionen hänvisar till, exempelvis de som nämns i skälen 84–86, är vägledande dokument, i vilken utsträckning det kinesiska planeringssystemets och den ekonomiska strukturens karaktär leder till bindande beslut hos de offentliga myndigheterna och i vilken utsträckning det relevanta policydokumentet överlåter åt enskilda företag att vidta lämpliga åtgärder, noterar kommissionen att den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX bortser från de otvetydiga kraven i de relevanta kinesiska policydokument som ska genomföras av de mottagande myndigheterna som beskrivs i skäl 84. I kombination med förekomsten av specifika numeriska mål för hur en sektor bör utvecklas (83) är det till stor del irrelevant om enskilda marknadsaktörer kan välja operativa metoder och därför eftersträva dessa politiska mål på ett effektivt, ”marknadsbaserat” sätt för att uppnå de fastställda politiska målen och utvecklingsmålen. Kommissionen erinrar vidare om de strukturer för en allomfattande miljö av statliga ingripanden i ekonomin som finns i Kina och som beskrivs utförligt i avsnitten 3.2.2.1.1–3.2.2.1.9. I denna miljö förbinder sig både enskilda marknadsaktörer, t.ex. Xinjiang XLX, och branschorganisationer att vara lojala mot Kinas kommunistiska parti och mot de utvecklingsmål som fastställts av partiet/staten (84), och de kan i gengäld förvänta sig stöd för sin affärsverksamhet, bland annat genom skattepolitik, finanspolitik, investeringspolitik, zonindelning samt statliga myndigheters eller statligt kontrollerade bankers osv. övriga politik. Följaktligen utövar de statliga myndigheterna sin makt för att forma melaminmarknaden, även inom enskilda ekonomiska aktörer. Denna slutsats gäller oavsett den specifika rättsliga karaktären hos enskilda policydokument, till exempel de vägledande yttrandena om främjande av en högkvalitativ utveckling av den petrokemiska och kemiska industrin under den fjortonde femårsplanen. |
(127) |
När det gäller hänvisningen från den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX till överprövningsorganets slutsats i målet US – Countervailing Measures noterar kommissionen att detta argument redan behandlats i skäl 117. |
(128) |
Mot bakgrund av ovanstående avvisades den kinesiska handelskammarens och Xinjiang XLX argument. |
3.2.2.1.10 Slutsats
(129) |
Analysen i avsnitten 3.2.2.1.2–3.2.2.1.9 som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning gällande Kinas ingripande i landets ekonomi i allmänhet och i sektorn för den produkt som översynen gäller i synnerhet visar att priser eller kostnader för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. |
(130) |
Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket diskuteras i det följande avsnittet. |
3.2.2.2
(131) |
Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:
|
(132) |
Såsom förklaras i skäl 50 utfärdade kommissionen en notering om källor, där kommissionen beskrev de omständigheter och överväganden som låg till grund för de relevanta kriterierna, och informerade berörda parter om sin avsikt att betrakta Turkiet som ett lämpligt representativt land i detta fall om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen bekräftades. |
(133) |
I noteringen om källor förklarade kommissionen att den på grund av den frånvaron av meningsfullt samarbete skulle behöva förlita sig på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen. Valet av representativt land grundades på uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång i kombination med andra informationskällor som ansågs lämpliga i enlighet med de relevanta kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen, i enlighet med artikel 18.5 i grundförordningen, inklusive importstatistik, det representativa landets nationella statistik, marknadsinformationskällor, avgifter som tas ut av leverantörer i det representativa landet och ekonomiska uppgifter från tillverkare i det representativa landet. |
(134) |
När det gäller tillverkningen av den produkt som översynen gäller undersökte sökandena i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång sju länder (Indien, Iran, Japan, Qatar, Ryssland, Trinidad och Tobago samt Förenta staterna) där tillverkning av melamin ägde rum (87). |
(135) |
När det gäller den ekonomiska utvecklingen var det endast Ryssland som kvalificerade sig som ett land på en liknande utvecklingsnivå som Kina under översynsperioden. Med tanke på den senaste geopolitiska och ekonomiska utvecklingen i Ryssland, tillsammans med de gällande sanktionerna och det faktum att Ryssland beslutade att inte offentliggöra detaljerade import- och exportuppgifter från och med april 2022, ansåg kommissionen dock inte att Ryssland skulle utgöra ett lämpligt representativt land. |
(136) |
I detta avseende identifierade sökandena Turkiet som ett land med en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas med tillverkning i samma allmänna produktkategori, nämligen produkter i ammoniakvärdekedjan, där melamin också ingår (88). |
(137) |
När det gäller tillgången till relevanta offentliga uppgifter i det representativa landet fanns enligt begäran lätt tillgängliga uppgifter om viktiga produktionsfaktorer för Turkiet. Dessutom var relevanta uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst allmänt tillgängliga för samma allmänna produktkategori. Sökandena identifierade en tillverkare i samma allmänna produktkategori, företaget Ege Gübre Sanayii A.S. (Ege Gübre). I noteringen om källor identifierade kommissionen två andra tillverkare i samma allmänna produktkategori, nämligen företagen Tekfen Holding A.S. (Tekfen) och Bagfaş Bandirma Gübre Fabrikalari A.Ş. (Bagfaş). Alla tre företagen var tillverkare av kvävegödselmedel (89), hade offentligt tillgängliga finansiella uppgifter för översynsperioden och var lönsamma under den perioden. |
(138) |
I sina synpunkter på noteringen om källor hävdade den kinesiska handelskammaren att kommissionen borde ta hänsyn till de olika produktionsprocesser och råvaror som används vid melamintillverkning. Dessutom hävdade den kinesiska handelskammaren att kommissionen borde använda Xinjiang XLX svar på frågeformuläret som tillgängliga uppgifter. |
(139) |
Kommissionen noterade att den i brist på samarbetsvilja hos de kinesiska melamintillverkarna grundade sina slutsatser på tillgängliga uppgifter i form av de olika produktionsprocesser och råvaror som den kinesiska handelskammaren hänvisar till. Som förklaras i skäl 60 ansåg kommissionen i detta fall att det var lämpligare att basera sina slutsatser på uppgifterna i begäran än på uppgifterna från ett enda kinesiskt företag. Dessutom använde kommissionen vissa uppgifter i den kinesiska tillverkarens svar på frågeformuläret som tillgängliga uppgifter. Påståendena avvisades därför. |
3.2.2.3
(140) |
Med hänsyn tagen till alla uppgifter som baseras på begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, och efter att ha analyserat synpunkterna från berörda parter, har följande produktionsfaktorer, deras källor och icke snedvridna värden tagits fram för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen: Tabell 1 Produktionsfaktorer för melamin
|
3.2.2.3.1 Råvaror
(141) |
För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en tillverkare i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset i det representativa landet såsom det rapporterats i GTA plus importtull (91) och transportkostnader (92). Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (93). |
(142) |
Kommissionen beslutade att utesluta import från Kina till det representativa landet eftersom den i avsnitt 3.2.2.1 drog slutsatsen att det inte var lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar de produkter som är avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha uteslutit importen från Kina och länder som inte är medlemmar i WTO till det representativa landet förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ. |
(143) |
Kommissionen undersökte om de insatsvaror för vilka importstatistik användes som källa till icke snedvridna kostnader omfattades av exportrestriktioner i Turkiet som potentiellt kunde snedvrida de inhemska priserna och därmed även importpriserna (94). Kommissionen fann att Turkiet inte tillämpade några exportrestriktioner på export av karbamid och ammoniak under översynsperioden. |
(144) |
Kommissionen undersökte vidare om importpriserna kunde ha snedvridits genom import från Kina och länder som inte är medlemmar i WTO (95). Kommissionen fann att mindre än 14,5 % av importen av karbamid hade sitt ursprung i Kina och länder som inte är medlemmar i WTO under översynsperioden. När det gäller ammoniak översteg andelen import med ursprung i Kina och länder som inte är medlemmar i WTO inte 0,01 % under översynsperioden. Kommissionen drog därför slutsatsen att importpriserna sannolikt inte påverkades av importen från Kina och länder som inte är medlemmar i WTO. |
(145) |
I sina synpunkter på noteringen om källor hävdade den kinesiska handelskammaren att kommissionen inte borde använda importpriserna för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för råvaror i Turkiet eftersom dessa priser påverkades av olika faktorer, t.ex. importkvantitet samt avstånd till ursprungslandet och därför inte återspeglade de inhemska råvarupriserna i Turkiet. |
(146) |
Kommissionen var av annan åsikt. Importerade råvaror konkurrerar med inhemska råvaror på den turkiska marknaden. Kommissionen ansåg därför att det vägda genomsnittliga importpriset i tillräcklig utsträckning återspeglade det inhemska råvarupriset i Turkiet. |
(147) |
I sina synpunkter på noteringen om källor hävdade den kinesiska handelskammaren dessutom att om kommissionen fortsatte att använda importpriserna som ett mått på de inhemska råvarupriserna i det representativa landet bör den minska deras värde med värdet på den sjöfrakt och försäkring som ingår i den importstatistik som registrerats på cif-nivå. |
(148) |
Kommissionen var av annan åsikt. Som fastställs i skäl 146 återspeglar importpriserna den prisnivå som råder på det representativa landets inhemska marknad. Den totala kostnad för en råvara som bärs av en producent i det representativa landet omfattar dock alla kostnader för att förvärva råvaran och transportera den till fabriken. Detta är också den punkt där priserna på importerade och inhemska råvaror konkurrerar. Importpriset för råvaror på cif-nivå höjdes därför ytterligare med den tillämpliga importtullen och transportkostnaden i det representativa landet (se skäl 141). |
(149) |
Slutligen hävdade den kinesiska handelskammaren i sina synpunkter på noteringen om källor att det vägda genomsnittliga importpriset på karbamid inte var ett lämpligt referensvärde och därför borde justeras av följande tre skäl:
|
(150) |
När det gäller utvecklingen av importpriset för karbamid i Turkiet fann kommissionen att den till fullo följde utvecklingen av importpriset för karbamid på de fem största marknaderna för import av karbamid (Indien, Brasilien, Förenta staterna, unionen, Australien) som står för 60 % av världens import av karbamid (99). Importpriset på karbamid på dessa fem marknader minskade först något under 2020 och ökade sedan stadigt under 2021 och under översynsperioden. Under översynsperioden nådde den mer än dubbla priset 2019. |
(151) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att importpriset på karbamid i Turkiet inte var snedvridet. Priset följde snarare den globala prisutvecklingen för karbamid. |
(152) |
När det gäller importpriset för karbamid med ursprung i Förenta staterna noterade kommissionen att det alltför höga priset per enhet endast avsåg 8 kg av nästan 2 miljoner ton karbamid som importerades till Turkiet under översynsperioden. Det hade därför ingen inverkan på det vägda genomsnittliga importpris som användes som referensvärde för det icke snedvridna värdet av karbamid. |
(153) |
När det gäller import med ursprung i Qatar som omfattas av antidumpningstullar i Indien noterade kommissionen för det första att den kinesiska handelskammaren inte lade fram någon bevisning för att de indiska myndigheternas undersökningsresultat om dumpning borde utvidgas till att omfatta Qatars export till Turkiet. För det andra rörde de åtgärder som införts av Indien melamin och inte karbamid som är den berörda råvaran. |
(154) |
Efter de överväganden som omräknades i skälen 150–153 avvisade kommissionen den kinesiska handelskammarens påståenden som beskrivs i skäl 149. |
(155) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade den kinesiska handelskammaren att importen från Qatar borde undantas från beräkningen av icke snedvridna kostnader för karbamid eftersom Qatars export omfattades av antidumpningsåtgärder i Indien. Parten hänvisade till översynen vid giltighetstidens utgång av antidumpningsåtgärder beträffande import av vissa rör- och stumsvetsrördelar av rostfritt stål med ursprung i Kina där kommissionen avvisade Malaysia som potentiellt representativt land med motiveringen att Förenta staterna hade infört antidumpningsåtgärder på import av sådana rördelar med ursprung i Malaysia (100). |
(156) |
För det första noterade kommissionen att varje undersökning måste bedömas för sig och att ett beslut som fattas i en undersökning inte skapar ett prejudikat som är allmänt giltigt för någon annan efterföljande undersökning. För det andra, i det fall som den kinesiska handelskammaren hänvisade till, ansågs Malaysia vara ett av de potentiella representativa länderna. Slutsatserna om dumpning från en annan jurisdiktion var relevanta eftersom de malaysiska tillverkarnas prissättningsbeslut, som påverkades av deras dumpningsbeteende, kan ha snedvridit deras försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt lönsamhetsnivåer. I det aktuella fallet användes inte Qatar som källa till finansiell information, dvs. försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt icke snedvriden vinst. Det var bara ett av ursprungsländerna för karbamid som importerades till Turkiet och bidrog därmed till värdet av den icke snedvridna kostnaden för karbamid. Av detta följer att de två situationerna var helt icke-analoga. Det fanns inget som tydde på (och inga argument från de sökande om detta) att det påstådda dumpningsbeteendet på en tredje marknad skulle ha en snedvridande inverkan på priserna på Qatars export av karbamid till Turkiet. Följaktligen avvisades påståendet. |
(157) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade den kinesiska handelskammaren igen att kommissionen borde dra av sjöfrakt och försäkring från importpriset på råvaror. Enligt den kinesiska handelskammaren kunde kommissionen inte klargöra varför importpriserna återspeglade den prisnivå som rådde på det representativa landets inhemska marknad. I detta avseende hävdade den kinesiska handelskammaren att kostnaden för ett företag i det representativa landet endast inkluderade kostnaden för råvaror och inhemsk frakt. |
(158) |
Kommissionen var av annan åsikt. När en tillverkare av den produkt som översynen gäller i det representativa landet undersöker om den ska anskaffa en råvara från en inhemsk eller utländsk leverantör jämför tillverkaren den totala kostnaden för råvaran vid leverans till fabriken. För en råvara som levereras av en inhemsk leverantör i det representativa landet omfattar denna totala kostnad normalt priset på råvaran och den inhemska frakten. Om råvaran levereras av en utländsk leverantör omfattar den totala kostnaden normalt priset på råvaran, den inhemska frakten i exportlandet, hantering och lastning (dvs. priset på fob-nivå), sjöfrakt och försäkring (dvs. priset på cif-nivå i importstatistiken), importtull (dvs. pris i land) och inhemsk frakt. En tillverkare i det representativa landet kommer i allmänhet att besluta att köpa från utlandet först när importpriset till fabriken kan konkurrera med en inhemsk leverantörs pris. Kommissionen ansåg därför att importpriserna på cif-nivå, dvs. inklusive sjöfrakt och försäkring, av råvaror var ett lämpligt mått på de inhemska priserna (på fritt fabrik-nivå) på dessa råvaror i det representativa landet. Kommissionen avvisade följaktligen påståendet. |
3.2.2.3.2 Energi/allmännyttiga tjänster
(159) |
Kommissionen avsåg att använda de genomsnittliga elpriser som var tillämpliga på industriella användare under andra halvåret 2021 och första halvåret 2022 och som offentliggjordes av Turkiets statistikinstitut (101). Kommissionen använde taxor för förbrukningsintervallet 70 000–150 000 MWh. För att fastställa det tillämpliga förbrukningsintervallet använde kommissionen den elförbrukning som Xinjiang XLX rapporterade som tillgängliga uppgifter. |
(160) |
De elpriser som rapporterades av Turkiets statistikinstitut omfattade alla skatter. Kommissionen drog därför av mervärdesskatten på 18 % från det elpris som rapporterades i den nationella statistiken. |
(161) |
Kommissionen avsåg att använda de genomsnittliga elpriser som var tillämpliga på industriella användare under andra halvåret 2021 och första halvåret 2022 som offentliggjordes av Turkiets statistikinstitut (102). Kommissionen använde taxor för förbrukningsintervallet 26 100 000–104 000 000 m3. För att fastställa det tillämpliga förbrukningsintervallet använde kommissionen den naturgasförbrukning som Xinjiang XLX rapporterade som tillgängliga uppgifter. |
(162) |
Den måttenhet som användes i den turkiska statistiken var kubikmeter. Den förbrukning som rapporterades i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång mättes dock i gigajoule (GJ). Kommissionen använde omräkningsfaktorn på 0,0373 GJ/m3 för att beräkna den icke snedvridna kostnaden för en gigajoule i Turkiet. |
(163) |
De naturgaspriser som rapporterades av Turkiets statistikinstitut omfattade alla skatter. Kommissionen drog därför av mervärdesskatten på 18 % från det naturgaspris som rapporterades i den nationella statistiken. |
(164) |
För att fastställa den icke snedvridna kostnaden för ånga tillämpade kommissionen den metod som användes i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. Sökandena fastställde den icke snedvridna kostnaden för ånga genom att multiplicera den icke snedvridna kostnaden för naturgas med en faktor baserad på det empiriska förhållandet mellan kostnaden för naturgas och den kostnad för ånga som sökandena observerat. |
(165) |
Kommissionen använde de tillämpliga priserna på vatten i Turkiet som togs ut av Kocaelis generaldirektorat för vatten och avlopp (103) som ansvarar för vattenförsörjning, uppsamling och rening av avloppsvatten i Kocaeliprovinsen för industriella användare. De tillämpliga priserna fanns lätt tillgängliga på den turkiska myndighetens webbplats. |
(166) |
I sina synpunkter på noteringen om källor hävdade den kinesiska handelskammaren att kostnaden för el och naturgas i Turkiet var snedvriden eftersom de hade ökat avsevärt under översynsperioden. Den kinesiska handelskammaren hävdade att energiprisökningarna orsakades av pristrycket på naturgas till följd av Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina och citerade rapporten om melamin i Europa som offentliggjordes av Independent Commodity Intelligence Services (ICIS) (104) den 23 mars 2022. |
(167) |
Inledningsvis noterade kommissionen att den rapport som den kinesiska handelskammaren citerade inte innehöll någon omfattande analys av energiprisernas utveckling i Europa, särskilt inte jämfört med Kina. Den nämnde endast de stigande naturgaspriserna i samband med förhandlingarna om melaminpriser för andra kvartalet 2022, dvs. sista kvartalet av översynsperioden. |
(168) |
Dessutom störde Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina energimarknaderna världen över (105). Utvecklingen av de stigande energipriserna i Turkiet kan därför i sig knappast anses vara en isolerad händelse som endast kan tillämpas på den turkiska marknaden. |
(169) |
Även om den ursprungligen fastställda icke snedvridna kostnaden för el och naturgas endast utgjorde 5 % av det konstruerade normalvärdet var den icke snedvridna kostnaden för ånga kopplad till kostnaden för naturgas och uppgick till 15 % av det konstruerade normalvärdet. |
(170) |
Kommissionen undersökte därför utvecklingen av de energipriser som de industriella användarna betalade i Turkiet ytterligare. Den icke snedvridna kostnaden för el fastställdes ursprungligen till 0,65 renminbi/kWh och för naturgas till 80,91 renminbi/GJ. |
(171) |
Kommissionen fann att el- och naturgaspriserna ökade under översynsperioden i en takt som klart översteg den redan höga inflationstakten (78,6 % (106)) i Turkiet. Energipriserna ökade särskilt under första halvåret 2022 då elen kostade 3,5 gånger och gasen sex gånger mer än under första halvåret 2021. |
(172) |
Med hänsyn till den betydande andelen el, naturgas och ånga i förhållande till det konstruerade normalvärdet ansåg kommissionen därför att det var lämpligt att justera den ursprungligen fastställda icke snedvridna kostnaden för el och naturgas. Kommissionen använde det pris på el och naturgas som var tillämpligt på industriella användare i Turkiet under andra halvåret 2021 som utgångspunkt och höjde dessa taxor i linje med den energiprisökning som konstaterades vid Xinjiang XLX (107) för att fastställa referensvärdet för första halvåret 2022. Därefter beräknade kommissionen den genomsnittliga icke snedvridna kostnaden för el, gas och ånga med hjälp av de faktiska priser som gällde i Turkiet under andra halvåret 2021 och de justerade värdena för första halvåret 2022. Efter dessa justeringar minskade andelen el, naturgas och ånga i det konstruerade normalvärdet till 15 %. |
3.2.2.3.3 Arbetskraft
(173) |
I begäran om översyn vid giltighetstidens utgång använde sökandena information om löner för både yrkesarbetare (tekniker inom industrisektorn) och okvalificerad arbetskraft (fabriksarbetare) i Turkiet som offentliggjorts av Ekonomiska forskningsinstitutet (108). De uppgifter som fanns tillgängliga antingen i den öppna versionen av begäran om översyn vid giltighetstidens utgång eller på respektive webbplats gjorde det dock inte möjligt att bekräfta den period som uppgifterna omfattade. Dessutom innehöll det referensvärde som sökandena använde endast löner men inga extra arbetskostnader, t.ex. sociala avgifter. |
(174) |
Kommissionen beslutade därför att använda de uppgifter om arbetskraftskostnader inom den relevanta industrisektorn som fanns tillgängliga från Turkiets statistikinstitut (109). Kommissionen använde den senaste arbetskraftskostnaden per timme (110) i huvudgrupp 20 – Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter i Europeiska unionens statistiska näringsgrensindelning (Nace rev. 2) (111). Eftersom de senaste uppgifterna endast omfattade år 2020 justerade kommissionen arbetskraftskostnaden med hjälp av det arbetskraftskostnadsindex som var tillämpligt på tillverkning under tredje och fjärde kvartalet 2021 och första och andra kvartalet 2022 (112) och som offentliggjorts av Turkiets statistikinstitut. |
3.2.2.3.4 Biprodukter
(175) |
Enligt uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång erhålls endast en biprodukt, ammoniak, vid tillverkningen av melamin. För att fastställa det icke snedvridna priset lade kommissionen också till importtullar och interna transportkostnader till det genomsnittliga importpriset till Turkiet enligt samma metod som för råvaror. |
(176) |
Ammoniak som erhålls som biprodukt återinförs i produktionsprocessen i karbamidanläggningen. Enligt begäran om översyn vid giltighetstidens utgång är effektiviteten för sådan ammoniak i karbamidanläggningen lägre än effektiviteten för den ammoniak som ursprungligen tillverkades för användning i karbamidanläggningen. Sökandena minskade därför biproduktens icke snedvridna värde med en procentsats på grundval av sina tidigare erfarenheter. Kommissionen tillämpade samma justeringskoefficient. |
3.2.2.3.5 Produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst
(177) |
Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. |
(178) |
I begäran om översyn vid giltighetstidens utgång uppskattade sökandena de fasta kostnaderna på grundval av de fasta kostnader som en av sökandena ådragit sig vid tillverkningen av ett ton melamin. Den beräknade fasta kostnaden justerades nedåt för att återspegla skillnaden i utvecklingsnivå mellan Turkiet och sökandens medlemsstat. |
(179) |
Kommissionen tog med dessa fasta kostnader i beräkningen av den icke snedvridna tillverkningskostnaden som tillverkningsomkostnader enligt den metod som sökandena använde. Det faktiska värdet på de fasta kostnaderna uppdaterades på grundval av det kontrollerade svar på frågeformuläret som lämnats av den sökande som nämns i skäl 178 och justerats för skillnaden i ekonomisk utvecklingsnivå. |
(180) |
Enligt förklaringen i skäl 137 fanns det inga tillverkare av melamin i Turkiet. Därför fastställdes försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av ekonomiska uppgifter från tre turkiska tillverkare i samma allmänna produktkategori. I den aktuella undersökningen avser detta tillverkare av produkter i ammoniakvärdekedjan, där även melamin ingår, dvs. kvävegödselmedel. |
(181) |
Kommissionen använde den finansiella information som omfattade översynsperioden som offentliggjordes av företagen Ege Gübre (113), Tekfen (114) och Bagfaş (115) på deras webbplatser eller via en onlineplattform för offentliggörande. I förekommande fall förlitade sig kommissionen på uppgifter som rapporterats för ett segment som ligger närmast den produkt som översynen gäller. Intäkter och utgifter från investeringsverksamhet beaktades inte. |
(182) |
Alla tre företagen hade ekonomiska uppgifter tillgängliga för perioder som omfattade översynsperioden. Dessutom var alla tre företagen lönsamma under översynsperioden. Kommissionen beräknade därför ett vägt genomsnitt av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för att fastställa icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i det representativa landet. |
(183) |
Det tillämpliga vägda genomsnittet av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes till 16,5 % respektive 21,6 %. |
(184) |
I sina synpunkter på noteringen om källor hävdade den kinesiska handelskammaren att kvävehaltiga gödselmedel utgör en produkt med andra fysiska och kemiska egenskaper än melamin, annan slutlig användning och riktade kunder. Finansiella uppgifter om melamintillverkare i Turkiet bör därför användas. Om sådana uppgifter inte finns tillgängliga bör kommissionen återgå till sökandenas försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som faktiska tillverkare av melamin. Och slutligen, om kommissionen insisterar på att använda de turkiska företagens finansiella uppgifter, bör endast försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt Tekfens vinst beaktas eftersom de två andra företagen inte hade reviderad finansiell information. |
(185) |
Kommissionen noterade att kvävegödselmedel som tillverkas i ammoniakvärdekedjan mycket väl kunde beaktas i samma allmänna produktkategori. Unionstillverkarnas försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst kunde inte användas i detta fall med tanke på de olika ekonomiska utvecklingsnivåerna mellan Kina och unionen. Slutligen kunde varken kommissionen eller den kinesiska handelskammaren avgöra om Ege Gübres och Bagfaş finansiella information hade reviderats eller inte. Eftersom kommissionen i denna undersökning förlitade sig på finansiell information från företag som faktiskt inte tillverkade den produkt som översynen gäller ansågs ett vägt genomsnitt av alla tre tillverkarna vara lämpligare och mer representativt. |
(186) |
Kommissionen avvisade därför den kinesiska handelskammarens påståenden om icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. |
(187) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Xinjiang XLX och den kinesiska handelskammaren att kommissionen borde utesluta Ege Gübre och Bagfaş från fastställandet av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst eftersom det inte stod klart huruvida de två företagens årsredovisningar hade reviderats. |
(188) |
I detta avseende genomförde kommissionen ytterligare undersökningar och kunde bekräfta att bägge företagens, Ege Gübre (116) och Bagfaş (117), finansiella information reviderades under de perioder som användes för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Påståendet avvisas därför. |
3.2.2.4
(189) |
På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
(190) |
Eftersom melamin är en råvara utan ytterligare produkttyper konstruerades normalvärdet endast för en produkttyp. |
(191) |
Kommissionen fastställde de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna. I avsaknad av ett meningsfullt samarbete med de exporterande tillverkarna förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökandena lämnat i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång avseende användningen av alla faktorer vid tillverkning av melamin med hjälp av Eurotecnica-tekniken. |
(192) |
Den icke snedvridna tillverkningskostnaden minskades med biproduktens icke snedvridna värde justerat nedåt för effektivitetsförlusten (se skälen 175 och 176). |
(193) |
Kommissionen lade sedan till tillverkningsomkostnader till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna för att komma fram till icke snedvridna tillverkningskostnader. Sökandena rapporterade tillverkningsomkostnader som fasta kostnader i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. Värdet på de fasta kostnaderna uppdaterades i linje med svaret på frågeformuläret från respektive sökande och justerades nedåt för skillnaden i ekonomisk utvecklingsnivå. |
(194) |
Dessutom lade kommissionen till icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på 16,5 % respektive 21,6 % till de icke snedvridna produktionskostnaderna (se skälen 180–183). |
(195) |
Slutligen konstaterade kommissionen att mervärdesskatten på export av melamin (13 %) i Kina endast återbetalades delvis (10 %). Skillnaden mellan den mervärdesskatt som betalades eller skulle betalas och återbetalningen ökade kostnaderna för tillverkarna i Kina när de tillverkade melamin för export. Kommissionen lade därför till ytterligare 3 % till det icke snedvridna värdet av melamin som fastställts i enlighet med skälen 191–194. |
(196) |
På denna grund konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
3.2.3 Exportpris
(197) |
Eftersom de exporterande tillverkarna i Kina inte samarbetade på ett meningsfullt sätt fastställdes exportpriset för all melaminimport på grundval av importuppgifter från Eurostat som registrerades på cif-nivå justerat till nivån fritt fabrik genom avdrag för sjöfrakt, försäkring och inhemska transportkostnader i Kina. |
(198) |
Den genomsnittliga kostnaden för sjöfrakt och försäkring baserades på en analys av den importstatistik som fanns tillgänglig i GTA (118). Kommissionen fastställde värdet av sjöfrakt och försäkring som skillnaden mellan importpriset per enhet till unionen av melamin med ursprung i Kina (som registrerades på cif-nivå) och exportpriset per enhet av melamin som exporterades från Kina till unionen (som registrerades på fob-nivå) under översynsperioden. |
(199) |
De inhemska transporterna i Kina baserades på Doing Business-landsrapporten om Kina (119). |
3.2.4 Jämförelse och dumpningsmarginaler
(200) |
Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärdet som fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen med det exportpris fritt fabrik som fastställs ovan. På grundval av detta fastställdes den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt som procentandel av cif-priset vid unionens gräns, före tull, till mer än 40 %. |
(201) |
Kommissionen konstaterade därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden. |
3.3 Sannolikhet för fortsatt dumpning
(202) |
Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden undersökte kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina samt unionsmarknadens attraktionskraft. |
3.3.1 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina
(203) |
I avsaknad av samarbete fastställde kommissionen produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina på grundval av uppgifter i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång (120). Den årliga produktionskapaciteten uppskattades på grundval av produktionskapaciteten 2020 och de kapacitetsökningsprojekt som pågick 2021 enligt sökandenas rapporter (121). Dessutom identifierade kommissionen ytterligare kapacitetsökningsprojekt (som inte ingår i Chemical Economics Handbook) på grundval av information som offentliggjorts av Eurotecnica (122). Följaktligen kommer den årliga produktionskapacitet som redan finns tillgänglig under översynsperioden på [2 600 000–2 800 000] ton sannolikt att öka till [3 000 000–3 200 000] ton under de kommande åren. |
(204) |
Kapacitetsutnyttjandet uppskattades till [40–45] % under översynsperioden och förväntas öka till [45 – 55] % fram till 2025 (123). Följaktligen uppgick produktionsvolymen till [1 040 000–1 260 000] ton under översynsperioden och kommer sannolikt att öka till [1 350 000–1 760 000] ton fram till 2025. |
(205) |
Den outnyttjade kapaciteten i Kina uppgick således till mer än 1 500 000 ton under översynsperioden och skulle kunna variera mellan 1 400 000 och 1 600 000 ton inom den närmaste framtiden. Detta är nästan fyra gånger så mycket som den totala förbrukningen i unionen under översynsperioden. |
(206) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska exporterande tillverkarna förfogar över betydande outnyttjad kapacitet som skulle kunna mobiliseras för export till unionen vilket innebär att om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle exporten mycket sannolikt öka till dumpade priser. |
3.3.2 Unionsmarknadens attraktionskraft
(207) |
För att fastställa unionsmarknadens attraktionskraft undersökte kommissionen de kinesiska exportpriserna till unionen jämfört med exportpriserna till tredjelandsmarknader med unionsmarknadens storlek och de gällande åtgärder som införts av tredjeländer som stängde sina marknader för kinesiskt melamin. |
(208) |
I avsaknad av meningsfullt samarbete använde kommissionen GTA (124) för den kinesiska exporten av HS-nummer 2933 61 (melamin) på fob-nivå för att jämföra de kinesiska exportpriserna till unionen med exportpriserna till tredjelandsmarknader samt med unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspris på unionsmarknaden. |
(209) |
Under översynsperioden exporterade kinesiska tillverkare 588 000 ton melamin, dvs. ungefär hälften av deras beräknade produktion. De viktigaste exportmarknaderna i tredjeländer var Indien (14 %), Turkiet (12 %), Ryssland (8 %), Brasilien (8 %), Vietnam (6 %) och Thailand (6 %). |
(210) |
Det vägda genomsnittliga kinesiska exportpriset (på fob-nivå) till unionen under översynsperioden var 10 % högre än det vägda genomsnittliga exportpriset till de sex största exportdestinationer som nämns i skäl 209. Dessutom var exportpriset till unionen upp till 12 % högre än exportpriset till Indien, den näst viktigaste exportmarknaden (efter unionen med en andel på 15 %). |
(211) |
Kommissionen justerade de kinesiska exportpriserna till de tredjelandsmarknader som förtecknas i skäl 209 (på fob-nivå) till cif-nivån vid unionens gräns ytterligare genom att lägga till den genomsnittliga sjöfrakts- och försäkringskostnaden från Kina till unionen (se skäl 198). Dessa exportpriser till tredjeländer var 27 % lägre än unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspris på unionsmarknaden. Om åtgärderna skulle upphävas skulle den kinesiska exporterande tillverkaren ha ett incitament att exportera till unionen till priser som är högre än de som tas ut av kunder i tredjeländer men ändå lägre än unionstillverkarnas försäljningspris vilket skulle utöva ytterligare tryck på priset i unionen. |
(212) |
Dessutom uppgick unionens förbrukning under översynsperioden till omkring 430 000 ton och utgjorde därmed [35–40] % av den uppskattade melaminproduktionen i Kina. |
(213) |
Importen med ursprung i Kina hade en betydande marknadsandel på unionsmarknaden under andra hälften av skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen ökade 2021 (6,4 %) och särskilt under översynsperioden (14,9 %). Denna utveckling korrelerade med ökningen av priset på melamin på unionsmarknaden vilket visar att kombinationen av unionsmarknadens storlek och priser lockar till sig ett inflöde av kinesiskt melamin och man fastställde att det exporterades till dumpade priser under översynsperioden. |
(214) |
Slutligen bibehöll två tredjelandsmarknader – Förenta staterna och Eurasiska ekonomiska unionen (EAEU) – handelspolitiska skyddsåtgärder som helt eller delvis stängde deras marknader för import från Kina. Förenta staterna införde antidumpnings- och utjämningsåtgärder på import av melamin med ursprung i Kina 2015 och förlängde tillämpningen av dem med ytterligare fem år 2021 (125). Den kinesiska exporten av melamin till Förenta staterna omfattas av en landsomfattande antidumpningstull på 363,31 % och en övrig antisubventionstull på 154,58 %. I april 2022 införde EAEU slutgiltiga antidumpningstullar på melamin från Kina på mellan 15,22 % och 19,08 % (126). |
(215) |
Förenta staterna och Ryssland (som är den största medlemmen i EAEU) stod vardera för [3–5] % av den globala melaminförbrukningen 2020 (127). Med tanke på den höga nivån på åtgärderna upphörde kinesiska melamintillverkare nästan helt att exportera till Förenta staterna. Exporten uppgick endast till 80 ton under översynsperioden och till och med mindre än 50 ton under de föregående åren av skadeundersökningsperioden. Efter EAEU:s införande av åtgärderna minskade den genomsnittliga månatliga volymen kinesisk melaminexport till regionen från 3 900 ton under översynsperioden (3 360 ton 2021, 2 200 ton 2020, 2 950 ton 2019) till cirka 230 ton under andra halvåret 2022. |
(216) |
Såsom visas i skälen 214 och 215 hade handelsåtgärder en avskräckande effekt på den kinesiska exporten av melamin till Förenta staterna och Ryssland. Det är sannolikt att de kinesiska tillverkarna skulle försöka kompensera förlusten av de två exportmarknaderna genom att söka nya exportmöjligheter i unionen om de åtgärder som för närvarande är föremål för översyn skulle upphöra att gälla. |
(217) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att unionsmarknaden sannolikt skulle locka till sig ökade volymer av dumpad import av melamin med ursprung i Kina av följande skäl:
|
(218) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter påpekade Xinjiang XLX och den kinesiska handelskammaren att slutsatsen om ett högre kinesiskt exportpris till unionen jämfört med tredjeländer var faktiskt korrekt men ändå inte specifik för exporten av melamin. De hävdade att de högre exportpriserna till unionen återspeglar de generellt högre försäljningspriserna i unionen på grund av högre produktionskostnader för arbetskraft, energi och miljökostnader. Dessutom skulle en lägre ekonomisk utvecklingsnivå i ett tredjeland inte tillåta ett högt exportpris. |
(219) |
Kommissionen noterade att oavsett orsakerna till ett högre exportpris till unionen ändrade det inte det faktum att de kinesiska tillverkarna av melamin kunde ta ut högre priser på unionsmarknaden jämfört med andra större exportmarknader och därmed uppnå en högre lönsamhet för försäljningen. Kommissionen drog slutsatsen att parterna inte lade fram några argument som skulle ändra dess slutsatser att det högre kinesiska exportpriset till unionen var en indikator på unionsmarknadens attraktionskraft. Parternas synpunkter bekräftade i själva verket kommissionens slutsatser i detta avseende. |
(220) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Xinjiang XLX och den kinesiska handelskammaren vidare att de kinesiska tillverkarna av melamin inte var intresserade av att omdirigera sin export från tredjeländer till unionen. Enligt parterna utvecklades de kinesiska tillverkarna under årens lopp sunda exportmarknader i ett antal tredjeländer och skulle inte överge befintliga kunder på dessa marknader, bland annat för riskspridningens skull. Även om en del av exporten omdirigerades till unionen skulle tillverkarna inte motiveras att sänka sina exportpriser till unionen. |
(221) |
Kommissionen konstaterade att parten inte inkom med någon bevisning till stöd för sitt påstående. Kommissionen ansåg att det skulle vara ett bra affärsbeslut att rikta in sig på en marknad med högre priser. De kinesiska tillverkarna skulle faktiskt kunna höja sina exportpriser (jämfört med exportpriserna till tredjeländer) samtidigt som de håller sig under priserna i unionen vilket skulle ge dem en konkurrensfördel. Kommissionen avvisade detta påstående. |
(222) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter bekräftade Xinjiang XLX och den kinesiska handelskammaren dessutom att unionsmarknaden var attraktiv för kinesiska melamintillverkare i fråga om storlek. |
(223) |
Slutligen höll parterna inte med om att stängningen av marknaderna i Förenta staterna och EAEU/Ryssland efter införandet av antidumpningsåtgärder av respektive jurisdiktion skulle leda till ökad export till unionen. De hänvisade till det faktum att de kinesiska exportvolymerna till unionen förblev relativt låga efter det att de amerikanska åtgärderna antogs 2015. |
(224) |
Kommissionen noterade att när Förenta staternas åtgärder infördes skyddades unionsmarknaden redan av minimiimportpriset och/eller den fasta övriga tullen. Dessutom skapade de rådande internationella priserna på melamin under den perioden (128) inte någon möjlighet för kinesiska tillverkare att tränga in på unionsmarknaden för att kompensera för förlusten av den marknaden i Förenta staterna. Så snart melaminpriset ökade internationellt mycket över minimiimportpriset (2021 och översynsperioden) ökade den kinesiska exporten av melamin till unionen. Perioden 2021 och översynsperioden simulerar i praktiken en situation där inga antidumpningsåtgärder tillämpas på import av melamin med ursprung i Kina för de tre största exporterande tillverkare som omfattas av minimiimportpriset. |
(225) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att införandet av Förenta staternas åtgärder inte ledde till någon omedelbar ökning av exporten till unionen på grund av det låga internationella priset på melamin under den perioden vilket gjorde det möjligt att skydda unionsmarknaden genom minimiimportpriset och/eller den fasta övriga tullen. Kommissionen bekräftade därför sina slutsatser om unionsmarknadens attraktionskraft efter stängningen av marknaderna i Förenta staterna och EAEU/Ryssland. |
3.3.3 Slutsats om sannolikheten för fortsatt dumpning
(226) |
Mot bakgrund av sina slutsatser om fortsatt dumpning under översynsperioden enligt vad som fastställs i skäl 201 och om den sannolika utvecklingen av exporten om åtgärderna skulle upphöra att gälla så som förklaras i skälen 202–217, drog kommissionen slutsatsen att sannolikheten för att dumpningen skulle fortsätta är betydande om antidumpningsåtgärderna gällande import från Kina upphörde att gälla. |
4. SKADA
4.1 Definition av unionsindustrin och unionstillverkningen
(227) |
På grundval av de uppgifter som fanns tillgängliga i begäran tillverkades den likadana produkten under översynsperioden av de tre sökandena och två andra tillverkare. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. De två andra unionstillverkarna, BASF AG, Ludwigshafen/Tyskland och S.C. Azomures SA, Targu Mures/Rumänien, uttalade sig inte. |
(228) |
Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till 382 186 ton. Siffran beräknades på grundval av svaren på frågeformuläret från de tre unionstillverkare som ingick i urvalet och på de svar på frågeformuläret om makroekonomiska indikatorer som sökandena lämnat. |
(229) |
Som nämns i skäl 24 tillämpades ett stickprovsförfarande för att fastställa om den skada som unionsindustrin lidit möjligen skulle fortsätta. De unionstillverkare som ingick i urvalet svarade för ungefär 82 % av unionens samlade uppskattade tillverkning av den likadana produkten. De tre tillverkare som ingick i urvalet är samma som sökandena. |
4.2 Förbrukning i unionen
(230) |
Kommissionen fastställde förbrukningen på unionens marknad på grundval av a) sökandenas uppgifter om unionsindustrins försäljning av den likadana produkten, som delvis dubbelkontrollerats mot de försäljningsvolymer som rapporterats av de unionstillverkare som ingick i urvalet och b) importen till unionen av den undersökta produkten från samtliga tredjeländer enligt vad som rapporterats i Comext-databasen (Eurostat). |
(231) |
Baserat på dessa uppgifter utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt: Tabell 2 Förbrukning i unionen (i ton)
|
(232) |
Översynen visade att förbrukningen i unionen ökade med 11 % under skadeundersökningsperioden. Förbrukningen i unionen påverkades negativt av utbrottet av covid-19-pandemin 2020 men återhämtade sig kraftigt 2021 och under översynsperioden. |
4.3 Import från det berörda landet
4.3.1 Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet
(233) |
Kommissionen fastställde importvolymen från det berörda landet baserat på statistik från Eurostat enligt förklaringen i skäl 229. Den kinesiska marknadsandelen fastställdes genom att importen jämfördes med förbrukningen i unionen enligt tabell 2. |
(234) |
Importen från Kina utvecklades på följande sätt: Tabell 3 Importvolym och marknadsandel
|
(235) |
Importvolymerna från Kina minskade avsevärt med 82 % mellan 2019 och 2020 vilket kan förklaras av produktionsstoppen i Kina efter covid-19-pandemins utbrott och den kraftigt minskade förbrukningen i unionen. Volymen kinesisk import återhämtade sig exponentiellt 2021 till en kvantitet som var mer än fyra gånger större än den kvantitet som importerades 2019. Importvolymen ökade betydligt igen under översynsperioden till en kvantitet som var mer än dubbelt så stor som den kvantitet som importerades 2021. |
(236) |
I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Xinjiang XLX och den kinesiska handelskammaren att ökningen av den kinesiska importen till unionen berodde på försörjningsbrist på unionsindustrins nivå i kombination med stor efterfrågan från användarna efter covid-19, dvs. 2021 och under översynsperioden. Unionsindustrin kunde därför inte tillgodose denna efterfrågan och användarna var tvungna att övergå till import från Kina. Xinjiang XLX tillade att unionsindustrin dessutom ökade priserna avsevärt under den perioden och att användarna därför var tvungna att söka alternativa försörjningskällor. |
(237) |
Kommissionen noterade att den outnyttjade kapaciteten hos de unionstillverkare som ingick i urvalet under varje år under skadeundersökningsperioden uppgick till minst 80 000 ton (se tabell 6) vilket klart överstiger den totala volymen kinesisk import till unionen (se tabell 3). Av detta följer att unionsindustrin säkerligen kunde ersätta den totala import från Kina som observerats och därefter kunde tillgodose efterfrågan på unionsmarknaden i den utsträckningen under skadeundersökningsperioden. När det gäller de priser som togs ut av unionsindustrin noterade kommissionen att dessa prisökningar, som tillämpades av unionsindustrin, var helt i linje med marknadssignalerna i en situation med hög efterfrågan och betydande kostnadsökningar, vilket observerades 2021 och under översynsperioden. Påståendena avvisades därför. |
4.3.2 Priser på importen från Kina och prisunderskridande
4.3.2.1
(238) |
Kommissionen fastställde de genomsnittliga importpriserna från Kina på grundval av uppgifter från Eurostat. |
(239) |
Det vägda genomsnittliga priset för importen från Kina utvecklades på följande sätt: Tabell 4 Importpriser (i euro per ton)
|
(240) |
De genomsnittliga priserna på melaminimporten från Kina ökade med 93 % under skadeundersökningsperioden vilket visar att de kinesiska tillverkarna delvis följde den allmänt positiva prisutvecklingen på unionsmarknaden vilket framgår av tabell 8. |
4.3.2.2
(241) |
Eftersom den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkarens exportpriser inte kunde anses vara representativa med tanke på att de underliggande exportkvantiteterna utgjorde mindre än 3 % av den totala exporten från Kina till unionen under översynsperioden (se skäl 27), fastställde kommissionen prisunderskridandet genom att jämföra a) de vägda genomsnittliga statistiska priserna för importen från Kina under översynsperioden enligt förklaringen i skäl 196 och fastställda på cif-nivån med lämpliga justeringar för den konventionella tullsatsen, antidumpningstullen (129) och kostnaderna efter importen och b) de vägda genomsnittliga försäljningspriserna för de tre unionstillverkare som debiterades icke-närstående kunder på unionsmarknaden och justerade till nivån fritt fabrik. Den på detta sätt fastställda marginalen för prisunderskridande uppgick till 12,6 %. |
4.4 Volymer och priser beträffande importen från tredjeländer
(242) |
Kommissionen fastställde importvolymerna och priserna på importen från tredjeländer enligt samma metod som för Kina (se avsnitt 4.3.1). |
(243) |
Importvolymen från tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 5 Import från tredjeländer
|
(244) |
De viktigaste importkällorna utanför Kina var Qatar, Trinidad och Tobago och Japan. Importen från vart och ett av dessa länder minskade under skadeundersökningsperioden med minst 7 % och upp till 45 % medan den totala importen från tredjeländer, exklusive Kina, minskade med 26 %. |
(245) |
Under översynsperioden var de genomsnittliga importpriserna för de två andra länderna än Kina, med en individuell marknadsandel på mer än 2 % under översynsperioden, Qatar (7,3 %) och Trinidad och Tobago (3 %), mer än 200 euro per ton över de genomsnittliga importpriserna från Kina. |
(246) |
Xinjiang XLX och den kinesiska handelskammaren hävdade att tabellen ovan visade att kommissionen inte hade bedömt betydelsen av Rysslands import av melamin till unionen. Rysslands import var betydande fram till Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina och därefter hävdade Xinjiang XLX och den kinesiska handelskammaren att den ryska importen ersattes av import från Kina, en faktor som också skulle förklara ökningen av den kinesiska importen sedan dess. |
(247) |
Kommissionen var av annan åsikt. Den bedömde förvisso individuellt Rysslands import som en del av importen från ”övriga tredjeländer” (se tabell 5). Den ryska importen rapporteras dock inte individuellt i tabellen ovan eftersom Qatar, Trinidad och Tobago och Japan var de tre exportländer som hade de största exportvolymerna till unionen utanför det berörda landet under översynsperioden. Rysslands marknadsandel under översynsperioden var 1,4 % och dess högsta nivå under skadeundersökningsperioden var 2020 då den nådde en marknadsandel på 4,3 %. Rysslands förlust av marknadsandelar sedan detta toppår (minus 2,9 procentenheter) verkar således liten vid sidan av Kinas ökade marknadsandel (plus 14,6 procentenheter). Påståendet att den ryska importens förlust av marknadsandelar i betydande utsträckning bidrog till den kinesiska importens ökade marknadsandel avvisades därför. |
(248) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter noterade Xinjiang XLX och den kinesiska handelskammaren att de genomsnittliga priserna på import från Kina under översynsperioden låg över motsvarande priser från Japan och Ryssland och att alla exportländer i stor utsträckning följde trenden med stigande priser under 2021 och översynsperioden. |
(249) |
Kommissionen höll med om att de genomsnittliga priserna på importen från Japan och Ryssland faktiskt låg under de genomsnittliga priserna på importen från Kina under översynsperioden enligt uppgifter från Eurostat. Deras sammanlagda marknadsandel på 3,2 % var dock mycket lägre än för importen från Kina. Kommissionen konstaterade vidare att de berörda parterna inte gjorde några påståenden som härrörde från dessa uppgifter. Följaktligen avvisades påståendet. |
(250) |
På grundval av ovanstående, dvs. utvecklingen av importvolymerna från tredjeländer och priserna på importen från de viktigaste källorna utom Kina, drog kommissionen slutsatsen att importen från tredjeländer inte hade någon skadevållande inverkan på unionsindustrin. |
4.5 Unionsindustrins ekonomiska situation
4.5.1 Allmänna anmärkningar
(251) |
I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. |
(252) |
För skadeanalysens skull skiljde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna baserat på uppgifter och information i sökandenas svar på frågeformuläret som vederbörligen kontrollerades mot uppgifterna i begäran och svaren på frågeformuläret från de tillverkare som ingick i urvalet samt statistik från Eurostat. Kommissionen bedömde de mikroekonomiska indikatorerna baserat på uppgifter i svaren på frågeformuläret från de tre unionstillverkare som ingick i urvalet. |
(253) |
De makroekonomiska indikatorerna är produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning. |
(254) |
De mikroekonomiska indikatorerna är Genomsnittliga försäljningspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, avkastning på investeringar och förmåga att anskaffa kapital. |
4.5.2 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
(255) |
Unionens sammanlagda produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 6 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
(256) |
Unionsindustrins produktion minskade med 5 % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins produktionskapacitet var fortsatt i det närmaste stabil under skadeundersökningsperioden med en mindre minskning på 2 %. Som en följd av detta minskade kapacitetsutnyttjandet med 4 %. |
4.5.3 Försäljningsvolym och marknadsandel
(257) |
Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 7 Försäljningsvolym och marknadsandel
|
(258) |
Unionsindustrins försäljningsvolym till icke-närstående kunder ökade med 12 % från 2019 till 2021 men minskade med 9 procentenheter mellan 2021 och översynsperioden till en nivå 3 % över nivån 2019. |
(259) |
Mellan 2019 och 2020 kunde unionsindustrin öka sin marknadsandel med 10 % vilket fyllde luckan som lägre importkvantiteter från Kina hade lämnat efter covid-19-pandemin (se skäl 234) och tabell 3). Mellan 2020 och översynsperioden förlorade unionsindustrin betydande marknadsandelar, närmare 12 procentenheter, och jämfört med 2019 förlorade unionsindustrin 4,8 procentenheter av sin marknadsandel under översynsperioden. |
4.5.4 Tillväxt
(260) |
Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen i unionen med 11 % (se tabell 2) medan unionsindustrins försäljningsvolym till icke närstående kunder i unionen ökade med 8 % (se tabell 7). Unionsindustrin ökade följaktligen i absoluta tal men minskade i relativa termer. Med andra ord kunde unionsindustrin inte dra nytta av marknadstillväxten i samma utsträckning som importen från Kina gjorde. |
4.5.5 Priser och faktorer som påverkar priserna
(261) |
De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för unionstillverkarna till icke-närstående kunder i unionen och tillverkningskostnaden per enhet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 8 Försäljningspriser i unionen och tillverkningskostnad
|
(262) |
Efter en minskning med 8 % från 2019 till 2020 ökade produktionskostnaden per enhet exponentiellt till en nivå som under översynsperioden låg 130 % över nivån 2019. Denna kraftiga ökning av produktionskostnaderna berodde på den mycket kraftiga ökningen av gaspriserna från och med 2021. |
(263) |
Försäljningspriserna följde en liknande trend. Mellan 2019 och 2020 sjönk försäljningspriserna per enhet med 19 % till följd av den ekonomiska nedgången i samband med covid-19-pandemin. Från 2020 till översynsperioden steg försäljningspriserna emellertid per enhet tre gånger. |
4.5.6 Sysselsättning och produktivitet
(264) |
Unionstillverkarnas genomsnittliga sysselsättning, produktivitet och arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 9 Sysselsättning och produktivitet
|
(265) |
De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna ökade med 7 % under skadeundersökningsperioden. Antalet anställda och arbetskraftens produktivitet förblev stabila under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin sysselsatte omkring 650 anställda under hela skadeundersökningsperioden med en produktion per anställd på omkring 500 ton. |
4.5.7 Lagerhållning
(266) |
Unionstillverkarnas lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 10 Lagerhållning
|
(267) |
Lagernivåerna varierade kraftigt under skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden låg nivån 19 % över nivån 2019. Detta är ytterligare ett tecken på att unionsindustrin hade ökande svårigheter mot slutet av skadeundersökningsperioden att sälja sin produktion mot bakgrund av den dramatiskt ökande importen från Kina. |
4.5.8 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
(268) |
Unionstillverkarnas lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 11 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
|
(269) |
Kommissionen fastställde vinsten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för deras melaminförsäljning till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den underliggande försäljningen. Lönsamheten ökade på så sätt från 8 % 2019 till 17,3 % under översynsperioden. På grund av den ekonomiska nedgången till följd av covid-19-pandemin gick unionsindustrin 2020 kraftigt med förlust men återhämtade sig därefter snabbt och kraftigt. |
(270) |
Nettokassaflödet är ett mått på unionstillverkarnas förmåga att själva finansiera sin verksamhet. Kassaflödesutvecklingen under skadeundersökningsperioden var positiv och kassaflödet från dess verksamhet var 155 % högre under översynsperioden jämfört med 2019. |
(271) |
Unionsindustrins investeringsnivå minskade under skadeundersökningsperioden (–13 % mellan 2019 och översynsperioden). Såsom framgår ovan under kapacitetsutnyttjande (tabell 6) har unionsindustrin inget omedelbart behov av att investera i ny produktionskapacitet. |
(272) |
Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde och utvecklingen följde de analyserade lönsamhetstalen. |
(273) |
Ingen av de unionstillverkare som ingick i urvalet rapporterade några svårigheter att anskaffa kapital. Som framgår av tabell 11 överskred det tillgängliga kassaflödet avsevärt de investeringar som gjordes och 2020 var det enda undantaget. |
4.5.9 Slutsats beträffande unionsindustrins situation
(274) |
Mot bakgrund av den ökande förbrukningen ökade unionsindustrin sin försäljningsvolym under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin förlorade dock betydande marknadsandelar till Kina 2021 och översynsperioden vilket ledde till att dess marknadsandel i slutet av skadeundersökningsperioden låg nära 5 procentenheter under dess nivå i början av skadeundersökningsperioden. Med tanke på de exceptionellt gynnsamma marknadsförhållandena i unionen som orsakades av uppsvinget efter den tröga efterfrågan 2020 under covid-19-pandemin var priserna i unionen betydligt högre än de minimiimportpriser som de exporterande tillverkare som samarbetade i den ursprungliga undersökningen omfattades av. Detta ledde omedelbart till en avkastning på stora importvolymer från dessa exporterande tillverkare. Denna import underskred unionsindustrins priser betydligt. |
(275) |
Unionsindustrin förlorade således betydande marknadsandelar till Kina men dess finansiella indikatorer drabbades inte av denna ökning av den kinesiska importen eftersom den fortfarande kunde få ovanligt höga priser under 2021 och första halvåret 2022. Unionsindustrins vinster låg kvar på en sund nivå och nådde en topp under översynsperioden vilket visar att unionstillverkarna kunde föra över kostnadsökningarna på sina försäljningspriser. Under dessa omständigheter gav de gällande åtgärderna ett minimipris när priserna fortfarande var lägre (under 2019 och 2020) och därmed säkerställde de lika villkor på unionens melaminmarknad. När priserna därefter steg till en nivå som inte observerats sedan den ursprungliga undersökningen, förlorade unionsindustrin betydande marknadsandelar men fortsatte att uppnå sunda vinster. Faktum är att åtgärderna inte utestängde kinesiska tillverkare från unionsmarknaden, särskilt inte när priserna steg, och de fortsatte därför att vara närvarande och gynnades av den ökande förbrukningen. |
(276) |
De flesta skadeindikatorer, bl.a. produktion, försäljning, sysselsättning, lönsamhet och kassaflöde, utvecklades dock positivt och/eller låg på tillfredsställande nivåer. Vissa indikatorer tyder dock på en mindre gynnsam situation för unionsindustrin. Unionsindustrin förlorade i synnerhet marknadsandelar till förmån för kinesisk import. På samma sätt minskade den totala produktionen och kapacitetsutnyttjandet under skadeundersökningsperioden och lagernivåerna ökade. |
(277) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin som helhet inte lidit väsentlig skada under skadeundersökningsperioden i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen. |
5. SANNOLIKHET FÖR ÅTERKOMMANDE SKADA OM ÅTGÄRDERNA SKULLE UPPHÄVAS
(278) |
Eftersom kommissionen drog slutsatsen att unionsindustrin inte drabbats av någon väsentlig skada under översynsperioden (se skäl 276) bedömde den i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen om det fanns en sannolikhet för återkommande skada som ursprungligen orsakades av den dumpade importen från Kina om åtgärderna tilläts upphöra att gälla. |
(279) |
Kommissionen förlitade sig på de uppgifter som gjorts tillgängliga av de samarbetsvilliga parterna och alla andra uppgifter i handlingarna om produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina för att undersöka unionsmarknadens attraktionskraft och den sannolika påverkan av importen från Kina om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. |
(280) |
Som konstateras i skälen 204 och 205 är den outnyttjade kapaciteten i Kina betydande och motsvarar ungefär fyra gånger den årliga förbrukningen i unionen. Såsom konstateras i skäl 216 är unionsmarknaden dessutom en attraktiv marknad för de kinesiska tillverkarna med tanke på priserna på unionsmarknaden och dess storlek. På grundval av detta är det mycket sannolikt att antidumpningsåtgärdernas upphörande kommer att leda till en ökning av den kinesiska exporten till unionen. |
(281) |
I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Xinjiang XLX och den kinesiska handelskammaren att kommissionen inte gjorde någon analys av den sannolika omfattningen av en ökning av den kinesiska exportförsäljningen till unionen eller den sannolika tidsramen för denna ökning även om båda faktorerna skulle ha en direkt inverkan på omfattningen av den eventuella skada som vållats. |
(282) |
Kommissionen erinrade om att det i enlighet med artikel 11.2 inte är nödvändigt att fastställa omfattningen av fortsatt eller återkommande skada. Det är tillräckligt att fastställa att en sådan skada sannolikt kommer att fortsätta eller återkomma. |
(283) |
Den kinesiska handelskammaren tillade att kommissionen inte tog upp de synpunkter som tidigare lämnats av den kinesiska handelskammaren med den direkta hållningen att det inte skulle vara sannolikt att kinesiska tillverkare med ny eller ökad kapacitet snabbt eller enkelt skulle kunna utnyttja denna kapacitet och börja exportera till unionsmarknaden. Den kinesiska handelskammaren hänvisade också till sina synpunkter på sannolikheten för återkommande dumpning som enligt den kinesiska handelskammaren också skulle motbevisa farhågorna om att ny import kommer från Kina på grund av den kinesiska omdirigeringen från andra befintliga exportmarknader eller från stängningen av andra marknader på grund av införandet av antidumpningsåtgärder. |
(284) |
Kommissionen klargjorde att den hade behandlat alla synpunkter som lämnats. Synpunkter som gäller både sannolikheten för fortsatt dumpning och återkommande skada har behandlats i avsnitt 3.3 och är i tillämpliga delar giltiga för återkommande skada. När det gäller den kinesiska handelskammarens synpunkter efter inledandet hänvisar kommissionen till motbevisningen i skäl 22. |
(285) |
Trots detta bekräftade kommissionen att den totala outnyttjade kapaciteten i Kina enligt vad som anges i skälen 202–204 är av sådan omfattning att det är sannolikt att skadan skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla. |
(286) |
När det gäller den kinesiska handelskammarens påstående att den motbevisar farhågor om att ny import från Kina kommer in hänvisade kommissionen till dess motbevisning enligt avsnitt 3.3 i skäl 220. |
(287) |
Kommissionen analyserade de sannolika verkningarna av en sådan ökning av importen genom att undersöka dess sannolika prisnivåer om åtgärderna skulle upphöra att gälla. När det gäller Kina ansåg kommissionen i detta avseende att importprisnivåerna under översynsperioden var en rimlig utgångspunkt eftersom den kinesiska importen hade en betydande marknadsandel på 14,9 % under översynsperioden. På grundval av detta och enligt förklaringen i skäl 240 fastställde kommissionen ett betydande prisunderskridande av unionsindustrins priser med 12,6 %. Detta prisunderskridande skulle till och med vara högre, dvs. 15,6 %, om den tillämpliga antidumpningstullen inte läggs till exportpriset. |
(288) |
I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Xinjiang XLX att kommissionen inte borde ha förlitat sig på den prisunderskridandenivå som beräknats för skadeundersökningsperioden för att motivera sannolikheten för återkommande skada eftersom unionsindustrins priser var exceptionellt höga från och med 2021 vilket i sin tur gjorde prisunderskridandet högre än utan en sådan hög prisnivå. |
(289) |
Kommissionen erinrade om att begreppet prisunderskridande, eftersom det ständigt används i antidumpningsundersökningar enligt grundförordningen, är objektivt till sin natur och består av en enkel jämförelse mellan unionsindustrins faktiska priser och exportpriserna från det berörda landet och justerade när så är motiverat. Dessutom var Xinjiang XLX:s påstående varken ytterligare underbyggt eller kvantifierat och avvisades därför. |
(290) |
När det gäller volymen och priserna på importen från Kina noterade kommissionen vidare att enligt de senaste statistiska uppgifterna från Eurostat fortsatte de kinesiska importvolymerna att öka kraftigt medan priserna på denna import började sjunka betydligt (130). Under de nio månaderna efter översynsperioden, dvs. från och med den 1 juli 2022 till och med den 31 mars 2023, nådde de kinesiska exportvolymerna till unionen en nivå på 93 345 ton, vilket extrapolerat till tolv månader är 92,4 % mer än under översynsperioden (131), till ett genomsnittligt pris på 1 585 euro vilket är 28,8 % lägre än under översynsperioden. |
(291) |
Dessutom analyserade kommissionen utvecklingen av importen från andra tredjeländer än Kina för samma perioder. Importen från andra länder än Kina uppgick till 61 668 ton under de nio månaderna efter översynsperioden, vilket extrapolerat på tolv månader är en ökning med 12,2 % jämfört med översynsperioden (132). De genomsnittliga priserna på importen från tredjeländer minskade med 20,4 % till 1 931 euro/ton jämfört med översynsperioden som fortfarande är betydligt högre än det genomsnittliga priset från Kina. |
(292) |
Följaktligen ökade importen från Kina dramatiskt under de nio månaderna efter översynsperioden och priserna på den sjönk betydligt och i mycket större utsträckning än importen från tredjeländer. |
(293) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Xinjiang XLX att kommissionens analys av faktorer efter skadeundersökningsperioden var bristfällig eftersom den inte beaktade effekterna av en fortsatt energikris i unionen och marknadseffekterna av Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina. |
(294) |
Kommissionen erinrade om att den för det första inte är skyldig att genomföra någon analys av skadefaktorer som förekommer efter skadeundersökningsperioden. I denna undersökning valde kommissionen att göra detta när det gäller importvolymer och priser från det berörda landet för att komplettera slutsatserna om en analys av alla relevanta skadefaktorer under skadeundersökningsperioden. Under alla omständigheter noterade kommissionen att energikällor är råvaror som handlas till världsmarknadspriser. Energipriserna skulle därför, i den mån som melamintillverkarna betalade icke snedvridna världsmarknadspriser, påverka dessa tillverkare lika mycket över hela världen. |
(295) |
Den 23 maj 2023 lämnade sökandena in uppgifter om utvecklingen av skadeindikatorerna efter översynsperioden (133). De uppgifter som lämnats visade på den omedelbara betydande negativa inverkan som den fortsatt kraftiga ökningen av importen från Kina och dess marknadsandel, till snabbt sjunkande priser, hade på unionsindustrins situation. Uppgifterna visade i synnerhet att detta ledde till en mycket markant minskning av försäljningsvolymerna och en kraftig prisnedgång vilket ledde till att unionsindustrin förlorade marknadsandelar och lönsamhet. |
(296) |
Baserat per det ovan nämnda drog kommissionen slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydligt ökad dumpad import från Kina till skadevållande priser och att väsentlig skada troligen skulle återkomma. |
6. UNIONENS INTRESSE
6.1 Inledning
(297) |
I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om ett bibehållande av åtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Unionens intresse fastställdes utifrån en bedömning av de olika parternas intressen, det vill säga unionsindustrins, importörernas och användarnas intresse. |
(298) |
Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen. |
(299) |
På grundval av detta undersökte kommissionen om det, trots slutsatserna om sannolikheten för fortsatt dumpning och sannolikheten för återkommande skada, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla de befintliga åtgärderna. |
6.2 Unionsindustrins intresse
(300) |
Såsom konstateras i skäl 276 lider unionsindustrin inte längre någon väsentlig skada. Såsom konstateras i skäl 295 skulle dock ett avskaffande av åtgärderna sannolikt leda till en kraftig ökning av importen från Kina som underskrider unionsindustrins priser. Ett upphävande av åtgärderna skulle därför äventyra industrins långsiktiga ekonomiska bärkraft. Det ligger därför i unionsindustrins intresse att åtgärderna bibehålls. |
6.3 Icke-närstående importörers och användares intresse
(301) |
Alla kända icke-närstående importörer och användare informerades om inledandet av översynen. |
(302) |
En icke-närstående importör i Italien besvarade stickprovsformuläret men besvarade inte hela frågeformuläret. |
(303) |
Tre användare besvarade frågeformuläret. Dessa användares totala inköp, inklusive inköp från unionstillverkare, import från Kina och import från andra länder, utgjorde endast omkring 3 % av den totala förbrukningen. Endast en av de berörda användarna köpte melamin från Kina och under översynsperioden utgjorde denna import endast 1–4 % (intervall anges av sekretesskäl) av unionens totala import från Kina. På grundval av dessa inköpsvolymer kunde samarbetsviljan från användarna inte anses vara representativ för alla användare. |
(304) |
Deras svar analyserades dock. Svaret från den användare som också köpte små volymer från Kina tillhandahöll inte de viktigaste uppgifter som behövdes, som inköpspriser från Kina, försäljningspriser för produkter med melamininnehåll och kundnamn. På grundval av detta kunde ingen meningsfull slutsats dras annat än att företaget hade en mycket hälsosam vinst och att dess inköp av melamin, både från unionen (bulk) och från andra länder, endast utgjorde en mindre del av dess råvarukostnader (< 5 %). Svaren på frågeformuläret från de två andra användarna kunde inte analyseras på ett meningsfullt sätt eftersom de endast lämnade in de begärda tabellerna och inte besvarade de andra frågorna. |
(305) |
En av dessa användare begärde att antidumpningsåtgärderna inte skulle förlängas eftersom tillverkningskapaciteten i unionen var begränsad, de nuvarande prisnivåerna för melamin äventyrade spånskiveindustrin och importen därför kunde stabilisera prissituationen och trygga försörjningen. Kommissionen avvisade detta påstående. De gällande åtgärderna är inte sådana att de utesluter import från Kina vilket framgår av den kinesiska marknadsandelen 2021 och under översynsperioden. |
(306) |
Därför drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tecken på att upprätthållandet av åtgärderna skulle ha en negativ inverkan på användarna och/eller importörerna som vägde tyngre än de positiva effekterna av åtgärderna. |
6.4 Slutsats om unionens intresse
(307) |
Baserat på ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som visade att det inte låg i unionens intresse att bibehålla åtgärderna beträffande import av melamin med ursprung i Kina. |
7. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
(308) |
Baserat på kommissionens slutsatser om sannolikheten för återkommande dumpning, sannolikheten för återkommande skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna beträffande melamin med ursprung i Folkrepubliken Kina bibehållas. |
(309) |
För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de olika minimiimportpriserna tillämpas. De företag som omfattas av minimiimportpriser måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.4 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”. |
(310) |
Även om det är nödvändigt att uppvisa denna faktura för medlemsstaternas tullmyndigheter för att de ska kunna tillämpa minimiimportpriserna är en sådan faktura inte den enda faktor som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura uppvisas som uppfyller samtliga krav i artikel 1.4 i denna förordning måste medlemsstaternas tullmyndigheter likväl utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, begära ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kunna kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den efterföljande tillämpningen av minimiimportpriserna är berättigad och i enlighet med tullagstiftningen. |
(311) |
Om exporten från något av de företag som omfattas av minimiimportpriserna ökar väsentligt i volym efter införandet av berörda åtgärder skulle denna volymökning i sig kunna anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning beträffande kringgående inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. Vid en sådan undersökning kan man bl.a. granska behovet av att upphäva minimiimportpriserna och i stället fastställa en landsomfattande tull. |
(312) |
Minimiimportpriserna som anges i artikel 1.2 i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som tillverkats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, däribland närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. |
(313) |
Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (134). Begäran ska innehålla all relevant information som visar att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som gäller för det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. |
(314) |
Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. Alla parter beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter utlämnandet av uppgifter och begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Alla skrivelser och synpunkter beaktades noggrant. |
(315) |
När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (135) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad. |
(316) |
Den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036 har avgett ett positivt yttrande. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Härmed införs en slutgiltig antidumpningstull på import av melamin som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2933 61 00 och har sitt ursprung i Folkrepubliken Kina.
2. Följande slutgiltiga antidumpningstull ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av nedanstående företag.
Företag |
Minimiimportpris (euro/ton nettoproduktvikt) |
Tull (euro/ton nettoproduktvikt) |
Taric-tilläggsnummer |
Sichuan Golden-Elephant Sincerity Chemical Co., Ltd |
1 153 |
|
A 986 |
Shandong Holitech Chemical Industry Co., Ltd |
1 153 |
|
A 987 |
Henan Junhua Development Company Ltd |
1 153 |
|
A 988 |
Alla övriga företag |
— |
415 |
A 999 |
3. För de individuellt omnämnda tillverkarna ska den slutgiltiga antidumpningstullen för den produkt som anges i punkt 1 uppgå till differensen mellan minimiimportpriset och nettopriset fritt unionens gräns, före tull, om det senare priset är lägre än minimiimportpriset. För dessa individuellt omnämnda tillverkare ska ingen tull uppbäras om nettopriset fritt unionens gräns, före tull, är lika med eller högre än motsvarande minimiimportpris.
4. De individuella minimiimportpriser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura med en försäkran, vilken är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken hans eller hennes namn och befattning framgår, med följande lydelse: ”Jag intygar härmed att de (volym) melamin som säljs på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i Folkrepubliken Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Om ingen sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för ”alla övriga företag” tillämpas.
5. För de individuellt omnämnda tillverkarna, och om varorna skadats före övergången till fri omsättning och det pris som faktiskt betalats eller ska betalas därför fördelas vid fastställandet av tullvärdet i enlighet med artikel 131 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (136), ska minimiimportpriset som anges ovan sänkas med en procentsats som motsvarar fördelningen av det pris som faktiskt betalats eller ska betalas. Den tull som ska betalas kommer då att utgöra skillnaden mellan det nedsatta minimiimportpriset och det nedsatta nettopriset fritt unionens gräns, före tull.
6. För alla övriga företag, och om varorna skadats före övergången till fri omsättning och det pris som faktiskt har betalats eller ska betalas därför fördelas vid fastställandet av tullvärdet i enlighet med artikel 131 i rådets förordning (EU) 2015/2447, ska storleken på antidumpningstullen, beräknad på grundval av punkt 2, minskas med en procentsats som motsvarar fördelningen av det pris som faktiskt har betalats eller ska betalas.
Artikel 2
Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 14 september 2023.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.
(2) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 457/2011 av den 10 maj 2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutligt uttag av den provisoriska tull som införts på import av melamin med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 124, 13.5.2011, s. 2).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1171 av den 30 juni 2017 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av melamin med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 170, 1.7.2017, s. 62).
(4) Tillkännagivande om att giltighetstiden för vissa antidumpningsåtgärder snart kommer att löpa ut (EUT C 396, 30.9.2021, s. 12).
(5) Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av melamin med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C 252, 1.7.2022, s. 6).
(6) Tribunalens dom av den 11 juli 2017, Viraj Profiles Ltd/rådet, mål T-67/14, ECLI:EU:T:2017:481, punkt 98.
(7) Se punkt 103 och figur 1 i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.
(8) https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2609.
(9) Se fotnot 2.
(10) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar av den 20 december 2017 om betydande snedvridningar av Kinas ekonomi i samband med undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder, SWD(2017) 483 final/2.
(11) Rapporten – kapitel 2, s. 6–7.
(12) Rapporten – kapitel 2, s. 10.
(13) Se www.npc.gov.cn/englishnpc/constitution2019/201911/1f65146fb6104dd3a2793875d19b5b29.shtml (hämtad 2.5.2022).
(14) Rapporten – kapitel 2, s. 20–21.
(15) Rapporten – kapitel 3, s. 41 och 73–74.
(16) Rapporten – kapitel 6, s. 120–121.
(17) Rapporten – kapitel 6, s. 122–135.
(18) Rapporten – kapitel 7, s. 167–168.
(19) Rapporten – kapitel 8, s. 169–170 och 200–201.
(20) Rapporten – kapitel 2, s. 15–16, kapitel 4, s. 50 och 84 samt kapitel 5, s. 108–109.
(21) Se http://www.gghy.org/ (hämtad 2.5.2023).
(22) Se https://www.sohu.com/a/427199857_120109837 (hämtad 2.5.2023).
(23) Se http://scaffi.com/news/2492.html (hämtad 2.5.2023).
(24) Se https://www.hnxlx.com.cn/About/subcompany/cid/155/id/87?btwaf=23932495 (hämtad 2.5.2023).
(25) Se https://aiqicha.baidu.com/company_detail_30432795595614 (hämtad 2.5.2023).
(26) Se https://aiqicha.baidu.com/company_detail_31950371346728 (hämtad 2.5.2023).
(27) Ibid.
(28) Se http://www.jxgf.com/ (hämtad 2.5.2023).
(29) Se https://sichuan.scol.com.cn/ggxw/202209/58612536.html (hämtad 2.5.2023).
(30) Se https://www.sohu.com/a/575647079_120952561 (hämtad 2.5.2023).
(31) Se http://www.xjxlx.com.cn/ (hämtad 2.5.2023).
(32) Se http://www.xjxlx.com.cn/News/detail/fid/3/cid/470/id/5404.html (hämtad 2.5.2023).
(33) Se t.ex. artikel 33 i Kinas kommunistiska partis partiprogram, artikel 19 i den kinesiska bolagsrätten och riktlinjerna från partiets centralkommitté om en upptrappning av arbetet enligt Förenade fronten i den privata sektorn för den nya eran (fullständig hänvisning nedan).
(34) Se http://www.cpcif.org.cn/detail/40288043661e27fb01661e386a3f0001?e=1 (hämtad 2.5.2023).
(35) Rapporten – kapitel 5, s. 100–101.
(36) Rapporten – kapitel 2, s. 26.
(37) Se t.ex. Blanchette, J. – Xi’s Gamble: The Race to Consolidate Power and Stave off Disaster, Foreign Affairs, vol. 100, nr 4, juli/augusti 2021, s. 10–19.
(38) Rapporten – kapitel 2, s. 31–2.
(39) Se https://www.reuters.com/article/us-china-congress-companies-idUSKCN1B40JU (hämtad 2.5.2023).
(40) Se till exempel riktlinjerna från Kinas kommunistiska partis centralkommitté om en upptrappning av arbetet enligt Förenade fronten i den privata sektorn för den nya eran, som finns på www.gov.cn/zhengce/2020-09/15/content_5543685.htm (hämtad 15.11.2022).
(41) Financial Times (2020). Chinese Communist Party asserts greater control over private enterprise, finns på https://on.ft.com/3mYxP4j (hämtad 2.5.2023).
(42) Rapporten – kapitel 14.1–14.3.
(43) Rapporten – kapitel 4, s. 41–42 och 83.
(44) 14:e femårsplanen för råvaror, finns på https://www.miit.gov.cn/zwgk/zcwj/wjfb/tz/art/2021/art_2960538d19e34c66a5eb8d01b74cbb20.html (hämtad 2.5.2023).
(45) Ibid., avsnitt II.3.
(46) Ibid., avsnitt IV.I.
(47) Ibid., avsnitt VIII.1.
(48) 14:e femårsplanen för grön utveckling av industrin, finns på http://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/2021-12/03/content_5655701.htm(miit.gov.cn) (hämtad 2.5.2023).
(49) Ibid., avsnitt III.2.
(50) Se avsnitt I.1.39 samt avsnitt I.1.56 i bilagan till den vägledande katalogen, som finns på www.gov.cn/xinwen/2019-11/06/5449193/files/26c9d25f713f4ed5b8dc51ae40ef37af.pdf (hämtad 2.5.2023).
(51) Avsnitt III i den vägledande katalogen.
(52) Jiangsus 14:e femårsplan om avancerad utveckling av den kemiska industrin, finns på https://huanbao.bjx.com.cn/news/20210906/1175114.shtml (hämtad 2.5.2023).
(53) Ibid., punkt 2.2.2.
(54) Shandongs 14:e femårsplan om avancerad utveckling av den kemiska industrin, finns på https://huanbao.bjx.com.cn/news/20211201/1191133.shtml (hämtad 2.5.2023).
(55) Ibid., avsnitt III.4.
(56) Vägledande yttrande för att främja en högkvalitativ utveckling av den petrokemiska och kemiska industrin under den fjortonde femårsplanen, finns på http://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/2022-04/08/content_5683972.htm#msdynttrid=WRmyf07ph0z74SHmXoOLKjRWl09BdZ4lGdYp9fiI9xU (hämtad 2.5.2023).
(57) Ibid., avsnitt I.3.
(58) Ibid.
(59) Ibid, avsnitt VIII.
(60) Tillkännagivande om att göra ett bra jobb med att underteckna och prestera kolkontrakt på medellång och lång sikt 2021, finns på http://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/2020-12/09/content_5568450.htm (hämtad 2.5.2023).
(61) Ibid.
(62) Rapporten – kapitel 6, s. 138–149.
(63) Rapporten – kapitel 9, s. 216.
(64) Rapporten – kapitel 9, s. 213–215.
(65) Rapporten – kapitel 9, s. 209–211.
(66) Rapporten – kapitel 13, s. 332–337.
(67) Rapporten – kapitel 13, s. 336.
(68) Rapporten – kapitel 13, s. 337–341.
(69) Rapporten – kapitel 6, s. 114–117.
(70) Rapporten – kapitel 6, s. 119.
(71) Rapporten – kapitel 6, s. 120.
(72) Rapporten – kapitel 6, s. 121–122, 126–128 och 133–135.
(73) Se det officiella policydokumentet från Kinas tillsynsmyndighet för banker och försäkringsbolag (CBIRC) av den 28 augusti 2020: Three-year action plan for improving corporate governance of the banking and insurance sectors (2020–2022), finns på http://www.cbirc.gov.cn/cn/view/pages/ItemDetail.html?docId=925393&itemId=928 (hämtad 2.5.2023). I planen anges att man ”ytterligare ska genomföra andan i generalsekreterare Xi Jinpings huvudanförande om att påskynda reformen av bolagsstyrningen i finanssektorn”. Dessutom syftar avsnitt II i planen till att främja en organisk integrering av partiets ledarskap i bolagsstyrningen, enligt följande: ”Vi ska göra integreringen av partiets ledarskap i bolagsstyrningen mer systematisk, standardiserad och förfarandebaserad […] Större operativa frågor och ledningsfrågor måste ha diskuterats av partikommittén innan beslut fattas av styrelsen eller den högsta ledningen.”
(74) Se Kinas tillsynsmyndighet för banker och försäkringsbolags tillkännagivande om affärsbankers resultatutvärderingsmetod, offentliggjort 15.12.2020, finns på http://jrs.mof.gov.cn/ gongzuotongzhi/202101/t20210104_3638904.htm (senast hämtad 2.5.2023).
(75) Se IMF Working Paper Resolving China’s Corporate Debt Problem, av Wojciech Maliszewski, Serkan Arslanalp, John Caparusso, José Garrido, Si Guo, Joong Shik Kang, W. Raphael Lam, T. Daniel Law, Wei Liao, Nadia Rendak, Philippe Wingender, Jiangyan, oktober 2016, WP/16/203.
(76) Rapporten – kapitel 6, s. 121–122, 126–128 och 133–135.
(77) Se OECD (2019), OECD Economic Surveys: China 2019, OECD Publishing, Paris. s. 29, finns på https://doi.org/10.1787/eco_surveys-chn-2019-en (hämtad 2.5.2023).
(78) Se http://www.gov.cn/xinwen/2020-04/20/content_5504241.htm (hämtad 2.5.2023).
(79) Henan Haohua Junhua innehar 81 % av Henan Junhua Development. Se https://aiqicha.baidu.com/company_detail_31229783116721 (senast hämtad 5.6.2023).
(80) Den fjortonde femårsplanen för nationell ekonomisk och social utveckling och långfristiga mål för 2035, finns på http://www.gov.cn/xinwen/2021-03/13/content_5592681.htm (hämtad 2.5.2023).
(81) Ibid, avsnitt 1.1.
(82) Ett sådant tillvägagångssätt bekräftades av tribunalen i domen av den 21 juni 2023, Guangdong Haomei New Materials och Guangdong King Metal Light Alloy Technology/kommissionen, T-326/21, EU:T:2023:347, punkt 104.
(83) Se t.ex. skäl 85.
(84) Se skälen 75 och 76.
(85) Världsbankens öppna data – högre medelinkomst. ’Se https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income (senast hämtad 3.7.2023).
(86) Om den produkt som översynen gäller inte tillverkas i ett land med en jämförbar utvecklingsnivå kan tillverkning av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den produkt som översynen gäller övervägas.
(87) Se punkt 59 och 60 och tabell 1 i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.
(88) Avsnitt 5.2.3 i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.
(89) De slutliga råvaror som används vid tillverkningen av melamin och kvävegödselmedel är naturgas eller kol. Naturgas eller kol används för att framställa ammoniak. Ammoniak kan bearbetas vidare till karbamid eller salpetersyra. Salpetersyra används för att framställa ammoniumnitrat som är ett kvävegödselmedel och kan blandas ytterligare för att framställa andra typer av kvävegödselmedel, t.ex. karbamidammoniumnitrat (ammoniumnitrat blandat med karbamid) eller kalciumammoniumnitrat (ammoniumnitrat blandat med kalcium från kalksten). Karbamid med tillsats av ammoniak kan också användas för att framställa melamin. Kvävegödselmedel, karbamid och melamin tillverkas ofta av samma vertikalt integrerade företag.
(90) Se https://connect.ihsmarkit.com/gta/home (senast hämtad 6.2.2023).
(91) International Trade Centre, Market Access Map. Se https://www.macmap.org/en/query/customs-duties (senast hämtad 5.4.2023).
(92) Doing Business 2020. Economy profile Turkey, s. 51. Se https://archive.doingbusiness.org/content/dam/doingBusiness/country/t/turkey/TUR.pdf (senast hämtad 9.2.2023). Trading across Borders methodology. Se https://archive.doingbusiness.org/en/methodology/trading-across-borders (senast hämtad 9.2.2023).
(93) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33). Enligt artikel 2.7 i grundförordningen kan de inhemska priserna i dessa länder inte användas för att fastställa normalvärdet.
(94) Global Trade Alert. Se https://www.globaltradealert.org/data_extraction (senast hämtad 6.2.2023).
(95) Azerbajdzjan, Belarus, Nordkorea, Turkmenistan, Uzbekistan.
(96) Den kinesiska handelskammaren använde FN:s databas Comtrade.
(97) Se bilaga III till anmärkningen om källor.
(98) Se https://www.dgtr.gov.in/anti-dumping-cases/anti-dumping-investigation-concerning-imports-melamine-originating-or-exported (senast hämtad 5.4.2023).
(99) Importstatistik från GTA, https://connect.ihsmarkit.com/gta/home (senast hämtad 4.4.2023).
(100) Skäl 103 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/809 av den 13 april 2023 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa stumsvetsrördelar av rostfritt stål, även inte färdigbearbetade, med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan, efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 101, 14.4.2023, s. 22).
(101) Elektrik ve Doğal Gaz Fiyatları, I. Dönem: Ocak-Haziran 2022 (El- och naturgaspriser, första planeringsterminen: januari–juni 2022), tabell 1. Se https://data.tuik.gov.tr/Bulten/Index?p=Elektrik-ve-Dogal-Gaz-Fiyatlari-I.-Donem:-Ocak-Haziran-2022-45567 (senast hämtad 20.1.2023).
(102) Elektrik ve Doğal Gaz Fiyatları, I. Dönem: Ocak-Haziran 2022 (El- och naturgaspriser, första planeringsterminen: januari–juni 2022), tabell 3. Se https://data.tuik.gov.tr/Bulten/Index?p=Elektrik-ve-Dogal-Gaz-Fiyatlari-I.-Donem:-Ocak-Haziran-2022-45567 (senast hämtad 20.1.2023).
(103) Se https://www.isu.gov.tr/sufiyatlari/ (senast hämtad 30.1.2023).
(104) Se https://www.icis.com/explore/commodities/chemicals/melamine/ (senast hämtad 11.4.2023).
(105) Se t.ex. https://www.weforum.org/agenda/2022/11/russia-ukraine-invasion-global-energy-crisis/ (senast hämtad 9.6.2023), https://blogs.worldbank.org/developmenttalk/energy-shock-could-sap-global-growth-years (senast hämtad 9.6.2023), https://www.reuters.com/business/energy/year-russia-turbocharged-global-energy-crisis-2022-12-13/ (senast hämtad 9.6.2023).
(106) Konsumentprisindex, mars 2023, tabell 2. Se https://data.tuik.gov.tr/Bulten/Index?p=Consumer-Price-Index-March-2023-49652&dil=2 (senast hämtad 11.4.2023).
(107) Kommissionen medger att utvecklingen av energipriserna i Xinjiang XLX grundades på snedvridna kostnader och priser. Eftersom syftet med denna översyn vid giltighetstidens utgång inte är att beräkna en exakt dumpningsmarginal utan att fastställa om dumpningen fortsatte ansåg kommissionen att det var godtagbart att använda de ökade energipriser som Xinjiang XLX upplevde som ett lågt räknat mått på justeringen av den icke snedvridna kostnaden för el och naturgas.
(108) Se https://www.erieri.com/salary (senast hämtad 6.2.2023).
(109) Se https://data.tuik.gov.tr/Kategori/GetKategori?p=istihdam-issizlik-ve-ucret-108&dil=2 (senast hämtad 6.2.2023).
(110) Tabell över månadsvis genomsnittlig arbetskostnad och arbetskomponenter per näringsgren 2020, se https://data.tuik.gov.tr/Kategori/GetKategori?p=istihdam-issizlik-ve-ucret-108&dil=2 (senast hämtad 6.2.2023).
(111) Statistisk näringsgrensindelning i Europeiska unionen, https://ec.europa.eu/eurostat/documents/3859598/5902521/KS-RA-07-015-EN.PDF (hämtad 6.2.2023).
(112) Tabell över arbetskostnadsindex (2015 = 100), https://data.tuik.gov.tr/Kategori/GetKategori?p=istihdam-issizlik-ve-ucret-108&dil=2 (senast hämtad 6.2.2023).
(113) Se http://www.egegubre.com.tr/mali.html (senast hämtad 7.2.2023).
(114) Se https://www.tekfen.com.tr/en/financial-statements-4-22 (senast hämtad 7.2.2023).
(115) Se https://www.kap.org.tr/en/sirket-finansal-bilgileri/4028e4a240f2ef4701410810f53601c4 (senast hämtad 7.2.2023).
(116) Se revisionsrapporter för 1 januari–31 december 2021 och 1 januari–30 juni 2022, som finns på https://www.kap.org.tr/Bildirim/1004178 och https://www.kap.org.tr/tr/Bildirim/1056023 (senast hämtade 28.6.2023).
(117) Se revisionsrapporter för den 1 januari–31 december 2021 och den 1 januari–30 juni 2022, som finns på https://www.kap.org.tr/tr/Bildirim/1007098 och https://www.kap.org.tr/tr/Bildirim/1057306 (senast hämtade 28.6.2023).
(118) Se https://connect.ihsmarkit.com/gta/home (senast hämtad 22.2.2023).
(119) Economy Profile China. Doing Business 2020, s. 84, 88. Se https://archive.doingbusiness.org/content/dam/doingBusiness/country/c/china/CHN.pdf, (senast hämtad 22.2.2023).
(120) Avsnitt 5.3.1 samt bilagorna 8.1 och 8.2 i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. Bilagorna 8.1 och 8.2 omfattar 2020 års handbok Melamine – Chemical Economics Handbook och dess dataarbetsbok. Eftersom handboken omfattas av tredje parts upphovsrätt tillhandahålls informationen i den och dess dataarbetsbok i intervall.
(121) Bilaga 8.2 till begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. Se tabellerna över kinesiska tillverkare och ytterligare produktionskapacitet i Kina.
(122) References list 2023. Finns på https://www.eurotecnica.it/images/PDF/reflist.pdf (senast hämtad 12.4.2023).
(123) Bilaga 8.2 till begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. Se tabellen över tillgång och efterfrågan i Kina.
(124) Se https://connect.ihsmarkit.com/gta/home (senast hämtad 12.4.2023).
(125) Melamine From the People’s Republic of China: Antidumping Duty and Countervailing Duty Orders. Se https://www.federalregister.gov/documents/2015/12/28/2015-32632/melamine-from-the-peoples-republic-of-china-antidumping-duty-and-countervailing-duty-orders (senast hämtad 10.5.2023).
(126) Tillkännagivande från avdelningen för försvar av den inre marknaden vid Eurasiska ekonomiska kommissionen om tillämpning av antidumpningsåtgärder mot melamin med ursprung i Folkrepubliken Kina och som importeras till den eurasiska ekonomiska unionens tullområde. Se http://www.eurasiancommission.org/ru/act/trade/podm/investigations/PublicDocuments/AD34_notice_dated05042022.pdf (senast hämtad 10.5.2023).
(127) Bilaga 8.2 till begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. Se tabellerna över ”melaminförbrukning per världsregion och melaminförbrukning per land i Central- och Östeuropa”.
(128) Till exempel låg de kinesiska exportpriserna till de sex största exportmarknaderna inom ett intervall på cirka 750 euro/ton till 850 euro/ton 2015 och 2016. Källa: Global Trade Atlas. Se https://my.ihs.com/ (senast hämtad 28.6.2023).
(129) När det gäller den tillagda antidumpningstullen består åtgärderna av minimiimportpriser för tre exporterande tillverkare och en fast specifik tull för alla övriga exporterande tillverkare. Importen från de tre parter som hade minimiimportpriser var, om den översteg minimipriset, befriad från antidumpningstull, medan de gällande antidumpningstullarna på import från dessa parter understeg minimiimportpriserna varierade beroende på nettofakturans värde före importen. Det förekom också import från andra exporterande tillverkare på vilka den övriga specifika tullen på 415 euro per ton tillämpades. Mot bakgrund av denna blandade bild fastställdes storleken på de antidumpningstullar som lagts till på grundval av de uppgifter om melaminimport som medlemsstaterna rapporterat i enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen eftersom dessa uppgifter inkluderade de belopp som betalats.
(130) Fullständig extraktion finns i TRON t23.002667.
(131) 93 345/(9/12) = 124 459. 124 459/64 673 = 192,4 %.
(132) 61 668/(9/12) = 82 223. 82 223/73 288 = 112,2 %.
(133) TRON-referens: t23.002400 daterat den 23 maj 2023.
(134) Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat G, Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bryssel, Belgien.
(135) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
(136) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558).
15.9.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 228/247 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/1777
av den 14 september 2023
om införande av unionsövervakning i efterhand av import av förnybar drivmedelsetanol
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/478 av den 11 mars 2015 om gemensamma importregler (1), särskilt artikel 10,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (2), särskilt artikel 7,
efter samråd med kommittén för skyddsåtgärder och gemensamma exportregler, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt artikel 10 i förordning (EU) 2015/478 får unionsövervakning införas om importutvecklingen för en produkt hotar att skada unionens producenter, och om unionens intressen så kräver. Artikel 7 i förordning (EU) 2015/755 ger möjlighet att införa unionsövervakning om unionens intressen så kräver. Övervakning i efterhand, som kräver att varje medlemsstat överför importuppgifter till Europeiska kommissionen kort efter det att den faktiska importen har ägt rum, får införas enligt båda förordningarna, med stöd av artikel 10.1 a respektive artikel 7.1 a. |
(2) |
Enligt den information som kommissionen har tillgång till har importen av förnybar drivmedelsetanol ökat kraftigt under den senaste tiden. |
(3) |
Importen av bioetanol avsedd för drivmedel av alla ursprung ökade med nästan 80 % mellan 2021 och 2022 (i avsaknad av Taric-nummer baseras dessa volymer på fullständiga KN-nummer och kan även omfatta andra typer av bioetanol). Under 2022 var Brasilien, Förenta staterna, Förenade kungariket och Peru de viktigaste exportländerna sett till volymen. |
(4) |
Vidare analys, på grundval av extrapolerade Taric-uppgifter för de tre mest representativa KN-numren (dvs. mer än 90 % av importen på Taric-nivå), har visat att importen av bioetanol avsedd för drivmedel ökade med 45 % mellan 2021 och 2022. Dessutom noteras en ökning med ytterligare 43,5 % under de första fem månaderna 2023 jämfört med de första fem månaderna 2022. |
(5) |
De tre största till EU exporterande länderna på denna extrapolerade grundval är Förenta staterna, Brasilien och Peru. Pakistan är det fjärde största landet sett till importerade kvantiteter och uppvisar den största ökningen av importen med 179 % mellan 2021 och 2022. Under samma period ökade importen från Förenta staterna med 96 % och importen från Brasilien med 37 %. Importen från Peru minskade med 13 %. |
(6) |
EU-marknaden förefaller vara mycket attraktiv på grund av dess höga priser. Importpriserna från Brasilien och Förenta staterna är mer än 15 % lägre än priserna i EU (3). Båda länderna har dessutom en mycket stor produktionskapacitet. |
(7) |
Såsom framgår av tabellen nedan producerar Förenta staterna och Brasilien mycket mer än sin egen inhemska förbrukning, vilket innebär att de har överkapacitet för exportmarknaderna. Förbrukningen i EU uppgår till omkring 4,6 miljoner ton och amerikanska och brasilianska tillverkare har en sammanlagd överkapacitet på 5,5 miljoner ton tillgänglig för export, vilket gör det möjligt att tillgodose efterfrågan i unionen. Tabell Produktion och förbrukning 2022
|
(8) |
Ökningen av importen sammanföll med en minskning av EU:s marknadsandel med 10 %. Importen i förhållande till produktionen i EU ökade från 21 % 2021 till 39 % 2022. |
(9) |
Det erinras om att övervakning i efterhand av import av förnybar drivmedelsetanol (bioetanol) först infördes i november 2020 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1628 (4). Genom förordningen infördes vissa Taric-nummer för en period på ett år. |
(10) |
Genomförandeförordning (EU) 2020/1628 upphörde att gälla den 4 november 2021 och numren avaktiverades därför i tullsystemet. Under 2021 hade importen av bioetanol minskat och det fanns därför ingen anledning att förlänga övervakningen vid den tidpunkten. |
(11) |
Mot bakgrund av den senaste tidens utveckling av importen av förnybar drivmedelsetanol, den stora tillgängliga produktionskapaciteten, särskilt i Förenta staterna och Brasilien såsom anges i skäl 7, och de lägre priserna på importen till unionen kan de skadevållande effekterna för unionsproducenterna dock komma att förvärras ytterligare inom den närmaste framtiden. |
(12) |
Enligt uppgifter från unionsindustrin har de flesta av de ekonomiska indikatorerna försämrats sedan fjärde kvartalet 2021, vilket tyder på att de unionsproducenter som ingick i urvalet led skada under perioden från fjärde kvartalet 2021 till tredje kvartalet 2022:
|
(13) |
Det ligger således i EU:s intresse att göra import av förnybar drivmedelsetanol till föremål för unionsövervakning i efterhand för att tillhandahålla statistiska uppgifter innan officiell importstatistik offentliggörs, vilket möjliggör en snabb analys av utvecklingen av importen från alla tredjeländer. Snabb handelsstatistik är nödvändig för att man ska kunna hantera sårbarheten hos unionsmarknaden för förnybar drivmedelsetanol och upptäcka plötsliga förändringar på världsmarknaden. |
(14) |
Eftersom drivmedelsetanol kan klassificeras enligt olika KN-nummer som även omfattar andra produkter bör särskilda Taric-nummer skapas för att säkerställa en adekvat övervakning begränsad till enbart den berörda produkten. Övervakningen i efterhand bör omfatta produkterna i bilagan till denna förordning. |
(15) |
För att möjliggöra en korrekt övervakning av importutvecklingen och undvika att de relevanta Taric-numren avaktiveras igen bör övervakningen i efterhand införas för en period på tre år. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Importen av den förnybara drivmedelsetanol som anges i bilagan till den här förordningen ska omfattas av unionsövervakning i efterhand i enlighet med förordningarna (EU) 2015/478 och (EU) 2015/755.
2. Klassificeringen av de produkter som omfattas av denna förordning ska baseras på Taric. Ursprunget för de produkter som omfattas av denna förordning ska fastställas i enlighet med artikel 60 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (5).
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning ska tillämpas från och med dagen efter den dag då den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning och ska gälla i tre år.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 14 september 2023.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 83, 27.3.2015, s. 16.
(2) EUT L 123, 19.5.2015, s. 33.
(3) Uppgifter från den europeiska industrin.
(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1628 av den 3 november 2020 om införande av unionsövervakning i efterhand av import av förnybar drivmedelsetanol (EUT L 366, 4.11.2020, s. 12).
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).
BILAGA
Förteckning över produkter som omfattas av unionsövervakning i efterhand
Den produkt som är föremål för övervakning i efterhand är förnybar drivmedelsetanol, dvs. etylalkohol framställd av jordbruksprodukter (enligt förteckningen i bilaga I till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt), denaturerad eller ej, med undantag för produkter med en vattenhalt på mer än 0,3 % (m/m) uppmätt enligt standarden EN 15376, men innefattande etylalkohol framställd av jordbruksprodukter (enligt förteckningen i bilaga I till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) i blandningar med bensin med en etylalkoholhalt på mer än 10 % (v/v), avsedda för drivmedel. Den berörda produkten innefattar även etylalkohol framställd av jordbruksprodukter (enligt förteckningen i bilaga I till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) som ingår i etyltertiärbutyleter (ETBE).
Produktdefinitionen är begränsad till förnybar etanol avsedd för drivmedel. Således omfattas varken syntetisk eller förnybar etanol avsedd för andra ändamål än drivmedel, dvs. för industriell användning och i dryck.
Den berörda produkten klassificeras för närvarande enligt följande KN- och Taric-nummer:
KN-nummer |
Taric-tilläggsnummer |
ex 2207 10 00 |
11 |
ex 2207 20 00 |
11 |
ex 2208 90 99 |
11 |
ex 2710 12 21 |
10 |
ex 2710 12 25 |
10 |
ex 2710 12 31 |
10 |
ex 2710 12 41 |
10 |
ex 2710 12 45 |
10 |
ex 2710 12 49 |
10 |
ex 2710 12 50 |
10 |
ex 2710 12 70 |
10 |
ex 2710 12 90 |
10 |
ex 2909 19 10 |
10 |
ex 3814 00 10 |
10 |
ex 3814 00 90 |
70 |
ex 3820 00 00 |
10 |
ex 3824 99 92 |
66 |
BESLUT
15.9.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 228/251 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2023/1778
av den 12 september 2023
om vissa tillfälliga nödåtgärder mot afrikansk svinpest i Sverige
[delgivet med nr C(2023) 6246)]
(Endast den svenska texten är giltig)
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (1), särskilt artikel 259.2, och
av följande skäl:
(1) |
Afrikansk svinpest är en infektiös virussjukdom som drabbar hållna och vilda svin och kan ha allvarliga konsekvenser för den berörda djurpopulationen och för lönsamheten inom uppfödningen. Den kan även leda till störningar vid förflyttning av sändningar av dessa djur och av produkter av dem inom unionen och vid export till tredjeländer. |
(2) |
Vid utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin finns det en allvarlig risk för att sjukdomen sprids till andra vilda svin och till anläggningar för hållna svin. |
(3) |
Genom kommissionens delegerade förordning 2020/687 (2) kompletteras bestämmelserna om bekämpning av de förtecknade sjukdomar som avses i artikel 9.1 a, b och c i förordning (EU) 2016/429 och som definieras som sjukdomar i kategorierna A, B och C i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 (3). I artiklarna 63–66 i delegerad förordning (EU) 2020/687 föreskrivs särskilt att vissa åtgärder ska vidtas vid officiell bekräftelse av ett utbrott av en sjukdom i kategori A hos vilda djur, inbegripet afrikansk svinpest hos vilda svin. I dessa bestämmelser föreskrivs särskilt att en smittad zon ska fastställas och att förflyttning av vilda djur av förtecknade arter och produkter av animaliskt ursprung därav ska förbjudas. |
(4) |
I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/594 (4) fastställs särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning avseende afrikansk svinpest. I synnerhet föreskrivs i artikel 3 b i den genomförandeförordningen att en smittad zon ska fastställas i enlighet med artikel 63 i delegerad förordning (EU) 2020/687 i händelse av ett utbrott av den sjukdomen hos vilda svin i ett område i en medlemsstat. Dessutom föreskrivs i artikel 6 i den genomförandeförordningen att det området ska förtecknas som en restriktionszon II i del II i bilaga I till den genomförandeförordningen och att den smittade zon som fastställts i enlighet med artikel 63 i delegerad förordning (EU) 2020/687 utan dröjsmål ska anpassas till att omfatta åtminstone restriktionszon II. De särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest i genomförandeförordning (EU) 2023/594 omfattar bland annat förbud mot förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszon II och produkter av dem ut ur dessa restriktionszoner. |
(5) |
Sverige har underrättat kommissionen om ett utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin i kommunen Fagersta som bekräftades den 6 september 2023. Den behöriga myndigheten i den medlemsstaten fastställde därför en smittad zon i enlighet med delegerad förordning (EU) 2020/687 och genomförandeförordning (EU) 2023/594. |
(6) |
För att förhindra onödiga störningar i handeln inom unionen och för att undvika att tredjeländer inför omotiverade handelshinder, måste man på unionsnivå i samarbete med den berörda medlemsstaten fastställa en smittad zon med avseende på afrikansk svinpest i Sverige. |
(7) |
För att förhindra ytterligare spridning av afrikansk svinpest, i avvaktan på att det område i Sverige som drabbats av det nyligen inträffade utbrottet hos vilda svin förtecknas som en restriktionszon II i del II i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594, bör de särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest i den genomförandeförordningen, som tillämpas på förflyttning av sändningar av svin som hålls i restriktionszoner II och produkter av dem ut ur dessa restriktionszoner, också tillämpas på förflyttning av dessa sändningar från den smittade zon som Sverige fastställt efter det nyligen inträffade utbrottet, utöver de åtgärder som fastställs i artiklarna 63–66 i delegerad förordning (EU) 2020/687. |
(8) |
Den smittade zonen bör därför förtecknas i bilagan till detta beslut och den bör omfattas av de särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest som ska tillämpas i restriktionszon II enligt genomförandeförordning (EU) 2023/594. På grund av denna nya epidemiologiska situation vad gäller afrikansk svinpest och med beaktande av att det finns en ökad omedelbar risk för ytterligare spridning av sjukdomen bör förflyttning av sändningar av hållna svin och produkter av dem till andra medlemsstater och till tredjeländer dock inte tillåtas från den smittade zonen i enlighet med den genomförandeförordningen. I detta beslut bör även fastställas hur länge den zonindelningen ska gälla. |
(9) |
I syfte att reducera riskerna till följd av det nyligen inträffade utbrottet av afrikansk svinpest hos vilda svin i Sverige bör det i detta beslut fastställas att Sverige inte får tillåta förflyttning till andra medlemsstater och till tredjeländer av sändningar av svin som hålls i den smittade zonen och produkter av dem tills detta beslut löpt ut. |
(10) |
Med tanke på den allvarliga epidemiologiska situationen i unionen vad gäller spridningen av afrikansk svinpest är det viktigt att de åtgärder som fastställs i detta beslut tillämpas så snart som möjligt. |
(11) |
I väntan på yttrandet från den ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder bör därför den smittade zonen i Sverige omedelbart fastställas och förtecknas i bilagan till detta beslut, och det bör anges hur länge denna zonindelning ska gälla. |
(12) |
Detta beslut kommer att ses över vid nästa möte i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Sverige ska säkerställa att en smittad zon för afrikansk svinpest omedelbart fastställs i enlighet med artikel 63 i delegerad förordning (EU) 2020/687 och artikel 3 b i genomförandeförordning (EU) 2023/594 och att den omfattar åtminstone de områden som anges i bilagan till detta beslut.
Artikel 2
Sverige ska säkerställa att de särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest som ska tillämpas i restriktionszon II enligt genomförandeförordning (EU) 2023/594 tillämpas i de områden som anges som en smittad zon i bilagan till detta beslut, utöver de åtgärder som fastställs i artiklarna 63–66 i delegerad förordning (EU) 2020/687.
Artikel 3
Sverige ska säkerställa att sändningar av svin som hålls i områden som anges som en smittad zon i bilagan och produkter av dem inte tillåts förflyttas till andra medlemsstater och till tredjeländer.
Artikel 4
Detta beslut ska tillämpas till och med den 6 december 2023.
Artikel 5
Detta beslut riktar sig till Konungariket Sverige.
Utfärdat i Bryssel den 12 september 2023.
På kommissionens vägnar
Stella KYRIAKIDES
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.
(2) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om förebyggande och bekämpning av förtecknade sjukdomar (EUT L 174, 3.6.2020, s. 64).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 av den 3 december 2018 om tillämpningen av vissa bestämmelser om förebyggande och bekämpning av sjukdom för kategorier av förtecknade sjukdomar och om fastställande av en förteckning över djurarter och grupper av djurarter som utgör en betydande risk för spridning av dessa förtecknade sjukdomar (EUT L 308, 4.12.2018, s. 21).
(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/594 av den 16 mars 2023 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest och om upphävande av genomförandeförordning (EU) 2021/605 (EUT L 79, 17.3.2023, s. 65).
BILAGA
De områden som fastställts som smittad zon i Sverige och som avses i artikel 1 |
Tillämpas till och med |
||||||||||||||||
Västmanlands län:
Dalarnas län:
|
6.12.2023 |