ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 208

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

66 årgången
23 augusti 2023


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1650 av den 15 maj 2023 om rättelse av den svenska språkversionen av delegerad förordning (EU) 2018/389 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för sträng kundautentisering och gemensamma och säkra öppna kommunikationsstandarder ( 1 )

1

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1651 av den 17 maj 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för mätning av särskild likviditet för värdepappersföretag enligt artikel 42.6 i det direktivet ( 1 )

3

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1652 av den 16 augusti 2023 om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Sidra da Madeira [SGB])

11

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

23.8.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 208/1


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2023/1650

av den 15 maj 2023

om rättelse av den svenska språkversionen av delegerad förordning (EU) 2018/389 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för sträng kundautentisering och gemensamma och säkra öppna kommunikationsstandarder

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (1), särskilt artikel 98.4 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)

Den svenska språkversionen av kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/389 (2) innehåller fel i artiklarna 30, 31 och 36, vad gäller de typer av tjänsteleverantörer som omfattas av ett särskilt krav. Felen ändrar bestämmelsernas innebörd.

(2)

Den svenska språkversionen av delegerad förordning (EU) 2018/389 bör därför rättas i enlighet med detta. Övriga språkversioner berörs inte.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Delegerad förordning (EU) 2018/389 ska rättas på följande sätt:

1.

I artikel 30.1 ska led b ersättas med följande:

”b)

Leverantörer av kontoinformationstjänster har möjlighet att på ett säkert sätt kommunicera för att begära och erhålla information om en eller flera specifika betalkonton och tillhörande betalningstransaktioner.”

2.

I artikel 30.4 ska första stycket ersättas med följande:

”Utöver vad som anges i punkt 3 ska de kontoförvaltande betaltjänstleverantörerna – förutom i krissituationer – säkerställa att ändringar av de tekniska specifikationerna för deras gränssnitt, på förhand snarast möjligt och senast tre månader innan de genomförs, görs tillgängliga för auktoriserade leverantörer av betalningsinitieringstjänster, leverantörer av kontoinformationstjänster och betaltjänstleverantörer som ger ut kortbaserade betalningsinstrument, eller betaltjänstleverantörer som har ansökt hos sina behöriga myndigheter om relevant auktorisation.”

3.

I artikel 30.6 ska andra meningen ersättas med följande:

”Om en kontoförvaltande betaltjänstleverantör inte uppfyller de krav beträffande gränssnitt som fastställs i dessa standarder ska de behöriga myndigheterna säkerställa att tillhandahållandet av betalningsinitieringstjänster och kontoinformationstjänster inte hindras eller störs, i den utsträckning som respektive leverantör av sådana tjänster uppfyller villkoren i artikel 33.5.”

4.

I artikel 31 ska det enda stycket ersättas med följande:

”De kontoförvaltande betaltjänstleverantörerna ska fastställa de gränssnitt som avses i artikel 30 genom att antingen använda ett särskilt gränssnitt eller genom att låta de betaltjänstleverantörer som avses i artikel 30.1 använda sig av gränssnitten för autentisering av och kommunikation med den kontoförvaltande betaltjänstleverantörens betaltjänstanvändare.”

5.

I artikel 36.2 ska andra stycket ersättas med följande:

”Om den kontoförvaltande betaltjänstleverantören erbjuder ett särskilt gränssnitt i enlighet med artikel 32 ska gränssnittet se till att meddelanden om oförutsedda händelser eller fel kan kommuniceras av alla betaltjänstleverantörer som upptäcker händelsen eller felet till andra betaltjänstleverantörer som deltar i kommunikationssessionen.”

6.

I artikel 36.5 ska led b ersättas med följande:

”b)

Om betaltjänstanvändaren inte aktivt begär informationen, högst fyra gånger under en 24-timmarsperiod, såvida inte fler tillfällen överenskommits mellan leverantören av kontoinformationstjänster och den kontoförvaltande betaltjänstleverantören, med betaltjänstanvändarens godkännande.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 maj 2023.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 337, 23.12.2015, s. 35.

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/389 av den 27 november 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för sträng kundautentisering och gemensamma och säkra öppna kommunikationsstandarder (EUT L 69, 13.3.2018, s. 23).


23.8.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 208/3


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2023/1651

av den 17 maj 2023

om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för mätning av särskild likviditet för värdepappersföretag enligt artikel 42.6 i det direktivet

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU (1), särskilt artikel 42.6 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

För att bedöma vilken likviditetsnivå som är lämplig för värdepappersföretag är det nödvändigt att fastställa gemensamma kriterier för att uppskatta motsvarande likviditetsbehov under normala och stressade förhållanden, och att avgöra om det finns några skillnader mellan nivån på värdepappersföretagens likvida tillgångar och de identifierade likviditetsbehoven.

(2)

Värdepappersföretag som uppfyller villkoren för att betraktas som små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag enligt artikel 12.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 (2) anses ha en begränsad likviditetsrisk jämfört med andra värdepappersföretag. Därför får de behöriga myndigheterna, i enlighet med artikel 43.1 andra stycket i förordning (EU) 2019/2033, undanta sådana värdepappersföretag från det likviditetskrav som fastställs i artikel 43.1 första stycket i den förordningen. Tillämpningen av detta undantag är dock frivillig. När det gäller små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag som inte har undantagits från likviditetskravet av sin behöriga myndighet vore det oproportionerligt att ställa samma krav på likviditet för dessa värdepappersföretag som för större och sammanlänkade värdepappersföretag. Det är därför lämpligt att föreskriva att de behöriga myndigheterna, när de mäter likviditetsrisk och element av likviditetsrisker som avses i artikel 42.1 första stycket a i direktiv (EU) 2019/2034, endast bör mäta likviditetsrisk eller element av likviditetsrisker som härrör från verksamhet och andra faktorer som är specifika för små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag och som med stor sannolikhet leder till en väsentlig likviditetsrisk som inte täcks av de likviditetskrav som anges i del fem i förordning (EU) 2019/2033. Bland dessa faktorer ingår bland annat portföljförvaltning, drift av en multilateral handelsplattform enligt definitionen i artikel 4.22 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (3) eller en organiserad handelsplattform enligt definitionen i artikel 4.23 i samma direktiv, beviljande av krediter och lån till investerare, samt finansieringsrisken, och koncernstrukturens relevans för likviditeten.

(3)

Enligt artikel 7.3 i förordning (EU) 2019/2033 ska modervärdepappersföretag inom unionen, värdepappersinriktade moderholdingföretag inom unionen och blandade finansiella moderholdingföretag inom unionen uppfylla likviditetskraven i del fem i den förordningen på grundval av sin konsoliderade situation. Ett modervärdepappersföretag inom unionen, ett värdepappersinriktat moderholdingföretag inom unionen och ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom unionen kan, på konsoliderad nivå, exponeras för väsentliga likviditetsrisker eller element av likviditetsrisker som inte täcks eller inte i tillräcklig utsträckning täcks av dessa likviditetskrav. Det kan även hända att ett modervärdepappersföretag inom unionen, ett värdepappersinriktat moderholdingföretag inom unionen och ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom unionen på konsoliderad nivå inte uppfyller kraven i artiklarna 24 och 26 i direktiv (EU) 2019/2034, och att det samtidigt är osannolikt att andra administrativa åtgärder kan ge tillräcklig förbättring av styrformer, processer, rutiner och strategier inom rimlig tid enligt vad som avses i artikel 42.1 b i direktiv (EU) 2019/2034. De behöriga myndigheterna bör därför, för sådana modervärdepappersföretag inom unionen, värdepappersinriktade moderholdingföretag inom unionen och blandade finansiella moderholdingföretag inom unionen, mäta dessa företags exponering för likviditetsrisk på konsoliderad nivå för att bedöma om den är väsentlig och inte täcks av likviditetskraven i del fem i förordning (EU) 2019/2033.

(4)

Värdepappersföretags olika verksamheter kan påverka deras likviditetsprofil på olika sätt. Prisförändringar som påverkar tillgångarnas värde kan ge upphov till förluster och påverka värdepappersföretagens balansräkningar och likviditetsställning, även om företagen inte innehar kundernas tillgångar för egen räkning. Värdepappersföretag som erbjuder portföljförvaltningstjänster kan vara känsliga för marknadsfluktuationer som kan skapa eller förstärka obalanser mellan kassainflöden från betalning av avgifter, som normalt görs kvartalsvis eller halvårsvis, och kassautflöden från betalning av skulder när dessa förfaller. Det är därför lämpligt att, för varje investeringstjänst eller investeringsverksamhet som förtecknas i avsnitt A i bilaga I till direktiv 2014/65/EU, specificera kriterier som de behöriga myndigheterna måste beakta när de mäter ett värdepappersföretags likviditetsrisk eller element av likviditetsrisker för att bedöma om de i tillräcklig utsträckning täcks av likviditetskravet i del fem i förordning (EU) 2019/2033. Det bör särskilt krävas att de behöriga myndigheterna beaktar de investeringstjänster eller investeringsverksamheter som är mest känsliga för marknadsfluktuationer eftersom sådana fluktuationer är oförutsägbara både när det gäller tidpunkt och storlek och kan påverka likviditetsrisken på olika sätt, bland annat genom större marginalsäkerhetskrav, lägre vinster och minskade avgiftsinkomster.

(5)

Värdepappersföretag som har tillstånd att ge krediter eller lån till investerare som en sidotjänst är exponerade för särskilda likviditetsrisker. Om investerarnas skuldåterbetalning inte sker i tid kan detta försämra värdepappersföretagets förmåga att uppfylla sina skyldigheter, samtidigt som inlösen av säkerheter som har fått sämre likviditetsprofil kan leda till minskade likvida tillgångar för användning vid normal verksamhet. De behöriga myndigheterna bör därför bedöma den högre risken för värdepappersföretag som utför sådana tjänster.

(6)

Finansiering är en primär likviditetskälla för värdepappersföretag, och begränsad eller avbruten tillgång till finansiering kan leda till att värdepappersföretagens tjänster upphör, vilket kan få negativa konsekvenser för marknader och kunder. Med tanke på skillnaden mellan finansiering av värdepappersföretag respektive av kreditinstitut som tar emot insättningar, och med tanke på att tillgång till finansiering för sådana värdepappersföretag kan medföra risker under vissa omständigheter, är det nödvändigt att specificera de element som de behöriga myndigheterna bör beakta när de fastställer särskilda likviditetskrav för sådana värdepappersföretag.

(7)

Försämringar i den makroekonomiska och geopolitiska situationen kan leda till allvarliga begränsningar för värdepappersföretag när det gäller att få tillgång till finansiering. De behöriga myndigheterna bör därför bedöma hur sådana försämringar kan påverka värdepappersföretagens finansieringskällor, inbegripet kapitalmarknadsfinansiering och kreditlimiter. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att specificera de element som de behöriga myndigheterna måste bedöma när det gäller negativa externa händelser som, om de inträffar, kan öka värdepappersföretagens likviditetsrisk.

(8)

För att göra det möjligt för behöriga myndigheter att avgöra vilka operativa händelser som kan ha en väsentlig inverkan på värdepappersföretagens likviditet är det nödvändigt att specificera de operativa händelser som förväntas ha högst relevans för värdepappersföretag, som en undergrupp av de förlusthändelsetyper som förtecknas i artikel 324 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (4).

(9)

Förhöjd likviditetsrisk kan uppstå till följd av anseenderisk, vilket i sin tur kan påverka värdepappersföretagens verksamhet. Vissa av anseenderiskens effekter är svåra att förutse, men andra effekter kan betraktas som sannolika, såsom försvårat marknadstillträde eller sämre tillgång till likviditet från motparter. De behöriga myndigheterna bör därför bedöma hur sådana förutsägbara effekter av anseenderisk påverkar värdepappersföretagens likviditetsrisk.

(10)

Eftersom likviditetsrisker kan påverka ett värdepappersföretags verksamhet bör värdepappersföretagen noga övervaka sådana risker. I enlighet med artikel 29 i direktiv (EU) 2019/2034 ska värdepappersföretag ha robusta strategier, riktlinjer och processer, som bland annat innefattar övervakning av likviditetsrisker och hantering av likviditetsbrist. Det är därför nödvändigt att specificera vad som ska ingå i de behöriga myndigheternas bedömning när de utvärderar om värdepappersföretagens hantering och kontroll av likviditetsrisker är verkningsfull.

(11)

En koncern kan bidra med ytterligare likviditet till ett värdepappersföretag, men en sådan koncern kan också använda betydande likviditetsresurser som tillhör värdepappersföretaget genom avtal och andra mekanismer för överföring av tillgångar mellan värdepappersföretaget å ena sidan, och moderföretaget eller andra enheter i koncernen å andra sidan. Det bör därför föreskrivas att de behöriga myndigheterna ska bedöma den övergripande koncernstrukturen och beakta konsekvenserna av sådana avtal och andra mekanismer för överföring av tillgångar för likviditetsrisken i värdepappersföretag som ingår i en sådan koncern.

(12)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska bankmyndigheten har lagt fram för kommissionen.

(13)

Europeiska bankmyndigheten har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning grundar sig på, gjort en analys av potentiella kostnader och fördelar och begärt råd från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (5).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bedömning av likviditetsrisk och element av likviditetsrisker som motiverar särskilda likviditetskrav

1.   De behöriga myndigheterna ska, med beaktande av storleken, omfattningen och komplexiteten i värdepappersföretagets verksamhet, noggrant bedöma det särskilda likviditetskrav som avses i artikel 42 i direktiv (EU) 2019/2034 genom att fastställa ett lämpligt belopp för likvida tillgångar som ett värdepappersföretag ska inneha för att täcka de likviditetsbehov som uppstår i samband med dess verksamhet. De behöriga myndigheterna ska fastställa detta belopp genom att beakta alla riskfaktorer som kan påverka ett värdepappersföretags likviditetsposition och skapa likviditetsbrist, däribland följande:

a)

Om det finns en likviditetsrisk kopplad till utförande av investeringstjänster och investeringsverksamhet samt särskilda sidotjänster enligt artikel 2 i denna förordning.

b)

Om det finns en likviditetsrisk kopplad till bristande tillgång till finansiering enligt artikel 3 i denna förordning.

c)

Om det finns externa händelser som påverkar likviditeten enligt artikel 4 i denna förordning.

d)

Om det finns operativa risker som påverkar likviditeten enligt artikel 5 i denna förordning.

e)

Om det finns anseenderisker som påverkar likviditeten enligt artikel 6 i denna förordning.

f)

Om det föreligger otillräcklig hantering och kontroll av likviditetsrisker enligt artikel 7 i denna förordning.

g)

I fall där värdepappersföretaget ingår i en koncern, koncernens struktur och dess inverkan på värdepappersföretagets likviditet enligt artikel 8 i denna förordning.

2.   För värdepappersföretag som uppfyller villkoren för att betraktas som små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag enligt artikel 12.1 i förordning (EU) 2019/2033 ska de behöriga myndigheterna bedöma de faktorer och element av likviditetsrisker som avses i punkt 1 a, b och g. Bedömningen av likviditetsrisk kopplad till utförande av investeringstjänster och investeringsverksamhet samt särskilda sidotjänster, som avses i punkt 1 a, får dock inriktas på likviditetsrisk kopplad till inkomstbortfall från portföljförvaltning, likviditetsrisk kopplad till driften av en multilateral handelsplattform eller en organiserad handelsplattform enligt definitionerna i artikel 4.1.22 och 4.1.23 i direktiv 2014/65/EU och likviditetsrisk kopplad till beviljande av krediter eller lån till investerare.

3.   När de behöriga myndigheterna bedömer likviditetsbehoven i enlighet med punkterna 1 och 2 ska de göra allt följande:

a)

Beakta alla faktorer som kan ha en väsentlig negativ inverkan på ett värdepappersföretags likviditetsbehov under normala och stressade förhållanden.

b)

Beakta tillgängliga historiska data, över en tidsperiod som de anser vara tillräckligt lång, på alla följande områden:

i)

Obalanser mellan likvida tillgångar eller andra likviditetsresurser och likviditetsbehov.

ii)

Historiska trender i likviditetskapaciteten.

iii)

Observerade väsentliga variationer i likvida tillgångar och likviditetsbehov.

c)

Beakta förekomsten av nettningsavtal som omfattas av villkoren i artikel 31 i förordning (EU) 2019/2033, eller andra riskreducerande mekanismer som skulle kunna minska värdepappersföretagets potentiella nettolikviditetsutflöde till centrala motparter, clearingmedlemmar, kreditinstitut eller andra värdepappersföretag.

d)

Avgöra om värdepappersföretaget har sunda processer, mekanismer och strategier för att mäta, övervaka och hantera sina likviditetsrisker i enlighet med artiklarna 24 och 26 i direktiv (EU) 2019/2034.

e)

Beakta potentiella kopplingar mellan de faktorer som avses i punkt 1.

f)

Grunda bedömningen på tillförlitlig, korrekt och aktuell information.

Vid tillämpning av led a avses med stressade förhållanden både stressade marknadsförhållanden och stressade förhållanden inom värdepappersföretaget självt i situationer där det har svårt att skaffa finansiering i tid eller på ett kostnadseffektivt sätt.

4.   Om artikel 7.3 i förordning (EU) 2019/2033 är tillämplig ska de behöriga myndigheterna tillämpa artiklarna 2–7 i den här förordningen vid bedömningen av likviditetsrisker och element av likviditetsrisker hos modervärdepappersföretag inom unionen, värdepappersinriktade moderholdingföretag inom unionen eller blandade finansiella moderholdingföretag inom unionen på grundval av deras konsoliderade situation.

Artikel 2

Bedömning av likviditetsrisk kopplad till investeringstjänster och investeringsverksamhet samt sidotjänster

1.   För värdepappersföretag som bedriver någon av de verksamheter som avses i avsnitt A punkt 1 eller 2 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU ska de behöriga myndigheterna bedöma nivån på likviditetsbehov som ska täckas av likvida tillgångar med beaktande av alla följande punkter:

a)

De särskilda aspekterna hos tjänster som utförs för kunder, särskilt tidsskillnader mellan avgifter som tas emot från kunder och avgifter som betalas till handelsplattformar för överföring eller utförande av order för kunds räkning.

b)

Likviditetsutflödet på grund av ökade avgifter för att få tillträde till handelsplattformarna eller försämrade arrangemang, däribland färre dagar för betalning av värdepappersföretagets kortfristiga skulder.

c)

Förseningar i kundernas avgiftsbetalning.

2.   För värdepappersföretag som bedriver någon av de verksamheter som avses i avsnitt A punkt 3 eller 6 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU ska de behöriga myndigheterna bedöma nivån på likviditetsbehov som ska täckas av likvida tillgångar med beaktande av alla följande punkter:

a)

En bedömning av intradagslikviditetsrisken för värdepappersföretagets positioner i handelslagret.

b)

Likviditetsrisk som uppstår till följd av risken för en prisförändring för det berörda instrumentet på grund av faktorer som rör emittenten av själva instrumentet eller emittenten av det underliggande instrumentet, och till följd av en prisförändring för ett instrument på grund av en förändring av räntenivån eller en större förändring på aktiemarknaden som inte är kopplad till någon specifik aspekt av de enskilda värdepapperen.

c)

De särskilda aspekterna hos värdepappersföretagets handelsverksamhet, särskilt transaktionernas löptidsprofil, om det eventuellt förekommer långfristiga transaktioner och i vilka valutor transaktionerna görs.

d)

Nivån på inteckning av tillgångar, egenskaperna hos den säkerhet som ska ställas, särskilt dess löptid och valuta, och möjlighet för värdepappersföretagets motparter att återanvända eller återpantsätta tillgångar som ställts som säkerhet.

e)

Nivån på den intradagsmarginalsäkerhet som värdepappersföretaget enligt avtal kan vara skyldigt att ställa under normala och stressade förhållanden.

f)

Huruvida värdepappersföretaget har tillräckliga likvida tillgångar eller andra likviditetsresurser för att upprätthålla handelsverksamheten i händelse av utebliven avveckling eller avbrott i tjänster hos förvaringsinstitut eller korrespondenter.

g)

Utebliven avveckling av en transaktion på den överenskomna avvecklingsdagen på grund av att säljaren inte levererar värdepapperen eller att köparen inte betalar vid rätt tidpunkt.

3.   För värdepappersföretag som bedriver någon av de verksamheter som avses i avsnitt A punkt 4, 5 eller 7 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU ska de behöriga myndigheterna bedöma nivån på likviditetsbehov som ska täckas av likvida tillgångar med beaktande av alla följande punkter:

a)

Värdepappersföretagets avtalsarrangemang för mottagna avgifter som är kopplade till kundportföljernas resultat.

b)

Tidsskillnader mellan avgifter som värdepappersföretaget tar emot från kunder och avgifter som värdepappersföretaget betalar till tillhandahållare av tjänster som är direkt relaterade till deras verksamhet, inbegripet marknadsanalyser, specialrapporter, allmän eller skräddarsydd portföljanalys och aggregeringstjänster.

c)

I fall då värdepappersföretaget delegerar förvaltningen av tillgångar, tidsskillnader mellan avgifter som värdepappersföretaget tar emot från kunder och avgifter som värdepappersföretaget betalar till den finansiella enhet som har delegerats förvaltningen.

d)

I fall då en annan finansiell enhet formellt har delegerat förvaltningen av tillgångar till värdepappersföretaget, tidsskillnader mellan avgifter som värdepappersföretaget tar emot från den delegerande enheten och utgifter som värdepappersföretaget har i samband med delegeringen.

e)

Avtalsarrangemang mellan värdepappersföretaget och anknutna ombud, inbegripet när och hur ofta betalningarna görs till de anknutna ombuden.

f)

Förseningar i kundernas avgiftsbetalning.

4.   För värdepappersföretag som bedriver någon av de verksamheter som avses i avsnitt A punkt 8 eller 9 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU ska de behöriga myndigheterna bedöma nivån på likviditetsbehov som ska täckas av likvida tillgångar med beaktande av alla följande punkter:

a)

Tidsskillnader mellan avgifter som tas emot från kunder och avgifter som betalas till tjänsteleverantörerna.

b)

Förseningar i kundernas avgiftsbetalning.

5.   För värdepappersföretag som bedriver någon av de sidotjänster som avses i avsnitt B punkt 2 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU ska de behöriga myndigheterna bedöma nivån på likviditetsbehov som ska täckas av likvida tillgångar med beaktande av alla följande punkter:

a)

Utestående belopp för krediter och lån som beviljats kunder.

b)

Säkerheternas likviditetsprofil, och marknaden och de rättsliga begränsningarna för att likvidera dem.

c)

Utestående belopp för fallerade krediter och lån som beviljats kunder.

Artikel 3

Bedömning av likviditetsrisk kopplad till finansiering

När de behöriga myndigheterna bedömer ett värdepappersföretags tillgång till finansieringskällor och deras kvalitet ska de beakta alla följande punkter:

a)

Tillgången till befintliga finansieringskällor och tillgången till på förhand fastställd nödfinansiering.

b)

Huruvida dessa finansieringskällor kräver säkerhet eller inte.

c)

Valutan för dessa finansieringskällor.

d)

Det belopp av icke intecknade tillgångar som skulle vara tillgängligt för att erhålla finansiering mot säkerhet.

e)

De olika löptiderna för dessa finansieringskällor med avseende på deras tidigaste förfallodag och den tidigaste dag då de enligt avtal kan tas i anspråk.

f)

Risken för störningar i värdepappersföretagets dagliga kassaflöden till följd av ett avbrott i värdepappersföretagets kreditfaciliteter.

g)

Andra outnyttjade löften om finansiering som värdepappersföretaget har erhållit.

Artikel 4

Bedömning av externa händelser som påverkar likviditeten

1.   De behöriga myndigheterna ska bedöma om likviditetsnivån är tillräcklig för att värdepappersföretaget ska kunna fortsätta att uppfylla sitt likviditetskrav under ogynnsamma makroekonomiska, mikroekonomiska och geopolitiska förhållanden, och därvid beakta alla följande punkter:

a)

En partiell eller total förlust av finansieringskapacitet som inte kräver säkerhet, inbegripet mottagna likviditets- eller kreditlimiter med eller utan åtagande.

b)

En partiell eller total förlust av kortfristig finansiering mot säkerhet.

c)

Potentiell skyldighet att köpa tillbaka skulder eller att uppfylla utomobligatoriska förpliktelser.

2.   Vid bedömningen av de händelser som avses i punkt 1 ska de behöriga myndigheterna beakta marknadsrelaterade händelser, stress som särskilt rör situationen för värdepappersföretagets tillgångars emittenter eller stress som rör värdepappersföretagets finansieringskällor, och en kombination av dessa.

3.   Om värdepappersföretaget ingår i en koncern ska de behöriga myndigheterna fastställa hur de ogynnsamma förhållanden som avses i punkterna 1 och 2 kan påverka likviditetssituationen för koncernen som helhet och slutsatserna av den bedömning som gjorts enligt artikel 8.

Artikel 5

Bedömning av operativa risker som påverkar likviditeten

De behöriga myndigheterna ska bedöma konsekvenserna av var och en av följande operativa händelser för värdepappersföretagets likviditet:

a)

Avbrott i värdepappersföretagets system för att få tillträde till marknaden eller till finansieringskällor.

b)

Avbrott i tjänsterna hos förvaringsinstitut och korrespondenter.

c)

Externa eller interna bedrägerier.

d)

Kompensation och ersättningsanspråk i samband med fel vid orderutförande.

Artikel 6

Bedömning av anseenderisker som påverkar likviditeten

De behöriga myndigheterna ska bedöma hur var och en av följande händelser som beror på försämrat anseende kan påverka värdepappersföretagets likviditetsrisk:

a)

Värdepappersföretagets marknadstillträde begränsas.

b)

Värdepappersföretagets motparter minskar finansieringskällorna.

c)

Marknadsmotparter minskar sina exponeringar mot värdepappersföretaget vid OTC-transaktioner.

Artikel 7

Bedömning av sund hantering och kontroll av likviditetsrisker

De behöriga myndigheterna ska bedöma om ett värdepappersföretags riskhantering och kontroll av likviditetsresurser är sund och robust, i enlighet med artiklarna 24 och 26 i direktiv (EU) 2019/2034, genom att beakta de strategier, riktlinjer, processer och system som inrättats för att upprätthålla tillräckliga likviditetsresurser, inbegripet alla följande punkter:

a)

Systemen för att mäta, hantera och rapportera likviditetsrisker, samt värdepappersföretagets styrningsram, inbegripet riskhanteringsfunktionens lämplighet.

b)

Eventuella riskreducerande åtgärder för värdepappersföretaget, inbegripet att minska verksamhet som kräver stora kassaflöden, att upprätta kreditlimiter, att utöka kapitalet med kontanta medel och att använda tillgångar som säkerhet i repotransaktioner.

c)

Hur robust värdepappersföretagets återhämtningsplan är, i de fall då skyldigheten att upprätta och underhålla en återhämtningsplan i enlighet med artikel 5.1 i direktiv 2014/59/EU (6) är tillämplig.

Artikel 8

Bedömning av koncernstruktur av relevans för likviditetsrisk

1.   Om ett värdepappersföretag ingår i en koncern ska de behöriga myndigheterna bedöma den risk som utgörs av en alltför stor koncentration av likviditetsresurser inom enheterna i koncernen.

2.   De behöriga myndigheterna ska bedöma om det finns mekanismer för att begära att ett värdepappersföretag överför en del av eller alla sina likviditetsresurser till ett moderföretag eller till någon annan enhet i koncernen.

3.   De behöriga myndigheterna ska bedöma de mekanismer som används inom koncernen för att ge värdepappersföretaget tillgång till likviditet via marknaden eller finansieringskällor, eller för att minska värdepappersföretagets likviditetsrisk, och i synnerhet hur effektiva dessa mekanismer är, på grundval av om de utgörs av formella på förhand fastställda arrangemang.

Artikel 9

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 maj 2023.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 314, 5.12.2019, s. 64.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (EUT L 314, 5.12.2019, s. 1)

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

(6)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och direktiven 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).


23.8.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 208/11


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/1652

av den 16 augusti 2023

om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (”Sidra da Madeira” [SGB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Portugals ansökan om registrering av namnet ”Sidra da Madeira” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Sidra da Madeira” registreras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Namnet ”Sidra da Madeira” (SGB) ska föras in i registret.

Namnet i första stycket avser en produkt i klass 1.8 Övriga produkter i bilaga I till fördraget (kryddor etc.) enligt bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 (3).

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 augusti 2023.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Janusz WOJCIECHOWSKI

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  EUT C 156, 3.5.2023, s. 31.

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 av den 13 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 179, 19.6.2014, s. 36).