(1)

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/127 (2) kompletterar förordning (EU) 2021/2116 med bestämmelser om utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron.

(2)

Enligt artikel 44.3b i förordning (EU) 2021/2116 får medlemsstaterna besluta att betala ut förskott inom ramen för den stödordning som fastställs i del II avdelning I kapitel II avsnitt 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (3) vad gäller stöd för läsåret 2023/2024 och påföljande läsår. För att säkerställa att förskott utbetalas på ett enhetligt och icke-diskriminerande sätt och garantera skyddet av unionens medel är det lämpligt att fastställa särskilda villkor för utbetalning av förskott i form av en högsta procentsats för stödet till sökandena och krav på att sökandena ska ställa en säkerhet.

(3)

I artikel 19 i delegerad förordning (EU) 2022/127 fastställs särskilda situationer när den behöriga myndigheten får avstå från kravet på en säkerhet. Eftersom riskerna för bristande efterlevnad av skyldigheterna enligt skolprogrammet är låga i de fall sökandena är offentliga myndigheter får den behöriga myndigheten också avstå från kravet på säkerhet för dessa sökanden.

(4)

I artikel 28 i delegerad förordning (EU) 2022/127 bör det i titeln också hänvisas till förverkandet av säkerheter, och en hänvisning till artikel 56 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/128 (4) om fastställandet av förfarandet för förverkandet av säkerheten bör av tydlighetsskäl läggas till i punkt 2.

(5)

Delegerad förordning (EU) 2022/127 bör därför ändras och rättas i enlighet med detta.

(1)

Genom artikel 44.3b i förordning (EU) 2021/2116 infördes en möjlighet för medlemsstaterna att betala ut förskott inom ramen för den stödordning som fastställs i del II avdelning I kapitel II i förordning (EU) nr 1308/2013 (skolprogrammet) vad gäller stöd för läsåret 2023/2024 och påföljande läsår. Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/127 (3) kompletterar förordning (EU) 2021/2116 med bestämmelser om bland annat säkerheter, inklusive särskilda villkor för utbetalning av förskott på stöd inom skolprogrammet i form av en högsta procentsats för stödet till sökandena och krav på att sökandena ställer en säkerhet.

(2)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/39 (4) fastställs tillämpningsföreskrifter för skolprogrammet, inklusive bestämmelser om innehållet i medlemsstaternas strategier och om ansökningar om och utbetalning av stöd efter det att verksamheter inom skolprogrammet har genomförts. Det bör fastställas genomförandebestämmelser för medlemsstaternas utbetalning av förskott inom ramen för skolprogrammet.

(3)

Det bör fastställas bestämmelser om innehåll, frekvens och de underlag som krävs till stöd för ansökningarna om förskott på stöd inom ramen för skolprogrammet.

(4)

I artikel 4 i genomförandeförordning (EU) 2017/39 fastställs de minimikrav som stödansökningar ska uppfylla innan de lämnas in till de behöriga myndigheterna, efter det att de verksamheter som stödansökningarna gäller har genomförts, för att sökande ska kunna begära ersättning för de utgifter som uppkommit. Där anges också vilka skriftliga underlag som krävs till stöd för dessa ansökningar. Skyldigheten att lämna in en stödansökan bör också gälla om sökanden har erhållit en förskottsutbetalning av stödet. Det är dock lämpligt att fastställa särskilda krav för stödansökningar i de fall förskott har betalats ut.

(5)

I artikel 5 i genomförandeförordning (EU) 2017/39 fastställs villkor för de behöriga myndigheternas utbetalning av stöd till sökande för ersättning av utgifter som uppkommit i samband med genomförandet av verksamheter inom skolprogrammet. Det är lämpligt att fastställa regler för de behöriga myndigheternas utbetalning av förskott på stöd till sökande och att fastställa villkor för utbetalning av stödet i de fall ett förskott har betalats ut. Dessutom bör villkoren för de skriftliga underlag som avses i punkterna 1 och 2 i den artikeln fastställas i artikel 4, eftersom de styrker stödansökningarna.

(6)

I artikel 6 i genomförandeförordning (EU) 2017/39 fastställs tidsfristerna för överföringar mellan de ekonomiska tilldelningarna för frukt och grönsaker i skolan och för skolmjölk och inlämnandet av anmälningar av dessa överföringar till kommissionen i de ansökningar om unionsstöd som avses i artikel 3 i den förordningen. I enlighet med artikel 23a.4 i förordning (EU) nr 1308/2013 får överföringarna göras en gång per läsår, antingen innan de definitiva tilldelningarna för påföljande läsår mellan medlemsstatens preliminära tilldelningar, eller efter läsårets början mellan medlemsstatens definitiva tilldelningar, om sådana tilldelningar har fastställts för den berörda medlemsstaten. Enligt artiklarna 3 och 6 i genomförandeförordning (EU) 2017/39 ska medlemsstaterna senast den 31 januari det läsår då överföringarna görs underrätta kommissionen om beloppet för sådana överföringar mellan slutliga tilldelningar. För att ge medlemsstaterna större flexibilitet när det gäller förvaltningen av tilldelningarna och för att maximera utnyttjandet av dem bör medlemsstaterna få möjlighet att göra överföringar mellan medlemsstatens slutliga tilldelningar efter det datumet och underrätta kommissionen om detta senast den 31 augusti efter det berörda läsåret.

(7)

I artikel 9 i genomförandeförordning (EU) 2017/39 fastställs särskilda bestämmelser för de kontroller som medlemsstaterna ska utföra för att säkerställa efterlevnaden av lagstiftningen om skolprogrammet. De omfattar systematiska administrativa kontroller av alla stödansökningar och krav på kontroller av de styrkande handlingar som lämnats in tillsammans med stödansökningarna. Samma bestämmelser bör gälla för ansökningar om förskott på stöd. På grundval av erfarenheterna från genomförandet av skolprogrammet och för att främja en sund ekonomisk förvaltning är det dessutom lämpligt att specificera att administrativa kontroller bör utföras innan stödet betalas ut.

(8)

Genomförandeförordning (EU) 2017/39 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

Eftersom medlemsstaterna endast får bevilja förskott på stöd för läsåret 2023/2024 och efterföljande läsår, och för att ge dem tillräckligt med tid för att anpassa sina kontrollsystem, bör ändringarna av bestämmelserna om förskottsbetalningar och kontroller endast gälla stöd för läsåret 2023/2024 och efterföljande läsår.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

(1)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/804 (2) införde Europeiska kommissionen antidumpningstullar på import av vissa sömlösa rör av järn (annat än gjutjärn) eller stål (annat än rostfritt stål), med runt tvärsnitt, med en ytterdiameter av mer än 406,4 mm, med ursprung i Folkrepubliken Kina (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(2)

De antidumpningstullar som för närvarande gäller uppgår till mellan 29,2 % och 41,4 % på import från de exporterande tillverkare som ingick i urvalet, 45,6 % för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet och 54,9 % för alla övriga företag från Folkrepubliken Kina (Kina).

(3)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut mottog Europeiska kommissionen (kommissionen) en begäran om en översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(4)

Begäran om en översyn ingavs den 10 februari 2022 av European Steel Tube Association (sökanden eller ESTA) såsom företrädare för unionsindustrin för vissa sömlösa rör av järn (annat än gjutjärn) eller stål (annat än rostfritt stål), med runt tvärsnitt, med en ytterdiameter av mer än 406,4 mm, i den mening som avses i artikel 11.2 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning och till fortsatt eller återkommande skada för unionsindustrin.

(5)

Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 12 maj 2022 en översyn vid giltighetstidens utgång, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen, avseende import av vissa sömlösa rör av järn (annat än gjutjärn) eller stål (annat än rostfritt stål), med runt tvärsnitt, med en ytterdiameter av mer än 406,4 mm, med ursprung i Folkrepubliken Kina (det berörda landet). Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (3) (tillkännagivandet om inledande).

(6)

Efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande ställde sig de kinesiska samarbetsvilliga exporterande tillverkarna frågande till huruvida inte det faktum att ingen av de unionstillverkare som ingick i urvalet i den ursprungliga undersökningen deltog i begäran om denna översyn innebar att de berörda företagen helt hade återhämtat sig från den dumpade och skadevållande importen.

(7)

Kommissionen konstaterade för det första att de exporterande tillverkarna inte ifrågasatte att begäran uppfyllde villkoren i artikel 5.4 i grundförordningen. Undersökningen initierades i själva verket av European Steel Tube Association som företräder mer än 25 % av unionens sammanlagda produktion och stöddes av unionstillverkare som svarar för mer än 50 % av den sammanlagda produktionen i EU. För det andra ingick unionstillverkaren Huta Batory i urvalet i båda undersökningarna, både i den ursprungliga undersökningen och i översynen vid giltighetstidens utgång. För det tredje stödde Valcovni Trub Chomutov AS, den andra tillverkaren i urvalet i den ursprungliga undersökningen, begäran om översyn vid giltighetstidens utgång men valdes inte ut av kommissionen. Slutligen har de två andra företag som ingick i urvalet i den ursprungliga undersökningen, Arcelor Mittal Tubular Products Roman och Vallourec Deutschland GmbH, lämnat eller håller på att lämna unionsmarknaden. Detta påstående avvisades därför.

(8)

De exporterande tillverkarna hävdade vidare att en översyn vid giltighetstidens utgång ska inledas när begäran innehåller tillräcklig bevisning för att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen och skadan fortsätter eller återkommer och att fastställandet av detta ska stödja sig på styrkande handlingar. Till stöd för sitt argument betonade de att de kinesiska exporterande tillverkarna aldrig kommer att veta vad normalvärdet är på grund av de olika metoder som används vid hänvisning till priserna i ett representativt land.

(9)

Kommissionen konstaterade att den hade undersökt riktigheten och tillförlitligheten hos den bevisning som lagts fram och fastställt att bevisningen var tillräcklig för att motivera inledandet av den aktuella undersökningen, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. I vilket fall som helst har de exporterande tillverkarna inte tillhandahållit något exempel på otillräcklig bevisning, vilket innebär att detta påstående inte understöddes av någon vederbörlig motivering. När det gäller normalvärdet hade de exporterande tillverkarna goda möjligheter att kontrollera de metoder som använts och det normalvärde som beräknats i begäran. Deras påstående avvisades därför.

(10)

De exporterande tillverkarna uppgav vidare att unionstillverkarnas affärsverksamhet med den berörda produkten är mycket mer beroende av villkoren på utländska marknader än av villkoren i unionen, och att försämringen av sökandenas exportresultat sedan 2019 inte kan tillskrivas import med ursprung i Kina. De hävdade också att en del av den negativa utvecklingen i unionen, utöver det dåliga exportresultatet, även berodde på utbrottet av covid-19-pandemin, i synnerhet i fråga om år 2020. De hävdade dessutom att den tillverkningskostnad per ton som angavs i begäran, dvs. mellan 1 245 och 1 291 euro, var betydligt lägre än vad som rapporterades i den ursprungliga undersökningen.

(11)

Kommissionen konstaterade att det vid inlämningen av begäran är tillräckligt att sökanden, på grundval av de uppgifter som denne rimligen kan ha tillgång till, lägger fram bevisning för att det är sannolikt att skadan skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Även om de exporterande tillverkarnas påståenden skulle vara korrekta när det gäller att unionsindustrins ekonomiska situation försämrades på grund av andra faktorer än importen från Kina, ifrågasattes inte det faktum att importen från Kina fortfarande var betydande både i absoluta tal och uttryckt som marknadsandelar. Den bevisning som lades fram i begäran visade dessutom att skadan sannolikt skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Detta påstående avvisades därför.

(12)

De exporterande tillverkarna hävdade också att Tenaris hade ett starkt och normalt ekonomiskt resultat både före och efter pandemin. När det gäller Tubos Reunidos SA låg försäljningsvärdet kvar på samma nivå under tre år i följd med början 2018, och från 2020 och framåt har försäljningsvärdena sedan ökat. Endast exportförsäljningen till tredjeländer har minskat, med undantag för den amerikanska marknaden. Till stöd för sina argument om EU-tillverkarnas situation lade de fram bevis för de två företagens ambitiösa planering att antingen investera och expandera eller uppgradera sina produktionsanläggningar i unionen.

(13)

Kommissionen konstaterade att skadeindikatorerna inte analyseras för enskilda tillverkare, utan för hela unionsindustrin. Såsom anges i skäl 11 ovan innehöll begäran tillräcklig bevisning avseende hela unionsindustrin om fortsatt eller återkommande skada om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. Detta påstående avvisades därför.

(14)

De exporterande tillverkarna hävdade också att unionsmarknaden står inför en snabb ökning av importen från Thailand, vilket i hög grad påverkar effekten av de införda åtgärderna och sökandenas marknadsställning. Skyddsåtgärderna omfattar även den berörda produkten och kommer att gälla till och med den 30 juni 2024.

(15)

När det gäller importen från Thailand konstaterade kommissionen att parterna inte kunde visa hur deras argument skulle ge anledning att ifrågasätta bevisningen i begäran avseende fortsatt/återkommande skada. I fråga om skyddsåtgärderna avser antidumpningsåtgärder en annan situation än skyddsåtgärder. Skyddsåtgärderna för stål utgör heller inget hinder för införande av antidumpningsåtgärder för de kvoter som inte omfattas av skyddstullar. Påståendet avvisades därför.

(16)

Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2021 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2018 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(17)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen sökanden, unionstillverkarna, fackföreningar, kända tillverkare i Kina och de kinesiska myndigheterna, kända importörer, användare och handlare samt intresseorganisationer som såvitt känt är berörda av inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att delta.

(18)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(19)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(20)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av de största representativa produktions- och försäljningsvolymer av den likadana produkten i unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande, i enlighet med artikel 17 i grundförordningen, och på grundval av urvalets geografiska spridning. Tre unionstillverkare ingick i detta urval. De unionstillverkare som ingick i urvalet stod för nästan 76 % respektive 67 % av de kända unionstillverkarnas sammanlagda tillverknings- respektive försäljningsvolym av den likadana produkten. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet, men mottog inga synpunkter. Urvalet bekräftades därför. Urvalet är representativt för unionsindustrin.

(21)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(22)

Bara en icke-närstående importör tillhandahöll de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Med hänsyn till det minimala antalet beslutade kommissionen att något stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(23)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen.

(24)

Två exporterande tillverkare/grupper av exporterande tillverkare i Kina lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Med hänsyn till det låga antalet beslutade kommissionen att något stickprovsförfarande inte var nödvändigt och att alla exporterande tillverkare som gav sig till känna skulle undersökas.

(25)

Kommissionen sände ett frågeformulär om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(26)

Kommissionen sände även frågeformulär till de unionstillverkare som ingick i urvalet, icke-närstående importörer, användare, intresseorganisation för unionstillverkare och exporterande tillverkare. Samma frågeformulär gjordes även tillgängligt via internet (4).

(27)

Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från de tre unionstillverkare som ingick i urvalet, en icke-närstående importör, unionstillverkarnas intresseorganisation och de två exporterande tillverkarna/grupperna av exporterande tillverkare.

(28)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes vid följande företag:

(29)

Kommissionen gjorde också ett kontrollbesök hos följande intresseorganisation:

(30)

På grund av covid-19-pandemins utbrott och de efterföljande åtgärder som vidtogs för att hantera utbrottet (covid-19-tillkännagivandet) (5) kunde kommissionen inte genomföra kontrollbesök på plats hos de exporterande tillverkarna. I stället dubbelkontrollerade kommissionen alla uppgifter som ansågs vara nödvändiga för dess beslut på distans i enlighet med covid-19-tillkännagivandet. Kommissionen genomförde videokonferenser med följande exporterande tillverkare/grupper av exporterande tillverkare:

(31)

I sina synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter ställde sig de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, Daye Special Steel Co. Ltd, Zhejiang Pacific Seamless Steel Tube Co. och Yangzhou Chengde Steel Pipe, Co. Ltd, frågande till den påstådda frånvaron i denna översyn vid giltighetstidens utgång av de unionstillverkare som ingick i urvalet i den ursprungliga undersökningen och skälen till att de inte ingick i urvalet denna gång. De noterade dessutom att Huta Batory inte angavs som en av de unionstillverkare som ingick i urvalet i denna översyn vid giltighetstidens utgång. De uppgav vidare att de inte kunde bedöma om fastställandet av återkommande skada hade samband med att urvalet ändrades mellan de två undersökningarna.

(32)

Kommissionen noterade att de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas argument har behandlats i skäl 7. Dessutom ingick unionstillverkaren Huta Batory i urvalet i båda undersökningarna, både i den ursprungliga undersökningen och i översynen vid giltighetstidens utgång. Detta företag går nu under namnet Alchemia SA.

(33)

När det gäller de övriga företagen valdes unionstillverkarna ut på grundval av de största representativa produktions- och försäljningsvolymer av den likadana produkten i unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande, såsom förklaras i skäl 20. Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande urvalet bekräftades urvalet och konstaterades vara representativt för unionsindustrin. Även om urvalet ändrades mellan den ursprungliga undersökningen och denna översyn vid giltighetstidens utgång lade de exporterande tillverkarna inte fram någon bevisning för att urvalet inte var representativt. Vid bedömningen av unionsindustrins situation och återkommande skada baserar kommissionen dessutom sin analys på makroekonomiska indikatorer för alla unionstillverkare, inklusive de som ingick i urvalet i den ursprungliga undersökningen. På grundval av detta avvisades detta påstående.

(34)

Den 21 april 2023 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut.

(35)

Kommissionen övervägde synpunkterna från de berörda parterna och beaktade dem i tillämpliga fall. De parter som begärde att bli hörda beviljades detta.

(36)

Den produkt som översynen gäller är densamma som i den ursprungliga undersökningen, nämligen vissa sömlösa rör av järn (annat än gjutjärn) eller stål (annat än rostfritt stål), med runt tvärsnitt, med en ytterdiameter av mer än 406,4 mm, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7304 19 90, ex 7304 29 90, 7304 39 88 och 7304 59 89 (Taric-nummer 7304299090) (den produkt som översynen gäller).

(37)

Vissa sömlösa rör av järn (annat än gjutjärn) eller stål (annat än rostfritt stål), med runt tvärsnitt, med en ytterdiameter av mer än 406,4 mm, används för en rad olika ändamål, t.ex. för transport av olja, gas, vätskor och ämnen i flytande form, för pålning inom byggsektorn, i mekaniska föremål, som rör i värmepannor och i s.k. Oil Country Tubular Goods (OCTG-rör) som foderrör inom oljeindustrin.

(38)

Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina.

(39)

Såsom fastställs i den ursprungliga undersökningen bekräftar denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har både samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(40)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(41)

Under den ursprungliga undersökningsperioden (6) exporterade de kinesiska exporterande tillverkarna mer än 42 000 ton av den berörda produkten till unionen, vilket motsvarade en marknadsandel på omkring 26 % av unionsmarknaden vid den tidpunkten.

(42)

I den aktuella undersökningen visade de statistiska uppgifter om import av den berörda produkten som rapporterats i Comext och i artikel 14.6-databasen att importvolymen under skadeundersökningsperioden och översynsperioden var betydligt lägre än den exportvolym som de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna hade uppgett. Kommissionen ansåg därför att de statistiska uppgifterna i detta särskilda fall inte var tillförlitliga och inte kunde användas för att fastställa importvolymen från Kina och de kinesiska exporterande tillverkarnas marknadsandel. Kommissionen grundade därför sina slutsatser om importvolymen till unionen av den berörda produkten och de kinesiska exporterande tillverkarnas marknadsandel på kontrollerade uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna och på uppgifterna i begäran om översyn.

(43)

Under översynsperioden exporterade de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna omkring 2 900 ton av den berörda produkten till unionen, vilket motsvarade en marknadsandel på [2,5–3,5 %] av unionsmarknaden (se tabell 3).

(44)

De samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas tillverkning uppgick under översynsperioden till endast 12 % av den totala uppskattade tillverkningen av den produkt som översynen gäller i Kina (7). Kommissionen ansåg därför att det var sannolikt att den totala importvolymen till EU för alla kinesiska exporterande tillverkare (som inte ingick i urvalet och kontrollerades i undersökningen) under översynsperioden översteg den volym på 2 900 ton som de samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna uppgett, och att de kinesiska exporterande tillverkarnas marknadsandel med all sannolikhet överskred den marknadsandel på [2,5–3,5 %] som anges i tabell 3 nedan.

(45)

På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska exporterande tillverkarna under översynsperioden fortsatte att exportera den produkt som översynen gäller till unionen, om än i mindre mängder.

(46)

Mot bakgrund av att tillräcklig bevisning fanns när undersökningen inleddes och att den bevisningen i Kinas fall tydde på att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(47)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändig för sin undersökning av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Det inkom inget svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades in inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle komma att använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(48)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, preliminärt hade valt Mexiko som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra potentiellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a första strecksatsen i grundförordningen.

(49)

Den 14 juli 2022 underrättade kommissionen genom en notering i ärendehandlingarna (noteringen) de berörda parterna om de relevanta källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som användes vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. På grundval av de kriterier som ligger till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden fastställde kommissionen även ett möjligt representativt land, nämligen Mexiko. Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för företaget Tubos de Acero de México SA (Tamsa), en tillverkare i Mexiko.

(50)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(51)

I artikel 2.6a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och att detta normalvärde ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(52)

Såsom förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av de kinesiska myndigheternas bristande samarbetsvilja var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(53)

I de senaste undersökningarna rörande stålsektorn i Kina (8) fann kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(54)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (9). Kommissionen drog särskilt slutsatsen att inom stålsektorn, dvs. den sektor som producerar den viktigaste råvaran för tillverkning av den produkt som översynen gäller, äger de kinesiska myndigheterna inte bara fortfarande en stor andel av företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (10), utan de kinesiska myndigheterna kan också påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (11). Kommissionen fann dessutom att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (12). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (13). Likaledes fann kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna i stålsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (14), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på tillgången till kapital för företag i Kina (15).

(55)

På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende stålsektorn i Kina undersökte kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i begäran, och i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Folkrepubliken Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (16) (rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, även beträffande den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa belägg med sina egna undersökningar av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(56)

I begäran hävdades det att den kinesiska ekonomin i sin helhet starkt påverkas av olika heltäckande ingripanden från de kinesiska myndigheterna eller andra offentliga myndigheter på flera förvaltningsnivåer, vilket innebär att inhemska priser och kostnader för den kinesiska stålindustrin inte kan användas i denna undersökning. För att styrka denna ståndpunkt hänvisade begäran till kommissionens nyligen genomförda undersökningar av den kinesiska stålsektorn (17).

(57)

I begäran påpekades närmare bestämt att mot bakgrund av den ”socialistiska marknadsekonomiska doktrin” som fastställs i Kinas konstitution, det kinesiska kommunistpartiets allestädesnärvaro och myndigheternas inflytande över ekonomin genom strategiska planeringsinitiativ, såsom den trettonde och den fjortonde femårsplanen, ingriper de kinesiska myndigheterna på flera olika nivåer, nämligen på administrativ, finansiell och rättslig nivå.

(58)

I begäran lämnades exempel på omständigheter som visade på förekomst av snedvridning enligt artikel 2.6a b första till sjätte strecksatsen i grundförordningen. Med hänvisning till kommissionens tidigare undersökningar inom stålsektorn och till rapporten hävdade sökanden särskilt följande:

(59)

De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i akten, däribland rapporten och den ytterligare bevisning som lämnats av sökanden, om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(60)

Särskilt inom sektorn för den produkt som översynen gäller, dvs. stålsektorn, står de kinesiska myndigheterna fortfarande för en betydande del av ägandet i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Undersökningen bekräftade att två av de viktigaste tillverkarna av den produkt som översynen gäller, nämligen Daye Special Steel Co., Ltd och Zhejiang Pacific Seamless Tube Co., Ltd, är statsägda. Daye Special Steel Co., Ltd och Zhejiang Pacific Seamless Tube Co., Ltd är dotterbolag till CITIC Pacific Special Steel. CITIC Pacific Special Steel är en av de största tillverkarna av specialstål i Kina (22) och ingår i CITIC Limited, som är ett statsägt företag och ett av Kinas största konglomerat (23). CITIC anger följande i sin årsrapport för 2021: ”CITIC har åtagit sig att genomföra den nationella strategin, inbegripet en grön och koldioxidsnål omställning, för att uppfylla den fjortonde femårsplanen. Vi strävar också efter att bli en föregångare bland statsägda företag när det gäller att bidra till våra dubbla mål avseende koldioxid och efter att bli en förebild i fråga om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning på kapitalmarknaden” (24).

(61)

Både offentliga och privatägda företag inom stålsektorn är föremål för politisk övervakning och styrning. De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för stålsektorn bekräftar att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att de har för avsikt att ingripa för att forma den i linje med regeringspolitiken. Detta framgår av ett utkast till vägledande yttrande från ministeriet för industri och informationsteknik om främjande av en högkvalitativ utveckling av stålsektorn, där ytterligare konsolidering av den industriella grunden och betydliga förbättringar av moderniseringen av industrikedjan anges som mål (25), av den fjortonde femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, enligt vilken sektorn kommer att verka enligt ”en kombination av marknadsledarskap och statligt främjande” och ”främja en grupp av ledande företag med miljömässigt ledarskap och konkurrenskraft” (26), och även av den fjortonde femårsplanen om utveckling av stålskrotindustrin, vars huvudmål är att ”kontinuerligt öka användningsgraden för skrot, för att i slutet av den fjortonde femårsplanen uppnå en total andel skrot på 30 % från den nationella ståltillverkningssektorn” (27).

(62)

Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och styra sektorns utveckling finns på provinsiell nivå, t.ex. i Hebei, som planerar att ”konsekvent genomföra organisationers grupputveckling, påskynda reformen av blandat ägarskap av statsägda företag, fokusera på att främja regionöverskridande sammanslagningar och omorganisationer av privata järn- och stålföretag och sträva efter att inrätta 1–2 stora grupper i världsklass, 3–5 stora grupper med visst inhemskt inflytande som stöd” och ”ytterligare utvidga återvinnings- och cirkulationskanalerna för stålskrot samt stärka kontrollen och klassificeringen av stålskrot” (28). I Hebeis plan anges även att stålsektorn ska ”verka för strukturell anpassning och prioritera produktdiversifiering” och ”oförtröttligt främja den strukturella anpassningen och optimera utformningen av järn- och stålindustrin, främja konsolidering, omorganisationer, omställningar och uppgraderingar av företag samt på ett heltäckande sätt främja järn- och stålindustrins utveckling mot storskaliga företag, modernisering av teknisk utrustning, diversifiering av produktionsprocesser och diversifiering av produkter i senare led”.

(63)

Henans genomförandeplan för omställning och uppgradering av stålindustrin enligt den fjortonde femårsplanen förskriver likaså ”anläggandet av särskilda stålproduktionsbaser […], anläggandet av sex särskilda stålproduktionsbaser i Anyang, Jiyuan, Pingdingshan, Xinyang, Shangqiu, Zhouou, osv. samt att industrins omfattning, intensifiering och specialisering ska öka. Bland dessa kommer kontroller fram till 2025 att se till att produktionskapaciteten för råjärn håller sig under 14 miljoner ton och produktionskapaciteten för råstål under 15 miljoner ton.” (29)

(64)

Ytterligare industripolitiska mål finns också i andra provinsers planeringsdokument, t.ex. Jiangsu (30), Shandong (31), Shanxi (32), Liaoning Dalian (33) och Zhejiang (34).

(65)

När det gäller de kinesiska myndigheternas möjligheter att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen, var det omöjligt att systematiskt fastställa att det fanns några personliga kopplingar mellan tillverkarna av den produkt som översynen gäller och det kinesiska kommunistpartiet. Det finns dock några specifika exempel avseende den produkt som översynen gäller.

(66)

Till exempel är ordföranden i styrelsen för CITIC Pacific Special Steel samtidigt sekreterare i partikommittén (35). Dessutom är ordföranden i övervakningsstyrelsen för CITIC Pacific Special Steel även vice sekreterare i partikommittén (36).

(67)

Det förekommer även en offentlig politik som diskriminerar till förmån för inhemska tillverkare eller på annat sätt inverkar på marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för den produkt som översynen gäller. Vid undersökningen identifierades andra dokument som visade att industrin gynnas av statliga riktlinjer och ingripanden i stålsektorn, eftersom sektorn för den produkt som översynen gäller är en undersektor till stålsektorn.

(68)

De kinesiska myndigheterna anser fortfarande att stålindustrin är en nyckelindustri (37). Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument rörande stål som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Enligt den fjortonde femårsplanen prioriterar de kinesiska myndigheterna omställning, uppgradering, optimering och strukturell anpassning av stålindustrin (38). I den fjortonde femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, som även gäller stålindustrin, beskrivs sektorn också som ”realekonomins grundval” och ett ”viktigt område som formar Kinas internationella konkurrenskraft”. I planen fastställs även ett antal mål och arbetsmetoder för att driva på utvecklingen av stålsektorn under perioden 2021–2025, t.ex. teknisk uppgradering, förbättring av sektorns struktur (inte minst genom ytterligare företagskoncentrationer) och digital omställning (39).

(69)

Den främsta råvaran för tillverkning av den undersökta produkten är järnmalm. Järnmalm nämns också i den 14:e femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin, där staten planerar att ”på ett rationellt sätt utveckla inhemska mineraltillgångar. ”öka utvinningen av järnmalm […], genomföra förmånlig skattebehandling samt främja införandet av avancerad teknik och utrustning för att minska uppkomsten av fast avfall från gruvverksamhet” (40). I provinser som Hebei planerar myndigheterna följande för sektorn: ”rabattstöd för investeringar i nya projekt, utnyttja och styra finansinstitut för att tillhandahålla järn- och stålföretag lån till låg ränta i syfte att ställa om till nya branscher, samtidigt som regeringen kommer att tillhandahålla rabattstöd”. (41) Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inbegripet produktionen av de viktigaste råvarorna för tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(70)

Den produkt som översynen gäller påverkas också av snedvridningar av lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, enligt vad som även anges i skäl 58 ovan. Dessa snedvridningar påverkar sektorn både direkt (vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller eller de viktigaste insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgång till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (42).

(71)

Det har i den aktuella undersökningen inte heller lagts fram någon bevisning som visar att sektorn för den produkt som översynen gäller inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, enligt vad som även anges i skäl 58 ovan. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(72)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett antal insatsvaror för att tillverka den produkt som översynen gäller. När producenter av den produkt som översynen gäller köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systemrelaterade snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(73)

Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna för den produkt som översynen gäller som inte är lämpliga att användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också av statens betydande inflytande på prisbildningen, såsom beskrivs i delarna I och II i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(74)

Sammanfattningsvis visar den tillgängliga bevisningen att priserna eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges där. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt.

(75)

Inga belägg eller argument för motsatsen har lagts fram av de kinesiska myndigheterna i den aktuella undersökningen.

(76)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(77)

Såsom anges i skäl 49 utfärdade kommissionen en notering om de källor som använts för att fastställa normalvärdet. I noteringen beskrivs de omständigheter och den bevisning som ligger till grund för de berörda kriterierna. I noteringen informerade kommissionen även berörda parter om sin avsikt att betrakta Mexiko som ett lämpligt representativt land i det föreliggande ärendet, om förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(78)

I noteringen fastställde kommissionen 55 länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras alla av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst (45).

(79)

Enligt de uppgifter som kommissionen haft tillgång till tillverkas den produkt som översynen gäller i sju länder: Förenta staterna, Japan, Kanada, Mexiko, Ryska federationen, Saudiarabien och Sydkorea. Endast två av dessa sju länder tillhör de 55 länder som enligt Världsbanken har en bruttonationalinkomst som är jämförbar med Kinas – gruppen övre medelinkomstländer. De länderna är Mexiko och Ryska federationen.

(80)

Kommissionen bedömde vidare förekomsten av marknadssnedvridningar till följd av export- och/eller importbegränsningar för den produkt som översynen gäller samt för råvarorna, närmare bestämt de råvaror som utgör de viktigaste tillverkningskostnaderna vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Kommissionen konstaterade att det i Ryska federationen finns handelsbegränsningar för stålskrot, el och gas, som alla är viktiga produktionsfaktorer vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Mot bakgrund av dessa handelsbegränsningar i Ryska federationen ansåg kommissionen att Ryska federationen inte kunde anses vara ett lämpligt representativt land.

(81)

Inga sådana begränsningar konstaterades när det gäller Mexiko. Mexiko har samma ekonomiska utvecklingsnivå som Kina, och inga begränsningar för produktionsfaktorer eller för den produkt som översynen gäller konstaterades.

(82)

Efter inledandet hävdade de exporterande tillverkarna Daye Special Steel Co., Ltd och Zhejiang Pacific Seamless Steel Tube Co., Ltd att Mexiko eventuellt inte helt uppfyller kriterierna för ett lämpligt tredjeland av följande skäl: för det första förefaller tillverkningsprocessen skilja sig från de kinesiska exporterande tillverkarnas, och för det andra förefaller utbudet av olika produkter som tillverkas av de mexikanska tillverkarna vara mycket mindre (eller mindre diversifierat) än de produkter som tillverkas och exporteras av de kinesiska exporterande tillverkarna.

(83)

Utöver detta allmänna påstående innehöll de exporterande tillverkarnas inlaga ingen konkret bevisning för varför tillverkningsprocessen och produktdefinitionen för tillverkare av den produkt som översynen gäller i Mexiko skulle vara annorlunda jämfört med Kina och vilken inverkan detta skulle ha på produktionsfaktorerna. Kommissionen avvisade därför detta påstående. Inga ytterligare synpunkter inkom.

(84)

Kommissionen analyserade importen av de huvudsakliga produktionsfaktorerna till Mexiko. Analysen av importuppgifterna visade att de produktionsfaktorer som används för tillverkningen av den produkt som översynen gäller importeras till Mexiko i tillräckliga mängder för att utgöra ett lämpligt referensvärde och att denna import inte påverkades av importen från Kina eller något av de länder som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (46).

(85)

Kommissionen identifierade också ett företag – Tamsa – vars aktuella finansiella uppgifter för fastställande av tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst finns tillgängliga baserat på de finansiella uppgifterna för Tenariskoncernen (se avsnitt 4.7.5).

(86)

Mot bakgrund av ovanstående underrättade kommissionen de berörda parterna om att den hade för avsikt att använda Mexiko som lämpligt representativt land och att företaget Tamsa, i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, skulle användas för att inhämta uppgifter om icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet.

(87)

Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Mexiko som representativt land och av Tamsa som tillverkare av den produkt som översynen gäller i det representativa landet.

(88)

Förutom de synpunkter som anges i skäl 82 inkom inga synpunkter.

(89)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Mexiko var det enda lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen.

(90)

Mot bakgrund av denna analys uppfyllde Mexiko kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land.

(91)

I noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använder vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(92)

Kommissionen framförde även att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda databasen Global Trade Atlas (GTA) (47) för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror.

(93)

På grundval av alla uppgifter i begäran samt de efterföljande uppgifter som lämnats av sökanden/berörda parter och insamlats under kontrollbesöken beslutades att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer och informationskällor

(94)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en tillverkare i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet såsom det rapporterats i GTA, plus importtullar. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina och de länder som inte är WTO-medlemmar och som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2015/755. Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den drog slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha uteslutit importen från Kina till det representativa landet förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ. Det vägda genomsnittliga importpriset justerades för importtullar i förekommande fall.

(95)

För ett antal av produktionsfaktorerna utgjorde de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas faktiska kostnader en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa faktorer inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvaror.

(96)

I sina synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter ifrågasatte de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna den metod som kommissionen använt för att beräkna icke snedvridna värden för förbrukningsvaror. I stället för att fastställa den totala mängden förbrukningsvaror som en procentandel av de totala direkta råvarukostnaderna och tillämpa denna procentsats på de totala icke snedvridna råvarukostnaderna (referensvärdet) borde kommissionen enligt dem ha använt ett icke snedvridet värde för varje enskild vara.

(97)

Kommissionen påpekade att den har som standardpraxis att inte beräkna ett individuellt referensvärde för förbrukningsvaror. Dessa uttrycks i stället som en procentandel av den totala kostnaden för råvaror på grundval av de kostnadsuppgifter som rapporteras av de exporterande tillverkarna, och därefter tillämpas denna procentandel på de omräknade materialkostnaderna när de fastställda icke snedvridna priserna används. Såsom förklaras i skäl 95 hade dessa kostnader dessutom ett försumbart värde, och oavsett vilken metod som användes skulle de inte ha haft någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen. Kommissionen ansåg att dess metod för att beräkna ett icke snedvridet värde för förbrukningsvaror var lämplig, eftersom den bibehöll kostnadsstrukturen för de berörda exporterande tillverkarna. Dessutom fanns inga bättre uppgifter tillgängliga vid tidpunkten för undersökningen och de exporterande tillverkarna underbyggde inte heller sina synpunkter genom att kvantifiera effekterna av att använda den föreslagna metoden. Påståendet avseende förbrukningsvaror avvisades därför.

(98)

Kommissionen angav de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas transportkostnader för leverans av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade därefter samma procentsats på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror för att erhålla de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande tillverkarens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna råvarukostnaderna när de levererades till företagets fabrik.

(99)

Internationella arbetsorganisationen (ILO) tillhandahåller information om genomsnittliga månadslöner och genomsnittliga faktiskt arbetade veckotimmar per anställd i Mexiko för varje år inom olika sektorer.

(100)

Kommissionen använde uppgifterna från 2021 för att fastställa den genomsnittliga timlönen inom tillverkningssektorn (48). För att komma fram till den totala arbetskraftskostnaden använde sig kommissionen av de uppgifter som OECD offentliggjort i Taxing Wages 2021, som omfattade perioden 2021 (49). Till timlönen inom tillverkningsindustrin lade kommissionen till sociala avgifter.

(101)

De genomsnittliga elpriserna för företag per kWh i Mexiko 2021 offentliggörs av GlobalPetrolPrices.com, dvs. den källa som identifierades i begäran om översyn. På grundval av detta pris fastställde kommissionen det genomsnittliga elpriset under översynsperioden (2021) (50).

(102)

Priset på naturgas för företag (industriella användare) i Mexiko offentliggörs av energitillsynsmyndigheten Comisión Reguladora de Energía (CRE) varje månad. Kommissionen använde ett genomsnittspris för företag som rapporterades av CRE under översynsperioden (51).

(103)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i ovannämnda produktionsfaktorer.

(104)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst använde kommissionen finansiella uppgifter för Tamsas verksamhet som finns tillgängliga i moderbolagets, Tenaris SA, konsoliderade räkenskaper (52).

(105)

De samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas tillverkningsomkostnader uttrycktes som en procentandel av de exporterande tillverkarnas faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(106)

De samarbetsvilliga exporterande tillverkarna ifrågasatte i sina synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter den metod som kommissionen använt för att beräkna omkostnaderna av samma skäl som de ifrågasatte den metod som använts för att beräkna förbrukningsvaror (se skäl 96), och hävdade att kommissionen i stället för att använda en kvot för omkostnader och tillämpa denna på de icke snedvridna direkta kostnaderna borde ha fastställt alla faktorer separat och ersatt dessa med ersättningsvärden.

(107)

När det gäller detta påstående noterade kommissionen att uppgifter om omkostnaderna separat för varje faktor inte fanns lätt tillgängliga i årsredovisningarna för tillverkaren i det representativa landet. Kommissionen ansåg därför att dess metod för att beräkna ett icke snedvridet värde för förbrukningsvaror var lämplig, eftersom den bibehöll kostnadsstrukturen för de berörda exporterande tillverkarna. Dessutom fanns inga bättre uppgifter tillgängliga eftersom de exporterande tillverkarna inte föreslog något alternativt icke snedvridet referensvärde för omkostnader. Påståendet avseende omkostnader avvisades därför.

(108)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik för varje produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(109)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna enhetskostnaderna på den faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna som de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna hade. Kommissionen minskade tillverkningskostnaderna med de icke snedvridna kostnaderna för biprodukter som återanvändes i tillverkningsprocessen. Dessa förbrukningskvoter verifierades under kontrollen. Kommissionen multiplicerade förbrukningskvoterna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet (Mexiko) enligt beskrivningen i tabell 1.

(110)

När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst såsom beskrivs i avsnitt 4.7.5. Tillverkningsomkostnaderna fastställdes på grundval de exporterande tillverkarnas uppgifter. Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes på grundval av Tenariskoncernens årsredovisning för 2021 (53), där det mexikanska dotterbolaget Tamsa ingick. Kommissionen lade till följande punkter till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna:

(111)

På grundval av detta konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(112)

De exporterande tillverkarna ifrågasatte hur kommissionen hade fastställt försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst och undrade i synnerhet varför försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst uttrycktes som en procentandel av kostnaderna för sålda varor och inte av omsättningen, huruvida direkta försäljningskostnader ingick i försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och varför kommissionen hade använt Tenaris Groups försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst i stället för den berörda produkten från det mexikanska dotterbolaget Tamsa.

(113)

Kommissionen påpekade att den har som standardpraxis att uttrycka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som en procentandel av kostnaderna för sålda varor för konstruktionen av normalvärdet och att inkludera direkta försäljningskostnader i försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska normalvärdet konstrueras på grundval av kostnader för produktion och omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. För att konstruera normalvärdet på grundval av kostnader måste följaktligen försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten, som ska läggas till dessa kostnader, uttryckas i förhållande till dessa kostnader. Kommissionen använde Tenariskoncernens försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst eftersom Tamsas försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst inte var tillgängliga och eftersom Tenariskoncernens uppgifter var det bästa lätt tillgängliga alternativet. Kommissionen ansåg därför att dess metod för att beräkna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst var lämplig, inte minst eftersom inga bättre uppgifter fanns tillgängliga, och påståendet avvisades därför.

(114)

De samarbetsvilliga exporterande tillverkarna exporterade till unionen antingen direkt till oberoende kunder eller genom en närstående handlare i Kina.

(115)

Kommissionen fastställde exportpriset som det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den produkt som översynen gäller när den säljs på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(116)

Kommissionen jämförde, per produkttyp, det konstruerade normalvärde som fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen och det ovan fastställda exportpriset från fabrik för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna.

(117)

När det var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes för bankavgifter, provisioner, kreditkostnader, frakt, hantering, andra rabatter, förpackning och försäkring.

(118)

För de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den produkt som översynen gäller, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(119)

På denna grundval fastställdes de vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till mellan 10 % och 44 % för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. Det fastslogs därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(120)

Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden undersökte kommissionen, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina samt unionsmarknadens attraktionskraft.

(121)

Enligt sökandena är Kina den största tillverkaren i världen av den produkt som översynen gäller, med 23 tillverkare och totalt 33 produktionslinjer.

(122)

Enligt sökandenas beräkningar uppgick den totala tillverkningen i Kina av den produkt som översynen gäller till omkring 2,3 miljoner ton under översynsperioden. Enligt samma källa uppskattades den totala produktionskapaciteten till 5 miljoner ton. Den outnyttjade kapaciteten för att tillverka den produkt som översynen gäller i Kina under översynsperioden uppgick därför till omkring 2,7 miljoner ton. Eftersom förbrukningen i unionen under översynsperioden uppskattades till omkring 100 000 ton (se tabell 2) var de kinesiska exporterande tillverkarnas outnyttjade kapacitet 27 gånger högre än förbrukningen på unionsmarknaden av den produkt som översynen gäller. Som jämförelse uppskattade sökandena att produktionskapaciteten för de tolv befintliga företagen i resten av världen under samma period uppgick till omkring 2,9 miljoner ton (54). På grund av de kinesiska myndigheternas bristande samarbetsvilja och den låga samarbetsviljan hos kinesiska exporterande tillverkare mottog kommissionen inga ytterligare uppgifter om tillverkningen i Kina och importen till unionen.

(123)

Mot bakgrund av de (höga) produktionsnivåerna och den outnyttjade kapaciteten i Kina jämfört med unionen ansåg kommissionen att det var sannolikt att de kinesiska exporterande tillverkarna i allt högre grad skulle omdirigera sin outnyttjade kapacitet till unionsmarknaden i större kvantiteter och till dumpade priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(124)

Under översynsperioden fortsatte de kinesiska exporterande tillverkarna att exportera den produkt som översynen gäller till unionen. De samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarnas export uppgick under översynsperioden till 2 900 ton, vilket motsvarade en marknadsandel på [2,5–3,5 %] av unionsmarknaden. Såsom anges i skäl 43 avser importen till EU endast uppgifterna från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna medan den totala tillverkningen i Kina under översynsperioden var betydligt högre, vilket innebär att de kinesiska exporterande tillverkarnas totala marknadsandel i unionen för den produkt som översynen gäller sannolikt var högre. Unionens marknad är därför fortfarande en attraktiv exportmarknad för de kinesiska exporterande tillverkarna, trots de gällande åtgärderna.

(125)

Enligt sökandena beror unionsmarknadens attraktionskraft även på den relativt höga genomsnittliga prisnivån, kundernas solvens och goda logistikinfrastruktur med välutrustade hamnar, lagrings- och distributionsanläggningar samt en hög industriell förbrukning. Unionen är dessutom för närvarande världens största marknad för stål sett till volym.

(126)

Baserat på jämförelsen mellan priserna för de unionstillverkare som ingick i urvalet och priserna för de samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna underskred dessutom de kinesiska exportpriserna unionspriserna under översynsperioden om man utesluter antidumpningstullen (se skäl 152), vilket visar att unionsmarknaden är attraktiv i fråga om priser.

(127)

Förenta staternas införande av Section 232-åtgärder, i synnerhet importtullar på den berörda produkten från de kinesiska exporterande tillverkarna, begränsar ytterligare de exporterande tillverkarnas möjligheter att exportera den berörda produkten till andra viktiga destinationer än unionen.

(128)

Unionens marknad var således fortfarande attraktiv för de kinesiska exporterande tillverkarna vad gäller dess storlek och priser.

(129)

Undersökningen visade att den kinesiska exporten fortsatte att komma in på unionens marknad till dumpade priser under översynsperioden.

(130)

Kinas outnyttjade kapacitet var stor jämfört med unionens förbrukning under översynsperioden. Kommissionen konstaterade dessutom att det på grund av attraktionskraften hos unionens marknad, sett till storlek och priser, var sannolikt att den kinesiska exporten och den outnyttjade kapaciteten skulle omdirigeras till unionens marknad om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(131)

Kommissionen drog därför slutsatsen att ett upphörande av antidumpningsåtgärderna sannolikt skulle leda till en betydligt ökad dumpad import av den produkt som översynen gäller från Kina till unionen.

(132)

Mot bakgrund av det ovanstående drog kommissionen slutsatsen att ett upphörande av antidumpningsåtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt dumpning.

(133)

Den likadana produkten tillverkades av sex tillverkare i olika medlemsstater i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(134)

Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till omkring 196 050 ton. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av alla tillgänglig uppgifter om unionsindustrin, såsom uppgifter från European Steel Tube Association för de unionstillverkare inte ingick i urvalet och svaren på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Såsom anges i skäl 20 stod de tre unionstillverkare som ingick i urvalet för nästan 76 % respektive 67 % av de kända unionstillverkarnas sammanlagda tillverkning respektive försäljningsvolym av den likadana produkten.

(135)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av Eurostats importstatistik och unionsindustrins försäljningsvolymer i unionen, enligt de uppgifter som sökanden lämnat in för de unionstillverkare som inte ingick i urvalet och de svar på frågeformuläret som lämnats av de unionstillverkare som ingick i urvalet. Kommissionen använde sig av dataintervaller för den öppna marknaden och den företagsinterna marknaden samt för marknadsandelar för att inte avslöja känsliga uppgifter avseende en av unionstillverkarna.

(136)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Unionens förbrukning (i ton)

(137)

Förbrukningen i unionen minskade med 3 % under perioden 2018–2019, med mer än 12 % under perioden 2019–2020, och ökade därefter med mer än 5 % under perioden mellan 2020 och översynsperioden. Totalt sett minskade den med 9 % från 2018 fram till översynsperioden.

(138)

Unionsindustrin rapporterade företagsintern användning av den produkt som översynen gäller, som utgjorde mindre än 5 % av unionens totala förbrukning 2018. Under skadeundersökningsperioden ökade den med 26 %.

(139)

Förbrukningen på den öppna marknaden minskade med 10 % under skadeundersökningsperioden. Den minskade med 7 % mellan 2018 och 2019, med 9,6 % mellan 2019 och 2020, och ökade därefter med 7 % under perioden mellan 2020 och översynsperioden.

(140)

Baserat på uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna utvecklades importvolymen och marknadsandelen för importen av den produkt som översynen gäller enligt nedan. Eftersom uppgifterna endast avser två exporterande tillverkare lämnades uppgifterna av sekretesskäl i intervaller.

(141)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (i ton) och marknadsandel

(142)

I den ursprungliga undersökningen uppgick marknadsandelen för importen från Kina till unionen till 26,8 %. Under översynsperioden uppgick marknadsandelen däremot till [2,5–3,5] %. Följaktligen minskade marknadsandelen för importen från Kina drastiskt till följd av de gällande antidumpningsåtgärderna. Mot bakgrund av den minskande förbrukningen ökade dock den kinesiska importen under skadeundersökningsperioden, till nackdel för unionsindustrin. Den sammanlagda importvolymen från Kina ökade med 104 % under skadeundersökningsperioden och uppgick till [2 800–2 900] ton under översynsperioden. Även om den kinesiska importens marknadsandel ökade förblev den relativt begränsad, och uppgick under samma period till [2,5–3,5] %.

(143)

Marknadsandelen för importen från Kina ökade med 20 % under perioden 2018–2019, med 13 % under perioden 2018–2020 trots minskningen på 16 % av förbrukningen på den öppna marknaden i unionen, och med 127 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen av marknadsandelen för importen från Kina under skadeundersökningsperioden skedde trots de befintliga antidumpningsåtgärderna och covid-19-krisen.

(144)

Såsom nämns i skäl 42 grundar sig importvolymen från Kina till unionen av den produkt som översynen gäller och de kinesiska exporterande tillverkarnas marknadsandel under skadeundersökningsperioden och översynsperioden på kontrollerade uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna och på uppgifterna i begäran om översyn.

(145)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, Daye Special Steel Co. Ltd, Zhejiang Pacific Seamless Steel Tube Co. och Yangzhou Chengde Steel Pipe, Co. Ltd, att det är oklart varför de importvolymer som användes i undersökningen baserades på de uppgifter som rapporterats av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna snarare än Comext-databasen.

(146)

Såsom anges i skäl 42 ansåg kommissionen att de statistiska uppgifterna i detta fall inte var tillförlitliga och inte kunde användas för att fastställa den faktiska importvolymen från Kina, och den föredrog därför att basera sina slutsatser på kontrollerade uppgifter från de kinesiska exporterande tillverkarna. Dessutom lades ingen bevisning fram i den aktuella undersökningen som skulle ha visat att det är olämpligt att använda den exportvolym som deklarerats av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. På grundval av detta avvisades detta påstående.

(147)

Kommissionen fastställde priserna och prisunderskridandet för importen från Kina till unionen på grundval av uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna.

(148)

Eftersom uppgifterna endast avser två exporterande tillverkare lämnades uppgifterna om det genomsnittliga importpriset av sekretesskäl i intervaller.

(149)

Det genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (i euro/ton)

(150)

Det genomsnittliga importpriset minskade med 1 % mellan 2018 och 2019, med 4 % mellan 2018 och 2020, och ökade med 13 % mellan 2018 och översynsperioden.

(151)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra

(152)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp för transaktioner, efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av omsättningen under översynsperioden för de unionstillverkare som ingick i urvalet. Resultatet visade på en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 21,6 % och 27 %, utan antidumpningstullar, för importen från det berörda landet på unionsmarknaden. När samma jämförelse gjordes med antidumpningstullarna medräknade konstaterades dock inget prisunderskridande.

(153)

Importen av den produkt som översynen gäller från andra tredjeländer än Kina kom huvudsakligen från Thailand, Ukraina och Förenade kungariket.

(154)

Den sammanlagda importvolymen till unionen liksom marknadsandelen och pristrenden för den produkt som översynen gäller från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Import från tredjeländer

(155)

Under skadeundersökningsperioden ökade importvolymen från Thailand med 116 %. Marknadsandelen uppgick till [5–6] % 2020 och minskade under översynsperioden till [3,2–4,2] %. Det genomsnittliga importpriset förblev relativt stabilt under skadeundersökningsperioden. Av samma skäl som anges i skäl 140 angavs marknadsandelen för alla andra länder i intervaller.

(156)

Under skadeundersökningsperioden minskade importvolymen från Ukraina med 39 %. Marknadsandelen uppgick till [1–2] % 2020 och minskade under översynsperioden till [0,5–1,5] %. Det genomsnittliga importpriset minskade med 33 % under skadeundersökningsperioden.

(157)

Under skadeundersökningsperioden ökade importvolymen från Förenade kungariket med 98 %. Marknadsandelen ökade under översynsperioden till [0,5–0,9] %. Det genomsnittliga importpriset minskade med 30 % under skadeundersökningsperioden.

(158)

Under skadeundersökningsperioden minskade importvolymen från övriga tredjeländer med 70 %. Marknadsandelen uppgick till [4–5] % 2019 och minskade under översynsperioden till [1–2] %. Det genomsnittliga importpriset steg totalt med 5 % under skadeundersökningsperioden.

(159)

Importvolymen från samtliga tredjeländer utom det berörda landet minskade med 21 % under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen för importen från samtliga tredjeländer utom det berörda landet minskade också till [6,5–7,5] % under översynsperioden.

(160)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(161)

Som nämns i skäl 20 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation. För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som lämnats av sökanden, vilka dubbelkontrollerades mot de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet och tillgänglig officiell statistik. Uppgifterna avsåg samtliga unionstillverkare. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i svaren på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet samt tillgänglig officiell statistik. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(162)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(163)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(164)

Unionens totala tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(165)

Tillverkningsvolymen nådde rekordlåga nivåer under översynsperioden. Den minskade med 45 % under skadeundersökningsperioden. Närmare bestämt minskade den med 17 % mellan 2018 och 2019, sedan med mer än 19 % mellan 2019 och 2020 och med mer än 17 % mellan 2020 och översynsperioden. Denna minskning berodde på minskad förbrukning i unionen, såsom förklaras i avsnitt 6.2 ovan.

(166)

Produktionskapaciteten visade en liknande trend och minskade med 21 % under skadeundersökningsperioden.

(167)

Kommissionen konstaterade att minskningen av produktionskapaciteten delvis berodde på att två företag bland de icke-sökande upphörde med sin tillverkning av den likadana produkten 2020 – AMTP Roman i Rumänien och Vallourec Deutschland i Tyskland. Det sistnämnda företaget stängde sin tillverkningsanläggning i Reisholz i Tyskland i juni 2020 och sin tillverkningsanläggning i Rath i slutet av 2021.

(168)

Den parallella minskningen av tillverkningsvolymen och produktionskapaciteten under skadeundersökningsperioden ledde till att kapacitetsutnyttjandet sjönk med 30 % under skadeundersökningsperioden.

(169)

Även om kapacitetsutnyttjandet inte är den främsta drivkraften för lönsamheten har det en direkt inverkan på resultatet genom att det minskar belastningen från fasta kostnader. Kapacitetsutnyttjandet var mycket lågt, vilket ledde till en mycket instabil situation för industrin.

(170)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel (i ton)

(171)

Unionsindustrins totala försäljning på unionsmarknaden (den öppna marknaden och den företagsinterna marknaden) minskade betydligt, med 9 %, under skadeundersökningsperioden. Försäljningen minskade med 5 % från 2018 till 2019 och sedan med mer än 12 % mellan 2019 och 2020, varefter den ökade med mer än 9 % från 2020 fram till översynsperioden. Under översynsperioden uppgick unionsindustrins marknadsandel av den totala förbrukningen till 90,9 %, och minskade med 1 % under skadeundersökningsperioden.

(172)

Samtidigt som förbrukningen minskade med 9 % minskade unionsindustrins tillverkningsvolym med 45 % och försäljningsvolymen på unionsmarknaden (den öppna marknaden och den företagsinterna marknaden) med 9 % under skadeundersökningsperioden.

(173)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(174)

Unionsindustrins sysselsättningsnivå minskade under skadeundersökningsperioden med 40 % och följde samma trend som tillverkningsvolymerna i unionen.

(175)

Produktiviteten för unionstillverkarnas anställda, mätt som produktion (i ton) per anställd och år, minskade med 8 % under den berörda perioden på grund av minskad efterfrågan på marknaden och åtföljande produktionsminskning.

(176)

Alla dumpningsmarginaler som fastställdes under översynsperioden låg betydligt över miniminivån. Samtidigt var importen från Kina till unionen relativt begränsad under översynsperioden och utgjorde endast [2,5–3,5] % av förbrukningen i unionen. De faktiska dumpningsmarginalernas storlek påverkade därför endast unionsindustrin i begränsad utsträckning.

(177)

De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för de unionstillverkare som ingick i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspris och tillverkningskostnad i unionen (i euro/ton)

(178)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins priser på den öppna marknaden med mer än 2 %, och tillverkningskostnaden per enhet ökade med 15 %. Efter införandet av antidumpningsåtgärder mot den kinesiska importen i november 2016 kunde unionstillverkarna bibehålla sina försäljningspriser i unionen från 2018 till 2019. Försäljningspriset per enhet minskade dock med mer än 6 % mellan 2019 och 2020. Därefter ökade det med mer än 4 % mellan 2020 och 2021.

(179)

Tillverkningskostnaden per enhet förblev stabil mellan 2018 och 2019, minskade något med 1 % mellan 2018 och 2020, och ökade med 15 % under skadeundersökningsperioden. Den ökade med mer än 16 % mellan 2020 och 2021, vilket återspeglar den stora ökningen av energi- och råvarukostnaderna under samma period.

(180)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittliga arbetskraftskostnader per anställd

(181)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 3 % mellan 2018 och 2019. Den ökade också med 6 % mellan 2018 och 2020. Sammanlagt ökade den med 6 % under skadeundersökningsperioden.

(182)

Lagernivåerna hos de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(183)

Nivån på de utgående lagren för de unionstillverkare som ingick i urvalet låg på en stabil nivå i förhållande till tillverkningen. Under skadeundersökningsperioden minskade utgående lager med 39 %. Unionstillverkarna har i regel endast ett mindre lager. Därför kan lagerhållningen inte anses vara en viktig skadeindikator för denna industri. Detta bekräftas också om man ser till utvecklingen av utgående lager i procent av tillverkningen. Under undersökningsperioden valde några av tillverkarna att tillverka mindre volymer och minska sina lager i ett försök att hantera den svåra finansiella situationen 2020 och 2021 (se tabell 6).

(184)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(185)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning. Den totala lönsamheten sjönk från 9,3 % år 2018 till [-7,2] % under översynsperioden. Den låg kvar på nästan samma nivå 2019 och 2018, men minskade med 59 % mellan 2018 och 2020. Lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet minskade med [-77] % under skadeundersökningsperioden.

(186)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna att kommissionen inte förklarat hur försämringen av lönsamheten hade samband med de ökade importpriserna från det berörda landet.

(187)

Såsom förklaras i skäl 200 drog kommissionen slutsatsen att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit inte hade orsakats av importen från Kina. På grundval av detta avvisades detta påstående.

(188)

Nettokassaflödet är unionstillverkarnas förmåga att själva finansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet ökade med 21 % under perioden 2018–2019 och förblev stabilt mellan 2018 och 2020. Nettokassaflödet minskade emellertid totalt sett med 89 % under skadeundersökningsperioden och följde trenden för lönsamheten i försäljningen.

(189)

Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde, vilket återspeglar avskrivningarna av tillgångarna. Den minskade med totalt 97 % under skadeundersökningsperioden. Den ökade med 111 % mellan 2018 och 2019, främst på grund av den vinstnivå som uppnåddes 2019, ökade med 71 % mellan 2018 och 2020, och minskade med 97 % mellan 2018 och 2021 på grund av den tidigare nämnda låga vinstnivån 2021.

(190)

Trots låga vinstmarginaler sedan 2020 konstaterade kommissionen att unionsindustrin har bibehållit en rimlig produktivitetsnivå och aldrig upphört att optimera sin produktionsprocess, logistik, försäljning och marknadsföring genom fortsatta investeringar.

(191)

Unionsindustrins höga investeringsnivå visar på en stark vilja att anpassa och förbättra sig och stanna kvar på marknaden, trots svårigheter och ekonomiska problem.

(192)

Unionsindustrins dåliga ekonomiska resultat under skadeundersökningsperioden gjorde att den fick en sämre kapitalanskaffningsförmåga. Unionsindustrin är kapitalintensiv och kräver betydande investeringar. Nettokassaflödet under skadeundersökningsperioden var för lågt för att täcka sådana betydande investeringar.

(193)

Utvecklingen av mikro- och makroindikatorerna under skadeundersökningsperioden visade att unionsindustrins ekonomiska situation försämrades. Sammantaget försämrades utvecklingen för de viktigaste ekonomiska indikatorerna under skadeundersökningsperioden.

(194)

Undersökningen visade att alla skadeindikatorer uppvisade ett negativt mönster under skadeundersökningsperioden. I en situation där efterfrågan minskade med 9 % minskade både försäljningsvolymen på den öppna marknaden och produktionen med 9 % respektive 45 %. Detta ledde till en minskning av kapaciteten med 21 % och av sysselsättningen med 40 %. Eftersom produktionsminskningen var snabbare (45 % under skadeundersökningsperioden) än minskningen av kapaciteten och sysselsättningen, sjönk även kapacitetsutnyttjandet och produktiviteten, med 30 % respektive 8 %.

(195)

Under samma period minskade också det genomsnittliga priset per enhet på den öppna marknaden med mer än 2 %, medan tillverkningskostnaden per enhet ökade med 15 %. Till följd av detta minskade lönsamheten med [-77] % under skadeundersökningsperioden, och vinsten minskade från 9,3 % 2018 till [-7,2] % under översynsperioden.

(196)

Skadeindikatorerna visar följaktligen att unionsindustrin led väsentlig skada under översynsperioden eftersom den minskade sina försäljningspriser trots ökande produktionskostnader, vilket ledde till att lönsamheten kollapsade, vilket i sin tur påverkade investeringar, räntabilitet och kassaflöde negativt.

(197)

Kommissionen drog därför slutsatsen att unionsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(198)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada.

(199)

Undersökningen visade att importvolymerna från Kina under skadeundersökningsperioden ökade med 104 %, från [1 300–1 400] ton till [2 800–2 900] ton. Marknadsandelen mer än fördubblades också, från [1–3] % till [2,5–3,5] %, men var betydligt lägre än den marknadsandel på 26,8 % som noterades under undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen. Framför allt var det genomsnittliga försäljningspriset för importen från Kina [1 500–1 600 euro/ton] högre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris (1 321 euro/ton) och genomsnittliga tillverkningskostnad (1 416 euro/ton) under översynsperioden. Vid jämförelsen per produkttyp kunde kommissionen inte heller konstatera att prisunderskridande hade förekommit när tullarna räknades med i de exporterande tillverkarnas priser. Trots ökningen av volymer och marknadsandel vållade importen från Kina därför inte unionsindustrin skada under översynsperioden.

(200)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit inte kunde ha orsakats av importen från Kina.

(201)

Kommissionen drar i skäl 200 slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det är sannolikt att den skada som orsakats av dumpad import från Kina återkommer om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(202)

I detta hänseende analyserade kommissionen följande faktorer: produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina, förhållandet mellan priserna i unionen och de kinesiska priserna, förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och prisnivån i unionen, unionsmarknadens attraktionskraft samt inverkan av den potentiella importen från Kina på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(203)

Produktionskapaciteten i Kina för den berörda produkten uppskattas till 5 miljoner ton per år. Den outnyttjade kapaciteten i Kina uppgick till omkring 2,7 miljoner ton per år, vilket är nästan 27 gånger så mycket som förbrukningen av den berörda produkten på unionens marknad, som under översynsperioden uppgick till 102 189 ton. Tillgången är således betydligt högre än efterfrågan på den kinesiska marknaden. Detta utgör följaktligen ytterligare ett incitament för de kinesiska tillverkarna att i ökad utsträckning fokusera på exportmarknader om nya möjligheter skulle uppstå.

(204)

Såsom fastställs i avsnitt 4.2 ovan är unionens marknad attraktiv i fråga om storlek och priser. Unionen är för närvarande världens största marknad för den produkt som översynen gäller sett till volym. Unionen har också en god logistikinfrastruktur med välutrustade hamnar, lagrings- och distributionsanläggningar samt en hög industriell förbrukning.

(205)

Såsom anges i skäl 152 fastställde kommissionen även att importen från Kina skulle underskrida unionsindustrins priser betydligt om åtgärderna upphörde att gälla. De kinesiska exporterande tillverkarnas importpris till de viktigaste tredjeländerna (Sydkorea, Indien, Thailand m.fl.) på 1 135 euro/ton (56) var dessutom lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris på 1 321 euro/ton på den öppna marknaden under översynsperioden. Om åtgärderna skulle upphöra att gälla har därför de exporterande tillverkarna starka incitament att öka sin försäljning till unionen till lägre priser än de som togs ut av unionsindustrin under översynsperioden.

(206)

Kinesiska tillverkare ser därför unionsmarknaden som mycket attraktiv, och man kan dra slutsatsen att den outnyttjade kapaciteten i Kina åtminstone delvis skulle kunna användas för att kraftigt öka exporten till unionsmarknaden till dumpade och skadevållande priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Såsom beskrivs ovan skulle unionsmarknadens attraktionskraft leda till en betydande ökning av dumpad import från Kina. Då den berörda produkten kvalitetsmässigt är en ganska homogen produkt är prisnivån den viktigaste faktorn i valet mellan att köpa från unionstillverkarna eller från de kinesiska exporterande tillverkarna. Den plötsliga minskningen av den kinesiska exporten till följd av antidumpningsåtgärderna visar att kunder lätt kan byta till leverantören med det mest konkurrenskraftiga priset (dvs. från kinesiska exporterande tillverkare till unionstillverkare, eller tvärtom om åtgärden skulle upphöra att gälla).

(207)

De unionstillverkare som ingick i urvalet uppvisade negativa vinstmarginaler på [-7,2 %] under översynsperioden, vilket innebär att de inte har råd att ytterligare sänka sitt försäljningspris eller förlora marknadsandelar (om de inte sänker priset) till följd av ny import, eftersom detta skulle öka deras förluster ytterligare.

(208)

Med tanke på sannolikheten för att de exporterande tillverkarna skulle erbjuda lägre priser och större volymer kommer unionsindustrin tvingas att antingen sänka sina försäljningspriser på bekostnad av sin lönsamhet eller behålla försäljningspriserna och med största sannolikhet förlora försäljningsvolymer och marknadsandelar till de kinesiska exportörerna. Ännu mer realistiskt verkar en kombination av dessa scenarier vara. Detta skulle slutligen leda till prispress, större förluster och att kinesisk import troligen skulle återta den marknadsandel på 26 % som den hade innan åtgärderna infördes. Det bör noteras att två befintliga unionstillverkare helt upphörde med sin tillverkning av den likadana produkten 2020: AMTP Roman i Rumänien och Vallourec Deutschland i Tyskland.

(209)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen från Kina till priser som underskrider unionsindustrins priser, vilket ytterligare skulle förvärra skadan för unionsindustrin, eftersom den väsentliga skada som ursprungligen vållats av den dumpade importen från Kina sannolikt skulle återkomma. Detta skulle få till följd att unionsindustrins lönsamhet allvarligt äventyras.

(210)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna att kommissionen inte bedömt verkningarna av importen med ursprung i Thailand i sin analys av återkommande skada mot bakgrund av att den kinesiska importen inte vållade unionsindustrin skada under översynsperioden. De hävdade vidare att de låga priserna och den låga importvolymen med ursprung i Thailand kan förvärra unionsindustrins bräckliga situation.

(211)

Med tanke på att denna undersökning är begränsad till import av den berörda produkten med ursprung i Kina begränsade kommissionen sin analys av återkommande skada till de faktorer som nämns i skäl 202 och som skulle kunna påverka unionsindustrin om åtgärderna avseende import med ursprung i Kina skulle upphöra att gälla. Importen från Thailand var inte en faktor i denna bedömning. På grundval av detta avvisades detta påstående.

(212)

Samma exporterande tillverkare hävdade också att kommissionen inte hade förklarat varför unionsindustrin rapporterade förluster under översynsperioden.

(213)

Såsom anges i skäl 195 minskade det genomsnittliga priset per enhet med 2 % under skadeundersökningsperioden, medan tillverkningskostnaden per enhet ökade med 15 %. Eftersom unionsindustrin inte kunde överföra kostnadsökningen på grund av långsiktiga avtal rapporterade den följaktligen förluster under översynsperioden. Såsom anges i skäl 200 drog kommissionen dessutom slutsatsen att importen från Kina inte vållade unionsindustrin skada under översynsperioden. Kommissionen inriktade därför sin analys på återkommande skada på grundval av de faktorer som nämns i skäl 202. På grundval av detta och såsom nämns i skäl 209 drog kommissionen slutsatsen att den väsentliga skada som ursprungligen vållats av den dumpade importen från Kina sannolikt skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla. På grundval av detta avvisades detta påstående.

(214)

De samarbetsvilliga exporterande tillverkarna hänvisade också till två rapporter från överprövningsorganet (57) och hävdade att en motiverad slutsats måste dras genom att man noggrant beaktar bevisningen i ärendet, och att eventuella framtidsprognoser eller slutledningar också måste utarbetas på grundval av faktisk bevisning. De hävdade särskilt att den outnyttjade kapaciteten var överskattad och att de kinesiska exporterande tillverkarna fokuserade på den inhemska marknaden och inte exporterade sin outnyttjade kapacitet till unionen. De hävdade dessutom att unionsmarknadens attraktionskraft och priserna från Kina till andra länder inte borde beaktas i en sannolikhetsanalys och att analysen borde baseras på en kontrafaktisk analys av vad som skulle kunna hända i framtiden baserat på i första hand beräknad dumpad import, beräknade priser och beräknad inverkan på unionsindustrin.

(215)

När det gäller kapacitet och outnyttjad kapacitet lämnade de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna ingen ny bevisning till stöd för sitt påstående. I avsaknad av nya uppgifter avvisades påståendet.

(216)

När det gäller de faktorer som ska beaktas vid en sannolikhetsanalys ansåg kommissionen att den genom att analysera faktorer som unionsmarknadens attraktionskraft och priserna till tredjeländer utförde en sådan kontrafaktisk analys i linje med sin standardpraxis och använde alla tillgängliga faktorer som möjliggjorde en framåtblickande undersökning av sannolikheten för återkommande skada. I avsaknad av uppgifter som skulle vederlägga kommissionens slutsatser i detta avseende avvisades detta påstående.

(217)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida det skulle strida mot unionens intressen som helhet om de gällande antidumpningsåtgärderna bibehölls. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, inbegripet unionsindustrins, de icke-närstående importörernas och användarnas intressen.

(218)

Unionsindustrin består av sex tillverkare i olika medlemsstater. Av dessa är Dalmine SpA, Tubos Reunidos Group SA och Valcovni Trub Chomutov AS sökande medan de övriga samarbetade – Huta Batory Sp. Z o.o., Vallourec Deutschland GmbH, i Tyskland och Frankrike (icke-sökande), samt AMTP Roman.

(219)

Undersökningen visade också att om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle det sannolikt ha en betydande negativ påverkan på unionsindustrin. Unionsindustrins situation skulle snabbt försämras i form av lägre försäljningsvolymer och lägre försäljningspriser, vilket i sin tur skulle leda till kraftigt försämrad lönsamhet. Om åtgärderna skulle fortsätta att gälla skulle unionsindustrin å andra sidan kunna återhämta sig ytterligare från den tidigare skada som vållats av den dumpade importen, och utnyttja sina möjligheter på en marknad i unionen som inte påverkas av illojala handelsmetoder från Kinas sida.

(220)

På grundval av det ovanstående drogs slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna.

(221)

Kommissionen kontaktade alla kända icke-närstående importörer, handlare och användare. Ingen av handlarna och användarna besvarade kommissionens frågeformulär.

(222)

I likhet med den ursprungliga undersökningen gav sig inga användare till känna i denna översyn. Det finns dessutom 79 kända icke-närstående importörer, varav endast Siderpighi spa Con Socio Unico gav sig till känna som icke-närstående importör. Företaget svarade att det inte stöder införandet av antidumpningsåtgärder. Det hävdade att unionen behöver den kinesiska importen eftersom efterfrågan överstiger utbudet. Kommissionen noterade att omsättningen för den produkt som översynen gäller utgör mindre än 1 % av den icke-närstående importörens omsättning. En fortsatt tillämpning av åtgärderna kommer därför i vilket fall som helst inte att påverka företagets övergripande resultatutsikter.

(223)

När det gäller både användarnas och importörernas intressen drog kommissionen i den ursprungliga undersökningen dessutom slutsatsen att det fanns tillräckliga alternativa försörjningskällor för den produkt som översynen gäller. Denna slutsats är fortfarande giltig eftersom omkring 10 % av marknaden fortfarande försörjs genom import från alla ursprungsländer. Unionsindustrin hade dessutom en outnyttjad kapacitet på mer än 46 % under översynsperioden, vilket vida överstiger den nuvarande förbrukningen i unionen.

(224)

Kommissionen drog därför slutsatsen att en förlängning av åtgärderna inte skulle påverka det befintliga utbudet på marknaden eller den ekonomiska situationen för den berörda importören eller någon av användarna på marknaden negativt.

(225)

Kommissionen drog följaktligen slutsatsen att fortsatta åtgärder inte skulle strida mot användarnas och importörernas intressen.

(226)

På grundval av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl rörande unionens intresse som talar emot bibehållandet av de befintliga åtgärderna avseende importen av den produkt som översynen gäller från Kina.

(227)

På grundval av kommissionens slutsatser om fortsatt dumpning, återkommande skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna beträffande vissa sömlösa rör av järn (annat än gjutjärn) eller stål (annat än rostfritt stål), med runt tvärsnitt, med en ytterdiameter av mer än 406,4 mm från Kina bibehållas.

(228)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Företag med individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(229)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella satserna för antidumpningstullen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av den lägre tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(230)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av antidumpningsåtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning beträffande kringgående inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att avskaffa individuella tullsatser och därmed införa en landsomfattande tull.

(231)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som tillverkats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(232)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (58). Begäran ska innehålla alla relevanta uppgifter som gör det möjligt att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(233)

En exportör eller tillverkare som inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som för närvarande tillämpas på dennes export kan begära av kommissionen att få omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor är uppfyllda. Den nya exporterande tillverkaren behöver styrka att i) företaget inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa tullnivån för dess export, ii) företaget inte är närstående ett företag som gjorde detta och som därför omfattas av antidumpningstullarna, och iii) företaget har exporterat den berörda produkten därefter eller har ingått ett oåterkalleligt avtalsmässigt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter.

(234)

När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska den tillämpliga räntesatsen, enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (59), motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(235)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.

(1)

I förordning (EU) 2016/429 fastställs bestämmelser om djursjukdomar som kan överföras till djur eller människor, inklusive bestämmelser om anmälan och rapportering av sjukdom, unionsövervakningsprogram, utrotningsprogram och sjukdomsfri status.

(2)

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689 (2) kompletterar förordning (EU) 2016/429 och innehåller bestämmelser om övervakning, utrotningsprogram och sjukdomsfri status vad gäller vissa förtecknade och nya djursjukdomar.

(3)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning i unionen av bestämmelserna om anmälan och rapportering av sjukdom, unionsövervakningsprogram, utrotningsprogram och sjukdomsfri status i förordning (EU) 2016/429 och delegerad förordning (EU) 2020/689 fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2002 (3) genomförandebestämmelser om informations-, format- och förfarandekrav för unionsövervakningsprogrammen, utrotningsprogrammen och sjukdomsfri status.

(4)

Erfarenheterna från inlämningen av information om rapportering av resultaten av de godkända utrotningsprogrammen och om ansökningar om sjukdomsfri status sedan genomförandeförordning (EU) 2020/2002 började tillämpas, särskilt mot bakgrund av de uppgifter som redan finns tillgängliga i det datoriserade systemet för information om djursjukdomar (Adis) som föreskrivs i artikel 22 i förordning (EU) 2016/429, visar att vissa delar av den information som för närvarande krävs enligt den genomförandeförordningen inte är nödvändiga för att kommissionen ska kunna bedöma ansökningarna om sjukdomsfri status. För att minska den administrativa bördan för medlemsstaterna bör dessa delar inte krävas. Genomförandeförordning (EU) 2020/2002 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

Den information som ska lämnas om resultaten av genomförandet av utrotningsprogram finns i Adis. För att säkerställa enhetlighet bör de utkast till utrotningsprogram som lämnas in till kommissionen för godkännande också lämnas in elektroniskt via Adis.

(6)

Vidare har erfarenheterna från tillämpningen av genomförandeförordning (EU) 2020/2002 visat att det är nödvändigt att förtydliga vissa bestämmelser i bilagorna V, VI och VII till den genomförandeförordningen för att säkerställa att det är tydligt att det geografiska tillämpningsområdet för ett godkänt utrotningsprogram avseende vattenlevande djur och för godkännandet av sjukdomsfri status för dessa djur kan tillämpas i en medlemsstat, zon eller anläggningskrets. Bilagorna V, VI och VII till genomförandeförordning (EU) 2020/2002 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

I delegerad förordning (EU) 2020/689 föreskrivs flera undantag som är relevanta för inlämnandet av ett program för utrotning av en sjukdom i kategori B eller C hos vattenlevande djur i enlighet med avsnitt 4 i bilaga VII till genomförandeförordning (EU) 2020/2002. För närvarande anges endast ett sådant undantag i den bilagan. Genomförandeförordning (EU) 2020/2002 bör därför ändras för att säkerställa att alla relevanta undantag anges i avsnitt 4 i bilaga VII till den genomförandeförordningen.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 248/2011 (2) (den ursprungliga undersökningen) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa produkter av ändlösa glasfiberfilament (GFR, den berörda produkten eller den produkt som översynen gäller) med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet). Tullen grundade sig på nivån för undanröjande av skada och uppgick till mellan 7,3 % och 13,8 %.

(2)

Till följd av en antisubventionsundersökning och partiell interimsöversyn av antidumpningsåtgärderna ändrade kommissionen genom genomförandeförordning (EU) nr 1379/2014 (3) den ursprungliga antidumpningstullen till mellan 0 % och 19,9 % samt införde en ytterligare utjämningstull på mellan 4,9 % och 10,3 %. De kombinerade utjämnings- och antidumpningsåtgärderna varierade mellan 4,9 % och 30,2 %.

(3)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/724 (4) beslutade kommissionen, efter en översyn vid giltighetstidens utgång av antidumpningsåtgärderna, att bibehålla dessa åtgärder i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 1379/2014.

(4)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/328 (5) beslutade kommissionen, efter en översyn vid giltighetstidens utgång av utjämningsåtgärderna, att bibehålla dessa åtgärder i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 1379/2014.

(5)

De kombinerade utjämnings- och antidumpningsåtgärderna varierar därför mellan 4,9 % och 30,2 %.

(6)

Åtgärder tillämpas också på import av GFR med ursprung i Egypten. Till följd av en antisubventionsundersökning införde kommissionen genom genomförandeförordning (EU) 2020/870 (6) en slutgiltig utjämningstull på import av vissa produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten. Tullen fastställdes till 13,1 %, på grundval av subventionsnivån.

(7)

Den 19 januari 2022 mottog kommissionen en begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång av de gällande antidumpningstullarna av European Glass Fibre Producers Association (sökanden) som företrädare för unionsindustrin för produkter av ändlösa glasfiberfilament i den mening som avses i artikel 5.4 i förordning (EU) 2016/1036 (grundförordningen).

(8)

Den 21 april 2022 inledde kommissionen en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import till unionen av GFR med ursprung i Kina, till följd av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (tillkännagivandet om inledande) (7).

(9)

Begäran om en översyn grundades på påståendet att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen, och därmed även skadan för unionsindustrin, fortsatte.

(10)

Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2021 (översynsperiod). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten av fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2018 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(11)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, andra kända unionstillverkare, de kända exporterande tillverkarna i Kina, myndigheterna i det berörda landet samt kända importörer och användare om inledandet av översynen och uppmanade dem att delta.

(12)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(13)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(14)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen baserade urvalet på den största representativa tillverknings- och försäljningsvolymen för GFR i översynsperioden som rimligtvis kan undersökas inom den tid som står till förfogande. Tre unionstillverkare ingick i detta urval. De unionstillverkare som ingick i urvalet stod för 76 % av unionstillverkningen under översynsperioden. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom. Urvalet är representativt för unionsindustrin.

(15)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(16)

En icke-närstående importör tillhandahöll de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Med hänsyn till det låga antalet beslutade kommissionen att något stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(17)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända exporterande tillverkare i Kina att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att fastställa och/eller kontakta andra eventuella exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(18)

En exporterande tillverkare i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande och samtyckte till att ingå i urvalet. Med hänsyn till det låga antalet svar beslutade kommissionen att inget stickprovsförfarande var nödvändigt. Kommissionen underrättade den enda exporterande tillverkare som svarat och Kinas delegation vid Europeiska unionen om detta. Inga synpunkter lämnades.

(19)

Kommissionen skickade de kinesiska myndigheterna ett frågeformulär om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(20)

Kommissionen skickade frågeformulär till de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, unionstillverkarna, användarna och importörerna. Samma frågeformulär gjordes också tillgängligt via internet (8) på dagen för inledandet av undersökningen.

(21)

Svar på frågeformulären mottogs från tre unionstillverkare.

(22)

Kommissionen fick inga svar från den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, de kinesiska myndigheterna, den icke-närstående importören eller användarna.

(23)

Eftersom den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte samarbetade grundade kommissionen i enlighet med artikel 18 i grundförordningen sin analys av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter. I detta syfte användes uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och den statistik som fanns tillgänglig i Comext och Global Trade Atlas (GTA) samt andra offentliga källor. Alla berörda parter och de kinesiska myndigheterna underrättades om detta och framförde inga invändningar.

(24)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök enligt artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

Unionstillverkare

(25)

Den 28 april 2023 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter avseende utlämnandet av uppgifter.

(26)

Kommissionen övervägde synpunkterna från de berörda parterna och beaktade dem i tillämpliga fall. De parter som begärde att bli hörda beviljades detta.

(27)

Den produkt som översynen gäller är densamma som i den ursprungliga undersökningen och den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, dvs. huggen glasfiber i längder om högst 50 mm, roving av glasfiber, utom roving av glasfiber som har impregnerats och behandlats med ett ytskikt och har en glödgningsförlust på mer än 3 % (enligt ISO-standard 1887), och mattor av glasfiberfilament, utom mattor av glasull, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7019 11 00, ex 7019 12 00 (Taric-nummer 7019120022, 7019120025, 7019120026, 7019120039), 7019 14 00 och 7019 15 00 (9). Dessa KN-nummer och Taric-nummer nämns endast upplysningsvis och tullklassificeringen kan komma att ändras senare.

(28)

Den berörda produkten är den råvara som oftast används för att förstärka termoplastisk och värmehärdande harts i industrin som tillverkar kompositmaterial. De kompositmaterial som blir resultatet (plast förstärkt av glasfiberfilament) används i många olika industrier: transport (fordonsindustrin, sjöfartsindustrin, rymdfartsindustrin, militärindustrin), elektriska och elektroniska tillämpningar, vindkraft, byggnation och byggprodukter, tankar/rör, konsumtionsvaror osv.

(29)

Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina.

(30)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång bekräftades i denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(31)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(32)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till en fortsatt eller återkommande dumpning från Kina.

(33)

Som nämns i skäl 22 deltog inga exporterande tillverkare från Kina i undersökningen. På grund av det bristande samarbetet meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på de slutsatser som dras beträffande Kina. Inget svar inkom och kommissionen beslutade därför att tillämpa artikel 18.

(34)

Resultaten när det gäller sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning måste därför, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, basera på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifter i begäran om översyn och de uppgifter som under översynen erhölls från samarbetsvilliga parter (nämligen sökanden och de unionstillverkare som ingick i urvalet).

(35)

Mot bakgrund av att tillräcklig bevisning fanns när undersökningen inleddes och att den bevisningen i Kinas fall tenderade att visa på förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(36)

För att erhålla den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Det inkom inget svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades in inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle komma att använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. Inga synpunkter inkom från de kinesiska myndigheterna i detta avseende.

(37)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande förklarade kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ut ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden. På grundval av den information som kommissionen hade tillgång till vid den tidpunkten identifierades Brasilien och Turkiet som möjliga representativa länder för Kina. Kommissionen uppgav vidare att den också skulle undersöka andra potentiellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a första strecksatsen i grundförordningen.

(38)

Den 5 augusti 2022 informerade kommissionen berörda parter i en notering om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet, med Brasilien som representativt land. Kommissionen informerade också berörda parter om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för företaget Türkiye Şişe Ve Cam Fabrikalari A.Ş., som är tillverkare i det representativa landet. Inga synpunkter inkom.

(39)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(40)

Följande anges dock i artikel 2.6a a i grundförordningen: ”Om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden [och] ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.”

(41)

Såsom förklaras närmare nedan drog kommissionen i denna undersökning slutsatsen att det på grundval av tillgänglig bevisning och med tanke på den bristande samarbetsviljan hos de kinesiska myndigheterna och de exporterande tillverkarna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(42)

I de senaste undersökningarna rörande glasfibersektorn i Kina (10) konstaterade kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(43)

I den undersökningen konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (11). Kommissionen drog framför allt slutsatsen att glasfibersektorn, inklusive GFR, inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (12), utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (13). Kommissionen fann dessutom att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (14). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket framför allt ger upphov till snedvridningar när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (15). Likaledes fann kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna i glasfibersektorn, inklusive GFR, i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (16), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagens tillgång till kapital i Kina (17).

(44)

På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende glasfibersektorn i Kina granskade kommissionen i denna undersökning huruvida det, på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i begäran samt rapporten (18), som bygger på allmänt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa belägg med sina egna undersökningar av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(45)

Sökanden angav i begäran att den kinesiska GFR-sektorn kännetecknas av betydande snedvridningar på grund av statligt inflytande i ekonomin i allmänhet och i synnerhet inom sektorn för den produkt som översynen gäller. I begäran hävdades att alla produktionsfaktorer – mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft – är lika snedvridna, eftersom de är föremål för ingripanden från de kinesiska myndigheterna vilket i slutändan har lett till obetydliga snedvridningar inom den kinesiska GFR-sektorn.

(46)

För att styrka denna ståndpunkt hänvisades det i begäran till ett antal allmänt tillgängliga informationskällor, såsom rapporten, kommissionens nyligen genomförda undersökning av GFM-sektorn och den därav följande förordning (EU) 2020/492, den 13:e femårsplanen för utveckling av byggnadsmaterialindustrin, den 13:e femårsplanen för nationell ekonomisk och social utveckling i Kina, den 14:e femårsplanen för nationell ekonomisk och social utveckling och långfristiga mål för 2035 samt industristrategin Made in China 2025.

(47)

På grundval av detta framhölls i begäran att de kinesiska myndigheterna äger den stora majoriteten av de största kinesiska tillverkarna av GFR, samt leverantörer i tidigare led och användare i senare led. De två största kinesiska tillverkarna av GFR: CPIC och Jushi, är stora statsägda konglomerat. Den berörda branschorganisationen, China Building Materials Federation, arbetar under ledning och övervakning av den statsägda kommittén för tillsyn och förvaltning av tillgångar. Ordföranden för Jushis styrelse och Jushis moderbolags CNBM:s vice ordförande innehar båda posten som vice ordförande i China Building Materials Federation.

(48)

Till följd av de omfattande statliga ingripandena i glasfiberindustrin och den stora andelen statsägda företag inom sektorn, förhindras även privatägda tillverkare att verka under marknadsförhållanden.

(49)

Den kinesiska ekonomins inriktning avgörs i hög grad av ett välutvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och anger de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste inrikta sig på. Planerna, såsom den 13:e femårsplanen för utveckling av byggnadsmaterialindustrin, den intelligenta utvecklingsplanen för tillverkning (2016–2020), den 13:e femårsplanen för nationell ekonomisk och social utveckling i Kina, den 14:e femårsplanen för nationell ekonomisk och social utveckling och långsiktiga mål för 2035, samt strategin Made in China 2025, uppmuntrar statliga myndigheter på alla nivåer och statsägda finansinstitut att främja utvecklingen av GFR-industrin i Kina. Inom ramen för den 14:e femårsplanen planerar de kinesiska myndigheterna att fokusera på nya material i samband med byggandet av en ny pelare i industrisystemet. De räknar med att ge fritt spelrum åt de industriella investeringsfonderna och öka finansieringsgarantierna och riskkompensationen. Planeringssystemet i Kina hindrar därför de fria marknadskrafterna från att råda inom GFR-sektorn.

(50)

Företag inom sektorerna ”nya material” – som inkluderar GFR – drar nytta av flera stödmekanismer, inklusive ekonomisk stödpolitik, skatte- och skatteförmånspolitik, FoU-stöd osv.