ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 161

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

66 årgången
27 juni 2023


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1300 av den 22 juni 2023 om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest ( 1 )

1

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1301 av den 26 juni 2023 om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/159 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter

44

 

 

BESLUT

 

*

Rådets beslut (GUSP) 2023/1302 av den 26 juni 2023 om ändring av beslut 2013/354/Gusp om Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (Eupol Copps)

62

 

*

Rådets beslut (GUSP) 2023/1303 av den 26 juni 2023 om ändring av gemensam åtgärd 2005/889/Gusp om inrättande av Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag för gränsövergångsstället i Rafah (EU BAM Rafah)

64

 

*

Rådets beslut (Gusp) 2023/1304 av den 26 juni 2023 om ändring av beslut (Gusp) 2021/509 om inrättande av en europeisk fredsfacilitet

66

 

*

Rådets beslut (Gusp) 2023/1305 av den 26 june 2023 om ändring av beslut 2013/233/Gusp om Europeiska unionens integrerade gränsförvaltningsuppdrag i Libyen (EU BAM Libyen)

68

 

*

Rådets beslut (Gusp) 2023/1306 av den 26 juni 2023 till stöd för ett projekt om en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern i en föränderlig regional säkerhetsmiljö

70

 

*

Rådets beslut (EU) 2023/1307 av den 26 juni 2023 om de finansiella bidrag som parterna i Europeiska utvecklingsfonden ska betala som en andra delbetalning för 2023

77

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

27.6.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 161/1


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/1300

av den 22 juni 2023

om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (1), särskilt artikel 71.3, och

av följande skäl:

(1)

Afrikansk svinpest är en infektiös virussjukdom som drabbar hållna och vilda svin och kan ha allvarliga konsekvenser för den berörda djurpopulationen och för lönsamheten inom uppfödningen. Den kan även leda till störningar vid förflyttning av sändningar av dessa djur och av produkter från dem inom unionen och vid export av dem till tredjeländer.

(2)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/594 (2) fastställs särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning avseende afrikansk svinpest som de medlemsstater eller de områden i medlemsstater som förtecknas i bilagorna I och II ska tillämpa under en begränsad tid (de berörda medlemsstaterna). I bilaga I till den genomförandeförordningen förtecknas restriktionszonerna I, II och III efter utbrott av den sjukdomen.

(3)

De områden som förtecknas som restriktionszoner I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594 baseras på den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen. Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594 ändrades senast genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1080 (3) till följd av förändringar i den epidemiologiska situationen vad gäller den sjukdomen i Tyskland, Grekland, Italien och Polen. Sedan den genomförandeförordningen antogs har den epidemiologiska situationen vad gäller den sjukdomen utvecklats i vissa berörda medlemsstater.

(4)

Alla ändringar av restriktionszonerna I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594 bör grundas på den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i de områden som drabbats av sjukdomen och den allmänna epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i den berörda medlemsstaten, risknivån för ytterligare spridning av sjukdomen, vetenskapligt baserade principer och kriterier för geografisk avgränsning på grund av afrikansk svinpest och unionens riktlinjer som överenskommits med medlemsstaterna i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder och som finns tillgängliga för allmänheten på kommissionens webbplats (4). Sådana ändringar bör också ta hänsyn till internationella standarder, såsom WOAH:s (Världsorganisationen för djurhälsa) Terrestrial Animal Health Code (5) och de motiveringar för zonindelning som lämnats av de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.

(5)

Genom kommissionens delegerade förordning 2020/687 (6) kompletteras bestämmelserna om bekämpning av de förtecknade sjukdomar som avses i artikel 9.1 a, b och c i förordning (EU) 2016/429 och som definieras som sjukdomar i kategorierna A, B och C i genomförandeförordning (EU) 2018/1882 (7). I artiklarna 22, 25 och 40 i delegerad förordning (EU) 2020/687 föreskrivs särskilt att vissa åtgärder ska vidtas vid officiell bekräftelse av ett utbrott av en sjukdom i kategori A hos hållna djur, inbegripet afrikansk svinpest hos hållna svin. I dessa bestämmelser föreskrivs särskilt att restriktionszoner ska upprättas och att förflyttning av hållna djur av förtecknade arter och produkter av animaliskt ursprung därav ska förbjudas.

(6)

I artiklarna 63–66 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687 föreskrivs också att vissa åtgärder ska vidtas vid officiell bekräftelse av ett utbrott av en sjukdom i kategori A hos vilda djur, inbegripet afrikansk svinpest hos vilda svin. I dessa bestämmelser föreskrivs särskilt att en smittad zon ska fastställas och att förflyttning av vilda djur av förtecknade arter och produkter av animaliskt ursprung därav ska förbjudas.

(7)

Sedan genomförandeförordning (EU) 2023/1080 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2023/594 antogs har det konstaterats nya utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i Grekland och Polen och nya utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin i Polen och Slovakien. Dessutom har den epidemiologiska situationen i vissa zoner i Ungern, Polen och Slovakien som förtecknas som restriktionszoner I, II och III i bilaga I i genomförandeförordning (EU) 2023/594 förbättrats när det gäller hållna och vilda svin, tack vare de åtgärder för sjukdomsbekämpning som dessa medlemsstater tillämpar i enlighet med unionslagstiftningen.

(8)

I juni 2023 konstaterades ett utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i regionen Serres i Grekland i ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594. Detta nya utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Detta område i Grekland som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594, och som drabbats av detta nyligen inträffade utbrott, bör därför i stället förtecknas som en restriktionszon III i den bilagan, och de nuvarande gränserna för restriktionszon I måste omdefinieras för att ta hänsyn till detta utbrott.

(9)

I juni 2023 konstaterades också flera utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i regionerna Wielkopolskie, Lubelskie och Warmińsko-Mazurskie i Polen i områden som för närvarande förtecknas som restriktionszoner II i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594. Dessa nya utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Dessa områden i Polen som för närvarande förtecknas som restriktionszoner II i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594, och som drabbats av dessa nyligen inträffade utbrott, bör därför i stället förtecknas som restriktionszoner III i den bilagan, och de nuvarande gränserna för restriktionszonerna II måste omdefinieras för att ta hänsyn till dessa utbrott.

(10)

I juni 2023 konstaterades också två utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin i regionerna Małopolskie och Dolnośląskie i Polen i områden som för närvarande förtecknas som restriktionszoner I i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594. Dessa nya utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594. Dessa områden i Polen som för närvarande förtecknas som restriktionszoner I i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594, bör därför i stället förtecknas som restriktionszoner II i den bilagan, och de nuvarande gränserna för restriktionszonerna I måste omdefinieras för att ta hänsyn till dessa utbrott.

(11)

I juni 2023 konstaterades dessutom flera utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin i regionen Podkarpackie i Polen i områden som för närvarande förtecknas som restriktionszoner II i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594 och som ligger i närheten av områden som för närvarande förtecknas som restriktionszoner I i den bilagan. Dessa nya utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. De områden i Polen som för närvarande förtecknas som restriktionszoner I i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594, och som ligger i närheten av de områden som förtecknas som restriktionszoner II och som drabbats av dessa nyligen inträffade utbrott, bör därför nu förtecknas som restriktionszoner II i den bilagan, och de nuvarande gränserna för restriktionszoner I måste omdefinieras för att ta hänsyn till dessa utbrott.

(12)

I juni 2023 konstaterades också flera utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin i distriktet Žarnovica i Slovakien i ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon II i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594 och som ligger i närheten av ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i den bilagan. Dessa nya utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Detta område i Slovakien som för närvarande förtecknas som restriktionszon I i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594, och som ligger i närheten av det område som förtecknas som restriktionszon II och som drabbats av dessa nyligen inträffade utbrott, bör därför nu förtecknas som restriktionszon II i den bilagan, och de nuvarande gränserna för restriktionszoner I måste omdefinieras för att ta hänsyn till dessa utbrott.

(13)

Efter dessa nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i Grekland och Polen och hos vilda svin i Polen och Slovakien har zonindelningen i dessa medlemsstater omprövats och uppdaterats i enlighet med artiklarna 5, 6 och 7 i genomförandeförordning (EU) 2023/594 med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen. Dessutom har gällande riskhanteringsåtgärder omprövats och uppdaterats. Dessa ändringar bör återspeglas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594.

(14)

På grundval av den information och den motivering som lämnats av Ungern och med hänsyn till effektiviteten hos de åtgärder för sjukdomsbekämpning av afrikansk svinpest hos vilda svin i vissa restriktionszoner II som förtecknas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594, vilka tillämpas i Ungern i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687, särskilt åtgärderna i artiklarna 64, 65 och 67, och i överensstämmelse med de riskreducerande åtgärder avseende afrikansk svinpest som fastställs i WOAH:s Terrestrial Animal Health Code, bör dessutom vissa zoner i distrikten Jász-Nagykun-Szolnok, Pest och Békés i Ungern, som för närvarande förtecknas som restriktionszoner II i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594 nu förtecknas som restriktionszoner I i den bilagan, eftersom inga utbrott av afrikansk svinpest har förekommit hos hållna och vilda svin i dessa restriktionszoner II under de senaste tolv månaderna. Dessa områden som förtecknas som restriktionszoner II bör därför nu förtecknas som restriktionszoner I i den bilagan med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest.

(15)

På grundval av den information och den motivering som lämnats av Ungern och med hänsyn till effektiviteten hos de åtgärder för sjukdomsbekämpning av afrikansk svinpest hos vilda svin i vissa restriktionszoner I och i de restriktionszoner som dessa restriktionszoner I gränsar till och som förtecknas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594, vilka tillämpas i Ungern i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687, särskilt åtgärderna i artiklarna 64, 65 och 67, och i överensstämmelse med de riskreducerande åtgärder avseende afrikansk svinpest som fastställs i WOAH:s Terrestrial Animal Health Code, bör dessutom vissa zoner i distrikten Jász-Nagykun-Szolnok, Bács-Kiskun och Csongrád-Csanád i Ungern, som för närvarande förtecknas som restriktionszoner I i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594, nu inte längre förtecknas i den bilagan eftersom inga utbrott av afrikansk svinpest har förekommit hos hållna och vilda svin i dessa restriktionszoner I och i de zoner som dessa restriktionszoner I gränsar till under de senaste tolv månaderna.

(16)

På grundval av den information och den motivering som lämnats av Polen och med hänsyn till effektiviteten hos de åtgärder för sjukdomsbekämpning av afrikansk svinpest hos hållna svin i vissa restriktionszoner III som förtecknas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594, vilka tillämpas i Polen i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687, särskilt åtgärderna i artiklarna 22, 25 och 40, och i överensstämmelse med de riskreducerande åtgärder avseende afrikansk svinpest som fastställs i WOAH:s Terrestrial Animal Health Code, bör dessutom vissa zoner i regionerna Warmińsko Mazurskie och Wielkopolskie i Polen, som för närvarande förtecknas som restriktionszoner III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594 nu förtecknas som restriktionszoner II i den bilagan, eftersom inga utbrott av afrikansk svinpest har förekommit hos hållna svin i dessa restriktionszoner III under de senaste tolv månaderna, även om sjukdomen fortfarande förekommer hos vilda svin. Dessa restriktionszoner III bör nu förtecknas som restriktionszoner II i den bilagan med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest.

(17)

På grundval av den information och den motivering som lämnats av Slovakien och med hänsyn till effektiviteten hos de åtgärder för sjukdomsbekämpning av afrikansk svinpest hos hållna svin i de restriktionszoner III som förtecknas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594, vilka tillämpas i Slovakien i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687, särskilt åtgärderna i artiklarna 22, 25 och 40, och i överensstämmelse med de riskreducerande åtgärder avseende afrikansk svinpest som fastställs i WOAH:s Terrestrial Animal Health Code, bör slutligen vissa zoner i distrikten Michalovce och Sobrance i Slovakien, som för närvarande förtecknas som restriktionszoner III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594 nu förtecknas som restriktionszoner II i den bilagan, eftersom inga utbrott av afrikansk svinpest har förekommit hos hållna svin i dessa restriktionszoner III under de senaste tolv månaderna, även om sjukdomen fortfarande förekommer hos vilda svin. Dessa restriktionszoner III bör nu förtecknas som restriktionszoner II i den bilagan med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest.

(18)

För att beakta den senaste utvecklingen av den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen och för att proaktivt bekämpa riskerna kopplade till spridningen av sjukdomen, bör nya tillräckligt stora restriktionszoner avgränsas i Grekland, Ungern, Polen och Slovakien och förtecknas som restriktionszoner I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594 medan vissa delar av restriktionszonerna I inte längre bör förtecknas för Ungern i samma bilaga. Eftersom situationen när det gäller afrikansk svinpest är mycket dynamisk i unionen har hänsyn tagits till den epidemiologiska situationen i de omgivande områdena när dessa nya restriktionszoner avgränsas.

(19)

Med tanke på den allvarliga epidemiologiska situationen i unionen vad gäller spridningen av afrikansk svinpest är det viktigt att de ändringar som genom denna genomförandeförordning görs i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594 får verkan så snart som möjligt.

(20)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av genomförandeförordning (EU) 594/2023

Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 juni 2023.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/594 av den 16 mars 2023 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest och om upphävande av genomförandeförordning (EU) 2021/605 (EUT L 79, 17.3.2023, s. 65).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1080 av den 2 juni 2023 om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2023/594 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest (EUT L 144, 5.6.2023, s. 14).

(4)  Arbetsdokument SANTE/7112/2015/Rev. 3 ”Principles and criteria for geographically defining ASF regionalisation” (https://ec.europa.eu/food/animals/animal-diseases/control-measures/asf_en).

(5)  OIE Terrestrial Animal Health Code, 29:e upplagan, 2021, volym I och II, ISBN 978-92-95115-40-8 (https://www.woah.org/en/what-we-do/standards/codes-and-manuals/terrestrial-code-online-access/).

(6)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om förebyggande och bekämpning av förtecknade sjukdomar (EUT L 174, 3.6.2020, s. 64).

(7)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 av den 3 december 2018 om tillämpningen av vissa bestämmelser om förebyggande och bekämpning av sjukdom för kategorier av förtecknade sjukdomar och om fastställande av en förteckning över djurarter och grupper av djurarter som utgör en betydande risk för spridning av dessa förtecknade sjukdomar (EUT L 308, 4.12.2018, s. 21).


BILAGA

Bilagorna I och II till genomförandeförordning (EU) 2023/594 ska ersättas med följande:

”BILAGA I

RESTRIKTIONSZONER I, II och III

DEL I

1.   Tyskland

Följande restriktionszoner I i Tyskland:

Bundesland Brandenburg:

Landkreis Dahme-Spreewald:

Gemeinde Alt Zauche-Wußwerk,

Gemeinde Byhleguhre-Byhlen,

Gemeinde Märkische Heide, mit den Gemarkungen Alt Schadow, Neu Schadow, Pretschen, Plattkow, Wittmannsdorf, Schuhlen-Wiese, Bückchen, Kuschkow, Gröditsch, Groß Leuthen, Leibchel, Glietz, Groß Leine, Dollgen, Krugau, Dürrenhofe, Biebersdorf und Klein Leine,

Gemeinde Neu Zauche,

Gemeinde Schwielochsee mit den Gemarkungen Groß Liebitz, Guhlen, Mochow und Siegadel,

Gemeinde Spreewaldheide,

Gemeinde Straupitz,

Landkreis Märkisch-Oderland:

Gemeinde Müncheberg mit den Gemarkungen Müncheberg, Eggersdorf bei Müncheberg und Hoppegarten bei Müncheberg,

Gemeinde Bliesdorf mit den Gemarkungen Kunersdorf - westlich der B167 und Bliesdorf - westlich der B167

Gemeinde Märkische Höhe mit den Gemarkungen Reichenberg und Batzlow,

Gemeinde Wriezen mit den Gemarkungen Haselberg, Frankenfelde, Schulzendorf, Lüdersdorf Biesdorf, Rathsdorf - westlich der B 167 und Wriezen - westlich der B167

Gemeinde Buckow (Märkische Schweiz),

Gemeinde Strausberg mit den Gemarkungen Hohenstein und Ruhlsdorf,

Gemeine Garzau-Garzin,

Gemeinde Waldsieversdorf,

Gemeinde Rehfelde mit der Gemarkung Werder,

Gemeinde Reichenow-Mögelin,

Gemeinde Prötzel mit den Gemarkungen Harnekop, Sternebeck und Prötzel östlich der B 168 und der L35,

Gemeinde Oberbarnim,

Gemeinde Bad Freienwalde mit der Gemarkung Sonnenburg,

Gemeinde Falkenberg mit den Gemarkungen Dannenberg, Falkenberg westlich der L 35, Gersdorf und Kruge,

Gemeinde Höhenland mit den Gemarkungen Steinbeck, Wollenberg und Wölsickendorf,

Landkreis Barnim:

Gemeinde Joachimsthal östlich der L220 (Eberswalder Straße), östlich der L23 (Töpferstraße und Templiner Straße), östlich der L239 (Glambecker Straße) und Schorfheide (JO) östlich der L238,

Gemeinde Friedrichswalde mit der Gemarkung Glambeck östlich der L 239,

Gemeinde Althüttendorf,

Gemeinde Ziethen mit den Gemarkungen Groß Ziethen und Klein Ziethen westlich der B198,

Gemeinde Chorin mit den Gemarkungen Golzow, Senftenhütte, Buchholz, Schorfheide (Ch), Chorin westlich der L200 und Sandkrug nördlich der L200,

Gemeinde Britz,

Gemeinde Schorfheide mit den Gemarkungen Altenhof, Werbellin, Lichterfelde und Finowfurt,

Gemeinde (Stadt) Eberswalde mit der Gemarkungen Finow und Spechthausen und der Gemarkung Eberswalde südlich der B167 und westlich der L200,

Gemeinde Breydin,

Gemeinde Melchow,

Gemeinde Sydower Fließ mit der Gemarkung Grüntal nördlich der K6006 (Landstraße nach Tuchen), östlich der Schönholzer Straße und östlich Am Postweg,

Hohenfinow südlich der B167,

Landkreis Uckermark:

Gemeinde Passow mit den Gemarkungen Briest, Passow und Schönow,

Gemeinde Mark Landin mit den Gemarkungen Landin nördlich der B2, Grünow und Schönermark,

Gemeinde Angermünde mit den Gemarkungen Frauenhagen, Mürow, Angermünde nördlich und nordwestlich der B2, Dobberzin nördlich der B2, Kerkow, Welsow, Bruchhagen, Greiffenberg, Günterberg, Biesenbrow, Görlsdorf, Wolletz und Altkünkendorf,

Gemeinde Zichow,

Gemeinde Casekow mit den Gemarkungen Blumberg, Wartin, Luckow-Petershagen und den Gemarkungen Biesendahlshof und Casekow westlich der L272 und nördlich der L27,

Gemeinde Hohenselchow-Groß Pinnow mit der Gemarkung Hohenselchow nördlich der L27,

Gemeinde Tantow,

Gemeinde Mescherin mit der Gemarkung Radekow, der Gemarkung Rosow südlich der K 7311 und der Gemarkung Neurochlitz westlich der B2,

Gemeinde Gartz (Oder) mit der Gemarkung Geesow westlich der B2 sowie den Gemarkungen Gartz und Hohenreinkendorf nördlich der L27 und der B2 bis zur Kastanienallee, dort links abbiegend dem Schülerweg folgend bis Höhe Bahnhof, von hier in östlicher Richtung den Salveybach kreuzend bis zum Tantower Weg, diesen in nördlicher Richtung bis zu Stettiner Straße, diese weiter folgend bis zur B2, dieser in nördlicher Richtung folgend,

Gemeinde Pinnow nördlich und westlich der B2,

Landkreis Oder-Spree:

Gemeinde Storkow (Mark),

Gemeinde Spreenhagen mit den Gemarkungen Braunsdorf, Markgrafpieske, Lebbin und Spreenhagen,

Gemeinde Grünheide (Mark) mit den Gemarkungen Kagel, Kienbaum und Hangelsberg,

Gemeinde Fürstenwalde westlich der B 168 und nördlich der L 36,

Gemeinde Rauen,

Gemeinde Wendisch Rietz bis zur östlichen Uferzone des Scharmützelsees und von der südlichen Spitze des Scharmützelsees südlich der B246,

Gemeinde Reichenwalde,

Gemeinde Bad Saarow mit der Gemarkung Petersdorf und der Gemarkung Bad Saarow-Pieskow westlich der östlichen Uferzone des Scharmützelsees und ab nördlicher Spitze westlich der L35,

Gemeinde Tauche mit der Gemarkung Werder,

Gemeinde Steinhöfel mit den Gemarkungen Jänickendorf, Schönfelde, Beerfelde, Gölsdorf, Buchholz, Tempelberg und den Gemarkungen Steinhöfel, Hasenfelde und Heinersdorf westlich der L36 und der Gemarkung Neuendorf im Sande nördlich der L36,

Landkreis Spree-Neiße:

Gemeinde Turnow-Preilack mit der Gemarkung Turnow,

Gemeinde Drachhausen,

Gemeinde Schmogrow-Fehrow,

Gemeinde Drehnow,

Gemeinde Guhrow,

Gemeinde Werben,

Gemeinde Dissen-Striesow,

Gemeinde Briesen,

Gemeinde Kolkwitz mit den Gemarkungen Babow, Eichow und Milkersdorf,

Gemeinde Burg (Spreewald),

Landkreis Oberspreewald-Lausitz:

Gemeinde Lauchhammer,

Gemeinde Schwarzheide,

Gemeinde Schipkau,

Gemeinde Senftenberg mit den Gemarkungen Brieske, Niemtsch, Senftenberg und Reppist,

die Gemeinde Schwarzbach mit der Gemarkung Biehlen,

Gemeinde Großräschen mit den Gemarkungen Wormlage, Saalhausen, Barzig, Freienhufen, Großräschen,

Gemeinde Vetschau/Spreewald mit den Gemarkungen: Naundorf, Fleißdorf, Suschow, Stradow, Göritz, Koßwig, Vetschau, Repten, Tornitz, Missen und Orgosen,

Gemeinde Calau mit den Gemarkungen: Kalkwitz, Mlode, Saßleben, Reuden, Bolschwitz, Säritz, Calau, Kemmen, Werchow und Gollmitz,

Gemeinde Luckaitztal,

Gemeinde Bronkow,

Gemeinde Altdöbern mit der Gemarkung Altdöbern westlich der Bahnlinie,

Gemeinde Tettau,

Landkreis Elbe-Elster:

Gemeinde Großthiemig,

Gemeinde Hirschfeld,

Gemeinde Gröden,

Gemeinde Schraden,

Gemeinde Merzdorf,

Gemeinde Röderland mit der Gemarkung Wainsdorf, Prösen, Stolzenhain a.d. Röder,

Gemeinde Plessa mit der Gemarkung Plessa,

Landkreis Prignitz

Gemeinde Karstädt mit den Gemarkungen Neuhof südöstlich der Neuhausener Straße, Kribbe südlich der Kreisstraße 7045, Dallmin südlich der L133 und K7045 begrenzt durch die Bahnstrecke Berlin-Hamburg, ,Groß Warnow östlich der Bahnstrecke Berlin-Hamburg, Reckenzin östlich der Bahnstrecke Berlin-Hamburg, Klein Warnow östlich der Bahnstrecke Berlin-Hamburg, Streesow östlich der Bahnstrecke Berlin-Hamburg

Gemeinde Putlitz mit den Gemarkungen Porep nördlich der A24, Telschow nördlich der A24, Lütkendorf östlich der L13, Weitgendorf östlich der L 13, Putlitz südlich des Hülsebecker Damm, Nettelbeck nördlich der A24, Sagast südlich des Grabens 1/12/05

Gemeinde Pirow mit den Gemarkungen Pirow, Burow, Bresch und Hülsebeck südlich der L104

Gemeinde Berge mit den Gemarkungen Neuhausen östlich der L10, Berge südlich der Schulstraße/östlich der Perleberger Straße,

Bundesland Sachsen:

Stadt Dresden:

Stadtgebiet, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Landkreis Meißen:

Gemeinde Diera-Zehren, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Glaubitz, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Hirschstein,

Gemeinde Käbschütztal,

Gemeinde Klipphausen, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Niederau, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Nünchritz, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Röderaue, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Stadt Gröditz, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Stadt Lommatzsch,

Gemeinde Stadt Meißen, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Stadt Nossen,

Gemeinde Stadt Riesa,

Gemeinde Stadt Strehla,

Gemeinde Stauchitz,

Gemeinde Wülknitz, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Zeithain,

Landkreis Mittelsachsen:

Gemeinde Großweitzschen mit den Ortsteilen Döschütz, Gadewitz, Niederranschütz, Redemitz,

Gemeinde Ostrau mit den Ortsteilen Auerschütz, Beutig, Binnewitz, Clanzschwitz, Delmschütz, Döhlen, Jahna, Kattnitz, Kiebitz, Merschütz, Münchhof, Niederlützschera, Noschkowitz, Oberlützschera, Obersteina, Ostrau, Pulsitz, Rittmitz, Schlagwitz, Schmorren, Schrebitz, Sömnitz, Trebanitz, Zschochau,

Gemeinde Reinsberg,

Gemeinde Stadt Döbeln mit den Ortsteilen Beicha, Bormitz, Choren, Döbeln, Dreißig, Geleitshäuser, Gertitzsch, Gödelitz, Großsteinbach, Juchhöh, Kleinmockritz, Leschen, Lüttewitz, Maltitz, Markritz, Meila, Mochau, Nelkanitz, Oberranschütz, Petersberg, Präbschütz, Prüfern, Schallhausen, Schweimnitz, Simselwitz, Theeschütz, Zschackwitz, Zschäschütz,

Gemeinde Stadt Großschirma mit den Ortsteilen Obergruna, Siebenlehn,

Gemeinde Stadt Roßwein mit den Ortsteilen Gleisberg, Haßlau, Klinge, Naußlitz, Neuseifersdorf, Niederforst, Ossig, Roßwein, Seifersdorf, Wettersdorf, Wetterwitz,

Gemeinde Striegistal mit den Ortsteilen Gersdorf, Kummersheim, Marbach,

Gemeinde Zschaitz-Ottewig,

Landkreis Nordsachsen:

Gemeinde Arzberg mit den Ortsteilen Stehla, Tauschwitz,

Gemeinde Cavertitz mit den Ortsteilen Außig, Cavertitz, Klingenhain, Schirmenitz, Treptitz,

Gemeinde Liebschützberg mit den Ortsteilen Borna, Bornitz, Clanzschwitz, Ganzig, Kleinragewitz, Laas, Leckwitz, Liebschütz, Sahlassan, Schönnewitz, Terpitz östlich der Querung am Käferberg, Wadewitz, Zaußwitz,

Gemeinde Naundorf mit den Ortsteilen Casabra, Gastewitz, Haage, Hof, Hohenwussen, Kreina, Nasenberg, Raitzen, Reppen, Salbitz, Stennschütz, Zeicha,

Gemeinde Stadt Belgern-Schildau mit den Ortsteilen Ammelgoßwitz, Dröschkau, Liebersee östlich der B182, Oelzschau, Seydewitz, Staritz, Wohlau,

Gemeinde Stadt Mügeln mit den Ortsteilen Mahris, Schweta südlich der K8908, Zschannewitz,

Gemeinde Stadt Oschatz mit den Ortsteilen Lonnewitz östlich des Sandbaches und nördlich der B6, Oschatz östlich des Schmorkauer Wegs und nördlich der S28, Rechau, Schmorkau, Zöschau,

Landkreis Sächsische Schweiz-Osterzgebirge:

Gemeinde Bannewitz,

Gemeinde Dürrröhrsdorf-Dittersbach,

Gemeinde Kreischa,

Gemeinde Lohmen,

Gemeinde Müglitztal,

Gemeinde Stadt Dohna,

Gemeinde Stadt Freital,

Gemeinde Stadt Heidenau,

Gemeinde Stadt Hohnstein,

Gemeinde Stadt Neustadt i. Sa.,

Gemeinde Stadt Pirna,

Gemeinde Stadt Rabenau mit den Ortsteilen Lübau, Obernaundorf, Oelsa, Rabenau und Spechtritz,

Gemeinde Stadt Stolpen,

Gemeinde Stadt Tharandt mit den Ortsteilen Fördergersdorf, Großopitz, Kurort Hartha, Pohrsdorf und Spechtshausen,

Gemeinde Stadt Wilsdruff, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Bundesland Mecklenburg-Vorpommern:

Landkreis Vorpommern Greifswald

Gemeinde Penkun,

Gemeinde Nadrensee,

Gemeinde Krackow,

Gemeinde Glasow,

Gemeinde Grambow,

Landkreis Ludwigslust-Parchim:

Gemeinde Balow mit den Ortsteilen und der Ortslage: Balow,

Gemeinde Dambeck mit den Ortsteilen und der Ortslage: Dambeck (bei Ludwigslust),

Gemeinde Groß Godems mit den Ortsteilen und den Ortslagen: Groß Godems und Klein Godems,

Gemeinde Karrenzin mit den Ortsteilen und der Ortslage: Repzin,

Gemeinde Möllenbeck mit den Ortsteilen und den Ortslagen: Carlshof (bei Neustadt-Glewe), Menzendorf (bei Neustadt-Glewe), Möllenbeck (bei Ludwigslust),

Gemeinde Muchow mit den Ortsteilen und der Ortslage: Muchow,

Gemeinde Parchim mit den Ortsteilen und der Ortslage: Slate,

Gemeinde Prislich mit den Ortsteilen und den Ortslagen: Marienhof (bei Grabow), Neese, Prislich, Werle (bei Ludwigslust / mv),

Gemeinde Ruhner Berge mit den Ortsteilen und den Ortslagen: Drenkow, Jarchow, Poitendorf, Poltnitz, Suckow (bei Parchim), Zachow (bei Parchim),

Gemeinde Stolpe mit den Ortsteilen und den Ortslagen: Barkow (bei Parchim), Granzin (bei Parchim), Stolpe (bei Neustadt-Glewe),

Gemeinde Zierzow mit den Ortsteilen und den Ortslagen: Kolbow, Zierzow (bei Ludwigslust).

2.   Estland

Följande restriktionszoner I i Estland:

Hiiu maakond.

3.   Lettland

Följande restriktionszoner I i Lettland:

Dienvidkurzemes novada, Nīcas pagasta daļa uz ziemeļiem no apdzīvotas vietas Bernāti, autoceļa V1232, A11, V1222, Bārtas upes, Otaņķu pagasts,

Ropažu novada Stopiņu pagasta daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes.

4.   Litauen

Följande restriktionszoner I i Litauen:

Klaipėdos rajono savivaldybė: Agluonėnų, Dovilų, Gargždų, Priekulės, Vėžaičių, Kretingalės ir Dauparų-Kvietinių seniūnijos,

Palangos miesto savivaldybė.

5.   Ungern

Följande restriktionszoner I i Ungern:

Békés megye 950150, 950250, 950350, 950450, 950550, 950650, 950660, 950750, 950850, 950860, 950950, 950960, 950970, 951050, 951150, 951250, 951260, 951350, 951950, 952050, 952150, 952250, 952550, 952750, 952850, 952950, 953050, 953150, 953250, 953260, 953270, 953350, 953450, 953550, 953560, 953650, 953660, 953750, 953850, 953950, 953960, 954050, 954060, 954150, 954250, 954260, 954350, 954450, 954550, 954650, 954750, 954850, 954860, 954950, 955050, 955150, 955250, 955260, 955270, 955350, 955450, 955510, 955650, 955750, 955760, 955850, 955950, 956050, 956060, 956150, 956160, 956250, 956450, 956550, 956650 és 956750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Bács-Kiskun megye 600150, 600850 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Budapest 1 kódszámú, vadgazdálkodási tevékenységre nem alkalmas területe,

Fejér megye 400150, 400250, 400351, 400352, 400450, 400550, 401150, 401250, 401350, 402050, 402350, 402360, 402850, 402950, 403050, 403450, 403550, 403650, 403750, 403950, 403960, 403970, 404650, 404750, 404850, 404950, 404960, 405050, 405750, 405850, 405950,

406050, 406150, 406550, 406650 és 406750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Győr-Moson-Sopron megye 100550, 100650, 100950, 101050, 101350, 101450, 101550, 101560 és 102150 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Jász-Nagykun-Szolnok megye 750150, 750160, 750260, 750350, 750450, 750460, 751250, 751260, 751350, 751360, 751750, 751850, 751950, 753650, 753750, 753850, 753950, 753960, 754050, 754360, 754450, 754550, 754560, 754570, 754650, 754750, 754850 és 755450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Komárom-Esztergom megye 250150, 250250, 250450, 250460, 250550, 250650, 250750, 251050, 251150, 251250, 251350, 251360, 251650, 251750, 251850, 252250, kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Pest megye 571550, 572150, 572250, 572350, 572550, 572650, 572750, 572850, 572950, 573150, 573250, 573260, 573350, 573360, 573450, 573850, 573950, 573960, 574050, 574150, 574350, 574360, 574550, 574650, 574750, 574850, 574860, 574950, 575050, 575150, 575250, 575350, 575550, 575650, 575750, 575850, 575950, 576050, 576150, 576250, 576350, 576450, 576650, 576750, 576850, 576950, 577050, 577150, 577250, 577350, 577450, 577650, 577850, 577950, 578050, 578150, 578250, 578350, 578360, 578450, 578550, 578560, 578650, 578850, 578950, 579050, 579150, 579250, 579350, 579450, 579460, 579550, 579650, 579750, 580250 és 580450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe.

6.   Polen

Följande restriktionszoner I i Polen:

w województwie kujawsko - pomorskim:

powiat rypiński,

powiat brodnicki,

powiat grudziądzki,

powiat miejski Grudziądz,

powiat wąbrzeski,

w województwie warmińsko-mazurskim:

gmina Rozogi w powiecie szczycieńskim,

w województwie podlaskim:

gminy Wysokie Mazowieckie z miastem Wysokie Mazowieckie, Czyżew i część gminy Kulesze Kościelne położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie wysokomazowieckim,

powiat łomżyński,

gminy Turośl, Mały Płock w powiecie kolneńskim,

powiat zambrowski,

powiat miejski Łomża,

w województwie mazowieckim:

powiat ostrołęcki,

powiat miejski Ostrołęka,

gminy Bodzanów, Bulkowo, Gąbin, Mała Wieś, Słubice, Słupno, Wyszogród w powiecie płockim,

powiat ciechanowski,

powiat płoński,

gminy Rościszewo i Szczutowo w powiecie sierpeckim,

gminy Nowa Sucha, Teresin, Sochaczew z miastem Sochaczew w powiecie sochaczewskim,

część powiatu żyrardowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

część powiatu grodziskiego niewymieniona w części II załącznika I,

część powiatu pruszkowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

gminy Błonie i Ożarów Mazowiecki w powiecie warszawskim zachodnim,

gmina Bieżuń, Lutocin, Siemiątkowo i Żuromin w powiecie żuromińskim,

część powiatu ostrowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

gminy Dzieżgowo, Lipowiec Kościelny, Mława, Radzanów, Strzegowo, Stupsk, Szreńsk, Szydłowo, Wiśniewo w powiecie mławskim,

powiat przasnyski,

powiat makowski,

powiat pułtuski,

część powiatu wyszkowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

część powiatu węgrowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

część powiatu wołomińskiego niewymieniona w części II załącznika I,

gminy Mokobody i Suchożebry w powiecie siedleckim,

gminy Cegłów, Dębe Wielkie, Dobre, Halinów, Jakubów, Mińsk Mazowiecki z miastem Mińśk Mazowiecki, Kałuszyn, Mrozy, Stanisławów w powiecie mińskim,

gminy Bielany i gmina wiejska Sokołów Podlaski w powiecie sokołowskim,

gminy Pacyna, Sanniki w powiecie gostynińskim,

gminy Gózd, Iłża, Skaryszew w powiecie radomskim,

gminy Ciepielów, Lipsko, Rzeczniów, Sienno w powiecie lipskim,

gminy Kazanów, Policzna, Tczów, Zwoleń w powiecie zwoleńskim,

w województwie podkarpackim:

gminy Tarnowiec, miasto Jasło, część gminy wiejskiej Jasło położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 28 biegnącą od zachodniej granicy gminy do granicy miasta Jasło oraz na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 992 biegnącą od południowej granicy gminy do granicy miasta Jasło, część gminy Nowy Żmigród położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 993, część gminy Skołyszyn położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 28 w powiecie jasielskim,

gmina Grodzisko Dolne w powiecie leżajskim,

część powiatu ropczycko – sędziszowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

gminy Chłopice, Pawłosiów, Jarosław z miastem Jarosław w powiecie jarosławskim,

gminy Fredropol, Krasiczyn, Krzywcza, Przemyśl, część gminy Orły położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 77, część gminy Żurawica na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 77 w powiecie przemyskim,

powiat miejski Przemyśl,

gminy Adamówka, Sieniawa, Tryńcza, Przeworsk z miastem Przeworsk, część gminy Zarzecze położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Mleczka w powiecie przeworskim,

gminy Rakszawa, Żołynia w powiecie łańcuckim,

gminy Trzebownisko, Głogów Małopolski, część gminy Świlcza położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 94 i część gminy Sokołów Małopolski położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 875 w powiecie rzeszowskim,

gmina Raniżów w powiecie kolbuszowskim,

część powiatu dębickiego niewymieniona w części II załącznika I,

gminy Chorkówka, Iwonicz Zdrój, Jedlicze, Miejsce Piastowe, część gminy Dukla położona na północ od linii wyznaczonej przez drogi: nr 993 biegnącą od zachodniej granicy gminy do miejscowości Dukla i drogę łączącą miejscowości Dukla – Cergowa - Jasionka biegnącą do wschodniej granicy gminy, część gminy Rymanów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 28 w powiecie krośnieńskim,

gminy Besko, Bukowsko, Zarszyn, Zagórz, część gminy Komańcza położona na wschód od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 889 oraz na północ od drogi nr 889 biegnącej od tego skrzyżowania do północnej granicy gminy w powiecie sanockim,

gmina Cisna w powiecie leskim,

gminy Lutowiska, Czarna, Ustrzyki Dolne w powiecie bieszczadzkim,

w województwie świętokrzyskim:

powiat buski,

powiat skarżyski,

część powiatu opatowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

część powiatu sandomierskiego niewymieniona w części II załącznika I,

powiat staszowski,

gminy Mirzec, Brody, część gminy Wąchock położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 42 w powiecie starachowickim,

powiat ostrowiecki,

gminy Gowarczów, Końskie, Stąporków w powiecie koneckim,

w województwie łódzkim:

gminy Łyszkowice, Kocierzew Południowy, Kiernozia, Chąśno, Nieborów, część gminy wiejskiej Łowicz położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 biegnącej od granicy miasta Łowicz do zachodniej granicy gminy oraz część gminy wiejskiej Łowicz położona na wschód od granicy miasta Łowicz i na północ od granicy gminy Nieborów w powiecie łowickim,

gminy Cielądz, Rawa Mazowiecka z miastem Rawa Mazowiecka w powiecie rawskim,

gminy Bolimów, Głuchów, Godzianów, Lipce Reymontowskie, Maków, Nowy Kawęczyn, Skierniewice, Słupia w powiecie skierniewickim,

powiat miejski Skierniewice,

powiat opoczyński,

gminy Czerniewice, Inowłódz, Lubochnia, Rzeczyca, Tomaszów Mazowiecki z miastem Tomaszów Mazowiecki, Żelechlinek w powiecie tomaszowskim,

w województwie pomorskim:

gminy Ostaszewo, miasto Krynica Morska oraz część gminy Nowy Dwór Gdański położona na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 7, następnie przez drogę nr 7 i S7 biegnącą do zachodniej granicy gminy w powiecie nowodworskim,

gminy Lichnowy, Miłoradz, Malbork z miastem Malbork, część gminy Nowy Staw położna na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 w powiecie malborskim,

gmina Sztum w powiecie sztumskim,

gminy Cedry Wielkie, Suchy Dąb, Pszczółki, miasto Pruszcz Gdański, część gminy wiejskiej Pruszcz Gdański położona na wschód od lini wyznaczonej przez drogę A1 w powiecie gdańskim,

Miasto Gdańsk,

powiat tczewski,

część powiatu kwidzyńskiego niewymieniona w części II załącznika I,

w województwie lubuskim:

gmina Lubiszyn w powiecie gorzowskim,

powiat strzelecko – drezdenecki,

w województwie dolnośląskim:

gminy Międzybórz, Syców, Twardogóra, część gminy wiejskiej Oleśnica położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr S8, część gminy Dobroszyce położona na wschód od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od północnej do południowej granicy gminy w powiecie oleśnickim,

gminy Jordanów Śląski, Kobierzyce, Sobótka, część gminy Żórawina położona na zachód od linii wyznaczonej przez autostradę A4, część w powiecie wrocławskim,

część gminy Domaniów położona na południowy zachód od linii wyznaczonej przez autostradę A4 w powiecie oławskim,

gmina Wiązów w powiecie strzelińskim,

część powiatu średzkiego niewymieniona w części II załącznika I,

gminy Pielgrzymka, miasto Złotoryja, część gminy wiejskiej Złotoryja położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy w miejscowości Nowa Wieś Złotoryjska do granicy miasta Złotoryja oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 382 biegnącą od granicy miasta Złotoryja do wschodniej granicy gminy w powiecie złotoryjskim,

gminy Janowice Wielkie, Mysłakowice, Stara Kamienica, Szklarska Poręba w powiecie karkonoskim,

część powiatu miejskiego Jelenia Góra położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 366,

gminy Bolków, Paszowice, miasto Jawor, część gminy Męcinka położona na południe od drogi nr 363 w powiecie jaworskim,

gminy Dobromierz i Marcinowice w powiecie świdnickim,

gminy Dzierżoniów, Pieszyce, miasto Bielawa, miasto Dzierżoniów w powiecie dzierżoniowskim,

gminy Głuszyca, Mieroszów w powiecie wałbrzyskim,

gmina Nowa Ruda i miasto Nowa Ruda w powiecie kłodzkim,

gminy Kamienna Góra, Marciszów i miasto Kamienna Góra w powiecie kamiennogórskim,

w województwie wielkopolskim:

gminy Koźmin Wielkopolski, Rozdrażew w powiecie krotoszyńskim,

gminy Książ Wielkopolski, część gminy Dolsk położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 434 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 437, a następnie na wschód od drogi nr 437 biegnącej od skrzyżowania z drogą nr 434 do południowej granicy gminy, w powiecie śremskim,

gminy Borek Wielkopolski, Piaski, Pogorzela, w powiecie gostyńskim,

gminy Kleszczewo, Kostrzyn, Pobiedziska, w powiecie poznańskim,

gmina Kiszkowo i część gminy Kłecko położona na zachód od rzeki Mała Wełna w powiecie gnieźnieńskim,

powiat czarnkowsko-trzcianecki,

część gminy Wronki położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Wartę biegnącą od zachodniej granicy gminy do przecięcia z droga nr 182, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 182 oraz 184 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 182 do południowej granicy gminy w powiecie szamotulskim,

gmina Budzyń w powiecie chodzieskim,

gminy Mieścisko, Skoki i Wągrowiec z miastem Wągrowiec w powiecie wągrowieckim,

gmina Dobrzyca w powiecie pleszewskim,

gminy Odolanów, Przygodzice, Raszków, Sośnie, miasto Ostrów Wielkopolski, część gminy wiejskiej Ostrów Wielkopolski położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Sulisław – Łąkociny – Wierzbno i na zachód od miasta Ostrów Wielkopolski oraz część gminy wiejskiej Ostrów Wielkopolski położona na wschód od miasta Ostrów Wielkopolski w powiecie ostrowskim,

gmina Kobyla Góra w powiecie ostrzeszowskim,

gminy Baranów, Bralin, Perzów, Rychtal, Trzcinica, Łęka Opatowska w powiecie kępińskim,

w województwie opolskim:

gmina Byczyna, część gminy Kluczbork położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 42 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowana z drogą nr 45, a następnie od tego skrzyżowania na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 45 do skrzyżowania z ulicą Fabryczną w miejscowości Kluczbork i dalej na północ od linii wyznaczonej przez ulice Fabryczna -Dzierżonia – Strzelecka w miejscowości Kluczbork do wschodniej granicy gminy, część gminy Wołczyn położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 42 w powiecie kluczborskim,

gminy Praszka, Gorzów Śląski, Radłów, Olesno, Zębowice, część gminy Rudniki położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 42 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 43 i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 43 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 42 w powiecie oleskim,

część gminy Grodków położona na zachód od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie brzeskim,

gminy Łambinowice, Pakosławice, Skoroszyce, część gminy Korfantów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 407 w powiecie nyskim,

część gminy Biała położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 407 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 414 i dalej na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 414 biegnącej od tego skrzyżowania do skrzyżowania z drogą nr 409, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 409 biegnącą od tego skrzyżowania do wschodniej granicy gminy w powiecie prudnickim,

gminy Chrząstowice, Ozimek, Komprachcice, Prószków, część gminy Łubniany położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Świerkle – Masów, ulicę Leśną w miejscowości Masów oraz na południe od ulicy Kolanowskiej biegnącej do wschodniej granicy gminy, część gminy Turawa położona na południe od linii wyznaczonej przez ulice Powstańców Śląskich -Kolanowską -Opolską – Kotorską w miejscowości Węgry i dalej na południe od drogi łączącej miejscowości Węgry- Kotórz Mały – Turawa – Rzędów – Kadłub Turawski – Zakrzów Turawski biegnącą do wschodniej granicy gminy w powiecie opolskim,

powiat miejski Opole,

w województwie zachodniopomorskim:

gminy Nowogródek Pomorski, Barlinek, część gminy Myślibórz położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 23 biegnącej od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 26, następnie na wschód od drogi nr 26 biegnącej od tego skrzyżowania do skrzyżowania z drogą nr 119 i dalej na wschód od drogi nr 119 biegnącej od skrzyżowania z drogą nr 26 do północnej granicy gminy, część gminy Dębno położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 126 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 23 w miejscowości Dębno, następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 23 do skrzyżowania z ul. Jana Pawła II w miejscowości Cychry, następnie na północ od ul. Jana Pawła II do skrzyżowania z ul. Ogrodową i dalej na północ od linii wyznaczonej przez ul. Ogrodową, której przedłużenie biegnie do wschodniej granicy gminy w powiecie myśliborskim,

gmina Stare Czarnowo w powiecie gryfińskim,

gminy Bielice, Lipiany, Przelewice, Pyrzyce w powiecie pyrzyckim,

gminy Bierzwnik, Krzęcin, Pełczyce w powiecie choszczeńskim,

część powiatu miejskiego Szczecin położona na zachód od linii wyznaczonej przez rzekę Odra Zachodnia biegnącą od północnej granicy gminy do przecięcia z drogą nr 10, następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 10 biegnącą od przecięcia z linią wyznaczoną przez rzekę Odra Zachodnia do wschodniej granicy gminy,

gminy Dobra (Szczecińska), Police w powiecie polickim,

w województwie małopolskim:

gminy Bobowa, Moszczenica, Łużna, Ropa, część gminy wiejskiej Gorlice położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od wschodniej do zachodniej granicy gminy, część gminy Biecz położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 28 w powiecie gorlickim,

powiat nowosądecki,

gminy Czorsztyn, Krościenko nad Dunajcem, Ochotnica Dolna, Szczawnica w powiecie nowotarskim,

powiat miejski Nowy Sącz,

gminy Skrzyszów, Lisia Góra, Radłów, Wietrzychowice, Żabno, część gminy wiejskiej Tarnów położona na wschód od miasta Tarnów w powiecie tarnowskim,

powiat dąbrowski,

gminy Klucze, Bolesław, Bukowno w powiecie olkuskim,

w województwie śląskim:

gmina Sławków w powiecie będzińskim,

powiat miejski Jaworzno,

powiat miejski Mysłowice,

powiat miejski Katowice,

powiat miejski Siemianowice Śląskie,

powiat miejski Chorzów,

powiat miejski Piekary Śląskie,

powiat miejski Bytom,

gminy Kalety, Ożarowice, Świerklaniec, Miasteczko Śląskie, Radzionków w powiecie tarnogórskim,

gmina Woźniki w powiecie lublinieckim,

gminy Myszków i Koziegłowy w powiecie myszkowskim,

gminy Ogrodzieniec, Zawiercie, Włodowice w powiecie zawierciańskim.

7.   Slovakien

Följande restriktionszoner I i Slovakien:

in the district of Nové Zámky, Sikenička, Pavlová, Bíňa, Kamenín, Kamenný Most, Malá nad Hronom, Belá, Ľubá, Šarkan, Gbelce, Bruty, Mužla, Obid, Štúrovo, Nána, Kamenica nad Hronom, Chľaba, Leľa, Bajtava, Salka, Malé Kosihy,

in the district of Veľký Krtíš, the municipalities of Ipeľské Predmostie, Veľká nad Ipľom, Hrušov, Kleňany, Sečianky,

in the district of Levice, the municipalities of Keť, Čata, Pohronský Ruskov, Hronovce, Želiezovce, Zalaba, Malé Ludince, Šalov, Sikenica, Pastovce, Bielovce, Ipeľský Sokolec, Lontov, Kubáňovo, Sazdice, Demandice, Dolné Semerovce, Vyškovce nad Ipľom, Preseľany nad Ipľom, Hrkovce, Tupá, Horné Semerovce, Hokovce, Slatina, Horné Turovce, Veľké Turovce, Šahy, Tešmak, Plášťovce, Ipeľské Uľany, Tehla, Lula, Beša, Jesenské, Ina, Lok, Veľký Ďur, Horný Pial, Horná Seč, Starý Tekov, Dolná Seč, Hronské Kľačany, Levice, Podlužany, Krškany, Brhlovce, Bory, Santovka, Domadice, Hontianske Trsťany, Žemberovce,

in the district of Krupina, the municipalities of Dudince, Terany, Hontianske Moravce, Sudince, Súdovce, Lišov,

the whole district of Ružomberok, except municipalities included in zone II,

the whole district of Turčianske Teplice, except municipalities included in zone II,

in the district of Martin, municipalties of Blatnica, Folkušová, Necpaly, Belá-Dulice, Ďanová, Karlová, Laskár, Rakovo, Príbovce, Košťany nad Turcom, Socovce, Turčiansky Ďur, Kláštor pod Znievom, Slovany, Ležiachov, Benice,

in the district of Dolný Kubín, the municipalities of Kraľovany, Žaškov, Jasenová, Vyšný Kubín, Oravská Poruba, Leštiny, Osádka, Malatiná, Chlebnice, Krivá,

in the district of Tvrdošín, the municipalities of Oravský Biely Potok, Habovka, Zuberec,

in the district of Prievidza, the municipalities of Handlová, Cígeľ, Podhradie, Lehota pod Vtáčnikom, Ráztočno,

the whole district of Partizánske, except municipalities included in zone II,

in the district of Topoľčany, the municipalities of Krnča, Prázdnovce, Solčany, Nitrianska Streda, Čeľadince, Kovarce, Súlovce, Oponice,

in the district of Nitra, the municipalities of Horné Lefantovce, Dolné Lefantovce, Bádice, Jelenec, Žirany, Podhorany, Nitrianske Hrnčiarovce, Štitáre, Pohranice, Hosťová, Kolíňany, Malý Lapáš, Dolné Obdokovce, Čeľadice, Veľký Lapáš, Babindol, Malé Chyndice, Golianovo, Klasov, Veľké Chyndice, Nová Ves nad Žitavou, Paňa, Vráble, Tajná, Lúčnica nad Žitavou, Žitavce, Melek, Telince, Čifáre.

8.   Italien

Följande restriktionszoner I i Italien:

Piedmont Region:

in the province of Alessandria, Municipalities of: Casalnoceto, Oviglio, Viguzzolo, Bergamasco, Castellar Guidobono, Berzano Di Tortona, Carentino, Frascaro, Borgoratto Alessandrino, Volpeglino, Gamalero, Volpedo, Pontecurone, Castelnuovo Scrivia, Alluvione Piovera, Sale, Bassignana, Pecetto di Valenza, Rivarone, Montecastello, Valenza, San Salvatore Monferrato, Castelletto Monferrato, Quargnento, Solero, Pietra Marazzi,

in the province of Asti, Municipalities of: Nizza Monferrato, Incisa Scapaccino, Mombaruzzo, Maranzana, Castelletto Molina, Castelnuovo Belbo, Quaranti, Fontanile, Calamandrana, Bruno, Canelli, San Marzano Oliveto,

in the province of Cuneo, Municipalities of: Bergolo, Pezzolo Valle Uzzone, Cortemilia, Levice, Castelletto Uzzone, Perletto, Castino, Cossano Belbo, Rocchetta Belbo, Santo Stefano Belbo, Gottasecca, Monesiglio, Sale delle Langhe, Camerana, Castelnuovo di Ceva, Priero, Prunetto, Montezemolo, Perlo,

Liguria Region:

in the province of Genova, Municipalities of: Rovegno, Portofino, Santa Margherita Ligure, Camogli, Fontanigorda, Rezzoaglio, Orero, Coreglia Ligure, San Colombano Certenoli, Zoagli, Leivi, Chiavari, Borzonasca,

in the province of Savona, the Municipalities of: Bergeggi, Spotorno, Vezzi Portio, Noli, Orco Feglino, Bormida, Calice Ligure, Rialto, Osiglia, Murialdo,

Emilia-Romagna Region:

in the Province of Piacenza, Municipalities of: Cerignale, Ottone (est fiume Trebbia), Corte Brugnatella, Bobbio, Alta Val Tidone,

Lombardia Region:

in the Province of Pavia, Municipalities of: Rocca Susella, Montesegale, Godiasco, Borgoratto Mormorolo, Fortunago, Volpara, Borgo Priolo, Rocca De' Giorgi, Rivanazzano, Colli Verdi – Ruino e Canevino,

Lazio Region:

in the province of Rome,

North: Municipalities of Riano, Castelnuovo di Porto, Capena, Fiano Romano, Morlupo, Sacrofano, Magliano Romano, Formello, Campagnano di Roma, Anguillara,

West: the municipality of Fiumicino,

South: Municipality of Rome between the limits of Zone 2 (North), the boundaries of Municipality of Fiumicino (West), the Tiber River up to the intersection with the Grande Raccordo Anulare, the Grande Raccordo Anulare up to the intersection with A24 Highway, A24 Highway up to the intersection with Viale del Tecnopolo, viale del Tecnopolo up to the intersection with the boundaries of the municipality of Guidonia Montecelio,

East: Municipalities of: Guidonia Montecelio, Montelibretti, Palombara Sabina, Monterotondo, Mentana, Sant’Angelo Romano, Fonte Nuova.

Sardinia Region:

in the Province of Sud Sardegna, Municipalities of: Escalaplano, Genuri, Gesico, Goni, Las Plassas, Setzu, Seui Isola Amministrativa, Siurgus Donigala, Suelli, Tuili, Villanovafranca

in the Province of Nuoro, Municipalities of: Atzara, Bitti, Bolotana, Bortigali, Dorgali, Elini, Elini Isola Amministrativa, Gairo, Girasole, Ilbono, Lanusei, Lei, Loceri, Lotzorai, Macomer a Ovest della SS 131, Noragugume, Oliena, Ortueri, Orune, Osini, Perdasdefogu, Silanus, Sorgono, Tortolì, Ulassai

in the Province of Oristano, Municipalities of: Albagiara, Ardauli, Assolo, Asuni, Bidonì, Gonnosnò, Neoneli, Nughedu Santa Vittoria, Samugheo, Sedilo, Senis, Sini, Sorradile

in the Province of Sassari, Municipalities of: Alà Dei Sardi, Ardara, Berchidda, Bonnanaro, Bonorva a ovest della SS 131, Borutta, Cheremule, Cossoine, Giave a ovest della SS 131, Mores a nord della SS 128bis - SP 63, Oschiri a nord della E 840, Ozieri a nord della Sp 63 - SP 1 - SS 199, Torralba a ovest della SS 131, Tula.

9.   Tjeckien

Följande restriktionszoner I i Tjeckien:

Liberecký kraj:

v okrese Liberec katastrální území obcí Hrádek nad Nisou, Oldřichov v Hájích, Grabštejn, Václavice u Hrádku nad Nisou, Horní Vítkov, Dolní Vítkov, Bílý Kostel nad Nisou, Dolní Chrastava, Horní Chrastava, Chrastava I, Nová Ves u Chrastavy, Mlýnice, Albrechtice u Frýdlantu, Kristiánov, Heřmanice u Frýdlantu, Dětřichov u Frýdlantu, Mníšek u Liberce, Oldřichov na Hranicích, Machnín, Svárov u Liberce, Desná I, Krásná Studánka, Stráž nad Nisou, Fojtka, Radčice u Krásné Studánky, Kateřinky u Liberce, Staré Pavlovice, Nové Pavlovice, Růžodol I, Františkov u Liberce, Liberec, Ruprechtice, Rudolfov, Horní Růžodol, Rochlice u Liberce, Starý Harcov, Vratislavice nad Nisou, Kunratice u Liberce, Proseč nad Nisou, Lukášov, Rýnovice, Jablonec nad Nisou, Jablonecké Paseky, Jindřichov nad Nisou, Mšeno nad Nisou, Lučany nad Nisou, Smržovka, Tanvald, Jiřetín pod Bukovou, Dolní Maxov, Antonínov, Horní Maxov, Karlov u Josefova Dolu, Loučná nad Nisou, Hraničná nad Nisou, Janov nad Nisou, Bedřichov u Jablonce nad Nisou, Josefův Důl u Jablonce nad Nisou, Albrechtice v Jizerských horách, Desná III, Polubný, Harrachov, Jizerka, Hejnice, Bílý Potok pod Smrkem, Andělská Hora u Chrastavy, Benešovice u Všelibic, Cetenov, Česká Ves v Podještědí, Dolní Sedlo, Dolní Suchá u Chotyně, Donín u Hrádku nad Nisou, Druzcov, Hlavice, Hrubý Lesnov, Chotyně, Chrastava II, Chrastná, Jablonné v Podještědí, Janovice v Podještědí, Janův Důl, Jítrava, Kněžice v Lužických horách, Kotel, Kryštofovo Údolí, Křižany, Lázně Kundratice, Loučná, Lvová, Malčice u Všelibic, Markvartice v Podještědí, Nesvačily u Všelibic, Novina u Liberce, Osečná, Panenská Hůrka, Polesí u Rynoltic, Postřelná, Přibyslavice, Rynoltice, Smržov u Českého Dubu, Vápno, Všelibice, Zábrdí u Osečné, Zdislava, Žibřidice,

v okrese Česká Lípa katastrální území obcí Bezděz, Blatce, Brniště, Břevniště pod Ralskem, Česká Lípa, Deštná u Dubé, Dobranov, Dražejov u Dubé, Drchlava, Dřevčice, Dubá, Dubice u České Lípy, Dubnice pod Ralskem, Hamr na Jezeře, Heřmaničky u Dobranova, Hlemýždí, Holany, Horky u Dubé, Horní Krupá, Houska, Chlum u Dubé, Jabloneček, Jestřebí u České Lípy, Kamenice u Zákup, Korce, Kruh v Podbezdězí, Kvítkov u České Lípy, Lasvice, Loubí pod Vlhoštěm, Luhov u Mimoně, Luka, Maršovice u Dubé, Náhlov, Nedamov, Noviny pod Ralskem, Obora v Podbezdězí, Okna v Podbezdězí, Okřešice u České Lípy, Pavlovice u Jestřebí, Písečná u Dobranova, Skalka u Doks, Sosnová u České Lípy, Srní u České Lípy, Stará Lípa, Starý Šidlov, Stráž pod Ralskem, Šváby, Tachov u Doks, Tubož, Újezd u Jestřebí, Velenice u Zákup, Velký Grunov, Velký Valtinov, Vítkov u Dobranova, Vlčí Důl, Vojetín, Vrchovany, Zahrádky u České Lípy, Zákupy, Zbyny, Žďár v Podbezdězí, Ždírec v Podbezdězí, Žizníkov,

Středočeský kraj

v okrese Mladá Boleslav katastrální území obcí Bezdědice, Březovice pod Bezdězem, Víska u Březovic, Dolní Krupá u Mnichova Hradiště, Mukařov u Jiviny, Neveklovice, Strážiště u Jiviny, Vicmanov, Vrchbělá, Březinka pod Bezdězem, Bělá pod Bezdězem, Dolní Rokytá, Horní Rokytá, Rostkov, Kozmice u Jiviny.

10.   Grekland

Följande restriktionszoner I i Grekland:

in the regional unit of Drama:

the community departments of Sidironero and Skaloti and the municipal departments of Livadero and Ksiropotamo (in Drama municipality),

the municipal department of Paranesti (in Paranesti municipality),

the municipal departments of Prosotsani, Kokkinogeia, Mikropoli, Panorama, Pyrgoi (in Prosotsani municipality),

the municipal departments of Kato Nevrokopi, Chrysokefalo, Achladea, Vathytopos, Volakas, Granitis, Dasotos, Eksohi, Katafyto, Lefkogeia, Mikrokleisoura, Mikromilea, Ochyro, Pagoneri, Perithorio, Kato Vrontou and Potamoi (in Kato Nevrokopi municipality),

in the regional unit of Xanthi:

the municipal departments of Kimmerion, Stavroupoli, Gerakas, Dafnonas, Komnina, Kariofyto and Neochori (in Xanthi municipality),

the community departments of Satres, Thermes, Kotyli, and the municipal departments of Myki, Echinos and Oraio (in Myki municipality),

the community department of Selero and the municipal department of Sounio (in Avdira municipality),

in the regional unit of Rodopi:

the municipal departments of Komotini, Anthochorio, Gratini, Thrylorio, Kalhas, Karydia, Kikidio, Kosmio, Pandrosos, Aigeiros, Kallisti, Meleti, Neo Sidirochori and Mega Doukato (in Komotini municipality),

the municipal departments of Ipio, Arriana, Darmeni, Archontika, Fillyra, Ano Drosini, Aratos and the Community Departments Kehros and Organi (in Arriana municipality),

the municipal departments of Iasmos, Sostis, Asomatoi, Polyanthos and Amvrosia and the community department of Amaxades (in Iasmos municipality),

the municipal department of Amaranta (in Maroneia Sapon municipality),

in the regional unit of Evros:

the municipal departments of Kyriaki, Mandra, Mavrokklisi, Mikro Dereio, Protokklisi, Roussa, Goniko, Geriko, Sidirochori, Megalo Derio, Sidiro, Giannouli, Agriani and Petrolofos (in Soufli municipality),

the municipal departments of Dikaia, Arzos, Elaia, Therapio, Komara, Marasia, Ormenio, Pentalofos, Petrota, Plati, Ptelea, Kyprinos, Zoni, Fulakio, Spilaio, Nea Vyssa, Kavili, Kastanies, Rizia, Sterna, Ampelakia, Valtos, Megali Doxipara, Neochori and Chandras (in Orestiada municipality),

the municipal departments of Asvestades, Ellinochori, Karoti, Koufovouno, Kiani, Mani, Sitochori, Alepochori, Asproneri, Metaxades, Vrysika, Doksa, Elafoxori, Ladi, Paliouri and Poimeniko (in Didymoteixo municipality).

in the regional unit of Serres:

the municipal departments of Strymoniko, Zeugolatio, Melenikitsi,Nea Tyroloi, Palaiokastro, Kalokastro, Livadochori, and Skotoussa (Irakleia Municipality),

the municipal department of Vamvakofyto, part of the municipal department of Sidirokastro and the community departments of Agkistro, Kapnofyto and Achladochori (Sintiki Municipality),

the municipal departments of Serres, Elaionas, Anagennisi, Vamvakia, Leukonas, Kala Dendra, Christos, Provatas, Monokklisia, Ano Kamila,Mitrousi, and Oinoussa, and the community departments of Orini and Ano Vrontou (Serres Municipality),

the municipal department of Ampela (Visaltia Municipality),

in the regional unit of Kilkis:

the municipal departments of Kilkis, Terpyllo, Anavryto, Elliniko, Efkarpia, Isoma, Koiladi, Eptalofos, Melanthi, Theodosia, Koronouda, Megali Vrisi, Leipsidrio, Cherso, Megali Sterna, Akrita, Kastaneon, Stavrochori, Iliolousto and Plagia (Kilkis Municipality),

the municipal departments of Eiriniko, Euzonoi and Pontoirakleia (Peonias Municipality),

in the regional unit of Thessaloniki:

the municipal departments of Leukohori, Xilopoli and Lahanas (Lagadas Municipality).

DEL II

1.   Bulgarien

Följande restriktionszoner II i Bulgarien:

the whole region of Haskovo,

the whole region of Yambol,

the whole region of Stara Zagora,

the whole region of Pernik,

the whole region of Kyustendil,

the whole region of Plovdiv,

the whole region of Pazardzhik, excluding the areas in Part III,

the whole region of Smolyan,

the whole region of Dobrich,

the whole region of Sofia city,

the whole region of Sofia Province,

the whole region of Blagoevgrad,

the whole region of Razgrad,

the whole region of Kardzhali,

the whole region of Burgas,

the whole region of Varna,

the whole region of Silistra,

the whole region of Ruse,

the whole region of Veliko Tarnovo,

the whole region of Pleven,

the whole region of Targovishte,

the whole region of Shumen,

the whole region of Sliven,

the whole region of Vidin,

the whole region of Gabrovo,

the whole region of Lovech,

the whole region of Montana,

the whole region of Vratza.

2.   Tyskland

Följande restriktionszoner II i Tyskland:

Bundesland Brandenburg:

Landkreis Oder-Spree:

Gemeinde Grunow-Dammendorf,

Gemeinde Mixdorf

Gemeinde Schlaubetal,

Gemeinde Neuzelle,

Gemeinde Neißemünde,

Gemeinde Lawitz,

Gemeinde Eisenhüttenstadt,

Gemeinde Vogelsang,

Gemeinde Ziltendorf,

Gemeinde Wiesenau,

Gemeinde Friedland,

Gemeinde Siehdichum,

Gemeinde Müllrose,

Gemeinde Briesen,

Gemeinde Jacobsdorf

Gemeinde Groß Lindow,

Gemeinde Brieskow-Finkenheerd,

Gemeinde Ragow-Merz,

Gemeinde Beeskow,

Gemeinde Rietz-Neuendorf,

Gemeinde Tauche mit den Gemarkungen Stremmen, Ranzig, Trebatsch, Sabrodt, Sawall, Mitweide, Lindenberg, Falkenberg (T), Görsdorf (B), Wulfersdorf, Giesensdorf, Briescht, Kossenblatt und Tauche,

Gemeinde Langewahl,

Gemeinde Berkenbrück,

Gemeinde Steinhöfel mit den Gemarkungen Arensdorf und Demitz und den Gemarkungen Steinhöfel, Hasenfelde und Heinersdorf östlich der L 36 und der Gemarkung Neuendorf im Sande südlich der L36,

Gemeinde Fürstenwalde östlich der B 168 und südlich der L36,

Gemeinde Diensdorf-Radlow,

Gemeinde Wendisch Rietz östlich des Scharmützelsees und nördlich der B 246,

Gemeinde Bad Saarow mit der Gemarkung Neu Golm und der Gemarkung Bad Saarow-Pieskow östlich des Scharmützelsees und ab nördlicher Spitze östlich der L35,

Landkreis Dahme-Spreewald:

Gemeinde Jamlitz,

Gemeinde Lieberose,

Gemeinde Schwielochsee mit den Gemarkungen Goyatz, Jessern, Lamsfeld, Ressen, Speichrow und Zaue,

Landkreis Spree-Neiße:

Gemeinde Schenkendöbern,

Gemeinde Guben,

Gemeinde Jänschwalde,

Gemeinde Tauer,

Gemeinde Peitz,

Gemeinde Turnow-Preilack mit der Gemarkung Preilack,

Gemeinde Teichland,

Gemeinde Heinersbrück,

Gemeinde Forst,

Gemeinde Groß Schacksdorf-Simmersdorf,

Gemeinde Neiße-Malxetal,

Gemeinde Jämlitz-Klein Düben,

Gemeinde Tschernitz,

Gemeinde Döbern,

Gemeinde Felixsee,

Gemeinde Wiesengrund,

Gemeinde Spremberg mit den Gemarkungen Wolkenberg, Stradow, Jessen, Pulsberg und Perpe,

Gemeinde Welzow,

Gemeinde Neuhausen/Spree mit der Gemarkung Gablenz,

Gemeinde Drebkau mit den Gemarkungen Greifenhain und Kausche,

Landkreis Märkisch-Oderland:

Gemeinde Bleyen-Genschmar,

Gemeinde Neuhardenberg

Gemeinde Golzow,

Gemeinde Küstriner Vorland,

Gemeinde Alt Tucheband,

Gemeinde Reitwein,

Gemeinde Podelzig,

Gemeinde Gusow-Platkow,

Gemeinde Seelow,

Gemeinde Vierlinden,

Gemeinde Lindendorf,

Gemeinde Fichtenhöhe,

Gemeinde Lietzen,

Gemeinde Falkenhagen (Mark),

Gemeinde Zeschdorf,

Gemeinde Treplin,

Gemeinde Lebus,

Gemeinde Müncheberg mit den Gemarkungen Jahnsfelde, Trebnitz, Obersdorf, Münchehofe und Hermersdorf,

Gemeinde Märkische Höhe mit der Gemarkung Ringenwalde,

Gemeinde Bliesdorf mit der Gemarkung Metzdorf und Gemeinde Bliesdorf – östlich der B167 bis östlicher Teil, begrenzt aus Richtung Gemarkungsgrenze Neutrebbin südlich der Bahnlinie bis Straße „Sophienhof“ dieser westlich folgend bis „Ruesterchegraben“ weiter entlang Feldweg an den Windrädern Richtung „Herrnhof“, weiter entlang „Letschiner Hauptgraben“ nord-östlich bis Gemarkungsgrenze Alttrebbin und Kunersdorf – östlich der B167,

Gemeinde Bad Freienwalde mit den Gemarkungen Altglietzen, Altranft, Bad Freienwalde, Bralitz, Hohenwutzen, Schiffmühle, Hohensaaten und Neuenhagen,

Gemeinde Falkenberg mit der Gemarkung Falkenberg östlich der L35,

Gemeinde Oderaue,

Gemeinde Wriezen mit den Gemarkungen Altwriezen, Jäckelsbruch, Neugaul, Beauregard, Eichwerder, Rathsdorf – östlich der B167 und Wriezen – östlich der B167,

Gemeinde Neulewin,

Gemeinde Neutrebbin,

Gemeinde Letschin,

Gemeinde Zechin,

Landkreis Barnim:

Gemeinde Lunow-Stolzenhagen,

Gemeinde Parsteinsee,

Gemeinde Oderberg,

Gemeinde Liepe,

Gemeinde Hohenfinow (nördlich der B167),

Gemeinde Niederfinow,

Gemeinde (Stadt) Eberswalde mit den Gemarkungen Eberswalde nördlich der B167 und östlich der L200, Sommerfelde und Tornow nördlich der B167,

Gemeinde Chorin mit den Gemarkungen Brodowin, Chorin östlich der L200, Serwest, Neuehütte, Sandkrug östlich der L200,

Gemeinde Ziethen mit der Gemarkung Klein Ziethen östlich der Serwester Dorfstraße und östlich der B198,

Landkreis Uckermark:

Gemeinde Angermünde mit den Gemarkungen Crussow, Stolpe, Gellmersdorf, Neukünkendorf, Bölkendorf, Herzsprung, Schmargendorf und den Gemarkungen Angermünde südlich und südöstlich der B2 und Dobberzin südlich der B2,

Gemeinde Schwedt mit den Gemarkungen Criewen, Zützen, Schwedt, Stendell, Kummerow, Kunow, Vierraden, Blumenhagen, Oderbruchwiesen, Enkelsee, Gatow, Hohenfelde, Schöneberg, Flemsdorf und der Gemarkung Felchow östlich der B2,

Gemeinde Pinnow südlich und östlich der B2,

Gemeinde Berkholz-Meyenburg,

Gemeinde Mark Landin mit der Gemarkung Landin südlich der B2,

Gemeinde Casekow mit der Gemarkung Woltersdorf und den Gemarkungen Biesendahlshof und Casekow östlich der L272 und südlich der L27,

Gemeinde Hohenselchow-Groß Pinnow mit der Gemarkung Groß Pinnow und der Gemarkung Hohenselchow südlich der L27,

Gemeinde Gartz (Oder) mit der Gemarkung Friedrichsthal und den Gemarkungen Gartz und Hohenreinkendorf südlich der L27 und der B2 bis Kastanienallee, dort links abbiegend dem Schülerweg folgend bis Höhe Bahnhof, von hier in östlicher Richtung den Salveybach kreuzend bis zum Tantower Weg, diesen in nördlicher Richtung bis zu Stettiner Straße, diese weiter folgend bis zur B2, dieser in nördlicher Richtung folgend,

Gemeinde Mescherin mit der Gemarkung Mescherin, der Gemarkung Neurochlitz östlich der B2 und der Gemarkung Rosow nördlich der K 7311,

Gemeinde Passow mit der Gemarkung Jamikow,

Kreisfreie Stadt Frankfurt (Oder),

Landkreis Prignitz

Gemeinde Karstädt mit den Gemarkungen Neuhof nordwestlich der Neuhausener Straße, Kribbe nördlich der Kreisstraße 7045 Dallmin nördlich der L133 und K7045 begrenzt durch die Bahnstrecke Berlin-Hamburg

Gemeinde Berge mit den Gemarkungen Grenzheim, Kleeste, Neuhausen westlich der L10, Berge nördlich der Schulstraße/östlich der Perleberger Straße

Gemeinde Pirow mit den Gemarkungen Hülsebeck nördlich der L104, Bresch Dreieck an der nordwestlichen Gemarkungsgrenze am Bach Karwe

Gemeinde Putlitz mit den Gemarkungen Sagast nördlich des Grabens 1/12/05, Nettelbeck südwestlich der A24, Porep südlich der A24, Lütkendorf westlich der L13, Putlitz nördlich des Hülsebecker Damm, Weitgendorf westlich der L13 und Telschow südwestlich der A24,

Landkreis Oberspreewald-Lausitz:

Gemeinde Vetschau mit den Gemarkungen Wüstenhain und Laasow,

Gemeinde Altdöbern mit den Gemarkungen Reddern, Ranzow, Pritzen, Altdöbern östlich der Bahnstrecke Altdöbern –Großräschen,

Gemeinde Großräschen mit den Gemarkungen Woschkow, Dörrwalde, Allmosen,

Gemeinde Neu-Seeland,

Gemeinde Neupetershain,

Gemeinde Senftenberg mit der Gemarkungen Peickwitz, Sedlitz, Kleinkoschen, Großkoschen und Hosena,

Gemeinde Hohenbocka,

Gemeinde Grünewald,

Gemeinde Hermsdorf,

Gemeinde Kroppen,

Gemeinde Ortrand,

Gemeinde Großkmehlen,

Gemeinde Lindenau,

Gemeinde Frauendorf,

Gemeinde Ruhland,

Gemeinde Guteborn,

Gemeinde Schwarzbach mit der Gemarkung Schwarzbach,

Bundesland Sachsen:

Landkreis Bautzen,

Stadt Dresden:

Stadtgebiet nördlich der BAB4 bis zum Verlauf westlich der Elbe, dann nördlich der B6,

Landkreis Görlitz,

Landkreis Meißen:

Gemeinde Diera-Zehren östlich der Elbe,

Gemeinde Ebersbach,

Gemeinde Glaubitz östlich des Grödel-Elsterwerdaer-Floßkanals,

Gemeinde Klipphausen östlich der S177,

Gemeinde Lampertswalde,

Gemeinde Moritzburg,

Gemeinde Niederau östlich der B101,

Gemeinde Nünchritz östlich der Elbe und südlich des Grödel-Elsterwerdaer-Floßkanals,

Gemeinde Priestewitz,

Gemeinde Röderaue östlich des Grödel-Elsterwerdaer-Floßkanals,

Gemeinde Schönfeld,

Gemeinde Stadt Coswig,

Gemeinde Stadt Gröditz östlich des Grödel-Elsterwerdaer-Floßkanals,

Gemeinde Stadt Großenhain,

Gemeinde Stadt Meißen östlich des Straßenverlaufs der S177 bis zur B6, dann B6 bis zur B101, ab der B101 Elbtalbrücke Richtung Norden östlich der Elbe,

Gemeinde Stadt Radebeul,

Gemeinde Stadt Radeburg,

Gemeinde Thiendorf,

Gemeinde Weinböhla,

Gemeinde Wülknitz östlich des Grödel-Elsterwerdaer-Floßkanals,

Landkreis Sächsische Schweiz-Osterzgebirge:

Gemeinde Stadt Wilsdruff nördlich der BAB4 zwischen den Abfahren Wilsdruff und Dreieck Dresden-West,

Bundesland Mecklenburg-Vorpommern:

Landkreis Ludwigslust-Parchim:

Gemeinde Brunow mit den Ortsteilen und den Ortslagen: Bauerkuhl, Brunow (bei Ludwigslust), Klüß, Löcknitz (bei Parchim),

Gemeinde Karrenzin mit den Ortsteilen und den Ortslagen: Herzfeld (bei Parchim), Karrenzin, Karrenzin-Ausbau, Neu Herzfeld, Wulfsahl (bei Parchim),

Gemeinde Möllenbeck mit den Ortsteilen und der Ortslage: Horst (bei Grabow),

Gemeinde Ruhner Berge mit den Ortsteilen und den Ortslagen: Dorf Poltnitz, Griebow, Leppin (bei Marwitz), Mentin,

Gemeinde Ziegendorf mit den Ortsteilen und den Ortslagen: Drefahl, Meierstorf (bei Parchim), Neu Drefahl, Pampin, Platschow, Stresendorf, Ziegendorf (bei Parchim).

3.   Estland

Följande restriktionszoner II i Estland:

Eesti Vabariik (välja arvatud Hiiu maakond).

4.   Lettland

Följande restriktionszoner II i Lettland:

Aizkraukles novads,

Alūksnes novads,

Augšdaugavas novads,

Ādažu novads,

Balvu novads,

Bauskas novads,

Cēsu novads,

Dienvidkurzemes novada Aizputes, Cīravas, Lažas, Durbes, Dunalkas, Tadaiķu, Vecpils, Bārtas, Sakas, Bunkas, Priekules, Gramzdas, Kalētu, Virgas, Dunikas, Vaiņodes, Gaviezes, Grobiņas, Rucavas, Vērgales, Medzes pagasts, Nīcas pagasta daļa uz dienvidiem no apdzīvotas vietas Bernāti, autoceļa V1232, A11, V1222, Bārtas upes, Embūtes pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa P116, P106, autoceļa no apdzīvotas vietas Dinsdurbe, Kalvenes pagasta daļa uz rietumiem no ceļa pie Vārtājas upes līdz autoceļam A9, uz dienvidiem no autoceļa A9, uz rietumiem no autoceļa V1200, Kazdangas pagasta daļa uz rietumiem no ceļa V1200, P115, P117, V1296, Aizputes, Durbes, Pāvilostas, Priekules pilsēta, Grobiņas,

Dobeles novads,

Gulbenes novads,

Jelgavas novads,

Jēkabpils novads,

Krāslavas novads,

Kuldīgas novada Alsungas, Gudenieku, Kurmāles, Rendas, Kabiles, Vārmes, Pelču, Snēpeles, Turlavas, Ēdoles, Īvandes, Rumbas, Padures pagasts, Laidu pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa V1296, Kuldīgas pilsēta,

Ķekavas novads,

Limbažu novads,

Līvānu novads,

Ludzas novads,

Madonas novads,

Mārupes novads,

Ogres novads,

Olaines novads,

Preiļu novads,

Rēzeknes novads,

Ropažu novada Garkalnes, Ropažu pagasts, Stopiņu pagasta daļa, kas atrodas uz austrumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes, Vangažu pilsēta,

Salaspils novads,

Saldus novads,

Saulkrastu novads,

Siguldas novads,

Smiltenes novads,

Talsu novads,

Tukuma novads,

Valkas novads,

Valmieras novads,

Varakļānu novads,

Ventspils novads,

Daugavpils valstspilsētas pašvaldība,

Jelgavas valstspilsētas pašvaldība,

Jūrmalas valstspilsētas pašvaldība,

Rēzeknes valstspilsētas pašvaldība.

5.   Litauen

Följande restriktionszoner II i Litauen:

Alytaus miesto savivaldybė,

Alytaus rajono savivaldybė,

Anykščių rajono savivaldybė,

Akmenės rajono savivaldybė,

Birštono savivaldybė,

Biržų miesto savivaldybė,

Biržų rajono savivaldybė,

Druskininkų savivaldybė,

Elektrėnų savivaldybė,

Ignalinos rajono savivaldybė,

Jonavos rajono savivaldybė,

Joniškio rajono savivaldybė,

Jurbarko rajono savivaldybė: Eržvilko, Juodaičių, Seredžiaus, Smalininkų ir Viešvilės seniūnijos,

Kaišiadorių rajono savivaldybė,

Kauno miesto savivaldybė,

Kauno rajono savivaldybė,

Kalvarijos savivaldybė,

Kazlų rūdos savivaldybė: Kazlų Rūdos seniūnija, išskyrus vakarinė dalis iki kelio 2602 ir 183, Plutiškių seniūnija,

Kelmės rajono savivaldybė: Kelmės, Kražių, Liolių, Tytuvėnų, Tytuvėnų apylinkių, Pakražančio ir Vaiguvos seniūnijos,

Kėdainių rajono savivaldybė,

Klaipėdos rajono savivaldybė: Judrėnų, Endriejavo ir Veiviržėnų seniūnijos,

Kupiškio rajono savivaldybė,

Kretingos rajono savivaldybė,

Lazdijų rajono savivaldybė,

Mažeikių rajono savivaldybė,

Marijampolės savivaldybė, išskyrus Šumskų ir Sasnavos seniūnijos,

Molėtų rajono savivaldybė: Alantos, Balninkų, Čiulėnų, Inturkės, Joniškio, Luokesos, Mindūnų, Suginčių ir Videniškių seniūnijos,

Pagėgių savivaldybė,

Pakruojo rajono savivaldybė,

Panevėžio rajono savivaldybė,

Panevėžio miesto savivaldybė,

Pasvalio rajono savivaldybė,

Radviliškio rajono savivaldybė,

Rietavo savivaldybė,

Prienų rajono savivaldybė,

Plungės rajono savivaldybė,

Raseinių rajono savivaldybė,

Rokiškio rajono savivaldybė,

Skuodo rajono savivaldybė,

Šakių rajono savivaldybė: Kriūkų, Lekėčių ir Lukšių seniūnijos,

Šalčininkų rajono savivaldybė,

Šiaulių miesto savivaldybė,

Šiaulių rajono savivaldybė: Ginkūnų, Gruzdžių, Kairių, Kužių, Meškuičių, Raudėnų, Šakynos ir Šiaulių kaimiškosios seniūnijos,

Šilutės rajono savivaldybė,

Širvintų rajono savivaldybė: Čiobiškio, Gelvonų, Jauniūnų, Kernavės, Musninkų ir Širvintų seniūnijos,

Šilalės rajono savivaldybė,

Švenčionių rajono savivaldybė,

Tauragės rajono savivaldybė,

Telšių rajono savivaldybė,

Trakų rajono savivaldybė,

Ukmergės rajono savivaldybė: Deltuvos, Lyduokių, Pabaisko, Pivonijos, Siesikų, Šešuolių, Taujėnų, Ukmergės miesto, Veprių, Vidiškių ir Žemaitkiemo seniūnijos,

Utenos rajono savivaldybė,

Varėnos rajono savivaldybė,

Vilkaviškio rajono savivaldybė: Bartninkų, Gražiškių, Keturvalakių, Pajevonio, Virbalio ir Vištyčio seniūnijos,

Vilniaus miesto savivaldybė,

Vilniaus rajono savivaldybė: Avižienių, Bezdonių, Buivydžių, Dūkštų, Juodšilių, Kalvelių, Lavoriškių, Maišiagalos, Marijampolio, Medininkų, Mickūnų, Nemenčinės, Nemenčinės miesto, Nemėžio, Pagirių, Riešės, Rudaminos, Rukainių, Sudervės, Sužionių, Šatrininkų ir Zujūnų seniūnijos,

Visagino savivaldybė,

Zarasų rajono savivaldybė.

6.   Ungern

Följande restriktionszoner II i Ungern:

Békés megye 951450, 951460, 951550, 951650, 951750, 952350, 952450, 952650 és 956350 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Borsod-Abaúj-Zemplén megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

Fejér megye 403150, 403160, 403250, 403260, 403350, 404250, 404550, 404560, 404570, 405450, 405550, 405650, 406450 és 407050 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Hajdú-Bihar megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

Heves megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

Jász-Nagykun-Szolnok megye 750250, 750550, 750650, 750750, 750850, 750970, 750980, 751050, 751150, 751160, 751450, 751460, 751470, 751550, 751650, 752150, 752250, 752350, 752450, 752460, 752550, 752560, 752650, 752750, 752850, 752950, 753060, 753070, 753150, 753250, 753310, 753450, 753550, 753660, 754150, 754250, 754370, 755550, 755650 és 755750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Komárom-Esztergom megye 250350, 250850, 250950, 251450, 251550, 251950, 252050, 252150, 252350, 252450, 252460, 252550, 252650, 252750, 252850, 252860, 252950, 252960, 253050, 253150, 253250, 253350, 253450 és 253550 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Nógrád megye valamennyi vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Pest megye 570150, 570250, 570350, 570450, 570550, 570650, 570750, 570850, 570950, 571050, 571150, 571250, 571350, 571650, 571750, 571760, 571850, 571950, 572050, 573550, 573650, 574250, 580050 és 580150 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Szabolcs-Szatmár-Bereg megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe.

7.   Polen

Följande restriktionszoner II i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Kalinowo, Stare Juchy, Prostki oraz gmina wiejska Ełk w powiecie ełckim,

powiat elbląski,

powiat miejski Elbląg,

część powiatu gołdapskiego niewymieniona w częśći III załącznika I,

powiat piski,

powiat bartoszycki,

powiat olecki,

część powiatu giżyckiego niewymieniona w części III załącznika I,

powiat braniewski,

powiat kętrzyński,

powiat lidzbarski,

gminy Dźwierzuty Jedwabno, Pasym, Świętajno, Wielbark, Szczytno i miasto Szczytno w powiecie szczycieńskim,

powiat mrągowski,

część powiatu węgorzewskiego niewymieniona w części III załącznika I,

powiat olsztyński,

powiat miejski Olsztyn,

powiat nidzicki,

powiat ostródzki,

powiat nowomiejski,

powiat iławski,

powiat działdowski,

w województwie podlaskim:

powiat bielski,

powiat grajewski,

powiat moniecki,

powiat sejneński,

powiat siemiatycki,

powiat hajnowski,

gminy Ciechanowiec, Klukowo, Szepietowo, Kobylin-Borzymy, Nowe Piekuty, Sokoły i część gminy Kulesze Kościelne położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie wysokomazowieckim,

powiat białostocki,

powiat suwalski,

powiat miejski Suwałki,

powiat augustowski,

powiat sokólski,

powiat miejski Białystok,

gminy Grabowo, Stawiski, Kolno z miastem Kolno w powiecie kolneńskim,

w województwie mazowieckim:

gminy Domanice, Korczew, Kotuń, Mordy, Paprotnia, Przesmyki, Siedlce, Skórzec, Wiśniew, Wodynie, Zbuczyn w powiecie siedleckim,

powiat miejski Siedlce,

gminy Ceranów, Jabłonna Lacka, Kosów Lacki, Repki, Sabnie, Sterdyń w powiecie sokołowskim,

powiat łosicki,

część powiatu sochaczewskiego niewymieniona w części I załącznika I,

gmina Przyłęk w powiecie zwoleńskim,

powiat kozienicki,

gminy Chotcza i Solec nad Wisłą w powiecie lipskim,

gminy Jastrzębia, Jedlińsk, Jedlnia – Letnisko, Kowala, Pionki z miastem Pionki, Przytyk, Wierzbica, Wolanów, Zakrzew w powiecie radomskim,

powiat miejski Radom,

powiat szydłowiecki,

gminy Lubowidz i Kuczbork Osada w powiecie żuromińskim,

gmina Wieczfnia Kościelna w powicie mławskim,

powiat nowodworski,

gminy Radzymin, Wołomin, miasto Kobyłka, miasto Marki, miasto Ząbki, miasto Zielonka, część gminy Tłuszcz położona na północ od linii kolejowej łączącej miejscowości Łochów – Wołomin, część gminy Jadów położona na północ od linii kolejowej biegnącej od wschodniej do zachodniej granicy gminy, część gminy Dąbrówka położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr S8 w powiecie wołomińskim,

powiat garwoliński,

gminy Boguty – Pianki, Brok, Zaręby Kościelne, Nur, Małkinia Górna, część gminy Wąsewo położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 60, część gminy wiejskiej Ostrów Mazowiecka położona na południe od miasta Ostrów Mazowiecka i na południe od linii wyznaczonej przez drogę 60 biegnącą od zachodniej granicy miasta Ostrów Mazowiecka do zachodniej granicy gminy w powiecie ostrowskim,

część gminy Sadowne położona na północny- zachód od linii wyznaczonej przez linię kolejową, część gminy Łochów położona na północny – zachód od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie węgrowskim,

gminy Brańszczyk, Długosiodło, Rząśnik, Wyszków, część gminy Zabrodzie położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S8 w powiecie wyszkowskim,

gminy Latowicz, Siennica, Sulejówek w powiecie mińskim,

powiat otwocki,

część powiatu warszawskiego zachodniego niewymieniona w części I załącznika I,

powiat legionowski,

powiat piaseczyński,

gminy Nadarzyn i Raszyn w powiecie pruszkowskim,

powiat grójecki,

gmina Żabia Wola w powiecie grodziskim,

gmina Mszczonów w powiecie żyrardowskim,

powiat białobrzeski,

powiat przysuski,

powiat miejski Warszawa,

w województwie lubelskim:

część powiatu bialskiego niewymieniona w części III załącznika I,

powiat miejski Biała Podlaska,

powiat janowski,

powiat puławski,

powiat rycki,

powiat łukowski,

powiat lubelski,

powiat miejski Lublin,

powiat lubartowski,

powiat łęczyński,

powiat świdnicki,

powiat biłgorajski,

powiat hrubieszowski,

powiat krasnostawski,

powiat chełmski,

powiat miejski Chełm,

powiat tomaszowski,

powiat kraśnicki,

część powiatu parczewskiego niewymieniona w części III załącznika I,

powiat parczewski,

powiat włodawski,

część powiatu radzyńskiego niewymieniona w części III załącznika I,

powiat miejski Zamość,

powiat zamojski,

w województwie podkarpackim:

powiat stalowowolski,

powiat lubaczowski,

gminy Medyka, Stubno, część gminy Orły położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 77, część gminy Żurawica na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 77 w powiecie przemyskim,

gmina Laszki, Wiązownica, Radymno z miastem Radymno w powiecie jarosławskim,

gmina Kamień, część gminy Sokołów Małopolski położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 875 w powiecie rzeszowskim,

gminy Cmolas, Dzikowiec, Kolbuszowa, Majdan Królewski i Niwiska powiecie kolbuszowskim,

część powiatu leżajskiego niewymieniona w części I załącznika I,

powiat niżański,

powiat tarnobrzeski,

powiat miejski Tarnobrzeg,

gmina Ostrów, część gminy Sędziszów Małopolski położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr A4 w powiecie ropczycko – sędziszowskim,

część gminy Czarna położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr A4, część gminy Żyraków położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr A4, część gminy wiejskiej Dębica położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr A4 w powiecie dębickim,

powiat mielecki,

gminy Dębowiec, Krempna, Osiek Jasielski, część gminy wiejskiej Jasło położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 28 biegnącą od zachodniej granicy gminy do granicy miasta Jasło oraz na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 992 biegnącą od południowej granicy gminy do granicy miasta Jasło, część gminy Nowy Żmigród położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 993, część gminy Skołyszyn położna na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 28 w powiecie jasielskim,

gmina Jaśliska, część gminy Dukla położona na południe od linii wyznaczonej przez drogi: nr 993 biegnącą od zachodniej granicy gminy do miejscowości Dukla i drogę łączącą miejscowości Dukla – Cergowa - Jasionka biegnącą do wschodniej granicy gminy, część gminy Rymanów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 28 w powiecie krośnieńskim,

część gminy Komańcza położona na zachód od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 889 oraz na południe od drogi nr 889 biegnącej od tego skrzyżowania do północnej granicy gminy w powiecie sanockim,

w województwie małopolskim:

gminy Lipinki, Sękowa, Uście Gorlickie, miasto Gorlice, część gminy wiejskiej Gorlice położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od wschodniej do zachodniej granicy gminy, część gminy Biecz położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 28 w powiecie gorlickim,

w województwie pomorskim:

gminy Mikołajki Pomorskie, Dzierzgoń i Stary Dzierzgoń, Stary Targ w powiecie sztumskim,

gmina Stare Pole, część gminy Nowy Staw położna na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 w powiecie malborskim,

gminy Stegny, Sztutowo i część gminy Nowy Dwór Gdański położona na północny - wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 7, następnie przez drogę nr 7 i S7 biegnącą do zachodniej granicy gminy w powiecie nowodworskim,

gmina Prabuty w powiecie kwidzyńskim,

w województwie świętokrzyskim:

gmina Tarłów i część gminy Ożarów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 74 biegnącą od miejscowości Honorów do zachodniej granicy gminy w powiecie opatowskim,

gminy Dwikozy i Zawichost w powiecie sandomierskim,

w województwie lubuskim:

gminy Bogdaniec, Deszczno, Kłodawa, Kostrzyn nad Odrą, Santok, Witnica w powiecie gorzowskim,

powiat miejski Gorzów Wielkopolski,

powiat żarski,

powiat słubicki,

powiat żagański,

powiat krośnieński,

powiat zielonogórski

powiat miejski Zielona Góra,

powiat nowosolski,

powiat sulęciński,

część powiatu międzyrzeckiego niewymieniona w części III załącznika I,

powiat świebodziński,

powiat wschowski,

w województwie dolnośląskim:

część powiatu zgorzeleckiego niewymieniona w części III załącznika I,

część powiatu polkowickiego niewymieniona w częsci III załącznika I,

część powiatu wołowskiego niewymieniona w części III załącznika I,

gmina Jeżów Sudecki w powiecie karkonoskim,

gminy Rudna, Ścinawa, miasto Lubin i część gminy Lubin niewymieniona w części III załącznika I w powiecie lubińskim,

powiat średzki,

gmina Mściwojów, Wądroże Wielkie, część gminy Męcinka położona na północ od drogi nr 363 w powiecie jaworskim,

gminy Kunice, Legnickie Pole, Prochowice, Ruja w powiecie legnickim,

gminy Wisznia Mała, Trzebnica, Zawonia, część gminy Oborniki Śląskie położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 340 w powiecie trzebnickim,

miasto Świeradów Zdrój w powiecie lubańskim,

powiat miejski Wrocław,

gminy Czernica, Długołęka, Siechnice, Mietków, Kąty Wrocławskie, część gminy Żórawina położona na wschód od linii wyznaczonej przez autostradę A4 w powiecie wrocławskim,

gminy Jelcz - Laskowice, Oława z miastem Oława i część gminy Domaniów położona na północny wschód od linii wyznaczonej przez autostradę A4 w powiecie oławskim,

gmina Bierutów, Dziadowa Kłoda, miasto Oleśnica, część gminy wiejskiej Oleśnica położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr S8, część gminy Dobroszyce położona na zachód od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od północnej do południowej granicy gminy w powiecie oleśnickim,

część powiatu bolesławieckiego niewymieniona w części III załącznika I,

powiat milicki,

powiat górowski,

powiat głogowski,

gmina Świerzawa, Wojcieszów, część gminy Zagrodno położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Jadwisin – Modlikowice Zagrodno oraz na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 382 biegnącą od miejscowości Zagrodno do południowej granicy gminy w powiecie złotoryjskim,

część powiatu lwóweckiego niewymieniona w części III załącznika I,

gminy Czarny Bór, Stare Bogaczowice, Walim, miasto Boguszów - Gorce, miasto Jedlina – Zdrój, miasto Szczawno – Zdrój w powiecie wałbrzyskim,

powiat miejski Wałbrzych,

część powiatu świdnickiego niewymieniona w części I załącznika I,

w województwie wielkopolskim:

powiat wolsztyński,

powiat grodziski,

część powiatu kościańskiego niewymieniona w części III załącznika I,

gminy Brodnica, Śrem, część gminy Dolsk położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 434 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 437, a następnie na zachód od drogi nr 437 biegnącej od skrzyżowania z drogą nr 434 do południowej granicy gminy w powiecie śremskim,

gmina Zaniemyśl w powiecie średzkim,

część powiatu międzychodzkiego niewymieniona w części III załącznika I,

powiat nowotomyski,

powiat obornicki,

część gminy Połajewo na położona na południe od drogi łączącej miejscowości Chraplewo, Tarnówko-Boruszyn, Krosin, Jakubowo, Połajewo - ul. Ryczywolska do północno-wschodniej granicy gminy w powiecie czarnkowsko-trzcianeckim,

powiat miejski Poznań,

część powiatu poznańskiego niewymieniona w części I załącznika I,

powiat rawicki,

część powiatu szamotulskiego niewymieniona w części I załącznika I,

część powiatu gostyńskiego niewymieniona w części I załącznika I,

gminy Kobylin, Zduny, Krotoszyn, miasto Sulmierzyce w powiecie krotoszyńskim,

część gminy wiejskiej Ostrów Wielkopolski położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Sulisław – Łąkociny – Wierzbno w powiecie ostrowskim,

gminy Włoszakowice, Święciechowa, Wijewo, część gminy Rydzyna położona na południe od linii wyznaczonej przez kanał Kopanica (Rów Polski) w powiecie leszczyńskim,

w województwie łódzkim:

gminy Biała Rawska, Regnów i Sadkowice w powiecie rawskim,

gmina Kowiesy w powiecie skierniewickim,

w województwie zachodniopomorskim:

gmina Boleszkowice, część gminy Myślibórz położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 23 biegnącej od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 26, następnie na zachód od drogi nr 26 biegnącej od tego skrzyżowania do skrzyżowania z drogą nr 119 i dalej na zachód od drogi nr 119 biegnącej od skrzyżowania z drogą nr 26 do północnej granicy gminy, część gminy Dębno położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 126 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 23 w miejscowości Dębno, następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 23 do skrzyżowania z ul. Jana Pawła II w miejscowości Cychry, następnie na południe od ul. Jana Pawła II do skrzyżowania z ul. Ogrodową i dalej na południe od linii wyznaczonej przez ul. Ogrodową, której przedłużenie biegnie do wschodniej granicy gminy w powiecie myśliborskim,

gmina Kozielice w powiecie pyrzyckim,

gminy Banie, Cedynia, Gryfino, Mieszkowice, Moryń, Chojna, Widuchowa, Trzcińsko-Zdrój w powiecie gryfińskim,

gmina Kołbaskowo w powiecie polickim,

w województwie opolskim:

gminy Brzeg, Lubsza, Lewin Brzeski, Olszanka, Skarbimierz, część gminy Grodków położona na wschód od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie brzeskim,

gminy Dąbrowa, Dobrzeń Wielki, Popielów, Murów, Niemodlin, Tułowice, część gminy Łubniany położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Świerkle – Masów, ulicę Leśną w miejscowości Masów oraz na północ od ulicy Kolanowskiej biegnącej do wschodniej granicy gminy, część gminy Turawa położona na północ od linii wyznaczonej przez ulice Powstańców Śląskich -Kolanowską -Opolską – Kotorską w miejscowości Węgry i dalej na północ od drogi łączącej miejscowości Węgry- Kotórz Mały – Turawa – Rzędów – Kadłub Turawski – Zakrzów Turawski biegnącą do wschodniej granicy gminy w powiecie opolskim,

gmina Lasowice Wielkie, część gminy Kluczbork położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 42 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowana z drogą nr 45, a następnie od tego skrzyżowania na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 45 do skrzyżowania z ulicą Fabryczną w miejscowości Kluczbork i dalej na południe od linii wyznaczonej przez ulice Fabryczna -Dzierżonia – Strzelecka w miejscowości Kluczbork do wschodniej granicy gminy, część gminy Wołczyn położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 42 w powiecie kluczborskim,

powiat namysłowski,

w województwie śląskim:

powiat miejski Sosnowiec,

powiat miejski Dąbrowa Górnicza,

gminy Bobrowniki, Mierzęcice, Psary, Siewierz, miasto Będzin, miasto Czeladź, miasto Wojkowice w powiecie będzińskim,

gminy Łazy i Poręba w powiecie zawierciańskim.

8.   Slovakien

Följande restriktionszoner II i Slovakien:

the whole district of Gelnica,

the whole district of Poprad

the whole district of Spišská Nová Ves,

the whole district of Levoča,

the whole district of Kežmarok,

the whole district of Michalovce, except municipalities included in zone III,

the whole district of Medzilaborce

the whole district of Košice-okolie,

the whole district of Rožnava,

the whole city of Košice,

the whole district of Sobrance, except municipalities included in zone III,

the whole district of Vranov nad Topľou,

the whole district of Humenné,

the whole district of Snina,

the whole district of Prešov,

the whole district of Sabinov,

the whole district of Svidník,

the whole district of Stropkov,

the whole district of Bardejov,

the whole district of Stará Ľubovňa,

the whole district of Revúca,

the whole district of Rimavská Sobota,

in the district of Veľký Krtíš, the whole municipalities not included in part I,

the whole district of Lučenec,

the whole district of Poltár,

the whole district of Zvolen,

the whole district of Detva,

the whole district of Krupina, except municipalities included in zone I,

the whole district of Banska Stiavnica,

the whole district of Žarnovica,

the whole district of Banska Bystica,

the whole district of Brezno,

the whole district of Liptovsky Mikuláš,

the whole district of Trebišov’,

the whole district of Zlaté Moravce,

in the district of Levice the municipality of Kozárovce, Kalná nad Hronom, Nový Tekov, Malé Kozmálovce, Veľké Kozmálovce, Tlmače, Rybník, Hronské Kosihy, Čajkov, Nová Dedina, Devičany, Bátovce, Pečenice, Jabloňovce, Bohunice, Pukanec, Uhliská, Drženice,

in the district of Turčianske Teplice, municipalties of Turček, Horná Štubňa, Čremošné, Háj, Rakša, Mošovce,

in the district of Ružomberok, municipalties of Liptovské revúce, Liptovská osada, Liptovská Lúžna,

the whole district Žiar nad Hronom,

in the district of Prievidza, municipalties of Kamenec pod Vtáčnikom, Bystričany, Čereňany, Oslany, Horná Ves, Radobica,

in the district of Partizánske, the municipalities of Veľké Uherce, Pažiť, Kolačno, Veľký Klíž, Ješkova Ves, Klátová Nová Ves.

9.   Italien

Följande restriktionszoner II i Italien:

Piedmont Region:

in the Province of Alessandria, Municipalities of: Alessandria, Tortona, Carbonara Scrivia, Frugarolo, Paderna, Spineto Scrivia, Castellazzo Bormida, Bosco Marengo, Castelspina, Casal Cermelli, Alice Bel Colle, Terzo, Bistagno, Cavatore, Castelnuovo Bormida, Cabella Ligure, Carrega Ligure, Francavilla Bisio, Carpeneto, Costa Vescovato, Grognardo, Orsara Bormida, Pasturana, Melazzo, Mornese, Ovada, Predosa, Lerma, Fraconalto, Rivalta Bormida, Fresonara, Malvicino, Ponzone, San Cristoforo, Sezzadio, Rocca Grimalda, Garbagna, Tassarolo, Mongiardino Ligure, Morsasco, Montaldo Bormida, Prasco, Montaldeo, Belforte Monferrato, Albera Ligure, Bosio, Cantalupo Ligure, Castelletto D'orba, Cartosio, Acqui Terme, Arquata Scrivia, Parodi Ligure, Ricaldone, Gavi, Cremolino, Brignano-Frascata, Novi Ligure, Molare, Cassinelle, Morbello, Avolasca, Carezzano, Basaluzzo, Dernice, Trisobbio, Strevi, Sant'Agata Fossili, Pareto, Visone, Voltaggio, Tagliolo Monferrato, Casaleggio Boiro, Capriata D'orba, Castellania, Carrosio, Cassine, Vignole Borbera, Serravalle Scrivia, Silvano D'orba, Villalvernia, Roccaforte Ligure, Rocchetta Ligure, Sardigliano, Stazzano, Borghetto Di Borbera, Grondona, Cassano Spinola, Montacuto, Gremiasco, San Sebastiano Curone, Fabbrica Curone, Spigno Monferrato, Montechiaro d'Acqui, Castelletto d'Erro, Ponti, Denice, Pozzolo Formigaro, Cerreto Grue, Casasco, Montegioco, Montemarzino, Momperone, Merana, Pozzol Groppo, Villaromagnano, Sarezzano, Monleale,

in the province of Asti, Municipalities of: Mombaldone, Castel Rocchero, Montabone, Sessame, Monatero Bormida, Roccaverano, Vesime, Cessole, Loazzolo, San Giorgio Scarampi, Olmo Gentile, Bubbio, Rocchetta Palafea, Cassinasco, Castel Boglione, Serole,

In the Province of Cuneo, Municipality of Saliceto,

Liguria Region:

in the province of Genova, Municipalities of: Bogliasco, Arenzano, Ceranesi, Ronco Scrivia, Mele, Isola Del Cantone, Lumarzo, Genova, Masone, Serra Riccò, Campo Ligure, Mignanego, Busalla, Bargagli, Savignone, Torriglia, Rossiglione, Sant'Olcese, Valbrevenna, Sori, Tiglieto, Campomorone, Cogoleto, Pieve Ligure, Davagna, Casella, Montoggio, Crocefieschi, Vobbia, Fascia, Gorreto, Propata, Rondanina, Neirone, Montebruno, Uscio, Avegno, Recco, Tribogna, Moconesi, Favale Di Malvaro, Cicagna, Lorsica, Rapallo,

in the province of Savona, Municipalities of: Savona, Cairo Montenotte, Quiliano, Altare, Albisola Superiore, Celle Ligure, Stella, Pontinvrea, Varazze, Urbe, Sassello, Mioglia, Giusvalla, Dego, Vado Ligure, Albissola Marina, Carcare, Plodio, Cosseria, Piana Crixia, Mallare, Pallare, Roccavignale, Millesimo, Cengio,

Lombardia Region:

In the Province of Pavia, Municipalities of: Ponte Nizza, Bagnaria, Brallo Di Pregola, Menconico, Zavattarello, Romagnese, Varzi, Val Di Nizza, Santa Margherita Di Staffora, Cecima, Colli Verdi – Valverde,

Emilia-Romagna Region:

in the province of Piacenza, Municipalities of: Ottone (ovest fiume Trebbia), Zerba,

Lazio Region:

the Area of Rome Municipality within the administrative boundaries of the Local Heatlh Unit “ASL RM1”,

Sardinia Region:

South Province of Sardinia: Barumi, Escolca, Escolca Isola Amministrativa, Esterzili, Genoni, Gergei, Gesturi, Isili, Mandas, Nuragas, Nurallao, Nurri, Orroli, Sadali, Serri, Seui, Seulo, Villanova Tulo,

Nuoro Province: Aritzo, Austis, Belvi, Fonni, Gadoni, Gavoi, Lodine, Macomer (East of SS 131), Meana Sardo, Ollolai, Olzai, Orotelli, Osidda, Ottana, Ovodda, Sarule, Teti, Tiana, Tonara, Ussassai,

Oristano Province: Laconi, Nureci,

Sassari Province: Anela, Benetutti, Boni, Bonorva (East SS 131), Bottidda, Buddusò, Bultei, Burgos, Esporlatu, Giave (East SS 131), Illorai, Ittireddu, Mores (South SS 128 bis – SP 63), Nughedu di San Nicolò, Nule, Oschiri (South E 840), Ozieri (South SP 63 – SP 1 – SS 199), Pattada and Torralba (East SS 131).

10.   Tjeckien

Följande restriktionszoner II i Tjeckien:

Liberecký kraj:

v okrese Liberec katastrální území obcí Arnoltice u Bulovky, Hajniště pod Smrkem, Nové Město pod Smrkem, Dětřichovec, Bulovka, Horní Řasnice, Dolní Pertoltice, Krásný Les u Frýdlantu, Jindřichovice pod Smrkem, Horní Pertoltice, Dolní Řasnice, Raspenava, Dolní Oldřiš, Ludvíkov pod Smrkem, Lázně Libverda, Háj u Habartic, Habartice u Frýdlantu, Kunratice u Frýdlantu, Víska u Frýdlantu, Poustka u Frýdlantu, Višňová u Frýdlantu, Předlánce, Černousy, Boleslav, Ves, Andělka, Frýdlant, Srbská.

v okrese Česká Lípa katastrální území obcí Bohatice u Zákup, Boreček, Božíkov, Brenná, Doksy u Máchova jezera, Hradčany nad Ploučnicí, Kuřívody, Mimoň, Pertoltice pod Ralskem, Ploužnice pod Ralskem, Provodín, Svébořice, Veselí nad Ploučnicí, Vranov pod Ralskem.

DEL III

1.   Bulgarien

Följande restriktionszoner III i Bulgarien:

the Pazardzhik region:

in municipality of Pazardzhik the villages of Apriltsi, Sbor, Tsar Asen, Rosen, Ovtchepoltsi, Gelemenovo, Saraya, Yunatsite, Velitchkovo,

in municipality of Panagyurishte the villages of Popintsi, Levski, Elshitsa,

in municipality of Lesitchovo the villages of Pamidovo, Dinkata, Shtarkovo, Kalugerovo,

in municipality of Septemvri the village of Karabunar,

in municipality of Streltcha the village of Svoboda.

2.   Italien

Följande restriktionszoner III i Italien:

Sardinia Region:

Nuoro Municipality: Arzana, Baunei, Desulo, Mamoiada, Nuoro, Oniferi, Orani, Orgosolo, Talana, Triei, Urzulei, Villagrande Strisaili.

3.   Lettland

Följande restriktionszoner III i Lettland:

Dienvidkurzemes novada Embūtes pagasta daļa uz ziemeļiem autoceļa P116, P106, autoceļa no apdzīvotas vietas Dinsdurbe, Kalvenes pagasta daļa uz austrumiem no ceļa pie Vārtājas upes līdz autoceļam A9, uz ziemeļiem no autoceļa A9, uz austrumiem no autoceļa V1200, Kazdangas pagasta daļa uz austrumiem no ceļa V1200, P115, P117, V1296,

Kuldīgas novada Rudbāržu, Nīkrāces, Raņķu, Skrundas pagasts, Laidu pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa V1296, Skrundas pilsēta.

4.   Litauen

Följande restriktionszoner III i Litauen:

Jurbarko rajono savivaldybė: Jurbarko miesto seniūnija, Girdžių, Jurbarkų Raudonės, Skirsnemunės, Veliuonos ir Šimkaičių seniūnijos,

Molėtų rajono savivaldybė: Dubingių ir Giedraičių seniūnijos,

Marijampolės savivaldybė: Sasnavos ir Šunskų seniūnijos,

Šakių rajono savivaldybė: Barzdų, Gelgaudiškio, Griškabūdžio, Kidulių, Kudirkos Naumiesčio, Sintautų, Slavikų, Sudargo, Šakių, Plokščių ir Žvirgždaičių seniūnijos.

Kazlų rūdos savivaldybė: Antanavos, Jankų ir Kazlų Rūdos seniūnijos: vakarinė dalis iki kelio 2602 ir 183,

Kelmės rajono savivaldybė: Kelmės apylinkių, Kukečių, Šaukėnų ir Užvenčio seniūnijos,

Vilkaviškio rajono savivaldybė: Gižų, Kybartų, Klausučių, Pilviškių, Šeimenos ir Vilkaviškio miesto seniūnijos.

Širvintų rajono savivaldybė: Alionių ir Zibalų seniūnijos,

Šiaulių rajono savivaldybė: Bubių, Kuršėnų kaimiškoji ir Kuršėnų miesto seniūnijos,

Ukmergės rajono savivaldybė: Želvos seniūnija,

Vilniaus rajono savivaldybė: Paberžės seniūnija.

5.   Polen

Följande restriktionszoner III i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gmina Banie Mazurskie w powiecie godłapskim,

gmina Budry, część gminy Pozezdrze położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63, część gminy Węgorzewo położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 650 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 63 w miejscowości Węgorzewo, a następnie od tego skrzyżowania na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 63 biegnącą do południowej granicy gminy w powiecie węgorzewskim,

część gminy Kruklanki położna na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej do północnej granicy gminy i łączącej miejscowości Leśny Zakątek – Podleśne – Jeziorowskie – Jasieniec – Jakunówko w powiecie giżyckim,

w województwie wielkopolskim:

północ od linii wyznaczonej przez kanał Kopanica (Rów Polski) w powiecie leszczyńskim,

powiat miejski Leszno,

gmina Śmigiel, miasto Kościan, część gminy Kościan położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Spytkówka – Stary Lubosz – Kościan, biegnącą od wschodniej granicy gminy do granicy miasta Kościan oraz na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od granicy miasta Kościan i łączącą miejscowości Czarkowo – Ponin do południowej granicy gminy, część gminy Krzywiń położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 308 w powiecie kościańskim,

gmina Międzychód, część gminy Sieraków położona za zachód od liini wyznaczonej przez drogę nr 150 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Sieraków, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 133 biegnącą od skrzyżowania z drogę nr 150 do skrzyżowania z drogą nr 182 i dalej na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowość Sieraków od skrzyżowania z drogą nr 182 i lączącą miejscowości Góra – Śrem – Kurnatowice do południowej granicy gminy, część gminy Kwilcz położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 186 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogąnr 24 w miejscowości Kwilcz, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 24 do zachodniej granicy gminy i łączącą miejscowości Kwilcz – Stara Dąbrowa - Miłostowo w powiecie międzychodzkim,

w województwie lubuskim:

część gminy Przytoczna położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 192 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 24, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 24 i łączącą miejscowości Goraj – Lubikowo – Dziubielewo – Szarcz do południowej granicy gminy, część gminy Pszczew położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Dziubilewo – Szarcz – Pszczew – Świechocin – Łowyń, biegnącą od północnej do wschodniej granicy gminy w powiecie międzyrzeckim,

w województwie dolnośląskim:

część gminy Lubin położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 335 biegnącą od zachodniej granicy gminy do granicy miasta Lubin oraz na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 333 biegnącą od granicy miasta Lubin do południowej granicy gminy w powiecie lubińskim

gminy Prusice, Żmigród, część gminy Oborniki Śląskie położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 340 w powiecie trzebnickim,

część gminy Zagrodno położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Jadwisin – Modlikowice - Zagrodno oraz na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 382 biegnącą od miejscowości Zagrodno do południowej granicy gminy, część gminy wiejskiej Złotoryja położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy w miejscowości Nowa Wieś Złotoryjska do granicy miasta Złotoryja oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 382 biegnącą od granicy miasta Złotoryja do wschodniej granicy gminy w powiecie złotoryjskim,

część gminy Chocianów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 335 biegnącą od wschodniej granicy gminy do miejscowości Żabice, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Żabice – Trzebnice – Chocianowiec - Chocianów – Pasternik biegnącą do zachodniej granicy gminy w powiecie polkowickim,

gminy Chojnów i miasto Chojnów, Krotoszyce, Miłkowice w powiecie legnickim,

powiat miejski Legnica,

część gminy Wołów położona na wschód od linii wyznaczonej przez lnię kolejową biegnącą od północnej do południowej granicy gminy, część gminy Wińsko położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 36 biegnącą od północnej do zachodniej granicy gminy, część gminy Brzeg Dolny położona na wschód od linii wyznaczonej przez linię kolejową od północnej do południowej granicy gminy w powiecie wołowskim

gminy Leśna, Lubań z miastem Lubań, Olszyna, Platerówka, Siekierczyn w powiecie lubańskim,

część gminy Zgorzelec położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Dłużyna Górna – Przesieczany – Gronów – Sławnikowice – Wyręba, biegnąca od północnej do południowej granicy gminy w powiecie zgorzeleckim,

część gminy Nowogrodziec położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 94 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z linią kolejową w miejscowości Zebrzydowa, następnie na zachód od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą na południe od miejscowości Zebrzydowa do wschodniej granicy gminy w powiecie bolesławieckim,

gmina Gryfów Śląski w powiecie lwóweckim,

w województwie lubelskim:

gmina Milanów, Jabłoń, część gminy Parczew położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 815 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 819 i następnie na wschód od drogi nr 819 biegnącej od skrzyżowania z drogą nr 815 do południowej granicy gminy w powiecie parczewskim,

gmina Wohyń, Komarówka Podlaska, część gminy Drelów położona na południe od kanału Wieprz – Krzna, część gminy Radzyń Podlaski położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 19 biegnącą od północnej granicy gminy do granicy miasta Radzyń Podlaski oraz na wschód od miasta Radzyń Podlaski w powiecie radzyńskim,

część gminy Wisznice położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 812 w powiecie bialskim.

6.   Rumänien

Följande restriktionszoner III i Rumänien:

Zona orașului București,

Județul Constanța,

Județul Satu Mare,

Județul Tulcea,

Județul Bacău,

Județul Bihor,

Județul Bistrița Năsăud,

Județul Brăila,

Județul Buzău,

Județul Călărași,

Județul Dâmbovița,

Județul Galați,

Județul Giurgiu,

Județul Ialomița,

Județul Ilfov,

Județul Prahova,

Județul Sălaj,

Județul Suceava

Județul Vaslui,

Județul Vrancea,

Județul Teleorman,

Judeţul Mehedinţi,

Județul Gorj,

Județul Argeș,

Judeţul Olt,

Judeţul Dolj,

Județul Arad,

Județul Timiș,

Județul Covasna,

Județul Brașov,

Județul Botoșani,

Județul Vâlcea,

Județul Iași,

Județul Hunedoara,

Județul Alba,

Județul Sibiu,

Județul Caraș-Severin,

Județul Neamț,

Județul Harghita,

Județul Mureș,

Județul Cluj,

Județul Maramureş.

7.   Tyskland

Följande restriktionszoner III i Tyskland:

Bundesland Brandenburg:

Kreisfreie Stadt Cottbus,

Landkreis Spree-Neiße:

Gemeinde Kolkwitz mit den Gemarkungen Hänchen, Klein Gaglow, Kolkwitz, Gulben, Papitz, Glinzig, Limberg und Krieschow,

Gemeinde Drebkau mit den Gemarkungen Jehserig, Domsdorf, Drebkau, Laubst, Leuthen, Siewisch, Casel und der Gemarkung Schorbus bis zur L521,

Gemeinde Neuhausen/Spree mit den Gemarkungen Groß Oßnig, Klein Döbbern, Groß Döbbern, Haasow, Kathlow, Frauendorf, Koppatz, Roggosen, Sergen, Komptendorf, Laubsdorf, Neuhausen, Drieschnitz, Kahsel und Bagenz,

Gemeinde Spremberg mit den Gemarkungen Sellessen, Bühlow, Groß Buckow, Klein Buckow, Spremberg, Radeweise und Straußdorf.

8.   Grekland

Följande restriktionszoner III i Grekland:

in the regional unit of Serres:

the municipal departments of Irakleia, Valtero, Dasochori, Karperi, Koimisi, Lithotopos, Limnochori, Pontismeno, Chrysochorafa, Ammoudia, Gefiroudi, Triada and Cheimaros (Irakleia Municipality),

the municipal departments of Kamaroto, Kerkini, Livadia, Makrynitsa, Neochori Syntikis, Platanakia, Kastanousi, Rodopoli, Ano Poroia, Kato Poroia, Akritochori, Neo Petritsi, Vyroneia, Megalochori, Mandraki, Strymonochori, Charopo, Chortero and Gonimo, part of the municipal department of Sidirokastro and the community department of Promahonas (Sintiki Municipality),

in the regional unit of Kilkis:

the municipal departments of Vathi, Agios Markos, Pontokerasea, Drosato, Amaranta, Antigoneia, Gerakario, Kokkinia, Tripotamos, Fyska, Myriofyto, Kentriko, Mouries, Agia Paraskevi, Stathmos Mourion and Kato Theodoraki (Kilkis Municipality).

BILAGA II

OMRÅDEN SOM PÅ UNIONSNIVÅ FASTSTÄLLTS SOM SMITTADE ZONER ELLER SOM UPPRÄTTATS SOM RESTRIKTIONSZONER (OMFATTANDE SKYDDS- OCH ÖVERVAKNINGSZONER)

(enligt artiklarna 6.2 och 7.2)

Del A – Områden som fastställts som smittade zoner efter ett utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin i en tidigare sjukdomsfri medlemsstat eller zon

Medlemsstat: Italien

Adis (1) -referensnummer för utbrottet

Område

Tillämpas till och med

IT-ASF-2023-00474

Calabria Region:

 

in the province of Reggio Calabria: Cardeto, Motta San Giovanni, Montebello Ionico, Sant’Eufemia d’Aspromonte, Sant’Alessio in Aspromonte, Sinopoli, San Roberto, San Lorenzo, Procopio, Roghudi, Palmi, Melito di Porto Salvo, Laganadi, Calanna, Roccaforte di Greco, Melicuccà, Santo Stefano in Aspromonte, Seminara, Reggio Calabria, Scilla, Casoleto, Delianuova, Condofuri, Bagaladi, Bagnara Calabra, Fiumara.

12.8.2023

IT-ASF-2023-00516

Campania Region:

 

in the province of Salerno the following Municipalities: Sanza, Buonabitacolo, Sassano, Padula, Montesano sulla Marcellana, Casalbuono, Casaletto spartano, Caselle in Pittari, Piaggine, Morigerati, Monte San Giacomo, Tortorella, Teggiano, Sala Consilina, Rofrano, Valle Dell’Angelo, Torraca.

Basilicata Region:

 

in the province of Potenza the following Municipalities: Moliterno, Lagonegro, Grumento Nova, Paterno, Tramutola.

22.8.2023

Del B – Områden som upprättats som restriktionszoner (omfattande skydds- och övervakningszoner) efter ett utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i en tidigare sjukdomsfri medlemsstat eller zon

Medlemsstat: Italien

Adis-referensnummer för utbrottet

Område

Tillämpas till och med

IT-ASF-2023-00484

Skyddszon The part of Calabria Region contained within a circle of radius of three kilometres, centred on Lat 38.070938. Long 15.946858

Övervakningszon The part of Calabria Region contained within a circle of radius of ten kilometres, centred on Lat 38.070938. Long 15. 946858 Lat. Long.

12.8.2023


(1)  EU:s system för information om djursjukdomar.


27.6.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 161/44


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/1301

av den 26 juni 2023

om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/159 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/478 av den 11 mars 2015 om gemensamma importregler (1), särskilt artiklarna 16 och 20,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (2), särskilt artiklarna 13 och 16, och

av följande skäl:

1.   BAKGRUND

(1)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2019/159 (förordningen om slutgiltiga skyddsåtgärder(3) införde Europeiska kommissionen en slutgiltig skyddsåtgärd för vissa stålprodukter (skyddsåtgärden), vilken består av tullkvoter för vissa stålprodukter (den berörda produkten) i 26 stålproduktkategorier, fastställda till nivåer som bevarar de traditionella handelsflödena per produktkategori. En tullavgift på 25 % är endast tillämplig om de kvantitativa tröskelvärdena för dessa tullkvoter, vilka stiger varje år (för närvarande med 4 %) till följd av liberalisering, överskrids. Skyddsåtgärden infördes för en inledande period på tre år, dvs. till och med den 30 juni 2021.

(2)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1029 (4) (förordningen om förlängningsöversyn) förlängde kommissionen skyddsåtgärdens giltighetstid till den 30 juni 2024.

(3)

Kommissionen gjorde tekniska justeringar av åtgärden som en följd av de olika översynerna av skyddsåtgärdens funktion genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1590 (5) (förordningen om den första översynen av skyddsåtgärdens funktion), kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/894 (6) (förordningen om den andra översynen av skyddsåtgärdens funktion) respektive kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/978 (7) (förordningen om den tredje översynen av skyddsåtgärdens funktion). Kommissionen gjorde även en översyn av åtgärden efter Förenade kungarikets utträde ur unionen (8). Kommissionen justerade åtgärden till följd av särskilda händelser, i synnerhet införandet av ett importförbud för stål från Ryssland och Belarus i samband med Rysslands oprovocerade och oberättigade militära aggression mot Ukraina (9) och upphörandet av vissa bestämmelser i ett bilateralt avtal med förmånsländer (10).

2.   GRANSKNINGENS OMFÅNG

(4)

I skäl 85 i förordningen om förlängningsöversyn anges följande: ”I syfte att garantera att skyddsåtgärden endast tillämpas i den utsträckning som den är nödvändig kommer kommissionen att genomföra en översyn för att, på grundval av de vid den tidpunkten rådande omständigheterna, fastställa huruvida skyddsåtgärden bör upphöra att gälla den 30 juni 2023, dvs. efter en tvåårig förlängning.”

(5)

I förordningen om förlängningsöversyn förklarade kommissionen dessutom att den, förutom för att fastställa huruvida skyddsåtgärden bör upphöra att gälla den 30 juni 2023 mot bakgrund av de rådande omständigheterna vid den tidpunkten, även kan komma att använda denna översyn, om åtgärden inte har upphört att gälla, för att uppdatera förteckningen över de utvecklingsländer som omfattas av eller är undantagna från åtgärden på grundval av 2022 års importuppgifter och för att bedöma huruvida liberaliseringsnivån är fortsatt lämplig.

3.   FÖRFARANDE

(6)

Kommissionen inledde en översyn genom ett tillkännagivande om inledande (tillkännagivandet) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 2 december 2022 (11). I tillkännagivandet uppmanades berörda parter att tillhandahålla bevis och uppgifter för att avgöra om det skulle vara motiverat att avsluta åtgärden den 30 juni 2023.

(7)

Kommissionen efterfrågade särskild information från unionstillverkare och användare via frågeformulär som gjordes tillgängliga för berörda parter i de offentliga ärendehandlingarna (Tron(12) och på Europeiska kommissionens webbplats (13) (GD HANDEL).

(8)

Som vid tidigare översyner utarbetade kommissionen ett skriftligt förfarande i två steg. I det första steget hade parterna möjlighet att skicka in sina inlagor och, i tillämpliga fall, sina svar på frågeformulären senast den 13 januari 2023. Kommissionen offentliggjorde denna information i de offentliga ärendehandlingarna, och berörda parter fick möjlighet att lämna synpunkter (motbevisningsskedet). Kommissionen gjorde därefter motbevisningen tillgänglig i Tron.

(9)

I ett senare steg i förfarandet laddade kommissionen upp den uppdaterade uppsättningen av svar på frågeformulären från unionstillverkarna i Tron så att de omfattade de senaste tillgängliga uppgifterna, dvs. de ekonomiska indikatorerna för det sista kvartalet 2022. De berörda parterna gavs tillfälle att yttra sig om den uppdaterade informationen.

4.   UNDERSÖKNINGSRESULTAT

(10)

I förordningen om förlängningsöversyn fastställdes att skyddsåtgärden skulle vara gällande fram till den 30 juni 2024. Vid den tidpunkten drog kommissionen slutsatsen att en ökning av importvolymen, om åtgärden hade avslutats så som ursprungligen förutsågs, avsevärt skulle undergräva en meningsfull ekonomisk återhämtning och de ansträngningar som gjorts av unionens stålindustri i sin strävan att anpassa sig till en högre importnivå. Åtgärden kunde därmed endast avslutas den 30 juni 2023 om kommissionen mot bakgrund av omständigheterna efter förlängningsöversynen och på grundval av den tillgängliga bevisningen (inbegripet de inlagor och den motbevisning som tagits emot från berörda parter under den pågående översynen) hade dragit slutsatsen att det skulle vara motiverat att avsluta den. I avsaknad av positiv bevisning som motiverade ett tidigt avslutande skulle åtgärden i stället automatiskt fortsätta att gälla fram till den 30 juni 2024.

(11)

För att utföra sin bedömning granskade kommissionen de synpunkter och bevis som tagits emot från berörda parter, inbegripet svaren på frågeformulären, och dubbelkontrollerade vid behov uppgifterna mot andra tillgängliga källor som den samlat in genom egna efterforskningar inom ramen för undersökningen. Som förklaras nedan drog kommissionen slutsatsen att ett tidigt avslutande av skyddsåtgärden inte skulle vara motiverat under de rådande förhållandena.

4.1.   Bedömning av begärandena om att avsluta åtgärden

4.1.1.   Påståenden om otillräcklig tillgång till stål för användare på grund av snabb förbrukning av vissa tullkvoter

(12)

Vissa berörda parter påstod att det faktum att vissa tullkvoter (landsspecifika eller återstående) var förbrukade före utgången av ett visst kvartal visade att den befintliga volymen av tullfritt stål som fanns tillgänglig via import var otillräcklig. Parterna hävdade följaktligen att denna situation gjorde att användarna inte kunde anskaffa den mängd stål som de behövde för sin verksamhet.

(13)

Kommissionen påpekade att importen från vissa ursprungsländer uppfyllde tullkvoterna i vissa produktkategorier redan i början av ett kvartal även under den period som bedömdes under denna översyn, vilket hade varit fallet sedan införandet av den slutgiltiga skyddsåtgärden i februari 2019. Som bekräftats av tidigare undersökningar (14) kan detta faktum emellertid inte leda till slutsatsen att skyddsåtgärden skapar en generell brist på stål för användarna. I detta avseende påpekade kommissionen att de påståenden som framförts av vissa berörda parter gällde förbrukningen av vissa specifika tullkvoter betraktade var för sig, utan någon hänvisning till den övergripande tillgången till stål oavsett ursprung som kan ha uppfyllt den landsspecifika tullkvoten. Även om vissa specifika ursprungskällor var uttömda vid en viss tidpunkt kunde kommissionen således bekräfta att stål med annat ursprung i regel fanns tillgängligt för dessa produktkategorier.

(14)

I detta avseende gjorde kommissionen en bedömning av den övergripande användningen av tullkvoter under det innevarande året av skyddsåtgärden (juli 22–juni 23) på grundval av de uppgifter som fanns tillgängliga vid tidpunkten för avgörandet, dvs. den fullständiga uppsättningen av uppgifter för periodens tre första kvartal (juli 22–mars 23). Dessa uppgifter visade att användningen av tullkvoter hade utvecklats på följande sätt:

Tabell 1

Utvecklingen i användningen av tullkvoter (15)

Image 1

(15)

Kommissionen bedömde även användningen av tullkvoter och tillgången per produktkategori för att bekräfta den övergripande trend som framgår av tabell 1. Den kombinerade bedömningen visade otvetydigt att användarna i unionen hade möjlighet att anskaffa tullfritt stål från flera källor kvartal efter kvartal i så gott som samtliga produktkategorier och att de tillgängliga tullfria volymerna ökade (i vissa fall avsevärt) kvartal efter kvartal.

(16)

Mot bakgrund av detta drog kommissionen slutsatsen att påståendena om en brist på importerat stål (16) inte stämde överens med de uppgifter som ingick i bedömningen. Analysen visade även en ökande volym av oanvända tullkvoter i alla kategorier. Relevanta uppgifter om marknadsutvecklingen, t.ex. förbrukningen på unionens marknad, visade en successiv avmattning under andra halvåret 2022 (se avsnitt 4.2.2). Dessutom presenterades inte några bevis som visade, med avseende på de produkter som omfattades av dessa förbrukade tullkvoter, att leveranserna från unionstillverkarna var otillräckliga.

(17)

Av dessa skäl avvisade kommissionen påståendena om att den snabba förbrukningen av vissa tullkvoter (för stål av visst ursprung) i vissa kategorier skulle ha lett till en brist på stål på unionens marknad.

4.1.2.   Påståenden om en minskad risk för omläggning av handeln på grund av ändringarna av den amerikanska Section 232-åtgärden

(18)

Vissa av de berörda parterna hävdade, med hänvisning till vissa ändringar av den amerikanska Section 232-åtgärden, att risken för omläggning av handeln hade minskat till den grad att skyddsåtgärden inte längre var nödvändig på dessa grunder.

(19)

Kommissionen hade bedömt utvecklingen av den amerikanska Section 232-åtgärden vid tidigare översyner och drog slutsatsen att ändringarna av den amerikanska Section 232-åtgärden inte förändrade grunden för bedömningen avseende risken för omläggning av handeln (17). I samband med den här undersökningen har kommissionen granskat den senaste utvecklingen av den amerikanska åtgärden. För det första påpekade kommissionen att den amerikanska administrationen inte verkade ha några planer att avsluta åtgärden inom en snar framtid och hänvisade till uttalandet att ”Bidenadministrationen är fast besluten att upprätthålla Förenta staternas nationella säkerhet genom att säkerställa den långsiktiga lönsamheten för landets stål- och aluminiumindustrier och har inte för avsikt att undanröja tullarna enligt Section 232 till följd av dessa tvister” (18).

(20)

För det andra fastställde kommissionen, mot bakgrund av de uppgifter som lämnats av de berörda parterna och sina egna analyser, att följande ändringar av US 232-åtgärden hade gjorts efter kommissionens senaste bedömning av detta argument i förordningen om den tredje översynen av den 23 juni 2022 (19): Först inrättade Förenta staterna från och med den 1 juni 2022 en tullkvot för Förenade kungariket, där en viss volym av importen inom kvoterna undantas från åtgärden, medan importen utöver kvoterna omfattas av tilläggstullen på 25 %. Därefter upphävde Förenta staterna tillfälligt åtgärden för Ukraina från och med den 1 juni 2022.

(21)

Analysen visade att tillämpningsområdet för den amerikanska Section 232-åtgärden knappt hade ändrats efter kommissionens senaste bedömning av den i förordningen om den tredje översynen, vilket visade att den amerikanska marknaden fortfarande är avskärmad från stålimport.

(22)

Kommissionen bedömde även utvecklingen av importen till den amerikanska marknaden (20) och bekräftade att den totalt sett hade minskat med –10 % under 2022 jämfört med 2017, året före införandet av den amerikanska Section 232-åtgärden (21). När det gäller importen till den amerikanska marknaden från de länder som levererar mest stål till unionen är utvecklingstrenden mycket brantare, eftersom deras sammanlagda import sjönk med –27 %, vilket motsvarar en minskning med över 2 miljoner ton.

(23)

Därmed kunde kommissionen bekräfta att importen till den amerikanska marknaden fortfarande var betydligt lägre än nivåerna före Section 232-åtgärden. Eftersom den amerikanska marknaden påverkas av Section 232-åtgärden är unionens marknad fortfarande världens största importmarknad för stål.

(24)

Kommissionen noterade även att de berörda parterna i den här undersökningen inte hade lagt fram några bevis som skulle ge skäl att ifrågasätta kommissionens slutsatser vid de föregående undersökningarna och därmed ändra slutsatserna av dessa undersökningar med avseende på risken för omläggning av handeln till unionens marknad till följd av den amerikanska Section 232-åtgärden.

4.1.3.   Påståenden om en risk för bristande utbud på grund av att unionstillverkarna tillfälligt stängde av vissa anläggningar under 2022 till följd av höga energipriser

(25)

Vissa av de berörda parterna påpekade att unionstillverkarna tillfälligt hade avbrutit eller minskat produktionen i vissa av sina anläggningar på grund av de kraftigt stigande energipriserna. I detta avseende hävdade dessa parter att det fanns en risk för bristande utbud på marknaden och stigande priser på grund av de minskade leveranserna från unionstillverkarnas sida.

(26)

Kommissionens analys visade att flera unionstillverkare faktiskt hade dragit ner sin produktion efter en markant uppgång i unionens energipriser (22) för att lindra effekterna på sitt ekonomiska resultat (23). Dessa åtgärder var emellertid av tillfällig karaktär, och de tillgängliga bevisen visar att unionstillverkarna antingen hade tagit det mesta av kapaciteten i drift eller var i färd med att göra det (24).

(27)

Därför drog kommissionen slutsatsen att den tillfälliga avstängningen av vissa tillverkningsanläggningar, främst under andra halvåret 2022, var en tillfällig situation som i stort sett hade återgått till det normala efter att anläggningarna åter togs i drift under de första månaderna 2023.

4.1.4.   Påståenden om att skyddsåtgärden utgör ett hinder för import som är nödvändig för att tillgodose efterfrågan

(28)

Med anknytning till ovanstående argument hävdade vissa berörda parter att importen från olika tredjeländer är nödvändig för att tillgodose efterfrågan och att skyddsåtgärden utgör ett hinder för obegränsad anskaffning från specifika ursprungsländer vid en viss tidpunkt. Vissa berörda parter framförde även allmänna påståenden om längre leveranstider från unionstillverkarna och stigande stålpriser.

(29)

I detta avseende påpekade kommissionen att skyddsåtgärden var utformad för att säkerställa att de historiska handelsflödena har fortsatt tullfri tillgång till unionens marknad. Dessa historiska volymer har dessutom liberaliserats successivt från år till år. I de föregående översynerna av åtgärden har kommissionen förklarat att de berörda parter som är verksamma i stålsektorn måste anpassa sig till det befintliga regelverket (i det här fallet förekomsten av en skyddsåtgärd) när de bedriver sin verksamhet. Som framgår av skäl 14 visade de uppgifter som analyserades i samband med denna översyn att det för varje kvartal har funnits en ökande volym av oanvända tullkvoter i alla produktkategorier och att unionstillverkarna i regel har haft ytterligare tillgänglig kapacitet. Det faktum att importen från ett visst ursprungsland i en viss kategori kan ha uppfyllt den relevanta tullkvoten före utgången av ett kvartal innebär därför inte att skyddsåtgärden på ett orimligt sätt har begränsat de berörda parternas förmåga att anskaffa tullfritt stål från andra källor, inbegripet andra tredjeländer eller unionen.

(30)

När det gäller leveranstiderna konstaterade kommissionen att de berörda parternas åsikter i vissa fall verkade skilja sig åt angående huruvida unionens leveranstider var av standardlängd eller onormalt långa. Mot bakgrund av användarnas motsägelsefulla påståenden på detta område, och det faktum att inga bevis lades fram för att visa att längre leveranstider än normalt var ett allmänt fenomen i unionen, ansåg kommissionen att leveranstiderna för tillfället inte kunde betraktas som ett leveransproblem.

(31)

När det gäller stålpriserna gjorde kommissionen en bedömning av prisutvecklingen i unionen och på andra stora stålmarknader, varvid den konstaterade att priserna hade sjunkit kraftigt under det första kvartalet 2023 jämfört med pristoppen 2022. Denna prissänkning skedde i en situation med ökande energikostnader för unionens ståltillverkare och andra aktörer. Kommissionen ansåg således att prisutvecklingen på unionens marknad inte kunde kopplas direkt till skyddsåtgärden, eftersom en jämförbar utveckling hade konstaterats på andra stora stålmarknader vid samma tidpunkt. Dessutom noterade kommissionen att tillgången till tullfria tullkvoter under hela perioden hade gett användarna flera alternativ till att betala tullavgiften på 25 % eller anskaffa stål från unionstillverkarna, vilket innebar att relevant ytterligare tullfri import inte förhindrades från att komma in på unionsmarknaden.

(32)

Kommissionen drog därför slutsatsen att prisutvecklingen uppvisade en nedåtgående trend mot slutet av 2022 och att priserna hade minskat avsevärt jämfört med pristoppen tidigare under 2022. Dessutom bekräftade kommissionen att dessa utvecklingstrender även hade konstaterats på andra stora stålmarknader, vilket visade att detta var ett globalt fenomen som inte hade någon koppling till unionens marknad och skyddsåtgärden.

(33)

Mot bakgrund av ovanstående omständigheter ansåg kommissionen att de berörda parterna inte hade visat att skyddsåtgärden skulle ha begränsat deras förmåga att anskaffa tullfritt stål mot bakgrund av den befintliga efterfrågan, och inte heller visat hur detta skulle kunna bli fallet i framtiden om åtgärden fortsätter att tillämpas mot bakgrund av den förväntade efterfrågan och de framtida tullkvoterna (se avsnitt 6).

4.1.5.   Påståenden om brist på importtryck på grund av låg användning av tullkvoter

(34)

Vissa av de berörda parterna hävdade, med hänvisning till att många tullkvoter inte användes i de olika produktkategorierna och i vissa fall uppvisade en mycket låg användningsnivå, att åtgärden inte längre skulle vara nödvändig och att kommissionen därför borde avsluta skyddsåtgärden.

(35)

Även om tabell 1 visar att användningen av tullkvoter onekligen har minskat från kvartal till kvartal ansåg kommissionen inte att några slutsatser kunde dras genom en enskild bedömning av detta faktum. Detta faktum bör beaktas i samband med en minskande förbrukning. I detta avseende gjorde kommissionen en noggrannare bedömning av importtryckets omfattning genom att undersöka den totala importvolymen och dess andel av den totala förbrukningen under samma period och genom att fokusera på användningen av tullkvoter, framför allt i de fall där de landsspecifika tullkvoterna för vissa ursprungsländer hade förbrukats mycket snabbt.

(36)

För det första konstaterade kommissionen, när det gäller den totala importvolymen, att importen under 2022 uppgick till sammanlagt 31,1 miljoner ton, trots en nedgång i unionens förbrukning som påverkade användningen av tullkvoter främst under andra halvåret 2022. Detta är den tredje högsta importnivån under det senaste årtiondet. När det gäller importens marknadsandel uppgick den till 19 %, med en ökning mot slutet av 2022 (upp till 21 % under sista kvartalet 2022). Detta är den näst högsta marknadsandelen under det senaste årtiondet (25) och överträffas endast av 2018, då importvolymen under det senaste årtiondet nådde sin topp. Trots en minskad användning av tullkvoter i en situation med lägre förbrukning visar uppgifterna därför att importtrycket ökade och, när det gäller marknadsandelen, låg kvar nära de historiskt höga nivåer som noterades precis före antagandet av en slutgiltig skyddsåtgärd i början av 2019.

(37)

För det andra fanns det i varje kvartal ett flertal landsspecifika tullkvoter som faktiskt användes fullt ut redan i början av kvartalet. Detta fenomen, som behandlats av kommissionen i de tidigare förordningarna (26), visade att det fanns ett fortsatt importtryck från vissa ursprungsländer i vissa produktkategorier trots den generella tillgången till tullkvoter, vilket därmed bidrog till importens ökande marknadsandel i en situation med minskande efterfrågan.

(38)

Slutligen anser kommissionen, även om de berörda parter som förespråkade att åtgärden skulle avslutas inte har lyft fram denna fråga, att det befintliga och framtida importtrycket på unionens marknad inte kan bedömas isolerat, t.ex. genom att enbart undersöka användningen av tullkvoter. Bedömningen måste i stället omfatta flera av de befintliga parametrarna i sektorn, inbegripet utvecklingen av överkapaciteten. I detta avseende påpekade kommissionen att den globala överkapaciteten inom stålsektorn hade ökat ytterligare.

(39)

De senaste uppskattningar som gjorts av OECD pekar mot att ytterligare global kapacitet håller på att tillföras. OECD konstaterade följande i februari 2023: ”Risken för en global överkapacitetskris har ökat. Trots en minskande efterfrågan på stål, och en dyster prognos, fortsätter utvidgningen av kapaciteten, ofta med inriktning på exportmarknader. Skillnaden mellan den globala kapaciteten och produktionen av råstål steg kraftigt till 632,0 miljoner ton 2022, från 516,9 miljoner ton 2021. Den senaste ökningen av överskottskapaciteten utgör en risk för stålindustrins långsiktiga hållbarhet och lönsamhet och dess förmåga att skapa ekonomisk tillväxt och välstånd”. (27)

(40)

OECD tillade: ”Bara under 2022 ökade den globala kapaciteten för stålproduktion med 32,0 miljoner ton till 2 463,4 miljoner ton. För att ge en bild av den verkliga omfattningen kan nämnas att den ökning som konstaterats i den globala kapaciteten är större än de befintliga kapacitetsnivåerna för vissa stora stålproducerande ekonomier” (28).

(41)

Därför anser kommissionen att den lägre användningen av tullkvoter inte nödvändigtvis innebär en minskning av importtrycket som skulle kunna motivera att åtgärden avslutas den 30 juni 2023.

4.1.6.   Påståenden om att marknadsutsikterna motiverar ett tidigt avslutande

(42)

Några av de berörda parterna använde vissa marknadsutsikter som stöd för argumentet att åtgärden borde avslutas den 30 juni 2023. Enligt deras uppfattning skulle vissa prognoser tyda på en förbättrad situation på unionens stålmarknad fram mot slutet av 2023, och kommissionen borde därför avsluta skyddsåtgärden för att säkerställa att industrier i senare led inte begränsas av åtgärden utan kan dra full nytta av dessa påstådda förbättrade marknadsvillkor.

(43)

Kommissionen analyserade ett flertal källor för att bilda sig en uppfattning om marknadsutsikterna. Alla källor som analyserades gav en ganska dyster bild av den globala stålsektorn, inbegripet unionens marknad, för åren 2023–2024, främst på grund av den höga osäkerheten i samband med Rysslands oprovocerade och oberättigade militära aggression mot Ukraina, inflationen, de stigande energipriserna (29) och den ekonomiska avmattningen. De flesta av de analyserade prognoserna pekade även mot att situationen för unionens marknad sannolikt skulle förvärras.

(44)

I december 2022 (30) konstaterade OECD följande: ”Utsikterna för de globala stålmarknaderna har försämrats kraftigt. (…) Förbrukningen av stål förväntas minska med 2,3 % under 2022 och därefter öka med 1 % 2023. De stigande energi- och råvarupriserna, inflationstrycket, den minskade efterfrågan från Kina och den politiska instabiliteten har begränsat den globala efterfrågan på stål.”

(45)

I februari 2023 (31) gjorde OECD följande observationer: ”En skör och dämpad ekonomisk återhämtning har försvagats ytterligare av en högre inflation än förväntat (…). Rysslands anfallskrig mot Ukraina har bidragit till att pressa upp priserna, särskilt på energi, och bland de olika jurisdiktionerna är det Europa som har drabbats hårdast. Prognosen är mycket osäker, men i dagsläget överväger de negativa riskerna med tanke på inflationen kan bli mer utdragen och urholka hushållens köpkraft ytterligare och på grund av att kriget riskerar att eskalera.”

(46)

I sin rapport Global Steel Outlook för 2023 (32) konstaterade Fitch Ratings följande: ”Den globala stålsektorn kommer inte att återhämta sig under 2023 från den förskjutning mellan tillgång och efterfrågan till förmån för slutmarknaderna som orsakades av en minskad förbrukning under andra halvåret 2022. Vi förväntar oss betydligt lägre vinster för ståltillverkarna, eftersom den globala ekonomiska avmattningen har inneburit slutet för de exceptionellt höga priser som drevs upp av en uppdämd efterfrågan efter pandemin. Stålföretagens utsikter i Europa är fortfarande dystra på grund av de höga och fluktuerande energikostnaderna, den hotande recessionen, det minskade förtroendet hos konsumenterna och det ökade behovet att omforma stålsektorns leveranskedjor och eventuellt även dess slutmarknader.”

(47)

Standard and Poor’s Platts noterade också de osäkra marknadsutsikterna och de stigande priserna på material och energi inom ståltillverkningen (33).

(48)

I sin kortsiktiga prognos för oktober 2022 fastslog World Steel Association följande: ”Återhämtningen i efterfrågan på stål i de utvecklade ekonomierna fick ett rejält bakslag under 2022 på grund av ihållande inflation och kvarvarande flaskhalsar på tillgångssidan. Kriget i Ukraina har ytterligare förvärrat inflationen och problemen i leveranskedjorna. Framför allt står EU inför mycket svåra ekonomiska förhållanden med hög inflation och fortsatt energikris. Förväntningarna minskar och industriverksamheten saktar abrupt in mot en nedgång i takt med att de höga energipriserna tvingar fabriker att stänga.” (34) I sin senaste prognos från april 2023 noterade World Steel Association att ”samtidigt som EU:s ekonomi växte med 3,5 % under 2022, och därmed undvek recession, brottades industrin med höga energikostnader som ledde till en betydande minskning av efterfrågan på stål 2022. Under 2023 kommer EU:s stålindustri fortfarande att känna av effekterna av kriget, problemen i leveranskedjorna och den fortsatta åtstramningen av penningpolitiken. Under 2024 förväntas en återhämtning av efterfrågan i takt med att effekterna av kriget i Ukraina och störningarna i leveranskedjorna skingras. Prognosen omfattas emellertid av en bestående osäkerhet.” (35)

(49)

Kommissionen ansåg således inte att de nuvarande utsikterna för unionens stålmarknad kunde motivera att åtgärden avslutas den 30 juni 2023.

4.1.7.   Produkt- eller landsspecifika påståenden

(50)

Några berörda parter framförde olika typer av påståenden som antingen var specifika för en viss produktkategori eller för omständigheterna i ett visst land. I vissa fall begärde parterna att kommissionen skulle utföra olika typer av tekniska justeringar av åtgärden.

(51)

Kommissionen påpekade att tillämpningsområdet för åtgärden, och mer specifikt för denna översyn, inte omfattade den specifika utvecklingen i en viss produktkategori eller kunde hänföras till ett specifikt tredjeland, eftersom åtgärden är allmänt tillämplig och gäller en berörd produkt som inbegriper 26 olika produktkategorier. Därför var det inte möjligt att göra några lands- eller produktspecifika undantag eller några särskilda justeringar av åtgärdens funktion (36). Som förklaras i tillkännagivandet om inledande, och som anges i avsnitt 2 i den här förordningen, var avsikten med undersökningen i stället att bedöma huruvida det var motiverat att avsluta åtgärden den 30 juni 2023.

(52)

Därför avvisade kommissionen dessa påståenden eftersom de inte föll inom ramen för denna undersökning.

4.1.8.   Påståenden om att andra handelspolitiska åtgärder än en skyddsåtgärd är lämpligare för stålsektorn

(53)

Vissa berörda parter hävdade att andra handelspolitiska åtgärder, i första hand antidumpnings- och antisubventionsinstrument, är lämpligare för att hantera de importrelaterade problemen i unionens stålindustri och att de i kombination med en skyddsåtgärd skapar en situation där unionsindustrin överbeskyddas. Dessutom framhöll vissa parter att unionens stålindustri redan är tillräckligt skyddad genom flera antidumpnings- och utjämningsåtgärder mot ett stort antal produkter.

(54)

Kommissionen påpekade, som den gjort vid tidigare översyner som svar på liknande påståenden (37), att skyddsåtgärden är förenlig med tillämpningen av andra handelspolitiska skyddsinstrument som antidumpnings- och antisubventionsinstrument. Kommissionen erinrar även om att EU:s regelverk gör det möjligt att införa antidumpnings- och utjämningsåtgärder samtidigt med skyddsåtgärder (38). Därför avvisades påståendet.

4.1.9.   Påståenden om att slutsatserna från Världshandelsorganisationens tvistlösningsorgan i tvist DS595 gör att kommissionen måste avsluta åtgärden

(55)

Vissa berörda parter hänvisade till tvistlösningsorganets rapport av den 29 april 2022 (39) i tvisten DS595 European Union – Safeguard measures on certain steel products, och hävdade att kommissionen borde ha avslutat åtgärden med automatik eftersom den var oförenlig med vissa bestämmelser i WTO-avtalet om skyddsåtgärder och det allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt).

(56)

I detta avseende hänvisade kommissionen till genomförandeförordning (EU) 2023/104 av den 13 januari 2023 (40), varigenom den genomförde tvistlösningsorganets utslag för att bringa den ursprungliga skyddsåtgärden för stålindustrin i överensstämmelse med WTO:s regler i de få aspekter där panelen hade konstaterat motstridiga uppgifter.

(57)

Därför är de påståenden som rör den tvisten inte relevanta för den pågående översynen, eftersom de redan har behandlats genom en särskild rättsakt. Under alla omständigheter, och enligt resonemanget bakom förordning (EU) 2023/104, avvisade kommissionen påståendena om att panelens slutsatser i den tvisten skulle ha gjort det nödvändigt att avsluta åtgärden.

4.1.10.   Det importförbud som införts mot Ryssland och Belarus på grund av Rysslands oprovocerade och oberättigade militära angrepp mot Ukraina har en negativ inverkan på marknaden

(58)

Vissa berörda parter hänvisade till Rysslands oprovocerade och oberättigade militära angrepp mot Ukraina och till importförbudet mot Ryssland och Belarus på grund av unionens sanktioner mot dessa länder och hävdade att dessa händelser orsakade stora störningar på unionens stålmarknad.

(59)

Kommissionen bestrider inte att dessa händelser har konsekvenser för unionens stålmarknad, liksom för många andra områden av ekonomin. Eftersom bedömningen var begränsad till stålskyddsåtgärden erinrade kommissionen om omfördelningen av de landsspecifika kvoterna för Ryssland och Belarus i mars 2022. Syftet med denna omfördelning var att minimera effekterna av det importförbud som införts mot stålprodukter med ursprung i de båda länderna och att säkerställa att användarna även i fortsättningen skulle kunna anskaffa samma volymer från flera olika källor.

(60)

Kommissionen påpekade även att varaktigheten i Rysslands oprovocerade och oberättigade militära aggression mot Ukraina och dess konsekvenser för stålmarknaden, inbegripet importförbudet mot Ryssland och Belarus, inte går att förutspå i dagsläget.

(61)

I detta avseende ansåg kommissionen därför att dessa händelser inte kunde motivera att åtgärden avslutas den 30 juni 2023.

4.1.11.   Påståenden om att unionsindustrins förbättrade resultat gör att åtgärden måste avslutas

(62)

Vissa berörda parter hävdade att unionsindustrins situation hade förbättrats så mycket att en skyddsåtgärd inte längre var nödvändig.

(63)

Kommissionen bemötte dessa påståenden inom ramen för sin analys av unionsindustrins situation i avsnitt 4.2.2 nedan. Även om vissa ekonomiska faktorer hade förbättrats 2021 noterade kommissionen att unionsindustrins situation hade försämrats under 2022, främst mot bakgrund av marknadens instabilitet på grund av Rysslands oprovocerade och oberättigade militära aggression mot Ukraina och den kraftiga ökningen av energipriserna.

4.1.12.   Påståenden om att ändringarna av de handelspolitiska skyddsåtgärderna mot tredjeländer borde leda till att skyddsåtgärden avslutas

(64)

Några berörda parter hävdade att vissa av de handelspolitiska skyddsåtgärder som införts mot stålprodukter i olika jurisdiktioner hade löpt ut eller nyligen avslutats. Följaktligen menade vissa parter att kommissionen borde ta hänsyn till denna utveckling när den bedömde om åtgärden skulle upphöra att gälla den 30 juni 2023.

(65)

I detta avseende bestred kommissionen inte påståendet att vissa handelspolitiska skyddsåtgärder inom stålsektorn kan ha löpt ut eller nyligen avslutats. Kommissionen ansåg emellertid att denna utveckling inte går att bedöma separat. I samband med undersökningen bekräftade kommissionen att ett antal nya handelspolitiska skyddsåtgärder nyligen hade införts mot ett stort antal produkter och ursprungsländer av flera jurisdiktioner. Vissa av åtgärderna hade därför löpt ut eller avslutats under en period då andra nya handelspolitiska skyddsåtgärder infördes (41). Kommissionen påpekade att den inte har tagit emot någon grundlig analys eller bevisning som skulle kunna ogiltigförklara dess tidigare slutsatser (42) angående de handelspolitiska skyddsåtgärdernas omfattning i tredjeländer.

(66)

Kommissionen ansåg därför att de påståenden som framförts av berörda parter inte ändrade dess slutsatser efter de tidigare undersökningarna av denna fråga (43) och att de därmed inte gav stöd till ett avslutande av åtgärden den 30 juni 2023.

4.2.   Analys av svaren på frågeformulären

4.2.1.   Svar på frågeformulären från unionens användare

(67)

För att bilda sig en balanserad och övergripande bild av marknadsläget efterfrågade kommissionen synpunkter från användarna och deras organisationer i förebyggande syfte. För detta ändamål skickade kommissionen ut särskilda frågeformulär till 154 stålanvändare i unionen och 19 användarorganisationer som hade deltagit i de tidigare översynerna av åtgärden och därmed var registrerade i ärendehandlingarna. Andra användare och organisationer hade också möjlighet att svara på frågeformulären, vilka fanns tillgängliga på Europeiska kommissionens webbplats (GD HANDEL).

(68)

Trots den förebyggande och riktade insatsen fick kommissionen endast svar från omkring 30 användare, däribland vissa av unionens organisationer för tillverkare av fordon, vitvaror, valstråd och kallvalsade, galvaniserade och belagda rullar, samt från flera enskilda användare i olika sektorer som använder stål. Användarnas viktigaste klagomål har sammanfattats och motbevisats i avsnitt 4.1.

(69)

När det gäller analysen av de uppgifter som lämnats i frågeformulären noterade kommissionen, som en första anmärkning, att den trots sin riktade insats, däribland till branschorganisationer, endast hade tagit emot ett fåtal svar på frågeformulären från användarsidan (omkring 30 svar från över 160 kända användare).

(70)

Under alla omständigheter analyserade kommissionen även användarnas svar mot bakgrund av andra viktiga parametrar, framför allt användningen av tullkvoter och utsikterna för marknaden. Som framgår av de respektive analyserna inom dessa ämnen (se t.ex. avsnitt 4.1.1) har användarna tillgång till en allt högre nivå av tullfria tullkvoter (en ökning av volymerna med +20 % sedan 2019) som konsekvent förblir outnyttjade i de olika produktkategorierna. Dessutom kommer tullkvoterna från och med den 1 juli 2023 att öka med ytterligare 4 % (i överensstämmelse med WTO:s skyldigheter att gradvis liberalisera åtgärden), vilket kommer att gynna de användare som vill öka sin importvolym från vissa ursprungsländer.

(71)

I detta avseende har användarna inte tillhandahållit några bevis för att tullkvoternas volym (inbegripet de ökade volymerna på grund av liberalisering som kommer att läggas till tullkvoterna från och med den 1 juli 2023) tillsammans med tillgången till stål som produceras i unionen inte skulle vara tillräcklig för att tillgodose deras behov mot bakgrund av den befintliga och förväntade efterfrågan.

4.2.2.   Svar på frågeformulären från unionstillverkarna

(72)

I samband med undersökningen hade kommissionen även för avsikt att bedöma utvecklingen av unionstillverkarnas ekonomiska situation genom frågeformulär. Kommissionen tog emot svar på frågeformulären från unionens tre största organisationer för ståltillverkare (EUROFER, ESTA och CTA) (44) samt ett fåtal svar från enskilda unionstillverkare. Uppgifter lämnades för åren 2021 och 2022.

(73)

Vissa berörda parter hävdade att unionsindustrins ekonomiska situation, främst under 2021, hade förbättrats genom höga lönsamhetsnivåer i ett läge med mycket höga stålpriser, och att situationen skulle ha fortsatt även 2022. Mot bakgrund av dessa påståenden om ett förbättrat resultat hävdade vissa parter att skyddsåtgärden inte längre var nödvändig och därför borde upphöra att gälla den 30 juni 2023.

(74)

Unionstillverkarnas svar på frågeformulären visade att unionsindustrins situation totalt sett var positiv under 2021, främst till följd av den ökande efterfrågan och de onormalt höga stålpriserna efter covid-19-pandemin. Situationen fortsatte att vara mycket positiv i början av 2022.

(75)

Under återstoden av 2022 försämrades emellertid unionsindustrins ekonomiska resultat mycket snabbt. Detta berodde på flera olika faktorer. Framför allt ledde Rysslands oprovocerade och oberättigade militära angrepp mot Ukraina till störningar i flera sektorer, vilket även påverkade stålmarknaden. Dessutom ledde en kraftig uppgång i energipriserna till högre produktionskostnader för ståltillverkarna, samtidigt som en minskande efterfrågan gjorde att stålpriserna sänktes för att bemöta ett importtryck som låg kvar på höga nivåer i flera viktiga produktkategorier.

(76)

Skadeindikatorernas utveckling visade att unionens stålförbrukning 2022 (166,1 miljoner ton) minskade med mer än 20 miljoner ton (–11,4 %) jämfört med 2021 (187,4 miljoner ton).

(77)

Unionsindustrins tillverkning minskade med 10,8 % mellan 2021 (167,7 miljoner ton) och 2022 (149,6 miljoner ton). Produktionsnivån sjönk framför allt under andra halvåret 2022 jämfört med första halvåret 2022 (–20,8 %).

(78)

Kapacitetsutnyttjandet i produktionen låg på 76 % under 2021 och på nästan samma nivå (75 %) under första kvartalet (januari–mars) 2022. Det började emellertid sjunka från och med andra kvartalet (april–juni) 2022, ner till en mycket låg nivå på 58 % under fjärde kvartalet (oktober–december) 2022. Sammantaget sjönk kapacitetsutnyttjandet i produktionen med 10 procentenheter mellan 2021 och 2022, då det uppgick till 65,6 %.

(79)

Dessutom minskade unionstillverkarnas försäljningsvolym på unionens marknad kontinuerligt från 2021 och fram till det sista kvartalet (oktober–december) 2022. På ett år minskade försäljningsvolymen med 6,4 %, från 68,4 miljoner ton 2021 till 64,1 miljoner ton 2022. I relativa termer minskade unionstillverkarnas marknadsandel från 81,9 % 2021 till 81,3 % 2022.

(80)

Slutligen uppgick lönsamheten för denna försäljning till 9 % under 2021, varefter den fortsatte att öka till 14,2 % under andra kvartalet (april–juni) 2022. Denna positiva utveckling bröts emellertid under tredje kvartalet (juli–september) 2022, då lönsamheten sjönk till 3,9 % för att sedan falla till en förlust på –0,2 % under fjärde kvartalet (oktober–december) 2022. Under 2022 var unionsindustrins vinst mindre än 1 %.

(81)

Följaktligen försämrades unionsindustrins situation mot slutet av skadeundersökningsperioden, framför allt på grund av vissa händelser under 2022 i kombination med det kvarstående importtrycket, vilket gjorde att unionsindustrin tvingades sänka sina priser och minska sin marknadsandel för att uppnå ett nollresultat.

4.3.   Framåtblickande analys

(82)

Efter att ha utvärderat de berörda parternas synpunkter och beskrivit svaren på frågeformulären från användare och tillverkare, inbegripet utvecklingen av unionstillverkarnas ekonomiska indikatorer, kompletterade kommissionen denna analys med en framåtblickande bedömning av den sannolika utvecklingen för vissa faktorer om åtgärden skulle avslutas den 30 juni 2023. Framför allt undersökte kommissionen huruvida en ökning av importvolymen kan förväntas om åtgärden avslutas före det ursprungligen fastställda datumet.

(83)

I det första steget bedömde kommissionen om unionens marknad fortfarande var attraktiv, så som den konstaterat vid tidigare översyner. De uppgifter som utvärderades av kommissionen visade att unionen fortfarande var världens största importmarknad för stål. Faktum är att dess andel av den globala importen ökade med mer än tre procentenheter under 2022 jämfört med 2021 (45). Detta visade att unionens marknad inte bara fortsatte att vara den största importmarknaden totalt sett, utan även att dess ledande ställning förstärktes under 2022.

(84)

Därefter gjorde kommissionen en bedömning av unionsmarknadens attraktionskraft utifrån priserna. När det gäller prisnivåerna visade bedömningen att priserna på importen till unionen från de viktigaste leverantörsländerna konsekvent låg högre än deras exportpriser till andra marknader i tredjeland för huvuddelen av deras stålexport (i 50–81 % av alla nomenklaturnummer som omfattas av åtgärden var värdet av exporten till unionen högre än till andra marknader i tredjeländer; i genomsnitt såldes 69 % av produkterna med de berörda nomenklaturnumren till högre pris i unionen än på andra tredje marknader) (46). Bedömningen visade även att unionens marknad utgjorde en viktig och relevant exportmarknad för dessa länder (47). De länder som levererade mest stål till unionen var i regel även de som snabbt förbrukade sina tullkvoter.

(85)

Kommissionen drog därför slutsatsen att unionens marknad fortfarande var attraktiv för de exporterande länderna, både när det gäller volymer och priser.

(86)

Därefter konstaterade kommissionen att importvolymen till unionen låg kvar på höga nivåer jämfört med historiska uppgifter (det senaste årtiondet). Marknadsandelen för importen var också hög jämfört med tidigare nivåer och låg nära den topp som uppnåddes 2018 före införandet av en slutgiltig skyddsåtgärd (48). Jämfört med förbrukningen på unionens marknad under perioden 2021–2022, vilken minskade med –11 % (–21,3 miljoner ton), sjönk importen med –8 % (från 33,8 miljoner ton till 31,1 miljoner ton) medan försäljningen på hemmamarknaden också sjönk men då i snabbare takt, –12 %. Således ökade marknadsandelen för importen trots en tvåsiffrig minskning av förbrukningen på unionens marknad. Kommissionen drog därför slutsatsen att importandelen på unionens marknad fortsatte att ligga på en hög nivå och att den till och med ökade under 2022 jämfört med 2021 trots en minskning av förbrukningen.

(87)

Som anges i skälen 39 och 40 bekräftade kommissionen även att situationen för den globala överkapaciteten i stålsektorn under 2022 fortsatte att följa samma uppåtgående trend. Därför, och i avsaknad av bevis från de berörda parterna som skulle kunna visa motsatsen, drog kommissionen slutsatsen att dess tidigare slutsatser angående överkapacitetens konsekvenser för marknaden och stålproducenternas resultat fortfarande var giltiga.

(88)

Likaså drog kommissionen slutsatsen att de exporterande länderna generellt sett inte hade kunnat hitta andra exportvägar för att kompensera de handelsvolymer som gått förlorade på den amerikanska marknaden och unionens marknad sedan 2018. Faktum är att deras sammanlagda export till andra marknader i allmänhet var lägre än de var 2018.

(89)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att importen till unionen skulle öka om skyddsåtgärden upphör att gälla den 30 juni 2023. Utvecklingen av importen, användningen av tullkvoter och importens marknadsandel under den senaste skadeundersökningsperioden bekräftade att unionens marknad var attraktiv och att de ledande exportländerna ville få ökat tillträde till unionens marknad, särskilt för vissa produktkategorier.

4.4.   Slutsatser

(90)

På grundval av en noggrann analys av de inlagor och den motbevisning som tagits emot från berörda parter som begärt att skyddsåtgärden skulle upphöra att gälla den 30 juni 2023 (avsnitt 4.1), de svar som lämnats på frågeformulären (avsnitt 4.2) och slutsatserna i den framåtblickande bedömningen (avsnitt 4.3) drog kommissionen slutsatsen att det inte är motiverat att avsluta åtgärden den 30 juni 2023 mot bakgrund av rådande omständigheter och tillgängliga uppgifter. Om åtgärden avslutas i detta skede skulle importvolymen sannolikt öka och därmed riskera att undergräva unionsindustrins situation. Som en följd av denna slutsats, och eftersom åtgärden ska fortsätta att gälla fram till den 30 juni 2024, gjorde kommissionen, i enlighet med tillkännagivandet om inledande, en bedömning av förteckningen över de utvecklingsländer som borde omfattas av eller undantas från åtgärden mot bakgrund av uppdaterade importuppgifter (avsnitt 5). Kommissionen bedömde även huruvida den nuvarande liberaliseringsnivån på 4 % fortfarande var lämplig (avsnitt 6).

5.   UPPDATERING AV FÖRTECKNINGEN ÖVER UTVECKLINGSLÄNDER SOM OMFATTAS AV ÅTGÄRDEN

(91)

Utvecklingsländer som är WTO-medlemmar omfattas inte av tillämpningen av den slutgiltiga åtgärden så länge det berörda landets andel av den totala importen till EU ligger kvar under 3 % för varje produktkategori. Om den sammanlagda andelen av importen från utvecklingsländer (vars individuella andel är lägre än 3 %) överstiger 9 % i en viss kategori kommer alla utvecklingsländer att omfattas av åtgärden i den produktkategorin (49). Kommissionen har åtagit sig att övervaka utvecklingen av importen efter antagandet av åtgärden och att regelbundet se över förteckningen över de länder som inte omfattas.

(92)

Den senaste uppdateringen gjordes inom ramen för den senaste översynen av skyddsåtgärdens funktion i juni 2022 och baserades på importuppgifter från 2021. För att anpassa förteckningen över utvecklingsländer som omfattas av eller är undantagna från åtgärden uppdaterade kommissionen beräkningen på grundval av de senast tillgängliga konsoliderade importuppgifterna, dvs. importstatistiken för 2022 (50).

(93)

Uppdateringen ledde till följande ändringar (den uppdaterade tabellen finns i bilagan till den här förordningen):

Alla utvecklingsländer ingår i kategorierna 4B, 5, 25B och 28 eftersom summan av alla importandelar under 2022 som understeg 3 % är högre än 9 % (51).

Brasilien omfattas i kategorierna 1 och 2, och omfattas inte i kategori 6.

Kina omfattas i kategorierna 7 och 25A.

Egypten omfattas i kategorierna 13 och 16.

Indien omfattas i kategorierna 3B, 12, 16 och 17.

Indonesien omfattas i kategori 16.

Malaysia omfattas i kategorierna 9 och 16.

Moldavien omfattas inte i kategori 12.

Nordmakedonien omfattas i kategori 26.

Oman omfattas i kategori 13.

Sydafrika omfattas i kategori 4A.

Turkiet omfattas i kategorierna 3A och 25A.

Förenade Arabemiraten omfattas inte i kategori 16.

Vietnam omfattas i kategori 26, och omfattas inte i kategori 3A.

(94)

När det gäller denna justering hävdade vissa berörda parter att kommissionen, när den uppdaterade sin förteckning över utvecklingsländer, inte med automatik borde ha inkluderat de utvecklingsländer som för tillfället inte omfattas av åtgärden och vars import skulle ha kompenserat för de volymer som tidigare importerades från Ryssland och Belarus före införandet av importförbudet. Dessa parter menade att den metod som användes av kommissionen vid beräkningen av importandelen på grundval av de tröskelvärden som fastställts i den grundläggande EU-förordningen om skyddsåtgärder inte var lämplig mot bakgrund av den exceptionella politiska situation som uppstått efter Rysslands oprovocerade och oberättigade militära angrepp mot Ukraina. Med andra ord begärde dessa parter att kommissionen skulle ändra den nämnare som används för att beräkna utvecklingsländernas importandel genom att undanta vissa ursprungsländer i vissa produktkategorier.

(95)

Kommissionen påpekade att reglerna för att undanta utvecklingsländer fastställs i artikel 9.1 i WTO-avtalet om skyddsåtgärder och artikel 18 i den grundläggande EU-förordningen om skyddsåtgärder. Kommissionens tolkning av dessa bestämmelser är därför att det inte finns utrymme att undanta viss import från beräkningen.

(96)

Faktum är att kommissionen, oberoende av de skäl som framförts, ansåg att om en undersökande myndighet själv fick välja vilken import som skulle ingå i den relevanta beräkningen av tröskelvärden enligt dessa bestämmelser skulle det oundvikligen riskera att leda till en diskriminerande behandling av de berörda parterna.

(97)

Därför kunde kommissionen inte godta den tolkning av de relevanta bestämmelserna om beräkning av tröskelvärden för att utesluta utvecklingsländer som gjorts av vissa berörda parter.

6.   LIBERALISERINGSNIVÅ

(98)

Den nuvarande liberaliseringstakten för skyddsåtgärden har fastställts till 4 % per år (52). Kommissionen har i denna undersökning bedömt huruvida denna liberaliseringsnivå fortfarande är lämplig.

(99)

Vissa berörda parter begärde att liberaliseringsnivån skulle höjas, t.ex. till 5 %. Å andra sidan avvisade andra berörda parter begärandena om en ytterligare höjning av liberaliseringsnivån med argumentet att den var omotiverad.

(100)

Mot bakgrund av den senaste negativa utvecklingen på unionens stålmarknad, osäkerheten i de ekonomiska prognoserna för den närmaste framtiden, särskilt för unionen, och det faktum att tullkvoter fanns tillgängliga i de olika produktkategorierna under hela perioden, ansåg kommissionen att en höjning av liberaliseringsnivån över dess nuvarande nivå inte var motiverad.

(101)

Därför kommer tullkvoterna att fortsätta att öka med 4 % från och med den 1 juli 2023 för alla produktkategorier. De specifika volymerna för perioden 1 juli 2023–30 juni 2024 (på kvartalsbasis) fastställs i bilaga II till förordningen om den tredje översynen av skyddsåtgärdens funktion.

(102)

Slutligen är denna översyn om ändring av skyddsåtgärderna även förenlig med de skyldigheter som följer av de bilaterala avtal som ingåtts med vissa tredjeländer.

(103)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté för skyddsåtgärder som inrättats genom artikel 3.3 i förordning (EU) 2015/478 respektive artikel 22.3 i förordning (EU) 2015/755.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

Förordning (EU) 2019/159 ska ändras på följande sätt:

 

Bilaga III.2 i bilaga III ska ersättas med bilaga I till den här förordningen.

Delar av tabellen avseende produktnummer 9 i del IV.1 och IV.2 i bilaga IV ska ersättas med tabellerna i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2023.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 26 juni 2023

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/478 av den 11 mars 2015 om gemensamma importregler (EUT L 83, 27.3.2015, s. 16).

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/159 av den 31 januari 2019 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter (EUT L 31, 1.2.2019, s. 27) (förordningen om slutgiltiga skyddsåtgärder).

(4)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1029 av den 24 juni 2021 om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/159 för att förlänga den slutgiltiga skyddsåtgärden på import av vissa stålprodukter (EUT L 225 I, 25.6.2021, s. 1).

(5)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1590 av den 26 september 2019 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2019/159 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter (EUT L 248, 27.9.2019, s. 28).

(6)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/894 av den 29 juni 2020 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2019/159 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter (EUT L 206, 30.6.2020, s. 27).

(7)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/978 av den 23 juni 2022 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2019/159 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter (EUT L 167, 24.6.2022, s. 58).

(8)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2037 av den 10 december 2020 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2019/159 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter (EUT L 416, 11.12.2020, s. 32).

(9)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/434 av den 15 mars 2022 om ändring av förordning (EU) 2019/159 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter (EUT L 88, 15.3.2022, s. 181).

(10)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/664 av den 21 april 2022 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2019/159 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter (EUT L 121, 22.4.2022, s. 12).

(11)  EUT C 459, 2.12.2022, s. 6.

(12)  https://tron.trade.ec.europa.eu/tron/TDI.

(13)  https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-history?caseId=2645.

(14)  Se bland annat avsnitt 3.2.1 i förordningen om den andra översynen av skyddsåtgärdens funktion, skälen 27 och 28 i förordningen om förlängningsöversyn och skäl 56 i förordningen om den tredje översynen av skyddsåtgärdens funktion.

(15)  Källa: Europeiska kommissionen baserat på information om daglig användning av tullkvoter som finns tillgänglig på följande adress: https://ec.europa.eu/taxation_customs/dds2/taric/quota_consultation.jsp.

(16)  Vid sidan av tullfritt stål från andra källor i tredjeländer kan användarna i unionen ha haft möjlighet att, åtminstone i vissa situationer, använda sig av stål från unionstillverkarna.

(17)  Se till exempel avsnitt 3.5 i förordningen om den tredje översynen av skyddsåtgärdens funktion.

(18)  Se uttalandet från talespersonen för Förenta staternas handelsrepresentant Adam Hodge av den 9 december 2022: https://ustr.gov/about-us/policy-offices/press-office/press-releases/2022/december/statement-ustr-spokesperson-adam-hodge.

(19)  Se skälen 54–59 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/978 av den 23 juni 2022 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2019/159 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter (EUT L 167, 24.6.2022, s. 58).

(20)  Källa: https://dataweb.usitc.gov/.

(21)  I denna beräkning ingår inte importen till Förenta staterna från EU, eftersom analysen i detta avsnitt är inriktad på en bedömning av den möjliga omläggningen av handeln från tredjeländer till unionens marknad.

(22)  S&P Global: Current gas, electricity prices threaten European steelmaking viability: https://www.spglobal.com/commodityinsights/en/market-insights/latest-news/metals/090922-current-gas-electricity-prices-threaten-european-steelmaking-viability-eurofer (9 september 2022), Steel makers fear deepening crisis from energy crunch as output halted: https://www.reuters.com/business/energy/steel-makers-fear-deepening-crisis-energy-crunch-output-halted-2022-09-23/ (Reuters, 23 september 2022). För mer information om utvecklingen av priset på naturgas i unionen, se till exempel Trading Economics: https://tradingeconomics.com/commodity/eu-natural-gas (senast hämtad den 30 april 2023).

(23)  Se till exempel: ArcelorMittal To Idle Parts of Three Plants as Energy Costs Bite: https://www.bloomberg.com/news/articles/2022-09-02/arcelormittal-to-idle-parts-of-three-plants-as-energy-costs-bite#xj4y7vzkg (Bloomberg, 2 september 2022), Steel Plants Across Europe Cut Production as Power Prices Soar: https://www.bloomberg.com/news/articles/2022-03-09/spanish-steel-production-curbed-as-power-costs-soar-to-a-record#xj4y7vzkg (Bloomberg, 9 mars 2022).

(24)  S&P Global: Back in action: European mills restart idled blast furnaces on higher flat steel prices, 13 mars 2023: https://www.spglobal.com/commodityinsights/en/market-insights/blogs/metals/031323-back-in-action-european- mills-restart-idled-blast-furnaces-on-higher-flat-steel-prices. Se även: Eurometal: Flat steel producer Acciaierie d'Italia to boost production in 2023, 2024: Flat steel producer Acciaierie d'Italia to boost production in 2023, 2024 - EUROMETAL, GMK: US Steel Kosice resumed operation of the blast furnace after a month and a half of downtime: https://gmk.center/en/news/us-steel-kosice-resumed-operation-of-the-blast-furnace-after-a-month-and-a-half-ofdowntime/.

(25)  För mer information om importandelen 2013–2017, se tabell 2 i förordningen om slutgiltiga skyddsåtgärder. För mer information om importandelen 2018–2020, se tabell 10 i förordningen om förlängningsöversyn. Importens andel under 2021 var 18,1 %.

Källa: Eurostat för uppgifter om importen, och uppgifter från industrin och svar på frågeformulären om förbrukningen.

(26)  Se hänvisningarna i fotnot 14 till skäl 13 i denna förordning.

(27)  OECD, Latest Developments in Steelmaking Capacity (17 februari 2023).

(28)  Se ovan.

(29)  Angående energiprisernas utveckling och deras förväntade prisnivåer i unionen jämfört med historiska uppgifter, se Economist Intelligence Unit: Commodities Outlook 2023, sidan 3 (tillgänglig genom prenumeration), och Trading Economics: https://tradingeconomics.com/commodity/eu-natural-gas. Båda källorna visar att de nuvarande energipriserna i unionen fortsätter att ligga på en betydligt högre nivå än tidigare år, även om de ligger långt under pristoppen 2022.

(30)  OECD, Steel Market developments: Q4 2022 (16 december 2022).

(31)  OECD, Steel Market developments, Q2 2023 (21 februari 2023).

(32)  Fitch Ratings: Global Steel Outlook 2023 (12 december 2022): https://www.fitchratings.com/research/corporate-finance/global-steel-outlook-2023-13-12-2022#:~:text=We%20forecast%20global%20steel%20consumption,tonnes%20(mt)%20in%202022.

(33)  S&P Platts Global: Steel Price Forecast and Steel Market Outlook 2023 (tillgänglig genom prenumeration).

(34)  World Steel Association: Short Range Outlook, oktober 2022.

(35)  World Steel Association: Short Range Outlook, april 2023.

(36)  Liknande påståenden har framförts vid tidigare undersökningar, se kommissionens slutsatser i avsnitt 4.5 i förordningen om den tredje översynen av skyddsåtgärdens funktion, avsnitt 7.6 i förordningen om förlängningsöversyn, skäl 123 i förordningen om den andra översynen av skyddsåtgärdens funktion samt skälen 159 och 163 i förordningen om den första översynen av skyddsåtgärdens funktion.

(37)  Se avsnitt 7.10 i förordningen om förlängningsöversyn.

(38)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/477 av den 11 mars 2015 om åtgärder som unionen får vidta vid samtidig tillämpning av antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder och skyddsåtgärder (EUT L 83, 27.3.2015, s. 11).

(39)  WT/DS595/R European Union – Safeguard Measures on Certain Steel Products, 29 april 2022.

(40)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/104 av den 12 januari 2023 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2019/159 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter efter en rapport från Världshandelsorganisationens tvistlösningsorgan (EUT L 12, 13.1.2023, s. 7).

(41)  Se OECD – Steel trade and trade policy developments – 2021–22 (16.12.22), tabell B.1, s. 47.

(42)  Se avsnitt 1.1.2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/104.

(43)  Se skälen 47 och 48 i förordningen om förlängningsöversyn.

(44)  Svaren på frågeformulären från dessa organisationer omfattade även enskilda svar från deras medlemmar som deltog i förfarandet. Båda uppsättningarna av uppgifter fanns tillgängliga i ärendehandlingarna (Tron).

(45)  Se OECD Steel Market Developments, Q4 (december 2022), s. 22, tabell 4. Tillgänglig på: https://www.oecd.org/industry/ind/steel-market-developments-Q4-2022.pdf.

(46)  Källa till rådata: Global Trade Atlas, GTA. https://www.gtis.com/gta/. Siffrorna gäller år 2022 för exporten från de viktigaste leverantörerna av stål till unionen, nämligen Kina, Indien, Sydkorea, Taiwan och Turkiet (deras sammanlagda export av stål till unionen 2022 utgjorde 52 % av den totala importen). Siffrorna för Ryssland, som tidigare var det näst största exportlandet, har inte tagits med i beräkningen, eftersom landet för närvarande har förbjudits att exportera stål till vissa jurisdiktioner, inbegripet unionens marknad, som en följd av de sanktioner som införts på grund av landets oprovocerade och oberättigade militära aggression mot Ukraina.

(47)  För de flesta av dessa ursprungsländer utgjorde unionens marknad en tvåsiffrig andel av deras totala export, med upp till 27 %.

(48)  Importen till unionen sjönk med –9 % under 2022 jämfört med den topp som uppnåddes 2018, vilket motsvarade en minskning med 3,2 miljoner ton.

(49)  I linje med artikel 18 i förordning (EU) 2015/478 och artikel 9.1 i WTO-avtalet om skyddsåtgärder.

(50)  Källa: Eurostat.

(51)  Före denna översyn omfattades alla utvecklingsländer som var medlemmar i WTO av åtgärden i kategori 24, eftersom tröskelvärdet på 9 % överskreds. Eftersom detta tröskelvärde inte längre var uppfyllt under 2022 kommer endast de utvecklingsländer som är medlemmar i WTO och som överskrider tröskelvärdet på 3 % att omfattas av åtgärden.

(52)  Se skäl 42 i förordningen om den tredje översynen av skyddsåtgärdens funktion.


BILAGA I

”BILAGA III:2

Förteckning över produktkategorier med ursprung i utvecklingsländer som omfattas av de slutgiltiga åtgärderna

Land / Produktgrupp

1

2

3A

3B

4A

4B

5

6

7

8

9

10

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

24

25A

25B

26

27

28

Argentina

 

 

 

 

 

X

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

X

 

 

X

Brasilien

X

X

 

 

 

X

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

X

 

 

X

Kina

 

X

X

X

 

X

X

X

X

X

X

X

X

 

X

X

 

 

X

X

 

X

X

X

X

X

X

X

X

Egypten

X

 

 

 

 

X

X

 

 

 

 

 

 

X

 

 

X

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

X

Indien

X

X

 

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

 

X

X

X

X

 

 

X

 

X

X

 

X

X

 

X

Indonesien

 

 

 

 

 

X

X

 

X

X

X

 

 

 

 

 

X

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

X

Kazakstan

 

 

 

 

 

X

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

 

 

 

X

 

 

X

Malaysia

 

 

 

 

 

X

X

 

 

 

X

 

 

 

 

 

X

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

X

Mexiko

 

 

 

 

 

X

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

X

 

 

X

Moldavien

 

 

 

 

 

X

X

 

 

 

 

 

 

X

 

 

X

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

X

Nordmakedonien

 

 

 

 

 

X

X

 

X

 

 

 

X

 

 

 

 

 

 

 

X

X

 

 

 

X

X

 

X

Oman

 

 

 

 

 

X

X

 

 

 

 

 

 

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

X

Sydafrika

 

 

 

 

X

X

X

 

 

X

X

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

X

Turkiet

X

X

X

 

X

X

X

X

 

X

X

 

X

X

 

 

X

X

 

X

X

X

 

 

X

X

X

X

X

Ukraina

X

X

 

 

 

X

X

 

X

 

 

 

 

X

 

 

X

 

 

 

X

X

X

X

 

X

 

X

X

Förenade Arabemiraten

 

 

 

 

 

X

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

 

X

 

 

X

 

X

 

 

X

Vietnam

X

 

 

X

X

X

X

 

 

 

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

 

X

Alla övriga utvecklingsländer

 

 

 

 

 

X

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

X


BILAGA II

”BILAGA IV

IV.1 –   Tullkvoternas volym

Produktnummer

Produktkategori

KN-nummer

Fördelning per land (om tillämpligt)

År 6

Tilläggstull

Löpnummer

Från 1.7.2023 till 30.9.2023

Från 1.10.2023 till 31.12.2023

Från 1.1.2024 till 31.3.2024

Från 1.4.2024 till 30.6.2024

Tullkvotens volym (netto i ton)

9

Kallvalsade plåtar och band, rostfria

7219 31 00 , 7219 32 10 , 7219 32 90 , 7219 33 10 , 7219 33 90 , 7219 34 10 , 7219 34 90 , 7219 35 10 , 7219 35 90 , 7219 90 20 , 7219 90 80 , 7220 20 21 , 7220 20 29 , 7220 20 41 , 7220 20 49 , 7220 20 81 , 7220 20 89 , 7220 90 20 , 7220 90 80

Sydkorea

49 549,16

49 549,16

49 010,58

49 010,58

25 %

09.8846

Taiwan

45 948,59

45 948,59

45 449,15

45 449,15

25  %

09.8847

Indien

30 710,50

30 710,50

30 376,69

30 376,69

25  %

09.8848

Sydafrika

26 723,10

26 723,10

26 432,63

26 432,63

25  %

09.8853

United States

24 986,11

24 986,11

24 714,52

24 714,52

25  %

09.8849

Turkiet

20 791,56

20 791,56

20 565,57

20 565,57

25  %

09.8850

Malaysia

13 172,38

13 172,38

13 029,20

13 029,20

25  %

09.8851

Andra länder

52 837,87

52 837,87

52 263,55

52 263,55

25  %

 (1)

IV.2 –   Volym för övergripande och återstående tullkvoter per kvartal

Produktnummer

Fördelning per land (om tillämpligt)

År 3

Från 1.7.2023 till 30.9.2023

Från 1.10.2023 till 31.12.2023

Från 1.1.2024 till 31.3.2024

Från 1.4.2024 till 30.6.2024

Tullkvotens volym (netto i ton)

Tullkvotens volym (netto i ton)

Tullkvotens volym (netto i ton)

Tullkvotens volym (netto i ton)

9

Andra länder

52 837,87

52 837,87

52 263,55

52 263,55


(1)  Från 1.7 till 31.3: 09.8621

Från 1.4 till 30.6: 09.8622

Från 1.4 till 30.6: För Sydkorea*, Taiwan* Indien*, Sydafrika*, Förenta staterna*, Turkiet* och Malaysia*: 09.8578 **Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5


BESLUT

27.6.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 161/62


RÅDETS BESLUT (GUSP) 2023/1302

av den 26 juni 2023

om ändring av beslut 2013/354/Gusp om Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (Eupol Copps)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 42.4 och 43.2,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

Den 3 juli 2013 antog rådet beslut 2013/354/Gusp (1), genom vilket Eupol Copps förlängdes från och med den 1 juli 2013.

(2)

Den 27 juni 2022 antog rådet beslut (Gusp) 2022/1018 (2), genom vilket beslut 2013/354/Gusp ändrades och förlängdes från och med den 1 juli 2022 till och med den 30 juni 2023.

(3)

Den 28 februari 2023, i samband med den samordnade strategiska översynen av EU BAM Rafah och Eupol Copps, enades kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik om att de två uppdragen bör förlängas till och med den 30 juni 2025 genom två förlängningar på ett år vardera.

(4)

Med beaktande av informationen från Israel och den palestinska myndigheten bör Eupol Copps i detta skede förlängas med ett år, till och med den 30 juni 2024.

(5)

Beslut 2013/354/Gusp bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

Eupol Copps kommer att genomföras under omständigheter som kan komma att förvärras och som kan hindra uppnåendet av de mål för unionens yttre åtgärder som anges i artikel 21 i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 2013/354/Gusp ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 12.1 ska följande stycke läggas till:

”Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för Eupol Copps för perioden 1 juli 2023–30 juni 2024 ska vara 11 360 000 EUR.”.

2.

I artikel 15 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Det upphör att gälla den 30 juni 2024.”.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Det ska tillämpas från och med den 1 juli 2023.

Utfärdat i Luxemburg den 26 juni 2023.

På rådets vägnar

J. BORRELL FONTELLES

Ordförande


(1)  Rådets beslut 2013/354/Gusp av den 3 juli 2013 om Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (Eupol Copps) (EUT L 185, 4.7.2013, s. 12).

(2)  Rådets beslut (Gusp) 2022/1018 av den 27 juni 2022 om ändring av beslut 2013/354/Gusp om Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (Eupol Copps) (EUT L 170, 28.6.2022, s. 76).


27.6.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 161/64


RÅDETS BESLUT (GUSP) 2023/1303

av den 26 juni 2023

om ändring av gemensam åtgärd 2005/889/Gusp om inrättande av Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag för gränsövergångsstället i Rafah (EU BAM Rafah)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 42.4 och 43.2,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

Den 25 november 2005 antog rådet gemensam åtgärd 2005/889/Gusp (1) om inrättande av Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag för gränsövergångsstället i Rafah (EU BAM Rafah).

(2)

Den 27 juni 2022 antog rådet beslut (Gusp) 2022/1017 (2) om ändring av gemensam åtgärd 2005/889/Gusp, varigenom åtgärden förlängdes till och med den 30 juni 2023.

(3)

I samband med den strategiska översynen av EU BAM Rafah enades kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) den 28 februari 2023 om att de två uppdragen bör förlängas till och med den 30 juni 2025, i form av två förlängningar på ett år vardera.

(4)

Kusp beaktade information från Israel och den palestinska myndigheten om att EU BAM Rafah i detta skede bör förlängas med ett år, till och med den 30 juni 2024.

(5)

Gemensam åtgärd 2005/889/Gusp bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

EU BAM Rafah kommer att genomföras i en situation som kan förvärras och som kan hindra uppnåendet av de mål för unionens yttre åtgärder som anges i artikel 21 i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Gemensam åtgärd 2005/889/Gusp ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 13.1 ska följande stycke läggas till:

”Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för EU BAM Rafah för perioden 1 juli 2023–30 juni 2024 ska vara 2 360 000 EUR.”

2.

I artikel 16 ska andra stycket ersättas med följande:

”Den upphör att gälla den 30 juni 2024.”

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Det ska tillämpas från och med den 1 juli 2023.

Utfärdat i Luxemburg den 26 juni 2023.

På rådets vägnar

J. BORRELL FONTELLES

Ordförande


(1)  Rådets gemensamma åtgärd 2005/889/Gusp av den 25 november 2005 om inrättande av Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag för gränsövergångsstället i Rafah (EU BAM Rafah) (EUT L 327, 14.12.2005, s. 28).

(2)  Rådets beslut (Gusp) 2022/1017 av den 27 juni 2022 om ändring av gemensam åtgärd 2005/889/Gusp om inrättande av Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag för gränsövergångsstället i Rafah (EU BAM Rafah) (EUT L 170, 28.6.2022, s. 74).


27.6.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 161/66


RÅDETS BESLUT (Gusp) 2023/1304

av den 26 juni 2023

om ändring av beslut (Gusp) 2021/509 om inrättande av en europeisk fredsfacilitet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28.1, 41.2, 42.4 och 30.1,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, med stöd av kommissionen, och

av följande skäl:

(1)

Den 12 december 2022 enades rådet om att det övergripande finansiella taket för den europeiska fredsfaciliteten (faciliteten) bör höjas med 2 000 miljoner EUR (i 2018 års priser) under åren 2024–2027. Vid genomförandet av denna höjning ska hänsyn tas till det tak för betalningar som överenskommits för 2023. Rådet bekräftade även att den internationella säkerhetsutvecklingen kan göra det nödvändigt att höja facilitetens övergripande finansiella tak ytterligare fram till 2027. Eventuella ytterligare höjningar ska beslutas enhälligt av rådet och fastställas i en ändring av rådets beslut (Gusp) 2021/509 (1). Den totala övergripande höjningen av facilitetens finansiella tak fram till 2027 ska inte överstiga 5 500 miljoner EUR (i 2018 års priser).

(2)

I sina slutsatser av den 15 december 2022 påminde Europeiska rådet om facilitetens globala dimension och välkomnade överenskommelsen i rådet den 12 december 2022 som säkerställer dess finansiella hållbarhet.

(3)

Den 13 mars 2023 antog rådet beslut (Gusp) 2023/577 (2). om ändring av beslut (Gusp) 2021/509.

(4)

Den 20 mars 2023 enades rådet om att överväga en ytterligare höjning av det totala finansiella taket för faciliteten med 3 500 miljoner EUR (i 2018 års priser). Genomförandet av denna höjning bör ske med respekt för facilitetens globala räckvidd och förutsägbarhet samt dess långsiktiga finansieringsbehov för stödåtgärder för tillhandahållande av både dödlig och icke-dödlig utrustning och för uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Genomförandet av denna höjning bör dessutom ske med respekt för det tak för betalningar som har överenskommits för 2023. Beslut (Gusp) 2021/509 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut (Gusp) 2021/509 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 2 ska ersättas med följande:

”Artikel 2

1.   Det finansiella taket för genomförandet av faciliteten för perioden 2021–2027 ska vara 12 040 000 000 EUR i löpande priser.

2.   Fördelningen av det finansiella taket per år anges i bilaga I.

3.   Det finansiella taket ska användas på ett sätt som bevarar facilitetens globala geografiska tillämpningsområde och unionens förmåga att förhindra och snabbt reagera på kriser och konflikter, främst men inte uteslutande på områden som uppvisar de mest akuta och allvarliga säkerhetshoten för unionen, enligt de strategiska prioriteringar som fastställts av Europeiska rådet och rådet i enlighet med artikel 9.1. Den facilitetskommitté som avses i artikel 11 ska besluta om användningen av det finansiella taket genom att fastställa de totala belopp som är avsedda för stödåtgärder och de totala belopp som är avsedda för operationer som finansieras inom ramen för faciliteten, i syfte att säkerställa dess finansiella hållbarhet. Facilitetskommittén ska vid behov se över dessa totala belopp i enlighet med de strategiska riktlinjer som kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) tillhandahåller i enlighet med artikel 9.2”

.

2.

I artikel 73 ska följande punkt läggas till:

”10.   Kommittén ska besluta om användningen av det finansiella taket enligt artikel 2.3 senast den 30 september 2023.”

3.

Bilaga I ska ersättas med följande:

”BILAGA I

ÅRLIGA FINANSIELLA TAK

De årliga anslagen ska beviljas inom ramen för följande belopp, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17.3 och 17.3a och om inte annat följer av artikel 73.2:

Löpande priser, i miljoner EUR

 

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Löpande priser

399

591

980

2 785

2 380

2 425

2 480 .

”.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Luxemburg den 26 juni 2023.

På rådets vägnar

J. BORRELL FONTELLES

Ordförande


(1)  Rådets beslut (Gusp) 2021/509 av den 22 mars 2021 om inrättande av en europeisk fredsfacilitet och om upphävande av beslut (Gusp) 2015/528 (EUT L 102, 24.3.2021, s. 14).

(2)  Rådets beslut (Gusp) 2023/577 av den 13 mars 2023 om ändring av beslut (Gusp) 2021/509 om inrättande av en europeisk fredsfacilitet (EUT L 75, 14.3.2023, s. 23).


27.6.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 161/68


RÅDETS BESLUT (Gusp) 2023/1305

av den 26 june 2023

om ändring av beslut 2013/233/Gusp om Europeiska unionens integrerade gränsförvaltningsuppdrag i Libyen (EU BAM Libyen)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 42.4 och 43.2,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

Den 22 maj 2013 antog rådet beslut 2013/233/Gusp (1), genom vilket Europeiska unionens integrerade gränsförvaltningsuppdrag i Libyen (EU BAM Libyen) inrättades.

(2)

Den 18 juni 2021 antog rådet beslut (Gusp) 2021/1009 (2), genom vilket mandatet för EU BAM Libyen anpassades och förlängdes till och med den 30 juni 2023.

(3)

Mot bakgrund av den strategiska översynen av uppdraget enades kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) om att EU BAM Libyen bör förlängas med två år till och med den 30 juni 2025 och om att uppdraget under denna period bör bidra till att stärka de berörda libyska myndigheternas och byråernas kapacitet att förvalta Libyens gränser, bekämpa gränsöverskridande brottslighet, inbegripet människohandel och migrantsmuggling, och bekämpa terrorism.

(4)

Den period som omfattas av det finansiella referensbelopp som föreskrivs i beslut (Gusp) 2021/1009 bör förlängas till och med den 30 september 2023. Rådet bör i ett senare skede besluta om ett referensbelopp för perioden 1 oktober 2023–30 juni 2025.

(5)

Beslut 2013/233/Gusp bör ändras i enlighet med detta.

(6)

EU BAM Libyen kommer att genomföras under omständigheter som kan förvärras och som kan göra det svårare att uppnå de mål för unionens yttre åtgärder som anges i artikel 21 i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 2013/233/Gusp ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 2 ska ersättas med följande:

”Artikel 2

Mål

EU BAM Libyen ska bidra till att stärka de berörda libyska myndigheternas och byråernas kapacitet att förvalta Libyens gränser, bekämpa gränsöverskridande brottslighet, inbegripet människohandel och migrantsmuggling, och bekämpa terrorism.”

2.

I artikel 3 ska punkterna 1 och 1a ersättas med följande:

”1.   För att uppnå målet i artikel 2 ska EU BAM Libyen

a)

stödja de libyska myndigheter och byråer som ansvarar för gränsförvaltning, bland annat genom att underlätta det myndighetsinterna och myndighetsövergripande samarbetet samt det internationella samarbetet som vägledande principer för integrerad gränsförvaltning,

b)

stödja de libyska myndigheter och byråer som deltar i kampen mot gränsöverskridande brottslighet, inbegripet människohandel och migrantsmuggling, och mot terrorism, i enlighet med internationella standarder på dessa områden,

c)

underlätta och stödja samarbete och interoperabilitet mellan de libyska myndigheterna och byråerna på dessa tematiska områden för att hjälpa dem att minska eventuella brister eller överlappningar i gränsförvaltningen, vidta åtgärder mot gränsöverskridande brottslighet, inbegripet människohandel och migrantsmuggling, och bekämpa terrorism,

d)

tillhandahålla särskilda behovsbedömningar och utveckla tillhörande projekt till stöd för uppdragets operativa verksamhet.

1a.   När EU BAM Libyen utför sina uppgifter ska det tillhandahålla teknisk rådgivning, kapacitetsuppbyggnad på operativ och teknisk nivå samt utföra projekt, vilket vid behov och från fall till fall ska kompletteras med specialiserad utbildning. EU BAM Libyen ska dessutom tillhandahålla strategisk rådgivning på begäran av de libyska myndigheterna.”

3.

I artikel 13.1 ska sista stycket ersättas med följande:

”Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för EU BAM Libyen från och med den 1 juli 2021 till och med den 30 september 2023 ska vara 84 850 000 EUR.

Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för EU BAM Libyen från och med den 1 oktober 2023 till och med den 30 juni 2025 ska fastställas av rådet.”

4.

I artikel 16 ska andra meningen ersättas med följande:

”En strategisk bedömning av EU BAM Libyen och dess mandat ska göras av Kusp senast den 30 juni 2024. En strategisk översyn av EU BAM Libyen ska göras i god tid innan detta beslut upphör att gälla.

Detta beslut ska tillämpas till och med den 30 juni 2025.”

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Det ska tillämpas från och med den 1 juli 2023.

Utfärdat i Bryssel den 26 juni 2023.

På rådets vägnar

J. BORRELL FONTELLES

Ordförande


(1)  Rådets beslut 2013/233/Gusp av den 22 maj 2013 om Europeiska unionens integrerade gränsförvaltningsuppdrag i Libyen (EU BAM Libyen) (EUT L 138, 24.5.2013, s. 15).

(2)  Rådets beslut (Gusp) 2021/1009 av den 18 juni 2021 om ändring av beslut 2013/233/Gusp om Europeiska unionens integrerade gränsförvaltningsuppdrag i Libyen (EU BAM Libyen) (EUT L 222, 22.6.2021, s. 18).


27.6.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 161/70


RÅDETS BESLUT (Gusp) 2023/1306

av den 26 juni 2023

till stöd för ett projekt om en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern i en föränderlig regional säkerhetsmiljö

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28.1 och 31.1,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

Den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik från 2016 liksom EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen från 2003 grundar sig på övertygelsen att en multilateral inställning till säkerhet, inklusive nedrustning och icke-spridning, är det bästa sättet att upprätthålla internationell ordning.

(2)

Unionens politik är, därför, att stödja, verkställa och stärka genomförandet och universaliseringen av befintliga fördrag, avtal och standarder om nedrustning och icke-spridning samt att samarbeta med tredjeländer och bistå dem med att fullgöra sina skyldigheter enligt multilaterala konventioner och ordningar.

(3)

I den gemensamma förklaringen från toppmötet för Medelhavsländerna i Paris den 13 juli 2008 genom vilken en union för Medelhavsområdet inrättades, bekräftades en gemensam strävan att uppnå fred och regional säkerhet i enlighet med Barcelonaförklaringen, antagen vid Europa–Medelhavskonferensen den 27–28 november 1995, bland annat genom efterlevnad av internationella fördrag och konventioner om massförstörelsevapen samt genom regionala arrangemang, såsom kärnvapenfria zoner.

(4)

Vid 2010 års granskningskonferens om icke-spridningsfördraget betonades vikten av en process som leder till att 1995 års resolution om Mellanöstern (1995 års resolution) genomförs fullt ut. I detta syfte ställde sig 2010 års granskningskonferens bakom vissa konkreta åtgärder, bland annat beaktande av alla erbjudanden om stöd för genomförandet av 1995 års resolution, inklusive unionens erbjudande att stå som värd för ett uppföljningsseminarium knutet till det som organiserades i juni 2008.

(5)

Vidare erkände 2010 års granskningskonferens det civila samhällets viktiga roll för genomförandet av 1995 års resolution och stödde alla insatser i detta avseende.

(6)

Förenta nationernas generalsekreterare utfäste sig i nedrustningsagendan Att säkra vår gemensamma framtid (Securing our Common Future) som lades fram den 24 maj 2018, att arbeta med FN:s medlemsstater för att stärka och befästa kärnvapenfria zoner, inbegripet genom att stödja upprättande av fler sådana zoner, inbegripet i Mellanöstern.

(7)

Unionen har hela tiden uttryckt sin beredvillighet att stödja en process som leder till upprättande av en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern genom att stödja förtroendeskapande processer, särskilt genom unionens seminarier och workshoppar, såsom de som hölls 2008, 2011 och 2012, samt genom det unionsstödda projektet inom FN:s institut för nedrustningsforskning (Unidir) under perioden 2019–2023 om förtroendeskapande åtgärder som leder till en sådan zon, i enlighet med rådets beslut (Gusp) 2019/938 (1).

(8)

Unionen vill fortsätta att stödja en process som leder till en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern genom att även i fortsättningen stödja Unidirs arbete i detta syfte.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   I syfte att befrämja unionens åtagande att upprätta en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern ska unionen stödja ett Unidir-projekt med följande övergripande mål:

Bidra till att dämpa regionala tendenser till spridning av massförstörelsevapen.

Uppmuntra regionala säkerhetsarrangemang och vapenkontroll, icke-spridning samt nedrustningsstandarder och nedrustningsprocesser.

Utveckla en djupare förståelse av förhållandet mellan den massförstörelsevapenfria zonen i Mellanöstern och den aktuella regionala och internationella utvecklingen.

Främja en effektiv, kontrollerbar, inkluderande och hållbar massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern.

2.   En utförlig beskrivning av projektet återfinns i projektdokumentet i bilagan.

Artikel 2

1.   Unionens höga representant (den höga representanten) ska ansvara för genomförandet av detta beslut.

2.   Det tekniska genomförandet av det projekt som avses i artikel 1.1 ska anförtros åt Unidir, som ska utföra denna uppgift under den höga representantens ansvar. För detta ändamål ska den höga representanten ingå nödvändiga överenskommelser med Unidir.

Artikel 3

1.   Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av det projekt som avses i artikel 1.1 ska vara 2 099 969 EUR.

2.   De utgifter som ska finansieras med det belopp som anges i punkt 1 ska förvaltas i enlighet med de regler och förfaranden som är tillämpliga på unionens allmänna budget.

3.   Kommissionen ska övervaka att de utgifter som ska finansieras med det belopp som anges i punkt 1 förvaltas korrekt. Den ska i detta syfte ingå en bidragsöverenskommelse med Unidir. I den överenskommelsen ska det fastställas att Unidir ska säkerställa att unionens bidrag synliggörs på ett sätt som står i proportion till dess storlek.

4.   Kommissionen ska sträva efter att ingå den bidragsöverenskommelse som avses i punkt 3 så snart som möjligt efter det att detta beslut har trätt i kraft. Den ska informera rådet om alla eventuella svårigheter i samband med detta och om tidpunkten för ingåendet av överenskommelsen.

Artikel 4

1.   Den höga representanten ska rapportera till rådet om genomförandet av detta beslut på grundval av beskrivande årsrapporter som utarbetats av Unidir. Dessa rapporter ska ligga till grund för rådets utvärdering i slutet av projektet.

2.   Kommissionen ska informera om de finansiella aspekterna av genomförandet av det projekt som avses i artikel 1.1.

Artikel 5

1.   Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

2.   Detta beslut ska upphöra att gälla 36 månader efter det att den överenskommelse om medverkan som avses i artikel 3.3 har ingåtts. Det ska dock upphöra att gälla sex månader efter ikraftträdandet, om inte någon finansieringsöverenskommelse har ingåtts vid den tidpunkten.

Utfärdat i Luxemburg den 26 juni 2023.

På rådets vägnar

J. BORRELL FONTELLES

Ordförande


(1)  Rådets beslut (Gusp) 2019/938 av den 6 juni 2019 till stöd för en förtroendeskapande process för att upprätta en zon i Mellanöstern som är fri från kärnvapen och alla andra slags massförstörelsevapen (EUT L 149, 7.6.2019, s. 63).


BILAGA

Projekt till stöd för en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern i en föränderlig regional säkerhetsmiljö

Mellanöstern upplever förändringar och ökad instabilitet, fler källor till osäkerhet och en ökning vad gäller införskaffande och användning av konventionella vapen liksom en oro över fortsatt användning och spridning av icke-konventionella vapen. Som följd av det sistnämnda och andra globala händelser genomgår den regionala säkerhetsmiljön betydande förändringar som kan få bestående konsekvenser för den regionala och internationella spridningen av massförstörelsevapen. Unidirs föreslagna projekt kommer att främja icke-spridning av massförstörelsevapen, vapenkontroll samt normer för nedrustning och nedrustningsmål i Mellanöstern genom att stödja initiativet till en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern och regionala säkerhetsrelevanta processer med hjälp av politiskt relevant forskning, kapacitetsuppbyggnad och dialog.

Bakgrund och syfte

Globalt sett befinner sig icke-spridningssystemen mitt i en kris. De senaste två årtiondena har dessa verktyg försvagats eftersom geopolitiska intressen har prioriterats framför icke-spridning, vapenkontroll och nedrustningsåtgärder. Underlåtenheten att anta ett slutdokument vid två på varandra följande granskningskonferenser för icke-spridningsfördraget är bara ett exempel, och det utgör ett tydligt bevis på den kris som systemen just nu går igenom. Mot denna breda geostrategiska bakgrund genomgår säkerhetsmiljön i Mellanöstern också stora förändringar. I olika länder har social oro och inbördeskrig lett till kontinuerlig instabilitet, vilket har orsakat befolkningsförflyttningar som i sin tur påverkar säkerheten och stabiliteten i närliggande regioner. Den rådande instabiliteten har också påverkat förmågan hos regeringarna i regionen att ta itu med utrikespolitiska frågor, till exempel genom deltagande i multilaterala och regionala initiativ för att motverka spridning av massförstörelsevapen. På regional nivå har allianserna skiftat och vänt upp och ned på långvariga regionala maktbalanser och obalanser. Dessutom har åtgärder som vidtagits av aktörer utanför regionen, såsom militär närvaro, verksamhet och stöd, tillsammans med militära tillbakadraganden också rubbat säkerhetsläget i regionen.

Kombinationen av inhemsk och regional instabilitet har lett till två parallella processer som kan få bestående konsekvenser för den regionala och internationella spridningen av massförstörelsevapen. Å ena sidan har man i regionen sett en ökning vad gäller införskaffande och användning av konventionella och potentiellt icke-konventionella vapen samt förvärvandet (eller hotet om förvärvande) av kapacitet att tillverka kärnvapen, vilket sker mot bakgrund av befintlig kapacitet för massförstörelsevapen. Å andra sidan har staterna i regionen visat ökad beredskap att ta itu med sina regionala säkerhetsproblem genom regionala och subregionala förhandlingar, vilket framgår av Abrahamavtalen, eldupphöret i Jemen, sjögränsavtalet mellan Israel och Libanon, dialogerna mellan Iran och Saudiarabien och mellan Iran och Förenade Arabemiraten samt de pågående insatserna inom FN för att förhandla fram en zon i Mellanöstern som är fri från massförstörelsevapen. Även om dessa två tendenser kan tyckas motsägelsefulla när det gäller deras konsekvenser för spridningen av massförstörelsevapen kan de mycket väl fortsätta existera parallellt, vilket de högst troligen kommer att göra.

Projektets mål

Det föreslagna projektet ska ha följande fyra övergripande mål:

Att bidra till att dämpa regionala tendenser till spridning av massförstörelsevapen.

Att uppmuntra till regionala säkerhetsåtgärder och vapenkontroll, icke-spridning samt nedrustningsnormer och nedrustningsprocesser.

Att utveckla en djupare förståelse av förhållandet mellan en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern och den pågående regionala och internationella utvecklingen.

Att främja en effektiv, kontrollerbar, inkluderande och hållbar massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern.

Projektmetod

Projektet kommer att anta en helhetssyn som omfattar alla forskningskomponenter, sammanför idéer, genererar nya förslag, kapacitetsuppbyggnad och dialog samt bidrar till att man når ut till och involverar olika deltagare och målgrupper. Det föreslagna projektet ska uppnå detta genom att genomföra tre arbetsområden (resultat) och de därmed förbundna effekterna:

Arbetsområde 1: Fördjupa förståelsen för och uppskattningen av de orsaker, motiv och risker som är förknippade med regional spridning av massförstörelsevapen i syfte att finna lösningar för att förbättra den regionala säkerheten och främja regionala lösningar på problemen med spridning av massförstörelsevapen i Mellanöstern. Arbetsområde 1 syftar till att öka medvetenheten om och förståelsen för de faktorer som driver på spridningen av massförstörelsevapen i Mellanöstern. Målet är att identifiera de bakomliggande orsakerna till spridningen av massförstörelsevapen, inbegripet strategiska, politiska eller andra motiv, samt de därmed förknippade riskerna och konsekvenserna. Det slutliga övergripande målet för detta arbetsområde är att identifiera praktiska lösningar för att förbättra den regionala säkerheten och förhindra spridningen av massförstörelsevapen i Mellanöstern. Detta handlar bland annat om att främja pågående och nya regionala säkerhetsprocesser samt initiativet till en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern, vilket skulle förbjuda innehav, tillverkning och användning av massförstörelsevapen i regionen och främja nedrustnings- och icke-spridningsinsatser. Genom att fördjupa förståelsen för utmaningarna och utforska möjliga lösningar syftar arbetsområde 1 till att stödja utvecklingen av ett säkrare och stabilare Mellanöstern.

Arbetsområde 2: Bygga upp regional kapacitet för att öka kunskaperna om problemen och förmågan att identifiera lösningar kopplade till förhandlingarna om och genomförandet av en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern. Syftet med arbetsområde 2 är att öka kapaciteten i länderna i Mellanöstern att på ett effektivt sätt delta i förhandlingarna om och genomförandet av regionala säkerhetsprocesser i allmänhet, och i synnerhet den massförstörelsevapenfria zonen i Mellanöstern. Detta inbegriper att stärka regionala aktörers förmåga att förstå komplexiteten i problemet med spridning av massförstörelsevapen och att utveckla deras kapacitet att identifiera och genomföra praktiska lösningar. Verksamhet inom detta arbetsområde kommer att omfatta tillhandahållande av utbildnings- och kapacitetsuppbyggnadsprogram för offentliga tjänstemän, experter och andra berörda parter samt stöd till utvidgningen av målgruppen i regionen. Det övergripande målet är att skapa ett mer välinformerat och engagerat regionalt samhälle som är bättre rustat att hantera de utmaningar som spridningen av massförstörelsevapen innebär, och främja regional säkerhet. Genom att bygga upp regional kapacitet och öka kunskapen om frågorna syftar detta arbetsområde till att stödja effektiva förhandlingar om och ett effektivt genomförande av pågående och nya regionala säkerhetsprocesser, inklusive den massförstörelsevapenfria zonen i Mellanöstern, och i förlängningen till att uppmuntra till andra regionala säkerhetsåtgärder och vapenkontroll, icke-spridning och nedrustningsprocesser.

Arbetsområde 3: Stödja en effektiv, kontrollerbar, inkluderande och hållbar massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern. För att säkerställa att den massförstörelsevapenfria zonen i Mellanöstern är fullständig, effektiv och kontrollerbar kommer arbetsområde 3 också att inriktas på att stödja tekniska och rättsliga aspekter i samband med förhandlingarna om och genomförandet av zonen. I slutändan är målet för detta arbetsområde att främja en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern som är uppnåelig och hållbar, dvs. att den kan uppnås och upprätthållas över tid, och som fortsätter att fungera som ett viktigt verktyg för att förbättra den regionala säkerheten och förhindra spridning av massförstörelsevapen i Mellanöstern.

Projektverksamhet och förväntade resultat

Projektet kommer att genomföra aktiviteter, ordna evenemang och offentliggöra rapporter för att främja de fyra översynsverksamheterna inom samtliga tre arbetsområden.

Arbetsområde 1: Fördjupa kunskaperna om och förståelsen för de orsaker, motiv och risker som är förknippade med regional spridning av massförstörelsevapen, i syfte att finna lösningar för att förbättra den regionala säkerheten och främja en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern som en av lösningarna på spridningen av massförstörelsevapen i Mellanöstern. Inom ramen för detta arbetsområde kommer projektet att göra följande:

Kalla till två eller flera rundabordssamtal för att diskutera den aktuella regionala och internationella utvecklingen och dess inverkan på den regionala hotbilden. Detta kommer att innebära att experter, offentliga tjänstemän och andra berörda parter samlas för att utbyta åsikter och perspektiv på regionala säkerhetsutmaningar och diskutera olika sätt att förbättra det regionala samarbetet och stabiliteten.

Bedriva forskning för att kartlägga regionala hotbilder, se över verktygslådan för att uppnå vapenkontroll, icke-spridning och nedrustning samt regional säkerhet, och identifiera hur regionala säkerhetsprocesser och den massförstörelsevapenfria zonen i Mellanöstern kan hantera dessa utmaningar. Denna forskning kommer att inbegripa en omfattande analys av de faktorer som driver på spridningen av massförstörelsevapen i regionen samt en undersökning av styrkor och svagheter i befintliga regionala säkerhetsprocesser och säkerhetsmekanismer.

Offentliggöra ett dokument som sammanfattar forskningsresultaten och tar fasta på olika sätt att begränsa de orsaker, motiv och risker som är förknippade med regional spridning av massförstörelsevapen. Dokumentet ska ange politiska riktlinjer för att förbättra de regionala säkerhetsprocesserna och främja en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern som ett av de viktigaste verktygen för att förhindra spridning av massförstörelsevapen i Mellanöstern.

Genom att kalla till rundabordssamtal, bedriva forskning och offentliggöra ett dokument syftar dessa insatser till att öka kunskaperna om regionala hotbilder och identifiera praktiska lösningar för att förbättra den regionala säkerheten och förhindra spridningen av massförstörelsevapen i Mellanöstern.

Arbetsområde 2: Bygga upp regional kapacitet för att öka kunskaperna om problemen och förmågan att identifiera lösningar kopplade till förhandlingarna om och genomförandet av en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern. Inom ramen för detta arbetsområde kommer projektet att göra följande:

Skapa nätverk av enskilda personer och institutioner som arbetar med och främjar regional säkerhet, bland annat med den massförstörelsevapenfria zonen i Mellanöstern, för att öka kunskaperna om problemen, med målet att de ska kunna ge underlag till sin nationella politik och delta i pågående och framtida diskussioner. Detta kommer att inbegripa upprättande av partnerskap med befintliga organisationer och initiativ samt stöd till utvecklingen av nya nätverk och allianser som är inriktade på att främja en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern. Målet är att upprätta, stärka och integrera de befintliga insatserna för att främja den massförstörelsevapenfria zonen i Mellanöstern och att maximera dess inverkan på den regionala säkerheten.

Anordna minst två workshoppar om kapacitetsuppbyggnad för regionala tjänstemän och experter för att öka kunskaperna om frågor som rör regional säkerhet, spridning av massförstörelsevapen och insatser för att ta itu med dessa frågor, bland annat förhandlingarna om och genomförandet av en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern. Dessa workshoppar kommer att ge deltagarna möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter samt utveckla praktiska förhandlingslösningar och genomförandelösningar.

Upprätthålla och förbättra de onlineverktyg avseende den massförstörelsevapenfria zonen i Mellanöstern som finns på Unidirs webbplats. Detta kommer att innebära att man uppdaterar befintliga resurser och material samt utvecklar nya onlineverktyg och onlineresurser för att stödja främjandet och genomförandet av den massförstörelsevapenfria zonen i Mellanöstern.

Översätta minst tre publikationer till regionala språk. Detta kommer att bidra till utvecklingen av terminologi på de lokala språken och i förlängningen till kunskaper hos nuvarande och framtida regionala experter, öka regionala målgruppers tillgång till information och resurser med anknytning till den massförstörelsevapenfria zonen i Mellanöstern, och främja zonens synlighet samt kunskaperna om den i regionen.

Genom att skapa nätverk, anordna workshoppar om kapacitetsuppbyggnad, underhålla och förbättra onlineverktyg och översätta publikationer syftar dessa insatser till att främja regionala säkerhetsinsatser och den massförstörelsevapenfria zonen i Mellanöstern, och till att stärka den regionala kapaciteten att på ett effektivt sätt delta i förhandlingarna om och genomförandet av dessa.

Arbetsområde 3: Att främja en effektiv, kontrollerbar, inkluderande och hållbar massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern.

Offentliggöra minst tre policydokument som tar upp frågor som utgör utmaningar i förhandlingarna och/eller genomförandet av en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern. Dessa dokument ska behandla en rad frågor som rör regional säkerhet, nedrustning och icke-spridning, och redogöra för konsekvenserna av och alternativen för att ta itu med dessa utmaningar. De ska ge en heltäckande och väl underbyggd analys av de viktigaste utmaningarna med en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern, och bidra till en framgångsrik förhandling och ett framgångsrikt genomförande.

Anordna minst två offentliga evenemang för att diskutera frågor som är relevanta för förhandlingarna om och genomförandet av en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern. Dessa evenemang kommer att samla experter, offentliga tjänstemän och andra berörda parter för att diskutera och utbyta åsikter om utmaningar och möjligheter med anknytning till den massförstörelsevapenfria zonen i Mellanöstern.

Ta fram sammanfattningar och erbjuda stöd till det pågående arbetet med en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern i samband med genomförandet av zonen och andra regionala säkerhetsprocesser. Detta kommer att inbegripa tillhandahållande av stöd och rådgivning till berörda parter.

Genom att offentliggöra policydokument, anordna offentliga evenemang och erbjuda sammanfattningar och stöd syftar dessa insatser till att bidra till förhandlingarna om och genomförandet av en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern, och till att ta itu med viktiga utmaningar som kan uppstå under dessa processer.

Avsedd målgrupp

Det föreslagna projektet kommer att bidra till vapenkontroll, nedrustning och icke-spridningsinsatser både regionalt och internationellt. Den avsedda målgruppen omfattar tre överlappande grupper:

Sådana beslutsfattare och diplomater i regionen som arbetar med vapenkontroll, nedrustning och icke-spridning samt regionala säkerhetsfrågor. Detta inbegriper även regionala tjänstemän och experter, och de som arbetar i regionala och multilaterala forum, inbegripet icke-spridningsfördraget, konventionen om kemiska vapen, översynskonferenser inom ramen för BTV-konventionen och konferensen om en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern. Särskilt fokus kommer att ligga på att nå ut till mindre representerade grupper såsom unga beslutsfattare, experter, kvinnor och forskare från regionen, som ofta är frånvarande vid samtalen.

Internationella säkerhetspolitiska beslutsfattare, diplomater och forskare, särskilt de som är inriktade på vapenkontroll, nedrustning och icke-spridning av kärnvapen, kemiska vapen och biologiska vapen och deras bärare i Mellanöstern samt den massförstörelsevapenfria zonen i Mellanöstern och regional säkerhet, eller ny teknik.

Forskare och yrkesverksamma i Mellanöstern som försöker följa och förstå den snabbt föränderliga dynamiken i regionen, dess medlemsstater och dess befolkning, konsekvenserna av växlande allianser och kapaciteter för säkerheten i regionen och utsikterna att förebygga och mildra nuvarande och framtida källor till spänningar, konflikter och spridning.

Tidsplan för projektet

Projektet förväntas inledas under i mitten av juli 2023 och pågå i 36 månader. Det förväntas avslutas i juli 2026. En slutlig redogörelse och ekonomisk redovisning för projektet kommer att läggas fram i slutet av 2026.

Projektstyrning och tillsyn

Projektet ska genomföras under ledning av FN:s institut för nedrustningsforskning (Unidir). Unidir är ett självständigt institut inom FN:s ramar och inrättades 1980 för att bedriva oberoende forskning om nedrustning och därmed sammanhängande problem, särskilt internationella säkerhetsfrågor. Det har sitt säte i Genève och har ett globalt anseende och mångårig expertis i frågor som rör massförstörelsevapen, bland annat ett omfattande institutionellt minne av och ett arkiv över nedrustningsprocesser, inbegripet icke-spridningsavtalet och kärnvapenfria zoner runt om i världen, samt en omfattande förteckning över publikationer som alla är tillgängliga för allmänheten och kan erhållas online utan kostnad.

En viktig uppgift för Unidir är att sammankalla och underlätta expertmöten för informell dialog om nedrustningsfrågor, som sträcker sig från frågor om massförstörelsevapen till ny och framväxande vapenteknik. Unidir har därför ett omfattande nätverk som det kan utnyttja och erfarenhet av att anordna möten i Genève och på andra ställen och att förbereda sammanfattande rapporter och uppföljningar.

Unidir leds av en styrelse som även fungerar som rådgivande nämnd i nedrustningsfrågor, och till vilken Unidirs direktör rapporterar. I styrelsen ingår en rad olika experter från hela världen, som alla deltar i egenskap av individer och som sammanträder två gånger om året för att granska Unidirs materiella och finansiella verksamhet. Styrelsen ska varje år lämna in en rapport om sitt arbete till FN:s generalsekreterare. Unidirs direktör ansvarar för Unidirs organisation, ledning och administration, inbegripet dess väsentliga forskningsresultat och dess ekonomiska och administrativa förfaranden.

Unidir är en självständig organisation men följer FN:s finansiella regler och bestämmelser, och dess finanser granskas av FN:s revisionskommitté. Projektets hela ekonomi administreras och förvaltas genom Umoja och ses över varje kvartal. Unidir överlämnar en rapport om enskilda projekts utveckling och ekonomi till berörda givare, minst en gång per år och ibland så ofta som varje kvartal, beroende på den enskilda givarens behov.


27.6.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 161/77


RÅDETS BESLUT (EU) 2023/1307

av den 26 juni 2023

om de finansiella bidrag som parterna i Europeiska utvecklingsfonden ska betala som en andra delbetalning för 2023

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av det interna avtalet mellan företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om finansiering av Europeiska unionens bistånd inom den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 i enlighet med Cotonouavtalet och om tilldelning av ekonomiskt bistånd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämplig (1), särskilt artikel 7.2 jämförd med artikel 14.3,

med beaktande av rådets förordning (EU) 2018/1877 av den 26 november 2018 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EU) 2015/323 (2), särskilt artikel 19.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 46 i förordning (EU) 2018/1877 kommer Europeiska investeringsbanken (EIB) att till kommissionen översända sina uppdaterade uppskattningar av åtaganden och betalningar för de instrument som den förvaltar.

(2)

I enlighet med artikel 19.3 i förordning (EU) 2018/1877 ska kommissionen senast den 15 juni 2023 lägga fram ett förslag som fastställer beloppet för den andra delbetalningen av bidraget för 2023.

(3)

Enligt artikel 20.1 i förordning (EU) 2018/1877 ska belopp som fastställts för tidigare Europeiska utvecklingsfonder (EUF) användas först vid bidragsinfordringar. Därför bör en bidragsinfordran för EIB och kommissionen göras i enlighet med förordning (EU) 2018/1877.

(4)

Enligt artikel 152 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (utträdesavtalet) ska Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (Förenade kungariket) förbli part i EUF till dess att elfte EUF och alla tidigare oavslutade EUF har avslutats. Enligt artikel 153 i utträdesavtalet ska dock Förenade kungarikets andel av anslag som dragits tillbaka från projekt inom elfte eller tidigare EUF inte återanvändas om anslagen dragits tillbaka efter den 31 december 2020.

(5)

I rådets beslut (EU) 2022/2242 (3) fastställs det årliga bidragsbelopp som parterna i EUF ska betala för 2023 till 1 800 000 000 EUR för kommissionen och till 300 000 000 EUR för EIB.

(6)

För att de åtgärder som föreskrivs i detta beslut ska kunna tillämpas så snart som möjligt bör detta beslut träda i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det årliga bidragsbelopp som parterna i EUF ska betala som en andra delbetalning för 2023 fastställs härmed till 750 000 000 EUR. Av detta belopp ska 650 000 000 EUR fördelas till kommissionen och 100 000 000 EUR till EIB.

Artikel 2

De enskilda bidragen till EUF ska av parterna i EUF betalas till kommissionen och EIB som en andra delbetalning för 2023 i enlighet med bilagan.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Luxembourg den 26 juni 2023.

På rådets vägnar

J. BORRELL FONTELLES

Ordförande


(1)  EUT L 210, 6.8.2013, s. 1.

(2)  EUT L 307, 3.12.2018, s. 1.

(3)  Rådets beslut (EU) 2022/2242 av den 14 november 2022 om de finansiella bidrag som parterna i Europeiska utvecklingsfonden ska betala för att finansiera den fonden, med angivande av taket för 2024, det årliga beloppet för 2023, beloppet för den första delbetalningen för 2023 och en vägledande och icke-bindande prognos för de förväntade årliga bidragsbeloppen för åren 2025 och 2026 (EUT L 294, 15.11.2022, s. 17).


BILAGA

ANDRA DELBETALNINGEN AV BIDRAGET TILL EUF FÖR 2023 (I EURO)

MEDLEMSSTATERNA OCH FÖRENADE KUNGARIKET

Bidragsnyckel elfte EUF (%)

Andra delbetalningen 2023 (i euro)

Totalt

Kommissionen

EIB

Elfte EUF

Elfte EUF

BELGIEN

3,24927

21 120 255

3 249 270

24 369 525

BULGARIEN

0,21853

1 420 445

218 530

1 638 975

TJECKIEN

0,79745

5 183 425

797 450

5 980 875

DANMARK

1,98045

12 872 925

1 980 450

14 853 375

TYSKLAND

20,57980

133 768 700

20 579 800

154 348 500

ESTLAND

0,08635

561 275

86 350

647 625

IRLAND

0,94006

6 110 390

940 060

7 050 450

GREKLAND

1,50735

9 797 775

1 507 350

11 305 125

SPANIEN

7,93248

51 561 120

7 932 480

59 493 600

FRANKRIKE

17,81269

115 782 485

17 812 690

133 595 175

KROATIEN

0,22518

1 463 670

225 180

1 688 850

ITALIEN

12,53009

81 445 585

12 530 090

93 975 675

CYPERN

0,11162

725 530

111 620

837 150

LETTLAND

0,11612

754 780

116 120

870 900

LITAUEN

0,18077

1 175 005

180 770

1 355 775

LUXEMBURG

0,25509

1 658 085

255 090

1 913 175

UNGERN

0,61456

3 994 640

614 560

4 609 200

ΜΑLTA

0,03801

247 065

38 010

285 075

NEDERLÄNDERNA

4,77678

31 049 070

4 776 780

35 825 850

ÖSTERRIKE

2,39757

15 584 205

2 397 570

17 981 775

POLEN

2,00734

13 047 710

2 007 340

15 055 050

PORTUGAL

1,19679

7 779 135

1 196 790

8 975 925

RUMÄNIEN

0,71815

4 667 975

718 150

5 386 125

SLOVENIEN

0,22452

1 459 380

224 520

1 683 900

SLOVAKIEN

0,37616

2 445 040

376 160

2 821 200

FINLAND

1,50909

9 809 085

1 509 090

11 318 175

SVERIGE

2,93911

19 104 215

2 939 110

22 043 325

FÖRENADE KUNGARIKET (*1)

14,67862

95 411 030  (*1)

14 678 620

110 089 650  (*1)

TOTALT EU-27 OCH FÖRENADE KUNGARIKET

100,00

650 000 000

100 000 000

750 000 000


(*1)  I enlighet med artikel 153 i utträdesavtalet begärde Förenade kungariket i mars 2023 att kommissionen under 2023 skulle betala tillbaka sin utestående del av reserven för tionde och elfte EUF genom att avräkna Förenade kungarikets utestående bidrag till EUF för 2023 (andra och tredje delbetalningen, dvs. totalt 154,12 miljoner euro). Denna avräkning kommer att återspeglas i respektive betalningsinstruktion.