(1)

Unionen är medlem i Världshandelsorganisationen (WTO) som inledde handelsförhandlingarna i Doharundan, kända som utvecklingsagendan från Doha, i november 2001. Uppdraget för WTO-förhandlingarna om fiskesubventioner var att uppfylla delmål 14.6 i Förenta nationernas mål för hållbar utveckling.

(2)

Kommissionen förhandlade med andra WTO-medlemmar i samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 207.3 i fördraget.

(3)

Förhandlingarna slutfördes vid WTO:s tolfte ministerkonferens den 17 juni 2022. Den konferensen antog protokollet om ändring av Marrakechavtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (protokollet) och förklarade det öppet för godtagande av WTO:s medlemmar.

(4)

Bilagan till protokollet innehåller avtalet om fiskesubventioner, vilket kommer att införas, när protokollet träder i kraft, i bilaga 1A till Marrakechavtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen.

(5)

Protokollet bör godkännas.

1.

Bilaga 1A till WTO-avtalet ska, när detta protokoll träder i kraft i enlighet med punkt 4, ändras genom att avtalet om fiskesubventioner, som återfinns i bilagan till detta protokoll, införs efter avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder.

2.

Det får inte göras några förbehåll för någon av bestämmelserna i detta protokoll.

3.

Detta protokoll är härmed öppet för godtagande av medlemmarna.

4.

Detta protokoll ska träda i kraft i enlighet med artikel X.3 i WTO-avtalet. (1)

5.

Detta protokoll ska deponeras hos Världshandelsorganisationens generaldirektör, som omedelbart ska förse varje medlem med en bestyrkt kopia av det och en anmälan av varje godtagande i enlighet med punkt 3.

6.

Detta protokoll ska registreras i enlighet med artikel 102 i Förenta nationernas stadga.

(1)

För att säkerställa ett effektivt samarbete mellan de behöriga myndigheterna i hem- och värdmedlemsstater är det nödvändigt att specificera vilken information om värdepappersföretag och, i förekommande fall, om hur deras filialer fungerar eller om utövandet av friheten att tillhandahålla tjänster i en eller flera andra medlemsstater utöver de där deras huvudkontor är belägna, som hemmedlemsstatens behöriga myndigheter ska lämna till de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten och omvänt.

(2)

Det är viktigt att se informationsutbytet mellan de behöriga myndigheterna i hem- och värdmedlemsstaterna i ett större sammanhang när det gäller tillsynen av gränsöverskridande värdepappersföretagskoncerner. I förekommande fall är det därför lämpligt att information lämnas på konsoliderad nivå. I synnerhet är det lämpligt, ifall det yttersta moderbolaget för ett värdepappersföretag som bedriver verksamhet genom en filial är etablerat i samma medlemsstat som den där värdepappersföretaget har sitt huvudkontor och den behöriga myndigheten i värdepappersföretagets hemmedlemsstat också är grupptillsynsmyndighet, att denna behöriga myndighet tillhandahåller information på konsoliderad nivå, i stället för på värdepappersföretagsnivå. I det fallet bör den behöriga myndigheten dock underrätta värdmedlemsstaternas behöriga myndigheter om att informationen tillhandahålls på konsoliderad nivå avseende värdepappersföretagskoncernen.

(3)

Även om de centrala delar som bör omfattas av ett informationsutbyte mellan behöriga myndigheter fastställs skulle det inte vara lämpligt att begränsa omfattningen av sådant informationsutbyte med tanke på ett effektivt gränsöverskridande samarbete mellan behöriga myndigheter. I artikel 14 i direktiv (EU) 2019/2034 fastställs särskilda bestämmelser för utbyte av information om kontroller på plats av filialer som också kan vara relevanta inom ramen för artikel 13 i det direktivet.

(4)

Kraven på samarbete och informationsutbyte när det gäller anmälningar av utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster fastställs i artiklarna 34 och 35 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (2), och krav på samarbete mellan behöriga myndigheter med ansvar för tillsyn av marknader och instrument i tillsynsarbete, för kontroller på plats eller utredningar fastställs i artikel 80 i direktiv 2014/65/EU och specificeras närmare i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/586 (3). I den här förordningen specificeras därför inte krav som rör utbyte av information på de områdena.

(5)

Även om den information, som behöver utbytas för att säkerställa ett tillräckligt skydd för kunderna och för att skydda stabiliteten i det finansiella systemet i värdmedlemsstaten, bör specificeras i samband med tillhandahållandet av gränsöverskridande tjänster i en värdmedlemsstat, bör dubblering av informationsutbytet också undvikas. De behöriga myndigheterna bör därför beakta information som de redan har tillgång till, särskilt genom den mekanism som upprättats i enlighet med artikel 6.2 i direktiv (EU) 2019/2034 för utbyte av information mellan de behöriga myndigheterna och de myndigheter som utnämnts enligt artikel 67 i direktiv 2014/65/EU i en viss medlemsstat; om dessa myndigheter skiljer sig åt artikel 80 i direktiv 2014/65/EU och delegerad förordning (EU) 2017/586.

(6)

För att säkerställa tillräckligt enhetlig reglerings- och tillsynspraxis i hela unionen och en miniminivå för informationsutbytet, som gör det möjligt för de behöriga myndigheterna att fullgöra sina tillsynsuppgifter, är det nödvändigt att fastställa minimikrav för den information som ska utbytas mellan de behöriga myndigheterna i hem- och värdmedlemsstaterna. Denna information bör åtminstone omfatta alla de områden som anges i artikel 13 i direktiv (EU) 2019/2034, dvs. information om värdepappersföretagets lednings- och ägarstruktur, värdepappersföretagets uppfyllande av kapitalbaskraven, värdepappersföretagets uppfyllande av koncentrationsriskkraven och likviditetskraven, värdepappersföretagets administrativa förfaranden, redovisningsförfaranden och interna kontrollrutiner samt alla andra relevanta faktorer som kan påverka den risk som värdepappersföretaget utgör. För att underlätta tillräcklig tillsyn av värdepappersföretag bör de behöriga myndigheterna i värd- och hemmedlemsstaterna informera varandra om konstaterade situationer där nationell lagstiftning eller unionsrätten inte efterlevs, om sådan bristande efterlevnad kan påverka skyddet av kunder eller stabiliteten i det finansiella systemet i värdmedlemsstaten, samt om tillsynsåtgärder och sanktioner som ålagts värdepappersföretag. Informationsutbytet mellan hemmedlemsstaters och värdmedlemsstaters behöriga myndigheter bör även omfatta information om beredskap inför krissituationer, så att värdmedlemsstaters behöriga myndigheter kan övervaka värdepappersföretag effektivt.

(7)

För att säkerställa att utbytet av information håller sig inom en rimlig tidsram och undvika att en hemmedlemsstats behöriga myndigheter blir skyldiga att överlämna varje enskild uppgift om ett värdepappersföretag – oavsett vad den gäller och hur viktig den är – till alla behöriga myndigheter i värdmedlemsstaterna är det lämpligt i vissa fall att uppgifter som är relevanta endast för en viss filial bara lämnas till de behöriga myndigheter som har ansvaret för tillsynen över den filialen. I likartade effektivitets- och proportionalitetssyften bör på vissa områden enbart information som avser konstaterad bristande efterlevnad utbytas mellan hem- och värdmedlemsstaternas behöriga myndigheter, vilket innebär att inga uppgifter behöver lämnas om värdepappersföretaget uppfyller kraven i den nationella lagstiftningen och unionsrätten.

(8)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska bankmyndigheten (EBA) har lagt fram för kommissionen och som utvecklats i samråd med Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.

(9)

EBA har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning grundar sig på, analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna och begärt råd från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (4).

(1)

För att inrätta tillsynskollegier och identifiera kollegiets medlemmar och potentiella observatörer är det nödvändigt att kartlägga värdepappersföretagskoncernerna. Syftet med en sådan kartläggning är att identifiera koncernenheterna eller filialerna i unionen eller i ett tredjeland och att för varje koncernenhet beskriva dess art, lokalisering, de myndigheter som deltar i deras tillsyn, tillämpliga undantag från tillsyn, dess betydelse för koncernen och dess betydelse för det land i vilket den är auktoriserad eller etablerad.

(2)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av artikel 48 i direktiv (EU) 2019/2034 i hela unionen och därmed rättvisa konkurrensvillkor är det viktigt att främja konvergens hos grupptillsynsmyndigheternas praxis när det gäller inrättandet av tillsynskollegier för värdepappersföretagskoncerner. Eftersom inrättandet av tillsynskollegier överlåts åt den grupptillsynsmyndighet som fastställs enligt artikel 46 i direktiv (EU) 2019/2034, är det särskilt viktigt att fastställa gemensamma kriterier som grupptillsynsmyndigheterna bör beakta när de avgör om ett tillsynskollegium bör inrättas. Dessa gemensamma kriterier bör inbegripa proportionalitetskriterier, återspegla behovet av att underlätta tillsynsuppgifterna och underlätta samordning mellan och samarbete med relevanta tillsynsmyndigheter i tredjeländer, särskilt när sådan samordning och sådant samarbete behövs för att utbyta relevant information om den modell som används för beräkningen av kravet på marginalsäkerhet med tillsynsmyndigheterna för clearingmedlemmarna i de kvalificerade centrala motparterna eller tillsynsmyndigheterna för de kvalificerade centrala motparterna, och för att uppdatera sådan information.

(3)

För att öka tillsynskollegiernas effektivitet och ändamålsenlighet bör de skriftliga arrangemang som avses i artikel 48.6 tredje stycket i direktiv (EU) 2019/2034 omfatta alla områden i kollegiets arbete. Dessa skriftliga arrangemang bör därför även omfatta arrangemang mellan kollegiemedlemmar som deltar i särskild kollegieverksamhet, inbegripet verksamhet som utförs via särskilda understrukturer i kollegiet, om sådana understrukturer inrättas av effektivitetsskäl. De skriftliga arrangemangen bör även innehålla operationella aspekter i kollegiets arbete, eftersom dessa aspekter är viktiga för att underlätta tillsynskollegiets funktion, både i situationer som avser löpande verksamhet och under krissituationer. De skriftliga arrangemangen bör vara övergripande, sammanhängande och uttömmande och bör ge de behöriga myndigheterna tillräcklig och lämplig grund så att dessa kan fullgöra sina relevanta skyldigheter och arbetsuppgifter inom tillsynskollegiet snarare än utanför det.

(4)

Tillsynskollegier är ett viktigt verktyg för utbyte av information, förbereda sig inför och hantera krissituationer, och ge grupptillsynsmyndigheten möjlighet att utöva effektiv gruppbaserad tillsyn. För att säkerställa enhetlighet och göra det möjligt för Europeiska bankmyndigheten (EBA) att utföra sina uppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (2) bör EBA delta i alla tillsynskollegier. Med tanke på tillsynskollegiernas samordnande roll för all tillsynsverksamhet avseende värdepappersföretagskoncerner som härrör från annan unionslagstiftning bör Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) dessutom alltid bjudas in att delta i tillsynskollegiets sammanträden och verksamhet, i enlighet med de skriftliga arrangemangen.

(5)

För att kunna utföra all kollegiets verksamhet bör grupptillsynsmyndigheten och medlemmarna i tillsynskollegiet ha en översikt över den verksamhet som bedrivs av alla enheter i den berörda värdepappersföretagskoncernen, inbegripet verksamheten i de enheter som bedriver finansiell verksamhet utan att vara kvalificerade som värdepappersföretag, och verksamheten i de enheter som är verksamma i tredjeländer. Av samma skäl bör samverkan främjas mellan grupptillsynsmyndigheten, kollegiets medlemmar, de offentliga myndigheter eller organ i en medlemsstat som ansvarar för eller deltar i tillsynen av en enhet i värdepappersföretagskoncernen, inbegripet behöriga myndigheter i värdmedlemsstater där filialer som bedöms som viktiga är etablerade, myndigheter eller organ med ansvar för tillsynen av marknader för finansiella instrument och för förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism, myndigheter eller organ med ansvar för konsumentskydd och resolutionsmyndigheter. Det är därför viktigt att de offentliga myndigheterna eller organen får delta i tillsynskollegiets arbete som observatörer, när så är lämpligt.

(6)

Av öppenhetsskäl och för att säkerställa att tillsynskollegiet fungerar smidigt bör kollegiets medlemmar diskutera och komma överens om omfattningen och graden av deltagande av andra myndigheter, i förekommande fall, som bör delta i tillsynskollegiet som observatörer. Villkoren för dessa myndigheters deltagande som observatörer i tillsynskollegiet bör tydligt anges i de skriftliga arrangemangen och bör meddelas alla myndigheter som deltar som observatörer i tillsynskollegiet.

(7)

För att bättre kunna utföra sina uppgifter och undvika dubbelarbete, inbegripet dubblering av begäranden om information som riktas till de koncernenheter som står under tillsyn, bör medlemmarna i tillsynskollegiet ha ett nära samarbete och i största möjliga utsträckning samordna sina tillsynsåtgärder. Av samma skäl bör medlemmarna i tillsynskollegiet regelbundet se över alla överenskommelser om delegering av uppgifter och ansvar, särskilt när kollegiets medlemmar fastställer fördelningen av resurser och utarbetar planen för tillsynsuppgifter på plats och på annan plats på kollegienivå.

(8)

Grupptillsynsmyndigheten bör kunna ha en övergripande överblick över koncernens situation och fungera som kontaktperson för att säkerställa ett smidigt informationsflöde mellan kollegiets medlemmar. Den samordnande tillsynsmyndigheten bör därför ha tillgång till all information som krävs för fullgörandet av dess uppgifter och ansvarsområden och bör fungera som samordnare för insamling och spridning av information från en medlem i tillsynskollegiet, en annan observatör eller koncernenhet, eller en synpunkt som mottas från ett annat tillsynskollegium eller andra myndigheter som inrättats i samband med värdepappersföretagskoncernen. Detsamma gäller för kollegiets medlemmar, eftersom de behöver få tillgång till relevant information för att kunna utföra sina uppgifter och skyldigheter i förhållande till de enheter som de ansvarar för, och nödvändigheten av att dela relevant information med övriga medlemmar i tillsynskollegiet. I synnerhet om grupptillsynsmyndigheten fastställer att viss information är relevant för en annan medlem av tillsynskollegiet bör den inte på ett omotiverat sätt utesluta medlemmar i kollegiet från att ta emot denna information.

(9)

Tillsynskollegierna underlättar samarbetet och samordningen mellan de behöriga myndigheterna. Detta gäller särskilt alla beslut om användning av interna modeller för beräkning av kapitalbaskrav som kräver förhandstillstånd från behöriga myndigheter. Det är därför viktigt att specificera på vilka villkor grupptillsynsmyndigheten och de berörda behöriga myndigheterna ska utbyta information om resultaten för de interna modellerna och diskutera och nå en överenskommelse om åtgärder för att komma till rätta med konstaterade brister.

(10)

För att fördela tillsynsresurser och utveckla eller samordna tillsynsuppgifter på plats och på annan plats på kollegienivå bör medlemmarna i tillsynskollegiet beakta resultaten av den översyns- och utvärderingsprocess som avses i artikel 36.1 i direktiv (EU) 2019/2034 och som utförs för värdepappersföretagskoncernen och var och en av dess enheter. För att bättre fastställa prioriteringarna för det gemensamma tillsynsarbetet och säkerställa en tillräcklig resursfördelning bör inrättandet av kollegiets program för tillsynsgranskning därför inledas när dessa översyns- och utvärderingsprocesser har slutförts, och bör slutföras så snart de behöriga myndigheterna har tagit höjd för de uppgifter de har åtagit sig att utföra på nationell nivå, de resurser som tilldelats dessa uppgifter och de respektive tidsplanerna för utförandet av dessa uppgifter.

(11)

Medlemmarna av tillsynskollegiet bör samordna sin verksamhet som en förberedelse inför och under krissituationer, inklusive en ogynnsam utveckling som kan komma att allvarligt äventyra finansmarknadernas korrekta funktion och integritet, eller stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system, eller andra situationer som uttryckligen påverkar eller kan påverka den finansiella och ekonomiska situationen i en investeringsgrupp eller något av dess dotterbolag.

(12)

Det är nödvändigt att säkerställa att en krissituation bedöms och åtgärdas ordentligt. Vid hantering av en krissituation bör därför kollegiets medlemmar, under samordning av grupptillsynsmyndigheten, sträva efter att utveckla en samordnad tillsynsbedömning av situationen, enas om en samordnad tillsynsreaktion och övervaka genomförandet av tillsynsreaktion. Medlemmarna i tillsynskollegiet bör också säkerställa att all extern information som lämnas samordnas och att sådan information omfattar element som de själva har kommit överens om på förhand.

(13)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som EBA har överlämnat till kommissionen.

(14)

EBA har samrått med Esma, har anordnat öppna offentliga samråd om de förslag till tekniska tillsynsstandarder som den här förordningen grundas på, analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna samt begärt råd från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr 1093/2010.

(1)

Ett effektivt och snabbt samarbete mellan hem- och värdmedlemsstaternas behöriga myndigheter kräver, inom ramen för dessa myndigheters respektive tillsynsbefogenheter, ett lämpligt ömsesidigt informationsutbyte. För att stödja detta mål bör standardformulär, mallar och operativa förfaranden, inklusive tidsramar, fastställas för informationsutbytet. Eftersom den information som utbyts bör vara aktuell bör de behöriga myndigheterna sträva efter att utbyta information så tidigt som möjligt, utan onödigt dröjsmål, innan överföringsfristen löper ut.

(2)

För att säkerställa att informationen överförs effektivt till de berörda personerna inom de behöriga myndigheterna och att informationen behandlas konfidentiellt bör de behöriga myndigheterna upprätta, utbyta och regelbundet uppdatera förteckningar över kontaktpersoner.

(3)

För att säkerställa en effektiv gränsöverskridande tillsyn av värdepappersföretag, ett tillräckligt skydd av kunder och marknader samt snabba korrigerande åtgärder, bör hem- och värdmedlemsstaternas behöriga myndigheter utan onödigt dröjsmål informera varandra om eventuella situationer som påverkar en filials finansiella stabilitet eller funktion, och tillhandahålla all väsentlig och relevant information om denna situation.

(4)

Kraven för typen och arten av information som ska utbytas av behöriga myndigheter i hem- och värdmedlemsstaterna fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1117 (2). Fastställandet av standardformulär, mallar och förfaranden för sådana krav på informationsutbyte bör därför följa den ram och den metod som fastställs i den delegerade förordningen och ta hänsyn till de standardformulär, mallar och förfaranden som redan tillämpas genom andra mekanismer, såsom de som fastställs i enlighet med artiklarna 34 och 35 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (3), och därigenom undvika dubbelarbete.

(5)

I den ram som fastställs i delegerad förordning (EU) 2023/1117 anges krav för typen och arten av information som ska utbytas mellan behöriga myndigheter. Även om den delegerade förordningen anger de viktigaste delarna som bör omfattas av ett informationsutbyte mellan behöriga myndigheter, syftar den inte till att begränsa omfattningen av ett sådant informationsutbyte i samband med främjandet av ett brett gränsöverskridande samarbete mellan behöriga myndigheter.

(6)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska genomförandestandarder som Europeiska bankmyndigheten (EBA) har lagt fram för kommissionen efter samråd med Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma).

(7)

EBA har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska genomförandestandarder som den här förordningen grundas på, analyserat potentiella kostnader och fördelar samt begärt råd från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (4).

(1)

Den 23 april 2019 lämnade Tana-Chemie GmbH i enlighet med artikel 43.1 i förordning (EU) nr 528/2012 och artikel 4 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 414/2013 (2) in en ansökan till Europeiska kemikaliemyndigheten (kemikaliemyndigheten) om unionsgodkännande av en likadan enstaka biocidprodukt, enligt artikel 1 i genomförandeförordning (EU) nr 414/2013, benämnd APESIN Handaktiv i produkttyp 1 såsom den beskrivs i bilaga V till förordning (EU) nr 528/2012. Ansökan registrerades med ärendenummer BC-CF051114-66 i registret över biocidprodukter (registret). I ansökan angavs också ansökningsnumret för den motsvarande referensbiocidproduktfamiljen Knieler & Team Propanol Family, som registrerats i registret med ärendenummer BC-AQ050985-22.

(2)

Den likadana enstaka biocidprodukten APESIN Handaktiv innehåller propan-1-ol och propan-2-ol som verksamma ämnen, som är upptagna för produkttyp 1 i den unionsförteckning över godkända verksamma ämnen som avses i artikel 9.2 i förordning (EU) nr 528/2012.

(3)

Den 8 december 2021 lämnade kemikaliemyndigheten ett yttrande (3) och utkastet till sammanfattning av biocidproduktens egenskaper för APESIN Handaktiv till kommissionen, i enlighet med artikel 6 i genomförandeförordning (EU) nr 414/2013.

(4)

I yttrandet konstateras det att de föreslagna skillnaderna mellan den likadana enstaka biocidprodukten och den motsvarande referensbiocidprodukten bara gäller information som kan bli föremål för en administrativ ändring i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 354/2013 (4) och att den likadana enstaka biocidprodukten uppfyller villkoren i artikel 19.1 i förordning (EU) nr 528/2012, baserat på bedömningen av den motsvarande referensbiocidproduktfamiljen Knieler & Team Propanol Family och förutsatt att det råder överensstämmelse med utkastet till sammanfattning av biocidproduktens egenskaper.

(5)

Den 20 oktober 2022 översände kemikaliemyndigheten utkastet till sammanfattning av biocidproduktens egenskaper till kommissionen på unionens alla officiella språk, i enlighet med artikel 44.4 i förordning (EU) nr 528/2012.

(6)

Kommissionen instämmer med kemikaliemyndighetens yttrande och anser därför att ett unionsgodkännande bör beviljas för den likadana enstaka biocidprodukten APESIN Handaktiv.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

(1)

I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Tysklands ansökan om registrering av namnet ”Nordhessische Ahle Wurscht/Nordhessische Ahle Worscht” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Nordhessische Ahle Wurscht/Nordhessische Ahle Worscht” registreras.

(1)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/649 (2) införde Europeiska kommissionen (kommissionen) slutgiltiga antidumpningstullar på import av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan för den ursprungliga undersökningen. De antidumpningstullar som för närvarande är i kraft varierar mellan 0 % och 31,3 % (3). Tullsatserna fastställdes på grundval av skademarginalen i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 9.4 i grundförordningen.

(2)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (4) mottog kommissionen en begäran om en översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(3)

Begäran om översyn (begäran) ingavs den 4 januari 2022 av European Steel Association (Eurofer) (sökanden), såsom företrädare för unionsindustrin för vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på att dumpningen och skadan för unionsindustrin sannolikt skulle återkomma om åtgärderna upphörde att gälla.

(4)

China Iron and Steel Association (CISA) hävdade att Eurofer utövade överdriven konfidentiell behandling i begäran om översyn, i den mån berörda parter inte kunde lämna synpunkter på den på ett meningsfullt sätt och att begäran därför borde ha avslagits. Enligt CISA hindrade den avsiktliga användningen av överdriven konfidentiell behandling dem från att få en rimlig förståelse av situationen under undersökningsperioden. I synnerhet när det gäller unionstillverkarnas kostnadsmall hävdade CISA att WTO:s antidumpningsavtal, särskilt artikel 6.5.1, samt grundförordningen, särskilt artikel 19, innehåller en liknande formulering när det gäller de berörda parternas skyldighet att lämna ut icke-konfidentiella uppgifter.

(5)

Artikel 19 i grundförordningen gör det möjligt att skydda konfidentiella uppgifter under omständigheter där ett utlämnande skulle innebära en betydande konkurrensfördel för en konkurrent eller ha en betydande negativ inverkan på den person som lämnar uppgifterna eller på en person från vilken den personen har erhållit uppgifterna. Den information som lämnas i de begränsade bilagorna till begäran hör till dessa kategorier. När det gäller unionstillverkarnas specifika förbrukningsförhållande för de produktionsfaktorer som behövs för att tillverka den produkt som översynen gäller, som lämnades i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, konstaterade kommissionen att dessa uppgifter innehåller affärshemligheter och inte kan sammanfattas. För att konstruera normalvärdet använde sökanden förbrukningsnivåerna för produktionsfaktorerna. Samtidigt innehöll den icke-konfidentiella versionen av begäran om översyn vid giltighetstidens utgång tillräcklig bevisning avseende de produktionsfaktorer som faktiskt användes för att konstruera normalvärdet. På samma sätt är de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna under undersökningens gång inte skyldiga att lämna ut eller sammanfatta vissa konfidentiella uppgifter, såsom det faktiska receptet för deras produkttyper som innehåller förbrukningsförhållandet för dessa produkter. Kommissionen ansåg därför att den version av begäran som berörda parter kunde begära att få ta del av innehöll all väsentlig bevisning och att uppgifterna i den icke-konfidentiella versionen av klagomålet var tillräckliga för att berörda parter skulle kunna utöva sin rätt till försvar. Därför avvisades detta påstående.

(6)

Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen fastställde kommissionen att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde den 5 april 2022 en översyn vid giltighetstidens utgång avseende import till unionen av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Kina på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (5) (tillkännagivandet om inledande).

(7)

CISA hävdade att unionsindustrins lönsamhetsnivåer som rapporterades i begäran borde ha föranlett kommissionen att avslå begäran, och att begäran inte visade att åtgärdernas upphörande rimligen kunde leda till fortsatt skada. Enligt CISA är unionsindustrins tillstånd inte så bräckligt som Eurofer hävdade. Företaget hävdade att inte en enda skadeindikator under hela skadeundersökningsperioden hade sjunkit till en nivå under indexet för minskad förbrukning, och att unionsindustrin i viss utsträckning hade kunnat återhämta sig under den tid som den åtnjöt skydd av de gällande åtgärderna. Slutligen noterade CISA också att det skulle strida mot unionens intresse att införa åtgärder på grund av effekterna av EU:s sanktioner, störningar i leveranskedjan och återhämtningen efter covid-19.

(8)

Kommissionen erinrade om att begäran grundades på sannolikheten för återkommande skada och inte på fortsatt skada. De lönsamhetssiffror som angavs i begäran om översyn hindrade således inte att en översyn inleddes, vilket är framåtblickande. Under alla omständigheter är lönsamheten bara en av många indikatorer som används för att analysera unionsindustrins ekonomiska situation. Tvärtemot CISA:s åsikt visade kommissionens analys av begäran att sökanden hade lagt fram tillräcklig bevisning i inledningsskedet som tydde på att skadan sannolikt skulle återkomma om de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import från Kina skulle upphöra att gälla. I detta avseende erinrade kommissionen om att det inte finns någon rättslig skyldighet att beakta unionens intresse vid bedömningen av huruvida en begäran om översyn vid giltighetstidens utgång är välgrundad. Det var därför motiverat att inleda en översyn.

(9)

Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2021 (översynsperioden). Undersökningen av de trender som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2018 till och med utgången av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(10)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, alla kända unionstillverkare, de kända tillverkarna i Kina och de kinesiska myndigheterna samt kända importörer, användare och handlare om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och inbjöd dem att delta.

(11)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(12)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(13)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av den största produktionsvolym av den likadana produkten i unionen under översynsperioden som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Urvalet omfattade tre unionstillverkare. De unionstillverkare som ingick i urvalet stod för omkring 29 % av den uppskattade totala tillverkningen i unionen under översynsperioden. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom och kommissionen bekräftade det preliminära urvalet. Urvalet är representativt för unionsindustrin.

(14)

Även om inga synpunkter lämnades under urvalsförfarandet hävdade CISA i en senare inlaga att representativiteten var låg, särskilt jämfört med urvalet i den ursprungliga undersökningen, som stod för 45 % av tillverkningen i unionen. CISA uppmanade kommissionen att i detalj undersöka om den låga siffran inte påverkar den inhemska industrins representativitet.

(15)

Kommissionen erinrade för det första om att skillnaderna i urvalet mellan den ursprungliga undersökningen och översynen vid giltighetstidens utgång inte påverkar urvalets representativitet. För det andra noterade kommissionen att CISA inte hade lagt fram några andra väsentliga uppgifter än en jämförelse med urvalet i den ursprungliga undersökningen, som visade att urvalet inte var representativt. Eftersom urvalet gjordes i enlighet med artikel 17 i grundförordningen på grundval av produktionsvolymerna av den likadana produkten i unionen under översynsperioden samt den geografiska representativiteten, och begränsades till ett antal unionstillverkare som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande, bekräftade kommissionen på nytt att urvalet ansågs vara representativt.

(16)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(17)

Ingen icke-närstående importör gav sig emellertid till känna och lämnade de begärda uppgifterna.

(18)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen de kinesiska myndigheterna att identifiera och/eller kontakta eventuella andra tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(19)

Vid inledandet gjorde kommissionen en kopia av frågeformulären tillgänglig i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av och på GD Handels webbplats (6).

(20)

Inga kinesiska tillverkare lämnade de begärda uppgifterna och/eller samtyckte till att ingå i urvalet. Kommissionen informerade Kinas delegation vid Europeiska unionen om att den hade för avsikt att tillämpa tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Inga synpunkter inkom.

(21)

Eftersom ingen kinesisk tillverkare var villig att samarbeta i undersökningen drogs slutsatserna beträffande import från Kina således på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, särskilt handelsstatistik om import och export (Eurostat, Global Trade Atlas (GTA)) (7) och begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.

(22)

Kommissionen sände ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen (8). Inget svar inkom. Kommissionen underrättade därför Kinas delegation vid Europeiska unionen om sin avsikt att tillämpa tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Inga synpunkter inkom.

(23)

Svar på frågeformuläret mottogs från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(24)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök enligt artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(25)

Den 4 april 2023 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut.

(26)

Kommissionen övervägde synpunkterna från de berörda parterna och beaktade dem i tillämpliga fall. De parter som begärde att bli hörda beviljades detta. CISA begärde och beviljades att bli hörd av kommissionens avdelningar den 12 april 2023.

(27)

Den produkt som är föremål för denna översyn är vissa valsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål, även i ringar eller rullar (inklusive produkter skurna i längder och ”smala band”), inte vidare bearbetade efter varmvalsningen, varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag (den produkt som översynen gäller).

Följande produkter omfattas inte av denna översyn:

Den produkt som översynen gäller klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 7208 10 00, 7208 25 00, 7208 26 00, 7208 27 00, 7208 36 00, 7208 37 00, 7208 38 00, 7208 39 00, 7208 40 00, 7208 52 10, 7208 52 99, 7208 53 10, 7208 53 90, 7208 54 00, 7211 13 00, 7211 14 00, 7211 19 00, ex 7225 19 10 (Taric-nummer 7225191090), 7225 30 90, ex 7225 40 60 (Taric-nummer 7225406090), 7225 40 90, ex 7226 19 10 (Taric-nummer 7226191091, 7226191095), 7226 91 91 och 7226 91 99. Dessa KN-nummer och Taric-nummer nämns endast upplysningsvis och tullklassificeringen kan komma att ändras senare.

(28)

Varmvalsade platta stålprodukter tillverkas genom varmvalsning. Detta är en process för bearbetning av metall där upphettad metall förs genom ett eller flera par av varmvalsar för att minska tjockleken och göra den enhetlig, varvid metallens temperatur ligger över dess rekristallisationstemperatur. De kan levereras i olika former, dvs. i ringar eller rullar (oljade eller inte oljade, betade eller inte betade), i skurna längder (plåtar) eller i smala band.

Det finns två huvudsakliga användningsområden för varmvalsade platta stålprodukter. För det första utgör de råvaran för produktionen av olika stålprodukter i senare led i förädlingskedjan med ett mervärde, som börjar med kallvalsade platta stålprodukter försedda med överdrag. För det andra används de som industriell insatsvara som köps av slutanvändarna för en rad olika tillämpningsområden, bland annat inom byggverksamhet (produktion av stålrör), varvsindustri, gasbehållare, bilar, tryckkärl och energiledningar.

(29)

Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina.

(30)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen bekräftar denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har både samma grundläggande fysiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(31)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(32)

Under översynsperioden fortsatte importen av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål från Kina, om än på lägre nivåer än under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (dvs. från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2015). Enligt uppgifter från Eurostat svarade importen av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål från Kina för mindre än 0,1 % av unionens marknad under översynsperioden, jämfört med en marknadsandel på 4,32 % (9) under den ursprungliga undersökningen. I absoluta termer exporterade Kina omkring 28 743 ton till unionen under översynsperioden, vilket utgör en betydande minskning jämfört med de omkring 1 519 304 ton (10) som landet exporterade till unionen under ursprungliga undersökningens undersökningsperiod.

(33)

Som framgår av skäl 20 samarbetade ingen av de kinesiska exportörerna/tillverkarna i undersökningen. På grund av det bristande samarbetet meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på de slutsatser som dras beträffande Kina. Kommissionen fick inte in några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet i detta avseende.

(34)

Enligt artikel 18 i grundförordningen baserades slutsatserna om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning med avseende på Kina därför på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifterna i ansökan om en översyn vid giltighetstidens utgång och inlagorna från de berörda parterna, kombinerat med andra uppgiftskällor, såsom handelsstatistik om import och export (Eurostat och GTA-databasen) (11).

(35)

Mot bakgrund av att tillräcklig bevisning fanns när undersökningen inleddes och att den bevisningen i Kinas fall tenderade att visa på förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(36)

För att erhålla den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Det inkom inget svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades in inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle komma att använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(37)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, preliminärt hade valt Mexiko som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra potentiellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a första strecksatsen i grundförordningen.

(38)

Den 29 augusti 2022 underrättade kommissionen de berörda parterna, genom en notering om produktionsfaktorer, om de relevanta källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet, med Mexiko som representativt land. I noteringen lämnade kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer såsom råvaror, arbetskraft och energi som används vid tillverkningen av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål. Kommissionen underrättade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för företaget Ternium SA, en tillverkare i det representativa landet.

(39)

CISA inkom med sina synpunkter den 16 september 2022. CISA hävdade att importuppgifterna från GTA inte återspeglar de inhemska priserna utan importpriserna, som vanligtvis påverkas av många faktorer, såsom importmängden för en viss produkt, tillgången på en sådan produkt och avståndet mellan export- och importländerna. Kommissionen medgav att importuppgifterna från GTA återspeglar importpriserna. Det finns dock ingenting i ärendehandlingarna som tyder på att dessa priser inte återspeglade de inhemska priserna i det representativa landet eller att kvaliteten eller kvantiteten på de importuppgifter som använts skulle göra dem olämpliga för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Detta påstående avvisades därför.

(40)

Dessutom ifrågasatte CISA huruvida användningen av ett vägt genomsnittligt enhetspris skulle kunna återspegla en meningsfull enhetskostnad för råvaror såsom ferrolegeringar, eftersom det fanns betydande skillnader i enhetspriset beroende på råvarornas kvalitet och/eller ursprungsland. Eftersom tillverkarna i Kina valde att inte samarbeta i undersökningen kunde kommissionen inte särskilja den kvalitet på ferrolegeringar som de använde specifikt vid tillverkningen av varmvalsade platta stålprodukter. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina, och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (12).

(41)

CISA tog dessutom upp frågan om riktigheten av det enhetspris cif som betalats per faktor för varje faktor, eftersom de GTA-importuppgifter som rapporterats av Mexiko ligger på fob-nivå snarare än cif-nivå. I samband med en översyn vid giltighetstidens utgång är kommissionen inte skyldig att beräkna en exakt dumpningsmarginal utan snarare att fastställa om det är sannolikt att dumpningen kommer att fortsätta eller återkomma. Med tanke på att, såsom förklaras i skäl 118, undersökningsresultaten visade att prisskillnaden mellan normalvärdet och exportpriset till resten av världen var över 100 %, skulle kommissionens slutsatser inte ha ändrats även om man hade använt en annan omräkningskoefficient baserad på de importerade varornas faktiska ursprung. Därför avvisades detta påstående.

(42)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(43)

Följande anges dock i artikel 2.6a a i grundförordningen: ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(44)

Såsom förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av den tillgängliga bevisningen och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheternas och tillverkarnas sida var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(45)

I de senaste undersökningarna rörande stålsektorn i Kina (13) fann kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(46)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (14). Kommissionen drog särskilt slutsatsen att de kinesiska myndigheterna inom stålsektorn, dvs. den sektor som producerar den viktigaste råvaran för tillverkning av den produkt som översynen gäller, inte bara fortfarande äger en stor andel av företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (15), utan de kan också påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (16). Kommissionen fann dessutom att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (17). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (18). Likaledes fann kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna i stålsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (19), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på tillgången till kapital för företag i Kina (20).

(47)

På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende stålsektorn i Kina undersökte kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet den bevisning som finns i begäran, samt i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (21) (rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, även beträffande den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(48)

I begäran hävdades det att den kinesiska ekonomin i sin helhet starkt påverkas av olika heltäckande ingripanden från de kinesiska myndigheterna eller andra offentliga myndigheter på flera förvaltningsnivåer, vilket innebär att inhemska priser och kostnader för den kinesiska stålindustrin inte kan användas i denna undersökning. För att styrka denna ståndpunkt hänvisade begäran till kommissionens nyligen genomförda undersökningar av den kinesiska stålsektorn (22) eller slutsatserna från G20-gruppens globala forum för överkapacitet i stålsektorn (23).

(49)

I begäran påpekades närmare bestämt att mot bakgrund av den ”socialistiska marknadsekonomiska doktrin” som fastställs i Kinas konstitution, det kinesiska kommunistpartiets allestädes närvaro och myndigheternas inflytande över ekonomin genom strategiska planeringsinitiativ, såsom den trettonde och den fjortonde femårsplanen (24), ingriper de kinesiska myndigheterna på flera olika nivåer, nämligen på administrativ, finansiell och rättslig nivå.

(50)

I begäran lämnades exempel på omständigheter som visade på förekomst av snedvridning enligt artikel 2.6a b första till sjätte strecksatsen i grundförordningen. Med hänvisning till kommissionens tidigare undersökningar inom stålsektorn, till rapporten och till ytterligare källor hävdade sökanden särskilt följande:

(51)

De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i akten, däribland rapporten och den ytterligare bevisning som lämnats av sökanden, om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(52)

Särskilt inom sektorn för den produkt som översynen gäller, dvs. stålsektorn, står de kinesiska myndigheterna fortfarande för en betydande del av ägandet i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Eftersom de kinesiska exportörerna av den produkt som översynen gäller inte samarbetade kunde den exakta andelen privata och statligt ägda tillverkare inte fastställas. Undersökningen bekräftade dock att de två största tillverkarna i stålsektorn, nämligen Angang Steel Group (Ansteel) och China Baowu Steel Group (Baowu), antingen är helt statsägda eller att staten innehar en kontrollerande andel. Även om specifika uppgifter kanske inte finns tillgängliga för den produkt som översynen gäller utgör sektorn en delsektor av stålindustrin, och slutsatserna om stålsektorn anses därför vara vägledande även för den produkt som översynen gäller.

(53)

Både offentliga och privatägda företag inom stålsektorn omfattas av politisk övervakning och vägledning. De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för stålsektorn bekräftar att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att den har för avsikt att ingripa för att forma den i linje med regeringspolitiken. Detta exemplifieras av utkastet till vägledande yttrande från ministeriet för industri och informationsteknik om främjande av en utveckling av stålindustrin av hög kvalitet, där man efterlyser ytterligare konsolidering av den industriella grunden och en betydande förbättring av moderniseringsnivån i industrikedjan (30), av den fjortonde femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin, enligt vilken sektorn ”kommer att följa kombinationen av marknadsledarskap och statligt främjande” och kommer att ”utveckla en grupp ledande företag med miljömässigt ledarskap och konkurrenskraft” (31), och även av den fjortonde femårsplanen för utveckling av stålskrotindustrin, vars huvudmål är att ”kontinuerligt öka användningsgraden för skrot, för att i slutet av den fjortonde femårsplanen uppnå en total andel skrot på 30 % från den nationella ståltillverkningssektorn” (32).

(54)

Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och styra sektorns utveckling finns på provinsiell nivå, t.ex. i Hebei, som planerar att ”konsekvent genomföra organisationers grupputveckling, påskynda reformen av blandat ägarskap av statsägda företag, fokusera på att främja regionsöverskridande sammanslagningar och omorganisationer av privata järn- och stålföretag samt sträva efter att inrätta 1–2 stora grupper i världsklass, 3–5 stora grupper med visst inhemskt inflytande som stöd” och att ”ytterligare utvidga återvinnings- och cirkulationskanalerna för stålskrot samt stärka kontrollen och klassificeringen av stålskrot” (33). Dessutom innehåller Hebeis plan inom stålsektorn specifikt flera hänvisningar till varmvalsade stålprodukter: ”Uppmuntra företag som tillverkar plåt att påskynda omvandlingen av lågnivåvarmvalsverk (…) och sträva efter att se till att varmvalsade primära plåtar senast 2022 står för mer än 30 % av djupbearbetningen” (34). Dessutom anges följande: ”Konsolidera fördelarna med tråd- och stålmarknaden. Uppmuntra tillverkare av tråd och stänger att genomföra FoU och tillverkning av varmvalsade räfflade stålstänger över 500 MPa och uppgraderingar av blyprodukter. Stödja särskilda stålföretag för att kombinera teknik- och utrustningsomvandling och uppgradera och utveckla bärstål, redskapsstål och andra specialstålprodukter.”

(55)

Henans genomförandeplan för omläggning och uppgradering av stålindustrin enligt den fjortonde femårsplanen förskriver likaså att ”produktionsbaser med utmärkande drag ska byggas […]. bygga sex produktionsbaser med utmärkande drag i Anyang, Jiyuan, Pingdingshan, Xinyang, Shangqiu, Zhouou osv. samt förbättra industrins omfattning, intensifiering och specialisering.” Bland dem ska, senast 2025, produktionskapaciteten för råjärn kontrolleras inom 14 miljoner ton, och produktionskapaciteten för råstål kontrolleras inom 15 miljoner ton (35).” Henans genomförandeplan innehåller också särskilda hänvisningar till varmvalsade produkter: ”Hjälpa oberoende varmvalsningsföretag att delta i sammanslagningarna och omorganisationen av järn- och stålföretag och förbättra den industriella värdekedjans motståndskraft och koncentration (36).” Ytterligare industripolitiska mål finns också i andra provinsers planeringsdokument, t.ex. Jiangsu (37), Shandong (38), Shanxi (39), Zhejiang (40), eller kommuner som Liaoning Dalian (41).

(56)

När det gäller de kinesiska myndigheternas möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen var det på grund av de exporterande tillverkarnas bristande samarbetsvilja omöjligt att systematiskt fastställa förekomsten av personliga kopplingar mellan tillverkarna av den produkt som översynen gäller och kommunistpartiet. Med tanke på att den undersökta produkten utgör en undersektor av stålsektorn är de uppgifter som finns tillgängliga om ståltillverkarna dock även relevanta för den produkt som översynen gäller.

(57)

Till exempel tjänstgör Ansteels ordförande samtidigt som partikommitténs sekreterare. På samma sätt är Ansteels direktör och verkställande direktör partikommitténs biträdande sekreterare (42). När det gäller Baowu är ordföranden för Baosteel, som är ett dotterbolag som till 100 % ägs av Baowu, samtidigt partikommitténs sekreterare, medan verkställande direktören även fungerar som ställföreträdande sekreterare i partikommittén och vice verkställande direktören tjänstgör som ledamot i partikommitténs ständiga kommitté (43).

(58)

Dessutom förekommer offentlig politik som diskriminerar till förmån för inhemska tillverkare eller på annat sätt inverkar på marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för den produkt som översynen gäller. Såsom beskrivs i skäl 54 om Hebeis handlingsplan och i skäl 55 om Henans handlingsplan skulle undersökningen kunna identifiera vissa dokument som särskilt vägleder utvecklingen av undersektorn för varmvalsade platta produkter. Vid undersökningen identifierades dessutom andra dokument som visade att industrin gynnas av statlig vägledning och statliga ingripanden i stålsektorn, eftersom den produkt som översynen gäller utgör en av dess delsektorer.

(59)

De kinesiska myndigheterna anser fortfarande att stålindustrin är en nyckelindustri (44). Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument rörande stål som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Enligt den fjortonde femårsplanen, som antogs i mars 2021, prioriterar de kinesiska myndigheterna omställning, uppgradering, optimering och strukturell anpassning av stålindustrin (45). I den fjortonde femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, som även gäller stålindustrin, beskrivs sektorn på liknande sätt som ”realekonomins grundval” och ett ”viktigt område som formar Kinas internationella konkurrenskraft”. I planen fastställs även ett antal mål och arbetsmetoder för att driva på utvecklingen av stålsektorn under perioden 2021–2025, t.ex. teknisk uppgradering, förbättring av sektorns struktur (inte minst genom fortsatta företagskoncentrationer) eller digital omställning (46).

(60)

Den viktiga råvara som används för tillverkning av varmvalsat plattstål är järnmalm. Järnmalm nämns också i den fjortonde femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin, där staten planerar att ”på ett rationellt sätt utveckla inhemska mineraltillgångar. Öka utvinningen av järnmalm […], genomföra förmånlig skattebehandling samt främja införandet av avancerad teknik och utrustning för att minska uppkomsten av fast avfall från gruvverksamhet” (47). I provinser som Hebei planerar myndigheterna följande för sektorn: ”Rabattstöd för nya projekt, undersöka och vägleda finansinstitut att tillhandahålla lån till låg ränta för järn- och stålföretag i syfte att ställa om till nya industrier, samtidigt som regeringen kommer att tillhandahålla rabattstöd” (48). Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå företagare att uppfylla de offentligpolitiska målen att stödja främjade industrier, vilket inbegriper produktionen av de huvudsakliga råvaror som används vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(61)

Den aktuella undersökningen visade viss bevisning för diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten i enlighet med artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för varmvalsat plattstål. Särskilt när det gäller fabriken i Chaoyang Iron Steel, som gick med förlust under fem på varandra följande år (från 2010 till 2015) och var på väg att gå i konkurs. Det identifierades också som ett ”zombieföretag” av statsrådets kommission för övervakning statligt ägda tillgångar (49).

(62)

Sektorn för varmvalsade platta stålprodukter påverkas också av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket också nämns i skäl 46. Dessa snedvridningar påverkar sektorn både direkt (vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller eller de viktigaste insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgången till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (50).

(63)

Ingen bevisning har heller inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den produkt som översynen gäller inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, vilket även anges i skäl 46 ovan. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(64)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett brett sortiment av insatsvaror för att tillverka den produkt som översynen gäller. När tillverkarna av varmvalsat plattstål köper/kontrakterar dessa insatsvaror är de priser som de betalar (och som bokförs som deras kostnader) helt klart utsatta för samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(65)

Följaktligen är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för varmvalsat plattstål som inte lämpar sig för användning i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (inklusive råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas därför att deras prisbildning påverkas av ett betydande statligt inflytande, såsom beskrivs i delarna I och II i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som i sig tillverkades i Kina genom att kombinera en rad produktionsfaktorer är utsatt för betydande snedvridningar. Detsamma gäller för insatsvarorna för produktionen av insatsvaran och så vidare.

(66)

Den 19 maj 2022 (51) och den 16 september 2022 (52), inkom CISA med ett antal argument rörande påståendena om betydande snedvridningar. För det första gjorde CISA gällande att den rapport som kommissionen grundade sig på inte uppfyllde kraven på opartisk och objektiv bevisning och bevisning med tillräckligt bevisvärde, bland annat med tanke på att den hade utarbetats av kommissionen i det specifika syftet att underlätta för unionens industrier att lämna in ett klagomål beträffande handelsåtgärder. CISA hävdade vidare att eftersom rapporten offentliggjordes 2017 kunde den inte återspegla de påstådda snedvridningarna för undersökningsperioden som omfattade kalenderåret 2021.

(67)

Kommissionen höll inte med. Kommissionen konstaterade att rapporten är ett övergripande dokument som bygger på omfattande objektiv bevisning, däribland rättsakter, förordningar och andra officiella politiska dokument som offentliggörs av de kinesiska myndigheterna, tredjepartsrapporter från internationella organisationer, akademiska studier och artiklar av forskare samt andra tillförlitliga oberoende källor. Den gjordes tillgänglig för allmänheten sedan december 2017, så alla berörda parter skulle ha haft goda möjligheter att motbevisa, komplettera eller kommentera den och den bevisning som den grundar sig på, och varken de kinesiska myndigheterna eller andra parter har inkommit med argument eller bevisning för att vederlägga de källor som ingår i rapporten. När det gäller argumentet att rapporten var föråldrad noterade kommissionen särskilt att de viktigaste policydokumenten och bevisningen i rapporten, inbegripet de relevanta femårsplanerna och den lagstiftning som är tillämplig på den produkt som översynen gäller, till största delen fortfarande var relevanta under översynsperioden, och att inga parter har bevisat att så inte längre var fallet. Kina började offentliggöra nya femårsplaner först under 2021 och en stor del av dessa planer offentliggjordes först under årets andra hälft. Detta bekräftades även genom den utredning i ärendet som utfördes av kommissionen och som sammanfattas ovan.

(68)

För det andra hävdade CISA att begreppet betydande snedvridningar i artikel 2.2 i antidumpningsavtalet inte erkänns i WTO:s antidumpningsavtal. Bestämmelsen gör det i stället möjligt att konstruera normalvärdet under ett begränsat antal särskilda villkor, varvid betydande snedvridningar inte förekommer bland sådana villkor. Dessutom hävdade CISA att artikel 2.2 i antidumpningsavtalet endast tillåter användning av tillverkningskostnaden i ursprungslandet plus ett skäligt belopp för administrativa kostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, medan artikel 2.6a i grundförordningen tillåter användning av uppgifter från och lämpligt representativt land, vilket innebär att det är oförenligt med WTO. CISA hävdade vidare att ett konstruerat värde skulle behöva beräknas i enlighet med artikel 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet och i linje med den tolkning som WTO:s överprövningsorgan gjorde i ärendet EU – biodiesel (DS 473) och av WTO-panelen i ärendet EU – Cost Adjustment Methodologies II (Ryssland) (DS494), där varken begreppet betydande snedvridningar eller möjligheten att bortse från det exporterande företagets uppgifter omnämns.

(69)

Kommissionen ansåg att bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen är helt förenliga med Europeiska unionens skyldigheter inom ramen för WTO och den rättspraxis som CISA hänvisar till. Dessutom anser kommissionen, i enlighet med WTO-panelens och överprövningsorganets beslut i DS473, att de bestämmelser i grundförordningen som är allmänt tillämpliga på alla WTO-medlemmar, t.ex. artikel 2.5 andra stycket, tillåter användning av uppgifter från ett tredjeland, vederbörligen justerade när en sådan justering är nödvändig och underbyggd. Förekomsten av betydande snedvridningar gör att kostnaderna och priserna i exportlandet inte lämpar sig för konstruktion av normalvärdet. Under dessa omständigheter kan man enligt artikel 2.6a i grundförordningen konstruera kostnaderna för produktion och försäljning på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden, bland annat i ett lämpligt representativt land vars utvecklingsnivå är jämförbar med exportlandet. När det gäller DS 494 erinrade kommissionen om att både EU och Ryska federationen överklagade panelens slutsatser, som inte är slutgiltiga och därför enligt gällande WTO-rättspraxis inte har någon rättslig status i WTO-systemet, eftersom de inte har godkänts av tvistlösningsorganet genom ett beslut av WTO-medlemmarna. I alla händelser ansåg panelen i denna tvist uttryckligen att bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen inte omfattades av tvistens tillämpningsområde. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(70)

För det tredje hävdade CISA att den praxis att hänvisa till tidigare undersökningar som ”bevisning” för vissa påståenden som sökanden använde i begäran i den aktuella undersökningen sannolikt inte skulle stå emot överprövningsorganets strategi för bevisbördan, såsom anges i WTO:s överprövningsorgans avgörande i ärendet US – Definitive Antidumping and Countervailing Duties on Certain Products (China) (DS 379). CISA hänvisade särskilt till de slutsatser som kommissionen kommit fram till i sin antisubventionsundersökning när det gäller varmvalsade platta stålprodukter (53).

(71)

Kommissionen bestrider detta argument. Å ena sidan byggde begäran inte bara på utjämningstullar för varmvalsade platta stålprodukter, utan innehöll även ytterligare källor till stöd för påståendet om snedvridningarna på marknaden för varmvalsade platta stålprodukter (54). Å andra sidan drar kommissionen inte sina slutsatser om tillämpligheten av artikel 2.6a på grundval av begäran, utan på grundval av all tillgänglig bevisning som samlats in under undersökningen och som presenteras i sin helhet i detta avsnitt.

(72)

För det fjärde tog CISA upp frågan om den fjortonde femårsplanen och påpekade att den fjortonde femårsplanen visserligen hänvisar till stålsektorn, men endast i ett allmänt sammanhang, och noterade vikten av att generellt omvandla och uppgradera traditionella industrier och att planen å andra sidan inte bör betraktas som bindande lagstiftning utan snarare som ett vägledande dokument som ger uttryck för politiska åsikter inför framtiden. Dessutom ansåg CISA att sådana planer också finns i EU i och med offentliggörandet av Europeiska kommissionens ”vitböcker”, ”grönböcker” osv.

(73)

Detta argument kunde inte godtas. De femårsplaner som offentliggörs av de kinesiska myndigheterna är först och främst inte bara är allmänna vägledningsdokument, utan de är rättsligt bindande. I detta avseende hänvisade kommissionen till den detaljerade analysen av planerna i kapitel 4 i rapporten, där avsnitt 4.3.1 särskilt tillägnas planernas bindande karaktär. I den fjortonde femårsplanen påminns uttryckligen alla myndigheter om att omsorgsfullt genomföra planerna: ”Vi kommer att stärka planeringssystemen, t.ex. kataloger och förteckningar, sammanställning och arkivering samt anpassning och samordning, utarbeta förteckningar och kataloger såsom de särskilda ’fjortonde femårsplanerna’ på nationell nivå, främja planarkivering som bygger på den nationella informationsplattformen för integrerad planering och samla olika planer under en enhetlig förvaltning. Vi kommer att upprätta och förbättra planerings- och samordningsmekanismerna, anpassa planer som godkänts av kommunistpartiets centralkommitté och statsrådet samt provinsiella utvecklingsplaner till denna plan innan de lämnas in för godkännande, se till att fysisk planering på nationell nivå, särskild planering, regional planering och andra planeringsnivåer samordnas med denna plan när sett till huvudsakliga mål, utvecklingsriktningar, övergripande utformning, viktiga strategier, större projekt samt riskförebyggande och riskkontroll (55)”. Dessutom föreskrivs det i den fjortonde femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin att ”alla lokala myndigheter måste bli bättre på att genomföra denna plan och inkludera dess huvudsakliga innehåll och större projekt i sina primära lokala uppgifter”, samtidigt som ”stålsektorn och andra nyckelsektorer ska utarbeta särskilda yttranden om genomförandet baserat på de mål och uppgifter som anges i planen (56)”.

(74)

De kinesiska myndigheterna har inte lagt fram några bevis eller argument för motsatsen i den aktuella undersökningen.

(75)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade CISA dessutom att rapporten på grund av sitt syfte inte uppfyller normerna för opartisk och objektiv bevisning och bevis av tillräckligt bevisvärde. I detta sammanhang hänvisade CISA även till de olika ”femårsplanerna”, vilka enligt CISA borde betraktas som ett allmänt policydokument där flera prioriteringar fastställs när det gäller offentliga investeringar, och inte som bindande lagstiftning.

(76)

Såsom förklaras i skälen 67 och 73 avvisades dessa påståenden, och eftersom ingen ytterligare bevisning eller argumentation inlämnades vid utlämnandet av uppgifter, ändrades inte kommissionens beslut.

(77)

Sammanfattningsvis visar den tillgängliga bevisningen att priserna eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, bl.a. kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt.

(78)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(79)

Såsom anges i skäl 38 utfärdade kommissionen den 29 augusti 2022 en notering till ärendehandlingarna om de källor som använts för att fastställa normalvärdet (noteringen om produktionsfaktorer). I denna notering beskrev kommissionen de omständigheter och överväganden som låg till grund för de berörda kriterierna och informerade berörda parter om sin avsikt att betrakta Mexiko som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(80)

I enlighet med kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen identifierade kommissionen Mexiko som ett land med en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina. Världsbanken klassificerar Mexiko som ”högremedelinkomstland” på grundval av bruttonationalinkomsten. Dessutom identifierades Mexiko som ett land där den produkt som översynen gäller tillverkas och där relevanta uppgifter fanns lätt tillgängliga.

(81)

Med tanke på den bristande samarbetsviljan och eftersom det fastställts att Mexiko var ett lämpligt representativt land på grundval av alla ovanstående faktorer, var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån på det sociala skyddet och miljöskyddet i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen.

(82)

I avsaknad av samarbete, såsom föreslogs i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, och med tanke på att Mexiko uppfyllde kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, valde kommissionen Mexiko som lämpligt representativt land.

(83)

I noteringen om relevanta källor att använda för att fastställa normalvärdet förklarade kommissionen att den, på grund av bristande samarbetsvilja, skulle behöva förlita sig på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Valet av representativt land baserades på uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, i kombination med andra informationskällor som ansågs lämpliga enligt de relevanta kriterier som fastställs i artikel 2.6a i grundförordningen, i enlighet med artikel 18.5 i grundförordningen, inbegripet Global Trade Atlas (GTA) för att fastställa de icke snedvridna kostnaderna för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt råvarorna. Kommissionen förklarade även att den skulle använda följande källor för att fastställa icke snedvridna kostnader för energi: För el, de senaste tillgängliga uppgifterna om de priser på el för industrin som gäller i Mexiko, som offentliggjorts av Globalpetrolprices.com (59), och för gas det pris som offentliggjorts av Indices de Referencia de Precios de Gas Natural (IPGN) (60). Kommissionen uppgav dessutom att den för att fastställa icke snedvridna arbetskraftskostnader skulle använda de senaste allmänt tillgängliga uppgifterna från Internationella arbetsorganisationens statistikavdelning (Ilostat) för att fastställa lönerna i Mexiko (61).

(84)

Kommissionen inbegrep ett värde för tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som anges ovan. Kommissionen fastställde förhållandet mellan tillverkningsomkostnaderna och de direkta tillverkningskostnaderna på grundval av de uppgifter för unionstillverkare som tillhandahållits av sökanden, som lämnade särskilda uppgifter för detta ändamål.

(85)

I noteringen om produktionsfaktorer angav kommissionen att för det land som identifierats som det land där den produkt som översynen gäller tillverkas, dvs. Mexiko, identifierade kommissionen företaget Ternium SA som tillverkare av den produkt som översynen gäller, med aktuella offentliga finansiella uppgifter som visade vinst och ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för fastställandet av det icke snedvridna normalvärdet.

(86)

Analysen av importuppgifterna visade att Mexiko kunde användas som ett lämpligt representativt land eftersom dess import av de viktigaste produktionsfaktorerna inte påverkades väsentligt av importen från Kina eller något av de länder som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2015/755 (62).

(87)

Mot bakgrund av ovanstående underrättade kommissionen de berörda parterna om att den hade för avsikt att använda Mexiko som lämpligt representativt land och företaget Ternium SA, i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, för att få fram icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet.

(88)

Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Mexiko som representativt land och Ternium SA som tillverkare i det representativa landet.

(89)

I sina synpunkter hävdade CISA att av de flera representativa länder som kommissionen nyligen har valt är Mexiko det enda land som inte kan rapportera importpriser på cif-nivå och ifrågasatte kommissionens tillvägagångssätt att lägga till 5 % till fob-priset för att omvandla fob-priset till cif-priset. Kommissionen påpekade att även om denna omräkningskvot inte hade tillämpats skulle prisskillnaden mellan normalvärdet och exportpriset till resten av världen, som fastställs i skäl 118, ha varit betydande. Följaktligen avvisade kommissionen påståendet.

(90)

CISA hävdade också att riktmärket för ferrolegeringar inte var tillförlitligt eftersom de HS-nummer som användes bestod av flera olika legeringar med mycket olika enhetspriser. Kommissionen påpekade att CISA inte angav vilken eller vilka typer av legeringar som skulle tas bort från de aggregerade uppgifterna för detta referenspris. Kommissionen ansåg vidare att detta påstående saknade grund, eftersom prisskillnaden mellan normalvärdet och det fastställda exportpriset till resten av världen skulle förbli betydande även om inget referenspris fastställdes för denna insatsvara, vilket förklaras i skäl 118. Följaktligen avvisade kommissionen påståendet.

(91)

CISA ifrågasatte också lämpligheten i Ternium SA:s finansiella resultat eftersom de rapporteras på konsoliderad nivå som omfattar flera länder och andra produkter.

(92)

Kommissionen ansåg att det i det aktuella fallet var lämpligt att använda Ternium SA:s konsoliderade uppgifter i avsaknad av mer detaljerade uppgifter som begränsades till Ternium Mexiko och den produkt som översynen gäller. Företaget tillverkar dessutom huvudsakligen stålprodukter. Dess uppgifter ansågs därför vara representativa för stålsektorn och den produkt som översynen gäller. Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som ingår i det konstruerade normalvärdet vara icke snedvridet och skäligt. CISA hävdade eller underbyggde varken argumentet att det använda beloppet var snedvridet eller orimligt. Därför avvisades detta påstående.

(93)

CISA hävdade att användningen av Ternium SA:s finansiella uppgifter från 2020 var oförenlig med översynsperioden, dvs. 2021. Kommissionen ansåg att Ternium SA:s siffror var rimliga, eftersom företaget gick med vinst under översynsperioden, dess årsredovisningar var lättillgängliga och Mexiko stod för 52 % av dess konsoliderade försäljning. Kommissionen ansåg vidare att det inom ramen för denna undersökning är motiverat att använda 2020 som referensår, eftersom det är det senaste år då Ternium SA var lönsamt och uppvisade en rimlig nivå på försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Såsom förklaras i noteringen om produktionsfaktorer var vinsten exceptionellt hög under räkenskapsåret 2021, dvs. 58,25 %, vilket sannolikt återspeglar återhämtningen efter covid-19. Kommissionen ansåg därför att det var lämpligare att använda uppgifterna för 2020 och avvisade påståendet.

(94)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade CISA att kommissionen inte lämnade ut uppgifter om ”referensvärden som använts för att fastställa normalvärdet”, vilket enligt CISA kan leda till en överhängande risk för åsidosättande av den grundläggande principen i lagstiftningen och förfarandena i antidumpningsärenden, särskilt artikel 20 i grundförordningen när det gäller respekt för grundläggande aspekter i översynen vid giltighetstidens utgång. CISA hävdade vidare att kommissionen har som praxis att lämna ut uppgifter om detaljerade referenspriser (och beräkningarna), både i ursprungliga undersökningar och översyner vid giltighetstidens utgång, och begärde därför att kommissionen anpassar sin praxis i liknande undersökningar.

(95)

Kommissionen konstaterade att den hade lämnat ut referenspriser, dvs. enhetsvärden för de viktigaste produktionsfaktorerna, i noteringen om produktionsfaktorer av den 29 augusti 2022 samt källorna till dessa. Som berörd part informerades CISA när noteringen om produktionsfaktorer lades till ärendehandlingarna och hade tillgång till noteringen. Inga av de referenspriser som angavs i den noteringen hade ändrats därefter. Kommissionen använde dessutom samma metod för att beräkna normalvärdet som i begäran, vilken gjordes tillgänglig för samtliga berörda parter. Kommissionen erinrade även om att ingen företagsspecifik utlämning av uppgifter gjordes på grund av de kinesiska tillverkarnas bristande samarbetsvilja. Detta påstående avvisades därför.

(96)

Mot bakgrund av denna analys uppfyllde Mexiko kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land.

(97)

Med beaktande av alla uppgifter som grundar sig på begäran och efter att ha analyserat de berörda parternas synpunkter har följande produktionsfaktorer och deras källor identifierats för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål

(98)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en tillverkare i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet enligt uppgifterna i GTA, till vilket importtullar lades. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och de länder som inte är WTO-medlemmar och som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2015/755. Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skäl 77 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina i det aktuella ärendet. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha uteslutit importen från Kina och länder som inte är medlemmar i WTO till det representativa landet var importvolymen från övriga tredjeländer fortsatt representativ.

(99)

Normalt sett bör även de inhemska transportpriserna läggas till dessa importpriser. Med tanke på det undersökningsresultat som anges i skäl 3.4 och inriktningen för denna översyn vid giltighetstidens utgång, som mer handlar om att undersöka om dumpningen fortsatte under översynsperioden eller om det finns en risk för att den återkommer, än om att fastställa dumpningens exakta omfattning, beslutade kommissionen att det inte var nödvändigt att göra justeringar för inhemska transportkostnader. Sådana justeringar skulle endast resultera i en höjning av normalvärdet och därmed av dumpningsmarginalen.

(100)

ILOSTAT offentliggör detaljerad information om löner i olika ekonomiska sektorer i Mexiko. Kommissionen använde senast tillgänglig statistik för 2021 om genomsnittlig arbetskraftskostnad och genomsnittlig veckoarbetstid i Mexiko.

(101)

Priset på el för företag (industrianvändare) i Mexiko offentliggörs av Globalpetrolprices.com. Kommissionen använde uppgifterna om elpriserna för industrin för september 2021.

(102)

För naturgas använde kommissionen det gaspris i Mexiko för översynsperioden som offentliggjorts av Companhia de Gás de Minas Gerais (IPGN) (63), vilket gör det möjligt att fastställa priset på naturgas som levereras till industriella användare.

(103)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i ovannämnda produktionsfaktorer.

(104)

Kommissionen använde de finansiella uppgifterna från Ternium SA, en tillverkare i det representativa landet, som avses i skäl 85.

(105)

För att fastställa ett icke snedvridet värde för tillverkningsomkostnaderna, och eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av de uppgifter som unionstillverkarna lämnade i begäran fastställde kommissionen därför förhållandet mellan tillverkningsomkostnader och de totala tillverknings- och arbetskraftskostnaderna. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet av tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet för tillverkningsomkostnaderna, beroende på den modell som tagits fram.

(106)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(107)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande tillverkarna inte samarbetade förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn om användningen av varje faktor (material och arbetskraft) vid tillverkningen av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål.

(108)

När de icke snedvridna tillverkningskostnaderna hade fastställts lade kommissionen till tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Tillverkningsomkostnaderna fastställdes på grundval av uppgifter som lämnats av sökanden. Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst fastställdes på grundval av Ternium SA:s årsredovisning för 2020 enligt företagets reviderade räkenskaper (64). Kommissionen lade till följande punkter till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna:

(109)

På grundval av detta konstruerade kommissionen normalvärdet per produkttyp från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Det normalvärde som fastställts på denna grundval är 1 381,50 euro/ton.

(110)

Efter utlämnandet av uppgifter hade CISA inga invändningar mot att kommissionen använde finansiella uppgifter från 2020 i stället för 2021, även om CISA även hävdade att Ternium SA:s vinst på 16,33 % under 2020 fortfarande inte var låg för järn- och stålindustrin.

(111)

Efter utlämnandet av uppgifter bestred CISA det normalvärde som kommissionen hade fastställt. Såsom anges i skäl 94 hävdade CISA att de inte kunde kontrollera riktigheteten av normalvärde som kommissionen fastställt. Enligt CISA kunde det normalvärde som fastställts under undersökningen vara felaktigt. Detta berodde på det faktum att de perioder som användes i begäran och i undersökningen vid giltighetstidens utgång till största delen överlappade varandra, samtidigt som kommissionen konstaterade att normalvärdet i översynen vid giltighetstidens utgång var mer än 80 % högre än i begäran, trots att samma beräkningsmetod användes och samma land användes som representativt land.

(112)

I noteringen om produktionsfaktorer av den 29 augusti 2022 lämnade kommissionen ut enhetsvärden för de huvudsakliga ”produktionsfaktorerna”. Utifrån dessa värden var det uppenbart att referenspriset för järnmalm, som är en av de viktigaste insatsvarorna som används för den produkt som översynen gäller, ökade betydligt, dvs. med 186 % under översynsperioden. När noteringen om produktionsfaktorer lades till ärendehandlingarna inkom inga synpunkter på skillnaden mellan priserna för produktionsfaktorerna i noteringen om produktionsfaktorer och begäran. Därför avvisades detta påstående.

(113)

Eftersom de exporterande tillverkarna i Kina inte samarbetade fastställdes exportpriset på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen försökte använda tillgängliga statistiska uppgifter från Eurostat för att fastställa exportpriserna.

(114)

Enligt Eurostat importerades emellertid endast 28 743 ton av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål från Kina under översynsperioden, vilket motsvarar 0,1 % av förbrukningen på den öppna marknaden. Av denna anledning drog kommissionen slutsatsen att dessa låga volymer inte är en tillräcklig grund för en analys om fortsatt dumpning. Kommissionen fokuserade därför sin undersökning på sannolikheten för att dumpning skulle återkomma om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(115)

Mot bakgrund av övervägandena i skälen 113 och 114 gjorde kommissionen en ytterligare analys av om det var sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna upphörde att gälla. Följande faktorer analyserades: exportpriset för vissa kinesiska varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål till resten av världen, den kinesiska produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten samt unionsmarknadens attraktionskraft.

(116)

Kommissionen analyserade prismönstret för kinesisk export till tredjeländer under översynsperioden. Den inhämtade därför offentligt tillgängliga uppgifter såsom den kinesiska exportstatistik som rapporterats i Global Trade Atlas (GTA) och extraherade kvantiteter och värden för export av vissa varmvalsade platta stålprodukter under översynsperioden.

(117)

I den kinesiska exportstatistiken i GTA rapporterades ett genomsnittligt fob-exportpris från Kina till andra länder på 660 euro/ton, vilket justerades till ett pris fritt fabrik (efter justeringar för sjöfrakt och inhemsk frakt samt lossningsavgifter) på 626 euro/ton.

(118)

Det genomsnittliga exportpris som konstaterades under översynsperioden låg över 100 % under det normalvärde som fastställts i avsnitt 3.4.4. Det ansågs därför sannolikt att de kinesiska exporterande tillverkarna skulle börja sälja till unionen vid nivåer under det fastställda normalvärdet om de nuvarande åtgärderna upphävdes.

(119)

Eftersom de exporterande tillverkarna i Kina inte samarbetade grundade kommissionen sina slutsatser om de andra exporterande tillverkarnas kapacitet på tillgängliga uppgifter och förlitade sig på uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och andra tillgängliga källor.

(120)

År 2020 stod Kina för 56,5 % av världens produktion av råstål, jämfört med 53,3 % 2019 (65). I september 2020 noterades i ett uttalande från det 88:e mötet i OECD:s stålkommitté att ”trots den globala negativa efterfrågechocken har produktionen och lagren ökat betydligt jämfört med för ett år sedan i Kina”. Stålkommittén noterade dessutom ”med oro skillnaden från [den] globala trenden i Kina, där stålproduktionen nådde rekordstora volymer under första halvåret 2020 och där lagren har nått historiskt höga nivåer. Denna utveckling utgör en risk för utbudsöverskott i Kina, vilket förvärrar de globala obalanserna till följd av efterfrågechockerna efter covid-19-pandemin”. Den ständigt växande stålproduktionskapaciteten i Kina har ytterligare underbyggts av ”mycket mindre stränga kreditvillkor”, i kombination med ökade investeringar från stora ståltillverkare, medan mindre aktörer fortfarande inte omfattas av systemet för kapacitetskontroll. I en färsk OECD-rapport från februari 2021 noterades också en ökande överkapacitet inom stålsektorn i hela världen och särskilt orsakad av asiatiska länder, däribland Kina (66).

(121)

De kinesiska myndigheterna har ambitiösa planer för sin stålindustri (67) eftersom planerna syftar till att lägga ned föråldrade anläggningar och företag som inte är konkurrenskraftiga med alltför höga kostnader, och samtidigt fokusera på att stimulera och främja ståltillverkare som följer myndigheternas politik och prioriteringar. Tanken är att sanera industrin, stärka ledande aktörer och bekämpa underpresterande aktörer och de som inte följer (eller anpassar sig) till myndigheternas prioriteringar. Målet är att främja ”en ny generation av industriledare”. Detta uppnås genom strategier som system för kapacitetsswappar och skuldkapitalswappar, som ger staten ett mycket stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller enskilda företags verksamhet. Det underliggande syftet är att öka kapaciteten hos ”utvalda” aktörer, som är högpresterande tillverkare som uppfyller myndigheternas nuvarande mål för stålindustrin.

(122)

I uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång uppskattades den totala kinesiska kapaciteten för vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål till mer än 345 miljoner ton, medan tillverkningen och den kinesiska förbrukningen båda uppskattades till 314 miljoner ton 2020. På grundval av detta uppskattades den outnyttjade kapaciteten i Kina till 31 miljoner ton 2020, vilket är vägledande för den outnyttjade kapaciteten under översynsperioden och är nästan lika med den totala förbrukningen i unionen på den öppna marknaden (cirka 35 miljoner ton) under översynsperioden.

(123)

Den minskade efterfrågan på kinesiskt stål i början av 2021 är och kommer att vara en viktig drivkraft för ökad export. Den obalans mellan kapacitet och efterfrågan som detta leder till kommer sannolikt att öka trycket på producenterna att exportera. Den kinesiska kapaciteten är för stor jämfört med den kinesiska ekonomins faktiska behov.

(124)

Dessutom skyddas en av de viktigaste marknaderna, dvs. Förenta staterna, av antidumpningsåtgärder för den produkt som översynen gäller, vilket minskar de kinesiska exporterande tillverkarnas tillträde.

(125)

På grundval av detta är det sannolikt att de kinesiska tillverkarna i stora mängder kommer att rikta sin outnyttjade kapacitet till unionens marknad och sälja till dumpade priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(126)

Unionens marknad är en av de största marknaderna för vissa varmvalsade platta stålprodukter i världen. Den kinesiska marknaden kan inte absorbera överskottskapaciteten för stål och stora tredjelandsmarknader är stängda för kinesisk export eftersom de har infört antidumpningsåtgärder, garantier eller andra skyddsåtgärder mot Kina (68). Dessutom ligger prisnivåerna i unionen (det genomsnittliga pris som unionsindustrin tog ut var 734 euro/ton under översynsperioden) över det genomsnittliga pris som kinesiska exporterande tillverkare tog ut från resten av världen (714 euro/ton på cif-nivå). Eftersom varmvalsade platta stålprodukter, såsom förklaras i skäl 200, är en mycket priskänslig råvara, skulle de kinesiska exportörerna ha ett starkt incitament att rikta sin export till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(127)

Sökanden hävdade i sin begäran att endast unionens skyddsåtgärder för stål, som är tillämpliga på den produkt som översynen gäller, inte är tillräckliga för att skydda unionens marknad mot import i betydande mängder till dumpade priser. Eftersom Kina inte tilldelades en landsspecifik kvot för den produkt som översynen gäller har de kinesiska exporterande tillverkarna tillgång till en stor mängd återstående kvotvolymer, genom vilka de kan rikta sin export till unionens marknad om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla. Om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra kommer de kinesiska exportvolymerna sannolikt att öka betydligt inom ramen för den återstående kvoten och således översvämma unionens marknad innan tullar utanför kvoten enligt skyddsåtgärderna skulle bli tillämpliga.

(128)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionens marknad utgör ett attraktivt mål för den befintliga outnyttjade kapaciteten i Kina om antidumpningsåtgärderna upphävs.

(129)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade CISA att även om normalvärdet grundas på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen, är det orimligt att normalvärdet för kinesiska exportörer är nästan dubbelt så högt som unionsindustrins produktionskostnader.

(130)

Såsom anges i skälen 95 och 112 lämnade kommissionen ut uppgifter om enhetsvärdena för produktionsfaktorerna och beskrev den metod som använts för att beräkna normalvärdet. Eftersom de exporterande tillverkarna i Kina inte var samarbetsvilliga fastställdes undersökningsresultaten avseende importen från Kina på grundval av tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen, inbegripet Global Trade Atlas (GTA) för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för de flesta produktionsfaktorer, särskilt råvarorna. Detta påstående avvisades därför.

(131)

Mot bakgrund av slutsatserna om outnyttjad kapacitet, unionsmarknadens attraktionskraft i fråga om storlek och priser och det faktum att de priser som tas ut av de exporterande tillverkarna från Kina till tredjeländer är betydligt lägre än det fastställda normalvärdet, drog kommissionen slutsatsen att det är sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(132)

Enligt sökanden tillverkades den likadana produkten av 21 tillverkare i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(133)

Unionens sammanlagda tillverkning av den produkt som översynen gäller under översynsperioden fastställdes till omkring 70 miljoner ton. Kommissionen fastställde siffran på grundval av alla tillgängliga uppgifter om unionsindustrin, såsom begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, kontrollerade svar på frågeformuläret och Eurofers svar på det makroekonomiska frågeformuläret. Såsom anges i skäl 13 stod de unionstillverkare som ingick i urvalet för 29 % av unionens sammanlagda tillverkning av den likadana produkten under översynsperioden.

(134)

Den produkt som översynen gäller betraktas som ett primärmaterial för tillverkning av olika produkter i senare led i förädlingskedjan, till att börja med kallvalsade produkter. Med tanke på att unionsindustrin främst är vertikalt integrerad och tillverkar både den produkt som översynen gäller och produkter i senare led, analyserades både den företagsinterna och den öppna marknaden separat, där så var lämpligt.

(135)

Åtskillnaden mellan den företagsinterna och den öppna marknaden är relevant för skadeanalysen, eftersom produkter som är avsedda för den företagsinterna marknaden inte är utsatta för direkt konkurrens från import och, i förekommande fall, internpriser fastställs inom grupperna enligt olika prisstrategier. Produktion avsedd för den öppna marknaden konkurrerar däremot direkt med importen av den berörda produkten och priserna fastställs i enlighet med marknadsvillkoren. Dessutom omfattar den totala öppna marknaden unionstillverkarnas försäljning till icke-närstående kunder och icke-företagsintern försäljning till närstående företag.

(136)

För att ge en så fullständig bild av unionsindustrin som möjligt inhämtade kommissionen uppgifter för hela verksamheten med den likadana produkten och fastställde om tillverkningen var avsedd för den företagsinterna eller den öppna marknaden. Kommissionen konstaterade att omkring 60 % av unionens sammanlagda tillverkning av den likadana produkten var avsedd för den företagsinterna marknaden under översynsperioden.

(137)

Kommissionen fastställde förbrukningen på den öppna marknaden i unionen på grundval av a) försäljningen på unionens marknad av alla kända tillverkare i unionen, enligt Eurofers svar på det makroekonomiska frågeformuläret, och b) importen till unionen från alla tredjeländer enligt uppgifter från Eurostat. Förbrukningen på den företagsinterna marknaden i unionen fastställdes på grundval av företagsintern användning och företagsintern försäljning på unionens marknad för alla kända tillverkare i unionen, vilket framgår av Eurofers svar på det makroekonomiska frågeformuläret.

(138)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (000 ton)

(139)

Den totala förbrukningen i unionen minskade med 7 % under 2019 och minskade kraftigt med ytterligare 12 % under 2020 till följd av en nedgång i efterfrågan till följd av covid-19-pandemin. Denna minskning följdes dock av en god återhämtning till följd av en uppgång i efterfrågan på stål under översynsperioden, men låg fortfarande 6 % under 2018 års nivå.

(140)

Förbrukningen på den öppna marknaden följde en liknande trend som den totala förbrukningen i unionen. Den minskade kraftigt med 19 % fram till 2020 och återhämtade sig kraftigt under översynsperioden och nådde till och med en nivå på 1 % över 2018 års nivå.

(141)

Trenden för förbrukningen på den företagsinterna marknaden var nästan identisk med den totala förbrukningen i unionen och minskade kraftigt med 18 % fram till 2020, följt av en återhämtning som dock endast nådde 89 % av 2018 års nivå.

(142)

Totalt sett minskade den totala förbrukningen i unionen med 6 % under skadeundersökningsperioden.

(143)

Kommissionen har fastställt importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av en jämförelse mellan importvolymerna och förbrukningen på den öppna marknaden i unionen enligt tabell 2.

(144)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (000 ton), marknadsandel och priser (euro/ton)

(145)

Efter införandet av åtgärder 2017 minskade importen från Kina till en obetydlig nivå, med en försumbar marknadsandel på 0,002 % 2018. Från 2018 till 2020 minskade importen ytterligare. Under översynsperioden ökade dock importen från Kina i april 2021 jämfört med de låga nivåerna under de föregående tre åren. Marknadsandelen var dock fortfarande mycket låg (0,1 %).

(146)

Enligt Eurostats uppgifter var de priserna på importen från Kina exceptionellt höga under 2018, 2019 och 2020, även om de sjönk kraftigt under översynsperioden. De exceptionellt höga importpriserna mellan 2018 och 2020 hänger sannolikt samman med att Kina exporterade en försumbar volym till unionen, som inte kan anses tillförlitlig.

(147)

Kommissionen ansåg att de priser på importen från Kina som rapporterades av Eurostat under skadeundersökningsperioden inte var representativa för de genomsnittliga priserna på varmvalsade platta stålprodukter på grund av den mycket låga importvolymen från Kina under den perioden och att de inte kunde användas för att dra meningsfulla eller relevanta slutsatser.

(148)

Importen av den produkt som översynen gäller från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Import från tredjeländer

(149)

Den totala importen av den produkt som översynen gäller från andra tredjeländer än det berörda landet minskade med 26 % från 2018 till 2020 och ökade kraftigt under 2021 för att nå en marknadsandel på 28 %, vilket är 20 % över 2018 års nivå. Totalt sett importerar unionen varmvalsade platta stålprodukter från mer än 40 länder världen över. De fem största exportörerna av varmvalsade platta stålprodukter till EU under översynsperioden var Ryssland, Indien, Turkiet, Egypten och Taiwan, som stod för 18 % av unionens öppna marknad och 65 % av all import av varmvalsade platta stålprodukter. Ryssland var den största exportören med en marknadsandel på 5,8 %, medan de övriga fyra länderna hade en marknadsandel på mellan 2 % och 4 %. Inget annat land har en marknadsandel på över 2 %. Bland de största exportörerna omfattas importen från Ryssland (69) och Turkiet (70) för närvarande av antidumpningsåtgärder.

(150)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(151)

Som nämns i skäl 13 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.

(152)

För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter från sökanden som gällde alla unionstillverkare. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som de unionstillverkare som ingick i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(153)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(154)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(155)

Såsom förklaras i skälen 136–137 inhämtade kommissionen uppgifter för hela tillverkningen av den berörda produkten för att ge en så fullständig bild som möjligt av unionsindustrin och fastställde om tillverkningen var avsedd för den företagsinterna eller den öppna marknaden. När så var relevant och möjligt analyserade kommissionen separat skadeindikatorer för den öppna respektive den företagsinterna marknaden.

(156)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(157)

Unionsindustrins produktionsvolym följde en liknande trend som den totala förbrukningen i unionen och minskade totalt sett med omkring 8 % under skadeundersökningsperioden, med en betydande minskning 2020 följt av en återhämtning till följd av återhämtningen i efterfrågan på stål under översynsperioden.

(158)

Unionsindustrins produktionskapacitet ökade något med 3 % under skadeundersökningsperioden, medan kapacitetsutnyttjandet följde samma negativa trend som produktionsvolym och förbrukning och minskade med 10 % mellan 2018 och översynsperioden.

(159)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel på den öppna marknaden utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel på den öppna marknaden (000 ton)

(160)

Unionsindustrins försäljningsvolym på unionens marknad följde utvecklingen av förbrukningen under skadeundersökningsperioden. Den minskade mellan 2018 och 2020 av de orsaker som anges i skäl 139, följt av en återhämtning under översynsperioden. Återhämtningen under översynsperioden låg dock fortfarande under 2018 års nivåer.

(161)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins marknadsandel i form av förbrukning i unionen något från 2018 till 2020, från 77 till 79 %, för att sedan minska med sju procentenheter mellan 2020 och översynsperioden till 72 %. Såsom framgår av tabell 4 förklaras denna minskning av det faktum att marknadsandelen för importen från tredjeländer ökade med 7 % mellan 2020 och översynsperioden, vilket förklarar unionsindustrins förlust av den öppna marknadsandelen.

Tabell 7

Företagsintern volym och marknadsandel på unionens marknad (000 ton)

(162)

Unionsindustrins företagsinterna volym (bestående av företagsintern användning och företagsintern försäljning på unionens marknad) minskade med 18 % från 2018 till 2020 och återhämtade sig med 7 procentenheter 2021, vilket resulterade i en total minskning på 11 % under skadeundersökningsperioden, från cirka 45 miljoner ton till 40 miljoner ton från början till slutet av översynsperioden. På det hela taget följde den företagsinterna och den öppna marknaden samma trend. Kommissionen drog därför slutsatsen att utvecklingen av den företagsinterna marknaden inte hade någon betydande inverkan på unionsindustrins resultat på den öppna marknaden.

(163)

Unionsindustrins andel av den företagsinterna marknaden (uttryckt i procent av den totala tillverkningen) förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden, och varierade mellan 58,1 % och 60,5 %.

(164)

Mot bakgrund av den minskade förbrukningen och tillverkningen förlorade unionsindustrin försäljningsvolym och marknadsandel på den öppna marknaden. På det hela taget fanns det ingen tillväxt för unionsindustrin under skadeundersökningsperioden.

(165)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(166)

Mellan 2018 och översynsperioden följde antalet anställda i tillverkningen av den produkt som översynen gäller utvecklingen av unionstillverkningen, och minskade kraftigt mellan 2018 och 2020 för att återhämta sig något under översynsperioden. Sammantaget ledde detta till en minskning med 7 % under skadeundersökningsperioden.

(167)

Produktiviteten hos unionsindustrins personalstyrka, mätt som produktion (i ton) per anställd, förblev totalt sett stabil under skadeundersökningsperioden.

(168)

Som anges i skäl 114 var det inte möjligt att fastställa att dumpning förelåg under översynsperioden. Därför kunde ingen dumpningsmarginal fastställas. Undersökningen inriktades därför på sannolikheten för återkommande dumpning om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla.

(169)

De antidumpningsåtgärder som infördes efter den ursprungliga undersökningen gjorde det möjligt för unionsindustrin att återhämta sig från tidigare dumpning, vilket framgår av uppgifterna för 2018. Detta bekräftades också av kommissionens slutsatser i antidumpningsundersökningen avseende varmvalsade platta produkter från Turkiet (71).

(170)

De genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för unionstillverkarna i urvalet till kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspris och produktionskostnad i unionen (i euro/ton)

(171)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser minskade med 18 % mellan 2018 och 2020 och ökade drastiskt med 34 % under 2021 jämfört med 2018. Trenden för försäljningspriser per enhet under skadeundersökningsperioden påverkades av de allvarliga störningar som orsakats av covid-19-pandemin och den återupptagna efterfrågan efter pandemin. År 2021 var den höga efterfrågan på stål, det ansträngda utbudet och de ökade produktionskostnaderna de faktorer som påverkade den plötsliga och betydande ökningen av försäljningspriset per enhet.

(172)

Tillverkningskostnaden per enhet ökade med 29 % under den berörda perioden. År 2019 ökade dock tillverkningskostnaden medan försäljningspriserna per enhet sjönk. Unionsindustrins oförmåga att återspegla den ökade tillverkningskostnaden i sitt försäljningspris berodde på stora volymer dumpad import från Turkiet, vilket pressade ned priserna. År 2020 sjönk både tillverkningskostnaderna och försäljningspriserna, men de förstnämnda minskade i mindre utsträckning. Detta berodde på nedgången på marknaden under covid-19-pandemin, som kraftigt pressade ned priserna medan produktionskostnaderna påverkades mindre. Tillverkningskostnaden per enhet ökade kraftigt 2021 på grund av en plötslig ökning av energi- och råvarupriserna. På grund av återhämtningen efter covid-19-pandemin ökade dock efterfrågan också och följaktligen ökade även priserna betydligt (mer än 50 % mellan 2020 och översynsperioden), till och med mer än ökningen av produktionskostnaderna under samma period.

(173)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(174)

Under skadeundersökningsperioden ökade de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna i unionen med 22 %. Medan antalet anställda under översynsperioden minskade jämfört med 2018, ökade den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd.

(175)

Lagernivåerna för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(176)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins lager av varmvalsade platta stålprodukter kontinuerligt, med en drastisk minskning 2020, vilket förklaras av effekterna av covid-19-pandemin, och en återhämtning under 2021. Industrin för varmvalsade platta stålprodukter i unionen kännetecknas av ramavtal (månadsvis, kvartalsvis, årligen) mellan tillverkare och kunder som fastställer kvantiteter och priser. Dessa ramavtal genomförs genom inköpsorder i enlighet med kundernas behov. Detta gör att unionsindustrin kan planera sin produktion och lagerhållning. Följaktligen, och såsom även fastställdes i den ursprungliga undersökningen, anses inte lager vara en viktig skadeindikator för denna industri, eftersom de flesta typerna av den likadana produkten tillverkas av unionsindustrin utifrån specifika beställningar från användarna.

(177)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(178)

Kommissionen fastställde lönsamheten för unionstillverkarna i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen på den öppna marknaden av den likadana produkten i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning.

(179)

Lönsamheten fluktuerade under skadeundersökningsperioden och den totala lönsamheten ökade med 5,7 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Efter införandet av åtgärder 2017 återhämtade sig industrin och redovisade en vinst 2018. Förluster uppstod dock 2019 och lönsamheten nådde sin lägsta nivå, nämligen –18 %, 2020 mitt under pandemin, medan vinsten 2021 ökade kraftigt till 14,1 %. Efter införandet av åtgärder mot Kina 2017 ökade den dumpade importen till låga priser från Turkiet snabbt, vilket förklarar den minskade lönsamheten 2019. Denna lönsamhetsminskning förvärrades sedan av de chocker som orsakades av den globala pandemin 2020, såsom störningar i leveranskedjan och minskad stålförbrukning. En ökning av efterfrågan på stål, i kombination med ökade försäljningspriser, ledde till exceptionellt höga vinster under 2021, vilket var ett exceptionellt år för unionsindustrin.

(180)

Nettokassaflödet är ett mått på unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Trenden för nettokassaflödet utvecklades på ett liknande sätt som lönsamheten: en drastisk nedgång under 2019–2020, följt av en stark återhämtning under översynsperioden.

(181)

Mellan 2018 och översynsperioden ökade investeringarna med 82 %. Totalt sett följde investeringsflödena under skadeundersökningsperioden en bimodal fördelning: investeringarna ökade betydligt under 2019, följt av en minskning 2020 och en andra topp 2021. I allmänhet syftade investeringarna till att förbättra kvaliteten och miljöanpassa produktionen.

(182)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringarna. Räntabiliteten förbättrades avsevärt under översynsperioden jämfört med 2018. Under skadeundersökningsperioden ökade avkastningen på investeringar med 8,3 procentenheter. Den utvecklades på ett liknande sätt som lönsamheten: en drastisk nedgång under 2019 och 2020, följt av en kraftig återhämtning under översynsperioden.

(183)

De utvalda unionstillverkarnas kapitalanskaffningsförmåga påverkades inte under översynsperioden, då det skedde en snabb återhämtning från pandemin.

(184)

Efter införandet av antidumpningsåtgärder mot import av varmvalsade platta stålprodukter från Kina 2017 minskade importen från Kina och låg kvar under miniminivån under skadeundersökningsperioden, vilket gjorde det möjligt för unionsindustrin att börja återhämta sig från de skadevållande verkningarna av den dumpade importen från Kina och, vilket bekräftades av kommissionen i kommissionens förordning (EU) 2021/1100 om import av varmvalsade platta stålprodukter med ursprung i Turkiet (72), hade återhämtat sig i slutet av 2018. Återhämtningen av unionsindustrins ekonomiska situation avbröts dock plötsligt och vände 2019, då unionsindustrin var tvungen att konkurrera med betydande volymer av dumpad lågprisimport från Turkiet, vilket tvingade den att sätta sina priser under kostnaderna för att behålla sin marknadsandel och därmed vållade unionsindustrin väsentlig skada (73). I juli 2021 införde kommissionen slutgiltiga åtgärder mot Turkiet och tack vare olika faktorer, vilket förklaras i skäl 179, förbättrades och återhämtades unionsindustrins situation i slutet av 2021 till en ekonomisk situation liknande den som rådde 2018. Under översynsperioden ansågs därför unionsindustrin inte längre vara skadad.

(185)

Närmare bestämt följde nästan alla skadeindikatorer, särskilt produktion, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym och försäljningspriser, sysselsättning och produktivitet, vinst, kassaflöde och räntabilitet en liknande trend under skadeundersökningsperioden. Denna trend kännetecknades av en minskning under 2019, en kraftigare minskning under 2020 och en återhämtning under översynsperioden till nivåer liknande dem i början av skadeundersökningsperioden 2018. Orsaken till denna oregelbundna trend är till stor del att ett betydande inflöde av dumpad lågprisimport av varmvalsade platta stålprodukter från Turkiet sammanföll med den unika dynamik som skapats av covid-19-pandemin. Nedstängningar och avbrott i den industriella verksamheten ledde till extremt låga förbrukningsnivåer och låg efterfrågan på stål 2020, medan efterfrågan och priserna på stål steg kraftigt 2021 under återhämtningen efter covid-19, vilket bland annat ledde till exceptionellt höga vinster för stålindustrin under översynsperioden.

(186)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin under översynsperioden inte lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(187)

Indikatorerna kan dock inte analyseras utan att man tar hänsyn till de exceptionellt gynnsamma stålmarknadsvillkoren 2021. Under 2020 ledde dock den pandemirelaterade avmattningen av den industriella aktiviteten och den därav följande minskningen av efterfrågan på stål till en allvarlig nedgång i resultaten inom stålindustrin och den globala ekonomin i allmänhet. År 2021, till följd av en uppgång i efterfrågan, pressade stålförbrukningen kraftigt tillbaka, liksom stålpriserna.

(188)

Såsom förklaras i skäl 186 drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte lidit väsentlig skada under översynsperioden. Samtidigt drog kommissionen, såsom förklaras i skäl 131, slutsatsen att dumpningen sannolikt skulle återkomma i avsaknad av antidumpningsåtgärder. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det är sannolikt att den skada som orsakats av dumpad import från Kina återkommer om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(189)

I detta avseende undersökte kommissionen produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft och sannolika prisnivåer för importen från Kina i avsaknad av antidumpningsåtgärder och deras inverkan på unionsindustrin.

(190)

Såsom beskrivs i skäl 122 har tillverkarna i Kina betydande outnyttjad kapacitet. Kinas uppskattade outnyttjade kapacitet motsvarar 89 % av storleken på förbrukningen på den öppna marknaden i EU. Denna outnyttjade kapacitet skulle kunna användas för att tillverka den produkt som översynen gäller för export till unionen om åtgärderna tillåts upphöra att gälla. Såsom anges i skäl 123 är dessutom den krympande kinesiska efterfrågan på stål, och kommer att vara, en viktig drivkraft för ökad export. Den resulterande obalansen mellan kapacitet och efterfrågan i Kina kommer sannolikt att öka trycket på kinesiska tillverkare att exportera.

(191)

Dessutom skyddas en av de viktigaste marknaderna, Förenta staterna, av antidumpningsåtgärder för den produkt som översynen gäller, vilket minskar de kinesiska tillverkarnas tillträde.

(192)

Såsom beskrivs i skäl 126 är unionens marknad en av de största marknaderna i världen för vissa varmvalsade platta stålprodukter. Dessutom kan den kinesiska marknaden inte absorbera överskottskapaciteten för stål och stora tredjelandsmarknader är stängda för kinesisk export eftersom de har infört antidumpningsåtgärder, skyddsåtgärder eller andra liknande åtgärder mot Kina. Prisnivåerna i unionen är också högre än det genomsnittliga pris som de kinesiska exportörerna tar ut från resten av världen. Unionens marknad utgör därför ett attraktivt mål för den befintliga outnyttjade kapaciteten i Kina om antidumpningsåtgärderna upphävs.

(193)

Efter utlämnandet av uppgifter bestred CISA slutsatserna om unionsmarknadens attraktionskraft. CISA hävdade att den kinesiska stålindustrin förlitar sig på sin inhemska marknad, och att den inhemska förbrukningen i Kina är tio gånger större än på unionens öppna marknad. CISA påpekade dessutom att från och med den 1 augusti 2021 är flera stålprodukter, inklusive varmvalsade platta stålprodukter, inte längre berättigade till mervärdesskatterabatter vid export, vilket har en avskräckande effekt på exporten och innebär att den kinesiska stålproduktionen omdirigeras mot den kinesiska inhemska industrin.

(194)

Kommissionen bekräftade att den kinesiska inhemska förbrukningen av varmvalsade platta stålprodukter är betydligt större än unionens öppna marknad, men som förklaras i skäl 190, har tillverkarna i Kina en betydande outnyttjad kapacitet som de inte kan använda på sin inhemska marknad. Det finns således ingenting som förhindrar de kinesiska tillverkarna att använda denna outnyttjade kapacitet för att tillverka den produkt som översynen gäller för export till unionen om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. Såsom anges i skäl 123 är och förblir dessutom den krympande kinesiska efterfrågan på stål en viktig drivkraft för ökad export. Den resulterande obalansen mellan produktionskapacitet och efterfrågan i Kina kommer sannolikt att öka trycket på kinesiska tillverkare att exportera. Vad gäller den påstådda ändringen av mervärdesskattesystemet konstaterade kommissionen att CISA inte hade inkommit med någon bevisning som styrkte argumentet att ändringarna av mervärdesskatterabatterna har lett eller kommer att leda till några större förändringar i de kinesiska tillverkarnas exportbeteende. Kommissionen avvisade därför detta påstående som ogrundat.

(195)

Med hänsyn till de låga importvolymerna från Kina från 2018 till 2021 ansåg kommissionen att de importpriser som rapporterats av Eurostat inte kunde användas för att fastställa de sannolika priserna på import av varmvalsade platta stålprodukter från Kina i avsaknad av antidumpningsåtgärder. I stället betraktade kommissionen som ett representativt närmevärde för exportpriserna från Kina till alla tredjeländer utom unionen (resten av världen).

(196)

Såsom beskrivs i skäl 117 fastställde kommissionen att de kinesiska exportpriserna (fob) till resten av världen under översynsperioden i genomsnitt uppgick till 660 euro/ton. På grundval av detta pris och för att fastställa ett sannolikt pris till vilket kinesisk export skulle komma till unionens gräns lade kommissionen till kostnader för försäkring och frakt. Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade använde kommissionen de kostnader som användes i den ursprungliga undersökningen, dvs. 52 euro/ton, eller 7,9 % av priset/ton, som bästa tillgängliga uppgifter. Kommissionen drog därför slutsatsen att det sannolika importpriset cif för den kinesiska exporten av varmvalsade platta stålprodukter till unionen, utan åtgärder, inte skulle överstiga 712 euro/ton.

(197)

Med tanke på att statistiska uppgifter användes, eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade, kunde endast ett genomsnittligt pris per ton för ett stort antal produkttyper fastställas. I avsaknad av uppgifter om produkttypen kunde kommissionen därför inte göra en exakt beräkning av prisunderskridandet, utan den var tvungen att begränsa sig till en prisjämförelse mellan de genomsnittliga priserna per ton.

(198)

Det kinesiska exportpris som fastställdes på detta sätt jämfördes med de vägda genomsnittliga försäljningspriser som under översynen togs ut av de unionstillverkare som ingick i urvalet och som togs ut av kunder på unionens marknad, justerade till nivån fritt fabrik.

(199)

Prisjämförelsen gjordes i samma handelsled och i analogi med en exakt metod för beräkning av prisunderskridande uttrycktes resultatet av jämförelsen som en procentandel av de utvalda unionstillverkarnas teoretiska omsättning under översynsperioden. Den visade att den kinesiska exporten till unionen i genomsnitt skulle underskrida unionsindustrins genomsnittliga priser med omkring 8 %.

(200)

varmvalsade platta stålprodukter är en mycket priskänslig råvara och såsom konstaterades i den ursprungliga undersökningen rörande import av varmvalsade platta stålprodukter från Kina och även i undersökningen av den identiska produkten från Turkiet, kan relativt blygsamma prisunderskridandenivåer i kombination med stora volymer ha en betydande och omedelbar inverkan på unionsindustrins resultat (74). I båda dessa undersökningar tvingade prisunderskridandemarginalerna under 5 % unionsindustrin att sänka försäljningspriserna (eller förlora marknadsandelar) i en sådan utsträckning att den vållades väsentlig skada på kort sikt.

(201)

Med tanke på att unionsindustrin under översynsperioden precis hade återhämtat sig från en turbulent och ekonomiskt svår period, inbegripet covid-19-pandemin, med ackumulerade förluster, befinner sig den fortfarande i en bräcklig situation. Det är därför högst sannolikt att återkommande dumpad lågprisimport från Kina i betydande volymer som underskrider unionspriserna skulle ha en betydande negativ inverkan på unionsindustrins resultat, särskilt när det gäller produktion, försäljningsvolym och priser, lönsamhet och investeringsbehov, vilket skulle leda till återkommande väsentlig skada.

(202)

Efter utlämnandet av uppgifter invände CISA mot valet av skadeundersökningsperiod för skadeanalysen. CISA hävdade att de ökade volymerna av dumpad import av varmvalsade platta stålprodukter från Turkiet 2019, den covid-relaterade ekonomiska avmattningen och uppsvinget efter pandemin hade en snedvridande effekt på den bevisning som låg till grund för dumpnings- och skadeanalysen. CISA hävdade att kommissionen borde ha analyserat en annan period och föreslog att en förlängd period skulle undersökas, som omfattade ett eller två år före skadeundersökningsperioden (2016–2018) samt perioden efter undersökningsperioden (2022).

(203)

Kommissionen avvisade detta påstående. Kommissionen erinrar om att flera av de omständigheter som enligt CISA kan snedvrida bevisningen under skadeundersökningsperioden har bekräftats och noggrant övervägts i kommissionens skadeanalys. Kommissionen påpekade vidare att även om översynsperioden hade förlängts enligt CISA:s förslag skulle samma omständigheter ändå ha funnits med. Vad beträffar den nya översynsperioden erinrade kommissionen om att enligt artikel 6.1 i grundförordningen ”ska en undersökningsperiod väljas som i fråga om dumpning normalt ska omfatta en period om minst sex månader omedelbart innan förfarandet inleds. Uppgifter avseende en period som infaller efter undersökningsperioden ska normalt inte beaktas”. Det är fast rättspraxis att det inte kan åligga kommissionen att ta omständigheter som hänför sig till tiden efter undersökningsperioden i beaktande, om inte dessa omständigheter visar på en ny utveckling som gör det planerade införandet av en antidumpningstull uppenbart olämpligt (75). Samma resonemang bör på motsvarande sätt gälla för översyner som inleds enligt artikel 11.2 i grundförordningen. CISA inkom inte med någon bevisning som visade att utvecklingen efter översynen gjorde det uppenbart omöjligt att återinföra tullen.

(204)

På grundval av ovanstående dras slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av dumpad import från Kina till skadevållande priser och att väsentlig skada därför sannolikt skulle återkomma.

(205)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berördes, däribland unionsindustrins, importörernas och användarnas.

(206)

Unionsindustrin finns i 15 medlemsstater (Belgien, Tjeckien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Ungern, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien och Finland). Den sysselsätter över 38 000 anställda i fråga om den produkt som översynen gäller.

(207)

I avsaknad av åtgärder kommer unionsindustrin inte längre att skyddas mot den sannolika ökningen av dumpad import från Kina, som kommer att vålla väsentlig skada. Verkningarna av antidumpningsåtgärder kommer att vara positiva för unionstillverkarna, eftersom åtgärderna kommer att hjälpa unionsindustrin att fortsätta sin återhämtning från tidigare dumpning. Det ligger därför klart i unionsindustrins intresse att bibehålla åtgärderna.

(208)

Kommissionen kontaktade alla kända användare och icke-närstående importörer. Inga användare eller icke-närstående importörer gav sig till känna och samarbetade i denna undersökning genom att besvara frågeformuläret. Med tanke på användarnas och de icke-närstående importörernas bristande samarbetsvilja och eftersom det inte finns något som tyder på motsatsen, anses det inte strida mot användarnas och importörernas intresse att åtgärderna fortsätter att gälla.

(209)

Kommissionen analyserade dessutom huruvida åtgärder mot Kina skulle ha en negativ inverkan på försörjningstryggheten, eftersom det även finns åtgärder för varmvalsade platta stålprodukter mot Turkiet, Brasilien, Iran och Ryssland. Unionsindustrins kapacitetsutnyttjande var 75 % under översynsperioden, och den totala produktionskapaciteten överskred den totala förbrukningen i unionen med 18 miljoner ton, enligt Eurofers uppgifter i det makroekonomiska frågeformuläret. Trots åtgärder mot vissa av de största exportörerna av varmvalsade platta produkter av stål exporterade dessutom nästan 40 länder den produkt som översynen gäller till unionen under översynsperioden, vilket visar att införandet av åtgärder inte skulle påverka diversifieringen av utbudet. Av dessa skäl och i avsaknad av samarbete från användarnas och importörernas sida drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några potentiella risker när det gäller leveransnivån för nedströmsanvändare.

(210)

Efter utlämnandet av uppgifter hänvisade CISA bland annat till unionens skyddsåtgärder mot varmvalsade platta stålprodukter från Kina, som betydligt begränsar möjligheten för kinesiska tillverkare att exportera varmvalsade platta stålprodukter till unionens marknad och begränsar det fria handelsflödet, till nackdel för tillverkare i senare led och slutanvändare.

(211)

Kommissionen erinrade om att skyddsåtgärderna i fråga inte kan anses vara av bestående karaktär, och att de åtgärder som för närvarande gäller (76) inte påverkar bedömningen av sannolikheten för ökad import i avsaknad av antidumpningstullar. När det gäller den tillfälliga karaktären hos skyddsåtgärderna mot stål, konstaterade kommissionen således att de inte påverkar slutsatserna i denna undersökning. Vad beträffar försörjningstrygghet överskred, såsom nämns i skäl 209, unionsindustrins totala produktionskapacitet unionens totala förbrukning, och flera andra tredjeländer exporterade varmvalsade platta stålprodukter till unionen under översynsperioden. Skyddsåtgärderna ses dessutom över regelbundet och justeras för att säkerställa tillräcklig försörjning av stål till unionens marknad. De utgör följaktligen ingen risk för försörjningstryggheten för användare i senare led.

(212)

CISA hävdade också att införandet av gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) skulle försvåra tillträdet till unionens marknad med tanke på de betungande rapporteringsskyldigheterna och påslagen till följd av CBAM.

(213)

Kommissionen påpekade att CBAM inte kommer att träda kraft förrän i oktober 2023, och att importörer under en övergångsperiod till 2026 endast kommer att behöva rapportera utsläpp som rör deras varor, utan avgifter. Denna skyddsperiod införs för att ge parterna tid att anpassa sig innan det slutgiltiga systemet införs och för att minska risken för störningar i handeln. Kommissionen ansåg därför at det är för tidigt att bedöma CBAM:s potentiella effekt på framtida handelsflöden av varmvalsade platta produkter och avvisade påståendet.

(214)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse mot att bibehålla de gällande åtgärderna beträffande import av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Kina.

(215)

CISA hävdade att de gällande antidumpningsåtgärderna borde upphävas tillfälligt i enlighet med artikel 14.4 i grundförordningen med motiveringen att båda villkoren i artikel 14.4 i grundförordningen är uppfyllda. CISA hävdade att marknadsvillkoren tillfälligt har ändrats i en sådan utsträckning att det är osannolikt att skadan kommer att fortsätta eller återkomma till följd av det tillfälliga upphävandet. CISA hänvisade därför till unionsindustrins förväntade tillväxt i senare led i förädlingskedjan och den ökande bristen på unionens marknad, den förväntade ekonomiska återhämtningen under perioden efter covid-19, prisökningarna på den berörda produkten, den förväntade minskningen av importvolymen från Ryssland och Ukraina och genomförandebeslutet om att tillfälligt upphäva de slutgiltiga antidumpningstullar som införts på valsade platta produkter av aluminium från Kina (77).

(216)

Kommissionen avvisade CISA:s påstående, eftersom det var generiskt och ogrundat. Å andra sidan har det vid översynen fastställts att skada sannolikt skulle återkomma om åtgärder inte införs och på motsvarande sätt, även i händelse av ett tillfälligt upphävande. Efter utlämnandet av uppgifter upprepade CISA detta påstående, men framförde inga nya argument.

(217)

På grundval av kommissionens slutsatser om återkommande dumpning, återkommande skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna på import av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Kina bibehållas.

(218)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatser krävs det särskilda åtgärder för att säkerställa tillämpningen av de individuella antidumpningstullarna. Företag med individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(219)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella satserna för antidumpningstullen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och bör, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av den lägre tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(220)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av antidumpningsåtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning beträffande kringgående inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att avskaffa individuella tullsatser och därmed införa en landsomfattande tull.

(221)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som tillverkats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(222)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (78). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(223)

En exportör eller tillverkare som inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullsats som för närvarande tillämpas på dennes export kan begära att kommissionen ska omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor är uppfyllda. Den nya exporterande tillverkaren skulle behöva styrka att i) den inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa tullnivån för dess export, ii) det inte är närstående ett företag som gjorde det och därför omfattas av antidumpningstullarna, och iii) har exporterat den berörda produkten därefter eller har ett oåterkalleligt avtalsmässigt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter.

(224)

När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska den tillämpliga räntesatsen, enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (79), motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(225)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.