(1)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/17 (2) innehåller en förteckning över ändringar som inte kräver någon bedömning.

(2)

Europeiska läkemedelsmyndigheten (läkemedelsmyndigheten) och samordningsgruppen för veterinärmedicinska läkemedel rekommenderade den 20 december 2022 kommissionen att ändra punkterna B.12 och B.24 i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2021/17 för att återspegla ny utveckling. Både läkemedelsmyndigheten och samordningsgruppen för veterinärmedicinska läkemedel mottog ansökningar om klassificering av tre ändringar av villkoren för ett godkännande för försäljning som inte förtecknas i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2021/17 och som inte tidigare hade förekommit som ändringar som inte kräver någon bedömning. Dessa ändringar gäller produktionsutrustning eller processer som rör produktionsutrustning och ändringar med avseende på tillverkaren med ansvar för frisläppande av tillverkningssatser.

(3)

Kommissionen har beaktat rekommendationen från läkemedelsmyndigheten och samordningsgruppen för veterinärmedicinska läkemedel, kriterierna i artikel 60.2 i förordning (EU) 2019/6, alla nödvändiga villkor och de huvudsakliga dokumentationskraven för att säkerställa att de nya ändringar som inte kräver någon bedömning inte medför någon risk för människors eller djurs hälsa eller för miljön.

(4)

Genomförandeförordning (EU) 2021/17 bör därför ändras i enlighet med detta så att den omfattar dessa nya typer av ändringar som för närvarande inte förtecknas i bilagan till den genomförandeförordningen.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för veterinärmedicinska läkemedel.

(1)

Genom kommissionens direktiv 2008/113/EG (2) infördes en hänvisning till godkännandet av Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki ABTS-351 som verksamt ämne i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (3).

(2)

Verksamma ämnen som i enlighet med artikel 78.3 i förordning (EG) nr 1107/2009 har tagits upp i bilaga I till direktiv 91/414/EEG anses vara godkända enligt den förordningen, och de förtecknas i del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (4).

(3)

Godkännandet av det verksamma ämnet Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki ABTS-351 enligt del A i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 löper ut den 15 augusti 2024.

(4)

Den 30 april 2016 lämnades en ansökan om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki ABTS-351 in till Danmark, den rapporterande medlemsstaten, och Nederländerna, den medrapporterande medlemsstaten, i enlighet med artikel 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 (5) inom den tidsfrist som föreskrivs i den artikeln.

(5)

Sökanden lämnade också in den kompletterande dokumentation som krävs enligt artikel 6 i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 till den rapporterande medlemsstaten, den medrapporterande medlemsstaten, kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten). Den rapporterande medlemsstaten konstaterade att ansökan var godtagbar.

(6)

Den rapporterande medlemsstaten utarbetade ett utkast till bedömningsrapport om förnyelse i samråd med den medrapporterande medlemsstaten och överlämnade det till livsmedelsmyndigheten och kommissionen den 20 juni 2019. I utkastet till bedömningsrapport om förnyelse föreslog den rapporterande medlemsstaten att godkännandet av Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki ABTS-351 skulle förnyas.

(7)

Livsmedelsmyndigheten skickade utkastet till bedömningsrapport om förnyelse till sökanden och medlemsstaterna för synpunkter, inledde ett offentligt samråd om det och vidarebefordrade därefter de mottagna synpunkterna till kommissionen. Livsmedelsmyndigheten gjorde även den kompletterande sammanfattningen tillgänglig för allmänheten.

(8)

Den 27 september 2021 meddelade livsmedelsmyndigheten kommissionen sin slutsats (6) som visar att Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki ABTS-351 kan förväntas uppfylla kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(9)

Kommissionen lade fram en förnyelserapport om Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki ABTS-351 och ett utkast till denna förordning för ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder den 14 oktober 2022 respektive den 25 januari 2023.

(10)

Kommissionen uppmanade sökanden att lämna synpunkter på livsmedelsmyndighetens slutsats och, i enlighet med artikel 14.1 tredje stycket i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012, på förnyelserapporten. Sökanden lämnade synpunkter som har granskats omsorgsfullt och beaktats.

(11)

Det har konstaterats att kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009 är uppfyllda med avseende på ett eller flera representativa användningsområden för minst ett växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki ABTS-351.

(12)

Godkännandet av Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki ABTS-351 bör därför förnyas.

(13)

I enlighet med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1107/2009 jämförd med artikel 6 i samma förordning är det dock nödvändigt att föreskriva vissa villkor. Som en försiktighetsansats för att skydda konsumenterna vid intag via kosten är det i synnerhet lämpligt att ange en minimitid mellan applicering av växtskyddsmedel som innehåller Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki ABTS-351 och skörd av ätbara grödor som konsumeras råa, såvida inte uppgifter om resthalter visar halter av Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki ABTS-351 under 105 CFU/g vid skörd.

(14)

För att öka tilltron till slutsatsen att Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki ABTS-351 inte påverkar människors hälsa bör sökanden dessutom lämna ytterligare uppgifter om densitetsminskningen av livsdugliga sporer av Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki ABTS-351 på ätbara växtdelar från tidpunkten för applicering av ett växtskyddsmedel som innehåller detta verksamma ämne fram till tidpunkten för skörd eller fram till dess att halterna ligger under 105 CFU/g.

(15)

Det är också lämpligt att kräva att medlemsstaterna, när de bedömer ansökningar om godkännande av växtskyddsmedel som innehåller Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki ABTS-351, är särskilt uppmärksamma på skyddet av de personer som hanterar växtskyddsmedlet.

(16)

Genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(17)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/689 (7) förlängdes godkännandeperioden för Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki ABTS-351 till den 15 augusti 2024 så att förnyelseförfarandet hinner slutföras innan godkännandeperioden för det verksamma ämnet löper ut. Eftersom ett beslut om förnyelse har fattats innan den förlängda godkännandeperioden löper ut bör den här förordningen emellertid tillämpas tidigare än det datumet.

(18)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Genom kommissionens direktiv 2008/113/EG (2) infördes en hänvisning till godkännandet av Bacillus thuringiensis subsp. israelensis stam AM65-52 som verksamt ämne i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (3).

(2)

Verksamma ämnen som i enlighet med artikel 78.3 i förordning (EG) nr 1107/2009 har tagits upp i bilaga I till direktiv 91/414/EEG anses vara godkända enligt den förordningen, och de förtecknas i del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (4).

(3)

Godkännandet av det verksamma ämnet Bacillus thuringiensis subsp. israelensis stam AM65-52 enligt del A i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 löper ut den 15 augusti 2024.

(4)

Den 27 april 2016 lämnades en ansökan om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet Bacillus thuringiensis subsp. israelensis stam AM65-52 in till Sverige, den rapporterande medlemsstaten, och Spanien, den medrapporterande medlemsstaten, i enlighet med artikel 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 (5) inom den tidsfrist som föreskrivs i den artikeln.

(5)

Sökanden lämnade också in den kompletterande dokumentation som krävs enligt artikel 6 i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 till den rapporterande medlemsstaten, den medrapporterande medlemsstaten, kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten). Den rapporterande medlemsstaten konstaterade att ansökan var godtagbar.

(6)

Den rapporterande medlemsstaten utarbetade ett utkast till bedömningsrapport om förnyelse i samråd med den medrapporterande medlemsstaten och överlämnade det till livsmedelsmyndigheten och kommissionen den 27 juli 2018. I utkastet till bedömningsrapport om förnyelse föreslog den rapporterande medlemsstaten att godkännandet av Bacillus thuringiensis subsp. israelensis stam AM65-52 skulle förnyas.

(7)

Livsmedelsmyndigheten skickade utkastet till bedömningsrapport om förnyelse till sökanden och medlemsstaterna för synpunkter, inledde ett offentligt samråd om det och vidarebefordrade därefter de mottagna synpunkterna till kommissionen. Livsmedelsmyndigheten gjorde även den kompletterande sammanfattningen tillgänglig för allmänheten.

(8)

Den 12 november 2020 meddelade livsmedelsmyndigheten kommissionen sin slutsats (6) som visar att Bacillus thuringiensis subsp. israelensis stam AM65-52 kan förväntas uppfylla kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(9)

Kommissionen lade fram en förnyelserapport om Bacillus thuringiensis subsp. israelensis stam AM65-52 och ett utkast till denna förordning för ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder den 19 maj 2021 respektive den 25 januari 2023.

(10)

Kommissionen uppmanade sökanden att lämna synpunkter på livsmedelsmyndighetens slutsats och, i enlighet med artikel 14.1 tredje stycket i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 (7), på förnyelserapporten. Sökanden lämnade synpunkter som har granskats omsorgsfullt.

(11)

Det har konstaterats att kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009 är uppfyllda med avseende på ett eller flera representativa användningsområden för minst ett växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet Bacillus thuringiensis subsp. israelensis stam AM65-52.

(12)

Godkännandet av Bacillus thuringiensis subsp. israelensis stam AM65-52 bör därför förnyas.

(13)

I enlighet med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1107/2009 jämförd med artikel 6 i samma förordning är det dock nödvändigt att föreskriva vissa villkor när det gäller ansökningar om godkännande för användning på ätbara grödor. Som en försiktighetsansats för att skydda konsumenterna vid intag via kosten är det i synnerhet lämpligt att kräva att medlemsstaterna, när de bedömer ansökningar om godkännande av växtskyddsmedel som innehåller Bacillus thuringiensis subsp. israelensis stam AM65-52 för användning på ätbara grödor, anger en minimitid mellan applicering av dessa växtskyddsmedel och skörd av ätbara grödor som konsumeras råa.

(14)

Det är också lämpligt att kräva att medlemsstaterna, när de bedömer ansökningar om godkännande av växtskyddsmedel som innehåller Bacillus thuringiensis subsp. israelensis stam AM65-52, är särskilt uppmärksamma på skyddet av de personer som hanterar växtskyddsmedlet.

(15)

Genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(16)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/689 (8) förlängdes godkännandeperioden för Bacillus thuringiensis subsp. israelensis stam AM65-52 till den 15 augusti 2024 så att förnyelseförfarandet hinner slutföras innan godkännandeperioden för det verksamma ämnet löper ut. Eftersom ett beslut om förnyelse har fattats innan den förlängda godkännandeperioden löper ut bör den här förordningen emellertid tillämpas tidigare än det datumet.

(17)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Genom kommissionens direktiv 2008/113/EG (2) infördes en hänvisning till godkännandet av Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam GC-91 som verksamt ämne i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (3).

(2)

Verksamma ämnen som i enlighet med artikel 78.3 i förordning (EG) nr 1107/2009 har tagits upp i bilaga I till direktiv 91/414/EEG anses vara godkända enligt den förordningen, och de förtecknas i del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (4).

(3)

Godkännandet av det verksamma ämnet Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam GC-91 enligt del A i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 löper ut den 15 augusti 2024.

(4)

Den 29 april 2016 lämnades en ansökan om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam GC-91 in till Nederländerna, den rapporterande medlemsstaten, och Tyskland, den medrapporterande medlemsstaten, i enlighet med artikel 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 (5) inom den tidsfrist som föreskrivs i den artikeln.

(5)

Sökanden lämnade också in den kompletterande dokumentation som krävs enligt artikel 6 i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 till den rapporterande medlemsstaten, den medrapporterande medlemsstaten, kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten). Den rapporterande medlemsstaten konstaterade att ansökan var godtagbar.

(6)

Den rapporterande medlemsstaten utarbetade ett utkast till bedömningsrapport om förnyelse i samråd med den medrapporterande medlemsstaten och överlämnade det till livsmedelsmyndigheten och kommissionen den 31 juli 2018. I utkastet till bedömningsrapport om förnyelse föreslog den rapporterande medlemsstaten att godkännandet av Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam GC-91 skulle förnyas.

(7)

Livsmedelsmyndigheten skickade utkastet till bedömningsrapport om förnyelse till sökanden och medlemsstaterna för synpunkter, inledde ett offentligt samråd om det och vidarebefordrade därefter de mottagna synpunkterna till kommissionen. Livsmedelsmyndigheten gjorde även den kompletterande sammanfattningen tillgänglig för allmänheten.

(8)

Den 30 september 2020 meddelade livsmedelsmyndigheten kommissionen sin slutsats (6) som visar att Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam GC-91 kan förväntas uppfylla kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(9)

Kommissionen lade fram en förnyelserapport om Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam GC-91 och ett utkast till denna förordning för ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder den 19 maj 2021 respektive den 25 januari 2023.

(10)

Kommissionen uppmanade sökanden att lämna synpunkter på livsmedelsmyndighetens slutsats och, i enlighet med artikel 14.1 tredje stycket i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 (7), på förnyelserapporten. Sökanden lämnade synpunkter som har granskats omsorgsfullt.

(11)

Det har konstaterats att kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009 är uppfyllda med avseende på ett eller flera representativa användningsområden för minst ett växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam GC-91.

(12)

Godkännandet av Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam GC-91 bör därför förnyas.

(13)

I enlighet med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1107/2009 jämförd med artikel 6 i samma förordning är det dock nödvändigt att föreskriva vissa villkor. Som en försiktighetsansats för att skydda konsumenterna vid intag via kosten är det i synnerhet lämpligt att ange en minimitid mellan applicering av växtskyddsmedel som innehåller Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam GC-91 och skörd av ätbara grödor som konsumeras råa, såvida inte uppgifter om resthalter visar halter av Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam GC-91 under 105 CFU/g vid skörd.

(14)

För att öka tilltron till slutsatsen att Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam GC-91 inte påverkar människors hälsa bör sökanden dessutom lämna ytterligare uppgifter om densitetsminskningen av livsdugliga sporer av Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam GC-91 på ätbara växtdelar från tidpunkten för applicering av ett växtskyddsmedel som innehåller detta verksamma ämne fram till tidpunkten för skörd eller fram till dess att halterna ligger under 105 CFU/g.

(15)

Det är också lämpligt att kräva att medlemsstaterna, när de bedömer ansökningar om godkännande av växtskyddsmedel som innehåller Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam GC-91, är särskilt uppmärksamma på skyddet av de personer som hanterar växtskyddsmedlet och skyddet av vilda pollinatörer.

(16)

Genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(17)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/689 (8) förlängdes godkännandeperioden för Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam GC-91 till den 15 augusti 2024 så att förnyelseförfarandet hinner slutföras innan godkännandeperioden för det verksamma ämnet löper ut. Eftersom ett beslut om förnyelse har fattats innan den förlängda godkännandeperioden löper ut bör den här förordningen emellertid tillämpas tidigare än det datumet.

(18)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Genom kommissionens direktiv 2007/6/EG (2) togs Bacillus amyloliquefaciens stam QST 713 upp i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (3) under namnet Bacillus subtilis (Cohn 1872) QST 713.

(2)

Verksamma ämnen som har tagits upp i bilaga I till direktiv 91/414/EEG anses vara godkända enligt förordning (EG) nr 1107/2009 och de förtecknas i del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (4).

(3)

Godkännandet av det verksamma ämnet Bacillus amyloliquefaciens stam QST 713 enligt del A i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 löper ut den 15 augusti 2024.

(4)

En ansökan om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet Bacillus amyloliquefaciens stam QST 713 lämnades in till den rapporterande medlemsstaten Tyskland och till den medrapporterande medlemsstaten Danmark i enlighet med artikel 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 (5) inom den tidsfrist som föreskrivs i den artikeln.

(5)

Sökanden lämnade in den kompletterande dokumentation som krävs i enlighet med artikel 6 i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012. Den rapporterande medlemsstaten konstaterade att ansökan var godtagbar.

(6)

Den rapporterande medlemsstaten utarbetade ett utkast till bedömningsrapport om förnyelse i samråd med den medrapporterande medlemsstaten och överlämnade det till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) och kommissionen den 4 juni 2018. I utkastet till bedömningsrapport om förnyelse föreslog den rapporterande medlemsstaten att godkännandet av det verksamma ämnet Bacillus amyloliquefaciens stam QST 713 skulle förnyas.

(7)

Livsmedelsmyndigheten skickade i enlighet med artikel 12.1 i förordning (EG) nr 1107/2009 utkastet till bedömningsrapport om förnyelse till sökanden och de övriga medlemsstaterna för synpunkter, inledde ett offentligt samråd och vidarebefordrade därefter de mottagna synpunkterna till kommissionen. Livsmedelsmyndigheten gjorde även den kompletterande sammanfattningen tillgänglig för allmänheten.

(8)

Den 16 april 2021 meddelade livsmedelsmyndigheten kommissionen sin slutsats (6) om huruvida det verksamma ämnet Bacillus amyloliquefaciens stam QST 713 kan förväntas uppfylla kriterierna för godkännande i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009. Kommissionen lade fram en förnyelserapport och ett utkast till förordning avseende Bacillus amyloliquefaciens stam QST 713 för ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder den 13 oktober 2022 respektive den 25 januari 2023.

(9)

Kommissionen uppmanade sökanden att lämna synpunkter på livsmedelsmyndighetens slutsats och, i enlighet med artikel 14.1 tredje stycket i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 (7), på förnyelserapporten. Sökanden lämnade synpunkter som har granskats omsorgsfullt.

(10)

Det har konstaterats att kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009 är uppfyllda med avseende på ett eller flera representativa användningsområden för minst ett växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet Bacillus amyloliquefaciens stam QST 713.

(11)

Godkännandet av Bacillus amyloliquefaciens stam QST 713 bör därför förnyas.

(12)

I enlighet med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1107/2009 jämförd med artikel 6 i samma förordning och mot bakgrund av aktuella vetenskapliga och tekniska rön är det dock nödvändigt att införa vissa villkor för förnyelsen av godkännandet av det verksamma ämnet. Kommissionen anser särskilt att Bacillus amyloliquefaciens stam QST 713 är en mikroorganism i den mening som avses i förordning (EG) nr 1107/2009 och med avseende på detta har den konstaterat ett kritiskt problem när det gäller bin. Därför är det nödvändigt att föreskriva särskilda riskreducerande åtgärder för att säkerställa ett fullgott skydd av bin.

(13)

Genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(14)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/689 (8) förlängdes godkännandeperioden till den 15 augusti 2024 så att förnyelseförfarandet hinner slutföras innan godkännandeperioden för det verksamma ämnet löper ut. Eftersom ett beslut om förnyelse har fattats innan den förlängda godkännandeperioden löper ut bör den här förordningen emellertid börja tillämpas så snart som möjligt.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Genom kommissionens direktiv 2008/113/EG (2) infördes en hänvisning till godkännandet av Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam ABTS-1857 som verksamt ämne i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (3).

(2)

Verksamma ämnen som i enlighet med artikel 78.3 i förordning (EG) nr 1107/2009 har tagits upp i bilaga I till direktiv 91/414/EEG anses vara godkända enligt den förordningen, och de förtecknas i del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (4).

(3)

Godkännandet av det verksamma ämnet Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam ABTS-1857 enligt del A i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 löper ut den 15 augusti 2024.

(4)

Den 29 april 2016 lämnades en ansökan om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam ABTS-1857 in till Nederländerna, den rapporterande medlemsstaten, och Tyskland, den medrapporterande medlemsstaten, i enlighet med artikel 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 (5) inom den tidsfrist som föreskrivs i den artikeln.

(5)

Sökanden lämnade också in den kompletterande dokumentation som krävs enligt artikel 6 i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 till den rapporterande medlemsstaten, den medrapporterande medlemsstaten, kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten). Den rapporterande medlemsstaten konstaterade att ansökan var godtagbar.

(6)

Den rapporterande medlemsstaten utarbetade ett utkast till bedömningsrapport om förnyelse i samråd med den medrapporterande medlemsstaten och överlämnade det till livsmedelsmyndigheten och kommissionen den 11 oktober 2018. I utkastet till bedömningsrapport om förnyelse föreslog den rapporterande medlemsstaten att godkännandet av Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam ABTS-1857 skulle förnyas.

(7)

Livsmedelsmyndigheten skickade utkastet till bedömningsrapport om förnyelse till sökanden och medlemsstaterna för synpunkter, inledde ett offentligt samråd om det och vidarebefordrade därefter de mottagna synpunkterna till kommissionen. Livsmedelsmyndigheten gjorde den kompletterande sammanfattningen tillgänglig för allmänheten.

(8)

Den 30 september 2020 meddelade livsmedelsmyndigheten kommissionen sin slutsats (6) som visar att Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam ABTS-1857 kan förväntas uppfylla kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(9)

Kommissionen lade fram en förnyelserapport om Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam ABTS-1857 och ett utkast till denna förordning för ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder den 19 maj 2021 respektive den 25 januari 2023.

(10)

Kommissionen uppmanade sökanden att lämna synpunkter på livsmedelsmyndighetens slutsats och, i enlighet med artikel 14.1 tredje stycket i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 (7), på förnyelserapporten. Sökanden lämnade synpunkter som har granskats omsorgsfullt.

(11)

Det har konstaterats att kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009 är uppfyllda med avseende på ett eller flera representativa användningsområden för minst ett växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam ABTS-1857.

(12)

Godkännandet av Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam ABTS-1857 bör därför förnyas.

(13)

I enlighet med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1107/2009 jämförd med artikel 6 i samma förordning är det dock nödvändigt att föreskriva vissa villkor. Som en försiktighetsansats för att skydda konsumenterna vid intag via kosten är det i synnerhet lämpligt att ange en minimitid mellan applicering av växtskyddsprodukter som innehåller Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam ABTS-1857 och skörd av ätbara grödor som konsumeras råa, såvida inte uppgifter om resthalter visar halter av Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam ABTS-1857 under 105 CFU/g vid skörd.

(14)

För att öka tilltron till slutsatsen att Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam ABTS-1857 inte påverkar människors hälsa bör sökanden dessutom lämna ytterligare uppgifter om densitetsminskningen av livsdugliga sporer av Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam ABTS-1857 på ätbara växtdelar från tidpunkten för applicering av en växtskyddsprodukt som innehåller detta verksamma ämne fram till tidpunkten för skörd eller fram till dess att halterna ligger under 105 CFU/g.

(15)

Det är också lämpligt att kräva att medlemsstaterna, när de bedömer ansökningar om godkännande av växtskyddsmedel som innehåller Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam ABTS-1857, är särskilt uppmärksamma på skyddet av de personer som hanterar växtskyddsmedlet och skyddet av vilda pollinatörer.

(16)

Genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(17)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/689 (8) förlängdes godkännandeperioden för Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stam ABTS-1857 till den 15 augusti 2024 så att förnyelseförfarandet hinner slutföras innan godkännandeperioden för det verksamma ämnet löper ut. Eftersom ett beslut om förnyelse har fattats innan den förlängda godkännandeperioden löper ut bör den här förordningen emellertid tillämpas tidigare än det datumet.

(18)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Genom kommissionens direktiv 2008/113/EG (2) infördes en hänvisning till godkännandet av Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki EG2348 som verksamt ämne i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (3).

(2)

Verksamma ämnen som i enlighet med artikel 78.3 i förordning (EG) nr 1107/2009 har tagits upp i bilaga I till direktiv 91/414/EEG anses vara godkända enligt den förordningen, och de förtecknas i del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (4).

(3)

Godkännandet av det verksamma ämnet Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki EG2348 enligt del A i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 löper ut den 15 augusti 2024.

(4)

Den 28 april 2016 lämnades en ansökan om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki EG2348 in till Danmark, den rapporterande medlemsstaten, och Nederländerna, den medrapporterande medlemsstaten, i enlighet med artikel 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 (5) och inom den tidsfrist som föreskrivs i den artikeln.

(5)

Sökanden lämnade också in den kompletterande dokumentation som krävs enligt artikel 6 i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 till den rapporterande medlemsstaten, den medrapporterande medlemsstaten, kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten). Den rapporterande medlemsstaten konstaterade att ansökan var godtagbar.

(6)

Den rapporterande medlemsstaten utarbetade ett utkast till bedömningsrapport om förnyelse i samråd med den medrapporterande medlemsstaten och överlämnade det till livsmedelsmyndigheten och kommissionen den 28 juni 2019. I utkastet till bedömningsrapport om förnyelse föreslog den rapporterande medlemsstaten att godkännandet av Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki EG2348 skulle förnyas.

(7)

Livsmedelsmyndigheten skickade utkastet till bedömningsrapport om förnyelse till sökanden och medlemsstaterna för synpunkter, inledde ett offentligt samråd om det och vidarebefordrade därefter de mottagna synpunkterna till kommissionen. Livsmedelsmyndigheten gjorde även den kompletterande sammanfattningen tillgänglig för allmänheten.

(8)

Den 2 mars 2021 meddelade livsmedelsmyndigheten kommissionen sin slutsats (6) som visar att Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki EG2348 kan förväntas uppfylla kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(9)

Kommissionen lade fram en förnyelserapport om Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki EG2348 och ett utkast till denna förordning för ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder den 5 juli 2021 respektive den 25 januari 2023.

(10)

Kommissionen uppmanade sökanden att lämna synpunkter på livsmedelsmyndighetens slutsats och, i enlighet med artikel 14.1 tredje stycket i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012, på förnyelserapporten. Sökanden lämnade synpunkter som har granskats omsorgsfullt och beaktats.

(11)

Det har konstaterats att kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009 är uppfyllda med avseende på ett eller flera representativa användningsområden för minst ett växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki EG2348.

(12)

Godkännandet av Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki EG2348 bör därför förnyas.

(13)

I enlighet med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1107/2009 jämförd med artikel 6 i samma förordning är det dock nödvändigt att föreskriva vissa villkor. Som en försiktighetsansats för att skydda konsumenterna vid intag via kosten är det i synnerhet lämpligt att ange en minimitid mellan applicering av växtskyddsmedel som innehåller Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki EG2348 och skörd av ätbara grödor som konsumeras råa, såvida inte uppgifter om resthalter visar halter av Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki EG2348 under 105 CFU/g vid skörd.

(14)

För att öka tilltron till slutsatsen att Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki EG2348 inte påverkar människors hälsa bör sökanden dessutom lämna ytterligare uppgifter om densitetsminskningen av livsdugliga sporer av Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki EG2348 på ätbara växtdelar från tidpunkten för applicering av ett växtskyddsmedel som innehåller detta verksamma ämne fram till tidpunkten för skörd eller fram till dess att halterna ligger under 105 CFU/g.

(15)

Det är också lämpligt att kräva att medlemsstaterna, när de bedömer ansökningar om godkännande av växtskyddsmedel som innehåller Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki EG2348, är särskilt uppmärksamma på skyddet av de personer som hanterar växtskyddsmedlet.

(16)

Genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(17)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/689 (7) förlängdes godkännandeperioden för Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki EG2348 till den 15 augusti 2024 så att förnyelseförfarandet hinner slutföras innan godkännandeperioden för det verksamma ämnet löper ut. Eftersom ett beslut om förnyelse har fattats innan den förlängda godkännandeperioden löper ut bör den här förordningen emellertid tillämpas tidigare än det datumet.

(18)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Genom kommissionens direktiv 2008/113/EG (2) infördes en hänvisning till godkännandet av Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-11 som verksamt ämne i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (3).

(2)

Verksamma ämnen som i enlighet med artikel 78.3 i förordning (EG) nr 1107/2009 har tagits upp i bilaga I till direktiv 91/414/EEG anses vara godkända enligt den förordningen, och de förtecknas i del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (4).

(3)

Godkännandet av det verksamma ämnet Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-11 enligt del A i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 löper ut den 15 augusti 2024.

(4)

Den 30 april 2016 lämnades en ansökan om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-11 in till Danmark, den rapporterande medlemsstaten, och Nederländerna, den medrapporterande medlemsstaten, i enlighet med artikel 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 (5) och inom den tidsfrist som föreskrivs i den artikeln.

(5)

Sökanden lämnade också in den kompletterande dokumentation som krävs enligt artikel 6 i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 till den rapporterande medlemsstaten, den medrapporterande medlemsstaten, kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten). Den rapporterande medlemsstaten konstaterade att ansökan var godtagbar.

(6)

Den rapporterande medlemsstaten utarbetade ett utkast till bedömningsrapport om förnyelse i samråd med den medrapporterande medlemsstaten och överlämnade det till livsmedelsmyndigheten och kommissionen den 11 januari 2019. I utkastet till bedömningsrapport om förnyelse föreslog den rapporterande medlemsstaten att godkännandet av Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-11 skulle förnyas.

(7)

Livsmedelsmyndigheten skickade utkastet till bedömningsrapport om förnyelse till sökanden och medlemsstaterna för synpunkter, inledde ett offentligt samråd om det och vidarebefordrade därefter de mottagna synpunkterna till kommissionen. Livsmedelsmyndigheten gjorde även den kompletterande sammanfattningen tillgänglig för allmänheten.

(8)

Den 16 september 2020 meddelade livsmedelsmyndigheten kommissionen sin slutsats (6) som visar att Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-11 kan förväntas uppfylla kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(9)

Kommissionen lade fram en förnyelserapport om Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-11 och ett utkast till denna förordning för ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder den 19 maj 2021 respektive den 25 januari 2023.

(10)

Kommissionen uppmanade sökanden att lämna synpunkter på livsmedelsmyndighetens slutsats och, i enlighet med artikel 14.1 tredje stycket i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012, på förnyelserapporten. Sökanden lämnade synpunkter som har granskats omsorgsfullt och beaktats.

(11)

Det har konstaterats att kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009 är uppfyllda med avseende på ett eller flera representativa användningsområden för minst ett växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-11.

(12)

Godkännandet av Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-11 bör därför förnyas.

(13)

I enlighet med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1107/2009 jämförd med artikel 6 i samma förordning är det dock nödvändigt att föreskriva vissa villkor. Som en försiktighetsansats för att skydda konsumenterna vid intag via kosten är det i synnerhet lämpligt att ange en minimitid mellan applicering av växtskyddsmedel som innehåller Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-11 och skörd av ätbara grödor som konsumeras råa, såvida inte uppgifter om resthalter visar halter av Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-11 under 105 CFU/g vid skörd.

(14)

För att öka tilltron till slutsatsen att Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-11 inte påverkar människors hälsa bör sökanden dessutom lämna ytterligare uppgifter om densitetsminskningen av livsdugliga sporer av Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-11 på ätbara växtdelar från tidpunkten för applicering av ett växtskyddsmedel som innehåller detta verksamma ämne fram till tidpunkten för skörd eller fram till dess att halterna ligger under 105 CFU/g.

(15)

Det är också lämpligt att kräva att medlemsstaterna, när de bedömer ansökningar om godkännande av växtskyddsmedel som innehåller Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-11, är särskilt uppmärksamma på skyddet av de personer som hanterar växtskyddsmedlet.

(16)

Genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(17)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/689 (7) förlängdes godkännandeperioden för Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-11 till den 15 augusti 2024 så att förnyelseförfarandet hinner slutföras innan godkännandeperioden för det verksamma ämnet löper ut. Eftersom ett beslut om förnyelse har fattats innan den förlängda godkännandeperioden löper ut bör den här förordningen emellertid tillämpas tidigare än det datumet.

(18)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Genom kommissionens direktiv 2008/113/EG (2) infördes en hänvisning till godkännandet av Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-12 som verksamt ämne i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (3).

(2)

Verksamma ämnen som i enlighet med artikel 78.3 i förordning (EG) nr 1107/2009 har tagits upp i bilaga I till direktiv 91/414/EEG anses vara godkända enligt den förordningen, och de förtecknas i del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (4).

(3)

Godkännandet av det verksamma ämnet Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-12 enligt del A i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 löper ut den 15 augusti 2024.

(4)

Den 30 april 2016 lämnades en ansökan om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-12 in till Danmark, den rapporterande medlemsstaten, och Nederländerna, den medrapporterande medlemsstaten, i enlighet med artikel 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 (5) och inom den tidsfrist som föreskrivs i den artikeln.

(5)

Sökanden lämnade också in den kompletterande dokumentation som krävs enligt artikel 6 i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 till den rapporterande medlemsstaten, den medrapporterande medlemsstaten, kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten). Den rapporterande medlemsstaten konstaterade att ansökan var godtagbar.

(6)

Den rapporterande medlemsstaten utarbetade ett utkast till bedömningsrapport om förnyelse i samråd med den medrapporterande medlemsstaten och överlämnade det till livsmedelsmyndigheten och kommissionen den 2 april 2019. I utkastet till bedömningsrapport om förnyelse föreslog den rapporterande medlemsstaten att godkännandet av Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-12 skulle förnyas.

(7)

Livsmedelsmyndigheten skickade utkastet till bedömningsrapport om förnyelse till sökanden och medlemsstaterna för synpunkter, inledde ett offentligt samråd om det och vidarebefordrade därefter de mottagna synpunkterna till kommissionen. Livsmedelsmyndigheten gjorde även den kompletterande sammanfattningen tillgänglig för allmänheten.

(8)

Den 16 september 2020 meddelade livsmedelsmyndigheten kommissionen sin slutsats (6) som visar att Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-12 kan förväntas uppfylla kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(9)

Kommissionen lade fram en förnyelserapport om Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-12 och ett utkast till denna förordning för ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder den 19 maj 2021 respektive den 25 januari 2023.

(10)

Kommissionen uppmanade sökanden att lämna synpunkter på livsmedelsmyndighetens slutsats och, i enlighet med artikel 14.1 tredje stycket i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012, på förnyelserapporten. Sökanden lämnade synpunkter som har granskats omsorgsfullt och beaktats.

(11)

Det har konstaterats att kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009 är uppfyllda med avseende på ett eller flera representativa användningsområden för minst ett växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-12.

(12)

Godkännandet av Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-12 bör därför förnyas.

(13)

I enlighet med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1107/2009 jämförd med artikel 6 i samma förordning är det dock nödvändigt att föreskriva vissa villkor. Som en försiktighetsansats för att skydda konsumenterna vid intag via kosten är det i synnerhet lämpligt att ange en minimitid mellan applicering av växtskyddsmedel som innehåller Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-12 och skörd av ätbara grödor som konsumeras råa, såvida inte uppgifter om resthalter visar halter av Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-12 under 105 CFU/g vid skörd.

(14)

För att öka tilltron till slutsatsen att Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-12 inte påverkar människors hälsa bör sökanden dessutom lämna ytterligare uppgifter om densitetsminskningen av livsdugliga sporer av Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-12 på ätbara växtdelar från tidpunkten för applicering av ett växtskyddsmedel som innehåller detta verksamma ämne fram till tidpunkten för skörd eller fram till dess att halterna ligger under 105 CFU/g.

(15)

Det är också lämpligt att kräva att medlemsstaterna, när de bedömer ansökningar om godkännande av växtskyddsmedel som innehåller Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-12, är särskilt uppmärksamma på skyddet av de personer som hanterar växtskyddsmedlet.

(16)

Genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(17)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/689 (7) förlängdes godkännandeperioden för Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki SA-12 till den 15 augusti 2024 så att förnyelseförfarandet hinner slutföras innan godkännandeperioden för det verksamma ämnet löper ut. Eftersom ett beslut om förnyelse har fattats innan den förlängda godkännandeperioden löper ut bör den här förordningen emellertid tillämpas tidigare än det datumet.

(18)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (1) (konventionen) trädde i kraft den 17 maj 2004 och ingicks på unionens vägnar genom rådets beslut 2006/507/EG (2).

(2)

Enligt artikel 8 i konventionen får partskonferensen införa kemikalier i förteckningarna i bilagorna A, B och/eller C till konventionen och ange de kontrollåtgärder som ska tillämpas på de kemikalierna.

(3)

Rekommendationer från den granskningskommitté för långlivade organiska föroreningar (granskningskommittén) som inrättats i enlighet med konventionen bör vederbörligen beaktas.

(4)

Vid sitt elfte möte förväntas partskonferensen anta beslut om införande av ytterligare kemikalier i bilaga A till konventionen.

(5)

För att skydda människors hälsa och miljön mot ytterligare utsläpp av dekloran plus, metoxiklor och UV-328 är det nödvändigt att minska eller eliminera produktionen och användningen av de kemikalierna på global nivå och att stödja införandet av dem i de relevanta bilagorna till konventionen.

(6)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid partskonferensen, eftersom besluten kommer att vara bindande för unionen eller på ett avgörande sätt kan påverka innehållet i unionsrätten, nämligen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 (3).

(1)

Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och om slutligt omhändertagande av riskavfall (1) (konventionen) trädde kraft 1992 och ingicks på unionens vägnar genom rådets beslut 93/98/EEG (2).

(2)

I enlighet med konventionen ska partskonferensen överväga och efter behov anta ändringar av konventionen och dess bilagor.

(3)

Vid sitt femtonde möte i juni 2022 övervägde partskonferensen ett förslag till ändringar av artikel 6.2 i konventionen som Ryska federationen har lagt fram. Förslaget syftar till att fastställa en tidsfrist på 30 dagar för en importerande stat att svara anmälaren av en avfallstransport och införa en annan ändring som framförs som redaktionell. Partskonferensen beslutade att skjuta upp behandlingen av detta förslag till nästa möte.

(4)

Ett förslag om ändring av bilaga IV och av vissa poster i bilagorna II och IX till konventionen har också lagts fram på unionens vägnar och diskuterats av partskonferensen under dess femtonde möte. Förslaget syftar bland annat till att ändra och förtydliga beskrivningarna av de metoder för slutligt omhändertagande som förtecknas i bilaga IV till konventionen och särskilt till att införa en allmän inledning som gör det möjligt att tydligt särskilja termerna icke-återvinning och återvinning, införa rubriker och inledande texter som förklarar vad som avses med icke-återvinningsförfaranden (bilaga IV, avdelning A) och återvinningsförfaranden (bilaga IV, avdelning B), klargöra att alla metoder för slutligt omhändertagande som förekommer eller som kan förekomma i praktiken omfattas, oavsett deras rättsliga status och oavsett om de anses vara miljövänliga eller inte, och att metoder som används i avvaktan på användning av andra metoder också omfattas, uppdatera och förtydliga beskrivningarna av metoder i linje med den vetenskapliga, tekniska och övriga utveckling som skett sedan konventionen antogs 1989, och säkerställa, genom införandet av generalklausuler, att alla förfaranden som inte uttryckligen nämns omfattas av konventionens krav. Partskonferensen beslutade att behandla detta förslag vidare vid nästa möte.

(5)

Unionen bör inte stödja det förslag till ändringar av artikel 6.2 i konventionen som Ryska federationen har lagt fram, eftersom ändringarna inte skulle bidra till att lösa de problem som unionen anser vara prioriteringar för att konventionens förfarande med förhandsgodkännande ska fungera. Dessutom krävs en lång och tungrodd process för att ändringar av konventionens text ska träda i kraft och det förefaller oproportionerligt att inleda en sådan process för en ändring som har mycket litet eller inget mervärde.

(6)

Unionen bör fortsätta att stödja antagandet av förslaget om ändring av bilaga IV och av vissa poster i bilagorna II och IX. I syfte att nå konsensus om detta förslag kan unionen visa flexibilitet, särskilt när det gäller de föreslagna åtgärder som sannolikt inte kommer att få tillräckligt stöd för att antas vid det sextonde mötet i partskonferensen. Detta inbegriper till exempel att skjuta upp diskussionen om omstridda frågor (såsom förberedelse för återanvändning och generalklausuler), att försöka nå en överenskommelse om de återstående aspekterna av förslaget och att stödja eventuella ändringsförslag från andra parter, förutsatt att de kan uppnå samma mål som de som ligger till grund för unionens förslag om bilaga IV till konventionen.

(7)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid det sextonde mötet i partskonferensen med avseende på dessa förslag, eftersom de planerade akterna, om de antas, skulle utgöra ändringar både av texten och av bilagorna till konventionen och således skulle vara bindande för unionen och påverka innehållet i unionsrätten, närmare bestämt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG (3) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 (4).

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 (1) antogs den 11 maj 2016, började tillämpas den 1 maj 2017 och ändrades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/991 (2).

(2)

Bestämmelserna i förordning (EU) 2016/794, särskilt de som gäller överföring av personuppgifter från Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) till tredjeland och internationella organisationer, föreskriver att Europol får föra över personuppgifter till en myndighet i tredjeland på grundval av en internationell överenskommelse mellan unionen och det aktuella landet i enlighet med artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), vilken måste erbjuda tillräckliga skyddsåtgärder för den personliga integriteten och enskildas grundläggande fri- och rättigheter.

(3)

Förhandlingar bör inledas i syfte att ingå ett avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Ecuador om utbyte av personuppgifter mellan Europol och behöriga myndigheter i Ecuador med ansvar för bekämpning av grov brottslighet och terrorism (avtalet).

(4)

Såsom fastställs i skäl 35 i förordning (EU) 2016/794 bör kommissionen kunna höra Europeiska datatillsynsmannen även under förhandlingarna om avtalet och, under alla omständigheter, innan avtalet ingås.

(5)

Avtalet bör vara förenligt med de grundläggande rättigheterna och följa de principer som stadfästs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), särskilt rätten till privatliv och familjeliv enligt artikel 7 i stadgan, rätten till skydd av personuppgifter enligt artikel 8 i stadgan och rätten till ett effektivt rättsmedel och en opartisk domstol enligt artikel 47 i stadgan. Avtalet bör tillämpas i enlighet med dessa rättigheter och principer.

(6)

Avtalet bör inte påverka eller hindra överföring av personuppgifter eller andra former av samarbete mellan myndigheter som ansvarar för att skydda den nationella säkerheten.

(7)

Irland är bundet av förordning (EU) 2016/794 och deltar därför i antagandet av detta beslut.

(8)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

(9)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts om detta beslut och dess addendum och avgav ett yttrande den 19 april 2023.

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 (1) antogs den 11 maj 2016, började tillämpas den 1 maj 2017 och ändrades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/991 (2).

(2)

Bestämmelserna i förordning (EU) 2016/794, särskilt de som gäller överföring av personuppgifter från Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) till tredjeland och internationella organisationer, föreskriver att Europol får föra över personuppgifter till en myndighet i tredjeland på grundval av en internationell överenskommelse mellan unionen och det aktuella landet i enlighet med artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), vilken måste erbjuda tillräckliga skyddsåtgärder för den personliga integriteten och enskildas grundläggande fri- och rättigheter.

(3)

Förhandlingar bör inledas i syfte att ingå ett avtal mellan Europeiska unionen och Mångnationella staten Bolivia om utbyte av personuppgifter mellan Europol och behöriga myndigheter i Bolivia med ansvar för bekämpning av grov brottslighet och terrorism (avtalet).

(4)

Såsom fastställs i skäl 35 i förordning (EU) 2016/794 bör kommissionen kunna höra Europeiska datatillsynsmannen även under förhandlingarna om avtalet och, under alla omständigheter, innan avtalet ingås.

(5)

Avtalet bör vara förenligt med de grundläggande rättigheterna och följa de principer som stadfästs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), särskilt rätten till privatliv och familjeliv enligt artikel 7 i stadgan, rätten till skydd av personuppgifter enligt artikel 8 i stadgan och rätten till ett effektivt rättsmedel och en opartisk domstol enligt artikel 47 i stadgan. Avtalet bör tillämpas i enlighet med dessa rättigheter och principer.

(6)

Avtalet bör inte påverka eller hindra överföring av personuppgifter eller andra former av samarbete mellan myndigheter som ansvarar för att skydda den nationella säkerheten.

(7)

Irland är bundet av förordning (EU) 2016/794 och deltar därför i antagandet av detta beslut.

(8)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

(9)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts om detta beslut och dess addendum och avgav ett yttrande den 3 maj 2023.

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 (1) antogs den 11 maj 2016, började tillämpas den 1 maj 2017 och ändrades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/991 (2).

(2)

Bestämmelserna i förordning (EU) 2016/794, särskilt de som gäller överföring av personuppgifter från Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) till tredjeland och internationella organisationer, föreskriver att Europol får föra över personuppgifter till en myndighet i tredjeland på grundval av en internationell överenskommelse mellan unionen och det aktuella landet i enlighet med artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), vilken måste erbjuda tillräckliga skyddsåtgärder för den personliga integriteten och enskildas grundläggande fri- och rättigheter.

(3)

Förhandlingar bör inledas i syfte att ingå ett avtal mellan Europeiska unionen och Förbundsrepubliken Brasilien om utbyte av personuppgifter mellan Europol och behöriga myndigheter i Brasilien med ansvar för bekämpning av grov brottslighet och terrorism (avtalet).

(4)

Såsom fastställs i skäl 35 i förordning (EU) 2016/794 bör kommissionen kunna höra Europeiska datatillsynsmannen även under förhandlingarna om avtalet och, under alla omständigheter, innan avtalet ingås.

(5)

Avtalet bör vara förenligt med de grundläggande rättigheterna och följa de principer som stadfästs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), särskilt rätten till privatliv och familjeliv enligt artikel 7 i stadgan, rätten till skydd av personuppgifter enligt artikel 8 i stadgan och rätten till ett effektivt rättsmedel och en opartisk domstol enligt artikel 47 i stadgan. Avtalet bör tillämpas i enlighet med dessa rättigheter och principer.

(6)

Avtalet bör inte påverka eller hindra överföring av personuppgifter eller andra former av samarbete mellan myndigheter som ansvarar för att skydda den nationella säkerheten.

(7)

Irland är bundet av förordning (EU) 2016/794 och deltar därför i antagandet av detta beslut.

(8)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

(9)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts om detta beslut och dess addendum och avgav ett yttrande den 3 maj 2023.

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 (1) antogs den 11 maj 2016, började tillämpas den 1 maj 2017 och ändrades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/991 (2).

(2)

Bestämmelserna i förordning (EU) 2016/794, särskilt de som gäller överföring av personuppgifter från Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) till tredjeland och internationella organisationer, föreskriver att Europol får föra över personuppgifter till en myndighet i tredjeland på grundval av en internationell överenskommelse mellan unionen och det aktuella landet i enlighet med artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), vilken måste erbjuda tillräckliga skyddsåtgärder för den personliga integriteten och enskildas grundläggande fri- och rättigheter.

(3)

Förhandlingar bör inledas i syfte att ingå ett avtal mellan Europeiska unionen och Mexikos förenta stater om utbyte av personuppgifter mellan Europol och behöriga myndigheter i Mexiko med ansvar för bekämpning av grov brottslighet och terrorism (avtalet).

(4)

Såsom fastställs i skäl 35 i förordning (EU) 2016/794 bör kommissionen kunna höra Europeiska datatillsynsmannen även under förhandlingarna om avtalet och, under alla omständigheter, innan avtalet ingås.

(5)

Avtalet bör vara förenligt med de grundläggande rättigheterna och följa de principer som stadfästs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), särskilt rätten till privatliv och familjeliv enligt artikel 7 i stadgan, rätten till skydd av personuppgifter enligt artikel 8 i stadgan och rätten till ett effektivt rättsmedel och en opartisk domstol enligt artikel 47 i stadgan. Avtalet bör tillämpas i enlighet med dessa rättigheter och principer.

(6)

Avtalet bör inte påverka eller hindra överföring av personuppgifter eller andra former av samarbete mellan myndigheter som ansvarar för att skydda den nationella säkerheten.

(7)

Irland är bundet av förordning (EU) 2016/794 och deltar därför i antagandet av detta beslut.

(8)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

(9)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts om detta beslut och dess addendum och avgav ett yttrande den 3 maj 2023.

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 (1) antogs den 11 maj 2016, började tillämpas den 1 maj 2017 och ändrades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/991 (2).

(2)

Bestämmelserna i förordning (EU) 2016/794, särskilt de som gäller överföring av personuppgifter från Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) till tredjeland och internationella organisationer, föreskriver att Europol får föra över personuppgifter till en myndighet i tredjeland på grundval av en internationell överenskommelse mellan unionen och det aktuella landet i enlighet med artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), vilken måste erbjuda tillräckliga skyddsåtgärder för den personliga integriteten och enskildas grundläggande fri- och rättigheter.

(3)

Förhandlingar bör inledas i syfte att ingå ett avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Peru om utbyte av personuppgifter mellan Europol och behöriga myndigheter i Peru med ansvar för bekämpning av grov brottslighet och terrorism (avtalet).

(4)

Såsom fastställs i skäl 35 i förordning (EU) 2016/794 bör kommissionen kunna höra Europeiska datatillsynsmannen även under förhandlingarna om avtalet och, under alla omständigheter, innan avtalet ingås.

(5)

Avtalet bör vara förenligt med de grundläggande rättigheterna och följa de principer som stadfästs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), särskilt rätten till privatliv och familjeliv enligt artikel 7 i stadgan, rätten till skydd av personuppgifter enligt artikel 8 i stadgan och rätten till ett effektivt rättsmedel och en opartisk domstol enligt artikel 47 i stadgan. Avtalet bör tillämpas i enlighet med dessa rättigheter och principer.

(6)

Avtalet bör inte påverka eller hindra överföring av personuppgifter eller andra former av samarbete mellan myndigheter som ansvarar för att skydda den nationella säkerheten.

(7)

Irland är bundet av förordning (EU) 2016/794 och deltar därför i antagandet av detta beslut.

(8)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

(9)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts om detta beslut och dess addendum och avgav ett yttrande den 3 maj 2023.

(1)

Genom rådets beslut (EU) 2021/1072 (1) infördes ett tillfälligt undantag från artiklarna 2, 3 och 4 i rådets beslut 2013/471/EU (2) vad gäller utbetalningen av dagtraktamente och ersättning för resekostnader till ledamöterna av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (kommittén) och deras suppleanter (nedan tillsammans kallade traktamentsberättigade), vilket gav traktamentsberättigade som med elektroniska hjälpmedel närvarar vid möten på distans rätt till dagtraktamente.

(2)

Det tillfälliga undantaget ansågs vara nödvändigt för att garantera att kommitténs verksamhet kunde genomföras på ett sätt som var lämpligt och hållbart på lång sikt, så att den institutionella kontinuiteten kunde säkerställas så länge det var svårt att ta sig till fysiska möten eller så länge dessa möten omgärdades av de hälsorelaterade restriktioner som orsakats av covid-19-pandemin i unionen.

(3)

De rapporter som kommittén lagt fram om tillämpningen av det tillfälliga undantaget har visat på de budgetmässiga och miljömässiga fördelarna med ett dagtraktamente för traktamentsberättigade som med elektroniska hjälpmedel närvarar möten på distans samt fördelarna och effektivitetsvinsterna i förhållande till kommitténs institutionella kontinuitet och driftskontinuitet. Dessa fördelar är fortfarande relevanta obeaktat de reseproblem som orsakats av covid-19-pandemin i unionen, vilket framgår av kommitténs begäran till rådet om en strukturell lösning som gör det möjligt att bevilja ett dagtraktamente för traktamentsberättigade som med elektroniska hjälpmedel närvarar vid vissa typer av möten i kommittén på distans.

(4)

Det är därför lämpligt att ersätta det tillfälliga undantag som infördes genom beslut (EU) 2021/1072 med en strukturell lösning som gör det möjligt att bevilja dagtraktamente till traktamentsberättigade som med elektroniska hjälpmedel närvarar på distans vid de möten som vederbörligen har godkänts i enlighet med kommitténs interna regler, med undantag för presidiesammanträden, plenarförsamlingens plenarsessioner, möten i sektionerna och möten i rådgivande utskottet för industriell omvandling. Under vederbörligen motiverade och exceptionella omständigheter, där det är omöjligt att anordna möten i kommittén med full fysisk närvaro, är det också lämpligt att dagtraktamentet för distansnärvaro med elektroniska hjälpmedel beviljas för andra vederbörligen godkända möten i kommittén som är nödvändiga för att garantera kommitténs institutionella kontinuitet och driftskontinuitet.

(5)

De administrativa kostnader som den traktamentsberättigade faktiskt ådrar sig när denne närvarar vid ett möte på distans med elektroniska hjälpmedel är lägre än det dagtraktamente som för närvarande tillämpas för möten med fysisk närvaro, även om den tid som traktamentsberättigade spenderar förblir densamma. Det är därför lämpligt att det dagtraktamente som beviljas traktamentsberättigade som med elektroniska hjälpmedel närvarar vid möten på distans anpassas i enlighet med detta.

(6)

Närmare föreskrifter för beviljande av dagtraktamente till traktamentsberättigade som med elektroniska hjälpmedel närvarar vid möten på distans bör fastställas av kommittén i syfte att maximera fördelarna med distansnärvaro och samtidigt säkerställa att detta inte leder till en omotiverad ökning av antalet möten som anordnas av kommittén.

(7)

Kommittén bör regelbundet rapportera till rådet om tillämpningen av dagtraktamentet för traktamentsberättigade som med elektroniska hjälpmedel närvarar vid möten på distans så att rådet kan utvärdera dess inverkan, i linje med de rapporteringskrav som fastställs i beslut 2013/471/EU. I rapporterna bör kommittén särskilt ange utvecklingen av antalet möten med distansnärvaro med elektroniska hjälpmedel och deras längd samt de budget- och miljöbesparingar som är förknippade med sådana möten.

(8)

Detta beslut bör ingå i en framtida övergripande revidering av beslut 2013/471/EU, som ska genomföras innan kommitténs nuvarande mandatperiod löper ut.

(9)

Beslut (EU) 2021/1072 bör upphöra att gälla.

(1)

Enligt artikel 300.3 i fördraget ska Regionkommittén bestå av företrädare för regionala och lokala organ som antingen har valts till ett regionalt eller lokalt organ eller är politiskt ansvariga inför en vald församling.

(2)

Den 10 december 2019 antog rådet beslut (EU) 2019/2157 (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2020–25 januari 2025.

(3)

En plats som suppleant i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att Javier VILA FERRERO har avgått.

(4)

Den spanska regeringen har föreslagit Ana Isabel CÁRCABA GARCÍA, som är företrädare för ett regionalt organ och har valts till ett regionalt organ, Consejera de Acción Exterior y Unión Europea, Gobierno de la Generalitat de Cataluña (regional finansminister i Asturiens regionregering), som suppleant i Regionkommittén för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2025.

(1)

Enligt artikel 46.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska varje medlemsstat som önskar delta i det permanenta strukturerade samarbetet underrätta rådet och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) om sin avsikt.

(2)

Den 1 juni 2022 hölls en folkomröstning i Danmark om upphävande av det undantag från deltagande i unionsbeslut och unionsåtgärder som har anknytning till försvarsfrågor som fastställs i artikel 5 i protokoll nr 22 till fördragen om Danmarks ställning. Den folkomröstningen resulterade i en röst för upphävande.

(3)

Genom en skrivelse av den 20 juni 2022 från landets utrikesminister meddelade Danmark i enlighet med artikel 7 i protokoll nr 22 de övriga medlemsstaterna att Danmark inte längre vill utnyttja artikel 5 i det protokollet från och med den 1 juli 2022.

(4)

Den 23 mars 2023 mottog rådet och den höga representanten en underrättelse från Danmark i enlighet med artikel 46.3 i EU-fördraget om att Danmark har för avsikt att delta i det permanenta strukturerade samarbetet.

(5)

Danmark har i sin nationella genomförandeplan angett hur landet kan fullgöra de mer bindande åtaganden som ingår i bilagan till rådets beslut (Gusp) 2017/2315 (1) och som de deltagande medlemsstaterna har gjort gentemot varandra.

(6)

Eftersom de nödvändiga villkoren är uppfyllda bör rådet därför anta ett beslut om bekräftelse av Danmarks deltagande i permanent strukturerat samarbete.

(7)

Beslut (Gusp) 2017/2315 bör ändras i enlighet med detta.

(1)

Kommissionens beslut 2002/994/EG (2) tillämpas på alla animaliska produkter som importeras från Kina för användning som livsmedel eller foder.

(2)

Enligt artikel 2.1 i det beslutet ska medlemsstaterna förbjuda import av dessa produkter. I artikel 2.2 anges två undantag från detta förbud.

(3)

Enligt det första undantaget ska medlemsstaterna tillåta import av de produkter som förtecknas i del I i bilagan till beslut 2002/994/EG i enlighet med de särskilda djur- och folkhälsovillkor som gäller för de berörda produkterna.

(4)

Enligt det andra undantaget ska medlemsstaterna tillåta import av de produkter som förtecknas i del II i bilagan till beslut 2002/994/EG och som åtföljs av en försäkran från den behöriga myndigheten i Kina om att varje sändning underkastats kemiska tester för att säkerställa att de berörda produkterna inte utgör en fara för människors hälsa.

(5)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (3), i dess ändrade lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/2258 (4), infördes vissa fettderivat, såsom vitamin D3 och de prekursorer som används för framställning därav, som högförädlade produkter. Ändringen infördes eftersom alla risker för djurs och människors hälsa elimineras genom den särskilda behandling av dessa animaliska produkter som fastställs i förordning (EG) nr 853/2004.

(6)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/405 (5) föreskrivs att högförädlade produkter som härrör från hov- och klövdjur får föras in till unionen från de tredjeländer som förtecknas i bilaga XII till den genomförandeförordningen. Kina är ett av de tredjeländer som förtecknas i bilaga XII till den genomförandeförordningen. Följaktligen bör vitamin D3, och de prekursorer som används för framställning därav, få föras in till unionen från Kina i enlighet med artikel 22 a i den genomförandeförordningen.

(7)

Vitamin D3 är en mycket renad produkt och den används även i foder för att tillgodose näringsbehov hos djur. Vitamin D3 spelar en avgörande roll för att reglera de fysiologiska processerna när det gäller kalcium och fosfor. Olika tillsatser som är särskilt anpassade för att användas i foder har godkänts för att förhindra brister när det gäller detta vitamin. Vitamin D3 är också nödvändigt för djurs hälsa och välbefinnande. Den berörda importen bör uppfylla de krav som ställs när det gäller foder, folkhälsa och djurhälsa. Följaktligen bör vitamin D3 och de prekursorer som används för framställning därav få föras in till unionen från Kina i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 (6) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 (7).

(8)

Undantaget från förbudet mot införsel till unionen från Kina enligt artikel 2.2 i beslut 2002/994/EG bör därför utvidgas till att omfatta vitamin D3 och de prekursorer som används för framställning därav.

(9)

Beslut 2002/994/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Enligt direktiv 2003/99/EG ska medlemsstaterna se till att det vid övervakning samlas in jämförbara data om förekomsten av antimikrobiell resistens hos zoonotiska smittämnen och även hos andra ämnen om dessa utgör ett hot mot folkhälsan.

(2)

Enligt direktiv 2003/99/EG ska medlemsstaterna också inom sitt respektive territorium bedöma trender för och källor till antimikrobiell resistens och varje år översända en rapport till kommissionen omfattande de data som samlats in i enlighet med det direktivet.

(3)

I kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/1729 (2) fastställs närmare bestämmelser för den harmoniserade övervakningen och rapporteringen av antimikrobiell resistens hos zoonotiska och kommensala bakterier. Bestämmelserna i det genomförandebeslutet omfattar perioden 2021–2027 och föreskriver ett system med årlig roterande provtagning av djurarter. Enligt det rotationssystemet ska slaktsvin provtas under 2025.

(4)

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) är en patogen som orsakar många vård- och samhällsrelaterade infektioner som är svårbehandlade hos människor eftersom de är resistenta mot flera antibiotika. Under de senaste årtiondena har lantbruksdjursrelaterad MRSA (LA-MRSA), särskilt vad gäller sekvenstyp 398 inom klonalkomplex 398, i svin väckt allmän oro eftersom dess spridning kan äventyra en effektiv behandling av infektionssjukdomar hos människor. Avels- och slaktsvin som infekterats med LA-MRSA är också potentiella riskfaktorer för infektion hos vissa delar av befolkningen som jordbrukare och slakteripersonal. Att övervaka förekomsten av LA-MRSA hos slaktsvin skulle därför vara mycket värdefullt för att erhålla omfattande, jämförbar och tillförlitlig information om hur MRSA utvecklas och sprids på unionsnivå i syfte att vid behov utarbeta lämpliga insatser för att förebygga och bekämpa MRSA-infektioner.

(5)

Den 17 oktober 2022 offentliggjorde Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) en vetenskaplig rapport, ”Technical specifications for a baseline survey on the prevalence of methicillin resistant Staphylococcus aureus (MRSA) in pigs” (3) (Efsas tekniska specifikationer). I den här rapporten understryks att det är ändamålsenligt att genomföra en ettårig EU-omfattande undersökning av partier av slaktsvin vid slakt för att uppskatta förekomsten av MRSA hos den europeiska populationen av slaktsvin, och fastställs ett protokoll för denna undersökning som omfattar målpopulation, provtagningskrav, analysmetoder och datarapporteringskrav.

(6)

Efsas tekniska specifikationer bör beaktas när man fastställer bestämmelser om en harmoniserad övervakning och rapportering av MRSA hos slaktsvin i unionen.

(7)

För att kunna utnyttja den provtagning av slaktsvin som planeras till 2025 med avseende på andra bakterier i enlighet med det årliga rotationssystem som redan finns bör kraven på övervakning av MRSA hos slaktsvin fastställas i genomförandeförordning (EU) 2020/1729 och tillämpas från och med den 1 januari 2025.

(8)

Genomförandebeslut (EU) 2020/1729 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Direktsända idrottsevenemang och andra direktsända evenemang, såsom konserter, bidrar till att främja mångfald i den europeiska kulturmiljön. De är också viktiga för att föra samman medborgare och skapa en känsla av gemenskap. Organisationen av sådana evenemang, liksom direktsändning och vidaresändning av dem, kräver betydande investeringar och bidrar till ekonomisk tillväxt och skapar arbetstillfällen i unionen.

(2)

Såsom anges i Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2021 om utmaningar för organisatörer av idrottsevenemang i den digitala miljön (1), och som visats i nya studier (2), ligger det huvudsakliga värdet hos direktsända idrottsevenemang i utnyttjandet under själva direktsändningen, och värdet försvinner när evenemanget tar slut. Därmed kan otillåten vidaresändning av direktsända idrottsevenemang orsaka betydande intäktsförluster för både idrottsevenemangets organisatörer och radio- och televisionsföretagen, vilket hotar bärkraften för de tjänster som de erbjuder. Behovet av effektiva lösningar för direktsända idrottsevenemang belystes av Europaparlamentet, som samtidigt konstaterade att organisatörer av idrottsevenemang bör bidra till en europeisk idrottsmodell som bidrar till idrottens utveckling och är i linje med sociala mål och utbildningsmål. Denna rekommendation är en uppföljning av Europaparlamentets resolution och omfattar åtgärder som medlemsstaterna och marknadsaktörerna uppmanas att vidta.

(3)

Liknande hänsyn gäller för direktsändningar av andra evenemang vars särdrag innebär att det främst är själva direktsändningen som intresserar publiken och som genererar mest värde. Det handlar t.ex. om direktsändningar av sådana kulturevenemang som konserter, opera, musikaler, teaterföreställningar eller tävlingsprogram. Piratströmning av direktsända evenemang orsakar ekonomisk skada i form av t.ex. förlust av användarnas abonnemangsavgifter, intäkter från försäljning av inträdesbiljetter och reklamintäkter, vilket påverkar alla intressenter som bidrar till värdekedjan för det direktsända evenemanget.

(4)

Pirattjänster använder allt mer sofistikerade metoder för att göra otillåtna vidaresändningar av direktsändningar tillgängliga för onlineanvändare via t.ex. olaglig IP-tv, appar eller webbplatser. Intäkterna från piratströmning av direktsända idrottsevenemang beräknades 2019 uppgå till omkring 522 miljoner EUR, men den siffran omfattar endast olagliga affärsmodeller som baseras på användarnas abonnemangsavgifter (3). Det handlar om ett globalt fenomen där pirattjänster som strömmar direktsända evenemang allt oftare använder offshorebolag som värdföretag för att nå användare i unionen och samtidigt minimera exponeringen för upphovsrätt eller straffrätt (4). De senaste åren har det utvecklats en ny typ av tjänst som stöder piratströmning, nämligen Piracy-as-a-Service, som tillhandahåller ett antal färdiga tjänster som gör det enkelt att skapa, driva och tjäna pengar på en fullt fungerande piratverksamhet. I vissa fall är dessa intrångstjänster en spegelbild av legitima strömningstjänster. Operatörer som gör otillåtna vidaresändningar tillgängliga har också utvecklat resiliensstrategier för att kringgå efterlevnadsåtgärder. Det är därför nödvändigt att uppmärksamt övervaka utvecklingen av nya former av piratverksamhet och resiliensstrategier, som även kan påverka andra typer av innehåll och rättighetsinnehavarnas förmåga att effektivt hävda sina rättigheter, med beaktande av i synnerhet teknisk utveckling och nya affärsmodeller.

(5)

Otillåten vidaresändning online av direktsända evenemang börjar med ett olagligt uppfångande av sändningssignalen före och under själva sändningen. Denna sändningssignal överförs sedan via olika leverantörer av förmedlingstjänster för att slutligen levereras till slutanvändarna via olika gränssnitt (webbplatser, appar, IP-tv). Det finns tjänsteleverantörer som erbjuder lösningar med hög prestanda som kan användas för otillåten vidaresändning, exempelvis särskilda serverleverantörer. Tjänster uppströms i överföringskedjan, såsom nätverk för leverans av innehåll eller omvänd proxy, kan också missbrukas av operatörer för förmedling av sådan otillåten vidaresändning eller för att dölja källan till otillåten vidaresändning. Nedströms finns det också internetleverantörer som tillhandahåller konnektivitet åt slutanvändare och fungerar som nätportar till allt innehåll som finns tillgängligt online.

(6)

Mot bakgrund av internets struktur och respektive rollerna för olika typer av förmedlingstjänster, samt de tekniska metoder som de förfogar över, kan leverantörer av sådana tjänster spela en avgörande roll när det gäller att bistå rättighetsinnehavare och nationella myndigheter med att avlägsna otillåtna vidaresändningar av direktsända evenemang eller göra dem oåtkomliga. Det är därför nödvändigt att identifiera effektiva lösningar som är anpassade till de respektive funktionerna hos olika typer av leverantörer av förmedlingstjänster, i enlighet med unionsrätten, i synnerhet de olika skyldigheter som gäller för leverantörer av förmedlingstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 (5), så att de snabbt kan avlägsna otillåtna vidaresändningar av direktsända evenemang eller göra dem oåtkomliga.

(7)

Unionsrätten omfattar redan i dag olika verktyg för att bekämpa otillåten vidaresändning av innehåll som skyddas av upphovsrätt och närstående rättigheter. I artikel 8.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG (6) och artiklarna 9 och 11 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG (7) fastställs exempelvis att rättighetsinnehavare kan begära ett föreläggande gentemot intrångsgörare eller mellanhänder vars tjänster utnyttjas av en tredje part för att begå intrång i en upphovsrätt eller närstående rättighet. Förordning (EU) 2022/2065 föreskriver dessutom en allmän ram för att säkerställa en säker, förutsägbar och tillförlitlig onlinemiljö, som omfattar spridningen av olagligt innehåll online. Förordningen harmoniserar reglerna för anmälnings- och åtgärdsmekanismer och rationaliserar behandlingen av anmälningar som sänds till värdtjänstleverantörer. I praktiken beror genomförandet av tillgängliga åtgärder på vilken typ av förmedlingstjänst som leverantören driver. Vissa förmedlingstjänster, t.ex. värdtjänstleverantörer, kan vidta åtgärder för att avlägsna eller oåtkomliggöra det olagliga innehåll som de hyser vid mottagandet av en anmälan, medan andra, såsom internetleverantörer, frånsett eventuella ytterligare frivilliga åtgärder, endast är skyldiga att agera efter ett föreläggande som utfärdats av en rättslig eller administrativ myndighet för att blockera slutanvändarnas tillgång till det innehåll som medför intrång.

(8)

Idrottsevenemang skyddas inte i sig av upphovsrätt eller närstående rättigheter. Organisatörer av idrottsevenemang erkänns inte som rättighetsinnehavare enligt unionens upphovsrättslagstiftning och kan därför i princip inte utnyttja de rättigheter och rättsmedel som ingår i unionens immaterialrätt, i synnerhet direktiv 2004/48/EG, om de inte innehar rättigheter på avtalsbasis från andra rättighetsinnehavare eller omfattas av en immateriell rättighet enligt nationell rätt.

(9)

Organisatörer av idrottsevenemang kan åtnjuta särskilt skydd enligt nationell rätt i vissa medlemsstater. Medlemsstaternas möjlighet att skydda idrottsevenemang på nationell nivå, när det är motiverat för att skydda immateriella rättigheter, har erkänts i rättspraxis från Europeiska unionens domstol. I vissa medlemsstater har organisatörer av idrottsevenemang, liksom radio- och televisionsföretag, tillgång till rättsmedel som innebär att de kan vidta åtgärder mot otillåten vidaresändning av direktsända idrottsevenemang.

(10)

Radio- och televisionsföretag har dessutom olika rättigheter enligt unionsrätten som kan göra det möjligt för dem att vidta åtgärder mot otillåten vidaresändning av direktsända idrottsevenemang.

(11)

I och med att det saknas särskilda rättigheter och rättsmedel på unionsnivå som är tillämpliga på idrottsevenemang är det ofta svårt för organisatörer av idrottsevenemang att hinna agera mot otillåten vidaresändning av direktsända idrottsevenemang. För att för hindra värdeförluster i samband med direktsändning av idrottsevenemang bör medlemsstaterna uppmanas att säkerställa att organisatörer av idrottsevenemang har tillgång till rättsmedel så att de kan begära att otillåtna vidaresändningar mycket snabbt görs oåtkomliga. I vissa fall kan organisatörer av idrottsevenemang också omfattas av rättigheter och rättsmedel enligt direktiv 2004/48/EG eftersom de har beviljats immateriella rättigheter enligt nationell rätt. I sådana fall uppmanas medlemsstaterna att överväga om, och i vilken utsträckning som, rekommendationerna avseende otillåten vidaresändning av direktsända idrottsevenemang också bör gälla för dessa organisatörer av idrottsevenemang.

(12)

Direktsändning av andra evenemang än idrottsevenemang skyddas i allmänhet av upphovsrätt och närstående rättigheter enligt unionsrätten, som omfattar upphovsmän, utövande konstnärer, fonogramframställare, filmproducenter och radio- och televisionsföretag. När det handlar om sådana rättigheter kan rättighetsinnehavarna använda sig av rättsmedel enligt direktiv 2001/29/EG, direktiv 2004/48/EG och förordning (EU) 2022/2065. Detta gäller också för organisatörer av idrottsevenemang som omfattas av immateriella rättigheter enligt nationell rätt. Det är viktigt att säkerställa att de rättsmedel som finns tillgängliga för rättighetsinnehavare möjliggör snabba åtgärder, som tar hänsyn till särdragen hos direktsända evenemang, i synnerhet den viktiga tidsfaktorn.

(13)

Syftet med denna rekommendation är att bekämpa piratströmning online av direktsända idrottsevenemang och andra direktsända evenemang. När det gäller direktsända idrottsevenemang är det därför nödvändigt att uppmuntra medlemsstaterna och alla berörda parter att vidta effektiva åtgärder mot otillåten vidaresändning av direktsända idrottsevenemang, samtidigt som det nödvändiga skyddet av grundläggande rättigheter garanteras.

(14)

När det gäller andra typer av direktsända evenemang bör medlemsstater och berörda parter uppmanas att använda befintliga rättsmedel mot intrång i upphovsrätten på ett sätt som tar hänsyn till särdragen hos direktsändningar.

(15)

Det är nödvändigt att främja samarbete mellan organisatörer av idrottsevenemang, rättighetsinnehavare, leverantörer av förmedlingstjänster och offentliga myndigheter.

(16)

Denna rekommendation bör inte tillämpas på legitim användning av innehåll. I synnerhet bör otillåten vidaresändning av direktsända evenemang särskiljas från all användning av innehåll som skyddas enligt upphovsrätt och närstående rättigheter i enlighet med eventuella begränsningar eller undantag som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG eller (EU) 2019/790 (8), såsom ljudklipp eller videor som delas mellan och av personer som befinner sig i publiken till ett direktsänt evenemang eller som journalister förmedlar för att informera allmänheten, inbegripet i realtid. Rekommendationen bör inte heller tillämpas på korta nyhetsinslag som utarbetas av radio- och televisionsföretag i enlighet med artikel 15 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU (9), exempelvis genom användning av korta utdrag som valts ut från signalen hos ett radio- och televisionsföretag som sänder med ensamrätt.

(17)

Förordning (EU) 2022/2065 omfattar regler som är tillämpliga på förmedlingstjänster på den inre marknaden och som har relevans när det gäller otillåten vidaresändning av direktsändningar. I synnerhet införs genom artikel 16 i förordning (EU) 2022/2065 harmoniserade regler för ”anmälan och åtgärder” för värdtjänstleverantörer att säkerställa en snabb och aktsam behandling av anmälningar som rör olagligt innehåll. Enligt skäl 52 i den förordningen bör värdtjänstleverantörer reagera på anmälningar i god tid, särskilt genom att beakta vilken typ av olagligt innehåll som anmälts och hur brådskande det är att vidta åtgärder.

(18)

Mot bakgrund av direktsändningars särdrag är det av yttersta vikt att värdtjänstleverantörer när en anmälan inkommer vidtar brådskande åtgärder för att minimera den skada som orsakas genom den otillåtna vidaresändningen av direktsända evenemang.

(19)

Genom förordning (EU) 2022/2065 införs också ytterligare skyldigheter för onlineplattformar att vidta de tekniska och organisatoriska åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att anmälningar som lämnas in av betrodda anmälare prioriteras och är föremål för behandling och beslut utan onödigt dröjsmål. Andra värdtjänstleverantörer omfattas inte av dessa skyldigheter, men mekanismen är användbar för att påskynda behandlingen av anmälningar som rör direktsända evenemang. Därför är det lämpligt att rekommendera att andra värdtjänstleverantörer än onlineplattformar prioriterar anmälningar som lämnas in av betrodda anmälare för att vidta brådskande åtgärder under själva direktsändningen av ett evenemang. Mikroföretagens och småföretagens särskilda situation bör också beaktas i detta sammanhang.

(20)

Därutöver har vissa värdtjänstleverantörer arbetat med att utveckla tekniska lösningar som gör det möjligt för rättighetsinnehavare att via ett särskilt programmeringsgränssnitt, inbegripet i realtid, anmäla otillåten användning av deras innehåll, vilket ytterligare snabbar på behandlingen av dessa anmälningar. Förordning (EU) 2022/2065 omfattar en uppmaning till kommissionen att stödja och främja utvecklingen och genomförandet av frivilliga standarder för elektronisk inlämning av anmälningar från betrodda anmälare, däribland genom programmeringsgränssnitt. Utvecklingen och användningen av sådana tekniska lösningar av andra förmedlingstjänster än onlineplattformar bör också uppmuntras, förutsatt att en prövningsmekanism ingår.

(21)

Det finns olika metoder för kryptering eller märkning av en sändningssignal, exempelvis forensisk vattenstämpling, för att skydda den mot otillåten användning. Rättighetsinnehavare bör på bästa sätt utnyttja dessa lösningar som kan bidra till en snabb och exakt identifiering av källan till otillåten vidaresändning.

(22)

Leverantörer av förmedlingstjänster uppströms i internetinfrastrukturen, såsom nätverk för leverans av innehåll eller omvänd proxy, kan ofta vara de enda tjänster som rättighetsinnehavarna lyckas identifiera när de upptäcker otillåten vidaresändning av direktsända evenemang. I den mån som dessa inte tillhandahåller värdtjänster omfattas de inte av anmälningsreglerna. Vissa leverantörer möjliggör dock anmälningar och bidrar till identifieringen av de IP-adresser som används av oseriösa aktörer och har därmed stor betydelse för kampen mot otillåten vidaresändning av direktsända evenemang. De bör därför uppmanas att stödja rättighetsinnehavare och utbyta information med rättighetsinnehavare och värdtjänstleverantörer om identifieringen av källorna till otillåtna vidaresändningar, inbegripet serverns IP-adress. De bör också införa en robust policy mot missbruk av deras tjänster, exempelvis genom att låta sina allmänna villkor omfatta möjligheten att tillfälligt avbryta sina tjänster för oseriösa aktörer som ofta gör otillåtna vidaresändningar tillgängliga. Dessa metoder bör också tillämpas på tjänster som erbjuder lösningar med hög prestanda, i synnerhet särskilda leverantörer av servrar som ofta missbrukas för tillhandahållande av otillåtna vidaresändningar.

(23)

Genom direktiv 2001/29/EG och direktiv 2004/48/EG ges rättighetsinnehavare möjlighet att begära ett föreläggande gentemot mellanhänder vars tjänster används av tredje part för intrång i rättighetsinnehavarens immateriella rättigheter. År 2017 utfärdade kommissionen ett meddelande om vägledning om vissa aspekter av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG (10) där det anges att det i vissa fall kan vara lämpligt att ett sådant föreläggande kräver att mellanhanden tar bort eller inaktiverar åtkomsten till det olagliga innehållet. I samband med storskaliga intrång, eller intrång som förekommer på ett strukturerat sätt, anges i vägledningen att det baserat på en analys från fall till fall kan vara proportionellt att kräva att åtkomsten till en hel webbplats blockeras. I enlighet med rättspraxis från Europeiska unionens domstol understryks att, med förbehåll för vissa skyddsåtgärder, föreläggandet inte uttryckligen behöver omfatta en beskrivning av de åtgärder som leverantören måste vidta för att uppnå det resultat som eftersträvas. Unionsrätten omfattar dock inga specifika regler om hur ett föreläggande ska utformas eller några uttryckliga regler för direktsändningar.

(24)

Olika tekniska åtgärder kan användas för att genomföra förelägganden om blockering och hindra slutanvändarnas åtkomst till otillåten vidaresändning, exempelvis genom domännamnssystems- (DNS) eller IP-blockering.

(25)

I enlighet med vägledningen kan dynamiska förelägganden, som omfattar nya internetplatser där en otillåten vidaresändning görs tillgänglig så fort föreläggandet utfärdats, dessutom vara en effektiv metod för att förhindra att den otillåtna vidaresändningen fortsätter, på villkor att det finns nödvändiga skyddsmekanismerna. Sådana förelägganden är en användbar metod för att bekämpa de resiliensstrategier som utvecklas av pirattjänster, t.ex. spegelwebbplatser som inrättas under olika domännamn eller byten till andra IP-adresser för att kringgå blockeringsåtgärder.

(26)

Dynamiska förelägganden har hittills endast varit tillgängliga i ett fåtal medlemsstater (11). De utfärdas antingen av domstolar eller av vissa administrativa myndigheter som har befogenhet att besluta om åtgärder för blockering eller avlägsnande på eget initiativ eller till följd av klagomål. Denna typ av förelägganden är särskilt lämplig för hantering av otillåten vidaresändning av direktsända evenemang.

(27)

Även om organisatörer av idrottsevenemang inte erkänns som rättighetsinnehavare enligt unionsrätten är det viktigt att de kan begära förelägganden för att förhindra vidaresändning av direktsända idrottsevenemang och förhindra att sådan otillåten vidaresändning fortsätter, i enlighet med nationell rätt. Det är också viktigt att förelägganden som avser direktsända idrottsevenemang är dynamiska, så att de tillräckligt snabbt kan omfatta ytterligare pirattjänster som är oidentifierade vid tidpunkten för förfarandet och som ger tillgång till den otillåtna vidaresändningen av samma direktsända idrottsevenemang, förutsatt att nödvändiga skyddsmekanismer tillämpas.

(28)

Eftersom värdeförlusten för andra typer av direktsända evenemang ofta är högre under själva direktsändningen är det också viktigt att uppmuntra en mer omfattande tillgång till dynamiska förelägganden för att förhindra otillåten vidaresändning av sådana evenemang.

(29)

För att förhindra överblockering bör de ytterligare internetplatser som ska omfattas av dynamiska förelägganden identifieras korrekt. Flera olika möjligheter är tänkbara när det gäller uppdateringen av förteckningen över internetplatser som omfattas av ett föreläggande, exempelvis att man enas om en metod inom ramen för föreläggandet, inbegripet för samarbetet mellan rättighetsinnehavare och adressater för förelägganden, under kontroll av en rättslig myndighet.