29.3.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 91/17

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2023/695

av den 27 mars 2023

om fastställande av formatet för den rapport om status och trender för vilda fågelarter som avses i artikel 12 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (fågeldirektivet)

(delgivet med nr C(2023) 1889)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (1), särskilt artikel 12.1, andra stycket, och

av följande skäl:

(1)	Enligt artikel 12.1 i direktiv 2009/147/EG ska medlemsstaterna vart sjätte år överlämna en rapport till kommissionen om genomförandet av de åtgärder som vidtagits enligt det direktivet och om de huvudsakliga effekterna av dessa åtgärder.

(2)

Rapporten ska i synnerhet omfatta information om status och trender för de vilda fågelarter som skyddas genom direktiv 2009/147/EG, de hot och påverkansfaktorer som de utsätts för, de bevarandeåtgärder som har vidtagits med avseende på dem och information om hur nätverket av särskilda skyddsområden har bidragit till uppnåendet av målen i artikel 2 i det direktivet.

(3)	Rapportens format ska vara anpassat till formatet för den rapport som avses i artikel 17.1 i rådets direktiv 92/43/EEG (2).

(4)

Styrkande dokumentation för att underlätta en konsekvent användning av rapporteringsformatet i hela unionen, inklusive kodlistor, teknisk vägledning och datafilformat för överföring av informationen, finns tillgänglig för medlemsstaterna online i en referensportal för artikel 12 som förvaltas av Europeiska miljöbyrån.

(5)	Bestämmelserna i detta beslut överensstämmer med yttrandet från kommittén för anpassning till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, som inrättats i enlighet med artikel 16.1 i direktiv 2009/147/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det rapporteringsformat som avses i artikel 12.1 i direktiv 2009/147/EG anges i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 27 mars 2023.

På kommissionens vägnar

Virginijus SINKEVIČIUS

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 20, 26.1.2010, s. 7.

(2) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

BILAGA

RAPPORTERINGSFORMAT SOM AVSES I ARTIKEL 12 I DIREKTIV 2009/147/EG (FÅGELDIREKTIVET)

Rapporteringsformatet enligt artikel 12 har två huvuddelar:

—	Del A – Allmänt rapporteringsformat som ger en översikt över information om genomförandet och de allmänna åtgärder som vidtagits enligt direktiv 2009/147/EG.

—	Del B – Rapporteringsformat för fågelarters status och trender, inklusive information om påverkansfaktorer, bevarandeåtgärder och täckning av särskilda skyddsområden.

Rapporten ska fyllas i enligt anvisningarna i de förklarande anmärkningarna. Ytterligare vägledning finns online i referensportalen för artikel 12.

Huvudavsnitt i rapporteringsformatet enligt artikel 12

Del A – Allmänt rapportformat

Detta avsnitt ska fyllas i en gång och omfattar medlemsstaten som helhet.

1.	Huvudsakliga resultat enligt direktiv 2009/147/EG

2.	Allmänna informationskällor om genomförandet av direktiv 2009/147/EG

3.	Forskning och arbete som krävs som grund för skydd, skötsel och hållbart nyttjande av fågelpopulationer (artikel 10 i direktiv 2009/147/EG)

4.	Icke-inhemska fågelarter (artikel 11 i direktiv 2009/147/EG)

Del B – Rapportformat för fågelarters status och trender

Detta avsnitt ska fyllas i för alla relevanta fågelarter i en medlemsstat i enlighet med vägledningen i förklaringarna och relevanta checklistor som finns i referensportalen för artikel 12.

1.	Artinformation

Säsong

3.	Populationsstorlek

4.	Populationstrend

5.	Karta över häckningsutbredning och utbredningsareal

6.	Trend för häckningsutbredning

7.	Huvudsakliga påverkansfaktorer och hot

8.	Bevarandeåtgärder

9.	Täckning av Natura 2000 (särskilda skyddsområden, SPA)

10.	Framsteg i arbetet med internationella artinriktade handlingsprogram (SAP), förvaltningsplaner (MP) och kortfattade förvaltningsförklaringar (BMS)

11.	Information om arter i bilaga II till direktiv 2009/147/EG

DEL A – ALLMÄNT RAPPORTFORMAT

Medlemsstat

Använd koden enligt listan i referensportalen

1	Huvudsakliga resultat enligt direktiv 2009/147/EG

Fritext

—	Huvudsakliga resultat Beskriv kortfattat de huvudsakliga resultaten enligt direktiv 2009/147/EG under rapporteringsperioden, med särskild tonvikt på nätverket av särskilda skyddsområden (SPA-nätverket).

—

Framgångsexempel

Beskriv kortfattat minst ett framgångsexempel, om sådant finns. Det kan handla om vilda fågelarter som uppvisar en verklig förbättring under rapporteringsperioden, dvs. en ökande populationstrend på kort sikt (häckning eller övervintring) oberoende av den långsiktiga trenden, eller en stabil/varierande kortsiktig populationstrend trots en nedåtgående trend på lång sikt.

De beskrivna förbättringarna bör vara drivna av bevarandeåtgärder och gälla den nuvarande rapporteringsperioden, men kan mycket väl omfatta åtgärder som inleddes vid en tidigare tidpunkt.

Om en medlemsstat vill lägga till ytterligare dokumentation utöver vad som begärs i detta format, ange denna dokumentation som bilagor tillsammans med deras filnamn i slutet av detta fritextavsnitt och ladda upp de relevanta filerna till Europeiska miljöbyråns rapporteringssystem tillsammans med resten av rapporten. Bifoga om möjligt en översättning till engelska.

1.1	Text på nationellt språk

Högst 2–3 sidor

1.2	Översättning till engelska Inte obligatoriskt

1.3	Namn, kod och säsong för arter/underarter i framgångsexempel

a)	Fågelns artkod och namn

Säsong

2	Allmänna informationskällor om genomförandet av direktiv 2009/147/EG

Ange en länk till internetadress(er) för nationella informationskällor där den begärda informationen finns, eller förklara hur man får tillgång till denna information.

2.1	Allmän information om direktiv 2009/147/EG

URL/text

2.2	Information om Natura 2000 (SPA-nätverket)

URL/text

2.3	Övervakningsprogram (artiklarna 4.1 och 10 i direktiv 2009/147/EG)

URL/text

2.4	Artskydd (artiklarna 5–8 i direktiv 2009/147/EG)

URL/text

2.5	Införlivande av direktivet (lagar och andra författningar)

URL/text

3	Forskning och arbete som krävs som grund för skydd, skötsel och hållbart nyttjande av fågelpopulationer (artikel 10 i direktiv 2009/147/EG)

Lista de senaste aktiviteterna nedan. Ytterligare information i fritextformat som är av betydelse för genomförandet av artikel 10 kan ges i avsnitt 1 (huvudsakliga resultat).

3.1	Nationell fågelatlas

3.1.1

Titel

3.1.2

Utgivningsår

3.1.3

Webblänk och/eller litteraturhänvisning

URL/text

3.2	Översikt över nationell fågelövervakning

Upprepa fälten 3.2.1–3.2.3 om fler än en översikt har publicerats

3.2.1

Titel eller liknande plus kort beskrivning

Arter som omfattas, huvudsakliga resultat osv.

3.2.2

Utgivningsår

3.2.3

Webblänk och/eller litteraturhänvisning

URL/text

3.3	Nationell rödlista för fåglar

3.3.1

Titel

3.3.2

Utgivningsår

3.3.3

Webblänk och/eller litteraturhänvisning

URL/text

3.4	Andra publikationer av EU-omfattande intresse (t.ex. nationell översikt över åtgärder för hotade arter)

Upprepa fälten 3.4.1–3.4.3 om det finns fler än en; högst 10 publikationer

3.4.1

Titel eller liknande plus kort beskrivning

Arter som omfattas, huvudsakliga resultat osv.

3.4.2

Utgivningsår

3.4.3

Webblänk och/eller litteraturhänvisning

URL/text

4	Icke-inhemska fågelarter (artikel 11 i direktiv 2009/147/EG)

Rapportera om fågelarter som inte förekommer naturligt i vilt tillstånd inom medlemsstaternas europeiska territorium och för vilka införande har skett under rapporteringsperioden. Upprepa vid behov fälten 4.1–4.5 för varje rapporterad art.

4.1	Vetenskapligt artnamn

4.2	Enhet under artnivå

I tillämpliga fall

4.3	Huvudinnehållet i ett rättsligt beslut om införande

Fritext; ska innehålla motivering, antal individer och varaktigheten av eventuella tillstånd

4.4	Samråd med kommissionen

Datum

4.5	Ytterligare information Inte obligatoriskt

Annan relevant information som kompletterar de data som begärs i fälten 4.1–4.4

Fritext

DEL B – RAPPORTFORMAT FÖR FÅGELARTERS STATUS OCH TRENDER

1	Artinformation

1.1	Medlemsstat

Använd koden enligt listan i referensportalen

1.2

Artkod

Välj kod från checklistan för fågelarter i referensportalen

1.3	EURING-kod

Välj kod från checklistan för fågelarter i referensportalen

1.4	Vetenskapligt artnamn

Välj art från checklistan för fågelarter i referensportalen

1.5	Population under artnivå

I tillämpliga fall, välj den distinkta populationen (enligt checklistan för fågelarter i referensportalen)

1.6	Alternativt vetenskapligt namn

Inte obligatoriskt

Vetenskapligt namn som används på nationell nivå, om annat än 1.4

1.7	Svenskt namn Inte obligatoriskt

Det rekommenderade svenska namnet

Säsong

2.1

Säsong

Välj under vilken säsong de data som du rapporterar samlades in: häckning/vinter/flyttning (enligt checklistan för fågelarter)

2.2	Förstagångsrapportering

Ange om detta är den första rapporteringsomgången för denna art (med undantag för situationer som innebär en ändring av artnamn eller kod mellan rapporteringsperioderna)

☐

NEJ

2.3	Ytterligare information

Ange typ av förstagångsrapportering. Eventuell ytterligare information kan lämnas men är inte obligatorisk.

3	Populationsstorlek

3.1	År eller period

År eller period då populationsstorleken senast fastställdes.

3.2	Populationsstorlek

Enhet

Häckande par/individer/annat (enligt checklistan för fågelarter i referensportalen)

Minimum

Antal (exakt, dvs. inte avrundat). Ange intervall (b, c) och/eller bästa enskilda värde (d)

Maximum

Antal (exakt, dvs. inte avrundat). Ange intervall (b, c) och/eller bästa enskilda värde (d)

d)	Bästa enskilda värde

Antal (exakt, dvs. inte avrundat). Ange intervall (b, c) och/eller bästa enskilda värde (d)

3.3	Typ av uppskattning

Bästa uppskattning/flerårigt medelvärde/95 % konfidensintervall/minimum

3.4	Populationsstorlek Metod

Välj en av följande metoder:

a)	Fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning

b)	Huvudsakligen baserat på extrapolering från en begränsad mängd data

c)	Huvudsakligen baserat på expertutlåtanden med mycket begränsade data

d)	Otillräckliga eller inga tillgängliga data

3.5

Källor

Ange litteraturhänvisningar, länk till webbplatser på internet, kontaktuppgifter för experter osv.

Fritext

3.6	Förändring och orsak till förändring (sedan föregående rapport)

Har rapporteringsperioderna ändrats? Om ”ja” kan fler än ett av alternativen b–f väljas.

a)	Nej, ingen förändring har skett

b)	Ja, på grund av verklig förändring

c)	Ja, på grund av förbättrade kunskaper/mer exakta data

d)	Ja, på grund av användning av en annan metod

e)	Ja, men förändringens karaktär är okänd

f)	Ja, av andra orsaker

Förändringen beror huvudsakligen på följande (välj en av orsakerna nedan):

a)	Verklig förändring

b)	Förbättrade kunskaper eller mer exakta data

c)	Användning av en annan metod

Okänt

e)	Andra orsaker

3.7	Ytterligare information Inte obligatoriskt

Annan relevant information som kompletterar de data som begärs i fälten 3.1–3.6

Fritext

4	Populationstrend

4.1	Kortsiktig trend (senaste tolv åren)

4.1.1

Kortsiktig trend

Period

Rullande tolvårigt tidsfönster eller en period så nära det som möjligt, t.ex. för rapporteringsperioden 2019–2024 är detta 2013–2024

4.1.2

Kortsiktig trend

Riktning

Välj ett av följande alternativ:

Stabil

b)	Varierande

Ökande

Minskande

Osäker

Okänt

4.1.3

Kortsiktig trend

Förändring

Minimum

Procentuell förändring under perioden som anges i fält 4.1.1. Ange intervall (a, b) och/eller bästa enskilda värde (c)

Maximum

Procentuell förändring under perioden som anges i fält 4.1.1. Ange intervall (a, b) och/eller bästa enskilda värde (c)

c)	Bästa enskilda värde

Procentuell förändring under perioden som anges i fält 4.1.1. Ange intervall (a, b) och/eller bästa enskilda värde (c)

4.1.4

Kortsiktig trend

Metod

Välj en av följande metoder:

a)	Fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning

b)	Huvudsakligen baserat på extrapolering från en begränsad mängd data

c)	Huvudsakligen baserat på expertutlåtanden med mycket begränsade data

d)	Otillräckliga eller inga tillgängliga data

4.1.5

Källor

Ange litteraturhänvisningar, länk till webbplatser på internet, kontaktuppgifter för experter osv.

Fritext

4.2	Långsiktig trend (sedan ca 1980)

4.2.1

Långsiktig trend

Period

Perioden från runt 1980 till slutet av rapporteringsperioden

4.2.2

Långsiktig trend

Riktning

Välj ett av följande alternativ:

Stabil

b)	Varierande

Ökande

Minskande

Osäker

Okänt

4.2.3

Långsiktig trend

Förändring

Minimum

Procentuell förändring under perioden som anges i fält 4.2.1. Ange intervall (a, b) och/eller bästa enskilda värde (c)

Maximum

Procentuell förändring under perioden som anges i fält 4.2.1. Ange intervall (a, b) och/eller bästa enskilda värde (c)

c)	Bästa enskilda värde

Procentuell förändring under perioden som anges i fält 4.2.1. Ange intervall (a, b) och/eller bästa enskilda värde (c)

4.2.4

Långsiktig trend

Metod

Välj en av följande metoder:

a)	Fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning

b)	Huvudsakligen baserat på extrapolering från en begränsad mängd data

c)	Huvudsakligen baserat på expertutlåtanden med mycket begränsade data

d)	Otillräckliga eller inga tillgängliga data

4.2.5

Källor

Ange litteraturhänvisningar, länk till webbplatser på internet, kontaktuppgifter för experter osv.

Fritext

4.3	Ytterligare information

Inte obligatoriskt

Annan relevant information som kompletterar de data som begärs i avsnitten 4.1 och 4.2

Fritext

5	Karta över häckningsutbredning och utbredningsareal

5.1	Känsliga arter

Den rumsliga information som lämnas avser en art (eller en population under artnivå) som ska behandlas som ”känslig”

☐

NEJ

5.2	År eller period

År eller period då häckningsutbredningen senast fastställdes.

5.3	Karta över häckningsutbredning

Lämna in en karta tillsammans med relevanta metadata enligt de tekniska specifikationerna i de förklarande anmärkningarna. Standarden för artutbredning är 10 × 10 km-rutor enligt ETRS89, LAEA (EPSG:3035)-projektion.

5.4	Häckningsutbredningens areal

Häckningsutbredningens totalareal i km2

5.5	Häckningsutbredning Metod

Välj en av följande metoder:

a)	Fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning

b)	Huvudsakligen baserat på extrapolering från en begränsad mängd data

c)	Huvudsakligen baserat på expertutlåtanden med mycket begränsade data

d)	Otillräckliga eller inga tillgängliga data

5.6	Ytterligare kartor Inte obligatoriskt

Medlemsstaten kan lämna in ytterligare en karta som avviker från standardrapporteringen i fält 5.3 och/eller en utbredningskarta

5.7

Källor

Ange litteraturhänvisningar, länk till webbplatser på internet, kontaktuppgifter för experter osv.

5.8	Ytterligare information Inte obligatoriskt

Annan relevant information som kompletterar de data som begärs i fälten 5.1–5.7

Fritext

6	Trend för häckningsutbredning

6.1	Kortsiktig trend (senaste tolv åren)

6.1.1

Kortsiktig trend

Period

Rullande tolvårigt tidsfönster eller en period så nära det som möjligt, t.ex. för rapporteringsperioden 2019–2024 är detta 2013–2024

6.1.2

Kortsiktig trend

Riktning

Välj ett av följande alternativ:

Stabil

b)	Varierande

Ökande

Minskande

Osäker

Okänt

6.1.3

Kortsiktig trend

Förändring

Minimum

Procentuell förändring under perioden som anges i fält 6.1.1. Ange intervall (a, b) och/eller bästa enskilda värde (c)

Maximum

Procentuell förändring under perioden som anges i fält 6.1.1. Ange intervall (a, b) och/eller bästa enskilda värde (c)

c)	Bästa enskilda värde

Procentuell förändring under perioden som anges i fält 6.1.1. Ange intervall (a, b) och/eller bästa enskilda värde (c)

6.1.4

Kortsiktig trend

Metod

Välj en av följande metoder:

a)	Fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning

b)	Huvudsakligen baserat på extrapolering från en begränsad mängd data

c)	Huvudsakligen baserat på expertutlåtanden med mycket begränsade data

d)	Otillräckliga eller inga tillgängliga data

6.1.5

Källor

Ange litteraturhänvisningar, länk till webbplatser på internet, kontaktuppgifter för experter osv.

Fritext

6.2	Långsiktigtrend (sedan ca 1980)

6.2.1

Långsiktig trend

Period

Perioden från runt 1980 till slutet av rapporteringsperioden

6.2.2

Långsiktig trend

Riktning

Välj ett av följande alternativ:

Stabil

b)	Varierande

Ökande

Minskande

Osäker

Okänt

6.2.3

Långsiktig trend

Förändring

Minimum

Procentuell förändring under perioden som anges i fält 6.2.1. Ange intervall (a, b) och/eller bästa enskilda värde (c)

Maximum

Procentuell förändring under perioden som anges i fält 6.2.1. Ange intervall (a, b) och/eller bästa enskilda värde (c)

c)	Bästa enskilda värde

Procentuell förändring under perioden som anges i fält 6.2.1. Ange intervall (a, b) och/eller bästa enskilda värde (c)

6.2.4

Långsiktig trend

Metod

Välj en av följande metoder:

a)	Fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning

b)	Huvudsakligen baserat på extrapolering från en begränsad mängd data

c)	Huvudsakligen baserat på expertutlåtanden med mycket begränsade data

d)	Otillräckliga eller inga tillgängliga data

6.2.5

Källor

Ange litteraturhänvisningar, länk till webbplatser på internet, kontaktuppgifter för experter osv.

Fritext

6.3	Ytterligare information Inte obligatoriskt

Annan relevant information som kompletterar de data som begärs i avsnitten 6.1 och 6.2

Fritext

7	Huvudsakliga påverkansfaktorer och hot

7.1	Beskrivning av påverkansfaktorer

a)	Påverkansfaktorer

Ange högst 20 påverkansfaktorer med hjälp av kodlistan i referensportalen och fyll i b–g för varje påverkansfaktor.

b)	Tidsperiod

☐	I det förflutna, men har upphört på grund av åtgärder

☐

Pågående

☐	Pågående och kommer sannolikt att fortsätta i framtiden

☐	Endast i framtiden

c)	Omfattning (andel av populationen som berörs)

Fyll i för ”pågående” och ”pågående och kommer sannolikt att fortsätta i framtiden”:

☐	Hela > 90 %

☐	Större delen 50–90 %

☐	En mindre del < 50 %

d)	Inverkan (på artens population eller livsmiljö)

Fyll i för ”pågående” och ”pågående och kommer sannolikt att fortsätta i framtiden”.

☐	Stor inverkan

☐	Medelstor inverkan

☐	Liten inverkan

e)	Plats (där påverkansfaktorn har störst betydelse)

☐	Inom medlemsstaten

☐	På andra platser i EU

☐	Utanför EU

☐	Både inom och utanför EU

☐

Okänt

f)	Invasiva främmande arter av unionsbetydelse

Fyll i där påverkansfaktorn ”invasiv främmande art av unionsbetydelse” väljs. Välj från relevant artlista (se referensportalen för artikel 12).

g)	Andra invasiva främmande arter

Inte obligatoriskt

Fyll i där påverkansfaktorn ”andra invasiva främmande arter än arter av unionsbetydelse” väljs. Välj från EASIN-databasen (se referensportalen för artikel 12).

7.2	Metoder Inte obligatoriskt

Välj en av följande metoder:

a)	Fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning

b)	Huvudsakligen baserat på extrapolering från en begränsad mängd data

c)	Huvudsakligen baserat på expertutlåtanden med mycket begränsade data

d)	Otillräckliga eller inga tillgängliga data

7.3	Informationskällor

Inte obligatoriskt

Om möjligt, ange informationskällor (URL, metadata) som styrker påverkansfaktorerna

7.4	Ytterligare information Inte obligatoriskt

Annan relevant information som kompletterar de data som begärs i fält 7.1

Fritext

8	Bevarandeåtgärder

8.1	Åtgärdsstatus

Behövs åtgärder?

☐

NEJ

Om JA, ange åtgärdsstatus (välj endast ett alternativ):

a)	Åtgärder har identifierats, men ännu inte vidtagits

b)	Åtgärder behövs, men kan inte identifieras

c)	En del av de identifierade åtgärderna har vidtagits

d)	De flesta/alla identifierade åtgärder har vidtagits

8.2	De vidtagna åtgärdernas omfattning

Fyll i om ”c) En del av de identifierade åtgärderna har vidtagits” eller ”d) De flesta/alla identifierade åtgärder har vidtagits” (8.1) valdes:

Påverkar dessa (välj endast ett alternativ)

< 50 %

50–90 %

> 90 %

av populationen?

8.3	De vidtagna åtgärdernas huvudsakliga syfte

Ange de vidtagna åtgärdernas huvudsakliga syfte(n):

a)	Bevara artens nuvarande utbredning, population och/eller livsmiljö

b)	Utöka artens nuvarande utbredning

c)	Öka populationsstorleken och/eller förbättra populationsdynamiken (förbättra reproduktionsframgången, minska dödligheten, förbättra ålders-/könsstrukturen)

d)	Återställa artens livsmiljö

B.	Om mer än ett alternativ har valts ovan, ange här det huvudsakliga (primära) syftet (dvs. välj endast ett alternativ): Bevara nuvarande tillstånd/öka utbredningsområdet/öka eller förbättra populationen/återställa livsmiljön

8.4	Åtgärdernas lokalisering

Ange platsen för de vidtagna åtgärderna (ange endast ett alternativ):

a)	Endast inom Natura 2000

b)	Både inom och utanför Natura 2000

c)	Endast utanför Natura 2000

8.5	Resultat av åtgärderna

(när åtgärderna börjar neutralisera påverkansfaktorerna och ger positiva effekter)

Ange tidsramen för resultat av åtgärderna (med avseende på det huvudsakliga syfte som anges i fält 8.3) – (ange endast ett alternativ):

a)	Resultat på kort sikt (inom innevarande rapporteringsperiod, t.ex. 2019–2024)

b)	Resultat på medellång sikt (inom de kommande två rapporteringsperioderna, t.ex. 2025–2036)

c)	Resultat på lång sikt (efter t.ex. 2036)

8.6	Förteckning över huvudsakliga bevarandeåtgärder

Ange högst 20 åtgärder med hjälp av kodförteckningen i referensportalen för artikel 12

8.7	Ytterligare information Inte obligatoriskt

Annan relevant information som kompletterar de data som begärs i fälten 8.1–8.6

Fritext

9	Täckning av Natura 2000 (särskilda skyddsområden, SPA)

Ska rapporteras för alla bilaga I-arter och andra arter enligt direktiv 2009/147/EG för vilka särskilda skyddsområden behöver utses (SPA-arter) (checklistan för fågelarter i referensportalen bör användas)

9.1	Populationsstorlek inom Natura 2000 (SPA-nätverket)

(på nationell nivå inklusive alla områden där arten finns)

Enhet

Använd samma enhet som i fält 3.2 a

Minimum

Antal (exakt, dvs. inte avrundat). Ange intervall (b, c) och/eller bästa enskilda värde (d)

Maximum

Antal (exakt, dvs. inte avrundat). Ange intervall (b, c) och/eller bästa enskilda värde (d)

d)	Bästa enskilda värde

Antal (exakt, dvs. inte avrundat). Ange intervall (b, c) och/eller bästa enskilda värde (d)

9.2	Typ av uppskattning

Bästa uppskattning/flerårigt medelvärde/95 % konfidensintervall/minimum

9.3	Populationsstorlek inom nätverket Metod

Välj en av följande metoder:

a)	Fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning

b)	Huvudsakligen baserat på extrapolering från en begränsad mängd data

c)	Huvudsakligen baserat på expertutlåtanden med mycket begränsade data

d)	Otillräckliga eller inga tillgängliga data

9.4	Kortsiktig populationstrend inom nätverket Riktning

Kortsiktig populationstrend inom nätverket under den period som anges i fält 4.1.1. Välj ett av följande alternativ:

Stabil

b)	Varierande

Ökande

Minskande

Osäker

Okänt

9.5	Kortsiktig populationstrend inom nätverket Metod

Välj en av följande metoder:

a)	Fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning

b)	Huvudsakligen baserat på extrapolering från en begränsad mängd data

c)	Huvudsakligen baserat på expertutlåtanden med mycket begränsade data

d)	Otillräckliga eller inga tillgängliga data

9.6	Ytterligare information Inte obligatoriskt

Annan relevant information som kompletterar de data som begärs i fälten 9.1–9.5

Fritext

10	Framsteg i arbetet med internationella artinriktade handlingsprogram (SAP), förvaltningsplaner (MP) och kortfattade förvaltningsförklaringar (BMS)

Fylls i på artnivå/underartsnivå

10.1	Typ av internationell plan

Artinriktat handlingsprogram/förvaltningsplan/kortfattad förvaltningsförklaring (förteckningen över arter som har en SAP/MP/BMS i referensportalen bör användas), flera planer kan väljas

10.2	Har en nationell plan som är kopplad till det internationella artinriktade handlingsprogrammet/förvaltningsplanen/den kortfattade förvaltningsförklaringen antagits?

☐

NEJ

10.3	Bedömning av effektiviteten hos artinriktade handlingsprogram när det gäller globalt hotade arter

Ange om artens nationella status (med avseende på antal och utbredningsområde) (välj endast ett alternativ)

a)	rör sig i riktning mot planens syfte/mål

b)	är oförändrad

c)	försämras och rör sig bort från planens syfte/mål

10.4	Bedömning av förvaltningsplanernas effektivitet för arter som får jagas, men vars status inte är säker

Ange om artens nationella status (med avseende på antal och utbredningsområde) (välj endast ett alternativ)

a)	förbättras

b)	är oförändrad

c)	försämras ytterligare

10.5	Källor till ytterligare information

Webblänkar (t.ex. för nationell plan), publicerade rapporter osv.

Fritext

11	Information om arter i bilaga II till direktiv 2009/147/EG

Fylls i på artnivå/underartsnivå

11.1	Jagas arten nationellt?

Jagas arten nationellt?

☐

NEJ

Om JA, fortsätt att fylla i fälten 11.2–11.4.

11.2

Jaktuttag

Tillhandahåll nationell statistik om jaktuttag för rapporteringsperioden.

Enhet

Individer

Säsong

(inte obligatoriskt)

Ange om denna information avser en vinter- eller flyttpopulation (om den inte är ifylld antas vinter- och flyttpopulationen inte kunna särskiljas)

c)	Statistik/antal (individer)

Lämna statistik per jaktsäsong eller per år (om säsong inte används) under rapporteringsperioden

Säsong/år 1

Säsong/år 2

Säsong/år 3

Säsong/år 4

Säsong/år 5

Säsong/år 6

Min. (exakt, dvs. inte avrundat)

Max. (exakt, dvs. inte avrundat)

Okänt

11.3	Jaktuttag Metod

Välj en av följande metoder:

a)	Fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning

b)	Huvudsakligen baserat på extrapolering från en begränsad mängd data

c)	Huvudsakligen baserat på expertutlåtanden med mycket begränsade data

d)	Otillräckliga eller inga tillgängliga data

11.4	Ytterligare information Inte obligatoriskt

Annan relevant information som kompletterar de data som begärs i fälten 11.1–11.3

Fritext

Förklaringar

till stöd för det rapporteringsformat som avses i artikel 12 i direktiv 2009/147/EG (Fågeldirektivet)

Innehållsförteckning

Inledning

DEL A

ALLMÄNT RAPPORTFORMAT

Medlemsstat

Huvudsakliga resultat enligt direktiv 2009/147/EG

1.1.

Text på nationellt språk

1.2.

Översättning till engelska (inte obligatoriskt)

1.3.

Namn, kod och säsong för arter/underarter i framgångsexempel

Allmänna informationskällor om genomförandet av direktiv 2009/147/EG

2.1.

Allmän information om direktiv 2009/147/EG

2.2.

Information om Natura 2000 (SPA-nätverket)

2.3.

Övervakningsprogram (artiklarna 4.1 och 10 i direktiv 2009/147/EG)

2.4.

Artskydd (artiklarna 5–8 i direktiv 2009/147/EG)

2.5.

Införlivande av direktivet (lagar och andra författningar)

Forskning och arbete som krävs som grund för skydd, skötsel och hållbart nyttjande av fågelpopulationer (artikel 10 i direktiv 2009/147/EG)

3.1.

Nationell fågelatlas

3.2.

Översikt över nationell fågelövervakning

3.3.

Nationell rödlista för fåglar

3.4.

Andra publikationer av EU-omfattande intresse (t.ex. nationell översikt över åtgärder för hotade arter)

Icke-inhemska fågelarter (artikel 11 i direktiv 2009/147/EG)

4.1.

Vetenskapligt artnamn

4.2.

Enhet under artnivå

4.3.

Huvudinnehållet i ett rättsligt beslut om införande

4.4.

Samråd med kommissionen

4.5.

Ytterligare information (inte obligatoriskt)

DEL B

RAPPORTFORMAT FÖR FÅGELARTERS STATUS OCH TRENDER (ARTIKEL 12 I DIREKTIV 2009/147/EG)

Arter som ska rapporteras

Förklarande anmärkningar för att fylla i rapportformatet för fågelarters status och trender

Artinformation

1.1.

Medlemsstat

1.2.

Artkod

1.3.

EURING-kod

1.4.

Vetenskapligt artnamn

1.5.

Population under artnivå

1.6.

Alternativt vetenskapligt artnamn (inte obligatoriskt)

1.7.

Svenskt namn (inte obligatoriskt)

Säsong

2.1.

Säsong

2.2.

Förstagångsrapportering

2.3.

Ytterligare information

Populationsstorlek

3.1.

År eller period

3.2.

Populationsstorlek

3.3.

Typ av uppskattning

3.4.

Metod

3.5.

Källor

3.6.

Förändring och orsak till förändring (sedan föregående rapport)

3.7.

Ytterligare information (inte obligatoriskt)

Populationstrend

4.1.

Kortsiktig trend (senaste tolv åren)

4.1.1.

Kortsiktig trend – period

4.1.2.

Kortsiktig trend – riktning

4.1.3.

Kortsiktig trend – förändring

4.1.4.

Kortsiktig trend – metod

4.1.5.

Källor

4.2.

Långsiktig trend (sedan ca 1980)

4.2.1.

Långsiktig trend – period

4.2.2.

Långsiktig trend – riktning

4.2.3.

Långsiktig trend – förändring

4.2.4.

Långsiktig trend – metod

4.2.5.

Källor

4.3.

Ytterligare information (inte obligatoriskt)

Karta över häckningsutbredning och utbredningsareal

5.1.

Känsliga arter

5.2.

År eller period

5.3.

Karta över häckningsutbredning

5.4.

Häckningsutbredningens areal

5.5.

Metod

5.6.

Ytterligare kartor (inte obligatoriskt)

5.7.

Källor

5.8.

Ytterligare information (inte obligatoriskt)

Trend för häckningsutbredning

6.1.

Kortsiktig trend (senaste tolv åren)

6.1.1.

Kortsiktig trend – period

6.1.2.

Kortsiktig trend – riktning

6.1.3.

Kortsiktig trend – förändring

6.1.4.

Kortsiktig trend – metod

6.1.5.

Källor

6.2.

Långsiktig trend (sedan ca 1980)

6.2.1.

Långsiktig trend – period

6.2.2.

Långsiktig trend – riktning

6.2.3.

Långsiktig trend – förändring

6.2.4.

Långsiktig trend – metod

6.2.5.

Källor

6.3.

Ytterligare information (inte obligatoriskt)

Huvudsakliga påverkansfaktorer och hot

7.1.

Beskrivning av påverkansfaktorer

7.2.

Metoder (inte obligatoriskt)

7.3.

Informationskällor (inte obligatoriskt)

7.4.

Ytterligare information (inte obligatoriskt)

Bevarandeåtgärder

8.1.

Åtgärdsstatus

8.2.

De vidtagna åtgärdernas omfattning

8.3.

De vidtagna åtgärdernas huvudsakliga syfte

8.4.

Åtgärdernas lokalisering

8.5.

Resultat av åtgärderna

8.6.

Förteckning över huvudsakliga bevarandeåtgärder

8.7.

Ytterligare information (inte obligatoriskt)

Täckning av Natura 2000 (särskilda skyddsområden, SPA)

9.1.

Populationsstorlek inom Natura 2000 (SPA-nätverket)

9.2.

Typ av uppskattning

9.3.

Populationsstorlek inom nätverket – Metod

9.4.

Kortsiktig populationstrend inom nätverket – Riktning

9.5.

Kortsiktig populationstrend inom nätverket – Metod

9.6.

Ytterligare information (inte obligatoriskt)

10.

Framsteg i arbetet med internationella artinriktade handlingsprogram (SAP), förvaltningsplaner (MP) och kortfattade förvaltningsförklaringar (BMS)

10.1.

Typ av internationell plan

10.2.

Har en nationell plan som är kopplad till det internationella artinriktade handlingsprogrammet/förvaltningsplanen/den kortfattade förvaltningsförklaringen antagits?

10.3.

Bedömning av effektiviteten hos artinriktade handlingsprogram när det gäller globalt hotade arter

10.4.

Bedömning av förvaltningsplanernas effektivitet för arter som får jagas, men vars status inte är säker

10.5.

Ytterligare informationskällor

11.

Information om arter i bilaga II (artikel 7 i direktiv 2009/147/EG)

11.1.

Jagas arten nationellt?

11.2.

Jaktuttag

11.3.

Jaktuttag – Metod

11.4.

Ytterligare information (inte obligatoriskt)

Referenser

Inledning

Ett centralt inslag i genomförandet av och framgången med direktiv 2009/147/EG är en bra nivå på informationen om status och trender för fågelarter, i enlighet med artikel 12 i det direktivet. Kommissionen behöver få in data och information i ett strukturerat och jämförbart format för att kunna sammanställa och analysera data. Den rättsliga grunden för att tillhandahålla data i ett strukturerat format är artikel 12.1 andra stycket.

Detta dokument innehåller information och vägledning om hur man fyller i de olika datafälten i rapportformatet enligt artikel 12 (del A och del B). Det innehåller huvudsakligen beskrivningar av den information som ska rapporteras i varje fält och de grundläggande krav som den rapporterade informationen ska uppfylla.

Mer detaljerade beskrivningar av begrepp och metoder för rapporterad information ges i riktlinjer som inte ingår i denna genomförandeakt. Dessutom görs ytterligare dokumentation som bör användas för att korrekt fylla i rapportformatet tillgänglig via referensportalen för artikel 12.

Referensportalen för artikel 12

I referensportalen finns dokumentation relaterad till informationen i rapportformaten enligt artikel 12 i direktiv 2009/147/EG.

Den omfattar följande:

—	Rapportformatet samt förklarande anmärkningar och riktlinjer.

—	Referensmaterial, t.ex. checklistor för fågelarter, förteckning över påverkansfaktorer och hot, förteckning över bevarandeåtgärder och de europeiska rutnät (10 × 10 km ETRS) som bör användas för kartläggning av utbredningen.

—	Exempel som illustrerar riktlinjerna.

DEL A

ALLMÄNT RAPPORTFORMAT

Den allmänna rapporten är ett kort strukturerat format som syftar till att sammanfatta de viktigaste fakta- och sifferuppgifterna om det allmänna genomförandet av direktiv 2009/147/EG, inklusive länkar till mer detaljerade informationskällor.

Varje medlemsstat förväntas utarbeta en allmän rapport som omfattar medlemsstatens hela europeiska territorium.

Alla officiella EU-språk kan användas i fritextfälten. Det rekommenderas dock att skriva på engelska.

Alla internetadresser i rapporteringsfält ska anges i sin helhet, inklusive ”http://” eller ”https://”, om tillämpligt.

Medlemsstat

Medlemsstaterna bör välja tvåbokstavskoden för medlemsstaten från ISO 3166 i enlighet med förteckningen i referensportalen för artikel 12. Lämna inte in separata allmänna rapporter för subnationella enheter.

1. Huvudsakliga resultat enligt direktiv 2009/147/EG

Syftet med detta avsnitt är att informera om de viktigaste resultaten enligt direktiv 2009/147/EG, inbegripet nätverket av särskilda skyddsområden, i medlemsstaten under rapporteringsperioden. Informationen ska i första hand ges på det nationella språket (fält 1.1), om möjligt med en översättning till engelska (fält 1.2 – inte obligatoriskt).

1.1. Text på nationellt språk

Huvudsakliga resultat:

Beskriv kortfattat de viktigaste resultaten av fågeldirektivet under rapporteringsperioden, med särskild tonvikt på nätverket av särskilda skyddsområden. Det kan till exempel handla om något av följande:

—	Påvisade gynnsamma effekter för olika arter.

—	Erfarenheter av nya eller förbättrade förvaltningsmetoder.

—	Positiva förändringar i allmänhetens acceptans för skydd av biologisk mångfald.

—	Förbättrat samarbete mellan myndigheter, naturvårdare och andra intressegrupper.

—	Viktiga fall som rör upprätthållandet av reglerna.

—	Initiativ för att kombinera inrättandet av Natura 2000-områden och den lokala ekonomin.

—	Åtgärder som vidtagits för att minimera invasiva arters inverkan på inhemska fågelarter, i linje med EU:s förordning nr 1143/2014 om invasiva främmande arter (1).

—	Information som kompletterar den som ges i avsnitt 3 om forskning och arbete som krävs som grund för skydd, förvaltning och hållbart nyttjande av fågelpopulationer. Det kan t.ex. handla om förslag till brådskande forskning som kräver EU-samordning (t.ex. via Life-finansiering).

—	Vidtagna åtgärder och deras effekt (resultat).

—	Framgångsfaktorer, framtidsutsikter och Natura 2000-nätverkets roll.

Framgångsexempel

Genom att tillhandahålla en ”framgångshistoria” (om sådan finns) kan medlemsstaten illustrera hur direktivet fungerar i det egna landet. Varje framgångshistoria bör baseras på ett taxon som visar en verklig förbättring under rapporteringsperioden, dvs. en ökande populationstrend på kort sikt (häckning eller övervintring) oberoende av den långsiktiga trenden, eller en stabil/varierande kortsiktig populationstrend trots en nedåtgående trend på lång sikt. De beskrivna förbättringarna bör vara drivna av bevarandeåtgärder och gälla den nuvarande rapporteringsperioden, men kan mycket väl omfatta åtgärder som inleddes vid en tidigare tidpunkt.

Föreslagen struktur:

—	Ange art/säsong

—	Bakgrundsinformation om arten, den tidigare utvecklingen och bidragande orsaker (påverkansfaktorer osv.), utmaningar i fråga om bevarande

—	Vidtagna åtgärder och deras effekt (resultat)

—	Natura 2000-nätverkets roll (i tillämpliga fall)

—	Framgångsfaktorer

—	Framtidsutsikter

Texten bör vara högst två till tre sidor lång. Om en medlemsstat vill lägga till ytterligare dokumentation till den begärda bör den notera dessa bilagor och deras filnamn i slutet av detta fält och ladda upp de relevanta filerna till Europeiska miljöbyråns rapporteringssystem tillsammans med resten av rapporten.

1.2. Översättning till engelska (inte obligatoriskt)

Detta fält är inte obligatoriskt men kan användas för att översätta informationen i fält 1.1 till engelska (om den rapporterats på ett annat språk).

1.3. Namn, kod och säsong för arter/underarter i framgångsexempel

Detta fält ska fyllas i om en framgångshistoria används för att belysa de viktigaste resultaten av direktivet som beskrivs i fält 1.1. Du kan välja flera arter.

Fyll i

(a)	fågelns artkod och namn

(b)

säsong

2. Allmänna informationskällor om genomförandet av direktiv 2009/147/EG

Detta avsnitt syftar till att dirigera den intresserade allmänheten mot informationskällor som rör direktiv 2009/147/EG och nätverket av särskilda skyddsområden (SPA) i respektive medlemsstat. I allmänhet krävs endast länkar till internetadresser, men fritext kan också användas om man behöver förklara hur man får tillgång till informationskällan, t.ex. när det gäller flera informationskällor. Alla följande fält ska fyllas i.

2.1. Allmän information om direktiv 2009/147/EG

Tillhandahåll länkar till allmän information om direktivet (t.ex. en nationell portal som presenterar EU:s naturvårdsdirektiv).

2.2. Information om Natura 2000 (SPA-nätverket)

Tillhandahåll länkar till allmän information om nätverket av särskilda skyddsområden (t.ex. onlinedatabaser för Natura 2000-områden, publikationer som presenterar nätverket).

2.3. Övervakningsprogram (artiklarna 4.1 och 10 i direktiv 2009/147/EG)

Tillhandahåll länkar till allmän information om övervakning (t.ex. portal med nationella övervakningsprogram, riktlinjer för övervakning).

2.4. Artskydd (artiklarna 5–8 i direktiv 2009/147/EG)

Tillhandahåll länkar till allmän information om artskydd.

2.5. Införlivande av direktivet (lagar och andra författningar)

Tillhandahåll länkar till allmän information om införlivandet av direktivet.

3. Forskning Och Arbete Som Krävs Som Grund För Skydd, Skötsel Och Hållbart Nyttjande Av Fågelpopulationer (Artikel 10 I Direktiv 2009/147/Eg)

Detta avsnitt rör skyldigheten enligt artikel 10.2 i direktiv 2009/147/EG att medlemsstaterna ska lämna all information som är nödvändig till kommissionen för att möjliggöra för den att vidta lämpliga åtgärder för samordning av forskning och allt arbete som krävs för skydd, förvaltning och nyttjande av inhemska fågelpopulationer. Ytterligare information i fritextformat som är av betydelse för genomförandet av artikel 10 i direktiv 2009/147/EG kan ges i avsnitt 1 (huvudsakliga resultat). Den begärda informationen är begränsad till följande:

3.1. Nationell fågelatlas

Ange titeln på den senaste nationella fågelatlasen (fält 3.1.1), utgivningsåret (fält 3.1.2) och webblänk eller litteraturhänvisning (fält 3.1.3).

3.2. Översikt över nationell fågelövervakning

Ange titel eller liknande samt en kort beskrivning av översikter över nationell fågelövervakning som offentliggjorts under rapporteringsperioden, inklusive vilka arter som omfattas, huvudsakliga resultat osv. (fält 3.2.1), med högst 500 tecken. Ange utgivningsåret (fält 3.2.2) och webblänk eller litteraturhänvisning (fält 3.2.3). Upprepa fälten 3.2.1–3.2.3 om fler än en översikt har publicerats.

3.3. Nationell rödlista för fåglar

Ange titeln på den senaste nationella rödlistan för fåglar (fält 3.3.1), utgivningsåret (fält 3.3.2) och webblänk eller litteraturhänvisning (fält 3.3.3).

3.4. Andra publikationer av EU-omfattande intresse (t.ex. nationell översikt över åtgärder för hotade arter)

Ange titel eller liknande samt en kort beskrivning av andra publikationer av Eu-omfattande intresse (t.ex. nationell översikt över åtgärder för hotade arter) som publicerats under rapporteringsperioden, eller nyligen utgivna publikationer, inklusive arter som omfattas, huvudsakliga resultat osv. (fält 3.4.1), med högst 500 tecken. Ange utgivningsåret (fält 3.4.2) och webblänk eller litteraturhänvisning (fält 3.4.3). Fält 3.4.1–3.4.3 ska upprepas om mer än en översikt har offentliggjorts, och högst 10 publikationer ska rapporteras.

Mer allmän information om genomförandet av artikel 10 i direktiv 2009/147/EG kan ges i ett fritextfält under rubriken ”Huvudsakliga resultat enligt direktiv 2009/147/EG” i avsnitt 1.

4. Icke-inhemska fågelarter (artikel 11 i direktiv 2009/147/EG)

Detta avsnitt rör skyldigheten enligt artikel 11 i direktiv 2009/147/EG: ”Medlemsstaterna ska se till att eventuellt införande av fågelarter som inte förekommer naturligt i vilt tillstånd inom medlemsstaternas europeiska territorium inte skadar den lokala floran och faunan. I detta sammanhang ska de samråda med kommissionen.”

Detta avsnitt ska inte fyllas i om inget införande enligt artikel 11 har varit föremål för samråd, beslutats om eller genomförts under rapporteringsperioden.

Varje art ska rapporteras enligt följande:

4.1. Vetenskapligt artnamn

Ange artens vetenskapliga namn.

4.2. Enhet under artnivå

I tillämpliga fall, använd beskrivningen av populationen under artnivå.

4.3. Huvudinnehållet i ett rättsligt beslut om införande

Ange huvudinnehållet i det rättsliga beslutet om införande (fritext, högst 250 tecken), inklusive information om motivering, antal individer och varaktighet för alla tillstånd.

4.4. Samråd med kommissionen

Ange datum för samråd med kommissionen.

4.5. Ytterligare information (inte obligatoriskt)

Ytterligare information om avsnitt 4 kan lämnas i fältet 4.5 (inte obligatoriskt).

DEL B

RAPPORTFORMAT FÖR FÅGELARTERS STATUS OCH TRENDER (ARTIKEL 12 I DIREKTIV 2009/147/EG)

Arter som ska rapporteras

Taxonomi och nomenklatur

Den taxonomi och nomenklatur som bör användas i artchecklistan för artikel 12 (tillgänglig via referensportalen) återspeglar dem som används i List of birds of the European Union (nedan kallad EU:s fågelförteckning (2)). I den version av EU:s fågelförteckning som offentliggjordes i augusti 2015 och uppdaterades 2018 införlivades de taxonomiska och nomenklaturmässiga ändringar som föreslagits i del Hoyo & Collar (2014) (3) och de relevanta ändringarna från del Hoyo & Collar (2016). Taxonomiska uppdateringar kommer att genomföras för att upprätthålla anpassningen till de taxonomiska referenser som följs av IUCN.

I allmänhet krävs rapportering främst på artnivå, eftersom detta är den taxonomiska enhet som avses i hela direktivtexten, samt den enhet som använts för tidigare omfattande statusbedömningar av EU:s fåglar. I ett fåtal fall begärs dock rapporter för ”enheter under artnivå”, dvs. underarter eller distinkta populationer vars status är av särskilt intresse och/eller policyrelevans (t.ex. i samband med förteckningar på underartsnivå i bilagorna till direktivet). För en fullständig redogörelse för skälen till varför populationer under artnivå bör rapporteras separat, se riktlinjerna som ger teknisk vägledning om begrepp och definitioner. För enkelhetens skull används termen ”art” i de flesta fall nedan, även om den även avser enheter under artnivå.

Regelbundet förekommande arter

Medlemsstaterna bör rapportera om alla ”regelbundet förekommande” häckande arter (även om deras populationer är små eller betraktas som marginella), för att en EU-omfattande bild av deras populationsstorlek och populationstrender ska kunna sammanställas. En art kan exempelvis anses vara regelbundet förekommande om den har häckat under fyra eller fler av de sex år som omfattas av rapporteringsperioden. Arter som förekommer mindre regelbundet än så bör också rapporteras om deras nationella population under de år de förekommer kan utgöra en betydande andel (t.ex. > 1 %) av den totala EU-populationen, eller om de tidigare förekom mer regelbundet (se även ”Utdöda arter” nedan). Liknande kriterier bör tillämpas för relevanta övervintrande arter och flyttfåglar (se nedan). Regelbundet förekommande arter anges med förekomstkoden PRE i checklistan för fågelarter i referensportalen för artikel 12.

Fågelarter som förekommer under vinter- och flyttsäsongen

Viktiga övervintrande arter

Dessutom bör medlemsstaterna rapportera om vissa viktiga övervintrande arter – särskilt flyttande vattenfåglar, t.ex. andfåglar (änder, gäss och svanar) och vadarfåglar – som förekommer i betydligt större omfattning i EU under vintern och/eller vars populationsstorlek och populationstrend övervakas bättre på vintern (när de samlas på relativt få platser). För dessa arter kan bedömningen av populationsstatusen i EU främst (eller i vissa fall helt och hållet) baseras på data om deras vinterpopulationer. Vinterrapporter begärs därför från alla medlemsstater där de regelbundet övervintrar (se även ”Regelbundet förekommande arter” ovan). Ytterligare information om motiveringen bakom den undergrupp av arter för vilka vinterrapportering är obligatorisk finns i den tekniska vägledningen om begrepp och definitioner.

Arter för vilka särskilda skyddsområden behöver utses (SPA-arter) (inklusive bilaga I-arter) och bilaga II-arter enligt direktiv 2009/147/EG som förekommer under vinter- och flyttsäsongen

Dessutom begärs vinterrapporter för ett antal andra arter som regelbundet övervintrar och som inte uppfyller ovanstående kriterier, men som förtecknas i bilaga I till direktivet eller är listade/utpekade av medlemsstaterna som SPA-arter på nationell nivå på grund av deras förekomst under vintern. I alla sådana fall ger vinterrapporter viktig information om det nationella genomförandet av direktivet, även om de rapporterade data avseende populationsstorlek och populationstrend inte alltid kan användas för en övergripande bedömning av den övervintrande populationen i EU.

I allmänhet behöver medlemsstaterna inte rapportera om populationsstorlek eller populationstrend för genomflyttande arter (dvs. under flyttning till/från häcknings- och övervintringsområden), eftersom nationella data om populationsstorlek och populationstrend är svåra att sammanställa på EU-nivå utan detaljerad tilläggsinformation som skulle möjliggöra den tolkning som behövs för eventuell dubbelräkning.

Rapporter för flyttsäsongen krävs dock fortfarande för vissa viktiga arter av flyttfåglar, eftersom viktig information om dem annars inte skulle rapporteras. Till dessa hör

—	arter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2009/147/EG,

—	andra arter av flyttfåglar vars förekomst under flyttning leder till att särskilda skyddsområden behöver utses på nationell nivå (4) (enligt artchecklistan i referensportalen).

I dessa fall ger de (förenklade) flyttrapporterna viktig information om t.ex. populationsstorlek för flyttfåglar vars förekomst under flyttning leder till att särskilda skyddsområden behöver utses, nationella påverkansfaktorer och hot mot viktiga arter av flyttfåglar, som annars inte skulle fångas upp någon annanstans.

Medlemsstaterna förväntas rapportera om vinterarter i bilaga II, med undantag för stannfåglar där endast en häckningsrapport krävs. Förenklade flyttrapporter förväntas också för arter av flyttfåglar i bilaga II som inte övervintrar eller häckar i landet.

Mer information om rapportering för dessa specifika grupper av arter finns i

Tabell 2: Avsnitt i rapportformatet som ska fyllas i för häcknings-, vinter- och flyttsäsongen för olika kategorier av fågelarter.

Sporadiskt och tillfälligt förekommande fåglar

Sporadiskt förekommande fåglar (rariteter) är sådana som förirrat sig långt utanför sina normala häcknings-, övervintrings- eller flyttområden. Över 300 arter ingår i avsnittet ”sporadiskt förekommande” (vagrant) i kategori A i EU:s fågelförteckning, och flera andra förekommer regelbundet i vissa delar av EU, men endast sporadiskt i andra medlemsstater. Eftersom förekomsten av dessa arter är oförutsägbar och troligen till stor del återspeglar yttre faktorer (klimatförhållanden under viktiga flyttningsperioder, trender utanför EU osv.) krävs inte rapportering i artikel 12-rapporter. Detsamma gäller för ”tillfälligt förekommande” (occasional) arter, som kan vara närmare sina normala utbredningsområden men vars förekomst inom medlemsstaten och/eller under säsongen i fråga inte är regelbunden eller stabil (se ”Regelbundet förekommande arter” ovan).

Arter som är nya för landet

I vissa fall kanske en art ännu inte häckar eller övervintrar regelbundet, men nya förekomstmönster eller liknande trender i grannländerna indikerar att den sannolikt är på väg att kolonisera eller etableras som regelbunden besökare. I dessa fall uppmuntras medlemsstaterna att rapportera om arten i fråga, även om det inte är möjligt att lämna närmare data för alla relevanta avsnitt och fält nedan. För arter som förtecknas i den nationella checklistan med förekomstkoden ”ARR” – som anger att de har koloniserat medlemsstaten under den kortsiktiga trendperioden – kommer kvalitetssäkring/kvalitetskontroll att förenklas för vissa fält (t.ex. fält 4.2.1 ”Långsiktig trend – period”). Om arten inte redan är upptagen på medlemsstatens artchecklista kan den läggas till när den nationella rapporten om rapporteringssystemet lämnas in.

Se även fält 4.1.3 ”Kortsiktig trend – förändring” för specifik vägledning om rapportering av trendens förändring från en inledande populationsstorlek på noll (dvs. arter som är nya för landet).

Utdöda arter

Arter som dött ut nationellt före 1980 (dvs. runt den tidpunkt då direktiv 2009/147/EG antogs/trädde i kraft) bör inte rapporteras, såvida det inte pågår ett nationellt projekt för återinförande. Rapporter bör dock lämnas för alla arter som tidigare förekom regelbundet, men som har dött ut nationellt sedan 1980 (dvs. de som förtecknas med förekomstkoden ”EXBA” i den nationella checklistan). Detta omfattar arter som senast registrerades efter den dag då direktivet trädde i kraft i medlemsstaten (även om det bara rörde sig om en enstaka enskild individ), arter som tidigare förekom permanent eller regelbundet i medlemsstaten.

När det gäller häckande arter som inte längre häckar regelbundet men fortfarande förekommer under häckningssäsongen (t.ex. som oparade individer) bör medlemsstaterna fortsätta att behandla dessa som ”regelbundet förekommande” (5), särskilt när deras status (t.ex. bilaga I-listad enligt direktiv 2009/147/EG och/eller generell sällsynthet) innebär att ett litet antal individer ändå kan vara av ett bredare intresse.

Arter som har koloniserat i små mängder, men som inte har etablerats och därmed har dött ut på nytt nationellt sedan 1980, bör behandlas som tillfälligt förekommande arter och behöver inte rapporteras.

Även om det inte alltid kommer att vara möjligt att fylla i alla relevanta avsnitt och fält för en art som är förtecknad som ”EXBA”, är det viktigt att ringa in det år då den dog ut nationellt (eller upphörde att förekomma regelbundet, om det är svårt att avgöra exakt när den försvann (6)) och den ungefärliga storleken på dess nationella population (och, i förekommande fall, häckningsutbredning) omkring år 1980, så att man kan ta hänsyn till omfattningen och takten på dess minskning (se även fält 4.1.3 ”Kortsiktig trend – förändring” för mer detaljerad vägledning om tillhandahållande av information om trendförändring för arter som dog ut under trendperioden).

Icke-inhemska populationer

Utöver ”fågelarter som naturligt förekommer”, som det formuleras i artikel 1 i direktivet, krävs även rapportering för alla populationer av tre huvudsakligen införda arter som förtecknas i bilaga II till direktivet (Branta canadensis (7), Meleagris gallopavo och Phasianus colchicus (8)) och för förvildade populationer av Columba livia. Rapportering om andra icke-inhemska arter (inklusive de som förtecknas i kategori C i EU:s fågelförteckning (9)) är inte obligatorisk, men uppmuntras i de fall då medlemsstaten hyser en icke-infödd population av en art som förekommer naturligt i EU (och därför är upptagen i kategori A ”inhemska”/”regelbundet förekommande” i EU:s fågelförteckning), eller om arten utgör ett hot mot inhemska populationer/arter (t.ex. de i förteckningen över invasiva främmande arter) (10): Oxyura jamaicensis, Alopochen aegyptiaca, Threskiornis aethiopicus, Corvus splendens, Pycnonotus cafer och Acridotheres tristis).

Tabell 1

Sammanfattning av arter som bör rapporteras enligt förekomstkategorierna och artkoderna i fågelchecklistan för artikel 12

Kod för förekomst/artkod (från checklistan i referensportalen för artikel 12)	Beskrivning	Rapporteringsskyldighet
PRE	Regelbundet förekommande	Ska rapporteras
ARR	Nya för landet	Inte obligatoriskt, men uppmuntras
EXBA	Arter som dött ut efter 1980	Ska rapporteras
T.ex.A115-X	X betecknar en icke-inhemsk delpopulation av en art	Inte obligatoriskt, men uppmuntras Obligatorisk rapportering ENDAST för arterna A044-X Branta canadensis, A115-X Phasianus colchicus, A460-X Meleagris gallopavo (icke-inhemska populationer) och A206-X Columba livia (förvildade populationer).

Förklarande anmärkningar för att fylla i rapportformatet för fågelarters status och trender

Rapportformatet bör fyllas i för varje art och säsong som omfattas av kriterierna i tabell 2. De arter som ska rapporteras förtecknas i checklistan för artikel 12.

För vissa medlemsstater bör ett separat rapportformat fastställas för distinkta subnationella enheter. Detta gäller Azorerna (Portugal), Madeira (Portugal) och Kanarieöarna (Spanien). Tidigare bedömningar på EU-nivå har visat att många makaronesiska fågelpopulationer har mycket annorlunda status och trender än dem på Iberiska halvön. Sedan rapporteringsperioden 2008–2012 har därför separat rapportering genomförts för subnationella territorier.

Rapportformatet för fågelarters status och trender (artrapporten) omfattar elva avsnitt enligt följande:

Säsongsrapportering

(1)

Artinformation

(2)

Säsong

(3)

Populationsstorlek

(4)

Populationstrend

(5)

Karta över häckningsutbredning och utbredningsareal

(6)

Trend för häckningsutbredning

(7)

Huvudsakliga påverkansfaktorer och hot

(8)

Bevarandeåtgärder

(9)

Täckning av Natura 2000 (särskilda skyddsområden, SPA)

Rapportering på art-/underartsnivå

(10)

Framsteg i arbetet med internationella artinriktade handlingsprogram (SAP), förvaltningsplaner (MP) och kortfattade förvaltningsförklaringar (BMS)

(11)

Information om arter i bilaga II till direktiv 2009/147/EG

Tabell 2:

Avsnitt i rapportformatet som ska fyllas i för häcknings-, vinter- och flyttsäsongen för olika kategorier av fågelarter (inklusive arter i bilaga I och bilaga II till direktiv 2009/147/EG och andra flyttande arter för vilka särskilda skyddsområden behöver utses (SPA-arter))

Bilaga I-arter och andra SPA-arter Häckning (inkl. stannfåglar)

Bilaga I-arter och andra SPA-arter Vinter

Bilaga I-arter och andra SPA-arter Flyttning

Bilaga II-arter Häckning (inkl. stannfåglar)

Bilaga II-arter Vinter

Bilaga II-arter Flyttning

Övriga Häckning

Övriga viktiga övervintrande

Säsongsrapportering

1.	Artinformation

Säsong

3.	Populationsstorlek

om SPA-art (*1)

4.	Populationstrend

inte obligatoriskt

5.	Karta över häckningsutbredning och utbredningsareal

–

6.	Trend för häckningsutbredning

–

7.	Huvudsakliga påverkansfaktorer och hot

om SPA-art (*1)

–

8.	Bevarandeåtgärder

om SPA-art (*1)

–

9.	Täckning av Natura 2000 (SPA)

om SPA-art

–

Rapportering av arter

10.	Framsteg för handlings- och förvaltningsplaner

om tillämpligt

11.	Information om arter i bilaga II

om listad i bilaga II

–

Rapporterna för ”Häckning”, ”Vinter” och ”Flyttning” i tabell 2 motsvarar den säsong som valts i avsnitt 2 i rapporteringsformatet.

Se avsnittet ”Art som ska rapporteras” ovan för förtydliganden om de artförekomster som ska rapporteras.

För stannfåglar enligt bilaga I till direktiv 2009/147/EG krävs endast en rapport, baserad på data om häckningssäsongen (häckningsrapport), men påverkansfaktorer och hot samt bevarandeåtgärder (som rapporteras under avsnitten 7 och 8) bör omfatta hela året, inte bara påverkansfaktorer eller åtgärder som är specifika för häckningssäsongen.

För bilaga I-arter och andra SPA-arter enligt direktiv 2009/147/EG med olika häckande, övervintrande och/eller flyttande populationer inom medlemsstaten, bör det finnas separata rapporter för häckande, övervintrande och ett urval av arter av flyttfåglar så som anges i checklistan för artikel 12.

För stannfågelarter i bilaga II är det endast obligatoriskt att lämna in en rapport för häckningssäsongen.

Avsnitt 10 ska fyllas i för arter med internationella (11) artinriktade handlingsprogram, förvaltningsplaner eller kortfattade förvaltningsförklaringar (enligt vad som anges i artchecklistan i referensportalen).

Även om inte alla data som används i rapporten kommer att samlas in under rapporteringsperioden bör rapporten ge information som är relevant för rapporteringsperioden (t.ex. 2019–2024). Dessutom är inte alla avsnitt i rapporteringsformatet obligatoriska för varje bilaga och säsong, men om dessa uppgifter finns tillgängliga uppmuntras det starkt att lämna in dem.

Det rekommenderas att all fritextinformation skrivs på engelska för att underlätta dess användning under EU-analysen och göra att fler kan läsa den.

1. Artinformation

Avsnitt 1 ska fyllas i för alla regelbundet förekommande arter som förtecknas i fågelchecklistan i referensportalen för artikel 12.

1.1. Medlemsstat

Medlemsstaterna bör använda relevant landskod från förteckningen i referensportalen. I de flesta fall är detta medlemsstatens tvåbokstavskod enligt ISO 3166. För vissa medlemsstater gäller separat rapportering för subnationella enheter (med hänvisning till status för särskilda arter eller populationer i avgränsade geografiska områden), och för Azorerna (Portugal), Madeira (Portugal) och Kanarieöarna (Spanien) bör den relevanta subnationella kod på fyra bokstäver som anges i referensportalen användas.

1.2. Artkod

Medlemsstaterna bör använda de artkoder som anges i artchecklistan (och kodlistan) i referensportalen. Nya koder kan tilldelas vid behov. Mer information om artkodlistan och eventuella ändringar finns i referensportalen.

1.3. EURING-kod

Medlemsstaterna bör använda de EURING-koder som anges i artchecklistan (och kodlistan) i referensportalen. Unika EURING-koder har tilldelats nästan alla fågelarter (och flera underarter) som är inhemska i Europa, i syfte att samordna den europeiska ringmärkningen av fåglar, och är allmänt använda (12).

1.4. Vetenskapligt artnamn

Medlemsstaterna bör använda de vetenskapliga namn som anges i artchecklistan i referensportalen, som nu till stor del återspeglar den nomenklatur och taxonomi som antagits i den senaste versionen av List of birds of the European Union (13). I ett fåtal fall innehåller posten för det vetenskapliga namnet den engelska frasen ”all others”, för att ange att den taxonomiska enheten i fråga omfattar alla övriga (inhemska) underarter som inte uttryckligen anges i bilagorna till direktivet (t.ex. ”Accipiter gentilis all others”, jfr ”Accipiter gentilis arrigonii” som förtecknas i bilaga I till direktiv 2009/147/EG). Taxonomiska uppdateringar kommer att genomföras för att upprätthålla anpassningen till de taxonomiska referenser som följs av IUCN.

1.5. Population under artnivå

I tillämpliga fall bör medlemsstaterna använda de beskrivningar av populationer under artnivå som ges i artchecklistan i referensportalen. I många fall avser namnen på populationer under artnivå de korta beskrivningar som används för att identifiera distinkta flyttvägspopulationer av AEWA-arter. I andra fall klargör de en taxonomisk eller nomenklatorisk behandling som tillämpas i checklistan, eller hjälper till att urskilja införda populationer av arter som är inhemska någon annanstans i EU.

1.6. Alternativt vetenskapligt artnamn (inte obligatoriskt)

Om det vetenskapliga namn som anges i fält 1.4 skiljer sig från det som används allmänt på nationell nivå kan ett alternativt namn anges här.

1.7. Svenskt namn (inte obligatoriskt)

Här kan artens (eller underartens) namn som används på nationell nivå anges. Detta kan vara användbart om utkastet till rapport skickas ut för kommentarer till personer som kanske inte känner till det vetenskapliga namnet, eller när de kommunicerar rapporten med allmänheten.

2. Säsong

2.1. Säsong

Välj den säsong då de flesta av de data som rapporterades samlades in, med alternativen ”Häckning”, ”Vinter” och ”Flyttning”.

2.2. Förstagångsrapportering

Om arten rapporteras för första gången i medlemsstaten ska detta anges här. Fältet för förstagångsrapportering kan användas för nyrapporterade arter eller arter som rapporteras för en säsong då de inte tidigare rapporterats. Detta fält ska inte användas i fall där det taxonomiska namnet på en art har uppdaterats. Vissa fält i rapporteringsformatet är kanske inte tillämpliga på arter som rapporteras för första gången, t.ex. avseende förändring och orsak till förändring sedan den senaste rapporteringsperioden. Förstagångsrapportering kan anges med ”Ja” i detta fält.

2.3. Ytterligare information

I detta fält kan medlemsstaterna i fritext rapportera all information som anses vara relevant. Om en art rapporteras för första gången, förklara varför (dvs. en nyligen registrerad art eller annat). Ytterligare information i detta avsnitt är inte obligatorisk.

3. Populationsstorlek

3.1. År eller period

Ange det år eller den period under vilken populationsstorleken senast fastställdes: ÅÅÅÅ (för år) och ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ (för period år–år).

Många rapporter kommer att gälla perioder, eftersom populationsstorleken för många arter ofta uppskattas under nationella atlasprojekt som vanligtvis omfattar flera års fältarbete. I många fall kommer fältarbetet att sträcka sig utanför den aktuella rapporteringsperiodens gränser. Det år eller den period som rapporteras bör omfatta den faktiska period under vilken data samlades in.

I vissa fall kommer populationsstorleken att uppskattas på grundval av en fullständig artinventering som ägde rum under en tidigare rapporteringsperiod, men som har uppdaterats med resultaten av regelbunden övervakning eller med användning av data från onlinesystem för insamling av fältdata. Det år eller den period som rapporteras bör vara samma som den rapporterade populationsuppskattningen avser.

3.2. Populationsstorlek

Medlemsstaterna bör använda de enheter för populationsstorlek (fält 3.2 a ”Enhet”) som anges för varje art–säsongskombination i artchecklistan. För att göra det möjligt att beräkna den totala populationsstorleken i EU för varje art bör alla medlemsstater rapportera sina nationella data uttryckt i samma enhet. För de allra flesta häckande arter bör antalet rapporteras i enheter av häckande par (”p”), med beaktande av att uppskattningarna för många arter, inklusive många vanliga och utbredda arter, i praktiken ofta baseras på antalet besatta revir (t.ex. sjungande hanar) under häckningssäsongen. När storleken på den häckande populationen rapporteras som häckande par, men siffrorna härleds från primära fältdata som samlats in med hjälp av en annan enhet (t.ex. aktiva bon och bon som bedöms varit aktiva för vissa havsfåglar), kan denna information anges i fält 3.7 ”Ytterligare information”.

I ett fåtal fall som rör arter med en ovanlig/komplex häckningsbiologi eller ett svårobserverat beteende är andra enheter – t.ex. häckande honor (”bfemales”) eller spelande hanar (”cmales”) – lämpligare än par för rapportering av populationsstorlek. Sådana arter är t.ex. vissa kärrhökar, rallar, trappar och skogshöns. De enheter som ska användas för att rapportera populationsstorleken för sådana arter anges i artchecklistan i referensportalen.

För säsongsrapporter avseende ”Vinter” och ”Flyttning” ska populationsstorleken i förekommande fall rapporteras i enheten individer (”i”).

Tre fält finns för rapportering av populationsstorlek: ”b) Minimum”, ”c) Maximum” och ”d) Bästa enskilda värde”. Antalet fält som används varierar beroende på typen av tillgänglig information om populationsstorleken (se nedan), men en av följande logiska kombinationer bör användas: b och c, endast d eller b, c och d.

Om det inte finns någon exakt uppskattning av populationsstorlek, utan uppskattningar finns endast som ett intervall (dvs. minimum–maximum), ska dessa två värden rapporteras i fälten b och c. Medlemsstaterna uppmanas att tillhandahålla rimliga minsta och största populationsstorlekar även för dåligt kända arter, för att minimera att osäkerhet överförs till uppskattningen av populationsstorlek och trender för EU som helhet (som innebär ”viktning” av nationella populationsstorlekar). När detta inte är möjligt kan dock en lägre gräns fortfarande rapporteras i fält 3.2 d (helst med en kompletterande anmärkning i fält 3.7, t.ex. ”Maximal populationsstorlek sannolikt inte över 100 000 par”), och ”minimum” väljas i fält 3.3 ”Typ av uppskattning”.

Om populationen är mycket välövervakad (och ofta, men inte alltid, relativt liten) kan ett enda exakt värde finnas tillgängligt, som i så fall kan rapporteras i fält d. I andra fall kan ett intervall (minimum–maximum) och ett medelvärde eller ett ”mest sannolikt” värde finnas, som alla kan anges i fälten b, c och d.

I en situation där endast ett lägsta (eller högsta) värde för populationsstorleken är känt (t.ex. genom expertutlåtande) ska detta anges i fältet d) ”Bästa enskilda värde” och INTE i fälten b) ”Minimum” eller c) ”Maximum”. En förklaring om detta kan ges i fält 3.7 (Ytterligare information).

Om det finns rådata och/eller exakta uppskattningar bör dessa rapporteras utan avrundning på medlemsstatsnivå; eventuell avrundning kommer vid behov att göras senare på EU-nivå.

Om arten har dött ut på nationell nivå sedan 1980 (dvs. förekomsten anges som ”EXBA” i den nationella checklistan) ska ”0” anges i fält d, och uppgifter om tidpunkten för utdöendet (t.ex. ”Senast registrerade häckning 1998”) ska helst också anges i fält 3.7. Om det är oklart om arten har dött ut nationellt eller fortfarande finns kvar i mycket litet antal, kan värdena för 0 och till exempel 1 anges i fälten b respektive c.

3.3. Typ av uppskattning

Välj den lämpligaste beskrivningen av den typ av uppskattning av populationsstorlek som rapporteras i fält 3.2. Om värden har angetts för alla fält 3.2 b, c och d, välj den kategori som bäst beskriver data (ofta ”flerårigt medelvärde” eller ”95 % konfidensintervall”). Mer information om alternativen finns nedan:

—

Bästa uppskattning – bästa tillgängliga enskilda värde (inklusive där endast det maximala värdet av populationsstorleken finns tillgängligt) eller intervall som härleds från t.ex. en populationsräkning, en sammanställning av siffror från platser, en uppskattning baserad på data om populationstäthet och utbredning, eller ett expertutlåtande, men för vilket 95 % konfidensgränser inte har beräknats. Huruvida en bästa uppskattning kommer från övervakningsdata, extrapolering eller expertutlåtande kan anges i fält 3.4.

—	Flerårigt medelvärde (och intervall, dvs. uppskattningar för sämsta och bästa år) där populationsstorleken har uppskattats under flera år under rapporteringsperioden (vilket framgår av posten i fält 3.1).

—	95 % konfidensintervall – uppskattningar som härleds från urvalsundersökningar eller en modell för vilken 95 % konfidensgränser (enligt vad som rapporterats i fält 3.2 b och 3.2 c) kunnat beräknas för bästa enskilda värde (rapporteras i fält 3.2 d).

—

Minimum – om det inte finns tillräckliga data för att ens göra en ungefärlig uppskattning men det är känt att populationsstorleken överstiger ett visst värde, eller om de rapporterade intervalluppskattningarna kommer från en urvalsundersökning eller ett övervakningsprojekt som troligen underskattar den faktiska populationsstorleken.

Om både intervall (fält 3.2 b ”Minimum” och 3.2 c ”Maximum”) och enskilda värden (fält 3.2 d ”Bästa enskilda värde”) anges bör fält 3.3 ”Typ av uppskattning” motsvara den mest exakta uppskattningen. Detta bör noteras i fält 3.7 (”Ytterligare information”).

3.4. Metod

Detta fält används för att beskriva den metod som används för att uppskatta populationsstorleken i fält 3.2. Välj en av följande kategorier:

a)	Fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning (t.ex. från urvalsundersökningar av större delen av den kända utbredningen).

b)	Huvudsakligen baserat på extrapolering från en begränsad mängd data (t.ex. från urvalsundersökningar av en liten andel av intervallet, användning av modeller baserade på data om täthet/förekomst och utbredning, eller från en befintlig uppskattning som uppdaterats med hjälp av trenddata).

c)	Huvudsakligen baserat på expertutlåtanden med mycket begränsade data.

d)	Otillräckliga eller inga tillgängliga data.

Om både intervall (fält 3.2 b ”Minimum” och 3.2 c ”Maximum”) och enskilda värden (fält 3.2 d ”Bästa enskilda värde”) anges bör metoden motsvara den mest exakta uppskattningen. Detta bör noteras i fält 3.7 (”Ytterligare information”).

3.5. Källor

För att skapa den verifieringskedja som krävs för de data som rapporteras i fälten 3.1–3.4 ovan, ange uppgifter om de viktigaste hänvisningarna eller andra informationskällor som används för att fylla i dessa fält. Sådana källor kan till exempel vara publicerade dokument, opublicerade data i databaser, webbplatser och expertarbetsgrupper. Det rekommenderas att tillhandahålla tillräckligt med information så att alla som granskar rapporten (eller uppdaterar den om sex eller tolv år) kan förstå ursprunget till de rapporterade uppgifterna.

3.6. Förändring och orsak till förändring (sedan föregående rapport)

Detta fält används för att ange om det har skett någon förändring av populationsstorleken sedan den föregående rapporteringsperioden, och i så fall för att beskriva förändringens karaktär.

Om en förändring har skett, ange vilket av följande alternativ b–f som är tillämpligt (det går att svara ”Ja” på fler än ett av alternativen b–f) (14):

(a)	Nej, ingen förändring har skett

(b)	Ja, på grund av verklig förändring

(c)	Ja, på grund av förbättrade kunskaper eller mer exakta data

(d)	Ja, på grund av användning av en annan metod (15) (inklusive taxonomisk förändring)

(e)	Ja, men förändringens karaktär är okänd

(f)	Ja, av andra orsaker

Slutligen bör det anges om någon skillnad huvudsakligen beror på något av följande (välj ett alternativ):

(a)	Verklig förändring

(b)	Förbättrade kunskaper eller mer exakta data

(c)	Användning av en annan metod

(d)

Okänt

(e)	Andra orsaker

Om en medlemsstat vill lämna ytterligare information kan detta göras i fält 3.7 ”Ytterligare information”. Om fältet ”Ja, av andra orsaker” markeras, måste det specificeras närmare i ”Ytterligare information”. Detta fält bör endast användas i ett fåtal fall.

3.7. Ytterligare information (inte obligatoriskt)

Detta fält är inte obligatoriskt men kan användas för att tillhandahålla kompletterande fritextinformation som är relevant för de uppgifter som tillhandahålls för bedömning av populationsstorleken i fälten 3.1–3.6, t.ex. uppgifter om eventuella omvandlingsfaktorer som används för att omvandla fältuppskattningar av populationsstorlek till uppgifter om häckande par (se texten för fält 3.2) eller andra orsaker till förändring (fält 3.6). Om en medlemsstat till exempel på grund av ändrade metoder rapporterar samma populationsstorlek som i den föregående rapporten, även om det har skett en verklig förändring, kan detta också noteras här.

4. Populationstrend

4.1. Kortsiktig trend (senaste tolv åren)

Fälten 4.1.1–4.1.5 används för att ge information om den kortsiktiga trenden i populationsstorlek, baserat på en tolvårsperiod.

4.1.1. Kortsiktig trend – period

Perioden för kortsiktiga trender är tolv år (vilket motsvarar ungefär två rapporteringscykler). För rapporterna 2019–2024 innebär detta att perioden är 2013–2024, eller en period som ligger så nära denna period som möjligt. Viss flexibilitet är tillåten, så även om trender helst skulle rapporteras för 2013–2024 kan uppgifter från 2010–2021 godtas om de bästa tillgängliga data avser undersökningar under dessa år; likaså kan användning av en tidigare slutpunkt godtas om det innebär att den nationella artikel 12-rapporten kan lämnas utan försening. Observera dock att eftersom nationella trender måste kombineras för att uppskatta den övergripande trenden på EU-nivå kommer alla trender som inte rapporteras för den ”idealiska” trendperioden att extrapoleras eller kortas av, beroende på vad som är lämpligt (se begreppen och definitionerna i den tekniska vägledningen för mer information). För arter som är nya för landet bör trenderna helst rapporteras med startåret som det år då arten först häckade/förekom, t.ex. om arten först observerades som häckande 2018 skulle den kortsiktiga trendperioden vara 2018–2024 för rapporteringsperioden 2019–2024.

4.1.2. Kortsiktig trend – riktning

Ange populationstrendens riktning under den period som rapporterats i fält 4.1.1 (endast ett alternativ kan väljas):

(a)

Stabil

(b)	Varierande

(c)

Ökande

(d)

Minskande

(e)

Osäker

(f)

Okänt

Att skilja en ”stabil” trend från en något ”ökande” eller ”minskande” trend beror på vilken slags trendinformationen som finns tillgänglig för arten i fråga. Om statistiskt tillförlitliga övervakningsdata finns tillgängliga bör det vara möjligt att särskilja (och därmed rapportera) relativt små – men statistiskt signifikanta – ökningar eller minskningar (t.ex. om konfidensintervallen på 95 % för förändringen inte överlappar noll). Om valet av trendriktningskategori däremot baseras på mindre tillförlitliga data (eller expertutlåtanden) bör ett angivet tröskelvärde (en total förändring på 10 % under trendperioden) användas för att skilja en ”stabil” trend från ”ökande” eller ”minskande” trender. I båda fallen uppmuntras medlemsstaterna att tillhandahålla relevant förklarande/kompletterande information i fält 4.3 ”Ytterligare information” (t.ex. ”Kortsiktig trend enligt nationellt övervakningsprogram för vanliga fåglar för perioden 2013–2024 var –0,4 % (med 95 % konfidensintervall: = –1,1 % och +0,4 % per år), så förändringen för hela perioden var –4 % (95 % konfidensintervall: –11 % och +4 %); därmed kategoriserad som ”stabil”). Ytterligare vägledning om begreppen och definitionerna finns i den tekniska vägledningen.

”Varierande” gäller arter vars genomsnittliga populationsnivå inte förändrades nämnvärt under trendperioden, men som kännetecknas av stora variationer i förekomst från år till år, ibland med en eller två storleksordningar. Arter som vanligtvis uppvisar en sådan dynamik är boreala och arktiska häckande arter, t.ex. vissa ugglor och korsnäbbar, vars förekomst är nära kopplad till tillgången på föda som uppvisar cykliska toppar och dalar, men kategorin kan också gälla arter som är särskilt drabbade av ogynnsamma eller varierande klimatförhållanden. Medlemsstaterna uppmanas att begränsa användningen av denna kategori till arter som uppvisar populationsökningar/-minskningar med ≥ 50 % mellan åren. Detta inbegriper arter som på det hela taget bedöms häcka eller övervintra ”regelbundet” (dvs. detta är det vanliga), men som kanske ändå inte förekommer varje år.

Kategorin ”osäker” bör användas om det finns vissa övervakningsdata, men dessa data inte räcker för att man säkert ska kunna avgöra vilken av två eller flera trendriktningar som gäller, t.ex. varierande eller minskande. Detta kan bero på att urvalsstorlekarna är små och/eller att övervakningsprogram endast har inrättats relativt nyligen. Ytterligare uppgifter, t.ex. om tillgängliga data och/eller expertutlåtanden om den sannolika ”verkliga” trenden, kan lämnas i fält 4.3 ”Ytterligare information”. Trender från nationellt övervakningsprogram för vanliga fåglar som klassificerats som ”osäkra” av exempelvis TRIM (16) bör rapporteras med användning av denna kategori (inte ”varierande”). Ytterligare vägledning om begreppen och definitionerna finns i den tekniska vägledningen.

Trendkategorin ”okänt” bör endast användas om det inte finns någon information – varken kvantitativ eller kvalitativ – om trenden för arten nationellt. Även i dessa fall kommer dock nationella experter ofta att ha en känsla för vilka trendscenarier som är mer sannolika – eller åtminstone för inom vilka ”gränser” eventuella ökningar eller minskningar kommer att ske – och varje sådan indikation (17) kan fortfarande vara till stor hjälp vid bedömningar av populationsstatus på EU-nivå.

Ytterligare vägledning om populationstrender ges i den tekniska vägledningen om begrepp och definitioner.

4.1.3. Kortsiktig trend – förändring

Om ”ökande”, ”minskande” eller ”osäker” rapporteras i fält 4.1.2, ange den totala procentuella förändringen i populationsstorlek under den trendperiod som anges i fält 4.1.1.

Välj mellan följande alternativ:

(a)

Minimum

(b)

Maximum

(c)

Bästa enskilda värde

—	Om förändringen endast finns som ett intervall (t.ex. 20–30 %) ska dessa två värden rapporteras i ”a) Minimum” och ”b) Maximum”.

—	Om en exakt siffra finns (t.ex. 27 %) ska denna anges i ”c) Bästa enskilda värde”.

—	Om en genomsnittlig eller ”mest sannolik” trend finns tillgänglig kan dessa tre värden, tillsammans med 95 % konfidensgränser, rapporteras i c, a respektive b.

—	I en situation där endast ett lägsta (eller högsta) värde är känt (t.ex. genom expertutlåtande) ska detta anges i fältet ”Bästa enskilda värde” och INTE i fälten ”a) Minimum” eller ”b) Maximum”.

—

Negativa förändringar ska rapporteras (dvs. inkludera tecknet ”–”) för alla negativa trendförändringar, inklusive fall där riktningen redan anges som ”minskande”. För att undvika onödig inmatning av data är det dock inte nödvändigt att inkludera ”+”-tecknet för positiva trender (dvs. en trendförändring på ”15” antas motsvara + 15 %). Vid negativa trender, observera att fälten ”Minimum” och ”Maximum” avser matematiska minimi- och maximivärden (inte minimala och maximala minskningar).

När det gäller arter som har koloniserat eller etablerats under trendperioden (t.ex. de som förtecknas som nya för landet [”ARR”] i den nationella artchecklistan) bör förändringen av en populationsökning beräknas på grundval av populationens storlek under det första året (18). Exempelvis, för rapporteringsperioden 2019–2024, om en art (ett par) först häckade under 2018 men den häckande populationen består av åtta par 2024, ska ”2018–2024” anges i fält 4.1.1, ”ökande” anges i fält 4.1.2 och ”700” (dvs. den procentuella ökningen från ett till åtta) anges i fält 4.1.3 c. Helst bör även en kompletterande anmärkning som bekräftar året för kolonisering och den ursprungliga populationsstorleken (t.ex. ”Arten häckade första gången (ett par) 2018”) i fält 4.3 ”Ytterligare information” lämnas.

För arter som har dött ut på nationell nivå under trendperioden ger rapporteringen av en minskning på 100 % däremot inte all information som behövs för att bedöma minskningens relativa betydelse (minskning till noll från en startpopulation på exempelvis 1 respektive 100 utgör i båda fallen minskningar på 100 %). I exemplet med en art som hade en häckande population på 10 par 2014 men som dött ut som häckande art 2021 bör ”2014–2021” anges i fält 4.1.1, ”minskande” väljas i fält 4.1.2, ”–100” anges i fält 4.1.3 c och en kompletterande anmärkning göras med information om populationens storlek 2014 (t.ex. ”Arten minskade från 10 häckande par 2014 till utdöd som häckande art 2021”) i fält 4.3 ”Ytterligare information”.

Även om det inte är obligatoriskt att ange trendförändringar för trender som rapporteras som ”stabila” eller ”varierande” (19), kan även de rapporteras i fält 4.1.3. ”Ytterligare relevant förklarande/kompletterande information – såsom konfidensintervall för ”stabila” trender eller ytterligare uppgifter om variationer kan lämnas i fält 4.3 ”Ytterligare information”.

4.1.4. Kortsiktig trend – metod

Använd en av följande kategorier:

(a)	En fullständig undersökning eller en statistiskt tillförlitlig uppskattning (t.ex. jämförelse av två uppskattningar av populationsstorleken till följd av fullständiga inventeringar, eller särskild populationsövervakning med god statistisk tillförlitlighet).

(b)	Huvudsakligen baserat på extrapolering från en begränsad mängd data (t.ex. trender som härleds från data som samlats in endast från ett relativt litet urval av populationen, eller på otillräcklig urvalsstorlek eller trender som extrapolerats från vissa andra mätningar).

(c)	Huvudsakligen baserat på expertutlåtanden med mycket begränsade data.

(d)	Otillräckliga eller inga tillgängliga data.

Endast en kategori kan väljas; om data har sammanställts från en rad olika källor, välj kategori för den viktigaste datakällan.

Fältet ”Metod” gäller både den kortsiktiga trendriktningen (fält 4.1.2) och trendförändringen (4.1.3), eftersom dessa två fält ingår i en enda bedömning och båda bör beaktas här.

4.1.5. Källor

För att skapa den verifieringskedja som krävs för de data som rapporteras i fälten 4.1.1–4.1.4 ovan, ange uppgifter om de viktigaste hänvisningarna eller andra informationskällor som används för att fylla i dessa fält. Sådana källor kan till exempel vara publicerade dokument, opublicerade data i databaser, webbplatser och expertarbetsgrupper. Det rekommenderas att tillhandahålla tillräckligt med information så att alla som granskar rapporten (eller uppdaterar den om sex eller tolv år) kan förstå ursprunget till de rapporterade uppgifterna.

4.2. Långsiktig trend (sedan ca 1980)

4.2.1. Långsiktig trend – period

Den idealiska perioden för rapportering av långsiktiga trender är från ca 1980 (när direktiv 2009/147/EG antogs/trädde i kraft) fram till rapporteringsperiodens sista år. Här finns dock utrymme för viss flexibilitet: om en medlemsstat t.ex. har genomfört nationella inventeringar under 1980, 1995, 2015 och 2020 bör trenden mellan 1980 och 2020 rapporteras för rapporteringsperioden 2019–2024. För arter som har koloniserat sedan 1980 bör trenderna helst rapporteras med startåret som det år då arten först häckade/förekom, t.ex. om arten först observerades som häckande 2000 skulle den långsiktiga trendperioden vara från 2000. För arter som är nya för landet skulle startdatum ligga inom de två senaste rapporteringsperioderna (dvs. 2013–2024 för rapporteringsperioden 2019–2024, se även texten för fält 4.1.1).

Medlemsstater som saknar populationsdata från övervakningsprogram före 2000 uppmuntras att konsultera andra potentiella källor till information om trender, t.ex. de två upplagorna av Birds in Europe (20), som innehåller uppskattade intervall för nationella populationstrender (plus stödjande referenser) för de flesta arter för åren 1970–1990 och 1990–2000.

4.2.2. Långsiktig trend – riktning

Se fält 4.1.2 Kortsiktig trend – riktning.

Om valet av trendriktningskategori baseras på mindre tillförlitliga data (eller expertutlåtanden) bör ett angivet tröskelvärde (en total förändring på 20 % under den långsiktiga trendperioden) användas för att skilja en ”stabil” trend från en ”ökande” eller ”minskande” (tröskelvärdet på 10 % används för den kortsiktiga trenden i fält 4.1.2).

Ytterligare vägledning om populationstrender ges i den tekniska vägledningen om begrepp och definitioner.

4.2.3. Långsiktig trend – förändring

Se fält 4.1.3 Kortsiktig trend – förändring.

4.2.4. Långsiktig trend – metod

Se fält 4.1.4 Kortsiktig trend – metod.

4.2.5. Källor

Se fält 4.1.5 ovan.

4.3. Ytterligare information (inte obligatoriskt)

Detta avsnitt kan användas för att tillhandahålla kompletterande fritextinformation som är relevant för de uppgifter som tillhandahålls för bedömning av populationstrender enligt avsnitten 4.1 och 4.2 (se texten för föregående fält för förslag).

5. Karta över häckningsutbredning och utbredningsareal

Nationella atlaser över häckande fåglar finns redan för de flesta EU-medlemsstater, och en ny europeisk atlas över europeiska häckande fåglar (EBBA2) offentliggjordes 2020 (21). Däremot har få länder publicerat nationella vinterfågelatlaser, och många fågelarter är också mycket rörligare på vintern. Därför krävs inga uppgifter om vinterutbredning.

5.1. Känsliga arter

Vissa arter är särskilt sårbara för förföljelse, olagligt dödande eller insamling, och kan därför stå inför markant ökade risker avseende bevarande eller förvaltning om detaljerad information om deras utbredning skulle göras tillgänglig för allmänheten. I ett fåtal fall kan medlemsstaterna anse att en art är i riskzonen om dess utbredning görs allmänt tillgänglig med den standardskala på 10 × 10 km som begärs (se avsnitt 5.3). Om information om utbredning, om den rapporteras i enlighet med specifikationerna i fält 5.3, anses vara ”känslig”, kan detta anges med ”Ja” i detta fält.

Om en art markeras som ”känslig” kommer kommissionen och Europeiska miljöbyrån inte att offentliggöra dess utbredning för allmänheten (t.ex. genom att lägga ut denna information på en allmänt tillgänglig databas eller internetbaserad webbplats).

5.2. År eller period

Ange det år (t.ex. 2021) eller den period (t.ex. 2019–2023) då häckningsutbredningen senast fastställdes. Många rapporter kommer att gälla perioder, eftersom utbredningen för de flesta arter ofta kartläggs under nationella atlasprojekt som vanligtvis omfattar flera års fältarbete. Det år eller den period som rapporteras bör omfatta den faktiska period under vilken data samlades in.

Om det inte finns någon ny atlasinformation uppmanas medlemsstaterna att rapportera en mer aktuell siffra genom att på nytt kartlägga den nationella utbredningen med hjälp av andra data, såsom resultaten av årliga övervakningsprogram, uppgifter som samlats in från internet och nationella eller regionala undersökningar. I sådana fall kommer utbredningskartan att utarbetas på grundval av data från den föregående rapporteringsperioden eller med hjälp av äldre utbredningsdata som har uppdaterats med resultaten av regelbunden övervakning eller med användning av data från onlinesystem för insamling av data. Det år eller den period som rapporteras bör vara den som den rapporterade utbredningen avser.

5.3. Karta över häckningsutbredning

Lämna in en utbredningskarta tillsammans med relevanta metadata (projektion, datum, skala). Standarden är 10 × 10 km-rutor enligt ETRS89, LAEA (EPSG:3035)-projektion (22). Datauppsättningen för utbredningen ska bestå av 10 km-rutor där häckning registreras eller sannolikt förekommer (se vägledningen nedan för kartläggning av artutbredningen). Det är inte tillåtet att använda attributdata för att ange förekomst eller frånvaro av en art i en ruta. Den period under vilken utbredningsdata samlades in bör ingå i metadata enligt riktlinjerna från Inspire (23). De tekniska specifikationerna för utbredningskartor finns i referensportalen.

Medlemsstaterna eller små territorier som Kanarieöarna, Madeira eller Azorerna kan använda kartor med 1 x 1 km rutnät. Dessa kommer att aggregeras till 10 × 10 km för visualisering på europeisk nivå.

Rutnäten för enskilda medlemsstater kan laddas ned från referensportalen.

Kartan ska visa om arten häckar (dvs. förekomst eller frånvaro) i varje ruta. I allmänhet bör endast rutor där häckning är ”bekräftad”, ”trolig” eller ”möjlig” inkluderas. För definitioner av häckningskategorier och koder, se tabell 2 i ”Metod” för den nya europeiska atlasen över häckande fåglar (24). I fall där det är känt att undersökningens täckning och tillgången till data är bristfällig kan celler där det anses vara sannolikt att häckningsbestånd finns (särskilt av vanliga arter) också inkluderas, med hjälp av expertkunskaper eller modeller. I dessa fall kan ytterligare information om uppgifternas tillförlitlighet lämnas i fält 5.8 ”Ytterligare information”.

5.4. Häckningsutbredningens areal

Ange den totala arealen för den aktuella utbredningen i medlemsstaten, i km2. I de flesta fall kommer detta att vara antalet 10 × 10 km-rutor där arten häckar multiplicerat med 100. Utbredningsarealen bör representeras av rutnät (10 × 10 km eller 1 × 1 km) som helt eller delvis ligger inom medlemsstaten (dvs. rutor som korsas av medlemsstaternas gränser bör räknas i sin helhet).

För lokalt förekommande arter är det möjligt att rapportera utbredningsareal med användning av en bättre upplösning. För arter som är begränsade till en enda plats är utbredningsområdet det område där arten förekommer, vilket kan vara flera hektar.

5.5. Metod

Detta fält används för att beskriva den metod som används för att beräkna häckningsutbredningens areal i fält 5.4. Välj en av följande kategorier:

a)	Fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning

b)	Huvudsakligen baserat på extrapolering från en begränsad mängd data

c)	Huvudsakligen baserat på expertutlåtanden med mycket begränsade data

d)	Otillräckliga eller inga tillgängliga data

Om data har sammanställts från en rad olika källor, använd kategorin för den viktigaste datakällan.

”Metod” bör rapporteras som ”d) Otillräckliga eller inga tillgängliga data” om utbredningskartan som den uppskattade utbredningsarealen baseras på (som erhålls genom heltäckande kartläggning, modellering eller extrapolering eller, i undantagsfall, experttolkning) omfattar mindre än 75 % av artens förmodade faktiska utbredning och inga andra uppgifter användes för att fylla i denna lucka vid uppskattningen av utbredningsarealen (dvs. den resulterande kartan är ofullständig i förhållande till artens förmodade utbredning och utbredningsarealen är därför underskattad).

5.6. Ytterligare kartor (inte obligatoriskt)

Detta gäller om en medlemsstat vill lämna in en ytterligare karta som skiljer sig från standardkartan för inlämning i fält 5.3. Observera att detta inte är ett obligatoriskt fält och inte ersätter kravet att tillhandahålla en karta under fält 5.3.

Kartor med annan upplösning än 10 × 10 km eller med andra rutnät än ETRS89 LAEA (EPSG: 3035) kan rapporteras här.

5.7. Källor

För att skapa den verifieringskedja som krävs för de data som rapporteras i fälten 5.1–5.6 ovan, ange uppgifter om de viktigaste hänvisningarna eller andra informationskällor som används för att fylla i dessa fält. Sådana källor kan till exempel vara publicerade dokument, opublicerade data i databaser, webbplatser och expertarbetsgrupper. Det rekommenderas att tillhandahålla tillräckligt med information så att alla som granskar rapporten (eller uppdaterar den om sex eller tolv år) kan förstå ursprunget till de rapporterade uppgifterna.

5.8. Ytterligare information (inte obligatoriskt)

6. Trend för häckningsutbredning

6.1. Kortsiktig trend (senaste tolv åren)

Fälten 6.1.1–6.1.5 används för att ge information om kortsiktiga trender avseende häckningsutbredning, baserat på en tolvårsperiod. För kortsiktiga trender i allmänhet, där data saknas eller är okända, uppmuntras användning av expertutlåtanden eller andra datakällor, t.ex. när mer aktuella artspecifika studier ger insikter om aktuella trender eller, när det gäller mycket sällsynta/lokaliserade häckande fåglar, kunskaper om tidigare/befintliga häckningsplatser kan möjliggöra en enkel jämförelse (t.ex. att häckning var känd på tre platser 2013 och fortfarande förekom på samma tre platser under 2024, så utbredningstrenden på kort sikt är mer eller mindre stabil), vilket innebär att trendriktningen genom expertutlåtanden kan bedömas med användning av denna information.

6.1.1. Kortsiktig trend – period

Perioden för kortsiktiga trender är tolv år (två rapporteringscykler). För rapporterna 2019–2024 innebär detta att perioden är 2013–2024, eller en period som ligger så nära denna period som möjligt. Viss variation är tillåten, så även om trender helst skulle rapporteras för 2013–2024 kommer andra data som sträcker sig över en annan men jämförbar tidsperiod (t.ex. 2009–2023) att godtas om de bästa tillgängliga data avser undersökningar under dessa år. För arter som är nya för landet bör trenderna helst rapporteras med startåret som det år då arten först häckade, t.ex. om arten först observerades som häckande 2018 skulle den kortsiktiga trendperioden vara 2018–2024 för rapporteringsperioden 2019–2024. Ange den period som använts i detta fält.

6.1.2. Kortsiktig trend – riktning

Ange utbredningstrendens riktning under den period som rapporterats i fält 6.1.1 (endast ett alternativ kan väljas):

(a)

Stabil

(a)	Varierande

(b)

Ökande

(c)

Minskande

(d)

Osäker

(e)

Okänt

Se texten för fält 4.1.2 ”Kortsiktig trend – riktning” för ytterligare vägledning om tolkningen och användningen av dessa trendriktningskategorier. Kategorin ”varierande” kommer sannolikt att gälla för färre utbredningstrender än populationstrender men kan fortfarande vara lämplig, till exempel i fall där den nationella utbredningen av en (regelbundet förekommande) art starkt påverkas av säsongsbetingade förhållanden på andra håll (t.ex. uttorkning av föredragna våtmarker längre söderut).

6.1.3. Kortsiktig trend – förändring

Om ”ökande”, ”minskande” eller ”osäker” rapporteras i fält 6.1.2, ange den totala procentuella förändringen i utbredningsareal under den trendperiod som anges i fält 6.1.1.

Välj mellan följande alternativ:

(a)

Minimum

(b)

Maximum

(c)

Bästa enskilda värde

—	Om endast ett intervall (t.ex. 20–30 %) är möjligt ska dessa två värden rapporteras i ”a) Minimum” och ”b) Maximum”.

—	Om en exakt siffra finns (t.ex. 27 %) ska denna anges i ”c) Bästa enskilda värde”.

—	Om en genomsnittlig eller ”mest sannolik” trend finns tillgänglig kan dessa tre värden, tillsammans med 95 % konfidensgränser, rapporteras i c, a respektive b.

—

I en situation där endast ett lägsta (eller högsta) värde är känt (t.ex. genom expertutlåtande) ska detta anges i fältet ”Bästa enskilda värde” och INTE i fälten ”a) Minimum” eller ”b) Maximum”. Negativa förändringar ska rapporteras (dvs. inkludera tecknet ”–”) för alla negativa trendförändringar, inklusive fall där riktningen redan anges som ”minskande”. För att undvika onödig inmatning av data är det dock inte nödvändigt att inkludera ”+”-tecknet för positiva trender (dvs. en trendförändring på ”15” antas motsvara + 15 %). Vid negativa trender, observera att fälten ”Minimum” och ”Maximum” avser matematiska minimi- och maximivärden (inte minimala och maximala minskningar).

I förekommande fall kan trendförändringen också rapporteras för ”stabila” eller ”varierande” trender.

Se tillhörande text för fält 4.1.3 ”Kortsiktig trend – förändring” för populationen för vägledning om specifika fall av arter som antingen har koloniserat eller som har dött ut nationellt under trendperioden.

6.1.4. Kortsiktig trend – metod

Detta fält används för att beskriva den metod som används för att beräkna den kortsiktiga trendförändringen. Välj en av följande kategorier:

(a)	En fullständig undersökning eller en statistiskt tillförlitlig uppskattning (t.ex. jämförelse av två utbredningskartor baserat på korrekta utbredningsdata eller särskild övervakning av en arts utbredning med god statistisk tillförlitlighet).

(b)

Huvudsakligen baserat på extrapolering från en begränsad mängd data (t.ex. trender som härrör från händelsedata som samlats in för andra ändamål, eller från data som samlats in från endast en del av en livsmiljös geografiska utbredningsområde, eller trender som bygger på mätning av vissa andra indikatorer för livsmiljöns utbredning, såsom förändringar av markskydd).

(c)	Huvudsakligen baserat på expertutlåtanden med mycket begränsade data.

(d)	Otillräckliga eller inga tillgängliga data.

6.1.5. Källor

För att skapa den verifieringskedja som krävs för de data som rapporteras i fälten 6.1.1–6.1.4 ovan, ange uppgifter om de viktigaste hänvisningarna eller andra informationskällor som används för att fylla i dessa fält. Sådana källor kan till exempel vara publicerade dokument, opublicerade data i databaser, webbplatser och expertarbetsgrupper. Det rekommenderas att tillhandahålla tillräckligt med information så att alla som granskar rapporten (eller uppdaterar den om sex eller tolv år) kan förstå ursprunget till de rapporterade uppgifterna.

6.2. Långsiktig trend (sedan ca 1980)

6.2.1. Långsiktig trend – period

Den idealiska perioden för rapportering av långsiktiga trender är från ca 1980 (när fågeldirektivet antogs/trädde i kraft) fram till rapporteringsperiodens sista år. Här finns dock utrymme för viss flexibilitet: om en medlemsstat t.ex. har genomfört nationella atlasundersökningar under 1980, 1995, 2015 och 2020 bör trenden mellan 1980 och 2020 rapporteras för rapporteringsperioden 2019–2024.

För arter som har koloniserat sedan 1980 bör trenderna helst rapporteras med startåret som det år då arten först häckade; t.ex. om arten först observerades som häckande 2000 skulle den långsiktiga trendperioden vara från 2000. För arter som är nya för landet skulle startdatum ligga inom de två senaste rapporteringsperioderna (dvs. 2013–2024 för rapporteringsperioden 2019–2024, se även texten för fält 6.1.1).

Medlemsstater som saknar data om utbredningstrender före 2000 kan konsultera den ursprungliga EBCC Atlas (25) eller Birds in Europe (26), som innehåller uppskattade intervall för nationella populationstrender mellan 1970 och 1990.

6.2.2. Långsiktig trend – riktning

Se fält 6.1.2 Kortsiktig trend – riktning.

6.2.3. Långsiktig trend – förändring

Se fält 6.1.3 Kortsiktig trend – förändring.

6.2.4. Långsiktig trend – metod

Se fält 6.1.4 Kortsiktig trend – metod.

6.2.5. Källor

Se fält 6.1.5.

6.3. Ytterligare information (inte obligatoriskt)

Detta avsnitt kan användas för att tillhandahålla kompletterande fritextinformation (högst 500 tecken) som är relevant för de uppgifter som tillhandahålls för bedömningen av trenden för häckningsutbredning enligt avsnitten 6.1 och 6.2. En medlemsstat kan till exempel vilja rapportera information om geografiska förändringar i utbredningen (på kort eller lång sikt) eller fragmentering av utbredningen, även om inga förändringar i total utbredningsareal rapporteras.

7. Huvudsakliga påverkansfaktorer och hot

Detta avsnitt är till för att samla in information om de viktigaste faktorerna som gör att enskilda arter minskar, som trycker tillbaka deras antal eller begränsar deras utbredningsområde. Det bör fyllas i för alla arter som regelbundet förekommer (enligt fågelchecklistan för artikel 12) för följande grupper:

—	Arter i bilaga I till direktiv 2009/147/EG.

—	Häckande och övervintrande arter i bilaga II till direktiv 2009/147/EG.

—	Andra arter av flyttfåglar för vilka särskilda skyddsområden behöver utses på nationell nivå (SPA-arter).

Medlemsstaterna uppmanas att lämna denna information för alla återstående arter för vilka det finns information.

Mer information om säsongsspecifik rapportering om häckande och övervintrande arter eller flyttfåglar i bilaga I till direktiv 2009/147/EG och andra SPA-arter som finns i

Tabell 2: Avsnitt i rapportformatet som ska fyllas i för häcknings-, vinter- och flyttsäsongen för olika kategorier av fågelarter.

Påverkansfaktorer har haft betydelse för artens eller dess livsmiljöers långsiktiga livskraft under den innevarande rapporteringsperioden; hot är framtida/förutsebara effekter (inom de kommande två rapporteringsperioderna) som sannolikt kommer att påverka artens långsiktiga livskraft och/eller dess livsmiljö (se tabell 3). Hot rapporteras inte separat; det är underförstått att en påverkansfaktor som rapporteras med tidsangivelsen ”pågående och kommer sannolikt att fortsätta i framtiden” både är en påverkansfaktor och ett hot, medan en påverkansfaktor med tidsangivelsen ”endast i framtiden” är ett hot. Hoten bör utgöras av de problem som bedöms som rimliga (baserat på t.ex. aktuella rapporterade påverkansfaktorer, eller förutsebara exploateringsprojekt). Definitionerna av påverkansfaktorer och hot ges i tabell 3 nedan.

Tabell 3:

Definition av påverkansfaktorer och hot (i samband med rapportering enligt artikel 12)

	Period/definition	Tidsram
Påverkansfaktorer	Har betydelse nu och/eller under (någon del av eller hela) den aktuella rapporteringsperioden.	Innevarande sexåriga rapporteringsperiod.
Hot	Faktorer som är förväntade efter den innevarande rapporteringsperioden.	Kommande två rapporteringsperioder, dvs. inom tolv år efter utgången av den innevarande rapporteringsperioden.

7.1. Beskrivning av påverkansfaktorer

Gör en förteckning över påverkansfaktorer: ange högst 20 stycken. Förteckningen över påverkansfaktorer finns i referensportalen.

För varje fågeltaxon:

(a)	Välj högst 20 poster för påverkansfaktorer med koden på andra nivån i den hierarkiska listan. Förteckningen över påverkansfaktorer och hot finns i referensportalen.

(b)

För varje påverkansfaktor, ange tidsperiod, som är den tidsram inom vilken den har betydelse.

Tidsperiod
I det förflutna, men har upphört på grund av åtgärder	För att rapportera påverkansfaktorer som har upphört någon gång under den innevarande rapporteringsperioden. Om du väljer detta behöver du inte fylla i fälten för omfattning och inverkan.
Pågående	För att rapportera påverkansfaktorer som pågår under rapporteringsperioden, dvs. det finns inga belägg för att de har upphört på grund av åtgärder.
Pågående och kommer sannolikt att fortsätta i framtiden	För rapportering av både påverkansfaktorer och hot. Om du väljer detta behöver fälten för omfattning och inverkan inte fyllas i för den del av posten som rör hotet, utan endast för den del som rör påverkansfaktorn.
Endast i framtiden	För rapportering av hot. Om du väljer detta behöver du inte fylla i fälten för omfattning och inverkan.

(c)

Ange för var och en vilken andel av populationen som påverkas av påverkansfaktorn (omfattning) – ”hela > 90 %”, ”större delen 50–90 %” eller ”en mindre del < 50 %”.

Omfattning (andel av populationen som berörs)* [*Fyll endast i för ”pågående” och ”pågående och kommer sannolikt att fortsätta i framtiden”. Även om det senare även omfattar hot kommer ”omfattning” och ”inverkan” endast att avse påverkansfaktorer.]
Hela > 90 %	Mer än 90 % av den population som rapporteras i medlemsstaten berörs av påverkansfaktorn.
Större delen 50–90 %	Mellan 50 % och 90 % av den population som rapporteras i medlemsstaten berörs av påverkansfaktorn.
En mindre del < 50 %	Mindre än 50 % av den population som rapporteras i medlemsstaten berörs av påverkansfaktorn.

(d)

Ange inverkan på artens population eller livsmiljö – ”stor inverkan”, ”medelstor inverkan” eller ”liten inverkan”. Inverkan visar vilken betydelse påverkansfaktorn har för populationsminskningen eller artens livsmiljö.

Inverkan (på artens population eller livsmiljö)* [*Fyll endast i för ”pågående” och ”pågående och kommer sannolikt att fortsätta i framtiden”. Även om det senare även omfattar hot kommer ”omfattning” och ”inverkan” endast att avse påverkansfaktorer.]
Stor inverkan	Den angivna påverkansfaktorn är en mycket viktig faktor som bidrar till att populationen eller artens livsmiljö minskar. Den är en viktig direkt eller omedelbar inverkan på populationen.
Medelstor inverkan	Den angivna påverkansfaktorn bidrar till att minska populationen eller artens livsmiljö, men den utgör varken stor eller liten inverkan. Den har en medelstor, direkt eller indirekt inverkan på populationen.
Liten inverkan	Den angivna påverkansfaktorn bidrar till att minska populationen eller artens livsmiljö, även om den inte är den största bidragande faktorn, och kombineras med andra påverkansfaktorer.

(e)

Ange platsen där påverkansfaktorn har störst betydelse. Endast ett alternativ ska väljas.

Plats* [* Välj det alternativ som motsvarar var påverkansfaktorn har störst betydelse]
Inom medlemsstaten	Ska väljas för påverkansfaktorer som har betydelse inom medlemsstaten eller inom och utanför medlemsstaten men som har ungefär lika stor inverkan på den nationella fågelpopulationen.
På andra platser i EU	Om påverkansfaktorn har störst betydelse någon annanstans i EU (men även har betydelse inom medlemsstaten).
Utanför EU	När det är känt att påverkansfaktorn har störst betydelse utanför EU:s medlemsstater.
Både inom och utanför EU	Om påverkansfaktorn har betydelse både inom och utanför EU:s medlemsstater.
Okänt	Platsen där påverkansfaktorn har betydelse är inte känd.

De sammanlagda effekterna av en påverkansfaktor, såsom de mäts i fälten för tidsperiod, omfattning och inverkan, bör återspegla påverkansfaktorns inverkan på trenden för arten.

Om invasiva främmande arter av unionsbetydelse väljs bland påverkansfaktorer är det obligatoriskt att ange namnen på dessa arter under f. En rullgardinslista finns tillgänglig för dessa arter. För förteckningen över invasiva främmande arter av unionsbetydelse, se referensportalen för artikel 12. När en påverkansfaktor gäller ”Andra invasiva främmande arter (andra än arter av unionsbetydelse)” är det inte obligatoriskt att ange namn på dessa arter under g. Välj från EASIN-databasen (se referensportalen för artikel 12). Mer än en art kan väljas för båda fallen.

Om en medlemsstat vill ge mer exakt information om en viss påverkansfaktor kan detta anges i fält 7.4 ”Ytterligare information”.

Mer detaljerad vägledning om rapportering av påverkansfaktorer/hot finns i riktlinjerna, och i anmärkningarna i förteckningen över påverkansfaktorer och hot som finns i referensportalen.

7.2. Metoder (inte obligatoriskt)

Fältet ”Metoder” är inte obligatoriskt men används för att tillhandahålla allmän information om rapporteringen av påverkansfaktorer, och det måste inte fyllas i för specifika påverkansfaktorer. Om en metod används för en viss påverkansfaktor kan denna information anges i fält 7.4 ”Ytterligare information”.

Välj en av följande kategorier:

(a)	Fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning

(b)	Huvudsakligen baserat på extrapolering från en begränsad mängd data

(c)	Huvudsakligen baserat på expertutlåtanden med mycket begränsade data

(d)	Otillräckliga eller inga tillgängliga data

Endast en kategori kan väljas; om data har sammanställts från en rad olika källor, välj kategori för den viktigaste datakällan.

7.3. Informationskällor (inte obligatoriskt)

För att tillhandahålla nödvändiga verifieringskedjor för de data som rapporteras i fält 7.1 kan medlemsstaterna ange uppgifter om de viktigaste referenserna eller andra källor som styrker rapporterade påverkansfaktorer. Sådana källor kan till exempel vara publicerade dokument, opublicerade data i databaser, webbplatser och expertarbetsgrupper. Om ”expertutlåtande” angavs i fält 7.2 kan detta vidareutvecklas i detta fält. Det rekommenderas att ange tillräckligt med information så att alla som granskar rapporten (eller uppdaterar den om sex eller tolv år) kan förstå ursprunget till de rapporterade uppgifterna.

7.4. Ytterligare information (inte obligatoriskt)

Om en medlemsstat vill lämna ytterligare information om vissa påverkansfaktorer (t.ex. uppskattningar av årlig dödlighet orsakad av en viss påverkansfaktor, till exempel olagligt dödande) eller metoder kan det lämnas i detta fält.

8. Bevarandeåtgärder

Medlemsstaterna uppmanas att beskriva de viktigaste bevarandeåtgärder som vidtagits för arter för vilka denna information begärs (se

Tabell 2: Avsnitt i rapportformatet som ska fyllas i för häcknings-, vinter- och flyttsäsongen för olika kategorier av fågelarter). Medlemsstaterna uppmanas också att lämna denna information även för eventuella återstående arter, om sådan finns tillgänglig.

8.1. Åtgärdsstatus

Välj om åtgärder behövs eller inte. Om svaret är ”Ja”, gå vidare och välj mellan följande alternativ (endast ett alternativ kan väljas):

(a)	Åtgärder har identifierats, men ännu inte vidtagits

(b)	Åtgärder behövs, men kan inte identifieras

(c)	En del av de identifierade åtgärderna har vidtagits

(d)	De flesta/alla identifierade åtgärder har vidtagits

8.2. De vidtagna åtgärdernas omfattning

Om en del av de identifierade åtgärderna har vidtagits (8.1 c) eller om de flesta/samtliga av de identifierade åtgärderna har vidtagits (8.1 d), ange åtgärdernas omfattning, dvs. hur stor andel av populationen de påverkar:

(a)

< 50 %

(b)

50–90 %

(c)

> 90 %

Bedömningen bör göras generellt.

8.3. De vidtagna åtgärdernas huvudsakliga syfte

Ange de vidtagna åtgärdernas huvudsakliga syften: Denna del ska endast fyllas i om bevarandeåtgärder har vidtagits (fält 8.1 c ”En del av de identifierade åtgärderna har vidtagits” markeras med ”Ja” eller 8.1 d ”De flesta/alla identifierade åtgärder har vidtagits” markeras med ”Ja”). Flera syften kan anges:

a)	Bevara artens nuvarande utbredning, population och/eller livsmiljö

b)	Utöka artens nuvarande utbredning

c)	Öka populationsstorleken och/eller förbättra populationsdynamiken (förbättra reproduktionsframgången, minska dödligheten, förbättra ålders-/könsstrukturen)

d)	Återställa artens livsmiljö

Identifiera det huvudsakliga syftet med de vidtagna åtgärderna (endast ett alternativ kan väljas):

—	Bevara aktuell status

—	Utöka utbredningsområdet

—	Öka eller förbättra populationen

—	Återställa livsmiljön

Syftet med detta fält är inte att beskriva åtgärdernas effekter, utan snarare att beskriva avsikten med de genomförda åtgärderna. Resultatet vidareutvecklas ytterligare i fält 8.5 nedan.

8.4. Åtgärdernas lokalisering

Ange var åtgärderna till största delen genomförs. Denna del ska endast fyllas i om bevarandeåtgärder har vidtagits (fält 8.1 c och d ”Delar av åtgärder har vidtagits” och ”De flesta/alla åtgärder har vidtagits” markeras med ”Ja”) – (endast ett alternativ kan väljas):

(a)	Endast inom Natura 2000

(b)	Både inom och utanför Natura 2000

(c)	Endast utanför Natura 2000

I detta fält avser avsikten att fånga upp var huvudfokus för bevarandeåtgärden äger rum. Välj därför alternativ a om samtliga eller de allra flesta av bevarandeåtgärderna är begränsade till Natura 2000, alternativ b om det finns ungefär lika stora ansträngningar för att genomföra åtgärder inom och utanför Natura 2000, och alternativ c om alla eller de allra flesta av åtgärderna vidtas utanför Natura 2000.

8.5. Resultat av åtgärderna

Ge en uppskattning av när åtgärderna börjar eller förväntas börja neutralisera påverkansfaktorn och ge positiva effekter (med hänsyn till åtgärdernas huvudsakliga syfte i fält 8.3). Välj något av följande alternativ:

(a)	Resultat på kort sikt (inom innevarande rapporteringsperiod, t.ex. 2019–2024)

(b)	Resultat på medellång sikt (inom de kommande två rapporteringsperioderna, t.ex. 2025–2036)

(c)	Resultat på lång sikt (efter t.ex. 2036)

8.6. Förteckning över huvudsakliga bevarandeåtgärder

Ange högst 20 bevarandeåtgärder. Medlemsstaterna bör använda koderna i referensportalen.

Mer detaljerad vägledning om användningen av bevarandeåtgärder finns i den tekniska vägledningen om begrepp och definitioner och i anmärkningarna i den förteckning över bevarandeåtgärder som finns i referensportalen.

8.7. Ytterligare information (inte obligatoriskt)

Ytterligare information som hjälper till att förstå informationen om bevarandeåtgärder kan rapporteras här.

9. Täckning av Natura 2000 (särskilda skyddsområden, SPA)

Detta avsnitt är utformat för att samla in information om täckningen av Natura 2000 (SPA) för enskilda arter. Enligt artikel 4 i direktivet är medlemsstaterna skyldiga att klassificera de lämpligaste territorierna för vissa arter som särskilda skyddsområden. För att bedöma i vilken grad nätverket av särskilda skyddsområden täcker varje relevant art på EU-nivå uppmanas medlemsstaterna att rapportera storleken (och den kortsiktiga trenden) på den population som förekommer inom deras nationella nätverk av särskilda skyddsområden.

Avsnittet bör endast fyllas i för arter i bilaga I till direktiv 2009/147/EG och andra arter av flyttfåglar för vilka särskilda skyddsområden behöver utses på nationell nivå (SPA-arter), i enlighet med artchecklistan i referensportalen.

Mer information om säsongsspecifik rapportering om häckande och övervintrande arter eller flyttfåglar i bilaga I till direktiv 2009/147/EG och andra SPA-arter som finns i

Tabell 2: Avsnitt i rapportformatet som ska fyllas i för häcknings-, vinter- och flyttsäsongen för olika kategorier av fågelarter.

Se bakgrundsinformation i den tekniska vägledningen om begrepp och definitioner.

9.1. Populationsstorlek inom Natura 2000 (SPA-nätverket)

Ge en uppskattning av den totala populationsstorlek som ingår i det nationella SPA-nätverket under samma år eller period som rapporteras i fält 3.1. Se texten för fält 3.2 ”Populationsstorlek” för mer information om hur man fyller i fälten a, b, c och/eller d.

För att undvika överdrivna siffror kan medlemsstaterna behöva justera den totala populationsstorleken inom Natura 2000-nätverket för vissa rörliga övervintrande arter nedåt för att möjliggöra betydande förflyttningar av individer mellan särskilda skyddsområden, vilket till exempel kan gälla för olika arter av gäss som övervintrar i nordvästra Europa.

9.2. Typ av uppskattning

Välj ett av följande alternativ:

—

—	Flerårigt medelvärde – genomsnittligt värde (och intervall) där populationsstorleken har uppskattats under flera år under rapporteringsperioden.

—	95 % konfidensintervall – uppskattningar från urvalsundersökningar eller en modell för vilken konfidensgränser på 95 % kan beräknas (enligt vad som anges i fält 9.1 b och 9.1 c).

—

Minimum – om det inte finns tillräckliga data för att ens göra en ungefärlig uppskattning av populationsstorleken men det är känt att populationsstorleken överstiger ett visst värde, eller om det rapporterade intervallet kommer från en urvalsundersökning eller ett övervakningsprojekt som troligen underskattar den faktiska populationsstorleken.

Följ samma vägledning som för fält 3.3 ”Typ av uppskattning” för populationsstorlek.

9.3. Populationsstorlek inom nätverket – Metod

Välj ett av följande alternativ (motsvarande fält 3.4 ”Metod”):

(a)	Fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning

(b)	Huvudsakligen baserat på extrapolering från en begränsad mängd data

(c)	Huvudsakligen baserat på expertutlåtanden med mycket begränsade data

(d)	Otillräckliga eller inga tillgängliga data

Följ samma vägledning som för fält 3.4 ”Metod” för populationsstorlek.

9.4. Kortsiktig populationstrend inom nätverket – Riktning

Precis som i fält 4.1.2 ”Kortsiktig trend – riktning”, ange populationstrendens riktning inom SPA-nätverket under den kortsiktiga trendperioden (enligt vad som anges i fält 4.1.1) (endast ett alternativ kan väljas):

(a)

Stabil

(b)	Varierande

(c)

Ökande

(d)

Minskande

(e)

Osäker

(f)

Okänt

Se texten för fält 4.1.2 ”Kortsiktig trend – riktning” för ytterligare vägledning om tolkningen och användningen av dessa trendriktningskategorier.

9.5. Kortsiktig populationstrend inom nätverket – Metod

Välj vilket av följande alternativ som bäst beskriver den metod som används för att bedöma den kortsiktiga trendriktningen (enligt fält 4.1.4 ”Kortsiktig trend – metod”):

(a)	Fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning

(b)	Huvudsakligen baserat på extrapolering från en begränsad mängd data

(c)	Huvudsakligen baserat på expertutlåtanden med mycket begränsade data

(d)	Otillräckliga eller inga tillgängliga data

Endast en kategori kan väljas; om data har sammanställts från en rad olika källor, välj kategori för den viktigaste datakällan.

Följ samma vägledning som för fält 4.1.4 ”Kortsiktig trend – metod”.

9.6. Ytterligare information (inte obligatoriskt)

Detta avsnitt kan användas för att lämna kompletterande fritextinformation (högst 500 tecken) som är relevant för de data som tillhandahålls i fälten 9.1–9.5.

Informationen nedan för avsnitt 10 ”Framsteg i arbetet med internationella artinriktade handlingsprogram (SAP), förvaltningsplaner (MP) och kortfattade förvaltningsförklaringar (BMS)” samt avsnitt 11 ”Information om arter i bilaga II” ska lämnas för varje taxon och för alla relevanta säsonger.

10. Framsteg i arbetet med internationella artinriktade handlingsprogram (SAP), förvaltningsplaner (MP) och kortfattade förvaltningsförklaringar (BMS)

Detta avsnitt är utformat för att hämta in information om medlemsstaternas arbete med några av EU:s mest hotade fågelarter, för vilka internationella (eller multilaterala (27)) artinriktade handlingsprogram eller kortfattade förvaltningsförklaringar har tagits fram, samt med en rad arter som får jagas men som anses vara i dåligt skick i EU och för vilka förvaltningsplaner har utarbetats (28). Rapporteringen omfattar även arbete som utförts inom ramen för planer som antagits av andra internationella organisationer som EU har undertecknat, såsom Bernkonventionen, (29) avtalet om bevarande av afro-eurasiska flyttande vattenfåglar (AEWA) (30) och konventionen om skydd av flyttande vilda djur (CMS) (31).

Sedan 1990-talet har betydande EU-resurser använts till att bevara många av dessa arter (t.ex. genom Life-projekt). Medlemsstaterna uppmanas därför att sammanfatta vad de har gjort på nationell nivå för att genomföra dessa planer och förbättra statusen för de berörda arterna. Förteckningen över relevanta taxa med angivande av en typ av plan finns i referensportalen. Detta avsnitt ska fyllas i på artnivå/underartsnivå.

10.1. Typ av internationell plan

Använd den typ av internationell plan (artinriktat handlingsprogram, förvaltningsplan eller kortfattad förvaltningsförklaring) som anges i förteckningen över taxa med internationella/multilaterala planer, som finns i referensportalen.

10.2. Har en nationell plan som är kopplad till det internationella artinriktade handlingsprogrammet/förvaltningsplanen/den kortfattade förvaltningsförklaringen antagits?

Välj ”Ja” eller ”Nej”. Om ”Ja”, ange en länk till (och/eller litteraturhänvisning för) den nationella planen i fält 10.5 ”Källor för ytterligare information” nedan. Fälten 10.3 och 10.4 ska fyllas i oavsett om ”Ja” eller ”Nej” har valts här.

10.3. Bedömning av effektiviteten hos artinriktade handlingsprogram när det gäller globalt hotade arter

Detta fält används för att lämna information om artens nationella status (i fråga om populationens storlek och utbredningsområde) i förhållande till de mål som anges i de artinriktade handlingsprogrammen/de kortfattade förvaltningsförklaringarna. Förteckningen över arter med artinriktade handlingsprogram och kortfattade förvaltningsförklaringar för vilka detta fält bör fyllas i finns i förteckningen över taxa med internationella/multilaterala planer, som finns i referensportalen (32). En mer detaljerad förteckning med mål som ska beaktas vid bedömningen av varje art finns i referensportalen.

I vissa planer anges olika kortsiktiga och långsiktiga mål. För Clanga clanga [= Aquila clanga] anges i det artinriktade handlingsprogrammet till exempel följande mål som rör antingen utbredning eller populationsstorlek:

(a)	”[…] på kort sikt stoppa populationsminskningen och skydda alla befintliga livsmiljöer för häckning, vila och övervintring”;

(b)	”på lång sikt, skydda den europeiska populationens utbredning och antal större skrikörnar, och återställa utbredningsområdet till vad det var 1920”.

Om det kortsiktiga målet (t.ex. stabilisering av populationsstorleken) har uppnåtts eller om framsteg har gjorts mot målet, bör alternativet ”a) rör sig i riktning mot planens syfte/mål” väljas.

Vissa planer innehåller mål som inte direkt uttrycks som en ökning/stabilisering av populationen eller utbredningen, utan exempelvis en minskning av den dödlighet som orsakas av vissa påverkansfaktorer eller skydd/återställande av vissa viktiga områden. En plans effektivitet bör bedömas med beaktande av hur dessa åtgärder påverkar populationens storlek/utbredning. Om exempelvis flera viktiga områden för en art har återställts (ett kortsiktigt mål har uppnåtts) med ett långsiktigt mål att stabilisera populationen av en art men populationsstorleken fortfarande minskar (i oförändrad takt) bör alternativet ”b) oförändrad” väljas.

Välj ett av följande alternativ:

(a)	Rör sig i riktning mot planens syfte/mål

(b)	Oförändrad

(c)	Försämras och rör sig bort från planens syfte/mål

10.4. Bedömning av förvaltningsplanernas effektivitet för arter som får jagas, men vars status inte är säker

Detta fält är specifikt för arter som får jagas, men vars status inte är säker. Det används för att tillhandahålla information om deras status (i fråga om populationsstorlek och utbredningsområde) på nationell nivå, i förhållande till de mål som anges i förvaltningsplanerna. Förteckningen över arter med förvaltningsplaner för vilka detta fält bör fyllas i finns i förteckningen över taxa med internationella/multilaterala planer, som finns i referensportalen (33). En mer detaljerad förteckning med mål som ska beaktas vid bedömningen av varje art finns i referensportalen.

Välj ett av följande alternativ (följ samma vägledning som för fält 10.3):

(a)	Förbättras.

(b)	Oförändrad

(c)	Försämras ytterligare

10.5. Ytterligare informationskällor

I detta fält ska medlemsstaterna tillhandahålla länkar till lämpliga webbplatser, webblänkar och/eller litteraturhänvisningar till relevanta publikationer (t.ex. en nationell plan), kontaktuppgifter till ansvariga organisationer osv.

11. Information om arter i bilaga II (artikel 7 i direktiv 2009/147/EG)

Detta avsnitt ska fyllas i på artnivå/underartsnivå.

11.1. Jagas arten nationellt?

Inte alla arter som förtecknas i bilaga II till direktiv 2009/147/EG jagas i alla (berörda) medlemsstater. Ange här om arten i fråga verkligen jagas i ditt land (34). Om ”Ja”, fyll i fälten 11.2 till 11.4 nedan.

Detta fält anger om en art jagas nationellt i praktiken. Exempelvis, om en art inte är klassificerad som jaktbar enligt nationell/regional lagstiftning (vilket innebär att den inte kan jagas) eller om det finns ett permanent förbud (för jaktbara arter) bör svaret vara ”Nej”. Mer information kan lämnas i fält 11.4 ”Ytterligare information”.

11.2. Jaktuttag

Tillhandahåll nationell statistik över jaktuttag (i individer) per år/jaktsäsong under rapporteringsperiodens sex år: Ange enheten (individerna) i fält 11.2 a och fyll i fält 11.2 b om tillämpligt (dvs. jaktsäsong, inte obligatoriskt) och 11.2 c med information per jaktsäsong eller per år (om jaktsäsong inte används). För rapporteringsperioden 2019–2024 ska jaktsäsongen 1 vara 2018/2019 (från och med hösten 2018 till och med våren 2019). Säsong 6 är 2023/2024. Om ett exakt värde är känt, ange detta både i fälten ”minimum” och ”maximum”. Om endast minimi- eller maximiantal finns ska detta rapporteras i respektive fält ”Min.” och ”Max.”. Alternativet ”okänt” finns också.

Om statistik över jaktkvoter endast finns tillgänglig för en grupp av arter, utan en tillförlitlig fördelning per art, bör andelen (t.ex. 50–90 % för de dominerande arterna och 0–5 % för de andra arterna) för varje art uppskattas och rapporteras som ”Min.”- och ”Max.”-värden under 11.2. En lämplig förklaring bör ges i fält 11.4 ”Ytterligare information” (t.ex. ”Kvotstatistik (min–max) erhölls för en artgrupp ([art 1], [art 2], [art x]), men förmodligen hänför sig > 90 % till arten i denna rapport”). Den använda metoden (fält 11.3) bör återspegla det faktum att de faktiska uppgifter som rapporteras är en approximation och bör vara ”b” respektive ”c”.

11.3. Jaktuttag – Metod

Välj vilket av följande alternativ som bäst beskriver den metod som används för att tillhandahålla jaktstatistik:

(a)	Fullständig undersökning eller statistiskt tillförlitlig uppskattning

(b)	Huvudsakligen baserat på extrapolering från en begränsad mängd data

(c)	Huvudsakligen baserat på expertutlåtanden med mycket begränsade data

(d)	Otillräckliga eller inga tillgängliga data

11.4. Ytterligare information (inte obligatoriskt)

Tillhandahåll länkar eller litteraturhänvisningar för de viktigaste informationskällor som används för att fylla i fälten i avsnitt 11, inklusive uppgifter om eventuella nationella rapporter eller onlinedatabaser. All annan information som rör statistik över jaktuttag kan också lämnas här, till exempel information om valideringskontroller av uppgifternas kvalitet och tillförlitlighet, eller om ytterligare demografiska data samlas in (t.ex. via vingundersökningar). Eventuella nya ändringar av undersökningsmetoder eller rapporteringsverktyg kan också rapporteras.

Referenser

BirdLife International (2004) Birds in Europe: population estimates, trends and conservation status. BirdLife International (BirdLife Conservation Series nr 12), Cambridge, Förenade kungariket.

del Hoyo, J. & Collar, N.J. (2014) HBW and BirdLife International Illustrated Checklist of the Birds of the World. Volume 1: Non-passerines. Lynx Edicions, Barcelona.

Hagemeijer, E.J.M. & Blair, M., eds. (1997) The EBCC Atlas of European Breeding Birds: their distribution and abundance. T & A D Poyser, London.

Sokos, C. & Birtsas, P. (2014) The last indigenous black-necked pheasant population in Europe. G@llinformed 8: 13–22.

Tucker, G.M. & Heath, M.F. (1994) Birds in Europe: their conservation status. BirdLife International (BirdLife Conservation Series nr 3), Cambridge, Förenade kungariket.

(1) http://ec.europa.eu/environment/nature/invasivealien/index_en.htm.

(2) Se http://ec.europa.eu/environment/nature/conservation/wildbirds/eu_species/index_en.htm.

(3) del Hoyo, J. & Collar, N.J. (2014) HBW and BirdLife International Illustrated Checklist of the Birds of the World. Volume 1: Non-passerines. Lynx Edicions, Barcelona.

(4) Enligt artikel 4.2.

(5) Ytterligare uppgifter bör också lämnas, t.ex. ”Arten har inte bekräftats som häckande sedan 2008, men en eller två oparade individer registreras fortfarande regelbundet under häckningssäsongen” i fält 3.7 ”Ytterligare information”.

(6) Många fall av nationellt utdöende kräver en viss grad av expertbedömning/tolkning, eftersom det ofta är svårare att bekräfta frånvaro av en art än förekomst.

(7) Vilda individer av Branta canadensis (från Grönland eller Nordamerika) kan också förekomma sporadiskt i EU, men fokus ovan ligger på de införda populationerna.

(8) Även om vissa källor indikerar att alla populationer av Phasianus colchicus väster om Kaukasus är resultatet av införande (några kanske redan 1300 f.Kr., Hagemeijer & Blair, 1997), hävdar andra att den återstående populationen i Grekland och den tidigare populationen i Bulgarien verkligen är inhemska (t.ex. Sokos & Birtsas, 2014).

(9) Se http://ec.europa.eu/environment/nature/conservation/wildbirds/eu_species/index_en.htm.

(10) Se https://ec.europa.eu/environment/nature/invasivealien/list/index_en.htm.

(*1) * Kan fyllas i även för arter av flyttfåglar i bilaga II som inte är SPA-arter (inte obligatoriskt).

(11) Eller åtminstone ”multilaterala” (ett fåtal artinriktade handlingsprogram och kortfattade förvaltningsförklaringar avser taxa som är endemiska för ett enda land).

(12) https://euring.org/data-and-codes/euring-codes.

(13) http://ec.europa.eu/environment/nature/conservation/wildbirds/eu_species/index_en.htm.

(14) Sällsynta arter drar ofta till sig större uppmärksamhet. Till följd av detta letar fler människor efter den och hittar den, vilket gör att uppskattningen av populationsstorleken revideras och ofta ökar avsevärt. Det kan dock fortfarande vara tydligt att arten faktiskt minskar, baserat på analyser av data från platser med tillförlitliga historiska trender. I detta fall bör alternativen för ”förbättrad kunskap/mer exakta data” ovan väljas. Fält 3.7 ”Ytterligare information” gör det möjligt för en medlemsstat att lämna ytterligare uppgifter om varför en uppskattning av populationsstorleken har ökat, även om en populationsminskning rapporteras i avsnitt 3.

(15) Förbättrad tolkning eller korrigering av fel i tolkningen av underliggande data bör inkluderas i ”annan metod”.

(16) Trends and Indices for Monitoring data [gratisprogram]: används inom många övervakningsprogram för vanliga fåglar för att analysera nationella undersökningsdata (se https://pecbms.info/methods/software/).

(17) En notering i fält 4.3 ”Ytterligare information” kan t.ex. vara ”Ingen tillförlitlig information tillgänglig om kortsiktig trend, men tros inte ha minskat eller ökat med mer än 30 % under den idealiska trendperioden”.

(18) För att undvika problemet med att beräkna en procentsats från en baslinje på noll.

(19) Alla sådana trender behandlas som att de inte uppvisar någon övergripande nettoförändring vid uppskattningen av trenden på EU-nivå.

(20) Tucker, G.M. & Heath, M.F. (1994) Birds in Europe: their conservation status. BirdLife International (BirdLife Conservation Series nr 3), Cambridge, Förenade kungariket.

BirdLife International (2004) Birds in Europe: population estimates, trends and conservation status. BirdLife International (BirdLife Conservation Series nr 12), Cambridge, Förenade kungariket.

(21) https://ebba2.info/.

(22) European Terrestrial Reference System 1989; Lambert Azimuthal Equal Area-projektion med parametrar: latitud för origo 52°N, longitud för origo 10°E, N-tillägg 3 210 000,0m, E-tillägg 4 321 000,0m (enligt EPSG 3035). Rutnätets origo beräknas utifrån 0mN 0mE av projektion http://www.eionet.europa.eu/gis.

(23) För perioden 2019–2024 kommer ytterligare uppgifter om anpassning till Inspire att anges i den relevanta leveranshandboken för rumsliga data.

(24) https://ebba2.info/about/methodology/.

(25) Hagemeijer, E.J.M. & Blair, M., eds. (1997) The EBCC Atlas of European Breeding Birds: their distribution and abundance. T & A D Poyser, London.

(26) Tucker, G.M. & Heath, M.F. (1994) Birds in Europe: their conservation status. BirdLife International (BirdLife Conservation Series nr 3), Cambridge, Förenade kungariket.

(27) I ett fåtal fall avser artinriktade handlingsprogram eller kortfattade förvaltningsförklaringar en art eller underart som är endemisk för ett enda land.

(28) http://ec.europa.eu/environment/nature/conservation/wildbirds/action_plans/index_en.htm for Species Action Plans and Brief Management Statements, och http://ec.europa.eu/environment/nature/conservation/wildbirds/hunting/managt_plans_en.htm for Management Plans.

(29) https://www.coe.int/en/web/bern-convention/.

(30) https://www.unep-aewa.org/en.

(31) https://www.cms.int.

(32) I förteckningen över taxa med internationella eller multilaterala planer (inklusive förvaltningsförklaringar) bedöms för närvarande vissa arter (t.ex. Falco naumanni) som ej hotade globalt, men vid den tidpunkt då planen utarbetades ansågs de vara hotade eller hade bevarandeproblem som krävde en samordnad åtgärd.

(33) Vissa av de arter som förtecknas har nu ”säker” status inom EU (t.ex. Netta rufina), men de ansågs inte tidigare vara säkra på EU-nivå eller på planens geografiska skala (t.ex. de avtalsslutande parterna i AEWA), eller hade bevarandeproblem som krävde en samordnad åtgärd.

(34) Eller subnationell enhet, beroende på vad som är tillämpligt.

29.3.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 91/66

BESLUT nr 2021/05 AV TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ

om översynen av bilaga I till fördraget om upprättande av en transportgemenskap [2023/697]

TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättande av en transportgemenskap, särskilt artikel 20.3 a, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 20.3 a i fördraget om upprättande av en transportgemenskap (fördraget om en transportgemenskap) ska transportgemenskapens regionala styrkommitté, när det gäller nya rättsligt bindande unionsakter, bland annat anta beslut om ändring av bilaga I till fördraget om en transportgemenskap för att införliva dessa akter i fördraget om en transportgemenskap.

(2)	Ett betydande antal nya EU-rättsakter har antagits på områden som omfattas av fördraget om en transportgemenskap sedan det undertecknades den 9 oktober 2017, medan andra rättsakter har upphävts. Bilaga I bör därför revideras för att återspegla dessa ändringar.

(3)

För den rättsliga klarhetens och enkelhetens skull är det lämpligt att ersätta bilaga I.1, med undantag för kartorna över den vägledande TEN-T-utvidgningen till västra Balkan (stomnät och övergripande nät), till bilaga I.7 till fördraget om en transportgemenskap med texten i bilagan till detta beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I.1, med undantag för kartorna över den vägledande TEN-T-utvidgningen till västra Balkan (stomnät och övergripande nät), till bilaga I.7 till fördraget om en transportgemenskap ersätts med texten i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Sarajevo den 28 juni 2021.

På den regionala styrkommitténs vägnar

Ordförande

BILAGA

”BILAGA I

BESTÄMMELSER SOM SKA TILLÄMPAS PÅ TRANSPORTSEKTORN OCH TILLHÖRANDE FRÅGOR BILAGA I.1

”BILAGA I 1

BESTÄMMELSER SOM SKA TILLÄMPAS PÅ DEN TRANSPORTINFRASTRUKTUR SOM BILDAR DET SYDÖSTEUROPEISKA STOMNÄTET

De tillämpliga bestämmelserna i följande EU-rättsakter ska tillämpas i enlighet med huvudfördraget och bilaga II om övergripande anpassning om inte annat anges i denna bilaga eller i protokollen I–VI. I förekommande fall anges nedan de specifika ändringarna för varje rättsakt.

Hänvisningarna till följande EU-rättsakter ska förstås som hänvisningar till den senaste versionen av dessa rättsakter i deras senast ändrade lydelse.

Regleringsområde

Lagstiftning

TEN-T- utveckling

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1).

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/758 av den 4 februari 2016 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 i syfte att anpassa dess bilaga III (EUT L 126, 14.5.2016, s. 3).

Infrastruktur för alternativa bränslen

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen (EUT L 307, 28.10.2014, s. 1).

”BILAGA I.2

BESTÄMMELSER SOM SKA TILLÄMPAS PÅ JÄRNVÄGSTRANSPORTER

Hänvisningarna till följande EU-rättsakter ska förstås som hänvisningar till den senaste versionen av dessa rättsakter i deras senast ändrade lydelse.

Regleringsområde	Lagstiftning
Marknadstillträde	Förordning nr 11 om avskaffande av diskriminering såvitt avser fraktsatser och befordringsvillkor enligt artikel 79.3 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT 52, 16.8.1960, s. 1121/60). Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (EUT L 343, 14.12.2012, s. 32). Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2370 av den 14 december 2016 om ändring av direktiv 2012/34/EU vad gäller öppnandet av marknaden för inrikes persontrafik på järnväg och styrningen av järnvägsinfrastrukturen (EUT L 352, 23.12.2016, s. 1). Kommissionens delegerade beslut (EU) 2017/2075 av den 4 september 2017 om ersättning av bilaga VII till Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (EUT L 295, 14.11.2017, s. 69). Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 869/2014 av den 11 augusti 2014 om ny persontrafik på järnväg (EUT L 239, 12.8.2014, s. 1). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/10 av den 6 januari 2015 om kriterier för sökande för järnvägsinfrastrukturens kapacitet och om upphävande av genomförandeförordning (EU) nr 870/2014 (EUT L 3, 7.1.2015, s. 34). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/171 av den 4 februari 2015 om vissa aspekter av förfarandet för tillståndsgivning för järnvägsföretag (EUT L 29, 5.2.2015, s. 3). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/429 av den 13 mars 2015 om fastställande av de förfaranden som ska följas vid tillämpningen av avgiftsuttag för kostnaden för bullereffekter (EUT L 70, 14.3.2015, s. 36). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/909 av den 12 juni 2015 om förfarandena för beräkning av den kostnad som uppstår som en direkt följd av den tågtrafik som bedrivs (EUT L 148, 13.6.2015, s. 17). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1100 av den 7 juli 2015 om medlemsstaternas rapporteringsskyldigheter inom ramen för övervakning av järnvägsmarknaden (EUT L 181, 9.7.2015, s. 1). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/545 av den 7 april 2016 om förfaranden och kriterier avseende ramavtal för tilldelning av järnvägsinfrastrukturkapacitet (EUT L 94, 8.4.2016, s. 1). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2177 av den 22 november 2017 om tillträde till anläggningar för tjänster och järnvägsrelaterade tjänster (EUT L 307, 23.11.2017, s. 1). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1795 av den 20 november 2018 om fastställande av förfarandet och kriterier för tillämpningen av bedömningen av ekonomisk jämvikt i enlighet med artikel 11 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU (EUT L 294, 21.11.2018, s. 5). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 913/2010 av den 22 september 2010 om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik (EUT L 276, 20.10.2010, s. 22). Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/500 av den 22 mars 2018 över förenligheten med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 913/2010 vad gäller förslaget att inrätta godskorridoren mellan Alperna och västra Balkan (EUT L 82, 26.3.2018, s. 13). Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/491 av den 21 mars 2018 om förenligheten av det gemensamma förslag som inlämnats av de berörda medlemsstaterna för utbyggnad av godskorridoren Nordsjön–Medelhavet med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 913/2010 (EUT L 81, 23.3.2018, s. 23). Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/300 av den 11 januari 2018 om förenligheten av det gemensamma förslag som lagts fram av de berörda medlemsstaterna om utbyggnad av Atlantgodskorridoren med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 913/2010 (EUT L 56, 28.2.2018, s. 60). Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/178 av den 31 januari 2017 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2015/1111 om förenligheten av det gemensamma förslag som lagts fram av de berörda medlemsstaterna för utbyggnad av godskorridoren Nordsjön–Östersjön med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 913/2010 om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik (EUT L 28, 2.2.2017, s. 71). Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/177 av den 31 januari 2017 om förenligheten med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 913/2010 för det gemensamma förslaget att inrätta den gemensamma järnvägsgodskorridoren ”Amber” (EUT L 28, 2.2.2017, s. 69). Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/1111 av den 7 juli 2015 om förenligheten av det gemensamma förslag som lagts fram av de berörda medlemsstaterna för utbyggnad av godskorridoren Nordsjön–Östersjön med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 913/2010 om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik (EUT L 181, 9.7.2015, s. 82).
Lokförarbevis	Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG av den 23 oktober 2007 om behörighetsprövning av lokförare som framför lok och tåg på järnvägssystemet i gemenskapen (EUT L 315, 3.12.2007, s. 51). Kommissionens förordning (EU) 2019/554 av den 5 april 2019 om ändring av bilaga VI till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG om behörighetsprövning av lokförare som framför lok och tåg på järnvägssystemet i gemenskapen (EUT L 97, 8.4.2019, s. 1). Kommissionens förordning (EU) nr 36/2010 av den 3 december 2009 om gemenskapsmodeller för lokförarbevis, kompletterande intyg, bestyrkta kopior av kompletterande intyg och formulär för ansökan om lokförarbevis enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG (EUT L 13, 19.1.2010, s. 1). Kommissionens beslut 2010/17/EG av den 29 oktober 2009 om antagandet av grundläggande föreskrifter för register över lokförarbevis och kompletterande intyg enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG (EUT L 8, 13.1.2010, s. 17). Kommissionens beslut 2011/765/EU av den 22 november 2011 om kriterier för erkännande av utbildningsanstalter som deltar i utbildning av lokförare, om kriterier för erkännande av examinatorer av lokförare och om kriterier för anordnande av prov i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG (EUT L 314, 29.11.2011, s. 36).
Driftskompatibilitet	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 av den 11 maj 2016 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (EUT L 138, 26.5.2016, s. 44). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/545 av den 4 april 2018 om fastställande av praktiska arrangemang i processen för godkännande av järnvägsfordon och typer av järnvägsfordon enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 (EUT L 90, 6.4.2018, s. 66). Kommissionens delegerade beslut (EU) 2017/1474 av den 8 juni 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 vad gäller särskilda mål för utarbetande, antagande och översyn av tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (EUT L 210, 15.8.2017, s. 5). Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1614 av den 25 oktober 2018 om specifikationer för de fordonsregister som avses i artikel 47 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 och om ändring och upphävande av kommissionens beslut 2007/756/EG (EUT L 268, 26.10.2018, s. 53). Kommissionens beslut 2009/965/EG av den 30 november 2009 om det referensdokument som avses i artikel 27.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen (EUT L 341, 22.12.2009, s. 1). Kommissionens förordning (EU) nr 1299/2014 av den 18 november 2014 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende delsystemet Infrastruktur i Europeiska unionens järnvägssystem (EUT L 356, 12.12.2014, s. 1). Kommissionens förordning (EU) nr 1300/2014 av den 18 november 2014 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende tillgängligheten till Europeiska unionens järnvägssystem för personer med funktionsnedsättningar och personer med nedsatt rörlighet (EUT L 356, 12.12.2014, s. 110). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/772 av den 16 maj 2019 om ändring av förordning (EU) nr 1300/2014 vad gäller förteckning över tillgångar i syfte att identifiera hinder för tillgänglighet, tillhandahålla information till användarna och övervaka och utvärdera framstegen i fråga om tillgänglighet (EUT L 139 I, 27.5.2019, s. 1). Kommissionens förordning (EU) nr 1301/2014 av den 18 november 2014 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet Energi i unionens järnvägssystem (EUT L 356, 12.12.2014, s. 179). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/868 av den 13 juni 2018 om ändring av förordning (EU) nr 1301/2014 och förordning (EU) nr 1302/2014 vad gäller bestämmelser om energimätningssystem och datainsamlingssystem (EUT L 149, 14.6.2018, s. 16). Kommissionens förordning (EU) nr 1302/2014 av den 18 november 2014 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel – Lok och passagerarfordon i Europeiska unionens järnvägssystem (EUT L 356, 12.12.2014, s. 228). Kommissionens förordning (EU) nr 1303/2014 av den 18 november 2014 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende ”säkerhet i järnvägstunnlar” i järnvägssystemet i Europeiska unionen (EUT L 356, 12.12.2014, s. 394). Kommissionens förordning (EU) nr 1304/2014 av den 26 november 2014 om en teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel – buller, om ändring av beslut 2008/232/EG och om upphävande av beslut 2011/229/EU (EUT L 356, 12.12.2014, s. 421). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/774 av den 16 maj 2019 om ändring av förordning (EU) nr 1304/2014 vad gäller tillämpningen av den tekniska specifikationen för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Rullande materiel – buller” på befintliga godsvagnar (EUT L 139I, 27.5.2019, s. 89). Kommissionens förordning (EU) nr 1305/2014 av den 11 december 2014 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Telematikapplikationer för godstrafik i järnvägssystemet i Europeiska unionen och om upphävande av förordning (EG) nr 62/2006 (EUT L 356, 12.12.2014, s. 438). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/278 av den 23 februari 2018 om ändring av bilagan till förordning (EU) nr 1305/2014 vad gäller uppgiftsstrukturen för meddelanden, data och meddelandemodell, driftdatabasen för godsvagnar och intermodala enheter, och antagande av en it-standard för kommunikationsskiktet i det gemensamma gränssnittet (EUT L 54, 24.2.2018, s. 11). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/778 av den 16 maj 2019 om ändring av förordning (EU) nr 1305/2014 vad gäller förändringshanteringsprocessen (EUT L 139I, 27.5.2019, s. 356). Kommissionens genomförandebeslut 2011/665/EU av den 4 oktober 2011 om det europeiska registret över godkända typer av fordon (EUT L 64, 8.10.2011, s. 32). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/777 av den 16 maj 2019 om gemensamma specifikationer för registret över järnvägsinfrastruktur och om upphävande av genomförandebeslut 2014/880/EU (EUT L 139I, 27.5.2019, s. 312). Kommissionens beslut 2012/757/EU av den 14 november 2012 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Drift och trafikledning i järnvägssystemet i Europeiska unionen och om ändring av beslut 2007/756/EG (EUT L 345, 15.12.2012, s. 1). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/773 av den 16 maj 2019 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Drift och trafikledning i järnvägssystemet i Europeiska unionen och om upphävande av beslut 2012/757/EU (EUT L 139I, 27.5.2019, s. 5). Kommissionens förordning (EU) nr 454/2011 av den 5 maj 2011 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Telematikapplikationer för persontrafik” i det transeuropeiska järnvägssystemet (EUT L 123, 12.5.2011, s. 11). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/250 av den 12 februari 2019 om mallar för EG-försäkringar, EG-intyg samt EG-kontrollförklaringar och kontrollintyg för järnvägens driftskompatibilitetskomponenter respektive delsystem, om utformning av försäkran om överensstämmelse med en godkänd typ av järnvägsfordon och om förfarandena för EG-kontroll av delsystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797, och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 201/2011 (EUT L 42, 13.2.2019, s. 9). Kommissionens förordning (EU) 2016/919 av den 27 maj 2016 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemen Trafikstyrning och signalering i järnvägssystemet i Europeiska unionen (EUT L 158, 15.6.2016, s. 1). Kommissionens förordning (EU) nr 321/2013 av den 13 mars 2013 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel – godsvagnar i Europeiska unionens järnvägssystem och om upphävande av kommissionens beslut 2006/861/EG (EUT L 104, 12.4.2013, s. 1). Kommissionens beslut 2010/713/EU av den 9 november 2010 om moduler för förfarandena för bedömning av överensstämmelse, bedömning av lämplighet för användning och EG-kontroll som ska användas i de tekniska specifikationer för driftskompatibilitet som antas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG (EUT L 319, 4.12.2010, s. 1). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/776 av den 16 maj 2019 om ändring av kommissionens förordningar (EU) nr 321/2013, (EU) nr 1299/2014, (EU) nr 1301/2014, (EU) nr 1302/2014 och (EU) nr 1303/2014 och (EU) 2016/919 och kommissionens genomförandebeslut 2011/665/EU vad gäller anpassning till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 och genomförande av särskilda mål som anges i kommissionens delegerade beslut (EU) 2017/1474 (EUT L 139I, 27.5.2019, s. 108). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/387 av den 9 mars 2020 om ändring av förordningar (EU) nr 321/2013, (EU) nr 1302/2014 och (EU) 2016/919 vad gäller utvidgning av området för användning och övergångsfaser (EUT L 73, 10.3.2020, s. 6). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/424 av den 19 mars 2020 om inlämnande av uppgifter till kommissionen när det gäller att frångå tillämpningen av tekniska specifikationer för driftskompatibilitet i enlighet med direktiv (EU) 2016/797 (EUT L 84, 20.3.2020, s. 20).
Europeiska unionens järnvägsbyrå	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/796 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens järnvägsbyrå och om upphävande av förordning (EG) nr 881/2004 (EUT L 138, 26.5.2016, s. 1). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/867 av den 13 juni 2018 om fastställande av arbetsordningen för överklagandenämnder vid Europeiska unionens järnvägsbyrå (EUT L 149, 14.6.2018, s. 3). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/764 av den 2 maj 2018 om de avgifter som ska betalas till Europeiska unionens järnvägsbyrå och villkoren för deras betalning (EUT L 129, 25.5.2018, s. 68).
Järnvägssäkerhet	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 av den 11 maj 2016 om järnvägssäkerhet (EUT L 138, 26.5.2016, s. 102). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/763 av den 9 april 2018 om fastställande av praktiska arrangemang för utfärdande av gemensamma säkerhetsintyg till järnvägsföretag i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 653/2007 (EUT L 129, 25.5.2018, s. 49). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/779 av den 16 maj 2019 om fastställande av detaljerade bestämmelser om certifiering av enheter som ansvarar för underhåll av fordon i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 445/2011 (EUT L 139I, 27.5.2019, s. 360). Kommissionens förordning (EU) nr 1158/2010 av den 9 december 2010 om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetsintyg för järnväg (EUT L 326, 10.12.2010, s. 11). Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 av den 8 mars 2018 om fastställande av gemensamma säkerhetsmetoder vad gäller krav på säkerhetsstyrningssystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 1158/2010 och (EU) nr 1169/2010 (EUT L 129, 25.5.2018, s. 26). Kommissionens förordning (EU) nr 1169/2010 av den 10 december 2010 om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetsintyg för järnväg (EUT L 327, 11.12.2010, s. 13). Kommissionens förordning (EU) nr 1078/2012 av den 16 november 2012 om en gemensam säkerhetsmetod för övervakning som ska tillämpas av järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare efter erhållande av säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd, samt av enheter som ansvarar för underhåll (EUT L 320, 17.11.2012, s. 8). Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/761 av den 16 februari 2018 om fastställande av gemensamma säkerhetsmetoder för de nationella säkerhetsmyndigheternas tillsyn efter utfärdandet av ett gemensamt säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 1077/2012 (EUT L 129, 25.5.2018, s. 16). Kommissionens beslut 2009/460/EG av den 5 juni 2009 om antagande av en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av uppnåendet av säkerhetsmål i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG (EUT L 150, 13.6.2009, s. 11). Kommissionens rekommendation (EU) 2019/780 av den 16 maj 2019 om praktiska arrangemang för utfärdande av säkerhetstillstånd till infrastrukturförvaltare (EUT L 139I, 27.5.2019, s. 390).
Transport av farligt gods	Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).
Transportabla tryckbärande anordningar	Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/35/EU av den 16 juni 2010 om transportabla tryckbärande anordningar och om upphävande av rådets direktiv 76/767/EEG, 84/525/EEG, 84/526/EEG, 84/527/EEG och 1999/36/EG (EUT L 165, 30.6.2010, s. 1).
Det sociala området – arbetstid/arbetstimmar	Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EUT L 299, 18.11.2003, s. 9). Rådets direktiv 2005/47/EG av den 18 juli 2005 om avtalet mellan Europeiska järnvägsgemenskapen (CER) och Europeiska transportarbetarfederationen (ETF) om vissa aspekter på villkoren för anlitande av mobila arbetstagare i gränsöverskridande driftskompatibel trafik inom järnvägssektorn – Avtal mellan Europeiska järnvägsgemenskapen (CER) och Europeiska transportarbetarfederationen (ETF) om vissa aspekter på villkoren för anlitande av mobila arbetstagare i gränsöverskridande driftskompatibel trafik (EUT L 195, 27.7.2005, s. 15).
Passagerares rättigheter	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1371/2007 av den 23 oktober 2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer (EUT L 315, 3.12.2007, s. 14).
Elektronisk godstransportinformation	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1056 av den 15 juli 2020 om elektronisk godstransportinformation (EUT L 249, 31.7.2020, s. 33).

”BILAGA I.3

BESTÄMMELSER SOM SKA TILLÄMPAS PÅ VÄGTRANSPORTER

Hänvisningarna till följande EU-rättsakter ska förstås som hänvisningar till den senaste versionen av dessa rättsakter i deras senast ändrade lydelse.

Regleringsområde	Lagstiftning
Avgifter för väginfrastrukturen – årliga fordonsskatter	Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG av den 17 juni 1999 om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer (EGT L 187, 20.7.1999, s. 42).
Rätt att yrkesmässigt bedriva vägtransporter	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG (EUT L 300, 14.11.2009, s. 51). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1055 av den 15 juli 2020 om ändring av förordningarna (EG) nr 1071/2009, (EG) nr 1072/2009 och (EU) nr 1024/2012 i syfte att anpassa dem till utvecklingen inom vägtransportsektorn (EUT L 249, 31.7.2020, s. 17). (Se dock artikel 4 i förordning (EU) 2020/1055 om dagen för ikraftträdande eller tillämpning)
Sociala bestämmelser – körtid och viloperioder	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 (EUT L 102, 11.4.2006, s. 1). Kommissionens förordning (EU) nr 581/2010 av den 1 juli 2010 om de tidsperioder inom vilka relevanta uppgifter måste överföras från fordonsenheter och förarkort (EUT L 168, 2.7.2010, s. 16). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1054 av den 15 juli 2020 om ändring av förordning (EG) nr 561/2006 vad gäller minimikrav om maximal daglig körtid och körtid per vecka, minimigränser för raster och minsta dygns- och veckovila och av förordning (EU) nr 165/2014 vad gäller positionsbestämning med hjälp av färdskrivare (EUT L 249, 31.7.2020, s. 1).
Färdskrivare	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 165/2014 av den 4 februari 2014 om färdskrivare vid vägtransporter, om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet (EUT L 60, 28.2.2014, s. 1). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/68 av den 21 januari 2016 om gemensamma förfaranden och specifikationer som krävs för sammankoppling av elektroniska register över förarkort (EUT L 15, 22.1.2016, s. 51). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/799 av den 18 mars 2016 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 165/2014 när det gäller krav för konstruktion, provning, installation, drift och reparation av färdskrivare och deras komponenter (EUT L 139, 26.5.2016, s. 1). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/502 av den 28 februari 2018 om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/799 när det gäller krav för konstruktion, provning, installation, drift och reparation av färdskrivare och deras komponenter (EUT L 85, 28.3.2018, s. 1). Rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare vid vägtransporter (EGT L 370, 31.12.1985, s. 8). (Se dock artikel 46 i förordning (EU) nr 165/2014). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1054 av den 15 juli 2020 om ändring av förordning (EG) nr 561/2006 vad gäller minimikrav om maximal daglig körtid och körtid per vecka, minimigränser för raster och minsta dygns- och veckovila och av förordning (EU) nr 165/2014 vad gäller positionsbestämning med hjälp av färdskrivare (EUT L 249, 31.7.2020, s. 1).
Genomförandet av sociallagstiftningen	Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG av den 15 mars 2006 om minimivillkor för genomförande av rådets förordningar (EEG) nr 3820/85 och (EEG) nr 3821/85 om sociallagstiftning på vägtransportområdet samt om upphävande av rådets direktiv 88/599/EEG (EUT L 102, 11.4.2006, s. 35), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/1057 av den 15 juli 2020 om fastställande av särskilda regler med avseende på direktiv 96/71/EG och direktiv 2014/67/EU för utstationering av förare inom vägtransportsektorn och om ändring av direktiv 2006/22/EG vad gäller tillsynskrav och förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 249, 31.7.2020, s. 49). (Se dock artikel 9 i direktiv (EU) 2020/1057 om införlivande)
Intyg om aktiviteter	Kommissionens beslut 2007/230/EG av den 12 april 2007 om en blankett avseende sociallagstiftning på vägtransportområdet (EUT L 99, 14.4.2007, s. 14).
Arbetstid	Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG av den 11 mars 2002 om arbetstidens förläggning för personer som utför mobilt arbete avseende vägtransporter (EGT L 80, 23.3.2002, s. 35).
Transportabla tryckbärande anordningar	Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/35/EU av den 16 juni 2010 om transportabla tryckbärande anordningar och om upphävande av rådets direktiv 76/767/EEG, 84/525/EEG, 84/526/EEG, 84/527/EEG och 1999/36/EG (EUT L 165, 30.6.2010, s. 1).
Trafiksäkerhet	Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/45/EU av den 3 april 2014 om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG (EUT L 127, 29.4.2014, s. 51).
Vägkontroller	Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/47/EU av den 3 april 2014 om tekniska vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i unionen och om upphävande av direktiv 2000/30/EG (EUT L 127, 29.4.2014, s. 134).
Hastighetsbegränsande anordningar	Rådets direktiv 92/6/EEG av den 10 februari 1992 om montering och användning av hastighetsbegränsande anordningar i vissa kategorier av motorfordon inom gemenskapen (EGT L 57, 2.3.1992, s. 27).
Säkerhetsbälten	Rådets direktiv 91/671/EEG av den 16 december 1991 om obligatorisk användning av bilbälten och fasthållningsanordningar för barn i fordon (EGT L 373, 31.12.1991, s. 26).
Speglar	Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/38/EG av den 11 juli 2007 om eftermontering av speglar på tunga fordon registrerade i gemenskapen (EUT L 184, 14.7.2007, s. 25).
Registreringsbevis	Rådets direktiv 1999/37/EG av den 29 april 1999 om registreringsbevis för fordon (EGT L 138, 1.6.1999, s. 57). Rådets direktiv 2006/103/EG av den 20 november 2006 om anpassning av vissa direktiv rörande transportpolitik, med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning (EUT L 363, 20.12.2006, s. 344).
Förarutbildning	Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/59/EG av den 15 juli 2003 om grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa vägfordon för gods- eller persontransport och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 och rådets direktiv 91/439/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 76/914/EEG (EUT L 226, 10.9.2003, s. 4). Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/645 av den 18 april 2018 om ändring av direktiv 2003/59/EG om grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa vägfordon för gods- eller persontransport och direktiv 2006/126/EG om körkort (EUT L 112, 2.5.2018, s. 29).
Körkort	Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006 om körkort (EUT L 403, 30.12.2006, s. 18). Kommissionens förordning (EU) nr 383/2012 av den 4 maj 2012 om fastställande av tekniska krav för körkort som är försedda med ett lagringsmedium (mikroprocessor) (EUT L 120, 5.5.2012, s. 1).
Gränsöverskridande informationsutbyte	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/413 av den 11 mars 2015 om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott (EUT L 68, 13.3.2015, s. 9).
Transport av farligt gods på inre vattenvägar	Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).
Kontroller av transport av farligt gods	Rådets direktiv 95/50/EG av den 6 oktober 1995 om enhetliga förfaranden för kontroller av vägtransporter av farligt gods (EGT L 249, 17.10.1995, s. 35).
Tunnlar	Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG av den 29 april 2004 om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet (EUT L 167, 30.4.2004, s. 39).
Vägsäkerhetsförvaltning	Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/96/EG av den 19 november 2008 om förvaltning av vägars säkerhet (EUT L 319, 29.11.2008, s. 59).
Vikt och dimensioner för fordon	Rådets direktiv 96/53/EG av den 25 juli 1996 om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik för vissa vägfordon som framförs inom gemenskapen (EGT L 235, 17.9.1996, s. 59).
Passagerares rättigheter	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 181/2011 av den 16 februari 2011 om passagerares rättigheter vid busstransport och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 (EUT L 55, 28.2.2011, s. 1).
Infrastruktur för rena fordon och/eller alternativa drivmedel	Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG av den 23 april 2009 om främjande av rena vägtransportfordon till stöd för utsläppssnål mobilitet, (EUT L 120, 15.5.2009, s. 5). Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen (EUT L 307, 28.10.2014, s. 1).
Intelligenta transportsystem	Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag (EUT L 207, 6.8.2010, s. 1). Kommissionens genomförandebeslut 2011/453/EU av den 13 juli 2011 om antagande av riktlinjer för medlemsstaternas rapportering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU (EUT L 193, 23.7.2011, s. 48). Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/209 av den 12 februari 2016 om en begäran om standardisering till europeiska standardiseringsorganisationer vad gäller intelligenta transportsystem (ITS) i tätorter till stöd för Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag (EUT L 39, 16.2.2016, s. 48). Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 305/2013 av den 26 november 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU avseende harmoniserat tillhandahållande av interoperabelt EU-omfattande eCall (EUT L 91, 3.4.2013, s. 1). Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 885/2013 av den 15 maj 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets ITS-direktiv 2010/40/EU vad gäller tillhandahållande av informationstjänster för säkra och skyddade parkeringsplatser för lastbilar och kommersiella fordon (EUT L 247, 18.9.2013, s. 1). Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 886/2013 av den 15 maj 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller data och förfaranden för kostnadsfritt tillhandahållande, när så är möjligt, av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation för användare (EUT L 247, 18.9.2013, s. 6). Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/962 av den 18 december 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller tillhandahållande av EU-omfattande realtidstrafikinformationstjänster (EUT L 157, 23.6.2015, s. 21). Europaparlamentets och rådets beslut nr 585/2014/EU av den 15 maj 2014 om införande av en interoperabel EU-omfattande eCall-tjänst (EUT L 164, 3.6.2014, s. 6).
Vägtullsystem	Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/52/EG av den 29 april 2004 om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem i gemenskapen (EUT L 166, 30.4.2004, s. 124). Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/520 av den 19 mars 2019 om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem och underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om underlåtenhet att betala vägavgifter i unionen (EUT L 91, 29.3.2019, s. 45). Kommissionens beslut 2009/750/EG av den 6 oktober 2009 om definitionen av det europeiska systemet för elektroniska vägtullar och tekniska uppgifter för detta (EUT L 268, 13.10.2009, s. 11).
Typgodkännande	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon (EUT L 60, 2.3.2013, s. 1). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar (EUT L 60, 2.3.2013, s. 52).
Elektronisk godstransportinformation	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1056 av den 15 juli 2020 om elektronisk godstransportinformation (EUT L 249, 31.7.2020, s. 33). (i den mån det är relevant för rättsakter som omfattas av denna bilaga) (1)

”BILAGA I.4

BESTÄMMELSER SOM SKA TILLÄMPAS PÅ SJÖTRANSPORTER

Hänvisningarna till följande EU-rättsakter ska förstås som hänvisningar till den senaste versionen av dessa rättsakter i deras senast ändrade lydelse.

Regleringsområde	Lagstiftning
Havspolitik	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 av den 15 maj 2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2328/2003, (EG) nr 861/2006, (EG) nr 1198/2006 och (EG) nr 791/2007 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1255/2011 (EUT L 149, 20.5.2014, s. 1).
Marknadstillträde	Rådets förordning (EEG) 3577/92 av den 7 december 1992 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage) (EGT L 364, 12.12.1992, s. 7). Rådets förordning (EEG) nr 4055/86 av den 22 december 1986 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet mellan medlemsstater samt mellan medlemsstater och tredje land (EGT L 378, 31.12.1986, s. 1). Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 789/2004 av den 21 april 2004 om överföring av lastfartyg och passagerarfartyg mellan register inom gemenskapen och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 613/91 (EUT L 138, 30.4.2004, s. 19). Rådets förordning (EEG) nr 4058/86 av den 22 december 1986 om samordnade åtgärder för att säkerställa fri tillgång till last på oceantrader (EGT L 378, 31.12.1986, s. 21).
Internationella förbindelser	Rådets förordning (EEG) nr 4057/86 av den 22 december 1986 om illojal prissättning inom sjöfartssektorn (EGT L 378, 31.12.1986, s. 14).
Internationella överenskommelser	Rådets beslut 2012/22/EU av den 12 december 2011 om Europeiska unionens anslutning till 2002 års protokoll till 1974 års Atenkonvention om befordran till sjöss av passagerare och deras resgods, med undantag för artiklarna 10 och 11 (EUT L 8, 12.1.2012, s. 1). Rådets beslut 2012/23/EU av den 12 december 2011 om Europeiska unionens anslutning till 2002 års protokoll till 1974 års Atenkonvention om befordran till sjöss av passagerare och deras resgods, med avseende på artiklarna 10 och 11 (EUT L 8, 12.1.2012,s. 13).
Organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg – erkända organisationer	Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/15/EG av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg och för sjöfartsadministrationernas verksamhet i förbindelse därmed (EUT L 131, 28.5.2009, s. 47). Kommissionens beslut 2009/491/EG av den 16 juni 2009 om de kriterier som ska tillämpas när man avgör om den verksamhet som bedrivs av en organisation som agerar för en flaggstats räkning kan anses utgöra ett oacceptabelt hot mot säkerhet och miljö (EUT L 162, 25.6.2009, s. 6). Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 391/2009 av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg (EUT L 131, 28.5.2009, s. 11). Kommissionens förordning (EU) nr 788/2014 av den 18 juli 2014 om närmare bestämmelser för föreläggande av böter och viten och återkallelse av erkännande av organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg enligt artiklarna 6 och 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 391/2009/EG (EUT L 214, 19.7.2014, s. 12).
Flaggstat	Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/21/EG av den 23 april 2009 om fullgörande av flaggstatsförpliktelser (EUT L 131, 28.5.2009, s. 132).
Hamnstatskontroll	Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG av den 23 april 2009 om hamnstatskontroll (EUT L 131, 28.5.2009, s. 57).
Övervakning av sjötrafik	Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/59/EG av den 27 juni 2002 om inrättande av ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafik i gemenskapen och om upphävande av rådets direktiv 93/75/EEG (EGT L 208, 5.8.2002, s. 10).
Internationella säkerhetsorganisationskoden	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 336/2006 av den 15 februari 2006 om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen och upphävande av rådets förordning (EG) nr 3051/95 (EUT L 64, 4.3.2006, s. 1).
Rapporteringsformaliteter	Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/65/EU av den 20 oktober 2010 om rapporteringsformaliteter för fartyg som ankommer till och/eller avgår från hamnar i medlemsstaterna och om upphävande av direktiv 2002/6/EG (EUT L 283, 29.10.2010, s. 1).
Marin utrustning	Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/90/EU av den 23 juli 2014 om marin utrustning och om upphävande av rådets direktiv 96/98/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 146).
Passagerarfartyg	Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/25/EG av den 14 april 2003 om särskilda stabilitetskrav för ro-ro-passagerarfartyg (EUT L 123, 17.5.2003, s. 22). Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 392/2009 av den 23 april 2009 om transportörens skadeståndsansvar i samband med olyckor vid passagerarbefordran till sjöss (EUT L 131, 28.5.2009, s. 24). Rådets direktiv 98/41/EG av den 18 juni 1998 om registrering av personer som färdas ombord på passagerarfartyg som ankommer till eller avgår från hamnar i gemenskapens medlemsstater (EGT L 188, 2.7.1998, s. 35). Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/45/EG av den 6 maj 2009 om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg (EUT L 163, 25.6.2009, s. 1). Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2110 av den 15 november 2017 om ett inspektionssystem för säker drift av ro-ro-passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg i reguljär trafik och om ändring av direktiv 2009/16/EG och om upphävande av rådets direktiv 1999/35/EG (EUT L 315, 30.11.2017, s. 61).
Säkerhet på fiskefartyg	Rådets direktiv 97/70/EG av den 11 december 1997 om att införa harmoniserade säkerhetsregler för fiskefartyg som har en längd av 24 meter och däröver (EGT L 34, 9.2.1998, s. 1).
Oljetankfartyg	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 530/2012 av den 13 juni 2012 om ett påskyndat införande av krav på dubbelskrov eller likvärdig konstruktion för oljetankfartyg med enkelskrov (EUT L 172, 30.6.2012, s. 3).
Bulkfartyg	Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/96/EG av den 4 december 2001 om fastställande av harmoniserade krav och förfaranden för säker lastning och lossning av bulkfartyg (EGT L 13, 16.1.2002, s. 9).
Utredning av olyckor	Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/18/EG av den 23 april 2009 om grundläggande principer för utredning av olyckor i sjötransportsektorn och om ändring av rådets direktiv 1999/35/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/59/EG (EUT L 131, 28.5.2009, s. 114). Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 651/2011 av den 5 juli 2011 om antagande av arbetsordningen för den permanenta samarbetsstruktur som inrättats av medlemsstaterna i samarbete med kommissionen i enlighet med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/18/EG, (EUT L 177, 6.7.2011, s. 18). Kommissionens förordning (EU) nr 1286/2011 av den 9 december 2011 om antagande av en gemensam metod för utredning av sjöolyckor och tillbud till sjöss enligt artikel 5.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/18/EG (EUT L 328, 10.12.2011, s. 36).
Försäkring	Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/20/EG av den 23 april 2009 om fartygsägares försäkring för sjörättsliga skadeståndsanspråk (EUT L 131, 28.5.2009, s. 128).
Föroreningar förorsakade av fartyg	Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/35/EG av den 7 september 2005 om föroreningar förorsakade av fartyg och om införande av sanktioner, inbegripet straffrättsliga sanktioner, för föroreningsbrott (EUT L 255, 30.9.2005, s. 11).
Fartygsgenererat avfall	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/883 av den 17 april 2019 om mottagningsanordningar i hamn för avlämning av avfall från fartyg, om ändring av direktiv 2010/65/EU och upphävande av direktiv 2000/59/EG (EUT L 151, 7.6.2019, s. 116).
Organiska tennföreningar	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 782/2003 av den 14 april 2003 om förbud mot tennorganiska föreningar på fartyg (EUT L 115, 9.5.2003, s. 1).
Sjöfartsskydd	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 av den 31 mars 2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar (EUT L 129, 29.4.2004, s. 6). Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/65/EG av den 26 oktober 2005 om ökat hamnskydd (EUT L 310, 25.11.2005, s. 28). Kommissionens förordning (EG) nr 324/2008 av den 9 april 2008 om fastställande av reviderade förfaranden för kommissionens inspektioner på området för sjöfartsskydd (EUT L 98, 10.4.2008, s. 5).
Utbildning av sjöfolk	Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/106/EG av den 19 november 2008 om minimikrav på utbildning för sjöfolk (EUT L 323, 3.12.2008, s. 33). Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1159 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv 2008/106/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk och om upphävande av direktiv 2005/45/EG om ömsesidigt erkännande av certifikat för sjöfolk utfärdade av medlemsstaterna (EUT L 188, 12.7.2019, s. 94).
Sociala aspekter	Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/54/EU av den 20 november 2013 om vissa flaggstaters ansvar i fråga om efterlevnad och verkställighet av 2006 års konvention om arbete till sjöss (EUT L 329, 10.12.2013, s. 1). Rådets direktiv 1999/63/EG av den 21 juni 1999 om det avtal om arbetstidens organisation för sjömän som ingåtts av European Community Shipowners’ Association (ESCA) och Federation of Transport Workers’ Unions in the European Union (FST) (EGT L 167, 2.7.1999, s. 33). Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/95/EG av den 13 december 1999 om tillsyn av efterlevnaden av bestämmelser om arbetstidens längd för sjömän ombord på fartyg som anlöper gemenskapens hamnar (EGT L 14, 20.1.2000, s. 29). Rådets direktiv 2009/13/EG av den 16 februari 2009 om genomförande av det avtal som ingåtts av European Community Shipowners’ Associations (ECSA) och European Transport Workers’ Federation (ETF) om 2006 års konvention om arbete till sjöss och om ändring av direktiv 1999/63/EG (EUT L 124, 20.5.2009, s. 30). Rådets direktiv 92/29/EEG av den 31 mars 1992 om minimikrav avseende säkerhet och hälsa för förbättrad medicinsk behandling ombord på fartyg (EGT L 113, 30.4.1992, s. 19).
Passagerares rättigheter	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1177/2010 av den 24 november 2010 om passagerares rättigheter vid resor till sjöss och på inre vattenvägar och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 (EUT L 334, 17.12.2010, s. 1).
Transportabla tryckbärande anordningar	Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/35/EU av den 16 juni 2010 om transportabla tryckbärande anordningar och om upphävande av rådets direktiv 76/767/EEG, 84/525/EEG, 84/526/EEG, 84/527/EEG och 1999/36/EG (EUT L 165, 30.6.2010, s. 1).
Europeiska sjösäkerhetsbyrån	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/2002 av den 27 juni 2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå (EGT L 208, 5.8.2002, s. 1).
Kommitté för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2099/2002 av den 5 november 2002 om inrättande av en kommitté för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg (COSS) och om ändring av förordningarna om sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg (EGT L 324, 29.11.2002, s. 1).
Hamntjänster	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/352 av den 15 februari 2017 om inrättande av en ram för tillhandahållande av hamntjänster och gemensamma regler för finansiell insyn i hamnar (EUT L 57, 3.3.2017, s. 1).
En enda kontaktpunkt för sjöfart	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1239 av den 20 juni 2019 om inrättande av en europeisk kontaktpunkt för sjöfart och om upphävande av direktiv 2010/65/EU (EUT L 198, 25.7.2019, s. 64).
Miljö	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/802 av den 11 maj 2016 om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen (EUT L 132, 21.5.2016, s. 58). Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/253 av den 16 februari 2015 om regler om provtagningen och rapporteringen enligt rådets direktiv 1999/32/EG vad gäller svavelhalten i marina bränslen (EUT L 41, 17.2.2015, s. 55).

”BILAGA I.5

BESTÄMMELSER SOM SKA TILLÄMPAS PÅ TRANSPORTER PÅ INRE VATTENVÄGAR

Hänvisningarna till följande EU-rättsakter ska förstås som hänvisningar till den senaste versionen av dessa rättsakter i deras senast ändrade lydelse.

Regleringsområde	Lagstiftning
Marknadstillträde	Rådets förordning (EG) nr 1356/96 av den 8 juli 1996 om gemensamma bestämmelser för transport av gods eller passagerare på inre vattenvägar mellan medlemsstater, i syfte att införa frihet att tillhandahålla sådana transporttjänster (EGT L 175, 13.7.1996, s. 7). Rådets förordning (EEG) nr 3921/91 av den 16 december 1991 om villkoren för att transportföretag skall få utföra inrikes transporter av gods eller passagerare på inre vattenvägar i en annan medlemsstat än den där de är hemmahörande (EGT L 373, 31.12.1991, s. 1). Rådets förordning (EG) nr 718/1999 av den 29 mars 1999 om en politik för gemenskapens flottkapacitet inom inlandssjöfarten för att främja transporter på de inre vattenvägarna (EGT L 90, 2.4.1999, s. 1). Rådets direktiv 96/75/EG av den 19 november 1996 om system för befraktning och prissättning inom området nationella och internationella transporter av varor på inre vattenvägar inom gemenskapen (EGT L 304, 27.11.1996, s. 12). Rådets förordning (EEG) nr 2919/85 av den 17 oktober 1985 om fastställande av villkoren för tillträde till de avtal som slutits enligt den reviderade konventionen om sjöfarten på Rhen för fartyg som tillhör Rhensjöfarten (EGT L 280, 22.10.1985, s. 4).
Tillträde till yrket	Rådets direktiv 87/540/EEG av den 9 november 1987 om tillstånd att utföra varutransporter på vattenvägar inom nationell och internationell transport och om ömsesidigt erkännande av examens-, utbildnings- och andra behörighetsbevis (EGT L 322, 12.11.1987, s. 20). Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2397 av den 12 december 2017 om erkännande av yrkeskvalifikationer för inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 91/672/EEG och 96/50/EG (EUT L 345, 27.12.2017, s. 53). Kommissionens delegerade direktiv (EU) 2020/12 av den 2 augusti 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2397 vad gäller normer för behörighet och för motsvarande kunskaper och färdigheter, för praktiska examinationer, för godkännande av simulatorer och för medicinsk lämplighet (EUT L 6, 10.1.2020, s. 15). Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/473 av den 20 januari 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2397 vad gäller standarderna för databaser för unionsbevis för kvalifikationer, tjänstgöringsjournaler och loggböcker (EUT L 100, 1.4.2020, s. 1). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/182 av den 14 januari 2020 om förlagor avseende yrkeskvalifikationer för inlandssjöfart (EUT L 38, 11.2.2020, s. 1).
Båtförarcertifikat	Rådets direktiv 91/672/EEG av den 16 december 1991 om det ömsesidiga erkännandet av båtförarcertifikat för transport av gods och passagerare på inre vattenvägar (EGT L 373, 31.12.1991, s. 29). Rådets direktiv 96/50/EG av den 23 juli 1996 om harmonisering av villkoren för att erhålla nationella förarbevis för gods- eller personbefordran på gemenskapens inre vattenvägar (EGT L 235, 17.9.1996, s. 31).
Säkerhet / tekniska krav	Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/100/EG av den 16 september 2009 om ömsesidigt erkännande av fartcertifikat för fartyg i inlandssjöfart (EUT L 259, 2.10.2009, s. 8). Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den 14 september 2016 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och om upphävande av direktiv 2006/87/EG (EUT L 252, 16.9.2016, s. 118). Kommissionens delegerade direktiv (EU) 2018/970 av den 18 april 2018 om ändring av bilagorna II, III och V till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart (EUT L 174, 10.7.2018, s. 15). Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1668 av den 26 juni 2019 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart (EUT L 256, 7.10.2019, s. 1). Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/474 av den 20 januari 2020 om den europeiska databasen med uppgifter om fartygsskrov (EUT L 100, 1.4.2020, s. 12). Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/1122 av den 28 juli 2020 om erkännande av DNV GL AS som ett klassificeringssällskap för fartyg i inlandssjöfart i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 (EUT L 245, 30.7.2020, s. 15). Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/35/EU av den 16 juni 2010 om transportabla tryckbärande anordningar och om upphävande av rådets direktiv 76/767/EEG, 84/525/EEG, 84/526/EEG, 84/527/EEG och 1999/36/EG (EUT L 165, 30.6.2010, s. 1).
Transport av farligt gods på inre vattenvägar	Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).
Flodinformationstjänster	Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/44/EG av den 7 september 2005 om harmoniserade flodinformationstjänster (RIS) på inre vattenvägar i gemenskapen (EUT L 255, 30.9.2005, s. 152). Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 909/2013 av den 10 september 2013 om fastställande av de tekniska specifikationerna för systemet för elektroniska sjökort och information för inlandssjöfart (ECDIS) som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/44/EG (EUT L 258, 28.9.2013, s. 1). Kommissionens förordning (EG) nr 416/2007 av den 22 mars 2007 om tekniska specifikationer för de ”meddelanden till befälhavare” som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/44/EG om harmoniserade flodinformationstjänster (RIS) på inre vattenvägar i gemenskapen (EUT L 105, 23.4.2007, s. 88). Kommissionens förordning (EG) nr 414/2007 av den 13 mars 2007 om de tekniska riktlinjer för planering, genomförande och drift av flodinformationstjänster (RIS) som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/44/EG om harmoniserade flodinformationstjänster (RIS) på inre vattenvägar i gemenskapen (EUT L 105, 23.4.2007, s. 1). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2032 av den 20 november 2018 om ändring av förordning (EG) nr 416/2007 om tekniska specifikationer för meddelanden till befälhavare (EUT L 332, 28.12.2018, s. 1). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1973 av den 7 december 2018 om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 909/2013 om fastställande av de tekniska specifikationerna för systemet för elektroniska sjökort och information för inlandssjöfart (ECDIS) som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/44/EG (EUT L 324, 19.12.2018, s. 1). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/838 av den 20 februari 2019 om tekniska specifikationer för spårningssystem för fartyg och om upphävande av förordning (EG) nr 415/2007 (EUT L 138, 24.5.2019, s. 31). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1744 av den 17 september 2019 om tekniska specifikationer för elektronisk fartygsrapportering för inlandssjöfart och om upphävande av förordning (EU) nr 164/2010 (EUT L 273, 25.10.2019, s. 1).
Miljö (luftkvalitet) och klimatförändringar	Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/30/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 98/70/EG, vad gäller specifikationer för bensin, diesel och gasoljor och införande av ett system för hur växthusgasutsläpp ska övervakas och minskas, om ändring av rådets direktiv 1999/32/EG, vad gäller specifikationerna för bränsle som används av fartyg på inre vattenvägar, och om upphävande av direktiv 93/12/EEG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 88). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1628 av den 14 september 2016 om krav för utsläppsgränser vad gäller gas- och partikelformiga föroreningar samt typgodkännande av förbränningsmotorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg, om ändring av förordningarna (EU) nr 1024/2012 och (EU) nr 167/2013 samt om ändring och upphävande av direktiv 97/68/EG (EUT L 252, 16.9.2016, s. 53).
Passagerares rättigheter	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1177/2010 av den 24 november 2010 om passagerares rättigheter vid resor till sjöss och på inre vattenvägar och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 (EUT L 334, 17.12.2010, s. 1).
Elektronisk godstransportinformation	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1056 av den 15 juli 2020 om elektronisk godstransportinformation (EUT L 249, 31.7.2020, s. 33).
Arbetstid	Rådets direktiv 2014/112/EU av den 19 december 2014 om genomförande av det europeiska avtal om arbetstidens förläggning i vissa avseenden vid transporter på inre vattenvägar, som ingåtts av European Barge Union (EBU), European Skippers Organisation (ESO) och Europeiska transportarbetarfederationen (ETF) (EUT L 367, 23.12.2014, s. 86).

”BILAGA I.6

MILJÖBESTÄMMELSER SOM SKA TILLÄMPAS PÅ TRANSPORTSEKTORN

Hänvisningarna till följande EU-rättsakter ska förstås som hänvisningar till den senaste versionen av dessa rättsakter i deras senast ändrade lydelse.

Regleringsområde	Lagstiftning
Bedömning av inverkan	Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i dess lydelse enligt direktiv 2014/52/EU (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1). och konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang från 1991 (Esbokonventionen). Alla projekt som förtecknas i bilaga I till direktivet om miljökonsekvensbeskrivning och som omfattas av fördraget ska bli föremål för en miljökonsekvensbeskrivning i enlighet med EU:s bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar. Alla projekt som förtecknas i bilaga II till direktivet om miljökonsekvensbeskrivningar och som omfattas av fördraget ska bli föremål för ett beslut om huruvida de bör bli föremål för en miljökonsekvensbeskrivning i enlighet med EU:s bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar. Dessutom bör gränsöverskridande aspekter behandlas i linje med kraven i Esbokonventionen. Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EGT L 197, 21.7.2001, s. 30). och protokollet om strategiska miljöbedömningar till Esbokonventionen (SMB-protokollet). Alla planer och program på transportområdet ska i tillämpliga fall bli föremål för en miljöbedömning i enlighet med bestämmelserna i SMB-direktivet och protokollet om strategisk miljöbedömning till Esbokonventionen. Om genomförandet av en plan eller ett program kan antas medföra betydande gränsöverskridande miljöpåverkan, eller om en part som sannolikt kommer att påverkas i betydande grad begär det, bör gränsöverskridande samråd äga rum i enlighet med bestämmelserna i protokollet om strategisk miljöbedömning (artikel 10) och/eller SMB-direktivet (artikel 7).
Bevarande	Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7). Om ett projekt sannolikt kommer att påverka platser av betydelse ur naturskyddssynpunkt ska en lämplig naturskyddsbedömning göras, vilken ska vara likvärdig med den bedömning som föreskrivs i artikel 6 i direktiv 92/43/EEG. Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (EGT L 103, 25.4.1979, s. 1) ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).
Bränslen, luftkvalitet och klimatförändringar	Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (EGT L 350, 28.12.1998, s. 58). Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/802 av den 11 maj 2016 om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen (EUT L 132, 21.5.2016, s. 58).
Vattenpolitik	Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1). Alla transportprojekt som avser sjöfart och som omfattas av detta fördrags tillämpningsområde bör utvecklas och genomföras i linje med artikel 4.7 i direktiv 2000/60/EG. Alla transportprojekt som avser sjöfart och som omfattas av detta fördrags tillämpningsområde bör i tillämpliga fall genomföras i linje med det gemensamma uttalandet om sjöfart på inre vattenvägar och miljömässig hållbarhet i Donaubäckenet som godkänts av Internationella kommissionen för skyddet av Donau, Donaukommissionen och Savakommissionen.
Buller	Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av den 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller – Kommissionens förklaring i förlikningskommittén om direktivet om bedömning och hantering av omgivningsbuller (EGT L 189, 18.7.2002, s. 12)

”BILAGA I.7

REGLER FÖR OFFENTLIG UPPHANDLING SOM SKA TILLÄMPAS PÅ TRANSPORTSEKTORN

Hänvisningarna till följande EU-rättsakter ska förstås som hänvisningar till den senaste versionen av dessa rättsakter i deras senast ändrade lydelse.

Regleringsområde	Lagstiftning
Översynsförfaranden	Rådets direktiv 89/665/EEG av den 21 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar för prövning av offentlig upphandling av varor och bygg- och anläggningsarbeten (EGT L 395, 30.12.1989, s. 33). Rådets direktiv 92/13/EEG av den 25 februari 1992 om samordning av lagar och andra författningar om gemenskapsregler om upphandlingsförfaranden tillämpade av företag och verk inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna (EGT L 76, 23.3.1992, s. 14).
Upphandlingsförfaranden	Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1). Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65). Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1986 av den 11 november 2015 om fastställande av standardformulär för offentliggörande av meddelanden om offentlig upphandling och om upphävande av genomförandeförordning (EU) nr 842/2011 (EUT L 296, 12.11.2015, s. 1).
Offentliga tjänster	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70 (EUT L 315, 3.12.2007, s. 1). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2338 av den 14 december 2016 om ändring av förordning (EG) nr 1370/2007 vad gäller öppnandet av marknaden för inrikes persontrafik på järnväg (EUT L 354, 23.12.2016, s. 22).

”

(1) Om tillämpningsområde, se artikel 2 i förordning (EU) 2020/1056. Direktiv 92/106/EEG och förordning (EG) nr 1072/2009 förtecknas inte i denna bilaga. Den utsträckning i vilken förordning (EU) 2020/1056 omfattar aspekter med anknytning till dessa akter är inte relevant.

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/689 av den 20 mars 2023 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller förlängning av godkännandeperioderna för de verksamma ämnena Bacillus subtilis (Cohn 1872) stam QST 713, Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stammarna ABTS-1857 och GC-91, Bacillus thuringiensis subsp. israeliensis (serotyp H-14) stam AM65-52, Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki stammarna ABTS 351, PB 54, SA 11, SA 12 och EG 2348, Beauveria bassiana stammarna ATCC 74040 och GHA, klodinafop, Cydia pomonella Granulovirus (CpGV), cyprodinil, diklorprop-P, fenpyroximat, fosetyl, malation, mepanipyrim, metkonazol, metrafenon, pirimikarb, pyridaben, pyrimetanil, rimsulfuron, spinosad, Trichoderma asperellum (tidigare T. harzianum) stammarna ICC012, T25 och TV1, Trichoderma atroviride (tidigare T. harzianum) stam T11, Trichoderma gamsii (tidigare T. viride) stam ICC080, Trichoderma harzianum stammarna T-22 och ITEM 908, triklopyr, trinexapak, tritikonazol och ziram ( 1 )	1
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/690 av den 22 mars 2023 om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Kangra tea [SGB])	7
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/691 av den 22 mars 2023 om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Komiški rogač [SGB])	8
		BESLUT
	*	Rådets beslut (Gusp) 2023/692 av den 28 mars 2023 om ändring av beslut 2010/452/Gusp om Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Georgien, EUMM Georgia	9
	*	Kommissionens beslut (EU) 2023/693 av den 27 mars 2023 om ändring av besluten (EU) 2017/1214, (EU) 2017/1215, (EU) 2017/1216, (EU) 2017/1217, (EU) 2017/1218, (EU) 2017/1219 och (EU) 2018/680 vad gäller giltighetstiden för kriterierna för EU-miljömärket och tillhörande bedömnings- och kontrollkrav (delgivet med nr C(2023) 1886) ( 1 )	11
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2023/694 av den 22 mars 2023 om ansökan om registrering av det europeiska medborgarinitiativet End the Horse Slaughter Age (Slut på hästslaktens tidevarv) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/788 [delgivet med nr C(2023) 1839]	15
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2023/695 av den 27 mars 2023 om fastställande av formatet för den rapport om status och trender för vilda fågelarter som avses i artikel 12 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (fågeldirektivet) (delgivet med nr C(2023) 1889)	17
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2023/696 av den 27 mars 2023 om godtagande av en begäran som Republiken Italien lämnat in i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 om att till och med den 30 juni 2024 avstå tillämpning av avsnitt 7.4.2.1 i bilagan till kommissionens förordning (EU) 2016/919 på tio ETR675-fordon [delgivet med nr C(2023) 1916]	63
		AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL
	*	Beslut nr 2021/05 av Transportgemenskapens Regionala Styrkommitté om översynen av bilaga I till fördraget om upprättande av en transportgemenskap [2023/697]	66
	*	Beslut nr 1/2023 av den specialiserade kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen som inrättats genom artikel 8.1 p i avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och förenade konungariket storbritannien och nordirland, å andra sidan, av den 10 mars 2023 om användning av systemet för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter vid överföring av uppgifter mellan institutioner eller förbindelseorgan [2023/698]	89

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 91

Svensk utgåva	Lagstiftning	66 årgången 29 mars 2023