ISSN 1977-0820
Europeiska unionens
officiella tidning
L 86
Svensk utgåva
Lagstiftning
66 årgången
24 mars 2023
|
ISSN 1977-0820 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 86 |
|
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
66 årgången |
|
Innehållsförteckning |
|
II Icke-lagstiftningsakter |
Sida |
|
|
|
INTERNATIONELLA AVTAL |
|
|
|
* |
||
|
|
|
FÖRORDNINGAR |
|
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
Kommissionens förordning (EU) 2023/679 av den 23 mars 2023 om ändring av bilagorna II och III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 vad gäller gränsvärden för pyridaben, pyridat, pyriproxifen och triklopyr i eller på vissa produkter ( 1 ) |
|
|
|
* |
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/680 av den 23 mars 2023 om godkännande av alkyl(C12-16)dimetylbensylammoniumklorid (ADBAC/BKC (C12-16)) som verksamt ämne för användning i biocidprodukter i produkttyp 1 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 ( 1 ) |
|
|
|
|
REKOMMENDATIONER |
|
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
|
ARBETSORDNINGAR OCH RÄTTEGÅNGSREGLER |
|
|
|
* |
|
|
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES. |
|
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
INTERNATIONELLA AVTAL
|
24.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 86/1 |
RÅDETS BESLUT (EU) 2023/676
av den 20 mars 2023
om undertecknande på unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Chile enligt artikel XXVIII i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) 1994 om ändring av medgivanden när det gäller alla tullkvoter på EU:s lista CLXXV till följd av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.4 första stycket, jämförd med artikel 218.5,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
|
(1) |
Den 15 juni 2018 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar enligt artikel XXVIII i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) 1994 om fördelningen av tullkvoterna på EU:s lista CLXXV till följd av Förenade kungarikets utträde ur unionen. |
|
(2) |
Förhandlingarna med Republiken Chile har slutförts och avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Chile enligt artikel XXVIII i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) 1994 om ändring av medgivanden när det gäller alla tullkvoter på EU:s lista CLXXV till följd av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen (avtalet) paraferades den 1 december 2022. |
|
(3) |
Avtalet bör undertecknas. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Undertecknandet på unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Chile enligt artikel XXVIII i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) 1994 om ändring av medgivanden när det gäller alla tullkvoter på EU:s lista CLXXV till följd av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen bemyndigas härmed, med förbehåll för att avtalet (1) ingås.
Artikel 2
Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer som ska ha rätt att underteckna avtalet på unionens vägnar.
Artikel 3
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 20 mars 2023.
På rådets vägnar
P. KULLGREN
Ordförande
(1) Texten till avtalet kommer att offentliggöras tillsammans med beslutet om avtalets ingående.
FÖRORDNINGAR
|
24.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 86/3 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/677
av den 17 mars 2023
om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (”Ricotta di Bufala Campana” [SUB])
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och
av följande skäl:
|
(1) |
I enlighet med artikel 50.1 i förordning (EU) nr 1151/2012 jämförd med artikel 53.1 första stycket i samma förordning har kommissionen granskat Italiens ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Ricotta di Bufala Campana”, vilken registrerades i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 634/2010 (2). |
|
(2) |
Eftersom den aktuella ändringen inte utgör en mindre ändring i den mening som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning (3) i enlighet med artikel 50.2 a i den förordningen. |
|
(3) |
Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör ändringen av produktspecifikationen godkännas. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den ändring av produktspecifikationen som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning rörande namnet ”Ricotta di Bufala Campana” (SUB) godkänns.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 17 mars 2023.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Janusz WOJCIECHOWSKI
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.
(2) Kommissionens förordning (EU) nr 634/2010 av den 19 juli 2010 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Ricotta di Bufala Campana [SUB]) (EUT L 186, 20.7.2010, s. 14).
|
24.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 86/5 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/678
av den 17 mars 2023
om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar [”Slavonska kobasica” (SGB)]
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och
av följande skäl:
|
(1) |
I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Kroatiens ansökan om registrering av namnet ”Slavonska kobasica” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2). |
|
(2) |
Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Slavonska kobasica” registreras. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Namnet ”Slavonska kobasica” (SGB) ska föras in i registret.
Namnet i första stycket avser en produkt i klass 1.2 Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.) enligt bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 (3).
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 17 mars 2023.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Janusz WOJCIECHOWSKI
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.
(2) EUT C 454, 30.11.2022, s. 119.
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 av den 13 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 179, 19.6.2014, s. 36).
|
24.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 86/6 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2023/679
av den 23 mars 2023
om ändring av bilagorna II och III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 vad gäller gränsvärden för pyridaben, pyridat, pyriproxifen och triklopyr i eller på vissa produkter
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (1), särskilt artikel 14.1 a, och
av följande skäl:
|
(1) |
Gränsvärden har fastställts för pyridaben, pyridat och triklopyr i bilaga II till förordning (EG) nr 396/2005. Gränsvärden har fastställts för pyriproxifen i del A i bilaga III till den förordningen. |
|
(2) |
En ansökan om importtolerans har lämnats in i enlighet med artikel 6.2 och 6.4 i förordning (EG) nr 396/2005 vad gäller användningen av pyridaben på grapefrukter i Förenta staterna. Sökanden har lämnat uppgifter som visar att godkänd användning av ämnet på denna gröda i Förenta staterna leder till resthalter som överskrider gränsvärdet i förordning (EG) nr 396/2005 och att ett högre gränsvärde krävs för pyridaben för att undvika handelshinder för import av denna gröda till unionen. |
|
(3) |
En ansökan i enlighet med artikel 6.1 i förordning (EG) nr 396/2005 har lämnats in om ändring av det befintliga gränsvärdet för pyridat när det gäller gräslök. När det gäller pyriproxifen har en sådan ansökan lämnats in för aprikoser och persikor. När det gäller triklopyr har en sådan ansökan lämnats in för apelsiner, citroner och mandariner. |
|
(4) |
I enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 396/2005 utvärderades alla dessa ansökningar av de berörda medlemsstaterna och utvärderingsrapporterna sändes till kommissionen. |
|
(5) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) bedömde ansökningarna och utvärderingsrapporterna, och undersökte då särskilt riskerna för konsumenter och, i förekommande fall, för djur, och lämnade därefter motiverade yttranden om de föreslagna gränsvärdena (2). Livsmedelsmyndigheten sände dessa yttranden till sökandena, kommissionen och medlemsstaterna och gjorde dem tillgängliga för allmänheten. |
|
(6) |
När det gäller pyridat konstaterade livsmedelsmyndigheten att de saknade uppgifterna om analysmetoder för bestämning av pyridathalter, som konstaterades vid översynen av gränsvärdet för detta verksamma ämne enligt artikel 12 i förordning (EG) nr 396/2005 (3), behandlades i EU:s inbördes granskning av bekämpningsmedel med det verksamma ämnet pyridat (4), där en tillräckligt validerad metod angavs. Respektive fotnoter i bilaga II till förordning (EG) nr 396/2005 som hänvisar till att uppgifter saknas bör därför strykas. |
|
(7) |
När det gäller gränsvärdena för triklopyr i apelsiner, citroner och mandariner konstaterade livsmedelsmyndigheten att de inlämnade uppgifterna var tillräckliga för att få fram ett förslag till lägre gränsvärde på 0,07 mg/kg baserat på den avsedda användningen. Livsmedelsmyndigheten konstaterade dock att bekräftande uppgifter som stöder det befintliga gränsvärdet på 0,1 mg/kg krävdes i översynen av gränsvärdet enligt artikel 12 för det verksamma ämnet, som fortfarande pågår, och drog därför slutsatsen att det krävs närmare utredning av riskhanterare. I väntan på bedömningen av de bekräftande uppgifterna beslutades det att det är lämpligt att bibehålla det nuvarande preliminära gränsvärdet på 0,1 mg/kg. |
|
(8) |
När det gäller de ändringar av gränsvärdena som sökandena begärt för alla fyra ämnen fann livsmedelsmyndigheten att alla krav på de inlämnade uppgifternas fullständighet var uppfyllda och att de ändringar av gränsvärdena som sökandena begärt var godtagbara ur konsumentsäkerhetssynpunkt, på grundval av en bedömning av konsumenternas exponering som omfattade 27 specifika europeiska konsumentgrupper. Livsmedelsmyndigheten tog därvid hänsyn till de senaste uppgifterna om ämnenas toxikologiska egenskaper. Varken långtidsexponeringen för dessa ämnen genom konsumtion av alla de livsmedelsprodukter som kan innehålla dessa ämnen eller korttidsexponeringen till följd av stor konsumtion av de berörda produkterna visade på någon risk för att det acceptabla dagliga intaget eller den akuta referensdosen överskrids. |
|
(9) |
På grundval av livsmedelsmyndighetens motiverade yttranden och med hänsyn till de relevanta faktorer som förtecknas i artikel 14.2 i förordning (EG) nr 396/2005 uppfyller de föreslagna ändringarna av gränsvärdena kraven i artikel 14.2 i förordning (EG) nr 396/2005. |
|
(10) |
Förordning (EG) nr 396/2005 bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(11) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilagorna II och III till förordning (EG) nr 396/2005 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 23 mars 2023.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 70, 16.3.2005, s. 1.
(2) Efsas vetenskapliga rapporter finns på http://www.efsa.europa.eu.
”Reasoned Opinion on the setting of an import tolerance for pyridaben in grapefruits”, EFSA Journal, vol. 20(2022):9, artikelnr 7553.
”Reasoned Opinion on the modification of the existing maximum residue level for pyridate in chives”, EFSA Journal, vol. 20(2022):8, artikelnr 7537.
”Reasoned Opinion on the modification of the existing maximum residue levels for pyriproxyfen in apricots and peaches”, EFSA Journal, vol. 20(2022):9, artikelnr 7567.
”Reasoned Opinion on the modification of the existing maximum residue levels for triclopyr in oranges, lemons and mandarins”, EFSA Journal, vol. 20(2022):8, artikelnr 7545.
(3) ”Reasoned opinion on the review of the existing maximum residue levels (MRLs) for pyridate according to Article 12 of Regulation (EC) No 396/2005”, EFSA Journal, vol. 10(2012):4, artikelnr 2687.
(4) ”Conclusion on the peer review of the pesticide risk assessment of the active substance pyridate”, EFSA Journal, vol. 12(2014):8, artikelnr 3801 [84 s.].
BILAGA
Bilagorna II och III till förordning (EG) nr 396/2005 ska ändras på följande sätt:
|
1. |
I bilaga II ska kolumnerna för pyridaben, pyridat och triklopyr ersättas med följande: ”BILAGA II Bekämpningsmedelsrester och gränsvärden (mg/kg)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. |
I del A i bilaga III ska kolumnen för pyriproxifen ersättas med följande: ”BILAGA IIIA Bekämpningsmedelsrester och gränsvärden (mg/kg)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(*) Lägsta analytiska bestämningsgräns.
(1) Se bilaga I för en fullständig förteckning över produkter av vegetabiliskt och animaliskt ursprung för vilka gränsvärden gäller.
(*) Lägsta analytiska bestämningsgräns.
(2) Se bilaga I för en fullständig förteckning över produkter av vegetabiliskt och animaliskt ursprung för vilka gränsvärden gäller.
|
24.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 86/41 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/680
av den 23 mars 2023
om godkännande av alkyl(C12-16)dimetylbensylammoniumklorid (ADBAC/BKC (C12-16)) som verksamt ämne för användning i biocidprodukter i produkttyp 1 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (1), särskilt artikel 89.1 tredje stycket, och
av följande skäl:
|
(1) |
I kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1062/2014 (2) fastställs en förteckning över existerande verksamma ämnen som ska utvärderas för att eventuellt godkännas för användning i biocidprodukter. I förteckningen ingår alkyl(C12-16)dimetylbensylammoniumklorid (ADBAC/BKC (C12-16)). |
|
(2) |
Alkyl(C12-16)dimetylbensylammoniumklorid (ADBAC/BKC (C12-16)) har utvärderats för användning i biocidprodukter i produkttyp 1, biocidprodukter för mänsklig hygien, såsom den beskrivs i bilaga V till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG (3) och som motsvarar produkttyp 1, desinfektionsmedel: mänsklig hygien, såsom den beskrivs i bilaga V till förordning (EU) nr 528/2012. |
|
(3) |
Italien utsågs till rapporterande medlemsstat och dess utvärderande behöriga myndighet överlämnade bedömningsrapporten tillsammans med sina slutsatser till kommissionen den 10 september 2012. Efter det att bedömningsrapporten hade överlämnats fördes diskussioner vid tekniska möten som organiserades av Europeiska kemikaliemyndigheten (kemikaliemyndigheten). |
|
(4) |
Det följer av artikel 90.2 i förordning (EU) nr 528/2012 att ämnen vars utvärdering avslutades av medlemsstaterna senast den 1 september 2013 ska utvärderas i enlighet med direktiv 98/8/EG. |
|
(5) |
I enlighet med artikel 75.1 i förordning (EU) nr 528/2012 ansvarar kommittén för biocidprodukter för utarbetandet av kemikaliemyndighetens yttrande om ansökningar om godkännande av verksamma ämnen. Kommittén för biocidprodukter antog kemikaliemyndighetens yttrande (4) den 2 december 2021 i enlighet med artikel 7.2 i delegerad förordning (EU) nr 1062/2014, med beaktande av den utvärderande behöriga myndighetens slutsatser. |
|
(6) |
Enligt yttrandet kan biocidprodukter i produkttyp 1 som innehåller alkyl(C12-16)dimetylbensylammoniumklorid (ADBAC/BKC (C12-16)) förväntas uppfylla villkoren i artikel 5.1 b, c och d i direktiv 98/8/EG, förutsatt att vissa användningsvillkor uppfylls. |
|
(7) |
Med beaktande av kemikaliemyndighetens yttrande bör alkyl(C12-16)dimetylbensylammoniumklorid (ADBAC/BKC (C12-16)) därför godkännas som verksamt ämne för användning i biocidprodukter i produkttyp 1 förutsatt att vissa villkor uppfylls. |
|
(8) |
Innan ett verksamt ämne godkänns bör berörda parter medges en rimlig tidsperiod för att vidta de förberedande åtgärder som behövs för att uppfylla de nya kraven. |
|
(9) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Alkyl(C12-16)dimetylbensylammoniumklorid (ADBAC/BKC (C12-16)) godkänns som verksamt ämne för användning i biocidprodukter i produkttyp 1, förutsatt att de villkor som anges i bilagan är uppfyllda.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 23 mars 2023.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 167, 27.6.2012, s. 1.
(2) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1062/2014 av den 4 augusti 2014 om arbetsprogrammet för en systematisk granskning av alla existerande verksamma ämnen som används i biocidprodukter som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 (EUT L 294, 10.10.2014, s. 1).
(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (EGT L 123, 24.4.1998, s. 1).
(4) ”Opinion on the application for approval of the active substance Alkyl(C12-16) dimethylbenzyl ammonium chloride; Product-type: 1” (ECHA/BPC/309/2021) antaget den 2 december 2021.
BILAGA
|
Trivialnamn |
IUPAC-namn Identifikationsnummer |
Det verksamma ämnets minsta renhetsgrad (1) |
Datum för godkännande |
Godkännandeperioden löper ut |
Produkttyp |
Särskilda villkor |
||
|
Alkyl(C12-16)dimetylbensylammoniumklorid |
IUPAC-namn: Kvartära ammoniumföreningar, bensyl-C12-16-alkyldimetyl, klorider EG-nr: 270-325-2 CAS-nr: 68424-85-1 |
Det verksamma ämnets minsta renhetsgrad: 972 g/kg torrvikt |
1 juli 2024 |
30 juni 2034 |
1 |
För godkännande av biocidprodukter ska följande villkor vara uppfyllt:
|
(1) Renhetsgraden i denna kolumn är den minsta renhetsgraden för det verksamma ämne som utvärderats. Det verksamma ämnet i den produkt som släpps ut på marknaden kan ha samma renhetsgrad eller annan renhetsgrad, om det har bevisats vara tekniskt ekvivalent med det utvärderade verksamma ämnet.
REKOMMENDATIONER
|
24.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 86/44 |
KOMMISSIONENS REKOMMENDATION (EU) 2023/681
av den 8 december 2022
om processuella rättigheter för misstänkta och tilltalade som är frihetsberövade före rättegång och om materiella förhållanden vid frihetsberövande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och
av följande skäl:
|
(1) |
I enlighet med artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen ska unionen bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. I artiklarna 1, 4 och 6 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) föreskrivs att människans värdighet är okränkbar och ska respekteras och skyddas, att ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och att var och en har rätt till frihet och säkerhet. I artiklarna 7 och 24 i stadgan stadfästs rätten till familjeliv och barnets rättigheter. I artikel 21 i stadgan föreskrivs att ingen får diskrimineras. I artiklarna 47 och 48 i stadgan erkänns rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol samt presumtionen för oskuld och rätten till försvar. I artikel 52 i stadgan föreskrivs att varje begränsning i utövandet av de rättigheter och friheter som erkänns i stadgan ska vara föreskriven i lag och förenlig med det väsentliga innehållet i dessa rättigheter och friheter samt principerna om nödvändighet och proportionalitet. |
|
(2) |
Medlemsstaterna är redan rättsligt bundna av Europarådets befintliga instrument om mänskliga rättigheter och förbud mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling, i synnerhet den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, protokollen till den konventionen, rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och 1987 års europeiska konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Alla medlemsstater är dessutom parter i Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. |
|
(3) |
Ett antal icke rättsligt bindande instrument som mer specifikt behandlar rättigheterna för frihetsberövade personer måste också beaktas, särskilt följande: på FN-nivå finns FN:s minimiregler för behandling av fångar (Nelson Mandela-reglerna), FN:s minimiregler för icke frihetsberövande åtgärder (Tokyoreglerna), på Europarådets nivå finns rekommendation Rec(2006)2-Rev avseende de europeiska fängelsereglerna, rekommendation Rec(2006)13 om användning av häktning, villkoren för häktning och införande av garantier mot missbruk, rekommendation CM/Rec(2017)3 om de europeiska bestämmelserna om gemensamma sanktioner och åtgärder, rekommendation CM/Rec(2014)4 om elektronisk övervakning, rekommendation CM/Rec(2010)1 om Europarådets bestämmelser om skyddstillsyn samt Europarådets vitbok om överfulla fängelser. |
|
(4) |
Dessutom finns det andra instrument som är inriktade på särskilda grupper av frihetsberövade personer, särskilt följande: på FN-nivå finns FN:s regler för skydd av frihetsberövade ungdomar och FN:s regler för behandlingen av kvinnliga fångar och ickefrihetsberövande åtgärder för kvinnliga förbrytare (Bangkokreglerna) samt FN:s konvention om barnets rättigheter, på Europarådets nivå finns rekommendation CM/Rec(2008)11 om de europeiska bestämmelserna för ungdomsbrottslingar som är föremål för påföljder eller åtgärder, rekommendation CM/Rec(2018)5 om barn med fängslade föräldrar, och rekommendation CM/Rec(2012)12 om utländska fångar, och på internationell icke-statlig nivå finns principerna för tillämpning av internationell människorättslagstiftning när det gäller sexuell läggning och könsidentitet (Yogyakartaprinciperna), som utarbetats av Internationella juristkommissionen och International Service for Human Rights. |
|
(5) |
Europeiska unionens domstol har i domarna i målen Aranyosi och Căldăraru och efterföljande domar (1) erkänt vikten av förhållandena vid frihetsberövande inom ramen för det ömsesidiga erkännandet och tillämpningen av rådets rambeslut 2002/584/RIF (2) om en europeisk arresteringsorder. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har också uttalat sig om hur undermåliga förhållanden under frihetsberövandet påverkar tillämpningen av den europeiska arresteringsordern (3). |
|
(6) |
I rådets slutsatser från december 2018 om främjande av ömsesidigt erkännande genom förstärkning av ömsesidigt förtroende uppmuntrades medlemsstaterna att använda alternativa åtgärder till frihetsberövande för att minska populationen i häkten och fängelser, och därigenom främja målet om social återanpassning och även ta itu med det faktum att ömsesidigt förtroende ofta hämmas av undermåliga förhållanden under frihetsberövandet och av problemet med överfulla fängelser (4). |
|
(7) |
I rådets slutsatser från december 2019 om alternativa åtgärder till frihetsberövande åtog sig medlemsstaterna att vidta flera åtgärder på området frihetsberövande på nationell nivå, till exempel att anta alternativa åtgärder till frihetsberövande (5). |
|
(8) |
I rådets slutsatser från juni 2019 om förebyggande och bekämpning av radikalisering i fängelser och om hantering av terrorbrottslingar och våldsamma extremistbrottslingar efter frigivning åtog sig medlemsstaterna att snarast vidta effektiva åtgärder på detta område (6). |
|
(9) |
Europaparlamentet har under flera år uppmanat kommissionen att vidta åtgärder för att hantera frågan om materiella fängelseförhållanden och säkerställa att frihetsberövande före rättegång förblir en undantagsåtgärd som ska användas i enlighet med oskuldspresumtionen. Denna begäran upprepades i Europaparlamentets betänkande om den europeiska arresteringsordern (7). |
|
(10) |
På kommissionens begäran och med finansiering från kommissionen har byrån för grundläggande rättigheter utvecklat en databas om förhållanden vid frihetsberövande, som lanserades i december 2019 och som är tillgänglig för allmänheten (8). Byråns databas över frihetsberövanden sammanställer information om förhållandena under frihetsberövande i alla medlemsstater. Med utgångspunkt i standarder, rättspraxis och övervakningsrapporter på nationell nivå, unionsnivå och internationell nivå informerar databasen om utvalda centrala aspekter av förhållandena under frihetsberövande, däribland cellutrymme, sanitära förhållanden, tillgång till hälso- och sjukvård och skydd mot våld. |
|
(11) |
Tillgänglig statistik om den europeiska arresteringsordern visar att medlemsstater sedan 2016 i nästan 300 fall har vägrat eller skjutit upp verkställigheten av en order av skäl som rör en verklig risk för kränkning av de grundläggande rättigheterna, bland annat på grund av otillräckliga materiella förhållanden vid frihetsberövande (9). |
|
(12) |
Nationella rättsliga myndigheter har begärt mer konkret vägledning om hur sådana fall ska hanteras. De problem som identifierats av rättstillämpare som utmaningar för det straffrättsliga samarbetet gäller bristen på harmonisering, spridning och brist på tydlighet när det gäller normer för frihetsberövande i hela unionen (10). |
|
(13) |
Hälften av de medlemsstater som lämnade statistik till kommissionen om sina interneringspopulationer angav att de har problem med överbeläggning i sina anläggningar för frihetsberövande med en beläggningsgrad på mer än 100 procent. Den överdrivna eller onödiga användningen av och längden på frihetsberövande före rättegång bidrar också till fenomenet med överbeläggning i anläggningar för frihetsberövande, vilket allvarligt undergräver förbättringen av förhållanden under frihetsberövande. |
|
(14) |
Det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller viktiga aspekter av frihetsberövande före rättegång, t.ex. användning av frihetsberövande som en sista utväg och omprövning av beslut om frihetsberövande före rättegång (11). Den maximala tidsfristen för frihetsberövande före rättegång varierar också från en medlemsstat till en annan, från mindre än 1 år till mer än 5 år (12). Under 2020 varierade den genomsnittliga längden på frihetsberövande före rättegång i de olika medlemsstaterna från 2 månader till 13 månader (13). Antalet intagna som frihetsberövas före rättegång som andel av den totala fängelsepopulationen varierar också avsevärt från en medlemsstat till en annan, från mindre än 10 % till mer än 40 % (14). Sådana stora skillnader förefaller omotiverade i ett gemensamt EU-område med frihet, säkerhet och rättvisa. |
|
(15) |
I de senaste rapporterna från Europarådets kommitté till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning framhålls att vissa allvarliga problem kvarstår i vissa medlemsstater, såsom misshandel, olämpliga anläggningar för frihetsberövande samt brist på meningsfulla aktiviteter och lämplig hälso- och sjukvård. |
|
(16) |
Dessutom fortsätter Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna att döma medlemsstater för överträdelser av artikel 3 eller 5 i Europakonventionen i samband med frihetsberövande. |
|
(17) |
Det stora antal rekommendationer som utarbetats av internationella organisationer på området frihetsberövande i brottmål innebär att dessa inte alltid är lättillgängliga för enskilda domare och åklagare i medlemsstaterna som måste bedöma förhållandena under frihetsberövanden innan de fattar sina beslut, antingen inom ramen för en europeisk arresteringsorder eller på nationell nivå. |
|
(18) |
I unionen, och i synnerhet inom området med frihet, säkerhet och rättvisa, krävs det unionsspecifika miniminormer som är tillämpliga på alla medlemsstaters system för frihetsberövande för att stärka det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna och underlätta ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden. |
|
(19) |
För att stärka medlemsstaternas förtroende för varandras straffrättsliga system och på så sätt stärka ömsesidigt erkännande av avgöranden i straffrättsliga frågor har i synnerhet sex åtgärder för processuella rättigheter i straffrättsliga förfaranden redan antagits: Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/64/EU (15), 2012/13/EU (16), 2013/48/EU (17), (EU) 2016/343 (18), (EU) 2016/800 (19) och (EU) 2016/1919 (20), samt kommissionens rekommendation av den 27 november 2013 om processuella garantier för sårbara misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden (21). Dessa åtgärder syftar till att säkerställa att misstänkta och tilltalade personers processuella rättigheter i straffrättsliga förfaranden respekteras, även när de är frihetsberövade före rättegång. I detta syfte innehåller dessa direktiv särskilda rättssäkerhetsgarantier för frihetsberövade misstänkta och tilltalade. Direktiv (EU) 2016/800 innehåller särskilda bestämmelser om villkoren för frihetsberövande före rättegång för barn. Dessa bestämmelser syftar till att skydda barnens välbefinnande när de är föremål för en sådan tvångsåtgärd. Det är nödvändigt att komplettera de normer för processuella rättigheter som fastställs i dessa direktiv och i rekommendationen från 2013 samt, när det gäller direktiv (EU) 2016/800, relevanta normer för materiella förhållanden för barn som är frihetsberövade före rättegång. |
|
(20) |
Kommissionen strävar efter att konsolidera och bygga vidare på de miniminormer som fastställts inom ramen för Europarådet och i rättspraxis från domstolen och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. I detta syfte är det nödvändigt att tillhandahålla en översikt över utvalda miniminormer för processuella rättigheter för misstänkta och tilltalade som är frihetsberövade före rättegång och materiella förhållanden under frihetsberövande inom centrala prioriterade områden för straffrättsligt samarbete mellan medlemsstaterna. |
|
(21) |
När det gäller processuella rättigheter för misstänkta och tilltalade som är frihetsberövande före rättegång bör vägledningen i denna rekommendation omfatta viktiga normer för användning av frihetsberövande före rättegång som en sista utväg och de alternativ som finns till frihetsberövande, grunder för frihetsberövande före rättegång, krav på beslut av rättsliga myndigheter, regelbunden omprövning av frihetsberövande före rättegång, hörande av misstänkta eller tilltalade personer för beslut om frihetsberövande, effektiva rättsmedel och rätt att överklaga, längden på frihetsberövande före rättegång och erkännande av tid som tillbringats som frihetsberövad före rättegång i form av tidsavdrag från den slutliga domen. |
|
(22) |
När det gäller materiella förhållanden vid frihetsberövande bör vägledning ges om viktiga normer på områdena inkvartering, placering av intagna, hygien och sanitet, näring, system för frihetsberövande vad gäller motion och aktiviteter utanför cellerna, arbete och utbildning, hälso- och sjukvård, förebyggande av våld och misshandel, kontakt med omvärlden, tillgång till rättsligt bistånd, förfaranden för framställningar och klagomål samt inspektioner och övervakning. Vidare bör vägledning ges för att skydda rättigheterna för personer för vilka frihetsberövande innebär en särskilt utsatt situation, såsom kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning eller allvarliga hälsotillstånd, hbtqi-personer och utländska medborgare, samt för att förebygga radikalisering i fängelser. |
|
(23) |
Frihetsberövande före rättegång bör alltid användas som en sista utväg på grundval av en bedömning från fall till fall. Så många mindre restriktiva åtgärder som möjligt bör göras tillgängliga som alternativ till frihetsberövande (alternativa åtgärder) och tillämpas där så är möjligt. Medlemsstaterna bör också säkerställa att beslut om frihetsberövande före rättegång inte är diskriminerande och inte automatiskt fattas för misstänkta och tilltalade personer på grundval av vissa egenskaper, såsom utländsk nationalitet. |
|
(24) |
Lämpliga materiella förhållanden vid frihetsberövande är grundläggande för att skydda frihetsberövade personers rättigheter och värdighet och för att förhindra brott mot förbudet mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling (misshandel). |
|
(25) |
För att säkerställa lämpliga normer för frihetsberövande bör medlemsstaterna förse varje intagen med ett minsta personligt levnadsutrymme i enlighet med rekommendationerna från Europeiska kommittén till förhindrande av tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och i enlighet med rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. |
|
(26) |
Personer som är frihetsberövade löper särskild risk för våld, misshandel och social isolering. För att garantera deras säkerhet och stödja deras sociala återanpassning bör placeringen och separationen av intagna ta hänsyn till skillnader vad gäller system för frihetsberövande samt behovet av att skydda intagna i särskilt utsatta situationer mot övergrepp. |
|
(27) |
System för frihetsberövande bör inte i onödan begränsa intagnas rörelsefrihet inom anläggningen för frihetsberövande och deras tillgång till motion, utomhusutrymmen och meningsfulla aktiviteter och social interaktion; detta så att de ska kunna upprätthålla sin fysiska och psykiska hälsa och att deras sociala återintegrering ska kunna främjas. |
|
(28) |
Offer för brott som begås under frihetsberövandet har ofta begränsad tillgång till rättslig prövning trots staternas skyldighet att tillhandahålla effektiva rättsmedel i fall där deras rättigheter har kränkts. I linje med målen för EU:s strategi för brottsoffers rättigheter (2020–2025) rekommenderas medlemsstaterna att säkerställa effektiva rättsmedel vid kränkningar av intagnas rättigheter samt skydds- och stödåtgärder. Rättsligt bistånd och mekanismer för att lämna in framställningar och klagomål bör vara lättillgängliga, konfidentiella och effektiva. |
|
(29) |
Medlemsstaterna bör ta hänsyn till de särskilda behoven hos särskilda grupper av intagna, däribland kvinnor, barn, äldre, personer med funktionsnedsättning eller allvarliga hälsotillstånd, hbtqi-personer, personer med minoritetsbakgrund vad gäller ras eller etniskt ursprung och utländska medborgare, vid alla beslut som rör frihetsberövande av personer ur dessa grupper. I synnerhet när barn frihetsberövas måste barnets bästa alltid komma i främsta rummet. |
|
(30) |
När det gäller terrorbrottslingar och våldsamma extremistbrottslingar bör medlemsstaterna vidta effektiva åtgärder för att förhindra radikalisering i fängelser och genomföra strategier för rehabilitering och återanpassning med tanke på den risk som terrorbrottslingar och våldsamma extremistbrottslingar eller brottslingar som radikaliserats i fängelset utgör och det faktum att ett antal av dessa brottslingar kommer att friges inom en kort tidsperiod. |
|
(31) |
Endast en översikt över utvalda normer ges i denna rekommendation och den bör beaktas mot bakgrund av, och utan att den påverkar tillämpningen av, den mer detaljerade vägledningen i Europarådets normer och rättspraxis från domstolen och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Den påverkar inte befintlig unionslagstiftning eller dess framtida utveckling. Den påverkar inte heller den tolkning av unionens lagstiftning som EU-domstolen kan komma att göra. |
|
(32) |
Denna rekommendation bör också underlätta verkställigheten av europeiska arresteringsorder enligt rambeslut 2002/584/RIF samt erkännande av domar och verkställighet av påföljder enligt rådets rambeslut 2008/909/RIF (22) om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på brottmålsdomar avseende fängelse eller andra frihetsberövande åtgärder. |
|
(33) |
Rekommendationen är fullt förenlig med och främjar de grundläggande rättigheter som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Den syftar särskilt till att främja respekten för människans värdighet, rätten till frihet, rätten till familjeliv, barnets rättigheter, rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol samt oskuldspresumtionen och rätten till försvar. |
|
(34) |
Hänvisningar i denna rekommendation till lämpliga åtgärder för att säkerställa faktisk tillgång till rättslig prövning för personer med funktionsnedsättning bör förstås mot bakgrund av rättigheterna och skyldigheterna enligt Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, i vilken Europeiska unionen och alla dess medlemsstater är parter. Dessutom bör det säkerställas att om personer med funktionsnedsättning frihetsberövas under straffrättsliga förfaranden har de, på samma villkor som andra, rätt till garantier i enlighet med internationell människorättslagstiftning och ska behandlas i enlighet med målen och principerna i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att man tillhandahåller skälig anpassning för särskilda behov och säkerställer tillgänglighet. |
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.
SYFTET MED REKOMMENDATIONEN
|
1. |
I denna rekommendation fastställs riktlinjer för hur medlemsstaterna ska vidta effektiva, lämpliga och proportionella åtgärder för att stärka rättigheterna för alla misstänkta och tilltalade i straffrättsliga förfaranden som är frihetsberövade, både när det gäller de processuella rättigheterna för personer som är frihetsberövade före rättegång och de materiella förhållandena vid frihetsberövande, i syfte att säkerställa att frihetsberövade personer behandlas med värdighet, att deras grundläggande rättigheter upprätthålls och att de frihetsberövas endast som en sista utväg. |
|
2. |
Genom denna rekommendation konsolideras de normer som fastställts inom ramen för befintlig politik på nationell nivå, unionsnivå och internationell nivå när det gäller rättigheterna för personer som frihetsberövas till följd av straffrättsliga förfaranden, som är av central betydelse för det straffrättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna. |
|
3. |
Medlemsstaterna får utvidga riktlinjerna i denna rekommendation för att ge en högre skyddsnivå. En sådan högre skyddsnivå bör inte utgöra något hinder för det ömsesidiga erkännande av rättsliga avgöranden som denna vägledning är avsedd att underlätta. Skyddsnivån bör aldrig understiga de normer som anges i stadgan och Europakonventionen, så som dessa tolkas i rättspraxis från domstolen och Europadomstolen. |
DEFINITIONER
|
4. |
I denna rekommendation avses med frihetsberövande före rättegång varje period av frihetsberövande av en misstänkt eller tilltalad i straffrättsliga förfaranden enligt beslut av en rättslig myndighet, vilken sker före en fällande dom. Det bör inte omfatta det inledande frihetsberövande som utförs av en polis eller en brottsbekämpande tjänsteman (eller någon annan som är behörig att agera) i syfte att förhöra eller säkra den misstänkte eller tilltalade till dess att ett beslut om frihetsberövande har fattats. |
|
5. |
I denna rekommendation avses med alternativa åtgärder mindre restriktiva åtgärder som ett alternativ till frihetsberövande. |
|
6. |
I denna rekommendation avses med intagna personer som frihetsberövats före rättegång och dömda personer som avtjänar ett fängelsestraff. Med anläggning för frihetsberövande avses varje fängelseanläggning eller annan anläggning för intagna enligt definitionen i denna rekommendation. |
|
7. |
I denna rekommendation avses med barn en person under 18 år. |
|
8. |
I denna rekommendation avses med ung vuxen en person som är över 18 men under 21. |
|
9. |
I denna rekommendation avses med personer med funktionsnedsättning, i enlighet med artikel 1 i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra. |
ALLMÄNNA PRINCIPER
|
10. |
Medlemsstaterna bör endast använda frihetsberövande före rättegång som en sista utväg. Alternativa åtgärder till frihetsberövande bör föredras, särskilt om brottet endast är belagt med ett kort fängelsestraff eller om gärningsmannen är ett barn. |
|
11. |
Medlemsstaterna bör se till att intagna behandlas med respekt och värdighet och i enlighet med sina respektive skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter, inbegripet förbudet mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning i enlighet med artikel 3 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och artikel 4 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. |
|
12. |
Medlemsstaterna uppmanas att hantera frihetsberövande på ett sätt som underlättar den sociala återanpassningen av intagna, i syfte att förhindra återfall. |
|
13. |
Medlemsstaterna bör tillämpa denna rekommendation utan åtskillnad av något slag, exempelvis på grund av ras eller etniskt ursprung, hudfärg, kön, ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, förmögenhet, börd eller annan status. |
MINIMINORMER FÖR PROCESSUELLA RÄTTIGHETER FÖR MISSTÄNKTA OCH TILLTALADE SOM ÄR FRIHETSBERÖVADE FÖRE RÄTTEGÅNG
Frihetsberövande som en sista utväg och alternativ till frihetsberövande
|
14. |
Medlemsstaterna bör endast besluta om frihetsberövande före rättegång om det är absolut nödvändigt och som en sista utväg, med vederbörlig hänsyn till de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall. I detta syfte bör medlemsstaterna tillämpa alternativa åtgärder där så är möjligt. |
|
15. |
Medlemsstaterna bör anta en presumtion till förmån för frigivning. Medlemsstaterna bör kräva att de behöriga nationella myndigheterna bär bevisbördan för att visa behovet av åläggande av frihetsberövande före rättegång. |
|
16. |
För att undvika olämpligt åläggande av frihetsberövande före rättegång bör medlemsstaterna tillhandahålla så många alternativa åtgärder som möjligt, såsom de alternativa åtgärder som nämns i rådets rambeslut 2009/829/RIF (23) om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om övervakningsåtgärder som ett alternativ till tillfälligt frihetsberövande. |
|
17. |
Sådana åtgärder kan t.ex. vara a) åtagande att vid behov inställa sig inför en rättslig myndighet när så krävs, att inte blanda sig i rättskipningen och inte ägna sig åt ett särskilt beteende, inbegripet sådant som ingår i ett yrke eller en viss anställning; b) krav på daglig eller periodisk rapportering till en rättslig myndighet, polis eller annan myndighet; c) krav på att acceptera tillsyn av ett organ som utsetts av den rättsliga myndigheten; d) krav på att acceptera elektronisk övervakning; e) krav på bosättning på en viss adress, med eller utan villkor om vilka timmar som ska tillbringas där; f) krav på att inte lämna eller beträda angivna platser eller distrikt utan godkännande; g) krav på att inte träffa angivna personer utan godkännande; h) krav på överlämnande av pass eller andra identitetshandlingar; i) krav på att tillhandahålla eller säkra ekonomiska garantier eller andra former av garantier för gott uppförande i väntan på rättegång. |
|
18. |
Om en finansiell säkerhet har fastställts som ett villkor för frisläppande bör medlemsstaterna dessutom kräva att beloppet står i proportion till den misstänktes eller tilltalades medel. |
Skälig misstanke och skäl till frihetsberövande före rättegång
|
19. |
Medlemsstaterna bör endast besluta om frihetsberövande före rättegång på grundval av en skälig misstanke, fastställd genom en noggrann bedömning från fall till fall, om att den misstänkte har begått brottet i fråga, och de bör begränsa de rättsliga grunderna för frihetsberövande före rättegång till a) risken för avvikande, b) risken för återfall i brott, c) risken för att den misstänkte eller tilltalade blandar sig i rättskipningen, eller d) risken för hot mot den allmänna ordningen. |
|
20. |
Medlemsstaterna bör se till att fastställandet av eventuella risker grundas på de enskilda omständigheterna i fallet, men att särskild hänsyn tas till a) det påstådda brottets art och svårighetsgrad, b) det straff som kan komma att utdömas vid fällande dom, c) den misstänktes ålder, hälsa, karaktär, tidigare fällande domar och personliga och sociala omständigheter, och i synnerhet dennes anknytning till samhället, samt d) den misstänktes uppförande, särskilt hur han eller hon har fullgjort de skyldigheter som kan ha ålagts honom/henne under tidigare straffrättsliga förfaranden. Det faktum att den misstänkte inte är medborgare i, eller inte har någon annan anknytning till, det land där brottet antas ha begåtts räcker inte i sig för att dra slutsatsen att det föreligger en flyktrisk. |
|
21. |
Medlemsstaterna uppmuntras att besluta om frihetsberövande före rättegång endast för brott som medför ett fängelsestraff på minst 1 år. |
Motivering av beslut om frihetsberövande före rättegång
|
22. |
Medlemsstaterna bör se till att varje beslut av en rättslig myndighet om frihetsberövande före rättegång, om förlängning av frihetsberövande före rättegång eller om att införa alternativa åtgärder är vederbörligen motiverat och hänvisar till den misstänktes eller tilltalades särskilda omständigheter som motiverar frihetsberövandet. Den berörda personen bör få en kopia av beslutet, som också bör innehålla skälen till att alternativ till frihetsberövande före rättegång inte anses lämpliga. |
Periodisk omprövning av frihetsberövande före rättegång
|
23. |
Medlemsstaterna bör se till att en rättslig myndighet regelbundet granskar om de grunder på vilka en misstänkt eller tilltalad är frihetsberövad före rättegång fortfarande föreligger. Så snart skälen för att frihetsberöva personen inte längre föreligger bör medlemsstaterna se till att den misstänkta eller tilltalade personen friges utan onödigt dröjsmål. |
|
24. |
Medlemsstaterna bör tillåta att en regelbunden omprövning av beslut om frihetsberövande före rättegång inleds på begäran av den tilltalade eller, på eget initiativ, av en rättslig myndighet. |
|
25. |
Medlemsstaterna bör i princip begränsa tidsintervallet mellan omprövningar till högst 1 månad, utom i de fall då den misstänkte eller tilltalade har rätt att när som helst lämna in en ansökan om frigivning och få ett beslut om denna ansökan utan onödigt dröjsmål. |
Hörande av den misstänkte eller tilltalade
|
26. |
Medlemsstaterna bör se till att en misstänkt eller tilltalad person hörs personligen eller genom ett juridiskt ombud via en kontradiktorisk muntlig förhandling innan den behöriga rättsliga myndigheten fattar ett beslut om frihetsberövande före rättegång. Medlemsstaterna bör se till att beslut om frihetsberövande före rättegång fattas utan onödigt dröjsmål. |
|
27. |
Medlemsstaterna bör upprätthålla den misstänktes eller tilltalades rätt till rättegång inom rimlig tid. Medlemsstaterna bör särskilt se till att fall där frihetsberövande före rättegång har ålagts behandlas skyndsamt och med vederbörlig omsorg. |
Effektiva rättsmedel och rätten att överklaga
|
28. |
Medlemsstaterna bör garantera att misstänkta eller tilltalade som är frihetsberövade kan vända sig till en domstol som är behörig att kontrollera att frihetsberövandet av dem är lagligt och, när så är lämpligt, att besluta om att de ska friges. |
|
29. |
Medlemsstaterna bör ge misstänkta eller tilltalade som är föremål för ett beslut om frihetsberövande före rättegång rätt att överklaga ett sådant beslut och informera dem om denna rätt när beslutet fattas. |
Längden på frihetsberövande före rättegång
|
30. |
Medlemsstaterna bör se till att frihetsberövandet före rättegång inte är längre än, och inte är oproportionerligt långt i förhållande till, det straff som kan utdömas för det berörda brottet. |
|
31. |
Medlemsstaterna bör se till att längden på frihetsberövandet före rättegång inte strider mot en frihetsberövad persons rätt att bli prövad inom rimlig tid. |
|
32. |
Medlemsstaterna bör prioritera fall där en person är frihetsberövad före rättegång. |
Avdrag av tid som tillbringats som frihetsberövad före rättegång från den slutliga domen
|
33. |
Medlemsstaterna bör dra av eventuella perioder som en person har spenderat som frihetsberövad före fällande dom, inbegripet om dessa verkställs genom alternativa åtgärder, från längden på ett fängelsestraff som senare utdöms. |
MINIMINORMER FÖR MATERIELLA FÖRHÅLLANDEN VID FRIHETSBERÖVANDE
Inkvartering
|
34. |
Medlemsstaterna bör tilldela varje intagen en yta på minst 6 m2 i enskilda celler och minst 4 m2 i celler med flera personer. Medlemsstaterna bör garantera att det absoluta minsta personliga utrymmet för varje intagen, inbegripet i en cell med flera personer, uppgår till motsvarande minst 3 m2 yta per intagen. Om det personliga utrymme som är tillgängligt för en intagen är under 3 m2 uppstår en stark presumtion om att artikel 3 i Europakonventionen har kränkts. Beräkningen av det tillgängliga utrymmet bör omfatta den yta som upptas av möbler, men inte den yta som upptas av sanitära anläggningar. |
|
35. |
Medlemsstaterna bör se till att varje exceptionell minskning av den absoluta minimiytan på 3 m2 per intagen är kortvarig, tillfällig och ringa och åtföljs av tillräcklig rörelsefrihet utanför cellen och lämplig verksamhet utanför cellen. Dessutom bör medlemsstaterna i sådana fall se till att de allmänna förhållandena för frihetsberövandet på anläggningen är lämpliga och att det inte finns några andra försvårande faktorer i förhållandena för den berörda personens frihetsberövande, såsom andra brister i strukturella minimikrav för celler eller sanitära anläggningar. |
|
36. |
Medlemsstaterna bör garantera att intagna har tillgång till naturligt ljus och frisk luft i sina celler. |
Placering
|
37. |
Medlemsstaterna uppmuntras till att och, när det gäller barn, bör säkerställa att så långt det är möjligt placera intagna på anläggningar för frihetsberövande i närheten av deras hem eller andra platser som lämpar sig för deras sociala återanpassning. |
|
38. |
Medlemsstaterna bör se till att intagna som frihetsberövas före rättegång hålls åtskilda från dömda fångar. Kvinnor bör hållas åtskilda från män. Barn bör inte frihetsberövas tillsammans med vuxna, om det inte anses vara för barnets eget bästa. |
|
39. |
När ett barn som är frihetsberövat fyller 18 år och, i lämpliga fall, för unga vuxna under 21 år, ska medlemsstaterna göra det möjligt att fortsätta att hålla denna person åtskild från andra frihetsberövade vuxna, om det är motiverat med hänsyn till den berörda personens personliga förhållanden, förutsatt att detta är förenligt med det som är bäst för barn som är frihetsberövade tillsammans med denna person. |
Hygieniska och sanitära förhållanden
|
40. |
Medlemsstaterna bör se till att sanitära anläggningar alltid är tillgängliga och att de ger de intagna tillräcklig personlig integritet, inbegripet effektiv strukturell separation från boendeutrymmen i celler med flera personer. |
|
41. |
Medlemsstaterna bör fastställa effektiva åtgärder för att upprätthålla god hygienstandard genom desinfektion och gasning. Medlemsstaterna bör dessutom se till att de intagna får tillgång till grundläggande sanitetsprodukter, inklusive bindor, och att varmt och rinnande vatten finns tillgängligt i celler. |
|
42. |
Medlemsstaterna bör förse de intagna med lämpliga rena kläder och sängkläder och med medel för att hålla sådana föremål rena. |
Näring
|
43. |
Medlemsstaterna bör se till att livsmedel tillhandahålls i tillräcklig mängd och av tillräcklig kvalitet för att tillgodose den intagnas näringsbehov och att livsmedel bereds och serveras under hygieniska förhållanden. Dessutom bör medlemsstaterna garantera att intagna alltid har tillgång till rent dricksvatten. |
|
44. |
Medlemsstaterna bör förse de intagna med en näringsrik kost som tar hänsyn till deras ålder, funktionsnedsättning, hälsa, fysiska tillstånd, religion, kultur och karaktären på det arbete de utför. |
Tid som tillbringas utanför cellen och utomhus
|
45. |
Medlemsstaterna bör tillåta att intagna tränar utomhus i minst 1 timme per dag och bör tillhandahålla rymliga och lämpliga anläggningar och lämplig utrustning för detta ändamål. |
|
46. |
Medlemsstaterna bör tillåta intagna att tillbringa en rimlig tid utanför sina celler för att ägna sig åt arbete, utbildning och rekreationsverksamhet, vilket är nödvändigt för en lämplig nivå av mänsklig och social interaktion. För att förhindra en överträdelse av förbudet mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning bör medlemsstaterna se till att alla undantag från denna regel inom ramen för särskilda säkerhetsordningar och säkerhetsåtgärder, inbegripet isolering, är nödvändiga och proportionerliga. |
Arbete och utbildning för intagna för att främja deras återintegrering i samhället
|
47. |
Medlemsstaterna bör investera i social rehabilitering av intagna, med beaktande av deras individuella behov. I detta syfte bör medlemsstaterna sträva efter att tillhandahålla användbart avlönat arbete. För att främja den intagnas framgångsrika återintegrering i samhället och på arbetsmarknaden bör medlemsstaterna prioritera arbete som inbegriper yrkesutbildning. |
|
48. |
För att hjälpa intagna att förbereda sig för att friges och för att underlätta deras återintegrering i samhället bör medlemsstaterna se till att alla intagna har tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga utbildningsprogram (inklusive distansutbildning) som tillgodoser deras individuella behov samtidigt som deras ambitioner beaktas. |
Hälso- och sjukvård
|
49. |
Medlemsstaterna bör garantera att intagna inom rimlig tid har tillgång till den medicinska hjälp, inbegripet psykologisk hjälp, de behöver för att upprätthålla sin fysiska och psykiska hälsa. I detta syfte bör medlemsstaterna se till att hälso- och sjukvården i anläggningar för frihetsberövande uppfyller samma normer som det nationella offentliga hälso- och sjukvårdssystemet, även när det gäller psykiatrisk behandling. |
|
50. |
Medlemsstaterna bör tillhandahålla regelbunden medicinsk övervakning och uppmuntra vaccinationsprogram och program för hälsoscreening, inbegripet för överförbara (hiv, virushepatit B och C, tuberkulos och sexuellt överförbara sjukdomar) och icke-överförbara sjukdomar (särskilt cancerscreening), följt av diagnos och inledande av behandling när så krävs. Hälsoutbildningsprogram kan bidra till att förbättra screeningfrekvensen och hälsokunskaperna. Medlemsstaterna bör i synnerhet se till att särskild uppmärksamhet ägnas åt behandling av narkotikaberoende intagna, förebyggande och vård av infektionssjukdomar samt psykisk hälsa och förebyggande av självmord. |
|
51. |
Medlemsstaterna bör kräva att en läkarundersökning genomförs utan onödigt dröjsmål i början av en period av frihetsberövande och efter en eventuell förflyttning av den intagna. |
Förebyggande av våld och misshandel
|
52. |
Medlemsstaterna bör vidta alla rimliga åtgärder för att garantera intagnas säkerhet och förhindra alla former av tortyr eller misshandel. Medlemsstaterna bör särskilt vidta alla rimliga åtgärder för att se till att de personer som frihetsberövas inte utsätts för våld eller misshandel från personalens sida i anläggningen för frihetsberövande och att de behandlas med värdighet. Medlemsstaterna bör också kräva att personalen i anläggningen för frihetsberövande och alla behöriga myndigheter skyddar intagna från våld eller misshandel av andra intagna. |
|
53. |
Medlemsstaterna bör se till att uppfyllandet av denna aktsamhetsplikt och all användning av våld från personalens sida i anläggningen för frihetsberövande övervakas. |
Kontakt med omvärlden
|
54. |
Medlemsstaterna bör tillåta intagna att ta emot besök från sina familjer och andra personer, såsom juridiska ombud, socialarbetare och läkare. Medlemsstaterna bör också tillåta att intagna fritt kan kommunicera med sådana personer per brev och, så ofta som möjligt, per telefon eller andra kommunikationsformer, inbegripet alternativa kommunikationsmedel för personer med funktionsnedsättning. |
|
55. |
Medlemsstaterna bör tillhandahålla lämpliga faciliteter för att ta emot familjebesök under barnvänliga förhållanden som är förenliga med kraven på säkerhet men mindre traumatiska för barn. Sådana familjebesök bör säkerställa att regelbundna och meningsfulla kontakter mellan familjemedlemmar bibehålls. |
|
56. |
Medlemsstaterna bör överväga att möjliggöra kommunikation via digitala medel, såsom videosamtal, för att bland annat göra det möjligt för intagna att upprätthålla kontakten med sina familjer, ansöka om arbete, delta i utbildning eller söka inkvartering inför frigivningen. |
|
57. |
Om intagna undantagsvis förbjuds att kommunicera med omvärlden bör medlemsstaterna se till att en sådan restriktiv åtgärd är strikt nödvändig och proportionell och inte tillämpas under en längre tidsperiod. |
Rättsligt bistånd
|
58. |
Medlemsstaterna bör se till att intagna har faktisk tillgång till en advokat. |
|
59. |
Medlemsstaterna bör respektera sekretessen vid möten och andra former av kommunikation, inbegripet juridisk korrespondens, mellan intagna och deras juridiska rådgivare. |
|
60. |
Medlemsstaterna bör ge intagna tillgång till eller låta dem behålla handlingar som rör deras rättsliga förfaranden. |
Framställningar och klagomål
|
61. |
Medlemsstaterna bör se till att alla intagna får tydlig information om de regler som gäller i deras särskilda anläggning för frihetsberövande. |
|
62. |
Medlemsstaterna bör underlätta faktisk tillgång till ett förfarande som gör det möjligt för intagna att officiellt ifrågasätta aspekter av sitt liv som intagna. Medlemsstaterna bör särskilt se till att intagna fritt kan lämna in konfidentiella begäranden och klagomål om hur de behandlas, genom både interna och externa klagomålsmekanismer. |
|
63. |
Medlemsstaterna bör se till att intagnas klagomål handläggs skyndsamt och omsorgsfullt av en oberoende myndighet eller domstol som har befogenhet att besluta om hjälpåtgärder, särskilt åtgärder för att sätta stopp för alla kränkningar av rätten att inte utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling. |
Särskilda åtgärder för kvinnor och flickor
|
64. |
Medlemsstaterna bör ta hänsyn till kvinnors och flickors särskilda fysiska, yrkesmässiga, sociala och psykologiska behov samt hälso- och sjukvårdskrav när de fattar beslut som påverkar någon aspekt av kvinnors och flickors frihetsberövande. |
|
65. |
Medlemsstaterna bör tillåta intagna att föda på ett sjukhus utanför anläggningen för frihetsberövande. Om ett barn ändå föds på anläggningen för frihetsberövande bör medlemsstaterna ordna med allt nödvändigt stöd och alla nödvändiga faciliteter för att skydda banden mellan mor och barn och trygga deras fysiska och psykiska välbefinnande, inbegripet lämplig hälso- och sjukvård före och efter förlossningen. |
|
66. |
Medlemsstaterna bör tillåta intagna som har spädbarn att behålla sådana barn i anläggningen för frihetsberövande i den mån detta är förenligt med barnets bästa. Medlemsstaterna bör tillhandahålla särskild anpassning och vidta alla rimliga barnvänliga åtgärder för att säkerställa berörda barns hälsa och välbefinnande under hela verkställigheten av domen. |
Särskilda åtgärder för utländska medborgare
|
67. |
Medlemsstaterna bör se till att utländska medborgare och andra intagna med särskilda språkliga behov har rimlig tillgång till professionella tolktjänster och översättningar av skriftligt material på ett språk som de förstår. |
|
68. |
Medlemsstaterna bör se till att utländska medborgare utan onödigt dröjsmål informeras om sin rätt att begära kontakt och ges rimliga möjligheter att kommunicera med diplomatiska eller konsulära myndigheter från det land där de är medborgare. |
|
69. |
Medlemsstaterna bör se till att information om rättsligt bistånd tillhandahålls. |
|
70. |
Medlemsstaterna bör se till att utländska medborgare informeras om möjligheten att begära att verkställigheten av deras straff eller straffprocessuella tvångsmedel före rättegång överförs till det land där de är medborgare eller stadigvarande vistas, såsom enligt rambeslut 2008/909/RIF och rambeslut 2009/829/RIF. |
Särskilda åtgärder för barn och unga vuxna
|
71. |
Medlemsstaterna bör se till att barnets bästa kommer i främsta rummet i alla frågor som rör frihetsberövande och att deras särskilda rättigheter och behov beaktas när beslut som påverkar någon aspekt av frihetsberövandet fattas. |
|
72. |
För barn bör medlemsstaterna inrätta ett lämpligt och sektorsövergripande system för frihetsberövande som säkerställer och bevarar deras hälsa och fysiska, psykiska och känslomässiga utveckling, deras rätt till utbildning, ett faktiskt och regelbundet utövande av deras rätt till familjeliv och deras tillgång till program som främjar deras återintegrering i samhället. |
|
73. |
All användning av disciplinära åtgärder, inbegripet isolering, användning av fängsel eller användning av våld, bör vara föremål för strikta nödvändighets- och proportionalitetsöverväganden. |
|
74. |
När så är lämpligt uppmuntras medlemsstaterna att tillämpa systemet för frihetsberövande av minderåriga på unga brottslingar under 21 år. |
Särskilda åtgärder för personer med funktionsnedsättning eller allvarliga medicinska tillstånd
|
75. |
Medlemsstaterna bör säkerställa att personer med funktionsnedsättning eller andra personer med allvarliga medicinska tillstånd får lämplig vård som är jämförbar med den som tillhandahålls av det nationella offentliga hälso- och sjukvårdssystemet och som tillgodoser deras särskilda behov. Medlemsstaterna bör särskilt se till att personer som diagnostiseras med tillstånd kopplade till psykisk ohälsa får specialiserad professionell vård, vid behov på specialiserade institutioner eller i särskilda delar av anläggningen för frihetsberövande under medicinsk övervakning, och att kontinuiteten i hälso- och sjukvården vid behov tillhandahålls för intagna inför frigivning. |
|
76. |
Medlemsstaterna bör ägna särskild uppmärksamhet åt att tillgodose behoven hos och säkerställa tillgänglighet för intagna med funktionsnedsättning eller allvarliga medicinska tillstånd när det gäller materiella förhållanden vid frihetsberövande och systemen för frihetsberövande. Detta bör inbegripa tillhandahållande av lämpliga aktiviteter för sådana intagna. |
Särskilda åtgärder för att skydda andra intagna med särskilda behov eller sårbarheter
|
77. |
Medlemsstaterna bör se till att frihetsberövande inte ytterligare förvärrar marginaliseringen av personer på grund av deras sexuella läggning, ras eller etniska ursprung eller religiösa övertygelser eller på någon annan grund. |
|
78. |
Medlemsstaterna bör vidta alla rimliga åtgärder för att förhindra våld eller annan misshandel, såsom fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp, som begås av personal i anläggningen för frihetsberövande eller av andra intagna mot personer på grund av deras sexuella läggning, ras eller etniska ursprung, religiösa övertygelser eller på någon annan grund. Medlemsstaterna bör se till att särskilda skyddsåtgärder tillämpas när det finns risk för sådant våld eller sådan misshandel. |
Inspektion och övervakning
|
79. |
Medlemsstaterna bör underlätta regelbundna inspektioner utförda av en oberoende myndighet för att bedöma om anläggningar för frihetsberövande förvaltas i enlighet med kraven i nationell och internationell rätt. Medlemsstaterna bör i synnerhet bevilja obehindrat tillträde till kommittén till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och till nätverket av nationella preventionsorgan. |
|
80. |
Medlemsstaterna bör bevilja nationella parlamentsledamöter tillträde till anläggningar för frihetsberövande och uppmuntras att bevilja liknande tillträde för ledamöter av Europaparlamentet. |
|
81. |
Medlemsstaterna bör också överväga att anordna regelbundna besök på anläggningar för frihetsberövande och andra förvarsanläggningar för domare, åklagare och försvarsadvokater som en del av deras rättsliga utbildning. |
Särskilda åtgärder mot radikalisering i fängelser
|
82. |
Medlemsstaterna uppmanas att genomföra en inledande riskbedömning för att fastställa vilka lämpliga system för frihetsberövande som ska tillämpas på intagna som misstänks eller har dömts för terroristbrott och våldsbejakande extremistbrott. |
|
83. |
På grundval av denna riskbedömning kan dessa intagna placeras tillsammans i en separat terroristavdelning eller spridas ut bland den allmänna fängelsebefolkningen. I det senare fallet bör medlemsstaterna hindra sådana personer från att ha direkt kontakt med intagna i särskilt utsatta situationer. |
|
84. |
Medlemsstaterna bör se till att ytterligare riskbedömningar regelbundet utförs av fängelseförvaltningen (för personer som misstänks eller döms för terroristbrott och våldsbejakande extremistbrott i början av frihetsberövandet, under frihetsberövandet och innan den intagna friges). |
|
85. |
Medlemsstaterna uppmanas att tillhandahålla allmän medvetandehöjande utbildning för all personal och utbildning för specialiserad personal för att upptäcka tecken på radikalisering i ett tidigt skede. Medlemsstaterna bör också överväga att tillhandahålla ett lämpligt antal välutbildade andliga ledare som representerar en rad olika religioner. |
|
86. |
Medlemsstaterna bör genomföra åtgärder som tillhandahåller program för rehabilitering, avradikalisering och avståndstagande i fängelser, som förberedelse inför frigivning, och program efter frigivningen för att främja återintegrering av intagna som dömts för terroristbrott och våldsbejakande extremistbrott. |
ÖVERVAKNING
|
87. |
Medlemsstaterna bör informera kommissionen om sin uppföljning av denna rekommendation inom 18 månader efter det att den antagits. På grundval av denna information bör kommissionen övervaka och bedöma de åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna och lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet inom 24 månader efter det att den antagits. |
Utfärdad i Bryssel den 8 december 2022.
På kommissionens vägnar
Didier REYNDERS
Ledamot av kommissionen
(1) Domstolens dom av den 5 april 2016, Aranyosi och Căldăraru, C-404/15 och C-659/15 PPU, ECLI:EU:C:2016:198; domstolens dom av den 25 juli 2018, Generalstaatsanwaltschaft, C-220/18 PPU, ECLI:EU:C:2018:589, och domstolens dom av den 15 oktober 2019, Dimitru-Tudor Dorobantu, C-128/18, ECLI:EU:C:2019:857.
(2) Rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna (EGT L 190, 18.7.2002, s. 1).
(3) Bivolaru och Moldovan/Frankrike, dom av den 25 mars 2021, 40324/16 och 12623/17.
(4) https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-14540-2018-INIT/en/pdf
(5) https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-14075-2019-INIT/en/pdf
(6) https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-9727-2019-INIT/sv/pdf
(7) (2019/2207 (INI)) som antogs den 20 januari 2021.
(8) Besök https://fra.europa.eu/en/databases/criminal-detention.
(9) Perioden 2016–2019. För närmare upplysningar, se: https://ec.europa.eu/info/publications/replies-questionnaire-quantitative-information-practical-operation-european-arrest-warrant_en.
(10) Den 9:e omgången av ömsesidiga utvärderingar och slutsatser från högnivåkonferensen om den europeiska arresteringsordern, som anordnades av det tyska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd i september 2020.
(11) Se generaldirektoratet för rättsliga frågor och konsumentfrågor, Rights of suspects and accused persons who are in pre-trial detention (exploratory study): Final rapport, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2022, https://data.europa.eu/doi/10.2838/293366 (ej översatt till svenska); Generaldirektoratet för rättsliga frågor och konsumentfrågor, Rights of suspects and accused persons who are in pre-trial detention (exploratory study): Annex 2, Country fiches, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2022, https://data.europa.eu/doi/10.2838/184080.
(12) Mindre än 1 år i Österrike, Tyskland, Danmark, Estland, Lettland, Sverige och Slovakien. Mellan 1 och 2 år i Bulgarien, Grekland, Litauen, Malta, Polen och Portugal. Mellan 2 och 5 år i Tjeckien, Frankrike, Spanien, Kroatien och Ungern. Mer än 5 år i Italien och Rumänien. Ingen tidsgräns i Belgien, Cypern, Finland, Irland, Luxemburg och Nederländerna.
(13) Under 2020, från strax under 2 och en halv månad i Malta till nästan 13 månader i Slovenien. Genomsnitt per medlemsstat: Österrike – 2,9 månader, Bulgarien – 6,5 månader, Tjeckien – 5,1 månader, Estland – 4,7 månader, Finland – 3,7 månader, Grekland – 11,5 månader, Ungern – 12,3 månader, Irland – 2,5 månader, Italien – 6,5 månader, Litauen – 2,8 månader, Luxemburg – 5,2 månader, Malta – 2,4 månader, Nederländerna – 3,7 månader, Portugal – 11 månader, Rumänien – 5,3 månader, Slovakien – 3,9 månader, Slovenien – 12,9 månader, Spanien – 5,9 månader. Inga uppgifter fanns tillgängliga för 2020 för Belgien, Danmark, Frankrike, Lettland, Polen, Tyskland, Kroatien, Cypern och Sverige.
(14) Mindre än 10 % i Bulgarien, Tjeckien och Rumänien och mer än 45 % i Luxemburg under 2019.
(15) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/64/EU av den 20 oktober 2010 om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden, (EUT L 280, 26.10.2010, s. 1).
(16) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/13/EU av den 22 maj 2012 om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden, (EUT L 142, 1.6.2012, s. 1).
(17) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/48/EU av den 22 oktober 2013 om rätt till tillgång till försvarare i straffrättsliga förfaranden och förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder samt om rätt att få en tredje part underrättad vid frihetsberövande och rätt att kontakta tredje parter och konsulära myndigheter under frihetsberövandet (EUT L 294, 6.11.2013, s. 1).
(18) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/343 av den 9 mars 2016 om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden, (EUT L 65, 11.3.2016, s. 1).
(19) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/800 av den 11 maj 2016 om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden (EUT L 132, 21.5.2016, s. 1).
(20) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1919 av den 26 oktober 2016 om rättshjälp för misstänkta och tilltalade i straffrättsliga förfaranden och för eftersökta personer i förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder (EUT L 297, 4.11.2016, s. 1).
(21) EUT C 378, 24.12.2013, s. 8.
(22) Rådets rambeslut 2008/909/RIF av den 27 november 2008 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på brottmålsdomar avseende fängelse eller andra frihetsberövande åtgärder (EUT L 327, 5.12.2008, s. 27).
(23) Rådets rambeslut 2009/829/RIF av den 23 oktober 2009 om tillämpning mellan Europeiska unionens medlemsstater av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om övervakningsåtgärder som ett alternativ till tillfälligt frihetsberövande (EUT L 294, 11.11.2009, s. 20).
|
24.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 86/58 |
KOMMISSIONENS REKOMMENDATION (EU) 2023/682
av den 16 mars 2023
om ömsesidigt erkännande av beslut om återvändande och om påskyndande av återvändanden vid genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och
av följande skäl:
|
(1) |
Enligt artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen ska unionen och medlemsstaterna respektera och bistå varandra när de fullgör de uppgifter som följer av fördragen. |
|
(2) |
I Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG (1) fastställs gemensamma normer och förfaranden som ska tillämpas vid återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna. |
|
(3) |
Den 12 september 2018 lade kommissionen fram ett förslag till omarbetning av direktiv 2008/115/EG för att förkorta återvändandeförfarandena, säkra bättre koppling mellan asyl- och återvändandeförfarandena och säkerställa effektivare användning av åtgärder för att förhindra avvikande, samtidigt som respekten för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) säkerställs. |
|
(4) |
Den nya migrations- och asylpakten (2) syftar till att inrätta ett gemensamt EU-system för återvändande som kombinerar starkare strukturer inom unionen med ett effektivare samarbete med tredjeländer om återvändande och återtagande, som en del av en övergripande strategi för hantering av migration. Genom strategin sammankopplas alla policyer på områdena migration, asyl, integration och gränsförvaltning, i vetskap om att det krävs framsteg inom alla dessa områden för att pakten ska bli effektiv. En effektivare och mer hållbar återvändandeprocess kommer att främjas genom en snabbare, sömlös migrationsprocess, starkare styrning av migrations- och gränspolitiken samt samarbete med tredjeländer, bland annat om genomförandet av EU:s återtagandeavtal och återtagandearrangemang, med hjälp av moderna it-system och stöd från relevanta EU-organ. |
|
(5) |
Europeiska rådet har konsekvent betonat vikten av en enhetlig, övergripande och effektiv unionspolitik för återvändande och återtagande och efterlyst snabba åtgärder för att säkerställa att återvändandena från unionen faktiskt genomförs genom att påskynda återvändandeförfarandena. Europeiska rådet har också uppmanat medlemsstaterna att erkänna varandras beslut om återvändande (3). |
|
(6) |
Kommissionens meddelande av den 10 februari 2021Att stärka samarbetet kring återvändande och återtagande som en del av en rättvis, effektiv och övergripande migrationspolitik för EU (4) beskriver hindren för ett effektivt återvändande och anger att det krävs förbättrade förfaranden som gör de nationella strategierna mindre splittrade liksom ett närmare samarbete och ökad solidaritet mellan alla medlemsstater. Schengens utvärderings- och övervakningsmekanism, som inrättades genom rådets förordning (EU) 2022/922 (5), och den information som samlats in genom det europeiska migrationsnätverket (6), som inrättades genom rådets beslut 2008/381/EG, har gjort det möjligt att göra en omfattande bedömning av hur medlemsstaterna genomför unionens återvändandepolitik och att identifiera befintliga luckor och hinder. |
|
(7) |
Med tanke på de fortsatta utmaningarna på återvändandeområdet, och i avvaktan på att lagstiftningsförhandlingarna ska slutföras, framför allt förhandlingarna om förslaget till omarbetning av direktiv 2008/115/EG, rekommenderas ytterligare åtgärder för att göra tillämpningen av den befintliga rättsliga ramen ännu mer ändamålsenlig och effektiv. |
|
(8) |
Kommissionens rekommendation (EU) 2017/432 (7), som rekommenderar en rad åtgärder och insatser för att effektivisera återvändanden vid genomförandet av direktiv 2008/115/EG, är fortfarande relevant och bör förbli vägledande för medlemsstaternas arbete med att påskynda återvändandeprocessen. Rekommendation (EU) 2017/432 har införlivats i kommissionens rekommendation (EU) 2017/2338 (8) för att möjliggöra en kontinuerlig utvärdering av dess genomförande som en del av Schengens utvärderings- och övervakningsmekanism. |
|
(9) |
Som en språngbräda mot ett gemensamt EU-system för återvändande kan ömsesidigt erkännande av beslut om återvändande underlätta och påskynda återvändandeprocesserna för den medlemsstat som ansvarar för återvändandet. Det kan också öka samarbetet och det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna, vilket främjar konvergensen mellan medlemsstaterna när det gäller migrationshantering. Ömsesidigt erkännande av beslut om återvändande som utfärdats i en annan medlemsstat kan också bidra till att avskräcka från irreguljär migration och motverka otillåtna sekundära förflyttningar inom unionen. I rådets direktiv 2001/40/EG (9) fastställs en ram för ömsesidigt erkännande. Denna ram kompletterades med rådets beslut 2004/191/EG (10) om fastställande av kriterier och närmare föreskrifter för ersättning för finansiella obalanser som uppstår till följd av tillämpningen av direktiv 2001/40/EG, redan före en stor del av det stöd som sedan dess har utvecklats på unionsnivå. Framstegen med ömsesidigt erkännande av beslut om återvändande bör också bidra till de pågående diskussionerna om kommissionens förslag till omarbetning av direktiv 2008/115/EG. |
|
(10) |
Avsaknaden av ett unionsomfattande system som anger om en tredjelandsmedborgare som grips redan är föremål för ett beslut om återvändande utfärdat av en annan medlemsstat har tidigare hindrat användningen av ömsesidigt erkännande. |
|
(11) |
Sedan den 7 mars 2023, då Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1860 (11) började tillämpas, måste medlemsstaterna föra in en registrering om återvändande i Schengens informationssystem så snart ett beslut om återvändande har fattats. Genom Schengens informationssystem kan medlemsstaterna nu genast se om en tredjelandsmedborgare som grips av den behöriga myndigheten redan är föremål för ett beslut om återvändande som utfärdats av en annan medlemsstat. |
|
(12) |
Mervärdet av denna nya funktion i Schengens informationssystem förutsätter aktiv användning och lämplig uppföljning av registreringar om återvändande, bland annat genom ömsesidigt erkännande av beslut om återvändande som utfärdats av andra medlemsstater. Detta kan avsevärt påskynda och effektivisera återvändandeprocessen, särskilt när återvändandet kan verkställas omedelbart, t.ex. när den tidsfrist för frivillig avresa som den utfärdande medlemsstaten beviljat i beslutet om återvändande har löpt ut och när alla rättsmedel mot ett sådant beslut om återvändande har uttömts. |
|
(13) |
Särskild finansiering inom ramen för Asyl-, migrations- och integrationsfonden (12) kommer att stödja genomförandet av denna rekommendation och i synnerhet medlemsstaternas ömsesidiga erkännande av beslut om återvändande. Dessutom bör de behöriga EU-byråerna tillhandahålla praktiskt och operativt stöd vid genomförandet av denna rekommendation. |
|
(14) |
Hinder för samarbete och kommunikation mellan nationella myndigheter som ansvarar för asyl- och återvändandeförfarandena utgör en central strukturell utmaning som hämmar en effektivare återvändandeprocess. Alla behöriga medlemsstatsmyndigheter som är involverade i de olika faserna av återvändandeprocessen bör ha ett nära samarbete och en nära samordning. |
|
(15) |
Närmare kopplingar mellan asyl- och återvändandeförfarandena och snabba förfaranden vid medlemsstaternas yttre gränser kan avsevärt effektivisera återvändandet. När undantaget från tillämpningen av direktiv 2008/115/EG på grundval av artikel 2.2 a inte är tillämpligt finns det ett behov av att inom den nuvarande rättsliga ramens gränser påskynda det faktiska återvändandet, särskilt när det gäller tredjelandsmedborgare vars ansökan om internationellt skydd har avslagits och tredjelandsmedborgare som påträffas i närheten av medlemsstaternas yttre gränser, genom en snabbare återvändandeprocess, förutsatt att respekten för deras grundläggande rättigheter säkerställs under hela återvändandeprocessen. |
|
(16) |
I artikel 3.3 i förordning (EU) 2018/1860 föreskrivs en möjlighet att avstå från att föra in registreringar om återvändande i Schengens informationssystem när beslutet om återvändande utfärdas vid en medlemsstats yttre gräns och verkställs omedelbart. Enligt artikel 3.1 i förordning (EU) 2018/1860 ska medlemsstaterna dock se till att registreringar förs in i Schengens informationssystem utan dröjsmål när återvändandet inte verkställdes omedelbart vid de yttre gränserna. |
|
(17) |
För att locka till och uppmuntra frivilligt återvändande skulle de möjligheter som direktiv 2008/115/EG erbjuder kunna användas för att överväga att avstå från att utfärda ett inreseförbud när det gäller tredjelandsmedborgare som samarbetar med myndigheterna och som deltar i ett program för stöd till frivilligt återvändande och återanpassning, utan att det påverkar de skyldigheter som fastställs i artikel 11.1 i direktiv 2008/115/EG. I sådana fall ska medlemsstaterna förlänga fristen för frivillig avresa med en lämplig tid, i enlighet med artikel 7.2 i direktiv 2008/115/EG. |
|
(18) |
Att förhindra avvikande och otillåtna förflyttningar inom unionen är mycket viktigt för att se till att det gemensamma EU-systemet för återvändande ger resultat. Det behövs en övergripande strategi, med centrala verktyg för bedömning och förebyggande av risken för avvikande, för att underlätta och harmonisera bedömningen av denna risk i enskilda fall, för att öka användningen av effektiva alternativ till förvar och för att säkerställa tillräcklig förvarskapacitet – när förvar används som en sista utväg och under så kort tid som möjligt i enlighet med artikel 15 i direktiv 2008/115/EG. |
|
(19) |
EU-stöd finns tillgängligt för genomförandet av denna rekommendation, bland annat från EU:s återvändandesamordnare och högnivånätverket för återvändande som vägleds av en operativ strategi för återvändande. Även operativt stöd finns tillgängligt genom unionens behöriga byråer, framför allt Frontex, Europeiska unionens asylbyrå och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter. |
|
(20) |
De nationella återvändandemyndigheterna ingår i den europeiska gräns- och kustbevakningen, som ansvarar för att se till att den europeiska integrerade gränsförvaltningen genomförs effektivt. Frontex spelar en central roll som den operativa grenen av det gemensamma EU-systemet för återvändande och ger medlemsstaterna stöd i alla skeden av återvändandeprocessen inom ramen för sitt uppdrag i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 (13). |
|
(21) |
Denna rekommendation bör vara riktad till alla medlemsstater som är bundna av direktiv 2008/115/EG. |
|
(22) |
Medlemsstaterna uppmanas att instruera de nationella myndigheter som är behöriga för utförandet av uppgifter som rör återvändande att tillämpa denna rekommendation i sitt arbete. |
|
(23) |
Denna rekommendation är förenlig med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i stadgan. Rekommendationen säkerställer i synnerhet full respekt för den mänskliga värdigheten samt tillämpningen av artiklarna 1, 4, 14, 18, 19, 21, 24 och 47 i stadgan, och ska genomföras i enlighet därmed. |
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.
Ömsesidigt erkännande av beslut om återvändande
|
(1) |
I syfte att underlätta och påskynda återvändandeprocessen bör den medlemsstat som ansvarar för återvändandet av en tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna på grundval av ömsesidighet erkänna alla beslut om återvändande som en annan medlemsstat utfärdat med avseende på samma person, såvida inte verkan av beslutet om återvändande har upphävts. I detta syfte bör medlemsstaterna göra följande:
|
Påskyndande av återvändande
|
(2) |
För att påskynda återvändandeförfarandena bör medlemsstaterna etablera ett starkt samarbete mellan de myndigheter som ansvarar för beslut om att avsluta laglig vistelse och de myndigheter som ansvarar för utfärdandet av beslut om återvändande, med bland annat regelbundet informationsutbyte och operativt samarbete, på grundval av det integrerade och samordnade tillvägagångssätt som rekommenderas i rekommendation (EU) 2017/432. |
|
(3) |
För att säkerställa snabb tillgång till den information om identiteten på och den rättsliga situationen för tredjelandsmedborgare som omfattas av ett beslut om återvändande vilken krävs för att övervaka och följa upp enskilda ärenden, och för att upprätta och upprätthålla en nationell situationsbild av återvändande, uppmanas medlemsstaterna att utan dröjsmål inrätta ett övergripande it-system för hantering av återvändandeärenden på grundval av den modell som utvecklats av Frontex i enlighet med artikel 48.1 c i förordning (EU) 2019/1896. Medlemsstaterna bör också till fullo utnyttja de ärendehanteringssystem för återtagande som har införts för att främja genomförandet av återtagandeavtal och återtagandearrangemang med tredjeländer. |
|
(4) |
För att säkerställa att ett beslut om avslag på en ansökan om internationellt skydd snabbt följs upp med återvändandeförfaranden bör medlemsstaterna
|
|
(5) |
För att säkerställa snabbare återvändanden i närheten av de yttre gränserna bör medlemsstaterna
|
|
(6) |
Medlemsstaterna bör i största möjliga utsträckning förlita sig på och använda allt stöd som Frontex erbjuder, bland annat byråns operativa stöd till de nationella myndigheterna, hjälp med att identifiera återvändande och anskaffa resehandlingar, anordnande av återvändandeinsatser och stöd till frivillig avresa och återanpassning. |
Incitament för frivilligt återvändande
|
(7) |
För att uppmuntra tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna att återvända frivilligt bör medlemsstaterna inrätta strukturer för rådgivning om återvändande och återanpassning för att ge dem information och vägledning så tidigt som möjligt i processen och slussa dem in i ett program för stöd till frivilligt återvändande och återanpassning. Medlemsstaterna bör se till att information om återvändande ges även under asylprocessen, eftersom återvändande är ett möjligt resultat om ansökan om internationellt skydd avslås. |
|
(8) |
Medlemsstaterna bör dessutom
|
En övergripande strategi för avvikande
|
(9) |
I syfte att inrätta en rationaliserad och samordnad process bör medlemsstaterna införa en övergripande strategi som omfattar följande centrala verktyg för att bedöma och förebygga risken för avvikande:
|
|
(10) |
För att bedöma om det i ett enskilt fall finns skäl att tro att en tredjelandsmedborgare som är föremål för återvändandeförfaranden kan avvika i den mening som avses i artikel 3.7 i direktiv 2008/115/EG bör medlemsstaterna i den nationella lagstiftningen införa de objektiva omständigheter och kriterier som avses i punkt 15 respektive 16 i rekommendation (EU) 2017/432. Medlemsstaterna bör tillhandahålla ett brett urval av alternativ till förvar som effektivt kan förhindra att tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna avviker och som är anpassade till de berörda personernas individuella omständigheter. Medlemsstaterna bör införa lämpliga förfaranden för att säkerställa att tredjelandsmedborgare följer sådana åtgärder. Effektiva men mindre ingripande åtgärder än förvar bör föreskrivas och kan omfatta följande:
|
|
(11) |
Medlemsstaterna bör säkerställa att förvarskapaciteten motsvarar de faktiska behoven, med beaktande av antalet tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna och som är föremål för ett beslut om återvändande och uppskattat antal av dessa tredjelandsmedborgare som förväntas återvända på medellång sikt. |
Genomförande, övervakning och rapportering
|
(12) |
Vid genomförandet av denna rekommendation bör medlemsstaterna förlita sig på och använda allt stöd som tillhandahålls på unionsnivå, bland annat
|
|
(13) |
I syfte att övervaka genomförandet av denna rekommendation uppmanas medlemsstaterna att årligen rapportera till kommissionen och bland annat uppge hur många beslut om återvändande från andra medlemsstater som har erkänts på grundval av ömsesidighet. |
Utfärdad i Bryssel den 16.3.2023.
På kommissionens vägnar
Ylva JOHANSSON
Ledamot av kommissionen
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, 24.12.2008, s. 98).
(2) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om en ny migrations- och asylpakt (COM(2020) 609 final).
(3) Europeiska rådets slutsatser av den 9 februari 2023, 1/23.
(4) COM(2021) 56 final.
(5) Rådets förordning (EU) 2022/922 av den 9 juni 2022 om inrättande och användning av en utvärderings- och övervakningsmekanism för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket och om upphävande av förordning (EU) nr 1053/2013 (EUT L 160, 15.6.2022, s. 1).
(6) Rådets beslut 2008/381/EG av den 14 maj 2008 om inrättande av ett europeiskt migrationsnätverk (EUT L 131, 21.5.2008, s. 7).
(7) Kommissionens rekommendation (EU) 2017/432 av den 7 mars 2017 om effektivare återvändanden vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG (EUT L 66, 11.3.2017, s. 15).
(8) Kommissionens rekommendation (EU) 2017/2338 av den 16 november 2017 om upprättande av en gemensam ”Handbok om återvändande” som ska användas av medlemsstaternas behöriga myndigheter när de utför uppgifter i samband med återvändande (EUT L 339, 19.12.2017, s. 83).
(9) Rådets direktiv 2001/40/EG av den 28 maj 2001 om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land (EGT L 149, 2.6.2001, s. 34).
(10) Rådets beslut 2004/191/EG av den 23 februari 2004 om fastställande av kriterier och närmare föreskrifter för ersättning för finansiella obalanser som uppstår till följd av tillämpningen av direktiv 2001/40/EG om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land (EUT L 60, 27.2.2004, s. 55).
(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1860 av den 28 november 2018 om användning av Schengens informationssystem för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 312, 7.12.2018, s. 1).
(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1147 av den 7 juli 2021 om inrättande av Asyl-, migrations- och integrationsfonden (EUT L 251, 15.7.2021, s. 1).
(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624 (EUT L 295, 14.11.2019, s. 1).
(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1861 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller, om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och om ändring och upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006. EUT L 312, 7.12.2018, s. 14.
ARBETSORDNINGAR OCH RÄTTEGÅNGSREGLER
|
24.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 86/65 |
Europeiska revisionsrättens förvaltningskommittés delegerade beslut nr 17-2023
av den 1 mars 2023
om genomförandebestämmelser för hantering av EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED vid Europeiska revisionsrätten
EUROPEISKA REVISIONSRÄTTENS FÖRVALTNINGSKOMMITTÉ HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 287,
med beaktande av revisionsrättens beslut nr 41/2021 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (1),
med beaktande av revisionsrättens informationssäkerhetspolicy (för närvarande DEC 127/15 FINAL) och policy för informationsklassificering (personalmeddelande 123/2020) (2), och av följande skäl:
Beslut nr 41/2021 är tillämpligt med avseende på alla revisionsrättens avdelningar och lokaler.
I artiklarna 1.3 och 5.6 i revisionsrättens beslut nr 41/2021 föreskrivs att revisionsrätten ska hantera uppgifter på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED i sina lokaler och att revisionsrätten får ingå ett servicenivåavtal med en annan EU-institution i Luxemburg för att kunna hantera och lagra uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller högre i ett säkrat utrymme inom den institutionen.
Säkerhetsåtgärder för att skydda säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter ska under hela deras livscykel särskilt anpassas till deras säkerhetsskyddsklassificering.
Säkerhetsåtgärder för att skydda konfidentialiteten, riktigheten och tillgängligheten för de uppgifter som överlämnas till revisionsrätten måste vara lämpliga för den art och typ av uppgifter som berörs.
I artikel 10.10 i beslut nr 41/2021 föreskrivs att förvaltningskommittén ska anta ett delegerat beslut om tillämpningsföreskrifter för det beslutet, vilka enligt artiklarna 8.1 och 10.1 i beslut nr 41/2021 ska reglera frågor som hantering och lagring av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter samt överträdelser av säkerhetsbestämmelserna.
I bilagan till beslut nr 41/2021 fastställs de fysiska säkerhetsåtgärder som ska tillämpas i administrativa utrymmen där uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED hanteras och lagras.
Säkerhetsåtgärder som vidtas för att genomföra detta beslut ska vara förenliga med revisionsrättens säkerhetsprinciper enligt artikel 3 i beslut nr 41/2021.
Revisionsrätten har genom beslut nr 41/2021 säkerställt att dess säkerhetsåtgärder för att garantera en hög skyddsnivå för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter är likvärdiga med dem som fastställs i de bestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som antagits av EU:s övriga institutioner, byråer och organ.
En förenklad administrativ överenskommelse mellan revisionsrätten och kommissionen, rådet och Europeiska utrikestjänsten ingicks och trädde i kraft den 27 januari 2023.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL 1
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1. I detta beslut fastställs villkoren för hantering av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED (3) i enlighet med beslut nr 41/2021.
2. Detta beslut ska tillämpas på alla revisionsrättens avdelningar och lokaler. Det är också tillämpligt med avseende på revisionsrättens revisionsavdelningar och kommittéer, vilka omfattas av termen avdelningar i detta beslut.
Artikel 2
Kriterier för tillgång till EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED
1. Tillgång till EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED får beviljas efter att följande har gjorts:
|
a) |
Det har fastställts att en person måste ha tillgång till vissa EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED för att kunna utöva en yrkesfunktion eller utföra uppgifter för revisionsrätten. |
|
b) |
Personen har informerats om reglerna och relevanta säkerhetsstandarder och riktlinjer för skydd av EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED. |
|
c) |
Personen har bekräftat sitt ansvar för att skydda de berörda uppgifterna. |
2. Revisionsrättens praktikanter ska inte få uppgifter som kräver tillgång till EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED.
3. Tillgång ska vägras eller tillåtas för andra personalkategorier i enlighet med tabellen i bilagan.
KAPITEL 2
UPPRÄTTA EU-UPPGIFTER PÅ SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERINGSNIVÅN RESTREINT UE/EU RESTRICTED
Artikel 3
Upphovsman
Även om upphovsmannen i den mening som avses i artikel 2 i beslut nr 41/2021 är en EU-institution, en EU-byrå eller ett EU-organ, en medlemsstat, en tredjestat eller en internationell organisation under vars behörighet säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter har upprättats och/eller införts i unionens strukturer, är den som utarbetar EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED inte nödvändigtvis densamma.
Artikel 4
Fastställande av säkerhetsskyddsklassificeringsnivå
1. Personal som utarbetar en handling på grundval av uppgifter i den mening som avses i artikel 1, inom ramen för artikel 3.6 i beslut nr 41/2021 eller på annat sätt, ska alltid ta ställning till om handlingen behöver säkerhetsskyddsklassificeras. Klassificeringen av en handling som säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter ska inbegripa en bedömning och ett beslut av upphovsmannen om huruvida utlämnandet av handlingen till obehöriga personer skulle skada Europeiska unionens eller en eller flera medlemsstaters intressen. Om de personer som utarbetar en handling hyser tvivel om huruvida handlingen ska säkerhetsskyddsklassificeras på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED, bör de samråda med den ansvariga förstachefen eller den ansvariga direktören.
2. En handling ska säkerhetsskyddsklassificeras minst på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED om dess obehöriga röjande bland annat skulle kunna
|
a) |
påverka diplomatiska förbindelser på ett negativt sätt, |
|
b) |
vålla väsentligt obehag för enskilda personer, |
|
c) |
göra det svårare att upprätthålla den operativa effektiviteten eller säkerheten för medlemsstaternas eller andra medverkande parters personal, |
|
d) |
bryta mot åtaganden om att upprätthålla förtroendet för uppgifter som tillhandahålls av tredje part, |
|
e) |
skada brottsutredningar eller göra det lättare att begå brott, |
|
f) |
missgynna unionen eller medlemsstaterna vid kommersiella eller strategiska förhandlingar med andra, |
|
g) |
hindra en effektiv utveckling eller ett effektivt genomförande av unionens strategier, |
|
h) |
undergräva en god förvaltning av unionen och dess uppdrag i allmänhet, |
|
i) |
leda till upptäckt av uppgifter som placerats på en högre säkerhetsskyddsklassificeringsnivå. |
3. Upphovsmän får besluta att tilldela en standardiserad säkerhetsskyddsklassificeringsnivå till de kategorier av uppgifter som de regelbundet upprättar. De ska dock se till att enskilda uppgifter ges lämplig säkerhetsskyddsklassificeringsnivå.
Artikel 5
Utarbetande av utkast
1. Uppgifter ska säkerhetsskyddsklassificeras så snart de har upprättats. Personliga meddelanden, preliminära utkast eller meddelanden som innehåller uppgifter som motiverar en säkerhetsskyddsklassificering på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska markeras som sådana från början och ska framställas och hanteras i enlighet med detta beslut.
2. Om säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED inte längre är motiverad för den slutgiltiga handlingen ska säkerhetsskyddsklassificeringen hävas.
Artikel 6
Register över källmaterial
För att göra det möjligt att utöva upphovsmannens kontroll i enlighet med artikel 13 ska upphovsmän till handlingar på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED i möjligaste mån föra register över alla säkerhetsskyddsklassificerade källor som används för framställning av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar, inbegripet uppgifter om källor som ursprungligen kommer från EU:s medlemsstater, internationella organisationer eller tredjeländer. När så är lämpligt ska säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i aggregerad form märkas på ett sådant sätt att uppgifter som anger upphovsmännen till säkerhetsskyddsklassificerat källmaterial bevaras.
Artikel 7
Säkerhetsskyddsklassificering av delar av en handling
1. I enlighet med artikel 3.1 i beslut nr 41/2021 ska en handlings övergripande säkerhetsskyddsklassificeringsnivå vara minst lika hög som den del som har fått den högsta säkerhetsskyddsklassificeringsnivån. När uppgifter från olika källor sammanställs, ska den slutliga handlingen i aggregerad form ses över för att dess övergripande säkerhetsskyddsklassificeringsnivå ska kunna fastställas, eftersom den kan motivera en högre säkerhetsskyddsklassificeringsnivå än säkerhetsskyddsklassificeringsnivån för de enskilda delarna.
2. Handlingar som innehåller både säkerhetsskyddsklassificerade och icke-säkerhetsskyddsklassificerade delar struktureras och markeras så att delar på olika klassificerings- och/eller känslighetsnivå vid behov lätt kan identifieras och avskiljas. På så sätt möjliggörs att varje del hanteras på lämpligt sätt när den skilts från de övriga delarna.
Artikel 8
Fullständig säkerhetsskyddsmarkering
1. Uppgifter som motiverar säkerhetsskyddsklassificering ska markeras och hanteras som sådana oberoende av deras fysiska form. Säkerhetsskyddsklassificeringsnivån ska tydligt meddelas till mottagarna, antingen genom en säkerhetsskyddsmarkering, om uppgifterna tillhandahålls i skriftlig form, oavsett om så sker i pappersform, på flyttbara lagringsmedier eller i ett kommunikations- och informationssystem, eller genom ett tillkännagivande, om uppgifterna lämnas i muntlig form, till exempel i ett samtal eller en presentation. Säkerhetsskyddsklassificerat material ska märkas fysiskt så att dess säkerhetsskyddsklassificering lätt kan identifieras.
2. På handlingar ska den fullständiga säkerhetsskyddsmarkeringen RESTREINT UE/EU RESTRICTED skrivas med versaler, i sin helhet på franska och engelska (med franska först), i enlighet med punkt 3. Markeringen ska inte översättas till andra språk.
3. Säkerhetsskyddsmarkeringen RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska anbringas
|
a) |
centrerat högst upp och längst ned på varje sida i handlingen, |
|
b) |
med fullständig säkerhetsskyddsmarkering på en rad, utan mellanslag på någondera sidan av snedstrecket, |
|
c) |
med versaler, i svart, med teckensnittet Times New Roman 16 i fetstil, och omgivet av en ram på alla sidor. |
4. Vid upprättandet av en handling på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska
|
a) |
varje sida tydligt markeras med säkerhetsskyddsklassificeringsnivån, |
|
b) |
varje sida numreras, |
|
c) |
handlingen förses med ett referensnummer och en ämnesuppgift som inte i sig är en säkerhetsskyddsklassificerad uppgift, om den inte getts en sådan märkning, |
|
d) |
alla bilagor och bifogade handlingar förtecknas, om möjligt på första sidan, |
|
e) |
handlingen förses med datum för dess upprättande. |
Artikel 9
Förkortad säkerhetsskyddsmarkering R-UE/EU-R
Förkortningen R-UE/EU-R får användas för att ange säkerhetsskyddsklassificeringsnivån för enskilda delar av en handling klassificerad RESTREINT UE/EU RESTRICTED eller där den fullständiga säkerhetsskyddsmarkeringen inte kan anbringas, till exempel på ett mindre, flyttbart lagringsmedium. Den får användas i brödtext där upprepad användning av fullständiga säkerhetsskyddsmarkeringar blir svårhanterlig. Förkortningen får inte användas i stället för den fullständiga säkerhetsskyddsmarkeringen i sidhuvudet och sidfoten i handlingen.
Artikel 10
Andra säkerhetsbeteckningar
1. Handlingar på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED får förses med andra markeringar eller med ”säkerhetsbeteckningar”, med uppgift om till exempel det område till vilket handlingen hör eller som anger en särskild spridning på grundval av principen om behovsenlig behörighet. Ett exempel:
|
KAN UTLÄMNAS TILL LIECHTENSTEIN |
2. Handlingar på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED får förses med en säkerhetsvarning med särskilda anvisningar om hur handlingarna ska hanteras och förvaltas.
3. Om det är möjligt ska alla uppgifter om hävande av säkerhetsskyddsklassificering anges på första sidan i handlingen vid den tidpunkt då den upprättas. Exempelvis kan följande märkning användas:
|
RESTREINT UE/EU RESTRICTED till [dd.mm.åååå] |
Artikel 11
Elektronisk behandling
1. Handlingar på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska upprättas med hjälp av elektroniska medel om sådana finns tillgängliga.
2. Revisionsrättens personal ska använda ackrediterade kommunikations- och informationssystem för att upprätta EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED (se artikel 6 i beslut nr 41/2021). Personalen ska samråda med revisionsrättens informationssäkerhetsansvariga om det råder tvivel om vilket kommunikations- och informationssystem som får användas. I samråd med den informationssäkerhetsansvariga får specifika förfaranden tillämpas i nödsituationer eller i specifika tekniska konfigurationer.
3. Handlingar på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED, inklusive utkast, får i enlighet med kravet i artikel 5 inte sändas med vanlig öppen e-post, tryckas eller skannas på standardskrivare eller skannrar, eller hanteras på personliga enheter som tillhör personalen. Endast skrivare eller kopiatorer som är anslutna till fristående datorer eller till ett ackrediterat system ska användas för att skriva ut handlingar på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED.
Artikel 12
Spridning
Sändaren av handlingar på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska besluta till vem uppgifterna ska spridas, på grundval av behovsenlig behörighet. Om så krävs ska en distributionslista upprättas för att ytterligare stärka principen om behovsenlig behörighet.
KAPITEL 3
ARBETE MED BEFINTLIGA EU-UPPGIFTER PÅ SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERINGSNIVÅN RESTREINT UE/EU RESTRICTED
Artikel 13
Upphovsmannens kontroll
1. Upphovsmannen ska ha ”upphovsmannens kontroll” över EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED som han eller hon har upprättat. Upphovsmannens skriftliga förhandsmedgivande ska inhämtas innan
|
a) |
uppgifters säkerhetsskyddsklassificering kan hävas, |
|
b) |
uppgifter används för andra ändamål än dem som fastställts av upphovsmannen, |
|
c) |
uppgifter lämnas ut till ett tredjeland eller en internationell organisation, |
|
d) |
uppgifter röjs för en part utanför revisionsrätten men inom EU, |
|
e) |
uppgifter lämnas ut till en entreprenör eller presumtiv entreprenör i ett tredjeland. |
2. Innehavare av EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED har fått tillgång till de säkerhetsskyddsklassificerade uppgifterna för att kunna utföra sina uppgifter. De ansvarar för att de hanteras, lagras och skyddas korrekt i enlighet med beslut nr 41/2021. Till skillnad från upphovsmän av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska innehavarna inte ha befogenhet att besluta om att uppgifter inte längre ska vara säkerhetsskyddsklassificerade eller om utlämnande av EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED till tredjeländer eller internationella organisationer.
3. Om upphovsmannen till en EU-uppgift på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED inte kan identifieras, ska den avdelning vid revisionsrätten som innehar dessa säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter utöva upphovsmannens kontroll. Om uppgiftsinnehavaren anser att det är nödvändigt att lämna ut EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED till ett tredjeland eller en internationell organisation, ska revisionsrätten rådgöra med en av parterna i ett informationssäkerhetsavtal med det aktuella tredjelandet eller den aktuella internationella organisationen.
Artikel 14
Lämpligt kommunikations- och informationssystem för hantering av EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED
EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska hanteras och överföras med hjälp av elektroniska medel om sådana finns tillgängliga. I enlighet med artikel 6 i beslut nr 41/2021 ska endast kommunikations- och informationssystem som har ackrediterats av en annan EU-institution, en annan EU-byrå eller ett annat EU-organ eller av revisionsrätten användas.
Artikel 15
Särskilda åtgärder avseende EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED som lagrats på flyttbara lagringsmedier
1. Användningen av flyttbara lagringsmedier ska hållas kontrollerad och redovisas. Endast flyttbara lagringsmedier som tillhandahålls av revisionsrätten eller av en annan EU-institution, en annan EU-byrå eller ett annat EU-organ och godkänns av revisionsrättens informationssäkerhetsansvariga och krypteras med en produkt som godkänts av revisionsrättens informationssäkerhetsansvariga ska användas. Personliga flyttbara lagringsmedier och sådana som delas ut fritt vid konferenser, seminarier osv. får inte användas för överföring av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Om möjligt bör Tempest-säkra flyttbara lagringsmedier användas, i enlighet med riktlinjerna från revisionsrättens informationssäkerhetsansvariga.
2. Om en säkerhetsskyddsklassificerad handling hanteras eller lagras elektroniskt på flyttbara lagringsmedier, såsom usb-minnen, usb-hårddiskar, cd-skivor, dvd-skivor eller minneskort (inbegripet SSD (4)), ska säkerhetsskyddsmarkeringen vara väl synlig på de uppgifter som visas, liksom i filnamnet och på det flyttbara lagringsmediet.
3. Personalen ska ha i åtanke att det kan krävas en högre säkerhetsskyddsklassificeringsnivå när stora mängder säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter lagras på flyttbara lagringsmedier.
4. Endast kommunikations- och informationssystem som vederbörligen ackrediterats ska användas för att överföra EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED till eller från flyttbara lagringsmedier.
5. Vid nedladdning av EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED som finns på flyttbara lagringsmedier ska särskild omsorg ägnas åt att se till att medierna inte innehåller virus eller sabotageprogram innan överföringen av uppgifter sker.
6. Flyttbara lagringsmedier ska i förekommande fall hanteras i enlighet med de säkra driftsmetoder som gäller för det krypteringssystem som används.
7. Handlingar på flyttbara lagringsmedier som antingen inte längre behövs eller som har överförts till ett lämpligt kommunikations- och informationssystem ska avlägsnas eller raderas säkert med hjälp av godkända produkter eller metoder. Om de flyttbara lagringsmedierna inte förvaras i lämpliga låsta kontorsmöbler ska de förstöras när de inte längre behövs. All förstöring eller radering ska ske med en metod som överensstämmer med revisionsrättens säkerhetsbestämmelser. En inventarieförteckning ska upprättas över de flyttbara medierna, och förstöringen av dem ska registreras.
Artikel 16
Hantering och lagring av EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED
1. I enlighet med artiklarna 5.8 och 6.9 i beslut nr 41/2021 får EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED hanteras i ett administrativt utrymme (5), eller i ett säkrat utrymme vid kommissionen (6) som revisionsrätten har ingått ett servicenivåavtal om att få använda, enligt följande:
|
— |
Personalen ska stänga dörren när den hanterar EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED. |
|
— |
Personalen ska stuva undan eller täcka alla EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU om de tar emot en besökare. |
|
— |
Personalen får inte lämna EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED synliga när kontoret är obemannat. |
|
— |
Skärmar som visar EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska vara permanent bortvända från fönster och dörrar för att förhindra att de kan ses. |
2. EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED får hanteras utanför ett säkrat eller administrativt utrymme, förutsatt att innehavaren har åtagit sig att följa kompensationsåtgärder för att skydda dem från att obehöriga personer får tillgång till dem. Kompensationsåtgärderna ska minst omfatta följande:
|
— |
EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED får inte läsas på offentliga platser. |
|
— |
Säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter ska alltid förvaras under innehavarens personliga kontroll. |
|
— |
Handlingarna ska förvaras i lämpliga låsta möbler när de inte läses eller diskuteras. |
|
— |
Dörrarna till lokalen ska vara stängda när handlingen läses eller diskuteras. |
|
— |
Detaljerna i handlingen får inte diskuteras via telefon på en icke-säkrad linje eller i ett okrypterat e-postmeddelande. |
|
— |
Handlingen får kopieras eller skannas endast med hjälp av fristående eller ackrediterad utrustning. |
|
— |
Handlingen får hanteras och tillfälligt hållas utanför ett administrativt eller säkrat utrymme endast under den minsta tid som krävs. |
|
— |
Innehavaren får inte kasta bort den säkerhetsskyddsklassificerade handlingen, utan ska återlämna den för lagring i ett administrativt eller säkrat utrymme, eller se till att den förstörs i en godkänd dokumentförstörare (7). |
3. Pappersutskrifter av EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska förvaras i låsta kontorsmöbler i ett administrativt utrymme eller i ett säkrat utrymme. De får tillfälligt lagras utanför ett säkrat eller administrativt utrymme, förutsatt att innehavaren har åtagit sig att följa kompensationsåtgärderna.
4. Ytterligare rådgivning kan begäras från revisionsrättens informationssäkerhetsansvariga.
5. Alla misstänkta eller faktiska säkerhetsincidenter som inbegriper handlingen ska rapporteras till den informationssäkerhetsansvariga så snart som möjligt.
Artikel 17
Kopiering och översättning av EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED
1. EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED får kopieras eller översättas på uppdrag av innehavaren, förutsatt att upphovsmannen inte har angett några begränsningar. Det får dock inte göras fler kopior än vad som är absolut nödvändigt.
2. Om endast en del av en säkerhetsskyddsklassificerad handling återges ska samma villkor gälla som för kopiering av den fullständiga handlingen. Utdrag ska också klassificeras på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED, såvida inte upphovsmannen särskilt har markerat att de inte är säkerhetsskyddsklassificerade.
3. De säkerhetsåtgärder som är tillämpliga på de ursprungliga uppgifterna ska också tillämpas på kopior och översättningar av dessa.
Artikel 18
Allmänna principer för befordran av EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED
1. När så är möjligt ska EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED som behöver tas utanför säkrade eller administrativa utrymmen skickas på elektronisk väg med hjälp av vederbörligen ackrediterade medel och/eller skyddas med godkända kryptoprodukter.
2. Beroende på de tillgängliga medlen eller de särskilda omständigheterna får EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED befordras fysiskt genom personligt överlämnande i form av pappersdokument eller på flyttbara lagringsmedier. För att överföra EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska användning av flyttbara lagringsmedier ges företräde framför att skicka pappersdokument.
3. Endast flyttbara lagringsmedier som krypteras med en produkt som godkänts av revisionsrättens informationssäkerhetsansvariga får användas. EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED på flyttbara lagringsmedier som inte skyddas av en kryptoprodukt som har godkänts av revisionsrättens informationssäkerhetsansvariga ska hanteras på samma sätt som pappersutskrifter.
4. En försändelse får innehålla mer än en EU-uppgift på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED, förutsatt att principen om behovsenlig behörighet följs.
5. De förpackningar som används ska förhindra att innehållet går att se. EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska befordras i ogenomskinliga förpackningar, till exempel ett kuvert, en ogenomskinlig mapp eller en portfölj. Förpackningens utsida ska inte vara försedd med någon uppgift om innehållets karaktär eller dess säkerhetsskyddsklassificeringsnivå. Om en inre förpackning används ska den markeras RESTREINT UE/EU RESTRICTED. På båda förpackningarna anges den avsedda mottagarens namn, tjänstetitel och adress samt en returadress om leveransen inte kan utföras.
6. Alla säkerhetsincidenter som inbegriper EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED som befordras av personal eller kurirer ska rapporteras för efterföljande undersökning till direktören för personalfrågor, ekonomi och allmänna tjänster, via revisionsrättens informationssäkerhetsansvariga.
Artikel 19
Personligt överlämnande av flyttbara lagringsmedier
1. Flyttbara lagringsmedier som används för att befordra EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska åtföljas av en fraktsedel med uppgifter om de flyttbara lagringsmedier som innehåller de säkerhetsskyddsklassificerade uppgifterna samt alla filer som finns på dem, så att mottagaren kan göra nödvändiga kontroller.
2. Endast de handlingar som ska tillhandahållas ska lagras på medierna. Exempelvis måste alla säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter på ett enskilt usb-minne vara avsedda för en och samma mottagare. Avsändaren ska ha i åtanke att det kan krävas en högre säkerhetsskyddsklassificeringsnivå för enheten som helhet när stora mängder säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter lagras på sådana enheter.
3. Endast flyttbara lagringsmedier med vederbörlig säkerhetsskyddsmarkering ska användas för att befordra EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED.
Artikel 20
Befordran av EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED inom revisionsrättens byggnader
1. Personal får befordra EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED inom revisionsrättens byggnader eller mellan unionens institutioner, byråer och organ, men handlingarna får inte lämnas utan uppsikt av den person som befordrar dem eller läsas offentligt.
2. EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED får skickas med intern post till andra kontor inom revisionsrätten i ett enda ogenomskinligt kuvert, utan några markeringar på utsidan som kan tyda på att innehållet är säkerhetsskyddsklassificerat.
Artikel 21
Befordran av EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED inom unionen
1. EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED får befordras av personal eller revisionsrättens eller en annan EU-institutions, en annan EU-byrås eller ett annat EU-organs kurirer vart som helst inom unionen, förutsatt att de följer följande anvisningar:
|
a) |
För befordran av EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska ogenomskinliga kuvert eller förpackningar användas. Utsidan ska inte vara försedd med någon uppgift om innehållets karaktär eller dess säkerhetskyddsklassificeringsnivå. |
|
b) |
EU-uppgifterna på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED får inte lämnas utan uppsikt av den person som befordrar dem. |
|
c) |
Kuvertet eller paketet får inte öppnas under befordran och uppgifterna får inte läsas på offentliga platser. |
2. Personal som önskar sända EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED till andra platser inom unionen får sörja för att uppgifterna befordras på ett av följande sätt:
|
— |
Med nationell post som spårar försändelsen eller vissa kommersiella kurirtjänster som garanterar personlig befordran, förutsatt att de uppfyller kraven i artikel 23 i detta beslut. |
|
— |
Med militär-, regerings- eller diplomatkurir, i samarbete med registratorskontorets personal. |
Artikel 22
Befordran av EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED från eller till ett tredjelands territorium
1. EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED får befordras av personal mellan unionens territorium och ett tredje lands territorium genom personligt överlämnande.
2. Registratorskontorets personal får sörja för befordran på något av följande sätt:
|
— |
Befordran med post som spårar försändelsen eller kommersiella kurirtjänster som garanterar personligt överlämnande. |
|
— |
Befordran med militär- eller diplomatkurir. |
3. Personal som befordrar antingen pappersdokument eller flyttbara lagringsmedier på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED genom personligt överlämnande, ska uppfylla samtliga följande ytterligare åtgärder:
|
— |
När de reser med kollektivtrafik ska de säkerhetsskyddsklassificerade uppgifterna vara placerade i en portfölj eller väska över vilken de har personlig uppsikt. De får inte befordras som lastrumsbagage. |
|
— |
EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska befordras i dubbla förpackningar. Den inre förpackningen ska vara försedd med en officiell försegling som visar att det rör sig om en officiell försändelse som inte ska genomgå säkerhetskontroll. |
|
— |
Den person som befordrar försändelsen ska medföra ett kuririntyg, utfärdat av registratorskontoret, som intygar att han eller hon har tillstånd att befordra försändelsen med säkerhetsskyddsklassificeringen RESTREINT UE/EU RESTRICTED. |
Artikel 23
Befordran med kommersiella kurirer
1. I detta beslut avses med kommersiella kurirer nationella posttjänster och kommersiella kurirföretag som tillhandahåller en tjänst med hjälp av vilken uppgifter levereras mot en avgift, antingen med personligt överlämnande eller med spårning.
2. Kommersiella kurirer får använda sig av en underleverantörs tjänster. Ansvaret för att följa detta beslut ska dock kvarstå hos kurirföretaget.
3. Om den avsedda mottagaren befinner sig utanför EU ska dubbla förpackningar användas. När säkerhetsskyddsklassificerade försändelser förbereds ska avsändaren ha i åtanke att kommersiella kurirtjänster endast får leverera försändelser på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED till den avsedda mottagaren eller en bemyndigad ersättare, kontrolltjänstemannen för registreringsenheten eller dennes vederbörligen bemyndigade ersättare, eller till en receptionist. För att minska risken för att försändelsen inte når den avsedda mottagaren, ska försändelsens yttre och, i förekommande fall, inre förpackning vara försedd med en returadress.
4. Kommersiella kurirtjänster som inbegriper elektronisk överföring av handlingar vid rekommenderade leveranser får inte användas för EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED.
Artikel 24
Andra särskilda hanteringsvillkor
1. Alla villkor för befordran som anges i ett informationssäkerhetsavtal eller i administrativa överenskommelser ska uppfyllas. I tveksamma fall ska personalen samråda med den informationssäkerhetsansvariga eller med registratorskontoret.
2. Kravet på dubbla förpackningar får frångås för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som skyddas med godkända kryptoprodukter. För adresseringen, och även eftersom det flyttbara lagringsmediet har försetts med en uttrycklig säkerhetsskyddsmarkering, ska mediet dock transporteras i minst ett vanligt kuvert, men det kan krävas ytterligare fysiska skyddsåtgärder, till exempel kuvert av bubbelplast.
KAPITEL 4
SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERADE MÖTEN
Artikel 25
Förbereda ett möte på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED
1. Möten där EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska diskuteras får endast hållas i en möteslokal som har godkänts på vederbörlig eller högre säkerhetsskyddsklassificeringsnivå. Om sådana inte är tillgängliga ska personalen rådgöra med revisionsrättens informationssäkerhetsansvariga.
2. Som regel bör dagordningarna inte säkerhetsskyddsklassificeras. Om en dagordning för ett möte innehåller uppgifter om säkerhetsskyddsklassificerade handlingar, ska själva dagordningen inte automatiskt säkerhetsskyddsklassificeras. Punkterna på dagordningen ska formuleras på ett sådant sätt att skyddet av unionen eller en eller flera medlemsstaters intressen inte äventyras.
3. Om elektroniska filer med EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska bifogas dagordningen, är det obligatoriskt att skydda dem med kryptoprodukter som har godkänts av revisionsrättens informationssäkerhetsansvariga.
4. Mötesarrangörerna ska påminna deltagarna om att alla synpunkter som lämnas in rörande en punkt på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED inte får skickas med vanliga öppna mejl eller på något annat sätt som inte har ackrediterats på vederbörligt sätt i enlighet med artikel 11 i detta beslut.
5. Mötesarrangörerna ska sträva efter att gruppera punkter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED efter varandra på dagordningen för att mötet ska fungera smidigt. Endast personer med behovsenlig behörighet får närvara vid diskussioner om säkerhetsskyddsklassificerade punkter.
6. I inbjudan ska deltagarna förvarnas om att säkerhetsskyddsklassificerade ämnen kommer att tas upp vid mötet och att motsvarande säkerhetsåtgärder kommer att tillämpas.
7. I inbjudan eller på själva dagordningen ska deltagarna påminnas om att bärbara elektroniska enheter ska stängas av under diskussionerna om punkter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED.
8. Mötesarrangörerna ska före mötet utarbeta en fullständig förteckning över externa deltagare.
Artikel 26
Elektronisk utrustning i en möteslokal där EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED behandlas
1. Endast ackrediterade it-system i enlighet med artikel 11 i detta beslut får användas om säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter förmedlas, till exempel för att ge en presentation där EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED visas eller för videokonferenser.
2. Ordföranden ska se till att otillåtna bärbara elektroniska enheter har stängts av.
Artikel 27
Förfaranden som ska följas vid ett möte där EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED behandlas
1. När diskussionen rörande säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter inleds ska ordföranden tillkännage att mötet övergår till att behandla säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Dörrar och persienner ska vara stängda.
2. Endast det nödvändiga antalet handlingar ska ges till deltagare och, i förekommande fall, tolkar, vid början av diskussionen.
Handlingar på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED får inte lämnas utan uppsikt under avbrott i mötet.
3. Vid mötets slut ska deltagarna och tolkarna påminnas om att inte lämna några säkerhetsskyddsklassificerade handlingar eller säkerhetsskyddsklassificerade anteckningar som de kan ha gjort obevakade i lokalen. Säkerhetsskyddsklassificerade handlingar eller anteckningar som deltagarna inte tagit med sig vid mötets slut ska samlas in av mötesarrangörerna och förstöras i vederbörliga dokumentförstörare.
4. En deltagarförteckning och en sammanfattning av alla säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som delats med medlemsstaterna och muntligen lämnats ut till tredjeländer eller internationella organisationer ska sammanställas under mötet och registreras i ett sammandrag av diskussionen.
Artikel 28
Tolkar och översättare
Endast tolkar och översättare som omfattas av tjänsteföreskrifterna eller anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen eller som har ett avtalsförhållande med revisionsrätten ska ha tillgång till EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED.
KAPITEL 5
DELA OCH UTBYTA EU-UPPGIFTER PÅ SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERINGSNIVÅN RESTREINT UE/EU RESTRICTED
Artikel 29
Upphovsmannens medgivande
Om det inte är revisionsrätten som är upphovsman till de säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som är föremål för en begäran om utlämning eller delning, eller eventuellt källmaterial de kan innehålla, ska den avdelning vid revisionsrätten som innehar de säkerhetsskyddsklassificerade uppgifterna först söka upphovsmannens skriftliga medgivande till att lämna ut uppgifterna. Om upphovsmannen till en uppgift inte kan identifieras ska den avdelning vid revisionsrätten som innehar dessa säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter utöva upphovsmannens kontroll.
Artikel 30
Dela EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED med andra unionsenheter
1. EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED får endast utbytas med en annan av unionens institutioner, byråer, organ eller kontor om mottagaren har behovsenlig behörighet och enheten har en motsvarande juridisk överenskommelse med revisionsrätten.
2. Inom revisionsrätten ska det registratorskontor som inrättats vid revisionsrättens sekretariat som regel fungera som huvudsaklig kontaktpunkt för in- och utpassering när det gäller revisionsrättens utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter med andra av unionens institutioner, byråer, organ och kontor. EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED får dock delas direkt med de avsedda mottagarna efter det att revisionsrättens informationssäkerhetsansvariga och registratorskontoret har informerats.
Artikel 31
Utbyta EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED med medlemsstater
1. EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED får delas med medlemsstaterna om mottagaren har behovsenlig behörighet.
2. Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter från medlemsstater som har en motsvarande nationell säkerhetsskyddsmarkering (8) och som tillhandahållits revisionsrätten ska ha samma skyddsnivå som EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED.
Artikel 32
Utbyta EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED med tredjeländer och internationella organisationer
1. EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED får endast lämnas ut till ett tredjeland eller en internationell organisation om mottagaren har behovsenlig behörighet och landet eller den internationella organisationen har upprättat en lämplig rättslig eller administrativ ram, till exempel ett informationssäkerhetsavtal eller en administrativ överenskommelse med revisionsrätten. Bestämmelserna i ett sådant avtal eller en sådan överenskommelse ska ha företräde framför bestämmelserna i detta beslut.
2. Registratorskontoret vid revisionsrättens sekretariat ska som regel fungera som huvudsaklig kontaktpunkt för in- och utpassering när det gäller utbyte av alla EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED mellan revisionsrätten och tredjeländer och internationella organisationer.
3. För att säkerställa spårbarhet ska EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED registreras av registratorskontoret
|
— |
när de kommer till eller lämnar en organisatorisk enhet, |
|
— |
när de kommer till eller lämnar ett kommunikations- och informationssystem. |
4. Registreringen får göras på papper eller i elektroniska loggböcker.
5. Registreringsförfaranden för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som hanteras i ett ackrediterat kommunikations- och informationssystem kan utföras genom processer inom själva systemet. I så fall ska kommunikations- och informationssystemet omfatta åtgärder som garanterar loggregistrens integritet.
6. Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som mottas från tredjeländer eller internationella organisationer ska ges en motsvarande skyddsnivå som säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som har motsvarande säkerhetsskyddsmarkering enligt respektive informationssäkerhetsavtal eller administrativa arrangemang.
Artikel 33
Ad hoc-utlämning i undantagsfall av EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED
1. Om revisionsrätten eller någon av dess avdelningar fastställer att det finns ett exceptionellt behov av att lämna ut EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED till ett tredjeland, en internationell organisation eller en EU-enhet men det saknas ett informationssäkerhetsavtal eller en administrativ överenskommelse, ska förfarandet för ad hoc-utlämning i undantagsfall följas.
2. Revisionsrättens avdelningar ska kontakta revisionsrättens informationssäkerhetsansvariga och upphovsmannen. Revisionsrätten ska rådgöra med en av parterna i ett informationssäkerhetsavtal med det aktuella tredjelandet, den aktuella EU-enheten eller den aktuella internationella organisationen.
3. Efter denna rådfrågning får revisionsrättens kollegium, på grundval av ett förslag från generalsekreteraren, tillåta att de berörda uppgifterna lämnas ut.
KAPITEL 6
SLUTET PÅ LIVSCYKELN FÖR EU-UPPGIFTER PÅ SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERINGSNIVÅN RESTREINT UE/EU RESTRICTED
Artikel 34
Beslut att uppgifter inte längre ska vara säkerhetsskyddsklassificerade
1. Uppgifter ska vara säkerhetsskyddsklassificerade endast så länge de kräver skydd. Beslut att uppgifter inte längre ska vara säkerhetsskyddsklassificerade innebär att de inte längre ska betraktas som säkerhetsskyddsklassificerade över huvud taget. I samband med upprättandet av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter ska upphovsmannen om möjligt ange huruvida beslut att uppgifterna inte längre ska vara säkerhetsskyddsklassificerade kan meddelas vid en viss tidpunkt eller efter en särskild händelse. I annat fall ska upphovsmannen regelbundet se över EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED för att avgöra om klassificeringen fortfarande är lämplig.
2. Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED som har sitt ursprung i revisionsrätten ska förlora sin säkerhetsskyddsklassificering efter 30 år, i enlighet med förordning (EEG, Euratom) nr 354/83 (9), ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1700/2003 (10) och rådets förordning (EU) 2015/496 (11).
3. Även för revisionsrättens handlingar kan beslut fattas från fall till fall att de inte längre ska vara säkerhetsskyddsklassificerade, till exempel efter en begäran om tillgång till en handling från allmänheten.
Artikel 35
Ansvar för beslut att uppgifter inte längre ska vara säkerhetsskyddsklassificerade
1. Beslut att EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED inte längre ska vara säkerhetsskyddsklassificerade får inte fattas utan medgivande från upphovsmannen.
2. Den avdelning vid revisionsrätten som upprättar en säkerhetsskyddsklassificerad handling ska ansvara för att besluta huruvida den inte längre ska vara säkerhetsskyddsklassificerad. Inom revisionsrätten ska en begäran om beslut om att en handling inte längre ska vara säkerhetsskyddsklassificerad föregås av samråd med förstachefen eller direktören för den avdelning där den har sitt ursprung. Om avdelningen har sammanställt säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter från olika källor ska den först inhämta samtycke från alla andra parter som tillhandahållit källmaterial, inbegripet i medlemsstaterna, andra EU-organ, tredjeländer eller internationella organisationer.
3. Om den avdelning inom revisionsrätten där handlingen har sitt ursprung inte längre finns och dess ansvar har tagits över av en annan avdelning, ska beslutet att uppgifter inte längre ska vara säkerhetsskyddsklassificerade fattas av denna avdelning. Om den avdelning där handlingen har sitt ursprung inte längre finns och dess ansvar inte har tagits över av någon annan avdelning, ska beslutet att uppgifter inte längre ska vara säkerhetsskyddsklassificerade fattas gemensamt av revisionsrättens direktörer.
Artikel 36
Känsliga uppgifter som inte är säkerhetsskyddsklassificerade
När en översyn av en handling leder till ett beslut att den inte längre ska vara säkerhetsskyddsklassificerad ska hänsyn tas till huruvida handlingen ska förses med en distributionsbeteckning för känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i den mening som avses i punkt 16 i revisionsrättens policy för informationsklassificering och punkt 4 i riktlinjerna för klassificering och hantering av icke-säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (12).
Artikel 37
Angivande av att en handling inte längre är säkerhetsskyddsklassificerad
1. Den ursprungliga säkerhetsskyddsmarkeringen högst upp och längst ned på varje sida ska tydligt strykas över (inte tas bort) med hjälp av funktionen ”genomstrykning” för elektroniska format, eller manuellt för utskrifter.
2. Första sidan (försättsbladet) ska förses med en markering att handlingen inte längre är säkerhetsskyddsklassificerad, kompletterad med uppgifter om den myndighet som ansvarar för beslutet om detta och datum.
3. De ursprungliga mottagarna av EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska underrättas om att uppgifterna inte längre är säkerhetsskyddsklassificerade. De ursprungliga mottagarna ska ansvara för att underrätta eventuella efterföljande mottagare till vilka de har översänt eller för vilka de har kopierat de ursprungliga EU-uppgifterna på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED.
4. Revisionsrättens arkivtjänst ska underrättas om alla beslut om att EU-uppgifter eller handlingar inte längre ska vara säkerhetsskyddsklassificerade.
5. Alla översättningar av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska omfattas av samma förfaranden för att uppgifterna inte längre ska vara säkerhetsskyddsklassificerade som den ursprungliga språkversionen.
Artikel 38
Partiellt borttagande av säkerhetsskyddsklassificeringen för EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED
1. Det är också möjligt att besluta om partiellt borttagande av säkerhetsskyddsklassificeringen (t.ex. bilagor, endast vissa punkter). Förfarandet ska vara identiskt med förfarandet för att en handling i sin helhet inte längre ska vara säkerhetsskyddsklassificerad.
2. När ett beslut har fattats om partiellt borttagande av säkerhetsskyddsklassificeringen för EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska ett utdrag ur den handling om vilket beslut fattats om partiellt borttagande av säkerhetsskyddsklassificeringen upprättas.
3. De delar som förblir säkerhetsskyddsklassificerade ska ersättas med följande:
|
PART NOT TO BE DECLASSIFIED |
antingen i själva brödtexten, om den del som förblir säkerhetsskyddsklassificerad är en del av en punkt, eller som en punkt, om den del som förblir klassificerad är en särskild punkt eller mer än en punkt.
4. Ett särskilt omnämnande ska göras i texten om säkerhetsskyddsklassificeringen för en hel bilaga inte kan tas bort och denna därför inte ingår i utdraget.
Artikel 39
Rutinmässig förstöring och radering av EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED
1. Revisionsrätten ska inte ansamla stora mängder säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.
2. De avdelningar där uppgifterna har sitt ursprung ska med korta intervall rutinmässigt se över mindre mängder för förstöring eller radering. En översyn ska göras med jämna mellanrum både för uppgifter som lagras i pappersform och för uppgifter som lagras i kommunikations- och informationssystem.
3. Personalen ska förstöra eller på ett säkert sätt radera handlingar på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED som inte längre behövs, med förbehåll för eventuella krav på arkivering av originaldokumentet.
4. Personalen behöver inte informera upphovsmannen om de förstör eller raderar kopior av handlingar på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED.
5. Utkast till material som innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska omfattas av samma metoder för bortskaffande som slutliga säkerhetsskyddsklassificerade handlingar.
6. Endast godkända dokumentförstörare ska användas för att förstöra handlingar på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED. Dokumentförstörare i säkerhetsklass 4 enligt standarden DIN 32757 och säkerhetsklass 5 enligt standarden DIN 66399 är lämpliga för att förstöra handlingar på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED.
7. Avfallet från godkända dokumentförstörare får bortskaffas som vanligt kontorsavfall.
8. Alla medier och enheter som innehåller EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska saneras på vederbörligt sätt när de når slutet på sin livscykel. De elektroniska uppgifterna ska förstöras eller raderas från it-resurser och tillhörande lagringsmedier (inklusive säkerhetskopior) på ett sätt som ger rimliga garantier för att uppgifterna inte kan återvinnas. Genom saneringen avlägsnas data från lagringsenheten liksom alla markeringar och aktivitetsloggar.
9. Lagringsmedier för datorer ska ges till den informationssäkerhetsansvariga för förstöring och bortskaffande.
Artikel 40
Evakuering och förstöring av EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED i en nödsituation
1. Direktören för personal, ekonomi och allmänna tjänster ska tillsammans med den informationssäkerhetsansvariga utarbeta, godkänna och vid behov aktivera planer för evakuering och förstöring i nödsituationer för att skydda EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED som löper stor risk att falla i händerna på obehöriga vid en kris. I prioritetsordning och beroende på nödsituationens karaktär ska följande åtgärder beaktas:
|
1) |
Flytta säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter till en alternativ säker plats, om möjligt ett administrativt utrymme eller registratorskontoret i revisionsrättens lokaler. |
|
2) |
Evakuera säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter till en alternativ säker plats, om möjligt ett administrativt eller säkrat utrymme i en annan byggnad, om möjligt det säkrade utrymmet vid kommissionen, som revisionsrätten har ingått ett servicenivåavtal om att få använda. |
|
3) |
Förstöra säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter, om möjligt med användning av godkända metoder för förstöring. |
2. När planerna har aktiverats ska prioritet ges åt att flytta eller förstöra uppgifter på högre säkerhetsskyddsklassificeringsnivåer.
3. De operativa detaljerna i planerna för evakuering och förstöring i nödsituationer ska vara säkerhetsskyddsklassificerade på nivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED.
Artikel 41
Arkivering
1. Beslut om huruvida och när arkivering ska ske, och vilka motsvarande praktiska åtgärder som ska vidtas, ska fattas i enlighet med revisionsrättens informationssäkerhetspolicy, policy för informationsklassificering och arkiveringspolicy.
2. EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ska inte skickas till Europeiska unionens historiska arkiv i Florens.
KAPITEL 7
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 42
Öppenhet
Revisionsrättens tjänstemän och övriga personer som berörs ska informeras om detta beslut, som ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 43
Ikraftträdande
När förvaltningskommittén har antagit detta beslut träder det i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Luxemburg den 1 mars 2023.
På revisionsrättens förvaltningskommittés vägnar
Tony MURPHY
Ordförande
(1) EUT L 256, 19.7.2021, s. 106.
(2) Finns på https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/LegalFramework.aspx.
(3) Enligt artikel 1.2 i beslut nr 41/2021 avses med uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED ”uppgifter och materiel vars obehöriga röjande skulle kunna medföra endast ringa men för Europeiska unionens eller en eller flera medlemsstaters intressen”.
(4) Solid-state drive, lagringsminne som enbart består av halvledarminne, vanligtvis flashminne.
(5) Enligt definitionen i bilagan till beslut nr 41/2021.
(6) Enligt definitionen i artikel 18 i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).
(7) Se artikel 39 nedan för närmare information.
(8) En jämförelsetabell över medlemsstaternas säkerhetsskyddsmarkeringar återfinns i bilaga I till beslut (EU, Euratom) 2015/444.
(9) Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 354/83 av den 1 februari 1983 om öppnandet för allmänheten av Europeiska ekonomiska gemenskapens och Europeiska atomenergigemenskapens historiska arkiv (EGT L 43, 15.2.1983, s. 1).
(10) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1700/2003 av den 22 september 2003 om ändring av förordning (EEG, Euratom) nr 354/83 om öppnandet för allmänheten av Europeiska ekonomiska gemenskapens och Europeiska atomenergigemenskapens historiska arkiv historiska arkiv (EUT L 243, 27.9.2003, s. 1).
(11) Rådets förordning (EU) 2015/496 av den 17 mars 2015 om ändring av förordning (EEG, Euratom) nr 354/83 i fråga om deponering av institutionernas historiska arkiv vid Europeiska universitetsinstitutet i Florens (EUT L 79, 25.3.2015, s. 1).
(12) Personalmeddelande 123/20, som finns på https://www.eca.europa.eu/Documents/Information_Classification_Policy_EN.pdf
BILAGA
Personalkategorier som vid behov kan få tillgång till EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED för att utföra sina arbetsuppgifter
|
Kategorier av personal vid revisionsrätten |
Tillgång till EU-uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån R-UE/EU-R |
Villkor |
|
Tjänstemän |
Ja |
Information + bekräftelse + behovsenlig behörighet |
|
Tillfälligt anställda |
Ja |
Information + bekräftelse + behovsenlig behörighet |
|
Kontraktsanställda |
Ja |
Information + bekräftelse + behovsenlig behörighet |
|
Utstationerade nationella experter från EU:s medlemsstater |
Ja |
Information (av revisionsrätten) + bekräftelse + behovsenlig behörighet |
|
Praktikanter |
Nej |
Inga undantag möjliga |
|
Övriga personalkategorier (anställda via bemanningsföretag, extern personal som arbetar internt osv.) |
Nej |
Rådfråga revisionsrättens informationssäkerhetsansvariga rörande eventuella undantag |