(1)

I förordning (EU) 2016/429 fastställs bestämmelser om förebyggande och bekämpning av sjukdomar som kan överföras till djur eller till människor, inbegripet bestämmelser om registrering och godkännande av anläggningar för avelsmaterial och spårbarhets- och djurhälsokrav för förflyttning av sändningar av avelsmaterial inom unionen. I förordning (EU) 2016/429 ges även kommissionen befogenhet att anta bestämmelser i syfte att komplettera vissa icke väsentliga delar av den förordningen genom delegerade akter.

(2)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/686 (2) fastställs kompletterande bestämmelser om godkännande av anläggningar för avelsmaterial, journalföring och spårbarhet för avelsmaterial samt djurhälsokrav och krav på utfärdande av djurhälsointyg för förflyttning av avelsmaterial från vissa hållna landlevande djur inom unionen.

(3)

De bestämmelser som fastställs i den här förordningen krävs som komplement till bestämmelserna i del IV avdelning I kapitel 5 i förordning (EU) 2016/429 vad gäller spårbarhets- och djurhälsokrav samt kraven på utfärdande av djurhälsointyg för förflyttning inom unionen av sändningar av avelsmaterial från vissa hållna landlevande djur i syfte att förhindra att överförbara djursjukdomar sprids inom unionen genom sådant material.

(4)

Dessa bestämmelser är innehållsmässigt kopplade till varandra och många är avsedda att tillämpas samtidigt. Av skäl som rör enkelhet och insyn samt i syfte att underlätta tillämpningen av bestämmelserna och undvika alltför många bestämmelser bör därför dessa bestämmelser fastställas i en enda akt, snarare än i ett antal separata akter med många korshänvisningar och risk för överlappning.

(5)

Under genomförandet av delegerad förordning (EU) 2020/686 har flera medlemsstater och berörda parter påpekat att till följd av den senaste tidens utveckling och specialiseringar inom sektorn för avelsmaterial bör definitionen av embryosamlingsgrupp även omfatta en grupp som endast samlar in och hanterar obefruktade oocyter. Den definitionen och de tillhörande kraven bör därför ändras så att en sådan grupp omfattas.

(6)

Anläggningar för bearbetning av avelsmaterial kan ägna sig åt andra former av bearbetning än könssortering av sperma. För att de bearbetade produkterna ska kunna spåras bör de kompletterande spårbarhetskrav som tidigare endast gällde för könssorterad sperma utvidgas till att omfatta alla bearbetade produkter.

(7)

I artikel 19 i delegerad förordning (EU) 2020/686 fastställs undantag från djurhälsokraven för nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som är donatordjur som förflyttas mellan spermasamlingsstationer. Medlemsstaternas och de berörda parternas erfarenheter av tillämpningen av den artikeln har visat på rättsosäkerhet när det gäller graden av deltagande för officiella veterinärer. Den artikeln bör därför förtydligas.

(8)

I artikel 36 i delegerad förordning (EU) 2020/686 fastställs djurhälsokrav för förflyttning inom unionen av avelsmaterial från hundar och katter, främst för att minska spridningen av rabies och främja efterlevnaden av förebyggande djurhälsoåtgärder mot Echinococcus multilocularis. Medlemsstaterna och berörda parter har ifrågasatt relevansen och proportionaliteten hos dessa krav. Eftersom relevanta internationella standarder från Världsorganisationen för djurhälsa (WOAH) inte innehåller jämförbara krav bör artikel 36 i delegerad förordning (EU) 2020/686 och tillhörande formuleringar i krav rörande utfärdande av officiella intyg och anmälan av förflyttning av avelsmaterial från hundar och katter mellan medlemsstaterna utgå.

(9)

I del 2 i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/686 fastställs kompletterande djurhälsokrav för donatorsvin. Enligt del 2 kapitel I punkt 1 c iv i den bilagan ska djur som är positiva i tester för infektion med porcint reproduktivt och respiratoriskt syndrom-virus omedelbart avlägsnas från karantänstallet. Medlemsstaterna och berörda parter har ifrågasatt proportionaliteten i detta krav mot bakgrund av praktiska och vetenskapligt bevisade svårigheter med de nuvarande diagnosmetoderna. Delegerad förordning (EU) 2020/686 bör därför ändras för att ge olika möjligheter till uppföljning vid användning av olika typer av diagnosmetoder för att bekräfta eller utesluta misstänkta fall i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/689 (3).

(10)

I del 2 i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/686 fastställs kompletterande djurhälsokrav, bl.a. testning för klassisk svinpest hos svin som hålls på spermasamlingsstationer. WOAH:s relevanta internationella standarder kräver dock inte att sådana djur testas i länder där utbrott av klassisk svinpest inte har rapporterats och där vaccinering mot denna sjukdom inte har tillämpats under de senaste 12 månaderna. Därför bör testning för denna sjukdom hos svin som hålls på spermasamlingsstationer upphöra i de länder som varken har rapporterat klassisk svinpest eller vaccinerat mot denna sjukdom under de föregående 12 månaderna.

(11)

Hänvisningarna till EHD-virus bör ändras för att anpassa dem till hänvisningarna till detta virus i andra unionsakter och för att klargöra att alla serotyper av viruset omfattas av bestämmelserna. Dessutom bör kraven avseende infektion med EHD-virus i högre grad följa WOAH:s internationella standarder för att möjliggöra en vektorfri period som en frivillig och ytterligare riskreducerande åtgärd i samband med den infektionen, för att säkerställa säker handel med avelsmaterial från nötkreatur, får och getter.

(12)

I bilaga III till delegerad förordning (EU) 2020/686 fastställs ytterligare djurhälsokrav avseende tillsats av antibiotika i sperma, bl.a. obligatorisk tillsats i sperma från nötkreatur och svin. Kraven överensstämmer med WOAH:s internationella standarder, men dessa standarder håller på att ändras i riktning mot frivillig, flexiblare och mer återhållsam användning av antibiotika. Information från vetenskaplig litteratur, medlemsstaterna och berörda parter pekar dessutom på liknande behov. De relevanta kraven bör därför rationaliseras och göras frivilliga.

(13)

Efter offentliggörandet av delegerad förordning (EU) 2020/686 i Europeiska unionens officiella tidning har några väsentliga fel upptäckts. I synnerhet har formuleringen om förhindrande av att obehöriga personer får tillträde till spermasamlingsstationer och anläggningar för bearbetning av avelsmaterial skapat rättsosäkerhet. Dessutom har en felaktig hänvisning i den text som är tillämplig på vissa hästdjur som förs in på spermasamlingsstationer för hästdjur oavsiktligt ändrat de krav vars uppfyllande stationsveterinärer ska säkerställa. För att skapa rättslig säkerhet och tydlighet bör de felen rättas till.

(14)

Delegerad förordning (EU) 2020/686 bör därför ändras och rättas i enlighet med detta.

1.

I artikel 1.7 ska led a utgå.

2.

I artikel 2 ska led 12 ersättas med följande:

3.

I artikel 3 ska led b ersättas med följande:

4.

I artikel 4.1 ska led b ii ersättas med följande:

5.

Artikel 10.2 ska ersättas med följande:

6.

Artikel 19.2 ska ersättas med följande:

7.

Artikel 36 ska utgå.

8.

Artikel 39 ska ändras på följande sätt:

9.

Artikel 40 ska ersättas med följande:

10.

Artikel 41 ska ersättas med följande:

(1)

Enligt förordning (EG) nr 1924/2006 är hälsopåståenden om livsmedel förbjudna, såvida de inte har godkänts av kommissionen i enlighet med den förordningen och ingår i en förteckning över tillåtna hälsopåståenden.

(2)

I förordning (EG) nr 1924/2006 fastställs att livsmedelsföretagare ska lämna ansökningar om godkännande av hälsopåståenden till den behöriga nationella myndigheten i en medlemsstat. Den behöriga nationella myndigheten ska vidarebefordra giltiga ansökningar till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten).

(3)

När livsmedelsmyndigheten tagit emot en ansökan ska den utan dröjsmål underrätta övriga medlemsstater och kommissionen samt avge ett yttrande om hälsopåståendet i fråga.

(4)

Kommissionen ska fatta beslut om huruvida hälsopåståenden ska godkännas med beaktande av livsmedelsmyndighetens yttrande.

(5)

Efter en ansökan från Laboratoire Lescuyer (sökanden), inlämnad i enlighet med artikel 14.1 a i förordning (EG) nr 1924/2006 och innehållande en begäran om skydd av äganderättsligt skyddade data, ombads livsmedelsmyndigheten avge ett yttrande om de vetenskapliga beläggen för ett hälsopåstående om en blandning av torrextrakt av kronärtskocksblad som standardiserats avseende klorogensyror, monakolin K från fermenterat rött ris, polikosanoler från sockerrör, procyanidoliska oligomerer från tallbark av fransk terpentintall, torrextrakt av vitlök som standardiserats avseende allicin, d-α-tokoferylvätesuccinat, riboflavin och inositolhexanikotinat (dvs. innehållet i sökandes produkt Limicol®) och minskad LDL-kolesterolhalt i blodet (2). Det påstående som sökanden föreslog hade följande lydelse: ”Limicol® har visat sig sänka/minska kolesterolhalten i blodet. En hög kolesterolhalt är en riskfaktor för utveckling av kranskärlssjukdom.”

(6)

Den 26 juli 2013 tog kommissionen och medlemsstaterna emot det vetenskapliga yttrandet (3) gällande ansökan från livsmedelsmyndigheten, som fann att det på grundval av de framlagda uppgifterna kunde fastställas ett orsakssamband mellan intag av en blandning av torrextrakt av kronärtskocksblad som standardiserats avseende klorogensyror, monakolin K från fermenterat rött ris, polikosanoler från sockerrör, procyanidoliska oligomerer från tallbark av fransk terpentintall, torrextrakt av vitlök som standardiserats avseende allicin, d-α-tokoferylvätesuccinat, riboflavin och inositolhexanikotinat i det livsmedel som påståendet gäller och minskad LDL-kolesterolhalt i blodet. Ett hälsopåstående som återger denna slutsats bör därför anses uppfylla kraven i förordning (EG) nr 1924/2006, och det bör tas upp i unionsförteckningen över tillåtna hälsopåståenden.

(7)

Livsmedelsmyndigheten angav i sitt yttrande att den inte kunde ha nått sina slutsatser utan tre interventionsstudier på människa (4), för vilka sökanden begärt äganderättsligt skydd.

(8)

Efter att ha fått livsmedelsmyndighetens yttrande bad kommissionen sökanden att ytterligare klargöra sina motiveringar till begäran om skydd av äganderättsligt skyddade data avseende de tre interventionsstudierna på människa och sin begäran om ensamrätt att använda studierna i enlighet med artikel 21.1 i förordning (EG) nr 1924/2006.

(9)

Sökanden har också förklarat att den när ansökan lämnades in hade äganderätt till studierna och ensamrätt att använda dem, och att tredje man därför inte kunde få tillgång till eller använda studierna på laglig väg. Kommissionen bedömde alla underbyggande uppgifter från sökanden och ansåg att sökanden lämnat tillräckliga belägg för att kraven i artikel 21.1 i förordning (EG) nr 1924/2006 är uppfyllda för de studier för vilka sökanden begärt äganderättsligt skydd.

(10)

Vetenskapliga data och övrig information i dessa tre studier får följaktligen inte användas till förmån för en senare sökande under en femårsperiod från och med den dag då denna förordning träder i kraft. Användningen av det hälsopåstående som godkänns genom denna förordning bör därför begränsas till sökanden under en femårsperiod.

(11)

Att godkännandet av detta påstående och rätten att hänvisa till studierna i ansökan begränsas till sökanden utgör dock inget hinder för andra sökande att ansöka om godkännande att få använda samma påstående, förutsatt att deras ansökningar bygger på lagligen erhållna uppgifter till stöd för ett godkännande enligt denna förordning.

(12)

Ett syfte med förordning (EG) nr 1924/2006 är att säkerställa att hälsopåståenden är sanningsenliga, tydliga, tillförlitliga och meningsfulla för konsumenterna och att formuleringen och presentationen av dem beaktas i detta avseende. När påståendet som en sökande använder har samma innebörd för konsumenterna som detta godkända hälsopåstående, eftersom det visar på samma samband mellan en livsmedelskategori, ett livsmedel eller en av dess beståndsdelar och hälsa, bör detta påstående därför omfattas av samma villkor för användning som de påståenden som godkänts genom den här förordningen.

(13)

I enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 1924/2006 bör registret över alla godkända näringspåståenden och hälsopåståenden därför uppdateras.

(14)

De synpunkter som sökanden lämnat till kommissionen i enlighet med artikel 16.6 i förordning (EG) nr 1924/2006 har beaktats vid antagandet av den här förordningen.

(15)

Tillsättning av ämnen till eller användning av ämnen i livsmedel regleras av särskild unionslagstiftning och nationell lagstiftning, liksom klassificeringen av produkter som livsmedel eller läkemedel. Ett beslut om ett hälsopåstående i enlighet med förordning (EG) nr 1924/2006, såsom upptagande i förteckningen över tillåtna påståenden enligt artikel 14.1 i den förordningen, innebär inte något godkännande för utsläppande på marknaden av det ämne som påståendet gäller, något beslut om huruvida ämnet får användas i livsmedel eller någon klassificering av vissa produkter som livsmedel. När det gäller monakoliner från fermenterat rött ris reglerades dess användning genom kommissionens förordning (EU) 2022/860 (5) som ändrade bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1925/2006 (6) genom att lägga till ämnet i förteckningen över ”Ämnen som omfattas av begränsningar” och därmed får monakoliner från fermenterat rött ris endast användas på vissa villkor. I förordning (EU) 2022/860 fastställs också lämpliga märkningskrav för alla livsmedel som innehåller monakoliner från fermenterat rött ris.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt om de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden.

(2)

En ansökan om godkännande av L-arginin framställt av Corynebacterium glutamicum CGMCC 20516 har lämnats in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1831/2003. Till ansökan bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(3)

Ansökan gäller godkännande av L-arginin framställt av Corynebacterium glutamicum CGMCC 20516 som fodertillsats för alla djurarter i kategorin ”näringstillsatser” och den funktionella gruppen ”aminosyror, deras salter och analoger”.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) konstaterade i sitt yttrande av den 29 juni 2022 (2) att L-arginin framställt av Corynebacterium glutamicum CGMCC 20516 under föreslagna användningsvillkor inte inverkar negativt på konsumenters säkerhet, miljön eller djurs hälsa när det används som tillskott till foder i lämpliga mängder enligt målartens näringsbehov och när näringsmässig obalans till följd av samtidig användning av L-arginin i dricksvatten och foder förhindras.

(5)

Livsmedelsmyndigheten konstaterade vidare att användare kan exponeras via inandning. Sökanden har tillhandahållit det säkerhetsdatablad som krävs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (3), vilket visar att tillsatsen kan orsaka ögon- och hudirritation.

(6)

Livsmedelsmyndigheten drog slutsatsen att tillsatsen kan vara effektiv för alla djurarter. Livsmedelsmyndigheten anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden. Den bekräftade även den rapport om analysmetoden för fodertillsatsen i foder som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(7)

Bedömningen av L-arginin framställt av Corynebacterium glutamicum (CGMCC 20516) visar att villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003 är uppfyllda. Användningen av ämnet bör därför godkännas. Kommissionen anser att lämpliga skyddsåtgärder bör vidtas för att motverka negativa effekter på människors hälsa, framför allt vad gäller användare av tillsatsen.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt om de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden.

(2)

En ansökan om godkännande av ett preparat av karvakrol, tymol, D-karvon, metylsalicylat och L-mentol har lämnats in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1831/2003. Till ansökan bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(3)

Ansökan gäller godkännande av ett preparat av karvakrol, tymol, D-karvon, metylsalicylat och L-mentol som fodertillsats för alla fjäderfäarter i kategorin ”zootekniska tillsatser” och den funktionella gruppen ”andra zootekniska tillsatser”. Eftersom preparatet redan godkänts för samma godkännandeinnehavare genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/996 (2) som fodertillsats för slaktkycklingar, kycklingar som föds upp till värphöns och mindre vanligt förekommande fjäderfäarter som föds upp för värpning, beaktas ansökan om godkännande enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1831/2003 endast för arter som inte omfattades av det tidigare godkännandet.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) konstaterade i sitt yttrande av den 29 juni 2022 (3) att preparatet av karvakrol, tymol, D-karvon, metylsalicylat och L-mentol under föreslagna användningsvillkor inte inverkar negativt på konsumenters säkerhet eller miljön och att ovannämnda preparat är säkert för fjäderfäarter som är avsedda för slakt eller som föds upp för värpning eller avel. I brist på tillräckliga uppgifter kunde livsmedelsmyndigheten inte dra någon slutsats om säkerheten hos preparatet för värp- eller avelsfåglar. Livsmedelsmyndigheten konstaterade också att det inte är troligt att användare exponeras via inandning, och att slutsatserna i det tidigare yttrandet vad gäller säkerheten för användarna också gäller den aktuella bedömningen. I samband med det tidigare yttrandet om denna tillsats, som antogs den 15 maj 2019 (4), innehöll det säkerhetsdatablad som krävs enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (5) uppgifter om hudirritation, ögonirritation och allergisk hudreaktion. Livsmedelsmyndigheten drog också slutsatsen att tillsatsen kan vara effektiv för slaktkycklingar. Denna slutsats kan även tillämpas på slaktkalkoner, kalkoner som föds upp för avel, mindre vanligt förekommande fjäderfäarter avsedda för slakt och mindre vanligt förekommande fjäderfäarter som föds upp för avel. I brist på tillräckliga uppgifter kunde livsmedelsmyndigheten inte dra någon slutsats om effektiviteten för värphöns eller för andra fjäderfäarter för som föds upp för värpning eller som är avsedda för avel. Livsmedelsmyndigheten anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden. Den bekräftade även den rapport om analysmetoden för fodertillsatsen i foder som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(5)

Bedömningen av preparatet av karvakrol, tymol, D-karvon, metylsalicylat och L-mentol visar att villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003 är uppfyllda. Användning av preparatet bör därför godkännas för slaktkalkoner, kalkoner som föds upp för avel, mindre vanligt förekommande fjäderfäarter avsedda för slakt och mindre vanligt förekommande fjäderfäarter som föds upp för avel. Kommissionen anser att lämpliga skyddsåtgärder bör vidtas för att motverka negativa effekter på människors hälsa, framför allt vad gäller användare av tillsatsen.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt om de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden.

(2)

En ansökan om godkännande av riboflavin 98 % (vitamin B2) framställt av Bacillus subtilis KCCM 10445 och ett preparat av riboflavin 80 % framställt av Bacillus subtilis KCCM 10445 har lämnats in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1831/2003. Till ansökan bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1831/2003.

(3)

Ansökan gäller godkännande av riboflavin framställt av Bacillus subtilis KCCM 10445 och ett preparat av riboflavin framställt av Bacillus subtilis KCCM 10445 som fodertillsatser för alla djurarter i kategorin ”näringstillsatser” och den funktionella gruppen ”vitaminer, provitaminer och kemiskt väldefinierade ämnen med likartad effekt”.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) konstaterade i sina yttranden av den 5 maj 2021 (2) och den 27 september 2022 (3) att riboflavin (98 %) framställt av Bacillus subtilis KCCM 10445 och preparatet av riboflavin (80 %) framställt av Bacillus subtilis KCCM 10445 under föreslagna användningsvillkor inte inverkar negativt på djurs hälsa, konsumenters säkerhet eller miljön. Livsmedelsmyndigheten konstaterade dessutom att preparatet av riboflavin inte är farligt vid inandning. I brist på uppgifter kunde inga slutsatser dras om en eventuell risk vid inandning av riboflavin framställt av Bacillus subtilis KCCM 10445. Varken riboflavin eller preparatet av riboflavin är irriterande för hud eller ögon. I brist på uppgifter kunde dessutom inga slutsatser dras om huruvida riboflavin framställt av Bacillus subtilis KCCM 10445 och preparatet av riboflavin framställt av Bacillus subtilis KCCM 10445 kan vara hudsensibiliserande.

(5)

Livsmedelsmyndigheten konstaterade att riboflavin framställt av Bacillus subtilis KCCM 10445 och preparatet av riboflavin framställt av Bacillus subtilis KCCM 10445 är effektiva källor för att tillgodose djurs näringsbehov när de administreras via foder och/eller dricksvatten. Livsmedelsmyndigheten anser inte att det behövs några särskilda krav på övervakning efter utsläppandet på marknaden. Den bekräftade även rapporten om analysmetoderna för fodertillsatserna i foder som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(6)

Riboflavin med en renhetsgrad på minst 80 % framställt av Bacillus subtilis KCCM 10445 godkändes inte tidigare, och befintliga lager av den tillsatsen och foder som innehåller den tillsatsen skulle dras tillbaka från marknaden enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1254 (4) på grund av förekomst i tillsatsen av livsdugliga celler och rekombinant-DNA från den genetiskt modifierade produktionsstammen Bacillus subtilis KCCM 10445 som innehåller gener för antimikrobiell resistens och utgör en risk för målarterna, konsumenterna, användarna och miljön. Det riboflavin som inte godkändes och det här angivna riboflavinet (98 %) framställt av Bacillus subtilis KCCM 10445 och preparatet av riboflavin (80 %) framställt av Bacillus subtilis KCCM 10445 framställs av samma produktionsstam (Bacillus subtilis KCCM 10445). Renhetsgraden hos riboflavinet har emellertid höjts, från 80 % i det riboflavin som inte godkändes till 98 % i detta godkännande. I ovannämnda yttranden konstaterade livsmedelsmyndigheten att livsdugliga celler och rekombinant-DNA från Bacillus subtilis KCCM 10445 inte kunde påvisas i det riboflavin och i det preparat av riboflavin som är föremål för denna ansökan och att dessa tillsatser därför inte ger upphov till någon säkerhetsrisk som är förknippad med den genetiska modifieringen av produktionsstammen.

(7)

Bedömningen av riboflavin framställt av Bacillus subtilis KCCM 10445 och preparatet av riboflavin framställt av Bacillus subtilis KCCM 10445 visar att villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003 är uppfyllda. Användningen av ämnet och preparatet bör därför godkännas. Kommissionen anser dessutom att lämpliga skyddsåtgärder bör vidtas för att motverka negativa effekter på människors hälsa, framför allt vad gäller användare av tillsatserna.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Enligt förordning (EU) 2015/2283 får endast nya livsmedel som godkänts och införts i unionsförteckningen släppas ut på marknaden i unionen. På grundval av den definition som anges i artikel 3.2 c i förordning (EU) 2015/2283 klassas traditionella livsmedel från ett tredjeland som nya livsmedel.

(2)

I enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2015/2283 har en unionsförteckning över nya livsmedel upprättats genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 (2).

(3)

Den 8 oktober 2021 lämnade företaget Zenko Superfoods Pte. Ltd (sökanden) in en anmälan till kommissionen om sin avsikt att släppa ut rostade och poppade kärnor från frön av Euryale ferox Salisb. (makhana) på marknaden i unionen som ett traditionellt livsmedel från ett tredjeland i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2015/2283. Sökanden begärde att de rostade och poppade kärnorna från frön av Euryale ferox Salisb. (makhana) skulle få användas som sådana som snacks av befolkningen i allmänhet.

(4)

I enlighet med artikel 7.3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2468 (3) begärde kommissionen kompletterande information från sökanden när det gäller kraven för anmälans giltighet. Den begärda informationen lämnades den 9 februari 2022.

(5)

Anmälan uppfyller kraven i artikel 14 i förordning (EU) 2015/2283. De uppgifter som sökanden lagt fram visar på att rostade och poppade kärnor från frön av Euryale ferox Salisb. (makhana) konsumerade som sådana som snacks har en historiskt säker användning som livsmedel i Indien.

(6)

Den 22 mars 2022 vidarebefordrade kommissionen, i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2015/2283, den giltiga anmälan till medlemsstaterna och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten).

(7)

Inga vederbörligen motiverade invändningar avseende säkerheten mot att rostade och poppade kärnor från frön av Euryale ferox Salisb. (makhana) släpps ut på marknaden i unionen framfördes till kommissionen av medlemsstaterna eller livsmedelsmyndigheten inom den fyramånadersfrist som föreskrivs i artikel 15.2 i förordning (EU) 2015/2283.

(8)

Den 5 september 2022 offentliggjorde livsmedelsmyndigheten sin tekniska rapport ”Technical Report on the notification of roasted and popped kernels from the seeds of Euryale ferox Salisb. (makhana) as a traditional food from a third country pursuant to Article 14 of Regulation (EU) 2015/2283” (4). Livsmedelsmyndigheten konstaterade att de tillgängliga uppgifterna om sammansättningen och den historiska användningen av de rostade och poppade kärnorna från frön av Euryale ferox Salisb. (makhana) inte väcker några farhågor om säkerheten.

(9)

Kommissionen bör därför godkänna att rostade och poppade kärnor från frön av Euryale ferox Salisb. (makhana) som sådana släpps ut på marknaden i unionen som snacks och uppdatera unionsförteckningen över godkända nya livsmedel i enlighet med detta.

(10)

Rostade och poppade kärnor från frön av Euryale ferox Salisb. (makhana) bör införas som ett traditionellt livsmedel från ett tredjeland i den unionsförteckning över nya livsmedel som fastställts i genomförandeförordning (EU) 2017/2470. Bilagan till genomförandeförordning (EU) 2017/2470 bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Den 31 mars 2020 antog rådet beslut (Gusp) 2020/472 (1), genom vilket inrättades Europeiska unionens militära insats i Medelhavsområdet (Eunavfor MED Irini).

(2)

Den 26 mars 2021 antog rådet, efter en strategisk översyn av insatsen, beslut (Gusp) 2021/542 (2), genom vilket bland annat Eunavfor MED Irini förlängdes till och med den 31 mars 2023.

(3)

Inom ramen för den strategiska översynen av insatsen enades kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik om att Eunavfor MED Irini bör förlängas till och med den 31 mars 2025.

(4)

Bortskaffandet av vapen och tillhörande materiel som beslagtagits av Eunavfor MED Irini bör underlättas ytterligare.

(5)

Beslut (Gusp) 2020/472 bör ändras i enlighet med detta.

1.

I artikel 2.5 ska tredje stycket ersättas med följande:

”En medlemsstat som bistår Eunavfor MED Irini med bortskaffande av beslagtagna vapen och tillhörande materiel ska, efter att ha mottagit ett certifikat för beslagtagande från Eunavfor MED Irini, inom ramen för tillämplig lagstiftning och tillämpliga förfaranden förbinda sig att så snart som möjligt slutföra de förfaranden som krävs för att möjliggöra bortskaffande av de beslagtagna artiklarna. Eunavfor MED Irini ska förse den medlemsstaten med ett certifikat för bortskaffande.”

2.

I artikel 13 ska följande punkt läggas till:

3.

Artikel 15.2 ska ersättas med följande:

(1)

Den 12 december 2003 antog Europeiska rådet EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen. Kapitel III i denna innehåller en förteckning över åtgärder som måste vidtas såväl inom unionen som i tredjeländer för att bekämpa sådan spridning.

(2)

Den 28 april 2004 antog Förenta nationernas (FN) säkerhetsråd resolution 1540 (2004) (resolution 1540 (2004)), som var det första internationella instrument som på ett integrerat och övergripande sätt behandlade massförstörelsevapen, bärare av dessa vapen och material med koppling till dessa. I resolution 1540 (2004) fastställdes bindande skyldigheter för alla stater som syftar till att förhindra och avhålla icke-statliga aktörer från att få tillgång till sådana vapen och material med koppling till sådana vapen. I resolutionen uppmanas staterna också att lägga fram en rapport för den kommitté som säkerhetsrådet inrättat genom resolution 1540 (2004) (1540-kommittén) om åtgärder de vidtagit eller ämnar vidta för att genomföra resolution 1540 (2004).

(3)

Den 27 april 2006 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1673 (2006) och beslutade att 1540-kommittén skulle intensifiera sina ansträngningar för att främja ett fullständigt genomförande av resolution 1540 (2004) genom arbetsprogram, utåtriktad verksamhet, bistånd, dialog och samarbete. Det uppmanade även 1540-kommittén att tillsammans med stater och internationella, regionala och subregionala organisationer undersöka möjligheten att utbyta erfarenheter och lärdomar samt undersöka vilka befintliga program som skulle kunna underlätta genomförandet av resolution 1540 (2004).

(4)

Den 20 april 2011 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1977 (2011) och beslutade att förlänga mandatet för 1540-kommittén med en period på tio år till och med den 25 april 2021. Det beslutade också att 1540-kommittén skulle fortsätta att intensifiera sina ansträngningar för att främja alla staters fullständiga genomförande av resolution 1540 (2004), aktivt delta i att koppla samman erbjudanden och framställningar om bistånd genom åtgärder såsom besök på inbjudan av den berörda staten, biståndsmallar, handlingsplaner eller annan information som lämnats till 1540-kommittén, och att vidta en övergripande översyn av läget när det gäller genomförandet av resolution 1540 (2004) före december 2016.

(5)

Den 15 december 2016 antog FN:s säkerhetsråd enhälligt resolution 2325 (2016) och godkände därmed resultatet av processen för den övergripande översyn av resolution 1540 (2004) som vidtagits under 2016. I resolutionen uppmanades alla stater att stärka de nationella åtgärderna för genomförande av resolution 1540 (2004) och där efterlystes också ett ökat bistånd till uppbyggnad av staternas kapacitet i detta avseende, inbegripet genom frivilliga bidrag, och ett fördjupat samarbete mellan intressenter, civilsamhället och den akademiska världen.

(6)

Den 30 november 2022 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2663 (2022) och beslutade att förlänga mandatet för 1540-kommittén med en period på tio år till och med den 30 november 2032.

(7)

Unionens stöd till genomförandet av resolution 1540 (2004), som sedan 2006 har skett genom genomförandet av rådets gemensamma åtgärder 2006/419/Gusp (1) och 2008/368/Gusp (2) och rådets beslut 2013/391/Gusp (3) och (Gusp) 2017/809 (4), har bidragit till en väsentlig minskning av antalet icke-rapporterande stater och antalet stater som inte lämnade kompletterande information som 1540-kommittén begärt efter att ofullständiga rapporter lämnats in.

(8)

Det föreligger ett behov av fortsatt stöd från unionen för genomförandet av resolution 1540 (2004).

(9)

Unionen bör därför anta detta beslut så att det stöd som krävs kan tillhandahållas.

(10)

FN:s kontor för nedrustningsfrågor (Unoda), som är ansvarigt för att förse 1540-kommittén och dess expertgrupp med praktiskt och logistiskt stöd, bör anförtros det tekniska genomförandet av de aktiviteter som ska genomföras enligt detta beslut.

(11)

Detta beslut vägleds av principen om att på bästa sätt ta till vara erfarenheterna från tidigare gemensamma åtgärder och rådsbeslut till stöd för genomförandet av resolution 1540 (2004). Det tar hänsyn till de specifika behov som stater meddelat och skräddarsydda strategier till stöd för de behoven samt uppmuntrar nationellt och regionalt egenansvar för aktiviteterna i syfte att säkerställa deras långsiktiga hållbarhet. Detta beslut baseras på principen om uppbyggnad av partnerskap mellan unionen och tredje parter inom ramen för resolution 1540 (2004) i syfte att säkerställa synergier och komplementaritet och är inriktat på sådana aktiviteter som har lett till konkreta resultat vad gäller stärkande av nationellt genomförande, förstärkt bistånd, upplysning och engagemang avseende resolution 1540 (2004).

(12)

Detta beslut bör genomföras i enlighet med det ekonomiska och administrativa ramavtal som kommissionen har ingått med FN om förvaltningen av unionens ekonomiska bidrag till program eller projekt som administreras av FN.

a)

Workshoppar och utbildning för tematisk kapacitetsuppbyggnad inom ramen för upp till fem framställningar om bistånd från stater.

b)

Utbildning för regionala kontaktpunkter.

c)

Stöd till utarbetandet av nationella handlingsplaner och tillhandahållande av skräddarsytt stöd.

d)

Virtuell konferens för regionalt stöd avseende genomförandet av resolution 1540 (2004).

e)

Regionala konferenser för utåtriktad verksamhet.

f)

Uppbyggnad och spridning av kunskap.

(1)

Enligt artikel 3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/39 (2) ska medlemsstater som vill delta i unionens stödordning för utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk vid utbildningsanstalter (skolprogrammet) senast den 31 januari varje år till kommissionen lämna in sina ansökningar om unionsstöd avseende påföljande läsår och, i förekommande fall, uppdatera sin ansökan om unionsstöd för det pågående läsåret.

(2)

I syfte att säkerställa ett effektivt genomförande av skolprogrammet bör tilldelningen av unionsstöd för frukt och grönsaker i skolan och för skolmjölk till de deltagande medlemsstaterna fastställas på grundval av de belopp som angivits i deras ansökningar om unionsstöd, och med beaktande av överföringarna mellan medlemsstaternas preliminära tilldelade anslag som avses i artikel 23a.4 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (3).

(3)

Alla medlemsstater har underrättat kommissionen om sina ansökningar om unionsstöd för perioden 1 augusti 2023–31 juli 2024 och uppgett vilket stödbelopp de begärt för frukt och grönsaker i skolan eller skolmjölk, eller för båda delarna i programmet. Belgien, Frankrike, Nederländerna och Sverige tog i sina ansökningar hänsyn till överföringarna mellan de preliminära tilldelade anslagen.

(4)

För att tillgängliga medel ska kunna utnyttjas maximalt bör outnyttjat unionsstöd omfördelas till de medlemsstater som deltar i skolprogrammet och som i sina ansökningar om unionsstöd angett sin önskan att använda ett större belopp än de preliminära tilldelade anslagen, om ytterligare medel skulle bli tillgängliga.

(5)

I sin ansökan om unionsstöd för perioden 1 augusti 2023–31 juli 2024 ansökte Sverige om ett mindre belopp än de preliminära tilldelade anslagen för frukt och grönsaker i skolan. Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Spanien, Kroatien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Slovenien och Slovakien anmälde sin önskan att använda ett större belopp än de preliminära tilldelade anslagen för frukt och grönsaker i skolan. Ingen av medlemsstaterna ansökte om ett mindre belopp än de preliminära tilldelade anslagen för skolmjölk.

(6)

Den slutliga tilldelningen av unionsstöd för frukt och grönsaker i skolan och för skolmjölk för perioden 1 augusti 2023–31 juli 2024 bör fastställas på grundval av de uppgifter som lämnats av medlemsstaterna.

(7)

Genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/493 (4) fastställdes den slutliga tilldelningen av unionsstöd för frukt och grönsaker i skolan och för skolmjölk för perioden 1 augusti 2022–31 juli 2023 till de medlemsstater som ville delta i skolprogrammet. Genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/1187 (5) ändrades genomförandebeslut (EU) 2022/493 vad gäller den slutliga tilldelningen av unionsstöd till medlemsstaterna för frukt och grönsaker i skolan och för skolmjölk för perioden 1 augusti 2022–31 juli 2023, för att ta hänsyn till de andra ansökningar om unionsstöd enligt undantagsreglerna som medlemsstaterna lämnat in i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/861 (6) för samma period.

(8)

I de anmälningar som lämnades in senast den 31 januari 2023 i enlighet med artikel 3 i genomförandeförordning (EU) 2017/39 uppdaterade vissa medlemsstater sin ansökan om unionsstöd för läsåret 2022/2023. Tyskland, Spanien, Nederländerna, Österrike och Finland anmälde överföringar mellan de slutliga tilldelade anslagen för frukt och grönsaker och de slutliga tilldelade anslagen för skolmjölk. Tyskland och Nederländerna ansökte om ett mindre belopp än de slutliga tilldelade anslagen för skolmjölk. Tjeckien, Danmark, Estland, Irland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Slovakien och Sverige anmälde sin önskan att använda ett större belopp än de slutliga tilldelade anslagen för skolmjölk.

(9)

Genomförandebeslut (EU) 2022/493 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

(1)

Enligt artikel 12.1 i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1163/2014 (ECB/2014/41) (2) ska ECB varje år utfärda en avgiftsavi till alla avgiftsskyldiga inom sex månader från starten av den nya avgiftsperioden.

(2)

Enligt artikel 5.1 och 5.2 i förordning (EU) nr 1163/2014 (ECB/2014/41) ska de årliga tillsynsavgifterna som finansieras av de betydande enheter som står under tillsyn beräknas utifrån ECB:s årliga kostnader. Det årliga kostnadsbeloppet fastställs på grundval av det årliga utgiftsbeloppet som består av alla utgifter som ECB ådrar sig under den relevanta avgiftsperioden och som direkt eller indirekt hör samman med dess tillsynsuppgifter.

(3)

Enligt artikel 8 i förordning (EU) nr 1163/2014 (ECB/2014/41) ska, för beräkningen av de årliga tillsynsavgifterna som betalas avseende betydande enheter och betydande grupper som står under tillsyn samt mindre betydande enheter och mindre betydande grupper som står under tillsyn, de årliga kostnaderna delas upp utifrån kostnadsfördelningen mellan de relevanta funktionerna som utför den direkta tillsynen över betydande enheter och betydande grupper som står under tillsyn och den indirekta tillsynen över mindre betydande enheter och mindre betydande grupper som står under tillsyn.

(4)

I enlighet med artikel 5.3 i förordning (EU) nr 1163/2014 (ECB/2014/41) ska avgiftsbelopp för tidigare avgiftsperioder som inte har kunnat indrivas, räntebetalningar som har erhållits i enlighet med artikel 14 och vissa andra belopp som har erhållits eller återbetalats i enlighet med artikel 7.3 i den förordningen, i förekommande fall, också beaktas när man fastställer de årliga kostnaderna.

(5)

I enlighet med artikel 5.4 i förordning (EU) nr 1163/2014 (ECB/2014/41) ska, inom fyra månader efter utgången av varje avgiftsperiod, det totala årliga tillsynsbeloppet för varje kategori av enheter och grupper som står under tillsyn för den avgiftsperioden offentliggöras på ECB:s webbplats.