10.3.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 73/1

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/543

av den 9 mars 2023

om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 686/2012 vad gäller utseende av de medlemsstater som vid tillämpningen av förnyelseförfarandet ska utvärdera verksamma ämnen vars godkännandeperiod löper ut mellan den 31 januari 2029 och den 1 oktober 2035

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (1), särskilt artikel 19, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 686/2012 (2) utses en rapporterande medlemsstat och en medrapporterande medlemsstat som vid tillämpningen av förnyelseförfarandet ska utvärdera verksamma ämnen. Eftersom det ännu inte utsetts någon rapporterande medlemsstat eller någon medrapporterande medlemsstat för utvärderingen av de verksamma ämnen vars godkännandeperiod löper ut mellan den 31 januari 2029 och den 1 oktober 2035 bör sådana utses.

(2)	Detta utseende bör göras så att det säkerställs att ansvaret och arbetet fördelas jämnt mellan medlemsstaterna.

(3)	Genomförandeförordning (EU) nr 686/2012 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genomförandeförordning (EU) nr 686/2012 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 9 mars 2023.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.

(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 686/2012 av den 26 juli 2012 om utseende av de medlemsstater som vid tillämpningen av förnyelseförfarandet ska utvärdera verksamma ämnen (EUT L 200, 27.7.2012, s. 5).

BILAGA

I bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 686/2012 ska följande del läggas till som del E:

”DEL E

Utseende av medlemsstater för utvärderingen av verksamma ämnen vars godkännandeperiod löper ut mellan den 31 januari 2029 och den 1 oktober 2035

Verksamt ämne	Rapporterande medlemsstat	Medrapporterande medlemsstat
1-Metylcyklopropen	DE	EL
2,4-D	DE	EL
2,4-DB	EL	IE
ABE-IT 56	FR	PT
Acetamiprid	DE	ES
Acibenzolar-S-metyl	ES	BE
Ampelomyces quisqualis stam AQ10	SE	NL
Bacillus amyloliquefaciens stam FZB24	DE	AT
Bacillus subtilis stam IAB/BS03	ES	AT
Beauveria bassiana stam 203	DK	NL
Beauveria bassiana stam IMI389521	SE	NL
Beauveria bassiana stam PPRI 5339	SE	NL
Bensoesyra	HU	CZ
Karfentrazonetyl	FR	DE
Karvon	IT	NL
Cerevisan	ES	DE
Clonostachys rosea stam J1446	HU	AT
Coniothyrium minitans stam CON/M/91–08	AT	EE
COS-OGA	FR	HR
Cyhalofopbutyl	CZ	BE
Cypermetrin	CZ	DE
Dimetenamid-P	BE	DE
Etofumesat	AT	FI
Fenhexamid	BE	CZ
Järn(III)fosfat	PL	DK
Järn(III)pyrofosfat	CZ	FR
Flazasulfuron	ES	PL
Florasulam	CZ	FR
Florpyrauxifenbensyl	FR	IT
Flutianil	DE	EL
Foramsulfuron	FR	SK
Forklorfenuron	ES	BE
Jodosulfuron	BE	FR
Iprovalikarb	SE	LV
Isaria fumosorosea stam Apopka 97	NL	AT
Isoxaflutol	SE	BE
Laminarin	EL	FR
Lavandulylsenecioat	SE	NL
Maleinhydrazid	SI	IT
Mefentriflukonazol	ES	FR
Mesosulfuron	PL	SE
Mesotrion	NL	SK
Metalaxyl-M	DE	EL
Milt pepinomosaikvirusisolat VC1	FR	DE
Milt pepinomosaikvirusisolat VX1	FR	DE
Pasteuria nishizawae Pn1	NL	DK
Pepinomosaikvirus stam CH2 isolat 1906	FI	BE
Petoxamid	AT	FR
Phlebiopsis gigantea stam FOC PG 410.3	EE	FI
Phlebiopsis gigantea stam VRA 1835	EE	FI
Phlebiopsis gigantea stam VRA 1984	EE	FI
Pikolinafen	LT	IT
Propoxikarbazon	SE	BE
Pyraflufenetyl	DE	FR
Pyridat	AT	DE
Pyriproxifen	ES	BE
Saccharomyces cerevisiae stam LAS02	EL	AT
Siltiofam	NL	IE
Natriumvätekarbonat	AT	FR
Sulfosulfuron	IE	SE
Tiabendazol	NO	ES
Tifensulfuronmetyl	FR	DK
Tolklofosmetyl	FI	SE
Tribenuron	FR	SE
Trichoderma atroviride stam SC1	SI	NL
Trifloxistrobin	HR	DE
Verticillium albo-atrum stam WCS850	NL	SE
Zoxamid	BE	PL”

10.3.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 73/5

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV (EU) 2023/544

av den 16 december 2022

om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG vad gäller undantagen för användning av bly i aluminiumlegeringar avsedda för bearbetning, i kopparlegeringar och i vissa batterier

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG av den 18 september 2000 om uttjänta fordon (1), särskilt artikel 4.2 b, och

av följande skäl:

(1)	Enligt artikel 4.2 a i direktiv 2000/53/EG ska medlemsstaterna säkerställa att material och komponenter i fordon som släpps ut på marknaden efter den 1 juli 2003 inte innehåller bly, kvicksilver, kadmium eller sexvärt krom.

(2)	I bilaga II till direktiv 2000/53/EG förtecknas material och komponenter som är undantagna från förbudet i artikel 4.2 a i direktivet.

(3)

Kommissionen gjorde mot bakgrund av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen en bedömning av det undantag som anges i punkt 2 c i) i bilaga II till direktiv 2000/53/EG om aluminiumlegeringar avsedda för bearbetning. Denna bedömning ledde till slutsatsen att det finns lämpliga alternativ tillgängliga, men att det behövs en övergångsperiod för att ersätta användningen av bly i de alla material och komponenter som omfattas av undantaget. Användningen av bly i de berörda materialen och komponenterna, inbegripet bly i bearbetat aluminium, skulle kunna fasas ut i slutet av 2027. Det är därför lämpligt att fastställa en sista giltighetsdag för det undantaget.

(4)

Kommissionen gjorde mot bakgrund av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen en bedömning av det undantag som anges i punkt 3 i bilaga II till direktiv 2000/53/EG för kopparlegeringar. Denna bedömning ledde till slutsatsen att det ännu inte finns några lämpliga alternativ för användningen av bly i de material och komponenter som omfattas av det undantaget. Med hänsyn till de framsteg som gjorts när det gäller utvecklingen av substitut för bly i de berörda materialen och komponenterna är det lämpligt att fastställa ett nytt datum för översyn av det undantaget.

(5)

Kommissionen gjorde mot bakgrund av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen en bedömning av det undantag som anges i punkt 5 b i bilaga II till direktiv 2000/53/EG för bly i batterier för batteritillämpningar som inte omfattas av punkt 5 a i den bilagan om batterier i högspänningssystem. Bedömningen ledde till slutsatsen att användningen av bly i batterier för batteritillämpningar som inte omfattas av punkt 5 a i bilaga II till direktiv 2000/53/EG kan undvikas för vissa tillämpningar men inte för batterier som används i 12 V-tillämpningar. För att tillämpa ett enhetligt regelverk för batterier, inbegripet sådana som inte omfattas av undantaget i punkt 5 a i bilaga II till direktiv 2000/53/EG och som inte används i 12 V-tillämpningar, är det lämpligt att föreskriva två separata punkter, 5 b i och 5 b ii, i stället för en enda punkt, 5 b.

(6)

Punkt 5 b i bör innehålla ett undantag för användningen av bly i batterier som används i 12 V-tillämpningar och för användningen av bly i batterier som används i 24 V-tillämpningar i fordon avsedda för särskilda ändamål enligt definitionen i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 (2). Med hänsyn till de framsteg som har gjorts när det gäller utvecklingen av substitut för bly i de berörda batterierna är det lämpligt att fastställa ett datum för översyn av de undantagen.

(7)

Punkt 5 b ii bör innehålla ett undantag för användningen av bly i batterier för andra batteritillämpningar som inte omfattas av punkt 5 a och 5 b i) i bilaga II till direktiv 2000/53/EG. Bedömningen ledde till slutsatsen att blybaserade batterier för dessa tillämpningar kan undvikas mot bakgrund av de framsteg som har gjorts i utvecklingen av substitut till användningen av bly i batterier som används i sådana tillämpningar. Det är därför lämpligt att fastställa en sista giltighetsdag för det undantaget, som gör det möjligt att fasa ut användningen av bly i de batterier som berörs.

(8)	Direktiv 2000/53/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga II till direktiv 2000/53/EG ska ersättas med texten i bilagan till det här direktivet.

Artikel 2

1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 juni 2023. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Medlemsstaterna ska själva bestämma hur hänvisningen ska göras.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 16 december 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EGT L 269, 21.10.2000, s. 34.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1).

BILAGA

”BILAGA II

Material och komponenter som är undantagna från bestämmelserna i artikel 4.2 a

En halt av ämnen på högst 0,1 viktprocent bly, sexvärt krom och kvicksilver, och högst 0,01 viktprocent kadmium i homogent material ska tolereras.

Reservdelar som har släppts ut på marknaden efter den 1 juli 2003 och som används i fordon som har släppts ut på marknaden före den 1 juli 2003, utom hjulbalanseringsvikter, kolborstar för elmotorer och bromsbelägg, ska vara undantagna från artikel 4.2 a i direktiv 2000/53/EG.

Material och komponenter

Tillämpningsområde och sista giltighetsdag för undantaget

Ska märkas eller göras identifierbara i enlighet med artikel 4.2 b iv

Bly som legeringsämne

1 a)	Stål avsett för bearbetning och satsvis varmförzinkade stålkomponenter som innehåller högst 0,35 viktprocent bly

1 b)	Kontinuerligt förzinkad stålplåt som innehåller högst 0,35 viktprocent bly

I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2016 och i reservdelar till sådana fordon

2 a)	Aluminium avsett för bearbetning som innehåller högst 2 viktprocent bly

Som reservdelar till fordon som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2005

2 b)	Aluminium som innehåller högst 1,5 viktprocent bly

Som reservdelar till fordon som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2008

2 c i)

Aluminiumlegeringar avsedda för bearbetning som innehåller högst 0,4 viktprocent bly

I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2028 och i reservdelar till sådana fordon

2 c ii)

Aluminiumlegeringar som inte omfattas av punkt 2 c i och som innehåller högst 0,4 viktprocent bly (2)

(1)

3.	Kopparlegeringar som innehåller högst 4 viktprocent bly

(3)

4 a)	Lagerskålar och -bussningar

Som reservdelar till fordon som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2008

4 b)	Lagerskålar och -bussningar i motorer, transmissioner och kompressorer för luftkonditionering

Som reservdelar till fordon som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2011

Bly och blyföreningar i komponenter

5 a)	Bly i batterier som används i högspänningssystem (4) som endast används för framdrivning i fordon i kategorierna M1 och N1

I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2019 och i reservdelar till sådana fordon

5 b i)

Bly i batterier som används i följande:

1.	12 V-tillämpningar.

2.	24 V-tillämpningar i fordon avsedda för särskilda ändamål enligt definitionen i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 (7).

(3)

5 b ii)

Bly i batterier som används i batteritillämpningar som inte omfattas av punkt 5 a eller punkt 5 b i

I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2024 och i reservdelar till sådana fordon

6.	Vibrationsdämpare

I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2016 och i reservdelar till sådana fordon

7 a)	Vulkaniseringsmedel och stabilisatorer för elastomerer som används i bromsslangar, bränsleslangar, ventilationsslangar, elastomer- och metalldelar i chassikonstruktioner och motorupphängningar

Som reservdelar till fordon som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2005

7 b)	Vulkaniseringsmedel och stabilisatorer för elastomerer som används i bromsslangar, bränsleslangar, ventilationsslangar, elastomer- och metalldelar i chassikonstruktioner samt motorupphängningar som innehåller högst 0,5 viktprocent bly

Som reservdelar till fordon som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2006

7 c)	Bindemedel för elastomerer som används i drivlinesystem, som innehåller högst 0,5 viktprocent bly

Som reservdelar till fordon som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2009

8 a)	Bly i lod för att fästa elektriska och elektroniska komponenter vid elektroniska kretskort och bly i pläteringsskikt på anslutningar på andra komponenter än elektrolytiska kondensatorer av aluminium, på komponentstift och på elektroniska kretskort

I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2016 och i reservdelar till sådana fordon

X (5)

8 b)	Bly i lod i elektriska tillämpningar, utom för lödning på elektroniska kretskort eller på glas

I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2011 och i reservdelar till sådana fordon

X (5)

8 c)	Bly i pläteringsskikt på anslutningar på elektrolytiska kondensatorer av aluminium

I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2013 och i reservdelar till sådana fordon

X (5)

8 d)	Bly som används vid lödning på glas i luftmassemätare

I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2015 och i reservdelar till sådana fordon

X (5)

8 e)	Bly i lödmetall med hög smälttemperatur (dvs. blybaserade legeringar som innehåller minst 85 viktprocent bly)

(1)

X (5)

8 f i)

Bly i press-fit-don

I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2017 och i reservdelar till sådana fordon

X (5)

8 f ii)

Bly i press-fit-don utom i anslutningsdon i fordons kabelnät

I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2024 och i reservdelar till sådana fordon

X (5)

8 g i)

Bly i lod för elektrisk koppling mellan halvledarskiva och substrat i flip-chip-stackar av integrerade kretsar

I fordon som typgodkänts före den 1 oktober 2022 och i reservdelar till sådana fordon

X (5)

8 g ii)

Bly i lod för elektrisk koppling mellan halvledarskiva och substrat i flip-chip-stackar av integrerade kretsar, där den elektriska kopplingen utgörs av något av följande:

1.	En halvledartekniknod på minst 90 nm.

2.	En enda skiva på minst 300 mm2 i någon av halvledartekniknoderna.

3.	Staplade skivpaket (stacked die packages) på minst 300 mm2, eller kiselmellanlägg på minst 300 mm2.

(1)

I fordon som typgodkänts före den 1 oktober 2022 och i reservdelar till sådana fordon

X (5)

8 h)	Bly i lod för att fästa värmespridare vid kylfällan i effekthalvledarenheter med en chipstorlek på minst 1 cm2 projektionsyta och en nominell strömtäthet på minst 1 A/mm2 kiselchipyta

I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2016 och i reservdelar till sådana fordon

X (5)

8 i)	Bly i lod i elektriska tillämpningar på glas, utom för lödning i laminerat glas

I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2016 och i reservdelar till sådana fordon

X (5)

8 j)	Bly i lod för lödning i laminerat glas

I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2020 och i reservdelar till sådana fordon

X (5)

8 k)	Lödning av värmetillämpningar med en glödström på 0,5 A eller mer per lödfog på enkelrutor av laminerat glas, med en maximal materialtjocklek på 2,1 mm. Detta undantag omfattar inte lödning på kontakter som är inbyggda i den mellanliggande polymeren.

I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2024 och i reservdelar till sådana fordon

X (5)

9.	Ventilsäten

Som reservdelar till motortyper som utvecklats före den 1 juli 2003

10 a)

Elektriska och elektroniska komponenter som innehåller bly, i glas eller keramiskt material, i en matris av glas eller keramiskt material, i ett glaskeramiskt material eller i en matris av glaskeramiskt material

Detta undantag omfattar inte användning av bly i

i)	glas i glödlampor och glasyr på tändstift,

ii)	dielektriska keramiska material i komponenter förtecknade under 10 b, 10 c och 10 d.

X (6) (för andra komponenter än piezo-komponenter i motorer)

10 b)

Bly i PZT-baserade dielektriska keramiska material i kondensatorer som ingår i integrerade kretsar eller diskreta halvledare

10 c)

Bly i dielektriska keramiska material i kondensatorer med en märkspänning på mindre än 125 V AC eller 250 V DC

I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2016 och i reservdelar till sådana fordon

10 d)

Bly i dielektriska keramiska material i kondensatorer som kompenserar temperaturrelaterade avvikelser hos sensorer i sonarsystem som använder ultraljud

I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2017 och i reservdelar till sådana fordon

11.	Pyrotekniska laddningar

I fordon som typgodkänts före den 1 juli 2006 och i reservdelar till sådana fordon

12.	Blyhaltiga termoelektriska material i fordonselektriska tillämpningar för att minska koldioxidutsläpp genom återvinning av värme från avgaser

I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2019 och i reservdelar till sådana fordon

Sexvärt krom

13 a)

Korrosionsskyddande beläggningar

Som reservdelar till fordon som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2007

13 b)

Korrosionsskyddande beläggningar på bultar/muttrar i chassikonstruktioner

Som reservdelar till fordon som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2008

14.

Sexvärt krom som korrosionsskydd för kylsystemet av kolstål i absorptionskylskåp (högst 0,75 viktprocent i kylsystemet):

a)	konstruerade för att drivas helt eller delvis med elektrisk värmare, med en genomsnittlig utnyttjad elektrisk ineffekt på < 75 W vid konstanta driftsförhållanden,

b)	konstruerade för att drivas helt eller delvis med elektrisk värmare, med en genomsnittlig utnyttjad elektrisk ineffekt på ≥ 75 W vid konstanta driftsförhållanden,

c)	konstruerade att drivas helt och hållet med icke-elektriska värmare.

För a) I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2020 och i reservdelar till sådana fordon

För b) I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2026 och i reservdelar till sådana fordon

Kvicksilver

15 a)

Urladdningslampor för strålkastare

I fordon som typgodkänts före den 1 juli 2012 och i reservdelar till sådana fordon

15 b)

Lysrör som används i belysning i instrumentpaneler

I fordon som typgodkänts före den 1 juli 2012 och i reservdelar till sådana fordon

Kadmium

16.	Batterier för eldrivna fordon

Som reservdelar till fordon som släppts ut på marknaden före den 31 december 2008

Anmärkningar till tabellen:

(1) Detta undantag ska ses över 2024.

(2) Gäller aluminiumlegeringar där bly inte tillsätts avsiktligt utan förekommer på grund av användningen av återvunnet aluminium.

(3) Detta undantag ska ses över 2025.

(4) System med en spänning på > 75 V DC enligt vad som föreskrivs i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/35/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av elektrisk utrustning (EUT L 96, 29.3.2014, s. 357).

(5) Demontering om ett genomsnittligt gränsvärde på 60 gram per fordon överskrids (i samband med punkt 10 a). För denna anmärkning ska endast fabriksmonterad elektronisk utrustning beaktas.

(6) Demontering om ett genomsnittligt gränsvärde på 60 gram per fordon överskrids (i samband med punkt 8 a–k). För denna anmärkning ska endast fabriksmonterad elektronisk utrustning beaktas.”

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1).

10.3.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 73/19

EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2023/549

av den 6 mars 2023

om tillgång till och användning av vissa TARGET-uppgifter och om upphävande av beslut ECB/2010/9 (ECB/2023/3)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.2 första och fjärde strecksatserna,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 3.1 första och fjärde strecksatserna och artikel 22, och

av följande skäl:

(1)

Det transeuropeiska automatiserade systemet för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET2) regleras för närvarande genom riktlinje ECB/2012/27 (1). Från och med den 20 mars 2023 ersätts TARGET2 av TARGET, ett tredje generationens betalningssystem i euro för avveckling av centralbankspengar. TARGET regleras genom riktlinje (EU) 2022/912 om en ny version av det transeuropeiska automatiserade systemet för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET) (ECB/2022/8) (2), riktlinje ECB/2012/27 upphävs med verkan från och med den 20 mars 2023 och tillämpas från och med samma dag. TARGETs delsystem är de rättsliga efterträdarna till motsvarande TARGET2-delsystem.

(2)	Precis som TARGET2 är TARGET strukturerat som ett flertal bruttoavvecklingssystem i realtid, som vart och ett är en komponent som drivs av en centralbank i Eurosystemet. Genom riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8) harmoniseras reglerna för TARGET-komponenterna i största möjliga utsträckning.

(3)

Delsystem i TARGET2 som ägs och drivs av centralbanker i Eurosystemet har tillsammans identifierats som systemviktiga betalningssystem (SIPS) som omfattas av Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 795/2014 (ECB/2014/28) (3). Delsystemen i TARGET, i egenskap av betalningssystem som ersätter dessa delsystem i TARGET2, förväntas också omfattas av förordning (EU) nr 795/2014 (ECB/2014/28) och ska uppfylla de krav avseende övervakning som fastställs i den förordningen.

(4)	Genom artikel 28.1 i del I i bilaga I till riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8) åläggs varje centralbank vissa krav att sekretessbelägga konfidentiell betalningsinformation avseende deltagare som innehar TARGET-konton hos denna centralbank.

(5)	Enligt artikel 28.3 i del I i bilaga I till riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8) får varje centralbank röja betalningsinformation avseende deltagaren som erhållits under driften av den relevanta TARGET-komponenten för vissa ändamål.

(6)

I de fall då det inte är tillräckligt att använda aggregerade betalningsuppgifter från TARGET för att centralbankerna ska kunna säkerställa att TARGET fungerar effektivt, bör de ha tillgång till TARGET-extraherade uppgifter på transaktionsnivå avseende deltagarna i samtliga TARGET-komponenter, inklusive adressater med BIC. Samtliga centralbanker måste också ha tillgång till sådana uppgifter på transaktionsnivå för att utföra Eurosystemets offentliga uppgifter i egenskap av övervakare av TARGET när det inte är tillräckligt att använda aggregerade betalningsuppgifter från TARGET. Dessutom är det också nödvändigt att alla centralbanker har tillgång till sådana uppgifter på transaktionsnivå för att kunna utföra analyser till stöd för makrotillsyn, finansiell stabilitet, finansiell integration, marknadsoperationer, resolution och penningpolitiska funktioner och den gemensamma tillsynsmekanismen, i enlighet med åtskillnadsprincipen.

(7)

Centralbankernas tillgång till uppgifter på transaktionsnivå för alla deltagare bör begränsas till vad som är nödvändigt för att centralbankerna ska kunna utföra kvantitativa analyser av transaktionsflöden mellan deltagare eller för att göra numeriska simuleringar av avvecklingsprocessen i TARGET, i enlighet med artikel 28.3 i del I i bilaga I till riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8) och dess genomförandebestämmelser, och bör inte omfatta uppgifter om deltagarnas kunder utom i de fall då dessa kunder är adressater med BIC.

(8)

När centralbanker utför kvantitativa analyser och numeriska simuleringar i egenskap av TARGET-operatörer bör syftet framför allt vara att säkerställa att TARGET är effektivt utformat, stödja efterlevnaden av tillsynsförväntningarna, analysera operativa brister i TARGET, analysera betalningsmönster och likviditetsnivåer, övervaka effekterna av dess prissättningsmekanismer och göra kostnads-nyttoanalyser för ytterligare funktioner och tjänster. När centralbanker utför kvantitativa analyser och numeriska simuleringar i egenskap av TARGET-övervakare bör syftet framför allt vara att analysera och övervaka risker i TARGET och stödja regelbundna och särskilda tillsynsbedömningar i förhållande till tillämpliga standarder. När centralbanker utför kvantitativa analyser och numeriska simuleringar till stöd för andra viktiga centralbanksfunktioner bör syftet framför allt vara att analysera utvecklingen på penningmarknaden, bedöma den finansiella integrationen i euroområdet, övervaka centralbankernas saldon och likviditetsfördelning.

(9)

Det är av yttersta vikt att sekretessen bevaras för uppgifter på transaktionsnivå. Därför bör endast en liten grupp av särskilt avdelad personal inom centralbankerna få tillgång till och använda uppgifter på transaktionsnivå. Utöver de yrkesetiska regler och sekretessregler som gäller för centralbankernas personal bör styrelsen för marknadsinfrastruktur (MIB) fastställa särskilda regler för tillgång till och användning av uppgifter på transaktionsnivå. Centralbankerna bör se till att deras särskilt avdelade personal följer dessa regler och MIB bör övervaka efterlevnaden.

(10)	MIB bör ha möjlighet att publicera information som härrör från användning av uppgifter på transaktionsnivå, förutsatt att denna information inte möjliggör, direkt eller indirekt, att deltagaren eller deltagarens kunder identifieras.

(11)	TARGETs analysmiljö gör det möjligt för Eurosystemet att utföra kvantitativa analyser och numeriska simuleringar med hjälp av data på transaktionsnivå.

(12)

Utöver artikel 28.3 i del I i bilaga I till riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8), som omfattar uppgifter på transaktionsnivå, anges i artikel 28.5 i del I i bilaga I till riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8) att centralbankerna får använda, röja eller publicera betalningsinformation avseende deltagaren eller deltagarens kunder för statistiska, historiska, vetenskapliga eller andra ändamål vid utövandet av sina offentliga funktioner eller funktionerna för andra offentliga organ till vilka informationen röjs, förutsatt att det inte direkt eller indirekt går att identifiera deltagaren eller deltagarens kunder. Utan att det påverkar centralbankernas möjligheter att använda, röja eller publicera sådan information enligt denna artikel bör MIB samordna centralbankernas åtgärder.

(13)	Bestämmelserna i detta beslut bör utvidgas till att omfatta anslutna nationella centralbanker genom ett avtal mellan de anslutna nationella centralbankerna och centralbankerna i Eurosystemet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

Genom detta beslut regleras tillgången till och användningen av vissa TARGET-uppgifter i enlighet med artikel 3 samt för de ändamål som anges i artikel 3.

Artikel 2

Definitioner

I detta beslut ska definitionerna i artikel 2 i riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8) gälla.

Artikel 3

Tillgång till och användning av vissa TARGET-uppgifter

1. I enlighet med artikel 28.3 i del I i bilaga I till riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8) får centralbankerna, i den utsträckning som är nödvändig, ha tillgång till TARGET-extraherade uppgifter på transaktionsnivå avseende samtliga deltagare i samtliga TARGET-komponenter och använda dem för kvantitativa analyser och numeriska simuleringar, förutsatt att det rör sig om följande syften:

a)	Säkerställa att TARGET fungerar effektivt och övervakas.

b)	Utföra de analyser som är nödvändiga för makrotillsyn, finansiell stabilitet, finansiell integration, marknadsoperationer, resolution och penningpolitik.

c)	Genomföra de analyser som är nödvändiga för den gemensamma tillsynsmekanismen, i enlighet med åtskillnadsprincipen.

2. Åtkomst till och användning av uppgifter enligt punkt 1 ska begränsas till följande:

a)	För att säkerställa att TARGET fungerar effektivt samt övervakas ska fem anställda arbeta med driften av TARGET och fem anställda med övervakningen av TARGET, där varje grupp har separat tillgång till uppgifterna.

b)	För de analyser som avses i punkt 1 b och c ska en grupp på upp till 15 anställda forskare samordnas av Europeiska centralbankssystemets forskningschefer.

3. Centralbankerna ska utnämna den personal som avses i punkt 2. Om en drifts- eller forskningsanställd utnämns i enlighet med punkt 2 ska detta godkännas av styrelsen för marknadsinfrastruktur (MIB). Utnämningar av personal från övervakning enligt punkt 2 a måste godkännas av kommittén för marknadsinfrastruktur och betalningar (MIPC). De förfaranden som avses i denna artikel ska även tillämpas när dessa personer eventuellt ersätts.

4. MIB ska fastställa särskilda regler för att garantera sekretessen för uppgifter på transaktionsnivå. Centralbankerna ska se till att de anställda som har utnämnts enligt punkterna 2 och 3 följer dessa regler. Vid bristande efterlevnad av de särskilda regler som MIB har fastställt ska centralbankerna säkerställa att anställda som utnämnts i enlighet med punkt 3 inte längre har tillgång till eller använder sig av de uppgifter som avses i punkt 1. MIB ska övervaka att bestämmelserna i denna punkt efterlevs.

5. ECB-rådet får också bevilja andra användare tillgång och ska fastställa de exakta reglerna för sådan tillgång. I så fall ska MIB övervaka hur de använder uppgifterna och i synnerhet att de följer sekretessreglerna, både de regler som har fastställts av MIB och de regler som framgår av artikel 28 i del I i bilaga I till riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8).

Artikel 4

TARGETs analysmiljö

1. TARGETs analysmiljö ska tas fram för att utföra kvantitativa analyser och numeriska simuleringar enligt artikel 3.1. Den ska omfatta analysmiljön och simuleringsverktyget.

2. Analysmiljön ska utvecklas och underhållas av ECB. Suomen Pankki ska utveckla och underhålla simuleringsverktyget. Analysmiljön och simuleringsverktyget ska omfatta nödvändig teknisk infrastruktur samt nödvändiga datautvinnings- och simuleringsverktyg och analysprogram.

3. ECB och Suomen Pankki ska ingå ett avtal med centralbankerna i Eurosystemet om tjänster och tekniska specifikationer för TARGETs analysmiljö. Ett sådant avtal ska omfatta de anslutna nationella centralbankerna.

Artikel 5

Publicering och röjande

1. MIB får publicera information som härrör från användning av uppgifter på transaktionsnivå, förutsatt att det inte är möjligt att, direkt eller indirekt, identifiera deltagaren eller deltagarens kunder.

2. MiB ska samordna centralbankernas röjande och publicering av betalningsinformation i enlighet med artikel 28.5 i del I i bilaga I till riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8).

Artikel 6

Upphävande

Beslut ECB/2010/9 ska upphöra att gälla från och med den 20 mars 2023.

Artikel 7

Ikraftträdande

1. Detta beslut träder i kraft den femte dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2. Detta beslut ska tillämpas från och med den 20 mars 2023.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 6 mars 2023.

Christine LAGARDE

ECB:s ordförande

(1) Europeiska centralbankens riktlinje av den 5 december 2012 om ett transeuropeiskt automatiserat system för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET2) (ECB/2012/27) (EUT L 30, 30.1.2013, s. 1).

(2) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2022/912 av den 24 februari 2022 om en ny version av det transeuropeiska automatiserade systemet för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET) och om upphävande av riktlinje 2013/47/EU (ECB/2012/27) (ECB/2022/8) (EUT L 163, 17.6.2022, s. 84).

(3) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 795/2014 av den 3 juli 2014 om krav på övervakning av systemviktiga betalningssystem (ECB/2014/28) (EUT L 217, 23.7.2014, s. 16).

10.3.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 73/23

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION (EU) 2023/550

av den 8 mars 2023

om nationella stödprogram för planering av hållbar rörlighet i städer

[delgivet med nr C(2023) 1524]

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och

av följande skäl:

(1)

I den europeiska gröna given (1) fastställs målet att uppnå en klimatneutral ekonomi i EU senast 2050. Där krävs även en minskning med 90 % av växthusgasutsläppen från transporter. I strategin för hållbar och smart mobilitet (2) ingår åtgärder som ska bidra till att uppnå detta mål, däribland åtgärder för att främja hållbar, smart, säker och hälsosam rörlighet i städer.

(2)

I meddelandet om EU:s nya ram för mobilitet i städer (3) prioriteras mer hållbara transportlösningar: kollektiva transporter och kollektivtrafik, delad mobilitet, gång och cykling. Syftet är att öka användningen av dessa för att skapa en bättre och mer energieffektiv mobilitetslösning från dörr till dörr och samtidigt bidra till medborgarnas hälsa och välbefinnande.

(3)

Hållbar rörlighet i städer bidrar till en rad europeiska strategier som syftar till att främja utsläppssnål och utsläppsfri mobilitet (4) och förbättra luftkvaliteten och trafiksäkerheten, samtidigt som det ger sidovinster i form av hälsa och välbefinnande för medborgarna. En effektiv planering av rörligheten i städer kan bidra till framsteg i relaterad europeisk och nationell politik direkt på lokal nivå. Såsom betonas i meddelandet om en långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden (5) och den åtföljande EU-handlingsplanen för landsbygden är bättre integrering av rörlighet i urbana områden, stadsnära områden och landsbygdsområden avgörande för att främja hållbara rörlighetslösningar.

(4)

Genom 2013 års paket om rörlighet i städer (6) infördes planer för hållbar rörlighet i städer (rörlighetsplaner) som en ram som städer kan använda för att planera och genomföra åtgärder för att hantera politiska utmaningar på området rörlighet i städer i hela det funktionella urbana området ("functional urban area"). Sedan dess har kommissionen uppmuntrat utbredd användning av sådana planer som en hörnsten i EU:s politik för rörlighet i städer. Konceptet med de tillhörande riktlinjerna för dessa planer har använts i stor utsträckning av lokala myndigheter, planerare och berörda parter och har visat sig vara ett effektivt, robust och flexibelt verktyg som städerna kan förlita sig på när de planerar sina rörlighetsåtgärder.

(5)

I sin särskilda rapport 06/2020 Hållbar rörlighet i EU:s städer (7) betonade Europeiska revisionsrätten att medlemsstaterna och deras städer har ansvaret för att hantera politiken för rörlighet i städer, i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Revisionsrätten konstaterade att lokala åtgärder för rörlighet i städer inte alltid var förenliga med målen för hållbar rörlighet i städer. Nationella stödprogram för planering av hållbar rörlighet i städer skulle bidra till stärkta kopplingar mellan konceptet på detta område och lokala rörlighetsplaner.

(6)

I den reviderade förordningen om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) (8) föreslås att urbana knutpunkter i TEN-T-nätet ska anta en plan för hållbar rörlighet i städer i enlighet med kraven i dess bilaga V och samla in och lämna in relevanta uppgifter om rörlighet i städer till kommissionen. När det gäller krav på datainsamling och rapportering kommer den efterföljande genomförandeakten att innehålla en förteckning över indikatorer för hållbar rörlighet i städer och beräkningsmetoden för dessa. Efter antagandet kommer dessa att vara de enda bindande kraven på EU-nivå för rörlighetsplaner. Genom nationella stödprogram för rörlighetsplaner kommer urbana knutpunkter i TEN-T-nätet att erbjudas experthjälp för att kunna uppfylla dessa krav.

(7)

Det är en utmaning för städer att övervaka framstegen inom sina åtgärder för hållbar rörlighet i städer med hjälp av indikatorer. Insamling av uppgifter kräver administrativa och ekonomiska resurser, och städerna har ofta svårt att få tillgång till tillgängliga uppgifter som innehas av nationella och regionala myndigheter och andra organ. Medlemsstaterna bör underlätta delning och användning av uppgifter genom centrala åtkomstpunkter och decentraliserade dataområden. Det kommer att hjälpa städerna att förbättra sina övervakningssystem under de kommande åren.

(8)

Alla städer har också tillgång till ett kompendium med icke-bindande vägledning och referensmaterial för rörlighetsplaner (9) som har tagits fram inom EU-medfinansierade projekt. Materialet hjälper de städerna att utarbeta och genomföra sina rörlighetsplaner. Städerna uppmanas att använda denna informationsresurs i enlighet med sina behov. Kommissionens expertgrupp för mobilitet i städer (10) bör hjälpa till att komplettera och rationalisera den icke-bindande vägledningen för planerna.

(9)	Medlemsstaterna bör stödja städer att utarbeta rörlighetsplaner, i syfte att hjälpa dem att öka kvaliteten på planerna och bättre anpassa dem till EU:s ram.

(10)	Städerna förblir ytterst ansvariga för att utarbeta, anta och genomföra sina rörlighetsplaner samt för att genomföra åtgärderna i dem.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1.1 Inledning

I 2013 års paket om rörlighet i städer infördes ett koncept för planering av hållbar rörlighet i städer (11) (konceptet) som hörnstenen i en ram för städers och regioners arbete med politiska utmaningar på området rörlighet i städer. Detta koncept behöver nu aktualiseras för att anpassas till nya EU-strategier och nya politiska prioriteringar. Konceptet beskrivs i bilagan till denna rekommendation.

Riktlinjerna för rörlighetsplaner grundar sig på detta koncept och innehåller råd till städer om hur de kan utarbeta och genomföra planerna.

Under det senaste årtiondet har konceptet främjats av kommissionen, och många städer runtom i EU har på frivillig basis tillämpat det för att planera sin omställning till attraktiv, inkluderande och hållbar rörlighet.

Städer som tillämpar konceptet har sett det som ett ändamålsenligt, heltäckande och flexibelt verktyg som sträcker sig bortom städernas administrativa gränser och omfattar hela det ”funktionella urbana området”, eftersom det även omfattar förbindelserna med kringliggande områden, pendlarflöden och förbindelserna mellan stad och landsbygd.

I arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar som åtföljer EU:s nya ram för mobilitet i städer (12) betonas att rörlighetsplanerna är en konsekvent och långsiktig planeringsram som involverar alla berörda parter. Konceptets motståndskraft framgick särskilt under covid-19-pandemin, eftersom många städer med en rörlighetsplan snabbt och effektivt kunde anpassa sin rörlighetspolitik och lättare kunde förändra sina rörlighetssystem än städer som saknade jämförbara planer. I många fall hade förfaranden för nödsituationer och motståndskraft redan beskrivits i de befintliga planerna.

Vid utvärderingen av 2013 års paket om rörlighet i städer konstaterades det emellertid att den ojämna användningen av rörlighetsplaner mellan medlemsstaterna var ett stort problem. Många städer har fortfarande ingen rörlighetsplan, och kvaliteten på de planer som finns varierar avsevärt. Det finns också en tydlig obalans mellan medlemsstaterna när det gäller den övergripande täckningen av städer med rörlighetsplaner.

Denna rekommendation riktar sig därför till medlemsstaterna.

1.2 Behov av insatser på medlemsstatsnivå

Utvärderingen av 2013 års paket om rörlighet i städer har, på grundval av omfattande erfarenhet av användningen av konceptet sedan 2013, visat att kapacitet och expertis, särskilt i små och medelstora städer, fortfarande är ett problem, liksom bristen på nationellt engagemang och stöd.

Detta visar att det finns ett allmänt behov av att säkerställa överensstämmelse med konceptet och samordna städers och urbana områdens åtgärder för att förbereda, genomföra och övervaka deras rörlighetsplaner.

Såsom påpekas i EU:s nya ram för mobilitet i städer finns det ett behov av att stärka styrningen och ansvarstagandet på nationell nivå och att upprätta en stödjande ram så att planerna på ett bättre sätt kan anpassas till konceptet på ett sätt som tar hänsyn till lokala omständigheter, planeringsmetoder och institutionella strukturer och är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

1.3 Kopplingen till TEN-T

I förslaget om en reviderad TEN-T-förordning (13) ingår att stärka städernas roll som viktiga knutpunkter för hållbara, säkra, effektiva och multimodala transporter i och utanför Europa. För att TEN-T-nätet ska fungera effektivt har kommissionen föreslagit att medlemsstaterna senast den 31 december 2025 ska se till att urbana knutpunkter i TEN-T-nätet antar en rörlighetsplan och samlar in relevanta uppgifter om rörlighet i städer.

Urbana knutpunkter bör ta hänsyn till hur olika åtgärder för mobilitet i städer påverkar trafikflödena, både för passagerar- och för godstrafiken, längs TEN-T-nätet. Åtgärderna bör syfta till att säkerställa smidig transitering genom, förbifart av eller sammanlänkning via urbana knutpunkter, bl.a. för utsläppsfria fordon. Åtgärderna bör bidra till att minska trafikstockningarna, öka transportandelen kollektivtrafik och aktiva transportsätt, öka trafiksäkerheten och undanröja flaskhalsar som påverkar trafikflödena i TEN-T-nätet.

Denna rekommendation syftar därför också till att ge ytterligare stöd till medlemsstater och städer vad gäller hur de ska förbereda sig för att uppfylla de föreslagna kraven för urbana knutpunkter.

Rekommendationen påverkar inte det framtida antagandet av en reviderad TEN-T-förordning på grundval av ovannämnda förslag och eventuella skyldigheter avseende rörlighetsplaner i denna.

1.4 Samordning på lokal nivå för att skapa synergier mellan sektorsstrategier och strategier för fysisk planering

Utvecklingen av rörlighetsplaner kräver en integrerad strategi som omfattar två dimensioner: integrering av rörlighet i städer i planeringen av transportnät (”nätverksstrategi”) och integrering i en sektorsövergripande strategi för hållbar stadsutveckling (”platsbaserad strategi”).

Transporter är en viktig del av en effektiv och ändamålsenlig strategi för integrerad fysisk planering på urban/lokal nivå. Rörlighetsplaner bör därför utarbetas och genomföras i nära samordning med lokala och regionala rörlighetsplaner, fysiska planer och relevanta sektorsplaner. Förutom att anpassa rörlighetsplanerna bättre till de politiska målen för olika sektorer minskar detta också den administrativa bördan för lokala myndigheter.

Medlemsstaterna bör säkerställa att de politiska målen för olika sektorer och planeringen av rörlighet i städer är förenliga och samstämmiga genom att

—	hjälpa städerna att omvandla europeiska och nationella mål till lokala stadspolicyer, strategier och planeringsdokument, exempelvis rörlighetsplaner, planer för hållbar logistik i städer, handlingsplaner för hållbar energi och klimatåtgärder, klimatkontrakt och överenskommelser om gröna städer,

—

ta upp städers och urbana områdens behov och särdrag i övergripande nationella eller regionala strategier och planeringsdokument, t.ex. nationella och regionala transportplaner, nationella politiska ramar för utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen, nationella energi- och klimatplaner, folkhälsostrategier och strategier för hållbar stadsutveckling,

—	ta upp städers och urbana områdens behov och särdrag i nationella åtgärder för europeiska och internationella åtaganden, såsom den europeiska planeringsterminen och arbetsplanerna för stomnätskorridorerna inom TEN-T.

2. NATIONELLT STÖDPROGRAM FÖR PLANERING AV HÅLLBAR RÖRLIGHET I STÄDER

2.1 Mål

Kommissionen uppmanar varje medlemsstat att inrätta ett nationellt stödprogram för planering av hållbar rörlighet i städer för att stödja städer, stärka styrningen och öka den nationella samordningen, planeringen och säkerställandet av en politik för hållbar rörlighet i städer samt förbättra samordningen mellan regioner och städer samt mellan urbana områden och landsbygdsområden.

2.2 Programmets omfattning

Nationella stödprogram för planering av hållbar rörlighet i städer bör omfatta åtgärder för att

—

utarbeta nationell vägledning för planering av rörlighet i städer på grundval av det uppdaterade konceptet, vilket beskrivs i bilagan till denna rekommendation, och med beaktande av riktlinjerna för planer för hållbar rörlighet i städer (14), och därvid ta hänsyn till passagerarrörlighet, godstransporter och logistik på ett integrerat sätt,

—	tillhandahålla tekniskt stöd och expertstöd,

—	utveckla en nationell strategi för att, i samarbete med stadsnära områden och landsbygdsområden runt staden i fråga, utarbeta och genomföra rörlighetsplaner som omfattar hela det funktionella urbana området (staden och dess pendlingszon),

—	stimulera det nationella nätverket av regioner och städer för att främja ömsesidigt lärande och utbyta god praxis, däribland EU:s yttersta randområden och andra avlägsna områden, öar, randområden och glesbefolkade områden,

—	genomföra ett utbildningsprogram för städer, som bland annat omfattar kapacitetsuppbyggnad,

—	tillhandahålla ekonomiskt stöd till städer för att rekrytera och behålla administrativ kapacitet och tillfälligt expertstöd,

—	anordna och samordna kommunikationskampanjer och aktiviteter med anknytning till rörlighetsplaner,

—	öka medvetenheten om den information och vägledning som offentliggörs på den europeiska informationsplattformen för rörlighet i städerna (15),

—	se över och ge råd om hur man kan förbättra kvaliteten på rörlighetsplaner i enlighet med konceptet; detta kommer att underlätta utvecklingen av rörlighetsplaner när det är ett villkor för att få tillgång till offentlig eller privat finansiering,

—	undersöka om den nationella rättsliga ramen innehåller hinder för utvecklingen av effektiva rörlighetsplaner,

—	hjälpa relevanta myndigheter att förbättra samordningen av tillhandahållandet av transportinfrastruktur och transporttjänster i det funktionella urbana området,

—	hjälpa lokala myndigheter att integrera och förbättra samordningen mellan rörlighetsplaner och fysisk planering samt förbättra anpassningen till och synergierna med handlingsplaner för hållbar energi och klimatåtgärder, planer för hållbar logistik i städer och andra relevanta planer,

—	stärka övervakningen av genomförandet av rörlighetsplaner genom att införa mekanismer för att mäta framstegen i riktning mot planernas allmänna och specifika mål,

—	beräkna indikatorer för hållbar rörlighet i städer i enlighet med kommissionens metod (16), samordna och stödja uppgiftsinsamling och underlätta tillgång till, delning av och användning av nationella, regionala eller privata uppgifter som behövs för att beräkna dessa indikatorer,

—	övervaka framstegen mot att uppnå politiska mål för olika sektorer, bl.a. minskade koldioxidutsläpp och trafiksäkerhet, hjälpa städer att utveckla mekanismer för insamling av disaggregerade uppgifter, bl.a. könsuppdelade uppgifter,

—	regelbundet uppdatera avsnitten om städer och nationella planer på informationsplattformen för rörlighet i städerna,

—	stödja genomförandet av de aspekter på rörlighet i städer som ingår i uppdraget för klimatneutrala och smarta städer.

Stödprogrammets omfattning bör fastställas i samarbete med städerna och regionerna och regelbundet ses över på grundval av deras behov och återkopplingen från dem.

2.3 Finansiering och kvalitetssäkring

Rörlighetsplaner är en effektiv ram för planering och genomförande av offentliga eller privata investeringar i rörlighet i städer.

Medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att ge information om och hjälp till finansieringsmöjligheter, förbättra kvaliteten på rörlighetsplanerna och anpassa dem bättre till konceptet.

Det finns en lång rad europeiska, nationella och regionala fonder och finansieringsverktyg som kan stödja planeringsprocesser för hållbar rörlighet i städer, såsom

—	Fonden för ett sammanlänkat Europa,

—	Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden, bl.a. Interreg och Urbact,

—	Horisont Europa, inklusive uppdragen och Civitas-åtgärderna,

—	InvestEU, faciliteten för återhämtning och resiliens och REPowerEU,

—	programmet för ett digitalt Europa,

—	Fonden för en rättvis omställning,

—	Innovationsfonden,

—	instrumentet för tekniskt stöd som tillhandahåller skräddarsydd teknisk expertis till EU-medlemsstaterna,

—	nationella program,

—	privat finansiering (t.ex. gröna obligationer).

Dessutom erbjuder EIT:s kunskaps- och innovationsgrupp om rörlighet i städer stöd till medlemsstater, regioner och städer i genomförandet av deras planer för hållbar rörlighet.

2.4 Nationell programförvaltning av rörlighetsplaner

Medlemsstaterna bör utse ett nationellt programförvaltningskontor för rörlighetsplanerna som fungerar som en kontaktpunkt för frågor om planerna som rör städer och urbana områden. Dessa bör inrättas i samarbete med nationella, regionala och lokala myndigheter.

Kontoren bör förfoga över relevant teknisk expertis och rättsliga, ekonomiska och personella resurser för att utveckla och genomföra det nationella stödprogrammet för planering av hållbar rörlighet i städer.

De bör vara neutrala och öppna för insyn samt involvera regioner, städer och landsbygdsområden i sitt arbete. De bör motta råd från en expertgrupp med företrädare för relevanta ministerier, regioner, städer, landsbygdsområden, den akademiska världen och andra relevanta aktörer på området rörlighet i städer.

Denna expertgrupp skulle kunna bidra till att utforma och bedöma det nationella stödprogrammet för planering av hållbar rörlighet i städer, godkänna nationella vägledningsdokument för planerna och fungera som ett oberoende expertforum för att hjälpa till att säkerställa att den europeiska och nationella vägledningen för planerna genomförs på ett korrekt sätt. Medlemsstaterna bör bygga vidare på befintliga stödsystem för städer. Programförvaltningskontoren bör sammanföra befintliga system som genomförs på subnationell och regional nivå för att säkerställa ett samordnat tillvägagångssätt, även när det gäller de särskilda begränsningarna för avlägsna och perifera områden och de yttersta randområdena.

Kontoren skulle kunna vara belägna i ett ministerium, en byrå eller ett specialiserat organ, beroende på medlemsstatens administrativa struktur. De nationella kontoren skulle kunna kompletteras av regionala kontor, särskilt i större eller federala medlemsstater.

I linje med subsidiaritetsprincipen bör städerna förbli ytterst ansvariga för att utveckla, anta och genomföra sina rörlighetsplaner.

2.5 Samverkan mellan nationella programförvaltningskontor och Europeiska kommissionen

De nationella programförvaltningskontoren bör fungera som medlemsstaternas huvudsakliga kontaktpunkt med kommissionen för utbyte och samordning av stödtjänster för rörlighetsplaner.

Att stödja genomförandet av dessa planer är en av huvuduppgifterna för den expertgrupp för mobilitet i städer som inrättades efter antagandet av EU:s nya ram för mobilitet i städer, där företrädare för medlemsstater, regioner, städer och andra berörda parter samlas för att diskutera EU:s politik för rörlighet i städer, vilket även omfattar rörlighetsplanerna. De nationella programförvaltningskontoren bör därför noggrant samordna sitt arbete med sin medlemsstats företrädare i expertgruppen och aktivt bidra till gruppen.

2.6 Information till kommissionen om åtgärder

Medlemsstaterna uppmanas att varje år informera kommissionen om de åtgärder som vidtas mot bakgrund av denna rekommendation. Informationen bör översändas för första gången ett år efter antagandet av denna rekommendation.

Den information som lämnas bör omfatta följande:

—	Det nationella stödprogrammet för planering av hållbar rörlighet i städer.

—	Kontaktuppgifter till det nationella programförvaltningskontoret för rörlighetsplaner.

—	En arbetsplan för kontoret för det nationella stödprogrammet för planering av hållbar rörlighet i städer.

—	En sammanfattning av de årliga rapporterna om genomförandet av arbetsplanen (inklusive kvantifierade framsteg rörande nyckelprestationsindikatorer, viktiga delmål och möjliga problem som identifierats samt planerade begränsningsåtgärder) samt de lärdomar som dragits.

3. ADRESSATER

Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdad i Bryssel den 8 mars 2023.

På kommissionens vägnar

Adina VĂLEAN

Ledamot av kommissionen

(1) COM(2019) 640 final.

(2) COM(2020) 789 final.

(3) COM(2021) 811 final.

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1161 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv 2009/33/EG om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon. (EUT L 188, 12.7.2019, s. 116)

(5) COM(2021) 345 final.

(6) COM(2013) 913 final.

(7) Särskild rapport 06/2020:Hållbar rörlighet i EU:s städer:inga större förbättringar är möjliga utan medlemsstaternas engagemang

(8) COM(2021) 812 final.

(9) Riktlinjerna för planer för hållbar rörlighet i städer består av riktlinjer för utarbetande och genomförande av sådana planer samt ytterligare referensmaterial. De återfinns på Eltis informationsplattform för rörlighet i städerna: https://www.eltis.org/mobility-plans/topic-guides.

(10) Kommissionens beslut C(2022)5320 av den 28 juli 2022 om inrättande av kommissionens expertgrupp för mobilitet i städer: expertgruppen för mobilitet i städer.

(11) Se bilagan till kommissionens meddelande av den 17 december 2013Tillsammans för en konkurrenskraftig och resurseffektiv rörlighet i städer, COM(2013) 913 final.

(12) COM(2021) 811 final.

(13) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet, COM(2021) 812 final.

(14) Riktlinjerna för planering och genomförande av planer för hållbar rörlighet i städer finns på Eltis informationsplattform för rörlighet i städerna: https://www.eltis.org/mobility-plans/sump-guidelines.

(15) https://www.eltis.org/mobility-plans/topic-guides

(16) https://transport.ec.europa.eu/transport-themes/clean-transport-urban-transport/sumi_sv

BILAGA

Uppdaterat koncept för planering av hållbar rörlighet i städer

1. INLEDNING

En plan för hållbar rörlighet i städer är en strategisk plan som är utformad för att tillgodose människors och företags behov av rörlighet i städer och deras omgivningar för en bättre livskvalitet. Det är en enhetlig ram för att hantera alla gemensamma utmaningar i samband med rörlighet i städer för hela det funktionella urbana området. En plan för hållbar rörlighet i städer utgör en heltäckande, visionsstyrd, flexibel och motståndskraftig strategi genom att fungera som en långsiktig rörlighetsplan som innehåller åtgärdspaket med kortsiktiga målsättningar och specifika mål vars uppnående kan påskyndas som svar på föränderliga behov.

Sedan 2013 har kommissionen uppmuntrat utbredd användning av rörlighetsplaner som en hörnsten i sin politik för rörlighet i städer. Detta återspeglar planernas potential att dels hjälpa städer och regioner att lösa gemensamma problem i samband med sin omställning till hållbar rörlighet, dels säkerställa en bättre livskvalitet. I 2013 års paket om rörlighet i städer (1) uppmanades lokala myndigheter att sätta rörlighetsplaner i centrum för sitt arbete med rörlighetsfrågor. Relaterade EU-riktlinjer offentliggjordes för att stödja lokala myndigheter under hela denna process.

Under de senaste åren har en stor mängd råd och vägledning tagits fram tillsammans med personer som är verksamma inom planering av rörlighet i städer. En efterföljande uppsättning kompletterande vägledningsdokument om specifika aspekter på rörlighetsplaner har även gjorts tillgänglig för städer och berörda parter via EU:s informationsplattform för rörlighet i städerna (2). Dessutom finns ett verktyg för självbedömning som kan hjälpa städer att förstå styrkorna och svagheterna i sina planer för hållbar mobilitet (3).

Konceptet för planering av hållbar rörlighet i städer (4) beskrevs ursprungligen i 2013 års paket om rörlighet i städer och bestod av åtta huvudsakliga vägledande principer. Det nuvarande konceptet behåller dessa, men uppdateras samtidigt.

1.1 Bakgrund

I enlighet med den nya Leipzigstadgan, (5) ska städer utforma integrerade och hållbara utvecklingsprogram för städer och säkerställa att de genomförs för staden som helhet, från dess funktionella områden till dess olika stadsdelar.

Planeringen av hållbar rörlighet i städer är därför avgörande för en ändamålsenlig och hållbar rörlighet i städerna, inbegripet de urbana knutpunkterna i TEN-T. Det är också viktigt för nätets övergripande funktion och för att säkerställa beredskap och motståndskraft i händelse av stora utmaningar.

Det föreslås att urbana knutpunkter ska uppfylla de väsentliga kraven på planering av hållbar rörlighet i städer i bilaga V till kommissionens förslag till en reviderad TEN-T-förordning (6). Detta koncept påverkar inte eventuella bindande skyldigheter för urbana knutpunkter när det gäller antagandet av rörlighetsplaner och deras innehåll som fastställs i den framtida reviderade TEN-T-förordningen. Samtidigt som konceptet bygger på dessa föreslagna krav ger det mer information och beskriver de rekommenderade komponenter som krävs för att utarbeta en plan för hållbar rörlighet i städer, oavsett om staden i fråga är en urban knutpunkt eller inte.

1.2 Skälen till att uppdatera konceptet för planering av hållbar rörlighet i städer

Mot bakgrund av de senaste årens snabba utveckling och de praktiska erfarenheter som erhållits under det senaste årtiondet vid genomförandet av konceptet finns det nu en möjlighet att uppdatera det, så att rörlighetsplanerna kan bidra mer effektivt till att uppfylla EU:s alltmer ambitiösa mål och åtaganden när det gäller transporter, klimat, hälsa och samhälle.

Den aktuella politiken fastställs särskilt i den europeiska gröna given (7), strategin för hållbar och smart mobilitet (8) och EU:s nya ram för rörlighet i städer (9). I 55 %-paketet (10) och paketen för effektiv och grön mobilitet och REPowerEU (11) har kommissionen nyligen lagt fram relevanta lagstiftningsförslag. Framför allt måste konceptet för planering av hållbar rörlighet i städer beakta klimat- och energiaspekter på ett bättre sätt, samtidigt som hänsyn tas till säkerhet, inkludering och tillgänglighet samt till godstransport- och logistikaspekterna på lokala transporter.

Mer specifikt står det i EU:s nya ram för rörlighet i städer att det uppgraderade konceptet för planering av hållbar rörlighet i städer bör klargöra att huvudsyftet är att främja hållbara lösningar som t.ex. aktiv mobilitet, kollektiva transporter och kollektivtrafik och delad mobilitet (inklusive förbindelser mellan stads- och landsbygdsområden), helt integrera såväl motståndskraft som planer för hållbar logistik i städerna och grunda sig på utsläppsfria fordon och lösningar. Konceptet bör också kompletteras för att ta hänsyn till behovet av särskilda indikatorer och krav när det gäller de planer som rör de urbana knutpunkterna i TEN-T (12).

Slutligen bör planeringsverktyg på områdena rörlighet, energi, hållbarhet och markanvändning komplettera varandra bättre. På så sätt kommer det reviderade konceptet också att skapa närmare kopplingar mellan rörlighetsplaner och andra relevanta stadsplaner som rör energi och klimat, i synnerhet handlingsplaner för hållbar energi och klimatåtgärder.

2. ETT KONCEPT FÖR PLANERING AV HÅLLBAR RÖRLIGHET I STÄDER

Detta koncept utgör en rekommenderad strategi för rörlighetsplaner oavsett det urbana områdets storlek. En plan för hållbar rörlighet i städer bör utarbetas och genomföras i enlighet med nedanstående vägledande principer.

2.1 Tydliga och mätbara mål

Huvudsyftet med en plan för hållbar rörlighet i städer är att göra det berörda funktionella urbana området (13) mer tillgängligt och att tillhandahålla högkvalitativ, säker och hållbar utsläppssnål rörlighet till, genom och inom detta område. Planen ska i synnerhet stödja utsläppsfri mobilitet och förverkligandet av ett urbant transportsystem som bidrar till bättre övergripande prestanda för transportnätet, särskilt genom utveckling av infrastruktur för smidig trafik med utsläppsfria fordon samt multimodala knutpunkter för passagerartrafik för att underlätta ”första och sista kilometern-förbindelser” och multimodala godsterminaler som betjänar det urbana områden.

En plan för hållbar rörlighet i städer bör därför innehålla specifika mål för att stödja utvecklingen av ett urbant transportsystem som

—	är säkert, tillgängligt, prisvärt och inkluderande för alla användare, inbegripet mindre gynnade grupper och personer med funktionsnedsättning eller nedsatt rörlighet, och som tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet och demografiska förändringar,

—	tillgodoser alla användares rörlighetsbehov, inklusive cykling och gång, stadslogistik, långväga gods- och passagerarflöden i TEN-T-nätet samt flöden från stadsnära områden och landsbygdsområden kring en stad och omfattar hela det funktionella urbana området (staden och dess pendlingszon),

—	uppfyller krav på hållbarhet, klimatskydd och motståndskraft och balanserar behovet av att säkerställa ekonomisk bärkraft, social rättvisa och skydd av hälsa och miljö,

—

optimerar effektiviteten i system för rörlighet i städer och beaktar kostnadseffektiviteten och de externa effekterna av olika transportsätt, särskilt med koppling till trafikstockningar, luftföroreningar, buller, koldioxidutsläpp, dödsolyckor och skador i trafiken samt deras inverkan på den biologiska mångfalden,

—	bidrar till att göra stadsmiljön mer attraktiv, bland annat genom en bättre fördelning av det offentliga utrymmet,

—	ökar livskvaliteten och gynnar folkhälsan, med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling (14), och säkerställer att infrastruktur och tjänster för transporter i städerna är säkra och bekväma för alla, även för utsatta grupper i samhället och för kvinnor,

—

förbättrar trafiksäkerheten, särskilt för aktiva och oskyddade trafikanter (t.ex. fotgängare, cyklister, äldre, barn och personer med funktionsnedsättning eller nedsatt rörlighet), tjänster och offentliga platser, i syfte att uppnå nollvisionen (15) för trafiksäkerhet i städer i enlighet med Vallettaförklaringen (16),

—

minskar alla källor till transportföroreningar, t.ex. luft-, buller-, partikel- och mikroplastföroreningar, och utsläppen av växthusgaser från transporter, samt ökar energieffektiviteten med målet att uppnå utsläppsfri rörlighet i städer i linje med målen i den europeiska gröna given, strategin för hållbar och smart mobilitet (17), handlingsplanen för nollförorening (18) och klimatlagen, med beaktande av nationella energi- och klimatplaner, luftkvalitetsplaner och lokala handlingsplaner för hållbar energi och klimatåtgärder,

—	bidrar till bättre konnektivitet och övergripande prestanda för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) och för Europas transportsystem som helhet, både för passagerare och för gods.

2.2 En långsiktig vision och en tydlig genomförandeplan

En plan för hållbar rörlighet i städer innehåller, eller är kopplad till, en befintlig långsiktig strategi för den framtida utvecklingen av det funktionella urbana området och, i detta sammanhang, för den framtida utvecklingen av transportinfrastruktur och multimodala rörlighetstjänster. Den innehåller också en plan för strategins kortsiktiga genomförande. Den bör vara en del av en integrerad strategi för hållbar stadsutveckling och kopplas till relevant markanvändning, fysisk planering och planeringen av sektorsspecifik politik (t.ex. för klimat och energi).

En plan för hållbar rörlighet i städer bör därför innehålla följande:

—	En tidsplan och en budgetplan, med källor till nödvändig finansiering som identifieras på lämpligt sätt. Genomförandeplanen bör helst sträcka sig över en period på 3–10 år.

—	Tydligt definierade ansvarsområden och resurser, inbegripet en översikt över de resurser som krävs för varje aktör.

2.3 Utvärdering av nuvarande och framtida prestanda

En plan för hållbar rörlighet i städer bör bygga på en noggrann bedömning av nuvarande och framtida prestanda hos det urbana transportsystemet och stödjas av ett omfattande övervakningssystem som omfattar följande:

—	En statusanalys, ett referensscenario och ett slutligt scenario, med början i en omfattande översyn av den nuvarande situationen och fastställandet av ett referensscenario mot vilket framtida framsteg kan mätas. En konsekvensbedömning av de föreslagna åtgärderna bör också ingå.

—

Specifika mål: En plan för hållbar rörlighet i städer bör innehålla specifika och realistiska prestandamål som är kopplade till statusanalysen och som är ambitiösa när det gäller planens huvudsakliga och allmänna mål. Den bör också innehålla mätbara mål där så är lämpligt, som är baserade på en realistisk bedömning av referensscenariot och de resurser som finns tillgängliga och som återspeglar de specifika målen.

—	Resultatindikatorer, helst baserade på indikatorerna för hållbar rörlighet i städer (19), för att beskriva den nuvarande statusen för det urbana transportsystemet och övervaka framstegen mot att uppnå de fastställda målen.

2.4 Integrerad utveckling av alla transportsätt samtidigt som de mest hållbara prioriteras

En plan för hållbar rörlighet i städer bör främja multimodala transporter genom integrering av de olika transportsätten och åtgärder som syftar till att underlätta smidig och hållbar mobilitet. Den bör omfatta åtgärder för att de mer hållbara transportsätten, t.ex. kollektivtrafik, aktiv mobilitet, delad mobilitet (20), utsläppsfri stadslogistik och, i förekommande fall, transport på inre vattenvägar och till sjöss, ska öka sin andel av transporterna.

Den bör också omfatta åtgärder för att främja utsläppsfri mobilitet, särskilt när det gäller miljöanpassning av fordonsparker för stadstrafik, minska trafikstockningar och förbättra trafiksäkerheten, särskilt för oskyddade trafikanter.

Planen innehåller en integrerad serie tekniska, infrastrukturbaserade, policybaserade och mjuka åtgärder för att förbättra prestanda och kostnadseffektivitet i förhållande till de angivna målen och de specifika målen.

En rörlighetsplan bör därför omfatta följande:

—	Kollektivtrafik och kollektiva transporttjänster samt delad mobilitet, med en särskild strategi för att förbättra deras kvalitet, täckning, säkerhet, integration och tillgänglighet.

—	Icke-motoriserade transporter, med en plan för att göra gång, cykling och mikromobilitet mer attraktiva och säkrare och målet att skapa ett heltäckande och högkvalitativt nätverk.

—	Multimodalitet, för att bättre integrera de olika transportsätten för både passagerare och gods.

—	Trafiksäkerheten i städer, med ett mål om att uppnå nollvisionen för dödsfall och allvarliga skador, särskilt för oskyddade trafikanter, inbegripet fotgängare och cyklister.

—

Sätt att minska trafikstockningar och optimera användningen av infrastruktur som är kopplad till parkeringshanteringsåtgärder, inbegripet att optimera laddningsinfrastrukturen, och potentiella möjligheter att omfördela väg- och stadsområden till icke-motoriserade transportsätt eller andra användningar än transporter.

—

Stadslogistik, inbegripet hemleveranser och förvaltning av kommersiella fordonsparker (t.ex. taxibilar), med åtgärder för att förbättra effektiviteten och samtidigt minska externa effekter som t.ex. utsläpp av växthusgaser, föroreningar, buller och trafikstockningar (rörlighetsplaner och eventuella specifika planer för hållbar logistik i städerna bör anpassas till varandra på ett integrerat sätt).

—

Mobilitetshanteringsplaner, med åtgärder som syftar till en övergång till mer hållbara mobilitetsmönster för pendlare, konsumenter och studerande (bl.a. dem som kommer från stadsnära områden och landsbygdsområden) på områden som t.ex. sysselsättning, utbildning, hälsa, detaljhandel och turism/evenemang.

—

Digitalisering, däribland intelligenta transportsystem (ITS), t.ex. multimodala digitala rörlighetstjänster som underlättar möjligheten att få information, boka, betala resan och få tillgång till biljetter för alla transportsätt, och insamling av uppgifter (t.ex. från privata aktörer, stordata, artificiell intelligens, digitala tvillingar, sakernas internet osv.) för att stödja utarbetandet, genomförandet och övervakningen av de åtgärder som ingår i en rörlighetsplan.

2.5 En integrerad strategi för passagerarmobilitet, godstransporter och logistik i städer

Stadslogistik, liksom kopplingar till långväga godstransporter, bör beaktas fullt ut och integreras i en plan för hållbar rörlighet i städer för att säkerställa en systematisk strategi för alla aspekter av stadens rörlighet och för att uppnå målet om utsläppsfri stadslogistik och utsläppsfria sista kilometern-leveranser. Specifika stadslogistikfrågor skulle kunna behandlas i en särskild och anpassad plan för hållbar stadslogistik.

För de relevanta urbana områdena bör en plan för hållbar rörlighet i städer ta vederbörlig hänsyn till hur olika åtgärder i staden påverkar passagerar- och godstrafiken och det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), för att säkerställa sömlös transitering genom, förbifart av eller sammanlänkning genom och omkring urbana knutpunkter, inklusive för utsläppsfria fordon. Planen bör särskilt omfatta åtgärder för att minska trafikstockningar, förbättra trafiksäkerheten och avlägsna flaskhalsar som påverkar trafikflödena i det transeuropeiska transportnätet.

2.6 En delaktighetsbaserad strategi och samordning med andra relevanta initiativ

Utarbetandet och genomförandet av en plan för hållbar rörlighet i städer bör följa en integrerad och delaktighetsbaserad strategi med omfattande samarbete, samordning och samråd mellan de olika förvaltningsnivåerna och berörda myndigheter. Allmänheten, företrädare för civilsamhället och ekonomiska aktörer bör också engageras.

I detta syfte bör lokala planeringsmyndigheter inrätta lämpliga strukturer och förfaranden.

Denna process bör särskilt omfatta följande:

—

Lämpligt deltagande från relevanta aktörer i det funktionella urbana området, exempelvis invånare, företrädare för civilsamhällets organisationer och ekonomiska aktörer, i utarbetandet och genomförandet av planen från början och under hela processen för att säkerställa en hög grad av acceptans och stöd.

—

Samråd och samarbete mellan avdelningar på lokal och regional nivå för att säkerställa konsekvens och komplementaritet med lokala och regionala strategier och åtgärder, särskilt dem som rör markanvändning och fysisk planering, stadsförgröningsplaner (21), energi, hälsa, utbildning, sociala tjänster, brottsbekämpning och polisarbete.

—	Nära utbyte med relevanta myndigheter som ansvarar för att tillhandahålla transportinfrastruktur och transporttjänster i det funktionella urbana området (angränsande urbana områden, stadsnära områden och landsbygdsområden) och på olika administrations- och förvaltningsnivåer.

2.7 Övervakning, översyn, rapportering och kvalitetssäkring

En plan för hållbar rörlighet i städer bör omfatta allmänna och specifika mål och indikatorer för nuvarande och framtida prestanda hos urbana transportsystem, åtminstone i fråga om utsläpp av växthusgaser, trafikstockningar, dödsolyckor och allvarliga skador i trafiken, transportsättens andel och tillgång till rörlighetstjänster samt uppgifter om luftföroreningar och buller i städer. Genomförandet av en plan för hållbar rörlighet i städer bör övervakas med hjälp av dessa prestandaindikatorer.

Lokala myndigheter bör i synnerhet inrätta mekanismer för att övervaka framstegen i riktning mot målen i sin rörlighetsplan och vid behov vidta korrigerande åtgärder i tid. Medlemsstaterna bör stödja städerna i denna uppgift och se till att rörlighetsplaner håller hög kvalitet och överensstämmer med kraven i konceptet för planering av hållbar rörlighet i städer, i linje med kommissionens rekommendation om nationella stödprogram för planering av hållbar rörlighet i städer.

Framstegen mot att uppnå de allmänna och specifika målen i en rörlighetsplan och nå upp till de mål som fastställts i den bör bedömas regelbundet med hjälp av valda resultatindikatorer (22). Lämpliga åtgärder bör vidtas för att säkerställa tillgång till relevanta uppgifter och statistik i god tid. En övervakningsrapport bör ligga till grund för en översyn av planens genomförande.

För att stödja övervakningen bör användningen av prognoser uppmuntras, så att man ska kunna förutse framtida behov och utmaningar. Sådana prognoser kan stödjas av digitala verktyg som t.ex. lokala digitala tvillingar.

2.8 Vägledning och stöd på EU-nivå

Europeiska kommissionen kommer fortsatt att tillhandahålla information om rörlighetsplaner genom Eltis (den europeiska informationstjänsten för lokaltrafik) informationsplattform för rörlighet i städerna (23). Denna information omfattar processrelaterade riktlinjer för planer för hållbar rörlighet i städer och referensmaterial om specifika aspekter på sådana planer (24).

Kommissionens expertgrupp för mobilitet i städer (25), som inrättades efter antagandet av EU:s nya ram för rörlighet i städer, kommer att ge sitt bidrag till att komplettera och rationalisera detta material.

(1) COM(2013) 913 final

(2) https://www.eltis.org/mobility-plans/sump-guidelines

(3) https://www.eltis.org/resources/tools/sump-self-assessment-tool

(4) Bilaga 1 till kommissionens meddelande Tillsammans för en konkurrenskraftig och resurseffektiv rörlighet i städer (https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:82155e82-67ca-11e3-a7e4-01aa75ed71a1.0019.02/DOC_4&format=PDF).

(5) https://ec.europa.eu/regional_policy/sources/brochure/new_leipzig_charter/new_leipzig_charter_en.pdf

(6) COM(2021) 812/2.

(7) COM(2019) 640 final.

(8) COM(2020) 789 final.

(9) COM(2020) 811 final.

(10) COM(2021) 550 final.

(11) COM(2022) 230 final.

(12) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet, COM(2021) 812 final.

(13) https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Glossary:Functional_urban_area#:~:text=Short%20definition%3A%20a%20functional%20urban,city%20(OECD%2C%202012)

(14) https://www.undp.org/sustainable-development-goals

(15) https://ec.europa.eu/transport/themes/strategies/news/2019-06-19-vision-zero_sv

(16) https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-9994-2017-INIT/sv/pdf

(17) COM(2020) 789 final.

(18) https://environment.ec.europa.eu/strategy/zero-pollution-action-plan_sv

(19) https://transport.ec.europa.eu/transport-themes/clean-transport-urban-transport/sumi_sv

(20) I detta dokument avser delad mobilitet delad användning av olika transportmedel, t.ex. delning av hyrfordon (t.ex. cyklar, sparkcyklar och bilar), samåkning/bilpool (dvs. delat utrymme i ett fordon) samt passagerartransport på begäran (t.ex. plattformsbaserade taxitjänster).

(21) https://environment.ec.europa.eu/topics/urban-environment/urban-greening-platform_sv

(22) Såsom indikatorerna för hållbar rörlighet i städer som finns på https://ec.europa.eu/transport/themes/urban/urban_mobility/sumi_sv.

(23) https://www.eltis.org/sv/mobility-plans

(24) https://www.eltis.org/mobility-plans/topic-guides; https://www.eltis.org/mobility-plans/practitioner-briefings

(25) Grupp E03863 (https://ec.europa.eu/transparency/expert-groups-register/screen/expert-groups/consult?lang=sv&groupID=3863).

10.3.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 73/40

BESLUT nr 2020/05 AV TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ

om regler om ersättning för kostnader för personer som inte ingår i transportgemenskapens ständiga sekretariat som bjuds in att delta i möten som experter [2023/556]

TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättande av en transportgemenskap, särskilt artiklarna 24.1 och 35.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed antas reglerna om ersättning för kostnader för personer som inte ingår i transportgemenskapens ständiga sekretariat som bjuds in att delta i möten som experter.

Dessa regler finns i bilagan.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Sarajevo den 29 juli 2020.

På den regionala styrkommitténs vägnar

Ordförande

BILAGA

REGLER OM ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER FÖR PERSONER SOM INTE INGÅR I TRANSPORTGEMENSKAPENS STÄNDIGA SEKRETARIAT SOM BJUDS IN ATT DELTA I MÖTEN SOM EXPERTER

Artikel 1

1. Dessa regler gäller för följande personer, nedan tillsammans kallade externa experter:

a)	Varje person som inte ingår i transportgemenskapen som bjuds in för att avge ett särskilt sakkunnigt yttrande i en kommitté eller arbetsgrupp, oavsett var mötet hålls.

b)	Varje person som ansvarar för att följa med en person med funktionshinder som omfattas av led a.

2. Externa experter kan vara experter från den privata sektorn eller regeringsexperter.

Experter från den privata sektorn är enskilda personer som företräder det civila samhället eller arbetar för en privat organisation eller ett företag som transportgemenskapen har bjudit in att dela med sig av sin personliga sakkunskap eller för att företräda sina organisationer på ett särskilt område, men inte för att försvara ett visst lands intressen.

b)	Regeringsexperter är enskilda personer som har bjudits in som företrädare för en nationell, regional eller lokal myndighet i en EU-medlemsstat eller sydösteuropeisk part eller som har utnämnts av en sådan myndighet.

Artikel 2

Det ständiga sekretariatet ska inte vara ansvarigt för materiella, icke-materiella eller fysiska skador som externa experter eller personer som åtföljer en expert med funktionshinder ådrar sig under resan till eller vistelsen på platsen för mötet, om inte en sådan skada direkt kan tillskrivas det ständiga sekretariatet.

Transportgemenskapen ska i synnerhet inte vara ansvarig för eventuella olyckor i vilka externa experter som reser till mötet med egna transportmedel är inblandade.

Artikel 3

1. Alla externa experter ska ha rätt till ersättning för sina resekostnader från den plats som anges i deras inbjudan (adressen till arbetsplatsen eller hemmet) till platsen för mötet och ska använda det lämpligaste transportmedlet med tanke på färdsträckan. Generellt ska resor kortare än 400 km göras med tåg i andra klass (enkel resa, enligt officiellt avstånd per järnväg) och resor på 400 km eller mer ska göras med flyg i ekonomiklass.

2. Direktören för det ständiga sekretariatet (direktören) ska framförallt försöka säkerställa att mötena anordnas på ett sådant sätt att externa experter kan utnyttja de mest ekonomiska resealternativen. Direktören ska särskilt noggrant kontrollera alla ansökningar om ersättning som omfattar onormalt dyra flygbiljetter. Direktören ska i detta syfte ha rätt att utföra alla nödvändiga kontroller och begära styrkande handlingar från den externa experten. När det förefaller vara motiverat ska direktören också ha rätt att begränsa ersättningen till de kostnader som normalt gäller för en vanlig resa från den externa expertens anställnings- eller bosättningsort till mötesplatsen.

3. Resekostnaderna ska ersättas vid inlämning av styrkande originalhandlingar: biljetter och fakturor eller, vid onlinebokningar, en utskrift av den elektroniska bokningen samt boardingkort för utresan. De inlämnade handlingarna måste visa i vilken klass resan har gjorts, restid och betalt belopp.

4. Kostnader för resa med privat fordon ska ersättas till samma belopp som en tågbiljett i andra klass.

5. Om det inte finns järnvägsförbindelser för färdsträckan ska kostnaden för resa med privat fordon ersättas med 0,22 euro per km.

6. Taxiresor ska inte ersättas.

Artikel 4

1. Det dagtraktamente som betalas för varje dag som mötet varar utgörs av ett schablonbelopp som täcker alla utgifter på den plats där mötet hålls, inklusive t.ex. måltider och lokaltransporter (buss, spårvagn, tunnelbana, taxi, parkering, motorvägstullar etc.) samt rese- och olycksförsäkringar.

2. Dagtraktamentet ska uppgå till 92,00 euro.

3. Om den avreseort som anges i inbjudan är belägen 100 km eller mindre från den plats där mötet hålls ska dagtraktamentet minskas med 50 %.

4. Externa experter som måste tillbringa en eller flera nätter på den plats där mötet hålls på grund av att tidpunkten för mötena inte går att kombinera med avresetider för flyg eller tåg (1) ska också ha rätt till ersättning för logi. Denna ersättning ska uppgå till 100,00 euro per natt. Antalet nätter får inte överskrida antalet mötesdagar + 1.

5. I undantagsfall kan ytterligare ersättning för logi och/eller dagtraktamente betalas om en förlängd vistelse skulle ge den externa experten möjlighet att minska sina transportkostnader till ett högre belopp än dessa ersättningar.

6. Dagtraktamentet och/eller ersättningen för logi får höjas med 50 % för externa experter på mycket hög nivå efter ett motiverat beslut av direktören.

Artikel 5

När det står klart att de ersättningar som anges i artikel 4 är otillräckliga mot bakgrund av eventuella utgifter som externa experter med funktionshinder eller en person som åtföljer dem kan ådra sig, ska utgifterna ersättas på begäran av direktören på villkor att styrkande handlingar inlämnas.

Artikel 6

1. Om inte annat anges i inbjudningsbrevet och begäran om att anordna mötet, ska experter från den privata sektorn ha rätt till ett dagtraktamente för varje mötesdag och i tillämpliga fall ersättning för logi, på villkor att de förklarar på heder och samvete att de inte får liknande ersättning eller ersättningar från en annan källa för samma resa. Direktören ska säkerställa att innehållet i inbjudningsbreven överensstämmer med begäran om att anordna mötet.

2. Regeringsexperter ska få ett dagtraktamente för varje mötesdag och i tillämpliga fall ersättning för logi, under förutsättning att detta föreskrivs i relevanta regler i kommitténs eller arbetsgruppens arbetsordning och på villkor att de förklarar på heder och samvete att de inte får liknande ersättningar från sin egen förvaltning för samma resa.

3. Direktören kan genom ett motiverat beslut mot uppvisande av styrkande handlingar godkänna ersättning för utgifter som externa experter har ådragit sig till följd av särskilda instruktioner som de har mottagit skriftligen.

4. Alla ersättningar för resekostnader, dagtraktamenten och ersättningar för logi ska betalas till ett enda bankkonto per extern expert.

5. Ersättningar av regeringsexperters kostnader ska betalas till ett konto i regeringens namn, i ett regeringsministeriums namn eller i ett offentligt organs namn, vid avsaknad av undantag från regeringen, ett regeringsministerium eller ett offentligt organ.

Artikel 7

1. Det högsta antalet externa experter per möte, oavsett om de har rätt till ersättning för sina kostnader eller inte, ska vara en expert för varje sydösteuropeisk part och för varje EU-medlemsstat som bjuds in som regeringsexpert, och antalet experter från den privata sektorn ska vara lika med antalet regeringsexperter.

2. Direktören får avvika från regeln i punkt 1 genom ett motiverat beslut vid gemensamma sammanträden i flera kommittéer eller arbetsgrupper.

Artikel 8

1. Betalningsordern ska utarbetas på grundval av ersättningsansökan, vilken ska vara fullständigt ifylld och undertecknad av den externa experten och den mötessekreterare som ansvarar för att intyga att den externa experten har infunnit sig till mötet.

2. Externa experter ska tillhandahålla mötessekreteraren de handlingar som krävs för att de ska få ersättning via brev, fax eller e-post som är poststämplat eller daterat senast 30 kalenderdagar efter den sista mötesdagen.

3. Det ständiga sekretariatet ska ersätta de externa experternas utgifter inom 30 kalenderdagar.

4. Om den externa experten inte kan lämna lämpliga styrkande handlingar som godtas genom ett motiverat beslut av direktören, innebär underlåtande att uppfylla punkt 2 att transportgemenskapen undantas allt ansvar för att ersätta resekostnader eller betala ut ersättningar.

Artikel 9

1. Resekostnader ska ersättas i euro, i tillämpliga fall enligt den växelkurs som gäller på mötesdagen.

2. Dagtraktamenten, och i tillämpliga fall ersättning för logi, ska betalas i euro enligt det schablonbelopp som är tillämpligt på dagen för mötet.

Artikel 10

Dessa regler ska tillämpas från och med dagen efter det att de antagits.

(1) Som en allmän regel kan det inte krävas att de externa experterna

—	ska lämna anställnings- eller bosättningsorten eller mötesplatsen före kl. 7.00 (tåg eller annat transportmedel) eller 8.00 (flygplats),

—	för att anlända till mötesplatsen efter kl. 9 (flygplats) eller kl. 10 (tåg eller annat transportmedel).

10.3.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 73/48

BESLUT nr 2021/02 AV TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ

om reglerna för ersättning för kostnader som uppkommit för personer som inte ingår i transportgemenskapens ständiga sekretariat och som bjuds in att delta i transportgemenskapens möten [2023/560]

TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättande av en transportgemenskap, särskilt artikel 35.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De regler för ersättning för kostnader som uppkommit för personer som inte ingår i transportgemenskapens ständiga sekretariat och som bjuds in att delta i transportgemenskapens möten, och som återges i bilagan, antas härmed.

De antagna reglerna ska offentliggöras av transportgemenskapens ständiga sekretariat på transportgemenskapens webbplats.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Sarajevo den 7 juni 2021.

På den regionala styrkommitténs vägnar

Ordförande

BILAGA

REGLER FÖR ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER SOM UPPKOMMIT FÖR PERSONER SOM INTE INGÅR I TRANSPORTGEMENSKAPENS STÄNDIGA SEKRETARIAT OCH SOM BJUDS IN ATT DELTA I TRANSPORTGEMENSKAPENS MÖTEN

1. Tillämpningsområde

1.1.

Dessa regler gäller för personer som inte ingår i transportgemenskapens ständiga sekretariat (det ständiga sekretariatet) och som bjuds in att delta i något av de möten i transportgemenskapen som anges i regel 1.2.

1.2.

De möten som omfattas av dessa regler är möten i följande konfigurationer, kommittéer och andra forum inom transportgemenskapen:

a)	Ministerrådet, den regionala styrkommittén, tekniska kommittéer, det sociala forumet.

b)	Budgetkommittén.

c)	Arbetsgrupper, samordningsgrupper och andra arbetande organ som inrättas genom beslut i ministerrådet eller den regionala styrkommittén.

d)	Konferenser, workshoppar och andra forum som organiseras av det ständiga sekretariatet för syften kopplade till transportgemenskapens arbetsprogram.

e)	Andra möten som organiseras inom ramen för genomförandet av fördraget om upprättande av en transportgemenskap (högnivådebatter, workshoppar m.m.).

f)	Urvalsförfaranden för tjänster som offentliggörs av transportgemenskapen (medlemmar i urvalspaneler).

g)	Urvalsförfaranden för tjänster som offentliggörs av transportgemenskapen (sökande).

1.3.

Endast en företrädare per ministerium, tillsynsmyndighet, byrå, enhet eller annan berättigad part ska ha rätt till ersättning för utgifter enligt dessa regler. Om möten som förtecknas i regel 1.2 organiseras gemensamt får direktören för det ständiga sekretariatet (direktören) dock frångå denna regel genom ett motiverat beslut.

1.4.

Dessa regler omfattar endast ersättning för resa och logi. Deltagarna ska inte ha rätt till ytterligare belopp såsom dagtraktamente.

2. Resekostnader

2.1.

Alla deltagare ska ha rätt till ersättning för sina resekostnader från den plats som anges i deras inbjudan (adressen till arbetsplatsen eller hemmet) till platsen för mötet och ska använda det lämpligaste transportmedlet med tanke på färdsträckan. Generellt ska resor på mindre än 400 km göras per tåg i andra klass (enkel resa, enligt officiellt avstånd per järnväg) och resor på 400 km eller mer ska göras per flyg i ekonomiklass.

2.2.

Direktören ska sträva efter att säkerställa att mötena anordnas på ett sådant sätt att deltagarna kan utnyttja de mest ekonomiska resealternativen.

2.3.

Resekostnaderna ska ersättas endast vid inlämning av styrkande originalhandlingar.

2.4.

Om ingen luft- eller järnvägstransport är tillgänglig eller kostnadseffektiv, godkänns buss- eller bilresor.

2.5.

Kostnaden för resa med privat fordon ska ersättas med 0,22 euro per km.

2.6.

Taxiresor ska endast ersättas om ingen lokal offentlig transport finns tillgänglig.

2.7.

Resekostnaderna ska ersättas upp till 700 euro.

3. Kostnader för logi

3.1.

Deltagarna har rätt till ersättning för sina kostnader för logi. Kostnader för logi är kostnaderna för övernattning på den plats där mötet hålls på grund av att mötestiderna inte är förenliga med flyg- eller tågtider. Kostnader för logi ska ersättas upp till 120 euro per natt. Antalet övernattningar får inte överskrida antalet mötesdagar + 1.

3.2.

Under förutsättning att direktören ger sitt förhandsgodkännande kan deltagarna undantagsvis ha rätt till ersättning för logikostnader i samband med en extra natt på den plats där mötet hålls, om deltagaren genom att förlänga vistelsen kan uppnå en minskning av transportkostnaderna till ett värde som är högre än logikostnaderna i samband med den extra natten.

3.3.

Deltagarna har inte rätt till ersättning för andra utgifter i samband med hotellvistelsen, t.ex. internet, telefon, fotokopiering, minibar, frukost som inte ingår.

4. Inköp av biljetter och logi

4.1.

I princip ska de deltagare som bjudits in till ett möte som förtecknas i regel 1.2 a–e själva boka sina biljetter och sin logi. Bokningarna ska göras så tidigt, för att möjliggöra ett så lågt pris som möjligt. Endast i undantagsfall och i enlighet med regel 6 ska det ständiga sekretariatet boka resor eller logi för deltagarnas räkning eller genomföra förskottsbetalning för utgifter.

4.2.

För deltagare som bjudits in till ett möte som förtecknas i regel 1.2 f och g ska det ständiga sekretariatet sköta rese- och logiarrangemangen.

5. Ersättningsförfarande

5.1.

För att få ersättning för kostnader för resor och logi ska deltagarna lämna in en ansökan om ersättning för utgifter (ansökan om ersättning). Ansökan om ersättning ska

a)	göras på det formulär som återges i tillägg 1,

b)	lämnas till det ständiga sekretariatet i elektroniskt format senast 15 kalenderdagar efter dagen för det aktuella mötet, och

åtföljas av en fullständig uppsättning styrkande handlingar i original, till exempel biljetter och fakturor eller, när det gäller onlinebokningar, en utskrift av den elektroniska bokningen och boardingkorten för utresan, som styrker kostnaderna och visar i vilken klass resan genomförts, restid och erlagt belopp.

5.2.

Korrespondens om ersättningar ska sändas till det ständiga sekretariatet på e-postadressen finance@transport-community.org.

5.3.

Ersättningen ska betalas i euro. Den växelkurs som gäller för ersättningen ska vara den som gäller på mötesdagen.

5.4.

Ersättningen ska betalas via banköverföring till det bankkonto som innehas av den institution eller organisation som utser deltagaren, med hjälp av de bankkontouppgifter som lämnats in i enlighet med regel 5.5. Ersättning får dock betalas till ett privat bankkonto som tillhör deltagaren om institutionen eller organisationen skriftligen begär detta.

5.5.

De bankkontouppgifter som ska lämnas in för tillämpning av regel 5.4 ska innehålla följande uppgifter om kontoinnehavaren: Kontoinnehavarens namn och adress, bankens namn, bankkontonummer (IBAN) och SWIFT-kod (BIC).

6. Förskottsbetalning av utgifter för resa och logi

6.1.

I undantagsfall får en nominerande institution eller organisation lämna in en ansökan till det ständiga sekretariatet om förskottsbetalning av resor eller logi för en deltagare som bjudits in till ett möte som förtecknas i regel 1.2 a–e. Ett sådant förfarande omfattar det ständiga sekretariatets bokning av resa och logi.

6.2.

Ansökningar om förskottsbetalning ska göras på det formulär som återges i tillägg 2 och skickas minst 21 kalenderdagar före mötesdagen till det ständiga sekretariatet på e-postadressen finance@transport-community.org.

6.3.

Om en ansökan lämnas in i enlighet med regel 6.2 får direktören bevilja den. Om en ansökan lämnas in för sent får direktören avslå den.

6.4.

Efter att en ansökan beviljats enligt regel 6.3, och med beaktande av utkastet till dagordning för mötet, ska det ständiga sekretariatet boka resa och logi för den berörda deltagaren. Det ständiga sekretariatet ska skicka bokningsbekräftelserna för biljett och logi till deltagaren via e-post.

6.5.

Genom att begära förskottsbetalning av resekostnader förbinder sig deltagaren att närvara vid mötet.

6.6.

Om deltagaren inte kan närvara vid mötet – av skäl som inte direkt kan hänföras till transportgemenskapen – ska den nominerande institutionen eller organisationen ersätta det ständiga sekretariatet för de kostnader som uppstått i samband med organiseringen av resan (t.ex. kostnader för bokade biljetter, inklusive avbokningskostnader).

7. Administrativa bestämmelser och slutbestämmelser

7.1.

Direktören ska ansvara för ett korrekt genomförande av dessa regler.

7.2.

Det ständiga sekretariatet ska i fem år spara register, handlingar och bevis som rör ersättningar enligt dessa regler, även handlingar som rör exceptionell behandling.

Tillägg 1

ANSÖKAN OM ERSÄTTNING FÖR RESEKOSTNADER

1.	UPPGIFTER OM MÖTET Beskrivning av mötet:

Plats:

Datum:

Antal dagar:

DELTAGARE

EFTERNAMN:

FÖRNAMN:

INSTITUTION/ORGANISATION:

BEFATTNING:

LAND:

E-POST:

TFN:

3.	BANKUPPGIFTER – ange fullständig IBAN- och SWIFT-kod (BIC)

KONTOINNEHAVARENS (INSTITUTION) NAMN OCH ADRESS: (ange namnet på innehavaren av bankkontot i detta fält)

BANKENS NAMN

Kontonummer

IBAN

SWIFT (BIC)

LOGI

Från:

Till:

DATUM FÖR VISTELSEN

Totalt antal hotellnätter (högst 120 euro/natt)

Bifoga en kopia av hotellfakturan

5.	RESEKOSTNADER

Flyg, tåg, långfärdsbuss, lokal offentlig transport etc.

FRÅN

TILL

KLASS

BELOPP

VALUTA

I euro

Färdväg

Fortsätt vid behov på ett separat blad. Bifoga en kopia av kvitton/fakturor, även boardingkort för flyg/tåg/buss

BIL

Från:

Till:

Till: (Återresa)

Bevis på avståndet bifogas (kopia av färdvägen från Google Maps eller

ViaMichelin.com eller Rome2Rio.com, i pdf- eller jpg-format)

KM tur och retur:

Totalt i euro:

TAXI (om ingen lokal offentlig transport var tillgänglig) – kvitton krävs; ytterligare motivering krävs

Belopp

Valuta

I euro

TOTALT ERSÄTTNINGSBELOPP SOM BEGÄRS i EURO:

Övriga anmärkningar:

Jag intygar att uppgifterna i denna ansökan om reseersättning är en korrekt redovisning av mina resekostnader. Jag har inte fått och kommer inte att få någon ersättning för dessa utgifter från någon annan källa, och jag har inte heller tagit med några utgifter som betalats eller kommer att betalas direkt från någon annan källa.

Datum:

DELTAGARENS UNDERSKRIFT:

Tillägg 2

ANSÖKAN OM FÖRSKOTTSBETALNING AV RESEKOSTNADER

1.	Uppgifter om resenären – fyll i ALLA fält markerade med {*}

Efternamn*:

Förnamn*:

Organisationens/institutionens namn*:

Befattning:

Passnummer* (behövs för bokning):

Telefon för kontakter:

E-post:

Rubrik och plats för mötet:

Mötesdatum:

Från:

Till:

Resväg:

Avresa från:

Ankomst till:

2.	Ansökan om bokning – kryssa i aktuell ruta

RESA ☐ LOGI ☐

VIKTIG INFORMATION TILL DELTAGARE:

—	Detta formulär ligger till grund för researrangemang som görs av transportgemenskapens ständiga sekretariat på resenärens vägnar. Det ska förhandsgodkännas av resenärens närmaste överordnade och skannas och sändas till det ständiga sekretariatets e-brevlåda: finance@transport-community.org.

—	Resenären är ensam ansvarig för att de inlämnade uppgifterna är korrekta och har hela ansvaret för ofullständiga eller felaktiga uppgifter som kan resultera i avbokning, i att det är omöjligt att resa, i ändrade bokningsuppgifter eller ytterligare därmed sammanhängande avgifter.

—	Inga extrakostnader (användning av minibar på hotellet, parkeringsavgifter, extranätter etc.) kommer att ersättas.

—	Resenären är skyldig att behålla alla boardingkort och resebiljetter som bevis på resan och ombes vid återkomsten sända skannade kopior till den e-postadress som anges ovan.

—	Det ständiga sekretariatet ska göra researrangemangen inom ramen för de tillgängliga rese- och logierbjudanden på marknaden som är förenliga med ersättningsreglernas gränser och nivåer.

—

Den undertecknande intygar att han eller hon är medveten om den återbetalningsklausul som fastställs i regel 6.6 i ersättningsreglerna: Om deltagaren inte kan närvara vid mötet – av skäl som inte direkt kan hänföras till transportgemenskapen – ska den nominerande institutionen eller organisationen ersätta det ständiga sekretariatet för de kostnader som uppstått i samband med organiseringen av resan (t.ex. kostnader för bokade biljetter, inklusive avbokningskostnader).

Underskrift: ________________

Datum: _____________________

Godkännande utfärdat av den nominerande institutionens/organisationens chef: _____________ Datum: __________

3.	FÖR INTERN ANVÄNDNING I TRANSPORTGEMENSKAPENS STÄNDIGA SEKRETARIAT

Beräknade kostnader (i euro)

Tillgänglig budget

Flygbiljett/tågbiljett/bussbiljett/bil

JA ☐ NEJ ☐

Ekonomiansvarig och räkenskapsförare:

Logi

TOTALT:

DIREKTÖRENS GODKÄNNANDE:

☐ Godkänns ☐ Godkänns inte

Budgetåtagande nr:

10.3.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 73/58

ÄNDRINGAR I DE PRAKTISKA GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSERNA TILL TRIBUNALENS RÄTTEGÅNGSREGLER

TRIBUNALEN HAR BESLUTAT OM FÖLJANDE ÄNDRINGAR I DE PRAKTISKA GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSERNA TILL TRIBUNALENS RÄTTEGÅNGSREGLER

med beaktande av artikel 224 i tribunalens rättegångsregler,

med beaktande av de praktiska genomförandebestämmelserna till tribunalens rättegångsregler, och av följande skäl:

Tribunalen beslutade den 30 november 2022 (1) om ändringar i rättegångsreglerna.

Med anledning av de nya bestämmelserna i rättegångsreglerna om utelämnande av uppgifter i förhållande till allmänheten, om gemensamma muntliga förhandlingar och om videokonferens vid muntliga förhandlingar bör vissa punkter i de praktiska genomförandebestämmelserna kompletteras och anpassas.

Vidare är det önskvärt att göra bestämmelserna om formkrav för en ansökan eller ett överklagande och för en bilageförteckning mer lättlästa, så att antalet fall där tribunalen måste begära att sökanden ska avhjälpa en brist kan minskas. Detta ligger i både parternas och tribunalens intresse.

Det bör förtydligas hur vissa av kansliets uppgifter ska utföras, i synnerhet uppgifter som rör dagboksföring, aktbildning och rätt att ta del av akten, bland annat med hänsyn till de förändringar som gjordes under hälsokrisen.

Digitaliseringen av domstolsprocessen och införandet, under år 2022, av ett system med kvalificerad elektronisk underskrift av tribunalens domar och beslut medför olika konsekvenser som måste beaktas, särskilt när det gäller föreskrifterna om kansliets taxa och om arkivering av originalen av tribunalens avgöranden.

Artikel 1

De praktiska genomförandebestämmelserna till tribunalens rättegångsregler (2) ska ändras på följande sätt:

1)	I punkt 1 ska texten ”samt för förvar av tribunalens sigill.” ersättas med ”samt för förvar av tribunalens sigill och för arkivet.”.

I punkt 10 ska texten ”De ska avfattas på rättegångsspråket och innehålla de upplysningar som är nödvändiga för att identifiera inlagan, särskilt dagen för ingivande, dagen för anteckningen, målets nummer och inlagans art.” ersättas med ”De ska avfattas på rättegångsspråket. De ska särskilt innehålla uppgift om dagen för ingivande, dagen för anteckningen, målets nummer och inlagans art.”.

Efter punkt 10 ska följande läggas till som punkt 10a:

”10a

Den dag för ingivande som avses i punkt 10 ovan ska, alltefter omständigheterna, vara den dag som avses i artikel 5 i tribunalens beslut av den 11 juli 2018, den dag då inlagan mottogs av kansliet, den dag som avses i punkt 7 ovan eller den dag som avses i artikel 3 andra strecksatsen i tribunalens beslut av den 14 september 2016. I de fall som omfattas av artikel 54 första stycket i stadgan ska den dag för ingivande som avses i punkt 10 ovan vara den dag då inlagan gavs in, via e-Curia, till domstolens justitiesekreterare eller, om det är fråga om ett ingivande som avses i artikel 147.6 i rättegångsreglerna, den dag då inlagan gavs in till domstolens justitiesekreterare.”

4)	Texten i punkterna 12, 13 och 14 ska ersättas med ”[Texten har utgått]”.

5)	I punkt 20 ska texten ”Ett mål som har återförvisats av domstolen efter upphävande eller omprövning ska ges det målnummer” ersättas med ”Ett mål som har återförvisats av domstolen efter upphävande ska ges det målnummer”.

Texten i punkt 21 ska ersättas med följande:

”21.

Målnumret och rättegångsdeltagarnas namn ska anges i inlagorna, i skriftväxlingen i målet samt i tribunalens publikationer och i handlingar och upplysningar om målet som allmänheten har tillgång till. Om uppgifter utelämnas enligt artiklarna 66 eller 66a i rättegångsreglerna ska angivandet av rättegångsdeltagarna anpassas i enlighet med detta”.

Punkterna 22 och 23 ska ersättas med följande:

”22.

Akten i målet ska innehålla de inlagor, jämte eventuella bilagor, och andra handlingar som ska beaktas vid avgörandet av målet samt skriftväxlingen med rättegångsdeltagarna och delgivningsbevis. Vidare ska akten i förekommande fall innehålla utdrag ur protokoll från avdelningssammanträden, protokoll från sammanträden med rättegångsdeltagarna, förhandlingsrapport, förhandlingsprotokoll och protokoll från sammanträden för bevisupptagning samt de beslut som kansliet har fattat och de anteckningar som det gjort i målet.

23.

Alla handlingar som tas in i akten i målet ska vara försedda med det dagboksnummer som avses i punkt 10 ovan och ett aktbilagenummer. Vidare ska rättegångsdeltagarnas inlagor och eventuella kopior av dessa inlagor ska vara försedda med uppgift om dagen för ingivande och dagen för inskrivning i dagboken på rättegångsspråket.”

I punkt 28 ska texten ”Den tillslutna akten ska innehålla en förteckning över samtliga inlagor som tagits in i akten, med uppgift om deras aktbilagenummer, samt ett försättsblad som anger målets löpnummer, rättegångsdeltagarna och den dag då målet avslutades.” ersättas med ”Den tillslutna akten ska innehålla en förteckning över samtliga handlingar som tagits in i akten och en anteckning av justitiesekreteraren som intygar att akten är fullständig.”.

9)	Rubriken E.2. ska ersättas med följande: ”E.2. Rätt att ta del av akten i målet och att erhålla kopior av den”

10)

Punkt 30 ska ersättas med följande:

”30.	Företrädare för parterna ska ha rätt att på kansliet ta del av akten i målet, inbegripet ärendeakter som getts in till tribunalen.”

11)

Punkterna 32 och 33 ska ersättas med följande:

”32.

I förenade mål ska företrädarna för samtliga rättegångsdeltagare ha rätt att ta del av akterna i de av föreningen berörda målen, om inte annat följer av artikel 68.4 i rättegångsreglerna. Detta gäller dock inte i de fall där det hålls en gemensam muntlig förhandling i enlighet med artikel 106a i rättegångsreglerna.

33.

Den som har gett in en ansökan om rättshjälp enligt artikel 147 i rättegångsreglerna utan hjälp av en advokat ska ha rätt att ta del av akten i rättshjälpsärendet. Om en advokat har utsetts för att företräda rättshjälpssökanden, är det bara den företrädaren som har rätt att ta del av akten i rättshjälpsärendet.”

12)

Efter punkt 36 ska följande läggas till som punkterna 36a och 36b:

”36a.

En rättegångsdeltagare har rätt att på begäran hos justitiesekreteraren få en kopia av handlingarna i akten, i förekommande fall i en icke-konfidentiell version, och av utdrag ur dagboken.

36b.	Tredje man har rätt att på begäran hos justitiesekreteraren få en kopia av domar och beslut, dock endast om dessa avgöranden inte redan är allmänt tillgängliga och inte innehåller konfidentiella uppgifter, samt av utdrag ur dagboken.”.

13)

Punkterna under rubrik F. ska ersättas med följande:

”37.

Originalexemplaren av tribunalens domar och beslut ska skrivas under med kvalificerad elektronisk underskrift. De ska bevaras på elektroniskt medium i en låst version som inte går att ändra. De ska bevaras i kronologisk ordning på en särskild server som är avsedd för långtidsarkivering. Den elektroniska kopian av den bestyrkta versionen av domen eller beslutet ska skrivas ut och tas in i akten i målet.

38.	[Texten har utgått]

39.	[Texten har utgått]

40.

Följande avgöranden ska, om de skrivits under med kvalificerad elektronisk underskrift, bevaras på en särskild server som är avsedd för långtidsarkivering: beslut om rättelse av en dom eller ett beslut, beslut eller domar om tolkning av en dom eller ett beslut, domar som meddelas efter ansökan om återvinning av tredskodom, domar och beslut som meddelas efter tredjemanstalan eller ansökan om resning. De ska bevaras tillsammans, på ett oskiljbart sätt, med dels den berörda domen eller det berörda beslutet som skrivits under med kvalificerad elektronisk underskrift, dels en handling med förklarande upplysningar som undertecknats av justitiesekreteraren.

40a.

Om tribunalens dom eller beslut har skrivits under för hand, ska ett avgörande från tribunalen om rättelse, tolkning eller resning som skrivits under med kvalificerad elektronisk underskrift anges i marginalen till den berörda domen eller det berörda beslutet. Kopian av den bestyrkta versionen av avgörandet som skrivits under med kvalificerad elektronisk underskrift ska skrivas ut och bifogas originalet av domen eller beslutet i pappersform.

40b.

Om ett avgörande från tribunalen som skrivits under med kvalificerad elektronisk underskrift har överklagats till domstolen, ska domstolens avgörande i målet om överklagande bevaras tillsammans, på ett oskiljbart sätt, i pappersform, med dels den version av domstolens dom eller beslut som översänts till tribunalens kansli, dels de av justitiesekreteraren undertecknade förklarande upplysningarna i marginalen till tribunalens avgörande.

40c.

Avgöranden från tribunalen som skrivits under med kvalificerad elektronisk underskrift och som varit föremål för ett avgörande från domstolen i ett mål om överklagande ska bevaras på en särskild server som är avsedd för långtidsarkivering. De ska bevaras tillsammans, på ett oskiljbart sätt, med den version av domstolens dom eller beslut som översänts till tribunalens kansli, dels en handling med förklarande upplysningar som undertecknats av justitiesekreteraren.”

14)	Rubriken G. och texten i punkt 41 ska ersättas med ”[Texten har utgått]”.

15)

Punkterna 45–50 ska ersättas med följande:

”45.	När ett utdrag ur dagboken tillhandahålls enligt artikel 37 i rättegångsreglerna, ska justitiesekreteraren ta ut en avgift på 15 euro per utdrag.

46.	När en kopia av en inlaga eller ett utdrag ur akten i målet tillhandahålls en rättegångsdeltagare på dennes begäran, i enlighet med artikel 38.1 i rättegångsreglerna, ska justitiesekreteraren ta ut en avgift på 40 euro per handling.

47.	När en för verkställighet bestyrkt kopia av ett beslut eller en dom tillhandahålls en rättegångsdeltagare på dennes begäran, i enlighet med artikel 38.1 eller artikel 170 i rättegångsreglerna, ska justitiesekreteraren ta ut en avgift på 50 euro per bestyrkt kopia.

48.	När en kopia av en dom eller ett beslut tillhandahålls tredje man på dennes begäran, i enlighet med punkt 36b ovan, ska justitiesekreteraren ta ut en avgift på 40 euro per kopia.

49.	[Texten har utgått]

50.

När en rättegångsdeltagare eller en interventionssökande vid upprepade tillfällen har underlåtit att iaktta de krav som ställs i rättegångsreglerna eller i dessa praktiska genomförandebestämmelser, ska justitiesekreteraren, i enlighet med artikel 139 c i rättegångsreglerna, ta ut en avgift på högst 7 000 euro.”

16)	I punkt 51 ska texten ”, ska justitiesekreteraren infordra dessa belopp av den rättegångsdeltagare som ska stå för dem.” ersättas med ”, ska justitiesekreteraren infordra dessa belopp av den gäldenär som ska stå för dem.”.

17)	I punkt 53 ska texten ”, ska justitiesekreteraren infordra dessa belopp av den rättegångsdeltagare eller tredje man som ska stå för dem.” ersättas med ”, ska justitiesekreteraren infordra dessa belopp av den gäldenär som ska stå för dem.”.

18)

Rubriken C. och punkterna under denna rubrik ska ersättas med följande:

”C. Utelämnande av uppgifter i förhållande till allmänheten

71.	[Texten har utgått]

72.	Den som med stöd av artikel 66 eller 66a i rättegångsreglerna vill begära att uppgifter ska utelämnas ska göra detta i en separat handling. I begäran ska anges exakt vilka uppgifter som avses med den. En begäran om utelämnande av uppgifter enligt artikel 66a i rättegångsreglerna ska vara motiverad.

73.

För att verkan av ett utelämnande av uppgifter som avses i artiklarna 66 och 66a i rättegångsreglerna inte ska gå förlorad, ska begäran om utelämnande av uppgifter ges in så snart den inlaga som innehåller de aktuella uppgifterna har getts in. Den ändamålsenliga verkan av utelämnandet av uppgifter undergrävs nämligen om uppgifterna redan har publicerats på internet.”

19)	Rubriken D. och punkterna under denna rubrik ska ersättas med ”[Texten har utgått]”.

20)	I punkt 81 ska texten ”d) Varje inlagas sidor ska vara numrerade i stigande ordning.” ersättas med ”d) Varje inlagas sidor ska ha löpande paginering (till exempel: sidorna 1–50).”

21)

Efter punkt 81 ska följande läggas till som punkt 81a:

”81a.

Fotnoter ska främst användas för att ange referenser till dokument som nämns i inlagan. Däremot är de inte till för att utveckla de grunder eller argument som åberopas.”

22)	I punkt 82 ska texten ”Bilageförteckningen ska finnas i slutet av inlagan” ersättas med ”Bilageförteckningen ska finnas i slutet av inlagan med eller utan paginering”.

23)

Punkt 83 ska ersättas med följande:

”83.

Bilageförteckningen ska för varje bilaga innehålla följande:

a)	Bilagans nummer (använd en bokstav och en siffra, till exempel bilaga A.1, A.2, … för bilagorna till ansökan eller överklagandet, B.1, B.2, … för bilagorna till svaromålet eller svarsskrivelsen, C.1, C.2, … för bilagorna till repliken, D.1, D.2, … för bilagorna till dupliken).

b)	En kort beskrivning av bilagan (till exempel ”skrivelse” med uppgift om datum, avsändare och adressat).

c)	Uppgift om var varje bilaga börjar och slutar enligt den löpande pagineringen av bilagorna (till exempel sidorna 43–49 i bilagorna).

d)	Uppgift om i vilket stycke som handlingen omnämns för första gången och som gör det befogat att ge in den.”

24)

Punkterna 85–87 ska ersättas med följande:

”85.	För att en handling ska få utgöra bilaga till en inlaga krävs att handlingen omnämns i texten i inlagan och att det hänvisas till den i bilageförteckningen samt att den är nödvändig för att styrka eller klargöra innehållet i inlagan.

86.

Bilagor till en inlaga ska vara utformade på ett sådant sätt att det blir lätt för tribunalen att ta del av handlingarna elektroniskt och att varje risk för oklarheter förhindras. Därför måste följande krav vara uppfyllda:

a)	Varje bilaga ska vara numrerad i enlighet med punkt 83 a ovan.

b)	Det rekommenderas att ett särskilt försättsblad används för varje ny bilaga.

c)	Bilagor till en inlaga ska ha löpande paginering (till exempel 1–152). Pagineringen ska börja på den första sidan i den första bilagan (och inte i bilageförteckningen), inklusive försättsblad och eventuella bilagor till bilagor.

d)	Bilagorna ska vara lätta att läsa.

87.	Hänvisningar till en ingiven bilaga ska innehålla bilagans nummer, såsom det anges i bilageförteckningen, och uppgift om den inlaga som bilagan gavs in tillsammans med (till exempel bilaga A.1 till ansökan).”

25)

Punkterna 92–94 ska ersättas med följande:

”92.	Inlagor och, i förekommande fall, andra handlingar som inte föreskrivs i rättegångsreglerna ska justitiesekreteraren inte alls eller endast delvis skriva in i dagboken eller ta in i akten i målet. Om tvivel föreligger ska justitiesekreteraren hänskjuta frågan till ordföranden för beslut.

93.

Med undantag av de fall som uttryckligen anges i rättegångsreglerna och om inte annat följer av artikel 46.2 i rättegångsreglerna eller punkt 100 nedan, ska inlagor eller andra handlingar som är avfattade på ett annat språk än rättegångsspråket inte skrivas in i dagboken eller tas in i akten i målet av justitiesekreteraren.

94.

Om en rättegångsdeltagare ifrågasätter justitiesekreterarens beslut att en inlaga eller annan handling inte eller endast delvis ska skrivas in i dagboken eller tas in i akten i målet, ska justitiesekreteraren hänskjuta frågan till ordföranden för beslut om huruvida inlagan eller handlingen ska godtas.”

26)	Texten i punkterna 98 och 99 ska ersättas med ”[Texten har utgått]”.

27)

I punkt 101 ska texten ”Om bristerna inte avhjälps kan detta medföra att talan ska avvisas, i enlighet med artikel 78.6, artikel 177.6 och artikel 194.5 i rättegångsreglerna.” ersättas med ”Om bristerna inte avhjälps kan detta medföra att talan ska avvisas, i enlighet med artikel 78.6 och artikel 177.6 i rättegångsreglerna.”.

28)

Efter punkt 104 ska följande läggas till som punkt 104a:

”104a.

Bilageförteckningen och den eventuella innehållsförteckningen ska inte beaktas vid fastställandet av det högsta antalet sidor i en inlaga.”

29)	Rubriken ”A.1. Mål om direkt talan” ska ersättas med ”A.1. Mål om direkt talan (förutom immaterialrättsliga mål)”

30)	Rubriken ”B.1. Mål om direkt talan” ska ersättas med ”B.1. Mål om direkt talan (förutom immaterialrättsliga mål)”

31)	I punkt 116 ska texten ”ska tillsammans med ansökan ge in de handlingar som avses i artikel 51.2 och 51.3” ersättas med ”ska, när det finns skäl till det, tillsammans med ansökan ge in de handlingar som avses i artikel 51.2 och 51.3”.

32)	Texten i punkt 117 ska ersättas med ”[Texten har utgått]”.

33)

I punkt 119 ska texten i den sista strecksatsen ”– översänds med e-post som bifogad fil (skapad med ett ordbehandlingsprogram) till adressen GC.Registry@curia.europa.eu, med angivande av vilket mål den avser.” ersättas med ”– översänds via e-Curia i samband med att ansökan ges in, med angivande av vilket mål den avser.”

34)

Texten i punkt 122 ska ersättas med följande:

”För att underlätta förberedelsen av ansökan i formellt hänseende, rekommenderas rättegångsdeltagarnas företrädare att ta del av anvisningarna i dokumentet ”Checklista för ansökan” och den vägledande mallen för ansökan, vilka finns tillgängliga på Europeiska unionens domstols webbplats.”

35)	I punkt 127 ska texten ”Punkterna 116 och 117 ovan är tillämpliga” ersättas med ”Punkt 116 är tillämplig”.

36)	I punkt 134 ska texten ”Punkterna 113–115, 117 och 120–122 ovan” ersättas med ”Punkterna 113–115 och 120–122 ovan”.

37)	I punkt 138 ska texten ”Punkterna 117, 125 och 126 ovan” ersättas med ”Punkterna 125 och 126 ovan”.

38)

Punkt 144 ska ersättas med följande:

”144.

Rättegångsdeltagarna ska, genom kansliets försorg, kallas till den muntliga förhandlingen minst en månad i förväg, såvida det inte med hänsyn till omständigheterna är befogat att kalla dem kortare tid i förväg. Om tribunalen beslutar att hålla en gemensam muntlig förhandling i flera mål enligt artikel 106a i rättegångsreglerna, ska det i kallelsen till den gemensamma förhandlingen särskilt anges vilka mål som berörs av den.”

39)

Efter punkt 147 ska följande läggas till som punkt 147a:

”147a.

Om tribunalen beslutar att hålla en gemensam muntlig förhandling i flera mål enligt artikel 106a i rättegångsreglerna, ska den kortfattade förhandlingsrapport som upprättats på rättegångsspråket i vart och ett av de berörda målen delges alla övriga rättegångsdeltagare som kallats till förhandlingen.”

40)

Efter punkt 152 ska följande läggas till som punkt 152a:

”152a.

Om en rättegångsdeltagare har för avsikt att ansöka om undantag från språkreglerna enligt artikel 45.1 c eller d i rättegångsreglerna för att få tillåtelse att använda ett annat språk än rättegångsspråket vid den muntliga förhandlingen, ska ansökan göras så snart som möjligt efter kallelsen.”

41)

I punkt 162 ska texten ”Parterna får hålla muntliga anföranden på upp till 15 minuter medan intervenienterna får hålla muntliga anföranden på upp till tio minuter (i förenade mål förfogar varje part över 15 minuter för varje mål medan varje intervenient förfogar över tio minuter för varje mål)” ersättas med ”Parterna får hålla muntliga anföranden på upp till 15 minuter medan intervenienterna får hålla muntliga anföranden på upp till 10 minuter (vid en förhandling i förenade mål eller en gemensam förhandling förfogar varje part över 15 minuter för varje mål medan varje intervenient förfogar över 10 minuter för varje mål)”.

42)

Punkt 165 ska ersättas med följande:

”165.

Om flera rättegångsdeltagare företräder samma ståndpunkt vid tribunalen (vilket förekommer vid intervention, förenade mål eller mål som uppvisar sådana likheter att det är befogat att hålla en gemensam muntlig förhandling), ombeds deras företrädare att samråda före den muntliga förhandlingen, i syfte att undvika upprepningar av anförandena. Företrädarna för de berörda rättegångsdeltagarna måste dock se till att de endast yttrar sig för de rättegångsdeltagares räkning som de företräder och att de iakttar artikel 84 i rättegångsreglerna, där det anges under vilka förutsättningar nya grunder får åberopas vid tribunalen under rättegången.”

43)

Punkt 167 ska ersättas med följande:

”167.

Parterna får, i enlighet med artikel 85.3 i rättegångsreglerna, undantagsvis ge in bevis vid den muntliga förhandlingen. I ett sådant fall rekommenderas parterna att ta med ett tillräckligt antal exemplar av den aktuella handlingen (inklusive, i förekommande fall, en icke-konfidentiell version för intervenienterna). Övriga rättegångsdeltagare ska ges tillfälle att yttra sig över huruvida bevisen ska tillåtas och över innehållet i dem.”

44)

Efter punkt 167 ska följande nya avdelning införas:

”Ca. Deltagande i en muntlig förhandling genom videokonferens

”Ca.1. Begäran om att få delta i en förhandling genom videokonferens

167a.

Om en rättegångsdeltagares företrädare är förhindrad att fysiskt delta i en muntlig förhandling till vilken han eller hon har kallats, på grund av hälsoskäl (till exempel personligt medicinskt förhinder eller reserestriktioner vid en epidemi), säkerhetsskäl eller andra befogade skäl (till exempel en strejk inom luftfartssektorn), ska företrädaren, i separat handling, framställa en motiverad begäran om att få delta i förhandlingen genom videokonferens.

167b.

För att tribunalen ska kunna behandla begäran på ett ändamålsenligt sätt ska den framställas så snart förhindret att delta i förhandlingen är känt och innehålla följande:

—	En noggrann beskrivning av förhindrets beskaffenhet och handlingar som styrker förhindret.

—	Kontaktuppgifter till en kontaktperson med vilken tekniska tester och tolkningstester eventuellt kan genomföras före förhandlingen.

—	Om företrädaren tidigare deltagit i en förhandling genom videokonferens vid tribunalen eller domstolen, ska numret på det senaste målet där detta skedde anges.

167c.

En begäran om att få delta i en förhandling genom videokonferens ska delges övriga rättegångsdeltagare.

167d.

Den rättegångsdeltagare som framställt begäran om att få delta i en förhandling genom videokonferens och övriga rättegångsdeltagare ska av kansliet underrättas om det beslut som avdelningsordföranden fattat med anledning av begäran.

167e.

Om begäran bifalls tar den tekniska avdelningen vid Europeiska unionens domstol kontakt med den av företrädaren i begäran angivna kontaktpersonen för att så snart som möjligt organisera de tekniska tester och tolkningstester som företrädaren måste delta i.

167f.

Om testerna faller väl ut, kan den muntliga förhandlingen genomföras via videokonferens, vilket rättegångsdeltagarna ska underrättas om. Om testerna inte faller väl ut, ska rättegångsdeltagarna underrättas om vilka följder detta får när det gäller om förhandlingen fortfarande ska hållas eller om den ska senareläggas.

Ca.2. Tekniska villkor

167g.

Vid användning av videokonferens vid muntliga förhandlingar krävs en hög ljud- och bildkvalitet samt en mycket stabil uppkoppling. Dessa faktorer utvärderas under det tekniska testet innan förhandlingen. Därför måste följande tekniska krav vara uppfyllda:

—	Endast protokoll H.323 och SIP får användas för uppkopplingen. H.323 och SIP är protokoll som särskilt används för uppkoppling av videokonferenssamtal och garanterar att anslutningen är så stabil och säker som möjligt.

—	Det är inte tillåtet att använda mjukvaruplattformar, eller andra system för videokonferenser, som är helt applikationsbaserade.

—	Det är inte tillåtet att koppla upp sig via mobila enheter som bärbara datorer, surfplattor eller smarttelefoner.

167h.

Företrädare som deltar i förhandlingen genom videokonferens får endast använda det språk som de enligt rättegångsreglerna har rätt att hålla muntligt anförande på och de har endast rätt att få tolkning till detta språk, med förbehåll för ändrade förhållanden i framtiden.

Ca.3. Praktiska rekommendationer för företrädare som ska hålla muntligt anförande via videokonferens

167i.

Praktiska rekommendationer för företrädare som ska hålla muntligt anförande via videokonferens finns på webbplatsen för Europeiska unionens domstol.”

45)	I punkt 168 ska texten ”med e-post (interpret@curia.europa.eu).” ersättas med ”med e-post (interpretation@curia.europa.eu).”

46)

Efter punkt 172 ska följande läggas till som punkt 172a:

”172a.

Om det hålls en muntlig förhandling som är gemensam för flera mål, i enlighet med artikel 106a i rättegångsreglerna, ska ett protokoll som har samma innehåll för samtliga berörda mål tas in i akten i respektive mål på rättegångsspråket i målet.”

47)

Efter punkt 184 ska följande läggas till som punkt 184a:

”184a.

En intervenient får inte begära konfidentiell behandling i förhållande till övriga rättegångsdeltagare.”

48)

Punkt 225 ska ersättas med följande:

”225.

En ansökan om uppskov med verkställighet eller andra interimistiska åtgärder ska innehålla följande uppgifter. För det första ska sökanden klart och koncist redogöra för saken, de grunder – avseende faktiska och rättsliga omständigheter – för talan rörande huvudsaken på vilka denna omedelbart framstår som välgrundad (fumus boni juris). För det andra ska sökanden tydligt ange vilken eller vilka åtgärder som begärs. För det tredje ska sökanden redogöra för de omständigheter som ställer krav på skyndsamhet med angivande av skäl och skriftlig bevisning.”

49)

Efter punkt 225 ska följande läggas till som punkt 225a:

”225a.

Enligt artikel 156.4 andra meningen i rättegångsreglerna ska en ansökan om interimistiska åtgärder innehålla alla tillgängliga bevis och bevisuppgifter till stöd för att de interimistiska åtgärderna ska beviljas. Detta innebär att domaren med behörighet att besluta om interimistiska åtgärder ska ha tillgång till konkreta och exakta uppgifter, som stöds av detaljerad skriftlig bevisning (när det finns skäl till det i form av bestyrkta handlingar) eller bevisuppgifter som visar i vilken situation sökanden befinner sig och som gör det möjligt att bedöma vilka konsekvenser som sannolikt skulle uppstå om ansökan om interimistiska åtgärder avslogs.”

50)

Punkt 227 ska ersättas med följande:

”227.

En ansökan om interimistiska åtgärder ska kunna handläggas skyndsamt. Ansökan bör därför i princip inte vara längre än 25 sidor, beroende på det aktuella rättsområdet och omständigheterna i målet.”

51)

Bilaga 1 ska ändras på följande sätt:

a)	I det inledande stycket ska texten ”i enlighet med artikel 78.6, artikel 177.6 och artikel 194.5 i rättegångsreglerna” ersättas med ”i enlighet med artiklarna 78.6 och 177.6 i rättegångsreglerna”.

b)	Rubriken ”Mål om direkt talan” i första kolumnen ska ersättas med ”Mål om direkt talan (förutom immaterialrättsliga mål)”.

Led a i första och andra kolumnen ska ersättas med följande:

”a)	ingivande av den handling som avses i artikel 51.2 i rättegångsreglerna, såvida inte handlingen redan har getts in för att öppna ett användarkonto i e-Curia (artikel 51.2 i rättegångsreglerna)”.

d)	I led b ska texten ”aktuellt bevis för en privaträttslig juridisk persons rättsliga existens” i första och andra kolumnen ersättas med ”bevis för en privaträttslig juridisk persons rättsliga existens”.

e)	I led g ska texten ”och de adresser för delgivningsändamål som dessa angett” i andra kolumnen ersättas med ”och de adresser för delgivningsändamål som dessa angett, om det är befogat med hänsyn till omständigheterna”.

52)

Bilaga 2 ska ändras på följande sätt:

a)	I led a ska texten ”(artikel 21 första stycket i stadgan, artiklarna 76 a, 177.1 a och 194.1 a i rättegångsreglerna)” ersättas med ”(artikel 21 första stycket i stadgan samt artiklarna 76 a och 177.1 a i rättegångsreglerna)”.

b)	I led b ska texten ”(artiklarna 76 b, 177.1 b och 194.1 b i rättegångsreglerna)” ersättas med ”(artiklarna 76 b och 177.1 b i rättegångsreglerna)”.

c)	I led h ska texten ”(punkt 86 d i dessa praktiska genomförandebestämmelser)” ersättas med ”(punkt 86 c i dessa praktiska genomförandebestämmelser)”.

53)

Bilaga 3 ska ändras på följande sätt:

a)	Led a ska ersättas med följande: ”ingivande av den handling som avses i artikel 51.2 i rättegångsreglerna för eventuella ytterligare advokater, såvida inte handlingen redan har getts in för att öppna ett användarkonto i e-Curia (artikel 51.2 i rättegångsreglerna)”.

b)	I led c ska texten ”(artikel 46.2 i rättegångsreglerna, punkt 99 i dessa praktiska genomförandebestämmelser)” ersättas med ”(artikel 46.2 i rättegångsreglerna)”.

Artikel 2

Dessa ändringar i de praktiska genomförandebestämmelserna till tribunalens rättegångsregler ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Ändringarna ska träda i kraft den 1 april 2023.

Luxemburg den 1 februari 2023.

E. COULON

Justitiesekreteraren

M. VAN DER WOUDE

Ordföranden

(1) EUT L 44, 14.2.2023, s. 8.

(2) EUT L 152, 18.6.2015, s. 1, i ändrad lydelse (EUT L 217, 12.8.2016, s. 78, EUT L 294, 21.11.2018, s. 23, med rättelse i EUT L 296, 22.11.2018, s. 40).

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 73

Svensk utgåva	Lagstiftning	66 årgången 10 mars 2023

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/543 av den 9 mars 2023 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 686/2012 vad gäller utseende av de medlemsstater som vid tillämpningen av förnyelseförfarandet ska utvärdera verksamma ämnen vars godkännandeperiod löper ut mellan den 31 januari 2029 och den 1 oktober 2035 ( 1 )	1
		DIREKTIV
	*	Kommissionens delegerade direktiv (EU) 2023/544 av den 16 december 2022 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG vad gäller undantagen för användning av bly i aluminiumlegeringar avsedda för bearbetning, i kopparlegeringar och i vissa batterier ( 1 )	5
		BESLUT
	*	Rådets beslut (EU) 2023/545 av den 7 mars 2023 om utnämning av tre ledamöter och två suppleanter i Regionkommittén på förslag av Förbundsrepubliken Tyskland	12
	*	Rådets beslut (EU) 2023/546 av den 7 mars 2023 om utnämning av en ledamot och två suppleanter i Regionkommittén på förslag av Republiken Slovenien	14
	*	Rådets beslut (EU) 2023/547 av den 7 mars 2023 om utnämning av en ledamot i Regionkommittén på förslag av Republiken Italien	16
	*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2023/548 av den 6 mars 2023 om att inte bevilja ett unionsgodkännande för biocidproduktfamiljen UL Hydrogen Peroxide Family 1 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 [delgivet med nr C(2023) 1372]	17
	*	Europeiska centralbankens beslut (EU) 2023/549 av den 6 mars 2023 om tillgång till och användning av vissa TARGET-uppgifter och om upphävande av beslut ECB/2010/9 (ECB/2023/3)	19
		REKOMMENDATIONER
	*	Kommissionens rekommendation (EU) 2023/550 av den 8 mars 2023 om nationella stödprogram för planering av hållbar rörlighet i städer [delgivet med nr C(2023) 1524]	23
		ARBETSORDNINGAR OCH RÄTTEGÅNGSREGLER
	*	Beslut nr 2019/1 av transportgemenskapens regionala styrkommitté (efter ett skriftligt samråd) om antagandet av transportgemenskapens budget för år 2019 (2023/551)	34
	*	Beslut NR 2019/2 av Transportgemenskapens regionala styrkommitté (efter ett skriftligt samråd med medlemmarna i den regionala styrkommittén) om direktören för transportgemenskapens ständiga sekretariat [2023/552]	36
	*	Beslut nr 2019/3 av transportgemenskapens regionala styrkommitté [2023/553] av den 5 juni 2019	37
	*	Beslut nr 2020/2 av transportgemenskapens regionala styrkommitté (Efter ett samråd med medlemmarna i den regionala styrkommittén) om direktören för transportgemenskapens ständiga sekretariat [2023/554]	38
	*	Beslut nr 2020/3 av Transportgemenskapens regionala styrkommitté (Efter ett samråd med medlemmarna i den regionala styrkommittén) om den biträdande direktören för transportgemenskapens ständiga sekretariat [2023/555]	39
	*	Beslut nr 2020/05 av transportgemenskapens regionala styrkommitté om regler om ersättning för kostnader för personer som inte ingår i transportgemenskapens ständiga sekretariat som bjuds in att delta i möten som experter [2023/556]	40
	*	Beslut nr 2020/7 av transportgemenskapens regionala styrkommitté om utnämning av en oberoende extern revisor för genomförandet av den årliga revisionen för budgetåret 2019 [2023/557]	44
	*	Beslut nr 2020/08 av transportgemenskapens regionala styrkommitté om inrättande av en teknisk kommitté för transport av farligt gods [2023/558]	45
	*	Beslut nr 1/2021 av transportgemenskapens regionala styrkommitté (efter det skriftliga samrådet) om antagandet av transportgemenskapens budget för år 2021 (2023/559)	46
	*	Beslut nr 2021/02 av Transportgemenskapens regionala styrkommitté om reglerna för ersättning för kostnader som uppkommit för personer som inte ingår i transportgemenskapens ständiga sekretariat och som bjuds in att delta i transportgemenskapens möten [2023/560]	48
	*	Beslut nr 2021/03 av Transportgemenskapens regionala styrkommitté om regler om ersättning för rese- och flyttkostnader för transportgemenskapens ständiga sekretariats personal i samband med att de inleder eller avslutar sin anställning (2023/561)	54
	*	Ändringar i de praktiska genomförandebestämmelserna till tribunalens rättegångsregler	58

Budgetrubrik	Belopp i euro
Löner för tjänstemän	750 000
Bidrag till sjukvårds-/pensionssystem för tjänstemän	200 000
Sekretariatets löpande kostnader (inkl. fasta utgifter / resor / anordnande av möten)	330 000
It-utrustning för kontor samt möbler (som ej täcks av huvudkontorsavtalet)	100 000
Rekryteringskostnader (offentliggöranden och ersättning till sökande)	100 000
Totalt	1 480 000
Reserv (cirka: 10 %)	150 000
Totalsumma	1 630 000
varav: bidrag från EU (80 %) (*1)	1 304 000
WB6-bidrag (sexpartsinitiativet för västra Balkan) (20 %: i bilaga V till fördraget om en transportgemenskap anges fördelningen per land).	326 000

		Rättelser
	*	Rättelse till rådets beslut (Gusp) 2023/387 av den 20 februari 2023 till stöd för en global rapporteringsmekanism för olagliga konventionella vapen och ammunition till dessa i syfte att minska risken för avledning och olaglig överföring av dessa (iTrace V) ( EUT L 53, 21.2.2023 )	67