ISSN 1977-0820 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 73 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
66 årgången |
|
|
Rättelser |
|
|
* |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES. |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
10.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 73/1 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/543
av den 9 mars 2023
om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 686/2012 vad gäller utseende av de medlemsstater som vid tillämpningen av förnyelseförfarandet ska utvärdera verksamma ämnen vars godkännandeperiod löper ut mellan den 31 januari 2029 och den 1 oktober 2035
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (1), särskilt artikel 19, och
av följande skäl:
(1) |
Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 686/2012 (2) utses en rapporterande medlemsstat och en medrapporterande medlemsstat som vid tillämpningen av förnyelseförfarandet ska utvärdera verksamma ämnen. Eftersom det ännu inte utsetts någon rapporterande medlemsstat eller någon medrapporterande medlemsstat för utvärderingen av de verksamma ämnen vars godkännandeperiod löper ut mellan den 31 januari 2029 och den 1 oktober 2035 bör sådana utses. |
(2) |
Detta utseende bör göras så att det säkerställs att ansvaret och arbetet fördelas jämnt mellan medlemsstaterna. |
(3) |
Genomförandeförordning (EU) nr 686/2012 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(4) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Genomförandeförordning (EU) nr 686/2012 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 9 mars 2023.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 686/2012 av den 26 juli 2012 om utseende av de medlemsstater som vid tillämpningen av förnyelseförfarandet ska utvärdera verksamma ämnen (EUT L 200, 27.7.2012, s. 5).
BILAGA
I bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 686/2012 ska följande del läggas till som del E:
”DEL E
Utseende av medlemsstater för utvärderingen av verksamma ämnen vars godkännandeperiod löper ut mellan den 31 januari 2029 och den 1 oktober 2035
Verksamt ämne |
Rapporterande medlemsstat |
Medrapporterande medlemsstat |
1-Metylcyklopropen |
DE |
EL |
2,4-D |
DE |
EL |
2,4-DB |
EL |
IE |
ABE-IT 56 |
FR |
PT |
Acetamiprid |
DE |
ES |
Acibenzolar-S-metyl |
ES |
BE |
Ampelomyces quisqualis stam AQ10 |
SE |
NL |
Bacillus amyloliquefaciens stam FZB24 |
DE |
AT |
Bacillus subtilis stam IAB/BS03 |
ES |
AT |
Beauveria bassiana stam 203 |
DK |
NL |
Beauveria bassiana stam IMI389521 |
SE |
NL |
Beauveria bassiana stam PPRI 5339 |
SE |
NL |
Bensoesyra |
HU |
CZ |
Karfentrazonetyl |
FR |
DE |
Karvon |
IT |
NL |
Cerevisan |
ES |
DE |
Clonostachys rosea stam J1446 |
HU |
AT |
Coniothyrium minitans stam CON/M/91–08 |
AT |
EE |
COS-OGA |
FR |
HR |
Cyhalofopbutyl |
CZ |
BE |
Cypermetrin |
CZ |
DE |
Dimetenamid-P |
BE |
DE |
Etofumesat |
AT |
FI |
Fenhexamid |
BE |
CZ |
Järn(III)fosfat |
PL |
DK |
Järn(III)pyrofosfat |
CZ |
FR |
Flazasulfuron |
ES |
PL |
Florasulam |
CZ |
FR |
Florpyrauxifenbensyl |
FR |
IT |
Flutianil |
DE |
EL |
Foramsulfuron |
FR |
SK |
Forklorfenuron |
ES |
BE |
Jodosulfuron |
BE |
FR |
Iprovalikarb |
SE |
LV |
Isaria fumosorosea stam Apopka 97 |
NL |
AT |
Isoxaflutol |
SE |
BE |
Laminarin |
EL |
FR |
Lavandulylsenecioat |
SE |
NL |
Maleinhydrazid |
SI |
IT |
Mefentriflukonazol |
ES |
FR |
Mesosulfuron |
PL |
SE |
Mesotrion |
NL |
SK |
Metalaxyl-M |
DE |
EL |
Milt pepinomosaikvirusisolat VC1 |
FR |
DE |
Milt pepinomosaikvirusisolat VX1 |
FR |
DE |
Pasteuria nishizawae Pn1 |
NL |
DK |
Pepinomosaikvirus stam CH2 isolat 1906 |
FI |
BE |
Petoxamid |
AT |
FR |
Phlebiopsis gigantea stam FOC PG 410.3 |
EE |
FI |
Phlebiopsis gigantea stam VRA 1835 |
EE |
FI |
Phlebiopsis gigantea stam VRA 1984 |
EE |
FI |
Pikolinafen |
LT |
IT |
Propoxikarbazon |
SE |
BE |
Pyraflufenetyl |
DE |
FR |
Pyridat |
AT |
DE |
Pyriproxifen |
ES |
BE |
Saccharomyces cerevisiae stam LAS02 |
EL |
AT |
Siltiofam |
NL |
IE |
Natriumvätekarbonat |
AT |
FR |
Sulfosulfuron |
IE |
SE |
Tiabendazol |
NO |
ES |
Tifensulfuronmetyl |
FR |
DK |
Tolklofosmetyl |
FI |
SE |
Tribenuron |
FR |
SE |
Trichoderma atroviride stam SC1 |
SI |
NL |
Trifloxistrobin |
HR |
DE |
Verticillium albo-atrum stam WCS850 |
NL |
SE |
Zoxamid |
BE |
PL” |
DIREKTIV
10.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 73/5 |
KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV (EU) 2023/544
av den 16 december 2022
om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG vad gäller undantagen för användning av bly i aluminiumlegeringar avsedda för bearbetning, i kopparlegeringar och i vissa batterier
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG av den 18 september 2000 om uttjänta fordon (1), särskilt artikel 4.2 b, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt artikel 4.2 a i direktiv 2000/53/EG ska medlemsstaterna säkerställa att material och komponenter i fordon som släpps ut på marknaden efter den 1 juli 2003 inte innehåller bly, kvicksilver, kadmium eller sexvärt krom. |
(2) |
I bilaga II till direktiv 2000/53/EG förtecknas material och komponenter som är undantagna från förbudet i artikel 4.2 a i direktivet. |
(3) |
Kommissionen gjorde mot bakgrund av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen en bedömning av det undantag som anges i punkt 2 c i) i bilaga II till direktiv 2000/53/EG om aluminiumlegeringar avsedda för bearbetning. Denna bedömning ledde till slutsatsen att det finns lämpliga alternativ tillgängliga, men att det behövs en övergångsperiod för att ersätta användningen av bly i de alla material och komponenter som omfattas av undantaget. Användningen av bly i de berörda materialen och komponenterna, inbegripet bly i bearbetat aluminium, skulle kunna fasas ut i slutet av 2027. Det är därför lämpligt att fastställa en sista giltighetsdag för det undantaget. |
(4) |
Kommissionen gjorde mot bakgrund av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen en bedömning av det undantag som anges i punkt 3 i bilaga II till direktiv 2000/53/EG för kopparlegeringar. Denna bedömning ledde till slutsatsen att det ännu inte finns några lämpliga alternativ för användningen av bly i de material och komponenter som omfattas av det undantaget. Med hänsyn till de framsteg som gjorts när det gäller utvecklingen av substitut för bly i de berörda materialen och komponenterna är det lämpligt att fastställa ett nytt datum för översyn av det undantaget. |
(5) |
Kommissionen gjorde mot bakgrund av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen en bedömning av det undantag som anges i punkt 5 b i bilaga II till direktiv 2000/53/EG för bly i batterier för batteritillämpningar som inte omfattas av punkt 5 a i den bilagan om batterier i högspänningssystem. Bedömningen ledde till slutsatsen att användningen av bly i batterier för batteritillämpningar som inte omfattas av punkt 5 a i bilaga II till direktiv 2000/53/EG kan undvikas för vissa tillämpningar men inte för batterier som används i 12 V-tillämpningar. För att tillämpa ett enhetligt regelverk för batterier, inbegripet sådana som inte omfattas av undantaget i punkt 5 a i bilaga II till direktiv 2000/53/EG och som inte används i 12 V-tillämpningar, är det lämpligt att föreskriva två separata punkter, 5 b i och 5 b ii, i stället för en enda punkt, 5 b. |
(6) |
Punkt 5 b i bör innehålla ett undantag för användningen av bly i batterier som används i 12 V-tillämpningar och för användningen av bly i batterier som används i 24 V-tillämpningar i fordon avsedda för särskilda ändamål enligt definitionen i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 (2). Med hänsyn till de framsteg som har gjorts när det gäller utvecklingen av substitut för bly i de berörda batterierna är det lämpligt att fastställa ett datum för översyn av de undantagen. |
(7) |
Punkt 5 b ii bör innehålla ett undantag för användningen av bly i batterier för andra batteritillämpningar som inte omfattas av punkt 5 a och 5 b i) i bilaga II till direktiv 2000/53/EG. Bedömningen ledde till slutsatsen att blybaserade batterier för dessa tillämpningar kan undvikas mot bakgrund av de framsteg som har gjorts i utvecklingen av substitut till användningen av bly i batterier som används i sådana tillämpningar. Det är därför lämpligt att fastställa en sista giltighetsdag för det undantaget, som gör det möjligt att fasa ut användningen av bly i de batterier som berörs. |
(8) |
Direktiv 2000/53/EG bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilaga II till direktiv 2000/53/EG ska ersättas med texten i bilagan till det här direktivet.
Artikel 2
1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 juni 2023. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Medlemsstaterna ska själva bestämma hur hänvisningen ska göras.
2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 3
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 4
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 16 december 2022.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EGT L 269, 21.10.2000, s. 34.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1).
BILAGA
”BILAGA II
Material och komponenter som är undantagna från bestämmelserna i artikel 4.2 a
En halt av ämnen på högst 0,1 viktprocent bly, sexvärt krom och kvicksilver, och högst 0,01 viktprocent kadmium i homogent material ska tolereras.
Reservdelar som har släppts ut på marknaden efter den 1 juli 2003 och som används i fordon som har släppts ut på marknaden före den 1 juli 2003, utom hjulbalanseringsvikter, kolborstar för elmotorer och bromsbelägg, ska vara undantagna från artikel 4.2 a i direktiv 2000/53/EG.
Material och komponenter |
Tillämpningsområde och sista giltighetsdag för undantaget |
Ska märkas eller göras identifierbara i enlighet med artikel 4.2 b iv |
||||||||
Bly som legeringsämne |
||||||||||
|
|
|
||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2016 och i reservdelar till sådana fordon |
|
||||||||
|
Som reservdelar till fordon som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2005 |
|
||||||||
|
Som reservdelar till fordon som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2008 |
|
||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2028 och i reservdelar till sådana fordon |
|
||||||||
|
|
|||||||||
|
|
|||||||||
|
Som reservdelar till fordon som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2008 |
|
||||||||
|
Som reservdelar till fordon som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2011 |
|
||||||||
Bly och blyföreningar i komponenter |
||||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2019 och i reservdelar till sådana fordon |
X |
||||||||
|
X |
|||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2024 och i reservdelar till sådana fordon |
X |
||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2016 och i reservdelar till sådana fordon |
X |
||||||||
|
Som reservdelar till fordon som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2005 |
|
||||||||
|
Som reservdelar till fordon som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2006 |
|
||||||||
|
Som reservdelar till fordon som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2009 |
|
||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2016 och i reservdelar till sådana fordon |
X (5) |
||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2011 och i reservdelar till sådana fordon |
X (5) |
||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2013 och i reservdelar till sådana fordon |
X (5) |
||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2015 och i reservdelar till sådana fordon |
X (5) |
||||||||
|
X (5) |
|||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2017 och i reservdelar till sådana fordon |
X (5) |
||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2024 och i reservdelar till sådana fordon |
X (5) |
||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 oktober 2022 och i reservdelar till sådana fordon |
X (5) |
||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 oktober 2022 och i reservdelar till sådana fordon |
X (5) |
||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2016 och i reservdelar till sådana fordon |
X (5) |
||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2016 och i reservdelar till sådana fordon |
X (5) |
||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2020 och i reservdelar till sådana fordon |
X (5) |
||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2024 och i reservdelar till sådana fordon |
X (5) |
||||||||
|
Som reservdelar till motortyper som utvecklats före den 1 juli 2003 |
|
||||||||
|
|
X (6) (för andra komponenter än piezo-komponenter i motorer) |
||||||||
|
|
|
||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2016 och i reservdelar till sådana fordon |
|
||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2017 och i reservdelar till sådana fordon |
|
||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 juli 2006 och i reservdelar till sådana fordon |
|
||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2019 och i reservdelar till sådana fordon |
X |
||||||||
Sexvärt krom |
||||||||||
|
Som reservdelar till fordon som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2007 |
|
||||||||
|
Som reservdelar till fordon som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2008 |
|
||||||||
Sexvärt krom som korrosionsskydd för kylsystemet av kolstål i absorptionskylskåp (högst 0,75 viktprocent i kylsystemet):
|
För a) I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2020 och i reservdelar till sådana fordon För b) I fordon som typgodkänts före den 1 januari 2026 och i reservdelar till sådana fordon |
X |
||||||||
Kvicksilver |
||||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 juli 2012 och i reservdelar till sådana fordon |
X |
||||||||
|
I fordon som typgodkänts före den 1 juli 2012 och i reservdelar till sådana fordon |
X |
||||||||
Kadmium |
||||||||||
|
Som reservdelar till fordon som släppts ut på marknaden före den 31 december 2008 |
|
||||||||
Anmärkningar till tabellen: |
(1) Detta undantag ska ses över 2024.
(2) Gäller aluminiumlegeringar där bly inte tillsätts avsiktligt utan förekommer på grund av användningen av återvunnet aluminium.
(3) Detta undantag ska ses över 2025.
(4) System med en spänning på > 75 V DC enligt vad som föreskrivs i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/35/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av elektrisk utrustning (EUT L 96, 29.3.2014, s. 357).
(5) Demontering om ett genomsnittligt gränsvärde på 60 gram per fordon överskrids (i samband med punkt 10 a). För denna anmärkning ska endast fabriksmonterad elektronisk utrustning beaktas.
(6) Demontering om ett genomsnittligt gränsvärde på 60 gram per fordon överskrids (i samband med punkt 8 a–k). För denna anmärkning ska endast fabriksmonterad elektronisk utrustning beaktas.”
(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1).
BESLUT
10.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 73/12 |
RÅDETS BESLUT (EU) 2023/545
av den 7 mars 2023
om utnämning av tre ledamöter och två suppleanter i Regionkommittén på förslag av Förbundsrepubliken Tyskland
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 305,
med beaktande av rådets beslut (EU) 2019/852 av den 21 maj 2019 om Regionkommitténs sammansättning (1),
med beaktande av den tyska regeringens förslag, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt artikel 300.3 i fördraget ska Regionkommittén bestå av företrädare för regionala och lokala organ som antingen har valts till ett regionalt eller lokalt organ eller är politiskt ansvariga inför en vald församling. |
(2) |
Den 10 december 2019 antog rådet beslut (EU) 2019/2157 (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2020–25 januari 2025. Den 25 november 2021 antog rådet beslut (EU) 2021/2112 (3) om utnämning av en suppleant i Regionkommittén på förslag av Förbundsrepubliken Tyskland. |
(3) |
Tre platser som suppleant i Regionkommittén har blivit lediga till följd av att det nationella mandat på grundval av vilket Birgit HONÉ föreslogs för utnämning har upphört och till följd av att Franz RIEGER och Bernd Claus VOß har avgått. |
(4) |
Två platser som suppleant i Regionkommittén har blivit lediga till följd av att de nationella mandat på grundval av vilka Claus Christian CLAUSSEN och Clemens LAMMERSKITTEN föreslogs för utnämning har upphört. |
(5) |
Den tyska regeringen har föreslagit följande företrädare för regionala organ som har valts till ett regionalt organ eller som är politiskt ansvariga inför en vald församling som ledamöter i Regionkommittén för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2025: Alex DOROW, Mitglied des Bayerischen Landtags (ledamot av Bayerns delstatsparlament), Erika VON KALBEN, Mitglied des Schleswig-Holsteinischen Landtages (ledamot av Schleswig-Holsteins delstatsparlament), och Matthias WUNDERLING-WEILBIER, Staatssekretär für Bundes- und Europaangelegenheiten und Regionale Entwicklung, Niedersächsisches Ministerium für Bundes- und Europaangelegenheiten und Regionale Entwicklung (statssekreterare för federala frågor, Europafrågor och regional utveckling vid delstaten Niedersachsens ministerium för federala frågor, Europafrågor och regional utveckling). |
(6) |
Den tyska regeringen har föreslagit följande företrädare för regionala eller lokala organ som har valts till ett lokalt organ eller som är politiskt ansvariga inför en vald församling som suppleanter i Regionkommittén för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2025: Anna KEBSCHULL, Landrätin des Landkreises Osnabrück (distriktsordförande i Osnabrück), och Werner SCHWARZ, Minister für Landwirtschaft, ländliche Räume, Europa und Verbraucherschutz des Landes Schleswig-Holstein (minister för jordbruk, landsbygd, Europafrågor och konsumentskydd i delstaten Schleswig-Holstein). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Följande företrädare för regionala eller lokala organ som har ett folkvalt mandat eller som är politiskt ansvariga inför en vald församling utnämns härmed till Regionkommittén för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2025:
a) |
som ledamöter:
och |
b) |
som suppleanter:
|
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 7 mars 2023.
På rådets vägnar
L. EDHOLM
Ordförande
(1) EUT L 139, 27.5.2019, s. 13.
(2) Rådets beslut (EU) 2019/2157 av den 10 december 2019 om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2020–25 januari 2025 (EUT L 327, 17.12.2019, s. 78).
(3) Rådets beslut (EU) 2021/2112 av den 25 november 2021 om utnämning av en suppleant i Regionkommittén på förslag av Förbundsrepubliken Tyskland (EUT L 429, 1.12.2021, s. 151).
10.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 73/14 |
RÅDETS BESLUT (EU) 2023/546
av den 7 mars 2023
om utnämning av en ledamot och två suppleanter i Regionkommittén på förslag av Republiken Slovenien
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 305,
med beaktande av rådets beslut (EU) 2019/852 av den 21 maj 2019 om Regionkommitténs sammansättning (1),
med beaktande av den slovenska regeringens förslag, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt artikel 300.3 i fördraget ska Regionkommittén bestå av företrädare för regionala och lokala organ som antingen har valts till ett regionalt eller lokalt organ eller är politiskt ansvariga inför en vald församling. |
(2) |
Den 10 december 2019 antog rådet beslut (EU) 2019/2157 (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2020–25 januari 2025. |
(3) |
En plats som ledamot i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att det nationella mandat på grundval av vilket Jasna GABRIČ föreslogs för utnämning har upphört. |
(4) |
Två platser som suppleant har blivit lediga till följd av att Tine RADINJA och Tomaž ROŽEN har utnämnts till ledamöter i Regionkommittén genom rådets beslut (EU) 2022/1678 (3). |
(5) |
Den slovenska regeringen har, på grundval av ett annat folkvalt mandat, föreslagit Jasna GABRIČ, som är företrädare för ett lokalt organ och har valts till ett lokalt organ, članica občinskega sveta, Občina Trbovlje (ledamot av kommunfullmäktige i Trbovlje), som ledamot i Regionkommittén för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2025. |
(6) |
Den slovenska regeringen har föreslagit följande företrädare för lokala organ som har valts till ett lokalt organ som suppleanter i Regionkommittén för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2025: Marko DIACI, župan, Občina Šentjur (borgmästare i Šentjur), och Nejc SMOLE, župan, Občina Medvode (borgmästare i Medvode). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Följande företrädare för lokala organ som har ett folkvalt mandat utnämns härmed till Regionkommittén för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2025:
a) |
som ledamot:
och |
b) |
som suppleanter:
|
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 7 mars 2023.
På rådets vägnar
L. EDHOLM
Ordförande
(1) EUT L 139, 27.5.2019, s. 13.
(2) Rådets beslut (EU) 2019/2157 av den 10 december 2019 om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2020–25 januari 2025 (EUT L 327, 17.12.2019, s. 78).
(3) Rådets beslut (EU) 2022/1678 av den 26 september 2022 om utnämning av två ledamöter i Regionkommittén på förslag av Republiken Slovenien (EUT L 252, 30.9.2022, s. 70).
10.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 73/16 |
RÅDETS BESLUT (EU) 2023/547
av den 7 mars 2023
om utnämning av en ledamot i Regionkommittén på förslag av Republiken Italien
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 305,
med beaktande av rådets beslut (EU) 2019/852 av den 21 maj 2019 om Regionkommitténs sammansättning (1),
med beaktande av den italienska regeringens förslag, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt artikel 300.3 i fördraget ska Regionkommittén bestå av företrädare för regionala och lokala organ som antingen har valts till ett regionalt eller lokalt organ eller är politiskt ansvariga inför en vald församling. |
(2) |
Den 20 januari 2020 antog rådet beslut (EU) 2020/102 (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2020–25 januari 2025. |
(3) |
En plats som ledamot i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att det nationella mandat på grundval av vilket Nicola IRTO föreslogs för utnämning har upphört. |
(4) |
Den italienska regeringen har föreslagit Antonio MAZZEO, som är företrädare för ett regionalt organ och har valts till ett regionalt organ, Presidente del Consiglio regionale e Consigliere della Regione Toscana (ordförande och ledamot av regionfullmäktige i Toscana), som ledamot i Regionkommittén för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2025. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Antonio MAZZEO, som är företrädare för ett regionalt organ och har ett folkvalt mandat, Presidente del Consiglio regionale e Consigliere della Regione Toscana (ordförande och ledamot av regionfullmäktige i Toscana), utnämns härmed till ledamot i Regionkommittén för återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2025.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 7 mars 2023.
På rådets vägnar
L. EDHOLM
Ordförande
(1) EUT L 139, 27.5.2019, s. 13.
(2) Rådets beslut (EU) 2020/102 av den 20 januari 2020 om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2020–25 januari 2025 (EUT L 20, 24.1.2020, s. 2).
10.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 73/17 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2023/548
av den 6 mars 2023
om att inte bevilja ett unionsgodkännande för biocidproduktfamiljen UL Hydrogen Peroxide Family 1 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012
[delgivet med nr C(2023) 1372]
(Endast den nederländska texten är giltig)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (1), särskilt artikel 44.5 första stycket, och
av följande skäl:
(1) |
Den 27 januari 2017 lämnade Unilever Europe BV i enlighet med artikel 43.1 i förordning (EU) nr 528/2012 in en ansökan till Europeiska kemikaliemyndigheten (kemikaliemyndigheten) om unionsgodkännande av en biocidproduktfamilj med namnet UL Hydrogen Peroxide Family 1 i produkttyp 2, såsom den beskrivs i bilaga V till den förordningen, och tillhandahöll en skriftlig bekräftelse på att den behöriga myndigheten i Tyskland hade samtyckt till att utvärdera ansökan. Ansökan registrerades med nummer BC-MS029571-20 i registret över biocidprodukter. |
(2) |
UL Hydrogen Peroxide Family 1 innehåller väteperoxid som verksamt ämne, som är upptaget i den unionsförteckning över godkända verksamma ämnen som avses i artikel 9.2 i förordning (EU) nr 528/2012 för produkttyp 2. |
(3) |
Den 20 december 2021 lämnade den utvärderande behöriga myndigheten, i enlighet med artikel 44.1 i förordning (EU) nr 528/2012, in en bedömningsrapport och slutsatserna av sin utvärdering till kemikaliemyndigheten. |
(4) |
Den 25 oktober 2021 gav den utvärderande behöriga myndigheten Unilever Europe BV möjlighet att lämna skriftliga synpunkter på bedömningsrapporten och slutsatserna i utvärderingen i enlighet med artikel 44.1 andra stycket i förordning (EU) nr 528/2012. Den 23 november 2021 lämnade Unilever Europe BV sina synpunkter till den utvärderande behöriga myndigheten. Under kemikaliemyndighetens opinionsbildande process om bedömningsrapporten uppdaterade den utvärderande behöriga myndigheten rapporten, och den 13 maj 2022 gavs Unilever Europe BV möjlighet att lämna synpunkter på den uppdaterade bedömningsrapporten och utkastet till kemikaliemyndighetens yttrande innan det slutliga yttrandet antogs av kemikaliemyndighetens kommitté för biocidprodukter den 15 juni 2022. Unilever Europe BV lämnade inga synpunkter vid det tillfället. |
(5) |
Den 5 juli 2022 lämnade kemikaliemyndigheten, i enlighet med artikel 44.3 i förordning (EU) nr 528/2012, sitt yttrande (2) om UL Hydrogen Peroxide Family 1 till kommissionen. |
(6) |
I yttrandet konstateras det att UL Hydrogen Peroxide Family 1 är en biocidproduktfamilj i den mening som avses i artikel 3.1 s i förordning (EU) nr 528/2012 men att den inte uppfyller villkoren i artikel 19.1 b iii, b iv och d i samma förordning. |
(7) |
Enligt kemikaliemyndighetens yttrande förelåg det en oacceptabel risk för yrkesmässiga och icke yrkesmässiga användare vid sekundär inhalationsexponering, och det finns inga åtgärder eller åtgärderna går inte att tillämpa för att minska den identifierade risken. Oacceptabla miljörisker fastställdes också för sediment och jord till följd av förekomsten av ett ämne som inger betänkligheter, PEG-2-hydrogenerad talgamin. I kemikaliemyndighetens yttrande konstaterades också att dataluckor identifierades för vissa effekter, och det gick inte att dra någon slutsats om produkternas fysikaliska och kemiska egenskaper och om de kunde anses vara godtagbara vid lämplig användning och transport av produkten. |
(8) |
Kommissionen instämmer med kemikaliemyndighetens yttrande och anser därför att ett unionsgodkännande inte bör beviljas för UL Hydrogen Peroxide Family 1. |
(9) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Unilever Europe BV beviljas inget unionsgodkännande för tillhandahållande på marknaden och användning av biocidproduktfamiljen UL Hydrogen Peroxide Family 1.
Artikel 2
Detta beslut riktar sig till Unilever Europe BV, Weena 455, 3013AL Rotterdam, Nederländerna.
Utfärdat i Luxemburg den 6 mars 2023.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 167, 27.6.2012, s. 1.
(2) Kemikaliemyndighetens yttrande om unionsgodkännande av biocidproduktfamiljen UL Hydrogen Peroxide Family 1, ECHA/BPC/344/2022, antaget den 15 juni 2022 (https://echa.europa.eu/bpc-opinions-on-union-authorisation).
10.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 73/19 |
EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2023/549
av den 6 mars 2023
om tillgång till och användning av vissa TARGET-uppgifter och om upphävande av beslut ECB/2010/9 (ECB/2023/3)
ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.2 första och fjärde strecksatserna,
med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 3.1 första och fjärde strecksatserna och artikel 22, och
av följande skäl:
(1) |
Det transeuropeiska automatiserade systemet för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET2) regleras för närvarande genom riktlinje ECB/2012/27 (1). Från och med den 20 mars 2023 ersätts TARGET2 av TARGET, ett tredje generationens betalningssystem i euro för avveckling av centralbankspengar. TARGET regleras genom riktlinje (EU) 2022/912 om en ny version av det transeuropeiska automatiserade systemet för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET) (ECB/2022/8) (2), riktlinje ECB/2012/27 upphävs med verkan från och med den 20 mars 2023 och tillämpas från och med samma dag. TARGETs delsystem är de rättsliga efterträdarna till motsvarande TARGET2-delsystem. |
(2) |
Precis som TARGET2 är TARGET strukturerat som ett flertal bruttoavvecklingssystem i realtid, som vart och ett är en komponent som drivs av en centralbank i Eurosystemet. Genom riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8) harmoniseras reglerna för TARGET-komponenterna i största möjliga utsträckning. |
(3) |
Delsystem i TARGET2 som ägs och drivs av centralbanker i Eurosystemet har tillsammans identifierats som systemviktiga betalningssystem (SIPS) som omfattas av Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 795/2014 (ECB/2014/28) (3). Delsystemen i TARGET, i egenskap av betalningssystem som ersätter dessa delsystem i TARGET2, förväntas också omfattas av förordning (EU) nr 795/2014 (ECB/2014/28) och ska uppfylla de krav avseende övervakning som fastställs i den förordningen. |
(4) |
Genom artikel 28.1 i del I i bilaga I till riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8) åläggs varje centralbank vissa krav att sekretessbelägga konfidentiell betalningsinformation avseende deltagare som innehar TARGET-konton hos denna centralbank. |
(5) |
Enligt artikel 28.3 i del I i bilaga I till riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8) får varje centralbank röja betalningsinformation avseende deltagaren som erhållits under driften av den relevanta TARGET-komponenten för vissa ändamål. |
(6) |
I de fall då det inte är tillräckligt att använda aggregerade betalningsuppgifter från TARGET för att centralbankerna ska kunna säkerställa att TARGET fungerar effektivt, bör de ha tillgång till TARGET-extraherade uppgifter på transaktionsnivå avseende deltagarna i samtliga TARGET-komponenter, inklusive adressater med BIC. Samtliga centralbanker måste också ha tillgång till sådana uppgifter på transaktionsnivå för att utföra Eurosystemets offentliga uppgifter i egenskap av övervakare av TARGET när det inte är tillräckligt att använda aggregerade betalningsuppgifter från TARGET. Dessutom är det också nödvändigt att alla centralbanker har tillgång till sådana uppgifter på transaktionsnivå för att kunna utföra analyser till stöd för makrotillsyn, finansiell stabilitet, finansiell integration, marknadsoperationer, resolution och penningpolitiska funktioner och den gemensamma tillsynsmekanismen, i enlighet med åtskillnadsprincipen. |
(7) |
Centralbankernas tillgång till uppgifter på transaktionsnivå för alla deltagare bör begränsas till vad som är nödvändigt för att centralbankerna ska kunna utföra kvantitativa analyser av transaktionsflöden mellan deltagare eller för att göra numeriska simuleringar av avvecklingsprocessen i TARGET, i enlighet med artikel 28.3 i del I i bilaga I till riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8) och dess genomförandebestämmelser, och bör inte omfatta uppgifter om deltagarnas kunder utom i de fall då dessa kunder är adressater med BIC. |
(8) |
När centralbanker utför kvantitativa analyser och numeriska simuleringar i egenskap av TARGET-operatörer bör syftet framför allt vara att säkerställa att TARGET är effektivt utformat, stödja efterlevnaden av tillsynsförväntningarna, analysera operativa brister i TARGET, analysera betalningsmönster och likviditetsnivåer, övervaka effekterna av dess prissättningsmekanismer och göra kostnads-nyttoanalyser för ytterligare funktioner och tjänster. När centralbanker utför kvantitativa analyser och numeriska simuleringar i egenskap av TARGET-övervakare bör syftet framför allt vara att analysera och övervaka risker i TARGET och stödja regelbundna och särskilda tillsynsbedömningar i förhållande till tillämpliga standarder. När centralbanker utför kvantitativa analyser och numeriska simuleringar till stöd för andra viktiga centralbanksfunktioner bör syftet framför allt vara att analysera utvecklingen på penningmarknaden, bedöma den finansiella integrationen i euroområdet, övervaka centralbankernas saldon och likviditetsfördelning. |
(9) |
Det är av yttersta vikt att sekretessen bevaras för uppgifter på transaktionsnivå. Därför bör endast en liten grupp av särskilt avdelad personal inom centralbankerna få tillgång till och använda uppgifter på transaktionsnivå. Utöver de yrkesetiska regler och sekretessregler som gäller för centralbankernas personal bör styrelsen för marknadsinfrastruktur (MIB) fastställa särskilda regler för tillgång till och användning av uppgifter på transaktionsnivå. Centralbankerna bör se till att deras särskilt avdelade personal följer dessa regler och MIB bör övervaka efterlevnaden. |
(10) |
MIB bör ha möjlighet att publicera information som härrör från användning av uppgifter på transaktionsnivå, förutsatt att denna information inte möjliggör, direkt eller indirekt, att deltagaren eller deltagarens kunder identifieras. |
(11) |
TARGETs analysmiljö gör det möjligt för Eurosystemet att utföra kvantitativa analyser och numeriska simuleringar med hjälp av data på transaktionsnivå. |
(12) |
Utöver artikel 28.3 i del I i bilaga I till riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8), som omfattar uppgifter på transaktionsnivå, anges i artikel 28.5 i del I i bilaga I till riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8) att centralbankerna får använda, röja eller publicera betalningsinformation avseende deltagaren eller deltagarens kunder för statistiska, historiska, vetenskapliga eller andra ändamål vid utövandet av sina offentliga funktioner eller funktionerna för andra offentliga organ till vilka informationen röjs, förutsatt att det inte direkt eller indirekt går att identifiera deltagaren eller deltagarens kunder. Utan att det påverkar centralbankernas möjligheter att använda, röja eller publicera sådan information enligt denna artikel bör MIB samordna centralbankernas åtgärder. |
(13) |
Bestämmelserna i detta beslut bör utvidgas till att omfatta anslutna nationella centralbanker genom ett avtal mellan de anslutna nationella centralbankerna och centralbankerna i Eurosystemet. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Tillämpningsområde
Genom detta beslut regleras tillgången till och användningen av vissa TARGET-uppgifter i enlighet med artikel 3 samt för de ändamål som anges i artikel 3.
Artikel 2
Definitioner
I detta beslut ska definitionerna i artikel 2 i riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8) gälla.
Artikel 3
Tillgång till och användning av vissa TARGET-uppgifter
1. I enlighet med artikel 28.3 i del I i bilaga I till riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8) får centralbankerna, i den utsträckning som är nödvändig, ha tillgång till TARGET-extraherade uppgifter på transaktionsnivå avseende samtliga deltagare i samtliga TARGET-komponenter och använda dem för kvantitativa analyser och numeriska simuleringar, förutsatt att det rör sig om följande syften:
a) |
Säkerställa att TARGET fungerar effektivt och övervakas. |
b) |
Utföra de analyser som är nödvändiga för makrotillsyn, finansiell stabilitet, finansiell integration, marknadsoperationer, resolution och penningpolitik. |
c) |
Genomföra de analyser som är nödvändiga för den gemensamma tillsynsmekanismen, i enlighet med åtskillnadsprincipen. |
2. Åtkomst till och användning av uppgifter enligt punkt 1 ska begränsas till följande:
a) |
För att säkerställa att TARGET fungerar effektivt samt övervakas ska fem anställda arbeta med driften av TARGET och fem anställda med övervakningen av TARGET, där varje grupp har separat tillgång till uppgifterna. |
b) |
För de analyser som avses i punkt 1 b och c ska en grupp på upp till 15 anställda forskare samordnas av Europeiska centralbankssystemets forskningschefer. |
3. Centralbankerna ska utnämna den personal som avses i punkt 2. Om en drifts- eller forskningsanställd utnämns i enlighet med punkt 2 ska detta godkännas av styrelsen för marknadsinfrastruktur (MIB). Utnämningar av personal från övervakning enligt punkt 2 a måste godkännas av kommittén för marknadsinfrastruktur och betalningar (MIPC). De förfaranden som avses i denna artikel ska även tillämpas när dessa personer eventuellt ersätts.
4. MIB ska fastställa särskilda regler för att garantera sekretessen för uppgifter på transaktionsnivå. Centralbankerna ska se till att de anställda som har utnämnts enligt punkterna 2 och 3 följer dessa regler. Vid bristande efterlevnad av de särskilda regler som MIB har fastställt ska centralbankerna säkerställa att anställda som utnämnts i enlighet med punkt 3 inte längre har tillgång till eller använder sig av de uppgifter som avses i punkt 1. MIB ska övervaka att bestämmelserna i denna punkt efterlevs.
5. ECB-rådet får också bevilja andra användare tillgång och ska fastställa de exakta reglerna för sådan tillgång. I så fall ska MIB övervaka hur de använder uppgifterna och i synnerhet att de följer sekretessreglerna, både de regler som har fastställts av MIB och de regler som framgår av artikel 28 i del I i bilaga I till riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8).
Artikel 4
TARGETs analysmiljö
1. TARGETs analysmiljö ska tas fram för att utföra kvantitativa analyser och numeriska simuleringar enligt artikel 3.1. Den ska omfatta analysmiljön och simuleringsverktyget.
2. Analysmiljön ska utvecklas och underhållas av ECB. Suomen Pankki ska utveckla och underhålla simuleringsverktyget. Analysmiljön och simuleringsverktyget ska omfatta nödvändig teknisk infrastruktur samt nödvändiga datautvinnings- och simuleringsverktyg och analysprogram.
3. ECB och Suomen Pankki ska ingå ett avtal med centralbankerna i Eurosystemet om tjänster och tekniska specifikationer för TARGETs analysmiljö. Ett sådant avtal ska omfatta de anslutna nationella centralbankerna.
Artikel 5
Publicering och röjande
1. MIB får publicera information som härrör från användning av uppgifter på transaktionsnivå, förutsatt att det inte är möjligt att, direkt eller indirekt, identifiera deltagaren eller deltagarens kunder.
2. MiB ska samordna centralbankernas röjande och publicering av betalningsinformation i enlighet med artikel 28.5 i del I i bilaga I till riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8).
Artikel 6
Upphävande
Beslut ECB/2010/9 ska upphöra att gälla från och med den 20 mars 2023.
Artikel 7
Ikraftträdande
1. Detta beslut träder i kraft den femte dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
2. Detta beslut ska tillämpas från och med den 20 mars 2023.
Utfärdat i Frankfurt am Main den 6 mars 2023.
Christine LAGARDE
ECB:s ordförande
(1) Europeiska centralbankens riktlinje av den 5 december 2012 om ett transeuropeiskt automatiserat system för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET2) (ECB/2012/27) (EUT L 30, 30.1.2013, s. 1).
(2) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2022/912 av den 24 februari 2022 om en ny version av det transeuropeiska automatiserade systemet för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET) och om upphävande av riktlinje 2013/47/EU (ECB/2012/27) (ECB/2022/8) (EUT L 163, 17.6.2022, s. 84).
(3) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 795/2014 av den 3 juli 2014 om krav på övervakning av systemviktiga betalningssystem (ECB/2014/28) (EUT L 217, 23.7.2014, s. 16).
REKOMMENDATIONER
10.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 73/23 |
KOMMISSIONENS REKOMMENDATION (EU) 2023/550
av den 8 mars 2023
om nationella stödprogram för planering av hållbar rörlighet i städer
[delgivet med nr C(2023) 1524]
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och
av följande skäl:
(1) |
I den europeiska gröna given (1) fastställs målet att uppnå en klimatneutral ekonomi i EU senast 2050. Där krävs även en minskning med 90 % av växthusgasutsläppen från transporter. I strategin för hållbar och smart mobilitet (2) ingår åtgärder som ska bidra till att uppnå detta mål, däribland åtgärder för att främja hållbar, smart, säker och hälsosam rörlighet i städer. |
(2) |
I meddelandet om EU:s nya ram för mobilitet i städer (3) prioriteras mer hållbara transportlösningar: kollektiva transporter och kollektivtrafik, delad mobilitet, gång och cykling. Syftet är att öka användningen av dessa för att skapa en bättre och mer energieffektiv mobilitetslösning från dörr till dörr och samtidigt bidra till medborgarnas hälsa och välbefinnande. |
(3) |
Hållbar rörlighet i städer bidrar till en rad europeiska strategier som syftar till att främja utsläppssnål och utsläppsfri mobilitet (4) och förbättra luftkvaliteten och trafiksäkerheten, samtidigt som det ger sidovinster i form av hälsa och välbefinnande för medborgarna. En effektiv planering av rörligheten i städer kan bidra till framsteg i relaterad europeisk och nationell politik direkt på lokal nivå. Såsom betonas i meddelandet om en långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden (5) och den åtföljande EU-handlingsplanen för landsbygden är bättre integrering av rörlighet i urbana områden, stadsnära områden och landsbygdsområden avgörande för att främja hållbara rörlighetslösningar. |
(4) |
Genom 2013 års paket om rörlighet i städer (6) infördes planer för hållbar rörlighet i städer (rörlighetsplaner) som en ram som städer kan använda för att planera och genomföra åtgärder för att hantera politiska utmaningar på området rörlighet i städer i hela det funktionella urbana området ("functional urban area"). Sedan dess har kommissionen uppmuntrat utbredd användning av sådana planer som en hörnsten i EU:s politik för rörlighet i städer. Konceptet med de tillhörande riktlinjerna för dessa planer har använts i stor utsträckning av lokala myndigheter, planerare och berörda parter och har visat sig vara ett effektivt, robust och flexibelt verktyg som städerna kan förlita sig på när de planerar sina rörlighetsåtgärder. |
(5) |
I sin särskilda rapport 06/2020 Hållbar rörlighet i EU:s städer (7) betonade Europeiska revisionsrätten att medlemsstaterna och deras städer har ansvaret för att hantera politiken för rörlighet i städer, i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Revisionsrätten konstaterade att lokala åtgärder för rörlighet i städer inte alltid var förenliga med målen för hållbar rörlighet i städer. Nationella stödprogram för planering av hållbar rörlighet i städer skulle bidra till stärkta kopplingar mellan konceptet på detta område och lokala rörlighetsplaner. |
(6) |
I den reviderade förordningen om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) (8) föreslås att urbana knutpunkter i TEN-T-nätet ska anta en plan för hållbar rörlighet i städer i enlighet med kraven i dess bilaga V och samla in och lämna in relevanta uppgifter om rörlighet i städer till kommissionen. När det gäller krav på datainsamling och rapportering kommer den efterföljande genomförandeakten att innehålla en förteckning över indikatorer för hållbar rörlighet i städer och beräkningsmetoden för dessa. Efter antagandet kommer dessa att vara de enda bindande kraven på EU-nivå för rörlighetsplaner. Genom nationella stödprogram för rörlighetsplaner kommer urbana knutpunkter i TEN-T-nätet att erbjudas experthjälp för att kunna uppfylla dessa krav. |
(7) |
Det är en utmaning för städer att övervaka framstegen inom sina åtgärder för hållbar rörlighet i städer med hjälp av indikatorer. Insamling av uppgifter kräver administrativa och ekonomiska resurser, och städerna har ofta svårt att få tillgång till tillgängliga uppgifter som innehas av nationella och regionala myndigheter och andra organ. Medlemsstaterna bör underlätta delning och användning av uppgifter genom centrala åtkomstpunkter och decentraliserade dataområden. Det kommer att hjälpa städerna att förbättra sina övervakningssystem under de kommande åren. |
(8) |
Alla städer har också tillgång till ett kompendium med icke-bindande vägledning och referensmaterial för rörlighetsplaner (9) som har tagits fram inom EU-medfinansierade projekt. Materialet hjälper de städerna att utarbeta och genomföra sina rörlighetsplaner. Städerna uppmanas att använda denna informationsresurs i enlighet med sina behov. Kommissionens expertgrupp för mobilitet i städer (10) bör hjälpa till att komplettera och rationalisera den icke-bindande vägledningen för planerna. |
(9) |
Medlemsstaterna bör stödja städer att utarbeta rörlighetsplaner, i syfte att hjälpa dem att öka kvaliteten på planerna och bättre anpassa dem till EU:s ram. |
(10) |
Städerna förblir ytterst ansvariga för att utarbeta, anta och genomföra sina rörlighetsplaner samt för att genomföra åtgärderna i dem. |
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.
1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1.1 Inledning
I 2013 års paket om rörlighet i städer infördes ett koncept för planering av hållbar rörlighet i städer (11) (konceptet) som hörnstenen i en ram för städers och regioners arbete med politiska utmaningar på området rörlighet i städer. Detta koncept behöver nu aktualiseras för att anpassas till nya EU-strategier och nya politiska prioriteringar. Konceptet beskrivs i bilagan till denna rekommendation.
Riktlinjerna för rörlighetsplaner grundar sig på detta koncept och innehåller råd till städer om hur de kan utarbeta och genomföra planerna.
Under det senaste årtiondet har konceptet främjats av kommissionen, och många städer runtom i EU har på frivillig basis tillämpat det för att planera sin omställning till attraktiv, inkluderande och hållbar rörlighet.
Städer som tillämpar konceptet har sett det som ett ändamålsenligt, heltäckande och flexibelt verktyg som sträcker sig bortom städernas administrativa gränser och omfattar hela det ”funktionella urbana området”, eftersom det även omfattar förbindelserna med kringliggande områden, pendlarflöden och förbindelserna mellan stad och landsbygd.
I arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar som åtföljer EU:s nya ram för mobilitet i städer (12) betonas att rörlighetsplanerna är en konsekvent och långsiktig planeringsram som involverar alla berörda parter. Konceptets motståndskraft framgick särskilt under covid-19-pandemin, eftersom många städer med en rörlighetsplan snabbt och effektivt kunde anpassa sin rörlighetspolitik och lättare kunde förändra sina rörlighetssystem än städer som saknade jämförbara planer. I många fall hade förfaranden för nödsituationer och motståndskraft redan beskrivits i de befintliga planerna.
Vid utvärderingen av 2013 års paket om rörlighet i städer konstaterades det emellertid att den ojämna användningen av rörlighetsplaner mellan medlemsstaterna var ett stort problem. Många städer har fortfarande ingen rörlighetsplan, och kvaliteten på de planer som finns varierar avsevärt. Det finns också en tydlig obalans mellan medlemsstaterna när det gäller den övergripande täckningen av städer med rörlighetsplaner.
Denna rekommendation riktar sig därför till medlemsstaterna.
1.2 Behov av insatser på medlemsstatsnivå
Utvärderingen av 2013 års paket om rörlighet i städer har, på grundval av omfattande erfarenhet av användningen av konceptet sedan 2013, visat att kapacitet och expertis, särskilt i små och medelstora städer, fortfarande är ett problem, liksom bristen på nationellt engagemang och stöd.
Detta visar att det finns ett allmänt behov av att säkerställa överensstämmelse med konceptet och samordna städers och urbana områdens åtgärder för att förbereda, genomföra och övervaka deras rörlighetsplaner.
Såsom påpekas i EU:s nya ram för mobilitet i städer finns det ett behov av att stärka styrningen och ansvarstagandet på nationell nivå och att upprätta en stödjande ram så att planerna på ett bättre sätt kan anpassas till konceptet på ett sätt som tar hänsyn till lokala omständigheter, planeringsmetoder och institutionella strukturer och är förenligt med subsidiaritetsprincipen.
1.3 Kopplingen till TEN-T
I förslaget om en reviderad TEN-T-förordning (13) ingår att stärka städernas roll som viktiga knutpunkter för hållbara, säkra, effektiva och multimodala transporter i och utanför Europa. För att TEN-T-nätet ska fungera effektivt har kommissionen föreslagit att medlemsstaterna senast den 31 december 2025 ska se till att urbana knutpunkter i TEN-T-nätet antar en rörlighetsplan och samlar in relevanta uppgifter om rörlighet i städer.
Urbana knutpunkter bör ta hänsyn till hur olika åtgärder för mobilitet i städer påverkar trafikflödena, både för passagerar- och för godstrafiken, längs TEN-T-nätet. Åtgärderna bör syfta till att säkerställa smidig transitering genom, förbifart av eller sammanlänkning via urbana knutpunkter, bl.a. för utsläppsfria fordon. Åtgärderna bör bidra till att minska trafikstockningarna, öka transportandelen kollektivtrafik och aktiva transportsätt, öka trafiksäkerheten och undanröja flaskhalsar som påverkar trafikflödena i TEN-T-nätet.
Denna rekommendation syftar därför också till att ge ytterligare stöd till medlemsstater och städer vad gäller hur de ska förbereda sig för att uppfylla de föreslagna kraven för urbana knutpunkter.
Rekommendationen påverkar inte det framtida antagandet av en reviderad TEN-T-förordning på grundval av ovannämnda förslag och eventuella skyldigheter avseende rörlighetsplaner i denna.
1.4 Samordning på lokal nivå för att skapa synergier mellan sektorsstrategier och strategier för fysisk planering
Utvecklingen av rörlighetsplaner kräver en integrerad strategi som omfattar två dimensioner: integrering av rörlighet i städer i planeringen av transportnät (”nätverksstrategi”) och integrering i en sektorsövergripande strategi för hållbar stadsutveckling (”platsbaserad strategi”).
Transporter är en viktig del av en effektiv och ändamålsenlig strategi för integrerad fysisk planering på urban/lokal nivå. Rörlighetsplaner bör därför utarbetas och genomföras i nära samordning med lokala och regionala rörlighetsplaner, fysiska planer och relevanta sektorsplaner. Förutom att anpassa rörlighetsplanerna bättre till de politiska målen för olika sektorer minskar detta också den administrativa bördan för lokala myndigheter.
Medlemsstaterna bör säkerställa att de politiska målen för olika sektorer och planeringen av rörlighet i städer är förenliga och samstämmiga genom att
— |
hjälpa städerna att omvandla europeiska och nationella mål till lokala stadspolicyer, strategier och planeringsdokument, exempelvis rörlighetsplaner, planer för hållbar logistik i städer, handlingsplaner för hållbar energi och klimatåtgärder, klimatkontrakt och överenskommelser om gröna städer, |
— |
ta upp städers och urbana områdens behov och särdrag i övergripande nationella eller regionala strategier och planeringsdokument, t.ex. nationella och regionala transportplaner, nationella politiska ramar för utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen, nationella energi- och klimatplaner, folkhälsostrategier och strategier för hållbar stadsutveckling, |
— |
ta upp städers och urbana områdens behov och särdrag i nationella åtgärder för europeiska och internationella åtaganden, såsom den europeiska planeringsterminen och arbetsplanerna för stomnätskorridorerna inom TEN-T. |
2. NATIONELLT STÖDPROGRAM FÖR PLANERING AV HÅLLBAR RÖRLIGHET I STÄDER
2.1 Mål
Kommissionen uppmanar varje medlemsstat att inrätta ett nationellt stödprogram för planering av hållbar rörlighet i städer för att stödja städer, stärka styrningen och öka den nationella samordningen, planeringen och säkerställandet av en politik för hållbar rörlighet i städer samt förbättra samordningen mellan regioner och städer samt mellan urbana områden och landsbygdsområden.
2.2 Programmets omfattning
Nationella stödprogram för planering av hållbar rörlighet i städer bör omfatta åtgärder för att
— |
utarbeta nationell vägledning för planering av rörlighet i städer på grundval av det uppdaterade konceptet, vilket beskrivs i bilagan till denna rekommendation, och med beaktande av riktlinjerna för planer för hållbar rörlighet i städer (14), och därvid ta hänsyn till passagerarrörlighet, godstransporter och logistik på ett integrerat sätt, |
— |
tillhandahålla tekniskt stöd och expertstöd, |
— |
utveckla en nationell strategi för att, i samarbete med stadsnära områden och landsbygdsområden runt staden i fråga, utarbeta och genomföra rörlighetsplaner som omfattar hela det funktionella urbana området (staden och dess pendlingszon), |
— |
stimulera det nationella nätverket av regioner och städer för att främja ömsesidigt lärande och utbyta god praxis, däribland EU:s yttersta randområden och andra avlägsna områden, öar, randområden och glesbefolkade områden, |
— |
genomföra ett utbildningsprogram för städer, som bland annat omfattar kapacitetsuppbyggnad, |
— |
tillhandahålla ekonomiskt stöd till städer för att rekrytera och behålla administrativ kapacitet och tillfälligt expertstöd, |
— |
anordna och samordna kommunikationskampanjer och aktiviteter med anknytning till rörlighetsplaner, |
— |
öka medvetenheten om den information och vägledning som offentliggörs på den europeiska informationsplattformen för rörlighet i städerna (15), |
— |
se över och ge råd om hur man kan förbättra kvaliteten på rörlighetsplaner i enlighet med konceptet; detta kommer att underlätta utvecklingen av rörlighetsplaner när det är ett villkor för att få tillgång till offentlig eller privat finansiering, |
— |
undersöka om den nationella rättsliga ramen innehåller hinder för utvecklingen av effektiva rörlighetsplaner, |
— |
hjälpa relevanta myndigheter att förbättra samordningen av tillhandahållandet av transportinfrastruktur och transporttjänster i det funktionella urbana området, |
— |
hjälpa lokala myndigheter att integrera och förbättra samordningen mellan rörlighetsplaner och fysisk planering samt förbättra anpassningen till och synergierna med handlingsplaner för hållbar energi och klimatåtgärder, planer för hållbar logistik i städer och andra relevanta planer, |
— |
stärka övervakningen av genomförandet av rörlighetsplaner genom att införa mekanismer för att mäta framstegen i riktning mot planernas allmänna och specifika mål, |
— |
beräkna indikatorer för hållbar rörlighet i städer i enlighet med kommissionens metod (16), samordna och stödja uppgiftsinsamling och underlätta tillgång till, delning av och användning av nationella, regionala eller privata uppgifter som behövs för att beräkna dessa indikatorer, |
— |
övervaka framstegen mot att uppnå politiska mål för olika sektorer, bl.a. minskade koldioxidutsläpp och trafiksäkerhet, hjälpa städer att utveckla mekanismer för insamling av disaggregerade uppgifter, bl.a. könsuppdelade uppgifter, |
— |
regelbundet uppdatera avsnitten om städer och nationella planer på informationsplattformen för rörlighet i städerna, |
— |
stödja genomförandet av de aspekter på rörlighet i städer som ingår i uppdraget för klimatneutrala och smarta städer. |
Stödprogrammets omfattning bör fastställas i samarbete med städerna och regionerna och regelbundet ses över på grundval av deras behov och återkopplingen från dem.
2.3 Finansiering och kvalitetssäkring
Rörlighetsplaner är en effektiv ram för planering och genomförande av offentliga eller privata investeringar i rörlighet i städer.
Medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att ge information om och hjälp till finansieringsmöjligheter, förbättra kvaliteten på rörlighetsplanerna och anpassa dem bättre till konceptet.
Det finns en lång rad europeiska, nationella och regionala fonder och finansieringsverktyg som kan stödja planeringsprocesser för hållbar rörlighet i städer, såsom
— |
Fonden för ett sammanlänkat Europa, |
— |
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden, bl.a. Interreg och Urbact, |
— |
Horisont Europa, inklusive uppdragen och Civitas-åtgärderna, |
— |
InvestEU, faciliteten för återhämtning och resiliens och REPowerEU, |
— |
programmet för ett digitalt Europa, |
— |
Fonden för en rättvis omställning, |
— |
Innovationsfonden, |
— |
instrumentet för tekniskt stöd som tillhandahåller skräddarsydd teknisk expertis till EU-medlemsstaterna, |
— |
nationella program, |
— |
privat finansiering (t.ex. gröna obligationer). |
Dessutom erbjuder EIT:s kunskaps- och innovationsgrupp om rörlighet i städer stöd till medlemsstater, regioner och städer i genomförandet av deras planer för hållbar rörlighet.
2.4 Nationell programförvaltning av rörlighetsplaner
Medlemsstaterna bör utse ett nationellt programförvaltningskontor för rörlighetsplanerna som fungerar som en kontaktpunkt för frågor om planerna som rör städer och urbana områden. Dessa bör inrättas i samarbete med nationella, regionala och lokala myndigheter.
Kontoren bör förfoga över relevant teknisk expertis och rättsliga, ekonomiska och personella resurser för att utveckla och genomföra det nationella stödprogrammet för planering av hållbar rörlighet i städer.
De bör vara neutrala och öppna för insyn samt involvera regioner, städer och landsbygdsområden i sitt arbete. De bör motta råd från en expertgrupp med företrädare för relevanta ministerier, regioner, städer, landsbygdsområden, den akademiska världen och andra relevanta aktörer på området rörlighet i städer.
Denna expertgrupp skulle kunna bidra till att utforma och bedöma det nationella stödprogrammet för planering av hållbar rörlighet i städer, godkänna nationella vägledningsdokument för planerna och fungera som ett oberoende expertforum för att hjälpa till att säkerställa att den europeiska och nationella vägledningen för planerna genomförs på ett korrekt sätt. Medlemsstaterna bör bygga vidare på befintliga stödsystem för städer. Programförvaltningskontoren bör sammanföra befintliga system som genomförs på subnationell och regional nivå för att säkerställa ett samordnat tillvägagångssätt, även när det gäller de särskilda begränsningarna för avlägsna och perifera områden och de yttersta randområdena.
Kontoren skulle kunna vara belägna i ett ministerium, en byrå eller ett specialiserat organ, beroende på medlemsstatens administrativa struktur. De nationella kontoren skulle kunna kompletteras av regionala kontor, särskilt i större eller federala medlemsstater.
I linje med subsidiaritetsprincipen bör städerna förbli ytterst ansvariga för att utveckla, anta och genomföra sina rörlighetsplaner.
2.5 Samverkan mellan nationella programförvaltningskontor och Europeiska kommissionen
De nationella programförvaltningskontoren bör fungera som medlemsstaternas huvudsakliga kontaktpunkt med kommissionen för utbyte och samordning av stödtjänster för rörlighetsplaner.
Att stödja genomförandet av dessa planer är en av huvuduppgifterna för den expertgrupp för mobilitet i städer som inrättades efter antagandet av EU:s nya ram för mobilitet i städer, där företrädare för medlemsstater, regioner, städer och andra berörda parter samlas för att diskutera EU:s politik för rörlighet i städer, vilket även omfattar rörlighetsplanerna. De nationella programförvaltningskontoren bör därför noggrant samordna sitt arbete med sin medlemsstats företrädare i expertgruppen och aktivt bidra till gruppen.
2.6 Information till kommissionen om åtgärder
Medlemsstaterna uppmanas att varje år informera kommissionen om de åtgärder som vidtas mot bakgrund av denna rekommendation. Informationen bör översändas för första gången ett år efter antagandet av denna rekommendation.
Den information som lämnas bör omfatta följande:
— |
Det nationella stödprogrammet för planering av hållbar rörlighet i städer. |
— |
Kontaktuppgifter till det nationella programförvaltningskontoret för rörlighetsplaner. |
— |
En arbetsplan för kontoret för det nationella stödprogrammet för planering av hållbar rörlighet i städer. |
— |
En sammanfattning av de årliga rapporterna om genomförandet av arbetsplanen (inklusive kvantifierade framsteg rörande nyckelprestationsindikatorer, viktiga delmål och möjliga problem som identifierats samt planerade begränsningsåtgärder) samt de lärdomar som dragits. |
3. ADRESSATER
Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdad i Bryssel den 8 mars 2023.
På kommissionens vägnar
Adina VĂLEAN
Ledamot av kommissionen
(1) COM(2019) 640 final.
(2) COM(2020) 789 final.
(3) COM(2021) 811 final.
(4) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1161 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv 2009/33/EG om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon. (EUT L 188, 12.7.2019, s. 116)
(5) COM(2021) 345 final.
(6) COM(2013) 913 final.
(7) Särskild rapport 06/2020:Hållbar rörlighet i EU:s städer:inga större förbättringar är möjliga utan medlemsstaternas engagemang
(8) COM(2021) 812 final.
(9) Riktlinjerna för planer för hållbar rörlighet i städer består av riktlinjer för utarbetande och genomförande av sådana planer samt ytterligare referensmaterial. De återfinns på Eltis informationsplattform för rörlighet i städerna: https://www.eltis.org/mobility-plans/topic-guides.
(10) Kommissionens beslut C(2022)5320 av den 28 juli 2022 om inrättande av kommissionens expertgrupp för mobilitet i städer: expertgruppen för mobilitet i städer.
(11) Se bilagan till kommissionens meddelande av den 17 december 2013Tillsammans för en konkurrenskraftig och resurseffektiv rörlighet i städer, COM(2013) 913 final.
(12) COM(2021) 811 final.
(13) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet, COM(2021) 812 final.
(14) Riktlinjerna för planering och genomförande av planer för hållbar rörlighet i städer finns på Eltis informationsplattform för rörlighet i städerna: https://www.eltis.org/mobility-plans/sump-guidelines.
(15) https://www.eltis.org/mobility-plans/topic-guides
(16) https://transport.ec.europa.eu/transport-themes/clean-transport-urban-transport/sumi_sv
BILAGA
Uppdaterat koncept för planering av hållbar rörlighet i städer
1. INLEDNING
En plan för hållbar rörlighet i städer är en strategisk plan som är utformad för att tillgodose människors och företags behov av rörlighet i städer och deras omgivningar för en bättre livskvalitet. Det är en enhetlig ram för att hantera alla gemensamma utmaningar i samband med rörlighet i städer för hela det funktionella urbana området. En plan för hållbar rörlighet i städer utgör en heltäckande, visionsstyrd, flexibel och motståndskraftig strategi genom att fungera som en långsiktig rörlighetsplan som innehåller åtgärdspaket med kortsiktiga målsättningar och specifika mål vars uppnående kan påskyndas som svar på föränderliga behov.
Sedan 2013 har kommissionen uppmuntrat utbredd användning av rörlighetsplaner som en hörnsten i sin politik för rörlighet i städer. Detta återspeglar planernas potential att dels hjälpa städer och regioner att lösa gemensamma problem i samband med sin omställning till hållbar rörlighet, dels säkerställa en bättre livskvalitet. I 2013 års paket om rörlighet i städer (1) uppmanades lokala myndigheter att sätta rörlighetsplaner i centrum för sitt arbete med rörlighetsfrågor. Relaterade EU-riktlinjer offentliggjordes för att stödja lokala myndigheter under hela denna process.
Under de senaste åren har en stor mängd råd och vägledning tagits fram tillsammans med personer som är verksamma inom planering av rörlighet i städer. En efterföljande uppsättning kompletterande vägledningsdokument om specifika aspekter på rörlighetsplaner har även gjorts tillgänglig för städer och berörda parter via EU:s informationsplattform för rörlighet i städerna (2). Dessutom finns ett verktyg för självbedömning som kan hjälpa städer att förstå styrkorna och svagheterna i sina planer för hållbar mobilitet (3).
Konceptet för planering av hållbar rörlighet i städer (4) beskrevs ursprungligen i 2013 års paket om rörlighet i städer och bestod av åtta huvudsakliga vägledande principer. Det nuvarande konceptet behåller dessa, men uppdateras samtidigt.
1.1 Bakgrund
I enlighet med den nya Leipzigstadgan, (5) ska städer utforma integrerade och hållbara utvecklingsprogram för städer och säkerställa att de genomförs för staden som helhet, från dess funktionella områden till dess olika stadsdelar.
Planeringen av hållbar rörlighet i städer är därför avgörande för en ändamålsenlig och hållbar rörlighet i städerna, inbegripet de urbana knutpunkterna i TEN-T. Det är också viktigt för nätets övergripande funktion och för att säkerställa beredskap och motståndskraft i händelse av stora utmaningar.
Det föreslås att urbana knutpunkter ska uppfylla de väsentliga kraven på planering av hållbar rörlighet i städer i bilaga V till kommissionens förslag till en reviderad TEN-T-förordning (6). Detta koncept påverkar inte eventuella bindande skyldigheter för urbana knutpunkter när det gäller antagandet av rörlighetsplaner och deras innehåll som fastställs i den framtida reviderade TEN-T-förordningen. Samtidigt som konceptet bygger på dessa föreslagna krav ger det mer information och beskriver de rekommenderade komponenter som krävs för att utarbeta en plan för hållbar rörlighet i städer, oavsett om staden i fråga är en urban knutpunkt eller inte.
1.2 Skälen till att uppdatera konceptet för planering av hållbar rörlighet i städer
Mot bakgrund av de senaste årens snabba utveckling och de praktiska erfarenheter som erhållits under det senaste årtiondet vid genomförandet av konceptet finns det nu en möjlighet att uppdatera det, så att rörlighetsplanerna kan bidra mer effektivt till att uppfylla EU:s alltmer ambitiösa mål och åtaganden när det gäller transporter, klimat, hälsa och samhälle.
Den aktuella politiken fastställs särskilt i den europeiska gröna given (7), strategin för hållbar och smart mobilitet (8) och EU:s nya ram för rörlighet i städer (9). I 55 %-paketet (10) och paketen för effektiv och grön mobilitet och REPowerEU (11) har kommissionen nyligen lagt fram relevanta lagstiftningsförslag. Framför allt måste konceptet för planering av hållbar rörlighet i städer beakta klimat- och energiaspekter på ett bättre sätt, samtidigt som hänsyn tas till säkerhet, inkludering och tillgänglighet samt till godstransport- och logistikaspekterna på lokala transporter.
Mer specifikt står det i EU:s nya ram för rörlighet i städer att det uppgraderade konceptet för planering av hållbar rörlighet i städer bör klargöra att huvudsyftet är att främja hållbara lösningar som t.ex. aktiv mobilitet, kollektiva transporter och kollektivtrafik och delad mobilitet (inklusive förbindelser mellan stads- och landsbygdsområden), helt integrera såväl motståndskraft som planer för hållbar logistik i städerna och grunda sig på utsläppsfria fordon och lösningar. Konceptet bör också kompletteras för att ta hänsyn till behovet av särskilda indikatorer och krav när det gäller de planer som rör de urbana knutpunkterna i TEN-T (12).
Slutligen bör planeringsverktyg på områdena rörlighet, energi, hållbarhet och markanvändning komplettera varandra bättre. På så sätt kommer det reviderade konceptet också att skapa närmare kopplingar mellan rörlighetsplaner och andra relevanta stadsplaner som rör energi och klimat, i synnerhet handlingsplaner för hållbar energi och klimatåtgärder.
2. ETT KONCEPT FÖR PLANERING AV HÅLLBAR RÖRLIGHET I STÄDER
Detta koncept utgör en rekommenderad strategi för rörlighetsplaner oavsett det urbana områdets storlek. En plan för hållbar rörlighet i städer bör utarbetas och genomföras i enlighet med nedanstående vägledande principer.
2.1 Tydliga och mätbara mål
Huvudsyftet med en plan för hållbar rörlighet i städer är att göra det berörda funktionella urbana området (13) mer tillgängligt och att tillhandahålla högkvalitativ, säker och hållbar utsläppssnål rörlighet till, genom och inom detta område. Planen ska i synnerhet stödja utsläppsfri mobilitet och förverkligandet av ett urbant transportsystem som bidrar till bättre övergripande prestanda för transportnätet, särskilt genom utveckling av infrastruktur för smidig trafik med utsläppsfria fordon samt multimodala knutpunkter för passagerartrafik för att underlätta ”första och sista kilometern-förbindelser” och multimodala godsterminaler som betjänar det urbana områden.
En plan för hållbar rörlighet i städer bör därför innehålla specifika mål för att stödja utvecklingen av ett urbant transportsystem som
— |
är säkert, tillgängligt, prisvärt och inkluderande för alla användare, inbegripet mindre gynnade grupper och personer med funktionsnedsättning eller nedsatt rörlighet, och som tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet och demografiska förändringar, |
— |
tillgodoser alla användares rörlighetsbehov, inklusive cykling och gång, stadslogistik, långväga gods- och passagerarflöden i TEN-T-nätet samt flöden från stadsnära områden och landsbygdsområden kring en stad och omfattar hela det funktionella urbana området (staden och dess pendlingszon), |
— |
uppfyller krav på hållbarhet, klimatskydd och motståndskraft och balanserar behovet av att säkerställa ekonomisk bärkraft, social rättvisa och skydd av hälsa och miljö, |
— |
optimerar effektiviteten i system för rörlighet i städer och beaktar kostnadseffektiviteten och de externa effekterna av olika transportsätt, särskilt med koppling till trafikstockningar, luftföroreningar, buller, koldioxidutsläpp, dödsolyckor och skador i trafiken samt deras inverkan på den biologiska mångfalden, |
— |
bidrar till att göra stadsmiljön mer attraktiv, bland annat genom en bättre fördelning av det offentliga utrymmet, |
— |
ökar livskvaliteten och gynnar folkhälsan, med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling (14), och säkerställer att infrastruktur och tjänster för transporter i städerna är säkra och bekväma för alla, även för utsatta grupper i samhället och för kvinnor, |
— |
förbättrar trafiksäkerheten, särskilt för aktiva och oskyddade trafikanter (t.ex. fotgängare, cyklister, äldre, barn och personer med funktionsnedsättning eller nedsatt rörlighet), tjänster och offentliga platser, i syfte att uppnå nollvisionen (15) för trafiksäkerhet i städer i enlighet med Vallettaförklaringen (16), |
— |
minskar alla källor till transportföroreningar, t.ex. luft-, buller-, partikel- och mikroplastföroreningar, och utsläppen av växthusgaser från transporter, samt ökar energieffektiviteten med målet att uppnå utsläppsfri rörlighet i städer i linje med målen i den europeiska gröna given, strategin för hållbar och smart mobilitet (17), handlingsplanen för nollförorening (18) och klimatlagen, med beaktande av nationella energi- och klimatplaner, luftkvalitetsplaner och lokala handlingsplaner för hållbar energi och klimatåtgärder, |
— |
bidrar till bättre konnektivitet och övergripande prestanda för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) och för Europas transportsystem som helhet, både för passagerare och för gods. |
2.2 En långsiktig vision och en tydlig genomförandeplan
En plan för hållbar rörlighet i städer innehåller, eller är kopplad till, en befintlig långsiktig strategi för den framtida utvecklingen av det funktionella urbana området och, i detta sammanhang, för den framtida utvecklingen av transportinfrastruktur och multimodala rörlighetstjänster. Den innehåller också en plan för strategins kortsiktiga genomförande. Den bör vara en del av en integrerad strategi för hållbar stadsutveckling och kopplas till relevant markanvändning, fysisk planering och planeringen av sektorsspecifik politik (t.ex. för klimat och energi).
En plan för hållbar rörlighet i städer bör därför innehålla följande:
— |
En tidsplan och en budgetplan, med källor till nödvändig finansiering som identifieras på lämpligt sätt. Genomförandeplanen bör helst sträcka sig över en period på 3–10 år. |
— |
Tydligt definierade ansvarsområden och resurser, inbegripet en översikt över de resurser som krävs för varje aktör. |
2.3 Utvärdering av nuvarande och framtida prestanda
En plan för hållbar rörlighet i städer bör bygga på en noggrann bedömning av nuvarande och framtida prestanda hos det urbana transportsystemet och stödjas av ett omfattande övervakningssystem som omfattar följande:
— |
En statusanalys, ett referensscenario och ett slutligt scenario, med början i en omfattande översyn av den nuvarande situationen och fastställandet av ett referensscenario mot vilket framtida framsteg kan mätas. En konsekvensbedömning av de föreslagna åtgärderna bör också ingå. |
— |
Specifika mål: En plan för hållbar rörlighet i städer bör innehålla specifika och realistiska prestandamål som är kopplade till statusanalysen och som är ambitiösa när det gäller planens huvudsakliga och allmänna mål. Den bör också innehålla mätbara mål där så är lämpligt, som är baserade på en realistisk bedömning av referensscenariot och de resurser som finns tillgängliga och som återspeglar de specifika målen. |
— |
Resultatindikatorer, helst baserade på indikatorerna för hållbar rörlighet i städer (19), för att beskriva den nuvarande statusen för det urbana transportsystemet och övervaka framstegen mot att uppnå de fastställda målen. |
2.4 Integrerad utveckling av alla transportsätt samtidigt som de mest hållbara prioriteras
En plan för hållbar rörlighet i städer bör främja multimodala transporter genom integrering av de olika transportsätten och åtgärder som syftar till att underlätta smidig och hållbar mobilitet. Den bör omfatta åtgärder för att de mer hållbara transportsätten, t.ex. kollektivtrafik, aktiv mobilitet, delad mobilitet (20), utsläppsfri stadslogistik och, i förekommande fall, transport på inre vattenvägar och till sjöss, ska öka sin andel av transporterna.
Den bör också omfatta åtgärder för att främja utsläppsfri mobilitet, särskilt när det gäller miljöanpassning av fordonsparker för stadstrafik, minska trafikstockningar och förbättra trafiksäkerheten, särskilt för oskyddade trafikanter.
Planen innehåller en integrerad serie tekniska, infrastrukturbaserade, policybaserade och mjuka åtgärder för att förbättra prestanda och kostnadseffektivitet i förhållande till de angivna målen och de specifika målen.
En rörlighetsplan bör därför omfatta följande:
— |
Kollektivtrafik och kollektiva transporttjänster samt delad mobilitet, med en särskild strategi för att förbättra deras kvalitet, täckning, säkerhet, integration och tillgänglighet. |
— |
Icke-motoriserade transporter, med en plan för att göra gång, cykling och mikromobilitet mer attraktiva och säkrare och målet att skapa ett heltäckande och högkvalitativt nätverk. |
— |
Multimodalitet, för att bättre integrera de olika transportsätten för både passagerare och gods. |
— |
Trafiksäkerheten i städer, med ett mål om att uppnå nollvisionen för dödsfall och allvarliga skador, särskilt för oskyddade trafikanter, inbegripet fotgängare och cyklister. |
— |
Sätt att minska trafikstockningar och optimera användningen av infrastruktur som är kopplad till parkeringshanteringsåtgärder, inbegripet att optimera laddningsinfrastrukturen, och potentiella möjligheter att omfördela väg- och stadsområden till icke-motoriserade transportsätt eller andra användningar än transporter. |
— |
Stadslogistik, inbegripet hemleveranser och förvaltning av kommersiella fordonsparker (t.ex. taxibilar), med åtgärder för att förbättra effektiviteten och samtidigt minska externa effekter som t.ex. utsläpp av växthusgaser, föroreningar, buller och trafikstockningar (rörlighetsplaner och eventuella specifika planer för hållbar logistik i städerna bör anpassas till varandra på ett integrerat sätt). |
— |
Mobilitetshanteringsplaner, med åtgärder som syftar till en övergång till mer hållbara mobilitetsmönster för pendlare, konsumenter och studerande (bl.a. dem som kommer från stadsnära områden och landsbygdsområden) på områden som t.ex. sysselsättning, utbildning, hälsa, detaljhandel och turism/evenemang. |
— |
Digitalisering, däribland intelligenta transportsystem (ITS), t.ex. multimodala digitala rörlighetstjänster som underlättar möjligheten att få information, boka, betala resan och få tillgång till biljetter för alla transportsätt, och insamling av uppgifter (t.ex. från privata aktörer, stordata, artificiell intelligens, digitala tvillingar, sakernas internet osv.) för att stödja utarbetandet, genomförandet och övervakningen av de åtgärder som ingår i en rörlighetsplan. |
2.5 En integrerad strategi för passagerarmobilitet, godstransporter och logistik i städer
Stadslogistik, liksom kopplingar till långväga godstransporter, bör beaktas fullt ut och integreras i en plan för hållbar rörlighet i städer för att säkerställa en systematisk strategi för alla aspekter av stadens rörlighet och för att uppnå målet om utsläppsfri stadslogistik och utsläppsfria sista kilometern-leveranser. Specifika stadslogistikfrågor skulle kunna behandlas i en särskild och anpassad plan för hållbar stadslogistik.
För de relevanta urbana områdena bör en plan för hållbar rörlighet i städer ta vederbörlig hänsyn till hur olika åtgärder i staden påverkar passagerar- och godstrafiken och det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), för att säkerställa sömlös transitering genom, förbifart av eller sammanlänkning genom och omkring urbana knutpunkter, inklusive för utsläppsfria fordon. Planen bör särskilt omfatta åtgärder för att minska trafikstockningar, förbättra trafiksäkerheten och avlägsna flaskhalsar som påverkar trafikflödena i det transeuropeiska transportnätet.
2.6 En delaktighetsbaserad strategi och samordning med andra relevanta initiativ
Utarbetandet och genomförandet av en plan för hållbar rörlighet i städer bör följa en integrerad och delaktighetsbaserad strategi med omfattande samarbete, samordning och samråd mellan de olika förvaltningsnivåerna och berörda myndigheter. Allmänheten, företrädare för civilsamhället och ekonomiska aktörer bör också engageras.
I detta syfte bör lokala planeringsmyndigheter inrätta lämpliga strukturer och förfaranden.
Denna process bör särskilt omfatta följande:
— |
Lämpligt deltagande från relevanta aktörer i det funktionella urbana området, exempelvis invånare, företrädare för civilsamhällets organisationer och ekonomiska aktörer, i utarbetandet och genomförandet av planen från början och under hela processen för att säkerställa en hög grad av acceptans och stöd. |
— |
Samråd och samarbete mellan avdelningar på lokal och regional nivå för att säkerställa konsekvens och komplementaritet med lokala och regionala strategier och åtgärder, särskilt dem som rör markanvändning och fysisk planering, stadsförgröningsplaner (21), energi, hälsa, utbildning, sociala tjänster, brottsbekämpning och polisarbete. |
— |
Nära utbyte med relevanta myndigheter som ansvarar för att tillhandahålla transportinfrastruktur och transporttjänster i det funktionella urbana området (angränsande urbana områden, stadsnära områden och landsbygdsområden) och på olika administrations- och förvaltningsnivåer. |
2.7 Övervakning, översyn, rapportering och kvalitetssäkring
En plan för hållbar rörlighet i städer bör omfatta allmänna och specifika mål och indikatorer för nuvarande och framtida prestanda hos urbana transportsystem, åtminstone i fråga om utsläpp av växthusgaser, trafikstockningar, dödsolyckor och allvarliga skador i trafiken, transportsättens andel och tillgång till rörlighetstjänster samt uppgifter om luftföroreningar och buller i städer. Genomförandet av en plan för hållbar rörlighet i städer bör övervakas med hjälp av dessa prestandaindikatorer.
Lokala myndigheter bör i synnerhet inrätta mekanismer för att övervaka framstegen i riktning mot målen i sin rörlighetsplan och vid behov vidta korrigerande åtgärder i tid. Medlemsstaterna bör stödja städerna i denna uppgift och se till att rörlighetsplaner håller hög kvalitet och överensstämmer med kraven i konceptet för planering av hållbar rörlighet i städer, i linje med kommissionens rekommendation om nationella stödprogram för planering av hållbar rörlighet i städer.
Framstegen mot att uppnå de allmänna och specifika målen i en rörlighetsplan och nå upp till de mål som fastställts i den bör bedömas regelbundet med hjälp av valda resultatindikatorer (22). Lämpliga åtgärder bör vidtas för att säkerställa tillgång till relevanta uppgifter och statistik i god tid. En övervakningsrapport bör ligga till grund för en översyn av planens genomförande.
För att stödja övervakningen bör användningen av prognoser uppmuntras, så att man ska kunna förutse framtida behov och utmaningar. Sådana prognoser kan stödjas av digitala verktyg som t.ex. lokala digitala tvillingar.
2.8 Vägledning och stöd på EU-nivå
Europeiska kommissionen kommer fortsatt att tillhandahålla information om rörlighetsplaner genom Eltis (den europeiska informationstjänsten för lokaltrafik) informationsplattform för rörlighet i städerna (23). Denna information omfattar processrelaterade riktlinjer för planer för hållbar rörlighet i städer och referensmaterial om specifika aspekter på sådana planer (24).
Kommissionens expertgrupp för mobilitet i städer (25), som inrättades efter antagandet av EU:s nya ram för rörlighet i städer, kommer att ge sitt bidrag till att komplettera och rationalisera detta material.
(1) COM(2013) 913 final
(2) https://www.eltis.org/mobility-plans/sump-guidelines
(3) https://www.eltis.org/resources/tools/sump-self-assessment-tool
(4) Bilaga 1 till kommissionens meddelande Tillsammans för en konkurrenskraftig och resurseffektiv rörlighet i städer (https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:82155e82-67ca-11e3-a7e4-01aa75ed71a1.0019.02/DOC_4&format=PDF).
(5) https://ec.europa.eu/regional_policy/sources/brochure/new_leipzig_charter/new_leipzig_charter_en.pdf
(6) COM(2021) 812/2.
(7) COM(2019) 640 final.
(8) COM(2020) 789 final.
(9) COM(2020) 811 final.
(10) COM(2021) 550 final.
(11) COM(2022) 230 final.
(12) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet, COM(2021) 812 final.
(13) https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Glossary:Functional_urban_area#:~:text=Short%20definition%3A%20a%20functional%20urban,city%20(OECD%2C%202012)
(14) https://www.undp.org/sustainable-development-goals
(15) https://ec.europa.eu/transport/themes/strategies/news/2019-06-19-vision-zero_sv
(16) https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-9994-2017-INIT/sv/pdf
(17) COM(2020) 789 final.
(18) https://environment.ec.europa.eu/strategy/zero-pollution-action-plan_sv
(19) https://transport.ec.europa.eu/transport-themes/clean-transport-urban-transport/sumi_sv
(20) I detta dokument avser delad mobilitet delad användning av olika transportmedel, t.ex. delning av hyrfordon (t.ex. cyklar, sparkcyklar och bilar), samåkning/bilpool (dvs. delat utrymme i ett fordon) samt passagerartransport på begäran (t.ex. plattformsbaserade taxitjänster).
(21) https://environment.ec.europa.eu/topics/urban-environment/urban-greening-platform_sv
(22) Såsom indikatorerna för hållbar rörlighet i städer som finns på https://ec.europa.eu/transport/themes/urban/urban_mobility/sumi_sv.
(23) https://www.eltis.org/sv/mobility-plans
(24) https://www.eltis.org/mobility-plans/topic-guides; https://www.eltis.org/mobility-plans/practitioner-briefings
(25) Grupp E03863 (https://ec.europa.eu/transparency/expert-groups-register/screen/expert-groups/consult?lang=sv&groupID=3863).
ARBETSORDNINGAR OCH RÄTTEGÅNGSREGLER
10.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 73/34 |
BESLUT nr 2019/1 AV TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ
(efter ett skriftligt samråd)
om antagandet av transportgemenskapens budget för år 2019 (2023/551)
TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om upprättande av en transportgemenskap, särskilt artiklarna 24.1 och 35.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel I
Transportgemenskapens budget för år 2019, som åtföljer detta beslut, antas härmed.
Artikel 2
Europeiska kommissionen ska ansvara för att genomföra budgeten och för att inleda arbetet vid transportgemenskapens ständiga sekretariat i enlighet med artikel 3.
Artikel 3
Artikel 2 ska tillämpas från och med den 24 januari 2019. Den ska upphöra att gälla dagen före den dag då utnämningen av det ständiga sekretariatets direktör får verkan.
Utfärdat i Tirana den 16 januari 2019.
På den regionala styrkommitténs vägnar
Ordförande
BILAGA
Tillägg: Transportgemenskapens budget för år 2019.
Budgetrubrik |
Belopp i euro |
Löner för tjänstemän |
750 000 |
Bidrag till sjukvårds-/pensionssystem för tjänstemän |
200 000 |
Sekretariatets löpande kostnader (inkl. fasta utgifter / resor / anordnande av möten) |
330 000 |
It-utrustning för kontor samt möbler (som ej täcks av huvudkontorsavtalet) |
100 000 |
Rekryteringskostnader (offentliggöranden och ersättning till sökande) |
100 000 |
Totalt |
1 480 000 |
Reserv (cirka: 10 %) |
150 000 |
Totalsumma |
1 630 000 |
varav: bidrag från EU (80 %) (*1) |
1 304 000 |
WB6-bidrag (sexpartsinitiativet för västra Balkan) (20 %: i bilaga V till fördraget om en transportgemenskap anges fördelningen per land). |
326 000 |
(*1) Beloppet för EU:s bidrag påverkar inte antagandet av EU:s budget för 2019.
10.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 73/36 |
BESLUT NR 2019/2 AV TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ
(efter ett skriftligt samråd med medlemmarna i den regionala styrkommittén) om direktören för transportgemenskapens ständiga sekretariat [2023/552]
TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om upprättande av en transportgemenskap, särskilt artiklarna 24.1 och 30, och
med beaktande av den regionala styrkommitténs beslut 2019/1 av den 16 januari 2019.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Alain Baron utnämns till tillförordnad direktör för det ständiga sekretariatet.
Artikel 2
Artikel 1 ska tillämpas från och med den dag då detta beslut antas. Det ska upphöra att gälla dagen före den dag då utnämningen av det ständiga sekretariatets direktör får verkan.
Utfärdat i Tirana den 28 januari 2019.
På den regionala styrkommitténs vägnar
Ordförande
10.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 73/37 |
BESLUT nr 2019/3 AV TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ [2023/553]
av den 5 juni 2019
— |
om antagandet av regler om rekrytering, arbetsvillkor och geografisk spridning för personalen vid transportgemenskapens ständiga sekretariat, |
— |
om antagande av transportgemenskapens tjänsteföreskrifter, |
— |
om antagande av meddelandena om lediga tjänster som direktör och biträdande direktör för transportgemenskapens ständiga sekretariat. |
TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om upprättande av en transportgemenskap, särskilt artiklarna 24.1 och 35.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Härmed antas reglerna om rekrytering, arbetsvillkor och geografisk spridning för personalen vid transportgemenskapens ständiga sekretariat, i enlighet med bilaga 1 till detta beslut.
Artikel 2
Härmed antas transportgemenskapens tjänsteföreskrifter, i enlighet med bilaga II till detta beslut.
Artikel 3
Meddelandena om lediga tjänster som direktör och biträdande direktör för transportgemenskapens ständiga sekretariat, som åtföljer detta beslut, antas.
Utfärdat i Tirana den 5 juni 2019.
På den regionala styrkommitténs vägnar
Ordförande
10.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 73/38 |
BESLUT nr 2020/2 AV TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ
(Efter ett samråd med medlemmarna i den regionala styrkommittén)
om direktören för transportgemenskapens ständiga sekretariat [2023/554]
TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om upprättande av en transportgemenskap, särskilt artiklarna 24.1 och 30,
med beaktande av den regionala styrkommitténs beslut 2019/2 av den 28 januari 2019,
med beaktande av den regionala styrkommitténs beslut 2019/3 av den 5 juni 2019 om reglerna om rekrytering, arbetsvillkor och geografisk spridning för personalen vid transportgemenskapens ständiga sekretariat,
med beaktande av de överenskomna slutsatserna från den regionala styrkommitténs möte den 18 maj 2020 och det därpå följande samrådet med ministerrådet samt slutsatserna från det åttonde mötet i den regionala styrkommittén den 30 juni.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Matej Zakonjsek utnämns till direktör för det ständiga sekretariatet.
Artikel 2
Tjänstgöringsorten är sätet för transportgemenskapens ständiga sekretariat, Masarikova 5, 11000 Belgrad (Serbien).
Artikel 3
Denna utnämning ingås för en period på 36 månader från och med den dag då detta beslut träder i kraft och kan förlängas högst två gånger.
Artikel 4
Detta beslut träder i kraft den 1 augusti 2020.
Utfärdat i Sarajevo den 6 juli 2020.
På den regionala styrkommitténs vägnar
Ordförande
10.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 73/39 |
BESLUT nr 2020/3 AV TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ
(Efter ett samråd med medlemmarna i den regionala styrkommittén) om den biträdande direktören för transportgemenskapens ständiga sekretariat [2023/555]
TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om upprättande av en transportgemenskap, särskilt artiklarna 24.1 och 30.
med beaktande av den regionala styrkommitténs beslut 2019/2 av den 28 januari 2019.
med beaktande av den regionala styrkommitténs beslut 2019/3 av den 5 juni 2019 om reglerna om rekrytering, arbetsvillkor och geografisk spridning för personalen vid transportgemenskapens ständiga sekretariat,
med beaktande av de överenskomna slutsatserna från den regionala styrkommitténs möte den 18 maj 2020 och det därpå följande samrådet med ministerrådet samt slutsatserna från det åttonde mötet i den regionala styrkommittén den 30 juni.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ljuba Siljanoska utnämns till biträdande direktör för det ständiga sekretariatet.
Artikel 2
Tjänstgöringsorten är sätet för transportgemenskapens ständiga sekretariat, Masarikova 5, 11000 Belgrad (Serbien).
Artikel 3
Denna utnämning ingås för en period på 36 månader från och med den dag då detta beslut träder i kraft och kan förlängas högst två gånger.
Artikel 4
Detta beslut träder i kraft den 1 september 2020.
Utfärdat i Sarajevo den 6 juli 2020.
På den regionala styrkommitténs vägnar
Ordförande
10.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 73/40 |
BESLUT nr 2020/05 AV TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ
om regler om ersättning för kostnader för personer som inte ingår i transportgemenskapens ständiga sekretariat som bjuds in att delta i möten som experter [2023/556]
TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om upprättande av en transportgemenskap, särskilt artiklarna 24.1 och 35.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Härmed antas reglerna om ersättning för kostnader för personer som inte ingår i transportgemenskapens ständiga sekretariat som bjuds in att delta i möten som experter.
Dessa regler finns i bilagan.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Sarajevo den 29 juli 2020.
På den regionala styrkommitténs vägnar
Ordförande
BILAGA
REGLER OM ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER FÖR PERSONER SOM INTE INGÅR I TRANSPORTGEMENSKAPENS STÄNDIGA SEKRETARIAT SOM BJUDS IN ATT DELTA I MÖTEN SOM EXPERTER
Artikel 1
1. Dessa regler gäller för följande personer, nedan tillsammans kallade externa experter:
a) |
Varje person som inte ingår i transportgemenskapen som bjuds in för att avge ett särskilt sakkunnigt yttrande i en kommitté eller arbetsgrupp, oavsett var mötet hålls. |
b) |
Varje person som ansvarar för att följa med en person med funktionshinder som omfattas av led a. |
2. Externa experter kan vara experter från den privata sektorn eller regeringsexperter.
a) |
Experter från den privata sektorn är enskilda personer som företräder det civila samhället eller arbetar för en privat organisation eller ett företag som transportgemenskapen har bjudit in att dela med sig av sin personliga sakkunskap eller för att företräda sina organisationer på ett särskilt område, men inte för att försvara ett visst lands intressen. |
b) |
Regeringsexperter är enskilda personer som har bjudits in som företrädare för en nationell, regional eller lokal myndighet i en EU-medlemsstat eller sydösteuropeisk part eller som har utnämnts av en sådan myndighet. |
Artikel 2
Det ständiga sekretariatet ska inte vara ansvarigt för materiella, icke-materiella eller fysiska skador som externa experter eller personer som åtföljer en expert med funktionshinder ådrar sig under resan till eller vistelsen på platsen för mötet, om inte en sådan skada direkt kan tillskrivas det ständiga sekretariatet.
Transportgemenskapen ska i synnerhet inte vara ansvarig för eventuella olyckor i vilka externa experter som reser till mötet med egna transportmedel är inblandade.
Artikel 3
1. Alla externa experter ska ha rätt till ersättning för sina resekostnader från den plats som anges i deras inbjudan (adressen till arbetsplatsen eller hemmet) till platsen för mötet och ska använda det lämpligaste transportmedlet med tanke på färdsträckan. Generellt ska resor kortare än 400 km göras med tåg i andra klass (enkel resa, enligt officiellt avstånd per järnväg) och resor på 400 km eller mer ska göras med flyg i ekonomiklass.
2. Direktören för det ständiga sekretariatet (direktören) ska framförallt försöka säkerställa att mötena anordnas på ett sådant sätt att externa experter kan utnyttja de mest ekonomiska resealternativen. Direktören ska särskilt noggrant kontrollera alla ansökningar om ersättning som omfattar onormalt dyra flygbiljetter. Direktören ska i detta syfte ha rätt att utföra alla nödvändiga kontroller och begära styrkande handlingar från den externa experten. När det förefaller vara motiverat ska direktören också ha rätt att begränsa ersättningen till de kostnader som normalt gäller för en vanlig resa från den externa expertens anställnings- eller bosättningsort till mötesplatsen.
3. Resekostnaderna ska ersättas vid inlämning av styrkande originalhandlingar: biljetter och fakturor eller, vid onlinebokningar, en utskrift av den elektroniska bokningen samt boardingkort för utresan. De inlämnade handlingarna måste visa i vilken klass resan har gjorts, restid och betalt belopp.
4. Kostnader för resa med privat fordon ska ersättas till samma belopp som en tågbiljett i andra klass.
5. Om det inte finns järnvägsförbindelser för färdsträckan ska kostnaden för resa med privat fordon ersättas med 0,22 euro per km.
6. Taxiresor ska inte ersättas.
Artikel 4
1. Det dagtraktamente som betalas för varje dag som mötet varar utgörs av ett schablonbelopp som täcker alla utgifter på den plats där mötet hålls, inklusive t.ex. måltider och lokaltransporter (buss, spårvagn, tunnelbana, taxi, parkering, motorvägstullar etc.) samt rese- och olycksförsäkringar.
2. Dagtraktamentet ska uppgå till 92,00 euro.
3. Om den avreseort som anges i inbjudan är belägen 100 km eller mindre från den plats där mötet hålls ska dagtraktamentet minskas med 50 %.
4. Externa experter som måste tillbringa en eller flera nätter på den plats där mötet hålls på grund av att tidpunkten för mötena inte går att kombinera med avresetider för flyg eller tåg (1) ska också ha rätt till ersättning för logi. Denna ersättning ska uppgå till 100,00 euro per natt. Antalet nätter får inte överskrida antalet mötesdagar + 1.
5. I undantagsfall kan ytterligare ersättning för logi och/eller dagtraktamente betalas om en förlängd vistelse skulle ge den externa experten möjlighet att minska sina transportkostnader till ett högre belopp än dessa ersättningar.
6. Dagtraktamentet och/eller ersättningen för logi får höjas med 50 % för externa experter på mycket hög nivå efter ett motiverat beslut av direktören.
Artikel 5
När det står klart att de ersättningar som anges i artikel 4 är otillräckliga mot bakgrund av eventuella utgifter som externa experter med funktionshinder eller en person som åtföljer dem kan ådra sig, ska utgifterna ersättas på begäran av direktören på villkor att styrkande handlingar inlämnas.
Artikel 6
1. Om inte annat anges i inbjudningsbrevet och begäran om att anordna mötet, ska experter från den privata sektorn ha rätt till ett dagtraktamente för varje mötesdag och i tillämpliga fall ersättning för logi, på villkor att de förklarar på heder och samvete att de inte får liknande ersättning eller ersättningar från en annan källa för samma resa. Direktören ska säkerställa att innehållet i inbjudningsbreven överensstämmer med begäran om att anordna mötet.
2. Regeringsexperter ska få ett dagtraktamente för varje mötesdag och i tillämpliga fall ersättning för logi, under förutsättning att detta föreskrivs i relevanta regler i kommitténs eller arbetsgruppens arbetsordning och på villkor att de förklarar på heder och samvete att de inte får liknande ersättningar från sin egen förvaltning för samma resa.
3. Direktören kan genom ett motiverat beslut mot uppvisande av styrkande handlingar godkänna ersättning för utgifter som externa experter har ådragit sig till följd av särskilda instruktioner som de har mottagit skriftligen.
4. Alla ersättningar för resekostnader, dagtraktamenten och ersättningar för logi ska betalas till ett enda bankkonto per extern expert.
5. Ersättningar av regeringsexperters kostnader ska betalas till ett konto i regeringens namn, i ett regeringsministeriums namn eller i ett offentligt organs namn, vid avsaknad av undantag från regeringen, ett regeringsministerium eller ett offentligt organ.
Artikel 7
1. Det högsta antalet externa experter per möte, oavsett om de har rätt till ersättning för sina kostnader eller inte, ska vara en expert för varje sydösteuropeisk part och för varje EU-medlemsstat som bjuds in som regeringsexpert, och antalet experter från den privata sektorn ska vara lika med antalet regeringsexperter.
2. Direktören får avvika från regeln i punkt 1 genom ett motiverat beslut vid gemensamma sammanträden i flera kommittéer eller arbetsgrupper.
Artikel 8
1. Betalningsordern ska utarbetas på grundval av ersättningsansökan, vilken ska vara fullständigt ifylld och undertecknad av den externa experten och den mötessekreterare som ansvarar för att intyga att den externa experten har infunnit sig till mötet.
2. Externa experter ska tillhandahålla mötessekreteraren de handlingar som krävs för att de ska få ersättning via brev, fax eller e-post som är poststämplat eller daterat senast 30 kalenderdagar efter den sista mötesdagen.
3. Det ständiga sekretariatet ska ersätta de externa experternas utgifter inom 30 kalenderdagar.
4. Om den externa experten inte kan lämna lämpliga styrkande handlingar som godtas genom ett motiverat beslut av direktören, innebär underlåtande att uppfylla punkt 2 att transportgemenskapen undantas allt ansvar för att ersätta resekostnader eller betala ut ersättningar.
Artikel 9
1. Resekostnader ska ersättas i euro, i tillämpliga fall enligt den växelkurs som gäller på mötesdagen.
2. Dagtraktamenten, och i tillämpliga fall ersättning för logi, ska betalas i euro enligt det schablonbelopp som är tillämpligt på dagen för mötet.
Artikel 10
Dessa regler ska tillämpas från och med dagen efter det att de antagits.
(1) Som en allmän regel kan det inte krävas att de externa experterna
— |
ska lämna anställnings- eller bosättningsorten eller mötesplatsen före kl. 7.00 (tåg eller annat transportmedel) eller 8.00 (flygplats), |
— |
för att anlända till mötesplatsen efter kl. 9 (flygplats) eller kl. 10 (tåg eller annat transportmedel). |
10.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 73/44 |
Beslut nr 2020/7 av transportgemenskapens regionala styrkommitté
om utnämning av en oberoende extern revisor för genomförandet av den årliga revisionen för budgetåret 2019 [2023/557]
TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om upprättande av en transportgemenskap, särskilt artiklarna 24.1 och 36, och
med beaktande av de finansiella reglerna och revisionsförfarandena för transportgemenskapen, särskilt artiklarna 62 och 63.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Grant Thornton D.O.O. med adress: Kneginje Zorke 2/4 Belgrad, utnämns till oberoende extern revisor för genomförandet av transportgemenskapens årliga revision för budgetåret 2019.
Utfärdat i Sarajevo den 3 september 2020.
På den regionala styrkommitténs vägnar
Ordförande
10.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 73/45 |
BESLUT nr 2020/08 AV TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ
om inrättande av en teknisk kommitté för transport av farligt gods [2023/558]
TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om upprättande av en transportgemenskap, särskilt artikel 24.1 och artikel 1.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Härmed inrättas transportgemenskapens tekniska kommitté för transport av farligt gods.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Sarajevo den 15 december 2020.
På den regionala styrkommitténs vägnar
Ordförande
10.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 73/46 |
BESLUT nr 1/2021 AV TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ
(efter det skriftliga samrådet)
om antagandet av transportgemenskapens budget för år 2021 (2023/559)
TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om upprättande av en transportgemenskap (1), särskilt artiklarna 24.1 och 35.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Transportgemenskapens budget för år 2021, som åtföljer detta beslut, antas härmed.
Artikel 2
1. I enlighet med artikel 10.1 i de finansiella reglerna och revisionsförfarandena för transportgemenskapen får anslag i en viss budgetpost i 2021 års budget användas för ändamål som hänför sig till en annan budgetpost, upp till ett totalt belopp på 10 % av anslagen i den tidigare budgetposten. Detta ska inte gälla för budgetposten för personalresurser.
2. Anslag som överförts för att täcka åtaganden som undertecknats i slutet av 2020, såsom anges i den bifogade budgeten, ska inte berättiga till den användning som avses i första punkten. De ska inte beaktas vid fastställandet av det högsta belopp som motsvarar den gräns på 10 % som anges där.
Artikel 3
Anslag för vilka inga åtaganden gjorts vid utgången av budgetåren 2019 och 2020 ska förfalla och betalas tillbaka till parterna i enlighet med de procentsatser som fastställs i bilaga V till fördraget om upprättande av en transportgemenskap och de faktiska bidrag som betalats.
Utfärdat i Sarajevo den 28 januari 2021.
På den regionala styrkommitténs vägnar
Ordförande
TRANSPORTGEMENSKAPENS BUDGET FÖR ÅR 2021
Budgetrubrik |
Belopp (euro) |
||||||||||
|
|
||||||||||
|
1 465 706 |
||||||||||
|
172 560 |
||||||||||
|
353 080 |
||||||||||
|
303 080 |
||||||||||
|
50 000 |
||||||||||
|
247 590 |
||||||||||
|
530 000 |
||||||||||
|
400 000 |
||||||||||
|
130 000 |
||||||||||
|
|
||||||||||
|
60 000 |
||||||||||
|
|
||||||||||
|
20 950 |
||||||||||
|
|
||||||||||
|
99 100 |
||||||||||
|
|
||||||||||
|
13 300 |
||||||||||
Reserv (cirka 8 % av de nya anslagen) |
217 714 |
||||||||||
Totala nya anslag |
3 000 000 |
||||||||||
Totala överförda anslag från 2020 |
180 000 |
||||||||||
Totalsumma |
3 180 000 |
||||||||||
EU-bidrag (80 % av de nya anslagen) |
2 400 000 |
||||||||||
Sydösteuropeiska parters bidrag (20 % av de nya anslagen, i bilaga V till fördraget om en transportgemenskap anges fördelningen per land) |
600 000 |
10.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 73/48 |
BESLUT nr 2021/02 AV TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ
om reglerna för ersättning för kostnader som uppkommit för personer som inte ingår i transportgemenskapens ständiga sekretariat och som bjuds in att delta i transportgemenskapens möten [2023/560]
TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om upprättande av en transportgemenskap, särskilt artikel 35.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De regler för ersättning för kostnader som uppkommit för personer som inte ingår i transportgemenskapens ständiga sekretariat och som bjuds in att delta i transportgemenskapens möten, och som återges i bilagan, antas härmed.
De antagna reglerna ska offentliggöras av transportgemenskapens ständiga sekretariat på transportgemenskapens webbplats.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Sarajevo den 7 juni 2021.
På den regionala styrkommitténs vägnar
Ordförande
BILAGA
REGLER FÖR ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER SOM UPPKOMMIT FÖR PERSONER SOM INTE INGÅR I TRANSPORTGEMENSKAPENS STÄNDIGA SEKRETARIAT OCH SOM BJUDS IN ATT DELTA I TRANSPORTGEMENSKAPENS MÖTEN
1. Tillämpningsområde
1.1. |
Dessa regler gäller för personer som inte ingår i transportgemenskapens ständiga sekretariat (det ständiga sekretariatet) och som bjuds in att delta i något av de möten i transportgemenskapen som anges i regel 1.2. |
1.2. |
De möten som omfattas av dessa regler är möten i följande konfigurationer, kommittéer och andra forum inom transportgemenskapen:
|
1.3. |
Endast en företrädare per ministerium, tillsynsmyndighet, byrå, enhet eller annan berättigad part ska ha rätt till ersättning för utgifter enligt dessa regler. Om möten som förtecknas i regel 1.2 organiseras gemensamt får direktören för det ständiga sekretariatet (direktören) dock frångå denna regel genom ett motiverat beslut. |
1.4. |
Dessa regler omfattar endast ersättning för resa och logi. Deltagarna ska inte ha rätt till ytterligare belopp såsom dagtraktamente. |
2. Resekostnader
2.1. |
Alla deltagare ska ha rätt till ersättning för sina resekostnader från den plats som anges i deras inbjudan (adressen till arbetsplatsen eller hemmet) till platsen för mötet och ska använda det lämpligaste transportmedlet med tanke på färdsträckan. Generellt ska resor på mindre än 400 km göras per tåg i andra klass (enkel resa, enligt officiellt avstånd per järnväg) och resor på 400 km eller mer ska göras per flyg i ekonomiklass. |
2.2. |
Direktören ska sträva efter att säkerställa att mötena anordnas på ett sådant sätt att deltagarna kan utnyttja de mest ekonomiska resealternativen. |
2.3. |
Resekostnaderna ska ersättas endast vid inlämning av styrkande originalhandlingar. |
2.4. |
Om ingen luft- eller järnvägstransport är tillgänglig eller kostnadseffektiv, godkänns buss- eller bilresor. |
2.5. |
Kostnaden för resa med privat fordon ska ersättas med 0,22 euro per km. |
2.6. |
Taxiresor ska endast ersättas om ingen lokal offentlig transport finns tillgänglig. |
2.7. |
Resekostnaderna ska ersättas upp till 700 euro. |
3. Kostnader för logi
3.1. |
Deltagarna har rätt till ersättning för sina kostnader för logi. Kostnader för logi är kostnaderna för övernattning på den plats där mötet hålls på grund av att mötestiderna inte är förenliga med flyg- eller tågtider. Kostnader för logi ska ersättas upp till 120 euro per natt. Antalet övernattningar får inte överskrida antalet mötesdagar + 1. |
3.2. |
Under förutsättning att direktören ger sitt förhandsgodkännande kan deltagarna undantagsvis ha rätt till ersättning för logikostnader i samband med en extra natt på den plats där mötet hålls, om deltagaren genom att förlänga vistelsen kan uppnå en minskning av transportkostnaderna till ett värde som är högre än logikostnaderna i samband med den extra natten. |
3.3. |
Deltagarna har inte rätt till ersättning för andra utgifter i samband med hotellvistelsen, t.ex. internet, telefon, fotokopiering, minibar, frukost som inte ingår. |
4. Inköp av biljetter och logi
4.1. |
I princip ska de deltagare som bjudits in till ett möte som förtecknas i regel 1.2 a–e själva boka sina biljetter och sin logi. Bokningarna ska göras så tidigt, för att möjliggöra ett så lågt pris som möjligt. Endast i undantagsfall och i enlighet med regel 6 ska det ständiga sekretariatet boka resor eller logi för deltagarnas räkning eller genomföra förskottsbetalning för utgifter. |
4.2. |
För deltagare som bjudits in till ett möte som förtecknas i regel 1.2 f och g ska det ständiga sekretariatet sköta rese- och logiarrangemangen. |
5. Ersättningsförfarande
5.1. |
För att få ersättning för kostnader för resor och logi ska deltagarna lämna in en ansökan om ersättning för utgifter (ansökan om ersättning). Ansökan om ersättning ska
|
5.2. |
Korrespondens om ersättningar ska sändas till det ständiga sekretariatet på e-postadressen finance@transport-community.org. |
5.3. |
Ersättningen ska betalas i euro. Den växelkurs som gäller för ersättningen ska vara den som gäller på mötesdagen. |
5.4. |
Ersättningen ska betalas via banköverföring till det bankkonto som innehas av den institution eller organisation som utser deltagaren, med hjälp av de bankkontouppgifter som lämnats in i enlighet med regel 5.5. Ersättning får dock betalas till ett privat bankkonto som tillhör deltagaren om institutionen eller organisationen skriftligen begär detta. |
5.5. |
De bankkontouppgifter som ska lämnas in för tillämpning av regel 5.4 ska innehålla följande uppgifter om kontoinnehavaren: Kontoinnehavarens namn och adress, bankens namn, bankkontonummer (IBAN) och SWIFT-kod (BIC). |
6. Förskottsbetalning av utgifter för resa och logi
6.1. |
I undantagsfall får en nominerande institution eller organisation lämna in en ansökan till det ständiga sekretariatet om förskottsbetalning av resor eller logi för en deltagare som bjudits in till ett möte som förtecknas i regel 1.2 a–e. Ett sådant förfarande omfattar det ständiga sekretariatets bokning av resa och logi. |
6.2. |
Ansökningar om förskottsbetalning ska göras på det formulär som återges i tillägg 2 och skickas minst 21 kalenderdagar före mötesdagen till det ständiga sekretariatet på e-postadressen finance@transport-community.org. |
6.3. |
Om en ansökan lämnas in i enlighet med regel 6.2 får direktören bevilja den. Om en ansökan lämnas in för sent får direktören avslå den. |
6.4. |
Efter att en ansökan beviljats enligt regel 6.3, och med beaktande av utkastet till dagordning för mötet, ska det ständiga sekretariatet boka resa och logi för den berörda deltagaren. Det ständiga sekretariatet ska skicka bokningsbekräftelserna för biljett och logi till deltagaren via e-post. |
6.5. |
Genom att begära förskottsbetalning av resekostnader förbinder sig deltagaren att närvara vid mötet. |
6.6. |
Om deltagaren inte kan närvara vid mötet – av skäl som inte direkt kan hänföras till transportgemenskapen – ska den nominerande institutionen eller organisationen ersätta det ständiga sekretariatet för de kostnader som uppstått i samband med organiseringen av resan (t.ex. kostnader för bokade biljetter, inklusive avbokningskostnader). |
7. Administrativa bestämmelser och slutbestämmelser
7.1. |
Direktören ska ansvara för ett korrekt genomförande av dessa regler. |
7.2. |
Det ständiga sekretariatet ska i fem år spara register, handlingar och bevis som rör ersättningar enligt dessa regler, även handlingar som rör exceptionell behandling. |
Tillägg 1
ANSÖKAN OM ERSÄTTNING FÖR RESEKOSTNADER
|
Plats: |
|||||||
|
||||||||
|
|
|||||||
EFTERNAMN: |
FÖRNAMN: |
|||||||
INSTITUTION/ORGANISATION: |
BEFATTNING: |
|||||||
LAND: |
|
|||||||
E-POST: |
TFN: |
|||||||
|
||||||||
KONTOINNEHAVARENS (INSTITUTION) NAMN OCH ADRESS: (ange namnet på innehavaren av bankkontot i detta fält) |
||||||||
BANKENS NAMN |
||||||||
Kontonummer |
||||||||
IBAN |
||||||||
SWIFT (BIC) |
||||||||
|
Från: |
Till: |
||||||
DATUM FÖR VISTELSEN |
|
|
||||||
Totalt antal hotellnätter (högst 120 euro/natt) |
|
|||||||
Bifoga en kopia av hotellfakturan |
||||||||
|
||||||||
Flyg, tåg, långfärdsbuss, lokal offentlig transport etc. |
FRÅN |
TILL |
KLASS |
BELOPP |
VALUTA |
I euro |
||
Färdväg |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
||
Fortsätt vid behov på ett separat blad. Bifoga en kopia av kvitton/fakturor, även boardingkort för flyg/tåg/buss |
||||||||
BIL |
Från: |
Till: |
Till: (Återresa) |
|||||
Bevis på avståndet bifogas (kopia av färdvägen från Google Maps eller ViaMichelin.com eller Rome2Rio.com, i pdf- eller jpg-format) |
KM tur och retur: |
|||||||
Totalt i euro: |
||||||||
TAXI (om ingen lokal offentlig transport var tillgänglig) – kvitton krävs; ytterligare motivering krävs |
Belopp |
Valuta |
I euro |
|||||
|
||||||||
TOTALT ERSÄTTNINGSBELOPP SOM BEGÄRS i EURO: Övriga anmärkningar: |
||||||||
Jag intygar att uppgifterna i denna ansökan om reseersättning är en korrekt redovisning av mina resekostnader. Jag har inte fått och kommer inte att få någon ersättning för dessa utgifter från någon annan källa, och jag har inte heller tagit med några utgifter som betalats eller kommer att betalas direkt från någon annan källa. |
||||||||
Datum: |
DELTAGARENS UNDERSKRIFT: |
Tillägg 2
ANSÖKAN OM FÖRSKOTTSBETALNING AV RESEKOSTNADER
|
|||||||||||||||
Efternamn*: |
|
||||||||||||||
Förnamn*: |
|
||||||||||||||
Organisationens/institutionens namn*: |
|
||||||||||||||
Befattning: |
|
||||||||||||||
Passnummer* (behövs för bokning): |
|
||||||||||||||
Telefon för kontakter: |
|
||||||||||||||
E-post: |
|
||||||||||||||
Rubrik och plats för mötet: |
|
||||||||||||||
Mötesdatum: |
Från: |
Till: |
|||||||||||||
Resväg: |
Avresa från: |
Ankomst till: |
|||||||||||||
|
|||||||||||||||
RESA ☐ LOGI ☐ |
|||||||||||||||
VIKTIG INFORMATION TILL DELTAGARE:
|
|||||||||||||||
Underskrift: ________________ Datum: _____________________ |
Godkännande utfärdat av den nominerande institutionens/organisationens chef: _____________ Datum: __________ |
||||||||||||||
|
|||||||||||||||
Beräknade kostnader (i euro) |
Tillgänglig budget |
||||||||||||||
Flygbiljett/tågbiljett/bussbiljett/bil |
|
JA ☐ NEJ ☐ Ekonomiansvarig och räkenskapsförare: |
|||||||||||||
Logi |
|
||||||||||||||
TOTALT: |
|
DIREKTÖRENS GODKÄNNANDE: ☐ Godkänns ☐ Godkänns inte |
|||||||||||||
Budgetåtagande nr: |
|
10.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 73/54 |
BESLUT nr 2021/03 AV TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ
om regler om ersättning för rese- och flyttkostnader för transportgemenskapens ständiga sekretariats personal i samband med att de inleder eller avslutar sin anställning (2023/561)
TRANSPORTGEMENSKAPENS REGIONALA STYRKOMMITTÉ HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om upprättande av en transportgemenskap, särskilt artiklarna 30 och 35.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Reglerna om ersättning för rese- och flyttkostnader för transportgemenskapens ständiga sekretariats personal i samband med att de inleder eller avslutar sin anställning, vilka återges i bilagan, antas härmed.
De antagna reglerna ska offentliggöras av transportgemenskapens ständiga sekretariat på transportgemenskapens webbplats.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Sarajevo den 7 juni 2021.
På den regionala styrkommitténs vägnar
Ordförande
BILAGA
REGLER OM ERSÄTTNING FÖR RESE- OCH FLYTTKOSTNADER FÖR TRANSPORTGEMENSKAPENS STÄNDIGA SEKRETARIATS PERSONAL I SAMBAND MED ATT DE INLEDER ELLER AVSLUTAR SIN ANSTÄLLNING
1. Tillämpningsområde
Reglerna omfattar
a) |
ersättning för resekostnader för personal i transportgemenskapens ständiga sekretariat (det ständiga sekretariatet) som omfattas av transportgemenskapens tjänsteföreskrifter (personalen), deras make/maka och av dem försörjda barn i åldrarna 2–18 år som faktiskt bor i deras hushåll, i samband med att de inleder eller avslutar sin anställning, |
b) |
ersättning för flytt- och magasineringskostnader för personal som inleder eller avslutar sin anställning, och |
c) |
betalning av ett bosättningsbidrag till personal som inleder sin anställning. |
2. Resekostnader
2.1. |
Följande resekostnader ska ersättas:
Generellt ska resor på mindre än 400 km göras per tåg i andra klass (enkel resa, enligt officiellt avstånd per järnväg) och resor på 400 km eller mer ska göras per flyg i ekonomiklass. |
2.2. |
Varje berättigad resenär ska ha rätt till ersättning för kostnader för högst 10 kg överskottsbagage. |
2.3. |
Resekostnaderna ska ersättas endast vid inlämning av styrkande originalhandlingar. |
2.4. |
Om ingen luft- eller järnvägstransport är tillgänglig eller kostnadseffektiv, godkänns buss- eller bilresor. |
2.5. |
Kostnaden för resa med privat fordon ska ersättas med 0,22 euro per km. |
2.6. |
Taxiresor ska inte ersättas. |
3. Flyttkostnader
3.1. |
Efter förhandsgodkännande från direktören för transportgemenskapens ständiga sekretariat (direktören) ska kostnader för flyttning av möbler och personliga tillhörigheter, inklusive kostnader för försäkring mot enkla risker (skador, stöld, brand osv.), ersättas i följande fall:
|
3.2. |
Kostnaderna ska ersättas genom utbetalning av en klumpsumma som flyttbidrag eller genom ersättning för de faktiska kostnaderna. |
3.3. |
Ett flyttbidrag som betalas ut som klumpsumma ska uppgå till 30 % av personalmedlemmens grundlön, med ett tak på 1 500 euro. |
3.4. |
De faktiska kostnader som uppstått, inklusive kostnader för magasinering under högst 60 dagar och försäkring mot enkla risker, ska ersättas upp till ett belopp av 6 000 euro och med tillämpning i relevanta fall av följande volymgränser:
|
3.5. |
Transport av möbler och personliga tillhörigheter ska ske land- eller sjövägen eller på det mest ekonomiska sättet, såsom fastställs av direktören, med beaktande av kostnaderna för packning, lastning, transport, uppackning, lossning och eventuella tullavgifter. |
3.6. |
Personalen ska lämna offerter från minst tre flyttföretag till det ständiga sekretariatet för godkännande. |
4. Bosättningsbidrag
4.1. |
Medlemmar av personalen som kommer till arbetsorten utan att åtföljas av eller där förenas med minst en familjemedlem och vars resa bekostas av det ständiga sekretariatet, ska när de utnämns ha rätt till ett bosättningsbidrag som uppgår till en månadslön. |
4.2. |
Medlemmar av personalen som kommer till arbetsorten och åtföljs av eller där förenas med minst en familjemedlem och vars resa bekostas av det ständiga sekretariatet, ska när de utnämns ha rätt till ett bosättningsbidrag som uppgår till två månadslöner. Det ständiga sekretariatet ska betala detta belopp till medlemmen av personalen som en klumpsumma. |
5. Administrativa bestämmelser och slutbestämmelser
5.1. |
Personalmedlemmar ska meddela det ständiga sekretariatet ifall deras rese- och flyttkostnader eller, i förekommande fall, deras familjemedlemmars rese- och flyttkostnader, helt eller delvis täcks av en tredje part (t.ex. statliga myndigheter, inbjudande enhet, makes/makas arbetsgivare, annan arbetsgivare), och i sådana fall ska det ständiga sekretariatet ersätta eller täcka endast den del av utgifterna som inte täcks av tredje part. |
5.2. |
Direktören ska ansvara för ett korrekt genomförande av dessa regler. |
5.3. |
Det ständiga sekretariatet ska spara register, handlingar och bevis som rör ersättningen för flytt- och resekostnader och betalningen av bosättningsbidrag i fem år. |
5.4. |
Dessa regler ska tillämpas från och med dagen efter antagandet. |
5.5. |
Personalmedlemmar som tillträtt sin tjänst innan dessa regler antagits ska ha rätt till ersättning för sina rese- och flyttkostnader och bosättningsbidrag i enlighet med dessa regler om de inkommer med dokumentation som styrker de faktiska kostnaderna och med tillämpning av de gränser som anges i reglerna 2–4. |
5.6. |
Beroende på kostnadsutvecklingen får direktören föreslå att den regionala styrkommittén ser över dessa regler. |
10.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 73/58 |
ÄNDRINGAR I DE PRAKTISKA GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSERNA TILL TRIBUNALENS RÄTTEGÅNGSREGLER
TRIBUNALEN HAR BESLUTAT OM FÖLJANDE ÄNDRINGAR I DE PRAKTISKA GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSERNA TILL TRIBUNALENS RÄTTEGÅNGSREGLER
med beaktande av artikel 224 i tribunalens rättegångsregler,
med beaktande av de praktiska genomförandebestämmelserna till tribunalens rättegångsregler, och av följande skäl:
Tribunalen beslutade den 30 november 2022 (1) om ändringar i rättegångsreglerna.
Med anledning av de nya bestämmelserna i rättegångsreglerna om utelämnande av uppgifter i förhållande till allmänheten, om gemensamma muntliga förhandlingar och om videokonferens vid muntliga förhandlingar bör vissa punkter i de praktiska genomförandebestämmelserna kompletteras och anpassas.
Vidare är det önskvärt att göra bestämmelserna om formkrav för en ansökan eller ett överklagande och för en bilageförteckning mer lättlästa, så att antalet fall där tribunalen måste begära att sökanden ska avhjälpa en brist kan minskas. Detta ligger i både parternas och tribunalens intresse.
Det bör förtydligas hur vissa av kansliets uppgifter ska utföras, i synnerhet uppgifter som rör dagboksföring, aktbildning och rätt att ta del av akten, bland annat med hänsyn till de förändringar som gjordes under hälsokrisen.
Digitaliseringen av domstolsprocessen och införandet, under år 2022, av ett system med kvalificerad elektronisk underskrift av tribunalens domar och beslut medför olika konsekvenser som måste beaktas, särskilt när det gäller föreskrifterna om kansliets taxa och om arkivering av originalen av tribunalens avgöranden.
Artikel 1
De praktiska genomförandebestämmelserna till tribunalens rättegångsregler (2) ska ändras på följande sätt:
1) |
I punkt 1 ska texten ”samt för förvar av tribunalens sigill.” ersättas med ”samt för förvar av tribunalens sigill och för arkivet.”. |
2) |
I punkt 10 ska texten ”De ska avfattas på rättegångsspråket och innehålla de upplysningar som är nödvändiga för att identifiera inlagan, särskilt dagen för ingivande, dagen för anteckningen, målets nummer och inlagans art.” ersättas med ”De ska avfattas på rättegångsspråket. De ska särskilt innehålla uppgift om dagen för ingivande, dagen för anteckningen, målets nummer och inlagans art.”. |
3) |
Efter punkt 10 ska följande läggas till som punkt 10a:
|
4) |
Texten i punkterna 12, 13 och 14 ska ersättas med ”[Texten har utgått]”. |
5) |
I punkt 20 ska texten ”Ett mål som har återförvisats av domstolen efter upphävande eller omprövning ska ges det målnummer” ersättas med ”Ett mål som har återförvisats av domstolen efter upphävande ska ges det målnummer”. |
6) |
Texten i punkt 21 ska ersättas med följande:
|
7) |
Punkterna 22 och 23 ska ersättas med följande:
|
8) |
I punkt 28 ska texten ”Den tillslutna akten ska innehålla en förteckning över samtliga inlagor som tagits in i akten, med uppgift om deras aktbilagenummer, samt ett försättsblad som anger målets löpnummer, rättegångsdeltagarna och den dag då målet avslutades.” ersättas med ”Den tillslutna akten ska innehålla en förteckning över samtliga handlingar som tagits in i akten och en anteckning av justitiesekreteraren som intygar att akten är fullständig.”. |
9) |
Rubriken E.2. ska ersättas med följande: ”E.2. Rätt att ta del av akten i målet och att erhålla kopior av den” |
10) |
Punkt 30 ska ersättas med följande:
|
11) |
Punkterna 32 och 33 ska ersättas med följande:
|
12) |
Efter punkt 36 ska följande läggas till som punkterna 36a och 36b:
|
13) |
Punkterna under rubrik F. ska ersättas med följande:
|
14) |
Rubriken G. och texten i punkt 41 ska ersättas med ”[Texten har utgått]”. |
15) |
Punkterna 45–50 ska ersättas med följande:
|
16) |
I punkt 51 ska texten ”, ska justitiesekreteraren infordra dessa belopp av den rättegångsdeltagare som ska stå för dem.” ersättas med ”, ska justitiesekreteraren infordra dessa belopp av den gäldenär som ska stå för dem.”. |
17) |
I punkt 53 ska texten ”, ska justitiesekreteraren infordra dessa belopp av den rättegångsdeltagare eller tredje man som ska stå för dem.” ersättas med ”, ska justitiesekreteraren infordra dessa belopp av den gäldenär som ska stå för dem.”. |
18) |
Rubriken C. och punkterna under denna rubrik ska ersättas med följande: ”C. Utelämnande av uppgifter i förhållande till allmänheten
|
19) |
Rubriken D. och punkterna under denna rubrik ska ersättas med ”[Texten har utgått]”. |
20) |
I punkt 81 ska texten ”d) Varje inlagas sidor ska vara numrerade i stigande ordning.” ersättas med ”d) Varje inlagas sidor ska ha löpande paginering (till exempel: sidorna 1–50).” |
21) |
Efter punkt 81 ska följande läggas till som punkt 81a:
|
22) |
I punkt 82 ska texten ”Bilageförteckningen ska finnas i slutet av inlagan” ersättas med ”Bilageförteckningen ska finnas i slutet av inlagan med eller utan paginering”. |
23) |
Punkt 83 ska ersättas med följande:
|
24) |
Punkterna 85–87 ska ersättas med följande:
|
25) |
Punkterna 92–94 ska ersättas med följande:
|
26) |
Texten i punkterna 98 och 99 ska ersättas med ”[Texten har utgått]”. |
27) |
I punkt 101 ska texten ”Om bristerna inte avhjälps kan detta medföra att talan ska avvisas, i enlighet med artikel 78.6, artikel 177.6 och artikel 194.5 i rättegångsreglerna.” ersättas med ”Om bristerna inte avhjälps kan detta medföra att talan ska avvisas, i enlighet med artikel 78.6 och artikel 177.6 i rättegångsreglerna.”. |
28) |
Efter punkt 104 ska följande läggas till som punkt 104a:
|
29) |
Rubriken ”A.1. Mål om direkt talan” ska ersättas med ”A.1. Mål om direkt talan (förutom immaterialrättsliga mål)” |
30) |
Rubriken ”B.1. Mål om direkt talan” ska ersättas med ”B.1. Mål om direkt talan (förutom immaterialrättsliga mål)” |
31) |
I punkt 116 ska texten ”ska tillsammans med ansökan ge in de handlingar som avses i artikel 51.2 och 51.3” ersättas med ”ska, när det finns skäl till det, tillsammans med ansökan ge in de handlingar som avses i artikel 51.2 och 51.3”. |
32) |
Texten i punkt 117 ska ersättas med ”[Texten har utgått]”. |
33) |
I punkt 119 ska texten i den sista strecksatsen ”– översänds med e-post som bifogad fil (skapad med ett ordbehandlingsprogram) till adressen GC.Registry@curia.europa.eu, med angivande av vilket mål den avser.” ersättas med ”– översänds via e-Curia i samband med att ansökan ges in, med angivande av vilket mål den avser.” |
34) |
Texten i punkt 122 ska ersättas med följande: ”För att underlätta förberedelsen av ansökan i formellt hänseende, rekommenderas rättegångsdeltagarnas företrädare att ta del av anvisningarna i dokumentet ”Checklista för ansökan” och den vägledande mallen för ansökan, vilka finns tillgängliga på Europeiska unionens domstols webbplats.” |
35) |
I punkt 127 ska texten ”Punkterna 116 och 117 ovan är tillämpliga” ersättas med ”Punkt 116 är tillämplig”. |
36) |
I punkt 134 ska texten ”Punkterna 113–115, 117 och 120–122 ovan” ersättas med ”Punkterna 113–115 och 120–122 ovan”. |
37) |
I punkt 138 ska texten ”Punkterna 117, 125 och 126 ovan” ersättas med ”Punkterna 125 och 126 ovan”. |
38) |
Punkt 144 ska ersättas med följande:
|
39) |
Efter punkt 147 ska följande läggas till som punkt 147a:
|
40) |
Efter punkt 152 ska följande läggas till som punkt 152a:
|
41) |
I punkt 162 ska texten ”Parterna får hålla muntliga anföranden på upp till 15 minuter medan intervenienterna får hålla muntliga anföranden på upp till tio minuter (i förenade mål förfogar varje part över 15 minuter för varje mål medan varje intervenient förfogar över tio minuter för varje mål)” ersättas med ”Parterna får hålla muntliga anföranden på upp till 15 minuter medan intervenienterna får hålla muntliga anföranden på upp till 10 minuter (vid en förhandling i förenade mål eller en gemensam förhandling förfogar varje part över 15 minuter för varje mål medan varje intervenient förfogar över 10 minuter för varje mål)”. |
42) |
Punkt 165 ska ersättas med följande:
|
43) |
Punkt 167 ska ersättas med följande:
|
44) |
Efter punkt 167 ska följande nya avdelning införas: ”Ca. Deltagande i en muntlig förhandling genom videokonferens ”Ca.1. Begäran om att få delta i en förhandling genom videokonferens
Ca.2. Tekniska villkor
Ca.3. Praktiska rekommendationer för företrädare som ska hålla muntligt anförande via videokonferens
|
45) |
I punkt 168 ska texten ”med e-post (interpret@curia.europa.eu).” ersättas med ”med e-post (interpretation@curia.europa.eu).” |
46) |
Efter punkt 172 ska följande läggas till som punkt 172a:
|
47) |
Efter punkt 184 ska följande läggas till som punkt 184a:
|
48) |
Punkt 225 ska ersättas med följande:
|
49) |
Efter punkt 225 ska följande läggas till som punkt 225a:
|
50) |
Punkt 227 ska ersättas med följande:
|
51) |
Bilaga 1 ska ändras på följande sätt:
|
52) |
Bilaga 2 ska ändras på följande sätt:
|
53) |
Bilaga 3 ska ändras på följande sätt:
|
Artikel 2
Dessa ändringar i de praktiska genomförandebestämmelserna till tribunalens rättegångsregler ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Ändringarna ska träda i kraft den 1 april 2023.
Luxemburg den 1 februari 2023.
E. COULON
Justitiesekreteraren
M. VAN DER WOUDE
Ordföranden
(1) EUT L 44, 14.2.2023, s. 8.
(2) EUT L 152, 18.6.2015, s. 1, i ändrad lydelse (EUT L 217, 12.8.2016, s. 78, EUT L 294, 21.11.2018, s. 23, med rättelse i EUT L 296, 22.11.2018, s. 40).
Rättelser
10.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 73/67 |
Rättelse till rådets beslut (Gusp) 2023/387 av den 20 februari 2023 till stöd för en global rapporteringsmekanism för olagliga konventionella vapen och ammunition till dessa i syfte att minska risken för avledning och olaglig överföring av dessa (”iTrace V”)
( Europeiska unionens officiella tidning L 53 av den 21 februari 2023 )
Sidan 21, artikel 2, punkt 2
I stället för:
”2. Det tekniska genomförandet av det projekt som avses i artikel 1 ska utföras av Conflict Armament Research Ltd. (CAR).”
ska det stå:
”2. Det tekniska genomförandet av det projekt som avses i artikel 1 ska utföras av Conflict Armament Research (CAR).”