2.3.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 66/1

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2023/443

av den 8 februari 2023

om ändring av förordning (EU) 2017/1151 vad gäller förfaranden för typgodkännande avseende utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (1), särskilt artiklarna 5.3 och 14.3, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 715/2007 regleras typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp. Enligt förordning (EG) nr 715/2007 ska nya lätta personbilar och lätta nyttofordon därför uppfylla vissa utsläppsgränser. De särskilda tekniska bestämmelser som krävs för genomförande av förordning (EG) nr 715/2007 återfinns i kommissionens förordning (EU) 2017/1151 (2). Eftersom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 (3) reglerar typgodkännande av motorfordon bör definitionerna i kommissionens förordning (EU) 2017/1151 och förordning (EU) 2018/858 harmoniseras för att säkerställa en enhetlig tolkning av lagstiftningen om typgodkännande (2).

(2)

Bestämmelserna om tillgång till information om omborddiagnos (OBD) och om reparation och underhåll av fordon i kapitel III i förordning (EG) nr 715/2007 har integrerats i kapitel XIV i förordning (EU) 2018/858, som tillämpas sedan den 1 september 2020. För att harmonisera lagstiftningen bör de bestämmelser i förordning (EU) 2017/1151 som avser tillgång till sådan information därför utgå.

(3)

I och med att metoden för utsläpp vid verklig körning införts i kraven för fordonsprovning genom förordning (EU) 2016/427, som sedan överfördes till bilaga IIIA till förordning (EU) 2017/1151, får alla fordon provas vid låga omgivningstemperaturer. Det särskilda kravet på att tillhandahålla information om att utsläppsbegränsande anordningar för kväveoxider (NOx) når tillräckligt hög temperatur inom 400 s vid – 7 °C är därför överflödigt och bör utgå.

(4)

För att möjliggöra övervakning av förbrukningen av bränsle och/eller elenergi för alla typer av fordon som omfattas av denna förordning bör kraven för sådan övervakning gälla för fordon av kategori N2. Eftersom detta är ett nytt krav för den kategorin behöver fordonstillverkarna tillräckligt med tid för att uppnå överensstämmelse.

(5)

För att fastställa om ett provat fordon använder grundstrategin för avgasrening (BES) eller en hjälpstrategi för avgasrening (AES) bör en lämplig indikation på aktivering av AES införas i fordon, som meddelar när en AES används. Därför behövs lämplig ledtid för att införa en sådan indikator i alla nya fordon.

(6)	Ett formellt dokumentationsmaterial bör göras tillgängligt så att andra typgodkännandemyndigheter, tekniska tjänster, tredje parter, kommissionen eller marknadskontrollmyndigheter kan veta om högre utsläpp än förväntat vid provning under vissa förhållanden kan tillskrivas en AES.

(7)	Eftersom tredje parter tillåts vid provning av överensstämmelse i drift (ISC) i enlighet med förordning (EU) 2018/858 behöver bestämmelserna om ISC-kontroller anpassas.

(8)	Tillämpningen av ISC-kontroller underlättas av en elektronisk plattform för ISC. Utvecklingen av plattformen visade att insynsförteckningarna behöver ändras på vissa sätt. Samtidigt bör insynsförteckningarna rationaliseras så att de endast innehåller de delar som krävs för ISC-provning.

(9)

En FN-föreskrift om utsläpp vid verklig körning (Real Driving Emissions, RDE) håller på att utarbetas inom världsforumet för harmonisering av fordonsföreskrifter, med förbättringar av strukturen och andra inslag i RDE-metoden. Dessa förbättringar har ännu inte antagits formellt, men eftersom de bygger på den senaste tekniska utvecklingen bör de införas i förordning (EU) 2017/1151.

(10)

Gemensamma forskningscentrumet offentliggjorde två granskningsrapporter under 2020 (4) och 2021 (5) om bedömningen av de Pems-marginaler som använts i RDE-förfarandet, som representerar den senaste kunskapen om prestanda hos ombordsystem för utsläppsmätning. Därför är det lämpligt att sänka Pems-marginalerna i linje med de bästa tillgängliga vetenskapliga rönen i dessa rapporter. Sänkningen av Pems-marginalerna bör åtföljas av ändringar i hur man beräknar resultaten av en RDE-provning.

(11)

Det globalt harmoniserade provningsförfarandet för lätta fordon (WLTP) antogs först i FN:s världsforum för harmonisering av fordonsföreskrifter som global teknisk föreskrift nr 15 (6) och senare som FN-föreskrift nr 154 (7). Vissa ändringar har införts i FN:s WLTP-metod för att ta hänsyn till den senaste tekniska utvecklingen. Den WLTP-metod som fastställs i förordning (EU) 2017/1151 bör därför anpassas till FN-föreskriften.

(12)

FN-föreskrift nr 154 omfattar två olika typer av regionala krav med beteckningarna nivå 1A och nivå 1B. Även om majoriteten av kraven i den FN-föreskriften är tillämpliga på både nivå 1A och 1B är vissa krav specifika för en viss nivå. För tillämpningen av FN-föreskrift nr 154 i unionen är endast kraven för nivå 1A relevanta eftersom endast denna nivå baseras på den provningscykel i fyra faser (låg, medelhög, hög och extra hög hastighet) som används i unionen.

(13)	För att minimera komplexiteten i den här förordningen och undvika dubblering av bestämmelser bör en hänvisning till FN-föreskrift nr 154 införas i förordning (EU) 2017/1151 i stället för att bestämmelserna i FN-föreskrift nr 154 införlivas genom den här förordningen.

(14)	I enlighet med gemensamma forskningscentrumets rekommendationer är det lämpligt att ändra respektive provningsförfarande för bedömning av produktionsöverensstämmelse av koldioxidutsläpp (CO2) från fordon, inklusive inkörningsförfarandet, för att möjliggöra tekniska framsteg.

(15)	För att minska flexibiliteten i provningarna bör vissa särskilda bestämmelser införas, såsom bestämmelser om användning av simuleringsverktyg för beräkningsströmningsdynamik och validering av dessa samt om inställningen av en frihjulsfunktion vid dynamometerdrift.

(16)	Ytterligare ett verktyg för beräkning av växling, som utvecklats av gemensamma forskningscentrumet, bör införas som referensverktyg.

(17)	En uppdatering av typ 5-provningen för kontroll av de utsläppsbegränsande anordningarnas hållbarhet och uppdaterade OBD-krav behövs för att ta hänsyn till ändringarna avseende WLTP.

(18)

Nyligen genomförda studier visar en betydande skillnad mellan de genomsnittliga verkliga CO2-utsläppen från laddhybridfordon och motsvarande CO2-utsläpp beräknat med WLTP. För att säkerställa att de CO2-utsläpp som beräknas för sådana fordon är representativa för faktiskt förarbeteende bör man se över de användningsfaktorer som tillämpas för beräkning av CO2-utsläpp vid typgodkännande. Som ett första steg bör nya användningsfaktorer fastställas utifrån tillgängliga uppgifter. Faktorerna bör sedan ses över ytterligare med beaktande av uppgifter från anordningar för övervakning av bränsleförbrukning i sådana fordon och samlas in i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/392 (8).

(19)	Vissa krav som införs i och med denna ändring, bland annat indikatorn för aktivering av AES, kräver anpassning av fordonet. Kraven bör därför införas i tre olika steg.

(20)	Förordning (EU) 2017/1151 bör därför ändras i enlighet med detta.

(21)	För att ge medlemsstaterna, nationella myndigheter och ekonomiska aktörer tillräckligt med tid för att förbereda sig för tillämpningen av de regler som införs med denna förordning bör tillämpningsdatumet för denna förordning senareläggas.

(22)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tekniska kommittén för motorfordon.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) 2017/1151 ska ändras på följande sätt:

Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

”I denna förordning ska definitionerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 (*1) gälla.

Dessutom gäller följande definitioner:

(*1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1).”"

Led 1 ska ändras på följande sätt:

1.	Inledningsfrasen ska ersättas med följande: ”fordonstyp med avseende på utsläpp: grupp av fordon som”

Led a ska ersättas med följande:

”a)	inte skiljer sig åt med avseende på de kriterier som utgör en interpoleringsfamilj enligt definitionen i punkt 6.3.2 i FN-föreskrift nr 154 (*2),

(*2) FN-föreskrift nr 154 – Enhetliga bestämmelser om godkännande av lätta personbilar och lätta nyttofordon med avseende på kriterieutsläpp, koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning och/eller mätning av elenergiförbrukning och elektrisk räckvidd (WLTP) (EUT L 290, 10.11.2022, s. 1)”."

Led b ska ersättas med följande:

”b)	omfattas av ett enda CO2-interpoleringsområde i den mening som avses i punkt 2.3.2 i bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154 eller punkt 4.5.1 i bilaga B8 till FN-föreskrift nr 154,”

I led c ska andra strecksatsen ersättas med följande:

”—	avgasåterföring (förekomst, intern/extern, kyld/inte kyld, lågt/högt/samlat tryck).”

Led 2 ska ersättas med följande:

”2.	EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp: EU-typgodkännande av fordon med avseende på avgasutsläpp, vevhusutsläpp, avdunstningsutsläpp och bränsleförbrukning.”

Led 8 ska ändras på följande sätt:

Led a ska ersättas med följande:

”a)	Substratens antal, typ, struktur och material.”

Följande led ska läggas till som led i:

”i)	Lämplig reagens (i tillämpliga fall).”

Led 10 ska ersättas med följande:

”10.	gasdrivet enbränslefordon: enbränslefordon som främst är konstruerat för permanent drift med motorgas, naturgas/biometan eller vätgas men som också kan ha ett system för drift med bensin för nödlägen eller endast vid start och där bensintankens nominella kapacitet inte överstiger 15 liter.”

Led 11 ska ersättas med följande:

”11.	tvåbränslefordon: fordon med två separata bränslelagringssystem som är konstruerat för att primärt drivas större delen av tiden med endast ett bränsle i taget.”

Led 17 ska ersättas med följande:

”17.	korrekt underhållet och använt: för ett provfordon, att fordonet uppfyller de kriterier för att godta ett valt fordon som fastställs i tillägg 1 till bilaga II.”

Led 20 ska ersättas med följande:

”20.

fel: att en utsläppsrelaterad komponent eller ett utsläppsrelaterat system inte fungerar så att utsläpp som överskrider tröskelvärdena i tabell 4A i punkt 6.8.2 i FN-föreskrift nr 154 kunde ha uppstått, eller att OBD-systemet inte uppfyller de grundläggande övervakningskraven i bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154.”

Led 22 ska ersättas med följande:

”22.	körcykel: i samband med OBD-system, en sekvens bestående av motorns start, ett körningsmoment under vilket ett eventuellt fel skulle upptäckas samt avstängning av motorn.”

j)	Led 23 ska utgå.

Följande led ska införas som led 23a:

”23a.

tredje part: tredje part som uppfyller kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/163 (*3).

(*3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/163 av den 7 februari 2022 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 vad gäller funktionskrav avseende marknadskontroll av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter (EUT L 27, 8.2.2022, s. 1).”"

Led 25 ska ersättas med följande:

”25.

försämrad ersättande utsläppsbegränsande anordning: utsläppsbegränsande anordning enligt definitionen i artikel 3.11 i förordning (EG) nr 715/2007 som har åldrats eller på konstgjord väg försämrats i sådan utsträckning att den uppfyller kraven i punkt 1 i tillägg 1 till bilaga C4 till FN-föreskrift nr 154.”

Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. För att erhålla EG-typgodkännande med avseende på utsläpp ska tillverkaren visa att fordonen uppfyller kraven i denna förordning när de provas i enlighet med de provningsförfaranden som anges i bilagorna IIIA–VIII, XI, XVI, XX, XXI och XXII. Tillverkaren ska också säkerställa att referensbränslena överensstämmer med de specifikationer som anges i bilaga IX.”

I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

”I alla hänvisningar till FN-föreskrift nr 154 ska endast de EU-relaterade krav som kännetecknas av nivå 1A gälla. Hänvisningar i FN-föreskrift nr 154 till ’kriterieutsläpp’ ska betraktas som hänvisningar till ”förorenande utsläpp” i den här förordningen.”

c)	I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande: ”Utsläppsprovningarna för trafikduglighet i bilaga IV och provningarna av bränsleförbrukning och CO2-utsläpp i bilaga XXI ska krävas för erhållande av EG-typgodkännande med avseende på utsläpp enligt denna punkt.”

Punkt 7 ska ersättas med följande:

”7. Gasdrivna enbränslefordon ska provas i en provning av typ 1 för variationer i motorgasens eller naturgasens/biometanens sammansättning, enligt bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154 för förorenande utsläpp, och med det bränsle som används för mätningen av nettoeffekt i enlighet med bilaga XX till denna förordning.

Gasdrivna tvåbränslefordon ska provas med bensin och antingen motorgas eller naturgas/biometan. Provningarna för motorgas eller naturgas/biometan ska utföras rörande variationer i motorgasens eller naturgasens/biometanens sammansättning, enligt bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154 för förorenande utsläpp, och med det bränsle som används för mätningen av nettoeffekt i enlighet med bilaga XX till denna förordning.”

e)	I punkt 10 ska andra och femte stycket utgå.

I punkt 11 ska första och andra stycket ersättas med följande:

”11. Tillverkaren ska säkerställa att de slutliga RDE-utsläppsresultaten för ett fordon som är typgodkänt i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007, fastställda i enlighet med bilaga IIIA och utsläppta under en typ 1A-provning som utförts i enlighet med den bilagan, inte överstiger utsläppsgränsvärdena för NOx och PN, under hela den normala livslängden för fordonet.

Typgodkännande i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 får endast utfärdas om fordonet utgör en del av en validerad Pems-provningsfamilj i enlighet med punkt 3.3 i bilaga IIIA.”

I artikel 4 ska punkterna 4, 5 och 6 ersättas med följande:

”4. När OBD-systemet provas med en defekt komponent i enlighet med tillägg 1 till bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154 ska dess felindikator aktiveras.

OBD-systemets felindikator får också aktiveras under denna provning vid utsläppsnivåer under de OBD-tröskelvärden som anges i tabell 4A i punkt 6.8.2 i FN-föreskrift nr 154.

5. Tillverkaren ska säkerställa att OBD-systemet uppfyller kraven för prestanda under drift i avsnitt 1 i tillägg 1 till bilaga XI under alla rimligen förutsebara körförhållanden.

6. Uppgifter rörande prestanda under drift som ska lagras och rapporteras av ett fordons OBD-system enligt bestämmelserna i avsnitt 1 i tillägg 1 till bilaga XI ska av tillverkaren hållas enkelt tillgängliga för nationella myndigheter och oberoende aktörer utan kryptering.”

4.	I artikel 4a ska inledningsfrasen ersättas med följande: ”Tillverkaren ska säkerställa att följande fordon av kategorierna M1, N1 och N2 är utrustade med en anordning för att fastställa, lagra och tillhandahålla uppgifter om den mängd bränsle och/eller elenergi som används för att driva fordonet:”

Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

a)	Rubriken ska ersättas med följande: ”Ansökan om EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp”

b)	Punkt 1 ska ersättas med följande: ”1. Tillverkaren ska till godkännandemyndigheten lämna in en ansökan om EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp.”

Punkt 3 ska ändras på följande sätt:

Led a ska ersättas med följande:

”a)

När det gäller fordon som har motorer med gnisttändning, en försäkran från tillverkaren om den minsta andel feltändningar av det totala antalet tändningar som antingen skulle medföra att utsläppen överstiger de OBD-tröskelvärden som anges i tabell 4A i punkt 6.8.2 i FN-föreskrift nr 154, om denna andel förekom från början av en typ 1-provning som valts för visning i enlighet med bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154, eller skulle kunna leda till att en eller flera avgaskatalysatorer överhettas innan irreversibel skada vållas.”

Leden d–g ska ersättas med följande:

”d)	En försäkran från tillverkaren om att OBD-systemet uppfyller bestämmelserna i avsnitt 1 i tillägg 1 till bilaga XI beträffande prestanda under drift vid alla rimligen förutsebara körförhållanden.

En plan som beskriver detaljerade tekniska kriterier och motivering för att öka täljaren och nämnaren för varje övervakare som ska uppfylla kraven i punkterna 7.2 och 7.3 i tillägg 1 till bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154, liksom för att avaktivera täljare, nämnare och den allmänna nämnaren under de förhållanden som anges i punkt 7.7 i tillägg 1 till bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154.

f)	En beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att förhindra manipulation och ändring av de utsläppsbegränsande systemen, inbegripet den dator som ansvarar för utsläppskontroll och den vägmätare som registrerar tillryggalagda körsträckor enligt kraven i bilagorna XI och XVI.

g)	Om tillämpligt, de närmare uppgifter om fordonsfamiljen som avses i punkt 6.8.1 i FN-föreskrift nr 154.”

I punkt 6 ska första och andra stycket ersättas med följande:

”När det gäller punkt 3 d och e får godkännandemyndigheterna inte godkänna ett fordon om de upplysningar som tillverkaren lämnat inte är lämpliga för uppfyllande av kraven i avsnitt 1 i tillägg 1 till bilaga XI.

Punkterna 7.2, 7.3 och 7.7 i tillägg 1 till bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154 ska tillämpas under alla rimligen förutsebara körförhållanden.”

Punkt 11 ska ändras på följande sätt:

Följande stycke ska införas som andra stycke:

”För fordon som godkänts med tecknen EB och EC enligt definitionen i tabell 1 i tillägg 6 till bilaga I ska tillverkaren införa en indikator (AES-flagga eller AES-timer) för att indikera när ett fordon körs i AES-läge i stället för BES-läge. Indikatorn ska vara tillgänglig via standarddiagnosanslutningens seriella port på begäran av ett generiskt avsökningsverktyg. Den AES som används ska kunna identifieras via det formella dokumentationsmaterialet.”

b)	Det sjätte stycket ska ersättas med följande: ”Godkännandemyndigheten får testa hur en AES fungerar.”

Följande stycken ska läggas till:

”En förteckning över de AES som bedömts som icke godtagbara av typgodkännandemyndigheter ska årligen sammanställas av forumet för informationsutbyte om verkställighet och av kommissionen göras tillgänglig för allmänheten senast i slutet av mars påföljande år, om det fanns AES som bedömdes som icke godtagbara.

Tillverkaren ska dessutom förse godkännandemyndigheterna med ett formellt dokumentationsmaterial, i enlighet med tillägg 3a till bilaga I, med information om AES/BES som skulle göra det möjligt för en oberoende provare att identifiera om de uppmätta utsläppen kan hänföras till en AES- eller BES-strategi eller potentiellt beror på en manipulationsanordning. Det formella dokumentationsmaterialet ska på begäran göras tillgängligt för alla typgodkännandemyndigheter, tekniska tjänster, marknadskontrollmyndigheter, tredje parter och kommissionen.

Fordon av kategori M1 eller N1 ska godkännas med emissionsangivelserna EA, EB eller EC i enlighet med tabell 1 i tillägg 6 till bilaga I, med beaktande av de användningsfaktorer som fastställts i enlighet med de värden som anges i tabell A8 tillägg 5/1 punkt 3.2 i bilaga XXI.”

Punkt 12 ska ersättas med följande:

”12. Tillverkaren ska dessutom förse den typgodkännandemyndighet som beviljat typgodkännande avseende utsläpp enligt denna förordning (den beviljande typgodkännandemyndigheten) med ett provningsinsynspaket som innehåller de uppgifter som är nödvändiga för att utföra en provning i enlighet med punkt 5.9 i bilaga II.

När den elektroniska plattformen för överensstämmelse i drift är klar ska tillverkaren också ladda upp alla nödvändiga uppgifter till plattformen för alla sina fordon. Informationen i insynsförteckningarna ska begränsas till den information som krävs i enlighet med tillägg 5 till bilaga II.”

Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

a)	Rubriken ska ersättas med följande: ”Administrativa bestämmelser för EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp”

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Om de tillämpliga kraven är uppfyllda ska godkännandemyndigheten bevilja EG-typgodkännande och utfärda ett typgodkännandenummer i enlighet med numreringssystemet i bilaga IV till förordning (EU) 2020/683 (*4).

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i bilaga IV till förordning (EU) 2020/683 ska avsnitt 3 i typgodkännandenumret utformas i enlighet med tillägg 6 till bilaga I.

En godkännandemyndighet får inte tilldela en annan fordonstyp samma nummer.

(*4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/683 av den 15 april 2020 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 vad gäller de administrativa kraven för godkännande och marknadskontroll av motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (EUT L 163, 26.5.2020, s. 1).”"

Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Med avvikelse från punkt 1 får på tillverkarens begäran ett fordon med OBD-system godtas för typgodkännande med avseende på utsläpp, även om systemet innehåller en eller flera brister så att de särskilda kraven i bilaga XI inte är helt uppfyllda, under förutsättning att de särskilda administrativa bestämmelserna i avsnitt 3 i den bilagan följs.

Godkännandemyndigheten ska anmäla ett beslut att bevilja ett sådant typgodkännande till alla godkännandemyndigheter i övriga medlemsstater, i enlighet med kraven i artikel 27 i förordning (EU) 2018/858.”

7.	I artikel 7 ska första stycket ersättas med följande: ”Artiklarna 27, 33 och 34 i förordning (EU) 2018/858 ska tillämpas på alla ändringar av typgodkännanden som beviljats i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007.”

I artikel 8 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Åtgärder för att säkerställa produktionsöverensstämmelse ska vidtas i enlighet med artikel 31 i förordning (EU) 2018/858.

De bestämmelser som anges i avsnitt 4 i bilaga I till den här förordningen och den relevanta statistiska metoden i tillägg 2 till FN-föreskrift nr 154 ska tillämpas.”

Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

a)	Rubriken ska ersättas med följande: ”Överensstämmelse i drift”

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Åtgärder för att säkerställa överensstämmelse i drift för fordon som typgodkänts enligt den här förordningen ska vidtas i enlighet med de rutiner för produktionsöverensstämmelse som anges i artikel 31 i förordning (EU) 2018/858, i bilaga IV till förordning (EU) 2018/858 och i bilaga II till den här förordningen.”

c)	I punkt 4 ska andra meningen ersättas med följande: ”För sådana familjer ska tillverkaren förse godkännandemyndigheten med en rapport om alla utsläppsrelaterade garantier och relevanta reparationer enligt vad som anges i punkt 4 i bilaga II.”

Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Tillverkaren och den beviljande typgodkännandemyndigheten ska utföra kontroller av överensstämmelse i drift i enlighet med bilaga II. Andra typgodkännandemyndigheter, tekniska tjänster, kommissionen och tredje parter får utföra delar av kontrollerna av överensstämmelse i drift i enlighet med bilaga II. De uppgifter som krävs för att utföra sådana kontroller regleras i kommissionens genomförandeförordning 2022/163 (*5) och i bilaga II till den här förordningen.

(*5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/163 av den 7 februari 2022 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 vad gäller funktionskrav avseende marknadskontroll av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter (EUT L 27, 8.2.2022, s. 1).”"

Punkt 7 ska ersättas med följande:

”7. Om en typgodkännandemyndighet, en teknisk tjänst, kommissionen eller en tredje part vid en kontroll har fastställt att en familj avseende överensstämmelse i drift inte uppfyller kraven för överensstämmelse i drift, ska den utan dröjsmål meddela den beviljande godkännandemyndigheten detta i enlighet med artikel 54.1 i förordning (EU) 2018/858.

Efter det meddelandet och med förbehåll för bestämmelserna i artikel 54.5 i förordning (EU) 2018/858, ska den beviljande godkännandemyndigheten underrätta tillverkaren om att en familj avseende överensstämmelse i drift inte uppfyller kraven för överensstämmelse i drift och att de förfaranden som beskrivs i punkterna 6 och 7 i bilaga II ska följas.

Om den beviljande godkännandemyndigheten fastställer att någon överenskommelse inte kan nås med den typgodkännandemyndighet som har fastställt att en familj avseende överensstämmelse i drift inte uppfyller kraven för överensstämmelse i drift, ska förfarandet i artikel 54.5 i förordning (EU) 2018/858 inledas.”

Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8. Utöver punkterna 1–7 ska följande gälla för fordon som typgodkänts enligt bilaga II:

a)	Fordon som lämnats in för etappvis typgodkännande, enligt definitionen i artikel 3.8 i förordning (EU) 2018/858, ska kontrolleras för överensstämmelse i drift i enlighet med bestämmelserna för etappvis typgodkännande i punkt 5.10.6 i bilaga II till den här förordningen.

Likbilar i enlighet med tillägg 1 till del III i bilaga II till förordning (EU) 2018/858, bepansrade fordon enligt definitionen i tillägg 2 till del III i bilaga II till förordning (EU) 2018/858 och rullstolsanpassade fordon enligt definitionen i tillägg 3 till del III i bilaga II till förordning (EU) 2018/858 ska inte omfattas av bestämmelserna i denna artikel. Samtliga övriga fordon avsedda för särskilda ändamål enligt respektive definition i tillägg 4 till del III i bilaga II till förordning (EU) 2018/858 ska kontrolleras för överensstämmelse i drift i enlighet med reglerna för etappvis typgodkännande i bilaga II till den här förordningen.”

10.

I artikel 10 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Tillverkaren ska säkerställa att de ersättande utsläppsbegränsande anordningar som är avsedda att monteras på EG-typgodkända fordon som omfattas av förordning (EG) nr 715/2007 är EG-typgodkända som separata tekniska enheter i den bemärkelse som avses i artikel 10.2 i direktiv 2007/46/EG i enlighet med artiklarna 12 och 13 i och bilaga XIII till den här förordningen.

Katalysatorer och partikelfilter ska betraktas som utsläppsbegränsande anordningar vid tillämpningen av den här förordningen.

De tillämpliga kraven ska anses vara uppfyllda om de ersättande utsläppsbegränsande anordningarna har godkänts i enlighet med FN-föreskrift nr 103 (*6).

(*6) Föreskrifter nr 103 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) – Enhetliga bestämmelser om godkännande av föroreningsbegränsande ersättningsanordningar till motordrivna fordon (EUT L 207, 10.8.2017, s. 30).”"

11.	I artikel 11.3 ska andra stycket ersättas med följande: ”Provfordonen ska uppfylla kraven i avsnitt 2.3 i bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154.”

12.	Artikel 13 ska utgå.

13.	Artikel 14 ska utgå.

14.

I artikel 15 ska följande punkter läggas till som punkterna 12, 13 och 14:

”12. För fordonstyper med ett befintligt giltigt typgodkännande som utfärdats före den 1 september 2023 krävs ingen ny typgodkännandeprovning om tillverkaren intygar för typgodkännandemyndigheten att överensstämmelse med kraven i denna förordning är säkerställd. Krav som inte rör provning av fordonet, inklusive erforderliga deklarationer och uppgiftskrav, gäller.

13. För fordonstyper med ett befintligt giltigt typgodkännande som utfärdats i enlighet med utsläppsnormen Euro 6e (*7) för vilket en tillverkare begär godkännande i enlighet med utsläppsnormen Euro 6e-bis (*7), krävs ingen ny typgodkännandeprovning om tillverkaren intygar för typgodkännandemyndigheten att överensstämmelse med kraven i utsläppsnormen Euro 6e-bis är säkerställd. Krav som inte rör provning av fordonet, inklusive erforderliga deklarationer och uppgiftskrav, gäller.

14. För fordonstyper med ett befintligt giltigt typgodkännande som utfärdats i enlighet med utsläppsnormen Euro 6e-bis för vilket en tillverkare begär godkännande i enlighet med utsläppsnormen Euro 6e-bis-FCM (*7), krävs ingen ny typgodkännandeprovning om tillverkaren intygar för typgodkännandemyndigheten att överensstämmelse med kraven i utsläppsnormen Euro 6e-bis-FCM är säkerställd. Krav som inte rör provning av fordonet, inklusive erforderliga deklarationer och uppgiftskrav, gäller.

(*7) I enlighet med tillägg 6 till bilaga I.”"

15.	Förteckningen över bilagor och bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

16.	Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.

17.	Bilaga IIIA ska ersättas med texten i bilaga III till den här förordningen.

18.	Bilaga V ska ändras i enlighet med bilaga IV till den här förordningen.

19.	Bilaga VI ska ändras i enlighet med bilaga V till den här förordningen.

20.	Bilaga VII ska ändras i enlighet med bilaga VI till den här förordningen.

21.	Bilaga VIII ska ändras i enlighet med bilaga VII till den här förordningen.

22.	Bilaga IX ska ändras i enlighet med bilaga VIII till den här förordningen.

23.	Bilaga XI ska ersättas med texten i bilaga IX till den här förordningen.

24.	Bilaga XII ska ändras i enlighet med bilaga X till den här förordningen.

25.	Bilaga XIII ska ändras i enlighet med bilaga XI till den här förordningen.

26.	Bilaga XIV ska utgå.

27.	Bilaga XVI ska ersättas med texten i bilaga XII till den här förordningen.

28.	Bilaga XX ska ändras i enlighet med bilaga XIII till den här förordningen.

29.	Bilaga XXI ska ersättas med texten i bilaga XIV till den här förordningen.

30.	§Bilaga XXII ska ersättas med texten i bilaga XV till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 september 2023.

Från och med den 1 mars 2023 får nationella myndigheter emellertid inte vägra att bevilja EU-typgodkännanden för en ny fordonstyp, bevilja utökning för en befintlig fordonstyp eller förbjuda registrering, utsläppande på marknaden eller ibruktagande av ett nytt fordon, om det berörda fordonet överensstämmer med denna förordning, på tillverkarens begäran.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 februari 2023.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 171, 29.6.2007, s. 1.

(2) Kommissionens förordning (EU) 2017/1151 av den 1 juni 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 692/2008 och (EU) nr 1230/2012 och om upphävande av förordning (EG) nr 692/2008 (EUT L 175, 7.7.2017, s. 1).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1).

(4) Valverde Morales, V., Giechaskiel, B. och Carriero, M., ”Real Driving Emissions: 2018-2019 assessment of Portable Emissions Measurement Systems (PEMS) measurement uncertainty”, EUR 30099 EN, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2020, ISBN 978-92-76-16364-0, doi:10.2760/684820, JRC114416.

(5) Giechaskiel, B., Valverde Morales, V. och Clairotte, M., ”Real Driving Emissions (RDE): 2020 assessment of Portable Emissions Measurement Systems (PEMS) measurement uncertainty”, EUR 30591 EN, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2021, ISBN 978-92-76-30230-8, doi:10.2760/440720, JRC124017.

(6) Global teknisk föreskrift nr 15 om globalt harmoniserat provningsförfarande för lätta fordon.

(7) FN-föreskrift nr 154 – Enhetliga bestämmelser om godkännande av lätta personbilar och lätta nyttofordon med avseende på kriterieutsläpp, koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning och/eller mätning av elenergiförbrukning och elektrisk räckvidd (WLTP) (EUT L 290, 10.11.2022, s. 1).

(8) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/392 av den 4 mars 2021 om övervakning och rapportering av uppgifter om koldioxidutsläpp från personbilar och lätta nyttofordon i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631 och om upphävande av genomförandeförordningarna (EU) nr 1014/2010, (EU) nr 293/2012, (EU) 2017/1152 och (EU) 2017/1153 (EUT L 77, 5.3.2021, s. 8).

BILAGA I

Förteckningen över bilagor i och bilaga I till förordning (EU) 2017/1151 ska ändras på följande sätt:

Förteckningen över bilagor ska ersättas med följande:

”FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

BILAGA I	Administrativa bestämmelser för EG-typgodkännande
Tillägg 1	—
Tillägg 2	—
Tillägg 3	Mall för informationsdokument
Tillägg 3a	Dokumentationsmaterial
Tillägg 3b	Metod för bedömning av AES
Tillägg 4	Mall för EG-typgodkännandeintyg
Tillägg 5	—
Tillägg 6	Numreringssystem för EG-typgodkännandeintyg
Tillägg 7	Tillverkarens intyg om överensstämmelse med krav på OBD-prestanda i drift
Tillägg 8a	Provningsrapporter
Tillägg 8b	Provningsrapport för vägmotstånd
Tillägg 8c	Mall för provningsformulär
Tillägg 8d	Rapport om provning av avdunstningsutsläpp
BILAGA II	Metod för bestämning av överensstämmelse i drift
Tillägg 1	Kriterier för urval av fordon och beslut om underkända fordon
Tillägg 2	Regler för utförande av typ 4-provningar under provning av överensstämmelse i drift
Tillägg 3	ISC-inspektionsrapport
Tillägg 4	Årlig ISC-rapport från den beviljande typgodkännandemyndigheten
Tillägg 5	Insynsförteckning
BILAGA IIIA	Kontroll av utsläpp vid verklig körning (RDE)
Tillägg 1	Reserverad
Tillägg 2	Reserverad
Tillägg 3	Reserverad
Tillägg 4	Förfarande för provning av fordonsutsläpp med ett ombordsystem för utsläppsmätning (Pems)
Tillägg 5	Specifikationer för och kalibrering av Pems-komponenter och signaler
Tillägg 6	Validering av Pems och icke-spårbart avgasmassflöde
Tillägg 7	Bestämning av momentana utsläpp
Tillägg 8	Bedömning av total trippgiltighet med hjälp av metoden med fönster med glidande medelvärden
Tillägg 9	Bedömning av överskott eller avsaknad av trippdynamik
Tillägg 10	Förfarande för att fastställa den sammanlagda positiva höjdökningen under en Pems-tripp
Tillägg 11	Beräkning av slutliga RDE-utsläppsresultat
Tillägg 12	Tillverkarens RDE-intyg om överensstämmelse
BILAGA IV	Utsläppsuppgifter som krävs vid typgodkännande för trafiksäkerhet
Tillägg 1	Mätning av kolmonoxidutsläpp vid tomgångsvarvtal (typ 2-provning)
Tillägg 2	Mätning av röktäthet
BILAGA V	Kontroll av vevhusgasutsläpp (typ 3-provning)
BILAGA VI	Bestämning av avdunstningsutsläpp (typ 4-provning)
BILAGA VII	Kontroll av de utsläppsbegränsande anordningarnas hållbarhet (typ 5-provning)
BILAGA VIII	Kontroll av genomsnittliga avgasutsläpp vid låga omgivningstemperaturer (typ 6-provning)
BILAGA IX	Specifikationer för referensbränslen
BILAGA X	–
BILAGA XI	Omborddiagnos (OBD) för motorfordon
Tillägg 1	Prestanda under drift
BILAGA XII	Typgodkännande av fordon utrustade med miljöinnovationer och fastställande av CO2-utsläpp och bränsleförbrukning för fordon som lämnats in för etappvis typgodkännande eller enskilt godkännande
BILAGA XIII	EG-typgodkännande av ersättande utsläppsbegränsande anordningar som separat teknisk enhet
Tillägg 1	Mall för informationsdokument
Tillägg 2	Mall för EG-typgodkännandeintyg
Tillägg 3	Exempel på EG-typgodkännandemärken
BILAGA XIV	—
BILAGA XV	—
BILAGA XVI	Krav för fordon som använder reagens i systemet för efterbehandling av avgaser
BILAGA XVII	Ändringar av förordning (EG) nr 692/2008
BILAGA XVIII	Ändringar av direktiv 2007/46/EG
BILAGA XIX	Ändringar av förordning (EU) nr 1230/2012
BILAGA XX	Mätning av nettoeffekt och högsta effekt under 30 minuter vid elektrisk kraftöverföring
BILAGA XXI	Förfaranden för typ 1-utsläppsprovning
BILAGA XXII	Anordningar för övervakning av förbrukningen av bränsle och/eller elenergi ombord på fordonet”

Bilaga I ska ändras på följande sätt:

Punkterna 1.1.1–4.5.1.4 ska ersättas med följande:

”1.1.1

De ytterligare kraven för beviljande av typgodkännande av gasdrivna en- och tvåbränslefordon ska vara de som anges i punkt 5.9 i FN-föreskrift nr 154. Hänvisningen till informationsdokumentet i punkt 5.9.1 i FN-föreskrift nr 154 ska betraktas som en hänvisning till tillägg 3 till bilaga I till denna förordning.

1.2. Ytterligare krav för flexbränslefordon

De ytterligare kraven för beviljande av typgodkännande av flexbränslefordon ska vara de som anges i punkt 5.8 i FN-föreskrift nr 154.

2. YTTERLIGARE TEKNISKA KRAV OCH PROVNINGAR

2.1 Tillverkare av fordon i små serier

2.1.1

Förteckning över rättsakter som avses i artikel 3.3.

Rättsakt	Krav
California Code of Regulations, avdelning 13, paragraferna 1961(a) och 1961(b)(1)(C)(1), tillämpliga på fordon av årsmodell 2001 och senare, 1968,1, 1968,2, 1968,5, 1976 och 1975, offentliggjorda av Barclay’s Publishing.	Typgodkännandet ska ha beviljats enligt de kaliforniska föreskrifter som är tillämpliga på den senaste årsmodellen av lätt fordon.

2.2 Inlopp till bränsletankar

2.2.1

Kraven på inlopp till bränsletankar ska vara de som anges i punkterna 6.1.5 och 6.1.6 i FN-föreskrift nr 154.

2.3 Bestämmelser om säkerhet för elektroniska system

2.3.1

Kraven på säkerhet för elektroniska system i punkt 6.1.7 i FN-föreskrift nr 154 ska uppfyllas. Vid typgodkännande och/eller genom marknadskontroll kan det testas hur effektivt dessa metoder skyddar de utsläppsbegränsande systemen.

2.3.2

Tillverkare ska på ett effektivt sätt förhindra omprogrammering av vägmätarställningar i nätet ombord, i alla styrenheter för framdrivningssystemet samt i sändaren för fjärrdatautbyte i förekommande fall. Tillverkarna ska inkludera systematiska strategier mot manipulation och skrivskydda funktioner för att skydda vägmätarställningens integritet. Godkännandemyndigheten ska godkänna metoder som ger en tillräcklig skyddsnivå mot manipulering. Vid typgodkännande och/eller genom marknadskontroll kan det testas hur effektivt dessa metoder skyddar vägmätaren.

2.4 Tillämpliga provningar

2.4.1

I figur I.2.4 visas de provningar som krävs för typgodkännande av ett fordon. De specifika provningsförfarandena beskrivs i bilagorna II, IIIA, IV, V, VI, VII, VIII, XI, XVI, XX, XXI och XXII.

Figur I.2.4

Tillämplighet av provningskrav för typgodkännande och utökningar

Fordonskategori

Fordon med gnisttändning, inklusive hybridfordon (1) (2)

Fordon med kompressionständning, inklusive hybridfordon

Fordon med endast eldrift

Vätgasfordon med bränsleceller

Enbränslefordon

Tvåbränslefordon (3)

Flexbränslefordon (3)

Enbränslefordon

Referensbränsle

Bensin

Motorgas

Naturgas/biometan

Vätgas (förbränningsmotor)

Bensin

Diesel

Bensin

—

Vätgas (bränslecell)

Motorgas

Naturgas/biometan

Vätgas

(förbränningsmotor) (4)

Etanol (E85)

Typ 1-provning (7)

Ja (5)

Ja (4)

(båda bränslena)

—

ATCT

(14 °C-provning)

Ja (4)

(båda bränslena)

—

Gasformiga föroreningar, RDE (Typ 1A-provning)

Ja (4)

(båda bränslena)

—

Partikelantal, RDE (Typ 1A-provning)

—

(endast bensin)

(båda bränslena)

—

Tomgångsutsläpp

(Typ 2-provning)

—

(båda bränslena)

(endast bensin)

(båda bränslena)

—

Vevhusutsläpp

(Typ 3-provning)

—

(endast bensin)

—

Avdunstningsutsläpp

(Typ 4-provning)

—

(endast bensin)

—

Hållbarhet

(Typ 5-provning)

(endast bensin)

—

Utsläpp vid låga temperaturer

(Typ 6-provning)

—

(endast bensin)

(båda bränslena)

—

Överensstämmelse i drift

(som vid typgodkännande)

—

Omborddiagnos

—

CO2-utsläpp, bränsleförbrukning, elenergiförbrukning och elektrisk räckvidd

(båda bränslena)

Röktäthet

—

Ja (8)

—

Motoreffekt

OBFCM-anordning

—

(båda bränslena)

—

3. UTÖKNINGAR AV TYPGODKÄNNANDEN

3.1 Utökningar för avgasutsläpp (typ 1- och typ 2-provningar och OBFCM)

3.1.1

Typgodkännandet ska utökas till fordon som uppfyller kraven i punkt 7.4 i FN-föreskrift nr 154. Utsläppen av föroreningar ska ligga inom de gränsvärden som fastställs i tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007.

3.2 Utökningar för avdunstningsutsläpp (typ 4-provning)

3.2.1

För provningar som utförts i enlighet med bilaga 6 till FN-föreskrift nr 83 (NEDC 1 dag) eller bilagan till förordning (EU) 2017/1221 (NEDC 2 dagar) ska typgodkännandet utökas till fordon som är utrustade med ett kontrollsystem för avdunstningsutsläpp som uppfyller följande villkor:

3.2.1.1

Den grundläggande principen för bränsletillförsel/lufttillförsel är densamma.

3.2.1.2

Bränsletankens form är identisk och materialet i bränsletanken och slangarna för flytande bränsle är tekniskt ekvivalenta.

3.2.1.3

Det med avseende på tvärsnitt och ungefärlig slanglängd ogynnsammaste fordonet ska provas. Huruvida icke identiska ångseparatorer/vätskeseparatorer ska godtas avgörs av den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningarna.

3.2.1.4

Bränsletankens volym avviker inte med mer än ±10 %.

3.2.1.5

Inställningen av bränsletankens tryckbegränsningsventil är densamma.

3.2.1.6

Metoden för lagring av bränsleånga är densamma, dvs. separatorns form och volym, lagringsmedium, luftrenare (om sådan används för begränsning av avdunstningsutsläpp) osv.

3.2.1.7

Metoden för att rena den lagrade ångan är densamma (t. ex. luftflöde, startpunkt eller renad volym under konditioneringscykeln).

3.2.1.8

Metoden för försegling och avluftning av bränsletillförselsystemet är identisk.

3.2.2

För provningar som utförts i enlighet med bilaga VI (WLTP 2 dagar) ska typgodkännandet utökas till fordon som ingår i en godkänd avdunstningsutsläppsfamilj enligt definitionen i punkt 6.6.3 i FN-föreskrift nr 154.

3.3 Utökningar för de utsläppsbegränsande anordningarnas hållbarhet (typ 5-provning)

3.3.1

Försämringsfaktorerna ska utökas till olika fordon och fordonstyper, förutsatt att kraven i punkt 7.6 i FN-föreskrift nr 154 uppfylls.

3.4 Utökningar för omborddiagnos

3.4.1

Typgodkännandet ska utökas till fordon som ingår i en godkänd OBD-familj enligt definitionen i punkt 6.8.1 i FN-föreskrift nr 154.

3.5 Utökningar för provning vid låg temperatur (typ 6-provning)

3.5.1 Fordon med olika referensvikter

3.5.1.1

Typgodkännandet får endast utökas till fordon vilkas referensvikt är sådan att den ekvivalenta tröghet som ska användas är de närmaste två större eller varje mindre.

3.5.1.2

För fordon av kategori N får godkännandet endast utökas till fordon med en lägre referensvikt, om utsläppen från det redan godkända fordonet ligger inom de föreskrivna gränsvärdena för det fordon som ansökan om utökning av godkännandet avser.

3.5.2 Fordon med olika totala utväxlingsförhållanden

3.5.2.1

Typgodkännandet får utökas till fordon med olika utväxlingsförhållanden endast om vissa villkor är uppfyllda.

3.5.2.2

För att avgöra huruvida typgodkännandet kan utökas ska förhållandet

bestämmas för var och en av de utväxlingsförhållanden som används i typ 6-provningen, där, vid ett motorvarvtal av 1 000 min–1, V1 är den godkända fordonstypens hastighet och V2 är hastigheten för den fordonstyp för vilken utökning av godkännandet begärs.

3.5.2.3

Om E ≤ 8 % för varje utväxlingsförhållande ska utökningen beviljas utan att typ 6-provningen behöver upprepas.

3.5.2.4

Om E > 8 % för minst ett utväxlingsförhållande och E ≤ 13 % för varje utväxlingsförhållande ska typ 6-provningen upprepas. Provningarna får utföras i ett laboratorium som tillverkaren väljer, förutsatt att den tekniska tjänsten medger detta. Provningsrapporten ska sändas till den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningarna.

3.5.3 Fordon med olika referensvikter och utväxlingsförhållanden

Typgodkännandet ska utökas till fordon med olika referensvikter och utväxlingsförhållanden förutsatt att samtliga villkor i punkterna 3.5.1 och 3.5.2 är uppfyllda.

4. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

4.1. Inledning

4.1.1

Varje fordon som tillverkas i enlighet med ett typgodkännande enligt denna förordning ska tillverkas så att det överensstämmer med kraven för typgodkännande i denna förordning. Tillverkaren ska införa lämpliga rutiner och dokumenterade kontrollplaner och med bestämda mellanrum som anges i denna förordning utföra nödvändiga provningar av utsläpp, OBFCM och OBD för att kontrollera fortsatt överensstämmelse med den godkända typen. Godkännandemyndigheten ska kontrollera och godkänna tillverkarens rutiner och kontrollplaner och utföra kontroller och genomföra provningar av utsläpp, OBFCM och OBD med bestämda mellanrum, som anges i denna förordning, i tillverkarens lokaler, inklusive tillverknings- och provningsanläggningar, som en del av de kontroller för produktionsöverenstämmelse och fortsatt överensstämmelse som beskrivs i bilaga IV till förordning (EU) 2018/858.

4.1.2

Tillverkaren ska kontrollera produktionsöverensstämmelsen genom provning av utsläppen av förorenande ämnen (som anges i tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007), utsläppen av koldioxid (tillsammans med mätning av förbrukningen av elenergi och, i förekommande fall, övervakning av OBFCM-anordningens noggrannhet), vevhusutsläppen, avdunstningsutsläppen och OBD-systemet i enlighet med de provningsförfaranden som beskrivs i bilagorna V, VI, XI, XXI och XXII. Kontrollen ska därför omfatta provningar av typerna 1, 3 och 4 samt provningarna för OBFCM och OBD, enligt beskrivningen i avsnitt 2.4.

Typgodkännandemyndigheten ska bevara all dokumentation som rör provningsresultaten för produktionsöverensstämmelsen i minst 5 år och göra den tillgänglig för kommissionen på begäran.

De särskilda förfarandena för produktionsöverensstämmelse anges i punkterna 8 och 9 och i tilläggen 1–4 till FN-föreskrift nr 154, med följande undantag:

Tabell 8/1 i punkt 8.1.2 i FN-föreskrift nr 154 ska ersättas med följande:

Tabell 8/1

Typ 1 Tillämpliga typ 1-krav för produktionsöverensstämmelse för de olika fordonstyperna

Typ av fordon	Förorenande utsläpp	CO2-utsläpp	Elenergiförbrukning	OBFCM-noggrannhet
Endast förbränningsmotor	Ja	Ja	Ej tillämpligt	Ja
Ej externt laddbart hybridelfordon	Ja	Ja	Ej tillämpligt	Ja
Externt laddbart hybridelfordon	Ja: Laddningstömmande (CD) (9) och laddningsbevarande (CS)	: Endast CS	Ja: Endast CD	Ja: CS
Fordon med endast eldrift	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ja	Ej tillämpligt
Ej externt laddbart bränslecellshybridfordon	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
Externt laddbart bränslecellshybridfordon	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Undantagna	Ej tillämpligt

Beräkningen av de ytterligare värden som krävs för att kontrollera produktionsöverensstämmelse avseende elenergiförbrukning för fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon fastställs i tillägg 8 till bilaga B8 till FN-föreskrift nr 154.

4.1.8

Vid bristande överensstämmelse ska artikel 51 i förordning (EU) 2018/858 tillämpas.

4.2.6

Fordon utrustade med miljöinnovationer

4.2.6.1

Om en fordonstyp är utrustad med en eller flera miljöinnovationer i den mening som avses i artikel 11 i förordning (EU) 2019/631 (10) för fordon av kategori M1 eller N1 ska produktionsöverensstämmelsen avseende miljöinnovationerna visas genom kontroll av förekomsten av de korrekta berörda miljöinnovationerna.

4.5. Kontroll av fordonets överensstämmelse vid typ 3-provning

4.5.1.

Om en kontroll av typ 3-provningen ska göras, ska den utföras i enlighet med följande krav:

4.5.1.1

När godkännandemyndigheten bedömer att produktionskvaliteten förefaller vara bristfällig ska ett slumpmässigt utvalt fordon ur familjen genomgå de provningar som beskrivs i bilaga V.

4.5.1.2

Produktionen ska anses överensstämma om fordonet uppfyller kraven för de provningar som beskrivs i bilaga V.

4.5.1.3

Om det provade fordonet inte uppfyller kraven i avsnitt 4.5.1.1 ska ett ytterligare urval av fyra fordon slumpmässigt tas från samma familj och genomgå de provningar som beskrivs i bilaga V. Provningarna får utföras på fordon som har körts högst 15 000 km utan ändringar.

4.5.1.4

Produktionen ska anses överensstämma om minst tre fordon uppfyller kraven vid de provningar som beskrivs i bilaga V.”

3.	Tilläggen 1 och 2 ska utgå.

Tilläggen 3 och 3a ska ersättas med följande:

”Tillägg 3

MALL

INFORMATIONSDOKUMENT nr …

RÖRANDE EG-TYPGODKÄNNANDE AV ETT FORDON MED AVSEENDE PÅ UTSLÄPP

Följande upplysningar ska, där så är tillämpligt, lämnas i tre exemplar med innehållsförteckning. Alla ritningar ska lämnas i lämplig skala med tillräcklig detaljgrad i formatet A4 eller vikt till formatet A4. Eventuella fotografier ska vara tillräckligt detaljerade.

Om systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna har elektroniska kontroller, ska information om deras prestanda tillhandahållas.

ALLMÄNT

0.1

Fabrikat (tillverkarens handelsnamn): …

0.2

Typ: …

0.2.1

Eventuella handelsbeteckningar: …

0.2.2.1

Tillåtna parametervärden för etappvis typgodkännande att använda grundfordonets värden för utsläpp, förbrukning och/eller räckvidd (ange område i förekommande fall):

Det slutliga fordonets faktiska vikt (i kg): …

Det slutliga fordonets högsta tekniskt tillåtna lastade vikt (i kg): …

Det slutliga fordonets frontarea (i cm2): …

Rullmotstånd (kg/t): …

Tvärsnittsarea på frontgrillens luftintag (i cm2): …

0.2.3

Familjeidentifierare:

0.2.3.1

Interpoleringsfamilj: …

0.2.3.2

ATCT-familjer: …

0.2.3.3

Pems-familj: …

0.2.3.4

Vägmotståndsfamilj:

0.2.3.4.1

Vägmotståndsfamilj för VH: …

0.2.3.4.2

Vägmotståndsfamilj för VL: …

0.2.3.4.3

Vägmotståndsfamiljer som är tillämpliga i interpoleringsfamiljen: …

0.2.3.5

Vägmotståndsmatrisfamiljer: …

0.2.3.6

Familjer av periodiskt regenererande system: …

0.2.3.7

Familjer för avdunstningsprov: …

0.2.3.8

OBD-familjer: …

0.2.3.9

Hållbarhetsfamiljer: …

0.2.3.10

ER-familjer: …

0.2.3.11

Familjer med gasdrivna fordon: …

0.2.3.12

–

0.2.3.13

Familj för korrektionsfaktorn KCO2: …

0.2.4

andra familjer: …

0.4

Fordonskategori (c): …

0.5

Tillverkarens namn och adress:

0.8

Namn på och adress till monteringsanläggningar: …

0.9

Namn på och adress till tillverkarens eventuella ombud: …

ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONETS KONSTRUKTION

1.1

Foton och/eller ritningar av ett representativt/en representativ fordon/komponent/separat teknisk enhet (1):

1.3.3

Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar): …

VIKTER OCH MÅTT (f) (g) (7)

(i kg och mm) (Hänvisa till ritning i tillämpliga fall)

2.6

Vikt i körklart skick (h)

a)	maximum och minimum för varje variant: …

2.6.3

Rotationsmassa: 3 % av summan av vikten i körklart skick och 25 kg eller värde, per axel (kg): …

2.8

Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt enligt tillverkarens uppgifter (i) (3): …

FRAMDRIVNINGSENERGIOMVANDLARE (k)

3.1

Tillverkare av framdrivningsenergiomvandlarna: …

3.1.1

Tillverkarens kod (enligt märkning på framdrivningsenergiomvandlaren eller annan identifiering): …

3.2

Förbränningsmotor

3.2.1.1

Funktionssätt: gnisttändning/kompressionständning/dubbelbränsle (1)

Cykel: fyrtakt/tvåtakt/rotation (1)

3.2.1.2

Antal cylindrar och cylinderarrangemang: …

3.2.1.2.1

Cylinderdiameter (1): … mm

3.2.1.2.2

Slaglängd (1): … mm

3.2.1.2.3

Tändningsföljd: …

3.2.1.3

Slagvolym (m): … cm3

3.2.1.4

Volymkompressionsförhållande (2): …

3.2.1.5

Ritningar av förbränningskammare, kolvtopp och, för motorer med gnisttändning, kolvringar: …

3.2.1.6

Normalt tomgångsvarvtal (2): … min–1

3.2.1.6.1

Förhöjt tomgångsvarvtal (2): … min–1

3.2.1.8

Motorns nominella effekt (n): … kW vid … min–1 (enligt tillverkaren)

3.2.1.9

Högsta tillåtna motorvarvtal enligt tillverkarens uppgift: … min–1

3.2.1.10

Maximalt nettovridmoment (n): … Nm vid … min–1 (enligt tillverkaren)

3.2.1.11

Korrektionsfaktorn för kompensation av omgivningsförhållanden är inställd på 1 i enlighet med punkt 5.4.3 i bilaga 5 till FN-föreskrift nr 85: ja/nej (1)

3.2.2

Bränsle

3.2.2.1

Diesel/bensin/motorgas/naturgas eller biometan/etanol (E 85)/biodiesel/väte (1) (6)

3.2.2.1.1

RON, blyfri: …

3.2.2.4

Fordonets bränsletyp: enbränsle, tvåbränsle, flexbränsle (1)

3.2.2.5

Största mängd biobränsle som kan godtas i bränslet (tillverkarens angivna värde): … volymprocent

3.2.4

Bränslematning

3.2.4.1

Med förgasare: ja/nej (1)

3.2.4.2

Genom bränsleinsprutning (endast kompressionständning eller dubbelbränsle): ja/nej (1)

3.2.4.2.1

Systembeskrivning (common rail/enhetsinsprutare/fördelarpump osv.): …

3.2.4.2.2

Funktionssätt: direktinsprutning/förkammare/virvelkammare (1)

3.2.4.2.3

Insprutningspump/matningspump

3.2.4.2.3.1

Fabrikat: …

3.2.4.2.3.2

Typer: …

3.2.4.2.3.3

Maximal insprutad bränslemängd (1) (2): … mm3/takt eller cykel vid ett motorvarvtal av … min–1, alternativt karakteristikdiagram: … (Om systemet har laddtrycksreglering, uppge karakteristisk bränsleförsörjning och laddtryck i förhållande till motorvarvtalet)

3.2.4.2.4

Motorvarvtalsbegränsning

3.2.4.2.4.2.1

Varvtal då begränsningen inleds vid belastning: … min–1

3.2.4.2.4.2.2

Högsta varvtal vid obelastad motor: … min–1

3.2.4.2.6

Insprutare

3.2.4.2.6.1

Fabrikat: …

3.2.4.2.6.2

Typer: …

3.2.4.2.8

Hjälpstartanordning

3.2.4.2.8.1

Fabrikat: …

3.2.4.2.8.2

Typer: …

3.2.4.2.8.3

Systembeskrivning: …

3.2.4.2.9

Elektroniskt styrd insprutning: ja/nej (1)

3.2.4.2.9.1

Fabrikat: …

3.2.4.2.9.2

Typer:

3.2.4.2.9.3

Beskrivning av systemet: …

3.2.4.2.9.3.1

Styrenhetens (ECU) fabrikat och typ: …

3.2.4.2.9.3.1.1

Styrenhetens programvaruversion: …

3.2.4.2.9.3.2

Bränsleregulatorns fabrikat och typ: …

3.2.4.2.9.3.3

Luftflödesgivarens fabrikat och typ: …

3.2.4.2.9.3.4

Bränslefördelarens fabrikat och typ: …

3.2.4.2.9.3.5

Spjällhusets fabrikat och typ: …

3.2.4.2.9.3.6

Vattentemperaturgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt: …

3.2.4.2.9.3.7

Lufttemperaturgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt: …

3.2.4.2.9.3.8

Lufttryckgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt: …

3.2.4.3

Med bränsleinsprutning (endast gnisttändning): ja/nej (1)

3.2.4.3.1

Funktionssätt: enpunkts-/flerpunkts-/direktinsprutning/annan (ange vilken) (1): …

3.2.4.3.2

Fabrikat: …

3.2.4.3.3

Typer: …

3.2.4.3.4

Systembeskrivning (för system utan kontinuerlig insprutning ska motsvarande uppgifter anges): …

3.2.4.3.4.1

Styrenhetens (ECU) fabrikat och typ: …

3.2.4.3.4.1.1

Styrenhetens programvaruversion: …

3.2.4.3.4.3

Luftflödesgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt: …

3.2.4.3.4.8

Spjällhusets fabrikat och typ: …

3.2.4.3.4.9

Vattentemperaturgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt: …

3.2.4.3.4.10

Lufttemperaturgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt: …

3.2.4.3.4.11

Lufttryckgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt: …

3.2.4.3.5

Insprutare

3.2.4.3.5.1

Fabrikat: …

3.2.4.3.5.2

Typ: …

3.2.4.3.7

Kallstartsystem

3.2.4.3.7.1

Driftssätt: …

3.2.4.3.7.2

Funktionsgränser/funktionsinställningar (1) (2): …

3.2.4.4

Matningspump

3.2.4.4.1

Tryck (2): … kPa eller karakteristikdiagram (2): …

3.2.4.4.2

Fabrikat: …

3.2.4.4.3

Typer: …

3.2.5

Elsystem

3.2.5.1

Märkspänning: … V, positiv/negativ jord (1)

3.2.5.2

Generator

3.2.5.2.1

Typ: …

3.2.5.2.2

Nominell uteffekt: … VA

3.2.6

Tändningssystem (endast för motorer med gnisttändning)

3.2.6.1

Fabrikat: …

3.2.6.2

Typer: …

3.2.6.3

Funktionssätt: …

3.2.6.6

Tändstift

3.2.6.6.1

Fabrikat: …

3.2.6.6.2

Typ: …

3.2.6.6.3

Gnistgap: … mm

3.2.6.7

Tändspolar

3.2.6.7.1

Fabrikat: …

3.2.6.7.2

Typ: …

3.2.7

Kylsystem: vätska/luft (1)

3.2.7.1

Nominell inställning för motorns temperaturkontrollmekanism: …

3.2.7.2

Vätska

3.2.7.2.1

Typ av vätska: …

3.2.7.2.2

Cirkulationspumpar: ja/nej (1)

3.2.7.2.3

Egenskaper: … eller

3.2.7.2.3.1

Fabrikat: …

3.2.7.2.3.2

Typer: …

3.2.7.2.4

Utväxlingsförhållanden: …

3.2.7.2.5

Beskrivning av fläkten och dess drivmekanism: …

3.2.7.3

Luft

3.2.7.3.1

Fläkt: ja/nej (1)

3.2.7.3.2

Egenskaper: … eller

3.2.7.3.2.1

Fabrikat: …

3.2.7.3.2.2

Typer: …

3.2.7.3.3

Utväxlingsförhållanden: …

3.2.8

Insugningssystem

3.2.8.1

Överladdare: ja/nej (1)

3.2.8.1.1

Fabrikat: …

3.2.8.1.2

Typer: …

3.2.8.1.3

Systembeskrivning (t.ex. maximalt laddtryck: … kPa, eventuell övertrycksventil): …

3.2.8.2

Laddluftkylare: ja/nej (1)

3.2.8.2.1

Typ: luft-luft/luft-vatten (1)

3.2.8.3

Insugningsundertryck vid nominellt motorvarvtal och en belastning av 100 % (endast kompressionständningsmotorer)

3.2.8.4

Beskrivning och ritningar av insugningsrör med tillbehör (blandningskammare, uppvärmningsanordning, ytterligare luftintag osv.): …

3.2.8.4.1

Beskrivning av insugningsrör (bifoga ritningar och/eller foton): …

3.2.8.4.2

Luftfilter, ritningar: … eller

3.2.8.4.2.1

Fabrikat: …

3.2.8.4.2.2

Typer: …

3.2.8.4.3

Inloppsljuddämpare, ritningar: … eller

3.2.8.4.3.1

Fabrikat: …

3.2.8.4.3.2

Typer: …

3.2.9

Avgassystem

3.2.9.1

Beskrivning och/eller ritning av avgasgrenröret: …

3.2.9.2

Beskrivning och/eller ritning av avgassystemet: …

3.2.9.3

Högsta tillåtna avgasmottryck vid nominellt motorvarvtal och 100 % belastning (endast för motorer med kompressionständning): … kPa

3.2.10

Minsta tvärsnittsarea för in- och utsugningskanaler: …

3.2.11

Ventilinställning eller motsvarande uppgifter

3.2.11.1

Ventilernas största lyftning, öppnings- och stängningsvinklar eller uppgifter om inställning för alternativa fördelningssystem i förhållande till dödpunkter. För system med variabla ventiltider, minimi- och maximitid: …

3.2.11.2

Referens- och/eller inställningsområden (1): …

3.2.12

Åtgärder mot luftföroreningar

3.2.12.1

Anordning för återföring av vevhusgaser (beskrivning och ritningar): …

3.2.12.2

Utsläppsbegränsande anordningar (som inte omfattas av någon annan rubrik)

3.2.12.2.1

Katalysator

3.2.12.2.1.1

Antal katalysatorer och katalysatorelement (ange uppgifterna nedan för varje separat enhet): …

3.2.12.2.1.2

Katalysatorernas dimensioner, form och volym: …

3.2.12.2.1.3

Typ av katalys: …

3.2.12.2.1.4

Totalt ädelmetallinnehåll: …

3.2.12.2.1.5

Relativ koncentration: …

3.2.12.2.1.6

Substrat (struktur och material): …

3.2.12.2.1.7

Celltäthet: …

3.2.12.2.1.8

Typ av katalysatorhölje: …

3.2.12.2.1.9

Katalysatorernas placering (plats och referensavstånd i avgassystemet): …

3.2.12.2.1.10

Värmesköld: ja/nej (1)

3.2.12.2.1.11

Normalt drifttemperaturintervall: … °C

3.2.12.2.1.12

Katalysatorns fabrikat: …

3.2.12.2.1.13

Delens identifieringsnummer: …

3.2.12.2.2

Givare

3.2.12.2.2.1

Syregivare och/eller lambdasonder: ja/nej (1)

3.2.12.2.2.1.1

Fabrikat: …

3.2.12.2.2.1.2

Placering: …

3.2.12.2.2.1.3

Reglerområde: …

3.2.12.2.2.1.4

Typ eller funktionssätt: …

3.2.12.2.2.1.5

Delens identifieringsnummer: …

3.2.12.2.2.2

NOx-givare: ja/nej (1)

3.2.12.2.2.2.1

Fabrikat: …

3.2.12.2.2.2.2

Typ: …

3.2.12.2.2.2.3

Placering

3.2.12.2.2.3

Partikelgivare: ja/nej (1)

3.2.12.2.2.3.1

Fabrikat: …

3.2.12.2.2.3.2

Typ: …

3.2.12.2.2.3.3

Placering: …

3.2.12.2.3

Luftinsprutning: ja/nej (1)

3.2.12.2.3.1

Typ (pulserande luft, luftpump osv.): …

3.2.12.2.4

Avgasåterföring (EGR): ja/nej (1)

3.2.12.2.4.1

Egenskaper (fabrikat, typ, flöde, högt tryck/lågt tryck/samlat tryck osv.): …

3.2.12.2.4.2

Vattenkylt system (ska anges för varje EGR-system, t.ex. lågt tryck/högt tryck/samlat tryck): ja/nej (1)

3.2.12.2.5

System för begränsningar av avdunstningsutsläpp (endast för bensin- och etanolmotorer): ja/nej (1)

3.2.12.2.5.1

Detaljerad beskrivning av anordningarna: …

3.2.12.2.5.2

Ritning över systemet för begränsningar av avdunstningsutsläpp: …

3.2.12.2.5.3

Ritning över kolbehållaren: …

3.2.12.2.5.4

Torrt kol, vikt: … g

3.2.12.2.5.5

Schematisk ritning av bränsletanken (endast bensin- och etanolmotorer): …

3.2.12.2.5.5.1

Bränsletanksystemets kapacitet, material och konstruktion: …

3.2.12.2.5.5.2

Beskrivning av ångslangens material, bränsleledningens material och bränslesystemets anslutningsteknik: …

3.2.12.2.5.5.3

Förslutet tanksystem: ja/nej

3.2.12.2.5.5.4

Beskrivning av inställningen av bränsletankens tryckbegränsningsventil (luftintag och tryckbegränsning): …

3.2.12.2.5.5.5

Beskrivning av systemet för urluftningskontroll: …

3.2.12.2.5.6

Beskrivning och skiss av värmeskölden mellan tanken och avgassystemet: …

3.2.12.2.5.7

Permeabilitetsfaktor: …

3.2.12.2.6

Partikelfälla: ja/nej (1)

3.2.12.2.6.1

Partikelfällans mått, form och volym: …

3.2.12.2.6.2

Partikelfällans konstruktion: …

3.2.12.2.6.3

Placering (referensavstånd i avgasledningen): …

3.2.12.2.6.4

Partikelfällans fabrikat: …

3.2.12.2.6.5

Delens identifieringsnummer: …

3.2.12.2.7

System för omborddiagnos (OBD-system): ja/nej (1)

3.2.12.2.7.1

Skriftlig beskrivning och/eller ritning av felindikatorn: …

3.2.12.2.7.2

Förteckning över alla komponenter som övervakas av OBD-systemet och deras syfte: …

3.2.12.2.7.3

Skriftlig beskrivning (allmänt funktionssätt) för

3.2.12.2.7.3.1

Gnisttändningsmotorer

3.2.12.2.7.3.1.1

Övervakning av katalysator: …

3.2.12.2.7.3.1.2

Upptäckt av feltändning: …

3.2.12.2.7.3.1.3

Övervakning av syregivare: …

3.2.12.2.7.3.1.4

Andra komponenter som övervakas av OBD-systemet: …

3.2.12.2.7.3.2

Motorer med kompressionständning:

3.2.12.2.7.3.2.1

Övervakning av katalysator: …

3.2.12.2.7.3.2.2

Övervakning av partikelfälla: …

3.2.12.2.7.3.2.3

Övervakning av det elektroniska bränsleinsprutningssystemet: …

3.2.12.2.7.3.2.5

Andra komponenter som övervakas av OBD-systemet: …

3.2.12.2.7.4

Kriterier för aktivering av felindikering (fast antal körcykler eller statistisk metod): …

3.2.12.2.7.5

Förteckning över alla OBD-utkoder och format som används (med förklaring av var och en): …

3.2.12.2.7.6

Följande ytterligare uppgifter ska lämnas av fordonstillverkaren för att det ska vara möjligt att tillverka OBD-kompatibla ersättnings- eller servicedelar samt diagnosverktyg och provningsutrustning.

3.2.12.2.7.6.1

En beskrivning av typ och antal konditioneringscykler eller alternativa konditioneringsmetoder som använts vid det ursprungliga typgodkännandet av fordonet och anledningen till att de användes.

3.2.12.2.7.6.2

En beskrivning av typ av OBD-demonstrationscykel som använts vid det ursprungliga typgodkännandet av fordonet för den komponent som övervakas av OBD-systemet.

3.2.12.2.7.6.3

Ett uttömmande dokument som beskriver alla avkända komponenter samt strategin för feldetektering och aktivering av felindikatorn (fast antal körcykler eller statistisk metod), inklusive en förteckning över relevanta sekundära avkänningsparametrar för varje komponent som övervakas med OBD-systemet. En förteckning över OBD-systemets utkoder och format (med en förklaring av var och en) som har samband med enskilda utsläppsrelaterade komponenter i framdrivningssystemet och enskilda icke-utsläppsrelaterade komponenter, där övervakningen av komponenten används för att avgöra om felindikeringen ska aktiveras, inklusive en uttömmande förklaring av de uppgifter som ges i service $05 Test ID $21 till FF och de uppgifter som ges i service $06.

När det gäller fordonstyper som använder en kommunikationslänk i enlighet med ISO 15765-4 ”Road vehicles – Diagnostic communication over Controller Area Network (CAN) – Part 4: Requirements for emissions-related systems”, ska en uttömmande förklaring av de uppgifter som ges i service $06 Test ID $00 till FF tillhandahållas för varje ID-stödd OBD-övervakare.

3.2.12.2.7.6.4

De uppgifter som krävs ovan får anges genom att fylla i en tabell enligt nedan.

3.2.12.2.7.6.4.1

Lätta fordon

Komponent	Felkod	Övervakningsstrategi	Feldetekteringskriterier	Kriterier för aktivering av felindikatorn	Sekundära parametrar	Förkonditionering	Demonstrationsprovning
Katalysator	P0420	Signaler från syregivare 1 och 2	Skillnad mellan signalerna från syregivare 1 och 2	3:e cykeln	Motorvarvtal, belastning, A/F-läge, katalysatortemperatur	Två cykler av typ 1	Typ 1

3.2.12.2.8

Andra system: …

3.2.12.2.8.2

Motiveringssystem för föraren

3.2.12.2.8.2.3

Typ av motiveringssystem: ingen motoromstart efter nedräkning/ingen start efter bränslepåfyllning/tankningsspärr/prestandabegränsning

3.2.12.2.8.2.4

Beskrivning av motiveringssystemet

3.2.12.2.8.2.5

Motsvarande fordonets genomsnittliga räckvidd med full bränsletank: … km

3.2.12.2.10

Periodiskt regenererande system (ange nedanstående uppgifter för varje enskild enhet)

3.2.12.2.10.1

Beskrivning och/eller ritning av regenereringsmetoden eller regenereringssystemet: …

3.2.12.2.10.2

Antal driftcykler av typ 1, eller motsvarande provningsbänkcykler, mellan två cykler där regenereringsfaser inträffar under förhållanden som motsvarar en provning av typ 1 (avståndet ”D”): …

3.2.12.2.10.2.1

Tillämplig cykel av typ 1 (ange det tillämpliga förfarandet: Bilaga XXI eller FN-föreskrift nr 83): …

3.2.12.2.10.2.2

Antalet fullständiga tillämpliga provningscykler som krävs för regenerering (avståndet ”d”):

3.2.12.2.10.3

Beskrivning av den metod som används för att fastställa antalet cykler mellan två cykler där regenereringsfaser inträffar: …

3.2.12.2.10.4

Parametrar för att bestämma den belastningsnivå som krävs innan regenerering inträffar (dvs. temperatur, tryck osv.): …

3.2.12.2.10.5

Beskrivning av den metod som används för att belasta systemet: …

3.2.12.2.11

Katalysatorsystem som använder förbrukningsbart reagens (ange uppgifterna nedan för varje separat enhet): ja/nej (1)

3.2.12.2.11.1

Typ och koncentration av det reagens som behövs: …

3.2.12.2.11.2

Normalintervall för reagensets temperatur under drift: …

3.2.12.2.11.3

Internationell standard: …

3.2.12.2.11.4

Frekvens för påfyllning av reagens: kontinuerligt/vid service (om tillämpligt):

3.2.12.2.11.5

Reagensindikator (beskrivning och placering): …

3.2.12.2.11.6

Reagensbehållare

3.2.12.2.11.6.1

Kapacitet: …

3.2.12.2.11.6.2

Värmesystem: ja/nej

3.2.12.2.11.6.2.1

Beskrivning eller ritning

3.2.12.2.11.7

Styrenhet för reagensen: ja/nej (1)

3.2.12.2.11.7.1

Fabrikat: …

3.2.12.2.11.7.2

Typ: …

3.2.12.2.11.8

Reagensinsprutare (fabrikat, typ och placering): …

3.2.12.2.11.9

Reagenskvalitetsgivare (fabrikat, typ och placering): …

3.2.12.2.12

Vatteninsprutning: ja/nej (1)

3.2.13

Röktäthet

3.2.13.1

Absorptionskoefficientsymbolens placering (endast för motorer med kompressionständning): …

3.2.14

Närmare upplysningar om eventuella anordningar som påverkar bränsleekonomin (som inte omfattas av andra rubriker).

3.2.15

LPG-bränslesystem: ja/nej (1)

3.2.15.1

Typgodkännandenummer enligt förordning (EG) nr 661/2009 (r) eller förordning (EU) 2019/2144 (s): …

3.2.15.2

Kontrollenhet för elektronisk motorstyrning vid tillförsel av motorgas

3.2.15.2.1

Fabrikat: …

3.2.15.2.2

Typer: …

3.2.15.2.3

Utsläppsrelaterade inställningsalternativ: …

3.2.15.3

Ytterligare dokumentation

3.2.15.3.1

Beskrivning av katalysatorskyddet vid övergång från bensin till motorgas, och vice versa: …

3.2.15.3.2

Systemutformning (elektriska anslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar osv.): …

3.2.15.3.3

Ritning över symbolen: …

3.2.16

NG-bränslesystem: ja/nej (1)

3.2.16.1

Typgodkännandenummer enligt förordning (EG) nr 661/2009 eller förordning (EU) 2019/2144: …

3.2.16.2

Kontrollenhet för elektronisk motorstyrning för naturgastillförsel

3.2.16.2.1

Fabrikat: …

3.2.16.2.2

Typer: …

3.2.16.2.3

Utsläppsrelaterade inställningsalternativ: …

3.2.16.3

Ytterligare dokumentation

3.2.16.3.1

Beskrivning av katalysatorskyddet vid övergång från bensin till naturgas, och vice versa: …

3.2.16.3.2

Systemutformning (elektriska anslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar osv.): …

3.2.16.3.3

Ritning över symbolen: …

3.2.18

Vätgasbränslesystem: ja/nej (1)

3.2.18.1

EG-typgodkännandenummer enligt förordning (EG) nr 79/2009 eller förordning (EU) 2019/2144: …

3.2.18.2

Den elektroniska motorstyrningens kontrollenhet för tillförsel av vätgas

3.2.18.2.1

Fabrikat: …

3.2.18.2.2

Typer: …

3.2.18.2.3

Utsläppsrelaterade inställningsalternativ: …

3.2.18.3

Ytterligare dokumentation

3.2.18.3.1

Beskrivning av katalysatorskyddet vid övergång från bensin till vätgas, och vice versa: …

3.2.18.3.2

Systemutformning (elektriska anslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar osv.): …

3.2.18.3.3

Ritning över symbolen: …

3.2.19

H2NG-bränslesystem: ja/nej (1)

3.2.19.1

Andel väte i bränslet (det maximiinnehåll som tillverkaren angett): …

3.2.19.2

Nummer på det EU-typgodkännandeintyg som utfärdats i enlighet med FN-föreskrift nr 110: …

3.2.19.3

Kontrollenhet för elektronisk motorstyrning för H2NG-tillförsel

3.2.19.3.1

Fabrikat: …

3.2.19.3.2

Typer: …

3.2.19.3.3

Utsläppsrelaterade inställningsalternativ: …

3.2.19.4

Ytterligare dokumentation

3.2.19.4.2

Systemutformning (elektriska anslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar osv.): …

3.2.19.4.3

Ritning över symbolen: …

3.2.20

Värmelagringsinformation

3.2.20.1

Aktiv värmelagringsanordning: ja/nej (1)

3.2.20.1.1

Entalpi: … (J)

3.2.20.2

Isoleringsmaterial: ja/nej (1)

3.2.20.2.1

Isoleringsmaterial: …

3.2.20.2.2

Nominell isoleringsvolym: … (t)

3.2.20.2.3

Nominell isoleringsvikt: … (t)

3.2.20.2.4

Isoleringens placering: …

3.2.20.2.5

Värsta scenario med avseende på nedkylning av fordon: ja/nej (1)

3.2.20.2.5.1

(Ej värsta scenario) Minsta stabiliseringstid, tsoak_ATCT (h): …

3.2.20.2.5.2

(Ej värsta scenario) Plats för temperaturmätning av motorn: …

3.2.20.2.6

Enskild interpoleringsfamilj inom scenariot för ATCT-familjen: ja/nej (1)

3.2.20.2.7

Värsta scenario med avseende på isolering: ja/nej (1)

3.2.20.2.7.1

Beskrivning av de värden som uppmätts för ATCT-referensfordonet avseende isolering: …

3.3

Elektriskt framdrivningssystem (endast för fordon med endast eldrift)

3.3.1

Allmän beskrivning av eldrift

3.3.1.1

Fabrikat: …

3.3.1.2

Typ: …

3.3.1.3

Användning (1): Centralmotor/flera motorer (antal): …

3.3.1.4

Transmissionskonstruktion: parallell/transaxiell/annat, ange närmare: …

3.3.1.5

Provningsspänning: … V

3.3.1.6

Nominellt motorvarvtal: … min–1

3.3.1.7

Högsta motorvarvtal: … min–1 eller som standard: reducering av utgående axel/växellådans varvtal (ilagd växel anges): … min–1

3.3.1.9

Maximal effekt: … kW

3.3.1.10

Maximal effekt under 30 min: … kW

3.3.1.11

Flexibelt intervall (där P > 90 % av maximal effekt):

varvtal i början av intervallet: … min–1

varvtal i slutet av intervallet: … min–1

3.3.2

Uppladdningsbart elenergilagringssystem för drift

3.3.2.1

Det uppladdningsbara elenergilagringssystemets handelsnamn och varumärke: …

3.3.2.2

Slag av elektrokemisk koppling: …

3.3.2.3

Nominell spänning: … V

3.3.2.4

Det uppladdningsbara elenergilagringssystemets högsta effekt under 30 min (konstant energiurladdning): … kW

3.3.2.5

Det uppladdningsbara elenergilagringssystemets prestanda vid 2 h urladdning (konstant energi eller konstant strömstyrka) (1):

3.3.2.5.1

Det uppladdningsbara elenergilagringssystemets energi: … kWh

3.3.2.5.2

Det uppladdningsbara elenergilagringssystemets kapacitet: … Ah på 2 h

3.3.2.5.3

Urladdningsspänningens slutvärde: … V

3.3.2.6

Angivande av det urladdningsslut som medför nödtvunget stopp för fordonet (1): ..........................

3.3.2.7

Det uppladdningsbara elenergilagringssystemets vikt: .......................... kg

3.3.2.8

Antal celler: ……

3.3.2.9

Det uppladdningsbara elenergilagringssystemets placering: …………

3.3.2.10

Typ av kylmedel: luft/vätska (1)

3.3.2.11

Batterihanteringssystemets styrenhet

3.3.2.11.1

Fabrikat: ………..

3.3.2.11.2

Typ: …….

3.3.2.11.3

Identifieringsnummer: …..

3.3.3

Elmotor

3.3.3.1

Funktionssätt:

3.3.3.1.1

likström/växelström (1)/antal faser: ..........................

3.3.3.1.2

separat/seriell/kombinerad excitering (1)

3.3.3.1.3

synkron/asynkron (1)

3.3.3.1.4

lindad rotor/med permanenta magneter/med hus (1)

3.3.3.1.5

antal poler i motorn: ..........................

3.3.3.2

Tröghetsmassa: ..........................

3.3.4

Effektregulator

3.3.4.1

Fabrikat: ..........................

3.3.4.2

Typ: ..........................

3.3.4.2.1

Identifieringsnummer: …..

3.3.4.3

Reglerprincip: vektoriell/öppen krets/sluten/annan (ange närmare) (1): ..........................

3.3.4.4

Maximal effektiv strömstyrka som överförts till motorn (2): .......................... A under .......................... s

3.3.4.5

Spänningsintervall: .......................... V till .......................... V

3.3.5

Kylsystem:

Motor: vätska/luft (1)

Styrenhet: vätska/luft (1)

3.3.5.1

Vätskekylningsutrustningens egenskaper:

3.3.5.1.1

Typ av vätska .......................... cirkulationspumpar: ja/nej (1)

3.3.5.1.2

Pumpens egenskaper eller fabrikat och typer: ..........................

3.3.5.1.3

Termostat: inställning: ..........................

3.3.5.1.4

Kylare: ritningar eller fabrikat och typer: ..........................

3.3.5.1.5

Säkerhetsventil: tryckinställning: ..........................

3.3.5.1.6

Fläkt: egenskaper eller fabrikat och typer: ..........................

3.3.5.1.7

Fläktkanal: ..........................

3.3.5.2

Egenskaper för luftkylningsutrustning

3.3.5.2.1

Ventilator: egenskaper eller fabrikat och typer: ..........................

3.3.5.2.2

Standardventilationskanaler: ..........................

3.3.5.2.3

Temperaturregleringssystem: ja/nej (1)

3.3.5.2.4

Kort beskrivning: ..........................

3.3.5.2.5

Luftfilter: .......................... fabrikat: .......................... typer:

3.3.5.3

Temperaturer som tillverkaren godkänner (max):

3.3.5.3.1

Motorutlopp: .......................... °C

3.3.5.3.2

styrenhetens inlopp: .......................... °C

3.3.5.3.3

vid motorns referenspunkter: .......................... °C

3.3.5.3.4

vid styrenhetens referenspunkter: .......................... °C

3.3.6

Isoleringskategori: ..........................

3.3.7

IP-kod (International protection code): ..........................

3.3.8

Smörjsystemets arbetssätt: (1)

Lager: friktion/kula

Smörjmedel: fett/olja

Tätning: ja/nej

Cirkulation: med/utan

3.3.9

Laddare

3.3.9.1

Laddare: i fordonet/extern (1) för en extern enhet, ange laddare (varumärke, modell): ..........................

3.3.9.2

Beskrivning av laddningens normalprofil:

3.3.9.3

Specifikation av elnät:

3.3.9.3.1

Typ av kraftnät: enfas/trefas (1)

3.3.9.3.2

Spänning: ..........................

3.3.9.4

Viloperiod som rekommenderas mellan urladdningens avslutning och uppladdningens inledning: ..........................

3.3.9.5

Teoretisk varaktighet för en fullständig uppladdning: ..........................

3.3.10

Elenergiomvandlare

3.3.10.1

Elenergiomvandlare mellan elmotorn och det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift

3.3.10.1.1

Fabrikat: ..........................

3.3.10.1.2

Typ: ..........................

3.3.10.1.3

Angiven nominell effekt: .......................... W

3.3.10.2

Elenergiomvandlare mellan det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift och lågspänningsströmförsörjningsenheten

3.3.10.2.1

Fabrikat: ..........................

3.3.10.2.2

Typ: ..........................

3.3.10.2.3

Angiven nominell effekt: .......................... W

3.3.10.3

Elenergiomvandlare mellan laddningskontakten och det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift

3.3.10.3.1

Fabrikat: ..........................

3.3.10.3.2

Typ: ..........................

3.3.10.3.3

Angiven nominell effekt: .......................... W

3.4

Kombinationer av framdrivningsenergiomvandlare

3.4.1

Hybridelfordon: ja/nej (1)

3.4.2

Hybridelfordonets kategori: externt laddbart/icke externt laddbart: (1)

3.4.3

Omkopplare för driftsläge: med/utan (1)

3.4.3.1

Valbara lägen

3.4.3.1.1

Endast eldrift: ja/nej (1)

3.4.3.1.2

Endast bränsledrift: ja/nej (1)

3.4.3.1.3

Hybridlägen: ja/nej (1)

(om ja, kort beskrivning): …

3.4.4

Beskrivning av energilagringsanordningen: (REESS, kondensator, svänghjul/generator)

3.4.4.1

Fabrikat: …

3.4.4.2

Typer: …

3.4.4.3

Identifieringsnummer: …

3.4.4.4

Slag av elektrokemisk koppling: …

3.4.4.5

Energi: … (för REESS: spänning och kapacitet Ah i 2 h, för kondensator: J, …)

3.4.4.6

Laddare: ombord/extern/utan (1)

3.4.4.7

Typ av kylmedel: luft/vätska (1)

3.4.4.8

Batterihanteringssystemets styrenhet

3.4.4.8.1

Fabrikat: ………..

3.4.4.8.2

Typ: …….

3.4.4.8.3

Identifieringsnummer: …..

3.4.5

Elmotor (varje typ av elmotor beskrivs separat)

3.4.5.1

Fabrikat: …

3.4.5.2

Typ: …

3.4.5.3

Primär användning: drivmotor/generator (1)

3.4.5.3.1

Vid användning som drivmotor: en motor/flera motorer (antal) (1): …

3.4.5.4

Maximal effekt: … kW

3.4.5.5

Funktionssätt

3.4.5.5.5.1

Likström/växelström/antal faser: …

3.4.5.5.2

Separat/seriell/kombinerad excitering (1)

3.4.5.5.3

Synkron/asynkron (1)

3.4.6

Styrenhet

3.4.6.1

Fabrikat: …

3.4.6.2

Typer: …

3.4.6.3

Identifieringsnummer: …

3.4.7

Effektregulator

3.4.7.1

Fabrikat: …

3.4.7.2

Typ: …

3.4.7.3

Identifieringsnummer: …

3.4.9

Tillverkarens rekommendation för förkonditionering: …

3.4.10

Bränslecellshybridfordon: ja/nej (1)

3.4.10.1

Typ av bränslecell

3.4.10.1.2

Fabrikat: …

3.4.10.1.3

Typ: …

3.4.10.1.4

Nominell spänning (V): …

3.4.10.1.5

Typ av kylmedel: luft/vätska (1)

3.4.10.2

Systembeskrivning (bränslecellens funktionsprincip, ritning, osv.): …

3.4.11

Elenergiomvandlare

3.4.11.1

Elenergiomvandlare mellan elmotorn och det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift

3.4.11.1.1

Fabrikat: ..........................

3.4.11.1.2

Typ: ..........................

3.4.11.1.3

Angiven nominell effekt: .......................... W

3.4.11.2

Elenergiomvandlare mellan det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift och lågspänningsströmförsörjningsenheten

3.4.11.2.1

Fabrikat: ..........................

3.4.11.2.2

Typ: ..........................

3.4.11.2.3

Angiven nominell effekt: .......................... W

3.4.11.3

Elenergiomvandlare mellan laddningskontakten och det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift

3.4.11.3.1

Fabrikat: ..........................

3.4.11.3.2

Typ: ..........................

3.4.11.3.3

Angiven nominell effekt: .......................... W

3.5

Tillverkarens angivna värden för bestämning av koldioxidutsläpp/bränsleförbrukning/elförbrukning /elektrisk räckvidd och uppgifter om miljöinnovationer (om tillämpligt) (o)

3.5.7

Tillverkarens angivna värden

3.5.7.1

Parametrar för provningsfordon

Fordon	Fordon Låg (VL) i förekommande fall	Fordon Hög (VH)	VM i förekommande fall	V representativt (endast för vägmotståndsmatrisfamilj (*1))	Standardvärden
Fordonets karosstyp			–
Vägmotståndsmetod (mätning eller beräkning av vägmotståndsfamilj)			–	–
Vägmotståndsuppgifter:
Däckens fabrikat och typ, om mätning			–
Däckdimensioner (främre/bakre), om mätning			–
Däckens rullmotstånd (främre/bakre) (kg/t)			–
Däcktryck (främre/bakre) (kPa), om mätning			–
Delta CD × A för fordon L jämfört med fordon H (IP_H minus IP_L)	–		–	–
Delta CD × A jämfört med fordon L i vägmotståndsfamiljen (IP_H/L minus RL_L), om värdet ska beräknas per vägmotståndsfamilj			–	–
Fordonets provningsvikt (kg)
Vikt i körklart skick (kg)			–	–	–
Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt (kg)			–	–	–
Vägmotståndskoefficienter
f0 (N)
f1 (N/(km/h))
f2 (N/(km/h)2)
Frontarea m2 (0.000 m2)	–	–	–
Energibehov under cykel (J)

3.5.7.1.1

Bränsle som använts för typ 1-provningen och valts ut för mätningen av nettoeffekten i enlighet med bilaga XX till denna förordning (endast för fordon som drivs med motorgas eller naturgas): …

3.5.7.2

Kombinerade CO2-utsläpp

3.5.7.2.1

CO2-utsläpp för fordon med endast förbränningsmotor och icke externt laddbara hybridelfordon

3.5.7.2.1.0

Lägsta och högsta CO2-värden inom interpoleringsfamiljen: … g/km

3.5.7.2.1.1

Fordon Hög: … g/km

3.5.7.2.1.2

Fordon Låg (i tillämpliga fall): … g/km

3.5.7.2.1.3

Fordon Medel (i tillämpliga fall): … g/km

3.5.7.2.2

Laddningsbevarande CO2-utsläpp för externt laddbara hybridelfordon

3.5.7.2.2.1

Laddningsbevarande CO2-utsläpp för Fordon Hög: g/km

3.5.7.2.2.2

Laddningsbevarande CO2-utsläpp för Fordon Låg (i tillämpliga fall): g/km

3.5.7.2.2.3

Laddningsbevarande CO2-utsläpp för Fordon Medel (i tillämpliga fall): g/km

3.5.7.2.3

Laddningstömmande CO2-utsläpp och viktade CO2-utsläpp för externt laddbara hybridelfordon

3.5.7.2.3.1

Laddningstömmande CO2-utsläpp för Fordon Hög: … g/km

3.5.7.2.3.2

Laddningstömmande CO2-utsläpp för Fordon Låg (i tillämpliga fall): … g/km

3.5.7.2.3.3

Laddningstömmande CO2-utsläpp för Fordon Medel (i tillämpliga fall): … g/km

3.5.7.2.3.4

Lägsta och högsta viktade CO2-värden inom OVC-interpoleringsfamiljen: … g/km

3.5.7.3

Elektrisk räckvidd för elfordon

3.5.7.3.1

Räckvidd vid endast eldrift för fordon med endast eldrift

3.5.7.3.1.1

Fordon Hög: … km

3.5.7.3.1.2

Fordon Låg (i tillämpliga fall): … km

3.5.7.3.2

Helt elektrisk räckvidd (AER) för externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara bränslecellshybridfordon (beroende på vad som är tillämpligt)

3.5.7.3.2.1

Fordon Hög: … km

3.5.7.3.2.2

Fordon Låg (i tillämpliga fall): … km

3.5.7.3.2.3

Fordon Medel (i tillämpliga fall): … km

3.5.7.4

Bränsleförbrukning (FCCS) för bränslecellshybridfordon

3.5.7.4.1

Laddningsbevarande bränsleförbrukning för ej externt laddbara bränslecellshybridfordon och externt laddbara bränslecellshybridfordon (beroende på vad som är tillämpligt)

3.5.7.4.1.1

Fordon Hög: … kg/100 km

3.5.7.4.1.2

Fordon Låg (i tillämpliga fall): … kg/100 km

3.5.7.4.1.3

Fordon Medel (i tillämpliga fall): … kg/100 km

3.5.7.4.2

Laddningstömmande bränsleförbrukning för externt laddbara bränslecellshybridfordon (beroende på vad som är tillämpligt)

3.5.7.4.2.1

Fordon Hög: … kg/100 km

3.5.7.4.2.2

Fordon Låg (i tillämpliga fall): … kg/100 km

3.5.7.5

Elenergiförbrukning för elfordon

3.5.7.5.1

Kombinerad elenergiförbrukning (ECWLTC) för fordon med endast eldrift

3.5.7.5.1.1

Fordon Hög: … Wh/km

3.5.7.5.1.2

Fordon Låg (i tillämpliga fall): … Wh/km

3.5.7.5.2

Användningsfaktorviktad laddningstömmande elförbrukning ECAC,CD (kombinerad)

3.5.7.5.2.1

Fordon Hög: … Wh/km

3.5.7.5.2.2

Fordon Låg (i tillämpliga fall): … Wh/km

3.5.7.5.2.3

Fordon Medel (i tillämpliga fall): … Wh/km

3.5.8

Fordon utrustat med en miljöinnovation i den mening som avses i artikel 11 i förordning (EU) 2019/631 för fordon av kategori M1 eller N1: ja/nej (1)

3.5.8.1

Typ/variant/version av jämförelsefordonet i den mening som avses i artikel 5 i förordning (EU) nr 725/2011 för fordon av kategori M1 eller artikel 5 av förordning (EU) nr 427/2014 för fordon av kategori N1 (om tillämpligt): …

3.5.8.2

Samverkan mellan olika miljöinnovationer: ja/nej (1)

3.5.8.3

Uppgifter om utsläpp vid användning av miljöinnovationer (upprepa tabellen för varje provat referensbränsle) (w1)

Beslut om godkännande av miljöinnovationen (w2)	Miljöinnovationens kod (w3)	1. CO2-utsläpp från jämförelsefordonet (g/km)	2. CO2-utsläpp från fordonet med miljöinnovation (g/km)	3. CO2-utsläpp från jämförelsefordonet under en provcykel av typ 1 (w4)	4. CO2-utsläpp från miljöinnovationsfordonet under en provcykel av typ 1	5. Användningsfaktor (UF), dvs. andelen i tid som tekniken används under normala driftsförhållanden	Minskning av CO2-utsläpp ((1 – 2) – (3 – 4))*5
xxx/201x


Total minskning av CO2-utsläpp (WLTP) (g/km) (w5)

3.6

Tillåtna temperaturer enligt tillverkaren

3.6.1

Kylsystem

3.6.1.1

Vätskekylning

Högsta temperatur vid utlopp: … K

3.6.1.2

Luftkylning

3.6.1.2.1

Referenspunkt: …

3.6.1.2.2

Högsta temperatur vid referenspunkten: … K

3.6.2

Högsta utloppstemperatur hos intagets laddluftkylare: … K

3.6.3

Högsta avgastemperatur vid den punkt i avgasrören som befinner sig vid avgasgrenrörets eller turboladdarens utloppsfläns: … K

3.6.4

Bränsletemperatur

Minimum: … K – maximum: … K

Vid insprutningspumpens inlopp i fråga om dieselmotorer, vid tryckregulatorns slutsteg i fråga om gasdrivna motorer.

3.6.5

Smörjmedelstemperatur

Minimum: … K – maximum: … K

3.8

Smörjsystem

3.8.1

Beskrivning av systemet

3.8.1.1

Smörjmedelsbehållarens placering: …

3.8.1.2

Matningssystem (med pump/insprutning i insuget/blandning med bränsle etc.) (1)

3.8.2

Smörjmedelspump

3.8.2.1

Fabrikat: …

3.8.2.2

Typer: …

3.8.3

Blandning med bränsle

3.8.3.1

Andel (%): …

3.8.4

Oljekylare: ja/nej (1)

3.8.4.1

Ritningar: … eller

3.8.4.1.1

Fabrikat: …

3.8.4.1.2

Typer: …

3.8.5

Smörjmedlets specifikation: …W…

KRAFTÖVERFÖRING (p)

4.3

Motorsvänghjulets tröghetsmoment: …

4.3.1

Ytterligare tröghetsmoment utan växel ilagd: …

4.4

Koppling

4.4.1

Typ: …

4.4.2

Maximal vridmomentsomvandling: …

4.5

Växellåda

4.5.1

Typ (manuell/automat/CVT (kontinuerligt varierbar utväxling)) (1)

4.5.1.4

Nominellt vridmoment: …

4.5.1.5

Antal kopplingar: …

4.6

Utväxlingsförhållanden

Växel	Intern utväxling (förhållande mellan motorns varvtal och varvtalet på växellådans utgående axel)	Slutlig utväxling (förhållandet mellan varvtalet på växellådans utgående axel och de drivande hjulens varvtal)	Totala utväxlingsförhållanden
Maximivärde för CVT
1
2
3
…
Minimivärde för CVT

4.6.1

Växling (inte tillämpligt för fordon med automatisk transmission)

4.6.1.1

Växel 1 undantagen: ja/nej (1)

4.6.1.2

n_95_high för varje växel: … min–1

4.6.1.3

nmin_drive

4.6.1.3.1

1:a växeln: … min–1

4.6.1.3.2

Från 1:a till 2:a växeln: … min–1

4.6.1.3.3

2:a växeln till stillastående: … min–1

4.6.1.3.4

2:a växeln: … min–1

4.6.1.3.5

3:e växeln och högre: … min–1

4.6.1.4

n_min_drive_set för accelerationsfaser/konstanthastighetsfaser (n_min_drive_up): … min–1

4.6.1.5

n_min_drive_set för retardationsfaser (nmin_drive_down):

4.6.1.6

Inledande tidsperiod

4.6.1.6.1

t_start_phase: … s

4.6.1.6.2

n_min_drive_start: … min–1

4.6.1.6.3

n_min_drive_up_start: … min–1

4.6.1.7

Användning av ASM: ja/nej (1)

4.6.1.7.1

ASM-värden: … vid … min–1

4.7

Fordonets högsta konstruktiva hastighet (km/h) (q): …

4.12

Smörjmedel, växellåda: …W…

HJULUPPHÄNGNING

6.6

Däck och hjul

6.6.1

Däck/hjulkombinationer

6.6.1.1

Axlar

6.6.1.1.1

Axel 1: …

6.6.1.1.1.1

Däckdimensionsbeteckning

6.6.1.1.2

Axel 2: …

6.6.1.1.2.1

Däckdimensionsbeteckning

etc.

6.6.2

Rullningsradiernas över och nedre gränser

6.6.2.1

Axel 1: …

6.6.2.2

Axel 2: …

6.6.3

Däcktryck enligt fordonstillverkarens rekommendationer: … kPa

KAROSSERI

9.1

Karosserityp angiven med koderna enligt definitionen i del C i bilaga I till förordning (EU) 2018/858: …

12.

ÖVRIGT

12.10

Anordningar eller system med förarvalbara lägen som påverkar CO2-utsläpp, bränsleförbrukning, elenergiförbrukning och/eller kriterieutsläpp och som inte har något dominerande läge: ja/nej (1)

12.10.1

Laddningsbevarande provning (i tillämpliga fall) (ange för varje anordning eller system)

12.10.1.0

Dominerande läge under laddningsbevarande driftsförhållanden (CS-förhållanden): ja/nej (1)

12.10.1.0.1

Dominerande läge under laddningsbevarande driftsförhållanden (CS-förhållanden): … (i tillämpliga fall)

12.10.1.1

Bästa tänkbara läge: … (i tillämpliga fall)

12.10.1.2

Sämsta tänkbara läge: … (i tillämpliga fall)

12.10.1.3

Läge som gör det möjligt för fordonet att följa referensprovningscykeln: … (om det inte finns något dominerande läge under CS-förhållanden och endast ett läge kan följa referensprovningscykeln)

12.10.2

Laddningstömmande provning (i tillämpliga fall) (ange för varje anordning eller system)

12.10.2.0

Dominerande läge under laddningstömmande driftsförhållanden (CD-förhållanden): ja/nej (1)

12.10.2.0.1

Dominerande läge under laddningstömmande driftsförhållanden (CD-förhållanden): … (i tillämpliga fall)

12.10.2.1

Mest energiförbrukande läge: … (i tillämpliga fall)

12.10.2.2

Läge som gör det möjligt för fordonet att följa referensprovningscykeln: … (om det inte finns något dominerande läge under CD-förhållanden och endast ett läge kan följa referensprovningscykeln)

12.10.3

Typ 1-provning (i förekommande fall) (ange för varje anordning eller system)

12.10.3.1

Bästa tänkbara läge: …

12.10.3.2

Sämsta tänkbara läge: …

Förklaringar

(1)	Stryk det som inte är tillämpligt (i vissa fall behöver ingenting strykas när mer än en post är tillämplig).

(2)	Ange toleransen.

(3)	Fyll i högsta och lägsta värden för varje variant.

(6)

–

(7)	Tilläggsutrustning som påverkar fordonets mått ska specificeras.

(c)	Klassificeras enligt definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) 2018/858.

(f)	I de fall det finns en version med vanlig hytt och en annan med sovhytt, ska båda uppsättningarna av vikter och mått anges.

(g)	ISO-standard 612: 1978 – Bilar – Mått för bilar och släpfordon – Terminologi.

(h)	Förarens vikt antas vara 75 kg. Vätskesystemen (förutom de för spillvatten som måste förbli tomma) fylls till 100 % av den kapacitet som anges av tillverkaren. De uppgifter som avses i punkterna 2.6 b och 2.6.1 b behöver inte lämnas för fordon av kategorierna N2, N3, M2, M3, O3 och O4.

(i)

För släpfordon eller påhängsvagnar, och för fordon som är kopplade till ett släpfordon eller en påhängsvagn som utövar en betydande vertikal belastning på kopplingsanordningen eller vändskivan, är denna belastning, dividerad med standardvärdet för tyngdacceleration, inkluderad i den högsta tekniskt tillåtna vikten.

(k)	Upprepa uppgifterna i fråga om fordon som kan drivas med bensin, diesel e.d. eller även i kombination med ett annat bränsle. I fråga om icke-konventionella motorer eller system ska tillverkaren tillhandahålla uppgifter som motsvarar dem som anges här.

(l)	Siffran ska avrundas till närmaste tiondels millimeter.

(m)	Detta värde ska beräknas (π = 3,1416) och avrundas till närmaste cm3.

(n)	Fastställs i enlighet med kraven i förordning (EG) nr 715/2007 eller förordning (EG) nr 595/2009, beroende på vad som är tillämpligt.

(o)	Fastställs i enlighet med kraven i rådets direktiv 80/1268/EEG (EGT L 375, 31.12.1980, s. 36).

(p)	De specificerade uppgifterna ska anges för alla föreslagna varianter.

(q)	För släpfordon: den högsta tillåtna hastigheten enligt tillverkaren.

(r)	EUT L 200, 31.7.2009, s. 1.

(s)	EUT L 325, 16.12.2019, s. 1.

(t)	Nominell isoleringsvolym och nominell isoleringsvikt ska avrundas till två decimaler. En tolerans på ±10 procent ska tillämpas för isoleringsvolym och isoleringsvikt. Ska inte dokumenteras om ”nej” anges i punkt 3.2.20.2.5 eller 3.2.20.2.7.

(w)	Miljöinnovationer.

(w1)	Utöka vid behov tabellen med ytterligare en rad för varje miljöinnovation.

(w2)	Nummer på kommissionens beslut om godkännande av miljöinnovationen.

(w3)	Tilldelas i kommissionens beslut om godkännande av miljöinnovationen.

(w4)	Om med typgodkännandemyndighetens godkännande en modelleringsmetod tillämpas i stället för en provcykel av typ 1 ska detta värde vara det som ges av modelleringsmetoden.

(w5)	Summan av alla enskilda miljöinnovationers minskning av koldioxidutsläpp.

”Tillägg 3a

DOKUMENTATIONSMATERIAL

Formellt dokumentationsmaterial

Tillverkaren får använda ett formellt dokumentationsmaterial för flera typgodkännanden avseende utsläpp. Det formella dokumentationsmaterialet ska innehålla följande information:

Punkt

Förklaring

1.	Typgodkännandenummer för utsläpp

Förteckning över de typgodkännandenummer för utsläpp som omfattas av denna förklaring om BES-AES:

inklusive referens för typgodkännande, referens för programvara, kalibreringsnummer, kontrollsummor för varje version och varje relevant kontrollenhet, exempelvis för motor och efterbehandling

Metod för avläsning av programvaru- och kalibreringsversion

T.ex. förklaring av scanverktyg

2.	Grundstrategier för avgasrening (BES)

BES x

Beskrivning av strategi x

BES y

Beskrivning av strategi y

3.	Hjälpstrategier för avgasrening (AES)

Presentation av AES

Hierarkiska förhållanden mellan olika AES: vilken AES som har företräde om det finns fler än en

AES x

—	Beskrivning och motivering

—	Uppmätta och/eller modellerade parametrar för aktivering av AES

—	Andra parametrar som används för att aktivera AES

—	Ökning av förorenande ämnen och CO2 vid användning av AES jämfört med BES

AES y

Som ovan.

Utvidgat dokumentationsmaterial

Det utvidgade dokumentationsmaterialet ska innehålla följande information om alla AES:

a)	En försäkran från tillverkaren om att fordonet inte innehåller någon manipulationsanordning som inte omfattas av något av undantagen i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 715/2007.

b)	En beskrivning av motorn och de utsläppsbegränsande strategier och anordningar, antingen programvara eller hårdvara, som används och eventuella förhållanden under vilka strategierna och anordningarna inte kommer att fungera som de gör under provningen för typgodkännande.

En förklaring av de programvaruversioner som används för att styra dessa AES/BES, inklusive lämpliga kontrollsummor eller referensvärden för dessa programvaruversioner och anvisningar till myndigheten om hur den läser kontrollsummorna eller referensvärdena. Förklaringen ska uppdateras och skickas till den typgodkännandemyndighet som innehar det utvidgade dokumentationsmaterialet varje gång en ny programvaruversion införs som påverkar AES/BES. Tillverkaren får begära att använda ett alternativ till en kontrollsumma så länge den ger likvärdig spårbarhet av programvaruversionsändringar.

Detaljerad teknisk motivering av alla AES för att skatta effekten med och utan AES, och information om

i)	varför någon av de undantagsklausuler från förbudet mot manipulationsanordningar i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 715/2007 är tillämpliga,

ii)	vilka hårdvaruelement som måste skyddas av AES, i förekommande fall,

iii)	bevis för plötsliga och irreparabla motorskador som inte kan förhindras genom regelbundet underhåll och som hade uppstått utan användning av en AES, i förekommande fall,

iv)	en motiverad förklaring av varför det finns ett behov att använda en AES vid start av motorn, i förekommande fall.

e)	en beskrivning av bränslesystemets kontrollprincip, tidsstrategier och omkopplingspunkter under alla driftssätt,

en beskrivning av de hierarkiska relationerna mellan olika AES (dvs. när mer än en AES kan vara aktiv samtidigt, en indikation om vilken AES som är primär, den metod med vilken strategierna samverkar, inbegripet dataflödesdiagram och beslutsprinciper samt hur denna hierarki säkerställer att utsläpp från alla AES styrs till lägsta praktiskt möjliga nivå),

en förteckning över parametrar som mäts och/eller beräknas av AES, tillsammans med syftet med varje parameter som mäts och/eller beräknas och hur var och en av dessa parametrar har samband med motorskada; inklusive beräkningsmetoden och hur väl dessa beräknade parametrar motsvarar den verkliga situationen för de parametrar som ska styras och den eventuella tolerans eller säkerhetsfaktor som ingår i analysen,

en förteckning över de motorparametrar/utsläppsbegränsningsparametrar som moduleras som en funktion av de uppmätta eller beräknade parametrarna och variationsvidden för modulering för varje motorparameter/utsläppsbegränsningsparameter; tillsammans med förhållandet mellan motorparametrar/utsläppsbegränsningsparametrar och de uppmätta eller beräknade parametrarna,

i)	en utvärdering av hur AES kommer att begränsa utsläpp vid verklig körning till lägsta praktiskt möjliga nivå, inklusive en detaljerad analys av den förväntade ökningen av de totala utsläppen av reglerade föroreningar och koldioxid genom användning av AES, jämfört med BES.

Det utvidgade dokumentationsmaterialet ska vara begränsat till 100 sidor och omfatta alla väsentliga uppgifter som typgodkännandemyndigheten behöver för att bedöma AES. Materialet får vid behov kompletteras med bilagor och andra bifogade dokument som innehåller ytterligare kompletterande uppgifter. Tillverkaren ska skicka en ny version av det utvidgade dokumentationsmaterialet till typgodkännandemyndigheten varje gång det sker en ändring av AES. Den nya versionen ska vara begränsad till ändringarna och deras effekt. Den nya versionen av AES ska utvärderas och godkännas av typgodkännandemyndigheten.

Det utvidgade dokumentationsmaterialet ska ha följande struktur:

Utvidgat dokumentationsmaterial för ansökan nr YYY/OEM om en AES i enlighet med förordning (EU) 2017/1151

Delar

Punkt

Titel

Förklaring

Introduktions dokument

Introduktionsbrev till typgodkännandemyndigheten

Referens till dokumentet med version, datum för utfärdande, underskrift av relevant person i tillverkarens organisation

Tabell över versioner

Ändringarnas omfattning i varje version: och vilken del som har ändrats

Beskrivning av berörda (utsläpps)typer

Tabell över åtföljande dokument

Förteckning över alla åtföljande dokument

Korshänvisningar

Länk till led a–i i tillägg 3a (var varje krav i förordningen kan hittas)

Försäkran om avsaknad av manipulationsanordningar

+ underskrift

Huvuddokument

Akronymer/förkortningar

ALLMÄN BESKRIVNING

1.1

Allmän presentation av motorn

Beskrivning av de viktigaste egenskaperna: slagvolym, efterbehandling, …

1.2

Allmän uppbyggnad av systemet

Blockdiagram över systemet: förteckning över givare och manöverdon, förklaring av motorns allmänna funktioner

1.3

Avläsning av programvaru- och kalibreringsversion

T.ex. förklaring av scanverktyg

Grundstrategier för avgasrening (BES)

2.x

BES x

Beskrivning av strategi x

2.y

BES y

Beskrivning av strategi y

Hjälpstrategier för avgasrening (AES)

3.0

Presentation av AES

Hierarkiska förhållanden mellan olika AES: beskrivning och motivering (t.ex. säkerhet, tillförlitlighet etc.)

3.x

AES x

3.x.1

Motivering av AES

3.x.2

Uppmätta och/eller modellerade parametrar för karakterisering av AES

3.x.3

AES åtgärdsläge – Använda parametrar

3.x.4

AES effekt på föroreningar och CO2

3.y

AES y

3.y.1

3.y.2

etc.

Begränsningen på 100 sidor slutar här

Bilaga

Förteckning över typer som omfattas av denna BES-AES: inklusive referens för typgodkännande, referens för programvara, kalibreringsnummer, kontrollsummor för varje version och varje styrenhet (motor och/eller efterbehandling i förekommande fall)

Åtföljande dokument

Teknisk anmärkning för motivering av AES no xxx

Riskbedömning eller motivering genom provning eller exempel på plötslig skada, i förekommande fall

Teknisk anmärkning för motivering av AES no yyy

Provningsrapport för kvantifiering av effekterna av specifik AES

Provningsrapport för alla specifika provningar som utförts för att motivera AES, uppgifter om provningsförhållanden, beskrivning av fordonet, datum för provningen, effekter på utsläpp/CO2 med eller utan aktivering av AES

”

I tillägg 4 ska mallen för EG-typgodkännandeintyg, utom addendumet, ersättas med följande:

”MALL FÖR EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG

(Maximiformat: A4 (210 × 297 mm))

EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG

Myndighetens stämpel

Meddelande om

—	EG-typgodkännande (1),

—	utökning av EG-typgodkännande (1),

—	ej beviljat EG-typgodkännande (1),

—	återkallat EG-typgodkännande (1),

—	av en typ av system/typ av fordon med avseende på ett system (1) enligt förordning (EG) nr 715/2007 (2) och förordning (EU) 2017/1151 (3)

EG-typgodkännandenummer: …

Skäl till utökningen: …

AVSNITT I

0.1

Fabrikat (tillverkarens handelsnamn): …

0.2

Typ: …

0.2.1

Eventuella handelsbeteckningar: …

0.3

Metod för identifiering av typ, om sådan märkning finns på fordonet (4):

0.3.1

Märkningens placering: …

0.4

Fordonskategori (5)

0.4.2

Grundfordon (5a) (1): ja/nej (1)

0.5

Tillverkarens namn och adress: …

0.8

Namn på och adress till monteringsanläggningar: …

0.9

Namn på och adress till tillverkarens eventuella ombud: …

AVSNITT II

Identifierare av interpoleringsfamiljen enligt definitionen i punkt 6.2.6 i FN-föreskrift nr 154

Ytterligare information (i förekommande fall): (se addendum)

Teknisk tjänst som ansvarar för att utföra provningarna: …

Typ 1-provningsrapportens datum: …

Typ 1-provningsrapportens nummer: …

Eventuella anmärkningar: (se avsnitt 3 i addendumet)

Ort: …

Datum: …

Underskrift: …

Bilagor

Informationspaket (6)

Provningsrapporter”

6.	Tillägg 5 ska utgå.

Tillägg 6 ska ändras på följande sätt:

I punkt 1 ska tabell 1 ändras på följande sätt:

Raderna AP–AR ska ersättas med följande:

”AP	Euro 6d-ISC-FCM	Euro 6-2	M, N1 klass I	Gnist., Komp.	1.1.2020	1.1.2021	31.8.2024
AQ	Euro 6d-ISC-FCM	Euro 6-2	N1 klass II	Gnist., Komp.	1.1.2021	1.1.2022	31.8.2024
AR	Euro 6d-ISC-FCM	Euro 6-2	N1 klass III, N2	Gnist., Komp.	1.1.2021	1.1.2022	31.8.2024”

Efter rad AR ska följande rader läggas till:

”EA	Euro 6e	Euro 6-2	M, N1, N2	Gnist., Komp.	1.9.2023	1.9.2024	31.12.2025
EB	Euro 6e-bis	Euro 6-2	M, N1, N2	Gnist., Komp.	1.1.2025	1.1.2026	31.12.2027
EC	Euro 6e-bis-FCM	Euro 6-2	M, N1, N2	Gnist., Komp.	1.1.2027	1.1.2028”

Efter tabell 1 ska följande text läggas till efter förklaringen avseende Euro 6d-ISC-FCM' RDE:

”Euro 6e”	=	Enligt ovan + RDE-överensstämmelse med uppdaterade Pems-marginaler, OBFCM för N2-fordon.
Euro 6e-bis	=	Enligt ovan + ytterligare utökade omgivningsförhållanden för RDE-överensstämmelse + AES-flagga + användningsfaktor baserad på dneb (se punkt 3.2 i bilaga XXI).
Euro 6e-bis-FCM	=	Enligt ovan + användningsfaktor baserad på dnec (se punkt 3.2 i bilaga XXI). (11)

Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. EXEMPEL PÅ NUMMER PÅ TYPGODKÄNNANDEINTYG

2.1

Nedan anges ett exempel på ett typgodkännande av en lätt Euro 6-personbil enligt utsläppsstandard Euro 6d och OBD-standard Euro 6–2, angivet med tecknen AJ enligt tabell 1. Godkännandet beviljades enligt förordning (EG) nr 715/2007 och dess genomförandeförordning (EU) 2017/1151. Det är det 17: e godkännandet av detta slag som utfärdats av Luxemburg, angivet med koden e13, utan utökning. De fjärde och femte delarna av godkännandenumret är därför 0017 respektive 00.

e13*715/2007*2017/1151AJ*0017*00

2.2

Detta andra exempel visar ett typgodkännande av ett lätt Euro 6-nyttofordon av kategori N1 klass II enligt utsläppsstandard Euro 6d-TEMP och OBD-standard Euro 6–2, angivet med tecknen AH enligt tabell 1. Godkännandet beviljades enligt förordning (EG) nr 715/2007 och dess tillämpningslagstiftning (i dess ändrade lydelse enligt förordning (EU) 2018/1832). Det är det första godkännandet av detta slag som utfärdats av Rumänien, angivet med koden e19, utan utökning. De fjärde och femte delarna av godkännandenumret är därför 0001 respektive 00.

e19*715/2007*2018/1832AH*0001*00

2.3

Detta tredje exempel visar ett typgodkännande av en lätt Euro 6-personbil enligt utsläppsstandard Euro 6e och OBD-standard Euro 6–2, angivet med tecknen EA enligt tabell 1. Godkännandet beviljades enligt förordning (EG) nr 715/2007 och dess tillämpningslagstiftning (i dess ändrade lydelse enligt den här förordningen (EU) 2023/443). Det är den andra utökningen av det sjunde godkännandet av detta slag som utfärdats av Nederländerna, angivet med koden e4. De fjärde och femte delarna av godkännandenumret är därför 00007 respektive 02.

e4*715/2007*2023/443A*00007*02”

Tilläggen 8a, 8b och 8c ska ersättas med följande:

”Tillägg 8a

PROVNINGSRAPPORTER

En provningsrapport är den rapport som utfärdas av den tekniska tjänst som ansvarar för provningarnas utförande enligt denna förordning.

DEL I

Följande information, i tillämpliga fall, är de minimiuppgifter som krävs för typ 1-provning.

Rapportnummer

SÖKANDE
Tillverkare
ÄRENDE	…
Vägmotståndsfamiljens identifierare		:
Interpoleringsfamiljens identifierare		:
Fordon som ska provas
	Fabrikat	:
	Interpoleringsfamiljens identifierare	:
SLUTSATS	Det fordon som provats uppfyller de krav som nämns i ärenderaden.

ORT	DD/MM/ÅÅÅÅ

Allmänna anmärkningar:

Om det finns flera alternativ (hänvisningar) ska det som provats beskrivas i provningsrapporten.

Om inte, kan en enda hänvisning till informationsdokumentet i början av rapporten vara tillräcklig.

Varje teknisk tjänst får inkludera vissa ytterligare uppgifter.

Bokstäver ingår i de avsnitt av provningsrapporten som avser specifika fordonstyper enligt följande:

(a)	Specifikt för fordon med gnisttändningsmotor.

(b)	Specifikt för fordon med kompressionständningsmotor.

1. BESKRIVNING AV PROVADE FORDON: HÖG, LÅG och MEDEL (i tillämpliga fall)

1.1 Allmänt

Fordonsnummer	:	prototypnummer och VIN
Kategori	:
Karosseri	:
Drivhjul	:

1.1.1 Framdrivningssystemets konstruktion

Framdrivningssystemets konstruktion

endast förbränningsmotor, hybrid, el eller bränslecell

1.1.2 FÖRBRÄNNINGSMOTOR (i tillämpliga fall)

Om fler än en förbränningsmotor, upprepa punkten

Fabrikat	:
Typ	:
Funktionssätt	:	tvåtakt/fyrtakt
Antal cylindrar och deras placering	:
Motorns slagvolym (cm3)	:
Motorvarvtal vid tomgång (min–1)	:			+
Förhöjt tomgångsvarvtal (min–1) (a)	:			+
Motorns nominella effekt	:		kW		vid	rpm (varv per minut)
Maximalt nettovridmoment	:		Nm		vid	rpm (varv per minut)
Motorsmörjmedel	:	fabrikat och typ
Kylsystem	:	Typ: luft/vatten/olja
Isolering	:	material, mängd, placering, nominell volym och nominell vikt (*2)

1.1.3 PROVNINGSBRÄNSLE för typ 1-provning (i tillämpliga fall)

Om fler än ett provningsbränsle, upprepa punkten

Fabrikat	:
Typ	:	Bensin E10 – Diesel B7 – LPG – NG – …
Densitet vid 15 °C	:
Svavelhalt	:	Endast för diesel B7 och bensin E10
Partinummer	:
Willans-faktorer (för förbränningsmotorer) för CO2-utsläpp (gCO2/MJ)	:

1.1.4 BRÄNSLETILLFÖRSELSYSTEM (i tillämpliga fall)

Om fler än ett bränsletillförselsystem, upprepa punkten

Direktinsprutning	:	ja/nej eller beskrivning
Fordonets bränsletyp	:	enbränsle/tvåbränsle/flexbränsle
Styrenhet	:
Delhänvisning	:	samma som informationsdokument
Provad programvara	:	läst via scanverktyg, t.ex.
Luftflödesmätare	:
Spjällhus	:
Tryckgivare	:
Insprutningspump	:
Insprutare	:

1.1.5 INSUGNINGSSYSTEM (i tillämpliga fall)

Om fler än ett insugningssystem, upprepa punkten

Överladdare	:	ja/nej fabrikat och typ (1)
Laddluftkylare	:	ja/nej typ (luft/luft, luft/vatten) (1)
Luftfilter (element) (1)	:	fabrikat och typ
Insugningsljuddämpare (1)	:	fabrikat och typ

1.1.6 AVGASSYSTEM OCH ANTI-AVDUNSTNINGSSYSTEM (i tillämpliga fall)

Om fler än ett, upprepa punkten

Första katalysator	:	fabrikat och hänvisning (1) princip: trevägs/oxidation/NOx-fälla/NOx-lagringssystem/SCR …
Andra katalysator	:	fabrikat och hänvisning (1) princip: trevägs/oxidation/NOx-fälla/NOx-lagringssystem/SCR …
Partikelfälla	:	med/utan/ej tillämpligt katalyserad: ja/nej fabrikat och hänvisning (1)
Hänvisning till och placering av syregivare	:	före katalysator/efter katalysator
Luftinsprutning	:	med/utan/ej tillämpligt
Vatteninsprutning	:	med/utan/ej tillämpligt
EGR	:	med/utan/ej tillämpligt kyld/inte kyld högt tryck/lågt tryck
System för att begränsa utsläpp genom avdunstning	:	med/utan/ej tillämpligt
Hänvisning till och placering av NOx-givare	:	före/efter
Allmän beskrivning (1)	:

1.1.7 VÄRMELAGRINGSANORDNING (i tillämpliga fall)

Om fler än ett värmelagringssystem, upprepa punkten

Värmelagringsanordning	:	ja/nej
Värmekapacitet (lagrad entalpi J)	:
Tid för värmeutstrålning (s)	:

1.1.8 KRAFTÖVERFÖRINGAR (i tillämpliga fall)

Om fler än en kraftöverföring, upprepa punkten

Växellåda	:	manuell/automatisk/kontinuerligt variabel
Växlingsförfarande
Dominerande läge (12)	:	ja/nej normal/kör/miljö/...
Bästa tänkbara läge för CO2-utsläpp och bränsleförbrukning (i förekommande fall)	:
Sämsta tänkbara läge för CO2-utsläpp och bränsleförbrukning (i förekommande fall)	:
Högsta läge för elenergiförbrukning (i tillämpliga fall)	:
Styrenhet	:
Smörjmedel, växellåda	:	fabrikat och typ
Däck
Fabrikat	:
Typ	:
Dimensioner främre/bakre	:
Dynamisk omkrets (m)	:
Däcktryck (kPa)	:

Utväxlingsförhållanden (R.T.), primära förhållanden (R.P.) och (fordonshastighet (km/h))/(motorvarvtal (1 000 (min–1)) (V1 000) för var och en av utväxlingarna (R.B.).

R.B.	R.P.	R.T.	V1 000
1:a	1/1
2:a	1/1
3:e	1/1
4:e	1/1
5:e	1/1
…

1.1.9 ELMOTOR (i tillämpliga fall)

Om fler än en elmotor, upprepa punkten

Fabrikat	:
Typ	:
Toppeffekt (kW)	:

1.1.10 UPPLADDNINGSBART ELENERGILAGRINGSSYSTEM FÖR DRIFT (i tillämpliga fall)

Om fler än ett uppladdningsbart elenergilagringssystem för drift, upprepa punkten

Fabrikat	:
Typ	:
Kapacitet (Ah)	:
Nominell spänning (V)	:

1.1.11 BRÄNSLECELL (i tillämpliga fall)

Om fler än en bränslecell, upprepa punkten

Fabrikat	:
Typ	:
Maximal effekt (kW)	:
Nominell spänning (V)	:

1.1.12 KRAFTELEKTRONIK (i tillämpliga fall)

Mer än en kraftelektronik kan förekomma (framdrivningsomvandlare, lågspänningssystem eller laddare)

Fabrikat	:
Typ	:
Effekt (kW)	:

1.2 Fordon Hög beskrivning

1.2.1 VIKT

Provningsvikt för Fordon Hög (kg)

1.2.2 VÄGMOTSTÅNDSPARAMETRAR

f0 (N)	:
f1 (N/(km/h))	:
f2 (N/(km/h)2)	:
Energibehov under cykel (J)	:
Hänvisning till provningsrapport för vägmotstånd	:
Vägmotståndsfamiljens identifierare	:

1.2.3 URVALSPARAMETRAR FÖR CYKEL

Cykel (utan minskning)	:	Klass 1/2/3a/3b
Förhållandet märkeffekt/vikt i körklart skick (PMR) (W/kg)	:	(i tillämpliga fall)
Förfarande med begränsad hastighet använt vid mätning	:	ja/nej
Fordonets högsta hastighet (km/h)	:
Minskning (i tillämpliga fall)	:	ja/nej
Minskningsfaktor fdsc	:
Cykelavstånd (m)	:
Konstant hastighet (vid förkortat provningsförfarande)	:	i tillämpliga fall

1.2.4 VÄXLINGSPUNKT (i tillämpliga fall)

Version växlingsberäkning		(ange den tillämpliga ändringen av förordning (EU) 2017/1151)
Växling	:	Genomsnittlig växel för v ≥ 1 km/h, x,xxxx
nmin drive
1:a växeln	:	… min–1
1:a växeln till 2:a växeln	:	… min–1
2:a växeln till stillastående	:	… min–1
2:a växeln	:	… min–1
3:e växeln och högre	:	… min–1
Växel 1 undantagen	:	ja/nej
n_95_high för varje växel	:	… min–1
n_min_drive_set för accelerationsfaser/konstanthastighetsfaser (n_min_drive_up)	:	… min–1
n_min_drive_set för retardationsfaser (nmin_drive_down)	:	… min–1
t_start_phase	:	… s
n_min_drive_start	:	… min–1
n_min_drive_up_start	:	… min–1
användning av ASM	:	ja/nej
ASM-värden	:

1.3 Fordon Låg beskrivning (i tillämpliga fall)

1.3.1 VIKT

Provningsvikt för Fordon Låg (kg)

1.3.2 VÄGMOTSTÅNDSPARAMETRAR

f0 (N)	:
f1 (N/(km/h))	:
f2 (N/(km/h)2)	:
Energibehov under cykel (J)	:
Δ(CD × Af)LH (m2)	:
Hänvisning till provningsrapport för vägmotstånd	:
Vägmotståndsfamiljens identifierare	:

1.3.3 URVALSPARAMETRAR FÖR CYKEL

Cykel (utan minskning)	:	Klass 1/2/3a/3b
Förhållandet märkeffekt/vikt i körklart skick – 75 kg (PMR) (W/kg)	:	(i tillämpliga fall)
Förfarande med begränsad hastighet använt vid mätning	:	ja/nej
Fordonets högsta hastighet	:
Minskning (i tillämpliga fall)	:	ja/nej
Minskningsfaktor fdsc	:
Cykelavstånd (m)	:
Konstant hastighet (vid förkortat provningsförfarande)	:	i tillämpliga fall

1.3.4 VÄXLINGSPUNKT (i tillämpliga fall)

Växling

Genomsnittlig växel för v ≥ 1 km/h, x,xxxx

1.4 Fordon Medel beskrivning (i tillämpliga fall)

1.4.1 VIKT

Provningsvikt för Fordon Medel (kg)

1.4.2 VÄGMOTSTÅNDSPARAMETRAR

f0 (N)	:
f1 (N/(km/h))	:
f2 (N/(km/h)2)	:
Energibehov under cykel (J)	:
Δ(CD × Af)LH (m2)	:
Hänvisning till provningsrapport för vägmotstånd	:
Vägmotståndsfamiljens identifierare	:

1.4.3 URVALSPARAMETRAR FÖR CYKEL

Cykel (utan minskning)	:	Klass 1/2/3a/3b
Förhållandet märkeffekt/vikt i körklart skick – 75 kg (PMR) (W/kg)	:	(i tillämpliga fall)
Förfarande med begränsad hastighet använt vid mätning	:	ja/nej
Fordonets högsta hastighet	:
Minskning (i tillämpliga fall)	:	ja/nej
Minskningsfaktor fdsc	:
Cykelavstånd (m)	:
Konstant hastighet (vid förkortat provningsförfarande)	:	i tillämpliga fall

1.4.4 VÄXLINGSPUNKT (i tillämpliga fall)

Växling

Genomsnittlig växel för v ≥ 1 km/h, x,xxxx

2. PROVNINGSRESULTAT

2.1 Typ 1-provning

Inställningsmetod för chassidynamometer	:	fast/iterativ/alternativ med egen uppvärmningscykel
Dynamometer i tvåhjuls-/fyrhjulsdriftsläge	:	tvåhjulsdrift/fyrhjulsdrift
För tvåhjulsdrift, roterade axeln som inte är drivande	:	ja/nej/ej tillämpligt
Dynamometer, driftsätt		ja/nej
Avstannande	:	ja/nej
Ytterligare förkonditionering	:	ja/nej beskrivning
Försämringsfaktorer	:	tilldelad/provad

2.1.1 Fordon Hög

Provningsdatum			:	(dag/månad/år)
Provningsplats	:	Chassidynamometer, plats, land
Den undre kantens höjd över marken för kylfläkten (cm)	:
Placering i sidled av fläktens centrum (om ändras på begäran av tillverkaren)	:	I fordonets mittlinje/...
Avstånd från fordonets front (cm)	:
IWR: Värdering av tröghetsarbete (%)	:	x,x
RMSSE: Fel för det kvadratiska medelvärdet av hastigheten (km/h)	:	x,xx
Beskrivning av körcykelns godkända avvikelse	:	Fordon med endast eldrift före avbrytningskriterier eller Gaspedal helt nedtryckt i botten

2.1.1.1 Förorenande utsläpp (i tillämpliga fall)

2.1.1.1.1 Förorenande utsläpp från fordon med minst en förbränningsmotor, från icke externt laddbara hybridelfordon och från externt laddbara hybridelfordon vid laddningsbevarande typ 1-provning

För varje förarvalbart läge som provas ska nedanstående punkter upprepas (dominerande läge eller bästa tänkbara och sämsta tänkbara läge, i tillämpliga fall)

Provning 1

Föroreningar	CO	THC (a)	NMHC (a)	NOx	THC + NOx (b)	Partikelmassa	Partikelantal
Föroreningar	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(#.1011/km)
Uppmätta värden
Regenereringsfaktorer (Ki) (2) Additiv
Regenereringsfaktorer (Ki) (2) Multiplikativ
Försämringsfaktorer (DF) additiv
Försämringsfaktorer (DF) multiplikativ
Slutliga värden
Gränsvärden

(2)	Se rapporter för Ki-familjen

Typ 1/I utförd för fastställande av Ki

I enlighet med bilaga B4 till FN-föreskrift nr 154 eller FN-föreskrift nr 83 (13)

Regenereringsfamiljens identifierare

Provning 2 i tillämpliga fall: med anledning av CO2 (dCO2 1)/föroreningar (90 % av gränsvärdena)/båda

Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1

Provning 3 i tillämpliga fall: med anledning av CO2 (dCO2 2)

Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1

2.1.1.1.2 Förorenande utsläpp från externt laddbara hybridelfordon vid laddningstömmande typ 1-provning

Provning 1

Gränsvärdena för förorenande utsläpp måste följas, och följande punkt måste upprepas för varje provningscykel.

Föroreningar	CO	THC (a)	NMHC (a)	NOx	THC + NOx (b)	Partikelmassa	Partikelantal
Föroreningar	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(#.1011/km)
Uppmätta värden för en enda cykel
Gränsvärden för en enda cykel

Provning 2 i tillämpliga fall: med anledning av CO2 (dCO2 1)/föroreningar (90 % av gränsvärdena)/båda

Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1

Provning 3 i tillämpliga fall: med anledning av CO2 (dCO2 2)

Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1

2.1.1.1.3 ANVÄNDNINGSFAKTORVIKTADE FÖRORENANDE UTSLÄPP FRÅN EXTERNT LADDBARA HYBRIDELFORDON

Föroreningar	CO	THC (a)	NMHC (a)	NOx	THC + NOx (b)	Partikelmassa	Partikelantal
Föroreningar	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(#.1011/km)
Beräknade värden

2.1.1.2 CO2-utsläpp (i tillämpliga fall)

2.1.1.2.1 CO2-utsläpp från fordon med minst en förbränningsmotor, från icke externt laddbara hybridelfordon och från externt laddbara hybridelfordon vid laddningsbevarande typ 1-provning

För varje förarvalbart läge som provas måste nedanstående punkter upprepas (dominerande läge eller bästa tänkbara och sämsta tänkbara läge, i tillämpliga fall)

Provning 1

CO2-utsläpp	Låg	Medel	Hög	Extra hög	Kombinerad
Uppmätt värde MCO2,p,1/ MCO2,c,2
Värde korrigerat för hastighet och sträcka MCO2,p,2b / MCO2,c,2b
RCB-korrektionskoefficient: (5)
MCO2,p,3 / MCO2,c,3
Regenereringsfaktorer (Ki) Additiv
Regenereringsfaktorer (Ki) Multiplikativ
MCO2,c,4	—
AFKi = MCO2,c,3 / MCO2,c,4	—
MCO2,p,4 / MCO2,c,4					—
ATCT-korrigering (FCF) (4)
Tillfälliga värden MCO2,p,5 / MCO2,c,5
Angivet värde	—	—	—	—
dCO2 1 * angivet värde	—	—	—	—

(4)	FCF: familjekorrektionsfaktor för att korrigera för representativa regionala temperaturförhållanden (ATCT)

Se rapporter för ATCT-familjen

ATCT-familjens identifierare

(5)	Korrigering i den mening som avses i bilaga B6 tillägg 2 till FN-föreskrift nr 154 för fordon med endast förbränningsmotor och i bilaga B8 tillägg 2 till FN-föreskrift nr 154 för hybridelfordon (KCO2 ).

Provning 2 (i tillämpliga fall)

Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1

Provning 3 (i tillämpliga fall)

Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1

Slutsats

CO2-utsläpp (g/km)	Låg	Medel	Hög	Extra hög	Kombinerad
Genomsnitt MCO2,p,6 / MCO2,c,6
Anpassning MCO2,p,7 / MCO2,c,7
Slutliga värden MCO2,p,H / MCO2,c,H

Information för produktionsöverensstämmelse för externt laddbara hybridelfordon

Kombinerad

CO2-utsläpp (g/km)

MCO2,CS,COP

AFCO2,CS

2.1.1.2.2 CO2-utsläpp från externt laddbara hybridelfordon vid laddningstömmande typ 1-provning

Provning 1

CO2-utsläpp (g/km)	Kombinerad
Beräknat värde MCO2,CD
Angivet värde
dCO2 1

Provning 2 (i tillämpliga fall)

Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1

Provning 3 (i tillämpliga fall)

Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1

Slutsats

CO2-utsläpp (g/km)	Kombinerad
Genomsnitt MCO2,CD
Slutligt värde MCO2,CD

2.1.1.2.3 Användningsfaktorviktade CO2-utsläpp från externt laddbara hybridelfordon

CO2-utsläpp (g/km)	Kombinerad
Beräknat värde MCO2,weighted

2.1.1.3 BRÄNSLEFÖRBRUKNING (I FÖREKOMMANDE FALL)

2.1.1.3.1 Bränsleförbrukning för fordon med endast en förbränningsmotor, från icke externt laddbara hybridelfordon och från externt laddbara hybridelfordon vid laddningsbevarande typ 1-provning

För varje förarvalbart läge som provas måste nedanstående punkter upprepas (dominerande läge eller bästa tänkbara och sämsta tänkbara läge, i tillämpliga fall)

Bränsleförbrukning (l/100 km)	Låg	Medel	Hög	Extra hög	Kombinerad
Slutliga värden FCp,H / FCc,H (14)

A-Ombordsystem för övervakning av förbrukningen av bränsle och/eller energi för fordon som avses i artikel 4a

a) Tillgång till uppgifter

De parametrar som förtecknas i punkt 3 i bilaga XXII är tillgängliga: ja/ej tillämpligt

b) Noggrannhet (i tillämpliga fall)

Fuel_ConsumedWLTP (liter) (15)	Fordon HÖG – Provning 1	x,xxx
	Fordon HÖG – Provning 2 (i tillämpliga fall)	x,xxx
	Fordon HÖG – Provning 3 (i tillämpliga fall)	x,xxx
	Fordon LÅG – Provning 1 (i tillämpliga fall)	x,xxx
	Fordon LÅG – Provning 2 (i tillämpliga fall)	x,xxx
	Fordon LÅG – Provning 3 (i tillämpliga fall)	x,xxx
	Totalt	x,xxx
Fuel_ConsumedOBFCM (liter) (16)	Fordon HÖG – Provning 1	x,xxx (*3)
	Fordon HÖG – Provning 2 (i tillämpliga fall)	x,xxx (*3)
	Fordon HÖG – Provning 3 (i tillämpliga fall)	x,xxx (*3)
	Fordon LÅG – Provning 1 (i tillämpliga fall)	x,xxx (*3)
	Fordon LÅG – Provning 2 (i tillämpliga fall)	x,xxx (*3)
	Fordon LÅG – Provning 3 (i tillämpliga fall)	x,xxx (*3)
	Totalt	x,xxx (*3)
Noggrannhet (17)		x,xxx

2.1.1.3.2 Bränsleförbrukning för externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara bränslecellshybridfordon vid laddningstömmande typ 1-provning

Provning 1

Bränsleförbrukning (l/100 km eller kg/100 km)	Kombinerad
Beräknat värde FCCD

Provning 2 (i tillämpliga fall)

Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1

Provning 3 (i tillämpliga fall)

Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1

Slutsats

Bränsleförbrukning (l/100 km eller kg/100 km)	Kombinerad
Genomsnitt FCCD
Slutligt värde FCCD

2.1.1.3.3 Användningsfaktorviktad bränsleförbrukning för externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara bränslecellshybridfordon

Bränsleförbrukning (l/100 km eller kg/100 km)	Kombinerad
Beräknat värde FCweighted

2.1.1.3.4 Bränsleförbrukning för icke externt laddbara bränslecellshybridfordon och externt laddbara bränslecellshybridfordon vid laddningsbevarande typ 1-provning

För varje förarvalbart läge som provas måste nedanstående punkter upprepas (dominerande läge eller bästa tänkbara och sämsta tänkbara läge, i tillämpliga fall)

Bränsleförbrukning (kg/100 km)	Kombinerad
Uppmätta värden
RCB-korrektionskoefficient
Slutliga värden FCc

2.1.1.4 RÄCKVIDDER (I TILLÄMPLIGA FALL)

2.1.1.4.1 Räckvidder för externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara bränslecellshybridfordon (i tillämpliga fall)

2.1.1.4.1.1 Helt elektrisk räckvidd (AER)

Provning 1

AER (km)	Stad	Kombinerad
Uppmätta/beräknade värden AER
Angivet värde	—

Provning 2 (i tillämpliga fall)

Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1

Provning 3 (i tillämpliga fall)

Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1

Slutsats

AER (km)	Stad	Kombinerad
Genomsnitt AER (i tillämpliga fall)
Slutliga värden AER

2.1.1.4.1.2 Likvärdig helt elektrisk räckvidd (EAER)

EAER (km)	Låg	Medel	Hög	Extra hög	Stad	Kombinerad
Slutliga värden EAER

2.1.1.4.1.3 Faktisk laddningstömmande räckvidd

RCDA (km)	Kombinerad
Slutligt värde RCDA

2.1.1.4.1.4 Räckvidd för laddningstömmande cykel

Provning 1

RCDC (km)	Kombinerad
Slutligt värde RCDC
Indexnummer för övergångscykeln
REEC av bekräftningscykel (%)

Provning 2 (i tillämpliga fall)

Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1

Provning 3 (i tillämpliga fall)

Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1

2.1.1.4.2 Räckvidd för fordon med endast eldrift – räckvidd vid endast eldrift (PER) (i tillämpliga fall)

Provning 1

PER (km)	Låg	Medel	Hög	Extra hög	Stad	Kombinerad
Beräknat värde PER
Angivet värde	—	—	—	—	—

Provning 2 (i tillämpliga fall)

Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1

Provning 3 (i tillämpliga fall)

Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1

Slutsats

PER (km)	Stad	Kombinerad
Genomsnitt PER
Slutliga värden PER

2.1.1.5 ELFÖRBRUKNING (I TILLÄMPLIGA FALL)

2.1.1.5.1 Elförbrukning för externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara bränslecellshybridfordon (i tillämpliga fall)

2.1.1.5.1.1 Uppladdad elenergi (EAC)

EAC (Wh)

2.1.1.5.1.2 Elförbrukning (EC)

EC (Wh/km)	Låg	Medel	Hög	Extra hög	Stad	Kombinerad
Slutliga värden EC

2.1.1.5.1.3 Användningsfaktorviktad laddningstömmande elförbrukning

Provning 1

ECAC,CD (Wh/km)	Kombinerad
Beräknat värde ECAC,CD

Provning 2 (i tillämpliga fall)

Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1

Provning 3 (i tillämpliga fall)

Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1

Slutsats (i tillämpliga fall)

ECAC,CD (Wh/km)	Kombinerad
Genomsnitt ECAC,CD
Slutligt värde

2.1.1.5.1.4 Användningsfaktorviktad elförbrukning

Provning 1

ECAC,weighted (Wh)	Kombinerad
Beräknat värde ECAC,weighted

Provning 2 (i tillämpliga fall)

Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1

Provning 3 (i tillämpliga fall)

Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1

Slutsats (i tillämpliga fall)

ECAC,weighted (Wh/km)	Kombinerad
Genomsnitt ECAC,weighted
Slutligt värde

2.1.1.5.1.5 Information för COP

	Kombinerad
Elförbrukning (Wh/km) ECDC,CD,COP
AFEC,AC,CD

2.1.1.5.2 Elförbrukning för fordon med endast eldrift (i tillämpliga fall)

Provning 1

EC (Wh/km)	Stad	Kombinerad
Beräknade värden EC
Angivet värde	—

Provning 2 (i tillämpliga fall)

Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1

Provning 3 (i tillämpliga fall)

Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1

EC (Wh/km)	Låg	Medel	Hög	Extra hög	Stad	Kombinerad
Genomsnitt EC
Slutliga värden EC

Information för COP

	Kombinerad
Elförbrukning (Wh/km) ECDC,COP
AFEC

2.1.2 FORDON LÅG (I TILLÄMPLIGA FALL)

Upprepa punkt 2.1.1.

2.1.3 FORDON MEDEL (I TILLÄMPLIGA FALL)

Upprepa punkt 2.1.1.

2.1.4 SLUTLIGA KRITERIER FÖR UTSLÄPPSVÄRDEN (I TILLÄMPLIGA FALL)

Föroreningar	CO	THC (a)	NMHC (a)	NOx	THC + NOx (b)	PM	PN
Föroreningar	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(#.1011/km)
Högsta värden (18)

2.2 Typ 2a-provning

Utsläppsuppgifter som krävs för provning av trafiksäkerhet inkluderade

Provning	CO (vol-%)	Lambda (19)	Motorvarvtal (min–1)	Oljetemperatur (°C)
Tomgång		—
Tomgång vid högt varvtal

2.3 Typ 3a-provning

Utsläpp av vevhusgaser i atmosfären: inga

2.4 Typ 4a-provning

Familjens identifierare	:
Se rapporter	:

2.5 Typ 5-provning

Familjens identifierare	:
Se rapporter för hållbarhetsfamiljen	:
Typ 1/I-cykel för kriterier för utsläppsprovning	:	I enlighet med FN-föreskrift nr 154 bilaga B4 eller FN-föreskrift nr 83 (20)

2.6 RDE-provning (typ 1a)

RDE-familjens nummer	:	MSxxxx
Se rapporter för familjen	:

2.7 Typ 6-provning (a)

Familjens identifierare
Provningsdatum	:	(dag/månad/år)
Provningsplats	:
Metod för inställning av chassidynamometer	:	avstannande (vägmotståndsreferens)
Tröghetsmassa (kg)	:
Om avvikelser från fordonet i typ 1-provningen	:
Däck	:
Fabrikat	:
Typ	:
Dimensioner främre/bakre	:
Dynamisk omkrets (m)	:
Däcktryck (kPa)	:

Föroreningar		CO (g/km)	HC (g/km)
Provning	1
	2
	3
Medelvärde
Gränsvärde

2.8 OBD-system

Familjens identifierare	:
Se rapporter för familjen	:

2.9 Provning av röktäthet (b)

2.9.1 PROVNING MED KONSTANT HASTIGHET

Se rapporter för familjen

2.9.2 PROVNING MED FRI ACCELERATION

Uppmätt absorptionsvärde (m–1)	:
Korrigerat absorptionsvärde (m–1)	:

2.10 Motoreffekt

Se rapporter eller godkännandenummer

2.11 Temperaturinformation rörande Fordon Hög (VH)

Värsta scenario med avseende på fordonsisolering	:	ja/nej (21)
Värsta scenario med avseende på nedkylning av fordon	:	ja/nej (12)
ATCT-familjen består av en enskild interpoleringsfamilj	:	ja/nej (12)
Kylmedelstemperatur vid slutet av stabiliseringstiden (°C)	:
Genomsnittlig temperatur i stabiliseringsområdet under de senaste tre timmarna (°C)	:
Skillnaden mellan kylmedlets sluttemperatur och den genomsnittliga temperaturen i stabiliseringsområdet under de senaste tre timmarna ΔT_ATCT (°C)	:
Minsta stabiliseringstid tsoak_ATCT (s)	:
Temperaturgivarens placering	:
Uppmätt motortemperatur	:	olja/kylmedel

2.12 System för efterbehandling av avgaser där ett reagensmedel används

Familjens identifierare	:
Se rapporter för familjen	:

DEL II

Följande information, i tillämpliga fall, är de minimiuppgifter som krävs för ATCT-provning.

Rapportnummer

SÖKANDE
Tillverkare
ÄRENDE	…
Vägmotståndsfamiljens identifierare		:
Interpoleringsfamiljens identifierare		:
ATCT-identifierare		:
Fordon som ska provas
	Fabrikat		:
	Interpoleringsfamiljens identifierare		:
SLUTSATS	Det fordon som provats uppfyller de krav som nämns i ärenderaden.

ORT	DD/MM/ÅÅÅÅ

Allmänna anmärkningar:

Om det finns flera alternativ (hänvisningar) ska det som provats beskrivas i provningsrapporten.

Om inte, kan en enda hänvisning till informationsdokumentet i början av rapporten vara tillräcklig.

Varje teknisk tjänst får inkludera vissa ytterligare uppgifter.

Bokstäver ingår i de avsnitt av provningsrapporten som avser specifika fordonstyper enligt följande:

(a)	Specifikt för fordon med gnisttändningsmotor.

(b)	Specifikt för fordon med kompressionständningsmotor.

1. BESKRIVNING AV DET PROVADE FORDONET

1.1 ALLMÄNT

Fordonsnummer	:	prototypnummer och VIN
Kategori	:
Karosseri	:
Drivhjul	:

1.1.1 Framdrivningssystemets konstruktion

Framdrivningssystemets konstruktion

endast förbränningsmotor, hybrid, el eller bränslecell

1.1.2 FÖRBRÄNNINGSMOTOR (i tillämpliga fall)

Om fler än en förbränningsmotor, upprepa punkten

Fabrikat	:
Typ	:
Funktionssätt	:	tvåtakt/fyrtakt
Antal cylindrar och deras placering	:	…
Motorns slagvolym (cm3)	:
Motorvarvtal vid tomgång (min–1)	:			±
Förhöjt tomgångsvarvtal (min–1) (a)	:			±
Motorns nominella effekt	:		kW		vid	rpm (varv per minut)
Maximalt nettovridmoment	:		Nm		vid	rpm (varv per minut)
Motorsmörjmedel	:	fabrikat och typ
Kylsystem	:	Typ: luft/vatten/olja
Isolering	:	material, mängd, placering, nominell volym och nominell vikt (*4)

1.1.3 PROVNINGSBRÄNSLE för typ 1-provning (i tillämpliga fall)

Om fler än ett provningsbränsle, upprepa punkten

Fabrikat	:
Typ	:	Bensin E10 – Diesel B7 – LPG – NG – …
Densitet vid 15 °C	:
Svavelhalt	:	Endast för diesel och bensin
Bilaga IX	:
Partinummer	:
Willans-faktorer (för förbränningsmotorer) för CO2-utsläpp (gCO2/MJ)	:
Direktinsprutning	:	ja/nej eller beskrivning
Fordonets bränsletyp	:	enbränsle/tvåbränsle/flexbränsle
Styrenhet
Delhänvisning	:	samma som informationsdokument
Provad programvara	:	läst via scanverktyg, t.ex.
Luftflödesmätare	:
Spjällhus	:
Tryckgivare	:
Insprutningspump	:
Insprutare	:

1.1.4 BRÄNSLETILLFÖRSELSYSTEM (i tillämpliga fall)

Om fler än ett bränsletillförselsystem, upprepa punkten

1.1.5 INSUGNINGSSYSTEM (i tillämpliga fall)

Om fler än ett insugningssystem, upprepa punkten

Överladdare	:	ja/nej fabrikat och typ (1)
Laddluftkylare	:	ja/nej typ (luft/luft, luft/vatten) (1)
Luftfilter (element) (1)	:	fabrikat och typ
Insugningsljuddämpare (1)	:	fabrikat och typ

1.1.6 AVGASSYSTEM OCH ANTI-AVDUNSTNINGSSYSTEM (i tillämpliga fall)

Om fler än ett, upprepa punkten

Första katalysator	:	fabrikat och hänvisning (1) princip: trevägs/oxidation/NOx-fälla/NOx-lagringssystem/SCR …
Andra katalysator	:	fabrikat och hänvisning (1) princip: trevägs/oxidation/NOx-fälla/NOx-lagringssystem/SCR …
Partikelfälla	:	med/utan/ej tillämpligt katalyserad: ja/nej fabrikat och hänvisning (1)
Hänvisning till och placering av syregivare	:	före katalysator/efter katalysator
Luftinsprutning	:	med/utan/ej tillämpligt
EGR	:	med/utan/ej tillämpligt kyld/inte kyld högt tryck/lågt tryck
System för att begränsa utsläpp genom avdunstning	:	med/utan/ej tillämpligt
Hänvisning till och placering av NOx-givare	:	före/efter
Allmän beskrivning (1)	:

1.1.7 VÄRMELAGRINGSANORDNING (i tillämpliga fall)

Om fler än ett värmelagringssystem, upprepa punkten

Värmelagringsanordning	:	ja/nej
Värmekapacitet (lagrad entalpi J)	:
Tid för värmeutstrålning (s)	:

1.1.8 KRAFTÖVERFÖRING (i tillämpliga fall)

Om fler än en kraftöverföring, upprepa punkten

Växellåda	:	manuell/automatisk/kontinuerligt variabel
Växlingsförfarande
Dominerande läge	:	ja/nej normal/kör/miljö/...
Bästa tänkbara läge för CO2-utsläpp och bränsleförbrukning (i förekommande fall)	:
Sämsta tänkbara läge för CO2-utsläpp och bränsleförbrukning (i förekommande fall)	:
Styrenhet	:
Smörjmedel, växellåda	:	fabrikat och typ
Däck
Fabrikat	:
Typ	:
Dimensioner främre/bakre	:
Dynamisk omkrets (m)	:
Däcktryck (kPa)	:

Utväxlingsförhållanden (R.T.), primära förhållanden (R.P.) och (fordonshastighet (km/h))/(motorvarvtal (1 000 (min–1)) (V1000) för var och en av utväxlingarna (R.B.).

R.B.	R.P.	R.T.	V1000
1:a	1/1
2:a	1/1
3:e	1/1
4:e	1/1
5:e	1/1
…

1.1.9 ELMOTOR (i tillämpliga fall)

Om fler än en elmotor, upprepa punkten

Fabrikat	:
Typ	:
Toppeffekt (kW)	:

1.1.10 UPPLADDNINGSBART ELENERGILAGRINGSSYSTEM FÖR DRIFT (i tillämpliga fall)

Om fler än ett uppladdningsbart elenergilagringssystem för drift, upprepa punkten

Fabrikat	:
Typ	:
Kapacitet (Ah)	:
Nominell spänning (V)	:

1.1.11 –

1.1.12 KRAFTELEKTRONIK (i tillämpliga fall)

Mer än en kraftelektronik kan förekomma (framdrivningsomvandlare, lågspänningssystem eller laddare)

Fabrikat	:
Typ	:
Effekt (kW)	:

1.2 FORDONSBESKRIVNING

1.2.1 VIKT

Provningsvikt för Fordon Hög (kg)

1.2.2 VÄGMOTSTÅNDSPARAMETRAR

f0 (N)	:
f1 (N/(km/h))	:
f2 (N/(km/h)2)	:
f2_TReg (N/(km/h)2)	:
Energibehov under cykel (J)	:
Hänvisning till provningsrapport för vägmotstånd	:
Vägmotståndsfamiljens identifierare	:

1.2.3 URVALSPARAMETRAR FÖR CYKEL

Cykel (utan minskning)	:	Klass 1/2/3a/3b
Förhållandet märkeffekt/vikt i körklart skick – 75 kg (PMR) (W/kg)	:	(i tillämpliga fall)
Förfarande med begränsad hastighet använt vid mätning	:	ja/nej
Fordonets högsta hastighet (km/h)	:
Minskning (i tillämpliga fall)	:	ja/nej
Minskningsfaktor fdsc	:
Cykelavstånd (m)	:
Konstant hastighet (vid förkortat provningsförfarande)	:	i tillämpliga fall

1.2.4 VÄXLINGSPUNKT (I TILLÄMPLIGA FALL)

Version växlingsberäkning		(ange den tillämpliga ändringen av förordning (EU) 2017/1151)
Växling	:	Genomsnittlig växel för v ≥ 1 km/h, avrundat till fyra decimaler
nmin drive
1:a växeln	:	… min–1
1:a växeln till 2:a växeln	:	… min–1
2:a växeln till stillastående	:	… min–1
2:a växeln	:	… min–1
3:e växeln och högre	:	… min–1
Växel 1 undantagen	:	ja/nej
n_95_high för varje växel	:	… min–1
n_min_drive_set för accelerationsfaser/konstanthastighetsfaser (n_min_drive_up)	:	… min–1
n_min_drive_set för retardationsfaser (nmin_drive_down)	:	… min–1
t_start_phase	:	… s
n_min_drive_start	:	… min–1
n_min_drive_up_start	:	… min–1
användning av ASM	:	ja/nej
ASM-värden	:

2. PROVNINGSRESULTAT

Inställningsmetod för chassidynamometer	:	fast/iterativ/alternativ med egen uppvärmningscykel
Dynamometer i tvåhjuls-/fyrhjulsdriftsläge	:	tvåhjulsdrift/fyrhjulsdrift
För tvåhjulsdrift, roterade axeln som inte är drivande	:	ja/nej/ej tillämpligt
Dynamometer, driftsätt		ja/nej
Avstannande	:	ja/nej

2.1 PROVNING VID 14 °C

Provningsdatum			:	(dag/månad/år)
Provningsplats	:
Den undre kantens höjd över marken för kylfläkten (cm)	:
Placering i sidled av fläktens centrum (om ändras på begäran av tillverkaren)	:	I fordonets mittlinje/...
Avstånd från fordonets front (cm)	:
IWR: Värdering av tröghetsarbete (%)	:	x,x
RMSSE: Fel för det kvadratiska medelvärdet av hastigheten (km/h)	:	x,xx
Beskrivning av körcykelns godkända avvikelse	:	Gaspedal helt nedtryckt i botten

2.1.1 Förorenande utsläpp från fordon med minst en förbränningsmotor, från icke externt laddbara hybridelfordon och från externt laddbara hybridelfordon vid laddningsbevarande provning

Föroreningar	CO	THC (a)	NMHC (a)	NOx	THC + NOx (b)	Partikelmassa	Partikelantal
Föroreningar	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(#.1011/km)
Uppmätta värden
Gränsvärden

2.1.2 CO2-utsläpp från fordon med minst en förbränningsmotor, från icke externt laddbara hybridelfordon och från externt laddbara hybridelfordon vid laddningsbevarande provning

CO2-utsläpp (g/km)	Låg	Medel	Hög	Extra hög	Kombinerad
Uppmätt värde MCO2,p,1 / MCO2,c,2
Värde korrigerat för hastighet och sträcka MCO2,p,2b / MCO2,c,2b
RCB-korrektionskoefficient (22)
MCO2,p,3 / MCO2,c,3

2.2 PROVNING VID 23 °C

Uppge information eller hänvisa till rapporten för typ 1-provningen

Provningsdatum			:	(dag/månad/år)
Provningsplats	:
Den undre kantens höjd över marken för kylfläkten (cm)	:
Placering i sidled av fläktens centrum (om ändras på begäran av tillverkaren)	:	I fordonets mittlinje/...
Avstånd från fordonets front (cm)	:
IWR: Värdering av tröghetsarbete (%)	:	x,x
RMSSE: Fel för det kvadratiska medelvärdet av hastigheten (km/h)	:	x,xx
Beskrivning av körcykelns godkända avvikelse	:	Gaspedal helt nedtryckt i botten

2.2.1 Förorenande utsläpp från fordon med minst en förbränningsmotor, från icke externt laddbara hybridelfordon och från externt laddbara hybridelfordon vid laddningsbevarande provning

Föroreningar	CO	THC (a)	NMHC (a)	NOx	THC + NOx (b)	Partikelmassa	Partikelantal
Föroreningar	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(mg/km)	(#.1011/km)
Slutliga värden
Gränsvärden

2.2.2 CO2-utsläpp från fordon med minst en förbränningsmotor, från icke externt laddbara hybridelfordon och från externt laddbara hybridelfordon vid laddningsbevarande provning

CO2-utsläpp (g/km)	Låg	Medel	Hög	Extra hög	Kombinerad
Uppmätt värde MCO2,p,1 / MCO2,c,2
Värde korrigerat för hastighet och sträcka MCO2,p,2b / MCO2,c,2b
RCB-korrektionskoefficient (23)
MCO2,p,3 / MCO2,c,3

2.3 SLUTSATS

CO2-utsläpp (g/km)	Kombinerad
ATCT (14 °C) MCO2,Treg
Typ 1 (23 °C) MCO2,23 o
Korrektionsfaktor för familjen (FCF)

2.4 TEMPERATURINFORMATION FÖR REFERENSFORDONET EFTER PROVNINGEN VID 23 °C

Värsta scenario med avseende på fordonsisolering	:	ja/nej (24)
Värsta scenario med avseende på nedkylning av fordon	:	ja/nej (15)
ATCT-familjen består av en enskild interpoleringsfamilj	:	ja/nej (15)
Kylmedelstemperatur vid slutet av stabiliseringstiden (°C)	:
Genomsnittlig temperatur i stabiliseringsområdet under de senaste tre timmarna (°C)	:
Skillnaden mellan kylmedlets sluttemperatur och den genomsnittliga temperaturen i stabiliseringsområdet under de senaste tre timmarna ΔT_ATCT (°C)	:
Minsta stabiliseringstid tsoak_ATCT (s)	:
Temperaturgivarens placering	:
Uppmätt motortemperatur	:	olja/kylmedel

”Tillägg 8b

Provningsrapport för vägmotstånd

Följande information, i tillämpliga fall, är de minimiuppgifter som krävs för vägmotståndsprovning.

Rapportnummer

SÖKANDE
Tillverkare
ÄRENDE	Bestämning av fordonets vägmotstånd/…
Vägmotståndsfamiljens identifierare		:
Fordon som ska provas
	Fabrikat	:
	Typ	:
SLUTSATS	Det fordon som provats uppfyller de krav som nämns i ärenderaden.

ORT	DD/MM/ÅÅÅÅ

1. BERÖRDA FORDON

Berörda fabrikat	:
Berörda typer	:
Handelsbeteckning	:
Högsta hastighet (km/h)	:
Drivaxlar	:

2. BESKRIVNING AV PROVADE FORDON

Om ingen interpolering används: det mest ogynnsamma fordonet (avseende energibehov) ska beskrivas

2.1 Vindtunnelmetod

Kombination med

dynamometer med platta band/chassidynamometer

2.1.1 Allmänt

	Vindtunnel		Dynamometer
	HR	LR	HR	LR
Fabrikat
Typ
Version
Energibehov under en fullständig WLTC-cykel av klass 3 (kJ)
Avvikelse från serieproduktion	—	—
Körsträcka (km)	—	—

Eller följande (om provningen avser en vägmotståndsmatrisfamilj):

Fabrikat	:
Typ	:
Version	:
Energibehov under en fullständig WLTC-cykel (kJ)	:
Avvikelse från serieproduktion	:
Körsträcka (km)	:

2.1.2 Vikter

		Dynamometer
	HR	LR
Provningsvikt (kg)
Genomsnittlig vikt mav (kg)
Värde för mr (kg per axel)
Fordon av kategori M: andel av fordonets vikt i körklart skick på den främre axeln (%)
Fordon av kategori N: viktfördelning (kg eller %)

Eller följande (om provningen avser en vägmotståndsmatrisfamilj):

Provningsvikt (kg)	:
Genomsnittlig vikt mav (kg)	:	(genomsnitt före och efter provningen)
Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt	:
Skattat aritmetiskt medelvärde av vikten på tilläggsutrustning	:
Fordon av kategori M: andel av fordonets vikt i körklart skick på den främre axeln (%)	:
Fordon av kategori N: viktfördelning (kg eller %)	:

2.1.3 Däck

	Vindtunnel		Dynamometer
	HR	LR	HR	LR
Storleksbeteckning
Fabrikat
Typ
Rullmotstånd
Fram (kg/t)	–	–
Bak (kg/t)	–	–
Däcktryck
Fram (kPa)	–	–
Bak (kPa)	–	–

Eller följande (om provningen avser en vägmotståndsmatrisfamilj):

Storleksbeteckning
Fabrikat	:
Typ	:
Rullmotstånd
Fram (kg/t)	:
Bak (kg/t)	:
Däcktryck
Fram (kPa)	:
Bak (kPa)	:

2.1.4 Karosseri

	Vindtunnel
	HR	LR
Typ	AA/AB/AC/AD/AE/AF BA/BB/BC/BD
Version
Aerodynamiska anordningar
Rörliga aerodynamiska karossdelar	ja/nej och i förekommande fall förteckning
Förteckning över installerade aerodynamiska alternativ
Delta (CD × Af)LH jämfört med HR (m2)	—

Eller följande (om provningen avser en vägmotståndsmatrisfamilj):

Beskrivning av karossens form	:	Stryk fältet (om ingen representativ karossform från ett komplett fordon kan fastställas)
Frontarea Afr (m2)	:

2.2 PÅ VÄG

2.2.1 Allmänt

	HR	LR
Fabrikat
Typ
Version
Energibehov under en fullständig WLTC-cykel av klass 3 (kJ)
Avvikelse från serieproduktion
Körsträcka

Eller följande (om provningen avser en vägmotståndsmatrisfamilj):

Fabrikat	:
Typ	:
Version	:
Energibehov under en fullständig WLTC-cykel (kJ)	:
Avvikelse från serieproduktion	:
Körsträcka (km)	:

2.2.2 Vikter

	HR	LR
Provningsvikt (kg)
Genomsnittlig vikt mav (kg)
Värde för mr (kg per axel)
Fordon av kategori M: andel av fordonets vikt i körklart skick på den främre axeln (%)
Fordon av kategori N: viktfördelning (kg eller %)

Eller följande (om provningen avser en vägmotståndsmatrisfamilj):

Provningsvikt (kg)	:
Genomsnittlig vikt mav (kg)	:	(genomsnitt före och efter provningen)
Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt	:
Skattat aritmetiskt medelvärde av vikten på tilläggsutrustning	:
Fordon av kategori M: andel av fordonets vikt i körklart skick på den främre axeln (%)
Fordon av kategori N: viktfördelning (kg eller %)

2.2.3 Däck

	HR	LR
Storleksbeteckning
Fabrikat
Typ
Rullmotstånd
Fram (kg/t)
Bak (kg/t)
Däcktryck
Fram (kPa)
Bak (kPa)

Eller följande (om provningen avser en vägmotståndsmatrisfamilj):

Storleksbeteckning	:
Fabrikat	:
Typ	:
Rullmotstånd
Fram (kg/t)	:
Bak (kg/t)	:
Däcktryck
Fram (kPa)	:
Bak (kPa)	:

2.2.4 Karosseri

	HR	LR
Typ	AA/AB/AC/AD/AE/AF BA/BB/BC/BD
Version
Aerodynamiska anordningar
Rörliga aerodynamiska karossdelar	ja/nej och i förekommande fall förteckning
Förteckning över installerade aerodynamiska alternativ
Delta (CD × Af)LH jämfört med HR (m2)	—

Eller följande (om provningen avser en vägmotståndsmatrisfamilj):

Beskrivning av karossens form	:	Stryk fältet (om ingen representativ karossform från ett komplett fordon kan fastställas)
Frontarea Afr (m2)	:

2.3 FRAMDRIVNINGSSYSTEM

2.3.1 Fordon Hög

Motorkod	:
Kraftöverföringstyp	:	manuell/automatisk/CVT
Kraftöverföringsmodell (tillverkarens koder)	:	(nominellt vridmoment och antal kopplingar → som ska inkluderas i informationsdokumentet)
Kraftöverföringsmodeller som omfattas (tillverkarens koder)	:
Motorvarvtal dividerat med fordonets hastighet	:	Växel	Utväxlingsförhållande	N/V-förhållande
		1:a	1/..
		2:a	1/..
		3:e	1/..
		4:e	1/..
		5:e	1/..
		6:e	1/..
		..
		..
Elmotorer kopplade i position N	:	ej tillämpligt (ingen elmotor eller inget avstannande läge)
Antal och typ av elmotorer	:	konstruktionstyp: asynkron/synkron …
Typ av kylmedel	:	luft, vätska, …

2.3.2 Fordon Låg

Upprepa punkt 2.3.1 med uppgifter för Fordon Låg

2.4 PROVNINGSRESULTAT

2.4.1 Fordon Hög

Provningsdatum

dd/mm/åååå (vindtunnel)

dd/mm/åååå (dynamometer)

eller

dd/mm/åååå (på väg)

PÅ VÄG

Provningsmetod	:	avstannande eller metod med vridmomentmätare
Anläggning (namn/adress/hänvisning till bana)	:
Avstannande	:	ja/nej
Hjulinställning	:	värden för inåt- och utåtlutning
Markfrigång (25)	:
Fordonshöjd (26)	:
Kraftöverföringens smörjmedel	:
Hjullagersmörjmedel	:
Bromsjustering för att undvika icke-representativt skadligt motstånd	:
Maximal referenshastighet (km/h)	:
Anemometri	:	stationär eller ombord: inverkan av anemometri (CD × A) och om den korrigerats.
Antal delningar	:
Vind	:	genomsnitt, toppar och riktning i förhållande till provningsbanans riktning
Lufttryck	:
Temperatur (medelvärde)	:
Vindkorrigering	:	ja/nej
Justering av däcktryck	:	ja/nej
Icke korrigerade resultat	:	Vridmomentsmetod: c0 = c1 = c2 = Avstannande metod: f0 f1 f2
Slutliga resultat		Vridmomentsmetod: c0 = c1 = c2 = och f0 = f1 = f2 = Avstannande metod: f0 = f1 = f2 =

eller

VINDTUNNELMETOD

Anläggning (namn/adress/hänvisning till dynamometer)	:
Godkännande av anläggningarna	:	rapporthänvisning och datum
Dynamometer
Typ av dynamometer	:	dynamometer med platta band eller chassidynamometer
Metod	:	stabiliserad hastighet eller retardationsmetod
Uppvärmning	:	uppvärmning genom dynamometer eller genom körning av fordonet
Korrigering av rullkurva	:	(för chassidynamometern, i tillämpliga fall)
Inställningsmetod för chassidynamometer	:	fast/iterativ/alternativ med egen uppvärmningscykel
Uppmätt koefficient för aerodynamiskt motstånd multiplicerad med den främre ytan	:	Hastighet (km/h)	CD × A (m2)
		…	…
		…	…
Resultat	:	f0 = f1 = f2 =

eller

VÄGMOTSTÅNDSMATRIS PÅ VÄG

Provningsmetod	:	avstannande eller metod med vridmomentmätare
Anläggning (namn/adress/hänvisning till bana)	:
Avstannande	:	ja/nej
Hjulinställning	:	värden för inåt- och utåtlutning
Markfrigång (27)	:
Fordonshöjd (28)	:
Kraftöverföringens smörjmedel	:
Hjullagersmörjmedel	:
Bromsjustering för att undvika icke-representativt skadligt motstånd	:
Maximal referenshastighet (km/h)	:
Anemometri	:	stationär eller ombord: inverkan av anemometri (CD × A) och om den korrigerats.
Antal delningar	:
Vind	:	genomsnitt, toppar och riktning i förhållande till provningsbanans riktning
Lufttryck	:
Temperatur (medelvärde)	:
Vindkorrigering	:	ja/nej
Justering av däcktryck	:	ja/nej
Icke korrigerade resultat	:	Vridmomentsmetod: c0r = c1r = c2r = Avstannande metod: f0r = f1r = f2r =
Slutliga resultat		Vridmomentsmetod: c0r = c1r = c2r = och f0r (beräknat för fordon HM) = f2r (beräknat för fordon HM) = f0r (beräknat för fordon LM) = f2r (beräknat för fordon LM) = Avstannande metod: f0r (beräknat för fordon HM) = f2r (beräknat för fordon HM) = f0r (beräknat för fordon LM) = f2r (beräknat för fordon LM) =

eller

VÄGMOTSTÅNDSMATRIS VINDTUNNELMETOD

Anläggning (namn/adress/hänvisning till dynamometer)	:
Godkännande av anläggningarna	:	rapporthänvisning och datum
Dynamometer
Typ av dynamometer	:	dynamometer med platta band eller chassidynamometer
Metod	:	stabiliserad hastighet eller retardationsmetod
Uppvärmning	:	uppvärmning genom dynamometer eller genom körning av fordonet
Korrigering av rullkurva	:	(för chassidynamometern, i tillämpliga fall)
Inställningsmetod för chassidynamometer	:	fast/iterativ/alternativ med egen uppvärmningscykel
Uppmätt koefficient för aerodynamiskt motstånd multiplicerad med den främre ytan	:	Hastighet (km/h)	CD × A (m2)
		…	…
		…	…
Resultat	:	f0r = f1r = f2r = f0r (beräknat för fordon HM) = f2r (beräknat för fordon HM) = f0r (beräknat för fordon LM) = f2r (beräknat för fordon LM) =

2.4.2 Fordon Låg

Upprepa punkt 2.4.1 med uppgifter för Fordon Låg.

”Tillägg 8c

Mall för provningsformulär

Provningsformuläret ska omfatta de provningsuppgifter som registreras, men som inte inkluderas i en provningsrapport.

Provningsformulären ska behållas av den tekniska tjänsten eller tillverkaren under minst 10 år.

Följande information, i tillämpliga fall, är de minimiuppgifter som krävs för provningsformulär.

Information från bilaga B4 till FN-föreskrift nr 154
Koefficienterna c0, c1 och c2	:	c0 = c1 = c2 =
Tider för avstannande som uppmätts på chassidynamometern	:	Referenshastighet (km/h)	Tid för avstannande (s)
		130
		120
		110
		100
		90
		80
		70
		60
		50
		40
		30
		20
Ytterligare vikt får placeras på eller i fordonet för att eliminera däckslirning	:	Vikt (kg) på/i fordonet
Tiderna för avstannande efter genomförandet av förfarandet för avstannande av fordonet	:	Referenshastighet (km/h)	Tid för avstannande (s)
		130
		120
		110
		100
		90
		80
		70
		60
		50
		40
		30
		20
Information från bilaga B5 till FN-föreskrift nr 154
NOx-omvandlarens verkningsgrad Angivna koncentrationer a, b, c, d och koncentrationen när NOx-analysatorn är i NO-läge så att kalibreringsgasen inte leds genom omvandlaren.	:	a = b = c = d = Koncentration i NO-läge =
Information från bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154
Fordonets faktiskt tillryggalagda körsträcka	:
Fordon med manuell transmission som inte kan följa cykelns spår: Avvikelser från körcykeln	:
Körspårindex:
Följande index ska beräknas i enlighet med standarden SAE J2951 (reviderad i januari 2014):	: :
IWR: Värdering av tröghetsarbete	:
RMSSE: Fel för det kvadratiska medelvärdet av hastigheten	: : :
Vägning av partikelprovtagningsfilter
Filter före provningen	:
Filter efter provningen	:
Referensfilter	:
Innehållet i var och en av de föreningar som mäts efter stabiliseringen av mätanordningen	:
Bestämning av regenereringsfaktor
Antalet cykler D mellan två WLTC där regenerering inträffar	:
Antal cykler under vilka utsläppsmätningar görs n	:
Mätning av massutsläpp M′sij för varje förening i under varje cykel j	:
Bestämning av regenereringsfaktor Antalet tillämpliga provcykler d som mäts för fullständig regenerering	:
Bestämning av regenereringsfaktor
Msi	:
Mpi	:
Ki	:
Information från bilaga B6a till FN-föreskrift nr 154
ATCT Lufttemperaturen och fuktigheten i provkammaren mäts vid fordonets kylfläktsutlopp med en frekvens av minst 0,1 Hz.	:	Temperaturinställningspunkt = Treg Faktisk temperatur ± 3 °C vid början av provningen ± 5 °C under provningen
Temperaturen i stabiliseringsområdet mäts kontinuerligt med en frekvens av minst 0,033 Hz.	:	Temperaturinställningspunkt = Treg Faktisk temperatur ± 3 °C vid början av provningen ± 5 °C under provningen
Tidpunkten för överföringen från förkonditioneringen till stabiliseringsområdet	:	≤ 10 minuter
Tiden mellan slutet på typ 1-provningen och nedkylningsförfarandet	:	≤ 10 minuter
Den uppmätta stabiliseringstiden ska registreras i alla relevanta provningsformulär.	:	Tid mellan mätning av sluttemperaturen och slutet av typ 1-provningen vid 23 °C
Information från bilaga C3 till FN-föreskrift nr 154
Dygnsprovning Omgivningstemperatur under dygnsprovningens två cykler (registrerad minst varje minut)	:
Fyllning av kolbehållare för kolväteförlust Omgivningstemperatur under den första 11-timmarsprofilen (registrerad minst var 10:e minut)	:

”

Tillägg 8d ska ändras på följande sätt:

1)	(berör inte den svenska versionen)

Punkt 2.1 ska ersättas med följande:

”Provbänksåldring av kolbehållare

Provningsdatum	:	(dag/månad/år)
Provningsplats	:
Provningsrapport om åldring av kolbehållare	:
Fyllningshastighet	:
Bränslespecifikation
Fabrikat	:
Typ	:	namn på referensbränsle …”
Densitet vid 15 °C (kg/m3)	:
Etanolhalt (%)	:
Partinummer	:

3)	I punkt 2.3.5 ska den sista raden utgå.

Följande punkt ska läggas till som punkt 2.3.6:

”2.3.6

Visade förfaranden för alternativ provning av produktionsöverensstämmelse i tillämpliga fall:

Läckageprovning	:	Alternativa tryck och/eller alternativ tid eller alternativt provningsförfarande
Ventileringsprovning	:	Alternativt tryck och/eller alternativ tid eller alternativt provningsförfarande
Urluftningsprovning	:	Alternativt flöde eller provningsförfarande
Försluten tank	:	Alternativt provningsförfarande”

(1) Särskilda provningsförfaranden för vätgasfordon och biodieseldrivna flexbränslefordon kommer att fastställas senare.

(2) Gränsvärden för partikelmassa och partikelantal och respektive mätförfaranden är endast tillämpliga för fordon med motorer med direktinsprutning.

(3) Om ett tvåbränslefordon kombineras med ett flexbränslefordon är båda provningskraven tillämpliga.

(4) Endast NOx-utsläpp ska fastställas om fordonet drivs med vätgas.

(5) Gränsvärden för partikelmassa och partikelantal och respektive mätförfaranden är inte tillämpliga.

(6) RDE-provningen av partikelantal gäller endast fordon för vilka Euro 6-utsläppsgränser för partikelantal anges i tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007.

(7) För de uppmätta komponenternas tillämplighet på bränslen och fordonsteknik och därmed mätförfaranden, se utsläppsgränserna i tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007.

(8) En faktisk provning krävs eventuellt inte. Se FN-föreskrift nr 24 för mer information.

(9) Endast om förbränningsmotorn används under en giltig laddningstömmande typ 1-provning för kontroll av produktionsöverensstämmelse.

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631 av den 17 april 2019 om fastställande av normer för koldioxidutsläpp för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon och om upphävande av förordningarna (EG) nr 443/2009 och (EU) nr 510/2011 (EUT L 111, 25.4.2019, s. 13).

(*1) Ett representativt fordon provas för vägmotståndsmatrisfamiljen.

(11) Om dnec-värdet ändras efter översynen 2024 ges en annan bokstav till de fordonstyper som godkänts med det reviderade dnec-värdet.

(*2) En tolerans på ±10 procent tillåts för volym och vikt.

(12) För externt laddbara hybridelfordon, ange för laddningsbevarande och för laddningstömmande driftsförhållanden.

(13) Ange i förekommande fall.

(14) Beräknade från anpassade CO2-värden.

(*3) Om OBFCM-signalen endast kan avläsas till två decimaler ska den tredje decimalen anges som 0.

(15) I enlighet med bilaga XXII.

(16) I enlighet med bilaga XXII.

(17) I enlighet med bilaga XXII.

(18) Ange för varje förorening det högsta bland de genomsnittliga provningsresultaten för VH, VL (i tillämpliga fall) och VM (i tillämpliga fall).

(19) Stryk det som inte är tillämpligt (i vissa fall behöver ingenting strykas när mer än en post är tillämplig).

(20) Ange i förekommande fall.

(21) Om ”ja” är de sex sista raderna inte tillämpliga.

(*4) En tolerans på ±10 procent tillåts för volym och vikt.

(22) Korrigering i den mening som avses i bilaga B6 tillägg 2 till FN-föreskrift nr 154 för fordon med endast förbränningsmotor, KCO2 för hybridelfordon.

(23) Korrigering i den mening som avses i tillägg 2 till bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154 för fordon med endast förbränningsmotor och hybridelfordon (KCO2 ).

(24) Om ”ja” är de sex sista raderna inte tillämpliga.

(25) Enligt definitionen i förordning (EU) 2018/858 bilaga I tillägg 1 punkt 4.2.

(26) Det mått som definieras i punkt 6.3 i standarden ISO 612:1978.

(27) Enligt definitionen i förordning (EU) 2018/858 bilaga I tillägg 1 punkt 4.2.

(28) Det mått som definieras i punkt 6.3 i standarden ISO 612:1978.

BILAGA II

”BILAGA II

Metod för bestämning av överensstämmelse I drift

1. INLEDNING

I denna bilaga fastställs metoden för bestämning av överensstämmelse i drift (ISC) för kontroll av efterlevnaden av utsläppsgränserna för utsläpp från avgasrör (inbegripet vid låg temperatur) och utsläpp genom avdunstning under fordonets normala livslängd.

2. PROCESSBESKRIVNING

Figur 1

Illustration av förfarandet för överensstämmelse hos fordon i drift (där GTAA avser den beviljande typgodkännandemyndigheten, OEM avser tillverkaren, och där för andra aktörer TAA avser andra typgodkännandemyndigheter än den som beviljar det relevanta typgodkännandet, TS avser tekniska tjänster och EC avser kommissionen och de tredje parter som uppfyller kraven i genomförandeförordning (EU) nr 2022/163).

3. DEFINITION AV ISC-FAMILJ

En ISC-familj ska bestå av följande fordon:

a)	För utsläpp från avgasrör (typ 1-, typ 1a- och typ 6-provningar) används de fordon som omfattas av Pems-provningsfamiljen enligt beskrivningen i punkt 3.3 i bilaga IIIA.

b)	För utsläpp genom avdunstning (typ 4-provning) används de fordon som ingår i familjen för avdunstningsutsläpp enligt beskrivningen i punkt 6.6.3 i FN-föreskrift nr 154.

4. INSAMLING AV INFORMATION OCH INLEDANDE RISKBEDÖMNING

Den beviljande typgodkännandemyndigheten och andra aktörer ska samla in all relevant information om möjlig bristande efterlevnad vad gäller utsläpp som kan vara relevant för beslut om vilka ISC-familjer som ska kontrolleras under ett visst år. De ska i synnerhet ta hänsyn till information om fordonstyper med höga utsläpp under verkliga körförhållanden. Denna information ska samlas in med lämpliga metoder, vilka får omfatta fjärranalys, förenklade ombordsystem för utsläppsövervakning (Sems) och provning med ombordsystem för utsläppsmätning (Pems). Antalet och betydelsen av de överskridanden som observeras under en sådan provning får användas för att prioritera ISC-provningen.

Som en del av den information som tillhandahålls för ISC-kontrollerna ska varje tillverkare lämna in en rapport till den beviljande typgodkännandemyndigheten om utsläppsrelaterade garantianspråk och eventuella utsläppsrelaterade garantireparationer som utförts eller registrerats vid ett servicetillfälle, i enlighet med ett format som avtalats mellan den beviljande typgodkännandemyndigheten och tillverkaren vid typgodkännandet. Informationen ska innehålla detaljerade uppgifter om förekomsten och typen av fel hos utsläppsrelaterade komponenter och system per ISC-familj. ISC-rapporterna ska lämnas in minst en gång per år för varje ISC-familj under hela den period under vilken kontroller av överensstämmelse i drift ska utföras i enlighet med artikel 9.3. ISC-rapporterna ska på begäran göras tillgängliga.

På grundval av den information som avses i första och andra stycket ska den beviljande typgodkännandemyndigheten göra en inledande bedömning av risken för att en ISC-familj inte uppfyller reglerna för överensstämmelse i drift och utifrån denna bedömning fatta beslut om vilka familjer som ska provas och vilka typer av provningar som ska utföras enligt ISC-bestämmelserna. Den beviljande typgodkännandemyndigheten får även göra ett slumpvist urval av vilka ISC-familjer som ska provas.

Andra aktörer ska beakta den information som samlats in i enlighet med första stycket för att prioritera provning. De andra aktörerna får även göra ett slumpvist urval av vilka ISC-familjer som ska provas.

5. ISC-PROVNING

Tillverkaren ska utföra ISC-provningar av utsläpp från avgasrör som åtminstone omfattar typ 1-provningen för alla ISC-familjer. Tillverkaren får även utföra typ 1a-, typ 4- och typ 6-provningar för alla eller delar av ISC-familjerna. Tillverkaren ska till den beviljande typgodkännandemyndigheten rapportera alla resultat av ISC-provningen med hjälp av den elektroniska plattform för överensstämmelse i drift som beskrivs i punkt 5.9, eller med en annan lämplig metod om det inte är möjligt.

Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska kontrollera ett lämpligt antal ISC-familjer varje år i enlighet med punkt 5.4. Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska ange alla resultat av ISC-provningen i den elektroniska plattform för överensstämmelse i drift som beskrivs i punkt 5.9.

Andra aktörer får utföra kontroller av ett obegränsat antal ISC-familjer varje år. De andra aktörerna ska till den beviljande typgodkännandemyndigheten rapportera alla resultat av ISC-provningen med hjälp av den elektroniska plattform för överensstämmelse i drift som beskrivs i punkt 5.9, eller med en annan lämplig metod om det inte är möjligt.

5.1 Kvalitetssäkring av provningen

Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska utföra en årlig revision av de ISC-kontroller som har utförts av tillverkaren. Den beviljande typgodkännandemyndigheten får även utföra en revision av de ISC-kontroller som har utförts av tredje parter. Revisionen ska baseras på den information som tillhandahållits av tillverkarna, eller av tredje parter, och som åtminstone ska omfatta den detaljerade ISC-rapporten i enlighet med tillägg 3. Den beviljande typgodkännandemyndigheten får kräva att tillverkarna eller de tredje parterna tillhandahåller ytterligare information.

5.2 Offentliggörande av provningsresultat

Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska meddela resultaten av bedömningen av överensstämmelse och de korrigerande åtgärderna för en viss ISC-familj till de andra aktörer som tillhandahöll provningsresultat för den berörda familjen så snart de blir tillgängliga.

Resultatet av provningarna, inklusive de detaljerade uppgifterna för alla fordon som provats, får inte offentliggöras förrän den beviljande typgodkännandemyndigheten har offentliggjort den årliga rapporten eller resultaten av ett enskilt ISC-förfarande eller efter att det statistiska förfarandet har avslutats (se punkt 5.10) utan resultat. Om resultaten av de ISC-provningar som utförts av andra aktörer offentliggörs ska de åtföljas av en hänvisning till den årliga rapporten av den beviljande typgodkännandemyndighet som inkluderade dem.

5.3 Typer av provningar

ISC-provning ska endast utföras på fordon som har valts ut i enlighet med tillägg 1.

ISC-provning med typ 1-provningen ska utföras i enlighet med bilaga XXI.

ISC-provning med typ 1a-provning ska utföras i enlighet med bilaga IIIA, typ 4-provningar ska utföras i enlighet med tillägg 2 till denna bilaga och typ 6-provningar ska utföras i enlighet med bilaga VIII.

5.4 Frekvens och omfattning av ISC-provningen

Den tidsperiod som förlöper mellan det att tillverkaren inleder två kontroller av överensstämmelse i drift för en viss ISC-familj får inte överstiga 24 månader.

Frekvensen av den ISC-provning som utförs av den beviljande typgodkännandemyndigheten ska baseras på en metod för riskbedömning som är förenlig med den internationella standarden ISO 31000:2018 – Riskhantering – Vägledning, och som ska omfatta resultaten av den inledande bedömning som gjorts enligt punkt 4.

Varje beviljande typgodkännandemyndighet ska utföra både typ 1- och typ 1a-provningarna på minst 5 % av ISC-familjerna per tillverkare och år eller minst två ISC-familjer per tillverkare och år i tillämpliga fall. Kravet avseende provning av minst 5 % eller minst två ISC-familjer per tillverkare och år ska inte gälla tillverkare av små serier. Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska säkerställa största möjliga täckning av ISC-familjer och fordon av olika åldrar i en viss familj för överensstämmelse i drift för att säkerställa att bestämmelserna i artikel 9.3 uppfylls. Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska slutföra det statistiska förfarande som den har påbörjat för varje ISC-familj inom 12 månader.

ISC-provningar med typ 4- eller typ 6-provningar ska inte ha några minimikrav när det gäller frekvensen.

5.5 Finansiering av ISC-provning av de beviljande typgodkännandemyndigheterna

Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska säkerställa att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att täcka kostnaderna för provning av överensstämmelse i drift. Utan att det påverkar den nationella lagstiftningen ska dessa kostnader ersättas med avgifter som den beviljande typgodkännandemyndigheten kan ta ut av tillverkaren. Sådana avgifter ska täcka ISC-provning av upp till 5 % av familjerna för överensstämmelse i drift per tillverkare och år eller minst två ISC-familjer per tillverkare och år.

5.6 Provningsplan

Innan den beviljande typgodkännandemyndigheten inleder en provning i samband med en ISC-provning ska myndigheten utarbeta en provningsplan. När det gäller typ 1a-provning ska denna plan omfatta provningar för att kontrollera överensstämmelsen i drift under ett brett urval av förhållanden i enlighet med bilaga IIIA.

5.7 Urval av fordon för ISC-provning

Den information som samlas in ska vara tillräckligt omfattande för att säkerställa att fordonens prestanda i drift kan bedömas för fordon som underhålls och används på korrekt sätt. Tabellerna i tillägg 1 ska användas för att besluta huruvida fordonet kan väljas ut för ISC-provning. Under kontrollen mot tabellerna i tillägg 1 kan det framkomma att vissa fordon är defekta och att de inte ska ingå i ISC-provningen om det finns bevis för att delar av det utsläppsbegränsande systemet varit skadade.

Samma fordon får användas för att utföra och sammanställa rapporter från fler än en typ av provning (typ 1, typ 1a, typ 4, typ 6), men endast den första giltiga provningen av varje typ ska beaktas för det statistiska förfarandet.

5.7.1 Allmänna krav

Fordonet ska tillhöra en ISC-familj enligt beskrivningen i punkt 3 och uppfylla de kontroller som fastställs i tabellen i tillägg 1. Det ska vara registrerat i unionen och ha körts i unionen under minst 90 % av dess körtid. Utsläppsprovningen får göras i en annan geografisk region än den där fordonen valdes ut. Vid ISC-provning som utförs av tillverkaren med den beviljande typgodkännandemyndighetens samtycke får fordon som är registrerade i ett land utanför EU provas om de tillhör samma ISC-familj och åtföljs av ett intyg om överensstämmelse.

De utvalda fordonen ska åtföljas av ett underhållsregister som visar att fordonet har genomgått underhåll på korrekt sätt, att service har genomförts i enlighet med tillverkarens rekommendationer och att enbart originaldelar har använts vid byte av utsläppsrelaterade delar.

Fordon som visar tecken på skadligt bruk, felaktig användning som kan påverka dess utsläppsprestanda, manipulering eller förhållanden som kan leda till osäker drift ska undantas från ISC-provningen.

Fordonet får inte ha genomgått några aerodynamiska förändringar som inte kan avlägsnas för provningen.

Ett fordon ska undantas från ISC-provning om den information som lagrats i fordonets dator visar att fordonet körts efter det att en felkod visats och att en reparation inte utförts i enlighet med tillverkarens specifikationer.

Ett fordon ska undantas från ISC-provning om bränslet från fordonets tank inte uppfyller de tillämpliga standarder som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG (1) eller om det finns belägg för att fordonet har tankats med fel typ av bränsle.

5.7.2 Undersökning och underhåll av fordonet

Diagnos av eventuella fel och allt normalt underhåll som krävs i enlighet med tillägg 1 ska utföras på fordon som har godtagits för provning, antingen före eller efter det att ISC-provningen påbörjats.

Följande kontroller ska utföras: OBD-kontroller (utförda före eller efter provningen), visuella kontroller av tända felindikeringslampor, kontroller av att luftfilter, alla drivremmar, alla vätskenivåer, kylarlock och tanklock, alla vakuum- och bränsleslangar och alla elektriska kablar till efterbehandlingssystemet är hela. kontroll av att tändningen, bränslemätaren och delarna i den utsläppsbegränsande anordningen inte är felaktigt inställda och/eller manipulerade.

Om fordonet har högst 800 km kvar till en planerad underhållsservice ska denna service utföras.

Spolarvätskan ska tömmas ut och ersättas med varmt vatten innan en typ 4-provning påbörjas.

Ett bränsleprov ska samlas in och förvaras i enlighet med kraven i bilaga IIIA för ytterligare analys om provningen misslyckas.

Alla fel ska registreras. Om felet gäller de utsläppsbegränsande anordningarna ska fordonet rapporteras som defekt och inte användas mer under provningen, men felet ska beaktas vid den bedömning av överensstämmelse som ska utföras i enlighet med punkt 6.1.

5.8 Provstorlek

Om tillverkare tillämpar det statistiska förfarande som fastställs i punkt 5.10 för typ 1-provningen ska antalet stickprov fastställas på grundval av den årliga försäljningsvolymen av en familj i drift i unionen enligt beskrivningen i följande tabell:

Tabell 1

Antal stickprov för ISC-provning med typ 1-provningar

EU-registreringar av fordon per kalenderår under provperioden	Antal stickprov (för typ 1-provning)
upp till 100 000	1
100 001 till 200 000	2
över 200 000	3

Varje stickprov ska omfatta tillräckligt många fordonstyper för att säkerställa att minst 20 % av Pems-familjens totala antal registreringar i Europa under det föregående året täcks. Om samma Pems-familj delas mellan fler varumärken ska alla märken provas. Om en familj kräver att mer än ett stickprov provas ska fordonen i det andra och tredje stickprovet utgöra fordon som använts i andra omgivningsförhållanden och/eller typiska användningsförhållanden än fordonen i det första stickprovet.

5.9 Användning av den elektroniska plattformen för överensstämmelse i drift och tillgång till uppgifter som krävs för provningen

Kommissionen ska inrätta en elektronisk plattform för att underlätta utbytet av uppgifter mellan tillverkarna och andra aktörer å ena sidan och den beviljande typgodkännandemyndigheten å andra sidan samt för att underbygga beslut om godkännande eller underkännande av stickprovet.

Tillverkaren ska sammanställa det provningsinsynspaket som avses i artikel 5.12 i det format som anges i tabellerna 1 och 2 i tillägg 5 och i tabell 2 i denna punkt och skicka det till den typgodkännandemyndighet som beviljar typgodkännandet för utsläpp. Tabell 2 i tillägg 5 ska användas för att möjliggöra ett urval av fordon från samma familj för provning och vid sidan av tabell 1 i tillägg 5 tillhandahålla tillräcklig information för de fordon som ska provas.

När den elektroniska plattform som avses i det första stycket blir tillgänglig ska den typgodkännandemyndighet som beviljar typgodkännandet för utsläpp överföra informationen i tabellerna 1 och 2 i tillägg 5 till denna plattform inom 5 arbetsdagar efter mottagandet.

All information som ingår i tabellerna 1 och 2 i tillägg 5 ska vara tillgänglig för allmänheten i elektronisk form utan kostnad.

Följande information ska också ingå i provningsinsynspaketet och ska tillhandahållas av tillverkaren utan kostnad inom 5 arbetsdagar efter det att en begäran inkommit från andra aktörer.

Tabell 2

Känsliga uppgifter

ID	Invärde	Beskrivning
1.	Särskilt förfarande för ombyggnad av fordon (fyrhjulsdrift till tvåhjulsdrift) för provning med dynamometer i förekommande fall	I enlighet med punkt 2.4.2.4 i bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154
2.	Anvisningar för dynamometerläge, i förekommande fall	Hur dynamometerläge aktiveras på samma sätt som under TA-provningarna
3.	Avstannande läge som använts under TA-provningarna	Om fordonet har anvisningar för avstannande läge ska det finnas information om hur det aktiveras
4.	Förfarande för urladdning av batteri (externt laddbara hybridelfordon, fordon med endast eldrift)	OEM-förfarande för att ladda ur batteriet för att förbereda externt laddbara hybridelfordon inför laddningsbevarande provningar och fordon med endast eldrift för att ladda batteriet
5.	Förfarande för att avaktivera alla hjälpaggregat	Om de används under TA-provningen
6.	Förfarande för mätning av ström och spänning i alla uppladdningsbara elenergilagringssystem med hjälp av extern utrustning	I enlighet med FN-föreskrift nr 154 bilaga B8 tillägg 3 För att mäta ström och spänning oberoende av omborddata tillhandahåller originaltillverkaren förfaranden, en beskrivning av ström- och spänningsanslutningspunkter och en förteckning över anordningar som används för mätning av ström och spänning under typgodkännandet.

5.10 Statistiskt förfarande

5.10.1 Allmänt

Verifieringen av överensstämmelse i drift ska baseras på en statistisk metod som följer de allmänna principerna för sekvensprovtagning för inspektion av egenskaper. Den minsta stickprovsstorleken för ett godkänt resultat är tre fordon, och den största kumulativa stickprovsstorleken är tio fordon för typ- 1 och typ 1a-provningarna.

För typ 4- och typ 6-provningarna får en förenklad metod användas, där stickprovet ska bestå av tre fordon och provningen betraktas som underkänd om alla de tre fordonen underkänns och godkänd om alla de tre fordonen blir godkända. I de fall där två av tre fordon godkänns eller underkänns får typgodkännandemyndigheten besluta att genomföra ytterligare provningar eller gå vidare med bedömningen av överensstämmelse i enlighet med punkt 6.1.

Provningsresultaten får inte multipliceras med försämringsfaktorer.

För fordon som har ett angivet maximalt RDE-värde i punkt 48.2 i intyget om överensstämmelse, så som beskrivs i bilaga VIII till förordning (EU) 2020/683, som är lägre än de utsläppsgränser som fastställs i tabell 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 715/2007, ska överensstämmelsen kontrolleras gentemot dessa angivna maximala RDE-värden. Om stickprovet inte uppfyller de angivna maximala RDE-värdena ska den beviljande typgodkännandemyndigheten kräva att tillverkaren vidtar korrigerande åtgärder.

Innan den första ISC-provningen utförs ska tillverkaren eller andra aktörer meddela avsikten att genomföra en provning av överensstämmelse i drift av en viss fordonsfamilj till den beviljande typgodkännandemyndigheten. När den beviljande typgodkännandemyndigheten tagit emot detta meddelande ska den öppna en ny statistisk mapp för behandling av resultaten av varje relevant kombination av följande parametrar för den berörda parten eller gruppen av parter: fordonsfamilj, typ av utsläppsprovning och förorening. Separata statistiska förfaranden ska inledas för varje relevant kombination av dessa parametrar.

Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska i varje statistisk mapp endast föra in de resultat som tillhandahållits av den relevanta parten. Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska föra ett register över antalet provningar som har utförts, antalet underkända och godkända provningar samt andra uppgifter som är nödvändiga som stöd till det statistiska förfarandet.

Eftersom fler än ett statistiskt förfarande kan vara öppet samtidigt för en viss kombination av provningstyp och fordonsfamilj får en part endast kunna tillhandahålla provningsresultat till ett öppet statistiskt förfarande för en viss kombination av provningstyp och fordonsfamilj. Varje provning ska endast rapporteras en gång, och alla provningar (giltiga, ej giltiga, underkända eller godkända etc.) ska rapporteras.

Varje statistiskt förfarande för en ISC-provning ska vara öppet fram till dess att ett resultat har uppnåtts när det statistiska förfarandet leder fram till ett beslut om godkännande eller underkännande av stickprovet i enlighet med punkt 5.10.5. Om ett resultat inte har uppnåtts inom 12 månader efter det att en statistisk mapp öppnades ska den beviljande typgodkännandemyndigheten emellertid stänga den statistiska mappen såvida den inte beslutar att slutföra provningen för den aktuella statistiska mappen inom de efterföljande 6 månaderna.

De funktioner som beskrivs ovan ska utföras direkt på den elektroniska plattformen så snart de relevanta funktionerna finns tillgängliga.

5.10.2 Sammanslagning av ISC-resultat

Provningsresultat från andra aktörer får slås samman till ett gemensamt statistiskt förfarande. En sammanslagning av provningsresultaten kräver ett skriftligt medgivande från alla berörda parter som tillhandahåller provningsresultat till en grupp av resultat och en anmälan till typgodkännandemyndigheterna och till den elektroniska plattformen när den finns tillgänglig, innan provningen påbörjas. En av parterna ska utses som ledare av gruppen och vara ansvarig för rapportering av uppgifter och kommunikation med den beviljande typgodkännandemyndigheten.

5.10.3 Godkännande/Underkännande/Ogiltigt resultat av en enskild provning

En ISC-utsläppsprovning ska betraktas som godkänd för en eller flera föroreningar om utsläppsresultatet är lika med eller lägre än den utsläppsgräns som fastställs i tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007 för den typen av provning.

En utsläppsprovning ska betraktas som underkänd för en eller flera föroreningar om utsläppsresultatet är högre än motsvarande utsläppsgräns för den typen av provning. Varje underkänd provning ska öka f-värdet (se punkt 5.10.5) med 1 för den aktuella statistiska beräkningen.

En ISC-utsläppsprovning ska betraktas som ogiltig om den inte uppfyller de provningskrav som avses i punkt 5.3. Ogiltiga provningsresultat ska uteslutas från det statistiska förfarandet och provningen ska upprepas med samma fordon för att få en giltig provning.

Resultaten av alla ISC-provningar ska skickas in till den beviljande typgodkännandemyndigheten inom tio arbetsdagar från slutförandet av varje provning av ett enskilt fordon. Provningsresultaten ska åtföljas av en övergripande provningsrapport i slutet av provningarna. Resultaten ska införlivas i stickprovet i den kronologiska ordning de utfördes.

Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska införliva alla giltiga utsläppsresultat i det relevanta öppna statistiska förfarandet fram till dess att ett underkänt eller godkänt resultat har uppnåtts för urvalet i enlighet med punkt 5.10.5.

5.10.4 Behandling av avvikande resultat

Förekomsten av avvikande resultat i det statistiska förfarandet för stickprovet kan leda till ett underkänt resultat i enlighet med de förfaranden som beskrivs nedan:

Avvikande resultat ska klassificeras som svaga, mellanliggande eller extrema.

Ett resultat av en utsläppsprovning ska betraktas som ett svagt avvikande resultat om det är högre än den tillämpliga utsläppsgränsen men mindre än 1,3 gånger den tillämpliga utsläppsgränsen. Förekomsten av ett svagt avvikande resultat räknas endast i antalet underkända resultat i punkt 5.10.5.

Ett resultat av en utsläppsprovning ska betraktas som ett mellanliggande avvikande resultat om det är lika med eller högre än 1,3 gånger den tillämpliga utsläppsgränsen. Förekomsten av två sådana avvikande resultat i ett stickprov ska leda till ett underkännande av provet.

Ett utsläppsresultat ska betraktas som ett extremt avvikande resultat om det är lika med eller högre än 2,5 gånger den tillämpliga utsläppsgränsen. Förekomsten av ett sådant avvikande resultat i ett stickprov ska leda till ett underkännande av provet. I sådana fall ska fordonets registreringsnummer meddelas till tillverkaren och till den beviljande typgodkännandemyndigheten. Fordonsägarna ska informeras om denna möjlighet före provningen.

5.10.5 Beslut om godkännande/underkännande av ett stickprov

Som grund för beslutet om godkännande/underkännande av ett stickprov används ’p’ som beteckning för antalet godkända resultat (passed) och ’f’ för antalet underkända resultat (failed). Varje godkänt provningsresultat ska öka p-värdet med 1, och varje underkänt provningsresultat ska öka f-värdet med 1 för det relevanta öppna statistiska förfarandet.

När giltiga resultat av en utsläppsprovning införlivas i ett öppet statistiskt förfarande ska typgodkännandemyndigheten

—	uppdatera den kumulativa stickprovsstorleken n för det aktuella fallet så att det återspeglar det totala antalet giltiga utsläppsprovningar som införlivats i det statistiska förfarandet,

—	utvärdera resultaten och uppdatera antalet godkända resultat p och antalet underkända resultat f,

—	beräkna antalet extrema och mellanliggande avvikande resultat i stickprovet i enlighet med punkt 5.10.4,

—	kontrollera om ett beslut kan fattas genom det förfarande som beskrivs nedan.

Beslutet beror på den kumulativa stickprovsstorleken n, antalet godkända och underkända resultat, p respektive f, såväl som antalet mellanliggande och/eller extrema avvikande resultat i stickprovet. För att kunna fatta beslut om ett godkännande eller underkännande av ett ISC-stickprov ska den beviljande typgodkännandemyndigheten använda beslutsdiagrammet i figur 2 för fordon som baseras på typer som godkänts från och med den 1 januari 2020 och beslutsdiagrammet i figur 2.a för fordon som baseras på typer som godkänts till och med den 31 december 2019. I diagrammen anges vilket beslut som ska fattas för en viss kumulativ stickprovsstorlek n och antalet underkända resultat f.

Två beslut är möjliga för ett statistiskt förfarande för en viss kombination av fordonsfamilj, typ av utsläppsprovning och förorening:

Beslutet ’stickprovet är godkänt’ ska fattas om det tillämpliga beslutsdiagrammet i figur 2 eller figur 2.a ger resultatet ’GODKÄNT’ för den aktuella kumulativa stickprovsstorleken n och antalet underkända resultat f.

Beslutet ’stickprovet är underkänt’ ska fattas om minst ett av följande villkor har uppfyllts för en given kumulativ stickprovsstorlek n:

—	Det tillämpliga beslutsdiagrammet i figur 2 eller figur 2.a ger resultatet ’UNDERKÄNT’ för den aktuella kumulativa stickprovsstorleken n och antalet underkända resultat f.

—	Det finns två ’UNDERKÄNT’-beslut med mellanliggande avvikande resultat.

—	Det finns ett ’UNDERKÄNT’ beslut med ett extremt avvikande resultat.

Om inget beslut kan fattas ska det statistiska förfarandet förbli öppet, och ytterligare resultat ska införlivas i förfarandet fram till dess att ett beslut kan fattas eller förfarandet har stängts i enlighet med punkt 5.10.1.

Figur 2

Beslutsdiagram för det statistiska förfarandet för fordon baserade på typer som godkänts från och med den 1 januari 2020 (där G = Godkänt, U = Underkänt och IB = Inget beslut)

Figur 2.a

Beslutsdiagram för det statistiska förfarandet för fordon som typgodkänts till och med den 31 december 2019

5.10.6 ISC-provning av färdigbyggda fordon och etappvis färdigbyggda fordon avsedda för särskilda ändamål

Tillverkaren av grundfordonet ska bestämma de tillåtna värdena för de parametrar som ingår i tabell 3. De tillåtna parametervärdena för varje familj ska registreras i informationsdokumentet för typgodkännande avseende utsläpp (se tillägg 3 till bilaga I) och i insynsförteckning 1 i tillägg 5. Tillverkaren av den sista etappen ska endast tillåtas att använda grundfordonets utsläppsvärden om det färdigbyggda fordonets värden ligger inom de tillåtna parametervärdena. Parametervärdena för varje slutligt fordon ska registreras i intyget om överensstämmelse.

Tabell 3

Tillåtna parametervärden för etappvis färdigbyggda fordon och etappvis färdigbyggda fordon avsedda för särskilda ändamål vid användning grundfordonets typgodkännande avseende utsläpp

Parametervärden	Tillåtna värden från – till
Det slutliga fordonets faktiska vikt (i kg)
Det slutliga fordonets högsta tekniskt tillåtna lastade vikt (i kg)
Det slutliga fordonets frontarea (i cm2)
Rullmotstånd (kg/t)
Beräknad frontarea på frontgrillens luftintag (i cm2)

Om ett färdigbyggt fordon eller ett etappvis färdigbyggt fordon avsett för särskilda ändamål provas, och om provresultaten ligger under den tillämpliga utsläppsgränsen, ska fordonet betraktas som godkänt för ISC-familjen i enlighet med punkt 5.10.3.

Om resultatet av provningen av ett färdigbyggt fordon eller ett etappvis färdigbyggt fordon avsett för särskilda ändamål överstiger de tillämpliga utsläppsgränserna, men inte är högre än 1,3 gånger de tillämpliga utsläppsgränserna, ska den som utför provningen undersöka om fordonet uppfyller värdena i tabell 3. Om något av dessa värden inte är uppfyllda ska detta rapporteras till den beviljande typgodkännandemyndigheten. Om fordonet inte uppfyller dessa värden ska den beviljande typgodkännandemyndigheten undersöka orsakerna till den bristande överensstämmelsen och vidta lämpliga åtgärder avseende tillverkaren av det färdigbyggda fordonet eller det etappvis färdigbyggda fordonet för särskilda ändamål för att återställa överensstämmelsen, däribland återkallande av typgodkännandet. Om fordonet uppfyller värdena i tabell 3 ska det betraktas som ett flaggat fordon för familjen för överensstämmelse i drift i den mening som avses i punkt 6.1.

Om provningsresultatet överstiger 1,3 gånger de tillämpliga utsläppsgränserna ska det betraktas som underkänt för familjen för överensstämmelse i drift i den mening som avses i punkt 6.1, men inte som ett avvikande resultat för den relevanta ISC-familjen. Om det färdigbyggda fordonet eller det etappvis färdigbyggda fordonet för särskilda ändamål inte uppfyller värdena i tabell 3 ska detta rapporteras till den beviljande typgodkännandemyndigheten, som ska undersöka orsakerna till den bristande överensstämmelsen och vidta lämpliga åtgärder avseende tillverkaren av det färdigbyggda fordonet eller det etappvis färdigbyggda fordonet för särskilda ändamål för att återställa överensstämmelsen, däribland återkallande av typgodkännandet.

6. BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE

6.1

Inom 10 arbetsdagar efter det att ISC-provningen av det stickprov som avses i punkt 5.10.5 har avslutats ska den beviljande typgodkännandemyndigheten påbörja detaljerade utredningar tillsammans med tillverkaren för att avgöra om ISC-familjen (eller en del av den) uppfyller ISC-bestämmelserna och huruvida det krävs korrigerande åtgärder. För etappvis färdigbyggda fordon eller fordon avsedda för särskilda ändamål ska den beviljande typgodkännandemyndigheten även genomföra detaljerade utredningar om det finns minst tre defekta fordon med samma fel eller fem flaggade fordon i samma ISC-familj i enlighet med punkt 5.10.6.

6.2

Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska säkerställa att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att täcka kostnaderna för bedömning av överensstämmelse. Utan att det påverkar den nationella lagstiftningen ska dessa kostnader ersättas med avgifter som den beviljande typgodkännandemyndigheten kan ta ut av tillverkaren. Sådana avgifter ska täcka all provning eller revision som behövs för att kunna göra en bedömning av överensstämmelse.

6.3

På begäran av tillverkaren får den beviljande typgodkännandemyndigheten utöka utredningen till andra av tillverkarens fordon i drift som tillhör andra ISC-familjer som sannolikt påverkas av samma defekter.

6.4

Den detaljerade utredningen får inte ta mer än 60 arbetsdagar efter det att utredningen påbörjats av den beviljande typgodkännandemyndigheten. Den beviljande typgodkännandemyndigheten får utföra kompletterande ISC-provningar som utformats för att fastställa varför vissa fordon blev underkända i de ursprungliga ISC-provningarna. De kompletterande provningarna ska utföras under förhållanden som är jämförbara med de ursprungliga underkända ISC-provningarna.

På begäran av den beviljande typgodkännandemyndigheten ska tillverkaren tillhandahålla ytterligare information om den möjliga orsaken till underkännandet, vilka delar av familjen som kan påverkas, huruvida andra familjer kan påverkas eller varför problemet som orsakade underkännandet vid de ursprungliga ISC-provningarna inte gäller fordonets överensstämmelse i drift, i tillämpliga fall. Tillverkaren ska ha möjlighet att bevisa att bestämmelserna för överensstämmelse i drift har uppfyllts.

6.5

Inom den tidsfrist som fastställs i punkt 6.4 ska den beviljande typgodkännandemyndigheten fatta beslut om överensstämmelse eller bristande överensstämmelse. Vid bristande överensstämmelse ska den beviljande typgodkännandemyndigheten fastställa korrigerande åtgärder för ISC-familjen i enlighet med punkt 7 och meddela detta till tillverkaren.

7. KORRIGERANDE ÅTGÄRDER

7.1

Tillverkaren ska utarbeta en plan med korrigerande åtgärder och skicka in den till den beviljande typgodkännandemyndigheten inom 45 arbetsdagar från det beslut om överensstämmelse eller bristande överensstämmelse som avses i punkt 6.5. Denna period får utökas med ytterligare 30 arbetsdagar om tillverkaren kan visa för den beviljande typgodkännandemyndigheten att ytterligare tid behövs för att utreda bristen på överensstämmelse.

7.2

De korrigerande åtgärder som begärs av den beviljande typgodkännandemyndigheten ska omfatta rimligt utformade och nödvändiga provningar av komponenter och fordon för att visa att de korrigerande åtgärderna är effektiva och varaktiga.

7.3

Tillverkaren ska ge planen för korrigerande åtgärder ett unikt namn eller nummer för identifiering. Planen med korrigerande åtgärder ska åtminstone omfatta följande:

a)	En beskrivning av varje typ av fordonsutsläpp som ingår i planen för korrigerande åtgärder.

En beskrivning av de specifika modifikationer, inrättningar, reparationer, korrigeringar, justeringar eller andra ändringar som ska göras för att fordonen ska överensstämma med kraven, inbegripet en kort sammanfattning av de uppgifter och tekniska undersökningar som stöder tillverkarens beslut om vilka särskilda korrigerande åtgärder som ska vidtas.

c)	En beskrivning av hur tillverkaren avser att informera fordonsägarna om de planerade korrigerande åtgärderna.

d)	En beskrivning av det korrekta underhåll eller den korrekta användning som tillverkaren i förekommande fall ställer som villkor för berättigande till reparation enligt planen med korrigerande åtgärder och en redogörelse för behovet av ett sådant villkor.

e)	En beskrivning av det förfarande som fordonsägarna ska följa för att den bristande överensstämmelsen ska åtgärdas. Beskrivningen ska innehålla ett datum efter vilket de korrigerande åtgärderna ska vidtas, den tid verkstaden beräknas behöva för reparationen och var den kan utföras.

f)	Ett exempel på den information som överlämnats till fordonsägaren.

En kort beskrivning av det system som tillverkaren använder för att säkerställa tillräcklig tillgång till komponenter eller system för att utföra den korrigerande åtgärden, inbegripet information om när det finns tillräcklig tillgång till komponenter, programvara eller system som behövs för att påbörja tillämpningen av de korrigerande åtgärderna.

h)	Ett exempel på alla instruktioner som ska sändas till de verkstäder som ska utföra reparationen.

i)	En beskrivning av hur de föreslagna korrigerande åtgärderna påverkar utsläppen, bränsleförbrukningen, kördugligheten och säkerheten för varje typ av fordonsutsläpp som omfattas av planen med korrigerande åtgärder, inbegripet uppgifter och tekniska undersökningar som stöder dessa slutsatser.

j)	Om planen för korrigerande åtgärder innehåller ett återkallande ska en beskrivning av metoden för att registrera reparationen lämnas till den beviljande typgodkännandemyndigheten. Om en etikett används ska ett exempel på denna också lämnas in.

Vid tillämpning av led d får tillverkaren inte införa några villkor för underhåll eller användning som inte bevisligen har samband med bristen på överensstämmelse och de korrigerande åtgärderna.

7.4

Reparationen ska utföras på ett lämpligt sätt och inom rimlig tid efter det att tillverkaren har tagit emot fordonet för reparation. Inom 15 arbetsdagar efter det att den beviljande typgodkännandemyndigheten har tagit emot den föreslagna planen med korrigerande åtgärder ska myndigheten godkänna planen eller kräva en ny plan i enlighet med punkt 7.5.

7.5

Om den beviljande typgodkännandemyndigheten inte godkänner planen med korrigerande åtgärder ska tillverkaren utarbeta en ny plan och skicka in den till myndigheten inom 20 arbetsdagar efter det att myndigheten meddelade sitt beslut.

7.6

Om den beviljande typgodkännandemyndigheten inte godkänner den andra plan som lämnats in av tillverkaren ska myndigheten vidta alla nödvändiga åtgärder, i enlighet med artikel 53 i förordning (EU) 2018/858, för att återställa överensstämmelsen, däribland återkallande av typgodkännandet vid behov.

7.7

Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska meddela sitt beslut om korrigerande åtgärder till samtliga medlemsstater och kommissionen inom 5 arbetsdagar.

7.8

De korrigerande åtgärderna ska gälla alla fordon i ISC-familjen (eller andra relevanta familjer som identifierats av tillverkaren i enlighet med punkt 6.2) som sannolikt påverkas av samma defekt. Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska besluta om det är nödvändigt att ändra typgodkännandet.

7.9

Det är tillverkarens ansvar att genomföra den godkända planen med korrigerande åtgärder i alla medlemsstater och att registrera varje fordon som tagits bort från marknaden eller återkallats och reparerats samt den verkstad som genomfört reparationen.

7.10

Tillverkaren ska förvara en kopia av kommunikationen med de kunder vars fordon berörs av planen med korrigerande åtgärder. Tillverkaren ska även upprätthålla ett register över återkallandet, med uppgifter om det totala antalet fordon som påverkats i varje medlemsstat och det totala antalet fordon som redan återkallats i varje medlemsstat, tillsammans med en förklaring av eventuella förseningar av tillämpningen av de korrigerande åtgärderna. Tillverkaren ska lämna in registret över de återkallade fordonen till den beviljande typgodkännandemyndigheten, till de typgodkännande myndigheterna i varje medlemsstat och till kommissionen varannan månad.

7.11

Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa att den godkända planen med korrigerande åtgärder tillämpas inom två år för minst 90 % av alla berörda fordon som registrerats inom deras territorium.

7.12

Reparationen och ändringen eller monteringen av ny utrustning ska registreras i ett intyg som ska lämnas till fordonsägaren och som ska innehålla identifieringsnumret för kampanjen med korrigerande åtgärder.

8. ÅRLIG RAPPORT FRÅN DEN BEVILJANDE TYPGODKÄNNANDEMYNDIGHETEN

Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska senast den 31 mars varje år offentliggöra en rapport med resultaten av alla slutförda ISC-undersökningar under föregående år på en kostnadsfri webbplats som är tillgänglig för allmänheten och som inte kräver att användaren måste uppge sin identitet eller registrera sig. Om det finns någon ISC-undersökning för föregående år som fortfarande är öppen vid detta datum ska den rapporteras så fort undersökningen har slutförts. Rapporten ska åtminstone innehålla de uppgifter som framgår av förteckningen i tillägg 4.

Tillägg 1

Kriterier för urval av fordon och beslut om underkända fordon

Fordonsundersökningen ska användas för att välja ut korrekt underhållna och använda fordon för provning i ISC. Fordon som uppfyller ett eller flera av uteslutningskriterierna nedan ska uteslutas från provningen eller på annat sätt repareras och sedan väljas ut.

Urval av fordon för provning av överensstämmelse i drift avseende utsläpp

				Konfidentiellt
Datum:				x
Utredarens namn:				x
Provningsställe:				x
Registreringsland (endast inom EU):			x
		x = uteslutningskriterier	X = kontrollerad och rapporterad
Fordonsegenskaper

Registreringsnummer:			x	x
Fordonets körsträcka och ålder: Fordonet måste uppfylla bestämmelserna om körsträcka och ålder i artikel 9, annars kan det inte väljas ut. Fordonets ålder räknas från och med datum för första registrering		x
Datum för första registrering:			x

VIN:			x	x
Utsläppsklass och egenskaper:			x
Registreringsland: Fordonet måste vara registrerat inom EU		x	x
Modell:			x
Motorkod:			x
Motorvolym (l):			x
Motoreffekt (kW):			x
Typ av växellåda (automatisk/manuell):			x
Drivaxel (framhjulsdrift/allhjulsdrift/bakhjulsdrift):			x
Däckstorlek (fram och bak om olika):			x
Ingår fordonet i en återkallnings- eller servicekampanj? Om ja: Vilken? Har reparationerna i kampanjen redan utförts? Reparationerna måste ha utförts innan ISC-provningen påbörjas.		x	x

Intervju med fordonsägaren (Ägaren kommer endast att bli ombedd att besvara de viktigaste frågorna och kommer inte att känna till konsekvenserna av svaren)

Ägarens namn (visas endast för det ackrediterade kontrollorganet eller laboratoriet/den tekniska tjänsten)				x
Kontaktuppgifter (adress/telefonnummer) (visas endast för det ackrediterade kontrollorganet eller laboratoriet/den tekniska tjänsten)				x

Hur många ägare har fordonet haft?			x
Fungerade inte vägmätaren? Om ’ja’ kan fordonet inte väljas		x
Användes fordonet som något av följande?
Som visningsbil i en utställningshall?			x
Som taxi?			x
Som leveransfordon?			x
För tävlingskörning/motorsport?		x
Som hyrbil?			x
Har fordonet använts för att transportera tunga laster som överstiger tillverkarens specifikationer? Om ’ja’ kan fordonet inte väljas.		x
Har motorn eller fordonet genomgått någon omfattande reparation?			x
Har motorn eller fordonet genomgått någon otillåten omfattande reparation? Om ’ja’ kan fordonet inte väljas.		x
Har det förekommit någon otillåten ökning/fininställning av motorns effekt? Om ’ja’ kan fordonet inte väljas.		x
Har någon del av systemet för efterbehandling av utsläpp och/eller bränslesystemet ersatts? Användes originaldelar? Om originaldelar inte användes kan fordonet inte väljas.		x	x
Har någon del av systemet för efterbehandling av utsläpp avlägsnats permanent? Om ’ja’ kan fordonet inte väljas.		x
Har någon otillåten anordning installerats (ureadödare, emulator etc.)? Om ’ja’ kan fordonet inte väljas.		x
Har fordonet varit inblandat i en allvarlig olycka? Skriv ner en förteckning över skador och efterföljande reparationer.			x
Har bilen tidigare använts med fel typ av bränsle (t.ex. bensin i stället för diesel)? Har bilen använts med bränsle av EU-kvalitet som inte finns tillgängligt kommersiellt (bränsle på svarta marknaden eller blandat bränsle?) Om ’ja’ kan fordonet inte väljas.		x
Har du använt någon luftuppfräschare, kupéspray, bromsrengörare eller någon annan källa till höga kolväteutsläpp kring fordonet under den senaste månaden? Om ’ja’ kan fordonet inte väljas för avdunstningsprovning.		x
Har det förekommit något bensinläckage på insidan eller utsidan av fordonet under de senaste 3 månaderna? Om ’ja’ kan fordonet inte väljas för avdunstningsprovning.		x
Har någon rökt i bilen under de senaste 12 månaderna? Om ’ja’ kan fordonet inte väljas för avdunstningsprovning.		x
Har du använt rostskyddsmedel, klistermärken, tätningsskydd eller någon annan potentiell källa till flyktiga föreningar på bilen? Om ’ja’ kan fordonet inte väljas för avdunstningsprovning.		x
Har bilen blivit omlackerad? Om ’ja’ kan fordonet inte väljas för avdunstningsprovning.		x
Hur använder du oftast ditt fordon?
% motorvägskörning			x
% landsvägskörning			x
% stadskörning			x
Har du kört fordonet i ett land utanför EU under mer än 10 % av användningstiden? Om ’ja’ kan fordonet inte väljas.		x	—
I vilket land tankade du fordonet de två senaste gångerna? Om fordonet tankades de två senaste gångerna i ett land som inte tillämpar EU:s bränslestandarder kan fordonet inte väljas.		x
Har du använt någon bränsletillsats som inte var godkänd av tillverkaren? Om ’ja’ kan fordonet inte väljas.		x
Har fordonet underhållits och använts i enlighet med tillverkarens anvisningar? Om ’nej’ kan fordonet inte väljas.		x
Fullständig service- och reparationshistorik, inbegripet eventuella ombyggnader Om fullständig dokumentation inte tillhandahålls kan fordonet inte väljas.		x

	Undersökning och underhåll av fordonet	X = uteslutningskriterier/ F = defekt fordon		X = kontrollerad och rapporterad

1	Bränsletank (full/tom) Är varningslampan för låg bränslenivå tänd? Om ’ja’, tanka före provningen.			x
2	Finns det några tända varningslampor på instrumentpanelen som indikerar att det har inträffat ett fel på fordonet eller systemet för efterbehandling av avgaser som inte kan lösas genom normalt underhåll (felindikeringslampa, servicelampa etc.)? Om ’ja’ kan fordonet inte väljas.	x
3	Tänds lampan för SCR-systemet när motorn startas? Om ’ja’ bör AdBlue-tanken fyllas på eller fordonet repareras innan det används i provningen.	x
4	Visuell undersökning av avgassystemet Kontrollera om det finns läckor mellan avgasgrenröret och avgasrörets öppning. Kontrollera och dokumentera (med fotografier) Om skador eller läckor påträffas ska fordonet betraktas som defekt.	F
5	Relevanta komponenter i avgassystemet Kontrollera alla relevanta komponenter i avgassystemet och dokumentera eventuella skador (med fotografier). Om skador påträffas ska fordonet betraktas som defekt.	F
6	Avdunstningssystem Trycksätt bränslesystemet (från sidan med behållaren), kontrollera om det finns läckor i en miljö med konstant omgivande temperatur och prova med flamjonisationsdetektor runt och i fordonet. Om provet med flamjonisationsdetektorn inte godkänns ska fordonet betraktas som defekt.	F
7	Bränsleprov Samla in ett bränsleprov från bränsletanken.			x
8	Luftfilter och oljefilter Kontrollera eventuella föroreningar och skador, och byt filter om de är skadade eller starkt förorenade eller om det återstår mindre än 800 km till nästa rekommenderade byte.			x
9	Spolarvätska (endast för avdunstningsprovning) Töm ut spolarvätskan och fyll behållaren med varmt vatten.			x
10	Hjul (fram och bak) Kontrollera om hjulen kan röra sig fritt eller om de blockeras av bromsen. Om ’nej’ kan fordonet inte väljas.	x
11	Däck (endast för avdunstningsprovning) Ta bort reservdäck och byt till stabiliserade däck om däcken har använts mindre än 15 000 km. Använd endast sommardäck eller allvädersdäck.			x
12	Drivremmar och kylarkåpa Om skador påträffas ska fordonet betraktas som defekt. Dokumentera med fotografier.	F
13	Kontrollera vätskenivåer Kontrollera de högsta och lägsta nivåerna (motorolja, kylarvätska)/fyll på om nivån är under minimigränsen.			x
14	Tanklucka (endast för avdunstningsprovning) Kontrollera att överfyllnadsledningen innanför tankluckan är helt fritt från rester eller spola slangen med varmt vatten.			x
15	Vakuumslangar och elektriska kablar Kontrollera att alla slangar och kablar är hela. Om skador påträffas ska fordonet betraktas som defekt. Dokumentera med fotografier.	F
16	Insprutningsventiler / kablar Kontrollera alla kablar och bränsleledningar. Om skador påträffas ska fordonet betraktas som defekt. Dokumentera med fotografier.	F
17	Tändningskabel (bensin) Kontrollera tändstift, kablar etc. Byt ut skadade komponenter.			x
18	Avgasåterföring och katalysator, partikelfilter Kontrollera alla kablar, ledningar och givare. Om någon av komponenterna har manipulerats kan fordonet inte väljas. Om skador påträffas ska fordonet betraktas som defekt. Dokumentera med fotografier.	x/F
19	Säkerhetstillstånd Kontrollera att däcken, fordonets kaross, elsystemet och bromssystemet är i säkert skick för provningen och uppfyller trafikreglerna. Om ’nej’ kan fordonet inte väljas.	x
20	Påhängsvagn Finns det elkablar för anslutning av påhängsvagnen i förekommande fall?			x
21	Aerodynamiska ändringar Kontrollera så att det inte har gjorts några aerodynamiska ändringar som inte kan avlägsnas före provningen (takbox, lasträcke, spoiler etc.) och att det inte saknas några aerodynamiska standardkomponenter (främre vindavvisare, luftspridare, luftdelare etc.). Om ’ja’ kan fordonet inte väljas. Dokumentera med fotografier.	x
22	Kontrollera om det är mindre än 800 km körning till nästa schemalagda service, om ’ja’ utför servicen.			x
23	Alla kontroller som kräver OBD-anslutningar ska utföras före och/eller efter avslutad provning
24	Artikelnummer och kontrollsumma för kalibrering av framdrivningssystemets styrmodul			x
25	OBD-diagnos (före eller efter utsläppsprovningen) Läs diagnostiska felkoder och skriv ut felhistorik.			x
26	OBD-serviceläge 09 (före eller efter utsläppsprovningen) Läs serviceläge 09. Registrera informationen.			x
27	OBD läge 7 (före eller efter utsläppsprovningen) Läs serviceläge 07. Registrera informationen.

	Anmärkningar för: reparation/ersättning av komponenter/artikelnummer

Tillägg 2

Regler för utförande av typ 4-provningar under provning av överensstämmelse i drift

Typ 4-provningar av överensstämmelse i drift ska utföras i enlighet med bilaga VI (eller bilaga VI i förordning (EG) nr 692/2008 i tillämpliga fall), med följande undantag:

—	Fordon som provas med typ 4-provningen ska vara minst 12 månader gamla.

—	Behållaren ska betraktas som åldrad, och därför ska förfarandet för provbänksåldring av behållare inte följas.

—

Behållaren ska fyllas utanför fordonet i enlighet med det förfarande som beskrivs för detta ändamål i bilaga VI och avlägsnas och monteras på fordonet enligt tillverkarens reparationsanvisningar. En provning med flamjonisationsdetektor (med resultat som understiger 100 ppm vid 20 °C) ska utföras så nära behållaren som möjligt före och efter påfyllningen för att bekräfta att behållaren har monterats korrekt.

—	Tanken ska betraktas som åldrad, och därför ska ingen permeabilitetsfaktor läggas till vid beräkning av resultatet av typ 4-provningen.

Tillägg 3

ISC-rapport

Följande uppgifter ska ingå i den detaljerade ISC-rapporten:

1.	Provningsdatum

2.	Unikt nummer på ISC-rapport

3.	Datum för godkännande av tillverkarens behöriga ombud

4.	Datum för vidarebefordran till GTAA eller uppladdning till den elektroniska plattformen

5.	Tillverkarens namn och adress.

6.	Namn, adress, telefon- och faxnummer och e-postadress till det ansvariga provningslaboratoriet.

7.	Modellnamn på de fordon som ingår i provningsplanen.

8.	I tillämpliga fall en förteckning över fordonstyper som omfattas av tillverkarens information, dvs. för avgasutsläpp, familjen i drift.

9.	Typgodkännandenummer för fordonstyperna inom familjen, inklusive, i förekommande fall, numren för alla utökningar och korrigeringar /återkallanden (konstruktionsändringar).

10.	Detaljerade uppgifter om utökningar/korrigeringar/återkallanden för typgodkännanden av de fordon som omfattas av tillverkarens information (på godkännandemyndighetens begäran).

11.	Den tidsperiod inom vilken informationen samlades in.

12.

Förfarandet för ISC-kontrollen, inbegripet följande (i förekommande fall):

i)	Metoden för lokalisering av fordon.

ii)	Kriterier för urval och underkännande av fordon (inbegripet svaren på frågorna i tabellen i tillägg 1, inklusive fotografier).

iii)	Provningstyper och förfaranden som använts för programmet.

iv)	Det eller de geografiska områden där tillverkaren samlat in information.

v)	Det antal stickprov och den provtagningsplan som använts.

13.

Resultaten av ISC-förfarandet, inbegripet följande:

i)	Identifiering av de fordon som ingår i programmet (oavsett om de provats eller inte), inbegripet tabellen i tillägg 1 utan de konfidentiella uppgifterna.

ii)

Provningsuppgifter för utsläpp från avgasrör:

—	Specifikationer för provningsbränsle (t.ex. referensbränsle för provning eller bränsle som finns på marknaden).

—	Provningsvillkor (temperatur, luftfuktighet, dynamometerns tröghetsmassa).

—	Dynamometerns inställning (t.ex. vägmotstånd, effektinställning).

—	Provningsresultat och beräkning av godkännanden/underkännanden.

iii)

Provningsuppgifter för avdunstningsutsläpp:

—	Specifikationer för provningsbränsle (t.ex. referensbränsle för provning eller bränsle som finns på marknaden).

—	Provningsvillkor (temperatur, luftfuktighet, dynamometerns tröghetsmassa).

—	Dynamometerns inställning (t.ex. vägmotstånd, effektinställning).

—	Provningsresultat och beräkning av godkännanden/underkännanden.

Tillägg 4

Årlig ISC-rapport från den beviljande typgodkännandemyndigheten

TITEL

A. Allmän översikt och de viktigaste slutsatserna

B. ISC-verksamheter som utförts av tillverkaren under det föregående året:

Tillverkarens insamling av information

ISC-provningar (inbegripet planeringen och urvalet av de provade familjerna och provningarnas slutliga resultat)

C. ISC-verksamheter som utförts av andra aktörer under det föregående året:

Insamling av information och riskbedömning

ISC-provningar (inbegripet planeringen och urvalet av de provade familjerna och provningarnas slutliga resultat)

D. ISC-verksamheter som utförts av den beviljande typgodkännandemyndigheten under det föregående året:

Insamling av information och riskbedömning

ISC-provningar (inbegripet planeringen och urvalet av de provade familjerna och provningarnas slutliga resultat)

Detaljutredningar

Korrigerande åtgärder

E. Bedömning av den förväntade årliga minskningen av utsläpp till följd av korrigerande åtgärder efter ISC-provningen

F. Gjorda erfarenheter (inbegripet för prestandan hos de instrument som använts)

G. Rapportering av andra ogiltiga provningar

Tillägg 5

Insynsförteckningar

Tabell 1

Insynsförteckning 1

Invärde

Typ av uppgifter

Enhet

Beskrivning

Typgodkännandenummer för utsläpp

Text

—

I enlighet med bilaga I tillägg 6 (förordning (EU) 2017/1151)

Datum för typgodkännande av utsläpp

Datum

—

Datumet för typgodkännande av utsläpp

Interpoleringsfamiljens ID

Text

—

I enlighet med bilaga I tillägg 4

avsnitt II punkt 0 (förordning (EU) 2017/1151)

och i FN-föreskrift nr 154, bilaga A2, addendum till typgodkännandemeddelande 0.1: Identifierare av interpoleringsfamiljen enligt definitionen i punkt 6.2.2 i samma föreskrift

ATCT-familjens ID

Text

—

I enlighet med bilaga I tillägg 3 punkt 0.2.3.2 (förordning (EU) 2017/1151)

RL-familjens ID för fordon H eller RM-familjens ID

Text

—

I enlighet med bilaga I tillägg 3 punkt 0.2.3.4.1 (för vägmotståndsmatrisfamilj punkt 0.2.3.5)

(förordning (EU) 2017/1151)

RL-familjens ID för fordon L (om relevant)

Text

—

I enlighet med bilaga I tillägg 3 punkt 0.2.3.4.2 (förordning (EU) 2017/1151)

RL-familjens ID för fordon M (om relevant)

Text

—

I enlighet med FN-föreskrift nr 154 bilaga A1 tillägg 1 punkt 1.4.2 Vägmotståndsparametrar

Drivhjul på fordonet i familjen

Lista (främre, bakre, fyrhjulsdrift)

—

Bilaga I, addendum till tillägg 4, punkt 1.7 (förordning (EU) 2017/1151)

Inställning av chassidynamometer under TA-provning

Lista (enkel axel, dubbel axel)

—

I enlighet med FN-föreskrift nr 154 bilaga B6 punkt 2.4.2.4.

Förarvalbara inställningar som använts under typgodkännandeprovningarna (fordon med endast förbränningsmotor) eller för laddningsbevarande provning (icke externt laddbara hybridelfordon, externt laddbara hybridelfordon, icke externt laddbara bränslecellshybridfordon)

Möjliga format: pdf, jpg.

Filnamnet ska vara ett UUID som är unikt för förpackningen.

—

Ange och beskriv de lägen som använts vid typgodkännandet. Om det finns ett dominerande läge används endast en post. Alternativt behöver de bästa och sämsta tänkbara lägena beskrivas. Beskrivning av de lägen som måste användas för typgodkännandeprovningar i enlighet med FN-föreskrift nr 154 bilaga B6 punkt 2.6.6

Förarvalbara inställningar som använts under TA-provningarna för laddningstömmande provning (externt laddbara hybridelfordon)

Möjliga format: pdf, jpg.

Filnamnet ska vara ett UUID som är unikt för förpackningen.

—

Tomgångsvarvtal för fordon med manuell transmission bränsle 1, bränsle 2 (om tillämpligt)

Nummer

rpm (varv per minut)

Bilaga I tillägg 3 punkt 3.2.1.6 (förordning (EU) 2017/1151)

Antal växlar för fordon med manuell transmission

Nummer

—

Bilaga I, addendum till tillägg 4 punkt 1.13.2 (förordning (EU) 2017/1151)

Provningsfordonets däckdimensioner fram/bak/mitten, för fordon med manuell transmission

Text

—

Bilaga I tillägg 8a punkt 1.1.8 (förordning (EU) 2017/1151)

Använd 1 för däckdimensioner för framhjul, 2 för bakhjul, 3 för mittenhjul (i tillämpliga fall)

Effektkurva vid högsta belastning med extra säkerhetsmarginal (ASM) för fordon med manuell transmission, bränsle 1, bränsle 2 (i tillämpliga fall)

Tabellvärden

rpm (varv/min) mot kW mot %

Effektkurva vid högsta belastning över motorvarvtalsintervallet från nidle till nrated eller nmax, eller ndv(ngvmax) × vmax, beroende på vilket som är högst tillsammans med ASM (om det använts för beräkning av växling) från bilaga I tillägg 8a punkt 1.2.4

(förordning (EU) 2017/1151)

Exempel på tabellvärden finns i FN-föreskrift nr 154 bilaga B2 tabell A2/1

Ytterligare information för beräkning av växling för fordon med manuell transmission, bränsle 1, bränsle 2 (i tillämpliga fall)

Se tabellen i exemplet

Bilaga I tillägg 8a punkt 1.2.4 (förordning (EU) 2017/1151)

ATCT FCF, bränsle 1, bränsle 2 (i tillämpliga fall)

Nummer

—

Ett värde för varje bränsle när det gäller tvåbränslefordon och flexbränslefordon. Matcha alltid bränsle 1 med dess ATCT FCF och bränsle 2 med dess ATCT FCF.

I enlighet med FN-föreskrift nr 154, bilaga B6a, punkt 3.8.1.

30a

Additiva Ki-faktorer för fordon utrustade med periodiskt regenererande system

Tabellvärden

g/km för CO2, mg/km för övriga

Tabell med definierade värden för CO,

NOx, PM, THC (mg/km) och CO2 (g/km).

Tom om multiplikativa Ki-faktorer tillhandahålls eller för fordon som inte har något periodiskt regenererande system. Bilaga I tillägg 8a punkt 2.1.1.1.1 för föroreningar och punkt 2.1.1.2.1 för CO2 (förordning (EU) 2017/1151)

30b

Multiplikativa Ki-faktorer för fordon utrustade med periodiskt regenererande system

Tabellvärden

inga enheter

Tabell med definierade värden för CO,

NOx, PM, THC och CO2. Tom om additiva Ki-faktorer tillhandahålls eller för fordon som inte har något periodiskt regenererande system. Bilaga I tillägg 8a punkt 2.1.1.1.1 för föroreningar och punkt 2.1.1.2.1 för CO2

(förordning (EU) 2017/1151)

31a

Additiva försämringsfaktorer (DF), bränsle 1, bränsle 2 (i tillämpliga fall)

Tabellvärden

(mg/km förutom PN som är antal/km)

Tabell med definierade försämringsfaktorer för varje förorening.

1.	CO, PM, PN, NOx, NMHC och THC för enbränslebensinfordon och alla tvåbränslefordon och flexbränslefordon.

2.	CO, NOx, NMHC och THC för enbränslefordon som drivs med motorgas och naturgas.

3.	NOx för enbränslefordon som drivs med H2.

4.	NOx, THC + NOX, CO, PM och PN för alla dieselfordon.

5.	Tom om multiplikativa DF-faktorer tillhandahålls. Bilaga I tillägg 8a punkt 2.1.1.1.1 (förordning (EU) 2017/1151)

31b

Multiplikativa försämringsfaktorer (DF), bränsle 1, bränsle 2 (i tillämpliga fall)

Tabellvärden

inga enheter

Tabell med definierade försämringsfaktorer för varje förorening.

—	CO, PM, PN, NOx, NMHC och THC för enbränslebensinfordon och alla tvåbränslefordon och flexbränslefordon.

—	CO, NOx, NMHC och THC för enbränslefordon som drivs med motorgas och naturgas.

—	NOx för enbränslefordon som drivs med H2.

—	NOx, THC + NOx, CO, PM och PN för alla dieselfordon.

Tom om additiva DF-faktorer tillhandahålls. Bilaga I tillägg 8a punkt 2.1.1.1.1

(förordning (EU) 2017/1151)

Batterispänning för alla uppladdningsbara elenergilagringssystem

Nummer

I enlighet med FN-föreskrift nr 154 bilaga B6 tillägg 2 punkt 4.1

(DIN EN 60050-482)

Endast korrigeringskoefficient K för icke externt laddbara och externt laddbara hybridelfordon

Tabell

(g/km)/(Wh/km)

För icke externt laddbara och externt laddbara hybridelfordon

korrigering av CS CO2-utsläpp enligt definitionen i FN-föreskrift nr 154, bilaga B8, tillägg 2, punkt 2

Förekomst av regenerering

Dokument: pdf eller jpg

Filnamnet ska vara ett UUID som är unikt för förpackningen.

Fordonstillverkarens beskrivning av hur man fastställer om en regenerering inträffade under provningen

Slutförande av regenerering

Dokument: pdf eller jpg

Filnamnet ska vara ett UUID som är unikt för förpackningen.

–

Beskrivning av förfarandet för att slutföra regenereringen

44a

Indexnummer för övergångscykeln för VL

Nummer

–

Endast för externt laddbara hybridelfordon. Antal CD-provningar som genomförts tills avbrytningskriteriet har uppnåtts. Bilaga I, tillägg 8a, punkt 2.1.1.4.1.4 (förordning (EU) 2017/1151)

För etappvis färdigbyggda fordon eller etappvis färdigbyggda fordon avsedda för särskilda ändamål

Tillåten slutlig fordonsvikt i körklart skick

Nummer

I enlighet med punkt 0.2.2.1 i bilaga I till förordning (EU) 2020/683

Från–till

45a

Tillåten slutlig faktisk fordonsvikt

Nummer

I enlighet med punkt 0.2.2.1 i bilaga I till förordning (EU) 2020/683

Från–till

45b

Tillåten högsta tekniskt tillåten lastad vikt (i kg)

Nummer

I enlighet med punkt 0.2.2.1 i bilaga I till förordning (EU) 2020/683

Från–till

Tillåten frontarea för det slutliga fordonet

Nummer

cm2

I enlighet med punkt 0.2.2.1 i bilaga I till förordning (EU) 2020/683

Från–till

Tillåtet rullmotstånd

Nummer

kg/t

I enlighet med punkt 0.2.2.1 i bilaga I till förordning (EU) 2020/683

Från–till

Tillåten beräknad frontarea på frontgrillens luftintag

Nummer

cm2

I enlighet med punkt 0.2.2.1 i bilaga I till förordning (EU) 2020/683

Från–till

FÖR ALLA FORDON

Framdrivningstyp

Lista (fordon med endast förbränningsmotor, externt laddbart hybridelfordon, icke externt laddbart hybridelfordon)

—

Framdrivningstyp enligt definitionen i bilaga IIIA punkt 3.3.1.2 a

Tändningstyp

Lista

gnisttändning, kompressionständning

—

Tändningstyp i enlighet med punkt 3.2.1.1

i tillägg 3 till bilaga I (förordning (EU) 2017/1151)

Bränsle, driftsläge

Lista (enbränsle, tvåbränsle, flexbränsle)

—

Fordonets bränsletyp i enlighet med

punkt 3.2.2.4 i tillägg 3 till bilaga I

(förordning (EU) 2017/1151)

Bränsletyp bränsle 1, bränsle 2 (i tillämpliga fall)

Lista (bensin, diesel, motorgas, naturgas/biometan, etanol (E85), vätgas)

—

Bränsletyp i enlighet med punkt 3.2.2.1

i tillägg 3 till bilaga I (förordning (EU) 2017/1151) När det gäller tvåbränslefordon och flexbränslefordon ska båda bränslena anges.

Transmissionstyp

Lista (manuell/automatisk/CVT)

—

Transmissionstyp i enlighet med punkt 4.5.1 i tillägg 3 till bilaga I (förordning (EU) 2017/1151)

Motorns slagvolym

Nummer

cm3

Motorns slagvolym i enlighet med punkt 3.2.1.3 i tillägg 3 till bilaga I (förordning (EU) 2017/1151)

Bränsletillförselmetod bränsle 1, bränsle 2 (i tillämpliga fall)

Lista (direkt/indirekt/direkt och indirekt)

Bränsletillförselmetod som angiven av originaltillverkaren, punkt 1.10.2 i addendumet till tillägg 4 till bilaga I (förordning (EU) 2017/1151)

Tabell 2

Insynsförteckning 2

Fält	Typ av uppgifter	Beskrivning
TVV	Text	Unik identifierare för fordonets typ, variant och version punkterna 7.3 och 7.4 i del B i bilaga I (förordning (EU) 2018/858)
Pems-familjens ID	Text	Bilaga IIIA punkt 3.5.2
Fabrikat	Text	Tillverkarens handelsbeteckning punkt 0.1 i bilaga I (förordning (EU) 2020/683)
Handelsnamn	Text	Handelsnamn för fordonets typ, variant och version punkt 0.2.1 i bilaga I (förordning (EU) 2020/683)
Annat namn	Text	Fritext
Kategori och klass	Lista (M1, N1 klass I, N1 klass II, N1 klass III, N2, N3, M2, M3)	Fordonets kategori och klass 715/2007 bilaga I (klass) 2018/858 bilaga I (kategorier)
Karosseri	Lista (AA sedan, AB halvkombi, AC stationsvagn, AD kupé, AE cabriolet, AF fordon avsett för flera ändamål (multi-purpose vehicle), AG lastkombi, BA lastbil, BB skåpbil, BC dragfordon för påhängsvagn, BD dragfordon för släpvagn, BE pick-up, BX chassi med hytt eller chassi med kåpa)	Typ av karosseri punkt 0.3.0.2 i bilaga I till förordning (EU) 2020/683
Typgodkännandenummer för utsläpp	Text	bilaga IV till förordning (EU) 2020/683
WVTA-nummer	Text	Identifierare för helfordonstypgodkännande enligt definitionen i bilaga IV till förordning (EU) 2020/683
Avdunstnings-familjens ID	Text	I enlighet med bilaga I tillägg 3 punkt 0.2.3.7 (förordning (EU) 2017/1151)
Nominell motoreffekt bränsle 1, bränsle 2 (i tillämpliga fall)	Nummer	Bilaga I tillägg 3 punkt 3.2.1.8 (förordning (EU) 2017/1151)
Tvilling-monterade hjul	Ja/Nej	Deklarerat av originaltillverkaren
Bränsletank-volymer (diskreta värden)	Nummer	Bränsletankens eller bränsletankarnas volym punkt 3.2.3.1.1 i bilaga I till förordning (EU) 2020/683
Försluten tank	Ja/Nej	punkt 3.2.12.2.5.5.3 i bilaga I till förordning (EU) 2020/683
WMI som används i detta WVTA + TVV	Text	Deklarerat av originaltillverkaren (ISO 3779)

”

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (EGT L 350, 28.12.1998, s. 58).

BILAGA III

”BILAGA IIIA

1. FÖRKORTNINGAR

Förkortningarna avser i allmänhet både singular- och pluralformerna av de förkortade termerna.

CLD	—	kemiluminiscensdetektor
CVS	—	konstantvolymprovtagare
DCT	—	växellåda med dubbelkoppling
ECU	—	motorstyrenhet
EFM	—	avgasmassflödesmätare
FID	—	flamjoniseringsdetektor
FS	—	fullt skalutslag
GNSS	—	Global Navigation Satellite System (globalt satellitnavigeringssystem)
HCLD	—	uppvärmd kemiluminiscensdetektor
ICE	—	förbränningsmotor
LPG	—	motorgas
NDIR	—	icke-dispersiv infrarödanalysator
NDUV	—	icke-dispersiv ultraviolettanalysator
NG	—	naturgas
NMC	—	icke-metanavskiljare
NMC-FID	—	icke-metanavskiljare kombinerad med flamjoniseringsdetektor
NMHC	—	icke-metankolväten
OBD	—	omborddiagnos
Pems	—	ombordsystem för utsläppsmätning
RPA	—	relativ positiv acceleration
SEE	—	skattningens standardfel
THC	—	totala kolväten
VIN	—	fordonets identifieringsnummer
WLTC	—	globalt harmoniserad provcykel för lätta fordon

2. DEFINITIONER

2.1. I denna bilaga gäller följande allmänna definitioner:

2.1.1.

fordonstyp med avseende på utsläpp vid verklig körning: grupp av fordon som inte skiljer sig åt med avseende på de kriterier som utgör en Pems-provningsfamilj enligt definitionen i punkt 3.3.1.

2.1.2.

angivet maximalt RDE: utsläppsvärden som måste vara lägre än de tillämpliga utsläppsgränserna, som tillverkaren får ange valfritt och som används för att kontrollera efterlevnaden av lägre utsläppsgränser.

2.2. I denna bilaga gäller följande definitioner med avseende på provningsutrustning:

2.2.1.

noggrannhet: skillnaden mellan ett uppmätt värde och ett referensvärde, vilket kan spåras till en nationell eller internationell standard, och beskriver ett resultats korrekthet (figur 1).

2.2.2.

adapter: (inom ramen för denna bilaga) mekaniska delar som möjliggör anslutning av fordonet till en vanligt förekommande eller standardiserad mätanordning.

2.2.3.

analysator: varje mätanordning som inte är en del av fordonet utan som installerats för att fastställa koncentrationen eller mängden av gasformiga eller partikelformiga föroreningar.

2.2.4.

kalibrering: process för att ställa in ett mätsystems respons, så att systemets utdata överensstämmer med referenssignaler inom ett visst intervall.

2.2.5.

kalibreringsgas: gasblandning som används för att kalibrera gasanalysatorer.

2.2.6.

fördröjning: tidsskillnaden mellan ändring av den komponent som ska mätas vid referenspunkten och en systemrespons på 10 % av den slutliga avläsningen (t10), där provtagningssonden definieras som referenspunkt (figur 2).

2.2.7.

fullt skalutslag: det fulla mätområdet för en analysator, ett instrument för flödesmätning eller en sensor som utrustningens tillverkare anger, eller det största mätområdet som använts för en specifik provning.

2.2.8.

responsfaktorn för ett visst kolväte: förhållandet mellan avläsningen av en flamjonisationsdetektor (FID) och koncentrationen av kolvätet i fråga i referensgascylindern, uttryckt som ppmC1.

2.2.9.

omfattande underhåll: justering, reparation eller byte av en komponent eller modul som kan påverka mätnoggrannheten.

2.2.10.

brus: två gånger effektivvärdet av tio standardavvikelser som var och en beräknas från de nollresponser som uppmätts vid en konstant frekvens som är en multipel av 1,0 Hz under en period av 30 s.

2.2.11.

icke-metankolväten (NMHC): totala kolväten (THC) minus metan (CH4).

2.2.12.

precision: den grad i vilken upprepade mätningar under oförändrade förhållanden visar samma resultat (figur 1).

2.2.13.

avläsning: det numeriska värde som visas av en analysator, ett instrument för flödesmätning, en sensor eller någon annan mätanordning som används i samband med mätning av fordonsutsläpp.

2.2.14.

referensvärde: värde som kan spåras till en nationell eller internationell standard (figur 1).

2.2.15.

responstid (t90): tidsskillnaden mellan en ändring av den komponent som ska mätas vid referenspunkten och en systemreaktion på 90 % av den slutliga avläsningen (t90) där provtagningssonden definieras som referenspunkt, förutsatt att ändringen av den uppmätta komponenten är minst 60 % av fullt skalutslag och sker på mindre än 0,1 s. Systemets responstid består av systemets fördröjning och stigtid såsom visas i figur 2.

2.2.16.

stigtid: tidsskillnaden mellan en respons på 10 % och 90 % av den slutliga avläsningen (t10–t90) såsom visas i figur 2.

2.2.17.

sensor: varje mätanordning som inte är en del av själva fordonet utan installerad för att fastställa andra parametrar än koncentrationen av gasformiga eller partikelformiga föroreningar och avgasmassflödet.

2.2.18.

börvärde: målvärdet som ett styrsystem försöker nå.

2.2.19.

spänna: justera ett instrument så att det ger korrekt respons gentemot en kalibreringsstandard som motsvarar 75–100 % av det högsta värdet i instrumentets mätområde eller det förväntade användningsområdet.

2.2.20.

spännrespons: den genomsnittliga responsen på en spännsignal under ett intervall på minst 30 sekunder.

2.2.21.

spännresponsdrift: differensen mellan den genomsnittliga responsen på en spännsignal och den faktiska spännsignalen som mäts under en angiven tidsperiod efter det att en analysator, ett instrument för flödesmätning eller en sensor spänts noggrant.

2.2.22.

totala kolväten (THC): summan av alla flyktiga föreningar som går att mäta med en FID.

2.2.23.

spårbar: egenskapen att relatera en mätning eller avläsning genom en oavbruten kedja av jämförelser till en nationell eller internationell standard.

2.2.24.

omvandlingstid: skillnaden i tid mellan en förändring av koncentration eller flöde (t0) vid referenspunkten och en respons från systemet på 50 % av den slutliga avläsningen (t50) såsom visas i figur 2.

2.2.25.

typ av analysator eller analysatortyp: grupp av analysatorer som har samma tillverkare och tillämpar en identisk princip för att bestämma koncentrationen av en specifik gasformig beståndsdel eller antalet partiklar.

2.2.26.

typ av avgasmassflödesmätare: grupp av avgasmassflödesmätare som har samma tillverkare och har en liknande innerdiameter på röret samt fungerar enligt samma princip för bestämning av avgasmassflödet.

2.2.27.

kontroll: förfarandet att utvärdera om uppmätta eller beräknade utdata från en analysator, ett instrument för flödesmätning, en sensor, en signal eller en metod överensstämmer med en referenssignal eller ett referensvärde inom ett visst förbestämt gränsvärde eller flera förbestämda gränsvärden.

2.2.28.

nollkalibrering: kalibrering av en analysator, ett instrument för flödesmätning eller en sensor så att den ger en korrekt respons på en nollsignal.

2.2.29.

nollgas: gas som inte innehåller den komponent som analyseras och som används för att ställa in nollutslag i en analysator.

2.2.30.

nollrespons: den genomsnittliga responsen på en nollsignal under ett intervall på minst 30 sekunder.

2.2.31.

nollresponsdrift: skillnaden mellan den genomsnittliga responsen på en nollsignal och den faktiska nollsignal som mäts under en fastställd tid efter det att en analysator, ett instrument för flödesmätning eller en sensor har nollkalibrerats på ett korrekt sätt.

Figur 1

Definition av noggrannhet, precision och referensvärde

Figur 2

Definition av fördröjning, stigtid, omvandlingstid och responstid

2.3. I denna bilaga gäller följande definitioner med avseende på fordonsegenskaper och förare:

2.3.1.

fordonets faktiska vikt: vikten i körklart skick plus vikten på den tilläggsutrustning som är monterad på det enskilda fordonet.

2.3.2.

hjälpanordningar: energiförbrukande, energiomvandlande, energilagrande eller energiförsörjande anordningar eller system som inte är kringutrustning och som monteras i fordonet för andra ändamål än att driva fordonet framåt och därför inte anses vara en del av framdrivningssystemet.

2.3.3.

vikt i körklart skick: fordonets vikt med bränsletankarna fyllda till minst 90 % av kapaciteten, inklusive förarens vikt och vikten på bränsle och vätskor, med standardutrustningen monterad enligt tillverkarens specifikationer och, i förekommande fall, vikten på karosseri, förarhytt, koppling, reservhjul och verktyg.

2.3.4.

fordonets högsta tillåtna provningsvikt: summan av fordonets faktiska vikt och 90 % av skillnaden mellan fordonets högsta tekniskt tillåtna lastade vikt och fordonets faktiska vikt (figur 3).

2.3.5.

vägmätare: instrument som för föraren visar den totala sträcka som fordonet har kört sedan det tillverkades.

2.3.6.

tilläggsutrustning: alla funktioner som inte ingår i den standardutrustning som monteras på ett fordon under tillverkarens ansvar och som kan beställas av kunden.

2.3.7.

förhållande effekt/provningsvikt: förhållandet mellan förbränningsmotorns nominella effekt och provningsvikten (dvs. fordonets faktiska vikt plus mätutrustningens vikt och vikten hos eventuella ytterligare passagerare och eventuell nyttolast).

2.3.8.

förhållande effekt/vikt: förhållandet märkeffekt–vikt i körklart skick.

2.3.9.

nominell motoreffekt (Prated): en motors högsta nettoeffekt i kW i enlighet med kraven i FN-föreskrift nr 85 (1).

2.3.10.

högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: den högsta vikten på ett fordon baserat på dess konstruktionsegenskaper och konstruktionsprestanda.

2.3.11.

OBD-information från fordon: information knuten till ett system för omborddiagnos rörande alla elektroniska system i fordonet.

Figur 3

Definitioner avseende vikt

2.3.12.

flexbränslefordon: fordon med ett bränslelagringssystem som kan drivas med olika blandningar av två eller flera bränslen.

2.3.13.

enbränslefordon: fordon som är konstruerat för att huvudsakligen drivas med en typ av bränsle.

2.3.14.

icke externt laddbart hybridelfordon (NOVC-HEV): hybridelfordon som inte kan laddas från en extern källa.

2.3.15.

externt laddbart hybridelfordon (OVC-HEV): hybridelfordon som kan laddas från en extern källa.

2.4. I denna bilaga gäller följande definitioner med avseende på beräkningar

2.4.1.

determinationskoefficient (r 2):

där

a0	är regressionslinjens skärningspunkt med axeln,
a1	är regressionslinjens lutning,
xi	är det uppmätta referensvärdet,
yi	är det uppmätta värdet för parametern som ska kontrolleras,
	är medelvärdet för parametern som ska kontrolleras, och
n	är antalet värden.

2.4.2.

korrelationskoefficient (r):

där

xi	är det uppmätta referensvärdet,
yi	är det uppmätta värdet för parametern som ska kontrolleras,
	är medelreferensvärdet,
	är medelvärdet för parametern som ska kontrolleras, och
n	är antalet värden.

2.4.3.

effektivvärde (xrms ): kvadratroten av det aritmetiska medelvärdet av kvadraterna av värden och definierat som

där

xi	är det uppmätta eller beräknade värdet, och
n	är antalet värden.

2.4.4.

regressionslinjens lutning (a 1)

där

xi	är det faktiska värdet för referensparametern,
yi	är det faktiska värdet för parametern som ska kontrolleras,
	är medelvärdet för referensparametern,
	är medelvärdet för parametern som ska kontrolleras, och
n	är antalet värden.

2.4.5.

skattningens standardfel (SEE):

där

ý	är det uppskattade värdet för parametern som ska kontrolleras,
yi	är det faktiska värdet för parametern som ska kontrolleras,
n	är antalet värden.

2.5. I denna bilaga gäller följande definitioner i övrigt

2.5.1.

kallstartsperiod: perioden från provningens början i enlighet med punkt 2.6.5 till den tidpunkt då fordonet har körts i 5 minuter. Om kylmedlets temperatur kan fastställas upphör kallstartsperioden när kylmedlet har nått minst 70 °C för första gången, men inte senare än 5 minuter efter det att provet påbörjades. Om det inte är möjligt att mäta kylmedlets temperatur får motorns oljetemperatur, på begäran av tillverkaren och efter godkännande av godkännandemyndigheten, användas i stället för kylmedlets temperatur.

2.5.2.

avaktiverad förbränningsmotor: förbränningsmotor för vilken något av följande villkor gäller:

—	Det registrerade motorvarvtalet är < 50 rpm.

—	Avgasmassflödet uppmäts till < 3 kg/h (när motorvarvtalet inte registreras).

2.5.3.

motorstyrenhet (ECU): den elektroniska enhet som kontrollerar flera olika manöverdon för att garantera motorns optimala prestanda.

2.5.4.

utökad faktor: faktor som tar hänsyn till den effekt som utökade temperatur- eller höjdförhållanden har på förorenande utsläpp.

2.5.5.

antal utsläppta partiklar (PN): det totala antalet fasta partiklar (2) som släpps ut via fordonets avgaser, som fastställts i enlighet med de metoder för utspädning, provtagning och mätning som anges i denna bilaga.

2.6. I denna bilaga gäller följande definitioner med avseende på provningsförfarande

2.6.1.

Pems-kallstartstripp: tripp med den konditionering av fordonet före provningen som beskrivs i punkt 5.3.2.

2.6.2.

Pems-varmstartstripp: tripp utan den konditionering av fordonet före provningen som beskrivs i punkt 5.3.2, men med en varm motor med en kylmedelstemperatur som överstiger 70 °C. Om det inte är genomförbart att mäta kylmedlets temperatur får motorns oljetemperatur, på begäran av tillverkaren och efter godkännande av godkännandemyndigheten, användas i stället för kylmedlets temperatur.

2.6.3.

periodiskt regenererande system: anordning för begränsning av förorenande utsläpp (t.ex. katalysator, partikelfälla) som kräver en periodisk regenerering.

2.6.4.

reagens: medel, utom bränsle, som förvaras ombord på fordonet och som tillförs systemet för avgasefterbehandling när en signal sänds från avgasreningssystemet.

2.6.5.

provningens början: (figur 4) beroende på vad som inträffar först:

—	den första aktiveringen av förbränningsmotorn, eller

—	den första förflyttningen av fordonet i en hastighet som överstiger 1 km/h för externt laddbara och icke externt laddbara hybridelfordon.

Figur 4

Definition av provningens början

2.6.6.

Provningens slut: (figur 5) det faktum att fordonets tripp har slutförts och beroende på vad som inträffar sist

—	när förbränningsmotorn slutligen har avaktiverats, eller

—	för externt laddbara och icke externt laddbara hybridelfordon som avslutar provningen med förbränningsmotorn avslagen, när fordonet har stannat och hastigheten är lägre än eller lika med 1 km/h.

Figur 5

Definition av provningens slut

2.6.7.

validering av Pems: förfarandet att på en chassidynamometer utvärdera om ett ombordsystem för utsläppsmätning installerats och fungerar korrekt inom angivna noggrannhetsgränser och att de mätningar av avgasmassflödet vilka erhållits från en eller flera icke-spårbara avgasmassflödesmätare eller som beräknats med hjälp av sensorer eller ECU-signaler är korrekta.

3. ALLMÄNNA KRAV

3.1. Krav på överensstämmelse

För fordonstyper som godkänts i enlighet med denna bilaga får de slutliga RDE-utsläppsresultat som beräknats i enlighet med denna bilaga under varje möjlig RDE-provning som utförs i enlighet med kraven i denna bilaga inte överstiga relevanta Euro 6-utsläppsgränser i förordning (EG) nr 715/2007 bilaga I tabell 2. Tillverkaren ska bekräfta att kraven i denna förordning är uppfyllda genom att fylla i det intyg om överensstämmelse med RDE som anges i tillägg 12.

Tillverkaren får avge en försäkran om överensstämmelse med lägre utsläppsgränser genom att ange lägre värden (så kallat angivet maximalt RDE) för antingen NOx eller PN eller bådadera, i tillverkarens intyg om överensstämmelse med RDE i tillägg 12 och i intyget om överensstämmelse för varje fordon. Dessa angivna maximala RDE-värden ska användas i syfte att kontrollera bilars överensstämmelse i tillämpliga fall, inbegripet för provningar som utförs under överensstämmelsekontroller i drift.

RDE-prestanda ska demonstreras genom nödvändiga provningar i Pems-provningsfamiljen på väg av fordon som framförs under normala körmönster och förhållanden och med normala nyttolaster. De nödvändiga provningarna ska vara representativa för fordon som används på sina verkliga körsträckor med normal last. Kraven på utsläppsgränser ska vara uppfyllda för stadskörning och för den fullständiga Pems-trippen.

De RDE-provningar som krävs enligt denna bilaga ger en presumtion om överensstämmelse. Presumtionen om överensstämmelse får prövas genom ytterligare RDE-provningar. Verifieringen av att kraven är uppfyllda ska göras i enlighet med reglerna för överensstämmelse i drift.

3.2. Underlättande av Pems-provning

Medlemsstaterna ska se till att fordon kan provas med Pems på allmän väg i enlighet med förfarandena i deras egen nationella lagstiftning, samtidigt som lokal trafiklagstiftning och lokala säkerhetskrav respekteras.

Tillverkarna ska se till att fordon kan provas med Pems. Detta ska innefatta följande:

a)	Att konstruera avgasrören så att det går lättare att ta prover från avgaserna, eller att tillhandahålla för avgasrören lämpliga anpassningsdon som myndigheterna kan använda vid provning.

Om avgasrörens konstruktion inte underlättar provtagning av avgaser ska tillverkaren även se till att oberoende parter kan köpa eller hyra anpassningsdon via ett nätverk för reservdelar eller serviceverktyg (t.ex. RMI-portalen), via auktoriserade återförsäljare eller via en kontaktpunkt på en angiven offentlig webbplats.

c)	Att ge vägledning om hur man installerar Pems på fordon, tillgänglig online utan registrering eller inloggning.

d)	Att ge tillgång till de ECU-signaler som är relevanta för denna bilaga i enlighet med tillägg 4 tabell A4/1.

e)	Att genomföra det nödvändiga administrativa arbetet.

3.3. Urval av fordon för Pems-provning

Pems-provningar krävs inte för varje fordonstyp med avseende på utsläpp vid verklig körning. Fordonstillverkaren får i enlighet med kraven i punkt 3.3.1 sammanföra flera fordonstyper med avseende på utsläpp till en Pems-provningsfamilj som ska valideras i enlighet med kraven i punkt 3.4.

Symboler, parametrar och enheter

N	—	antal fordonstyper med avseende på utsläpp
NT	—	minsta antal fordonstyper med avseende på utsläpp
PMRH	—	högsta förhållande effekt/vikt av alla fordon i Pems-provningsfamiljen
PMRL	—	lägsta förhållande effekt/vikt av alla fordon i Pems-provningsfamiljen
V_eng_max	—	störst motorvolym av alla fordon i Pems-provningsfamiljen

3.3.1. Skapande av en Pems-provningsfamilj

En Pems-provningsfamilj ska omfatta en tillverkares färdiga fordon med liknande egenskaper när det gäller utsläpp. Fordonstyper med avseende på utsläpp får ingå i en Pems-provningsfamilj endast så länge fordonen inom en Pems-provningsfamilj är identiska med avseende på egenskaperna i samtliga administrativa och tekniska kriterier nedan.

3.3.1.1. Administrativa kriterier

a)	Den godkännandemyndighet som beviljar typgodkännande avseende utsläpp i enlighet med denna bilaga (myndigheten).

b)	Den tillverkare som har beviljats typgodkännande avseende utsläpp i enlighet med denna bilaga (tillverkaren).

3.3.1.2. Tekniska kriterier

a)	Framdrivningstyp (t.ex. förbränningsmotor, icke externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon).

b)	Bränsletyp(er) (t.ex. bensin, diesel, motorgas och naturgas). Tvåbränsle- eller flexbränslefordon får grupperas med andra fordon med vilka de har ett av bränslena gemensamt.

c)	Förbränningsprocess (t.ex. tvåtakts, fyrtakts).

d)	Antal cylindrar.

e)	Cylinderblockets utformning (t.ex radmotor, vinkelmotor, stjärnmotor, boxermotor, …).

f)	Motorvolym. Fordonstillverkaren ska ange ett V_eng_max-värde (största motorvolym av alla fordon i Pems-provningsfamiljen). Motorvolymerna hos fordonen i Pems-provningsfamiljen får inte avvika mer än – 22 % från V_eng_max om V_eng_max ≥ 1 500 cm3 och – 32 % från V_eng_max om V_eng_max < 1 500 cm3.

g)	Bränsletillförselmetod (t.ex. indirekt, direkt eller kombinerad insprutning).

h)	Typ av kylsystem (t.ex. luft, vatten, olja).

i)	Lufttillförselmetod såsom icke överladdad eller överladdad, typ av överladdare (t.ex. externt driven, enkel eller multipel turbo, variabel geometri).

j)	Typer av komponenter i systemet för avgasefterbehandling och deras sekvens (t.ex. trevägskatalysator, oxideringskatalysator, NOx-fälla, SCR, mager NOx-katalysator, partikelfälla).

k)	Avgasåterföring (med eller utan, intern/extern, kyld/inte kyld, högt/lågt tryck).

3.3.1.3. Utökning av en Pems-provningsfamilj

En befintlig Pems-provningsfamilj får utökas genom att nya fordonstyper med avseende på utsläpp läggs till. Den utökade Pems-provningsfamiljen och dess validering ska också uppfylla kraven i punkterna 3.3 och 3.4. Detta kan kräva Pems-provning av ytterligare fordon för att validera den utökade Pems-provningsfamiljen enligt punkt 3.4.

3.3.1.4. Definition av alternativ Pems-provningsfamilj

Som ett alternativ till bestämmelserna i punkterna 3.3.1.1 och 3.3.1.2 får fordonstillverkaren definiera en Pems-provningsfamilj som är identisk med en enda fordonstyp med avseende på utsläpp eller en enda WLTP-interpoleringsfamilj. I detta fall behöver endast ett fordon från familjen provas med varmstart eller kallstart, efter myndighetens önskemål, och Pems-provningsfamiljen behöver inte valideras i enlighet med punkt 3.4.

3.4. Validering av en Pems-provningsfamilj

3.4.1. Allmänna krav för validering av en Pems-provningsfamilj

3.4.1.1.

Fordonstillverkaren ska överlämna ett för Pems-provningsfamiljen representativt fordon till myndigheten. Fordonet ska genomgå en Pems-provning som utförs av en teknisk tjänst och som ska visa att det representativa fordonet uppfyller kraven i denna bilaga.

3.4.1.2.

Myndigheten ska välja ut ytterligare fordon i enlighet med kraven i punkt 3.4.3 för Pems-provning som utförs av en teknisk tjänst och som ska visa att de utvalda fordonen uppfyller kraven i denna bilaga. De tekniska kriterierna för urvalet av ytterligare fordon enligt punkt 3.4.3 ska registreras tillsammans med provningsresultaten.

3.4.1.3.

Efter överenskommelse med myndigheten kan en Pems-provning också utföras av en annan operatör och bevittnas av en teknisk tjänst, under förutsättning att en teknisk tjänst utför åtminstone de provningar av fordonen som föreskrivs i punkterna 3.4.3.2 och 3.4.3.6 och totalt minst 50 % av de Pems-provningar som föreskrivs för validering av Pems-provningsfamiljen. I ett sådant fall förblir den tekniska tjänsten ansvarig för att alla Pems-provningar som föreskrivs i denna bilaga utförs på ett korrekt sätt.

3.4.1.4.

Resultaten från en Pems-provning av ett specifikt fordon får användas för validering av andra Pems-provningsfamiljer på följande villkor:

—	De fordon som ingår i alla Pems-provningsfamiljer som ska valideras är godkända av en enda myndighet enligt denna bilaga och denna myndighet samtycker till användningen av det specifika fordonets resultat från Pems-provningen för validering av andra Pems-provningsfamiljer.

—	Varje Pems-provningsfamilj som ska valideras omfattar en fordonstyp med avseende på utsläpp vari det specifika fordonet ingår.

3.4.2. För varje validering anses det tillämpliga ansvaret ligga på tillverkaren av fordonen i respektive familj, oavsett om denna tillverkare deltog i Pems-provningen av den specifika fordonstypen med avseende på utsläpp eller inte.

3.4.3. Urval av fordon för Pems-provning vid validering av en Pems-provningsfamilj

Vid urvalet av fordon från en Pems-provningsfamilj ska det säkerställas att följande tekniska egenskaper som är relevanta för förorenande utsläpp omfattas av en Pems-provning. Ett visst fordon som valts ut för provning kan vara representativt för flera olika tekniska egenskaper. För validering av en Pems-provningsfamilj ska fordon väljas ut till Pems-provning enligt följande:

3.4.3.1.

För varje kombination av bränslen (t.ex. bensin-motorgas, bensin-naturgas, endast bensin) som används för drift av några fordon i Pems-provningsfamiljen, ska minst ett fordon som drivs av en sådan kombination av bränslen väljas ut för Pems-provning.

3.4.3.2.

Tillverkaren ska ange ett PMRH-värde (= högsta förhållande effekt/vikt av alla fordon i Pems-provningsfamiljen) och ett PMRL-värde (= lägsta förhållande effekt/vikt av alla fordon i Pems-provningsfamiljen). Från en Pems-provningsfamilj ska minst en fordonskonfiguration som är representativ för det angivna PMRH-värdet och en fordonskonfiguration som är representativ för det angivna PMRL-värdet väljas ut för provning. Förhållandet effekt/vikt för ett fordon får inte avvika med mer än 5 % från det angivna PMRH-värdet eller PMRL-värdet för att fordonet ska anses som representativt för detta värde.

3.4.3.3.

Åtminstone ett fordon för varje transmissionstyp (t.ex. manuell, automatisk, DCT) som finns installerad i fordon från Pems-provningsfamiljen ska väljas ut för provning.

3.4.3.4.

Åtminstone ett fordon per konfiguration av drivaxlar ska väljas ut för provning om sådana fordon ingår i Pems-provningsfamiljen.

3.4.3.5.

För varje motorvolym som förekommer på ett fordon i Pems-provningsfamiljen ska minst ett representativt fordon provas.

3.4.3.6.

Åtminstone ett fordon i Pems-provningsfamiljen ska provas vid varmstartsprovning.

3.4.3.7.

Oavsett bestämmelserna i punkterna 3.4.3.1–3.4.3.6 ska åtminstone följande antal fordonstyper med avseende på utsläpp inom en viss Pems-provningsfamilj väljas ut för provning:

Antal fordonstyper med avseende på utsläpp i en Pems-provningsfamilj (N)	Minimiantal fordonstyper med avseende på utsläpp utvalda för Pems-kallstartsprovning (NT)	Minimiantal fordonstyper med avseende på utsläpp utvalda för Pems-varmstartsprovning
1	1	1 (4)
2–4	2	1
5–7	3	1
8–10	4	1
11–49	NT = 3 + 0,1 × N (3)	2
mer än 49	NT = 0,15 × N (3)	3

3.5. Rapportering för typgodkännande

3.5.1.

Fordonstillverkaren ska tillhandahålla en fullständig beskrivning av Pems-provningsfamiljen; beskrivningen ska omfatta de tekniska kriterier som beskrivs i punkt 3.3.1.2 och ska lämnas till myndigheten.

3.5.2.

Tillverkaren ska tilldela Pems-provningsfamiljen ett unikt identifieringsnummer med formen MS-OEM-X-Y och meddela detta till myndigheten. MS är här numret för den medlemsstat som utfärdat EG-typgodkännandet (5), OEM är 3 tecken för tillverkaren, X är ett ordningsnummer som hänvisar till den ursprungliga Pems-provningsfamiljen och Y är en räknare för dess utökningar (startar med 0 för en Pems-provningsfamilj som ännu inte utökats).

3.5.3.

Myndigheten och fordonstillverkaren ska föra en förteckning över de fordonstyper med avseende på utsläpp som ingår i en viss Pems-provningsfamilj på grundval av typgodkännandenumren för utsläpp. För varje utsläppstyp ska alla motsvarande kombinationer av typgodkännandenummer, typer, varianter och versioner av fordon enligt definitionen i avsnitten 0.10 och 0.2 i fordonets EG-intyg om överensstämmelse också anges.

3.5.4.

Myndigheten och fordonstillverkaren ska föra en förteckning som omfattar de fordonstyper med avseende på utsläpp som valts ut för Pems-provning med syftet att validera en Pems-provningsfamilj i enlighet med punkt 3.4, och som också innehåller nödvändig information om hur urvalskriterierna i punkt 3.4.3 är uppfyllda. Förteckningen ska också ange om bestämmelserna i punkt 3.4.1.3 tillämpades vid en viss Pems-provning.

3.6. Krav på avrundning:

Avrundning av data är inte tillåten i den datautbytesfil som avses i tillägg 7 avsnitt 10. I förbehandlingsfilen får uppgifterna avrundas till den storleksordning som används i mätnoggrannheten för respektive parameter.

Det mellanliggande och slutliga utsläppsresultatet enligt beräkningen i tillägg 11 ska avrundas i ett steg till det antal decimaler som anges i tillämplig utsläppsstandard plus ytterligare en signifikant siffra. Föregående steg i beräkningarna får inte avrundas.

4. PRESTANDAKRAV FÖR INSTRUMENT

De instrument som används för RDE-provning ska uppfylla kraven i tillägg 5. På myndigheternas begäran ska den som utför provningen bevisa att de instrument som används uppfyller kraven i tillägg 5.

5. PROVNINGSFÖRHÅLLANDEN

Endast RDE-provningar som uppfyller kraven i detta avsnitt ska godtas som giltiga. Provningar som utförs utanför de provningsförhållanden som anges i detta avsnitt ska betraktas som ogiltiga om inget annat anges.

5.1. Omgivningsförhållanden

Provningen ska genomföras under de omgivningsförhållanden som anges i detta avsnitt. Omgivningsförhållandena räknas som utökade om åtminstone något av temperatur- eller höjdförhållandena är utökat. Faktorn för de utökade förhållandena i punkt 7.5 ska tillämpas endast en gång även om båda förhållandena utökas under samma tidsperiod. Oavsett det inledande stycket i detta avsnitt ska provningen, om en del av provningen eller hela provningen utförs utanför utökade förhållanden, ogiltigförklaras endast när de slutliga resultat som beräknats i enlighet med tillägg 11 överstiger de tillämpliga utsläppsgränserna. Villkoren är som följer:

För typgodkännanden med beteckningen EA i enlighet med bilaga I tillägg 6 tabell 1:

Normala höjdförhållanden:	höjden är högst 700 meter över havet.
Utökade höjdförhållanden:	höjden är högre än 700 meter över havet men högst 1 300 meter över havet.
Normala temperaturförhållanden:	över eller lika med 273,15 K (0 °C) men högst 303,15 K (30 °C).
Utökade temperaturförhållanden:	över eller lika med 266,15 K (-7 °C) men under 273,15 K (0 °C) eller högre än 303,15 K (30 °C) men högst 308,15 K (35 °C).

För typgodkännanden med beteckningarna EB och EC i enlighet med bilaga I tillägg 6 tabell 1:

Normala höjdförhållanden:	höjden är högst 700 meter över havet.
Utökade höjdförhållanden:	höjden är högre än 700 meter över havet men högst 1 300 meter över havet.
Normala temperaturförhållanden:	över eller lika med 273,15 K (0 °C) men högst 308,15 K (35 °C).
Utökade temperaturförhållanden:	över eller lika med 266,15 K (-7 °C) men under 273,15 K (0 °C) eller högre än 308,15 K (35 °C) men högst 311,15 K (38 °C).

5.2. Trippens dynamiska förhållanden

De dynamiska förhållandena omfattar effekten av vägens lutning, motvind och kördynamik (acceleration, retardation) samt hjälpsystem på provfordonets energiförbrukning och utsläpp. Trippens giltighet med avseende på dynamiska förhållanden ska kontrolleras efter det att provningen är slutförd med hjälp av registrerade data. Kontrollen ska utföras i 2 steg:

STEG i: Överskottet eller underskottet av kördynamik under trippen ska kontrolleras med hjälp av de metoder som anges i tillägg 9.

STEG ii: Om trippen är giltig efter kontrollerna i enlighet med steg i ska de metoder för att kontrollera trippens giltighet som anges i tilläggen 8 och 10 användas.

5.3. Fordonets skick och drift

5.3.1. Fordonets skick

Fordonet, inbegripet utsläppsrelaterade komponenter, ska vara i gott tekniskt skick, inkört och ska ha körts minst 3 000 km före provningen. Körsträcka och ålder för det fordon som används för RDE-provning ska registreras.

Alla fordon, särskilt externt laddbara hybridelfordon, får provas med alla valbara inställningar, inklusive batteriladdningsläget. På grundval av teknisk bevisning som tillverkaren tillhandahåller och med den ansvariga myndighetens samtycke ska de särskilda förvarvalbara lägena för mycket speciella, begränsade ändamål inte beaktas (t.ex. underhållsläge, race-läge eller krypläge). Alla återstående lägen som används för körning får beaktas, och gränsvärdena för förorenande utsläpp ska vara uppfyllda i alla dessa lägen.

Modifieringar som påverkar fordonets aerodynamik är inte tillåtna, med undantag av installationen av Pems. Däckens typ och tryck ska stämma överens med fordonstillverkarens rekommendationer. Däcktrycket ska kontrolleras före prekonditioneringen och justeras till rekommenderade värden vid behov. Fordonet får inte köras med snökedjor.

Fordonet får inte provas med tomt startbatteri. Om det inte går att starta fordonet ska batteriet bytas ut enligt fordonstillverkarens rekommendationer.

Fordonets provningsvikt omfattar föraren, ett vittne till provningen (om tillämpligt), provningsutrustningen, inklusive system för montering och strömförsörjning, samt eventuell artificiell nyttolast. Provningsvikten ska ligga mellan fordonets faktiska vikt och fordonets högsta tillåtna provningsvikt vid provningens början och får inte öka under provningen.

De provade fordonen får inte köras med avsikten att generera ett godkänt eller underkänt provningsresultat på grund av extrem körning som inte motsvarar normala användningsförhållanden. Vid behov får kontrollen av normal körning baseras på expertutlåtanden som utarbetats av eller på uppdrag av den beviljande typgodkännandemyndigheten genom korskorrelation av flera signaler, vilka får omfatta avgasflöde, avgastemperatur, CO2, O2 etc. i kombination med fordonets hastighet, acceleration och GNSS-uppgifter samt eventuellt ytterligare fordonsparametrar som motorvarvtal, växlar, gaspedalens läge etc.

5.3.2. Fordonskonditionering för Pems-kallstartstripp

Innan RDE-provning ska fordonet förkonditioneras på följande sätt:

Fordonet ska köras på allmän väg, helst på samma körsträcka som den planerade RDE-provningen eller i minst 10 minuter per typ av körning (t.ex. stad, landsväg, motorväg) eller i 30 minuter med en lägsta medelhastighet på 30 km/h. Valideringsprovningen i laboratorium i enlighet med tillägg 6 i denna bilaga räknas också som förkonditionering. Fordonet ska sedan parkeras med dörrar och motorhuv stängda och stå med motorn avstängd i 6–72 timmar under normala eller utökade höjd- och temperaturförhållanden i enlighet med punkt 5.1. Exponering för extrema väderförhållanden (t.ex. kraftiga snöfall, storm, hagel) eller stora mängder av partiklar eller rök ska undvikas.

Innan provningen inleds ska fordon och utrustning kontrolleras för skador och förekomst av varningssignaler som kan indikera fel. Om ett fel upptäcks ska källan identifieras och felet åtgärdas, annars ska fordonet underkännas.

5.3.3. Hjälpanordningar

Systemet för luftkonditionering eller andra hjälpanordningar ska användas på ett sätt som motsvarar deras avsedda användning vid verklig körning på väg. All användning ska dokumenteras. Fordonets fönster ska vara stängda när luftkonditioneringen eller värmesystemet används.

5.3.4. Fordon utrustade med periodiskt regenererande system

5.3.4.1.

Alla resultat ska korrigeras med de Ki-faktorer eller med de Ki-förskjutningar som tagits fram genom förfarandena i FN-föreskrift nr 154 (6) bilaga B6 tillägg 1 för typgodkännande av en fordonstyp med ett periodiskt regenererande system. Ki-faktorn eller Ki-förskjutningen ska tillämpas på de slutliga resultaten efter en utvärdering i enlighet med tillägg 11.

5.3.4.2.

Om de slutliga utsläpp som beräknats i enlighet med tillägg 11 överstiger de tillämpliga utsläppsgränserna ska förekomsten av regenerering kontrolleras. Kontrollen av regenerering får grundas på expertbedömning genom korskorrelation av flera signaler, vilka får omfatta mätningar av avgastemperatur, PN, CO2 och O2 i kombination med fordonets hastighet och acceleration. Om fordonet har en funktion för igenkänning av regenerering ska den användas för att avgöra förekomsten av regenerering. Tillverkaren får ge råd om hur det går att känna igen om en regenerering har ägt rum om en sådan signal inte finns tillgänglig.

5.3.4.3.

Om regenerering inträffade under provningen ska det slutliga utsläppsresultatet kontrolleras mot tillämpliga utsläppsgränser utan tillämpning av vare sig Ki-faktorn eller Ki-förskjutningen. Om de slutliga utsläppen överstiger utsläppsgränserna ska provningen betraktas som ogiltig och upprepas en gång. Regenereringen och stabiliseringen ska slutföras genom cirka 1 timmes körning innan den andra provningen påbörjas. Den andra provningen ska anses som giltig även om regenerering inträffar under den.

Även om de slutliga utsläppsresultaten understiger de tillämpliga utsläppsgränserna kan förekomsten av regenerering kontrolleras i enlighet med punkt 5.3.4.2. Om förekomsten av regenerering kan bevisas ska slutresultaten, efter överenskommelse med typgodkännandemyndigheten, beräknas utan tillämpning av vare sig Ki-faktorn eller Ki-förskjutningen.

5.4. Pems-driftskrav

Trippen ska väljas så att provningen genomförs utan avbrott och data kontinuerligt samlas in för att uppnå den minimivaraktighet för provningen som anges i punkt 6.3.

Den elektriska strömmen till Pems-utrustningen ska tas från en extern enhet för strömförsörjning och inte från en källa som direkt eller indirekt tar sin energi från provfordonets motor.

Installationen av Pems-utrustningen ska göras på ett sådant sätt att fordonets utsläpp eller prestanda eller båda påverkas i minsta möjliga utsträckning. Försiktighet bör iakttas så att både vikten av den installerade utrustningen och eventuella aerodynamiska förändringar av provfordonet minimeras.

I samband med typgodkännande ska en valideringsprovning i laboratorium utföras före en RDE-provning i enlighet med tillägg 6. För externt laddbara hybridelfordon ska provningen genomföras med fordonet i laddningsbevarande drift.

5.5. Smörjolja, bränsle och reagens

För provningar som utförs i samband med typgodkännande ska det bränsle som används för RDE-provning vara antingen det referensbränsle som avses i bilaga B3 till FN-föreskrift nr 154 eller inom de specifikationer som tillverkaren anger för kundens användning av fordonet. Den reagens (i tillämpliga fall) och det smörjmedel som används ska motsvara de specifikationer som tillverkaren rekommenderar eller anger.

För provningar som genomförs under ISC eller marknadskontroll kan det bränsle som används för RDE-provning vara ett valfritt bränsle som finns lagligt tillgängligt på marknaden (7) och uppfyller de specifikationer som tillverkaren anger för kundens användning av fordonet.

Om en RDE-provning leder till ett underkänt resultat ska stickprover av bränsle, smörjmedel och reagens (i tillämpliga fall) samlas in och förvaras under minst 1 år under förhållanden som säkerställer att stickprovet inte skadas. När stickproven har analyserats kan de bortskaffas.

6. PROVNINGSFÖRFARANDE

6.1. Hastighetsklasser

Stadskörning kännetecknas av fordonshastigheter på högst 60 km/h.

Landsvägskörning kännetecknas av fordonshastigheter högre än 60 km/h men högst 90 km/h. För de fordon som är utrustade med en anordning som permanent begränsar fordonshastigheten till 90 km/h, kännetecknas landsvägskörning av fordonshastigheter högre än 60 km/h men högst 80 km/h.

Motorvägskörning kännetecknas av fordonshastigheter på över 90 km/h.

För de fordon som är utrustade med en anordning som permanent begränsar fordonshastigheten till 100 km/h, kännetecknas motorvägskörning av fordonshastigheter högre än 90 km/h.

För de fordon som är utrustade med en anordning som permanent begränsar fordonshastigheten till 90 km/h, kännetecknas motorvägskörning av fordonshastigheter högre än 80 km/h.

6.1.1. Andra krav

Den genomsnittliga hastigheten (inklusive stopp) under stadskörningsklassen ska vara mellan 15 och 40 km/h.

Hastigheten under motorvägskörningen ska helt täcka intervallet mellan 90 och minst 110 km/h. Fordonets hastighet ska överstiga 100 km/h under minst 5 min.

För de fordon som är utrustade med en anordning som permanent begränsar fordonshastigheten till 100 km/h, ska hastigheten under motorvägskörningen helt täcka intervallet mellan 90 och 100 km/h. Fordonets hastighet ska överstiga 90 km/h under minst 5 min.

För de fordon som är utrustade med en anordning som begränsar fordonshastigheten till 90 km/h, ska hastigheten under motorvägskörningen helt täcka intervallet mellan 80 och 90 km/h. Fordonets hastighet ska överstiga 80 km/h under minst 5 min.

Om de lokala hastighetsbegränsningarna för det fordon som provas förhindrar efterlevnad av kraven i den här punkten, ska kraven i följande punkt gälla:

Hastigheten under motorvägskörningen ska helt täcka intervallet mellan X - 10 och X km/h. Fordonets hastighet ska överstiga X - 10 km/h under minst 5 min. X = den lokala hastighetsbegränsningen för provningsfordonet.

6.2. Andelar av sträckan i olika hastighetsklasser

För att uppfylla utvärderingens behov krävs följande fördelning av hastighetsklasserna i en RDE-tripp: Trippen ska bestå av ungefär 34 % stadskörning, 33 % landsvägskörning och 33 % motorvägskörning. Ungefär betyder ett intervall på ± 10 procentenheter omkring de angivna procentsatserna. Stadskörningen får dock aldrig vara mindre än 29 % av den totala trippen.

Andelarna av stads-, landsvägs- och motorvägskörning ska uttryckas i procent av den totala trippen.

Minimisträckan för varje hastighetsklass, stads-, landsvägs- eller motorvägskörning, ska vara 16 km.

6.3. RDE-provning som ska utföras

RDE-prestanda ska demonstreras genom provning på väg av fordon som framförs under normala körmönster och förhållanden och med normala nyttolaster. RDE-provningar ska utföras på asfalterade vägar (således är körning i terräng inte tillåten). En RDE-tripp ska genomföras för att visa överensstämmelse med utsläppskraven.

6.3.1.

Trippen ska i princip omfatta körning i samtliga andelar av hastighetsklasser i punkt 6.2 och uppfylla övriga krav i punkterna 6.1.1 och 6.3 samt punkt 4.5.1 i tillägg 8 och avsnitt 4 i tillägg 9.

6.3.2.

Den planerade RDE-trippen ska alltid inledas med stadskörning, följd av landsvägs- och motorvägskörning i enlighet med de andelar av hastighetsklasser som anges i punkt 6.2. Stads-, landsvägs- och motorvägskörningen ska utföras i följd, men får även omfatta en tripp som börjar och slutar vid samma punkt. Landsvägskörningen får avbrytas av korta perioder av stadskörning vid genomfart av tätorter. Motorvägskörningen får avbrytas av korta perioder av stads- eller landsvägskörning, t.ex. vid passage av vägtullstationer eller vägarbeten.

6.3.3.

Fordonshastigheten får normalt inte överskrida 145 km/h. Denna maxhastighet får överskridas med en tolerans av 15 km/h under högst 3 % av tiden för motorvägskörningen. De lokala hastighetsbegränsningarna fortsätter att gälla under en Pems-provning, oaktat andra rättsliga konsekvenser. Överträdelser av de lokala hastighetsbegränsningarna gör inte i sig resultaten av en Pems-provning ogiltiga.

Stopp, definierat som en fordonshastighet av mindre än 1 km/h, ska stå för 6–30 % av tiden för stadskörning. Under stadskörningen får flera stopp på 10 s eller längre göras. Om stoppen under stadskörning utgör mer än 30 % eller om enskilda stopp överstiger 300 sekunder i följd, ska provningen ogiltigförklaras endast om utsläppsgränserna inte respekteras.

Trippen ska vara mellan 90 och 120 min.

En tripps start- och slutpunkt får inte skilja sig i höjd över havet med mer än 100 m. Dessutom ska andelen kumulativ positiv höjdökning under hela trippen och under stadskörningsdelen vara mindre än 1 200 m/100 km och fastställas enligt tillägg 10.

6.3.4.

Den genomsnittliga hastigheten (inklusive stopp) under kallstartsperioden ska vara mellan 15 och 40 km/h. Den högsta hastigheten under kallstartsperioden får inte överstiga 60 km/h.

Vid provningens början ska fordonet röra sig inom 15 s. Fordonsstoppen under hela kallstartsperioden enligt definitionen i punkt 2.5.1 ska begränsas till minsta möjliga och får totalt inte överskrida 90 s.

6.4. Övriga krav på trippen

Om motorstopp inträffar under provningen får motorn startas om, men provtagningen och dataregistreringen får inte avbrytas. Om motorn stannar under provningen får provtagningen och dataregistreringen inte avbrytas.

Allmänt gäller att avgasmassflödet ska bestämmas genom en mätutrustning som fungerar oberoende av fordonet. Efter överenskommelse med myndigheten får fordonets ECU-data användas i detta syfte vid det inledande typgodkännandet,

Om godkännandemyndigheten inte godtar kvalitetskontrollen av uppgifterna eller valideringsresultaten från en Pems-provning som utförts i enlighet med tillägg 4 får godkännandemyndigheten betrakta provningen som ogiltig. I sådana fall ska provningsuppgifterna och skälen för att ogiltigförklara provningen registreras av godkännandemyndigheten.

För typgodkännande ska tillverkaren visa för godkännandemyndigheten att det fordon samt de körmönster, förhållanden och nyttolaster som valts är representativa för Pems-provningsfamiljen. Kraven på omgivningsförhållanden och nyttolast, enligt punkterna 5.1 respektive 5.3.1, ska användas för att på förhand bedöma om villkoren är godtagbara för RDE-provning.

Godkännandemyndigheten ska föreslå en provningstripp med stads-, landsvägs- och motorvägskörning som uppfyller kraven i punkt 6.2. Vid utformningen av trippen ska delarna med stads-, landsvägs- och motorvägskörning väljas utifrån en topografisk karta, i tillämpliga fall. Om insamlingen av ECU-data påverkar ett fordons utsläpp eller prestanda ska hela den Pems-provningsfamilj vilken fordonet tillhör anses vara icke överensstämmande.

För RDE-provningar som utförs i samband med typgodkännande får typgodkännandemyndigheten verifiera om provningens utformning och den använda utrustningen uppfyller kraven i tilläggen 4 och 5 genom en direkt kontroll eller en analys av stödjande bevis (t.ex. fotografier, register).

6.5. Överensstämmelse av programvara

Den programvara som används för att verifiera trippens giltighet och beräkna utsläppens överensstämmelse med bestämmelserna i punkterna 5 och 6 samt tilläggen 7, 8, 9, 10 och 11 ska valideras av en enhet som anges av medlemsstaten. Om en sådan programvara ingår i Pems-instrumentet ska ett intyg för valideringen tillhandahållas tillsammans med instrumentet.

7. ANALYS AV PROVNINGSDATA

7.1. Utvärdering av utsläpp och tripp

Provningen ska genomföras i enlighet med tillägg 4.

7.2. Trippens giltighet ska bedömas i ett förfarande med tre steg enligt följande:

STEG A: Trippen uppfyller de allmänna kraven, randvillkoren, kraven på trippen och driftskraven samt de specifikationer för smörjolja, bränsle och reagenser som anges i avsnitten 5 och 6 samt tillägg 10.

STEG B: Trippen uppfyller de krav som fastställs i tillägg 9.

STEG C: Trippen uppfyller de krav som fastställs i tillägg 8.

De olika stegen i förfarandet beskrivs i detalj i figur 6.

Om ett eller flera av kraven inte är uppfyllda ska trippen förklaras vara ogiltig.

Figur 6

Bedömning av trippens giltighet – skiss (ytterligare detaljer för varje steg finns i motsvarande tillägg)

7.3. För att bevara dataintegriteten är det inte tillåtet att kombinera data från olika RDE-trippar i en och samma datauppsättning eller att ändra eller ta bort data från en RDE-tripp, förutom i de fall som uttryckligen nämns i denna bilaga.

7.4. Utsläppsresultaten ska beräknas med hjälp av de metoder som anges i tilläggen 7 och 11. Beräkningarna av utsläppen ska utföras mellan provningens början och provningens slut.

7.5. Den utökade faktorn för denna bilaga är 1,6. Om omgivningsförhållandena under ett visst tidsintervall är utökade i enlighet med punkt 5.1 ska de förorenande utsläppen under detta specifika tidsintervall, beräknade enligt tillägg 7, divideras med den utökade faktorn. Denna bestämmelse är inte tillämplig på utsläpp av koldioxid.

7.6. Utsläpp av gasformiga föroreningar och antalet utsläppta partiklar under kallstartsperioden, enligt definitionen i punkt 2.6.1, ska ingå i den normala utvärderingen i enlighet med tilläggen 7 och 11.

Om fordonet konditionerades de sista tre timmarna före provningen vid en genomsnittstemperatur som ligger inom det utökade intervallet i enlighet med punkt 5.1 ska bestämmelserna i punkt 7.5 tillämpas på de uppgifter som samlats in under kallstartsperioden, även om provningens omgivningsförhållanden inte faller inom det utökade temperaturintervallet.

7.7. Rapportering av data

7.7.1. Allmänt

Alla data i en enskild RDE-provning ska registreras i enlighet med de filer för datautbyte och datarapportering som tillhandahålls av kommissionen (8).

7.7.2. Rapportering och spridning av uppgifter från RDE-typgodkännandeprovning

7.7.2.1.

Tillverkaren ska utarbeta en teknisk rapport och denna ska göras tillgänglig för godkännandemyndigheten. Den tekniska rapporten ska bestå av följande 4 delar:

i)	Datautbytesfilen.

ii)	Rapportfilen.

iii)	En beskrivning av fordonet och motorn i enlighet med förordning (EU) 2017/1151 bilaga I tillägg 4.

iv)

Visuellt material (fotografier och/eller videor) på provningsfordonets Pems-installation, i tillräcklig kvalitet och mängd så att det går att identifiera fordonet och bedöma om installationen av Pems-systemets huvudenhet, avgasflödesmätaren, GNSS-antennen och väderstationen följer instrumenttillverkarens rekommendationer och allmän god praxis vid Pems-provning.

7.7.2.2.

Tillverkaren ska säkerställa att de uppgifter som förtecknas i punkt 7.7.2.2.1 finns att tillgå på en webbplats som är tillgänglig för allmänheten utan kostnad och utan att användaren behöver ange sin identitet eller registrera sig. Tillverkaren ska hålla kommissionen och typgodkännandemyndigheterna informerade om lokaliseringen av webbplatsen.

7.7.2.2.1.

Webbplatsen ska ge möjlighet till en slumpmässig sökning i den underliggande databasen på grundval av ett eller flera av följande:

Fabrikat, typ, variant, version, handelsnamn eller typgodkännandenummer enligt vad som anges i intyget om överensstämmelse i enlighet med bilaga IX till direktiv 2007/46/EG eller bilaga VIII till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/683.

De uppgifter som anges nedan ska göras tillgängliga för varje fordon i en sökning:

—	ID till den Pems-familj som det aktuella fordonet tillhör, i enlighet med insynsförteckning 2 som ingår i tabell 1 i tillägg 5 till bilaga II.

—	De angivna maximala RDE-värdena som anges i punkt 48.2 i intyget om överensstämmelse enligt beskrivningen i bilaga VIII till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/683.

7.7.2.3.

På begäran ska tillverkaren, utan kostnad och inom 10 dagar, tillhandahålla den tekniska rapport som avses i punkt 7.7.2.1 för tredje parter och kommissionen. Tillverkaren ska på begäran också tillhandahålla för andra parter den tekniska rapport som avses i punkt 7.7.2.1 mot en rimlig och proportionerlig avgift som inte avskräcker en part med ett berättigat intresse från att begära dessa uppgifter eller överskrider tillverkarens interna kostnader för att tillhandahålla de begärda uppgifterna.

På begäran ska typgodkännandemyndigheten tillhandahålla för tredje parter eller kommissionen de uppgifter som anges i punkterna 7.7.2.1 och 7.7.2.2 utan kostnad och inom 10 dagar efter det att begäran tagits emot. Typgodkännandemyndigheten ska på begäran också tillhandahålla för andra parter de uppgifter som anges i punkterna 7.7.2.1 och 7.7.2.2 mot en rimlig och proportionerlig avgift som inte avskräcker en part med ett berättigat intresse från att begära dessa uppgifter eller överskrider myndighetens interna kostnader för att tillhandahålla de begärda uppgifterna.

”Tillägg 1

Reserverat

”Tillägg 2

Reserverat

”Tillägg 3

Reserverat

”Tillägg 4

Förfarande för provning av fordonsutsläpp med ett ombordsystem för utsläppsmätning (Pems)

1. INLEDNING

I detta tillägg beskrivs provningsförfarandet för att bestämma de förorenande utsläppen från personbilar och lätta nyttofordon med hjälp av PEMS.

2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER

p e	—	vakuumtryck [kPa]
qvs	—	volymflöde i systemet [l/min]
ppmC1	—	delar per miljon kolekvivalenter
V s	—	systemets volym [l]

3. ALLMÄNNA KRAV

3.1 Pems

Provningen ska utföras med en Pems-utrustning som består av de komponenter som anges i punkterna 3.1.1–3.1.5. Om tillämpligt kan en anslutning till fordonets ECU upprättas för att fastställa relevanta motor- och fordonsparametrar enligt punkt 3.2.

3.1.1

Analysatorer för bestämning av koncentrationen av föroreningar i avgaserna.

3.1.2

En eller flera instrument eller givare för att mäta eller bestämma avgasmassflödet.

3.1.3

En GNSS-mottagare för bestämning av fordonets position, höjd över havet och hastighet.

3.1.4

Om tillämpligt, sensorer och andra anordningar som inte är en del av fordonet, t.ex. för att mäta omgivningstemperatur, relativ fuktighet och lufttryck.

3.1.5

En energikälla till Pems-utrustningen som är oberoende av fordonet.

3.2 Provningsparametrar

De provningsparametrar som anges i tabell A4/1 ska mätas vid en konstant frekvens av 1,0 Hz eller högre och registreras och rapporteras i enlighet med kraven i tillägg 7 punkt 10 vid en provtagningsfrekvens av 1,0 Hz. Om parametrar för en elektronisk styrenhet samlas in får dessa erhållas vid en avsevärt högre frekvens, men registreringsfrekvensen ska vara 1,0 Hz. Pems-utrustningens analysatorer, instrumenten för flödesmätning och sensorerna ska uppfylla de krav som fastställs i tilläggen 5 och 6.

Tabell A4/1

Provningsparametrar

Parameter	Rekommenderad enhet	Källa (9)
THC-koncentration (10) (11) (i tillämpliga fall)	ppm C1	Analysator
CH4-koncentration (9) (10) (11) (i tillämpliga fall)	ppm C1	Analysator
NMHC-koncentration (9) (10) (11) (i tillämpliga fall)	ppm C1	Analysator (12)
CO-koncentration (9) (10) (11)	ppm	Analysator
CO2-koncentration (10)	ppm	Analysator
NOX-koncentration (10) (11)	ppm	Analysator (13)
PN-koncentration (11)	antal/m3	Analysator
Avgasmassflöde	kg/s	Avgasmassflödesmätare, någon metod som beskrivs i punkt 7 i tillägg 5
Luftfuktighet	%	Sensor
Omgivningstemperatur	K	Sensor
Omgivningstryck	kPa	Sensor
Fordonshastighet	km/h	Sensor, GNSS eller ECU (14)
Fordonets latitud	grad	GNSS
Fordonets longitud	grad	GNSS
Fordonets höjd över havet (15) (16)	m	GNSS eller givare
Avgastemperatur (15)	K	Sensor
Motorkylmedlets temperatur (15)	K	Givare eller ECU
Motorvarvtal (15)	rpm	Givare eller ECU
Motorvridmoment (15)	Nm	Givare eller ECU
Vridmoment vid driven axel (15) (i tillämpliga fall)	Nm	Fälgmomentmätare
Pedalposition (15)	%	Givare eller ECU
Motorns bränsleflöde (17) (i tillämpliga fall)	g/s	Givare eller ECU
Motorns inluftsflöde (17) (i tillämpliga fall)	g/s	Givare eller ECU
Felstatus (15)	—	ECU
Inluftsflödets temperatur	K	Givare eller ECU
Regenereringsstatus (15) (i tillämpliga fall)	—	ECU
Motoroljetemperatur (15)	K	Givare eller ECU
Faktisk växel (15)	#	ECU
Önskad växel (t.ex. växlingsindikator) (15)	#	ECU
Andra fordonsdata (15)	Ej fastställt	ECU

3.4. Installation av Pems-utrustningen

3.4.1 Allmänt

Installationen av Pems-utrustningen ska följa Pems-tillverkarens anvisningar och lokala hälso- och säkerhetsföreskrifter. När Pems-utrustningen installeras i fordonet ska fordonet utrustas med utrustning för gasövervakning eller varningssystem för giftiga gaser (t.ex. kolmonoxid). Pems-utrustningen ska installeras så att elektromagnetisk störning samt exponering för stötar, vibrationer, damm och temperaturväxlingar minimeras under provningen. Pems-utrustningen ska installeras och drivas så att den är tät och värmeförlusten minimeras. Pems-utrustningen ska installeras och drivas så att inte avgasens sammansättning ändras eller avgasröret förlängs i onödan. För att undvika att partiklar genereras ska anslutningar vara värmestabila vid de avgastemperaturer som kan förväntas under provningen. Det rekommenderas att inte använda anslutningar av elastomer vid sammankopplingen av fordonets avgasutlopp och anslutningsröret. Om anslutningar av elastomer används ska de inte komma i kontakt med avgasen så att artefakter undviks. Om en provning utförs med anslutningar av elastomer och misslyckas ska provningen upprepas utan anslutningar av elastomer.

3.4.2 Tillåtet mottryck

Pems-provtagningssonderna ska installeras och drivas så att trycket vid avgasutloppet inte ökas i onödan på ett sätt som kan påverka mätningarnas representativitet. Det rekommenderas därför att endast en provtagningssond installeras på samma plan. Om det är tekniskt genomförbart ska varje eventuell förlängning för att underlätta provtagning eller sammankoppling med avgasmassflödesmätaren ha samma tvärsnittsarea som avgasröret eller större.

3.4.3 Avgasmassflödesmätare

Om en avgasmassflödesmätare används ska den vara fäst vid fordonets avgasrör i enlighet med rekommendationerna från mätarens tillverkare. Mätarens mätområde ska motsvara den variationsvidd av avgasmassflöde som förväntas under provningen. Avgasmassflödesmätaren bör väljas utifrån förutsättningen att den maximala förväntade flödeshastigheten under provningen når minst 75 % av, men inte överskrider, mätarens hela mätområde. Installationen av mätaren samt eventuella adaptrar eller skarvar för avgasröret får inte påverka driften av motorn eller systemet för efterbehandling av avgaser. Minst fyra rördiametrar eller 150 mm av rakt rör, beroende på vilket som är störst, ska finnas på ömse sidor om det flödeskännande elementet. Vid provning av en flercylindrig motor med avgasgrenrör rekommenderas att avgasmassflödesmätaren placeras nedströms den punkt där grenrören löper samman och att rörets tvärsnitt ökas så att det har samma eller större tvärsnittsarea vid provtagning. Om detta inte är möjligt får flera avgasmassflödesmätare användas vid mätningen av avgasflödet. Den stora variationen när det gäller former och dimensioner av avgasrör och av avgasmassflöden kan med vägledning av god teknisk sed kräva kompromisser vid urval och installation av avgasflödesmätare. Det är tillåtet att installera en avgasmassflödesmätare med en mindre diameter än avgasutloppets, eller den sammanlagda tvärsnittsarean av flera utlopp, under förutsättning att detta förbättrar mätnoggrannheten och inte har någon negativ inverkan på driften eller efterbehandlingen av avgaser i enlighet med punkt 3.4.2. Det rekommenderas att installationen av avgasmassflödesmätaren dokumenteras med fotografier.

3.4.4 Global Navigation Satellite System (GNSS)

GNSS-antennen bör monteras så högt som möjligt på fordonet så att en god mottagning av satellitsignalen säkerställs. Den monterade GNSS-antennen ska inverka så lite som möjligt på fordonets drift.

3.4.5 Anslutning till motorstyrenheten (ECU)

Om så önskas kan de relevanta fordons- och motorparametrar som anges i tabell A4/1 registreras med hjälp av en automatisk datainsamlare kopplad till motorstyrenheten eller fordonsnätverket i enlighet med nationella eller internationella standarder som ISO 15031-5, SAE J1979, OBD-II, EOBD eller WWH-OBD. I förekommande fall ska tillverkarna uppge beteckningar för att möjliggöra identifieringen av nödvändiga parametrar.

3.4.6 Sensorer och hjälpanordningar

Givare för fordonshastighet, temperaturgivare, termoelement för kylmedel eller andra mätanordningar som inte är en del av fordonet ska installeras för att mäta parametern i fråga på ett representativt, tillförlitligt och korrekt sätt utan att i onödan störa fordonets drift eller funktionen hos andra analysatorer, instrument för flödesmätning, givare och signaler. Givare och hjälputrustning ska försörjas med ström oberoende av fordonet. Det är tillåtet att försörja säkerhetsrelaterad belysning av fixturer och installationer av Pems-komponenter utanför fordonets hytt med ström från fordonets batteri.

3.5. Provtagning av utsläpp

Provtagningen av utsläpp ska vara representativ och utföras på platser med väl blandade avgaser där inverkan av omgivningsluften nedströms från provtagningspunkten är minimal. Om tillämpligt ska provtagningen av utsläpp ske nedströms avgasmassflödesmätaren, på ett avstånd av minst 150 mm från det flödeskännande elementet. Provtagningssonderna ska placeras minst 200 mm eller tre gånger avgasrörets innerdiameter, beroende på vilket som är störst, uppströms punkten där avgaserna lämnar Pems-utrustningen till omgivningen.

Om Pems-utrustningen matar tillbaka en del av provtagningsgasen till avgasflödet ska detta ske nedströms provtagningssonden på ett sätt som inte påverkar avgasens egenskaper vid provtagningspunkten. Om provtagningsledningens längd ändras ska systemets transporttider kontrolleras och vid behov korrigeras. Om fordonet har fler än ett avgasrör ska alla fungerande avgasrör anslutas före provtagning och mätning av avgasflödet.

Om motorn är utrustad med ett system för efterbehandling av avgaser, ska avgasprovet tas nedströms detta system. Vid provning av ett fordon med ett delat avgasgrenrör ska provtagningssondens inlopp placeras så långt nedströms att det säkerställs att provet är representativt för de genomsnittliga förorenande utsläppen från samtliga cylindrar. I flercylindriga motorer med avgränsade grupper av grenrör, t.ex. i en V-motor, ska provtagningssonden placeras nedströms den punkt där grenrören löper samman. Om detta inte är tekniskt möjligt får provtagning på flera punkter med väl blandade avgaser användas. I detta fall ska antalet provtagningssonder och deras placering i största möjliga utsträckning motsvara antalet avgasmassflödesmätare och deras placering. Om avgasflödena är ojämna ska proportionell provtagning eller provtagning med flera analysatorer övervägas.

Om partiklar mäts ska provet tas från mitten av avgasflödet. Om flera sonder används för provtagning av utsläpp bör provtagningssonden för partiklar placeras uppströms andra provtagningssonder. Partikelprovtagningssonden får inte påverka provtagningen av gasformiga föroreningar. Sondens typ och egenskaper samt dess montering ska dokumenteras i detalj (t.ex. L-typ eller 45°, innerdiameter, med eller utan kåpa, osv.).

Om kolväten mäts ska provtagningsledningen värmas upp till 463 ± 10 K (190 ± 10 °C). Vid mätning av andra gasformiga komponenter med eller utan kylning ska provtagningsledningen hålla minst 333 K (60 °C) för att undvika kondens och för att säkerställa en lämplig inträngningseffektivitet för de olika gaserna. I provtagningssystem med lågt tryck kan temperaturen sänkas på ett sätt som motsvarar tryckminskningen under förutsättning att provtagningssystemet säkerställer en inträngningseffektivitet på 95 % för alla reglerade gasformiga föroreningar. Om partiklarna genomgår provtagning och inte späds ut vid avgasröret, ska provtagningsledningen från provtagningspunkten för obehandlade avgaser till utspädningspunkten eller partikeldetektorn upphettas till minst 373 K (100 °C). Tiden som provet befinner sig i provtagningsledningen för partiklar innan det når den första utspädningen eller partikeldetektorn ska vara mindre än 3 s.

Alla delar av provtagningssystemet från avgasröret upp till partikeldetektorn som kommer i kontakt med obehandlade eller utspädda avgaser, ska vara utformade så att deposition av partiklarna minimeras. Samtliga delar ska vara tillverkade av antistatiskt material för att förhindra elektrostatiska effekter.

4. FÖRFARANDEN FÖRE PROVNING

4.1 Täthetskontroll av Pems

Efter det att varje installation av en Pems-utrustning i ett fordon slutförts ska minst en täthetskontroll genomföras enligt föreskrifter från utrustningens tillverkare eller på följande sätt. Provtagningssonden ska kopplas bort från avgassystemet och dess ände tillslutas. Analysatorns pump ska slås på. Efter en inledande period av stabilisering ska alla flödesmätare visa ungefär noll om det inte finns några läckor. Om så inte är fallet ska provtagningsledningen kontrolleras och felet rättas till.

Läckaget på vakuumsidan får inte överskrida 0,5 % av flödet vid drift för den del av systemet som kontrolleras. Flödena genom och förbi analysatorn får användas för uppskattning av de flöden som förekommer vid drift.

Alternativt får systemet tömmas på luft till ett tryck av minst 20 kPa vakuum (80 kPa absolutvärde). Efter en inledande period av stabilisering får tryckökningen Δp (kPa/min) i systemet inte överstiga:

där

pe	är vakuumtrycket [Pa],
Vs	är systemets volym [l],
qvs	är systemets volymflöde [l/min].

En alternativ metod är att göra en stegvis förändring av koncentrationen vid början av provtagningsledningen genom att byta från nollgas till spänngas samtidigt som samma tryckförhållanden som under normal systemdrift bibehålls. Om avläsningen för en korrekt kalibrerad analysator efter tillräcklig tid är ≤ 99 % jämfört med den förändrade koncentrationen ska läckaget rättas till.

4.2 Start och stabilisering av Pems

Pems-utrustningen ska vara påslagen, uppvärmd och stabiliserad i enlighet med specifikationerna från utrustningens tillverkare tills viktiga funktionsparametrar (t.ex. tryck, temperaturer och flöden) har uppnått sina driftsinställningar innan provningen påbörjas. För att säkerställa att Pems-utrustningen fungerar korrekt får den hållas påslagen eller kan värmas upp och stabiliseras under konditioneringen av fordonet. Systemet ska vara fritt från fel och kritiska varningar.

4.3 Förberedelse av provtagningssystemet

Provtagningssystemet, som består av provtagningssonden och provtagningsledningar, ska förberedas för provning enligt instruktionen från Pems-utrustningens tillverkare. Det ska säkerställas att provtagningssystemet är rent och fritt från kondens.

4.4 Förberedelse av avgasmassflödesmätare

Vid användning för mätning av avgasmassflödet ska avgasmassflödesmätaren renas och förberedas för drift i enlighet med specifikationerna från tillverkaren av mätaren. I förekommande fall ska detta förfarande avlägsna kondens och avlagringar i ledningar och tillhörande mätanslutningar.

4.5 Kontroll och kalibrering av analysatorer för mätning av gasformiga utsläpp

Ändringar av analysatorernas noll- och spännkalibrering ska utföras med kalibreringsgaser som uppfyller kraven i punkt 5 i tillägg 5. Kalibreringsgaserna ska väljas för att matcha den variationsvidd av koncentrationer av föroreningar som förväntas under RDE-provningen. För att minimera analysatorns avdrift bör noll- och spännkalibrering av analysatorerna genomföras vid en omgivningstemperatur som ligger så nära som möjligt den omgivningstemperatur provningsutrustningen kommer befinna sig i under trippen.

4.6 Kontroll av analysator för mätning av partikelutsläpp

Analysatorns nollnivå ska registreras genom provtagning av HEPA-filtrerad omgivningsluft vid en lämplig provtagningspunkt, helst vid provtagningsledningens inlopp. Signalen ska registreras vid en konstant frekvens som är en multipel av 1,0 Hz i genomsnitt under en period av 2 minuter. Den slutliga koncentrationen ska ligga inom tillverkarens specifikationer, men får inte överstiga 5 000 partiklar per kubikcentimeter.

4.7 Bestämning av fordonshastighet

Fordonshastigheten ska bestämmas genom minst en av följande metoder:

Sensor (t.ex. optisk sensor eller mikrovågssensor): om fordonshastigheten bestäms genom en sensor ska hastighetsmätningarna uppfylla kraven i punkt 8 i tillägg 5; alternativt ska den totala trippsträcka som fastställs av sensorn jämföras med en referenssträcka från en digital vägnätskarta eller topografisk karta. Den totala trippsträcka som fastställs av sensorn får avvika med högst 4 % från referenssträckan.

ECU: om fordonshastigheten bestäms genom motorstyrenheten ska den totala trippsträckan valideras i enlighet med punkt 3 i tillägg 6 och motorstyrenhetens hastighetssignal vid behov justeras för att uppfylla kraven i punkt 3 i tillägg 6. Alternativt kan den totala trippsträcka som fastställs av motorstyrenheten jämföras med en referenssträcka från en digital vägnätskarta eller topografisk karta. Den totala trippsträcka som fastställs av motorstyrenheten får avvika med högst 4 % från referenssträckan.

c)	GNSS: om fordonshastigheten bestäms genom GNSS ska den totala trippsträckan kontrolleras mot mätningar genom någon annan metod enligt punkt 6.5 i tillägg 4.

4.8 Kontroll av Pems-utrustningens inställningar

Det ska kontrolleras att alla givare och, i tillämpliga fall, motorstyrenheten är korrekt anslutna. Om motorparametrar avläses ska det säkerställas att motorstyrenheten rapporterar värden korrekt (t.ex. noll varvtal [rpm] när förbränningsmotorn är i ett läge där nyckeln är omvriden men motorn är av). Pems-utrustningen ska fungera fritt från fel och kritiska varningar.

5. UTSLÄPPSPROVNING

5.1 Provningsstart

Provtagning, mätning och registrering av parametrar ska påbörjas innan provningen påbörjas (i enlighet med punkt 2.6.5 i denna bilaga). Innan provningen påbörjas ska det bekräftas att alla nödvändiga parametrar registreras av den automatiska datainsamlaren.

För att underlätta tidsanpassning rekommenderas det att registrera de parametrar som ska tidsanpassas antingen i en enda anordning för dataregistrering eller med en synkroniserad tidsmärkning.

5.2 Provning

Provtagning, mätning och registrering av parametrar ska fortsätta under hela provningen på väg. Motorn får stanna och starta men provtagningen av utsläpp och registreringen av parametrar ska fortsätta. Upprepade motorstopp (dvs. oavsiktlig avstängning av motorn) bör undvikas under en RDE-tripp. Eventuella varningssignaler som tyder på fel i Pems-utrustningen ska dokumenteras och verifieras. Om någon felsignal visas under provningen ska provningen ogiltigförklaras. Registreringen av parametrar ska uppnå en datafullständighet på mer än 99 %. Mätning och registrering av data får avbrytas under mindre än 1 % av trippens totala varaktighet men högst för en sammanhängande period av 30 s, och enbart vid oavsiktlig signalförlust eller för underhåll av Pems-utrustningen. Avbrott får registreras direkt av Pems-utrustningen men det är inte tillåtet att införa avbrott i de registrerade parametrarna vid förbehandling, utbyte eller efterbehandling av data. Om automatisk nollställning genomförs ska den utföras gentemot en spårbar nollstandard liknande den som används för att nollställa analysatorn. Det rekommenderas starkt att underhåll av Pems-utrustningen inleds under perioder då fordonshastigheten är noll.

5.3 Provningsslut

Långvarig tomgång ska undvikas efter det att trippen har slutförts. Dataregistreringen ska fortsätta efter provningens slut (enligt definitionen i punkt 2.6.6) och till dess att provtagningssystemets responstid har löpt ut. För fordon med en signal som kan påvisa regenerering ska OBD-kontrollen utföras och dokumenteras direkt efter dataregistreringen och innan fordonet körs någon ytterligare sträcka.

6. FÖRFARANDE EFTER PROVNING

6.1 Kontroll av analysatorer för mätning av gasformiga utsläpp

Nollställning och spänning av analysatorer av gasformiga komponenter ska kontrolleras med kalibreringsgaser identiska med dem som används enligt punkt 4.5 för utvärdering av analysatorns noll- och spännresponsdrift jämfört med kalibreringen före provning. Det är tillåtet att nollställa analysatorn före kontroll av spännresponsdriften, om nollresponsdriften fastställdes vara inom det tillåtna området. Kontrollen efter provning av responsdrift ska slutföras så snart som möjligt efter provningen och innan Pems-utrustningen, eller enskilda analysatorer eller sensorer, stängts av eller övergått till icke-driftsläge. Skillnaden mellan resultaten före och efter provningen ska uppfylla de krav som anges i tabell A4/2.

Tabell A4/2

Tillåten responsdrift i analysatorn under en Pems-provning

Förorening	Absolut nollresponsdrift	Absolut spännresponsdrift (18)
CO2	≤ 2 000 ppm per provning	≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 2 000 ppm per provning, beroende på vilket som är störst
CO	≤ 75 ppm per provning	≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 75 ppm per provning, beroende på vilket som är störst
NOX	≤ 3 ppm per provning	≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 3 ppm per provning, beroende på vilket som är störst
CH4	≤ 10 ppm C1 per provning	≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 10 ppm C1 per provning, beroende på vilket som är störst
THC	≤ 10 ppm C1 per provning	≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 10 ppm C1 per provning, beroende på vilket som är störst

Om skillnaden mellan resultaten före och efter provningen för nollresponsdriften och spännresponsdriften är högre än tillåtet ska alla provningsresultat vara ogiltiga och provningen upprepas.

6.2 Kontroll av analysator för mätning av partikelutsläpp

Analysatorns nollnivå ska registreras i enlighet med punkt 4.6.

6.3 Kontroll av mätning av utsläpp på väg

Den koncentration av spänngas som användes för kalibrering av analysatorerna i enlighet med punkt 4.5 vid provningens början ska täcka minst 90 % av de koncentrationsvärden som erhållits från 99 % av mätningarna av de giltiga delarna av utsläppsprovningen. Det är tillåtet att 1 % av det totala antalet mätningar som används för utvärderingen överstiger koncentrationen av den använda spänngasen med upp till en faktor av två. Om dessa villkor inte är uppfyllda ska provningen ogiltigförklaras.

6.4 Kontroll av enhetlighet vad gäller fordonets höjd över havet

Om höjden över havet endast har mätts med en GNSS ska enhetligheten av dess höjddata kontrolleras och vid behov korrigeras. Dataenhetligheten ska kontrolleras genom en jämförelse mellan latitud-, longitud- och höjddata från GNSS med den höjd över havet som anges i en digital terrängmodell eller en topografisk karta i lämplig skala. Mätningar som avviker med mer än 40 meter från den höjd över havet som anges i den topografiska kartan ska korrigeras manuellt. De ursprungliga och okorrigerade uppgifterna ska sparas och eventuella korrigerade uppgifter ska markeras.

Data för fordonets momentana höjd över havet ska kontrolleras med avseende på fullständighet. Dataluckor ska fyllas genom interpolering. Riktigheten av interpolerade data ska verifieras med hjälp av en topografisk karta. Det rekommenderas att korrigera interpolerade data om följande villkor gäller:

Korrigeringen av höjd över havet ska tillämpas så att:

där

h(t)	—	fordonets höjd över havet efter bedömning och principgranskning av datakvaliteten vid datapunkten t [m över havet]
hGNSS(t)	—	fordonets höjd över havet mätt med GNSS vid datapunkten t [m över havet]
hmap(t)	—	fordonets höjd över havet enligt topografisk karta vid datapunkten t [m över havet]

6.5 Kontroll av enhetlighet vad gäller fordonshastigheten enligt GNSS

Enhetligheten av fordonshastigheten enligt GNSS ska kontrolleras genom beräkning och jämförelse av den totala trippsträckan med referensmätningar från antingen en givare, en validerad ECU eller alternativt från en digital vägnätskarta eller topografisk karta. Det är obligatoriskt att korrigera GNSS-data för uppenbara fel, t.ex. genom användning av död räkning (skattning utifrån tidigare uppmätta värden), före kontrollen av enhetlighet. De ursprungliga och okorrigerade uppgifterna ska sparas och eventuella korrigerade uppgifter ska markeras. Mängden korrigerade data får inte överstiga en oavbruten tidsperiod av 120 s eller totalt 300 s. Den totala trippsträckan enligt korrigerade GNSS-data får avvika med högst 4 % från referenssträckan. Om GNSS-data inte uppfyller dessa krav och inga andra tillförlitliga hastighetsmätare finns tillgängliga ska provningen ogiltigförklaras.

6.6 Kontroll av enhetlighet vad gäller omgivningstemperaturen

Omgivningstemperaturdata ska kontrolleras med avseende på enhetlighet. Om det finns oenhetliga, avvikande värden ska de ersättas med medelvärdet av kringliggande värden. De ursprungliga och okorrigerade uppgifterna ska sparas och eventuella korrigerade uppgifter ska markeras.

”Tillägg 5

Specifikationer för och kalibrering av Pems-komponenter och signaler

1. INLEDNING

I detta tillägg fastställs specifikationer för och kalibrering av Pems-komponenter och signaler.

2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER

A	—	koncentration av outspädd CO2 [%]
a 0	—	regressionslinjens skärningspunkt med y-axeln
a 1	—	regressionslinjens lutning
B	—	koncentration av utspädd CO2 [%]
C	—	koncentration av utspädd NO [ppm]
c	—	analysatorns respons i syreinterferensprovet
Cb		uppmätt koncentration av utspädd NO via luftinblåsningsanordning
c FS,b	—	fullt skalutslag för kolvätekoncentration i steg b [ppmC1]
c FS,d	—	fullt skalutslag för kolvätekoncentration i steg d [ppmC1]
c HC(w/NMC)	—	kolvätekoncentration med CH4 eller C2H6 som flödar genom icke-metanavskiljaren [ppmC1]
c HC(w/o NMC)	—	kolvätekoncentration med CH4 eller C2H6 som passerar förbi icke-metanavskiljaren [ppmC1]
c m,b	—	uppmätt kolvätekoncentration i steg b [ppmC1]
c m,d	—	uppmätt kolvätekoncentration i steg d [ppmC1]
c ref,b	—	referenskolvätekoncentration i steg b [ppmC1]
c ref,d	—	referenskolvätekoncentration i steg d [ppmC1]
D	—	koncentration av outspädd NO [ppm]
D e	—	förväntad koncentration av utspädd NO [ppm]
E	—	absolut drifttryck [kPa]
E CO2	—	procent koldioxiddämpning
E(dp)	—	Pems PN-analysatorns effektivitet
E E	—	verkningsgrad för etan
E H2O	—	procent vattendämpning
E M	—	verkningsgrad för metan
EO2	—	syreinterferens
F	—	vattentemperatur [K]
G	—	mättat ångtryck [kPa]
H	—	koncentration av vattenånga [%]
H m	—	maximal koncentration av vattenånga [%]
NOX,dry	—	fuktkorrigerad genomsnittlig koncentration av de stabiliserade NOX-mätningarna
NOX,m	—	genomsnittlig koncentration av de stabiliserade NOX-mätningarna
NOX,ref	—	genomsnittlig referenskoncentration av de stabiliserade NOX-mätningarna
r 2	—	determinationskoefficient
t0	—	tidpunkt för gasflödesbyte [s]
t10	—	tidpunkt för 10 % respons av slutlig avläsning
t50	—	tidpunkt för 50 % respons av slutlig avläsning
t90	—	tidpunkt för 90 % respons av slutlig avläsning
tbd	—	ännu ej fastställt
X	—	oberoende variabel eller referensvärde
x min	—	minsta värde
Y	—	beroende variabel eller uppmätt värde

3. LINEARITETSKONTROLL

3.1 Allmänt

Noggrannhet och linearitet hos analysatorer, instrument för flödesmätning, sensorer och signaler ska vara spårbara till internationella eller nationella standarder. Alla sensorer eller signaler som inte är direkt spårbara (t.ex. förenklade instrument för flödesmätning) ska alternativt kalibreras mot laboratorieutrustning i form av en chassidynamometer som har kalibrerats mot internationella eller nationella standarder.

3.2 Linearitetskrav

Alla analysatorer, instrument för flödesmätning, sensorer och signaler ska uppfylla linearitetskraven i tabell A5/1. Om luftflödet, bränsleflödet, luft-bränsleförhållandet eller avgasmassflödet erhålls från motorstyrenheten ska det beräknade avgasmassflödet uppfylla de linearitetskrav som anges i tabell A5/1.

Tabell A5/1

Linearitetskrav på mätparametrar och mätsystem

Mätparameter/instrument		Lutning a 1	Skattningens standardfel SEE	Determinationskoefficient r 2
Bränsleflöde (19)	≤ 1 % xmax	0,98–1,02	≤ 2 % av xmax	≥ 0,990
Luftflöde (15)	≤ 1 % xmax	0,98–1,02	≤ 2 % av xmax	≥ 0,990
Avgasmassflöde	≤ 2 % xmax	0,97–1,03	≤ 3 % av xmax	≥ 0,990
Gasanalysatorer	≤ 0,5 % max	0,99–1,01	≤ 1 % av xmax	≥ 0,998
Vridmoment (20)	≤ 1 % xmax	0,98–1,02	≤ 2 % av xmax	≥ 0,990
PN-analysatorer (21)	≤ 5 % xmax	0,85–1,15 (22)	≤ 10 % av xmax	≥ 0,950

3.3 Kontrollfrekvens

Linearitetskraven enligt punkt 3.2 ska kontrolleras enligt följande:

a)	För alla gasanalysatorer: minst var tolfte månad eller närhelst en systemreparation eller komponentbyte eller ändring genomförs på ett sätt som kan påverka kalibreringen.

b)	För andra relevanta instrument, som PN-analysatorer, avgasmassflödesmätare och spårbart kalibrerade givare: när skador observeras, enligt kraven i interna granskningsförfaranden eller från instrumenttillverkaren, men inte mer än ett år före den faktiska provningen.

Linearitetskraven enligt punkt 3.2 för sensorer eller ECU-signaler som inte är direkt spårbara ska kontrolleras med en mätutrustning med spårbar kalibrering på chassidynamometern en gång för varje uppställning av Pems-utrustning och fordon.

3.4 Kontrollförfarande

3.4.1 Allmänna krav

De relevanta analysatorerna, instrumenten och givarna ska befinna sig under normala driftsförhållanden enligt tillverkarens rekommendationer. Analysatorerna, instrumenten och givarna ska drivas vid specificerade temperaturer, tryck och flöden.

3.4.2 Allmänt förfarande

Lineariteten ska kontrolleras för varje normalt driftsområde genom följande steg:

a)	Analysatorn, instrumentet för flödesmätning eller givaren ska nollställas genom att en nollsignal påförs. För gasanalysatorer ska renad syntetisk luft eller kväve tillföras till analysatoranslutningen via en gasbana som är så direkt och kort som möjligt.

b)	Analysatorn, instrumentet för flödesmätning eller givaren ska spännas genom att en spännsignal påförs. För gasanalysatorer ska en lämplig spänngas tillföras till analysatoranslutningen via en gasbana som är så direkt och kort som möjligt.

c)	Nollställningsförfarandet enligt a ska upprepas.

Lineariteten ska kontrolleras genom att minst 10 ungefär jämnt utspridda och giltiga referensvärden (inklusive noll) tillförs. Referensvärdena ska med avseende på koncentrationen av komponenter, avgasmassflödet eller andra relevanta parametrar väljas för att motsvara den variationsvidd av värden som förväntas under utsläppsprovningen. För mätningar av avgasmassflöde kan referenspunkter under 5 % av det maximala kalibreringsvärdet uteslutas från linearitetskontrollen.

För gasanalysatorer ska kända gaskoncentrationer i enlighet med punkt 5 tillföras analysatoranslutningen. Tillräckligt med tid ska ges för signalstabilisering. För analysatorer av antalet partiklar ska koncentrationerna av partikelantal vara minst två gånger detektionsgränsen (enligt definitionen i punkt 6.2).

f)	De värden som utvärderas och, vid behov, referensvärdena ska registreras vid en konstant frekvens som är en multipel av 1,0 Hz under en period på 30 s (60 s för analysatorer av antalet partiklar).

De aritmetiska medelvärdena under perioden på 30 s (eller 60 s) ska användas för beräkningen av parametrarna för linjär regression enligt minstakvadratmetoden, med den mest passande ekvationen av formen

där

y är mätsystemets faktiska värde,

a 1 är regressionslinjens lutning,

x är referensvärdet, och

a 0 är regressionslinjens skärningspunkt med y-axeln.

Skattningens standardfel (SEE) för y med avseende på x samt determinationskoefficienten (r 2) ska beräknas för varje mätparameter och mätsystem.

h)	Parametrarna för linjär regression ska uppfylla kraven i tabell A5/1.

3.4.3 Kraven för linearitetskontroll på en chassidynamometer

Icke spårbara instrument för flödesmätning, sensorer eller ECU-signaler som inte direkt kan kalibreras enligt spårbara standarder ska kalibreras på en chassidynamometer. Förfarandet ska i möjligaste mån följa kraven i FN-föreskrift nr 154. Vid behov ska det instrument eller den givare som ska kalibreras monteras på provfordonet och drivas i enlighet med kraven i tillägg 4. Kalibreringen ska i möjligaste mån följa kraven i punkt 3.4.2. Minst 10 lämpliga referensvärden ska väljas så att det säkerställs att minst 90 % av det högsta värde som förväntas under RDE-provningen omfattas.

Om ett icke spårbart instrument för flödesmätning, en sensor eller en ECU-signal för att bestämma avgasflödet ska kalibreras, ska en referensavgasmassflödesmätare med spårbar kalibrering eller en konstantvolymprovtagare fästas vid fordonets avgasrör. Det ska säkerställas att mätningen av fordonets avgaser görs på ett korrekt sätt av avgasmassflödesmätaren enligt punkt 3.4.3 i tillägg 4. Fordonet ska köras med konstant gas på en konstant växel och med konstant belastning av chassidynamometern.

4. ANALYSATORER FÖR MÄTNING AV GASFORMIGA KOMPONENTER

4.1 Tillåtna typer av analysatorer

4.1.1 Standardanalysatorer

De gasformiga komponenterna ska mätas med de analysatorer som anges i punkt 4.1.4 i bilaga B5 till FN-föreskrift nr 154. Om en NDUV-analysator mäter både NO och NO2 krävs ingen NO2/NO-konverterare.

4.1.2 Alternativa analysatorer

En analysator som inte uppfyller konstruktionsspecifikationerna i punkt 4.1.1 är tillåten, förutsatt att den uppfyller kraven i punkt 4.2. Tillverkaren ska se till att den alternativa analysatorn uppnår likvärdiga eller högre mätprestanda jämfört med en standardanalysator för den variationsvidd av föroreningskoncentrationer och befintliga gaser som kan förväntas från fordon som drivs med tillåtna bränslen under normala och utökade förhållanden vid giltig RDE-provning enligt punkterna 5, 6 och 7 i detta tillägg. På begäran ska analysatorns tillverkare skriftligen lämna in kompletterande uppgifter, som visar att den alternativa analysatorns mätprestanda konsekvent och tillförlitligt överensstämmer med standardanalysatorernas mätprestanda. Dessa kompletterande uppgifter ska innehålla följande:

a)	En beskrivning av den teoretiska principen för den alternativa analysatorn och dess tekniska komponenter.

En demonstration av överensstämmelse med respektive standardanalysator som anges i punkt 4.1.1 för den förväntade variationsvidden av föroreningskoncentrationer och omgivningsförhållanden under typgodkännandeprovningen enligt FN-föreskrift nr 154 samt en valideringsprovning som beskrivs i punkt 3 i tillägg 6 för fordon som är utrustade med en motor med gnisttändning och kompressionständning. Analysatorns tillverkare ska demonstrera likvärdighet inom de tillåtna toleranser som anges i punkt 3.3 i tillägg 6.

En demonstration av överensstämmelse med respektive standardanalysator som anges i punkt 4.1.1 med avseende på inverkan av atmosfäriskt tryck på analysatorns mätprestanda; syftet med demonstrationsprovningen är att fastställa responsen på en spänngas med en koncentration inom analysatorns mätområde för att kontrollera inverkan av atmosfäriskt tryck under normala och utökade höjdförhållanden enligt definitionen i punkt 5.2. En sådan provning kan genomföras i en höjdkammare för miljöprovningar.

d)	En demonstration av överensstämmelse med respektive standardanalysator som anges i punkt 4.1.1 under minst tre provningar på väg som uppfyller kraven i detta tillägg.

e)	En demonstration av att påverkan från vibrationer, accelerationer och omgivningstemperatur på analysatorns avläsning inte överstiger de bruskrav för analysatorer som anges i punkt 4.2.4.

Godkännandemyndigheter får begära ytterligare uppgifter för att ge belägg för likvärdighet eller vägra godkännande om mätningarna visar att en alternativ analysator inte är likvärdig med en standardanalysator.

4.2 Specifikationer för analysatorer

4.2.1 Allmänt

Utöver de linearitetskrav som anges för varje analysator i punkt 3, ska överensstämmelsen av analysatortyper med de specifikationer som anges i punkterna 4.2.2–4.2.8 demonstreras av analysatorns tillverkare. Analysatorerna ska ha ett mätområde och en responstid som är lämpliga för att med tillräcklig noggrannhet mäta koncentrationerna av komponenter i avgasen för den tillämpliga utsläppsstandarden under transienta och fortvariga förhållanden. Analysatorernas känslighet för stötar, vibrationer, åldrande, temperaturväxlingar och lufttrycksförändringar samt elektromagnetiska interferenser och andra effekter av fordonets eller analysatorns drift ska begränsas i så stor utsträckning som möjligt.

4.2.2 Noggrannhet

Noggrannheten, definierad som analysatoravläsningens avvikelse från referensvärdet, får inte överstiga 2 % av avläsningen eller 0,3 % av fullt skalutslag, beroende på vad som är störst.

4.2.3 Precision

Precisionen, definierad som 2,5 gånger standardavvikelsen vid 10 upprepade responser på en viss kalibrerings- eller spänngas, får inte överstiga 1 % av koncentrationen vid fullt skalutslag för ett mätområde som är lika med eller över 155 ppm (eller ppmC1) och 2 % av koncentrationen vid fullt skalutslag för ett mätområde under 155 ppm (eller ppmC1).

4.2.4 Brus

Brusnivån får inte överstiga 2 % av fullt skalutslag. Mellan var och en av de 10 mätperioderna ska det gå en period av 30 s under vilken analysatorn utsätts för en lämplig spänngas. Före varje provtagningsperiod och före varje spännperiod ska tillräcklig tid avsättas för att lufta ur analysatorn och provtagningsledningarna.

4.2.5 Nollresponsdrift

Nollresponsdriften, definierad som den genomsnittliga responsen på en nollgas under ett intervall på minst 30 s, ska uppfylla de specifikationer som anges i tabell A5/2.

4.2.6 Spännresponsdrift

Spännresponsdriften, definierad som den genomsnittliga responsen på en spänngas under ett intervall på minst 30 s, ska uppfylla de specifikationer som anges i tabell A5/2.

Tabell A5/2

Tillåtna noll- och spännresponsdrifter för analysatorer vid mätning av gasformiga komponenter under laboratorieförhållanden

Förorening	Absolut nollresponsdrift	Absolut spännresponsdrift
CO2	≤ 1 000 ppm under 4 h	≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 1 000 ppm under 4 h, beroende på vilket som är störst
CO	≤ 50 ppm under 4 h	≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 50 ppm under 4 h, beroende på vilket som är störst
PN	5 000 partiklar per kubikcentimeter under 4 h	Enligt tillverkarens specifikationer
NOX	≤ 3 ppm under 4 h	≤ 2 % av avläst värde eller 3 ppm under 4 h, beroende på vilket som är störst
CH4	≤ 10 ppm C1	≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 10 ppm C1 under 4 h, beroende på vilket som är störst
THC	≤ 10 ppm C1	≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 10 ppm C1 under 4 h, beroende på vilket som är störst

4.2.7 Stigtid

Stigtiden, definierad som tiden mellan 10 och 90 % respons i förhållande till den slutliga avläsningen (t 10–t 90, se punkt 4.4), får inte överstiga 3 s.

4.2.8 Gastorkning

Avgaserna får mätas våta eller torra. Om en gastorkanordning används ska den ha minimal inverkan på sammansättningen av de gaser som mäts. Kemiska torkar får inte användas.

4.3 Ytterligare krav

4.3.1 Allmänt

I punkterna 4.3.2–4.3.5 fastställs ytterligare prestandakrav för särskilda typer av analysatorer som endast gäller när analysatorn i fråga används för RDE-utsläppsmätningar.

4.3.2 Effektivitetsprovning av NOX-konverterare

Om en NOX-konverterare används, t.ex. för att omvandla NO2 till NO för analys med en kemiluminiscensanalysator, ska dess effektivitet provas enligt kraven i punkt 5.5 i bilaga B5 till FN-föreskrift nr 154. NOX-konverterarens effektivitet ska kontrolleras högst en månad före utsläppsprovningen.

4.3.3 Justering av flamjoniseringsdetektorn (FID)

a)	Optimering av detektorns respons Om kolväten mäts ska flamjoniseringsdetektorn ställas in enligt instrumenttillverkarens anvisningar. En spänngas bestående av propan i luft eller av propan i kväve ska användas för att optimera responsen inom det vanligaste driftsområdet.

Responsfaktorer för kolväten

Vid mätning av kolväten ska flamjoniseringsdetektorns responsfaktor för kolväten kontrolleras i enlighet med bestämmelserna i punkt 5.4.3 i bilaga B5 till FN-föreskrift nr 154 med användning av propan i luft eller propan i kväve som spänngas respektive renad syntetisk luft eller kväve som nollgas.

Kontroll av syreinterferens

Kontroll av syreinterferens ska utföras när en FID tas i bruk och efter perioder av omfattande underhåll. Ett mätområde ska väljas, inom vilket kontrollgaserna för syreinterferens ligger i den övre halvan. Ugnen ska vid provningen hålla föreskriven temperatur. Specifikationerna för kontrollgaserna för syreinterferens anges i punkt 5.3.

Följande förfarande ska tillämpas:

i)	Analysatorn ska nollställas.

ii)	Analysatorn ska spännas med en 0 %-syreblandning för motorer med gnisttändning och en 21 %-syreblandning för motorer med kompressionständning.

iii)	Nollresponsen ska kontrolleras igen. Om den har ändrats med mer än 0,5 % av fullt skalutslag ska leden i och ii upprepas.

iv)	5 %- och 10 %-kontrollgaserna för syreinterferens ska tillföras.

v)	Nollresponsen ska kontrolleras igen. Om det har ändrats med mer än ± 1 % av fullt skalutslag, ska provningen upprepas.

vi)

Syreinterferensen E O2 [%] ska beräknas för varje kontrollgas för syreinterferens som anges i led iv med formeln

där analysatorns respons är

där

c ref,b		är referenskolvätekoncentration i steg ii [ppmC1]
c ref,d		är referenskolvätekoncentration i steg iv [ppmC1]
c FS,b		är fullt skalutslag för kolvätekoncentration i steg ii [ppmC1]
c FS,d		är fullt skalutslag för kolvätekoncentration i steg iv [ppmC1]
c m,b		är uppmätt kolvätekoncentration i steg ii [ppmC1]
c m,d		är uppmätt kolvätekoncentration i steg iv [ppmC1]

vii)	Syreinterferensen E O2 ska vara mindre än ± 1,5 % för alla kontrollgaser för syreinterferens som krävs.

viii)

Om syreinterferensen E O2 är högre än ± 1,5 % får korrigering göras genom att luftflödet, bränsleflödet och provflödet stegvis justeras över eller under tillverkarens specifikationer.

ix)	Kontrollen av syreinterferens ska upprepas för varje ny inställning.

4.3.4 Icke-metanavskiljarens verkningsgrad för omvandling

Om kolväten analyseras, kan en icke-metanavskiljare användas för att avlägsna icke-metankolväten från gasprovet genom att oxidera alla kolväten utom metan. Teoretiskt är omvandlingen av metan 0 % och för de övriga kolvätena, som representeras av etan, 100 %. För en noggrann mätning av icke-metankolväten ska de två verkningsgraderna bestämmas och användas för beräkningen av utsläppen av icke-metankolväten (se punkt 6.2 i tillägg 7). Det är inte nödvändigt att fastställa verkningsgraden för omvandlingen av metan om en icke-metanavskiljare kombinerad med flamjonisationsdetektor kalibreras enligt metod b i punkt 6.2 i tillägg 7 genom att en kalibreringsgas av metan/luft förs genom icke-metanavskiljaren.

Verkningsgraden för omvandling av metan

Metankalibreringsgas ska föras genom flamjoniseringsdetektorn och förbi respektive genom icke-metanavskiljaren. De två koncentrationerna ska registreras. Verkningsgraden för metan ska bestämmas enligt formeln

där

c HC(w/NMC)		är koncentrationen av kolväten med CH4 som flödar genom icke-metanavskiljaren [ppmC1],
c HC(w/o NMC)		är koncentrationen av kolväten med CH4 som passerar förbi icke-metanavskiljaren [ppmC1].

Verkningsgraden för omvandling av etan

Etankalibreringsgas ska föras genom flamjoniseringsdetektorn och förbi respektive genom icke-metanavskiljaren. De två koncentrationerna ska registreras. Verkningsgraden för etan ska bestämmas enligt formeln

där

c HC(w/NMC)		är koncentrationen av kolväten med C2H6 som flödar genom icke-metanavskiljaren [ppmC1],
c HC(w/o NMC)		är koncentrationen av kolväten med C2H6 som passerar förbi icke-metanavskiljaren [ppmC1].

4.3.5 Interferenseffekter

Allmänt

Andra gaser än de som analyseras kan påverka analysatorns avläsning. En kontroll av interferenseffekter och av att analysatorerna fungerar korrekt ska utföras av analysatorns tillverkare före marknadsintroduktionen minst en gång för varje typ av analysator eller anordning som tas upp i punkt 4.3.5 b–f.

Kontroll av interferensen i en CO-analysator

Vatten och CO2 kan störa CO-analysatorns mätningar. Därför ska en CO2-spänngas med en koncentration av 80–100 % av fullt skalutslag inom det högsta driftsområdet för den CO2-analysator som används under provningen bubblas genom vatten vid rumstemperatur och analysatorns respons registreras. Analysatorns respons får inte vara större än 2 % av den medelkoncentration av CO som förväntas under en normal provning på väg eller ± 50 ppm, beroende på vad som är störst. Interferenskontrollen för H2O och CO2 kan utföras som separata förfaranden. Om de H2O- och CO2-nivåer som används för interferenskontrollen är högre än de högsta nivåer som förväntas vid provningen, ska varje observerad interferens viktas ned genom att den observerade interferensen multipliceras med kvoten mellan den högsta förväntade koncentrationen under provningen och den faktiska koncentration som användes under kontrollen. Separata interferenskontroller med koncentrationer av H2O som är lägre än de högsta nivåer som förväntas vid provningen får genomföras och den observerade H2O-interferensen ska viktas upp genom att den observerade interferensen multipliceras med kvoten mellan den högsta H2O-koncentration som förväntas vid provningen och den faktiska koncentration som användes under kontrollen. Summan av dessa två viktade interferensvärden ska uppfylla den tolerans som anges i denna punkt.

Kontroll av dämpningen i en NOx-analysator

De två gaser som är aktuella för CLD- och HCLD-analysatorer är CO2 och vattenånga. Dämpningsresponsen på dessa gaser är proportionell till gaskoncentrationen. En provning ska bestämma dämpningen vid de högsta koncentrationer som förväntas under provningen. Om CLD- och HCLD-analysatorerna använder algoritmer för dämpningskompensering vilka baseras på H2O- eller CO2-mätanalysatorer eller båda, ska dämpningen utvärderas när dessa analysatorer är aktiva och kompensationsalgoritmerna tillämpas.

Kontroll av CO2-dämpning

En CO2-spänngas med en koncentration av 80–100 % av det högsta driftsområdet ska föras genom NDIR-analysatorn. CO2-värdet ska registreras som A. CO2-spänngasen ska sedan spädas ut med cirka 50 % NO-spänngas och föras genom NDIR-analysatorn och CLD- eller HCLD-analysatorn. CO2-värdet och NO-värdet ska registreras som B respektive C. CO2-gasflödet ska därefter stängas av och endast NO-spänngasen ska föras genom CLD- eller HCLD-analysatorn. NO-värdet ska registreras som D. Dämpningen i procent ska beräknas enligt formeln

där

A		är koncentrationen av outspädd CO2 mätt med NDIR [%],
B		är koncentrationen av utspädd CO2 mätt med NDIR [%],
C		är koncentrationen av utspädd NO mätt med CLD eller HCLD [ppm] och
D		är koncentrationen av outspädd NO mätt med CLD eller HCLD [ppm].

Alternativa metoder för utspädning och kvantifiering av CO2- och NO-spänngaser, såsom dynamisk blandning, får användas om godkännandemyndigheten medger detta.

ii)

Kontroll av vattendämpning

Denna kontroll gäller endast mätningar av gaskoncentrationer på våt bas. Vid beräkning av vattendämpning ska hänsyn tas till att NO-spänngasen späds ut med vattenånga och att koncentrationen av vattenånga i gasblandningen viktas efter de koncentrationer som förväntas under en utsläppsprovning. En NO-spänngas med en koncentration av 80–100 % av fullt skalutslag inom det normala driftsområdet ska föras genom CLD- eller HCLD-analysatorn. NO-värdet ska registreras som D. NO-spänngasen ska sedan bubblas genom vatten vid rumstemperatur och föras genom CLD- eller HCLD-analysatorn. NO-värdet ska registreras som Cb . Analysatorns absoluta drifttryck och vattentemperaturen ska bestämmas och noteras som E respektive F. Blandningens mättade ångtryck som motsvarar vattentemperaturen i luftinblåsningsanordningen F ska bestämmas och registreras som G. Koncentrationen av vattenånga, H [%], i gasblandningen ska beräknas enligt följande:

Den förväntade koncentrationen av spänngasen av utspädd NO-vattenånga ska registreras som D e efter att ha beräknats enligt följande:

Vad gäller dieselavgas ska den maximala koncentration av vattenånga i avgasen (i procent) som förväntas under provningen registreras som H m efter att ha skattats, med antagandet att bränslets H/C-förhållande är 1,8/1, utifrån den maximala koncentrationen av CO2 i avgasen A med formeln:

Vattendämpningen i procent ska beräknas enligt formeln

där

D e		är den förväntade koncentrationen av utspädd NO [ppm],
Cb		är den uppmätta koncentrationen av utspädd NO [ppm],
H m		är den maximala koncentrationen av vattenånga [%] och
H		är den faktiska koncentrationen av vattenånga [%].

iii)	Största tillåtna dämpning Den kombinerade CO2- och vattendämpningen får inte vara större än 2 % av fullt skalutslag.

Kontroll av dämpningen i en NDUV-analysator

Kolväten och vatten kan påverka NDUV-analysatorer med positiv interferens genom att åstadkomma en respons som liknar den från NOx. Tillverkaren av NDUV-analysatorn ska använda följande förfarande för att kontrollera att dämpningseffekterna är begränsade:

i)	Analysatorn och kylaggregatet ska installeras i enlighet med tillverkarens driftsinstruktioner. Justeringar bör göras för att optimera analysatorns och kylaggregatets prestanda.

ii)	En nollkalibrering och spännkalibrering för de koncentrationer som förväntas under utsläppsprovningen ska genomföras på analysatorn.

iii)	En NO2-kalibreringsgas ska väljas som i så hög utsträckning som möjligt motsvarar den förväntade maximala NO2-koncentrationen under utsläppsprovningen.

iv)	NO2-kalibreringsgasen ska flöda över gasprovtagningssystemets sond till dess att analysatorns NOx-respons har stabiliserats.

v)	Den genomsnittliga koncentrationen i de stabiliserade NOX-avläsningarna under en period av 30 s ska beräknas och registreras som NOX,ref.

vi)

Flödet av NO2-kalibreringsgas ska stängas av och provtagningssystemet mättas genom att det överflödas med utprodukten från en daggpunktsgenerator, där daggpunkten satts till 50 °C. Daggpunktsgeneratorns utprodukt ska provas i provtagningssystemet och kylaggregatet under minst 10 min till dess att kylaggregatet förväntas avlägsna en konstant volym vatten.

vii)	Efter det att led vi avslutats ska provtagningssystemet ska på nytt överflödas av den NO2-kalibreringsgas som användes för fastställandet av NOX,ref till dess att den totala NOX-responsen har stabiliserats.

viii)

Den genomsnittliga koncentrationen i de stabiliserade NOx-avläsningarna under en period av 30 s ska beräknas och registreras som NOX,m.

ix)	NOX,m ska korrigeras till NOX,dry på grundval av den kvarvarande vattenånga som har passerat genom kylaggregatet vid kylaggregatets utloppstemperatur och tryck.

Det beräknade NOX,dry ska uppgå till minst 95 % av NOX,ref.

Vattenavskiljare

En vattenavskiljare tar bort vatten som annars kan störa mätningen av NOx. För torra CLD-analysatorer ska det visas att vattenavskiljaren, vid den högsta förväntade koncentrationen av vattenånga H m, håller fuktigheten i CLD-analysatorn till ≤ 5 g vatten/kg torr luft (eller ungefär 0,8 % H2O), vilket är 100 % relativ luftfuktighet vid 3,9 °C och 101,3 kPa eller cirka 25 % relativ luftfuktighet vid 25 °C och 101,3 kPa. Överensstämmelse får demonstreras genom att temperaturen mäts vid utloppet av en termisk vattenavskiljare eller genom att fuktigheten mäts i en punkt direkt uppströms CLD-analysatorn. Fuktigheten i gasströmmen från CLD-analysatorn kan också mätas förutsatt att det enda flödet in i CLD-analysatorn är flödet från vattenavskiljaren.

NO2-penetration i vattenavskiljaren

Flytande vatten som kvarstannar i en olämpligt utformad vattenavskiljare kan avlägsna NO2 från provet. Om en vattenavskiljare används i kombination med en NDUV-analysator utan en NO2/NO-konverterare uppströms, kan därför vatten avlägsna NO2 från provet före NOx-mätningen. Vattenavskiljaren ska möjliggöra mätning av minst 95 % av den NO2 som ingår i en gas som är mättad med vattenånga och består av den högsta NO2-koncentration som förväntas under utsläppsprovningen.

4.4 Kontroll av analyssystemets responstid

Vid kontroll av responstiden ska inställningarna i analyssystemet vara exakt desamma som under utsläppsprovningen (dvs. tryck, flödesnivåer, analysatorernas filterinställningar och alla andra parametrar som påverkar responstiden). Responstiden ska fastställas genom gasbyte direkt vid provtagningssondens inlopp. Gasbytet ska ske på mindre än 0,1 s. De gaser som används för provningen ska orsaka en koncentrationsändring på minst 60 % av analysatorns fulla skalutslag.

Varje gaskomponents koncentrationsspår ska registreras.

För tidsanpassningen mellan analysatorn och avgasflödets signaler definieras omvandlingstiden som tiden mellan ändringen (t 0) till den tidpunkt då responsen uppnått 50 % av den slutliga avläsningen (t 50).

Systemets responstid ska vara ≤ 12 s med en stigtid på ≤ 3 s för alla komponenter och för samtliga mätområden som används. Om en icke-metanavskiljare används för mätning av icke-metankolväten får systemets responstid överstiga 12 s.

5. GASER

5.1 Kalibrerings- och spänngaser för RDE-provningar

5.1.1 Allmänt

Lagringsbeständigheten för kalibrerings- och spänngaser ska beaktas. Rena såväl som blandade kalibrerings- och spänngaser ska uppfylla specifikationerna i bilaga B5 till FN-föreskrift nr 154.

5.1.2 NO2-kalibreringsgas

Dessutom är NO2-kalibreringsgas tillåten. NO2-kalibreringsgasens koncentration ska ligga inom 2 % av det angivna koncentrationsvärdet. Den mängd NO som ingår i NO2-kalibreringsgasen får inte överstiga 5 % av NO2-halten.

5.1.3 Blandningar med flera komponenter

Endast blandningar med flera komponenter som uppfyller kraven i punkt 5.1.1 ska användas. Dessa blandningar får innehålla två eller flera av komponenterna. Blandningar med flera komponenter som innehåller både NO och NO2 är undantagna från de renhetskrav för NO2 som fastställs i punkterna 5.1.1 och 5.1.2.

5.2 Gasdelare

Gasdelare (dvs. precisionsblandare som späder med renad N2 eller syntetisk luft) får användas för erhållande av kalibrerings- och spänngaser. Noggrannheten hos gasdelaren ska vara sådan att koncentrationen i de blandade kalibreringsgaserna kan bestämmas med en noggrannhet på ± 2 %. Kontrollen ska utföras vid 15–50 % av fullt skalutslag för varje kalibrering med gasdelare. Om den första kontrollen misslyckas får ytterligare en kontroll genomföras med hjälp av en annan kalibreringsgas.

Alternativt får gasdelaren kontrolleras med ett linjärt instrument, t.ex. med användning av NO-gas i kombination med en kemiluminiscensdetektor. Instrumentets spännvärde ska justeras med spänngasen kopplad direkt till instrumentet. Gasdelaren ska kontrolleras vid de inställningar som normalt används, och det nominella värdet ska jämföras med den koncentration som uppmätts med instrumentet. Skillnaden ska vid varje punkt ligga inom ± 1 % av den nominella koncentrationen.

5.3 Kontrollgaser för syreinterferens

Kontrollgaser för syreinterferens består av en blandning av propan, syre och kväve och ska innehålla propan till en koncentration på 350 ± 75 ppmC1. Koncentrationen ska bestämmas med gravimetrisk metod, dynamisk blandning eller kromatografisk analys av totala kolväten samt orenheter. Syrekoncentrationerna i kontrollgaserna för syreinterferens ska uppfylla kraven i tabell A5/3. Återstoden av kontrollgasen för syreinterferens ska bestå av renat kväve.

Tabell A5/3

Kontrollgaser för syreinterferens

	Motortyp
	Kompressionständning	Gnisttändning
O2-koncentration	21 ± 1 %	10 ± 1 %
	10 ± 1 %	5 ± 1 %
	5 ± 1 %	0,5 ± 0,5 %

6. ANALYSATORER FÖR MÄTNING AV UTSLÄPP AV (FASTA) PARTIKLAR

I denna punkt ska framtida krav på analysatorer för mätning av utsläpp av partikelantal fastställas, när mätningen av dessa blir obligatorisk.

6.1 Allmänt

PN-analysatorn ska bestå av en prekonditioneringsenhet och en partikeldetektor som räknar med 50 % effektivitet från cirka 23 nm. Det är tillåtet att partikeldetektorn också prekonditionerar aerosolen. Analysatorernas känslighet för stötar, vibrationer, åldrande, temperaturväxlingar och lufttrycksförändringar samt elektromagnetiska interferenser och andra effekter av fordonets eller analysatorns drift ska begränsas i så stor utsträckning som möjligt och ska klart anges av utrustningstillverkaren i det medföljande materialet. PN-analysatorn får endast användas inom de av tillverkaren angivna driftsparametrarna. I figur A5/1 visas ett exempel på uppställning av en PN-analysator.

Figur A5/1

Exempel på uppställning av en PN-analysator: Streckade linjer visar valfria delar. EFM = avgasmassflödesmätare, d = innerdiameter, PND = utspädningsanordning för partiklar

PN-analysatorn ska anslutas till provtagningspunkten via en provtagningssond som extraherar ett prov från centrumlinjen i avgasröret. Enligt vad som anges i punkt 3.5 i tillägg 4 ska, om partiklarna inte späds ut vid avgasröret, provtagningsledningen värmas upp till en temperatur på minst 373 K (100 °C) fram till PN-analysatorns första utspädningspunkt eller analysatorns partikeldetektor. Uppehållstiden i provtagningsledningen ska vara mindre än 3 s.

Alla delar som kommer i kontakt med avgasprovet ska alltid hållas vid en temperatur som förhindrar kondensering av alla ämnen i anordningen. Detta kan exempelvis uppnås genom uppvärmning vid en högre temperatur och utspädning av provet eller oxidering av (halv)flyktiga ämnen.

PN-analysatorn ska innefatta en uppvärmd sektion med en väggtemperatur ≥ 573 K. Enheten ska styra de uppvärmda stegen till konstanta nominella driftstemperaturer, med en tolerans av ± 10 K och indikera huruvida de uppvärmda stegen har korrekta driftstemperaturer. Lägre temperaturer kan godtas så länge effektiviteten för borttagning av de flyktiga partiklarna uppfyller kraven i punkt 6.4.

Tryck-, temperatur- och andra givare ska övervaka att instrumentet fungerar korrekt vid drift och utlösa en varning eller ett meddelande vid fel.

PN-analysatorns fördröjningstid ska vara ≤ 5 s.

PN-analysatorn (och/eller partikeldetektorn) ska ha en stigtid på ≤ 3,5 s.

Mätningar av partikelkoncentrationen ska rapporteras normaliserade till 273 K och 101,3 kPa. Om nödvändigt ska trycket och/eller temperaturen vid inloppet till detektorn mätas och rapporteras i syfte att normalisera partikelkoncentrationen.

PN-system som uppfyller kalibreringskraven i FN-föreskrift nr 154 uppfyller automatiskt kraven i detta tillägg.

6.2 Effektivitetskrav

Det fullständiga PN-analysatorsystemet inklusive provtagningsledningen ska uppfylla effektivitetskraven i tabell A5/3a.

Tabell A5/3a

Effektivitetskrav för PN-analysatorsystem (inklusive provtagningsledning)

dp [nm]	Under 23	23	30	50	70	100	200
E(dp) PN-analysator	Ännu ej fastställt	0,2–0,6	0,3–1,2	0,6–1,3	0,7–1,3	0,7–1,3	0,5–2,0

Effektiviteten E(dp) definieras som förhållandet vid avläsningarna av PN-analysatorsystemet till mätningarna hos en referenskondenspartikelräknare (d50 % = 10 nm eller mindre, kontrollerad för linearitet och kalibrerad med en elektrometer) eller elektrometer av koncentrationen av antalet partiklar parallellt med monodispersiv aerosol med rörelsediametern dp och normaliserad vid samma temperatur- och tryckförhållanden.

Materialet bör vara termiskt stabil och sotliknande (t.ex. gnisttänd grafit eller sot från diffusionsflamma med termisk förbehandling). Om effektivitetskurvan mäts med en annan aerosol (t.ex. NaCl) måste korrelationen till den sotliknande kurvan lämnas i form av ett diagram som jämför de effektiviteter som erhålls med de båda aerosolerna. Skillnaderna i räkningseffektiviteter ska beaktas genom justering av de uppmätta effektiviteterna på grundval av det tillhandahållna diagrammet för att ge de sotliknande aerosoleffektiviteterna. Korrigeringen för multipelt laddade partiklar ska tillämpas och dokumenteras, men får inte överstiga 10 %. Dessa effektiviteter avser PN-analysatorerna med provtagningsledning. PN-analysatorn kan också kalibreras i delar (dvs. enheten för prekonditionering separat från partikeldetektorn) så länge det är bevisat att PN-analysatorn och provtagningsledningen tillsammans uppfyller kraven i tabell A5/3a. Den uppmätta signalen från detektorn ska vara > 2 gånger detektionsgränsen (definieras här som nollnivån + tre standardavvikelser).

6.3 Linearitetskrav

PN-analysatorn inklusive provtagningsledningen ska uppfylla linearitetskraven i punkt 3.2 i tillägg 5 med monodispersiva eller polydispersiva sotliknande partiklar. Partikelstorleken (rörelsediameter eller räknad mediandiameter) ska vara större än 45 nm. Referensinstrumentet ska vara en elektrometer eller en kondenspartikelräknare med d50 = 10 nm eller mindre, verifierad med avseende på linearitet, alternativt ett partikelantalsystem som uppfyller kraven i FN-föreskrift nr 154.

Skillnaderna mellan PN-analysatorn och referensinstrumentet på alla punkter som kontrollerats (förutom nollpunkten) ska dessutom ligga inom 15 % av deras medelvärde. Minst fem jämnt fördelade punkter (plus nollpunkten) ska kontrolleras. Den högsta kontrollerade koncentrationen ska vara > 90 % av PN-analysatorns nominella mätområde.

Om PN-analysatorn kalibreras i delar kan lineariteten kontrolleras endast för PN-detektorn, men effektiviteten av de övriga delarna och provtagningsledningen ska beaktas vid beräkning av lutning.

6.4 Effektivitet vid borttagning av flyktiga partiklar

Systemet ska avlägsna > 99 % av ≥ 30 nm tetrakontanpartiklar (CH3(CH2)38CH3), med en inloppskoncentration på ≥ 10 000 partiklar per kubikcentimeter vid minimiutspädning.

Systemet ska uppnå > 99 % effektivitet vid avlägsnande av tetrakontan med räknad mediandiameter > 50 nm och massa > 1 mg/m3.

Effektivitet vid borttagning av flyktiga partiklar med tetrakontan ska endast visas en gång per instrumentfamilj. Instrumenttillverkaren ska emellertid tillhandahålla intervaller för underhåll eller ersättning som säkerställer att borttagningseffektiviteten inte sjunker under de tekniska kraven. Om denna information inte tillhandahålls ska effektiviteten vid borttagning av flyktiga partiklar kontrolleras årligen för varje instrument.

7. INSTRUMENT FÖR MÄTNING AV AVGASMASSFLÖDE

7.1 Allmänt

Instrument eller signaler för mätning av avgasmassflödet ska ha ett mätområde och en responstid som är lämplig för den noggrannhet som krävs för mätning av avgasmassflödet under transienta och fortvariga förhållanden. Instrumentens och signalernas känslighet för stötar, vibrationer, åldrande, temperaturväxlingar och lufttrycksförändringar samt elektromagnetiska interferenser och andra effekter av fordonets eller instrumentets drift ska vara på en nivå som eliminerar ytterligare fel.

7.2 Instrumentspecifikationer

Avgasmassflödet ska bestämmas med en direkt mätmetod genom något av följande instrument:

a)	Pitotbaserade flödesanordningar.

b)	Differentialtrycksutrustning, exempelvis flödesmunstycke (för närmare uppgifter se ISO 5167).

c)	Ultraljudsflödesmätare.

d)	Virvelflödesmätare.

Varje enskild avgasmassflödesmätare ska uppfylla de linearitetskrav som anges i punkt 3. Dessutom ska instrumenttillverkaren visa att varje typ av avgasmassflödesmätare överensstämmer med specifikationerna i punkterna 7.2.3–7.2.9.

Det är tillåtet att beräkna avgasmassflödet på grundval av mätningar av luftflöde och bränsleflöde med sensorer med spårbar kalibrering om dessa uppfyller linearitetskraven i punkt 3 och noggrannhetskraven i punkt 8 samt om det slutliga värdet för avgasmassflödet valideras i enlighet med punkt 4 i tillägg 6.

Dessutom är andra metoder att fastställa avgasmassflödet på grundval av icke spårbara instrument och signaler, som förenklade avgasmassflödesmätare eller ECU-signaler, tillåtna om det slutliga värdet för avgasmassflödet uppfyller linearitetskraven i punkt 3 och valideras i enlighet med punkt 4 i tillägg 6.

7.2.1 Standarder för kalibrering och kontroll

Avgasmassflödesmätarnas mätprestanda ska kontrolleras med luft eller avgas gentemot en spårbar standard som t.ex. en kalibrerad avgasmassflödesmätare eller en fullflödesutspädningstunnel.

7.2.2 Kontrollfrekvens

Avgasmassflödesmätarnas överensstämmelse med punkterna 7.2.3–7.2.9 ska kontrolleras högst ett år före den faktiska provningen.

7.2.3 Noggrannhet

Avgasmassflödesmätarens noggrannhet, definierad som avläsningens avvikelse från referensvärdet, får inte överstiga ± 3 % av avläsningen eller 0,3 % av fullt skalutslag, beroende på vad som är störst.

7.2.4 Precision

Precisionen, definierad som 2,5 gånger standardavvikelsen vid 10 upprepade responser på ett visst nominellt flöde ungefär i mitten av kalibreringsområdet, får inte överstiga ± 1 % av det maximala flöde för vilket mätaren har kalibrerats.

7.2.5 Brus

Brusnivån får inte överstiga 2 % av värdet för det maximala kalibrerade flödet. Mellan var och en av de 10 mätperioderna ska det gå en period av 30 s under vilken mätaren utsätts för det maximala kalibrerade flödet.

7.2.6 Nollresponsdrift

Nollresponsdriften definieras som den genomsnittliga responsen på ett nollflöde under ett intervall på minst 30 s. Nollresponsdriften kan kontrolleras på grundval av de rapporterade primära signalerna, t.ex. tryck. De primära signalernas drift under 4 h ska vara mindre än ± 2 % av det högsta värdet för den primära signal som registreras vid det flöde för vilket mätaren kalibrerades.

7.2.7 Spännresponsdrift

Spännresponsdriften definieras som den genomsnittliga responsen på ett spännflöde under ett intervall på minst 30 s. Spännresponsdriften kan kontrolleras på grundval av de rapporterade primära signalerna, t.ex. tryck. De primära signalernas drift under 4 h ska vara mindre än ± 2 % av det högsta värdet för den primära signal som registreras vid det flöde för vilket mätaren kalibrerades.

7.2.8 Stigtid

Stigtiden för avgasflödesinstrumenten och metoderna bör i största möjliga utsträckning motsvara stigtiden för gasanalysatorerna enligt punkt 4.2.7, men får inte överstiga 1 s.

7.2.9 Kontroll av responstid

Responstiden för avgasmassflödemätarna ska fastställas genom tillämpning av liknande parametrar som de som tillämpas vid utsläppsprovningen (dvs. tryck, flödesnivåer, filterinställningar och alla andra parametrar som påverkar responstiden). Responstiden ska fastställas genom gasbyte direkt vid avgasmassflödesmätarens inlopp. Gasflödesbytet ska ske så snabbt som möjligt, men starkt rekommenderat är snabbare än 0,1 s. Det gasflöde som används för provningen ska orsaka en ändring av flödesnivån på minst 60 % av avgasmassflödesmätarens fulla skalutslag. Gasflödet ska registreras. Fördröjningen definieras som tiden från gasflödesbytet (t 0) till dess att responsen uppnår 10 % (t 10) av den slutliga avläsningen. Stigtiden definieras som tiden mellan 10 % och 90 % respons i förhållande till den slutliga avläsningen (t 10–t 90). Responstiden (t 90) definieras som summan av fördröjningen och stigtiden. Avgasmassflödesmätarens responstid (t90 ) ska vara ≤ 3 s med en stigtid (t 10–t 90) på ≤ 1 s i enlighet med punkt 7.2.8.

8. GIVARE OCH HJÄLPUTRUSTNING

En sensor eller en hjälputrustning som används för fastställande av exempelvis temperatur, atmosfäriskt tryck, luftfuktighet, fordonshastighet, bränsleflöde eller inluftsflöde får inte ändra eller otillbörligt påverka prestanda hos fordonets motor eller system för efterbehandling av avgaser. Sensorernas och hjälputrustningens noggrannhet ska uppfylla kraven i tabell A5/4. Uppfyllelse av kraven i tabell A5/4 ska demonstreras i de intervall som anges av instrumenttillverkaren enligt kraven i interna granskningsförfaranden eller i enlighet med ISO 9000.

Tabell A5/4

Krav på noggrannhet för mätparametrar

Mätparameter	Noggrannhet
Bränsleflöde (23)	± 1 % av avläsning (24)
Luftflöde (25)	± 2 % av avläsning
Fordonshastighet (26)	± 1,0 km/h absolutvärde
Temperaturer ≤ 600 K	± 2 K absolutvärde
Temperaturer > 600 K	± 0,4 % av avläsning i kelvin
Omgivningstryck	± 0,2 kPa absolutvärde
Relativ luftfuktighet	± 5 % absolutvärde
Absolut luftfuktighet	± 10 % av avläsning eller 1 gH2O/kg torr luft, beroende på vilket som är störst

”Tillägg 6

Validering av Pems och icke-spårbart avgasmassflöde

1. INLEDNING

I detta tillägg beskrivs kraven för att under transienta förhållanden validera att den installerade Pems-utrustningen fungerar samt att det avgasmassflöde som erhållits från icke-spårbara avgasmassflödesmätare eller beräknats från ECU-signaler är korrekt.

2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER

a 0	—	regressionslinjens skärningspunkt med y-axeln
a 1	—	regressionslinjens lutning
r 2	—	determinationskoefficient
x	—	referenssignalens faktiska värde
y	—	det faktiska värdet av den signal som valideras

3. FÖRFARANDE FÖR VALIDERING AV PEMS

3.1 Frekvens för validering av Pems

Det rekommenderas att den installerade Pems-utrustningen på ett fordon valideras genom jämförelse med laboratorieinstallerad utrustning i en provning på en chassidynamometer antingen före RDE-provningen eller efter slutförd provning. Valideringsprovningen är obligatorisk för provningar som utförs i samband med typgodkännande.

3.2 Förfarande för validering av Pems

3.2.1 Installation av Pems

Pems-utrustningen ska installeras och förberedas enligt kraven i tillägg 4. Installationen av Pems-utrustningen ska behållas oförändrad under tiden mellan valideringen och RDE-provningen.

3.2.2 Provningsförhållanden

Valideringsprovningen ska, så långt det är möjligt, utföras på en chassidynamometer under förhållanden för typgodkännande enligt kraven i FN-föreskrift nr 154. Det rekommenderas att det avgasflöde som under valideringen avleds av Pems-utrustningen förs tillbaka till konstantvolymprovtagaren. Om detta inte är möjligt ska resultaten från konstantvolymprovtagaren korrigeras för den avledda avgasmassan. Om avgasmassflödet valideras med en avgasmassflödesmätare rekommenderas det att mätningarna dubbelkontrolleras med hjälp av data från en sensor eller en elektrisk styrenhet.

3.2.3 Dataanalys

De totala distansspecifika utsläppen (g/km) som uppmätts med laboratorieutrustning ska beräknas i enlighet med FN-föreskrift nr 154. De utsläpp som uppmäts av Pems-utrustningen ska beräknas enligt tillägg 7, summeras för att ge den totala massan av föroreningar [g] och därefter divideras med provningsdistansen [km] enligt chassidynamometern. Den totala distansspecifika massan av föroreningar (g/km) enligt Pems-utrustningen och referenslaboratoriesystemet ska utvärderas gentemot kraven i punkt 3.3. För valideringen av mätningen av NOX-utsläpp ska fuktighetskorrigering tillämpas i enlighet med FN-föreskrift nr 154.

3.3 Tillåtna toleranser vid validering av Pems

Valideringsresultaten för Pems-utrustningen ska uppfylla de krav som anges i tabell A6/1. Om någon av de tillåtna toleranserna inte uppfylls ska korrigerande åtgärder vidtas och valideringen upprepas.

Tabell A6/1

Tillåtna toleranser

Parameter [enhet]	Tillåten absolut tolerans
Distans [km] (27)	250 m från laboratoriereferensen
THC (28) [mg/km]	15 mg/km eller 15 % av laboratoriereferensen, beroende på vilket som är störst
CH4 (27) [mg/km]	15 mg/km eller 15 % av laboratoriereferensen, beroende på vilket som är störst
NMHC (27) [mg/km]	20 mg/km eller 20 % av laboratoriereferensen, beroende på vilket som är störst
PN (27) [#/km]	8•1010 p/km eller 42 % av laboratoriereferensen (29), beroende på vilket som är störst
CO (27) [mg/km]	100 mg/km eller 15 % av laboratoriereferensen, beroende på vilket som är störst
CO2 [g/km]	10 g/km eller 7,5 % av laboratoriereferensen, beroende på vilket som är störst
NOx (27) [mg/km]	10 mg/km eller 12,5 % av laboratoriereferensen, beroende på vilket som är störst

4. FÖRFARANDE FÖR VALIDERING AV AVGASMASSFLÖDE FASTSTÄLLT AV ICKE-SPÅRBARA INSTRUMENT OCH SENSORER

4.1 Valideringsfrekvens

Förutom att uppfylla de linearitetskrav som anges i punkt 3 i tillägg 5 under fortvarighetsförhållanden, ska lineariteten av icke-spårbara avgasmassflödesmätare eller det avgasmassflöde som beräknas från icke-spårbara sensorer eller ECU-signaler valideras under transienta förhållanden för varje provfordon gentemot en kalibrerad avgasmassflödesmätare eller konstantvolymprovtagaren.

4.2 Valideringsförfarande

Valideringen ska utföras på en chassidynamometer under förhållanden för typgodkännande på samma fordon som använts för RDE-provningen så långt det är tillämpligt. Som referens ska en flödesmätare med spårbar kalibrering användas. Omgivningstemperaturen kan vara vilken som helst inom den variationsvidd som anges i punkt 5.1 i denna bilaga. Installationen av avgasmassflödesmätaren och provningens utförande ska uppfylla kravet i punkt 3.4.3 i tillägg 4.

Följande beräkningar ska göras för att validera lineariteten:

a)	Den signal som valideras och referenssignalen ska tidskorrigeras genom att kraven i punkt 3 i tillägg 7 i tillämpliga fall följs.

b)	Punkter under 10 % av det maximala flödet ska undantas från ytterligare analys.

Vid en konstant frekvens på minst 1,0 Hz ska signalen som valideras och referenssignalen korreleras med hjälp av den bäst anpassade ekvationen med formen

där

y		är det faktiska värdet av den signal som valideras,
a 1		är regressionslinjens lutning,
x		är det faktiska värdet för referenssignalen och
a 0		är regressionslinjens skärningspunkt med y-axeln.

Skattningens standardfel (SEE) för y med avseende på x samt determinationskoefficienten (r 2) ska beräknas för varje mätparameter och mätsystem.

d)	Parametrarna för linjär regression ska uppfylla kraven i tabell A6/2.

4.3 Krav

Linearitetskraven som anges i tabell A6/2 ska uppfyllas. Om någon av de tillåtna toleranserna inte uppfylls ska korrigerande åtgärder vidtas och valideringen upprepas.

Tabell A6/2

Linearitetskrav för beräknade och uppmätta avgasmassflöden

Mätparameter/system

a 0

Lutning a 1

Skattningens standardfel SEE

Determinationskoefficient

r 2

Avgasmassflöde

0,0 ± 3,0 kg/h

1,00 ± 0,075

≤ 10 % max

≥ 0,90

”Tillägg 7

Fastställande av momentana utsläpp

1. INLEDNING

I detta tillägg beskrivs förfarandet för att fastställa den momentana massan och antalet utsläppta partiklar [g/s; #/s] efter tillämpning av reglerna för dataenhetlighet i tillägg 4. Den momentana massan och antalet utsläppta partiklar ska sedan användas för den efterföljande utvärderingen av en RDE-tripp och beräkningen av det mellanliggande och slutliga utsläppsresultatet som beskrivs i tillägg 11.

2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER

α	—	molar vätekvot (H/C)
β	—	molar kolkvot (C/C)
γ	—	molar svavelkvot (S/C)
δ	—	molar kvävekvot (N/C)
Δtt,i	—	analysatorns omvandlingstid t [s]
Δtt,m	—	avgasmassflödesmätarens omvandlingstid t [s]
ε	—	molar syrekvot (O/C)
ρ e	—	avgasens densitet
ρ gas	—	densiteten av komponenten gas i avgasen
λ	—	luftöverskottsförhållande
λ i	—	momentant luftöverskottsförhållande
A/F st	—	stökiometriskt luft-bränsleförhållande [kg/kg]
c CH4	—	metankoncentration
c CO	—	koncentration av torr CO [%]
c CO2	—	koncentration av torr CO2 [%]
c dry	—	torr koncentration av en förorening i ppm eller volymprocent
c gas,i	—	momentan koncentration av komponenten gas i avgasen [ppm]
c HCw	—	våt kolvätekoncentration [ppm]
c HC(w/NMC)	—	kolvätekoncentration med CH4 eller C2H6 som flödar genom icke-metanavskiljaren [ppmC1]
c HC(w/oNMC)	—	kolvätekoncentration med CH4 eller C2H6 som passerar förbi icke-metanavskiljaren [ppmC1]
c i,c	—	tidskorrigerad koncentration av komponenten i [ppm]
c i,r	—	koncentration av komponenten i i avgasen [ppm]
c NMHC	—	koncentration av icke-metankolväten
c wet	—	våt koncentration av en förorening i ppm eller volymprocent
E E	—	verkningsgrad för etan
E M	—	verkningsgrad för metan
H a	—	inloppsluftens fuktighet [g vatten/kg torr luft]
i	—	mätningens nummer
m gas,i	—	massan av komponenten gas i avgasen [g/s]
q maw,i	—	momentant massflöde för inloppsluft [kg/s]
q m,c	—	tidskorrigerat avgasmassflöde [kg/s]
q mew,i	—	momentant avgasmassflöde [kg/s]
q mf,i	—	momentant bränslemassflöde [kg/s]
q m,r	—	obehandlat avgasmassflöde [kg/s]
r	—	korrelationskoefficient
r2	—	determinationskoefficient
r h	—	responsfaktor för kolväten
u gas	—	u-värdet av komponenten gas i avgasen

3. TIDSKORRIGERING AV PARAMETRAR

För en korrekt beräkning ska de distansspecifika utsläppen, de registrerade spåren av komponentkoncentrationer, avgasmassflödet, fordonshastigheten och andra fordonsdata tidskorrigeras. För att underlätta tidskorrigeringen ska data som är föremål för tidsanpassning registreras antingen i en enda anordning för dataregistrering eller med en synkroniserad tidsmärkning enligt punkt 5.1 i tillägg 4. Tidskorrigeringen och anpassningen av parametrar ska utföras i den följd som beskrivs i punkterna 3.1–3.3.

3.1 Tidskorrigering av komponentkoncentrationer

De registrerade spåren av alla komponentkoncentrationer ska tidskorrigeras genom invertering enligt omvandlingstiderna för respektive analysatorer. Omvandlingstiden för analysatorerna ska fastställas enligt punkt 4.4 i tillägg 5,

där

c i,c		är den tidskorrigerade koncentrationen av komponent i som en funktion av tiden t,
c i,r		är den obehandlade koncentrationen av komponent i som en funktion av tiden t, och
Δtt,i		är omvandlingstiden t för den analysator som mäter komponent i.

3.2 Tidskorrigering av avgasmassflöde

Det avgasmassflöde som uppmätts med en avgasflödesmätare ska tidskorrigeras genom invertering i enlighet med omvandlingstiden för avgasmassflödesmätaren. Omvandlingstiden för avgasmassflödesmätaren ska fastställas i enlighet med punkt 4.4 i tillägg 5,

där

q m,c		är det tidskorrigerade avgasmassflödet som en funktion av tiden t,
q m,r		är det obehandlade avgasmassflödet som en funktion av tiden t, och
Δtt,m		är avgasmassflödesmätarens omvandlingstid t.

Om avgasmassflödet fastställs med hjälp av ECU-data eller en sensor ska en ytterligare omvandlingstid beaktas och erhållas genom korrelation av det beräknade avgasmassflödet och det avgasmassflöde som uppmäts enligt punkt 4 i tillägg 6.

3.3 Tidsanpassning av fordonsdata

Andra data från en givare eller en ECU ska tidsanpassas genom korrelation med lämpliga utsläppsdata (t.ex. komponentkoncentrationer).

3.3.1 Fordonshastighet från olika källor

För att fordonshastigheten ska kunna tidsanpassas med avgasmassflödet är det först nödvändigt att fastställa ett giltigt hastighetsspår. Om fordonshastigheten erhålls från flera olika källor (t.ex. GNSS, givare eller ECU) ska hastigheten tidsanpassas genom korrelation.

3.3.2 Fordonshastighet med avgasmassflöde

Fordonshastigheten ska tidsanpassas med avgasmassflödet genom korrelation av avgasmassflödet och produkten av fordonets hastighet och positiva acceleration.

3.3.3 Ytterligare signaler

Tidsanpassningen av signaler vars värden förändras långsamt och inom en begränsad variationsvidd, t.ex. omgivningstemperatur, kan utelämnas.

4. UTSLÄPPSMÄTNINGAR UNDER STOPP AV FÖRBRÄNNINGSMOTORN

Eventuella mätningar av momentana utsläpp eller avgasflöden medan förbränningsmotorn är inaktiverad ska registreras i datautbytesfilen.

5. KORRIGERING AV UPPMÄTTA VÄRDEN

5.1 Korrigering för avdrift

cref,z		är referenskoncentrationen i nollställningsgasen (vanligen noll) [ppm]
cref,s		är referenskoncentrationen i spänngasen [ppm]
cpre,z		är analysatorkoncentrationen av nollställningsgasen före provning [ppm]
cpre,s		är analysatorkoncentrationen av spänngasen före provning [ppm]
cpost,z		är analysatorkoncentrationen av nollställningsgasen efter provning [ppm]
cpost,s		är analysatorkoncentrationen av spänngasen efter provning [ppm]
cgas		är provningsgasens koncentration [ppm]

5.2 Korrigering av torr/våt bas

Om utsläppen mäts på torr bas ska de uppmätta koncentrationerna omvandlas till våt bas enligt formeln

där

c wet		är den våta koncentrationen av en förorening i ppm eller volymprocent,
c dry		är den torra koncentrationen av en förorening i ppm eller volymprocent och
k w		är korrektionsfaktorn för torr/våt bas.

Beräkningen av k w ska göras med hjälp av ekvationen

där

H a		är inloppsluftens fuktighet [g vatten/kg torr luft],
c CO2		är koncentrationen av torr CO2 [%],
c CO		är koncentrationen av torr CO [%] och
α		är bränslets molara vätekvot (H/C).

5.3 Korrigering av NOx för luftfuktighet och temperatur

NOx-utsläppen ska inte korrigeras för omgivningstemperatur och luftfuktighet.

5.4 Korrigering av negativa utsläppsresultat

Negativa momentana resultat får inte korrigeras.

6. FASTSTÄLLANDE AV MOMENTANA GASFORMIGA AVGASKOMPONENTER

6.1 Inledning

Komponenterna i den obehandlade avgasen ska mätas med de mät- och provtagningsanalysatorer som beskrivs i tillägg 5. De obehandlade koncentrationerna av de relevanta komponenterna ska mätas i enlighet med tillägg 4. Data ska tidskorrigeras och anpassas i enlighet med punkt 3.

6.2 Beräkning av NMHC- och CH4-koncentrationer

För metanmätning med hjälp av en icke-metanavskiljare kombinerad med flamjoniseringsdetektor beror beräkningen av icke-metankolväten på den kalibreringsgas/metod som används för noll- eller spännkalibrering. När en flamjoniseringsdetektor används för mätning av totala kolväten utan en icke-metanavskiljare ska den kalibreras med propan/luft eller propan/N2 på normalt sätt. För kalibreringen av en flamjoniseringsdetektor i serie med en icke-metanavskiljare är följande metoder tillåtna:

a)	Kalibreringsgasen som består av propan/luft flödar förbi icke-metanavskiljaren.

b)	Kalibreringsgasen som består av metan/luft flödar genom icke-metanavskiljaren.

Det rekommenderas starkt att metanflamjoniseringsdetektorn kalibreras med metan/luft genom icke-metanavskiljaren.

När metod a används ska koncentrationerna av CH4 och icke-metankolväten beräknas enligt formlerna

När metod b används ska koncentrationen av CH4 och icke-metankolväten beräknas enligt formlerna

där

c HC(w/oNMC)		är kolvätekoncentrationen med CH4 eller C2H6 som passerar förbi icke-metanavskiljaren [ppmC1],
c HC(w/NMC)		är kolvätekoncentrationen med CH4 eller C2H6 som flödar genom icke-metanavskiljaren [ppmC1],
r h		är responsfaktorn för kolväten enligt punkt 4.3.3 b i tillägg 5,
E M		är verkningsgraden för metan enligt punkt 4.3.4 a i tillägg 5, och
E E		är verkningsgraden för etan enligt punkt 4.3.4 b i tillägg 5.

Om metanflamjoniseringsdetektorn kalibreras genom avskiljaren (metod b) är verkningsgraden noll för metanomvandlingen enligt punkt 4.3.4 a i tillägg 5. Den densitet som används för beräkningarna av massan av icke-metankolväten ska vara lika med densiteten av massan av totala kolväten vid 273,15 K och 101,325 kPa och bränsleberoende.

7. FASTSTÄLLANDE AV AVGASMASSFLÖDET

7.1 Inledning

Beräkningen av momentana massutsläpp enligt punkterna 8 och 9 kräver att avgasmassflödet fastställs. Avgasmassflödet ska fastställas genom en av de direkta mätmetoder som anges i punkt 7.2 i tillägg 5. Alternativt är det tillåtet att beräkna avgasmassflödet enligt beskrivningen i punkterna 7.2–7.4 i det här tillägget.

7.2 Beräkningsmetod med användning av luftmassflöde och bränslemassflöde

Det momentana avgasmassflödet kan beräknas ur luftmassflödet och bränslemassflödet enligt formeln

där

q mew,i		är det momentana avgasmassflödet [kg/s],
q maw,i		är det momentana inluftsmassflödet [kg/s],
q mf,i		är det momentana bränslemassflödet [kg/s].

Om luftmassflödet och bränslemassflödet eller avgasmassflödet fastställs med hjälp av ECU-data, ska det beräknade momentana avgasmassflödet uppfylla de linearitetskrav som anges för avgasmassflöde i punkt 3 i tillägg 5 och de valideringskrav som anges i punkt 4.3 i tillägg 6.

7.3 Beräkningsmetod med användning av luftmassflöde och luft-bränsleförhållande

Det momentana avgasmassflödet kan beräknas ur luftmassflödet och luft-bränsleförhållandet enligt formeln

där

q maw,i		är det momentana inluftsmassflödet [kg/s],
A/F st		är det stökiometriska luft-bränsleförhållandet [kg/kg],
λ i		är det momentana luftöverskottsförhållandet,
c CO2		är koncentrationen av torr CO2 [%],
c CO		är koncentrationen av torr CO [ppm],
c HCw		är den våta koncentrationen av kolväten [ppm],
α		är den molara vätekvoten (H/C),
β		är den molara kolkvoten (C/C),
γ		är den molara svavelkvoten (S/C),
δ		är den molara kvävekvoten (N/C) och
ε		är den molara syrekvoten (O/C).

Koefficienterna avser ett bränsle Cβ Hα Oε Nδ Sγ där β = 1 för kolbaserade bränslen. Koncentrationen av kolväteutsläpp är vanligtvis låg och får utelämnas vid beräkningen av λ i.

Om luftmassflödet och luft-bränsleförhållandet fastställs genom ECU-data ska det beräknade momentana avgasmassflödet uppfylla de linearitetskrav som anges för avgasmassflöde i punkt 3 i tillägg 5 och de valideringskrav som anges i punkt 4.3 i tillägg 6.

7.4 Beräkningsmetod med användning av bränslemassflöde och luft-bränsleförhållande

Det momentana avgasmassflödet kan beräknas med hjälp av bränsleflödet och luft-bränsleförhållandet (beräknat med A/Fst och λ i i enlighet med punkt 7.3) enligt följande formel:

Det beräknade momentana avgasmassflödet ska uppfylla de linearitetskrav som anges för avgasmassflöde i punkt 3 i tillägg 5 och de valideringskrav som anges i punkt 4.3 i tillägg 6.

8. BERÄKNING AV DE MOMENTANA MASSUTSLÄPPEN AV GASFORMIGA KOMPONENTER

De momentana massutsläppen [g/s] ska fastställas genom multiplikation av den momentana koncentrationen av föroreningen i fråga [ppm] med det momentana avgasmassflödet [kg/s], båda korrigerade och anpassade med avseende på omvandlingstiden, och respektive u-värde i tabell A7/1. Om mätningen görs på torr bas ska torr/våt-korrektionen enligt punkt 5.1 tillämpas på de momentana koncentrationerna av komponenterna, innan ytterligare beräkningar görs. I förekommande fall ska negativa momentana utsläpp införas i alla efterföljande utvärderingar av data. Parametervärdena ska införas i beräkningen av momentana utsläpp [g/s] enligt utdata från analysatorn, instrumentet för flödesmätning, givaren eller ECU. Följande ekvation ska tillämpas:

där

m gas,i		är massan av komponenten gas i avgasen [g/s],
u gas		är förhållandet mellan densiteten av komponenten gas i avgasen och avgasens totala densitet enligt tabell A7/1,
c gas,i		är den uppmätta koncentrationen av komponenten gas i avgasen [ppm],
q mew,i		är det uppmätta avgasmassflödet [kg/s],
gas		är respektive komponent och
i		mätningens nummer.

Tabell A7/1

Obehandlade u-värden för avgas som avspeglar förhållandet mellan densiteten hos avgaskomponenten eller föroreningen i [kg/m3] och densiteten hos avgasen [kg/m3]

Bränsle	ρ e [kg/m3]	Komponent eller förorening i
		NOx	CO	HC	CO2	O2	CH4
		ρ gas [kg/m3]
		2,052	1,249	(30)	1,9630	1,4276	0,715
		u gas (31) (35)
Diesel (B0)	1,2893	0,001593	0,000969	0,000480	0,001523	0,001108	0,000555
Diesel (B5)	1,2893	0,001593	0,000969	0,000480	0,001523	0,001108	0,000555
Diesel (B7)	1,2894	0,001593	0,000969	0,000480	0,001523	0,001108	0,000555
Etanol (ED95)	1,2768	0,001609	0,000980	0,000780	0,001539	0,001119	0,000561
CNG (32)	1,2661	0,001621	0,000987	0,000528 (33)	0,001551	0,001128	0,000565
Propan	1,2805	0,001603	0,000976	0,000512	0,001533	0,001115	0,000559
Butan	1,2832	0,001600	0,000974	0,000505	0,001530	0,001113	0,000558
LPG (34)	1,2811	0,001602	0,000976	0,000510	0,001533	0,001115	0,000559
Bensin (E0)	1,2910	0,001591	0,000968	0,000480	0,001521	0,001106	0,000554
Bensin (E5)	1,2897	0,001592	0,000969	0,000480	0,001523	0,001108	0,000555
Bensin (E10)	1,2883	0,001594	0,000970	0,000481	0,001524	0,001109	0,000555
Etanol (E85)	1,2797	0,001604	0,000977	0,000730	0,001534	0,001116	0,000559

9. BERÄKNING AV DET MOMENTANA ANTALET UTSLÄPPTA PARTIKLAR

De momentana utsläppen av antalet partiklar [partiklar/s] ska fastställas genom multiplikation av den momentana koncentrationen av föroreningen i fråga [partiklar/cm3] med det momentana avgasmassflödet [kg/s], båda korrigerade och anpassade med avseende på omvandlingstiden och genom division med densiteten [kg/m3] i enlighet med tabell A7/1. I tillämpliga fall ska negativa momentana utsläpp införas i alla efterföljande utvärderingar av data. Alla signifikanta siffror från föregående resultat ska införas i beräkningen av momentana utsläpp. Följande ekvation ska användas:

där

PNi		är partikelantalflödet [partiklar/s],
cPN,i		är den uppmätta koncentrationen av partikelantal [#/m3], normaliserad vid 0 °C,
qmew,i		är det uppmätta avgasmassflödet [kg/s],
ρe		är avgasernas densitet [kg/m3] vid 0 °C (tabell A7/1).

10. DATAUTBYTE

Datautbyte: Data ska utbytas mellan mätsystemen och programvaran för datautvärdering genom en standardiserad datautbytesfil som tillhandahålls av kommissionen (6).

Eventuell förbehandling av data (t.ex. tidskorrigering enligt punkt 3, korrigering av fordonshastigheten enligt punkt 4.7 i tillägg 4 eller korrigering av GNSS-signalen för fordonshastighet enligt punkt 6.5 i tillägg 4) ska göras med mätsystemens kontrollprogramvara och avslutas innan datautbytesfilen genereras.

”Tillägg 8

Bedömning av trippens totala giltighet med hjälp av metoden med fönster med glidande medelvärden

1. INLEDNING

Metoden med fönster med glidande medelvärden ska användas för att kontrollera den totala trippdynamiken. Provningen delas in i avsnitt (fönster), och den efterföljande analysen syftar till att fastställa huruvida trippen är giltig för tillämpning av RDE-provning. Fönstrens normalitet ska bedömas genom att jämföra deras distansspecifika CO2-utsläpp med en referenskurva som erhållits från fordonets CO2-utsläpp som uppmätts i enlighet med WLTP-provningen.

2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER

Index i avser tidssteg.

Index j avser fönster.

Index k avser kategori (t = total, ls = låg hastighet, ms = medelhög hastighet, hs = hög hastighet) eller den typiska CO2-kurvan (cc).

a 1,b 1	-	koefficienter för den typiska CO2-kurvan
a 2,b 2	-	koefficienter för den typiska CO2-kurvan
M CO2	-	CO2-massa (g)
M CO2j	-	CO2-massa i fönster j (g)
t i	-	total tid i steg i (s)
t t	-	provningens varaktighet (s)
v i	-	faktisk fordonshastighet i tidssteg i (km/h)
	-	genomsnittlig fordonshastighet i fönster j (km/h)
tol 1H	-	övre tolerans för fordonets typiska CO2-kurva (%)
tol 1L	-	nedre tolerans för fordonets typiska CO2-kurva (%)

3. FÖNSTER MED GLIDANDE MEDELVÄRDEN

3.1 Definition av fönster med glidande medelvärden

De momentana CO2-utsläpp som beräknats i enlighet med tillägg 7 ska integreras med hjälp av en metod med fönster med glidande medelvärden, baserad på en CO2-referensmassa.

Användningen av CO2-referensmassan visas i figur A8/2. Beräkningsprincipen är den följande: De distansspecifika CO2-massutsläppen vid RDE-provning beräknas inte för hela datauppsättningen, utan för delar av den fullständiga uppsättningen, där längden på delarna bestäms så att de alltid matchar samma fraktion av den CO2-massa som fordonet släpper ut under den tillämpliga WLTP-provningen (efter tillämpning av lämpliga korrigeringar, t.ex. ATCT, vid behov). Beräkningarna av fönstren med glidande medelvärden utförs med ett tidsintervall Δt som motsvarar datainsamlingsfrekvensen. Dessa delar som används för att beräkna fordonets CO2-utsläpp vid körning på väg och dess genomsnittshastighet betecknas som ”fönster med glidande medelvärden” i följande avsnitt. Den beräkning som beskrivs i denna punkt ska göras från den första datapunkten (och framåt) i enlighet med figur A8/1.

Följande data får inte beaktas vid beräkningen av CO2-massan, sträckan och fordonets genomsnittliga hastighet i fönstren med glidande medelvärden:

Den periodiska kontrollen av instrumenten och/eller efter kontroller av nollpunktsdrift.

Fordonets hastighet i förhållande till marken < 1 km/h.

Beräkningen ska påbörjas från det tillfälle då fordonets hastighet i förhållande till marken är högre än eller lika med 1 km/h och omfatta händelser under körningen då ingen CO2 släpps ut och då fordonets hastighet i förhållande till marken är högre än eller lika med 1 km/h.

Massutsläppen CO2,j ska fastställas genom integrering av de momentana utsläppen i g/s i enlighet med tillägg 7.

Figur A8/1

Fordonets hastighet kontra tid och fordonets genomsnittliga utsläpp kontra tid, med start från det första fönstret

Figur A8/2

Definition av CO2-massa baserat på fönster med glidande medelvärden

Varaktigheten (t 2,j – t 1,j ) för det j:te fönstret bestäms genom

M CO2 (t 2,j ) – M CO2 (t 1,j ) ≥ M CO2,ref

där

M CO2(t i,j ) är den CO2-massa som uppmätts mellan provningens start och tiden t i,j , (g),

M CO2,ref är CO2-referensmassan (halva den CO2-massa som fordonet släpper ut under den tillämpliga WLTP-provningen).

I samband med typgodkännande ska CO2-referensvärdet tas från WLTP-provningens CO2-värden för det enskilda fordonet, som erhållits i enlighet med FN-föreskrift nr 154, inklusive alla lämpliga korrigeringar.

För ISC-provning eller marknadskontroll ska CO2-referensmassan hämtas från intyget om överensstämmelse (36) för det enskilda fordonet. Värdet för externt laddbara hybridelfordon ska hämtas från den WLTP-provning som utförts med användning av det laddningsbevarande läget.

t 2,j ska väljas så att

M CO2 (t 2,j – Δt) – M CO2 (t 1,j ) < M CO2,ref ≤ M CO2 (t 2,j ) – M CO2 (t 1,j )

där Δt är dataprovtagningsperioden.

CO2-massorna

i fönstren beräknas genom integrering av de momentana utsläpp som beräknats enligt tillägg 7.

3.2 Beräkning av fönstrens parametrar

—	Följande uppgifter ska beräknas för varje fönster som fastställs i enlighet med punkt 3.1: Distansspecifika CO2-utsläpp MCO2,d,j.

—	Fordonets genomsnittliga hastighet .

4. UTVÄRDERING AV FÖNSTER

4.1 Inledning

Provfordonets dynamiska referensförhållanden definieras utifrån fordonets CO2-utsläpp kontra den genomsnittliga hastighet som uppmäts vid typgodkännandet under WLTP-provningen och betecknas som fordonets typiska CO2-kurva.

4.2 Referenspunkter för den typiska CO2-kurvan

I samband med typgodkännande ska värdena tas från WLTP-provningens CO2-värden för det enskilda fordonet, som erhållits i enlighet med FN-föreskrift nr 154, inklusive alla lämpliga korrigeringar.

För ISC-provning eller marknadskontroll gäller att de distansspecifika CO2-utsläpp som ska beaktas i denna punkt för definition av referenskurvan ska hämtas från intyget om överensstämmelse för det enskilda fordonet.

Referenspunkterna P1, P2 och P3 som krävs för att definiera fordonets typiska CO2-kurva ska fastställas enligt följande:

4.2.1

Punkt P1

(genomsnittlig hastighet under den låga fasen av WLTP-cykeln)

= fordonets CO2-utsläpp under den låga fasen av WLTP-provningen (g/km)

4.2.2

Punkt P2

(genomsnittlig hastighet under den höga fasen av WLTP-cykeln)

= fordonets CO2-utsläpp under den höga fasen av WLTP-provningen (g/km)

4.2.3

Punkt P3

(genomsnittlig hastighet under den extra höga fasen av WLTP-cykeln)

= fordonets CO2-utsläpp under den extra höga fasen av WLTP-provningen (g/km)

4.3 Definition av den typiska CO2-kurvan

Med hjälp av de referenspunkter som definieras i punkt 4.2 beräknas CO2-utsläppen för den typiska kurvan som en funktion av den genomsnittliga hastigheten med användning av två linjära sektioner (P1, P2) och (P2, P3). Sektionen (P2, P3) är begränsad till 145 km/h på fordonets hastighetsaxel. Den typiska kurvan definieras av ekvationer enligt följande:

För sektionen (P 1,P 2):

with:

and:

För sektionen (P 2,P 3):

with:

and:

Figur A8/3

Fordonets typiska CO2-kurva och toleranserna för fordon med förbränningsmotor och icke externt laddbara hybridelfordon

Figur A8/4

Fordonets typiska CO2-kurva och toleranserna för externt laddbara hybridelfordon

4.4 Fönster för låg, medelhög och hög hastighet

4.4.1

Fönstren ska klassificeras i hastighetsklasserna låg, medelhög och hög efter genomsnittlig hastighet.

4.4.1.1

Fönster för låg hastighet

Fönster för låg hastighet kännetecknas av att fordonens genomsnittliga hastighet

är lägre än 45 km/h.

4.4.1.2

Fönster för medelhög hastighet

Fönster för medelhög hastighet kännetecknas av att fordonens genomsnittliga hastighet

är högre än eller lika med 45 km/h men lägre än 80 km/h.

För de fordon som är utrustade med en anordning som begränsar fordonshastigheten till 90 km/h, kännetecknas fönster för medelhög hastighet av att fordonens genomsnittliga hastighet

är lägre än 70 km/h.

4.4.1.3

Fönster för hög hastighet

Fönster för hög hastighet kännetecknas av att fordonens genomsnittliga hastighet

är högre än eller lika med 80 km/h men lägre än 145 km/h.

För de fordon som är utrustade med en anordning som begränsar fordonshastigheten till 90 km/h, kännetecknas fönster för hög hastighet av att fordonens genomsnittliga hastighet

är högre än eller lika med 70 km/h men lägre än 90 km/h.

Figur A8/5

Fordonets typiska CO2-kurva: definitioner av låg, medelhög och hög hastighet (visas för fordon med förbränningsmotor och icke externt laddbara hybridelfordon) med undantag av fordon av kategori N2 som är utrustade med en anordning som begränsar fordonshastigheten till 90 km/h

Figur A8/6

Fordonets typiska CO2-kurva: definitioner av låg, medelhög och hög hastighet (visas för externt laddbara hybridelfordon) med undantag av fordon som är utrustade med en anordning som begränsar fordonshastigheten till 90 km/h

4.5.1.

Bedömning av trippens giltighet

4.5.1.1

Toleranser för fordonets typiska CO2-kurva

De övre toleranserna för fordonets typiska CO2-kurva är tol 1H = 45 % för körning i låg hastighet och tol 1H = 40 % för körning i medelhög och hög hastighet.

De nedre toleranserna för fordonets typiska CO2-kurva är tol 1L = 25 % för fordon med förbränningsmotor och icke externt laddbara hybridelfordon och tol 1L = 100 % för externt laddbara hybridelfordon.

4.5.1.2

Bedömning av provningens giltighet

Provningen är giltig om den omfattar minst 50 % av de fönster för låg, medelhög och hög hastighet som faller inom de toleranser som definierats för den typiska CO2-kurvan.

Om minimikravet på 50 % mellan tol 1H och tol 1L inte är uppfyllt för icke externt laddbara och externt laddbara hybridelfordon får den övre positiva toleransen tol 1H ökas till dess att värdet tol 1H når 50 %.

För externt laddbara hybridelfordon är provningen fortfarande giltig om inga fönster med glidande medelvärden beräknas till följd av att förbränningsmotorn inte startar.

”Tillägg 9

Bedömning av överskott eller avsaknad av trippdynamik

1. INLEDNING

I detta tillägg beskrivs beräkningarna för att kontrollera trippdynamiken genom att fastställa överskottet eller avsaknaden av dynamik under en RDE-tripp.

2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER

a	—	acceleration [m/s2]
ai	—	acceleration i tidssteg i [m/s2]
apos	—	positiv acceleration större än 0,1 m/s2 [m/s2]
apos,i,k	—	positiv acceleration större än 0,1 m/s2 i tidssteg i med beaktande av andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning [m/s2]
ares	—	accelerationsupplösning [m/s2]
di	—	sträcka under tidssteg i [m]
di,k	—	sträcka under tidssteg i med beaktande av andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning [m]
index i	—	diskret tidssteg
index j	—	diskret tidssteg med datauppsättningar med positiv acceleration
index k	—	avser kategori (t = total, u = stad, r = landsväg, m = motorväg)
Mk	—	antal prover av stads-, landsvägs- och motorvägskörning med positiv acceleration större än 0,1 m/s2
N k	—	totalt antal prover av stads-, landsvägs- och motorvägskörning och av den totala trippen
RPAk	—	den relativa positiva accelerationen för andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning [m/s2 eller kWs/(kg × km)]
tk	—	varaktigheten av andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning och av den totala trippen [s]
v	—	fordonshastighet [km/h]
vi	—	faktisk fordonshastighet i tidssteg i [km/h]
vi,k	—	faktisk fordonshastighet i tidssteg i med beaktande av andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning [km/h]
(v × a)i	—	faktisk fordonshastighet per acceleration i tidssteg i [m2/s3 eller W/kg]
(v × a)j,k	—	faktisk fordonshastighet per positiv acceleration större än 0,1 m/s2 i tidssteg j med beaktande av andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning [m2/s3 eller W/kg]
(v × apos)k-[95]	—	95:e percentilen av produkten av fordonshastighet per positiv acceleration större än 0,1 m/s2 för andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning [m2/s3 eller W/kg]
	—	genomsnittlig fordonshastighet för andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning [km/h]

3. TRIPPINDIKATORER

3.1 Beräkningar

3.1.1 Förbehandling av data

Dynamiska parametrar såsom acceleration, (v × aapos ) eller RPA ska fastställas med en hastighetssignal med en noggrannhet av 0,1 % för alla hastighetsvärden över 3 km/h och en provtagningsfrekvens av 1 Hz. I annat fall ska accelerationen fastställas med en noggrannhet av 0,01 m/s2 och en provtagningsfrekvens av 1 Hz. I detta fall krävs en separat hastighetssignal för (v × aapos ) med en noggrannhet av minst 0,1 km/h. Hastighetsspåret utgör grunden för ytterligare beräkningar och den indelning i klasser som beskrivs i punkterna 3.1.2 och 3.1.3.

3.1.2 Beräkning av sträcka, acceleration och (v × a)

Följande beräkningar ska utföras under hela den tidsperiod som hastighetsspåret bygger på från början till slutet av provningsuppgifterna.

Sträckan per dataprov ska beräknas enligt följande:

där

di		är sträckan under tidssteg i [m],
ν i		är den faktiska fordonshastigheten i tidssteg i [km/h], och
N t		är det totala antalet prover.

Accelerationen ska beräknas enligt följande:

där

är accelerationen i tidssteg i [m/s2].

För i = 1, är vi–1 = 0,

för i = Nt, är vi+ 1 = 0.

Produkten av fordonshastigheten per acceleration ska beräknas enligt följande:

där

(v × a)i

är produkten av den faktiska fordonshastigheten per acceleration i tidssteg i [m2/s3 eller W/kg].

3.1.3 Indelning av resultaten i klasser

3.1.3.1 Indelning av resultaten i klasser

Efter beräkningen av ai och (v × a)i ska värdena vi , di , ai och (v × a)i rangordnas i stigande ordning efter fordonshastigheten.

Alla datauppsättningar med (vi ≤ 60 km/h) tillhör hastighetsklassen stadskörning, alla datauppsättningar med (60 km/h < vi ≤ 90 km/h) tillhör hastighetsklassen landsvägskörning och alla datauppsättningar med (vi > 90 km/h) tillhör hastighetsklassen motorvägskörning.

För fordon av kategori N2 som är utrustade med en anordning som begränsar fordonshastigheten till 90 km/h gäller att alla datauppsättningar med vi ≤ 60 km/h tillhör hastighetsklassen stadskörning, alla datauppsättningar med 60 km/h < vi ≤ 80 km/h tillhör hastighetsklassen landsvägskörning och alla datauppsättningar med vi > 80 km/h tillhör hastighetsklassen motorvägskörning.

Antalet datauppsättningar med accelerationsvärden ai > 0,1 m/s2 ska vara större än eller lika med 100 i varje hastighetsklass.

För varje hastighetsklass ska den genomsnittliga fordonshastigheten (

) beräknas enligt följande:

där

är det totala antal prover av stads-, landsvägs- respektive motorvägskörning.

3.1.4 Beräkning av (v × apos)k-[95] per hastighetsklass

Den 95:e percentilen av (v × apos)-värdena ska beräknas enligt följande:

(v × apos)i,k-värdena i varje hastighetsklass ska rangordnas i stigande ordning för alla datauppsättningar med ai,k > 0,1 m/s2 och det totala antalet av dessa prover Mk ska fastställas.

Percentilvärden ska sedan tilldelas (v × apos)i,k-värden med ai,k > 0,1 m/s2 enligt följande:

Det lägsta (v × apos)-värdet tilldelas percentilen 1/Mk , det andra lägsta 2/Mk , det tredje lägsta 3/Mk och det högsta värdet (Mk/Mk = 100 %.)

(v × apos)k-[95] är (v × apos)j,k-värdet, med j/Mk = 95 %. Om j/Mk = 95 % inte kan uppfyllas ska (v × apos)k-[95] beräknas genom linjär interpolering mellan de på varandra följande proven j och j+1 med j/Mk < 95 % och (j+1)/Mk > 95 %.

Den relativa positiva accelerationen per hastighetsklass ska beräknas enligt följande:

där

RPAk		är den relativa positiva accelerationen för andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning i [m/s2 eller kWs/(kg*km)],
Mk		är antal prover av stads-, landsvägs- och motorvägskörning med positiv acceleration, och
Nk		är det totala antalet prover av stads-, landsvägs- och motorvägskörning.

4. BEDÖMNING AV TRIPPENS GILTIGHET

4.1.1 Bedömning av (v × apos)k-[95] per hastighetsklass (med v i [km/h])

och

(v × apos)k-[95] > (0,136 ×

+ 14,44)

är uppfyllt, är trippen ogiltig.

> 74,6 km/h och

(v × apos)k-[95] > (0,0742 ×

+ 18,966)

är uppfyllt, är trippen ogiltig.

På begäran av tillverkaren, och endast för de fordon av kategori N1 eller N2 där fordonets förhållande mellan effekt och provningsvikt är mindre än eller lika med 44 W/kg, gäller följande:

≤ 74,6 km/h och

(v × apos)k-[95] > (0,136 ×

+ 14,44)

är uppfyllt, är trippen ogiltig.

> 74,6 km/h och

(v × apos)k-[95] > (– 0,097 ×

+ 31,365)

är uppfyllt, är trippen ogiltig.

4.1.2 Bedömning av RPA per hastighetsklass

≤ 94,05 km/h och

RPAk < (– 0,0016

+ 0,1755)

är uppfyllt, är trippen ogiltig.

> 94,05 km/h och RPAk < 0,025 är uppfyllt är trippen ogiltig.

”Tillägg 10

Förfarande för att fastställa den sammanlagda positiva höjdökningen under en Pems-tripp

1. INLEDNING

I detta tillägg beskrivs förfarandet för att fastställa den sammanlagda höjdökningen under en Pems-tripp.

2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER

d(0)	—	sträcka vid trippens start [m]
d	—	den sammanlagda sträcka som körts vid den aktuella diskreta vägpunkten [m]
d 0	—	den sammanlagda sträcka som körts till och med mätningen omedelbart före respektive vägpunkt d [m]
d 1	—	den sammanlagda sträcka som körts till och med mätningen omedelbart efter respektive vägpunkt d [m]
d a	—	referensvägpunkt vid d(0) [m]
d e	—	den sammanlagda sträcka som körts till och med den sista diskreta vägpunkten [m]
d i	—	momentan sträcka [m]
d tot	—	total sträcka under provningen [m]
h(0)	—	fordonets höjd över havet efter bedömning och principgranskning av datakvaliteten vid trippens start [m över havet]
h(t)	—	fordonets höjd över havet efter bedömning och principgranskning av datakvaliteten vid punkten t [m över havet]
h(d)	—	fordonets höjd över havet vid vägpunkten d [m över havet]
h(t-1)	—	fordonets höjd över havet efter bedömning och principgranskning av datakvaliteten vid punkten t-1 [m över havet]
hcorr(0)	—	korrigerad höjd över havet omedelbart före respektive vägpunkt d [m över havet]
hcorr(1)	—	korrigerad höjd över havet omedelbart efter respektive vägpunkt d [m över havet]
hcorr(t)	—	fordonets korrigerade momentana höjd över havet vid datapunkten t [m över havet]
hcorr(t-1)	—	fordonets korrigerade momentana höjd över havet vid datapunkten t-1 [m över havet]
hGNSS,i	—	fordonets momentana höjd över havet mätt med GNSS [m över havet]
hGNSS(t)	—	fordonets höjd över havet mätt med GNSS vid datapunkten t [m över havet]
h int (d)	—	interpolerad höjd över havet vid den aktuella diskreta vägpunkten d [m över havet]
h int,sm,1 (d)	—	utjämnad och interpolerad höjd över havet, efter det att den första utjämningen utförts vid den aktuella diskreta vägpunkten d [m över havet]
h map (t)	—	fordonets höjd över havet enligt topografisk karta vid datapunkten t [m över havet]
roadgrade,1(d)	—	vägens utjämnade lutning vid den aktuella diskreta vägpunkten d efter det att den första utjämningen utförts [m/m]
roadgrade,2(d)	—	vägens utjämnade lutning vid den aktuella diskreta vägpunkten d efter det att den andra utjämningen utförts [m/m]
sin	—	trigonometrisk sinusfunktion
t	—	tid som förflutit sedan provningens start [s]
t0	—	tid som förflutit vid mätningen omedelbart före respektive vägpunkt d [s]
vi	—	momentan fordonshastighet [km/h]
v(t)	—	fordonshastighet vid datapunkt t [km/h]

3. ALLMÄNNA KRAV

Den sammanlagda positiva höjdökningen under en RDE-tripp ska fastställas utifrån tre parametrar: fordonets momentana höjd över havet hGNSS,i [m över havet] mätt med GNSS, den momentana fordonshastigheten v i [km/h] registrerad vid en frekvens av 1 Hz och den motsvarande tid t [s] som har förflutit sedan provningens start.

4. BERÄKNING AV SAMMANLAGD POSITIV HÖJDÖKNING

4.1 Allmänt

Den sammanlagda positiva höjdökningen under en RDE-tripp ska beräknas i ett förfarande med två steg, bestående av i) en korrigering av momentana data för fordonets höjd över havet och ii) en beräkning av den sammanlagda positiva höjdökningen.

4.2 Korrigering av data för fordonets momentana höjd över havet

Höjden över havet h(0) vid trippens start d(0) ska mätas med GNSS och uppgiftens korrekthet ska kontrolleras med hjälp av en topografisk karta. Avvikelsen får inte vara större än 40 m. Data för momentan höjd över havet h(t) ska korrigeras om följande villkor gäller:

Korrigeringen av höjd över havet ska tillämpas så att:

där

h(t)	—	fordonets höjd över havet efter bedömning och principgranskning av datakvaliteten vid datapunkten t [m över havet]
h(t-1)	—	fordonets höjd över havet efter bedömning och principgranskning av datakvaliteten vid datapunkten t-1 [m över havet]
v(t)	—	fordonshastighet vid datapunkt t [km/h]
hcorr(t)	—	fordonets korrigerade momentana höjd över havet vid datapunkten t [m över havet]
hcorr(t-1)	—	fordonets korrigerade momentana höjd över havet vid datapunkten t-1 [m över havet]

När korrigeringen har slutförts har en giltig uppsättning data för höjd över havet etablerats. Denna datauppsättning ska användas för beräkningen av den sammanlagda positiva höjdökningen enligt följande punkt.

4.3 Slutlig beräkning av sammanlagd positiv höjdökning

4.3.1 Upprättandet av en enhetlig rumslig upplösning

Den sammanlagda höjdökningen ska beräknas utifrån data med en konstant rumslig upplösning av 1 m från och med den första mätningen vid trippens start d(0). De diskreta datapunkterna med en upplösning av 1 m betecknas som vägpunkter, och kännetecknas av ett visst värde d för sträckan (t.ex. 0, 1, 2, 3 m …) och motsvarande höjd över havet h(d) [m över havet].

Höjden över havet för varje diskret vägpunkt d ska beräknas genom interpolering av den momentana höjden över havet hcorr(t) enligt följande:

där

hint(d)	—	interpolerad höjd över havet vid den aktuella diskreta vägpunkten d [m över havet]
hcorr(0)	—	korrigerad höjd över havet omedelbart före respektive vägpunkt d [m över havet]
hcorr(1)	—	korrigerad höjd över havet omedelbart efter respektive vägpunkt d [m över havet]
d	—	den sammanlagda sträcka som körts vid den aktuella diskreta vägpunkten d [m]
d0	—	den sammanlagda sträcka som körts till och med mätningen omedelbart före respektive vägpunkt d [m]
d1	—	den sammanlagda sträcka som körts till och med mätningen omedelbart efter respektive vägpunkt d [m]

4.3.2 Ytterligare datautjämning

De data för höjd över havet som erhållits för varje diskret vägpunkt ska utjämnas genom ett förfarande i två steg; d a och d e betecknar den första respektive sista datapunkten (figur A10/1). Den första utjämningen ska göras enligt följande:

där

roadgrade,1(d)	—	vägens utjämnade lutning vid den aktuella diskreta vägpunkten efter det att den första utjämningen utförts [m/m]
hint(d)	—	interpolerad höjd över havet vid den aktuella diskreta vägpunkten d [m över havet]
hint,sm,1(d)	—	utjämnad interpolerad höjd över havet, efter det att den första utjämningen utförts vid den aktuella diskreta vägpunkten d [m över havet]
d	—	den sammanlagda sträcka som körts vid den aktuella diskreta vägpunkten [m]
da	—	referensvägpunkt vid d(0) [m]
de	—	den sammanlagda sträcka som körts till och med den sista diskreta vägpunkten [m]

Den andra utjämningen ska göras enligt följande:

där

roadgrade,2(d)	—	vägens utjämnade lutning vid den aktuella diskreta vägpunkten efter det att den andra utjämningen utförts [m/m]
hint,sm,1(d)	—	utjämnad interpolerad höjd över havet, efter det att den första utjämningen utförts vid den aktuella diskreta vägpunkten d [m över havet]
d	—	den sammanlagda sträcka som körts vid den aktuella diskreta vägpunkten [m]
da	—	referensvägpunkt vid d(0) [m]
de	—	den sammanlagda sträcka som körts till och med den sista diskreta vägpunkten [m]

Figur A10/1

Illustration över förfarandet för att utjämna interpolerade signaler för höjd över havet

4.3.3 Beräkning av det slutliga resultatet

Den sammanlagda positiva höjdökningen under en total tripp ska beräknas genom att integrera alla positiva interpolerade och utjämnade väglutningar, dvs. roadgrade,2(d). Resultatet ska normaliseras med den totala provningssträckan d tot och uttryckas i meter kumulativ höjdökning per hundra kilometer körsträcka.

Fordonets hastighet vid vägpunkten vw ska sedan beräknas vid varje diskret 1 m-vägpunkt:

Den kumulativa positiva höjdökningen under stadskörningsdelen av trippen ska därefter beräknas på grundval av fordonets hastighet vid varje diskret vägpunkt. Alla datauppsättningar med vw ≤ 60 km/h hör till stadskörningsdelen av trippen. Alla positiva interpolerade och utjämnade väglutningar som motsvarar datauppsättningarna för stadskörning ska integreras.

Antalet 1 m-vägpunkter som motsvarar datauppsättningarna för stadskörning ska integreras och omvandlas till km för att definiera provningssträckan för stadskörning durban [km].

Den kumulativa positiva höjdökningen under stadskörningsdelen av trippen ska därefter beräknas genom att dividera höjdökningen under stadskörningen med provningssträckan för stadskörningen och uttryckas i meter kumulativ höjdökning per hundra kilometer körsträcka.

”Tillägg 11

Beräkning av slutliga RDE-utsläppsresultat

1. I detta tillägg beskrivs förfarandet för att beräkna de slutliga förorenande utsläppen för en hel RDE-tripp och för delen med stadskörning under RDE-trippen.

2. Symboler, parametrar och enheter

Index k avser kategorin (t = total, u = stadskörning, 1–2 = de första två faserna i WLTP-provningen)

ICk	är den andel av sträckan som förbränningsmotorn använts för ett externt laddbart hybridelfordon under RDE-trippen
dICE,k	är den sträcka som körts (km) med förbränningsmotorn igång för ett externt laddbart hybridelfordon under RDE-trippen
dEV,k	är den sträcka som körts (km) med förbränningsmotorn avstängd för ett externt laddbart hybridelfordon under RDE-trippen
MRDE,k	är den slutliga distansspecifika massan av gasformiga föroreningar (mg/km) eller antal partiklar (#/km) för RDE-trippen
mRDE,k	är den distansspecifika massan av gasformiga föroreningar (mg/km) eller antalet partiklar (#/km) som släppts ut under hela RDE-trippen och före eventuella korrigeringar i enlighet med detta tillägg
	är den distansspecifika massan av CO2 (g/km) som släppts ut under RDE-trippen
	är den distansspecifika massan av CO2 (g/km) som släppts ut under WLTC-cykeln
	är den distansspecifika massan av CO2 (g/km) som släppts ut under WLTC-cykeln för ett externt laddbart hybridelfordon som provats i laddningsbevarande läge
rk	är förhållandet mellan de CO2-utsläpp som uppmätts under RDE-provningen och WLTP-provningen
RFk	är den resultatutvärderingsfaktor som beräknats för RDE-trippen
RFL1	är den första parametern i den funktion som använts för att beräkna resultatutvärderingsfaktorn
RFL2	är den andra parametern i den funktion som använts för att beräkna resultatutvärderingsfaktorn

3. Beräkning av mellanliggande RDE-utsläppsresultat

För de giltiga tripparna beräknas de mellanliggande RDE-resultaten enligt följande för fordon med förbränningsmotor, icke externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon:

Eventuella mätningar av momentana utsläpp eller avgasflöden medan förbränningsmotorn är inaktiverad, i enlighet med punkt 2.5.2 i denna bilaga, ska anges som noll.

Eventuell korrigering av de momentana förorenande utsläppen för utökade förhållanden ska tillämpas i enlighet med punkterna 5.1, 7.5 och 7.6 i denna bilaga.

För hela RDE-trippen och för delen med stadskörning under RDE-trippen (k = t = total, k = u = stadskörning):

Värdena för parametrarna RFL1 och RFL2 i den funktion som används för att beräkna resultatutvärderingsfaktorn är följande:

RFL1 =1.30 och RFL2 =1.50

Resultatutvärderingsfaktorerna RFk (k = t = total, k = u = stadskörning) för RDE-provningen ska erhållas med hjälp av de funktioner som fastställs i punkt 3.1 för fordon med förbränningsmotor och icke externt laddbara hybridelfordon och i punkt 3.2 för externt laddbara hybridelfordon. En grafisk illustration av metoden visas i figur A11/1, medan de matematiska formlerna finns i tabell A11/1:

Figur A11/1

Funktion för beräkning av resultatutvärderingsfaktorn

Tabell A11/1

Beräkning av resultatutvärderingsfaktorer

När:

då är resultatutvärderingsfaktorn RFk:

där

3.1 Resultatutvärderingsfaktor för RDE-provning av fordon med förbränningsmotor och icke externt laddbara hybridelfordon

För utsläpp under stadskörning ska de relevanta faserna av WLTP-provningen vara

a)	de första två WLTC-faserna, dvs. faserna med låg och medelhög hastighet för fordon med endast förbränningsmotor,

b)	samtliga faser av WLTC-körcykeln för icke externt laddbara hybridelfordon.

3.2 Resultatutvärderingsfaktor för RDE-provning av externt laddbara hybridelfordon

Värdet av resultatutvärderingsfaktorn för RDE-provning beror på förhållandet rk mellan de distansspecifika CO2-utsläpp som uppmätts under RDE-provningen och de distansspecifika CO2-utsläpp som släppts ut av fordonet under den tillämpliga WLTP-provning som utförts i laddningsbevarande läge inklusive alla lämpliga korrigeringar. Förhållandet rk korrigeras genom ett förhållande som avspeglar användningen av förbränningsmotorn under RDE-trippen respektive under WLTP-provningen, som ska utföras i laddningsbevarande läge.

För antingen stadskörning eller körning under hela trippen:

där ICk är förhållandet mellan den sträcka som körts antingen under stadskörning eller under hela trippen med förbränningsmotorn aktiverad delat med stadskörningens eller hela trippens totala körsträcka:

Med bestämning av förbränningsmotorns drift i enlighet med punkt 2.5.2 i denna bilaga.

4. Slutliga RDE-utsläppsresultat med hänsyn till Pems-marginal

För att ta hänsyn till osäkerheten hos Pems-mätningar jämfört med mätningar som utförs i laboratorier med tillämplig WLTP-provning ska de mellanliggande beräknade utsläppsvärdena MRDE,k divideras med 1+marginpollutant, där marginpollutant definieras i tabell A11/2:

Pems-marginalen för varje förorening ska vara enligt följande:

Tabell A11/2

Förorening	Massa av kväveoxider (NOx)	Partikelantal (PN)	Massa av koloxid (CO)	Massa av totala kolväten (THC)	Totala kolväten och kväveoxider (sammanlagd massa) (THC + NOx)
Marginpollutant	0,10	0,34	Ännu ej angivet	Ännu ej angivet	Ännu ej angivet

Negativa slutliga resultat ska anges som noll.

Eventuella tillämpliga faktorer Ki ska tillämpas i enlighet med punkt 5.3.4 i denna bilaga.

Dessa värden ska betraktas som de slutliga RDE-utsläppsresultaten för NOx och PN.

”Tillägg 12

Tillverkarens intyg om överensstämmelse med RDE

TILLVERKARENS INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE MED KRAVEN PÅ UTSLÄPP VID VERKLIG KÖRNING

(Tillverkare): …………………………………………………………………..

(Tillverkarens adress): …………………………………………………………..

intygar att

de fordonstyper som förtecknas i bilagan till detta intyg överensstämmer med kraven i punkt 3.1 i bilaga IIIA till förordning (EU) 2017/1151 för samtliga giltiga RDE-provningar, vilka utförs i enlighet med kraven i samma bilaga.

Utfärdat i [......................... (ort)]

den [........................ (datum)]

[…]..........................................................[…]

..………………………………………

(Stämpel och underskrift från tillverkarens ombud)

Bilaga:

—	Förteckning över de fordonstyper som detta intyg avser.

—	Förteckning över de angivna maximala RDE-värdena för varje fordonstyp uttryckta som mg/km eller partikelantal/km i förekommande fall.

”

(1) Föreskrifter nr 85 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) – Enhetliga bestämmelser för typgodkännande av förbränningsmotorer eller elektriska transmissioner avsedda för framdrivning av motorfordon i kategorierna M och N med avseende på mätning av nettoeffekt och största effekt under 30 min hos elektriska transmissioner (EUT L 323, 7.11.2014, s. 52).

(2) Begreppet partikel används traditionellt för det ämne som framträder (uppmäts) i luften (suspenderat ämne), och begreppet partikelmassa för det deponerade ämnet.

(3) NT ska avrundas till närmaste högre heltal.

(4) Om det endast finns en fordonstyp med avseende på utsläpp i en Pems-provningsfamilj ska typgodkännandemyndigheten besluta huruvida fordonet ska provas med varmstart eller kallstart.

(5) 1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 5 för Sverige, 6 för Belgien, 7 för Ungern, 8 för Tjeckien, 9 för Spanien, 12 för Österrike, 13 för Luxemburg, 17 för Finland, 18 för Danmark, 19 för Rumänien, 20 för Polen, 21 för Portugal, 23 för Grekland, 24 för Irland, 25 för Kroatien, 26 för Slovenien, 27 för Slovakien, 29 för Estland, 32 för Lettland, 34 för Bulgarien, 36 för Litauen, 49 för Cypern, 50 för Malta.

(6) FN-föreskrift nr 154 – Enhetliga bestämmelser om godkännande av lätta personbilar och lätta nyttofordon med avseende på kriterieutsläpp, koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning och/eller mätning av elenergiförbrukning och elektrisk räckvidd (WLTP) [2022/2124] (EUT L 290, 10.11.2022, s. 1).

(7) Se Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/30/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 98/70/EG, vad gäller specifikationer för bensin, diesel och gasoljor och införande av ett system för hur växthusgasutsläpp ska övervakas och minskas, om ändring av rådets direktiv 1999/32/EG, vad gäller specifikationerna för bränsle som används av fartyg på inre vattenvägar, och om upphävande av direktiv 93/12/EEG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 88).

(8) Ska finnas tillgänglig på CIRCABC-länk: https://circabc.europa.eu/ui/group/f4243c55-615c-4b70-a4c8-1254b5eebf61/library/a0be83ba-89bd-4499-8189-2696362d2f72?p=1.

(9) Flera parameterkällor får användas.

(10) Ska mätas på våt bas eller korrigeras enligt beskrivningen i punkt 5.1 i tillägg 7.

(11) Parametern är endast obligatorisk om mätning krävs för överensstämmelse med gränserna.

(12) Får beräknas från koncentrationerna av THC och CH4 enligt punkt 6.2 i tillägg 7.

(13) Får beräknas från uppmätta koncentrationer av NO och NO2.

(14) Metoden ska väljas enligt punkt 4.7 i detta tillägg.

(15) Ska endast fastställas om så är nödvändigt för att kontrollera fordonets status och driftsförhållanden.

(16) Den rekommenderade källan är sensorn för omgivningstryck.

(17) Ska endast fastställas om indirekta metoder används för att beräkna avgasmassflödet enligt beskrivningen i punkterna 7.2 och 7.4 i tillägg 7.

(18) Om nollresponsdriften ligger inom det tillåtna området är det tillåtet att nollställa analysatorn före kontrollen av spännresponsdriften.

(19) Frivilligt för att fastställa avgasmassflöde.

(20) Frivillig parameter.

(21) Linearitetskontrollen ska verifieras med sotliknande partiklar, såsom dessa definieras i punkt 6.2.

(22) Ska uppdateras på grundval av felfortplantnings- och spårbarhetsdiagram.

(23) Frivilligt för att fastställa avgasmassflöde.

(24) Noggrannheten ska vara 0,02 % av avläsningen om parametern används för beräkning av luftflödet och avgasmassflödet utifrån bränsleflödet enligt punkt 7 i tillägg 7.

(25) Frivilligt för att fastställa avgasmassflöde.

(26) Kravet gäller endast hastighetssensorn. Om fordonshastigheten används för att fastställa parametrar såsom acceleration, produkten av hastighet och positiv acceleration, eller RPA, ska hastighetssignalen ha en noggrannhet på 0,1 % över 3 km/h och en provtagningsfrekvens av 1 Hz. Detta krav på noggrannhet kan uppfyllas genom att använda signalen från en hastighetssensor för hjulrotation.

(27) Endast tillämpligt om fordonshastigheten fastställs genom ECU. För att den tillåtna toleransen ska uppfyllas är det tillåtet att anpassa ECU-mätningarna av fordonshastigheten efter resultatet av valideringen.

(28) Parametern är endast obligatorisk om mätning krävs för överensstämmelse med gränserna.

(29) PMP-system.

(30) Beroende på bränsle.

(31) Vid λ = 2, torr luft, 273 K, 101,3 kPa.

(32) u-värdenas noggrannhet inom 0,2 % för massfördelningen: C = 66–76 %; H = 22–25 %; N = 0–12 %.

(33) NMHC på grundval av CH2,93 (för totala kolväten ska u gas-koefficienten för CH4 användas).

(34) u-värdenas noggrannhet inom 0,2 % för massfördelningen: C3 = 70–90 %; C4 = 10–30 %.

(35) u gas är en dimensionslös parameter. u gas-värdena omfattar enhetsomvandlingar för att säkerställa att de momentana utsläppen erhålls i den angivna fysiska enheten, dvs. g/s.

(36) I enlighet med bilaga VIII till förordning (EU) 2020/638.

BILAGA IV

I bilaga V till förordning (EU) 2017/1151 ska punkt 2.3 ersättas med följande:

”2.3

De vägmotståndskoefficienter som ska tillämpas ska vara de för Fordon Låg (VL). Om VL saknas ska vägmotståndet för VH användas. I så fall definieras VH i enlighet med punkt 4.2.1.1.1 i bilaga B4 till FN-föreskrift nr 154. Om interpoleringsmetoden används anges VL och VH i punkt 4.2.1.1.2 i bilaga B4 till FN-föreskrift nr 154. Alternativt får tillverkaren välja att använda vägmotstånd som har fastställts i enlighet med bestämmelserna i tillägg 7a eller 7b till bilaga 4a till FN-föreskrift nr 83 för ett fordon i interpoleringsfamiljen.”

BILAGA V

Bilaga VI till förordning (EU) 2017/1151 ska ändras på följande sätt:

1.	Punkt 2 ska ersättas med följande: ”2. ALLMÄNNA KRAV De allmänna kraven för genomförandet av typ 4-provningen ska vara de som anges i punkt 6.6 i FN-föreskrift nr 154. Gränsvärdet ska vara det som anges i tabell 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007.”

2.	Punkt 3 ska ersättas med följande: ”3. TEKNISKA KRAV De tekniska kraven för genomförandet av typ 4-provningen ska vara de som anges i bilaga C3 till FN-föreskrift nr 154.”

3.	Punkterna 4, 5 och 6 ska utgå.

4.	Tillägg 1 ska utgå.

BILAGA VI

Bilaga VII till förordning (EU) 2017/1151 ska ändras på följande sätt:

Punkt 1.1 ska ersättas med följande:

”1.1	I denna bilaga beskrivs provningar för att kontrollera hållbarheten hos föroreningsbegränsande anordningar i enlighet med beskrivningen i bilaga C4 till FN-föreskrift nr 154.”

Punkt 2.1 ska ersättas med följande:

”2.1	De allmänna kraven för genomförandet av typ 5-provningen ska vara de som anges i punkt 6.7 i FN-föreskrift nr 154.”

3.	Punkterna 2.2, 2.3 och 2.4 ska utgå.

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.	De tekniska kraven för genomförandet av typ 5-provningen ska vara de som anges i bilaga C4 till FN-föreskrift nr 154.”

BILAGA VII

Bilaga VIII till förordning (EU) 2017/1151 ska ändras på följande sätt:

Punkt 2.1 ska ersättas med följande:

”2.1	De allmänna kraven för typ 6-provningen ska vara de som anges i avsnitt 5.3.5 i FN-föreskrift nr 83, med de undantag som anges i punkterna 2.2 och 2.3.”

Följande punkt ska läggas till som punkt 2.3:

”2.3	Punkt 5.3.5.1 i FN-föreskrift nr 83 ska ersättas med ’5.3.5.1 Denna provning ska utföras på alla fordon som avses i punkt 1 utom på sådana med kompressionständningsmotor’”.

Punkt 3.3 ska ersättas med följande:

”3.3

De vägmotståndskoefficienter som ska tillämpas ska vara de för Fordon Låg (VL). Om VL saknas ska vägmotståndet för Fordon Hög (VH) användas. I så fall ska VH anges i enlighet med punkt 4.2.1.1.1 i bilaga B4 till FN-föreskrift nr 154. Om interpoleringsmetoden används ska VL och VH anges i enlighet med punkt 4.2.1.1.2 i bilaga B4 till FN-föreskrift nr 154. Dynamometern ska justeras för att simulera driften av ett fordon på väg vid – 7 °C. En sådan justering får grundas på en bestämning av vägmotståndsprofilen vid – 7 °C. Alternativt får det fastställda färdmotståndet justeras för en minskning av tiden för avstannande med 10 %. Den tekniska tjänsten får godkänna att andra metoder används för att bestämma färdmotståndet.”

BILAGA VIII

I bilaga IX till förordning (EU) 2017/1151 ska del A ersättas med följande:

”A. REFERENSBRÄNSLEN

Specifikationerna för de referensbränslen som ska användas ska vara de som anges i bilaga B3 till FN-föreskrift nr 154.”

BILAGA IX

”BILAGA XI

Omborddiagnos (obd) för motorfordon

1. INLEDNING

1.1

I denna bilaga beskrivs funktioner i omborddiagnossystem (OBD-system) som gäller begränsning av utsläpp från motorfordon.

2. ALLMÄNNA KRAV

De krav på OBD-system som anges i punkt 6.8 i FN-föreskrift nr 154 ska gälla för tillämpningen av denna bilaga.

3. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER FÖR BRISTER I OBD-SYSTEM

3.1

De administrativa bestämmelserna för brister i OBD-system enligt artikel 6.2 ska vara de som anges i avsnitt 4 i bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154 med nedanstående undantag.

3.2

Hänvisningen till ’OBD-gränsvärden’ i punkt 4.2.2 i bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154 ska betraktas som en hänvisning till OBD-gränsvärdena i tabell 4A i punkt 6.8.2 i FN-föreskrift nr 154.

3.3

Andra stycket i punkt 4.6 i bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154 ska förstås enligt följande:

’Typgodkännandemyndigheten ska meddela sitt beslut om beviljande av en tid under vilken brister godtas i enlighet med artikel 6.2.’

4. TEKNISKA KRAV

De definitioner, krav och provningar för OBD-system som fastställs i punkterna 3.10, 4, 5.10, 6.8 och i bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154 ska gälla vid tillämpning av denna bilaga. Kraven på prestanda under drift anges i tillägg 1.

”Tillägg 1

PRESTANDA UNDER DRIFT

1.1 Allmänna krav

De tekniska kraven och specifikationerna ska vara de som anges i tillägg 1 till bilaga 11 till FN-föreskrift nr 83, med de undantag och kompletterande krav som anges i punkterna 1.1.1–1.1.6.

1.1.1

Kraven i punkt 7.1.5 i tillägg 1 till bilaga 11 till FN-föreskrift nr 83 ska förstås enligt följande:

För nya typgodkännanden och nya fordon ska den övervakare som krävs enligt punkt 3.3.4.7 i bilaga 11 till FN-föreskrift nr 83 ha ett IUPR större än eller lika med 0,1 fram till tre år efter de datum som anges i artikel 10.4 respektive 10.5 i förordning (EG) nr 715/2007.

1.1.2

Kraven i punkt 7.1.7 i tillägg 1 till bilaga 11 till FN-föreskrift nr 83 ska förstås enligt följande:

Tillverkaren ska för godkännandemyndigheten och, på begäran, för kommissionen visa att dessa statistiska villkor är uppfyllda för alla övervakare som i enlighet med punkt 7.6 i tillägg 1 till bilaga 11 till FN-föreskrift nr 83 ska rapporteras av OBD-systemet, senast 18 månader efter det att den första fordonstypen med IUPR i en OBD-familj släppts ut på marknaden, och därefter var 18:e månad. För detta ändamål ska det förfarande som beskrivs i bilaga II tillämpas för OBD-familjer med mer än 1 000 registreringar i unionen, och för vilka stickprov ska tas under provtagningsperioden, utan att det påverkar bestämmelserna i punkt 7.1.9 i tillägg 1 till bilaga 11 till FN-föreskrift nr 83.

Utöver kraven i bilaga II och oavsett resultatet av den överensstämmelsekontroll som beskrivs i avsnitt 2 i bilaga II, ska den myndighet som beviljar godkännandet kontrollera överensstämmelsen hos fordon i drift för IUPR som beskrivs i tillägg 1 till bilaga II för ett lämpligt antal slumpvis utvalda fall. Med för ett lämpligt antal slumpvis utvalda fall avses att denna åtgärd ska avskräcka från bristande överensstämmelse med kraven i avsnitt 3 i denna bilaga och från att manipulerade, falska eller missvisande uppgifter läggs fram vid överensstämmelsekontrollen. Om inga särskilda omständigheter som kan styrkas av typgodkännandemyndigheterna föreligger, ska slumpvisa överensstämmelsekontroller av fordon i drift på 5 % av de typgodkända OBD-familjerna anses vara tillräckligt för att kunna fastställa om kravet uppfylls. För detta ändamål får typgodkännandemyndigheterna enas med tillverkaren om att minska dubbelprovning av en given OBD-familj, så länge detta inte inverkar negativt på den avskräckande effekten hos typgodkännandemyndighetens egna kontroller av fordon i drift för bristande överensstämmelse med kraven i avsnitt 3 i denna bilaga. Uppgifter som samlats in av medlemsstaterna under tillsynsprogram får användas för kontroll av överensstämmelsen hos fordon i drift. På begäran ska typgodkännandemyndigheterna tillhandahålla kommissionen och andra typgodkännandemyndigheter uppgifter om genomförda fasta och slumpvisa överensstämmelsekontroller, inklusive uppgifter om vilken metod som använts för att fastställa vilka fall som ska underkastas slumpvisa överensstämmelsekontroller av fordon i drift.

1.1.3

Bristande överensstämmelse med kraven i punkt 7.1.6 i tillägg 1 till bilaga 11 till FN-föreskrift nr 83 som konstaterats vid kontroller enligt punkt 1.1.2 i detta tillägg eller punkt 7.1.9 i tillägg 1 till bilaga 11 till FN-föreskrift nr 83, ska betraktas som en överträdelse och omfattas av de sanktioner som anges i artikel 13 i förordning (EG) nr 715/2007. Denna hänvisning begränsar inte tillämpningen av sådana sanktioner på andra överträdelser av andra bestämmelser i förordning (EG) nr 715/2007 eller i denna förordning, som inte uttryckligen hänvisar till artikel 13 i förordning (EG) nr 715/2007.

1.1.4

Punkt 7.6.1 i tillägg 1 till bilaga 11 till FN-föreskrift nr 83 ska ersättas med följande:

’7.6.1

OBD-systemet ska, i enlighet med den standard som anges i punkt 6.5.3.2 a i bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154, rapportera tändningscykelräknaren och den allmänna nämnaren samt separata täljare och nämnare för följande övervakare, om de enligt denna bilaga ska finnas på fordonet:

a)	Katalysatorer (varje uppsättning ska rapporteras separat).

b)	Syregivare/avgasgivare, inklusive sekundära syregivare (varje givare ska rapporteras separat).

c)	Avdunstningssystem.

d)	System för avgasåterföring (EGR-system).

e)	System för variabel ventilinställning (VVT-system).

f)	Sekundära luftsystem.

g)	Partikelfälla/partikelfilter.

h)	System för NOx-efterbehandling (t.ex. NOx-absorbator eller NOx-reagens/katalysatorsystem).

i)	Reglersystem för övertryck.’

1.1.5

Punkt 7.6.2 i tillägg 1 till bilaga 11 till FN-föreskrift nr 83 ska förstås enligt följande:

’7.6.2

För enskilda komponenter eller system som har flera övervakare och som enligt denna punkt ska rapporteras (t.ex. får syregivaruppsättning 1 ha flera övervakare för givarsvar eller andra givaregenskaper), ska OBD-systemet separat registrera täljare och nämnare för var och en av de enskilda övervakarna och rapportera endast den täljare och nämnare för den enskilda övervakare som har den minsta numeriska kvoten. Om två eller flera enskilda övervakare har identiska kvoter ska motsvarande täljare och nämnare för den övervakare som har störst nämnare rapporteras för den specifika komponenten.’

1.1.6

Utöver kraven i punkt 7.6.2 i tillägg 1 bilaga 11 till FN-föreskrift nr 83 ska följande krav tillämpas:

’Täljare och nämnare för särskilda övervakare för komponenter eller system som används för kontinuerlig övervakning med avseende på fel orsakade av kortslutning eller öppna kretsar är undantagna från rapporteringskravet.

Med kontinuerlig avses i detta sammanhang att övervakningen alltid är aktiverad och att provtagning av den signal som används för övervakning sker minst två gånger per sekund och att ett resultat om huruvida ett fel föreligger eller inte måste föreligga inom 15 s.

Om provtagning av en insignalskomponent i kontrollsyfte sker mer sällan, får i stället komponentens signal utvärderas varje gång provtagning utförs.

Det är inte nödvändigt att aktivera en utsignalskomponent eller system enbart i syfte att övervaka den komponenten eller systemet.’

”

BILAGA X

I bilaga XII till förordning (EU) 2017/1151 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. FASTSTÄLLANDE AV CO2-UTSLÄPP OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING FÖR FORDON SOM LÄMNATS IN FÖR ETAPPVIS TYPGODKÄNNANDE ELLER ENSKILT GODKÄNNANDE

2.1

Vid fastställande av CO2-utsläpp och bränsleförbrukning för ett fordon som lämnats in för etappvis typgodkännande enligt definitionen i artikel 3.8 i förordning (EU) 2018/858 ska förfarandena i bilaga XXI tillämpas. Enligt tillverkarens eget val, och oberoende av den högsta tekniskt tillåtna vikten inklusive last, får emellertid det alternativ som beskrivs i punkterna 2.2–2.6 användas om grundfordonet inte är färdigbyggt.

2.2	En vägmotståndsmatrisfamilj enligt definitionen i punkt 6.3.4 i FN-föreskrift nr 154 ska upprättas på grundval av parametrarna för ett representativt etappvis färdigbyggt fordon i enlighet med punkt 4.2.1.4 i bilaga B4 till FN-föreskrift nr 154.

2.3

Tillverkaren av grundfordonet ska beräkna vägmotståndskoefficienterna för fordon HM och fordon LM i en vägmotståndsmatrisfamilj i enlighet med punkt 5 i bilaga B4 till FN-föreskrift nr 154 och fastställa CO2-utsläppen och bränsleförbrukningen i en typ 1-provning för båda fordonen. Tillverkaren av grundfordonet ska, på grundval av parametrarna för färdigbyggda fordon, tillhandahålla ett beräkningsverktyg för fastställande av slutliga värden för bränsleförbrukning och CO2 i enlighet med bilaga B7 till FN-föreskrift nr 154.

2.4	Beräkningen av vägmotstånd och rullmotstånd för ett enskilt etappvis färdigbyggt fordon ska utföras i enlighet med punkt 5.1 i bilaga B4 till FN-föreskrift nr 154.

2.5

De slutliga värdena för bränsleförbrukning och CO2 ska beräknas av tillverkaren av den sista etappen på grundval av parametrarna för det etappvis färdigbyggda fordonet enligt specifikationen i punkt 3.2.4 i bilaga B7 till FN-föreskrift nr 154 och med användning av det verktyg som tillhandahållits av tillverkaren av grundfordonet.

2.6	Tillverkaren av det etappvis färdigbyggda fordonet ska i intyget om överensstämmelse inkludera uppgifter för de etappvis färdigbyggda fordonen och lägga till uppgifter om grundfordonen i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/683.

2.7.

När det gäller etappvis färdigbyggda fordon som lämnats in för enskilt godkännande ska intyget om enskilt godkännande innehålla följande information:

a)	De CO2-utsläpp som uppmätts i enlighet med den metod som fastställs i punkterna 2.1–2.6.

b)	Det färdigbyggda fordonets vikt i körklart skick.

c)	Identifikationsnumret för grundfordonets typ, variant och version.

d)	Typgodkännandenumret för grundfordonet, inklusive utökningsnummer.

e)	Namn på och adress till tillverkaren av grundfordonet.

f)	Grundfordonets vikt i körklart skick.

2.8

När det gäller etappvis typgodkännande eller enskilt godkännande av ett fordon där grundfordonet är ett färdigbyggt fordon med ett giltigt intyg om överensstämmelse ska tillverkaren av den sista etappen samråda med tillverkaren av grundfordonet för att fastställa det nya CO2-värdet i enlighet med CO2-interpoleringen med användning av lämpliga uppgifter från det färdigbyggda fordonet eller beräkna det nya CO2-värdet på grundval av parametrarna för det färdigbyggda fordonet enligt specifikationen i punkt 3.2.4 i bilaga B7 till FN-föreskrift nr 154 och med användning av det verktyg som tillhandahållits av tillverkaren av grundfordonet enligt punkt 2.3. Om verktyget inte finns tillgängligt eller om det inte är möjligt att göra en CO2-interpolering ska CO2-värdet för Fordon Hög från grundfordonet användas efter överenskommelse med typgodkännandemyndigheten.”

BILAGA XI

Bilaga XIII till förordning (EU) 2017/1151 ska ändras på följande sätt:

Punkt 3.2 ska ersättas med följande:

”3.2

Detta märke ska bestå av en rektangel som omger den gemena bokstaven e följd av det särskiljande numret för det land som beviljat EG-typgodkännandet i enlighet med det numreringssystem som anges i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/683.

EG-typgodkännandemärket ska också i närheten av rektangeln innehålla det grundläggande typgodkännandenummer som anges i avsnitt 4 av typgodkännandenumret enligt bilaga IV till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/683, föregånget av de två siffror som betecknar löpnumret på den senaste större tekniska ändringen av förordning (EG) nr 715/2007 eller den här förordningen den dag då EG-typgodkännande för separat teknisk enhet beviljades. För den här förordningen är löpnumret 00.”

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. TEKNISKA KRAV

4.1	Kraven på typgodkännande av ersättande utsläppsbegränsande anordningar ska vara de som anges i avsnitt 5 i FN-föreskrift nr 1031 med de undantag som anges i avsnitten 4.1.1–4.1.5.

4.1.1

Hänvisningen till ’provningscykel’ i avsnitt 5 i FN-föreskrift nr 103 ska betraktas som samma typ I/1-provning och typ I/1-provningscykel som använts för det ursprungliga typgodkännandet av fordonet.

4.1.2

Termen ’katalysator’ som används i avsnitt 5 av FN-föreskrift nr 103 ska förstås som ’utsläppsbegränsande anordning’.

4.1.3

De reglerade föroreningar som det hänvisas till i avsnitt 5.2.3 i FN-föreskrift nr 103 ska ersättas med föroreningarna i tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007 för ersättande utsläppsbegränsande anordningar som är avsedda att monteras på fordon som typgodkänts enligt förordning (EG) nr 715/2007.

4.1.4

För ersättande utsläppsbegränsande anordningar som är avsedda att monteras på fordon som typgodkänts enligt förordning (EG) nr 715/2007 ska med hållbarhetskrav och därtill hörande försämringsfaktorer enligt avsnitt 5 i FN-föreskrift nr 103 menas dem som anges i bilaga VII till den här förordningen.

4.2

För fordon med gnisttändningsmotorer ska, om utsläppen av NMHC som uppmätts under demonstrationsprovning av en ny originalkatalysator enligt punkt 5.2.1 i FN-föreskrift nr 103 är högre än de värden som uppmätts under typgodkännandet av fordon, differensen adderas till OBD-gränsvärdena. OBD-gränsvärdena anges i tabell 4A i FN-föreskrift nr 154.

4.3	De reviderade OBD-gränsvärdena ska tillämpas under provningarna av OBD-kompatibilitet enligt punkterna 5.5–5.5.5 i FN-föreskrift nr 103. Detta gäller i synnerhet när sådant överskridande som är tillåtet enligt punkt 1 i tillägg 1 till bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154 tillämpas.

4.4	Krav på ersättningssystem med periodisk regenerering

4.4.1

Krav beträffande utsläpp

4.4.1.1

Fordon enligt artikel 11.3 som är försedda med ett ersättningssystem med periodisk regenerering av den typ som ansökan om godkännande avser ska provas på det sätt som anges i tillägg 1 till bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154 för att jämföra dess prestanda med samma fordon försedda med ett originalsystem med periodisk regenerering.

4.4.1.2

Hänvisningar till ’typ I-provning’ och ’typ I-provningscykel’ i tillägg 1 till bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154 och ’provningscykel’ i avsnitt 5 i FN-föreskrift nr 103 ska betraktas som samma typ I/1-provning och typ I/1-provningscykel som använts för det ursprungliga typgodkännandet av fordonet.

4.4.2

Fastställande av en utgångspunkt för jämförelsen

4.4.2.1

Fordonet ska förses med ett nytt originalsystem med periodisk regenerering. Systemets utsläppsprestanda ska fastställas enligt provningsförfarandet i tillägg 1 till bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154.

4.4.2.1.1

4.4.2.2

När sökanden ansöker om godkännande av ersättningskomponenten ska godkännandemyndigheten för varje provat fordon på ett icke-diskriminerande sätt tillhandahålla den information som avses i punkt 3.2.12.2.10.2 i informationshandlingen i tillägg 3 till bilaga I till denna förordning.

4.4.3

Avgasprovning med ett ersättningssystem med periodisk regenerering

4.4.3.1

Provfordonets originalsystem med periodisk regenerering ska ersättas med ersättningssystemet. Systemets utsläppsprestanda ska fastställas enligt provningsförfarandet i tillägg 1 till bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154.

4.4.3.1.1

4.4.3.2

För bestämningen av ersättningssystemets D-faktor får vilken som helst av de provbänksmetoder som avses i tillägg 1 till bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154 användas.

4.4.4

Andra krav

Kraven i punkterna 5.2.3, 5.3, 5.4 och 5.5 i FN-föreskrift nr 103 ska tillämpas på ersättningssystem med periodisk regenerering. I dessa punkter ska termen ’katalysator’ förstås som ’system med periodisk regenerering’. Undantagen i punkterna i avsnitt 4.1 i denna bilaga ska också tillämpas på system med periodisk regenerering.”

BILAGA XII

”BILAGA XVI

Krav för fordon som använder reagens i systemet för efterbehandling av avgaser

1. INLEDNING

I denna bilaga fastställs kraven för fordon som använder reagens i systemet för efterbehandling av avgaser för att minska utsläppen.

2. ALLMÄNNA KRAV

De allmänna kraven för fordon som använder reagens i systemet för efterbehandling av avgaser ska vara de som anges i punkt 6.9 i FN-föreskrift nr 154.

3. TEKNISKA KRAV

De tekniska kraven för fordon som använder reagens i systemet för efterbehandling av avgaser ska vara de som anges i tillägg 6 till FN-föreskrift nr 154.

3.1

Hänvisningen till bilaga A1 i punkt 4.1 i tillägg 6 till FN-föreskrift nr 154 ska betraktas som hänvisning till tillägg 3 till bilaga I till denna förordning.”

BILAGA XIII

Bilaga XX till förordning (EU) 2017/1151 ska ändras på följande sätt:

1.	Fotnot 1 ska ersättas med följande: ”EUT L 323, 7.11.2014, s. 52.”

2.	I punkt 1 ska följande mening läggas till: ”Det senare gäller om den elektriska kraftöverföringen består av styrenheter och motorer som används som enda framdrivningssätt, åtminstone under en del av tiden.”

BILAGA XIV

”BILAGA XXI

Förfaranden för typ 1-utsläppsprovning

1. INLEDNING

I denna bilaga beskrivs förfarandet för att bestämma nivåerna av utsläpp av gasformiga föreningar, partikelmassa, partikelantal, CO2-utsläpp, bränsleförbrukning, elenergiförbrukning samt räckvidd vid eldrift för lätta fordon.

2. ALLMÄNNA KRAV

2.1

De allmänna kraven för genomförandet av typ 1-provningen ska vara de som anges i FN-föreskrift nr 154.

2.2

De gränsvärden som det hänvisas till i tabell 1A i punkt 6.3.10 i FN-föreskrift nr 154 ska ersättas med gränsvärdena i tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007.

3. TEKNISKA KRAV

De tekniska kraven för genomförandet av typ 1-provningen ska vara de som anges i punkt 6.3 och i bilagorna i del B i FN-föreskrift nr 154, med de undantag som anges i punkterna nedan.

3.1

Tabell A4/2 i punkt 4.2.2.1 i bilaga B4 till FN-föreskrift nr 154 ska lyda som följer:

Energieffektivitetsklass	RRC-område för C1-däck	RRC-område för C2-däck	RRC-område för C3-däck
A	RRC ≤ 6,5	RRC ≤ 5,5	RRC ≤ 4,0
B	6,6 ≤ RRC ≤ 7,7	5,6 ≤ RRC ≤ 6,7	4,1 ≤ RRC ≤ 5,0
C	7,8 ≤ RRC ≤ 9,0	6,8 ≤ RRC ≤ 8,0	5,1 ≤ RRC ≤ 6,0
D	9,1 ≤ RRC ≤ 10,5	8,1 ≤ RRC ≤ 9,0	6,1 ≤ RRC ≤ 7,0
E	RRC ≥ 10,6	RRC ≥ 9,1	RRC ≥ 7,1
Energieffektivitetsklass	RRC-värde som ska användas för interpolering av däck av klass C1	RRC-värde som ska användas för interpolering av däck av klass C2	RRC-värde som ska användas för interpolering av däck av klass C3
A	RRC = 5,9 (*1)	RRC = 4,9 (*1)	RRC = 3,5 (*1)
B	RRC = 7,1	RRC = 6,1	RRC = 4,5
C	RRC = 8,4	RRC = 7,4	RRC = 5,5
D	RRC = 9,8	RRC = 8,6	RRC = 6,5
E	RRC = 11,3	RRC = 9,9	RRC = 7,5

3.2

Tillägg 5 i bilaga B8 till FN-föreskrift nr 154 ska lyda som följer:

Tillägg 5

Användningsfaktorer (UF) för externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara bränslecellshybridfordon (beroende på vad som är tillämpligt)

Reserverad

För godkännande av externt laddbara hybridelfordon eller externt laddbara bränslecellshybridfordon av kategori M1 eller N1 med utsläppstecken EA, EB eller EC enligt tabell 1 i tillägg 6 till bilaga I ska den fraktionerade användningsfaktorn UFj för viktningen av period j beräknas i enlighet med följande ekvation:

där

UFj	är användningsfaktorn för period j,
dj	är den uppmätta körsträckan vid slutet av period j, i km,
Ci	är den i:te koefficienten (se tabell A8, tillägg 5/1),
dnx	dnea, dneb, dnec, är den normaliserade sträckan (se tabell A8, tillägg 5/1),
k	är antalet termer och koefficienter i exponenten,
j	är den berörda periodens nummer,
i	är den berörda termens/koefficientens nummer,
	är summan av beräknade användningsfaktorer fram till period (j – 1).

Den normaliserade sträckan dnx ska ställas in i enlighet med tabell A8, tillägg 5/1, där värdet dneb ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 och värdet dnec från och med den 1 januari 2027.

Värdet dnec ska, när så är lämpligt, revideras senast den 31 december 2024 med beaktande av de uppgifter om bränsleförbrukning vid verklig körning som registrerats av anordningar för övervakning av bränsleförbrukning på externt laddbara hybridelfordon eller externt laddbara bränslecellshybridfordon och som gjorts tillgängliga i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2021/392.

Tabell A8.App5/1

Parametrar för bestämning av fraktionerade användningsfaktorer (i tillämpliga fall)

Parameter	Värde
dnea (*2)	800 km
dneb (*2)	2 200 km
dnec (*2)	4 260 km
C1	26,25
C2	– 38,94
C3	– 631,05
C4	5 964,83
C5	–25 095
C6	60 380,2
C7	–87 517
C8	75 513,8
C9	–35 749
C10	7 154,94

”

(*1) Om det faktiska RRC-värdet är lägre än detta värde ska däckets faktiska rullmotstånd eller alla högre värden upp till det RRC-värde som anges här användas för interpolering.

(*2) Det värde som ska tillämpas ska vara det som motsvarar utsläppstecknen EA, EB och EC i enlighet med tabell 1 i tillägg 6 till bilaga I.

BILAGA XV

”BILAGA XXII

Anordningar för övervakning av förbrukningen av bränsle och/eller elenergi ombord på fordonet

1. INLEDNING

I denna bilaga fastställs de definitioner och krav som är tillämpliga för anordningar för övervakning av förbrukningen av bränsle och/eller elenergi ombord på fordonet.

2. ALLMÄNNA KRAV

De allmänna kraven för OBFCM-anordningar ska vara de som anges i punkt 6.3.9 i FN-föreskrift nr 154.

3. TEKNISKA KRAV

De tekniska kraven för OBFCM-anordningar ska vara de som anges i tillägg 5 till FN-föreskrift nr 154.”

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 66

Svensk utgåva	Lagstiftning	66 årgången 2 mars 2023

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens förordning (EU) 2023/443 av den 8 februari 2023 om ändring av förordning (EU) 2017/1151 vad gäller förfaranden för typgodkännande avseende utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon ( 1 )	1

		Rättelser
	*	Rättelse till Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/262 av den 7 september 2022 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1233/2011 om tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter ( EUT L 38, 8.2.2023 )	238