ISSN 1977-0820 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 65 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
66 årgången |
|
|
Rättelser |
|
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES. |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
2.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 65/1 |
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2023/444
av den 16 december 2022
om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 med åtgärder för att säkerställa effektiv tillgång till alarmeringstjänster via nödkommunikation till det gemensamma europeiska nödnumret 112
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (1), särskilt artikel 109.8, och
av följande skäl:
(1) |
I enlighet med artikel 109.8 i direktiv (EU) 2018/1972 ska kommissionen, för att säkerställa en effektiv tillgång till alarmeringstjänster via nödkommunikation till det gemensamma europeiska nödnumret 112 i medlemsstaterna, anta delegerade akter, varav den första ska antas senast den 21 december 2022. Dessa delegerade akter ska komplettera punkterna 2, 5 och 6 i artikel 109 i direktivet om de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa kompatibilitet, interoperabilitet, kvalitet, tillförlitlighet och kontinuitet i nödkommunikation i unionen i fråga om lösningar för information om varifrån samtalet kommer, tillträde för slutanvändare med funktionsnedsättning och dirigering till den lämpligaste alarmeringscentralen. |
(2) |
Nödkommunikation är en viktig del för att uppnå allmän säkerhet och hälsa. I mer än 30 år har unionsmedborgarna fått tillgång till alarmeringstjänster genom att använda det gemensamma europeiska nödnumret 112. De bör kunna fortsätta att göra detta i en digital värld. Medborgarna bör snabbt få tillgång till omfattande och kontextuell information som är nödvändig för att hantera en nödsituation. Europas digitala omställning är inriktad på en hög grad av konnektivitet, vilket återspeglas i beslutet om policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 (2), vilket i sin tur leder till en teknisk migrering till helt IP-baserad teknik för de elektroniska kommunikationstjänster som används av medborgarna, särskilt av personer med funktionsnedsättning. Migreringen från kretskopplad till paketförmedlad teknik inom elektroniska kommunikationsnät leder till ibruktagandet av samtalstjänster via IMS-baserad fast och mobil VoIP-teknik såsom röstsamtal över LTE-nätet (VoLTE), röstsamtal med 5G-teknik (VoNR) och wifi-samtal (VoWiFi). Paketförmedlad teknik möjliggör även text- och videobaserade tjänster såsom realtidstext och totalkonversationstjänster. Dessa IP-baserade kommunikationstjänster stöds emellertid inte av de befintliga kretskopplade näten, såsom 2G- och 3G-näten som håller på att avvecklas. Det finns därför ett behov av att även övergå till paketförmedlad teknik inom nödkommunikationen. Denna förordning syftar till att säkerställa nödkommunikationens kvalitet och tillförlitlighet i denna förändringsprocess. |
(3) |
Målet med alarmeringstjänsterna är att undvika, mildra eller hantera effekterna av nödsituationer genom akutinsatser. Den tid som krävs vid akutinsatser har en grundläggande inverkan på utfallet av nödsituationen. Effektiva akutinsatser kräver en snabb mobilisering av de insatsresurser som kan hantera nödsituationen på ett effektivt sätt och en snabb ankomst till platsen. |
(4) |
Syftet med nödkommunikation är att göra det möjligt för slutanvändare att få tillgång till alarmeringstjänster så att de kan begära och ta emot nödhjälp från dessa. Även om nödkommunikation upprättas mellan slutanvändaren och alarmeringscentralen bör det vara den lämpligaste alarmeringscentralens uppgift att behandla den mottagna informationen och överföra begäran till alarmeringstjänsterna för att därigenom säkerställa tillgången till dessa tjänster. Beroende på den nationella organisationen av systemet för alarmeringscentraler och för alarmeringstjänster kan alarmeringscentralerna och alarmeringstjänsterna antingen överlappa varandra eller vara autonoma enheter. |
(5) |
För att möjliggöra tillgång till alarmeringstjänster bör effektiv nödkommunikation säkerställa både kommunikation i rätt tid mellan slutanvändaren och den lämpligaste alarmeringscentralen och tillhandahållandet i rätt tid av kontextuell information, inbegripet information om varifrån samtalet kommer. Den kontextuella informationen bidrar till beskrivningen av nödsituationen, till exempel den fysiska miljön, de berörda personernas tillstånd och förmåga samt platsen för nödsituationen. Med korrekt kontextuell information är det möjligt att i god tid identifiera lämpliga insatsresurser och snabbt anlända till platsen, t.ex. när korrekt lokaliseringsinformation finns tillgänglig. Denna information kan förmedlas till alarmeringstjänsterna via nödkommunikation av slutanvändaren eller hämtas automatiskt från slutanvändarens enhet eller nätet. |
(6) |
Lokaliseringsinformation är en av de viktigaste typerna av kontextuell information som är kopplad till nödkommunikation och har stor inverkan på kommunikationens effektivitet. Korrektheten och tillförlitligheten när det gäller informationen om varifrån samtalet kommer påverkar den tid som krävs för att identifiera platsen för nödsituationen och för alarmeringstjänsterna att anlända till den platsen. |
(7) |
Enligt direktiv (EU) 2018/1972 ska de behöriga regleringsmyndigheterna fastställa kriterier för korrekthet och tillförlitlighet när det gäller informationen om varifrån samtalet kommer. Dessa kriterier representerar de miniminivåer för korrekthet och tillförlitlighet vad gäller denna information som måste uppnås på medlemsstatens territorium genom nätbaserad och terminalbaserad teknik. Enligt EU-domstolens rättspraxis (3) ska kriterierna, i den mån det är tekniskt genomförbart, säkerställa att lokaliseringen av slutanvändarens position är så tillförlitlig och korrekt som krävs för att alarmeringstjänsterna ska kunna hjälpa vederbörande på ett lämpligt sätt. Kombinationen av dessa typer av teknik säkerställer att, även om en terminalbaserad lösning för information om varifrån samtalet kommer inte gör lokaliseringsuppgifterna tillgängliga för den lämpligaste alarmeringscentralen, så kan alarmeringstjänsterna använda sig av nätbaserad lokalisering för att hjälpa slutanvändaren på ett lämpligt sätt, i linje med de kriterier för korrekthet och tillförlitlighet hos lokaliseringsuppgifter som fastställts av medlemsstaterna. Kriterier för samtalslokalisering som inte gör det möjligt att fastställa miniminivåerna för korrekthet och tillförlitlighet kan leda till att alarmeringstjänsterna inte får lokaliseringsinformation som de faktiskt kan använda. Det bör vara upp till medlemsstaterna att bedöma den kombinerade effekten av de tekniskt genomförbara lösningarna för information om varifrån samtalet kommer och att fastställa minimikriterier för både korrektheten och tillförlitligheten hos lokaliseringsinformationen, vilka – om de införs – gör det möjligt för alarmeringstjänsterna att ingripa på ett lämpligt sätt. Nyttan av lokaliseringsinformationens korrekthet kan variera beroende på vilket område nödkommunikationen kommer ifrån (t.ex. stad eller landsbygd) och kan återspeglas i de kriterier som fastställs. För att säkerställa ett harmoniserat tillvägagångssätt inom unionen vad gäller upprättandet av korrekthets- och tillförlitlighetskriterier som säkerställer en miniminivå för kontextuell information är det nödvändigt att fastställa de parametrar som de behöriga regleringsmyndigheterna bör beakta när de fastställer sådana kriterier. Det är dessutom viktigt att komma ihåg att behöriga regleringsmyndigheter, enligt principen om lojalt samarbete som anges i artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen, ska samarbeta när de fastställer kriterier för korrekthet och tillförlitlighet när det gäller information om varifrån samtalet kommer genom att samråda med Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) eller andra relevanta forum som är behöriga att tillhandahålla vägledning i detta avseende, i syfte att säkerställa att artikel 109.6 i direktiv (EU) 2018/1972 får full verkan. |
(8) |
Lokaliseringsuppgifternas korrekthet kan uttryckas som en maximal radie för det sökområde för ingripandet som delges alarmeringstjänsterna. Utryckningstiden kan förkortas avsevärt om den lämpligaste alarmeringscentralen har tillgång till korrekt och tillförlitlig nät- och terminalbaserad information om varifrån samtalet kommer, särskilt när slutanvändare som begär nödhjälp inte kan ange var de befinner sig. När det gäller fasta nät bör medlemsstaterna därför uttrycka de miniminivåer för korrekthet som ska uppnås på deras territorium som lokaliseringsuppgifter kopplade till nätanslutningspunktens fysiska adress, till exempel genom hänvisning till den konkreta gatuadressen, lägenheten, våningen eller liknande uppgifter. För mobilnät bör miniminivåerna för korrekthet uttryckas i meter för att fastställa den maximala radien för det horisontella sökområde som alarmeringstjänsterna delges så att de kan ingripa. I tillämpliga fall och om det är tekniskt genomförbart bör korrekhetskriteriet avseende höjd eller vertikal noggrannhet också uttryckas i meter. Medlemsstaterna bör bedöma om det är möjligt att tillämpa dessa parametrar på nätoberoende tillhandahållare av nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster när dessa används i fasta eller mobila nät. |
(9) |
Tillförlitligheten hos samtalslokalisering bör avse två aspekter av informationen om varifrån samtalet kommer: fastställandet och överföringen. Tillförlitligheten när det gäller denna information bör fastställas i enlighet med statistiska mätningar som visar med vilken framgångsfrekvens den faktiska positionen för den enhet från vilken nödkommunikationen härrör motsvarar det fysiska område som fastställts på grundval av lokaliseringsuppgifterna. Nödkommunikation bör utlösa både nätbaserad och terminalbaserad lokaliseringsinformation, om den sistnämnda finns tillgänglig. Tillförlitligheten hos lokaliseringsuppgifter för alarmeringstjänsterna bör fastställas som en kombinerad effekt av dessa två typer av teknik. Tillförlitligheten avseende överföringen av dessa uppgifter bör uttryckas som framgångsfrekvensen för den tekniska lösningen i fråga om överföring av lokaliseringsuppgifter till den lämpligaste alarmeringscentralen. Framgångsfrekvensen beror på nätets kapacitet att förmedla uppgifterna, när det gäller nätbaserad samtalslokalisering, eller interoperabiliteten mellan terminalen och nätresurserna för att överföringen ska kunna genomföras, när det gäller samtalslokalisering med hjälp av terminaler, samt den lämpligaste alarmeringscentralens kapacitet att ta emot uppgifterna. |
(10) |
För att kommissionen ska kunna övervaka de kriterier för samtalslokalisering som upprättas i enlighet med denna förordning bör medlemsstaterna rapportera om antagandet av kriterierna och förklara hur de har tagit hänsyn till de parametrar som fastställs i denna förordning. |
(11) |
Enligt direktiv (EU) 2018/1972 ska tillträde till alarmeringstjänster via nödkommunikation för slutanvändare med funktionsnedsättning vara likvärdigt med det tillträde som åtnjuts av andra slutanvändare. Likvärdighetsprincipen innebär att slutanvändare med funktionsnedsättning ska kunna nå alarmeringstjänster via nödkommunikation på ett sätt som funktionsmässigt motsvarar det sätt på vilket andra slutanvändare når alarmeringstjänster, i synnerhet genom att ringa 112-numret via talkommunikationstjänster. Eftersom det inte finns någon samsyn om kraven på likvärdig funktion bör krav fastställas som efterliknar funktionerna hos nödkommunikation som åtnjuts av andra slutanvändare, i första hand talkommunikationstjänster. Om medlemsstaterna av tekniska skäl inte kan uppfylla de krav på likvärdig funktion som föreskrivs i denna förordning bör de informera kommissionen om de särskilda skälen till varför detta inte är möjligt. Medlemsstaterna bör meddela kommissionen om den tekniska utformningen av de föreskrivna lösningarna för tillträde till alarmeringstjänster inte kräver eller medger användning av det gemensamma europeiska nödnumret 112 och hur det säkerställs att lika stor eller större medvetenhet om denna lösning uppnås bland slutanvändare med funktionsnedsättning. |
(12) |
För att kommissionen ska kunna övervaka kompatibiliteten, kvaliteten, tillförlitligheten, interoperabiliteten och kontinuiteten avseende lösningarna för tillträde till alarmeringstjänster för slutanvändare med funktionsnedsättning bör medlemsstaterna rapportera om de lösningar för tillträde till alarmeringstjänster som föreskrivs i deras jurisdiktion för slutanvändare med funktionsnedsättning, även vid användning av roamingtjänster. Rapporten bör innehålla en första bedömning av de rapporterade lösningarnas överensstämmelse med kraven på likvärdig funktion i enlighet med denna förordning. Migreringen till helt IP-baserade nät kommer att göra det möjligt att införa nya tillgängliga kommunikationstjänster som realtidstext och totalkonversationstjänster. Medlemsstaterna bör därför rapportera om problem som uppstår rörande interoperabiliteten, kompatibiliteten eller kontinuiteten vid ibruktagandet av sådana tjänster, särskilt för roamingslutanvändare. Nationella regleringsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter bör, för att uppfylla sin skyldighet enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/612 (4) att rapportera till Berec om de lösningar för tillträde till alarmeringstjänster som föreskrivs i deras medlemsstat och som är tekniskt möjliga för roamingkunder, ange de tekniska skälen till en eventuell bristande tillgång till nödkommunikationstjänster för roamingslutanvändare när dessa tjänster är tillgängliga för nationella slutanvändare. Den första rapporten, liksom den information som lämnas under de följande åren, kommer att göra det möjligt för kommissionen att bedöma behovet av att vidta ytterligare åtgärder, inklusive begäranden om standardisering, för att ta itu med sådana frågor. |
(13) |
Nödkommunikationen och informationen om varifrån samtalet kommer måste dirigeras till den lämpligaste alarmeringscentralen för att nödkommunikationen ska besvaras och hanteras på lämpligt sätt. Effektiv dirigering av nödkommunikation bör även säkerställas i samband med den tekniska migreringen från kretskopplad till paketförmedlad teknik. Vilken som är den lämpligaste alarmeringscentralen avgörs normalt av medlemsstaten på grundval av territoriell behörighet att hantera nödkommunikation eller behörighet att hantera en viss typ av kommunikation, till exempel en alarmeringscentral som är utrustad för att hantera realtidstext eller teckenspråkskommunikation. Interpersonella kommunikationstjänster som tillhandahålls genom paketförmedlad teknik för talkommunikation, text (inbegripet realtidstext) och video kan dirigeras via det allmänt tillgängliga nätet eller alarmeringscentralens domän. Beroende på den nationella organisationen av alarmeringscentraler kan det, medan nödkommunikationen når systemet för alarmeringscentraler via de allmänna näten, krävas ytterligare dirigering inom alarmeringscentralens domän för att nå den lämpligaste alarmeringscentralen. För att garantera tillgången till effektiv nödkommunikation för alla slutanvändare bör medlemsstaterna säkerställa att alla typer av nödkommunikation och information om varifrån samtalet kommer på deras territorium dirigeras till den lämpligaste alarmeringscentralen. |
(14) |
För en effektiv tillgång till alarmeringstjänster krävs att den kontextuella informationen når alarmeringstjänsterna i rätt tid. Medlemsstaterna bör säkerställa att den lämpligaste alarmeringscentral till vilken nödkommunikationen dirigeras är tekniskt kapabel att överföra den kontextuella informationen till alarmeringstjänsterna i god tid från den tidpunkt då den larmar dessa tjänster. Beroende på den nationella organisationen av alarmeringscentraler kan den lämpligaste alarmeringscentralen bedöma nyttan av de kontextuella uppgifterna och filtrera den information som ska tillhandahållas alarmeringstjänsterna. |
(15) |
För att kommissionen ska kunna övervaka effektiviteten i dirigeringen till den lämpligaste alarmeringscentralen bör medlemsstaterna rapportera om hur dirigeringen av nödkommunikation till den lämpligaste alarmeringscentralen fungerar i tidsmässigt hänseende, inbegripet vid användning av talkommunikations-, text- eller videotjänster. |
(16) |
Att säkerställa en sömlös tillgång till alarmeringstjänster, utan förhandsregistrering, för slutanvändare, inbegripet slutanvändare med funktionsnedsättning, som besöker en annan medlemsstat kanske inte endast är upp till en enskild medlemsstat och skulle kräva efterlevnad av gemensamt överenskomna interoperabilitetskrav. Utan att det påverkar genomförandet av realtidstext och totalkonversationstjänster enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 (5) bör det vara möjligt att göra alarmeringstjänster tillgängliga genom talkommunikations-, text- eller videotjänster för nödkommunikation via mobilapplikationer. Mobilapplikationer gör det möjligt att överföra omfattande kontextuella uppgifter till den lämpligaste alarmeringscentralen. När en mobilapplikation har laddats ned och installerats kan slutanvändaren kommunicera med den lämpligaste alarmeringscentralen var som helst i unionen, förutsatt att de gemensamma interoperabilitetskraven medger det och att tillhandahållarna av mobilapplikationer och de nationella systemen för alarmeringscentraler uppfyller de kraven. Medlemsstaterna bör samarbeta lojalt med kommissionen för att identifiera gemensamma interoperabilitetskrav vilkas genomförande skulle göra det möjligt att använda sådan nödkommunikation till den lämpligaste alarmeringscentralen via mobilapplikationer var som helst i unionen. |
(17) |
De system för alarmeringscentraler som har utvecklats för att besvara och hantera kretskopplad kommunikation kanske inte kan användas för att besvara, hantera och behandla alla funktioner hos nödkommunikation genom paketförmedlad teknik. För att säkerställa öppenhet gentemot berörda parter, särskilt tillhandahållare av elektroniska kommunikationstjänster och kommunikationsnät, samt för att säkerställa en enhetlig och snabb uppgradering av systemen för alarmeringscentraler inom medlemsstaternas territorium, bör medlemsstaterna utarbeta en färdplan för uppgraderingen av kapaciteten hos deras system för alarmeringscentraler för att besvara, hantera och behandla nödkommunikation som tillhandahålls genom paketförmedlad teknik. Färdplanen bör innehålla den förväntade tidsplanen och dagen för ibruktagandet av nya lösningar för tillträde till alarmeringstjänster via nödkommunikation genom paketförmedlad teknik, oavsett om de går via stamnätet som nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster eller nås via en mobilapplikation. Färdplanen bör innehålla information om tidsplanen för uppgraderingen av kapaciteten hos systemen för alarmeringscentraler, med beaktande av de skyldigheter som fastställs i direktiv (EU) 2019/882 och de däri föreskrivna tidsfristerna. Detta gäller särskilt den lämpligaste alarmeringscentralens lämpliga mottagande av nödkommunikation till det gemensamma europeiska nödnumret 112, med användning av synkroniserad talkommunikation och text (inbegripet realtidstext) eller, om video tillhandahålls, talkommunikation, text (inbegripet realtidstext) och video som synkroniseras i en totalkonversation. I tillämpliga fall bör det förväntade rättsliga mandatet för ibruktagande av nödkommunikation genom paketförmedlad teknik enligt nationell lagstiftning anges. Färdplanen bör hänvisa till delmålen, till exempel offentliga samråd och samråd med berörda parter, lagstiftningsåtgärder, testning av interoperabilitet, kontinuitet och tillförlitlighet, offentlig upphandling m.m. Medlemsstaterna bör lägga fram färdplanen för kommissionen och tillhandahålla uppdateringar om dess genomförande. Medlemsstaterna bör även rapportera om eventuella interoperabilitets- och kontinuitetsproblem som uppstått i samband med tillhandahållandet av elektroniska kommunikationstjänster som används för att få tillgång till alarmeringstjänster så att kommissionen kan bedöma behovet av att vidta ytterligare åtgärder, inklusive begäranden om standardisering, för att komma till rätta med sådana flaskhalsar. |
(18) |
Regelbunden och strukturerad insamling av information från medlemsstaterna om flera aspekter rörande effektiviteten hos nödkommunikation i unionen är nödvändig för att kommissionen ska kunna övervaka dess genomförande och efterlevnaden av de skyldigheter som anges i artikel 109 i direktiv (EU) 2018/1972, kompletterade med denna förordning. Efter den första rapport som föreskrivs i denna förordning bör medlemsstaterna på begäran tillhandahålla kommissionen uppdaterad information i samband med all datainsamling som kommissionen inleder i syfte att uppfylla sin rapporteringsskyldighet gentemot Europaparlamentet och rådet enligt artikel 109.4 i direktiv (EU) 2018/1972. |
(19) |
Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation har hörts i enlighet med artikel 109.8 i direktiv (EU) 2018/1972 och avgav ett yttrande den 14 oktober 2022. |
(20) |
Efter samråd i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (6) avgav Europeiska datatillsynsmannen ett yttrande den 15 november 2022. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL 1
SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER
Artikel 1
I denna förordning fastställs åtgärder för att säkerställa en effektiv tillgång till alarmeringstjänster via nödkommunikation i fråga om lösningar för information om varifrån samtalet kommer, tillträde för slutanvändare med funktionsnedsättning och dirigering till den lämpligaste alarmeringscentralen.
Artikel 2
I denna förordning gäller följande definitioner:
1. |
effektiv nödkommunikation: nödkommunikation enligt definitionen i artikel 2.38 i direktiv (EU) 2018/1972 som säkerställer
|
2. |
kontextuell information: information som förmedlas via nödkommunikation från slutanvändaren eller som hämtas och överförs automatiskt från slutanvändarens enhet eller det relevanta nätet för att göra det möjligt att i god tid identifiera alarmeringstjänsternas insatsresurser så att alarmeringstjänsterna snabbt kan anlända till platsen. |
KAPITEL 2
INFORMATION OM VARIFRÅN SAMTALET KOMMER
Artikel 3
1. När de behöriga regleringsmyndigheterna fastställer kriterier för korrekthet och tillförlitlighet när det gäller informationen om varifrån samtalet kommer i enlighet med artikel 109.6 i direktiv (EU) 2018/1972 ska de, i den mån det är tekniskt genomförbart, säkerställa att lokaliseringen av slutanvändarens position är så tillförlitlig och korrekt som krävs för att alarmeringstjänsterna ska kunna hjälpa vederbörande. De behöriga regleringsmyndigheterna ska fastställa kriterierna med beaktande av de parametrar som anges i punkterna 2 och 3 i denna artikel.
2. Följande gäller för fasta nät:
a) |
Korrekthetskriteriet för information om varifrån samtalet kommer ska uttryckas som information om nätanslutningspunktens fysiska adress. |
b) |
Tillförlitlighetskriteriet för information om varifrån samtalet kommer ska uttryckas som framgångsfrekvensen i procent för den tekniska lösningen eller kombinationen av tekniska lösningar för att fastställa och till den lämpligaste alarmeringscentralen överföra lokaliseringsuppgifter som motsvarar korrekthetskriteriet. |
3. Följande gäller för mobilnät:
a) |
Korrekthetskriteriet för information om varifrån samtalet kommer ska uttryckas i meter. I tillämpliga fall ska korrekhetskriteriet avseende höjd eller vertikal noggrannhet också uttryckas i meter. |
b) |
Tillförlitlighetskriteriet för information om varifrån samtalet kommer ska uttryckas som framgångsfrekvensen i procent för den tekniska lösningen eller kombinationen av tekniska lösningar för att fastställa och till den lämpligaste alarmeringscentralen överföra ett sökområde som motsvarar korrekthetskriteriet. |
KAPITEL 3
TILLTRÄDE TILL ALARMERINGSTJÄNSTER FÖR SLUTANVÄNDARE MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Artikel 4
När medlemsstaterna inför lösningar för tillträde till alarmeringstjänster via nödkommunikation för slutanvändare med funktionsnedsättning ska de, förutsatt att det är tekniskt genomförbart, säkerställa att följande krav på likvärdig funktion är uppfyllda:
a) |
Nödkommunikationen möjliggör interaktiv tvåvägskommunikation mellan slutanvändaren med funktionsnedsättning och alarmeringscentralen. |
b) |
Nödkommunikationen är tillgänglig på ett sömlöst sätt, utan förhandsregistrering, för slutanvändare med funktionsnedsättning som besöker en annan medlemsstat. |
c) |
Nödkommunikation tillhandahålls kostnadsfritt till slutanvändare med funktionsnedsättning. |
d) |
Nödkommunikationen dirigeras utan dröjsmål till den lämpligaste alarmeringscentral som är kvalificerad och utrustad för att på lämpligt sätt besvara och behandla nödkommunikation från slutanvändare med funktionsnedsättning. |
e) |
Det säkerställs att informationen om varifrån samtalet kommer är lika korrekt och tillförlitlig vid nödkommunikation för slutanvändare med funktionsnedsättning som för nödsamtal från andra slutanvändare. |
f) |
Det är möjligt för slutanvändare med funktionsnedsättning att vara minst lika medvetna om lösningarna för tillgång till alarmeringstjänster via nödkommunikation som andra slutanvändare är om nödsamtal till 112, antingen genom utformningen av lösningarna för tillgång eller genom åtgärder för att öka medvetenheten. |
KAPITEL 4
DIRIGERING TILL DEN LÄMPLIGASTE ALARMERINGSCENTRALEN
Artikel 5
Medlemsstaterna ska säkerställa att nödkommunikation och information om varifrån samtalet kommer utan dröjsmål dirigeras till den lämpligaste alarmeringscentral som har den tekniska kapaciteten att förmedla den kontextuella informationen till alarmeringstjänsterna när den larmar de tjänsterna.
Artikel 6
För att säkerställa att en sömlös tillgång till alarmeringstjänster enligt artikel 4.1 b i denna förordning är tekniskt genomförbar, utan att det påverkar genomförandet av direktiv (EU) 2019/882, ska medlemsstaterna samarbeta med kommissionen för att identifiera gemensamma interoperabilitetskrav som möjliggör nödkommunikation till den lämpligaste alarmeringscentralen via en mobilapplikation i hela unionen.
KAPITEL 5
RAPPORTERING
Artikel 7
1. Medlemsstaterna ska regelbundet rapportera till kommissionen om hur dirigeringen av nödkommunikation och information om varifrån samtalet kommer till den lämpligaste alarmeringscentralen enligt artikel 5 fungerar.
2. Medlemsstaterna ska senast den 5 november 2023 utarbeta och lägga fram en färdplan för kommissionen för uppgraderingen av det nationella systemet för alarmeringscentraler så att det kan användas för att ta emot, besvara och behandla nödkommunikation genom paketförmedlad teknik. I färdplanen ska dagen för det förväntade ibruktagandet av tal-, text- eller videobaserad nödkommunikation genom paketförmedlad teknik anges. Färdplanen ska även innehålla den preliminära dag då alarmeringscentralerna är redo att ta emot sådan nödkommunikation. Medlemsstaterna ska tillhandahålla uppdaterad information om genomförandet av delmålen i färdplanen i enlighet med artikel 8.
Artikel 8
1. Medlemsstaterna ska senast den 5 mars 2024 rapportera följande till kommissionen:
a) |
Kriterierna för korrekthet och tillförlitlighet när det gäller informationen om varifrån samtalet kommer, uttryckta i enlighet med de parametrar som avses i artikel 3. |
b) |
Lösningarna för tillträde till alarmeringstjänster via nödkommunikation som ska användas av slutanvändare med funktionsnedsättning, även vid användning av roamingtjänster, och bedömningen av lösningarnas överensstämmelse med kraven på likvärdig funktion i artikel 5. |
2. Medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen den information som avses i denna artikel och i artikel 7, utan att det påverkar de ursprungliga tidsfrister som anges däri, i samband med all datainsamling som kommissionen inleder i syfte att uppfylla sin rapporteringsskyldighet gentemot Europaparlamentet och rådet enligt artikel 109.4 i direktiv (EU) 2018/1972.
KAPITEL 6
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 9
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 16 december 2022.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 321, 17.12.2018, s. 36.
(2) Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481 av den 14 december 2022 om inrättande av policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 (EUT L 323, 19.12.2022, s. 4).
(3) Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 5 september 2019, AW m.fl./Lietuvos valstybė, C-417/18.
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/612 av den 6 april 2022 om roaming i allmänna mobilnät i unionen (EUT L 115, 13.4.2022, s. 1).
(5) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (EUT L 151, 7.6.2019, s. 70).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
2.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 65/9 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/445
av den 23 februari 2023
om godkännande av ändringar av produktspecifikationen för en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning (”Colli Bolognesi Classico Pignoletto” [SUB])
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 99, och
av följande skäl:
(1) |
Kommissionen har granskat Italiens ansökan om godkännande av ändringar av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Colli Bolognesi Classico Pignoletto”, som lämnats in i enlighet med artikel 105 i förordning (EU) nr 1308/2013. Ändringarna omfattar en ändring av namnet från ”Colli Bolognesi Classico Pignoletto” till ”Colli Bolognesi Pignoletto”. |
(2) |
Kommissionen har offentliggjort ansökan om godkännande av ändringarna av produktspecifikationen i Europeiska unionens officiella tidning (2) i enlighet med artikel 97.3 i förordning (EU) nr 1308/2013. |
(3) |
Inga invändningar enligt artikel 98 i förordning (EU) nr 1308/2013 har inkommit till kommissionen. |
(4) |
Ändringarna av produktspecifikationen bör därför godkännas i enlighet med artikel 99 i förordning (EU) nr 1308/2013. |
(5) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De ändringar av produktspecifikationen som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning rörande namnet ”Colli Bolognesi Classico Pignoletto” (SUB) godkänns.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 23 februari 2023.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Janusz WOJCIECHOWSKI
Ledamot av kommissionen
2.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 65/11 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/446
av den 27 februari 2023
om ändring av genomförandeförordning (EU) 2018/2019 vad gäller vissa växter för plantering av Ligustrum delavayanum och Ligustrum japonicum med ursprung i Förenade kungariket och av genomförandeförordning (EU) 2020/1213 vad gäller växtskyddsåtgärder för införsel av dessa växter för plantering till unionens territorium
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (1), särskilt artikel 42.4 tredje stycket, och
av följande skäl:
(1) |
I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2019 (2) upprättas, på grundval av en preliminär riskvärdering, en förteckning över högriskväxter, högriskväxtprodukter och andra högriskföremål. |
(2) |
I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2018 (3) fastställs särskilda regler för det förfarande som ska tillämpas för att genomföra den riskvärdering som avses i artikel 42.4 i förordning (EU) 2016/2031 för högriskväxter, högriskväxtprodukter och andra högriskföremål. |
(3) |
Efter en preliminär värdering förtecknades 34 släkten och en art av växter för plantering med ursprung i tredjeländer preliminärt som högriskväxter i genomförandeförordning (EU) 2018/2019. I den förteckningen ingår släktet Ligustrum L. |
(4) |
I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1213 (4) fastställs växtskyddsåtgärder för införsel till unionens territorium av vissa växter, växtprodukter och andra föremål som strukits från bilagan till genomförandeförordning (EU) 2018/2019, men för vilka växtskyddsriskerna ännu inte har värderats fullt ut. Detta beror på att en eller flera skadegörare för vilka dessa växter är värdar ännu inte är upptagna i förteckningen över EU-karantänsskadegörare i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 (5), men en ny fullständig riskvärdering kan visa att de uppfyller villkoren för upptagande. |
(5) |
Den 3 december 2021 lämnade Förenade kungariket (6) in en begäran till kommissionen om att till unionen få exportera stora figurklippta vintergröna växter av Ligustrum delavayanum ympade på krukodlade grundstammar av Ligustrum japonicum som är upp till 20 år gamla och där stammens diameter vid basen är högst 18 cm. Till denna begäran bifogades relevant teknisk dokumentation. |
(6) |
Den 28 september 2022 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) ett vetenskapligt yttrande om riskvärdering av växter för plantering av Ligustrum delavayanum och växter för plantering av Ligustrum japonicum i odlingssubstrat, som är upp till 20 år gamla och där stammens diameter vid basen är högst 18 cm, oavsett om de är ympade eller inte (de berörda växterna) (7). Livsmedelsmyndigheten identifierade Bemisia tabaci, Diaprepes abbreviatus, Epiphyas postvittana och Scirtothrips dorsalis som skadegörare av betydelse för dessa växter och uppskattade sannolikheten för att varan är fri från dessa skadegörare. |
(7) |
På grundval av det yttrandet anses växtskyddsrisken vid införsel till unionens territorium av de berörda växterna ha reducerats till en acceptabel nivå, förutsatt att lämpliga åtgärder vidtas för att hantera skadegörarrisken vad gäller dessa växter och att motsvarande särskilda krav i bilaga VII till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 är uppfyllda. |
(8) |
De åtgärder som Förenade kungariket beskriver i den tekniska dokumentationen anses vara tillräckliga för att reducera risken till en acceptabel nivå vid införsel av de berörda växterna till unionens territorium. Dessa åtgärder bör därför antas som importkrav gällande växtskydd i syfte att säkerställa växtskyddet på unionens territorium vid införsel av de berörda växterna till det territoriet. |
(9) |
De berörda växterna bör därför inte längre betraktas som högriskväxter. |
(10) |
Genomförandeförordning (EU) 2018/2019 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(11) |
Bemisia tabaci är förtecknad som en karantänskadegörare för skyddad zon i bilaga III till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 och Scirtothrips dorsalis är förtecknad som en EU-karantänskadegörare i bilaga II till den genomförandeförordningen. |
(12) |
Diaprepes abbreviatus är ännu inte upptagen i förteckningen över EU-karantänskadegörare i genomförandeförordning (EU) 2019/2072, och åtgärderna mot den skadegöraren är därför baserade på de åtgärder som Förenade kungariket beskriver i dokumentationen. När en fullständig riskvärdering av den skadegöraren blir tillgänglig kommer det att fastställas om villkoren är uppfyllda för att förteckna skadegöraren i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 och de berörda växterna i bilaga VII till den genomförandeförordningen, tillsammans med respektive åtgärder. |
(13) |
Genomförandeförordning (EU) 2020/1213 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(14) |
Epiphyas postvittana är inte upptagen i förteckningen över EU-karantänskadegörare. Skadegöraren förekommer i ett antal medlemsstater och inga offentliga kontrollåtgärder vidtas. Dessutom betraktas konsekvenserna av skadegöraren i unionen inte som betydande. Det krävs därför inga importkrav vad gäller den skadegöraren. |
(15) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilagan till genomförandeförordning (EU) 2018/2019 ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.
Artikel 2
Bilagan till genomförandeförordning (EU) 2020/1213 ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 27 februari 2023.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 317, 23.11.2016, s. 4.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2019 av den 18 december 2018 om upprättande av en preliminär förteckning över högriskväxter, högriskväxtprodukter och andra högriskföremål i den mening som avses i artikel 42 i förordning (EU) 2016/2031 och en förteckning över växter för vilka sundhetscertifikat inte krävs för införsel till unionen i den mening som avses i artikel 73 i den förordningen (EUT L 323, 19.12.2018, s. 10).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2018 av den 18 december 2018 om fastställande av särskilda regler för det förfarande som ska tillämpas för att genomföra riskvärderingen av högriskväxter, högriskväxtprodukter och andra högriskföremål i den mening som avses i artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 (EUT L 323, 19.12.2018, s. 7).
(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1213 av den 21 augusti 2020 om växtskyddsåtgärder för införsel till unionen av vissa växter, växtprodukter och andra föremål som strukits från bilagan till genomförandeförordning (EU) 2018/2019 (EUT L 275, 24.8.2020, s. 5).
(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 av den 28 november 2019 om fastställande av enhetliga villkor för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 vad gäller skyddsåtgärder mot växtskadegörare, och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 690/2008 och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2019 (EUT L 319, 10.12.2019, s. 1).
(6) I enlighet med avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 5.4 i protokollet om Irland/Nordirland jämförd med bilaga 2 till det protokollet, ska hänvisningar till Förenade kungariket vid tillämpningen av den här akten inte omfatta Nordirland.
(7) Efsas panel för växtskydd, 2022, ”Scientific Opinion on the commodity risk assessment of Ligustrum delavayanum topiary plants grafted on Ligustrum japonicum from the UK”, EFSA Journal, vol. 20(2022):11, artikelnr 7593.
BILAGA I
I andra kolumnen ”Beskrivning” i tabellen i punkt 1 i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2018/2019 ska ”Ligustrum L.” ersättas med följande:
”Ligustrum L., utom upp till 20 år gamla växter för plantering av Ligustrum delavayanum och Ligustrum japonicum i odlingssubstrat där stammens diameter vid basen är högst 18 cm med ursprung i Förenade kungariket”
BILAGA II
I tabellen i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2020/1213 ska följande post införas efter ”Juglans regia L., upp till två år gamla växter för plantering med bara rötter och fria från blad där stammens diameter vid basen är högst 2 cm”:
Växter, växtprodukter och andra föremål |
KN-nummer |
Ursprungstredjeland |
Åtgärder |
||||||||||||||
”Ligustrum delavayanum och Ligustrum japonicum, upp till 20 år gamla växter för plantering i odlingssubstrat där stammens diameter vid basen är högst 18 cm |
ex 0602 10 90 |
Förenade kungariket |
|
2.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 65/16 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2023/447
av den 1 mars 2023
om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 och bilagan till kommissionens förordning (EU) nr 231/2012 vad gäller användningen av glukosylerade steviolglykosider som sötningsmedel
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (1), särskilt artiklarna 10.3 och 14,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1331/2008 av den 16 december 2008 om fastställande av ett enhetligt förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer (2), särskilt artikel 7.5, och
av följande skäl:
(1) |
I bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 fastställs en unionsförteckning över livsmedelstillsatser som godkänts för användning i livsmedel samt villkoren för användningen. |
(2) |
I kommissionens förordning (EU) nr 231/2012 (3) fastställs specifikationer för de livsmedelstillsatser som förtecknas i bilagorna II och III till förordning (EG) nr 1333/2008. |
(3) |
Dessa förteckningar får uppdateras i enlighet med det enhetliga förfarande som avses i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1331/2008, antingen på initiativ av kommissionen eller efter en ansökan. |
(4) |
I januari 2019 lämnades en ansökan in om godkännande av glukosylerade steviolglykosider som ny livsmedelstillsats för användning som sötningsmedel. Ansökan gjordes tillgänglig för medlemsstaterna i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 1331/2008. |
(5) |
Glukosylerade steviolglykosider framställs genom enzymatisk biotransformation med hjälp av cyklomaltodextringlukanotransferas som katalyserar överföringen av glukos från stärkelse till blandningar som anrikats med en eller flera enskilda steviolglykosider från renat bladextrakt av Stevia rebaudiana. Ämnet består av en blandning av glukosylerade steviolglykosider och innehåller 1–20 ytterligare glukosenheter bundna till de ursprungliga steviolglykosiderna. Det har en bättre sötmaprofil jämfört med andra godkända sötningsmedel, inbegripet steviolglykosider från stevia (E 960a). |
(6) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) utvärderade säkerheten hos glukosylerade steviolglykosider och avgav sitt yttrande den 15 december 2021 (4). Livsmedelsmyndigheten ansåg att metabolismen hos glukosylerade steviolglykosider är tillräckligt lik den hos de redan godkända steviolglykosiderna, och därför ansågs de toxikologiska uppgifter som livsmedelsmyndigheten tidigare bedömt när det gäller steviolglykosider (E 960a) bekräfta säkerheten hos glukosylerade steviolglykosider som livsmedelstillsats. Enzymet cyklomaltodextringlukanotransferas (EC 2.4.1.19), som erhålls från en icke genetiskt modifierad stam av Anoxybacillus caldiproteolyticus och som är avsett att användas vid framställningen av modifierade steviolglykosider, ger inte upphov till några säkerhetsrisker under de avsedda användningsförhållandena på grundval av de uppgifter som lämnats till livsmedelsmyndigheten (5). Livsmedelsmyndigheten konstaterade att användningen av glukosylerade steviolglykosider som livsmedelstillsats inte utgör en säkerhetsrisk vid samma användningar och mängder som föreslagits för steviolglykosider (E 960a–E 960c) som sötningsmedel. |
(7) |
Livsmedelstillsatsen glukosylerade steviolglykosider (E 960d) bör därför godkännas som sötningsmedel i de livsmedelskategorier för vilka steviolglykosider (E 960a–E 960c) för närvarande är godkända och vid samma maximihalter. |
(8) |
Specifikationerna för livsmedelstillsatsen glukosylerade steviolglykosider bör införas i förordning (EU) nr 231/2012 eftersom tillsatsen för första gången upptas i unionsförteckningen över livsmedelstillsatser i bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008. |
(9) |
Förordningarna (EG) nr 1333/2008 och (EU) nr 231/2012 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(10) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.
Artikel 2
Bilagan till förordning (EU) nr 231/2012 ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 1 mars 2023.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 354, 31.12.2008, s. 16.
(2) EUT L 354, 31.12.2008, s. 1.
(3) Kommissionens förordning (EU) nr 231/2012 av den 9 mars 2012 om fastställande av specifikationer för de livsmedelstillsatser som förtecknas i bilagorna II och III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 (EUT L 83, 22.3.2012, s. 1).
(4) EFSA Journal, vol. 20(2022):2, artikelnr 7066.
(5) EFSA Journal, vol. 20(2022):1, artikelnr 7004.
BILAGA I
Bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 ska ändras på följande sätt:
a) |
I del B i punkt 2, ”Sötningsmedel”, ska följande post införas efter posten för E 960c:
|
b) |
I del C i punkt 5, ”Andra tillsatser som får regleras tillsammans”, ska led v ersättas med följande:
|
c) |
Del E ska ändras på följande sätt:
|
BILAGA II
I bilagan till förordning (EU) nr 231/2012 ska följande post införas efter posten för livsmedelstillsats E 960c (iv):
”E 960d GLUKOSYLERADE STEVIOLGLYKOSIDER
Synonymer |
|
||
Definition |
Blandning av större steviolglykosider som erhållits genom glukosylering av steviolglykosider som extraherats ur bladen från växten Stevia rebaudiana Bertoni. Blandningen består av glukosylerade steviolglykosider och rester av de ursprungliga steviolglykosiderna från steviablad. Glukosylerade steviolglykosider framställs genom att steviolglykosider, som extraherats från steviablad, och stärkelse lämplig för användning i livsmedel behandlas med cyklomaltodextringlukanotransferas (EC 2.4.1.19), som erhålls från en icke genetiskt modifierad stam av Anoxybacillus caldiproteolyticus St-88. Enzymet överför glukosenheter från stärkelsen till steviolglykosiderna. Det bildade materialet värms upp och behandlas med aktivt kol för att avlägsna enzymet, och materialet passeras därefter genom adsorptions- eller desorptionsharts för att avlägsna rester av hydrolyserad stärkelse (dextrin), följt av rening och beredning av slutprodukten genom processer som kan omfatta avfärgning, koncentrering och sprejtorkning. |
||
Kemiskt namn |
Steviolbiosid: 13-[(2-O-β-D-glukopyranosyl-β-D-glukopyranosyl)oxi]kaur-16-en-18-syra Rubusosid: 13-β-D-glukopyranosyloxikaur-16-en-18-syra, β-D-glukopyranosylester Dulkosid A: 13-[(2-O-α–L-ramnopyranosyl-β-D-glukopyranosyl)oxi]kaur-16-en-18-syra, β-D-glukopyranosylester Steviosid: 13-[(2-O-β-D-glukopyranosyl-β-D-glukopyranosyl)oxi]kaur-16-en-18-syra, β-D-glukopyranosylester Rebaudiosid A: 13-[(2-O-β-D-glukopyranosyl-3-O-β-D-glukopyranosyl-β-D-glukopyranosyl)oxi]kaur-16-en-18-syra, β-D-glukopyranosylester Rebaudiosid B: 13-[(2-O-β–D-glukopyranosyl-3-O-β-D-glukopyranosyl-β-D-glukopyranosyl)oxi]kaur-16-en-18-syra Rebaudiosid C: 13-[(2-O-α-L-ramnopyranosyl-3-O-β-D-glukopyranosyl-β-D-glukopyranosyl)oxi]kaur-16-en-18-syra, β-D-glukopyranosylester Rebaudiosid D: 13-[(2-O-β-D-glukopyranosyl-3-O-β-D-glukopyranosyl-β-D-glukopyranosyl)oxi]kaur-16-en-18-syra, 2-O-β-D-glukopyranosyl-β-D-glukopyranosylester Rebaudiosid E: 13-[(2-O-β-D-glukopyranosyl-β-D-glukopyranosyl)oxi]kaur-16-en-18-syra, 2-O-β-D-glukopyranosyl-β-D-glukopyranosylester Rebaudiosid F: 13-[(2-O-β-D-xylofurananosyl-3-O-β-D-glukopyranosyl-β-D-glukopyranosyl)oxi]kaur-16-en-18-syra, β-D-glukopyranosylester Rebaudiosid M: 13-[(2-O-β-D-glukopyranosyl-3-O-β-D-glukopyranosyl-β-D-glukopyranosyl)oxi]kaur-16-en-18-syra, 2-O-β-D-glukopyranosyl-3-O-β-D-glukopyranosyl-β-D-glukopyranosylester samt deras glukosylerade derivat (1–20 tillsatta glukosenheter) |
||
Kemisk formel |
Trivialnamn |
Formel |
Omvandlingsfaktor |
|
n-Glukosylerad steviolbiosid |
C(32+n*6)H(50+n*10)O(13+n*5) |
|
n-Glukosylerad rubusosid |
C(32+n*6)H(50+n*10)O(13+n*5) |
|
|
n-Glukosylerad dulkosid A |
C(38+n*6)H(60+n*10)O(17+n*5) |
|
|
n-Glukosylerad steviosid |
C(38+n*6)H(60+n*10)O(18+n*5) |
|
|
n-Glukosylerad rebaudiosid A |
C(44+n*6)H(70+n*10)O(23+n*5) |
|
|
n-Glukosylerad rebaudiosid B |
C(38+n*6)H(60+n*10)O(18+n*5) |
|
|
n-Glukosylerad rebaudiosid C |
C(44+n*6)H(70+n*10)O(22+n*5) |
|
|
n-Glukosylerad rebaudiosid D |
C(50+n*6)H(80+n*10)O(28+n*5) |
|
|
n-Glukosylerad rebaudiosid E |
C(44+n*6)H(70+n*10)O(23+n*5) |
|
|
n-Glukosylerad rebaudiosid F |
C(43+n*6)H(68+n*10)O(22+n*5) |
|
|
n-Glukosylerad rebaudiosid M |
C(56+n*6)H(90+n*10)O(33+n*5) |
|
|
n: antal glukosenheter som enzymatiskt tillsatts den ursprungliga steviolglykosiden (n = 1–20) Typisk omvandlingsfaktor för blandningar av glukosylerade steviolglykosider = 0,20 (i torkad dextrinfri substans) |
|||
|
Steviol |
C20H30O3 |
1,00 |
|
Steviolbiosid |
C32H50O13 |
0,50 |
Rubusosid |
C32H50O13 |
0,50 |
|
Dulkosid A |
C38H60O17 |
0,40 |
|
Steviosid |
C38H60O18 |
0,40 |
|
Rebaudiosid A |
C44 H70 O23 |
0,33 |
|
Rebaudiosid B |
C38 H60 O18 |
0,40 |
|
Rebaudiosid C |
C44H70O22 |
0,34 |
|
Rebaudiosid D |
C50H80O28 |
0,29 |
|
Rebaudiosid E |
C44H70O23 |
0,33 |
|
Rebaudiosid F |
C43H68O22 |
0,34 |
|
Rebaudiosid M |
C56H90O33 |
0,25 |
|
Molekylvikt och CAS-nr |
Trivialnamn |
CAS-nr |
Molekylvikt (g/mol) |
n-Glukosylerad steviolbiosid |
Uppgift saknas |
642,73+n*162,15 |
|
n-Glukosylerad rubusosid |
Uppgift saknas |
642,73+n*162,15 |
|
n-Glukosylerad dulkosid A |
Uppgift saknas |
788,87+n*162,15 |
|
n-Glukosylerad steviosid |
Uppgift saknas |
804,88+n*162,15 |
|
n-Glukosylerad rebaudiosid A |
Uppgift saknas |
967,01+n*162,15 |
|
n-Glukosylerad rebaudiosid B |
Uppgift saknas |
804,88+n*162,15 |
|
n-Glukosylerad rebaudiosid C |
Uppgift saknas |
951,02+n*162,15 |
|
n-Glukosylerad rebaudiosid D |
Uppgift saknas |
1129,15+n*162,15 |
|
n-Glukosylerad rebaudiosid E |
Uppgift saknas |
967,01+n*162,15 |
|
n-Glukosylerad rebaudiosid F |
Uppgift saknas |
936,99+n*162,15 |
|
n-Glukosylerad rebaudiosid M |
Uppgift saknas |
1291,30+n*162,15 |
|
Steviol |
|
318,46 |
|
Steviolbiosid |
41093-60-1 |
642,73 |
|
Rubusosid |
64849-39-4 |
642,73 |
|
Dulkosid A |
64432-06-0 |
788,87 |
|
Steviosid |
57817-89-7 |
804,88 |
|
Rebaudiosid A |
58543-16-1 |
967,01 |
|
Rebaudiosid B |
58543-17-2 |
804,88 |
|
Rebaudiosid C |
63550-99-2 |
951,02 |
|
Rebaudiosid D |
63279-13-0 |
1 129,15 |
|
Rebaudiosid E |
63279-14-1 |
967,01 |
|
Rebaudiosid F |
438045-89-7 |
936,99 |
|
Rebaudiosid M |
1220616-44-3 |
1 291,30 |
|
Innehåll |
Minst 95 % steviolglykosider totalt, bestående av ovannämnda steviolglykosider tillsammans med deras glukosylerade derivat (1–20 tillsatta glukosenheter), i torkad dextrinfri substans |
||
Beskrivning |
Vitt till ljusgult pulver. Ca 100–200 gånger sötare än sackaros (vid 5 % sackarosekvivalens) |
||
Identifiering |
|||
Löslighet |
Lösligt i vatten |
||
pH |
4,5–7,0 (1:100-lösning) |
||
Renhetsgrad |
|||
Aska totalt |
Högst 1 % |
||
Viktförlust vid torkning |
Högst 6 % (105 °C, 2 timmar) |
||
Lösningsmedelsrester |
Metanol: Högst 200 mg/kg Etanol: Högst 3 000 mg/kg |
||
Arsenik |
Högst 0,015 mg/kg |
||
Bly |
Högst 0,1 mg/kg |
||
Kadmium |
Högst 0,1 mg/kg |
||
Kvicksilver |
Högst 0,1 mg/kg |
||
Mikrobiologiska kriterier |
|||
Totalt antal aeroba mikroorganismer |
Högst 1 000 CFU/g |
||
Jäst och mögel |
Högst 200 CFU/g |
||
E. coli |
Ej påvisade i 1 g |
||
Salmonella |
Ej påvisade i 25 g” |
2.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 65/28 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/448
av den 1 mars 2023
om ändring av genomförandeförordning (EU) 2018/574 om tekniska standarder för inrättande och drift av ett spårbarhetssystem för tobaksvaror
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG (1), särskilt artikel 15.11, och
av följande skäl:
(1) |
I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/574 (2) fastställs regler för inrättande och drift av ett spårbarhetssystem för tobaksvaror. Syftet med spårbarhetssystemet är att ge medlemsstaterna och kommissionen ett effektivt verktyg som gör det möjligt att spåra tobaksvaror i hela unionen och identifiera bedrägerier som leder till att olagliga varor görs tillgängliga för konsumenter. |
(2) |
I detta avseende spelar reglerna för driften av spårbarhetssystemet en viktig roll för att säkerställa att kommissionen och medlemsstaterna får den information som de behöver för att säkerställa att spårbarhetssystemet för tobaksvaror och kontrollen av tillämpningen av lagstiftningen om spårbarhet av tobaksvaror samt tillsynen av lagstiftningen fungerar väl. |
(3) |
Genom det spårbarhetssystem som inrättades i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2018/574 började information om förflyttningar av tobaksvaror och om transaktioner samlas in den 20 maj 2019. Erfarenheterna från driften av systemet har dessutom visat att den information som ska registreras och överföras till systemet i tid måste vara av hög kvalitet, noggrann, fullständig och jämförbar. |
(4) |
I sin rapport om tillämpningen av direktiv 2014/40/EU av den 20 maj 2021 (3) underströk kommissionen att medlemsstaterna och kommissionen hade stora problem med kvaliteten på spårbarhetsuppgifterna, t.ex. när det gäller momsregistreringsnummer, information om produktionsmaskiner eller information om den sista delen av förflyttningen av varor till återförsäljningsställena. Framför allt bör den nuvarande definitionen av maskiner ändras för att återspegla de olika konfigurationer av maskiner som antagits inom sektorn och åtgärda den dåliga kvaliteten på informationen om maskiner som man kunnat konstatera. Av rapporten framgår det också att kvaliteten på uppgifterna fortfarande är avgörande för tillsynen av lagstiftningen om spårbarhet av tobaksvaror och för att uppnå spårbarhetssystemets mål. |
(5) |
Under de regelbundet återkommande diskussionerna mellan kommissionen och medlemsstaterna inom ramen för expertundergruppen för spårbarhet och säkerhetsmärkning har det ytterligare framgått att endast tillförlitlig och fullständig information av god kvalitet kan säkerställa ett fullt fungerande och framgångsrikt spårbarhetssystem. För att övervaka och använda denna information måste medlemsstaterna och kommissionen förses med effektiva analysverktyg och tekniska lösningar, framför allt nödvändiga användargränssnitt som gör det möjligt för dem att komma åt och göra sökningar i den information som lagrats i databassystemet. |
(6) |
På grundval av de erfarenheter och den kunskap som förvärvats måste vissa tekniska regler i genomförandeförordning (EU) 2018/574 ändras för att underlätta rapporteringen för alla aktörer som är inblandade i handeln med tobaksvaror, stärka god praxis vad gäller datahantering och dataanalys och följaktligen förbättra funktionen hos spårbarhetssystemet för tobaksvaror. Dessa tekniska regler gäller driften av olika delar i databassystemet, id-utfärdarnas uppgifter och de förfaranden som de ska tillämpa samt de ekonomiska aktörernas rapportering och de tekniska verktyg som medlemsstaterna har till sitt förfogande vid tillsyn, framför allt alla gränssnitt för åtkomst, inklusive vid mobila inspektioner. |
(7) |
Ändringarna tar upp en rad undantag och specialfall som man stötte på efter det att spårbarhetssystemet hade införts, bland annat förekomsten av ekonomiska aktörer som enbart är inblandade i handel utan anknytning till logistik, inblandning av enheter utanför EU i EU:s leveranskedja, förekomsten av anläggningar som kombinerar återförsäljnings- och icke-återförsäljningsfunktioner, förlorade identitetsmärkningar, fall där stulna varor återfås, it-incidenter som kräver ombearbetning av uppgifter samt förekomsten av atypiska icke handelsrelaterade destinationer, som laboratorier eller återvinningscentraler. Den faktiska driften av spårbarhetssystemet bidrog också till att man fick en bättre bild av de datamängder som lagras och behandlas i databassystemet, vilket i sin tur kräver vissa ändringar av reglerna om databassystemets möjligheter och egenskaper och de uppgifter som leverantören av den sekundära databasen har. |
(8) |
I bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2018/574 fastställs förfarandet för val av operatörer av de primära och de sekundära databaserna. För att säkerställa att koncerner, importörer och tillverkare utanför EU lämnar in anmälningar om identiteten hos den föreslagna leverantören till kommissionen och undertecknar relevanta avtal om datalagring på ett konsekvent sätt bör vissa regler om inlämning av anmälningar och undertecknande av avtal om datalagring ytterligare förtydligas. Mot bakgrund av att antalet anmälningar och avtal om datalagring dessutom kan komma att öka av att spårbarhetssystemet av tobaksvaror utökas till alla tobaksvaror i enlighet med artikel 15.13 i direktiv 2014/40/EU bör närmare uppgifter fastställas om förfarandet för godkännande av ändringar av centrala delar i avtalen om datalagring, bland annat kommissionens explicita möjlighet att underförstått godkänna sådana ändringar. |
(9) |
Det är också ändamålsenligt att ändra den tidsperiod inom vilken avtalen mellan varje leverantör av en primär databas och leverantören av den sekundära databasen ska undertecknas och lämnas in till kommissionen för att säkerställa att dessa enheter har tillräckligt med tid för att fullgöra sina skyldigheter. När det gäller de krav som tillämpas på förfarandet för att avsluta ett avtalsförhållande mellan kommissionen och leverantören av den sekundära databasen bör närmare uppgifter fastställas om den uppsägningstid som leverantören av den sekundära databasen bör respektera så att driftskontinuiteten och ett obrutet flöde av data kan säkerställas fullt ut i systemet. |
(10) |
Protokollet för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror till Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll (4), som innehåller ett paket åtgärder som dess parter kan vidta för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror, trädde i kraft den 25 september 2018. Det spårbarhetssystem som inrättats i EU bör vara uppdaterat i förhållande till den tekniska utvecklingen vad gäller inrättandet av ett globalt spårningssystem. |
(11) |
Genomförandeförordning (EU) 2018/574 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(12) |
Vissa bestämmelser i denna förordning bör börja tillämpas vid ett senare datum än datumet för ikraftträdandet för att göra det möjligt för id-utfärdare, leverantörer av datalagringstjänster och antimanipulationsverktyg och övriga ekonomiska aktörer att förbereda sig för de krav som införs genom dessa bestämmelser. |
(13) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som avses i artikel 25 i direktiv 2014/40/EU. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Genomförandeförordning (EU) 2018/574 ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 2 ska ersättas med följande: ”Artikel 2 Definitioner Utöver de definitioner som anges i artikel 2 i direktiv 2014/40/EU gäller i denna förordning följande definitioner:
|
2. |
I artikel 3 ska punkt 9 ersättas med följande: ”9. Id-utfärdaren får fastställa och ta ut avgifter av ekonomiska aktörer för att generera och utfärda unika identitetsmärkningar. Avgifterna ska vara icke-diskriminerande, kostnadsbaserade och proportionerliga mot antalet unika identitetsmärkningar som genereras och utfärdas för ekonomiska aktörer, med hänsyn tagen till leveranssättet. Avgifterna får återspegla alla fasta och rörliga kostnader som id-utfärdaren har vid uppfyllandet av kraven i denna förordning.” |
3. |
I artikel 7 ska punkt 2 ersättas med följande: ”2. Den process som avses i punkt 1 ska skyddas med ett antimanipulationsverktyg som tillhandahållits och installerats av en oberoende tredjepart, som ska lämna ett intyg till de berörda medlemsstaterna och till kommissionen om att det installerade verktyget uppfyller kraven i denna förordning. De lagrade uppgifter som registrerats med verktyget ska tillhandahålla belägg för att varje unik identitetsmärkning på stycknivå har anbringats korrekt och är läsbar. Verktyget ska säkerställa att varje utlämnande under den märkningsprocess som avses i artikel 6 registreras.” |
4. |
I artikel 8 ska punkt 2 ersättas med följande: ”2. Id-utfärdarna ska ansvara för genereringen av en kod som består av de delar som anges i punkt 1 a, b och c. Id-utfärdarna ska förbereda och offentliggöra instruktioner för kodning och avkodning av unika identitetsmärkningar på stycknivå i enlighet med bilaga III.” |
5. |
Artikel 9 ska ändras på följande sätt:
|
6. |
I artikel 11 ska punkt 2 ersättas med följande: ”2. Id-utfärdarna ska ansvara för genereringen av en kod som består av de delar som anges i punkt 1 a, b och c. Id-utfärdarna ska förbereda och offentliggöra instruktioner för kodning och avkodning av unika identitetsmärkningar på aggregerad nivå.” |
7. |
Artikel 14 ska ändras på följande sätt:
|
8. |
Artikel 15 ska ändras på följande sätt:
|
9. |
Artikel 16 ska ändras på följande sätt:
|
10. |
I artikel 17 ska punkt 3 ersättas med följande: ”3. All information som har lämnats till id-utfärdaren i enlighet med artikel 16.2, samt motsvarande identifieringskoder, ska ingå i ett register som ska upprättas, förvaltas och hållas uppdaterat av den behöriga id-utfärdaren. Den behöriga id-utfärdaren ska hålla ett arkiv över den information som är lagrad i registret så länge spårbarhetssystemet är i bruk.” |
11. |
Artikel 18 ska ändras på följande sätt:
|
12. |
I artikel 19 ska punkt 3 ersättas med följande: ”3. All information som har lämnats till id-utfärdaren i enlighet med artikel 18.2, samt motsvarande identifieringskoder, ska ingå i ett register som ska upprättas, förvaltas och hållas uppdaterat av den behöriga id-utfärdaren. Den behöriga id-utfärdaren ska hålla ett arkiv över den information som är lagrad i registret så länge spårbarhetssystemet är i bruk.” |
13. |
I artikel 20 ska följande punkt läggas till som punkt 5: ”5. Id-utfärdare ska tillhandahålla en säker onlinetjänst för ekonomiska aktörer och aktörer vid de första återförsäljningsställena som gör det möjligt för dessa att göra sökningar i de register som avses i punkt 1 vad gäller den egna ekonomiska aktören, den egna anläggningen och de egna identifieringskoderna för maskiner. Denna tjänst ska omfatta ett säkert förfarande för ekonomiska aktörer och aktörer vid de första återförsäljningsställena att erhålla sina egna identifieringskoder för ekonomiska aktörer.” |
14. |
Artikel 21 ska ändras på följande sätt:
|
15. |
I artikel 25.1 ska led g ersättas med följande:
|
16. |
Artikel 27 ska ändras på följande sätt:
|
17. |
Artikel 28 ska ändras på följande sätt:
|
18. |
I artikel 29 ska följande punkter läggas till som punkterna 5 och 6: ”5. Tillverkare och importörer som tvivlar på att deras primära databaser fungerar korrekt ska, genom att fråga operatören av routern, kunna kontrollera mot routern om de meddelanden om det slutliga avsändandet av de varor som fanns i deras fysiska besittning som skickas till de primära databaserna har överförts korrekt. Operatören av routern får fastställa en daglig gräns för användningen av denna funktion. 6. Leverantören av den sekundära databasen ska fastställa och informera ekonomiska aktörer och leverantörer av it-tjänster om de villkor, inbegripet policyn för skälig användning, som ska tillämpas på användaren av den sekundära databasen och routern. Villkoren ska garantera att de ekonomiska aktörerna har rätt att använda den sekundära databasen och routern enligt sina verksamhetsbehov och förhindra upprepade fall av oaktsam användning.” |
19. |
Artikel 30 ska ersättas med följande: ”Artikel 30 Databassystemets kostnader 1. Alla sedvanliga kostnader som rör det databassystem som avses i artikel 24.1, inbegripet de kostnader som uppstår vid systemets upprättande, drift och underhåll, ska bäras av tillverkare och importörer av tobaksvaror. Dessa kostnader ska vara skäliga, rimliga och proportionella för
2. De sedvanliga kostnader som i förekommande fall uppstår för upprättande, drift och underhåll av den sekundära databasen och routern ska föras över till tillverkare och importörer av tobaksvaror genom de kostnader som leverantörerna av de primära databaserna tar ut av dem. 3. Alla extra kostnader som rör de omarbetningar som avses i artikel 28.4 och som leverantören av den sekundära databasen tar ut av den leverantör av den primära databasen som lämnade in ansökan ska vara skäliga, rimliga och proportionella för de tjänster som tillhandahålls. Leverantören av den sekundära databasen ska emellertid själv stå för alla extra kostnader för de omarbetningar som avses i artikel 28.4 i den utsträckning denne är ansvarig för de orsaker som leder till omarbetningarna.” |
20. |
Artikel 32 ska ändras på följande sätt:
|
21. |
I artikel 33 ska punkt 3 ersättas med följande: ”3. Ansvaret för registrering och överföring av den information som avses i punkt 2 ska ligga hos den ekonomiska aktör som är försäljaren. I detta syfte ska all rapportering använda denna ekonomiska aktörs identifieringskod. Leverantörer av it-tjänster får också överföra denna information på den ekonomiska aktörs vägnar som är försäljare av tobaksvarorna.” |
22. |
Artikel 34 ska ändras på följande sätt:
|
23. |
I artikel 36.1 ska led a ersättas med följande:
|
24. |
Följande artikel ska införas som artikel 36a: ”Artikel 36a Kvaliteten på uppgifterna 1. Medlemsstaterna får utfärda rapporter om bristande kvalitet på de uppgifter som de ekonomiska aktörerna rapporterat till databassystemet. Dessa rapporter ska riktas till de berörda ekonomiska aktörerna och innehålla exempel på felaktig rapportering. 2. Medlemsstaterna ska kräva att id-utfärdare kontrollerar adresser och andra elektroniskt verifierbara uppgifter som ekonomiska aktörer och aktörer vid första återförsäljningsställen lämnar till systemet via id-utfärdare.” |
25. |
Bilagorna I och II ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen. |
26. |
Bilaga III ska läggas till i enlighet med bilagan till den här förordningen. |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 1 ska tillämpas från och med den 21 december 2023.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 1 mars 2023.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 127, 29.4.2014, s. 1.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/574 av den 15 december 2017 om tekniska standarder för inrättande och drift av ett spårbarhetssystem för tobaksvaror (EUT L 96, 16.4.2018, s. 7).
(3) Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om tillämpningen av direktiv 2014/40/EU om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter (COM(2021) 249 final).
(4) Protokollet för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror till Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll (EUT L 268, 1.10.2016, s. 1).
BILAGA
Genomförandeförordning (EU) 2018/574 ska ändras på följande sätt:
1. |
Bilaga I ska ändras på följande sätt:
|
2. |
Bilaga II ska ändras på följande sätt:
|
3. |
Följande bilaga ska läggas till som bilaga III: ”BILAGA III Struktur för unik identitetsmärkning på stycknivå
|
Rättelser
2.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 65/58 |
Rättelse till kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2022/1647 av den 23 september 2022 om ändring av direktiv 2003/90/EG vad gäller undantag för ekologiska sorter av lantbruksväxtarter som är lämpliga för ekologisk produktion
( Europeiska unionens officiella tidning L 248 av den 26 september 2022 )
Sidan 47, artikel 1.1 b, som ändrar artikel 1.3 i direktiv 2003/90/EG, första stycket
I stället för:
”När det gäller odlings- eller bruksvärde får de ekologiska sorter som är lämpliga för ekologisk produktion och som tillhör de arter som förtecknas i del A i bilaga IV genom undantag från första stycket i stället uppfylla de villkor som anges i del B i den bilagan.”
Vska det vara:
”När det gäller odlings- eller bruksvärde får de ekologiska sorter som är lämpliga för ekologisk produktion och som tillhör de arter som förtecknas i del A i bilaga V genom undantag från första stycket i stället uppfylla de villkor som anges i del B i den bilagan.”.
2.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 65/59 |
Rättelse till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på unionens institutioner och organ
( Europeiska unionens officiella tidning L 264 av den 25 september 2006 )
Sidan 16, artikel 2.1 c första meningen
I stället för:
”c) |
unionsinstitution eller unionsorgan: varje institution, organ, kontor eller byrå som inrättats genom eller i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, utom när den eller det handlar i egenskap av dömande eller lagstiftande myndighet.” |
ska det stå:
”c) |
unionsinstitution eller unionsorgan: alla offentliga institutioner, organ, kontor eller byråer som inrättats genom eller i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, utom när de handlar i egenskap av dömande eller lagstiftande myndighet.” |
2.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 65/60 |
Rättelse till rådets beslut (Gusp) 2022/810 av den 23 maj 2022 om ändring av beslut (Gusp) 2022/339 om en stödåtgärd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten till stöd för den ukrainska försvarsmakten
( Europeiska unionens officiella tidning L 145 av den 24 maj 2022 )
Sidan 43, artikel 1.4, om ändring av artikel 4.4 k i beslut (Gusp) 2022/339
I stället för:
”k) |
Tysklands försvarsministerium och förbundsministerium för inrikes frågor och hembygdsfrågor” |
ska det stå:
”k) |
Tysklands försvarsministerium, utrikesministerium och förbundsministerium för inrikes frågor och hembygdsfrågor”. |