(1)

Tullunionen har utgjort en hörnsten i Europeiska unionen, som är ett av världens största handelsblock. Tullunionen är grundläggande för en framgångsrik integration i unionen och för att den inre marknaden ska fungera korrekt till förmån för både företag och medborgare.

(2)

Unionens internationella handel omfattas av både tullagstiftning och annan lagstiftning än tullagstiftningen. Den senare är tillämplig på specifika varor inom politikområden som hälsa och säkerhet, miljö, jordbruk, fiskeri, kulturarv och marknadsövervakning. En av tullmyndigheternas viktigaste uppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (3) är att säkerställa unionens och dess invånares säkerhet och skydd, samt skyddet av miljön, vid behov i nära samarbete med andra myndigheter. Den bristande anpassningen mellan icke-tullrelaterade unionsformaliteter och tullformaliteter medför komplexa och betungande rapporteringsskyldigheter för näringsidkare och ineffektiva processer för klarering av varor, vilket befrämjar fel och bedrägerier och förorsakar de ekonomiska aktörerna extra kostnader. Bristen på interoperabilitet mellan de system som används av dessa tullmyndigheter och andra myndigheter är ett stort hinder för framsteg i fullbordandet av den digitala inre marknaden när det gäller tullkontroller. För att komma till rätta med den splittrade interoperabiliteten mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter när det gäller hanteringen av varuklareringsprocesser och för att samordna åtgärderna på detta område har kommissionen och medlemsstaterna under årens lopp gjort ett antal åtaganden för att utveckla initiativ till en enda kontaktpunkt för klarering av varor.

(3)

I enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 70/2008/EG (4) ska medlemsstaterna och kommissionen sträva efter att upprätta ett ramverk för tjänster med en enda kontaktpunkt och göra dem klara att tas i drift, för att säkra ett smidigt dataflöde mellan ekonomiska aktörer och tullmyndigheter, mellan tullmyndigheter och kommissionen, mellan tullmyndigheter och andra förvaltningar eller organ och mellan ett tullsystem och ett annat tullsystem i hela unionen. Vissa delar av det beslutet har antingen ersatts eller är inte tillräckligt konkreta för att uppmuntra och ge incitament till ytterligare framsteg, särskilt när det gäller initiativet med en enda kontaktpunkt. Som en uppföljning av detta och i linje med kommissionens slutrapport från den 21 januari 2015 om utvärderingen av genomförandet av en elektronisk tullmiljö i EU ställde sig rådet i sina slutsatser av den 17 december 2014 om elektronisk tull och införandet av en gemensam kontaktpunkt i Europeiska unionen bakom Venedigförklaringen av den 15 oktober 2014 och uppmanade kommissionen att lägga fram ett förslag till översyn av beslut nr 70/2008/EG.

(4)

Den 1 oktober 2015 antog rådet beslut (EU) 2015/1947 (5) om ingående, på unionens vägnar, av avtalet om förenklade handelsprocedurer, vilket trädde i kraft den 22 februari 2017. Detta avtal utgör den mest omfattande insatsen för att underlätta handeln och reformera tullverksamheten inom ramen för Världshandelsorganisationen. Det innehåller bestämmelser som syftar till att avsevärt förbättra klareringen av varor och uppnå ett ändamålsenligt samarbete mellan tullmyndigheter och andra tillsynsmyndigheter i frågor som rör förenklade handelsprocedurer och efterlevnad av tullreglerna. I enlighet med artikel 10.4 i det avtalet ska medlemmarna sträva efter att inrätta eller upprätthålla en gemensam kontaktpunkt som gör det möjligt för näringsidkare att lämna in handlingar och/eller obligatoriska uppgifter för import, export eller transitering av varor till de deltagande myndigheterna eller organen via en enda kontaktpunkt. När så anses vara lämpligt och när så föreskrivs i annan unionslagstiftning än tullagstiftningen bör det också vara möjligt för medlemsstaterna att göra det möjligt för näringsidkare att lämna in handlingar och/eller obligatoriska uppgifter för varor i tillfällig lagring via denna enda kontaktpunkt.

(5)

Förenklade handelsprocedurer samt skydd och säkerhet berör alla myndigheter som är involverade i processen för varuklarering vid unionens gränser. Den snabba ökningen av den internationella handeln och e-handeln har ökat behovet av bättre samarbete och samordning mellan dessa myndigheter. Den pågående digitaliseringen gör det möjligt att hantera denna situation på ett effektivare sätt genom att koppla samman tullmyndigheters och behöriga partnermyndigheters system och möjliggöra ett integrerat, tillgängligt och systematiskt automatiskt informationsutbyte mellan dem, med syftet att stärka samarbetet om tullförfaranden. Den nuvarande ramen för regelefterlevnad är i detta avseende otillräcklig för att stödja en ändamålsenlig samverkan mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter, vars system och förfaranden kännetecknas av fragmentering och redundans. En fullständigt samordnad och effektiv process för klarering av varor kräver ett rationaliserat EU-regelverk för internationell handel som ger långsiktiga fördelar för unionen och dess invånare på alla politikområden, främjar en effektiv och välfungerande inre marknad och säkerställer konsumentskydd.

(6)

Revisionsrättens särskilda rapport 4/2021 Tullkontroller: otillräcklig harmonisering skadar EU:s ekonomiska intressen och rådets slutsatser av den 28 juni 2021 om den särskilda rapporten bör beaktas vid genomförandet av denna förordning, eftersom det krävs tillräckliga resurser och personal för att den inre marknaden och tullunionen ska fungera väl.

(7)

EU:s handlingsplan för e-förvaltning för 2016–2020, som beskrivs i kommissionens meddelande av den 19 april 2016, syftar till att effektivisera de offentliga tjänsterna genom att undanröja befintliga digitala hinder, minska de administrativa bördorna och förbättra kvaliteten på interaktionen mellan nationella förvaltningar. Handlingsplanen omfattar i synnerhet principer såsom digitalt som standard för tjänster, rapportering endast en gång och gränsöverskridande verksamhet som standard för att underlätta rörligheten på den digitala inre marknaden. Den omfattar också principerna om interoperabilitet som standard för att offentliga tjänster ska fungera smidigt på den inre marknaden liksom trovärdighet när det gäller säkerhet för personuppgifter och it-säkerhet.

(8)

I linje med visionen i EU:s handlingsplan för e-förvaltning för 2016–2020 och de bredare insatserna för att förenkla och digitalisera rapporteringsprocesserna för den internationella varuhandeln har kommissionen utvecklat ett frivilligt pilotprojekt kallat En enda kontaktpunkt för tullen i EU för utbyte av intyg. Detta projekt gör det möjligt för tullmyndigheterna att automatiskt kontrollera efterlevnaden av ett begränsat antal icke-tullrelaterade formaliteter, och möjliggör informationsutbyte mellan de deltagande medlemsstaternas tullsystem och respektive icke-tullrelaterade unionssystem som hanterar icke-tullrelaterade formaliteter. Projektet har visserligen förbättrat klareringsförfarandena, men dess frivilliga karaktär begränsar tydligt dess potential att skapa betydande fördelar för tullmyndigheter, behöriga partnermyndigheter och ekonomiska aktörer. Projektets potentiella fördelar är begränsade, särskilt på grund av att det inte finns någon heltäckande bild av all import till och export från unionen och eftersom det har begränsad effekt när det gäller att minska de ekonomiska aktörernas administrativa börda.

(9)

För att uppnå en helt digital miljö och ett effektivt förfarande för klarering av varor för alla parter som är involverade i internationell handel är det nödvändigt att fastställa gemensamma regler för en harmoniserad och integrerad miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU (miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU). Denna miljö bör omfatta en uppsättning helt integrerade elektroniska tjänster som tillhandahålls på unionsnivå och nationell nivå för att underlätta informationsutbyte och digitalt samarbete mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter och för att rationalisera förfarandena för klarering av varor för ekonomiska aktörer. Miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU bör utvecklas i överensstämmelse med de möjligheter till tillförlitlig identifiering och autentisering som Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 (6) erbjuder och principen endast en gång där så är lämpligt, som det också sägs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 (7). För att genomföra miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU är det nödvändigt att på grundval av pilotprojektet inrätta ett system för utbyte av intyg, nämligen det elektroniska systemet med en enda kontaktpunkt för tullen i EU för utbyte av intyg (EU CSW-CERTEX), vilket kopplar samman nationella miljöer med en enda kontaktpunkt för tullen och icke-tullrelaterade unionssystem som hanterar särskilda icke-tullrelaterade formaliteter. Det är också nödvändigt att harmonisera de nationella miljöerna med en enda kontaktpunkt för tullen, integrera dessa i miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och fastställa en uppsättning regler för digitalt administrativt samarbete inom ramen för miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU.

(10)

Miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU bör i så stor utsträckning som möjligt vara anpassad till och driftskompatibel med andra befintliga och framtida tullrelaterade system, såsom centraliserad klarering enligt förordning (EU) nr 952/2013. Där så är relevant bör synergier eftersträvas mellan den europeiska kontaktpunkten för sjöfart som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1239 (8) och miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU.

(11)

Denna förordning bör framför allt leda till ett bättre skydd av medborgarna och en minskning av den administrativa bördan för ekonomiska aktörer och tullmyndigheter.

(12)

Det är nödvändigt att miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU integrerar lösningar med hög cybersäkerhet för att i möjligaste mån förhindra angrepp som skulle kunna störa tullsystemen och de icke-tullrelaterade systemen, skada handelssäkerheten eller skada unionens ekonomi. Cybersäkerhetsstandarderna bör utformas så att de utvecklas i samma takt som de lagstadgade kraven för nätinformationssäkerhet. Vid utveckling, drift och underhåll av miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU bör kommissionen och medlemsstaterna följa lämpliga riktlinjer som utfärdats av Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa) när det gäller cybersäkerhet.

(13)

Utbytet av digital information via EU CSW-CERTEX bör omfatta icke-tullrelaterade unionsformaliteter som anges i annan unionslagstiftning än tullagstiftningen och vars efterlevnad tullmyndigheterna har i uppdrag att kontrollera. Icke-tullrelaterade unionsformaliteter omfattar alla åtgärder som ska utföras av en fysisk person, en ekonomisk aktör eller en behörig partnermyndighet för internationell varutransport, inbegripet den del av transporten som går mellan medlemsstaterna, när så krävs. De formaliteterna innebär olika skyldigheter vid import, export eller transitering av vissa varor, och verifiering av dessa genom tullkontroller är av grundläggande betydelse för att miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU ska fungera ändamålsenligt. EU CSW-CERTEX bör täcka digitaliserade formaliteter som fastställs i unionslagstiftningen och hanteras av behöriga partnermyndigheter i elektroniska icke-tullrelaterade unionssystem där den relevanta informationen från alla medlemsstater som krävs för klarering av varor lagras. Det är därför lämpligt att identifiera de icke-tullrelaterade unionsformaliteter och de respektive icke-tullrelaterade unionssystemen, som bör omfattas av digitalt samarbete via EU CSW-CERTEX.

I synnerhet bör definitionen av icke-tullrelaterade unionssystem vara bred och omfatta de olika situationer och rättsliga formuleringar som ingår i de rättsakter som möjliggjorde eller kommer att möjliggöra inrättandet och användningen av dessa system. Det är också lämpligt att ange de datum då det särskilda icke-tullrelaterade unionssystemet som omfattar en icke-tullrelaterad unionsformalitet och de nationella miljöerna med enda kontaktpunkt för tullen bör kopplas samman med EU CSW-CERTEX. Dessa datum bör återspegla de datum som fastställs i annan unionslagstiftning än tullagstiftningen för fullgörandet av den särskilda icke-tullrelaterade unionsformaliteten, för att möjliggöra efterlevnad via miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU. Inledningsvis bör EU CSW-CERTEX särskilt omfatta sanitära och fytosanitära krav, regler för import av ekologiska produkter, miljökrav avseende fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen samt formaliteter i samband med import av kulturföremål.

(14)

EU CSW-CERTEX bör underlätta informationsutbytet mellan de nationella miljöerna med en enda kontaktpunkt för tullen och de icke-tullrelaterade unionssystemen. När en ekonomisk aktör lämnar in en tulldeklaration eller en deklaration om återexport där det krävs att icke-tullrelaterade unionsformaliteter har uppfyllts, bör tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter följaktligen ha möjlighet att automatiskt och ändamålsenligt utbyta och kontrollera de uppgifter som krävs för tullklareringsprocessen. Ett bättre digitalt samarbete och en bättre digital samordning mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter bör leda till mer integrerade, snabbare och enklare papperslösa förfaranden för klarering av varor och bättre genomdrivande och efterlevnad av icke-tullrelaterade unionsformaliteter.

(15)

Kommissionen bör i samarbete med medlemsstaterna utveckla, integrera och driva EU CSW-CERTEX, däribland tillhandahålla lämplig utbildning om dess funktionalitet och genomförande till medlemsstaterna. För att man ska kunna tillhandahålla lämpliga, harmoniserade och standardiserade tjänster med en enda kontaktpunkt på unionsnivå för icke-tullrelaterade unionsformaliteter bör kommissionen koppla samman respektive icke-tullrelaterat unionssystem med EU CSW-CERTEX. Medlemsstaterna bör ansvara för att koppla samman sina nationella miljöer med en enda kontaktpunkt för tullen med EU CSW-CERTEX, vid behov med stöd av kommissionen.

(16)

All behandling av personuppgifter och andra data än personuppgifter i EU CSW-CERTEX bör ske i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (9) (dataskyddsförordningen), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (10) (interna dataskyddsregler) och får inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1807 (11) (förordningen om det fria flödet av andra data än personuppgifter). Behandlingen bör utföras i en trygg och säker miljö som är skyddad mot cyberhot. I detta syfte bör lämpliga organisatoriska och tekniska cybersäkerhetsåtgärder, såsom kryptering, användas. Dessutom bör behandlingen möjliggöra informationsutbyte mellan de nationella miljöerna med en enda kontaktpunkt för tullsystem och icke-tullrelaterade unionssystem utan att personuppgifter lagras, med undantag för de tekniska loggar som krävs för att identifiera de uppgifter som skickas till ett visst system. Systemet bör också vid behov konvertera data för att möjliggöra informationsutbyte mellan de båda digitala miljöerna. Den it-infrastruktur som används för konvertering av data bör vara belägen i unionen.

(17)

Beroende på typ av icke-tullrelaterad formalitet kan de elektroniska uppgifter som ska utbytas via EU CSW-CERTEX innehålla olika kategorier av registrerade och personuppgifter för dessa vilka krävs för att inge tulldeklarationen eller deklarationen om återexport eller för att ansöka om styrkande dokument. Tulldeklarationer eller deklarationer om återexport kan innehålla personuppgifter om flera kategorier av registrerade, däribland exportörer, importörer, mottagare och ytterligare aktörer i leveranskedjan. Styrkande dokument kan innehålla samma information för andra kategorier av registrerade, såsom avsändare, exportörer, mottagare, importörer och licensinnehavare. En tredje kategori av registrerade vars personuppgifter kan komma att behandlas i EU CSW-CERTEX inbegriper behörig personal vid tullmyndigheter, behöriga partnermyndigheter eller andra bemyndigade organ samt personal från kommissionen och eventuella tredjepartsleverantörer som agerar för kommissionens räkning och som är involverade i drifts- och underhållsverksamhet med anknytning till EU CSW-CERTEX.

(18)

Om personuppgifter behandlas av två eller flera enheter som gemensamt fastställer ändamålet och medlen för behandlingen bör dessa enheter vara gemensamt personuppgiftsansvariga. Eftersom kommissionen och medlemsstaternas tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter ansvarar för EU CSW-CERTEX funktion bör de vara gemensamt personuppgiftsansvariga för behandlingen av personuppgifter i EU CSW-CERTEX i enlighet med förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725.

(19)

Miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU bör omfatta felsäkra instrument och utformas i syfte att bidra till och främja tullmyndigheternas dataanalyskapacitet, bland annat genom användning av verktyg stödda av artificiell intelligens för att upptäcka överträdelser som är föremål för tullkontroller eller som utreds av tullmyndigheterna, inbegripet när det gäller varors säkerhet och skydd av unionens ekonomiska intressen.

(20)

Den ökade digitaliseringen av tullformaliteter och icke-tullrelaterade unionsformaliteter för internationell handel har öppnat nya möjligheter för medlemsstaterna att förbättra det digitala samarbetet mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter. För att utnyttja dessa möjligheter och uppnå dessa prioriteringar har flera medlemsstater börjat utveckla ramverk för nationella miljöer med en enda kontaktpunkt för tullen. Dessa initiativ skiljer sig åt avsevärt beroende på tullens befintliga it-arkitektur, prioriteringar och kostnadsstrukturer. Det är därför nödvändigt att kräva att medlemsstaterna inrättar och driver nationella miljöer med en enda kontaktpunkt för tullen för icke-tullrelaterade unionsformaliteter som täcks av EU CSW-CERTEX, med en minimiuppsättning funktioner som gör det möjligt att utnyttja alla uppgifter i icke-tullrelaterade unionssystem som används av behöriga partnermyndigheter. Dessa nationella miljöer med en enda kontaktpunkt bör utgöra de nationella komponenterna av miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och möjliggöra elektroniskt informationsutbyte och samarbete mellan tullmyndigheter, behöriga partnermyndigheter och ekonomiska aktörer, för att säkerställa efterlevnad och ett effektivt genomdrivande av tullagstiftningen och de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som täcks av EU CSW-CERTEX.

I linje med detta mål bör de nationella miljöerna med en enda kontaktpunkt för tullen göra det möjligt för tullmyndigheterna att automatiskt kontrollera de formaliteter för vilka uppgifter överförs från det icke-tullrelaterade unionssystemet via EU CSW-CERTEX. De nationella miljöerna med en enda kontaktpunkt för tullen bör också göra det möjligt för behöriga partnermyndigheter att övervaka och kontrollera de kvantiteter godkända varor (kvantitetsförvaltning) som tullmyndigheterna har frigjort i unionen. Detta bör säkerställas genom att nödvändiga klareringsuppgifter tillhandahålls till de icke-tullrelaterade unionssystemen via EU CSW-CERTEX. I praktiken krävs en kvantitetsförvaltning på unionsnivå för att möjliggöra en bättre kontroll av att icke-tullrelaterade formaliteter efterlevs genom att automatiskt och konsekvent övervaka användningen av godkända kvantiteter för frigörande av varor, vilket gör att man undviker att kvantiteterna överskrids eller hanteras felaktigt. Anslutningen av de nationella miljöerna med en enda kontaktpunkt för tullen med EU CSW-CERTEX skulle främja en effektiv kvantitetsförvaltning på unionsnivå.

(21)

För att ytterligare förenkla förfarandena för klarering av varor för ekonomiska aktörer bör de nationella miljöerna med en enda kontaktpunkt för tullen bli en enda kanal som, utan att det påverkar användningen av andra kommunikationskanaler, skulle kunna användas av ekonomiska aktörer för kommunikation med tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter. Dessa miljöer bör dock varken begränsa eller hindra någon annan form av samarbete mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter. De icke-tullrelaterade unionsformaliteter som omfattas av denna ytterligare förenklingsåtgärd är en undergrupp av de övergripande formaliteter som täcks av EU CSW-CERTEX. Kommissionen bör successivt identifiera dessa formaliteter genom att bedöma uppfyllandet av en uppsättning kriterier som är relevanta för förenklade handelsprocedurer, med beaktande av deras rättsliga och tekniska genomförbarhet. För att ytterligare underlätta handeln och effektivisera kontrollerna bör det vara möjligt att använda den nationella miljön med en enda kontaktpunkt för tullen som en plattform för samordning av kontroller mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter i enlighet med artikel 47.1 i förordning (EU) nr 952/2013.

(22)

Varje medlemsstat bör utse en eller flera behöriga myndigheter som ska vara personuppgiftsansvariga för uppgiftsbehandlingen inom dess nationella miljö med en enda kontaktpunkt för tullen. Denna uppgiftsbehandling bör ske i enlighet med förordning (EU) 2016/679. Med tanke på att vissa av de uppgifter som härrör från de nationella miljöerna med en enda kontaktpunkt för tullen ska utbytas med de icke-tullrelaterade unionssystemen via EU CSW-CERTEX, bör varje medlemsstat vara skyldig att underrätta kommissionen utan onödigt dröjsmål om personuppgiftsincidenter som äventyrar säkerheten, konfidentialiteten, tillgängligheten eller integriteten för de personuppgifter som behandlas i dess nationella miljö med en enda kontaktpunkt för tullen och utbyts via EU CSW-CERTEX.

(23)

En fullständigt samordnad process för klarering av varor kräver förfaranden som stöder digitalt samarbete och informationsutbyte mellan tullmyndigheter, behöriga partnermyndigheter och ekonomiska aktörer i samband med fullgörandet av de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som täcks av EU CSW-CERTEX och kontrollen av att de efterlevs. I detta sammanhang innebär interoperabilitet en förmåga att sköta sådana processer sömlöst mellan tullens system och miljöer och de icke-tullrelaterade systemen och miljöerna utan att man förlorar sammanhanget för eller innebörden av de uppgifter som utbyts. För att möjliggöra den fullständigt automatiserade kontrollen av att icke-tullrelaterade unionsformaliteter fullgörs bör EU CSW-CERTEX säkerställa teknisk interoperabilitet och att de relevanta uppgifternas innebörd inte ändras. Det är viktigt att jämka samman terminologi relaterad till tullformaliteter och icke-tullrelaterade formaliteter, för att säkerställa att de uppgifter och den information som utbyts bevaras och kan förstås under hela utbytet mellan de icke-tullrelaterade unionssystemen och de nationella miljöerna med en enda kontaktpunkt för tullen. För att säkerställa en harmoniserad kontroll av att icke-tullrelaterade unionsformaliteter efterlevs i hela unionen bör dessutom EU CSW-CERTEX identifiera det tullförfarande eller den återexport för vilka det styrkande dokumentet kan användas på grundval av det administrativa beslut som den behöriga partnermyndigheten angett i det styrkande dokumentet. Ur ett tekniskt perspektiv bör EU CSW-CERTEX göra tulldata och icke-tullrelaterade data kompatibla genom att vid behov omvandla deras format eller struktur, utan att ändra deras innehåll.

(24)

Med hänsyn till de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som omfattas bör EU CSW-CERTEX tjäna flera syften. Det bör göra relevanta uppgifter tillgängliga för tullmyndigheterna så att de bättre kan genomdriva icke-tullrelaterade unionsregler genom en automatiserad kontroll av dessa formaliteter. Det bör också tillhandahålla relevanta uppgifter till behöriga partnermyndigheter så att de kan övervaka och fastställa den återstående kvantiteten godkända varor som inte har avräknats av tullen vid klareringen av andra sändningar. Det bör dessutom stödja genomförandet av principen om en one-stop-shop vid utförandet av de kontroller som avses i artikel 47.1 i förordning (EU) nr 952/2013, genom att underlätta integreringen av tullförfaranden och icke-tullrelaterade unionsförfaranden så att en fullständigt automatiserad process för klarering av varor uppnås.

Vissa unionsrättsakter kräver dataöverföring mellan nationella tullsystem och de informations- och kommunikationssystem som inrättats genom de berörda akterna. EU CSW-CERTEX bör därför möjliggöra alla former av automatiskt utbyte av uppgifter mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter när så krävs enligt dessa akter, utan att begränsa samarbetet till enbart dessa utbyten av uppgifter. I den mån det inte föreskrivs i unionsrätten, fastställer medlemsstaterna den operativa aspekten av samarbetet mellan tullmyndigheter och icke-tullmyndigheter på nationell nivå. Medlemsstaterna kan således använda alla EU CSW-CERTEX-funktioner för ett helautomatiskt fullgörande av formaliteter och för all annan automatiserad överföring av uppgifter mellan tullmyndigheter och relevanta behöriga partnermyndigheter som krävs enligt unionslagstiftningen om inrättande av icke-tullrelaterade unionsformaliteter.

(25)

För att det ska finnas en enda kommunikationskanal med de myndigheter som är involverade i klarering av varor bör de nationella miljöerna med en enda kontaktpunkt för tullen göra det möjligt för de ekonomiska aktörerna att lämna in de nödvändiga uppgifter som krävs enligt tullagstiftning och icke-tullrelaterad unionslagstiftning till en enda kontaktpunkt och få elektronisk återkoppling med all relaterad information från de involverade myndigheterna direkt från den punkten. Sådan återkoppling kan inbegripa underrättelser om tullbeslut. Den enda kommunikationskanalen bör kunna användas endast för de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som täcks av EU CSW-CERTEX och som identifierats som lämpliga för ytterligare förenklingsåtgärder.

(26)

Det finns en betydande överlappning mellan uppgifterna i tulldeklarationen eller deklarationen om återexport och uppgifterna i de styrkande dokument som krävs för de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som förtecknas i bilagan. För att möjliggöra återanvändning av uppgifter så att ekonomiska aktörer inte behöver lämna samma uppgifter mer än en gång är det nödvändigt att jämka samman och rationalisera uppgiftskraven för tullformaliteter och de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som täcks av EU CSW-CERTEX. Kommissionen bör därför identifiera de dataelement som ingår i både tulldeklarationen eller deklarationen om återexport och i de styrkande dokument som krävs för de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som förtecknas i bilagan (gemensam datamängd). Kommissionen bör också identifiera de dataelement som endast krävs enligt annan unionslagstiftning än tullagstiftningen (datamängd för behöriga partnermyndigheter). Den gemensamma datamängden, datamängden för behöriga partnermyndigheter och den datamängd som endast krävs av tullmyndigheterna bör utgöra en integrerad datamängd som innehåller all information om klarering som behövs för att fullgöra de tullformaliteter och icke-tullrelaterade unionsformaliteter som täcks av EU CSW-CERTEX.

(27)

För att göra det möjligt att fullgöra tullformaliteter och icke-tullrelaterade formaliteter som berör samma varubefordran bör de nationella miljöerna med en enda kontaktpunkt för tullen, när det gäller obligatoriska icke-tullrelaterade unionssystem, eller skulle kunna, när det gäller frivilliga icke-tullrelaterade unionssystem, göra det möjligt för ekonomiska aktörer att lämna alla uppgifter som krävs av flera tillsynsmyndigheter för hänförande av varor till tullförfaranden eller återexport av dem genom en integrerad datamängd. Beroende på den specifika icke-tullrelaterade unionsformaliteten, bör det vara möjligt att lämna in sådana uppgifter vid olika tidpunkter och tillsammans med den tulldeklaration eller deklaration om återexport som inges innan varornas ankomst väntas anmälas till tullmyndigheterna, i enlighet med artikel 171 i förordning (EU) nr 952/2013. En sådan inlämning av uppgifter skulle göra det möjligt att uppfylla principen endast en gång. De nationella miljöerna med en enda kontaktpunkt för tullen bör använda den integrerade datamängden för att överföra den gemensamma datamängden och datamängden för den behöriga partnermyndigheten till EU CSW-CERTEX samt de gemensamma och specifika uppgifter som tullen begär till tullmyndigheterna.

(28)

För att den information som lämnats av de ekonomiska aktörerna via den nationella miljön med en enda kontaktpunkt för tullen ska överföras till alla berörda myndigheter bör EU CSW-CERTEX möjliggöra det informationsutbyte som krävs mellan tullens miljöer och de icke-tullrelaterade miljöerna. I synnerhet bör EU CSW-CERTEX få de uppgifter som krävs för fullgörande av tillämpliga icke-tullrelaterade unionsformaliteter från de nationella miljöerna med en enda kontaktpunkt för tullen och överföra dem till respektive icke-tullrelaterat unionssystem. Detta utbyte bör göra det möjligt för behöriga partnermyndigheter att granska den information som överförs till respektive icke-tullrelaterat unionssystem och att fatta sina beslut om klarering, som bör överföras till tullmyndigheterna via EU CSW-CERTEX. Tullmyndigheterna bör i sin tur överföra denna information till de ekonomiska aktörerna via den nationella miljön med en enda kontaktpunkt för tullen. Registrerings- och identitetsnumret för ekonomiska aktörer (Eori-numret) bör användas som identifieringsnummer för utbyte av och korshänvisningar för information inom ramen för dessa utbyten.

(29)

I enlighet med artikel 9 i förordning (EU) nr 952/2013 tilldelas varje ekonomisk aktör som bedriver tullrelaterad verksamhet ett Eori-nummer som identifieringsnummer vid alla kontakter med tullmyndigheterna i unionen. Kommissionen driver ett centralt Eori-system för att lagra och hantera Eori-relaterade uppgifter. För att underlätta samarbetet mellan de olika myndigheter som är involverade i processen för klarering av varor bör behöriga partnermyndigheter ha tillgång till Eori-systemet för att validera det Eori-nummer som de kan begära från ekonomiska aktörer inom ramen för sina formaliteter.

(30)

Ett nära samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna är avgörande för att samordna all verksamhet som är kopplad till en ändamålsenligt fungerande miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU. Detta kommer också att bidra till att överbrygga klyftan mellan olika grader av digitalisering och digital beredskap, och därigenom förhindra potentiella snedvridningar. Med tanke på den breda och varierande omfattningen av dessa verksamheter är det nödvändigt att varje medlemsstat utser en behörig myndighet till nationell samordnare. Utan att det påverkar de nationella administrationernas interna organisation, bör den nationella samordnaren vara kommissionens kontaktpunkt, främja samarbete på nationell nivå och säkerställa systemets interoperabilitet. Kommissionen bör vid behov sörja för samordning och bidra till en effektiv kontroll av att icke-tullrelaterade unionsformaliteter efterlevs.

(31)

Utvecklingen av miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU medför olika genomförandekostnader. Det är viktigt att dessa kostnader fördelas mellan kommissionen och medlemsstaterna på det lämpligaste sättet beroende på vilken typ av tjänster som tillhandahålls. Kommissionen bör bära kostnaderna i samband med utveckling, underhåll och drift av EU CSW-CERTEX, som är den centrala komponenten i miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU, och kostnaderna för att säkerställa dess gränssnitt mot icke-tullrelaterade unionssystem. Medlemsstaterna bör bära kostnaderna i samband med sin roll när det gäller att säkerställa gränssnitt mot EU CSW-CERTEX och utveckla, underhålla och driva de nationella miljöerna med en enda kontaktpunkt för tullen.

(32)

En detaljerad planering krävs för att gradvis integrera de olika icke-tullrelaterade unionsformaliteterna på diverse politikområden i EU CSW-CERTEX. I detta syfte bör kommissionen utarbeta ett arbetsprogram för att införliva dessa formaliteter i EU CSW-CERTEX och för att utveckla anslutningar mellan de icke-tullrelaterade unionssystem som behandlar dessa formaliteter och EU CSW-CERTEX. Huvudsyftet med arbetsprogrammet bör vara att utgöra ett stöd för de operativa kraven och tidsplanen för genomförandet av dessa aktiviteter, med särskild hänsyn till den it-utveckling som krävs inom, bland annat, de nationella miljöerna med en enda kontaktpunkt för tullen. Arbetsprogrammet bör ses över regelbundet för att bedöma de övergripande framstegen när det gäller tillämpningen av denna förordning, och bör uppdateras minst vart tredje år.

(33)

Kommissionen bör regelbundet övervaka utvecklingen av miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och möjligheten att ytterligare utöka dess användning. I detta syfte bör kommissionen utarbeta en årlig lägesrapport om genomförandet av miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och de nationella miljöerna med en enda kontaktpunkt för tullen, med hänvisning till arbetsprogrammet. Rapporten bör också innehålla en detaljerad översikt över de befintliga icke-tullrelaterade unionsformaliteterna och de som ingår i kommissionens lagstiftningsförslag, i syfte att ge en tydlig översikt över läget när det gäller digitaliseringen av formaliteterna vid gränsen. Rapporten bör dessutom minst vart tredje år inkludera resultaten av den regelbundna övervakningen av hur miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU fungerar. Kommissionen bör vid sidan av övervakningen även utvärdera resultatet av EU CSW-CERTEX för att säkerställa ett effektivt genomförande av de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som täcks av EU CSW-CERTEX. Kommissionen bör för Europaparlamentet och rådet lägga fram regelbundna utvärderingsrapporter om hur miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU fungerar. Dessa rapporter bör bedöma framstegen, identifiera områden där förbättringar kan ske och föreslå rekommendationer för framtiden mot bakgrund av utvecklingen i fråga om ett förbättrat digitalt samarbete mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter som är involverade i klarering av varor, i syfte att säkerställa förenklade förfaranden för ekonomiska aktörer och en effektiv kontroll av att icke-tullrelaterade unionsformaliteter efterlevs. Dessa rapporter bör också beakta relevant information från medlemsstaterna om bland annat deras nationella miljöer med en enda kontaktpunkt för tullen. Med avseende på övervakning och rapportering bör kommissionen anordna och upprätthålla en kontinuerlig dialog med medlemsstaterna, berörda ekonomiska aktörer och andra berörda parter.

(34)

Utvecklingen av nya it-system och uppdateringen av befintliga it-system kräver betydande insatser i form av finansiella investeringar och investeringar i mänskliga resurser, särskilt inom själva it. Denna förordning överbryggar klyftorna mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter och tillhandahåller ett ramverk för digitalt samarbete som måste genomföras i hela unionen. För att säkerställa lämplig planering och lämpliga tidsfrister uppmanas därför medlemsstaterna att genomföra konsekvensbedömningar av sina nationella system, processer och planer och att i god tid förse kommissionen med nödvändig information i syfte att främja bättre lagstiftning, särskilt när det gäller delegerade akter och genomförandeakter, i enlighet med målen i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (12).

(35)

För att säkerställa att miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU fungerar effektivt och ändamålsenligt bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på ändring av förteckningen över de icke-tullrelaterade unionsformaliteter som täcks av EU CSW-CERTEX i bilagan, komplettering av denna förordning genom specificering av de dataelement som ska utbytas via EU CSW-CERTEX och komplettering av denna förordning genom identifiering av den gemensamma datamängden i kombination med datamängden för behöriga partnermyndigheter för var och en av de relevanta unionsakter som är tillämpliga på icke-tullrelaterade unionsformaliteter som är integrerade i EU CSW-CERTEX. När kommissionen ändrar förteckningen över icke-tullrelaterade unionsformaliteter som täcks av EU CSW-CERTEX bör den också fastställa de datum då de respektive icke-tullrelaterade unionssystemen och de nationella miljöerna med en enda kontaktpunkt för tullen senast bör kopplas samman med EU CSW-CERTEX. Dessa datum bör fastställas med beaktande av två faktorer: för det första de datum då vissa skyldigheter enligt unionslagstiftningen ska uppfyllas, för att säkerställa att miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU kan användas för detta ändamål, och för det andra de tidsfönster som vanligen används för tullsystem.

Medlemsstaterna kan koppla samman vissa icke-tullrelaterade unionssystem och den nationella miljön med en enda kontaktpunkt för tullen med EU CSW-CERTEX tidigare än de datum som anges i bilagan. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(36)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på fastställandet av de gemensamma personuppgiftsansvarigas respektive ansvar för efterlevnaden av skyldigheterna enligt förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725, antagandet av särskilda regler för det informationsutbyte som ska ske via EU CSW-CERTEX, inbegripet, när så är lämpligt, eventuella särskilda regler för att säkerställa skyddet av personuppgifter, fastställandet av de i EU CSW-CERTEX integrerade icke-tullrelaterade unionsformaliteter som kan bli föremål för ytterligare digitalt samarbete, antagandet av förfaranden för det ytterligare informationsutbyte som ska ske via EU CSW-CERTEX, inbegripet, när så är lämpligt, eventuella särskilda bestämmelser om skydd av personuppgifter, och antagandet av ett arbetsprogram för att stödja genomförandet av bestämmelserna om anslutning av relevanta icke-tullrelaterade unionssystem till EU CSW-CERTEX och integreringen av respektive icke-tullrelaterad unionsformalitet. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (13).

(37)

Eftersom den här förordningen inför en mekanism för tullmyndigheterna att kontrollera efterlevnaden av formaliteter som berör klareringen av varor, är det nödvändigt att inkludera den och dess kompletterande bestämmelser och genomförandebestämmelser i definitionen av tullagstiftning i artikel 5.2 i förordning (EU) nr 952/2013. Detta tillvägagångssätt är i linje med artikel 3 i den förordningen, som ger tullmyndigheterna i uppdrag att säkerställa säkerhet och skydd för unionen och dess invånare i nära samarbete med andra myndigheter när så är lämpligt, samtidigt som handeln underlättas. Förordning (EU) nr 952/2013 bör därför ändras för att inkludera miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU i förteckningen över tullagstiftning i denna förordning. I artikel 163.1 i förordning (EU) nr 952/2013 föreskrivs det att deklaranten ska inneha de styrkande dokument som krävs för att tillämpa bestämmelserna om det berörda tullförfarandet eller återexporten och att dessa dokument ska stå till tullmyndigheternas förfogande vid den tidpunkt då tulldeklarationen eller deklarationen om återexport inges. Eftersom tullmyndigheterna via EU CSW-CERTEX kommer att kunna få tillgång till de uppgifter som krävs för icke-tullrelaterade unionsformaliteter bör denna skyldighet anses vara uppfylld. För att bättre integrera tullförfaranden och icke-tullrelaterade unionsförfaranden, så att de kan genomföras samtidigt, bör därför artikel 163.1 i förordning (EU) nr 952/2013 ändras i enlighet med detta.

(38)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den 20 november 2020.

(39)

Integreringen av icke-tullrelaterade unionsformaliteter i EU CSW-CERTEX förutsätter att ny it-infrastruktur införs för att upprätta anslutningar mellan de nationella miljöerna med en enda kontaktpunkt för tullen och de icke-tullrelaterade unionssystemen och att man identifierar vilka uppgifter som ska utbytas och utarbetar tekniska och funktionella specifikationer. Den tidsram som behövs för denna utveckling på unionsnivå och nationell nivå bör därför beaktas vid tillämpningen av denna förordning. Dessutom väntas genomförandet av åtgärder för ytterligare digitalt samarbete ta betydligt längre tid, eftersom det förutsätter att man först identifierar de berörda icke-tullrelaterade unionsformaliteterna i kombination med relevant teknisk utveckling. Det är därför nödvändigt att skjuta upp tillämpningen av vissa bestämmelser i denna förordning.

(40)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen en bättre kontroll av efterlevnaden av unionsregler vid unionens gränser och underlättande av internationell handel, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av den gränsöverskridande karaktären hos varubefordran över gränserna och dess komplexitet, utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(1)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 (3) om långlivade organiska föroreningar genomförs på unionsnivå de åtaganden som ingår i Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (konventionen), godkänd på gemenskapens vägnar genom rådets beslut 2006/507/EG (4), och i protokollet till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar om långlivade organiska föroreningar, godkänt på gemenskapens vägnar genom rådets beslut 2004/259/EG (5).

(2)

Vid det sjunde mötet i partskonferensen för konventionen, som ägde rum den 4–15 maj 2015, beslutades att pentaklorfenol samt salter och estrar därav (pentaklorfenol) ska införas i bilaga A till konventionen. Vid det nionde mötet i partskonferensen för konventionen, som ägde rum den 29 april–10 maj 2019, beslutades att dikofol samt perfluoroktansyra (PFOA), PFOA-salter och PFOA-besläktade föreningar ska införas i bilaga A till konventionen. Vid det tionde mötet i partskonferensen för konventionen, som ägde rum den 6–17 juni 2022, beslutades att perfluorhexansulfonsyra (PFHxS), PFHxS-salter och PFHxS-besläktade föreningar ska införas i bilaga A till konventionen. Mot bakgrund av dessa ändringar av konventionen och för att säkerställa att avfall som innehåller dessa ämnen hanteras i enlighet med konventionens bestämmelser, är det också nödvändigt att ändra bilagorna IV och V till förordning (EU) 2019/1021 genom att införa pentaklorfenol, dikofol och PFOA, PFOA-salter och PFOA-besläktade föreningar samt PFHxS, PFHxS-salter och PFHxS-besläktade föreningar i bilagorna och att ange respektive koncentrationsgräns för dessa ämnen.

(3)

Pentaklorfenol hade tidigare förtecknats i bilagorna IV och V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 (6), genom kommissionens förordning (EU) 2019/636 (7), med ett värde enligt bilaga IV på 100 mg/kg och ett värde enligt bilaga V på 1 000 mg/kg. Förordning (EG) nr 850/2004 upphävdes genom förordning (EU) 2019/1021, från vilken dock pentaklorfenol oavsiktligt utelämnades. Det är därför nödvändigt att ändra bilagorna IV och V till förordning (EU) 2019/1021 för att införa pentaklorfenol i den förordningen.

(4)

Bilagorna IV och V till förordning (EU) 2019/1021 innehåller redan koncentrationsgränser för följande ämnen eller ämnesgrupper: a) Summan av koncentrationerna av tetrabromdifenyleter, pentabromdifenyleter, hexabromdifenyleter, heptabromdifenyleter och dekabromdifenyleter (med undantag för den senare som inte förtecknas i bilaga V till den förordningen); b) Hexabromcyklododekan; c) Alkaner, C10-C13, klorerade (klorparaffiner med kort kolkedja) (SCCP); d) Polyklorerade dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner (PCDD/PCDF). Det är, i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) 2019/1021, lämpligt att ändra koncentrationsgränserna i bilaga IV för dessa ämnen i syfte att anpassa deras gränsvärden till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. För överensstämmelse med den förteckning över polybromerade difenyletrar (PBDE) som anges i bilaga IV till förordning (EU) 2019/1021 bör ämnet dekabromdifenyleter införas bland de PBDE som förtecknas i den tredje kolumnen i bilaga V till den förordningen.

(5)

För att medlemsstaterna ska kunna samla in uppgifter om de faktiska mängderna PCDD/PCDF och dioxinlika polyklorerade bifenyler (dl-PCB) i aska och sot från privata hushåll, samt i flygaska från biomassaenheter för kraftvärmeproduktion, och för att medlemsstaterna ska hinna vidta de nödvändiga åtgärderna för att genomföra förordning (EU) 2019/1021, bör den ändrade koncentrationsgränsen för summan av PCDD/PCDF och dl-PCB i aska och sot från privata hushåll och i flygaska från biomassaenheter tillämpas i ett senare skede efter denna förordnings ikraftträdande. För att möjliggöra en lämplig politik för insamling och behandling av sådan aska och sådant sot och stödja den översyn som avses i bilaga IV samt övervakningen av genomförandet enligt artikel 13 i förordning (EU) 2019/1021 bör medlemsstaterna samla in information om förekomsten av PCDD/PCDF och dl-PCB i aska och sot från privata hushåll och i flygaska från biomassaenheter för kraftvärmeproduktion. Den informationen bör offentliggöras senast den 1 juli 2026.

(6)

När det gäller PBDE som förtecknas i förordning (EU) 2019/1021 bör koncentrationsgränsen för summan av dessa ämnen i avfall fastställas till 500 mg/kg. Med beaktande av de minskande koncentrationerna av PBDE i visst avfall till följd av rådande begränsningar i utsläppandet på marknaden och användningen av PBDE, och mot bakgrund av den möjliga utvecklingen i fråga om tillhörande sorterings- och analysmetoder, bör gränsvärdet sänkas till 350 mg/kg tre år efter den här förordningens ikraftträdande och till 200 mg/kg fem år efter dess ikraftträdande.

(7)

Med hänsyn till att en undergrupp av tolv PCB-kongener, nämligen PCB-77, PCB-81, PCB-105, PCB-114, PCB-118, PCB-123, PCB-126, PCB-156, PCB-157, PCB-167, PCB-169 och PCB 189, så kallade dl-PCB, har toxikologiska egenskaper som nära påminner om egenskaperna hos PCDD/PCDF, och för att beakta den samlade effekten av alla dioxinlika föreningar som förtecknas i förordning (EU) 2019/1021, är det lämpligt att införa dl-PCB i den befintliga posten för gruppen PCDD/PCDF i bilagorna IV och V till förordning (EU) 2019/1021. Förteckningen över toxiska ekvivalensfaktorer i del 2 i bilaga V till den förordningen bör också ändras för att införa motsvarande värden för individuella dl-PCB-kongener.

(8)

De föreslagna koncentrationsgränserna i bilagorna IV och V till förordning (EU) 2019/1021 har fastställts med användning av samma metod som användes för att fastställa koncentrationsgränser vid tidigare ändringar av bilagorna IV och V till förordning (EG) nr 850/2004. De föreslagna koncentrationsgränserna bör bygga på försiktighetsprincipen, som fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och syfta till att när så är möjligt eliminera utsläpp av långlivade organiska föroreningar i miljön för att uppnå målet om en hög nivå av hälso- och miljöskydd med avseende på destruktion och irreversibel omvandling av de berörda ämnena. De fastställda gränsvärdena bör även beakta det bredare politiska målet om att åstadkomma en nollföroreningsstrategi för en giftfri miljö, öka materialåtervinningen, minska växthusgasutsläppen, utveckla giftfria materialkretslopp och få till stånd en giftfri cirkulär ekonomi enligt vad som fastställs i kommissionens meddelande av den 11 december 2019 med titeln Den europeiska gröna given.

(9)

Koncentrationsgränserna i bilagorna IV och V till förordning (EU) 2019/1021 bör vara samstämmiga och bidra till genomförandet av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2020 med titeln Kemikaliestrategi för hållbarhet – På väg mot en giftfri miljö.

(10)

För att säkerställa bättre spårbarhet och effektiv behandling av avfall som innehåller långlivade organiska föroreningar, och för att undvika inkonsekvens i unionsrätten, är det nödvändigt att säkerställa överensstämmelse mellan bestämmelserna om avfall som innehåller långlivade organiska föroreningar enligt vad som ursprungligen fastställdes i förordning (EG) nr 850/2004, nu upphävd genom förordning (EU) 2019/1021, och sådana som fastställs därefter. Kommissionen bör därför bedöma huruvida det är lämpligt att avfall som innehåller långlivade organiska föroreningar över de koncentrationsgränser som anges i bilaga IV till förordning (EU) 2019/1021 klassificeras som farligt och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG (8) eller ett förslag om ändring av kommissionens beslut 2000/532/EG (9), eller båda, i enlighet härmed.

(11)

Enligt målen i textilstrategin, som fastställs i kommissionens meddelande av den 30 mars 2022 med titeln EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier, bör textilprodukter som släpps ut på unionsmarknaden i stor utsträckning tillverkas av återvunna fibrer som är fria från farliga ämnen. För att säkerställa att återvunna textilier är fria från farliga kemikalier såsom PFOA redan från början är det nödvändigt att skärpa gränsvärdena för PFOA, PFOA-salter och PFOA-besläktade föreningar i avfall, eftersom förekomst av dem kan påverka insamlingen och behandlingen av textilavfall. Kommissionen bör därför se över koncentrationsgränsen för att sänka den när en sänkning är möjlig enligt den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

(12)

Förordning (EU) 2019/1021 bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)

Företag och behöriga myndigheter bör ges tillräcklig tid för att anpassa sig till de nya kraven.

(14)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att skydda miljön och människors hälsa mot långlivade organiska föroreningar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dessa föroreningars gränsöverskridande påverkan, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(1)

Den 18 juli 2005 antog rådet förordning (EG) nr 1183/2005.

(2)

Efter en översyn av de ytterligare restriktiva åtgärder som föreskrivs i artikel 2b i förordning (EG) nr 1183/2005, bör redogörelserna för skälen för uppförande ändras avseende vissa personer som förtecknas i bilaga Ia till förordning (EG) nr 1183/2005.

(3)

Förordning (EG) nr 1183/2005 bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

De bulgariska, danska, estniska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, svenska, tjeckiska och tyska språkversionerna av kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1018 (2) innehåller ett fel i artikel 6.2 g iii vad gäller den särskilda information som operatörer måste meddela enligt den berörda bestämmelsen.

(2)

De bulgariska, danska, estniska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, svenska, tjeckiska och tyska språkversionerna av delegerad förordning (EU) 2017/1018 bör därför rättas i enlighet med detta. Övriga språkversioner berörs inte.

(1)

De bulgariska, danska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, polska, portugisiska, rumänska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språkversionerna av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1151/2014 (2) innehåller ett fel i artikel 3.2 b iii tredje strecksatsen vad gäller den särskilda information som operatörer måste meddela enligt den berörda bestämmelsen.

(2)

De bulgariska, danska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, polska, portugisiska, rumänska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språkversionerna av delegerad förordning (EU) nr 1151/2014 bör därför rättas i enlighet med detta. Övriga språkversioner berörs inte.

(1)

I förordning (EU) 2016/2031 fastställs de grundläggande bestämmelserna om växtskydd i unionen.

(2)

I artikel 32.4 b i den förordningen fastställs en skyldighet för medlemsstaterna att när de ansöker om en ny skyddad zon inkludera resultat av inventeringar som visar frånvaro av karantänskadegöraren för skyddad zon (skadegöraren) i det berörda territoriet under åtminstone de tre föregående åren.

(3)

I artikel 34.1 i förordning (EU) 2016/2031 fastställs en skyldighet för medlemsstaterna att genomföra årliga inventeringar i varje skyddad zon med avseende på skadegörarna och att varje år rapportera resultaten av inventeringarna till kommissionen och övriga medlemsstater.

(4)

Bestämmelserna för utarbetandet av inventeringarna bör innehålla krav på att beakta den berörda skadegörarens och de berörda värdväxternas biologi och på att tidpunkten för inventeringen är lämplig för påvisande av skadegöraren. Dessa faktorer är viktiga vid utarbetandet av en inventering så att denna är fullständig och väl lämpad för den aktuella inventeringen.

(5)

Inventeringar bör innehålla uppgifter om kartor, beskrivning av inventeringsområdet, undersökningar, provtagning och testning, målpopulationer, detektionsmetoder och riskfaktorer för att säkerställa att de är fullständiga, ändamålsenliga och effektiva.

(6)

Inventeringar bör också genomföras i en buffertzon som omger den skyddade zonen och vara mer intensiva där än i den skyddade zonen, eftersom skadegöraren inte är förbjuden i buffertzonen och det inte vidtas några åtgärder där. Detta är nödvändigt för att bekräfta skadegörarens frånvaro i buffertzonen och för att bättre bevara den skyddade zonens status som fri från skadegörare. Detta är också i linje med tillämpliga internationella standarder för växtskyddsåtgärder för fastställande av områden som fria från skadegörare (2), vilka på motsvarande sätt används för inrättande av skyddade zoner i enlighet med unionsrätten. Enligt dessa internationella standarder måste buffertzoner inrättas för fastställande och upprätthållande av områden som fria från skadegörare, när geografisk isolering inte anses vara tillräckligt för att förhindra introduktion eller nya angrepp inom sådana områden eller när det inte finns några andra sätt att förhindra förflyttning av skadegörare till sådana områden.

(7)

Av samma skäl bör inventeringarna i den skyddade zonens inre band, längs den skyddade zonens gräns, intensifieras jämfört med inventeringarna i resten av den skyddade zonen.

(8)

För att inventeringarnas innehåll ska vara konsekvent bör en rapporteringsmall fastställas. I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1231 (3) fastställs formatet på och anvisningarna för de årliga rapporterna om resultaten av inventeringar i områden där skadegörarna inte har någon känd förekomst. För att harmonisera rapporteringen av inventeringsresultaten inom unionen bör ett liknande format antas för rapportering av inventeringsresultaten i skyddade zoner, med beaktande av dessa inventeringars särdrag.

(9)

I kommissionens direktiv 92/70/EEG (4) fastställs närmare bestämmelser för undersökningar som ska genomföras med avseende på erkännande av skyddade zoner. Eftersom det direktivet antogs inom ramen för tidigare unionsrättsakter om växtskydd är det direktivet nu föråldrat och bör upphävas.

(1)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1044 (2) beviljades ett unionsgodkännande för den enstaka biocidprodukten Pesguard® Gel som innehåller klotianidin som ett verksamt ämne som är ett kandidatämne för substitution i enlighet med artikel 10.5 i förordning (EU) nr 528/2012, vilket anges i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/985 (3).

(2)

Enligt artikel 23.6 i förordning (EU) nr 528/2012 ska ett godkännande för en biocidprodukt som innehåller ett verksamt ämne som är ett kandidatämne för substitution beviljas för en period på högst fem år.

(3)

I genomförandeförordning (EU) 2021/1044 beviljade kommissionen felaktigt unionsgodkännandet för den enstaka biocidprodukten Pesguard® Gel för en period på tio år.

(4)

Genomförandeförordning (EU) 2021/1044 bör därför rättas i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.

(1)

Mellan den 29 december 2019 och den 13 maj 2020 samt mellan den 24 november 2020 och den 28 juli 2021 bekräftade och anmälde Polen 392 utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5. De arter som berördes var ankor, gäss, kalkoner, pärlhöns samt kycklingar och värphöns av arten Gallus domesticus.

(2)

Polen vidtog omedelbart och på ett effektivt sätt alla nödvändiga djurhälsoåtgärder och veterinära åtgärder i enlighet med rådets direktiv 2005/94/EG (2), och från och med den 21 april 2021 med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 (3), som upphävde och ersatte det direktivet.

(3)

Polen vidtog framför allt bekämpningsåtgärder, övervakningsåtgärder och förebyggande åtgärder och upprättade skydds- och övervakningsområden (de reglerade områdena) i enlighet med kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/10 (4), (EU) 2020/47 (5), (EU) 2020/114 (6), (EU) 2020/134 (7), (EU) 2020/175 (8), (EU) 2020/210 (9), (EU) 2020/240 (10), (EU) 2020/281 (11), (EU) 2020/384 (12), (EU) 2020/504 (13), (EU) 2020/529 (14), (EU) 2020/549 (15), (EU) 2020/574 (16), (EU) 2020/604 (17), (EU) 2020/1809 (18), (EU) 2020/2010 (19), (EU) 2021/18 (20), (EU) 2021/68 (21), (EU) 2021/122 (22), (EU) 2021/151 (23), (EU) 2021/239 (24), (EU) 2021/335 (25), (EU) 2021/396 (26), (EU) 2021/450 (27), (EU) 2021/489 (28), (EU) 2021/562 (29), (EU) 2021/640 (30), (EU) 2021/641 (31), (EU) 2021/688 (32), (EU) 2021/766 (33), (EU) 2021/846 (34), (EU) 2021/906 (35), (EU) 2021/989 (36), (EU) 2021/1084 (37), (EU) 2021/1146 (38), och (EU) 2021/1186 (39).

(4)

Polen har informerat kommissionen om att de nödvändiga djurhälsoåtgärder och veterinära åtgärder som vidtagits för att innesluta och stoppa sjukdomsspridningen har fått konsekvenser för ett stort antal aktörer och att dessa drabbats av inkomstförluster som inte berättigar till ekonomiskt bidrag från unionen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014 (40), som upphävdes och ersattes den 1 januari 2021 av förordning (EU) 2021/690 (41).

(5)

Den 21 mars 2022 mottog kommissionen en formell ansökan från Polen om medfinansiering av vissa undantagsåtgärder i enlighet med artikel 220.3 i förordning (EU) nr 1308/2013 i samband med de utbrott som bekräftades under perioderna 29 december 2019–13 maj 2020 och 24 november 2020–28 juli 2021. De polska myndigheterna sände den 11 maj 2022, den 24 juni 2022, den 3 augusti 2022, den 5 oktober 2022 och den 9 november 2022 in vissa klargöranden och dokumentation angående ansökan.

(6)

Till följd av de djurhälsoåtgärder och veterinära åtgärder som avses i skäl 3 förlängdes driftsuppehållet, utplaceringen av fåglar förbjöds och förflyttning begränsades vid anläggningar för alla typer av fjäderfä i de reglerade områdena. Detta ledde till en produktionsförlust av kläckägg, konsumtionsägg, levande djur och fjäderfäkött vid de aktuella anläggningarna, men också till förluster på grund av ägg och kött som destruerats och nedgraderats.

(7)

I enlighet med artikel 220.5 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska unionen medfinansiera motsvarande 50 % av Polens utgifter för undantagsåtgärder till stöd för marknaden. De maximala kvantiteter som berättigar till finansiering för varje undantagsåtgärd till stöd för marknaden bör fastställas av kommissionen efter en granskning av Polens ansökan gällande bekräftade utbrott under perioderna 29 december 2019–13 maj 2020 och 24 november 2020–28 juli 2021.

(8)

För att motverka risken för överkompensation bör schablonbeloppet för medfinansieringen baseras på tekniska och ekonomiska undersökningar eller räkenskapshandlingar och fastställas till en lämplig nivå för varje djur och produkt enligt kategori.

(9)

För att motverka risken för dubbelfinansiering bör förlusterna inte ha kompenserats genom statligt stöd eller försäkringar och unionens medfinansiering enligt denna förordning bör begränsas till stödberättigande djur och produkter för vilka ekonomiskt stöd från unionen inte har erhållits enligt förordning (EU) nr 652/2014, som upphävdes och ersattes den 1 januari 2021 av förordning (EU) 2021/690.

(10)

Omfattningen och varaktigheten för de undantagsåtgärder till stöd för marknaden som föreskrivs i denna förordning bör begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att stödja marknaden. Undantagsåtgärderna till stöd för marknaden bör endast tillämpas på produktion av ägg och fjäderfä på de anläggningar som är belägna i de reglerade områdena och under tiden för tillämpningen av de djurhälsoåtgärder och de veterinära åtgärder som föreskrivs i unionslagstiftningen och i den polska lagstiftningen avseende de 392 utbrott av högpatogen aviär influensa som bekräftades under perioderna 29 december 2019–13 maj 2020 och 24 november 2020–28 juli 2021.

(11)

För att säkerställa flexibilitet om det antal ägg eller djur som berättigar till kompensation avviker från det högsta antal som fastställs i denna förordning och som bygger på beräkningar kan kompensationen justeras inom vissa gränser, så länge det högsta belopp för utgifter som medfinansieras av unionen respekteras.

(12)

För att garantera en sund budgetförvaltning för dessa undantagsåtgärder till stöd för marknaden bör endast de utbetalningar av stöd som Polen gjort till mottagarna fram till och med den 30 september 2023 berättiga till medfinansiering från unionen. Artikel 5.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 (42) [ersatt från och med den 1 januari 2023 av artikel 5.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/127] (43) bör inte tillämpas.

(13)

För att säkerställa att utbetalningarna är berättigade och korrekta bör Polen göra förhandskontroller.

(14)

För att göra det möjligt för unionen att utföra sin ekonomiska kontroll bör Polen underrätta kommissionen om räkenskapsavslutningen för betalningarna.

(15)

Eftersom restriktionerna i samband med utbrotten av aviär influensa trädde i kraft vid olika tidpunkter i de reglerade områden som avses i unionslagstiftningen och som förtecknas i bilagan till denna förordning, och eftersom det i denna förordning inte föreskrivs någon tidsfrist för inlämning av stödansökningar, är det lämpligt att vid tillämpningen av artikel 29.4 i delegerad förordning (EU) nr 907/2014, ersatt från och med den 1 januari 2023 av artikel 30.3 i delegerad förordning (EU) 2022/127, betrakta dagen för denna förordnings ikraftträdande som den avgörande faktorn för växelkursen för de belopp som fastställs i den här förordningen.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

(1)

I bilaga I avsnitt I.1, bilaga II avsnitt II.1 och bilaga III avsnitt III.1 till direktiv 2008/68/EG hänvisas det till bestämmelser i internationella avtal om inrikestransporter av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar.

(2)

Dessa internationella avtal uppdateras vartannat år. De senaste ändrade versionerna gäller från och med den 1 januari 2023, med en övergångsperiod till och med den 30 juni 2023.

(3)

I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument, har medlemsstaterna åtagit sig att, när det är motiverat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande.

(4)

Bilaga I avsnitt I.1, bilaga II avsnitt II.1 och bilaga III avsnitt III.1 till direktiv 2008/68/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Fördraget om upprättande av en transportgemenskap undertecknades av unionen i enlighet med rådets beslut (EU) 2017/1937 (1).

(2)

Fördraget om upprättande av en transportgemenskap godkändes på unionens vägnar den 4 mars 2019 (2) och trädde i kraft den 1 maj 2019.

(3)

Den regionala styrkommittén inrättades genom fördraget om upprättande av en transportgemenskap för att ansvara för förvaltningen och ett korrekt genomförande av fördraget om upprättande av en transportgemenskap.

(4)

I artikel 24.5 i fördraget om en transportgemenskap föreskrivs att den regionala styrkommittén ska anta sin arbetsordning. Dessutom ska den, i enlighet med artikel 30 i fördraget om en transportgemenskap, fastställa reglerna för transportgemenskapens ständiga sekretariat.

(5)

Avsikten är att den regionala styrkommittén ska anta ett beslut om ändring av sin arbetsordning för att föreskriva en kortare tidsfrist för utskick av utkastet till dagordning och eventuella tillhörande dokument före ett möte i den regionala styrkommittén, ett beslut om antagande av förlikningskommitténs arbetsordning och regler för tvistlösning som är tillämpliga på det ständiga sekretariatet för att reglera tvister mellan det ständiga sekretariatet och dess personal, samt ett beslut om ändringar av transportgemenskapens tjänsteföreskrifter, vilket krävs för antagandet av dessa regler.

(6)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i den regionala styrkommittén vad gäller antagandet av dessa beslut, eftersom de är nödvändiga för att det ständiga sekretariatet ska fungera smidigt.

(1)

Fördraget om upprättande av en transportgemenskap (fördraget om en transportgemenskap) undertecknades av unionen i enlighet med rådets beslut (EU) 2017/1937 (1).

(2)

Fördraget om en transportgemenskap godkändes på unionens vägnar den 4 mars 2019 (2) och trädde i kraft den 1 maj 2019.

(3)

Den regionala styrkommittén inrättades genom fördraget om en transportgemenskap för att ansvara för förvaltningen och ett korrekt genomförande av fördraget om en transportgemenskap. Enligt fördraget om en transportgemenskap ska den regionala styrkommittén anta regler för genomförandet av budgeten och för redovisning och revision av räkenskaper.

(4)

Den regionala styrkommittén kommer inom kort att anta beslut om revidering av finansiella regler och revisionsförfaranden som gäller för transportgemenskapen.

(5)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i den regionala styrkommittén, eftersom sådana beslut är nödvändiga för att transportgemenskapens ständiga sekretariat ska fungera väl och kommer att vara bindande för unionen.