ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 311

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

65 årgången
2 december 2022


Innehållsförteckning

 

I   Lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2343 av den 23 november 2022 om fastställande av förvaltnings-, bevarande- och kontrollåtgärder som ska tillämpas i Indiska oceanens tonfiskkommissions (IOTC) behörighetsområde och om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1936/2001, (EG) nr 1984/2003 och (EG) nr 520/2007

1

 

 

II   Icke-lagstiftningsakter

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2344 av den 29 november 2022 om återbetalning i enlighet med artikel 17.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av de anslag som överförts från budgetåret 2022

54

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2345 av den 1 december 2022 om rättelse av den svenska språkversionen av genomförandeförordning (EU) 2017/373 om gemensamma krav för leverantörer av flygledningstjänst/flygtrafiktjänster och övriga nätverksfunktioner för flygledningstjänst, om tillsyn över dessa leverantörer samt om upphävande av förordning (EG) nr 482/2008, genomförandeförordningarna (EU) nr 1034/2011, (EU) nr 1035/2011 och (EU) 2016/1377 och ändring av förordning (EU) nr 677/2011 ( 1 )

58

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2346 av den 1 december 2022 om gemensamma specifikationer för de grupper av produkter utan avsett medicinskt ändamål som förtecknas i bilaga XVI till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 om medicintekniska produkter ( 1 )

60

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2347 av den 1 december 2022 om bestämmelser för tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 vad gäller omklassificering av grupper av vissa aktiva produkter utan avsett medicinskt ändamål ( 1 )

94

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2348 av den 1 december 2022 om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest ( 1 )

97

 

 

BESLUT

 

*

Rådets beslut (EU) 2022/2349 av den 21 november 2022 om bemyndigande att inleda förhandlingar på Europeiska unionens vägnar om en Europarådets konvention om artificiell intelligens, mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen

138

 

*

Rådets beslut (EU) 2022/2350 av den 21 november 2022 om utnämning av en ledamot i Regionkommittén på förslag av Republiken Italien

142

 

*

Beslut (Gusp) 2022/2351 av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik av den 29 november 2022 om utseende av EU-uppdragets styrkechef för Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali) och om upphävande av beslut (Gusp) 2022/657 (EUTM Mali/2/2022)

143

 

*

Rådets beslut (Gusp) 2022/2352 av den 1 december 2022 om en stödåtgärd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten till stöd för den georgiska försvarsmakten

145

 

*

Rådets beslut (EU) 2022/2353 av den 1 december 2022 om en stödåtgärd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten för förstärkning av kapaciteten hos Bosnien och Hercegovinas försvarsmakt

149

 

*

Rådets beslut (Gusp) 2022/2354 av den 1 december 2022 om en stödåtgärd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten för att stödja utplaceringen av rwandiska försvarsstyrkor i Moçambique

153

 

*

Rådets beslut (Gusp) 2022/2355 av den 1 december 2022 om en stödåtgärd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten för förstärkning av kapaciteten hos Islamiska republiken Mauretaniens försvarsmakt

157

 

*

Rådets beslut (Gusp) 2022/2356 av den 1 december 2022 om en stödåtgärd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten till stöd för den libanesiska försvarsmakten

161

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/2357 av den 1 december 2022 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2019/451 vad gäller den harmoniserade standarden för vägbanereflektorer ( 1 )

165

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/2358 av den 1 december 2022 om den franska åtgärden för begränsning av utövandet av trafikrättigheter på grund av allvarliga miljöproblem i enlighet med artikel 20 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 (delgivet med nr C(2022) 8694)  ( 1 )

168

 

*

Europeiska centralbankens beslut (EU) 2022/2359 av den 22 november 2022 om antagande av interna regler om begränsningar av registrerades rättigheter i samband med Europeiska centralbankens interna verksamhet (ECB/2022/42)

176

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2105 av den 29 juli 2022 om fastställande av bestämmelser om kontroller av överensstämmelse av handelsnormer för olivolja och metoder för att analysera egenskaper hos olivolja ( EUT L 284, 4.11.2022 )

199

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

2.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 311/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2022/2343

av den 23 november 2022

om fastställande av förvaltnings-, bevarande- och kontrollåtgärder som ska tillämpas i Indiska oceanens tonfiskkommissions (IOTC) behörighetsområde och om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1936/2001, (EG) nr 1984/2003 och (EG) nr 520/2007

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Målet för den gemensamma fiskeripolitiken enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (3) är att säkerställa att marina biologiska resurser nyttjas på ett sätt som bidrar till långsiktig miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet.

(2)

Genom rådets beslut 98/392/EG (4) har unionen godkänt Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982. Genom rådets beslut 98/414/EG (5) har unionen godkänt avtalet om genomförande av de bestämmelser i den konventionen som rör bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd, som innehåller principer och regler för bevarande och förvaltning av havets levande resurser. Inom ramen för sina vidare internationella åtaganden deltar, unionen i de ansträngningar som görs i internationella vatten för att bevara fiskbestånden.

(3)

I enlighet med rådets beslut 95/399/EG (6) är unionen avtalsslutande part i överenskommelsen om inrättande av Indiska oceanens tonfiskkommission (IOTC).

(4)

IOTC antar årliga bevarande- och förvaltningsåtgärder genom resolutioner som är bindande för IOTC:s avtalsslutande parter liksom för IOTC:s samarbetande icke avtalsslutande parter, inbegripet unionen. Genom denna förordning genomförs de IOTC-resolutioner som antogs mellan 2000 och 2021, med undantag av åtgärder som redan ingår i unionsrätten.

(5)

För att säkerställa att bestämmelserna i förordning (EU) nr 1380/2013 efterlevs har unionslagstiftning antagits i syfte att upprätta ett system för kontroll, inspektion och verkställighet, som omfattar bekämpning av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske). Genom rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (7) upprättas särskilt ett unionssystem för kontroll, inspektion och verkställighet med ett övergripande och integrerat tillvägagångssätt, för att säkerställa att alla bestämmelser i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs. Genom rådets förordning (EG) nr 1005/2008 (8) upprättas ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja IUU-fiske. De förordningarna innehåller redan bestämmelser som omfattar ett antal av de åtgärder som fastställs i IOTC-resolutioner. De bestämmelserna behöver därför inte tas med i denna förordning.

(6)

I enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/473 (9) bör Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA) på kommissionens begäran bistå unionen och medlemsstaterna i deras förbindelser med tredjeländer samt regionala internationella fiskeriorganisationer till vilka unionen är ansluten. När så krävs för genomförandet av unionens skyldigheter bör EFCA, på kommissionens begäran, samordna medlemsstaternas kontroll- och inspektionsverksamhet på grundval av internationella kontroll- och inspektionsprogram, som kan omfatta program som genomförs inom ramen för IOTC:s bevarande- och förvaltningsåtgärder, i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2019/473. EFCA får, i samförstånd med de berörda medlemsstaterna, utarbeta gemensamma operativa inspektions- och övervakningsprogram i det syftet genom att upprätta planer för gemensamt utnyttjande. Det är därför lämpligt att anta bestämmelser som – när EFCA utsetts av kommissionen – inkluderar EFCA såsom det av kommissionen utsedda organ som tar emot information från medlemsstaterna om kontroll och inspektioner, såsom rapporter om inspektioner till havs och anmälningar från kontrollobservatörsprogrammet, och översänder denna till IOTC:s sekretariat.

(7)

Med tanke på fiskbeståndens situation och behovet av att säkerställa en effektiv kontrollverksamhet och lika villkor för alla aktörer i IOTC-området, och i enlighet med artiklarna 28 och 29 i förordning (EU) nr 1380/2013, ska unionens verksamhet i internationella fiskeriorganisationer baseras på bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning, för att säkerställa att fiskeresurserna förvaltas i enlighet med de mål som anges i artikel 2 i den förordningen, och ska unionen säkerställa att unionens fiskeverksamhet utanför unionens vatten grundar sig på samma principer och standarder som dem som är tillämpliga enligt unionsrätten, inbegripet dem som avser kontroll av fiskeverksamhet, och samtidigt främja lika villkor för unionsaktörer i förhållande till aktörer från tredjeländer.

(8)

I IOTC:s förfaranderegler fastställs engelska och franska som officiella språk. För att aktörerna ska kunna bedriva den verksamhet som omfattas av denna förordning på ett ändamålsenligt sätt och för att undvika hinder vid kommunikationen med de behöriga hamnmyndigheterna bör omlastningsdeklarationen lämnas in på ett av IOTC:s officiella språk.

(9)

När medlemsstaterna och kommissionen bedriver forskning om vissa arter i IOTC-området, såsom årfenhaj, rävhaj och blåhaj, bör de också beakta klimatförändringarnas inverkan på deras abundans.

(10)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (10) och lämnade formella kommentarer den 23 maj 2022. Personuppgifter som behandlas inom ramen för denna förordning ska behandlas i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (11) och förordning (EU) 2018/1725. För att säkerställa en effektiv kontroll av efterlevnaden av den här förordningen är det nödvändigt att lagra de personuppgifterna i 10 år. Om personuppgifterna i fråga behövs för uppföljningen av en överträdelse, en inspektion eller rättsliga eller administrativa förfaranden, bör dessa uppgifter kunna lagras i mer än 10 år, dock längst 20 år.

(11)

I syfte att i unionsrätten snabbt genomföra framtida IOTC-resolutioner om ändring eller komplettering av dem som behandlas i denna förordning, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på ändringsbestämmelser om användning av icke-snärjande och biologiskt nedbrytbara anordningar som samlar fisk, hamnar som utsetts enligt IOTC:s regler, information per fartyg till förteckningen över aktiva fartyg som fiskar efter tonfisk och svärdfisk, procentandelen observatörstäckning och täckning när det gäller fältprovtagare inom småskaligt fiske, villkor för befraktning, procentandelen när det gäller inspektioner av landningar i hamn, rapporteringsfrister och bilagorna 1–10 till denna förordning som omfattar IOTC-krav för fångstrapportering, begränsningsåtgärder för att minska fångsten av fåglar, datainsamling, anordningar som samlar fisk, befraktningskrav, omlastningsdeklaration och vissa statistiska programdokument för storögd tonfisk samt hänvisningar till IOTC:s bevarande- och förvaltningsåtgärder som avser principer för utformning och utplacering av anordningar som samlar fisk för att minska risken för insnärjning, rapportering om sådana anordningar, märkning och identifiering av fartyg, dokument för IUU-rapportering, statistiska programdokument för storögd tonfisk, meddelande till hamnstat om anlöp, minimistandarder för hamninspektionsförfaranden i medlemsstater, rapporteringsformulär för överträdelser och rapporteringsmallar för fångster och fiskeåtgärder. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (12). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(12)

Eftersom denna förordning innehåller en ny och omfattande uppsättning regler bör bestämmelserna om IOTC:s bevarande- och förvaltningsåtgärder i rådets förordningar (EG) nr 1936/2001 (13), (EG) nr 1984/2003 (14) och (EG) nr 520/2007 (15) utgå. De förordningarna bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Innehåll

Genom denna förordning genomförs i unionsrätten förvaltnings-, bevarande- och kontrollåtgärder som fastställts av Indiska oceanens tonfiskkommission (IOTC) och som är bindande för unionen.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på

a)

unionsfiskefartyg som är verksamma i området,

b)

unionsfiskefartyg i samband med omlastning och landning av IOTC-arter utanför området, och

c)

tredjelands fiskefartyg som använder hamnar i medlemsstaterna och som transporterar IOTC-arter eller fiskeriprodukter som härrör från sådana arter.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.

överenskommelsen: överenskommelsen om inrättande av Indiska oceanens tonfiskkommission.

2.

området: de delar av Indiska oceanen som definieras i artikel II i och bilaga A till överenskommelsen.

3.

unionsfiskefartyg: varje fartyg, oavsett storlek, som för en medlemsstats flagg och som är utrustat för kommersiellt nyttjande av marina biologiska resurser, inklusive stödfartyg, fiskberedningsfartyg, fartyg som deltar i omlastning samt transportfartyg som är utrustade för transport av fiskeriprodukter, med undantag av containerfartyg.

4.

IOTC-arter: tonfisk och tonfiskliknande arter och hajar som förtecknas i bilaga B till avtalet samt andra arter som fångas tillsammans med dessa arter.

5.

avtalsslutande parter och samarbetande icke-avtalsslutande parter eller IOTC-parter: avtalsslutande parter i överenskommelsen eller samarbetande icke-avtalsslutande parter.

6.

bevarande- och förvaltningsåtgärd: en tillämplig bevarande- och förvaltningsåtgärd som antagits av IOTC i enlighet med artiklarna V.2 c och IX.1 i överenskommelsen.

7.

olämplig som livsmedel: fisk som snärjts in eller krossats i snörpvaden, som skadats på grund av predation, eller som har dött och förstörts i nätredskapet när ett redskapsfel har förhindrat både normal upptagning av nätredskapet och fångsten, och ansträngningar för att frisläppa fisken levande; begreppet inbegriper inte fisk som betraktas som icke önskvärd i fråga om storlek, säljbarhet eller artsammansättning eller fisk som förstörts eller förorenats till följd av agerande eller underlåtenhet av unionsfiskefartygets besättning.

8.

anordning som samlar fisk eller FAD: permanenta, halvpermanenta eller tillfälliga föremål, strukturer eller anordningar av något material, syntetiskt eller naturligt, som placeras ut och/eller spåras, i syfte att samla tonfiskarter som är målarter för efterföljande fångst.

9.

drivande anordningar som samlar fisk: anordningar som samlar fisk och som inte är förankrade i havsbotten.

10.

förankrade anordningar som samlar fisk: anordningar som samlar fisk och som är förankrade i havsbotten.

11.

mätboj: flytande anordning, drivande eller förankrad, som sätts ut av statliga eller erkända vetenskapliga organisationer eller enheter, för elektronisk insamling och mätning av miljödata och inte för fiskeändamål.

12.

IOTC:s omlastningsdeklaration: dokumentet i bilaga 7.

13.

IMO-nummer: ett sjusiffrigt nummer, som tilldelats ett fartyg under överinseende av Internationella sjöfartsorganisationen (IMO).

14.

befraktning: ett avtal eller arrangemang genom vilket ett fiskefartyg som för en IOTC-parts flagg har kontrakterats för en fastställd tidsperiod av en operatör i en annan IOTC-part utan byte av flagg; befraktande IOTC-part avser den IOTC-part som innehar kvottilldelningen eller fiskemöjligheterna, och den IOTC-part som är flaggstat avser den IOTC-part där det befraktade fartyget är registrerat.

15.

transportfartyg: ett stödfartyg som deltar i omlastning och tar emot IOTC-arter från ett annat fartyg.

16.

den elektroniska applikationen för hamnstatsåtgärder eller e-PSM-applikationen: den webbaserade applikation som utformats och utvecklats för att göra det lättare för och hjälpa en IOTC-part när den genomför IOTC-resolutionerna om hamnstatsåtgärder.

17.

olagligt, orapporterat och oreglerat fiske eller IUU-fiske: fiskeverksamhet enligt definitionerna i artikel 2.1–2.4 i förordning (EG) nr 1005/2008.

KAPITEL II

FÖRVALTNING OCH BEVARANDE

Avsnitt 1

Tropiska tonfiskar

Artikel 4

Utkastförbud

1.   Snörpvadsfartyg från unionen ska behålla ombord och landa alla fångster av tropiska tonfiskar (storögd tonfisk (Thunnus obesus), gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) och bonit (Katsuwonus pelamis)), utom när fartygets befälhavare fastställer

a)

att fisken är olämplig som livsmedel, eller

b)

att lagringskapaciteten är otillräcklig för att ta emot de tropiska tonfiskar och icke-målarter som fångats vid den sista utsättningen under en fiskeresa.

2.   Fisk som avses i punkt 1 b får endast kastas överbord om befälhavaren och besättningen försöker frisläppa de tropiska tonfiskarna och icke-målarterna levande så snart som möjligt, med hänsyn tagen till besättningens säkerhet, och inget ytterligare fiske bedrivs efter utkastet förrän de tropiska tonfiskarna och icke-målarterna ombord på fartyget har landats eller omlastats.

3.   Befälhavaren på ett unionsfiskefartyg ska registrera de undantag som avses i punkt 1 a och b i den relevanta loggboken, med uppgift om uppskattad vikt i ton och artsammansättning av den fisk som kastas överbord, liksom uppskattad vikt i ton och artsammansättning av den fisk som behålls från den utsättningen.

4.   Vid tillämpning av denna artikel omfattar icke-målarter tonfiskarter som inte är målarter liksom regnbågslöpare (Elagatis bipinnulata), guldmakrill (Coryphaena hippurus), tryckarfiskar (familjen Balistidae), spjutfiskar (familjerna Xiphiidae och Istiophoridae), wahoo (Acanthocybium solandri) och barracudafiskar (familjen Sphyraenidae).

Artikel 5

Förbud mot fiske vid mätbojar

1.   Unionsfiskefartyg får inte avsiktligen fiska inom en nautisk mil från en mätboj eller interagera med en mätboj i området, särskilt genom att

a)

lägga ut fiskeredskap runt bojen,

b)

binda upp eller göra fast fartyget, något fiskeredskap eller någon del av fartyget vid en mätboj eller dess förtöjning, eller

c)

göra loss mätbojens förankringslina.

2.   Genom undantag från punkt 1 får unionsfiskefartyg bedriva verksamhet inom en nautisk mil från mätbojar förutsatt att de bedriver verksamheten inom ramen för medlemsstaters vetenskapliga forskningsprogram som har anmälts till IOTC och att de inte interagerar med mätbojarna.

3.   Unionsfiskefartyg får inte ta ombord en mätboj i området, såvida inte den ägare som ansvarar för den bojen uttryckligen har godkänt eller begärt detta.

4.   Unionsfiskefartyg som är verksamma i området ska hålla utkik efter förtöjda mätbojar till havs och vidta alla rimliga åtgärder för att undvika att fiskeredskap snärjs in i eller på något sätt direkt interagerar med sådana mätbojar. När ett unionsfiskefartygs fiskeredskap snärjs in i en mätboj ska unionsfiskefartyget avlägsna det insnärjda redskapet med så liten skada på mätbojen som möjligt.

5.   Unionsfiskefartyg ska till sin flaggmedlemsstat rapportera alla mätbojar som de har konstaterat vara skadade eller på annat sätt obrukbara, tillsammans med uppgifter om observationen, bojens position och eventuella synliga identifierande uppgifter på den. Medlemsstaterna ska skicka sådana rapporter, och information om positionen för de mätbojar som tillhör dem och som de har placerat ut inom hela området, till kommissionen, i enlighet med artikel 51.5.

AVSNITT 2

Spjutfiskar

Artikel 6

Spjutfiskar

1.   Unionsfiskefartyg får inte behålla ombord, omlasta eller landa exemplar av randig marlin (Tetrapturus audax), svart marlin (Istiompax indica), blå marlin (Makaira nigricans) eller segelfisk (Istiophorus platypterus) med en längd från underkäkens spets till stjärtfenans delning på under 60 cm. Om sådan fisk fångas ska den omedelbart släppas tillbaka i havet på ett sätt som maximerar överlevnadspotentialen efter frisläppandet utan att äventyra besättningens säkerhet.

2.   Unionsfiskefartyg som fångar randig marlin, svart marlin, blå marlin eller segelfisk ska registrera relevanta fångst- och fiskeansträngningsdata i enlighet med bilaga 1.

3.   Medlemsstaterna ska genomföra ett datainsamlingsprogram för att säkerställa en korrekt rapportering av fångster av randig marlin, svart marlin, blå marlin eller segelfisk i enlighet med artikel 51.1.

4.   Medlemsstaterna ska rapportera om de åtgärder som vidtagits för att övervaka fångster och förvalta fisket för hållbart nyttjande och bevarande av randig marlin, svart marlin, blå marlin och segelfisk i sina nationella vetenskapliga rapporter i enlighet med artikel 51.6.

AVSNITT 3

Blåhaj

Artikel 7

Blåhaj

1.   Unionsfiskefartygens fångster av blåhaj (Prionace glauca) ska registreras i loggboken i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009.

2.   Medlemsstaterna ska genomföra datainsamlingsprogram för att säkerställa förbättrad rapportering av korrekta data om fångst, fiskeansträngning, storlek och utkast när det gäller blåhaj. Medlemsstaterna ska rapportera data om fångster av blåhaj i enlighet med artikel 51.1.

3.   Medlemsstaterna ska i sin genomföranderapport ta med information om de åtgärder som vidtagits för att övervaka fångster av blåhaj i enlighet med artikel 51.5.

4.   Medlemsstaterna uppmanas att bedriva vetenskaplig forskning om blåhaj som kan ge information om viktiga biologiska, ekologiska och beteendemässiga egenskaper, livscykler, migration och överlevnad efter frisläppande och riktlinjer för säkert frisläppande och identifiering av uppväxtområden samt förbättrade fiskemetoder. Sådan information ska tas med i de rapporter som skickas till kommissionen i enlighet med artikel 51.6.

AVSNITT 4

Fiske med användning av luftfartyg, anordningar som samlar fisk och artificiell belysning

Artikel 8

Förbud mot användning av luftfartyg för att fånga fisk

1.   Unionsfiskefartyg, inbegripet stöd- och försörjningsfartyg, får inte använda luftfartyg, inte heller obemannade sådana, som hjälpmedel vid fiske. Alla fiskeinsatser som görs i området med hjälp av luftfartyg, även obemannade sådana, ska omedelbart rapporteras till flaggmedlemsstaten, kommissionen eller ett organ som kommissionen utsett. Kommissionen, eller ett organ som kommissionen utsett, ska utan dröjsmål underrätta IOTC:s sekretariat om detta.

2.   Luftfartyg, även obemannade sådana, får användas för vetenskapliga ändamål liksom för uppföljning, kontroll och övervakning.

Artikel 9

Anordningar som samlar fisk

1.   Unionsfiskefartyg ska separat registrera fiskeverksamhet i förbindelse med drivande respektive förankrade anordningar som samlar fisk, med användning av de specifika dataelement som anges i bilaga 2. Medlemsstaterna ska skicka den informationen till kommissionen, i enlighet med artikel 51.

2.   Daglig information om alla aktiva anordningar som samlar fisk ska översändas till kommissionen med följande information: datum, identifiering av instrumentboj, berört fartyg och daglig position; informationen ska sammanställas månadsvis och lämnas in tidigast 60 men senast 90 dagar efter den månadsvisa sammanställningen av de berörda uppgifterna. Kommissionen ska skicka den informationen till IOTC:s sekretariat.

3.   Medlemsstaterna ska upprätta nationella förvaltningsplaner för sina snörpvadsfartygs användning av drivande anordningar som samlar fisk. Förvaltningsplanerna ska

a)

som ett minimum vara i överensstämmelse med de riktlinjer som anges i bilaga II till bevarande- och förvaltningsåtgärd 19/02,

b)

inbegripa initiativ eller kartläggningar för att undersöka och, i möjligaste mån, minimera fångsten av små exemplar av storögd och gulfenad tonfisk samt icke-målarter som lockas till anordningar som samlar fisk, och

c)

innehålla riktlinjer för att i möjligaste mån förhindra att anordningar som samlar fisk går förlorade eller överges.

4.   Senast 75 dagar före IOTC:s årliga möte ska medlemsstaterna, i enlighet med artikel 51.5, till kommissionen skicka en rapport om framstegen med förvaltningsplanerna för anordningar som samlar fisk, inbegripet översyner av de förvaltningsplaner som ursprungligen lämnats in och översyner av tillämpningen av principerna i bilaga V till bevarande- och förvaltningsåtgärd 19/02. Kommissionen ska skicka denna information till IOTC:s sekretariat senast 60 dagar före IOTC:s årliga möte.

Artikel 10

Icke-snärjande och biologiskt nedbrytbara anordningar som samlar fisk

1.   Unionsfiskefartyg ska använda icke-snärjande utformning och material för konstruktionen av anordningar som samlar fisk som säkerställer att FAD-ytstrukturen inte är täckt eller är täckt endast med material utan maskor. Om en del under ytstrukturen används får den inte vara tillverkad av nät utan av material utan maskor, såsom linor eller kanvasduk.

2.   Unionsfiskefartyg ska sträva efter att övergå till att under alla omständigheter använda biologiskt nedbrytbara anordningar som samlar fisk, utom i fråga om material som används för instrumentbojarna.

3.   Operatörerna ska sträva efter att genomföra försök med biologiskt nedbrytbara material för att göra det lättare för sina flottor att övergå till att använda endast biologiskt nedbrytbart material för konstruktionen av drivande anordningar som samlar fisk.

Artikel 11

Förbud mot användning av artificiell belysning för att locka fisk

1.   Unionsfiskefartyg får inte använda, installera eller ha igång artificiell belysning på eller under vattenytan för att samla tonfisk och tonfiskliknande arter utanför territorialvattengränsen.

2.   Det är förbjudet att använda belysning på drivande anordningar som samlar fisk.

3.   Om unionsfiskefartyg stöter på drivande anordningar som samlar fisk vilka är utrustade med artificiell belysning i området ska de omedelbart avlägsna dem och föra dem tillbaka till hamn.

4.   Unionsfiskefartyg får inte bedriva fiskeverksamhet runt eller i närheten av fartyg eller drivande anordningar som samlar fisk vilka är utrustade med artificiell belysning i syfte att locka till sig tonfisk och tonfiskliknande arter i området.

5.   Lanternor och belysning som krävs för att säkerställa säkra arbetsförhållanden omfattas inte av förbudet i punkt 1.

AVSNITT 5

Omlastning i hamn

Artikel 12

Omlastning

All omlastning av IOTC-arter ska ske i hamnar som utsetts i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 1005/2008 eller i hamnar som utsetts och offentliggjorts för detta ändamål av en IOTC-part och anmälts till IOTC:s sekretariat.

Artikel 13

Omlastningar

1.   Omlastningar i hamn får endast ske i enlighet med följande förfarande:

a)

Befälhavaren på ett unionsfiskefartyg ska minst 48 timmar före omlastningen meddela hamnstatens myndigheter

fiskefartygets namn och dess nummer i IOTC:s register över fiskefartyg,

transportfartygets namn och den produkt som ska omlastas,

vikt i ton för varje produkt som ska omlastas,

datum och plats för omlastningen,

de viktigaste fångstområdena för tonfisk och tonfiskliknande arter samt hajar.

b)

Befälhavaren på ett unionsfiskefartyg ska registrera och på elektronisk väg översända en omlastningsdeklaration i enlighet med artikel 22 i förordning (EG) nr 1224/2009.

2.   Senast 15 dagar efter omlastningen ska befälhavaren på det berörda unionsfiskefartyget fylla i IOTC:s omlastningsdeklaration och översända denna till sin flaggmedlemsstat på ett av IOTC:s officiella språk, tillsammans med fartygets nummer i IOTC:s register över fiskefartyg. Befälhavaren på ett unionstransportfartyg ska också, inom 24 timmar efter omlastningen, fylla i och till de behöriga hamnstatsmyndigheterna överföra IOTC:s omlastningsdeklaration på ett av IOTC:s officiella språk.

Artikel 14

Landning av omlastad fångst som görs av unionstransportfartyg

1.   Genom undantag från artikel 17.1 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska förhandsanmälan inges minst 48 timmar innan fartyget beräknas anlöpa hamnen.

2.   De medlemsstater där omlastade fångster landas ska vidta lämpliga åtgärder för att kontrollera att den mottagna informationen är korrekt och samarbeta med transportfartygets flaggmedlemsstat, den hamnstat där omlastningen ägde rum och de berörda fångstfartygens flaggstater för att säkerställa att landningarna överensstämmer med den fångstmängd som rapporterats för varje fiskefartyg. Den kontrollen ska utföras på ett sådant sätt att transportfartyget utsätts för minsta möjliga störning och olägenhet och en försämring av fiskens kvalitet undviks.

3.   Befälhavaren på ett unionens transportfartyg som landar fångst i ett tredjeland ska, minst 48 timmar före ankomsten till hamn och utöver den förhandsanmälan som avses i punkt 1, inge en förhandsanmälan i enlighet med den nationella lagstiftningen i det tredjeland i vars hamn fartyget avser att landa omlastade fångster. Befälhavaren ska också skicka IOTC:s omlastningsdeklaration på ett av IOTC:s officiella språk till de behöriga myndigheterna i den stat där omlastade fångster ska landas och får inte genomföra landningen innan tillstånd till detta har getts.

4.   Om landning sker i ett tredjeland ska transportfartygets befälhavare samarbeta med hamnstatens myndigheter.

5.   Unionsfiskefartygens flaggmedlemsstater ska i sina rapporter i enlighet med artikel 51.5 inkludera uppgifter om de omlastningar som deras fartyg gjort.

KAPITEL III

SKYDD AV VISSA MARINA ARTER

Avsnitt 1

Hajar och rockor

Artikel 15

Allmänna bevarandeåtgärder för hajar

1.   Unionsfiskefartyg ska vidta alla rimliga åtgärder för att tillämpa IOTC:s identifieringsguider och hanteringsmetoder.

2.   Unionsfiskefartyg ska i möjligaste mån omedelbart frisläppa oskadade oönskade hajarter som fångats och tagits levande ombord på fartyg, med undantag av blåhaj. Sådana fångster ska rapporteras i loggboken i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009, med uppgift om status vid frisläppande (döda eller levande).

3.   Medlemsstaterna ska i enlighet med artikel 51.1 till kommissionen rapportera data om alla hajfångster, inklusive alla tillgängliga historiska data, uppskattningar och livsstatus av utkast och frisläppande (döda eller levande) liksom storleksfrekvenser för hajar som fångats av deras fiskefartyg.

Artikel 16

Årfenhaj

1.   Unionsfiskefartyg får inte behålla ombord, omlasta, landa, lagra, sälja eller till försäljning bjuda ut delar eller hela kroppar av årfenhaj (Carcharhinus longimanus).

2.   Genom undantag från punkt 1 ska vetenskapliga observatörer tillåtas att samla in biologiska prover från årfenhaj som fångats i området och som är döda vid inhalningen, förutsatt att proverna ingår i ett forskningsprojekt som godkänts av IOTC:s vetenskapliga kommitté eller IOTC:s arbetsgrupp för ekosystem och bifångster.

3.   När så är möjligt ska medlemsstaterna och kommissionen sträva efter att bedriva forskning om årfenhaj som fångas i området, i syfte att identifiera potentiella uppväxtområden.

Artikel 17

Rävhaj

1.   Unionsfiskefartyg får inte behålla ombord, omlasta, landa, lagra, sälja eller till försäljning bjuda ut delar eller hela kroppar av rävhaj tillhörande någon av arterna i familjen Alopiidae.

2.   Genom undantag från punkt 1 ska vetenskapliga observatörer tillåtas att samla in biologiska prover från rävhaj som fångats i området och som är död vid inhalningen, förutsatt att proverna ingår i ett forskningsprojekt som godkänts av IOTC:s vetenskapliga kommitté eller IOTC:s arbetsgrupp för ekosystem och bifångster.

3.   Fritids- och sportfiskare ska frisläppa alla rävhajar levande. De får under inga omständigheter behållas ombord, omlastas, landas, lagras, säljas eller bjudas ut till försäljning. Medlemsstaterna ska säkerställa att fritids- och sportfiskare som bedriver fiske med risk för fångst av rävhaj är utrustade med lämpliga anordningar för frisläppande av djuren levande.

4.   Medlemsstaterna och kommissionen ska sträva efter att bedriva forskning om rävhajar som fångas i området, i syfte att identifiera potentiella uppväxtområden.

Artikel 18

Vingrocka

1.   Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att avsiktligt sätta ut någon typ av redskap runt en vingrocka (arter av släktet Mobula) om djuret har iakttagits innan utsättningen påbörjas.

2.   Unionsfiskefartyg får inte behålla ombord, omlasta, landa, lagra, sälja eller till försäljning bjuda ut delar eller hela kroppar av vingrocka.

3.   Unionsfiskefartyg som oavsiktligt fångat vingrockor ska omedelbart frisläppa dem levande och oskadda, i den mån det är praktiskt möjligt, så snart de upptäcks i nätredskapet, på kroken eller på däck, på ett sätt som leder till minsta möjliga skada på de enskilda rockor som fångas. De ska vidta alla rimliga åtgärder för att tillämpa hanteringsförfarandena för vingrocka, samtidigt som hänsyn tas till besättningens säkerhet.

4.   Trots vad som sägs i punkt 3 ska ett snörpvadsfartyg från unionen som oavsiktligt fångar och fryser in en vingrocka under sin fiskeinsats överlämna hela vingrockan till de ansvariga statliga myndigheterna eller någon annan behörig myndighet eller kasta den överbord vid landningsplatsen. Vingrocka som överlämnas på detta sätt får inte säljas eller användas för byteshandel, men får doneras för inhemsk livsmedelskonsumtion.

5.   Unionsfiskefartyg ska använda lämpliga metoder för begränsning, identifiering, hantering och frisläppande och förvara all nödvändig utrustning ombord för frisläppande av vingrocka.

Artikel 19

Valhaj

1.   Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att avsiktligt sätta ut snörpvad runt en valhaj (Rhincodon typus) i området om den har iakttagits innan utsättningen påbörjas.

2.   Om en valhaj oavsiktligt omringas eller snärjs in i fiskeredskapet ska unionsfiskefartygen

a)

vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa ett säkert frisläppande, i enlighet med tillgängliga riktlinjer för bästa praxis för säkert frisläppande och säker hantering av valhaj från IOTC:s vetenskapliga kommitté, med hänsyn tagen till besättningens säkerhet,

b)

rapportera incidenten till fartygets flaggmedlemsstat, med följande information:

Antalet individer.

En kort beskrivning av interaktionen, med uppgift om hur och varför interaktionen ägde rum, om möjligt.

Platsen för omringningen.

De åtgärder som vidtagits för att säkerställa ett säkert frisläppande.

En bedömning av valhajens livsstatus vid frisläppandet, inbegripet huruvida den frisläpptes levande men dog därefter.

AVSNITT 2

Andra arter

Artikel 20

Val

1.   Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att avsiktligt sätta ut snörpvad runt en val i området, om den har iakttagits innan utsättningen påbörjas.

2.   Om en val oavsiktligt omringas av en snörpvad eller fångas med andra redskapstyper för fiske efter tonfisk och tonfiskliknande arter som är associerade med valar, ska unionsfiskefartygen

a)

vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa ett säkert frisläppande, i enlighet med IOTC:s vetenskapliga kommittés tillgängliga riktlinjer för bästa praxis för säkert frisläppande och säker hantering av val, med hänsyn tagen till besättningens säkerhet,

b)

rapportera incidenten till fartygets flaggmedlemsstat, med följande information:

Art (om känd).

Antalet individer.

En kort beskrivning av interaktionen, med uppgift om hur och varför interaktionen ägde rum, om möjligt.

Platsen för omringningen.

De åtgärder som vidtagits för att säkerställa ett säkert frisläppande.

En bedömning av djurets livsstatus vid frisläppandet, inbegripet huruvida det frisläpptes levande men dog därefter.

3.   Medlemsstaterna ska rapportera den information som avses i punkt 2 b i denna artikel genom loggböcker i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009, inbegripet status vid frisläppandet (död eller levande), eller, när en observatör är ombord, genom observatörsprogram, och skicka den till kommissionen, i enlighet med artikel 51.1 och 51.5.

Artikel 21

Havssköldpadda

1.   Unionsfiskefartyg ska tillämpa följande begränsningsåtgärder:

a)

Långrevsfartyg ska medföra redskap för linkapning och avkrokning för att underlätta en lämplig hantering och ett snabbt frisläppande av havssköldpaddor (arter i familjerna Cheloniidae och Dermochelyidae) som har fångats eller snärjts in och vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa ett säkert frisläppande och en säker hantering i enlighet med IOTC:s hanteringsriktlinjer.

b)

I den mån det är praktiskt möjligt, ska snörpvadsfartyg

undvika omringning av havssköldpaddor och, om en havssköldpadda omringas eller snärjs in, vidta praktiska åtgärder för att på ett säkert sätt frisläppa sköldpaddan i enlighet med IOTC:s riktlinjer för hantering,

frisläppa alla havssköldpaddor som påträffats insnärjda i anordningar som samlar fisk eller i fiskeredskap,

om en havssköldpadda är insnärjd i nätredskapet, stoppa upptagningen av redskapet så snart som sköldpaddan kommer upp ur vattnet; innan upptagningen av nätredskapet återupptas ska operatören lösgöra sköldpaddan utan att skada den och hjälpa den att återhämta sig innan den släpps tillbaka i vattnet, och

medföra och använda håvar, när så är lämpligt, för att hantera havssköldpaddor.

2.   Unionsfiskefartyg ska, om det är praktiskt möjligt, ta ombord fångade havssköldpaddor som är medvetslösa eller inaktiva så snart som möjligt och hjälpa dem att återhämta sig, inbegripet genom återupplivningsförsök, innan de på ett säkert sätt släpps tillbaka i vattnet.

3.   Medlemsstaterna ska säkerställa att unionsfiskefartyg använder lämpliga metoder för begränsning, identifiering, hantering och avkrokning och ombord förvarar all nödvändig utrustning för frisläppande av havssköldpaddor, och de ska vidta alla rimliga åtgärder i enlighet med IOTC:s informationsblad om havssköldpaddor i IOTC:s hanteringsriktlinjer enligt punkt 1 a.

4.   Medlemsstaterna ska rapportera om genomförandet av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) riktlinjer för att minska dödligheten för havssköldpaddor vid fiskeinsatser.

5.   Medlemsstaterna ska till kommissionen skicka alla data om sina fartygs interaktion med havssköldpaddor, i enlighet med artikel 51.1. Dessa data ska inbegripa nivån av loggboks- eller observatörstäckning och en uppskattning av den totala dödligheten hos havssköldpaddor som oavsiktligt fångas i fiskena.

6.   Unionsfiskefartyg ska registrera alla incidenter med havssköldpaddor under fiskeinsatserna, inklusive status vid frisläppande (döda eller levande) i loggböckerna, i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009. De ska rapportera sådana incidenter till sina flaggmedlemsstater, om möjligt med information om art, fångstplats, skick, vidtagna åtgärder ombord och plats för frisläppande. Medlemsstaterna ska skicka denna information till kommissionen i enlighet med artikel 51.1.

Artikel 22

Havsfåglar

1.   Unionsfiskefartyg ska använda begränsningsåtgärder för att minska bifångsten av havsfåglar i alla fiskeområden, under alla fiskesäsonger och i alla fisken. I området söder om 25° sydlig bredd ska alla långrevsfartyg använda minst två av de tre begränsningsåtgärder som anges i bilaga 4 och uppfylla minimistandarderna för de åtgärderna. Torilinor ska utformas och användas i enlighet med de kompletterande specifikationer som anges i bilaga 5.

2.   Unionsfiskefartyg ska registrera data om oavsiktlig fångst av havsfåglar per art, särskilt genom det regionala observatörsprogram som avses i artikel 30, och rapportera dem till kommissionen i enlighet med artikel 51.1. Observatörerna ska i möjligaste mån fotografera de havsfåglar som fångats av unionsfiskefartyg och översända fotografierna till nationella havsfågelexperter eller IOTC:s sekretariat för bekräftelse av identifieringen.

3.   Medlemsstaterna ska informera kommissionen, eller ett organ som kommissionen utsett, om hur det regionala observatörsprogram som avses i artikel 30 genomförs, i enlighet med artikel 51.5.

KAPITEL IV

KONTROLLÅTGÄRDER

AVSNITT 1

Allmänna villkor

Artikel 23

Dokumentation ombord på unionsfiskefartyg

1.   Unionsfiskefartyg ska föra fiskeloggbok i enlighet med denna förordning. Originalregistreringen i fiskeloggböckerna ska förvaras ombord på fiskefartyget i minst tolv månader.

2.   Unionsfiskefartyg ska ombord medföra giltiga dokument som utfärdats av den behöriga myndigheten i flaggmedlemsstaten och som omfattar följande:

a)

Licens eller tillstånd att fiska och villkor för licensen eller tillståndet.

b)

Fartygets namn.

c)

Hamn där fartyget är registrerat och registreringsnummer.

d)

Internationell radioanropssignal.

e)

Namn på och adress till ägaren eller ägarna och, i tillämpliga fall, befraktaren.

f)

Största längd (LOA).

g)

Maskinstyrka, i kW/hästkrafter, i lämpliga fall.

3.   Medlemsstaterna ska regelbundet, och minst en gång om året, kontrollera giltigheten av de dokument som ska medföras ombord på fiskefartyg.

4.   Medlemsstaterna ska säkerställa att alla dokument som medförs ombord och alla ändringar av dem utfärdas och certifieras av den behöriga myndigheten och att fiskefartyg märks på ett sådant sätt att de lätt kan identifieras genom allmänt accepterade internationella standarder, såsom FAO:s standardspecifikation för märkning och identifiering av fiskefartyg.

AVSNITT 2

Fartygsregister

Artikel 24

Register över fiskefartyg med tillstånd

1.   Följande unionsfiskefartyg ska tas upp i IOTC:s register över fiskefartyg:

a)

Fartyg med en största längd (LOA) på 24 meter eller mer.

b)

Fartyg med en största längd (LOA) på mindre än 24 meter, om de fiskar utanför en medlemsstats exklusiva ekonomiska zon.

2.   Unionsfiskefartyg som inte är upptagna i IOTC:s register enligt punkt 1 får inte fiska efter, behålla ombord, omlasta eller landa IOTC-arter, stödja någon fiskeverksamhet eller placera ut drivande anordningar som samlar fisk i området.

Denna punkt ska inte tillämpas på fartyg med en största längd (LOA) på mindre än 24 meter som verkar i en medlemsstats exklusiva ekonomiska zon.

3.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna en förteckning över de fartyg som uppfyller kraven i punkt 1 och som har tillstånd att verka i området. Denna förteckning ska innehålla följande uppgifter för varje fartyg:

a)

Fartygets namn och registreringsnummer.

b)

IMO-nummer.

c)

Tidigare namn (i förekommande fall) eller angivelse av att uppgift om detta saknas.

d)

Tidigare flagg (i förekommande fall) eller angivelse av att uppgift om denna saknas.

e)

Uppgifter om tidigare strykning från andra register (i förekommande fall) eller angivelse av att sådana uppgifter saknas.

f)

Internationell(a) radioanropssignal(er) (i förekommande fall) eller angivelse av att uppgift om detta saknas.

g)

Registreringshamn.

h)

Typ av fartyg, största längd (LOA) (m) och bruttodräktighet (GT).

i)

Lastrummets/lastrummens totala volym i kubikmeter.

j)

Ägarens/Ägarnas och operatörens/operatörernas namn och adress.

k)

Den verkliga huvudmannens/De verkliga huvudmännens namn och adress, om dessa är kända och inte är desamma som fartygsägarens/operatörens, eller angivelse av att sådana uppgifter saknas.

l)

Namn på, adress till och registreringsnummer för det företag som driver fartyget (i förekommande fall).

m)

Redskap som används.

n)

Period/Perioder som beviljats för fiske och/eller omlastning.

o)

Färgfotografier av fartyget som visar

styrbordssidan och babordssidan, som vart och ett visar hela konstruktionen,

bogen.

p)

minst ett färgfotografi som tydligt visar minst ett av de externa märken som anges i led a.

4.   Medlemsstaterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om eventuella tillägg till, strykningar från eller ändringar i IOTC:s register. Kommissionen ska utan dröjsmål skicka denna information till IOTC:s sekretariat.

5.   Under varje år ska kommissionen, vid behov, förse IOTC:s sekretariat med uppdaterad information om unionsfiskefartyg som är upptagna i IOTC:s register enligt punkt 1.

Artikel 25

Överföring av information

Den information som medlemsstaterna ska lämna till kommissionen i enlighet med artikel 24 i denna förordning ska lämnas i ett elektroniskt format i enlighet med artikel 39 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2403 (16).

Artikel 26

Tillstånd för fiskefartyg

1.   Medlemsstaterna ska utfärda tillstånd att fiska efter IOTC-arter för fiskefartyg som för deras flagg i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) 2017/2403.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna en uppdaterad mall för det officiella tillståndet att fiska utanför nationella jurisdiktioner och uppdatera informationen i mallen när så krävs. Kommissionen ska utan dröjsmål skicka denna information till IOTC:s sekretariat. Mallen ska innehålla följande uppgifter:

a)

Den behöriga myndighetens namn.

b)

Namn på och kontaktuppgifter för personal vid den behöriga myndigheten.

c)

Underskrift av den behöriga myndighetens personal.

d)

Den behöriga myndighetens officiella stämpel.

3.   Den mall som avses i punkt 2 ska användas endast för uppföljning, kontroll och övervakning. Eventuella skillnader mellan mallen och det tillstånd som medförs ombord på fartyget ska inte utgöra en överträdelse, men ska leda till att den kontrollerande staten reder ut frågan med den identifierade behöriga myndigheten i det berörda fartygets flaggstat.

Artikel 27

Skyldigheter för medlemsstater som utfärdar fisketillstånd

1.   Medlemsstaterna ska

a)

tillåta sina fartyg att verka i området endast om de kan uppfylla kraven och skyldigheterna enligt IOTC-avtalet, denna förordning och bevarande- och förvaltningsåtgärder,

b)

vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att deras fiskefartyg följer denna förordning och bevarande- och förvaltningsåtgärder,

c)

vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att deras hjälpfiskefartyg ombord förvarar giltiga certifikat över fartygets registrering och giltiga tillstånd att fiska eller omlasta,

d)

säkerställa att deras fiskefartyg med tillstånd inte har bedrivit IUU-fiske eller, om ett fartyg har en sådan historik, att den nya ägaren har lagt fram tillräckliga bevis för att

de tidigare ägarna och operatörerna inte har någon nyttjanderätt eller juridiska eller finansiella intressen i eller någon kontroll över dessa fartyg,

parterna involverade i IUU-incidenten officiellt har löst problemet, och sanktioner har tillämpats, och

deras hjälpfiskefartyg inte är inblandade i eller knutna till IUU-fiske, mot bakgrund av alla relevanta fakta,

e)

säkerställa, i den mån det är möjligt enligt nationell lagstiftning, att ägarna och operatörerna av deras hjälpfiskefartyg inte deltar i eller är knutna till tonfiskfiske som bedrivs av fartyg som inte är upptagna i IOTC:s register enligt artikel 24.1, och

f)

vidta nödvändiga åtgärder för att, i den mån det är möjligt enligt nationell lagstiftning, säkerställa att ägarna av hjälpfiskefartyg som är registrerade i IOTC:s register enligt artikel 24.1 är medborgare eller juridiska enheter i flaggmedlemsstaten, så att eventuella kontroller eller sanktioner kan vidtas mot dem, när så krävs.

2.   Medlemsstaterna ska rapportera resultaten av översynen av de insatser och åtgärder som vidtagits enligt punkt 1 i denna artikel till kommissionen, eller till ett organ som kommissionen utsett, i enlighet med artikel 51.5.

3.   Medlemsstater som utfärdar licenser till sina fiskefartyg med tillstånd ska årligen rapportera till kommissionen, eller till ett organ som kommissionen utsett, alla åtgärder som vidtagits i enlighet med bilaga I till bevarande- och förvaltningsåtgärd 05/07, i det format som anges i bilaga II till den åtgärden, och i enlighet med artikel 51 i denna förordning.

Artikel 28

Åtgärder mot fartyg som inte är upptagna i IOTC:s fartygsregister

1.   Unionsfiskefartyg som inte är upptagna i IOTC:s register enligt artikel 24.1 får inte fiska efter, behålla ombord, omlasta eller landa IOTC-arter i området.

2.   För att säkerställa att denna förordning är ändamålsenlig när det gäller arter som omfattas av program för statistikdokument ska medlemsstaterna

a)

validera statistikdokument endast för unionsfartyg registrerade i IOTC:s register,

b)

vid import till en IOTC-parts territorium kräva att de arter som omfattas av program för statistikdokument och som fångas av unionsfiskefartyg i området åtföljs av statistikdokument,

c)

när de importerar fångster av arter som omfattas av program för statistikdokument samarbeta med flaggmedlemsstaterna för de fartyg som fångar dessa arter för att säkerställa att statistikdokumenten inte förfalskas och inte innehåller felaktig information.

3.   Medlemsstaterna ska till kommissionen, eller till ett organ som kommissionen utsett, lämna alla faktauppgifter som visar att det finns rimliga skäl att misstänka att fartyg som inte är upptagna i IOTC:s register deltar i fiske efter eller omlastning av IOTC-arter i området. Kommissionen, eller ett organ som kommissionen utsett, ska utan dröjsmål lämna dessa uppgifter till IOTC:s sekretariat.

Artikel 29

Register över aktiva fartyg som fiskar efter tonfisk och svärdfisk

1.   Medlemsstater med fartyg som fiskar efter tonfisk och svärdfisk i området ska, med hjälp av IOTC:s rapportmall för detta, senast den 1 februari varje år lämna in en förteckning till kommissionen över fiskefartyg som för deras flagg, som var verksamma i området under det föregående året och som

a)

har en största längd (LOA) på minst 24 meter, eller

b)

när det gäller fartyg med en största längd (LOA) som understiger 24 meter, som varit verksamma i vatten utanför medlemsstatens exklusiva ekonomiska zon.

2.   Medlemsstater med fartyg som fiskar efter gulfenad tonfisk i området ska, med hjälp av IOTC:s rapportmall för detta, senast den 1 februari varje år lämna in en förteckning till kommissionen över alla fiskefartyg som för deras flagg och som har fiskat efter gulfenad tonfisk i området under det föregående året.

3.   Kommissionen ska före den 15 februari varje år vidarebefordra de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 till IOTC:s sekretariat.

4.   Den fartygsförteckning som avses i punkt 1 ska innehålla följande uppgifter för varje fartyg:

a)

IOTC-nummer.

b)

Namn och registreringsnummer.

c)

IMO-nummer, om tillgängligt.

d)

Tidigare flagg (i förekommande fall).

e)

Internationell radioanropssignal (i förekommande fall).

f)

Fartygstyp, längd och bruttodräktighet (GT).

g)

Ägarens, befraktarens och operatörers namn och adress (i tillämpliga fall).

h)

Huvudsakliga målarter.

i)

Tillståndsperiod.

AVSNITT 3

Regionalt observatörsprogram

Artikel 30

Regionalt observatörsprogram

1.   I syfte att förbättra insamlingen av vetenskapliga uppgifter ska unionsfiskefartyg med en största längd (LOA) på minst 24 meter, och de unionsfiskefartyg under 24 meter som fiskar utanför en medlemsstats exklusiva ekonomiska zon, säkerställa att minst 5 % av antalet insatser eller utsättningar för varje redskapstyp vid fiske i området står under uppsikt av observatörer som godkänts av det regionala observatörsprogrammet.

2.   När snörpvadsfartyg har en observatör ombord enligt punkt 1 ska den observatören också övervaka fångsterna vid landningen för att fastställa sammansättningen av fångster av storögd tonfisk.

3.   Punkt 2 ska inte tillämpas på medlemsstater som redan har ett provtagningsprogram med en täckning som uppfyller kraven i punkt 1.

Artikel 31

Observatörernas skyldigheter

1.   Observatörerna ombord på unionsfiskefartyg ska

a)

registrera och rapportera fartygens fiskeverksamhet och kontrollera fartygens position,

b)

observera och uppskatta fångsterna så långt det är möjligt i syfte att fastställa fångstsammansättning och övervaka utkast, bifångster och storleksfrekvens,

c)

registrera vilken redskapstyp och maskstorlek och vilka tillbehör som befälhavaren använder,

d)

samla in information för att möjliggöra korskontroll av uppgifter registrerade i loggböckerna (artsammansättning och kvantiteter, levande och beredd vikt samt plats, om sådan information finns), och

e)

utföra vetenskapligt arbete på begäran av IOTC:s vetenskapliga kommitté.

2.   Senast 30 dagar efter varje avslutad fiskeresa ska observatören lämna en rapport till flaggmedlemsstaten. Rapporten ska lämnas per 1°-ruta (en breddgrad gånger en längdgrad). Medlemsstaterna ska skicka varje rapport till kommissionen, eller till ett organ som kommissionen utsett, inom 140 dagar från mottagandet, och ska säkerställa att rapporterna från observatören ombord på långrevsflottan skickas regelbundet under året. Kommissionen, eller det organ som kommissionen utsett, ska inom tio dagar från mottagandet av rapporterna vidarebefordra dem till IOTC:s sekretariat.

Artikel 32

Fältprovtagare

1.   Fältprovtagare ska övervaka antalet landningar som unionsfartyg för småskaligt fiske gör på landningsplatsen. När det gäller fartyg för småskaligt fiske ska provtagarna hålla uppsikt över minst 5 % av det totala antalet fiskeresor som görs av sådana fartyg eller av det totala antalet aktiva fiskefartyg.

2.   Fältprovtagarna ska samla in information i land vid lossning av fiskefartyg. Program för fältprovtagning kan användas för kvantifiering av fångster och behållna bifångster och insamling av fiskmärken.

3.   Fältprovtagarna ska övervaka fångsterna på landningsplatsen i syfte att uppskatta catch-at-size (fångstens storleksfördelning) per typ av fartyg, redskap och art eller utföra sådant vetenskapligt arbete som IOTC:s vetenskapliga kommitté begär.

Artikel 33

Medlemsstaternas skyldigheter

1.   Medlemsstaterna ska rekrytera kvalificerade observatörer som ska placeras ombord på fartyg som för deras flagg.

2.   Medlemsstaterna ska

a)

vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att observatörerna kan utföra sina uppgifter på ett kompetent och säkert sätt,

b)

säkerställa att observatörerna byter fartyg mellan sina uppdrag,

c)

säkerställa att det fartyg på vilket observatören är placerad tillhandahåller lämplig kost och logi för observatören under utplaceringen, om möjligt på samma nivå som för befälspersoner ombord,

d)

säkerställa att fartygets befälhavare samarbetar med observatörerna så att de kan utföra sina uppgifter på ett säkert sätt, vari ingår att ge dem tillträde, på begäran, till den fångst som behålls ombord och till fångst som kommer att kastas överbord, och

e)

stå för kostnaderna för observatörsprogrammet.

3.   Medlemsstaterna ska rapportera antalet övervakade fartyg och den täckning som uppnåtts per redskapstyp till kommissionen, i enlighet med artikel 51.6.

AVSNITT 4

Uppföljning och övervakning

Artikel 34

Kontrollsystem för fartyg (VMS)

1.   Medlemsstaterna ska, senast två arbetsdagar efter upptäckt eller anmälan av att utrustningen för fartygsövervakning ombord på ett unionsfiskefartyg drabbats av ett tekniskt fel eller slutat fungera, vidarebefordra fartygets geografiska position till IOTC:s sekretariat eller säkerställa att denna position vidarebefordras till IOTC:s sekretariat av fartygets befälhavare eller ägare eller deras ombud.

2.   Om en medlemsstat misstänker att en eller flera utrustningar för fartygsövervakning ombord på ett fartyg från en annan flaggmedlemsstat eller en annan IOTC-part inte uppfyller de föreskrivna driftskraven eller har manipulerats, ska den omedelbart underrätta kommissionen, eller ett organ som kommissionen utsett. Kommissionen, eller det organ som kommissionen utsett, ska vidarebefordra informationen till IOTC:s sekretariat och fartygets flaggstat.

Artikel 35

Befraktning

1.   Vid befraktning ska följande villkor vara uppfyllda:

a)

Den IOTC-part som är flaggstat har samtyckt skriftligen till befraktningsavtalet.

b)

Fiskeinsatsen inom ramen för befraktningsavtalet får inte överskrida tolv månader under ett kalenderår.

c)

Fiskefartyg som ska befraktas ska vara registrerade hos den ansvariga IOTC-parten, som uttryckligen ska samtycka till att följa bevarande- och förvaltningsåtgärderna och se till att de efterlevs på dess fartyg; alla IOTC-parter som är flaggstater ska på ett ändamålsenligt sätt fullgöra sin skyldighet att kontrollera sina fiskefartyg för att säkerställa att bevarande- och förvaltningsåtgärder efterlevs.

d)

Fiskefartyg som ska befraktas ska vara registrerade i IOTC:s register enligt artikel 24 och ha tillstånd att verka i området.

e)

Om den befraktande IOTC-parten tillåter det befraktade fartyget att verka på det fria havet ska den IOTC-part som är flaggstat ansvara för kontrollen av det fiske på det fria havet som bedrivs inom ramen för befraktningsarrangemanget.

f)

Befraktade fartyg ska rapportera data från VMS och fångstdata till både den befraktande IOTC-parten och den IOTC-part som är flaggstat, liksom till IOTC:s sekretariat, i enlighet med det system för anmälan av befraktning som anges i bilaga 6.

g)

Alla fångster, inklusive bifångster och utkast, som tas inom ramen för befraktningsavtalet ska räknas av från den befraktande IOTC-partens kvot eller fiskemöjligheter; observatörstäckningen ombord på sådana befraktade fartyg ska räknas av från täckningsgraden för den befraktande IOTC-parten för den period då den bedriver fiskeverksamhet inom ramen för befraktningsavtalet.

h)

Den befraktande IOTC-parten ska till IOTC rapportera alla fångster, inklusive bifångster och utkast, liksom annan information som IOTC kräver.

i)

Befraktade fartyg ska vara utrustade med VMS, och fiskeredskapen ska vara märkta för en effektiv fiskeriförvaltning.

j)

Observatörstäckningen ska vara på minst 5 % av fiskeansträngningen.

k)

De befraktade fartygen ska ha en fiskelicens utfärdad av den befraktande IOTC-parten och får inte vara upptagna i IOTC:s förteckning över IUU-fartyg, i en sådan från någon annan regional fiskeriförvaltningsorganisation eller i unionens förteckning över IUU-fartyg.

l)

Befraktade fartyg får inte tillåtas att använda kvoten för den IOTC-part som är flaggstat och under inga omständigheter får befraktade fartyg tillåtas att fiska inom ramen för mer än ett befraktningsavtal åt gången.

m)

Landningen ska ske i IOTC-partens hamnar, eller under direkt överinseende av IOTC-parten, för att säkerställa att de befraktade fartygens verksamhet inte undergräver bevarande- och förvaltningsåtgärder.

Artikel 36

System för anmälan av befraktning

1.   Den befraktande medlemsstaten ska till kommissionen anmäla alla fartyg som ska identifieras som befraktade i enlighet med denna artikel, utan dröjsmål inom 15 dagar och senast 72 timmar innan fiskeverksamheten inom ramen för ett befraktningsavtal inleds, genom att på elektronisk väg lämna följande information om varje befraktat fartyg:

a)

Det befraktade fartygets namn (både på det ursprungliga registreringsspråket och med det latinska alfabetet), registreringsnummer och IMO-nummer.

b)

Namn på och kontaktadress till fartygets verkliga ägare.

c)

En beskrivning av fartyget, inklusive största längd (LOA), fartygstyp och typ av fiskemetod(er) som ska användas inom ramen för befraktningsavtalet.

d)

En kopia av befraktningsavtalet och alla fisketillstånd eller fiskelicenser som den har utfärdat för fartyget, inklusive den kvottilldelning eller de fiskemöjligheter som tilldelats fartyget, samt befraktningsavtalets varaktighet.

e)

Sitt samtycke till befraktningsavtalet.

f)

De åtgärder som vidtagits för att genomföra bestämmelserna i befraktningsavtalet.

2.   Flaggmedlemsstaten ska till kommissionen anmäla alla fartyg som ska identifieras som befraktade i enlighet med denna artikel, utan dröjsmål inom 17 dagar och senast 96 timmar innan fiskeverksamheten inom ramen för ett befraktningsavtal inleds, genom att på elektronisk väg lämna den information om varje befraktat fartyg som avses i punkt 1.

3.   Efter att ha mottagit den information från medlemsstaterna som avses i punkt 1 eller 2 ska kommissionen vidarebefordra följande information till IOTC:s sekretariat:

a)

Sitt samtycke till befraktningsavtalet.

b)

De åtgärder som vidtagits för att genomföra bestämmelserna i befraktningsavtalet.

c)

Sitt samtycke till att följa bevarande- och förvaltningsåtgärder.

4.   De medlemsstater som avses i punkterna 1 och 2 ska omedelbart underrätta kommissionen om inledande, tillfälligt avbrytande, återupptagande och avslutande av fiskeinsatser inom ramen för befraktningsavtalet.

5.   Medlemsstater som befraktar fiskefartyg ska senast den 10 februari varje år till kommissionen rapportera uppgifter om de befraktningsavtal som ingåtts under det föregående kalenderåret, inklusive information om de befraktade fartygens fångster och fiskeansträngning samt om den observatörstäckning som uppnåtts för de befraktade fartygen i enlighet med artikel 35.1 j. Kommissionen ska vidarebefordra informationen till IOTC:s sekretariat senast den 28 februari varje år.

Artikel 37

Fartyg utan nationalitet

Om en medlemsstats fartyg eller luftfartyg iakttar fiskefartyg som misstänks eller bekräftas sakna nationalitet och som kan tänkas fiska på det fria havet i området, ska den medlemsstaten rapportera iakttagelsen till kommissionen eller till ett organ som kommissionen utsett. Kommissionen, eller det organ som kommissionen utsett, ska omedelbart vidarebefordra informationen till IOTC:s sekretariat.

Artikel 38

Fiskefartyg med bekvämlighetsflagg

När det gäller stora långrevsfartyg för tonfiskfiske med bekvämlighetsflagg ska medlemsstaterna

a)

neka landning och omlastning av fartyg med bekvämlighetsflagg som deltar i fiskeverksamhet som gör de åtgärder som fastställs i denna förordning eller de åtgärder som antagits av IOTC mindre verkningsfulla,

b)

vidta alla tänkbara åtgärder för att förmå sina importörer, transportörer och andra berörda aktörer att avstå från att handla med och omlasta tonfisk och tonfiskliknande arter som fångats av fartyg med bekvämlighetsflagg som bedriver fiskeverksamhet,

c)

informera allmänheten om den fiskeverksamhet som bedrivs av stora långrevsfartyg för tonfiskfiske med bekvämlighetsflagg och som gör IOTC:s bevarande- och förvaltningsåtgärder mindre verkningsfulla, och uppmana allmänheten att inte köpa fisk som fångats av sådana fartyg,

d)

uppmana sina tillverkare och andra berörda handelsaktörer att förhindra att deras fartyg och utrustningar eller anordningar används för långrevfiske under bekvämlighetsflagg, och

e)

övervaka och utbyta information om den verksamhet som utförs av fiskefartyg med bekvämlighetsflagg, inbegripet de provtagningar i hamn som görs av IOTC:s sekretariat.

KAPITEL V

FÅNGSTDATA

Artikel 39

Registrering av fångst- och fiskeansträngningsdata

1.   Unionsfiskefartyg ska föra en elektronisk loggbok för att registrera data som, som minimikrav, inbegriper den information och de data som anges i bilaga 1.

2.   Loggboken ska fyllas i av fiskefartygets befälhavare och lämnas till flaggmedlemsstaten samt till den kuststat i vars exklusiva ekonomiska zon unionsfiskefartyget har fiskat. Endast den del av loggboken som avser den verksamhet som bedrivs i kuststatens exklusiva ekonomiska zon ska lämnas till kuststaten.

3.   I sina årsrapporter i enlighet med artikel 51.1 ska medlemsstaterna till kommissionen rapportera alla data för ett givet år i aggregerad form.

Artikel 40

Fångstintyg för storögd tonfisk

1.   All storögd tonfisk som importeras till en medlemsstats territorium ska åtföljas av IOTC:s statistikdokument för storögd tonfisk i enlighet med bilaga 8 eller IOTC:s intyg om återexport av storögd tonfisk som uppfyller kraven i bilaga 9.

2.   Genom undantag från punkt 1 ska storögd tonfisk som fångas av snörpvadsfartyg eller spöfiskefartyg och som huvudsakligen är avsedd för konservfabriker i området inte omfattas av detta statistikkrav.

3.   De dokument som avses i punkt 1 ska valideras i enlighet med det format som anges i bilaga IV till bevarande- och förvaltningsåtgärd 03/03 och följande regler:

a)

IOTC:s statistikdokument för storögd tonfisk ska valideras av flaggmedlemsstaten för det fartyg som fångat tonfisken eller, om fartyget verkar inom ramen för ett befraktningsavtal, av den stat som exporterat tonfisken.

b)

IOTC:s intyg om återexport av storögd tonfisk ska valideras av den stat som återexporterat tonfisken.

c)

Statistikdokument för storögd tonfisk som fångats av unionsfartyg får valideras av den medlemsstat där produkterna landas, förutsatt att motsvarande kvantiteter storögd tonfisk exporteras utanför unionen från landningsmedlemsstaternas territorium.

4.   Senast den 15 mars varje år, för perioden 1 juli–31 december föregående år, och senast den 15 september varje år, för perioden 1 januari–30 juni innevarande år, ska de medlemsstater som importerar storögd tonfisk, till kommissionen rapportera de data som samlats in inom ramen för programmet för statistikdokument för storögd tonfisk, i det format som anges i bilaga III till bevarande- och förvaltningsåtgärd 03/03. Kommissionen ska granska informationen och vidarebefordra den till IOTC:s sekretariat senast den 1 april respektive den 1 oktober.

5.   De medlemsstater som exporterar storögd tonfisk ska granska exportdata efter att ha mottagit de importdata som avses i punkt 4 i denna artikel och ska årligen rapportera resultaten till kommissionen, i enlighet med artikel 51.5.

KAPITEL VI

HAMNSTATSÅTGÄRDER, INSPEKTION, VERKSTÄLLIGHET OCH IUU

Avsnitt 1

Hamnstatsåtgärder

Artikel 41

Kontaktpunkter och utsedda hamnar

1.   De medlemsstater som vill bevilja tillträde till sina hamnar för tredjelands fiskefartyg som ombord medför IOTC-arter som fångats i området eller fiskeriprodukter som härrör från IOTC-arter, och som inte tidigare har landats eller omlastats, ska

a)

utse den hamn till vilken tredjelands fiskefartyg får begära tillträde enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1005/2008,

b)

utse en kontaktpunkt för mottagande av ett förhandsmeddelande enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 1005/2008,

c)

utse en kontaktpunkt för mottagande av inspektionsrapporter enligt artikel 11.3 i förordning (EG) nr 1005/2008.

2.   Medlemsstaterna ska översända eventuella ändringar av förteckningen över utsedda kontaktpunkter och utsedda hamnar till kommissionen, eller till ett organ som kommissionen utsett, minst 30 dagar innan ändringarna får verkan. Kommissionen, eller det organ som kommissionen utsett, ska vidarebefordra denna information till IOTC:s sekretariat minst 15 dagar innan ändringarna får verkan.

Artikel 42

Förhandsmeddelande

1.   Genom undantag från artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1005/2008 ska perioden för förhandsmeddelande vara minst 24 timmar före beräknad ankomst till hamnen eller omedelbart efter att fiskeinsatsen avslutats, om tidsavståndet till hamnen är mindre än 24 timmar.

2.   Genom undantag från artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1005/2008 ska den information som ska lämnas av befälhavare på tredjelands fiskefartyg eller deras ombud vara den information som krävs enligt bilaga 10 till den här förordningen, vilken ska åtföljas av ett fångstintyg som godkänts i enlighet med kapitel III i förordning (EG) nr 1005/2008, om de fiskefartygen medför IOTC-fiskeriprodukter ombord.

3.   Det förhandsmeddelande som avses i artikel 6 i förordning (EG) nr 1005/2008 och den information som krävs enligt punkt 2 i den här artikeln får överföras elektroniskt via e-PSM-applikationen.

4.   Hamnmedlemsstaterna får begära ytterligare information för att fastställa om de fiskefartyg som avses i punkt 1 har deltagit i IUU-fiske eller tillhörande verksamhet.

Artikel 43

Tillstånd att anlöpa samt landa och omlasta i hamnar

1.   Efter att ha mottagit relevant information i enlighet med artikel 42 ska en hamnmedlemsstat besluta om den ska tillåta eller neka att tredjelands fiskefartyg anlöper och använder dess hamnar. Om ett tredjelands fiskefartyg har nekats anlöp ska hamnmedlemsstaten informera fartygets flaggstat och kommissionen, eller ett organ som kommissionen utsett. Kommissionen, eller det organ som kommissionen utsett, ska utan dröjsmål vidarebefordra informationen till IOTC:s sekretariat. Hamnmedlemsstater ska neka anlöp för fiskefartyg som finns upptagna i IOTC:s förteckning över IUU-fartyg, i en sådan förteckning från någon annan regional fiskeriförvaltningsorganisation eller i unionens förteckning över IUU-fartyg.

2.   Om ett förhandsmeddelande har mottagits via e-PSM-applikationen ska hamnmedlemsstaten meddela sitt beslut att tillåta eller neka hamnanlöp via samma applikation.

3.   I enlighet med artikel 8.1 i förordning (EG) nr 1005/2008 ska IOTC:s omlastningsdeklaration användas och lämnas in minst 48 timmar före den planerade tidpunkten för landning. För att säkerställa att landningarna överensstämmer med den fångstmängd som rapporterats för varje fångstfartyg, ska de medlemsstater där omlastade fångster ska landas vidta lämpliga åtgärder för att kontrollera att den mottagna informationen är korrekt och samarbeta med transportfartygets flaggstat, de hamnstater som varit inblandade i omlastningen av de fångster som ska landas och de berörda fångstfartygens flaggstater. Denna kontroll ska utföras på ett sådant sätt att transportfartyget utsätts för minsta möjliga störning och olägenhet och försämring av fiskens kvalitet undviks.

4.   Om hamnmedlemsstaten tar emot en landnings- eller omlastningsdeklaration från ett fångstfartyg i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EG) nr 1005/2008 ska hamnmedlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att kontrollera att den mottagna informationen är korrekt och samarbeta med den IOTC-part som är flaggstat för att säkerställa att landningarna och/eller omlastningarna överensstämmer med den fångstmängd som rapporterats för varje fångstfartyg.

5.   Varje hamnmedlemsstat ska senast den 15 juni varje år till kommissionen lämna in en förteckning över fiskefartyg som inte för denna hamnmedlemsstats flagg och som i dess hamnar har landat tonfisk och tonfiskliknande arter som fångats i området under det föregående kalenderåret. Denna information ska ingå i lämplig IOTC-rapportmall och innehålla uppgifter om fångstsammansättning med avseende på vikt och landade arter. Kommissionen ska granska rapporterna och vidarebefordra dem till IOTC:s sekretariat senast den 30 juni varje år.

AVSNITT 2

Inspektion

Artikel 44

Hamninspektion

1.   Varje hamnmedlemsstat ska varje år i sina utsedda hamnar inspektera minst 5 % av alla landningar eller omlastningar av IOTC-arter som görs av fiskefartyg som inte för deras flagg.

2.   Inspektionerna ska omfatta övervakning av hela landningen eller omlastningen samt en kontroll av de kvantiteter, per art, som angetts i förhandsmeddelandet mot de kvantiteter per art som faktiskt landats eller omlastats. När landningen eller omlastningen har avslutats ska inspektören kontrollera och registrera de kvantiteter av varje art som finns kvar ombord.

Artikel 45

Inspektionsförfarande

1.   Denna artikel ska tillämpas utöver de regler för inspektionsförfarandet som fastställs i artikel 10 i förordning (EG) nr 1005/2008.

2.   Inspektörer från hamnmedlemsstaterna ska vara lämpligt kvalificerade inspektörer som är auktoriserade för detta syfte och ska ha en giltig identitetshandling som de ska visa upp för befälhavaren på det fartyg som ska inspekteras.

3.   Hamnmedlemsstaterna ska som minimistandard säkerställa att deras inspektörer utför de uppgifter som anges i bilaga II till bevarande- och förvaltningsåtgärd 16/11. När hamnmedlemsstaterna utför inspektioner i sina hamnar ska de kräva att fartygets befälhavare ger inspektörerna all nödvändig hjälp och information samt lägger fram relevant material och relevanta dokument som kan krävas, eller bestyrkta kopior av dessa.

4.   I den skriftliga rapporten om resultaten av varje inspektion ska varje hamnmedlemsstat, som ett minimum, ta med den information som anges i bilaga III till bevarande- och förvaltningsåtgärd 16/11. Inom tre arbetsdagar från det att inspektionen har avslutats ska hamnmedlemsstaten översända en kopia av inspektionsrapporten och, på begäran, originalet eller en bestyrkt kopia av rapporten till det inspekterade fartygets befälhavare, flaggstaten, kommissionen, eller till ett organ som kommissionen utsett. Kommissionen, eller det organ som kommissionen utsett, ska vidarebefordra rapporten till IOTC:s sekretariat.

5.   Senast den 15 juni varje år ska varje hamnmedlemsstat till kommissionen översända förteckningen över fiskefartyg som inte för dess flagg och som i dess hamnar har landat tonfisk och tonfiskliknande arter som fångats i IOTC-området under det föregående kalenderåret. Denna information ska innehålla uppgifter om fångstsammansättning med avseende på vikt och landade arter. Kommissionen ska vidarebefordra denna information till IOTC:s sekretariat senast den 1 juli varje år.

AVSNITT 3

Tillsynsåtgärder

Artikel 46

Förfarande när överträdelser av IOTC:s åtgärder bevisas under hamninspektioner

1.   Om den information som samlats in under inspektionen ger bevis för att ett fiskefartyg har begått en överträdelse av IOTC:s åtgärder ska denna artikel tillämpas utöver artikel 11 i förordning (EG) nr 1005/2008.

2.   Hamnmedlemsstatens behöriga myndigheter ska skicka en kopia av inspektionsrapporten till kommissionen, eller till ett organ som kommissionen utsett, så snart som möjligt och under alla omständigheter inom tre arbetsdagar. Kommissionen, eller det organ som kommissionen utsett, ska utan dröjsmål översända rapporten till IOTC:s sekretariat och till kontaktpunkten för den IOTC-part som är flaggstat.

3.   Hamnmedlemsstaterna ska omedelbart anmäla de åtgärder som vidtagits vid överträdelser till den behöriga myndigheten i den IOTC-part som är flaggstat och till kommissionen, eller till ett organ som kommissionen utsett. Kommissionen, eller det organ som kommissionen utsett, ska vidarebefordra denna information till IOTC:s sekretariat.

Artikel 47

Påstådda överträdelser som rapporteras av medlemsstaterna

1.   Med användning av rapporteringsformuläret i bilaga I till bevarande- och förvaltningsåtgärd 18/03, ska medlemsstaterna till kommissionen lämna all dokumenterad information som visar på möjliga fall där fiskefartyg inte har efterlevt IOTC:s bevarande- och förvaltningsåtgärder i området under de senaste två åren, minst 80 dagar före IOTC:s årliga möte. Kommissionen ska granska informationen och, om lämpligt, vidarebefordra den till IOTC:s sekretariat minst 70 dagar före efterlevnadskommitténs möte.

2.   Den dokumenterade information som avses i punkt 1 ska åtföljas av informationen om vart och ett av de förtecknade fartygens IUU-fiske, inbegripet följande:

a)

Rapporter om påstått IUU-fiske som avser gällande bevarande- och förvaltningsåtgärder.

b)

Handelsinformation som erhållits på grundval av relevant handelsstatistik, t.ex. från statistikdokument och annan verifierbar nationell eller internationell statistik.

c)

Information som erhållits från andra källor eller samlats in från fångstområden, t.ex.

information som samlats in vid inspektioner i hamn eller till sjöss,

information från kuststater, inklusive data från VMS-sändare eller från automatiska identifieringssystem, övervakningsdata från satelliter eller luftburna eller sjöburna resurser,

IOTC-program, utom när det i ett sådant program föreskrivs att den information som samlas in ska vara konfidentiell, eller

information och underrättelser som samlats in av tredje part.

Artikel 48

Påstådda överträdelser som rapporterats av IOTC-parter och IOTC:s sekretariat

1.   Om kommissionen får information från en IOTC-part eller IOTC:s sekretariat om påstått IUU-fiske från ett unionsfiskefartygs sida, ska den utan dröjsmål vidarebefordra denna information till den berörda medlemsstaten.

2.   Den berörda medlemsstaten ska förse kommissionen med resultaten av alla utredningar som görs i samband med påståendena om bristande efterlevnad när det gäller fiskefartyg som för dess flagg, och med uppgifter om alla åtgärder som vidtagits för att åtgärda efterlevnadsproblemen, minst 45 dagar före IOTC:s årliga möte. Kommissionen ska vidarebefordra informationen till IOTC minst 15 dagar före det årliga mötet.

Artikel 49

Utkast till IOTC:s förteckning över IUU-fartyg

1.   Om kommissionen får en officiell anmälan från IOTC:s sekretariat om att ett unionsfiskefartyg tagits upp i utkastet till IOTC:s förteckning över IUU-fartyg, ska den vidarebefordra anmälan, inklusive styrkande handlingar och annan dokumenterad information från IOTC:s sekretariat, till den berörda flaggmedlemsstaten.

2.   Den berörda medlemsstaten ska lämna synpunkter senast 30 dagar före det årliga mötet i IOTC:s efterlevnadskommitté. Kommissionen ska granska denna information och vidarebefordra den till IOTC:s sekretariat minst 15 dagar före det årliga mötet i efterlevnadskommittén.

3.   När myndigheterna i den berörda flaggmedlemsstaten har underrättats av kommissionen ska de

a)

underrätta fiskefartygets ägare och operatörer om att fartyget tagits upp i utkastet till IOTC:s förteckning över IUU-fartyg och om möjliga konsekvenser om upptagandet bekräftas i den förteckning över IUU-fartyg som antas av IOTC, och

b)

noggrant övervaka de fartyg som tagits upp i utkastet till IOTC:s förteckning över IUU-fartyg för att fastställa deras verksamhet och upptäcka eventuella ändringar av dessa fartygs namn, flagg eller registrerade ägare.

Artikel 50

IOTC:s preliminära förteckning över IUU-fartyg

1.   För att förhindra att ett unionsfiskefartyg som tagits upp i utkastet till IOTC:s förteckning över IUU-fartyg, enligt artikel 49, tas upp i IOTC:s preliminära förteckning över IUU-fartyg ska flaggmedlemsstaten lämna följande information till kommissionen som visar att

a)

fartyget vid alla relevanta tidpunkter har uppfyllt villkoren i tillståndet, och

bedrivit fiskeverksamhet på ett sätt som är förenligt med bevarande- och förvaltningsåtgärderna,

att fartyget har bedrivit fiske i vatten under en kuststats jurisdiktion på ett sätt som är förenligt med den kuststatens lagar och förordningar, eller

att fartyget har fiskat uteslutande efter arter som inte omfattas av överenskommelsen, eller

b)

att effektiva sanktionsåtgärder har vidtagits på grund av IUU-fisket i fråga, inbegripet lagföring och åläggande av sanktioner som är tillräckligt stränga för att effektivt säkerställa efterlevnad och avskräcka från ytterligare överträdelser.

2.   Kommissionen ska granska den information som avses i punkt 1 och vidarebefordra den till IOTC:s sekretariat, utan dröjsmål.

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 51

Datarapportering

1.   Medlemsstaterna ska, senast den 15 juni varje år, för det föregående kalenderåret till kommissionen lämna information om följande med hjälp av tabellen i bilaga II till bevarande- och förvaltningsåtgärd 18/07:

a)

Uppskattningar av den totala fångsten per art och redskap, om möjligt per kvartal, separat, när så är möjligt, för fångst som behållits i levande vikt och för utkast, i levande vikt eller antal, när det gäller alla arter inom IOTC:s mandat samt de mest fångade arterna av hajar och rockor enligt dokumentation av fångster och incidenter.

b)

Data om total fångst av valar, havssköldpaddor och havsfåglar enligt artikel 20, 21 respektive 22.

c)

För snörpvads- och spöfiske ska data om fångst och fiskeansträngning delas upp per fiskemetod och extrapoleras till totala nationella månatliga fångster för varje redskap; dokument som beskriver extrapoleringsförfarandena ska också lämnas in rutinmässigt.

d)

För långrevsfiske ska data om fångster per art, i antal eller vikt, och fiskeansträngning, i antal krokar som använts, lämnas per ruta på 5° per månad; dokument som beskriver extrapoleringsförfarandena ska också lämnas in rutinmässigt.

e)

En sammanfattning av de senaste fångsterna av gulfenad tonfisk i enlighet med artikel 39.

f)

Nollfångster, som ska rapporteras med hjälp av tabellen i bilaga II till bevarande- och förvaltningsåtgärd 18/07.

2.   Utöver den information som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna inkludera följande data om fiskeansträngningen för den snörpvadsflotta som använder försörjningsfartyg och anordningar som samlar fisk:

a)

Antal, och egenskaper hos, snörpvadsfartyg som fungerar som försörjningsfartyg och som för deras flagg eller som bistår snörpvadsfartyg som för deras flagg, eller som har licens att verka i deras exklusiva ekonomiska zon, och som har verkat i området.

b)

Antal, och dagar till sjöss för, snörpvadsfartyg och snörpvadsfartyg som fungerar som försörjningsfartyg per ruta på 1° per månad som ska rapporteras av försörjningsfartygets flaggmedlemsstat.

c)

Positioner, datum och tidpunkt för utplacering, FAD-identifiering och FAD-typ samt utformningsegenskaper hos varje anordning som samlar fisk.

3.   Den information som avses i punkt 1 ska lämnas till kommissionen följande datum med avseende på fartygstyp och preliminära och slutliga data:

a)

Preliminära data, för det föregående året, om långrevsflottor som verkar på det fria havet ska lämnas in senast den 15 juni varje år; slutliga data ska lämnas in senast den 15 december varje år.

b)

Slutliga data om alla andra flottor, inklusive försörjningsfartyg, ska lämnas in senast den 15 juni varje år.

4.   Kommissionen ska analysera informationen och skicka den till IOTC:s sekretariat inom de särskilda tidsfrister som fastställs i denna förordning.

5.   Medlemsstaterna ska, 75 dagar före IOTC:s årliga möte, till kommissionen lämna information för det föregående kalenderåret om de åtgärder som vidtagits för att genomföra rapporteringsskyldigheterna för alla IOTC-fisken, inklusive om hajarter som fångats vid IOTC-fiske, särskilt de åtgärder som vidtagits för att förbättra insamlingen av data om direkta och oavsiktliga fångster. Kommissionen ska sammanställa informationen i en genomföranderapport för unionen och skicka den till IOTC:s sekretariat.

6.   Flaggmedlemsstaterna ska årligen skicka en nationell vetenskaplig rapport till kommissionen senast 45 dagar före mötet i IOTC:s vetenskapliga kommitté, på ett datum som meddelats av kommissionen; rapporten ska innehålla följande information:

a)

Allmän fiskeristatistik.

b)

Rapport om genomförandet av kommitténs rekommendationer.

c)

De framsteg som gjorts för att bedriva forskning i enlighet med artiklarna 15.3, 16.3, 17.4 och 18.5.

d)

Annan relevant information om fiskeverksamhet när det gäller IOTC-arter samt hajar, andra biprodukter och bifångstarter.

7.   Den rapport som avses i punkt 6 ska upprättas i enlighet med den mall som föreskrivs av IOTC:s vetenskapliga kommitté. Kommissionen ska skicka den mall som krävs till flaggmedlemsstaten. Kommissionen ska analysera informationen i rapporten, sammanställa den i en unionsrapport och skicka den till IOTC:s sekretariat.

Artikel 52

Tystnadsplikt och dataskydd

1.   De data som samlas in och utbyts inom ramen för denna förordning ska behandlas i enlighet med tillämpliga regler om tystnadsplikt enligt artiklarna 112 och 113 i förordning (EG) nr 1224/2009.

2.   Insamling, överföring, lagring eller annan behandling av data i enlighet med denna förordning ska ske i enlighet med förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725.

3.   Personuppgifter som behandlas enligt denna förordning får inte lagras längre än 10 år, utom om personuppgifterna är nödvändiga för att möjliggöra uppföljning av en överträdelse, en inspektion eller rättsliga eller administrativa förfaranden. I sådana fall får personuppgifterna lagras i 20 år. Om personuppgifter lagras en längre period ska de anonymiseras.

Artikel 53

Riktlinjer

Kommissionen ska förse de medlemsstater som har fiskemöjligheter inom de fisken som förvaltas av IOTC med alla riktlinjer som utarbetats av IOTC, särskilt när det gäller följande:

a)

Identifieringsguider och hanteringsmetoder för hajar.

b)

Hanteringsförfaranden för vingrocka.

c)

IOTC:s vetenskapliga kommittés riktlinjer för bästa praxis för säkert frisläppande och säker hantering av valhaj.

d)

IOTC:s vetenskapliga kommittés riktlinjer för bästa praxis för säkert frisläppande och säker hantering av val.

e)

Riktlinjer för hantering av havssköldpadda.

De berörda medlemsstaterna ska säkerställa att de riktlinjerna tillhandahålls befälhavarna på deras fartyg som bedriver det berörda fisket. Befälhavarna ska vidta alla rimliga åtgärder för att tillämpa sådana riktlinjer.

Artikel 54

Ändringsförfarande

1.   I de fall det är nödvändigt för att i unionsrätten genomföra ändringar eller kompletteringar av befintliga IOTC-resolutioner som blir bindande för unionen, samt i den mån ändringarna av unionsrätten inte går längre än IOTC-resolutionerna, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 i syfte att ändra följande:

a)

Beskrivningen av anordningar som samlar fisk i artikel 10.

b)

Hamnar i IOTC-parter som ska användas för omlastning enligt artikel 12.

c)

Informationen för varje fartyg för förteckningen över aktiva fartyg som fiskar efter tonfisk och svärdfisk, enligt artikel 24.3.

d)

Procentandelen för observatörstäckning enligt artikel 30.1.

e)

Täckningen när det gäller fältprovtagare inom småskaligt fiske enligt artikel 32.1.

f)

Villkor för befraktning enligt artikel 35.1.

g)

Procentandelen när det gäller inspektioner av landningar i hamn enligt artikel 44.1.

h)

Tidsfristerna för rapportering enligt artiklarna 29.1, 29.3, 45.5 och 51.

i)

Bilagorna 1–10.

j)

Hänvisningarna till internationella akter i artiklarna 9.3 a, 9.4, 21.4, 23.4, 27.3, 40.3, 40.4, 42.3, 45.3, 45.4, 47.1 och 51.1.

2.   Ändringar som antas i enlighet med punkt 1 ska strikt begränsas till genomförandet i unionsrätten av ändringar och kompletteringar av berörda IOTC-resolutioner som är bindande för unionen.

Artikel 55

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 54 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 22 december 2022. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artikel 54 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artikel 54 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 56

Ändringar av förordningarna (EG) nr 1936/2001, (EG) nr 1984/2003 och (EG) nr 520/2007

1.   Artiklarna 2 b och 20–21a i förordning (EG) nr 1936/2001 ska utgå.

2.   Artiklarna 1 b och 8 b i, och bilagorna VII, XII, XIV och XVIII till, förordning (EG) nr 1984/2003 ska utgå.

3.   Artiklarna 4.2 och 18–20 i förordning (EG) nr 520/2007 ska utgå.

Artikel 57

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 23 november 2022.

På Europaparlamentets vägnar

R. METSOLA

Ordförande

På rådets vägnar

M. BEK

Ordförande


(1)  EUT C 341, 24.8.2021, s. 106.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 4 oktober 2022 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 24 oktober 2022.

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(4)  Rådets beslut 98/392/EG av den 23 mars 1998 om Europeiska gemenskapens ingående av Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 och avtalet av den 28 juli 1994 om genomförande av del XI i denna konvention (EGT L 179, 23.6.1998, s. 1).

(5)  Rådets beslut 98/414/EG av den 8 juni 1998 om Europeiska gemenskapens ratifikation av avtalet om genomförande av bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd (EGT L 189, 3.7.1998, s. 14).

(6)  Rådets beslut 95/399/EG av den 18 september 1995 om gemenskapens anslutning till avtalet om inrättande av en tonfiskkommission för Indiska oceanen (EGT L 236, 5.10.1995, s. 24).

(7)  Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).

(8)  Rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1936/2001 och (EG) nr 601/2004 samt om upphävande av förordningarna (EG) nr 1093/94 och (EG) nr 1447/1999 (EUT L 286, 29.10.2008, s. 1).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/473 av den 19 mars 2019 om Europeiska fiskerikontrollbyrån (EUT L 83, 25.3.2019, s. 18).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(12)  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(13)  Rådets förordning (EG) nr 1936/2001 av den 27 september 2001 om införande av kontrollåtgärder som skall tillämpas vid fiske efter vissa bestånd av långvandrande fisk (EGT L 263, 3.10.2001, s. 1).

(14)  Rådets förordning (EG) nr 1984/2003 av den 8 april 2003 om inrättande av ett system för rapportering av statistik över svärdfisk och storögd tonfisk i gemenskapen (EUT L 295, 13.11.2003, s. 1).

(15)  Rådets förordning (EG) nr 520/2007 av den 7 maj 2007 om tekniska bestämmelser för bevarande av vissa fiskbestånd av långvandrande arter och om upphävande av förordning (EG) nr 973/2001 (EUT L 123, 12.5.2007, s. 3).

(16)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2403 av den 12 december 2017 om hållbar förvaltning av externa fiskeflottor och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1006/2008 (EUT L 347, 28.12.2017, s. 81).


BILAGA 1

Registrera en gång per utsättning/utskjutning/insats

Anm.: för alla redskap i denna bilaga, använd nedanstående format för datum och tidpunkt

För datum: vid registrering av datum för utsättning/utskjutning/insats, använd formatet ÅÅÅÅ/MM/DD

För tidpunkt: ange antingen lokal tid, GMT eller nationell tid i 24-timmarsformat och ange tydligt vilken tid som har använts

INSATS

För långrev:

Datum för utsättning

Position i latitud och longitud: antingen position kl. 12.00, startposition för redskapet eller områdeskod för insatsen (t.ex. Seychellernas exklusiva ekonomiska zon, det fria havet osv.) får användas

Starttidpunkt för utsättning och, om möjligt, tidpunkt för upptagning av redskapet

Antal krokar mellan flötena: om antalet krokar mellan flötena i en utsättning varierar, registrera det mest representativa (genomsnittliga) antalet

Totalt antal krokar som använts i utsättningen

Antal lysstavar som använts i utsättningen

Typ av bete som använts i utsättningen: t.ex. fisk, bläckfisk osv.

Frivillig uppgift: havsytans temperatur kl. 12.00 med en decimal (XX,X °C)

För snörpvad:

Datum för utsättning

Typ av aktivitet: utsättning eller utplacering av en ny anordning som samlar fisk

Position i latitud och longitud samt tidpunkt för aktiviteten eller, om ingen aktivitet bedrivs under dagen, kl. 12.00

Vid utsättning: ange om utsättningen lyckades, dess varaktighet, använt lastrum, och typ av stim (frisimmande eller runt en anordning som samlar fisk). Om det rör sig om stim runt en anordning som samlar fisk, ange typ (t.ex. trädstam eller annat naturligt objekt, drivande eller förankrad anordning som samlar fisk osv.). Se förvaltnings- och bevarandeåtgärd 18/08

Förfaranden för en förvaltningsplan för anordningar som samlar fisk, inklusive en begränsning av antalet anordningar som samlar fisk, en mer detaljerad specifikation för fångstrapportering från utsatta anordningar som samlar fisk samt utveckling av bättre utformning av anordningar som samlar fisk för att motverka insnärjning av icke-målarter (eller eventuell senare ersättningsresolution)

Frivillig uppgift: havsytans temperatur kl. 12.00 med en decimal (XX,X °C)

För nät:

Datum för utsättning: registrera datum för varje utsättning eller dag till sjöss (för dagar utan utsättning)

Nätets totala längd (meter): övertelnens längd i meter för varje utsättning

Starttidpunkt för fisket: registrera tidpunkten då varje utsättning inleds och, när så är möjligt, då redskapet tas upp

Start- och slutposition i latitud och longitud: registrera latitud och longitud för start- och slutposition som representerar det område där redskapet sätts ut, eller, om ingen utsättning görs, registrera latitud och longitud kl. 12.00 för dagar utan utsättning

Djup vid vilket nätet sätts ut (meter): ungefärligt djup vid vilket nätet sätts ut

För spöfiske:

Uppgifter om fiskeansträngningen i loggböckerna ska registreras per dag. Fångstuppgifter i loggböckerna ska registreras per fiskeresa eller, om möjligt, per fiskedag.

Datum för insats: registrera dag eller datum

Position i latitud och longitud kl. 12.00

Antal spön som använts under den dagen

Starttid för fisket (registrera tidpunkten omedelbart efter det att betesfisket avslutats och fartyget ger sig ut till havs för att fiska. När det gäller flera dagar ska den tidpunkt då sökningarna inleds registreras) och sluttid för fisket (registrera tidpunkten omedelbart efter det att fisket ur det sista stimmet slutförts; när det gäller flera dagar är detta den tidpunkt då fisket ur det sista stimmet avslutats). När det rör sig om flera dagar bör antalet fiskedagar registreras.

Typ av stim: runt en anordning som samlar fisk och/eller frisimmande

FÅNGST

Fångstvikt (kg) eller antal per art per utsättning/utskjutning/fiskeaktivitet för varje art och beredningsform i avsnittet ”Arter” nedan:

För långrev, i antal och vikt

För snörpvad, i vikt

För nät, i vikt

För spöfiske, i vikt eller antal

ARTER

För långrev:

Huvudart

FAO-kod

Andra arter

FAO-kod

Sydlig tonfisk (Thunnus maccoyii)

SBF

Kortnosad spjutfisk (Tetrapturus angustirostris)

SSP

Långfenad tonfisk (Thunnus alalunga)

ALB

Blåhaj (Prionace glauca)

BSH

Storögd tonfisk (Thunnus obesus)

BET

Hajar av Isurus-släktet (Isurus spp.)

MAK

Gulfenad tonfisk (Thunnus albacares)

YFT

Håbrand (Lamna nasus)

POR

Bonit (Katsuwonus pelamis)

SKJ

Hammarhajar (Sphyrna spp.)

SPN

Svärdfisk (Xiphias gladius)

SWO

Silkeshaj (Carcharhinus falciformis)

FAL

Randig marlin (Tetrapturus audax)

MLS

Andra benfiskar

MZZ

Blå marlin (Makaira nigricans)

BUM

Andra hajar

SKH

Svart marlin (Istiompax indica)

BLM

Havsfåglar (antal) (1)

 

Stillahavssegelfisk (Istiophorus platypterus)

SFA

Marina däggdjur (antal)

MAM

 

 

Havssköldpadda (antal)

TTX

 

 

Rävhaj (Alopias spp.)

THR

 

 

Årfenhaj (Carcharhinus longimanus)

OCS

 

 

Arter som det är frivilligt att registrera

 

 

 

Tigerhaj (Galeocerdo cuvier)

TIG

 

 

Krokodilhaj (Pseudocarcharias kamoharai)

PSK

 

 

Vithaj (Carcharodon carcharias)

WSH

 

 

Djävulsrocka (Mobulidae)

MAN

 

 

Violett spjutrocka (Pteroplatytrygon violacea)

PLS

 

 

Andra rockor

 

För snörpvad:

Huvudart

FAO-kod

Andra arter

FAO-kod

Långfenad tonfisk (Thunnus alalunga)

ALB

Havssköldpadda (antal)

TTX

Storögd tonfisk (Thunnus obesus)

BET

Marina däggdjur (antal)

MAM

Gulfenad tonfisk (Thunnus albacares)

YFT

Valhaj (Rhincodon typus) (antal)

RHN

Bonit (Katsuwonus pelamis)

SKJ

Rävhaj (Alopias spp.)

THR

Andra IOTC-arter

 

Årfenhaj (Carcharhinus longimanus)

OCS

 

 

Silkeshaj (Carcharhinus falciformis)

FAL

 

 

Arter som det är frivilligt att registrera

FAO-kod

 

 

Djävulsrocka (Mobulidae)

MAN

 

 

Andra hajar

SKH

 

 

Andra rockor

 

 

 

Andra benfiskar

MZZ

För nät:

Huvudart

FAO-kod

Andra arter

FAO-kod

Långfenad tonfisk (Thunnus alalunga)

ALB

Kortnosad spjutfisk (Tetrapturus angustirostris)

SSP

Storögd tonfisk (Thunnus obesus)

BET

Blåhaj (Prionace glauca)

BSH

Gulfenad tonfisk (Thunnus albacares)

YFT

Hajar av Isurus-släktet (Isurus spp.)

MAK

Bonit (Katsuwonus pelamis)

SKJ

Håbrand (Lamna nasus)

POR

Långstjärtad tonfisk (Thunnus tonggol)

LOT

Hammarhaj (Sphyrna spp.)

SPN

Fregattauxid (Auxis thazard)

FRI

Andra hajar

SKH

Auxid (Auxis rochei)

BLT

Andra benfiskar

MZZ

Kawakawa (Euthynnus affinis)

KAW

Havssköldpadda (antal)

TTX

Strimmig kungsmakrill (Scomberomorus commerson)

COM

Marina däggdjur (antal)

MAM

Prickig kungsmakrill (Scomberomorus guttatus)

GUT

Valhaj (Rhincodon typus) (antal)

RHN

Svärdfisk (Xiphias gladius)

SWO

Havsfåglar (antal) (2)

 

Stillahavssegelfisk (Istiophorus platypterus)

SFA

Rävhaj (Alopias spp.)

THR

Spjutfiskar (Tetrapturus spp., Makaira spp.)

BIL

Årfenhaj (Carcharhinus longimanus)

OCS

Sydlig tonfisk (Thunnus maccoyii)

SBF

Arter som det är frivilligt att registrera

 

 

 

Tigerhaj (Galeocerdo cuvier)

TIG

 

 

Krokodilhaj (Pseudocarcharias kamoharai)

PSK

 

 

Djävulsrocka (Mobulidae)

MAN

 

 

Violett spjutrocka (Pteroplatytrygon violacea)

PLS

 

 

Andra rockor

 

För spöfiske:

Huvudart

FAO-kod

Andra arter

FAO-kod

Långfenad tonfisk (Thunnus alalunga)

ALB

Andra benfiskar

MZZ

Storögd tonfisk (Thunnus obesus)

BET

Hajar

SKH

Gulfenad tonfisk (Thunnus albacares)

YFT

Rockor

 

Bonit (Katsuwonus pelamis)

SKJ

Havssköldpadda (antal)

TTX

Auxider (Auxis spp.)

FRZ

 

 

Kawakawa (Euthynnus affinis)

KAW

 

 

Långstjärtad tonfisk (Thunnus tonggol)

LOT

 

 

Strimmig kungsmakrill (Scomberomorus commerson)

COM

 

 

Andra IOTC-arter

 

 

 

KOMMENTARER

Utkast av tonfisk, tonfiskliknande arter och hajar som ska registreras per art i vikt (kg) eller antal för alla redskap bör anges i kommentarerna.

All interaktion med valhaj (Rhincodon typus), marina däggdjur och havsfåglar bör anges i kommentarerna.

Övrig information bör också anges i kommentarerna.

Anmärkning: De arter som tas med i loggböckerna betraktas som minimikrav. Eventuellt bör andra ofta fångade haj- och/eller fiskarter läggas till vid behov inom olika områden och fisken.


(1)  För snörpvad:

(2)  När en IOTC-part genomför observatörsprogrammet fullt ut är det frivilligt att tillhandahålla data om havsfåglar.


BILAGA 2

Riktlinjer för utarbetande av förvaltningsplaner för drivande anordningar som samlar fisk

För att uppfylla skyldigheterna när det gäller den förvaltningsplan för drivande anordningar som samlar fisk som ska lämnas till kommissionen av medlemsstater med flottor som bedriver fiske i IOTC:s behörighetsområde med hjälp av drivande anordningar som samlar fisk, bör förvaltningsplanen för drivande anordningar som samlar fisk omfatta följande:

1.

Ett mål

2.

Tillämpningsområde

Beskrivning av dess tillämpning med avseende på

 

fartygstyper och stöd- och hjälpfartyg

 

antal drivande anordningar som samlar fisk och antal sändare på drivande anordningar som samlar fisk som ska utplaceras

 

rapporteringsförfaranden för utplacering av drivande anordningar som samlar fisk

 

policy för minskning och användning av oavsiktliga bifångster

 

beaktande av interaktion med andra redskapstyper

 

planer för övervakning och bärgning av förlorade drivande anordningar som samlar fisk

 

förklaring eller policy vad gäller ”ägande av drivande anordningar som samlar fisk”

3.

Institutionella arrangemang för hantering av förvaltningsplaner för drivande anordningar som samlar fisk:

 

institutionellt ansvar

 

ansökningsförfarande för godkännande av utplacering av drivande anordningar som samlar fisk och/eller sändare på drivande anordningar som samlar fisk

 

skyldigheter för fartygsägare och befälhavare vad gäller utplacering och användning av drivande anordningar som samlar fisk och/eller sändare på drivande anordningar som samlar fisk

 

policy för ersättning av drivande anordningar som samlar fisk och/eller sändare på drivande anordningar som samlar fisk

 

rapporteringskrav

4.

Konstruktionsspecifikationer och konstruktionskrav för drivande anordningar som samlar fisk:

 

utformningsegenskaper för drivande anordningar som samlar fisk (beskrivning)

 

märkningar av drivande anordningar som samlar fisk och identifierare för drivande anordningar som samlar fisk, inklusive sändare på drivande anordningar som samlar fisk

 

belysningskrav

 

radarreflektorer

 

synlighetsavstånd

 

radiobojar (krav på serienummer)

 

satellitsändare-mottagare (krav på serienummer)

5.

Tillämpliga områden:

uppgifter om eventuella fredningsområden eller fredningstider, t.ex. territorialvatten, farleder, närhet till småskaligt fiske osv.

6.

Tillämplig period för förvaltningsplanen för drivande anordningar som samlar fisk.

7.

Medel för att övervaka och se över genomförandet av förvaltningsplanen för drivande anordningar som samlar fisk.

8.

Mall för loggböcker för drivande anordningar som samlar fisk (de data som ska samlas in specificeras i bilaga 3).

Riktlinjer för utarbetande av förvaltningsplaner för förankrade anordningar som samlar fisk

För att uppfylla skyldigheterna när det gäller den förvaltningsplan för förankrade anordningar som samlar fisk som ska lämnas till IOTC:s sekretariat av IOTC-parter med flottor som bedriver fiske i IOTC:s behörighetsområde med hjälp av förankrade anordningar som samlar fisk, bör förvaltningsplanen för förankrade anordningar som samlar fisk omfatta följande:

1.

Ett mål

2.

Tillämpningsområde:

Beskrivning av dess tillämpning med avseende på

a)

fartygstyper

b)

antal förankrade anordningar som samlar fisk och/eller sändare på förankrade anordningar som samlar fisk som ska utplaceras (per typ av förankrad anordning som samlar fisk)

c)

rapporteringsförfaranden för utplacering av förankrade anordningar som samlar fisk

d)

avstånd mellan förankrade anordningar som samlar fisk

e)

policy för minskning och användning av oavsiktliga bifångster

f)

beaktande av interaktion med andra redskapstyper

g)

upprättande av förteckningar över de förankrade anordningar som samlar fisk som används, med uppgifter om identifierare för förankrade anordningar som samlar fisk, egenskaper och utrustning för varje förankrad anordning som samlar fisk i enlighet med punkt 4 i denna bilaga, koordinater för förtöjningsplatser för förankrade anordningar som samlar fisk, datum för utsättning, förlust och återställning

h)

planer för övervakning och bärgning av förlorade förankrade anordningar som samlar fisk

i)

förklaring eller policy vad gäller ”ägande av förankrade anordningar som samlar fisk”

3.

Institutionella arrangemang för hantering av förvaltningsplaner för förankrade anordningar som samlar fisk:

a)

Institutionellt ansvar

b)

Bestämmelser för utsättning och användning av förankrade anordningar som samlar fisk

c)

Reparationer, underhållsregler och ersättningspolicy avseende förankrade anordningar som samlar fisk

d)

Datainsamlingssystem

e)

Rapporteringskrav

4.

Konstruktionsspecifikationer och konstruktionskrav för förankrade anordningar som samlar fisk:

a)

Utformningsegenskaper för förankrade anordningar som samlar fisk (en beskrivning av både den flytande strukturen och undervattensstrukturen, med särskild tonvikt på eventuella nätmaterial som används)

b)

Förankring som används för förtöjning

c)

Märkningar av förankrade anordningar som samlar fisk och identifierare för förankrade anordningar som samlar fisk, inklusive sändare på förankrade anordningar som samlar fisk

d)

Eventuella belysningskrav

e)

Radarreflektorer

f)

Synlighetsavstånd

g)

I förekommande fall radiobojar (krav på serienummer)

h)

Satellitsändare-mottagare (krav på serienummer)

i)

Ekolod

5.

Tillämpliga områden:

a)

Förtöjningsplatsernas koordinater, i förekommande fall

b)

Uppgifter om eventuella stängda områden, t.ex. farleder, marina skyddsområden, reservat etc.

6.

Medel för att övervaka och se över genomförandet av förvaltningsplanen för förankrade anordningar som samlar fisk.

7.

Mall för loggböcker för förankrade anordningar som samlar fisk (de data som ska samlas in specificeras i bilaga IV).

BILAGA 3

Datainsamling för drivande anordningar som samlar fisk och förankrade anordningar som samlar fisk

DATAINSAMLING FÖR DRIVANDE ANORDNINGAR SOM SAMLAR FISK

a)

För varje aktivitet vid en drivande anordning som samlar fisk, oavsett om den följs av en utsättning eller inte, ska varje fiske-, stöd- och försörjningsfartyg rapportera följande:

i)

Fartyg (fiske-, stöd- eller försörjningsfartygets namn och registreringsnummer)

ii)

Position (den geografiska platsen för aktiviteten (latitud och longitud) i grader och minuter)

iii)

Datum (DD/MM/ÅÅÅÅ, dag/månad/år)

iv)

Identifierare för drivande anordningar som samlar fisk (identifierare för drivande anordningar som samlar fisk eller sändare på drivande anordningar som samlar fisk)

v)

Typ av drivande anordning som samlar fisk (naturlig eller artificiell drivande anordning som samlar fisk)

vi)

Utformningsegenskaper för drivande anordningar som samlar fisk

Mått och material för den flytande delen och för den hängande undervattensstrukturen

vii)

Typ av aktivitet (inspektion, utplacering, upptagning, bärgning, förlust, intervention för att serva elektronisk utrustning)

b)

Om inspektionen följs av en utsättning, resultaten av utsättningen i form av fångst och bifångst, och om exemplaren behålls eller kastas överbord, döda eller levande. IOTC-parterna ska rapportera dessa data aggregerade per fartyg, 1°-ruta (i tillämpliga fall) och månad till sekretariatet

DATAINSAMLING FÖR FÖRANKRADE ANORDNINGAR SOM SAMLAR FISK

a)

Aktivitet runt en förankrad anordning som samlar fisk

b)

För varje aktivitet runt en förankrad anordning som samlar fisk (reparation, intervention, förstärkning osv), oavsett om en utsättning eller annan fiskeaktivitet följer eller inte:

i)

Position (den geografiska platsen för aktiviteten (latitud och longitud) i grader och minuter)

ii)

Datum (DD/MM/ÅÅÅÅ, dag/månad/år)

iii)

Identifierare för förankrade anordningar som samlar fisk (dvs. märkning av eller identifierare för sändare på förankrade anordningar som samlar fisk eller annan information som gör det möjligt att identifiera ägaren)

c)

Om inspektionen följs av en utsättning eller annan fiskeaktivitet, resultaten av utsättningen i form av fångst och bifångst, och om exemplaren behålls eller kastas överbord, döda eller levande.


BILAGA 4

Begränsningsåtgärder för att skydda havsfåglar vid fiske med långrev

Begränsning

Beskrivning

Specifikation

Utsättning av redskap på natten med minimal däcksbelysning

Ingen utsättning mellan nautisk soluppgång och nautisk solnedgång.

Däcksbelysningen begränsas till ett minimum.

Nautisk solnedgång och nautisk soluppgång anges i tabellerna för relevant latitud, lokal tid och lokalt datum i nautiska almanackan.

Minimal däcksbelysning bör inte leda till brott mot minimistandarderna för säkerhet och navigering.

Linor med färgglada remsor avsedda att skrämma bort fåglar (torilinor).

Torilinor ska användas vid utsättning av hela långreven i syfte att avskräcka fåglar från att närma sig tafsen.

Fartyg med en längd på 35 meter eller mer:

Använd minst 1 torilina. Om det är praktiskt lämpligt uppmanas fartygen att använda en extra toristolpe och torilina för att skrämma bort fåglar vid tillfällen då fågeltätheten eller fåglarnas aktivitet är hög; båda torilinorna bör användas samtidigt, en på vardera sidan av den långrev som sätts ut.

Den del av torilinorna som befinner sig i luften måste vara minst 100 meter lång

Långa remsor av tillräcklig längd för att nå vattenytan vid lugnt väder ska användas.

Långa remsor ska sitta i intervall om högst 5 meter.

 

 

För fartyg med en längd under 35 meter:

Använd minst 1 torilina.

Den del av torilinan som befinner sig i luften måste vara minst 75 meter lång.

Remsor som är långa och/eller korta (men längre än 1 meter) ska användas och sitta i intervall enligt följande:

Korta: intervall på högst 2 m.

Långa: intervall på högst 5 meter för torilinans första 55 meter.

Ytterligare riktlinjer för utformning och användning av torilinor finns i bilaga 5 till denna förordning.

Revar med sänken

Sänken bör fästas på tafsen innan den sätts ut enligt följande:

Mer än totalt 45 g vikter fästa inom 1 meter från kroken eller

mer än totalt 60 g vikter fästa inom 3,5 meter från kroken eller

mer än totalt 98 g vikter fästa inom 4 meter från kroken.


BILAGA 5

Kompletterande riktlinjer för utformning och användning av torilinor

Inledning

Tekniska minimistandarder för användning av torilinor finns i bilaga 4 till denna förordning och upprepas inte här. Dessa kompletterande riktlinjer har tagits fram som hjälp vid utarbetningen och genomförandet av reglerna om torilinor för långrevsfartyg. Dessa riktlinjer är relativt detaljerade, men förbättringar av torilinornas ändamålsenlighet genom försök med torilinor uppmuntras inom ramen för kraven i bilaga 4 till denna förordning. Riktlinjerna tar hänsyn till olika miljömässiga aspekter och driftsaspekter såsom väderleksförhållanden, utsättningsfart och fartygsstorlek, som alla påverkar torilinornas effektivitet och utformning när det gäller att skydda betet från fåglarna. Torilinans utformning och användning får ändras för att ta hänsyn till de variablerna, under förutsättning att linans effektivitet inte äventyras. Vidareutveckling av torilinans utformning pågår och riktlinjerna kommer därför att ses över i framtiden.

Utformning av torilinan (se figur 1)

1.

En lämplig anordning som släpas i vattnet på den del av torilinan som befinner sig i vattnet kan förbättra sträckningen av den del av linan som befinner sig i luften.

2.

Delen ovanför vattenytan ska vara tillräckligt lätt och kunna röra sig på ett oförutsägbart sätt så att fåglarna inte vänjer sig vid den, men vara tillräckligt tung för att inte böjas av vinden.

3.

Linan fästs bäst med en rejäl kättingslänk på fartyget så att den inte trasslar in sig.

4.

Remsorna ska vara gjorda av ett iögonfallande material som ger livliga oförutsägbara rörelser (t.ex. ett starkt tunt snöre överdraget med röd plast) och hänger ner från torilinan med en rejäl trevägslekare (återigen för att förhindra intrassling).

5.

Varje remsa ska i sin tur bestå av två eller flera delar.

6.

Varje remspar bör vara fastgjort med en klämma som kan tas av så att linan kan stuvas utan problem.

Användning av torilinor

1.

Linan ska hänga från en stolpe fastgjord i fartyget. Toristolpen ska vara så hög som möjligt så att linan skyddar betet en bra bit från fartygets akter och inte trasslar in sig i fiskeredskapet. Ju högre stolpe desto bättre skydd av betet. Till exempel kan en stolpe med en höjd av 7 meter ovanför vattenytan ge cirka 100 meters betesskydd.

2.

Om fartyg bara använder en torilina bör denna sättas på vindsidan i förhållande till de sänkta betena. Om de agnade krokarna satts utanför kölvattnet bör torilinans fästpunkt vid fartyget sitta flera meter utanför fartygssidan på den sida av fartyget där betena har satts ut. Om fartyget använder två torilinor bör de agnade krokarna sättas ut inom det område som avgränsas av de två torilinorna.

3.

Användning av flera torilinor uppmuntras för att skydda betena från fåglar i ännu högre grad.

4.

Eftersom det finns risk för att linorna går av eller trasslar in sig bör det medföras extra torilinor ombord så att skadade linor kan ersättas och fisket fortsätta utan avbrott. Brytlänkar kan monteras på torilinan för att minimera säkerhets- och driftsproblem om ett långrevsflöte skulle snärja in sig i den del av torilinan som befinner sig i vattnet.

5.

När fiskare använder en maskin som kastar ut bete måste de säkerställa att torilinan och maskinen synkroniseras genom att i) säkerställa att maskinen kastar betet direkt i det område som skyddas av torilinan, och ii) det finns två torilinor om det används en maskin (eller flera maskiner) som kan kasta bete både åt babord och åt styrbord.

6.

När tafsar läggs ut manuellt bör fiskare säkerställa att de agnade krokarna och de avsnitt av tafsen som är lindade kastas ut under skydd av torilinan, så att propellerturbulensen undviks då denna kan bromsa sjunkhastigheten.

7.

Fiskare uppmuntras att installera manuella, elektriska eller hydrauliska vinschar för att underlätta utsättning och inhalning av torilinor.

Image 1

Långrev (Redskapsutformning): Genomsnittlig tafslängd (meter): rak längd i meter mellan fäste och krok.

Översättning:

 

Float: Flöte

 

Sea level: Havsnivå

 

Sea-surface temperature: Havsytans temperatur

 

Float line length: Flytlinans längd

 

Main line material: Huvudlinans material

 

Average length between branches: Genomsnittlig längd mellan tafsarna

 

Branch line length: Tafslängd

 

Light sticks: Lysstavar

 

Leader/trace type: Typ av tafsände

 

Hook type: Typ av krok

 

Bait type: Typ av bete

 

Hooks between floats (hooks per basket): Krokar mellan flöten (krokar per korg)


BILAGA 6

Allmänna bestämmelser i befraktningsavtal

Befraktningsavtalet ska innehålla följande villkor:

Den IOTC-part som är flaggstat har skriftligen samtyckt till befraktningsavtalet.

Fiskeinsatserna inom ramen för befraktningsavtalet överskrider inte tolv månader under ett kalenderår.

Fiskefartyg som ska befraktas ska registreras hos ansvariga avtalsslutande parter och samarbetande icke-avtalsslutande parter, som uttryckligen samtycker till att tillämpa IOTC:s bevarande- och förvaltningsåtgärder och se till att de efterlevs på fartygen. Alla berörda avtalsslutande parter eller samarbetande icke-avtalsslutande parter som är flaggstater ska på ett ändamålsenligt sätt utöva sin skyldighet att kontrollera sina fiskefartyg för att säkerställa att IOTC:s bevarande- och förvaltningsåtgärder efterlevs.

Fiskefartyg som ska befraktas ska vara upptagna i IOTC:s register över fartyg som har tillstånd att verka i IOTC:s behörighetsområde.

Utan att det påverkar den befraktande IOTC-partens skyldigheter ska den IOTC-part som är flaggstat säkerställa att det befraktade fartyget följer lagstiftningen i den befraktande IOTC-parten och i den IOTC-part som är flaggstat och säkerställa att befraktade fartyg efterlever IOTC:s relevanta bevarande- och förvaltningsåtgärder, i enlighet med de rättigheter och skyldigheter och den jurisdiktion som följer av internationell rätt. Om den befraktande IOTC-parten tillåter det befraktade fartyget att fiska på det fria havet är den IOTC-part som är flaggstat ansvarig för kontrollen av det fiske på det fria havet som bedrivs inom ramen för befraktningsarrangemanget. Det befraktade fartyget ska rapportera VMS-data och fångstdata till både IOTC-parterna (den befraktande parten och den part som är flaggstat) och IOTC:s sekretariat.

Alla fångster (historiska, aktuella/framtida), inbegripet bifångster och utkast, som tas inom ramen för befraktningsavtalet ska räknas av från den befraktande IOTC-partens kvot eller fiskemöjligheter. Observatörstäckningen (historisk, aktuell/framtida) ombord på sådana fartyg ska också räknas av från täckningsgraden för den befraktande IOTC-parten för den period då ett fartyg fiskar inom ramen för befraktningsavtalet.

Den befraktande IOTC-parten ska till IOTC rapportera alla fångster, inklusive bifångster och utkast, och annan information som krävs av IOTC, i enlighet med det system för anmälan av befraktning som beskrivs i del IV i bevarande- och förvaltningsåtgärd 19/07.

VMS och, i förekommande fall, verktyg för differentiering av fiskeområden, såsom fiskmärken, ska, i enlighet med IOTC:s relevanta bevarande- och förvaltningsåtgärder, användas för en ändamålsenlig fiskeriförvaltning.

Observatörstäckningen ska vara på minst 5 % av fiskeansträngningen.

De befraktade fartygen ska ha en fiskelicens utfärdad av den befraktande IOTC-parten och får inte vara upptagna i IOTC:s IUU-förteckning och/eller andra regionala fiskeriförvaltningsorganisationers IUU-förteckningar.

När de befraktade fartygen verkar inom ramen för befraktningsavtal får de, så långt det är möjligt, inte tillåtas att använda kvoten (i förekommande fall) eller rättigheterna för de avtalsslutande parter eller samarbetande icke-avtalsslutande parter som är flaggstater. Fartygen får aldrig tillåtas att fiska inom ramen för mer än ett befraktningsavtal åt gången.

Om inte annat anges i befraktningsavtalet, och i överensstämmelse med relevanta nationella lagar och andra författningar, ska de befraktade fartygens fångster lossas uteslutande i den befraktande avtalsslutande partens hamnar eller under dess direkta överinseende för att säkerställa att de befraktade fartygens aktiviteter inte undergräver IOTC:s bevarande- och förvaltningsåtgärder.

De befraktade fartygen ska alltid medföra en kopia av befraktningsdokumenten.


BILAGA 7

IOTC:s omlastningsdeklaration

Transportfartyg

Fiskefartyg

Fartygets namn och radioanropssignal: Flaggstat:

Flaggstatens licensnummer:

Nationellt registreringsnummer (i förekommande fall): IOTC-registreringsnummer (i förekommande fall):

Fartygets namn och radioanropssignal: Flaggstat:

Flaggstatens licensnummer:

Nationellt registreringsnummer (i förekommande fall): IOTC-registreringsnummer (i förekommande fall):


 

Dag

Månad

Klockslag

År

 

Ombudets namn:

Namn på det storskaliga tonfiskfartygets befälhavare:

Namn på transportfartygets befälhavare:

Avgång

 

 

 

från

 

 

 

 

Återvändande

 

 

 

till

 

Underskrift:

Underskrift:

Underskrift:

Omlastning

 

 

 

 

 

 

 

 

Ange vikten i kilogram eller använd enhet (t.ex. låda, korg) och den landade vikten för enheten i kilogram: ________kilogram

OMLASTNINGSPLATS

Arter

Hamn

Hav

Produkttyp

 

 

 

 

Hel

Rensad

Utan huvud

Filead

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om omlastning sker till havs, IOTC-observatörens namn och underskrift:


BILAGA 8

IOTC:s statistikdokument för storögd tonfisk

DOKUMENTNUMMER

IOTC:s STATISTIKDOKUMENT FÖR STORÖGD TONFISK

EXPORT

1.

FLAGGSTAT/ENHET/FISKEENHET

2.

FARTYGSBESKRIVNING OCH REGISTRERINGSNUMMER (i tillämpliga fall)

Fartygets namn…

Registreringsnummer…

LOA (m) …

IOTC:s registreringsnummer (i förekommande fall): …

3.

FÄLLOR (i förekommande fall)

4.

EXPORTORT (ort, stat/provins, land/enhet/fiskeenhet)

5.

FÅNGSTOMRÅDE (kryssa i något av följande)

a)

Indiska oceanen

b)

Stilla havet

c)

Atlanten

 

*

Om b eller c kryssats i behöver punkterna 6 och 7 nedan inte fyllas i.

6.

BESKRIVNING AV FISK

Produkttyp (*1)

Tidpunkt för fångst (mm/åå)

Redskapskod (*2)

Nettovikt

(kg)

F/FR

D/GG/DR/FL/OT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*1

= F = Färsk, FR = Fryst, RD = Färskvikt, GG = Vikt urtagen, DR = Bearbetad, FL = Filead

OT = Annan (Beskriv produkttypen)

*2

= Om redskapskoden är OT, beskriv typen av redskap.

7.

EXPORTÖRENS INTYGANDE Jag intygar att ovanstående uppgifter såvitt jag vet och kan bedöma är fullständiga, sanningsenliga och korrekta.

Namn:… Företagets namn: … Adress: … Underskrift: … Datum: … Licens nr (i förekommande fall): …

8.

OFFICIELL VALIDERING Jag intygar att ovanstående uppgifter såvitt jag vet och kan bedöma är fullständiga, sanningsenliga och korrekta.

Lastens totala vikt: kg

Namn och befattning: … Underskrift: … Datum: … Officiell stämpel…

IMPORT

9.

IMPORTÖRENS INTYGANDE Jag intygar att ovanstående uppgifter såvitt jag vet och kan bedöma är fullständiga, sanningsenliga och korrekta.

Importörsintyg (transitland/enhet/fiskeenhet)

Namn: …Adress: … Underskrift: … Datum: … Licens nr (i förekommande fall): …

Importörsintyg (transitland/enhet/fiskeenhet)

Namn: … Adress: … Underskrift: …Datum: … Licens nr (i förekommande fall): …

Slutligt importställe

Ort: … Stat/Provins: … Land/enhet/fiskeenhet: …

ANM.: Om ett annat språk än engelska eller franska används för att fylla i detta formulär, vänligen bifoga en engelsk översättning av detta dokument.

ANVISNINGAR:

DOKUMENTNUMMER: Fält där det utfärdande landet ska ange ett landskodat dokumentnummer.

1.   

FLAGGSTAT/ENHETER/FISKEENHETER: Ange namnet på landet för det fartyg som fångade den storögda tonfisken i lasten och utfärdade detta dokument. Enligt rekommendationen får endast flaggstaten för det fartyg som fångade den storögda tonfisken i lasten eller, om fartyget bedriver fiske inom ramen för ett befraktningsarrangemang, den exporterande staten utfärda detta dokument.

2.   

FARTYGSBESKRIVNING (i tillämpliga fall): Fyll i namn och registreringsnummer, största längd (LOA) och IOTC-registreringsnummer för det fartyg som fångade den storögda tonfisken i lasten.

3.   

FÄLLOR (i förekommande fall) Ange namnet på den fälla som användes för att fånga den storögda tonfisken i lasten.

4.   

EXPORTORT: Ange den ort, stat eller provins och det land från vilket den storögda tonfisken exporterades.

5.   

FÅNGSTOMRÅDE: Kryssa i fångstområdet. (Om b eller c kryssats i behöver punkterna 6 och 7 nedan inte fyllas i.)

6.   

BESKRIVNING AV FISK: Exportören ska med största möjliga noggrannhet lämna följande uppgifter:

ANM.: Använd en rad per produkttyp.

1.   

Produkttyp: Ange den typ av produkt som avsänds som antingen FÄRSK eller FRYST, och formen som FÄRSKVIKT, VIKT URTAGEN, BEARBETAD, FILEAD eller ANNAN. Om ANNAN, ange produkttypen i lasten.

2.   

Tidpunkt för fångst: Fyll i tidpunkten för fångsten (månad och år) av den storögda tonfisken i lasten.

3.   

Redskapskod: Ange vilken typ av redskap som användes för fångsten av storögd tonfisk med hjälp av förteckningen nedan. För ÖVRIGA, beskriv typen av redskap, inklusive odling.

4.   

Nettoproduktvikt: anges i kilogram.

5.   

EXPORTÖRENS INTYGANDE: Den person eller det företag som exporterar lasten av storögd tonfisk ska tillhandahålla namn, företagsnamn, adress, underskrift, datum för exporten av lasten och återförsäljarens licensnummer (i förekommande fall).

6.   

OFFICIELL VALIDERING: Fyll i namn och fullständig befattning för den tjänsteman som undertecknar dokumentet. Tjänstemannen ska vara anställd av en behörig myndighet i flaggstatens förvaltning för det fartyg som fångat den storögda tonfisk som anges i dokumentet eller en annan person eller institution som godkänts av flaggstaten. När så är lämpligt kan detta krav frångås genom att dokumentet valideras av en tjänsteman som företräder myndigheterna eller, om fartyget bedriver fiske inom ramen för ett befraktningsarrangemang, av en tjänsteman som företräder myndigheterna eller en annan behörig person eller institution i exportstaten. Lastens totala vikt ska också anges i detta fält.

7.   

IMPORTÖRENS INTYGANDE: Den person eller det företag som importerar storögd tonfisk ska tillhandahålla namn, adress, underskrift, datum för import av den storögda tonfisken, licensnummer (i förekommande fall) och slutligt importställe. Detta inbegriper import till transitländer/enheter/fiskeenheter. För färska och kylda produkter får importörens underskrift ersättas av underskrift av en person från ett tullklareringsföretag om behörigheten att underteckna vederbörligen tilldelats denne av importören.

REDSKAPSKOD:

REDSKAPSKOD

REDSKAPSTYP

BB

SPÖFISKEFARTYG

GILL

NÄT

HAND

HANDLINA

HARP

HARPUN

LL

LÅNGREV

MWT

FLYTTRÅL

PS

SNÖRPVAD

RR

SPÖ OCH RULLE

SPHL

HANDLINA FÖR SPORTFISKE

SPOR

SPORTFISKEREDSKAP (OKLASSIFICERADE)

SURF

YTFISKEREDSKAP (OKLASSIFICERADE)

TL

STYRDA GARN

TRAP

FÄLLA

TROL

SLÄPLINA

UNCL

OSPECIFICERADE METODER

OT

ÖVRIGA

SKICKA TILLBAKA EN KOPIA AV DET IFYLLDA DOKUMENTET TILL: (namn på kontoret för den behöriga myndigheten i flaggstaten).


BILAGA 9

IOTC:s intyg om återexport av storögd tonfisk

DOKUMENTNUMMER

IOTC:s INTYG OM ÅTEREXPORT AV STORÖGD TONFISK

ÅTEREXPORT:

1.

ÅTEREXPORTERANDE LAND/ENHET/FISKEENHET

2.

ÅTEREXPORTORT

3.

BESKRIVNING AV DEN IMPORTERADE FISKEN

Produkttyp(*)

Nettovikt

(kg)

Flaggstat/enhet/ fiskeenhet

Importdatum

F/FR

RD/GG/DR/FL/OT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4.

BESKRIVNING AV FISK AVSEDD FÖR ÅTEREXPORT

Produkttyp(*)

Nettovikt

(kg)

 

F/FR

RD/GG/DR/FL/OT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*F

= Färsk, FR = Fryst, RD = Färskvikt, GG = Vikt urtagen, DR = Bearbetad, FL = Filead

OT = Annan (Ange produkttypen)

5.

ÅTEREXPORTÖRENS INTYGANDE: Jag intygar att ovanstående uppgifter såvitt jag vet och kan bedöma är fullständiga, sanningsenliga och korrekta.

Namn/företagsnamn… Adress… Underskrift…Datum…Licensnummer (i förekommande fall) …

6.

OFFICIELL VALIDERING: Jag intygar att ovanstående uppgifter såvitt jag vet och kan bedöma är fullständiga, sanningsenliga och korrekta.

Namn och befattning… Underskrift…Datum… Officiell stämpel…

IMPORT:

7.

IMPORTÖRENS INTYGANDE: Jag intygar att ovanstående uppgifter såvitt jag vet och kan bedöma är fullständiga, sanningsenliga och korrekta.

Importörsintyg (transitland/enhet/fiskeenhet)

Namn:… Adress: …Underskrift:… Datum: …Licens nr (i förekommande fall) …

Importörsintyg (transitland/enhet/fiskeenhet)

Namn:… Adress: …Underskrift:… Datum: …Licens nr (i förekommande fall) …

Importörsintyg (transitland/enhet/fiskeenhet)

Namn:… Adress: …Underskrift: …Datum: …Licens nr (i förekommande fall) …

Slutligt importställe

Ort: …Stat/Provins: …Land/enhet/fiskeenhet: …

ANM.: Om detta formulär fylls i på något annat språk än engelska eller franska, vänligen bifoga en engelsk översättning av detta dokument.

ANVISNINGAR

DOKUMENTNUMMER: Fält där utfärdande land/enhet/ fiskeenhet ska ange ett dokumentnummer med en kod som anges av landet/enheten/fiskeenheten.

1.   

ÅTEREXPORTERANDE LAND/ENHET/FISKEENHET

Ange namnet på landet/enheten/fiskeenheten som återexporterar den storögda tonfisken i lasten och utfärdade detta intyg. Enligt rekommendationen är det endast det återexporterande landet/enheten/fiskeenheten som kan utfärda detta intyg.

2.   

ÅTEREXPORTORT

Ange den ort/stat/provins och land/enhet/fiskeenhet från vilken den storögda tonfisken återexporterades.

3.   

BESKRIVNING AV DEN IMPORTERADE FISKEN

Exportören ska med största möjliga noggrannhet lämna följande uppgifter: ANM.: Använd en rad per produkttyp. 1) Produkttyp: Ange den typ av produkt som avsänds som antingen FÄRSK eller FRYST, och formen som FÄRSKVIKT, VIKT URTAGEN, BEARBETAD, FILEAD eller ANNAN. Om ANNAN, ange produkttypen i lasten. 2) Nettovikt: Nettoproduktvikt i kilogram. 3) Flaggstat/enhet/fiskeenhet: namnet på landet/enheten/fiskeenheten för det fartyg som gjorde fångsten av storögd tonfisk i lasten. 4) Importdatum: datum för importen.

4.   

BESKRIVNING AV FISK AVSEDD FÖR ÅTEREXPORT

Exportören ska med största möjliga noggrannhet lämna följande uppgifter: ANM.: Använd en rad per produkttyp. 1) Produkttyp: Ange den typ av produkt som avsänds som antingen FÄRSK eller FRYST, och formen som FÄRSKVIKT, VIKT URTAGEN, BEARBETAD, FILEAD eller ANNAN. Om ANNAN, ange produkttypen i lasten. 2) Nettovikt: Nettoproduktvikt i kilogram.

5.   

ÅTEREXPORTÖRENS INTYGANDE

Den person eller det företag som återexporterar lasten av storögd tonfisk ska tillhandahålla namn, adress, underskrift, datum för återexporten av lasten och återexportörens licensnummer (i förekommande fall).

6.   

OFFICIELL VALIDERING

Fyll i namn och fullständig befattning för den tjänsteman som undertecknar intyget. Tjänstemannen ska vara anställd av en behörig statlig myndighet i återexporterande land/ enhet/fiskeenhet som anges i intyget, eller av en annan person eller institution som den behöriga statliga myndigheten har bemyndigat att validera sådana intyg.

7.   

IMPORTÖRENS INTYGANDE

Den person eller det företag som importerar storögd tonfisk ska tillhandahålla namn, adress, underskrift, datum för import av den storögda tonfisken, licensnummer (i förekommande fall) och slutligt importställe för återexport. Detta inbegriper import till transitländer/enheter/fiskeenheter. För färska och kylda produkter får importörens underskrift ersättas av underskrift av en person från ett tullklareringsföretag om behörigheten att underteckna vederbörligen tilldelats denne av importören.

SKICKA TILLBAKA EN KOPIA AV DET IFYLLDA INTYGET TILL: (namn på kontoret för den behöriga myndigheten i återexporterande land/enhet/fiskeenhet).


BILAGA 10

Uppgifter som ska lämnas på förhand av fartyg som begär tillträde till hamn

1.

Planerad anlöpshamn

 

2.

Hamnstat

 

3.

Beräknad ankomstdag och ankomsttid

 

4.

Syfte(n)

 

5.

Hamn och datum för senaste anlöpshamn

 

6.

Fartygets namn

 

7.

Flaggstat

 

8.

Fartygstyp

 

9.

Internationell radioanropssignal

 

10.

Fartygets kontaktinformation

 

11.

Fartygsägare

 

12.

Registreringscertifikatets nummer

 

13.

IMO-identifieringsnummer, i förekommande fall

 

14.

Externt ID-nummer, i förekommande fall

 

15.

IOTC:s ID-nummer

 

16.

VMS

Nej

Ja: nationellt

Ja: regional(a) fiskeriförvaltningsorganisation(er)

Typ:

17.

Fartygsmått

Längd

 

Bredd

 

Djupgående

 

18.

Befälhavarens namn och nationalitet

 

19.

Relevant(a) fisketillstånd

Identifierare

Utfärdat av

Giltighet

Fiskeområde(n)

Arter

Redskap

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20.

Relevant(a) omlastningstillstånd

Identifierare

 

Utfärdat av

 

Giltighet

 

Identifierare

 

Utfärdat av

 

Giltighet

 

21.

Omlastningsinformation gällande levererande fartyg

 

Datum

Plats

Namn

Flaggstat

ID-nummer

Arter

Produktform

Fångstområde

Kvantitet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22.

Total fångst ombord

23.

Fångst att lasta av

Arter

Produktform

Fångstområde

Kvantitet

Kvantitet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

2.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 311/54


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/2344

av den 29 november 2022

om återbetalning i enlighet med artikel 17.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av de anslag som överförts från budgetåret 2022

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 (1), särskilt artikel 17.3 andra stycket,

efter samråd med kommittén för jordbruksfonderna, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 12.2 första stycket d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (2) anges att anslag som inte blivit föremål för några åtaganden och som avser åtgärder som enligt artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (3) finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) får överföras till det påföljande budgetåret. Sådana överföringar är begränsade till 2 % av de ursprungliga anslag som beviljats av Europaparlamentet och rådet och till det belopp för justering av direktstöd enligt artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (4) som tillämpats under det föregående budgetåret.

(2)

I enlighet med artikel 17.3 andra stycket i förordning (EU) 2021/2116 är anslag som överförs i enlighet med artikel 12.2 första stycket d i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 fortfarande tillgängliga för budgetåret 2022, och det totala beloppet för anslag som inte blivit föremål för några åtaganden som är tillgängligt för återbetalning utgör mer än 0,2 % av det årliga taket för EGFJ-utgifterna.

(3)

I enlighet med artikel 17.4 i förordning (EU) 2021/2116 görs återbetalning endast till slutliga stödmottagare i de medlemsstater där finansiell disciplin har tillämpats (5) under det föregående budgetåret.

(4)

I enlighet med artikel 1.1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/951 (6) tillämpas finansiell disciplin på direktstöd för kalenderåret 2021, i syfte att skapa en krisreserv. Krisreserven har delvis tagits i anspråk under budgetåret 2022 till ett belopp på 350 miljoner euro genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/467 (7), vilket innebär att 147,3 miljoner euro fortfarande finns tillgängliga. På grundval av genomförandet 2022 av EGFJ-anslag inom ramen för delad förvaltning för perioden 16 oktober 2021–15 oktober 2022 och beräknat genomförande inom ramen för direkt förvaltning 1 januari 2022–31 december 2022 kommer ytterligare anslag som inte blivit föremål för några åtaganden att stå kvar i 2022 års budget för EGFJ.

(5)

Enligt medlemsstaternas utgiftsdeklarationer för perioden 16 oktober 2021–15 oktober 2022 uppgår den minskning för finansiell disciplin som faktiskt tillämpats av medlemsstaterna under budgetåret 2022 till 495,6 miljoner euro.

(6)

Av det belopp för finansiell disciplin som tillämpats under budgetåret 2022 kan 485,2 miljoner euro i outnyttjade anslag, vilket alltjämt ligger inom ramen för 2 % av de ursprungliga anslagen för de åtgärder som avses i artikel 4.1 i förordning (EU) nr 1306/2013, överföras till budgetåret 2023 efter ett beslut av kommissionen i enlighet med artikel 12.3 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

(7)

För att säkerställa att återbetalningen av outnyttjade anslag till de slutliga stödmottagarna till följd av tillämpningen av finansiell disciplin står i proportion till justeringsbeloppet för finansiell disciplin, bör kommissionen fastställa de belopp som står till medlemsstaternas förfogande för återbetalningen.

(8)

De belopp som fastställs genom denna förordning är slutgiltiga och tillämpliga, utan att det påverkar tillämpningen av minskningar i enlighet med artikel 41 i förordning (EU) nr 1306/2013, på alla andra korrigeringar som beaktas i beslutet om månadsbetalning avseende utgifter som betalats av medlemsstaternas utbetalade organ i oktober 2022, i enlighet med artikel 18.3 i förordning (EU) nr 1306/2013, och på alla avdrag och tilläggsbetalningar som ska göras enligt artikel 18.4 i den förordningen eller på alla beslut som fattas inom ramen för förfarandet för avslutande av räkenskaperna.

(9)

I enlighet med inledningsfrasen i artikel 12.2 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 får de anslag som inte blivit föremål för några åtaganden endast överföras till närmast påföljande budgetår. Därför bör kommissionen fastställa stödberättigandeperioden för medlemsstaternas utgifter när det gäller återbetalningen i enlighet med artikel 17.3 i förordning (EU) 2021/2116, med beaktande av budgetåret för jordbruket som det definieras i artikel 35 i den förordningen.

(10)

Förordning (EU) 2021/2116 kommer att tillämpas från och med den 1 januari 2023 i enlighet med artikel 106 i den förordningen. Denna förordning bör därför tillämpas från och med samma datum.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I bilagan till denna förordning fastställs beloppen för de anslag som ska överföras från budgetåret 2022 i enlighet med artikel 12.2 första stycket d och artikel 12.2 tredje stycket i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 och som i enlighet med artikel 17.3 i förordning (EU) 2021/2116 görs tillgängliga för medlemsstaterna för återbetalning till de slutliga stödmottagarna.

De belopp som överförs ska omfattas av kommissionens överföringsbeslut i enlighet med artikel 12.3 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

Artikel 2

Medlemsstaternas utgifter i samband med återbetalningen av de överförda anslagen ska berättiga till unionsfinansiering endast om de aktuella beloppen har utbetalats till stödmottagarna före den 16 oktober 2023.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2023.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 november 2022.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Wolfgang BURTSCHER

Generaldirektör

Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 435, 6.12.2021, s. 187.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).

(5)  I enlighet med artikel 8.2 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska finansiell disciplin inte tillämpas i Kroatien för budgetåret 2022.

(6)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/951 av den 11 juni 2021 om fastställande av en justeringsgrad för direktstöd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 med avseende på kalenderåret 2021 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 93).

(7)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/467 av den 23 mars 2022 om extraordinärt anpassningsstöd till producenter inom jordbrukssektorn (EUT L 96, 24.3.2022, s. 4).


BILAGA

Belopp tillgängliga för återbetalning av överförda anslag

(belopp i euro)

Belgien

7 097 289

Bulgarien

11 255 446

Tjeckien

12 925 229

Danmark

11 696 658

Tyskland

65 935 967

Estland

2 749 659

Irland

15 643 791

Grekland

18 069 199

Spanien

66 186 860

Frankrike

99 836 686

Italien

42 101 124

Cypern

412 283

Lettland

4 020 097

Litauen

6 763 226

Luxemburg

481 848

Ungern

17 623 016

Malta

42 930

Nederländerna

9 351 194

Österrike

8 115 108

Polen

30 712 998

Portugal

9 178 262

Rumänien

21 215 691

Slovenien

1 049 202

Slovakien

6 377 030

Finland

6 987 416

Sverige

9 419 153


2.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 311/58


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/2345

av den 1 december 2022

om rättelse av den svenska språkversionen av genomförandeförordning (EU) 2017/373 om gemensamma krav för leverantörer av flygledningstjänst/flygtrafiktjänster och övriga nätverksfunktioner för flygledningstjänst, om tillsyn över dessa leverantörer samt om upphävande av förordning (EG) nr 482/2008, genomförandeförordningarna (EU) nr 1034/2011, (EU) nr 1035/2011 och (EU) 2016/1377 och ändring av förordning (EU) nr 677/2011

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91 (1), 43.1 a och f, och

av följande skäl:

(1)

Den svenska språkversionen av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/373 (2) innehåller ett fel i kapitel B avsnitt 4 posten ATS.TR.400 led b i bilaga IV avseende alarmeringstjänst. Felet ändrar bestämmelsens innebörd.

(2)

Den svenska språkversionen av genomförandeförordning (EU) 2017/373 bör därför rättas i enlighet med detta. Övriga språkversioner berörs inte.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet av den 6 januari 2020 från den kommitté som inrättats genom artikel 127 i förordning (EU) 2018/1139.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I kapitel B avsnitt 4 posten ATS.TR.400 i bilaga IV till genomförandeförordning (EU) 2017/373 ska led b ersättas med följande:

”b)

Flyginformationscentraler eller områdeskontrollcentraler ska fungera som centralpunkt för insamling av all information som är relevant för en nödsituation som ett luftfartyg vilket framförs inom det berörda flyginformationsområdet eller kontrollområdet befinner sig i, och för vidarebefordran av denna information till den lämpliga räddningscentralen.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 1 december 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 212, 22.8.2018, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/373 av den 1 mars 2017 om gemensamma krav för leverantörer av flygledningstjänst/flygtrafiktjänster och övriga nätverksfunktioner för flygledningstjänst, om tillsyn över dessa leverantörer samt om upphävande av förordning (EG) nr 482/2008, genomförandeförordningarna (EU) nr 1034/2011, (EU) nr 1035/2011 och (EU) 2016/1377 och ändring av förordning (EU) nr 677/2011 (EUT L 62, 8.3.2017, s. 1).


2.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 311/60


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/2346

av den 1 december 2022

om gemensamma specifikationer för de grupper av produkter utan avsett medicinskt ändamål som förtecknas i bilaga XVI till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 om medicintekniska produkter

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG (1), särskilt artikel 1.2 jämförd med artikel 9.1, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) 2017/745 fastställs bestämmelser om utsläppande på marknaden, tillhandahållande på marknaden eller ibruktagande av medicintekniska produkter för användning på människor och tillbehör till sådana produkter i unionen. Förordning (EU) 2017/745 innehåller också krav på att kommissionen för de grupper av produkter utan avsett medicinskt ändamål som förtecknas i bilaga XVI till den förordningen antar gemensamma specifikationer som minst tar upp tillämpningen av riskhantering enligt de allmänna krav på säkerhet och prestanda som fastställs i bilaga I till den förordningen samt, när så är nödvändigt, klinisk utvärdering avseende säkerhet.

(2)

Från och med den dag då de gemensamma specifikationerna börjar tillämpas kommer förordning (EU) 2017/745 också att tillämpas på dessa grupper av produkter utan avsett medicinskt ändamål.

(3)

För att tillverkarna ska kunna påvisa överensstämmelse för produkter utan avsett medicinskt ändamål vad gäller tillämpningen av riskhantering bör de gemensamma specifikationerna omfatta tillämpningen av riskhantering enligt vad som anges i avsnitt 1 andra meningen och i avsnitten 2–5, 8 och 9 i bilaga I till förordning (EU) 2017/745. I enlighet med artikel 9.2 i förordning (EU) 2017/745 ska produkter utan avsett medicinskt ändamål som överensstämmer med de gemensamma specifikationerna därför presumeras överensstämma med kraven i de bestämmelserna.

(4)

Gemensamma specifikationer bör i princip fastställas för alla grupper av produkter utan avsett medicinskt ändamål som förtecknas i bilaga XVI till förordning (EU) 2017/745. Eftersom förordning (EU) 2017/745 innehåller bestämmelser om utsläppande på marknaden, tillhandahållande på marknaden eller ibruktagande i unionen, behövs dock inte gemensamma specifikationer när det gäller produkter för vilka det inte finns någon tillgänglig information om att de saluförs i unionen. Det finns till exempel ingen information om att följande produkter saluförs i unionen: kontaktlinser som innehåller verktyg såsom antenn eller mikrochipp, kontaktlinser som är aktiva produkter, aktiva implantat avsedda att helt eller delvis föras in i människokroppen genom ett kirurgiskt invasivt ingrepp för modifiering av anatomin eller fixering av en kroppsdel, aktiva produkter avsedda att användas för att fylla ut huden i ansiktet eller övrig hud eller slemhinnor genom subkutan, submukös eller intradermal injektion eller annan form av införande, samt aktiv utrustning för implantation avsedd att användas för att reducera, avlägsna eller förstöra fettvävnad. För vissa produkter finns det dessutom inte tillräckligt med information för att kommissionen ska kunna utarbeta gemensamma specifikationer. Så är exempelvis fallet för vissa andra artiklar avsedda att föras in i eller placeras på ögat.

(5)

Solariebäddar och utrustning som använder infraröd optisk strålning för att värma upp kroppen eller kroppsdelar för behandling av vävnader eller kroppsdelar under huden bör inte anses vara hudbehandlingsprodukter vid tillämpningen av bilaga XVI till förordning (EU) 2017/745. Därför bör de inte omfattas av denna förordning.

(6)

Den produktgrupp som förtecknas i avsnitt 6 i bilaga XVI till förordning (EU) 2017/745 är avsedd för stimulering av hjärnan genom uteslutande elektrisk ström eller magnetiska eller elektromagnetiska fält som tränger igenom kraniet. Invasiva produkter avsedda för hjärnstimulering, såsom elektroder eller sensorer som helt eller delvis förs in i människokroppen, bör inte omfattas av den här förordningen.

(7)

Förordning (EU) 2017/745 innehåller krav på att en produkt utan medicinskt ändamål som förtecknas i bilaga XVI till den förordningen, när den används under avsedda förhållanden och för sitt avsedda ändamål, inte medför någon som helst risk eller som mest medför den maximala acceptabla användningsrisken som är förenlig med en hög skyddsnivå för människors hälsa och säkerhet.

(8)

De grupper av produkter utan avsett medicinskt ändamål som förtecknas i bilaga XVI till förordning (EU) 2017/745 omfattar ett stort antal olika produkter för olika tillämpningar och avsedda användningsområden. En gemensam metod för riskhantering bör tas fram för att säkerställa ett harmoniserat tillvägagångssätt för tillverkare av olika produktgrupper och för att främja ett enhetligt genomförande av de gemensamma specifikationerna.

(9)

För att säkerställa lämplig riskhantering är det nödvändigt att identifiera särskilda riskfaktorer som bör analyseras och minimeras samt att identifiera särskilda riskkontrollåtgärder som bör vidtas för varje produktgrupp som förtecknas i bilaga XVI till förordning (EU) 2017/745.

(10)

För att främja genomförandet av riskhantering för tillverkare av både medicintekniska produkter och produkter utan avsett medicinskt ändamål bör riskhanteringen för båda produktgrupperna bygga på samma harmoniserade principer och kraven bör vara förenliga. Reglerna om tillämpningen av riskhantering bör därför vara i linje med väletablerade internationella riktlinjer på området, inklusive den internationella standarden ISO 14971:2019 om tillämpning av ett system för riskhantering för medicintekniska produkter.

(11)

I förordning (EU) 2017/745 föreskrivs att den kliniska utvärderingen av produkter utan avsett medicinskt ändamål ska bygga på relevanta kliniska data avseende säkerhet och prestanda. Sådana data bör innefatta information från övervakning av produkter som släppts ut på marknaden, klinisk uppföljning efter utsläppandet på marknaden samt, i förekommande fall, specifika kliniska prövningar. Eftersom det i allmänhet inte är möjligt att påvisa likvärdighet mellan en medicinteknisk produkt och en produkt utan avsett medicinskt ändamål om alla tillgängliga resultat av kliniska prövningar endast rör medicintekniska produkter bör kliniska prövningar utföras för produkter utan avsett medicinskt ändamål.

(12)

Om kliniska prövningar utförs för att bekräfta överensstämmelse med de relevanta allmänna kraven på säkerhet och prestanda är det inte möjligt att slutföra de kliniska prövningarna och bedömningen av överensstämmelse inom sex månader. För sådana fall bör övergångsbestämmelser fastställas.

(13)

Om ett anmält organ måste delta i förfarandet för bedömning av överensstämmelse är det inte möjligt för tillverkaren att slutföra bedömningen av överensstämmelse inom sex månader. För sådana fall bör övergångsbestämmelser fastställas.

(14)

Övergångsbestämmelser bör även fastställas för produkter som omfattas av bilaga XVI till förordning (EU) 2017/745 och för vilka anmälda organ har utfärdat intyg i enlighet med rådets direktiv 93/42/EEG (2). För dessa produkter är det inte heller möjligt för tillverkaren att slutföra de kliniska prövningarna och bedömningen av överensstämmelse inom sex månader.

(15)

För att säkerställa produktsäkerhet under övergångsperioden bör det vara tillåtet att fortsätta att släppa ut produkterna på marknaden och att tillhandahålla dem på marknaden eller ta dem i bruk, förutsatt att produkterna i fråga redan lagligen salufördes i unionen före den dag då denna förordning börjar tillämpas, att de fortsätter att uppfylla de krav i unionsrätten och nationell rätt som var tillämpliga före den dag då denna förordning börjar tillämpas och att inga väsentliga ändringar görs i deras konstruktion och avsedda ändamål. Eftersom syftet med övergångsbestämmelserna är att ge tillverkarna tillräckligt med tid för att utföra de nödvändiga kliniska prövningarna och förfarandena för bedömning av överensstämmelse bör övergångsbestämmelserna upphöra att gälla om tillverkarna inte utför de kliniska prövningarna eller förfarandet för bedömning av överensstämmelse, beroende på vad som är tillämpligt, inom rimlig tid.

(16)

Samordningsgruppen för medicintekniska produkter har hörts.

(17)

Den dag då denna förordning börjar tillämpas bör senareläggas i enlighet med förordning (EU) 2017/745.

(18)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för medicintekniska produkter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Gemensamma specifikationer

1.   I denna förordning fastställs gemensamma specifikationer för de grupper av produkter utan avsett medicinskt ändamål som förtecknas i bilaga XVI till förordning (EU) 2017/745.

I bilaga I fastställs gemensamma specifikationer för alla dessa grupper av produkter utan avsett medicinskt ändamål.

I bilaga II fastställs gemensamma specifikationer för kontaktlinser enligt avsnitt 1 i den bilagan.

I bilaga III fastställs gemensamma specifikationer för produkter avsedda att helt eller delvis föras in i människokroppen genom ett kirurgiskt invasivt ingrepp för modifiering av anatomin, med undantag av tatueringsartiklar och piercingprodukter, enligt avsnitt 1 i den bilagan.

I bilaga IV fastställs gemensamma specifikationer för substanser, kombinationer av substanser, eller artiklar avsedda att användas för att fylla ut huden i ansiktet eller övrig hud eller slemhinnor genom subkutan, submukös eller intradermal injektion eller annan form av införande, utom för tatuering, enligt avsnitt 1 i den bilagan.

I bilaga V fastställs gemensamma specifikationer för utrustning avsedd att användas för att reducera, avlägsna eller förstöra fettvävnad, såsom utrustning för fettsugning, lipolys eller lipoplastik, enligt avsnitt 1 i den bilagan.

I bilaga VI fastställs gemensamma specifikationer för utrustning som avger högintensiv elektromagnetisk strålning (t.ex. infrarött ljus, synligt ljus och ultraviolett strålning) avsedd för användning på människokroppen, inklusive koherenta och icke-koherenta källor, monokromatiskt och brett spektrum, såsom lasrar och IPL-utrustning för hudförbättring samt tatuerings- eller hårborttagning eller annan hudbehandling, enligt avsnitt 1 i den bilagan.

I bilaga VII fastställs gemensamma specifikationer för utrustning avsedd för stimulering av hjärnan genom elektrisk ström eller magnetiska eller elektromagnetiska fält som tränger igenom kraniet och ändrar neuronal aktivitet i hjärnan, enligt avsnitt 1 i den bilagan.

2.   De gemensamma specifikationer som fastställs i denna förordning omfattar kraven i avsnitt 1 andra meningen och avsnitten 2–5, 8 och 9 i bilaga I till förordning (EU) 2017/745.

Artikel 2

Övergångsbestämmelser

1.   En produkt för vilken tillverkaren avser utföra eller utför en klinisk prövning för att generera kliniska data för den kliniska utvärderingen i syfte att bekräfta överensstämmelse med de relevanta allmänna kraven på säkerhet och prestanda i bilaga I till förordning (EU) 2017/745 och de gemensamma specifikationerna i den här förordningen, och för vilken ett anmält organ ska delta i bedömningen av överensstämmelse i enlighet med artikel 52 i den förordningen, får släppas ut på marknaden eller tas i bruk till och med den 22 juni 2028, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a)

Produkten salufördes redan lagligen i unionen före den 22 juni 2023 och fortsätter att uppfylla de krav i unionsrätten och nationell rätt som var tillämpliga på produkten före den 22 juni 2023.

b)

Inga väsentliga ändringar görs i produktens konstruktion och avsedda ändamål.

Genom undantag från första stycket i denna punkt gäller att från och med den 22 juni 2024 till och med den 22 december 2024 får en produkt som uppfyller villkoren i det stycket endast släppas ut på marknaden eller tas i bruk om den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 70.1 eller 70.3 i förordning (EU) 2017/745 har meddelat sponsorn att ansökan om klinisk prövning av produkten är fullständig och att den kliniska prövningen omfattas av förordning (EU) 2017/745.

Genom undantag från första stycket gäller att från och med den 23 december 2024 till och med den 22 juni 2026 får en produkt som uppfyller villkoren i det stycket endast släppas ut på marknaden eller tas i bruk om sponsorn har påbörjat den kliniska prövningen.

Genom undantag från första stycket gäller att från och med den 23 juni 2026 till och med den 22 juni 2028 får en produkt som uppfyller villkoren i det stycket endast släppas ut på marknaden eller tas i bruk om en skriftlig överenskommelse om utförandet av bedömningen av överensstämmelse har undertecknats av det anmälda organet och tillverkaren.

2.   En produkt för vilken tillverkaren inte avser utföra någon klinisk prövning men för vilken ett anmält organ ska delta i bedömningen av överensstämmelse i enlighet med artikel 52 i den förordningen, får släppas ut på marknaden eller tas i bruk till och med den 22 juni 2025, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a)

Produkten salufördes redan lagligen i unionen före den 22 juni 2023 och fortsätter att uppfylla de krav i unionsrätten och nationell rätt som var tillämpliga på produkten före den 22 juni 2023.

b)

Inga väsentliga ändringar görs i produktens konstruktion och avsedda ändamål.

Genom undantag från första stycket gäller att från och med den 22 september 2023 till och med den 22 juni 2025 får en produkt som uppfyller villkoren i det stycket endast släppas ut på marknaden eller tas i bruk om en skriftlig överenskommelse om utförandet av bedömningen av överensstämmelse har undertecknats av det anmälda organet och tillverkaren.

3.   En produkt på vilken denna förordning är tillämplig och som omfattas av ett intyg som utfärdats av ett anmält organ i enlighet med direktiv 93/42/EEG får släppas ut på marknaden eller tas i bruk till och med de datum som fastställs i punkt 1 första stycket och punkt 2 första stycket, beroende på vad som är tillämpligt, även efter intygets sista giltighetsdag, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a)

Produkten salufördes redan lagligen i unionen före den 22 juni 2023 och fortsätter att uppfylla kraven i direktiv 93/42/EEG, utom kravet att den ska omfattas av ett giltigt intyg som utfärdats av ett anmält organ i de fall där intyget upphör att gälla efter den 26 maj 2021.

b)

Inga väsentliga ändringar görs i produktens konstruktion och avsedda ändamål.

c)

Efter den sista giltighetsdagen för det intyg som utfärdats av ett anmält organ i enlighet med direktiv 93/42/EEG säkerställs lämplig övervakning av överensstämmelsen med de villkor som avses i leden a och b i denna punkt genom en skriftlig överenskommelse som undertecknats av det anmälda organ som har utfärdat intyget i enlighet med direktiv 93/42/EEG eller ett anmält organ som utsetts i enlighet med förordning (EU) 2017/745 och tillverkaren.

Artikel 3

Ikraftträdande och tillämpningsdatum

1.   Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Den ska tillämpas från och med den 22 juni 2023. Artikel 2.3 ska dock tillämpas från och med den 22 december 2022.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 1 december 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 117, 5.5.2017, s. 1.

(2)  Rådets direktiv 93/42/EEG av den 14 juni 1993 om medicintekniska produkter (EGT L 169, 12.7.1993, s. 1).


BILAGA I

Tillämpningsområde

1.

Denna bilaga är tillämplig på alla produkter som omfattas av bilagorna II–VII.

Riskhantering

2.   Allmänna krav

2.1

Tillverkarna ska fastställa och dokumentera ansvarsområden, operativa former och kriterier för genomförandet av följande steg i riskhanteringsprocessen:

a)

Riskhanteringsplanering.

b)

Identifiering av faror och riskanalys.

c)

Riskutvärdering.

d)

Riskkontroll och utvärdering av kvarvarande risker.

e)

Granskning av riskhanteringen.

f)

Verksamhet under och efter produktion.

2.2

Tillverkarnas högsta ledning ska säkerställa att tillräckliga resurser tilldelas och att anställda med lämplig kompetens ges i uppdrag att utföra riskhanteringen. Den högsta ledningen ska definiera och dokumentera en policy för fastställande av kriterier för riskacceptans. Denna policy ska ta hänsyn till det allmänt erkända tekniska utvecklingsstadiet och kända säkerhetsrelaterade betänkligheter som uttryckts av berörda parter och ska inbegripa principen att risker ska elimineras eller minskas så långt det är möjligt med hjälp av kontrollåtgärder utan att den totala kvarvarande risken ökar. Den högsta ledningen ska säkerställa att riskhanteringsprocessen genomförs och ska granska processens ändamålsenlighet och lämplighet med planerade intervall.

2.3

De anställda som ansvarar för att utföra riskhanteringsuppgifter ska ha lämpliga kvalifikationer. När så krävs för utförandet av uppgifterna ska de ha styrkt och dokumenterad kunskap om och erfarenhet av att använda produkten i fråga, likvärdiga produkter utan avsett medicinskt ändamål eller motsvarande produkter med medicinskt ändamål, samt kunskap om den berörda tekniken och riskhanteringsmetoder. Bevis på anställdas kvalifikationer och kompetens, såsom utbildning, färdigheter och erfarenhet, ska dokumenteras.

En motsvarande produkt med medicinskt ändamål ska förstås som samma produkt med medicinskt ändamål eller en medicinteknisk produkt som tillverkaren har bevisat vara likvärdig med samma produkt med medicinskt ändamål i enlighet med avsnitt 3 i bilaga XIV till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 (1).

2.4

Resultaten av riskhanteringsverksamheten, inklusive hänvisningen till produkten, hänvisningen till de som har utfört verksamheten och datumen för genomförandet av denna verksamhet, ska dokumenteras. För varje identifierad fara ska dokumentationen möjliggöra spårbarhet för resultaten av riskanalysen, riskutvärderingen, riskkontrollen och utvärderingen av kvarvarande risker.

2.5

Tillverkarna ska utgå från resultaten av riskhanteringsprocessen för att definiera kategorier av användare och konsumenter som ska uteslutas från användningen av produkten eller för vilka särskilda användningsvillkor ska gälla. En konsument ska förstås som en fysisk person på vilken en produkt utan avsett medicinskt ändamål är avsedd att användas.

2.6

Tillverkaren ska för en produkts hela livscykel upprätta ett system för att säkerställa kontinuerlig systematisk uppdatering av riskhanteringsprocessen för produkten.

3.   Riskhanteringsplanering

3.1

Dokument avseende riskhanteringsplanering ska innehålla

a)

hänvisningar till och en beskrivning av produkten, inklusive dess delar och komponenter,

b)

en förteckning över den verksamhet som ska utföras i varje steg i riskhanteringsprocessen, verksamhetens omfattning och åtgärderna för att verifiera att riskkontrollåtgärderna har vidtagits och är ändamålsenliga,

c)

angivande av de livscykelfaser för produkten som omfattas av varje verksamhet som ingår i planen,

d)

angivande av ansvarsområden och befogenheter för genomförandet av verksamheten, för godkännandet av resultaten och för granskningen av riskhanteringen,

e)

angivande av kriterier för riskacceptans på grundval av den policy som avses i avsnitt 2.2,

f)

angivande av kriterier för insamling av relevant information från faserna under och efter produktion och för användning av sådan information för att granska och vid behov uppdatera riskhanteringsresultaten.

3.2

Kriterierna för riskacceptans bör omfatta en beskrivning av kriteriet för acceptans av den totala kvarvarande risken. Metoden för utvärdering av den totala kvarvarande risken ska definieras och dokumenteras.

3.3

När tillverkarna definierar kriterierna för riskacceptans i enlighet med principerna i den policy som avses i avsnitt 2.2 ska de ta hänsyn till att alla risker, inklusive risker i samband med kirurgisk intervention, ska elimineras eller minskas så långt det är möjligt. Om oönskade bieffekter är tillfälliga och inte kräver medicinsk eller kirurgisk intervention för att förhindra livshotande sjukdom eller bestående funktionsnedsättning eller bestående skada på struktur i kropp får kvarvarande risker anses vara acceptabla. Om ett eller flera av villkoren i detta avsnitt inte är uppfyllda ska tillverkaren motivera varför riskerna är acceptabla.

4.   Identifiering av faror och riskanalys

4.1

Dokument avseende identifiering av faror och riskanalys ska innehålla

a)

en beskrivning av produkten, dess avsedda användning och rimligen förutsebar felanvändning av den,

b)

en förteckning över kvalitativa och kvantitativa egenskaper som kan påverka produktens säkerhet,

c)

en förteckning över de kända och förutsebara faror som är förknippade med produkten, dess avsedda användning, dess egenskaper och rimligen förutsebar felanvändning av den, både vid normal användning och vid fel,

d)

en förteckning över farliga situationer som kan uppstå i samband med förutsebara händelser för varje identifierad fara,

e)

kvalitativa eller kvantitativa termer och beskrivningar, eller kategorisering, för att bedöma skadors allvarlighetsgrad och sannolikheten för skador,

f)

en förteckning över den bedömda allvarlighetsgraden och sannolikheten för skador och den resulterande riskbedömningen.

4.2

Beskrivningen av produktens avsedda användning ska innehålla information om den del av människokroppen eller den typ av vävnad som produkten interagerar med, kategorierna av användare och konsumenter, användningsmiljön och behandlingsmetoden.

4.3

I riskanalysen ska tillverkarna ta hänsyn till särdragen hos olika användar- och konsumentgrupper. Detta omfattar hänsyn till om användarna är hälso- och sjukvårdspersonal eller lekmän. För lekmän ska åtskillnad göras mellan personer som inte har kvalifikationer för användningen av produkten och personer som använder produkten inom ramen för yrkesmässig verksamhet och som, trots att de inte är hälso- och sjukvårdspersonal, har styrkta kvalifikationer för användningen av produkten. Tillverkaren ska presumera att alla dessa användar- och konsumentgrupper har tillgång till produkten, såvida inte produkten endast säljs direkt till hälso- och sjukvårdspersonal.

4.4

Tillverkarna ska beakta kliniska data som en av informationskällorna för riskanalysen och för bedömningen av skadors allvarlighetsgrad och sannolikheten för skador.

4.5

Om uppgifter om sannolikheten för skador inte kan tas fram på grund av produkternas art eller av etiska skäl ska tillverkarna bedöma risken på grundval av skadans art och det värsta tänkbara scenariot när det gäller sannolikheten att skador uppstår. I den tekniska dokumentationen ska tillverkarna lämna underlag som motiverar avsaknaden av uppgifter om sannolikheten för skador.

4.6

Beskrivningen av riskanalysens omfattning ska dokumenteras.

5.   Riskutvärdering

5.1

Tillverkarna ska utvärdera de bedömda riskerna för alla farliga situationer och fastställa om riskerna är acceptabla i enlighet med de kriterier som avses i avsnitt 3.1 e.

5.2

Om risken inte är acceptabel ska riskkontroll utföras.

5.3

Om risken är acceptabel behöver riskkontroll inte utföras och den slutliga bedömda risken ska anses vara den kvarvarande risken.

6.   Riskkontroll och utvärdering av kvarvarande risker

6.1

Dokument avseende riskkontroll och utvärdering av kvarvarande risker ska innehålla

a)

en förteckning över de vidtagna riskkontrollåtgärderna och utvärderingen av deras ändamålsenlighet,

b)

en förteckning över kvarvarande risker efter vidtagandet av riskkontrollåtgärderna,

c)

utvärderingen av huruvida de kvarvarande riskerna och den totala kvarvarande risken är acceptabla, i enlighet med de kriterier som avses i avsnitt 3.1 e,

d)

verifieringen av riskkontrollåtgärdernas effekter.

6.2

De riskkontrollåtgärder som tillverkaren ska vidta ska väljas från följande kategorier av riskkontrollalternativ:

a)

Inbyggd säkerhet som säkerställs genom konstruktionen.

b)

Inbyggd säkerhet som säkerställs genom tillverkningen.

c)

Skyddsåtgärder i produkten eller i tillverkningsprocessen.

d)

Säkerhetsrelaterad information och i förekommande fall användarutbildning.

Tillverkarna ska välja riskkontrollåtgärder i prioritetsordningen a till d. Åtgärder för ett riskkontrollalternativ får endast vidtas om åtgärderna för det föregående alternativet inte kan vidtas eller om de har vidtagits men inte lett till riskacceptans.

6.3

Tillverkarna ska säkerställa att den säkerhetsrelaterade informationen inte är begränsad till bruksanvisningen eller till märkningen, utan även finns tillgänglig på annat sätt. Information som ingår i själva produkten och som användaren inte kan bortse från samt offentlig information som är lättillgänglig för användaren ska övervägas. När så är lämpligt ska användarutbildning övervägas. Informationen ska presenteras med hänsyn till användarnas och konsumenternas kunskapsnivå i enlighet med avsnitt 9.

6.4

Riskkontrollåtgärder ska vidtas även om det innebär att produktens prestanda försämras, så länge produktens huvudfunktion bibehålls.

6.5

När tillverkarna beslutar om riskkontrollåtgärder ska de kontrollera om riskkontrollåtgärderna ger upphov till nya skador, faror eller farliga situationer och om dessa åtgärder påverkar de bedömda riskerna för farliga situationer som identifierats tidigare. Minskningen av en risk får inte öka en eller flera andra risker på ett sätt som innebär att den totala kvarstående risken kan öka.

7.   Granskning av riskhanteringen

7.1

Dokument avseende granskning av riskhanteringen ska omfatta en granskning innan produkten börjar saluföras. Granskningen ska säkerställa att

a)

riskhanteringsprocessen har utförts i enlighet med de dokument avseende riskhanteringsplanering som avses i avsnitt 3.1,

b)

den totala kvarvarande risken är acceptabel och riskerna har eliminerats eller minskats så långt det är möjligt,

c)

systemet för att samla in och granska information om produkten från faserna under och efter produktion genomförs.

8.   Verksamhet under och efter produktion

8.1

Dokument avseende verksamhet under och efter produktion ska innehålla

a)

angivande av systemet för att samla in och granska information om produkten från faserna under och efter produktion,

b)

en förteckning över källorna till offentligt tillgänglig information om produkten, om likvärdiga produkter utan avsett medicinskt ändamål eller om motsvarande produkter med medicinskt ändamål,

c)

angivande av kriterierna för att utvärdera inverkan av den insamlade informationen på resultaten av tidigare riskhanteringsverksamhet och de därav följande åtgärderna på produkten.

Som en del av systemet för att samla in och granska information om produkten från faserna efter produktion ska tillverkarna beakta kliniska data från övervakningen av produkter som släppts ut på marknaden och, i förekommande fall, kliniska data från sammanfattningen av säkerhet och klinisk prestanda enligt artikel 32 i förordning (EU) 2017/745 eller den kliniska uppföljningen efter utsläppandet på marknaden enligt del B i bilaga XIV till den förordningen.

8.2

Vid angivandet av kriterierna för att utvärdera inverkan av den insamlade informationen ska tillverkaren ta hänsyn till

a)

faror eller farliga situationer som inte har identifierats tidigare,

b)

farliga situationer där risken inte längre är acceptabel,

c)

huruvida den totala kvarvarande risken inte längre är acceptabel.

Varje inverkan av den insamlade informationen som påverkar riskhanteringsprocessens ändamålsenlighet och lämplighet ska beaktas i den högsta ledningens granskning enligt avsnitt 2.2.

8.3

Vid angivandet av de åtgärder som följer av resultaten av tidigare riskhanteringsverksamhet ska tillverkarna överväga att uppdatera de tidigare resultaten av riskhanteringsverksamheten för att

a)

inkludera nya faror eller farliga situationer och utvärdera de relaterade riskerna,

b)

göra en ny utvärdering av farliga situationer, kvarvarande risker och den totala kvarvarande risken som inte längre är acceptabla,

c)

fastställa behovet av åtgärder med avseende på de produkter som redan tillhandahålls på marknaden.

8.4

Tillverkarna ska ta hänsyn till eventuella förändringar som rör identifiering, analys och utvärdering av risker och som kan uppstå till följd av nya uppgifter eller förändringar i produktens användningsmiljö.

Säkerhetsrelaterad information

9.

När tillverkarna tillhandahåller säkerhetsrelaterad information som avses i avsnitt 6.2 d och information om riskerna med att använda produkten som avses i avsnitten 11.2 c och 12.1 c ska de ta hänsyn till

a)

användarnas och konsumenternas olika kunskapsnivåer, särskilt när det gäller produkter som är avsedda att användas av lekmän,

b)

den arbetsmiljö där produkten är avsedd att användas, särskilt vid användning utanför en medicinsk arbetsmiljö eller annan yrkesmässigt kontrollerad arbetsmiljö.

10.

Om produkten enligt tillverkaren endast är avsedd för ett icke-medicinskt ändamål ska den information som åtföljer produkten inte innehålla något påstående eller uttalande om klinisk nytta. Om produkten enligt tillverkaren är avsedd för både ett medicinskt och ett icke-medicinskt ändamål ska den information som tillhandahålls för det icke-medicinska ändamålet inte innehålla något påstående eller uttalande om klinisk nytta.

11.   Märkning

11.1

Märkningen ska innehålla orden ”icke-medicinskt ändamål:” följt av en beskrivning av det icke-medicinska ändamålet i fråga.

11.2

Om möjligt ska tillverkarna ange följande i märkningen:

a)

Information om de kategorier av användare och konsumenter som avses i avsnitt 2.5.

b)

Produktens förväntade prestanda.

c)

Riskerna med att använda produkten.

12.   Bruksanvisning

12.1

Bruksanvisningen ska innehålla följande:

a)

Information om de kategorier av användare och konsumenter som avses i avsnitt 2.5.

b)

En beskrivning av produktens förväntade prestanda vilken ska göra det möjligt för användarna och konsumenterna att förstå vilken icke-medicinsk effekt som kan förväntas av användningen av produkten.

c)

En beskrivning av produktens kvarvarande risker, inklusive kontrollåtgärderna för dem, vilken ska vara utformad på ett tydligt och lättbegripligt sätt så att konsumenterna kan fatta ett välgrundat beslut om huruvida de vill behandlas med den, få den implanterad eller på annat sätt använda den.

d)

Information om produktens förväntade livslängd eller förväntade resorptionstid och all nödvändig uppföljning.

e)

Hänvisning till alla harmoniserade standarder och gemensamma specifikationer som tillämpas.


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG (EUT L 117, 5.5.2017, s. 1).


BILAGA II

Tillämpningsområde

1.

Denna bilaga är tillämplig på kontaktlinser som förtecknas i avsnitt 1 i bilaga XVI till förordning (EU) 2017/745. Kontaktlinser som innehåller verktyg såsom antenn eller mikrochipp, kontaktlinser som är aktiva produkter samt andra artiklar avsedda att föras in i eller placeras på ögat omfattas inte av denna bilaga.

Riskhantering

2.

När tillverkarna utför den riskhanteringsprocess som föreskrivs i bilaga I till denna förordning ska de som en del av analysen av risker som är förknippade med produkten ta hänsyn till de särskilda risker som förtecknas i avsnitt 3 i denna bilaga och, om så är tillämpligt för produkten, anta de särskilda riskkontrollåtgärder som förtecknas i avsnitt 4 i denna bilaga.

3.   Särskilda risker

3.1

Tillverkarna ska analysera och eliminera eller så långt det är möjligt minska de risker som är kopplade till följande aspekter:

 

Konstruktion och tillverkning

a)

Produktens form, särskilt i syfte att undvika att kanter eller vassa delar orsakar irritation, att den lossnar från eller förskjuts på hornhinnan, att det bildas rynkor eller veck i den och att placeringen av den leder till ojämnt tryck på hornhinnan.

b)

Urvalet av råmaterial för linsen, för ytbehandlingar och i tillämpliga fall för linsförpackningsvätskor med hänsyn till biologisk säkerhet, biokompatibilitet, kemiska och biologiska föroreningar samt syrepermeabilitet och kompatibilitet med linsförpackningsvätskor.

c)

Slutproduktens biologiska säkerhet och biokompatibilitet med dess förpackning och förpackningsvätska, inklusive hänsyn till åtminstone cytotoxicitet, sensibilisering, irritation, akut systemisk toxicitet, subakut toxicitet, implantation, resthalter av steriliseringsmedel, nedbrytningsprodukter och extraherbara och lakbara substanser. Om produkten förväntas bäras i sammanlagt över 30 dagar ska hänsyn också tas till subkronisk toxicitet, kronisk toxicitet och genotoxicitet.

d)

Mikrobiologiska egenskaper, inklusive totalantalsbestämning (bioburden), mikrobiologisk kontamination av slutprodukten, endotoxinrester, sterilitet samt desinfektion och bevarande av kontaktlinser.

e)

Primärförpackningens lämplighet när det gäller att hålla linsen steril och ständigt täckt av förpackningsvätska och att undvika att produkten försämras, till exempel genom urlakning av behållarens eller lockets material eller genom mikrobiell kontaminering.

f)

Effekterna av långvarig förvaring och förvaringsförhållandena på linsens stabilitet och egenskaper.

 

Distributionskedja

a)

Bristande testning före användning av linsernas lämplighet utförd av en ögonspecialist, optometrist, specialistoptiker eller kvalificerad kontaktlinsspecialist.

b)

Bristande sakkunskaper hos distributörer utanför den normala distributionskedjan för optiker när det gäller både urvalet av lämpliga linser och användning, förvaring och säker transport av dem.

c)

Bristande sakkunskaper hos distributörer utanför den normala distributionskedjan för optiker när det gäller säkerhets- eller användningsråd till användarna.

 

Faror/risker för användaren

a)

Bristande erfarenhet av och utbildning i användning av kontaktlinser avsedda för vissa användningsområden.

b)

Identifiering av kontraindikationer enligt vilka kontaktlinser inte ska användas.

c)

Möjlig minskad tillgång till hornhinnan för tårfilmen och syre.

d)

Bristande hygien, t.ex. användarna tvättar och torkar inte händerna innan de sätter in, använder och tar ut linserna, vilket kan leda till infektion, allvarlig inflammation eller andra ögonsjukdomar.

e)

Möjlig synnedsättning och minskad ljustransmission.

f)

Alla möjliga faktorer som kan orsaka försämrad syn, t.ex. färgning, icke-optimal passform i förhållande till ögats yta och bristande korrigering.

g)

Identifiering av icke-medicinska tillstånd enligt vilka kontaktlinser inte ska användas. Förhållanden som ska beaktas ska omfatta att köra, föra eller hantera tunga maskiner samt vattenaktiviteter såsom att duscha, bada och simma.

h)

Ökad risk för ögonskador om linserna används i stor utsträckning (t.ex. länge och ofta).

i)

Ökad risk för ögonskador om linserna används även vid ögonrodnad och irritation.

j)

Hur användningens varaktighet påverkar de risker som anges ovan.

k)

Möjlig felanvändning av primärförpackningen som förvaringsbehållare mellan användningstillfällena.

l)

Risker kopplade till upprepad användning och oegentlig upprepad användning av samma konsument, för linser avsedda att användas flera gånger.

m)

Bristande kunskaper hos konsumenterna om nödåtgärder i händelse av oönskade bieffekter.

4.   Särskilda riskkontrollåtgärder

a)

Linsen får inte minska synfältet, inklusive vid rimligen förutsebar förskjutning eller felplacering. Linsen ska medge tillräcklig ljustransmission för lämplig sikt under alla användningsförhållanden.

b)

Alla material i linsen och insidan av primärförpackningen, inklusive förpackningsvätskan, ska vara biokompatibla, icke-irriterande och giftfria. De substanser som används för att färga eller trycka kontaktlinserna får inte heller lakas ur under avsedda användningsförhållanden.

c)

Linserna och insidan av primärförpackningen, inklusive förpackningsvätskan, ska vara sterila och icke-pyrogena. Om förpackningsvätskan kommer i kontakt med ögat får den inte skada hornhinnan, ögat och den omgivande vävnaden.

d)

Linser ska vara konstruerade så att de inte äventyrar hornhinnans, ögats eller den omgivande vävnadens hälsa. Linsegenskaper såsom låg syrepermeabilitet, felplacering, förskjutning, vassa kanter, skavning och ojämn fördelning av mekaniskt tryck ska beaktas.

e)

För linser avsedda att användas flera gånger ska tillverkaren antingen tillhandahålla ändamålsenliga linsvätskor och instrument för rengöring och desinfektion tillsammans med linsen som ska räcka under linsens hela livslängd, eller ange vilka linsvätskor och instrument för rengöring och desinfektion som behövs. Tillverkaren ska också antingen tillhandahålla eller ange all annan utrustning eller alla andra redskap för underhåll och rengöring av linser avsedda att användas flera gånger.

f)

För linser avsedda att användas flera gånger ska tillverkaren validera det högsta antalet användningstillfällen och den längsta användningstiden (t.ex. i timmar per dag och/eller antal dagar).

g)

Tillverkarna ska överväga om ögondroppar behöver användas för att kompensera för torrhet. Om sådana ögondroppar behövs ska tillverkarna fastställa kriterier för att visa att de är lämpliga.

h)

Tillverkarna ska inrätta ett förfarande som användaren kan följa för att identifiera och hantera eventuella oönskade bieffekter, inklusive för att rapportera dessa till tillverkaren.

i)

Bruksanvisningen och märkningen ska vara utformad och skriven så att de kan förstås av en lekman och så att en lekman kan använda produkten på ett säkert sätt.

Säkerhetsrelaterad information

5.   Märkning

5.1

Den ytterförpackning som är avsedd att tillhandahållas användarna ska vara försedd med följande upplysningar:

a)

Om produkterna är avsedda för engångsbruk: texten ”Får inte användas mer än en gång” i fetstil och med den största teckenstorlek som används i märkningen, samt den internationellt erkända symbolen.

b)

Upplysning om linsens mått (linsens yttre diameter och baskurva/radie).

c)

En rekommendation att läsa bruksanvisningen.

6.   Bruksanvisning

6.1

Bruksanvisningen ska innehålla följande:

a)

Om produkterna är avsedda för engångsbruk: texten ”Får inte användas mer än en gång” i fetstil och med den största teckenstorlek som används i bruksanvisningen, samt den internationellt erkända symbolen.

b)

Varningen ”Använda linser får inte användas av någon annan person”.

c)

Upplysning om linsens mått (linsens yttre diameter och baskurva/radie).

d)

Upplysning om linsens material, inklusive dess yt- och färgpigment.

e)

Upplysning om vattenhalt och syrepermeabilitet.

f)

Upplysning om hur felaktiga förvaringsförhållanden kan påverka produktens kvalitet och längsta förvaringstid.

g)

Anvisningar om vad som ska göras om linsen hamnar fel.

h)

Hygienåtgärder före användning (t.ex. att tvätta och torka händerna), under användning och efter användning.

i)

Varningen ”Kontaminera inte linserna med smink eller aerosoler.”

j)

Varningen ”Rengör aldrig linserna med kranvatten.”

k)

För linser avsedda att användas flera gånger: en detaljerad beskrivning av rengörings- och desinfektionsförfarandet, inklusive en beskrivning av nödvändig utrustning och av nödvändiga redskap och vätskor, vilka ska anges i detalj. En beskrivning av de förvaringsförhållanden som krävs.

l)

För linser avsedda att användas flera gånger: det högsta antalet användningstillfällen och den längsta användningstiden (t.ex. i timmar per dag och/eller antal dagar).

m)

En beskrivning av lämpliga ögondroppar, om användningen av sådana rekommenderas, och hur de ska användas.

n)

En förteckning över kontraindikationer enligt vilka kontaktlinser inte ska användas. En sådan förteckning ska omfatta torra ögon (otillräcklig tårvätska), användning av ögonläkemedel, allergier, inflammation eller rodnad i eller runt ögat, dålig hälsa som påverkar ögonen t.ex. förkylning och influensa, tidigare medicinska interventioner som kan ha en negativ inverkan på användningen av produkten, och andra systemiska sjukdomar som påverkar ögonen.

o)

Varningen ”Får inte användas ute i trafiken (t.ex. när du kör eller cyklar), vid hantering av maskiner eller vid vattenaktiviteter, t.ex. när du duschar, badar eller simmar.”

p)

Varningen ”Undvik aktiviteter där potentiell synnedsättning och minskad ljustransmission är riskabel.”

q)

Ett uttalande om ökad risk för ögonskador om linserna används även vid ögonrodnad och irritation.

r)

Varningen ”Får inte användas efter utgångsdatum.”

s)

En tydlig upplysning om hur länge linserna får bäras.

t)

Varningen ”Använd inte linserna längre än den längsta användningstiden.”

u)

Varningen ”Använd inte linserna när du sover”.

v)

Ett uttalande om ökad risk för ögonskador om linserna används i stor utsträckning (t.ex. ofta).

w)

Varningen ”Får inte användas i mycket torra eller dammiga miljöer.”

x)

Varningen ”Använd inte primärförpackningen för förvaring mellan användningstillfällena”, om primärförpackningen inte är avsedd för sådan användning enligt tillverkaren.

y)

Varningen ”Återanvänd inte förpackningsvätskan.”

z)

En förteckning över risker kopplade till ögonhälsa i samband med linsanvändning, fastställda genom riskanalys, i tillämpliga fall inklusive minskad tillgång till hornhinnan för vatten och syre (syrepermeabilitet).

aa)

En förteckning över möjliga oönskade bieffekter, sannolikheten för att de ska inträffa och deras indikatorer.

bb)

Anvisningar om hur komplikationer ska hanteras, inklusive nödåtgärder.

cc)

Anvisningen ”Ta ur linsen omedelbart om

ögat är irriterat eller gör ont, t.ex. om det svider, bränner, kliar eller känns som om du har ett främmande föremål i ögat,

det känns mindre behagligt jämfört med förra gången du använde samma typ av lins,

ögat rinner eller tåras ovanligt mycket,

ögonrodnad uppstår,

ögat är mycket eller ofta torrt,

linsen gör att du ser sämre eller suddigt.

Kontakta kvalificerad vårdpersonal om något av dessa symtom fortsätter efter att du har tagit ur linsen, t.ex. en ögonspecialist eller optometrist, som enligt nationell lagstiftning är behörig att behandla sådana symtom. Om symtomen inte försvinner kan det vara tecken på ett allvarligare problem.”

dd)

Information om när och hur oönskade bieffekter ska rapporteras till tillverkaren.


BILAGA III

Tillämpningsområde

1.

Denna bilaga är tillämplig på produkter som är avsedda att helt eller delvis föras in i människokroppen genom ett kirurgiskt invasivt ingrepp för modifiering av anatomin och som förtecknas i avsnitt 2 i bilaga XVI till förordning (EU) 2017/745. Denna bilaga omfattar inte tatueringsartiklar, piercingprodukter och produkter som är avsedda att helt eller delvis föras in i människokroppen genom ett kirurgiskt invasivt ingrepp för fixering av kroppsdelar. Denna bilaga är inte tillämplig på aktiva implantat.

Riskhantering

2.

När tillverkarna utför den riskhanteringsprocess som föreskrivs i bilaga I till denna förordning ska de som en del av analysen av risker som är förknippade med produkten ta hänsyn till de särskilda risker som förtecknas i avsnitt 3 i denna bilaga och, om så är tillämpligt för produkten, anta de särskilda riskkontrollåtgärder som förtecknas i avsnitt 4 i denna bilaga.

Riskanalysen ska innehålla ett avsnitt om risker som är kopplade till det särskilda icke-medicinska avsedda ändamålet att föra in produkten in i människokroppen genom ett kirurgiskt invasivt ingrepp, med hänsyn till särskilda egenskaper hos produktens potentiella användare och konsumenter.

3.   Särskilda risker

3.1

Tillverkarna ska ta hänsyn till följande aspekter och relaterade risker:

a)

Implantatets fysiska och kemiska egenskaper och fullständiga sammansättning.

b)

Urvalet av råmaterial med hänsyn till biologisk säkerhet, biokompatibilitet och kemiska och biologiska tillsatser eller föroreningar.

c)

För produkter som kan resorberas: resorption och livslängd i kroppen, med upplysning om halveringstid och slutet på resorptionen.

d)

Biologisk säkerhet och biokompatibilitet hos slutprodukten, inklusive hänsyn till åtminstone cytotoxicitet, sensibilisering, irritation, materialmedierad pyrogenicitet, akut systemisk toxicitet, subakut toxicitet, subkronisk toxicitet, kronisk toxicitet, genotoxicitet, cancerogenicitet, implantation, resthalter av steriliseringsmedel, nedbrytningsprodukter och extraherbara och lakbara substanser.

e)

Mikrobiologiska egenskaper, inklusive totalantalsbestämning (bioburden), mikrobiologisk kontamination av slutprodukten, endotoxinrester och sterilitet.

f)

Den specifika anatomiska platsen för vilken kliniska data och andra uppgifter stöder användningen av produkten.

g)

Konsumentspecifika faktorer (t.ex. tidigare olyckor, särskilda tillstånd och åldersbegränsningar).

h)

Potentiella interaktioner med magnetiska fält (t.ex. värme i samband med magnetisk resonanstomografi).

i)

Användning av tillbehör (t.ex. operationsinstrument som är avsedda att användas särskilt tillsammans med produkten för implantationen) och deras kompatibilitet med implantatet.

j)

Tidsintervall mellan implantationer, i tillämpliga fall.

3.2

I förekommande fall ska tillverkarna särskilt analysera, eliminera eller så långt det är möjligt minska risker kopplade till följande faror eller skador:

a)

Mikrobiologisk kontamination.

b)

Förekomst av tillverkningsrester.

c)

Aspekter som rör implantationen (inklusive användningsfel).

d)

Fel på implantat (t.ex. sprickor och oavsiktlig nedbrytning).

e)

Implantatet lossnar och migrerar.

f)

Asymmetri.

g)

Implantatet syns genom huden.

h)

Implantatet krymper och blir skrynkligt.

i)

Gel utsöndras och läcker.

j)

Svettning och silikonet migrerar.

k)

Lokal inflammation och svullnad.

l)

Regional svullnad eller lymfadenopati.

m)

Kapselbildning och kapselkontraktur.

n)

Obehag eller smärta.

o)

Hematom.

p)

Infektion och inflammation.

q)

Ytliga sår.

r)

Såröppning.

s)

Extrusion av implantat och avbrott i sårläkning.

t)

Ärrbildning och hyperpigmenterade och hypertrofiska ärr.

u)

Nervskador.

v)

Serom.

w)

Problem med kompartmenttryck och kompartmentsyndrom.

x)

Begränsningar avseende cancerdiagnoser.

y)

Alltför stora implantat.

z)

Kärlskador.

aa)

Bröstimplantatassocierat anaplastiskt storcellslymfom (BIA-ALCL).

bb)

Granulom, i tillämpliga fall även silikongranulom.

cc)

Nekros.

4.   Särskilda riskkontrollåtgärder

a)

Produkterna ska vara sterila och icke-pyrogena. Om implantaten levereras i icke-sterilt skick med avsikten att de ska steriliseras innan de används ska lämpliga steriliseringsanvisningar tillhandahållas.

b)

Säker användning av produkten ska stödjas av kliniska data och andra uppgifter med hänsyn till den anatomiska platsen.

c)

Långtidsdata ska samlas in för att utvärdera förekomsten av icke nedbrytbara substanser som härrör från produkterna.

d)

Förekomst av de substanser som avses i avsnitt 10.4.1 a och b i bilaga I till förordning (EU) 2017/745 ska utvärderas oberoende av deras koncentration.

e)

Tillverkarna ska tillhandahålla utbildning i implantation och säker användning av produkten. Denna utbildning ska vara tillgänglig för användarna.

Säkerhetsrelaterad information

5.   Märkning

5.1

Märkningen ska innehålla följande:

a)

Texten ”Får endast implanteras i en lämplig medicinsk miljö av läkare med lämplig utbildning som är kvalificerade eller ackrediterade i enlighet med nationell lagstiftning.”, i fetstil och med den största teckenstorlek som används i märkningen.

b)

En tydlig upplysning om att produkterna inte får användas på personer under 18 år.

c)

Produktens övergripande kvalitativa sammansättning.

6.   Bruksanvisning

6.1

Bruksanvisningen ska innehålla följande:

a)

Texten ”Får endast implanteras i en lämplig medicinsk miljö av läkare med lämplig utbildning som är kvalificerade eller ackrediterade i enlighet med nationell lagstiftning.”, längst upp i fetstil och med den största teckenstorlek som används i bruksanvisningen.

b)

En tydlig upplysning om att produkterna inte får användas på personer under 18 år.

c)

En rekommendation att användaren bör beakta konsumentens eventuella tidigare ingrepp, olyckor, tillstånd, läkemedel eller andra samtidiga behandlingar som kan påverka ingreppet (t.ex. hudsjukdomar, trauman och autoimmuna sjukdomar).

d)

Anvisningen att användaren bör beakta eventuella särskilda risker med aktiviteter som konsumenten deltar i (t.ex. yrkes- eller idrottsaktiviteter eller andra aktiviteter som konsumenten regelbundet deltar i).

e)

En uttömmande förteckning över kontraindikationer. Denna förteckning ska omfatta ärrsvulster.

f)

Produktens övergripande kvalitativa och kvantitativa sammansättning.

g)

En rekommendation om att användaren bör övervaka konsumenten en tid efter implantationen för att identifiera eventuella oönskade bieffekter.

h)

En upplysning om lämpligt tidsintervall mellan behandlingar, i tillämpliga fall.

i)

Ett krav på att användaren ska förse konsumenten med en kopia av den bilaga som föreskrivs i avsnitt 6.2 innan konsumenten behandlas med produkten.

6.2

Bruksanvisningen ska innehålla en bilaga som ska vara skriven så att den allmänt förstås av lekmän och i en form som lätt kan överlämnas till alla konsumenter. Bilagan ska innehålla följande:

a)

Den information som förtecknas i avsnitt 12.1 a–e i bilaga I.

b)

En tydlig förteckning över alla kvarvarande risker och potentiella bieffekter, inklusive de som ofta uppstår i samband med kirurgi, t.ex. blödning, potentiella läkemedelsinteraktioner och risker kopplade till anestesi.

c)

Information om när och hur oönskade bieffekter ska rapporteras till tillverkaren, information om avlägsnande av produkten och information om när hälso- och sjukvårdspersonal bör kontaktas.

d)

Uppgifter om produktens volym och storlek.

e)

Uttalandet ”Användarna har fått lämplig utbildning i hur produkten ska användas på ett säkert sätt.”, i tillämpliga fall.


BILAGA IV

Tillämpningsområde

1.

Denna bilaga är tillämplig på substanser, kombinationer av substanser, eller artiklar avsedda att användas för att fylla ut huden i ansiktet eller övrig hud eller slemhinnor genom subkutan, submukös eller intradermal injektion eller annan form av införande, utom för tatuering, och som förtecknas i avsnitt 3 i bilaga XVI till förordning (EU) 2017/745. Denna bilaga är endast tillämplig på instrument som används för att föra in något i kroppen, t.ex. sprutor och dermarollers, om de är förfyllda med de substanser, kombinationer av substanser eller andra artiklar som förtecknas i avsnitt 3 i bilaga XVI till förordning (EU) 2017/745. Denna bilaga är inte tillämplig på aktiva produkter.

Riskhantering

2.

När tillverkarna utför den riskhanteringsprocess som föreskrivs i bilaga I till denna förordning ska de som en del av analysen av risker som är förknippade med produkten ta hänsyn till de särskilda risker som förtecknas i avsnitt 3 i denna bilaga och, om så är tillämpligt för produkten, anta de särskilda riskkontrollåtgärder som förtecknas i avsnitt 4 i denna bilaga.

3.   Särskilda risker

3.1

Tillverkarna ska ta hänsyn till följande aspekter och relaterade risker:

a)

Produktens fysiska och kemiska egenskaper.

b)

Urvalet av råmaterial med hänsyn till biologisk säkerhet, biokompatibilitet och kemiska och biologiska tillsatser eller föroreningar.

c)

Biologisk säkerhet och biokompatibilitet hos slutprodukten, inklusive hänsyn till åtminstone cytotoxicitet, sensibilisering, irritation, materialmedierad pyrogenicitet, akut systemisk toxicitet, subakut toxicitet, subkronisk toxicitet, kronisk toxicitet, genotoxicitet, cancerogenicitet, implantation, resthalter av steriliseringsmedel, nedbrytningsprodukter och extraherbara och lakbara substanser.

d)

Resorption och livslängd i kroppen, med upplysning om halveringstid och slutet på resorptionen, inklusive metaboliseringmöjlighet (t.ex. enzymatisk nedbrytning av fillermaterial som hyaluronidas för fillers av hyaluronsyra).

e)

Mikrobiologiska egenskaper, totalantalsbestämning (bioburden), mikrobiologisk kontamination av slutprodukten, endotoxinrester och sterilitet.

f)

Den specifika anatomiska platsen för injektion eller införande.

g)

Konsumentspecifika faktorer, t.ex. tidigare och samtidiga behandlingar (medicinska och kirurgiska), åldersbegränsningar, graviditet och amning.

h)

Eventuella risker kopplade till användning av lokalbedövning, antingen som en del av produkten eller separat.

i)

För produkter som inte kan resorberas: risker kopplade till avlägsnandet av produkten.

j)

Aspekter kopplade till användningen av produkten, inklusive

injiceringsteknik,

injiceringsinstrument (t.ex. rollers, katetrar och nålar),

maximal injicerad mängd beroende på plats och teknik som används,

möjliga upprepade injektioner,

den kraft som krävs för att administrera produkten,

produktens temperatur,

överföring av produkten (t.ex. från en injektionsflaska till en spruta).

3.2

I förekommande fall ska tillverkarna analysera, eliminera eller så långt det är möjligt minska risker kopplade till följande faror eller skador:

a)

Mikrobiologisk kontamination.

b)

Förekomst av tillverkningsrester.

c)

Faror kopplade till ingreppet för att injicera eller på annat sätt införa produkten (inklusive användningsfel).

d)

Produkten migrerar.

e)

Produkten syns genom huden.

f)

Oavsiktlig lokal inflammation och svullnad.

g)

Regional svullnad eller lymfadenopati.

h)

Kapselbildning och kapselkontraktur.

i)

Obehag eller smärta.

j)

Hematom.

k)

Infektion och inflammation.

l)

Ytliga sår.

m)

Avbrott i sårläkning.

n)

Ärrbildning och hyperpigmenterade och hypertrofiska ärr.

o)

Nervskador.

p)

Serom.

q)

Problem med kompartmenttryck och kompartmentsyndrom.

r)

Granulom, i tillämpliga fall även silikongranulom.

s)

Ödem.

t)

Kärlskador.

u)

Allvarliga allergiska reaktioner.

v)

Blindhet.

w)

Nekros.

4.   Särskilda riskkontrollåtgärder

a)

Produkter ska vara sterila, icke-pyrogena och avsedda för engångsbruk.

b)

Säker användning av produkten ska stödjas av kliniska data och andra uppgifter med hänsyn till den anatomiska platsen.

c)

Långtidsdata ska samlas in för att utvärdera förekomsten av icke nedbrytbara substanser som härrör från produkterna.

d)

Tillverkarna ska tillhandahålla utbildning i administrering och säker användning av produkten. Denna utbildning ska vara tillgänglig för användarna.

e)

Förekomst av de substanser som avses i avsnitt 10.4.1 a och b i bilaga I till förordning (EU) 2017/745 ska utvärderas oberoende av deras koncentration.

Säkerhetsrelaterad information

5.   Märkning

5.1

Märkningen ska innehålla följande:

a)

Texten ”Får endast administreras av hälso- och sjukvårdspersonal med lämplig utbildning som är kvalificerade eller ackrediterade i enlighet med nationell lagstiftning”, i fetstil och med den största teckenstorlek som används i märkningen.

b)

En tydlig upplysning om att produkterna inte får användas på personer under 18 år.

6.   Bruksanvisning

6.1

Bruksanvisningen ska innehålla följande:

a)

Texten ”Får endast administreras av hälso- och sjukvårdspersonal med lämplig utbildning som är kvalificerade eller ackrediterade i enlighet med nationell lagstiftning”, längst upp i fetstil och med den största teckenstorlek som används i bruksanvisningen.

b)

En tydlig upplysning om att produkterna inte får användas på personer under 18 år.

c)

Exakt och detaljerad teknisk information om en god administreringsmetod.

d)

En beskrivning av behandlingen av de vanligaste bieffekterna, såsom överdosering, svullnad, förhårdnad, knölar och immunsvar, med anvisningen att kontakta läkare vid behov.

e)

Anvisningar till användarna om hur och när nya injektioner kan göras på tidigare injicerade platser.

f)

En förteckning över beståndsdelar, med uppgifter om

alla beståndsdelar som ansvarar för den avsedda verkan med angivande av deras koncentration och, i tillämpliga fall, deras molekylviktsintervall, partikelstorlek och tvärbindningsgrad, tillsammans med den metod som använts för att bestämma tvärbindningsgraden,

övriga beståndsdelar såsom tvärbindningsmedel, lösningsmedel, bedövningsmedel och konserveringsmedel, med angivande av deras koncentration.

g)

En rekommendation att användaren bör beakta konsumentens eventuella tidigare ingrepp, olyckor, tillstånd, läkemedel eller andra samtidiga behandlingar som kan påverka ingreppet (t.ex. hudsjukdomar, trauman och autoimmuna sjukdomar).

h)

En rekommendation om att användaren bör övervaka konsumenten en tid efter ingreppet för att identifiera eventuella oönskade bieffekter.

i)

Ett krav på att användaren ska förse konsumenten med en kopia av den bilaga som föreskrivs i avsnitt 6.2 innan konsumenten behandlas med produkten.

6.2

Bruksanvisningen ska innehålla en bilaga som ska vara skriven så att den allmänt förstås av lekmän och i en form som lätt kan överlämnas till alla konsumenter. Bilagan ska innehålla följande:

a)

Den information som förtecknas i avsnitt 12.1 a–e i bilaga I.

b)

Alla kvarvarande risker och potentiella oönskade bieffekter, vilka ska förtecknas på ett tydligt sätt och beskrivas så att de allmänt förstås av lekmän. Detta omfattar en tydlig förklaring om förekomst av de ämnen som avses i avsnitt 10.4.1 i bilaga I till förordning (EU) 2017/745, tungmetaller eller andra föroreningar.

c)

Information om när och hur oönskade bieffekter ska rapporteras till tillverkaren.

d)

Information om när hälso- och sjukvårdspersonal bör kontaktas.

e)

Eventuella kontraindikationer för ingreppet.

f)

Uttalandet ”Användarna har fått lämplig utbildning i hur produkten ska användas på ett säkert sätt.”, i tillämpliga fall.

Dessutom ska en särskild del av bilagan vara avsedd för uppgifter om injektionernas plats, antal och volym, för varje konsument. Tillverkaren ska rekommendera hälso- och sjukvårdspersonal att fylla i denna särskilda del.


BILAGA V

Tillämpningsområde

1.

Denna bilaga är tillämplig på utrustning som är avsedd att användas för att reducera, avlägsna eller förstöra fettvävnad, såsom utrustning för fettsugning, lipolys eller lipoplastik, och som förtecknas i avsnitt 4 i bilaga XVI till förordning (EU) 2017/745. Denna bilaga är inte tillämplig på aktiva implantat.

Definitioner

2.

I denna bilaga gäller följande definitioner:

1)

fettsugning: kirurgiskt avlägsnande av lokala subkutana fettansamlingar genom utsugning.

2)

fettsugningsprodukter: produkter som enligt tillverkaren är avsedda att användas för fettsugning.

3)

lipolys: lokal förstöring av fettansamlingar.

4)

lipolysprodukter: produkter som enligt tillverkaren är avsedda att användas för lipolys.

5)

lipoplastik: modifiering av kroppens konturer genom avlägsnande av överflödigt fett.

6)

lipoplastikprodukter: produkter som enligt tillverkaren är avsedda att användas för lipoplastik.

Riskhantering

3.

När tillverkarna utför den riskhanteringsprocess som föreskrivs i bilaga I till denna förordning ska de som en del av analysen av risker som är förknippade med produkten ta hänsyn till de särskilda risker som förtecknas i avsnitt 4 i denna bilaga och, om så är tillämpligt för produkten, anta de särskilda riskkontrollåtgärder som förtecknas i avsnitt 5 i denna bilaga.

4.   Särskilda risker

4.1

Tillverkarna ska ta hänsyn till följande aspekter och relaterade risker om så är tillämpligt för produkten i fråga:

a)

Den volym fettvävnad som får avlägsnas eller, när det gäller lipolys, förstöras samt förväntad metabolisk verkan, inklusive metabolisering av frigjorda vävnadskomponenter, med hänsyn till sannolika olika egenskaper hos den person som genomgår behandlingen.

b)

Minsta tidsspann mellan efterföljande ingrepp.

c)

Den anatomiska platsen för användningen av produkten.

d)

Typen av kanyl, t.ex. kanylspetsens diameter och art.

e)

Sugkraft som kommer att användas.

f)

Användning och efterföljande metabolisering av infiltrationslösning med motivering av valet av lösning och dess sammansättning.

g)

Den typ av fettsugning som produkten är avsedd för, t.ex. torr eller våt, och typen av bedövningsmedel.

h)

Om produkten är en enkel fettsugningsprodukt, dvs. sugning via en trubbig kanyl, eller om den innehåller någon annan verkningsmekanism, t.ex. användning av laserenergi eller ultraljud.

i)

Åldersfördelning, kön och kroppsmasseindex (BMI) hos den population som kliniska data eller andra datakällor avser.

j)

Det sätt på vilket energi avges.

4.2

Om så är tillämpligt för produkten i fråga ska tillverkarna analysera, eliminera eller så långt det är möjligt minska risker kopplade till följande faror eller skador:

a)

Postoperativa serom.

b)

Vävnadsskador, organperforation och blödning.

c)

Postoperativ ekkymos och ödem.

d)

Interferens med aktiva medicintekniska produkter som är avsedda för implantation eller som är kroppsburna samt med passiva medicintekniska produkter av metall eller andra föremål av metall på eller i kroppen.

e)

Termiska skador.

f)

Mekaniska skador, inklusive sådana som orsakas av oavsiktlig kavitation, och motsvarande bieffekter.

g)

Inflammation.

4.3

För fettsugningsprodukter ska tillverkarna analysera, eliminera eller så långt det är möjligt minska både de risker som förtecknas i avsnitt 4.2 och följande risker:

a)

Hemorragi.

b)

Perforation av bukhålans inälvor, torax eller bukhinnan.

c)

Lungemboli.

d)

Bakterieinfektioner såsom nekrotiserande fasciit, gasgangrän och sepsis.

e)

Hypovolemisk chock.

f)

Tromboflebit.

g)

Anfall.

h)

Risker kopplade till användning av lokalbedövning: hänsyn bör tas till lidokaininducerad kardiotoxicitet eller lidokainrelaterade läkemedelsinteraktioner vid tumescent fettsugning.

4.4

För lipolysprodukter ska tillverkarna särskilt analysera, eliminera eller så långt det är möjligt minska både de risker som förtecknas i avsnitt 4.2 och risker kopplade till följande faror eller skador:

a)

Brännskador vid incisionsplatser och överliggande vävnad.

b)

Andra skadliga effekter av intern eller extern lokal urladdning av energi.

c)

Överexponering.

d)

Neurovaskulära skador och lokala vävnadsskador, inklusive nedsatt funktion hos hudens sensoriska nerver.

e)

Kollagenremodellering som kan leda till vävnadsnybildning.

f)

Omstrukturering av dermis, med hänvisning till retikulära dermis.

g)

Kroppsdeformation eller liknande dåligt estetiskt resultat som måste åtgärdas genom medicinsk intervention.

h)

För lipolysprodukter som är kirurgiskt invasiva: faror kopplade till snittets typ och storlek.

Vid uppfyllandet av kraven i detta avsnitt ska tillverkarna ta hänsyn till vävnadens art och hydratiseringsstatus.

5.   Särskilda riskkontrollåtgärder

5.1

Alla material som kommer i kontakt med kroppen ska vara biokompatibla, icke-irriterande och giftfria när de används i enlighet med bruksanvisningen.

5.2

Produkternas invasiva delar ska vara sterila och pyrogenfria före användning.

5.3

Lipolysprodukter ska ha kontroller för användningstid, vågform, tillförd energi och temperatur som uppnås på eller i kroppen. Kontrollerna ska omfatta samtidiga visuella och akustiska automatiska larm som ska utlösas när ett kritiskt värde uppnås för en parameter (t.ex. temperatur, energi- och trycknivå och användningstid) eller för en kombination av parametrar.

5.4

I tillämpliga fall ska tillverkarna se till att produkterna har följande funktioner: förinställd låg energi, nödstoppsfunktion (t.ex. nödstoppsbrytare) och automatisk avaktivering vid överexponering eller för mycket fettsugning.

5.5

Fettsugningsprodukter, lipolysprodukter och lipoplastikprodukter får inte användas i privata miljöer av lekmän.

5.6

Tillverkarna ska ge användarna utbildning i säker och ändamålsenlig användning av produkten.

Säkerhetsrelaterad information

6.   Bruksanvisning

6.1

Bruksanvisningen ska innehålla en uttömmande förteckning över kontraindikationer för konsumenten. Den ska innehålla följande kontraindikationer:

a)

Koagulationsrubbningar som behandlas med antikoagulerande medel.

b)

Okontrollerat högt blodtryck.

c)

Diabetes.

d)

Ven- och kärlinflammation.

e)

Cancer och tumörer.

f)

Extrem fetma (kroppsmasseindex över 40).

g)

Graviditet.

h)

Kärlskörhet.

i)

Nylig operation (sex veckor).

j)

Hudinfektioner och öppna sår.

k)

Åderbråck i behandlingsområdet.

l)

Medicinska tillstånd såsom hjärtsjukdom, lungsjukdom eller kardiovaskulär sjukdom.

m)

Ålder under 18 år.

n)

Oförmåga att förstå effekterna, implikationerna och riskerna avseende de medicinska procedurerna (t.ex. fettsugning, lipolys och lipoplastik) när produkterna används.

o)

Förhöjd kroppstemperatur (feber).

För lipolysprodukter som använder radiofrekvensström eller elektromagnetiska fält ska förteckningen innehålla både de kontraindikationer som förtecknas i första stycket och följande:

a)

Alla passiva medicintekniska produkter av metall eller andra föremål av metall på eller i kroppen.

b)

Alla aktiva medicintekniska produkter som är avsedda för implantation eller som är kroppsburna.

6.2

I bruksanvisningen ska det förtecknas på vilka kroppsdelar produkten inte kan användas.

6.3

Bruksanvisningen ska innehålla en uttömmande förteckning över bieffekter för konsumenten. Denna förteckning ska innehålla följande bieffekter:

a)

Hyper- eller hypovolemi.

b)

Bradykardi.

c)

Venös tromboemboli.

d)

Fettemboli.

e)

Infektion.

f)

Vätskeansamling.

g)

Huderytem eller pannikulit.

h)

Ojämna konturer.

6.4

Bruksanvisningen ska innehålla en uttömmande förteckning över varningar. Denna förteckning ska innehålla följande varning:

”Fettsugning, lipolys och lipoplastik är inte tillförlitliga metoder för viktminskning. Hänsyn bör tas till motion, kost och ändrad livsstil, både som alternativ till fettsugning och lipolys och för att bibehålla den minskning av fettvävnad som kan uppnås genom dessa ingrepp. Produkterna har inte godkänts för behandling av kliniskt diagnostiserad fetma och bör därför inte användas för detta ändamål.”

6.4.1

För fettsugningsprodukter ska bruksanvisningen innehålla både varningen i avsnitt 6.4 och följande varning:

”Blodförlust och förlust av endogen kroppsvätska kan ha negativa effekter på den hemodynamiska stabiliteten och på konsumentens säkerhet under och/eller efter operationen. Förmågan att tillhandahålla lämplig och snabb vätskehantering är avgörande för konsumentens säkerhet.”

6.4.2

Utöver varningarna i avsnitten 6.4 och 6.4.1, ska bruksanvisningen för fettsugningsprodukter som omfattar tumescenta vätskor innehålla följande varningar:

a)

”En noggrann bedömning ska göras av konsumentens lämplighet vad gäller läkemedel som kan orsaka bradykardi eller hypotoni, eftersom detta har rapporterats som dödsorsak för ett antal konsumenter som genomgått tumescent fettsugning. Konsumenter som tar läkemedel såsom betablockare, icke-dihydropyridina kalciumkanalblockerare, hjärtglykosider och centralt verkande alfablockerare ska genomgå en mycket noggrann bedömning eftersom dödsfall till följd av bradykardi och hypotoni har rapporterats. Ingreppet ska föregås av en läkarundersökning som ska dokumenteras och omfatta en bedömning av kroniska sjukdomar och läkemedel som tas av patienten.”

b)

”Konsumenterna ska varnas för att de kan uppleva postoperativ analgesi (t.ex. i 24 timmar eller längre) vilket kan leda till nedsatt känsel i de infiltrerade områdena, och konsumenterna ska därför varnas för att de ska skydda sig mot skador.”

6.4.3

För lipolysprodukter ska bruksanvisningen innehålla både varningen i avsnitt 6.4 och följande varning:

”Leverdysfunktion eller kardiovaskulär dysfunktion, såsom övergående frisättning av glycerol eller fria fettsyror, kan innebära ökad risk.”

6.5

För fettsugningsprodukter och lipolysprodukter ska bruksanvisningen innehålla följande varning:

”Produkter som är avsedda för invasiv användning får endast användas i en lämplig medicinsk miljö av läkare med lämplig utbildning som är kvalificerade eller ackrediterade i enlighet med nationell lagstiftning. Den läkare som utför ingreppet ska bistås av minst en läkare eller liknande hälso- och sjukvårdspersonal som är kvalificerad eller ackrediterad i enlighet med nationell lagstiftning.

All personal som deltar i ingreppet ska vara utbildad i och ha aktuella kunskaper om grundläggande hjärt- och lungräddning och kontroll av den utrustning och de akutläkemedel som används för återupplivning. De läkare som utför ingreppet ska också vara utbildade i avancerad hjärt- och lungräddning.

Den läkare eller liknande hälso- och sjukvårdspersonal som ansvarar för anestesi ska säkerställa att konsumenten övervakas på lämpligt sätt både under och efter ingreppet. När det gäller tumescent fettsugning ska det finnas ett förfarande för lämplig övervakning efter ingreppet, eftersom nivåerna av lidokain har visat sig öka i upp till 16 timmar efter administrering.”

6.6

Bruksanvisningen ska innehålla ett krav på att användaren ska förse konsumenten med en kopia av den bilaga som föreskrivs i avsnitt 6.7 innan konsumenten behandlas med produkten.

6.7

Bruksanvisningen ska innehålla en bilaga som ska vara skriven så att den allmänt förstås av lekmän och i en form som lätt kan överlämnas till alla konsumenter. Bilagan ska innehålla följande:

a)

Den information som förtecknas i avsnitt 12.1 a, b och c i bilaga I.

b)

Uttalandet ”Användarna har fått lämplig utbildning i hur produkten ska användas på ett säkert sätt.”, i tillämpliga fall.

c)

Information om när och hur oönskade bieffekter ska rapporteras till tillverkaren.

d)

En rekommendation om att genomgå en läkarundersökning, inklusive en diagnostisk undersökning, av de områden som ska behandlas.


BILAGA VI

Tillämpningsområde

1.

Denna bilaga är tillämplig på utrustning som avger högintensiv elektromagnetisk strålning (t.ex. infrarött ljus, synligt ljus och ultraviolett strålning) avsedd för användning på människokroppen, inklusive koherenta och icke-koherenta källor, monokromatiskt och brett spektrum, såsom lasrar och IPL-utrustning (utrustning för intensivt pulserat ljus) för hudförbättring samt tatuerings- eller hårborttagning eller annan hudbehandling, och som förtecknas i avsnitt 5 i bilaga XVI till förordning (EU) 2017/745.

I denna bilaga omfattar hudförbättring hudföryngring.

I denna bilaga omfattar tatueringsborttagning borttagning av permanent makeup.

I denna bilaga omfattar annan hudbehandling icke-medicinsk behandling av nevus flammeus, hemangiom, telangiektasi, pigmenterade hudområden och ärr som inte är skador i den mening som avses i artikel 2.1 andra strecksatsen i förordning (EU) 2017/745. Till exempel är denna bilaga tillämplig på produkter som är avsedda att behandla akneärr men inte på produkter för annan aknebehandling.

Denna bilaga är inte tillämplig på utrustning som använder infraröd optisk strålning för att värma upp kroppen eller kroppsdelar eller på solariebäddar.

Definitioner

2.

I denna bilaga gäller följande definitioner:

1)

produkt för yrkesmässig användning: en produkt som är avsedd att användas i en hälso- och sjukvårdsmiljö eller annan kontrollerad yrkesmiljö av yrkesmässigt verksamma som har styrkta kvalifikationer i säker och ändamålsenlig användning av produkten.

2)

produkt för hemmabruk: en produkt som är avsedd att användas i privata miljöer, inte i en kontrollerad yrkesmiljö, av lekmän.

Riskhantering

3.

När tillverkarna utför den riskhanteringsprocess som föreskrivs i bilaga I till denna förordning ska de som en del av analysen av risker som är förknippade med produkten ta hänsyn till de särskilda risker som förtecknas i avsnitt 4 i denna bilaga och, om så är tillämpligt för produkten, anta de särskilda riskkontrollåtgärder som förtecknas i avsnitt 5 i denna bilaga.

4.   Särskilda risker

4.1

Tillverkarna ska ta hänsyn till följande aspekter och relaterade risker:

a)

Olika hudtyper och hur solbränd huden är.

b)

Eventuella hudmissbildningar (t.ex. form, textur eller färg) eller sjukdomar som påverkar huden.

c)

Konsumenternas ålder.

d)

Möjliga samtidiga medicinska behandlingar eller felanvändning av läkemedel.

e)

Användning av fotosensibiliserande läkemedel eller kosmetika.

f)

Nedsatt reaktion på skada orsakad av lokal eller generell anestesi.

g)

Exponering för andra ljuskällor.

4.2

Tillverkarna ska analysera, eliminera eller så långt det är möjligt minska följande risker:

a)

Brännskador.

b)

Bildning av ärr och ärrsvulster.

c)

Hypopigmentering och hyperpigmentering.

d)

Påskyndat åldrande av huden.

e)

Allergisk/kemisk hudreaktion (t.ex. på färgpigment från tatueringar eller makeup).

f)

Bildning av hudcancer.

g)

Förändring av hudcancer, hudsjukdomar, leverfläckar, herpes, möjlig försening av sjukdomsdiagnoser (t.ex. melanom och endokrina sjukdomar).

h)

Reaktioner vid eventuellt intag av läkemedel eller användning av kosmetika.

i)

Möjliga reaktioner på exponering för sol eller solariebäddar.

j)

Möjliga ljuskänsliga hudsjukdomar.

k)

Vitiligo.

l)

Erytem, vanligtvis tillfälligt men ibland ihållande.

m)

Purpura till följd av blödning från små blodkärl.

n)

Skorpbildning.

o)

Ödem.

p)

Blåsbildning.

q)

Inflammation, follikulit och hudinfektion.

r)

Ögonskador, inklusive skador på näthinnan och hornhinnan.

s)

Stickningar eller känsla av hetta.

t)

Torr hud och klåda på grund av rakning eller en kombination av rakning och ljusbehandling.

u)

Orimlig smärta.

v)

Paradoxal hypertrikos (ökad behåring efter behandling).

w)

Överexponering.

x)

Oavsiktligt utsläpp av strålning.

y)

Antändning, explosion eller produktion av gas.

5.   Särskilda riskkontrollåtgärder

5.1

Tillverkarna ska vidta följande säkerhetsåtgärder vad gäller produkter för yrkesmässig användning:

a)

Förhindrande av obehörig åtkomst till eller oavsiktlig användning av produkterna (t.ex. med hjälp av nyckelbrytare eller kod eller dubbelstyrd energiemission).

b)

Angivande av egenskaperna hos den avgivna optiska strålningen i syfte att ständigt övervaka och dokumentera strålningen genom produkten, utöver kraven i avsnitt 16.2 i bilaga I till förordning (EU) 2017/745.

c)

Kontinuerliga kontaktkontroller och ett spärrsystem som säkerställer att produkten endast fungerar om den del som avger strålning har korrekt kontakt med huden.

d)

Förhindrande av överexponering vid varje behandlingstillfälle genom särskilda åtgärder.

e)

Om den avgivna strålningens våglängd är mindre än 1 200 nm: instrument eller metoder för att bedöma hudpigmenteringen så att korrekt förhållanden säkerställs för behandlingen.

f)

Åtgärder för att förhindra överexponering vid upprepade behandlingstillfällen eller upprepade behandlingar.

g)

Förinställd låg energi.

h)

Optimerad begränsning av pulsenergi och pulslängd (exponeringstid på vävnad) och en kombination av dessa två parametrar med hänsyn till våglängdsområdet.

i)

Optimerad begränsning av behandlingsområden (storlek på områdena), även med hänsyn till de parametrar som avses i led h.

j)

Minimering av spridd strålning.

k)

Minimering av risken för oavsiktlig strålning.

l)

Nödstoppsfunktion (t.ex. nödstoppsbrytare).

m)

För produkter för hårborttagning: minimering av ultraviolett strålning (t.ex. med hjälp av lämpligt bandkantfilter av hög kvalitet).

n)

Produkter som är avsedda att permanent förändra någons utseende får inte användas på personer under 18 år.

o)

Information till användaren om att produkten fungerar som den ska och om vilket driftsläge den är i, genom akustiska eller optiska signaler i viloläge, i driftsläge och när produkten förlorar kontakt med huden under ingreppet.

p)

Anvisningar till användaren om att skydda leverfläckar eller öppna sår under ingreppet.

5.2

Produkter för hemmabruk får inte avge strålning utanför våglängdsområdet 400–1 200 nm. Utan att det påverkar tillämpningen av avsnitt 4 tillåts en tolerans för den avgivna energin på våglängder över 1 200 nm upp till högst 15 % av den totala avgivna energin.

5.3

Produkter för hemmabruk får endast användas för hårborttagning.

5.4

Tillverkare av produkter för hemmabruk ska genomföra de riskkontrollåtgärder som förtecknas i avsnitt 5.1 om inte annat föreskrivs i denna förordning. Tillverkare av produkter för hemmabruk ska även

a)

fastställa gränser för exponeringens varaktighet och se till att produkten har en funktion för automatisk avaktivering för att förhindra risken för överexponering,

b)

se till att det finns kontinuerliga kontaktkontroller och ett spärrsystem som säkerställer att produkten endast fungerar om den del som avger strålning har fullständig kontakt med huden, i stället för att tillämpa kraven i avsnitt 5.1 c,

c)

se till att produkten har en integrerad hudtonsensor som bedömer en bit av huden i eller nära det område som ska behandlas och som endast tillåter att strålning avges om hudens pigmentering är lämplig för behandling och om produkten har fullständig kontakt med huden efter hudtonanalysen, i stället för att tillämpa kraven i avsnitt 5.1 e.

Tillverkare av produkter för hemmabruk ska också göra instruktionsvideor tillgängliga på internet om hur man använder produkten på ett säkert sätt.

5.5

Tillverkarna ska se till att produkten åtföljs av lämpligt ögonskydd för användare, konsumenter och andra personer som troligen kommer att exponeras för strålning på grund av reflektion, felanvändning eller felhantering av den produkt som avger strålningen. Ögonskyddet för användaren ska säkerställa att ögonen skyddas från intensivt pulserat ljus eller laserljus utan att det gör behandlingen mindre korrekt eller säker.

5.6

Om ögonskyddet är avsett att användas flera gånger ska det säkerställas att skyddsnivån inte försämras av nödvändiga rengörings- eller desinfektionsförfaranden under produktens hela livslängd. Anvisningar om nödvändig rengöring och desinfektion ska tillhandahållas.

5.7

Tillverkarna ska tillhandahålla utbildning som är tillgänglig för användarna. Sådan utbildning ska omfatta förhållanden för säker och ändamålsenlig användning av produkten, hantering av eventuella tillbud i samband med användningen samt identifiering och efterföljande behandling av rapporteringspliktiga tillbud. För produkter för hemmabruk ska instruktionsvideor anses vara utbildning som är tillgänglig för användarna.

Säkerhetsrelaterad information

6.   Bruksanvisning

6.1

Bruksanvisningen ska innehålla följande:

a)

Minsta strålningsintensitet, varaktighet och användningsfrekvens för att uppnå önskad effekt.

b)

Högsta och rekommenderad strålningsintensitet, varaktighet och användningsfrekvens.

c)

Minimiintervall mellan flera användningar på samma plats.

d)

Riskerna med överanvändning.

e)

Den strålningsintensitet, varaktighet och frekvens som kraftigt ökar risken, i tillämpliga fall.

f)

Den strålningsintensitet, varaktighet och frekvens utöver vilken inget bättre resultat kan uppnås.

g)

Pulsenergi, fluens, våglängdsområde (nm), pulslängd (ms) och pulsprofil(er).

h)

Största tillåtna storlek på behandlingsområdet (cm2).

i)

Beskrivning av minimal homogenitet i behandlingsområdet.

j)

Beskrivning av kraven för fördelning av behandlingsområden, med hänsyn till att överlappande behandlade områden inte får leda till överexponering.

k)

Produktens säkerhetsfunktioner.

l)

Produktens förväntade livslängd.

m)

Förväntad prestandastabilitet.

n)

Smink och läkemedel som interagerar eller förväntas interagera med behandlingen samt beskrivningen av dem.

o)

Andra strålkällor, såsom långvarig exponering för sol eller solariebäddar, som kan öka riskerna.

p)

För produkter för yrkesmässig användning: ett krav på att användaren ska förse konsumenten med en kopia av den bilaga som föreskrivs i avsnitt 6.11 innan konsumenten behandlas med produkten.

6.2

Med undantag av produkter för hårborttagning där kraftig hårtillväxt inte beror på ett medicinskt tillstånd ska tillverkaren tydligt råda användarna och konsumenterna att genomgå en läkarundersökning, inklusive en diagnostisk undersökning av de hudområden som ska behandlas. Tillverkarna ska råda användarna att inte behandla några konsumenter innan de har fått dokumentation från en sådan undersökning.

6.3

Bruksanvisningen ska innehålla en tydlig beskrivning av kraven för rengöring och underhåll. För produkter för yrkesmässig användning ska bruksanvisningen innehålla uppgifter om ljusenergitäthet och nödvändiga säkerhetsåtgärder, som ska utföras minst en gång per år.

För produkter för yrkesmässig användning ska tillverkaren också informera om hur konstant prestanda ska säkerställas och rekommendera minst ett elsäkerhetstest och underhåll varje år.

6.4

Bruksanvisningen ska innehålla en tydlig beskrivning av driftsmiljön och de förhållanden under vilka produkterna kan användas säkert. För produkter för yrkesmässig användning ska bruksanvisningen även innehålla

a)

en beskrivning av eller en förteckning över lämpliga tillbehör eller förhållanden för andra produkter som används under ingreppet,

b)

säkerhetsanvisningar, bl.a. användning av icke-reflekterande instrument (speglar får inte användas), användning av absorberande eller diffuserande ytor på redskap, undvikande av brandfarliga produkter och substanser och, i tillämpliga fall, behovet av tillräcklig rumsventilation,

c)

en lämplig varningsskylt utanför det rum där ingreppet utförs.

6.5

I bruksanvisningen ska det understrykas att det är nödvändigt att

a)

se till att ögon aldrig exponeras för det avgivna ljuset,

b)

användare, konsumenter och andra personer som troligen kommer att exponeras för strålning på grund av reflektion, felanvändning eller felhantering av den produkt som avger strålningen har på sig lämpligt ögonskydd under behandlingar med IPL- eller laserprodukter, särskilt när dessa produkter används i närheten av ansiktet.

6.6

I bruksanvisningen ska det tydligt anges vilka konsumenter, vilka delar av huden, vilka hudtyper och vilka hudtillstånd produkten inte får användas för.

6.7

I bruksanvisningen ska det tydligt anges att produkten inte får användas på delar av huden med ökad sannolikhet för hudcancer, på öppna sår eller utslag eller på svullna, röda, irriterade, infekterade eller inflammerade områden eller huderuptioner. Bruksanvisningen ska även innehålla information om ytterligare kontraindikationer såsom ljusutlöst epilepsi, diabetes eller graviditet, i tillämpliga fall.

6.8

För produkter som är avsedda att permanent förändra någons utseende ska det anges i bruksanvisningen att de inte får användas på personer under 18 år.

6.9

För produkter för yrkesmässig användning ska tillverkaren säkerställa att all lämplig information görs tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonal eller tjänsteleverantörer så att de kan säkerställa att yrkesmässiga användare gör en bedömning av konsumenterna. Detta omfattar konsumenternas lämplighet att behandlas med produkterna och lämplig och tillräcklig rådgivning till dem om ingreppets risker och potentiella resultat, med hänsyn till deras hälsohistorik och läkemedel som de tar.

6.10

För produkter för hemmabruk ska bruksanvisningen innehålla internetadressen för de instruktionsvideor som görs tillgängliga i enlighet med avsnitt 5.4.

6.11

Bruksanvisningen för produkter för yrkesmässig användning ska innehålla en bilaga som ska vara skriven så att den allmänt förstås av lekmän och i en form som lätt kan överlämnas till alla konsumenter. Bilagan ska innehålla följande:

a)

Den information som förtecknas i avsnitt 12.1 a, b och c i bilaga I.

b)

Uttalandet ”Användarna har fått lämplig utbildning i hur produkten ska användas på ett säkert sätt.”, i tillämpliga fall.

c)

Information om när och hur oönskade bieffekter ska rapporteras till tillverkaren.

d)

En rekommendation om att genomgå en läkarundersökning, inklusive en diagnostisk undersökning, av de hudområden som ska behandlas.


BILAGA VII

Tillämpningsområde

1.

Denna bilaga är tillämplig på utrustning avsedd för stimulering av hjärnan genom elektrisk ström eller magnetiska eller elektromagnetiska fält som tränger igenom kraniet och ändrar neuronal aktivitet i hjärnan, och som förtecknas i avsnitt 6 i bilaga XVI till förordning (EU) 2017/745. Sådan utrustning omfattar produkter för transkraniell växelströmsstimulering, transkraniell likströmsstimulering, transkraniell magnetstimulering och transkraniell stimulering med varierande frekvenser. Denna bilaga är inte tillämplig på invasiva produkter.

Riskhantering

2.

När tillverkarna utför den riskhanteringsprocess som föreskrivs i bilaga I till denna förordning ska de som en del av de risker som är förknippade med produkten ta hänsyn till de särskilda risker som förtecknas i avsnitt 3 i denna bilaga och, om så är tillämpligt för produkten, anta de särskilda riskkontrollåtgärder som förtecknas i avsnitt 4 i denna bilaga.

3.   Särskilda risker

3.1

När riskhanteringsprocessen utförs ska särskild försiktighet iakttas vad gäller placeringen av elektroderna och styrka, vågform, varaktighet och andra parametrar för den elektriska strömmen och de magnetiska fälten.

3.2

Tillverkarna ska ta hänsyn till följande aspekter och relaterade risker:

a)

Inkorrekt placering av elektroder och spolar kan leda till uteblivet resultat, förstärkt elektrisk ström i vävnad eller oavsiktligt neuralt svar.

b)

Hjärnstimulering kan få mycket olika neurala svar och därmed oavsiktliga effekter för olika grupper av personer. Vissa grupper kan vara särskilt sårbara: barn och ungdomar, gravida, psykiatripatienter, personer med psykiska problem eller medicinska tillstånd som påverkar det centrala nervsystemet, alkoholister, personer som använder beroendeframkallande substanser eller andra substanser som förändrar människans naturliga uppfattning.

c)

Aktiva medicintekniska produkter som är avsedda för implantation eller som är kroppsburna och/eller passiva medicintekniska produkter av metall eller andra föremål av metall på eller i kroppen kan leda till särskilda risker till följd av användning av elektrisk energi och magnetiska fält.

d)

Överdriven, frekvent och kumulativ långvarig användning kan leda till oförutsedda neurala effekter som i vissa fall kan orsaka strukturella förändringar i hjärnan.

3.3

Tillverkarna ska analysera, eliminera eller så långt det är möjligt minska risker kopplade till följande faror eller skador:

a)

Psykologiska risker.

b)

Neurala och neurotoxiska risker.

c)

Kognitiva bieffekter på kort, medellång och lång sikt, såsom kompensationseffekter (t.ex. nedsatt funktion eller underfunktion i hjärnregioner som inte stimuleras).

d)

Tillfälligt förändrad hörseltröskel eller tinnitus.

e)

Långvariga bieffekter som påverkar hjärnans funktion.

f)

Faror kopplade till långvariga effekter av upprepad stimulering.

g)

Faror kopplade till användningen av produkten i vissa miljöer som är mycket stimulerande eller kräver mycket uppmärksamhet.

h)

Atypiska eller andra idiosynkratiska effekter.

i)

Särskilda faror som uppstår i gränssnittet mellan elektroder och hud.

j)

Elektromagnetisk interferens eller skada orsakad av interaktion med aktiva implantat (t.ex. pacemakrar, implanterade defibrillatorer [ICD], hörselimplantat och neutrala implantat), aktiva produkter (t.ex. produkter för neural stimulering och för infusion av läkemedel), icke-aktiva metallimplantat (t.ex. tandimplantat av metall) eller kroppsburna produkter (t.ex. biosensorer).

k)

Faror kopplade till användning av produkten efter intag av alkohol och/eller lätt narkotika och/eller substanser/läkemedel som stimulerar det centrala nervsystemet.

l)

Faror kopplade till möjliga förstärkande effekter av kombinerad användning (samtidig användning av flera produkter på samma person eller någon annan person) och rimlig förutsebar felanvändning.

4.   Särskilda riskkontrollåtgärder

4.1

Vid tillämpning av avsnitt 4.2 i bilaga I ska följande konsumentkategorier uteslutas, såvida det inte finns särskilda belägg för säker användning:

a)

Personer med epilepsihistorik.

b)

Personer som genomgår läkemedelsbehandling för tillstånd med anknytning till det centrala nervsystemet.

c)

Personer som genomgår terapeutisk behandling som ändrar det centrala nervsystemets retbarhet.

d)

Personer som använder olagliga substanser eller andra substanser som förändrar människans naturliga uppfattning, även om dessa vanligtvis betraktas som terapeutiska läkemedel.

e)

Personer som har en tumör i det centrala nervsystemet.

f)

Personer som har vaskulära, traumatiska, infektiösa eller metaboliska skador eller sjukdomar i hjärnan.

g)

Personer som lider av sömnstörningar, narkotikaberoende eller alkoholism.

h)

Personer under 18 år.

i)

Gravida.

4.2

Tillverkarna ska vidta följande säkerhetsåtgärder i tillämpliga fall:

a)

Förhindrande av obehörig åtkomst till produkten (t.ex. med hjälp av nyckelbrytare eller kod) och oavsiktlig användning av produkten (t.ex. med hjälp av dubbelstyrd energiemission).

b)

Minimering av magnetiska ströfält.

c)

Minimering av risken för oavsiktlig strålning.

d)

Nödstoppsfunktion (t.ex. nödstoppsbrytare).

e)

Automatisk avaktivering när maximal acceptabel avgiven effekt uppnås.

f)

Automatisk avaktivering när maximal acceptabel varaktighet uppnås för exponeringen.

g)

Automatisk avaktivering vid överexponering på grund av en kombination av avgiven effekt och varaktighet.

h)

Tillgängliga instruktionsvideor på internet om hur man använder produkten på ett säkert sätt.

i)

Lämplig utbildning till användarna i säker och ändamålsenlig användning av produkten.

j)

Information till användaren om att produkten fungerar som den ska och om vilket driftsläge den är i, genom akustiska eller optiska signaler i viloläge, i driftsläge och när produkten förlorar fullständig kontakt med huden under ingreppet.

4.3

Produkterna ska ha kontroller för användningstid, vågform och tillförd energi. De ska ha automatiska larm som ska utlösas när ett kritiskt värde uppnås för en parameter (t.ex. energinivå och användningstid) eller för en kombination av parametrar. Kritiska värden ska fastställas till under de högsta acceptabla värdena.

Säkerhetsrelaterad information

5.

Bruksanvisningen och om möjligt märkningen ska innehålla uppgifter om den prestanda som konsumenten kan förvänta sig av användningen av produkten samt de risker som förknippas med användningen. Den avsedda prestandan ska beskrivas på ett sådant sätt att konsumenten förstår vilka icke-medicinska effekter som kan förväntas av användningen av produkten (t.ex. ökad intelligens eller förbättrad matematisk förmåga).

6.

Information om varningar, försiktighetsåtgärder och bieffekter ska omfatta

a)

särskilda risker för de personer som förtecknas i avsnitt 4.1,

b)

risker för personer med aktiva medicintekniska produkter som är avsedda för implantation eller som är kroppsburna,

c)

risker för personer med passiva medicintekniska produkter av metall eller andra föremål av metall på eller i kroppen,

d)

information om hur överexponering för energi ska hanteras,

e)

information om hur psykologiska störningar ska hanteras.

7.   Bruksanvisning

7.1

I bruksanvisningen ska det tydligt anges hur elektroder och magnetiska spolar ska placeras på huvudet. Om den exakta placeringen inte kan anges ska bruksanvisningen vara tillräckligt specifik för att möjliggöra korrekt placering. En förklaring ska ges av riskerna med felplacering av elektroder och spolar och av potentiella negativa effekter på prestandan.

7.2

Bruksanvisningen ska innehålla information om följande:

a)

Stimuleringens varaktighet, intensitet och frekvens samt alla risker med användningen, inklusive överanvändning.

b)

Tillförd energi, målområde i hjärnan, vågformer och pulsegenskaper.

Såvida det inte finns särskilda belägg för säker användning, såsom föreskrivs i avsnitt 4.1, ska det tydligt anges i bruksanvisningen att produkten inte får användas på eller av de konsumentkategorier som förtecknas i avsnitt 4.1.

7.3

I bruksanvisningen ska det också tydligt anges att produkten inte får användas på öppna sår eller utslag eller på svullna, röda, irriterade, infekterade eller inflammerade områden eller huderuptioner, i de fall där produktens komponenter kommer i kontakt med dessa områden.

7.4

Bruksanvisningen ska innehålla en förteckning över alla möjliga direkta och indirekta risker för den konsument som behandlas med hjärnstimuleringen och för användaren när det gäller hur elektrisk ström, magnetiska fält eller elektromagnetiska fält som genereras av hjärnstimuleringsprodukten kan interagera med implanterade passiva medicintekniska produkter av metall eller andra föremål av metall på eller i kroppen samt med aktiva medicintekniska produkter som är avsedda för implantation (t.ex. pacemakrar, implanterade defibrillatorer [ICD], hörselimplantat och neutrala implantat) och aktiva medicintekniska produkter som är kroppsburna (t.ex. produkter för neural stimulering och för infusion av läkemedel). Detta ska omfatta information om ledning av elektrisk ström, förstärkning av inre elektriska fält, uppvärmning eller förskjutning av metallimplantat såsom elektroder, stentar, klämmor, stift, plattor, skruvar, skenor eller andra metallföremål såsom splitter eller smycken.

7.5

Om produkten är avsedd för eller förväntas användas på konsumenten av en yrkesmässig användare ska bruksanvisningen innehålla ett krav på att användaren ska förse konsumenten med en kopia av den bilaga som föreskrivs i avsnitt 7.7 innan konsumenten behandlas med produkten.

7.6

Bruksanvisningen ska innehålla internetadressen för de instruktionsvideor som görs tillgängliga i enlighet med avsnitt 4.2 h.

7.7

Om produkten är avsedd för eller förväntas användas på konsumenten av en yrkesmässig användare ska bruksanvisningen innehålla en bilaga som ska vara skriven så att den allmänt förstås av lekmän och i en form som lätt kan överlämnas till alla konsumenter. Bilagan ska innehålla följande:

a)

Den information som förtecknas i avsnitt 12.1 a, b och c i bilaga I.

b)

Uttalandet ”Användarna har fått lämplig utbildning i hur produkten ska användas på ett säkert sätt.”, i tillämpliga fall.

c)

Information om när och hur oönskade bieffekter ska rapporteras till tillverkaren.


2.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 311/94


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/2347

av den 1 december 2022

om bestämmelser för tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 vad gäller omklassificering av grupper av vissa aktiva produkter utan avsett medicinskt ändamål

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG (1), särskilt artikel 51.3 b, och

av följande skäl:

(1)

Klassificeringsreglerna 9 och 10 om aktiva produkter i avsnitten 6.1 och 6.2 i bilaga VIII till förordning (EU) 2017/745 gäller produkter med ett avsett medicinskt ändamål – terapeutiska ändamål respektive diagnostik; dessa regler kan därför inte tillämpas på sådana aktiva produkter utan ett avsett medicinskt ändamål som avses i artikel 1.2 i den förordningen. Produkterna tillhör därför klass I i enlighet med regel 13 i avsnitt 6.5 i bilaga VIII till förordning (EU) 2017/745.

(2)

Genom en skrivelse av den 28 juli 2022 lämnade vissa medlemsstater in en gemensam begäran om omklassificering av flera aktiva produkter utan avsett medicinskt ändamål, genom undantag från bilaga VIII till förordning (EU) 2017/745, för att säkerställa en lämplig bedömning av överensstämmelse av dessa aktiva produkter innan de släpps ut på marknaden, vilken är förenlig med deras inneboende risker.

(3)

Enligt tillgänglig vetenskaplig evidens om sådan utrustning som avger högintensiv elektromagnetisk strålning och som avses i avsnitt 5 i bilaga XVI till förordning (EU) 2017/745 och som är avsedd för användning på människokroppen, såsom lasrar och IPL-utrustning, kan användningen av sådan utrustning orsaka bieffekter, t.ex. ytliga brännskador, inflammation, smärta, pigmenteringsförändring, erytem, hypertrofisk ärrbildning och blåsor. Bieffekterna betecknas ofta som övergående, t.ex. inflammationer, men betydande och långvariga effekter rapporteras också, såsom förändrad hudpigmentering.

(4)

Utrustning som avger högintensiv elektromagnetisk strålning utan avsett medicinskt ändamål och som är avsedd för användning på människokroppen för hårborttagning, såsom lasrar och IPL-utrustning, och som tillför energi till eller utväxlar energi med eller från människokroppen eller alstrar energi som kommer att absorberas av människokroppen, bör därför tillhöra klass IIa. En sådan klassificering överensstämmer också med klassificeringen av motsvarande aktiva produkter som har ett avsett medicinska ändamål, och som har en liknande funktion och riskprofil som utrustningen utan avsett medicinskt ändamål.

(5)

Utrustning som avger högintensiv elektromagnetisk strålning utan avsett medicinskt ändamål och som är avsedd för användning på människokroppen för hudbehandling, såsom lasrar och IPL-utrustning för hudförbättring, ärr- och tatueringsborttagning eller för behandling av nevus flammeus, hemangiom, telangiektasi och pigmenterade hudområden, och som tillför energi till eller utväxlar energi med eller från människokroppen eller alstrar energi som kommer att absorberas av människokroppen på ett potentiellt farligt sätt, med tanke på energins art, täthet och var energin används, bör därför tillhöra klass IIb. En sådan klassificering överensstämmer också med klassificeringen av motsvarande aktiva produkter som har ett avsett medicinska ändamål, och som har en liknande funktion och riskprofil som utrustningen utan avsett medicinskt ändamål.

(6)

Enligt tillgänglig vetenskaplig evidens om sådan utrustning avsedd att användas för att reducera, avlägsna eller förstöra fettvävnad som avses i avsnitt 4 i bilaga XVI till förordning (EU) 2017/745, såsom utrustning för fettsugning, lipolys med hjälp av radiofrekvens, ultraljudslipolys, kryolipolys, laserlipolys, lipolys med hjälp av infraröd och elektrisk stimulering, akustisk stötvågsterapi eller lipoplastik, kan användningen av sådana produkter orsaka bieffekter, t.ex. lokal inflammation, erytem, blåmärken och svullnad. Bieffekterna betecknas ofta som övergående, men betydande och långvariga effekter rapporteras också, såsom paradoxal fetthyperplasi efter kryolipolys. Dessa produkter bör därför tillhöra klass IIb. En sådan klassificering överensstämmer med klassificeringen av aktiva terapeutiska produkter som har en liknande funktion och riskprofil som den berörda utrustningen utan avsett medicinskt ändamål, och som avser att tillföra energi till eller utväxla energi med eller från människokroppen eller alstra energi som kommer att absorberas av människokroppen på ett potentiellt farligt sätt, med tanke på energins art, täthet och var energin används.

(7)

Enligt tillgänglig vetenskaplig evidens om sådan utrustning avsedd för stimulering av hjärnan genom elektrisk ström eller magnetiska eller elektromagnetiska fält som tränger igenom kraniet och ändrar neuronal aktivitet i hjärnan vilken avses i avsnitt 6 i bilaga XVI till förordning (EU) 2017/745, såsom transkraniell magnetstimulering eller transkraniell elektrisk stimulering, kan användningen av sådana produkter orsaka bieffekter, t.ex. atypisk hjärnutveckling, onormala mönster i hjärnaktiviteten, ökad metabol konsumtion, trötthet, ångest, lättretlighet, huvudvärk, muskelsammandragningar, tics, anfall, yrsel och hudirritation på den plats där elektroden placeras. Även om sådan utrustning inte är kirurgiskt invasiv tränger elektrisk ström eller magnetiska eller elektromagnetiska fält igenom kraniet och ändrar neuronal aktivitet i hjärnan. Sådana ändringar kan ha långvariga effekter, och eventuella oavsiktliga effekter kan vara svåra att reversera. Dessa produkter bör därför tillhöra klass III.

(8)

Till följd av omklassificering enligt denna förordning och i enlighet med artikel 52 i förordning (EU) 2017/745 måste ett anmält organ delta i bedömningen av överensstämmelse av de berörda produkterna för att bedöma och bekräfta att en produkt, bland de relevanta allmänna kraven på säkerhet och prestanda, uppnår avsedd prestanda och att riskerna med produkten har eliminerats eller minskats så långt det är möjligt.

(9)

Samordningsgruppen för medicintekniska produkter har hörts.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för medicintekniska produkter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genom undantag från avsnitt 6.5 i bilaga VIII till förordning (EU) 2017/745 ska följande grupper av aktiva produkter utan avsett medicinskt ändamål som förtecknas i bilaga XVI till den förordningen omklassificeras enligt följande:

a)

Utrustning som avger högintensiv elektromagnetisk strålning, vilken avses i avsnitt 5 i bilaga XVI till förordning (EU) 2017/745, och som är avsedd för användning på människokroppen för hudbehandling ska tillhöra klass IIb, såvida inte utrustningen endast är avsedd för hårborttagning i vilket fall den ska tillhöra klass IIa.

b)

Utrustning avsedd att användas för att reducera, avlägsna eller förstöra fettvävnad, vilken avses i avsnitt 4 i bilaga XVI till förordning (EU) 2017/745, ska tillhöra klass IIb.

c)

Utrustning avsedd för stimulering av hjärnan genom elektrisk ström eller magnetiska eller elektromagnetiska fält som tränger igenom kraniet och ändrar neuronal aktivitet i hjärnan, vilken avses i avsnitt 6 i bilaga XVI till förordning (EU) 2017/745, ska tillhöra klass III.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 1 december 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 117, 5.5.2017, s. 1.


2.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 311/97


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/2348

av den 1 december 2022

om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (1), särskilt artikel 71.3, och

av följande skäl:

(1)

Afrikansk svinpest är en infektiös virussjukdom som drabbar hållna och vilda svin och kan ha allvarliga konsekvenser för den berörda djurpopulationen och för lönsamheten inom uppfödningen. Den kan även leda till störningar vid förflyttning av sändningar av dessa djur och av produkter från dem inom unionen och vid export till tredjeländer.

(2)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605 (2), som har antagits inom ramen för förordning (EU) 2016/429, fastställs särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning avseende afrikansk svinpest som de medlemsstater som förtecknas i bilaga I till den förordningen (de berörda medlemsstaterna) ska tillämpa under en begränsad tid i restriktionszonerna I, II och III som förtecknas i den bilagan.

(3)

De områden som förtecknas som restriktionszoner I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 baseras på den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen. Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ändrades senast genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2204 (3) till följd av förändringar i den epidemiologiska situationen vad gäller den sjukdomen i Tyskland och Litauen. Sedan den genomförandeförordningen antogs har den epidemiologiska situationen vad gäller den sjukdomen utvecklats i vissa berörda medlemsstater.

(4)

Alla ändringar av restriktionszonerna I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 bör grundas på den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i de områden som drabbats av sjukdomen och den allmänna epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i den berörda medlemsstaten, risknivån för ytterligare spridning av sjukdomen, vetenskapligt baserade principer och kriterier för geografisk avgränsning på grund av afrikansk svinpest och unionens riktlinjer som överenskommits med medlemsstaterna i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder och som finns tillgängliga för allmänheten på kommissionens webbplats (4). Sådana ändringar bör också ta hänsyn till internationella standarder, såsom WOAH:s (Världsorganisationen för djurhälsa) Terrestrial Animal Health Code (5) och de motiveringar för zonindelning som lämnats av de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.

(5)

Sedan genomförandeförordning (EU) 2022/2204 antogs har den epidemiologiska situationen i vissa zoner som förtecknas som restriktionszoner III i Lettland och Slovakien förbättrats när det gäller hållna svin, tack vare de åtgärder för sjukdomsbekämpning som dessa medlemsstater tillämpar i enlighet med unionslagstiftningen.

(6)

Med hänsyn till effektiviteten hos de åtgärder för sjukdomsbekämpning av afrikansk svinpest hos hållna svin i vissa restriktionszoner III som förtecknas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605, vilka tillämpas i Lettland i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687 (6), särskilt åtgärderna i artiklarna 22, 25 och 40, och i överensstämmelse med de riskreducerande åtgärder avseende afrikansk svinpest som fastställs i WOAH:s Terrestrial Animal Health Code, bör vissa områden i kommunerna Ventspils, Balvi och Rēzekne i Lettland som för närvarande förtecknas som restriktionszoner III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 nu förtecknas som restriktionszoner II i den bilagan, eftersom inga utbrott av afrikansk svinpest har förekommit hos hållna svin i dessa restriktionszoner III under de senaste tre månaderna, även om sjukdomen fortfarande förekommer hos vilda svin. Dessa restriktionszoner III bör nu förtecknas som restriktionszoner II med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest.

(7)

Med hänsyn till effektiviteten hos de åtgärder för sjukdomsbekämpning av afrikansk svinpest hos hållna svin i vissa restriktionszoner III som förtecknas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605, vilka tillämpas i Slovakien i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687, särskilt åtgärderna i artiklarna 22, 25 och 40, och i överensstämmelse med de riskreducerande åtgärder avseende afrikansk svinpest som fastställs i WOAH:s Terrestrial Animal Health Code, bör också vissa områden i distriktet Rimavská Sobota i Slovakien som för närvarande förtecknas som restriktionszoner III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 nu förtecknas som restriktionszoner II i den bilagan, eftersom inga utbrott av afrikansk svinpest har förekommit hos hållna svin i dessa restriktionszoner III under de senaste tolv månaderna, även om sjukdomen fortfarande förekommer hos vilda svin. Dessa restriktionszoner III bör nu förtecknas som restriktionszoner II med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest.

(8)

För att beakta den senaste utvecklingen av den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen och för att proaktivt bekämpa riskerna kopplade till spridningen av sjukdomen, bör nya tillräckligt stora restriktionszoner avgränsas i Lettland och Slovakien och förtecknas som restriktionszoner II i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Eftersom situationen när det gäller afrikansk svinpest är mycket dynamisk i unionen har hänsyn tagits till den epidemiologiska situationen i de omgivande områdena när dessa nya restriktionszoner avgränsas.

(9)

Med tanke på den allvarliga epidemiologiska situationen i unionen vad gäller spridningen av afrikansk svinpest är det viktigt att de ändringar som genom denna genomförandeförordning görs i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 får verkan så snart som möjligt.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 1 december 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605 av den 7 april 2021 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest (EUT L 129, 15.4.2021, s. 1).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2204 av den 11 november 2022 om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest (EUT L 293, 14.11.2022, s. 5).

(4)  Arbetsdokument SANTE/7112/2015/Rev. 3 ”Principles and criteria for geographically defining ASF regionalisation” (https://ec.europa.eu/food/animals/animal-diseases/control-measures/asf_en).

(5)  OIE Terrestrial Animal Health Code, 29:e upplagan, 2021, volym I och II, ISBN 978-92-95115-40-8 (https://www.woah.org/en/what-we-do/standards/codes-and-manuals/terrestrial-code-online-access/).

(6)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om förebyggande och bekämpning av förtecknade sjukdomar (EUT L 174, 3.6.2020, s. 64).


BILAGA

Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ska ersättas med följande:

”BILAGA I

RESTRIKTIONSZONER

DEL I

1.   Tyskland

Följande restriktionszoner I i Tyskland:

Bundesland Brandenburg:

Landkreis Dahme-Spreewald:

Gemeinde Alt Zauche-Wußwerk,

Gemeinde Byhleguhre-Byhlen,

Gemeinde Märkische Heide, mit den Gemarkungen Alt Schadow, Neu Schadow, Pretschen, Plattkow, Wittmannsdorf, Schuhlen-Wiese, Bückchen, Kuschkow, Gröditsch, Groß Leuthen, Leibchel, Glietz, Groß Leine, Dollgen, Krugau, Dürrenhofe, Biebersdorf und Klein Leine,

Gemeinde Neu Zauche,

Gemeinde Schwielochsee mit den Gemarkungen Groß Liebitz, Guhlen, Mochow und Siegadel,

Gemeinde Spreewaldheide,

Gemeinde Straupitz,

Landkreis Märkisch-Oderland:

Gemeinde Müncheberg mit den Gemarkungen Müncheberg, Eggersdorf bei Müncheberg und Hoppegarten bei Müncheberg,

Gemeinde Bliesdorf mit den Gemarkungen Kunersdorf - westlich der B167 und Bliesdorf - westlich der B167

Gemeinde Märkische Höhe mit den Gemarkungen Reichenberg und Batzlow,

Gemeinde Wriezen mit den Gemarkungen Haselberg, Frankenfelde, Schulzendorf, Lüdersdorf Biesdorf, Rathsdorf - westlich der B 167 und Wriezen - westlich der B167

Gemeinde Buckow (Märkische Schweiz),

Gemeinde Strausberg mit den Gemarkungen Hohenstein und Ruhlsdorf,

Gemeine Garzau-Garzin,

Gemeinde Waldsieversdorf,

Gemeinde Rehfelde mit der Gemarkung Werder,

Gemeinde Reichenow-Mögelin,

Gemeinde Prötzel mit den Gemarkungen Harnekop, Sternebeck und Prötzel östlich der B 168 und der L35,

Gemeinde Oberbarnim,

Gemeinde Bad Freienwalde mit der Gemarkung Sonnenburg,

Gemeinde Falkenberg mit den Gemarkungen Dannenberg, Falkenberg westlich der L 35, Gersdorf und Kruge,

Gemeinde Höhenland mit den Gemarkungen Steinbeck, Wollenberg und Wölsickendorf,

Landkreis Barnim:

Gemeinde Joachimsthal östlich der L220 (Eberswalder Straße), östlich der L23 (Töpferstraße und Templiner Straße), östlich der L239 (Glambecker Straße) und Schorfheide (JO) östlich der L238,

Gemeinde Friedrichswalde mit der Gemarkung Glambeck östlich der L 239,

Gemeinde Althüttendorf,

Gemeinde Ziethen mit den Gemarkungen Groß Ziethen und Klein Ziethen westlich der B198,

Gemeinde Chorin mit den Gemarkungen Golzow, Senftenhütte, Buchholz, Schorfheide (Ch), Chorin westlich der L200 und Sandkrug nördlich der L200,

Gemeinde Britz,

Gemeinde Schorfheide mit den Gemarkungen Altenhof, Werbellin, Lichterfelde und Finowfurt,

Gemeinde (Stadt) Eberswalde mit der Gemarkungen Finow und Spechthausen und der Gemarkung Eberswalde südlich der B167 und westlich der L200,

Gemeinde Breydin,

Gemeinde Melchow,

Gemeinde Sydower Fließ mit der Gemarkung Grüntal nördlich der K6006 (Landstraße nach Tuchen), östlich der Schönholzer Straße und östlich Am Postweg,

Hohenfinow südlich der B167,

Landkreis Uckermark:

Gemeinde Passow mit den Gemarkungen Briest, Passow und Schönow,

Gemeinde Mark Landin mit den Gemarkungen Landin nördlich der B2, Grünow und Schönermark,

Gemeinde Angermünde mit den Gemarkungen Frauenhagen, Mürow, Angermünde nördlich und nordwestlich der B2, Dobberzin nördlich der B2, Kerkow, Welsow, Bruchhagen, Greiffenberg, Günterberg, Biesenbrow, Görlsdorf, Wolletz und Altkünkendorf,

Gemeinde Zichow,

Gemeinde Casekow mit den Gemarkungen Blumberg, Wartin, Luckow-Petershagen und den Gemarkungen Biesendahlshof und Casekow westlich der L272 und nördlich der L27,

Gemeinde Hohenselchow-Groß Pinnow mit der Gemarkung Hohenselchow nördlich der L27,

Gemeinde Tantow,

Gemeinde Mescherin mit der Gemarkung Radekow, der Gemarkung Rosow südlich der K 7311 und der Gemarkung Neurochlitz westlich der B2,

Gemeinde Gartz (Oder) mit der Gemarkung Geesow westlich der B2 sowie den Gemarkungen Gartz und Hohenreinkendorf nördlich der L27 und der B2 bis zur Kastanienallee, dort links abbiegend dem Schülerweg folgend bis Höhe Bahnhof, von hier in östlicher Richtung den Salveybach kreuzend bis zum Tantower Weg, diesen in nördlicher Richtung bis zu Stettiner Straße, diese weiter folgend bis zur B2, dieser in nördlicher Richtung folgend,

Gemeinde Pinnow nördlich und westlich der B2,

Landkreis Oder-Spree:

Gemeinde Storkow (Mark),

Gemeinde Spreenhagen mit den Gemarkungen Braunsdorf, Markgrafpieske, Lebbin und Spreenhagen,

Gemeinde Grünheide (Mark) mit den Gemarkungen Kagel, Kienbaum und Hangelsberg,

Gemeinde Fürstenwalde westlich der B 168 und nördlich der L 36,

Gemeinde Rauen,

Gemeinde Wendisch Rietz bis zur östlichen Uferzone des Scharmützelsees und von der südlichen Spitze des Scharmützelsees südlich der B246,

Gemeinde Reichenwalde,

Gemeinde Bad Saarow mit der Gemarkung Petersdorf und der Gemarkung Bad Saarow-Pieskow westlich der östlichen Uferzone des Scharmützelsees und ab nördlicher Spitze westlich der L35,

Gemeinde Tauche mit der Gemarkung Werder,

Gemeinde Steinhöfel mit den Gemarkungen Jänickendorf, Schönfelde, Beerfelde, Gölsdorf, Buchholz, Tempelberg und den Gemarkungen Steinhöfel, Hasenfelde und Heinersdorf westlich der L36 und der Gemarkung Neuendorf im Sande nördlich der L36,

Landkreis Spree-Neiße:

Gemeinde Turnow-Preilack mit der Gemarkung Turnow,

Gemeinde Drachhausen,

Gemeinde Schmogrow-Fehrow,

Gemeinde Drehnow,

Gemeinde Teichland mit den Gemarkungen Maust und Neuendorf,

Gemeinde Guhrow,

Gemeinde Werben,

Gemeinde Dissen-Striesow,

Gemeinde Briesen,

Gemeinde Kolkwitz mit den Gemarkungen Klein Gaglow, Hähnchen, Kolkwitz, Glinzig und Krieschow nördl. der BAB 15, Gulben, Papitz, Babow, Eichow, Limberg und Milkersdorf,

Gemeinde Burg (Spreewald)

Kreisfreie Stadt Cottbus außer den Gemarkungen Kahren, Gallinchen, Groß Gaglow und der Gemarkung Kiekebusch südlich der BAB,

Landkreis Oberspreewald-Lausitz:

Gemeinde Lauchhammer,

Gemeinde Schwarzheide,

Gemeinde Schipkau,

Gemeinde Senftenberg mit den Gemarkungen Brieske, Niemtsch, Senftenberg und Reppist,

die Gemeinde Schwarzbach mit der Gemarkung Biehlen,

Gemeinde Großräschen mit den Gemarkungen Wormlage, Saalhausen, Barzig, Freienhufen, Großräschen,

Gemeinde Vetschau/Spreewald mit den Gemarkungen: Naundorf, Fleißdorf, Suschow, Stradow, Göritz, Koßwig, Vetschau, Repten, Tornitz, Missen und Orgosen,

Gemeinde Calau mit den Gemarkungen: Kalkwitz, Mlode, Saßleben, Reuden, Bolschwitz, Säritz, Calau, Kemmen, Werchow und Gollmitz,

Gemeinde Luckaitztal,

Gemeinde Bronkow,

Gemeinde Altdöbern mit der Gemarkung Altdöbern westlich der Bahnlinie,

Gemeinde Tettau,

Landkreis Elbe-Elster:

Gemeinde Großthiemig,

Gemeinde Hirschfeld,

Gemeinde Gröden,

Gemeinde Schraden,

Gemeinde Merzdorf,

Gemeinde Röderland mit der Gemarkung Wainsdorf, Prösen, Stolzenhain a.d. Röder,

Gemeinde Plessa mit der Gemarkung Plessa,

Landkreis Prignitz:

Gemeinde Groß Pankow mit den Gemarkungen Baek, Tangendorf, Tacken, Hohenvier, Strigleben, Steinberg und Gulow,

Gemeinde Perleberg mit der Gemarkung Schönfeld,

Gemeinde Karstädt mit den Gemarkungen Postlin, Strehlen, Blüthen, Klockow, Premslin, Glövzin, Waterloo, Karstädt, Dargardt, Garlin und die Gemarkungen Groß Warnow, Klein Warnow, Reckenzin, Streesow und Dallmin westlich der Bahnstrecke Berlin/Spandau-Hamburg/Altona,

Gemeinde Gülitz-Reetz,

Gemeinde Putlitz mit den Gemarkungen Lockstädt, Mansfeld und Laaske,

Gemeinde Triglitz,

Gemeinde Marienfließ mit der Gemarkung Frehne,

Gemeinde Kümmernitztal mit der Gemarkungen Buckow, Preddöhl und Grabow,

Gemeinde Gerdshagen mit der Gemarkung Gerdshagen,

Gemeinde Meyenburg,

Gemeinde Pritzwalk mit der Gemarkung Steffenshagen,

Bundesland Sachsen:

Stadt Dresden:

Stadtgebiet, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Landkreis Meißen:

Gemeinde Diera-Zehren, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Glaubitz, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Hirschstein,

Gemeinde Käbschütztal,

Gemeinde Klipphausen, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Niederau, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Nünchritz, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Röderaue, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Stadt Gröditz, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Stadt Lommatzsch,

Gemeinde Stadt Meißen, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Stadt Nossen,

Gemeinde Stadt Riesa,

Gemeinde Stadt Strehla,

Gemeinde Stauchitz,

Gemeinde Wülknitz, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Zeithain,

Landkreis Mittelsachsen:

Gemeinde Großweitzschen mit den Ortsteilen Döschütz, Gadewitz, Niederranschütz, Redemitz,

Gemeinde Ostrau mit den Ortsteilen Auerschütz, Beutig, Binnewitz, Clanzschwitz, Delmschütz, Döhlen, Jahna, Kattnitz, Kiebitz, Merschütz, Münchhof, Niederlützschera, Noschkowitz, Oberlützschera, Obersteina, Ostrau, Pulsitz, Rittmitz, Schlagwitz, Schmorren, Schrebitz, Sömnitz, Trebanitz, Zschochau,

Gemeinde Reinsberg,

Gemeinde Stadt Döbeln mit den Ortsteilen Beicha, Bormitz, Choren, Döbeln, Dreißig, Geleitshäuser, Gertitzsch, Gödelitz, Großsteinbach, Juchhöh, Kleinmockritz, Leschen, Lüttewitz, Maltitz, Markritz, Meila, Mochau, Nelkanitz, Oberranschütz, Petersberg, Präbschütz, Prüfern, Schallhausen, Schweimnitz, Simselwitz, Theeschütz, Zschackwitz, Zschäschütz,

Gemeinde Stadt Großschirma mit den Ortsteilen Obergruna, Siebenlehn,

Gemeinde Stadt Roßwein mit den Ortsteilen Gleisberg, Haßlau, Klinge, Naußlitz, Neuseifersdorf, Niederforst, Ossig, Roßwein, Seifersdorf, Wettersdorf, Wetterwitz,

Gemeinde Striegistal mit den Ortsteilen Gersdorf, Kummersheim, Marbach,

Gemeinde Zschaitz-Ottewig,

Landkreis Nordsachsen:

Gemeinde Arzberg mit den Ortsteilen Stehla, Tauschwitz,

Gemeinde Cavertitz mit den Ortsteilen Außig, Cavertitz, Klingenhain, Schirmenitz, Treptitz,

Gemeinde Liebschützberg mit den Ortsteilen Borna, Bornitz, Clanzschwitz, Ganzig, Kleinragewitz, Laas, Leckwitz, Liebschütz, Sahlassan, Schönnewitz, Terpitz östlich der Querung am Käferberg, Wadewitz, Zaußwitz,

Gemeinde Naundorf mit den Ortsteilen Casabra, Gastewitz, Haage, Hof, Hohenwussen, Kreina, Nasenberg, Raitzen, Reppen, Salbitz, Stennschütz, Zeicha,

Gemeinde Stadt Belgern-Schildau mit den Ortsteilen Ammelgoßwitz, Dröschkau, Liebersee östlich der B182, Oelzschau, Seydewitz, Staritz, Wohlau,

Gemeinde Stadt Mügeln mit den Ortsteilen Mahris, Schweta südlich der K8908, Zschannewitz,

Gemeinde Stadt Oschatz mit den Ortsteilen Lonnewitz östlich des Sandbaches und nördlich der B6, Oschatz östlich des Schmorkauer Wegs und nördlich der S28, Rechau, Schmorkau, Zöschau,

Landkreis Sächsische Schweiz-Osterzgebirge:

Gemeinde Bannewitz,

Gemeinde Dürrröhrsdorf-Dittersbach,

Gemeinde Kreischa,

Gemeinde Lohmen,

Gemeinde Müglitztal,

Gemeinde Stadt Dohna,

Gemeinde Stadt Freital,

Gemeinde Stadt Heidenau,

Gemeinde Stadt Hohnstein,

Gemeinde Stadt Neustadt i. Sa.,

Gemeinde Stadt Pirna,

Gemeinde Stadt Rabenau mit den Ortsteilen Lübau, Obernaundorf, Oelsa, Rabenau und Spechtritz,

Gemeinde Stadt Stolpen,

Gemeinde Stadt Tharandt mit den Ortsteilen Fördergersdorf, Großopitz, Kurort Hartha, Pohrsdorf und Spechtshausen,

Gemeinde Stadt Wilsdruff, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Bundesland Mecklenburg-Vorpommern:

Landkreis Vorpommern Greifswald

Gemeinde Penkun,

Gemeinde Nadrensee,

Gemeinde Krackow,

Gemeinde Glasow,

Gemeinde Grambow,

Landkreis Ludwigslust-Parchim:

Gemeinde Barkhagen mit den Ortsteilen und Ortslagen: Altenlinden, Kolonie Lalchow, Plauerhagen, Zarchlin, Barkow-Ausbau, Barkow,

Gemeinde Blievenstorf mit dem Ortsteil: Blievenstorf,

Gemeinde Brenz mit den Ortsteilen und Ortslagen: Neu Brenz, Alt Brenz,

Gemeinde Domsühl mit den Ortsteilen und Ortslagen: Severin, Bergrade Hof, Bergrade Dorf, Zieslübbe, Alt Dammerow, Schlieven, Domsühl, Domsühl-Ausbau, Neu Schlieven,

Gemeinde Gallin-Kuppentin mit den Ortsteilen und Ortslagen: Kuppentin, Kuppentin-Ausbau, Daschow, Zahren, Gallin, Penzlin,

Gemeinde Ganzlin mit den Ortsteilen und Ortslagen: Dresenow, Dresenower Mühle, Twietfort, Ganzlin, Tönchow, Wendisch Priborn, Liebhof, Gnevsdorf,

Gemeinde Granzin mit den Ortsteilen und Ortslagen: Lindenbeck, Greven, Beckendorf, Bahlenrade, Granzin,

Gemeinde Grabow mit den Ortsteilen und Ortslagen: Fresenbrügge, Grabow, Griemoor, Heidehof, Kaltehof, Winkelmoor,

Gemeinde Groß Laasch mit den Ortsteilen und Ortslagen: Groß Laasch,

Gemeinde Kremmin mit den Ortsteilen und Ortslagen: Beckentin, Kremmin,

Gemeinde Kritzow mit den Ortsteilen und Ortslagen: Schlemmin, Kritzow,

Gemeinde Lewitzrand mit dem Ortsteil und Ortslage: Matzlow-Garwitz (teilweise),

Gemeinde Lübz mit den Ortsteilen und Ortslagen: Bobzin, Broock, Broock Ausbau, Hof Gischow, Lübz, Lutheran, Lutheran Ausbau, Riederfelde, Ruthen, Wessentin, Wessentin Ausbau,

Gemeinde Neustadt-Glewe mit den Ortsteilen und Ortslagen: Hohes Feld, Kiez, Klein Laasch, Liebs Siedlung, Neustadt-Glewe, Tuckhude, Wabel,

Gemeinde Obere Warnow mit den Ortsteilen und Ortslagen: Grebbin und Wozinkel, Gemarkung Kossebade teilweise, Gemarkung Herzberg mit dem Waldgebiet Bahlenholz bis an die östliche Gemeindegrenze, Gemarkung Woeten unmittelbar östlich und westlich der L16,

Gemeinde Parchim mit den Ortsteilen und Ortslagen: Dargelütz, Neuhof, Kiekindemark, Neu Klockow, Möderitz, Malchow, Damm, Parchim, Voigtsdorf, Neu Matzlow,

Gemeinde Passow mit den Ortsteilen und Ortslagen: Unterbrüz, Brüz, Welzin, Neu Brüz, Weisin, Charlottenhof, Passow,

Gemeinde Plau am See mit den Ortsteilen und Ortslagen: Reppentin, Gaarz, Silbermühle, Appelburg, Seelust, Plau-Am See, Plötzenhöhe, Klebe, Lalchow, Quetzin, Heidekrug,

Gemeinde Rom mit den Ortsteilen und Ortslagen: Lancken, Stralendorf, Rom, Darze, Paarsch,

Gemeinde Spornitz mit den Ortsteilen und Ortslagen: Dütschow, Primark, Steinbeck, Spornitz,

Gemeinde Werder mit den Ortsteilen und Ortslagen: Neu Benthen, Benthen, Tannenhof, Werder.

2.   Estland

Följande restriktionszoner I i Estland:

Hiiu maakond.

3.   Grekland

Följande restriktionszoner I i Grekland:

in the regional unit of Drama:

the community departments of Sidironero and Skaloti and the municipal departments of Livadero and Ksiropotamo (in Drama municipality),

the municipal department of Paranesti (in Paranesti municipality),

the municipal departments of Kokkinogeia, Mikropoli, Panorama, Pyrgoi (in Prosotsani municipality),

the municipal departments of Kato Nevrokopi, Chrysokefalo, Achladea, Vathytopos, Volakas, Granitis, Dasotos, Eksohi, Katafyto, Lefkogeia, Mikrokleisoura, Mikromilea, Ochyro, Pagoneri, Perithorio, Kato Vrontou and Potamoi (in Kato Nevrokopi municipality),

in the regional unit of Xanthi:

the municipal departments of Kimmerion, Stavroupoli, Gerakas, Dafnonas, Komnina, Kariofyto and Neochori (in Xanthi municipality),

the community departments of Satres, Thermes, Kotyli, and the municipal departments of Myki, Echinos and Oraio and (in Myki municipality),

the community department of Selero and the municipal department of Sounio (in Avdira municipality),

in the regional unit of Rodopi:

the municipal departments of Komotini, Anthochorio, Gratini, Thrylorio, Kalhas, Karydia, Kikidio, Kosmio, Pandrosos, Aigeiros, Kallisti, Meleti, Neo Sidirochori and Mega Doukato (in Komotini municipality),

the municipal departments of Ipio, Arriana, Darmeni, Archontika, Fillyra, Ano Drosini, Aratos and the Community Departments Kehros and Organi (in Arriana municipality),

the municipal departments of Iasmos, Sostis, Asomatoi, Polyanthos and Amvrosia and the community department of Amaxades (in Iasmos municipality),

the municipal department of Amaranta (in Maroneia Sapon municipality),

in the regional unit of Evros:

the municipal departments of Kyriaki, Mandra, Mavrokklisi, Mikro Dereio, Protokklisi, Roussa, Goniko, Geriko, Sidirochori, Megalo Derio, Sidiro, Giannouli, Agriani and Petrolofos (in Soufli municipality),

the municipal departments of Dikaia, Arzos, Elaia, Therapio, Komara, Marasia, Ormenio, Pentalofos, Petrota, Plati, Ptelea, Kyprinos, Zoni, Fulakio, Spilaio, Nea Vyssa, Kavili, Kastanies, Rizia, Sterna, Ampelakia, Valtos, Megali Doxipara, Neochori and Chandras (in Orestiada municipality),

the municipal departments of Asvestades, Ellinochori, Karoti, Koufovouno, Kiani, Mani, Sitochori, Alepochori, Asproneri, Metaxades, Vrysika, Doksa, Elafoxori, Ladi, Paliouri and Poimeniko (in Didymoteixo municipality),

in the regional unit of Serres:

the municipal departments of Kerkini, Livadia, Makrynitsa, Neochori, Platanakia, Petritsi, Akritochori, Vyroneia, Gonimo, Mandraki, Megalochori, Rodopoli, Ano Poroia, Katw Poroia, Sidirokastro, Vamvakophyto, Promahonas, Kamaroto, Strymonochori, Charopo, Kastanousi and Chortero and the community departments of Achladochori, Agkistro and Kapnophyto (in Sintiki municipality),

the municipal departments of Serres, Elaionas and Oinoussa and the community departments of Orini and Ano Vrontou (in Serres municipality),

the municipal departments of Dasochoriou, Irakleia, Valtero, Karperi, Koimisi, Lithotopos, Limnochori, Podismeno and Chrysochorafa (in Irakleia municipality).

4.   Lettland

Följande restriktionszoner I i Lettland:

Dienvidkurzemes novada, Grobiņas pagasts, Nīcas pagasta daļa uz ziemeļiem no apdzīvotas vietas Bernāti, autoceļa V1232, A11, V1222, Bārtas upes, Otaņķu pagasts, Grobiņas pilsēta,

Ropažu novada Stopiņu pagasta daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes.

5.   Litauen

Följande restriktionszoner I i Litauen:

Kalvarijos savivaldybė,

Klaipėdos rajono savivaldybė: Agluonėnų, Dovilų, Gargždų, Priekulės, Vėžaičių, Kretingalės ir Dauparų-Kvietinių seniūnijos,

Marijampolės savivaldybė išskyrus Šumskų ir Sasnavos seniūnijos,

Palangos miesto savivaldybė,

Vilkaviškio rajono savivaldybė: Bartninkų, Gražiškių, Keturvalakių, Pajevonio, Virbalio, Vištyčio seniūnijos.

6.   Ungern

Följande restriktionszoner I i Ungern:

Békés megye 950950, 950960, 950970, 951950, 952050, 952750, 952850, 952950, 953050, 953150, 953650, 953660, 953750, 953850, 953960, 954250, 954260, 954350, 954450, 954550, 954650, 954750, 954850, 954860, 954950, 955050, 955150, 955250, 955260, 955270, 955350, 955450, 955510, 955650, 955750, 955760, 955850, 955950, 956050, 956060, 956150 és 956160 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Bács-Kiskun megye 600150, 600850, 601550, 601650, 601660, 601750, 601850, 601950, 602050, 603250, 603750 és 603850 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Budapest 1 kódszámú, vadgazdálkodási tevékenységre nem alkalmas területe,

Csongrád-Csanád megye 800150, 800160, 800250, 802220, 802260, 802310 és 802450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Fejér megye 400150, 400250, 400351, 400352, 400450, 400550, 401150, 401250, 401350, 402050, 402350, 402360, 402850, 402950, 403050, 403450, 403550, 403650, 403750, 403950, 403960, 403970, 404650, 404750, 404850, 404950, 404960, 405050, 405750, 405850, 405950,

406050, 406150, 406550, 406650 és 406750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Győr-Moson-Sopron megye 100550, 100650, 100950, 101050, 101350, 101450, 101550, 101560 és 102150 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Jász-Nagykun-Szolnok megye 750150, 750160, 750260, 750350, 750450, 750460, 754450, 754550, 754560, 754570, 754650, 754750, 754950, 755050, 755150, 755250, 755350 és 755450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Komárom-Esztergom megye 250150, 250250, 250450, 250460, 250550, 250650, 250750, 251050, 251150, 251250, 251350, 251360, 251650, 251750, 251850, 252250, kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Pest megye 571550, 572150, 572250, 572350, 572550, 572650, 572750, 572850, 572950, 573150, 573250, 573260, 573350, 573360, 573450, 573850, 573950, 573960, 574050, 574150, 574350, 574360, 574550, 574650, 574750, 574850, 574860, 574950, 575050, 575150, 575250, 575350, 575550, 575650, 575750, 575850, 575950, 576050, 576150, 576250, 576350, 576450, 576650, 576750, 576850, 576950, 577050, 577150, 577350, 577450, 577650, 577850, 577950, 578050, 578150, 578250, 578350, 578360, 578450, 578550, 578560, 578650, 578850, 578950, 579050, 579150, 579250, 579350, 579450, 579460, 579550, 579650, 579750, 580250 és 580450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe.

7.   Polen

Följande restriktionszoner I i Polen:

w województwie kujawsko - pomorskim:

powiat rypiński,

powiat brodnicki,

powiat grudziądzki,

powiat miejski Grudziądz,

powiat wąbrzeski,

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Wielbark i Rozogi w powiecie szczycieńskim,

w województwie podlaskim:

gminy Wysokie Mazowieckie z miastem Wysokie Mazowieckie, Czyżew i część gminy Kulesze Kościelne położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie wysokomazowieckim,

gminy Miastkowo, Nowogród, Śniadowo i Zbójna w powiecie łomżyńskim,

gminy Szumowo, Zambrów z miastem Zambrów i część gminy Kołaki Kościelne położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie zambrowskim,

gminy Grabowo, Kolno i miasto Kolno, Turośl w powiecie kolneńskim,

w województwie mazowieckim:

powiat ostrołęcki,

powiat miejski Ostrołęka,

gminy Bielsk, Brudzeń Duży, Bulkowo, Drobin, Gąbin, Łąck, Nowy Duninów, Radzanowo, Słupno, Staroźreby i Stara Biała w powiecie płockim,

powiat miejski Płock,

powiat ciechanowski,

gminy Baboszewo, Dzierzążnia, Joniec, Nowe Miasto, Płońsk i miasto Płońsk, Raciąż i miasto Raciąż, Sochocin w powiecie płońskim,

powiat sierpecki,

gmina Bieżuń, Lutocin, Siemiątkowo i Żuromin w powiecie żuromińskim,

część powiatu ostrowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

gminy Dzieżgowo, Lipowiec Kościelny, Mława, Radzanów, Strzegowo, Stupsk, Szreńsk, Szydłowo, Wiśniewo w powiecie mławskim,

powiat przasnyski,

powiat makowski,

powiat pułtuski,

część powiatu wyszkowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

część powiatu węgrowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

część powiatu wołomińskiego niewymieniona w części II załącznika I,

gminy Mokobody i Suchożebry w powiecie siedleckim,

gminy Dobre, Jakubów, Kałuszyn, Stanisławów w powiecie mińskim,

gminy Bielany i gmina wiejska Sokołów Podlaski w powiecie sokołowskim,

powiat gostyniński,

w województwie podkarpackim:

gmina Krempna w powiecie jasielskim,

część powiatu ropczycko – sędziszowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

gminy Pruchnik, Rokietnica, Roźwienica, w powiecie jarosławskim,

gminy Fredropol, Krasiczyn, Krzywcza, Przemyśl, część gminy Orły położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 77, część gminy Żurawica na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 77 w powiecie przemyskim,

powiat miejski Przemyśl,

gminy Gać, Jawornik Polski, Kańczuga, część gminy Zarzecze położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Mleczka w powiecie przeworskim,

powiat łańcucki,

gminy Trzebownisko, Głogów Małopolski, część gminy Świlcza położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 94 i część gminy Sokołów Małopolski położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 875 w powiecie rzeszowskim,

gmina Raniżów w powiecie kolbuszowskim,

część powiatu dębickiego niewymieniona w części II załącznika I,

w województwie świętokrzyskim:

gminy Nowy Korczyn, Solec–Zdrój, Wiślica, Stopnica, Tuczępy, Busko Zdrój w powiecie buskim,

powiat kazimierski,

powiat skarżyski,

część powiatu opatowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

część powiatu sandomierskiego niewymieniona w części II załącznika I,

gminy Bogoria, Osiek, Staszów i część gminy Rytwiany położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 764, część gminy Szydłów położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 756 w powiecie staszowskim,

gminy Pawłów, Wąchock, część gminy Brody położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9 oraz na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogi: nr 0618T biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania w miejscowości Lipie, drogę biegnącą od miejscowości Lipie do wschodniej granicy gminy i część gminy Mirzec położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 744 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Tychów Stary a następnie przez drogę nr 0566T biegnącą od miejscowości Tychów Stary w kierunku północno - wschodnim do granicy gminy w powiecie starachowickim,

powiat ostrowiecki,

gminy Fałków, Ruda Maleniecka, Radoszyce, Smyków, Słupia Konecka, część gminy Końskie położona na zachód od linii kolejowej, część gminy Stąporków położona na południe od linii kolejowej w powiecie koneckim,

gminy Bodzentyn, Bieliny, Łagów, Morawica, Nowa Słupia, część gminy Raków położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 756 i 764, część gminy Chęciny położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 762, część gminy Górno położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy gminy łączącą miejscowości Leszczyna – Cedzyna oraz na południe od linii wyznaczonej przez ul. Kielecką w miejscowości Cedzyna biegnącą do wschodniej granicy gminy, część gminy Daleszyce położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 764 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą łączącą miejscowości Daleszyce – Słopiec – Borków, dalej na północ od linii wyznaczonej przez tę drogę biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 764 do przecięcia z linią rzeki Belnianka, następnie na północ od linii wyznaczonej przez rzeki Belnianka i Czarna Nida biegnącej do zachodniej granicy gminy w powiecie kieleckim,

gminy Działoszyce, Michałów, Pińczów, Złota w powiecie pińczowskim,

gminy Imielno, Jędrzejów, Nagłowice, Sędziszów, Słupia, Sobków, Wodzisław w powiecie jędrzejowskim,

gminy Moskorzew, Radków, Secemin, część gminy Włoszczowa położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 742 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Konieczno i dalej na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Konieczno – Rogienice – Dąbie – Podłazie, część gminy Kluczewsko położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy gminy i łączącą miejscowości Krogulec – Nowiny - Komorniki do przecięcia z linią rzeki Czarna, następnie na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Czarna biegnącą do przecięcia z linią wyznaczoną przez drogę nr 742 i dalej na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 742 biegnącą od przecięcia z linią rzeki Czarna do południowej granicy gminy w powiecie włoszczowskim,

w województwie łódzkim:

gminy Łyszkowice, Kocierzew Południowy, Kiernozia, Chąśno, Nieborów, część gminy wiejskiej Łowicz położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 biegnącej od granicy miasta Łowicz do zachodniej granicy gminy oraz część gminy wiejskiej Łowicz położona na wschód od granicy miasta Łowicz i na północ od granicy gminy Nieborów w powiecie łowickim,

gminy Cielądz, Rawa Mazowiecka z miastem Rawa Mazowiecka w powiecie rawskim,

gminy Bolimów, Głuchów, Godzianów, Lipce Reymontowskie, Maków, Nowy Kawęczyn, Skierniewice, Słupia w powiecie skierniewickim,

powiat miejski Skierniewice,

gminy Mniszków, Paradyż, Sławno i Żarnów w powiecie opoczyńskim,

gminy Czerniewice, Inowłódz, Lubochnia, Rzeczyca, Tomaszów Mazowiecki z miastem Tomaszów Mazowiecki, Żelechlinek w powiecie tomaszowskim,

gmina Przedbórz w powiecie radomszczańskim, w województwie pomorskim:

gminy Ostaszewo, miasto Krynica Morska oraz część gminy Nowy Dwór Gdański położona na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 7, następnie przez drogę nr 7 i S7 biegnącą do zachodniej granicy gminy w powiecie nowodworskim,

gminy Lichnowy, Miłoradz, Malbork z miastem Malbork, część gminy Nowy Staw położna na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 w powiecie malborskim,

gminy Mikołajki Pomorskie, Stary Targ i Sztum w powiecie sztumskim,

powiat gdański,

Miasto Gdańsk,

powiat tczewski,

powiat kwidzyński,

w województwie lubuskim:

gmina Lubiszyn w powiecie gorzowskim,

gmina Dobiegniew w powiecie strzelecko – drezdeneckim,

w województwie dolnośląskim:

gminy Dziadowa Kłoda, Międzybórz, Syców, Twardogóra, część gminy wiejskiej Oleśnica położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr S8, część gminy Dobroszyce położona na wschód od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od północnej do południowej granicy gminy w powiecie oleśnickim,

gminy Jordanów Śląski, Kobierzyce, Mietków, Sobótka, część gminy Żórawina położona na zachód od linii wyznaczonej przez autostradę A4, część gminy Kąty Wrocławskie położona na południe od linii wyznaczonej przez autostradę A4 w powiecie wrocławskim,

część gminy Domaniów położona na południowy zachód od linii wyznaczonej przez autostradę A4 w powiecie oławskim,

gmina Wiązów w powiecie strzelińskim,

część powiatu średzkiego niewymieniona w części II załącznika I,

miasto Świeradów - Zdrój w powiecie lubańskim,

gminy Pielgrzymka, miasto Złotoryja, część gminy wiejskiej Złotoryja położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy w miejscowości Nowa Wieś Złotoryjska do granicy miasta Złotoryja oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 382 biegnącą od granicy miasta Złotoryja do wschodniej granicy gminy w powiecie złotoryjskim,

gmina Mirsk w powiecie lwóweckim,

gminy Janowice Wielkie, Mysłakowice, Stara Kamienica w powiecie karkonoskim,

część powiatu miejskiego Jelenia Góra położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 366,

gminy Bolków, Męcinka, Mściwojów, Paszowice, miasto Jawor w powiecie jaworskim,

gminy Dobromierz, Jaworzyna Śląska, Marcinowice, Strzegom, Żarów w powiecie świdnickim,

gminy Dzierżoniów, Pieszyce, miasto Bielawa, miasto Dzierżoniów w powiecie dzierżoniowskim,

gminy Głuszyca, Mieroszów w powiecie wałbrzyskim,

gmina Nowa Ruda i miasto Nowa Ruda w powiecie kłodzkim,

gminy Kamienna Góra, Marciszów i miasto Kamienna Góra w powiecie kamiennogórskim,

w województwie wielkopolskim:

gminy Koźmin Wielkopolski, Rozdrażew, miasto Sulmierzyce, część gminy Krotoszyn położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogi: nr 15 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 36, nr 36 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 15 do skrzyżowana z drogą nr 444, nr 444 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 36 do południowej granicy gminy w powiecie krotoszyńskim,

gminy Brodnica, część gminy Dolsk położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 434 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 437, a nastęnie na wschód od drogi nr 437 biegnącej od skrzyżowania z drogąnr 434 do południowej granicy gminy, część gminy Śrem położóna na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 310 biegnącą od zachodniej granicy gminy do miejscowości Śrem, następnie na wschód od drogi nr 432 w miejscowości Śrem oraz na wschód od drogi nr 434 biegnącej od skrzyżowania z drogą nr 432 do południowej granicy gminy w powiecie śremskim,

gminy Borek Wielkopolski, Piaski, Pogorzela, w powiecie gostyńskim,

gmina Grodzisk Wielkopolski i część gminy Kamieniec położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 308 w powiecie grodziskim,

gmina Czempiń w powiecie kościańskim,

gminy Kleszczewo, Kostrzyn, Kórnik, Pobiedziska, Mosina, miasto Puszczykowo, część gminy wiejskiej Murowana Goślina położona na południe od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy miasta Murowana Goślina do północno-wschodniej granicy gminy w powiecie poznańskim,

gmina Kiszkowo i część gminy Kłecko położona na zachód od rzeki Mała Wełna w powiecie gnieźnieńskim,

powiat czarnkowsko-trzcianecki,

część gminy Wronki położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Wartę biegnącą od zachodniej granicy gminy do przecięcia z droga nr 182, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 182 oraz 184 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 182 do południowej granicy gminy w powiecie szamotulskim,

gmina Budzyń w powiecie chodzieskim,

gminy Mieścisko, Skoki i Wągrowiec z miastem Wągrowiec w powiecie wągrowieckim,

powiat pleszewski,

gmina Zagórów w powiecie słupeckim,

gmina Pyzdry w powiecie wrzesińskim,

gminy Kotlin, Żerków i część gminy Jarocin położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr S11 i 15 w powiecie jarocińskim,

powiat ostrowski,

powiat miejski Kalisz,

powiat kaliski,

powiat turecki,

gminy Rzgów, Grodziec, Krzymów, Stare Miasto, Rychwał w powiecie konińskim,

powiat kępiński,

powiat ostrzeszowski,

w województwie opolskim:

gminy Domaszowice, Pokój, część gminy Namysłów położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od wschodniej do zachodniej granicy gminy w powiecie namysłowskim,

gminy Wołczyn, Kluczbork, Byczyna w powiecie kluczborskim,

gminy Praszka, Gorzów Śląski część gminy Rudniki położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 42 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 43 i na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 43 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 42 w powiecie oleskim,

gmina Grodkóww powiecie brzeskim,

gminy Komprachcice, Łubniany, Murów, Niemodlin, Tułowice w powiecie opolskim,

powiat miejski Opole,

w województwie zachodniopomorskim:

gminy Nowogródek Pomorski, Barlinek, Myślibórz, część gminy Dębno położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 126 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 23 w miejscowości Dębno, następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 23 do skrzyżowania z ul. Jana Pawła II w miejscowości Cychry, następnie na północ od ul. Jana Pawła II do skrzyżowania z ul. Ogrodową i dalej na północ od linii wyznaczonej przez ul. Ogrodową, której przedłużenie biegnie do wschodniej granicy gminy w powiecie myśliborskim,

gmina Stare Czarnowo w powiecie gryfińskim,

gmina Bielice, Kozielice, Pyrzyce w powiecie pyrzyckim,

gminy Bierzwnik, Krzęcin, Pełczyce w powiecie choszczeńskim,

część powiatu miejskiego Szczecin położona na zachód od linii wyznaczonej przez rzekę Odra Zachodnia biegnącą od północnej granicy gminy do przecięcia z drogą nr 10, następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 10 biegnącą od przecięcia z linią wyznaczoną przez rzekę Odra Zachodnia do wschodniej granicy gminy,

gminy Dobra (Szczecińska), Police w powiecie polickim,

w województwie małopolskim:

powiat brzeski,

powiat gorlicki,

powiat proszowicki,

część powiatu nowosądeckiego niewymieniona w części II załącznika I,

gminy Czorsztyn, Krościenko nad Dunajcem, Ochotnica Dolna w powiecie nowotarskim,

powiat miejski Nowy Sącz,

powiat tarnowski,

powiat miejski Tarnów,

część powiatu dąbrowskiego niewymieniona w części III załącznika I.

8.   Slovakien

Följande restriktionszoner I i Slovakien:

in the district of Nové Zámky, Sikenička, Pavlová, Bíňa, Kamenín, Kamenný Most, Malá nad Hronom, Belá, Ľubá, Šarkan, Gbelce, Bruty, Mužla, Obid, Štúrovo, Nána, Kamenica nad Hronom, Chľaba, Leľa, Bajtava, Salka, Malé Kosihy,

in the district of Veľký Krtíš, the municipalities of Ipeľské Predmostie, Veľká nad Ipľom, Hrušov, Kleňany, Sečianky,

in the district of Levice, the municipalities of Keť, Čata, Pohronský Ruskov, Hronovce, Želiezovce, Zalaba, Malé Ludince, Šalov, Sikenica, Pastovce, Bielovce, Ipeľský Sokolec, Lontov, Kubáňovo, Sazdice, Demandice, Dolné Semerovce, Vyškovce nad Ipľom, Preseľany nad Ipľom, Hrkovce, Tupá, Horné Semerovce, Hokovce, Slatina, Horné Turovce, Veľké Turovce, Šahy, Tešmak, Plášťovce, Ipeľské Uľany, Bátovce, Pečenice, Jabloňovce, Bohunice, Pukanec, Uhliská,

in the district of Krupina, the municipalities of Dudince, Terany, Hontianske Moravce, Sudince, Súdovce, Lišov,

the whole district of Ružomberok,

in the region of Turčianske Teplice, municipalties of Turček, Horná Štubňa, Čremošné, Háj, Rakša, Mošovce,

in the district of Martin, municipalties of Blatnica, Folkušová, Necpaly,

in the district of Dolný Kubín, the municipalities of Kraľovany, Žaškov, Jasenová, Vyšný Kubín, Oravská Poruba, Leštiny, Osádka, Malatiná, Chlebnice, Krivá,

in the district of Tvrdošín, the municipalities of Oravský Biely Potok, Habovka, Zuberec,

in the district of Žarnovica, the municipalities of Rudno nad Hronom, Voznica, Hodruša-Hámre,

the whole district of Žiar nad Hronom, except municipalities included in zone II.

9.   Italien

Följande restriktionszoner I i Italien:

Piedmont Region:

in the province of Alessandria, the municipalities of Casalnoceto, Oviglio, Tortona, Viguzzolo, Frugarolo, Bergamasco, Castellar Guidobono, Berzano Di Tortona, Cerreto Grue, Carbonara Scrivia, Casasco, Carentino, Frascaro, Paderna, Montegioco, Spineto Scrivia, Villaromagnano, Pozzolo Formigaro, Momperone, Merana, Monleale, Terzo, Borgoratto Alessandrino, Casal Cermelli, Montemarzino, Bistagno, Castellazzo Bormida, Bosco Marengo, Castelspina, Volpeglino, Alice Bel Colle, Gamalero, Volpedo, Pozzol Groppo, Sarezzano,

in the province of Asti, the municipalities of Olmo Gentile, Nizza Monferrato, Incisa Scapaccino, Roccaverano, Castel Boglione, Mombaruzzo, Maranzana, Castel Rocchero, Rocchetta Palafea, Castelletto Molina, Castelnuovo Belbo, Montabone, Quaranti, Fontanile, Calamandrana, Bruno, Sessame, Monastero Bormida, Bubbio, Cassinasco, Serole, Loazzolo, Cessole, Vesime, San Giorgio Scarampi,

in the province of Cuneo, the municipalities of Bergolo, Pezzolo Valle Uzzone, Cortemilia, Levice, Castelletto Uzzone, Perletto,

Liguria Region:

in the province of Genova, the Municipalities of Rovegno, Rapallo, Portofino, Cicagna, Avegno, Montebruno, Santa Margherita Ligure, Favale Di Malvaro, Recco, Camogli, Moconesi, Tribogna, Fascia, Uscio, Gorreto, Fontanigorda, Neirone, Rondanina, Lorsica, Propata;

in the province of Savona, the municipalities of Cairo Montenotte, Quiliano, Dego, Altare, Piana Crixia, Giusvalla, Albissola Marina, Savona,

Emilia-Romagna Region:

in the province of Piacenza, the municipalities of Ottone, Zerba,

Lombardia Region:

in the province of Pavia, the municipalities of Rocca Susella, Montesegale, Menconico, Val Di Nizza, Bagnaria, Santa Margherita Di Staffora, Ponte Nizza, Brallo Di Pregola, Varzi, Godiasco, Cecima,

Lazio Region:

in the province of Rome,

North: the municipalities of Riano, Castelnuovo di Porto, Capena, Fiano Romano, Morlupo, Sacrofano, Magliano Romano, Formello, Campagnano di Roma, Anguillara;

West: the municipality of Fiumicino;

South: the municipality of Rome between the boundaries of the municipality of Fiumicino (West), the limits of Zone 3 (North), the Tiber river up to the intersection with the Grande Raccordo Anulare GRA Highway, the Grande Raccordo Anulare GRA Highway up to the intersection with A24 Highway, A24 Highway up to the intersection with Viale del Tecnopolo, viale del Tecnopolo up to the intersection with the boundaries of the municipality of Guidonia Montecelio;

East: the municipalities of Guidonia Montecelio, Montelibretti, Palombara Sabina, Monterotondo, Mentana, Sant’Angelo Romano, Fonte Nuova.

DEL II

1.   Bulgarien

Följande restriktionszoner II i Bulgarien:

the whole region of Haskovo,

the whole region of Yambol,

the whole region of Stara Zagora,

the whole region of Pernik,

the whole region of Kyustendil,

the whole region of Plovdiv, excluding the areas in Part III,

the whole region of Pazardzhik, excluding the areas in Part III,

the whole region of Smolyan,

the whole region of Dobrich,

the whole region of Sofia city,

the whole region of Sofia Province,

the whole region of Blagoevgrad excluding the areas in Part III,

the whole region of Razgrad,

the whole region of Kardzhali,

the whole region of Burgas,

the whole region of Varna excluding the areas in Part III,

the whole region of Silistra,

the whole region of Ruse,

the whole region of Veliko Tarnovo,

the whole region of Pleven,

the whole region of Targovishte,

the whole region of Shumen,

the whole region of Sliven,

the whole region of Vidin,

the whole region of Gabrovo,

the whole region of Lovech,

the whole region of Montana,

the whole region of Vratza.

2.   Tyskland

Följande restriktionszoner II i Tyskland:

Bundesland Brandenburg:

Landkreis Oder-Spree:

Gemeinde Grunow-Dammendorf,

Gemeinde Mixdorf

Gemeinde Schlaubetal,

Gemeinde Neuzelle,

Gemeinde Neißemünde,

Gemeinde Lawitz,

Gemeinde Eisenhüttenstadt,

Gemeinde Vogelsang,

Gemeinde Ziltendorf,

Gemeinde Wiesenau,

Gemeinde Friedland,

Gemeinde Siehdichum,

Gemeinde Müllrose,

Gemeinde Briesen,

Gemeinde Jacobsdorf

Gemeinde Groß Lindow,

Gemeinde Brieskow-Finkenheerd,

Gemeinde Ragow-Merz,

Gemeinde Beeskow,

Gemeinde Rietz-Neuendorf,

Gemeinde Tauche mit den Gemarkungen Stremmen, Ranzig, Trebatsch, Sabrodt, Sawall, Mitweide, Lindenberg, Falkenberg (T), Görsdorf (B), Wulfersdorf, Giesensdorf, Briescht, Kossenblatt und Tauche,

Gemeinde Langewahl,

Gemeinde Berkenbrück,

Gemeinde Steinhöfel mit den Gemarkungen Arensdorf und Demitz und den Gemarkungen Steinhöfel, Hasenfelde und Heinersdorf östlich der L 36 und der Gemarkung Neuendorf im Sande südlich der L36,

Gemeinde Fürstenwalde östlich der B 168 und südlich der L36,

Gemeinde Diensdorf-Radlow,

Gemeinde Wendisch Rietz östlich des Scharmützelsees und nördlich der B 246,

Gemeinde Bad Saarow mit der Gemarkung Neu Golm und der Gemarkung Bad Saarow-Pieskow östlich des Scharmützelsees und ab nördlicher Spitze östlich der L35,

Landkreis Dahme-Spreewald:

Gemeinde Jamlitz,

Gemeinde Lieberose,

Gemeinde Schwielochsee mit den Gemarkungen Goyatz, Jessern, Lamsfeld, Ressen, Speichrow und Zaue,

Landkreis Spree-Neiße:

Gemeinde Schenkendöbern,

Gemeinde Guben,

Gemeinde Jänschwalde,

Gemeinde Tauer,

Gemeinde Peitz,

Gemeinde Kolkwitz mit den Gemarkungen Klein Gaglow, Hähnchen, Kolkwitz, Glinzig und Krieschow südlich der BAB 15,

Gemeinde Turnow-Preilack mit der Gemarkung Preilack,

Gemeinde Teichland mit der Gemarkung Bärenbrück,

Gemeinde Heinersbrück,

Gemeinde Forst,

Gemeinde Groß Schacksdorf-Simmersdorf,

Gemeinde Neiße-Malxetal,

Gemeinde Jämlitz-Klein Düben,

Gemeinde Tschernitz,

Gemeinde Döbern,

Gemeinde Felixsee,

Gemeinde Wiesengrund,

Gemeinde Spremberg,

Gemeinde Welzow,

Gemeinde Neuhausen/Spree,

Gemeinde Drebkau,

Kreisfreie Stadt Cottbus mit den Gemarkungen Kahren, Gallinchen, Groß Gaglow und der Gemarkung Kiekebusch südlich der BAB 15,

Landkreis Märkisch-Oderland:

Gemeinde Bleyen-Genschmar,

Gemeinde Neuhardenberg

Gemeinde Golzow,

Gemeinde Küstriner Vorland,

Gemeinde Alt Tucheband,

Gemeinde Reitwein,

Gemeinde Podelzig,

Gemeinde Gusow-Platkow,

Gemeinde Seelow,

Gemeinde Vierlinden,

Gemeinde Lindendorf,

Gemeinde Fichtenhöhe,

Gemeinde Lietzen,

Gemeinde Falkenhagen (Mark),

Gemeinde Zeschdorf,

Gemeinde Treplin,

Gemeinde Lebus,

Gemeinde Müncheberg mit den Gemarkungen Jahnsfelde, Trebnitz, Obersdorf, Münchehofe und Hermersdorf,

Gemeinde Märkische Höhe mit der Gemarkung Ringenwalde,

Gemeinde Bliesdorf mit der Gemarkung Metzdorf und Gemeinde Bliesdorf – östlich der B167 bis östlicher Teil, begrenzt aus Richtung Gemarkungsgrenze Neutrebbin südlich der Bahnlinie bis Straße „Sophienhof“ dieser westlich folgend bis „Ruesterchegraben“ weiter entlang Feldweg an den Windrädern Richtung „Herrnhof“, weiter entlang „Letschiner Hauptgraben“ nord-östlich bis Gemarkungsgrenze Alttrebbin und Kunersdorf – östlich der B167,

Gemeinde Bad Freienwalde mit den Gemarkungen Altglietzen, Altranft, Bad Freienwalde, Bralitz, Hohenwutzen, Schiffmühle, Hohensaaten und Neuenhagen,

Gemeinde Falkenberg mit der Gemarkung Falkenberg östlich der L35,

Gemeinde Oderaue,

Gemeinde Wriezen mit den Gemarkungen Altwriezen, Jäckelsbruch, Neugaul, Beauregard, Eichwerder, Rathsdorf – östlich der B167 und Wriezen – östlich der B167,

Gemeinde Neulewin,

Gemeinde Neutrebbin,

Gemeinde Letschin,

Gemeinde Zechin,

Landkreis Barnim:

Gemeinde Lunow-Stolzenhagen,

Gemeinde Parsteinsee,

Gemeinde Oderberg,

Gemeinde Liepe,

Gemeinde Hohenfinow (nördlich der B167),

Gemeinde Niederfinow,

Gemeinde (Stadt) Eberswalde mit den Gemarkungen Eberswalde nördlich der B167 und östlich der L200, Sommerfelde und Tornow nördlich der B167,

Gemeinde Chorin mit den Gemarkungen Brodowin, Chorin östlich der L200, Serwest, Neuehütte, Sandkrug östlich der L200,

Gemeinde Ziethen mit der Gemarkung Klein Ziethen östlich der Serwester Dorfstraße und östlich der B198,

Landkreis Uckermark:

Gemeinde Angermünde mit den Gemarkungen Crussow, Stolpe, Gellmersdorf, Neukünkendorf, Bölkendorf, Herzsprung, Schmargendorf und den Gemarkungen Angermünde südlich und südöstlich der B2 und Dobberzin südlich der B2,

Gemeinde Schwedt mit den Gemarkungen Criewen, Zützen, Schwedt, Stendell, Kummerow, Kunow, Vierraden, Blumenhagen, Oderbruchwiesen, Enkelsee, Gatow, Hohenfelde, Schöneberg, Flemsdorf und der Gemarkung Felchow östlich der B2,

Gemeinde Pinnow südlich und östlich der B2,

Gemeinde Berkholz-Meyenburg,

Gemeinde Mark Landin mit der Gemarkung Landin südlich der B2,

Gemeinde Casekow mit der Gemarkung Woltersdorf und den Gemarkungen Biesendahlshof und Casekow östlich der L272 und südlich der L27,

Gemeinde Hohenselchow-Groß Pinnow mit der Gemarkung Groß Pinnow und der Gemarkung Hohenselchow südlich der L27,

Gemeinde Gartz (Oder) mit der Gemarkung Friedrichsthal und den Gemarkungen Gartz und Hohenreinkendorf südlich der L27 und der B2 bis Kastanienallee, dort links abbiegend dem Schülerweg folgend bis Höhe Bahnhof, von hier in östlicher Richtung den Salveybach kreuzend bis zum Tantower Weg, diesen in nördlicher Richtung bis zu Stettiner Straße, diese weiter folgend bis zur B2, dieser in nördlicher Richtung folgend,

Gemeinde Mescherin mit der Gemarkung Mescherin, der Gemarkung Neurochlitz östlich der B2 und der Gemarkung Rosow nördlich der K 7311,

Gemeinde Passow mit der Gemarkung Jamikow,

Kreisfreie Stadt Frankfurt (Oder),

Landkreis Prignitz:

Gemeinde Karstädt mit den Gemarkungen Neuhof und Kribbe und den Gemarkungen Groß Warnow, Klein Warnow, Reckenzin, Streesow und Dallmin östlich der Bahnstrecke Berlin/Spandau-Hamburg/Altona,

Gemeinde Berge,

Gemeinde Pirow mit den Gemarkungen Hülsebeck, Pirow, Bresch und Burow,

Gemeinde Putlitz mit den Gemarkungen Sagast, Nettelbeck, Porep, Lütkendorf, Putlitz, Weitgendorf und Telschow,

Gemeinde Marienfließ mit den Gemarkungen Jännersdorf, Stepenitz und Krempendorf,

Landkreis Oberspreewald-Lausitz:

Gemeinde Vetschau mit den Gemarkungen Wüstenhain und Laasow,

Gemeinde Altdöbern mit den Gemarkungen Reddern, Ranzow, Pritzen, Altdöbern östlich der Bahnstrecke Altdöbern –Großräschen,

Gemeinde Großräschen mit den Gemarkungen Woschkow, Dörrwalde, Allmosen,

Gemeinde Neu-Seeland,

Gemeinde Neupetershain,

Gemeinde Senftenberg mit der Gemarkungen Peickwitz, Sedlitz, Kleinkoschen, Großkoschen und Hosena,

Gemeinde Hohenbocka,

Gemeinde Grünewald,

Gemeinde Hermsdorf,

Gemeinde Kroppen,

Gemeinde Ortrand,

Gemeinde Großkmehlen,

Gemeinde Lindenau,

Gemeinde Frauendorf,

Gemeinde Ruhland,

Gemeinde Guteborn

Gemeinde Schwarzbach mit der Gemarkung Schwarzbach,

Bundesland Sachsen:

Landkreis Bautzen,

Stadt Dresden:

Stadtgebiet nördlich der BAB4 bis zum Verlauf westlich der Elbe, dann nördlich der B6,

Landkreis Görlitz,

Landkreis Meißen:

Gemeinde Diera-Zehren östlich der Elbe,

Gemeinde Ebersbach,

Gemeinde Glaubitz östlich des Grödel-Elsterwerdaer-Floßkanals,

Gemeinde Klipphausen östlich der S177,

Gemeinde Lampertswalde,

Gemeinde Moritzburg,

Gemeinde Niederau östlich der B101,

Gemeinde Nünchritz östlich der Elbe und südlich des Grödel-Elsterwerdaer-Floßkanals,

Gemeinde Priestewitz,

Gemeinde Röderaue östlich des Grödel-Elsterwerdaer-Floßkanals,

Gemeinde Schönfeld,

Gemeinde Stadt Coswig,

Gemeinde Stadt Gröditz östlich des Grödel-Elsterwerdaer-Floßkanals,

Gemeinde Stadt Großenhain,

Gemeinde Stadt Meißen östlich des Straßenverlaufs der S177 bis zur B6, dann B6 bis zur B101, ab der B101 Elbtalbrücke Richtung Norden östlich der Elbe,

Gemeinde Stadt Radebeul,

Gemeinde Stadt Radeburg,

Gemeinde Thiendorf,

Gemeinde Weinböhla,

Gemeinde Wülknitz östlich des Grödel-Elsterwerdaer-Floßkanals,

Landkreis Sächsische Schweiz-Osterzgebirge:

Gemeinde Stadt Wilsdruff nördlich der BAB4 zwischen den Abfahren Wilsdruff und Dreieck Dresden-West,

Bundesland Mecklenburg-Vorpommern:

Landkreis Ludwigslust-Parchim:

Gemeinde Balow mit dem Ortsteil: Balow,

Gemeinde Brunow mit den Ortsteilen und Ortslagen: Bauerkuhl, Brunow (bei Ludwigslust), Klüß, Löcknitz (bei Parchim),

Gemeinde Dambeck mit dem Ortsteil und der Ortslage: Dambeck (bei Ludwigslust),

Gemeinde Ganzlin mit den Ortsteilen und Ortslagen: Barackendorf, Hof Retzow, Klein Damerow, Retzow, Wangelin,

Gemeinde Gehlsbach mit den Ortsteilen und Ortslagen: Ausbau Darß, Darß, Hof Karbow, Karbow, Karbow-Ausbau, Quaßlin, Quaßlin Hof, Quaßliner Mühle, Vietlübbe, Wahlstorf

Gemeinde Groß Godems mit den Ortsteilen und Ortslagen: Groß Godems, Klein Godems,

Gemeinde Karrenzin mit den Ortsteilen und Ortslagen: Herzfeld, Karrenzin, Karrenzin-Ausbau, Neu Herzfeld, Repzin, Wulfsahl,

Gemeinde Kreien mit den Ortsteilen und Ortslagen: Ausbau Kreien, Hof Kreien, Kolonie Kreien, Kreien, Wilsen,

Gemeinde Kritzow mit dem Ortsteil und der Ortslage: Benzin,

Gemeinde Lübz mit den Ortsteilen und Ortslagen: Burow, Gischow, Meyerberg,

Gemeinde Möllenbeck mit den Ortsteilen und Ortslagen: Carlshof, Horst, Menzendorf, Möllenbeck,

Gemeinde Muchow mit dem Ortsteil und Ortslage: Muchow,

Gemeinde Parchim mit dem Ortsteil und Ortslage: Slate,

Gemeinde Prislich mit den Ortsteilen und Ortslagen: Marienhof, Neese, Prislich, Werle,

Gemeinde Rom mit dem Ortsteil und Ortslage: Klein Niendorf,

Gemeinde Ruhner Berge mit den Ortsteilen und Ortslagen: Dorf Poltnitz, Drenkow, Griebow, Jarchow, Leppin, Malow, Malower Mühle, Marnitz, Mentin, Mooster, Poitendorf, Poltnitz, Suckow, Tessenow, Zachow,

Gemeinde Siggelkow mit den Ortsteilen und Ortslagen: Groß Pankow, Klein Pankow, Neuburg, Redlin, Siggelkow,

Gemeinde Stolpe mit den Ortsteilen und Ortslagen: Barkow, Granzin, Stolpe Ausbau, Stolpe,

Gemeinde Ziegendorf mit den Ortsteilen und Ortslagen: Drefahl, Meierstorf, Neu Drefahl, Pampin, Platschow, Stresendorf, Ziegendorf,

Gemeinde Zierzow mit den Ortsteilen und Ortslagen: Kolbow, Zierzow.

3.   Estland

Följande restriktionszoner II i Estland:

Eesti Vabariik (välja arvatud Hiiu maakond).

4.   Lettland

Följande restriktionszoner II i Lettland:

Aizkraukles novads,

Alūksnes novads,

Augšdaugavas novads,

Ādažu novads,

Balvu novads,

Bauskas novads,

Cēsu novads,

Dienvidkurzemes novada Aizputes, Cīravas, Lažas, Durbes, Dunalkas, Tadaiķu, Vecpils, Bārtas, Sakas, Bunkas, Priekules, Gramzdas, Kalētu, Virgas, Dunikas, Vaiņodes, Gaviezes, Rucavas, Vērgales, Medzes pagasts, Nīcas pagasta daļa uz dienvidiem no apdzīvotas vietas Bernāti, autoceļa V1232, A11, V1222, Bārtas upes, Embūtes pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa P116, P106, autoceļa no apdzīvotas vietas Dinsdurbe, Kalvenes pagasta daļa uz rietumiem no ceļa pie Vārtājas upes līdz autoceļam A9, uz dienvidiem no autoceļa A9, uz rietumiem no autoceļa V1200, Kazdangas pagasta daļa uz rietumiem no ceļa V1200, P115, P117, V1296, Aizputes, Durbes, Pāvilostas, Priekules pilsēta,

Dobeles novads,

Gulbenes novads,

Jelgavas novads,

Jēkabpils novads,

Krāslavas novads,

Kuldīgas novada Alsungas, Gudenieku, Kurmāles, Rendas, Kabiles, Vārmes, Pelču, Snēpeles, Turlavas, Ēdoles, Īvandes, Rumbas, Padures pagasts, Laidu pagasta daļa uz ziemeļiem no autoceļa V1296, Kuldīgas pilsēta,

Ķekavas novads,

Limbažu novads,

Līvānu novads,

Ludzas novads,

Madonas novads,

Mārupes novads,

Ogres novads,

Olaines novads,

Preiļu novads,

Rēzeknes novads,

Ropažu novada Garkalnes, Ropažu pagasts, Stopiņu pagasta daļa, kas atrodas uz austrumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes, Vangažu pilsēta,

Salaspils novads,

Saldus novads,

Saulkrastu novads,

Siguldas novads,

Smiltenes novads,

Talsu novads,

Tukuma novads,

Valkas novads,

Valmieras novads,

Varakļānu novads,

Ventspils novads,

Daugavpils valstspilsētas pašvaldība,

Jelgavas valstspilsētas pašvaldība,

Jūrmalas valstspilsētas pašvaldība,

Rēzeknes valstspilsētas pašvaldība.

5.   Litauen

Följande restriktionszoner II i Litauen:

Alytaus miesto savivaldybė,

Alytaus rajono savivaldybė,

Anykščių rajono savivaldybė,

Akmenės rajono savivaldybė,

Birštono savivaldybė,

Biržų miesto savivaldybė,

Biržų rajono savivaldybė,

Druskininkų savivaldybė,

Elektrėnų savivaldybė,

Ignalinos rajono savivaldybė,

Jonavos rajono savivaldybė,

Joniškio rajono savivaldybė,

Jurbarko rajono savivaldybė: Eržvilko, Juodaičių, Seredžiaus, Smalininkų ir Viešvilės seniūnijos,

Kaišiadorių rajono savivaldybė,

Kauno miesto savivaldybė,

Kauno rajono savivaldybė,

Kazlų rūdos savivaldybė: Kazlų Rūdos seniūnija, išskyrus vakarinė dalis iki kelio 2602 ir 183, Plutiškių seniūnija,

Kelmės rajono savivaldybė: Kelmės, Kražių, Liolių, Tytuvėnų, Tytuvėnų apylinkių, Pakražančio ir Vaiguvos seniūnijos,

Kėdainių rajono savivaldybė,

Klaipėdos rajono savivaldybė: Judrėnų, Endriejavo ir Veiviržėnų seniūnijos,

Kupiškio rajono savivaldybė,

Kretingos rajono savivaldybė,

Lazdijų rajono savivaldybė,

Mažeikių rajono savivaldybė,

Molėtų rajono savivaldybė: Alantos, Balninkų, Čiulėnų, Inturkės, Joniškio, Luokesos, Mindūnų, Suginčių ir Videniškių seniūnijos,

Pagėgių savivaldybė,

Pakruojo rajono savivaldybė,

Panevėžio rajono savivaldybė,

Panevėžio miesto savivaldybė,

Pasvalio rajono savivaldybė,

Radviliškio rajono savivaldybė,

Rietavo savivaldybė,

Prienų rajono savivaldybė,

Plungės rajono savivaldybė,

Raseinių rajono savivaldybė,

Rokiškio rajono savivaldybė,

Skuodo rajono savivaldybė,

Šakių rajono savivaldybė: Kriūkų, Lekėčių ir Lukšių seniūnijos,

Šalčininkų rajono savivaldybė,

Šiaulių miesto savivaldybė,

Šiaulių rajono savivaldybė: Ginkūnų, Gruzdžių, Kairių, Kužių, Meškuičių, Raudėnų, Šakynos ir Šiaulių kaimiškosios seniūnijos,

Šilutės rajono savivaldybė,

Širvintų rajono savivaldybė: Čiobiškio, Gelvonų, Jauniūnų, Kernavės, Musninkų ir Širvintų seniūnijos,

Šilalės rajono savivaldybė,

Švenčionių rajono savivaldybė,

Tauragės rajono savivaldybė,

Telšių rajono savivaldybė,

Trakų rajono savivaldybė,

Ukmergės rajono savivaldybė: Deltuvos, Lyduokių, Pabaisko, Pivonijos, Siesikų, Šešuolių, Taujėnų, Ukmergės miesto, Veprių, Vidiškių ir Žemaitkiemo seniūnijos,

Utenos rajono savivaldybė,

Varėnos rajono savivaldybė,

Vilniaus miesto savivaldybė,

Vilniaus rajono savivaldybė: Avižienių, Bezdonių, Buivydžių, Dūkštų, Juodšilių, Kalvelių, Lavoriškių, Maišiagalos, Marijampolio, Medininkų, Mickūnų, Nemenčinės, Nemenčinės miesto, Nemėžio, Pagirių, Riešės, Rudaminos, Rukainių, Sudervės, Sužionių, Šatrininkų ir Zujūnų seniūnijos,

Visagino savivaldybė,

Zarasų rajono savivaldybė.

6.   Ungern

Följande restriktionszoner II i Ungern:

Békés megye 950150, 950250, 950350, 950450, 950550, 950650, 950660, 950750, 950850, 950860, 951050, 951150, 951250, 951260, 951350, 951450, 951460, 951550, 951650, 951750, 952150, 952250, 952350, 952450, 952550, 952650, 953250, 953260, 953270, 953350, 953450, 953550, 953560, 953950, 954050, 954060, 954150, 956250, 956350, 956450, 956550, 956650 és 956750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Borsod-Abaúj-Zemplén megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

Fejér megye 403150, 403160, 403250, 403260, 403350, 404250, 404550, 404560, 404570, 405450, 405550, 405650, 406450 és 407050 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Hajdú-Bihar megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

Heves megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

Jász-Nagykun-Szolnok megye 750250, 750550, 750650, 750750, 750850, 750970, 750980, 751050, 751150, 751160, 751250, 751260, 751350, 751360, 751450, 751460, 751470, 751550, 751650, 751750, 751850, 751950, 752150, 752250, 752350, 752450, 752460, 752550, 752560, 752650, 752750, 752850, 752950, 753060, 753070, 753150, 753250, 753310, 753450, 753550, 753650, 753660, 753750, 753850, 753950, 753960, 754050, 754150, 754250, 754360, 754370, 754850, 755550, 755650 és 755750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Komárom-Esztergom megye: 250350, 250850, 250950, 251450, 251550, 251950, 252050, 252150, 252350, 252450, 252460, 252550, 252650, 252750, 252850, 252860, 252950, 252960, 253050, 253150, 253250, 253350, 253450 és 253550 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Nógrád megye valamennyi vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Pest megye 570150, 570250, 570350, 570450, 570550, 570650, 570750, 570850, 570950, 571050, 571150, 571250, 571350, 571650, 571750, 571760, 571850, 571950, 572050, 573550, 573650, 574250, 577250, 580050 és 580150 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Szabolcs-Szatmár-Bereg megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe.

7.   Polen

Följande restriktionszoner II i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Kalinowo, Stare Juchy, Prostki oraz gmina wiejska Ełk w powiecie ełckim,

powiat elbląski,

powiat miejski Elbląg,

część powiatu gołdapskiego niewymieniona w części III załącznika I,

powiat piski,

powiat bartoszycki,

część powiatu oleckiego niewymieniona w części III załącznika I,

część powiatu giżyckiego niewymieniona w części III załącznika I,

powiat braniewski,

powiat kętrzyński,

powiat lidzbarski,

gminy Dźwierzuty Jedwabno, Pasym, Świętajno, Szczytno i miasto Szczytno w powiecie szczycieńskim,

powiat mrągowski,

część powiatu węgorzewskiego niewymieniona w części III załącznika I,

powiat olsztyński,

powiat miejski Olsztyn,

powiat nidzicki,

gminy Kisielice, Susz, Zalewo w powiecie iławskim,

część powiatu ostródzkiego niewymieniona w części III załącznika I,

gmina Iłowo – Osada, część gminy wiejskiej Działdowo położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od wchodniej do zachodniej granicy gminy, część gminy Płośnica położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od wchodniej do zachodniej granicy gminy, część gminy Lidzbark położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 544 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 541 oraz na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 541 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 544 w powiecie działdowskim,

w województwie podlaskim:

powiat bielski,

powiat grajewski,

powiat moniecki,

powiat sejneński,

gminy Łomża, Piątnica, Jedwabne, Przytuły i Wizna w powiecie łomżyńskim,

powiat miejski Łomża,

powiat siemiatycki,

powiat hajnowski,

gminy Ciechanowiec, Klukowo, Szepietowo, Kobylin-Borzymy, Nowe Piekuty, Sokoły i część gminy Kulesze Kościelne położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie wysokomazowieckim,

gmina Rutki i część gminy Kołaki Kościelne położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie zambrowskim,

gminy Mały Płock i Stawiski w powiecie kolneńskim,

powiat białostocki,

powiat suwalski,

powiat miejski Suwałki,

powiat augustowski,

powiat sokólski,

powiat miejski Białystok,

w województwie mazowieckim:

gminy Domanice, Korczew, Kotuń, Mordy, Paprotnia, Przesmyki, Siedlce, Skórzec, Wiśniew, Wodynie, Zbuczyn w powiecie siedleckim,

powiat miejski Siedlce,

gminy Ceranów, Jabłonna Lacka, Kosów Lacki, Repki, Sabnie, Sterdyń w powiecie sokołowskim,

powiat łosicki,

powiat sochaczewski,

powiat zwoleński,

powiat kozienicki,

powiat lipski,

powiat radomski

powiat miejski Radom,

powiat szydłowiecki,

gminy Lubowidz i Kuczbork Osada w powiecie żuromińskim,

gmina Wieczfnia Kościelna w powicie mławskim,

gminy Bodzanów, Słubice, Wyszogród i Mała Wieś w powiecie płockim,

powiat nowodworski,

gminy Czerwińsk nad Wisłą, Naruszewo, Załuski w powiecie płońskim,

gminy: miasto Kobyłka, miasto Marki, miasto Ząbki, miasto Zielonka, część gminy Tłuszcz ograniczona liniami kolejowymi: na północ od linii kolejowej biegnącej od wschodniej granicy gminy do miasta Tłuszcz oraz na wschód od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy gminy do miasta Tłuszcz, część gminy Jadów położona na północ od linii kolejowej biegnącej od wschodniej do zachodniej granicy gminy w powiecie wołomińskim,

powiat garwoliński,

gminy Boguty – Pianki, Brok, Zaręby Kościelne, Nur, Małkinia Górna, część gminy Wąsewo położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 60, część gminy wiejskiej Ostrów Mazowiecka położona na południe od miasta Ostrów Mazowiecka i na południe od linii wyznaczonej przez drogę 60 biegnącą od zachodniej granicy miasta Ostrów Mazowiecka do zachodniej granicy gminy w powiecie ostrowskim,

część gminy Sadowne położona na północny- zachód od linii wyznaczonej przez linię kolejową, część gminy Łochów położona na północny – zachód od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie węgrowskim,

gminy Brańszczyk, Długosiodło, Rząśnik, Wyszków, część gminy Zabrodzie położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S8 w powiecie wyszkowskim,

gminy Cegłów, Dębe Wielkie, Halinów, Latowicz, Mińsk Mazowiecki i miasto Mińsk Mazowiecki, Mrozy, Siennica, miasto Sulejówek w powiecie mińskim,

powiat otwocki,

powiat warszawski zachodni,

powiat legionowski,

powiat piaseczyński,

powiat pruszkowski,

powiat grójecki,

powiat grodziski,

powiat żyrardowski,

powiat białobrzeski,

powiat przysuski,

powiat miejski Warszawa,

w województwie lubelskim:

powiat bialski,

powiat miejski Biała Podlaska,

powiat janowski,

powiat puławski,

powiat rycki,

powiat łukowski,

powiat lubelski,

powiat miejski Lublin,

powiat lubartowski,

powiat łęczyński,

powiat świdnicki,

powiat biłgorajski,

powiat hrubieszowski,

powiat krasnostawski,

powiat chełmski,

powiat miejski Chełm,

powiat tomaszowski,

powiat kraśnicki,

powiat opolski,

powiat parczewski,

powiat włodawski,

powiat radzyński,

powiat miejski Zamość,

powiat zamojski,

w województwie podkarpackim:

powiat stalowowolski,

powiat lubaczowski,

gminy Medyka, Stubno, część gminy Orły położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 77, część gminy Żurawica na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 77 w powiecie przemyskim,

powiat jarosławski,

gmina Kamień w powiecie rzeszowskim,

gminy Cmolas, Dzikowiec, Kolbuszowa, Majdan Królewski i Niwiska powiecie kolbuszowskim,

powiat leżajski,

powiat niżański,

powiat tarnobrzeski,

gminy Adamówka, Sieniawa, Tryńcza, Przeworsk z miastem Przeworsk, Zarzecze w powiecie przeworskim,

gmina Ostrów, część gminy Sędziszów Małopolski położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr A4,

część gminy Czarna położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr A4, część gminy Żyraków położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr A4, część gminy wiejskiej Dębica położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr A4 w powiecie dębickim,

część powiatu mieleckiego niewymieniona w części III załącznika I,

w województwie małopolskim:

gminy Nawojowa, Piwniczna Zdrój, Rytro, Stary Sącz, część gminy Łącko położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Dunajec w powiecie nowosądeckim,

gmina Szczawnica w powiecie nowotarskim,

w województwie pomorskim:

gminy Dzierzgoń i Stary Dzierzgoń w powiecie sztumskim,

gmina Stare Pole, część gminy Nowy Staw położna na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 w powiecie malborskim,

gminy Stegny, Sztutowo i część gminy Nowy Dwór Gdański położona na północny - wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 7, następnie przez drogę nr 7 i S7 biegnącą do zachodniej granicy gminy w powiecie nowodworskim,

w województwie świętokrzyskim:

gmina Tarłów i część gminy Ożarów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 74 biegnącą od miejscowości Honorów do zachodniej granicy gminy w powiecie opatowskim,

część gminy Brody położona wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9 i na północny - wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 0618T biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania w miejscowości Lipie oraz przez drogę biegnącą od miejscowości Lipie do wschodniej granicy gminy i część gminy Mirzec położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 744 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Tychów Stary a następnie przez drogę nr 0566T biegnącą od miejscowości Tychów Stary w kierunku północno – wschodnim do granicy gminy w powiecie starachowickim,

gmina Gowarczów, część gminy Końskie położona na wschód od linii kolejowej, część gminy Stąporków położona na północ od linii kolejowej w powiecie koneckim,

gminy Dwikozy i Zawichost w powiecie sandomierskim,

w województwie lubuskim:

gminy Bogdaniec, Deszczno, Kłodawa, Kostrzyn nad Odrą, Santok, Witnica w powiecie gorzowskim,

powiat miejski Gorzów Wielkopolski,

gminy Drezdenko, Strzelce Krajeńskie, Stare Kurowo, Zwierzyn w powiecie strzelecko – drezdeneckim,

powiat żarski,

powiat słubicki,

gminy Brzeźnica, Iłowa, Gozdnica, Małomice Wymiarki, Żagań i miasto Żagań w powiecie żagańskim,

powiat krośnieński,

powiat zielonogórski

powiat miejski Zielona Góra,

powiat nowosolski,

powiat sulęciński,

powiat międzyrzecki,

powiat świebodziński,

powiat wschowski,

w województwie dolnośląskim:

powiat zgorzelecki,

gminy Gaworzyce, Grębocice, Polkowice i Radwanice w powiecie polkowickim,

część powiatu wołowskiego niewymieniona w części III załącznika I,

gmina Jeżów Sudecki w powiecie karkonoskim,

gminy Rudna, Ścinawa, miasto Lubin i część gminy Lubin niewymieniona w części III załącznika I w powiecie lubińskim,

gmina Malczyce, Miękinia, Środa Śląska, część gminy Kostomłoty położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr A4, część gminy Udanin położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr A4 w powiecie średzkim,

gmina Wądroże Wielkie w powiecie jaworskim,

gminy Kunice, Legnickie Pole, Prochowice, Ruja w powiecie legnickim,

gminy Wisznia Mała, Trzebnica, Zawonia, część gminy Oborniki Śląskie położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 340 w powiecie trzebnickim,

gminy Leśna, Lubań i miasto Lubań, Olszyna, Platerówka, Siekierczyn w powiecie lubańskim,

powiat miejski Wrocław,

gminy Czernica, Długołęka, Siechnice, część gminy Żórawina położona na wschód od linii wyznaczonej przez autostradę A4, część gminy Kąty Wrocławskie położona na północ od linii wyznaczonej przez autostradę A4 w powiecie wrocławskim,

gminy Jelcz - Laskowice, Oława z miastem Oława i część gminy Domaniów położona na północny wschód od linii wyznaczonej przez autostradę A4 w powiecie oławskim,

gmina Bierutów, miasto Oleśnica, część gminy wiejskiej Oleśnica położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr S8, część gminy Dobroszyce położona na zachód od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od północnej do południowej granicy gminy w powiecie oleśnickim,

gmina Cieszków, Krośnice, część gminy Milicz położona na wschód od linii łączącej miejscowości Poradów – Piotrkosice – Sulimierz – Sułów - Gruszeczka w powiecie milickim,

część powiatu bolesławieckiego niewymieniona w części III załącznika I,

powiat głogowski,

gmina Niechlów w powiecie górowskim,

gmina Świerzawa, Wojcieszów, część gminy Zagrodno położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Jadwisin – Modlikowice Zagrodno oraz na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 382 biegnącą od miejscowości Zagrodno do południowej granicy gminy w powiecie złotoryjskim,

gmina Gryfów Śląski, Lubomierz, Lwówek Śląski, Wleń w powiecie lwóweckim,

gminy Czarny Bór, Stare Bogaczowice, Walim, miasto Boguszów - Gorce, miasto Jedlina – Zdrój, miasto Szczawno – Zdrój w powiecie wałbrzyskim,

powiat miejski Wałbrzych,

gmina Świdnica, miasto Świdnica, miasto Świebodzice w powiecie świdnickim,

w województwie wielkopolskim:

gminy Siedlec, Wolsztyn, część gminy Przemęt położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Borek – Kluczewo – Sączkowo – Przemęt – Błotnica – Starkowo – Boszkowo – Letnisko w powiecie wolsztyńskim,

gmina Wielichowo, Rakoniewice, Granowo, część gminy Kamieniec położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 308 w powiecie grodziskim,

powiat międzychodzki,

powiat nowotomyski,

powiat obornicki,

część gminy Połajewo na położona na południe od drogi łączącej miejscowości Chraplewo, Tarnówko-Boruszyn, Krosin, Jakubowo, Połajewo - ul. Ryczywolska do północno-wschodniej granicy gminy w powiecie czarnkowsko-trzcianeckim,

powiat miejski Poznań,

gminy Buk, Czerwonak, Dopiewo, Komorniki, Rokietnica, Stęszew, Swarzędz, Suchy Las, Tarnowo Podgórne, część gminy wiejskiej Murowana Goślina położona na północ od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy miasta Murowana Goślina do północno-wschodniej granicy gminy w powiecie poznańskim,

gminy

część powiatu szamotulskiego niewymieniona w części I i III załącznika I,

gmina Pępowo w powiecie gostyńskim,

gminy Kobylin, Zduny, część gminy Krotoszyn położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogi: nr 15 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 36, nr 36 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 15 do skrzyżowana z drogą nr 444, nr 444 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 36 do południowej granicy gminy w powiecie krotoszyńskim,

gmina Wijewo w powiecie leszczyńskim,

w województwie łódzkim:

gminy Białaczów, Drzewica, Opoczno i Poświętne w powiecie opoczyńskim,

gminy Biała Rawska, Regnów i Sadkowice w powiecie rawskim,

gmina Kowiesy w powiecie skierniewickim,

w województwie zachodniopomorskim:

gmina Boleszkowice i część gminy Dębno położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 126 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 23 w miejscowości Dębno, następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 23 do skrzyżowania z ul. Jana Pawła II w miejscowości Cychry, następnie na południe od ul. Jana Pawła II do skrzyżowania z ul. Ogrodową i dalej na południe od linii wyznaczonej przez ul. Ogrodową, której przedłużenie biegnie do wschodniej granicy gminy w powiecie myśliborskim,

gminy Cedynia, Gryfino, Mieszkowice, Moryń, część gminy Chojna położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 31 biegnącą od północnej granicy gminy i 124 biegnącą od południowej granicy gminy w powiecie gryfińskim,

gmina Kołbaskowo w powiecie polickim,

w województwie opolskim:

gminy Brzeg, Lubsza, Lewin Brzeski, Olszanka, Skarbimierz w powiecie brzeskim,

gminy Dąbrowa, Dobrzeń Wielki, Popielów w powiecie opolskim,

gminy Świerczów, Wilków, część gminy Namysłów położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od wschodniej do zachodniej granicy gminy w powiecie namysłowskim.

8.   Slovakien

Följande restriktionszoner II i Slovakien:

the whole district of Gelnica except municipalities included in zone III,

the whole district of Poprad

the whole district of Spišská Nová Ves,

the whole district of Levoča,

the whole district of Kežmarok

in the whole district of Michalovce except municipalities included in zone III,

the whole district of Košice-okolie,

the whole district of Rožnava,

the whole city of Košice,

in the district of Sobrance: Remetské Hámre, Vyšná Rybnica, Hlivištia, Ruská Bystrá, Podhoroď, Choňkovce, Ruský Hrabovec, Inovce, Beňatina, Koňuš,

the whole district of Vranov nad Topľou,

the whole district of Humenné except municipalities included in zone III,

the whole district of Snina,

the whole district of Prešov except municipalities included in zone III,

the whole district of Sabinov except municipalities included in zone III,

the whole district of Svidník, except municipalities included in zone III,

the whole district of Stropkov, except municipalities included in zone III,

the whole district of Bardejov,

the whole district of Stará Ľubovňa,

the whole district of Revúca,

the whole district of Rimavská Sobota,

in the district of Veľký Krtíš, the whole municipalities not included in part I,

the whole district of Lučenec,

the whole district of Poltár,

the whole district of Zvolen, except municipalities included in zone III,

the whole district of Detva,

the whole district of Krupina, except municipalities included in zone I,

the whole district of Banska Stiavnica,

in the district of Žiar nad Hronom the municipalities of Hronská Dúbrava, Trnavá Hora,

the whole district of Banska Bystica, except municipalities included in zone III,

the whole district of Brezno,

the whole district of Liptovsky Mikuláš,

the whole district of Trebišov’.

9.   Italien

Följande restriktionszoner II i Italien:

Piedmont Region:

in the Province of Alessandria, the municipalities of Cavatore, Castelnuovo Bormida, Cabella Ligure, Carrega Ligure, Francavilla Bisio, Carpeneto, Costa Vescovato, Grognardo, Orsara Bormida, Pasturana, Melazzo, Mornese, Ovada, Predosa, Lerma, Fraconalto, Rivalta Bormida, Fresonara, Malvicino, Ponzone, San Cristoforo, Sezzadio, Rocca Grimalda, Garbagna, Tassarolo, Mongiardino Ligure, Morsasco, Montaldo Bormida, Prasco, Montaldeo, Belforte Monferrato, Albera Ligure, Bosio, Cantalupo Ligure, Castelletto D'orba, Cartosio, Acqui Terme, Arquata Scrivia, Parodi Ligure, Ricaldone, Gavi, Cremolino, Brignano-Frascata, Novi Ligure, Molare, Cassinelle, Morbello, Avolasca, Carezzano, Basaluzzo, Dernice, Trisobbio, Strevi, Sant'Agata Fossili, Pareto, Visone, Voltaggio, Tagliolo Monferrato, Casaleggio Boiro, Capriata D'orba, Castellania, Carrosio, Cassine, Vignole Borbera, Serravalle Scrivia, Silvano D'orba, Villalvernia, Roccaforte Ligure, Rocchetta Ligure, Sardigliano, Stazzano, Borghetto Di Borbera, Grondona, Cassano Spinola, Montacuto, Gremiasco, San Sebastiano Curone, Fabbrica Curone, Spigno Monferrato, Montechiaro d'Acqui, Castelletto d'Erro, Ponti, Denice,

in the province of Asti, the municipality of Mombaldone,

Liguria Region:

in the province of Genova, the municipalities of Bogliasco, Arenzano, Ceranesi, Ronco Scrivia, Mele, Isola Del Cantone, Lumarzo, Genova, Masone, Serra Riccò, Campo Ligure, Mignanego, Busalla, Bargagli, Savignone, Torriglia, Rossiglione, Sant'Olcese, Valbrevenna, Sori, Tiglieto, Campomorone, Cogoleto, Pieve Ligure, Davagna, Casella, Montoggio, Crocefieschi, Vobbia;

in the province of Savona, the municipalities of Albisola Superiore, Celle Ligure, Stella, Pontinvrea, Varazze, Urbe, Sassello, Mioglia,

Lazio Region:

the Area of the Municipality of Rome within the administrative boundaries of the Local Heatlh Unit “ASL RM1”.

DEL III

1.   Bulgarien

Följande restriktionszoner III i Bulgarien:

in Blagoevgrad region:

the whole municipality of Sandanski

the whole municipality of Strumyani

the whole municipality of Petrich,

the Pazardzhik region:

the whole municipality of Pazardzhik,

the whole municipality of Panagyurishte,

the whole municipality of Lesichevo,

the whole municipality of Septemvri,

the whole municipality of Strelcha,

in Plovdiv region

the whole municipality of Hisar,

the whole municipality of Suedinenie,

the whole municipality of Maritsa

the whole municipality of Rodopi,

the whole municipality of Plovdiv,

in Varna region:

the whole municipality of Byala,

the whole municipality of Dolni Chiflik.

2.   Italien

Följande restriktionszoner III i Italien:

Sardinia Region: the whole territory.

3.   Lettland

Följande restriktionszoner III i Lettland:

Dienvidkurzemes novada Embūtes pagasta daļa uz ziemeļiem autoceļa P116, P106, autoceļa no apdzīvotas vietas Dinsdurbe, Kalvenes pagasta daļa uz austrumiem no ceļa pie Vārtājas upes līdz autoceļam A9, uz ziemeļiem no autoceļa A9, uz austrumiem no autoceļa V1200, Kazdangas pagasta daļa uz austrumiem no ceļa V1200, P115, P117, V1296,

Kuldīgas novada Rudbāržu, Nīkrāces, Raņķu, Skrundas pagasts, Laidu pagasta daļa uz dienvidiem no autoceļa V1296, Skrundas pilsēta.

4.   Litauen

Följande restriktionszoner III i Litauen:

Jurbarko rajono savivaldybė: Jurbarko miesto seniūnija, Girdžių, Jurbarkų Raudonės, Skirsnemunės, Veliuonos ir Šimkaičių seniūnijos,

Molėtų rajono savivaldybė: Dubingių ir Giedraičių seniūnijos,

Marijampolės savivaldybė: Sasnavos ir Šunskų seniūnijos,

Šakių rajono savivaldybė: Barzdų, Gelgaudiškio, Griškabūdžio, Kidulių, Kudirkos Naumiesčio, Sintautų, Slavikų, Sudargo, Šakių, Plokščių ir Žvirgždaičių seniūnijos.

Kazlų rūdos savivaldybė: Antanavos, Jankų ir Kazlų Rūdos seniūnijos: vakarinė dalis iki kelio 2602 ir 183,

Kelmės rajono savivaldybė: Kelmės apylinkių, Kukečių, Šaukėnų ir Užvenčio seniūnijos,

Vilkaviškio rajono savivaldybė: Gižų, Kybartų, Klausučių, Pilviškių, Šeimenos ir Vilkaviškio miesto seniūnijos.

Širvintų rajono savivaldybė: Alionių ir Zibalų seniūnijos,

Šiaulių rajono savivaldybė: Bubių, Kuršėnų kaimiškoji ir Kuršėnų miesto seniūnijos,

Ukmergės rajono savivaldybė: Želvos seniūnija,

Vilniaus rajono savivaldybė: Paberžės seniūnija.

5.   Polen

Följande restriktionszoner III i Polen:

w województwie zachodniopomorskim:

gminy Banie, Trzcińsko – Zdrój, Widuchowa, część gminy Chojna położona na wschód linii wyznaczonej przez drogi nr 31 biegnącą od północnej granicy gminy i 124 biegnącą od południowej granicy gminy w powiecie gryfińskim,

w województwie warmińsko-mazurskim:

część powiatu działdowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

część powiatu iławskiego niewymieniona w części II załącznika I,

powiat nowomiejski,

gminy Dąbrówno, Grunwald i Ostróda z miastem Ostróda w powiecie ostródzkim,

gmina Banie Mazurskie, część gminy Gołdap położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę bignącą od zachodniej granicy gminy i łączącą miejscowości Pietraszki – Grygieliszki – Łobody - Bałupiany - Piękne Łąki do skrzyżowania z drogą nr 65, następnie od tego skrzyżowania na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 65 biegnącą do skrzyżowania z drogą nr 650 i dalej na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 650 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 65 do miejscowości Wronki Wielkie i dalej na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Wronki Wielkie – Suczki – Pietrasze – Kamionki – Wilkasy biegnącą do południowej granicy gminy w powiecie gołdapskim,

część gminy Pozdezdrze położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od zachodniej do południowej granicy gminy i łączącą miejscowości Stręgiel – Gębałka – Kuty – Jakunówko – Jasieniec, część gminy Budry położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej do południowej granicy gminy i łączącą miejscowości Skalisze – Budzewo – Budry – Brzozówko w powiecie węgorzewskim,

część gminy Kruklanki położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej do wschodniej granicy gminy i łączącą miejscowości Jasieniec – Jeziorowskie – Podleśne w powiecie giżyckim,

część gminy Kowale Oleckie położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej do południowej granicy gminy i łączącą miejscowości Wierzbiadnki – Czerwony Dwór – Mazury w powiecie oleckim,

w województwie podkarpackim:

gminy Borowa, Czermin, Radomyśl Wielki, Wadowice Górne w powiecie mieleckim,

w województwie lubuskim:

gminy Niegosławice, Szprotawa w powiecie żagańskim,

w województwie wielkopolskim:

gminy Krzemieniewo, Lipno, Osieczna, Rydzyna, Święciechowa, Włoszakowice w powiecie leszczyńskim,

powiat miejski Leszno,

gminy Kościan i miasto Kościan, Krzywiń, Śmigiel w powiecie kościańskim,

część gminy Dolsk położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 434 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 437, a następnie na zachód od drogi nr 437 biegnącej od skrzyżowania z drogą nr 434 do południowej granicy gminy, część gminy Śrem położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 310 biegnącą od zachodniej granicy gminy do miejscowości Śrem, następnie na zachód od drogi nr 432 w miejscowości Śrem oraz na zachód od drogi nr 434 biegnącej od skrzyżowania z drogą nr 432 do południowej granicy gminy w powiecie śremskim,

gminy Gostyń, Krobia i Poniec w powiecie gostyńskim,

część gminy Przemęt położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Borek – Kluczewo – Sączkowo – Przemęt – Błotnica – Starkowo – Boszkowo – Letnisko w powiecie wolsztyńskim,

powiat rawicki,

gmina Pniewy, część gminy Duszniki położona na północ od linii wyznaczonej przez autostradę A2 oraz na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy gminy, łączącą miejscowości Ceradz Kościelny – Grzebienisko – Wierzeja – Wilkowo, biegnącą do skrzyżowania z autostradą A2, część gminy Kaźmierz położona zachód od linii wyznaczonej przez rzekę Sarna, część gminy Ostroróg położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 184 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 116 oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 116 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 184 do zachodniej granicy gminy, część gminy Szamotuły położona na zachód od linii wyznaczonej przez rzekę Sarna biegnącą od południowej granicy gminy do przecięcia z drogą nr 184 oraz na zachód od linii wyznaczonej przez drogęn r 184 biegnącą od przecięcia z rzeką Sarna do północnej granicy gminy w powiecie szamotulskim,

w województwie dolnośląskim:

część powiatu górowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

część gminy Lubin położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 335 biegnącą od zachodniej granicy gminy do granicy miasta Lubin oraz na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 333 biegnącą od granicy miasta Lubin do południowej granicy gminy w powiecie lubińskim

gminy Prusice, Żmigród, część gminy Oborniki Śląskie położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 340 w powiecie trzebnickim,

część gminy Zagrodno położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Jadwisin – Modlikowice - Zagrodno oraz na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 382 biegnącą od miejscowości Zagrodno do południowej granicy gminy, część gminy wiejskiej Złotoryja położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy w miejscowości Nowa Wieś Złotoryjska do granicy miasta Złotoryja oraz na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 382 biegnącą od granicy miasta Złotoryja do wschodniej granicy gminy w powiecie złotoryjskim

gmina Gromadka w powiecie bolesławieckim,

gminy Chocianów i Przemków w powiecie polkowickim,

gminy Chojnów i miasto Chojnów, Krotoszyce, Miłkowice w powiecie legnickim,

powiat miejski Legnica,

część gminy Wołów położona na wschód od linii wyznaczonej przez lnię kolejową biegnącą od północnej do południowej granicy gminy, część gminy Wińsko położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 36 biegnącą od północnej do zachodniej granicy gminy, część gminy Brzeg Dolny położona na wschód od linii wyznaczonej przez linię kolejową od północnej do południowej granicy gminy w powiecie wołowskim,

część gminy Milicz położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Poradów – Piotrkosice - Sulimierz-Sułów - Gruszeczka w powiecie milickim,

w województwie świętokrzyskim:

gminy Gnojno, Pacanów w powiecie buskim,

gminy Łubnice, Oleśnica, Połaniec, część gminy Rytwiany położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 764, część gminy Szydłów położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 756 w powiecie staszowskim,

gminy Chmielnik, Masłów, Miedziana Góra, Mniów, Łopuszno, Piekoszów, Pierzchnica, Sitkówka-Nowiny, Strawczyn, Zagnańsk, część gminy Raków położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 756 i 764, część gminy Chęciny położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 762, część gminy Górno położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy gminy łączącą miejscowości Leszczyna – Cedzyna oraz na północ od linii wyznczonej przez ul. Kielecką w miejscowości Cedzyna biegnącą do wschodniej granicy gminy, część gminy Daleszyce położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 764 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą łączącą miejscowości Daleszyce – Słopiec – Borków, dalej na południe od linii wyznaczonej przez tę drogę biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 764 do przecięcia z linią rzeki Belnianka, następnie na południe od linii wyznaczonej przez rzeki Belnianka i Czarna Nida biegnącej do zachodniej granicy gminy w powiecie kieleckim,

powiat miejski Kielce,

gminy Krasocin, część gminy Włoszczowa położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 742 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Konieczno i dalej na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Konieczno – Rogienice – Dąbie – Podłazie, część gminy Kluczewsko położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy gminy i łączącą miejscowości Krogulec – Nowiny - Komorniki do przecięcia z linią rzeki Czarna, następnie na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Czarna biegnącą do przecięcia z linią wyznaczoną przez drogę nr 742 i dalej na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 742 biegnącą od przecięcia z linią rzeki Czarna do południowej granicy gminyw powiecie włoszczowskim,

gmina Kije w powiecie pińczowskim,

gminy Małogoszcz, Oksa w powiecie jędrzejowskim,

w województwie małopolskim:

gminy Dąbrowa Tarnowska, Radgoszcz, Szczucin w powiecie dąbrowskim.

6.   Rumänien

Följande restriktionszoner III i Rumänien:

Zona orașului București,

Județul Constanța,

Județul Satu Mare,

Județul Tulcea,

Județul Bacău,

Județul Bihor,

Județul Bistrița Năsăud,

Județul Brăila,

Județul Buzău,

Județul Călărași,

Județul Dâmbovița,

Județul Galați,

Județul Giurgiu,

Județul Ialomița,

Județul Ilfov,

Județul Prahova,

Județul Sălaj,

Județul Suceava

Județul Vaslui,

Județul Vrancea,

Județul Teleorman,

Judeţul Mehedinţi,

Județul Gorj,

Județul Argeș,

Judeţul Olt,

Judeţul Dolj,

Județul Arad,

Județul Timiș,

Județul Covasna,

Județul Brașov,

Județul Botoșani,

Județul Vâlcea,

Județul Iași,

Județul Hunedoara,

Județul Alba,

Județul Sibiu,

Județul Caraș-Severin,

Județul Neamț,

Județul Harghita,

Județul Mureș,

Județul Cluj,

Județul Maramureş.

7.   Slovakien

Följande restriktionszoner III i Slovakien:

The whole district of Vranov and Topľou,

In the district of Humenné: Lieskovec, Myslina, Humenné, Jasenov, Brekov, Závadka, Topoľovka, Hudcovce, Ptičie, Chlmec, Porúbka, Brestov, Gruzovce, Ohradzany, Slovenská Volová, Karná, Lackovce, Kochanovce, Hažín nad Cirochou, Závada, Nižná Sitnica, Vyšná Sitnica, Rohožník, Prituľany, Ruská Poruba, Ruská Kajňa,

In the district of Michalovce: Strážske, Staré, Oreské, Zbudza, Voľa, Nacina Ves, Pusté Čemerné, Lesné, Rakovec nad Ondavou, Petrovce nad Laborcom, Trnava pri Laborci, Vinné, Kaluža, Klokočov, Kusín, Jovsa, Poruba pod Vihorlatom, Hojné, Lúčky,Závadka, Hažín, Zalužice, Michalovce, Krásnovce, Šamudovce, Vŕbnica, Žbince, Lastomír, Zemplínska Široká, Čečehov, Jastrabie pri Michalovciach, Iňačovce, Senné, Palín, Sliepkovce, Hatalov, Budkovce, Stretava, Stretávka, Pavlovce nad Uhom, Vysoká nad Uhom, Bajany,

In the district of Gelnica: Hrišovce, Jaklovce, Kluknava, Margecany, Richnava,

In the district Of Sabinov: Daletice,

In the district of Prešov: Hrabkov, Krížovany, Žipov, Kvačany, Ondrašovce, Chminianske Jakubovany, Klenov, Bajerov, Bertotovce, Brežany, Bzenov, Fričovce, Hendrichovce, Hermanovce, Chmiňany, Chminianska Nová Ves, Janov, Jarovnice, Kojatice, Lažany, Mikušovce, Ovčie, Rokycany, Sedlice, Suchá Dolina, Svinia, Šindliar, Široké, Štefanovce, Víťaz, Župčany,

the whole district of Medzilaborce,

In the district of Stropkov: Havaj, Malá Poľana, Bystrá, Mikové, Varechovce, Vladiča, Staškovce, Makovce, Veľkrop, Solník, Korunková, Bukovce, Krišľovce, Jakušovce, Kolbovce,

In the district of Svidník: Pstruša,

In the district of Zvolen: Očová, Zvolen, Sliač, Veľká Lúka, Lukavica, Sielnica, Železná Breznica, Tŕnie, Turová, Kováčová, Budča, Hronská Breznica, Ostrá Lúka, Bacúrov, Breziny, Podzámčok, Michalková, Zvolenská Slatina, Lieskovec,

In the district of Banská Bystrica: Sebedín-Bečov, Čerín, Dúbravica, Oravce, Môlča, Horná Mičiná, Dolná Mičiná, Vlkanová, Hronsek, Badín, Horné Pršany, Malachov, Banská Bystrica,

The whole district of Sobrance except municipalities included in zone II.


BESLUT

2.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 311/138


RÅDETS BESLUT (EU) 2022/2349

av den 21 november 2022

om bemyndigande att inleda förhandlingar på Europeiska unionens vägnar om en Europarådets konvention om artificiell intelligens, mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114 jämförd med artikel 218.3 och 218.4,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation, och

av följande skäl:

(1)

År 2021 inrättade Europarådets ministerkommitté en kommitté för artificiell intelligens (Committee on Artificial Intelligence, CAI) för perioden 2022–2024, vilken fick i uppdrag att inrätta ett internationellt förhandlingsförfarande för att utarbeta en rättslig ram för utvecklingen, utformningen och tillämpningen av artificiell intelligens (AI), baserat på Europarådets normer för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, och för att främja innovation.

(2)

Den 30 juni 2022 instruerade Europarådets ministerkommitté CAI att snabbt gå vidare med utarbetandet av ett rättsligt bindande instrument av övergripande art, antingen en konvention eller en ramkonvention, om AI baserat på Europarådets normer för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, i linje med CAI:s mandat, som fokuserar på allmänna gemensamma principer, främjar innovation och är öppet för deltagande av icke-medlemsstater, med beaktande av andra relevanta internationella rättsliga ramar som finns i dag eller håller på att utarbetas.

(3)

Därefter lade CAI:s ordförande fram ett förslag till grundutkast till en Europarådets konvention eller ramkonvention om artificiell intelligens, mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer (konventionen). Grundutkastet omfattar bestämmelser om ändamål och syfte, tillämpningsområde, definitioner, grundläggande principer, inbegripet rättssäkerhetsgarantier och rättigheter som är tillämpliga på alla AI-system oavsett risknivå, ytterligare åtgärder för AI-system inom offentliga sektorn och AI-system som innebär ”oacceptabla” och ”betydande” risknivåer, en uppföljnings- och samarbetsmekanism, slutbestämmelser, inbegripet en möjlighet för unionen att ansluta sig till en sådan konvention, samt ett tillägg, under utarbetande, om en metod för risk- och konsekvensbedömning av AI-system.

(4)

Unionen har antagit gemensamma regler som kommer att påverkas av de element som övervägs med avseende på konventionen. Bland dessa element ingår särskilt en heltäckande uppsättning regler på området för den inre marknaden när det gäller produkter (1) och tjänster (2) för vilka AI-system kan användas, samt sekundär unionslagstiftning (3) om genomförande av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (4), i och med att dessa rättigheter under vissa omständigheter sannolikt kommer att påverkas negativt av utvecklingen och användningen av vissa AI-system.

(5)

Den 21 april 2021 lämnade kommissionen dessutom ett lagstiftningsförslag om en förordning om harmoniserade regler för AI, som Europaparlamentet och rådet för närvarande förhandlar om. Konventionen överlappar i hög grad det lagstiftningsförslaget när det gäller tillämpningsområdet, eftersom båda instrumenten syftar till att fastställa regler som är tillämpliga på utformningen, utvecklingen och tillämpningen av AI-system som tillhandahålls och används av antingen offentliga eller privata enheter.

(6)

Ingåendet av konventionen kan därför påverka befintliga och möjliga framtida gemensamma unionsregler eller ändra räckvidden för dessa i den mening som avses i artikel 3.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(7)

Förhandlingar bör inledas i syfte att ingå konventionen med avseende på frågor som omfattas av unionens exklusiva befogenhet, i syfte att skydda unionsrättens integritet och säkerställa att reglerna i internationell rätt och i unionsrätten förblir samstämmiga är det nödvändigt att bemyndiga kommissionen att på unionens vägnar förhandla om konventionen.

(8)

Det är möjligt att konventionen kommer att fastställa höga internationella standarder för reglering av AI som påverkar de mänskliga rättigheterna, demokratins funktion och respekten för rättsstatens principer, särskilt mot bakgrund av det arbete som Europarådet redan har utfört på detta område.

(9)

Detta beslut bör inte påverka medlemsstaternas deltagande i förhandlingarna om konventionen och eventuella senare beslut av medlemsstaterna att ingå, underteckna eller ratificera konventionen, eller medlemsstaternas deltagande i förhandlingar om unionens anslutning till konventionen.

(10)

Den nationella säkerheten är också i fortsättningen varje medlemsstats eget ansvar i enlighet med artikel 4.2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Vid genomförandet av konventionen ankommer det på medlemsstaterna att, i enlighet med artikel 216.2 i EUF-fördraget, fastställa sina väsentliga säkerhetsintressen och att anta lämpliga åtgärder för att säkerställa inre och yttre säkerhet, utan att göra unionsrätten otillämplig eller befria dem från skyldigheten att iaktta unionsrätten.

(11)

Alla medlemsstater är också medlemmar i Europarådet. Med tanke på denna särskilda situation bör de medlemsstater som är närvarande vid förhandlingarna om konventionen, i enlighet med principen om lojalt samarbete enligt artikel 4.3 i EU-fördraget, med full ömsesidig respekt stödja unionens förhandlare i fullgörandet av de uppgifter som följer av fördragen.

(12)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (5) och avgav ett yttrande den 13 oktober 2022 (6).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Kommissionen bemyndigas härmed att, på unionens vägnar, inleda förhandlingar om en Europarådets konvention om artificiell intelligens, mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer med avseende på frågor som omfattas av unionens exklusiva befogenhet.

2.   Förhandlingarna ska föras på grundval av rådets förhandlingsdirektiv, vilka återges i addendumet till detta beslut, vilka vid behov kan revideras och vidareutvecklas beroende på hur förhandlingarna utvecklas.

Artikel 2

De förhandlingar som avses i artikel 1 ska föras i samråd med arbetsgruppen för telekommunikation och informationssamhället, som härmed utses till särskild kommitté i den mening som avses i artikel 218.4 i EUF-fördraget.

Kommissionen ska regelbundet rapportera tillbaka till den särskilda kommitté som avses i första stycket om åtgärder som vidtas enligt detta beslut och regelbundet samråda med den.

På rådets begäran ska kommissionen rapportera, inbegripet skriftligen, till rådet om genomförandet och resultatet av förhandlingarna.

I den mån förhandlingarna rör frågor som delvis omfattas av unionens befogenhet och delvis av medlemsstaternas befogenhet ska kommissionen och medlemsstaterna ha ett nära samarbete under förhandlingsprocessen, i syfte att säkerställa enhetlighet i unionens representation utåt.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till kommissionen.

Utfärdat i Bryssel den 21 november 2022.

På rådets vägnar

Z. NEKULA

Ordförande


(1)  Rådets direktiv 85/374/EEG av den 25 juli 1985 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister (EGT L 210, 7.8.1985, s. 29), Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (EGT L 11, 15.1.2002, s. 4), Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 24), Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet (EUT L 170, 30.6.2009, s. 1), Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU av den 16 april 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om upphävande av direktiv 1999/5/EG (EUT L 153, 22.5.2014, s. 62), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG (EUT L 117, 5.5.2017, s. 1), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2144 av den 27 november 2019 om krav för typgodkännande av motorfordon och deras släpvagnar samt de system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, med avseende på deras allmänna säkerhet och skydd för personer i fordonet och oskyddade trafikanter, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 78/2009, (EG) nr 79/2009 och (EG) nr 661/2009 samt kommissionens förordningar (EG) nr 631/2009, (EU) nr 406/2010, (EU) nr 672/2010, (EU) nr 1003/2010, (EU) nr 1005/2010, (EU) nr 1008/2010, (EU) nr 1009/2010, (EU) nr 19/2011, (EU) nr 109/2011, (EU) nr 458/2011, (EU) nr 65/2012, (EU) nr 130/2012, (EU) nr 347/2012, (EU) nr 351/2012, (EU) nr 1230/2012 och (EU) 2015/166 (EUT L 325, 16.12.2019, s. 1).

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”) (EUT L 178, 17.7.2000, s. 1), Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 27.12.2006, s. 36), Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG (EUT L 133, 22.5.2008, s. 66).

(3)  Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, 19.7.2000, s. 22), rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1), Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).

(4)  Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EUT C 326, 26.10.2012, s. 391).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(6)  Europeiska datatillsynsmannens yttrande 20/2022 om rekommendationen till rådets beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar på Europeiska unionens vägnar om Europarådets konvention om artificiell intelligens, mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen (ännu inte offentliggjort i EUT).


2.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 311/142


RÅDETS BESLUT (EU) 2022/2350

av den 21 november 2022

om utnämning av en ledamot i Regionkommittén på förslag av Republiken Italien

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 305,

med beaktande av rådets beslut (EU) 2019/852 av den 21 maj 2019 om Regionkommitténs sammansättning (1),

med beaktande av den italienska regeringens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 300.3 i fördraget ska Regionkommittén bestå av företrädare för regionala och lokala organ som antingen har valts till ett regionalt eller lokalt organ eller är politiskt ansvariga inför en vald församling.

(2)

Den 20 januari 2020 antog rådet beslut (EU) 2020/102 (2) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2020–25 januari 2025.

(3)

En plats som ledamot i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att Sebastiano MUSUMECI har avgått.

(4)

Den italienska regeringen har föreslagit Christian SOLINAS, som är företrädare för ett regionalt organ och har valts till ett regionalt organ, Presidente della Regione Sardegna (regionpresident i den autonoma regionen Sardinien), som ledamot i Regionkommittén till och med den 23 februari 2024.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Christian SOLINAS, som är företrädare för ett regionalt organ och har ett folkvalt mandat, Presidente della Regione Sardegna (regionpresident i den autonoma regionen Sardinien), utnämns härmed till ledamot i Regionkommittén till och med den 23 februari 2024.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 21 november 2022.

På rådets vägnar

Z. NEKULA

Ordförande


(1)  EUT L 139, 27.5.2019, s. 13.

(2)  Rådets beslut (EU) 2020/102 av den 20 januari 2020 om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden 26 januari 2020–25 januari 2025 (EUT L 20, 24.1.2020, s. 2).


2.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 311/143


BESLUT (Gusp) 2022/2351 AV KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK

av den 29 november 2022

om utseende av EU-uppdragets styrkechef för Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali) och om upphävande av beslut (Gusp) 2022/657 (EUTM Mali/2/2022)

KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 38,

med beaktande av rådets beslut 2013/34/Gusp av den 17 januari 2013 om Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali) (1), särskilt artikel 5, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 5.1 i beslut 2013/34/Gusp bemyndigade rådet kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) att fatta beslut om den politiska kontrollen och den strategiska ledningen av EUTM Mali, inbegripet beslut om utseende av kommande styrkechefer för EU:s uppdrag EUTM Mali.

(2)

Den 12 april 2022 antog Kusp beslut (Gusp) 2022/657 (2) genom vilket brigadgeneral Radek HASALA utsågs till EU-uppdragets styrkechef för EUTM Mali.

(3)

Den 17 oktober 2022 rekommenderade EU:s uppdragschef att överste Santiago FERNÁNDEZ ORTIZ-REPISO utses till EU-uppdragets styrkechef för EUTM Mali för att efterträda brigadgeneral Radek HASALA. De spanska myndigheterna meddelade att överste Santiago FERNÁNDEZ ORTIZ-REPISO kommer att befordras till brigadgeneral före hans utnämning till EU-uppdragets styrkechef för EUTM Mali.

(4)

Den 25 oktober 2022 enades EU:s militära kommitté om att rekommendera att överste Santiago FERNÁNDEZ ORTIZ-REPISO utses att efterträda brigadgeneral Radek HASALA från och med mitten av december 2022.

(5)

Ett beslut bör därför fattas om utseende av brigadgeneral Santiago FERNÁNDEZ ORTIZ-REPISO till EU-uppdragets styrkechef för EUTM Mali från och med den 15 december 2022.

(6)

Beslut (Gusp) 2022/657 bör upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Brigadgeneral Santiago FERNÁNDEZ ORTIZ-REPISO utses härmed till EU-uppdragets styrkechef för Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali) från och med den 15 december 2022.

Artikel 2

Beslut (Gusp) 2022/657 ska upphöra att gälla.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft den 15 december 2022.

Utfärdat i Bryssel den 29 november 2022.

På kommittén för utrikes- och säkerhetspolitiks vägnar

D. PRONK

Ordförande


(1)  EUT L 14, 18.1.2013, s. 19.

(2)  Beslut (Gusp) 2022/657 av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik av den 12 april 2022 om utseende av EU-uppdragets styrkechef för Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten (EUTM Mali) och om upphävande av beslut (Gusp) 2021/2209 (EUTM Mali/1/2022) (EUT L 119, 21.4.2022, s. 108).


2.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 311/145


RÅDETS BESLUT (Gusp) 2022/2352

av den 1 december 2022

om en stödåtgärd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten till stöd för den georgiska försvarsmakten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28.1 och 41.2,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

Genom rådets beslut (Gusp) 2021/509 (1) inrättades den europeiska fredsfaciliteten för medlemsstaternas finansiering av unionsåtgärder inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka internationell säkerhet i enlighet med artikel 21.2 c i fördraget. I synnerhet ska den europeiska fredsfaciliteten, i enlighet med artikel 1.2 i beslut (Gusp) 2021/509, användas för att finansiera stödåtgärder såsom åtgärder för att stärka tredjestaters och regionala och internationella organisationers kapacitet när det gäller militära och försvarsrelaterade frågor.

(2)

De mål som fastställs i den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik från 2016 är att stärka säkerhets- och försvarssektorn, att investera i motståndskraften hos stater och samhällen öster om unionen, att utarbeta en integrerad strategi för konflikter och kriser, att främja och stödja samarbetsgrundade regionala ordningar och att stärka en global styrning grundad på folkrätten, inbegripet efterlevnad av internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt.

(3)

Den 21 mars 2022 godkände unionen den strategiska kompassen med målet att bli en starkare säkerhetsgarant med större förmåga, bland annat genom ökad användning av den europeiska fredsfaciliteten till stöd för partnernas försvarsförmåga.

(4)

Unionens föresats är att ha ett nära förhållande som stödjer ett starkt, oberoende och välmående Georgien, på grundval av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan (2) (associeringsavtalet), inbegripet det djupgående och omfattande frihandelsområdet, och att främja politisk associering och ekonomisk integration, samtidigt som den kraftfullt stöder Georgiens territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser. Enligt artikel 5 i associeringsavtalet ska unionen och Georgien intensifiera sin dialog och sitt samarbete och främja en gradvis konvergens på området för utrikes- och säkerhetspolitik, inbegripet den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), och ska särskilt ta itu med frågor som rör konfliktförebyggande, fredlig konfliktlösning och krishantering, regional stabilitet, nedrustning, icke-spridning, vapenkontroll och exportkontroll.

(5)

Unionen erkänner Georgiens viktiga bidrag till unionens GSFP, inbegripet Georgiens fortsatta bidrag till krishanteringsuppdrag inom ramen för GSFP i Centralafrikanska republiken och i Republiken Mali.

(6)

Detta beslut bygger vidare på rådets beslut (Gusp) 2021/2134 (3) när det gäller unionens fortsatta föresats att stödja en förstärkning av den georgiska försvarsmaktens kapacitet på områden där det finns prioriterade behov.

(7)

Den 13 maj 2022 mottog unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) en begäran från Georgien om att unionen ska stödja den georgiska försvarsmakten genom att förstärka kapaciteten hos militära sjukvårdstjänster, ingenjörstjänster, transporttjänster och cyberförsvarstjänster.

(8)

Stödåtgärder genomförs med beaktande av de principer och krav som anges i beslut (Gusp) 2021/509, i synnerhet i överensstämmelse med rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp (4), samt i enlighet med reglerna för verkställande av inkomster och utgifter som finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.

(9)

Rådet bekräftar sin beslutsamhet att skydda, främja och förverkliga de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och de demokratiska principerna och att stärka rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning i enlighet med Förenta nationernas stadga, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna samt internationell rätt, särskilt internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande, mål, tillämpningsområde och varaktighet

1.   Härmed inrättas en stödåtgärd till förmån för Georgien (mottagaren), som ska finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten (stödåtgärden).

2.   Stödåtgärdens övergripande mål är att bidra till att förstärka den georgiska försvarsmaktens kapacitet att stärka nationell säkerhet, stabilitet och resiliens inom försvarssektorn i linje med unionens politik för Georgien. Stödåtgärden kommer med utgångspunkt i tidigare stöd från den europeiska fredsfaciliteten att göra det möjligt för den georgiska försvarsmakten att öka den operativa effektiviteten och påskynda efterlevnaden av unionens normer och interoperabiliteten, och därigenom skydda civilbefolkningen på ett bättre sätt i kriser och nödsituationer. Den kommer också att stärka mottagarens kapacitet vad gäller dess deltagande i EU:s militära GSFP-uppdrag och GSFP-insatser samt i andra multinationella insatser. Stödåtgärdens specifika mål är att förstärka kapaciteten hos den georgiska försvarsmaktens militära sjukvårdsenheter, ingenjörsenheter, transportenheter och cyberförsvarsenheter.

3.   För att uppnå de mål som anges i punkt 2 ska stödåtgärden finansiera tillhandahållandet av följande utrustning som inte utformats för att åstadkomma dödligt våld, varor och tjänster, inbegripet utrustningsrelaterad utbildning, till de enheter inom den georgiska försvarsmaktens landstridskrafter som får stöd inom ramen för stödåtgärden:

a)

Militär medicinsk utrustning.

b)

Teknisk utrustning.

c)

Mobil utrustning.

d)

Utrustning för cyberförsvar.

4.   Stödåtgärdens varaktighet ska vara 36 månader från och med dagen för ingåendet av det första avtalet mellan stödåtgärdsförvaltaren i egenskap av utanordnare och de enheter som anges i artikel 4.2 i detta beslut i enlighet med artikel 32.2 a i beslut (Gusp) 2021/509.

5.   Kontraktet för stödåtgärdens genomförande ska ingås tidigast efter det att facilitetskommittén antagit en ändring av genomförandereglerna för den europeiska fredsfaciliteten.

Artikel 2

Finansiella arrangemang

1.   Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för stödåtgärden ska vara 20 000 000 EUR.

2.   Alla utgifter ska förvaltas i enlighet med beslut (Gusp) 2021/509 och reglerna för verkställande av inkomster och utgifter som finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.

Artikel 3

Arrangemang med mottagaren

1.   Den höga representanten ska ingå alla nödvändiga arrangemang med mottagaren för att säkerställa att mottagaren efterlever de krav och villkor som fastställts genom detta beslut som ett villkor för tillhandahållande av stöd inom ramen för stödåtgärden.

2.   De arrangemang som avses i punkt 1 ska inkludera bestämmelser som förpliktar mottagaren att säkerställa att

a)

de enheter inom den georgiska försvarsmakten som får stöd inom ramen för stödåtgärden efterlever tillämplig internationell rätt, särskilt internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt,

b)

de tillgångar som tillhandahålls inom ramen för stödåtgärden används korrekt och effektivt för de ändamål för vilka de tillhandahållits,

c)

underhållet av de tillgångar som tillhandahålls inom ramen för stödåtgärden är tillräckligt för att säkerställa att tillgångarna är användbara och tillgängliga i operativt hänseende under deras livscykel,

d)

de tillgångar som tillhandahålls inom ramen för stödåtgärden inte kommer att gå förlorade, eller att de inte kommer att överföras utan godkännande från den facilitetskommitté som inrättats genom beslut (Gusp) 2021/509 överföras till andra personer eller enheter än dem som identifieras i arrangemangen, vid slutet av deras livscykel.

3.   De arrangemang som avses i punkt 1 ska inkludera bestämmelser om tillfälligt upphävande och avslutande av stöd inom ramen för stödåtgärden om det konstateras att mottagaren åsidosatt de förpliktelser som anges i punkt 2.

Artikel 4

Genomförande

1.   Den höga representanten ska vara ansvarig för att säkerställa genomförandet av detta beslut i enlighet med beslut (Gusp) 2021/509 och reglerna för verkställande av inkomster och utgifter som finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten, i enlighet med den integrerade metodiska ramen för bedömning och identifiering av vilka åtgärder och kontroller som krävs vad gäller stödåtgärder inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.

2.   De verksamheter som avses i artikel 1.3 ska genomföras av

a)

Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit (GIZ) när det gäller artikel 1.3 a, b och c, och

b)

e-Governance Academy när det gäller artikel 1.3 d.

Artikel 5

Övervakning, kontroll och utvärdering

1.   Den höga representanten ska övervaka att mottagaren iakttar de förpliktelser som anges i artikel 3. Den övervakningen ska användas för att öka medvetenheten om sammanhanget och riskerna för åsidosättande av de förpliktelser som anges i artikel 3 och bidra till att förebygga sådana åsidosättanden, inbegripet kränkningar av internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt som begås av enheter inom den georgiska försvarsmakten som får stöd inom ramen för stödåtgärden.

2.   Kontroll av utrustning och varor efter leverans ska organiseras på följande sätt:

a)

Verifiering av leverans, genom vilken leveransintyg ska undertecknas av slutanvändarstyrkorna när äganderätten överförs.

b)

Rapportering om inventeringen, genom vilken mottagaren årligen ska rapportera om inventeringen av avgivna poster till dess att kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) anser att sådan rapportering inte längre är nödvändig.

c)

Kontroll på plats, genom vilken mottagaren på begäran ska ge den höga representanten tillträde för att genomföra kontroller på plats.

3.   Den höga representanten ska göra en utvärdering i form av en strukturerad första bedömning av stödåtgärden sex månader efter den första leveransen av utrustning. Detta kan innefatta besök på plats för kontroll av utrustning, varor och tjänster som levereras inom ramen för stödåtgärden eller någon annan form av information som lämnats på ett oberoende sätt. En slutlig utvärdering ska göras när leveransen av utrustning, varor och tjänster inom ramen för stödåtgärden har avslutats i syfte att bedöma huruvida stödåtgärden har bidragit till uppnåendet av de angivna målen.

Artikel 6

Rapportering

Under genomförandeperioden ska den höga representanten förelägga Kusp halvårsrapporter om genomförandet av stödåtgärden, i enlighet med artikel 63 i beslut (Gusp) 2021/509. Stödåtgärdsförvaltaren ska regelbundet informera den facilitetskommitté som inrättats genom beslut (Gusp) 2021/509 om verkställandet av inkomster och utgifter i enlighet med artikel 38 i det beslutet, inklusive genom att tillhandahålla information om berörda leverantörer och underleverantörer.

Artikel 7

Tillfälligt upphävande och avslutande

1.   Kusp får besluta att helt eller delvis tillfälligt upphäva genomförandet av stödåtgärden i enlighet med artikel 64 i beslut (Gusp) 2021/509.

2.   Kusp får rekommendera att rådet avslutar stödåtgärden.

Artikel 8

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 1 december 2022.

På rådets vägnar

J. SÍKELA

Ordförande


(1)  Rådets beslut (Gusp) 2021/509 av den 22 mars 2021 om inrättande av en europeisk fredsfacilitet och om upphävande av beslut (Gusp) 2015/528 (EUT L 102, 24.3.2021, s. 14).

(2)  EUT L 261, 30.8.2014, s. 4.

(3)  Rådets beslut (Gusp) 2021/2134 av den 2 december 2021 om en stödåtgärd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten till stöd för georgiska försvarsmakten (EUT L 432, 3.12.2021, s. 55).

(4)  Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (EUT L 335, 13.12.2008, s. 99).


2.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 311/149


RÅDETS BESLUT (EU) 2022/2353

av den 1 december 2022

om en stödåtgärd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten för förstärkning av kapaciteten hos Bosnien och Hercegovinas försvarsmakt

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28.1 och 41.2,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med rådets beslut (Gusp) 2021/509 (1) inrättades den europeiska fredsfaciliteten för medlemsstaternas finansiering av unionsåtgärder inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka internationell säkerhet enligt artikel 21.2 c i fördraget. I synnerhet kan den europeiska fredsfaciliteten, i enlighet med artikel 1.2 i beslut (Gusp) 2021/509, finansiera åtgärder för att stärka tredjestaters och regionala och internationella organisationers kapacitet när det gäller militära och försvarsrelaterade frågor.

(2)

I Brdoförklaringen av den 6 oktober 2021 uppmanade ledarna för unionen och dess medlemsstater i samråd med västra Balkans ledare till en vidareutveckling av västra Balkans kapacitet, genom den europeiska fredsfaciliteten.

(3)

I slutsatserna från kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik av den 17 mars 2022 om strategiska riktlinjer för den europeiska fredsfaciliteten för 2022 bibehölls som en central prioritering för denna period en stödåtgärd för bilateralt stöd till ett land på västra Balkan.

(4)

Den 21 mars 2022 godkände rådet den strategiska kompassen med syftet att göra unionen till en starkare säkerhetsgarant med större förmåga, inbegripet genom ökad användning av den europeiska fredsfaciliteten till stöd för partnernas försvarsförmågor, bl.a. i Bosnien och Hercegovina.

(5)

Unionen har vid upprepade tillfällen bekräftat sitt engagemang för Bosnien och Hercegovinas europeiska perspektiv, inbegripet i Europeiska rådets slutsatser från mars och juni 2022, och har framhållit att landet måste vara stabilt och fullt funktionsdugligt, så att det kan genomföra samtliga centrala reformer, däribland författnings- och valreformer, och beslutsamt kan gå vidare på sin väg mot Europa.

(6)

Bosnien och Hercegovinas försvarsmakt har sedan den inrättades 2005 spelat en viktig stabiliserande roll som en av de mest framgångsrika statliga institutionerna när det gäller att upprätthålla en säker och trygg miljö i landet. Den höga representanten för Bosnien och Hercegovina bekräftade i sin 61:a rapport till Förenta nationernas generalsekreterare att fokus måste upprätthållas i försvarsreformerna för att landet ska kunna ta ledningen i bevarandet av fred och säkerhet. Det förutsätter en förstärkning av Bosnien och Hercegovinas försvarsmakt, i synnerhet under den nu rådande situationen, som är präglad av politisk spänning och splittrande retorik.

(7)

Syftet med denna stödåtgärd är att förbättra kapaciteten hos Bosnien och Hercegovinas försvarsmakt, bidra på ett balanserat sätt till att stärka Bosniens och Hercegovinas egenansvar för den bosnisk-hercegovinska försvarsmaktens processer och öka den militära interoperabiliteten i förhållande till unionens kapacitet i syfte att öka den bosnisk-hercegovinska försvarsmaktens deltagande i framtida uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), utan att detta påverkar annat möjligt stöd finansierat av Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) eller andra internationella partner.

(8)

Den utrustning som tillhandahålls kommer att förbättra den bosnisk-hercegovinska försvarsmaktens säkerhet och villkor för utplacering, och uppdatera ett begränsat antal operativa förmågor, särskilt inom kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär kapacitet och försvarsförmåga samt kapacitet för tidig varning. Genom förstärkningen av kapaciteten hos brigaden för taktiskt stöd kommer stödåtgärden också att möjliggöra bättre skydd av civilbefolkningen och en snabb och hållbar utplacering av den planerade, av Nato utsedda bataljonen, antingen som en del av ett uppdrag eller en insats inom ramen för unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik eller som del i annat format under överinseende av bland annat Förenta nationerna (FN), Nato eller Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), eller som en del av militära fälttjänstövningar.

(9)

Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) mottog den 29 juni 2022 en begäran från Bosnien och Hercegovina om att unionen skulle stödja Bosnien och Hercegovinas försvarsmakt ytterligare med upphandling av viktig utrustning för att stärka dess kapacitet.

(10)

När stödåtgärden har slutförts kommer den höga representanten att göra en utvärdering av dess effekter och av förvaltningen och utnyttjandet av de resurser som tillhandahållits. Denna övning kommer att bidra till en erfarenhetsåterföring som kommer att syfta till en bedömning av stödåtgärdens effektivitet och dess förenlighet med unionens övergripande strategi och politik i Bosnien och Hercegovina.

(11)

Stödåtgärder ska genomföras med beaktande av de principer och krav som anges i beslut (Gusp) 2021/509, särskilt efterlevnad av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp (2), och i enlighet med reglerna för verkställandet av inkomster och utgifter som finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.

(12)

Rådet bekräftar sin beslutsamhet att skydda, främja och förverkliga de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och de demokratiska principerna och att stärka rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning i enlighet med Förenta nationernas stadga, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna samt internationell rätt, särskilt internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande, mål, tillämpningsområde och varaktighet

1.   Härmed inrättas en stödåtgärd till förmån för Bosnien och Hercegovina (mottagaren), som ska finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten (stödåtgärden).

2.   Målet med stödåtgärden är att förstärka Bosnien och Hercegovinas försvarsmakt genom att förbättra och uppgradera utrustningen hos dess brigad för taktiskt stöd. Genom tillhandahållandet av lämplig utrustning kommer stödåtgärden att bidra till att förstärka det bidrag som Bosnien och Hercegovinas försvarsmakt deltar med i militära GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, samt FN:s fredsbevarande uppdrag, samtidigt som det militära euroatlantiska samarbetet förstärks och civilbefolkningen skyddas bättre.

3.   För att uppnå det mål som anges i punkt 2 ska stödåtgärden finansiera följande typer av utrustning som inte är utformade för att åstadkomma dödligt våld:

a)

Fältutrustning.

b)

Viktiga redskap för fältarbete.

c)

CBRN-materiel.

4.   Stödåtgärdens varaktighet ska vara 36 månader från och med dagen för ingåendet av kontraktet mellan stödåtgärdsförvaltaren i egenskap av utanordnare och den enhet som avses i artikel 4.2 i detta beslut, i enlighet med artikel 32.2 a i beslut (Gusp) 2021/509.

5.   Kontraktet för stödåtgärdens genomförande ska ingås tidigast efter det att facilitetskommittén antagit en ändring av genomförandereglerna för den europeiska fredsfaciliteten.

Artikel 2

Finansiella arrangemang

1.   Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för stödåtgärden ska vara 10 000 000 EUR.

2.   Alla utgifter ska förvaltas i enlighet med beslut (Gusp) 2021/509 och reglerna för verkställandet av inkomster och utgifter som finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.

Artikel 3

Arrangemang med mottagaren

1.   Den höga representanten ska ingå alla nödvändiga arrangemang med mottagaren för att säkerställa att mottagaren efterlever de krav och villkor som fastställts genom detta beslut som ett villkor för tillhandahållandet av stöd inom ramen för stödåtgärden.

2.   De arrangemang som avses i punkt 1 ska omfatta bestämmelser som förpliktar mottagaren att säkerställa

a)

att de enheter vid Bosnien och Hercegovinas försvarsmakt som får stöd genom denna stödåtgärd efterlever tillämplig internationell rätt, särskilt internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt,

b)

att de tillgångar som tillhandahålls inom ramen för stödåtgärden används korrekt och effektivt för de ändamål för vilka de tillhandahållits,

c)

att underhållet av de tillgångar som tillhandahålls inom ramen för stödåtgärden är tillräckligt för att säkerställa att tillgångarna är användbara och tillgängliga i operativt hänseende under deras livscykel,

d)

att de tillgångar som tillhandahålls inom ramen för stödåtgärden inte kommer att gå förlorade, eller att de inte kommer att överföras utan godkännande från den facilitetskommitté som inrättats enligt beslut (Gusp) 2021/509 till andra personer eller enheter än dem som identifieras i arrangemangen, vid slutet av deras livscykel.

3.   De arrangemang som avses i punkt 1 ska omfatta bestämmelser om tillfälligt upphävande och avslutande av stöd inom ramen för stödåtgärden om mottagaren anses åsidosätta de förpliktelser som anges i punkt 2.

Artikel 4

Genomförande

1.   Den höga representanten ska vara ansvarig för att säkerställa genomförandet av detta beslut i enlighet med beslut (Gusp) 2021/509 och med reglerna för verkställandet av inkomster och utgifter som finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten och i enlighet med den integrerade metodiska ramen för bedömning och identifiering av vilka åtgärder och kontroller som krävs vad gäller stödåtgärder inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.

2.   De verksamheter som avses i artikel 1.3 ska genomföras av den centrala projektförvaltningsbyrån.

Artikel 5

Övervakning, kontroll och utvärdering

1.   Den höga representanten ska övervaka att mottagaren iakttar de förpliktelser som anges i artikel 3. Den övervakningen ska användas för att öka medvetenheten om sammanhanget och riskerna för överträdelser av de förpliktelser som fastställts i enlighet med artikel 3 och bidra till att förebygga att sådana överträdelser, inbegripet kränkningar av internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt, begås av enheter inom Bosnien och Hercegovinas försvarsmakt som får stöd genom stödåtgärden.

2.   Kontrollen av utrustning och varor efter leverans ska organiseras på följande sätt:

a)

Verifiering av leverans, varigenom leveransintyg ska undertecknas av slutanvändarstyrkorna när äganderätten överförs.

b)

Rapportering om verksamheten, genom vilken mottagaren årligen ska rapportera om den verksamhet som bedrivs med utrustning, varor och tjänster som tillhandahålls inom ramen för stödåtgärden till dess att kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) anser att sådan rapportering inte längre är nödvändig.

c)

Kontroll på plats, varigenom mottagaren ska ge den höga representanten tillträde för att på begäran genomföra kontroller på plats.

3.   Den höga representanten ska göra en utvärdering i form av en strukturerad första bedömning av stödåtgärden tolv månader efter det att utrustningen levererats. Detta får innefatta besök på plats för kontroll av den utrustning och de varor och tjänster som levereras inom ramen för stödåtgärden, eller någon annan form av information som lämnats på ett oberoende sätt. En slutlig utvärdering ska göras när stödåtgärden har avslutats, i syfte att bedöma huruvida stödåtgärden har bidragit till att uppnå de angivna målen.

Artikel 6

Rapportering

Under genomförandeperioden ska den höga representanten förelägga Kusp halvårsrapporter om genomförandet av stödåtgärden i enlighet med artikel 63 i beslut (Gusp) 2021/509. Stödåtgärdsförvaltaren ska regelbundet informera den facilitetskommitté som inrättats genom beslut (Gusp) 2021/509 om verkställandet av inkomster och utgifter, i enlighet med artikel 38 i det beslutet, inklusive genom att tillhandahålla information om berörda leverantörer och underleverantörer.

Artikel 7

Tillfälligt upphävande och avslutande

1.   Kusp får besluta att helt eller delvis tillfälligt upphäva genomförandet av stödåtgärden i enlighet med artikel 64 i beslut (Gusp) 2021/509.

2.   Kusp får rekommendera att rådet avslutar stödåtgärden.

Artikel 8

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 1 december 2022.

På rådets vägnar

J. SÍKELA

Ordförande


(1)  Rådets beslut (Gusp) 2021/509 av den 22 mars 2021 om inrättande av en europeisk fredsfacilitet och om upphävande av beslut (Gusp) 2015/528 (EUT L 102, 24.3.2021, s. 14).

(2)  Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (EUT L 335, 13.12.2008, s. 99).


2.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 311/153


RÅDETS BESLUT (Gusp) 2022/2354

av den 1 december 2022

om en stödåtgärd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten för att stödja utplaceringen av rwandiska försvarsstyrkor i Moçambique

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28.1 och 41.2,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

Genom rådets beslut (Gusp) 2021/509 (1) inrättas den europeiska fredsfaciliteten för medlemsstaternas finansiering av unionsåtgärder inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka internationell säkerhet i enlighet med artikel 21.2 c i fördraget. I synnerhet ska den europeiska fredsfaciliteten enligt artikel 1.2 b i) i beslut (Gusp) 2021/509 användas för finansiering av stödåtgärder såsom åtgärder för att stärka tredjestaters och regionala och internationella organisationers kapacitet när det gäller militära och försvarsrelaterade frågor.

(2)

Den nuvarande krisen i provinsen Cabo Delgado i norra Moçambique är flerdimensionell, och det finns en allvarlig risk att den sprids till andra provinser i landet och till grannländer. Moçambiques regering och Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd har välkomnat utplaceringen av rwandiska försvarsstyrkor eftersom det bidrar till en återgång till fred, säkerhet och stabilitet i Cabo Delgado.

(3)

Den 6 december 2021 mottog unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) en ansökan om att unionen skulle stödja utplaceringen av rwandiska försvarsstyrkor i provinsen Cabo Delgado i Moçambique.

(4)

Den 27 juni 2022 godkände rådet ett konceptdokument om en stödåtgärd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten för att stödja utplaceringen av rwandiska försvarsstyrkor i Moçambique.

(5)

Stödåtgärder ska genomföras med beaktande av de principer och krav som anges i beslut (Gusp) 2021/509, särskilt efterlevnad av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp (2), och i enlighet med reglerna för verkställandet av inkomster och utgifter som finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.

(6)

Rådet bekräftar sin beslutsamhet att skydda, främja och förverkliga de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och de demokratiska principerna och att stärka rättsstatens principer och god samhällsstyrning, i enlighet med Förenta nationernas stadga, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna samt med folkrätten, särskilt internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande, mål, tillämpningsområde och varaktighet

1.   Härmed inrättas en stödåtgärd till förmån för Republiken Rwanda (mottagaren) som ska finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten (stödåtgärden).

2.   Syftet med stödåtgärden är att stödja fortsatt utplacering av enheter från rwandiska försvarsstyrkor i provinsen Cabo Delgado i norra Moçambique för att utvidga, skydda och upprätthålla de territoriella och taktiska vinster som de hittills har uppnått. Detta bör säkerställa säkerheten för och skyddet av civilbefolkningen i Moçambiques norra provinser och underlätta för brottsbekämpande organ och andra ansvarsskyldiga statliga strukturer som tillhandahåller tjänster till förmån för befolkningen att återvända dit.

3.   För att uppnå det mål som anges i punkt 2 ska stödåtgärden bidra till att stödja utplaceringen av de enheter inom de rwandiska försvarsstyrkorna som avses i den punkten. Stödåtgärden får inte användas för tillhandahållande av militär utrustning eller plattformar som är utformade för att åstadkomma dödligt våld.

4.   Stödåtgärdens varaktighet ska vara 20 månader från och med dagen för ingåendet av kontraktet mellan stödåtgärdsförvaltaren i egenskap av utanordnare och den enhet som avses i artikel 4.2 i detta beslut, i enlighet med artikel 32.2 a i beslut (Gusp) 2021/509.

5.   Kontraktet för stödåtgärdens genomförande ska ingås tidigast efter det att facilitetskommittén antagit en ändring av genomförandereglerna för den europeiska fredsfaciliteten.

Artikel 2

Finansiella arrangemang

1.   Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för stödåtgärden ska vara 20 000 000 EUR.

2.   Alla utgifter ska förvaltas i enlighet med beslut (Gusp) 2021/509 och reglerna för verkställandet av inkomster och utgifter som finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.

Artikel 3

Arrangemang med mottagaren

1.   Den höga representanten ska ingå alla nödvändiga arrangemang med mottagaren för att säkerställa att mottagaren efterlever de krav och villkor som fastställs genom detta beslut som ett villkor för tillhandahållandet av stöd inom ramen för stödåtgärden.

2.   De arrangemang som avses i punkt 1 ska omfatta bestämmelser som förpliktar mottagaren att säkerställa att

a)

finansiering som tillhandahålls inom ramen för stödåtgärden uteslutande används till stöd för utplaceringen av rwandiska försvarsstyrkor i Moçambique,

b)

finansiering som tillhandahålls inom ramen för stödåtgärden inte används för att förvärva militär utrustning eller militära plattformar som är utformade för att åstadkomma dödligt våld, eller för att betala ut löner eller traktamenten till trupperna inom de rwandiska försvarsstyrkorna,

c)

de trupper inom de rwandiska försvarsstyrkorna som får stöd inom ramen för stödåtgärden respekterar och till fullo efterlever tillämplig folkrätt, särskilt internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt,

d)

mottagaren aktivt övervakar, följer upp och lagför kränkningar av tillämplig folkrätt, särskilt internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt, som begås av de trupper inom de rwandiska försvarsstyrkorna som får stöd inom ramen för stödåtgärden,

e)

mottagaren regelbundet rapporterar om utplaceringen av de rwandiska försvarsstyrkorna i Cabo Delgado under stödperioden,

f)

mottagaren går med på att föra bilaterala strategiska dialoger med Europeiska utrikestjänsten på grundval av denna regelbundna rapportering,

g)

mottagaren, minst tre månader innan utplaceringen av de rwandiska försvarsstyrkorna i Moçambique har slutförts, för godkännande av den höga representanten lägger fram arrangemang för överlämnande av gemensam utrustning till Moçambiques försvarsmakt.

3.   De arrangemang som avses i punkt 1 ska omfatta bestämmelser om tillfälligt upphävande och avslutande av stöd inom ramen för stödåtgärden om mottagaren konstateras åsidosätta de förpliktelser som anges i punkt 2.

4.   Den höga representanten får endast bevilja det godkännande som avses i punkt 2 g efter att ha kontrollerat att den gemensamma utrustning som ska överlämnas, med beaktande av dess ursprungliga värde, motsvarar det belopp som använts för gemensam utrustning inom ramen för denna stödåtgärd.

Artikel 4

Genomförande

1.   Den höga representanten ska vara ansvarig för att säkerställa genomförandet av detta beslut i enlighet med beslut (Gusp) 2021/509 och med reglerna för verkställandet av inkomster och utgifter som finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten, i överensstämmelse med den integrerade metodiska ramen för bedömning och identifiering av vilka åtgärder och kontroller som krävs vad gäller stödåtgärder inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.

2.   Den verksamhet som avses i artikel 1.3 ska genomföras av Republiken Rwandas ministerium för finansiella frågor och ekonomisk planering.

Artikel 5

Övervakning, kontroll och utvärdering

1.   Den höga representanten ska övervaka att mottagaren fullgör de förpliktelser som anges i artikel 3. Denna övervakning ska användas för att öka medvetenheten om sammanhanget och riskerna för överträdelser av de förpliktelser som fastställs i enlighet med artikel 3 och för att bidra till att förebygga sådana överträdelser, inbegripet kränkningar av internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt av de enheter inom de rwandiska försvarsstyrkorna som får stöd inom ramen för stödåtgärden.

2.   Den höga representanten ska göra en slutlig utvärdering vid slutet av genomförandeperioden i syfte att bedöma huruvida stödåtgärden har bidragit till att uppnå de angivna målen. Detta kan innebära besök på plats eller annan ändamålsenlig form av oberoende lämnad information.

Artikel 6

Rapportering

Under genomförandeperioden ska den höga representanten förelägga kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) halvårsrapporter om genomförandet av stödåtgärden, i enlighet med artikel 63 i beslut (Gusp) 2021/509. Vid den relevanta tidpunkten ska den höga representanten informera Kusp om de arrangemang som ingåtts i enlighet med artikel 3.2 g. Stödåtgärdsförvaltaren ska regelbundet informera den facilitetskommitté som inrättats genom beslut (Gusp) 2021/509 om verkställandet av inkomster och utgifter i enlighet med artikel 38 i det beslutet, bland annat genom att tillhandahålla information om berörda leverantörer och underleverantörer.

Artikel 7

Tillfälligt upphävande och avslutande

1.   Kusp får besluta att helt eller delvis tillfälligt upphäva genomförandet av stödåtgärden i enlighet med artikel 64 i beslut (Gusp) 2021/509.

2.   Kusp får också rekommendera att rådet avslutar stödåtgärden.

Artikel 8

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 1 december 2022.

På rådets vägnar

J. SÍKELA

Ordförande


(1)  Rådets beslut (Gusp) 2021/509 av den 22 mars 2021 om inrättande av en europeisk fredsfacilitet och om upphävande av beslut (Gusp) 2015/528 (EUT L 102, 24.3.2021, s. 14).

(2)  Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (EUT L 335, 13.12.2008, s. 99).


2.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 311/157


RÅDETS BESLUT (Gusp) 2022/2355

av den 1 december 2022

om en stödåtgärd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten för förstärkning av kapaciteten hos Islamiska republiken Mauretaniens försvarsmakt

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28.1 och 41.2,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

Rådets beslut (Gusp) 2021/509 (1) inrättar den europeiska fredsfaciliteten för medlemsstaternas finansiering av unionsåtgärder inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka internationell säkerhet i enlighet med artikel 21.2 c i fördraget. I synnerhet ska den europeiska fredsfaciliteten, i enlighet med artikel 1.2 i beslut (Gusp) 2021/509, användas för att finansiera stödåtgärder såsom åtgärder för att stärka tredjestaters och regionala och internationella organisationers kapacitet när det gäller militära och försvarsrelaterade frågor.

(2)

Mauretanien spelar en väsentlig roll i viktiga regionala, europeiska och internationella initiativ som syftar till att stärka freden och utvecklingen i Sahel, inbegripet Europeiska unionens integrerade strategi i Sahel, koalitionen för Sahel, partnerskapet för säkerhet och stabilitet i Sahel samt Sahelalliansen. Mauretanien är en av de största afrikanska bidragsgivarna totalt till Förenta nationernas integrerade multidimensionella stabiliseringsinsats i Centralafrikanska republiken. Det internationella samfundet, inbegripet unionen, har under den senaste tiden gjort betydande ansträngningar för att stödja Mauretanien i dess kamp mot terrorism. Unionens föresats är att ha nära förbindelser med Mauretanien till stöd för dess kamp mot terrorism.

(3)

För unionen spelar Mauretanien en nyckelroll i Sahelregionen när det gäller kampen mot terrorism. Unionen har ett starkt partnerskap med regeringen av Mauretanien i syfte att uppnå långsiktig utveckling genom en övergripande och integrerad strategi.

(4)

Den 4 oktober 2022 mottog unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) en begäran om att unionen skulle stödja Mauretaniens försvarsmakt vid upphandlingen av viktig utrustning till Bataillon des fusiliers marins i Rosso, Bataillon des fusiliers de l’air och militära vårdenheter i de militära regionerna 2 och 3.

(5)

Stödåtgärder ska genomföras med beaktande av de principer och krav som anges i beslut (Gusp) 2021/509, särskilt efterlevnad av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp (2), och i enlighet med reglerna för verkställandet av inkomster och utgifter som finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.

(6)

Rådet bekräftar sin beslutsamhet att skydda, främja och förverkliga de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och de demokratiska principerna och att stärka rättsstatens principer och god samhällsstyrning i enlighet med Förenta nationernas stadga, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna samt folkrätten, särskilt internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande, mål, tillämpningsområde och varaktighet

1.   Härmed inrättas en stödåtgärd till förmån för Islamiska republiken Mauretanien (mottagaren), som ska finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten (stödåtgärden).

2.   Syftet med stödåtgärden är att öka kapaciteten hos Bataillon des fusiliers marins i Rosso, Bataillon des fusiliers de l’air och militära vårdenheter i de militära regionerna 2 och 3. Genom att öka dessa enheters kapacitet kommer stödåtgärden också att bidra till ett bättre skydd för civilbefolkningen.

3.   För att uppnå det mål som anges i punkt 2 ska stödåtgärden finansiera följande typer av utrustning som inte utformats för att åstadkomma dödligt våld: flodutrustning och teknisk utrustning till Bataillon des fusiliers marins, skyddsutrustning, inklusive militära uniformer, till Bataillon des fusiliers de l’air och intensivvårdsutrustning och kirurgisk utrustning till vårdenheterna i de militära regionerna 2 och 3.

4.   Stödåtgärdens varaktighet ska vara 36 månader från och med dagen för ingåendet av det första kontrakt som undertecknats av stödåtgärdsförvaltaren i egenskap av utanordnare, i enlighet med artikel 32.2 a, inbegripet i samband med administrativa arrangemang enligt artikel 37, i beslut (Gusp) 2021/509.

5.   Kontraktet för stödåtgärdens genomförande ska ingås tidigast efter det att facilitetskommittén antagit en ändring av genomförandereglerna för den europeiska fredsfaciliteten.

Artikel 2

Finansiella arrangemang

1.   Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för stödåtgärden ska vara 12 000 000 EUR.

2.   Alla utgifter ska förvaltas i enlighet med beslut (Gusp) 2021/509 och reglerna för verkställandet av inkomster och utgifter som finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.

Artikel 3

Arrangemang med mottagaren

1.   Den höga representanten ska ingå alla nödvändiga arrangemang med mottagaren för att säkerställa att mottagaren efterlever de krav och villkor som fastställts genom detta beslut som ett villkor för tillhandahållandet av stöd inom ramen för stödåtgärden.

2.   De arrangemang som avses i punkt 1 i denna artikel ska omfatta bestämmelser som förpliktar mottagaren att säkerställa

a)

att de enheter inom Mauretaniens försvarsmakt som får stöd inom ramen för stödåtgärden efterlever tillämplig folkrätt, särskilt internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt,

b)

att de tillgångar som tillhandahålls inom ramen för stödåtgärden används korrekt och effektivt för de ändamål för vilka de tillhandahållits,

c)

att underhållet av de tillgångar som tillhandahålls inom ramen för stödåtgärden är tillräckligt för att säkerställa att tillgångarna är användbara och tillgängliga i operativt hänseende under deras livscykel,

d)

att de tillgångar som tillhandahålls inom ramen för stödåtgärden inte kommer att gå förlorade eller överföras utan godkännande från den facilitetskommitté som inrättats enligt beslut (Gusp) 2021/509 till andra personer eller enheter än dem som identifieras i arrangemangen, vid slutet av deras livscykel.

3.   De arrangemang som avses i punkt 1 ska omfatta bestämmelser om tillfälligt upphävande och avslutande av stöd inom ramen för stödåtgärden om mottagaren anses åsidosätta de förpliktelser som anges i punkt 2.

Artikel 4

Genomförande

1.   Den höga representanten ska vara ansvarig för att säkerställa genomförandet av detta beslut i enlighet med beslut (Gusp) 2021/509 och med reglerna för verkställandet av inkomster och utgifter som finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten, i linje med den integrerade metodiska ramen för bedömning och identifiering av vilka åtgärder och kontroller som krävs vad gäller stödåtgärder inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.

2.   De verksamheter som avses i artikel 1.3 i detta beslut ska genomföras av stödåtgärdsförvaltaren, inbegripet genom administrativa arrangemang i enlighet med artikel 37 i beslut (Gusp) 2021/509.

Artikel 5

Övervakning, kontroll och utvärdering

1.   Den höga representanten ska övervaka att mottagaren respekterar de förpliktelser som anges i artikel 3. Övervakningen ska användas för att öka medvetenheten om sammanhanget och riskerna för överträdelser av de förpliktelser som anges i artikel 3 och för att bidra till att förebygga att sådana överträdelser, inbegripet kränkningar av internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt, begås av enheter som får stöd inom ramen för stödåtgärden.

2.   Kontrollen av utrustningen efter leverans ska organiseras på följande sätt:

a)

Verifiering av leverans, varigenom leveransintyg för faciliteten ska undertecknas av slutanvändarstyrkorna när äganderätten överförs.

b)

Rapportering om inventeringen, genom vilken mottagaren årligen ska rapportera om inventeringen av angivna poster till dess att kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) anser att sådan rapportering inte längre är nödvändig.

c)

Inspektioner på plats, varigenom mottagaren ska ge den höga representanten tillträde för att på begäran genomföra kontroller på plats.

3.   Den höga representanten ska göra en utvärdering i form av en strukturerad första bedömning av stödåtgärden sex månader efter den första leveransen av utrustning. Detta får innefatta besök på plats för inspektion av den utrustning och de varor och tjänster som levereras inom ramen för stödåtgärden eller någon annan form av information som lämnats på ett oberoende sätt. En slutlig utvärdering ska göras när leveransen av utrustning, varor och tjänster inom ramen för stödåtgärden har avslutats i syfte att bedöma huruvida stödåtgärden har bidragit till uppnåendet av de mål som anges i artikel 1.2.

Artikel 6

Rapportering

Under genomförandeperioden ska den höga representanten förelägga Kusp halvårsrapporter om genomförandet av stödåtgärden i enlighet med artikel 63 i beslut (Gusp) 2021/509. Stödåtgärdsförvaltaren ska regelbundet informera den facilitetskommitté som inrättats genom beslut (Gusp) 2021/509 om verkställandet av inkomster och utgifter, i enlighet med artikel 38 i det beslutet, inklusive genom att tillhandahålla information om berörda leverantörer och underleverantörer.

Artikel 7

Tillfälligt upphävande och avslutande

1.   Kusp får besluta att helt eller delvis tillfälligt upphäva genomförandet av stödåtgärden i enlighet med artikel 64 i beslut (Gusp) 2021/509.

2.   Kusp får även rekommendera att rådet avslutar stödåtgärden.

Artikel 8

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 1 december 2022.

På rådets vägnar

J. SÍKELA

Ordförande


(1)  Rådets beslut (Gusp) 2021/509 av den 22 mars 2021 om inrättande av en europeisk fredsfacilitet och om upphävande av beslut (Gusp) 2015/528 (EUT L 102, 24.3.2021, s. 14).

(2)  Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (EUT L 335, 13.12.2008, s. 99).


2.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 311/161


RÅDETS BESLUT (Gusp) 2022/2356

av den 1 december 2022

om en stödåtgärd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten till stöd för den libanesiska försvarsmakten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28.1 och 41.2,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

Genom rådets beslut (Gusp) 2021/509 (1) inrättades den europeiska fredsfaciliteten för medlemsstaternas finansiering av unionsåtgärder inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka internationell säkerhet i enlighet med artikel 21.2 c i fördraget. I synnerhet ska den europeiska fredsfaciliteten, i enlighet med artikel 1.2 i beslut (Gusp) 2021/509, användas för att finansiera stödåtgärder såsom åtgärder för att stärka tredjestaters och regionala och internationella organisationers kapacitet när det gäller militära och försvarsrelaterade frågor.

(2)

Libanons nationella säkerhet och stabilitet är avgörande för unionen och för det internationella samfundet. Betydande ansträngningar har gjorts för att hjälpa Libanon, och särskilt den libanesiska försvarsmakten, att bidra till denna angelägenhet.

(3)

Genom FN:s säkerhetsråds resolutionen 1701 inrättades uppdraget för FN:s interimsstyrka i Libanon (Unifil) i syfte att stödja den libanesiska försvarsmakten när det gäller att upprätthålla fred och stabilitet i södra Libanon. Unionen bekräftar sitt stöd för Unifil, som ett flertal unionsmedlemsstater ger betydande bidrag. FN:s säkerhetsråd uppmanade också det internationella samfundet att stödja den libanesiska försvarsmakten när det gäller att säkerställa Libanons nationella säkerhet och stabilitet.

(4)

Den 25 oktober 2022 mottog unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) en begäran om att unionen skulle bistå den libanesiska försvarsmakten.

(5)

Stödåtgärder ska genomföras med beaktande av de principer och krav som anges i beslut (Gusp) 2021/509, särskilt efterlevnad av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp (2), och i enlighet med reglerna för verkställandet av inkomster och utgifter som finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.

(6)

Rådet bekräftar sin beslutsamhet att skydda, främja och förverkliga de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och de demokratiska principerna och att stärka rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning i enlighet med Förenta nationernas stadga, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna samt internationell rätt, särskilt internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande, mål, tillämpningsområde och varaktighet

1.   Härmed inrättas en stödåtgärd till förmån för Libanon (mottagaren), som ska finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten (stödåtgärden).

2.   Syftet med stödåtgärden är att stärka den libanesiska försvarsmaktens förmåga och resiliens för att säkerställa den nationella säkerheten och stabiliteten i Libanon, genom att öka dess militära sjukvårdskapacitet och tillhandahålla utrustning till den libanesiska försvarsmaktens operativa personal.

3.   För att uppnå det mål som anges i punkt 2 ska stödåtgärden finansiera följande typer av utrustning som inte utformats för att åstadkomma dödligt våld:

a)

Hälso- och sjukvårdsutrustning till stöd för den militära sjukvården (centrala och regionala centrum).

b)

Individuell utrustning till logistikbrigaden.

4.   Stödåtgärdens varaktighet ska vara 36 månader från och med dagen för ingåendet av det första kontraktet av stödåtgärdsförvaltaren i egenskap av utanordnare, i enlighet med artikel 32.2 a i beslut (Gusp) 2021/509, inbegripet i samband med administrativa arrangemang i enlighet med artikel 37 i samma beslut.

5.   Kontraktet för stödåtgärdens genomförande ska ingås tidigast efter det att facilitetskommittén antagit en ändring av genomförandereglerna för den europeiska fredsfaciliteten.

Artikel 2

Finansiella arrangemang

1.   Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för stödåtgärden ska vara 6 000 000 EUR.

2.   Alla utgifter ska förvaltas i enlighet med beslut (Gusp) 2021/509 och reglerna för verkställandet av inkomster och utgifter som finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.

Artikel 3

Arrangemang med mottagaren

1.   Den höga representanten ska ingå alla nödvändiga arrangemang med mottagaren för att säkerställa att mottagaren efterlever de krav och villkor som fastställts genom detta beslut som ett villkor för tillhandahållandet av stöd inom ramen för stödåtgärden.

2.   De arrangemang som avses i punkt 1 ska omfatta bestämmelser som förpliktar mottagaren att säkerställa

a)

att de enheter inom den libanesiska försvarsmakten som får stöd inom ramen för stödåtgärden efterlever tillämplig internationell rätt, särskilt internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt,

b)

att de tillgångar som tillhandahålls inom ramen för stödåtgärden används korrekt och effektivt för de ändamål för vilka de tillhandahållits,

c)

att underhållet av de tillgångar som tillhandahålls inom ramen för stödåtgärden är tillräckligt för att säkerställa att tillgångarna är användbara och tillgängliga i operativt hänseende under deras livscykel,

d)

att de tillgångar som tillhandahålls inom ramen för stödåtgärden inte kommer att gå förlorade eller överföras utan godkännande från den facilitetskommitté som inrättats enligt beslut (Gusp) 2021/509 till andra personer eller enheter än dem som identifieras i arrangemangen, vid slutet av deras livscykel.

3.   De arrangemang som avses i punkt 1 ska omfatta bestämmelser om tillfälligt upphävande och avslutande av stöd inom ramen för stödåtgärden om mottagaren anses åsidosätta de förpliktelser som anges i punkt 2.

Artikel 4

Genomförande

1.   Den höga representanten ska vara ansvarig för att säkerställa genomförandet av detta beslut i enlighet med beslut (Gusp) 2021/509 och reglerna för verkställandet av inkomster och utgifter som finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten och i enlighet med den integrerade metodiska ramen för bedömning och identifiering av vilka åtgärder och kontroller som krävs vad gäller stödåtgärder inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.

2.   De verksamheter som avses i artikel 1.3 ska genomföras av stödåtgärdsförvaltaren, inbegripet genom administrativa arrangemang i enlighet med artikel 37 i beslut (Gusp) 2021/509.

Artikel 5

Övervakning, kontroll och utvärdering

1.   Den höga representanten ska övervaka att mottagaren respekterar de förpliktelser som anges i artikel 3. Övervakningen ska öka medvetenheten om sammanhanget och riskerna för överträdelser av de förpliktelser som anges i artikel 3 och ska bidra till att förebygga att sådana överträdelser, inbegripet kränkningar av internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt, begås av de enheter inom den libanesiska försvarsmakten som får stöd inom ramen för stödåtgärden.

2.   Kontrollen av utrustningen efter leverans ska organiseras på följande sätt:

a)

Verifiering av leverans, varigenom leveransintyg ska undertecknas av slutanvändarstyrkorna när äganderätten överförs.

b)

Rapportering om inventeringen, genom vilken mottagaren årligen ska rapportera om inventeringen av angivna poster till dess att kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) anser att sådan rapportering inte längre är nödvändig.

c)

Kontroller på plats, varigenom mottagaren på begäran ska ge den höga representanten tillträde för att genomföra kontroller på plats.

3.   Den höga representanten ska göra en slutlig utvärdering när stödåtgärden har avslutats, i syfte att bedöma huruvida stödåtgärden har bidragit till att uppnå de mål som anges i artikel 1.2.

Artikel 6

Rapportering

Under genomförandeperioden ska den höga representanten förelägga Kusp halvårsrapporter om genomförandet av stödåtgärden i enlighet med artikel 63 i beslut (Gusp) 2021/509. Stödåtgärdsförvaltaren ska regelbundet informera den facilitetskommitté som inrättats genom beslut (Gusp) 2021/509 om verkställandet av inkomster och utgifter, i enlighet med artikel 38 i det beslutet, inklusive genom att tillhandahålla information om berörda leverantörer och underleverantörer.

Artikel 7

Tillfälligt upphävande och avslutande

1.   Kusp får besluta att helt eller delvis tillfälligt upphäva genomförandet av stödåtgärden i enlighet med artikel 64 i beslut (Gusp) 2021/509.

2.   Kusp får även rekommendera att rådet avslutar stödåtgärden.

Artikel 8

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 1 december 2022.

På rådets vägnar

J. SÍKELA

Ordförande


(1)  Rådets beslut (Gusp) 2021/509 av den 22 mars 2021 om inrättande av en europeisk fredsfacilitet och om upphävande av beslut (Gusp) 2015/528 (EUT L 102, 24.3.2021, s. 14).

(2)  Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (EUT L 335, 13.12.2008, s. 99).


2.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 311/165


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2022/2357

av den 1 december 2022

om ändring av genomförandebeslut (EU) 2019/451 vad gäller den harmoniserade standarden för vägbanereflektorer

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG (1), särskilt artikel 17.5, och

av följande skäl:

(1)

Enligt förordning (EU) nr 305/2011 ska tillverkare använda de metoder och kriterier i harmoniserade standarder till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning för att bedöma prestandan hos de byggprodukter som omfattas av dessa standarder i förhållande till deras väsentliga egenskaper.

(2)

Genom skrivelse M/111 av den 29 augusti 1996 begärde kommissionen att Europeiska standardiseringskommittén (CEN) och Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) skulle utarbeta harmoniserade standarder till stöd för rådets direktiv 89/106/EEG (2) (uppdraget). Uppdraget möjliggör en översyn av de harmoniserade standarder som utarbetas på grundval av det.

(3)

För att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen och kraven i förordning (EU) nr 305/2011 har CEN sett över den befintliga harmoniserade standarden EN 1463-1:2009 om vägbanereflektorer till vilken en hänvisning har offentliggjorts i ett meddelande från kommissionen (2018/C 092/06) (3). Till följd av detta antogs den reviderade harmoniserade standarden EN 1463-1:2021 om vägbanereflektorer.

(4)

Den reviderade harmoniserade standarden EN 1463-1:2021 innehåller förbättrade metoder för att bedöma de berörda byggprodukternas prestanda. Dessutom var det nödvändigt att förbättra ordalydelsen i vissa bestämmelser för att säkerställa en korrekt och enhetlig tolkning av dem i alla medlemsstater. Det var också nödvändigt att undanta produkter som endast installeras tillfälligt från standardens tillämpningsområde eftersom de inte är byggprodukter i den mening som avses i förordning (EU) nr 305/2011. Den reviderade standarden bidrar därför i hög grad till trafiksäkerheten och undanröjandet av tekniska handelshinder.

(5)

Kommissionen har gjort en bedömning av huruvida den harmoniserade standard som CEN har sett över överensstämmer med det aktuella uppdraget och med förordning (EU) nr 305/2011.

(6)

Den harmoniserade standard som CEN har sett över överensstämmer med det aktuella uppdraget och med förordning (EU) nr 305/2011. Hänvisningen till denna standard bör därför offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(7)

I bilaga I till kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/451 (4) förtecknas hänvisningar till de harmoniserade standarder som utarbetats till stöd för förordning (EU) nr 305/2011. Hänvisningen till den harmoniserade standarden EN 1463-1:2021 bör därför införas i den bilagan.

(8)

I enlighet med artikel 17.5 i förordning (EU) nr 305/2011 ska en samexistensperiod anges för varje harmoniserad standard som ersätter en annan harmoniserad standard.

(9)

Genomförandebeslut (EU) 2019/451 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

För att ge tillverkarna möjlighet att använda den harmoniserade standarden så snart som möjligt efter översynen bör detta beslut träda i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till genomförandebeslut (EU) 2019/451 ska ändras i enlighet med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 1 december 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 88, 4.4.2011, s. 5.

(2)  Rådets direktiv 89/106/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om byggprodukter (EGT L 40, 11.2.1989, s. 12).

(3)  Kommissionens meddelande inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG (Offentliggörande av titlar på och hänvisningar till harmoniserade standarder inom ramen för unionslagstiftningen om harmonisering) (EUT C 92, 9.3.2018, s. 139).

(4)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/451 av den 19 mars 2019 om de harmoniserade standarder för byggprodukter som utarbetats till stöd för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 (EUT L 77 20.3.2019, s. 80).


BILAGA

I bilaga I till genomförandebeslut 2019/451 ska följande post läggas till:

Nr

Hänvisning till standarden

Hänvisning till den ersatta standarden

Datum för samexistensperiodens början (dd.mm.åååå)

Datum för samexistensperiodens slut (dd.mm.åååå)

”7.

EN 1463-1:2021

Vägutrustning – Vägmarkeringar – Vägbanereflektorer – Del 1: Grundläggande funktionskrav

EN 1463-1:2009

Vägutrustning – Vägmarkeringar – Vägbanereflektorer – Del 1: Grundläggande funktionskrav

2.12.2022

2.12.2023”


2.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 311/168


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2022/2358

av den 1 december 2022

om den franska åtgärden för begränsning av utövandet av trafikrättigheter på grund av allvarliga miljöproblem i enlighet med artikel 20 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008

(delgivet med nr C(2022) 8694)

(Endast den franska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 av den 24 september 2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen (1), särskilt artikel 20,

efter samråd med den kommitté som avses i artikel 25.1 i förordning (EG) nr 1008/2008, och

av följande skäl:

I.   FÖRFARANDE

(1)

Genom en skrivelse av den 17 november 2021 (2) underrättade Frankrike, i enlighet med artikel 20.2 i förordning (EG) nr 1008/2008 (förordningen), kommissionen om sin avsikt att införa en tillfällig begränsning med villkor för utövandet av trafikrättigheter på grund av allvarliga miljöproblem (den ursprungliga åtgärden).

(2)

De uppgifter som Frankrike ursprungligen lämnade innefattade 1) artikel 145 i lag nr 2021–1104 av den 22 augusti 2021 om bekämpning av klimatförändringar och förstärkning av motståndskraften mot deras effekter (Loi Climat et Résilience eller lagen(3), 2) en konsoliderad version av artikel L. 6412–3 i transportbalken till följd av lag nr 2021–1104, 3) ett utkast till dekret om fastställande av villkoren för tillämpning av förbudet (utkastet till dekret) och 4) ytterligare uppgifter om bakgrunden och motiveringen till samt innehållet i den ursprungliga åtgärden enligt artikel 20.2 i förordningen.

(3)

Kommissionen mottog två klagomål (ett från flygplatser och ett från flygbolag) (4) om att artikel 145 i lagen inte skulle uppfylla villkoren i artikel 20.1 i förordningen och därför skulle vara oförenlig med unionsrätten.

(4)

De klagande gör särskilt gällande att artikel 145 i lagen skulle vara ineffektiv och oproportionerlig när det gäller att uppnå det eftersträvade målet, att den skulle diskriminera mellan lufttrafikföretag och att dess varaktighet inte skulle vara tidsbegränsad. De klagande anför också att de franska myndigheternas konsekvensbedömning inte är tillräckligt detaljerad och hänvisar i detta sammanhang till det franska statsrådets yttrande (5), och dessutom att luftfartssektorn redan omfattas av andra åtgärder med samma syfte, såsom EU:s system för handel med utsläppsrätter, och snart kommer att omfattas av andra nya lagstiftningsåtgärder, såsom de som föreslås i 55 %-paketet (6). Den ursprungliga åtgärden skulle också gå utöver skyldigheten enligt artikel 147 i samma lag för alla flygbolag som är verksamma i Frankrike att kompensera sina utsläpp på inrikeslinjer.

(5)

Mot bakgrund av sin preliminära bedömning beslutade kommissionen den 15 december 2021 att göra en ytterligare utredning av den ursprungliga åtgärden i enlighet med artikel 20.2 i förordningen (kommissionens beslut av den 15 december 2021). Den beslutade också att den ursprungliga åtgärden inte kunde genomföras förrän kommissionen hade avslutat sin utredning (7).

(6)

I en skrivelse av den 7 januari 2022 begärde kommissionen ytterligare uppgifter från de franska myndigheterna för att den skulle kunna bedöma om den ursprungliga åtgärden uppfyllde villkoren i artikel 20.1 i förordningen.

(7)

I en skrivelse av den 9 maj 2022 lämnade Frankrike ytterligare uppgifter om innehållet i och motiveringen till den ursprungliga åtgärden enligt artikel 20 i förordningen. I en skrivelse av den 21 juni 2022 lämnade Frankrike uppdaterad information om sin underrättelse med ett ändrat utkast till dekret utan undantag (det slutliga utkastet till dekret) samt ytterligare uppgifter med avsikt att bemöta de farhågor som kommissionen och dess avdelningar tagit upp när det gäller dess förenlighet med villkoren i artikel 20.1 i förordningen (nedan gemensamt kallade åtgärden).

II.   BAKGRUND

II.1.   Beskrivning av åtgärden

(8)

Den 22 augusti 2021 antog Frankrike lag nr 2021–1104 om bekämpning av klimatförändringar och förstärkning av motståndskraften mot deras effekter.

(9)

I artikel 145.I i lagen förbjuds, med stöd av artikel 20 i förordningen, reguljär kollektivtrafik för persontransport på alla flyglinjer inom franskt territorium där det finns flera motsvarande direkta järnvägsförbindelser per dag på mindre än två och en halv timme.

(10)

Enligt artikel 145.II och 145.IV i lagen kommer tillämpningen av förbudet att utvärderas efter det att lagen varit i kraft i tre år.

(11)

Enligt artikel 145.I andra stycket i lagen ska, med beaktande av yttrandet från franska statsrådet (Conseil d’Etat), ett senare dekret antas om specificering av villkoren för tillämpning av första stycket, särskilt de berörda järnvägsförbindelsernas egenskaper, som måste säkerställa tillräcklig trafik, och de villkor enligt vilka undantag från detta förbud kan tillåtas när lufttrafiken huvudsakligen avser transport av anslutande passagerare eller kan anses tillhandahålla koldioxidfri lufttransport. Där fastställs också de krav på koldioxidutsläpp per passagerare som måste uppfyllas av flyglinjer för att de ska betraktas som koldioxidfria.

(12)

I det slutliga utkastet till dekret fastställs villkoren för tillämpning av förbudet.

(13)

Enligt artikel 1 i det slutliga utkastet till dekret är förbudet tillämpligt på sådan reguljär kollektivtrafik för persontransport på flyglinjer där en motsvarande järnvägsförbindelse i båda riktningarna innebär en resa på mindre än två och en halv timme

”1°

mellan järnvägsstationer som betjänar samma städer som de berörda flygplatserna, och om den största, sett till trafiken, av de två berörda flygplatserna direkt betjänas av ett höghastighetståg, ska den järnvägsstation som används vara den som betjänar denna flygplats,

utan byte av tåg mellan dessa två järnvägsstationer,

flera gånger om dagen med tillräcklig frekvens och lämpliga tidtabeller,

med mer än åtta timmars närvaro på plats under dagen”.

(14)

Det slutliga utkastet till dekret innehåller inte de undantag för anslutningar och för flyglinjer som kan anses vara koldioxidfria som avses i skäl 11 i kommissionens beslut av den 15 december 2021.

(15)

Enligt artikel 2 i det slutliga utkastet till dekret träder dekretet i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts och gäller i tre år.

(16)

De franska myndigheterna har angett följande (8) i fråga om åtgärden:

”1.

En differentiering införs vid beräkningen av alternativa tågrestider, med full hänsyn till vissa flygplatsers roll i intermodaliteten:

Om den sett till trafiken största flygplatsen för en linje betjänas direkt av ett höghastighetståg, ska den station som används för att beräkna den alternativa järnvägsförbindelsen vara den som betjänar den flygplatsen.

I alla andra fall ska den station som används för att beräkna den alternativa järnvägsförbindelsen vara den station som betjänar samma stad som den berörda flygplatsen.

Av de 8 identifierade linjerna är det bara två flygplatser som direkt betjänas av ett höghastighetståg: Paris-Charles de Gaulle och Lyon-Saint-Exupéry.

Flygplatsen Paris-Charles de Gaulle har den femte högsta transferkvoten i Europa (30 %, källa: IATA 2019) och infrastrukturen finns för att få tillträde till flygplatsen via höghastighetståget. De franska myndigheterna anser därför att det intermodala syftet med flygplatsen Paris-Charles de Gaulle, till skillnad från Paris-Orly, som är en linjeflygplats (med 7 % intermodala anslutningar, samma källa), och dess läge vid plattformen för en station som ansluter till höghastighetstågnätet innebär att den stationen måste betraktas som en självständig destination vid analysen av alternativa tågförbindelser från Bordeaux, Lyon, Nantes eller Rennes.

På samma sätt har flygplatsen Lyon-Saint-Exupéry en station för höghastighetståg som måste betraktas som en självständig destination vid analysen av de olika linjerna, särskilt linjen Marseille – Lyon.

2.

Dessutom har de franska myndigheterna beslutat att ytterligare specificera villkoren för att en järnvägsförbindelse ska betraktas som godtagbar (9): den ska ha tillräcklig frekvens och lämpliga tidpunkter i enlighet med ordalydelsen i artikel 16 i förordning (EG) nr 1008/2008 om allmän trafikplikt. Denna definition ska göra det möjligt att säkerställa att artikel 20 i förordningen iakttas, genom att åtgärden omgärdas av en noggrann definition av begreppet ’tillräcklig trafik’.”

(17)

De franska myndigheterna anger (10) vidare följande: ”I praktiken […] kommer situationen för de åtta förbindelser som anges i den ursprungliga underrättelsen att vara följande:

”—

De tre linjerna mellan Paris-Orly och Bordeaux, Nantes och Lyon kommer att förbjudas för alla lufttrafikföretag.

Linjerna mellan Paris-Charles de Gaulle å ena sidan och Bordeaux och Nantes å andra sidan undantas från åtgärdens tillämpningsområde på grund av en tågrestid på över två och en halv timme till stationen för flygplatsen Paris-Charles de Gaulle (de bästa restiderna är cirka tre och en halv timme respektive cirka tre timmar).

Linjerna mellan Paris-Charles de Gaulle å ena sidan och Rennes och Lyon å andra sidan och linjen Lyon – Marseille undantas från åtgärden på grund av den nuvarande situationen när det gäller järnvägsutbudet. Även om tågresor kan erbjuda restider som är kortare än två och en halv timme, ger de inte tillträde till flygplatsen Paris-Charles de Gaulle (eller flygplatsen Lyon-Saint-Exupéry när det gäller linjen Lyon – Marseille) tillräckligt tidigt på morgonen eller tillräckligt sent för avfärd på kvällen.

En framtida förbättring av tågtrafiken, med tillräcklig frekvens och lämpliga tidpunkter, särskilt för anslutningsändamål, kan göra det möjligt att förbjuda dessa flyglinjer.”

I sitt svar bifogade de franska myndigheterna dessutom en bilaga med närmare uppgifter om hur kriterierna i det slutliga utkastet till dekret tillämpas på de åtta flygförbindelser som nämns ovan.

(18)

De franska myndigheterna specificerar också att ”situationen för förbjudna linjer och linjer som kan påverkas av förbudet (främst inrikeslinjer som förbinder flygplatserna Paris-Charles de Gaulle, Paris-Orly och Lyon-Saint-Exupéry med destinationer som betjänas av höghastighetståg) kommer att undersökas före varje tidtabellsperiod” (dvs. varje gång programmen läggs fram). ”Dessutom kommer DGAC under åtgärdens tillämpningsperiod att hålla förteckningen över de linjer som faktiskt är förbjudna uppdaterad för allmänheten och klargöra sambandet mellan dessa förbud och kriterierna i dekretet.”

(19)

Dessutom upprepar och preciserar de franska myndigheterna sitt på begäran av kommissionen inlämnade åtagande att ”genomföra och till Europeiska kommissionens avdelningar överlämna en utvärdering av åtgärden 24 månader efter att åtgärden trätt i kraft. Denna utvärdering kommer särskilt att beakta åtgärdens effekter på miljön, inbegripet klimatförändringar, och på den inre marknaden för lufttrafik.”

II.2.   Kommissionens beslut av den 15 december 2021

(20)

I sitt beslut av den 15 december 2021 ansåg kommissionen, på grundval av sin preliminära bedömning, att den ursprungliga åtgärd som Frankrike anmälde den 17 november 2021 gav upphov till farhågor om dess förenlighet med villkoren i artikel 20.1 i förordningen när det gäller icke-diskriminering, snedvridning av konkurrensen, motivering och proportionalitet.

(21)

Kommissionen ansåg att de två första ursprungliga undantagen, som gynnade lufttrafik med en majoritet av anslutande passagerare, innebar en risk för potentiell diskriminering och snedvridning av konkurrensen mellan lufttrafikföretag och att det tredje undantaget, som gynnade lufttrafik som inte skulle överskrida en högsta utsläppsgräns, krävde en ytterligare analys av dess potentiella effekter på konkurrensen och i fråga om potentiell diskriminering mellan lufttrafikföretag.

(22)

Omfattningen av undantagen gav också upphov till frågor om den ursprungliga åtgärdens effektivitet i förhållande till det mål som eftersträvades, eftersom uppnåendet av miljömålet skulle hindras av att de två första undantagen tillämpades.

III.   BEDÖMNING AV ÅTGÄRDEN

(23)

Inledningsvis noterar kommissionen att artikel 20 i förordningen, i egenskap av ett undantag från artikel 15 i förordningen och rätten för EU-lufttrafikföretag att fritt bedriva lufttrafik inom EU, måste tolkas på ett sätt som begränsar dess tillämpningsområde till vad som är absolut nödvändigt för att skydda de intressen som den ger medlemsstaterna möjlighet att skydda.

Huruvida det finns allvarliga miljöproblem

(24)

Kommissionen stöder åtgärder för att främja en ökad användning av koldioxidsnåla transportsätt samtidigt som det säkerställs att den inre marknaden fungerar väl. Ett av målen för kommissionens strategi för hållbar och smart mobilitet (mobilitetsstrategin) är att skapa förutsättningar för transportföretag att senast 2030 erbjuda sina kunder koldioxidneutrala alternativ för tidtabellsbaserad kollektivtrafik i EU med resor på mindre än 500 km.

(25)

Redan i sitt beslut av den 15 december 2021 bekräftade kommissionen att det avsedda syftet med den åtgärd som anmälts av Frankrike är att bidra till att motverka klimatförändringar genom att använda mindre koldioxidintensiva transportsätt när det finns lämpliga alternativ.

(26)

I sitt svar av den 9 maj 2022 säger Frankrikes myndigheter att ”den åtgärd som anmälts av de franska myndigheterna är ett resultat av arbetet inom ramen för medborgarkonventet om klimatet, som resulterade i 149 åtgärder för att påskynda kampen mot klimatförändringar”. De specificerar vidare att ”det som mest står på spel med att minska flygningarna är att i samverkan med ett antal andra åtgärder agera mot klimatförändringar”, samtidigt som de betonar att ”de sekundära positiva effekterna på buller och lokala föroreningar följer naturligt av den minskade flygtrafik som åtgärden leder till”.

(27)

I sitt förslag till förordning om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (Europeisk klimatlag) (11) anger kommissionen att åtgärder mot klimatförändringarna inte kan vänta och hänvisar till specialrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om effekterna av en global uppvärmning på 1,5 grader Celsius över förindustriella nivåer och relaterade banor för globala växthusgasutsläpp, där det i synnerhet bekräftas att växthusgutsläppen snabbt måste minskas (12).

(28)

I den europeiska gröna given efterlyses en minskning av transportsektorns växthusgasutsläpp med 90 % fram till 2050 och ett hållbart transportsystem som helhet. Som det anges i mobilitetsstrategin: ”För att uppnå denna systemförändring måste vi 1) göra alla transportslag mer hållbara, 2) göra hållbara alternativ mer tillgängliga i ett multimodalt system och 3) införa rätt incitament för att driva på omställningen. […] Det innebär att vi måste använda alla politiska verktyg […].”

(29)

För att uppnå det målet måste hållbara transportbeslut, t.ex. att använda höghastighetståg, främjas. Såsom framhålls i mobilitetsstrategin kräver detta att lämplig (järnvägs)trafik finns på plats med konkurrenskraftiga priser, frekvenser och komfortnivåer.

(30)

I detta sammanhang anser kommissionen att Frankrike gör rätt i att anse att det föreligger ett allvarligt miljöproblem i den aktuella situationen, vilket inbegriper ett brådskande behov av att minska utsläppen av växthusgaser, och att en åtgärd, såsom den som de franska myndigheterna planerar, kan vara motiverad enligt artikel 20.1 i förordningen, förutsatt att den i enlighet med artikel 20.1 i förordningen är icke-diskriminerande, inte snedvrider konkurrensen mellan lufttrafikföretag, inte är mer restriktiv än vad som krävs för att lindra problemet och har en begränsad giltighetstid på högst tre år, varefter den bör omprövas.

Icke-diskriminering och snedvridning av konkurrensen

(31)

När det gäller icke-diskriminering och inverkan på konkurrensen innehöll den ursprungliga åtgärden två undantag till förmån för lufttrafik där majoriteten av trafiken utgörs av anslutande passagerare, vilka enligt kommissionens inledande bedömning (13) skulle ha inneburit en risk för potentiell diskriminering och snedvridning av konkurrensen mellan lufttrafikföretag.

(32)

På grundval av de ytterligare uppgifter som lämnats av de franska myndigheterna anser kommissionen att sådana undantag, oavsett vilken andel anslutande passagerare som övervägs, skulle innebära faktisk diskriminering och leda till en snedvridning av konkurrensen till nackdel för befintliga eller potentiella linjeflygbolag vars affärsmodell inte är inriktad på anslutande passagerare.

(33)

Genom att Frankrike drog tillbaka de två undantagen löstes farhågorna i samband med dessa två undantag när det gäller risken för potentiell diskriminering och snedvridning av konkurrensen mellan lufttrafikföretag.

(34)

De kriterier som används för förbudet i det slutliga utkastet till dekret bygger på tågförbindelsernas längd och tidtabellers frekvens och lämplighet och är därför objektiva till sin karaktär. Förbudet är tillämpligt på all reguljär kollektivtrafik för persontransport på flyglinjer där en motsvarande järnvägsförbindelse i båda riktningarna innebär en resa på mindre än två och en halv timme och uppfyller de villkor enligt artikel 1 i det slutliga utkastet till dekret som avses i skäl 13. Eftersom ingen lufttrafik kommer att undantas från förbudet leder åtgärden inte till någon diskriminering baserad på ett lufttrafikföretags nationalitet, identitet eller affärsmodell eller till någon snedvridning av konkurrensen mellan lufttrafikföretag.

Åtgärden bör inte vara mer restriktiv än vad som krävs för att lindra problemen

(35)

Enligt artikel 20.1 i förordningen får en sådan åtgärd inte vara mer restriktiv än vad som krävs för att lindra problemen.

(36)

Såsom anges i skäl 30 innefattar det problem som de franska myndigheterna identifierat i detta fall ett akut behov av att minska utsläppen av växthusgaser. I sin bedömning av huruvida åtgärden inte är mer restriktiv än vad som krävs för att lindra problemet i fråga undersöker kommissionen om åtgärden kan uppnå målet – som är att bidra till att minska utsläppen av växthusgaser – och inte går utöver vad som krävs för att uppnå målet, med beaktande av huruvida andra transportsätt erbjuder lämpliga trafiknivåer för att säkerställa nödvändig konnektivitet.

(37)

I detta sammanhang måste de negativa konsekvenserna för de europeiska medborgarna och konnektiviteten av eventuella begränsningar av trafikrättigheter uppvägas av tillgången till prismässigt överkomliga, bekväma och mer hållbara alternativa transportsätt.

(38)

Som en inledande anmärkning noterar kommissionen att en rad olika lagstiftningsverktyg och andra verktyg håller på att utarbetas för att hjälpa och ytterligare uppmuntra luftfartssektorn att avsevärt minska sina koldioxidutsläpp och bli mer hållbar. Som en del av sitt 55 %-paket lade kommissionen fram ett förslag om att se över EU:s utsläppshandelssystem (14) för att stärka prissignalen för koldioxidutsläpp, ett förslag om översyn av energiskattedirektivet (15) som avskaffar det obligatoriska undantaget för flygbränslen samt ett nytt lagstiftningsförslag, ReFuelEU Aviation (16). Det initiativet syftar till att fasa ut fossila bränslen i luftfartssektorn genom att föreskriva användning av hållbara flygbränslen och samtidigt säkerställa en välfungerande luftfartsmarknad. Kommissionens förslag om att uppdatera lagstiftningen om det gemensamma europeiska luftrummet och reglerna för flygledningstjänst (17) skapar också stor potential för modernisering och hållbarhet, genom att bidra till att minska onödig bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp på grund av ineffektiva flygningar och fragmentering av luftrummet. Dessa lagstiftningsförslag diskuteras för närvarande av medlagstiftarna och är ännu inte tillämpliga. När de väl har antagits bör de på ett effektivt sätt bidra till utfasningen av fossila bränslen i luftfartssektorn i en sådan utsträckning att den aktuella åtgärden inte längre torde behövas.

(39)

Inte desto mindre noterar kommissionen att Frankrike, i syfte att fram till dess bidra till att minska utsläppen av växthusgaser från luftfartssektorn, har valt att tillfälligt begränsa utövandet av trafikrättigheter för inrikes reguljär kollektivtrafik för persontransport på flyglinjer där det finns flera motsvarande direkta dagliga järnvägsförbindelser på mindre än två och en halv timme med tillräcklig frekvens och lämpliga tider.

(40)

När det gäller huruvida andra transportsätt erbjuder lämpliga trafiknivåer noterar kommissionen att det i artikel 1 i det slutliga utkastet till dekret föreskrivs en mer detaljerad uppsättning relevanta och objektiva krav som beaktar förbindelsernas kvalitet för både linjeflygpassagerare och anslutande passagerare. Dessutom har de franska behöriga myndigheterna åtagit sig att före varje tidtabellsperiod på förhand bedöma om järnvägsförbindelsen erbjuder en lämplig trafiknivå på en given linje (enligt definitionen i artikel 1 i det slutliga utkastet till dekret) och därefter informera potentiellt intresserade lufttrafikföretag på lämpligt sätt om vilka linjer som kan fortsätta att trafikeras. Detta innebär även att en linje som förbjudits potentiellt skulle kunna trafikeras igen om järnvägsförbindelsens kvalitet ändras och om den inte längre uppfyller villkoren för en lämplig trafiknivå, vilket stimulerar tillhandahållandet av järnvägsförbindelser av god kvalitet som erbjuder lämpliga trafiknivåer. Kommissionen anser att en sådan dynamisk strategi som tar hänsyn till den framtida utvecklingen av järnvägsförbindelser skulle främja multimodalitet i linje med mobilitetsstrategins mål och gynna konnektiviteten.

(41)

När det gäller åtgärdens miljöfördelar säger Frankrikes myndigheter att ”upphörandet med de tre linjerna Orly – Bordeaux, Orly – Lyon och Orly – Nantes, som redan är i kraft (18), leder till en total minskning av koldioxidutsläppen från luftfart med 55 000 ton”. (19)

(42)

De anger också att Air Frances totala utbud av platser på linjerna Paris Charles de Gaulle (CDG) – Bordeaux, CDG – Lyon och CDG – Nantes har varit stabilt sedan 2019 (mellan -1 % och +3 % beroende på linje) och inte har lett till någon överföring av kapacitet från Orly.

(43)

De franska myndigheterna räknar med att personer i första hand kommer att byta till höghastighetståg snarare än till bussar eller bilar. De tillgängliga uppgifter som det hänvisas till (20) tycks peka på en historisk preferens för järnvägsförbindelser bland de personer som använder flygförbindelser. För att få fram uppskattningar av trafikomställningens potentiella inverkan på utsläppsminskningar beräknade de franska myndigheterna två extrema scenarier för linjen Orly – Bordeaux: enligt de franska myndigheterna skulle åtgärden enligt det sämsta scenariot (21) leda till en minskning av koldioxidutsläppen med nästan 50 % (-48,2 %) och enligt det bästa scenariot (full trafikomställning till järnväg) till 98,3 % lägre utsläpp.

(44)

Flyglinjerna CDG – Lyon, CDG – Rennes och Lyon – Marseille omfattas för närvarande inte av åtgärden, eftersom ett eller flera av villkoren i artikel 1 i det slutliga utkastet till dekret (ännu) inte är uppfyllda. De franska myndigheterna säger dock att dessa tre flyglinjer kan omfattas av förbudet så snart en järnvägsoperatör förbättrar villkoren för sin trafik (främst vad gäller föreslagna tidtabeller). De franska myndigheterna uppskattar att ett förbud mot dessa tre ytterligare linjer skulle kunna leda till potentiella utsläppsminskningar på 54 900 ton koldioxid. I jämförelse därmed omfattas linjerna CDG – Bordeaux och CDG – Nantes inte och kommer inte, enligt de franska myndigheternas uppgifter (se skäl 17), att omfattas av åtgärden så länge det inte sker några strukturella förbättringar av järnvägstrafiken.

(45)

Frankrikes myndigheter framhåller även en potentiell positiv effekt av åtgärden i det att den ”förhindrar inrättandet av linjeflygförbindelser från Parisregionen till 60 % av de 40 befolkningsmässigt största städerna i den europeiska delen av Frankrike”, eftersom ”24 av dessa städer är tillgängliga från Paris på mindre än två och en halv timme med tåg”. Till stöd för detta hänvisar de till lufttrafikföretagens frihet att bedriva verksamhet på den inre marknaden och till tillväxtdynamiken hos linjetrafiken under tiden före pandemin.

(46)

I avvaktan på antagandet och genomförandet av de effektivare åtgärder för att minska koldioxidutsläpp från luftfart som nämns i skäl 38 anser kommissionen att åtgärden, även om den i sig inte kan undanröja de allvarliga problemen i fråga, ändå på kort sikt kan bidra till att minska utsläppen från luftfartssektorn och bekämpa klimatförändringarna.

(47)

Kommissionen noterar vidare att åtgärden innebär en begränsad restriktion av friheten att tillhandahålla luftfartstjänster. Den inriktas bara på de linjer där det finns ett mer hållbart transportsätt som erbjuder en lämplig trafiknivå enligt definitionen i artikel 1 i det slutliga utkastet till dekret.

(48)

Vidare noterar kommissionen Frankrikes åtaganden som det hänvisas till i skäl 18 om att undersöka ”situationen för förbjudna linjer och linjer som kan påverkas av förbudet […] före varje tidtabellsperiod”, och i skäl 19 om att ”genomföra och till Europeiska kommissionens avdelningar överlämna en utvärdering av åtgärden 24 månader efter att åtgärden trätt i kraft. Denna utvärdering kommer särskilt att beakta åtgärdens effekter på miljön, inbegripet klimatförändringar, och på den inre marknaden för lufttrafik.” Detta borde göra det möjligt för de franska myndigheterna att genomdriva åtgärden på ett korrekt sätt så att den inte går utöver vad som krävs för att lindra de allvarliga problemen i fråga eller att, i tillämpliga fall, upphäva åtgärden om den inte längre anses nödvändig och proportionerlig i förhållande till det eftersträvade målet.

(49)

Kommissionen noterar också att ”DGAC under åtgärdens tillämpningsperiod [kommer] att hålla förteckningen över de linjer som faktiskt är förbjudna uppdaterad för allmänheten och klargöra sambandet mellan dessa förbud och kriterierna i dekretet”. Detta kommer att säkerställa den nödvändiga öppenheten gentemot europeiska medborgare och berörda parter och göra det möjligt för dem att i tillämpliga fall överklaga åtgärden på nationell nivå.

(50)

Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att åtgärden, i avvaktan på antagandet och genomförandet av de effektivare åtgärder för att minska koldioxidutsläppen från lufttransporter som nämns i skäl 38, inte är mer restriktiv än vad som krävs för att lindra problemen.

Begränsad giltighetstid

(51)

I enlighet med artikel 20.1 i förordningen ska åtgärden ha en begränsad giltighetstid på högst tre år, varefter den ska omprövas.

(52)

Såsom anges i skäl 10 kommer tillämpningen av förbudet att utvärderas efter det att åtgärden varit i kraft i tre år, vilket är den längsta tillåtna tiden enligt artikel 20.1 i förordningen.

(53)

Till följd av de farhågor som uttryckts av kommissionen och i linje med artikel 20.1 i förordningen har giltighetstiden för det slutliga utkastet till dekret begränsats till tre år (skäl 15). Dessutom har Frankrike åtagit sig att ”genomföra och till Europeiska kommissionens avdelningar överlämna en utvärdering av åtgärden 24 månader efter att åtgärden trätt i kraft. Denna utvärdering kommer särskilt att beakta åtgärdens effekter på miljön, inbegripet klimatförändringar, och på den inre marknaden för lufttrafik.” Om en ny åtgärd planeras till följd av denna analys ska Frankrike i enlighet med artikel 20.2 i förordningen underrätta kommissionen om detta.

(54)

Kommissionen anser därför att åtgärden har en begränsad giltighetstid på tre år.

IV.   SLUTSATS

(55)

På grundval av en utredning av underrättelsen och mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att den planerade åtgärden uppfyller villkoren i artikel 20.1 i förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den åtgärd som beskrivs i Frankrikes underrättelse av den 17 november 2021, i dess ändrade lydelse enligt skrivelsen av den 21 juni 2022, är förenlig med artikel 20.1 i förordningen.

Frankrike ska ompröva åtgärden efter att den varit i kraft i 24 månader och i enlighet med artikel 20.2 i förordningen underrätta kommissionen om eventuella nya åtgärder som planeras till följd av en sådan omprövning.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Republiken Frankrike.

Utfärdat i Bryssel den 1 december 2022.

På kommissionens vägnar

Adina-Ioana VĂLEAN

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 293, 31.10.2008, s. 3.

(2)  Registrerad under Ares (2021) 7093428.

(3)  Giltig elektronisk version av Frankrikes officiella tidning nr 196 av den 24 augusti 2021 https://www.legifrance.gouv.fr/download/pdf?id=x7Gc7Ys-Z3hzgxO5KgI0zSu1fmt64dDetDQxhvJZNMc=

(4)  CHAP(2021)03705 av den 6 oktober 2021 och CHAP(2021)03855 av den 20 oktober 2021.

(5)  https://www.conseil-etat.fr/avis-consultatifs/derniers-avis-rendus/au-gouvernement/avis-sur-un-projet-de-loi-portant-lutte-contre-le-dereglement-climatique-et-ses-effets

(6)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: 55 %-paketet (”Fit for 55”): nå EU:s klimatmål 2030 för klimatneutralitet, COM(2021) 550 final.

(7)  Kommissionens genomförandebeslut av den 15 december 2021, C(2021) 9550.

(8)  I de ytterligare uppgifter som lämnades den 9 maj 2022.

(9)  I de ytterligare uppgifter som lämnades den 9 maj 2022 hade de franska myndigheterna felaktigt angett att de dessutom hade beslutat att närmare precisera villkoren för att en järnvägsförbindelse ska betraktas som utbytbar. Texten korrigerades efter att ha kontrollerats med de franska myndigheterna.

(10)  I de ytterligare uppgifter som lämnades den 21 juni 2022.

(11)  Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (Europeisk klimatlag) (COM(2020) 80 final, 2020/0036 (COD)).

(12)  Se skäl 2. Anges också i skäl 3 i den europeiska klimatlagen, (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

(13)  Se skäl 21 ovan.

(14)  COM(2021) 552 final, 14.7.2021.

(15)  COM(2021) 563 final, 14.7.2021.

(16)  COM(2021) 561 final, 14.7.2021.

(17)  COM(2020) 577 final och COM(2020) 579 final, 22.9.2020.

(18)  Kommissionen noterar att Air France redan 2020 hade beslutat att upphöra med sin verksamhet på dessa tre linjer, särskilt i samband med det lån och den statliga lånegaranti som Frankrike beviljat. Ett förbud mot dessa linjer kommer därför inte att leda till en faktisk minskning av utsläppen. Icke kvantifierbara miljöfördelar kan dock uppstå eftersom lufttrafikföretag som kan vara intresserade av att trafikera dessa linjer kommer att hindras från att göra detta.

(19)  DGAC:s uppskattningar baserade på 2019 års trafik.

(20)  Se High-speed rail: lessons for policy makers from experiences abroad, D Albalate, G Bel – Public Administration Review (2012) (som det hänvisas till i den franska skrivelsen av den 17 november 2021).

(21)  Utifrån antagandet att ”flygpassagerare byter till järnvägs- respektive vägtransport med samma andelar som passagerare som redan reste med dessa alternativa transportsätt när det fanns en flygförbindelse (utan beaktande av alternativet ”övriga”). Dessa andelar baseras på 2019 års undersökning om personers mobilitet.” De tillägger dock att ”om man antar att det sker en fullständig övergång till vägtransport kommer vinsterna av att upphöra med flygtrafiken att halveras”.


2.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 311/176


EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2022/2359

av den 22 november 2022

om antagande av interna regler om begränsningar av registrerades rättigheter i samband med Europeiska centralbankens interna verksamhet (ECB/2022/42)

EUROPEISKA CENTRALBANKENS DIREKTION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 11.6,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (1), särskilt artikel 25, och

av följande skäl:

(1)

Europeiska centralbanken (ECB) utför sina uppgifter i enlighet med fördragen.

(2)

I enlighet med artikel 45.3 i förordning (EU) 2018/1725 fastställer Europeiska centralbankens beslut (EU) 2020/655 (ECB/2020/28) (2) de allmänna bestämmelserna som genomför förordning (EU) 2018/1725 vad gäller ECB. I synnerhet anges reglerna för utnämning av ECB:s dataskyddsombud (DPO) och dennes uppdrag, inbegripet arbetsuppgifter, åligganden och befogenheter.

(3)

Vid utövandet av de uppgifter som ECB tilldelats fungerar ECB, och särskilt den berörda organisatoriska enheten, som personuppgiftsansvarig när den, ensam eller tillsammans med andra, fastställer ändamålen och medlen för att behandla personuppgifter.

(4)

I samband med ECB:s interna verksamhet har olika affärsområden inom ECB (bland annat generaldirektoratet för personalfrågor (GD/HR), byrån för efterlevnad och organisationsstyrning (CGO), direktoratet för internrevision (D/IA) och generaldirektoratet för rättsfrågor (GD/L)) anförtrotts uppgifter inom den rättsliga ramen som reglerar anställningsfrågor vid ECB och som omfattar behandling av personuppgifter. Sådana uppgifter kan t.ex. omfatta åtgärder som vidtas i samband med eventuella överträdelser av tjänsterelaterade skyldigheter (inbegripet utredningar av olämpligt beteende i enlighet med ECB:s ramverk för värdighet på arbetsplatsen och uppföljning av rapporteringen av olaglig verksamhet eller varje överträdelse av tjänsterelaterade skyldigheter oavsett kanal, bland annat genom ECB:s verktyg för visselblåsning), uppgifter som rör urvalsförfaranden, uppgifter som GD/HR utför inom ramen för sitt uppdrag vad gäller resultatstyrning, befordran, direktutnämning av ECB-personal, kompetensutveckling, inbegripet talanggenomgångar inom och mellan affärsområden, lönehöjningar och bonusar samt beslut om rörlighet och semester, prövning av interna överklaganden från ECB:s personal (bland annat genom ett administrativt omprövningsförfarande, klagomålsförfaranden, särskilda former av överklaganden eller genom medicinska kommittéer) och uppföljning av dessa, CGO:s rådgivande uppgifter i enlighet med ECB:s etiska ramverk (som anges i del 0 i ECB:s personalföreskrifter), CGO:s uppgifter i samband med efterlevnadskontroll av privat finansiell verksamhet (inbegripet samarbete med en extern tjänsteleverantör som har utsetts i enlighet med artikel 0.4.3.3 i ECB:s personalföreskrifter) och de revisioner som utförs av D/IA samt de uppgifter som utförs i samband med det administrativa cirkuläret 01/2006 om interna administrativa utredningar (3) när direktoratet genomför utredningsverksamhet och administrativa utredningar i situationer som skulle kunna få en disciplinär dimension för ECB-personal (inbegripet uppgifter för de personer som utför utredningen eller som ingår i utredningsgruppen om dessa ska samla in underlag och fastställa relevanta omständigheter).

(5)

Enligt Europeiska centralbankens beslut (EU) 2016/456 (ECB/2016/3) (4) ska ECB till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, antingen på byråns begäran eller på eget initiativ, överföra uppgifter som ECB innehar och som tyder på förekomst av eventuella fall av bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Enligt beslut (EU) 2016/456 (ECB/2016/3) ska de berörda parterna i så fall snabbt informeras, förutsatt att detta inte skadar utredningen och att det inte under några omständigheter får dras slutsatser om en namngiven berörd part utan att den berörda personen getts möjlighet att yttra sig över alla uppgifter som rör denne, inbegripet bevis som finns mot vederbörande.

(6)

Enligt artikel 4 b i beslut (EU) 2020/655 (ECB/2020/28) måste dataskyddsombudet utreda frågor och incidenter som rör uppgiftsskydd, antingen på eget initiativ eller på begäran av ECB.

(7)

Avdelningen för skydd och säkerhet inom direktoratet för administration ansvarar för att göra utredningar i syfte att säkerställa det fysiska skyddet vid ECB för personer, lokaler och egendom, samt för att samla in hotunderrättelser och analysera säkerhetsincidenter.

(8)

ECB har en skyldighet att samarbeta lojalt med nationella myndigheter, inbegripet nationella straffrättsliga myndigheter. Framför allt gäller enligt Europeiska centralbankens beslut (EU) 2016/1162 (ECB/2016/19) (5) i så fall att om det inkommer en förfrågan från en nationell brottsutredande myndighet och informationen rör de uppgifter som ECB tilldelats genom rådets förordning (EU) nr 1024/2013 eller (6) andra uppgifter som rör ECBS/Eurosystemet, får ECB, under vissa förutsättningar, lämna ut förtrolig information som den innehar till en nationell behörig myndighet eller nationell centralbank för överlämnande till den nationella brottsutredande myndigheten i fråga.

(9)

Enligt rådets förordning (EU) 2017/1939 (7)ska ECB utan dröjsmål förse Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) med all information om misstänkta brott som omfattas av dess behörighet.

(10)

ECB ska samarbeta med de EU-organ som utövar en tillsyns-, övervaknings- eller revisionsfunktion över ECB, såsom Europeiska datatillsynsmannen, Europeiska revisionsrätten och Europeiska ombudsmannen, när de utför sina respektive uppgifter. ECB får i detta sammanhang behandla personuppgifter för att kunna besvara förfrågningar, samråda med och lämna ut information till sådana organ.

(11)

Enligt ECB:s interna ram för tvistlösning får ECB:s personal när och hur som helst kontakta en medlare för att begära medlarstöd med att lösa eller förhindra en arbetsrelaterad tvist. Enligt denna ram ska all kommunikation med medlaren skyddas av sekretess. Allt som nämns under medlingsförfarandet betraktas som konfidentiellt och varje part som deltar i medlingen får enbart använda denna information för medlingsförfarandet, utan att det påverkar eventuella rättsliga förfaranden. Medlaren får i undantagsfall lämna ut information när det framstår som nödvändigt för att förhindra en överhängande risk för allvarlig skada på en persons fysiska eller psykiska integritet.

(12)

ECB strävar efter att säkerställa arbetsvillkor som skyddar personalens hälsa och säkerhet och respekterar deras värdighet på arbetsplatsen genom att tillhandahålla rådgivningstjänster som stöd. ECB:s personal kan vända sig till en rådgivare i sociala frågor vad ärendet än gäller, inbegripet känslomässiga, personliga och arbetsrelaterade frågor. Rådgivaren i sociala frågor får inte ha tillgång till ECB-personalens personalakter, om de inte har gett sitt uttryckliga medgivande. Information som har lämnats eller uttalanden som har gjorts av en enskild person till rådgivaren i sociala frågor får inte offentliggöras, såvida inte denna person uttryckligen har gett sitt medgivande eller om detta krävs enligt lag.

(13)

I samband med sin interna verksamhet behandlar ECB olika kategorier av uppgifter som kan ha samband med en identifierad eller identifierbar fysisk person. Icke uttömmande förteckningar över de kategorier av personuppgifter som behandlas av ECB inom ramen för dess interna verksamhet återfinns i bilagorna till detta beslut. Personuppgifter kan också ingå i en bedömning, exempelvis det ansvariga affärsområdets bedömning av den fråga som undersöks – inbegripet t.ex. en bedömning av GD/HR, GD/L, D/IA eller av en disciplinkommitté eller undersökningskommitté om överträdelser av tjänsterelaterade skyldigheter.

(14)

Inom ramen för skäl 4–13 är det lämpligt att närmare ange på vilka grunder ECB får begränsa de registrerades rättigheter.

(15)

När ECB utför sina uppgifter är målsättningen att uppnå unionens viktiga mål av generellt allmänt intresse. Av denna orsak bör utförandet av sådana uppgifter säkerställas enligt vad som diskuteras i förordning (EU) 2018/1725, särskilt artikel 25.1 b, c, d, f, g och h.

(16)

I enlighet med artikel 25.1 i förordning (EU) 2018/1725 bör begränsningar av tillämpningen av artiklarna 14–22, 35 och 36 och, i den mån dess bestämmelser motsvarar de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i artiklarna 14–22, artikel 4 i den förordningen fastställas i interna regler eller rättsakter som antas med stöd av fördragen. ECB bör därför fastställa de regler enligt vilka den får begränsa de registrerades rättigheter när den utför sina uppgifter.

(17)

ECB bör motivera varför sådana begränsningar av de registrerades rättigheter är absolut nödvändiga och proportionella i ett demokratiskt samhälle för att skydda de mål som eftersträvas vid utövandet av dess offentliga makt och de funktioner som är knutna till denna, samt hur ECB respekterar de grundläggande rättigheterna och friheterna samtidigt som sådana begränsningar införs.

(18)

Inom denna ram är ECB skyldig att i största möjliga utsträckning respektera de registrerades grundläggande rättigheter, särskilt de som rör rätten till information, tillgång och rättelse, rätten till radering, begränsning av behandling, rätten till information till den registrerade om en personuppgiftsincident eller konfidentialitet för information i enlighet med förordning (EU) 2018/1725.

(19)

ECB kan dock vara skyldig att begränsa den information som lämnas till registrerade och andra registrerades rättigheter för att skydda utförandet av sina uppgifter, särskilt sina egna utredningar och förfaranden, andra myndigheters utredningar och förfaranden samt andra personers grundläggande rättigheter och friheter i samband med ECB:s utredningar eller andra förfaranden.

(20)

ECB bör häva en begränsning som redan har tillämpats i den utsträckning som den inte längre behövs.

(21)

Dataskyddsombudet bör granska tillämpningen av begränsningar för att säkerställa att detta beslut och förordning (EU) 2018/1725 följs.

(22)

I detta beslut fastställs regler för ECB:s begränsning av de registrerades rättigheter när ECB behandlar personuppgifter i samband med sin interna verksamhet, men direktionen har antagit ett separat beslut om interna regler om begränsningar av rättigheter när ECB utför sina tillsynsuppgifter.

(23)

ECB kan eventuellt tillämpa ett undantag i enlighet med förordning (EU) 2018/1725 vilket gör en begränsning onödig, särskilt de som anges i artiklarna 15.4, 16.5, 19.3 och 35.3 i den förordningen.

(24)

Undantag från de registrerades rättigheter enligt artiklarna 17, 18, 20, 21, 22 och 23 i förordning (EU) 2018/1725 vad gäller arkivändamål av allmänt intresse får föreskrivas i interna regler eller rättsakter som ECB antar på grundval av fördragen med avseende på dess arkivering, med förbehåll för de villkor och skyddsåtgärder som krävs i enlighet med artikel 25.4 i förordning (EU) 2018/1725.

(25)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 41.2 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den 12 mars 2021.

(26)

ECB:s personalkommitté har hörts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   I detta beslut fastställs regler för ECB:s begränsning av de registrerades rättigheter vid behandling av personuppgifter, som registreras i det centrala registret, inom ramen för ECB:s interna verksamhet.

2.   De registrerades rättigheter som kan begränsas anges i följande artiklar i förordning (EU) 2018/1725:

a)

Artikel 14 (klar och tydlig information och kommunikation samt klara och tydliga villkor för utövandet av den registrerades rättigheter).

b)

Artikel 15 (information som ska tillhandahållas när personuppgifter samlas in från den registrerade).

c)

Artikel 16 (information som ska tillhandahållas om personuppgifter inte har erhållits från den registrerade).

d)

Artikel 17 (den registrerades rätt till tillgång).

e)

Artikel 18 (rätt till rättelse).

f)

Artikel 19 (rätt till radering (”rätten att bli bortglömd”).

g)

Artikel 20 (rätt till begränsning av behandling).

h)

Artikel 21 (anmälningsskyldighet avseende rättelse eller radering av personuppgifter och begränsning av behandling).

i)

Artikel 22 (rätt till dataportabilitet).

j)

Artikel 35 (information till den registrerade om en personuppgiftsincident).

k)

Artikel 36 (konfidentialitet för elektronisk kommunikation).

l)

Artikel 4 i den mån dess bestämmelser motsvarar de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i artiklarna 14–22 i förordning (EU) 2018/1725.

Artikel 2

Definitioner

I detta beslut gäller följande definitioner:

1.

behandling: behandling såsom detta definieras i artikel 3.3 i förordning (EU) 2018/1725.

2.

personuppgifter: personuppgifter såsom dessa definieras i artikel 3.1 i förordning (EU) 2018/1725.

3.

den registrerade: en identifierad eller identifierbar fysisk person, varvid en identifierbar person är en person som direkt eller indirekt kan identifieras, särskilt med hänvisning till en identifierare som ett namn, ett identifikationsnummer, en lokaliseringsuppgift eller onlineidentifikator eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens fysiska, fysiologiska, genetiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet.

4.

centralt register: den offentligt tillgängliga lagringsplatsen för all behandling av personuppgifter vid ECB, som förs av dataskyddsombudet och som avses i artikel 9 i beslut (EU) 2020/655 (ECB/2020/28).

5.

personuppgiftsansvarig: ECB, och särskilt den behöriga organisatoriska enhet inom ECB som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter och ansvarar för behandlingen.

6.

unionsinstitutioner och unionsorgan: unionsinstitutioner och unionsorgan enligt definitionen i artikel 3.10 i förordning (EU) 2018/1725.

Artikel 3

Tillämpning av begränsningar

1.   För behandling av personuppgifter enligt artikel 1.1 får den personuppgiftsansvarige begränsa rättigheterna enligt artikel 1.2 i syfte att skydda de intressen och mål som avses i artikel 25.1 i förordning (EU) 2018/1725, om utövandet av dessa rättigheter skulle äventyra något av följande:

a)

Bedömning och rapportering av eventuella överträdelser av tjänsterelaterade skyldigheter och, vid behov, efterföljande utredning och uppföljning av dessa, inbegripet upphävande av skyldigheter, som skyddas i enlighet med artikel 25.1 b, c, f och/eller h i förordning (EU) 2018/1725.

b)

Informella och/eller formella förfaranden för värdighet på arbetsplatsen, inbegripet behandling av fall som kan leda till ett sådant förfarande enligt del 0.5 i ECB:s personalföreskrifter, som skyddas i enlighet med artikel 25.1 b, c, f och/eller h i förordning (EU) 2018/1725.

c)

Ett korrekt utförande av GD/HR:s uppgifter enligt ECB:s arbetsrättsliga ram, avseende resultatstyrning, befordringsförfaranden eller direktutnämning av ECB-personal, inbegripet urvalsförfaranden och kompetensutveckling som skyddas i enlighet med artikel 25.1 c och/eller h i förordning (EU) 2018/1725.

d)

Prövning av interna överklaganden från ECB:s personal (bland annat genom ett administrativt omprövningsförfarande eller ett klagomålsförfarande, särskilda former av överklaganden eller medicinska kommittéer) och deras uppföljning, som skyddas i enlighet med artikel 25.1 b, c och/eller h i förordning (EU) 2018/1725.

e)

Rapportering av olaglig verksamhet eller överträdelse av tjänsterelaterade skyldigheter via ECB:s verktyg för visselblåsning eller CGO:s bedömning av ansökningar om skydd för visselblåsare eller vittnen mot repressalier, som skyddas i enlighet med artikel 25.1 b, c, f och/eller h i förordning (EU) 2018/1725.

f)

CGO:s verksamhet enligt ECB:s etiska ramverk som anges i del 0 i ECB:s personalföreskrifter och reglerna för urval och utnämning i del 1A i ECB:s personalföreskrifter samt efterlevnadskontroll av privat finansiell verksamhet, inbegripet både funktioner utförda av en extern tjänsteleverantör som har utsetts i enlighet med artikel 0.4.3.3 i ECB:s personalföreskrifter och CGO:s bedömning och uppföljning av eventuella överträdelser, som skyddas i enlighet med artikel 25.1 b, c, f och/eller h i förordning (EU) 2018/1725.

g)

Revisioner som genomförs av direktoratet för internrevision, utredningsverksamhet och interna administrativa utredningar, som skyddas i enlighet med artikel 25.1 b, c och/eller h i förordning (EU) 2018/1725.

h)

Utförandet av ECB:s uppgifter enligt beslut (EU) 2016/456 (ECB/2016/3), särskilt ECB:s skyldighet att rapportera olaglig verksamhet, som skyddas i enlighet med artikel 25.1 b, c, g och/eller h i förordning (EU) 2018/1725.

i)

Utredningar som utförs av dataskyddsombudet om behandling vid ECB i enlighet med artikel 4 b i beslut (EU) 2020/655 (ECB/2020/28), som skyddas i enlighet med artikel 25.1 b och/eller h i förordning (EU) 2018/1725.

j)

Utredningar i syfte att säkerställa det fysiska skyddet vid ECB för personer, lokaler och egendom, oavsett om detta hanteras internt eller med externt stöd, för att samla in hotunderrättelser och analysera säkerhetsincidenter, som skyddas i enlighet med artikel 25.1 b, c, d och/eller h i förordning (EU) 2018/1725.

k)

Rättsliga åtgärder, som skyddas i enlighet med artikel 25.1 b, c och/eller h i förordning (EU) 2018/1725.

l)

Samarbetet mellan ECB och nationella brottsutredande myndigheter, särskilt vad gäller att lämna ut förtrolig information som ECB innehar till en nationell brottsutredande myndighet på dess begäran, som skyddas i enlighet med artikel 25.1 b, c, d och/eller h i förordning (EU) 2018/1725.

m)

Samarbetet mellan ECB och Europeiska åklagarmyndigheten i enlighet med förordning (EU) 2017/1939, särskilt ECB:s skyldighet att tillhandahålla information om brott, som skyddas i enlighet med artikel 25.1 b, c, d och/eller h i förordning (EU) 2018/1725.

n)

Samarbetet med EU-organ som utövar en tillsyns-, övervaknings- eller revisionsfunktion över ECB skyddas i enlighet med artikel 25.1 c, d, g och/eller h i förordning (EU) 2018/1725.

o)

Utförandet av medlaruppgifter i enlighet med ECB:s interna ram för tvistlösning, särskilt stöd för att hjälpa till att lösa eller förebygga en arbetsrelaterad tvist, som skyddas i enlighet med artikel 25.1 h i förordning (EU) 2018/1725.

p)

Tillhandahållandet av rådgivningstjänster från en rådgivare i sociala frågor i syfte att stödja ECB-personal, som skyddas i enlighet med artikel 25.1 h i förordning (EU) 2018/1725.

Begränsningarna enligt punkt 1 får tillämpas på de kategorier av personuppgifter som anges i bilagorna I–XIV till detta beslut.

2.   Den personuppgiftsansvarige får endast tillämpa en begränsning om den efter en bedömning i det enskilda fallet drar slutsatsen att begränsningen

a)

är nödvändig och proportionell med hänsyn till riskerna för den registrerades rättigheter och friheter, och

b)

sker med respekt för andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna i ett demokratiskt samhälle.

3.   Den personuppgiftsansvarige ska dokumentera sin bedömning i en intern skriftlig not som ska innehålla den rättsliga grunden, skälen till begränsningen, den registrerades rättigheter som begränsas, de registrerade som påverkas, begränsningens nödvändighet och proportionalitet samt begränsningens förväntade varaktighet.

4.   Den personuppgiftsansvariges beslut om att begränsa en registrerads rättigheter enligt punkt 1 ska fattas av chefen eller den biträdande chefen för det affärsområde inom vilket den huvudsakliga behandlingen av personuppgifterna har genomförts.

Artikel 4

Tillhandahållande av allmän information om begränsningar

Den personuppgiftsansvarige ska tillhandahålla allmän information om potentiella begränsningar av registrerades rättigheter enligt följande:

a)

Den personuppgiftsansvarige ska ange vilka rättigheter som får begränsas, skälen till en begränsning och hur lång begränsningen kan vara.

b)

Den personuppgiftsansvarige ska inkludera den information som avses i led a i sina meddelanden om uppgiftsskydd, integritetsmeddelanden och register över behandlingar som utförts i enlighet med artikel 31 i förordning (EU) 2018/1725.

Artikel 5

Begränsning av registrerades rätt till tillgång, rätt till rättelse, rätt till radering eller begränsning av behandling

1.   Om den personuppgiftsansvarige helt eller delvis begränsar rätten till tillgång, rätten till rättelse, rätten till radering respektive rätten till begränsning av behandling enligt artiklarna 17, 18, 19.1 och 20.1 i förordning (EU) 2018/1725, ska den personuppgiftsansvarige, inom den tidsperiod som avses i artikel 11.5 i beslut (EU) 2020/655 (ECB/2020/28), i sitt skriftliga svar på en begäran, informera den berörda registrerade om den begränsning som har tillämpats, de huvudsakliga skälen för begränsningen, möjligheten att lämna in ett klagomål till Europeiska datatillsynsmannen och begära rättslig prövning vid Europeiska unionens domstol.

2.   Den personuppgiftsansvarige ska spara sin bedömning i en intern skriftlig not i enlighet med artikel 3.3 och, i tillämpliga fall, de handlingar som innehåller de underliggande faktiska och rättsliga omständigheterna och på begäran göra dessa tillgängliga för dataskyddsombudet och Europeiska datatillsynsmannen.

3.   Den personuppgiftsansvarige får skjuta upp, utelämna eller neka tillhandahållande av information om skälen till den begränsning som avses i punkt 1 så länge som tillhandahållandet av information skulle undergräva syftet med begränsningen. Så snart den personuppgiftsansvarige konstaterar att tillhandahållandet av informationen inte längre undergräver syftet med begränsningen ska den personuppgiftsansvarige tillhandahålla den registrerade informationen.

Artikel 6

Begränsningarnas längd

1.   Den personuppgiftsansvarige ska häva en begränsning så snart de omständigheter som motiverade begränsningen inte längre föreligger.

2.   Om den personuppgiftsansvarige häver en begränsning enligt punkt 1 ska den personuppgiftsansvarige omedelbart

a)

om så inte redan skett, informera den registrerade om de huvudsakliga skälen som låg till grund för en begränsning,

b)

underrätta den registrerade om hans eller hennes rätt att lämna in ett klagomål till Europeiska datatillsynsmannen eller begära rättslig prövning vid Europeiska unionens domstol,

c)

bevilja den registrerade den rättighet som omfattades av den hävda begränsningen.

3.   Den personuppgiftsansvarige ska var sjätte månad ompröva behovet av att bibehålla en begränsning som tillämpas i enlighet med detta beslut och ska skriftligen dokumentera sin förnyade bedömning i en intern not.

Artikel 7

Skyddsåtgärder

ECB ska tillämpa organisatoriska och tekniska skyddsåtgärder enligt bilaga XV för att förhindra missbruk eller olaglig tillgång eller överföring.

Artikel 8

Dataskyddsombudets granskning

1.   Om den personuppgiftsansvarige begränsar tillämpningen av en registrerad persons rättigheter ska den personuppgiftsansvarige fortlöpande involvera dataskyddsombudet. Särskilt gäller följande:

a)

Den personuppgiftsansvarige ska utan onödigt dröjsmål samråda med dataskyddsombudet.

b)

På dataskyddsombudets begäran ska den personuppgiftsansvarige ge dataskyddsombudet tillgång till alla handlingar som innehåller underliggande faktiska och rättsliga omständigheter, inbegripet sin bedömning i den interna skriftliga noten enligt artikel 3.3.

c)

Den personuppgiftsansvarige ska dokumentera hur dataskyddsombudet involverats, inbegripet vilken information som delats, särskilt datumet för det första samrådet enligt led a.

d)

Dataskyddsombudet får begära att den personuppgiftsansvarige på nytt granskar begränsningen.

e)

Den personuppgiftsansvarige ska utan onödigt dröjsmål, och under alla omständigheter innan en begränsning tillämpas, skriftligen informera dataskyddsombudet om resultatet av den förnyade granskningen.

2.   Den personuppgiftsansvarige ska informera dataskyddsombudet när begränsningen har omprövats i enlighet med artikel 6.3 eller när den har hävts.

Artikel 9

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 22 november 2022.

Christine LAGARDE

ECB:s ordförande


(1)  EUT L 295, 21.11.2018, s. 39.

(2)  Europeiska centralbankens beslut (EU) 2020/655 av den 5 maj 2020 om antagande av genomförandebestämmelser om uppgiftsskydd vid Europeiska centralbanken och om upphävande av beslut ECB/2007/1 (ECB/2020/28) (EUT L 152, 15.5.2020, s. 13).

(3)  Det administrativa cirkuläret 01/2006 antogs den 21 mars 2006 och finns på ECB:s webbplats.

(4)  Europeiska centralbankens beslut (EU) 2016/456 av den 4 mars 2016 om villkor och närmare bestämmelser för utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning av Europeiska centralbanken för att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (ECB/2016/3) (EUT L 79, 30.3.2016, s. 34).

(5)  Europeiska centralbankens beslut (EU) 2016/1162 av den 30 juni 2016 om utlämnande av förtrolig information i samband med brottsutredningar (ECB/2016/19) (EUT L 192, 16.7.2016, s. 73).

(6)  Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 63).

(7)  Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).


BILAGA I

Bedömning och rapportering av eventuella överträdelser av tjänsterelaterade skyldigheter och, vid behov, efterföljande utredning och uppföljning av dessa

De begränsningar som avses i artikel 3.1 a i detta beslut får tillämpas på de uppgiftskategorier som omnämns i de relevanta registren avseende behandlingen, särskilt följande kategorier av personuppgifter:

a)

Identifieringsuppgifter.

b)

Kontaktuppgifter.

c)

Uppgifter om yrke, inklusive uppgifter om utbildning, vidareutbildning och anställning.

d)

Ekonomiska uppgifter (t.ex. uppgifter om lön, bidrag eller privata transaktioner).

e)

Uppgifter om familj, livsstil och sociala förhållanden.

f)

Lokaliseringsuppgifter.

g)

Uppgifter som rör tillhandahållna varor eller tjänster.

h)

Uppgifter om externa aktiviteter.

i)

Uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening, genetiska eller biometriska uppgifter, uppgifter om hälsa eller om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

j)

Alla andra uppgifter som rör bedömning och rapportering av eventuella överträdelser av tjänsterelaterade skyldigheter och, vid behov, efterföljande utredningar och uppföljning.


BILAGA II

Informella och/eller formella förfaranden för värdighet på arbetsplatsen, inbegripet behandling av fall som kan leda till ett sådant förfarande enligt del 0.5 i ECB:s personalföreskrifter

De begränsningar som avses i artikel 3.1 b i detta beslut får tillämpas på de uppgiftskategorier som omnämns i de relevanta registren avseende behandlingen, särskilt följande kategorier av personuppgifter:

a)

Identifieringsuppgifter.

b)

Kontaktuppgifter.

c)

Uppgifter om yrke, inklusive uppgifter om utbildning, vidareutbildning och anställning.

d)

Ekonomiska uppgifter (t.ex. uppgifter om lön, bidrag eller privata transaktioner).

e)

Uppgifter om familj, livsstil och sociala förhållanden.

f)

Lokaliseringsuppgifter.

g)

Uppgifter som rör tillhandahållna varor eller tjänster.

h)

Uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening, genetiska eller biometriska uppgifter, uppgifter om hälsa eller om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

i)

Alla andra uppgifter som rör informella och/eller formella förfaranden för värdighet på arbetsplatsen, inbegripet behandling av fall som kan leda till ett sådant förfarande enligt del 0.5 i ECB:s personalföreskrifter.


BILAGA III

Utförandet av GD/HR:s uppgifter enligt ECB:s arbetsrättsliga ram

De begränsningar som avses i artikel 3.1 c i detta beslut får tillämpas på de uppgiftskategorier som omnämns i de relevanta registren avseende behandlingen, särskilt följande kategorier av personuppgifter:

a)

Identifieringsuppgifter.

b)

Kontaktuppgifter.

c)

Uppgifter om yrke, inklusive uppgifter om utbildning, vidareutbildning och anställning.

d)

Ekonomiska uppgifter (t.ex. uppgifter om lön, bidrag eller privata transaktioner).

e)

Uppgifter om familj, livsstil och sociala förhållanden.

f)

Lokaliseringsuppgifter.

g)

Uppgifter som rör tillhandahållna varor eller tjänster.

h)

Uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening, genetiska eller biometriska uppgifter, uppgifter om hälsa eller om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

i)

Alla andra uppgifter som ingår i eller rör överväganden i enskilda fall, särskilt sådana som kan leda till ett beslut som går ECB:s personal emot och till prövning av interna överklaganden från ECB:s personal och uppföljning av dessa.

j)

Alla övriga uppgifter som avser urvalsförfaranden.


BILAGA IV

Prövning av interna överklaganden och uppföljning av dessa

De begränsningar som avses i artikel 3.1 d i detta beslut får tillämpas på de uppgiftskategorier som omnämns i de relevanta registren avseende behandlingen, särskilt följande kategorier av personuppgifter:

a)

Identifieringsuppgifter.

b)

Kontaktuppgifter.

c)

Uppgifter om yrke, inklusive uppgifter om utbildning, vidareutbildning och anställning.

d)

Ekonomiska uppgifter (t.ex. uppgifter om lön, bidrag eller privata transaktioner).

e)

Uppgifter om familj, livsstil och sociala förhållanden.

f)

Lokaliseringsuppgifter.

g)

Uppgifter som rör tillhandahållna varor eller tjänster.

h)

Uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening, genetiska eller biometriska uppgifter, uppgifter om hälsa eller om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

i)

Alla andra uppgifter som ingår i eller rör överväganden i enskilda fall, särskilt sådana som kan leda till ett beslut som går ECB:s personal emot och till prövning av interna överklaganden från ECB:s personal och uppföljning av dessa.


BILAGA V

Rapportering av olaglig verksamhet eller varje överträdelse av tjänsterelaterade skyldigheter oavsett kanal, däribland via ECB:s verktyg för visselblåsning eller CGO:s bedömning av ansökningar om skydd för visselblåsare eller vittnen

De begränsningar som avses i artikel 3.1 e i detta beslut får tillämpas på de uppgiftskategorier som omnämns i de relevanta registren avseende behandlingen, särskilt följande kategorier av personuppgifter:

a)

Identifieringsuppgifter.

b)

Kontaktuppgifter.

c)

Uppgifter om yrke, inklusive uppgifter om utbildning, vidareutbildning och anställning.

d)

Ekonomiska uppgifter (t.ex. uppgifter om lön, bidrag eller privata transaktioner).

e)

Uppgifter om familj, livsstil och sociala förhållanden.

f)

Lokaliseringsuppgifter.

g)

Uppgifter som rör tillhandahållna varor eller tjänster.

h)

Uppgifter om externa aktiviteter.

i)

Uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening, genetiska eller biometriska uppgifter, uppgifter om hälsa eller om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

j)

Alla andra uppgifter som rör påstådd olaglig verksamhet eller överträdelse av tjänsterelaterade skyldigheter eller en ansökan om skydd för visselblåsare eller vittnen.


BILAGA VI

CGO:s verksamhet enligt ECB:s personalföreskrifter

De begränsningar som avses i artikel 3.1 f i detta beslut får tillämpas på de uppgiftskategorier som omnämns i de relevanta registren avseende behandlingen, särskilt följande kategorier av personuppgifter:

a)

Identifieringsuppgifter.

b)

Kontaktuppgifter.

c)

Uppgifter om yrke, inklusive uppgifter om utbildning, vidareutbildning och anställning.

d)

Ekonomiska uppgifter (t.ex. uppgifter om privata transaktioner).

e)

Uppgifter om familj, livsstil och sociala förhållanden.

f)

Uppgifter om externa aktiviteter.

g)

Uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening, genetiska eller biometriska uppgifter, uppgifter om hälsa eller om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

h)

Alla andra uppgifter som rör aktiviteter som har rapporterats till eller utretts av CGO.


BILAGA VII

Revisioner som utförs av direktoratet för internrevision, utredningsverksamhet eller interna administrativa utredningar

De begränsningar som avses i artikel 3.1 g i detta beslut får tillämpas på de uppgiftskategorier som omnämns i de relevanta registren avseende behandlingen, särskilt följande kategorier av personuppgifter:

a)

Identifieringsuppgifter.

b)

Kontaktuppgifter.

c)

Uppgifter om yrke, inklusive uppgifter om utbildning, vidareutbildning och anställning.

d)

Ekonomiska uppgifter (t.ex. uppgifter om lön, bidrag eller privata transaktioner).

e)

Uppgifter om familj, livsstil och sociala förhållanden.

f)

Uppgifter om externa aktiviteter.

g)

Lokaliseringsuppgifter.

h)

Uppgifter som rör tillhandahållna varor eller tjänster.

i)

Sociala uppgifter, beteendeuppgifter och andra typer av uppgifter som är specifika för behandlingen.

j)

Information som rör administrativa förfaranden eller andra utredningar.

k)

Elektroniska trafikuppgifter.

l)

Uppgifter från videoövervakning.

m)

Ljudupptagningar.

n)

Uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter eller religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening, genetiska eller biometriska uppgifter, uppgifter om hälsa eller om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

o)

Uppgifter om straffrättsliga förfaranden, sanktioner eller andra administrativa sanktioner.

p)

Alla andra uppgifter som rör revisioner som utförts av direktoratet för internrevision, utredningsverksamhet eller interna administrativa utredningar.


BILAGA VIII

ECB:s utförande av uppgifter enligt beslut (EU) 2016/456 (ECB/2016/3)

De begränsningar som avses i artikel 3.1 h i detta beslut får tillämpas på de uppgiftskategorier som omnämns i de relevanta registren avseende behandlingen, särskilt följande kategorier av personuppgifter:

a)

Identifieringsuppgifter.

b)

Kontaktuppgifter.

c)

Uppgifter om yrke, inklusive uppgifter om utbildning, vidareutbildning och anställning.

d)

Ekonomiska uppgifter (t.ex. uppgifter om lön, bidrag eller privata transaktioner).

e)

Uppgifter om familj, livsstil och sociala förhållanden.

f)

Uppgifter om externa aktiviteter.

g)

Lokaliseringsuppgifter.

h)

Uppgifter om varor eller tjänster som tillhandahållits.

i)

Elektroniska trafikuppgifter.

j)

Uppgifter från videoövervakning.

k)

Ljudupptagningar.

l)

Uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening, genetiska eller biometriska uppgifter, uppgifter om hälsa eller om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

m)

Alla andra uppgifter som rör ECB:s utförande av uppgifter enligt beslut (EU) 2016/456 (ECB/2016/3).


BILAGA IX

Dataskyddsombudets genomförande av utredningar enligt artikel 4 b i beslut (EU) 2020/655 (ECB/2020/28)

De begränsningar som avses i artikel 3.1 i) i detta beslut får tillämpas på de uppgiftskategorier som omnämns i de relevanta registren avseende behandlingen, särskilt följande kategorier av personuppgifter:

a)

Identifieringsuppgifter.

b)

Kontaktuppgifter.

c)

Uppgifter om yrke, inklusive uppgifter om utbildning, vidareutbildning och anställning.

d)

Ekonomiska uppgifter (t.ex. uppgifter om lön, bidrag eller privata transaktioner).

e)

Uppgifter om familj, livsstil och sociala förhållanden.

f)

Uppgifter om externa aktiviteter.

g)

Lokalisering av uppgifter.

h)

Uppgifter som rör tillhandahållna varor eller tjänster.

i)

Elektroniska trafikuppgifter.

j)

Uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening, genetiska eller biometriska uppgifter, uppgifter om hälsa eller om en persons fysiska sexualliv eller sexuella läggning.

k)

Alla andra uppgifter som rör dataskyddsombudets genomförande av utredningar enligt artikel 4 b i beslut (EU) 2020/655 (ECB/2020/28).


BILAGA X

Utredningar i syfte att säkerställa det fysiska skyddet vid ECB för personer, lokaler och egendom, för att samla in hotunderrättelser och analysera säkerhetsincidenter

De begränsningar som avses i artikel 3.1 j i detta beslut får tillämpas på de uppgiftskategorier som omnämns i de relevanta registren avseende behandlingen, särskilt följande kategorier av personuppgifter:

a)

Identifieringsuppgifter.

b)

Kontaktuppgifter.

c)

Uppgifter om yrke, inklusive uppgifter om utbildning, vidareutbildning och anställning.

d)

Lokaliseringsuppgifter.

e)

Uppgifter om familj, livsstil och sociala förhållanden.

f)

Elektroniska trafikuppgifter.

g)

Uppgifter från videoövervakning.

h)

Ljudupptagningar.

i)

Uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening, genetiska eller biometriska uppgifter, uppgifter om hälsa eller om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

j)

Uppgifter som rör pågående straffrättsliga förfaranden eller kriminalregister.

k)

Alla andra uppgifter som rör utredningar i syfte att säkerställa det fysiska skyddet vid ECB för personer, lokaler och egendom samt hotunderrättelser och analys av säkerhetsincidenter.


BILAGA XI

Rättsliga åtgärder

De begränsningar som avses i artikel 3.1 k i detta beslut får tillämpas på de uppgiftskategorier som omnämns i de relevanta registren avseende behandlingen, särskilt följande kategorier av personuppgifter:

a)

Identifieringsuppgifter.

b)

Kontaktuppgifter.

c)

Uppgifter om yrke, inklusive uppgifter om utbildning, vidareutbildning och anställning.

d)

Ekonomiska uppgifter (t.ex. uppgifter om lön, bidrag eller privata transaktioner).

e)

Uppgifter om familj, livsstil och sociala förhållanden.

f)

Uppgifter om externa aktiviteter.

g)

Lokalisering av uppgifter.

h)

Elektroniska trafikuppgifter.

i)

Uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening, genetiska eller biometriska uppgifter, uppgifter om hälsa eller om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

j)

Alla andra uppgifter som har ett samband med rättsliga åtgärder.


BILAGA XII

Samarbetet mellan ECB och nationella brottsutredande myndigheter, Europeiska åklagarmyndigheten och EU-organ som utövar en tillsyns-, övervaknings- eller revisionsfunktion över ECB

Den begränsning som avses i artikel 3.1 l–n i detta beslut får tillämpas på alla kategorier av personuppgifter som anges i bilagorna I–XI samt på de kategorier av uppgifter som nämns i relevanta behandlingsregister, särskilt följande kategorier av personuppgifter:

a)

Identifieringsuppgifter.

b)

Kontaktuppgifter.

c)

Uppgifter om yrke, inklusive uppgifter om utbildning, vidareutbildning och anställning.

d)

Ekonomiska uppgifter (t.ex. uppgifter om lön, bidrag eller privata transaktioner).

e)

Uppgifter om familj, livsstil och sociala förhållanden.

f)

Uppgifter om externa aktiviteter.

g)

Lokalisering av uppgifter.

h)

Uppgifter som rör tillhandahållna varor eller tjänster.

i)

Uppgifter från videoövervakning.

j)

Elektroniska trafikuppgifter.

k)

Ljudupptagningar.

l)

Uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening, genetiska eller biometriska uppgifter, uppgifter om hälsa eller om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

m)

Information som rör administrativa förfaranden eller andra utredningar.

n)

Uppgifter om straffrättsliga förfaranden, sanktioner eller andra administrativa sanktioner.

o)

Alla andra uppgifter som rör samarbetet mellan ECB och nationella brottsutredande myndigheter, Europeiska åklagarmyndigheten och EU-organ som utövar en tillsyns-, övervaknings- eller revisionsfunktion över ECB.


BILAGA XIII

Utförandet av medlaruppgifter

De begränsningar som avses i artikel 3.1 o i detta beslut får tillämpas på de uppgiftskategorier som omnämns i de relevanta registren avseende behandlingen, särskilt följande kategorier av personuppgifter:

a)

Kontaktuppgifter.

b)

Uppgifter om yrke, inklusive uppgifter om utbildning, vidareutbildning och anställning.

c)

Ekonomiska uppgifter (t.ex. uppgifter om lön, bidrag eller privata transaktioner).

d)

Uppgifter om familj, livsstil och sociala förhållanden.

e)

Sociala uppgifter, beteendeuppgifter och andra typer av uppgifter som är specifika för behandlingen.

f)

Information som rör administrativa förfaranden eller andra lagstadgade utredningar.

g)

Uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening, genetiska eller biometriska uppgifter, uppgifter om hälsa eller om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

h)

Alla andra uppgifter som rör utförandet av medlaruppgifter.


BILAGA XIV

Tillhandahållande av rådgivningstjänster från rådgivaren i sociala frågor

De begränsningar som avses i artikel 3.1 p i detta beslut får tillämpas på de uppgiftskategorier som omnämns i de relevanta registren avseende behandlingen, särskilt följande kategorier av personuppgifter:

a)

Kontaktuppgifter.

b)

Uppgifter om yrke, inklusive uppgifter om utbildning, vidareutbildning och anställning.

c)

Ekonomiska uppgifter (t.ex. uppgifter om lön, bidrag eller privata transaktioner).

d)

Uppgifter om familj, livsstil och sociala förhållanden.

e)

Sociala uppgifter, beteendeuppgifter och andra typer av uppgifter som är specifika för behandlingen.

f)

Information som rör administrativa förfaranden eller andra lagstadgade utredningar.

g)

Uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening, genetiska eller biometriska uppgifter, uppgifter om hälsa eller om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

h)

Alla andra uppgifter som rör tillhandahållande av rådgivningstjänster från rådgivaren i sociala frågor.


BILAGA XV

Organisatoriska och tekniska skyddsåtgärder vid ECB för att förhindra missbruk eller olaglig behandling av personuppgifter omfattar följande:

a)

När det gäller personer:

i)

Alla personer som har tillgång till icke-offentlig ECB-information ska känna till och tillämpa ECB:s sekretessregler och regler för hanteringen av sekretessbelagd information.

ii)

Ett förfarande som säkerställer att endast kontrollerade och behöriga personer har tillgång till ECB:s lokaler och dess icke-offentliga information.

iii)

Åtgärder för att öka IT- och informationssäkerheten och den fysiska säkerheten samt utbildningar som regelbundet anordnas för ECB-personal och externa tjänsteleverantörer.

iv)

ECB-personal omfattas av strikta regler om tystnadsplikt, som framgår av anställningsvillkoren för Europeiska centralbankens personal och Europeiska centralbankens personalföreskrifter, vars åsidosättande medför disciplinära åtgärder.

v)

Regler och skyldigheter som styr externa tjänsteleverantörers eller entreprenörers tillgång till icke-offentlig ECB-information som anges i avtal.

vi)

Tillträdeskontroller, inbegripet säkerhetsindelning, som ska säkerställa att personers tillgång till icke-offentlig ECB-information antingen tillåts eller begränsas utifrån verksamhetens behov och säkerhetskrav.

b)

När det gäller processer:

i)

Processer har införts för att säkerställa att genomförande, drift och underhåll av IT-applikationer som stöder ECB:s verksamhet sker på ett kontrollerat sätt.

ii)

IT-applikationer används för ECB:s verksamhet som uppfyller ECB:s säkerhetsstandarder.

iii)

Det finns ett heltäckande fysiskt säkerhetsprogram i drift som kontinuerligt bedömer säkerhetshot och omfattar fysiska säkerhetsåtgärder för att säkerställa en adekvat skyddsnivå.

c)

När det gäller teknik:

i)

Alla elektroniska uppgifter som lagras i IT-applikationer uppfyller ECB:s säkerhetsstandarder och skyddas därmed mot obehörig åtkomst eller ändring.

ii)

IT-applikationer implementeras, drivs och underhålls på en säkerhetsnivå som motsvarar IT-applikationernas sekretess-, integritets- och tillgänglighetsbehov, vilka bygger på driftskonsekvensanalyser.

iii)

Säkerhetsnivån för IT-applikationer valideras regelbundet genom tekniska och icke-tekniska säkerhetsbedömningar.

iv)

Tillgången till icke-offentlig ECB-information beviljas i enlighet med principen om behovsprövad behörighet, och privilegierad tillgång är mycket begränsad och strängt kontrollerad.

v)

Kontroller genomförs för att upptäcka och följa upp faktiska och potentiella säkerhetsöverträdelser.


Rättelser

2.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 311/199


Rättelse till Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2105 av den 29 juli 2022 om fastställande av bestämmelser om kontroller av överensstämmelse av handelsnormer för olivolja och metoder för att analysera egenskaper hos olivolja

( Europeiska unionens officiella tidning L 284 av den 4 november 2022 )

På sidan 36, bilaga III, ska tabell 3 vara som följer:

Tabell 3

Extra jungfruolja och jungfruolja – Renhetskriterier

Image 2

Sidan 37, bilaga III, tabell 4, raderna 3, 5 och 9

Sidan 40, bilaga III, tabell 7, raderna 2 och 4

Sidan 41, bilaga III, tabell 8, raderna 2 och 4

Sidan 44, bilaga III, tabell 11, raderna 3 och 5

I stället för:

”kommissionens delegerade förordning (EU) …/… [20220707-034]”

ska det stå:

”kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/2104”.