BILAGA

PROJEKTDOKUMENT

Främjande av ansvarsfull innovation inom artificiell intelligens för fred och säkerhet

1.   BAKGRUND

Den senaste tidens framsteg inom artificiell intelligens (AI) har skapat nya möjligheter att stödja och upprätthålla fred och säkerhet, till exempel genom tekniska förbättringar på områden som tidig varning för konflikter samt verifiering av vapen- och exportkontroll. Samtidigt har dessa framsteg inneburit nya möjligheter att skapa eller förvärra spänningar, konflikter och osäkerhet mellan och inom stater. Riskerna med vissa tillämpningar av AI, såsom dödliga autonoma vapensystem, har visat sig vara ett stort problem inom vapenkontrollsamfundet. En risk som bör ägnas större uppmärksamhet och som man med nuvarande vapenkontrollinsatser och diplomatiska insatser kanske inte har tillräcklig förmåga att hantera är avledning och missbruk av civil AI-forskning och AI-innovation som oansvariga aktörer, bland annat illvilliga icke-statliga aktörer, gör sig skyldiga till. Exempel på detta är missbruk av generativa adversariella nätverk (GAN) för att producera s.k. deepfake för desinformationskampanjer.

AI är en möjliggörande teknik med stor allmän användningspotential. AI-forskning och AI-innovation som utvecklas för civila tillämpningar skulle (relativt enkelt) kunna nås och användas av vissa aktörer för skadliga eller omstörtande ändamål som kan få konsekvenser för den internationella freden och säkerheten. Avledning och missbruk av civil teknik är inga nya fenomen, och de är inte heller unika för AI. På det närliggande området robotteknik exemplifierades detta nyligen av Daish/IS användning av drönare för fritidsbruk som vapen i Syrien. När det gäller AI kompliceras problemet emellertid av flera faktorer: AI-algoritmers och AI-datas immateriella och snabbt föränderliga karaktär, som gör det svårt att kontrollera överföringen eller spridningen av dem, den privata sektorns ledande roll i ekosystemet för forskning, utveckling och innovation och det därav följande behovet av att skydda proprietära algoritmer samt den globala tillgången till mänsklig expertis och materiella resurser som är i stånd att använda AI-tekniken för andra ändamål. Samtidigt känner de som arbetar med AI inom den civila sektorn alltför ofta inte till de potentiella konsekvenser som avledning och missbruk av deras arbete kan få för den internationella freden och säkerheten eller också är de tveksamma till att delta i de diskussioner om riskerna med AI som förs i vapenkontroll- och icke-spridningskretsar.

Man bör stödja ett ökat engagemang från det civila AI-samfundet för att förstå och minska de freds- och säkerhetsrisker som är förknippade med oansvariga aktörers avledning och missbruk av civil AI-teknik. Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) och FN:s kontor för nedrustningsfrågor (Unoda) skulle detta kunna göras genom att man i högre grad främjar ansvarsfull innovation i det globala civila AI-samfundet. Sipris och Unodas tidigare arbete har visat att ansvarsfull innovation, som en mekanism för självstyre, skulle kunna förse det globala civila AI-samfundet med praktiska verktyg och metoder för att dels identifiera de risker som avledning och missbruk av civil AI-forskning och AI-innovation kan utgöra för freden och säkerheten, dels bidra till att förebygga och minska dem. Sipri och Unoda har i sitt arbete också identifierat metoder och flera pågående civilt inriktade initiativ för ansvarsfull AI som man skulle kunna bygga vidare på för att öka det civila AI-samfundets medvetenhet om frågor som rör vapenkontroll och icke-spridning, expertdebatter och staters ståndpunkter om ansvarsfull utveckling, spridning och användning av AI samt lärdomar som kan dras av försvarssektorns ansvarsarbete (1). Inom ramen för detta tidigare arbete har det tydligt fastställts att kontakter med studerande inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM), som fortfarande sysslar med AI inom ramen för sin utbildning, är av central betydelse för alla effektiva och ansvarsfulla innovationsinsatser.

2.   MÅL

Syftet med dessa projekt är att stödja ett ökat engagemang från det civila AI-samfundet för att minska den risk som oansvariga aktörers avledning och missbruk av civil AI-forskning och AI-innovation kan utgöra för internationella fred och säkerhet. Avsikten är att göra detta genom att för det första skapa större förståelse för hur beslut om utveckling och spridning av AI-forskning och AI-innovation kan påverka riskerna för avledning och missbruk och i sin tur kan medföra risker eller möjligheter för fred och säkerhet och för det andra främja ansvarsfulla förfaranden, metoder och verktyg för innovation som kan bidra till att säkerställa fredlig tillämpning av civila innovationer och ansvarsfull spridning av AI-kunskap. I detta syfte stöder projekten kapacitetsuppbyggnad, forskning och engagemang som kommer att i) öka kapaciteten inom det globala civila AI-samfundet för att omfatta och hantera de freds- och säkerhetsrisker som uppstår till följd av oansvariga aktörers avledning och missbruk av civil AI genom ansvarsfulla innovationsförfaranden, och ii) stärka kopplingen mellan riskreducerande insatser inom ansvarsfull användning av AI på det civila området och insatser som redan pågår på mellanstatlig nivå inom nedrustnings-, vapenkontroll- och icke-spridningssamfundet. Det är av avgörande betydelse att de inte syftar till att fastställa nya normer, principer eller regler eller på annat sätt inverkar på områden som omfattas av staternas behörighet. Avsikten med projekten är i stället att utveckla ansvarsfulla civila innovationsinsatser som ska omfatta freds- och säkerhetsrisker som uppstår till följd av oansvariga aktörers avledning och missbruk av civil AI, och tillhandahålla utbildning om befintliga relevanta mellanstatliga insatser.

För att faktiskt nå ut till och påverka det civila AI-samfundet tillämpas i projekten en tredelad strategi som har följande syften:

a)

Samarbete med utbildare – samarbeta med utvalda utbildare och utvecklare av akademiska kursplaner om utveckling och främjande av utbildningsmaterial som kan användas för att integrera hänsyn till de freds- och säkerhetsrisker som följer av att oansvariga aktörer avleder och missbrukar civil AI-forskning och AI-innovation i utbildningen av framtida yrkesmässiga användare av AI-system (t.ex. i kurser om AI-etik och ansvarsfull innovation).

b)

Samarbete med studerande – låta utvalda studerande inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM) från hela världen stifta bekantskap med hur de freds- och säkerhetsrisker som uppstår till följd av oansvariga aktörers avledning och missbruk av civil AI-utveckling kan identifieras, förebyggas eller minskas i forsknings- och innovationsprocessen eller genom andra styrningsprocesser.

c)

Samarbete med AI-branschen – samarbeta med yrkesorganisationer och standardiseringsorgan som Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE) för att i) sprida skräddarsydda utbildningsmaterial och engagemangsaktiviteter till tekniska specialister, ii) stödja positiv användning av AI för fred och säkerhet samt iii) underlätta dialog och informationsutbyte mellan experter från den akademiska världen, den privata sektorn och myndigheter om hur man kan minska risken för att oansvariga aktörer avleder och missbrukar civil AI-forskning och AI-innovation.

En sådan strategi gör att projekten kan nå ut till AI-samfundet på alla nivåer – inte bara till nuvarande yrkesutövare utan även framtida generationer. Den möjliggör också samarbete mellan akademiska, industriella och andra silor och stöder hållbarheten i framtida insatser genom att den upprättar nätverk som korsar dessa gränser.

Projekten syftar också till att utnyttja Sipris och Unodas samlande kraft och erfarenhet för att påverka AI-samfundet globalt, inte bara EU:s intressenter. Sipri och Unoda har unika förutsättningar att nå ut till och underlätta kontakter mellan AI-aktörer från hela Afrika, Asien och Stillahavsområdet, Europa samt Nord- och Sydamerika. Båda organen har också erfarenhet av att arbeta inom andra vetenskapliga och tekniska områden som står inför liknande utmaningar i form av dubbla användningsområden och spridning, däribland bioteknik. Projekten syftar också till att dra nytta av de förhållanden som råder inom Europeiska unionen, såsom a) förekomsten av avancerade flerpartsprocesser för ansvarsfull användning av AI, b) den höga graden av engagemang och sakkunskap när det gäller frågor som rör nedrustning, vapenkontroll och icke-spridning i EU, c) den mångfald av kopplingar som akademiska organisationer, forskningsorganisationer och organisationer inom den privata sektorn i EU har till andra regioner, särskilt i den globala södern, som också kommer att vara ett viktigt mål för deltagande, och d) den nationella mångfalden bland studenter, utbildare och ingenjörer inom universitet, forskningsinstitut och den privata sektorn.

Inkludering kommer att vara en central fråga vid genomförandet av projektverksamheten. För att kunna stödja AI-samfundet på ett effektivt sätt tar projekten hänsyn till att AI-samfundet består av en rad olika aktörer och särskilt till följande:

a)	Kön är en mycket viktig faktor. Därför kommer jämställdhetsperspektivet att integreras i linje med FN-systemets strategier för jämställdhetsintegrering och jämvikt. Deltagande av kvinnor i all verksamhet inom projektet kommer att uppmuntras och krävas.

b)

Inkludering av personer med funktionsnedsättning och skälig behovsanpassning kommer att ske under hela projekttiden. Detta omfattar att man undanröjer hinder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta och vidtar åtgärder för att samarbeta med dem och ta bättre hänsyn till deras synpunkter och erfarenheter i sak.

3.   PROJEKT

De tre projekt som beskrivs nedan är avsedda att komplettera och stödja varandra, med delar som pågår under samtliga 36 månader.

3.1   Projekt 1 – Framställning av utbildnings- och kapacitetsuppbyggnadsmaterial för det civila AI-samfundet

3.1.1   Projektets syfte

Projekt 1 är inriktat på att tillhandahålla kunskap och medel för att civila AI-aktörer ska kunna utvärdera och minska de risker som oansvariga aktörers avledning och missbruk av civil AI-forskning och AI-innovation kan medföra för internationell fred och säkerhet. Syftet är att ta fram utbildnings- och kapacitetsuppbyggnadsmaterial för att förse yrkesmässiga användare av AI-system från alla regioner, nivåer och sektorer (inbegripet AI-inriktade utbildare, de som utvecklar kursplaner, studerande inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt AI-ingenjörer och AI-forskare inom den akademiska världen och den privata sektorn) med den information och de verktyg som krävs för att

a)	förstå hur civil AI-forskning och AI-innovation skulle kunna avledas och missbrukas på sätt som kan medföra risker för internationell fred och säkerhet och hur beslut om utveckling och spridning av forskning och innovation kan öka eller minska risken för avledning och missbruk,

b)	förstå de insatser som nedrustnings-, vapenkontroll- och icke-spridningssamfundet redan deltar i för att minska riskerna för avledning och missbruk av civil forskning och innovation, och

c)	tillämpa ansvarsfull innovation på ett sätt som minskar risken för avledning och missbruk vid utveckling och spridning av forskning och innovation.

3.1.2   Projektbeskrivning

Tre separata uppsättningar utbildnings- och kapacitetsuppbyggnadsmaterial kommer att tas fram inom ramen för projektet.

a)

Handbok (1) – I handboken kommer grundläggande kunskaper och metoder att sammanställas som gör det möjligt för AI-aktörer att i forsknings- och innovationsprocessen utvärdera och minska riskerna för oansvariga aktörers avledning och missbruk av civil AI-teknik. Man kommer att ta upp varför och hur beslut om utveckling och spridning av AI-forskning och AI-innovation kan påverka riskerna för avledning och missbruk och i sin tur kan medföra risker eller möjligheter för fred och säkerhet. Handboken kommer också att beskriva relevanta skyldigheter enligt internationell rätt och inom ramen för exportkontroll, liksom skydds- och säkerhetshänsyn som diskuteras inom militären samt inom nedrustnings-, vapenkontroll- och icke-spridningskretsar. Det kommer också att ges exempel på processer och verktyg för att tillämpa ansvarsfull innovation, till exempel metoder för teknisk konsekvensbedömning och mallar för riskbedömning.

b)

Poddserie (~ 10) – Dessa poddsändningar kommer att utgöra ett tillgängligt och engagerande medium för AI-aktörer att lära sig varför och hur ansvarsfulla innovationsprocesser inom AI kan stödja internationell fred och säkerhet genom att minska riskerna med avledning och missbruk från oansvariga aktörers sida. Serien kommer att ta upp viktiga teman (t.ex. mönstret för avledning och missbruk av forskning och innovation med dubbel/allmän användning, humanitära, strategiska och politiska utmaningar i samband med potentiellt missbruk av civil AI-forskningsinnovation, utmaningar som nedrustnings-, vapenkontrolls- och icke-spridningskretsar står inför i samband med riskreducerande insatser, hur ansvarsfull innovation kan praktiseras genom riskbedömning, efterlevnad av exportkontroll, inbyggd riskreducering, ansvarsfull publicering, kundkännedom, och erfarenhet av skrivbordsövningar) och kommer att struktureras kring intervjuer som projektteamet kommer att genomföra med företrädare för berörda grupper.

c)

Bloggserie (9–10) – Teamet kommer att utveckla en kuraterad bloggserie med syftet att synliggöra insatser som försöker korsa gränserna mellan civilt fokuserade ”ansvarsfulla AI-grupper” och vapenkontrolls- och icke-spridningsgrupper. Bloggserien kommer att utgöra en plattform för att sprida insikter, idéer och lösningar när det gäller identifiering och hantering av risker i samband med avledning och missbruk av civilt AI i forsknings- och innovationsprocessen. Bloggen kommer att försöka återge mångfalden av tankar och perspektiv inom AI-sektorn.

Materialet kommer att spridas till allmänheten via de genomförande parternas webbplatser, deras närvaro i sociala medier och genom direkt kommunikation med relevanta akademiska enheter, civila yrkessammanslutningar inom AI och andra lämpliga grupper.

3.1.3   Förväntade projektresultat

Detta projekt förväntas leda till en ny uppsättning material genom vilka civila AI-utövare kan bli medvetna om a) hur civil AI-forskning och AI-innovation skulle kunna avledas och missbrukas på sådana sätt som kan utgöra risker för internationell fred och säkerhet, b) hur dessa risker hanteras av nedrustnings-, vapenkontroll- och icke-spridningssamfundet och c) hur AI-utövare ytterligare skulle kunna bidra till att minska dessa risker genom ansvarsfulla innovationsprocesser.

Detta väntas främja engagemanget från den civila AI-sektorn för att minska den risk som avledning och missbruk av civilt AI kan utgöra för internationella fred och säkerhet, förbättra de tekniska aktörernas kapacitet att samverka i relevanta processer inom nedrustnings-, vapenkontrolls- och icke-spridningssamfundet samt stödja engagemanget hos nya målgrupper som traditionellt inte omfattas av utbildningsinsatserna för nedrustning och icke-spridning.

Materialet förväntas också stödja genomförandet av de andra projekten och kommer att ligga till grund för utbildnings- och kapacitetsuppbyggnadsverksamheten i projekt 2 samt för dialog- och engagemangsaktiviteterna i projekt 3. Denna verksamhet förväntas i sin tur bidra till produktionen och förfiningen av materialet. En sådan iterativ strategi förväntas bidra till att hantera potentiella hinder för främjande, spridning och användning av materialet inom AI-samfundet, inbegripet frågor som rör språk, innehåll, sammanhang och tillgänglighet, vilket skulle kunna förhindra materialets inverkan på global nivå, särskilt i den globala södern.

3.2   Projekt 2 – Utbildning och kapacitetsuppbyggnad för framtida AI-utövare

3.2.1   Projektets syfte

Syftet med projekt 2 är att bidra till att problemet med oansvariga aktörers avledning och missbruk av civil AI-forskning tas upp i utbildningen av framtida generationer av AI-utövare. På lång sikt kommer detta att säkerställa att studerande inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM) som formar AI:s framtid är medvetna om de negativa konsekvenser som oansvariga aktörers avledning och missbruk av deras arbete skulle kunna få för internationell fred och säkerhet och att de kommer att ha de grundläggande verktyg som krävs för att identifiera och minska en sådan risk i forsknings- och innovationsprocessen.

Inom detta projekt kommer det att genomföras en rad workshoppar om utbildning och kapacitetsuppbyggnad med utbildare och studerande i samarbete med utvalda internationella universitet och branschaktörer. Projektet syftar därmed till att utveckla kapacitetsuppbyggande verksamhet som utbildare och utvecklare av akademiska kursplaner skulle kunna inkludera i utbildningen av framtida AI-utövare (t.ex. kurser om AI-etik och ansvarsfull innovation) och överväganden om riskerna för att oansvariga aktörer avleder och missbrukar civil forskning och innovation inom AI och koppla dessa överväganden till den bredare freds- och säkerhetskontexten. Genom dessa workshoppar kommer man inom projektet också att försöka kartlägga ett nätverk av intresserade utbildare, kursplansutvecklare och studerande som skulle stödja spridningen och marknadsföringen av projektutbildningsmaterialet och kapacitetsuppbyggnadsverksamheten inom AI-utbildningssamfundet och grupper av AI-utövare. Denna nätverkskomponent syftar till att säkerställa projektens hållbarhet även efter det omedelbara genomförandet och till att göra det möjligt att bygga starkare band till stöd för ett civilt tekniskt engagemang för bredare mål för fred, säkerhet, nedrustning och vapenkontroll.

3.2.2   Projektbeskrivning

Inom detta projekt kommer det att genomföras en rad workshoppar om utbildning och kapacitetsuppbyggnad med utbildare och studerande från utvalda universitet världen över. Dessa skulle bestå av en blandning av föreläsningar och interaktiva aktiviteter som ger lärare och studerande möjlighet att reflektera över hur civil AI-forskning och AI-innovation skulle kunna avledas och missbrukas på sådana sätt som kan utgöra risker för internationell fred och säkerhet och hur dessa risker kan identifieras, förhindras eller minskas i forsknings- och innovationsprocessen eller genom andra styrningsprocesser. Dessa aktiviteter kommer att bygga på ett föregående, mer begränsat pilotarbete som utförts av Unoda, som experimenterade med metoder för att samarbeta med STEM-studerande och göra dem mer medvetna om vikten av att beakta de bredare effekterna av deras arbete och bygga upp kontakter med experter utanför det egna ämnesområdet. Konkret skulle dessa bestå av följande:

a)

Regionala workshoppar för kapacitetsuppbyggnad för lärare och studerande (4) – De regionala workshopparna kommer att genomföra och främja verksamhet som utbildare kan använda för att bygga upp de STEM-studerandenas kapacitet när det gäller ansvarsfull AI-innovation, med särskilt fokus på hur man kan utvärdera och minska riskerna för att oansvariga aktörer avleder och missbrukar civil AI-teknik. Varje workshop kommer att anordnas med ett EU-baserat universitet och ett högprofilerat universitet från en annan global region, vilket innebär att en rad olika EU-baserade deltagare alltid kopplas samman med olika deltagargrupper som är baserade utanför EU. Workshopparna kommer sedan att omfatta Latinamerika och Karibien, Nordamerika, Afrika, Asien och Stillahavsområdet. Detta gör det möjligt för studerande (på master- och doktorandnivå) från hela världen, även från den globala södern, att delta. Workshoppen skulle i första hand genomföras på engelska, men när så är möjligt skulle deltagarna ges möjlighet att delta i aktiviteter som bygger på alternativa språkgrupper.

b)

Internationell workshop om hållbar kapacitetsuppbyggnad (1) – Workshoppen kommer att bygga på lärdomar från de regionala workshopparna och underlätta utbytet av information och erfarenheter mellan lärare och utvalda studerande från de universitet som deltar i projektet. Vid workshoppen skulle man diskutera hur man kan finslipa de aktiviteter och verktyg som utarbetats under projektets gång och sprida dem utanför gruppen av deltagande universitet. Man kommer också att diskutera hur man kan stödja de studerandes engagemang i ansvarsfullt AI som tar itu med avlednings- och missbruksrisker för internationell fred och säkerhet när de väl har kommit in på arbetsmarknaden.

Sipris och Unodas nätverk och närvaro i Afrika, Asien, Stillahavsområdet, Europa, Nordamerika och Sydamerika kommer vid behov att användas för att underlätta och stödja olika aspekter av verksamheten.

3.2.3   Förväntade projektresultat

Projektet förväntas skapa modeller för kapacitetsuppbyggnad och engagemang som utbildare och utvecklare av akademiska kursplaner skulle kunna reproducera för att uppmärksamma framtida AI-utövare på problemen med oansvariga aktörers avledning och missbruk av civilt AI och hur de kan bidra till att minska dessa problem genom ansvarsfulla innovationsprocesser. När projektverksamheten har slutförts förväntas deltagarna (lärare, men även studerande inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) kunna använda och främja ansvarsfulla verktyg, metoder och koncept för innovation för att identifiera och minska riskerna för avledning och missbruk i samband med utveckling och spridning av civil AI-forskning och AI-innovation.

Projektverksamheten förväntas också skapa ett nätverk av utbildare, kursplansutvecklare och studerande som inte bara skulle främja projektverksamheten inom AI-utbildning och AI-yrkesgrupper (t.ex. under konferenser i IEEE Computational Intelligence Society), utan också vara tillgängligt för att bidra med teknisk kapacitet till statligt ledda internationella styrningsprocesser (t.ex. processen kring konventionen om vissa konventionella vapen när det gäller ny teknik på området dödliga autonoma vapensystem).

Dessa aktiviteters värde på kort och lång sikt kommer att påvisas genom undersökningar före och efter aktiviteterna.

3.3   Projekt 3 – Främja långsiktigt hållbar utveckling, spridning och inverkan av ansvarsfull innovation inom AI för fred och säkerhet

3.3.1   Projektets syfte

Syftet med projekt 3 är att underlätta långsiktigt hållbar utveckling, spridning och inverkan av ansvarsfull innovation inom AI som ett sätt att minska de risker som avledning och missbruk av civil AI-forskning och AI-innovation kan utgöra för fred och säkerhet. Målet är att göra detta genom rundabordssamtal med AI-branschen, flerpartsdialoger, utarbetande av en offentlig rapport och riktad spridningsverksamhet. Projektet syftar till att säkerställa att det arbete som genereras, särskilt utbildnings-, kapacitetsuppbyggnads- och engagemangsaktiviteter, når och påverkar AI-samfundet i stort, på alla nivåer (från studerande till ingenjörer och andra AI-utövare) och över geografiska, sektoriella och andra gränser. För att öka möjligheterna att få en bred och djupgående inverkan är det viktigt att samarbeta med yrkesorganisationer på detta område, såsom IEEE, och att få till stånd flerdimensionella möten mellan den akademiska världen, industrin och andra silor. Dessa insatser kommer att ge berörda företrädare från olika AI-samfund möjlighet till egenansvar för problemet och att lämna sina egna synpunkter på hur riskreduceringsinsatser kan genomföras och främjas på ett hållbart sätt inom och över hela det globala AI-samfundet. Det är också viktigt för projektets långsiktiga värde för stater, mellanstatliga organisationer och andra att AI-utövare kan lära av och samarbeta med regeringsexperter som arbetar med riskreducering i samband med nedrustning, vapenkontroll och icke-spridning. Det är också avgörande för hållbarheten att säkerställa att de insikter som genereras genom kontaktverksamheten analyseras, konsolideras och sprids på lämpligt sätt.

3.3.2   Projektbeskrivning

Detta projekt består av följande centrala delar:

a)

Flerpartsdialoger om ansvarsfull AI-innovation för fred och säkerhet (upp till 9) – Denna serie virtuella dialogmöten skulle samla experter från den akademiska världen, forskningsvärlden och den privata sektorn och experter på traditionell vapenkontroll från EU och övriga världen för att diskutera i) teknologiska trender som kan skapa risker vad avser spridning, avledning och missbruk med konsekvenser för internationell fred och säkerhet, ii) hur man kan bidra till riskreducering genom ansvarsfulla processer, metoder och medel för innovation samt möjligheter och utmaningar för dialog och kunskapsutbyte mellan berörda parter, inbegripet de som är verksamma inom andra sektorer, t.ex. den biologiska och kemiska industrin, och iii) det potentiella värdet av, syftet med och formatet för ett självbärande nätverk av experter och dialogaktiviteter. Expertgruppen kommer att sammanträda flera gånger per år och arbeta för att anordna två offentliga evenemang för samhället i stort.

Av de nio virtuella mötena är två avsedda att vara öppna för allmänheten för att underlätta ett bredare samråd.

b)

Rundabordssamtal med aktörer inom den privata sektorn (upp till 6) – Denna serie virtuella rundabordssamtal kommer att inleda en dialog med aktörer som arbetar med ansvarsfulla innovationsprocesser inom AI inom den privata sektorn (t.ex. partnerskap för AI) om hur de kan bidra till att minimera riskerna för oansvariga aktörers avledning och missbruk av civil AI-teknik samt utforska möjliga incitament inom ramen för den privata sektorns utveckling för att göra detta. Ämnena omfattar följande: i) Betydelsen av internationell säkerhet och nedrustning för den privata sektorn. ii) Den rättsliga miljö eller de rättsliga miljöer där AI redan utvecklas, införs och används runt om i världen. iii) Hur man kan bygga vidare på riskbedömningsmekanismer och andra åtgärder som ingår i, eller skulle kunna integreras i, ansvarsfulla innovationsprocesser och program för företags regelefterlevnad. iv) Erfarenheter från andra branscher, processer och ramar som rör vapenkontroll (t.ex. den biologiska och kemiska industrin).

c)

Rapport om AI-samfundets syn på vapenkontroll och riskreducering inom AI, med inriktning på AI-samfundet och vapenkontrollsamfundet (1) – Framställningen av denna rapport kommer att fånga upp och befästa projektets resultat och rekommendationer i ett enda referensdokument som riktar sig till både det ansvarsfulla AI-samfundet inom den civila sfären och vapenkontrollsamfundet. I rapporten kommer man att ta upp hur internationella freds- och säkerhetsrisker i samband med avledning och missbruk av civil AI-forskning och AI-innovation kan identifieras, utvärderas och hanteras.

d)

Spridningsevenemang som är inriktade på samråd och kontakter med AI-samfundet och vapenkontrollsamfundet (bekräftas senare) – Projekteamet kommer att söka möjligheter att informera om arbetet och dess resultat och rekommendationer under hela projekttiden. Evenemangens format och presentationernas innehåll kommer att anpassas till målgruppernas behov. Det kan bland annat handla om möten i arbetsgruppen för icke-spridning och vapenexport, församlingen för Europeiska AI-alliansen, gruppen av regeringsexperter på ny teknik på området dödliga autonoma vapensystem, FN:s arbetsgrupp om AI (IAWG-AI), ITU:s initiativ ”AI for Good”, Unidirs årliga innovationsdialog och Institute of Electrical and Electronics ngineers. Projektgruppen kommer också att sträva efter att samarbeta bilateralt med relevanta intressenter från myndigheter, den akademiska världen och den privata sektorn.

3.3.3   Förväntade projektresultat

Detta projekt förväntas lägga grunden för hållbar utveckling, spridning och inverkan av ansvarsfull innovation inom AI-processer som motverkar risker för spridning, avledning och missbruk och deras konsekvenser för fred och säkerhet även efter det att rådets beslut har löpt ut.

Flerpartsdialogen förväntas utgöra en modell för informationsutbyte och samarbete om riskreducering, inte bara inom det globala AI-samfundet utan även mellan det ansvarsfulla AI-samfundet inom den civila sfären och nedrustnings-, vapenkontroll- och icke-spridningssamfunden. En sådan modell skulle kunna användas för att göra beslutsfattare förtrogna med viktiga tekniska och vetenskapliga framsteg som är relevanta för ansvarsfull AI-innovation och även för att göra tekniska målgrupper förtrogna med den miljö som beslutsfattarna för närvarande verkar i. Projektet förväntas underlätta hållbara förbindelser och kontakter mellan berörda aktörer inom och mellan dessa olika samfund. Sådana heterogena nätverkseffekter förväntas göra det möjligt att ytterligare utveckla och i högre grad främja ansvarsfull AI-innovation för fred och säkerhet även efter projektets slut.

Dialogen med den privata sektorn förväntas möjliggöra ett större och djupare engagemang från den privata AI-sektorn i identifieringen, förebyggandet och minskningen av de freds- och säkerhetsrisker som härrör från avledning och missbruk av civil AI-forskning och AI-innovation. Projektet förväntas ge nyckelaktörer inom den privata sektorns processer större förståelse och egenansvar för de problem det är avsett att lösa. Dessutom syftar det till att underlätta ett (bredare) antagande och genomförande av ansvarsfulla processer, metoder och medel för innovation inom befintliga mekanismer och förfaranden för företags riskhantering.

Flerpartsdialogen och rundabordssamtalet med aktörer inom den privata sektorn förväntas också generera insikter i ett antal viktiga frågor, bland annat a) hur ansvarsfulla metoder och medel för innovation kan vidareutvecklas och användas för att identifiera, förebygga och minska riskerna med avledning och missbruk av civil AI-forskning och AI-innovation, b) hur AI-forskning och AI-innovation kan användas på ett positivt sätt för att stödja freds- och säkerhetsmål (t.ex. tillämpningar för tidig varning för konflikter och humanitärt bistånd) och c) hur man kan främja mer dialog och informationsutbyte mellan de riskreducerande insatser som görs inom det ansvarsfulla AI-samfundet inom den civila sfären (dvs. olika IEEE-ledda initiativ) och de som redan pågår på mellanstatlig nivå inom nedrustnings-, vapenkontroll- och icke-spridningssamfundet.

Rapporten och spridningsverksamheten kommer att analysera, konsolidera och sprida insikter som genererats genom projekten 1, 2 och 3 och därmed stödja främjandet av resultat och rekommendationer från projektverksamheten inom det globala AI-samfundet och inom det politiska samfundet. De förväntas också bidra till att säkerställa hållbara effekter även efter projektens slut.

4.   VARAKTIGHET

Genomförandet av projekten beräknas pågå under totalt 36 månader.

---

(1)  Metoderna omfattar till exempel rekommenderad praxis från Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE) för bedömning av autonoma och intelligenta systems inverkan på människors välbefinnande (IEEE Std 7010-2020) och AI-expertgruppens bedömningslista för tillförlitlig artificiell intelligens för självbedömning (ALTAI). Initiativen omfattar IEEE:s globala initiativ om etik för autonoma och intelligenta system, partnerskapet för artificiell intelligens och det globala partnerskapet för artificiell intelligens.

BILAGA

PROJEKTDOKUMENT

UTVECKLINGEN AV ETT INTERNATIONELLT ERKÄNT SYSTEM FÖR VALIDERING AV VAPEN- OCH AMMUNITIONSHANTERING FÖR ATT FÖRHINDRA OLAGLIG SPRIDNING

1.   Bakgrund

Det finns ett allt större samförstånd inom vapenkontrollgemenskapen om den centrala roll en effektiv lagerhantering spelar som förstärkning av exportkontrollåtgärderna för förebyggande av avledning. I det arbetsdokument som utarbetades inför den sjunde konferensen för de stater som är parter i FN:s vapenhandelsfördrag (ATT) uppmanade ordförandeskapet för partskonferensen fördragsstaterna att ”överväga alla aspekter av såväl lagerhanteringen före exporttillståndsgivningen som en säker lagerhantering efter avlastning”. Utöver informationsutbyte om olaglig verksamhet (ATT, artiklarna 11.5 och 15.4) uppmanade ordförandeskapet också ”importerande och exporterande stater att enas om specifika villkor och garantier avseende lagringsanläggningar, märkning av föremål och kontroll av slutanvändare, före export”. Slutligen, och för att uppfylla kraven i artikel 13.2, föreslog ordförandeskapet för den sjunde partskonferensen att fördragsstaterna ska rapportera åtgärder som har vidtagits för att förstärka den fysiska säkerheten och lagerhanteringen, som en indikation på insatser som gjorts för att förhindra och ta itu med avledning (1).

Att tillhandahålla garantier, på det sätt som beskrivs i ordförandeskapets arbetsdokument, avseende ett tredjelands praxis för lagerhantering förblir en utmaning. Området är tekniskt och informationen behandlas som mycket känslig. Detta komplicerar informationsutbytet. I många sektorer – privata och offentliga – används bedömningar av överensstämmelse för att ge garantier för produkters och tjänsters ändamålsenlighet, säkerhet och trygghet. Bedömningar av överensstämmelse utgör internationellt erkända metoder för fastställande av om en produkt eller tjänst överensstämmer med vedertagna normer och standarder. Visserligen existerar olika internationella standarder, riktlinjer och god praxis för lagerhantering och säkerhet, men för närvarande finns det ingen internationellt erkänd metod när det gäller att ge garantier avseende ett tredjelands eller en slutanvändares förmåga att förhindra avledning (artikel 11 i vapenhandelsfördraget) i sina vapen- och ammunitionslager.

Mot denna bakgrund har Europeiska unionen (EU) sedan 2020 undersökt möjligheten att inrätta ett internationellt erkänt system för validering av politik och praxis för vapen och ammunition på statlig nivå och slutanvändarnivå. Genom antagandet av rådets beslut (Gusp) 2020/979, ändrat genom rådets beslut (Gusp) 2021/2075, gav EU det internationella centrumet för humanitär minröjning i Genève (GICHD) och dess specialiserade organ Ammunition Management Advisory Team (Amat) i uppdrag att genomföra ett projekt för utvecklingen av ett internationellt erkänt system för validering av vapen- och ammunitionshantering (valideringssystemet) för att förhindra olaglig spridning och oavsiktliga explosioner. Detta var ett flerårig satsning, uppdelad i konkreta faser med särskilda mål och resultat.

Syftet med den första fasen (Gusp 2020/979) var att undersöka möjligheten att skapa ett internationellt erkänt system för validering av hanteringspraxis för handeldvapen och lätta vapen och ammunition. Bedömningen av systemets genomförbarhet gjordes efter en uppdelning i sju kategorier, nämligen teknik, politik, juridik, ekonomi, militär säkerhet, samhällets säkerhet samt genomförbarhet inom en rimlig tidsperiod. I studien kom man fram till att det visserligen inte fanns några indikationer på hinder för utvecklingen av ett sådant system, men att intressenternas politiska vilja att delta i systemet i slutändan skulle bero på den slutliga utformningen. Intressenterna kunde därför inte göra några utfästelser förrän frågorna om systemets slutliga utformning hade retts ut.

Den andra fasen (Gusp 2021/2075) syftade till att utveckla det bedömningsverktyg som skulle ligga till grund för valideringssystemet och fastställa lämpliga alternativ för det. Ett självbedömningsverktyg skapades och möjliga alternativ till ett valideringssystem undersöktes. Projektet ledde fram till en rekommenderad metod för utvecklingen av ett operativt valideringssystem.

Hur fungerar systemet för validering av vapen- och ammunitionshantering?

Information om det allmänna läget när det gäller praxis för vapen- och ammunitionshantering är av intresse för många aktörer, såväl nationella som utländska. Exportkontrollmyndigheterna kan till exempel förstärka de bedömningar av risk för avledning som görs innan exporttillstånd utfärdas genom att förbättra sin analys av fasen för lagerhantering efter avlastning, och det internationella samarbetet och tillhandahållandet av bistånd kan bli mer behovsinriktat genom en analys av aktuell förmåga.

Valideringssystemet är utformat för att underlätta informationsutbyte när det gäller slutanvändarnas förmåga att upprätthålla säkra lager. Detta sker genom att den strukturella förmågan i en slutanvändares hanteringssystem bedöms mot bakgrund av den internationellt erkända bästa praxis som återfinns i de internationella tekniska riktlinjerna för ammunition (IATG) och Mosaic-kompendiet (Modular Small-arms-control Implementation Compendium).

Kärnan i valideringssystemet utgörs av de verktyg som utarbetades under genomförandet av rådets beslut (Gusp) 2021/2075. En standardiserad självbedömning, ett av de viktigaste resultaten av genomförandet av Gusp 2021/2075, omfattar en metod för att analysera graden av raffinemang i den ram för hanteringssystemet som fastställs i de förmågeskapande element som beskrivs i IATG 01:35. Resultaten av denna självbedömning tolkas med hjälp av ett vägledande dokument. Verktyget i sig kan tjäna som ett verktyg för bilateralt utbyte av information om det allmänna läget i försvarsmakternas praxis för vapen- och ammunitionshantering.

Valideringssystemet blir ett ”system” när verktyget tas i bruk i alla delar av en organisation för att tillgodose gemensamma behov. Organisationer bestående av medlemsstater med gemensamma exportkontrollkrav, importbestämmelser, förmågeuppbyggnadsmål och övervakningsbehov i samband med instrumentgenomförandet är primärt de som kan tjäna på inrättandet av ett system. I varje enskilt fall underlättas informationsutbytet ytterligare genom en gemensam plattform. Den standardiserade bedömningen kan utnyttjas för att tillgodose en mängd olika intressenters behov. En självbedömning kan vara giltig i flera år och därmed möjliggöra utbyte av redan godkänd analys med godkända intressenter. Detta kan minska slutanvändarnas rapporteringsbörda samtidigt som exportkontrolltjänstemännens får större möjligheter att få tillgång till uppgifter om omständigheterna kring potentiella slutanvändares lagerhållning efter avlastning, under fasen före tillståndsgivning.

Det finns många olika alternativ för inrättandet av ett valideringssystem. Det ger en organisation möjlighet att skräddarsy systemet efter sina särskilda behov. Vissa organisationer kan tjäna på att skapa ett valideringssystem där godkända användare kan dela en viss standardiserad analys. Andra organisationer kan tycka att en validering är problematisk och därför välja mindre specifika alternativ för informationsutbyte. Fastställandet av vilka delar som är godtagbara för varje organisation kommer att vara avgörande vid utvecklingen av system för validering av vapen- och ammunitionshantering.

Med utgångspunkt i ovannämnda resultat kommer fas III i projektet att inriktas på att främja utvecklingen av valideringssystemet. En regional metod för utveckling av valideringssystem kommer att antas – med fokus på att identifiera och bygga vidare på befintliga regionala organisationsstrukturer och mekanismer för informationsutbyte och utveckling av skräddarsydda metoder och verktyg för validering av nationella system för vapen- och ammunitionshantering (bland annat genom utveckling av ett självbedömningsverktyg och motsvarande vägledning för bedömningens genomförande och tolkning av bedömningsresultaten).

2.   Tekniskt upplägg

Detta projekt syftar till att utveckla oberoende system för validering av vapen- och ammunitionshantering inom ramen för befintliga organisationsstrukturer. Varje system ska fungera självständigt och kommer att bygga på de verktyg och metodriktlinjer som utarbetades under genomförandet av rådets beslut (Gusp) 2021/2075. Verktyget omfattar en standardiserad självbedömningsmetod som är skräddarsydd för regionens sammanhang och standarder, en överenskommen validerings- eller poängsättningsprocess som innebär att sakkunskap från regionen kan utnyttjas för analys av självbedömningsresultaten, en plattform för informationsutbyte som underlättar överföringen av viss information till behöriga begärande myndigheter samt en mindre styrningsram som ska se till att systemet förblir hållbart.

Vid genomförandet av detta projekt kan EU utforma, utveckla, testa och genomföra det första regionala valideringssystemet för validering av vapen- och ammunitionshantering. EU:s valideringssystem kan tjäna som en plattform för medlemsstaterna där de kan utbyta och få tillgång till uppgifter, i ett standardiserat format, om praxis för validering av vapen- och ammunitionshantering på grundval av självbedömningar gjorda av slutanvändare i tredjeländer. EU kan aktivt bidra till utformningen av alla delar av systemet, genom att utnyttja ett nätverk av experter inom EU och EU-medlemsstater som ger råd om alla områden i utformningen. GICHD kommer att ha ansvar för att underlätta diskussionerna med nätverket och genomföra utformningen.

EU:s valideringssystem kommer att stärka arbetsgruppen för icke-spridning och vapenexport (export av konventionella vapen), EU-medlemsstaternas exportkontrollmyndigheter och den europeiska fredsfaciliteten i deras förmåga att analysera de risker för avledning efter avlastning och oavsiktlig explosion som är förknippade med en slutanvändares system för vapen- och ammunitionshantering. Denna information skulle utgöra ett stöd för de bedömningar av risken för avledning som genomförs innan tillstånd utfärdas. Självbedömningen inom ramen för valideringssystemet kan också stödja arbetsgruppen för icke-spridning och vapenexport (icke-spridning och nedrustning) och EU-medlemsstaternas internationella bistånds- och kapacitetsuppbyggnadsprocesser genom att tillhandahålla en standardiserad bedömning av vapen- och ammunitionshanteringsramens efterlevnad av internationell god praxis. Detta kan göra det lättare att identifiera svagheter och behov och på så sätt styra kapacitetsuppbyggnadsinsatserna till de områden där resurserna behövs mest.

Projektet kommer också att göra andra delregioner medvetna om valideringssystemet och fördelarna med att utveckla en standardiserad metod för att bedöma och utbyta information om praxis avseende hanteringen av vapen och ammunition. Målet med detta medvetandegörande är att uppmuntra andra regionala organisationer att utveckla skräddarsydda valideringssystem och stödja användandet av självbedömningsverktyget. Det arbetet kommer att bygga på de utåtriktade insatser som genomfördes under genomförandet av rådets beslut (Gusp) 2020/979 och (Gusp) 2021/2075. Om en regional organisation under de medvetandegörande insatserna skulle begära stöd för utvecklingen av ett valideringssystem kan projektet omfördela resurser för att stödja det arbetet.

3.   Övergripande mål

Det primära syftet med detta projekt är att stödja insatser för att säkerställa en säker och trygg hantering av handeldvapen och lätta vapen och ammunition genom att förbättra beslutsprocesserna för aktörer som arbetar med exportkontroll och internationellt samarbete och bistånd.

Målet kommer att uppnås genom en ökad öppenhet i den praxis för hanteringen av handeldvapen och lätta vapen och ammunition som tillämpas av slutanvändare i ett tredjeland. Med en större medvetenhet om denna praxis kommer intressenterna att kunna fatta bättre beslut i samband med tillståndsgivning för överföring och kapacitetsuppbyggnadsinitiativ.

För att uppnå denna målsättning kommer projektet att vara inriktat på följande två huvudmål:

1)	Att skapa ett operativt valideringssystem.

2)	Att uppmuntra regionala organisationers och deras medlemsstaters ansträngningar att utveckla egna valideringssystem.

4.   Beskrivning av verksamheten

Mål 1: Att skapa ett operativt valideringssystem

År 1: Konsolidering av ramen för valideringssystemet

VERKSAMHET		RESULTAT
Inrätta ett rådgivande EU-nätverk bestående av berörda intressenter som kan tillhandahålla expertrådgivning om innehållsmässiga och operativa riktlinjer i frågor som rör EU:s politik och verksamhet. Dessa rådgivare kommer att uppmanas att lämna synpunkter under utvecklingsskedet av EU:s valideringssystem för att säkerställa att systemet är lämpat för EU:s syften. GICHD:s projektteam kommer att ansvara för att deras råd genomförs. Satsningar kommer att göras på att hålla flera fysiska möten under årets lopp. Syftet med det rådgivande nätverket är att säkerställa att EU:s intressenter tar ledningen i utformningen av ett system som passar deras behov och arbetsprocesser. Rådgivarna ska bidra till att fastställa följande delar av systemet: — Utarbeta en strategi för funktioner, tillsyn och underhåll avseende valideringssystemet. — Se över självbedömningsverktygen för att bedöma om de är lämpliga och ändamålsenliga i förhållande till behoven. — Fastställa vilken typ av enheter som ska genomföra validering och tillsyn av genomförandet av valideringssystemet. — Fastställa vilken typ av informationsutbyte som ska vara tillåten på den digitala plattformen och bilateralt.		Genomförande av EU-verktyg som är skräddarsydda efter EU:s kriterier och validerade av EU.
		Utarbetande av ett ramdokument för EU:s valideringssystem, tillsammans med en utvecklingsstrategi.
Validera självbedömnings- och valideringsanalysen. De allmänna självbedömningsverktyg som har utvecklats under genomförandet av rådets beslut (Gusp) 2021/2075 måste ses över, skräddarsys och valideras av EU:s tekniska experter för att säkerställa att de är anpassade till EU-intressenternas krav. Utföra en teknisk validering av de självbedömningsverktyg som har godkänts av de tematiska experterna (vapen- och ammunitionshantering och exportkontroll). Bedöma webbutformningskraven för att skapa en plattform för informationsutbyte. På grundval av rekommendationerna från EU-rådgivarna kommer bedömningen att fastställa programmeringskraven för att skapa den önskade webbplattformen.		Beaktande av noter och skriftväxling från kontakterna med EU:s rådgivande nätverk.
		Plan för webbplattformsutveckling som omfattar utformning, utveckling, testning och slutförande.

År 2: Provning av verktyg och system

VERKSAMHET		RESULTAT
Testa självbedömningsverktyg i tredjeländer. Testerna kommer att bestå av tre delar: — Stödja tredjeländer och alla aktörer (mäklare osv.) som deltar i deras arbete med att slutföra en tillfredsställande självbedömning, — Bedöma alla deltagande aktörers utmaningar med att slutföra bedömningen och deras farhågor i fråga om informationsutbyte, — Utarbeta en bedömningsrapport som belyser utmaningarna och lärdomarna.		Bedömningsrapport från självbedömningsförsök.
Utforma, testa och validera webbplattformen enligt specifikationerna från EU:s rådgivande nätverk.		Särskilt utbildningsmaterial för självbedömning och validering.
Utarbeta utbildningsmaterial och operativa förfaranden för att stödja arbetet med att slutföra självbedömningen, standardisera valideringsprocessen och ge vägledning till systemövervakningsmekanismen.		Utarbetade strategier och operativa förfaranden för validering och för en mekanism för systemövervakning.
Utarbeta policydokument för driften och övervakningen av valideringssystemet.		En webbplattform för informationsutbyte om valideringssystemet.
Uppdatera EU:s rådgivande nätverk om läget i genomförandet och diskutera de utmaningar och frågor som uppstår.		Noter till EU-rådgivare.

Mål 2: Uppmuntra andra organisationer att utveckla egna regionala valideringssystem.

År 1: Introducera valideringssystemet för två regionala organisationer och fortsätta att undersöka kopplingarna till internationella instrument

VERKSAMHET		RESULTAT
Genomföra utåtriktad verksamhet gentemot två regionala organisationer och deras medlemsstater för att främja konceptet med det regionala valideringssystemet. Detta omfattar upp till tre besök i regionen. Det första mötet med den regionala organisationen kommer att användas för att uppmuntra utvecklingen av ett regionalt valideringssystem och, om så önskas, för att börja planera de kommande stegen. Ett andra möte kommer att omfatta samtliga EU-medlemsstater och fungera som en introduktion till systemet och fördelarna med det. Under uppföljningsmöten förväntas man ytterligare uppmuntra och planera inrättandet av ett regionalt valideringssystem.		Regionala organisationer och deras medlemsstater har fått kännedom om EU:s valideringssystem och fördelarna med att skapa ett eget sådant system.
Delta i möten om regionala och internationella instrument för vapenkontroll. Detta kan omfatta anordnande av sidoevenemang eller andra evenemang för att främja valideringssystemet och utvecklingen av EU:s valideringssystem.

År 2 och 3: Introducera valideringssystemet för två regionala organisationer per år och fortsätta att främja systemet internationellt

Not: under år 2 och 3 varierar projektplanen beroende på resultatet av föregående års insatser för att främja valideringssystemet regionalt. Den ursprungliga planen är att genomföra två regionala utåtriktade verksamheter per år enligt det format som beskrivs under år 1. Om en regional organisation dock bekräftar att den vill införa valideringssystemet kommer Amat att ansöka om tillstånd från EU för att omdirigera en del av resurserna för att utveckla systemet i den region som efterfrågar det. Detta kommer att medföra att färre regionala organisationer deltar per år, men det kan leda till att fler stater använder och drar nytta av valideringssystemet.

5.   Tekniskt genomförandeorgan

Internationella centrumet för humanitär minröjning i Genève (GICHD) kommer att leda genomförandet av projektet via sitt specialiserade organ Amat. Mer specifikt kommer Amat att leda förvaltningen och genomförandet av all verksamhet inom detta projekt och ha ansvaret för budgeten och rapporteringen. Amat-gruppen ansvarade också för förvaltningen och genomförandet av åtgärderna enligt rådsbesluten (Gusp) 2020/979 och (Gusp) 2021/2075.

Amat planerar att anlita expertkonsulter för att stödja olika aspekter av detta projekt. I synnerhet kommer experter på webbutveckling, bedömningar av överensstämmelse och hantering av handeldvapen och lätta vapen att rekryteras för att stödja genomförandet av olika aspekter av projektet. Dessa konsulter kommer att väljas ut genom ett godkänt rekryteringsförfarande.

6.   Relevans

Detta projekt, inklusive dess mål, verksamheter och resultat, stämmer överens med flera av Europeiska unionens strategier och politiska överenskommelser.

EU:s strategi mot olagliga skjutvapen, handeldvapen och lätta vapen samt deras ammunition från 2018

Syftet med EU:s vapenstrategi är att ”bana väg för integrerade, gemensamma och samordnade europeiska åtgärder för att förebygga och motverka (...) förvärv av handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa samt att främja ansvarsutkrävandet och ansvarstagandet i samband med laglig vapenhandel”  (2). 2018 års strategi mot olagliga skjutvapen, handeldvapen och lätta vapen samt deras ammunition föreskriver särskilda åtgärder för lagerhantering och förpliktar EU att stödja samarbete och bistånd för genomförande av FN:s handlingsprogram, inbegripet lagerhantering, samt främja och genomföra normer och god praxis för hantering av handeldvapen (ISACS) [nu Mosaic] och ammunition (IATG).

Ett EU-valideringssystem kommer att bidra till EU:s insatser för att genomföra 2018 års strategi:

—	Förebyggande av avledning och främjande av ansvarsutkrävande inom den lagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen är ett uttalat mål för valideringssystemet. EU:s valideringssystem kan stödja bedömningar av risken för avledning som görs innan exporttillstånd utfärdas.

—	EU:s valideringssystem kan stödja samarbete och bistånd inom lagerhantering genom att identifiera svagheter i hanteringssystemet och genom att fungera som ett övervakningsverktyg för att spåra ändringar eller förbättringar i praktiken.

—	Självbedömningsmetoden främjar genomförandet av Mosaic och IATG som normerna för att mäta bedömningen av överensstämmelse.

EU:s handlingsplan mot olaglig handel med skjutvapen 2020–2025

I EU:s handlingsplan mot olaglig handel med skjutvapen 2020–2025, vars mål är att ta itu med olaglig handel inom EU och partnerna i sydöstra Europa (västra Balkan, Moldavien och Ukraina), konstaterar man att lagersäkerheten måste öka i sydöstra Europa och stöder västra Balkan (3). Färdplanen syftar även till att förbättra säkerheten i fråga om lagerhantering, främja reglering och övervaka korrekt efterlevnad (4). Dessutom kräver åtgärd 4.2 att man uppmuntrar bättre lagerhantering i Sahelregionen.

Även om EU:s valideringssystem inte har något regionalt fokus kan systemet stödja insatser för att identifiera strukturella svagheter i en slutanvändares lagerhanteringsmetoder. Självbedömningsmetoden är särskilt lämpad för att identifiera brister i säkerhetsföreskrifterna.

EU:s gemensamma ståndpunkt från 2008 om vapenexport (EU:s gemensamma ståndpunkt) och den frivilliga användarguiden för den gemensamma ståndpunkten  (5)

EU:s gemensamma ståndpunkt innehåller åtta kriterier som beskriver fyra uppsättningar av risker som medlemsstaterna är skyldiga att behandla som skäl för att inte utfärda en exportlicens och fyra uppsättningar av faktorer som de måste ”beakta” när de prövar en ansökan om exportlicens. Kriterium sju avser ”om det föreligger risk för att den militära tekniken eller krigsmaterielen kommer att avledas till annat ändamål inom köparlandet eller återexporteras på oönskade villkor” som en faktor som exportören bör beakta. I den gemensamma ståndpunkten tilläggs att exportören vid bedömningen av risken för avledning bör beakta ”mottagarlandets förmåga att utöva effektiv exportkontroll”.

I användarguiden till EU:s gemensamma ståndpunkt, som innehåller ytterligare men icke-bindande instruktioner om hur bestämmelserna i detta dokument ska genomföras, uppmanas exportörerna att överväga om a) lagerhanteringen och lagersäkerheten i mottagarlandet håller erforderlig nivå (inbegripet Mosaic och IATG) och b) om det har förekommit några kända fall av problem med läckande lager i mottagarlandet (6).

I användarguiden tar man upp vikten av effektiv säkerhet och lagerhantering, inte bara i samband med genomförandet av kriterium sju och bedömningen av risken för avledning, utan även med avseende på tillämpningen av kriterierna ett och två i EU:s gemensamma ståndpunkt, som omfattar respekten för internationella förpliktelser, för de mänskliga rättigheterna och för internationell humanitär rätt. I användarguiden anser man framför allt att överensstämmelsen med normerna i FN:s handlingsprogram, inbegripet normerna för lagerhantering, är relevant för att bedöma mottagarnas respekt för internationella förpliktelser enligt kriterium ett (7). Dessutom hänvisar man till förekomsten av adekvata förfaranden för lagerhantering och lagersäkerhet och även för överskottsvapen och överskottsammunition och förekomsten av problem i form av stölder och läckage från lager i den uppgivna slutanvändarens land, som faktorer som ska beaktas för att bedöma om det föreligger risk för att de exporterade vapnen kan användas i strid med de mänskliga rättigheterna eller internationell humanitär rätt enligt kriterium två (8).

EU:s gemensamma ståndpunkt och användarguide ger också relevant vägledning för informationsutbyte, vilket är en viktig del av valideringssystemet. I enlighet med artikel 4 i EU:s gemensamma ståndpunkt ska medlemsstaterna utbyta information om de ansökningar om exportlicenser som har avslagits och samråda när de överväger att godkänna en licens som ”i huvudsak [är] identisk” med en licens för vilken ansökan tidigare avslagits av en annan medlemsstat. Denna bestämmelse förstärks ytterligare genom artikel 7 i EU:s gemensamma ståndpunkt, enligt vilken medlemsstaterna ska ”förstärka samarbetet och främja samsynen” på området vapenexportkontroll genom att ”utbyta relevant information” inte bara om avslag utan även om vapenexportpolitik. I användarguiden uppmuntras medlemsstaterna att utbyta information inom arbetsgruppen för icke-spridning och vapenexport (export av konventionella vapen) och även via ”COARM:s onlinesystem eller, i de fall klassificeringen ”RESTRICTED” anses vara lämplig, COREU-meddelanden”. Informationsutbytet bör också omfatta information som kan vara användbar för andra medlemsstater för att förebygga risken för avledning (9).

EU:s gemensamma ståndpunkt skapar tydliga kopplingar mellan den fastställda politiken och valideringssystemet. Kopplingarna fastställdes i rådets beslut (Gusp) 2020/979 och EU:s valideringssystem utformades särskilt för att stödja exportkontrollmyndigheternas tillämpning av kriterium sju i EU:s gemensamma ståndpunkt genom att fungera som ett tekniskt verktyg som kan tillhandahålla en analys av de skydds- och säkerhetsåtgärder som genomförs av en potentiell importerande stat. Den metod som används är förenlig med användarguidens vägledning för att bedöma normerna i förhållande till befintlig internationellt erkänd god praxis. I artikel 4 i den gemensamma ståndpunkten fastställs också en politisk motivering för den del av EU:s valideringssystem som avser informationsutbyte.

Rådets beslut (Gusp) 2021/38 av den 15 januari 2021 om fastställande av en gemensam strategi för moment i slutanvändarintyg i samband med export av handeldvapen och lätta vapen samt deras ammunition

I rådets beslut (Gusp) 2021/38 fastställs en gemensam strategi för moment i slutanvändarintyg i samband med export av handeldvapen och lätta vapen samt deras ammunition (10). Beslutet innehåller två ”valfria delar” som staterna ska överväga och som är direkt relevanta för valideringssystemet, nämligen c) att efter avlastning möjliggöra inspektioner på plats, som utförs av den exporterande medlemsstaten, och d) att slutanvändaren ger garantier som visar på dennes förmåga till säker vapen- och ammunitionshantering, och även dennes förmåga att på ett tryggt och säkert sätt hantera lagren där varorna ska lagras.

Valideringssystemet kan omfatta en metod för kontroll efter avlastning till stöd för kontroller på plats av påståenden som gjorts i självbedömningen. Detta skulle ge en ännu högre grad av säkerhet.

7.   Kommunikations- och synlighetsstrategi

Amat ska vidta alla lämpliga åtgärder för att informera om att detta projekt har finansierats av EU, i enlighet med den handbok om kommunikation och synliggörande av Europeiska unionens externa åtgärder – 2018 som Europeiska kommissionen har offentliggjort. Europeiska unionens stöd ska dessutom ges ett erkännande i inbjudningar och andra dokument som delas med deltagarna i de olika evenemangen. Amat kommer att säkerställa att EU när så är möjligt är företrätt vid evenemang som ges stöd inom ramen för detta beslut.

EU kommer särskilt att lyftas fram som projektledare vid alla regionala och internationella evenemang där valideringssystemet presenteras. EU:s valideringssystem kan fungera som en utmärkt motivation för andra regionala organisationer, så Amat kommer att uppmuntra och stödja EU:s insatser för att främja verktyget i olika vapenkontrollmiljöer. EU:s företrädare kommer att uppmanas att lämna kommentarer och EU-logotypen kommer att visas i presentationer och annonser.

---

(1)  Utkast till arbetsdokument från ordförandeskapet för den sjunde konferensen för de stater som är parter i FN:s vapenhandelsfördrag: Förstärkning av insatser för att utrota olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och säkerställa effektiv lagerhantering.

(2)  Europeiska unionens råd, rådets slutsatser om antagandet av en EU-strategi mot olagliga skjutvapen, handeldvapen och lätta vapen samt deras ammunition, Bryssel den 19 november 2018, 13581/18 <https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-13581-2018-INIT/sv/pdf>.

(3)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: EU:s handlingsplan mot olaglig handel med skjutvapen 2020–2025 (not 30).

(4)  Se mål 7 i färdplanen för en hållbar lösning på olagligt innehav och missbruk av samt olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen/skjutvapen och deras ammunition på västra Balkan senast 2024, London den 10 juli 2018, <https://www.seesac.org/f/docs/publications-salw-control-roadmap/Regional-Roadmap-for-a-sustainable-solution-to-the.pdf>.

(5)  Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (not 7)

(6)  Europeiska unionens råd, Användarguide för rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp (ändrat genom rådets beslut (Gusp) 2019/1560), s. 129.

(7)  Europeiska unionens råd, Användarguide för rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp (ändrat genom rådets beslut (Gusp) 2019/1560), s. 24.

(8)  Europeiska unionens råd, Användarguide för rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp (ändrat genom rådets beslut (Gusp) 2019/1560), s. 58.

(9)  Europeiska unionens råd, Användarguide för rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp (ändrat genom rådets beslut (Gusp) 2019/1560), s. 159.

(10)  Rådets beslut (Gusp) 2021/38 av den 15 januari 2021 om fastställande av en gemensam strategi för moment i slutanvändarintyg i samband med export av handeldvapen och lätta vapen samt deras ammunition, EUT L 14/4, 18.1.2021, <https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32021D0038&from=SV>.