(1)

Enligt artikel 8.3 i förordning (EU) 2020/1503 ska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster upprätthålla och tillämpa effektiva interna regler för att förebygga intressekonflikter. För att säkerställa att dessa regler uppfyller målet att förebygga intressekonflikter över tid bör leverantörerna regelbundet och minst en gång om året se över dessa regler och se till att lämpliga åtgärder vidtas för att avhjälpa eventuella brister när det gäller sådana regler.

(2)

För att hantera intressekonflikter bör leverantörerna inte förlita sig för mycket på de krav på upplysningar som föreskrivs i artikel 8.5 i förordning (EU) 2020/1503. De bör därför fastställa interna regler för att förebygga intressekonflikter. Interna regler för att förebygga intressekonflikter bör vara anpassade till arten, omfattningen och komplexiteten av de gräsrotsfinansieringstjänster som tillhandahålls samt till omfattningen och organisationen av leverantörernas verksamhet. I detta avseende bör interna regler för att förebygga intressekonflikter i förekommande fall beakta omständigheter som har samband med att leverantörerna tillhör en koncern.

(3)

Vid utformningen av interna regler för att förebygga intressekonflikter bör leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster göra sitt yttersta för att säkerställa att intressekonflikter förebyggs, fastställas och hanteras. Om en intressekonflikt trots detta ändå fastställts bör leverantörerna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att leverantörens kunder och varje annan part som kan påverkas erhåller information om denna intressekonflikt.

(4)

De åtgärder som leverantörerna ska vidta i enlighet med artikel 8.4 i förordning (EU) 2020/1503 bör med rimlig säkerhet förbygga att kundernas intressen påverkas negativ och, om detta inte är möjligt, minska denna påverkan på lämpligt sätt.

(5)

För att säkerställa att kunderna kan fatta ett välgrundat beslut om tjänster där det föreligger faktiska intressekonflikter bör leverantörerna hålla informationen uppdaterad och lämna upplysningar i enlighet med artikel 8.5 i förordning (EU) 2020/1503, om den allmänna arten av och källorna till intressekonflikter samt vilka åtgärder som vidtagits för att minska dessa risker. Sådan information bör vara anpassad till den typ av kunder till vilka den riktas, särskilt med beaktande av deras klassificering som sofistikerade eller icke-sofistikerade investerare, inbegripet presumtiva investerare. Upplysningarna bör innehålla en beskrivning av intressekonflikterna och de därmed sammanhängande riskerna för kunderna.

(6)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har överlämnat till kommissionen.

(7)

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten har anordnat öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning bygger på, analyserat de potentiella kostnaderna och fördelarna därav och begärt råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (2).

(8)

Efter samråd i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (3) avgav Europeiska datatillsynsmannen ett yttrande den 1 juni 2022.

(1)

För att säkerställa en enhetlig mekanism genom vilken behöriga myndigheter effektivt kan utöva sina befogenheter i samband med ansökningar om auktorisation från presumtiva leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster, är det lämpligt att fastställa gemensamma standardformulär, mallar och förfaranden för sådana ansökningar.

(2)

För att underlätta kommunikationen mellan en presumtiv leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster och den behöriga myndigheten bör den behöriga myndigheten utse en särskild kontaktpunkt för ansökningsförfarandet och offentliggöra relevanta kontaktuppgifter på sin webbplats.

(3)

För att den behöriga myndigheten ska kunna göra en grundlig bedömning av huruvida ansökan är fullständig, och om den behöriga myndigheten kräver att den presumtiva leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster ska tillhandahålla information som saknas, bör den tidsfrist för att bedöma om ansökan är fullständig som avses i artikel 12.4 i förordning (EU) 2020/1503 tillfälligt avbrytas från den dag då sådan information begärs till dess att den behöriga myndigheten mottar den.

(4)

För att den behöriga myndigheten ska kunna bedöma om ändringar av informationen i ansökan om auktorisation kan påverka tillståndsförfarandet, är det lämpligt att kräva att presumtiva leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster meddelar sådana ändringar utan onödigt dröjsmål. Det är dessutom nödvändigt att fastställa att de tidsfrister för bedömning av uppgifterna som fastställs i artikel 12.8 i förordning (EU) 2020/1503 gäller från och med den dag då sökanden lämnar de ändrade uppgifterna till den behöriga myndigheten.

(5)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har överlämnat till kommissionen.

(6)

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten har anordnat öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning bygger på, analyserat de potentiella kostnaderna och fördelarna därav och begärt råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (2).

(7)

Efter samråd i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (3) avgav Europeiska datatillsynsmannen ett yttrande den 1 juni 2022.

(1)

Den information som ska utbytas av behöriga myndigheter i enlighet med artikel 31.1 i förordning (EU) 2020/1503 bör göra det möjligt för dessa myndigheter att genomföra sin verksamhet som rör utredning, tillsyn och efterlevnad enligt den förordningen på ett effektivt sätt. Det är därför nödvändigt att specificera vilken information de behöriga myndigheterna ska utbyta för att kunna utföra dessa uppgifter.

(2)

För att säkerställa att behöriga myndigheter kan övervaka leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster på ett effektivt sätt bör behöriga myndigheter utbyta allmän bakgrundsinformation och etableringsdokument, inbegripet nationella införlivandedokument, eller andra handlingar som ger insyn i strukturen och den operativa verksamheten hos leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster. Av samma skäl bör de behöriga myndigheterna även utbyta information om auktorisationsförfarandet och ledningsorganen från leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster, inklusive information om lämpligheten att förvalta en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster och anseendet från ledningsorganets medlemmar, samt information om aktieägare, ålagda sanktioner och administrativa åtgärder, verkställighetsåtgärder och relevanta beteenden och efterlevnadshistorik från leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster.

(3)

För att de behöriga myndigheterna ska kunna fullgöra sina tillsynsuppgifter på ett heltäckande sätt bör de också utbyta relevant information om andra fysiska eller juridiska personer och tredje parter med anknytning till gräsrotsfinansiering som medverkar vid tillhandahållandet av de tjänster som tillhandahålls av leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster, inklusive information om tredje parter som utsetts att utföra operativa uppgifter i samband med tillhandahållande av gräsrotsfinansieringstjänster.

(4)

Utbyte av information mellan behöriga myndigheter kommer att vara till störst nytta i de fall där frågor som har betydelse i regleringshänseende kan uppstå i samband med de enheter som omfattas av förordning (EU) 2020/1503, inbegripet information om den ursprungliga ansökan om auktorisation från leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster, den fortlöpande tillsynen av en enhets efterlevnad av den förordningen samt tillsyns- och verkställighetsåtgärder som kan påverka verksamheten i en enhet i en annan jurisdiktion.

(5)

Utbytet av information mellan behöriga myndigheter om utredning, tillsyn och efterlevnad bör ske med iakttagande av de berörda personernas rätt till skydd av personuppgifter enligt artiklarna 7 respektive 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och måste följa Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (2).

(6)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har överlämnat till kommissionen.

(7)

Esma har inte genomfört några öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som ligger till grund för denna förordning och inte heller analyserat de potentiella kostnaderna och fördelarna, eftersom detta inte alls skulle ha stått i proportion till standardernas omfattning och konsekvenser, med tanke på att dessa standarder huvudsakligen berör behöriga myndigheter.

(8)

Esma har begärt råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (3).

(9)

Efter samråd i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (4) avgav Europeiska datatillsynsmannen ett yttrande den 1 juni 2022.

a)

Allmän information och dokument som rör leverantören, nämligen följande:

b)

Information om de fysiska personer som ansvarar för leverantörens ledning som tillhandahölls som en del av auktorisationsförfarandet, inbegripet följande:

c)

Information som krävs för att bedöma de fysiska personernas goda anseende och lämplighet vilka ansvarar för leverantörens ledning, däribland följande i förekommande fall:

d)

Information om aktieägare som innehar 20 % eller mer av aktiekapitalet eller av leverantörens rösträtter, däribland information om att dessa inte förekommer i belastningsregistret eller avsaknaden av administrativa eller civilrättsliga sanktioner och information om brottsutredningar som inletts mot sådana aktieägare, när det gäller överträdelser av nationella bestämmelser på områdena handelsrätt, insolvensrätt, lagstiftning om finansiella tjänster, lagstiftning för bekämpning av penningtvätt, lagstiftning om bedrägerier eller förpliktelser avseende yrkesmässigt ansvar och en detaljerad beskrivning av eventuella civilrättsliga eller administrativa sanktioner som påförts.

e)

Information om organisationsstruktur, verksamhetsvillkor och efterlevnad av kraven i förordning (EU) 2020/1503 från leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster, som har tillhandahållits som en del av auktorisationsförfarandet och som uppdaterats genom tillsynsverksamhet från den behöriga myndighet som mottog begäran om information, inklusive men inte begränsat till följande:

f)

Information om auktorisationen som leverantör eller återkallelse av auktorisation i enlighet med artiklarna 12, 13 och 17 i förordning (EU) 2020/1503.

g)

Information om eventuella påföljder, inklusive straffrättsliga påföljder, administrativa åtgärder eller efterlevnadsåtgärder, som ålagts leverantören.

h)

Eventuell övrig information som är nödvändig för samarbetet om verksamhet som rör utredning, tillsyn och efterlevnad enligt artikel 31.1 i förordning (EU) 2020/1503.

(1)

För att säkerställa att leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster genomför den kunskapskontroll för presumtiva icke-sofistikerade investerare som avses i artikel 21 i förordning (EU) 2020/1503 på ett harmoniserat sätt är det nödvändigt att fastställa gemensamma regler för att bedöma vilka av de gräsrotsfinansieringstjänster som erbjuds, om några, som är lämpliga för presumtiva icke-sofistikerade investerare.

(2)

För att säkerställa att leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster försäkrar sig om att presumtiva icke-sofistikerade investerare förstår den risknivå som är förknippad med investeringar genom gräsrotsfinansiering, bör leverantörerna vidta rimliga åtgärder för att säkerställa att den information som samlas in från presumtiva icke-sofistikerade investerare är tillförlitlig och återspeglar deras kunskaper, färdigheter, erfarenhet och finansiella situation, investeringsmål och grundläggande förståelse för de ifrågavarande riskerna på ett korrekt sätt.

(3)

Investerarna bör informeras på ett tydligt och enhetligt sätt om de risker de utsätter sig för om de beslutar att investera i gräsrotsfinansieringstjänster. Leverantörerna bör därför utfärda en harmoniserad riskvarning till presumtiva icke-sofistikerade investerare som inte klarar kunskapskontrollen som uppfyller särskilda krav på hur varningen ska visas för sådana investerare.

(4)

För att främja investerarskyddet och säkerställa att presumtiva icke-sofistikerade investerare utför simuleringen av förmågan att bära förluster på ett korrekt sätt, bör leverantörerna tillhandahålla ett nätbaserat beräkningsverktyg på sin webbplats för att hjälpa presumtiva icke-sofistikerade investerare att simulera sin förmåga att bära förluster. På grund av den känsliga karaktären hos den information som presumtiva icke-sofistikerade investerare ska tillhandahålla i ett sådant nätbaserat beräkningsverktyg bör detta verktyg dock inrättas på ett sätt som hindrar leverantörerna från att få tillgång till eller registrera den information som presumtiva icke-sofistikerade investerare lämnar.

(5)

För att säkerställa att information som tillhandahålls av presumtiva icke-sofistikerade investerare i det nätbaserade beräkningsverktyget inte kan samlas in utan deras uttryckliga samtycke, bör detta verktyg inrättas på ett sätt som förhindrar att leverantörerna ändrar eller påverkar resultatet av den simulering som presumtiva icke-sofistikerade investerare utför. För att skydda presumtiva icke-sofistikerade investerare och i synnerhet för att göra det möjligt för dem att kontrollera att den information de lagt in är korrekt och korrekt, bör resultatet av simuleringen av förmågan att bära förluster inte samlas in direkt av leverantörerna utan bör i stället delas frivilligt av presumtiva icke-sofistikerade investerare när de anser att resultatet av simuleringen på ett adekvat sätt återspeglar deras förmåga att bära förluster.

(6)

För att säkerställa att simuleringen av förmågan att bära förluster är flexibel bör leverantörerna kunna erbjuda presumtiva icke-sofistikerade investerare möjligheten att simulera sin förmåga att bära förluster genom en annan metod utan hjälp av det nätbaserade beräkningsverktyget, förutsatt att en sådan möjlighet erbjuds utöver tillgången till det nätbaserade beräkningsverktyget på leverantörens webbplats.

(7)

För att säkerställa en harmoniserad strategi för simulering av presumtiva icke-sofistikerade investerares förmåga att bära förluster, bör regler fastställas för beräkningen av nettovärdet för presumtiva icke-sofistikerade investerare på grundval av deras årsinkomst, totala likvida tillgångar och årliga finansiella åtaganden.

(8)

Med hänsyn till riskerna för olika tillvägagångssätt och potentiella negativa konsekvenser som sådana skillnader medför för korrektheten från simuleringen av presumtiva icke-sofistikerade investerares förmåga att bära förluster, är det lämpligt att det specificeras tillräckligt detaljerat hur var och en av de komponenter som används för att beräkna nettovärdet bör beräknas och att fastställa ett gemensamt datum för värderingen av de olika komponenterna.

(9)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten utarbetat i nära samarbete med Europeiska bankmyndigheten och lämnat in till kommissionen.

(10)

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten har anordnat öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning bygger på, analyserat de potentiella kostnaderna och fördelarna därav och begärt råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (2).

(11)

Efter samråd i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (3) avgav Europeiska datatillsynsmannen ett yttrande den 1 juni 2022.

Nettovärde = (årlig nettoinkomst) + (totala likvida tillgångar) – (årliga finansiella åtaganden)

a)

underhåll till barn och till andra personer,

b)

hyror och hypoteksbetalningar,

c)

återbetalning av lån,

d)

betalningar av försäkringspremier,

e)

betalningar för allmännyttiga tjänster, inklusive sådana som görs för att täcka kostnader för el, värme och vatten,

f)

betalningar för abonnemang på tjänster,

g)

inkomst- och fastighetsskatter.

(1)

Det är nödvändigt att göra det möjligt för investerare att fatta välgrundade investeringsbeslut. Vid specificeringen av metoden för beräkningen av fallissemangkvoten för projekt som erbjuds på en plattform för gräsrotsfinansiering är det nödvändigt att fastställa regler för beräkningen av fallissemangkvoten för ett visst gräsrotsfinansieringsprojekt som erbjuds på en gräsrotsfinansieringsplattform när det gäller varje enskilt lån, eftersom ett gräsrotsfinansieringsprojekt kan erbjuda mer än ett lån. Genom en definition av fallissemang på en mer detaljerad nivå, dvs. på lånenivå, är det möjligt att fånga upp fall där en projektägare sannolikt inte kommer att fullgöra sina kreditförpliktelser i samband med ett lån men inte med andra. Vid beräkningen av fallissemangskvoterna för projekt som erbjuds på en plattform för gräsrotsfinansiering bör leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster (leverantörerna) därför inte automatiskt göra bedömningen att olika lån till samma projekt fallerar samtidigt. Dessa leverantörer bör bedöma om vissa indikationer på fallissemang är kopplade till gräsrotsfinansieringsprojektet som helhet snarare än till ett visst lån. Om en betydande del av de lån som är kopplade till ett gräsrotsfinansieringsprojekt fallerar kan leverantörerna särskilt bedöma att det är osannolikt att de andra lånen från detta gräsrotsfinansieringsprojekt kommer att betalas ut i sin helhet utan några åtgärder, vilket omfattar realisering av säkerhet samt att även dessa lån behandlas som fallerade.

(2)

Det är nödvändigt att undvika regelarbitrage och att göra det möjligt för investerare att jämföra resultaten från leverantörer som tillhandahåller gräsrotsfinansieringstjänster i form av förmedling av långivning, och särskilt kvaliteten på projekt som erbjuds på gräsrotsfinansieringsplattformar. Det är därför lämpligt att specificera på vilka grunder sådana leverantörer bör bedöma att det är frågan om ett fallissemang med avseende på ett lån som har erbjudits på deras gräsrotsfinansieringsplattform. Dessa leverantörer bör därför ha inrättat effektiva förfaranden som gör att de kan erhålla den information som krävs för att utan onödigt dröjsmål identifiera att lån som erbjuds på deras gräsrotsfinansieringsplattform har fallerat.

(3)

Enligt artikel 20.1 i förordning (EU) 2020/1503 ska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster som tillhandahåller gräsrotsfinansieringstjänster som består i att förmedla långivning varje år upplysa om fallissemangskvoten för de gräsrotsfinansieringsprojekt som erbjudits på deras plattform för gräsrotsfinansiering under åtminstone de föregående 36 månaderna, och offentliggöra en resultatförklaring inom fyra månader från slutet av varje räkenskapsår med angivelse av den förväntade och faktiska fallissemangskvoten för alla lån som de har förmedlat. För att säkerställa att investerare och potentiella investerare har tillgång till information med liknande tidsramar för risk- och avkastningsmått i förhållande till de lån som erbjuds på en plattform för gräsrotsfinansiering är det nödvändigt att säkerställa överensstämmelse med artikel 180.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (2) och att använda ettåriga fallissemangskvoter som referens vid beräkning av fallissemangskvoter. Den ettåriga fallissemangskvoten motsvarar andelen lån som byter status från icke fallerade till fallerade minst en gång under en ettårig observationsperiod. Den förväntade fallissemangskvoten bör därför ge en uppskattning av andelen icke fallerade lån som förväntas fallera under en ettårig observationsperiod. För att kunna basera uppskattningen av en sådan förväntad fallissemangskvot på den faktiska fallissemangskvoten bör beräkningen av den faktiska fallissemangskvoten följaktligen begränsas till lån som inte har fallerat i början av den ettåriga observationsperioden. För att säkerställa att redovisningen av fallissemangskvoter är jämförbar och rättvis bör inget viktningssystem tillämpas för att beräkna de årliga fallissemangskvoterna (lånebaserad beräkning). Lånebeloppet bör därför inte användas för att beräkna fallissemangskvoten för att undvika att vissa lån blir mer dominerande vid en sådan beräkning. Om förekomsten av kortfristiga lån gör att det uppkommer systematiska fel bör leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster som tillhandahåller gräsrotsfinansieringstjänster i form av förmedling av långivning justera beräkningen av fallissemangskvoten. För att säkerställa att fallissemangskvoterna redovisas på ett rättvist sätt för investerarna bör leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster som tillhandahåller gräsrotsfinansieringstjänster i form av förmedling av långivning inte manipulera eller lämna oriktiga uppgifter om de fallissemangskvoter som offentliggörs i enlighet med artikel 20.2 i förordning (EU) 2020/1503.

(4)

Inkonsekventa, felaktiga, ofullständiga eller föråldrade uppgifter kan göra att det uppkommer fel vid beräkningen av fallissemangskvoter för gräsrotsfinansieringsprojekt. För att säkerställa att uppgifterna är tillförlitliga och har hög kvalitet bör förfarandena för insamling och lagring av uppgifter därför vara robusta och väl dokumenterade.

(5)

Leverantörernas interna metod för beräkning av de faktiska och förväntade fallissemangskvoterna bör grundas på information om avkastningen på lån som förmedlas av dessa leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster och de riskkategorier som föreskrivs i den riskhanteringsram som avses i artikel 19.7 d i förordning (EU) 2020/1503.

(6)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har överlämnat till kommissionen i nära samarbete med Europeiska bankmyndigheten.

(7)

Esma har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning bygger på, analyserat möjliga kostnader och fördelar och begärt in råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (3).

(8)

Efter samråd i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (4) avgav Europeiska datatillsynsmannen ett yttrande den 1 juni 2022.

(1)

För att säkerställa att åtgärderna och förfarandena för kontinuitetsplanen i den mening som avses i artikel 12.2 j i förordning (EU) 2020/1503 är vederbörligen harmoniserade inom unionen bör åtgärderna och förfarandena i denna plan specificeras.

(2)

För att de risker som är förknippade med upphörandet av kritiska tjänster ska kunna hanteras på ett korrekt sätt bör det i kontinuitetsplanen säkerställas att kritiska tjänster, inbegripet sådana som läggs ut på entreprenad, fortfarande utförs trots att leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster eller den tredje part till vilken kritiska tjänster har utkontrakterats har fallerat.

(3)

Med tanke på bredden av de händelser som kan påverka genomförandet av kritiska tjänster negativt bör kontinuitetsplanen behandla situationer som utlöser en betydande brist eller ett fallissemang vid utförandet av kritiska tjänster.

(4)

För att säkerställa att kontinuitetsplanen är effektiv är det lämpligt att fastställa minimiinnehållet för åtgärderna och förfarandena för kontinuitetsplanen.

(5)

Det är lämpligt att klargöra ett begränsat antal tekniska termer. Dessa tekniska definitioner är nödvändiga för att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning och därmed bidra till inrättandet av ett enhetligt regelverk för leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster i unionen. Syftet med dessa definitioner är endast att fastställa skyldigheterna för leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster och bör strikt begränsas till tolkningen av denna förordning.

(6)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har överlämnat till kommissionen.

(7)

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten har anordnat öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning bygger på, analyserat de potentiella kostnaderna och fördelarna därav och begärt råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (2).

(8)

Efter samråd i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 avgav Europeiska datatillsynsmannen (3) ett yttrande den 1 juni 2022.

a)

kritiska tjänster: operativa tjänster och företagstjänster där en brist eller ett fallissemang i utförandet av dem väsentligen skulle försämra möjligheten för leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster att fortsatt efterleva förordning (EU) 2020/1503, eller försämra deras ekonomiska resultat, eller sundheten eller kontinuiteten i samband med deras gräsrotsfinansieringstjänster och verksamhet, särskilt gentemot kunderna.

b)

fallissemang: insolvensförfaranden eller förfaranden före insolvens som är tillämpligt enligt relevant nationell lagstiftning eller varje betydande avbrott i verksamheten.

c)

betydande avbrott i verksamheten: en betydande brist eller ett fallissemang som väsentligen försämrar utförandet av de kritiska tjänsterna.

(1)

För att skydda investerarna och främja ett effektivt system för intern styrning bör leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster på ett lättillgängligt sätt ge sina kunder tillgång till en tydlig, begriplig och uppdaterad beskrivning av sina förfaranden för hantering av klagomål på sin webbplats.

(2)

För att undvika olika förfaranden för hantering av klagomål bland leverantörerna i hela unionen, bör kunderna kunna lämna in sina klagomål med hjälp av harmoniserade standardformat.

(3)

För att tillhandahålla en adekvat skyddsnivå för investerare är det lämpligt att kräva att leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster säkerställer att klagande åtminstone får lämna in klagomål på det språk som leverantörerna använder för att marknadsföra sina tjänster eller erbjudanden om gräsrotsfinansiering i unionen.

(4)

För att säkerställa en snabb och skyndsam hantering av klagomål bör leverantörerna bekräfta mottagandet av eventuella klagomål och informera klaganden inom tio arbetsdagar från mottagandet av klagomålet om huruvida klagomålet kan prövas. Samtidigt som mottagandet av klagomålet bekräftas bör klaganden erhålla kontaktuppgifter från en person eller avdelning för eventuella frågor som rör klagomålet samt en ungefärlig tidsram inom vilken ett beslut om klagomålet kan förväntas. Om ett klagomål inte kan tas upp till prövning bör leverantören informera klaganden om sitt beslut och motivera detta.

(5)

För att säkerställa att klagomål utreds på ett snabbt, skyndsamt och rättvist sätt bör leverantörerna vid mottagandet av ett klagomål bedöma om det är tydligt, fullständigt och innehåller alla relevanta bevis och uppgifter som krävs för att hantera det. Vid behov bör ytterligare information begäras omgående. Leverantörerna bör samla in och undersöka alla relevanta bevis och uppgifter om klagomålet. Klagande bör hållas vederbörligen informerade om hanteringen av klagomålet.

(6)

För att säkerställa en rättvis och effektiv hantering av klagomål krävs det att alla punkter som klaganden tar upp i sitt klagomål behandlas i beslut som fattas om klagomål. Dessutom bör klagomål där omständigheterna liknar varandra leda till konsekventa beslut, såvida inte leverantören kan lämna en objektiv motivering för eventuella avvikelser från ett tidigare beslut.

(7)

För att säkerställa att klagomål hanteras skyndsamt bör klaganden underrättas om beslut om klagomål så snart som möjligt och inom den tidsfrist som fastställs i förfarandet för hantering av klagomål. Om leverantören undantagsvis inte kan hålla den tidsramen, bör klaganden erhålla information om skälen till förseningen och om det datum då ett beslut kommer att fattas.

(8)

Om beslutet om ett klagomål inte innehåller ett positivt utslag på samtliga begäranden från klaganden ska beslutet lämpligen innehålla en grundlig motivering och information om tillgängliga rättsmedel.

(9)

För att säkerställa ett effektivt samspel bör leverantörerna kommunicera med klagande på ett tydligt och begripligt språk. Kommunikation från leverantörerna bör ske skriftligen på elektronisk väg eller, på klagandens begäran, i pappersform.

(10)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har överlämnat till kommissionen.

(11)

Esma har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning bygger på, analyserat möjliga kostnader och fördelar och begärt in råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (2).

(12)

Efter samråd i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (3) avgav Europeiska datatillsynsmannen ett yttrande den 1 juni 2022.

(1)

När investerare investerar i en låneportfölj som erbjuds av en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster väljer de inte ut de projekt i vilka de investerar sina medel, utan väljer snarare ett antal parametrar och riskindikatorer och överlåter uppgiften att fördela medlen i enlighet därmed till leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster. Leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster bör därför lämna information till potentiella och nuvarande investerare på en lämplig nivå, så att dessa investerare erhåller tillräcklig kunskap om projektens avkastning och risker och kan fatta välgrundade beslut.

(2)

För att minska de obalanser som föreligger i informationshänseende mellan leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster och investerare bör investerare erhålla all relevant information om portföljens sammansättning, inklusive de projekt i vilka deras medel investeras, samt kvaliteten på de lån som finansierar dessa projekt. Detta bör göra det möjligt för investerare att få en bättre förståelse och jämföra resultat och risker från olika portföljer, antingen som erbjuds på samma plattform eller på alternativa plattformar.

(3)

Investerarna utsätts inte bara för risker i samband med de projekt eller de lån som deras medel investeras i, utan även när det gäller det sätt på vilket leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster bedömer riskerna med dessa lån och projekt och hur leverantören hanterar urvalet av lån till portföljen. I detta avseende kan det vara särskilt effektivt att genomföra stresstester av portföljen och känslighetsanalyser av det enskilda lånet och den enskilda projektägaren, för att tillhandahålla en grundlig och fullständig bedömning av investeringarna. Därför är det lämpligt att investerarna erhåller information om resultaten av dessa analyser när leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster genomför sådana stresstester.

(4)

För att säkerställa en effektiv insyn bör informationen om de inslag som leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster ska inkludera i den metod som används för att genomföra kreditriskbedömningar meddelas på lämpligt sätt. Detta gör det möjligt för investerare att förstå huruvida leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster använder en lämplig och försiktig strategi för att bedöma hållbarheten hos de projekt som finansieras, hur överkomliga lånen är för projektägarna och sammansättningen av enskilda lån i en strukturerad portfölj.

(5)

En leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster får förlita sig på en särskild beredskapsfond för att kompensera investerare för de förluster som dessa investerare kan drabbas av om projektägarna inte återbetalar sina lån. Investerare måste uppmärksammas på att blotta förekomsten av en sådan beredskapsfond inte garanterar att investeringen kan betraktas som riskfri och att de kommer att erhålla ersättning om det lån de har finansierat fallerar, eftersom leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster har ett absolut utrymme för skönsmässig bedömning att besluta om eventuella betalningar. För att säkerställa ett adekvat investerarskydd är det viktigt att leverantörerna har inrättat lämpliga riktlinjer och styrningsformer när de förvaltar, antingen direkt eller genom en tredjepartsleverantör, beredskapsfonder.

(6)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som EBA har utarbetat i nära samarbete med Esma och överlämnat till kommissionen.

(7)

EBA har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning grundar sig på, analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna och begärt råd från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (2).

(8)

Efter samråd i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (3) avgav Europeiska datatillsynsmannen ett yttrande den 1 juni 2022.

(1)

För att säkerställa att investeringsfaktablad från olika erbjudanden om gräsrotsfinansiering är jämförbara och underlätta projektägarnas utarbetande av investeringsfaktablad bör en gemensam mall fastställas för presentationen av den berörda informationen. Denna mall bör säkerställa att projektägare följer ett liknande presentationsmönster när det gäller form och innehåll, samtidigt som den möjliggör den flexibilitet som krävs med hänsyn till särdragen från varje erbjudande om gräsrotsfinansiering, med beaktande av dess art, omfattning och komplexitet.

(2)

För att säkerställa uppgifternas kompatibilitet och möjliggöra korshänvisningar mellan dels uppgifter som ingår i faktablad med viktig investeringsinformation och dels annan information, särskilt den information som rapporteras i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2120 (2) bör varje faktablad med viktig investeringsinformation innehålla en unik identifieringskod för det erbjudande om gräsrotsfinansiering som det avser.

(3)

För att ge projektägare möjlighet att ge presumtiva investerare ytterligare relevant information bör det vara möjligt att inkludera hyperlänkar, som bör följa den gemensamma mallen. Dessa hyperlänkar bör emellertid inte försämra investeringsfaktabladets fullständighet som ett fristående dokument. Användningen av hyperlänkar bör därför inte medföra att projektägare undantas från skyldigheten att inkludera relevant information i investeringsfaktabladet på ett tydligt och heltäckande sätt.

(4)

För att presumtiva investerare ska kunna fatta välgrundade investeringsbeslut bör investeringsfaktabladet innehålla en specifik och inte någon generell beskrivning av alla relevanta risker i samband med gräsrotsfinansieringsprojektet, erbjudandet om gräsrotsfinansiering och projektägaren.

(5)

För att den finansiella informationen i investeringsfaktabladet ska vara jämförbar och tydlig och insynen för presumtiva investerare således ökas, bör finansiella rapporter och information presenteras i överensstämmelse med allmänt erkända standarder och principer.

(6)

För att möjliggöra transparent information om provisioner, avgifter och andra transaktionskostnader för investeraren under gräsrotsfinansieringsprojektets hela löptid bör investeringsfaktabladet innehålla en uppdelning av de direkta och indirekta kostnaderna, i vilken ingångskostnader, inlösenkostnader, kostnader som uppkommit under projektet och extra kostnader specificeras.

(7)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har överlämnat till kommissionen.

(8)

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten har anordnat öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning bygger på, analyserat de potentiella kostnaderna och fördelarna därav och begärt råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (3).

(9)

Efter samråd i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (4) avgav Europeiska datatillsynsmannen ett yttrande den 1 juni 2022.

a)

Uttrycken mål för kapital eller kapitalanskaffning ska användas för erbjudanden om gräsrotsfinansiering som avser överlåtbara aktier eller tillåtna instrument för gräsrotsfinansieringsändamål.

b)

Uttrycken mål för medel eller upplåning av medel ska användas för erbjudanden om gräsrotsfinansiering som avser lån, överlåtbara värdepapper som inte är aktier eller hybridinstrument.

c)

Termerna överlåtbara värdepapper och tillåtna instrument för gräsrotsfinansieringsändamål ska användas i enlighet med den typ av instrument som erbjuds.

(1)

För att behöriga myndigheter på ett effektivt sätt ska kunna aggregera och jämföra information om projekt som finansieras via gräsrotsfinansiering bör de standarder och format som används av leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster, när de rapporterar den informationen i enlighet med artikel 16.1 i förordning (EU) 2020/1503, vara konsekventa. Det bör därför upprättas en mall med gemensamma standarder och format för rapportering av denna information.

(2)

För att göra det möjligt för behöriga myndigheter att samla in information i tid och därefter lämna in den till Esma bör leverantörerna rapportera information som avser ett kalenderår till de behöriga myndigheterna senast i slutet av februari året efter. För att förse behöriga myndigheter och Esma med den omfattande information som är nödvändig för att förbättra de behöriga myndigheternas förmåga att utöva tillsyn över respektive enhet samt för att göra det möjligt för Esma att utveckla och offentliggöra fullständig statistik om gräsrotsfinansieringsmarknaden i unionen, bör den information som rapporteras av leverantörerna inkludera information om alla projekt som finansieras på en plattform för leverantörerna, inklusive projekt som inte anskaffade några pengar under det aktuella året. Leverantörerna bör säkerställa att den information som de tillhandahåller är fullständig och korrekt.

(3)

Med tanke på känsligheten hos den information som ska rapporteras av leverantörerna bör förfarandena för rapportering av den informationen säkerställa att den rapporterade informationen hålls konfidentiell.

(4)

För att säkerställa en säker och effektiv identifiering av projektägare bör vanligen använda identifieringskoder för dessa rapporteras. Om projektägaren är en juridisk person ska den juridiska personens identifieringskod (LEI-koden) enligt ISO 17442 rapporteras. Eftersom det inte finns någon gemensam internationell standard för identifiering av fysiska personer och med tanke på vikten av att säkerställa att en tydlig identifiering av projektägare som är fysiska personer, bör den identifieringskod som anges i artikel 6 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/590 (2) rapporteras för dessa projektägare. För att säkerställa att uppgifterna är kompatibla och göra det möjligt att komplettera den rapporterade informationen med andra uppgifter som finns tillgängliga i det investeringsfaktablad som avses i artikel 23 i förordning (EU) 2020/1503, bör dessutom identifieringskoden för det erbjudande om gräsrotsfinansiering som fastställts i enlighet med artikel 3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/2119 (3) rapporteras.

(5)

För att Esma ska kunna utföra en effektiv gränsöverskridande aggregering och jämförelse av information och ta fram statistik om gräsrotsfinansieringsmarknaden i unionen, bör de standarder och format som används när behöriga myndigheter lämnar information om gräsrotsfinansieringsprojekt till Esma vara konsekventa. Det bör därför upprättas en mall med gemensamma standarder och format för rapportering av denna information. De behöriga myndigheterna bör förse Esma med fullständig och korrekt information, där identifieringskoden för projektägaren har anonymiserats med hjälp av en gemensam metod.

(6)

Denna förordning grundas på det förslag till tekniska genomförandestandarder som Esma har överlämnat till kommissionen.

(7)

Esma har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska genomförandestandarder som denna förordning grundas på, analyserat möjliga relaterade kostnader och fördelar samt begärt in ett yttrande från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (4).

(8)

Efter samråd i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (5) avgav Europeiska datatillsynsmannen ett yttrande den 1 juni 2022.