(1)

Associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan (1) (avtalet) trädde i kraft den 1 september 2017.

(2)

I enlighet med artikel 465.2 i avtalet får associeringsrådet delegera vilken som helst av sina befogenheter till associeringskommittén, inklusive befogenheten att fatta bindande beslut.

(3)

Genom beslut nr 3/2014 av associeringsrådet (2) delegerade associeringsrådet befogenheten att uppdatera eller ändra bland annat bilaga XV till avtalet till associeringskommittén i dess konstellation för handelsfrågor.

(4)

Associeringskommittén i dess konstellation för handelsfrågor ska vid sitt nästa möte anta ett beslut om uppdatering av bilaga XV till avtalet.

(5)

Med tanke på att flera av de unionsakter som förtecknas i bilaga XV till avtalet har ändrats eller upphävts sedan förhandlingarna om avtalet avslutades, är det nödvändigt att anpassa den bilagan, bland annat genom att justera vissa tidsfrister för att ta hänsyn till de framsteg som Ukraina redan gjort i fråga om tillnärmningen till unionens regelverk.

(6)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i associeringskommittén i dess konstellation för handelsfrågor, eftersom det planerade beslutet kommer att vara bindande för unionen.

(1)

Genom en skrivelse av den 1 juli 2019 anmälde Belgien till kommissionen ordningen för stöd till produktion av videospel. Belgien har lämnat ytterligare upplysningar till kommissionen genom skrivelser av den 3 januari och den 2 februari 2020.

(2)

Genom en skrivelse av den 30 april 2020 underrättade kommissionen Belgien om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) avseende detta stöd.

(3)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödet i fråga.

(4)

Genom en skrivelse av den 29 maj 2020 överlämnade Belgien sina kommentarer på beslutet om att inleda förfarandet.

(5)

Den 16 juli 2020 tog kommissionen emot synpunkter från en berörd part. Den har översänt dessa synpunkter till Belgien som getts tillfälle att bemöta dem och Belgiens kommentarer mottogs i en skrivelse av den 30 november 2020.

(6)

I sin skrivelse av den 29 maj 2020 informerade Belgien kommissionen om sin vilja att anpassa den lagstiftning som utgör rättslig grund för stödet. Den 30 november 2021 informerade Belgien kommissionen om att ett lagförslag hade lagts fram för den belgiska representantkammaren med dessa ändringar (3).

(7)

Belgien lämnade ytterligare upplysningar den 10 juni och den 8 december 2021 och den 10 februari och den 29 mars 2022.

(8)

Det rör sig om ett system med skatteförmåner (”tax shelter”) till stöd för produktion av videospel. Systemet ska genomföras som en utvidgning av det ursprungliga systemet med skatteförmåner som syftade till att stödja audiovisuell produktion och som godkändes av kommissionen 2003 (4). Sedan dess har förlängningar och ändringar i den stödordningen godkänts 2004 (5), 2007 (6), 2009 (7), 2013 (8) och 2014 (9). Systemet med skatteförmåner från 2014 förlängdes utan ändringar 2020 (10). Den nuvarande versionen av ordningen gäller till och med den 31 december 2026.

(9)

Den rättsliga grunden är lagen om inkomstskatt (11) och lagen av den 29 mars 2019 om utvidgning av systemet med skatteförmåner (”tax shelter”) till att också omfatta videospelsbranschen, offentliggjord i Moniteur belge/Belgisch Staatsblad den 16 april 2019 (12), och det förslag till ändring av den sistnämnda lagen som för närvarande behandlas av belgiska representantkammaren (13). Ändringen är planerad att antas efter ett positivt beslut av kommissionen.

(10)

Stödets varaktighet kommer att omfatta perioden till och med den 31 december 2027 (14).

(11)

Den beräknade budgeten uppgår till 36 000 000 euro (6 000 000 euro per år) och härrör från den belgiska statens federala budget.

(12)

Syftet med denna ordning är att ge stöd till företag som investerar i videospelsproduktion och uppmuntra dem att göra detta genom att bevilja dem en skatteförmån. De företag som är skyldiga att betala bolagsskatt i Belgien och som uppfyller de nödvändiga villkoren kommer att kunna ta del av de skatteförmåner (”tax shelter”) som erbjuds genom denna stödordning.

(13)

För att komma i fråga för dessa skattelättnader måste företagen investera i produktioner hos videospelsproducenter som framställer videospel som är godkända som europeiska videospel av de behöriga myndigheterna i den berörda gemenskapen, dvs. som huvudsakligen har framställts med hjälp av upphovsmän och kreativa medarbetare som är bosatta i Belgien eller i en annan EES-stat eller som har övervakats och i praktiken kontrollerats av en eller flera producenter eller medproducenter som är etablerade i en eller flera EES-stater.

(14)

Godkännandet av videospelen görs genom kulturella tester, t.ex. de som har införts av den flamländska gemenskapen eller regionen Vallonien i deras egna ordningar för stöd till videospel och som har godkänts av kommissionen (2018 för den flamländska gemenskapen (15), förlängd och ändrad 2022 (16), och 2020 för regionen Vallonien (17)). Enligt testkriterierna krävs det att spelet ska ha en kulturell och konstnärlig kvalitet, att produktionen och aktörerna ska ha kulturell anknytning till Flandern eller regionen Vallonien och att spelet ska vara innovativt och kreativt. Därför har Belgien gjort ett åtagande om att den belgiska federala staten ska ingå ett samarbetsavtal med den flamländska gemenskapen, den franskspråkiga gemenskapen och den tyskspråkiga gemenskapen om gemenskapernas respektive den federala statens behörighet i fråga om systemet med skatteförmåner. Belgien förtydligar att gemenskapernas godkännande av videospel inom ramen för systemet med skatteförmåner kommer att baseras på samma kriterier som tillämpas av den flamländska gemenskapen och regionen Vallonien i deras egna stödordningar för videospel under åtgärdens giltighetstid.

(15)

Enligt det gällande systemet med skatteförmåner kan ett företag (nedan kallat investeraren) ge ett ekonomiskt bidrag baserat på ett ramavtal till en producent för en viss audiovisuell produktion. Investeringen ersätts genom ett ”skatteförmånsintyg” som ger investeraren rätt till en skatteförmån i form av en sänkning av investerarens beskattningsbara intäkter. När det gäller beskattning av intäkter gäller som princip att företag ska betala skatt på alla sina intäkter (artikel 185 i lagen om inkomstskatt). För att fastställa beskattningsunderlaget dras avdragsgilla utgifter av från intäkterna (artikel 6 i lagen om inkomstskatt). I normala fall får ett företag göra avdrag för de kostnader för intäkternas förvärvande som det har haft under beskattningsperioden (artikel 49 i lagen om inkomstskatt). När det gäller värdet på investeringar är det möjligt att göra ett avdrag i förhållande till ingångsvärdet (artikel 61 andra stycket, lagen om inkomstskatt). Enligt systemet med skatteförmåner får det skattepliktiga företaget direkt göra ett avdrag på 421 % av det investerade beloppet, dvs. ett högre belopp än kapitaltillskottet. Enligt det anmälda förslaget skulle denna möjlighet också erbjudas för bidrag till produktion av ett videospel.

(16)

I den ordning som Belgien har anmält baserades det skattemässiga värdet på intyget om skatteförmåner på 70 % av de produktions- och driftsutgifter som uppstått inom EES-området, eller, om produktions- och driftsutgifterna i Belgien utgjorde mindre än 63 % av den totala budgeten, de produktions- och driftsutgifter som uppstått i Belgien. Stödbeloppet för eventuella investeringar i en produktion har fastställts till 48 % av detta skattemässiga värde på intyget som skatteförmåner. Som mest, i de fall minst 63 % av den totala budgeten har använts i Belgien, skulle stödnivån alltså kunna uppgå till 48 % av 70 %, dvs. 33,6 % av produktionsbudgeten, men skulle vara lägre om utgifterna i Belgien utgör mindre än 63 % av den totala budgeten. Vid kumulering med andra produktionsstöd kommer stödnivån att begränsas till 50 %.

(17)

I det första utkastet till stödordningen föreskrevs att det skattemässiga värdet på intyget om skatteförmåner skulle fastställas på grundval av territoriella utgifter. Investeringsbeloppet (och därmed stödbeloppet) beror på andelen territoriella utgifter och varierar därför beroende på beloppet för de utgifter som planeras i Belgien.

(18)

I systemet med skatteförmåner föreskrivs att de produktionsbolag som är stödmottagare måste vara godkända för att kunna delta i systemet med skatteförmåner. Syftet är enligt Belgien att det ska gå att dra tillbaka godkännandet för företag eller personer som inte följer lagen (18).

(19)

Belgien har förklarat att godkännandet kommer att beviljas snabbt efter ansökan av de berörda produktionsbolagen. Ansökan ska enbart innehålla identitetsuppgifter, en handling som intygar att sökanden inte har några skulder till Office national de sécurité sociale (det nationella organet för social trygghet) och ett åtagande om att följa lagen i fråga om systemet med skatteförmåner. Detta innebär i synnerhet att produktionsbolaget åtar sig att genomföra sitt erbjudande om intyg om skatteförmåner i enlighet med bestämmelserna i lagen av den 11 juli 2018 om erbjudanden till allmänheten av investeringsinstrument och upptagande av investeringsinstrument till handel på reglerade marknader (19) och med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 (20).

(20)

Belgien har förklarat att det i godkännandeprocessen inte kommer att införas något krav på etablering eller bosättning i Belgien för de berörda företagen när de lämnar in sin ansökan om godkännande.

(21)

I sin anmälan förklarade Belgien att den belgiska videospelssektorn år 2018 uppgick till 100 000 000 euro, eller 0,08 % av världsmarknaden (som uppgick till cirka 124 000 000 000 euro 2018).

(22)

Belgien har under tiden uppdaterat dessa uppgifter. År 2020 genererade videospelssektorn intäkter på 159 800 000 000 US-dollar på global nivå (21). De 82 000 000 euro som Belgien har uppgett som den totala omsättningen på den belgiska marknaden det året utgjorde enbart 0,05 % av den omsättningen. Den europeiska marknaden utgjorde 19 % av världsmarknaden, vilket motsvarade 29 600 000 000 US-dollar, dvs. mer än 27 600 000 000 euro. År 2020 motsvarade den belgiska videospelsmarknaden alltså 0,3 % av den europeiska marknaden. Enligt uppgifter för 2019 sysselsatte den belgiska sektorn 1 000 av totalt 87 628 personer i Europa. Det fanns 63 studior för utveckling av videospel i Belgien, av 4 913 i Europa (22). Siffrorna visar alltså att den belgiska videospelssektorn har en blygsam ställning på den europeiska marknaden. Många av de företag som är verksamma inom videospelssektorn i Belgien är små. En stor andel av dem är nystartade, dvs. har inte funnits i mer än sex år. På grund av sin storlek och eftersom de är nystartade har företagen i denna sektor svårigheter att växa, vilket hämmar framställningen av fler kulturella videospel med större mångfald.

(23)

Belgien konstaterar följande: Trots tillväxten i sektorn har branschen inte den ekonomiska drivkraft som krävs för att få genomslag på marknaden. I likhet med en filmproduktion tar det flera månader eller år att utveckla ett spel avsett för dator, konsol, surfplatta eller smarttelefon. Det kräver högt kvalificerad personal. Precis som för film uppstår det säljbara resultatet först i slutet av processen. Dessa särdrag innebär förhållandevis stora risker för sektorn. Precis som för film vet man heller aldrig säkert om ett spel kommer att kunna locka en stor publik och ge avkastning på investeringarna. Videospel med stark inriktning på utbildning, kultur eller konstnärlig utformning betraktas dessutom som mer riskfyllda eftersom de medför samma produktionskostnader som populära videospel på global nivå, men har tillträde till en mycket mer begränsad marknad.

(24)

De ekonomiska begränsningarna gör det svårare att lansera projekt som har stor bredd och stor kreativ potential men också kräver större budget. Därför koncentreras videospelsproduktionen till datorspel och lågbudgetspel. Finansieringsproblemen gör det svårare att bevara och utveckla ett lokalt kulturellt kunnande. Producenter lockas att arbeta som underleverantörer till utländska företag i stället för att utveckla egna videospel.

(25)

Därför har belgiska videospelsföretag ofta stora problem med att hitta den finansiering som krävs för nya projekt. Dessutom möter de en kraftig internationell konkurrens.

(26)

Systemet med skatteförmåner skulle bidra till att öka mängden privata investeringar i sektorn för videospelsproduktion, precis som har varit fallet med skatteförmåner för filmproduktion och framställning av audiovisuella verk.

(27)

Den ordning som ursprungligen anmäldes till kommissionen väckte tvivel på dess allmänna lagenlighet. Det skattemässiga värdet fastställdes på grundval av territoriella utgifter. Dessa territoriella utgiftsvillkor skulle kunna strida på principerna om allmän lagenlighet och särskilt mot principerna i EUF-fördraget som garanterar fri rörlighet för varor och frihet att tillhandahålla tjänster (artiklarna 34 och 56 i EUF-fördraget).

(28)

Kommissionen uttryckte tvivel om att det var lagligt och förenligt med den inre marknaden att definiera investeringsbeloppet och därmed stödbeloppet som en procentandel av de territoriella utgifterna i Belgien i samband med stöd till videospel och på att det skulle vara nödvändigt och proportionerligt att koppla territoriella villkor till stödet.

(29)

I sin skrivelse av den 16 juli 2020 lämnade organisationen Vlaamse Onafhankelijke Film & Televisie Producenten (”oberoende flamländska film- och tv-producenter, nedan kallade VOFTP) sina synpunkter på den anmälda stödordningen. VOFTP anser att de påverkas av ordningen eftersom de fruktar att införandet av ett system med skatteförmåner kommer att minska mängden investeringar i audiovisuell produktion hos deras medlemmar. Enligt VOFTP är utvidgningen av systemet med skatteförmåner inte förenlig med den inre marknaden och bör därför inte godkännas av kommissionen.

(30)

VOFTP understryker vikten av en tillräckligt noggrann granskning för att avgöra om videospel som får stöd genom den berörda ordningen verkligen har en anknytning till Belgien och bidrar till målet att främja kultur i den mening som avses i artikel 107.3 d EUF-förordningen och den kulturella mångfalden. VOFTP är oroliga för att ordningen inte innehåller någon garanti för att stödet enbart kommer att gynna videospel som har ett kulturellt ändamål.

(31)

Enligt VOFTP måste kriterierna för att utvärdera den kulturella aspekten av stödordningen för videospel säkerställa att ett videospel som får stöd har ett kulturellt värde. Dessa kriterier bör fastställas av den behöriga gemenskap eller region som har sin egen stödordning för videospel, där kriterierna för den kulturella aspekten av ett videospel fastställs av en egen myndighet i den flamländska gemenskapen (Fonds Audiovisuel de Flandre) eller regionen Vallonien. VOFTP tvivlar på att det kommer att säkerställas att dessa kriterier tillämpas. Den påpekar att det nödvändiga samarbetsavtalet mellan staten och gemenskaperna inte har upprättats.

(32)

I sin skrivelse av den 29 maj 2020 konstaterade Belgien att det i beslutet om att inleda förfarandet bekräftades att villkoren för att kunna betraktas som ett stöd för att främja kultur som är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 d i EUF-fördraget är uppfyllda.

(33)

Vad gäller de territoriella utgiftsvillkoren och deras allmänna lagenlighet (inklusive huruvida de är nödvändiga och proportionella) och framför allt principerna i EUF-fördraget som garanterar fri rörlighet för varor och frihet att tillhandahålla tjänster (artiklarna 34 och 56 i EUF-fördraget), har Belgien börjat undersöka möjligheten att utvidga de stödberättigande utgifterna till hela EES-området. Den 16 juli 2021 lade ekonomi- och budgetutskottet i den belgiska representantkammaren fram ett förslag till ändring av lagen som innebär att lydelsen ”de produktions- och driftsutgifter som uppstått i Belgien” ersätts med lydelsen ”de produktions- och driftsutgifter som har uppstått i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet” (EES). Enligt ändringsförslaget ska det skattemässiga värdet av intyget om skatteförmåner fastställas baserat på 70 % av de produktions- och driftsutgifter som har uppstått inom EES, eller, om de produktions- och driftsutgifter som är nödvändiga för de beskattningsbara förvärvsinkomsterna i EES utgjorde mindre än 63 % av den totala budgeten, de produktions- och driftsutgifter som är nödvändiga för de beskattningsbara förvärvsinkomsterna i EES. Representantkammaren är beredd att anta ändringsförslagen så snart kommissionen har fattat ett positivt beslut.

(34)

När det gäller synpunkterna från VOFTP om den kulturella utformningen av de videospel som skulle kunna komma i fråga för stödet och gemenskapernas tillämpning av kulturella tester på de videospel som kan omfattas av systemet för skatteförmåner har Belgien angett att samarbetsavtalet mellan den federala staten och gemenskaperna om det befintliga systemet för skatteförmåner för framställning av audiovisuella verk kommer att behöva anpassas för att inkludera gemenskapernas eller regionernas tillämpning av de kulturella testerna på videospel. Detta kommer att göras innan den anmälda ordningen träder ikraft, så snart representantkammaren har godkänt den föreslagna lagändringen och kommissionen har antagit sitt beslut om systemet med skatteförmåner för videospelsproduktion. Belgien har bekräftat att samarbetsavtalet inte kommer att ändra testernas innehåll.

(35)

Artikel 107.1 i EUF-fördraget lyder som följer: ”Om inte annat föreskrivs i fördragen, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.”

(36)

Investerarna får dra av de medel som används inom den berörda ordningen från sina beskattningsbara intäkter. Detta lagstadgade avdrag leder till minskade skatteinkomster för staten. I lagen föreskrivs dessutom att dessa medel ska anslås till företag som har godkänts av staten för denna transaktion och bidra till specifika produktioner som uttryckligen har godkänts som europeiska videospel av de behöriga avdelningarna vid den berörda gemenskapen. Investeringarna omfattar således statliga medel och kan tillskrivas staten.

(37)

Syftet med ordningen är att sänka produktionskostnaderna för videospelsproducenter. Dessa utgifter gäller kostnader som alla videospelsproducenter normalt måste täcka. Det är alltså fråga om en kostnad som normalt belastar stödmottagarens budget.

(38)

Stödet till producenten är ett resultat av investerarens bidrag, som i sin tur motiveras av att transaktionen medför avdragsrätt. Kommissionen konstaterar därför att den fördel som avdragsrätten medför i praktiken överförs till producenten genom ramavtalet.

(39)

Ordningen ger följaktligen producenten en fördel som denne inte skulle ha under normala marknadsvillkor. Åtgärden utgör därför en förmån som beviljas videospelsproducenter.

(40)

Ordningen är selektiv eftersom enbart stödmottagare vars projekt har godkänts i urvalstestet kommer att kunna få stöd. Dessutom omfattar stödordningen enbart videospelssektorn. Skattelättnaden på 421 % av investeringsvärdet innebär att de berörda investeringarna (och följaktligen stödmottagarna) kan få en gynnsammare behandling än andra investeringar med avseende på syftet med skattesystemet. Anledningen är att de sistnämnda inte får dras av till ett belopp som överstiger deras nominella värde, trots att de befinner sig i en jämförbar rättslig och faktisk situation när det gäller syftet med detta system, dvs. att beskatta företags vinster efter avdrag för investeringar, utan att denna behandling är motiverad av arten och beskaffenheten hos dessa. Inom ramen för bolagsskattesystemet kan vanliga avdrag högst uppgå till investeringens nominella värde.

(41)

Eftersom handel med videospel bedrivs på internationell nivå och marknaden är konkurrensutsatt kan den ekonomiska fördel som beviljas stödmottagarna påverka konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna.

(42)

Genom att anmäla stödordningen innan den genomförs har Belgien fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget.

(43)

Bedömningen av huruvida ordningen är förenlig med den inre marknaden ska baseras på artikel 107.3 d i EUF-fördraget med tanke på målet att främja kulturen genom stöd till kulturella projekt.

(44)

Ordningens förenlighet med den inre marknaden kommer närmare bestämt att analyseras mot bakgrund av punkt 24 i kommissionens meddelande om statligt stöd till filmer och andra audiovisuella verk (23) (nedan kallat filmmeddelandet) eftersom denna punkt uttryckligen behandlar statligt stöd till videospelsproduktion. Där anges att om det kan visas att en stödordning med inriktning på spel som har ett kulturellt ändamål eller utbildningsändamål är nödvändig, kommer kommissionen att tillämpa de stödnivåkriterier som fastställts för filmer i filmmeddelandet på motsvarande sätt.

(45)

I sitt beslut om att inleda förfarandet konstaterade kommissionen att ordningen förefaller uppfylla merparten av villkoren för att kunna betraktas som ett stöd för att främja kultur som är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 d i EUF-fördraget.

(46)

För att vara förenliga med den inre marknaden måste stödordningar först och främst uppfylla kravet på ”allmän lagenlighet”. Begreppet allmän laglighet förutsätter att villkoren för stödberättigande och kriterierna för beviljande inte innehåller någon klausul som är oupplösligen förbunden med beviljandet av ett stöd och som strider mot EUF-fördragets särskilda bestämmelser inom andra områden än statligt stöd (24).

(47)

I ordningen föreskrivs inte något villkor i fråga om att det mottagande företaget ska vara belgiskt eller ha sin huvudsakliga verksamhet i Belgien. Stödmottagarna får vara etablerade i en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

(48)

Godkännandeförfarandet för produktionsbolag och mellanhänder påverkar inte ordningens allmänna lagenlighet. Även i det befintliga systemet med skatteförmåner måste de produktionsbolag som omfattas av systemet med skatteförmåner ha en fast verksamhet i Belgien när stödet betalas ut. Godkännandeprocessen innehåller inte något krav på etablering eller bosättning i Belgien för de berörda företagen när de lämnar in sin ansökan om godkännande.

(49)

När det gäller stödnivån har Belgien i ett lagförslag gjort en ändring i de begränsande territoriella bestämmelser som ingick den stödordning som ursprungligen anmäldes. Enligt detta lagförslag ska stödbeloppet fastställas på grundval av produktions- och driftsutgifterna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Det innebär att ordningen inte längre riskerar att utgöra ett hinder för den fria rörligheten för varor och friheten att tillhandahålla tjänster på den inre marknaden (artiklarna 34 och 56 i EUF-fördraget).

(50)

Enligt artikel 107.3 d i fördraget kan stöd för att främja kultur och bevara kulturarvet anses vara förenligt med den inre marknaden om det inte påverkar handelsvillkoren och konkurrensen inom unionen i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

(51)

Kommissionen har inte utarbetat några riktlinjer för tillämpningen av denna bestämmelse på stöd till videospel. I punkt 24 i filmmeddelandet bekräftas att stöd för att främja videospel ska analyseras från fall till fall.

(52)

Bedömningen av stöd till videospel på grundval av artikel 107.3 d i EUF-fördraget följer kommissionens praxis, som inleddes med beslutet om de franska skattelättnaderna till förmån för videospel, där kommissionen medgav att vissa videospel kunde vara kulturella produkter (25).

(53)

Den flamländska gemenskapen och regionen Vallonien har – för sina egna stödordningar för videospel – utarbetat kulturella kriterier för de spel som kan få stöd. Dessa kriterier tillämpas även i systemet för skatteförmåner (26). De har upprättat en urvalslista över projekt för att kontrollera att de spel som har fått stöd verkligen uppfyller villkoren för att vara ett kulturellt verk. Kommissionen har analyserat dessa kriterier (27) och godkänt dessa ordningar.

(54)

I motsats till vad den berörda parten VOFPT hävdar har Belgien åtagit sig att ingå ett samarbetsavtal mellan den federala staten och gemenskaperna innan systemet med skatteförmåner för videospel införs (se skälen 14 och 34). Ett sådant samarbete finns redan för stöd till audiovisuella verk.

(55)

Sammanfattningsvis ger ordningen stöd till kulturella projekt och uppfyller målet att främja kultur i enlighet med artikel 107.3 d i EUF-fördraget.

(56)

Ordningen syftar till att stödja kulturella projekt som har svårt att få finansiering på marknaden, framför allt på grund av deras art (kulturella verk) och riskerna (säkra produktionskostnader, men osäker publik) med projektet. De bidrar alltså till att finansiera en del av produktionskostnaderna för videospel som har valts ut för sina bidrag till att främja kulturen. Stödmekanismen bygger på principen om att privata investerare ger stöd till spelproduktionen. Belgien har förklarat att ett system med direkt stöd skulle leda till högre administrativa och finansiella kostnader än systemet med skatteförmåner. Dessutom skulle utbetalning av direkta stöd behöva göras tidigare än i systemet med skattelättnader (preliminära och slutliga). Eftersom kultur ingår i gemenskapernas behörighet är den audiovisuella politiken på federal belgisk nivå begränsad till införandet av ett system med skatteförmåner inom ramen för den socioekonomiska politiken. Genom att involvera privata investerare vill Belgien stimulera ömsesidiga kontakter och ge kultursektorn tillgång till olika presumtiva finansieringskällor.

(57)

Därför är ordningen lämplig för att uppnå det eftersträvade målet.

(58)

De videospel som får stöd utgör kulturella verk som främjar den lokala och den europeiska kulturen. Deras internationella marknadspotential är en möjlighet att främja kulturen i stort.

(59)

Videospelsprojekt har dock svårt att få finansiering på marknadsvillkor (se skälen 22–24). De ekonomiska riskerna med videospelsprojekt, där tillverkningskostnaderna är säkra, i motsats till eventuella intäkter, är ett hinder för privata investeringar. Interventionsåtgärden är alltså nödvändig för att fler projekt med större mångfald ska kunna genomföras.

(60)

I punkt 24 i filmmeddelandet fastställs att om det kan visas att en stödordning med inriktning på spel som har ett kulturellt ändamål eller utbildningsändamål är nödvändig, kommer kommissionen analogt att tillämpa samma stödnivåkriterier som fastställts för stödordningar för audiovisuella verk.

(61)

Ordningen ger stöd med begränsad omfattning till framställningen av videospel. Den högsta möjliga stödnivån är 33,6 %, och är vid kumulering av stöd begränsad till 50 % av produktionskostnaderna för ett videospel, i enlighet med den gräns på 50 % som har fastställts i filmmeddelandet. Syftet med den högsta möjliga stödnivån är att upprätthålla det privata initiativet genom att stödmottagarna kommer att behöva anskaffa medel även från andra källor än staten.

(62)

Sammanfattningsvis står ordningen i proportion till det eftersträvade målet.

(63)

På global nivå genererade videospelssektorn intäkter på 159 800 000 000 US-dollar år 2020. Den europeiska marknaden utgör19 % av världsmarknaden, vilket motsvarar 29 600 000 000 US-dollar, dvs. mer än 27 600 000 000 euro. År 2020 redovisade den belgiska videospelsmarknaden intäkter på 82 000 000 euro, vilket motsvarar 0,3 % av den europeiska marknaden och 0,05 % av världsmarknaden (28).

(64)

Det är alltså uppenbart att budgeten för stödordningen för belgiska videospel är förhållandevis begränsad (se skäl 11) jämfört med den totala omsättningen för denna sektor i Belgien. Den snedvridning som orsakas av stödet kan dessutom anses vara liten eftersom den belgiska videospelsmarknadens andel är liten jämfört med den europeiska eller globala marknaden.

(65)

Kommissionen konstaterar att stödet inte på ett otillbörligt sätt kommer att stärka de stödmottagande företagens ställning på marknaden utan tvärtom kommer att öka mångfalden i utbudet av spel med en kulturell kvalitet på marknaden. Sammantaget är stödet positivt för den inre marknaden eftersom snedvridningarna av konkurrensen och påverkan på handeln är begränsade.

(66)

Kommissionen anser därför att stödet inte på ett otillbörligt sätt kommer att stärka de stödmottagande företagens ställning på marknaden utan tvärtom kommer att öka utbudet av spel med en kulturell kvalitet på marknaden. Därför går det att dra slutsatsen att snedvridningarna av konkurrensen och påverkan på handeln till följd av ordningen är begränsade och att den sammantagna effekten av stödet för att främja kulturen är positiv. Systemet med skatteförmåner för produktion av videospel är följaktligen förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 d i fördraget.

(1)

I enlighet med artikel 18.1 i direktiv 2012/18/EU måste medlemsstaterna underrätta kommissionen om allvarliga olyckshändelser som inträffar på deras territorium, och som uppfyller kriterierna i bilaga VI till det direktivet, och därvid använda det särskilda formulär som anges i bilagan till kommissionens beslut 2009/10/EG (2).

(2)

I enlighet med artikel 21.3 i direktiv 2012/18/EU måste medlemsstaterna också lämna vissa uppgifter till kommissionen rörande de verksamheter som omfattas av det direktivet, och därvid använda det särskilda format som anges i bilagan till kommissionens genomförandebeslut 2014/895/EU (3).

(3)

För rapportering av de uppgifter som avses i artiklarna 18.1 och 21.3 i direktiv 2012/18/EU måste medlemsstaterna använda de databaser som avses i artikel 21.3 respektive 21.4 i det direktivet, som ska upprättas och hållas uppdaterade av kommissionen.

(4)

Enligt artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 401/2009 (4) är det Europeiska miljöbyråns uppgift (EEA) att inom ramen för det europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (Eionet) samla in, behandla och analysera data, särskilt om miljökvaliteten, belastningen på miljön och miljöfarliga kemiska ämnen. För att öka synergieffekterna med de existerande databaser som utvecklats av Europeiska miljöbyrån, konsolidera informationen om de miljökonsekvenser som har sitt ursprung i dessa anläggningar, höja kvaliteten på den information som görs tillgänglig för allmänheten och beslutsfattare och underlätta identifieringen av potentiella risker (t.ex. dominoeffekter) är det lämpligt att Europeiska miljöbyrån, på kommissionens vägnar, upprättar och uppdaterar de databaser som avses i artikel 21.3 och 21.4 i direktiv 2012/18/EU. Medlemsstaterna bör använda dessa databaser när de rapporterar de uppgifter som avses i artiklarna 18.1 och 21.3 i direktiv 2012/18/EU.

(5)

De rapporteringsformulär och databaser som används enligt direktiv 2012/18/EU bör göra det möjligt att förmedla och tillgängliggöra enhetlig information, som lämnas in av medlemsstaterna, i syfte att maximera den tillhandahållna informationens korrekthet, användbarhet och jämförbarhet och minimera den administrativa bördan för medlemsstaterna, samtidigt som kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG respekteras (5).

(6)

För att maximera synergieffekterna av den information som tillhandahålls av medlemsstaterna med den rapportering som anges för liknande industrianläggningar, bör rapporteringsformulären och databaserna likna och vara kompatibla med dem som används för rapportering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU (6) och enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 (7) vars format, periodicitet och innehåll fastställs i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1135 (8) respektive kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/1741 (9).

(7)

För att uppnå dessa mål är det lämpligt att uppdatera det rapporteringsformulär som medlemsstaterna ska använda när de tillhandahåller de uppgifter om verksamheter som avses i artikel 21.3 i direktiv 2012/18/EU, enligt vad som anges i genomförandebeslut 2014/895/EU. Genomförandebeslut 2014/895/EU bör därför upphöra att gälla i enlighet med detta.

(8)

Europeiska miljöbyråns utveckling av de två databaser som avses i artikel 21.3 respektive 21.4 i direktiv 2012/18/EU bör vara slutförd senast den 31 december 2025. Detta är skälet till att rapporteringen av de uppgifter som avses i artiklarna 18.1 och 21.3 i det direktivet bör inledas först efter den dagen.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 27 i direktiv 2012/18/EU.

(1)

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/626 (2) om inrättande av InvestEU-portalen bör ändras så att projekt från de länder som ingår i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) kan offentliggöras på InvestEU-portalen.

(2)

Genomförandebeslut (EU) 2021/626 bör också ändras för att klargöra mognadsgraden för projekt som kan offentliggöras på InvestEU-portalen.

(1)

Tjänster från Europeiska centralbankssystemet (ECBS) tillhandahålls centralbanker inom ECBS för att indirekt stödja utförandet av deras uppgifter. ECBS-tjänster utvecklas, bedrivs och underhålls av en eller flera centralbanker (nedan kallade tillhandahållande centralbanker) och styrs av en ECBS-kommitté. ECBS-tjänsterna finansieras av de deltagande centralbankerna (nedan kallade deltagande centralbanker), vars respektive andel framgår av de finansieringsramar som antas av ECB-rådet. De deltagande centralbankernas rättigheter och skyldigheter framgår av Europeiska centralbankens (ECB) rättsakter, t.ex. vad gäller ECB:s infrastruktur för kryptering med öppen nyckel (ECBS-PKI), och/eller av avtal mellan de deltagande centralbankerna.

(2)

För att den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) ska fungera på ett effektivt och enhetligt sätt är det nödvändigt att de praktiska arrangemangen för samarbetet mellan ECB och de nationella behöriga myndigheterna inom den gemensamma tillsynsmekanismen omfattar arrangemang för hur de nationella behöriga myndigheterna får använda ECBS-tjänster för att utföra de uppgifter som de tilldelats genom förordning (EU) nr 1024/2013.

(3)

Enligt Europeiska centralbankens beslut (EU) 2022/1982 (ECB/2022/34) (2) får behöriga myndigheter använda ECBS-tjänster för att samarbeta inbördes och med ECBS för att utföra de uppgifter som de tilldelats genom förordning (EU) nr 1024/2013.

(4)

De ECBS-tjänster som de nationella behöriga myndigheterna bör få tillgång till bör fastställas utifrån omfattande förteckningar över a) ECBS-tjänster som alla nationella behöriga myndigheter bör använda när de utför sina SSM-uppgifter för att säkerställa att den gemensamma tillsynsmekanismen fungerar på ett effektivt och enhetligt sätt samt b) sådana ECBS-tjänster som de nationella behöriga myndigheterna får använda på frivillig basis när de utför sina SSM-uppgifter.

(5)

Behöriga myndigheter som använder ECBS-tjänster för att utföra de uppgifter som de tilldelats genom förordning (EU) nr 1024/2013 bör följa den rättsliga ramen för varje ECBS-tjänst, med beaktande av att de nationella behöriga myndigheterna inte utgör en del av ECBS regelverk. Sådana nationella behöriga myndigheter bör bidra till drifts- och underhållskostnaderna för de berörda ECBS-tjänsterna utifrån en fördefinierad fördelningsnyckel. Behöriga myndigheter bör inte behöva lämna in någon utfästelse om att delta i ECBS-tjänster om användningen av dessa är obligatorisk, men bör uppfylla kraven avseende sådana tjänster som framgår av detta beslut.

(1)

Tjänster från Europeiska centralbankssystemet (ECBS) tillhandahålls centralbanker inom ECBS för att indirekt stödja utförandet av deras uppgifter. ECBS-tjänster utvecklas, bedrivs och underhålls av en eller flera centralbanker (nedan kallade tillhandahållande centralbanker) och styrs av en ECBS-kommitté (nedan kallad systemägarkommittén). ECBS-tjänsterna finansieras av de deltagande centralbankerna i ECBS (nedan kallade deltagande centralbanker), vars respektive andel framgår av de finansieringsramar som antas av ECB-rådet. De deltagande centralbankernas rättigheter och skyldigheter framgår av Europeiska centralbankens (ECB) rättsakter, t.ex. vad gäller ECB:s infrastruktur för kryptering med öppen nyckel (ECBS-PKI), och/eller av avtal mellan de deltagande centralbankerna.

(2)

För närvarande tillåter regelverket inte att vissa ECBS-tjänster utnyttjas av andra aktörer än centralbanker inom ECBS.

(3)

ECB-rådet anser att det är lämpligt att tillåta behöriga myndigheter att använda dessa tjänster för att samarbeta med ECBS och med varandra för att fullgöra sina uppgifter inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanism (SSM) som inrättats genom rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (1) på grundval av artikel 127.6 i fördraget.

(4)

Behöriga myndigheter som använder ECBS-tjänster för dessa ändamål bör följa den rättsliga ramen för varje ECBS-tjänst, med beaktande av att de behöriga myndigheterna inte utgör en del av ECBS regelverk. Sådana behöriga myndigheter bör bidra till drifts- och underhållskostnaderna för tjänsterna utifrån en fördefinierad fördelningsnyckel.

(5)

ECB-rådet anser också att det är lämpligt att göra det möjligt för samarbetande myndigheter att använda dessa tjänster för att samarbeta med ECBS eller den gemensamma tillsynsmekanismen när de utför sina uppgifter, inbegripet ECB:s uppgifter enligt förordning (EU) nr 1024/2013.

(6)

Samarbetande myndigheter som önskar använda dessa tjänster bör följa den rättsliga ramen för varje ECBS-tjänst, med beaktande av att de samarbetande myndigheterna inte utgör en del av ECBS regelverk. I relevanta fall bör sådana samarbetande myndigheter bidra till drifts- och underhållskostnaderna för tjänsterna utifrån en fördefinierad fördelningsnyckel.

(7)

Därför bör de ECBS-tjänster som bör göras tillgängliga för behöriga myndigheter och samarbetande myndigheter definieras med hänvisning till en uttömmande förteckning över ECBS-tjänster som de behöriga myndigheterna ska använda samt sådana som de får använda.

(8)

Dessutom bör Europeiska centralbankens beslut ECB/2013/1 (2) ändras för att göra det möjligt för samarbetande myndigheter att använda ECBS-PKI-tjänster för att få tillgång till, och använda, ECBS-tjänster.

(1)

Ukraina har uttryckt önskemål om att ansluta sig till konventionen om ett gemensamt transiteringsförfarande (1) (konventionen) och har inbjudits att göra detta i enlighet med beslut nr 2/2022 av den 25 augusti 2022 av den blandade EU–CTC-kommittén.

(2)

Ukrainas anslutning skulle kräva dels att relevanta garantidokument anpassas och dels att vissa tekniska termer införs på ukrainska.

(3)

För att säkerställa att det är möjligt att använda de formulär för borgensförbindelse som tryckts enligt de kriterier som gällde före Ukrainas anslutning bör det fastställas en övergångsperiod under vilken de tryckta formulären, med vissa ändringar, kan fortsätta att användas.

(4)

Detta besluts ikraftträdande bör kopplas till den dag då Ukrainas anslutning till konventionen träder i kraft.

(5)

Konventionen bör därför ändras i enlighet med detta.

I artikel 30.1 b i VTGGS medges ett undantag vad gäller märkning av transportfordon. Den orange märkningen på den främre och bakre delen av transportfordonet ska uppfylla kraven i kapitel 5.3.2.1.1 i ADR, men behöver inte innehålla riskidentifieringsnumret.

I enlighet med artikel 30.1 c i VTGGS behöver föraren inte uppfylla de krav på särskild utbildning som föreskrivs i kapitel 8.2 i ADR. Föraren måste dock ha gått utbildningen för inspektion av tankar. Denna utbildning tillhandahålls av Citec (schweiziska organisationen för skydd av vatten och tanksäkerhet) och utgörs av en treveckorskurs samt en återkurs vart femte år, där förarna utbildas i alla nödvändiga säkerhets- och miljöaspekter som rör rengöring, inspektion och reparation av tankar. Genom utbildningen erhålls det federala specialistcertifikatet för tanksäkerhet (6).

Slutligen föreskrivs i artikel 30.2 i VTGGS att tanken och dess transportfordon är undantagna från de konstruktions-, utrustnings- och kontrollkrav som föreskrivs i kapitlen 4.3, 4.4, 6.8, 6.9 och 9.1 i ADR.