|
ISSN 1977-0820 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 264 |
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
65 årgången |
|
|
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES. |
|
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
|
11.10.2022 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 264/1 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2022/1922
av den 10 oktober 2022
om ändring av bilagan till förordning (EU) nr 231/2012 om fastställande av specifikationer för de livsmedelstillsatser som förtecknas i bilagorna II och III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 vad gäller specifikationerna för rebaudiosiderna M, D och AM framställda genom enzymatisk omvandling av renat extrakt av steviablad och specifikationerna för rebaudiosid M framställd genom enzymmodifiering av steviolglykosider från stevia (E 960c (i))
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (1), särskilt artikel 14,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1331/2008 av den 16 december 2008 om fastställande av ett enhetligt förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer (2), särskilt artikel 7.5, och
av följande skäl:
|
(1) |
I kommissionens förordning (EU) nr 231/2012 (3) fastställs specifikationer för de livsmedelstillsatser som förtecknas i bilagorna II och III till förordning (EG) nr 1333/2008. |
|
(2) |
Specifikationerna för livsmedelstillsatser får uppdateras i enlighet med det enhetliga förfarande som avses i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1331/2008, antingen på initiativ av kommissionen eller efter en ansökan från en medlemsstat eller en berörd part. |
|
(3) |
Den nyligen godkända livsmedelstillsatsen enzymatiskt framställda steviolglykosider (E 960c) ingår i gruppen steviolglykosider (E 960a–E 960c) i del C i bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008. |
|
(4) |
Enligt förordning (EU) nr 231/2012 erhålls rebaudiosid M framställd genom enzymmodifiering av steviolglykosider från stevia (E 960c (i)) genom enzymatisk biotransformation av steviolglykosid från renat bladextrakt av växten Stevia rebaudiana Bertoni med hjälp av enzymerna UDP-glukosyltransferas och sackarossyntas som framställs av de genetiskt modifierade jästsorterna K. phaffii UGT-a och K. phaffii UGT-b. |
|
(5) |
Den 18 februari 2019 lämnades en ansökan in till kommissionen om ändring av specifikationen för livsmedelstillsatsen steviolglykosider (E 960). Kommissionen gjorde ansökan tillgänglig för medlemsstaterna i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 1331/2008. |
|
(6) |
I juni 2021 ändrade sökanden sin ansökan och begärde att enzymatisk omvandling av rebaudiosid A eller steviosid från höggradigt renat extrakt av steviablad med användning av enzymer som framställts av genetiskt modifierade mikroorganismer som härrör från stammar av E. coli K-12 skulle få användas som en alternativ framställningsprocess för rebaudiosiderna M och D respektive rebaudiosid AM (E 960c). |
|
(7) |
Denna nyligen föreslagna framställningsprocess omfattar enzymatisk omvandling av rebaudiosid A eller steviosid från renat extrakt av steviablad (≥ 95 % steviolglykosider) genom en enzymatisk flerstegsprocess med enzymer som bereds i det första steget i processen. Beroende på hur länge rebaudiosid A och steviosid från renat extrakt av steviablad behandlas enzymatiskt erhålls tre huvudsakliga blandningar med en hög halt av rebaudiosid M, D eller AM. De resulterande blandningarna genomgår en rad renings- och isoleringssteg för att framställa slutprodukten, rebaudiosid M, D eller AM (≥ 95 % steviolglykosider). |
|
(8) |
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) utvärderade säkerheten hos beredningar av steviolglykosider som erhålls genom enzymatisk biotransformation av rebaudiosid A eller steviosid från höggradigt renat extrakt av steviablad och antog sitt yttrande den 22 juni 2021 (4). Livsmedelsmyndigheten konstaterade att användningen av steviolglykosider med en hög halt av rebaudiosid M, rebaudiosid D och rebaudiosid AM som livsmedelstillsatser inte utgör någon säkerhetsrisk när de erhålls genom den aktuella processen. Livsmedelsmyndigheten konstaterade att exponeringen för rebaudiosid AM (uttryckt som steviolekvivalent) inte kommer att vara högre än exponeringen för steviolglykosider (E 960a), om dessa skulle ersättas med rebaudiosid AM. Livsmedelsmyndigheten konstaterade vidare att det ADI på 4 mg/kg kroppsvikt per dag som gäller för de 60 steviolglykosider som förtecknas i tillägg A till det yttrande som antogs den 24 mars 2020 (5) (uttryckt som steviolekvivalent), också gäller för rebaudiosid M, D och AM som erhålls genom den aktuella enzymatiska biotransformationen. |
|
(9) |
Specifikationerna för rebaudiosiderna M, D och AM framställda genom enzymatisk omvandling av rebaudiosid A eller steviosid från renat extrakt av steviablad bör därför fastställas i bilagan till förordning (EU) nr 231/2012. |
|
(10) |
För att säkerställa tydlighet bör dessutom den nuvarande definitionen av tillsatsen rebaudiosid M framställd genom enzymmodifiering av steviolglykosider från stevia i post E 960c (i) i bilagan till förordning (EU) nr 231/2012 anpassas till ordalydelsen i livsmedelsmyndighetens slutsats om framställningsprocessens säkerhet vad gäller frånvaron av livsdugliga celler och DNA-rester från jästsorterna K. phaffii UGT-a och K. phaffii UGT-b i livsmedelstillsatsen. |
|
(11) |
Förordning (EU) nr 231/2012 bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(12) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilagan till förordning (EU) nr 231/2012 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 10 oktober 2022.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 354, 31.12.2008, s. 16.
(2) EUT L 354, 31.12.2008, s. 1.
(3) Kommissionens förordning (EU) nr 231/2012 av den 9 mars 2012 om fastställande av specifikationer för de livsmedelstillsatser som förtecknas i bilagorna II och III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 (EUT L 83, 22.3.2012, s. 1).
(4) EFSA Journal, vol. 19(2021):7, artikelnr 6691 [22 s].
(5) EFSA Journal, vol. 18(2020):4, artikelnr 6106 [32 s].
BILAGA
Bilagan till förordning (EU) nr 231/2012 ska ändras på följande sätt:
|
1. |
I posten för E 960c (i) Rebaudiosid M framställd genom enzymmodifiering av steviolglykosider från stevia ska sista meningen under ”Definition” ersättas med följande: ”Livsdugliga celler av jästsorterna K. phaffii UGT-a och K. phaffii UGT-b och deras DNA får inte påvisas i livsmedelstillsatsen.” |
|
2. |
Följande poster ska införas efter posten för E 960c (i): ”E 960c (ii) REBAUDIOSID M FRAMSTÄLLD GENOM ENZYMATISK OMVANDLING AV REBAUDIOSID A FRÅN HÖGGRADIGT RENAT EXTRAKT AV STEVIABLAD
E 960c (iii) REBAUDIOSID D FRAMSTÄLLD GENOM ENZYMATISK OMVANDLING AV REBAUDIOSID A FRÅN HÖGGRADIGT RENAT EXTRAKT AV STEVIABLAD
E 960c (iv) REBAUDIOSID AM FRAMSTÄLLD GENOM ENZYMATISK OMVANDLING AV STEVIOSID FRÅN HÖGGRADIGT RENAT EXTRAKT AV STEVIABLAD
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
11.10.2022 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 264/8 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2022/1923
av den 10 oktober 2022
om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 vad gäller användningen av askorbinsyra (E 300), natriumaskorbat (E 301) och kalciumaskorbat (E 302) i tonfisk
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (1), särskilt artikel 10.3, och
av följande skäl:
|
(1) |
I bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 fastställs en unionsförteckning över livsmedelstillsatser som godkänts för användning i livsmedel och villkoren för användning av dessa. |
|
(2) |
Denna förteckning får uppdateras i enlighet med det enhetliga förfarande som avses i artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1331/2008 (2), antingen på initiativ av kommissionen eller efter en ansökan. |
|
(3) |
Enligt bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 är askorbinsyra (E 300), natriumaskorbat (E 301) och kalciumaskorbat (E 302) (livsmedelstillsatserna) för närvarande godkända som livsmedelstillsatser i bland annat kategori 09.1.1 Obearbetad fisk och kategori 09.2 Bearbetad fisk och bearbetade fiskeriprodukter inklusive blöt- och kräftdjur på quantum satis-nivåer. Vetenskapliga livsmedelskommittén ansåg att användning av dessa som antioxidationsmedel kan godtas. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) omprövade i sitt vetenskapliga yttrande säkerheten hos livsmedelstillsatserna (3) och bekräftade att användning av dessa som livsmedelstillsatser inte utgör någon säkerhetsrisk vid de rapporterade användningarna och mängderna och att det inte finns något behov av ett acceptabelt dagligt intag uttryckt i siffror. En sådan slutsats innebär att ämnet har en mycket låg säkerhetsrisk, att det finns tillförlitlig information om exponering och toxicitet samt att sannolikheten är låg för skadliga hälsoeffekter hos människor vid doser som inte orsakar näringsmässiga obalanser hos djur. För närvarande har ingen numerisk maximihalt fastställts för dessa livsmedelstillsatser och de ska användas i enlighet med god tillverkningssed och inte i större mängd än som är nödvändigt för att uppnå det önskade syftet och under förutsättning att konsumenterna inte vilseleds. |
|
(4) |
I obearbetad fisk används antioxidationsmedel för att fördröja missfärgning av fiskköttet och härskning. I obearbetad tonfisk kopplar konsumenterna färskheten till den naturligt röda färgen på färskt tonfiskkött. |
|
(5) |
Tinad tonfiskfilé som saluförs som ”färsk” tonfisk ska framställas från tonfisk som frysts in under – 18 °C efter fiske (färsk tonfisk), medan annan tinad tonfisk endast får användas för konservering (tonfisk för konservering), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (4). Användningen av livsmedelstillsatser i tonfisk för konservering i stora mängder för att på artificiellt sätt återskapa färgen hos färskt tonfiskkött gör det möjligt att på ett bedrägligt sätt saluföra tonfisk för konservering som färsk tonfisk och sälja denna till ett högre pris, vilseleda konsumenterna om produkten och utsätta dem för risken för histaminförgiftning. |
|
(6) |
Sådan användning av livsmedelstillsatser uppfyller dock inte de allmänna villkoren för införande och användning av livsmedelstillsatser i unionsförteckningarna och quantum satis-principen. |
|
(7) |
Efter utredning av livsmedelsbedrägerier enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 (5) rapporterar de behöriga myndigheterna regelbundet fall där man i tonfiskfiléer som sålts som färska funnit större mängder livsmedelstillsatser än vad dessa myndigheter anser vara nödvändigt för att uppnå den typiska antioxidationseffekten på färsk tonfisk. På grundval av detta misstänker de behöriga myndigheterna att livsmedelstillsatserna används på tonfisk för konservering för att återställa dess färg och saluföra dem som färska. |
|
(8) |
Eftersom det är de nationella behöriga myndigheterna som ska fastställa att quantum satis-principen inte har följts vilket kan vara svårt, har medlemsstaterna, särskilt Spanien, begärt att kommissionen ska fastställa en lämplig maximihalt för användningen av livsmedelstillsatserna som antioxidationsmedel i tinad tonfisk som säljs som färsk tonfisk (obearbetad) eller marinerad tonfisk (bearbetad). |
|
(9) |
Av rättssäkerhetsskäl och för att säkerställa en hög nivå på konsumentskyddet och god sed inom handeln med livsmedel är det därför lämpligt att fastställa en maximihalt för användning i tonfisk av tillsatserna i livsmedelskategorierna 09.1.1 och 09.2 i del E i bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008. |
|
(10) |
Maximihalten bör göra det möjligt att bibehålla de nuvarande halterna för legitim användning i enlighet med god tillverkningssed. På grundval av de uppgifter som industrin lämnat till livsmedelsmyndigheten för omprövningen av livsmedelstillsatsernas säkerhet anses det lämpligt med en maximihalt på 300 mg/kg. Denna halt är den högsta användningen som industrin rapporterat, enligt förteckningen i livsmedelsmyndighetens yttrande. |
|
(11) |
Kommissionen har uppmärksammats på de studier som gjorts av fiskindustrin och yttrandet från en behörig myndighet där det konstaterades att det är nödvändigt att använda 900 mg/kg livsmedelstillsatser för att kontrollera oxidationen i tonfiskfiléer som hålls under 4 °C i tio dagar. Emellertid verkar 300 mg/kg vara tillräckligt för att uppnå den önskade antioxidationseffekten mot bakgrund av tillgängliga uppgifter, särskilt det faktum att offentliga kontroller som utförts av vissa andra behöriga myndigheter har visat att en hållbarhetstid på tio dagar kan uppnås för tinad tonfisk med en behandling med 300 mg/kg utan att den ursprungliga färgen ändras. |
|
(12) |
En maximihalt för användning av askorbinsyra (E 300), natriumaskorbat E 301) och kalciumaskorbat (E 302) som antioxidationsmedel i tonfisk kommer sannolikt inte att påverka människors hälsa. Därför är det i enlighet med artikel 3.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1331/2008 inte nödvändigt att begära ett yttrande från livsmedelsmyndigheten. |
|
(13) |
Bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(14) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 10 oktober 2022.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 354, 31.12.2008, s. 16.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1331/2008 av den 16 december 2008 om fastställande av ett enhetligt förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer (EUT L 354, 31.12.2008, s. 1).
(3) EFSA Journal, vol. 13(2015):5, artikelnr 4087, 124 s.
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).
BILAGA
Del E i bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 ska ändras på följande sätt:
|
i) |
I livsmedelskategori 09.1.1 ”Obearbetad fisk” ska följande uppgifter införas mellan uppgifterna om E 302 kalciumaskorbat och uppgifterna om E 315 isoaskorbinsyra:
|
|
ii) |
I livsmedelskategori 09.2, ”Bearbetad fisk och bearbetade fiskeriprodukter inklusive blöt- och kräftdjur” ska följande uppgifter läggas till mellan uppgifterna om E 251–252 nitrater och E 315 isoaskorbinsyra:
|
|
11.10.2022 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 264/12 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/1924
av den 10 oktober 2022
om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av natriumcyklamat med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indonesien efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 11.2, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Tidigare undersökningar och gällande åtgärder
|
(1) |
Den 19 december 2002, inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) till följd av ett klagomål från unionsindustrin ett antidumpningsförfarande beträffande import av natriumcyklamat från Folkrepubliken Kina (Kina) och Indonesien (ursprunglig undersökning) (2). Genom förordning (EG) nr 435/2004 (3) införde rådet antidumpningstullar på import av natriumcyklamat med ursprung i Kina och Indonesien (de ursprungliga åtgärderna). |
|
(2) |
De ursprungliga åtgärderna omfattades sedan av två översyner vid giltighetstidens utgång (4) i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen (de tidigare översynerna vid giltighetstidens utgång) och en partiell interimsöversyn (5) enligt artikel 11.3 i grundförordningen. |
|
(3) |
De ursprungliga åtgärder som tillämpades på all import av natriumcyklamat med ursprung i bland annat Folkrepubliken Kina och Indonesien, med undantag för import av natriumcyklamat som tillverkats av de kinesiska exporterande tillverkarna Fang Da Food Additive (Shen Zhen) Limited och Fang Da Food Additive (Yang Quan) Limited (dessa företag tillhör samma koncern och kallas nedan Fang Da). Från början fastställdes en nolltullsats för dessa företag eftersom ingen dumpning hade kunnat konstateras (6). |
|
(4) |
I linje med rapporten om Mexiko från WTO:s överprövningsorgan – Slutgiltiga antidumpningsåtgärder på nötkött och ris (7) – undersöktes Fang Da inte vid de tidigare översynerna vid giltighetstidens utgång av åtgärderna som infördes genom förordning (EG) nr 435/2004 och det omfattades inte av de åtgärder som infördes till följd av dessa översyner. |
|
(5) |
Den 12 augusti 2015 inledde kommissionen till följd av ett klagomål från unionsindustrin en antidumpningsundersökning beträffande importerna till unionen av natriumcyklamat med ursprung i Kina, begränsad till Fang Da-koncernen. (8) Genom genomförandeförordning (EU) 2016/1159 (9) införde kommissionen antidumpningstullar på import av natriumcyklamat med ursprung i Kina och som tillverkats av Fang Da. |
|
(6) |
Till följd av detta varierade tullsatsen för Indonesien mellan 0,24 euro/kg och 0,27 euro/kg, och för Folkrepubliken Kina mellan 0,23 euro/kg och 1,17 euro/kg (gällande åtgärder). |
1.2 Begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång
|
(7) |
Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (10) mottog kommissionen en begäran om en översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. |
|
(8) |
Begäran om översyn ingavs den 14 april 2021 av Productos Aditivos SA (sökanden), den enda tillverkaren av natriumcyklamat i unionen som därmed svarar för 100 % av unionens totala tillverkning av natriumcyklamat. Begäran om översynen grundade sig på att utgången av åtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt dumpning från Kina och återkommande dumpning från Indonesien samt fortsatt skada för unionsindustrin (11) till följd av importen från Kina och sannolikheten för återkommande skada från Indonesien. |
|
(9) |
Sökanden begär översyn vid giltighetstidens utgång av de åtgärder som införts inom ramen för både genomförandeförordning (EU) 2016/1159 och genomförandeförordning (EU) 2016/1160 (12). |
1.3 Inledande av en översyn vid giltighetens utgång
|
(10) |
Kommissionen fastslog efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen att bevisningen var tillräcklig för att motivera översynen vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 16 juli 2021 översynen vid giltighetstidens utgång av import till unionen av natriumcyklamat med ursprung i Kina och Indonesien (de berörda länderna) på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (13) (tillkännagivandet om inledande). |
1.4 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod
|
(11) |
Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 juli 2020 till och med den 30 juni 2021 (översynsperioden). Undersökningen av de trender som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2018 till och med utgången av översynsperioden (skadeundersökningsperioden). |
1.5 Berörda parter
|
(12) |
I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, kända tillverkare i de berörda länderna och myndigheterna i de berörda länderna samt kända importörer och användare om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att delta. |
|
(13) |
De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Parterna begärde inte att bli hörda. |
1.6 Synpunkter på inledandet av undersökningen
|
(14) |
De indonesiska myndigheterna inkom med synpunkter på inledandet till kommissionen. De indonesiska myndigheterna hävdade att eftersom antidumpningstullarna har varit i kraft sedan 2004 har all skada som vållats av importen av den produkt som översynen gäller avhjälpts. Dessutom angavs att om unionsindustrin fortfarande skadades var det andra faktorer än import av den produkt som översynen gäller som skadade unionsindustrin, däribland självförvållad skada, såsom bristfällig förvaltning eller konsumentpreferenser, som skulle kunna få användare att föredra importerade produkter framför inhemska, och kommissionen bör undersöka dessa faktorer. |
|
(15) |
Kommissionen noterar att de indonesiska myndigheterna inte inkom med några bevis till stöd för sitt påstående och det avvisades därför som obestyrkt. Kommissionen bekräftade därmed att begäran innehöll tillräcklig bevisning för att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt och återkommande dumpning och fortsatt och återkommande skada och därmed uppfylla kraven i artikel 11.2 i grundförordningen. Dessutom granskades de invändningar som de indonesiska myndigheterna lämnade noggrant under undersökningens gång, trots att de var ogrundade, och de behandlas ytterligare nedan. |
1.7 Stickprovsförfarande
|
(16) |
I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. |
1.7.1 Stickprovsförfarande avseende importörer
|
(17) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. |
|
(18) |
Eftersom bara en icke-närstående importör hörde av sig med den efterfrågade informationen var det inte nödvändigt att göra ett stickprovsurval på icke-relaterade importörer. |
1.7.2 Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i de berörda länderna
|
(19) |
För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända exporterande tillverkare i Kina och Indonesien att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas och Indonesiens delegationer vid Europeiska unionen att var och en identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen. |
|
(20) |
Ingen av de exporterande tillverkarna i de berörda länderna lämnade den begärda informationen och samtyckte till att ingå i urvalet. |
1.8 Svar på frågeformuläret
|
(21) |
Kommissionen sände ett frågeformulär om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna. |
|
(22) |
Kommissionen översände länkar till frågeformuläret till den enda unionstillverkaren och den icke-närstående importör som tillhandahöll den information som begärdes i tillkännagivandet om inledande. Samma frågeformulär gjordes också tillgängligt via internet (14) på dagen för inledandet av undersökningen. |
|
(23) |
Svar på frågeformuläret inkom från den enda unionstillverkaren, en icke-närstående importör och två unionsanvändare. |
1.9 Kontroll
|
(24) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt och återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök enligt artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler: |
Unionstillverkare:
|
— |
Productos Aditivos SA, Montcada i Reixac, Spanien. |
2. PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1 Produkt som översynen gäller
|
(25) |
Den produkt som översynen gäller är samma produkt som i den ursprungliga undersökningen och i de tidigare översynerna vid giltighetstidens utgång, nämligen natriumcyklamat, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2929 90 00 (Taric-nummer 2929900010) (den produkt som översynen gäller). |
|
(26) |
Natriumcyklamat är en råvara som används som livsmedelstillsats och som i stor omfattning används som sötningsmedel av livsmedelsindustrin och av tillverkare av sötningsmedel med lågt kaloriinnehåll och dietetiska sötningsmedel för bordsbruk. Små mängder används dessutom av läkemedelsindustrin. |
|
(27) |
Natriumcyklamat är ett kemiskt rent ämne. Som när det gäller alla rena kemikalier kan det dock innehålla en liten andel föroreningar som mäts i mg/kg av produkten. Halten föroreningar, som fastställs i unionens lagstiftning, avgör natriumcyklamatens kvalitet. Natriumcyklamat återfinns i följande två olika former: hydratiserad (HC) med en fukthalt på 15 % och vattenfri (AC) med en fukthalt på upp till 1 %. Dessa två former av natriumcyklamat har samma huvudsakliga egenskaper och användningsområden. De varierar endast i söthetsgrad. Den hydratiserade formen är mindre söt på grund av vattenhalten. Priserna varierar av samma skäl. Den vattenfria formen är dyrare än den hydratiserade formen. Båda formerna bör således inom ramen för detta förfarande betraktas som en och samma produkt. |
2.2 Berörd produkt
|
(28) |
Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller, vilken har sitt ursprung i Kina och Indonesien. |
2.3 Likadan produkt
|
(29) |
I likhet med vad som fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i de tidigare översynerna vid giltighetstidens utgång bekräftade denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:
|
|
(30) |
Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
3. DUMPNING
3.1 Kina
3.1.1 Inledande anmärkningar
|
(31) |
I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning från Folkrepubliken Kina. |
|
(32) |
Under undersökningsperioden fortsatta importen av natriumcyklamat från Kina på höga nivåer. Enligt Comext (15) stod importen av natriumcyklamat från Kina för [51 %–66 %] av unionsmarknaden under översynsperioden jämfört med mellan 38 % och 45 % på unionsmarknaden vid den föregående översynen vid giltighetstidens utgång, medan importen från Indonesien stod för mellan 0 % och 2 % av unionsmarknaden under översynsperioden jämfört med 0 % och 1 % av unionsmarknaden vid den föregående översynen vid giltighetstidens utgång. I absoluta termer låg volymerna av dumpad import från Kina (undantaget importen från exportören Fang Da) och Indonesien på liknande nivåer i den nuvarande översynen vid giltighetstidens utgång jämfört med den tidigare översynen. |
|
(33) |
Som anges skäl 23 samarbetade ingen av de exporterande tillverkarna i Kina i undersökningen. På grund av det obefintliga samarbetet meddelade kommissionen därför den 31 augusti 2021 de kinesiska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på de slutsatser som dras beträffande Kina. Kommissionen fick inte in några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet i detta avseende. |
|
(34) |
Resultaten när det gäller sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning från Kina grundades därför på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, särskilt uppgifter i begäran om översyn, uppgifter som under undersökningen erhölls från samarbetsvilliga parter (dvs. sökanden) och uppgifter från andra offentligt tillgängliga källor, i synnerhet Global Trade Atlas (GTA) (16). |
3.1.2 Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen för importen av natriumcyklamat med ursprung i Kina
|
(35) |
Mot bakgrund av den tillräckliga bevisning som fanns när undersökningen inleddes, som när det gäller Kina tydde på att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(36) |
För att erhålla den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(37) |
Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades inom den angivna tidsfristen. Därför informerade kommissionen den 10 juni 2022 de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. |
|
(38) |
I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, preliminärt skulle Thailand kunna vara ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. |
|
(39) |
Den 8 mars 2022 underrättade kommissionen genom en notering (den första noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som användes vid tillverkningen av natriumcyklamat. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen att Argentina, Malaysia och Thailand var möjliga lämpliga representativa länder. Kommissionen mottog inga synpunkter på den första noten. |
|
(40) |
Den 5 maj 2022 underrättade kommissionen genom en andra notering (den andra noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet. I den andra noteringen identifierade kommissionen Malaysia som lämpligt representativt land och informerade även intresserade parter om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och vinster på grundval av uppgifter från företaget Ajinomoto (Malaysia) Berhad (Ajinomoto Malaysia), en tillverkare av livsmedel, smaksättningar och syntetiska sötningsmedel i Malaysia. Inga synpunkter inkom. |
3.1.3 Normalvärde
|
(41) |
Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”. |
|
(42) |
Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen gäller dock att om det ”fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och det ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. |
|
(43) |
Såsom förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de kinesiska tillverkarna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen. |
3.1.3.1 Förekomst av betydande snedvridningar
|
(44) |
I den nyligen genomförda undersökningen rörande acesulfamkalium (17) med ursprung i Kina har kommissionen konstaterat att det förekommer betydande snedvridningar i Kinas kemikalieindustri och petrokemiska industri i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen drog i den undersökningen slutsatsen att det på grundval av tillgänglig bevisning också var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(45) |
I den undersökningen konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (18). |
|
(46) |
I synnerhet drog kommissionen slutsatsen i acesulfamkaliumundersökningen att de kinesiska myndigheterna fortfarande står för en betydande del av ägandet i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (19). |
|
(47) |
Kommissionen slog dessutom fast att de kinesiska myndigheterna också kunde påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (20). |
|
(48) |
Kommissionen fann dessutom att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Planeringssystemet i Kina leder också till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (21). |
|
(49) |
Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (22). |
|
(50) |
Likaledes fann kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna inom kemikalieindustrin i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (23), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagens tillgång till kapital i Kina (24). |
|
(51) |
På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende kemikalieindustrin i Kina undersökte kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet beträffande den produkt som översynen gäller. |
|
(52) |
Kommissionen utförde analysen på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i begäran samt kommissionens rapport om betydande snedvridningar i Kina (25) (rapporten), som bygger på allmänt tillgängliga källor. |
|
(53) |
Begäran i detta ärende innehöll hänvisningar till rapporten, i synnerhet kapitel 16 om den kinesiska kemikalieindustrin. |
|
(54) |
Kommissionen kompletterade vidare informationen i begäran med sina egna efterforskningar avseende de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende. |
|
(55) |
Inom kemikalieindustrin kvarstår en betydande del av ägande och kontroll från de kinesiska myndigheterna (26) i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Eftersom det inte förelåg någon samarbetsvilja från kinesiska exportörer av den produkt som översynen gäller kunde förhållandet mellan privatägda och statligt ägda tillverkare av natriumcyklamat inte fastställas närmare. |
|
(56) |
Kommissionen kom dock fram till att ett antal kinesiska tillverkare av natriumcyklamat är statligt ägda, såsom Tianjin North Food Co. Ltd, som kontrolleras till 100 % av statligt ägda Tianjin Bohai Light Industry Investment Group Co (27). |
|
(57) |
När det gäller de kinesiska myndigheternas möjligheter att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen fastställde kommissionen under översynen att det förelåg personliga kopplingar mellan det kinesiska kommunistpartiet och företag som tillverkar den undersökta produkten. För att ge ett exempel innehar styrelseordföranden för Tianjin North Food Co. Ltd även positionen som företagets partiorganisations sekreterare (28). |
|
(58) |
Både offentliga och privatägda företag i kemikalieindustrin står också under politisk styrning och vägledning. Liksom i andra sektorer i Kina är dessa tillverkare tvungna att stå värdar för partiuppbyggande verksamhet och upprätthålla ett nära band till det kinesiska kommunistpartiet och dess ideologi. Följande exempel åskådliggör tendensen att de kinesiska myndigheterna i allt högre utsträckning ingriper i natriumcyklamatsektorn. |
|
(59) |
För det första visade undersökningen på partibyggande verksamhet inom Tianjin Bohai Light Industry Group. På företagets webbplats anges med hänvisning till ett sammanträde med koncernens disciplinnämnd i april 2021 att ”Koncernbolagets disciplinnämnd anordnade ett sammanträde med samordningsgruppen för uppbyggnaden av partistyrning, ärlig förvaltning och arbete för bekämpning av korruption för att främja återkoppling från den centrala inspektionen och rättelse därav för att noggrant genomföra de viktigaste uppgifterna för den kommunala disciplinnämnden och arbetsgruppen för disciplinär inspektion och tillsyn vid den kommunala partikommittén för statsrådets kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar 2021 och att lyssna på relevanta ansvariga kamrater vid koncernbolagets avdelning för strategisk utveckling, avdelning för finansiell förvaltning, avdelning för operativ förvaltning och avdelning för hantering av efterlevnad när det gäller genomförandet av reformen för blandat ägande av statsägda företag” (29). |
|
(60) |
Lojaliteten till det kinesiska kommunistpartiets ledning bekräftas även genom följande hänvisning med avseende på firandet av partiets 100-årsjubileum inom koncernen i juli 2021: ”Alla ansåg att det var nödvändigt att fullt ut lyssna på det som partiet sa, vara tacksam för partiet och följa partiet. ’Jag lyssnade på generalsekreterarens viktiga anförande vid firandet och jag var mycket entusiastisk. Jag kommer alltid att föra partigrundarnas storartade anda vidare, genomföra den ursprungliga avsikten och modigt axla uppdraget för att ge mitt bidrag till att främja en högkvalitativ utveckling av koncernen’, sa Gao Lei, en framstående medlem av kommunistpartiet vid Boqing Group och vice direktör för koncernens avdelning för hantering av efterlevnad” (30). |
|
(61) |
Det kinesiska kommunistpartiets inblandning är inte begränsad till statligt ägda företag. Undersökningen har visat att partiets tillsynsroll och roll som politisk vägledare sträcker sig även till privata företag. Ett exempel ges nedan genom en artikel som offentliggjordes av förvaltningen i Jianandistriktet (31) beträffande den nationella ekonomiska och tekniska utvecklingszonen Xuchang (32): ”Sekreteraren för kommunpartikommittén reste till den nationella ekonomiska och tekniska utvecklingszonen Xuchang för att undersöka uppförandet av viktiga projekt” […] [Han] ”ställde ingående frågor om beställningar, upphandling av delar etc.” […] ”På projektplatsen för Ruida Food Additives Co., Ltd med en årsproduktion på 15 000 ton natriumcyklamat lovordade investerare från Tianjin Pharmaceutical Group (statsägt företag) gång på gång Xuchang för dess goda företagsklimat. [Sekreteraren för kommunpartikommittén] ”uttryckte hopp om att Tianjin Pharmaceutical Group kommer att stärka sitt investerarförtroende och se Xuchang som den stödjande punkten”. […] Den nationella ekonomiska och tekniska utvecklingszonen Xuchang är ett tätbebyggt område för avancerad tillverkning och ett regionalt centrum för ekonomisk tillväxt och måste noggrant genomföra Xi Jinpings ekonomiska idé om en ny era för den socialistiska ekonomin med kinesiska särdrag, fullt ut och korrekt genomföra det nya utvecklingskonceptet, ständigt vara klartänkt och stärka känslan för ansvar och kris. På grundval av det nya utvecklingsmönstret ’dubbelcirkulation’ måste planeringen av viktiga industrier stärkas och fokus läggas på att förbättra utvecklingspotentialen.” Den direkta hänvisningen till den privatägda natriumcyklamattillverkaren Xuchang Ruida Food additives, som ägs till 100 % av Ruida Bio-Technology (33) (34), inom ramen för det kinesiska kommunistpartiets industripolitik som industrizonen förväntas följa fullt ut visar på partiets inflytande över enskilda ekonomiska aktörers företagsledning, oavsett ägarform. |
|
(62) |
Vidare fastställdes det att politik som diskriminerar genom att gynna inhemska tillverkare eller på annat sätt påverka marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen föreligger i natriumcyklamatsektorn. Livsmedelstillsatser, såsom den produkt som översynen gäller, anses vara avgörande när det gäller politiken för livsmedelssäkerhet och återspeglas i den trettonde femårsplanen för livsmedelsteknisk innovation (35). Kemiska syntetiska sötningsmedel anges dessutom i 2019 års version av den vägledande katalogen för anpassning av industristrukturer (36) och omfattas därför av respektive gällande statlig politik. |
|
(63) |
Staten blandar sig även i marknader för råvaror som används för tillverkning av natriumcyklamat, särskilt marknadens för elektricitet. El är en av de viktigaste insatsvarorna vid tillverkningen av natriumcyklamat, men elpriserna är inte marknadsbaserade i Kina och påverkas även av betydande snedvridningar (genom central prissättning, prisdifferentiering och direkta inköp av el), såsom fastställs i rapporten (37). |
|
(64) |
Energimarknaden i Kina har genomgått ett antal förändringar och reformer, men vissa priser som är relevanta för energisystemet är ännu inte marknadsbaserade. Regeringen vidgår att priserna fortfarande till stor del regleras av staten: ”Den aktuella styrningen av elpriset bygger fortfarande på offentliga priser. Prisjusteringarna släpar ofta efter förändringar av kostnader och det är svårt att på ett snabbt och rimligt sätt återspegla kostnaderna för elanvändning […] en effektiv konkurrensmekanism för elförsäljning har ännu inte upprättats, transaktionerna på marknaden mellan elproducenter och användare är begränsad och det är svårt att låta marknaden spela en avgörande roll för fördelningen av resurser” (38). |
|
(65) |
Denna svaghet hos marknaden på grund av statens påverkan är central för fortsatta försök att hantera marknaden, vilket återspeglas i ett antal senare administrativa dokument. I november 2020 släppte t.ex. NDRC Notice on promoting the signing of mid to long-term 2021 electricity contracts (39). |
|
(66) |
I dokumentet föreskrivs att ”de behöriga avdelningarna vid lokala myndigheter […] [ska] sträva efter att säkerställa att den avtalade elvolymen inte understiger 80 % av den genomsnittliga volymen under de senaste tre åren”, och med avseende på prissättningen att de ska ”upprätta en mekanism för att avräkning av avvikelser […] i förordningarna för den lokala marknaden för att hantera avvikelser mellan den avtalade elvolymen och det faktiska genomförandet” samt ”förbättra mekanismen för priser på medellång och lång sikt. Alla platser ska strikt tillämpa de priser för transmission och distribution som har godkänts av regeringen.” |
|
(67) |
Tillkännagivandet innehåller även specifika bestämmelser om genomförandet, bland annat genom upprättande av en spårningsmekanism för underskrivandet av avtal eller genom att stärka övervakning, offentliggörande och verkställighet av avtal (40). |
|
(68) |
Vid föreliggande undersökning har det inte framkommit några bevis för att den diskriminerande tillämpningen eller bristande efterlevnaden av konkurs- och egendomsrätten enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom kemikalieindustrin som avses i skäl 49 inte skulle påverka tillverkare av den produkt som översynen gäller. |
|
(69) |
Kemikalieindustrin påverkas också av snedvridningar av lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, i enlighet med vad som anges i skäl 50. Snedvridningen påverkar sektorn, både direkt (vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller och vid tillverkningen av den viktigaste insatsvaran) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina). |
|
(70) |
Ingen bevisning har heller lämnats in som skulle kunna visa att kemikalieindustrin inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, enligt vad som även anges i skäl 50. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer. |
|
(71) |
Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett brett sortiment av insatsvaror för att tillverka den produkt som översynen gäller. När tillverkare av den produkt som översynen gäller köper eller ingår avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som betalas (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan även låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av det planeringssystem som gäller på alla statliga nivåer och i alla sektorer. |
|
(72) |
Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna för den produkt som översynen gäller som inte är lämplig att användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (däribland råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också eftersom deras prisinformation påverkas av statens betydande inflytande enligt beskrivningen i delarna I och II i rapporten. |
|
(73) |
De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för insatsvarorna för produktionen av insatsvarorna och så vidare. |
|
(74) |
Varken de kinesiska myndigheterna eller tillverkarna har lämnat någon bevisning eller framfört några argument som skulle kunna bevisa motsatsen i denna undersökning. |
|
(75) |
För att sammanfatta visar den tillgängliga bevisningen att priserna eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges. |
|
(76) |
På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. |
|
(77) |
Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket behandlas i avsnittet nedan. |
3.1.3.2 Representativt land
3.1.3.2.1 Allmänna kommentarer
|
(78) |
Valet av det representativa landet baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:
|
|
(79) |
Såsom anges i skälen 39 och 40 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som användes för att fastställa normalvärdet: Den första noteringen om produktionsfaktorer av den 8 mars 2022 och den andra noteringen om produktionsfaktorer av den 5 maj 2022. I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna, och de synpunkter som inkommit från de berörda parterna om dessa aspekter och deras relevanta källor bemöttes. I den andra noteringen informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att betrakta Malaysia som ett lämpligt representativt land i det föreliggande ärendet, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas. |
3.1.3.2.2 En nivå av ekonomisk utveckling jämförbar med Kinas
|
(80) |
I den första noteringen om produktionsfaktorer förklarade kommissionen att natriumcyklamat inte verkade vara tillverkad i något av de länder som hade en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas i enlighet med de kriterier som anges i skäl 78. Det tillverkades endast i Kina, Indonesien och EU. |
|
(81) |
Kommissionen undersökte därför om det förekom tillverkning av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den produkt som översynen gäller. Följaktligen angav kommissionen att den skulle använda produktionen av sötningsmedel, aromer och livsmedelstillsatser, som är produkter i samma allmänna kategori som natriumcyklamat, för att fastställa ett lämpligt representativt land för tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(82) |
I den första noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen Argentina, Malaysia och Thailand som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras alla av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst där det var känt att produkter i samma allmänna kategori tillverkas. |
3.1.3.2.3 Tillgången till relevanta offentliga uppgifter i det representativa landet
|
(83) |
I den första noteringen identifierade kommissionen ett företag i Argentina, ett företag i Malaysia och fyra företag i Thailand för vilka finansiella uppgifter om produkter i samma allmänna produktkategori som den produkt som översynen gäller fanns lätt tillgängliga i Dun- och Bradstreet-databasen (43) eller företagets webbplats. |
|
(84) |
När det gäller Argentina fann kommissionen lättillgänglig finansiell information om en tillverkare av produkter i samma allmänna kategori som den produkt som översynen gäller, Laboratorios Argentinos Farmesa, av produkter i samma allmänna kategori som natriumcyklamat, i Dun- och Bradstreet-databasen för 2020, men hittade inga offentliggjorda årsredovisningar. |
|
(85) |
När det gäller Malaysia fann kommissionen lättillgängliga offentliggjorda årsredovisningar för en tillverkare av produkter i samma allmänna kategori som den produkt som översynen gäller, Ajinomoto Malaysia, för de räkenskapsår som slutade den 31 mars 2018, 2019, 2020 och 2021 (44) samt lättillgängliga finansiella uppgifter för företaget i Dun och Bradstreet-databasen. |
|
(86) |
När det gäller Thailand fann kommissionen tillgängliga finansiella uppgifter för tre tillverkare av produkter i samma allmänna kategori som den produkt som översynen gäller. I Dun och Bradstreet-databasen avslutades räkenskapsåret för en av dem den 31 december 2020 och för de andra två avslutades räkenskapsåret den 31 mars 2021. Dessutom fann kommissionen tillgängliga uppgifter avseende det räkenskapsår som avslutades den 31 mars 2021 för Ajinomoto Company (Thailand) Ltd Den finansiella informationen om Ajinomoto Company (Thailand) Ltd införlivades dock i årsrapporten för Ajinomoto Group utan någon separat deklaration för Ajinomoto Company (Thailand). Uppgifterna om de andra tre thailändska företagen användes inte eftersom deras uppgifter inte omfattade någon stor del av översynsperioden och/eller eftersom de inte offentliggjorde sina fullständiga granskade räkenskaper på sina webbplatser. |
|
(87) |
Mot bakgrund av vad som beskrivs ovan anser kommissionen att den finansiella information som finns tillgänglig för det malaysiska företaget Ajinomoto Malaysia skulle vara den lämpligaste källan för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader samt allmänna kostnader för att konstruera normalvärdet. De reviderade redovisningar som överlappade översynen med nio månader finns redan tillgängliga för Ajinomoto Malaysia och möjliggör en tillförlitlig beräkning av försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnader samt vinstmarginalen för konstruktionen av normalvärdet. Dessutom är Ajinomoto Malaysia ett stort företag med betydande produktion av produkter i samma allmänna kategori som den produkt som översynen gäller. Å andra sidan konsoliderades uppgifterna om Ajinomoto Company (Thailand), så som beskrivs ovan, på koncernnivå utan någon separat deklaration av de finansiella uppgifterna om Ajinomoto Thailand. |
|
(88) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att de finansiella uppgifterna om Ajinomoto Malaysia, som inkluderade aromer och livsmedelstillsatser, var lämpliga för syftet med denna översyn. |
|
(89) |
Kommissionen analyserade även importen av de huvudsakliga produktionsfaktorerna till Argentina, Malaysia och Thailand. För vissa produktionsfaktorer för natriumcyklamat noterades att en betydande procentandel av importen till Argentina, Malaysia och Thailand av råvaror hade sitt ursprung i Kina. De kinesiska kvantiteterna var betydande för aktiverat kol för alla tre länder. När det gällde amidosulfonsyra var kvantiteterna betydande för Argentina och Thailand. När det gällde cyklohexylamin var kvantiteterna betydande för Malaysia och Thailand. Utöver detta är kvantiteterna betydande för saltsyra för Thailand. Detta gällde även för andra eventuella representativa länder såsom Brasilien, Filippinerna, Peru, Ryssland, Kazakstan, Turkiet och Sydafrika för vilka kommissionen inte lyckades hitta några tillverkare av liknande produkter med lätt tillgänglig finansiell information. Mexiko och Colombia rapporterade rimliga importvolymer för dessa produktionsfaktorer från andra länder. Kommissionen fann dock inte tillverkare av liknande produkter med lätt tillgängliga finansiella uppgifter i dessa länder. |
|
(90) |
Samtidigt som den stora importvolymen från Kina för de produktionsfaktorer som anges ovan skulle kunna ha en snedvridande effekt på priset på import från andra länder ansåg kommissionen därför, med tanke på att den nuvarande undersökningen är en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen som inte kräver en exakt beräkning av dumpningsmarginalen, utan snarare att sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning fastställs, att den i detta fall kan använda importpriset från andra länder i enlighet med den metod som anges i skäl 100 trots den stora importvolymen från Kina. |
|
(91) |
Mot bakgrund av ovanstående underrättade kommissionen genom den andra noteringen berörda parter om att den avser att använda sig av Malaysia som lämpligt representativt land och att Ajinomoto (Malaysia) Berhad i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen skulle användas för att inhämta uppgifter om icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet. |
|
(92) |
Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Malaysia som representativt land och av Ajinomoto (Malaysia) Berhad som tillverkare i det representativa landet. Inga synpunkter inkom. |
3.1.3.2.4 Nivå av social trygghet och miljöskydd
|
(93) |
Eftersom kommissionen hade fastställt att Malaysia var det lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen. |
3.1.3.2.5 Slutsats
|
(94) |
Ovanstående analys visade att Malaysia uppfyllde kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land. |
3.1.3.3 Källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader
|
(95) |
I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använder vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen. |
|
(96) |
I den andra noteringen uppgav kommissionen därefter att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA för att fastställa icke-snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Dessutom uppgav kommissionen att den skulle använda institutet för information om och analys av arbetsmarknaden (Institute of Labour Market Information and Analysis – ILMIA) (45) för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft och elpriser som elföretaget Tenaga Nasional Berhad (TNB) offentliggjort på sin webbplats (46) för elkostnader. För gasprisstatistik skulle de använda uppgifter som den malaysiska energikommittén (Suruhanjaya Tenaga) har offentliggjort på sin webbplats (47) i sina regelbundna pressmeddelanden. |
3.1.3.3.1 Icke-snedvridna kostnader och referensvärden
3.1.3.3.1.1 Produktionsfaktorer
|
(97) |
Med beaktande av alla uppgifter på grundval av begäran och efterföljande information som lämnats av sökanden och insamlats under kontrollbesöket beslöts att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen: Tabell 1 Produktionsfaktorer för natriumcyklamat
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(98) |
Kommissionen tog med ett värde för produktionsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som anges ovan. Metoden för att fastställa beloppet förklaras i skäl 106. |
Råvaror
|
(99) |
Kostnadsstrukturen för natriumcyklamat bestäms huvudsakligen av kostnaderna för råvarorna, dvs. olika kemikalier, samt energi. |
|
(100) |
För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en tillverkare i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet såsom det rapporterats i GTA till vilket importkostnader lades. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina, och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (48). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet eftersom den i skälen 44–77 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns något som bevisar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter uteslutande av Kina och länder som inte är medlemmar i WTO förblev importen från övriga tredjeländer representativ. |
|
(101) |
Normalt sett bör även de inhemska transportpriserna läggas till dessa importpriser. Med tanke på det undersökningsresultat som anges i skäl 114 och inriktningen för denna översyn vid giltighetstidens utgång, som mer handlar om att undersöka om dumpningen fortsatte under översynsperioden eller om det finns en risk för att den återkommer, än om att fastställa dumpningens exakta omfattning, beslutade kommissionen att det inte var nödvändigt att göra justeringar för inhemska transportkostnader. Sådana justeringar skulle endast resultera i en höjning av normalvärdet och därmed av dumpningsmarginalen. |
Arbetskraft
|
(102) |
Kommissionen använde den statistisk som offentliggjorts av institutet för information om och analys av arbetsmarknaden (49) i Malaysia för att fastställa lönerna i Malaysia genom att använda informationen om genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd inom tillverkningssektorn för undersökningsperioden. |
Elektricitet
|
(103) |
Elpriserna för företag (industriella användare) i Malaysia offentliggörs av elbolaget Tenaga Nasional Berhad (TNB) på dess webbplats (50). De senaste eltarifferna offentliggjordes den 1 januari 2014 och var fortfarande tillämpliga under översynsperioden. För att fastställa elkostnaden per kWh använde kommissionen tariffsats E1 som var tillämplig på den allmänna industriella tariffen för mellanspänning som ansågs lämplig för natriumcyklamatindustrin. |
Naturgas
|
(104) |
Priset på naturgas för företag (industriella användare) i Malaysia offentliggörs av den malaysiska energikommittén (Suruhanjaya Tenaga) på dess webbplats (51) i dess regelbundna pressmeddelanden. Kommissionen använde uppgifterna om genomsnittliga gaspriser för industrianvändare omvandlat till kWh för hela översynsperioden. |
3.1.3.3.1.2 Tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, vinst och avskrivning
|
(105) |
Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet innehålla ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan. |
|
(106) |
För att fastställa ett icke-snedvridet värde av tillverkningsomkostnader, och eftersom de kinesiska tillverkarna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av uppgifterna i begäran om översyn fastställde kommissionen därför kvoten mellan tillverkningsomkostnaderna och de totala tillverkningskostnaderna. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet av tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet av tillverkningsomkostnader. |
|
(107) |
För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst förlitade sig kommissionen på uppgifterna för det räkenskapsår som löpte ut den 31 mars 2020 för Ajinomoto Malaysia. Kommissionen gjorde dessa uppgifter tillgängliga för berörda parter i den andra noteringen. |
3.1.3.4 Beräkning av normalvärdet
|
(108) |
På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
|
(109) |
Först fastställde kommissionen de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn avseende användningen av alla faktorer (material och arbetskraft) för produktion av natriumcyklamat. De förbrukningskvoter som sökanden tillhandahöll verifierades under kontrollen. Kommissionen multiplicerade förbrukningskvoterna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet Malaysia. |
|
(110) |
När de icke snedvridna tillverkningskostnaderna hade fastställts lade kommissionen till tillverkningsomkostnaderna, försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten. Tillverkningsomkostnaderna fastställdes på grundval av uppgifterna från sökanden i begäran om översyn. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes på grundval av årsredovisningarna från Ajinomoto Malaysia för det år som avslutades i mars 2021 enligt vad som rapporterades i företagets reviderade räkenskaper (52). Kommissionen lade till följande punkter till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna:
|
|
(111) |
På denna grund konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
3.1.4 Exportpris
|
(112) |
Eftersom ingen av de kinesiska tillverkarna var samarbetsvillig fastställdes exportpriset på grundval av uppgifter på cif-nivå från databasen Comext (Eurostat), justerade till nivån pris från fabrik. Priset cif minskades således med (sjö)frakts- och försäkringskostnaderna och de inhemska transportkostnaderna. |
3.1.5 Jämförelse
|
(113) |
Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen med det exportpris som fastställts enligt ovan. |
3.1.6 Dumpningsmarginal
|
(114) |
På grundval av detta var den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckt som andel av priset cif vid unionens gräns, före tull, högre än 100 %. Det fastslogs därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden. |
3.2 Indonesien
3.2.1 Inledande anmärkningar
|
(115) |
Under översynsperioden praktiskt taget upphörde importen av natriumcyklamat från Indonesien och denna försumbara volym kunde därför inte utgöra grunden för slutsatserna om fortsatt dumpning. Kommissionens analys av sannolikheten för återkommande dumpning finns i nästa avsnitt. |
4. SANNOLIKHETEN FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE DUMPNING
4.1 Folkrepubliken Kina
|
(116) |
Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden enligt vad som anges i skäl 114 undersökte kommissionen, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, sannolikheten för fortsatt dumpning när det gäller import från Kina om åtgärderna skulle upphöra att gälla. |
|
(117) |
På grund av den bristande samarbetsviljan hos de exporterande tillverkarna/tillverkarna i Kina grundade kommissionen sin bedömning på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, dvs. på slutsatserna i den föregående översyn vid giltighetstidens utgång som nämns i skäl 5, på informationen i begäran om översyn, tillgänglig information och GTA. Följande faktorer analyserades: produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft, exportpriserna till tredjelandsmarknader och tredjelandsmarknadernas möjliga absorptionsförmåga. |
4.1.1 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina
|
(118) |
Eftersom ingen av de kinesiska exportörerna/tillverkarna var samarbetsvillig var kommissionen tvungen att ta till sina egna efterforskningar, de uppgifter som samlats in under de tidigare översynerna vid giltighetstidens utgång, uppgifter som fanns tillgängliga i begäran om översyn och statistik. Kinas produktionskapacitet har legat på 75 000–80 000 ton per år under de senaste tio åren (53). |
|
(119) |
Kommissionen hittade ingen tillgänglig information om efterfrågan på natriumcyklamat i Kina. Enligt GTA uppgick den kinesiska exporten till tredjeländer till cirka 23 000 ton per år under översynsperioden. Den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens outnyttjade kapacitet under den antidumpningsundersökning som utfördes 2016 (54) uppgick till [5 %–15 %]. Detta är en konservativ metod eftersom det inte är sannolikt att det landsomfattande kapacitetsutnyttjandet skulle vara så stort. På grundval av detta och i avsaknad av andra tillgängliga uppgifter ansåg kommissionen, även om det kinesiska kapacitetsutnyttjandet skulle vara så här stort, att den kinesiska outnyttjade kapaciteten låg på [5 %–15 %] eller [3 750–12 000], vilket är [1,05–2,5] gånger högre än den totala efterfrågan i unionen. |
4.1.2 Unionsmarknadens attraktionskraft och exportpriser till tredjelandsmarknader
|
(120) |
Unionsmarknadens attraktionskraft för kinesisk export var uppenbar med tanke på dess fortsatta och massiva närvaro även med antidumpningsåtgärder – som uppgick till [51 %–66 %] av unionens marknadsandel under översynsperioden, vilket nämns i tabell 3. |
|
(121) |
Kommissionen undersökte dessutom om det är sannolikt att de kinesiska exporterande tillverkarna skulle öka sin exportförsäljning ytterligare till unionen till dumpade priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Kommissionen undersökte därför prisnivåerna för de kinesiska exporterande tillverkarna till unionen jämfört med andra tredjelandsmarknader. |
|
(122) |
I avsaknad av samarbete använde kommissionen GTA. Det konstaterades att det genomsnittliga försäljningspriset för unionsindustrin ([1 807–2 650] euro/ton) var högre än det genomsnittliga exportpriset från Kina till tredjeländer under översynsperioden (1 373 euro/ton). Det skulle därför finnas ett incitament för kinesiska exporterande tillverkare att ställa om exporten från tredjeländer till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla, eftersom unionens marknad är attraktiv. I sådana fall skulle de kinesiska tillverkarna kunna exportera till unionen till priser som är högre än priserna till andra tredjelandsmarknader, men fortfarande lägre än unionsindustrins priser. |
4.1.3 Möjlig absorptionsförmåga på marknader i tredjeländer
|
(123) |
Som redan angetts i genomförandeförordning (EU) 2016/1160 är det förbjudet att använda natriumcyklamat i livsmedels-, dryckes- och läkemedelsprodukter på ett antal stora tredjelandsmarknader, däribland Förenta staterna. Det fanns inga indikationer i akten på att andra tredjelandsmarknader för natriumcyklamat skulle växa och akten innehöll inte heller indikationer på den kinesiska inhemska marknadens storlek och på hur mycket den förväntades växa. |
|
(124) |
Därför uppskattas absorptionskapaciteten för andra marknader än unionsmarknaden vara rätt så låg och således skulle unionen vara en attraktiv marknad om man skulle låta åtgärderna upphöra att gälla. |
4.1.4 Slutsats om sannolikheten för återkommande dumpning
|
(125) |
På grundval av den ovannämnda outnyttjade kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft för kinesiska exporterande tillverkare, som framgår av exportpriserna till tredjeländer och andra marknaders låga absorptionsförmåga, drog kommissionen slutsatsen att det finns en stor sannolikhet för att den dumpade exporten skulle öka om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla. |
|
(126) |
Mot bakgrund av sina slutsatser om fortsatt dumpning under översynsperioden och den sannolika utvecklingen av exporten om åtgärderna skulle upphöra att gälla så som förklaras i skäl 125, drog kommissionen slutsatsen att det finns en stor sannolikhet för att dumpningen skulle fortsätta om antidumpningsåtgärderna gällande import från Kina upphörde att gälla. |
4.2 Indonesien
|
(127) |
Kommissionen undersökte i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för att dumpningen återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande faktorer analyserades: produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Indonesien, unionsmarknadens attraktionskraft och exportpriserna till tredjelandsmarknader samt tredjelandsmarknadernas möjliga absorptionsförmåga. |
|
(128) |
Som nämns i skäl 20 samarbetade ingen av tillverkarna från Indonesien i undersökningen. På grund av det obefintliga samarbetet meddelade kommissionen därför de indonesiska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på de slutsatser som dras beträffande exporterande tillverkare i Indonesien. Kommissionen fick inte in några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet i detta avseende. |
|
(129) |
Resultaten när det gäller sannolikheten för återkommande dumpning grundades därför på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, bland annat uppgifter i begäran om översyn, uppgifter som under översynen erhölls från samarbetsvilliga parter, import- och exportstatistik och andra tillgängliga uppgifter. |
4.2.1 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Indonesien
|
(130) |
I avsaknad av samarbete från Indonesiens sida var kommissionen tvungen att ta till de uppgifter som samlats in under de tidigare översynerna vid giltighetstidens utgång, uppgifter som fanns tillgängliga i begäran om översyn och GTA. På grundval av den information som fanns om en indonesisk exporterande tillverkare uppskattades den indonesiska kapaciteten vid den andra översynen vid giltighetstidens utgång till minst 10 000 ton (55). Enligt begäran om översyn ligger Indonesiens produktionskapacitet kvar på samma nivå. Baserat på GTA skulle det kunna fastställas att den indonesiska exporten till tredjeländer uppgick till cirka 2 500 ton under översynsperioden. Utifrån detta kan Indonesiens fria kapacitet för sin inhemska marknad och unionsmarknaden uppskattas till 7 500 ton. Denna uppskattning kan antas vara försiktig med tanke på att den totala indonesiska kapaciteten vid den första översynen vid giltighetstidens utgång beräknades till 18 000 ton 2008. |
|
(131) |
Eftersom inga uppgifter om de indonesiska tillverkarnas inhemska försäljning finns tillgängliga kan det endast göras en grov uppskattning av den fria (tillgängliga) kapacitet som skulle kunna ledas om till unionsmarknaden. Vid den andra översynen vid giltighetstidens utgång uppskattades de indonesiska företagens inhemska försäljning till 2 000 ton (56), vilket enligt den nuvarande kapacitetsuppskattningen för indonesiska tillverkare fortfarande skulle innebära fri kapacitet på 5 500 ton för unionens marknad. Detta skulle motsvara mer än [115 %–154 %] av unionsförbrukningen under översynsperioden. Det kan därför fastslås att det finns betydande outnyttjad kapacitet i Indonesien för att öka försäljningen till unionens marknad väsentligt om de gällande åtgärderna tillåts löpa ut. |
4.2.2 Unionsmarknadens attraktionskraft och exportpriser till tredjelandsmarknader
|
(132) |
På grundval av svaret på frågeformuläret från unionstillverkaren och statistiken från GTA var det genomsnittliga försäljningspriset för unionsindustrin ([1 807–2 650] euro/ton) högre än det genomsnittliga exportpriset från Indonesien till tredjeländer under översynsperioden (1 526 euro/ton). Det skulle därför finnas ett incitament för indonesiska exporterande tillverkare att ställa om exporten från tredjeländer till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla. I sådana fall skulle de kunna exportera till unionen till priser som är högre än priserna till andra tredjelandsmarknader, men fortfarande lägre än unionsindustrins priser. |
|
(133) |
För att få en indikation på de sannolika priserna till unionen vid avsaknad av åtgärder jämförde kommissionen även det indonesiska exportpriset till tredjeländer med det indonesiska normalvärdet. |
|
(134) |
I avsaknad av samarbete från Indonesiens sida fastställde kommissionen normalvärdet på grundval av den information som tillhandahölls i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och annan tillgänglig information. I begäran konstruerades normalvärdet på grundval av unionstillverkarnas kostnadskomponenter, såsom råvaror, arbete, energi och vatten, underhåll, avskrivning och omkostnader. De totala kostnaderna som därmed beräknades ökades med en vinst. Kommissionen justerade kostnadskomponenterna för inflation mellan den referensperiod som tillämpades i begäran om översyn (dvs. 2020) och översynsperioden. Kommissionen justerade dessutom råvaru- och arbetskraftskostnaderna på grundval av tillgänglig information. |
|
(135) |
I avsaknad av samarbete från de exporterande tillverkarna från Indonesien använde kommissionen annan tillgänglig information för att fastställa exportpriset. För att fastställs exportpriset användes indonesisk exportstatistik från GTA. Det genomsnittliga exportpriset för alla tredjeländer användes. Fob-priset från GTA sänktes med de inhemska transportkostnaderna (57) för att justera det till nivån fritt fabrik. |
|
(136) |
Kommissionen har jämfört det konstruerade normalvärdet och exportpriset fritt fabrik. |
|
(137) |
På grundval av detta var prisskillnaden i procent av cif vid unionens gräns 29,6 %, vilket var högre än den högsta dumpningsmarginal som fastställdes i den ursprungliga undersökningen (18,1 %). |
|
(138) |
Detta tyder på att dumpningsmarginalen sannolikt skulle vara högre än vid den ursprungliga undersökningen om åtgärderna skulle upphöra att gälla. |
4.2.3 Möjlig absorptionsförmåga på marknader i tredjeländer
|
(139) |
Som anges i skäl 131 uppgår den uppskattade fria kapaciteten för natriumcyklamat i Indonesien till 5 500 ton, dvs. mer än dubbelt så mycket som den totala exportvolymen från Indonesien till tredjeländer under översynsperioden. Under skadeundersökningsperioden minskade exporten till tredjeländer med 25 % och det fanns inga indikationer på förväntad tillväxt på tredjelandsmarknader för natriumcyklamat (det fanns inte heller någon indikation på förväntad tillväxt på den indonesiska inhemska marknaden). I detta avseende bör det även noteras att det, så som nämndes i skäl 123, är förbjudet att använda natriumcyklamat på flera stora tredjelandsmarknader. På grundval av detta anses absorptionskapaciteten för tredjelandsmarknader vara rätt så låg och således skulle unionen vara en attraktiv marknad om åtgärderna upphörde att gälla. |
4.2.4 Slutsats
|
(140) |
Mot bakgrund av bedömningen i skälen 130–139, i synnerhet de indonesiska exportörernas betydande outnyttjade kapacitet, tredjelandsmarknadernas låga absorptionsförmåga och de höga försäljningspriserna i unionen jämfört med tredjelandsmarknaderna drog kommissionen slutsatsen att dumpad import från Indonesien sannolikt kommer att återkomma om man skulle låta de gällande åtgärderna upphöra att gälla. |
5. SKADA
5.1 Definition av unionsindustrin och unionstillverkningen
|
(141) |
Den likadana produkten producerades av en tillverkare i unionen under skadeundersökningsperioden. Denna tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. |
|
(142) |
Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till [1 462–1 827] ton. |
5.2 Förbrukning i unionen
|
(143) |
Natriumcyklamat tillverkas endast i unionen, Folkrepubliken Kina och Indonesien. Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden samt importvolymen från Kina och Indonesien, på grundval av uppgifter från Eurostat. |
|
(144) |
Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt: Tabell 2 Förbrukningen i unionen (ton)
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(145) |
Unionens förbrukning av natriumcyklamat på den öppna marknaden var ganska stabil mellan 2018 och 2019. Den ökade under 2020 på grund av covid-19 som ledde till att företag ökade sina lager, särskilt under det första halvåret. Under översynsperioden återgick unionens förbrukning till 2018 års nivå. |
|
(146) |
Det finns också en mycket liten företagsintern förbrukning i unionen som motsvarar mindre än 0,7 % av förbrukningen på den öppna marknaden under hela skadeundersökningsperioden. Den företagsinterna förbrukningen minskade med 24 % under den betraktade perioden. |
5.3 Import från de berörda länderna
5.3.1 Volym och marknadsandel för importen från de berörda länderna
|
(147) |
Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Importens marknadsandel beräknades på grundval av Eurostat och uppgifter från unionsindustrin. |
|
(148) |
Importen till unionen från de berörda länderna har utvecklats på följande sätt: Tabell 3 Importvolym (ton) och marknadsandel
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(149) |
Importvolymen från Kina ökade väsentligt med 73 % under översynsperioden jämfört med början av skadeundersökningsperioden. |
|
(150) |
Importvolymen från Indonesien minskade väsentligt under översynsperioden jämfört med början av skadeundersökningsperioden och var av försumbar betydelse under översynsperioden. |
|
(151) |
Marknadsandel för importen från Kina ökade med 75 % under översynsperioden jämfört med början av skadeundersökningsperioden. Kommissionen konstaterade att marknadsandelen för import från Kina ökade på bekostnad av unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel enligt vad som beskrivs i skälen 168 till 170. |
5.3.2 Systemet för aktiv förädling
|
(152) |
Natriumcyklamat importeras från Kina enligt det normala förfarandet och enligt systemet för aktiv förädling. När det gäller Indonesien importerades natriumcyklamat endast inom ramen för det normala förfarandet. |
|
(153) |
Importen från Kina enligt det normala förfarandet och enligt förfarandet för aktiv förädling utvecklades på följande sätt: Tabell 4 Importvolym (i ton) från Kina enligt det normala förfarandet och enligt förfarandet för aktiv förädling
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(154) |
12 % av den totala importen från Kina importerades via systemet för aktiv förädling under översynsperioden. Importvolymen ökade med 53 % under skadeundersökningsperioden. |
5.3.3 Priser på import från de berörda länderna och prisunderskridande
|
(155) |
Kommissionen fastställde priserna för importen på grundval av uppgifter från Eurostat. |
|
(156) |
Det vägda genomsnittliga importpriset till unionen från de berörda länderna har utvecklats enligt följande: Tabell 5 Importpriser (euro/ton)
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(157) |
Importpriset från Kina uppvisade en nedåtgående trend under skadeundersökningsperioden och minskade med 15 % under översynsperioden jämfört med början av skadeundersökningsperioden. |
|
(158) |
Importpriset från Indonesien minskade med 8 % mellan 2018 och 2020. När det gäller översynsperioden noterar kommissionen att importvolym från Indonesien låg på en försumbar nivå och att dess priser därför inte kan betraktas som representativa. |
|
(159) |
Så som anges i skälen 33 och 128 samarbetade ingen av de kinesiska eller indonesiska exporterande tillverkarna, och därför fastställde kommissionen prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra det vägda genomsnittliga försäljningspris som den ende unionstillverkaren tog ut av oberoende kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik, och de viktade genomsnittliga exportpriserna från databasen enligt artikel 14.6, inklusive antidumpningstullen, efter lämpliga justeringar för kostnader efter import. När det gäller importen från Kina beaktades inte priset på de volymer natriumcyklamat som importerades enligt systemet för aktiv förädling, eftersom dessa volymer inte övergår till fri omsättning på unionsmarknaden. |
|
(160) |
Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av omsättningen för den ende unionstillverkare som ingick i urvalet under översynsperioden. När det gäller Kina visade det en prisunderskridandemarginal på [17 %–26 %]. |
|
(161) |
Så som förklaras i skäl 150 låg importvolymen från Indonesien på en försumbar nivå och därför beräknades ingen prisunderskridandemarginal för Indonesien. |
5.4 Import från andra tredjeländer än Kina och Indonesien
|
(162) |
Importen av natriumcyklamat från andra tredjeländer än Kina och Indonesien utgör en marknadsandel på mellan 1 och 8 % under skadeundersökningsperioden. Eftersom natriumcyklamat endast tillverkas i Kina, Indonesien och unionen ansåg kommissionen att denna import felaktigt klassificerats som natriumcyklamat, eller att dess ursprung var felaktigt deklarerat. Av denna anledning beaktade kommissionen inte denna import vidare i sin skadeanalys. |
5.5 Unionsindustrins ekonomiska situation
5.5.1 Allmänna kommentarer
|
(163) |
Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. |
5.5.2 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
(164) |
Unionens sammanlagda produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 6 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(165) |
Unionsindustrins produktionsvolym minskade väsentligt med 38 % under skadeundersökningsperioden, i linje med den minskade försäljningen enligt vad som beskrivs i skälen 168–170. |
|
(166) |
Mot bakgrund av den minskade försäljningen saknade unionsindustrin incitament att utöka kapaciteten. Unionsindustrins produktionskapacitet upprätthölls därför på samma nivå under skadeundersökningsperioden. |
|
(167) |
Kapacitetsutnyttjandet minskade i linje med den minskade årliga produktionsvolymen enligt vad som beskrivs i skäl 165, med 38 %. |
5.5.3 Försäljningsvolym och marknadsandel
|
(168) |
Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 7 Försäljningsvolym (ton) och marknadsandel
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(169) |
Unionsindustrins försäljningsvolym uppvisade en nedåtgående trend under hela skadeundersökningsperioden. Försäljningsvolymen minskade totalt sett väsentligt med 37 %. |
|
(170) |
Unionsindustrins marknadsandel minskade också väsentligt med 36 % under skadeundersökningsperioden till fördel för den kinesiska importen enligt vad som anges i skäl 149. |
5.5.4 Tillväxt
|
(171) |
Så som sägs ovan förblev förbrukningen i unionen på den öppna marknaden stabil under skadeundersökningsperioden, medan unionsindustrins försäljningsvolym minskade betydligt med 37 %, vilket innebar en förlust av marknadsandelen med 36 %. |
5.5.5 Sysselsättning och produktivitet
|
(172) |
Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 8 Sysselsättning och produktivitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(173) |
Från 2018 till slutet av undersökningsperioden upprätthöll unionsindustrin ett konstant antal anställda. |
|
(174) |
Samtidigt minskade produktiviteten med 38 % under samma period, i linje med den minskade produktionsvolymen. |
5.5.6 Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning
|
(175) |
Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande på grund av den fortsatta importen av betydande volymer natriumcyklamat till dumpade importpriser från kinesiska tillverkare. |
|
(176) |
Kontinuerlig orättvis prissättning av kinesiska exportörer gjorde det också omöjligt för unionsindustrin att återhämta sig från den senaste dumpningen. |
5.5.7 Priser och faktorer som påverkar priserna
|
(177) |
Den enda unionstillverkarens viktade genomsnittliga försäljningspriser per enhet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 9 Försäljningspris och produktionskostnad i unionen (euro/ton)
|
|||||||||||||||||||||||||
|
(178) |
Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder ökade något med 3 % under skadeundersökningsperioden. |
|
(179) |
Produktionskostnaden fluktuerade under skadeundersökningsperioden. Den ökade först med 6 % mellan 2018 och 2019 och minskade sedan med 3 % 2020 jämfört med 2018 på grund av prisminskningen för flera huvudsakliga råvaror. Under översynsperioden ökade tillverkningskostnaden per enhet med 15 % på grund av de fasta kostnaderna till följd av den betydligt lägre produktionsvolymen enligt vad som anges i skäl 165. |
5.5.8 Arbetskraftskostnader
|
(180) |
Den enda unionstillverkarens genomsnittliga arbetskraftskostnad utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 10 Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd
|
||||||||||||||||||||
|
(181) |
Unionsindustrins arbetskraftskostnad var i linje med kraven i den spanska lagstiftningen. Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 11 % under skadeundersökningsperioden. |
5.5.9 Lagerhållning
|
(182) |
Den enda unionstillverkarens lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 11 Lagerhållning
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(183) |
Lagerhållningen fluktuerade under skadeundersökningsperioden. Den minskade först med 30 % mellan 2019 och 2018 och ökade sedan med 155 % 2020 jämfört med 2018. Den ökade lagerhållningen berodde på att unionsindustrin höll sin produktionsvolym på nästan samma nivå som året innan trots minskade försäljningsvolymer för att dra fördel av de lägre råvarupriserna och producera till en lägre produktionskostnad. Totalt sett minskade lagernivåerna med 5 % under skadeundersökningsperioden. |
5.5.10 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
|
(184) |
Den enda unionstillverkarens lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 12 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(185) |
Lönsamheten för den enda unionstillverkaren beräknades som nettovinst före skatt vid försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttryckt i procent av omsättningen av denna försäljning. Under skadeundersökningsperioden gick unionsindustrin med förlust, med undantag för 2020 när tillverkningskostnaden per enhet tillfälligt minskade på grund av prisminskningen för flera huvudsakliga råvaror. Under översynsperioden ökade dock tillverkningskostnaden per enhet till ännu högre nivåer än under de föregående åren. |
|
(186) |
Nettokassaflödet är ett mått på unionstillverkarens förmåga att själv finansiera sin verksamhet. Kassaflödet var negativ under skadeundersökningsperioden, med undantag för 2020, i linje med lönsamheten. Försäljningen av natriumcyklamat genererar inte tillräckligt med kontanta medel. För att kunna upprätthålla tillverkningen av natriumcyklamat på unionens marknad finansierar den enda unionstillverkaren sin natriumcyklamatverksamhet genom försäljning av andra produkter. |
|
(187) |
Med tanke på förlusterna under nästan hela skadeundersökningsperioden och det negativa kassaflödet gjorde unionsindustrin små investeringar. |
|
(188) |
Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde. Den följde samma trend som lönsamheten. |
5.6 Slutsats om skada
|
(189) |
Trots de gällande åtgärderna fortsatte den dumpade importen från Kina i betydande volymer och med en uppåtgående trend. |
|
(190) |
Unionsindustrin befinner sig i en svår ekonomisk situation. Nästan alla indikatorer uppvisade en negativ tendens. |
|
(191) |
Trots de gällande åtgärderna förlorade unionsindustrin försäljning till den kinesiska importen till dumpade priser, vilket ökade dess marknadsandel och tvingade unionsindustrin att redovisa förluster under nästan hela skadeundersökningsperioden. |
|
(192) |
På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin, under översynsperioden, lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen. |
6. ORSAKSSAMBAND
|
(193) |
I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen har kommissionen undersökt om den dumpade importen från de berörda länderna har vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen har säkerställt att all skada som eventuellt har vållats av andra faktorer än den dumpade importen från de berörda länderna inte har tillskrivits den dumpade importen. Det rör sig om följande faktorer: effekter av dumpad import, import från tredjeländer, unionsindustrins exportresultat och förbrukning. |
6.1 Verkningar av den dumpade importen
|
(194) |
När det gäller Kina visade undersökningen att importvolymen låg kvar långt över miniminivån under hela skadeundersökningsperioden. Denna import underskred unionsindustrins priser med [17 %–26 %] med antidumpningstullar och [27 %–36 %] utan antidumpningstullar. Dessutom, eftersom unionsindustrin går med förlust och med tanke på vinstmålet på 10 % som fastställdes i den ursprungliga undersökningen (58), har den kinesiska importen utan tvivel förts in i unionen till skadevållande och minskande priser. Den kinesiska importen ökade dessutom sin marknadsandel kraftigt till förlust för unionsindustrin. |
|
(195) |
När det gäller Indonesien visade undersökningen att importen låg på en försumbar nivå mellan 2019 och översynsperioden. |
|
(196) |
Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit vållades av importen från Kina och inte kunde ha orsakats av importen från Indonesien på grund av dess små volymer. |
6.2 Verkningar av andra faktorer
6.2.1 Import från tredjeländer
|
(197) |
Så som nämns i skäl 162 tillverkas natriumcyklamat endast i Kina, Indonesien och unionen och det förekom därför ingen import av natriumcyklamat till unionen från övriga tredjeländer under skadeundersökningsperioden. |
6.2.2 Unionsindustrins exportresultat
|
(198) |
Exportvolymen för den enda unionstillverkaren utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 13 Unionstillverkarens exportresultat
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(199) |
Exportvolymen ökade med 26 % under skadeundersökningsperioden. Den stannade dock på låga volymer på grund av de kinesiska och indonesiska exportörernas låga priser på andra marknader. |
|
(200) |
Det genomsnittliga försäljningspriset till tredjeländer var högre än de genomsnittliga försäljningspriserna till unionens marknad. |
6.2.3 Förbrukning
|
(201) |
Trots en stabil unionsförbrukning enligt vad som anges i skäl 145 lyckades den kinesiska importen öka sin marknadsandel till nackdel för unionsindustrin. |
6.3 Slutsats beträffande orsakssamband
|
(202) |
Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit vållades av importen från Kina. |
7. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT OCH ÅTERKOMMANDE SKADA
7.1 Sannolikhet för fortsatt skada från Kina
|
(203) |
Kommissionen drar i skäl 192 slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada på grund av den dumpade importen från Kina under översynsperioden. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det är sannolikt att den skada som orsakats av denna import fortsätter om åtgärderna skulle upphöra att gälla. |
|
(204) |
I detta hänseende analyserade kommissionen följande faktorer: produktionsvolym och outnyttjad kapacitet i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft för de kinesiska exporterande tillverkarna, de sannolika prisnivåerna för importen från Kina i avsaknad av antidumpningsåtgärder och deras inverkan på unionsindustrin. |
|
(205) |
Så som förklaras i skälen 116–124, på grundval av den outnyttjade kapaciteten i Kina och unionsmarknadens stora attraktionskraft för kinesiska exporterande tillverkare, finns det en stor sannolikhet för att den dumpade exporten skulle öka om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla. |
|
(206) |
När det gäller den sannolika effekten av sådan import undersökte kommissionen importens sannolika prisnivåer om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. I detta avseende ansåg kommissionen att importprisnivåerna under översynsperioden utan antidumpningstull var en rimlig indikation. På grundval av detta fastställde kommissionen ett betydande prisunderskridande av unionsindustrins priser på (27 %–36 %). |
|
(207) |
Kinesisk import har kommit in i unionen till skadevållande priser under hela skadeundersökningsperioden och hindrat unionsindustrin från att uppnå en lämplig vinstnivå (10 %) och dessutom fått industrin att gå med förlust under nästan hela skadeundersökningsperioden, enligt vad som anges i skäl 185. Denna import utövade inte bara prispress på unionspriserna utan tog även över volymer från unionsindustrin genom att väsentligt öka de kinesiska exporterande tillverkarnas marknadsandel till nackdel för unionsindustrin. |
|
(208) |
Därför drog kommissionen slutsatsen att situationen för unionsindustrin, som redan led väsentlig skada, skulle förvärras ytterligare om åtgärderna skulle upphöra att gälla. I avsaknad av åtgärder skulle kinesisk dumpad import till skadevållande priser sannolikt utöva ett ytterligare nedåtgående tryck på försäljningspriserna på unionsmarknaden. Unionsindustrin skulle med största sannolikhet att tvingas sänka sina försäljningspriser, vilket skulle leda till ytterligare förluster av lönsamhet och, mycket troligt, betydande förluster på kort sikt. |
|
(209) |
Alternativt skulle alla försök att höja försäljningspriserna till lönsamma nivåer från unionsindustrins sida mycket sannolikt leda till förlust av försäljningsvolymer och marknadsandelar till lågprisimporten. Med tanke på den outnyttjade kapaciteten i Kina skulle de kinesiska exporterande tillverkarna kunna öka sin export på kort sikt och vinna ytterligare en marknadsandel på bekostnad av unionsindustrin. Unionsindustrin skulle sannolikt förlora stordriftsfördelar, vilket skulle leda till ökade tillverkningskostnader per enhet och följaktligen leda till ytterligare försämringar av unionsindustrins lönsamhet. Till följd därav skulle unionsindustrins lönsamhet allvarligt äventyras. |
|
(210) |
Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen från Kina till skadliga prisnivåer, vilket ytterligare skulle förvärra skadan för unionsindustrin. Till följd därav skulle unionsindustrins lönsamhet allvarligt äventyras. |
7.2 Sannolikhet för återkommande skada från Indonesien
|
(211) |
Kommissionen drar i skäl 192 slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden. I skäl 196 drar kommissionen även slutsatsen att den skada för unionsindustrin som konstaterats under översynsperioden inte kan ha orsakats av import från Indonesien eftersom det var fråga om mycket begränsade volymer på unionens marknad. Därför bedömde kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen huruvida det var sannolikt att skadan som orsakats av den dumpade importen från Indonesien skulle återkomma om åtgärderna mot den skulle upphöra att gälla. |
|
(212) |
I detta syfte undersökte kommissionen produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Indonesien, unionsmarknadens attraktionskraft för de indonesiska exporterande tillverkarna, de sannolika prisnivåerna för importen från Indonesien i avsaknad av antidumpningsåtgärder och deras inverkan på unionsindustrin. |
|
(213) |
Så som förklaras i skälen 130–132, på grundval av den betydande överkapaciteten i Indonesien, exportpriserna och unionsmarknadens attraktionskraft för indonesiska exporterande tillverkare, drog kommissionen slutsatsen att det finns en stor sannolikhet för att exporten skulle öka om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla. |
|
(214) |
Kommissionen undersökte de sannolika prisnivåerna för indonesisk import om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla på grundval av de indonesiska importprisnivåerna under översynsperioden till tredjeländer och deras inverkan på unionsindustrins situation. Det indonesiska exportpriset till tredjeländer underskred unionsindustrins priser med mer än 50 %. Detta visar att om åtgärderna skulle upphöra att gälla, skulle de indonesiska tillverkarna ha ett incitament att exportera till unionsindustrin och till skadevållande prisnivåer, vilket skulle öka pristrycket på unionsindustrin, som då antingen skulle förlora försäljningsvolym eller tvingas sänka sina prisnivåer. |
|
(215) |
Mot bakgrund av ovanstående undersökningsresultat, nämligen den outnyttjade kapaciteten i Indonesien, den indonesiska exportprisnivån, unionsmarknadens attraktionskraft och de förväntade prisnivåerna på importen från Indonesien i avsaknad av antidumpningsåtgärder och deras inverkan på unionsindustrin, drog kommissionen slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av dumpad import från Indonesien till skadevållande priser och att den skada som vållats av detta sannolikt skulle återkomma. |
8. UNIONENS INTRESSE
|
(216) |
I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berörs, bland annat unionsindustrins, importörernas/handlarnas och användarnas. |
|
(217) |
Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen. |
|
(218) |
På grundval av detta undersökte kommissionen om det, trots slutsatserna om sannolikheten för fortsatt dumpning och skada när det gäller Kina och återkommande dumpning och skada när det gäller Indonesien, fanns tvingande skäl som skulle leda till slutsatsen att det inte låg i unionens intresse att bibehålla de gällande åtgärderna. |
8.1 Unionsindustrins intresse
|
(219) |
Undersökningen fastställde att unionsindustrin under nästan hela skadeundersökningsperioden, trots de gällande åtgärderna mot Indonesien och Folkrepubliken Kina, fortsatte att gå med förlust och förlorade tillverkning, försäljningsvolym och marknadsandelar på unionsmarknaden. Under samma period var importen från Folkrepubliken Kina fortsatt betydande och underskred unionsindustrins priser. I enlighet med vad som förklaras ovan är det mycket sannolikt att den kinesiska importen skulle öka ytterligare och att den indonesiska importen skulle fortsätta till dumpade priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Detta skulle sannolikt leda till att unionsindustrins redan utsatta situation skulle försämras ytterligare och skulle i slutändan kunna tvinga den att upphöra med produktionen av natriumcyklamat helt och hållet, vilket skulle leda till förlust av arbetstillfällen och alternativa försörjningskällor i unionen. |
|
(220) |
Om åtgärderna fortsätter att vara i kraft förväntas unionsindustrin kunna höja sina priser och öka sin tillverkning och sina volymer, och gradvis återigen bli vinstbringande. |
|
(221) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att det skulle ligga i unionsindustrins intresse att bibehålla de gällande åtgärderna mot Folkrepubliken Kina och Indonesien. |
8.2 Icke-närstående importörers/handlares intresse
|
(222) |
En importör besvarade frågeformuläret. Den hävdade att den, mot bakgrund av natriumcyklamatverksamhetens begränsade storlek i dess totala omsättning, inte hade någon fast ståndpunkt med avseende på den fortsatta tillämpningen av antidumpningsåtgärderna. Den angav också att den huvudsakliga avgörande faktorn för dess verksamhet var att få tillgång till en tillförlitlig försörjningskälla som skulle garantera en hög produktkvalitetsstandard. Denna importörs totala verksamhet var i allmänhet lönsam. |
|
(223) |
I den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång samarbetade inte importörerna och slutsatsen drogs att det med tanke på importörernas bristande samarbetsvilja var rimligt att anta att natriumcyklamat inte utgjorde en betydande del av importörernas/handlarnas omsättning och att det inte fanns några faktorer som tydde på att importörerna/handlarna skulle påverkas oproportionerligt om åtgärderna skulle bibehållas. |
|
(224) |
Av dessa skäl drog kommissionen slutsatsen att importörernas ekonomiska situation sannolikt inte kommer att påverkas nämnvärt om åtgärderna bibehålls. |
8.3 Användarnas intresse
|
(225) |
Två användare samarbetade endast delvis i denna undersökning. En av dessa användare köpte från både unionsindustrin och de kinesiska exportörerna och den andra enbart från unionsindustrin. Båda användarna var lönsamma och endast en av dem uppgav att den var emot den fortsatta tillämpningen av åtgärderna. |
|
(226) |
Vid den föregående undersökningen fastställdes det att natriumcyklamat i allmänhet stod för en liten andel av användarnas produktionskostnader och att effekten av införandet av antidumpningsåtgärderna därför inte vara betydande. |
|
(227) |
Mot bakgrund av ovannämnda observation om att unionsindustrin i brist på åtgärder kan tvingas att sluta att tillverka natriumcyklamat och med tanke på att det bara finns ett fåtal tillverkare av natriumcyklamat världen över, är det sannolikt att åtgärderna skulle gynna användarna så länge de bevarar tillverkningen av natriumcyklamat i unionen och står fast vid valet att hämta natriumcyklamat från olika konkurrerande tillverkare av natriumcyklamat. |
|
(228) |
Av dessa skäl drog kommissionen slutsatsen att dessa aktörers ekonomiska situation sannolikt inte kommer att påverkas nämnvärt om åtgärderna bibehålls. |
8.4 Slutsats om unionens intresse
|
(229) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl eftersom det inte låg i unionens intresse att upprätthålla de befintliga åtgärderna beträffande import av natriumcyklamat med ursprung i Kina och Indonesien. |
9. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
|
(230) |
På grundval av kommissionens slutsatser om sannolikheten för fortsatt dumpning och skada när det gäller Kina och sannolikheten för återkommande dumpning och skada när det gäller Indonesien samt unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna för natriumcyklamat från Kina och Indonesien bibehållas. |
|
(231) |
För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Företag med individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”. |
|
(232) |
Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella satserna för antidumpningstullen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och bör, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av den lägre tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen. |
|
(233) |
Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av antidumpningsåtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Denna undersökning kan bland annat omfatta behovet av att upphäva individuella tullsatser och därmed införa en landsomfattande tull. |
|
(234) |
De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och Indonesien som tillverkats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna. |
|
(235) |
Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (59). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämpligt på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
(236) |
När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska den tillämpliga räntesatsen, enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (60), motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad. |
|
(237) |
Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. Inga synpunkter mottogs som skulle ha kunnat ändra de ovannämnda slutsatserna. Synpunkter mottogs från de indonesiska myndigheterna. |
|
(238) |
I sina synpunkter efter meddelandet av uppgifter hävdade de indonesiska myndigheterna att eftersom åtgärderna har varit i kraft sedan 2004 visade det att sökanden sökte överdrivet skydd från kommissionen och att om sökanden fortfarande led väsentlig skada innebar det att tullarna var ineffektiva och därför irrelevanta för skyddet av sökanden. |
|
(239) |
Som svar på detta påstående noteras att inga tidsfrister begränsar åtgärdernas varaktighet så länge villkoren för att införa eller bibehålla åtgärderna är uppfyllda. I det aktuella fallet är dessutom åtgärderna motiverade eftersom undersökningsresultaten bekräftade sannolikheten för fortsatt dumpning och skada när det gäller Kina och återkommande dumpning och skada när det gäller Indonesien, såsom anges i skälen 116–140 och 203–215. I den pågående undersökning som genomförs i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen kan kommissionen inte heller ändra åtgärdsnivån, och därför är det irrelevant huruvida de gällande åtgärderna är effektiva eller ineffektiva. Därför tillbakavisades dessa påståenden. |
|
(240) |
De indonesiska myndigheterna hävdade också att användningen av antidumpningsåtgärder endast är motiverad för att hjälpa unionsindustrin när den lider väsentlig skada som orsakas av betydande dumpad import från Kina, men inte i fråga om försumbar import från Indonesien. |
|
(241) |
Kommissionen håller inte med om detta. Även om importen från Indonesien var försumbar och därför inte kunde vålla unionsindustrin väsentlig skada såsom anges i skäl 196, var slutsatsen i undersökningen att dumpningen och skadan från Indonesien sannolikt skulle återkomma, såsom anges i skälen 127–140 och 211–215. I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen kan de gällande åtgärderna förlängas när det i undersökningen konstateras att dumpningen och skadan sannolikt återkommer. Påståendet avvisades därför. |
|
(242) |
De indonesiska myndigheterna uppgav vidare att importen från Indonesien var försumbar och ifrågasatte därför kommissionens beslut om sannolikheten för återkommande skada från Indonesien och kommissionens beslut att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna för importen från Indonesien. |
|
(243) |
Kommissionen noterar att de indonesiska myndigheterna inte kommenterade någon del av den analys av återkommande dumpning och skada som finns i skälen 127–140 och 211–215. Detta påstående avvisades därför som obestyrkt. |
|
(244) |
De indonesiska myndigheterna uppgav också att de indonesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade i den aktuella undersökningen eftersom de var besvikna över kommissionens beslut i den första översynen vid giltighetstidens utgång 2010 (61), då kommissionen, även om den inte konstaterade någon dumpning för PT Golden Sari, ändå drog slutsatsen att dumpningen fortsatte för en betydande del av de indonesiska tillverkarna och att kommissionen ändå beslutade att tillämpa antidumpningsåtgärder på detta företag. |
|
(245) |
I en undersökning som genomförs i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen kan kommissionen endast dra slutsatser om huruvida åtgärderna ska bibehållas eller upphävas. I en sådan undersökning kan kommissionen inte ändra åtgärdsnivån även om ingen dumpning konstateras för en exportör. Påståendet avvisades därför. |
|
(246) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av natriumcyklamat, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2929 90 00 (Taric-nummer 2929900010) med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indonesien.
2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av nedanstående företag:
|
Land |
Företag |
Antidumpningstull (i euro per kilogram) |
Taric-tilläggsnummer |
|
Folkrepubliken Kina |
Golden Time Enterprise (Shenzhen) Co., Ltd, Shanglilang, Cha Shan Industrial Area, Buji Town, Shenzhen City, Guangdong Province, Folkrepubliken Kina Golden Time Chemical (Jiangsu) Co., Ltd, No 88 Panyao Road, Nanjing Chemical Industry Park, Nanjing, Jiangsu Province, Folkrepubliken Kina |
0,23 |
A473 |
|
Folkrepubliken Kina |
Fang Da Food Additive (Shen Zhen) Limited, Gong Le Industrial Estate, Xixian County, Bao An, Shenzhen, 518102, Folkrepubliken Kina |
1,17 |
A471 |
|
Folkrepubliken Kina |
Fang Da Food Additive (Yang Quan) Limited, Da Lian Dong Lu, Economic and Technology Zone, Yangquan City, Shanxi 045000, Folkrepubliken Kina |
1,17 |
A472 |
|
Folkrepubliken Kina |
Alla övriga företag |
0,26 |
A999 |
|
Indonesien |
PT. Golden Sari (Chemical Industry), Mitra Bahari Blok D1- D2, Jalan Pakin No 1, Sunda Kelapa, Jakarta 14440, Indonesien |
0,24 |
A502 |
|
Indonesien |
Alla övriga företag |
0,27 |
A999 |
3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som ska innehålla en försäkran, vilken är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå dennes namn och befattning, med följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den (kvantitet) av (den produkt som översynen gäller) som säljs på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av [företagets namn och adress] [Taric-tilläggsnummer] i [det berörda landet]. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Om ingen sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för ”alla övriga företag” tillämpas.
4. I de fall varor har skadats innan de övergår till fri omsättning och det pris som betalats eller ska betalas av denna anledning fördelas vid fastställandet av tullvärdet enligt artikel 131.2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (62) ska antidumpningstullen, beräknad enligt ovan, minskas med en procentsats som motsvarar fördelningen av det pris som faktiskt betalats eller ska betalas.
5. Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 10 oktober 2022.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.
(2) Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av natriumcyklamat med ursprung i Folkrepubliken Kina och Republiken Indonesien (EGT C 318, 19.12.2002, s. 7).
(3) Rådets förordning (EG) nr 435/2004 av den 8 mars 2004 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av natriumcyklamat med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indonesien (EUT L 72, 11.3.2004, s. 1).
(4) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 492/2010 av den 3 juni 2010 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av natriumcyklamat med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indonesien efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 140, 8.6.2010, s. 2) (den första översynen vid giltighetstidens utgång). Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1160 av den 15 juli 2016 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av natriumcyklamat med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indonesien efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 192, 16.7.2016, s. 49) (den andra översynen vid giltighetstidens utgång).
(5) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 398/2012 av den 7 maj 2012 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 492/2010 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av natriumcyklamat med ursprung i bland annat Folkrepubliken Kina (EUT L 124, 11.5.2012, s. 1).
(6) Förordning (EG) nr 435/2004.
(7) WT/DS295/AB/R, den 29 november 2005, AB-2005-6.
(8) Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av natriumcyklamat med ursprung i Folkrepubliken Kina, begränsat till Fang Da Food Additive (Shen Zhen) Limited och Fang Da Food Additive (Yang Quan) Limited (EUT C 264, 12.8.2015, s. 32).
(9) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1159 av den 15 juli 2016 om införande av en slutgiltig antidumpningstull beträffande import av natriumcyklamat med ursprung i Folkrepubliken Kina och tillverkat av Fang Da Food Additive (Shen Zhen) Limited och Fang Da Food Additive (Yang Quan) Limited (EUT L 192, 16.7.2016, s. 23).
(10) EUT C 344, 16.10.2020, s. 16.
(11) Eftersom det endast finns en tillverkare av natriumcyklamat i unionen presenteras vissa uppgifter i denna förordning i intervall eller i indexform för att bevara konfidentialiteten hos unionstillverkarens uppgifter.
(12) Genomförandeförordning (EU) 2016/1160.
(13) Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av natriumcyklamat med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indonesien (EUT C 284, 16.7.2021, s. 4).
(14) https://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2533
(15) Comext är Eurostats referensdatabas för detaljerad statistik om internationell handel med varor.
(16) http://www.gtis.com/gta/secure/default.cfm
(17) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/116 av den 27 januari 2022 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av acesulfamkalium med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 19, 28.1.2021, s. 22).
(18) Genomförandeförordning (EU) 2022/116, skälen 82–88 och 121–122.
(19) Genomförandeförordning (EU) 2022/116, skälen 91–92.
(20) Genomförandeförordning (EU) 2022/116, skälen 93–94, 96. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter, men kommunistparticeller i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en annan viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartiorganisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar i kommunistpartiet enligt partiets stadgar), och företaget ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Kommunistpartiet har emellertid åtminstone från och med 2016 stärkt sina krav på att kontrollera företagsbeslut i statsägda företag som en politisk princip. Det kinesiska kommunistpartiet uppges också utöva press på privata företag att sätta ”patriotism” i första rummet och rätta sig efter partidisciplinen. År 2017 rapporterades att det fanns particeller i 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen och att pressen ökar på att kommunistpartiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom sina respektive företag. Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och inom alla sektorer, inklusive tillverkare av natriumcyklamat och leverantörer av deras insatsvaror.
(21) Genomförandeförordning (EU) 2022/116, skälen 97–100.
(22) Genomförandeförordning (EU) 2022/116, skälen 101–104.
(23) Genomförandeförordning (EU) 2022/116, skälen 105–106.
(24) Genomförandeförordning (EU) 2022/116, skälen 107–117.
(25) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar SWD(2017) 483 final/2, 20.12.2017, finns på https://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2017/december/tradoc_156474.pdf.
(26) Se avsnitt 16.2.5 i rapporten.
(27) Se företagets webbplats på www.tjbfsp.com (hämtad den 18 maj 2022).
(28) Se: www.news.enorth.com.cn/system/2019/05/13/037219775.shtml (hämtad den 18 maj 2022).
(29) Se artikeln på webbplatsen för koncernens holdingbolag: www.bhqgtz.com/jituanxinwen/jituanxinwen/2021/0412/983.html (hämtad den 18 maj 2022).
(30) Se artikeln på webbplatsen för koncernens holdingbolag på www.bhqgtz.com/jituanxinwen/jituanxinwen/2021/0705/1055.html (hämtad den 18 maj 2022).
(31) Se: www.jianan.gov.cn/jrja/001006/20181228/936cda63-979e-4778-8be8-64fd8e5de48d.html (hämtad den 19 maj 2022).
(32) Se: www.gjxcjkq.xuchang.gov.cn/dwzwn/044006/20120222/052f3659-8118-4505-9ad9-9eeb5f565f28.html.
(33) Se: www.qixin.com/company/0987a693-1b64-40c5-abb2-f8a59f211ab3 (hämtad den 19 maj 2022).
(34) Se: https://www.strategic-electrical.com/h020190916/c7d31162-874d-4712-8d55-fe6bc6d2f30b.html (hämtad den 19 maj 2022).
(35) Avsnitt IV.3.1 i planen. Se: www.most.gov.cn/xxgk/xinxifenlei/fdzdgknr/fgzc/gfxwj/gfxwj2017/201706/t20170602_133347.html (hämtad den 19 maj 2022).
(36) Se avsnitt 12 – Light Industry; finns på www.gov.cn/xinwen/2019-11/06/content_5449193.htm (hämtad den 19 maj 2022).
(37) Rapporten, kapitel 10, s. 221–230.
(38) Opinions on further deepening the reform of the electric power system, utfärdat den 15 mars 2015 av det kinesiska kommunistpartiets centralkommitté och statsrådet (ZhongFa [2015] nr 9 https://chinaenergyportal.org/en/opinions-of-the-cpc-central-committee-and-the-state-council-on-further-deepening-the-reform-of-the-electric-power-system-zhongfa-2015-no-9/ (hämtad den 8 april 2022).
(39) https://www.ndrc.gov.cn/xxgk/zcfb/tz/202012/t20201202_1252094.html (hämtad den 8 april 2022).
(40) I synnerhet ”Avdelningar vid lokala myndigheter ska, i samordning med den nationella energiförvaltningens utstationerade enhet, snabbt rapportera till NDRC och den statliga energiförvaltningen vid undertecknande av avtal på medellång och lång tid samt om relevanta frågor och säkerställa sambandet mellan medellånga och långa undertecknade avtal och spotbörserna.”
(41) World Bank Open Data – Upper Middle Income, https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income.
(42) Om den produkt som översynen gäller inte tillverkas i ett land med en jämförbar utvecklingsnivå kan tillverkning av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den produkt som översynen gäller övervägas.
(43) https://globalfinancials.com/index-admin.html
(44) https://www.ajinomoto.com.my/investors/annual-reports
(45) https://www.ilmia.gov.my/index.php/my/labour-cost
(46) https://www.tnb.com.my/commercial-industrial/pricing-tariffs1
https://www.tnb.com.my/assets/files/Tariff_Rate_Final_01.Jan.2014.pdf
(47) https:// www.st.gov.my
(48) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33).
(49) https://www.ilmia.gov.my/index.php/my/labour-cost
(50) https://www.tnb.com.my/commercial-industrial/pricing-tariffs1
https://www.tnb.com.my/assets/files/Tariff_Rate_Final_01.Jan.2014.pdf
(51) https://www.st.gov.my
(52) www.ajinomoto.com.my.
(53) Rapport om industrin för finkemikalier N.4, Sinolink Securities, den 18 december 2019, s. 12. http://www.invest-data.com/eWebEditor/uploadfile/2019122015272136364446.pdf.
(54) Genomförandeförordning (EU) 2016/1159.
(55) Genomförandeförordning (EU) 2016/1160, skäl 61.
(56) Genomförandeförordning (EU) 2016/1160, skäl 62.
(57) Eftersom det saknades mer exakt information gjordes denna justering med hjälp av samma förhållande mellan fob-priset och priset fritt fabrik som i den senaste översynen vid giltighetstidens utgång.
(58) Kommissionens förordning (EG) nr 1627/2003 av den 17 september 2003 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av natriumcyklamat med ursprung i Folkrepubliken Kina och Republiken Indonesien (EUT L 232, 18.9.2003, s. 12).
(59) Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat G, Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bryssel, Belgien.
(60) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
(61) Genomförandeförordning (EU) nr 492/2010.
(62) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558).