(1)

Efter kontakter före anmälan (2) anmälde Rumänien den 4 december 2020 sin avsikt att bevilja omstruktureringsstöd till Complexul Energetic Oltenia SA (CE Oltenia).

(2)

Genom en skrivelse av den 5 februari 2021 underrättade kommissionen Rumänien om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) avseende omstruktureringsstödet. Rumänien lämnade sina kommentarer på synpunkterna i skrivelsen den 8 mars 2021.

(3)

Kommissionens beslut att inleda förfarandet (beslutet att inleda förfarandet) offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (3) den 19 mars 2021. Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med sina kommentarer.

(4)

Kommissionen mottog inom föreskriven tid kommentarer från följande tredje parter: European Environmental Bureau (EEB), Bankwatch Romania/ClientEarth och Greenpeace. Kommissionen vidarebefordrade dessa kommentarer till Rumänien, som gavs tillfälle att bemöta dem. Rumäniens kommentarer mottogs genom en skrivelse av den 1 juni 2021.

(5)

Rumänien skickade ytterligare uppgifter till kommissionen den 10 maj, den 1 och 24 juni, den 14 september, den 21 oktober och den 9, 14, 15, 20, 21, 22 och 29 december 2021 samt den 20 och 21 januari 2022.

(6)

Rumänien har samtyckt till att undantagsvis avstå från sina rättigheter enligt artikel 342 i EUF-fördraget jämförd med artikel 3 i rådets förordning nr 1/1958 (4), och till att detta beslut antas och meddelas på engelska i enlighet med artikel 297 i EUF-fördraget (5).

(7)

CE Oltenia är ett offentligt företag som bedriver verksamhet inom gruvdrift, elproduktion med fossila bränslen och lokal värmeförsörjning. Företaget bildades den 12 oktober 2011 och registrerades den 31 maj 2012, efter en sammanslagning av fyra företag: Complexul Energetic Craiova SA, Complexul Energetic Turceni SA, Complexul Energetic Rovinari SA och Societatea Nationala a Lignitului Oltenia SA. CE Oltenia ingår inte i en större koncern och förvaltas inte tillsammans med andra offentliga företag. Det utgör ett oberoende beslutscentrum inom staten. Enligt de rumänska myndigheterna kontrolleras CE Oltenia av den rumänska staten, företrädd av energiministeriet, med en ägarandel på 77,15 %. Andra aktieägare är investeringsfonden Fondul Proprietatea SA (med en ägarandel på 21,56 %) (6) och resterande aktier ägs av Electrocentrale Grup SA (0,84 %) och Inchidere si Conservare Mine (0,44 %). CE Oltenias styrelse har sju ledamöter, av vilka Fondul Proprietatea endast kan utse två, och företaget leds av en direktion (med fem ledamöter av vilka den verkställande direktören utses av tillsynsrådet). Beslut om centrala aspekter av CE Oltenias verksamhet, såsom budget, affärsplan och andra finansiella och kommersiella beslut, fattas med enkel majoritet av aktieägarna. Fondul Proprietatea har inte rätt att blockera eller lägga in veto mot dem. Fondul Proprietateas rättigheter är typiska för minoritetsaktieägare. För vissa beslut, såsom ändringar av det tecknade aktiekapitalet, krävs 90 % av rösterna på en ordinarie eller särskild bolagsstämma, och kräver därför Fondul Proprietateas godkännande. Statens majoritetsägande och representation i tillsynsrådet gör det emellertid möjligt för den rumänska staten att utöva faktisk och ensam kontroll över CE Oltenia.

(8)

CE Oltenia har sitt huvudkontor i regionen Sydvästra Rumänien (Sud-Vest Oltenia) (Nuts 2-kod RO41), har 12 268 anställda vid sina gruvor (Rovinari, Motru, Jilt och Mehedinti) och har kraftverk i distrikten Dolj och Gorj. Arbetslösheten i regionen ligger på 5,5 %, vilket är högre än det nationella genomsnittet på 3,4 % och är även den högsta i landet (7). Som framgår av tabell 1 har arbetslösheten i Sydvästra Rumänien (på mellan 8,2 % och 5,5 % under åren 2015–2020) under de senaste åren legat högre än arbetslösheten nationellt (på mellan 5 % och 3,4 % under samma period). Även om uppgifterna från Eurostat (8) skiljer sig något från uppgifterna från den nationella statistikbyrån visar trenden att arbetslösheten i den berörda regionen genomgående är högre än den nationella.

Tabell 1

Arbetslöshet i makroregioner, utvecklingsregioner och länder

(9)

Enligt Rumänien åtföljs dessa höga arbetslöshetssiffror av svårigheter att skapa nya arbetstillfällen i regionen. Distriktet Gorjs territoriella plan för en rättvis omställning (9) visar på ett visst motstånd mot omskolning och aktivt arbetssökande bland personer i åldern 45–65 år som tidigare varit anställda inom gruvenergisektorn och är förtidspensionerade och/eller får kompensationsersättning. Den negativa effekten förstärks av skolans läroplan, som inte motsvarar den lokala arbetsmarknadens nuvarande och framtida krav, och arbetsgivare påpekar behovet av ytterligare utbildning i digitalisering, automatisering med robotteknik, artificiell intelligens osv.

(10)

CE Oltenia producerar el vid fyra kraftverk. Dessa är Rovinari, med fyra enheter på totalt 1 320 MW som är äldre än 40 år, Turceni (fyra enheter, 1 320 MW, 33 år gamla), Ișalnița (två enheter, 630 MW, 50 år gamla) och Craiova II (två enheter, 300 MW, kraftvärmeproduktion, 30 år gamla). Chișcani, en femte anläggning med en kapacitet på 415 MW, är inte i drift. CE Oltenia bedriver verksamhet på grossist- och slutkundsmarknaderna för el och säljer även värme till staden Craiova. Upp till 99,5 % av kraftverkens elproduktion produceras med brunkol. Företaget utvinner brunkol från egna dagbrott för sin egen förbrukning eller för försäljning till andra elproducenter (10). Det levererar också värme och varmvatten till cirka 300 000 invånare i Craiova.

(11)

Enligt den nationella energitillsynsmyndigheten ANRE (Autoritatea Nationala de Reglementare in Domeniul Energiei) är de största rumänska elproducenterna Hidroelectrica (med en marknadsandel på 31,3 %), följt av Nuclearelectrica (18,09 %) och, på tredje plats, CE Oltenia (14,08 %) (11). Alla tre företagen kontrolleras av den rumänska staten.

(12)

Enligt Rumänien har CE Oltenia en viktig roll på den rumänska elmarknaden. CE Oltenias verksamhet är också viktig för att trygga säkerheten och en tillräcklig kapacitet i det nationella energisystemet. Det rumänska energisystemet finns i den östra änden av det europeiska kontinentala systemet, och gränsar samtidigt till Bulgarien, Serbien, Ungern och den sydvästra delen av Ukraina. Importen av el begränsas av att det ungerska elsystemet har ett elunderskott vid toppbelastning och att användningen av upphandlad kapacitet vid den ukrainska gränsen är beroende av ett skriftligt avtal med den systemansvariga för överföringssystemet i Ukraina. Huvuddelen av den årliga balansen för länderna i regionen utgörs dessutom främst av elimport, både när det gäller EU:s medlemsstater och länder utanför EU. När det uppstår ett elunderskott i det nationella energisystemet begränsas är därför resurserna begränsade även i angränsande system.

(13)

Enligt Rumänien skulle en stängning av CE Oltenias anläggningar medföra en överhängande och verklig risk för betydande avbrott i elförsörjningen, vilket skulle kunna orsaka en ekonomisk störning med skadliga följder för Rumänien. En analys (12) utförd av den rumänska el- och gasmarknadsoperatören Opcom (13) visar också att en nedläggning av CE Oltenia skulle leda till en fördubbling av det genomsnittliga årliga elpriset på dagen före-marknaden och en prisökning på 70 % på den centraliserade marknaden för bilaterala avtal.

(14)

I maj 2021 gjorde även Rumäniens systemansvariga för överföringssystemet, CNTEE Transelectrica SA (Transelectrica), en analys av det nationella energinätets tillräcklighet om CE Oltenia lade ned hela sin energikapacitet 2022 samtidigt som tre enheter behölls i drift i Rovinari under 2021. Slutsatsen var att det skulle uppstå stora problem med det nationella energinätets tillräcklighet, eftersom det inte längre skulle ha de resurser som krävs för att täcka den nationella elförbrukningen även om den gränsöverskridande importkapaciteten utnyttjas maximalt.

(15)

Enligt Rumänien skulle en konkurs för CE Oltenia leda till en direkt förlust av mer än 12 000 arbetstillfällen och betydande indirekta förluster av arbetstillfällen mot bakgrund av det stora antalet befintliga samarbetspartner i värdekedjan.

(16)

Enligt Rumänien är CE Oltenia också en av huvudleverantörerna av tekniska stödtjänster till Transelectrica, som tillhandahålls genom att företaget deltar i auktioner som anordnas av den systemansvariga för överföringssystemet. Företaget är därför en viktig leverantör av stödtjänster som gör att en systemansvarig för överföringssystemet kan köpa reserver från elproducenter för att täcka nätförlusterna och på så sätt garantera systemsäkerheten.

(17)

Rumänien har elsammanlänkningar med Bulgarien och Ungern liksom med tredjeländer, däribland Ukraina, som har anslutningar till Polen och Serbien, medan Serbien i sin tur är anslutet till Kroatien. Rumänien exporterar och importerar regelbundet el. Flera projekt av gemensamt intresse för unionen planeras eller håller på att genomföras i syfte att utöka Rumäniens sammanlänkningar med Bulgarien och Serbien.

(18)

Rumänien uppger vidare att CE Oltenia enligt uppgifter för 2019 hade affärsförbindelser med omkring 120 företag från distriktet Gorj. Deras sammanlagda omsättning uppgick enligt de balansräkningar för 2019 som lämnats in till finansministeriet till omkring 1 082 miljoner rumänska lei (ca 218 miljoner euro). Enligt samma källa hade CE Oltenia 2019 en omsättning på 3 116 miljoner rumänska lei (ca 630 miljoner euro). Enligt uppgifter från den nationella statistikbyrån uppgick omsättningen för alla företag i Gorj-distriktet 2019 till omkring 9 100 miljoner rumänska lei (ca 1 840 miljoner euro). CE Oltenias och de 120 största leverantörernas bidrag till distriktets ekonomi uppgår därmed till omkring 50 %. Dessutom är nästan hälften av CE Oltenias affärspartner (t.ex. säkerhetsföretag och tjänsteleverantörer för gruvutrustning, transporter eller uthyrning av anläggningsutrustning) beroende av företaget till i storleksordningen 70–90 %. […] (*1).

(19)

Enligt Rumänien har CE Oltenia påverkats av den pågående covid-19-krisen. Rumäniens BNP minskade enligt Rumänien med cirka 4 % under 2020 jämfört med föregående år. De sektorer som drabbades mest var tjänster, byggsektorn och industrin. Enligt Internationella energiorganet (IEA) (14) har covid-19-pandemin lett till en generellt minskad efterfrågan på el till följd av en dramatisk nedgång inom tjänste- och industrisektorerna, särskilt under nedstängningsperioderna.

(20)

När det gäller CE Oltenia minskade enligt Rumänien elproduktionen från 12,4 TWh till 8,2 TWh på grund av minskad efterfrågan på energi, teknisk tillgång till produktionstillgångar och tillfällig arbetslöshet bland personal. Den minskade efterfrågan på el ledde till lägre priser, särskilt på dagen före-marknaden, där det emellanåt låg på mindre än 20 euro/MWh, vilket var den lägsta prisnivån under den senaste tioårsperioden. Till följd av pandemin drabbades CE Oltenia dessutom av störningar i värdekedjan, t.ex. förseningar eller inställda leveranser av reservdelar och material från leverantörer, vilket ledde till minskad eller ibland till och med avbruten produktion. När tillverkningen av reservdelar kom igång igen steg priserna kraftigt, vilket ledde till uppsägningar av avtal. Exempelvis ökade priset på metallreservdelar med 100–300 %, medan prisökningen för metangas översteg 700 %. Under krisen var stödmottagaren tvungen att vidta skyddsåtgärder, så att anställda som betraktades som oumbärliga kunde fortsätta sitt arbete utan ytterligare produktionsstörningar. I samband med detta permitterades cirka 10 % av de anställda, vilket motsvarar ett bortfall av cirka 192 500 arbetsdagar i verksamheten.

(21)

I februari 2020 anmälde Rumänien sina planer på att bevilja CE Oltenia undsättningsstöd till kommissionen. Vid tidpunkten för anmälan uppgick de uppskattade förlusterna för 2019 till cirka 1,1 miljarder rumänska lei (232 miljoner euro) (15). Enligt Rumänien orsakades förlusterna främst av i) utebliven betalning av skulder från insolventa statsägda företag, ii) variationer i växelkurserna för lån, och iii) en betydande prisökning på utsläppsrätter för växthusgaser (utsläppsrätter) (16). Genom sitt beslut av den 24 februari 2020 (17) godkände kommissionen ett undsättningslån på 251 miljoner euro till CE Oltenia på grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget, så som den tolkats i riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (riktlinjerna för undsättning och omstrukturering) (18).

(22)

Enligt Rumänien är CE Oltenia ett företag i svårigheter, eftersom det uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att på begäran av sina fordringsägare bli föremål för ett kollektivt insolvensförfarande. CE Oltenia har uppfyllt dessa kriterier sedan slutet av 2019, och vid tidpunkten för beslutet om undsättningsstöd kunde därför dess 46 leverantörer ha begärt att ett insolvensförfarande inleddes. CE Oltenia har inte förmåga att återbetala det beviljade undsättningslånet plus ränta och är därför skyldigt att anmäla en omstruktureringsplan för att inte automatiskt försättas i likvidation i enlighet med nationell lagstiftning.

(23)

Enligt Rumänien finns flera skäl till CE Oltenias ekonomiska svårigheter. Det första skälet rör CE Oltenias fyra äldre kraftverk som drivs med brunkol som bryts i nio brunkolsgruvor. Anläggningarna kräver kostsamma regelbundna underhållsåtgärder och investeringar för att uppfylla miljökraven. Det andra skälet rör bristen på investeringskapital på grund av de höga kostnader som krävs för att följa miljöbestämmelserna (om deponering av aska och slagg och utsläppsgränser för svaveldioxid, kväveoxider och PM10). För att uppfylla EU:s och nationella miljökrav har CE Oltenia investerat omkring 880 miljoner euro sedan 2008. Denna investering har gjort det omöjligt att finansiera investeringsprogram som syftar till att öka energieffektiviteten och därmed minska kostnaderna för koldioxidutsläpp.

(24)

Det tredje skälet till svårigheterna hänger samman med att statsägda energiproducerande företag i Rumänien har organiserats efter den typ av energiproduktion de bedriver, som beror på vilket bränsle som används, och att de därmed som företag är inriktade på ett enda bränsle: vattenkraft (Hidroelectrica SA), kärnenergi (Nuclearelectrica SA) och fossila bränslen (CE Oltenia). Denna modell har tillsammans med införandet av systemet med utsläppsrätter lett till konkurrensmässiga obalanser som har missgynnat CE Oltenia. Med den nuvarande modellen, där CE Oltenias enda energikälla för elproduktion är brunkol, blir det omöjligt för stödmottagaren att nå samma lönsamhetsnivåer som sina konkurrenter, som har lägre marginalkostnader för sin produktion och använder mindre förorenande energikällor och därför har lägre eller inga kostnader för utsläppsrätter.

(25)

CE Oltenia har en skyldighet att senast den 30 april varje år överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de sammanlagda utsläppen av växthusgaser under föregående kalenderår. Underlåtenhet att uppfylla skyldigheten medför en avgift på 100 euro för varje ton koldioxidekvivalenter som inte har överlämnats (19). Priserna på utsläppsrätter har ökat stadigt under de senaste åren och månaderna, och steg exempelvis till över 60 euro/ton koldioxid i september 2021 och till 80 euro/ton koldioxid i december 2021 (20).

(26)

Enligt Rumänien finns ytterligare ett skäl till CE Oltenias ekonomiska problem som är kopplat till företagets kostnadsstruktur. Personalkostnaderna utgjorde 39 % av de totala driftskostnaderna 2020, medan miljöskyddskostnaderna, som främst avser inköp av utsläppsrätter, utgjorde 35 % av de totala kostnaderna. Till följd av denna kostnadsstruktur redovisade företaget rörelseförluster för varje år under perioden 2014–2019 (med undantag för 2017).

(27)

Detta beslut avser ett omstruktureringsstöd till CE Oltenia som består av ett statligt bidrag på 1 090 miljoner euro, en statlig garanti för ett lån på 195,8 miljoner euro, ett kapitaltillskott till CE Oltenia i rumänska lei motsvarande upp till 226 miljoner euro, omvandlingen av ett undsättningslån till omstruktureringsstöd till ett belopp av cirka 251 miljoner euro, samt ett bidrag från moderniseringsfonden (21) på 895,3 miljoner euro, under förutsättning att Rumänien lämnar in motsvarande förslag och dessa i förekommande fall bekräftas av Europeiska investeringsbanken eller godkänns av moderniseringsfondens investeringskommitté (gemensamt kallade åtgärderna). Det totala stödbeloppet uppgår till 2 658,1 miljoner euro (22).

(28)

Bidraget på 1 090 miljoner euro kommer att användas för att finansiera inköp av de utsläppsrätter som behövs under perioden 2021–2025 och kommer att fördelas på årsbasis i enlighet med finansieringsbehoven, men kommer inte helt att motsvara utgifterna för utsläppsrätter varje år. I mars 2021 antog den rumänska regeringen en undantagsförordning för att godkänna ett bidrag på omkring 1,18 miljarder rumänska lei (ca 241 miljoner euro) till CE Oltenia för att finansiera inköp av utsläppsrätter. Till följd av detta uppfyllde CE Oltenia enligt Rumänien sin skyldighet avseende utsläppsrätter den 26 april 2021 genom att slutföra köpet av utsläppsrätter för den energi som producerades 2020 till ett pris på totalt 315 miljoner euro. Enligt Rumänien bekostades skillnaden på 74 miljoner euro mellan det totala inköpspriset och bidraget med företagets egna medel. Bidraget på 241 miljoner euro utgör en del av det anmälda bidraget på 1 090 miljoner euro och finansierades genom statsbudgeten via energiministeriet.

(29)

Ett statligt garanterat lån på 195,8 miljoner euro ska enligt planerna tecknas 2022 för att finansiera CE Oltenias rörelsekapital med samma belopp. Enligt de rumänska myndigheterna kommer lånet att betalas tillbaka enligt de marknadsvillkor som gäller vid den aktuella tidpunkten. Den sammanlagda räntesatsen […] förväntas vara runt […] %.

(30)

Kapitaltillskottet till CE Oltenia på upp till 226 miljoner euro kommer att genomföras som ett kontantbidrag (180 miljoner euro) och ett naturabidrag (mark med ett uppskattat värde på 46 miljoner euro) från energiministeriet.

(31)

Enligt de rumänska myndigheterna kommer undsättningslånet på 251 miljoner euro (se skäl 21), som har blivit omstruktureringsstöd eftersom det ännu inte har återbetalats, att omvandlas till ett bidrag när omstruktureringsplanen har godkänts av kommissionen.

(32)

Den 4 december 2020 anmälde Rumänien en omstruktureringsplan till kommissionen (den ursprungliga omstruktureringsplanen), som stöddes genom ett omstruktureringsstöd på 1,33 miljarder euro bestående av det undsättningsstöd på 0,25 miljarder euro som redan beviljats, ytterligare 0,31 miljarder euro i form av ett statligt garanterat lån och 0,77 miljarder euro i form av ett statligt bidrag. Dessutom skulle moderniseringsfonden enligt planen tillhandahålla ytterligare 711 miljoner euro i statligt stöd för att diversifiera energimixen genom att ersätta brunkol med (främst) gas och förnybara energikällor.

(33)

Den ursprungliga omstruktureringsplanen omfattade perioden 2021–2030, medan omstruktureringsstödet endast omfattade åren 2021–2025. Enligt omstruktureringsplanen förväntades CE Oltenia gå med vinst 2022, ge en avkastning på sysselsatt kapital på […] % senast 2025 och uppnå långsiktig konkurrenskraft 2030 med en avkastning på sysselsatt kapital på […] % senast detta år.

(34)

Den ursprungliga omstruktureringsplanen omfattade följande åtgärder:

(35)

CE Oltenia hade förväntningar om att under 2022 och 2023 successivt integrera solceller och vattenkraft som energikällor. Den faktiska minskningen i försäljning av brunkolsbaserad energi beräknades ske från och med 2026, då två naturgaseldade enheter vid SE Turceni och SE Işalniţa skulle installeras, vilket skulle ge en energimix med 41 % från brunkol, 53 % från gas och resterande från solceller och vattenkraft.

(36)

De finansiella resurser som förväntades behövas för att täcka omstruktureringskostnaderna fram till slutet av 2025 uppgick till […] euro, varav CE Oltenia enligt uppgift skulle bidra med […] euro av egna medel. CE Oltenias eget bidrag skulle uppgå till 42 % av de totala omstruktureringskostnaderna med den potentiella finansieringen från moderniseringsfonden inräknad, och till 53 % utan den potentiella finansieringen från moderniseringsfonden. CE Oltenias eget bidrag skulle i huvudsak finansieras genom i) intäkter från elförsäljning på de centraliserade Opcom-marknaderna på […] euro, som skulle genereras under perioden 2020–2025, ii) intäkter från långsiktiga bilaterala energiköpsavtal, dvs. långfristiga avtal med en löptid på mer än två år, som uppgick till […] euro, och iii) en försäljning av tillgångar till ett värde av […] euro.

(37)

Av alla CE Oltenias aktieägare var det endast staten som skulle bidra (antingen med medel eller genom att absorbera förluster) till omstruktureringen, och ingen av företagets fordringsägare skulle dela ansvaret.

(38)

Följande åtgärder planerades för att begränsa snedvridningen av konkurrensen: i) utkontraktering av kraftvärmegruppen S.E. Craiova II (som främst producerar värmeenergi för staden Craiova) genom överföring till kommunen, och ii) nedläggning av energigrupper eller gruvor enligt en tidsplan som leder till en minskning av installerad kapacitet baserad på brunkol med 1 605 MW från 2020 till 2025 (45 % av den brunkolsbaserade kapaciteten fram till slutet av 2025). CE Oltenias totala produktionskapacitet skulle dock inte förändras i någon större utsträckning, eftersom den minskade brunkolsbaserade produktionskapaciteten skulle kompenseras genom idrifttagningen av nya solcells- och vattenkraftenheter. Enligt den ursprungliga omstruktureringsplanen skulle vissa gruvor stängas eller bevaras som reserv, främst på grund av ineffektivitet, minskad efterfrågan eller att brunkolsfyndigheterna tagit slut. I planen för nedläggning av gruvbrytningskapaciteten antogs att brunkolproduktionen skulle minska med cirka 3 700 000 ton (26 %) fram till slutet av 2026.

(39)

Eftersom kommissionen hyste tvivel om huruvida det anmälda omstruktureringsstödet var förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget, så som den tolkats i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering, beslutade kommissionen att inleda ett formellt granskningsförfarande främst av nedanstående skäl.

(40)

Enligt beslutet att inleda förfarandet (23) skulle ett omstruktureringsstöd som ges i form av ett betydande (ersättningsfritt) bidrag på 768 miljoner euro inte göra det möjligt för staten som stödgivare att dra några fördelar av en framgångsrik omstrukturering och skulle därför inte vara ett lämpligt finansieringsinstrument. Ett statligt bidrag till CE Oltenia skulle dessutom leda till att även minoritetsaktieägare i CE Oltenia (som inte tillhandahåller liknande ersättningsfria finansieringsinstrument) gynnas indirekt av bidraget genom en potentiell värdeökning på deras aktieinnehav utan att de bidrar till omstruktureringskostnaderna. Det planerade bidraget skulle inte möjliggöra en tillräcklig kompensation för staten i enlighet med riktlinjerna för undsättning och omstrukturering och inte heller göra det möjligt för staten att ensam tillgodogöra sig de fördelar som är förknippade med stödet.

(41)

Den preliminära bedömningen av den ursprungliga omstruktureringsplanen visade att av ett påstått eget bidrag på […] euro kan högst […] euro betraktas som reellt och faktiskt. För det återstående beloppet förlitade sig Rumänien endast på förväntade intäkter från elförsäljning på Opcoms centraliserade marknader under perioden 2021–2025, som varken var reella eller faktiska eftersom det inte fanns några fasta åtaganden för åren 2022–2025. Den längsta löptiden för de försäljningsavtal som ingicks på Opcoms centraliserade marknader var endast 1,5 år. Även om Rumänien uppgav att man höll på att ändra sin lagstiftning för att göra det möjligt för aktörerna på Opcoms centraliserade marknader att sluta avtal med längre löptid, hade ännu ingen bedömning gjorts av om dessa ändringar skulle vara förenliga med unionslagstiftningen på elförsörjningsområdet. Rumänien förlitade sig dessutom på ett potentiellt ingående av bilaterala energiköpsavtal, som diskuterades med energiintensiva användare och som förväntades ge intäkter på […] euro under omstruktureringsperioden. Rumänien kunde dock inte lägga fram några bevis för dessa avtal som garanterade den faktiska finansieringen av den ursprungliga omstruktureringsplanen (24).

(42)

CE Oltenias eget bidrag skulle som högst uppgå till 42 % av omstruktureringskostnaderna, även om man, i strid med punkt 63 i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering, antar att framtida förväntade intäkter från regelbunden försäljning och väntade vinster utgör en källa till ett reellt och faktiskt eget bidrag, eftersom de potentiella medlen från moderniseringsfondens budget enligt kommissionen skulle utgöra statligt stöd och därför inte kan betraktas som stödfria medel som CE Oltenia själv tillhandahåller (25).

(43)

Ingen investerare eller långivare på marknaden stödde den ursprungliga omstruktureringsplanen. För det första tillhandahölls ingen avsiktsförklaring från banker om förfinansiering av betalningarna för CE Oltenias framtida leveranser av el, som skulle generera de intäkter som utgjorde nästan hela det egna bidraget från CE Oltenia. För det andra har ingen bank eller marknadsinvesterare uttryckt intresse av att stödja eller finansiera någon del av investeringarna i bränsleomställningen från brunkol till naturgas eller omställningen till produktion av förnybar energi. För det tredje lämnades inga bevis för att det fanns några potentiella externa investerare eller banker som stödde planen, eller för att sådana förhandlingar skulle genomföras inom en rimlig tidsram. Även om Rumänien också angav försäljning av CE Oltenias tillgångar som en ytterligare finansieringskälla, och uppskattade att en sådan försäljning skulle ge intäkter på 2 miljoner euro, hade inget försäljningsförfarande för dessa tillgångar påbörjats (26).

(44)

Rumänien medgav dessutom att varken minoritetsaktieägarna i CE Oltenia (i första hand Fondul Proprietatea SA) eller företagets fordringsägare skulle omfattas av någon form av lämplig ansvarsfördelning (27).

(45)

Trots att den ursprungliga omstruktureringsplanen formellt omfattade perioden 2021–2025 förväntades ett första påtagligt positivt nettoresultat på omkring […] euro (ackumulerat) uppnås först 2026–2030, dvs. efter omstruktureringsperiodens slut. Enligt den ursprungliga omstruktureringsplanen skulle CE Oltenia kunna uppnå en avkastning på sysselsatt kapital på 4,3 % år 2025, vilket var mycket lägre än den marknadsmässiga ersättning eller alternativkostnad för kapitaltillskott som förekommer generellt i fråga om rumänska företag. CE Oltenias redan låga lönsamhet hade dessutom blåsts upp på ett konstlat sätt av att driften subventionerades med statligt stöd. Slutligen baserades CE Oltenias förväntade resultat på optimistiska antaganden om externa faktorer, såsom att priserna på utsläppsrätter skulle ligga kvar på nästan samma nivå under hela omstruktureringsperioden, trots den kraftiga prisökningen 2018–2019. Enligt CE Oltenias prognoser förväntades priserna för utsläppsrätter variera från […] 2020 till […] 2030, medan priset den 24 januari 2021 i själva verket redan uppgick till […]. Kommissionen betvivlade därför att den ursprungliga omstruktureringsplanen hade en lämplig varaktighet och skulle leda till ett återställande av CE Oltenias lönsamhet vid slutet av omstruktureringsperioden, eftersom det inte var uppenbart att företaget kunde generera en tillräcklig avkastning och stanna kvar på marknaden utan ytterligare stöd (28).

(46)

Vad gäller utkontrakteringen av S.E. Craiova II:s kraftvärmeenheter genom överföring till kommunen Craiova var formen för och omfattningen av utkontrakteringen oklar. Även om en sådan utkontraktering verkligen skulle ha genomförts, i form av ett kapitaltillskott till ett gemensamt företag bildat av CE Oltenia och ett företag ägt av Craiovas kommunstyrelse, hade det inneburit att CE Oltenia och staten kunde behålla kontrollen av det gemensamma företaget. Det skulle strida mot avyttringens syfte som en åtgärd för att begränsa snedvridningen av konkurrensen, eftersom det varken skulle stärka konkurrensen eller hjälpa nya konkurrenter att komma in på marknaden, befintliga små konkurrenter att expandera eller företag att bedriva gränsöverskridande verksamhet (29).

(47)

Vad gäller minskningen av CE Oltenias produktionskapacitet (genom nedläggning av brunkolseldade enheter) och nedläggningen av brunkolsgruvor, skulle den sammanlagda produktionskapacitet som CE Oltenia hade förlorat till följd av detta i stor utsträckning ha kompenserats genom att ny produktionskapacitet togs i drift. Det skulle därför inte ha haft någon betydande påverkan på CE Oltenias totala produktionskapacitet (30). Utvinningen av brunkol skulle öka fram till slutet av 2024 och understiga 2020 års nivå först från och med 2026. De gaseldade enheterna skulle tas i drift senast 2026, vilket gör den minskade utvinningen av brunkol meningslös i fråga om kapacitetsminskning (31).

(48)

Slutligen föreslog Rumänien inga ytterligare beteendemässiga åtgärder utöver att ålägga CE Oltenia att avstå från att förvärva aktier i andra företag under omstruktureringsperioden, utom om detta skulle vara nödvändigt för att säkerställa den långsiktiga lönsamheten, och från att använda stödet som marknadsföring vid försäljningen av sina produkter (32).

(49)

Under det formella granskningsförfarandet mottog kommissionen kommentarer från följande tredje parter: European Environmental Bureau (EEB) (33), Bankwatch Romania/ClientEarth (34) och Greenpeace (35). Kommissionen behandlar dessa kommentarer som marknadsinformation, eftersom ingen av dessa tredje parter kunde visa att de är berörda parter i den mening som avses i artikel 1 h i rådets förordning (EU) 2015/1589 (36).

(50)

EEB motsatte sig en användning av statligt stöd för att följa unionsrätten när det gäller utsläpp av koldioxid, aska, kväveoxider och svaveldioxid. En sådan användning skulle enligt EEB strida mot principen om att stöd inte kan beviljas för att uppfylla unionsnormerna, framför allt skyldigheterna enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU (37) om utsläppsnivåer och användning av bästa tillgängliga teknik (BAT). Att inte tillåta investeringar med hjälp av statligt stöd för att uppfylla kraven i unionens miljölagstiftning är också i linje med riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi (38). Detta följdes inte i CE Oltenias fall, eftersom efterlevnaden av gränsvärdena för utsläpp av luftföroreningar enligt EEB ingick som en del i den ursprungliga omstruktureringsplanen.

(51)

EEB uttryckte också oro över CE Oltenias bristande efterlevnad av utsläppsnormerna under de senaste åren (kväveoxider, svaveldioxid, partiklar osv.). EEB påpekade att CE Oltenias brunkolsanläggningar överskred utsläppsnivåerna enligt det regelverk som fastställs i direktiv 2010/75/EU (39).

(52)

EEB hävdade vidare att CE Oltenia alltid kan ingå bilaterala avtal till fasta priser men att inget privat företag skulle gå med ett sådant avtal om det innebär att företaget betalar för mycket för energi som produceras med dyra fossila bränslen. I brist på intresse från marknadsinvesterare skulle eventuella bilaterala avtal med andra offentliga företag inte uppfylla principen om en privat investerare i en marknadsekonomi och sannolikt utgöra statligt stöd.

(53)

EEB påpekade också att CE Oltenia skulle fortsätta att vara beroende av fossila bränslen långt efter 2026, vilket gjorde det högst tvivelaktigt att omstruktureringsplanen kunde skapa lönsamhet på medellång sikt med tanke på de stigande koldioxidpriserna.

(54)

Bankwatch och ClientEarth hävdade att driftsstöd till kostnader för att efterleva miljökrav strider mot EU:s miljölagstiftning och inte underlättar utvecklingen av en näringsverksamhet så som krävs enligt rättspraxis avseende artikel 107.3 c i EUF-fördraget (domen i målet Österrike mot kommissionen (40)).

(55)

Bankwatch påpekade också att CE Oltenias ursprungliga omstruktureringsplan inte var förenlig med Rumäniens utfasning av fossila bränslen och inte fastställde någon tidsgräns för när CE Oltenia skulle upphöra med brunkol för sin energiproduktion, och att planen därför inte angrep orsakerna till företagets förluster i tillräcklig utsträckning genom att företaget upphörde med förlustbringande verksamheter.

(56)

Bankwatch ansåg slutligen att omstruktureringsplanen byggde på orealistiska antaganden om framtida priser på utsläppsrätter, närmare bestämt att dessa priser skulle förbli relativt stabila under omstruktureringsperioden. Enligt Bankwatchs utsläppsprognoser borde de totala kostnader som CE Oltenia måste betala för sina koldioxidutsläpp under perioden 2021–2030 uppgå till 4,76 miljarder euro, vilket vida översteg CE Oltenias prognoser.

(57)

Greenpeace konstaterade att CE Oltenias fortsatta beroende av brunkolsbaserad elproduktion stred mot unionens politik och mål enligt den europeiska gröna given. Greenpeace hävdade att användningen av statligt stöd för att köpa utsläppsrätter stred mot unionsrätten, särskilt mot principen att förorenaren betalar, vilken fastställs i artikel 191.2 i EUF-fördraget och i direktiv 2003/87/EG och som ålägger verksamhetsutövarna att betala för den koldioxid som de släpper ut.

(58)

Enligt Greenpeaces analys av offentligt tillgängliga uppgifter om den ursprungliga omstruktureringsplanen skulle CE Oltenias totala årliga utsläpp öka från 7 miljoner ton koldioxid per år 2020 till cirka 9 miljoner ton koldioxid per år 2030. Detta skulle strida mot unionens befintliga klimat- och energipolitik och också få direkta negativa återverkningar på CE Oltenias driftskostnader (av vilka kostnaderna för utsläppsrätter utgjorde en stor del).

(59)

Rumänien gjorde omfattande förändringar av den ursprungliga omstruktureringsplanen och det stöd som planerats för att stödja den för att bemöta kommissionens tveksamheter. För tydlighetens skull har redovisningen av Rumäniens kommentarer delats upp i tre delar som motsvarar synpunkterna på de viktigaste tveksamheter som kommissionen gav uttryck för i beslutet att inleda förfarandet, synpunkterna från tredje parter och en beskrivning av den ändrade omstruktureringsplanen och omstruktureringsstödet.

(60)

Rumänien inkom med kommentarer om beslutet att inleda förfarandet (41). Rumänien bestred inte de tveksamheter som framfördes i beslutet att inleda förfarandet utan lämnade in en ändrad omstruktureringsplan. De viktigaste inslagen i den ändrade omstruktureringsplanen var i) en tidigare nedläggning av den brunkolsbaserade produktionskapaciteten jämfört med den ursprungliga omstruktureringsplanen, vilket leder till minskade årliga koldioxidutsläpp och att lönsamhet uppnås från och med 2026, ii) nya investeringar i gas- och solcellsbaserade produktionsenheter genom ett koncept med företag för särskilda ändamål, där CE Oltenia behåller 70 % av ägandet medan 30 % skulle vara öppet för andra strategiska eller finansiella investerare, iii) insatser för att stödja det egna bidraget genom fasta åtaganden – försäljningsavtal, bankfinansiering och kapital från privata investerare, och iv) samarbete med Fondul Proprietatea i syfte att fonden ska bidra till kostnaderna för företagets omstrukturering eller alternativt utnyttja möjligheten att späda ut fondens deltagande genom en kapitalökning från statens sida.

(61)

Rumänien framhöll CE Oltenias strategiska betydelse för en trygg nationell energiförsörjning. Enligt Rumänien hade man inte råd att lägga ned mer brunkolsbaserad kapacitet tidigare än vad som angavs i den ändrade omstruktureringsplanen på grund av behovet att trygga säkerheten och en tillräcklig kapacitet i det nationella energisystemet, vilket bekräftades av den analys som Transelectrica tagit fram (se skäl 14). Rumänien betonade svårigheterna och komplexiteten i att omstrukturera en elproducent som är beroende av ett enda bränsle, genomgår en påskyndad utfasning av brunkolkraftverk med betydande omstruktureringskostnader, i hög grad påverkas av de snabbt stigande koldioxidkostnaderna och begränsas av kravet på att upprätthålla produktionskapaciteten för att trygga energiförsörjningen i det nationella nätet. Rumänien tillade att en ersättning av CE Oltenias kapacitet med importerad energi skulle utsätta landet för en hög risk, eftersom de angränsande medlemsstaterna är länder som i stor utsträckning importerar sin energi (skäl 17).

(62)

Rumänien lämnade i juni 2021 in ytterligare en analys, utöver den som lämnats in tidigare, som hade utförts av Transelectrica i maj 2021 och som betonade följande:

(63)

Som svar på EEB:s kommentarer om att bilaterala avtal mellan CE Oltenia och andra offentliga företag inte skulle uppfylla principen om en privat investerare i en marknadsekonomi konstaterade Rumänien att CE Oltenia ingår sina avtal på Opcoms plattformar och att de därför är marknadsbaserade.

(64)

Angående uppskattningen av den totala kostnaden för utsläppsrätter klargjorde Rumänien att den ändrade omstruktureringsplanen skulle innehålla ett förbättrat scenario som tog hänsyn till de senaste marknadspriserna. När det gäller kommentarerna från Greenpeace om att den totala utsläppsvolymen skulle öka angav Rumänien också att de årliga koldioxidutsläppen enligt den ändrade omstruktureringsplan som skulle läggas fram senare skulle minska från 8,6 miljoner ton 2021 till 2,6 miljoner ton 2027.

(65)

Som svar på synpunkterna från Bankwatch och ClientEarth om att upphöra med brunkolsbaserad produktion uppgav Rumänien att CE Oltenia skulle genomföra energieffektivitetsåtgärder genom att ersätta brunkolsbaserade enheter med nya enheter baserade på gas och förnybara energikällor.

(66)

Den 24 juni 2021 överlämnade Rumänien en ändrad omstruktureringsplan till kommissionen och lämnade därefter ytterligare uppdateringar av planen och ytterligare information.

(67)

Den ändrade omstruktureringsplanen bygger på den nationella planen för minskade koldioxidutsläpp, enligt vilken Rumänien strävar efter att ersätta brunkolsbaserad elproduktion med el producerad från naturgas och förnybara energikällor (solceller och vattenkraft), som är mindre kostsamma i fråga om utsläppsrätter. Omstruktureringsperioden i den ändrade omstruktureringsplanen sträcker sig från början av 2021 till slutet av 2026. Planen omfattar olika operativa åtgärder som ska genomföras under omstruktureringsperioden och som CE Oltenia började genomföra i januari 2021.

(68)

Den ändrade omstruktureringsplanen omfattar tekniska åtgärder, organisatoriska åtgärder och ledningsåtgärder, miljöskyddsåtgärder och finansiella åtgärder.

(69)

Den första pelaren rör tekniska åtgärder som syftar till att diversifiera Rumäniens energimix genom att ersätta brunkolsbaserade enheter med solceller och gaskraftverk.

(70)

En av åtgärderna i den första pelaren är att stänga de nuvarande energiproduktionsenheterna och gruvorna eller bevara dem som reserv. Enligt planen är nedläggningen av den brunkolsbaserade elproduktionen uppdelad i tre faser med ett slutdatum för kommersiell produktion […]. Under den första utfasningsperioden ska kapaciteten minskas från […] MW till […] MW. Under den andra utfasningsperioden, som inleds […], ska kapaciteten minskas med ytterligare […]. Under perioden […].

(71)

Enligt den beräknade tidsplanen för idrifttagandet av den nya produktionskapaciteten ska åtta solcellsparker vara i drift senast 2024, ett mikrovattenkraftverk senast 2023 och de två naturgasdrivna kraftverksblocken inleda sin verksamhet senast i mitten av 2026. År 2023 kommer den installerade kapaciteten i de nya, mindre förorenande produktionsanläggningar som planeras att bara utgöra 0,6 % av CE Oltenias totala installerade kapacitet och genereras av vattenkraftverket. År 2026 kommer den sammanlagda produktionen från de nya anläggningarna att uppgå 56 %, varav 36 % från de gasbaserade anläggningarna, 20 % från solcellsparkerna och 0,4 % från vattenkraftverket.

(72)

Den totala installerade kapaciteten i de nya produktionsanläggningarna kommer att uppgå till cirka 2 060 MW, varav 1 325 MW från gas, 735 MW från solceller och 9,9 MW från vattenkraft. Den tillgängliga nettokapaciteten, beräknad med en genomsnittlig utnyttjningsfaktor på […] % för solcellsparkerna, uppgår till […] MW, varav […] MW från gas och […] MW från solceller. Enligt scenariot med företag för särskilda ändamål (se skäl 110 och följande), med ett deltagande från CE Oltenia på mellan […] %, kommer en tillgänglig nettokapacitet på omkring […] MW att bli tillgänglig för konkurrenter på marknaden. CE Oltenias tillgängliga nettokapacitet skulle därmed minska från […] MW till cirka […] MW. Tidsplanen för stängningen av befintliga anläggningar och idrifttagningen av nya framgår av tabell 2 nedan.

Tabell 2

Tidsplan för stängning av befintlig kapacitet/bevarande av befintlig kapacitet som reserv och idrifttagning av ny kapacitet

Källa: Omstruktureringsplanen av den 24 juni 2021

Anm.: Befintlig kapacitet i MW enligt skäl 9. Grå färg anger kapacitet som bevaras som reserv enligt skäl 70.

(73)

Senast […] kommer alla brunkolsdrivna kraftverk som ägs av CE Oltenia att antingen ha stängts slutgiltigt eller fortsätta att vara anslutna men inte bidra till den regelbundna produktionen. Detta innebär en snabbare tidsplan jämfört med den ursprungliga omstruktureringsplanen, enligt vilken […] energienheterna förväntades fortsätta att vara i drift till […]. När det gäller gruvorna […]. Detta innebär en snabbare tidsplan jämfört med den ursprungliga omstruktureringsplanen, enligt vilken […] gruvor skulle stängas först […].

(74)

Omstruktureringsplanen kommer också delvis att bidra till att uppnå delmålen i Rumäniens nationella plan för återhämtning och resiliens (42). Den kapacitet som avvecklas under perioden 2023–2025 ges som exempel utan att det påverkar den detaljnivå eller det innehåll som krävs i planen för återhämtning och resiliens, och ska inte tolkas som en ändring av de delmål och mål som anges i den planen eller som en bekräftelse av att delmål har ändrats eller uppfyllts (43).

(75)

Planens andra pelare rör organisatoriska åtgärder och ledningsåtgärder, som bland annat omfattar minskning och omfördelning av personal. Nedläggningen av produktionsanläggningar under perioden 2021–2026 skulle leda till både uppsägning och omfördelning av anställda. CE Oltenia hade i slutet av 2020 […] anställda, och antalet förväntas minska successivt med […] % (jämfört med […] % i den ursprungliga omstruktureringsplanen) till […] anställda 2026. De två främsta tillvägagångssätten för att minska personalen skulle vara uppsägningar på grund av nedläggning av anläggningar (antalet anställda som sägs upp mellan 2021 och 2026 skulle uppgå till […]) och förtidspensioneringar. Antalet anställda som beräknas behövas för att driva de nya solcells- och gasanläggningarna är […], och samtliga skulle hämtas från befintlig personal inom CE Oltenia. Därför […].

(76)

Planens tredje pelare består av miljöskyddsåtgärder. De omfattar främst åtgärder för att säkerställa efterlevnad av skyldigheterna avseende årliga koldioxidutsläpp (44). Även diversifieringen av energimixen skulle ha en positiv inverkan på koldioxidutsläppen från elproduktionen, eftersom naturgaskraftverk (och i ännu högre grad solcellsanläggningar) ger lägre utsläpp än brunkolkraftverk, vilket innebär att koldioxidutsläppen från och med 2026 blir mindre än i början av omstruktureringsperioden.

(77)

Under omstruktureringsperioden planerar CE Oltenia dessutom att genomföra följande miljöskyddsinvesteringar: i) insatser för att höja deponierna för slagg och aska, och ii) insatser för att minska utsläppen av kväveoxider, svaveldioxid och stoft från rökgaser till de gränser som fastställs i den nationella lagstiftningen.

(78)

Den fjärde pelaren i planen avser finansiella åtgärder, som framför allt omfattar banklånekostnader och kostnader i samband med inrättandet av företag för särskilda ändamål. Finansieringskostnaderna (avgifter och ränta) för befintliga lån för perioden 2021–2026 skulle uppgå till […] euro. För perioden 2022–2025 har utgifterna för räntor och avgifter i samband med avtalade krediter höjts jämfört med den ursprungliga omstruktureringsplanen, vilket återspeglar höjda räntor på tidigare lån. Omstruktureringskostnaderna omfattar även […] euro i räntor för nya lån som ska betalas under omstruktureringsperioden. En annan kostnadskategori i de finansiella åtgärderna rör inrättandet av företag för särskilda ändamål och omfattar kostnader för genomförbarhetsstudier, förvärv av bygglov, miljötillstånd och tekniska anslutningsgodkännanden.

(79)

Enligt Rumänien skulle omstruktureringskostnaderna i samband med genomförandet av omstruktureringsåtgärderna och de kostnader som förväntas uppstå under omstruktureringsperioden 2021–2026 uppgå till 3,94 miljarder euro, inklusive ersättning till investerare. Av dessa rör cirka 1,52 miljarder euro anläggningen av solcellsparker och naturgasdrivna kraftverksblock samt renovering och modernisering av mikrovattenkraftverket, cirka 48 miljoner euro nedläggning av brunkolsbaserad produktionskapacitet eller bevarande av denna som reserv, cirka 210 miljoner euro investeringar i omsättningstillgångar (t.ex. investeringar i återställande av gammal utrustning), cirka 67 miljoner euro organisatoriska åtgärder och ledningsåtgärder (varav merparten för omfördelning av personalen), cirka 1,77 miljarder euro förvärv av utsläppsrätter, cirka 60 miljoner euro finansieringsåtgärder (i huvudsak lån), samt cirka 259 miljoner euro likvida medel för att täcka den miniminivå av löpande utgifter som krävs för driften av företagets verksamhet.

(80)

Den rumänska staten ska stödja omstruktureringen av CE Oltenia med upp till cirka 1,76 miljarder euro, vilket sker i form av ett bidrag motsvarande 1 090 miljoner euro, en statlig garanti för ett lån på 195,8 miljoner euro, ett kapitaltillskott motsvarande 226 miljoner euro (i rumänska lei) samt omvandlingen av ett undsättningslån till ett bidrag till ett belopp av cirka 251 miljoner euro (se skäl 27). Ytterligare 895,3 miljoner euro i stöd ska enligt planen betalas ut från moderniseringsfonden (45), under förutsättning att Rumänien lämnar in motsvarande investeringsförslag och dessa i förekommande fall bekräftas av Europeiska investeringsbanken eller moderniseringsfondens investeringskommitté. Det totala planerade omstruktureringsstödet till CE Oltenia skulle därmed uppgå till 2 658,1 miljoner euro, varav 492 miljoner euro redan har beviljats (251 miljoner euro i undsättningsstöd och ett bidrag på 241 miljoner euro som utgör en del av bidraget på 1 090 miljoner euro, se skäl 28).

(81)

Moderniseringsfonden skiljer mellan prioriterade investeringar och icke-prioriterade investeringar. När det gäller prioriterade investeringar kan upp till 100 % av de relevanta kostnaderna finansieras genom moderniseringsfonden, med förbehåll för tillämpliga regler om statligt stöd, medan upp till 70 % av de relevanta kostnaderna vid icke-prioriterade investeringar kan täckas av fonden, med förbehåll för tillämpliga regler om statligt stöd och förutsatt att de återstående kostnaderna finansieras från privata källor. Under förutsättning att Europeiska investeringsbanken bekräftar investeringarnas status (som prioriterade/icke-prioriterade) på grundval av officiella inlagor kan investeringarna i de två naturgasdrivna kraftverksblocken på 850 MW i Ișalnița och 475 MW i Turceni betraktas som icke-prioriterade investeringar, medan investeringarna i de åtta solcellsparkerna kan betraktas som prioriterade investeringar.

(82)

För att kunna ge en tillräcklig kompensation för omstruktureringsstödet och höja ersättningen för det statliga stödet har de rumänska myndigheterna utfäst sig att avyttra en tillräckligt stor andel av den rumänska statens aktieinnehav i CE Oltenia före omstruktureringsperiodens slut 2026. Aktierna ska avyttras genom ett aktieerbjudande till allmänheten som utformas så att det leder till högsta möjliga ersättning för staten. Antalet aktier som i slutänden säljs ska fastställas när försäljningsprocessen inleds och med hänsyn till strukturen i de företag för särskilda ändamål som ska inrättas och förfarandena för att minska och öka aktiekapitalet. Under alla omständigheter bör avyttringen av aktier vara tillräcklig för att kompensera det statliga bidraget till omstruktureringsplanen, vilket innebär en ägarandel på minst 20 %.

(83)

När det gäller åtagandet om att minska den rumänska statens deltagande i CE Oltenia (skäl 82) förklarade Rumänien vidare att den rättsakt som ska ligga till grund för försäljningen är ett regeringsbeslut om godkännande av en privatiseringsstrategi genom försäljning av den rumänska statens aktieinnehav i CE Oltenia. När beslutet har antagits ska en konsult väljas ut för att genomföra de olika stegen i processen, som ska inledas 2024 för att kunna slutföras före utgången av 2026.

(84)

Rumänien lämnade en värderingsanalys som tagits fram av PricewaterhouseCoopers (PwC) för att uppskatta marknadsvärdet av de 20 % av aktierna i CE Oltenia som staten ska avyttra före utgången av 2026. Värderingen bygger på intäktsmetoden, närmare bestämt nuvärdemetoden (diskonterad kassaflödesmetod), eftersom den återspeglar de särskilda förutsättningar för CE Oltenias verksamhet som kan förväntas efter genomförandet av omstruktureringsplanen. Enligt värderingsanalysen uppskattades marknadsvärdet på 20 % av aktierna i CE Oltenia den 31 december 2026 till preliminärt […] euro i grundscenariot […] eller […] euro i det alternativa scenariot (med förväntade kassaflöden under hela driftsperioden (dvs. 30 år), ej bestående). När omstruktureringsplanen väl genomförts skulle detta belopp utgöra en kompensation i efterhand till staten för stödet till CE Oltenia.

(85)

Rumänien redogjorde för källorna till CE Oltenias eget bidrag till omstruktureringskostnaderna, vilket uppgick till 1,98 miljarder euro. Av detta belopp skulle 1 275 miljoner euro komma från elförsäljning på Opcom-marknaden och via andra befintliga kanaler (varav 315 miljoner euro baserat på avtal med en löptid på över ett år), upp till 350 miljoner euro från banklån, 250 miljoner euro från investerare i företagen för särskilda ändamål och 104 miljoner euro i form av CE Oltenias naturabidrag till företagen för särskilda ändamål.

(86)

Den största delen av det egna bidrag som Rumänien föreslår kommer från elförsäljning på inhemska marknadssegment som förvaltas av marknadsoperatören (Opcom) eller den systemansvariga för överföringssystemet (Transelectrica): dagen före- och intradagsmarknader, konkurrensutsatta anbudsförfaranden/upphandlingar, reglerade marknader eller balansmarknader.

(87)

Rumänien uppskattar att intäkterna från elförsäljningen som en del av det egna bidraget skulle uppgå till 1 275 miljoner euro för perioden 2021–2025, varav 574 miljoner euro redan har betalats in för elförsäljning under 2021.

(88)

CE Oltenia har även förhandlat om energiköpsavtal med ett målvärde på […] euro. Trots att flera villkorsförteckningar för potentiella energiköpsavtal undertecknades i mitten av juni 2021 har dock inga energiköpsavtal ingåtts. Eftersom de energiköpsavtal som enligt planen skulle ingås inte har förverkligats, bland annat på grund av att denna typ av avtal för närvarande inte är tillåtna enligt rumänsk lagstiftning, ingår de inte i det egna bidrag som Rumänien föreslår.

(89)

Den ursprungliga omstruktureringsplanen byggde på en försäljning av tillgångar utanför kärnverksamheten som förväntades ge ett eget bidrag på 2 miljoner euro. Försäljningsförfarandet för dessa tillgångar har dock ännu inte inletts, och i den ändrade omstruktureringsplanen ingår inte någon sådan försäljning som en källa till det egna bidraget.

(90)

Som eget bidrag ingår enligt den ändrade omstruktureringsplanen även företag för särskilda ändamål, som ska inrättas tillsammans med andra aktörer för gemensamma investeringar i ny gas- och solcellsbaserad produktion (se skäl 110 och följande). Investerarnas sammanlagda bidrag till aktiekapitalet i […] företag för särskilda ändamål uppgår till cirka […] euro, vilket tillsammans med de totala kapitalutgifter på […] euro som ska finansieras av investerare innebär ett totalt kapitaltillskott från investerare på […] euro. Investerarnas bidrag till kostnaderna i samband med nya kraftverk är tänkt att kompletteras med finansiering från moderniseringsfonden, under förutsättning att Rumänien lämnar in motsvarande investeringsförslag och dessa i förekommande fall bekräftas av Europeiska investeringsbanken eller moderniseringsfondens investeringskommitté, samt genom bankfinansiering och finansiering från CE Oltenia.

(91)

CE Oltenia ska lämna naturabidrag till aktiekapitalet hos företagen för särskilda ändamål till ett sammanlagt belopp av cirka 104 miljoner euro i form av materiella och immateriella tillgångar som består av mark, befintliga anslutningar till el- och gasnät samt genomförbarhets- och lösningsstudier för anslutningar till nät, befintliga försörjningstjänster, logistikanläggningar med mera. Beloppet bygger på en värdering från PwC och har bekräftats och godkänts som ett rimligt bidrag från CE Oltenia av (utvalda) investerare i de projekt som ska genomföras genom företag för särskilda ändamål.

(92)

Finansieringen av gaskombiverksprojekten i Ișalnița och Turceni kommer att anskaffas genom […] och […], som tillsammans ska leda ett finanskonsortium med en total insats på […] euro (46). Finansieringen av anläggningen och driften av åtta solcellsparker ska anskaffas genom ett finanskonsortium under ledning av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), som har samlat fem affärsbanker som anmält sitt intresse att erbjuda ett syndikerat lån på […] euro (47). Det finns ännu inga undertecknade låneavtal för bankfinansieringen av varken gaskombiverks- eller solcellsprojekten, och bankerna har hittills uttryckt sitt intresse genom att underteckna preliminära avtalsvillkor (48). I de avtalsvillkor som undertecknats av finanskonsortiernas ledare och i de andra bankernas intresseanmälningar för att delta i konsortierna anges att all finansiering från bankerna sker på villkor att CE Oltenias omstruktureringsplan godkänns av kommissionen. Rumänien informerade kommissionen om att CE Oltenia har för avsikt att ta banklån till ett belopp på högst […] euro, trots bankernas intresse att tillhandahålla ett högre finansieringsbelopp för gaskombiverks- och solcellsprojekten ([…] euro).

(93)

Minoritetsaktieägaren Fondul Proprietatea (skäl 7) ska bidra till CE Oltenias omstrukturering genom att absorbera en del av den balanserade förlusten i form av en kapitalminskning. Den balanserade förlusten uppgick den 31 december 2020 till cirka 345 miljoner euro (1 710 miljoner rumänska lei). Förlusten kommer att minska till cirka 100 miljoner euro (493 miljoner rumänska lei) till följd av omvandlingen av undsättningsstödet på 1 217 miljoner rumänska lei (motsvarande ca 251 miljoner euro) från lån till bidrag. Den bokförda förlusten, som är ett balanserat ackumulerat underskott, ska täckas genom en minskning av aktiekapitalet som delas proportionerligt av alla aktieägare.

(94)

Minskningen av aktiekapitalet ska följas av en ökning av aktiekapitalet på cirka […] euro, vilket skulle späda ut Fondul Proprietateas deltagande i CE Oltenia från […] % till omkring […] %. Ett samförståndsavtal mellan CE Oltenia, Fondul Proprietatea och energiministeriet om detta undertecknades den 21 december 2021 för att säkerställa att Fondul Proprietatea röstar för en sådan ökning, eftersom det enligt CE Oltenias bolagsordning krävs en majoritet på 90 % av aktieägarnas röster för att öka aktiekapitalet.

(95)

Den ändrade omstruktureringsplanen har förlängts från fem till sex år för att återspegla tidsplanen för att fasa ut de brunkolsbaserade enheterna och tidpunkten för idrifttagningen av den gasbaserade produktionskapaciteten. Även om omstruktureringsplanen omfattar perioden från början av 2021 till slutet av 2026 sträcker sig därför CE Oltenias ekonomiska prognoser fram till 2030.

Tabell 3

Utvalda ekonomiska uppgifter från den ändrade omstruktureringsplanen för perioden 2021–2026, med utsikter fram till 2028

(96)

Försäljningen av el utgör den viktigaste ekonomiska inkomstkällan för CE Oltenia och bidrar historiskt (2017–2020) till cirka 85 % av företagets totala rörelseintäkter. Företagets uppskattning baseras på antaganden om installerad kapacitet, antal drifttimmar/genomsnittlig energiutnyttjningsfaktor, egen teknisk förbrukning, elförsäljningsvolym per marknadssegment och genomsnittligt försäljningspris inom varje segment.

(97)

Elproduktionen från den installerade brunkolsbaserade kapaciteten beräknas minska från […] 2021 till […] 2025 och till […] 2026, medan produktionen från mikrovattenkraftverket och solcellsparkerna uppskattas till […] från och med […], och den el som produceras av gaskraftverken uppskattas till […] vid utgången av 2026, efter idrifttagandet i mitten av 2026. Under perioden efter omstruktureringen (från 2027 och framåt) kommer elproduktionen från dessa energikällor (i stället för brunkol) att uppgå till […].

(98)

Vid omstruktureringsperiodens slut 2026 kommer elförsäljningen per produktionskälla endast att uppgå till […], fördelat på […] från brunkol, […] från förnybara energikällor och […] från gasbaserade anläggningar. Det bör noteras att […] är ett exceptionellt år för CE Oltenia på grund av […], men samtidigt kommer gaskraftverken att tas i drift […]. […] kommer därför att vara det första året utan brunkolsbaserad produktion och med full produktionskapacitet från gasbaserade anläggningar och anläggningar baserade på förnybar energi. Den totala produktionen kommer att uppgå till […] år […], jämfört med […] år […], och rörelseintäkterna kommer att öka till […] euro år […], jämfört med […] euro år […].

(99)

Intäkterna per marknadssegment 2021 utgörs av försäljning på Opcom-marknaden (61 %), försäljning på dagen före-marknaden (34 %), följt av balansmarknaden (5 %). År 2024, när intäkterna från förnybara energikällor börjar strömma in, sker en minskning med 6 % på Opcom-marknaden, som kompenseras genom en ökning under topplastperioder på dagen före-marknaden (där elen från solcellsparkerna antas handlas), där elen handlas till priser som ligger […]–[…] % högre än det genomsnittliga årspriset. CE Oltenia förväntar sig också att genomsnittspriset på el kommer att ha ökat med […] % 2026 jämfört med 2021.

(100)

Som framgår av tabell 3 förväntas rörelsekostnaderna överstiga rörelseintäkterna fram till och med 2025, främst på grund av de ökade kostnaderna för utsläppsrätter. Den ändrade omstruktureringsplanen togs fram i juni 2021 med antagandet att genomsnittspriset för utsläppsrätter 2021 skulle ligga på 44 euro/ton och nå 63 euro/ton 2026. Kostnaderna för utsläppsrätter under 2021 utgör 37 % av CE Oltenias totala rörelsekostnader. Uppgifterna för den långsiktiga femårsprognosen ska jämföras med genomsnittspriset på utsläppsrätter för femårsperioden 2017–2021, som låg på 27,05 euro/ton.

(101)

Den 21 december 2021 lämnade Rumänien in en känslighetsanalys som återspeglar de ökade elpriserna under de föregående månaderna 2021 och de ytterligare prisökningarna för utsläppsrätter, där 80 euro/ton användes som genomsnittspris för utsläppsrätter. Detta ledde till en ökning av kostnaderna för EU:s utsläppshandelssystem till […] euro för perioden 2021–2026, jämfört med […] euro för samma period enligt omstruktureringsplanen från juni 2021.

(102)

Enligt Rumänien, vilket också bekräftas av känslighetsanalysen, kommer den kraftiga ökningen av kostnader för utsläppsrätter under de sista månaderna 2021 delvis att uppvägas av en höjning av stödbeloppet och framför allt av en kraftig ökning av elpriserna som leder till högre intäkter. Rumänien betonade att 75 % av de avtalsbaserade intäkterna för perioden 2021–2025 baseras på rörliga priser, vilket innebär att CE Oltenia skulle kunna justera upp det elpris som anges i avtalen om kostnaderna för utsläppsrätter skulle öka ytterligare. Endast 25 % av de totala intäkterna från elförsäljningen baseras på avtal med fast pris. Huvuddelen av avtalen löper ut senast i juni 2022, vilket innebär att CE Oltenia därefter på ett mer flexibelt sätt kan styra sina leveranser och ta hänsyn till ändrade produktionskostnader under omstruktureringsperioden.

(103)

En betydande del av rörelsekostnaderna utgörs av personalkostnader, som ska minska från […] euro 2021 till […] euro 2026. Den successiva minskningen av personalkostnaderna ligger i linje med CE Oltenias åtagande att minska sin personal med […] % före utgången av 2026. Från och med 2026 kommer företagets totala årliga rörelsekostnader att bli lägre på grund av det minskade antal utsläppsrätter som behöver köpas när elproduktionen från fossila bränslen ersätts med anläggningar baserade på förnybara energikällor och gas, som i det senare fallet är mindre koldioxidintensiva än de brunkolsbaserade (skäl 76).

(104)

Som framgår av tabell 3 kommer företaget fram till 2025 att ha ett negativt rörelseresultat före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (EBITDA), men positiva nettoresultat (med undantag för 2022). Från och med 2026, när utfasningen av den brunkolsbaserade kapaciteten förväntas äga rum, kommer CE Oltenia att börja rapportera positiva EBITDA och positiva kassaflöden. Enligt den känslighetsanalys som lämnades in i december 2021 kommer nettoresultat och EBITDA att vara positiva från och med 2026.

(105)

Mot slutet av omstruktureringsperioden 2026 förväntar sig CE Oltenia även uppnå en avkastning på eget kapital på […] % för perioden 2025–2026, som antas öka ytterligare under perioden efter omstruktureringen när stödmottagaren inte längre belastas av de höga kostnaderna för utsläppsrätter. Avkastningen ligger långt över CE Oltenias kostnader för eget kapital, som uppgår till […] % (49). Avkastningen på sysselsatt kapital kommer att uppgå till […] % 2026. Skuldsättningsgraden och EBITDA-räntetäckningsgraden skulle år 2026 vara […] respektive […].

(106)

De rumänska myndigheterna har även lämnat prognoser för ett pessimistiskt scenario som bygger på mer negativa antaganden: i) en minskning av elpriserna med 5 %, ii) en ökning av inköpskostnaderna för gas med 5 %, och iii) en ökning av kostnaderna för utsläppsrätter med 5 %. Dessa prognoser skulle leda till positiva nettointäkter, en positiv avkastning på eget kapital och ett positivt EBITDA i slutet av 2026. Skuldsättningsgraden skulle vara […] och EBITDA-räntetäckningsgraden skulle nå […].

(107)

Rumänien föreslår följande åtgärder från CE Oltenias sida för att begränsa snedvridningen av konkurrensen: i) nedläggning av brunkolsbaserade elproduktionsenheter och brunkolsgruvor (skäl 70) och bildande av ett ”brunkolsdotterbolag” (skäl 108), ii) inrättande av företag för särskilda ändamål för nya investeringar (skälen 110–113), och iii) avknoppning av verksamhet i Craiova (skälen 116–117).

(108)

I omstruktureringsplanen ingår en utfasning av brunkol genom nedläggning av brunkolsbaserade elproduktionsenheter och brunkolsgruvor (se skälen 70–73). Rumänien har som åtgärd för att begränsa snedvridningen av konkurrensen föreslagit nedläggning av brunkolsbaserade enheter och motsvarande brunkolsgruvor, men medger samtidigt att ingen av de befintliga enheter som drivs av CE Oltenia är lönsamma baserat på de nya antagandena om priserna på utsläppsrätter.

(109)

I samband med brunkolsutfasningen har de rumänska myndigheterna åtagit sig att skapa ett särskilt dotterbolag till CE Oltenia (brunkolsdotterbolaget), som kommer att omfatta och driva de av CE Oltenias befintliga brunkolsbaserade elproduktionsenheter och relaterade tillgångar som inte är tänkta att övergå till gas eller förnybara energikällor. Brunkolsdotterbolagets bokföring kommer att vara tydligt åtskild från CE Oltenias bokföring. Den brunkolsbaserade kapaciteten ska minska med tiden och så småningom fasas ut i linje med den nationella tidsplanen för utfasning av brunkol. De rumänska myndigheterna har vidare utfäst sig att inleda processen med att bilda brunkolsdotterbolaget efter att kommissionen godkänt CE Oltenias omstruktureringsplan och att slutföra den före omstruktureringsperiodens slut, enligt följande preliminära tidsplan: besluta om att inleda avknoppningen av brunkolsverksamheten senast i februari eller mars 2023, utarbeta projektet för avknoppningen senast i mars eller april 2023, samt genomföra avknoppningen senast i september eller oktober 2023. De rumänska myndigheterna har under alla omständligheter åtagit sig att bilda brunkolsdotterbolaget före omstruktureringsperiodens slut, dvs. före utgången av 2026. Bildandet av brunkolsdotterbolaget kommer att genomföras med hänsyn till det ömsesidiga beroendet i förhållande till andra åtgärder i omstruktureringsplanen, såsom kapitaltransaktioner (ökning/minskning av aktiekapitalet, avknoppning av Craiova II) eller inrättandet av företag för särskilda ändamål för nya investeringar.

(110)

Enligt omstruktureringsplanen kommer företag för särskilda ändamål att skapas för två nya gasbaserade och åtta nya solcellsbaserade projekt för elproduktion, med ett företag för särskilt ändamål per projekt. Enligt Rumänien kommer inrättandet av dessa företag att öka konkurrensen genom att nya konkurrenter kan skapas.

(111)

I syfte att hitta medinvesterare till nya projekt (baserade på gas och förnybara energikällor) genom företag för särskilda ändamål genomförde Rumänien ett marknadssamråd (den bindande fasen inleddes i oktober 2021). Tre bindande anbud mottogs innan tidsfristen löpte ut den 6 december 2021, närmare bestämt från Tinmar Energy SA (Tinmar Energy), OMV Petrom SA (OMV Petrom) och Electrica. Efter att ha utvärderat anbuden valdes Tinmar Energy och OMV Petrom ut och tilldelades nio av de tio projekt som skulle genomföras genom företag förs särskilda ändamål. Inget anbud mottogs för gaskombiverket i Ișalnița.

(112)

Tinmar Energy är en privat rumänsk leverantör av el, naturgas och oljeprodukter. Företaget äger 13 solcellsparker med en installerad kapacitet på 75 MW och har planer på att öka sin portfölj ytterligare. OMV Petrom är ett integrerat olje-, gas- och kemiföretag som ingår i den österrikiska OMV-koncernen och är ett av Rumäniens största företag med internationell verksamhet. Det äger och driver 860 MW av gaskombiverkskapaciteten och planerar att investera i 1 GW förnybar energi.

(113)

OMV Petrom valdes ut som vinnande anbudsgivare för fyra solcellsprojekt (Ișalnița, Tismana Rosia Rovinari, Tismana 1 TPP Rovinari och Rovinari Est) och kommer att bidra med 50 % av aktiekapitalet i respektive företag för särskilt ändamål medan CE Oltenia kommer att stå för resterande 50 %. Tinmar Energy SA valdes ut för ett naturgasprojekt (Turceni CCGT) och fyra solcellsprojekt (Rovinari, SE Turceni, Pinoasa SE Rovinari och Bohorelu SE Rovinari) och kommer att bidra med 55 % av aktiekapitalet i respektive företag (CE Oltenia kommer att stå för resterande 45 %).

(114)

Investerarnas bidrag till aktiekapitalet i de nio företagen för särskilda ändamål uppgår till omkring […] euro. Investerarnas andel av aktiekapitalet i företagen kommer att variera mellan 50 % och 55 %. Tillsammans med de sammanlagda kapitalutgifterna på […] euro som ska finansieras av investerare kommer investerarnas totala kapitaltillskott till de nio företagen att uppgå till […] euro.

(115)

Det inkom inget anbud för gaskombiverksprojektet i Ișalnița, främst på grund av osäkerheten kring den potentiella finansieringen från moderniseringsfonden, men flera anbudsgivare uttryckte ett starkt intresse och Rumänien signalerade att anbudsförfarandet för detta projekt skulle återupptas. Rumänien förväntar sig att projektet kommer att stödjas genom finansiering från moderniseringsfonden och planerar att återuppta anbudsförfarandet. Den totala investeringskostnaden uppgår till […] euro, varav finansieringen från moderniseringsfonden förväntas täcka 50 % ([…] euro), förutsatt att Rumänien lämnar in motsvarande investeringsförslag och dessa bekräftas av moderniseringsfondens investeringskommitté. Om en privat investerare skulle bidra till gaskombiverksprojektet i Ișalnița förväntas det ge ett ytterligare bidrag på […] euro till aktiekapitalet i motsvarande företag för särskilt ändamål och ytterligare […] euro till investeringsutgifter från investeraren. Återstoden kommer att finansieras genom ett banklån. Om det saknas intresse från privata aktörer kommer CE Oltenia att stå för hela det återstående beloppet, som kommer att finansieras genom ett banklån. Eftersom det är osäkert om någon anbudsgivare kommer att väljas ut och bidra till projektet, föreslår Rumänien som eget bidrag från investerare bara bidraget till de nio företagen för särskilda ändamål på […] euro.

(116)

Enligt omstruktureringsplanen ska kraftvärmegruppen S.E. Craiova II (som levererar värme till staden Craiova) avknoppas och överföras till kommunen Craiova. CE Oltenia är den enda ekonomiska aktör som levererar värme i kommunen Craiova i distriktet Dolj. CE Oltenias bolagsstämma godkände en (partiell) avknoppning av Craiova II i augusti 2021, och genomförandet av transaktionen följer en tydlig tidsplan med ett slutdatum i mitten av maj 2022. Under alla omständigheter ska avknoppningen kunna vara genomförd senast i juni 2022.

(117)

Enligt Rumänien ska utkontrakteringen av Craiova II betraktas som en åtgärd för att begränsa snedvridning av konkurrensen, eftersom den kommer att skapa en livskraftig konkurrent på elmarknaden med en kapacitet på 120 MW.

(118)

Rumänien utfäste sig även att säkerställa att stödmottagaren avstår från att i) förvärva aktier i ett företag under omstruktureringsperioden, utom när det är nödvändigt för att säkerställa den långsiktiga lönsamheten och på villkor att kommissionen ger sitt godkännande, och ii) avstå från att göra reklam för statligt stöd som en konkurrensfördel när företaget marknadsför sina produkter och tjänster.

(119)

Kommissionen kommer först att bedöma om de åtgärder som ska vidtas för att finansiera CE Oltenias omstruktureringsplan så som anges i skäl 27 utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget och, om så är fallet, om sådant stöd är lagligt och förenligt med den inre marknaden.

(120)

I artikel 107.1 i EUF-fördraget fastställs följande: ”Om inte annat föreskrivs i fördragen, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.”

(121)

För att en åtgärd ska betraktas som stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget krävs därför att följande kumulativa villkor uppfylls: i) åtgärden måste kunna tillskrivas staten och finansieras med statliga medel, ii) åtgärden måste medföra en fördel för mottagaren, iii) fördelen måste vara selektiv, och iv) åtgärden måste snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna.

(122)

Som anges i skäl 31 i beslutet om undsättningsstöd skulle lånet på 251 miljoner euro till CE Oltenia beviljas av finansministeriet med medel som satts in på dess valutakonto, som har öppnats hos Rumäniens centralbank för att genomföra en undantagsförordning från Rumäniens regering. Undsättningslånet kunde därför tillskrivas staten och omfattade statliga medel. Som en del av omstruktureringsstödet kommer undsättningslånet att omvandlas till ett bidrag som kommer att tillhandahållas av staten och finansieras via statsbudgeten.

(123)

I enlighet med (utkastet till) undantagsförordningen om inrättande av den rättsliga ramen för beviljande av statligt stöd till omstruktureringen av CE Oltenia SA kommer finansieringen av bidragen, kapitalökningen (skäl 30) och lånen att tillhandahållas av finansministeriet eller energiministeriet och komma från statsbudgeten, och även den statliga garantin för lån från Rumäniens export- och importbank Eximbank SA (skäl 29) kommer att beviljas av finansministeriet på uppdrag av staten och för staten räkning. Det bidrag från april 2021 på 241 miljoner euro som redan har tillhandahållits omfattade också medel från statsbudgeten och beslutades genom regeringens undantagsförordning nr 21/2021, med senare ändringar och kompletteringar.

(124)

När det gäller bidraget från moderniseringsfonden (skäl 27) omfattar det statliga medel, eftersom moderniseringsfondens budget delvis utgörs av ytterligare utsläppsrätter från utvalda medlemsstater, däribland Rumänien (skäl 80). Detta bidrag kan dessutom endast beviljas under förutsättning att Rumänien lämnar in motsvarande investeringsförslag och att dessa bekräftas av Europeiska investeringsbanken eller av moderniseringsfondens investeringskommitté (skäl 90). De rumänska myndigheterna har i detta sammanhang rätt att besluta om valet av investeringsförslag som ska lämnas in till fonden, och medlen från moderniseringsfonden kontrolleras av Rumänien när de väl har överförts. Mot bakgrund av ovanstående omfattar finansieringen från moderniseringsfonden statliga medel som kan tillskrivas staten.

(125)

Kommissionen drar därför slutsatsen att de åtgärder som anges i skäl 27 omfattar statliga medel och att beslutet att bevilja åtgärderna kan tillskrivas staten.

(126)

Kommissionen konstaterar att Rumänien har anmält åtgärderna som statligt stöd. Denna anmälan fritar inte kommissionen från ansvaret att själv undersöka om åtgärderna medför statligt stöd, och i synnerhet om de gynnar stödmottagaren, dvs. huruvida en marknadsaktör som innehar aktier och som befinner sig i en situation som ligger så nära som möjligt den situation som Rumänien befinner sig i inte skulle ha fattat ett liknande beslut och inte skulle ha beviljat samma åtgärder till samma villkor, utan att beakta eventuella förmåner som staten i denna situation kan förvänta sig i egenskap av offentlig myndighet (50).

(127)

Kommissionen måste undersöka om åtgärderna utgör statligt stöd genom att de ger stödmottagaren en ekonomisk fördel (51). Förekomsten av en sådan fördel kan härledas till det faktum att stödmottagaren inte kan erhålla tillräckligt med kapital eller få lånefinansiering (skäl 92) på marknadsvillkor utan offentligt stöd.

(128)

Åtgärderna kommer att hjälpa CE Oltenia att finansiera sin fortsatta verksamhet och genomföra sin omstruktureringsplan genom att ge företaget tillgång till finansiering som det, med tanke på dess specifika situation och de rådande omständigheterna, inte har kunnat erhålla på marknaden. Framför allt utgörs en stor del av omstruktureringsstödet av direkta ersättningsfria bidrag från staten som inte skulle vara tillgängliga på marknaden. Även om CE Oltenia har kunnat dra till sig viss marknadsfinansiering i form av bidrag från investerare till företag för särskilda ändamål (skäl 90) och bankfinansiering (skäl 92), skulle detta inte vara tillräckligt för att genomföra den övergång till gas och förnybara energikällor som krävs för stödmottagarens långsiktiga lönsamhet. Mot den bakgrunden är det tveksamt om stödmottagaren skulle kunna dra till sig samma marknadsfinansiering utan offentlig finansiering av företagen för särskilda ändamål för nya investeringar.

(129)

På liknande sätt kommer Rumänien att tillhandahålla finansiering till CE Oltenia genom instrument för kapitaltillskott och garantier som också skulle kunna tillhandahållas av en aktieägare i motsvarande ställning, men dessa kombineras i ett enda ingripande med stödinstrument som inte finns tillgängliga på de finansmarknader som anges i (utkastet till) undantagsförordningen om inrättande av den rättsliga ramen för beviljande av statligt stöd till omstruktureringen av CE Oltenia SA, liksom med det potentiella bidraget från moderniseringsfonden och med en förlängning av ett undsättningslån som inbegriper stöd.

(130)

Även om kombinationen av instrument totalt sett ger kompensation och potentiella fördelar via det statliga aktieinnehavet, innebär de förväntade förlusterna i början av omstruktureringsperioden att den sammanlagda avkastningen inte kan anses vara marknadsmässig. De anmälda åtgärderna utgör delar av ett och samma ingripande från staten: För det första fastställs statens ökning av aktiekapitalet, garantier och bidrag helt och hållet i en enda rättsakt och ska antas samtidigt, även om genomförandet kan ske under olika tidsperioder. För det andra kan bedömningen av avkastningen från aktierna eller garantierna inte göras utan hänsyn till ersättningsfria och icke återbetalningspliktiga bidrag, vilket gör att den kompensation som Rumänien skulle kunna förvänta sig från garantin och kapitaltillskottet betraktade för sig minskar till en icke marknadsmässig nivå. Den offentliga finansieringen är inte heller förenlig med en aktieägares marknadsmässiga beteende, eftersom ingripandet sammantaget bygger på olika skäl som är främmande för en investerare på marknaden, så som beskrivs i (utkastet till) undantagsförordning om inrättande av den rättsliga ramen för beviljande av statligt stöd till omstruktureringen av CE Oltenia SA, och inte på förhandsbedömningar av huruvida staten erhåller en tillräcklig avkastning. Bland de skäl som Rumänien anför i utkastet till förordning anges bland annat att eftersom CE Oltenia är den största ekonomiska aktören i Olteniaregionen skulle arbetslösheten kunna öka och levnadsvillkoren i lokalsamhällena försämras om verksamheten upphörde, och att det är mycket sannolikt att det nationella energisystemet skulle störas allvarligt och stora sociala svårigheter uppstå i samhällena i Olteniaregionen om CE Oltenia inte erhöll den finansiering som krävs för omstrukturering av verksamheten.

(131)

Kommissionen drar därför slutsatsen att åtgärderna medför en ekonomisk fördel för CE Oltenia i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(132)

Åtgärderna kommer endast att beviljas till förmån för CE Oltenia. Som domstolen har fastslagit (52) innebär fastställandet av en ekonomisk fördel i fråga om individuellt stöd att det i princip är möjligt att presumera att en åtgärd är selektiv. Detta är fallet oavsett om det finns aktörer på de relevanta marknaderna som befinner sig i en jämförbar situation. Även om Rumänien fortfarande kan ge statligt stöd till andra energileverantörer som konkurrerar med CE Oltenia ingår de anmälda åtgärderna under alla omständigheter inte i en mer omfattande allmän ekonomisk politik för att ge samma typ av stöd för särskilda ändamål till alla företag som befinner sig i en jämförbar rättslig och faktisk situation mot bakgrund av syftet med åtgärderna och är verksamma inom energisektorn eller andra ekonomiska sektorer, utan görs endast tillgängliga för CE Oltenia.

(133)

Kommissionen drar därför slutsatsen att åtgärderna är selektiva i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(134)

När ett stöd som en medlemsstat beviljar stärker ett företags ställning i förhållande till andra konkurrerande företag i handeln inom unionen måste stödet anses påverka denna handel. Det är tillräckligt att stödmottagaren konkurrerar med andra företag på en konkurrensutsatt marknad. Omständigheten att en bransch har liberaliserats på unionsnivå är i detta avseende tillräcklig för att visa stödens faktiska eller potentiella inverkan på konkurrensen, liksom deras inverkan på handeln mellan medlemsstaterna. CE Oltenia levererar el och i mindre utsträckning värme till konsumenter i Rumänien, och Rumänien har elöverföringsförbindelser med grannländerna. Elmarknaden är öppen för konkurrens inom unionen och för tillhandahållande av tjänster från en medlemsstat till en annan.

(135)

Åtgärderna kan således snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna.

(136)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att åtgärderna utgör statligt stöd till CE Oltenia i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(137)

Även om undsättningslånet, som nu kommer att omvandlas till ett bidrag för att stödja omstruktureringen, beviljades lagenligt, överlämnade Rumänien omstruktureringsplanen för CE Oltenia till kommissionen mer än sex månader efter det att beslutet om undsättningsstöd (skäl 32) meddelades den 24 februari 2020.

(138)

Rumänien beviljade även CE Oltenia ett bidrag på 241 miljoner euro i mars 2021 för att delvis täcka CE Oltenias kostnader för utsläppsrätter för 2020 när det formella granskningsförfarandet om omstruktureringsstöd till CE Oltenia pågick. Detta bidrag utgör en del av åtgärderna, närmare bestämt en del av bidraget på 1 090 miljoner euro för att delvis täcka kostnaderna för utsläppsrätter under perioden 2021–2026 (skäl 28).

(139)

Rumänien iakttog följaktligen inte den bestämmelse om genomförandeförbud som fastställs i artikel 108.3 i EUF-fördraget, och omstruktureringsstödet till förmån för CE Oltenia utgör därför olagligt statligt stöd.

(140)

Enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget kan stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner anses vara förenligt med den inre marknaden om det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

(141)

För att statligt stöd ska kunna anses vara förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget måste det således uppfylla två villkor: i) det måste vara avsett att underlätta utvecklingen av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, och ii) det får inte påverka handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. De två villkoren påverkar inte det faktum att de beslut som kommissionen antar med stöd av denna bestämmelse måste följa unionsrätten (53). I enlighet med det första villkoret undersöker kommissionen om stödet är avsett att underlätta utvecklingen av vissa näringsverksamheter. I enlighet med det andra villkoret väger kommissionen de positiva effekterna av det föreslagna stödet mot de negativa effekter som stödet kan ha på den inre marknaden (54).

(142)

Av anmälan och de uppgifter som har inhämtats under den formella granskningen av omstruktureringsstödet framgår det inte att omstruktureringsstödet, eller de villkor som är förbundna med det eller den näringsverksamhet inom elproduktion som underlättas genom stödet, kan utgöra en överträdelse av de relevanta bestämmelserna i unionsrätten. Kommissionen har inte sänt något motiverat yttrande till Rumänien om en eventuell överträdelse av unionsrätten eller inlett ett formellt förfarande i denna fråga som skulle ha samband med detta ärende. Kommissionen har inte heller mottagit några relevanta klagomål.

(143)

Kommissionen mottog information från tredje parter (skälen 49–58) som hävdade att det statliga stödet, de villkor som är förbundna med det eller med de näringsverksamheter som underlättas genom stödet kan strida mot unionsrätten. Tredje parter angav i synnerhet att CE Oltenia inte har efterlevt gränsvärdena för utsläpp (för kväveoxider, svaveldioxid, partiklar osv.) under de senaste åren.

(144)

Kommissionen anser att efterlevnaden av de tillämpliga utsläppsnormer som tredje parter hänvisar till kan särskiljas från och inte är oupplösligt knuten till vare sig stödet och de villkor som är förbundna med det eller till den utveckling av näringsverksamhet inom elproduktion som stödet avser. Förekomsten av lämplig teknik för att begränsa och undvika föroreningar innebär att det inte föreligger någon korrelation mellan utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid, partiklar eller andra skadliga föroreningar och elproduktion. Kommissionen anser därför att omstruktureringsstödet inte stöder en verksamhet som strider mot unionsrätten och att det inte är oupplösligt knutet till någon eventuell överträdelse av andra bestämmelser i unionsrätten. Omstruktureringsplanen innehåller dessutom investeringar som syftar till att förbättra anläggningarnas miljöprestanda genom att minska skadliga föroreningar (skäl 77). På grundval av tillgänglig information finns det inte något som tyder på att CE Oltenia skulle bryta mot sina skyldigheter i fråga om relevanta utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid, partiklar eller andra skadliga föroreningar, eller mot andra miljöbestämmelser.

(145)

Kommissionen bedömde vidare påståendet att omstruktureringsstöd till CE Oltenia för att täcka kostnaderna för utsläppsrätter skulle strida mot den princip om att förorenaren betalar som fastställs i artikel 191.2 i EUF-fördraget och i direktiv 2003/87/EG och som skulle ålägga verksamhetsutövarna att betala för den koldioxid som de släpper ut (skäl 57). Principen om att förorenaren betalar fastställs i artikel 191.2 i EUF-fördraget, enligt vilken unionens miljöpolitik ska bygga på principen att förorenaren ska betala och andra principer.

(146)

I ingressen till direktiv 2003/87/EG hänvisas till artikel 175.1 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nu artikel 192.1 i EUF-fördraget), där det förfarande fastställs som rådet följer för att besluta om vilka åtgärder unionen ska vidta för att uppnå de mål som anges i artikel 174 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nu artikel 191 i EUF-fördraget), som förutom principen om att förorenaren betalar även omfattade beaktande av de olikartade förhållandena inom unionens olika regioner och andra principer.

(147)

Påståendet från tredje parter skulle kunna tolkas som att direktiv 2003/87/EG indirekt tillämpar principen om att förorenaren betalar genom att koldioxid betraktas som en luftförorening då koncentrationen av koldioxid medför miljöproblem och de utsläppare av koldioxid som omfattas av direktivet måste bära kostnaderna för utsläppsrätter.

(148)

Påståendet bygger på antagandet att direktiv 2003/87/EG indirekt tillämpar principen om att förorenaren betalar och att denna tillämpning ska göras utan hänsyn till de regionala förhållanden som artikel 174 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nu artikel 191 i EUF-fördraget) också hänvisar till. Även om antagandet skulle vara korrekt bör det noteras att principen om att förorenaren betalar inte är en absolut och ovillkorlig princip som åsidosätter alla andra överväganden. Den måste vägas mot de övriga målen i direktiv 2003/87/EG, vars övergripande syfte är miljömålet att minska utsläppen från de sektorer som omfattas av direktivet till ett i förväg överenskommet utsläppstak. Kommissionen konstaterar att den påskyndade och garanterade nedläggningen av brunkolkraftverk och den delvisa ersättningen av dessa med energi från naturgas och solceller i det aktuella ärendet är relevanta för att uppnå miljömålet för utsläppshandelssystemet. Kommissionen konstaterar vidare att det även för företag som inte befinner sig i svårigheter finns stödmöjligheter som minskar prissignalen för koldioxidutsläpp, men som leder till utsläppsminskningar och andra miljöfördelar, såsom stöd för ny teknik. Trots att en del av de utsläppsrätter som CE Oltenia behöver kommer att finansieras av staten konstaterar kommissionen att företaget kommer att fortsätta att betala för en del av sina utsläppsrätter och därför ändå vara föremål för en prissignal för koldioxidutsläpp, eftersom utsläppsminskningar fortfarande gör det möjligt för företaget att minska sina koldioxidkostnader. Så snart stödmottagaren återgår till lönsamhet kommer den att åter få bära hela koldioxidkostnaden. Kommissionen anser därför inte att omstruktureringsstödet till CE Oltenia, som även omfattar en tillfällig och partiell finansiering av utsläppsrätter i enlighet med riktlinjerna för undsättning och omstrukturering, strider mot direktiv 2003/87/EG.

(149)

När det gäller synpunkterna från tredje parter om att statligt stöd inte kan beviljas för att täcka kostnaderna för att uppfylla utsläppsnormerna konstaterar kommissionen att den relevanta ramen för att bedöma om det anmälda omstruktureringsstödet till förmån för CE Oltenia är förenligt, är en bedömning på grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget så som den tolkats i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering, och inte de riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi som tredje parter hänvisar till (skäl 50). De senare riktlinjerna är inte tillämpliga på det anmälda omstruktureringsstödet, eftersom CE Oltenia är ett företag i svårigheter och omstruktureringsstöd inte utgör miljö- eller energistöd som måste uppfylla samma villkor för förenlighet (55). Även om statligt stöd för att uppfylla bindande lagstadgade normer inte skulle ha någon stimulanseffekt när det gäller stöd för miljöskydd (eftersom aktörer har tillräckliga incitament för att följa denna typ av bindande regler), kan sådant stöd vara nödvändigt för att möjliggöra en omstrukturering av ett företag som utan sådant stöd inte skulle ha kunnat täcka sina kostnader under den period som krävs för att genomföra omstruktureringen.

(150)

Undsättnings- eller omstruktureringsstöd kan enligt riktlinjerna för undsättning och omstrukturering användas för olika typer av kostnader, såsom driftskostnader eller kostnader för fullgörande av sociala skyldigheter eller miljökrav, inklusive kostnader för inköp av utsläppsrätter, vilket var fallet med det undsättningsstöd som CE Oltenia lagligen beviljades. I praktiken kan ett förenligt undsättnings- eller omstruktureringsstöd som öronmärkts för andra ändamål än betalning koldioxidrelaterade driftskostnader leda till att intäkter frigörs som företaget skulle kunna använda för att betala motsvarande utsläppsrätter, vilket i praktiken ger samma effekt som ett stöd som öronmärkts för sådana kostnader.

(151)

Omstruktureringsstödet kommer dessutom att stödja en övergång till mindre förorenande bränslen och får inte till följd att CE Oltenia saknar tillräckliga incitament för att följa miljöreglerna. Utan stödpaketet, inklusive den komponent som omfattar efterlevnad av miljölagstiftningen, kommer CE Oltenia att hastigt lämna marknaden utan att utvecklingen av elproduktionen i den region där CE Oltenia är verksamt skulle kunna skyddas på ett lämpligt sätt. Mot bakgrund av stödets tillfälliga karaktär, planen för att minska koldioxidutsläppen och de regionala förhållanden som även artikel 191 i EUF-fördraget hänvisar till, strider det aktuella omstruktureringsstödet inte mot artikel 191 i EUF-fördraget när det gäller principen om att förorenaren betalar.

(152)

Rumänien anser också att omstruktureringsstödet kan förklaras förenligt med den inre marknaden i enlighet med riktlinjerna för undsättning och omstrukturering.

(153)

Mot bakgrund av det berörda statliga stödets art och syfte och de rumänska myndigheternas synpunkter kommer kommissionen att bedöma om det planerade omstruktureringsstödet är förenligt med relevanta bestämmelser i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering. I riktlinjerna för undsättning och omstrukturering anger kommissionen på vilka villkor statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter kan anses vara förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget.

(154)

Vid bedömningen av om omstruktureringsstöd har en negativ inverkan på handelsvillkoren i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset utför kommissionen ett avvägningstest i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget och riktlinjerna för undsättning och omstrukturering. Om stödmottagaren är berättigad till omstruktureringsstöd gör kommissionen en avvägning mellan stödets positiva effekter och de negativa effekterna på konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna som det statliga stödet leder till. I denna bedömning tar kommissionen hänsyn till behovet av statligt ingripande, stödets lämplighet, proportionalitet och öppenhet, principen om att stöd endast får beviljas en gång och åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen, i enlighet med riktlinjerna för undsättning och omstrukturering.

(155)

För att vara berättigad till omstruktureringsstöd måste stödmottagaren vara ett företag i svårigheter enligt definitionen i avsnitt 2.2 i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering. Enligt punkt 20 i dessa riktlinjer anses ett företag vara i svårigheter om det utan statligt ingripande är nästan säkert att det kommer att lägga ner sin verksamhet på kort eller medellång sikt. Så är fallet om minst en av de omständigheter som beskrivs i punkt 20 a–d i riktlinjerna föreligger.

(156)

Som anges i beslutet att inleda förfarandet (56) och i beslutet om undsättningsstöd (57) har CE Oltenia sedan den 31 december 2019 uppfyllt kriterierna i nationell lagstiftning för att på begäran av sina fordringsägare bli föremål för ett kollektivt insolvensförfarande, eftersom 46 av CE Oltenias leverantörer åtminstone sedan den 31 december 2019 kunde ha begärt att ett insolvensförfarande skulle inledas. Som anges i skäl 22 har CE Oltenia inte förmåga att återbetala det beviljade undsättningslånet plus ränta, och i avsaknad av en omstruktureringsplan skulle företaget automatiskt försättas i likvidation. Följaktligen uppfyller CE Oltenia kriterierna i nationell lagstiftning för att på begäran av sina fordringsägare bli föremål för ett kollektivt insolvensförfarande och kan sedan 2019 betraktas som ett företag i svårigheter enligt punkt 20 c i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering.

(157)

Enligt punkt 21 i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering är ett nybildat företag inte berättigat till omstruktureringsstöd. Stödmottagaren i detta fall, CE Oltenia, är inte ett nybildat företag i den mening som avses i riktlinjerna, eftersom det bildades 2011 (se skäl 7), dvs. för mer än tre år sedan.

(158)

Enligt punkt 22 i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering är ett företag som ingår i eller håller på att tas över av en koncern i regel inte berättigat till omstruktureringsstöd, utom om det kan visas att det endast är det berörda företaget som är i svårigheter och att svårigheterna inte är en följd av en godtycklig kostnadsfördelning inom koncernen och att företagets svårigheter är så allvarliga att de inte kan åtgärdas inom koncernen.

(159)

CE Oltenias svårigheter beror främst på företagets egen affärsmodell och insatsbränslet för elproduktion mot bakgrund av konkurrenssituationen på den rumänska elmarknaden (skälen 23–26). CE Oltenia ingår inte i en större koncern och staten har ensam kontroll över företaget genom energiministeriet (skäl 7), vilket innebär att det är ett offentligt företag där staten utövar ensam kontroll genom ägarskap och finansiell medverkan (58). Av det förhållande att staten ensam utövar kontroll följer att allt finansiellt stöd från staten till CE Oltenia för att hjälpa företaget med dess svårigheter i det aktuella fallet skulle betraktas som stöd om det inte genomfördes på marknadsmässiga villkor. Även om svårigheterna endast berör CE Oltenia uppstår därför inte frågan om de är en följd av en godtycklig kostnadsfördelning inom en koncern och om de är så allvarliga att de inte kan åtgärdas inom koncernen.

(160)

På grundval av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att CE Oltenia är ett företag i svårigheter och berättigat till omstruktureringsstöd.

(161)

För att statligt stöd ska anses vara förenligt med den inre marknaden måste det enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner.

(162)

För att visa att omstruktureringsstöd är avsett att underlätta utvecklingen av sådana verksamheter eller regioner måste den medlemsstat som beviljar stödet visa att det syftar till att hindra sociala problem eller åtgärda ett marknadsmisslyckande. När det gäller omstruktureringsstöd konstaterar kommissionen, i enlighet med punkt 43 i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering, att marknadsutträde i själva verket är viktigt för den generella produktivitetstillväxten och att enbart det faktum att ett företag hindras från att lämna marknaden inte utgör ett tillräckligt skäl för statligt stöd. Tvärtom hör undsättnings- och omstruktureringsstöd till de mest snedvridande typerna av statligt stöd, eftersom de ingriper i marknadsutträdesprocessen. I vissa situationer kan omstrukturering av ett företag i svårigheter dock bidra till utvecklingen av näringsverksamheter eller regioner, även utöver de verksamheter som stödmottagaren bedriver. Så är fallet om stödmottagarens kollaps i avsaknad av sådant stöd skulle leda till situationer med marknadsmisslyckande eller sociala problem som hindrar utvecklingen av näringsverksamheter och/eller regioner som skulle påverkas av dessa situationer. En icke-uttömmande förteckning över sådana situationer anges i punkt 44 i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering.

(163)

Exempel på sådana situationer är om den stödmottagare vars kollaps stödet syftar till att avvärja är verksam i en region (på Nuts 2-nivå) där arbetslösheten är högre än det nationella genomsnittet, ihållande och åtföljd av svårigheter att skapa nya arbetstillfällen, eller om stödmottagaren har en viktig systembetingad roll i en viss region eller sektor för vilken ett marknadsutträde skulle kunna få negativa konsekvenser (punkt 44 a och c i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering). Genom att stödmottagaren ges möjlighet att fortsätta sin verksamhet förhindrar stödet sådana marknadsmisslyckanden eller sociala problem. I fråga om omstruktureringsstöd är detta emellertid endast fallet om stödet gör det möjligt för stödmottagaren att konkurrera på marknaden av egen kraft, vilket endast kan säkerställas om stödet är knutet till genomförandet av en omstruktureringsplan som återställer stödmottagarens långsiktiga lönsamhet.

(164)

Kommissionen kommer därför först att bedöma om stödet är avsett att förhindra en situation med marknadsmisslyckande eller sociala problem (avsnitt 5.3.1.1) och om det åtföljs av en omstruktureringsplan som återställer stödmottagarens långsiktiga lönsamhet (avsnitt 5.3.1.2).

(165)

Bland de situationer där undsättning av ett företag i svårigheter kan bidra till utvecklingen av näringsverksamheter eller regioner nämns i punkt 44 a och c i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering fall där arbetslösheten i den region där stödmottagaren är verksam är högre än det nationella genomsnittet, ihållande och åtföljd av svårigheter att skapa nya arbetstillfällen i den berörda regionen (punkt 44 a ii i riktlinjerna), eller där stöd är avsett att undvika risken att den ekonomiska tillväxten hindras av att ett företag med en viktig systembetingad roll i den berörda sektorn eller regionen kollapsar (punkt 44 c i riktlinjerna).

(166)

I detta sammanhang hänvisar Rumänien till de omständigheter som nämns i punkt 44 a ii i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering, dvs. anger att stödmottagaren är verksam i en region (på Nuts 2-nivå) där arbetslösheten är högre än det nationella genomsnittet, ihållande och åtföljd av svårigheter att skapa nya arbetstillfällen i den berörda regionen. I beslutet att inleda förfarandet konstaterade kommissionen att omstruktureringsstödet syftar till att förhindra sociala problem under de omständigheter som anges i punkt 44 a ii i riktlinjerna (59). Denna slutsats har inte ifrågasatts av tredje parter som lämnat kommentarer i förfarandet.

(167)

Arbetslösheten i regionen Sydvästra Rumänien (Sud-Vest Oltenia) har kontinuerligt varit högre än det nationella genomsnittet sedan åtminstone 2015. Arbetslösheten i regionen Sydvästra Rumänien har legat på mellan 8,2 % och 5,5 % under åren 2015–2020, medan den nationella genomsnittsnivån låg på mellan 5 % och 3,4 % under samma period, och arbetslösheten i regionen har hela tiden legat över det nationella genomsnittet (skäl 8). Eftersom CE Oltenias personal arbetar med brunkolsutvinning och elproduktion skulle ett hastigt marknadsutträde därför utan tvekan innebära att deras yrkeskompetens inte gör det möjligt för dem att hitta lämplig sysselsättning i regionen, som saknar annan verksamhet inom gruvdrift och elproduktion. Arbetslösheten har åtföljts av svårigheter att skapa nya arbetstillfällen i regionen, vilket framgår av distriktet Gorjs territoriella plan för en rättvis omställning (skäl 9).

(168)

Kommissionen konstaterar därför att de omständigheter som avses i punkt 44 a i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering föreligger.

(169)

Stödet syftar även till att undvika risken att ett företag med en viktig systembetingad roll i den mening som avses i punkt 44 c i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering lämnar marknaden.

(170)

CE Oltenia är den tredje största elproducenten i Rumänien och står för en betydande andel av den installerade produktionskapaciteten (skäl 11). Rumänien framförde argumentet att elförsörjningstryggheten i Rumänien riskerade att äventyras om CE Oltenia skulle lämna marknaden (se skäl 61). Även om Rumänien inte lämnade in någon bedömning av resurstillräckligheten enligt metoden i artikel 24 i förordning Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 om den inre marknaden för el (60) kan kommissionen inte utesluta potentiella negativa konsekvenser för energiförsörjningen på regional nivå i Sydvästra Rumänien (Sud-Vest Oltenia) där anläggningarna är belägna. Om verksamheten vid de anläggningar som levererar el, och för staden Craiova även värme, plötsligt upphörde, eller om gruvdriften plötsligt avbröts, skulle detta, åtminstone tillfälligt, på regional nivå kunna leda till ökade kostnader för företag och hushåll för att trygga en stabil energiförsörjning. Samtidigt anser kommissionen att det inte är nödvändigt att ta ställning till argumentet om försörjningstryggheten på den rumänska nationella marknaden som helhet i detta sammanhang.

(171)

Utöver de negativa effekterna på grund av CE Oltenias roll som energileverantör i regionen tillkommer en negativ spridningseffekt på den ekonomiska verksamheten och situationen i regionen, särskilt i distriktet Gorj. Som nämns i skäl 18 har CE Oltenia affärsförbindelser med omkring 120 företag i distriktet Gorj, som tillsammans står för omkring 50 % av distriktets ekonomi i förhållande till den årliga totala omsättningen för 2019. Om CE Oltenia lämnade marknaden skulle det sannolikt medföra minskad ekonomisk verksamhet och ett minskat ekonomiskt värdeskapande i regionen och särskilt i distriktet Gorj.

(172)

Med sina cirka 12 268 anställda är CE Oltenia dessutom en betydande arbetsgivare i regionen Sydvästra Rumänien (Sud-Vest Oltenia) (skäl 7). En nedläggning av stödmottagaren skulle inte bara leda till en direkt förlust av mer än 12 000 arbetstillfällen utan också till en förlust av ett betydande antal indirekta arbetstillfällen, med tanke på det stora antalet nuvarande partner i värdekedjan. Det obestånd som CE Oltenia sannolikt skulle drabbas av utan omstruktureringsstödet skulle därför få en betydande negativ spridningseffekt i och utanför regionen.

(173)

Kommissionen anser därför att stödmottagaren otvivelaktigt spelar en viktig systembetingad roll på regional nivå, inte bara för utvecklingen av sin egen produktion och sina egna leveranser, utan även för utvecklingen av andra näringsverksamheter som är beroende av dessa leveranser i enlighet med punkt 44 c i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering.

(174)

Rumänien åberopade också de omständigheter som avses i punkt 44 b och g i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering, men kommissionen är övertygad om att dessa punkter är uppfyllda och anser att det därför inte är nödvändigt att bedöma Rumäniens argument avseende dessa. Det bör också noteras att kommissionen i beslutet att inleda förfarandet inte uttryckte några tveksamheter om att detta förenlighetskriterium var uppfyllt och mottog inte heller några kommentarer om att detta villkor inte skulle vara uppfyllt i synpunkterna från tredje parter.

(175)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att stödet bidrar till utvecklingen av en näringsverksamhet inom elproduktion och av regionen Sydvästra Rumänien (Sud-Vest Oltenia). Stödet förhindrar ett marknadsutträde för ett företag som är verksamt i regionen Sydvästra Rumänien, som har en arbetslöshet som är högre än det nationella genomsnittet, ihållande och åtföljd av svårigheter att skapa nya arbetstillfällen i den berörda regionen, och förhindrar dessutom att ett företag med en viktig systembetingad roll i Rumäniens energisektor lämnar marknaden (punkt 44 a och c i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering).

(176)

Enligt punkt 46 i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering måste beviljandet av omstruktureringsstöd vara förenat med villkoret att en omstruktureringsplan genomförs som återställer stödmottagarens lönsamhet. Åtgärder för att avhjälpa orsakerna till stödmottagarens svårigheter genom att underlätta återställandet av dess långsiktiga lönsamhet är en nödvändig förutsättning för att omstruktureringsstödet ska bidra till utvecklingen av de näringsverksamheter och regioner där stödmottagaren är verksam.

(177)

Enligt punkterna 45–48 i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering ska omstruktureringsstöd endast beviljas för att stödja en realistisk, sammanhållen och omfattande omstruktureringsplan, vars åtgärder måste vara utformade för att återställa stödmottagarens långsiktiga lönsamhet inom en rimlig tid och utesluta allt eventuellt ytterligare statligt stöd som inte omfattas av omstruktureringsplanen. Omstruktureringsplanen ska omfatta en kartläggning av orsakerna till företagets svårigheter och stödmottagarens egna brister samt en sammanfattning av hur de föreslagna omstruktureringsåtgärderna kommer att lösa stödmottagarens underliggande problem.

(178)

Resultaten av omstruktureringen ska redovisas utifrån olika scenarier, särskilt genom att fastställa resultatparametrar och de största förutsebara riskfaktorerna. Återställandet av stödmottagarens lönsamhet måste leda till en skälig avkastning på investerat kapital efter det att kostnaderna täckts och får inte vara beroende av optimistiska antaganden om externa faktorer, såsom variationer i priser. Långsiktig lönsamhet uppnås när ett företag kan uppvisa en skälig kapitalavkastning efter att ha täckt alla sina kostnader inklusive avskrivning och finansieringskostnader och även är i stånd att konkurrera på marknaden av egen kraft.

(179)

CE Oltenias ändrade omstruktureringsplan har utformats för att ta itu med de svårigheter som stödmottagaren fastställt efter en grundlig utredning av orsakerna till de ekonomiska svårigheterna (se skälen 22–26) och i syfte att återställa lönsamheten. Planens sexåriga löptid, som omfattar perioden 2021–2026, är inte orimligt lång, mot bakgrund av att […].

(180)

I nästa avsnitt kommer kommissionen först att bedöma trovärdigheten hos de antaganden som ligger till grund för stödmottagarens omstruktureringsplan och därefter bevisen för stödmottagarens återgång till lönsamhet efter omstruktureringsplanen.

(181)

Kommissionen har noggrant granskat de viktigaste antaganden som ligger till grund för den ändrade omstruktureringsplan som Rumänien lämnat in.

(182)

När det gäller trovärdigheten hos de antaganden som ligger till grund för intäktsprognoserna noterar kommissionen att CE Oltenias totala produktionskapacitet successivt kommer att minska från […] 2021 till […] 2025 och till […] 2026 (skäl 97) och att intäkterna för samma period kommer att följa en liknande trend (tabell 3). Den totala produktionskapaciteten kommer att minskas med […] % mellan 2021 och 2025, medan intäkterna för samma period kommer att minska med […] %. Att intäkterna minskar i långsammare takt än kapaciteten har två orsaker: det beror å ena sidan på en ökning av genomsnittspriset på el med […] % mellan 2021 och 2026, och å andra sidan på att CE Oltenia kommer att ersätta en del av den nuvarande elförsäljningen på den mindre lönsamma Opcom-marknaden med mer lönsam försäljning under topplastperioder på dagen före-marknaden (skäl 99).

(183)

Prognoserna återspeglar även intäkterna från vattenkraftverket, solcellsparkerna och de gasbaserade anläggningarna från och med 2023, 2024 respektive 2025. Intäktsprognosen tar hänsyn till den successiva minskningen av brunkolsbaserad produktion och att dessa anläggningar ställs i standby-läge som reserv 2026 (skäl 97).

(184)

Prognoserna visar på en plötslig minskning av intäkterna med mer än […] % 2026, på grund av […] och att de gasbaserade anläggningarna endast kommer att vara i drift ett halvår 2026 (skäl 98). År 2025 kommer CE Oltenias totala kapacitet att uppgå till […] för att 2027 nå […] i och med full produktionskapacitet från de gasbaserade anläggningarna, vilket motsvarar en total kapacitetsökning på […] % mellan 2025 och 2027. Produktionsökningen bekräftas av intäkterna, som förväntas öka med samma procentsats under samma period (skäl 98).

(185)

I sina intäktsprognoser tog CE Oltenia även hänsyn till andra viktiga faktorer, såsom energiutnyttjningsfaktor, tekniska antaganden och elförsäljningsvolym per marknadssegment (skäl 96). Kommissionen anser därför att stödmottagarens inkomstprognoser är rimliga.

(186)

När det gäller kostnaderna för utsläppsrätter bör det betonas att den ursprungliga omstruktureringsplanen, som var anledningen till att kommissionen inledde det formella granskningsförfarandet, baserades på en underskattning av priserna för utsläppsrätter (61). Den planen fastställdes baserat på utsläppsrättspriser på 25,3–31,2 euro/ton för perioden 2020–2030, medan priset den 24 januari 2021 i själva verket redan uppgick till 33 euro/ton (skäl 45). Den ändrade omstruktureringsplanen från juni 2021 baserades på priser på 44–63 euro/ton för perioden 2021–2026 (skäl 100). I det långsiktiga perspektiv som ska användas vid bedömningen av planen är prognoserna för utsläppsrättspriserna 2026 57 % högre än genomsnittspriserna för perioden 2017–2021. Kommissionen anser därför att dessa prognoser är rimliga. Även om utsläppsrättspriserna skulle öka ytterligare anser kommissionen att det inte kommer att påverka CE Oltenias lönsamhet, eftersom företaget skulle kunna föra över prisökningarna på sina kunder genom högre elpriser (skäl 102), vilket bekräftas i den känslighetsanalys som lämnats in (skälen 101 och 191).

(187)

När det gäller prognoserna för arbetskraftskostnader konstaterar kommissionen att stödmottagaren har för avsikt att gradvis minska antalet anställda till följd av nedläggningen av brunkolsbaserade energigrupper, vilket åstadkoms genom uppsägning och förtidspensionering (skäl 73). Personalkostnaden […] från 2021 till 2025 (skäl 103), vilket motsvarar personalminskningar med mer än […] % under samma period. Kommissionen anser därför att dessa prognoser är trovärdiga.

(188)

Efter att ha konstaterat att de antaganden som ligger till grund för de ekonomiska prognoserna är trovärdiga kommer kommissionen nu att bedöma om stödmottagaren, på grundval av dessa prognoser, kan återställa sin lönsamhet när omstruktureringsplanen har slutförts. Kommissionen kommer närmare bestämt att kontrollera om stödmottagaren före utgången av 2026 förväntar sig att generera en tillräcklig avkastning från sin verksamhet och kunna konkurrera av egen kraft.

(189)

Enligt grundscenariot (tabell 3) kommer CE Oltenia att under omstruktureringsplanens första år rapportera negativa rörelseresultat före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (EBITDA), främst på grund av de höga kostnaderna för utsläppsrätter. Företaget kommer dock att kunna täcka alla sina drifts- och avskrivningskostnader från och med 2021 (med undantag för 2022), vilket framgår av de positiva nettoresultaten. I slutet av omstruktureringsperioden, som sammanfaller med avvecklingen av de brunkolsbaserade elproduktionsenheterna, kommer man att uppnå ett positivt EBITDA som förbättras ytterligare under perioden efter omstruktureringen (skäl 104).

(190)

CE Oltenias kortsiktiga lönsamhet hämmas av de höga priserna på utsläppsrätter, men på lång sikt tyder prognoserna på en avkastning på eget kapital på mellan […] % och […] % för perioden 2025–2026, dvs. betydligt högre än CE Oltenias kostnader för eget kapital på […] % (skäl 105). Avkastningen på sysselsatt kapital är fortfarande låg 2026, vilket beror på att investeringskostnaderna för nya anläggningar nyligen har uppstått och ännu inte avskrivits. Den förväntade avkastningen ger därmed stöd för påståendet att omstruktureringsplanen skulle säkra stödmottagarens långsiktiga lönsamhet.

(191)

I den känslighetsanalys som lämnades in tog de rumänska myndigheterna hänsyn till koldioxidpriser som ligger närmare de nuvarande priserna (skäl 186) och även till högre elpriser. Rumäniens prognoser i känslighetsanalysen baserades på ett utsläppsrättspris på […] euro (skäl 101). Det bör noteras att priset på utsläppsrätter i december 2021 uppgick till euro […] (skäl 25). Som anges i skäl 101 kommer […] % av de totala förväntade intäkter som ska genereras under omstruktureringsperioden att härröra från avtal med rörliga priser, vilket ger Rumänien möjlighet att dra full fördel av höjda elpriser från och med juni 2022, då huvuddelen av avtalen med fast pris löper ut. Detta stöder Rumäniens påstående att de högre koldioxidkostnaderna kan uppvägas av högre elpriser och inte allvarligt äventyrar stödmottagarens långsiktiga lönsamhet (skäl 102).

(192)

Även om man tar hänsyn till de uppdaterade uppgifterna, som återspeglar de högre kostnaderna för utsläppsrätter, kommer CE Oltenia dessutom att kunna täcka alla sina drifts- och avskrivningskostnader kostnader senast 2026. Stödmottagaren förväntas dessutom uppnå en stabil skuldsättningsgrad […] och EBITDA-räntetäckning […] senast 2026 (skäl 106). Detta visar att CE Oltenia kan fullgöra sina skyldigheter på kort och lång sikt, vilket är ett tecken på att stödmottagaren kommer att kunna bedriva sin verksamhet på lång sikt utan ytterligare stöd.

(193)

I enlighet med punkt 50 i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering har de rumänska myndigheterna utarbetat ett pessimistiskt scenario (se skäl 106) för se hur detta skulle påverka företagets ekonomiska resultat. Scenariot bygger på mer negativa antaganden: i) en minskning av elpriserna med 5 %, ii) en ökning av inköpskostnaderna för gas med 5 %, och iii) en ökning av kostnaderna för utsläppsrätter med 5 %. I detta scenario kan företaget förvänta sig ett positivt nettoresultat och en avkastning på eget kapital på strax över 3 % i slutet av 2026. Även de två indikatorerna för skuldsättning (skäl 106) förblir stabila, vilket ger möjlighet till ytterligare marknadsfinansiering (lån) på marknadsvillkor om behovet skulle uppstå. Dessa indikatorer visar att CE Oltenia i det pessimistiska scenariot fortfarande skulle kunna täcka alla sina kostnader 2026, inklusive avskrivning och betalning av skulder, och klara sig på marknaden utan behov av ytterligare omstruktureringsstöd när omstruktureringsplanen har slutförts.

(194)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att den föreslagna omstruktureringsplanen är realistisk, sammanhållen och omfattande och kan återställa CE Oltenias långsiktiga lönsamhet inom en rimlig tidsram med beaktande av verksamhetens särdrag och den tid som krävs för att genomföra och dra nytta av de planerade investeringarna. Rumänien bör därför, och med hänsyn till omstruktureringsplanens löptid och innehåll och den marknad som CE Oltenia är verksam på, säkerställa att CE Oltenia så snabbt som möjligt och på ett effektivt sätt genomför åtgärderna i omstruktureringsplanen, vilket utgör ett villkor för stödets förenlighet. Rumänien eller CE Oltenia ska i förekommande fall vidta alla nödvändiga åtgärder för att hantera eventuella avvikelser från den ekonomiska utveckling och de prognoser som ligger till grund för omstruktureringsplanen.

(195)

För att bedöma om stödet påverkar konkurrensen och handeln på ett orimligt sätt måste det prövas om stödet är nödvändigt, lämpligt och proportionellt och säkerställer öppenhet. Det är också nödvändigt att pröva stödets påverkan på konkurrensen och handeln och att väga stödets positiva effekter för utvecklingen av de näringsverksamheter och regioner som stödet avser samt andra positiva effekter av stödet, mot dess negativa effekter för den inre marknaden.

(196)

Enligt punkt 53 i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering ska medlemsstater som planerar att bevilja omstruktureringsstöd presentera en jämförelse med ett trovärdigt alternativt scenario som inte omfattar statligt stöd, som visar hur utvecklingen av de näringsverksamheter eller regioner som stödansökan avser enligt avsnitt 3.1.1 i riktlinjerna inte skulle uppnås, eller skulle uppnås i lägre grad.

(197)

Syftet med omstruktureringsstödet är att undvika att CE Oltenia lägger ner sin verksamhet och därmed att avvärja en situation med marknadsmisslyckande och sociala problem som skulle hindra utvecklingen av elproduktionstjänster i Rumänien. Detta syfte uppnås genom genomförandet av omstruktureringsplanen, som delvis finansieras av omstruktureringsstödet, vilket förhindrar den insolvens och nedläggning av verksamheten som sannolikt skulle inträffa utan stöd. Omstruktureringsplanen visar att både stödmottagarens likviditets- och solvensproblem måste avhjälpas för att lösa dess ekonomiska problem. På kort sikt kan CE Oltenia inte uppfylla sina skyldigheter i fråga om miljöskyddskostnader eller få tillgång till finansmarknaderna, med undantag för de framtida projekt som organiseras som företag för särskilda ändamål med medinvesterare och som delvis ska finansieras med stöd. På lång sikt kan CE Oltenia inte fullgöra sina ekonomiska skyldigheter med tanke på de ackumulerade förluster på omkring 345 miljoner euro som i avsaknad av stöd kommer att fortsätta under en längre tid. Det bör erinras om att CE Oltenia redan, sedan åtminstone den 31 december 2019, uppfyller kriterierna för att bli föremål för ett kollektivt insolvensförfarande på begäran av sina fordringsägare (se skäl 22). I avsaknad av omstruktureringsstödet skulle företaget därför oundvikligen tvingas lämna marknaden. Omstruktureringsstödet är därför nödvändigt för ett framgångsrikt genomförande av omstruktureringsplanen, vilket i sin tur syftar till att underlätta utvecklingen av elproduktionstjänster i Rumänien och av regionen Sydvästra Rumänien (Sud-Vest Oltenia).

(198)

Omstruktureringsstöd anses inte vara förenligt med den inre marknaden om mindre snedvridande åtgärder gör det möjligt att uppnå samma mål. Stödet måste kompenseras tillräckligt, och de instrument som valts måste vara lämpliga med hänsyn till det solvens- eller likviditetsproblem som ska lösas (62).

(199)

Omstruktureringsstödet ges i form av bidrag, en statlig garanti för ett lån, ett kapitaltillskott och en konvertering av lån till bidrag (skäl 27).

(200)

Som anges i skäl 79 hävdar Rumänien att de omstruktureringskostnader som förväntas uppstå under perioden 2021–2026 uppgår till 3,94 miljarder euro. Av detta belopp skulle cirka 1,76 miljarder euro tillhandahållas av staten (inklusive ett undsättningslån på 251 miljoner euro som skulle omvandlas till ett bidrag för att minska balanserade förluster, en kapitalökning på 226 miljoner euro, en statlig garanti för ett lån på 195,8 miljoner euro och ett bidrag på 1 090 miljoner euro) (63), medan ett bidrag på 895,3 miljoner euro för nya investeringar skulle tillhandahållas av moderniseringsfonden, under förutsättning att Rumänien lämnar in motsvarande investeringsförslag och dessa i förekommande fall bekräftas av Europeiska investeringsbanken eller moderniseringsfondens investeringskommitté.

(201)

Staten kompenseras genom det positiva nettoresultatet, som förväntas öka värdet på statens ägande i CE Oltenia (ca 95 % efter ökningen av aktiekapitalet), och genom att staten avyttrar minst 20 % av aktierna i CE Oltenia. Till följd av en minskning av aktiekapitalet och ett efterföljande kapitaltillskott kommer statens andel i CE Oltenia att öka från nuvarande 77,15 % till cirka 95 % (skälen 93 och 94). Detta kapitaltillskott, som inte ingick i den ursprungliga anmälan, gör det möjligt för staten att ta del av eventuella vinster som genereras av CE Oltenia, oavsett det faktum att en del av stödet kanaliseras till stödmottagaren genom direkta bidrag. Mot bakgrund av den nya aktieägarstrukturen kommer det 95-procentiga ägandet i själva verket att ge staten möjlighet att dra fördel av och kompenseras för det stöd som ges till CE Oltenia i form av kapitaltillskott, direkta bidrag eller garantier, eftersom avsaknaden av eller den låga ersättningen för finansieringsinstrumenten jämfört med finansiering på marknadsvillkor leder ett förbättrat nettoresultat för CE Oltenia som ökar värdet av aktieinnehavet.

(202)

Som anges i skäl 81 har de rumänska myndigheterna dessutom åtagit sig att avyttra en tillräcklig andel av den rumänska statens aktieinnehav i CE Oltenia, vilket innebär minst 20 % av ägandet, före omstruktureringsperiodens slut 2026. Rumänien lämnade in en värderingsanalys enligt vilken det preliminära marknadsvärdet på statens 20-procentiga aktieinnehav i CE Oltenia den 31 december 2026 beräknades till […] euro enligt grundscenariot eller […] euro enligt det alternativa scenariot (skäl 84). Efter genomförandet kommer ett belopp på preliminärt […] euro att utgöra en ersättning i efterhand till staten för stödet till CE Oltenia. Rumänien gjorde därför en bestämd utfästelse att avyttra minst 20 % av ägandet men förband sig inte vid något visst minimipris för avyttringen, utan det prisintervall som angetts är preliminärt. Kommissionen utgår från en försiktig värdering på […] euro för att beräkna statens ersättning i efterhand. Genom en avyttring på marknadsvillkor minskas stödbeloppet i efterhand. En sådan ersättning till staten i efterhand kan betraktas som lämplig, och det planerade omstruktureringsstödet kompenseras på detta sätt tillräckligt.

(203)

I enlighet med punkt 58 i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering måste de instrument som valts vara lämpliga med hänsyn till det solvens- eller likviditetsproblem som ska lösas. Omstruktureringsstödet ges i form av olika instrument (bidrag, en statlig lånegaranti för likviditetsstöd och ett kapitaltillskott till eget kapital) som tillhandahåller CE Oltenia nödvändig finansiering av eget kapital för att stärka företagets solvens och balansräkning och samtidigt stöder de investeringar som krävs för att företaget helt ska kunna ställa om sin bränslemix och täcka sina koldioxidkostnader till dess att de nya elproduktionstillgångarna är i full drift. I detta sammanhang anser kommissionen att de valda instrumenten löser både stödmottagarens likviditets- och solvensproblem.

(204)

Under dessa omständigheter anser kommissionen att omstruktureringsstödet är lämpligt.

(205)

Enligt punkt 38 e i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering får stödet inte överskrida det minimum som krävs för att uppnå det mål som stödet avser. Stödbeloppet och stödnivån ska begränsas till det som är absolut nödvändigt för att möjliggöra en omstrukturering, med hänsyn till de finansiella resurser som stödmottagaren, aktieägarna eller den koncern som stödmottagaren tillhör har (punkt 61 i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering). Framför allt måste en tillräcklig nivå av det egna bidraget till kostnaderna för omstruktureringen garanteras, och om statligt stöd ges i en form som förbättrar stödmottagarens aktieposition måste ansvarsfördelningen garanteras. Vid sådana bedömningar kommer allt undsättningsstöd som tidigare beviljats att beaktas.

(206)

Stödmottagarens eget bidrag till omstruktureringsplanen måste vara reellt och faktiskt och bör i regel vara jämförbart med det beviljade stödet vad gäller konsekvenserna för stödmottagarens solvens eller likviditetssituation. I enlighet med punkt 63 i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering måste kommissionen bedöma om de olika källorna till det egna bidraget är faktiska och fria från stöd. Enligt punkt 64 i riktlinjerna anser kommissionen i regel att det egna bidraget är tillräckligt om det uppgår till minst 50 % av omstruktureringskostnaderna.

(207)

Kommissionen måste kontrollera om den ändrade omstruktureringsplanens olika finansieringskällor som beskrivs i skälen 79–91 är fria från stöd och reella, dvs. att det är tillräckligt säkert att de tillförs under genomförandet av den ändrade omstruktureringsplanen och inte omfattar framtida förväntade vinster.

(208)

Som nämns i skäl 81 kan investeringarna i nya gaskombiverks- och solcellsanläggningar komma att delfinansieras via moderniseringsfonden, under förutsättning att Rumänien lämnar in motsvarande investeringsförslag och dessa i förekommande fall bekräftas av Europeiska investeringsbanken eller moderniseringsfondens investeringskommitté. Bidragen från moderniseringsfonden utgör statligt stöd (se skäl 124) och räknas därför som ett stödbelopp och inte som en källa till eget bidrag.

(209)

Huvuddelen av CE Oltenias eget bidrag kommer från intäkter från elförsäljning. De totala försäljningsintäkterna under perioden 2021–2025 förväntas uppgå till 1 275 miljoner euro. I punkt 63 i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering anges att framtida förväntade intäkter inte kan anses vara ett tillräckligt säkert och faktiskt eget bidrag till rena investeringar och andra kostnader, samtidigt som det bör beaktas att 574 miljoner euro av beloppet på cirka 1 275 miljoner euro redan har betalats in (se skäl 87). Av de totala försäljningsintäkter som CE Oltenia betraktar som eget bidrag godtar kommissionen som faktiskt eget bidrag därför endast det belopp på 574 miljoner euro som redan har betalats in.

(210)

För att underlätta utfasningen av brunkol har CE Oltenia åtagit sig att investera i projekt för solcells- och gasbaserad energi. Dessa kommer att finansieras genom i) banklån, ii) privata investerare, och iii) naturabidrag från CE Oltenia.

(211)

När det gäller bankfinansieringen har CE Oltenia erhållit avtalsvillkor för totalt […] euro som undertecknats av finansinstitut som uttryckt intresse av att delta i projekten för förnybar energi och gas (skäl 92). Även om avtalsvillkoren varken utgör bindande finansieringsåtagande från bankerna eller undertecknade finansieringsavtal visar de på ett seriöst intresse från bankernas sida att delta i finansieringen av projekten. Det finansieringsbelopp som bankerna har uttryckt intresse att tillhandahålla ligger klart över det belopp på […] euro som Rumänien har för avsikt att utnyttja i form av banklån. Mot bakgrund av detta anser kommissionen att det är tillräckligt sannolikt att bankernas finansiering kommer att förverkligas. Kommissionen gör därför en försiktig bedömning och godtar ett belopp på upp till […] euro som ett reellt eget bidrag som tillhandahålls genom banklån.

(212)

Åtaganden från privata investerare som valts ut genom ett anbudsförfarande uppgår till […] euro (skäl 90). Dessa är bindande anbud från utvalda marknadsinvesterare och kan därför betraktas som en tillräckligt säker källa till eget bidrag. Som anges i skäl 115 inkom inget bindande anbud för gaskombiverksprojektet i Ișalnița. Eftersom Rumänien planerar att genomföra detta projekt med eller utan privat deltagande, anser kommissionen att det totala egna bidrag på totalt […] euro som banker och privata investerare har åtagit sig att tillhandahålla inte kommer att påverkas oavsett utfallet av ett nytt anbudsförfarande för projektet. Även om ett bindande anbud för detta projekt skulle leda till att det egna bidraget från privata investerare ökar påverkar det inte bedömningen av det egna bidraget. Kommissionen anser därför att det egna bidrag på […] euro som ska tillhandahållas av tredje parter (privata investerare ([…] euro) och finansinstitut ([…] euro)) är reellt och faktiskt, och att ett belopp på […] euro från samtliga källor till eget bidrag därför utgör ny finansiering.

(213)

CE Oltenia kommer att bidra med mark och andra tillgångar med ett sammanlagt värde på 104 miljoner euro till kapitalet i företagen för särskilda ändamål. Beloppet har bekräftats av PwC och de (utvalda) investerarna i de projekt som ska genomföras genom företag för särskilda ändamål (skäl 91) och betraktas därför som ett reellt eget bidrag.

(214)

Mot bakgrund av ovanstående uppgår det totala belopp som kan betraktas som ett reellt och faktiskt bidrag från stödmottagaren till 1 278 miljoner euro, vilket motsvarar cirka 32 % av omstruktureringskostnaderna på 3,94 miljarder euro, dvs. mindre än 50 %.

(215)

Om det krävs på grund av de särskilda förhållanden i ett stödområde som anges i artikel 107.3 a i EUF-fördraget, till exempel om ett stödmottagande företag har särskilt stora svårigheter att skaffa ny marknadsfinansiering för att det är lokaliserat i ett stödområde, kan kommissionen dock godta ett bidrag som är mindre än 50 % av omstruktureringskostnaderna (punkt 98 i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering). CE Oltenia har sin verksamhet i regionen Sydvästra Rumänien (Sud-Vest Oltenia), som är ett stödområde enligt artikel 107.3 a i EUF-fördraget (64).

(216)

Enligt punkt 64 i riktlinjerna i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering kan kommissionen godkänna ett bidrag som är mindre än 50 % av omstruktureringskostnaderna i undantagsfall och under särskilt svåra omständigheter. Dessa undantagsfall och omständigheter måste påvisas av medlemsstaten om bidragsbeloppet är betydande.

(217)

Under de rådande omständigheterna efter utbrottet av covid-19-pandemin anser kommissionen, när det gäller CE Oltenia och i enlighet med riktlinjerna i den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder av den 19 mars 2020 till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av covid-19, att det kan vara motiverat att det egna bidraget ligger under 50 % av omstruktureringskostnaderna, eftersom det är betydande och inbegriper ytterligare ny finansiering enligt marknadsvillkor (65).

(218)

Kommissionen erkänner att covid-19-pandemin och de åtgärder som vidtagits för att begränsa den har skapat exceptionella omständigheter för stödmottagaren i samband med en allvarlig störning av ekonomin i den mening som avses i artikel 107.3 b i EUF-fördraget. Pandemin har i detta sammanhang sedan 2020 haft en stor inverkan på CE Oltenias verksamhet, både på tillgångs- och utbudssidan (skäl 19). Covid-19-pandemin har även medfört att marknaderna för lånefinansiering till stor del har varit stängda eller begränsade när det gäller vissa sektorer och att finansinstituten generellt har sänkt sina utlåningstak.

(219)

Eftersom det egna bidraget uppgår till 32 % av omstruktureringskostnaderna och hälften av detta tillhandahålls som ny finansiering samt med hänsyn till att stödmottagaren är belägen i ett stödområde i enlighet med artikel 107.3 a i EUF-fördraget och de exceptionella omständigheter som uppstått till följd av en allvarlig störning i ekonomin i den mening som avses i artikel 107.3 b i EUF-fördraget, drar kommissionen slutsatsen att ett bidragsbelopp som är lägre än 50 % i detta fall kan godtas.

(220)

Enligt punkterna 65–67 i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering kan statligt stöd som ges i en form som förbättrar stödmottagarens aktieposition få till effekt att skydda aktieägare och innehavare av efterställda fordringar från konsekvenserna av deras val att investera i det stödmottagande företaget, vilket kan skapa överdrivet risktagande och undergräva marknadsdisciplinen. Därför bör stöd för att täcka förluster endast ges på villkor som omfattar en lämplig ansvarsfördelning mellan befintliga investerare, och statliga ingripanden bör endast göras efter det att förluster redovisats fullt ut och hänförts till befintliga aktieägare och innehavare av efterställda fordringar. En lämplig ansvarsfördelning innebär också att allt statligt stöd som förbättrar stödmottagarens position när det gäller eget kapital bör beviljas på villkor som ger staten en rimlig andel av framtida kapitalvinster för stödmottagaren, mot bakgrund av den mängd statligt kapital som skjutits till i jämförelse med det återstående egna kapitalet i företaget när förlusterna har redovisats.

(221)

Omstruktureringsstödet ger inte upphov till moraliska risker eller överdrivet risktagande som har gynnat aktieägare eller fordringsägare. Den rumänska staten, som nu är stödgivare, har övervakat och som majoritetsägare fattat alla de strategiska och kommersiella besluten för CE Oltenia, och företagets verksamhet har inte finansierats genom efterställd lånefinansiering eller (förlustabsorberande) hybridfinansiering som sannolikt delvis skulle skrivas av i enlighet med kraven på ansvarsfördelning i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering. Mot bakgrund av detta kommer Fondul Proprietatea att bidra till ansvarsfördelningen genom en partiell förlusttäckning följd av en kapitalökning. Först kommer CE Oltenias förlust på cirka 251 miljoner euro (1 217 miljoner rumänska lei), dvs. en del av den balanserade förlusten per den 31 december 2020 på cirka 345 miljoner euro (1 710 miljoner rumänska lei), att absorberas genom en kapitalminskning (skäl 93). Denna följs sedan av en ökning av statens aktiekapital på upp till […] euro, vilket späder ut Fondul Proprietateas deltagande i CE Oltenia från […] % till cirka […] % (skäl 94). Fondul Proprietatea bidrar därmed till omstruktureringen genom att via sitt aktieinnehav absorbera förluster och på ett lämpligt sätt späda ut sitt deltagande, vilket minskar behovet av statligt stöd och den moraliska risken.

(222)

Kommissionen drar därför slutsatsen att omstruktureringsstödet är proportionerligt och omfattar en lämplig ansvarsfördelning.

(223)

För att säkerställa att de negativa effekterna av stödet är begränsade så att otillbörliga effekter på konkurrens och handel undviks och effekten av åtgärden blir övervägande positiv (66), måste stöd beviljas företag i svårigheter i enlighet med principen om att stöd får beviljas endast en gång, vilket begränsar möjligheten att ta emot sådant stöd under en tioårsperiod.

(224)

Kommissionen tillåter omstruktureringsstöd för en enda omstruktureringsåtgärd och under förutsättning att minst tio år har förflutit sedan ett tidigare omstruktureringsstöd beviljades eller genomförandet av omstruktureringsplanen upphörde eller avbröts (67). Kommissionen tillåter undantag från denna regel när omstruktureringsstöd följer på undsättningsstöd som en del av en enda omstruktureringsåtgärd (68).

(225)

Omstruktureringsstödet till CE Oltenia stöder en enda omstruktureringsåtgärd. CE Oltenia, inklusive de dotterbolag som företaget kontrollerar, har inte fått något undsättnings- eller omstruktureringsstöd under de senaste tio åren, förutom de åtgärder enligt skälen 28 och 31 som redan har beviljats och som ingår i det omstruktureringsstöd som granskas. Stödet utgör även en fortsättning av det undsättningsstöd som beviljades för sex månader i februari 2020 som en del av en enda omstruktureringsåtgärd. Principen om att stöd får beviljas endast en gång har därför följts.

(226)

Som anges i skäl 107 föreslår Rumänien följande åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen: i) nedläggning av energigrupper och gruvor, ii) inrättande av företag för särskilda ändamål för nya investeringar, och iii) utkontraktering av kraftvärmegruppen S.E. Craiova II genom överföring till kommunen Craiova.

(227)

När det gäller de åtgärder som anges i punkterna i och iii i skäl 226 anser kommissionen att dessa inte kan godtas som åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen. Anledningarna till detta är att den föreslagna nedläggningen av underpresterande energigrupper eller gruvor under alla omständigheter är oundviklig eftersom de inte är lönsamma (se skäl 108) och att S.E. Craiova II-gruppen, som främst producerar värmeenergi för Craiova, är förlustbringande och inga intäkter förväntas från överföringen.

(228)

När det gäller den åtgärd som anges i punkt ii i skäl 226 innebär ett deltagande för CE Oltenia på 45–50 % i de företag för särskilda ändamål för nya investeringar som inrättas att CE Oltenias tillgängliga nettokapacitet (baserad på nya projekt inom naturgas och förnybara energikällor) kommer att minska från […] till cirka […] (skäl 72). Det gör att en tillgänglig nettokapacitet på ungefär […] blir tillgänglig för de konkurrenter på marknaden som deltar i dessa företag. Denna åtgärd minskar därmed stödmottagarens tillgängliga nettokapacitet och gör en betydande kapacitet tillgänglig för företagets konkurrenter.

(229)

När det gäller beteendemässiga åtgärder förbinder sig Rumänien att tillämpa de beteendemässiga åtgärder som anges i punkt 84 i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering, dvs. i) att CE Oltenia avstår från att förvärva aktier i ett företag under omstruktureringsperioden, utom när det är nödvändigt för att säkerställa den långsiktiga lönsamheten och på villkor att kommissionen ger sitt godkännande, och ii) att CE Oltenia avstår från att göra reklam för statligt stöd som en konkurrensfördel när företaget marknadsför sina produkter och tjänster (skäl 118). I enlighet med punkt 83 i riktlinjerna garanterar dessa åtgärder att stöd endast används för att finansiera återställandet av den långsiktiga lönsamheten och att stödet inte missbrukas för att förlänga allvarliga och ihållande snedvridningar av marknadsstrukturen eller för att skydda stödmottagaren från sund konkurrens.

(230)

Kommissionen anser därför att åtgärderna för att begränsa snedvridning av konkurrensen är lämpliga för att minska omstruktureringsstödets negativa effekter.

(231)

Enligt punkt 38 g i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering måste medlemsstaterna, kommissionen, de ekonomiska aktörerna och allmänheten enkelt kunna få tillgång till alla relevanta rättsakter och uppgifter om det stöd som beviljas. De rumänska myndigheterna har därför åtagit sig att tillämpa bestämmelserna om öppenhet i punkt 96 i riktlinjerna genom att göra relevant information tillgänglig på webbplatsen www.ajutordestat.ro.

(232)

Kommissionen anser att det är nödvändigt att Rumänien lämnar regelbundna rapporter om genomförandet av omstruktureringsplanen var sjätte månad från den dag då detta beslut antas fram till slutet av omstruktureringsperioden. Rapporterna ska i synnerhet omfatta datum för den faktiska utbetalningen av den finansiering som staten har åtagit sig att tillhandahålla och för egna bidrag, eventuella avvikelser från omstruktureringsplanens finansiella eller operativa åtgärder, kostnadsbegränsningar, kostnadsminskningar och inkomster till följd av omstruktureringsåtgärderna, samt de korrigerande åtgärder som Rumänien eller stödmottagaren i förekommande fall avser att vidta eller vidtagit.

(233)

En noggrant utformad statlig stödåtgärd måste säkerställa att effekten av åtgärden blir övervägande positiv genom att den inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

(234)

I riktlinjerna för undsättning och omstrukturering har kommissionen fastställt de kriterier som den använder för att bedöma om omstruktureringsstöd är förenligt med den inre marknaden och säkerställa att utvecklingen av den aktuella näringsverksamheten inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Som förklaras i underavsnitten 5.3.2.1, 5.3.2.2 och 5.3.2.3 är omstruktureringsstödet nödvändigt, lämpligt och proportionerligt. Tillräckliga skyddsåtgärder vidtas också för att minimera snedvridning av konkurrensen (underavsnitt 5.3.2.4), inklusive avseende öppenhet (underavsnitt 5.3.2.5).

(235)

De föreslagna konkurrensåtgärderna kommer, tillsammans med minskningen av CE Oltenias totala produktionskapacitet, att minska CE Oltenias närvaro på den marknad där företaget fortsätter att vara verksamt efter omstruktureringen och leda till en viss grad av marknadsöppning.

(236)

Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att åtgärderna för att begränsa den snedvridning av konkurrensen som stödet orsakar är lämpliga för att minska omstruktureringsstödets negativa effekter.

(237)

Omstruktureringsstödets positiva effekter på utvecklingen av den aktuella näringsverksamheten och regionen uppväger därför de potentiella negativa effekterna på konkurrensen och handeln, som således inte påverkas negativt i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

(238)

Enligt artikel 9.6 i förordning (EU) 2015/1589 ska beslut om att avsluta det formella granskningsförfarandet fattas så snart den tveksamhet som den anmälda åtgärden föranleder i fråga om dess förenlighet med den inre marknaden inte längre föreligger.

(239)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att de tveksamheter som den gav uttryck för i beslutet att inleda förfarandet inte längre föreligger och att omstruktureringsstödets negativa effekter på konkurrensen och handeln är begränsade, särskilt mot bakgrund av de åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen vars genomförande Rumänien ska säkerställa. Under förutsättning att Rumänien säkerställer att omstruktureringsplanen följs (69) uppväger därför omstruktureringsstödets positiva effekter på utvecklingen av energiproduktion och av regionen Sydvästra Rumänien (Sud-Vest Oltenia) de kvarstående negativa effekterna på konkurrens och handel, som således inte påverkas negativt i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. De åtaganden som Rumänien har gjort bör därför fastställas som villkor för stödets förenlighet.

(240)

På grundval av sin bedömning, och med beaktande av de kommentarer som mottagits från tredje parter och från Rumänien, liksom av de ändringar av omstruktureringsplanen och tillhörande omstruktureringsstöd om gjorts för att undanröja de tveksamheter som anförts, drar kommissionen slutsatsen att omstruktureringsstödet är förenligt med artikel 107.3 c i EUF-fördraget, eftersom det underlättar utvecklingen av elproduktionsverksamhet och av regionen Sydvästra Rumänien (Sud-Vest Oltenia) och inte snedvrider konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

(241)

Kommissionen anser avslutningsvis att det är nödvändigt att Rumänien lämnar regelbundna rapporter om genomförandet av omstruktureringsplanen var sjätte månad fram till slutet av omstruktureringsperioden. Dessa rapporter ska i synnerhet omfatta datum för utbetalning av den finansiering som Rumänien har åtagit sig att tillhandahålla och för stödmottagarens egna bidrag, eventuella avvikelser från omstruktureringsplanens finansiella eller operativa åtgärder när det gäller intäkter, kostnadsbegränsningar och kostnadsminskningar till följd av omstruktureringsåtgärderna samt inkomster, och de korrigerande åtgärder som Rumänien eller stödmottagaren i förekommande fall avser att vidta eller vidtagit.

(242)

Kommissionen konstaterar att Rumänien olagligen har genomfört delar av det aktuella stödet i strid med artikel 108.3 i EUF-fördraget. Kommissionen drar emellertid slutsatsen att omstruktureringsstödet är förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget.