(1)

I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Portugals ansökan om registrering av namnet ”Marmelada Branca de Odivelas” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Marmelada Branca de Odivelas” registreras.

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 738/2000 (2) blev den vara som förtecknas i punkt 5 i bilagan till den förordningen, ett fyrhjuligt fordon som drivs med en elektrisk motor, utrustat med en hydraulisk lyftanordning med en teleskopisk kranarm med en maximihöjd på 15,5 m och en lyftkapacitet på 227 kg, permanent monterad på en plan yta och försedd med en arbetsplattform med säkerhetsräcke, klassificerad enligt KN-nummer 8428 90 90 som andra maskiner för lyftning.

(2)

Skälet till att lyftanordningen uteslöts från klassificering enligt nummer 8427 var att den inte var lämplig för transport av gods, eftersom den endast är avsedd för lyftning av gods och personer. Nr 8427 utesluter dock inte artiklar som inte är avsedda för transport av gods. Enligt Förklarande anmärkningar till Harmoniserade systemet, nr 8427, B, punkt 1, omfattar nummer 8427 dessutom vagnar med mekaniskt höj- och sänkbara plattformar för underhåll av elektriska ledningar, gatubelysning etc.

(3)

Vid sitt 68:e möte i september 2021 godkände Världstullorganisationens (WCO) kommitté för Harmoniserade systemet (HS-kommittén) klassificeringsuttalande 8427.10/1 om klassificering av en produkt kallad ”självgående ledad bomlift”, en elmotordriven hjulförsedd vagn med en ledad hydraulisk lyftbom, som har en arbetsplattform (bur eller mankorg) monterad på bommen. Denna lift har en maximihastighet på 5,2 km/tim (nedfälld) och 0,8 km/tim (uppfälld), maximal arbetshöjd 15,7 m, maximal bruttovikt 6 500 kg och plattformskapacitet 227 kg. Den är utformad för att möjliggöra för en arbetare att utföra arbete på hög höjd. Den klassificerades enligt undernummer 8427 10 i Harmoniserade systemet (HS), och motsvarar enligt sina objektiva egenskaper KN-nummer 8427 10 10, som självgående truckar med elektrisk motor med lyfthöjd av minst 1 m.

(4)

Med tanke på produktens identiska eller mycket likartade egenskaper jämfört med den artikel som beskrivs i punkt 5 i bilagan till förordning (EG) nr 738/2000, överensstämmer den tullklassificering av artikeln som anges i bilagan till den förordningen inte med klassificeringsuttalande 8427.10/1.

(5)

Unionen är genom rådets beslut 87/369/EEG (3) avtalsslutande part i den internationella konvention om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering som utarbetats av Tullsamarbetsrådet/WCO. De klassificeringsuttalanden som godkänts av HS-kommittén är styrinstrument för unionens tulltaxebestämmelser.

(6)

För att säkerställa en enhetlig tolkning och tillämpning av HS på internationell nivå och med tanke på att klassificeringsuttalande 8427.10/1 överensstämmer med ordalydelsen i HS-nummer 8427 och undernummer 8427 10 är det nödvändigt att stryka punkt 5 i bilagan till förordning (EG) nr 738/2000.

(7)

Förordning (EG) nr 738/2000 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

(1)

Enligt artikel 6.1 i gemensam åtgärd 2004/570/Gusp har rådet bemyndigat kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) att fatta lämpliga beslut om utnämningen av EU:s operationschef för Europeiska unionens militära operation i Bosnien och Hercegovina (EU:s operationschef).

(2)

Den 8 oktober 2018 fattade Kusp ett principbeslut om att biträdande stabschefen vid SHAPE (Supreme Headquarters Allied Powers Europe) skulle utnämnas till EU:s operationschef från och med den 29 mars 2019, om Nato kan bekräfta att han är tillgänglig för detta uppdrag.

(3)

Den 7 december 2018 bekräftade Nordatlantiska rådet att biträdande stabschefen vid SHAPE är tillgänglig för att axla rollen som EU:s operationschef inom ramen för Berlin plus-arrangemangen från och med den 29 mars 2019.

(4)

Den 2 juli 2020 antog Kusp beslut (Gusp) 2020/1010 (2) om utnämning av generalmajor Brice HOUDET, biträdande stabschef vid SHAPE, till EU:s operationschef från och med den 18 juli 2020.

(5)

Den 1 september 2022 beslutade Nato att utnämna generallöjtnant Hubert COTTEREAU till biträdande stabschef vid SHAPE, som ersättare för generallöjtnant Brice HOUDET från och med det datumet. Generallöjtnant Hubert COTTEREAU bör också från och med den dagen ersätta generallöjtnant Brice HOUDET i dennes ställning som EU:s operationschef.

(6)

Den 7 september 2022 enades EU:s militära kommitté om att rekommendera utnämningen av generallöjtnant Hubert COTTEREAU till EU:s operationschef från och med den 1 september 2022.

(7)

Beslut (Gusp) 2020/1010 bör därför upphävas.

(8)

Den 12 och 13 december 2002 antog Europeiska rådet i Köpenhamn ett uttalande enligt vilket Berlin plus-arrangemangen och deras genomförande endast ska gälla för de medlemsstater i unionen som även är antingen Natomedlemmar eller parter i Partnerskap för fred och som därför har ingått bilaterala säkerhetsavtal med Nato.

(1)

Genom förordning (EU) 2018/1240 inrättas EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) för tredjelandsmedborgare som är undantagna från kravet på visering för inresa och vistelse på medlemsstaternas territorium.

(2)

För att den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten ska kunna besluta om ansökningar som ger träff eller för att den nationella Etias-enheten i den medlemsstat till vilken tredjelandsmedborgaren har för avsikt att resa ska kunna besluta om ansökningar om resetillstånd med begränsad territoriell giltighet, bör de upplysningar som lämnas på ansökningsformuläret vara fullständiga och korrekta. Om upplysningarna bedöms vara otillräckliga för att den nationella Etias-enheten ska kunna fatta ett beslut bör den kunna begära ytterligare upplysningar eller handlingar som är nödvändiga från sökande genom att använda en förteckning över alternativ.

(3)

Det är nödvändigt att fastställa den på förhand fastställda förteckningen över alternativ som finns tillgängliga för den nationella Etias-enheten vid begäran om ytterligare upplysningar eller handlingar från sökanden i enlighet med artikel 27.3 eller artikel 44.3 i förordning (EU) 2018/1240. Förteckningen bör vara allmänt hållen och förteckna de upplysningar och handlingar som kan begäras, samtidigt som den gör det möjligt för sökande att lämna in upplysningar eller handlingar som de själva anser vara nödvändiga.

(4)

Sökande bör få tydlig information om de upplysningar eller handlingar som de uppmanas att lämna. Det tekniska genomförandet av den på förhand fastställda förteckningen över alternativ bör med andra ord göra det möjligt för de nationella Etias-enheterna att inbegripa en beskrivning av det valda alternativet eller de valda alternativen. Det tekniska genomförandet av den på förhand fastställda förteckningen över alternativ bör också, som standard, informera sökande att de har möjlighet att lämna in alla upplysningar eller handlingar som de själva anser vara nödvändiga med avseende på ansökan.

(5)

De upplysningar eller handlingar som lämnas in av sökande inom de föreskrivna tidsfristerna bör göra det möjligt för den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten att besluta om ansökningarna. En ansökan om resetillstånd bör dock inte automatiskt avslås bara för att de begärda ytterligare upplysningarna eller handlingarna inte lämnas in.

(6)

Det är även nödvändigt att upprätta lämpliga bestämmelser för att skydda sökandes personuppgifter och för att säkra behöriga myndigheters tillgång till sådana uppgifter, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (2).

(7)

Detta beslut påverkar inte tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG (3).

(8)

Eftersom förordning (EU) 2018/1240 utgör en utveckling av Schengenregelverket har Danmark, i enlighet med artikel 4 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, meddelat att landet har genomfört förordning (EU) 2018/1240 i sin nationella lagstiftning. Danmark är därför bundet av detta beslut.

(9)

Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar (4). Irland deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.

(10)

När det gäller Island och Norge utgör detta beslut, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (5), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG (6).

(11)

När det gäller Schweiz utgör detta beslut, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (7), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (8).

(12)

När det gäller Liechtenstein utgör detta beslut, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (9), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU (10).

(13)

Detta beslut utgör en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.1 i 2003 års anslutningsakt, artikel 4.1 i 2005 års anslutningsakt respektive artikel 4.1 i 2011 års anslutningsakt.

(14)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (11) och avgav ett yttrande den 21 juni 2021.

(1)

Den 22 juni 2022 beslutade ECB-rådet att ändra programmet för köp av värdepapper från företagssektorn (CSPP) med målet att "förskjuta" CSPP-referensvärdet mot emittenter med bättre klimatprestanda. I detta sammanhang specificerade ECB-rådet att "förskjuta" innebär att andelen tillgångar i Eurosystemets balansräkning som emitterats av företag med bättre klimatprestanda kommer att öka jämfört med andelen från företag med sämre klimatprestanda. Dessutom beslutade ECB-rådet att införa löptidsbegränsningar för obligationer från emittenter med sämre klimatprestanda. Emittenternas klimatprestanda bör mätas utifrån deras växthusgasutsläpp, hur ambitiös deras målsättning att minska koldioxidutsläppen är samt deras klimatrelaterade upplysningar. Emittenters klimatprestanda bör bedömas, och faktorerna för "förskjutningen" beräknas, utifrån en metod som ECB-rådet antagit.

(2)

Detta följer ECB-rådets översyn av den penningpolitiska strategin, och den tillhörande handlingsplanen mot klimatförändringar, publicerad den 8 juli 2021 (1). I detta sammanhang konstaterade ECB-rådet att det är en omfattande global utmaning och en prioritering för Europeiska unionen att ta itu med klimatförändringar, och underströk att klimatförändringar och omställningen mot en mer hållbar ekonomi påverkar utsikterna för prisstabilitet eftersom de påverkar olika makroekonomiska indikatorer och den penningpolitiska transmissionen. De klimatrelaterade omställningsriskerna och fysiska riskerna kan påverka värdet av, och riskprofilen för, tillgångar i Eurosystemets balansräkning. Detta gäller särskilt vid köp av företagsobligationer eftersom de klimatrelaterade riskerna för Eurosystemets balansräkning är högre vid direkta köp än vid utlåning. Åtgärderna är därför nödvändiga för att Eurosystemet så effektivt som möjligt ska kunna hantera de klimatrelaterade finansiella risker som den utsätts för när den genomför penningpolitiken med huvudmålet att upprätthålla prisstabilitet. Eurosystemets antagande av åtgärder som ska reducera risken för ekonomiska förluster ingår i arbetet med att utforma och genomföra den monetära politiken, vilket även speglas i artikel 18.1 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (ECBS-stadgan) enligt vilken Eurosystemet får utföra lånetransaktioner varvid lån ska lämnas mot tillfredsställande säkerheter.

(3)

Enligt artiklarna 127.1 och 282.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF), som speglas i artikel 2 i ECBS-stadgan, ska Eurosystemet, utan att åsidosätta målet om prisstabilitet, stödja den allmänna ekonomiska politiken inom unionen i syfte att bidra till att förverkliga unionens mål enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen. Dessa mål inkluderar en hög nivå i fråga om miljöskydd och förbättring av miljöns kvalitet. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (2) (den europeiska klimatlagen) fastställer ett bindande mål om klimatneutralitet i unionen senast 2050 med sikte på att uppnå det långsiktiga temperaturmål som anges i Parisavtalet (3). Eftersom den europeiska klimatlagen påverkar varje aspekt av unionens ekonomiska politik utgör den en del av unionens allmänna ekonomiska politik som ECB ska stödja. Mot bakgrund av detta kommer ECB-rådet, när det anpassar sina penningpolitiska instrument, välja den uppsättning som bäst stöder unionens allmänna ekonomiska politik, förutsatt att två uppsättningar av instrument på samma sätt upprätthåller prisstabiliteten och inte påverkar denna negativt. Genom att integrera överväganden om klimatförändringar i allokeringsriktvärdet avser man minska de klimatrelaterade riskerna för Eurosystemets balansräkning genom att man minskar Eurosystemets innehav av koldioxidintensiva tillgångar. Åtgärden har utformats så att dess effekt för den penningpolitiska inriktningen avseende de övergripande finansieringsvillkoren blir neutral. Eftersom denna åtgärd upprätthåller prisstabiliteten på samma sätt och inte påverkar denna negativt, stöder den unionens allmänna ekonomiska politik.

(4)

Genom att överväganden om klimatförändringar integreras i allokeringsriktvärdet, och man dessutom inför löptidsbegränsningar för obligationer från emittenter med sämre klimatprestanda, främjar man också CSPP:s proportionalitet ytterligare, eftersom detta minskar de förväntade långsiktiga klimatrelaterade riskerna för Eurosystemet som utgår dess köp av företagsobligationer, och man på så sätt säkerställer att CSPP inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål. Därutöver är metoden för förskjutningen av CSPP-referensvärdet utformad så att den ska vara proportionerlig i sig. Den beaktar och mäter tre objektiva kategorier som är direkt relaterade till utsläpp och därmed klimatrelaterade finansiella risker och klimatneutralitet: för det första en emittents historiska koldioxidutsläpp, för det andra framåtblickande klimatmått, t.ex. huruvida emittenten har antagit ambitiösa och trovärdiga mål för minskade koldioxidutsläpp, baserat på lämpliga bedömningsmetoder, och för det tredje hur högkvalitativa och heltäckande en emittents klimatrelaterade upplysningar är samt om dessa verifierats av en tredje part. Dessutom beaktar klimatbedömningsmetoden, som riktlinje, bestämmelserna avseende kraven för EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 (4). Slutligen kommer klimatbedömningsmetoden vid behov att ses över och uppdateras för att beakta den ökade tillgängligheten av klimatrelaterade uppgifter och modeller, och även relevant utveckling på regleringsområdet, samt vidareutvecklingen av riskbedömningskapaciteten, t.ex. genom klimatstresstester avseende Eurosystemets balansräkning.

(5)

Dessutom beaktar Eurosystemet, genom att integrera överväganden om klimatförändringar i allokeringsriktvärdet, klimatrelaterade finansiella risker, utvecklingen inom området reglering och lagstiftning samt aktuellt tillgängliga uppgifter inklusive deras kvalitet, samtidigt som man i huvudsak upprätthåller omfattningen av programmen för tillgångsköp i linje med skyldigheten att handla i överensstämmelse med principen om en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens som främjar en effektiv resursfördelning.

(6)

Slutligen säkerställer denna åtgärd att CSPP fullt ut uppfyller Eurosystemets skyldigheter enligt artikel 11 i FEUF som föreskriver att miljöskyddskrav ska integreras i utformningen och genomförandet av unionens politik och verksamhet, vilket inkluderar unionens penningpolitik. På liknande sätt säkerställer den att CSPP uppfyller Eurosystemets skyldigheter enligt artikel 7 i FEUF enligt vilken unionen ska säkerställa samstämmigheten mellan all sin politik och verksamhet.

(7)

Eurosystemet bör tillämpa ändringen av allokeringsriktvärdet enligt detta beslut på alla transaktioner som avvecklas den 1 oktober 2022 eller senare.

(8)

Europeiska centralbankens beslut (EU) 2016/948 (ECB/2016/16) (5) bör därför ändras i enlighet med detta.